SOU 2010:78
Fondverksamhet över gränserna - Genomförande av UCITS IV-direktivet
Betänkande av Investeringsfondsutredningen
Stockholm 2010
Fondverksamhet över gränserna
Genomförande av UCITS IV-direktivet
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.
Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2010
ISBN 978-91-38-23465-5 ISSN 0375-250X
Till statsrådet Peter Norman
Genom beslut den 22 oktober 2009 bemyndigade regeringen statsrådet Mats Odell att tillkalla en särskild utredare med uppdrag bl.a. att föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), UCITS IV-direktivet, ska genomföras i svensk rätt.
Den 4 november 2009 förordnades f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson som särskild utredare.
Som sakkunniga förordnades den 20 november 2009 bankjuristen i Skandinaviska Enskilda Banken AB Martin Axelsson, chefsjuristen i Fondbolagens förening Eva Broms, rättssakkunnig Catharina Erséus, VD i Lannebo fonder AB Göran Espelund, juristen i Handelsbanken Kapitalförvaltning Staffan Ringvall, juristen vid Finansinspektionen Fredrik Köster, och kanslirådet Helene Wall. Catharina Erséus entledigades från uppdraget den 21 januari 2010 och samma dag förordnades kanslirådet Jenny Jensen som sakkunnig.
Till sekreterare förordnades regeringsrättssekreteraren Susanne Ritseson fr.o.m. den 9 november 2009. Hans Fahlin var under tiden den 1 december 2009 till den 31 mars 2010 sekreterare i utredningen. Under tiden den 1 maj 2010 till den 30 september 2010 var även departementsrådet Ulla Gustavsson sekreterare i utredningen.
Fondbolagens förening har bistått med underlag till utredningens ställningstagande såvitt avser frågorna om handel på sekundärmarknaden, andelsklasser, justerat fondandelsvärde och fastställande av teckningskurs. Underlaget har utarbetats av Eva Broms samt advokaten Niclas Rockborn och jur. kand. Patrik Danielsson vid Gernandt & Danielsson Advokatbyrå.
Arbetet har bedrivits i nära samråd med de sakkunniga. De sakkunniga har också i huvudsak ställt sig bakom de redovisade övervägandena och förslagen. Särskilda yttranden har dock avgetts dels av Eva Broms, Göran Espelund och Staffan Ringvall, dels av Fredrik
Köster. Skilda uppfattningar i enskildheter och beträffande formuleringar har också förekommit, utan att detta har kommit till uttryck i något särskilt yttrande.
Utredningen, som har antagit namnet Investeringsfondsutredningen, får härmed överlämna betänkandet Fondverksamhet över gränserna, SOU 2010:78. Uppdraget är därmed slutfört.
Stockholm i oktober 2010
Bengt-Åke Nilsson
/Susanne Ritseson
5
Innehåll
Förkortningar..................................................................... 15
Sammanfattning ................................................................ 17
Författningsförslag ............................................................. 27
1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder.................................................................... 27 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ........................................................ 100
1 Bakgrund ................................................................ 103
1.1 UCITS-direktivet .................................................................. 104 1.2 Den svenska lagstiftningen.................................................... 105 1.2.1 Placeringsbestämmelser.............................................. 107 1.2.2 Konsumentskydd........................................................ 107 1.2.3 Tillsynsmyndighetens uppgifter ................................ 107 1.3 UCITS IV-direktivet ............................................................. 108
2 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)............................................ 109
2.1 Gällande rätt........................................................................... 109 2.2 Nya regler i UCITS IV-direktivet ........................................ 110 2.2.1 Ett förvaltningsbolagspass för fondförvaltning introduceras ................................................................ 110 2.2.2 Underrättelse om verksamhet i andra länder............ 110 2.2.3 Tillstånd för fondföretaget......................................... 111
Innehåll SOU 2010:78
6
2.2.4 Förvaltningsbolaget följer bestämmelser i hemlandet som avser organisatoriska krav m.m........112 2.2.5 Förvaltningsbolaget följer bestämmelser i värdlandet som avser fondföretagets bildande och funktion................................................................112
2.3 Definitionen av fondföretags hemland .................................113 2.4 Svenska bolags (fondbolags) förvaltning av utländska fonder (fondföretag)..............................................................114 2.4.1 Underrättelse om den gränsöverskridande verksamheten...............................................................114 2.4.2 Intyg som ska utfärdas av Finansinspektionen .........115 2.4.3 Tillämpliga bestämmelser när ett fondbolag förvaltar ett fondföretag. Tillsyn ...............................117 2.5 Förvaltningsbolags förvaltning av värdepappersfonder.......119 2.5.1 Underrättelse till Finansinspektionen och andra förutsättningar för verksamheten ..............................119 2.5.2 Tillämpliga föreskrifter för förvaltningsbolagets verksamhet i Sverige....................................................124 2.5.3 Finansinspektionens tillsyn över förvaltningsbolag.........................................................125 2.5.4 Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond........................................................127
3 Fondbestämmelser och information till andelsägare .....129
3.1 Gällande rätt ...........................................................................129 3.1.1 Godkännande och ändring av fondbestämmelser.....129 3.1.2 Information till andelsägarna .....................................131
3.2 Ändring av fondbestämmelser...............................................131 3.3 Handläggningstid för ärenden som avser fondbestämmelser ..................................................................135
3.4 Information till andelsägare och inlösen av fondandelar.....136 3.4.1 Utökat bemyndigande ................................................140
3.5 Information till andelsägare med förvaltarregistrerade fondandelar .............................................................................142
Innehåll
7
3.5.1 Allmänt om distribution av fondandelar................... 142 3.5.2 Avstående av information .......................................... 145 3.5.3 Information till andelsägare där mellanhänder förmedlat köp av fondandelar.................................... 147
3.6 Undantag från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF........... 149
4 Mottagarfonder och matarfonder ................................ 151
4.1 Gällande rätt........................................................................... 151 4.2 Nya regler i UCITS IV-direktivet ........................................ 152
4.3 Bestämmelser om matarfonden............................................. 155 4.4 Matarfondens totala exponeringar som hänför sig till derivatinstrument................................................................... 157
4.5 Bestämmelser för mottagarfonden ....................................... 159 4.6 Ansökan om att placera medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag ........................................................ 161
4.7 Tillstånd till placering av medel i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag ............................................................... 164 4.8 Fondförvaltarens för matarfonden ansvar gentemot sina andelsägare.............................................................................. 166
4.9 Avtal mellan fondförvaltarna som förvaltar matarfonden och mottagarfonden............................................................... 168 4.10 Förvaringsinstitut .................................................................. 171 4.10.1 Avtal om informationsutbyte mellan förvaringsinstituten .................................................... 171 4.10.2 Förvaringsinstitutets kännedom om fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden .... 173 4.10.3 Förvaringsinstitutens tystnadsplikt........................... 174 4.11 Revisorer................................................................................. 176 4.11.1 Avtalet mellan revisorerna ......................................... 176 4.11.2 Avvikelser i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse.............. 179 4.11.3 Revisors tystnadsplikt ................................................ 180
Innehåll SOU 2010:78
8
4.12 En värdepappersfonds omvandling från matarfond till en värdepappersfond som inte omfattas av 5 a kap. LIF .....183 4.13 Market timing.........................................................................184
4.14 Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar...187 4.15 Matarfondens informationsbroschyr ....................................189
4.16 Avgift och ekonomisk ersättning..........................................192 4.17
U
ppgiftsskyldighet för fondförvaltaren för mottagarfonden ......................................................................193
4.18 Finansinspektionens informationsskyldighet ......................194 4.19 Följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses eller går i likvidation ........196
4.20 Följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget fusioneras eller delas .......................203
5 Fusioner ..................................................................211
5.1 Gällande rätt ...........................................................................211
5.2 De nya reglerna.......................................................................213 5.2.1 Bakgrund till de nya reglerna......................................213 5.2.2 Tillåtna typer av fusioner enligt UCITS IVdirektivet......................................................................213 5.2.3 Ska direktivets bestämmelser för gränsöverskridande fusioner gälla även för inhemska fusioner? ......................................................................215 5.2.4 Fusionsvederlag...........................................................218
5.3 Ansökan om godkännande av fusion ....................................219 5.3.1 Ansökan till Finansinspektionen ...............................219 5.3.2 Information till andelsägare .......................................222 5.3.3 Tillsynsmyndighetens bedömning av informationen till andelsägarna..................................225 5.3.4 Fusionsplan .................................................................230 5.3.5 Förvaringsinstitutets granskning av fusionsplanen...............................................................231 5.3.6 Granskningsrapport från revisor................................232
Innehåll
9
5.3.7 Godkännande av fusion.............................................. 235
5.4 Andelsägarnas rätt att lösa in eller byta ut sina fondandelar............................................................................. 238 5.5 Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar............................................................................. 240
5.6 Undantag från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF........... 242 5.7 Administrativa kostnader ...................................................... 244
5.8 Fusionens rättsverkningar ..................................................... 244 5.9 Offentliggörande av fusionen ............................................... 247
5.10 Ogiltighet ............................................................................... 249 5.11 Intyg........................................................................................ 249
6 Delning av investeringsfond....................................... 251
6.1 Delning av en investeringsfond............................................. 251
7 Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar ......................................................... 255
7.1 Direktivets bestämmelser om senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar ................................. 255
7.2 Utdrag ur Värdepappersfondsutredningens slutbetänkande ....................................................................... 256 7.3 Utredningens bedömning och förslag .................................. 260
8 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land......... 267
8.1 Bakgrund till de nya reglerna ................................................ 267 8.2 Marknadsföring av andelar i fondföretag ............................. 269
8.3 Anmälan om marknadsföring av fondandelar i annat EES-land ................................................................................. 274 8.4 Fondföretag som vill marknadsföra andelar i Sverige.......... 277
Innehåll SOU 2010:78
10
8.5 Information om fondandelsvärde..........................................279 8.6 Språkbestämmelser.................................................................279
8.7 Finansinspektionens tillsynsansvar .......................................281 8.8 Information om svensk lagstiftning om marknadsföring av fondandelar.........................................................................282
9 Faktablad och informationsbroschyr ...........................285
9.1 Faktablad och informationsbroschyr....................................285 9.2 Information som ska ingå i ett faktablad ..............................286
9.3 Fondbolagets och förvaltningsbolagets ansvar för faktablad..................................................................................287 9.4 Informationsbroschyr............................................................289
9.5 Marknadsföringsregler ...........................................................290 9.6 Varaktigt medium...................................................................291
9.7 Information som ska finnas elektroniskt tillgänglig ............292 9.8 Handlingar som ska ges in till Finansinspektionen .............293
9.9 Fondbolagets eller förvaltningsbolagets ansvar för förmedling av faktablad..........................................................294 9.10 Ansvar för tillhandahållandet av faktablad ...........................295
10 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter .................301
10.1 Tillsyn .....................................................................................301 10.2 Bestämmelserna i UCITS IV-direktivet om de behöriga myndigheternas befogenheter ...............................................302
10.3 Finansinspektionens kontroll- och ingripandemöjligheter enligt gällande rätt............................303 10.3.1 Kontrollmöjligheter....................................................303 10.3.2 Ingripandemöjligheter ................................................304 10.3.3 Den svenska regleringens överensstämmelse med UCITS IV-direktivet ..................................................309
Innehåll
11
10.4 Finansinspektionens tillsynsansvar över fondföretag.......... 318 10.5 Åtgärder som Finansinspektionen kan vidta mot fondföretag............................................................................. 319
10.6 Delgivning av handlingar och beslut från den behöriga myndigheten i annat EES-land.............................................. 322
11 Samarbete mellan behöriga myndigheter .................... 323
11.1 Inledning................................................................................. 323
11.2 Samarbete mellan behöriga myndigheter i skilda medlemsstater ........................................................................ 324 11.2.1 Skyldighet för behöriga myndigheter att samarbeta och utbyta information............................. 324 11.3 Om samarbetet mellan olika länders tillsynsmyndigheter inte fungerar......................................... 330
12 Prövningsförfaranden................................................ 333
12.1 Rätt till domstolsprövning .................................................... 333 12.1.1 Bestämmelser om överklaganden .............................. 333 12.1.2 Genomförande i svensk rätt....................................... 333 12.2 Hantering av klagomål och tvistlösning............................... 335 12.2.1 Bestämmelser om hantering av klagomål.................. 335 12.2.2 Rätt att föra talan i konsumenternas intresse ........... 336 12.2.3 Finansinspektionens hantering av klagomål ............. 337 12.2.4 Tvistlösning utanför domstol .................................... 337 12.2.5 Konsumenternas bank- och finansbyrå..................... 338 12.2.6 Genomförande i svensk rätt....................................... 338
13 Avveckling av fond i vissa fall .................................... 341
14 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden........................................................ 345
14.1 Handel med fondandelar på sekundärmarknaden................ 345 14.2 Fastställande av teckningskurs före det att betalning tillförts fonden ....................................................................... 349
Innehåll SOU 2010:78
12
14.3 Andelsklasser i investeringsfonder........................................354 14.4 Hantering av stora kapitalflöden...........................................359
15 Övriga frågor ............................................................367
15.1 Avtal mellan förvaringsinstitutet och det bolag som förvaltar en investeringsfond.................................................367 15.2 Nya generella bestämmelser för fondbolagens verksamhet..............................................................................368
15.3 Fondbolags utförande av uppgifter på uppdrag ...................370 15.4 Uppdragsavtal som avser distribution av fondandelar.........371
16 Specialfonder...........................................................375
16.1 Värdepappersfonder och specialfonder.................................375 16.2 Gällande rätt ...........................................................................375 16.2.1 Placeringsregler för specialfonder..............................375 16.2.2 Undantag från kontraheringsplikten .........................376 16.2.3 Delvis slutna specialfonder.........................................376 16.2.4 Placeringsregler för värdepappersfonder...................377
16.3 De nya bestämmelserna i UCITS IV-direktivet...................378 16.3.1 Nya bestämmelser för inhemska fusioner.................378 16.3.2 Nya bestämmelser för mottagar- och matarfondsstrukturer..................................................379 16.3.3 Inlösen av fondandelar i vissa specialfonder..............383
17 Konsekvenser ...........................................................385
17.1 Konsekvenser för fondbolagen..............................................385
17.2 Konsekvenser för småföretagen ............................................387 17.3 Konsekvenser för investerare ................................................388
17.4 Konsekvenser för Finansinspektionen..................................389 17.5 Konsekvenser för den svenska fondmarknaden ...................389
17.6 Övriga konsekvenser..............................................................390
Innehåll
13
18 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................ 391
18.1 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ....................... 391
19 Författningskommentar ............................................. 393
19.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder ........................................................... 393 19.2 Förslaget till lagen om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.................................................. 447
Särskilda yttranden .......................................................... 449
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2009:94 ............................................. 459 Bilaga 2 UCITS IV-direktivet...................................................... 467
Bilaga 3 Kommissionens direktiv 2010/43/EU........................... 533 Bilaga 4 Kommissionens direktiv 2010/44/EU........................... 553
Bilaga 5 Kommissionens förordning (EU) nr 583/2010............ 569 Bilaga 6 Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010............ 585
Bilaga 7 Konkurrenssituationen på svensk fondmarknad
Utredning av Hans Fahlin.............................................. 597
Förkortningar
ABL Aktiebolagslagen (2005:551) CESR Committe of European Securities Regulators CSD Central Securities Depository, central värdepappersförvarare EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EGT Europeiska gemenskapens officiella tidning ETF Exchange Traded Funds s.k. börshandlade fonder EU Europeiska unionen EUT Europeiska unionens officiella tidning FFSS Finansinspektionens författningssamling LIF Lagen (2004:46) om investeringsfonder LVPM Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden MiFID Europaparlamentet och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG MFL Marknadsföringslagen (2008:486) OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PUL Personuppgiftslagen (1998:204) UCITS Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities
15
Förkortningar SOU 2010:78
UCITS IV Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/65/EG
om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)
16
Sammanfattning
Europaparlamentet och rådet antog våren 2009 direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),1 det s.k. UCITS IV-direktivet, se bilaga 2. De nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa reglerna i direktivet ska börja gälla senast den 1 juli 2011. För genomförande av direktivet har kommissionen antagit både direktiv och förordning på nivå två, kommissionens direktiv 2010/43/EU2 och 2010/44/EU3samt kommissionens förordningar (EU) nr 583/20104 och 584/20105, se bilaga 3–6. Dessa ska genomföras samtidigt som reglerna i UCITS IV-direktivet, dvs. senast den 1 juli 2011. UCITS IV-direktivet ersätter det äldre UCITS-direktivet om fondföretag från 1985.6
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32, Celex 32009L0065). 2 Kommissionens direktiv 2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag (EUT L 176, 10.7.2010, s. 42, Celex 32010L0043). 3 Kommissionens direktiv 2010/44/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälningsförfarande (EUT L 176, 10.7.2010, s. 28, Celex 32010L0044). 4 Kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats (EUT L 176, 10.7.2010. s. 1, Celex 32010R0583). 5 Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga anmälan och fondföretagsintygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter (EUT L 176, 10.7.2010, s. 16, Celex 32010R0584). 6 Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EGT L 375, 31.12.1985, s. 3, Celex 31985L0611).
17
Sammanfattning SOU 2010:78
Utredningens huvuduppgift har varit att analysera vilka ändringar som krävs i nuvarande svenska reglering för att genomföra UCITS IV-direktivet. Utredningen har också haft att ta ställning till om det till följd av de lagändringar som krävs för att genomföra direktivet bör göras andra ändringar i lagstiftningen om investeringsfonder, bl.a. när det gäller ändring av fondbestämmelser och bestämmelser om specialfonder. I uppdraget har ingått att analysera vilka konsekvenser genomförandet av direktivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden samt om det behöver göras ändringar i de näringsrättsliga eller associationsrättsliga bestämmelserna för att stärka de svenska värdepappersfondernas konkurrenskraft. Utredningen har inte haft i uppdrag att bedöma om ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om ändringar i skattelagstiftningen. Utredningen har i övrigt varit fri att lämna de förslag som föranletts av utredningsarbetet. Se även kommittédirektivet i bilaga 1.
Efter denna sammanfattning redogör utredningen i korthet om bakgrunden till UCITS IV-direktivet och gällande svensk rätt inom området. Därefter redovisas utredningens förslag i kapitlen 2–11, 13–16 och 18.
I det följande redovisas en sammanfattning av de väsentligaste delarna av förslagen.
Gränsöverskridande fondförvaltning (kapitel 2)
I UCITS IV-direktivet har kravet att ett fondföretag måste förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i samma land som fondföretaget tagits bort. Genom de nya reglerna i UCITS IV-direktivet införs ett utvidgat förvaltningsbolagspass som täcker all verksamhet som bolagen i sina respektive hemländer har tillstånd till.
Utredningen föreslår att ett fondbolag som avser att förvalta ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet ska i en underrättelse till Finansinspektionen lämna särskilda uppgifter som rör den verksamheten. Fondbolag som förvaltar fondföretag ska följa svenska bestämmelser hänförliga till organisatoriska krav, sundhetskrav, riskhantering m.m.
Förvaltningsbolag som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet ska få förvalta en värdepappersfond, om bolaget i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag av motsvarande typ. Värdepappersfonden ska auktoriseras av Finansinspektionen i Sverige och för-
18
SOU 2010:78 Sammanfattning
valtningen av fonden lyder under lagen (2004:46) om investeringsfonder, (LIF). Om bolaget driver verksamhet från filial i Sverige ska det också följa svenska föreskrifter innehållande s.k. uppföranderegler.
Fondbestämmelser och information till andelsägare (kapitel 3)
UCITS IV-direktivet innebär att vid omvandling av en fond till en s.k. matarfond samt vid gränsöverskridande fusioner (se nedan för en förklaring av dessa begrepp) så ska berörda andelsägare informeras om omvandlingen alternativt fusionen och beredas möjlighet att träda ut ur fonden, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Som en följd av bl.a. dessa regler föreslår utredningen även ändrade kriterier för Finansinspektionens prövning av fondbestämmelseändringar. Inspektionen ska liksom tidigare göra en skälighetsprövning av fondbestämmelserna. Däremot ska inspektionen inte längre pröva om ändringen i sig är skälig. I stället ska andelsägarna, om inspektionen bedömer att ändringen är av väsentlig betydelse för dem, informeras om ändringen och beredas möjlighet att utan andra kostnader än de som nämnts ovan sälja sina andelar.
Utredningen föreslår vidare att en förvaltare som har fondandelar förvaltarregistrerade hos sig skyndsamt ska vidarebefordra information från fondbolaget till andelsägaren eller, om någon har antecknats i andelsägarens ställe, till denne. Den generella möjligheten för förvaltare och andelsägare att avtala bort andelsägarens rätt till information ska kvarstå. Avståendet ska emellertid inte kunna omfatta information om sådan ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägaren. Avstående ska inte heller kunna göras rörande fondbolagets information om fusion och delning av fond.
Utredningen föreslår också att en bestämmelse införs i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, (LVPM) om att information som andelsägarna inte kan avstå ifrån och som ett värdepappersinstitut får från en förvaltare eller ett annat värdepappersinstitut ska värdepappersinstitutet vara skyldigt att lämna vidare till sin kund.
19
Sammanfattning SOU 2010:78
Mottagarfonder och matarfonder (kapitel 4)
I UCITS IV-direktivet finns bestämmelser om s.k. masterfondföretag och feederfondföretag. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser införs i LIF.
I den svenska översättningen av direktivet används begreppen masterfondföretag och feederfondföretag. I stället för dessa begrepp har utredningen valt att benämna masterfondföretag som mottagarfondföretag och feederfondföretag för matarfondföretag. I Sverige är sådana fonder alltid värdepappersfonder.
Utredningens förslag innebär att en fondförvaltare för en värdepappersfond ska kunna placera minst 85 procent av fondens värde i en annan värdepappersfond eller fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet, s.k. mottagarfond eller mottagarfondföretag. Den värdepappersfond vars medel placeras i en mottagarfond eller mottagarfondföretag kallas för matarfond.
Matarfonden och mottagarfondföretaget ska inte behöva ha sitt hemvist i samma EES-land. En matarfond ska kunna få göra placeringar i en mottagarfond vars placeringsinriktning helt avviker från den placeringsinriktning som matarfonden hade innan den omvandlades till en matarfond. Det blir även möjligt att bilda nya matarfonder.
För att skydda andelsägarna i matarfonden ska det i förhand krävas ett godkännande till placeringen av Finansinspektionen. En omvandling av en befintlig värdepappersfond till en matarfond innebär en genomgripande förändring av placeringsinriktningen. I enlighet med direktivet föreslår därför utredningen att fondförvaltaren för matarfonden inte ska få placera fondens medel så att de gränser som gäller för placeringar i andra fonder eller fondföretag enligt 5 kap. LIF överskrids förrän andelsägarna i matarfonden fått information om omvandlingen. Om andelsägarna i matarfonden inte vill behålla sin investering ska de få möjlighet att lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. För att upprätthålla ett gott skydd för andelsägarna ska informationsbroschyr, faktablad och marknadsföring anpassas till matarfondens speciella karaktär.
20
SOU 2010:78 Sammanfattning
Fusioner (kapitel 5)
Utredningen föreslår att bestämmelserna i LIF i huvudsak ska vara desamma för både inhemska och gränsöverskridande fusioner. Som inhemsk fusion avses sammanläggning av två svenska värdepappersfonder där ingen av fonderna är notifierad i ett annat land samt sammanläggning av två svenska värdepappersfonder där en av fonderna är notifierad i ett annat EES-land. En gränsöverskridande fusion kan vara en fusion mellan en värdepappersfond och ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet. En gränsöverskridande fusion kan även vara en fusion mellan två värdepappersfonder som bildar ett nytt sådant fondföretag i ett annat EES-land. Finansinspektionen ska även i fortsättningen endast kunna godkänna fusioner av typerna kombination och absorption. Fusion ska kunna ske av fonder eller fondföretag som inte har samma fondförvaltare. Vid en gränsöverskridande fusion ska fusionen även kunna ske mellan fonder av organisatoriskt olika slag (dvs. mellan en kontraktsrättslig fond och ett associationsrättsligt fondföretag).
Delning av investeringsfond (kapitel 6)
Utredningen föreslår att ett fondbolag ska, efter tillstånd från Finansinspektionen, kunna dela en investeringsfond i två eller flera delar. De nybildade fonderna ska inte behöva ha samma karaktär som den ursprungliga fonden och kan alltså få den ursprungliga fondens fondbestämmelser ändrade.
Vid en delning av investeringsfond ska andelsägarna ha rätt till inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Rätten att lösa in andelar ska gälla under 30 dagar före verkställandet av delningen. Liknande regler föreslås vid delning av en specialfond som inte är öppen för inlösen veckovis.
Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar (kapitel 7)
Utredningen föreslår att fondbolag som förvaltar en värdepappersfond under vissa förutsättningar och under viss tid ska få senarelägga försäljning och inlösen av andelar. Ett beslut om senarelägg-
21
Sammanfattning SOU 2010:78
ning ska anmälas till Finansinspektionen av ett fondbolag och bolaget ska även anmäla beslutet till behörig myndighet i de EESländer där fondandelar marknadsförs.
Utredningen föreslår även att inspektionen ska få besluta att en fond under viss tid ska få senarelägga försäljning och inlösen av andelar om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse.
Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land (kapitel 8)
Utredningen föreslår att en anmälan ska göras till Finansinspektionen om ett fondbolag som förvaltar svenska värdepappersfonder vill marknadsföra fondandelar i ett annat EES-land. Fondföretag som vill marknadsföra andelar i Sverige ska i fortsättningen anmäla till behörig myndighet i företagets hemland att företaget vill marknadsföra andelar i Sverige. Fondföretag som inte hör hemma inom EES eller om det hör hemma inom EES men inte omfattas av UCITS IV-direktivet, ska ansöka om tillstånd hos inspektionen redan när fondföretaget vill marknadsföra sina andelar i Sverige.
Utredningen föreslår att begreppet ”marknadsföra och sälja andelar” i bl.a. 1 kap. 7 och 9 §§ LIF ändras till enbart ”marknadsföra andelar”. Syftet med det är att tydliggöra att redan när det är tal om marknadsföring av andelar ska fondföretaget bli anmälnings- eller tillståndspliktigt.
Faktablad och informationsbroschyr (kapitel 9)
UCITS IV-direktivet innehåller nya regler för det sammanfattande dokumentet faktablad. Baserat på dessa regler har Kommissionen utfärdat en förordning (EU) nr 583/2010 som uttömmande anger vad som ska anges i ett faktablad för en värdepappersfond. Förordningen blir direkt tillämplig för värdepappersfonder. Utredningen föreslår att förordningen även ska gälla för faktablad för specialfonder.
Ett faktablad för en investeringsfond ska alltid finnas tillgängligt på fondbolagets elektroniska hemsida. Bolaget ska vara ansvarigt för att den potentiella investeraren utan begäran tillhandahålls faktabladet i god tid före det att investeraren erbjuds teckna sig för andelar.
22
SOU 2010:78 Sammanfattning
Slutligen föreslår utredningen att när ett värdepappersinstitut eller försäkringsförmedlare förmedlar andelar eller ger råd om eventuella investeringar ska denne, oavsett om denne ingått ett distributionsavtal med fondbolaget eller inte, ansvara för att kunden utan begäran i god tid innan han eller hon ingår avtal tillhandahålls faktabladet.
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter (kapitel 10)
Utredningen föreslår att om ett fondföretag som hör hemma i ett annat land inom EES och som driver verksamhet här i landet, överträder någon bestämmelse i UCITS IV-direktivet, vilken inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn enligt 12 kap. 17 § LIF, ska inspektionen meddela detta till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Om fondföretaget, trots de åtgärder som vidtagits med anledning av underrättelsen, fortsätter överträdelsen genom att handla på ett sätt som tydligt skadar investerarnas intressen här i landet, ska inspektionen förelägga företaget att göra rättelse eller förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner. Kommissionen ska omedelbart informeras när ett föreläggande eller förbud meddelas.
Samarbete mellan behöriga myndigheter (kapitel 11)
Utredningen föreslår att Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter i den utsträckning som följer av UCITS IV-direktivet. Inspektionen ska bl.a. lämna eller kontrollera information som behövs för att en behörig myndighet i ett annat land inom EES ska kunna utöva sin tillsyn enligt UCITS IV-direktivet. Den utländska myndigheten ska också kunna få vara närvarande vid en kontroll som görs av inspektionen.
Avveckling av fond i vissa fall (kapitel 13)
Utredningen föreslår ett förenklat förfarande för avveckling av en fond som varken har fondandelsägare eller fondförmögenhet. I sådana fall ska fondbolaget kunna ansöka hos Finansinspektionen om att fonden ska avregistreras. Fondbolagets revisor ska intyga att fonden saknar tillgångar och skulder samt att avvecklingen i övrigt
23
Sammanfattning SOU 2010:78
har gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse. Inspektionen ska därefter kunna avregistrera fonden utan att kungörelse ägt rum.
Åtgärder för att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft (kapitel 14)
I detta avsnitt behandlar utredningen ett antal frågor som inte har direkt anknytning för genomförandet av UCITS IV-direktivet. Förslag läggs fram rörande dels handel med fondandelar på reglerad marknad, dels möjlighet att ha olika andelsklasser i en investeringsfond, dels möjlighet att fastställa andelspris direkt efter anmälan om teckning av andelar, även om betalning ännu inte tillförts fonden, dels om möjligheter att bemästra de negativa effekter för framför allt långsiktiga investerare och småsparare som kan uppkomma av stora in- och utflöden i investeringsfonder, särskilt om det är fråga om kortsiktiga placeringar.
Ett väsentligt syfte med de ändringar som här föreslås är att stärka konkurrensförutsättningarna för den svenska fondmarknaden i ett internationellt perspektiv.
Övriga frågor (kapitel 15)
För att ett förvaringsinstitut ska tillförsäkras den information som det behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter föreslår utredningen att institutet ska vara skyldigt att ingå avtal om detta med det fondbolag som förvaltar investeringsfonden
Specialfonder (kapitel 16)
Utredningen föreslår att bestämmelserna om inhemska fusioner för värdepappersfonder även ska gälla för specialfonder. Tillstånd ska få ges till en fusion mellan en specialfond och en värdepappersfond om värdepappersfonden blir den övertagande fonden.
Utredningen föreslår också att Finansinspektionen ska få godkänna fondbestämmelser för en specialfond som har en placeringsinriktning som innebär att fondförvaltaren för specialfonden placerar minst 85 procent av fondens värde i en investeringsfond. En special-
24
SOU 2010:78 Sammanfattning
fond ska därmed kunna vara en mottagarfondliknande specialfond till en annan specialfond om dennes fondförvaltare placerar minst 85 procent av fondens tillgångar i specialfonden. I sådana fall ska vissa av bestämmelserna i kapitlet om mottagarfonder och matarfonder gälla för fonderna.
Utredningen föreslår vidare att när en specialfond ingår i en fusion eller ändring sker av fondens fondbestämmelser och ändringen är av väsentlig betydelse för andelsägarna, ska andelsägarna i specialfonden ha rätt att lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.
Konsekvenser (kapitel 17)
De nya bestämmelserna som föreslås syftar till att underlätta gränsöverskridande verksamhet och omstruktureringar. Föreslagna lagändringar bör medföra lägre administrations- och kapitalkostnader för fondbolagen. Förslagen torde därmed ha allmänt positiva effekter för fondbolag.
Förslagen kan i vissa avseenden begränsa konsumentskyddet bl.a. genom ökade möjligheter att ändra fondbestämmelser och de ändringar av en fonds karaktär som kan ske i samband med en fusion eller delning. Det är då viktigt att andelsägarna tydlig informeras om vilka effekter ändringen kan få för dem. I stort torde ändå utredningens förslag få positiva effekter för investerarna. Till exempel så kommer de vid större förändringar i fonderna få rätt till att få sina fondandelar inlösta utan att andra kostnader får tas ut än de kostnader som uppstår för avvecklingen av värdepappersinnehavet.
Inspektionen kommer att få en del nya arbetsuppgifter som kommer att kräva ökade resurser. De merkostnader som kan uppstå för inspektionen bör finansieras inom befintliga ramar samt genom anmälnings- och ansökningsavgifter. I övrigt bedöms det inte finnas några uppenbara konsekvenser av betydelse för de övriga områden som berörs i 15 § kommittéförordningen (1998:1474).
25
Sammanfattning SOU 2010:78
26
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (kapitel 18)
Förslagen till ändringar i LIF och LVPM ska träda i kraft den 1 juli 2011. Föreslagna lagändringar bedöms inte kräva några övergångsbestämmelser.
Författningsförslag
1 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2004:46 ) om investeringsfonder
dels att nuvarande 6 kap. 3 § ska betecknas 6 kap. 4 § och 8 kap. 2 § ska betecknas 8 kap. 30 §,
dels att 1 kap. 1 och 4–10 §§, 2 kap. 12–17 och 21 §§, 4 kap. 4, 7– 13, 15, 16 och 20 §§, 5 kap. 20 och 24 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 1, 4 och 6 §§, 12 kap. 15 och 17 §§ och 13 kap. 1 §, rubriken till 8 kap. samt rubriken närmast före 2 kap. 17 , ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 5 a kap., 52 nya paragrafer, 1 kap. 6 a–6 c §§, 2 kap. 15 a, 15 b, 17 a–17 e och 21 a §§, 3 kap. 4 §, 4 kap. 9 a , 9 b, 10 a, 10 b, 13 a, 13 b, 15 a och 20 a §§, 6 kap. 3 §, 8 kap. 2–29 §§, 10 kap. 6 a § och 12 kap. 5 a och 17 a §§ samt, närmast före 2 kap. 15 b, 17 c och 17 d §§, 8 kap. 1–4, 6–13, 15–17, 19, 21, 23–26, 28 och 29 §§, nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §2
I denna lag förstås med I denna lag betyder
1. behörig myndighet: utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över fondföretag eller förvaltningsbolag,
1 Jfr Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/65/EG. 2 Senaste lydelse 2008:282.
27
Författningsförslag SOU 2010:78
2. derivatinstrument: optioner, terminer och swappar samt andra likartade finansiella instrument,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. egna medel: detsamma som i artikel 1a.15 i rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG,
4. egna medel: detsamma som i artikel 2.1 l i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),
5. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett fondbolags, ett förvaltningsbolags eller ett fondföretags etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,
6. finansiellt instrument: överlåtbara värdepapper, fondandelar, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument samt annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,
7. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 4 § att driva fondverksamhet,
8. fondföretag: ett utländskt företag
a) som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. 1 § andra stycket eller 6 kap. 2 § andra stycket, med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare,
b) som tillämpar principen om riskspridning, och
c) vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med medel ur företagets tillgångar,
9. fondföretags hemland:
a) om fondföretaget är bildat på kontraktsrättslig grund, det land där förvaltningsbolaget har sitt säte,
b) om fondföretaget är bildat på associationsrättslig grund, det land där bolaget har sitt säte,
9. fondföretags hemland: det land där fondföretaget har sitt tillstånd,
10. fondverksamhet: förvaltning av en investeringsfond, försäljning och inlösen av andelar i fonden samt därmed sammanhängande administrativa åtgärder,
28
SOU 2010:78 Författningsförslag
11. företagsgrupp: grupp för sammanställd redovisning enligt rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/99/EG, eller grupp som enligt erkända internationella redovisningsregler ska lämna motsvarande redovisning,
12. förvaltningsbolag: ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag,
13. förvaltningsbolags hemland: det land där bolaget har sitt säte, 14. förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar tillgångarna i en investeringsfond och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden,
15. investeringsfond: värdepappersfond eller specialfond, 16. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,
17. penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, bankcertifikat samt sådana andra finansiella instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, är likvida och har ett värde som vid varje tidpunkt exakt kan fastställas,
18. specialfond: en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 6 kap.,
19. startkapital: detsamma som i artikel 1a.14 i rådets direktiv 85/611/EEG,
19. startkapital: detsamma som i artikel 2.1 k i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG,
20. värdepappersfond: en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap., och
21. överlåtbart värdepapper:
a) aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier samt depåbevis för aktier,
b) obligationer och andra skuldförbindelser, med undantag av penningmarknadsinstrument, samt depåbevis för skuldförbindelser, och
29
Författningsförslag SOU 2010:78
c) värdepapper av annat slag som ger rätt att förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i a och b genom teckning eller utbyte.
Med fondföretag, specialfond och värdepappersfond enligt första stycket 8, 18 och 20 avses även en fond vars andelar är upptagna till handel på en reglerad marknad och fondbolaget säkerställer att det noterade värdet av sådana andelar inte i väsentlig mån avviker från fondandelarnas värde enligt 4 kap. 10 §.
Överlåtbart värdepapper omfattar inte tekniker och instrument som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket.
4 §3
Ett svenskt aktiebolag får av Finansinspektionen ges tillstånd att driva fondverksamhet. Bolaget kan därutöver ges tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument och att utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag.
Ett svenskt aktiebolag får av Finansinspektionen ges tillstånd att driva fondverksamhet. Bolaget kan därutöver ges tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument.
5 §4
Tillstånd för fondverksamhet som avser specialfonder får ges av Finansinspektionen även till värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som har tillstånd för portföljförvaltning avseende finansiella instrument enligt 2 kap. 1 § 4 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
För sådan fondverksamhet som avses i första stycket ska följande bestämmelser tillämpas:
– 2 kap. 1 § 2, 5 och 6, 2 § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 §, 17–20 §§ och 21 § första stycket,
– 2 kap. 1 § 2, 5 och 6, 2 § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 §, samt 17–21 §§,
3 Senaste lydelse 2007:562. 4 Senast lydelse 2008:282.
30
SOU 2010:78 Författningsförslag
– 3 kap., – 4 kap., – 6 kap., – 8 kap. – 8 kap. 28 och 29 §§, – 9 kap., – 10 kap. 1 § första och andra styckena samt 2 §, och – 12 kap. 1–4 samt 7–14 §§. Ett värdepappersbolag eller ett svenskt kreditinstitut får inleda sin fondverksamhet så snart tillstånd enligt första stycket har getts.
6 §
Ett förvaltningsbolag som hör hemma inom EES och som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i rådets direktiv 85/611/EEG, får
1. driva verksamhet från filial i Sverige med början två månader efter det att Finansinspektionen från en behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland har fått en underrättelse med sådant innehåll som anges i 2 kap. 12 § eller dessförinnan, om Finansinspektionen tillåter det,
2. driva verksamhet genom att från sitt hemland erbjuda och tillhandahålla tjänster i Sverige med början så snart Finansinspektionen från en behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland har fått en sådan underrättelse som avses i 2 kap. 15 § andra stycket.
Ett förvaltningsbolag som hör hemma inom EES och som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, får
1. driva verksamhet från filial i Sverige med början två månader efter det att Finansinspektionen från en behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland har tagit emot en underrättelse som innehåller
a) en plan för den avsedda verksamheten i Sverige med uppgift om filialens organisation och vilka tjänster som ska erbjudas, och
b) uppgift om filialens adress och ansvariga ledning, och
2. driva verksamhet genom att från sitt hemland erbjuda och tillhandahålla tjänster i Sverige med början så snart Finansinspektionen från en behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland har tagit emot en underrättelse som innehåller en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om vilka tjänster som
31
Författningsförslag SOU 2010:78
Om det behövs skall Finansinspektionen upplysa förvaltningsbolaget om de bestämmelser som gäller för verksamheten här i landet. Om bolaget skall driva verksamhet från filial skall sådana upplysningar lämnas innan verksamheten påbörjas.
ska erbjudas.
Om de tjänster som ska erbjudas enligt första stycket innefattar förvaltning av en värdepappersfond, ska verksamhetsplanen också innehålla uppgift om
1. förvaltningsbolagets system för riskhantering, och
2. vilka åtgärder förvaltningsbolaget vidtagit för att i Sverige kunna
– göra utbetalningar till andelsägarna,
– lösa in andelar, – tillhandahålla information, samt
– hantera klagomål. Finansinspektionen får medge att verksamhet får påbörjas tidigare än vad som anges i första stycket 1.
Ett förvaltningsbolag får driva verksamhet i Sverige bara i den utsträckning verksamheten omfattas av förvaltningsbolagets verksamhetstillstånd i hemlandet.
6 a §
Om ett förvaltningsbolag avser att ändra något som angetts i en underrättelse enligt 6 § efter det att verksamheten inletts, ska bolaget skriftligen underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs. Har bolaget inrättat en filial enligt 6 § första stycket 1 ska en sådan underrättelse lämnas minst en månad innan ändringen genomförs.
32
SOU 2010:78 Författningsförslag
6 b §
Ett förvaltningsbolag som får driva verksamhet i Sverige enligt 6 § får av Finansinspektionen ges tillstånd att förvalta en värdepappersfond. Tillstånd ges i form av godkännande av fondbestämmelserna enligt 4 kap. 9 §. Tillstånd ska ges om
1. förvaltningsbolaget i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag av motsvarande typ som den värdepappersfond som ska förvaltas,
2. förvaltningsbolaget till Finansinspektionen har lämnat det avtal med förvaringsinstitutet som avses i 3 kap. 4 § och, i förekommande fall, uppgifter om uppdrag som getts åt någon annan att förvalta värdepappersfonden eller sköta därmed sammanhängande administration, och
3. fondbestämmelserna uppfyller kraven i 4 kap. 8 och 9 §§.
Uppgifter enligt första stycket 2 behöver inte lämnas om förvaltningsbolaget redan förvaltar en värdepappersfond och tidigare lämnat samma uppgifter till Finansinspektionen.
Om Finansinspektionen inte ger tillstånd för ett förvaltningsbolag att förvalta en värdepappersfond ska inspektionen underrätta Europeiska kommissionen om detta.
Om ett förvaltningsbolag avser att väsentligen ändra något som avses i första stycket 2 efter det att verksamheten inletts, ska bolaget
33
Författningsförslag SOU 2010:78
underrätta Finansinspektionen om detta innan ändringen genomförs.
6 c §
För ett förvaltningsbolags förvaltning av en värdepappersfond enligt 6 b § gäller 2 kap. 15 b §, 3 kap., 4 kap. 1–3 och 8–23 §§, 5 kap. 1 och 3–25 §§, 5 a kap., 8 och 9 kap. i tillämpliga delar. Det som där anges om fondbolag ska i stället gälla förvaltningsbolaget.
Vid sådan förvaltning som avses i första stycket ska det som anges i 9 kap. 1 § första stycket 1 i stället avse fall när förvaltningsbolagets tillstånd återkallats av behörig myndighet i bolagets hemland eller Finansinspektionen enligt 12 kap. 15 § tredje stycket beslutat att förvaltningsbolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond.
7 §
Ett fondföretag som hör hemma inom EES får marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet utan tillstånd enligt denna lag om företaget
1. i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i rådets direktiv 85/611/EEG, och
2. vidtar nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna
– göra utbetalningar till andelsägarna,
– lösa in andelar och – lämna den information som företaget enligt reglerna i hem-
Ett fondföretag som hör hemma inom EES får marknadsföra andelar i företaget här i landet från och med den dag behörig myndighet i företagets hemland underrättat företaget om att anmälan om marknadsföring och intyget om att företaget uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG lämnats över till Finansinspektionen.
Fondföretaget ska vidta nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna
– göra utbetalningar till andelsägarna,
34
SOU 2010:78 Författningsförslag
landet är skyldigt att tillhandahålla.
Ett företag som vill driva verksamhet med stöd av första stycket skall anmäla detta till Finansinspektionen. Verksamheten får påbörjas två månader efter det att anmälan har gjorts. Om förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda, får dock inspektionen dessförinnan förbjuda att verksamheten påbörjas. Inspektionen skall i sådant fall underrätta behörig myndighet i företagets hemland om sitt beslut.
Om det behövs skall Finansinspektionen, när anmälan enligt andra stycket har tagits emot, upplysa fondföretaget om de bestämmelser som gäller för verksamheten här i landet.
– lösa in andelar, och – lämna den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla.
Fondföretaget ska underrätta Finansinspektionen skriftligen
1. om ändring ska ske beträffande fondföretagets åtgärder för marknadsföring,
2. om ändring ska ske av de andelsklasser som ska marknadsföras, eller
3. om ändring i de handlingar som bifogats anmälan enligt första stycket.
Underrättelse enligt tredje stycket 1 och 2 ska ske innan ändringen genomförs.
8 §
Ett förvaltningsbolag som inte hör hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av rådets direktiv 85/611/EEG får efter tillstånd av Finansinspektionen driva fondverksamhet från filial i Sverige.
Tillstånd får ges bara om
1. bolaget i sitt hemland driver likartad verksamhet,
2. bolaget i sitt hemland står under betryggande tillsyn av en myndighet eller annat behörigt organ och den myndigheten eller det organet har medgett att bolaget etablerar sig i Sverige, samt
3. det finns skäl att anta att
Ett förvaltningsbolag som hör hemma utanför EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG får efter tillstånd av Finansinspektionen driva verksamhet från filial i Sverige.
Tillstånd får ges bara om
1. bolaget i sitt hemland driver motsvarande verksamhet,
2. bolaget står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet i hemlandet och den myndigheten har tillåtit att bolaget etablerar sig i Sverige, och
3. det finns skäl att anta att
35
Författningsförslag SOU 2010:78
den planerade verksamheten här i landet kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med 2 kap. 1 § 2–6 samt 2 och 4 §§.
Ett förvaltningsbolag får även ges tillstånd att utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av ett fondbolag, ett annat förvaltningsbolag eller ett fondföretag.
den planerade verksamheten kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med 2 kap. 1 § 2–4 och 6 samt 2 och 4 §§.
En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska innehålla en plan för den avsedda verksamheten.
9 §
Ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av rådets direktiv 85/611/EEG får efter tillstånd av Finansinspektionen marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet, från filial eller utan att inrätta filial.
Ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG får efter tillstånd av Finansinspektionen marknadsföra andelar i företaget här i landet, från filial eller utan att inrätta filial.
Tillstånd får ges bara om
1. företaget i sitt hemland driver likartad verksamhet,
1. företaget i sitt hemland driver motsvarande verksamhet,
2. företaget i sitt hemland står under betryggande tillsyn av en myndighet eller annat behörigt organ och den myndigheten eller det organet har medgett att företaget etablerar sig i Sverige,
3. företaget vidtar nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna – göra utbetalningar till andelsägarna, – lösa in andelar och – lämna den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla, samt
4. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten här i landet kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet.
10 §
För förvaltningsbolags och fondföretags verksamhet i Sverige tillämpas 2 kap. 17 §, 19 § första stycket, 20 § och 21 § första stycket
För förvaltningsbolags och fondföretags verksamhet i Sverige tillämpas 2 kap. 19 § första stycket, och 20–21 §§ på mot-
36
SOU 2010:78 Författningsförslag
på motsvarande sätt. svarande sätt.
Utöver det som anges i första stycket tillämpas på motsvarande sätt
1. 2 kap. 17, 17 b, 17 d och 17 e §§ för förvaltningsbolags verksamhet i Sverige enligt 6 § första stycket 1,
2. 2 kap. 17–17 e §§ för förvaltningsbolags verksamhet i Sverige enligt 8 § första stycket, och
3. 2 kap. 17 och 17 d §§ samt det som sägs om faktablad i 4 kap. 15 a och 20–21 §§ för fondföretags verksamhet i Sverige enligt 9 §.
För filialer till förvaltningsbolag och fondföretag gäller i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
2 kap.
12 §
Vill ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder inrätta en filial inom EES, skall bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.
Underrättelsen skall innehålla
1. information om bolagets plan för filialverksamheten, med uppgift om filialens organisation och vilka tjänster som skall erbjudas, och
2. uppgift om i vilket land filialen skall inrättas samt om filialens adress och ansvariga ledning.
Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att inrätta en filial i ett annat land inom EES, ska bolaget underrätta
Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla
1. en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om filialens organisation och vilka tjänster som ska erbjudas, och
2. uppgift om i vilket land filialen ska inrättas samt om filialens adress och ansvariga ledning.
Om de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag som har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG i det land
37
Författningsförslag SOU 2010:78
där filialen ska inrättas, ska verksamhetsplanen också innehålla uppgift om
1. fondbolagets system för riskhantering, och
2. åtgärder som fondbolaget vidtagit för att i fondföretagets hemland kunna
– göra utbetalningar till andelsägarna,
– lösa in andelar, – tillhandahålla information, samt
– hantera klagomål.
13 §
Finner Finansinspektionen i fall som avses i 12 § att det inte finns skäl att ifrågasätta fondbolagets administrativa struktur eller finansiella situation, skall inspektionen inom tre månader från det att underrättelsen togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där filialen skall inrättas. Inspektionen skall samtidigt lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets kunder.
Finner Finansinspektionen i fall som avses i 12 § att det inte finns skäl att ifrågasätta fondbolagets administrativa struktur eller finansiella situation, ska inspektionen inom två månader från det att underrättelsen togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där filialen ska inrättas. Tillsammans med underrättelsen ska inspektionen lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets kunder.
Om en underrättelse enligt första stycket avser sådana tjänster som anges i 12 § andra stycket ska Finansinspektionen även lämna över ett intyg om att fondbolaget har tillstånd att driva verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Till intyget ska fogas en beskrivning av omfattningen av fondbolagets tillstånd, med uppgift om det finns
38
SOU 2010:78 Författningsförslag
Finansinspektionen skall underrätta fondbolaget när inspektionen lämnar över underrättelsen.
Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för att lämna över den underrättelse som avses i första stycket, skall inspektionen meddela beslut om det inom två månader från det att underrättelsen togs emot.
några begränsningar avseende vilka typer av värdepappersfonder som bolaget får förvalta.
Finansinspektionen ska underrätta fondbolaget när inspektionen lämnar över underrättelsen.
Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för att lämna över den underrättelse som avses i första stycket, ska inspektionen meddela beslut om det inom två månader från det att underrättelsen togs emot.
14 §
Om ett fondbolag som avses i 12 § skall ändra något av de förhållanden som angetts i fondbolagets underrättelse till Finansinspektionen efter det att filialen inrättats, skall fondbolaget skriftligen underrätta inspektionen minst en månad innan ändringen genomförs.
Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, skall inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det att underrättelsen kom in till inspektionen. Behörig myndighet i det andra landet skall genast underrättas om beslutet.
Vid ändring av investerarskydd som avses i 13 § första stycket skall Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i det land där filialen finns om ändringen.
Om ett fondbolag som avses i 12 § ska ändra något som angetts i fondbolagets underrättelse till Finansinspektionen efter det att filialen inrättats, ska fondbolaget skriftligen underrätta inspektionen minst en månad innan ändringen genomförs.
Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, ska inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det att underrättelsen kom in till inspektionen. Behörig myndighet i det andra landet ska omedelbart underrättas om beslutet.
Vid ändring av investerarskydd som avses i 13 § första stycket ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i det land där filialen finns om ändringen. Detsamma gäller vid ändring av de uppgifter som
39
Författningsförslag SOU 2010:78
lämnats i eller fogats till det intyg som avses i 13 § andra stycket.
15 §
Vill ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder erbjuda och tillhandahålla tjänster inom EES utan att inrätta filial där, skall bolaget underrätta
Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Detsamma gäller om bolaget avser att ändra en sådan verksamhet.
Underrättelsen skall innehålla uppgift om i vilket land verksamheten skall drivas och information om bolagets plan för verksamheten med uppgift om vilka tjänster som skall erbjudas.
Finansinspektionen skall inom en månad från det att under-
Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att erbjuda och tillhandahålla tjänster i ett annat land inom EES utan att inrätta filial där, ska bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.
Underrättelsen ska innehålla
1. en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om vilka tjänster som ska erbjudas, och
2. uppgift om i vilket land verksamheten ska drivas.
Om de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag som har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG i det land där verksamheten ska drivas, ska verksamhetsplanen också innehålla uppgift om
1. fondbolagets system för riskhantering, och
2. åtgärder som fondbolaget vidtagit för att i fondföretagets hemland kunna
– göra utbetalningar till an-
delsägarna,
– lösa in andelar, – tillhandahålla information, samt
– hantera klagomål.
Finansinspektionen ska inom en månad från det att under-
40
SOU 2010:78 Författningsförslag
rättelsen togs emot lämna över den och verksamhetsplanen till behörig myndighet i det land där verksamheten skall drivas. Inspektionen skall samtidigt lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets kunder.
rättelsen togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där verksamheten ska drivas.
Med underrättelsen ska inspektionen även lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets kunder.
Om underrättelsen avser sådana tjänster som anges i andra stycket ska Finansinspektionen även lämna över ett intyg om att fondbolaget har tillstånd att driva verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Till intyget ska fogas en beskrivning av omfattningen av fondbolagets tillstånd med uppgift om det finns några begränsningar avseende vilka typer av värdepappersfonder som bolaget får förvalta.
15 a §
Om ett fondbolag avser att ändra något som angetts i bolagets underrättelse enligt 15 § till Finansinspektion efter det att bolaget börjat driva verksamhet i det andra landet, ska bolaget skriftligen underrätta inspektionen innan ändringen genomförs.
Vid ändring av de uppgifter som lämnats i eller fogats till det intyg som avses i 15 § fjärde stycket ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i det land där verksamheten drivs om ändringen.
41
Författningsförslag SOU 2010:78
Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
15 b §
Ett fondbolag som förvaltar en värdepappersfond och som avser att marknadsföra andelar i fonden i ett annat EES-land ska anmäla detta till Finansinspektionen.
Om Finansinspektionen bedömer att anmälan är fullständig ska inspektionen, inom tio arbetsdagar från mottagandet av anmälan, lämna över handlingarna till behörig myndighet i det EESland där marknadsföringen ska bedrivas. Finansinspektionen ska bifoga ett intyg om att fonden uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Efter att Finansinspektionen lämnat över anmälan och intyg till behörig myndighet i värdlandet ska inspektionen omedelbart underrätta fondbolaget om att så har skett.
16 §
I andra fall än som avses i 12 § skall ett fondbolag som planerar att inrätta en filial utomlands ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen. Ett sådant tillstånd skall ges om det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.
Ansökan om tillstånd skall
I andra fall än som avses i 12 § ska ett fondbolag som planerar att inrätta en filial utomlands ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen. Ett sådant tillstånd ska ges om det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.
Ansökan om tillstånd ska
42
SOU 2010:78 Författningsförslag
innehålla den information som anges i 12 §.
innehålla den information som anges i 12 § första stycket.
Sundhetskrav Sundhetskrav och krav på
organisation av verksamheten, m.m.
17 §
Ett fondbolag skall driva sin verksamhet så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses sund.
Ett fondbolag ska handla hederligt, rättvist och professionellt och även i övrigt på ett sätt så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden upprätthålls.
17 a §
Ett fondbolag ska upprätta och tillämpa de riktlinjer och rutiner som krävs för att bolagets styrelse och de anställda i bolaget ska följa de regler som gäller för verksamheten. Bolaget ska även upprätta och tillämpa regler för styrelseledamöters och anställdas egna affärer med finansiella instrument.
Fondbolaget ska ha tillräckliga system, resurser och rutiner för att bolaget ska kunna driva fondverksamheten kontinuerligt och regelbundet.
Fondbolaget ska vidare
1. tillämpa sunda rutiner för förvaltning av verksamheten och för redovisning,
2. ha rutiner för intern kontroll, och
3. ha effektiv drift och förvaltning av sina informationssystem.
43
Författningsförslag SOU 2010:78
17 b §
Ett fondbolag ska dokumentera samtliga transaktioner som bolaget har genomfört för en investeringsfonds räkning. Dokumentationen ska ske på ett sådant sätt att Finansinspektionen har möjlighet att övervaka att bolaget har iakttagit kraven i denna lag och i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Intressekonflikter
17 c §
Ett fondbolag ska vidta alla rimliga åtgärder för att
1. identifiera de intressekonflikter som kan uppkomma i bolagets verksamhet enligt 1 kap. 4 § och 7 kap. 1 § första stycket, samt
2. förhindra att fondandelsägarnas eller andra kunders intressen påverkas negativt av intressekonflikter.
Uppföranderegler
17 d §
Ett fondbolag ska lämna en tillfredsställande rapportering till en fondandelsägare om bolagets utförande av en order från andelsägaren om tecknande eller inlösen av fondandelar.
17 e §
När ett fondbolag handlar för en investeringsfonds räkning, ska bolaget vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resul-
44
SOU 2010:78 Författningsförslag
tat för fonden med avseende på
1. pris,
2. kostnad,
3. snabbhet,
4. sannolikhet för utförande och avveckling,
5. storlek,
6. art, och
7. andra för utförandet väsentliga förhållanden.
Fondbolaget ska ha system och riktlinjer för hur bolaget ska uppnå bästa möjliga resultat enligt första stycket. Bolaget ska regelbundet övervaka och årligen uppdatera dessa system och riktlinjer.
21 §5
Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, skall fondbolaget ersätta skadan. Om en fondandelsägare eller ett fondbolag tillfogats skada genom att förvaringsinstitutet överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, skall institutet ersätta skadan.
Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, ska fondbolaget ersätta skadan. Om en fondandelsägare eller ett fondbolag tillfogats skada genom att förvaringsinstitutet överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, ska institutet ersätta skadan.
Om en fondandelsägare tillfogats skada till följd av att fondbolaget, i enlighet med 4 kap. 10 a §, använt det först fastställda försäljningspriset efter anmälan om teckning av andelar vid försäljning av fondandelar, men betalning inte tillförts fonden inom sedvanlig tid, ska fondbolaget ersätta skadan.
5 Senaste lydelse 2007:562.
45
Författningsförslag SOU 2010:78
21 a §
Ett fondbolag kan endast ställas till svars för innehållet i faktabladet och för översättningen av faktabladet om innehållet är vilseledande, oriktigt eller inte stämmer överens med informationsbroschyren.
3 kap.
4 §
Förvaringsinstitutet ska med fondbolaget ingå ett skriftligt avtal, som tillförsäkrar institutet den information som institutet behöver för att kunna uppfylla kraven i 2 §.
4 kap.
4 §
Ett fondbolag får uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner som ingår i fondverksamheten i syfte att effektivisera bolagets verksamhet. Ett sådant uppdrag får inte vara av sådan omfattning eller karaktär att fondbolaget lämnar ifrån sig all verksamhet eller så stor del av verksamheten att fondbolaget inte längre har möjlighet att ta till vara andelsägarnas gemensamma intressen eller i övrigt inte kan uppfylla de skyldigheter som följer av denna lag. Ett lämnat uppdrag fråntar aldrig fondbolaget dess ansvar enligt denna lag.
Uppdragstagaren måste ha tillfredsställande sakkunskap och kompetens med hänsyn till uppdragets innehåll.
Fondbolaget skall i avtalet med uppdragstagaren förbehålla sig rätten att övervaka den anförtrodda verksamheten, att ge de anvisningar som behövs för en sund förvaltning samt att med omedelbar verkan säga upp avtalet, om en sådan uppsägning är i andelsägarnas gemensamma intresse.
Fondbolaget ska i sådant avtal med uppdragstagaren som avser förvaltning av en investeringsfond eller ett fondföretag som har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, eller med sådan förvaltning sammanhängande administration förbehålla sig rätten att övervaka den anförtrodda verksamheten,
46
SOU 2010:78 Författningsförslag
att ge de anvisningar som behövs för en sund förvaltning samt att med omedelbar verkan säga upp avtalet, om en sådan uppsägning är i andelsägarnas gemensamma intresse.
7 §
Om ett fondbolag vill uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner enligt 4 eller 5 § skall bolaget anmäla detta och ge in uppdragsavtalet till Finansinspektionen.
Om Finansinspektionen finner att ett uppdragsavtal strider mot denna lag, eller att avtalet hindrar en effektiv tillsyn av fondbolaget, skall inspektionen förelägga fondbolaget att hos motparten begära de ändringar som behövs för att avtalet skall uppfylla lagens krav.
Avser ett fondbolag att uppdra åt någon annan att för bolagets räkning förvalta en investeringsfond eller ett fondföretag som har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG eller utföra därmed sammanhängande administrativa åtgärder ska bolaget anmäla detta och ge in uppdragsavtalet till
Finansinspektionen.
Finner Finansinspektionen att ett uppdragsavtal strider mot denna lag, eller att avtalet hindrar en effektiv tillsyn av fondbolaget, ska inspektionen förelägga fondbolaget att hos motparten begära de ändringar som behövs för att avtalet ska uppfylla lagens krav.
8 §
För varje investeringsfond skall det finnas fondbestämmelser som upprättas av fondbolaget.
Fondbestämmelserna skall ange
För varje investeringsfond ska det finnas fondbestämmelser som upprättas av fondbolaget.
Fondbestämmelserna ska ange
1. namnet på fonden, fondbolaget och förvaringsinstitutet,
2. grunderna för fondens placeringsinriktning och för placeringen av fondmedlen, med särskild upplysning om huruvida medel skall placeras i sådana derivatinstrument som anges i 5 kap. 12 §,
47
Författningsförslag SOU 2010:78
3. om utdelning skall ske och, i så fall, grunderna och sättet för utdelning,
4. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas värde, inklusive de värderingsprinciper som används vid värderingen av onoterade tillgångar och sådana derivatinstrument som anges i 5 kap. 12 § andra stycket,
5. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondandelarna,
6. var och hur försäljning och inlösen av fondandelar skall ske,
7. grunderna för beräkning av fondbolagets och förvaringsinstitutets ersättning från fonden,
8. fondbolagets avgifter för försäljning, förvaltning och inlösen av andelar,
9. hur pantsättning av fondandelar skall gå till,
10. fondens räkenskapsår, 11. när och var försäljnings- och inlösenpriset för fondandelarna samt fondens halvårsredogörelse och årsberättelse skall offentliggöras, samt
12. var ändringar av fondbestämmelserna skall tillkännages.
3. vilka andelsklasser som ska finnas och vad som utmärker respektive andelsklass,
4. om utdelning ska ske och, i så fall, grunderna och sättet för utdelning,
5. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas värde, inklusive de värderingsprinciper som används vid värderingen av onoterade tillgångar och sådana derivatinstrument som anges i 5 kap. 12 § andra stycket,
6. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondandelarna,
7. om justerat fondandelsvärde ska tillämpas, och i så fall vilken metod som ska användas för att beräkna sådant värde,
8. var och hur försäljning och inlösen av fondandelar ska ske,
9. grunderna för beräkning av fondbolagets och förvaringsinstitutets ersättning från fonden,
10. fondbolagets avgifter för försäljning, förvaltning och inlösen av andelar,
11. hur pantsättning av fondandelar ska gå till,
12. fondens räkenskapsår, 13. när och var försäljnings- och inlösenpriset för fondandelarna samt fondens halvårsredogörelse och årsberättelse ska offentliggöras, samt
14. var ändringar av fondbestämmelserna ska tillkännages.
För fonder där fondmedlen placeras enligt bestämmelserna i
För fonder där fondmedlen placeras enligt bestämmelserna i
48
SOU 2010:78 Författningsförslag
5 kap. 8 §, skall dessutom anges de emittenter eller garanter som gett ut eller garanterat sådana skuldförbindelser som fondmedlen till mer än 35 procent av fondens värde avses att placeras i.
För specialfonder skall anges om fonden riktar sig till allmänheten eller till en avgränsad krets investerare. I det senare fallet skall kretsen anges. Fondbestämmelserna skall även innehålla upplysning om
1. i vilka avseenden fonden avviker från vad som gäller för värdepappersfonder,
2. vilken risknivå som eftersträvas, och
3. vilket riskmått som används.
5 kap. 8 §, ska dessutom anges de emittenter eller garanter som gett ut eller garanterat sådana skuldförbindelser som fondmedlen till mer än 35 procent av fondens värde avses att placeras i.
För specialfonder ska anges om fonden riktar sig till allmänheten eller till en avgränsad krets investerare. I det senare fallet ska kretsen anges. Fondbestämmelserna ska även innehålla upplysning om
1. i vilka avseenden fonden avviker från vad som gäller för värdepappersfonder,
2. vilken risknivå som eftersträvas, och
3. vilket riskmått som används.
9 §
Fondbestämmelserna och ändringar i dem skall godkännas av Finansinspektionen. Godkännande får ges bara om bestämmelserna eller ändringarna är skäliga för fondandelsägarna.
Vid godkännande av ändringar i fondbestämmelserna får Finansinspektionen föreskriva att andelsägarna skall underrättas om ändringarna och bestämma att dessa inte skall tillämpas förrän en viss tid, dock högst tre månader, förflutit efter beslutet om godkännande.
Fondbestämmelserna och ändringar i dem ska godkännas av Finansinspektionen. Godkännande ska ges om bestämmelserna är skäliga för andelsägarna.
Ett fondbolag ska inom två månader från det att en fullständig ansökan om godkännande av fondbestämmelser eller ändringar i dem lämnats in till Finansinspektionen underrättas om inspektionens beslut i frågan.
9 a §
Vid godkännande av ändringar i fondbestämmelserna får Finansinspektionen besluta att
49
Författningsförslag SOU 2010:78
fondbolaget ska underrätta andelsägare om ändringarna och bestämma att dessa inte får tillämpas förrän en viss tid förflutit efter beslutet om godkännande.
Om Finansinspektionen bedömer att en ändring av fondbestämmelserna är av väsentlig betydelse för andelsägare får inspektionen besluta att andelsägare ska ha rätt att lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Rätten till sådan inlösen gäller under 30 dagar från den dag fondbolaget underrättade andelsägarna om Finansinspektionens beslut enligt 9 §.
9 b §
Om Finansinspektionen bedömer att en ändring av fondbestämmelserna för en specialfond, som inte är öppen för inlösen veckovis, är av väsentlig betydelse för andelsägare, ska andelsägaren, innan ändringen träder i kraft, erbjudas minst ett tillfälle att lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägaren ska under 30 dagar före tillfället för sådan inlösen ha möjlighet att begära att få lösa in sina andelar.
10 §
Andelarna i en investeringsfond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. En
Andelarna i en investeringsfond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden, om inte
50
SOU 2010:78 Författningsförslag
fondandel får inte utfärdas innan betalning för andelen har tillförts fonden.
Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondens värde beräknas enligt de grunder som anges i fondbestämmelserna. Den egendom som ingår i fonden skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde.
Fondbolaget skall fortlöpande och minst en gång varje vecka beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.
annat följer av tredje stycket. En fondandel får inte utfärdas innan betalning för andelen har tillförts fonden.
Om fondbestämmelserna medger det får det finnas olika andelsklasser i en investeringsfond. Andelarna i en andelsklass ska vara lika stora och medföra lika rätt till egendom i fonden.
Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Om det finns an-
delsklasser ska värdet av en fondandel dock bestämmas i enlighet med vad som enligt fondbestämmelserna gäller för andelsklassen.
Fondens värde beräknas enligt de grunder som anges i fondbestämmelserna. Den egendom som ingår i fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde.
Fondbolaget får enligt 10 b § i vissa fall tillämpa justerat fondandelsvärde för beräkning av fondandelsvärdet.
Fondbolaget ska fortlöpande och minst en gång varje vecka beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.
10 a §
Ett fondbolag får medge att fondandelar tecknas till det pris som fastställs närmast efter anmälan om teckning (interimsandelar), utan att betalning samtidigt tillförts fonden.
51
Författningsförslag SOU 2010:78
10 b §
För att motverka att andelsägarna drabbas av de särskilda kostnader som kan föranledas av stora in- och utflöden i en fond får ett fondbolag, efter tillstånd av Finansinspektionen, tillämpa en metod för justering av fondandelsvärdet.
Tillstånd enligt första stycket får ges om fondbolaget har godtagbara metoder och system för att beräkna justerat fondandelsvärde samt har den organisation och kompetens som är erforderlig för tillämpningen. Vidare krävs att det förfarande som tillämpas ger betryggande möjligheter till insyn och kontroll.
11 §6
Fondbolaget ska föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av andelar i fonden. I fråga om automatiserad och viss manuell behandling av personuppgifter finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204).
Är lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument tillämplig på andelarna i fonden, förs registret av en central värdepappersförvarare. Fondbolaget har rätt till insyn i registret.
Om lagen om kontoföring av finansiella instrument inte är tillämplig på andelarna i fonden, ska den som för registret anteckna inskränkningar enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken där.
Fondbolaget ska till varje fondandelsägare skriftligen bekräfta att dennes fondandelsinnehav har registrerats. Av bekräftelsen ska det framgå investeringsfondens beteckning samt namnen på fondbolaget och för-
Fondbolaget ska till varje fondandelsägare skriftligen bekräfta att dennes fondandelsinnehav har registrerats. Av bekräftelsen ska det framgå investeringsfondens beteckning och, om fonden har andelsklasser, fond-
6 Senaste lydelse 2008:912.
52
SOU 2010:78 Författningsförslag
varingsinstitutet. Vidare ska det framgå var informationsbroschyren och faktabladet enligt 15 § samt årsberättelsen och halvårsredogörelsen enligt 18 § finns att tillgå.
andelsägarens andelsklass, samt namnen på fondbolaget och förvaringsinstitutet. Vidare ska det framgå var informationsbroschyren och faktabladet enligt 15 och 15 a §§ samt årsberättelsen och halvårsredogörelsen enligt 18 § finns att tillgå.
Även sådana interimsandelar som avses i 10 a § ska registreras i det register som avses i första stycket. Bestämmelserna i första– fjärde styckena gäller i tillämpliga delar också interimsandelar.
12 §
Har en fondandelsägare lämnat sina andelar för förvaltning till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare, får förvaltaren på andelsägarens uppdrag anges i det register som avses i 11 § första stycket i stället för andelsägaren. I registret skall det särskilt anmärkas att fondandelen förvaltas för någon annans räkning. Förvaltaren skall till andelsägaren lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information.
Har en fondandelsägare lämnat sina andelar för förvaltning till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare, får förvaltaren på andelsägarens uppdrag anges i det register som avses i 11 § första stycket i stället för andelsägaren. I registret ska det särskilt anmärkas att fondandelen förvaltas för någon annans räkning. Förvaltaren ska skyndsamt till andelsägaren eller den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information. Ett sådant avstående kan inte omfatta information om ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägarna eller information om att en fond ska fusionera eller delas enligt 8 kap.
53
Författningsförslag SOU 2010:78
Om registret förs av någon annan än en central värdepappersförvarare, skall Finansinspektionen pröva frågor om tillstånd till registrering som förvaltare.
Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd skall återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls.
Om registret förs av någon annan än en central värdepappersförvarare, ska Finansinspektionen pröva frågor om tillstånd till registrering som förvaltare.
Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd ska återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls.
13 §
En fondandel skall, på begäran av dess ägare, omedelbart lösas in om det finns medel tillgängliga i investeringsfonden. Om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning av egendom som ingår i fonden, skall försäljning ske och inlösen verkställas så snart som möjligt.
Skulle en sådan försäljning kunna väsentligt missgynna övriga andelsägares intresse, får fondbolaget efter anmälan till Finansinspektionen avvakta med försäljningen.
En fondandel ska, på begäran av dess ägare, omedelbart lösas in om det finns medel tillgängliga i investeringsfonden. Om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning av egendom som ingår i fonden, ska försäljning ske och inlösen verkställas så snart som möjligt.
Vad som föreskrivs i första stycket om inlösen ska också anses uppfyllt om en fonds andelar är upptagna till handel på en reglerad marknad och fondbolaget säkerställer att det noterade värdet av sådana andelar inte i väsentlig mån avviker från fondandelarnas värde enligt 10 §.
Under den tid som ett förvaringsinstitut förvaltar en investeringsfond enligt 9 kap. 1 § första eller andra stycket får fondandelar inte säljas eller lösas in.
54
SOU 2010:78 Författningsförslag
13 a §
Fondbolaget får i undantagsfall och då ett uppskov är berättigat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse, under viss tid senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar.
Fondbolaget ska utan dröjsmål anmäla sitt beslut om senareläggning till Finansinspektionen. Fondbolaget ska också utan dröjsmål anmäla sin åtgärd till behörig myndighet i annat land inom EES där fondandelar marknadsförs enligt 2 kap. 15 b § samt underrätta andelsägarna om åtgärden.
Fondbolaget ska, sedan orsakerna till senareläggningen upphört, anmäla detta till Finansinspektionen.
13 b §
Om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse får Finansinspektionen besluta att en fond under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar.
15 §
För varje investeringsfond skall det finnas en aktuell informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad.
Informationsbroschyren skall innehålla
1. fondbestämmelserna,
2. de ytterligare uppgifter som behövs för att man skall kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den,
För varje investeringsfond ska det finnas en aktuell informationsbroschyr.
Informationsbroschyren ska innehålla
2. de ytterligare uppgifter som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den,
55
Författningsförslag SOU 2010:78
3. en tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil, och
4. uppgifter om det arbete eller de funktioner som fondbolaget får uppdra åt någon annan att utföra enligt 4 och 5 §§.
Faktabladet skall på ett lättbegripligt sätt och i sammanfattning innehålla den grundläggande information som behövs för att man skall kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den. Bladet får bifogas informationsbroschyren som en löstagbar del.
3. en tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil,
4. uppgifter om det arbete eller de funktioner som fondbolaget får uppdra åt någon annan att utföra enligt 4 och 5 §§,
5. uppgifter om i vilka tillgångsslag fondmedlen får placeras, och
6. uppgifter om fondmedlen får placeras i derivatinstrument och, i så fall, i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av användningen av derivatinstrument kan påverka fondens riskprofil.
15 a §
För varje investeringsfond ska det finnas ett aktuellt faktablad.
Faktabladet ska på ett lättbegripligt sätt och i sammanfattning innehålla den grundläggande information som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den. Faktabladet får bifogas informationsbroschyren som en löstagbar del.
Ytterligare bestämmelser om faktablads innehåll och form finns i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010. Vad som där anges ska också gälla för faktablad för specialfonder. Om fonden är en specialfond ska detta framgå av faktabladet.
56
SOU 2010:78 Författningsförslag
16 §7
I informationsbroschyren och faktabladet för en investeringsfond ska det dessutom anges
1. i vilka tillgångsslag fondmedlem får placeras, och
2. om fondmedlen får placeras i derivatinstrument och, i så fall, i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av användningen av derivatinstrument kan påverka fondens riskprofil.
I informationsbroschyren och faktabladet samt i allt övrigt reklammaterial avseende fonden ska följande uppgifter anges på en framträdande plats:
I informationsbroschyren samt i allt övrigt marknadsföringsmaterial avseende fonden ska följande uppgifter anges på en framträdande plats:
1. fondens placeringsinriktning, för det fall medel i fonden placeras i andra tillgångar än överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument eller om fonden är en indexfond enligt 5 kap. 7 §,
2. om fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder fondbolaget använder sig av, och
3. om fonden har tillstånd enligt 5 kap. 8 §, de emittenter eller garanter som gett ut eller garanterat sådana skuldförbindelser som fondmedlen till mer än 35 procent av fondens värde placerats i eller avses att placeras i.
Om fonden är en specialfond, ska detta framgå av informationsbroschyren, faktabladet och allt övrigt reklammaterial avseende fonden.
Om fonden är en specialfond, ska detta framgå av informationsbroschyren och allt övrigt marknadsföringsmaterial avseende fonden.
20 §
Informationsbroschyren, faktabladet, den senaste årsberättelsen och, i förekommande fall, den halvårsredogörelse som publicerats därefter skall på begäran
Informationsbroschyren, faktabladet, den senaste årsberättelsen och, i förekommande fall, den halvårsredogörelse som publicerats därefter ska på begäran
7 Senaste lydelse 2008:282
57
Författningsförslag SOU 2010:78
lämnas eller skickas kostnadsfritt till den som avser att köpa andelar i en investeringsfond. Denne skall även utan begäran erbjudas faktabladet innan avtal ingås.
Om fondbolaget genom reklam eller liknande erbjuder allmänheten att köpa andelar i en investeringsfond, skall det av erbjudandet framgå att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa finns att tillgå.
lämnas eller skickas kostnadsfritt till den som avser att köpa andelar i en investeringsfond.
Fondbolaget ska, med undantag för de fall som avses i 8 kap. 22 § femte stycket lagen ( 2007:528 ) om värdepappersmarknaden, utan att investerarna begär det, tillhandahålla honom eller henne ett faktablad i god tid före det att investeraren erbjuds att teckna sig för andelar i fonden.
Ett aktuellt faktablad ska finnas tillgängligt på fondbolagets elektroniska hemsida.
Informationsbroschyren och faktabladet får tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida, enligt de villkor som ska var uppfyllda enligt kommissionens förordning (EU) nr 583/2010.
20 a §
Om ett fondbolag genom marknadsföring erbjuder allmänheten att köpa andelar i en investeringsfond, ska det av erbjudandet framgå att det finns en informationsbroschyr och ett faktablad och var dessa finns att tillgå.
5 kap.
20 §
Ett fondbolag får inte till en värdepappersfond förvärva aktier med sådan rösträtt som gör det möjligt för fondbolaget att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett företag.
Om ett fondbolag förvaltar flera värdepappersfonder eller
Om ett fondbolag förvaltar flera värdepappersfonder, fond-
58
SOU 2010:78 Författningsförslag
specialfonder, gäller bestämmelsen i första stycket det sammanlagda aktieinnehavet i fonderna.
företag eller specialfonder, gäller bestämmelsen i första stycket det sammanlagda aktieinnehavet i fonderna och fondföretagen.
24 §
Finansinspektionen får för en värdepappersfond tillåta avvikelser från de villkor som anges i 6, 7, 8, 11, 14, 16, 21 eller 22 § under sex månader från det att verksamheten påbörjades.
Finansinspektionen får för en värdepappersfond tillåta avvikelser från de villkor som anges i 6–8, 11, 14, 16, 21 eller 22 § under sex månader från det att verksamheten påbörjades.
Även i de fall Finansinspektionen godkänner ändringar av fondbestämmelser får inspektionen tillåta avvikelse från de villkor som anges i 6–8, 11, 14, 16, 21 eller 22 §§ eller från fondbestämmelserna under sex månader från det att ändringarna av fondbestämmelserna börjar tillämpas. Detsamma gäller för en övertagande värdepappersfond under sex månader från det att fusionen träder i kraft.
5 a kap. Mottagarfonder och matarfonder
Definitioner
1 §
I denna lag förstås med
1. matarfond: en värdepappersfond som enligt 5 § har tillstånd att förvaltas enligt bestämmelserna i 2 §,
2. mottagarfond: en värdepappersfond som
a. har minst en matarfond eller
59
Författningsförslag SOU 2010:78
ett matarfondföretag bland sina andelsägare,
b. inte är en matarfond, och c. inte placerar medel i en matarfond eller ett matarfondföretag,
3. matarfondföretag: ett fondföretag som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i artikel 58 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, och
4. mottagarfondföretag: ett fondföretag som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, och som
a. har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina andelsägare,
b. inte är ett matarfondföretag, och
c. inte placerar medel i en matarfond eller ett matarfondföretag.
Placeringsbestämmelser
2 §
Med avvikelse från 5 kap. 15 § andra stycket, 16 § första stycket och 19 § första stycket 4 ska minst 85 procent av matarfondens värde vara placerat i andelar i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag.
Matarfondens resterande tillgångar, motsvarande högst 15 procent av fondens värde, får bestå av likvida medel enligt 5 kap. 1 §
60
SOU 2010:78 Författningsförslag
andra stycket eller placeras i derivatinstrument för att skydda värdet på tillgångarna i fonden.
För att säkerställa att bestämmelsen i 5 kap. 13 § andra stycket efterlevs ska en matarfonds totala exponeringar som hänför sig till derivatinstrument beräknas genom att kombinera fondens direkta exponering hänförlig till derivatinstrument med
1. mottagarfondens eller mottagarfondföretagets totala faktiska exponering hänförlig till derivatinstrument i proportion till matarfondens placeringar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, eller
2. mottagarfondens eller mottagarfondföretagets högsta möjliga totala exponering hänförlig till derivatinstrument, fastställd i dess fondbestämmelser eller bolagsordning, i proportion till matarfondens placeringar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.
Antal investerare i mottagarfonden
3 §
En mottagarfond som har minst två matarfonder eller matarfondföretag behöver inte vara öppen för kapitaltillskott från andra investerare.
61
Författningsförslag SOU 2010:78
Ansökan
4 §
Fondbolaget ska till Finansinspektionen ge in en ansökan om att värdepappersfonden ska få placera medel enligt 2 §.
Till ansökan ska fogas
1. matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, inklusive fondbestämmelser, och bolagsordning,
2. fondernas eller fondföretagets faktablad,
3. avtal avseende matarfond och mottagarfond eller mottagarfondföretag enligt 6 § eller de interna uppförandereglerna enligt 7 §,
4. avtal mellan förvaringsinstituten enligt 9 §,
5. avtal mellan revisorer enligt 11 §,
6. underrättelse till andelsägarna enligt 4 kap. 9 a §, och
7. intyg att mottagarfondföretaget uppfyller kriterierna i 1 § 4.
5 §
Tillstånd för en värdepappersfond att placera medel enligt 2 § ska ges om kraven i detta kapitel är uppfyllda och fondbestämmelserna för värdepappersfonden är godkända.
Finansinspektionen ska inom 15 arbetsdagar efter att fullständig ansökan lämnats in underrätta sökanden om beslutet.
62
SOU 2010:78 Författningsförslag
Avtal avseende matarfond och mottagarfond
6 §
Fondbolagen som förvaltar matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska ingå avtal om att matarfondens fondbolag ska få all den information som krävs för att bolaget ska kunna uppfylla kraven i detta kapitel. Avtalet ska reglera parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra.
Avtalet ska finnas tillgängligt på begäran och lämnas kostnadsfritt till andelsägarna.
Placeringen av medel i en värdepappersfond enligt 2 § får inte ske förrän avtalet trätt i kraft.
Interna uppföranderegler
7 §
Om fonderna eller fondföretaget förvaltas av samma fondbolag ska, i stället för avtal enligt 6 §, finnas interna uppföranderegler som säkerställer att kraven i detta kapitel är uppfyllda.
Tillhandahållande av information
8 §
Det fondbolag som förvaltar mottagarfonden ska hålla all information tillgänglig som krävs enligt denna lag, andra författningar som reglerar fondbolagets verksamhet och fondbestämmelserna
63
Författningsförslag SOU 2010:78
för att fondbolaget som förvaltar matarfonden eller matarfondföretaget och dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut och revisorer ska kunna fullgöra sina uppdrag.
Avtal mellan förvaringsinstitut
9 §
Om matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har olika förvaringsinstitut får förvaringsinstituten lämna uppgifter om fonderna och fondföretagen till varandra, när det krävs för att förvaringsinstituten ska kunna fullgöra sina uppdrag.
I sådana fall som avses i första stycket ska det finnas ett avtal mellan förvaringsinstituten om informationsutbyte.
Placeringen av medel i en värdepappersfond enligt 2 § får inte ske förrän avtalet trätt i kraft.
10 §
Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska se till att förvaringsinstitutet får all den information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget som krävs för att förvaringsinstitutet ska kunna fullgöra sitt uppdrag.
Avtal mellan revisorer
11 §
Om matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har olika revisorer får
64
SOU 2010:78 Författningsförslag
revisorerna lämna uppgifter om fonderna och fondföretagen till varandra, när det krävs för att revisorerna ska kunna fullgöra sina uppdrag.
I sådana fall som avses i första stycket ska det finnas ett avtal mellan revisorerna om informationsutbyte. I avtalet ska anges de åtgärder som ska vidtas enligt 12 §.
Placeringen av medel i en värdepappersfond enligt 2 § får inte ske förrän avtalet trätt i kraft.
12 §
I matarfondens revisionsberättelse ska mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse beaktas.
Om matarfonden inte har samma räkenskapsår som mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska den revisor som reviderar räkenskaperna för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upprätta en särskild rapport med matarfondens räkenskapsårs slutdatum.
Fondbolagets revisor ska i revisionsberättelsen för matarfonden ange de avvikelser som påpekats i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse och vilka följder de får för matarfonden.
65
Författningsförslag SOU 2010:78
Avgift, provision m.m.
13 §
Ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond får inte ta ut någon avgift av matarfonden eller matarfondföretaget vid försäljning eller inlösen av andelar.
14 §
Om det fondbolag som förvaltar en matarfond eller någon annan som fullföljer uppdrag för fondbolaget tar emot provision eller annan ekonomisk ersättning i samband med en placering i andelar i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag, ska denna ersättning tillföras matarfondens tillgångar.
Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar
15 §
Om ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag beslutat att senarelägga försäljning och inlösen av andelar får fondbolaget som förvaltar matarfonden under samma period senarelägga försäljning och inlösen av andelar i matarfonden. Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska utan dröjsmål anmäla sitt beslut om senareläggning till Finansinspektionen och till behörig myndighet i annat land inom EES där fondandelar marknadsförs enligt 2 kap. 15 b § samt på lämpligt sätt underrätta andels-
66
SOU 2010:78 Författningsförslag
ägarna om åtgärden.
Om fondbolaget som förvaltar matarfonden i en situation som avses i första stycket inte har beslutat att senarelägga försäljning och inlösen av andelar i matarfonden får Finansinspektionen besluta att så ska ske.
Informationsbroschyren och årsberättelsen
16 §
Informationsbroschyren om matarfonden ska, utöver vad som anges i 4 kap. 15 och 16 §§, innehålla
1. en upplysning om att värdepappersfonden är en matarfond till en viss mottagarfond eller ett visst mottagarfondföretag,
2. uppgifter om matarfondens placeringsmål, placeringsinriktning och riskprofil,
3. uppgifter om matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets resultat är identiska eller i vilken utsträckning och av vilka skäl de skiljer sig åt,
4. uppgifter om matarfondens placering av de resterande medel och den totala exponering som hänför sig till derivatinstrument, enligt 2 §,
5. en kort beskrivning av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, dess organisation, placeringsmål, placeringsinriktning och riskprofil samt uppgift om var informationsbroschyren finns att tillgå,
67
Författningsförslag SOU 2010:78
6. en sammanfattning av det avtal eller de interna uppföranderegler som avses i 6 och 7 §§ och uppgift om var de finns att tillgå,
7. uppgifter om var ytterligare information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget finns att tillgå,
8. uppgifter om de kostnader och kostnadsersättningar som matarfonden betalat och som är hänförliga till matarfondens placering i andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget,
9. uppgifter om de förvaltningsavgifter som debiteras av fondbolagen som förvaltar matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, och
10. en beskrivning av de skattemässiga konsekvenserna som uppkommer för matarfonden i samband med dess placeringar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.
I informationsbroschyren och i allt övrigt marknadsföringsmaterial ska anges att matarfonden stadigvarande placerar 85 procent eller mer av fondens värde i andelar i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag.
17 §
Matarfondens årsberättelse ska innehålla en uppgift om de avgifter som debiteras av fondbolagen som förvaltar matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Av matarfondens årsberättelse och halvårsredo-
68
SOU 2010:78 Författningsförslag
görelse ska det framgå var mottagarfondens eller mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse finns att tillgå.
18 §
Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska på begäran kostnadsfritt lämna mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse till den som avser att köpa andelar i matarfonden.
Undantag för mottagarfond
19 §
Bestämmelserna i 1 kap. 7 § ska inte tillämpas om ett mottagarfondföretag har en matarfond som andelsägare men inte marknadsför andelar i fondföretaget i Sverige.
Information från mottagarfond eller mottagarfondföretag
20 §
Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska noga följa verksamheten i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.
Fondbolaget får förlita sig på den information som bolaget får från det fondbolag som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, dess förvaringsinstitut eller revisor, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens tillförlitlighet.
69
Författningsförslag SOU 2010:78
Intyg avseende mottagarfonden
21 §
Om ett fondföretag ansöker om att omvandlas till ett matarfondföretag och vill placera medel i en värdepappersfond ska Finansinspektionen utfärda ett intyg som bekräftar att mottagarfonden uppfyller kraven i 1 § 2.
Uppgifter och handlingar som ska ges in till Finansinspektionen
22 §
Ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond ska till Finansinspektionen lämna uppgift om varje ny matarfond eller nytt matarfondföretag som placerar medel i mottagarfonden.
Sådana uppgifter enligt första stycket som rör ett matarfondföretag ska Finansinspektionen omedelbart lämna till behörig myndighet i matarfondföretagets hemland.
23 §
Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska ge in mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till Finansinspektionen.
70
SOU 2010:78 Författningsförslag
Fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden
24 §
Om mottagarfondens förvaringsinstitut får kännedom om fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden och om sådana fel eller försummelser bedöms få negativa återverkningar för matarfonden eller matarfondföretaget ska förvaringsinstitutet omedelbart underrätta Finansinspektionen, fondbolaget som förvaltar matarfonden, matarfondföretaget samt matarfondens eller matarfondföretagets förvaringsinstitut.
Finansinspektionens informationsskyldighet
25 §
Finansinspektionen ska informera ett fondbolag som förvaltar en matarfond om varje beslut, åtgärd, upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i detta kapitel och revisors rapport enligt 10 kap. 8 §, vilka gäller mottagarfonden, dess fondbolag, förvaringsinstitut eller revisor.
Bestämmelserna i första stycket gäller även i fråga om mottagarfondföretag, dess förvaringsinstitut och revisor.
Om mottagarfonden har ett matarfondföretag som andelsägare ska Finansinspektionen lämna uppgiften till behörig myndighet i matarfondföretagets hemland.
71
Författningsförslag SOU 2010:78
26 §
Om den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland underrättat Finansinspektionen om uppgifter enligt 25 § första stycket ska Finansinspektionen omedelbart informera de fondbolag som förvaltar de berörda matarfonderna.
Upplösning eller likvidation av mottagarfond eller mottagarfondföretag
27 §
Om en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag ska upplösas eller gå i likvidation ska även de matarfonder som har placerat tillgångar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplösas.
När en matarfond ska upplösas enligt första stycket ska fondbolaget ge in en anmälan till Finansinspektionen om att förvaltningen av matarfonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet.
Fondbolaget ska utan onödigt dröjsmål informera andelsägarna i matarfonden om att förvaringsinstitutet övertagit förvaltningen av fonden.
28 §
I stället för att låta en matarfond upplösas enligt 27 § får fondbolaget ansöka hos Finansinspektionen om att
1. placera minst 85 procent av matarfondens tillgångar i en annan angiven mottagarfond eller mot-
72
SOU 2010:78 Författningsförslag
tagarfondföretag, eller
2. ändra matarfondens fondbestämmelser så att placeringsbestämmelserna i 5 a kap. inte längre gäller för fonden.
29 §
Anmälan enligt 27 § och ansökan enligt 28 § ska ges in till Finansinspektion senast två månader efter att fondbolaget som förvaltar matarfonden fått information om att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska upplösas eller gå i likvidation.
Om information lämnats om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets beslut om upplösning eller likvidation mer än fem månader före den dag då upplösningen eller likvidationen kommer att inledas, ska fondbolaget som förvaltar matarfonden lämna in en sådan anmälan eller ansökan som avses i 27 och 28 §§ senast tre månader före det datum då upplösningen eller likvidation av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska inledas.
Finansinspektionen ska inom 15 arbetsdagar efter att ansökan enligt 28 § lämnats in underrätta sökanden om inspektionens beslut.
30 §
Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska meddela det fondbolag som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut enligt 29 § tredje stycket.
73
Författningsförslag SOU 2010:78
31 §
Finansinspektionen ska godkänna hur fondbolaget som förvaltar matarfonden ska erhålla utdelningen från mottagarfonden eller mottagarfondföretaget samt hur dessa medel ska förvaltas när behållningen från likvidationen eller upplösningen av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget betalas ut innan fondbolaget ånyo börjat placera fondens medel.
32 §
En mottagarfond får upplösas tidigast tre månader efter det att fondbolaget underrättat andelsägarna, Finansinspektionen och behöriga myndigheter i matarfondföretags hemland om att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet.
Mottagarfond eller mottagarfondföretag som fusioneras eller delas
33 §
Om en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag fusioneras eller delas ska de matarfonder som har placerat tillgångar i mottagarfonden eller i mottagarfondföretaget upplösas.
När en matarfond ska upplösas enligt första stycket ska fondbolaget ge in en anmälan till Finansinspektionen om att förvaltningen av matarfonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet.
Fondbolaget ska utan onödigt dröjsmål informera andelsägarna
74
SOU 2010:78 Författningsförslag
i matarfonden om att förvaringsinstitutet övertagit förvaltningen av fonden.
34 §
I stället för att låta en matarfond upplösas enligt 33 § får fondbolaget ansöka hos Finansinspektionen om att
1. fortsätta placera sina tillgångar i samma mottagarfond eller mottagarfondföretag,
2. placera minst 85 procent av matarfondens tillgångar i en annan angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag, eller
3. ändra matarfondens fondbestämmelser så att placeringsbestämmelserna i 5 a kap. inte längre gäller för fonden.
35 §
Anmälan enligt 33 § och ansökan enligt 34 § ska ges in till Finansinspektion senast en månad efter att fondbolaget som förvaltar matarfonden fått information om att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska fusioneras eller delas.
Om information lämnats om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets beslut om fusion eller delning mer än fyra månader före den dag då fusionen eller delningen kommer att träda i kraft, ska fondbolaget som förvaltar matarfonden lämna in en sådan anmälan eller ansökan som avses i 33 och 34 §§ senast tre månader före det datum då fusionen eller
75
Författningsförslag SOU 2010:78
delningen träder i kraft.
Finansinspektionen ska inom 15 arbetsdagar efter att ansökan enlig 34 § lämnats in underrätta sökande om inspektionens beslut.
36 §
Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska meddela det fondbolag som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut enligt 35 § tredje stycket.
37 §
Före den dag då fondförvaltaren för matarfonden ska börja placera medlen i enlighet med sin ansökan enligt 34 § ska Finansinspektionen godkänna placering av behållningen av inlösta fondandelar om behållningen investeras för en effektiv likviditetsförvaltning.
38 §
Om Finansinspektionen har avslagit en ansökan enligt 34 § eller inte har meddelat beslut senast den arbetsdag som föregår den sista dag då fondbolaget som förvaltar matarfonden ska lösa in andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget enligt 8 kap. 10 §, ska fondbolaget lösa in andelarna.
39 §
För att en fusion eller en delning av en mottagarfond ska kunna träda i kraft, ska fondbolaget som förvaltar mottagarfonden
76
SOU 2010:78 Författningsförslag
senast 60 dagar före ikraftträdandet informera andelsägare, Finansinspektionen samt behörig myndighet i matarfondföretagets hemland om fusionen eller delningen.
6 kap.
3 §
Finansinspektionen får godkänna fondbestämmelser för en specialfond som har en placeringsinriktning som innebär att specialfonden placerar minst 85 procent av fondens värde i en investeringsfond. I sådant fall ska bestämmelserna om matarfonder och mottagarfonder i 5 a kap. 4 §, 6– 18 §§, 20 §, 22 § första stycket, 24 §, 25 § första stycket och 27– 39 §§ gälla för specialfonden och den investeringsfond som fonden har placerat medel i.
Specialfonden får inte placera medel i en investeringsfond som har en placeringsinriktning som innebär att fonden placerar minst 85 procent av sina tillgångar i en annan investeringsfond.
8 kap.
Sammanläggning och delning av en investeringsfond m.m.
Fusion och delning av investeringsfonder
Vad en fusion innebär
1 §
Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, lägga samman investeringsfonder. Tillstånd till en sammanläggning skall lämnas om
Två eller flera värdepappersfonder kan gå samman genom att samtliga tillgångar och skulder i en eller flera av fonderna överförs till en annan fond mot vederlag
77
Författningsförslag SOU 2010:78
1. åtgärden kan anses förenlig med fondandelsägarnas intressen,
2. de fonder som skall läggas samman har placeringsinriktning och fondbestämmelser som är likartade, samt
3. sammanläggningen inte är olämplig från allmän synpunkt.
Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, dela en investeringsfond. Tillstånd till en delning skall lämnas om åtgärden kan anses förenlig med fondandelsägarnas intressen.
Ett fondbolag som har fått tillstånd till en sammanläggning eller en delning skall genast underrätta andelsägarna om den planerade åtgärden och Finansinspektionens beslut. Denna information skall också finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. En sammanläggning eller delning får verkställas tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens beslut.
till andelsägarna i den eller de överlåtande fonderna (fusion). Vid fusionen upplöses den eller de överlåtande fonderna.
Fusion kan ske
1. mellan den övertagande värdepappersfonden på ena sidan och en eller flera överlåtande värdepappersfonder på den andra sidan (absorption), eller
2. mellan två eller flera överlåtande värdepappersfonder genom att de bildar en ny övertagande värdepappersfond (kombination).
Fusionsvederlag
2 §
Vederlaget till andelsägarna i den eller de överlåtande värdepappersfonderna (fusionsvederlaget) ska bestå av andelar i den övertagande värdepappersfonden. I de fall det krävs för fusionens genomförande får dock en kontant utbetalning ske om högst tio procent av fondandelsvärdet i den överlåtande fonden.
78
SOU 2010:78 Författningsförslag
Ansökan
3 §
Fondbolaget som förvaltar den överlåtande värdepappersfonden ska ansöka om fusion hos Finansinspektionen.
Till ansökan ska fogas
1. fusionsplan enligt 4 §,
2. intyg av förvaringsinstitut enligt 6 §,
3. granskningsrapport enligt 8 §, och
4. den information som ska ges till andelsägarna enligt 7 §.
Fusionsplan
4 §
En gemensam fusionsplan ska upprättas av det eller de fondbolag som förvaltar de värdepappersfonder som ska ingå i fusionen.
Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om
1. typ av fusion enligt 1 § andra stycket,
2. de fonder som ingår i fusionen,
3. bakgrund och skäl till fusionen,
4. fusionens förväntade följder för andelsägarna,
5. de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder den dag beräkning av utbytesförhållandet ska ske,
6. den metod som ska användas för beräkning av utbytesförhållandet,
7. den dag då fusionen ska träda
79
Författningsförslag SOU 2010:78
i kraft, och
8. hur överföring av tillgångar och utbyte av andelar ska ske.
Vid kombination ska fusionsplanen även innehålla den övertagande fondens fondbestämmelser.
5 §
Fondbolagen ska fastställa tidpunkt för beräkning av utbytesförhållandet mellan fondandelarna samt tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet för kontanta betalningar enligt 2 §. Tidpunkten ska fastställas till en dag som inträffar före den dag då fusionen träder i kraft.
Intyg av förvaringsinstitut
6 §
Förvaringsinstituten för de överlåtande och övertagande värdepappersfonderna ska för var och en av fonderna i ett intyg bekräfta att uppgifterna i fusionsplanen enligt 4 § 1, 2, 7 och 8 stämmer överens med bestämmelserna i denna lag och fondernas fondbestämmelser.
Information till andelsägare
7 §
När tillstånd till fusionen har getts ska de fondbolag som förvaltar värdepappersfonderna som ingår i fusionen lämna lämplig och rättvisande information om fusionen till andelsägarna i fonderna.
80
SOU 2010:78 Författningsförslag
Av informationen ska framgå
1. bakgrund och skäl till fusionen,
2. de följder fusionen kan få för andelsägarna,
3. de särskilda rättigheter som andelsägarna har i samband med fusionen, och
4. uppgifter om förfarandet och det datum då fusionen ska träda i kraft.
Till informationen ska fogas den övertagande fondens faktablad.
Granskningsrapport
8 §
En revisor ska granska
1. de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder den dag beräkning av utbytesförhållandet ska ske,
2. hur den kontanta betalningen per andel har beräknats, och
3. den metod som ska användas för beräkning av utbytesförhållandet.
När fusionen har trätt i kraft ska revisorn till Finansinspektionen ge in uppgifter om det faktiska utbytesförhållandet som tillämpats.
Den revisor som ska utföra granskningen enligt första stycket ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Granskningen kan utföras av en revisor i de fondbolag som förvaltar värdepappersfonderna.
81
Författningsförslag SOU 2010:78
Fondbolaget ska på begäran lämna granskningsrapporten kostnadsfritt till andelsägarna.
Godkännande av fusion
9 §
Finansinspektionen ska ge tillstånd till en fusion om
1. fusionen uppfyller de krav som anges i 3, 4, 6 och 8 §§,
2. den övertagande värdepappersfonden är anmäld enligt 2 kap. 15 b § i de länder där den överlåtande värdepappersfonden marknadsför andelar, och
3. informationen till andelsägarna är tillfredsställande.
Finansinspektionen ska underrätta fondbolaget för den överlåtande fonden om sitt beslut inom 20 arbetsdagar efter det att fullständig ansökan har getts in.
Inlösen och utbyte av fondandelar
10 §
Vid fusion har andelsägare i värdepappersfonderna rätt att begära att deras fondandelar ska lösas in utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.
I stället för att lösa in andelar kan andelsägare i värdepappersfonderna begära att deras fondandelar ska bytas ut mot andelar i en annan värdepappersfond eller annat fondföretag, som har liknande placeringsinriktning som
82
SOU 2010:78 Författningsförslag
den befintliga fonden och förvaltas, direkt eller genom uppdrag, av samma fondbolag som den befintliga fonden eller av en fondförvaltare som direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som det fondbolag som förvaltar den befintliga fonden.
Rätten att lösa in eller byta ut andelar enligt denna paragraf gäller i minst 30 dagar från den dag informationen om fusionen lämnas till andelsägarna. Fristen ska upphöra senast fem arbetsdagar före dagen för beräkning av utbytesförhållandet.
Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar
11 §
Finansinspektionen får, efter ansökan av fondbolaget medge att fondbolaget vid fusion senarelägger försäljning och inlösen av fondandelar, om det är motiverat med hänsyn till andelsägarnas intressen. Finansinspektionen får även i annat fall besluta att sådan senareläggning ska ske.
Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i annat land inom EES där fondandelar marknadsförs enligt 2 kap. 15 b § om sitt beslut. Fondbolaget ska underrätta andelsägarna om beslutet.
Så snart orsakerna till senareläggningen upphört ska fondbolaget anmäla detta till Finansinspektionen.
83
Författningsförslag SOU 2010:78
Kostnader i samband med fusionen
12 §
De värdepappersfonder som ingår i en fusion och andelsägarna i de fonderna får inte belastas med administrativa kostnader som uppkommer i samband med förberedandet och genomförandet av fusionen.
Fusionens rättsverkningar
13 §
En fusion får träda i kraft tidigast tre månader efter beslut om fusionen.
När fusionen träder i kraft inträder följande rättsverkningar.
1. Den överlåtande värdepappersfondens tillgångar och skulder övergår till den övertagande värdepappersfonden.
2. Andelsägarna i den överlåtande värdepappersfonden blir andelsägare i den övertagande värdepappersfonden.
3. Den överlåtande värdepappersfonden upplöses.
4. Vid fusion genom kombination: den övertagande värdepappersfonden anses bildad.
14 §
Efter att en fusions rättsverkningar enligt 13 § inträtt kan fusionen inte förklaras ogiltig.
84
SOU 2010:78 Författningsförslag
Fusionen träder i kraft
15 §
En anmälan om när fusionen träder i kraft ska ges in till Finansinspektionen och offentliggöras på fondbolagets elektroniska hemsida.
Intyg om överföringen av tillgångar och skulder
16 §
Fondbolaget som förvaltar den övertagande värdepappersfonden ska i ett intyg bekräfta för förvaringsinstitutet att överföringen av tillgångar och skulder från de överlåtande fonderna har slutförts.
Gränsöverskridande fusion
Tillämpliga bestämmelser
17 §
En gränsöverskridande fusion är en fusion där en värdepappersfond ingår i en fusion med ett fondföretag som uppfyller förutsättningarna i 1 kap. 7 §.
18 §
För en gränsöverskridande fusion gäller följande bestämmelser i detta kapitel:
1 § om vad en fusion innebär, 2 § om fusionsvederlag, 19 § om ansökan om fusion, 4 § om fusionsplan, 5 § om tidpunkt för beräkning av utbytesförhållandet mellan fondandelarna samt tidpunkt för
85
Författningsförslag SOU 2010:78
beräkning av fondandelsvärdet för kontanta betalningar,
6 § om förvaringsinstitutets intyg,
7, 21 och 22 §§ om information till andelsägare,
8 § om granskningsrapport, 23 § om godkännande av fusion,
10 § om inlösen och utbyte av fondandelar,
11 § om senareläggande av försäljning och inlösen av fondandelar,
12 § om kostnader i samband med fusion,
24 § om en fusions rättsverkningar,
25 § om när en fusion träder i kraft,
14 § om en fusions ogiltighet, och
16 § om intyg om överföringen av tillgångar och skulder.
Vad som anges i paragraferna i första stycket om värdepappersfonder ska i tillämpliga delar även gälla för fondföretag som uppfyller förutsättningarna i 1 kap. 7 §.
Ansökan om fusion
19 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan om fusion göras av det fondbolag som förvaltar den överlåtande värdepappersfonden.
Vad som ska fogas till ansökan anges i 3 §.
Om en ansökan inte är fullständig ska Finansinspektionen
86
SOU 2010:78 Författningsförslag
senast tio arbetsdagar från den dag då ansökan tagits emot begära att fondbolaget kompletterar den.
20 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska Finansinspektionen omedelbart lämna över en kopia av den fullständiga ansökan till behörig myndighet i det övertagande fondföretagets hemland.
Komplettering
21 §
Om det av informationen till andelsägarna i värdepappersfonden inte framgår hur de kommer att påverkas av fusionen ska Finansinspektionen begära att informationen kompletteras.
22 §
Om det är ett överlåtande fondföretag ska Finansinspektionen, efter att den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland överlämnat kopia av ansökan om fusionen, bedöma om det av informationen till andelsägarna i den övertagande värdepappersfonden framgår hur de kommer att påverkas av fusionen. Om detta inte framgår ska inspektionen senast 15 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan skriftligen begära att informationen kompletteras. Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i det överlåtande fondföretagets hemland om en sådan begäran.
87
Författningsförslag SOU 2010:78
Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i det överlåtande fondföretagets hemland inom 20 arbetsdagar efter det att inspektionen fått komplettering från fondbolaget, om inspektionen anser att informationen är tillfredsställande.
Godkännande av fusion
23 §
Om den överlåtande fonden vid en gränsöverskridande fusion är en värdepappersfond ska Finansinspektionen godkänna att fonden får delta i fusionen om
1. fusionen uppfyller de krav som anges i 4, 6, 8 och 19 §§,
2. Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland bedömer att informationen till andelsägarna är tillfredsställande, och
3. a) den övertagande fonden är anmäld enligt 2 kap. 15 b § i de länder där den överlåtande fonden marknadsför andelar, eller
b) det övertagande fondföretaget har anmält till behörig myndighet i sitt hemland att företaget vill marknadsföra andelar i företaget i Sverige och i de övriga länder inom EES där den överlåtande värdepappersfonden marknadsför andelar.
Finansinspektionen ska inom 20 arbetsdagar efter att fullständig ansökan getts in underrätta den överlåtande fonden om sitt beslut. Finansinspektionen ska också
88
SOU 2010:78 Författningsförslag
underrätta behörig myndighet i fondföretagets hemland om beslutet.
Fusionens rättsverkningar
24 §
Vid en gränsöverskridande fusion inträder fusionens rättsverkningar vid den tidpunkt som har fastställts i det land där den övertagande fonden eller fondföretaget har hemvist.
Om den övertagande fonden har hemvist i Sverige gäller bestämmelserna i 13 §.
Fusionen träder i kraft
25 §
Fondbolaget ska anmäla till Finansinspektionen och till behörig myndighet i fondföretagets hemland när fusionen träder i kraft.
Om det är en övertagande värdepappersfond ska tidpunkten för fusionen offentliggöras på fondbolagets elektroniska hemsida.
Delning
26 §
Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, dela en värdepappersfond i två eller flera delar.
Ett fondbolag som har fått tillstånd till en delning ska genast underrätta andelsägarna om den planerade åtgärden och Finans-
89
Författningsförslag SOU 2010:78
inspektionens beslut. Denna information ska finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet.
En delning får verkställas tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens beslut.
27 §
Vid delning av en värdepappersfond ska andelsägarna ha rätt att lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Rätten till sådan inlösen gäller under 30 dagar från den dag fondbolaget underrättade andelsägarna om Finansinspektionens beslut enligt 26 §.
Fusion och delning av specialfonder
Fusion
28 §
Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, fusionera specialfonder. Ett sådant tillstånd får även ges till en fusion mellan en specialfond och en värdepappersfond, om värdepappersfonden blir den övertagande fonden.
Bestämmelserna om inhemsk fusion i 1–8 och 10–16 §§ gäller även för fusioner som avses i första stycket.
Om det i fusionen ingår en sådan specialfond som inte är öppen för inlösen veckovis ska andelsägarna, innan fusionen träder i
90
SOU 2010:78 Författningsförslag
kraft, erbjudas minst ett tillfälle att få lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna ska under 30 dagar före tillfället för sådan inlösen ha möjlighet att begära att få lösa in sina andelar.
Delning
29 §
Bestämmelserna om delning av värdepappersfond i 26 och 27 §§ gäller även för specialfonder.
Om delningen ska ske av en sådan specialfond, som inte är öppen för inlösen veckovis, ska andelsägarna, innan delningen träder i kraft, erbjudas minst ett tillfälle att få lösa in sina andelar, utan att andra kostnader får tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna ska under 30 dagar före tillfället för sådan inlösen ha möjlighet att begära att få lösa in sina andelar.
9 kap.
2 §
Ett förvaringsinstitut som har övertagit förvaltningen av en investeringsfond från ett fondbolag skall snarast överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall skall investeringsfonden upplösas genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till
Ett förvaringsinstitut som har övertagit förvaltningen av en investeringsfond från ett fondbolag ska snarast överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall ska investeringsfonden upplösas genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till fondandels-
91
Författningsförslag SOU 2010:78
fondandelsägarna. ägarna.
Finansinspektionen får efter ansökan från fondbolaget avregistrera en fond som varken har fondandelsägare eller fondförmögenhet. Till en sådan ansökan ska bifogas ett intyg från fondbolagets revisor om att fonden saknar an-
delsägare, inte har några tillgångar eller skulder samt att avvecklingen i övrigt har gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse.
10 kap.
1 §8
Finansinspektionen har tillsyn över fondbolag, förvaltningsbolag som avses i 1 kap. 6 och 8 §§, fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ samt förvaringsinstitut.
För fondbolag och svenska förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet.
För förvaltningsbolag och fondföretag samt förvaringsinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige.
För förvaltningsbolag och fondföretag samt förvaringsinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige samt, för en värdepappersfond som förvaltas enligt 1 kap. 6 b §, även det som anges i fondbestämmelserna.
8 Senaste lydelse 2008:282.
92
SOU 2010:78 Författningsförslag
4 §9
Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos
1. ett fondbolag,
2. ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet från filial i Sverige, samt
3. ett förvaringsinstitut. Finansinspektionen får även genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett fondbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget.
2. ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet i Sverige, samt
Finansinspektionen får även genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget eller förvaltningsbolaget.
6 §10
Finansinspektionen ska till en behörig myndighet i ett annat land inom EES lämna de uppgifter som den myndigheten behöver för sin tillsyn över ett förvaltningsbolag och ett fondföretag som driver verksamhet enligt 1 kap. 6 eller 7 §.
Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter i andra länder inom
EES i den utsträckning som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG.
6 a §
Finansinspektionen ska inom ramen för sin befogenhet, efter begäran från en behörig myndighet i ett annat land inom EES, lämna eller kontrollera information som behövs för att den utländska myndigheten ska kunna utöva sin tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Den utländska myndigheten får när-
9 Senaste lydelse 2008:282. 10 Senaste lydelse 2008:282
93
Författningsförslag SOU 2010:78
vara vid en kontroll som utförs av Finansinspektionen.
12 kap.
5 a §
Finansinspektionen ska, innan tillståndet återkallas för ett fondbolag som förvaltar fondföretag enligt 2 kap. 12 eller 15 §, samråda med behörig myndighet i fondföretaget hemland.
15 §11
Om ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige efter anmälan enligt 1 kap. 6 § åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet i Sverige, får Finansinspektionen förelägga bolaget att göra rättelse.
Om ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige efter anmälan enligt 1 kap. 6 § åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet i Sverige eller fondbestämmelserna, får Finansinspektionen förelägga bolaget att göra rättelse.
Om förvaltningsbolaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland.
Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda förvaltningsbolaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan ett förbud meddelas ska inspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela ett förbud utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten.
Denna och Europeiska gemenskapernas kommission ska då underrättas så snart som möjligt.
Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen vidta sådana åtgärder som avses i 1 § andra stycket första meningen eller förbjuda förvaltningsbolaget att påbörja nya transaktioner i Sverige.
Inspektionen får också besluta att bolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond. Innan en åtgärd enligt detta stycke vidtas ska inspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland. I brådskande fall får inspektionen dock vidta en sådan åtgärd utan
11 Senaste lydelse 2008:282.
94
SOU 2010:78 Författningsförslag
Om Finansinspektionen har meddelat ett förbud enligt tredje stycket utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten och kommissionen därefter har beslutat att förbudet ska undanröjas, ska inspektionen göra det.
föregående föreläggande eller underrättelse enligt denna paragraf. Behörig myndighet i bolagets hemland och Europeiska kommissionen ska då underrättas så snart som möjligt.
Om Finansinspektionen har vidtagit en åtgärd enligt tredje stycket utan föregående föreläggande eller underrättelse och kommissionen därefter har beslutat att åtgärden ska undanröjas, ska inspektionen göra det.
17 §12
Om ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige efter anmälan enligt 1 kap. 7 § åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet i Sverige, får Finansinspektionen förelägga företaget att göra rättelse. Om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige.
Om ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet i Sverige, får Finansinspektionen förelägga företaget att göra rättelse. Om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i företagets hemland om åtgärder som vidtagits med stöd av denna paragraf.
17 a §
Om Finansinspektionen bedömer att ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige överträder någon bestämmelse i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, vilken inte omfattas av skyldigheterna enligt 17 §, ska inspektionen underrätta
12 Senaste lydelse 2008:282.
95
Författningsförslag SOU 2010:78
behörig myndighet i företagets hemland.
Om fondföretaget, trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten med anledning av underrättelsen, fortsätter överträdelsen genom att handla på ett sätt som tydligt skadar investerarnas intressen i Sverige, får Finansinspektionen förelägga företaget att göra rättelse eller förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan föreläggande eller förbud meddelas, ska inspektionen underrätta behörig myndighet i företagets hemland. Europeiska kommissionen ska omedelbart informeras när ett föreläggande eller förbud meddelats. Detsamma gäller om den behöriga myndigheten inte vidtagit någon åtgärd.
I stället för ingripande enligt andra stycket kan Finansinspektionen anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommittén.
13 kap.
1 §13
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §,
2. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8, 9 och 11 §§,
3. vilket språk anmälan enligt 2 kap. 15 b § ska upprättas på,
3. vilka sundhetskrav som ska uppfyllas av ett fondbolag enligt 2 kap. 17 §,
4. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 §,
13 Senaste lydelse 2008:282
96
SOU 2010:78 Författningsförslag
5. de riktlinjer, regler och rutiner ett fondbolag ska ha enligt 2 kap. 17 a § första stycket,
6. vilka system, resurser och rutiner ett fondbolag ska ha enligt 2 kap. 17 a § andra stycket,
7. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 a § tredje stycket,
8. dokumentation enligt 2 kap. 17 b §,
9. hantering av intressekonflikter enligt 2 kap. 17 c §,
10. rapportering till fondandelsägare enligt 2 kap. 17 d §,
11. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla kraven på att uppnå bästa möjliga resultat enligt 2 kap. 17 e § första stycket,
12. de system och riktlinjer ett fondbolag ska ha enligt 2 kap. 17 e § andra stycket,
13. innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett fondbolag enligt 3 kap. 4 §,
14. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a §,
15. på vilket sätt underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § ska lämnas,
4. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen,
5. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning,
16. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen,
17. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning,
97
Författningsförslag SOU 2010:78
6. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §,
18. vilka metoder ett fondbolag får använda för att beräkna justerat fondandelsvärde enligt 4 kap. 10 b §,
19. det system för riskhantering som ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena,
20. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §,
21. vilket språk intyget enligt 5 a kap.4 § 7 ska upprättas på,
22. innehållet i avtalet och de interna uppförandereglerna enligt 5 a kap. 6 och 7 §§,
23. innehållet i avtalet mellan förvaringsinstituten enligt 5 a kap. 9 §,
24. innehållet i avtalet mellan revisorerna enligt 5 a kap. 11 §,
25. vilka fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden som mottagarfondens förvaringsinstitut ska rapportera enligt 5 a kap. 24 §,
7. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 6 kap. 3 §,
8. vilka åtgärder som ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 7 kap. 1 §,
9. vilka åtgärder som ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §,
26. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 6 kap. 4 §,
27. vilka åtgärder som ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 7 kap. 1 §,
28. vilka åtgärder som ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §,
29. vilka uppgifter som ska lämnas i informationen till andelsägarna enligt 8 kap. 7 , på vilket sätt informationen ska lämnas samt vad som ska bifogas informationen,
98
SOU 2010:78 Författningsförslag
30. vilket språk granskningsrapporten enligt 8 kap. 8 § ska översättas till,
31. vilket språk de handlingar som ska ges in med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas på,
10. vilka upplysningar som fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och
11. sådana avgifter för tillsyn som avses i 10 kap. 11 §.
32. vilka upplysningar som fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och
33. sådana avgifter för tillsyn som avses i 10 kap. 11 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
99
Författningsförslag SOU 2010:78
2 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2007:528 ) om värdepappersmarknaden
dels att 8 kap. 22 och 42 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 8 kap. 22 a §.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
22 §
Ett värdepappersinstitut ska förse sina kunder med lättbegriplig information om
1. värdepappersinstitutet och dess tjänster,
2. finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier,
3. handelsplatser,
4. priser och avgifter, samt
5. institutets riktlinjer för utförande av order. Informationen ska ge kunderna rimliga möjligheter att förstå arten av och vilka risker som är förknippade med de investeringstjänster och de finansiella instrument som institutet erbjuder. Informationen får lämnas i standardiserad form.
All information som ett värdepappersinstitut lämnar till sina kunder ska vara rättvisande och tydlig och får inte vara vilseledande. Marknadsföringsmaterial ska lätt kunna identifieras som sådant.
Särskilda bestämmelser om en näringsidkares marknadsföring av produkter och tjänster och vilken information som ska lämnas till kunder finns i marknadsföringslagen (2008:486) samt i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59).
Ett värdepappersinstitut som förmedlar fondandelar enligt 2 kap. 1 § 1 och 2 eller ger råd enligt 2 kap. 1 § 5 till en kund ska, utan att han eller hon begär det, tillhandahålla kunden faktablad i god tid innan avtal ingås.
14 Jfr Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/65/EG. 15 Senaste lydelse 2008:512.
100
SOU 2010:78 Författningsförslag
22 a §
Ett värdepappersinstitut ska till varje kund skyndsamt lämna sådan information som anges i 4 kap. 12 § första stycket lagen ( 2004:46 ) om investeringsfonder och som institutet får från ett fondbolag, förvaltningsbolag eller annat värdepappersinstitut.
42 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 1 §,
2. vilka åtgärder som ett värdepappersbolag skall vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering och genomlysning samt riktlinjer och instruktioner som avses i 3-8 §§,
3. de riktlinjer, regler och rutiner ett värdepappersinstitut skall upprätta och tillämpa enligt 9 §,
4. vilka system, resurser och rutiner ett värdepappersinstitut skall ha enligt 10 §,
5. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 11 §,
1. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 1 §,
2. vilka åtgärder som ett värdepappersbolag ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering och genomlysning samt riktlinjer och instruktioner som avses i 3-8 §§,
3. de riktlinjer, regler och rutiner ett värdepappersinstitut ska upprätta och tillämpa enligt 9 §,
4. vilka system, resurser och rutiner ett värdepappersinstitut ska ha enligt 10 §,
5. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 11 §,
6. dokumentation enligt 12 §,
7. övervakning av handeln och kursbildningen enligt 13 §,
8. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta och vilka krav som institutet skall uppfylla vid uppdragsavtal enligt 14 §,
9. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta när det delar in sina kunder i kategorier enligt 15 §,
8. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta och vilka krav som institutet ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 14 §,
9. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta när det delar in sina kunder i kategorier enligt 15 §,
101
Författningsförslag SOU 2010:78
102
10. hantering av intressekonflikter enligt 21 §, 11. vilken information ett värdepappersinstitut skall lämna till sina kunder enligt 22 §,
12. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta vid inhämtande av uppgifter från sina kunder enligt 23 och 24 §§,
13. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta vid en prövning enligt 23 och 24 §§,
14. vilka finansiella instrument som skall anses vara okomplicerade enligt 25 § första stycket 1 e,
11. vilken information ett värdepappersinstitut ska lämna till sina kunder enligt 22 §,
12. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta vid inhämtande av uppgifter från sina kunder enligt 23 och 24 §§,
13. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta vid en prövning enligt 23 och 24 §§,
14. vilka finansiella instrument som ska anses vara okomplicerade enligt 25 § första stycket 1 e,
15. dokumentation och rapportering till kund enligt 26 och 27 §§, 16. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta för att uppfylla kraven på att uppnå bästa möjliga resultat enligt 28 §,
16. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta för att uppfylla kraven på att uppnå bästa möjliga resultat enligt 28 §,
17. riktlinjer för utförande av order enligt 29 §, 18. hantering av kunders order enligt 33 §, 19. hantering av finansiella instrument enligt 34 §, 20. hantering av medel enligt 35 §, 21. mottagande av medel på konto enligt 36 §, 22. vilka begränsningar som skall gälla vid ställande av säkerhet enligt 37 § andra stycket, och
23. vilka uppgifter som skall antecknas i en förteckning enligt 38 § fjärde stycket.
22. vilka begränsningar som ska gälla vid ställande av säkerhet enligt 37 § andra stycket,
23. vilka uppgifter som ska antecknas i en förteckning enligt 38 § fjärde stycket, och
24. på vilket sätt information enligt 8 kap. 22 a § ska lämnas till kunderna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
1 Bakgrund
Utvecklingen av lagstiftningen på värdepappersmarknadsområdet har sedan slutet av 1990-talet varit föremål för intensifierade harmoniseringsåtgärder inom EU. Ett problem inom EU har emellertid varit att lagstiftningsprocessen ansetts vara för långsam och stelbent för att hantera de snabba förändringarna i den finansiella sektorn. För att avhjälpa detta bildades av EU en kommitté, ledd av belgaren Alexandre Lamfalussy. Kommitténs uppgift var att föreslå åtgärder för att förbättra mekanismerna för anpassning av det europeiska regelverket till den snabba förändringstakten i den finansiella sektorn. Kommittén presenterade ett antal rekommendationer som syftade till att effektivisera lagstiftningsprocessen.1 Rekommendationerna antogs av Europeiska rådet på dess möte i Stockholm i mars 2001 och har därefter godkänts av Europaparlamentet. Den nya modellen, som kommit att kallas Lamfalussyprocessen, innebär i korthet att regelgivningen delas upp på fyra olika nivåer, där övergripande principiella bestämmelser tas på den översta nivån i hierarkin, medan regler av mer teknisk natur och bestämmelser som har att göra med det nationella genomförandet utarbetas och beslutas på lägre nivåer.
På nivå ett fastställs allmänna principer enligt det normala lagstiftningsförfarandet inom EU-rätten, dvs. genom direktiv eller förordningar som föreslås av kommissionen och antas av rådet och Europaparlamentet. I dessa rättsakter delegeras åt kommissionen att utfärda genomförandebestämmelser i vissa hänseenden.
På nivå två antar kommissionen genomförandebestämmelser för att fylla ut eller anpassa de allmänna principer som beslutats på nivå ett. Dessa bestämmelser kan vara i form av förordningar eller direktiv. Kommissionen biträdes i detta arbete av Europeiska värdepapperskommittén (European Securities Committee), bestående av företrädare för medlemsstaterna. Kommittén ska även fungera som
1 Committee of Wise Men, Final Report of the Committee of Wise Men on the Regulation of European Securities Markets, Bryssel, 15 februari 2001.
103
Bakgrund SOU 2010:78
en föreskrivande kommitté enligt artikel 5 i 1999 års ”kommittologibeslut”.
Nivå tre omfattar ett utökat samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaderna. Samarbetet syftar bl.a. till att de bestämmelser som beslutats på nivåerna ett och två genomförs i lagstiftningen i de olika medlemsstaterna på ett konsekvent och likvärdigt sätt. För att organisera detta samarbete har ytterligare en kommitté inrättats av kommissionen, Europeiska värdepapperstillsynskommittén, (Committee of European Securities Regulators, CESR). Denna kommitté har bl.a. till uppgift att vägleda kommissionen särskilt i fråga om utarbetande av utkast till genomförandeåtgärder på värdepappersområdet. I kommittén återfinns företrädare för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter på värdepappersområdet.
Slutligen ska kommissionen på nivå fyra ta ett ökat ansvar för att säkerställa att gemenskapslagstiftningen genomförs i medlemsstaterna.
Modellen har använts i anslutning till olika direktiv på värdepappersområdet. Lamfalussymodellen har genom en överenskommelse med Europaparlamentet utvidgats till bank-, försäkrings- och fondområdena. I modellen ingår en strävan efter en bättre genomlyst process och breda konsultationer med berörda parter.
1.1 UCITS-direktivet
Harmoniserade regler för fondverksamhet i Europa återfinns i det s.k. UCITS-direktivet. UCITS står för Undertakings for Collective Investments in Transferable Securities. Genom UCITS-direktivet från 1985 skapades en harmoniserad EU-rättslig reglering av fondföretag som riktar sig till allmänheten och som kännetecknas av ett konsumentskydd. Direktivet ger grundläggande regler för fondföretagen. De fondföretag som uppfyller kraven i direktivet får fritt marknadsföra fonder och sälja fondandelar i alla medlemsstater. I direktivet ställs bl.a. krav på att fondföretagen tillämpar principen om riskspridning och att andelsägarna ska ha rätt att när som helst få sina andelar inlösta. Vidare finns regler om auktorisation av fondförvaltaren och dess organisation, regler om information till andelsägarna samt placeringsregler.
UCITS-direktivet omfattar fonder av öppen typ. Sådana fonder kan enligt artikel 1.3 bildas
104
Bakgrund
− på kontraktsrättslig grund som fonder förvaltade av förvaltningsbolag eller fondbolag,
− enligt trustlagstiftningen som trustfonder, eller
− på bolagsrättslig grund som investeringsbolag.
− De fondförvaltare som erkänns av UCITS-direktivet benämns förvaltningsbolag.
De flesta bestämmelserna i direktivet är gemensamma för alla fonder, oavsett juridisk konstruktion.
1.2 Den svenska lagstiftningen
Den svenska lagstiftningen om fonder bygger på UCITS-direktivet. Genom lagen (1990:1114) om värdepappersfonder och de ändringar som gjordes i den lagen med anledning av EES-avtalet anpassades den svenska regleringen till UCITS-direktivet. Lagen om värdepappersfonder ersattes den 1 april 2004 av LIF. Genom den nya lagen genomfördes de ändringar av UCITS-direktivet som beslutades av Europaparlamentet och rådet 20022, bl.a. avseende utökade placeringsmöjligheter. Genom ändringar den 23 juli 2008 i LIF och genom Finansinspektionens utfärdande av nya föreskrifter för fondverksamhet genomfördes kommissionens direktiv 2007/16/EG om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligande av vissa definitioner.3
I LIF används begreppet investeringsfonder som ett samlingsnamn för värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller UCITS-direktivets krav och som, efter ett enkelt notifikationsförfarande, får marknadsföras och säljas fritt i övriga länder inom EES. Specialfonder är fonder som av Finans-
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att införa regler för förvaltningsbolag och förenklade prospekt (EGT L 41, 13.2.2002, s. 20, Celex 32001L0107) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), vad gäller fondföretagets investeringar (EGT L 41, 13.2.2002, s. 35, Celex 32001L0108). 3 Kommissionens direktiv 2007/16/EG av den 19 mars 2007 om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa definitioner (EGT L 79, 20.3.2007 s. 11, Celex 32007L0016).
105
Bakgrund SOU 2010:78
inspektionen erhållit ett eller flera undantag från reglerna i UCITSdirektivet. Dessa kan inte utan tillstånd från värdlandsmyndigheten marknadsföras och säljas i annat EES-land. Således omfattas fondverksamhet i vid bemärkelse av bestämmelserna i LIF. I många avseende är regleringen densamma för värdepappersfonder och specialfonder.
Av LIF framgår att ett fondföretag är ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets av investerare. Fondföretaget ska tillämpa principen om riskspridningen och vara öppen för in- och utträde. Det finns utländska fondföretag som omfattas av UCITS-direktivet och det finns utländska fondföretag som inte omfattas av UCITS-direktivet.
I Sverige finns endast kontraktsrättsliga fonder. En svensk fond är inte ett självständigt rättssubjekt och kan därför inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Fondandelsägarnas äganderätt till fonden är kraftigt beskuren och medför endast en rätt att få sin andel i fonden inlöst samt i förekommande fall erhålla utdelning. I gengäld ansvarar inte fondandelsägarna för förpliktelser som avser fonden. Förvaltningen av fonden läggs på en fondförvaltare, i Sverige ett fondbolag. Fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor som rör investeringsfonden. Fondbolaget bestämmer över fonden och dess tillgångar. Fondandelsägarna har rätt att förlita sig på att förvaltaren handlar uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse, att LIF följs samt att förvaltaren följer de bestämmelser som framgår av fondens fondbestämmelser. Ett svenskt fondbolag kan förvalta flera olika investeringsfonder med olika placeringsinriktningar.
Fondens tillgångar förvaras av ett särskilt förvaringsinstitut. Förvaringsinstitutet är en bank eller ett annat kreditinstitut som också utövar viss kontroll över fondbolaget och bl.a. ser till att försäljning och inlösen av fondandelar går rätt till, att andelarna blir rätt värderade samt att fondens medel används i enlighet med LIF och fondbestämmelserna.
Denna konstruktion med uppdelat ansvar för förvaltning och förvaring ska skydda fondandelsägarna från att fondbolaget oegentligt förfogar över fondens tillgångar eller sammanblandar egendom som tillhör en fond med egna tillgångar.
106
Bakgrund
1.2.1 Placeringsbestämmelser
En viktig del i skyddet för investerarna är de i LIF angivna begränsningar som finns för placering av fondmedel i olika tillgångar. Alla investeringsfonder ska ha en riskspridning enligt bestämmelserna i LIF, vilka regelmässigt preciseras närmare i fondbestämmelserna. I syfte att uppnå en godtagbar riskspridning regleras vilka typer av likvida finansiella tillgångar som medel i en investeringsfond får placeras i och hur stor andel av fondförmögenheten som får placeras i en och samma tillgång.
1.2.2 Konsumentskydd
Värdepappersfonder måste vända sig till allmänheten. Hushållens del av det totala fondsparandet är också mycket stor och fondsparandet kan med fog sägas vara en konsumentprodukt, om än inte uteslutande. Detta har också beaktats i LIF och många av dess bestämmelser kan sägas syfta till att stärka skyddet för konsumenterna. Reglerna är dock inte uttryckligen avsedda för konsumenter utan tar sikt på att skydda samtliga andelsägare. Krav på hur fondbolaget ska vara organiserat och hur medel i en fond får placeras är exempel på skyddsregler. Att tillgångarna i fonden ska hållas åtskilda och förvaras av ett förvaringsinstitut är ett annat exempel. Vidare ställer gällande lagstiftning krav på information till andelsägarna. Även dessa regler är en del av konsumentskyddet. Utöver regelverket i LIF finns även vissa mer allmänna bestämmelser som tar sikte på att skapa ett gott konsumentskydd.
1.2.3 Tillsynsmyndighetens uppgifter
Finansinspektionen utövar tillsynen över ett svenskt fondbolag. Tillsynen omfattar även bolagens verksamhet i annat land inom EES, antingen den bedrivs via filial eller finansiella tjänster tillhandahålls på annat sätt. Denna hemlandsprincip förtydligas i UCITS IVdirektivet.
107
Bakgrund SOU 2010:78
108
1.3 UCITS IV-direktivet
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), antogs våren 2009. Som tidigare nämnts ersätter det nya direktivet det äldre direktivet om fondföretag från 1985. UCITS IV-direktivet har arbetats fram med Lamfalussymodellen som utgångspunkt. De nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa reglerna i UCITS IV-direktivet ska börja gälla senast den 1 juli 2011. För genomförande av direktivet har kommissionen antagit både direktiv och förordning på nivå två.4 Dessa ska genomföras samtidigt som reglerna i UCITS IV-direktivet.
De ändringar som gjorts syftar främst till att öka möjligheterna till effektiv förvaltning av värdepappersfonder, att göra det enklare för fondförvaltare att verka i andra medlemsstater än den egna medlemsstaten och att förbättra informationen till investerare. Förändringarna i förhållande till det äldre direktivet innebär i korthet följande:
− Proceduren för att få marknadsföra andelar i en värdepappersfond i andra medlemsstater förenklas.
− Ett utvidgat förvaltningsbolagspass införs, vilket innebär att ett förvaltningsbolag får förvalta värdepappersfonder och ett fondbolag får förvalta fondföretag som omfattas av UCITS IVdirektivet.
− Sammanläggning (fusion) över gränserna av värdepappersfonder och fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet, oavsett organisatorisk form, möjliggörs.
− Strukturer med mottagar- och matarfonder möjliggörs, dvs. minst 85 procent av en värdepappersfonds värde får placeras i en annan värdepappersfond eller i ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet.
− Informationen i faktabladet som ska erbjudas potentiella investerare görs mer konsumentvänlig.
− Samarbetet mellan tillsynsmyndigheter i olika medlemsstater stärks.
4 Kommissionens direktiv 2010/43/EU och 2010/44/EU samt kommissionens förordningar (EU) nr 583/2010 och 584/2010.
2 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)
2.1 Gällande rätt
Förvaltningsbolag som hör hemma inom EES och i sitt hemland har tillstånd enligt 1985 års UCITS-direktiv får driva verksamhet i Sverige. Den verksamhet det får vara fråga om är sådan som omfattas av bolagets tillstånd i hemlandet. Verksamheten får drivas endera genom att en filial etableras här i landet eller genom att bolaget, utan att etablera en filial, tillhandahåller tjänster från hemlandet. Detta framgår av 1 kap. 6 § LIF. Något särskilt tillstånd för detta krävs inte, utan verksamheten här i landet får påbörjas efter det att Finansinspektionen fått en underrättelse från den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland. Motsvarande möjlighet att driva verksamhet i andra länder inom EES finns för fondbolag som förvaltar värdepappersfonder enligt bestämmelserna i 2 kap. 12–15 §§ samma lag. Genom dessa bestämmelser i LIF genomförs de regler som finns i 1985 års UCITS-direktiv om förvaltningsbolags rätt att driva verksamhet i andra medlemsstater än den egna. (artiklarna 6, 6a och 6b).
De tjänster som ett förvaltningsbolag enligt direktivet kan tillhandahålla i en annan medlemsstat är emellertid begränsade genom regler i direktivet som innebär att ett fondföretag ska vara etablerat i samma medlemsstat som förvaltningsbolaget (jfr artiklarna 1a.5 och 3). Förvaltningsbolagens huvudsakliga verksamhet, förvaltningen av fondföretag, kan därmed inte tillhandahållas beträffande fondföretag som är etablerade i andra länder inom EES. Den förvaltning av fondföretag som avses är sådan som förvaltningsbolaget är primärt ansvarigt för, och inte sådan som bolaget utför på delegation. Det är således möjligt att tillhandahålla fond-
109
Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78
förvaltningstjänster i ett annat land inom EES om det sker på delegation av ett annat förvaltningsbolag som är etablerat i samma land som fondföretaget. De tjänster som i övrigt kan tillhandahållas över gränserna är de som förvaltningsbolaget kan ha sidotillstånd för, nämligen tjänster som avser diskretionär portföljförvaltning (artikel 5.3 i direktivet och 1 kap. 4 § LIF).
2.2 Nya regler i UCITS IV-direktivet
2.2.1 Ett förvaltningsbolagspass för fondförvaltning introduceras
I UCITS IV-direktivet har kravet att ett fondföretag måste förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i samma land som fondföretaget tagits bort. Av artikel 4 jfr med artikel 2.1 e i direktivet framgår att ett fondföretag ska anses etablerat i den medlemsstat där det har sitt tillstånd. Någon koppling till förvaltningsbolagets hemland görs inte längre. Förvaltningsbolag får således förvalta fondföretag som är etablerade i andra länder inom EES än bolagets hemland.
Regler i EU-direktiv som ger företag möjlighet att driva verksamhet i andra medlemsstater, dvs. på den inre marknaden, brukar benämnas pass. Genom de nya reglerna i UCITS IV-direktivet införs ett utvidgat förvaltningsbolagspass som täcker all verksamhet som bolagen i sina respektive hemländer har tillstånd för (jfr artikel 6.1 första stycket).
2.2.2 Underrättelse om verksamhet i andra länder
För att ett förvaltningsbolag ska få förvalta ett fondföretag som är etablerat i ett annat land inom EES än bolagets hemland krävs att bolaget lämnar en underrättelse om den gränsöverskridande verksamheten till den behöriga myndigheten i bolagets hemland. Processen för detta är densamma som den som anges i 1985 års UCITS-direktiv för underrättelse beträffande verksamhet i andra medlemsstater. Verksamheten kan således drivas från en filial i fondföretagets hemland eller från förvaltningsbolagets hemland utan att en filial etableras (artiklarna 16–18 i UCITS IV-direktivet). Den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland ska överlämna underrättelsen till motsvarande myndighet i fondföre-
110
SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)
tagets hemland. Därvid ska den behöriga myndigheten bifoga ett intyg med uppgifter om den verksamhet bolaget har tillstånd för i hemlandet (se artiklarna 17.3 och 18.2).
2.2.3 Tillstånd för fondföretaget
Det fondföretag som förvaltningsbolaget avser att förvalta måste ha meddelats tillstånd i sitt hemland. Tillstånd till ett fondföretag får enligt direktivet ges bara om förvaltningsbolaget godkänns för att förvalta fondföretaget i fråga samt fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut godkänns (artikel 5.2). Detta gäller oavsett om fondföretaget ska förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i samma medlemsstat som fondföretaget eller inte. Av skälen i direktivet framgår att när förvaltningsbolaget är etablerat i en annan medlemsstat än fondföretaget bör den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland, vid bedömningen av om förvaltningsbolaget klarar att förvalta det fondföretag som är i fråga, kunna förlita sig på det intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland avseende vilken typ av fondföretag som bolaget har rätt att förvalta (se skäl 20). Intyget ska ha bifogats underrättelsen om den gränsöverskridande verksamheten.
Förvaltningsbolaget måste i övrigt följa de regler som gäller i fondföretagets hemland för bildande av fondföretag (artikel 20.3 a jfr med artikel 19.3). Direktivet föreskriver dock att den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland bara får neka ett utländskt förvaltningsbolag att förvalta fondföretaget i följande fall:
-
om bolaget inte följer de regler som det är skyldigt att följa i fondföretagets hemland enligt artikel 19, dvs. regler hänförliga till fondföretagets bildande och funktion,
-
om bolaget inte har tillstånd i hemlandet att förvalta den typ av fondföretag som är i fråga, eller
-
om bolaget inte till den behöriga myndigheten lämnat det avtal som ingåtts med förvaringsinstitutet och uppgifter om delegationsarrangemang som avser förvaltningen av fondföretaget eller därmed sammanhängande administration (artikel 20.3). Det avtal som ska ha ingåtts med förvaringsinstitutet ska säkra att förvaringsinstitutet kan få den information det behöver för att kunna uppfylla sina förpliktelser vad avser fondföretaget (jfr artikel 23.5).
111
Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78
Förvaltningsbolaget ska inom två månader från det att en fullständig ansökan lämnats in informeras om huruvida tillstånd till fondföretaget medgetts (artikel 5.4). Tidsfristen, som är ny i förhållande till 1985 års UCITS-direktiv, gäller oavsett om förvaltningsbolaget är etablerat i fondföretagets hemland eller inte.
2.2.4 Förvaltningsbolaget följer bestämmelser i hemlandet som avser organisatoriska krav m.m.
Förvaltningsbolag ska, vid förvaltningen av ett fondföretag etablerat i ett annat land inom EES, följa de bestämmelser som gäller i bolagets hemland avseende organisatoriska krav, riskhantering, aktsamhetskrav och rapporteringskrav. De bestämmelserna får inte vara strängare än de som gäller för förvaltningsbolag som endast har verksamhet i hemlandet (jfr artikel 19.1).
Det är den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland som ska tillse att dessa bestämmelser efterlevs (artikel 19.2).
Förvaltningsbolaget ska ha en sådan organisation och vidta sådana åtgärder att det klarar av att följa tillämpliga bestämmelser om fondföretagets bildande och funktion i fondföretagets hemland. Bolaget ska också klara av att följa det som anges i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning och i dess informationsbroschyr (artikel 19.6). Den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland ska i sin tillsyn övervaka även detta (artikel 19.7).
2.2.5 Förvaltningsbolaget följer bestämmelser i värdlandet som avser fondföretagets bildande och funktion
När det gäller fondföretagets bildande och funktion ska förvaltningsbolaget tillämpa bestämmelserna i fondföretagets hemland. I direktivet finns en förteckning över de regelområden som ska anses hänförliga till bildandet av fondföretaget och dess funktion. Dessa områden är enligt artikel 19.3 sådana som avser bestämmelser om
a) etablering och tillstånd för fondföretaget, b) utfärdande och inlösen av andelar, c) placeringsinriktning och placeringsbegränsningar, inklusive beräkning av exponeringar och hävstång, d) begränsningar av utlåning, inlåning och blankning, e) värdering av tillgångar och fondföretagets redovisning, f) beräkning av fondandelsvärde och konsekvenser av fel i den beräkningen, g) hantering av fondens in-
112
SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)
komster, h) informationskrav, t.ex. rörande informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse, i) åtgärder för marknadsföring, j) förhållande till fondandelsägarna, k) fusion och omstrukturering av fondföretag, l) avveckling och likvidation av fondföretag, m) innehåll i fondandelsägarregistret, n) tillstånds- och tillsynsavgifter, samt o) utövande av fondandelsägarnas rösträtt och andra rättigheter som avser något av a) – m). Information om dessa regler ska finnas lätt tillgänglig i varje medlemsstat (artikel 5.7).
Det som anges i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning och i dess informationsbroschyr ska stå i överensstämmelse med de bestämmelser som är tillämpliga i förvaltningsbolagets respektive fondföretagets hemland (artikel 19.4). Den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland ska utöva tillsyn över att tillämpliga bestämmelser i fondföretagets hemland efterlevs samt att förvaltningsbolaget uppfyller de skyldigheter som anges i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning och informationsbroschyr (artikel 19.5). Förvaltningsbolag ska inte vara föremål för någon ytterligare reglering i fondföretagets hemland inom ramen för direktivets tillämpningsområde, utom i de fall som uttryckligen anges i direktivet (artikel 19.8).
2.3 Definitionen av fondföretags hemland
Utredningens förslag: Ett fondföretags hemland ska definieras
som det land där fondföretaget har sitt tillstånd.
Skälen för förslaget: Definitionen av fondföretags hemland har ändrats i UCITS IV-direktivet. Det ska nu vara det land där fondföretaget har sitt tillstånd och inte, som tidigare, där förvaltningsbolaget har sitt säte eller, om fondföretaget är bildat på associationsrättslig grund, där fondföretaget har sitt säte (jfr artikel 2.1 e i
UCITS IV-direktivet). Kravet att förvaltningsbolaget och fondföretaget ska ligga i samma land har därmed tagits bort. Motsvarande ändring bör göras av definitionen av fondföretags hemland i LIF (1 kap. 1 § första stycket 9).
Ett fondföretag kan enligt definitionen i LIF vara av annan typ än de fondföretag som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet (1 kap. 1 § första stycket 8). Sådana fondföretag (”icke-UCITS”) får efter tillstånd från Finansinspektionen marknadsföra och sälja
113
Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78
andelar i företaget här i landet. För att tillstånd ska ges måste bolaget bl.a. driva likartad verksamhet och stå under betryggande tillsyn i sitt hemland (1 kap. 9 § samma lag). Dessa fondföretag träffas inte av reglerna om gränsöverskridande fondförvaltning i UCITS IV-direktivet. Den föreslagna förändringen av definitionen av fondföretags hemland bör dock gälla även för sådana fondföretag. Ändringen är av liten praktisk betydelse när det gäller möjligheten för sådana fondföretag att marknadsföra och sälja andelar här i landet.
2.4 Svenska bolags (fondbolags) förvaltning av utländska fonder (fondföretag)
2.4.1 Underrättelse om den gränsöverskridande verksamheten
Utredningens förslag: Fondbolag som avser att förvalta ett
fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet ska i en underrättelse till Finansinspektionen lämna särskilda uppgifter som rör den verksamheten.
Tidsfristen för inspektionen att överlämna en underrättelse till en behörig myndighet i ett annat land inom EES där en filial ska inrättas minskas från tre till två månader.
Skälen för förslaget: Genom de nya reglerna i UCITS IV-direktivet får fondbolag möjlighet att förvalta fondföretag som omfattas av direktivet i ett annat land inom EES än Sverige. Ett fondbolag som avser att förvalta ett sådant fondföretag ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Regler om underrättelse vid verksamhet i andra länder inom EES finns sedan tidigare och har överförts från 1985 års UCITS-direktiv till UCITS IVdirektivet (artiklarna 17 och 18 i UCITS IV-direktivet). Skillnaden är att den verksamhet som ska kunna drivas i andra länder utvidgats till att omfatta även fondförvaltning. Fondförvaltningstjänsten kan tillhandahållas genom att fondbolaget inrättar en filial i fondföretagets hemland eller utan att en filial inrättas. I LIF finns bestämmelser om vilka uppgifter en underrättelse ska innehålla (2 kap. 12 § respektive 15 §). Bland annat ska en plan för den avsedda verksamheten lämnas.
114
SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)
När fråga är om att förvalta ett fondföretag i ett annat land ska fondbolaget, enligt nya regler i UCITS IV-direktivet, i verksamhetsplanen även lämna uppgift om dess system för riskhantering och om vissa åtgärder som fondföretaget är skyldigt att vidta i fondföretagets hemland (artiklarna 17.2 b och 18.1 b). Dessa åtgärder är desamma som ska vidtas när en värdepappersfond ska marknadsföras i ett annat land inom EES, dvs. att fondbolaget ska se till att det i värdlandet kan göras utbetalningar till andelsägarna, lösas in andelar och tillhandahållas sådan information som bolaget är skyldigt att tillhandahålla i det landet. Härutöver ska bolaget kunna hantera klagomål från investerare och se till att det inte finns några hinder för investerare att utöva sina rättigheter. Klagomål från investerare ska kunna lämnas på det officiella språket i värdlandet. Bolaget ska också se till att det kan tillhandahålla information på begäran av allmänheten eller den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland (artikel 15). Bestämmelser om att underrättelsen ska innehålla dessa uppgifter, när de tjänster som fondbolaget ska erbjuda i ett annat land omfattar förvaltningen av ett fondföretag, bör införas i LIF (se 2 kap. 12 §).
Finansinspektionen ska, på samma sätt som enligt gällande rätt, överlämna underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där fondbolaget ska driva verksamheten (2 kap. 13 § respektive 15 § LIF). En skillnad är dock att underrättelsen, enligt det nya direktivet, ska överlämnas inom två månader från det att den kommit in till inspektionen – i stället för som tidigare tre månader – när bolaget avser att inrätta en filial i det andra landet. Den nya tidsfristen för att överlämna underrättelsen gäller oavsett vilken verksamhet som ska drivas i det andra landet. Denna förändring bör införas i LIF (se 2 kap. 13 §).
2.4.2 Intyg som ska utfärdas av Finansinspektionen
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska utfärda ett intyg
om bl.a. fondbolagets tillstånd och dettas omfattning. Intyget ska överlämnas till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland.
Skälen för förslaget: När en underrättelse avser förvaltning av ett fondföretag i ett annat land ska Finansinspektionen, enligt nya regler i UCITS IV-direktivet, utfärda ett intyg som ska bifogas
115
Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78
underrättelsen. Enligt artiklarna 17.3 och 18.2 i direktivet ska det av intyget framgå att fondbolaget har tillstånd som meddelats i enlighet med reglerna i direktivet, dvs. att det är ett förvaltningsbolag i direktivets mening. Vidare ska intyget innehålla en beskrivning av omfattningen av tillståndet och uppgifter om begränsningar beträffande vilka typer av värdepappersfonder bolaget har tillstånd att förvalta. Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att lämna ett sådant intyg bör införas i LIF (se 2 kap. 13 och 15 §§).
Enligt skälen i UCITS IV-direktivet bör den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland kunna förlita sig på intyget vid bedömningen av om ett förvaltningsbolag klarar av att förvalta ett visst fondföretag (skäl 20). Vidare framgår av direktivet att tillstånd för ett förvaltningsbolag att förvalta ett fondföretag får vägras om bolaget inte har tillstånd i sitt hemland att förvalta fondföretag av den typ som bolaget avser att förvalta i värdlandet (artikel 20.3). Utformningen av intyget kommer således att vara av stor betydelse för ett fondbolags möjligheter att få tillstånd att förvalta ett fondföretag i ett annat land. Det kan konstateras att ett fondbolag som har tillstånd enligt 1 kap. 4 § LIF och förvaltar minst en värdepappersfond är att se som ett förvaltningsbolag med tillstånd enligt UCITS IV-direktivet (se prop. 2002/03:150 s. 142). Det fattas enligt svensk rätt inte något särskilt beslut av generell karaktär om tillstånd för ett fondbolag att förvalta vissa typer av värdepappersfonder, utan prövning sker i samband med att fondbolaget ges tillstånd att förvalta en viss värdepappersfond. Detta görs i samband med att fondbestämmelserna för fonden i fråga godkänns enligt 4 kap. 9 § LIF. I fondbestämmelserna ska det fondbolag som ska förvalta fonden anges (4 kap. 8 § första stycket 1 LIF). Godkännandet av fondbestämmelserna innefattar därmed ett godkännande av att fondbolaget får förvalta fonden i fråga. Finansinspektionens intyg avseende fondbolaget bör således kunna omfatta bl.a. uppgift om vilken typ av värdepappersfonder bolaget får förvalta i Sverige. Det som framför allt torde vara av vikt är att ange förvaltningskapacitet. Därigenom blir det möjligt att bedöma komplexiteten i den fondverksamhet bolaget får driva i Sverige.
Reglerna om förvaltningsbolagspasset i direktivet kan dock, enligt utredningens mening, inte tolkas så att ett förvaltningsbolag bara ska kunna förvalta sådana fondföretag i ett annat land som bolaget de facto förvaltar i sitt hemland. Detta skulle i princip innebära att bolaget bara skulle kunna förvalta s.k. spegelfonder i
116
SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)
andra länder, dvs. fonder som till sin inriktning motsvarar de fonder som bolaget förvaltar i hemlandet. En sådan tolkning skulle strida mot ett av de grundläggande syftena med de nya reglerna i direktivet, nämligen att möjliggöra effektivisering av fondverksamheten, och framstår därför som alltför snäv. I stället bör det viktiga vara hur tillsynsmyndigheten i bolagets hemland bedömer bolagets kapacitet, dvs. vilka typer av fonder bolaget skulle kunna få tillstånd att förvalta där, snarare än vilka fonder bolaget faktiskt förvaltar i hemlandet. Eftersom ett fondbolags verksamhetstillstånd enligt svensk rätt inte innefattar någon hypotetisk prövning av bolagets kapacitet och kompetens är det inte självklart hur intygen bäst bör utformas. Sannolikt kommer dock en praxis att utvecklas inom EES. Bestämmelserna i lag om intygets innehåll bör därför inte ange i detalj hur intyget ska utformas utan bör begränsas till det som anges i direktivet.
Den mottagande behöriga myndigheten har möjlighet att begära klargörande från Finansinspektionen av om den typ av fondföretag som fondbolaget avser att förvalta omfattas av bolagets tillstånd i Sverige. Finansinspektionen ska enligt direktivet besvara en sådan förfrågan inom tio arbetsdagar (artikel 20.2). En bestämmelse om den skyldigheten bör införas i svensk rätt. Den är dock av sådant slag att den bör tas in i förordning, varför något förslag till lagändring inte lämnas i detta sammanhang.
2.4.3 Tillämpliga bestämmelser när ett fondbolag förvaltar ett fondföretag. Tillsyn
Utredningens bedömning: Fondbolag som förvaltar fondföre-
tag ska följa svenska bestämmelser hänförliga till organisatoriska krav, sundhetskrav, riskhantering m.m.
Utredningens förslag: Innan Finansinspektionen återkallar till-
ståndet för ett fondbolag som förvaltar fondföretag i annat EESland ska inspektionen samråda med den behöriga myndigheten i det landet.
Skälen för förslaget: Ett fondbolag som har tillstånd att förvalta ett fondföretag i ett annat EES-land än Sverige enligt UCITS IVdirektivet ska följa de bestämmelser som gäller för fondbolaget i
Sverige. Detta klargörs i direktivet (artikel 19.1). Härmed avses,
117
Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78
enligt direktivet, bestämmelser som gäller organisatoriska krav, inklusive delegering av funktioner, riskhantering, hantering av intressekonflikter och andra sundhetskrav samt rapporteringsskyldighet. Även svenska uppföranderegler ska följas, såvitt inte verksamheten drivs från en filial i fondföretagets hemland. I sistnämnda fall ska uppförandereglerna i värdlandet tillämpas (artiklarna 17.4 och 18.3). I LIF finns bestämmelser om fondbolagens verksamhet, bl.a. i 2 kap. 17 §. Det sundhetskrav som anges i lagrummet är mycket allmänt hållet och specificeras i Finansinspektionens föreskrifter. Delegering av bolagens funktioner regleras i 4 kap. 4–7 §§ och riskhantering i 5 kap. 2 § LIF. Dessa bestämmelser gäller för fondbolagen, oavsett om de driver verksamhet i andra länder eller inte. När det gäller krav på bolagens organisation, hantering av intressekonflikter och riskhantering samt uppföranderegler har Europeiska kommissionen antagit ett s.k. genomförandedirektiv till UCITS IV-direktivet som ställer upp regler på området.1 Dessa nya regler behandlas i avsnitt 2.5.
När ett fondbolag avser att delegera någon del av sin verksamhet ska Finansinspektionen enligt 4 kap. 7 § LIF informeras om detta. När fondbolaget förvaltar ett fondföretag ska Finansinspektionen, enligt artikel 13.1 a i direktivet, vidarebefordra den informationen till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. En bestämmelse om detta bör tas in i förordning, varför något förslag inte lämnas i detta sammanhang.
När det gäller fondföretagets bildande och funktion ska fondbolaget följa de bestämmelser som finns i fondföretagets hemland (artikel 19.3, se avsnitt 2.2.5).
Finansinspektionen ska enligt direktivet utöva tillsyn över att de bestämmelser som är tillämpliga för fondbolaget i Sverige följs. Tillsynen ska omfatta att fondbolaget har kapacitet att förvalta alla de värdepappersfonder och fondföretag som bolaget har tillstånd för. I direktivet uttrycks detta så att bolaget ska klara av att följa de bestämmelser som gäller för alla de fondföretag som förvaltas (artikel 19.2 och 19.7). Av 10 kap. 1 § andra stycket LIF framgår att Finansinspektionens tillsyn över fondbolag omfattar att verksamheten drivs enligt lagen och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. Tillsynen omfattar således att fondbolagen följer de bestämmelser som är tillämpliga enligt svensk rätt. Någon
1 Kommissionens direktiv 2010/43/EU.
118
SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)
ändring av bestämmelsen behövs inte till följd av nämnda regler i UCITS IV-direktivet.
Innan Finansinspektionen återkallar tillståndet för ett fondbolag som förvaltar ett fondföretag i ett annat land än Sverige ska inspektionen, enligt direktivet, ”höra” den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland (artikel 21.8). En bestämmelse om ett sådant samrådsförfarande bör införas i LIF (12 kap. 5 a §). Syftet med samrådet är framför allt att informera myndigheten i det andra landet om situationen och möjliggöra för den myndigheten att där vidta åtgärder för att skydda investerarnas intressen.
2.5 Förvaltningsbolags förvaltning av värdepappersfonder
2.5.1 Underrättelse till Finansinspektionen och andra förutsättningar för verksamheten
Utredningens förslag: Förvaltningsbolag som har tillstånd
enligt UCITS IV-direktivet ska få förvalta en värdepappersfond, om bolaget i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag av motsvarande typ, bolaget till Finansinspektionen lämnat det avtal som ska ha ingåtts med förvaringsinstitutet samt, i förekommande fall, uppgifter om delegation av fondförvaltningen eller fondadministrationen. Vidare krävs att fondbestämmelserna uppfyller kraven i lagen. Ytterligare en förutsättning är att Finansinspektionen, från den behöriga myndigheten i bolagets hemland, har fått en underrättelse med visst innehåll om den gränsöverskridande verksamheten.
Skälen för förslaget
Underrättelse om att ett förvaltningsbolag avser att förvalta en värdepappersfond
Ett utländskt förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet ska, enligt direktivet, ges möjlighet att förvalta en värdepappersfond. Fondförvaltningstjänsten ska kunna tillhandahållas genom att förvaltningsbolaget inrättar en filial i Sverige eller genom att det tillhandahåller tjänsten från sitt hemland, utan att en filial
119
Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78
inrättas här i landet. Innan verksamheten här i landet får påbörjas måste Finansinspektionen ha fått en underrättelse från den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland (jfr artiklarna 17 och 18). Bestämmelser om förvaltningsbolags rätt att driva verksamhet här i landet och om underrättelsen finns i 1 kap. 6 § LIF. När fråga är om att förvalta en värdepappersfond framgår dock av nya regler i UCITS IV-direktivet att underrättelsen ska innehålla vissa särskilda uppgifter. Dessa rör förvaltningsbolagets system för riskhantering och vissa åtgärder som bolaget är skyldigt att vidta i Sverige (artiklarna 17.2 b och 18.1 b). Bestämmelser om detta bör införas i LIF (1 kap. 6 § andra stycket).
Godkännande av förvaltningsbolag som förvaltare av en värdepappersfond
För att förvaltningsbolaget ska få förvalta en värdepappersfond krävs att bolaget godkänns av Finansinspektionen som förvaltare av den fond som är i fråga. En värdepappersfond etableras genom att dess fondbestämmelser godkänns (4 kap. 8 och 9 §§ LIF). I fondbestämmelserna, vilka upprättas av fondbolaget, ska bl.a. namnet på det förvaltande fondbolaget anges (4 kap. 8 § första stycket 1 LIF). För att genomföra direktivet bör således ett förvaltningsbolag kunna upprätta och ändra fondbestämmelser för en värdepappersfond och anges som förvaltande bolag i fondbestämmelserna (se 1 kap. 6 c § LIF).
Eftersom förvaltningsbolaget har sitt verksamhetstillstånd i ett annat land än Sverige kommer Finansinspektionen inte att ha någon kännedom om bolaget eller dess kapacitet, på det sätt inspektionen har när det gäller svenska fondbolag. De uppgifter Finansinspektionen kommer att ha om bolaget är de som framgår av den underrättelse som den behöriga myndigheten i bolagets hemland lämnat om den gränsöverskridande verksamheten. Således kommer inspektionen att ha uppgifter om förvaltningsbolagets riskhanteringssystem och tillgång till ett intyg om bolaget som utfärdats av den behöriga myndigheten i bolagets hemland (se vidare i nästa stycke). Utöver det ska, enligt UCITS IV-direktivet, ett förvaltningsbolag som ansöker om att få förvalta en värdepappersfond lämna det avtal som ingåtts med fondens förvaringsinstitut och uppgifter om delegationsarrangemang som avser förvaltningen eller administrationen av fonden till Finans-
120
SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)
inspektionen (artikel 20.1). Överlämnande av uppgifterna till Finansinspektionen bör ske i samband med att förvaltningsbolaget begär att värdepappersfondens fondbestämmelser ska godkännas. Om förvaltningsbolaget redan förvaltar en värdepappersfond av samma typ i Sverige ska bolaget kunna hänvisa till den dokumentation som redan lämnats (artikel 20.1 i direktivet). En förutsättning för detta bör dock vara att den tidigare lämnade dokumentationen har samma innehåll som den som annars skulle lämnas.
När Finansinspektionen ska ta ställning till om förvaltningsbolaget kan godkännas för att förvalta värdepappersfonden i fråga ska inspektionen kunna förlita sig på ett intyg som den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland utfärdat. Intyget, som ska bifogas underrättelsen om bolagets gränsöverskridande verksamhet, ska enligt direktivet innehålla uppgifter om omfattningen av bolagets tillstånd och begränsningar i fråga om vilka typer av fonder bolaget har tillstånd att förvalta (artiklarna 17.3 och 18.2). Om förvaltningsbolaget inte har tillstånd i sitt hemland att förvalta fonder av den typ som bolaget önskar förvalta i Sverige bör bolaget inte godkännas som förvaltare av värdepappersfonden i Sverige. Detta sammanhänger med att förvaltningsbolag enligt direktivet inte ska kunna tillhandahålla andra tjänster i andra länder än bolaget får tillhandahålla i det egna landet (artikel 16.1). Något absolut krav på att bolaget de facto förvaltar en liknande fond i hemlandet bör dock inte ställas (angående detta hänvisas till vad som anförts i avsnitt 2.4.2). Vidare ska Finansinspektionen inte behöva göra någon fullständig prövning av bolagets kapacitet, utan ska i stället kunna använda sig av det intyg som lämnats av den behöriga myndigheten i bolagets hemland. Prövningen av bolagets kapacitet ska således göras i dess hemland. Intyg kan ha olika innehåll, inte minst på grund av att reglerna om tillstånd för fondföretag inte är fullt ut harmoniserade, utan skiljer sig från land till land. Finansinspektionen kan dock vid behov, med stöd av direktivets regler, begära klargörande från den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland av om bolagets tillstånd i hemlandet omfattar den typ av värdepappersfond som bolaget avser att förvalta i Sverige. Klargörande kan också begäras avseende avtalet med förvaringsinstitutet och uppgifterna om delegationsarrangemang. Den behöriga myndigheten i bolagets hemland ska enligt direktivet svara på en sådan begäran inom tio arbetsdagar (artikel 20.2).
121
Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78
För att Finansinspektionen ska godkänna att förvaltningsbolaget förvaltar en värdepappersfond krävs att bolaget har lämnat de uppgifter som ska lämnas, nämligen avtalet med förvaringsinstitutet och uppgifter om eventuella delegationsarrangemang som avser fonden. Vidare ska intyget från den behöriga myndigheten i bolagets hemland utvisa att bolaget i sitt hemland får förvalta fondföretag av motsvarande typ som den värdepappersfond som ska förvaltas. Bestämmelser om dessa krav bör införas i LIF (1 kap. 6 b §).
Förvaltningsbolaget kommer att godkännas som förvaltare av en värdepappersfond genom att fondbestämmelserna för fonden godkänns. Förvaltningsbolaget anges nämligen i fondbestämmelserna, varför ett godkännande av fondbestämmelserna innefattar godkännande av förvaltaren. För att fondbestämmelserna ska godtas krävs att de även i övrigt uppfyller de krav som anges i LIF. Det bör tydliggöras i LIF att det är ett krav att fondbestämmelserna godkänts innan förvaltningsbolaget kan börja förvalta en värdepappersfond (1 kap. 6 b § första stycket 3).
Enligt direktivet ska Finansinspektionen, innan en ansökan från ett förvaltningsbolag om att få förvalta en värdepappersfond avslås, höra den behöriga myndigheten i bolagets hemland (artikel 20.3). Denna bestämmelse är av sådant slag att den bör genomföras i förordning. Något förslag lämnas därför inte i detta sammanhang. Om ett förvaltningsbolag inte godkänns för att förvalta en värdepappersfond åläggs medlemsstaten enligt UCITS IV-direktivet att informera kommissionen om detta (artikel 21.9). En bestämmelse om att Finansinspektionen i ett sådant fall ska informera kommissionen bör tas in i LIF (1 kap. 6 b § tredje stycket). I direktivet talas också om en sådan informationsskyldighet när tillstånd vägras enligt artikel 17. Artikel 17 innehåller regler om att inrätta en filial i ett annat land än förvaltningsbolagets hemland. Där talas emellertid inte om något ”tillstånd”, utan om ett underrättelseförfarande. Den nya regeln om information till kommissionen i artikel 21.9 synes syfta till att ge kommissionen insyn i de fall när ett förvaltningsbolag vägras att förvalta ett fondföretag i ett annat land. Det är därmed tillräckligt att den informationsskyldighet som införs i LIF gäller för de fall när Finansinspektionen vägrat att godkänna fondbestämmelserna för en värdepappersfond på ansökan av ett förvaltningsbolag som önskar förvalta fonden.
122
SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)
Åtgärder som ett förvaltningsbolag ska vidta i Sverige
Förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska i Sverige vidta åtgärder för att kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar och tillhandahålla information. Det är motsvarande krav som enligt gällande rätt ställs när ett utländskt fondföretag marknadsförs i Sverige. Den information som avses är sådan som förvaltningsbolaget enligt svensk rätt är skyldigt att tillhandahålla beträffande fonden, såsom informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse, halvårsredogörelse och kostnadsinformation. Härutöver ska förvaltningsbolaget kunna tillhandahålla Finansinspektionen de upplysningar som behövs för tillsynen över värdepappersfonden. Förvaltningsbolaget ska vidare i Sverige vidta åtgärder för att kunna hantera klagomål från investerare, vilka ska kunna lämna klagomål på svenska. Slutligen ska bolaget se till att det inte finns några begränsningar för andelsägare i Sverige att utöva sina rättigheter (jfr artiklarna 15 och 21. 2 i UCITS IV-direktivet).
Förvaltningsbolaget ska lämna uppgifter om vidtagna åtgärder i den underrättelse om gränsöverskridande verksamhet som bolaget ska lämna till den behöriga myndigheten i hemlandet, vilken ska överlämna underrättelsen till Finansinspektionen (jfr artiklarna 17.2 b, 17.3, 18.1 b och 18.2 i direktivet). Det förutsätts således att bolaget har vidtagit dessa åtgärder. Finansinspektionen kan dock inte neka bolaget att förvalta en värdepappersfond endast av det skälet att tillräckliga åtgärder inte vidtagits, eftersom den grunden inte ingår i den uttömmande uppräkning av skäl för att vägra tillstånd som anges i direktivet (artikel 20.3). Att åtgärderna vidtagits på ett godtagbart sätt får således bli en fråga för Finansinspektionens tillsyn efter det att bolaget fått tillstånd att förvalta en värdepappersfond.
De åtgärder som ska vidtas i Sverige förutsätter inte att förvaltningsbolaget måste etablera sig eller förlägga viss verksamhet här i landet (jfr artikel 5.3 i direktivet). Av skälen i direktivet framgår i stället att klagomålshanteringen bör kunna säkerställas t.ex. genom lämplig reglering i ett distributionsavtal eller genom tillhandahållande av en adress för detta i fondföretagets hemland. Vidare framgår att tillhandahållandet av information på begäran av allmänheten eller den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland bör kunna säkerställas t.ex. genom att förvaltningsbolaget utser en kontaktperson bland sin personal i hemlandet som hanterar framställningen om information. Det bör alltså inte krävas
123
Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78
att förvaltningsbolaget ska ha en lokal representant i fondföretagets hemland för att uppfylla dessa förpliktelser (skäl 19 i direktivet).
2.5.2 Tillämpliga föreskrifter för förvaltningsbolagets verksamhet i Sverige
Utredningens förslag: Förvaltningsbolaget ska i förvaltningen
av en värdepappersfond följa svenska föreskrifter som avser fondens bildande och funktion. Om bolaget driver verksamhet från filial i Sverige ska det också följa svenska föreskrifter innehållande s.k. uppföranderegler.
Skälen för förslaget: Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska följa svenska föreskrifter som avser värdepappersfonden. Förutom föreskrifter om hur fonden bildas gäller även svenska föreskrifter som avser fondens funktion. De bestämmelser som anges i LIF och som framför allt är att hänföra till värdepappersfondens funktion ska således tillämpas även för det fall ett förvaltningsbolag förvaltar fonden. Det gäller bestämmelserna om värdepappersfondens rättsliga ställning, fondbestämmelser, fondandelar och inlösen av fondandelar, värdering av tillgångarna och beräkning av fondandelsvärdet, fondandelsägarregister, informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse, halvårsredogörelse, tillgång till information, information om kostnader samt om fondens placeringsinriktning och placeringsbegränsningar. Det gäller vidare bestämmelser om marknadsföring av fondandelar i annat EES-land och bestämmelser som avser s.k. mottagar- och matarfonder. Det gäller även bestämmelser om fusion, delning och ombildning av värdepappersfonder samt om upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en värdepappersfond. En bestämmelse som klargör detta bör tas in i LIF (1 kap. 6 c §). Vid marknadsföring i Sverige ska svenska bestämmelser alltid tillämpas, oavsett om fonden som marknadsförs är svensk eller utländsk. Allmänna regler om marknadsföring finns i marknadsföringslagen (2008:486).
När det gäller bestämmelser som mer är att hänföra till förvaltningsbolagets verksamhet än till värdepappersfonden, såsom krav på organisation, inklusive delegering av verksamhet, riskhantering och hantering av intressekonflikter, ska bolaget enligt UCITS IVdirektivet följa bestämmelserna i hemlandet (artikel 19.1). Detta
124
SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)
gäller även beträffande uppföranderegler, med undantag för om bolaget driver verksamhet från en filial i Sverige. I det senare fallet ska svenska uppföranderegler tillämpas (artiklarna 17.4 och 18.3). Detta bör klargöras genom en bestämmelse i LIF (1 kap. 10 §).
Förvaltningsbolaget ansvarar enligt direktivet för att det har organisation, tillräckliga resurser m.m. för att kunna efterleva de bestämmelser som är tillämpliga i Sverige och uppfylla de skyldigheter som i övrigt anges i en förvaltad värdepappersfonds fondbestämmelser och informationsbroschyr. Den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland ska utöva tillsyn över att bolagets organisation m.m. är tillräcklig för att det ska kunna förvalta alla de fondföretag bolaget har tillstånd för, således även en svensk värdepappersfond (jfr artikel 19.6 och 19.7 i direktivet).
2.5.3 Finansinspektionens tillsyn över förvaltningsbolag
Utredningens förslag: Finansinspektionens tillsyn över ett för-
valtningsbolag ska även omfatta att bolaget följer det som anges i fondbestämmelserna för en värdepappersfond som bolaget förvaltar.
Finansinspektionens möjlighet att, när det är nödvändigt, genomföra en undersökning hos ett bolag ska omfatta även förvaltningsbolag och fondföretag som driver verksamhet här i landet utan att inrätta en filial.
Inspektionen ska också kunna genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige att utföra vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av förvaltningsbolaget.
Skälen för förslaget: Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att de bestämmelser i LIF som är tillämpliga för förvaltningsbolaget efterlevs samt att bolaget uppfyller skyldigheterna som angetts i fondbestämmelserna och informationsbroschyren. Detta framgår av UCITS IV-direktivet (artikel 19.3–5). Bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn över förvaltningsbolag finns i 10 kap. 1 § LIF.
Tillsynen omfattar att bolaget följer de föreskrifter som gäller för dess verksamhet i Sverige. Eftersom ett förvaltningsbolag ska kunna förvalta en värdepappersfond bör Finansinspektionen också ha tillsyn över att bolaget följer det som anges i fondbestäm-
125
Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78
melserna för en sådan fond. Detta står i överensstämmelse med den tillsyn som inspektionen har över fondbolag (10 kap. 1 § andra stycket LIF). En bestämmelse om att tillsynen även ska omfatta att ett förvaltningsbolag följer fondbestämmelserna för en förvaltad värdepappersfond bör införas i LIF (10 kap. 1 § tredje stycket). Att Finansinspektionen har tillsyn över att ett förvaltningsbolag följer det som anges i informationsbroschyren för en sådan fond får anses följa redan av bestämmelsen att tillsynen omfattar att bolaget följer de föreskrifter som gäller för dess verksamhet i Sverige.
Finansinspektionen får, enligt 10 kap. 4 § LIF, när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet från filial i Sverige. För förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond enligt bestämmelserna i 1 kap. 6 b § kommer Finansinspektionens tillsynsansvar att vara relativt omfattande. Ett sådant förvaltningsbolag kan komma att förlägga delar av verksamheten i Sverige, även om någon filial inte inrättas. Det kan t.ex. vara fråga om att bolaget uppdrar åt någon här i landet att utföra visst arbete beträffande fonden. Finansinspektionen bör därför ges möjlighet att genomföra undersökning hos ett förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet, oavsett om en filial har inrättats här eller inte. Möjligheten att genomföra undersökningar bör även omfatta fondföretag som driver verksamhet här utan att inrätta en filial, även om den möjligheten torde få liten praktisk betydelse. Inspektionen får enligt gällande rätt genomföra en undersökning hos ett företag som har fått ett uppdrag av ett fondbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget. En motsvarande möjlighet att genomföra undersökning bör finnas när ett förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet har uppdragit åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner. Bestämmelser om utökade möjligheter för Finansinspektionen att genomföra undersökningar av det slag som anförts bör införas i 10 kap. 4 § LIF.
126
SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)
2.5.4 Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska ges ökade möjlig-
heter att ingripa mot ett förvaltningsbolag. Ingripande ska kunna ske inte bara, som enligt gällande rätt, om bolaget inte följer författningar som reglerar dess verksamhet i Sverige, utan även om bolaget åsidosätter sina skyldigheter enligt fondbestämmelserna.
De åtgärder inspektionen ska kunna vidta mot ett förvaltningsbolag utökas till att även omfatta förelägganden av visst slag, förbud att verkställa beslut samt anmärkning. Inspektionen ska också få besluta att ett sådant bolag inte längre får förvalta en värdepappersfond.
Skälen för förslagen: Finansinspektionen har enligt gällande rätt möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige. Ingripanden får göras om bolaget inte följer de bestämmelser som gäller för verksamheten i Sverige. Inspektionen kan i första hand förelägga bolaget att göra rättelse. Ett sådant föreläggande kan avse att bolaget ska tillhandahålla uppgifter som inspektionen behöver i sin tillsynsverksamhet. Om rättelse inte sker kan bolaget förbjudas att påbörja nya transaktioner i
Sverige (12 kap. 15 § LIF).
Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska, precis som ett svensk bolag som förvaltar en investeringsfond, vara skyldigt att efterleva det som angetts i fondbestämmelserna (se föreslagen lydelse av 10 kap. 1 § LIF). Finansinspektionen bör kunna ingripa när så inte sker. Inspektionens befogenheter bör framgå av LIF (12 kap. 15 §).
Beträffande svenska bolag som driver fondverksamhet finns fler möjligheter för Finansinspektionen att ingripa än beträffande förvaltningsbolag. Inspektionen kan bl.a. förelägga ett svenskt bolag att inom viss tid begränsa verksamheten i någon avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen. Inspektionen kan vidare ingripa genom förbud att verkställa beslut eller genom anmärkning (12 kap. 1 § andra stycket första meningen). Eftersom förvaltningsbolag föreslås kunna förvalta värdepappersfonder finns nu behov av större flexibilitet än tidigare när det gäller möjligheter att ingripa mot
127
Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78
128
dessa bolag. Finansinspektionen bör därför ges nämnda ingripandemöjligheter även när det är fråga om ett förvaltningsbolag som åsidosätter sina skyldigheter. Ett tillägg om detta bör göras i LIF (12 kap. 15 § tredje stycket).
Finansinspektionen ska också, enligt nya regler i UCITS IVdirektivet, kunna besluta att förvaltningsbolaget ska upphöra med förvaltningen av en värdepappersfond (artikel 21.5). Denna yttersta möjlighet att ingripa fyller en viktig funktion för att inspektionens övriga ingripandemöjligheter ska ha tillräcklig effekt. Bestämmelser om detta bör tas in i LIF (12 kap. 15 § tredje stycket). Ett beslut om att ett förvaltningsbolag inte längre får förvalta en värdepappersfond bör normalt fattas först när andra ingripandemöjligheter är uttömda. men bör i brådskande fall kunna fattas omgående. Konsekvenserna för värdepappersfonden av ett sådant beslut bör vara desamma som när Finansinspektionen återkallat ett fondbolags tillstånd att driva fondverksamhet (jfr 9 kap. 1 § LIF). Förvaltningen av fonden får således tas över av dess förvaringsinstitut.
Ingripande mot ett förvaltningsbolag ska i normala fall inledas med ett föreläggande att göra rättelse (12 kap. 15 § första stycket LIF). Om rättelse inte sker, får inspektionen gå vidare med andra åtgärder som står till buds. Innan sådana åtgärder vidtas ska den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland underrättas. I brådskande fall, när det behövs för att skydda investerares intressen, måste ingripande dock kunna ske omgående, utan föregående föreläggande eller underrättelse (jfr artikel 21.7 i direktivet). Detta bör klargöras i LIF (12 kap. 15 § tredje stycket).
3 Fondbestämmelser och information till andelsägare
3.1 Gällande rätt
3.1.1 Godkännande och ändring av fondbestämmelser
Fondbestämmelserna är avtalet mellan kunden och fondbolaget, vilket innebär att de uppgifter som anges där också är de som är rättsligt bindande. Fondbestämmelserna ska ange grunderna för fonden avseende bl.a. placeringsinriktningen, om utdelning ska ske och sättet för utdelning, beräkningen av fondens och andelarnas värde, grunderna för beräkning av priset för försäljning och inlösen av fondandelarna samt för beräkning av den ersättning som fondbolaget och förvaringsinstitutet får ta ut av fonden. Bestämmelserna ska även innehålla uppgifter om fondens räkenskapsår, när och var offentliggörande ska ske av fondens halvårsredogörelse, årsberättelse samt priset för försäljning och inlösen av fondandelarna. Finansinspektionen har i sina föreskrifter (FFFS 2008:11) närmare föreskrivit vad fondbestämmelserna ska innehålla. Fondbestämmelserna och ändringar i dem ska godkännas av Finansinspektionen.1
Fondbestämmelserna och ändringar i dem får godkännas av inspektionen endast om de är skäliga för fondandelsägarna.2UCITS IV-direktivet anger att ändringar i fondbestämmelserna ska godkännas av den behöriga myndigheten men inga kriterier för när eller hur ändringar får ske.3 Det är således en nationell fråga.
Bestämmelsen i 4 kap. 9 § LIF innebär att det ställs upp ett allmänt krav på att fondbestämmelserna ska vara skäliga för fondandelsägarna. I förarbetena till bestämmelsen anges att utgångs-
14 kap. 9 § LIF. 24 kap. 9 § LIF. 3 Artikel 5.6 i direktiv 2009/65/EG.
129
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
punkten för bedömningen av godkännande av de ursprungliga fondbestämmelserna blir en allmän skälighetsbedömning, dvs. om fondbestämmelserna kan anses vara skäliga för framtida fondandelsägare.
I fråga om ändringar av fondbestämmelserna är det däremot i första hand en fråga om att bedöma om en ändring kan anses vara skälig för de befintliga fondandelsägarna. Dessa har köpt andelar utifrån de förutsättningar och villkor som följer av de gällande fondbestämmelserna. Utgångspunkten för om en ändring av fondbestämmelserna kan anses skälig för fondandelsägarna ska, enligt förarbetena, vara de gällande fondbestämmelserna och hur den aktuella ändringen kommer att påverka egenskaperna hos den aktuella fonden.4 Enligt tidigare förarbeten ska den prövning som ska göras när det gäller att godkänna ett beslut om ändring i fondbestämmelserna vara än mer ingående än den prövning som görs när fondbestämmelserna fastställs5. Det framgår vidare av samma förarbeten att andelsägarnas kapitaltillskott till fonden har skett under de förutsättningar som angetts i fondbestämmelserna och att en ändring som innebär t.ex. att fondens placeringspolitik ges en annan inriktning, kan ha stor betydelse för dem. Fondbolagets beslut om ändring av fondbestämmelser bör därför godkännas endast om inspektionen finner att ändringen är befogad och den föreslagna bestämmelsen kan anses skälig för fondandelsägarna. Tanken med den rådande ordningen är att Finansinspektionen, som företrädare för andelsägarna, ska kunna övervaka att ett fondbolag inte ensidigt ändrar avtalet mellan fondbolaget och andelsägarna, dvs. fondbestämmelserna. Härigenom upprätthålls fondbestämmelsernas funktion som ramavtal och andelsägarnas intressen tillvaratas. Ändringar som i betydande utsträckning påverkar fondens placeringsinriktning kan med detta resonemang inte godtas med mindre än att båda avtalsparterna har godkänt dem.6
I lagen om värdepappersfonder, som LIF har ersatt, angavs vissa villkor för ändringar som var ”av väsentlig betydelse” för andelsägarna. Det innebär att även ändringar av väsentlig betydelse avsågs kunna godkännas av Finansinspektionen. Begreppet ”väsentlig betydelse” kom dock inte att föras över till LIF. Det uppgavs i förarbetena att bestämmelsen i sak inte innebar någon ändring.7
4Prop. 2002/03:150 s. 310. 5Prop. 1974:128 s. 114. 6Prop. 1974:128 s. 114 och SOU 2002:104 s. 131. 7Prop. 2002/03:150 s. 310.
130
SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare
Det finns således inget hinder mot att tillåta väsentliga ändringar av fondbestämmelserna så länge dessa är skäliga för andelsägarna.
3.1.2 Information till andelsägarna
I dag får Finansinspektionen, enligt 4 kap. 9 § andra stycket LIF, föreskriva att andelsägarna ska underrättas om ändringar i fondbestämmelserna. De fall som bör bli aktuella är när en ändring bedöms vara av väsentlig betydelse för fondandelsägarna.8 I rätten för Finansinspektionen att föreskriva att andelsägarna ska underrättas om ändringar ligger även en skyldighet för inspektionen att ta ställning till hur underrättelsen ska ske, dvs. om det t.ex. är tillräckligt med att kungöra ändringen eller om underrättelse ska skickas till varje enskild fondandelsägare. Inspektionen kan även föreskriva att ändringen inte får tillämpas förrän efter en viss tid från godkännandet. På detta sätt får fondandelsägaren en möjlighet att sälja sina andelar innan de nya fondbestämmelserna börjar tillämpas.
3.2 Ändring av fondbestämmelser
Utredningens förslag: Fondbestämmelser och ändringar i dem
ska godkännas av Finansinspektionen om fondbestämmelserna är skäliga för andelsägarna.
Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 9 § LIF.
Skälen för förslaget:
Den nuvarande bestämmelsen i 4 kap. 9 § LIF innebär att det ställs upp ett allmänt krav på att fondbestämmelserna ska vara skäliga för fondandelsägarna. I förarbetena till bestämmelsen anges att utgångspunkten för bedömningen av godkännande av de ursprungliga fondbestämmelserna blir en allmän skälighetsbedömning, dvs. om fondbestämmelserna kan anses vara skäliga för framtida fondandelsägare.
131
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
Även ändringar i fondbestämmelserna ska vara skäliga för fondandelsägarna. Utgångspunkten för om en ändring av fondbestämmelserna kan anses skälig för fondandelsägarna har varit de gällande fondbestämmelserna och hur den aktuella ändringen kan komma att påverka egenskaperna hos den aktuella fonden. Eftersom fondandelsägarna köpt andelar utifrån de förutsättningar och villkor som följt av de gällande fondbestämmelserna har det vid en ändring av fondbestämmelserna i första hand varit en fråga om att bedöma om en ändring kan anses vara skälig för de befintliga fondandelsägarna.
Bestämmelserna i UCITS IV-direktivet
Enligt artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet kan fondförvaltarna till en befintlig värdepappersfond ansöka om att placera medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag. För att kunna göra dessa placeringar krävs att värdepappersfonden omvandlas till en matarfond och att dess fondbestämmelser utformas eller ändras så att bestämmelserna medger de önskade placeringarna. Av direktivet framgår att den behöriga myndigheten ska ge tillstånd till en placering av medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag om vissa förutsättningar är uppfyllda. Direktivet är emellertid ett minimidirektiv och frågan om möjligheterna att ändra fondbestämmelser är förbehållen nationell lagstiftning. Enligt utredningens uppfattning förhindrar inte direktivet att nationell lagstiftning ställer upp krav på att fondbestämmelserna för en blivande matarfond ska vara skäliga för andelsägarna.
Möjlighet till kringgående
Om nuvarande regelverk kring ändring av fondbestämmelser behålls skulle möjligheterna att omvandla en värdepappersfond till en matarfond begränsas betydligt.
Direktivets regler om fusioner innehåller bestämmelser som gör det möjligt att enkelt kringgå de hinder som reglerna om ändring av fondbestämmelser i dag ställer upp. Bestämmelserna om fusioner i UCITS IV-direktivet innehåller inga bestämmelser om att en fusion endast får ske om placeringsinriktningen är likartad. Enligt utredningens uppfattning kan fusionsreglerna inte tolkas på annat
132
SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare
sätt än att fusioner mellan fonder med vitt skilda placeringsinriktningar är tillåtna enligt direktivet och följaktligen måste accepteras av medlemsstaterna. Detta får till följd att om en fondförvaltare vill ändra karaktär på en värdepappersfond kan fondförvaltaren, i stället för att ansöka om ändring av fondbestämmelserna, genom fusion låta denna fond absorberas av ett nystartat fondföretag med önskad placeringsinriktning och hemvist i ett annat EES-land. Resultatet av fusionen blir då bl.a. att det föreligger en fond med den önskade placeringsinriktningen, utan att de ändrade fondbestämmelserna har underställts någon skälighetsbedömning enligt svenska regler. Om samma regler avseende fusioner ska gälla såväl för fusioner som faller inom direktivets tillämpningsområde som för inhemska fusioner, vilket föreslagits av utredningen (se kapitel 5), kan bestämmelserna om ändring av fondbestämmelser kringgås på samma sätt vid inhemska sammanläggningar av värdepappersfonder.
Enligt utredningens uppfattning skulle en ordning som så lätt kan kringgås verka förvirrande för andelsägare och riskera att undergräva förtroendet för fondbranschen. Det konsumentskydd som upprätthålls genom reglerna om ändring av fondbestämmelser skulle därigenom riskera att inte fylla någon funktion. Möjligheterna till kringgående talar enligt utredningens uppfattning för att ta bort kravet på att en ändring av fondbestämmelserna måste vara skälig för andelsägarna.
Svårigheten att ändra fondbestämmelser
I dag förekommer ofta situationer där en fondförvaltare vill ändra en fonds karaktär så att den i större utsträckning ligger i linje med vad fondförvaltaren tror att fondspararna i allmänhet efterfrågar. Enligt nuvarande regelverk kan Finansinspektionen som regel inte godta en sådan ändring av fondbestämmelserna. Även om fondbolagen ofta försöker undvika det kan dock denna ordning leda till att fondbolaget väljer att avveckla fonden. Ett beslut att avveckla fonden är fondbolagets eget och det kan inte påverkas av andelsägarna. När en fond avvecklas får det till följd att andelsägaren får se sitt innehav avyttras och de får då också ta skattekonsekvenserna av detta.
Motivet till dagens synsätt är att fondens andelsägare har förvärvat andelar i fonden med tanke på fondens ursprungliga placerings-
133
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
inriktning. Är andelsägaren missnöjd med placeringsinriktningen kan denne sälja sina andelar medan nöjda andelsägare stannar kvar. Dessa nöjda andelsägare skulle då kunna missgynnas av att fonden ändrar karaktär genom att t.ex. placeringsinriktningen förändras.
Vad fondandelsägaren normalt är mest angelägen om är emellertid att den egna investeringen ger så hög avkastning som möjligt i förhållande till fondens riskprofil. Det kan förekomma situationer där detta önskemål endast kan tillgodoses genom att fonden ändrar sina fondbestämmelser, t.ex. för att anpassa sig till nya förhållanden eller nya regler. Det finns från fondförvaltarnas sida ett önskemål om ändring av den nuvarande regleringen, eftersom den enligt fondförvaltarna inte medger en optimal förvaltning av fondandelsägarnas pengar. Dessutom upplevs regelverket som en konkurrensnackdel i förhållande till ordningen i många andra EES-länder där det är betydligt enklare att få till stånd ändringar i fondbestämmelserna.
Även dessa förhållanden talar för att det kan finnas skäl att överväga en förändring av dagens prövning av fondbestämmelserna, i syfte att underlätta möjligheterna att ändra en fonds karaktär.
Genomförandet i svenskt rätt
Om Sverige behåller den nuvarande lagbestämmelsen om ändring av fondbestämmelser skulle bestämmelsen lätt kunna kringgås genom tillämpning av de regler om fusioner som utredningen nu föreslår. Det talar för ändring av reglerna om ändring av fondbestämmelser så att de står i överensstämmelse med de möjligheter som direktivets regler om fusioner medger. Reglerna om ändring av fondbestämmelser och fusioner är närbesläktade och det är svårt att motivera två olika parallella system, där en ändring som är möjlig att åstadkomma genom en fusion inte går att få till stånd genom en ansökan om ändring av fondbestämmelser.9
För en ändring av nuvarande regelverk talar också att direktivets regler om omvandling av ett fondföretag till ett matarfondföretag annars i många fall i praktiken inte skulle vara möjliga att tillämpa. Det kan således vara motiverat att öka möjligheterna för fondförvaltarna att ändra fondbestämmelserna, förutsatt att ett gott konsumentskydd ändå kan upprätthållas.
9 Se kapitel 5 (om fusioner) och SOU 2002:104 s. 132 ff.
134
SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare
Utredningen är därför av den uppfattningen att bestämmelserna om Finansinspektionens godkännande av ändringar i fondbestämmelserna bör ändras så att de motsvarar de möjligheter att ändra placeringsinriktningen som direktivets regler om fusioner medger. Bestämmelserna om inspektionens godkännande av fondbestämmelserna och ändring av dessa måste vara enhetliga och kunna tillämpas då det är fråga om ändringar av fondbestämmelser, oavsett om grunden till bestämmelsen finns i UCITS IV-direktivet eller inte.
Utredningen föreslår att inspektionen även fortsättningsvis ska göra en bedömning av om fondbestämmelserna i sig är skäliga för fondandelsägarna. Däremot ska inspektionen vid en ändring av fondbestämmelserna inte göra någon bedömning av om själva ändringen i sig är skälig eller inte. Den rådande ordningen med skälighetsprövning i Sverige förklaras med att inspektionen getts rollen att representera andelsägarna med avseende på inflytande vid ändring av fondbestämmelser. Denna roll kommer inspektionen att kunna upprätthålla endast med avseende på det allmänna kravet på skälighet som uppställs. Utredningens förslag medför därför en viss försvagning av konsumentskyddet. Förslaget innebär att en andelsägare kan få tåla att t.ex. en aktiefond ändrar inriktning till en räntefond och vice versa. Om en andelsägare inte vill äga andelar i fonden efter det att fondbestämmelserna ändrats föreslår utredningen att andelsägaren ska erbjudas att få sälja sina fondandelar utan andra kostnader än avvecklingskostnaderna för fondandelarna. Även om en sådan genomgripande förändring av placeringsinriktningen i en fond torde bli sällsynt kan sådana förändringar inte uteslutas.
3.3 Handläggningstid för ärenden som avser fondbestämmelser
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska inom två måna-
der från det att en fullständig ansökan om godkännande av fondbestämmelser eller ändring i dem lämnats in till myndigheten fatta beslut i frågan samt underrätta fondbolaget om sitt beslut.
Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 9 § LIF.
135
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
Skälen för förslaget: En fråga om tillstånd för en värdepappersfond ska enligt artikel 5.4 i UCITS IV-direktivet avgöras inom två månader från det att en fullständig ansökan kommit in. Någon tidsfrist för detta fanns inte i 1985 års direktiv. Införandet av en sådan frist sammanhänger med de nya möjligheterna för förvaltningsbolag att etablera fondföretag i andra länder än bolagets hemland och farhågor för att tillståndprövningen i sådana fall skulle kunna bli utdragen. Den angivna tidsfristen gäller dock generellt, dvs. oavsett om förvaltningsbolaget är etablerat i samma land som fondföretaget eller inte. Frågan huruvida fondbestämmelserna för en värdepappersfond kan godkännas eller inte ska således avgöras inom två månader från det att en fullständig ansökan om godkännande kommit in till Finansinspektionen. En bestämmelse om detta bör införas i LIF (4 kap. 9 §). Det är dock lämpligt att bestämmelsen, för att vara konsekvent, utvidgas till att gälla för alla beslut i fråga om fondbestämmelser, således även när fråga är om fondbestämmelser för specialfonder och vid ändringar av fondbestämmelser. Inspektionen ska inom samma tid också underrätta fondbolaget om sitt beslut i frågan.
3.4 Information till andelsägare och inlösen av fondandelar
Utredningens förslag: Tidsfristen i nuvarande 4 kap. 9 § LIF
om när en ändring av fondbestämmelserna tidigast kan få börja tillämpas ska tas bort. Finansinspektionen ska dock även fortsättningsvis ha rätt att besluta att vissa ändringar i fondbestämmelserna inte ska få tillämpas förrän efter en viss tid.
Om Finansinspektionen bedömer att en ändring av fondbestämmelser är av väsentlig betydelse för andelsägare ska inspektionen besluta att andelsägare under 30 dagar från den dag underrättelsen lämnas till andelsägare ska ha rätt att få lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.
Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 9 § LIF samt genom införande av en ny paragraf i LIF, 4 kap. 9 a §.
136
SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare
Skälen för förslaget: Finansinspektionen ska i dag göra en skälighetsprövning av fondbestämmelserna enligt 4 kap. 9 § LIF, och får då föreskriva att andelsägarna ska underrättas om ändringen av fondbestämmelserna samt bestämma när dessa tidigast får tillämpas, vilket dock inte får vara mer än tre månader efter beslutet om godkännande. Utredningen föreslår att den tidigare skälighetsprövningen av ändrade fondbestämmelser i 4 kap. 9 § LIF ska tas bort.
Effekten av utredningens förslag är att inspektionens roll som andelsägarnas företrädare till viss del försvinner och ger fondförvaltaren möjlighet att ensidigt ändra det tänkta avtalet mellan andelsägarna och fondbolaget. Genom införandet av UCITS IVdirektivet kommer dessutom mer ingripande förändringar av värdepappersfonder än tidigare att accepteras. Exempelvis kan en räntefond ändras till en aktiefond.
Skyddet för investerarna uppnås enligt artiklarna 43 och 64 i UCITS IV-direktivet genom att andelsägarna ska få information när värdepappersfonder fusioneras, när en värdepappersfond omvandlas till en matarfond eller när medlen i en matarfond placeras i en ny mottagarfond eller mottagarfondföretag. Andelsägarna ges också en rätt att inom 30 dagar begära att deras fondandelar ska lösas in utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Rätten att lösa in fondandelar ska räknas från den dag informationen lämnas till andelsägarna. Dessa bestämmelser bör införas i LIF.
Med utredningens förslag kan det komma att bli vanligt även med andra ändringar av fondbestämmelser än de som är nämnda i UCITS IV-direktivet och som kan medför att en fonds karaktär förändras. Eftersom andelsägarna är lika skyddsvärda i dessa situationer bör de följaktligen få samma skydd, oavsett anledningen till ändringen av fondbestämmelserna. Enligt utredningens mening bör därför bestämmelsen om underrättelse till andelsägare och möjlighet till inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet gälla för alla väsentliga ändringar av fondbestämmelserna, dvs. även vid andra situationer än de som regleras i UCITS IV-direktivet och där särskilda rättsverkningar är förknippade med ändringen av fondbestämmelserna.
Exempel på fondbestämmelseändringar av väsentlig betydelse för andelsägarna är när en värdepappersfond omvandlas till en matarfond eller en fond sammanläggs eller delas. Fondbestämmelseändringar av väsentlig betydelse för andelsägarna kan också
137
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
vara t.ex. höjda avgifter, större ändringar i placeringsinriktningen eller möjligheter att placera i derivat i en fond som inte tidigare fått göra det.
Med hänsyn till att alla ändringar av fondbestämmelserna inte är av samma genomgripande karaktär som de som nämnts ovan bör Finansinspektionen även fortsättningsvis ha möjlighet att besluta att en ändring av fondbestämmelserna ska föranleda krav på underrättelse till andelsägarna. Vid alla förändringar där det enligt direktivet är obligatoriskt med information till andelsägarna ska inspektionen föreskriva att underrättelse ska ges till andelsägarna. Om inspektionen beslutar att underrättelse ska ske innebär det i normalfallet att inspektionen bedömt ändringen som en väsentlig ändring. I sådana fall ska andelsägarna underrättas och då också ha möjlighet till utträde ur fonden utan att andra kostnader får tas ut än kostnaderna för avveckling av värdepappersinnehavet.
Det kan också förekomma situationer där ändringen i sig inte kan anses som väsentlig men där det ändå är viktigt att informationen delges andelsägarna. Finansinspektionen ska också i sådana fall föreskriva att andelsägarna ska underrättas, men andelsägarna behöver då inte erbjudas möjlighet till sådan inlösen av fondandelar som anges ovan.
Det kommer även att förekomma fondbestämmelseändringar som varken är väsentliga eller viktiga när det gäller andelsägarens förmåga att fatta ett välgrundat beslut om den fortsatta investeringen. Exempel på sådana ändringar kan vara språkliga eller redaktionella ändringar av fondbestämmelserna. Då ändringen inte har någon betydelse för andelsägaren kan inspektionen föreskriva att dessa ändringar i fondbestämmelserna ska offentliggöras på fondförvaltarens hemsida.
Det är viktigt att även investerare som efterfrågar information eller köper fondandelar efter det datum då informationen till andelsägarna skickats ut men innan den väsentliga förändringen av fonden träder i kraft får information om förändringen. Enligt utredningens uppfattning omfattar inspektionens beslut om att fondförvaltaren måste underrätta sina andelsägare också en skyldighet för denne att informera de investerare som tillkommer i tiden efter inspektionens beslut och fram till dess ändringen träder i kraft. Se också kommissionens direktiv 2010/44/EU som innehåller bl.a. en bestäm-
138
SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare
melse om vad nya andelsägare som tecknar sig för andelar i fonder som ingår i en fusion ska få för information.10
Kostnader för inlösen av fondandelar
Inlösen av fondandelarna ska i föreskrivna situationer inte medföra några andra kostnader för andelsägarna än de som fondförvaltarna debiterar fonden direkt i syfte att täcka kostnader för avveckling av värdepappersinnehav. Detta betyder att en andelsägare ska kunna lösa in sina andelar utan inlösenavgift. Med avvecklingskostnader avses de kostnader som är direkt förknippade med att sälja värdepapper i fonden till följd av ett utträde ur fonden. Exempel på avvecklingskostnader är courtage.
Finansinspektionens rätt att besluta om när en fondbestämmelseändring ska träda i kraft
Av direktivet framgår att en matarfond inte får börja placera medel i en mottagarfond, utöver den gräns som anges i artikel 55.1, förrän fondandelsägarna fått möjlighet under 30 dagar att lösa in sina andelar.11 Det kommer att innebära att de nya fondbestämmelserna inte träder i kraft förrän andelsägarna fått möjlighet att lösa in andelar under en 30-dagars period. Finansinspektionen bör dessutom kunna besluta att ändringen av fondbestämmelsen ska träda i kraft ännu senare. När det gäller fusioner kan fusionen träda i kraft tidigast tre månader efter inspektionens beslut om fusion. Inspektionen måste då ta hänsyn till dessa bestämmelser när den föreskriver vilken dag ändringen av fondbestämmelserna ska träda i kraft. Utredningen anser därför att inspektionen även fortsättningsvis ska ha rätt att besluta att vissa ändringar i fondbestämmelserna inte får tillämpas förrän efter en viss tid. Det bör däremot inte av LIF framgå när en fondbestämmelseändring senast ska bli tillämplig. Inspektionen ska ha möjlighet att besluta det datum som inspektionen anser är lämpligt med hänsyn taget till konsumentskyddet och till vad fondbolaget anfört i sin ansökan om fondbestämmelseändring.
10 Artikel 6 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. 11 Artikel 64.3 i direktiv 2009/65/EG.
139
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
Finansinspektionens möjlighet att bedöma innehållet i underrättelsen till andelsägarna
Det är viktigt att Finansinspektionen, i syfte att värna andelsägarna, får möjlighet att bedöma den information som fondförvaltaren anser att underrättelsen ska innehålla. Inspektionen ska bedöma om underrättelsen innehåller lämplig och rättvisande information om ändringen i fondbestämmelserna så att andelsägarna har möjlighet att fatta väl underbyggda beslut om de följder ändringen kan få för deras investeringar. Om inspektionen bedömer att underrättelsen inte är fullständig får inspektionen begära att fondbolaget förtydligar underrättelsen.
3.4.1 Utökat bemyndigande
Utredningens förslag: Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad underrättelsen till andelsägarna om ändring av fondbestämmelserna ska innehålla och på vilket sätt informationen till andelsägarna ska distribueras.
Förslaget genomförs genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.
Skälen för förslaget: I dag finns inga bestämmelser om vad underrättelsen till andelsägaren vid en ändring av fondbestämmelser enligt 4 kap. 9 § LIF ska innehålla.
UCITS IV-direktivet innehåller detaljerade bestämmelser om den information fondförvaltaren ska ge till fondandelsägarna när en värdepappersfond omvandlas till en matarfond.
Vilken information som ska lämnas till investerarna framgår av artikel 64.1 i UCITS IV-direktivet. Av informationen till andelsägarna ska framgå att Finansinspektionen godkänt fondens placering i andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, det datum då matarfonden ska börja placera medel i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller, om matarfonden redan börjat placera i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, det datum då placeringen överstiger den gräns som anges i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF. Av informationen ska även framgå att andelsägarna har rätt att inom 30 dagar begära att deras fondandelar, utan andra kostnader än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet, ska lösas in. Matarfonden ska till informationen
140
SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare
till andelsägarna foga både det egna faktabladet och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets faktablad. Av artikel 29 i kommissionens direktiv 2010/44/EU framgår även hur informationen ska lämnas till andelsägarna. Informationen ska kunna lämnas antingen på papper eller via ett varaktigt medium. Om informationen ska lämnas genom ett varaktigt medium ska vissa villkor vara uppfyllda.
Information till andelsägare
Med hänsyn till att det kommer att detaljerat föreskrivas vad informationen till andelsägarna i en blivande matarfond ska innehålla, är det naturligt att även föreskriva vad informationen ska innehålla vid andra typer av ändringar av fondbestämmelserna. Sådana regler kommer även att underlätta för fondförvaltarna när de ska upprätta informationen.
Bemyndigande
Enligt utredningens förslag kommer LIF endast föreskriva att andelsägarna ska underrättas om godkännande av ändringen av fondbestämmelserna. Bestämmelserna om vilken information som underrättelserna ska innehålla behöver inte framgå av lag. Med hänsyn härtill är det lämpligt att Finansinspektionen i sina föreskrifter närmare anger innehållet i den underrättelse som ska lämnas till andelsägare och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas till andelsägarna. Innehållet bör kunna anpassas efter vilket slag av förändring som fonden genomgår.
Information till de svenska andelsägarna i ett fondföretag som marknadsför andelar i Sverige
Av artikel 64.2 UCITS IV-direktivet framgår att om ett fondföretag är notifierat i ett annat EES-land ska informationen om omvandlingen till matarfondföretag till andelsägarna i det landet översättas till det officiella språket eller på ett språk som godkänns av detta lands myndigheter. Enligt förordningen (2004:75) om investeringsfonder får Finansinspektionen meddela föreskrifter om översättning till svenska språket av information som fondföretag och förvaltningsbolag lämnar i Sverige. Med stöd av detta bemyn-
141
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
digande kan inspektionen närmare föreskriva i sina föreskrifter vilket språk underrättelsen till de svenska andelsägarna i ett matarfondföretag som marknadsför andelar i Sverige ska upprättas på.
3.5 Information till andelsägare med förvaltarregistrerade fondandelar
3.5.1 Allmänt om distribution av fondandelar
Inledning
På den svenska marknaden förekommer i huvudsak två olika distributionsformer för fondandelar; en investerare som önskar köpa fondandelar kan antingen vända sig direkt till ett fondbolag, eller vända sig till en distributör av fondandelar. Det förekommer även att ett fondföretag eller förvaltningsbolag marknadsför andelar i ett fondföretag i Sverige. Direkt försäljning av fondandelar sker ofta via fondbolagets hemsida, medan ett exempel på distribution via en distributör är de s.k. fondtorgen dit en investerare kan vända sig och välja mellan hundratals fonder från ett flertal olika fondbolag.
En distributör kan distribuera fondandelar i egenskap av värdepappersinstitut eller försäkringsförmedlare. Enligt 1 kap. 5 § 27 LVPM är ett värdepappersinstitut ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som fått tillstånd enligt nämnd lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländsk företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige. Ett utländskt företag som hör hemma inom EES och som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelsen kan enligt 4 kap. 1 § 2 LVPM driva gränsöverskridande verksamhet i Sverige
Den tjänst som distributörer erbjuder innebär i korthet att en investerare inte behöver vända sig direkt till ett fondbolag för att köpa eller sälja fondandelar. I stället kan investeraren vända sig till distributören som ofta erbjuder handel i ett flertal fondbolags fonder. Mer konkret består distributörens tjänst i att distributören mottar order från investeraren, för att sedan vända sig till fondbolaget och för kundens räkning utföra ordern gentemot fondbolaget, dvs. köpa fondandelar från fondbolaget, alternativt förmedla ordern till fondbolaget.
142
SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare
En distributör som är värdepappersinstitut köper ofta fondandelar i eget namn för investerarens räkning (kommission). Det är också vanligt att investeraren låter sina fondandelar förvaltarregistreras av distributören. I sådant fall antecknas distributören, och inte investeraren, i fondens andelsägarregister. Distributören för i sin tur ett eget kundregister över de andelsägare som förvaltaren förvaltar andelar för. I de fall som nu beskrivits förekommer inte någon direktkontakt mellan fondbolaget och investeraren (distributörens kund), varför fondbolaget inte vet vem investeraren är. Enligt 4 kap. 12 § LIF ska förvaltaren till andelsägaren lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information. Det är vanligt förekommande att andelsägaren avsäger sig rätten till information när denne ingår avtal om förvaltarregistrering.
I fall av distribution via en försäkringsförmedlare förmedlas kundens order till fondbolaget och andelsägaren direktregisteras i andelsägarregistret och fondbolaget känner alltså till fondandelsägarens identitet. Eftersom andelsägaren finns registrerad i andelsägarregistret kan fondbolaget skicka information direkt till honom eller henne.
Beskrivning av s.k. börshandlade fondandelar, Exchange Traded Funds, samt hur andelsägare får information från fondbolaget
En växande form för distribution av fondandelar är också den där handel sker över börs, s.k. börshandlade fondandelar eller Exchange Traded Funds (ETF:er). ETF:er kan handlas på två olika sätt. Större aktörer kan välja att handla ETF:er direkt hos fondbolaget (s.k. primärmarknadstransaktioner). Övrig handel i ETF:er sker på den marknadsplats där ETF:en är upptagen till handel (sekundärmarknadstransaktioner). De som säljer och löser in andelar på primärmarknaden agerar ofta s.k. market makers på sekundärmarknaden, vilket innebär att de ställer köp- och säljkurser i andelarna på marknadsplatsen. Sekundärmarknaden kännetecknas av att handeln sker mellan två parter (medlemmar på marknadsplatsen, ofta för kunders räkning) utan inblandning av det fondbolag som förvaltar fonden. Vidare handlas andelarna i realtid, dvs. andelarna prissätts kontinuerligt och inte en gång om dagen, vilket är det normala för icke börsnoterade fonder. Handeln på sekundärmarknaden är därför i praktiken mycket lik handeln i aktier.
143
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
Eftersom en stor del av handeln i ETF:er inte sker via fondbolaget så förs andelsägarregistret av en central värdepappersförvarare (CSD) på uppdrag av fondbolaget, jämlikt 4 kap. 11 § andra stycket LIF. Handel på sekundärmarknaden avvecklas på samma sätt som för vanliga aktier genom att äganderättsregistreringen vid betalning ändras hos CSD:n. Äganderätten till en ETF kan registreras på två sätt hos CSD:n – precis som för aktier – antingen genom en direkt äganderättsregistrering i eget namn eller genom en förvaltarregistrering. Vid direktregistrering antecknas fondandelsägarens namn i registret och vid förvaltarregistrering antecknas den förvaltare som fondandelsägaren utsett till förvaltare och handlat andelarna genom. Vid förvaltarregistrering ska det i registret anges att det är ”för annans räkning”. Även när det gäller ETF:er kan handel ske i flera led, vilket innebär att den slutliga fondandelsägarens namn kanske inte återfinns i förvaltarens kundregister utan hos ett institut som förvaltaren anlitat för handel.
När ett fondbolag som förvaltar ETF:er ska lämna information till andelsägarna så lämnas informationen till den CSD som för andelsägarregistret för vidarebefordran till andelsägarna. Informationen skickas då av CSD:n till de direktregistrerade andelsägarna samt till förvaltarna. Förvaltarna vidarebefordrar informationen till sina kunder om inte kunden i avtal avstått från information. Det är således ingen praktisk skillnad på hur informationen lämnas till en fondkund om denne äger ETF-fondandelar eller vanliga fondandelar. I förvaltarregistreringsfallen är det avtalet mellan förvaltaren och kunden som avgör om förvaltaren kommer att vidarebefordra informationen.
144
SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare
3.5.2 Avstående av information
Utredningens förslag: Den generella möjligheten för förvaltare
och andelsägare att avtala bort andelsägarens rätt till information ska kvarstå. Avståendet ska emellertid inte kunna omfatta information om ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägare. Avståendet ska inte heller kunna avse information till andelsägare i en fond som ska fusioneras eller delas enligt 8 kap. LIF. Den som har andelar förvaltarregistrerade för kunds räkning ska ha en skyldighet att skyndsamt vidarebefordra information från bolaget eller i förekommande fall värdepappersinstitutet till andelsägaren eller den som förvaltaren har antecknad i andelsägarens ställe.
Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 12 § LIF.
Skälen till förslaget: En kund kan ha sina fondandelar förvaltarregistrerade, dvs. fondandelarna registrerade i andelsägarregistret som förvaltade t.ex. av ett värdepappersinstitut för kundens räkning.
Vid förvaltarregistrering förekommer det inte någon direktkontakt mellan fondbolaget och andelsägaren. Fondbolaget kommer inte att veta vem förvaltarens kund är. Enligt 4 kap. 12 § LIF ska förvaltaren lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information. Det är vanligt förekommande att andelsägaren avsäger sig rätten till information när denne ingår avtal om förvaltarregistrering.
Ett argument för den nu gällande ordningen är att fondandelsägaren själv gör valet att låta förvaltarregistrera sina fonder och därmed också väljer bort informationen eller väljer att inte avtala bort rätten till information. Ett annat skäl att behålla dagens ordning är att om parterna inte längre har möjlighet att avtala bort andelsägarens rätt till information, kan det innebära att förvaltarregistrering blir svårare att använda. Denna tjänst har underlättat depåhantering vid handel med fondandelar.
UCITS IV-direktivet betonar starkt betydelsen av konsumentskydd. Konsumentskyddet upprätthålls bl.a. genom att andelsägarna ska ges information om förändringar i förvaltningen av fonden samt att de har möjlighet, efter att ha tagit del av informationen, att utan andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet fritt lösa in fondandelarna i vissa angivna situationer. Det gäller t.ex. när värdepappersfonden ska delta i en
145
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
gränsöverskridande fusion.12 Direktivet medger inte att medlemsstaterna kan välja om den nämnda informationen ska lämnas till andelsägarna. Direktivet föreskriver i stället att denna information ska lämnas till alla andelsägare. Det föreligger sålunda ingen möjlighet för andelsägarna att avsäga sig rätten till denna information.
Enligt utredningens mening bör inte den generella möjligheten för förvaltaren och andelsägaren att avtala bort andelsägarens rätt till information tas bort. Däremot anser utredningen, med hänsyn till direktivets bestämmelser och särskilt intresset av konsumentskydd, att information till andelsägarna som är av väsentlig betydelse för dem inte ska gå att avtala bort. Med väsentlig betydelse för andelsägarna avses främst sådana förändringar av fonden som enligt UCITS IV-direktivet kräver information till andelsägare samt där andelsägarna ska erbjudas möjlighet att få lösa in sina andelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet, dvs. vid fusion och vid en värdepappersfonds omvandling till matarfond. Även när en fond delas ska andelsägarna underrättas. Också en sådan förändring av fonden är av väsentlig betydelse för andelsägarna och informationen bör inte gå att avtala bort. Bestämmelsen bör omfatta även andra väsentliga ändringar i fondbestämmelserna, där erhållandet av viss information är förknippat med rättsverkningar för andelsägaren och där förvaltaren bör lämna information från fondbolaget eller förvaltningsbolaget vidare till andelsägarna. Det kan t.ex. vara fråga om en fondbestämmelseändring som medför att fonden ändrar karaktär.
Det kan föreligga även andra situationer där Finansinspektionen i sina beslut kommer att föreskriva att andelsägarna ska informeras eftersom fondbestämmelseändringen är viktig för andelsägarna. Inspektionen ska i sitt beslut föreskriva att fondbolagets underrättelse i dessa fall inte ska omfattas av andelsägarnas avstående från information och att informationen ska lämnas vidare till andelsägarna.
Till sist kan det föreligga situationer där ändringar enligt inspektionens beslut ska kommuniceras till andelsägarna men där det finns en möjlighet för andelsägaren att avstå från informationen. Det kan även föreligga situationer där ändringen endast kräver offentliggörande på t.ex. hemsida eller inte alls behöver kommuniceras till andelsägarna (icke väsentliga ändringar). Exempel på
12 Skäl 32 i ingressen till direktiv 2009/65/EG.
146
SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare
sådana fondbestämmelseändringar är språkliga eller redaktionella ändringar.
Förvaltarens skyldighet att vidarebefordra information av viss beskaffenhet till andelsägaren bör som i dag framgå av 4 kap. 12 § LIF. Bestämmelsen bör dock omformuleras så att skyldigheten avser skyndsam vidarebefordran av information från fondbolaget till andelsägaren eller till den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe. Det kan vara den slutliga andelsägaren men det kan även vara ett institut, som förvaltar fondandelar för annans räkning.
3.5.3 Information till andelsägare där mellanhänder förmedlat köp av fondandelar
Utredningens förslag: Ett värdepappersinstitut ska vara skyldigt
att skyndsamt lämna vidare till sina kunder all information som andelsägarna inte kan avstå ifrån enligt LIF och som värdepappersinstitutet får från fondförvaltaren eller från annat värdepappersinstitut.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om på vilket sätt informationen ska distribueras på till andelsägarna.
Förslaget genomförs genom ändring i 8 kap. 42 § LVPM samt genom införande av en ny paragraf i LVPM, 8 kap. 22 a §.
Skälen till förslaget: Förvaltarregistrering kan ske i flera led. Ett avtal mellan en kund och en bank innebär ofta att banken kan handla fondandelar direkt hos ett fondbolag eller via ett annat värdepappersinstitut. Följande exempel kan åskådliggöra detta. En fondkund begär att fondandelarna ska förvaltarregistreras hos
Banken A. Banken A handlar andelarna hos fondbolaget och blir då antecknad i fondens andelsägarregister som andelsägare för annans räkning. För att kunna antecknas som sådan måste Banken A ha ett tillstånd enligt 4 kap. 12 § LIF för att få registreras som förvaltare. Om Banken A handlar via Banken B så kommer Banken B att registreras som andelsägare för annans räkning i fondbolagets andelsägarregister. Banken B för sedan ett eget register där Banken A är antecknad för andelarna. Hos Banken A finns sedan ett register där den slutliga fondandelsägaren finns registrerad. Detta
147
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
exempel kan göras mer komplicerat genom att Banken B i sin tur kan välja att handla andelar via ytterligare en mellanhand.
När information ska förmedlas till andelsägaren innebär det i praktiken att fondbolaget lämnar information om fonden till förvaltaren. Om ett informationsavstående inte har skett ska förvaltaren lämna informationen vidare till fondandelsägaren, se 4 kap. 12 § LIF. Om det som i exemplet ovan finns ett värdepappersinstitut som förvärvat andelar för Banken A:s räkning som i sin tur förvärvat andelarna för kundens räkning innebär det att Banken B står som ägare till andelarna för annans räkning i fondbolagets andelsägareregister och att Banken A står antecknad i Banken B:s kundregister. Banken B kommer då att få fondbolagets information utan att ha något direkt avtalsförhållande med den slutliga fondkunden.
Enligt gällande rätt finns det inga bestämmelser som föreskriver att information som fondbolaget lämnar ska vidarebefordras i alla led så att den når den slutliga fondandelsägaren. Detta är inte i linje med UCITS IV-direktivets bestämmelser där det är obligatoriskt att lämna viss information till andelsägaren. För att omfatta situationer med förvaltarregistrering i flera led bör därför en bestämmelse införas i LVPM om att den som innehar fondandelar för annans räkning skyndsamt ska vidarebefordra information som denne får från ett värdepappersinstitut till den som finns antecknad som andelsägare hos institutet. En sådan skyldighet bör endast avse den information som andelsägaren inte kan avstå ifrån i enlighet med den föreslagna lydelsen av 4 kap. 12 § första stycket fjärde meningen LIF.
Av 8 kap. 22 § LVPM framgår att ett värdepappersinstitut ska förse sina kunder med information om finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier. Denna bestämmelse bör kompletteras med en regel om att institutet ska vara skyldigt att lämna förvaltares eller annat instituts information, som institutet får från förvaltaren eller ett värdepappersinstitut, vidare i syfte att informationen ska nå andelsägaren. Det ska noteras att föreslagen informationsskyldighet bara kan åläggas värdepappersinstitut, dvs. svenska värdepappersbolag, svenska kreditinstitut som fått tillstånd enligt LVPM att bedriva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige.
Enligt utredningens förslag kommer LVPM endast att innehålla föreskrifter om att ett institut är skyldigt att lämna förvaltarens eller annat instituts information vidare till slutkunden/fondandels-
148
SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare
ägaren. Med hänsyn härtill är det lämpligt att Finansinspektionen i sina föreskrifter närmare anger på vilket sätt informationen ska lämnas till andelsägarna.
3.6 Undantag från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF
Utredningens förslag: I samband med att Finansinspektionen
godkänner ändringar av fondbestämmelser för en värdepappersfond ska inspektionen få tillåta avvikelser från de villkor som anges i 5 kap. 6–8, 11, 14, 16, 21 eller 22 §§ LIF eller från fondbestämmelserna under högst sex månader från det att ändringarna av fondbestämmelserna börjar tillämpas.
Förslaget genomförs genom ändring i 5 kap. 24 § LIF.
Skälen för förslaget: Enligt 5 kap. 24 § LIF får Finansinspektionen besluta att avvikelse får ske från vissa begränsningsregler i 5 kap.
LIF under sex månader från det att verksamheten påbörjats. Detta under förutsättning att fonden har en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna.13 Bakgrunden till denna bestämmelse är att det kan vara svårt för nystartade fonder att hålla sig inom de begränsningsregler som anges i 5 kap. 24 § LIF och samtidigt fatta vettiga och ekonomiskt riktiga investeringsbeslut. Det finns därför praktiska skäl för att tillåta tillfälliga avvikelser.
Utredningen föreslår i avsnitt 3.2 att det ska bli lättare att ändra en värdepappersfonds fondbestämmelser. Till skillnad från vad som tidigare varit möjligt innebär förslagen att en fond ska kunna ändra karaktär, exempelvis genom att fondbolaget helt byter placeringsinriktning för fonden. En sådan förändring skulle t.ex. kunna bestå i att en globalfond ändrar inriktning till en Sverigefond eller att en aktiefond blir en blandfond. Finansinspektionen ska godkänna ändringarna om fondbestämmelserna är skäliga för andelsägarna. När det gäller sådana, omfattande ändringar av en fonds karaktär som beskrivits bör inspektionen föreskriva att den nya lydelsen inte får tillämpas förrän viss tid förflutit samt bestämma ett datum när de ändrade fondbestämmelserna ska börja
149
Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78
150
gälla. Om en sådan tidsfrist inte kan ges kan det innebära att en fond som ändrar inriktning från att vara en blandfond till att bli en räntefond skulle tvingas att avyttra samtliga aktier på en enda dag och samma dag förvärva räntebärande värdepapper. I annat fall skulle fondbolaget bryta mot fondbestämmelserna. En sådan ordning kan medföra betydande kostnader för andelsägarna om köp och försäljning av de finansiella instrumenten i fonden medför att fondbolaget erhåller lägre pris vid försäljning av aktierna samt får betala ett högre pris vid köp av de räntebärande värdepapperen. Det kan i sådana fall inte anses ligga i andelsägarnas intresse att kräva av fondbolaget att förvaltningen fr.o.m. den dag ändringarna av fondbestämmelserna börjar gälla ska stå i överensstämmelse med den nya lydelsen av fondbestämmelserna.
Utredningen anser att det mot denna bakgrund är motiverat att inspektionen även när det gäller befintliga fonder där fondbestämmelserna ändras, ska kunna bevilja undantag från placeringsbegränsningarna i 5 kap. LIF eller från fondbestämmelserna. Liksom när det gäller nystartade fonder gäller detta under förutsättning att fonden har en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna.
Vid bedömningen av om undantag ska beviljas, och i så fall för hur länge, kan inspektionen beakta bl.a. sådant som fondens storlek, vilken placeringsinriktning fonden har (inriktning mot små eller stora bolag), de enskilda innehavens storlek, likviditeten i de marknader som fonden handlar på m.m. Ett undantag bör aldrig beviljas för en längre tidsperiod än som kan motiveras med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse.
Om en fondförvaltares ansökan om undantag inte ligger i andelsägarnas intresse ska inspektionen avslå begäran om undantag. Ett sådant fall skulle t.ex. kunna vara att en fondförvaltare gång efter annan ansöker om ändring av fondbestämmelserna och begär undantag i syfte att under en längre tidsperiod förvalta fonden med avvikelser från placeringsbegränsningarna i 5 kap. LIF eller i fondbestämmelserna.
Utredningen föreslår att inspektionen ska få tillåta avvikelser från begränsningsreglerna under högst sex månader från det att ändringen av fondbestämmelserna börjat tillämpas.
4 Mottagarfonder och matarfonder
4.1 Gällande rätt
Bestämmelser som behandlar värdepappersfondernas placeringar i olika tillgångar är centrala för fondlagstiftningen.
Enligt gällande rätt får medel som ingår i en värdepappersfond placeras i andelar i värdepappersfonder och fondföretag som följer UCITS-direktivet samt i specialfonder och andra utländska fondföretag, under förutsättning att de uppfyller de lagstadgade villkoren. En förutsättning för att medel i en värdepappersfond ska få placeras i andra fonder eller fondföretag är att dessa, enligt sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning, får placera högst tio procent av sina medel i andelar i andra fonder eller fondföretag.1 En värdepappersfond får inte placera mer än 20 procent av fondens värde i en och samma fond eller fondföretag.2 Dessa tillgångar får inte överstiga, för andelar i andra fonder eller fondföretag, 25 procent av andelarna i fonden eller fondföretaget.3 En värdepappersfond får inte heller placera mer än 30 procent av fondens värde i specialfonder eller i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 9 § LIF.4I en värdepappersfond får det ingå andelar i andra fonder eller fondföretag, även om värdepappersfonden därigenom tar för stor exponering mot en enskild placering, jämfört med vad som tillåts enligt de allmänna begränsningsreglerna.5 Ett fondföretag är, enligt 1 kap. 1 § 8 LIF, ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. 1 § andra stycket LIF eller 6 kap. 2 § andra stycket LIF, med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare, som
15 kap. 15 § andra stycket LIF. 25 kap. 16 § första stycket LIF3 5 kap. 19 § första stycket 4 LIF. 45 kap. 16 § andra stycket LIF. 55 kap. 17 § LIF.
151
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
tillämpar principen om riskspridning och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med medel ur företagets tillgångar.
Fördelarna med investeringar i andra fonder är att fondbolag för hela eller en del av en fonds förmögenhet kan plocka ut de fonder och fondförvaltare som fondbolaget anser är bra. Detta kan rationalisera förvaltningen, men kan också ses som en tjänst gentemot fondspararna genom att förvaltaren tar på sig ansvaret att kontrollera och följa upp andra fonder. En god riskspridning kan uppnås och då inte bara mot olika tillgångsslag, utan också mot olika förvaltare och marknader. Fondbolaget behöver inte anlita förvaltare och experter på främmande marknader, utan kan i stället investera i en fond där. Genom fondandelsfonder kan också svenska fondsparare få tillgång till fonder som annars inte finns på den svenska marknaden eller som egentligen inte är avsedda för det stora flertalet småsparare på grund av krav på en stor första insättning eller liknande.
För att säkra ett gott konsumentskydd även vid investeringar i fondandelar har UCITS-direktivet och LIF sedan tidigare ställt upp en rad villkor. De fonder i vilka en värdepappersfond investerar får inte ta allt för stora exponeringar mot enskilda fonder. Särskilda informationskrav ställs och avgiftssättningen regleras särskilt.
Finansinspektionen har sedan länge tillåtit att specialfonder i form av matarfonder placerar 100 procent av sina medel i en viss i fondbestämmelserna angiven mottagarfond, som även den är en specialfond. Finansinspektionen har med stöd av förarbetsuttalanden medgett att specialfonden blir en matarfond, under förutsättning att mottagarfonden i sig uppfyller riskspridningsreglerna och att matarfonden kan erbjuda ett förvaltarrelaterat mervärde för matarfondens andelsägare. Det förvaltarrelaterade mervärdet är ofta i form av en hävstång som antingen uppnås genom derivat eller belåning. Finansinspektionen uppskattar att det i dag finns sex – åtta matarfonder som alla har en annan specialfond som mottagarfond.
4.2 Nya regler i UCITS IV-direktivet
Avsikten med de nya bestämmelserna om mottagar- och matarfondföretag i UCITS IV-direktivet är att möjliggöra en mer effektivt fungerande fondmarknad. Bestämmelserna gäller endast fondföretag som har tillstånd att driva verksamhet enligt UCITS-direktivet. I
152
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
Sverige kommer de nya bestämmelserna i 5 a kap. endast att vara tillämpliga på värdepappersfonder och i vissa fall för specialfonder genom en hänvisning i 6 kap. 3 §.
Direktivet förutsätter att medlemsstaterna harmoniserar lagstiftningen med direktivets bestämmelser om godkännande av matarfondföretag och om information till andelsägarna.6 Direktivets bestämmelser är uttömmande i dessa två avseenden.
Ett matarfondföretag är enligt direktivet ett fondföretag som placerar minst 85 procent av sina tillgångar i ett annat namngivet mottagarfondföretag7.
Matarfondföretaget och mottagarfondföretaget behöver inte ha hemvist i samma medlemsstat.8
Direktivet uppställer inget hinder mot att matarfondföretaget placerar i ett mottagarfondföretag vars placeringsinriktning helt avviker från den placeringsinriktning som matarfondföretaget enligt sina fondbestämmelser eller bolagsordning hade innan det omvandlades till ett matarfondföretag.
För att skydda andelsägarna i matarfondföretaget krävs ett godkännande i förhand av den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland av den första placeringen i mottagarfondföretaget som överstiger den gräns som gäller för placeringar.9 Om matarfondföretagets tillgångar därefter placeras i ett annat mottagarfondföretag krävs ett nytt godkännande av den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.
Direktivet föreskriver att matarfondföretaget och mottagarfondföretaget ska ingå ett avtal om informationsutbyte.10 Detta krävs endast om parterna har olika förvaltningsbolag. Om fondföretagen har samma förvaltningsbolag behöver de inte ingå avtal om informationsutbyte utan det räcker då att de upprättar interna uppföranderegler. Kravet på avtal om informationsutbyte är nödvändigt för att matarfondföretaget ska ha rätt att få alla uppgifter och handlingar från mottagarfondföretaget som är nödvändiga för att matarfondföretaget ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot andelsägarna. I de fall fondföretagen har olika förvaringsinstitut eller revisorer måste också avtal upprättas mellan förvaringsinstituten eller revisorerna i syfte att dessa ska kunna utföra sina uppgifter. Det
6 Skälen 52 och 56 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 7 Artikel 58.1 i direktiv 2009/65/EG. 8 Skäl 51 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 9 Skäl 52 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 10 Artikel 60 i direktiv 2009/65/EG.
153
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
krävs även att sådana avtal mellan förvaringsinstituten samt revisorerna säkerställer informationsutbytet.11
En omvandling av ett befintligt fondföretag till ett matarfondföretag innebär en genomgripande förändring av placeringsinriktningen. Direktivet föreskriver därför att matarfondföretaget inte får placera fondföretagets medel så att de gränser som gäller för placeringar i andra fondföretag överskrids förrän andelsägarna i matarfondföretaget fått information om omvandlingen. Om andelsägarna i matarfondföretaget inte vill behålla sin investering ska de få möjlighet att lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.12 För att upprätthålla ett gott skydd för andelsägarna ska informationsbroschyr, faktablad och marknadsföring anpassas till matarfondföretagets speciella karaktär. 13
Om den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland får information om överträdelser som rör mottagarfondföretaget kan myndigheten vid behov underrätta andelsägarna i mottagarfondföretaget om detta. Detsamma gäller om myndigheten upptäckt att mottagarfondföretaget inte uppfyller bestämmelserna i UCITS IV-direktivet14.
Definitioner
Utredningen kommer i fortsättningen att använda termen matarfondföretag för det i direktivet benämnda feederfondföretaget. Utredningen kommer kalla masterfondföretaget för mottagarfondföretag. Termerna matarfond och mottagarfond kommer att användas för de värdepappersfonder som berörs av bestämmelserna i kapitlet. Med fondförvaltare avses de fondbolag och de förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond. Med fondföretag avses detsamma som företag som har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Med fondföretag avses även delfonder i ett fondföretag.
11 Artiklarna 61 och 62 i direktiv 2009/65/EG. 12 Artikel 64.1 i direktiv 2009/65/EG. 13 Skäl 54 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 14 Skäl 57 i ingressen till direktiv 2009/65/EG.
154
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
4.3 Bestämmelser om matarfonden
Utredningens förslag: Definitioner av matarfond och matarfond-
företag införs i LIF.
En fondförvaltare för en matarfond ska placera minst 85 procent av värdepappersfondens värde i en mottagarfond eller mottagarfondföretag. För att en fondförvaltare för en värdepappersfond ska kunna placera medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag krävs att följande placeringsbestämmelser för fondandelar inte gäller för en matarfond: 5 kap. 15 § andra stycket, 5 kap. 16 § första stycket och 5 kap. 19 § första stycket 4 LIF.
Fondförvaltarens placering av matarfondens resterande 15 procent av värdet får vara i likvida tillgångar och derivatinstrument, som ska användas för att skydda värdet på tillgångarna i fonden.
Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 1 och 2 §§.
Skälen för förslaget:
Placering av minst 85 procent av matarfonden medel
Enligt artikel 58.1 i UCITS IV-direktivet är ett matarfondföretag ett fondföretag som genom avvikelse från artiklarna 1.2 a, 50, 52, 55 och 56.2 c har fått tillstånd att placera minst 85 procent av sina tillgångar i andelar i ett annat fondföretag (mottagarfondföretag).
Artiklarna 1.2 a, 50, 52, 55 och 56.2 c i UCITS IV-direktivet är redan genomförda i LIF. Däremot är artikel 58 ny.
Artikel 1.2 a i UCITS IV-direktivet reglerar bl.a. principen om riskspridning. En avvikelse från denna bestämmelse innebär att principen om riskspridning inte alltid gäller för matarfondföretaget. Den svenska matarfonden kommer trots detta undantag att vara en värdepappersfond.
I 5 kap. 15 § LIF finns bestämmelser om hur medel i en värdepappersfond får placeras i andra värdepappersfonder, fondföretag som uppfyller förutsättningarna i 1 kap. 7 § LIF samt specialfonder och fondföretag som uppfyller förutsättningarna i 1 kap. 9 § LIF (s.k. non-UCITS). Av andra stycket samma paragraf framgår att medel i en värdepappersfond får placeras i andra fonder eller fondföretag enligt första stycket bara om dessa, enligt sina fondbestäm-
155
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
melser eller sin bolagsordning, får placera högst tio procent av sina medel i andelar i andra fonder eller fondföretag. En matarfond ska medges undantag från 5 kap. 15 § andra stycket.
I en värdepappersfond får det ingå andelar i en och samma fond eller ett och samma fondföretag med högst 20 procent av värdepappersfondens värde, se 5 kap. 16 § första stycket LIF. En matarfond ska medges undantag från denna bestämmelse. Bestämmelsen i andra stycket samma paragraf gäller placeringsbestämmelser rörande värdepappersfondens placering av medel i en specialfond eller i ett fondföretag som inte omfattas av UCITS IV-direktivet. Det krävs därför inget undantag för matarfonden avseende 5 kap. 16 § andra stycket LIF.
Av UCITS IV-direktivets placeringsbestämmelser för matarfondföretaget framgår att ett matarfondföretag i princip kan äga 100 procent av andelarna i ett mottagarfondföretag. Enligt 5 kap. 19 § 4 LIF framgår att värdepappersfondens andel i en annan fond eller fondföretag inte får överstiga 25 procent av andelarna i fonden eller fondföretaget. Det krävs således att undantag medges från denna bestämmelse för matarfonden.
För att en fondförvaltare för en värdepappersfond ska kunna placera medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag krävs sammanfattningsvis att följande placeringsbestämmelser för fondandelar inte gäller för en matarfond: 5 kap. 15 § andra stycket,16 § första stycket och 19 § första stycket 4 LIF.
Matarfondens placering av de resterande medlen
Artikel 58.2 UCITS IV-direktivet anger att ett matarfondföretag får ha upp till 15 procent av sina tillgångar i kompletterande likvida tillgångar samt derivatinstrument. Derivatinstrument får endast användas för att säkra tillgångar enligt artiklarna 50.1 g, 51.2 och 51.3. Dessa bestämmelser motsvaras av 5 kap. 1 § tredje stycket sista meningen, 5 kap. 12 § och 5 kap. 13 § LIF jämte vissa bestämmelser i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:11) 15 kap.
Enligt gällande rätt avses med kompletterande likvida tillgångar de likvida medel som behövs för förvaltningen av fonden. Detta framgår av 5 kap. 1 § andra stycket LIF. Matarfonden ges härigenom en möjlighet att ha en likviditet för att bl.a. lösa in andelar.
Matarfonden får även placera hela eller delar av de resterande 15 procenten av sina tillgångar i derivatinstrument. Placeringarna
156
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
hänförliga till derivatinstrument får dock bara användas för att skydda värdet på tillgångarna i fonden.15
Vid placering av matarfondens resterande medel medges enligt direktivet inget undantag från placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF. Bestämmelserna i 5 kap. LIF ska således tillämpas vid placeringen av fondens resterande medel.
Utredningens förslag
För att tydliggöra vad som avses med en matarfond och ett matarfondföretag krävs att särskilda definitioner införs i 5 a kap. LIF. Matarfondens placeringsbestämmelser ska införas i det nya kapitlet om matarfonder och mottagarfonder. Undantagen från placeringsreglerna i 5 kap. LIF måste framgå i den nya bestämmelsen i LIF om matarfondens placeringar i mottagarfonden.
4.4 Matarfondens totala exponeringar som hänför sig till derivatinstrument
Utredningens förslag: För att säkerställa att bestämmelsen i
5 kap. 13 § andra stycket LIF efterlevs ska det framgå av LIF hur en matarfonds totala exponeringar som hänför sig till derivatinstrument beräknas.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 2 §.
Skälen för förslaget: Värdepappersfonder som placerar i derivatinstrument är sedan tidigare underkastade regler om riskspridning och gränser för den sammanlagda exponeringen hänförlig till derivatinstrument, se 5 kap. 12–14 §§ LIF. Av 5 kap. 13 § LIF framgår att en värdepappersfonds sammanlagda exponering som hänför sig till derivatinstrument inte får överskrida fondens värde. Tredje och fjärde styckena i samma lagrum beskriver i huvuddrag hur beräkningen av exponeringarnas storlek ska göras. Finansinspektionen har sedan i sina föreskrifter (FFFS 2008:11) närmare angett hur beräkningen av exponeringen i derivatinstrument ska göras.
15 Artikel 58.2 b i direktiv 2009/65/EG.
157
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
Artikel 58 i UCITS IV-direktivet reglerar hur matarfondföretagets totala exponering i derivatinstrument ska beräknas. Bestämmelsen reglerar däremot inte matarfondföretagets användning av derivatinstrument.
Av artikel 58.2 i UCITS IV-direktivet framgår hur matarfondföretaget, för att uppfylla direktivets bestämmelser, ska beräkna sin totala exponering som hänför sig till derivatinstrument genom att kombinera sin egen direkta exponering hänförlig till derivatinstrument med antingen 1) mottagarfondföretagets totala faktiska exponering hänförlig till
derivatinstrument, i proportion till matarfondföretagets placeringar i mottagarfondföretaget, eller 2) mottagarfondföretagets högsta möjliga totala exponering hän-
förlig till derivatinstrument, fastställd i mottagarfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning i proportion till matarfondföretagets placering i mottagarfondföretaget.
Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av att förvaltningen av matarfondföretaget är avsedd att vara passiv. Det innebär att matarfondföretagets och mottagarfondföretagets exponering hänförlig till derivatinstrument ska räknas samman vid tillämpningen av bestämmelsen i 5 kap. 13 § andra stycket LIF. Det kan ske på två olika sätt. Det första fallet medger ett större utrymme för matarfondföretaget men är å andra sidan administrativt mer krävande, eftersom det förutsätter att fondförvaltaren för mottagarfondföretaget löpande förser fondförvaltaren av matarfondföretaget med information om den faktiska exponeringen, hänförlig till derivatinstrument i mottagarfondföretaget. Om exempelvis mottagarfondföretaget en viss dag faktiskt utnyttjat 90 procent av sitt derivatutrymme kvarstår enligt bestämmelsen endast ett utrymme om tio procent vid förvaltningen av matarfondföretaget. I det andra fallet, som är enkelt att hantera administrativt, sätts gränserna för matarfondföretagets derivatanvändning inte av mottagarfondföretagets faktiska exponering hänförlig till derivatinstrument utan av de begränsningar som mottagarfondföretagets fondbestämmelser anger. Om mottagarfondföretaget enligt fondbestämmelserna kan placera 100 procent av fondens värde i derivatinstrument är det inte möjligt för matarfondföretaget att placera resterande medel i derivatinstrument. Det spelar i detta fall alltså ingen roll om mottagarfondföretaget faktiskt utnyttjar det utrymme som fondbestämmelserna medger.
158
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
Utredningen föreslår att denna artikel genomförs genom en särskild bestämmelse i LIF.
4.5 Bestämmelser för mottagarfonden
Utredningens förslag: Definitioner av mottagarfond och mot-
tagarfondföretag införs i LIF.
En fondförvaltare för en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag som har en matarfond eller ett matarfondföretag i ett annat EES-land men inte marknadsför andelar i det landet ska inte behöva anmäla att den marknadsför andelar där. Finansinspektion ska inte kunna kräva att fondföretaget ska vidta åtgärder för att i Sverige kunna göra utbetalning till andelsägarna, lösa in andelar eller lämna information enligt hemlandets lagstiftning. Inspektionen ska inte heller kunna kräva att mottagarfondföretaget ska följa de svenska reglerna om marknadsföring.
En fondförvaltare till en mottagarfond med minst två matarfonder eller matarfondföretag ska kunna välja om den vill sälja andelar till allmänheten eller stänga fonden för nya investerare.
Förslagen genomförs genom införande av tre nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 1, 3 och 19 §§.
Skälen för förslaget:
Definition av en mottagarfond och ett mottagarfondföretag
Enligt artikel 58.3 UCITS IV-direktivet är ett mottagarfondföretag ett fondföretag eller en delfond i ett fondföretag, som har minst ett matarfondföretag bland sina andelsägare, inte för egen del är ett matarfondföretag och inte innehar andelar i ett matarfondföretag. Definitionerna av en mottagarfond och ett mottagarfondföretag bör införas i LIF.
159
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
En mottagarfond eller ett mottagarfondföretag som har ett matarfondföretag eller en matarfond i ett annat EES-land
Direktivets bestämmelser om marknadsföring av andelar i fondföretag i annat EES-land ska inte tillämpas för ett mottagarfondföretag som väljer att inte söka kapital från allmänheten i ett annat EES-land utan bara har ett eller flera matarfondföretag i det andra landet.16 Det innebär för fondföretaget att bestämmelserna i artiklarna 92 och 94 inte är tillämpliga och följaktligen att den behöriga myndigheten i värdlandet inte kan vidta åtgärder mot fondföretaget.17 Ett mottagarfondföretag med en svensk matarfond behöver då inte anmäla till den behöriga myndigheten i sitt hemland att företaget, vill marknadsföra andelar i Sverige. På samma sätt behöver en mottagarfond med ett matarfondföretag inte anmäla till Finansinspektionen att fonden vill marknadsföra andelar i matarfondföretagets hemland, om fonden inte marknadsförs i det landet. Inte heller gäller bestämmelserna i LIF om att mottagarfondföretaget ska följa de svenska reglerna om marknadsföring och vidta nödvändiga åtgärder för att i Sverige kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar och lämna den information som krävs enligt hemlandets lag.
Bestämmelsen bör införas i LIF och det bör där framgå att 1 kap. 7 § LIF inte är tillämplig i detta fall.
En mottagarfond kan i visst fall stänga fonden för nya investerare
Ett fondbolag anses ha en generell kontraheringsplikt, vilket innebär att fondbolaget har en skyldighet att sälja andelar i de fonder som fondbolaget förvaltar till alla som önskar köpa. Enligt 6 kap. 1 § LIF är det endast vid förvaltning av specialfonder som det är tillåtet att, under vissa förutsättningar, begränsa möjligheten för investerare att teckna andelar i fonden.
UCITS IV-direktivet medger ett undantag från bestämmelsen om generell kontraheringsplikt. Av direktivet framgår att ett mottagarfondföretag, som har minst två matarfondföretag som andelsägare, kan välja om det ska söka kapital från andra investerare eller inte.18 En fondförvaltare till en svensk mottagarfond, som har minst två matarfonder eller matarfondföretag som andelsägare, kan
16 Artikel 58.4 b) i direktiv 2009/65/EG. 17 Artikel 108.1 andra stycket i direktiv 2009/65/EG. 18 Artikel 58.4 a) i direktiv 2009/65/EG.
160
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
således välja om fonden vill sälja andelar till allmänheten eller inte. Fondförvaltaren för mottagarfonden kan därmed välja att stänga fonden för nyteckning av andelar såvitt avser nya investerare. Matarfonderna måste vara värdepappersfonder och matarfondföretagen måste vara fondföretag som har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i UCITS IV-direktivet.
Med hänsyn till formuleringen av bestämmelsen anser utredningen att mottagarfonden är tvungen att ånyo vända sig till allmänheten om en matarfond eller matarfondföretag lämnar mottagarfonden och den därmed har endast en matarfond som andelsägare.
Att fondförvaltaren för mottagarfonden beslutar att fonden ska stängas för nya investerare påverkar inte befintliga andelsägare. Dessa kvarstår med sina innehav i mottagarfonden. Mottagarfonden kan alltså inte begära att befintliga andelsägare ska lösa in sina andelar.
Direktivet innehåller inga särbestämmelser för denna typ av mottagarfond om t.ex. inlösen av andelar. Med hänsyn härtill anser utredningen att det är de allmänna bestämmelserna i LIF som gäller för mottagarfonden.
En fondförvaltare för en värdepappersfond som vill använda sig av denna möjlighet att inte rikta sig till allmänheten bör i fondens fondbestämmelser ange att fonden riktar sig till allmänheten men har möjlighet att upphöra med att söka kapital från andra investerare om den bland sina andelsägare får två eller flera matarfonder eller matarfondföretag. Även hur andelsägarna ska informeras om denna åtgärd bör anges i fondbestämmelserna. Detsamma gäller de situationer när förutsättningarna för denna särskilda form av stängning inte längre föreligger och mottagarfonden därför återigen måste öppnas för försäljning. Bestämmelser om detta bör införas i LIF.
4.6 Ansökan om att placera medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag
Utredningens förslag: Ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag
som vill starta en värdepappersfond eller förvaltar en värdepappersfond ska kunna ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd till att få placera medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag, överstigande de gränser som anges i 5 kap. 15 § andra stycket, 16 § första stycket och 19 § första stycket 4 LIF.
161
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
Till ansökan ska bifogas matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, inklusive fondbestämmelser, och mottagarfondföretagets bolagsordning när sådan ska finnas. Därutöver ska ges in båda fondernas eller fondföretagets faktablad, avtalet om informationsutbyte mellan fondförvaltaren för matarfonden och fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller de interna uppförandereglerna för fondförvaltaren för de två fonderna. Till ansökan ska fogas avtal om informationsutbyte mellan parternas respektive förvaringsinstitut och revisorer. Den information som ska skickas till andelsägarna om placeringen ska också bifogas. Om det är ett mottagarfondföretag som fondförvaltaren för värdepappersfonden ska placera medel i, ska fondförvaltaren ge in ett intyg från den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland. Intyget ska bekräfta att fondföretaget är ett mottagarfondföretag enligt UCITS IV-direktivet.
Finansinspektionen ska inom 15 arbetsdagar efter att fullständiga ansökningshandlingar kommit in underrätta sökanden om sitt beslut.
Om ett fondföretag vill ansöka om att omvandlas till ett matarfondföretag och vill placera sina medel i en värdepappersfond ska Finansinspektionen vid begäran utfärda ett intyg som bekräftar att mottagarfonden är en mottagarfond enligt definitionen i LIF.
Bemyndigandena i LIF för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter bör omfatta vilket språk intyget från den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland ska vara upprättat på.
Förslagen genomförs genom införande av tre nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 4, 5 och 21 §§, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.
Skälen för förslaget: I artikel 59 i UCITS IV-direktivet återfinns procedurregler för ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar eller ska bilda en värdepappersfond och som önskar placera fondens medel i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag.
Finansinspektionens godkännande innebär att värdepappersfonden kan verka som en matarfond. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser genomförs så långt möjligt.
Finansinspektionen ska inom 15 arbetsdagar från den dagen fondförvaltaren ingett fullständiga ansökningshandlingar underrätta denne om sitt beslut (artikel 59.2). Enligt utredningens uppfattning
162
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
måste med fullständiga ansökningshandlingar avses att de handlingar som är ingivna till myndigheten är fullständigt ifyllda och att alla de handlingar som enligt lag eller föreskrifter ska ges in är ingivna. Inspektionen ska således kunna fatta beslut med stöd av de ingivna handlingarna utan ytterligare kompletteringar. Från den dagen fondförvaltarna lämnat in de fullständiga handlingarna ska inspektionen inom 15 arbetsdagar beslutat om ansökan ska godkännas eller inte.
För att Finansinspektionen ska kunna göra en tillståndsbedömning ska matarfondens fondförvaltare ge in både matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, inklusive fondbestämmelserna, och för mottagarfondföretaget bolagsordningen när sådan ska finnas. Därutöver ska ges in båda fondernas eller fondföretagets faktablad, avtalet om informationsutbyte mellan fondförvaltaren för matarfonden och fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller de interna uppförandereglerna för fondförvaltaren för de två fonderna. Till ansökan ska också bifogas avtal om informationsutbyte mellan parternas respektive förvaringsinstitut och revisorer. Den information som ska skickas till andelsägarna om placeringen ska också bifogas. Informationen till andelsägarna regleras i den av utredningen föreslagna 4 kap. 9 a § LIF (se avsnitt 3.4). Om det är ett mottagarfondföretag som fondförvaltaren för värdepappersfonden ska placera medel i, ska fondförvaltaren ge in ett intyg från den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland. Intyget ska bekräfta att mottagarfondföretaget är ett fondföretag enligt UCITS IVdirektivet.19 Ett sådant intyg ska enligt artikel 59.3 i UCITS IVdirektivet vara avfattad på det officiella språket eller ett av de officiella språken i matarfondföretagets hemland eller på ett språk som godkänns av dess behöriga myndigheter. Finansinspektionen bör ges bemyndigande att föreskriva om på vilket språk ett sådant intyg ska vara upprättat. De handlingar som ska ges in är bl.a. matarfondens fondbestämmelser, antingen de nya fondbestämmelserna för en nystartad fond eller de ändrade fondbestämmelserna som ska tillämpas när värdepappersfonden blir en matarfond. Oavsett om fondbestämmelserna är nya eller ändrade krävs godkännande enligt 4 kap. 9 § LIF av Finansinspektionen. Med hänsyn till att utredningen inte anser att ansökningsprocessen bör förlängas bör inspektionens prövning av ansökan om omvandling till en matar-
19 Artikel 59.3 i direktiv 2009/65/EG.
163
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
fond och godkännande av fondbestämmelserna ske samtidigt. För att få tillstånd att placera medel i en matarfond krävs att inspektionen godkänner fondbestämmelserna.
Matarfondens informationsbroschyr och faktablad ska ges in tillsammans med ansökan. Det ska då vara den informationsbroschyr och det faktablad som fondförvaltaren kommer att använda efter Finansinspektionens godkännande. Informationsbroschyren och faktabladet ska innehålla de uppgifter som LIF kräver för informationsbroschyrer och faktablad för matarfonder.
Enligt utredningens uppfattning bör det införas en bestämmelse i LIF som anger vilka handlingar som ska bifogas ansökan.
Om det däremot är ett fondföretag som vill ansöka om att omvandlas till ett matarfondföretag och vill placera sina medel i en värdepappersfond ska matarfondföretaget inge ett intyg som bekräftar att mottagarfonden inte är en matarfond och inte heller innehar andelar i en matarfond eller i ett matarfondföretag. Intyget ska ges in till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Intyget ska utfärdas av Finansinspektionen. Det bör införas en bestämmelse i LIF som ger Finansinspektionen denna möjlighet. Ett sådant intyg ska enligt artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet vara avfattat på det officiella språket eller ett av de officiella språken i matarfondföretagets hemland eller på ett språk som godkänns av dess behöriga myndigheter.
4.7 Tillstånd till placering av medel i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska godkänna en
ansökan om placering av en värdepappersfonds medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag om fullständiga ansökningshandlingar kommit in samt om matarfonden, dess fondförvaltare, förvaringsinstitut och revisor samt mottagarfonden eller mottagarfondföretaget uppfyller de krav som ställs i 5 a kap. LIF. Finansinspektionen ska också godkänna fondbestämmelserna för matarfonden.
Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 5 §.
164
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
Skälen för förslaget: Finansinspektionens tillstånd till fondförvaltarens för värdepappersfonden placering av medel i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag samt för värdepappersfonden att verka som en matarfond regleras i artikel 59.3. Tillstånd ska lämnas om matarfonden, dess fondförvaltare, förvaringsinstitut och revisor samt mottagarfonden eller mottagarfondföretaget uppfyller de angivna kraven i direktivet.
Dessutom ska fullständiga ansökningshandlingar ha lämnats in till Finansinspektionen.
För ett godkännande krävs att fondförvaltaren för matarfonden placerar i enlighet med matarfondens placeringsbestämmelser och att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget uppfyller de krav som ställs för en mottagarfond eller mottagarfondföretag i LIF. Det innebär att ett avtal om informationsutbyte mellan fondförvaltarna för matarfonden och dess mottagarfond eller mottagarfondföretag är ingånget och uppfyller de krav som finns i LIF eller att interna uppföranderegler upprättats för fondförvaltaren för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, om de förvaltas av samma fondförvaltare. Om fonderna eller fondföretaget inte har samma förvaringsinstitut och revisorer ska det finnas avtal om informationsutbyte mellan båda förvaringsinstituten respektive revisorerna. Även dessa avtal ska uppfylla de krav som anges i LIF. Matarfondens informationsbroschyr, faktablad och informationen till andelsägarna måste också innehålla de uppgifter som kommer att krävas enligt LIF.
Finansinspektionen måste också godkänna matarfondens fondbestämmelser.
Finansinspektionens godkännande av placering av matarfondens medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag ska meddelas innan placeringen av medlen sker. 20
20 Artikel 59.1 i direktiv 2009/65/EG.
165
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
4.8 Fondförvaltarens för matarfonden ansvar gentemot sina andelsägare
Utredningens förslag: Matarfondens fondförvaltare ska noga
följa verksamheten i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Matarfondens fondförvaltare ska kunna förlita sig på den information och de handlingar som fondförvaltaren får från mottagarfondens fondförvaltare eller mottagarfondföretaget, mottagarfondföretagets förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens och handlingarnas tillförlitlighet.
Mottagarfondens fondförvaltare ska hålla tillgänglig all den information som matarfondens fondförvaltare, matarfondföretaget eller matarfondföretagets förvaltningsbolag behöver för att genomföra sina uppdrag. Även den information som behövs för att matarfondens eller matarfondföretagets förvaringsinstitut och revisor ska kunna fullgöra sina uppdrag ska hållas tillgänglig.
Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 8 och 20 §§.
Skälen för förslaget: De nya reglerna om mottagar- och matarstrukturer i UCITS IV-direktivet medför ingen förändring av matarfondens fondförvaltares ansvar mot andelsägarna. Oavsett om värdepappersfonden är en matarfond eller inte har fondförvaltaren ansvaret för investeringarna gentemot andelsägarna. Med hänsyn till att fondförvaltaren för matarfonden investerar den största delen av fondens medel i en annan fond, mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, innebär det att insynen i dess investeringar kan minska.
UCITS IV-direktivet innehåller därför regler som framför allt syftar till att matarfondens fondförvaltare ska kunna hålla sig informerad om hur mottagarfondens fondförvaltare eller mottagarfondföretaget sköter förvaltningen av fondmedlen. Matarfondens fondförvaltare behöver annan information än andra andelsägare. De kan t.ex. behöva daglig information om mottagarfondens placeringar.
Enligt direktivet ska matarfondföretaget effektivt övervaka mottagarfondföretagets verksamhet. Det finns flera bestämmelser i direktivet som syftar till att säkra att fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget förser fondförvaltaren för matarfonden med den information som krävs. En fondförvaltare för mottagarfonden ska behandla andelsägarna lika oavsett om andelsägaren
166
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
är en matarfond, matarfondföretag eller en vanlig fond eller fondföretag. Bestämmelserna om matarfonden kan ses som ett undantag från den likabehandlingsprincip som ska gälla för alla andelsägare i mottagarfonden. Skälen till särbestämmelserna om matarfondföretag och mottagarfondföretag har införts i direktivet är att matarfondföretaget ska kunna hantera de krav som åvilar matarfondföretaget enligt det nya direktivet. I övrigt ska mottagarfondföretaget behandla sina andelsägare lika.
Av artikel 65.1 framgår att när matarfondföretaget övervakar mottagarfondföretagets verksamhet får matarfondföretaget förlita sig på den information och de handlingar som matarfondföretaget får från mottagarfondföretaget, dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens och handlingarnas tillförlitlighet. Denna bestämmelser ska enligt utredningens mening införas i LIF.
Enligt artikel 66.3 ska mottagarfondföretaget se till att all information som krävs enligt direktivet, annan gemenskapslagstiftning, tillämplig nationell lagstiftning, fondbestämmelser eller bolagsordning ska finnas tillgänglig då så krävs för matarfondföretaget, dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut, revisor samt för de behöriga myndigheterna. För att fondbolag, förvaltningsbolag, förvaringsinstitut, revisor och Finansinspektionen ska kunna fullgöra sina uppdrag måste mottagarfondens förvaltare eller mottagarfondföretaget hålla den information tillgänglig som parterna behöver för att fullgöra sina uppdrag.
Enligt 10 kap. 2 § LIF ska fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag lämna Finansinspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter enligt föreskrifter som meddelats med stöd av LIF. Företagen har en skyldighet att, utöver det som anges i första stycket, lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär.
Bestämmelsen i artikel 66.3 bör införas i lagen så det klart framgår vem som ansvarar för att de i artikeln nämnda aktörerna får den information som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Med hänsyn till att fondförvaltaren för mottagarfonden enligt 10 kap. 2 § LIF är skyldig att ge Finansinspektionen de upplysningar inspektionen begär så behöver den nya bestämmelsen inte omfatta att mottagarfonden ska hålla all information tillgänglig för Finansinspektion.
167
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
4.9 Avtal mellan fondförvaltarna som förvaltar matarfonden och mottagarfonden
Utredningens förslag: Matarfondens fondförvaltare och mot-
tagarfondens fondförvaltare eller mottagarfondföretaget ska ingå avtal med varandra för att säkerställa att fondförvaltaren för matarfonden får den information som krävs för att uppfylla kraven i LIF. Avtalet ska även reglera vissa rättigheter och skyldigheter mellan parterna.
Matarfondens medel, överstigande den gräns som tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, får inte placeras i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag innan avtalet trätt i kraft. Avtalet ska finnas tillgängligt på begäran och lämnas kostnadsfritt till alla andelsägare.
Om både matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget förvaltas av samma fondbolag eller förvaltningsbolag ska avtalet kunna ersättas av interna uppföranderegler.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska närmare få ange vad avtalet och de interna uppförandereglerna ska innehålla för uppgifter.
Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 6 och 7 §§, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.
Skälen för förslaget: För att säkerställa att fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget förser fondförvaltaren för matarfonden med all den dokumentation och information som behövs för att fondförvaltaren för matarfonden ska kunna uppfylla kraven i direktivet och kunna handla i fondens andelsägares intressen, ska fondförvaltaren för matarfonden ingå ett rättsligt bindande avtal med fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.21
Avtalet ska finnas tillgängligt på begäran och lämnas kostnadsfritt till alla andelsägare.22
Fondförvaltaren för matarfonden får inte placera medel i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, utöver den gräns som tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, innan avtalet trätt i kraft.23
21 Punkt 53 i ingressen och artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG. 22 Artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG. 23 Artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG.
168
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och innehåller närmare bestämmelser för vilka frågor avtalet ska reglera. I skälen till kommissionens direktiv 2010/44/EU anges att avtalet bör säkerställa att mottagarfondföretaget förser matarfondföretaget med all nödvändig information i så god tid att matarfondföretaget kan fullgöra sina skyldigheter. Avtalet bör också fastställa övriga rättigheter och skyldigheter mellan avtalsparterna (skäl 6).
För att sänka transaktionskostnaderna och undvika negativa skattekonsekvenser kan mottagarfondföretaget och matarfondföretaget under vissa förutsättningar komma överens om överföring av apporttillgångar. Möjligheten att överföra apporttillgångar till mottagarfondföretaget bör hjälpa de matarfondföretag som redan bedriver verksamhet som fondföretag att undvika transaktionskostnader för försäljning av sådana tillgångar som båda fondföretagen har investerat i. Matarfondföretaget bör även kunna få apporttillgångar från mottagarfondföretaget (skäl 10).
Av artiklarna 8 – 14 i kommissionens direktiv framgår närmare vad som ska ingå i avtalet. Avtalet ska bl.a. reglera vilken information mottagarfondföretaget ska förse matarfondföretaget med samt när och hur denna information ska meddelas matarfondföretaget. Det ska också framgå vilka avgifter och utgifter som ska belasta matarfondföretaget samt villkoren för överföring av apporttillgångar som får göras från matarfondföretaget till mottagarfondföretaget. Avtalet ska också reglera samordning av intervaller och tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet och offentliggörandet av andelspriserna. Det ska även innehålla villkor om vilka åtgärder som krävs för att förhindra ”market timing” samt villkor om förfarandet vid klagomål från andelsägarna. Avtalet ska också reglera när och hur fondföretaget ska anmäla tillfälligt avbrott och återupptagande av försäljning och inlösen av fondandelar. Av avtalet måste också framgå vilket lands lagstiftning som ska tillämpas vid tvist om avtalets villkor.
Interna uppföranderegler
Om både mottagarfondföretaget och matarfondföretaget förvaltas av samma förvaltningsbolag räcker det att förvaltningsbolaget fastställer interna uppföranderegler som säkerställer att kraven i direk-
169
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
tivet blir uppfyllda.24 Motivet till denna bestämmelse är att om fonderna har samma fondförvaltare innebär det att fondförvaltaren har mer insyn i mottagarfondens förvaltning än om den förvaltas av en annan fondförvaltare.
Kommissionens direktiv 2010/44/EU som genomför UCITS IVdirektivet innehåller även närmare bestämmelser för vilka frågor de interna uppförandereglerna ska reglera. Artikel 15 föreskriver att förvaltningsbolagets interna uppföranderegler ska ange lämpliga åtgärder för att minska sådana intressekonflikter som kan uppstå mellan matarfondföretaget och mottagarfondföretaget eller mellan matarfondföretaget och andra andelsägare i mottagarfondföretaget. Detta under förutsättning att intressekonflikterna inte åtgärdats tillräckligt genom de åtgärder som förvaltningsbolagen ska vidta för att uppfylla kraven i vissa angivna artiklar i direktivet och i kommissions direktiv 2010/43/EU.
I artikel 16 föreskrivs att i de interna uppförandereglerna ska det anges bl.a. vilka avgifter och utgifter som ska belasta matarfondföretaget samt villkoren för varje inledande eller senare överföring av apporttillgångar som får göras från matarfondföretaget till mottagarfondföretaget. Av artikel 17 framgår att de interna uppförandereglerna ska reglera bl.a. samordning av intervaller och tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet och offentliggörandet av andelspriserna. De interna uppförandereglerna ska, enligt artikel 17, även innehålla regler om de åtgärder som krävs för att förhindra ”market timing”. I reglerna ska det också regleras när och hur fondföretaget ska anmäla tillfälligt avbrott och återupptagandet av försäljning och inlösen av fondandelar.25
Utredningens förslag
I LIF bör det införas bestämmelser om att fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska ingå ett avtal som reglerar informationsutbytet mellan fondförvaltarna och fondföretagen samt de övriga skyldigheter och rättigheter som fondföretagen och fondförvaltarna har enligt UCITS IV-direktivet. Det bör även i LIF framgå att om det är samma förvaltningsbolag eller fondbolag som förvaltar de båda fonderna eller fondföretagen
24 Punkt 53 i ingressen och artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG. 25 Artikel 18 i Kommissionens direktiv 2010/44/EU.
170
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
så ska det endast krävas att fondförvaltaren fastställer interna uppföranderegler.
Kommissionen har antagit ett direktiv som innehåller regler om innehållet i avtalet och i de interna uppförandereglerna. Dessa regler bör genomföras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om innehållet i avtalet och de interna uppförandereglerna.
4.10 Förvaringsinstitut
4.10.1 Avtal om informationsutbyte mellan förvaringsinstituten
Utredningens förslag: Om matarfonden och mottagarfonden
eller mottagarfondföretaget har olika förvaringsinstitut ska förvaringsinstituten ingå avtal om informationsutbyte med varandra. Matarfondens fondförvaltare ansvarar för att all information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget som krävs för att matarfondens förvaringsinstitut ska kunna fullgöra sina uppgifter vidarebefordras till matarfondens förvaringsinstitut.
Matarfondens medel, överstigande den gräns som tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, ska inte få placeras i en mottagarfond eller mottagarfondföretag innan avtalet trätt i kraft.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska närmare få ange vad avtalet mellan förvaringsinstituten ska innehålla för uppgifter.
Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 9 och 10 §§, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.
Skälen för förslaget: För varje värdepappersfond ska det finns ett förvaringsinstitut som har i uppdrag att ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden. Förvaringsinstitutet ska dessutom utöva viss kontroll över fondbolaget och se till bl.a. att försäljning och inlösen av fondandelar går rätt till, att andelarna blir rätt värderade samt att fondens medel används i enlighet med LIF och fondbestämmelserna. Ett förvaringsinstitut ska verkställa fondbolagets beslut under förutsättning att dessa inte strider mot LIF eller fondbestämmelserna. I förvaringsinstitutets uppdrag ligger att balansera fondbolagets makt och därigenom ytterligare stärka andelsägarnas
171
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
skydd mot att det anförtrodda kapitalet äventyras. Förvaringsinstitutet ska enligt LIF vara en bank eller ett annat kreditinstitut.
UCITS IV-direktivet föreskriver att när en matarfonds fondförvaltare vill investera i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag och parterna inte har samma förvaringsinstitut ska de båda förvaringsinstituten ingå ett avtal om informationsutbyte för att säkerställa att båda instituten får tillgång till alla de uppgifter och handlingar som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.26Det framgår vidare av UCITS IV-direktivet att det är matarfondens fondförvaltare som ansvarar för att till matarfondens förvaringsinstitut vidarebefordra all information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget som krävs för att matarfondens förvaringsinstitut ska kunna fullgöra sina uppgifter.27
Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser för vilka frågor avtalet ska reglera. I kommissionens direktiv 2010/44/EU föreskrivs bl.a. att avtalet om informationsutbyte mellan förvaringsinstituten ska innehålla villkor om vilka dokument som rutinmässigt ska utbytas samt när och hur dessa ska lämnas (artikel 24). Det framgår även av direktivet att avtalet ska reglera samordning av de båda institutens deltagande när det gäller olika operativa frågor, t.ex. förfarandet för att beräkna fondandelsvärdet för vart och ett av fondföretagen. Här inbegrips eventuella åtgärder som ska skydda mot utnyttjande av tidszonsskillnader mellan olika marknader (market timing). I avtalet ska även anges hur samordning ska ske mellan instituten avseende instruktioner från matarfondföretaget om att köpa eller lösa in andelar i mottagarfondföretaget samt avveckling av sådana transaktioner, inklusive frågor om att överföra apporttillgångar. Avtalet ska även ange vilket lands lagstiftning som är tillämpligt på avtalet (artikel 25).
Av artikel 61.1 UCITS IV-direktivet framgår att ett matarfondföretag inte får investera i mottagarfondföretaget innan avtalet mellan förvaringsinstituten trätt i kraft. Utredningen har den uppfattningen att bestämmelsen bör tolkas på samma sätt som det är föreskrivet i direktivet för avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. En fondförvaltare för en matarfond får således inte investera i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, överstigande den gräns som
26 Skäl 53 i ingressen och artikel 61.1 i direktiv 2009/65/EG. 27 Artikel 61.1 fjärde stycket i direktiv 2009/65/EG.
172
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, innan avtalet mellan förvaringsinstituten trätt i kraft.
Utredningens förslag
I LIF bör det införas en bestämmelse om skyldigheten för matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets förvaringsinstitut att ingå ett avtal som reglerar informationsutbytet mellan förvaringsinstituten. Det bör även införas en bestämmelse där det framgår att det är matarfondens fondförvaltare som ansvarar för att all information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget som krävs för att matarfondens förvaringsinstitut ska kunna fullgöra sina uppgifter vidarebefordras till fondens förvaringsinstitut.
Det direktiv som kommissionen antagit med regler om innehållet i avtalet om informationsutbyte bör genomföras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om innehållet i avtalet.
4.10.2 Förvaringsinstitutets kännedom om fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden
Utredningens förslag: Om mottagarfondens förvaringsinstitut
får kännedom om fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden vilka bedöms få negativa återverkningar för matarfonden eller matarfondföretaget ska institutet omedelbart meddela Finansinspektionen, matarfondens fondförvaltare, matarfondföretaget eller dess förvaltningsbolag samt dess förvaringsinstitut om upptäckten.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få närmare ange vilka fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden som förvaringsinstitutet ska rapportera om.
Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraF i LIF, 5 a kap. 24 §, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.
Skälen för förslaget: Av UCITS IV-direktivet framgår att om mottagarfondens förvaringsinstitut upptäcker sådana oegentligheter gällande mottagarfonden som bedöms få negativa återverkningar för matarfonden eller matarfondföretaget ska institutet omedelbart med-
173
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
dela Finansinspektionen, matarfondens fondförvaltare, matarfondföretaget eller dess förvaltningsbolag samt dennes förvaringsinstitut om upptäckten.28
Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser om vilka oegentligheter som avses. Det anges i artikel 26 i kommissionens direktiv 2010/44/EU att det även kan vara fråga om andra oegentligheter än de som nämns i kommissionens direktiv. De oegentligheter som ska rapporteras är bl.a. fel i beräkning av fondandelsvärdet för mottagarfondföretaget och fel i transaktion för köp eller inlösen av andelar i mottagarfondföretaget som görs av matarfondföretaget.
Utredningens förslag
De exempel på överträdelser som anges i kommissionens direktiv är enligt utredningens mening fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden.
Det bör i LIF införas en bestämmelse om mottagarfondens förvaringsinstituts skyldighet att rapportera sådana fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden som har betydelse för dess matarfonder och matarfondföretag.
Det direktiv som kommissionen antagit om vilka fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden som förvaringsinstitutet ska rapportera om bör genomföras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om detta.
4.10.3 Förvaringsinstitutens tystnadsplikt
Gällande rätt
Enskildas förhållanden till en investeringsfond, ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas.29 Avsikten med sekretessen är att den ska ha samma omfattning som banksekretessen.30Enligt 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse får enskildas förhållanden till kreditinstitut inte obehörigen röjas.
28 Artikel 61.2 i direktiv 2009/65/EG. 292 kap. 19 § LIF. 30Prop. 1989/90:153 s. 52.
174
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
Av förarbetena till lagen om bank- och finansieringsrörelse framgår att banksekretessen inte är absolut, eftersom inte varje röjande av kundinformation är förbjudet utan endast obehörigt röjande. Den bank som lämnar ut upplysningar om en kund på grund av att banken enligt lag är skyldig till det kan inte anses handla obehörigt.31Med enskilda avses i detta sammanhang en fysisk eller juridisk person som i förhållande till banken anses som kund.32
Det bör även noteras att personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) innehåller regler till skydd för den enskildes integritet i samband med automatiserad behandling av personuppgifter. Enligt 10 § PUL får personuppgifter behandlas om den registrerade lämnat sitt samtycke till behandlingen.
Genomförande i svensk rätt
Utredningens förslag: Förvaringsinstituten ska få lämna uppgifter
om fonderna och fondföretagen till varandra när det krävs för att förvaringsinstituten ska kunna fullgöra sina uppdrag. Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 9 §.
Utredningens bedömning: Det krävs ingen lagändring såvitt
avser förvaringsinstitutens tystnadsplikt.
Skälen för förslaget och bedömningen: Av artikel 61.1 tredje stycket i
UCITS IV-direktivet framgår att när mottagarfondföretagets eller matarfondföretagets förvaringsinstitut uppfyller kraven i direktivet ska de inte anses bryta mot några bestämmelser som begränsar utlämnandet av information eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekommer i ett avtal, lag eller annan författning. Enligt artikeln ska ett sådant uppfyllande inte medföra något ansvar för ett sådant förvaringsinstitut eller en person som handlar på dess vägnar.
För att förvaringsinstituten ska kunna uppfylla de krav som finns i UCITS IV-direktivet och kunna fullgöra sina uppdrag krävs att information hos ett förvaringsinstitut överlämnas till det andra förvaringsinstitutet.
175
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
Om fondandelsägaren är en fysisk person kan det i så fall bli fråga om personuppgifter enligt PUL. För att personuppgifter ska kunna behandlas krävs som huvudregel samtycke från fondandelsägaren, dvs. en klar viljeyttring att personuppgifterna får lämnas vidare till det andra förvaringsinstitutet.
Såvitt avser banksekretessen, som regleras i 2 kap. 19 § LIF och 1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse, kommer förvaringsinstituten enligt lag att vara skyldiga att förmedla kundinformation mellan förvaringsinstituten. Förvaringsinstitutets lämnande av kundinformation till det andra förvaringsinstitutet kan således inte anses som ett obehörigt röjande av information av förvaringsinstitutet. Förvaringsinstituten kommer inte att bryta mot ovan nämnda lagrum då uppgifter lämnas mellan förvaringsinstituten.
Det bör av LIF framgå att förvaringsinstituten får lämna alla uppgifter till varandra som krävs för att instituten ska kunna fullgöra sina uppdrag.
4.11 Revisorer
4.11.1 Avtalet mellan revisorerna
Utredningens förslag: Om det är olika revisorer som granskar
matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets räkenskaper, ska revisorerna ingå ett avtal om informationsutbyte. I avtalet ska även anges de åtgärder som revisorerna ska vidta. Fondförvaltaren för matarfonden får inte placera medel i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, överstigande den gräns som tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, innan avtalet trätt i kraft.
I matarfondens revisionsberättelse ska mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse beaktas.
Om matarfonden inte har samma räkenskapsår som dess mottagarfond eller mottagarfondföretag ska den revisor som reviderar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upprätta en särskild rapport med matarfondens räkenskapsårs slutdatum.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få närmare ange vad avtalet mellan revisorerna ska innehålla.
Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 11 och 12 §§, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.
176
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
Skälen för förslaget: Fondbolagets räkenskaper granskas av revisorer i enlighet med aktiebolagslagens (2005:551) (ABL) och LIF:s bestämmelser. Fondbolagets revisorer granskar även de räkenskaper som ligger till grund för årsberättelsen för en investeringsfond. Revisionsberättelsen, med eventuella anmärkningar, ska i sin helhet återges i årsberättelsen.33
Avtal mellan revisorer
Av artikel 62.1 UCITS IV-direktivet framgår att när en matarfonds fondförvaltare vill investera i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag, och parterna inte har samma revisorer, ska de båda revisorerna ingå ett avtal om informationsutbyte. Syftet är att säkerställa att båda revisorerna får tillgång till alla uppgifter och handlingar som är nödvändiga för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.34 I avtalet ska även regleras hur de uppgifter som direktivet ålägger revisorerna ska utföras.
Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser om vilka frågor avtalet mellan revisorerna ska reglera. I kommissionens direktiv 2010/44/EU föreskrivs att avtalet mellan revisorerna ska innehålla villkor om bl.a. vilka dokument som ska lämnas mellan revisorerna och när och hur detta utbyte ska ske (artikel 27). Avtalet ska även föreskriva vilket lands lagstiftning som är tillämplig på avtalet (artikel 28).
Av artikel 62.1 framgår att ett matarfondföretag inte får investera i mottagarfondföretaget innan avtalet mellan revisorerna trätt i kraft.35 Utredningen har den uppfattningen att bestämmelsen bör tolkas på samma sätt som det är föreskrivet i direktivet för avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. En fondförvaltare för en matarfond får således inte investera i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, överstigande den gräns som tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, innan avtalet mellan revisorerna trätt i kraft.
334 kap. 19 § LIF. 34 Skäl 53 i ingressen och artikel 62.1 i direktiv 2009/65/EG. 35 Artikel 62.1 i direktiv 2009/65/EG.
177
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
Revisionsberättelse eller särskild rapport
Revisorn som granskar matarfondens räkenskaper ska i sin revisionsberättelse beakta mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse. Om matarfonden inte har samma räkenskapsår som dess mottagarfond eller mottagarfondföretag ska revisorn för mottagarfonden upprätta en särskild rapport med matarfondens räkenskapsårs slutdatum.36
Kommissionens direktiv föreskriver att det i avtalet mellan revisorerna ska finnas villkor som reglerar revisorernas arbete med revisionsberättelserna (artikel 27.2). Om fonderna eller fondföretagen har olika räkenskapsår föreskriver kommissionens direktiv att det i avtalet ska regleras när och hur den särskilda rapporten ska upprättas (artikel 27.3).
Utredningens förslag
I LIF bör det införas en bestämmelse om den skyldighet som föreligger om det är olika revisorer som granskar matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets räkenskaper. Dessa revisorer ska vara skyldiga att ingå ett avtal som reglerar informationsutbytet mellan revisorerna samt de övriga uppgifterna som LIF ålägger revisorerna. I LIF bör det vidare införas bestämmelser om de olika uppgifterna som direktivet ålägger revisorerna.
Kommissionen har antagit ett direktiv som innehåller regler om innehållet i avtalet. Dessa regler bör genomföras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om innehållet i avtalet.
36 Artikel 62.2 i direktiv 2009/65/EG.
178
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
4.11.2 Avvikelser i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse
Utredningens förslag: Fondbolagets revisor ska i revisionsberät-
telsen för matarfonden ange de avvikelser som påpekats i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse och vilka följder de får för matarfonden.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 12 §.
Skälen för förslaget: Av artikel 62.2 i UCITS IV-direktivet framgår att matarfondföretagets revisor i revisionsberättelsen ska särskilt rapportera alla eventuella oegentligheter som påpekats i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse och beskriva vilka följder dessa får för matarfonden.
Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser för vilka frågor avtalet mellan revisorerna ska reglera. I kommissionens direktiv föreskrivs att avtalet ska reglera vilka ärenden som ska behandlas som oegentligheter.37
Av 27 b § revisionslagen (1999:1079) framgår det att i revisionsberättelsen ska anges om revisorn, i en fråga som behandlas i revisionsberättelsen, har en mening som avviker från företagsledningens eller annan revisors, om revisionens inriktning eller omfattning är begränsad eller om revisorn anser sig sakna tillräckligt underlag för att göra ett uttalande enligt 28 och 29 §§revisionslagen. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om årsredovisningen upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om det i årsredovisningen inte lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt lag, ska revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.38 Om revisorn vid sin granskning har funnit att någon som ingår i företagsledningen har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ska det anmärkas i berättelsen.39Revisorn ska vidare anmärka i revisionsberättelsen om han eller hon har funnit att företaget inte fullgjort sin skyldighet att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalningslagen, att lämna
37 Artikel 27.1 e i Kommissionens direktiv 2010/44/EU. 3828 § revisionslagen. 3929 § revisionslagen.
179
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
skattedeklaration enligt 10 kap. 9, 9 a eller 10 § skattebetalningslagen eller att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap.1, 1 b och 2 §§skattebetalningslagen. Utöver detta får en revisor i revisionsberättelsen lämna sådana upplysningar som han eller hon anser att tredje man bör få kännedom om.40
De nämnda situationerna i revisionslagen skulle kunna vara sådana situationer som ska behandlas som avvikelser i mottagarfondens revisionsberättelse och som fondbolagets revisor särskilt ska rapportera om i revisionsberättelsen för matarfonden. Det som i direktivet benämns oegentligheter bör i LIF anges som avvikelser i revisionsberättelsen. I avtalet mellan revisorerna ska avvikelsesituationerna närmare anges. I de föreskrifter som kommer att närmare ange vad avtalet mellan revisorerna ska innehålla kommer även denna fråga att regleras.
Av LIF bör framgå att fondbolagets revisor ska i revisionsberättelsen för matarfonden särskilt rapportera dels om de avvikelser som påpekats i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse, dels beskriva vilka följder dessa avvikelser får för matarfonden.
4.11.3 Revisors tystnadsplikt
Gällande rätt
Eftersom ett fondbolag som förvaltar en värdepappersfond är ett aktiebolag blir bl.a. bestämmelserna i ABL tillämpliga för fondbolaget.
Av 9 kap. 41 § ABL framgår att revisorn inte får till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.
Tystnadsplikten omfattar sådana uppgifter om bolagets angelägenheter som revisorn fått vetskap om vid utförandet av sin granskning och vars röjande skulle kunna vara till skada för bolaget. I princip gäller den även efter det att revisorns uppdrag har upphört. Överträder revisorn tystnadsplikten, kan han eller hon bli skadestånds-
180
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
skyldig. Tystnadsplikten är naturlig med tanke på att revisorn i princip har full tillgång till bolagets räkenskaper och övriga handlingar.41
Tystnadsplikten är emellertid inskränkt. Den omfattar inte situationer då utlämnandet inte är eller kan vara bolaget till någon skada. Hit hör i första hand utlämnande av uppgifter som är harmlösa för bolaget. Men det torde också finnas ett visst utrymme för revisorn att lämna vidare uppgifter i sådana fall då uppgifterna i och för sig inte är harmlösa men revisorn säkert kan utgå från att mottagaren inte kommer att missbruka dem eller lämna dem vidare bolaget till skada. Detta ger revisorn möjlighet att lämna uppgifter vidare till personer som han eller hon behöver rådgöra med inom ramen för revisionsuppdraget och vars tystnad han eller hon har försäkrat sig om.42 Slutligen gäller tystnadsplikten inte heller då revisorn, till följd av bestämmelser i annan lagstiftning, är skyldig att lämna ut uppgifter.43 Ett exempel på den situationen är 10 kap. 8 § LIF. Där framgår att när en revisor fullgör ett uppdrag i ett fondbolag ska revisorn omedelbart rapportera till Finansinspektionen om han eller hon får kännedom om vissa förhållanden i fondbolaget. De förhållanden som avses är sådana som kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar bolagets verksamhet, kan påverka bolagets fortsatta drift negativt eller kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 §§ ABL.
Enligt 26 § revisorslagen (2001:883) får en revisor inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn fått i sin yrkesutövning. Det framgår vidare att revisorn inte heller får obehörigen röja sådana uppgifter samt att revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.
Av 2 kap. 19 § LIF framgår att enskildas förhållande till en investeringsfond, ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut inte får obehörigen röjas.
Det bör även noteras att PUL innehåller regler till skydd för den enskildes integritet i samband med automatiserad behandling av personuppgifter. Enligt 10 § PUL får personuppgifter behandlas bara om den registrerade lämnat sitt samtycke till behandlingen.
41 Andersson, Johansson, Skog; Aktiebolagslagen – En kommentar Del I, Norstedts gula bibliotek, Supplement 5, maj 2010, s 9:90. 42 Andersson m.fl.; kommentaren till aktiebolagslagen s 9:91. 43 Andersson m.fl.; kommentaren till aktiebolagslagen s 9:92.
181
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
Genomförande i svensk rätt
Utredningens förslag: Revisorerna för en matarfond och dess
mottagarfond eller mottagarfondföretag ska få lämna uppgifter om fonderna och fondföretagen till varandra när det krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 11 §.
Utredningens bedömning: Det krävs ingen lagändring såvitt
avser revisorernas tystnadsplikt.
Skälen för förslaget och bedömningen: Av artikel 62.3 i UCITS IVdirektivet framgår att när mottagarfondföretagets och matarfondföretagets revisorer uppfyller villkoren i direktivet ska de inte anses bryta mot några bestämmelser som begränsar utlämnande av information eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekommer i ett avtal, lag eller annan författning. Det framgår vidare att sådant uppfyllande inte ska medföra något ansvar för en revisor eller en person som handlar på dennes vägnar. Enligt utredningens bedömning bör det av LIF framgå att revisorerna får lämna uppgifter till varandra om värdepappersfonden och fondföretagen när det krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag enligt LIF.
För att de båda revisorerna ska kunna uppfylla de krav som finns i UCITS IV-direktivet och kunna fullgöra sina uppdrag krävs det att sekretessbelagd information får överlämnas mellan de båda revisorerna. Utredningen föreslår att skyldigheten att lämna över information ska regleras i lag. Revisorerna kommer då att vara behöriga att lämna upplysningar till varandra. Detta medför även att revisorerna, i de sällsynta fall de skulle behöva överlämna uppgifter om enskildas förhållanden till varandra, skulle vara behöriga att göra även detta.
Om det vid informationsutbytet mellan revisorerna förekommer personuppgifter enligt PUL krävs som huvudregel samtycke från fondandelsägaren, dvs. en klar viljeyttring att personuppgifterna får lämnas vidare till den andra revisorn.
Det krävs ingen lagändring såvitt avser revisorernas tystnadsplikt.
182
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
4.12 En värdepappersfonds omvandling från matarfond till en värdepappersfond som inte omfattas av 5 a kap. LIF
Utredningens bedömning: Finansinspektionens godkännande
av fondbestämmelser krävs då en fondförvaltare beslutar att en matarfond ska omvandlas till en värdepappersfond, som de allmänna placeringsreglerna ska vara tillämplig på.
Det krävs ingen ändring i LIF såvitt avser matarfondens omvandling till en värdepappersfond som inte omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF.
Skälen för bedömningen: En fondförvaltare för en matarfond kan av olika anledningar vilja att värdepappersfonden inte längre ska vara en matarfond. Fondförvaltaren kan t.ex. vara missnöjd med hur förvaltningen av medlen sker i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget och vill därför själv aktivt förvalta medlen. Det kan också bero på att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska fusioneras, delas eller upplösas. I de sistnämnda situationerna ska matarfonden enligt UCITS IV-direktivet ansöka hos Finansinspektionen om dess godkännande av att matarfonden omvandlas till en vanlig värdepappersfond eller att fonden investerar i en annan mottagarfond eller mottagarfondföretag. Finansinspektionen kommer i samband med ansökan pröva värdepappersfondens ändrade fondbestämmelser.44 (se avsnitt 4.19–4.20).
Om i stället den först beskrivna situationen föreligger, dvs. att fondförvaltaren i fortsättningen själv vill aktivt förvalta matarfondens medel, innehåller UCITS IV-direktivet inga bestämmelser som reglerar denna situation. Det blir därför de nationella bestämmelserna som reglerar vad som gäller när en värdepappersfond omvandlas från matarfond till en s.k. vanlig värdepappersfond, som de allmänna placeringsreglerna i 5 kap. ska vara tillämplig på. Enligt utredningens mening kommer det att krävas att Finansinspektionen godkänner de nya fondbestämmelserna i enlighet med de föreslagna bestämmelserna i 4 kap. 9 § LIF.
44 Artikel 60.4 och 60.5 i direktiv 2009/65/EG.
183
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
4.13 Market timing
Utredningens förslag: Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska innehålla för villkor som t.ex. vilka rutiner som ska finnas för att granska och övervaka eventuell förekomst av market timing.
Förslaget genomförs genom ändring i 13 kap. 1 § LIF, se även avsnitt 4.9.
Skälen för förslaget:
Direktivets bestämmelser
För att undvika tidszonsskillnader mellan olika marknader, s.k. market timing, föreskriver artikel 60.2 UCITS IV-direktivet att mottagarfondföretaget och matarfondföretaget ska vidta lämpliga åtgärder för att samordna tidpunkten för beräkning och offentliggörande av fondandelsvärdet. Bestämmelsen är till för att förhindra möjligheter till arbitrage. Med arbitrage menas att investerare genomför handel med fondandelar till kända eller felprissatta kurser. Arbitrage kan innebära att det sker en utspädning av fondens värde.
Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser om det avtal som fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska ingå. Om det är nödvändigt ska detta avtal bl.a. innehålla lämpliga villkor för att säkerställa att kravet i artikel 60.2 uppfylls (artikel 10 d i kommissionens direktiv 2010/44/EU).
Market timing
En fond eller ett fondföretag kan genom att vara notifierad i olika EES-länder marknadsföra andelar på olika marknader. I Finansinspektionens rapport från 2004 lämnades följande redogörelse om market timing.45
45 Finansinspektionens rapport 2004:3 Sen fondhandel och market timing s. 6 f.
184
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
Med ”market timing” menas att investerare kan utnyttja tidszonsskillnader mellan de olika marknader där fondens innehav är placerade eftersom fondandelskursen endast fastställs en gång per dag. Tidszonsskillnader gör att andelskurserna inte nödvändigtvis reflekterar ett ”korrekt” värde. ”Market timing” kan vara möjlig i fonder som har innehav som helt eller delvis handlas på marknader som ej är öppna vid tidpunkten för fastställande av andelskursen. Om tidpunkten exempelvis är på eftermiddagen svensk tid kan flera timmar ”gammal” prisinformation komma att användas vid värderingen av exempelvis innehaven i en Japanfond, där börsen stänger kl. 07.00 svensk tid. Om marknadspåverkande information har kommit efter den japanska börsens stängning så är det sannolikt att den andelskurs som sätts på eftermiddagen inte avspeglar ett ”korrekt” värde.
Finansinspektionen redovisade också konsekvenser av företeelsen (s. 7).
Investerare som genomför handel till kända eller felprissatta kurser, s.k. arbitragehandel, kan skada övriga långsiktiga andelsägare genom att det kan ske en utspädning av fondens värde. Vinster som genereras genom att investerare handlar till dessa kurser sker på bekostnad av andelsägarkollektivet. Investerarna ”kommer in” till för låga kurser, och ”kommer ut” till för höga kurser. När en investerare köper eller löser in fondandelar måste fondens förvaltare köpa tillgångar respektive sälja fondens underliggande tillgångar. Om inte förvaltaren har någon möjlighet att köpa eller sälja dessa värdepapper till det pris som dessa värderades till i samband med värderingen av fonden, det vill säga andelskursen reflekterar inte de aktuella marknadsvärdena av innehaven, så sker en utspädning av fondens värde.
Om det sker många stora kortsiktiga affärer så måste fondens förvaltare parera det med många köp och försäljningar av underliggande värdepapper vilket leder till högre transaktionskostnader för fonden.
Gällande rätt
Av 4 kap. 10 § LIF framgår att andelar i en investeringsfond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondens värde ska beräknas enligt de grunder som anges i fondbestämmelserna och den egendom som ingår i fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Av 4 kap. 8 § LIF framgår att fondbestämmelserna ska ange grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondandelarna samt var och hur försäljning eller inlösen av fondandelar ska ske.
185
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
I Finansinspektionen föreskrifter (FFFS 2008:11) 14 kap. 10 § framgår att det i fondbestämmelserna ska anges när och var försäljnings- och inlösenskursen för fondandelarna ska offentliggöras. I fondbestämmelserna ska det också anges vilka principer som används för att fastställa försäljnings- och inlösenskurs i investeringsfonden och det ska särskilt anges att försäljning eller inlösen ska ske till en för andelsägaren vid tillfället för begäran om försäljning eller inlösen okänd kurs.
Det finns i lag ingen särskild bestämmelse som reglerar kortsiktig spekulation i handel med fondandelar. Fondbolaget ska emellertid enligt 4 kap. 2 § LIF vid varje tillfälle se till att uteslutande tillvarata andelsägarnas gemensamma intressen. Ett fondbolag ska också driva sin verksamhet så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses sund.46
Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt LIF eller fondbestämmelserna, ska fondbolaget ersätta skadan.47 Om ett fondbolag visar sig olämpligt att utöva fondverksamhet kan Finansinspektionen, med stöd av 12 kap. 1 § andra stycket LIF, återkalla tillståndet.
Fondbolagens förenings svenska kod för fondbolag innehåller bestämmelser som syftar till att motverka sen handel i fondandelar (dvs. handel som sker till känd kurs) samt förhindra market timing.48
Utredningens bedömning
Av artikel 60.2 i UCITS IV-direktivet framgår att fondförvaltarna för fonderna ska vidta lämpliga åtgärder för att samordna tidpunkten för beräkning och offentliggörande av fondandelsvärdet. Avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska bl.a. innehålla vilka åtgärder fondförvaltarna ska vidta för att undvika market timing. Utredningen föreslår i avsnitt 4.9 att Finansinspektionen ska få föreskriva vad avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska innehålla. Det ska således av avtalet mellan fondförvaltarna framgå vilka rutiner som ska finnas för att granska och övervaka eventuell förekomst av market timing.
462 kap. 17 § LIF. 472 kap. 21 § LIF. 48 Fondbolagens förening, Svensk kod för fondbolag (2010-02-10), avsnitt 12.
186
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
Mot bakgrund av det anförda anser utredningen att det inte krävs någon ytterligare ändring i LIF utöver den av utredningen redan föreslagna för att täcka bestämmelsen i artikel 60.2 i direktivet.
4.14 Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar
Utredningens förslag: Om en fondförvaltare för en mottagar-
fond eller ett mottagarfondföretag tillfälligt senarelägger försäljning eller inlösen av fondandelar ska även fondförvaltaren till dess matarfond under samma period ha rätt att göra detsamma. Anmälan om åtgärden ska ges in till Finansinspektionen och eventuellt till den behöriga myndigheten i de länder där fonden har anmält att den vill marknadsföra andelar. Om inte fondförvaltaren till matarfonden i den beskrivna situationen beslutar att senarelägga försäljning och inlösen av andelar får Finansinspektionen besluta att fondförvaltaren ska senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar.
Fondbolaget eller förvaltningsbolaget ska underrätta andelsägarna i matarfonden om dess beslut att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar.
Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 15 §.
Skälen för förslaget: Av artikel 60.3 UCITS IV-direktivet framgår att om ett mottagarfondföretag tillfälligt senarelägger tidpunkten för inlösen eller tecknande av andelar i fondföretaget, ska även dess matarfondföretag ha rätt att under samma period göra detsamma.
Detta gäller oavsett om det är på mottagarfondföretagets initiativ eller på begäran av den behöriga tillsynsmyndigheten som mottagarfondföretaget vidtar dessa åtgärder.
Bestämmelsen har tillkommit för att skydda matarfondens andelsägare. Om fondförvaltaren för en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag har anmält till den behöriga myndigheten att förvaltaren har beslutat att avvakta med att lösa in eller sälja andelar p.g.a. en undantagssituation och då ett uppskov är motiverat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intressen uppstår det problem för matarfondens fondförvaltare. En fondförvaltare för en matarfond som får en begäran om inlösen av fondandelar från en andelsägare
187
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
kan då i sin tur behöva begära inlösen av fondandelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretag för att få medel till inlösen. Om fondförvaltaren till mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har beslutat att senarelägga inlösen av andelar, innebär det att fondförvaltaren för matarfonden inte har möjlighet att lösa in sin fondandel i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget och kan då inte heller betala sin andelsägare.
Bestämmelsen skyddar även matarfonden om den situation uppkommer att ett större inflöde sker till matarfonden och matarfondens fondförvaltare inte kan köpa fondandelar i mottagarfonden. Fondförvaltaren skulle i ett sådant fall bryta mot lagens krav på hur matarfondens tillgångar ska placeras och mot fondbestämmelserna, eftersom andelen likvida medel blir för hög.
Artikel 60.3 medför att fondförvaltarna till en matarfond kommer att, efter anmälan till Finansinspektionen, kunna avvakta med att sälja och lösa in fondandelar om fondförvaltaren till mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har anmält detsamma till Finansinspektionen eller till den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland. Fondförvaltarens senareläggning av försäljning och inlösen av matarfondens fondandelar får pågå under samma period som fondförvaltaren till mottagarfonden eller mottagarfondföretaget senarelägger försäljning och inlösen av fondandelar. Det behöver inte föreligga en undantagssituation för matarfonden för att fondförvaltaren ska få besluta om senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar. Om fondförvaltaren har anmält att förvaltaren vill marknadsföra andelar i matarfonden i annat EES-land enligt den av utredningen föreslagna 2 kap. 15 b § LIF, ska fondförvaltaren för matarfonden anmäla beslutet att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar till den behöriga myndigheten i det landet.
Om inte fondförvaltaren för matarfonden i den beskrivna situationen beslutar att senarelägga försäljning och inlösen av andelar får Finansinspektionen besluta att fondförvaltaren ska senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar.
Fondbolaget eller förvaltningsbolaget ska underrätta andelsägarna i matarfonden om beslutet att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar.
Utredningen föreslår i avsnitt 7.3 i betänkandet att bestämmelsen i 4 kap. 13 § första stycket sista meningen LIF ska tas bort och att nya bestämmelser ska införas, 4 kap. 13 a och 13 b §§ LIF. De föreslagna bestämmelserna innebär att ett fondbolag eller förvalt-
188
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
ningsbolag får, i undantagsfall när omständigheterna så kräver, och då uppskovet är berättigat med hänsyn till andelsägarnas intresse, under viss tid senarelägga försäljning och inlösen av andelar. Den nya bestämmelsen ger även Finansinspektionen möjlighet att besluta att en fond under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse. Med hänsyn till att de föreslagna 4 kap. 13 a och 13 b §§ LIF inte täcker den situation som regleras i artikel 60.3 föreslår utredningen att en särskild bestämmelse införs om detta i 5 a kap. 15 § LIF.
4.15 Matarfondens informationsbroschyr
Utredningens förslag: Vad matarfondens informationsbroschyr,
marknadsföringsmaterial, årsberättelse och halvårsredogörelse ska innehålla för uppgifter, utöver de uppgifter dessa handlingar ska innehålla enligt 4 kap. LIF, ska framgå av 5 a kap. LIF.
Fondförvaltaren för matarfonden ska på begäran kostnadsfritt översända mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse till den som avser att köpa andelar i matarfonden.
Fondförvaltaren för matarfonden ska ge in mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till Finansinspektionen.
Förslagen genomförs genom införande av fyra nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 16–18 och 23 §§.
Skälen för förslaget: Som ett ytterligare skydd för investerarna i en matarfond föreskriver artikel 63 i UCITS IV-direktivet att matarfondens prospekt (informationsbroschyr) ska innehålla viss bestämd information. Artikeln föreskriver även att viss bestämd information ska tas in i matarfondens årsberättelse, halvårsredogörelse och marknadsföringsmaterial, utöver den information som alltid ska finnas i dessa handlingar. Utredningen föreslår att bestämmelserna i artikel 63 punkterna 1, 2 och 4 genomförs i Sverige genom två nya paragrafer, 5 a kap. 16 och 17 §§ LIF.
Informationsbroschyren ska för det första innehålla en förklaring att matarfonden är en matarfond till en angiven mottagarfond eller ett angivet mottagarfondföretag. Av informationsbroschyren ska också framgå matarfondens placeringsmål och placeringsinriktning, inbegripet riskprofil. Med placeringsmål avses vad fondbo-
189
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
laget vill uppnå med fondens placeringsinriktning. Det ska även anges om matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets resultat är identiska eller i vilken utsträckning och av vilka skäl de skiljer sig åt. Merparten av matarfondens värde kommer att vara placerat i mottagarfonden. Detta innebär att resultaten för de båda fonderna kommer att i stort sett vara desamma. I informationsbroschyren ska det framgå om resultaten skiljer sig åt och i vilken utsträckning. Det ska även anges i informationsbroschyren vilka placeringsformer fondbolaget för matarfonden har valt för fondens resterande medel. Vidare ska det finnas uppgift om matarfondens totala exponering som hänför sig till derivatinstrument. I informationsbroschyren ska det finnas en kort beskrivning av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget och uppgift om hur dess informationsbroschyr kan erhållas. Av denna beskrivning ska framgå mottagarfondens eller mottagarfondföretagets organisation, placeringsmål och placeringsinriktning, inbegripet riskprofil. Det ska i informationsbroschyren finnas en sammanfattning av det avtal som fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ingått eller fondförvaltarens gemensamma uppföranderegler, om fonderna förvaltas av samma fondförvaltare. Det ska också finnas uppgifter om var andelsägarna kan få ytterligare information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget och det avtal som ingåtts mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. I informationsbroschyren ska det finnas en beskrivning av alla kostnader och kostnadsersättningar som har debiterats matarfonden och som är hänförliga till dess placeringar i andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. I informationsbroschyren ska det även finnas uppgift om de övriga förvaltningsavgifter som debiteras av fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Slutligen ska informationsbroschyren innehålla en beskrivning av de skattemässiga konsekvenserna som uppkommer för matarfonden, kopplat till dess placeringar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.
Matarfondens fondförvaltare ska i informationsbroschyren och i marknadsföringsmaterial ange att förvaltaren stadigvarande placerar 85 procent eller mer av fondens tillgångar i andelar i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag.49
49 Artikel 63.1 a) och 63.4 i direktiv 2009/65/EG.
190
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
Av 4 kap. 18 och 19 §§ LIF framgår vad en värdepappersfonds årsberättelse och halvårsredogörelse ska innehålla för information. Förutom dessa uppgifter ska det i en matarfonds årsberättelse finnas en uppgift om de förvaltningsavgifter som debiteras av fondförvaltaren för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.50 I matarfondens årsberättelse och halvårsredogörelse ska anges hur mottagarfondens eller mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse kan erhållas.51
Fondförvaltaren för matarfonden ska på begäran av en investerare kostnadsfritt översända en papperskopia av mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse.52
Handlingar till Finansinspektionen
Artikel 63.3 i UCITS IV-direktivet föreskriver att matarfondföretaget ska översända prospektet (informationsbroschyren) och basfakta för investerare (faktabladet) samt mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland. Enligt 4 kap. 21 § LIF ska informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse ges in till Finansinspektionen. Detta ska ske kontinuerligt när ändringar görs i handlingarna. Eftersom fondförvaltarna för mottagarfonden och matarfonden redan i dag är skyldiga att ge in informationsbroschyr och faktablad till inspektionen krävs endast ett tillägg i LIF om att fondförvaltaren för matarfonden också ska ge in mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till inspektionen. En sådan bestämmelse bör införas i kapitlet om mottagarfonder- och matarfonder.
50 Artikel 63.2 i direktiv 2009/65/EG. 51 Artikel 63.2 i direktiv 2009/65/EG. 52 Artikel 63.5 i direktiv 2009/65/EG.
191
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
4.16 Avgift och ekonomisk ersättning
Utredningens förslag: Fondförvaltare för en mottagarfond eller
ett mottagarfondföretag får inte ta ut någon avgift av matarfonden eller matarfondföretaget vid försäljning eller inlösen av andelar.
Om provision eller annan ekonomisk ersättning betalas ut till ett fondbolag eller någon annan som handlar på dess uppdrag i samband med att matarfondens medel placeras i andelar i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag, ska denna ersättning tillföras matarfondens tillgångar.
Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 13 och 14 §§.
Skälen för förslaget: Av artikel 66.2 i UCITS IV-direktivet framgår att ett mottagarfondföretag inte får debitera ett matarfondföretag några avgifter vid köp respektive avyttring av andelar. Denna bestämmelse bör införas i det nya kapitlet om mottagarfonder- och matarfonder. Direkta kostnader för avyttringar och köp av fondandelar får dock tas ut. Det bör noteras att bestämmelsen inte hindrar mottagarfondens fondförvaltare eller mottagarfondföretaget från att debitera matarfonden en förvaltningsavgift.
Av artikel 65.2 UCITS IV-direktivet framgår att om en serviceavgift, provision eller annan ekonomisk ersättning betalas ut i samband med att en matarfonds medel placeras i andelar i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag, ska detta belopp tillföras matarfondens tillgångar. Ersättningen ska tillföras matarfonden oavsett om det är fondbolaget eller någon annan som på fondbolagets uppdrag köper andelar i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag.
När fondförvaltaren för matarfonden köper andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget kan det för den senare innebära en stor insättning. Vid sådana större insättningar av medel förekommer det att matarfondens fondförvaltare eller den som för dennes räkning placerar medlen i en fond erhåller ersättning från mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Enligt direktivet ska denna ersättning tillföras matarfondens tillgångar och således komma matarfondens andelsägare till godo. Detta är en generell regel som redan i dag får anses gälla genom sundhetskravet i 2 kap. 17 § LIF och regeln i 4 kap. 2 § tredje stycket LIF om att fondbolaget vid förvaltningen av en investeringsfond uteslutande ska handla i fond-
192
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
andelsägarnas gemensamma intresse. Med hänsyn till vikten av bestämmelsen i artikel 65.2 har utredningen valt att föreslå att genomföra artikeln genom en särskild bestämmelse i kapitlet om mottagarfonder- och matarfonder, 5 a kap. 14 § LIF.
4.17 Uppgiftsskyldighet för fondförvaltaren för mottagarfonden
Utredningens förslag: Mottagarfondens fondförvaltare ska till
Finansinspektionen meddela identitetsuppgifter om varje ny matarfond eller varje nytt matarfondföretag som har investerat i mottagarfonden. Inspektionen ska därefter omedelbart lämna vidare uppgifterna till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 22 §.
Skälen för förslaget: Det är viktigt för tillsynsmyndigheten att få veta vilka matarfonder och matarfondföretag som investerar i en angiven mottagarfond eller i ett angivet mottagarfondföretag. Artikel 66.1 i UCITS IV-direktivet föreskriver om mottagarfondföretagets skyldighet att lämna dessa uppgifter till den behöriga myndigheten i sitt hemland. Enligt artikeln ska den behöriga myndigheten omedelbart lämna vidare uppgifterna till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.
När en svensk värdepappersfond omvandlas till en matarfond får Finansinspektionen kännedom om detta genom att fondens fondförvaltare ansöker hos inspektionen om tillstånd att placera medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag. När en fondförvaltare för en matarfond önskar lösa in andelar i en mottagarfond eller mottagarfondföretag och placera medlen i en annan mottagarfond eller mottagarfondföretag måste fonden ånyo ansöka hos inspektionen om tillstånd. Även i denna situation får inspektionen kännedom om den planerade nya placeringen. Det finns ändock ett värde i att inspektionen får kännedom om att den planerade placeringen är gjord. Med hänsyn härtill föreslår utredningen att det ska införas en särskild bestämmelse i LIF om att fondförvaltaren för den svenska mottagarfonden till inspektionen ska lämna uppgifter om att en ny matarfond eller matarfondföretag har investerat
193
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
i mottagarfonden. Av bestämmelsen ska även framgå inspektionens skyldighet att omedelbart lämna vidare uppgiften till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.
4.18 Finansinspektionens informationsskyldighet
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska underrätta fond-
förvaltaren för matarfonden om varje beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i 5 a kap. LIF som rör mottagarfonden. Inspektionen ska även informera matarfondens fondförvaltare om det som en revisor rapporterat till inspektionen om förhållanden i mottagarfondens fondbolags verksamhet som avses i 10 kap. 8 § LIF. Inspektionens skyldighet att informera fondförvaltaren för matarfonden ska även gälla varje beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i 5 a kap. LIF som rör mottagarfondens fondförvaltare, förvaringsinstitut eller revisor.
Inspektionens informationsskyldighet till fondförvaltaren för matarfonden gäller även beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i 5 a kap. LIF som rör mottagarfondföretaget, dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor. Inspektionen ska även informera matarfondens fondförvaltare om det som en revisor rapporterat till inspektionen om förhållanden i verksamheten i det fondbolag som förvaltar ett mottagarfondföretag och som avses i 10 kap. 8 § LIF.
Om det är ett matarfondföretag som investerat i mottagarfonden ska inspektionen lämna vidare uppgifterna om mottagarfonden till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.
Om inspektionen från en behörig myndighet i ett annat EESland får sådan information om ett mottagarfondföretag som har en svensk matarfond som andelsägare, ska inspektionen omedelbart vidarebefordra uppgiften till matarfondens fondförvaltare.
Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 25 och 26 §§.
Skälen för förslaget: Med hänsyn till att fondförvaltaren för en matarfond placerar merparten av fondens medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag krävs att fondförvaltaren för matarfonden
194
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
är väl insatt i hur mottagarfonden eller mottagarfondföretaget förvaltas, för att kunna handla i sina andelsägares intressen. Fondförvaltaren för matarfonden ska ha lika mycket information som fondförvaltaren för mottagarfonden har. Detta förutsätter att fondförvaltaren för matarfonden omedelbart får reda på de beslut tillsynsmyndigheterna fattar om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller andra missförhållanden som tillsynsmyndigheten får kännedom om. Det är även viktigt att fondförvaltaren får reda på de beslut tillsynsmyndigheterna fattar om mottagarfondens fondförvaltare, förvaringsinstitut och revisor.
Enligt artikel 67.1 i UCITS IV-direktivet ska Finansinspektionen underrätta fondförvaltaren för den svenska matarfonden om varje beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i 5 a kap. LIF som rör mottagarfonden. Inspektionen ska även informera matarfondens fondförvaltare om det som en revisor rapporterat till inspektionen om förhållanden i mottagarfondens fondbolags verksamhet och som avses i 10 kap. 8 § LIF. Inspektionens underrättelseskyldighet gäller även för beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i LIF som rör mottagarfondens fondförvaltare, förvaringsinstitut eller revisor.
Enligt utredningens mening ska inspektionen endast vara skyldig att förmedla till fondförvaltaren för matarfonden sådan information som är viktig för denna fondförvaltare att känna till. Inspektionen måste självklart ha belägg för den information som inspektionen förmedlar vidare till fondförvaltaren. När inspektionen informerar fondförvaltaren för matarfonden måste inspektionen beakta att likabehandlingsprincipen inte åsidosätts vad gäller de andra andelsägarna i mottagarfonden.
Inspektionens informationsskyldighet till matarfonden omfattar även beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i 5 a kapitlet som gäller mottagarfondföretaget. I första hand är det tillsynsmyndigheten i mottagarfondföretagets hemland som utövar tillsyn över mottagarfondföretaget. Det finns i vissa fall möjlighet för inspektionen att vidta åtgärder eller fatta beslut som gäller mottagarfondföretaget. Detta medför att det kan uppstå situationer där inspektionen ska underrätta matarfonden om inspektionens beslut, åtgärd m.m. som rör mottagarfondföretaget. Om mottagarfondföretaget skulle förvaltas av ett svenskt fondbolag ska inspektionen även informera matarfondens fondförvaltare om det som en revisor rapporterat till inspektionen om förhållanden i mottagarfondföretagets fondbolags verksamhet som avses i 10 kap. 8 § LIF.
195
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
Inspektionens underrättelseskyldighet gäller även beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i LIF som rör mottagarfondföretagets fondförvaltare, förvaringsinstitut eller revisor.
Om uppgifterna rör en mottagarfond som har ett matarfondföretag ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.53
Om inspektionen från en behörig myndighet i ett annat EESland får information om ett mottagarfondföretag, som har en svensk matarfond som andelsägare, ska inspektionen omedelbart lämna vidare uppgiften till matarfondens fondförvaltare.
Bestämmelserna i artikel 67 bör införas genom två nya bestämmelser i LIF, 5 a kap. 25 och 26 §§.
4.19 Följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses eller går i likvidation
Utredningens förslag: Om en mottagarfond eller ett mottagar-
fondföretag ska upplösas eller gå i likvidation ska även matarfonden upplösas. En anmälan ska ges in till Finansinspektionen om att förvaltningen av matarfonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet. Andelsägarna i matarfonden ska informeras utan onödigt dröjsmål om förvaringsinstitutets övertagande av fonden.
I stället för att låta matarfonden upplösas får fondförvaltaren ansöka hos inspektionen om att minst 85 procent av matarfondens tillgångar får placeras i en annan angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag eller att matarfondens fondbestämmelser ändras så att placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF inte längre gäller för värdepappersfonden.
Anmälan och ansökan ska ges in till inspektionen senast två månader efter att fondförvaltaren som förvaltar matarfonden fått information om att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska upplösas eller gå i likvidation.
Om information lämnats om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets beslut om upplösning eller likvidation mer än fem månader före det datum då upplösningen eller likvidationen kommer att inledas, ska fondbolaget som förvaltar matar-
53 Artikel 67.2 i direktiv 2009/65/EG.
196
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
fonden lämna in anmälan eller ansökan om vad som ska ske med matarfonden senast tre månader före det datum då upplösningen eller likvidation inleds.
Inspektionen ska inom 15 arbetsdagar efter att ansökan enligt 5 a kap. 28 § LIF lämnats in underrätta sökanden om dess beslut.
Fondförvaltaren som förvaltar matarfonden ska meddela fondförvaltaren som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut.
Finansinspektionen ska godkänna på vilket sätt fondförvaltaren som förvaltar matarfonden ska erhålla utdelningen från mottagarfonden eller mottagarfondföretaget samt hur förvaltningen ska ske av dessa medel när behållningen från likvidationen eller upplösningen av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget betalas ut innan fondförvaltaren för matarfonden ånyo börjat placera sina medel.
Mottagarfonden kan upplösas tidigast tre månader efter det att fondförvaltaren underrättat andelsägare, inspektionen och den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland om att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet.
Förslagen genomförs genom införande av sex nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 27–32 §§.
Skälen för förslaget:
Fondbolaget upphör med förvaltningen av en fond
Om ett fondbolags förvaltning av en fond upphör ska förvaringsinstitutet ta över fondförvaltningen.54Av 9 kap. 2 § LIF framgår att förvaringsinstitutet ska försöka överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag, om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall ska investeringsfonden upplösas genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till fondandelsägarna. Motiven bakom nuvarande bestämmelser är att förvaringsinstitutets roll garanterar att förvaltningen, som förutsätts bli relativt kortvarig , sker på ett riktigt sätt och under iakttagande av fondandelsägarnas gemensamma intresse.55När fondbolaget vill upphöra med förvaltningen av en fond ska förvaringsinstitutets övertagande av fond-
197
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
det.
verksamheten avseende fonden ske tidigast tre månader från det att det kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar att förvaltningen ska övertas av förvaringsinstitutet.56 Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det finns särskilda skäl för
Bestämmelser som rör matarfonden
Mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses eller går i likvidation
Artikel 60.4 i UCITS IV-direktivet reglerar vad som händer med den svenska matarfonden när mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses eller går i likvidation. I Sverige går en fond inte i likvidation utan kan i stället komma att upplösas genom utskiftning av nettobehållningen. För det fall fondförvaltaren vill upphöra med förvaltningen av fonden övertas förvaltningen av fondens förvaringsinstitut, som kan komma att fatta beslut om att fonden ska upplösas. I många andra länder kan ett mottagarfondföretag i form av ett associationsrättsligt företag gå i likvidation.
Huvudregeln i UCITS IV-direktivet är att om mottagarfondföretaget försätts i likvidation ska även matarfondföretaget försättas i likvidation, om inte tillsynsmyndigheten i hemlandet godkänner att matarfondföretaget placerar minst 85 procent av sina tillgångar i ett annat mottagarfondföretag eller upphör att vara ett matarfondföretag.
Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser för de situationer när mottagarfondföretaget går i likvidation. Av artikel 20.1 i kommissionens direktiv 2010/44/EU framgår att en anmälan ska ges in till den behöriga myndigheten om ett matarfondföretag ska gå i likvidation. Anmälan ska enligt samma artikel ges in senast två månader efter det att mottagarfondföretaget har informerat sina andelsägare om sitt likvidationsbeslut.
För svenska förhållanden innebär det att om fondförvaltaren har beslutat att man vill upphöra med förvaltningen av fonden ska förvaltningen av fonden överlämnas till fondens förvaringsinstitut. En anmälan om beslutet att upphöra med förvaltningen och att denna kommer att övergå till förvaringsinstitutet ska ges in till Finans-
56 9 kap. 1 och 4 §§ LIF.
198
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
inspektionen. Anmälan ska ges in senast två månader efter att fondförvaltaren fått besked om beslutet om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Fondförvaltaren kommer därefter att lämna över förvaltningen av fonden till fondens förvaringsinstitut. Enligt nuvarande regler ska förvaringsinstitutet, när det övertagit förvaltningen, försöka överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag. I annat fall ska fonden upplösas.
Andelsägarna i matarfonden ska informeras utan onödigt dröjsmål om att förvaringsinstitutet ska överta förvaltningen av fonden (artikel 20.3 i kommissionens direktiv). Kungörande att förvaltningen av fonden ska tas över av förvaringsinstitutet kommer att göras av förvaringsinstitutet.57 Kungörandet kommer således ske kort tid efter att andelsägarna i matarfonden har informerats om fondförvaltarens beslut att matarfonden ska upplösas och att förvaltningen av fonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet. Finansinspektionen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det finns särskilda skäl för det.58 Utredningen föreslår att nya bestämmelser införs i kapitlet om mottagar- och matarfonder, som motsvarar de nya bestämmelserna i UCITS IVdirektivet och kommissionens direktiv 2010/44/EU.
Alternativ till upplösning av matarfonden
Om inte fondförvaltaren vill att matarfonden ska upplösas har fondförvaltaren två alternativ. Det ena alternativet är att matarfondens tillgångar ska placeras i en annan mottagarfond eller mottagarfondföretag.59 Enligt kommissionens direktiv 2010/44/EU ska fondförvaltaren senast två månader efter att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget informerat sina andelsägare om sitt beslut att lösa upp fonden eller att låta den likvideras ansöka hos Finansinspektionen om att få placera medlen i en ny angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag (artikel 20.1). Kommissionens direktiv anger vilka handlingar som ska ges in till inspektionen.60 Det är samma handlingar som ska ges in som när värdepappersfonden ansöker för första gången om omvandling till matarfond. Inspektionen ska inom 15 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till myndigheten meddela sitt beslut (artikel 21.1).
579 kap. 4 § LIF. 589 kap. 4 § LIF. 59 Artikel 60.4 a i direktiv 2009/65/EG. 60 Artikel 20.1 a i Kommissionens direktiv 2010/44/EU.
199
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i LIF om att fondförvaltaren till matarfonden senast två månader efter mottagandet av informationen att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska upplösas eller gå i likvidation kan ansöka hos Finansinspektionen om att få placera fondens tillgångar i en ny angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag. Vid ansökan om att placera sina tillgångar i en ny mottagarfond eller mottagarfondföretag gäller samma bestämmelser som vid värdepappersfondens första ansökan om att bli en matarfond.
Det andra alternativet är att fondförvaltaren beslutar att matarfonden i fortsättningen inte ska vara en matarfond utan en värdepappersfond, som inte längre omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF.61 I detta fall måste fondförvaltaren, senast två månader efter att ha fått mottagarfondens eller mottagarfondföretagets information om att lösa upp fonden eller att fondföretaget ska gå i likvidation, ansöka hos Finansinspektionen om godkännande av de ändrade fondbestämmelserna (artikel 20.1). Av kommissionens direktiv framgår att i sådant fall ska även den ändrade informationsbroschyren och faktabladet ges in till inspektionen (artikel 20.1 b). Utredningen föreslår att en bestämmelse införs i LIF om att fondförvaltaren senast två månader efter mottagandet av informationen om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets beslut kan ansöka hos inspektionen om godkännande av ändrade fondbestämmelser, i syfte att omvandla matarfonden till en värdepappersfond, som inte längre omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF. Bestämmelserna i föreslagna 4 kap. 9 § LIF reglerar Finansinspektionens prövning av ändrade fondbestämmelser.
Det framgår av kommissionens direktiv att den behöriga myndigheten har 15 arbetsdagar på sig att fatta beslut om ansökan i de två ovan beskrivna situationerna (artikel 21.1). Detta måste också framgå av de föreslagna bestämmelserna i 5 a kap. LIF.
Anmälan eller ansökan om vad som ska hända matarfonden
Om fondförvaltaren för matarfonden fått besked om beslutet att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska upplösas eller gå i likvidation mer än fem månader före det datum då upplösningen eller likvidation kommer att inledas, ska fondförvaltaren till Finansinspektionen lämna in ansökan eller anmälan om vad som ska hända
61 Artikel 60.4 b i direktiv 2009/65/EG
200
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
med matarfonden senast tre månader före det datumet (artikel 20.2 i kommissionens direktiv). Denna bestämmelse bör införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.
När fondförvaltaren för matarfonden fått inspektionens beslut ska fondförvaltaren meddela beslutet till fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget (artikel 21.2). Denna bestämmelse bör också införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.
Information till andelsägarna
Av kommissionens direktiv 2010/44/EU framgår också att andelsägarna ska informeras om matarfondens förändring samt att andelsägarna ska ha möjlighet att lösa in sina fondandelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet (artikel 21.3). I den av utredningen föreslagna 4 kap. 9 a § LIF finns bestämmelser som innebär att Finansinspektionen vid dess godkännande av väsentliga ändringar av fondbestämmelserna ska föreskriva att andelsägarna ska underrättas. Bestämmelserna innebär även att andelsägarna i sådant fall ska få möjlighet att lösa in fondandelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Bestämmelserna anger vidare att Finansinspektionen kan bestämma när fondbestämmelseändringarna ska träda i kraft. Om fondbestämmelserna ändras för att en fondförvaltare för en matarfond vill placera fondens medel i en ny mottagarfond eller i ett nytt mottagarfondföretag innebär det en väsentlig ändring av fondbestämmelserna. Om fondförvaltaren för en matarfond vill omvandla fonden till en värdepappersfond, som inte omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, är det också en väsentlig ändring av fondbestämmelserna. Enligt utredningens bedömning behöver det inte införas några nya bestämmelser i 5 a kap. LIF om informationen till andelsägarna och om inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.
201
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
Bestämmelser om utdelning
Om behållningen från upplösningen av mottagarfonden eller likvidationen av mottagarfondföretaget kommer att betalas ut före det datum då fondförvaltaren för matarfonden beslutat att börja investera medlen i en ny mottagarfond eller mottagarfondföretag eller enligt de nya placeringsbestämmelserna i fondbestämmelserna, finns det bestämmelser i kommissionens direktiv om att Finansinspektionen ska godkänna hur utdelningen från mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska erhållas samt hur förvaltningen ska ske av medlen (artikel 21.4). Det bör därför införas en ny bestämmelse i 5 a kap. LIF som anger att om behållningen från upplösningen av mottagarfonden eller likvidationen av mottagarfondföretaget kommer att betalas ut före det datum då fondförvaltaren för matarfonden planerar att placera fondens medel, ska inspektionen godkänna hur utdelningen från mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska erhållas samt hur förvaltningen ska ske av medlen.
Bestämmelser som rör mottagarfonden
Enligt artikel 60.4 i UCITS IV-direktivet får inte ett mottagarfondföretag gå i likvidation förrän tidigast tre månader efter att företaget underättat alla sina andelsägare och de behöriga myndigheterna i matarfondföretagets hemland om sitt bindande likvidationsbeslut.
Av 9 kap. 1 § fjärde stycket LIF framgår att förvaringsinstitutets övertagande av fonden får ske tidigast tre månader från det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt 4 §, om inte Finansinspektionen beslutar att övertagandet får ske tidigare. Information om att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar samt finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. Det är förvaringsinstitutet som ska kungöra denna information. Den nya bestämmelsen i UCITS IV-direktivet innebär att en mottagarfond i Sverige inte kan upplösas förrän tidigast tre månader från det att informationen om att förvaltning av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet har kungjorts samt andelsägarna och den behöriga myndigheten i matarfonden eller matarfondföretagets hemland underrättats om detta. Det bör därför införas en ny bestämmelse i 5 a kap. LIF om att mottagarfondens fondförvaltare måste underrätta alla andelsägare,
202
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
inklusive fondförvaltare för matarfond och matarfondföretag, inspektion och, om ett matarfondföretag är andelsägare i mottagarfonden, behörig myndighet i matarfondföretagets hemland om beslutet om att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet. Det bör också framgå av bestämmelsen att mottagarfonden inte kan upplösas förrän tidigast tre månader efter att fondförvaltaren underrättat mottagarfondens andelsägare och tillsynsmyndigheterna om överlämnandet av förvaltningen till förvaringsinstitutet.
4.20 Följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget fusioneras eller delas
Utredningens förslag:. Om en mottagarfond eller ett mottagar-
fondföretag fusioneras eller delas ska matarfonden upplösas. En anmälan ska ges in till Finansinspektionen om att förvaltningen av matarfonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet. Andelsägarna i matarfonden ska informeras utan onödigt dröjsmål om förvaringsinstitutets övertagande av förvaltningen av fonden.
I stället för att låta matarfonden upplösas ska fondbolaget som förvaltar matarfonden kunna ansöka hos Finansinspektionen om att
1. fortsätta placera sina tillgångar i samma mottagarfond eller
mottagarfondföretag,
2. placera minst 85 procent av matarfondens tillgångar i en
annan angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag, eller
3. ändra matarfondens fondbestämmelser så att placerings-
bestämmelserna i 5 a kap. LIF inte längre gäller för värdepappersfonden. Anmälan och ansökan ska ges in till inspektionen senast en månad efter att fondförvaltaren för matarfonden fått information om att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska fusioneras eller delas.
Om information lämnats om beslutet om fusion eller delning av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget mer än fyra månader före den dag då fusionen eller delningen kommer att verkställas, ska fondbolaget som förvaltar matarfonden lämna in anmälan eller ansökan senast tre månader före det datum då fusionen eller delningen ska verkställas.
203
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
Inspektionen ska meddela sitt beslut inom 15 arbetsdagar efter att fullständig ansökan kommit in till inspektionen.
Fondförvaltaren som förvaltar matarfonden ska meddela inspektionens beslut till fondförvaltaren som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.
Om inspektionen avslagit en ansökan enligt 5 a kap. 34 § LIF eller inte har meddelat beslut avseende ansökan senast den arbetsdag som föregår den sista dag då fondförvaltaren som förvaltar matarfonden kan lösa in andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, ska fondförvaltaren utöva möjligheten att lösa in andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.
Före den dag då fondförvaltaren till matarfonden ska börja placera medlen i enlighet med sin ansökan enligt 5 a kap. 34 § LIF ska inspektionen godkänna placering av behållningen av inlösta fondandelar, om behållningen investeras för en effektiv likviditetsförvaltning.
För att en fusion eller en delning av en mottagarfond ska kunna träda i kraft, ska fondförvaltaren som förvaltar mottagarfonden senast 60 dagar före ikraftträdandet, tillhandahålla information om fusionen eller delningen till sina andelsägare, inspektionen och till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.
Förslagen genomförs genom införande av sju nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 33–39 §§.
Skälen för förslaget:
Upplösning av matarfonden när mottagarfonden eller mottagarfondföretaget fusioneras eller delas
Om en mottagarfond eller mottagarfondföretag kommer att ingå i en fusion eller delas finns det regler i artikel 60.5 i UCITS IVdirektivet om vad som ska hända med matarfonden.
Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser för matarfonden när mottagarfonden eller mottagarfondföretaget fusioneras eller delas.
Av artikel 60.5 i UCITS IV-direktivet framgår att om ett mottagarfondföretag fusioneras med ett annat fondföretag eller delas i
204
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
två eller flera fondföretag ska matarfondföretaget försättas i likvidation.
Av artikel 22.1 i kommissionens direktiv 2010/44/EU framgår att om matarfondföretaget ska likvideras ska en anmälan om detta ges in till den behöriga myndigheten senast en månad efter det att mottagarfondföretaget har informerat sina andelsägare om sitt fusionsbeslut eller delningsbeslut.
För svenska förhållanden innebär det att om fondförvaltaren har beslutat att upphöra med förvaltningen av matarfonden ska förvaltningen av fonden överlämnas till fondens förvaringsinstitut. En anmälan om beslutet att upphöra med förvaltningen och att förvaltningen av fonden kommer att övergå till förvaringsinstitutet ska ges in till Finansinspektionen. Anmälan ska ges in senast en månad efter att fondförvaltaren fått besked om beslutet om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Fondförvaltaren kommer därefter att lämna över förvaltningen till fondens förvaringsinstitut. Enligt nuvarande regler ska förvaringsinstitutet, när det övertagit förvaltningen, försöka överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag. I annat fall ska fonden upplösas.
Andelsägarna i matarfonden ska informeras utan onödigt dröjsmål om att förvaringsinstitutet ska överta förvaltningen av fonden (artikel 22.4). Kungörandet kommer således att ske kort tid efter att andelsägarna i matarfonden har informerats om fondförvaltarens beslut att matarfonden ska upplösas och att förvaltningen av fonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet. Finansinspektionen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det finns särskilda skäl för det, 9 kap. 4 § tredje stycket LIF.
Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.
Alternativ till upplösning av matarfonden
Det finns enligt UCITS IV-direktivet tre alternativ för fondförvaltaren för matarfonden om man inte vill att matarfonden ska upplösas och under förutsättning att Finansinspektionen godkänner fondförvaltarens ansökan (artikel 60.5). För de tre olika alternativen ska ansökan ges in senast en månad efter det att fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har informerat sina andelsägare om sitt fusionsbeslut eller delningsbeslut.62
62 Artikel 22.1 i Kommissionens direktiv 2010/44/EU.
205
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
Enligt det första alternativet kan fondförvaltaren för matarfonden ansöka hos inspektionen att matarfonden ska fortsätta att vara matarfond till samma mottagarfond eller mottagarfondföretag som tidigare, om denna finns kvar efter fusion eller delning (kommissionens direktiv artikel 22.1 a). De handlingar som ska ges in tillsammans med en sådan ansökan är de nya fondbestämmelserna, om fondbestämmelserna behöver ändras. Faktablad och informationsbroschyr ska ges in om ändringar har skett i dem. Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i LIF om att fondförvaltaren senast en månad efter mottagandet av informationen om fusionsbeslutet eller delningsbeslutet kan ansöka hos inspektionen om att fondförvaltaren avser att fortsätta sin placering av fondens tillgångar i samma mottagarfond eller mottagarfondföretag som tidigare efter fusion eller delning. Kommissionens direktiv innehåller en förklaring av vad direktivet avser med att vara ”ett matarfondföretag till samma mottagarfondföretag”. Vad som avses med uttrycket är att mottagarfondföretaget är övertagande fondföretag i en föreslagen fusion. Det avser även att mottagarfondföretaget kommer att fortsätta i allt väsentligt oförändrat som ett av de fondföretag som blir resultatet av en föreslagen delning.63
Det andra alternativet är att fondförvaltaren ansöker om att placera minst 85 procent av fondens tillgångar i andelar i ett annat mottagarfondföretag som berörts av fusionen eller delningen eller inte berörts av fusionen eller delningen (artikel 60.5 a och b). Kommissionens direktiv förklarar även vad som avses med att ”bli ett matarfondföretag till ett annat mottagarfondföretag till följd av den föreslagna fusionen eller delningen av mottagarfondföretaget” (artikel 22.2). Med detta uttryck avses att mottagarfondföretaget är överlåtande fondföretag och matarfondföretaget blir till följd av fusionen andelsägare i det övertagandet fondföretaget. Det kan även avse att matarfondföretaget, till följd av en delning, blir andelsägare i ett fondföretag som i allt väsentligt är ett annat än mottagarfondföretaget.
De handlingar som ska ges in är desamma som vid ansökan att få bli en matarfond.64 Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i LIF om att fondförvaltaren senast en månad efter mottagandet av informationen om fusions- eller delningsbeslutet kan ansöka hos Finansinspektionen om att fondförvaltaren avser att placera fondens medel i en ny angiven mottagarfond eller mot-
63 Artikel 22.2 i Kommissionens direktiv 2010/44/EU. 64 Artikel 22.1 i Kommissionens direktiv 2010/44/EU.
206
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
tagarfondföretag. Vid ansökan om att placera fondens tillgångar i en ny mottagarfond eller mottagarfondföretag gäller samma bestämmelser som vid värdepappersfondens första ansökan om att bli en matarfond.
Det tredje alternativet är att fondförvaltaren ansöker om att matarfonden i fortsättningen inte ska vara en matarfond utan en värdepappersfond som inte längre omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF.65 I detta fall måste fondförvaltaren senast en månad efter att ha fått information om fusions- eller delningsbeslutet ansöka hos Finansinspektionen om dess godkännande av de ändrade fondbestämmelserna för värdepappersfonden (artikel 22.1.c). Av kommissionens direktiv framgår att i sådant fall ska även den ändrade informationsbroschyren och faktabladet ges in till inspektionen (artikel 22.1 c ii). Utredningen föreslår att en bestämmelse införs i LIF om att fondförvaltaren senast en månad efter mottagandet av fusions- eller delningsbeslutet kan ansöka hos inspektionen om godkännande av ändrade fondbestämmelser i syfte att omvandla matarfonden till en värdepappersfond, som inte längre omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF. I sådant fall krävs endast inspektionens godkännande av ändringarna av fondbestämmelserna enligt 4 kap. 9 § LIF.
Ansökan eller anmälan om vad som ska hända matarfonden
Om fondförvaltaren till matarfonden fått information om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets fusion eller delning mer än fyra månader före den dag då fusionen eller delning planeras att verkställas, ska fondförvaltaren till Finansinspektionen lämna in en ansökan eller anmälan om vad som ska hända med matarfonden senast tre månader före det datumet (artikel 22.3 i kommissionens direktiv 2010/44/EU). Denna bestämmelse ska införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.
Det framgår av kommissionens direktiv att den behöriga myndigheten har 15 arbetsdagar på sig att fatta beslut om ansökan i de ovan beskrivna situationerna (artikel 23.1). Detta måste framgå av den föreslagna bestämmelsen i 5 a kap. LIF.
När det gäller alternativet där fondförvaltaren kan besluta om att matarfonden i fortsättningen ska vara en värdepappersfond som inte har medgetts undantag från placeringsbestämmelserna i 5 kap.
65 Artikel 60.5 c i direktiv 2009/65/EG.
207
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
LIF så krävs endast att Finansinspektionen godkänner fondbestämmelseändringen. Av den föreslagna 4 kap. 9 § LIF framgår att inspektionen ska godkänna ansökan om fondbestämmelseändring inom två månader. I det ovan beskrivna fallet kommer inspektionen endast ha 15 arbetsdagar på sig att fatta detta beslut.
När fondförvaltaren för matarfonden fått Finansinspektionens beslut ska fondförvaltaren meddela fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget inspektionens beslut (artikel 23.2). Denna bestämmelse ska införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.
Information till andelsägarna
Av kommissionens direktiv framgår vidare att när fondförvaltaren till matarfonden har fått Finansinspektionens godkännande avseende alternativ två ska fondförvaltaren utan onödigt dröjsmål vidta de åtgärder som är nödvändiga enligt artikel 64 i UCITS IV-direktivet (artikel 23.3). Alternativ två är att fondförvaltaren ansöker om att få placera minst 85 procent av fondens värde i andelar i ett annat mottagarfondföretag som berörts av fusionen eller delningen eller inte berörts av fusionen eller delningen. Artikel 64 i UCITS IVdirektivet föreskriver att andelsägarna ska informeras om fondens förändring samt att andelsägarna ska få möjlighet att lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. I det föreslagna 4 kap. 9 a § LIF finns bestämmelser som medför att inspektionen vid dess godkännande av ändringar av fondbestämmelserna ska föreskriva att andelsägare ska underrättas. Bestämmelsen i 4 kap. 9 a § LIF innebär även att andelsägare vid en ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägare ska ha möjlighet att lösa in fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. En fondbestämmelseändring till följd av fondförvaltarens placering av tillgångar i en matarfond i en ny angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag ska alltid anses vara en ändring av fondbestämmelserna som är av väsentlig betydelse för andelsägare. Andelsägarna i matarfonden kommer således alltid att underrättas om ändringen i fondbestämmelserna och erbjudas inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Bestämmelsen innebär vidare att inspektionen kan föreskriva när fondbestämmelseänd-
208
SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder
ringarna ska träda i kraft. Det behöver således inte införas några ytterligare bestämmelser om informationen till andelsägarna och om inlösen av fondandelar med de ovan beskrivna villkoren i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF.
Om en fondförvaltare för en matarfond vill omvandla fonden till en värdepappersfond som inte omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF är det en ändring av fondbestämmelserna som är av väsentlig betydelse för andelsägarna. Med stöd av den föreslagna 4 kap. 9 a § LIF kommer andelsägare att underrättas om omvandlingen och få rätt till inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Det behöver inte för denna situation införas några ytterligare bestämmelser om informationen till andelsägarna och om inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF.
Om fondförvaltaren beslutar att tillgångarna i matarfonden även fortsättningsvis ska placeras i samma fond eller fondföretag krävs det troligtvis ingen fondbestämmelseändring och någon information kommer inte heller att delges andelsägarna. Enligt utredningens mening krävs det inte heller att andelsägarna i matarfonden informeras om den fortsatta placeringen av tillgångarna i samma fond eller fondföretag. Inte heller för denna situation krävs det någon ny bestämmelse i LIF.
Matarfondens andelar löses in
Om Finansinspektionen inte godkänner fondförvaltarens ansökan enligt den föreslagna 34 § eller om inspektionen inte har meddelat beslut om fondförvaltarens ansökan senast den arbetsdag som föregår den sista dag då matarfondens fondförvaltare kan begära inlösen av fondens andelar innan fusionen eller delningen träder i kraft, ska fondförvaltaren utöva sin rätt att begära inlösen av sina andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.66 Det anges i kommissionens direktiv att matarfondföretaget ska utöva denna rätt för att säkerställa att dess egna andelsägares rätt att begära inlösen av sina andelar i matarfondföretaget inte påverkas. Denna bestämmelse ska införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder. Det anges vidare i samma artikel i
66 Artikel 60.5 i direktiv 2009/65/EG och artikel 23.4 i Kommissionens direktiv 2010/44/EU.
209
Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78
210
kommissionens direktiv att innan matarfondföretaget utövar sin rätt till inlösen ska det överväga tillgängliga alternativa lösningar som kan bidra till att undvika eller minska transaktionskostnader eller andra negativa effekter för dess egna andelsägare.
Det finns även bestämmelser i kommissionens direktiv som reglerar den situationen att fondförvaltaren för matarfonden begär att dess andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska lösas in. Av artikel 23.5 framgår att inlösen av andelarna kan ske i kontanter. Det framgår vidare att inlösen av andelarna kan ske i form av en överföring av apporttillgångar om fondförvaltaren för matarfonden så önskar och om detta föreskrivs i avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Fondförvaltaren för matarfonden får i så fall realisera varje del av de överförda apporttillgångarna mot kontanter vid varje tidpunkt. Finansinspektionen ska ge godkännande under förutsättning att de kontanter som erhålls endast återinvesteras för en effektiv likviditetsförvaltning fram till det datum då fondförvaltaren för matarfonden ska börja placera sina tillgångar i enlighet med sin ansökan (artikel 23.6). Denna bestämmelse ska införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.
Bestämmelser för mottagarfonden
För att en fusion eller en delning av en mottagarfond ska kunna verkställas ska dess fondförvaltare till sina andelsägare, senast 60 dagar före det att åtgärden avses träda i kraft, ha tillhandahållit den information eller likvärdig information som fondförvaltaren enligt 8 kap. 7 § LIF ska lämna till sina andelsägare. Fondförvaltaren för mottagarfonden ska, inom denna tidsram, även ge in informationen till Finansinspektionen, om en matarfond är andelsägare, eller till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland, om ett matarfondföretag är andelsägare.67 Det bör införas en lagbestämmelse i LIF som när informationen senast ska tillhandahållas andelsägarna i mottagarfonden och de behöriga myndigheterna.
67 Artikel 60.5 i direktiv 2009/65/EG.
5 Fusioner
5.1 Gällande rätt
Bestämmelser om sammanläggningar av fonder, s.k. fusioner, återfinns i 8 kap. 1 § LIF. Dessa är tillämpliga på både värdepappersfonder och specialfonder. För att få lägga samman fonder krävs att sammanläggningen kan anses förenlig med fondandelsägarnas intressen, att fondernas placeringsinriktning och fondbestämmelser är likartade samt att sammanläggningen inte är olämplig från allmän synpunkt. Detta innebär t.ex. att aktiefonder som är inriktade på olika branscher eller geografiska områden inte kan slås ihop. För att en sammanläggning ska anses förenlig med andelsägarnas intressen bör den fond som bildas inte få ha en annan karaktär vad gäller placeringsinriktning och fondbestämmelser än de fonder som slås ihop och dessutom får sammanläggningen inte medföra att förvaltningskostnaderna blir högre för andelsägarna.1 Kostnader i samband med själva sammanläggningen, t.ex. för överföring av värdepapper och andra administrativa åtgärder, bör också beaktas.2
Ett fondbolag som vill lägga samman två fonder kan, med hänsyn till reglerna om ändring av fondbestämmelserna, inte först ändra den ena fondens fondbestämmelser så att den passar bättre ihop med den andra fonden, om sådana ändringar skulle anses vara till nackdel för fondandelsägarna.3
Det torde inte heller vara möjligt för fondbolaget att stegvis ändra placeringsinriktning och fondbestämmelser för en fond på ett sådant sätt att varje deländring i och för sig inte utgör någon större förändring, men där slutprodukten avviker från den ursprungliga fonden på ett mer väsentligt sätt. De begränsningar som ställs upp för sammanläggning är grundade på samma överväganden som de begränsningar som ansetts hindra väsentliga ändringar i fond-
211
Fusioner SOU 2010:78
bestämmelser. Eftersom fondandelsägarna valt en fond efter vissa kriterier så ska de inte behöva godta större förändringar i den.4
Det anses också olämpligt från allmän synpunkt om sammanläggning sker av alltför stora fonder.5 Om sammanläggning av större fonder skulle accepteras finns en uppenbar risk att det sker en icke önskvärd koncentration av utbudet av fonder till ett mindre antal mycket stora fonder. Antalet aktörer på värdepappersmarknaden minskar därigenom också. Även om det finns begränsningar för hur mycket aktier en fond får inneha i samma bolag så leder en ökning av antalet stora fonder till ökad koncentration av ägandet och därmed en sämre fungerande värdepappersmarknad. Värdepappersfonderna får enligt lagens placeringsregler dock inte ha ett väsentligt inflytande över aktiebolag.6 Utöver detta exempel finns det få fall där Finansinspektionen har anledning att motsätta sig en sammanläggning med hänsyn till att den är olämplig från allmän synpunkt.
Nuvarande lagstiftning tillåter att sammanläggning av investeringsfonder sker genom att två eller flera fonder tas över av en nybildad fond, s.k. kombination, eller att en fond ”tar över” en eller flera andra fonder, s.k. absorption. Om en ny fond tillskapas medför detta stora administrativa och andra kostnader, t.ex. för öppnandet av nya konton och godkännande av fondbestämmelser, vilket kan undvikas vid absorption. Det finns också krav på information till andelsägarna. Information inför en sammanläggning ska lämnas direkt till varje fondandelsägare. En sammanläggningen får inte verkställas förrän tidigast tre månader från Finansinspektionens godkännande. På så vis får fondandelsägarna en möjlighet till att sälja sina andelar.
I dag finns inga regler för själva förfarandet vid sammanläggning av fonder.
Definitioner i kapitlet
Med fondförvaltare avses i detta kapitel de fondbolag och de förvaltningsbolag som förvaltar en eller flera svenska värdepappersfonder. Med fondföretag avses företag som har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets
212
Fusioner
direktiv 2009/65/EG. Med fondföretag avses även delfonder i ett fondföretag.
5.2 De nya reglerna
5.2.1 Bakgrund till de nya reglerna
Bakgrunden till de nya reglerna om gränsöverskridande fusioner av fonder och fondföretag är att EU-kommissionen anser att det finns ett behov av att effektivisera den Europeiska fondmarknaden och harmonisera nationella regler för fondfusioner.7 Därför har det i UCITS IV-direktivet föreslagits bestämmelser om gränsöverskridande fusioner. Bestämmelser som ska underlätta förfarandet avseende fusioner har också införts i direktivet.
Utredningen vill framhålla att även små fonder kan vara av gagn för konsumenten. Det finns mycket forskning som visar att avkastningen efter avgifter tenderar att vara högre i mindre fonder jämfört med större, vilket skapar en större nytta för konsumenten. Denna effekt uppstår bl.a. som ett resultat av att det är enklare att omplacera ett mindre kapital i fonden jämfört med ett stort kapital, där marknadens likviditetsbegränsningar kan skapa problem.
5.2.2 Tillåtna typer av fusioner enligt UCITS IV-direktivet
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska även i fortsätt-
ningen endast kunna godkänna fusioner av typerna kombination och absorption.
Fusion ska kunna ske av fonder eller fondföretag som inte har samma fondförvaltare.
En gränsöverskridande fusion ska även kunna ske mellan en kontraktsrättslig fond och ett associationsrättsligt fondföretag.
Förslagen genomförs genom ändring i 8 kap. 1 § LIF och genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 17 §§.
7 Kommissionens vitbok om förbättrade ramar för den inre marknaden för investeringsfonder s. 7.
213
Fusioner SOU 2010:78
Skälen för förslaget:
Direktivets bestämmelser
I direktivet beskrivs tre sätt att sammanlägga fonder och fondföretag. Två av dessa har sin motsvarighet i svensk lagstiftning, absorption och kombination.8 I direktivet anges ytterligare en typ av fusion, vilken inte är tillåten i svensk rätt. Denna fusion innebär att det överlåtande fondföretaget fortsätter att existera tills skulderna har reglerats, även om det överför sina nettotillgångar till en annan delfond i samma fondföretag, till ett fondföretag som parterna skapat eller till ett annat, befintligt fondföretag eller en delfond inom ett sådant fondföretag.9 Ett EES-land behöver inte införa bestämmelser om alla tre typerna av fusioner som är beskrivna i direktivet, men varje EES-land måste erkänna överföringar av tillgångar som följd av de olika typerna av fusioner.10
Direktivet tillåter att en kontraktsrättslig fond fusioneras med ett associationsrättsligt fondföretag.11 Däremot behöver inget EESland införa nya rättsliga former av fondföretag i sin nationella lagstiftning.12
Utredningens bedömning
Enligt direktivet är det det överlåtande fondföretagets hemland som godkänner fusionen, vilket innebär att den tredje i direktivet beskrivna typen av fusion med en svensk överlåtande fond inte skulle kunna godkännas av svensk tillsynsmyndighet utan betydande förändringar av gällande rätt. Sverige kan välja att införa detta fusionssätt men behöver inte göra det. Aktiebolagslagen accepterar att två eller flera aktiebolag går samman genom s.k. absorption eller kombination (23 kap. 1 § ABL). Någon annan typ av fusion är inte tillåten enligt ABL. Enligt utredningens uppfattning är det olämpligt att i fondlagstiftningen införa en typ av fusion som inte accepteras i annan associationsrättslig lagstiftning. Därför bör inga andra former av fusion än absorption och kombination godtas i svensk fondlagstiftning.
8 Artikel 2.1 p i och ii i direktiv 2009/65/EG. 9 Artikel 2.1 p iii i direktiv 2009/65/EG . 10 Skäl 28 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 11 Skäl 27 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 12 Skäl 27 i ingressen till direktiv 2009/65/EG.
214
Fusioner
Däremot skulle inget hinder föreligga i svensk lagstiftning mot att en fusion av annan typ genomförs, om en värdepappersfond är den övertagande fonden, eftersom det är den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland som beslutar om fusionen och det landets lagstiftning är avgörande för vilka typer av fusion som kan godkännas.
Sverige kommer i fortsättningen också att få acceptera en fusion som sker mellan en svensk värdepappersfond och ett fondföretag som är ett associationsrättsligt fondföretag.
Enligt gällande rätt får sammanläggning av fonder endast ske om fonderna förvaltas av samma fondbolag. I direktivet finns det inte angivet någon sådan begränsning. Det talas endast om att en fusion kan ske med två fondföretag. Ett fondföretag kan vara en fond på kontraktsrättslig grund som förvaltas av ett förvaltningsbolag. Ett fondföretag kan även vara en fond på associationsrättslig grund. En sådan fond förvaltas antingen internt eller har en extern fondförvaltare som anlitats för uppdraget. En fusion kan ske mellan två fondföretag som bildats på associationsrättslig grund och som förvaltas av fondföretagen. Det är en omständighet som talar för att direktivet tillåter fusioner där värdepappersfonderna förvaltas av olika fondbolag eller förvaltningsbolag. Utredningen tolkar därför direktivet så att en fusion kan ske mellan två fonder eller fondföretag som har olika förvaltare.
5.2.3 Ska direktivets bestämmelser för gränsöverskridande fusioner gälla även för inhemska fusioner?
Utredningens förslag: Bestämmelserna i LIF ska i huvudsak vara
desamma för både inhemska och gränsöverskridande fusioner.
Som inhemsk fusion avses sammanläggning mellan två svenska värdepappersfonder där ingen av fonderna är notifierad i ett annat land eller där en av fonderna är notifierad i ett annat EES-land.
En gränsöverskridande fusion kan vara en fusion mellan en värdepappersfond och ett fondföretag. En gränsöverskridande fusion kan även vara en fusion mellan två värdepappersfonder som bildar ett nytt fondföretag i ett annat EES-land.
Förslaget genomförs genom ändring av 8 kap. 1 § LIF och genom införande av två nya paragrafer i LIF, 8 kap. 17 och 18 §§.
215
Fusioner SOU 2010:78
Skälen för förslaget:
Direktivets bestämmelser
Direktivet anger att en gränsöverskridande fusion kan vara antingen en fusion av fondföretag där minst två fondföretag är etablerade i olika EES-länder eller en fusion av fondföretag som är etablerade i samma EES-land men där företagen avser att föra över sina tillgångar till ett nybildat fondföretag i ett annat EES-land.13
En inhemsk fusion definieras i direktivet som en fusion av fondföretag som är etablerade i samma EES-land men där åtminstone ett av de inblandade fondföretagen har anmälts enligt artikel 93, dvs. ett av fondföretagen marknadsför andelar i ett annat EES-land.14
Direktivets regler gäller för såväl inhemska som gränsöverskridande fusioner. Sammanläggning av två värdepappersfonder som är etablerade i Sverige och där fondförvaltarna inte marknadsför fondandelar i ett annat EES-land regleras inte av direktivet utan enbart genom den nationella lagstiftningen, s.k. nationell fusion.
Direktivet föreskriver också att de nationella bestämmelserna om fusioner inte ska få göra någon åtskillnad mellan nationella och gränsöverskridande fusioner.15
Utredningens bedömning
Direktivets nya bestämmelser om sammanläggning av värdepappersfonder innebär att det blir mycket lättare än i dag att lägga samman fonder. Det är endast formella kriterier som ska vara uppfyllda när Finansinspektionen ska godkänna en ansökan om fusion. Fondförvaltaren för den överlåtande fonden ska ge in ett antal handlingar till inspektionen, bl.a. de informationsblad som ska lämnas till andelsägarna i de överlåtande och övertagande fonderna. Dessa informationsblad ska godkännas av de behöriga myndigheterna i de båda fondernas hemländer. Fondförvaltaren för den övertagande fonden eller det övertagande fondföretaget ska dessutom ha anmält till den behöriga myndigheten i sitt hemland att denne vill sälja fondandelar i Sverige och i de andra länder som den överlåtande fonden marknadsför andelar. Är dessa förutsättningar uppfyllda ska inspektionen godkänna fusionen. Det krävs således inte någon skälighets-
13 Artikel 2.1 q i direktiv 2009/65/EG. 14 Artikel 2.1 r i direktiv 2009/65/EG. 15 Skäl 28 i ingressen till direktiv 2009/65/EG.
216
Fusioner
bedömning av inspektionen. Dessutom ska fonder med olika placeringsinriktningar kunna slås samman, vilket innebär att två aktiefonder som är inriktade på olika branscher eller geografiska områden ska kunna slås ihop. Dessutom kommer fusioner av fonder som inte förvaltas av samma fondbolag eller förvaltningsbolag att godkännas.
Enligt utredningen kan en gränsöverskridande fusion vara en fusion mellan en värdepappersfond och ett fondföretag. En gränsöverskridande fusion kan även vara en fusion mellan två värdepappersfonder som bildar ett nytt fondföretag i ett annat EES-land.
Sverige ska senast den 1 juli 2011 ha genomfört UCITS IVdirektivets bestämmelser om gränsöverskridande fusioner. Sverige behöver däremot inte genomföra direktivets bestämmelser för nationella fusioner av fonder. För nationella fusioner kan Sverige välja att ha kvar de nuvarande bestämmelserna.
Om det inte görs någon ändring när det gäller reglerna för nationella fusioner kommer det att bli lättare för en värdepappersfond att fusionera med ett utländskt fondföretag än med en svensk värdepappersfond som inte notifierats ut till annat EES-land. Enligt utredningens uppfattning är det inte rimligt att ha två parallella system där bestämmelserna för en nationell fusion är mer restriktiva än för gränsöverskridande och s.k. inhemska fusioner. Dessutom skulle bestämmelsen lätt kunna kringgås genom bildandet av ett utländskt fondföretag med vilket de svenska värdepappersfonderna skulle kunna fusioneras, alternativt skulle det räcka med att en av två värdepappersfonder notifierades ut för marknadsföring i annan medlemsstat för att dessa skulle kunna slås samman enligt direktivets bestämmelser. Dessutom skulle det vara till nackdel för de svenska värdepappersfonderna om de nuvarande bestämmelserna kvarstod. Utredningen förordar därför en enhetlig reglering, där bestämmelserna om gränsöverskridande och inhemska fusioner blir tillämpliga även för nationella fusioner. Utredningen anser inte att det finns anledning att göra någon skillnad mellan en inhemsk fusion i enlighet med direktivets definition och nationell fusion, dvs. en sammanläggning mellan två svenska värdepappersfonder där ingen av fonderna är notifierad i ett annat land. Både inhemska och nationella fusioner bör följa bestämmelserna för sammanläggning av svenska värdepappersfonder.
Utredningens ställningstagande medför att en sammanläggning av samtliga kategorier av svenska värdepappersfonder ska ske enligt tillämpliga bestämmelser om fusioner i UCITS IV-direktivet.
217
Fusioner SOU 2010:78
För gränsöverskridande fusioner krävs vissa särbestämmelser som följer av UCITS IV-direktivet och som bl.a. rör ansökan om gränsöverskridande fusion, komplettering av sådan ansökan, godkännande av en gränsöverskridande fusion och fusionens rättsverkningar. Utredningen föreslår att en bestämmelse införs i LIF där det framgår vilka av bestämmelserna om inhemska fusioner som ska gälla även för gränsöverskridande fusioner.
5.2.4 Fusionsvederlag
Utredningens förslag: Både vid gränsöverskridande och inhemska
fusioner ska fusionsvederlaget kunna bestå av andelar i den övertagande fonden eller fondföretaget samt, i de fall det krävs för fusionens genomförande, kontant ersättning på högst tio procent av andelarnas fondandelsvärde i den överlåtande fonden.
Förslaget genomförs genom ändring i 8 kap. 2 § LIF.
Skälen för förslaget:
Fusionsvederlag kallas den ersättning som andelsägarna i den överlåtande fonden får i samband med fusionen. Då det i dag saknas lagregler om fusionsvederlag har frågorna fått hanteras enligt den praxis som utvecklats och som innebär att fusionsvederlaget till andelsägarna i den överlåtande fonden endast får bestå av andelar i den övertagande värdepappersfonden.
UCITS IV-direktivet föreskriver att fusionsvederlaget kan bestå av andelar i det övertagande fondföretaget och i tillämpliga fall tillsammans med en kontant utbetalning på högst tio procent av de emitterade andelarnas fondandelsvärde.16 Ett av skälen härtill är att det vid fusioner med associationsrättsliga fonder kan hända att utbytet av andelar inte går jämnt upp. Därför måste det finnas möjlighet för det övertagande fondföretaget till en kontant utbetalning till andelsägarna i det överlåtande fondföretaget.
16 Artikel 2.1 p i och ii i direktiv 2009/65/EG.
218
Fusioner
Utredningens bedömning
Genomförandet av direktivet innebär att Sverige kommer att tillåta gränsöverskridande fusioner, t.ex. en fusion med en överlåtande värdepappersfond och ett övertagande fondföretag. Med hänsyn till vad direktivet föreskriver bör möjligheten till kontant ersättning för fondandelar vid gränsöverskridande fusioner även finnas i svensk lagstiftning.
Vid en inhemsk fusion mellan två värdepappersfonder uppstår inte detta problem eftersom det går att byta ut fondandelar i den överlåtande fonden till fondandelar i den övertagande fonden. Att i de fallen bli erbjuden kontant ersättning skulle kunna ses som en form av tvångsinlösen. Men det finns i dag vissa situationer där det även vid en inhemsk fusion kan bli nödvändigt med både utbyte av fondandelar och kontant ersättning. Det är när börshandlade fonder, s.k. ETF:er, ingår i fusionen (se närmare om ETF:er i avsnitt 3.5.1).
Utredningen anser därför att det både vid gränsöverskridande och inhemska fusioner ska finnas möjlighet att som fusionsvederlag erbjuda både fondandelar och kontant ersättning. Det bör således framgå av lagtexten att, i de fall det krävs för genomförandet av fusionen, ska fondandelsägarna i den överlåtande fonden, förutom fondandelar, kunna erbjudas kontant ersättning.
Den kontanta ersättningen enligt direktivet kan uppgå till högst tio procent av fondandelsvärdet av den överlåtande fonden. Enligt utredningens mening bör denna gräns även gälla för inhemska fusioner.
5.3 Ansökan om godkännande av fusion
5.3.1 Ansökan till Finansinspektionen
Utredningens förslag: Vid en inhemsk fusion ska ansökan om
fusion lämnas in till Finansinspektionen, som ska godkänna fusionen.
Om värdepappersfonden i en gränsöverskridande fusion är den överlåtande fonden ska ansökan om fusion lämnas till Finansinspektionen, som ger värdepappersfonden tillstånd att delta i fusionen.
Om inte en fullständig ansökan lämnats in vid en gränsöverskridande fusion ska Finansinspektionen inom tio arbetsdagar
219
Fusioner SOU 2010:78
från det att ansökan tagits emot begära att fondförvaltarna kompletterar ansökan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vilket språk de bifogade handlingarna till ansökan ska vara upprättade på vid en gränsöverskridande fusion.
Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 8 kap. 3 och 19 §§, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.
Skälen för förslaget: Enligt direktivet får sammanläggning av fondföretag ske först efter tillstånd av behörig myndighet i det överlåtande fondföretagets hemland.17 Om det överlåtande fondföretaget är en svensk värdepappersfond är det Finansinspektionen som ska godkänna sammanläggningen av fonderna och fondföretagen innan den genomförs. Motiveringen till att det är myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland som prövar frågan om tillstånd till fusionen är att direktivet vill ge tillfredsställande skydd åt de andelsägare som faktiskt byter fondföretag.18 Denna bestämmelse bör därför införas i LIF.
Om det i fusionen deltar fler överlåtande fondföretag som har sitt hemvist i olika hemländer krävs det godkännande av varje behörig myndighet i de överlåtande fondföretagens hemländer. En sådan procedur förutsätter ett nära samarbete mellan de behöriga myndigheterna med bl.a. informationsutbyte.19 För att skydda även andelsägarna i det övertagande fondföretaget ska den behöriga myndigheten i dess hemland få kopior av ansökan om fusion.
Vid en fusion med fler överlåtande fonder och fondföretag innebär det att flera behöriga myndigheter kommer att fatta beslut om fonden eller fondföretaget får delta i fusionen. I ett sådant fall kan Finansinspektionen inte ge tillstånd till fusionen, eftersom det är beroende av att behöriga myndigheterna i de andra överlåtande fondföretagens hemländer ger tillstånd till respektive fondföretag att delta i fusionen. Vid en gränsöverskridande fusion får Finansinspektionen endast ge värdepappersfonden tillstånd till att delta i fusionen.
En fusion kan ske genom att två fondföretag med hemvist i samma land fusioneras genom att bilda ett nytt fondföretag som ska ha hemvist i ett annat medlemsland.20 Till exempel kan två
17 Artikel 39.1 i direktiv 2009/65/EG. 18 Skäl 29 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 19 Skäl 29 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 20 Artikel 2.1 q ii i direktiv 2009/65/EG.
220
Fusioner
danska fonder genom kombination vilja starta en svensk värdepappersfond. I ett sådant fall blir det den behöriga myndigheten i Danmark som ska fatta beslut om fusionen. Eftersom fonden ska ha sitt hemvist i Sverige måste Finansinspektionen godkänna den nybildade fondens fondbestämmelser. Den överlåtande fonden måste i sin ansökan lämna in bl.a. den övertagande fondens informationsbroschyr som ska innehålla fondens fondbestämmelser.21 I exemplet innebär det att inspektionen måste ha godkänt den nybildade fondens fondbestämmelser innan ansökan om fusion kan lämnas in till den danska tillsynsmyndigheten.
Vid inhemsk fusion kommer det vara Finansinspektionen, såsom i dag, som ger tillstånd till fusionen.
Ansökan om fusion och övriga handlingar som ska ges in till Finansinspektionen
Vilka handlingar som ska bifogas ansökan om fusion anges i artikel 39.2 i UCITS IV-direktivet.
Till ansökan om fusion ska fogas en gemensam fusionsplan, vilken ska vara godkänd av de berörda fondförvaltarna eller fondförvaltare då fonderna har gemensam fondförvaltare. Om den övertagande fonden i fusionen är ett fondföretag ska fondförvaltaren av den svenska värdepappersfonden ge in aktuella versioner av fondföretagets faktablad och informationsbroschyr. Fondförvaltarna ska också ge in de intyg som respektive förvaringsinstitut för fonderna eller fondföretagen ska ha utfärdat och som beskrivs närmare i kapitel 5.3.5. Den granskningsrapport som en revisor ska upprätta ska bifogas ansökan. Slutligen ska sökanden även ge in den information som fondförvaltarna för de berörda fonderna och eventuellt fondföretaget avser lämna till andelsägarna.
Den information som bifogas en ansökan ska tillhandahållas på ett sätt som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna i både det överlåtande fondföretagets hemland och i det övertagande fondföretagets hemland att läsa den på det officiella språket eller ett av de officiella språken i länderna eller på ett språk som godkänns av de behöriga myndigheterna.22
Det bör införas en ny bestämmelse, 8 kap. 3 § LIF, som anger vilka handlingar som ska bifogas ansökan. Finansinspektionen bör i
21 Artikel 39.2 i direktiv 2009/65/EG. 22 Artikel 39.2 i direktiv 2009/65/EG.
221
Fusioner SOU 2010:78
sina föreskrifter ange vilket språk handlingarna som bifogas ansökan vid en gränsöverskridande fusion ska vara upprättade på. Föreskriftsrätten i 13 kap. LIF bör därför utvidgas till att omfatta även detta.
Inte fullständigt ifylld ansökan
Om en ansökan vid en gränsöverskridande fusion inte är fullständigt ifylld eller en handling som ska bifogas ansökan inte lämnats in ska Finansinspektionen inom tio arbetsdagar från det att ansökan tagits emot begära att fondförvaltarna kompletterar ansökan.23 Denna bestämmelse bör införas i lag och bara vara tillämplig vid gränsöverskridande fusioner.
Inspektionens frist om 20 dagar för att avgöra ärendet räknas från den dag då ansökan formellt är komplett, dvs. då ansökan är fullständigt ifylld och alla handlingar som ska inges är ingivna. (se avsnitt 5.3.7)
5.3.2 Information till andelsägare
Utredningens förslag: Både den överlåtande och den övertagan-
de fonden ska lämna information om fusionen till sina andelsägare. Endast de yttre ramarna för vad informationen till andelsägarna ska innehålla bör anges i lag.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i informationsbladet till andelsägarna, på vilket sätt informationen ska lämnas samt vad som ska bifogas informationen.
Information om fusion till andelsägare är sådan information som andelsägaren inte ska kunna avstå ifrån i enlighet med 4 kap. 12 § LIF.
Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 7 §, samt genom ändringar i 4 kap. 12 § och 13 kap. 1 § LIF.
23 Artikel 39.5 i direktiv 2009/65/EG.
222
Fusioner
Skälen för förslaget: Enligt UCITS IV-direktivet ska fondförvaltarna för de överlåtande och övertagande fonderna och fondföretagen lämna information om fusionen till sina respektive andelsägare. Vid fusion genom absorption kommer andelsägarna i den övertagande fonden att få ett informationsblad om fusionen. Om det i stället är fråga om en fusion genom kombination så finns det inga andelsägare i den övertagande fonden. I sådant fall kommer endast andelsägarna i de överlåtande fonderna att få ta del av ett informationsblad.
Informationen som lämnas till andelsägarna ska vara lämplig och rättvisande så att andelsägarna kan göra väl underbyggda bedömningar om förslagets effekter på sina investeringar.
Vilken information som ska lämnas till andelsägarna framgår av artikel 43.3 i UCITS IV-direktivet. Av informationen till andelsägarna ska framgå bakgrund och skälen till fusionen. Det ska även framgå vilka följder som fusionen kan få för andelsägarna, bl.a. i fråga om eventuella väsentliga skillnader i placeringsinriktning och strategi, kostnader, förväntade resultat, regelbunden rapportering, möjliga utspädningseffekter på förvaltningsresultaten. Då det är relevant ska det på en framträdande plats i informationen finnas en varning till investerarna att deras skattemässiga situation kan förändras till följd av fusionen. Av informationen ska det också framgå vilka särskilda rättigheter som andelsägarna har i samband med fusion, t.ex. rätten att begära att deras fondandelar inlöses utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet eller att andelarna kan bytas ut. Vidare ska informationen innehålla uppgift om sista dag då denna rättighet kan utövas samt om rätten att på begäran få ett exemplar av revisorns rapport. Slutligen ska relevanta uppgifter om förfarandet och det datum då fusionen ska träda i kraft framgå av informationen. Ett exemplar av den övertagande fondens eller det övertagande fondföretagets faktablad ska också bifogas.
Kommissionens direktiv 2010/44/EU innehåller fler detaljerade bestämmelser om vilka uppgifter som informationen ska innehålla.24Av artikel 5 i direktivet framgår bestämmelser om att en aktuell version av det övertagande fondföretagets faktablad ska tillhandahållas befintliga andelsägare i det överlåtandet fondföretaget. Artikeln föreskriver även att det övertagande fondföretagets faktablad ska tillhandahållas befintliga andelsägare i det övertagande fond-
24 Artikel 3–4 i kommissionens direktiv 2010/44/EU.
223
Fusioner SOU 2010:78
företaget om faktabladet har ändrats i samband med den föreslagna fusionen. Av artikel 7 i direktivet framgår även hur informationen ska lämnas till andelsägarna vid fusioner. Informationen kan lämnas antingen på papper eller via ett varaktigt medium. Om informationen ska lämnas genom ett varaktigt medium ska vissa villkor vara uppfyllda.
Information ska lämnas till andelsägarna först efter det att Finansinspektionen, eller den behöriga myndigheten i det EES-land där det överlåtande fondföretaget har sitt hemvist, har godkänt fusionen.25 Informationen ska lämnas minst 30 dagar före den sista dagen för att begära inlösen eller utbyte av fondandelar.
I kommissionens direktiv betonas att det är viktigt att även investerare som efterfrågar information eller köper fondandelar efter det datum då informationen till andelsägarna skickats ut men innan den dag då fusionen träder i kraft får information om fusionen och att de också får den övertagande fondens faktablad.26 Enligt utredningens uppfattning omfattar fondförvaltarens skyldighet att underrätta fondens andelsägare också en skyldighet för denne att informera de investerare som tillkommer i tiden efter inspektionens beslut och fram till dess ändringen träder i kraft.
Information till svenska andelsägare i fondföretag
Om det fusionerade fondföretaget är notifierat i ett annat EES-land ska informationen till andelsägarna i det landet lämnas på det officiella språket eller på ett språk som godkänns av detta lands myndigheter.27 Fondföretaget som lämnar informationen ska ansvara för att översättningen troget återger innehållet i originaltexten. Enligt förordningen (2004:75) om investeringsfonder får Finansinspektionen meddela föreskrifter om översättning till svenska språket av information som fondföretag och förvaltningsbolag lämnar i Sverige. Med stöd av detta bemyndigande kan inspektionen närmare föreskriva i sina föreskrifter vilket språk informationen till de svenska andelsägarna i de fusionerade fondföretagen ska översättas till.
25 Artikel 43.2 i direktiv 2009/65/EG. 26 Artikel 6 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. 27 Artikel 43.4 i direktiv 2009/65/EG.
224
Fusioner
Genomförande i svensk rätt
Utredningen föreslår att endast de yttre ramarna för vad informationen till andelsägarna ska innehålla anges i lag. Det är lämpligare att Finansinspektionen i sina föreskrifter närmare anger vilka uppgifter informationen till andelsägarna ska innehålla. Inspektionen bör vidare få föreskriva hur informationen ska lämnas till andelsägare samt vad som ska bifogas informationen. Inspektionen bör få ett uttryckligt bemyndigande för detta.
Förvaltarregistrerade fondandelar
Det är obligatoriskt för fondförvaltarna att lämna information om fusionen till andelsägarna.28 I de fall fondandelarna är förvaltarregistrerade ska förvaltaren skyndsamt lämna informationen vidare till fondandelsägaren eller den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe. Information om fusion av en fond är sådan information som andelsägaren inte ska ha möjlighet att avstå ifrån. Det förhållandet bör också framgå av 4 kap. 12 § LIF. Utredningen har även föreslagit att andelsägarna inte ska kunna avstå viss information som avser väsentliga förändringar av fonden, se närmare avsnitt 3.5.2.
5.3.3 Tillsynsmyndighetens bedömning av informationen till andelsägarna
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska vid en gränsöver-
skridande fusion omedelbart lämna över kopior på ansökningshandlingarna till den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland.
Vid en gränsöverskridande fusion med en överlåtande svensk värdepappersfond ska Finansinspektionen bedöma om det av informationen till andelsägarna i fonden framgår hur andelsägarna påverkas av fusionen. Inspektionen ska ha möjlighet att skriftligen begära att fondförvaltaren kompletterar sin information.
Vid en gränsöverskridande fusion med en övertagande svensk värdepappersfond ska Finansinspektionen få kopior på ansökan om fusionen av den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Om inspektionen bedömer att det av informationen till
28 Artikel 43.1 i direktiv 2009/65/EG.
225
Fusioner SOU 2010:78
andelsägarna inte framgår hur andelsägarna kommer att påverkas av fusionen kan inspektionen inom 15 arbetsdagar skriftligen begära att värdepappersfondens fondförvaltare kompletterar informationen. Inspektionen ska informera den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland om en sådan åtgärd. När inspektionen bedömer att informationen är tillfredställande ska inspektionen underrätta hemlandsmyndigheten om det. Det ska ske inom 20 arbetsdagar från det inspektionen fått kompletteringen.
Förslagen genomförs genom införande av tre nya paragrafer i LIF, 8 kap. 20–22 §§.
Skälen för förslaget:
Direktivets bestämmelser om överlämnande av kopior av handlingarna till annan myndighet
När fullständig ansökan lämnats in ska den behöriga myndigheten för det överlåtande fondföretaget omedelbart översända kopior av ansökningshandlingarna till den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland.29
Utredningens bedömning
Vid en gränsöverskridande fusion ska Finansinspektionen göra en formell prövning av ansökan och de ingivna handlingarna. Samma dag som fullständiga ansökningshandlingar lämnats in ska inspektionen lämna över kopior av handlingarna till den behöriga myndigheten i det andra EES-landet.
Vid fusion genom absorption kommer andelsägarna i det övertagande fonden att få ett informationsblad om fusionen. När det är fråga om en fusion genom kombination så finns det inga andelsägare i den övertagande fonden. Då är det endast andelsägarna i de överlåtande fonderna som kommer att få ta del av informationsbladet. Det innebär att det vid en gränsöverskridande fusion genom kombination inte finns något informationsblad att granska för den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland. Även i sådana fall bör kopior av ansökningshandlingar översändas
29 Artikel 39.3 i direktiv 2009/65/EG.
226
Fusioner
till den behöriga myndigheten för att myndigheten ska få kännedom om den planerade fusionen.
Direktivets bestämmelser om myndighetens granskning av informationen till andelsägarna
Bestämmelserna om tillsynsmyndighetens granskning av informationen till andelsägarna framgår av artikel 39.3. Tillsynsmyndigheterna ska bl.a. bedöma på vilket sätt den föreslagna fusionen kan komma att påverka andelsägarna i fondföretagen. Detta krävs för att myndigheterna ska kunna bedöma om lämplig information kommer att lämnas till andelsägarna. Om tillsynsmyndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland anser det nödvändigt kan den skriftligen kräva att informationen till andelsägarna i det överlåtande fondföretaget ska förtydligas.
Om den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland anser det nödvändigt kan myndigheten skriftligen kräva att det övertagande fondföretaget kompletterar den information som ska lämnas till dessa andelsägare. En sådan begäran ska skickas inom 15 arbetsdagar efter det att den behöriga myndigheten mottagit kopior av ansökningshandlingarna. I sådana fall ska den behöriga myndigheten underrätta den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland om att myndigheten har invändningar. Den behöriga myndigheten ska inom 20 arbetsdagar efter det att den fått den ändrade informationen, underrätta den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland om myndigheten anser att informationen till andelsägarna är tillfredställande.
Utredningens bedömning avseende inhemska fusioner
Finansinspektionen ska bedöma om det av den information som ska skickas ut till andelsägarna i den överlåtande fonden och i den övertagande fonden klart framgår hur den föreslagna fusionen kommer att påverka andelsägarna. Om inspektionen bedömer att informationen är otillräcklig kan inspektionen begära att fondförvaltaren kompletterar informationen så att det klart framgår av informationen hur andelsägarna kommer att påverkas av fusionen. Att en svensk myndighet kan begära komplettering och förtydligande
227
Fusioner SOU 2010:78
av en handling gäller redan i dag för myndigheters arbete med ärenden. Det behöver därför inte införas någon ny lagbestämmelse avseende eventuell begäran om förtydligande av informationen till andelsägarna i LIF.
Utredningens bedömning avseende gränsöverskridande fusioner där en värdepappersfond är den överlåtande fonden
Finansinspektionen ska bedöma om informationen till andelsägarna i den överlåtande fonden beskriver effekterna av fusionen för andelsägarna. Om inspektionen anser att information bör ändras har inspektionen möjlighet att begära att fondförvaltaren kompletterar informationen. Utredningen tolkar direktivet så att inspektionen inte ska bedöma den information som ska ges till andelsägarna i det övertagande fondföretaget. Det är tillsynsmyndigheten i fondföretagets hemland som ska göra den bedömningen. Detta medför att denna myndighet inte heller kommer att bedöma informationen till andelsägarna i värdepappersfonden.
Den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland kommer att bedöma informationen till andelsägarna i det övertagande fondföretaget och kan inom 15 arbetsdagar från det att myndigheten fick kopiorna av ansökan skriftligen kräva att det övertagande fondföretaget kompletterar den information som ska lämnas till andelsägarna. Myndigheten ska samtidigt underrätta Finansinspektionen om att den har invändningar mot fondföretagets information till andelsägarna. Det är viktigt att inspektionen får denna information i och med att det är inspektionen som ska ge tillstånd till att värdepappersfonden får delta i fusionen.
Därefter ska den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland till Finansinspektionen, inom 20 arbetsdagar från det myndigheten fått kompletteringen, uttala sig om den kompletterande informationen till andelsägarna i det övertagande företaget är tillfredsställande.
Med hänsyn till att inspektionen ska avgöra ärendet inom 20 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan lämnats in går tidsfristerna som anges i direktivet inte ihop. Om tillsynsmyndigheten i det övertagande fondföretaget den femtonde arbetsdagen från det att den fått handlingarna begär att ett fondföretag ska ändra sin information kommer inspektionen inte kunna räkna med att inom tidsfristen få en underrättelse av tillsynsmyndigheten i det
228
Fusioner
andra landet att denne bedömer att informationen är tillräckligt informativ. Utredningen kan här bara konstatera att bestämmelserna i direktivet i detta avseende inte tycks koordinerade.
Utredningens bedömning avseende gränsöverskridande fusioner där en värdepappersfond är den övertagande fonden
Om det i en gränsöverskridande fusion genom absorption är en svensk värdepappersfond som är den övertagande fonden kommer Finansinspektionen att få kopior av ansökningshandlingarna från den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland. Inspektionen kan skriftligen kräva att informationen till andelsägarna i fonden ändras om inspektionen bedömer att informationen är bristfällig. En sådan skriftlig begäran ska inspektionen skicka till fondförvaltaren inom 15 arbetsdagar från den dag inspektionen mottog kopiorna av ansökningshandlingarna. Inspektionen ska därefter direkt informera den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland om inspektionen anser att informationen är bristfällig. När inspektionen underrättats om den ändrade informationen ska inspektionen inom 20 dagar uttala sig om den är tillfredsställande.
Genomförande i svensk rätt
Det bör framgå av LIF vilken bedömning Finansinspektionen ska göra av fondförvaltarnas information till andelsägarna. Det bör även framgå att inspektionen vid gränsöverskridande fusioner skriftligen kan begära att fondförvaltarna för den överlåtande värdepappersfonden ska komplettera informationen om inspektionen bedömer att den är bristfällig.
Av lagen ska också framgå att inspektionen vid en gränsöverskridande fusion omedelbart ska lämna över kopior av ansökningshandlingarna till den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland.
Om det är en övertagande värdepappersfond i fusionen kommer inspektionen att få kopior på ansökningshandlingarna från en myndighet i ett annat EES-land. Det ska framgå av lagen att inspektionen i ett sådant fall ska bedöma om informationsbladet är informativt. Inspektionen ska ha möjlighet att inom 15 arbetsdagar från det att inspektionen fått kopiorna begära att fondförvaltaren skriftligen
229
Fusioner SOU 2010:78
kompletterar informationen. Det ska av lagen också framgå att inspektionen har en skyldighet att hålla den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland underrättad om att inspektionen skriftligen begärt komplettering av informationen samt inspektionens bedömning av den ändrade informationen.
5.3.4 Fusionsplan
Utredningens förslag: Fondbolagen eller förvaltningsbolagen
som förvaltar de värdepappersfonder och fondföretag som avses fusionera ska upprätta en gemensam fusionsplan.
Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om
1. typ av fusion,
2. de fonder eller fondföretag som ingår i fusionen,
3. bakgrund och skäl till fusionen,
4. fusionens förväntade följder för andelsägarna,
5. de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder
den dag beräkning av utbytesförhållandet ska ske,
6. den metod som ska användas för beräkning av utbytesför-
hållandet,
7. den dag då fusionen ska träda i kraft, och
8. hur överföring av tillgångar och utbyte av andelar ska ske. Vid fusion genom kombination ska fusionsplanen även innehålla den nybildade övertagande fondens eller fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 4 §.
Skälen för förslaget: En gemensam fusionsplan ska upprättas av fondförvaltarna av värdepappersfonderna och fondföretagen. I artikel 40 i UCITS IV-direktivet anges vilket innehåll planen ska ha. Den ska innehålla uppgifter om vilken typ av fusion som ska genomföras och ange vilka de berörda fonderna eller fondföretagen är. I planen ska anges bakgrund och skäl till den föreslagna fusionen samt de förväntade följderna av fusionen för andelsägarna i både den överlåtande och den övertagande fonden eller fondföretaget. I planen ska vidare anges de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder den dag beräkning av utbytesförhållandet i fusionen ska ske.
230
Fusioner
Även metoden för beräkning av utbytesförhållandet ska anges i planen. Slutligen ska det datum anges då fusionen planeras att träda i kraft samt hur överföring av tillgångar och utbyte av andelar ska ske. Med överföring av tillgångar och utbyte av andelar avses att värdepapper överförs från en depå till en annan och att andelar i den fusionerade fonden byts till andelar i den nybildade fonden. Om fusionen är en s.k. kombination ska fusionsplanen också innehålla den nybildade övertagande fondens eller fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning.
De behöriga myndigheterna i EES-länderna får inte kräva att ytterligare uppgifter ska tas in i fusionsplanen.30 Däremot kan fondförvaltarna för de överlåtande och övertagande fonderna eller fondföretagen komma överens om att ta in ytterligare uppgifter i fusionsplanen.31
Utredningen föreslår att det av lag framgår vad fusionsplanen ska innehålla.
5.3.5 Förvaringsinstitutets granskning av fusionsplanen
Utredningens förslag: Respektive förvaringsinstitut för de över-
låtande och övertagande fonderna eller fondföretagen ska för varje fond eller fondföretag intyga att vissa uppgifter i fusionsplanen överensstämmer med LIF, fondbestämmelser och fondföretagets bolagsordning.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 6 §.
Skälen för förslaget
Direktivets bestämmelser
För att säkerställa en tredjepartskontroll av fusioner föreskriver UCITS IV-direktivet att förvaringsinstituten för vart och ett av fondföretagen ska kontrollera att den gemensamma fusionsplanen överensstämmer med de relevanta bestämmelserna i direktivet och med fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning.32 I arti-
30 Artikel 40.1 i direktiv 2009/65/EG. 31 Artikel 40.2 i direktiv 2009/65/EG. 32 Skäl 31 i ingressen till direktiv 2009/65/EG.
231
Fusioner SOU 2010:78
kel 41 i direktivet föreskrivs att förvaringsinstituten för de båda fusionerade fondföretagen ska kontrollera att vissa uppgifter i fusionsplanen överensstämmer med kraven i direktivet och med fondföretagens fondbestämmelser eller bolagsordningar.
Av artikel 39.2 c framgår att förklaringar av det överlåtande och det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut ska bifogas ansökan om fusion.
Utredningens bedömning och förslag
Utredningen föreslår att det i lag ska framgå att respektive förvaringsinstitut ska upprätta ett intyg för varje fond eller fondföretag. I intyget ska förvaringsinstitutet bekräfta att uppgifterna i fusionsplanen överensstämmer med kraven i LIF, fondbestämmelser eller eventuell bolagsordning. Intyget ska bifogas ansökan om fusionen.
De uppgifter som ska intygas är:
1. typen av fusion som ska genomföras,
2. vilka fonder eller fondföretag som ingår i fusionen,
3. den dag då fusionen ska träda i kraft, och
4. hur överföring av tillgångar och utbyte av andelar ska ske.
Många fusioner där värdepappersfonder ingår kommer att ske genom att ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag lägger samman fonder eller fondföretag som bolaget förvaltar. I de flesta fall har fondförvaltaren ett och samma förvaringsinstitut för sina fonder. I sådana fall kommer endast ett intyg för de båda fusionerande fonderna att ges in till Finansinspektionen.
5.3.6 Granskningsrapport från revisor
Utredningens förslag: En revisor ska granska
1. de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder
den dag beräkning av utbytesförhållandet ska ske,
2. hur den kontanta betalningen per andel har beräknats, och
3. den metod som ska användas för beräkning av utbytesför-
hållandet. Efter att fusionen har trätt i kraft ska revisorn ge in uppgifter om det faktiska utbytesförhållandet som tillämpats.
232
Fusioner
Granskningsrapporten kan upprättas av en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Revisorn i antingen de överlåtande eller övertagande fonderna eller fondföretagen kan utföra granskningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilket språk granskningsrapporten ska översättas till.
Andelsägarna ska på begäran kostnadsfritt få översänt ett exemplar av rapporten.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 8 §.
Skälen för förslaget:
Direktivets bestämmelser
För att säkerställa en kontroll av en tredje part av fusionen föreskriver direktivet att lagen i det överlåtande fondföretagets hemland ska ge antingen ett förvaringsinstitut eller en oberoende revisor i uppdrag att upprätta en rapport för de fondföretag som berörs av fusionen med granskning av
1. de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder
den dag beräkning av utbytesförhållandet ska ske,
2. hur den kontanta betalningen per andel har beräknats, och
3. den metod som ska användas för beräkning av utbytesförhål-
landet samt även det faktiska utbytesförhållandet som fastställts vid tidpunkten för beräkning av detta.33
För att begränsa kostnaderna vid gränsöverskridande fusioner bör det vara möjligt att upprätta en enda rapport för alla berörda fondföretag.34
En revisor i antingen det överlåtande fondföretaget eller i det övertagande fondföretaget kan utses att upprätta granskningsrapporten.35
Andelsägarna i de fusionerade fondföretagen och de behöriga myndigheterna i de fusionerade fondföretagens hemländer ska på
33 Skäl 31 och artikel 42.1 i direktiv 2009/65/EG. 34 Skäl 31 till direktiv 2009/65/EG. 35 Artikel 42.2 i direktiv 2009/65/EG.
233
Fusioner SOU 2010:78
begäran kostnadsfritt få översänt ett exemplar av revisorns eller förvaringsinstitutets rapport.36
Utredningens bedömning och förslag
Utredningen tolkar direktivets bestämmelse så att medlemsstaten kan välja om ett förvaringsinstitutet eller en oberoende revisor ska granska de i artikeln nämnda uppgifterna och upprätta en granskningsrapport.37 Utredningen förordar att det ska vara en oberoende revisor som upprättar rapporten. Att låta en revisor se över uppgifter inför en fusion överensstämmer med förfarandet vid fusion i aktiebolag och lämpar sig således väl för svenska förhållanden.
Att en oberoende revisor ska granska vissa punkter i fusionsplanen innebär att Finansinspektionen inte längre ska behöva granska dessa punkter i fusionsplanen.
Av direktivet framgår att granskningen ska ske bl.a. av det faktiska utbytesförhållandet vid tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet. Utredningen kan här konstatera att det faktiska utbytesförhållandet kan fastställas först då fusionen verkställts. Enligt utredningens mening ska bestämmelserna om granskningsrapporten i direktivet tolkas på det sättet att en granskningsrapport ska ges in till Finansinspektionen innan inspektionen fattar beslut om fusionen. Granskningsrapporten kommer då inte innehålla uppgifter om det faktiska utbytesförhållandet, eftersom det inte går att fastställa förrän vid tidpunkten för fusionens ikraftträdande. Det är emellertid viktigt att granskningsrapporten ges in före inspektionens beslut så att rapporten kan bli en del av inspektionens beslutsunderlag. Efter fusionens ikraftträdande ska revisorn ge in uppgifterna om det faktiska utbytesförhållandet till inspektionen.
Enligt 23 kap. 12 § ABL ska en revisor som ska granska en fusionsplan vid fusion mellan två aktiebolag vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Enligt utredningens mening är det lämpligt att ha motsvarande krav på den revisor som ska granska fusionsplanen. Det bör därför vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag som upprättar rapporten.
Det framgår av direktivet att någon av revisorerna i den överlåtande eller övertagande fonden eller fondföretaget ska kunna utses
36 Artikel 42.3 i direktiv 2009/65/EG. 37 Artikel 42.1 i direktiv 2009/65/EG.
234
Fusioner
att upprätta granskningsrapporten. Utredningen uppfattar direktivets bestämmelse på så sätt att en revisor i antingen den överlåtande eller den övertagande fonden kan upprätta granskningsrapporten. Sverige har i denna fråga ingen möjlighet att besluta att det ska vara revisorn i den överlåtande fonden som ska upprätta granskningsrapporten. Även om det är revisorn i det övertagande fondföretaget som upprättar granskningsrapporten ska den inges till Finansinspektionen.
För att inspektionen ska kunna bedöma rapporten är det viktigt att rapporten är översatt till ett språk som gör att inspektionen lätt kan tillgodogöra sig rapporten. Inspektionen bör lämpligen i sina föreskrifter närmare föreskriva vilket språk granskningsrapporten ska vara översatt till. Föreskriftsrätten i 13 kap. LIF bör därför utvidgas till att omfatta vilket språk granskningsrapporten ska vara översatt till.
Andelsägarna, Finansinspektionen och eventuellt den behöriga myndigheten i det fusionerade fondföretagets hemland ska på begäran kostnadsfritt få översänt ett exemplar av rapporten.
Direktivets bestämmelser om en granskningsrapport bör införas i LIF. Inspektionen kan redan i dag begära in de handlingar den vill ha av de fonder och fondföretag som är verksamma i Sverige (10 kap. 3 § LIF). Det behöver av lagbestämmelsen endast framgå att andelsägarna ska på begäran få ett exemplar av rapporten.
5.3.7 Godkännande av fusion
Utredningens förslag: Vid inhemsk fusion ska Finansinspek-
tionen godkänna en fusion mellan värdepappersfonder om
1. fusionen uppfyller de krav som anges i 8 kap. 3, 4, 6 och
8 §§ LIF,
2. den övertagande fonden är anmäld enligt 2 kap. 15 b § LIF i
de länder där den överlåtande fonden marknadsför fondandelar, och
3. Finansinspektionen bedömer att informationen till andelsägarna är tillfredsställande. Vid en gränsöverskridande fusion ska Finansinspektionen ge tillstånd till att den överlåtande värdepappersfonden får delta i en fusion om
235
Fusioner SOU 2010:78
4. fusionen uppfyller de krav som anges i 8 kap. 4, 6, 8 och
5. Finansinspektionen och behörig myndighet i övertagande fondföretags hemland bedömer att informationen till andelsägarna är tillfredsställande, och
3. a) den övertagande fonden är anmäld enligt 2 kap. 15 b §
LIF i de länder där den överlåtande fonden marknadsför fondandelar, eller
b) det övertagande fondföretaget har anmält till behörig myndighet i sitt hemland att företaget vill marknadsföra andelar i företaget i Sverige och i de övriga länder inom EES där den överlåtande värdepappersfonden marknadsför andelar. Finansinspektionen ska senast 20 dagar efter att fullständiga ansökningshandlingar kommit in meddela sökanden sitt beslut.
Finansinspektionen ska också underrätta behörig myndighet i det övertagande fondföretagets hemland om sitt beslut.
Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 8 kap. 9 och 23 §§.
Skälen för förslaget: Av artikel 39.4 i UCITS IV-direktivet framgår när godkännande till den föreslagna fusionen ska ges. De nya bestämmelserna om godkännande av fusion och godkännande att få delta i en gränsöverskridande fusion för värdepappersfonder innebär att Finansinspektionens prövning inte blir lika materiellt ingående som i dag.
En första förutsättning för att få delta i en gränsöverskridande fusion är att de krav som ställs upp i 8 kap. LIF är uppfyllda. Fondförvaltaren ska bl.a. ha gett in en fusionsplan, intyg från förvaringsinstitut, den övertagande fondens fondbestämmelser eller bolagsordning samt en granskningsrapport av en revisor.
För det andra krävs att den övertagande fonden, i enlighet med den av utredningen nu föreslagna 2 kap. 15 b § LIF, eller fondföretaget är anmäld för marknadsföring av andelar i samtliga de EESländer där den överlåtande värdepappersfonden har sitt hemvist eller marknadsför fondandelar. När t.ex. två värdepappersfonder ska fusioneras och den överlåtande fonden är notifierad i Tyskland krävs att den övertagande fonden anmäls för notifiering i Tyskland. Är den övertagande fonden redan notifierad i Tyskland krävs ingen ytterligare notifiering där. Anmälan om marknadsföring i annat EES-
236
Fusioner
land ska ha skett vid den tidpunkt då Finansinspektionen prövar fusionsansökan.
Slutligen krävs att Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland bedömt att informationen till andelsägarna är tillfredsställande. Den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland har 15 arbetsdagar på sig, från det att myndigheten fick kopiorna på ansökningshandlingarna, att bedöma om den anser att informationen är tillräcklig. Anser myndigheten att informationen är otillräcklig ska den begära komplettering samt underrätta inspektionen om att ändring begärts. Efter det att myndigheten fått den ändrade informationen har myndigheten 20 arbetsdagar på sig att meddela inspektionen om den anser att informationen är tillfredställande.
Finansinspektionen ska inom 20 arbetsdagar efter att en fullständig ansökan getts in underrätta fondförvaltaren för den överlåtande fonden om fusionen har godkänts eller inte.38 Ansökan är att anse som fullständig då alla handlingar som ska ges in till inspektionen är ingivna och att alla erforderliga uppgifter finns i ansökan så att inspektionen kan fatta beslut i ärendet. Inspektionen ska också underrätta behörig myndighet i det övertagande fondföretagets hemland om sitt beslut.
Vid en inhemsk fusion ska Finansinspektionen besluta om att godkänna fusionen. För att enhetliga bestämmelser ska gälla för både inhemska och gränsöverskridande fusioner ska inspektionen meddela beslut inom 20 arbetsdagar efter det att en fullständig ansökan lämnats in.
De kriterier som ska vara uppfyllda för godkännande av inhemska fusioner av värdepappersfonder är i stort desamma som för gränsöverskridande fusioner. Godkännandet ska ges om de krav som ställs upp i 8 kap. LIF är uppfyllda. Fondförvaltaren ska bl.a. ha lämnat in fusionsplan, intyg från förvaringsinstitutet samt revisorns granskningsrapport. Därutöver krävs att den övertagande fonden, i enlighet med den av utredningen nu föreslagna 2 kap. 15 b § LIF, är anmäld för marknadsföring av andelar i samtliga de EES-länder där den överlåtande värdepappersfonden marknadsför fondandelar efter anmälan enligt nu föreslagna 2 kap. 15 b § LIF. Slutligen krävs att inspektionen bedömer att informationen till andelsägarna är tillfredsställande.
38 Artikel 39.5 i direktiv 2009/65/EG.
237
Fusioner SOU 2010:78
Vid en inhemsk fusion genom kombination krävs att Finansinspektionen, förutom att pröva fusionsansökan, även tar ställning till den nybildade fondens fondbestämmelser. Enligt utredningens uppfattning bör ansökan om fusion då också innehålla en ansökan om godkännande av fondbestämmelser. Först då inspektionen godkänt fondbestämmelserna kan inspektionen ta ställning till ansökan om fusion.
5.4 Andelsägarnas rätt att lösa in eller byta ut sina fondandelar
Utredningens förslag: Andelsägarna i de fusionerade fonderna
ska ha rätt att få sina andelar inlösta utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Om det är möjligt ska andelsägarna även ha rätt att byta ut sina fondandelar mot andelar i en annan värdepappersfond eller ett annat fondföretag med liknande placeringsinriktning som den befintliga fonden och förvaltas, direkt eller genom uppdrag, av samma fondbolag eller förvaltningsbolag som den befintliga fonden eller av en fondförvaltare som direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som det fondbolag eller förvaltningsbolag som förvaltar den befintliga fonden.
Andelsägarna ska ha rätt att lösa in eller byta ut andelar i minst 30 dagar. Tidsfristen ska börja löpa när fondförvaltaren lämnat informationen om fusionen till andelsägarna och ska upphöra fem arbetsdagar före dagen för beräkning av utbytesförhållandet.
Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 10 §.
Skälen för förslaget:
Direktivets bestämmelser
Enligt artikel 45.1 i UCITS IV-direktivet har andelsägarna i de båda fusionerade fondföretagen rätt att begära att deras andelar ska inlösas eller, om det är möjligt, bytas ut mot andelar i ett annat fondföretag som har liknande placeringsinriktning som det befintliga fondföretaget och som förvaltas av samma förvaltningsbolag
238
Fusioner
eller av ett annat bolag till vilket förvaltningsbolaget är kopplat via gemensam företagsledning eller ägarkontroll eller genom en betydande direkt eller indirekt ägarandel. Andelsägarna ska alltid ha minst 30 dagar på sig att lösa in eller byta ut sina andelar.39 Tidsfristen räknas från den dag informationen till andelsägarna lämnas och upphör senast fem arbetsdagar före den dag då beräkningen av utbytesförhållandet genomförs.40
Av artikel 45.1 i UCITS IV-direktivet framgår att fondföretaget inte får ta ut andra avgifter vid inlösen än vad som motsvarar avvecklingskostnaderna.
Utredningens förslag
Andelsägarna ska vid en fusion ha rätt att få lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Under vissa förutsättningar ska andelsägarna även ha rätt att få byta ut sina fondandelar. Vid utbyte av fondandelar kommer andelsägaren först att få lösa in sina fondandelar för att sedan byta till nya fondandelar i en annan fond. Väljer andelsägaren att få byta sina fondandelar får ingen köpavgift tas ut vid bytet till de nya andelarna.
Byte av andelar kan endast ske mot andelar i en annan värdepappersfond eller ett annat fondföretag med liknande placeringsinriktning som den befintliga fonden och som förvaltas, direkt eller genom uppdrag, av samma fondbolag eller förvaltningsbolag som den befintliga fonden eller av en fondförvaltare som direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som det fondbolag eller förvaltningsbolag som förvaltar den befintliga fonden.
I Sverige tillämpas i dag inte möjligheten att byta ut andelar vid en fusion. UCITS IV-direktivet föreskriver att medlemsstaterna i sin lagstiftning ska ge andelsägarna möjlighet till utbyte av andelar. Med hänsyn härtill bör Sverige införa möjlighet till utbyte av fondandelar såvitt avser gränsöverskridande fusioner. En möjlighet till utbyte av fondandelar i stället för att bara kunna lösa in fondandelar får enligt utredningen anses som positivt för andelsägarna. En sådan möjlighet bör även erbjudas andelsägare i en inhemsk fusion.
39 Artikel 43.2 i direktiv 2009/65/EG. 40 Artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG.
239
Fusioner SOU 2010:78
Vid inlösen av andelar får fondförvaltaren inte ta ut någon annan avgift av andelsägarna än de som behöver tas ut för att täcka avvecklingskostnaderna. Med avvecklingskostnader avses kostnader som följer direkt av att fonden måste avyttra värdepapper som t.ex. notakostnader.
De nämnda bestämmelserna i UCITS IV-direktivet om inlösen av fondandelar och utbyte av fondandelar ska införas i LIF. Det ska av lagbestämmelsen framgå under vilken tidsperiod andelsägarna har möjlighet till att lösa in fondandelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet, samt byta ut fondandelarna.
5.5 Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar
Utredningens förslag: Finansinspektionen får, efter ansökan av
fondförvaltaren eller i annat fall, besluta att fondförvaltaren vid fusion senarelägger försäljning och inlösen av fondandelar, om det är motiverat med hänsyn till andelsägarnas intressen.
Om fondandelar marknadsförs i annat EES-land ska Finansinspektionen meddela sitt beslut till de behöriga myndigheterna i de länder där fondandelar marknadsförs. Fondförvaltaren ska underrätta andelsägarna om inspektionens beslut om senareläggningen.
Fondförvaltaren ska, sedan orsakerna till senareläggningen har upphört, anmäla detta till Finansinspektionen.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 11 §.
Skälen för förslaget:
Direktivets bestämmelser
Av artikel 45.2 i UCITS IV-direktivet framgår att medlemsstaterna får tillåta att den behöriga myndigheten vid fusioner kan kräva eller medge att teckning eller inlösen av andelar tillfälligt avbryts om ett sådant avbrott är motiverat av hänsyn till skyddet för andelsägarna. Av artikeln framgår att denna bestämmelse inte ska påverka bestämmelsen om andelsägarnas rätt till utbyte av andelar eller inlösen
240
Fusioner
av andelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.
Utredningens förslag
Utredningen föreslår i avsnitt 7.3 i betänkandet att bestämmelsen i 4 kap. 13 § första stycket sista meningen LIF ska tas bort och att nya bestämmelser ska införas genom 4 kap. 13 a och 13 b §§ LIF. De föreslagna bestämmelserna innebär att ett fondbolag eller förvaltningsbolag får, i undantagsfall när omständigheterna så kräver, och då uppskovet är motiverat med hänsyn till andelsägarnas intresse, under viss tid senarelägga försäljning och inlösen av andelar. Den nya bestämmelsen ger även Finansinspektionen möjlighet att besluta att en fond under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar, om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse.
En fusion är oftast inte ett sådant undantagsfall som avses i den föreslagna 4 kap. 13 a § LIF och som motiverar en senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar. Det kan ändå uppstå situationer där det kan finnas anledning för Finansinspektionen att medge eller kräva senareläggande av försäljning och inlösen av fondandelar med anledning av en fusion. Med hänsyn till att den föreslagna 4 kap. 13 a och 13 b §§ LIF inte täcker den situation som regleras i artikel 45.2 föreslår utredningen att en särskild bestämmelse införs om detta i 8 kap. 11 § LIF.
Utredningens förslag innebär att fondförvaltaren tar emot kundernas order men de verkställs först vid en senare tidpunkt. Kriteriet för senareläggandet är att det är motiverat av hänsyn till skyddet av andelsägarna. Det är Finansinspektionen som ska fatta beslut om att medge att fondens fondförvaltare senarelägger försäljning eller inlösen av fondandelar. Fondförvaltaren måste då inge en ansökan till inspektionen om att få senarelägga försäljning eller inlösen av fondandelar.
Finansinspektionen ska också ha möjlighet att besluta att en värdepappersfond som är på väg att fusionera tillfälligt ska senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar om det är motiverat med hänsyn till skyddet av andelsägarna.
Ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar värdepappersfonden kan ha anmält till Finansinspektionen att bolaget vill marknadsföra andelar i annat EES-land. Med hänsyn till att inspektionen ska fatta beslut angående fondförvaltarens ansökan om
241
Fusioner SOU 2010:78
att senarelägga försäljning eller inlösen av fondandelar ska inspektionen meddela de behöriga myndigheterna i de länder där fondandelar marknadsförs om sitt beslut.
Fondförvaltaren ska underrätta andelsägarna om Finansinspektionens beslut om senareläggandet.
Fondförvaltaren ska, sedan orsakerna till senareläggningen har upphört, anmäla detta till Finansinspektionen.
Möjligheten att senarelägga försäljning och inlösen av andelar ska inte påverka andelsägarnas rätt att begära utbyte av andelar eller inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.
Däremot innebär bestämmelsen en avvikelse från huvudregeln om rätten till omedelbar inlösen av andelar. Om andelsägaren under den angivna 30 dagars perioden begär att få lösa in sin fondandel och fonden vid den tidpunkten har tillfälligt senarelagt inlösen av andel kommer andelsägarens begäran att behandlas när fonden öppnas igen. Denna rätt till inlösen kvarstår även om 30 dagars perioden gått till ända när fonden öppnar.
5.6 Undantag från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska för den över-
tagande värdepappersfonden vid fusioner få tillåta avvikelse från de villkor som anges i 5 kap. 6–8, 11, 14, 16, 21 eller 22 §§ LIF eller från fondbestämmelserna under högst sex månader från det att fusionen träder i kraft.
Förslaget genomförs genom ändring i 5 kap. 24 § LIF.
Skälen för förslaget: Artikel 39.6 UCITS IV-direktivet föreskriver att medlemsstaterna får, i enlighet med artikel 57.1 andra stycket, medge undantag från artiklarna 52–55 för övertagande fondföretag.
Artikel 57.1 andra stycket i direktivet motsvarar 5 kap. 24 § LIF. Enligt denna paragraf får Finansinspektionen besluta att avvikelse får ske från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF under sex månader från det att verksamheten påbörjats. Detta under förutsättning att fonden har en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placerings-
242
Fusioner
inriktning enligt fondbestämmelserna.41 Bakgrunden till denna bestämmelse är att det kan vara svårt för nystartade fonder att hålla sig inom de begränsningsregler som räknas upp i 5 kap. 24 § LIF och samtidigt fatta vettiga och ekonomiskt riktiga investeringsbeslut. Det finns därför praktiska skäl att tillåta tillfälliga avvikelser.
Bestämmelsen i 5 kap. 24 § LIF blir direkt tillämplig i den situationen då två fonder tas över av en nybildad fond, s.k. kombination. Finansinspektionen får i sådant fall besluta att undantag får ske från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF under sex månader från det verksamheten påbörjas i den nya fusionerade fonden.
Utredningen anser att det är motiverat att Finansinspektionen, även när det gäller befintliga fonder som fusioneras, ska kunna bevilja undantag från placeringsbegränsningarna i 5 kap. eller från fondbestämmelserna. Liksom när det gäller nystartade fonder gäller detta under förutsättning att fonden har en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna. Vidare krävs att undantaget kan motiveras av hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse.
Utredningen har i avsnitt 3.6 föreslagit att ett nytt andra stycke införs i 5 kap. 24 § LIF, där det framgår att Finansinspektionen får för en värdepappersfond, i samband med att inspektionen godkänner ändringar av fondbestämmelser, tillåta avvikelse från de villkor som anges i 5 kap. 6–8, 11, 14, 16, 21 eller 22 §§ LIF eller från fondbestämmelserna under högst sex månader från det att ändringarna av fondbestämmelserna börjar tillämpas.
Utredningen föreslår att det i den föreslagna bestämmelsen i 5 kap. 24 § LIF tilläggs att avvikelse från begränsningsreglerna i bestämmelsen eller från fondbestämmelserna kan medges för den övertagande fonden vid fusion. Det ska även framgå av bestämmelsen att avvikelsen ska kunna medges under sex månader från det att fusionen trätt i kraft.
243
Fusioner SOU 2010:78
5.7 Administrativa kostnader
Utredningens förslag: Administrativa kostnader som uppkom-
mer i samband med förberedandet och genomförandet av en fusion ska inte belasta de fonder som ingår i fusionen eller fondernas andelsägare.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 12 §.
Skälen för förslaget: Av artikel 46 i UCITS IV-direktivet framgår att inga administrativa kostnader eller konsultarvoden i samband med förberedandet och genomförandet av en fusion ska belasta de fonder som ingår i fusionen eller fondernas andelsägare.
Fondbolagen kan i dag endast täcka kostnader för konsulter m.m. genom uttag av förvaltningsavgift. Andelsägarna får härigenom visserligen vara med och betala dessa kostnader men endast indirekt genom förvaltningsavgiften. Fördelen med denna ordning är bl.a. att det tydligt framgår för andelsägaren vilka kostnader som är förknippade med fondsparandet. Om ett fondbolag höjer förvaltningsavgiften i en fond krävs enligt Finansinspektionens praxis att andelsägarna också underrättas om det. Enligt utredningens uppfattning motiverar regelns betydelse att frågan regleras i lag så att det tydligt framgår att administrativa kostnader i samband med förberedandet och genomförandet av en fusion inte direkt får belasta de fusionerade fonderna eller andelsägarna i de fonder som ingår i fusionen.
5.8 Fusionens rättsverkningar
Utredningens förslag: När en fusion är avslutad ska följande
rättsverkningar inträda:
1. Den överlåtande värdepappersfondens eller det överlåtande fondföretagets samtliga tillgångar och skulder ska överföras till den övertagande värdepappersfonden eller det övertagande fondföretaget.
2. Andelsägarna i den överlåtande fonden eller det överlåtande fondföretaget blir andelsägare i den övertagande fonden eller det övertagande fondföretaget.
244
Fusioner
3. Den överlåtande fonden eller det överlåtande fondföretaget upphör att existera när fusionen träder i kraft.
4. Vid kombination: den övertagande värdepappersfonden anses bildad. Rättsverkningarna för fusionen inträder tidigast tre månader efter Finansinspektionens godkännande av fusionen. Om det övertagande fondföretaget har sitt hemvist i ett annat EES-land, inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt som har fastställts i lagstiftningen i den staten. Om den övertagande fonden har hemvist i Sverige gäller svenska bestämmelser. Fondförvaltarna som förvaltar värdepappersfonderna eller fondföretagen ska fastställa tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet mellan fondandelarna samt tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet för kontanta betalningar enligt 8 kap. 2 § LIF. Tidpunkten ska fastställas till en dag som inträffar före den dag då fusionen träder i kraft. Förslaget genomförs genom införande av tre nya paragrafer i LIF, 8 kap. 5, 13 och 24 §§.
Skälen för förslaget:
De rättsverkningar som inträder vid fusion
I artikel 48 i UCITS IV-direktivet regleras rättsverkningarna av fusioner.
Vid fusion genom absorption ska följande rättsverkningar inträda: a. Den överlåtande fondens eller det överlåtande fondföretagets
samtliga tillgångar och skulder ska överföras till den övertagande fonden eller det övertagande fondföretaget. b. Andelsägarna i den överlåtande fonden eller det överlåtande
fondföretaget blir andelsägare i den övertagande fonden eller det övertagande fondföretaget. c. Den överlåtande fonden eller det överlåtande fondföretaget
upphör att existera när fusionen träder i kraft.
245
Fusioner SOU 2010:78
Vid fusion genom kombination ska följande rättsverkningar inträda. a. Den överlåtande fondens eller det överlåtande fondföretagets
samtliga tillgångar och skulder ska överföras till den nya fonden eller det nya fondföretaget. b. Andelsägarna i den överlåtande fonden eller det överlåtande
fondföretaget blir andelsägare i den nybildade fonden eller i det nybildade fondföretaget. c. Den överlåtande fonden eller det överlåtande fondföretaget
upphör att existera när fusionen träder i kraft.
I artikeln anges vidare att det överlåtande fondföretagets samtliga tillgångar och skulder ska överföras till det övertagande fondföretaget eller, i tillämpliga fall, det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut. Detta behöver inte framgå av bestämmelsen i LIF. Vad som behöver framgå är att vid fusionen kommer den överlåtande fondens tillgångar och skulder att övergå till den övertagande fonden.
De ovan beskrivna rättsverkningarna vid kombination och absorption bör införas i åttonde kapitlet i LIF.
Tidpunkten när fusionens rättsverkningsverkningar träder i kraft
I artikel 47 i UCITS IV-direktivet finns bestämmelser om vid vilken tidpunkt fusionens rättsverkningar ska träda i kraft.
Vid inhemska fusioner avgörs detta enligt direktivet av den nationella lagstiftningen. Vid vilken tidpunkt en gränsöverskridande fusion träder i kraft avgörs enligt direktivet av lagstiftningen i det land där det övertagande fondföretaget har sitt hemvist.
Enligt nu gällande 8 kap. 1 § LIF får en sammanläggning av fonder verkställas tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens beslut. Denna bestämmelse bör enligt utredningens mening fortsätta att gälla för inhemska fusioner. Om den övertagande fonden i en gränsöverskridande fusion har sitt hemvist i Sverige, ska svenska bestämmelser tillämpas. Enligt utredningens uppfattning bör den gällande bestämmelsen även bli tillämplig vid en gränsöverskridande fusion, vilket innebär att fusionen får träda i kraft tidigast tre månader efter att den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland har godkänt fusionen. Förslagen införs i 8 kap. 13 och 24 §§ LIF.
246
Fusioner
Tidpunkten för när beräkning av utbytesförhållandet mellan fondandelar ska inträda samt tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet för kontanta betalningar
I artikel 47 i UCITS IV-direktivet finns även bestämmelser om vid vilken tidpunkt beräkningen av utbytesförhållandet mellan andelarna i fondföretagen ska fastställas samt i tillämpliga fall när tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet vid kontanta betalningar ska fastställas. Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse i LIF om vid vilken tidpunkt beräkningen av utbytesförhållandet mellan andelarna i fonderna ska ske.
I normalfallet inträffar aldrig datumet för verkställandet av sammanläggningen av fonder samma dag som dagen då utbytesförhållandet bestämts. I praktiken går det till så att fondbolaget inleder fusionen med att stänga den överlåtande fonden, som ska uppgå i en annan fond, någon dag innan själva sammanläggningen för att kunna förbereda fonden för fusionen. Med hänsyn till att förutsättningarna för fusioner kan variera bör fondförvaltaren själv kunna besluta vilket datum som utbytesförhållandet mellan fondandelar och fondandelsvärdet för kontanta betalningar ska fastställas. Datumet ska infalla före det datum då fusionen träder i kraft. Denna nya bestämmelse bör införas i 8 kap. 5 § LIF.
5.9 Offentliggörande av fusionen
Utredningens förslag: En fusion ska offentliggöras. Ett offent-
liggörande av fusionen kan ske genom publicering på fondbolagens eller förvaltningsbolagens elektroniska hemsidor.
Om det är en övertagande värdepappersfond i en gränsöverskridande fusion ska tidpunkten för fusionen offentliggöras på fondbolagets eller förvaltningsbolagets elektroniska hemsidor.
Fondförvaltaren ska anmäla fusionens ikraftträdande till Finansinspektionen och till den till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland.
Förslaget genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 8 kap. 15 och 25 §§.
247
Fusioner SOU 2010:78
Skälen för förslaget:
Direktivets bestämmelser
Artikeln 47.2 UCITS IV-direktivet innehåller vissa närmare bestämmelser om offentliggörande av fusionen. Det föreskrivs att offentliggörandet av fusionens ikraftträdande ska ske på lämpliga sätt enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen i den övertagande fondens hemland. Artikeln föreskriver även att fusionens ikraftträdande ska anmälas till de behöriga myndigheterna i de fusionerade fondernas eller fondföretagens hemländer.
Utredningens förslag
Enligt gällande rätt ska fondbolaget som förvaltar de fusionerade fonderna underrätta andelsägarna i fonderna om sammanläggningen av fonderna och Finansinspektionens beslut. Denna information till andelsägarna om fusionen ska även finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet.42 Det finns i LIF inga ytterligare bestämmelser om hur ett offentliggörande av en fusion ska ske.
Enligt utredningens mening bör offentliggörandet av fusionen kunna ske genom publicering på fondbolagens eller förvaltningsbolagens elektroniska hemsidor.
Om det är en övertagande värdepappersfond i en gränsöverskridande fusion ska tidpunkten för fusionen offentliggöras på fondbolagets eller förvaltningsbolagets elektroniska hemsidor.
Fondförvaltarna ska också anmäla fusionens ikraftträdande till Finansinspektionen och till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland.
Bestämmelserna om offentliggörande av fusionen och anmälningsplikten till tillsynsmyndigheten om fusionens ikraftträdande bör förtydligas i LIF.
248
Fusioner
249
5.10 Ogiltighet
Utredningens förslag: En fusion som har trätt i kraft får inte
förklaras ogiltig.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 14 §.
Skälen för förslaget: I artikel 47.3 i UCITS IV-direktivet anges att en fusion som har trätt i kraft inte får förklaras ogiltig. Bestämmelsen medger inte att en fusion ogiltigförklaras när rättsverkningarna av fusionen väl har inträtt. Vid vilken tidpunkt rättsverkningarna inträder avgörs i enlighet med lagen i det land där den övertagande fonden eller fondföretaget har sitt hemvist. När det gäller en fusion med en svensk övertagande fond inträder rättsverkningarna tidigast tre månader efter den behöriga myndighetens beslut att godkänna fusionen.
Det bör införas en bestämmelse i LIF om att en fusion som har trätt i kraft inte får förklaras ogiltig.
5.11 Intyg
Utredningens förslag: Fondbolaget eller förvaltningsbolaget
som förvaltar den övertagande värdepappersfonden ska intyga för sitt förvaringsinstitut att överföringen av tillgångar och skulder har slutförts.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 16 §.
Skälen för förslaget: I artikel 48.4 i UCITS IV-direktivet föreskrivs att det övertagande fondföretagets förvaltningsbolag ska intyga för det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut att överföringen av tillgångar och skulder har slutförts. Detta innebär att om det är en övertagande värdepappersfond i fusionen ska dess fondbolag eller förvaltningsbolag intyga för sitt förvaringsinstitut att överföringen av tillgångar och skulder slutförts.
Bestämmelsen om sådant intyg till den övertagande fondens förvaringsinstitut bör införas i LIF.
Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar SOU 2010:78
att ett fondbolag felbedömt situationen kan bolaget bli skadeståndsskyldigt. Visar sig denna bedömning vara så grovt felaktig att stängningen inte ens kan anses ha stöd i lag kan ansvaret t.o.m. vara strikt enligt 10 kap. 2 § lagen om investeringsfonder.
7.3 Utredningens bedömning och förslag
Utredningens förslag: Fondbolag eller förvaltningsbolag får i undantagsfall, när omständigheterna så kräver och då ett uppskov är berättigat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse, under viss tid senarelägga försäljning och inlösen av andelar.
Fondbolaget eller förvaltningsbolaget ska utan dröjsmål anmäla sitt beslut om senareläggning till Finansinspektionen. Fondförvaltaren ska också utan dröjsmål anmäla sin åtgärd till den behöriga myndigheten i de EES-länder där fondandelar marknadsförs samt på lämpligt sätt underrätta andelsägarna om åtgärden. Fondförvaltaren ska, sedan orsakerna till senareläggningen upphört, anmäla detta till Finansinspektionen.
Finansinspektionen får besluta att en fond under viss tid ska få senarelägga försäljning och inlösen av andelar, om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse.
Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 13 § LIF samt genom införande av två nya paragrafer i LIF, 4 kap. 13 a och 13 b §§.
Skälen för förslaget: Som Värdepappersfondsutredningen konstaterat behandlar artikel 84 endast uppskjutandet av inlösen av andelar och säger ingenting om uppskjutandet av försäljning av andelar.
Utredningen delar Värdepappersfondsutredningens uppfattning att artikeltextens utformning inte hindrar att bestämmelserna om senareläggande även får omfatta försäljning av andelar. I UCITS IV-direktivet finns det nya bestämmelser som omfattar både senareläggning av inlösen av fondandelar och senareläggning av försäljning av fondandelar. Enligt bestämmelserna kan ett matarfondföretag i vissa situationer senarelägga försäljning och inlösen av andelar samt ett fondföretag som ska fusioneras tillfälligt avbryta försäljning och inlösen av andelar. Med hänsyn till att de nya bestämmelserna i UCITS IVdirektivet även omfattar senareläggning av försäljning av andelar bör den svenska bestämmelsen om senareläggning också den omfatta försäljning av fondandelar. Att fondbolaget senarelägger försäljning
260
SOU 2010:78 Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar
eller inlösen är inte liktydigt med att ett fondbolag helt kan vägra ta emot begäran om teckning eller inlösen.
Utredningen delar Värdepappersfondsutredningens bedömning att det inte förefaller vara någon tvekan om att det finns situationer där en tillfällig senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar hos en fond är ett lämpligt förfarande och förenligt med andelsägarnas intressen. Det är fall när tillgångarna i en fond inte kan värderas på ett adekvat sätt eller där likviditeten i de underliggande tillgångarna är otillfredsställande. Om fondbolaget inte kan säkerställa en korrekt marknadsvärdering av tillgångarna i fonden riskerar vissa andelsägare gynnas på andra andelsägares bekostnad. Det är i sådana fall varken förenligt med principen om marknadsvärdering eller kraven på likabehandling av andelsägarna att tillåta att andelsägare köper eller löser in andelar. I stället får fondbolaget möjlighet att åsätta tillgångarna ett tillförlitligt värde. Eftersom rätten att lösa in sina andelar utgör en fundamental del av fondlagstiftningen bör emellertid möjligheten till senareläggande inte utsträckas allt för långt utan komma i fråga endast i undantagsfall.
En särskild fråga är hur den föreslagna bestämmelsen förhåller sig till den nuvarande bestämmelsen i 4 kap. 13 § första stycket tredje meningen LIF. Paragrafen innehåller huvudprincipen att en andelsägare som begär inlösen ska få sina pengar omedelbart eller, om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning, så snart som möjligt. Från huvudregeln finns ett undantag i de situationer en försäljning av tillgångar skulle kunna väsentligt missgynna övriga andelsägare. I sådana fall får fondbolaget avvakta med försäljning och inlösen av fondandelar. Denna bestämmelse nämner ingenting om värderingsproblematik utan tar till synes sikte på de kostnader som kan uppkomma vid stora flöden ur en fond.
Bestämmelsen infördes genom aktiefondslagen (1974:931). I förarbetena till 35 § i nämnda lag angavs att undantaget närmast var avsett för vissa oförutsedda eller katastrofbetonade situationer, t.ex. om ett mycket stort antal fondandelsägare samtidigt eller under kort tid begär inlösen. Om fondbolaget i ett sådant fall skulle vara tvunget att inom den föreskrivna femdagarsfristen sälja ett stort antal värdepapper, skulle detta kunna medföra ett pristryck nedåt på marknaden, vilket skulle vara till nackdel både för de fondandelsägare som begärt inlösen och för övriga fondandelsägare. Någon yttersta gräns angavs inte med hänvisning till de skiftande förhållandena som kan föreligga. I stället angavs att det fick ankomma på inspektionen att följa tillämpningen av undantagsregeln och vid behov göra erinringar
261
Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar SOU 2010:78
eller andra ingripanden hos ifrågavarande fondbolag.2 Femdagarsfristen togs bort vid införandet av lagen om värdepappersfonder, varvid angavs att det i princip innebar en skärpning men också att det gav utrymme för en anpassning från fall till fall samt att fondbolaget alltid måste vara berett att förklara sitt handlande.3 Värdepappersfondsutredningen konstaterar i sitt slutbetänkande att bestämmelsen sällan torde åberopas då de flesta fonder investerar nästintill uteslutande i noterade värdepapper, vilka är lätt omsättningsbara.4
Enligt utredningens uppfattning måste den föreslagna bestämmelsen om senareläggning anses omfatta även den situationen att ett fondbolag på grund av stora utflöden senarelägger inlösen. Någon materiell ändring av bestämmelsen i fråga är inte avsedd. Alltjämt gäller således att huvudregeln är att en andelsägare på begäran ska få sina andelar inlösta. Endast i undantagsfall och då det är berättigat med hänsyn till andelsägarnas intressen kan ett fondbolag få senarelägga inlösen. I princip får tidigare förarbetsuttalanden anses vara tillämpliga, dvs. senareläggning kan endast ske i undantagssituationer av oförutsedd karaktär och där utflödena är mycket omfattande. Det bör exempelvis i normalfallet inte komma i fråga att senarelägga inlösen om inte fondbolaget använt sig av möjligheten till kortfristig upplåning i 5 kap. 23 § LIF, där en sådan kortfristig upplåning av fondbolaget bedöms kunna lösa t.ex. en kortfristig likviditetsbrist utan att övriga andelsägare drabbas. Skälen för att även fortsättningsvis vara restriktiv till senareläggning i dessa fall är att fondandelsägarens rätt att omedelbart lösa in sina andelar är grundläggande i fondlagstiftningen.
Det är vidare utredningens uppfattning att den föreslagna bestämmelsen även bör omfatta en senareläggning av försäljning med anledning av stora inflöden i en fond. Också i dessa situationer kan omfattande och oförutsedda inflöden medföra betydande kostnader för befintliga andelsägare om köp av värdepapper i fonden måste göras omedelbart. I sådana fall bör det, i undantagsfall och när det är motiverat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse, vara möjligt för fondbolaget att senarelägga försäljning av andelar. Senareläggning av försäljning innebär hinder för andelsägaren att teckna andelar vid ett visst givet tillfälle. När hindret för teckning upphört har investeraren naturligtvis rätt att köpa andelar utifrån de förutsättningar som följer av lag och fondbestämmelser. Fond-
262
SOU 2010:78 Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar
bolaget måste vid senareläggningen behandla alla investerare som vill teckna andelar lika. En senareläggning av försäljningen bör kunna vara partiell. Exempelvis bör ett fondbolag kunna låta investerare teckna för en viss del omedelbart och därefter för återstående del under kommande teckningstillfällen. På så sätt kan de kostnader som är förknippade med stora flöden begränsas, utan att en investerares köp i onödan fördröjs. En senareläggning av försäljning kan innebära att en investerare, som räknat med att få köpa andelar till visst belopp och vid viss tidpunkt, omvärderar sin investering och inte längre finner skäl att placera sina pengar i berörd fond. Liknande skäl gör sig gällande i fråga om inlösen. En reell möjlighet att reagera på en senareläggning förutsätter i sin tur att fondbolaget tydligt informerar investerarna om sitt beslut om senareläggning. Även en senareläggning av inlösen bör kunna vara partiell under förutsättning att delutbetalning sker och att andelsägarna behandlas lika. Oavsett om fråga är om senareläggning av försäljning eller inlösen måste investerare och andelsägare ges information om senareläggningen och om vad denna innebär.
Det bör betonas att den föreslagna bestämmelsen om senareläggning träffar situationer som sinsemellan är olika. Om ett fondbolag senarelägger försäljning och inlösen p.g.a. att de i fonden ingående värdepapperna inte kan värderas så sker senareläggningen för att andelsägarnas lika rätt på grund av värderingsproblematiken inte kan säkerställas. När det gäller senareläggning p.g.a. stora in- eller utflöden i en fond vet fondbolaget fondens värde. Senareläggningen sker i stället mot bakgrund av att det inte kan anses ligga i andelsägarnas gemensamma intresse att omedelbart möta flödena genom att köpa eller sälja värdepapper.
Den föreslagna regeln kan inte anses uttömmande reglera de situationer i vilka möjligheterna att teckna andelar begränsas. Exempelvis träffar inte bestämmelsen den situationen att fondbestämmelserna för en fond medger stängning om fondförmögenheten uppgår till visst på förhand angivet värde. I ett sådant fall är det mer motiverat att tala om stängning än om senareläggning eftersom fondbestämmelserna ger möjlighet att helt vägra ta emot teckningsanmälningar. Varken en stängning eller senareläggning får dock medföra att en värdepappersfond inte längre kan anses rikta sig till allmänheten.
Utredningen delar också Värdepappersfondsutredningens uppfattning att möjligheten till senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar måste manifesteras i lag. Alternativet skulle vara att möjligheterna till senareläggandet avhandlades i fondbestämmelser-
263
Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar SOU 2010:78
na. Det är dock, som Värdepappersutredningen påpekar, svårt att i förväg förutse i vilka undantagsfall ett senareläggande bör ske och beskriva dem i fondbestämmelserna på ett heltäckande sätt. Det är viktigt, som Värdepappersfondsutredningen betonar, att i de fall senareläggande blir aktuellt, ska detta ske för att inte förfördela någon eller några av andelsägarna. Utredningen delar Värdepappersfondsutredningens bedömning att möjligheten att senarelägga försäljning och inlösen i angivna situationer inte bör vara beroende av om fondbolaget eller förvaltningsbolaget varit förutseende när fondbestämmelserna skrevs. Utredningen förordar därför, i likhet med Värdepappersfondsutredningen, en uttrycklig lagreglering, vari möjligheterna till senareläggande regleras för samtliga fonder, oavsett hur fondbestämmelserna ser ut.
Utredningen delar vidare Värdepappersfondsutredningens ståndpunkt att ett beslut om senareläggande ska fattas av fondbolaget eller förvaltningsbolaget med det ansvar som följer med detta. Det tyngsta skälet till utredningens ståndpunkt är det samma som nämnts i Värdepappersfondsutredningen, dvs. att det kan finnas lite tid att överväga ett beslut om senareläggande när väl en extraordinär händelse inträffat. För att skydda andelsägarna krävs ett snabbt beslut av fondbolaget eller förvaltningsbolaget och det finns då inte tid att avvakta Finansinspektionens beslut.
Utredningen delar även Värdepappersfondsutredningens förslag att de säljorder (begäran om inlösen) som ges in till ett fondbolag eller förvaltningsbolag ska verkställas i den ordning de kom in. Har fondförvaltaren beslutat att senarelägga inlösen, kommer värderingen och utbetalningen att ske vid en senare tidpunkt. På samma sätt kommer en köporder att verkställas när värdering kan göras. I fråga om senareläggning med anledning av stora in- och utflöden gäller detsamma. En investerare eller andelsägare bör få teckna eller lösa in andelar till det fondandelsvärde som gäller när hindret för senareläggningen upphört, dvs. när fondbolaget anser sig kunna möta tecknings- eller inlösenbegäran. Utredningen delar vidare Värdepappersfondsutredningens uppfattning att efter att fondbolaget beslutat om senareläggning ska bolaget anmäla detta till behöriga myndigheter. Senareläggning fordrar således inte att anmälan har gjorts, men väl att fondbolaget eller förvaltningsbolaget anmäler sitt beslut när det väl fattats. Fondförvaltaren ska utan dröjsmål anmäla sin åtgärd till den behöriga myndigheten i de EES-länder där fondandelar utbjuds till försäljning samt på lämpligt sätt underrätta andelsägarna om åtgärden. Dessutom är det viktigt, som Värdepappersfondsutred-
264
SOU 2010:78 Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar
265
ningen föreslår, att när orsakerna till senareläggningen upphört, ska fondförvaltaren anmäla detta till Finansinspektionen.
Det är fondbolaget eller förvaltningsbolaget som fattar beslutet utan inspektionens inblandning. Ansvaret för beslutet ligger således helt och hållet på bolaget. Skulle det visa sig att bolaget felbedömt situationen kan bolaget bli skadeståndsskyldigt. Visar sig denna bedömning vara så grovt felaktig att senareläggningen inte ens kan anses ha stöd i lag kan ansvaret t.o.m. vara strikt enligt 2 kap. 21 § LIF. Någon uttrycklig lagregel om att det är fondbolaget eller förvaltningsbolaget som ansvarar för sitt beslut om senareläggning anser utredningen därför inte är nödvändig.
Utredningen delar slutligen Värdepappersfondsutredningens förslag att Finansinspektionen ska få besluta att en fond under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar under förutsättning att det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse. Detta är i enlighet med de nya, ovan beskrivna bestämmelserna i UCITS IVdirektivet, där den behöriga myndigheten i hemlandet får möjlighet att besluta om att senarelägga försäljning och inlösen av andelar eller att tillfälligt avbryta försäljning och inlösen av andelar. Även artikel 84 ger den behöriga myndigheten möjlighet att besluta om senareläggning av inlösen av andelar.
8 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
8.1 Bakgrund till de nya reglerna
De harmoniserade bestämmelserna för fondföretag avser att skapa en auktorisation som erkänns av alla EU:s medlemsstater. Detta möjliggör för svenska fondbolag att verka inom EU och, tack vare EES-avtalet, också inom EES. Fondföretag med säte inom EES får samtidigt verka här. Hemlandets auktorisation medför inte automatiskt en rätt att sälja fondandelar i annat EES-land (värdland). De nuvarande reglerna innebär att innan en fond får marknadsföra sig i en annan medlemsstat måste fondföretaget anmäla detta till de behöriga myndigheterna i värdlandet. Möjligheten att med stöd av sitt hemlands auktorisation bedriva verksamhet i ett värdland inom EES avsåg nämligen inte automatiskt rätten att sälja fondandelar i värdlandet. För det fordras att varje värdepappersfond anmäls till värdlandets behöriga myndighet. Försäljning av fondandelar får ske två månader från det att nödvändiga uppgifter lämnats till behörig myndighet i värdlandet.
Enligt kommissionen iakttas inte alltid tidsfristen om två månader och anmälningsförfarandet har ofta blivit långdraget och osmidigt. Detta medför stora kostnader för fondbranschen.1 Mot bakgrund härav har anmälningsförfarandet ändrats i UCITS IVdirektivet. Fondföretaget ska i fortsättningen endast behöva anmäla till hemlandsmyndigheten att företaget vill marknadsföra fondandelar i annat EES-land.2 Detta medför ett snabbare anmälningsförfarande och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheterna samt ett klargörande av varje medlemsstats myndighets uppgifter och ansvar. Tillsynsmyndigheten i värdlandet bör inrikta sig på att
1 Kommissionens vitbok om förbättrade ramar för den inre marknaden för investeringsfonder s. 6 f. 2 Artikel 93 i direktiv 2009/65/EG.
267
Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78
kontrollera att fondföretagen inom värdlandets jurisdiktion följer de nationella reglerna för marknadsföring av fonder.3 Tillsynsmyndigheten ska även utöva tillsyn över att fondföretaget vidtar erforderliga åtgärder för att i värdlandet kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar och lämnat den information till andelsägarna som fondföretaget är skyldigt att tillhandahålla. Grundnormen är fortfarande att hemlandsprincipen ska råda, dvs. beviljade tillstånd inom EES-området ska gälla och accepteras av ett värdland.4
I detta kapitel redovisar utredningen sin syn på regelverket för fondföretag vid marknadsföring av andelar i annat EES-land. Nya anmälningsbestämmelser för fondföretag har införts genom UCITS IV-direktivet. Det nya direktivet medför dessutom en förändring genom att förvaltningsbolagspass införts. Det innebär att ett förvaltningsbolag kan förvalta en svensk värdepappersfond vilket inte är tillåtet vare sig enligt det gällande UCITS-direktivet eller enligt LIF. I sådana fall är det bestämmelserna i fondföretagets hemland som gäller avseende fondföretagets bildande och drift, däribland bestämmelser om marknadsföring.5 Förvaltningsbolaget som förvaltar en värdepappersfond och som vill sälja fondandelar i ett annat land än Sverige måste följa svensk lagstiftning vid anmälan om marknadsföring av fondandelar i annat EES-land.
Vad avser direktivets bestämmelser om att marknadsföra andelar i fondföretag i andra medlemsstater får värdländerna inte ålägga fondföretagen ytterligare krav eller administrativa förfaranden än vad som framgår av direktivet.6
De förvaltare som erkänns av direktivet benämns förvaltningsbolag. De svenska förvaltningsbolagen kallas för fondbolag. I fortsättningen används termen förvaltningsbolag i de fall bestämmelserna träffar de utländska bolagen och för svenska förvaltningsbolag används termen fondbolag. När både fondbolag och förvaltningsbolag avses kommer utredningen, för enkelhets skull, att använda begreppet fondförvaltare.
Med fondföretag avses i kapitlet detsamma som utländska företag som har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Med fondföretag avses även delfonder i ett fondföretag.
3 Artikel 97.3 i direktiv 2009/65/EG. 4 Artikel 5.1 i direktiv 2009/65/EG. 5 Artikel 19.3 i direktiv 2009/65/EG, se även avsnitt 2. 6 Artikel 91.2 i direktiv 2009/65/EG.
268
SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
8.2 Marknadsföring av andelar i fondföretag
Utredningens förslag: När ett fondföretag som hör hemma inom EES vill marknadsföra andelar i Sverige ska företaget anmäla detta till den behöriga myndigheten i sitt hemland.
För fondföretag som inte hör hemma inom EES eller om det hör hemma inom EES men inte omfattas av UCITS IV-direktivet, ska tillstånd från Finansinspektionen krävas när fondföretaget vill marknadsföra sina andelar i Sverige.
Förslaget genomförs genom ändringar i 1 kap. 7 och 9 §§ LIF.
Skälen för förslaget: Vissa fonder är inte etablerade i Sverige utan endast marknadsför sig här. Om en eventuell investerare vill köpa andelar i ett sådant fondföretag hänvisas denne till att ta kontakt med fondförvaltaren eller fonden i landet där förvaltaren respektive fonden hör hemma. Verksamhet som endast består av marknadsföring omfattas inte av nuvarande fondlagstiftning. För att ett fondföretag ska vara skyldigt att ge in en anmälan till Finansinspektionen enligt nuvarande 1 kap. 7 § LIF krävs enligt praxis att fondföretaget också säljer andelar i fondföretaget i Sverige. I förarbetena till LIF skrivs att ”Fondföretag som hör hemma i ett annat land inom EES får, efter en anmälan till Finansinspektionen, driva verksamhet (dvs. sälja sina UCITS-fonder) i Sverige.”7 Med stöd av detta förarbetsuttalande kräver inspektionen anmälan endast i de fall då fondföretag ska sälja fondandelar i Sverige. Om fondföretaget endast ska marknadsföra sina fonder anses företaget inte anmälningspliktigt. I länder som Norge, Danmark, Finland,
England och Luxemburg föreligger det anmälningsplikt även i de fall då fondföretag endast marknadsför sina andelar i landet. I vissa av dessa länder görs undantag från anmälningsplikten för marknadsföring gentemot professionella investerare.
Med hänsyn till att de nämnda EES-länderna har en annan tolkning av vad som omfattas av anmälningsplikten har det föranlett utredningen att överväga om anmälningsplikten bör utvidgas i Sverige till att även avse sådana fall då fondföretaget avser att endast marknadsföra fondandelar i Sverige men inte sälja fondandelar här i landet. I den svenska versionen av UCITS IV-direktivet används i artikel 91 begreppet ”marknadsföra”. I den engelska
269
Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78
versionen används begreppet ”market”, i den franska versionen används ”commercialiser”, i den danska versionen används ”markedsføre” och i den tyska versionen används ”vertreiben”. Översättningen av de utländska begreppen blir marknadsföra och av den tyska versionen sälja. I den tidigare svenska versionen av UCITSdirektivet har begreppen ”utbjuda” och ”saluför” använts.
Av jämförelsen med de olika språkversionerna samt UCITS IVdirektivets materiella innehåll drar utredningen den slutsatsen att direktivet inte avsett att ändra den materiella innebörden av begreppet genom att i den svenska versionen av UCITS IV-direktivet använda ordet marknadsföra i stället för saluför.
Marknadsföring är enligt marknadsföringslagen (2008:486), förkortad MFL, reklam och andra åtgärder som är ägnade att främja avsättningen av produkter. Ett köperbjudande anses enligt lagen föreligga när konsumenter i en framställning erbjuds en bestämd produkt. Gränsdragningen mellan marknadsföring och försäljning kan vara svår att göra då marknadsföringen är en del av och syftar till försäljning, varför gränsdragningen kan upplevas som godtycklig för konsumenten. Ur konsumentskyddssynpunkt finns det starka skäl att inte göra skillnad mellan marknadsföring och försäljning utan låta anmälningsplikten omfatta marknadsföring i den mening som avses i MFL. Svenska marknadsrättsliga regler är dessutom som huvudregel tillämpliga på marknadsföring som riktas mot svenska konsumenter, även om marknadsföringen sker från utlandet. UCITS IV-direktivet värnar om konsumentskyddet. Lagstiftaren uppställer särskilda kriterier för ett fondföretag som vill sälja sina andelar till svenska investerare. Det uppställs bl.a. krav på att fondföretaget ska stå under tillsyn och att fondförmögenheten ska placeras i finansiella tillgångar på ett sätt så att riskspridning uppnås. När ett fondföretag notifieras får tillsynsmyndigheten tillfälle att försäkra sig om att fondföretaget uppfyller de krav på konsumentskydd som återfinns i direktivet och som också är infört i LIF, som t.ex. krav på att information lämnas till konsumenten, att andelar ska kunna lösas in och att betalning kan ske till andelsägarna. Genom att inte ställa krav på anmälan till tillsynsmyndigheten och tillåta att fondföretag fritt marknadsför sina andelar till svenska investerare riskerar skyddet för konsumenten att bli sämre. Som ovan nämnts är det inte alltid möjligt att dra en gräns mellan vad som är marknadsföring och försäljning. Konsumenter ska inte behöva bära ansvaret för att kontrollera att en produkt som marknadsförs i Sverige verkligen är anmäld i landet. Detta ansvar bör åvila fondföretagen
270
SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
och dess distributörer samt tillsynsmyndigheten. Att det anmälningspliktiga området utökas till att omfatta även marknadsföring hindrar inte att Finansinspektionen, med stöd av reglerna i 12 kap. 19 § LIF, kan ingripa mot ett fondföretag eller en distributör av fondföretaget och förbjuda fortsatt verksamhet i Sverige. Även denna möjlighet att ingripa kan bidra till att förbättra skyddet för konsumenterna.
Med hänsyn till vad som ovan sagts är det utredningens uppfattning att bestämmelserna om anmälan ska vara tillämpliga även för fondförvaltare som, utan att sälja andelar, marknadsför andelar i ett fondföretag i Sverige. Bestämmelsen i 1 kap. 7 § LIF bör därför ändras så att det framgår att även marknadsföring av andelar är anmälningspliktigt.
Tillståndsplikt för marknadsföring av andelar i fondföretag som inte hör hemma inom EES eller, om de hör hemma inom EES, inte omfattas av UCITS IV-direktivet
Utredningens förslag innebär att även marknadsföring i Sverige av andelar i fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivets bestämmelser ska vara anmälningspliktigt. Samma synsätt bör även gälla för ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av UCITS IV-direktivet. Ett sådant fondföretag får enligt 1 kap. 9 § LIF, efter tillstånd av Finansinspektionen marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet, från filial eller utan att inrätta filial. Även dessa fondföretag kan rikta sig till allmänheten och marknadsföras till konsumenter. Konsumentskyddet gör sig således gällande även här och det finns inte skäl att i detta avseende behandla harmoniserade och oharmoniserade fondföretag olika. Det innebär att redan marknadsföring utan efterföljande försäljning av andelar i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 9 § LIF bör vara tillståndspliktigt. Bestämmelsen i 1 kap. 9 § LIF bör därför ändras.
271
Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78
Anmälnings- och tillståndsplikt för fondföretag riktade till professionella investerare
Utredningens förslag innebär att det anmälnings- och tillståndspliktiga området utökas genom att även ren marknadsföring av andelar i framtiden kommer att kräva att ett fondföretag anmäls eller får tillstånd att verka här i landet. Skälet för förslaget är bl.a. att det bidrar till ett förbättrat konsumentskydd. Det skulle kunna anföras att det inte borde råda någon anmälnings- eller tillståndsplikt för ett fondföretag så länge som marknadsföringen riktad endast till professionella investerare. Ett skäl för ett sådant synsätt skulle kunna vara att dessa investerare kan tillvarata sina intressen, vilket skulle vara skäl för att göra avsteg från notifikationsplikten eller tillståndsplikten. Med ett sådant undantag kan vissa institutionella investerare få tillgång till en viss typ av utländska fonder som, om fonden hade omfattats av notifikationsplikt eller tillståndsplikt, inte skulle förekomma på den svenska marknaden.
Utredningen inser att det skulle finnas vissa fördelar med att göra undantag från anmälnings- eller tillståndsplikten då marknadsföringen av andelar i fondföretag riktas endast till professionella investerare. Det görs emellertid inte någon skillnad mellan professionella investerare och konsumenter i UCITS IV-direktivet i den här aktuella frågan. Man kan heller inte bortse från att en sådan kategoriuppdelning av investerarna kan leda till vissa gränsdragningsproblem i den praktiska tillämpningen. Sammantaget anser utredningen därför att det inte bör införas undantag från anmälnings- eller tillståndsplikten för marknadsföring som endast riktar sig till professionella investerare.
Vad som avses med marknadsföring
Med marknadsföring avses i 3 § MFL reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter, inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter och näringsidkare.
Anmälnings- eller tillståndsplikten för marknadsföring av fondandelar i Sverige bör omfatta alla former av främjande av försäljning i landet, t.ex. reklam i massmedierna, marknadsföring per telefon,
272
SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
post och internet samt särskilda evenemang för investerare. Det kan även omfatta muntlig information som ges på fondföretagets eller dess ombuds kontor eller vid särskilda evenemang för investerare. Om fondföretaget inte på något sätt marknadsför sina tjänster eller sina fonder i Sverige och dess avsikt inte är att värva kunder bosatta i Sverige så utgör det dock inte marknadsföring. Ytterligare ett krav bör vara att det varken på fondföretagets elektroniska hemsida eller i något annat material finns anvisningar eller uppgifter som uttryckligen är riktade till kunder bosatta i Sverige. Om en hemsida är avfattad på svenska får den i normalfallet anses rikta sig till investerare bosatta i Sverige. Det finns dock finska fondföretag som på sina elektroniska hemsidor har text både på finska och svenska. I sådana fall kan det inte anses att fondföretagen vänder sig till svenska investerare.
Det bör inte anses som marknadsföring om en investerare helt på eget initiativ tar kontakt med fondföretaget eller förvaltningsbolaget och tecknar fondandelar, t.ex. via bolagets eller fondföretagets elektroniska hemsida. Det bör inte heller anses som marknadsföring om en investerare på eget initiativ tar kontakt med ett värdepappersbolag och ber bolaget förmedla en order avseende ett fondföretag som inte ingår i bolagets erbjudande. Om värdepappersbolaget uteslutande bidrar med själva förmedlingstjänsten kan bolaget i sådant fall inte anses ha marknadsfört fondföretaget i Sverige. Något hinder för värdepappersbolag att på uppdrag av investerare förteckna andelarna i fondföretaget på depå hos bolaget bör inte föreligga i ett sådant fall.
Någon anmälnings- eller tillståndsplikt kan heller inte anses uppkomma bara på den grunden att exempelvis en bank, inom ramen för ett diskretionärt portföljförvaltningsuppdrag, placerar en kunds medel i ett fondföretag (se 2 kap. 1 § 4 LVPM).
I de fall ett fondföretag inte marknadsför sina tjänster eller sina fonder i Sverige och inte har för avsikt att värva kunder här i landet är det således inte fråga om en gränsöverskridande verksamhet av fondföretaget och då omfattas inte företaget av anmälnings- eller tillståndsplikten.
För de fondföretag som omfattas av det harmoniserade området innebär utredningens förslag i huvudsak förenklingar. Enligt förslaget ska endast de fondföretag som finns förtecknade hos Finansinspektionen få marknadsföras i Sverige. Det gäller även de värdepappersbolag och försäkringsförmedlare som distribuerar andelar i fondföretag. Förfarandet för att anmäla ett fondföretag enligt
273
Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78
1 kap. 7 § LIF får redan i dag anses förhållandevis enkel. Med UCITS IV-direktivet kommer förfarandet att ytterligare förenklas. Därigenom underlättas gränsöverskridande verksamhet inom det harmoniserade området. För de oharmoniserade fondföretagen kan konsekvenserna bli större. För dessa krävs enligt 1 kap. 9 § LIF tillstånd. Finansinspektionens prövning är också mer omfattande än vad som är fallet för de harmoniserade fondföretagen.
8.3 Anmälan om marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
Utredningens förslag: Vill ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond marknadsföra fondandelar i ett annat land inom EES, ska bolaget, innan marknadsföringen påbörjas, anmäla detta till Finansinspektionen.
Inspektionen ska bedöma om de handlingar som fondförvaltaren gett in är fullständiga. Inom tio arbetsdagar efter mottagandet av den kompletta anmälan ska inspektionen lämna över handlingarna till behörig myndighet i det EES-land där bolaget avser att marknadsföra fondandelar. Till handlingarna ska inspektionen bifoga ett intyg om att fonden uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet.
Omedelbart efter att inspektionen överlämnat handlingarna till behörig myndighet i värdlandet ska inspektionen underrätta fondförvaltaren om att så har skett. Fonden får tillträde till marknaden i värdlandet fr.o.m. dagen för denna underrättelse.
Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 2 kap. 15 b §.
Skälen för förslaget: Procedurregler för ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond och som önskar marknadsföra sina fondandelar i en annan medlemsstat finns i artikel 93 i UCITS IV-direktivet. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser genomförs i Sverige genom införande av en ny paragraf i LIF, 2 kap. 15 b §.
274
SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
Anmälan
Fondförvaltaren ska till inspektionen lämna en skriftlig anmälan om att bolaget vill marknadsföra fondandelar i ett annat EES-land. Frågan om när en åtgärd föranleder anmälningsplikt för marknadsföring och försäljning måste i första hand vara en fråga för fondförvaltaren och värdlandets tillsynsmyndighet att bedöma. Om en åtgärd är anmälningspliktig i värdlandet måste fondförvaltaren inkomma med en anmälan till Finansinspektionen innan marknadsföringen i värdlandet påbörjas.
Anmälan ska innehålla uppgifter om de åtgärder som har vidtagits för marknadsföringen av fondandelarna i värdlandet, och i förekommande fall, uppgift om andelsklasser. I associationsrättsliga fondföretag kan det förekomma aktieklasser och i kontraktsrättsliga fondföretag kan det förekomma andelsklasser. Gemensamt för dessa klasser är att de erbjuder investeraren att förvärva andelar som är förenade med olika rättigheter och kan ha olika NAV men där förmögenhetsmassan fortfarande är gemensam.
Om ett förvaltningsbolag förvaltar en värdepappersfond ska detta anges i anmälan. Till anmälan ska även bifogas de senaste versionerna av fondens informationsbroschyr inklusive fondbestämmelser, och, om det är lämpligt, årsrapport, eventuell halvårsrapport samt faktablad.
I kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 finns en mall för hur den skriftliga anmälan om marknadsföring i annat EES-land ska utformas.8 Det anges även i mallen vilka handlingar som ska bifogas anmälan.
Förfarandet hos Finansinspektionen
Finansinspektionen ska bedöma om de handlingar som getts in är fullständiga. Senast tio arbetsdagar efter att inspektionen mottagit en fullständig anmälan ska inspektionen vidarebefordra handlingarna till den behöriga myndigheten i det EES-land där bolaget avser att marknadsföra fondandelarna. Till handlingarna ska inspektionen bifoga ett intyg om att fonden uppfyller kraven i UCITS IVdirektivet. I kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 finns en mall för hur ett sådant intyg ska utformas.9
8 Artikel 1 och bilaga I till Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010. 9 Artikel 1 och bilaga II till Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010.
275
Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78
Det är endast inspektionen som kan vägra ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag att marknadsföra sina andelar i ett annat EESland. Den behöriga myndigheten i värdlandet kan inte vägra fondförvaltaren att marknadsföra andelar på dess territorium. Den myndigheten kan inte heller begära in ytterligare handlingar, intyg eller uppgifter utöver dem som föreskrivs i artikel 93.
Efter att inspektionen överlämnat handlingarna till den behöriga myndigheten i värdlandet ska Finansinspektionen omedelbart underrätta fondförvaltaren om att så har skett. Detta innebär att inspektionen direkt efter att ha skickat över handlingarna till tillsynsmyndigheten i värdlandet, skickar underrättelsen till bolaget. Dessa två händelser kommer således att inträffa samma dag. Från och med denna dag får fondförvaltaren inleda sin verksamhet för de värdepappersfonder som omfattas av anmälan.
Översända handlingar på elektronisk väg
UCITS IV-direktivet innehåller bestämmelser om att medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten i värdlandet har tillgång till anmälan med samtliga handlingar på elektronisk väg. Av direktivet framgår vidare att medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten godkänner att anmälan jämte fullständiga handlingar kan ges in till myndigheten elektroniskt och att myndigheten överför handlingarna elektroniskt till den behöriga myndigheten i värdlandet.10 Även de översättningar som gjorts av dessa handlingar ska på elektronisk väg vidarebefordras till myndigheten i värdlandet.
Detta innebär att sökanden i fortsättningen ska kunna lämna in en anmälan med samtliga handlingar elektroniskt. Redan i dag accepterar Finansinspektionen ansökningar i elektronisk form.
Underrättelsen till fondförvaltaren om att anmälan skickats till den behöriga myndigheten i värdlandet och att fondförvaltaren den dagen kan inleda sin verksamhet bör skickas elektroniskt. Härigenom säkerställs att fondförvaltaren samma dag som anmälan skickats till den behöriga myndigheten i värdlandet kan inleda verksamheten.
10 Artikel 93 punkterna 5 och 7 i direktiv 2009/65/EG.
276
SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
dsföring i annat EES-land.13
Ett arbete med att utveckla ett gemensamt databehandlingssystem för medlemsstaterna samordnas i Europeiska värdepapperstillsynskommittén.11
Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser bl.a. om att fondförvaltaren ska på sin elektroniska hemsida publicera de handlingar som ska ges in tillsammans med anmälan om att marknadsföra fondandelar i ett annat EES-land.12 Enligt direktivet går det bra att även publicera handlingarna på en annan elektronisk hemsida som anges av fondföretaget i dess anmälan. Av direktivet framgår vidare att fondföretagen ska se till att fondföretagets värdland har tillgång till den elektroniska hemsida där företaget publicerar sina handlingar. I kommissionens förordning finns fler detaljerade bestämmelser om samordning mellan de behöriga myndigheterna vid bl.a. översändning av anmälan om markna
8.4 Fondföretag som vill marknadsföra andelar i Sverige
Utredningens förslag: Ett fondföretag ska få marknadsföra andelar i Sverige fr.o.m. den dag den behöriga myndigheten i företagets hemland underrättat företaget om att anmälan om marknadsföring samt intyget om att företaget uppfyller kraven i
UCITS IV-direktivet, lämnats över till Finansinspektionen. Om det sker några förändringar avseende fondföretagets åtgärder för marknadsföring eller en ändring av de andelsklasser som ska marknadsföras ska fondföretaget skriftligen underrätta Finansinspektionen om detta innan ändringen verkställs. Fondföretaget ska även underrätta Finansinspektionen om ändringar i de handlingar som bifogats anmälan om marknadsföring.
Förslaget genomförs genom ändring i 1 kap. 7 § LIF.
Skälen för förslaget: Eftersom marknadsföring av andelar i en
UCITS-fond i andra EES-länder enligt UCITS IV-direktivet ska anmälas i fondföretagets hemland, behöver fondföretaget inte
11 Artikel 33 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. 12 Artikel 31 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. 13 Artiklarna 3–5 i Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010.
277
Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78
längre anmäla till Finansinspektionen att företaget har för avsikt att marknadsföra andelar i företaget i Sverige. Finansinspektionen kommer i stället att få denna information direkt från den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Den behöriga myndigheten ska senast tio arbetsdagar efter mottagandet av företagets anmälan skicka över den samt ett intyg som bekräftar att företaget uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet till inspektionen. Samtidigt som den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland skickar denna information till inspektionen kommer myndigheten att skicka en underrättelse till fondföretaget att det fr.o.m. den dagen kan marknadsföra andelar i Sverige.14 Inspektionen kommer att få denna information samma dag som försäljningen kan börja i Sverige. Fondföretaget får således rätt att marknadsföra andelar fr.o.m. den dag företaget får underrättelsen av den behöriga myndigheten i hemlandet att myndigheten lämnat handlingarna till inspektionen. Inspektionen kan inte begära in ytterligare handlingar, intyg eller uppgifter av det utländska fondföretaget utöver dem som föreskrivs i direktivet.15 Inte heller i övrigt får inspektionen ålägga fondföretaget några ytterligare krav eller administrativa förfaranden inom direktivets tillämpningsområde.16
Ålägganden för fondföretaget
Enligt artikel 92 (tidigare artikel 45 i UCITS-direktivet) ska fondföretagen vidta nödvändiga åtgärder för att i värdlandet kunna göra utbetalningar till andelsägarna och lösa in andelar. Företaget ska vidare lämna den informationen som företaget är skyldigt att tillhandahålla investerarna enligt reglerna i hemlandet. Denna skyldighet för fondföretagen framgår av 1 kap. 7 § LIF.
Fondföretagets underrättelseskyldighet till Finansinspektionen
Enligt UCITS IV-direktivet ska fondföretaget till den behöriga myndigheten i värdlandet anmäla varje ändring i de handlingar som ingetts tillsammans med anmälan, dvs. informationsbroschyrer, faktablad, fondbestämmelse, bolagsordning, årsberättelser och halvårsredogörelser (artikel 93.7). Fondföretaget ska meddela myndig-
14 Artikel 93.3 i direktiv 2009/65/EG. 15 Artikel 93.6 i direktiv 2009/65/EG. 16 Artikel 91.2 i direktiv 2009/65/EG.
278
SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
heten var dessa handlingar kan fås på elektronisk väg. Den behöriga myndigheten ska ha en e-postadress för mottagande av uppdaterade och ändrade dokument.17 Utredningen föreslår att denna bestämmelse genomförs genom ändring i 1 kap. 7 § LIF.
Om det sker några förändringar beträffande fondföretagets åtgärder såvitt avser marknadsföring eller en ändring av de andelsklasser som ska marknadsföras, ska fondföretaget skriftligen underrätta Finansinspektionen om detta.18 Fondföretaget ska meddela inspektionen om ändringen innan den genomförs. Utredningen föreslår att denna bestämmelse genomförs genom ändring i 1 kap. 7 §.
8.5 Information om fondandelsvärde
Utredningens bedömning: Artikel 94.3 i UCITS-direktivet om när fondandelsvärde ska offentliggöras får anses genomförd i svensk rätt genom 4 kap. 10 § tredje stycket LIF.
Skälen till bedömningen: Offentliggörande av priser vid försäljning och inlösen av fondföretagets andelar ska enligt artikel 94.3 ske så ofta som krävs enligt lagstiftningen i fondföretagets hemland.
Enligt 4 kap. 10 § tredje stycket LIF ska fondbolaget fortlöpande och minst en gång varje vecka beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet. Enligt utredningens bedömning är artikel 94.3 därigenom redan införd i svensk lag.
8.6 Språkbestämmelser
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska få föreskriva om på vilket språk anmälan om marknadsföring ska ske.
Förslaget genomförs genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.
Skälen för förslaget: Enligt artikel 94.1 b i UCITS IV-direktivet ska basfakta för investerare (faktabladet) för de fondföretag som marknadsför sina andelar i ett annat EES-land vara översatt till värdlandets officiella språk eller till ett av de officiella språken i värdlandet eller till ett språk som godkänns av den behöriga myndigheten i den
17 Artikel 32 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. 18 Artikel 93.8 i direktiv 2009/65/EG.
279
Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78
medlemsstaten. Med hänsyn till att det är viktigt att faktabladet är lättförståeligt för alla investerare bör faktabladet vara översatt till svenska.
Av artikel 94.1 c framgår att fondföretaget får välja om informationsbroschyren och övriga handlingar som ska tillhandahållas investerarna ska översättas till det officiella språket i värdlandet, till ett av de officiella språken i värdlandet, till ett språk som godkänns av den behöriga myndigheten i värdlandet eller till ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn. Enligt utredningens bedömning bör förvaltningsbolaget få välja att upprätta informationsbroschyren på svenska eller på engelska. Med övriga handlingar avses bl.a. årsberättelse och halvårsredogörelse.
Även ändringar i faktabladet, informationsbroschyren och övriga handlingar ska enligt artikel 94.2 översättas.
Finansinspektionen får enligt 1 § 1 förordningen (2004:75) om investeringsfonder meddela föreskrifter om översättning till svenska språket av information som fondföretag och förvaltningsbolag lämnar i Sverige. Detta bemyndigande bör enligt utredningens mening omfatta även frågan till vilket språk ett fondföretags faktablad, informationsbroschyr och övriga handlingar ska översättas.
Enligt artikel 93.4 i UCITS IV-direktivet ska anmälan till inspektionen vara avfattad på ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn. Det språk som är brukligt för närvarande är engelska. Även inspektionens intyg om att fonden uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet ska vara upprättat på engelska.
Det är lämpligt att Finansinspektionen i sina föreskrifter anger närmare vilket eller vilka språk anmälan om marknadsföring ska vara avfattad på. Inspektionen bör få ett uttryckligt bemyndigande om det.
Av artikel 93.4 framgår vidare att om fondföretagets hemland och värdland godkänner det, kan anmälan och intyget avfattas på ett språk som är officiellt i både fondföretagets hemland och i värdlandet. För Sveriges del skulle detta undantag kunna bli aktuellt om det t.ex. är ett finskt fondföretag som till finska tillsynsmyndigheten anmäler att företaget vill marknadsföra andelar i Sverige. I ett sådant fall bör såväl fondföretagets anmälan som den finska tillsynsmyndighetens intyg kunna vara på svenska.
280
SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
8.7 Finansinspektionens tillsynsansvar
Utredningens bedömning: Den behöriga myndigheten i ett fondföretags värdland ska enligt artikel 97.3 UCITS IV-direktivet vara behörig att kontrollera att de bestämmelser som ligger utanför direktivets tillämpningsområde följs samt att kraven i artiklarna 92 och 94 efterlevs.
Enligt utredningens bedömning kan artikel 97.3 redan anses genomförd i svensk rätt genom den tillsyn som Finansinspektionen och Konsumentverket redan i dag utövar.
Skälen för bedömningen: Av artikel 97.3 andra meningen UCITS
IV-direktivet framgår att myndigheterna i fondföretagets värdland ska vara behöriga att kontrollera att de bestämmelser som ligger utanför direktivets tillämpningsområde följs samt att kraven i artiklarna 92 och 94 efterlevs. Artikel 92 reglerar att fondföretaget vidtar de åtgärder som krävs för att kunna göra utbetalningar till andelsägarna, och lösa in andelar och att företaget lämnar ut den information som företaget är skyldigt att lämna ut enligt lagstiftningen i hemlandet. Artikel 94 innehåller bl.a. bestämmelser om vilket språk de olika handlingarna som ska tillhandahållas andelsägarna ska vara upprättade på. Artikeln ger fondföretaget ansvaret för att översättningen av informationen till andelsägarna troget återger innehållet i ursprungstexten.
Enligt nuvarande 10 kap. 1 § första stycket LIF har Finansinspektionen tillsyn över fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§. Redan i dag inriktar inspektionen sig på att kontrollera att det utländska fondföretaget följer reglerna på fondområdet om vilken information som företaget är skyldigt att lämna ut och vilket innehåll denna information har. Inspektionens tillsyn omfattar även att fondföretaget vidtar de åtgärder som krävs för att kunna göra utbetalningar till andelsägarna och lösa in andelar.19 Det är däremot Konsumentverket som har tillsyn över om ett fondföretag följer bestämmelserna i MFL. Tillsynsansvaret vad avser marknadsföringen av fondandelar är således delat och viss överlappning i tillsynen kan förekomma. Det ankommer på Finansinspektionen och Konsumentverket att närmare samråda om hur tillsynen över marknadsföringen av fondandelar ska utövas. För närvarande finns också ett sam-
281
Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78
arbetsavtal mellan inspektionen och Konsumentverket som berör bl.a. dessa frågor.
Med hänsyn till att inspektionens och Konsumentverkets tillsyn redan i dag omfattar att fondföretagen ska efterleva den svenska lagstiftningen så krävs det ingen lagändring såvitt avser myndigheternas tillsynsansvar över fondföretagen som marknadsför andelar i Sverige.
8.8 Information om svensk lagstiftning om marknadsföring av fondandelar
Utredningens bedömning: På Finansinspektionens hemsida ska finnas lättillgänglig information om svensk marknadsföringslagstiftning, översatt till engelska.
Artikel 91.3 i UCITS IV-direktivet bör införas i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än lag.
Skälen för bedömningen: Medlemsländerna ska se till att det är lätt att på distans och på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om ländernas relevanta regler om marknadsföring av fondandelar. Informationen ska vara klar, otvetydig och aktuell.
Informationen ska finnas på ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn (artikel 91.3), vilket för närvarande är engelska.
Redan i dag finns mycket information översatt till engelska att tillgå på Finansinspektionens hemsida. Ett flertal av inspektionens föreskrifter på värdepappersområdet är översatta till engelska. Däremot finns i dag ingen information om den svenska lagstiftning som gäller vid marknadsföring av fondandelar på inspektionens hemsida.
Det är lämpligt att inspektionen på sin hemsida redogör för den svenska marknadsföringslagstiftningen som är tillämplig vid sådan försäljning av fondandelar. Denna information ska vara översatt till engelska. Enligt utredningens mening bör denna bestämmelse genomföras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än lag.
282
SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land
283
Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser för vilken information som ska tillhandahållas på tillsynsmyndighetens hemsida.20
20 Artikel 30 i kommissionens direktiv 2010/44/EU.
9 Faktablad och informationsbroschyr
9.1 Faktablad och informationsbroschyr
En viktig del av regleringen för fondbolag och investeringsfonder är bestämmelserna om vilken information som ska lämnas, dels till investerare, dels till Finansinspektionen. Dessa bestämmelser blir genom genomförandet av UCITS IV-direktivet även tillämpliga på förvaltningsbolag som förvaltar värdepappersfonder. Information om fonderna ska lämnas till investerarna i en särskild informationsbroschyr. Dessutom ska det finnas ett faktablad som ska vara en lättbegriplig sammanfattning av den grundläggande information som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den.
Finansinspektionen har, med stöd av förordningen (2004:75) om investeringsfonder, utfärdat Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:11) om investeringsfonder. Finansinspektionen har där närmare föreskrivit vad informationsbroschyren och faktabladet ska innehålla för information.
285
Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78
9.2 Information som ska ingå i ett faktablad
Utredningens förslag och bedömning: Det finns detaljerade bestämmelser i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 om vad ett faktablad för en värdepappersfond ska innehålla och om den föreskrivna formen för faktabladet. Förordningens bestämmelser ska inte föras in i LIF, eftersom EU-förordningen blir direkt tillämplig i Sverige. Däremot bör det finnas en hänvisning till EU-förordningen i LIF.
Bestämmelserna i kommissionens förordning ska i tillämpliga delar även gälla faktablad för en specialfond.
Förslaget innebär att en ny paragraf införs i LIF, 4 kap. 15 a §.
Skälen för förslaget och bedömningen: Kommissionen anser att texterna i faktabladen i många fall är för omfattande och komplicerade och därför av begränsat värde för investerarna.1 Kommissionen har därför antagit en förordning som ska gälla i alla medlemsstaterna för att faktabladen ska bli mer enhetliga.
I artikel 78 i UCITS IV-direktivet anges vissa väsentliga uppgifter om hur faktabladet ska utformas och vilka uppgifter faktabladet ska innehålla. Det framgår vidare av direktivet i artikel 79.1 att basfakta (faktabladet) ska utgöra information före kontraktstecknande och att basfakta (faktabladet) ska vara rättvist, tydligt och icke vilseledande samt vara förenligt med de relevanta delarna i informationsbroschyren. I kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 anges uttömmande den föreskrivna formen och innehållet för faktabladet för värdepappersfonder.
Beskrivning av vad ett faktablad är framgår redan i dag av LIF. Bestämmelserna om faktabladets innehåll för värdepappersfonder bör däremot inte finnas i LIF, eftersom kommissionens förordning anger uttömmande den föreskrivna formen och innehållet för faktabladet. I 4 kap. 15 a § LIF bör det finnas en hänvisning till kommissionens förordning.
Vad avser faktabladet för specialfonder gäller i dag i princip samma regler som för värdepappersfonderna. Dock framgår av 4 kap. 16 § LIF att om fonden är en specialfond, ska detta anges i faktabladet. Det finns enligt utredningen inte något skäl att avvika från tidigare ordning och låta olika regler gälla för värdepappersfonder
1 Kommissionens vitbok om förbättrade ramar för den inre marknaden för investeringsfonder s. 11 f.
286
SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr
och specialfonder. Därför bör också kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 göras tillämplig på specialfonder. Vad som där anges om värdepappersfonder ska således också i tillämpliga delar gälla specialfonder. Den nuvarande bestämmelsen i lagen om att det tydligt ska framgå att fråga är om en specialfond bör dock kvarstå.
Finansinspektionen kan enligt 1 § 10 förordningen om investeringsfonder meddela föreskrifter om innehållet i informationsbroschyren och faktabladet. Detta bemyndigande bör tas bort såvitt avser faktabladen då innehållet i dessa uttömmande kommer att regleras i kommissionens förordning.
9.3 Fondbolagets och förvaltningsbolagets ansvar för faktablad
Utredningens förslag: Fondbolag eller förvaltningsbolag ska endast kunna ställas till ansvar för innehållet i faktabladet och för översättning av faktabladet om innehållet är vilseledande, oriktigt eller inte stämmer överens med informationsbroschyren.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 2 kap. 21 a §.
Skälen för förslaget: I Sverige har vi kontraktsrättsliga fonder, dvs. värdepappersfonder som förvaltas av ett fondbolag. I de länder där fonderna är aktiebolag med rörligt aktiekapital (t.ex. SICAV:er) kan fondförvaltningen skötas av aktiebolaget självt eller av ett externt förvaltningsbolag. Om de utländska fondföretagen är aktiebolag med rörligt aktiekapital kan eventuell skadeståndstalan, t.ex. såvitt avser ofullständig översättning av fondföretagets information, föras mot dessa bolag. I de fall fondföretaget är en kontraktsrättslig fond är fonden inte ett eget rättssubjekt och kan därför inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter eller föra talan inför domstol. Fondandelsägarnas äganderätt till fonden är kraftigt beskuren och medför egentligen endast en rätt att få sina andelar i fonden inlösta samt i förekommande fall erhålla utdelning.
I gengäld ansvarar inte fondandelsägarna för förpliktelser som avser fonden. I stället har förvaltaren (fondbolaget) fått många av de befogenheter som normalt förknippas med äganderätten. Fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor som gäller värdepappersfonden. Fondandelsägarnas äganderätt kommer till uttryck
287
Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78
genom att såväl fondbolaget som förvaringsinstitutet kan bli skadeståndsskyldiga gentemot fondandelsägare för skada som tillfogats denne genom överträdelse av de bestämmelser som gäller för fonden. Fondförvaltarens skadeståndsskyldighet speglar på så sätt fondandelsägarnas rättigheter.
Direktivets bestämmelser
Faktabladet ska vara rättvisande, tydligt och icke vilseledande. Det ska överensstämma med de relevanta delarna i informationsbroschyren.2 Enligt artikel 79.2 i UCITS IV-direktivet ska ingen ställas till civilrättsligt ansvar endast på grund av uppgifterna i basfakta (faktabladet), inbegripet översättningen av detta, om det inte är så att faktabladet eller översättningen är vilseledande, oriktiga eller inte överensstämmer med de relevanta delarna av prospektet (informationsbroschyren). Faktabladet ska innehålla en tydlig upplysning om detta. Av kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 framgår att det i faktabladet ska anges en förklaring om innehållet i artikel 79.2.3
Det framgår även av UCITS IV-direktivet att ansvaret för att översättningen av fondföretagets information till investerarna överensstämmer med originaltexten åvilar fondföretaget.4 Fondföretaget ansvarar även för att översättningen av ändringar i informationen överensstämmer med originaltexten.5
Utredningens ställningstagande
För kontraktsrättsliga fondföretag är det förvaltningsbolaget eller fondbolaget som kan bli skadeståndsskyldigt gentemot andelsägarna, om det kan konstateras att faktabladet är vilseledande, oriktigt eller på annat sätt inte överensstämmer med informationsbroschyren. Bolaget kan även bli skadeståndsskyldigt gentemot andelsägarna om en översättning av faktabladet innebär att det översatta faktabladet är vilseledande, oriktigt eller på annat sätt inte överensstämmer med informationsbroschyren på originalspråket.
I LIF finns redan i dag ett skadeståndsansvar för fondbolag, se 2 kap. 21 § LIF. Enligt utredningens bedömning bör fondbolagets
2 Artikel 79.1 i direktiv 2009/65/EG. 3 Artikel 20.1 e i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010. 4 Artiklarna 64.2 och 94.1 d i direktiv 2009/65/EG. 5 Artikel 94.2 i direktiv 2009/65/EG.
288
SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr
och förvaltningsbolagets ansvar för faktabladen tydligt framgå av LIF. Utredningen föreslår därför att det införs en ny paragraf i LIF där detta skadeståndsansvar framgår, 2 kap. 21 a § LIF.
Såvitt avser ett fondföretags ansvar för att översättningen av de handlingar som lämnas till andelsägare i ett annat EES-land är i överensstämmelse med handlingarna på originalspråket gör utredningen den bedömningen att detta ansvar redan idag åvilar fondbolaget genom skadeståndsregeln i 2 kap. 21 § LIF.
9.4 Informationsbroschyr
Utredningens bedömning: UCITS IV-direktivet föreskriver inga större förändringar vad gäller innehållet i informationsbroschyren. Det krävs därför ingen lagändring såvitt avser innehållet i informationsbroschyren.
Skälen för bedömningen: Ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag ska för varje värdepappersfond upprätta och offentliggöra en aktuell informationsbroschyr. UCITS IV-direktivet innebär inga större förändringar av innehållet i informationsbroschyren. Ändringarna återfinns i modul A i bilaga 1 till UCITS IV-direktivet där det framgår bl.a. att det ska finnas uppgifter i prospektet (informationsbroschyren) om fondföretaget förvaltas av ett förvaltningsbolag som har hemvist i ett annat land än fondföretaget.6
Finansinspektionen har i dag ett bemyndigande av regeringen att föreskriva vad informationsbroschyren ska innehålla för uppgifter. Utredningen föreslår att bestämmelserna i bilagan till UCITS IV-direktivet genomförs genom att inspektionen i sina föreskrifter anger vad informationsbroschyren ska innehålla för uppgifter.
I UCITS IV-direktivet används benämningen prospekt för det som i svenska författningar benämns informationsbroschyr. Då det inte innebär någon saklig skillnad har utredningen valt att behålla benämningen informationsbroschyr.
6 se bilaga 1 modul A punkt 1till direktiv 2009/65/EG.
289
Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78
9.5 Marknadsföringsregler
Utredningens förslag: Reglerna i 4 kap. 20 § andra stycket LIF om vad som ska framgå av marknadsföringsmaterialet ska av redaktionella skäl flyttas till en ny paragraf i LIF, 4 kap. 20 a §. Utredningens bedömning: Någon lagändring krävs inte med anledning av artikel 77 i UCITS IV-direktivet om att marknadsföringen ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring, eftersom det finns reglerat i 9 och 10 §§ MFL.
Skälen för förslaget och bedömningen: Artikel 77 i UCITS IVdirektivet innehåller bestämmelser om marknadsföring av andelar i fondföretag. Enligt bestämmelserna ska det klart framgå att det är fråga om marknadsföring. Informationen ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Informationen ska stämma överens med den information som lämnas i informationsbroschyren och faktabladet. Om fondbolaget eller förvaltningsbolaget genom marknadsföring erbjuder allmänheten att köpa andelar i en fond, ska det av erbjudandet framgå att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa finns att tillgå. I marknadsföringen ska även anges var och på vilket språk informationsbroschyren och faktabladet kan erhållas.
Det framgår redan i dag av 4 kap. 20 § andra stycket LIF att det av reklam eller liknande ska framgå att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa ska finns att tillgå. Av redaktionella skäl föreslår utredningen att denna bestämmelse flyttas till en egen paragraf, 4 kap. 20 a § LIF. Begreppet reklammaterial har bytts ut mot marknadsföringsmaterial. Detta innebär ingen ändring i sak.
Bestämmelserna om reklamidentifiering och om förbud mot vilseledande marknadsföring är i viss utsträckning i överensstämmelse med det innehåll som återfinns i 9 och 10 §§ MFL och som handlar om reklamidentifiering och vilseledande marknadsföring. Enligt 9 § ska all marknadsföring utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring och vem som svarar för marknadsföringen. Enligt 10 § får en näringsidkare vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet.
290
SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr
Konsumentverket har tillsyn över reglerna i marknadsföringslagen men samråder med Finansinspektionen enligt det samarbetsavtal som gäller mellan Finansinspektionen och Konsumentverket i frågor som rör konsumentskyddet inom det finansiella området. Utredningen anser att reglerna i marknadsföringslagen täcker direktivets bestämmelser om reklamidentifiering och till viss del förbudet mot vilseledande reklam. Utredningen anser därför att det inte krävs någon lagändring p.g.a. bestämmelsen i artikel 77 i UCITS IV-direktivet.
9.6 Varaktigt medium
Utredningens bedömning: Definitionen ”varaktigt medium” tas inte in i LIF. I LIF anges att information ska tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren, vilket måste anses vara detsamma som varaktigt medium.
Skälen för bedömningen: UCITS IV-direktivet innehåller en definition av ett varaktigt medium. Enligt artikel 2.1 m) menas härmed varje medel som gör det möjligt för en investerare att bevara information, som riktas till denne personligen, på ett sätt så att den är tillgänglig för användning i framtiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen.
Definitionen i direktivet är i det närmaste identisk med definitionen i det s.k. betaltjänstedirektivet.7 I ingresspunkten 24 till betaltjänstdirektivet finns en tolkning av ”varaktigt medium”. Enligt denna bör kraven på förhandsinformation om ramavtal lämnas på papper eller via något annat varaktigt medium, till exempel kontoutdragsskrivare, disketter, cd-romsskivor, dvd-skivor och hårddiskar i persondatorer på vilka e-post kan lagras samt webbplatser, såvida de är tillgängliga för användning i framtiden under en tid som är lämplig för informationens syfte, och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen. Tolkningen
7 Europaparlamentets och rådets direktiv
2007/64/EG av den 13 november 2007 om
betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1, Celex 32007L0064).
291
Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78
av varaktigt medium i betaltjänstedirektivet bör kunna tillämpas även på varaktigt medium i UCITS IV-direktivet.
Enligt utredningens bedömning behöver inte definitionen ”varaktigt medium” tas in i LIF. Det får anses tillräckligt att det i LIF anges att information ska tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren, vilket måste anses vara detsamma som ett varaktigt medium.
9.7 Information som ska finnas elektroniskt tillgänglig
Utredningens förslag: Ett aktuellt faktablad ska finnas tillgängligt på fondbolagets eller förvaltningsbolagets elektroniska hemsida.
Informationsbroschyr och faktablad får tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida.
En hänvisning görs i 4 kap. 20 § LIF till kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 om vilka villkor som ska uppfyllas när faktablad och informationsbroschyr ska tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida.
Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 20 § LIF.
Skälen för förslagen: Medlemsstaterna ska enligt direktivet tillåta förvaltningsbolag att för varje värdepappersfond de förvaltar tillhandahålla basfakta (faktablad) till investerarna via ett varaktigt medium eller en webbplats.8 Fondförvaltaren får även tillhandahålla informationsbroschyren via ett varaktigt medium eller en webbplats.9 Dessutom ska en uppdaterad version av faktabladet finnas tillgängligt på förvaltningsbolagets eller fondbolagets webbplats.10
Investerarna ska på begäran få en papperskopia av informationsbroschyren och faktablad kostnadsfritt.11
Faktabladet och informationsbroschyren ska redan i dag kostnadsfritt på begäran skickas till investerare (4 kap. 20 § LIF). Utredningen föreslår att det ska framgå av LIF att investeringsfondens
8 Artikel 81.1 i direktiv 2009/65/EG. 9 Artikel 75.2 i direktiv 2009/65/EG. 10 Artikel 81.1 i direktiv 2009/65/EG. 11 Artiklarna 75.2 och 81.1 i direktiv 2009/65/EG .
292
SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr
faktablad ska finnas tillgängligt på fondbolagets eller förvaltningsbolagets elektroniska hemsida. Det ska även införas en bestämmelse i LIF att informationsbroschyr och faktablad får tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida.
I artikel 38 i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 finns mer detaljerade bestämmelser om vilka villkor som ska vara uppfyllda när faktablad och informationsbroschyr får tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida. Enligt utredningens mening ska förordningens bestämmelser inte tas in i lagtexten, då bestämmelserna blir direkt tillämpliga i Sverige. I lagtexten bör dock en hänvisning ske till förordningen, då denna innehåller bestämmelser som kompletterar lagtexten.
9.8 Handlingar som ska ges in till Finansinspektionen
Utredningens bedömning: Bestämmelserna i artiklarna 74 och 82 i UCITS IV-direktivet om vilka handlingar som ska ges in till
Finansinspektionen när det gäller informationsbroschyrer, faktablad, årsberättelser och halvårsredogörelser kräver ingen lagändring då motsvarande bestämmelser redan finns i 4 kap. 15 och 21 §§ samt 10 kap. 2 § LIF.
Skälen för bedömningen: Artiklarna 74 och 82 i UCITS IV-direktivet anger att fondföretagen ska överlämna basfakta (faktabladet) och prospektet (informationsbroschyren) samt alla ändringar av dessa till hemlandets myndigheter. Fondföretagen ska vidare ge in årsrapporter och halvårsrapporter till myndigheten. Av artikel 82.2 framgår att alla väsentliga inslag i basfakta ska hållas aktuella. Enligt 4 kap. 21 § LIF ska informationsbroschyrer, faktablad, årsberättelser och halvårsredogörelser ges in till Finansinspektionen så snart de färdigställts. Av 4 kap. 15 § LIF framgår att det för varje investeringsfond ska finnas en aktuell informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad.
Av artikel 74 framgår även att fondföretaget på begäran ska ge de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemland denna dokumentation. Enligt 10 kap. 2 § LIF ska förvaltningsbolag och
293
Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78
fondföretag lämna Finansinspektionen de upplysningar inspektionen vill ha.
Enligt utredningens bedömning krävs därför ingen lagändring med anledning av artiklarna 74 och 82.
9.9 Fondbolagets eller förvaltningsbolagets ansvar för förmedling av faktablad
Utredningens förslag: I de fall där fondbolag eller förvaltningsbolag själva distribuerar fondandelar, ska bolaget vara ansvarigt för att den potentielle investeraren utan begäran tillhandahålls faktabladet i god tid före det att investeraren erbjuds teckna sig för andelar.
Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 20 § LIF.
Skälen för förslaget: Enligt nuvarande 4 kap. 20 § LIF ska den som avser att köpa andelar i en investeringsfond kostnadsfritt utan begäran erbjudas faktabladet innan avtal ingås.12 En motsvarande regel som i 4 kap. 20 § LIF återfinns i artikel 80.1 i UCITS IVdirektivet. Av denna bestämmelse framgår att investerare ska av fondbolaget tillhandahållas basfakta för investerare (faktablad) i god tid före det att investerarna erbjuds att teckna sig för andelar i fondföretaget. I de fall fondbolaget inte självt distribuerar sina fonder har distributören ett självständigt ansvar för att en investerare erbjuds faktablad (se nedan avsnitt 9.10).
Det bör därför av 4 kap. 20 § LIF framgå att det är fondbolaget eller förvaltningsbolaget som förvaltar fonden som har ansvaret för att den potentielle investeraren utan begäran erbjuds faktabladet när bolaget självt ombesörjer försäljningen av andelar Den potentielle investeraren ska i god tid före det att denne erbjuds teckna andelar i fonden erbjudas faktabladet. Enligt utredningens mening ska denne redan vid sin första kontakt med fondbolaget eller förvaltningsbolaget, i syfte att teckna avtal för köp av fondandelar i en viss eller vissa fonder, erbjudas ett faktablad, t.ex. vid besök på fondförvaltarens hemsida eller vid ett kundevenemang. Detta innebär exempelvis att fondbolaget alltid måste erbjuda en potentiell investerare ett faktablad när investeraren besöker en fondförvaltares hemsida i syfte att teckna andelar. Av artikel 81 i UCITS IV-
294
SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr
direktivet framgår också att ett aktuellt faktablad ska finnas tillgängligt på fondförvaltarens elektroniska hemsida.
9.10 Ansvar för tillhandahållandet av faktablad
Utredningens förslag: När ett värdepappersinstitut förmedlar andelar eller ger råd om eventuella investeringar ska institutet, oavsett om denne ingått ett distributionsavtal eller inte, ansvara för att kunden utan begäran i god tid tillhandahålls faktabladet innan avtal ingås.
Förslaget föranleder ett tillägg i 8 kap. 22 § LVPM. Den nya bestämmelsen ska även tillämpas på en försäkringsförmedlare som mottar och vidarebefordrar order avseende fondandelar till fondbolag eller ger investeringsrådgivning. Detta framgår genom hänvisningen i 5 kap. 4 § lagen (2005:405) om försäkringsförmedling.
Även ett fondbolag som distribuerar andra fonder än sina egna ska ansvara för att den potentielle investeraren utan begäran i god tid tillhandahålls faktabladet innan investeraren erbjuds teckna sig för andelar. Förslaget om fondbolagets skyldighet att tillhandahålla faktabladet genomförs genom en ändring i 4 kap. 20 § LIF.
Utredningens bedömning: Ett fondbolags ansvar enligt artikel 80.2 i UCITS IV-direktivet om att tillhandahålla faktablad till dem som förmedlar andelar eller ger råd om eventuella investeringar omfattas av utredningens förslag om ändring i 4 kap. 20 § andra stycket LIF, se avsnitt 9.7.
Skälen till förslagen och bedömningen: Merparten av handeln med fondandelar sker inte genom direkt kontakt mellan fondbolag och kund utan genom s.k. distributörer. Den tjänst som distributörer erbjuder innebär i korthet att en investerare inte behöver vända sig direkt till ett fondbolag för att köpa eller sälja fondandelar. I stället kan investeraren vända sig till distributören som erbjuder handel i ett eller flera fondbolags fonder. Mer konkret består distributörens tjänst i att distributören mottar order från investeraren, för att sedan vända sig till fondbolaget och för kundens räkning utföra ordern gentemot fondbolaget, dvs. köpa fondandelar från fondbolaget. Det finns distributörer som har avtal om distribution med
295
Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78
fondbolaget men det finns även exempel på distributörer, t.ex. försäkringsförmedlare, som förmedlar fonder utan att ha ingått avtal med fondbolaget. Fonder säljs ofta via Internet. Det sker bl.a. via särskilt inrättade marknadsplatser för fondhandel. På en sådan kan investeraren köpa och sälja fondandelar och dessutom samla sitt fondsparande och få det utvärderat. Dessa marknadsplatser – som kan vara specialiserade eller ingå som en tjänst hos exempelvis en nätmäklare – tillhandahåller mycket information om fonder. Informationen innehåller inte bara fakta om fonderna utan också en utvärdering av deras resultat och ibland rekommendationer.
Genom UCITS IV-direktivet införs en ny bestämmelse som ska tydliggöra vem som är ansvarig för att den potentielle investeraren utan begäran får tillgång till faktabladet då denne av en s.k. mellanhand erhåller råd om blivande investeringar eller erbjuds köpa fondandelar. Med mellanhänder torde avses distributörer, dvs. tillståndpliktiga värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare samt fondbolag som distribuerar andra fonder än sina egna. För att driva värdepappersrörelse krävs tillstånd enligt 2 kap. 1 § LVPM. Tillstånd kan enligt samma lagrum ges för bl.a. mottagande och vidarebefordran av order avseende finansiella instrument, för utförande av order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag och för investeringsrådgivning till kund avseende finansiella instrument. En försäkringsförmedlare får, efter tillstånd enligt 5 kap. 1 § lagen om försäkringsförmedling, förmedla eller ge råd om investeringsfonder eller sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ LIF. För att ett fondbolag i dag ska få sälja ett annat fondbolags fonder krävs ett tillstånd till s.k. insourcing enligt 1 kap. 4 § LIF.
UCITS IV-direktivet innebär att om det är s.k. mellanhänder som distribuerar eller ger råd om investeringar i fonder ska mellanhanden vara ansvarig för att utan begäran tillhandahålla den potentielle investeraren ett faktablad före köpet (artikel 80.2). Således kommer värdepappersinstitutet, fondbolaget eller försäkringsförmedlaren i fortsättningen att ansvara för att den potentielle investeraren får tillgång till faktabladet oavsett om mellanhanden har tecknat ett distributionsavtal med fondbolaget eller inte. För att upprätthålla ett gott konsumentskydd bör samma krav vad avser tillhandahållande av faktablad ställas på mellanhanden som om det var fondbolaget självt som sålde fonden, dvs. att en investerare utan begäran i god tid ska tillhandahållas faktabladet innan denne erbjuds teckna sig för andelar.
296
SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr
Av artikel 80.2 framgår att mellanhänderna ska tillhandahålla sina befintliga kunder faktablad. Den situation som avses är när en befintlig kund hos mellanhanden vill köpa en fondandel i en ny fond som denne tidigare inte har investerat i. I en sådan situationen ska kunden erbjudas faktabladet utan begäran. Om investeraren vill köpa ytterligare fondandelar i en fond som denne redan investerat i krävs däremot inte att investeraren erbjuds ett nytt faktablad för denna fond. Alla väsentliga ändringar i fonden ska andelsägarna alltid få information om.
De s.k. mellanhänderna kommer bl.a. att vara värdepappersinstitut, försäkringsförmedlare och fondbolag.
Huvudprincipen om vilken information som ett värdepappersinstitut ska ge en icke-professionell kund angående dess investeringstjänster och de finansiella instrument institutet erbjuder framgår av 8 kap. 22 § LVPM. Där anges bl.a. att ett värdepappersinstitut ska förse sina kunder med lättbegriplig information som ska ge kunderna rimliga möjligheter att förstå arten av och vilka risker som är förknippade med de investeringstjänster och de finansiella instrument som institutet erbjuder. Direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID)13 innehåller ingen bestämmelse om att ett värdepappersinstitut ska ansvara för att kunden får tillgång till ett faktablad före köp av fondandelar. Av de regler som gäller för en värdepappersrörelse föreskrivs därför inte att en investerare måste erbjudas just ett faktablad vid investering i en fond. Med hänsyn särskilt till konsumentskyddet bör regelverket kompletteras med en bestämmelse i enlighet med UCITS IV-direktivet som uttryckligen fastslår värdepappersinstitutens skyldighet att tillhandahålla faktablad. Ett tillägg bör därför göras i 8 kap. 22 § LVPM så att det framgår att ett värdepappersinstitut är skyldigt att se till att kunden utan begäran tillhandahålls faktabladet i god tid innan avtal ingås.
En försäkringsförmedlare får enligt 5 kap. 1 § lagen om försäkringsförmedling utöva sådan sidoverksamhet som avses i 2 kap. 5 § första stycket 15 LVPM dvs. försäkringsförmedlaren får motta och vidarebefordra order avseende andelar i investeringsfonder eller sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ LIF samt ge investeringsråd till kund avseende sådana andelar. Kunders order ska vidarebefordras direkt till fondbolag, förvaltningsbolag samt fondföretag.
13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004L0039), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/10/EG (EUT L 76, 19.3.2008, s. 33, Celex 32008L0010).
297
Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78
I denna verksamhet får försäkringsförmedlaren inte ta emot kunders medel eller fondandelar. Av 5 kap. 4 § fjärde stycket lagen om försäkringsförmedling framgår att bestämmelserna i 8 kap. LVPM gäller i tillämpliga delar för den sidoverksamhet som avses i 5 kap. 1 § första stycket. Tillägget i 8 kap. 22 § LVPM som utredningen föreslår blir genom 5 kap. 4 § lagen om försäkringsförmedling tillämpligt även på en försäkringsförmedlare som mottar och vidarebefordrar order till fondbolag m.m. eller ger investeringsråd.
Slutligen kan en mellanhand vara ett fondbolag som distribuerar andelar i fonder som bolaget inte förvaltar. Av utredningens förslag till ändring i 4 kap. 20 § första stycket LIF framgår att fondbolaget utan begäran ska erbjuda investeraren faktabladet i god tid före det att investeraren erbjuds att teckna sig för andelar i fonden. Denna bestämmelse ska även reglera den situationen att fondförvaltaren distribuerar andelar i fonder som bolaget inte förvaltar. Samma bestämmelse bör gälla fondbolaget, oavsett om bolaget säljer andelar i fond som den förvaltar eller säljer andelar i fond som den inte förvaltar.
Fondbolagens ansvar mot den s.k. mellanhanden
En investeringsfond riktar sig till allmänheten. Fondbolaget anses därmed ha en generell kontraheringsplikt dvs. en skyldighet att sälja andelar i de fonder som bolaget förvaltar till alla som önskar köpa. Detta innebär att ett bolag inte kan vägra en distributör som har en order från en kund att utföra ordern. Av artikel 80.2 UCITS IV-direktivet framgår att medlemsstaten ska se till att förvaltningsbolaget tillhandahåller basfakta (faktabladet) till producent och mellanhand som säljer eller ger råd om eventuella investeringar i sådana andelar eller i produkter som innebär riskexponering mot sådana andelar.14 Med producent avses t.ex. producenter av finansiella produkter där man direkt eller indirekt får exponering mot fonden, exempelvis fondförsäkring. Bestämmelsen i UCITS IVdirektivet innebär inte att fondbolaget aktivt måste söka upp alla eventuella distributörer. Det bör räcka med att bolaget på dess elektroniska hemsida ger distributörerna tillgång till fondens faktablad. Distributören är ansvarig för att han eller hon har tillgång till faktabladet och för att detta erbjuds investeraren. Utredningen har redan föreslagit en bestämmelse, 4 kap. 20 § andra stycket LIF, där fondbolaget och förvaltningsbolaget som förvaltar värdepappers-
14 Artikel 80.2. i direktiv 2009/65/EG.
298
SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr
299
fonden måste publicera fondens faktablad på bolagets elektroniska hemsida, se avsnitt 9.7. Utredningen föreslår därför ingen ytterligare ändring av LIF.
10 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
10.1 Tillsyn
Finansinspektionen har i dag tillsyn över fondbolag, förvaltningsbolag som avses i 1 kap. 6 och 8 §§ LIF, fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ samt förvaringsinstitut (10 kap. 1 § första stycket LIF).
För fondbolag och förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt LIF, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet.1 Finansinspektionen kan emellertid inte ingripa mot förvaringsinstitut med stöd av LIF. Ingripande får i stället ske med stöd av den lagstiftning som reglerar institutets verksamhet i övrigt.
För förvaltningsbolag och fondföretag samt förvaringsinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige omfattar tillsynen att företagen följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige.2
För filialer till förvaltningsbolag och fondföretag gäller i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
I UCITS IV-direktivet finns nya bestämmelser om vilka kontroll- och sanktionsbefogenheter den behöriga myndigheten ska ha för att kunna utföra sina tillsynsuppgifter. Finansinspektionen har redan i dag de flesta av dessa befogenheter.
I det följande kommer utredningen först att redogöra för de befogenheter de behöriga myndigheterna ska ha enligt bestämmelserna i UCITS IV-direktivet och de kontroll- och sanktionsmöjligheter som Finansinspektionen har enligt nuvarande reglering. Därpå följer
301
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
flera avsnitt som innehåller utredningens överväganden om i vilken omfattning nuvarande reglering står i överensstämmelse med bestämmelserna i UCITS IV-direktivet och vilka ändringar som bör göras.
10.2 Bestämmelserna i UCITS IV-direktivet om de behöriga myndigheternas befogenheter
Enligt artikel 98 i UCITS IV-direktivet ska den behöriga myndigheten utrustas med ett antal befogenheter. De i direktivet uppräknade befogenheterna är inte avsedda att vara uttömmande utan utgör minimikrav. Den behöriga myndigheten ska dock enligt artikel 98.1 få alla de tillsynsbefogenheter som den behöver för att kunna utföra sina uppgifter. Myndigheten kan utöva dessa befogenheter direkt, i samarbete med andra myndigheter eller på eget ansvar genom delegering eller på begäran av de behöriga rättsliga myndigheterna.
Enligt skäl 69 i ingressen till UCITS IV-direktivet är det nödvändigt, för att genomförandet av direktivet ska bli likvärdigt i de olika medlemsstaterna, att få till stånd en bättre samordning av de behöriga myndigheternas befogenheter. Bland de uppräknade befogenheterna finns rätten att få tillgång till handlingar, begära upplysningar och utföra platsundersökningar. Vidare ska myndigheten kunna begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad samt kunna återkalla fondbolags eller förvaringsinstituts auktorisation. Enligt artikel 99.1 ska medlemsstaterna vidare föreskriva de åtgärder och sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet och vidta åtgärder som krävs för att bestämmelserna ska efterlevas. Av artikel 99.2 framgår att medlemsstaterna ska särskilt fastställa sanktioner som ska tillämpas för att säkra att faktabladet utformas så att det kan förväntas bli förstått av icke-professionella investerare i enlighet med artikel 78.5.
Medlemsstaterna ska se till att lämpliga administrativa åtgärder vidtas eller administrativa sanktioner utdöms mot de ansvariga när direktivet inte har följts (artikel 99.1). Myndigheten ska dock ta hänsyn till huruvida ett offentliggörande skulle äventyra finansmarknadens funktion, skada investerarnas intressen eller orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada (artikel 99.3).
302
SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
10.3 Finansinspektionens kontroll- och ingripandemöjligheter enligt gällande rätt
10.3.1 Kontrollmöjligheter
De företag som står under Finansinspektionens tillsyn är enligt 10 kap. 2 § första stycket LIF skyldiga att lämna inspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen ska ha enligt föreskrifter som meddelats med stöd av LIF. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett företag ska lämna till inspektionen. Av 10 kap. 2 § LIF andra stycket framgår att företaget ska, utöver vad som anges i första stycket, lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär. Bestämmelsen ger inspektionen en relativt vidsträckt möjlighet att meddela föreskrifter som ett led i dess allmänna tillsynsverksamhet.
För att kunna övervaka efterlevnaden av lagen får inspektionen enligt 10 kap. 3 § LIF begära att ett företag eller någon annan tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat. Inspektionen får också begära att den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken ska komma till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer. Undantaget från skyldigheten att lämna uppgifter och inställa sig till förhör gäller för advokater i den utsträckning en sådan skyldighet skulle strida mot den för dem i lag reglerade tystnadsplikten.
Inspektionen får även genomföra undersökningar på plats hos ett fondbolag eller förvaringsinstitut samt hos ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet från filial i Sverige, när inspektionen anser det nödvändigt. Inspektionen får även genomföra en undersökning hos ett företag som har fått uppdrag av ett fondbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget (10 kap. 4 § LIF).
Om inspektionen anser det nödvändigt, får inspektionen sammankalla styrelsen i ett fondbolag. Har styrelsen inte rättat sig efter en begäran från inspektionen om att kalla till en extra stämma får inspektionen utfärda en sådan kallelse. Företrädare för inspektionen får vara närvarande vid stämman och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har kallat till samt delta i överläggningarna (10 kap. 10 § LIF).
303
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
Inspektionen får förordna en eller flera revisorer att med övriga revisorer delta i revisionen av ett fondbolag (10 kap. 7 § LIF). Revisorn har rätt till ett skäligt arvode och det är fondbolaget som ska utge ersättningen. Det finns en angiven skyldighet för revisorer och särskilda granskare att rapportera vissa förhållanden som de får kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag (10 kap. 8 och 9 §§ LIF).
10.3.2 Ingripandemöjligheter
Finansinspektionen har enligt nuvarande regler olika möjligheter att ingripa mot fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag. Inspektionen har t.ex. möjlighet att återkalla ett meddelat tillstånd, meddela varning, förbjuda verkställighet av vissa beslut eller besluta om straffavgift. Nedan följer en kortare redogörelse över de möjligheter inspektionen har att ingripa enligt gällande rätt.
Återkalla tillstånd eller meddela varning
Om ett fondbolag enligt 12 kap. 1 § LIF åsidosatt sina skyldigheter enligt lagen eller någon annan författning som reglerar dess verksamhet, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar bolagets verksamhet, och överträdelsen är allvarlig ska Finansinspektionen återkalla bolagets tillstånd. Om det är tillräckligt ska varning meddelas.
I 12 kap. 4 § LIF anges fyra särskilda grunder då ett tillstånd som meddelats ett fondbolag kan återkallas.
Den första återkallelsegrunden avser den situationen att fondbolaget fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller fått tillståndet på något annat otillbörligt sätt. Inspektionen får i stället för att återkalla tillståndet meddela varning.
De andra och fjärde återkallelsegrunderna avser situationer när verksamhet inte bedrivs, som t.ex. när fondbolaget inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva verksamheten eller att fondbolaget under en sammanhängande tid av sex månader inte drivit någon verksamhet. I stället för att återkalla tillståndet kan inspektionen meddela varning.
304
SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
Den tredje återkallelsegrunden är det fall att fondbolaget har förklarat sig avstå från tillståndet. Någon varning går inte att meddela då bolaget förklarat att det avstår från tillståndet.
Fondbolagets tillstånd kan återkallas om någon i fondbolagets styrelse eller den verkställande direktören inte uppfyller de krav som uppställs i 2 kap. 1 § 4 LIF. Finansinspektionen måste ha påtalat för fondbolaget att personen inte uppfyller kraven. Tillståndet får därefter återkallas om han eller hon ändå finns kvar i styrelsen eller som verkställande direktör efter att den av inspektionen bestämda tiden på högst tre månader gått ut. Med verkställande direktör jämställs även dennes ersättare (12 kap. 3 § LIF).
Varning utgör ett alternativ till återkallelse av tillståndet. Åtgärden kan tillgripas när förutsättningarna för återkallelse i och för sig föreligger men varning i det enskilda fallet framstår som en tillräcklig åtgärd. Detta kan t.ex. vara fallet när fondbolaget påbörjat förändringar i sina interna rutiner eller vidtagit andra åtgärder som medför att det finns befogad anledning att anta att bolaget inte kommer att upprepa överträdelsen samt att starka skäl talar för att bolaget i framtiden kommer att följa det regelverk som gäller för verksamheten.
Anmärkning
Finansinspektionen har en möjlighet enligt 12 kap. 1 § LIF att ingripa vid mindre allvarliga överträdelser genom att meddela anmärkning. En anmärkning kan meddelas när ett fondbolag förfarit på ett sätt som innebär en överträdelse av regelverket, men som inte är så allvarlig att det blir aktuellt att överväga en återkallelse av tillståndet. Genom beslutet kan inspektionen markera för det berörda bolaget och marknaden i stort att en överträdelse har skett.
Andra åtgärder
Vid mindre allvarliga överträdelser kan Finansinspektionen enligt 12 kap. 1 § andra stycket LIF utfärda föreläggande för fondbolaget att inom viss tid begränsa verksamheten, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situation samt förbjuda verkställighet av ett beslut fattat av fondbolaget.
305
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
Ett föreläggande att vidta åtgärd kan innebär att något som bolaget redan gjort ska ändras eller att en åtgärd som inte tidigare vidtagits ska ombesörjas.
Ersätta styrelseledamot eller verkställande direktör
Finansinspektionen kan enligt 12 kap. 3 § andra stycket LIF besluta att en styrelseledamot eller den verkställande direktören inte längre få vara det och då förordna en annan person som ersätter denne. Ersättarens uppdrag gäller till dess bolaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.
Underlåtenhet att ingripa
Finansinspektionen har enligt 12 kap. 2 § LIF en uttrycklig möjlighet att avstå från att ingripa, om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om fondbolaget vidtar rättelse. Inspektionen bör utifrån omständigheterna i det enskilda fallet göra en nyanserad bedömning av om situationen är sådan att eftergift kan medges.
Inspektionen behöver inte heller enligt samma lagrum ingripa om något annat organ har vidtagit åtgärder mot bolaget och inspektionen bedömer att dessa åtgärder är tillräckliga.
Straffavgift
Enligt 12 kap. 7 § LIF får Finansinspektionen besluta att en anmärkning eller en varning som meddelats ett fondbolag ska förenas med en straffavgift. När straffavgiftens storlek beslutas ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som har föranlett anmärkningen eller varningen och hur länge överträdelsen har pågått (12 kap. 9 § LIF). Inspektionen har möjlighet att förena en varning eller anmärkning med straffavgift när inspektionen bedömer att detta behövs för att ge fondbolaget en tillräcklig reprimand.3
306
SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
Förseningsavgift
Av 12 kap. 10 § LIF framgår att om ett fondbolag underlåter att i tid lämna föreskrivna upplysningar om sin verksamhet till Finansinspektionen, får fondbolaget påföras en förseningsavgift.
Möjligheten att påföra förseningsavgift kan ses som ett påtryckningsmedel för inspektionen att få in de begärda upplysningarna i tid.
Ingripande mot förvaltningsbolag och fondföretag
När det gäller förvaltningsbolags och fondföretags verksamhet i Sverige finns begränsningar beträffande vilka regler i LIF som är tillämpliga.
Finansinspektionen kan förelägga ett förvaltningsbolag som driver verksamhet efter anmälan enligt 1 kap. 6 § LIF att göra rättelse om bolaget åsidosatt sina skyldigheter enligt lagen eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet i Sverige. Inspektionen ska underrätta behörig myndighet i bolagets hemland om förvaltningsbolaget inte följer föreläggandet. Om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda bolaget att påbörja nya transaktioner. Innan ett förbud meddelas ska inspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela ett förbud utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten. Denna och Europeiska gemenskapernas kommission ska då underrättas så snart som möjligt. Om inspektionen har meddelat ett förbud utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten och kommissionen därefter har beslutat att förbudet ska undanröjas, ska inspektionen göra det (12 kap. 15 § LIF).
Om ett sådant förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige har fått sitt verksamhetstillstånd återkallat i hemlandet, ska Finansinspektionen genast förbjuda bolaget att påbörja nya transaktioner (12 kap. 16 § LIF).
Inspektionen kan enligt 12 kap. 17 § LIF förelägga ett fondföretag som driver verksamhet efter anmälan enligt 1 kap. 7 § LIF att göra rättelse om fondföretaget åsidosatt sina skyldigheter enligt lagen eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet i Sverige. Om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner. Inspektionen ska enligt samma lag-
307
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
rum underrätta behörig myndighet i företagets hemland om åtgärder som vidtagits.
Om ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet i Sverige med stöd av tillstånd enligt 1 kap. 8 och 9 §§ LIF åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen eller andra författningar som reglerar bolagets eller företagets verksamhet gäller bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ LIF. Inspektionen ska underrätta behörig myndighet i bolagets eller företagets hemland om åtgärder som enligt 1 § vidtagits (12 kap. 18 § LIF).
Ingripanden mot den som saknar tillstånd m.m.
Om någon driver verksamhet som omfattas av LIF utan att vara berättigad till det ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet. Ett föreläggande som avser ett utländskt företag får riktas mot såväl företaget som den som i Sverige är verksam för företagets räkning (12 kap. 19 § LIF).
Vite
Ett av Finansinspektionens meddelat föreläggande eller förbud får förenas med vite (12 kap. 20 § LIF). Inspektionen har ingen rätt att döma ut förelagt vite. Inspektionen får enligt 6 § lagen (1985:206) om viten ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet.
Ingripande mot förvaringsinstitut
Ingripande mot förvaringsinstitut kan inte ske med stöd av LIF. Enligt LIF definieras ett förvaringsinstitut som bank eller annat kreditinstitut (1 kap. 1 § första stycket 14 LIF).
Återkallelse av en banks tillstånd kan ske genom både lagen om bank- och finansieringsrörelse och LVPM.
308
SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
10.3.3 Den svenska regleringens överensstämmelse med UCITS IV-direktivet
Utredningens bedömning: Det behövs inga ytterligare regler om Finansinspektionens befogenheter i tillsynsverksamheten.
Det behövs inte heller några särskilda regler om offentliggörande av inspektionens beslut om ingripande.
Skälen till bedömningen:
De behöriga myndigheternas befogenheter
Enligt artikel 98 i UCITS IV–direktivet ska den behöriga myndigheten ha ett antal olika befogenheter som myndigheterna behöver för att kunna utföra sina tillsynsuppgifter. I detta avsnitt övervägs om dagens regelverk kan anses tillräckligt i anledning av de i artiklarna 98.2 och 99.2 uppräknade befogenheter som den behöriga myndigheten ska ha.
Rätt att få tillgång till varje handling och begära upplysningar
Enligt artikel 98.2 a och b i direktivet ska den behöriga myndigheten ha rätt att begära att få tillgång till handlingar och begära att en person lämnar upplysningar. Vad avser handlingar gäller rätten att få tillgång till alla handlingar oavsett form samt rätt att få en kopia av handlingarna. Enligt artikel 98.2 h ska den behöriga myndigheten ha rätt att begära att auktoriserade investeringsbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut ska tillhandahålla uppgifter. När det gäller att få någon att lämna upplysningar ska myndigheten vid behov ha rätt att kalla en person till förhör.
Enligt artikel 99.1 i direktivet ska medlemsstaterna fastställa bestämmelser om tillämpliga åtgärder och sanktioner för överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet och vidta alla åtgärder som krävs för att se till att bestämmelserna efterlevs. Av artikeln framgår vidare att medlemsstaterna särskilt ska se till, i enhetlighet med sin nationella lagstiftning, att lämpliga administrativa åtgärder eller sanktioner kan vidtas mot ansvariga personer när bestämmelser som antagits vid genomförandet av direktivet inte har följts.
309
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
Finansinspektionen får redan i dag begära att en fysisk eller juridisk person tillhandahåller uppgifter och handlingar (se 10 kap. 3 § LIF). Inspektionen har också rätt att kalla den som förväntas kunna lämna upplysningar till förhör (10 kap. 3 § LIF).
Om ett företag eller någon annan inte följer en sådan anmodan från inspektionen kan inspektionen förelägga en person att fullgöra skyldigheten (10 kap. 3 § LIF). Föreläggandet kan förenas med vite (12 kap. 20 § LIF).
Enligt utredningens bedömning stämmer gällande svenska reglering överens med reglerna i UCITS IV-direktivet i dessa delar. Någon lagändring fordras därmed inte.
Rätt att utföra kontroller på plats
Enligt artikel 98.2 c ska den behöriga myndigheten ha rätt att utföra kontroller på plats. Av 10 kap. 4 § LIF får Finansinspektionen när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos ett fondbolag, förvaringsinstitut eller hos ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet från filial i Sverige.
Inspektionen får även genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett fondbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget. I ett sådant fall är företaget så nära knutet till uppdragsgivarens verksamhet att rätten att genomföra en undersökning på plats också bör gälla uppdragstagaren.
Det finns i dag inga bestämmelser som ger inspektionen rätt att använda tvångsmedel för att utföra en platsundersökning. Enligt artikel 99.1 i direktivet ska medlemsstaterna fastställa bestämmelser om tillämpliga åtgärder och sanktioner för överträdelse av de nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet och vidta alla åtgärder som krävs för att se till att bestämmelserna efterlevs. I MiFID finns en liknande bestämmelse. I förarbetena till LVPM uttalades att det, i likhet med vad som gäller avseende t.ex. börser och kreditinstitut, saknades anledning att införa bestämmelser som ger inspektionen rätt att använda tvångsmedel för att genomföra en platsundersökning.4 Utredningen ansluter sig till ställningstagandena i tidigare förarbeten och föreslår inga tvångsmedel för inspektionen för att genomföra en platsundersökning.
310
SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
Rätt att få tillgång till uppgifter om tele- och datatrafik
Enligt artikel 98.2 d ska den behöriga myndigheten ha rätt att få tillgång till befintliga uppgifter om tele- och datatrafik. Det är alltså fråga om uppgifter som finns vid det tillfälle då myndigheten begär att få ta del av dem.
Som nämnts ovan är fondbolag, förvaringsinstitut, förvaltningsbolag och fondföretag som avses i 10 kap. 1 § första stycket LIF skyldiga att lämna Finansinspektionen uppgifter, handlingar och upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter (10 kap. 3 § LIF). Av inspektionens föreskrifter framgår att ett bolag som driver fondverksamhet ska bevara relevanta uppgifter som avser fondverksamheten och den interna organisationen i minst fem år (FFFS 2008:11 6 kap. 1 § 6). Bestämmelsen i 10 kap. 3 § LIF nämner inte uttryckligen uppgifter om data- och teletrafik men även sådana uppgifter omfattas av bestämmelsen.
Det finns inga bestämmelser för fondbolag som det finns för värdepappersföretag att telefonsamtal vid ett mäklarbord ska spelas in. Uppgifter om telefontrafik kommer med stöd av 10 kap. 3 § LIF att kunna begäras ut i den omfattning telefonsamtalen registreras eller antecknas hos fondbolaget. Dessutom kan inspektionen förelägga den som inte följer en anmodan att fullgöra sin skyldighet (10 kap. 3 § LIF). Ett sådant föreläggande kan förenas med vite.
Enligt utredningens bedömning fordras ingen ytterligare lagstiftning i denna del.
Rätt att kräva att ett agerande som strider mot bestämmelser som fastställts för genomförande av direktivet ska upphöra
Enligt artikel 98.2 e ska den behöriga myndigheten ha rätt att kräva att ett agerande som strider mot bestämmelser som fastställts för genomförande av direktivet ska upphöra.
Ovan har redogjorts för de tillsynsbefogenheter som Finansinspektionen har enligt gällande rätt. Inspektionen har även ett flertal möjligheter att ingripa vid överträdelser. Ytterst kan inspektionen återkalla ett meddelat tillstånd. Dagens reglering måste därför anses stå i överensstämmelse med UCITS IV-direktivet.
311
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
Rätt att begära att tillgångarna fryses eller beläggs med kvarstad
Enligt artikel 98.2 f i direktivet ska den behöriga myndigheten ha rätt att begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad. Några allmänna regler om frysning av tillgångar finns inte i Sverige. Däremot finns bestämmelser om kvarstad i tvistemål och brottmål (15 och 26 kap. rättegångsbalken). Eftersom artikeln i direktivet endast kräver att det finns regler om antingen frysning eller kvarstad är direktivets krav redan uppfyllda. Reglerna om kvarstad och beslag i brottmål och tvistemål har i tidigare lagstiftningsärenden även ansetts tillgodose syftena bakom frysningsinstitutet (se t.ex. prop. 2004/05:142 s. 122 och prop. 2006/07:115 s. 495).
Rätt att begära tillfälligt näringsförbud
Enligt artikel 98.2 g ska den behöriga myndigheten ha rätt att begära tillfälligt näringsförbud.
Enligt bestämmelserna i 12 kap. 3 § LIF kan Finansinspektionen återkalla bolagets tillstånd, om någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är verkställande direktör inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § 4 LIF. Bestämmelsen innebär i praktiken att inspektionen kan hindra olämpliga personer från att inneha vissa uppdrag. Det framgår vidare av bestämmelsen att inspektionen i stället för att återkalla tillståndet, får besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det. Inspektionen får då förordna en ersättare. Denna bestämmelse finns även i LVPM. Avsikten är att denna lösning ska kunna väljas i stället för återkallelse, om det finns brister i ledningen i ett i övrigt livskraftigt företag och företaget inte självt förmår ändra på situationen.5
Enligt 1 och 4 §§ lagen (1986:436) om näringsförbud kan vissa personer meddelas näringsförbud om de i sin egenskap av näringsidkare grovt åsidosatt vad som ålegat dem i näringsverksamheten och därvid gjort sig skyldiga till brottslighet som inte är ringa. Av 1 a och 4 §§ samma lag framgår att näringsförbud kan meddelas vissa personer som i egenskap av näringsidkare grovt åsidosatt vad som ålegat dem i näringsverksamheten och därvid i avsevärd omfattning underlåtit att betala sådan skatt, tull eller avgift som omfattas av lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Näringsförbud meddelas av allmän domstol. Den som är under-
5Prop. 2006/07:115 s. 503 som hänvisar till prop. 2002/03:139 s. 384 ff. och 549.
312
SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
kastad näringsförbud får inte bedriva näringsverksamhet, och han eller hon får inte heller vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett aktiebolag. Näringsförbud gäller under viss tid. Rätten kan, om det är uppenbart att grund för näringsförbud föreligger, förordna om tillfälligt förbud till dess frågan om förbud slutligt har avgjorts (10 § lagen om näringsförbud).
Finansinspektionens möjligheter att återkalla tillstånd då olämpliga personer ingår i företagens ledning, besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte får vara det samt de möjligheter som finns att meddela näringsförbud får enligt utredningens mening anses tillräckliga för att uppfylla direktivets krav när det gäller fysiska personer.
Frågan är om bestämmelsen även ska kunna tillämpas gentemot fondbolag och om artikeln innebär att den behöriga myndigheten ska ha befogenhet att tillfälligt återkalla ett tillstånd för ett fondbolag. Någon sådan möjlighet har inte inspektionen i dag. Samma fråga uppkom i värdepappersmarknadsutredningen. Den utredningen ansåg att det var oklart om bestämmelsen därutöver kunde anses kräva att den behöriga myndigheten tillfälligt skulle kunna återkalla ett tillstånd för ett värdepappersinstitut eller en börs. Oavsett hur direktivet skulle tolkas i detta avseende ansåg utredningen att det fanns skäl för att införa en sådan möjlighet för inspektionen, då detta låg i linje med arbetet med att få till stånd ett mer flexibelt sanktionssystem.6 Regeringen uttalade däremot att bestämmelsen i MiFID inte kunde anses kräva att inspektionen ska ha möjlighet att tillfälligt återkalla ett företags tillstånd (prop. 2006/07:115 s. 506). Det ansågs i de nämnda förarbetena att bestämmelsens ordalydelse närmast gav vid handen att det är andra typer av ingripanden, främst mot fysiska personer, som avses. I förarbetena sades också att mot att bestämmelsen ska tolkas på ett vidare sätt talar även att MiFID har andra uttryckliga regler om när den behöriga myndigheten får återkalla ett tillståndspliktigt företags tillstånd samt att de ovan nämnda möjligheterna för inspektionen och andra myndigheter att ingripa därför fick i sig anses tillräckliga för att uppfylla direktivets krav.
Med hänsyn till vad regeringen kom fram till i förarbetena till LVPM och att det i LIF finns bestämmelser om när ett fondbolags tillstånd kan återkallas gör utredningen bedömningen att bestämmelsen i artikel 98.2 g endast ska gälla fysiska personer.
313
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
Rätt att vidta varje slag av åtgärd för att säkerställa att fondföretag, fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut uppfyller kraven i detta direktiv
Artikel 98.2 i stadgar att den behöriga myndigheten ska ha rätt att vidta varje slag av åtgärd för att säkerställa att investeringsbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut uppfyller kraven i detta direktiv.
Med förvaltningsbolag i UCITS IV-direktivet avses den som förvaltar ett fondföretag. Ett svenskt förvaltningsbolag benämns i svensk lagstiftning för fondbolag. Ett förvaltningsbolag i LIF är ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag. Från begreppet värdepappersfond får skiljas begreppet fondföretag som har en särskild mening och omfattar även s.k. investeringsbolag (fondföretag på bolagsrättslig grund).
De ovan nämnda befogenheter som Finansinspektionen i dag har både mot fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag och förvaringsinstitut tillsammans med de ytterligare möjligheter att besluta om sanktioner, däribland att förelägganden får förenas med vite, får anses tillräckliga för att leva upp till direktivets krav i denna del.
Begära att försäljning eller inlösen av andelar tillfälligt senareläggs
Enligt artikel 98.2 j ska behörig myndighet ha rätt att begära att återköp eller inlösen av andelar tillfälligt senareläggs, om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse.
Genom utredningens förslag i kapitel 7 kommer direktivets krav i denna del att genomföras.
Återkalla ett fondföretags, förvaltningsbolags eller förvaringsinstitutets auktorisation
Enligt artikel 98.2 k ska den behöriga myndigheten ha rätt att återkalla ett fondföretags, förvaltningsbolags eller förvaringsinstituts auktorisation.
Av 12 kap. 1, 3 och 4 §§ LIF framgår när Finansinspektionen kan återkalla ett fondbolags tillstånd.
Huvudregeln är att det är de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemland som beslutar om att återkalla tillstånd. För förvaltningsbolag och fondföretag omfattar tillsynen att företagen
314
SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige. Inspektionen kan ingripa mot förvaltningsbolag och fondföretag genom att förbjuda att de påbörjar nya transaktioner i Sverige (12 kap. 15–17 §§ LIF). Dessutom kan inspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland om förvaltningsbolaget inte följer ett beslutat föreläggande eller underrätta myndigheten om åtgärder som vidtagits enligt LIF. Genom dessa bestämmelser i LIF får dagens reglering avseende möjlighet att återkalla fondbolagets, förvaltningsbolagets och fondföretagets tillstånd anses uppfylla direktivets krav i denna del.
Bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse och LVPM innehåller inga särskilda bestämmelser om återkallelse av förvaringsinstitutets tillstånd. Genom de angivna lagarna finns emellertid möjlighet att återkalla kreditinstitutets tillstånd. Det bör noteras att inspektionen enligt såväl reglerna i lagen om bank- och finansieringsrörelse som i LVPM i stället för att återkalla kreditinstitutets tillstånd i dess helhet kan välja att ingripa genom att förelägga kreditinstitutet att upphöra med eller begränsa den verksamhet som är hänförlig till institutets verksamhet som förvaringsinstitut.
Enligt utredningens bedömning får bestämmelserna i dagens reglering avseende möjlighet att återkalla kreditinstitutets tillstånd anses uppfylla direktivets krav i denna del.
Rätt att överlämna ärenden till åtal
Enligt artikel 98.2 l ska den behöriga myndigheten ha rätt att överlämna ärenden till åtal. Utövandet av befogenheterna enligt artikel 98.1 ska ske i samarbete med andra myndigheter.
Utredningen finner inte skäl att föreslå några straffsanktioner i anledning av införandet av direktivet. Eftersom utövandet av befogenheterna i UCITS IV-direktivet kan ske genom samarbete med andra myndigheter behövs inte någon ytterligare lagstiftning införas med anledning av artikel 98.2 l.
315
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
Rätt att låta revisorer eller sakkunniga utföra kontroller eller utredningar
Den behöriga myndigheten ska enligt artikel 98.2 m ha rätt att ge revisorer eller sakkunniga i uppdrag att utföra kontroller eller utredningar.
Av 10 kap. 7 § LIF framgår att Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att med övriga revisorer delta i revisionen av ett fondbolag.
I inspektionens allmänna råd (FFFS 2004:10) för revisorer förordnade av inspektionen bl.a. med stöd av LIF sägs att råden är generellt utformade och att inspektionen därutöver kan lämna särskilda instruktioner avseende områden som granskningen bör omfatta (2 §). Revisorn arbetar på inspektionens uppdrag och fullgör tillsammans med övriga revisorer i institutet uppdraget att granska institutet i den omfattning som följer av god revisionssed (3 §). Revisorn bör särskilt uppmärksamma institutets interna kontrollsystem i sin granskning. Revisorn bör även särskilt uppmärksamma hanteringen av de i verksamheten förekommande riskerna samt hur riktlinjer och instruktioner tillämpas (5 §). Revisorn bör kontrollera att institutet har upprättat rutiner som säkerställer att rapporteringen till inspektionen är korrekt och sker i enlighet med lagar och andra föreskrifter (7 §). Därutöver framgår i råden vad revisorns rapporteringsskyldighet omfattar (8–10 §§).
Genom möjligheten för inspektionen att förordna en revisor får dagens reglering anses uppfylla direktivets krav i denna del.
Underlåtenhet att upprätta faktablad enligt kraven i LIF och EU:s förordning om faktablad
Enligt artikel 99.2 ska medlemsstaterna fastställa effektiva, proportionerliga och avskräckande åtgärder och sanktioner i fråga om skyldigheten att utforma faktablad så att de kan förväntas bli förstådda av icke-professionella investerare, i enlighet med direktivets bestämmelser. Utredningen är av den meningen att artikeln får förstås på det sätt att medlemsstaterna ska fastställa åtgärder och sanktioner om fondförvaltarna inte upprättar faktabladen i enlighet med kraven i föreslagna 4 kap. 15 a § i LIF och EU:s förordning om faktablad.
316
SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
De ovan nämnda befogenheter som Finansinspektionen i dag har beträffande fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag kan tillämpas om faktabladet inte uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. De nämnda befogenheterna är t.ex. att utfärda förelägganden förenade med vite om att bolagen och företagen ska göra en rättelse, återkalla fondbolagets tillstånd, förbjuda förvaltningsbolag eller fondföretag att påbörja nya transaktioner i Sverige samt att ge fondbolaget en anmärkning eller varning, förenat med straffavgift. Enligt utredningens mening bör dessa befogenheter anses tillräckliga för att anse att direktivets krav är genomförda i svensk rätt i denna del.
Rätt att offentliggöra åtgärd eller sanktion
Av artikel 99.3 framgår att den behöriga myndigheten ska ha rätt att offentliggöra varje åtgärd som vidtagits eller sanktioner som har använts för överträdelse av direktivets bestämmelser, om inte offentliggörandet allvarligt skulle äventyra finansmarknadernas funktion, skada investerarnas intressen eller åsamka de berörda parterna oproportionerlig skada.
I 2 kap. 19 § andra stycket LIF anges att bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL ska tillämpas i det allmännas verksamhet. Bestämmelser finns i 30 kap. 4 § OSL om sekretess i statlig myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på värdepappersmarknaden. Enligt första stycket 1 i detta lagrum gäller sekretess för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs. Presumtionen är således att Finansinspektionen får offentliggöra uppgifter om åtgärder eller sanktioner, vilket överensstämmelser med regeln i artikel 99.3. I likhet med vad som gäller enligt direktivet får inspektionen besluta om sekretess, om det kan antas att den berörde lider skada om uppgiften röjs. Sekretess gäller dock aldrig för uppgifter i inspektionens beslut.
Någon bestämmelse som täcker in det fall att finansmarknadens funktion skulle äventyras finns inte i OSL. Enligt utredningen är de åtgärder och sanktioner som inspektionen får tillgång till dock inte av sådan karaktär att ett offentliggörande skulle kunna äventyra finansmarknadens funktion utan att samtidigt skada investerarnas intressen eller åsamka de berörda parterna oproportionerlig skada.
317
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
Dessutom kommer rimligtvis alltid de allvarligaste sanktionerna (t.ex. återkallelse av tillståndet) som används vid de grövsta överträdelserna av lagen alltid att offentliggöras. Bestämmelsen fordrar således enligt utredningens bedömning inte någon särskild lagstiftning för att genomföras.
10.4 Finansinspektionens tillsynsansvar över fondföretag
Utredningens bedömning: Bestämmelsen i UCITS IV-direktivet om hemlandets och värdlandets tillsynsansvar föranleder ingen lagändring.
Skälen till bedömningen: Redan i dag medför UCITS-direktivet att det är den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland som primärt är behörig att utöva tillsyn över företaget. Detta gäller oberoende av var inom EES verksamheten bedrivs. När det gäller gränsöverskridande verksamhet är det hemlandsmyndigheten som är ansvarig för tillsynen och därmed har ansvaret för att fondföretaget uppfyller direktivets krav. Finansinspektionen är den myndighet som primärt utövar tillsynen över ett svenskt fondbolag, även när det etablerar en filial eller tillhandahåller tjänster i ett annat land inom EES. Denna hemlandsprincipen förtydligas i UCITS IVdirektivet.
Av artikel 108.1 första stycket framgår att det endast är myndigheterna i fondföretagets hemland som ska ha behörighet att vidta åtgärder mot det fondföretag som bryter mot lag, annan författning, fondbestämmelser eller bolagsordning. Enligt artikel 108.1 andra stycket och artikel 97.3 får myndigheten i fondföretagets värdland dock kontrollera och vidta åtgärder mot fondföretaget, om det bryter mot landets lagar och författningar som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde eller av artiklarna 92 och 94. I artikel 92 finns bestämmelser om att ett fondföretag som marknadsför andelar i ett annat medlemsland ska vidta erforderliga åtgärder för att i det medlemslandet kunna göra utbetalningar till andelsägarna och verkställa inlösen samt lämna ut den information som fondföretaget är skyldigt att tillhandahålla. Artikel 94 innehåller bestämmelser om den information som ett fondföretag som
318
SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
marknadsför andelar i ett annat medlemsland ska tillhandahålla investerarna i värdlandet.
Bestämmelserna i artikel 108 motsvaras helt av artikel 52.1 och 52.2 i den tidigare versionen av UCITS-direktivet och är införlivad genom 10 kap. 1 § samt 12 kap. 1 och 17 §§ LIF.
10.5 Åtgärder som Finansinspektionen kan vidta mot fondföretag
Bestämmelserna i UCITS IV-direktivet
I UCITS IV-direktivet gäller principen om hemlandstillsyn, vilket innebär att huvudansvaret för tillsynen åvilar den behöriga myndigheten i företagets hemland, och detta oberoende av var inom EES som verksamheten bedrivs. När det gäller gränsöverskridande verksamhet är det hemlandsmyndigheten som är ansvarig för tillsynen och därmed har ansvaret för att fondföretaget uppfyller direktivets krav.
I artikel 108.4 och 108.5 finns bestämmelser som anger vilka åtgärder en behörig myndighet i ett värdland har rätt att vidta då ett fondföretag vid marknadsföring av sina andelar i värdlandet inte uppfyller de skyldigheter som följer av bestämmelserna som antagits enligt UCITS IV-direktivet.
Av artikel 108.4 framgår att om en behörig myndighet i ett värdland har klara och verifierbara skäl att tro att ett fondföretag som bedriver marknadsföring av sina andelar inom värdlandets territorium – där således hemlandets behöriga myndighet har tillsynsansvaret – inte uppfyller sina förpliktelser enligt direktivet, ska myndigheten i värdlandet anmäla iakttagelserna till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland som sedan ska vidta lämpliga åtgärder.
Av artikel 108.5 framgår att om fondföretaget framhärdar i att agera på ett sätt som klart skadar investerarna i värdlandet, trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland eller dessa åtgärder visat sig otillräckliga eller myndigheten i fondföretagets hemland inte agerat inom rimlig tid, får den behöriga myndigheten i värdlandet vidta åtgärder. Det första denna myndighet gör är att, efter att ha underrättat den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland, vidta de lämpliga åtgärder som krävs för att skydda investerarna. Detta inbegriper möjligheten att hindra fondföretaget i fråga från att fortsätta att marknadsföra
319
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
sina andelar inom värdlandets territorium. Kommissionen ska omedelbart underrättas om varje åtgärd som vidtas.
Den andra åtgärden är att anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommittén om så krävs.
Genomförandet i svensk rätt
Utredningens förslag: Om ett fondföretag, som hör hemma i ett annat land inom EES och som driver verksamhet här i landet, överträder någon bestämmelse i UCITS IV-direktivet, vilken inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn enligt 12 kap. 17 §
LIF, ska inspektionen meddela detta till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Om fondföretaget, trots de åtgärder som den behöriga myndigheten vidtagit med anledning av underrättelsen, fortsätter överträdelsen genom att handla på ett sätt som tydligt skadar investerarnas intressen här i landet, ska Finansinspektionen, efter att ha informerat den behöriga myndigheten i hemlandet, förelägga företaget att göra rättelse eller förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner. Detsamma gäller om den behöriga myndigheten inte vidtagit någon åtgärd. Inspektionen ska omedelbart informera Kommissionen när inspektionen meddelat ett föreläggande eller förbud. I stället för att förelägga företaget att göra rättelse eller förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner ska inspektionen kunna anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommittén, om så krävs.
Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 12 kap. 17 a §.
Skälen till förslaget: Artikel 108.4 och 108.5 reglerar endast den situationen att ett fondföretag marknadsför andelar i företaget i annan medlemsstat.
Det finns redan i dag en bestämmelse i LIF som anger vad som gäller om ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige åsidosätter sina skyldigheter enligt LIF eller andra författningar som reglerar bolagets eller företagets verksamhet i Sverige. Bestämmelsen reglerar det område som inte omfattas av hemlandstillsynen. Enligt 12 kap. 17 § LIF har Finansinspektionen rätt att förelägga ett sådant fondföretag att göra rättelse. Det framgår vidare att om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i
320
SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter
Sverige. Av andra stycket samma paragraf framgår att inspektionen ska underrätta behörig myndighet i företagets hemland om åtgärder som vidtagits med stöd av denna paragraf.
Artikel 108.4 och 108.5 reglerar vad den behöriga myndigheten i värdlandet kan vidta för åtgärder om fondföretaget inte uppfyller de skyldigheter som följer av bestämmelser som antagits enligt UCITS IV-direktivet och som primärt omfattas av hemlandstillsynen. Det kan t.ex. vara fråga om att ett fondföretag inte utformar faktabladet i enlighet med kommissionens förordning.
I Sverige kommer således Finansinspektionen, i enlighet med artikel 108.4, att anmäla till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland om inspektionen har klara och verifierbara skäl att tro att ett fondföretag som marknadsför andelar i Sverige inte följer de bestämmelser som följer av direktivet.
Om fondföretaget, trots hemlandsmyndighetens åtgärder eller underlåtenhet att ingripa, framhärdar i att agera på ett sätt som klart skadar investerarna i Sverige, kan inspektionen ingripa mot fondföretaget och vidta de lämpliga åtgärder som krävs för att skydda investerarna. De åtgärder som inspektionen kan vidta med stöd av 12 kap. 17 § LIF är dels att förelägga fondföretaget att göra rättelse, dels att förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Dessa åtgärder bör kunna vidtas även i dessa fall. Innan ett föreläggande eller förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Inspektionen ska omedelbart informera Kommissionen när ett föreläggande eller förbud meddelats.
Inspektionen kan i stället för att förelägga företaget att göra rättelse eller förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner, anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommittén om så krävs.
Artikel 108.4 och 108.5 i UCITS IV-direktivet är ett komplement till 12 kap. 17 § LIF. Bestämmelserna bör införas i LIF genom en ny paragraf, 12 kap. 17 a §.
321
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78
322
10.6 Delgivning av handlingar och beslut från den behöriga myndigheten i annat EES-land
Utredningens bedömning: Bestämmelsen i UCITS IV-direktivet att medlemsstaten ska se till att handlingar och beslut av den behöriga myndigheten i ett annat medlemsland delges fondbolag föranleder ingen lagändring.
Skälen till bedömningen: Av artikel 108.6 framgår att medlemsstaterna ska se till att det inom deras territorier finns en rättslig möjlighet att delge de handlingar och beslut som blir resultatet av åtgärder som myndigheten i ett värdland kan komma att vidta beträffande ett fondföretag enligt punkterna 2–5 i artikel 108.
Om en behörig myndighet i ett annat EES-land t.ex. har fattat ett beslut om föreläggande mot ett svenskt fondbolag ska Sverige se till att fondbolaget med hjälp av svenska myndigheter, delges beslutet. I sådant fall är kungörelse (1909:24 s. 1) angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet tillämplig. Kungörelsen anger att huvudregeln är att den utländska myndigheten får vända sig till Justitiedepartementet som ombesörjer delgivning med hjälp av delgivningslagen (1970:428).7
Bestämmelsen i artikel 108.6 kräver, enligt utredningens bedömningen, ingen ändring i LIF eller i annan svensk lagstiftning.
7 Regeringen har i prop. 2009/10:237 föreslagit en ny delgivningslag. Den nya lagen innebär i sak ingen ändring angående förfarandet vid delgivning i Sverige av handlingar från behörig myndighet i ett annat EES-land.
11 Samarbete mellan behöriga myndigheter
11.1 Inledning
Sedan 1990-talet har en omfattande internationalisering skett av värdepappersmarknaden. Därigenom har det uppkommit ett allt större behov av samarbete och utbyte av information mellan tillsynsmyndigheterna i EU:s medlemsstater. Bland annat mot bakgrund härav bildades organisationen Federation of the European Securities Commissions (FESCO), som var CESR:s föregångare. Ett viktigt syfte med FESCO var att skapa ett organ där tillsynsmyndigheterna kunde utbyta information och diskutera hur man skulle samarbeta i tillsynen över finansiella institut som bedriver verksamhet i andra EU-länder, genom filialetableringar eller gränsöverskridande verksamhet. Denna utveckling har visat på behovet av att myndigheterna har en samsyn på olika företeelser i handeln och vilka åtgärder som man behöver vidta. Inom FESCO träffades därför ett internationellt avtal om utbyte av information mellan myndigheterna. Tillsynsmyndigheterna lyckades snabbt bli överens om hur man ska se på olika tillsynsfrågor.
Som närmare redogjorts för i kapitel 1 föreslogs i den s.k. Lamfalussy-rapporten en lagstiftningsprocess uppdelad på fyra nivåer vilket skulle göra förfarandet på i första hand den finansiella marknaden snabbare och mer flexibelt. Som ett led i den nya lagstiftningsprocessen skapades den kommittéstruktur som nu finns på det finansiella området. Där ingår de tre kommittéerna, CESR (värdepapper), CEBS (bank) och CEIOPS (försäkring och pensionsfonder).
Arbetet i de tre tillsynskommittéerna bedrivs enligt internationella avtal och arbetsordningar som ingåtts respektive beslutats av EU:s medlemsstater. En mycket viktig del i samarbetet är utbyte av detaljerad information om verksamheten i olika finansiella institut,
323
Samarbete mellan behöriga myndigheter SOU 2010:78
t.ex. börser och värdepappersföretag. Samtliga tillsynsmyndigheter i de EU-länder där ett finansiellt institut har en etablering måste ha tillgång till denna information, vilken är nödvändig för att myndigheterna ska kunna bedriva en effektiv tillsyn.
Redan i ingressen till UCITS IV-direktivet anges att det är nödvändigt att stärka reglerna om utbyte av information mellan nationella behöriga myndigheter och att öka kraven på samarbete och bistånd mellan dessa (skäl 70). Bestämmelserna överensstämmer i stora delar med de bestämmelser som finns i andra direktiv på finansmarknaden, t.ex. marknadsmissbruksdirektivet1, prospektdirektivet2och MiFID.
11.2 Samarbete mellan behöriga myndigheter i skilda medlemsstater
11.2.1 Skyldighet för behöriga myndigheter att samarbeta och utbyta information
Direktivets bestämmelser
Den övergripande bestämmelsen om samarbete mellan behöriga myndigheter i skilda medlemsstater finns i artikel 101.1 i UCITS IVdirektivet. Av artikeln framgår att myndigheterna ska samarbeta med varandra då det är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt direktivet samt utöva sina befogenheter enligt direktivet eller nationell lagstiftning. Myndigheterna ska vidta de administrativa och organisatoriska åtgärder som behövs för att underlätta det samarbete som föreskrivs. Myndigheten ska använda sina samarbetsbefogenheter även i fall då det uppförande som utreds inte utgör en överträdelse av gällande bestämmelser i deras medlemsstat.
Om en behörig myndighet har goda skäl att misstänka att ett företag som inte står under dess tillsyn utför eller har utfört handlingar i en annan medlemsstat vilka strider mot UCITS IV-direktivet ska myndigheten på ett så tydligt sätt som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten om detta. Denna myndighet ska vidta lämpliga åtgärder och även informera den
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk), (EUT L 096, 12.4.2003, s. 16, Celex 32003L0006). 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 Celex 32003L0071).
324
SOU 2010:78 Samarbete mellan behöriga myndigheter
underrättande behöriga myndigheten om resultatet av åtgärden och, i den mån det är möjligt, om den viktigaste utvecklingen av ärendets handläggning. Detta har ingen inverkan på befogenheterna för den behöriga myndigheten som har lämnat underrättelsen (artikel 101.3).
Av artikel 108.2 framgår att behörig myndighet i fondföretagets hemland utan dröjsmål ska underrätta myndigheterna i fondföretagets värdland och, om fondföretagets förvaltningsbolag har sitt hemvist i annan medlemsstat, detta lands behöriga myndigheter om beslut som avser återkallelse av auktorisation, andra allvarliga åtgärder som riktar sig mot fondföretaget samt senareläggning av emission eller inlösen av dess andelar.
Enligt artikel 109.2 ska den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets värdland, i den utsträckning som det är nödvändigt för att utöva hemlandstillsyn, underrätta de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemland om alla åtgärder som förvaltningsbolagets värdland vidtagit enligt artikel 21.5 och som omfattar åtgärder eller sanktioner gentemot förvaltningsbolaget eller inskränkningar i dess verksamhet.
Av artikel 109.3 framgår att den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland utan dröjsmål ska underrätta den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland om varje problem som upptäcks i förvaltningsbolaget och som väsentligen kan påverka bolagets förmåga att korrekt utföra sina uppgifter beträffande fondföretaget samt om varje överträdelse av villkoren i kapitlet om bestämmelserna om förvaltningsbolag i UCITS IV-direktivet.
Det framgår av artikel 109.4 att den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland utan dröjsmål ska underrätta den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland om varje problem som upptäcks i fondföretaget och som väsentligen kan påverka förvaltningsbolagets förmåga att korrekt utföra sina uppgifter eller uppfylla de krav i detta direktiv som faller inom ansvarsområdet för fondföretagets hemland.
Enligt artikel 101.2 i direktivet ska de behöriga myndigheterna omedelbart förse varandra med de upplysningar som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter.
Enligt artikel 102.2 andra stycket ska den behöriga myndigheten som utbyter information med andra behöriga myndigheter i enlighet med UCITS IV-direktivet samtidigt få ange att sådan information inte får röjas utan dess uttryckliga medgivande, och då endast i det syfte till vilket den myndighet som tillhandahöll informationen har givit sitt medgivande.
325
Samarbete mellan behöriga myndigheter SOU 2010:78
Av artikel 102.5 framgår att trots bestämmelser om tystnadsplikt i direktivet ska dessa inte utgöra hinder för utbyte av information inom en medlemsstat eller mellan två medlemsstater, när detta utbyte ska ske mellan en behörig myndighet och
1. myndighet med offentligt uppdrag att utöva tillsyn över kredit-
institut, värdepappersföretag, försäkringsföretag och andra finansiella företag eller myndigheter med ansvar för tillsyn över finansiella marknader,
2. organ som har befattning med likvidation eller konkurs av fond-
företag eller företag som medverkar i deras affärsverksamhet, eller organ som har befattning med liknande förfaranden, eller
3. personer med ansvar för lagstadgad revision av räkenskaperna för
försäkringsföretag, kreditinstitut, värdepappersföretag eller andra finansiella institut.
Bestämmelserna om tystnadsplikt i artikeln ska inte hindra de behöriga myndigheter som avses ovan från att fullgöra sina tillsynsuppgifter eller att till organ som förvaltar ersättningssystem lämna ut sådan information som dessa organ behöver för sin verksamhet. Den information som utväxlas i enligt med artikel 102.5 ska omfattas av tystnadsplikt.
En behörig myndighet i en medlemsstat kan, enligt artikel 101.4, begära att den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat medverkar vid tillsynsverksamhet, kontroller på plats eller vid en utredning som ska genomföras på den sistnämnda medlemsstatens territorium, inom ramen för de befogenheter som dessa myndigheter har enligt direktivet. När en behörig myndighet får en begäran om en kontroll på plats eller en utredning ska myndigheten enligt artikeln
1. själv utföra kontrollen eller utredningen,
2. låta den myndighet som har begärt kontrollen eller utredningen
utföra den, eller
3. låta revisorer eller sakkunniga utföra kontrollen eller utredningen.
Den behöriga myndigheten som får en begäran enligt artikel 101.4 har således en valmöjlighet på vilket sätt en utredning eller platskontroll ska utföras. Artikeln är inte begränsad till utländska fondföretag utan en utländsk tillsynsmyndighet skulle också kunna begära en platskontroll i Sverige vid ett svenskt fondbolag som t.ex.
326
SOU 2010:78 Samarbete mellan behöriga myndigheter
har bedrivit gränsöverskridande verksamhet i det landet och som har information som den myndigheten vill åt.
Av artikel 101.5 framgår att om en kontroll eller utredning utförs inom en medlemsstats territorium av den medlemsstatens behöriga myndighet, får den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har begärt medverkan begära att dess egna tjänstemän ska få följa med vid utredningen eller kontrollen. Det övergripande ansvaret för åtgärden ska dock ligga hos den medlemsstat inom vars territorium den genomförs. Det framgår vidare av artikeln att om en kontroll eller utredning utförs inom en medlemsstats territorium av en behörig myndighet i en annan medlemsstat, får den behöriga myndigheten i den medlemsstaten inom vars territorium kontrollen eller utredningen genomförs begära att dess egna tjänstemän ska få åtfölja de tjänstemän som utför kontrollen eller utredningen.
Bestämmelserna i artikel 101 bör inte sammanblandas med artikel 110 i UCITS IV-direktivet. Artikel 110 är redan införd i LIF genom 10 kap. 5 § LIF. Där stadgas att en behörig myndighet i ett annat land inom EES får genomföra en undersökning hos en filial till ett sådant förvaltningsbolag som avses i 1 kap. 6 § LIF i Sverige först efter en anmälan om det till Finansinspektionen. Någon begäran om samarbete krävs således inte vid en kontroll av en filial enligt artikel 110 och 10 kap. 5 § LIF.
Den behöriga myndigheten får enligt artikel 101.6 endast i tre fall vägra att utbyta information eller att efterkomma en begäran om medverkan i en utredning eller kontroll på plats. Det första fallet är om utredningen, kontrollen på plats eller informationsutbytet negativt skulle kunna påverka den medlemsstatens suveränitet, säkerhet eller allmänna ordning. Det andra fallet är om rättsliga förfaranden i fråga om samma personer och gärningar redan har inletts inför myndigheterna i den tillfrågade medlemsstaten. Slutligen är det om ett slutligt avgörande beträffande samma personer och gärningar redan meddelats i den medlemsstaten. Av artikel 101.7 ska den behöriga myndigheten underrätta den behöriga myndigheten som framställt begäran om varje beslut som fattas enligt artikel 101.6. Av artikeln framgår att skälen till beslutet ska anges i underrättelsen.
Kommissionen har antagit en förordning (EU) nr 584/2010 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/65. Artiklarna 6–13 i förordningen innehåller detaljerade bestämmelser om förfarandet för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbytet mellan de behöriga myndigheterna.
327
Samarbete mellan behöriga myndigheter SOU 2010:78
Genomförande i svensk rätt
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter i den utsträckning som följer av UCITS IV-direktivet.
Finansinspektionen ska, efter begäran från en behörig myndighet i ett annat land inom EES, inom ramen för sin befogenhet, lämna eller kontrollera information som behövs för att den utländska myndigheten ska kunna utöva sin tillsyn enligt UCITS IV-direktivet. Den utländska myndigheten ska få vara närvarande vid en kontroll som görs av inspektionen.
Förslagen genomförs genom ändring i 10 kap. 6 § LIF samt genom införande av en ny paragraf i LIF, 10 kap. 6 a §.
Skälen till förslaget: För att kunna fullfölja sina skyldigheter enligt
UCITS IV-direktivet måste Finansinspektionen ha möjligheter att från andra tillsynsmyndigheter inom EES få all den information som inspektionen behöver. Inspektionen bör också ha en skyldighet att till dessa myndigheter lämna den information som dessa behöver.
Vad gäller inspektionens möjlighet att lämna ut uppgifter till utländska tillsynsmyndigheter kan det inledningsvis konstateras att den informationsskyldighet som följer av bestämmelserna i UCITS IV-direktivet till stor del avser sådana uppgifter som är sekretessbelagda enligt 30 kap. 4 § OSL. En svensk myndighets möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en utländsk myndighet regleras i 8 kap. 3 § OSL. Sekretessbelagda uppgifter får enligt bestämmelsen inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation i annat fall än om utlämnandet sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen. I tidigare lagstiftningsärenden under 1990-talet har det med hänvisning till den motsvarande bestämmelsen i den upphävda sekretesslagen bedömts att inspektionen har goda möjligheter att lämna ut uppgifter till utländska myndigheter i den utsträckning som olika EUdirektiv föreskriver (jfr. prop. 1994/95:50 s. 134 f. och s. 273 f.,
328
SOU 2010:78 Samarbete mellan behöriga myndigheter
prop. 1994/95:184 s. 230 f, prop. 1995/96:173 s. 93 ff. och prop. 1999/2000:94 s. 56 ff.).
När det gäller inspektionens möjligheter att hämta in information och bibehålla eventuell sekretess gäller följande. Sekretess gäller hos inspektionen för uppgifter som inspektionen har fått från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ om uppgifterna har tagits emot enligt avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, i den utsträckning riksdagen godkänt avtalet (30 kap. 7 § första stycket OSL). I begreppet avtal enligt denna bestämmelse anses ingå rättsakter som gäller till följd av Sveriges medlemskap i EU, dvs. anslutningsfördragen, förordningar och direktiv som utfärdas av EU:s institutioner. Sekretess kommer således att gälla för information som tas emot av inspektionen i enlighet med UCITS IV-direktivet och som enligt direktivet inte får lämnas ut. Inspektionen har med stöd av regeringens bemyndigande slutit samarbetsavtal med såväl tillsynsmyndigheterna i länderna inom EES som med motsvarande myndigheter utanför EES. Avtalen innehåller regelmässigt bestämmelser om sekretess för uppgifter som utbyts mellan myndigheterna. Enligt 30 kap. 7 § andra meningen OSL gäller sekretess hos inspektionen i den mån regeringen föreskriver det för uppgifter som inspektionen fått på grund av avtal med utländskt myndighet.
När det gäller information mellan två svenska myndigheter blir 11 kap. 1 § OSL tillämplig. Får en myndighet, i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte på uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Med hänsyn till vad som ovan sagts gör utredningen den bedömningen att det i och för sig inte behövs någon ytterligare lagreglering för att anse att bestämmelserna i direktivet är genomförda i svensk rätt i denna del.3 Liknande frågeställningar diskuterades i förarbetena till lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (prop. 2004/05:142, s. 48 ff) samt i förarbetena till LVPM (prop. 2006/07:115, s. 515 ff). I propositionerna anges att någon uttrycklig lagreglering i denna del inte behövs men att det är lämpligt att i lag slå fast att inspektionen ska samarbeta och utbyta information med utländska behöriga myndig-
3 Av 10 kap. 6 § LIF framgår att Finansinspektionen ska till en behörig myndighet i ett annat land inom EES lämna de uppgifter som den myndigheten behöver för sin tillsyn över ett förvaltningsbolag och ett fondföretag som driver verksamhet enligt 1 kap. 6 eller 7 §.
329
Samarbete mellan behöriga myndigheter SOU 2010:78
heter i den utsträckning som följer av det s.k. marknadsmissbruksdirektivet respektive MiFID. Med anledning av detta föreslår utredningen att inspektionens skyldigheter gentemot andra utländska behöriga myndigheter uttryckligen anges i LIF. Bestämmelsen i LVPM bör kunna tjäna som förebild. Om en sådan bestämmelse införs blir nuvarande 10 kap. 6 § LIF överflödig och den bör ersättas med den nya bestämmelsen.
Artikel 102.5 motsvaras av tidigare artikel 50.6 som genomförts
Av förarbetena till LVPM framgår att regeringen bedömt att den utländska myndighetens roll vid kontroller av information på plats skulle vara observatörens och att någon rätt för inspektionen att tillåta att den utländska myndigheten själv utför kontrollen inte skulle föreligga (prop. 2006/07:115 s. 517). Utredningen delar denna bedömning. Utredningen föreslår att en ny lagbestämmelse införs i LIF där det framgår att inspektionen ska, efter begäran från en behörig myndighet i ett annat land inom EES, inom ramen för sin befogenhet lämna eller kontrollera information som behövs för att den behöriga myndigheten ska kunna utöva sin tillsyn enligt UCITS IV-direktivet. Det ska också av lagbestämmelsen framgå att den utländska myndigheten får närvara vid en kontroll som utförs av inspektionen.
11.3 Om samarbetet mellan olika länders tillsynsmyndigheter inte fungerar
Utredningens bedömning: Finansinspektionen kan med stöd av UCITS IV-direktivet anmäla de i artikel 101.8 beskrivna förhållanden till CESR. Någon särskild reglering om detta behöver inte införas i LIF.
Skälen till bedömningen: Enligt artikel 101.8 i UCITS IV-direktivet får den behöriga myndigheten anmäla följande förhållanden till
CESR.
1. När en begäran om informationsutbyte enligt artikel 109 har avvisats eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.
4 Europaparlamentets och Rådets direktiv 95/26/EG av den 2 juni 1995.
330
SOU 2010:78 Samarbete mellan behöriga myndigheter
331
2. När en begäran om att utföra en utredning eller kontroll på plats enligt artikel 110 har avvisats eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.
3. När en begäran om tillstånd för den behöriga myndighetens tjänstemän att få åtfölja tjänstemän från den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten har avvisats eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.
Enligt utredningens bedömning behöver bestämmelserna i artikeln inte införas i LIF. Finansinspektionen kommer med stöd av UCITS IV-direktivet kunna anmäla de i artikeln nämnda förhållandena till CESR.
12 Prövningsförfaranden
12.1 Rätt till domstolsprövning
12.1.1 Bestämmelser om överklaganden
Av artikel 107.1 UCITS IV-direktivet framgår att den behöriga myndigheten skriftligen ska motivera alla beslut där auktorisation inte beviljats samt övriga beslut med negativ innebörd som fattas vid genomförandet av de allmännas åtgärder som antas för tillämpning av direktivet. Myndigheten ska underrätta sökanden om skälen. Alla beslut som fattats enligt lagar och andra författningar antagna i enlighet med UCITS IV-direktivet ska vara väl underbyggda och ska kunna prövas av domstol (artikel 107.2). Rätt till domstolsprövning ska även finnas i de fall då beslut om auktorisation inte har meddelats inom sex månader från det att en ansökan som innehåller alla begärda uppgifter har lämnats in.
Artiklarna 107.1 och 107.2 motsvaras av de tidigare artiklarna 51.1 och 51.2. Enligt utredningens bedömning är ändringarna i artiklarna i huvudsak endast redaktionella.
12.1.2 Genomförande i svensk rätt
Utredningens bedömning:Förvaltningslagens bestämmelser om myndighets skyldighet att motivera sina beslut och möjlighet till överklagande till förvaltningsdomstol överensstämmer med direktivets krav.
Kravet på att den som söker auktorisation ska ha rätt att få begära förklaring hos domstol om beslut inte meddelas inom viss tid omfattas av 14 kap. 2 § LIF.
333
Prövningsförfaranden SOU 2010:78
Skälen för bedömningen: I förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om förvaltningsmyndighets skyldighet att i sina beslut ange de skäl som har bestämt utgången. Endast i vissa speciella fall får skälen utlämnas helt eller delvis, t.ex. om beslutet inte går någon part emot, om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt eller om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen.
Direktivets krav på att beslut ska vara väl motiverat får därmed anses uppfyllt.
Finansinspektionens beslut att sammankalla styrelsen i ett fondbolag, att begära att styrelsen kallar till extra stämma och att utfärda kallelse till extra stämma enligt 10 kap. 10 § LIF får inte överklagas (14 kap. 1 § LIF). Samma sak gäller Finansinspektionens beslut enligt 12 kap. 19 § andra stycket LIF då inspektionen förelägger den som driver en verksamhet att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om LIF är tillämplig på verksamheten. Dessa undantag avser fall där ett överklagande skulle kunna fördröja Finansinspektionens utredning i onödan. Övriga beslut rörande fondverksamhet som fattas av Finansinspektionen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
I LVPM finns motsvarande undantag avseende rätten att få överklaga Finansinspektionens beslut. I förarbetena anfördes att undantagen inte kan anses stå i strid med MiFID. Bland annat angavs att bestämmelserna inte förhindrar en senare slutlig prövning i domstol och det i MiFID uppställda kravet på möjlighet till domstolsprövning av meddelade beslut därmed fick anses uppfyllt (se prop. 2006/07:115 s. 523).
Utredningen gör inga andra bedömningar än de som tidigare gjorts vid införandet av LVPM och genomförandet av MiFID. De krav som finns i artikeln 107.2 i UCITS IV-direktiven om att beslut ska kunna överklagas får därmed anses tillgodosedda genom det regelverk som finns i dag.
Bestämmelsen i artikel 107.2 om att ett uteblivet beslut ska kunna bli föremål för domstolsprövning motsvaras av artikel 51.2 i den tidigare versionen av UCITS-direktivet. I dag har sökande rätt att begära förklaring hos kammarrätten om ett beslut om tillstånd enligt 1 kap. 4 § LIF inte meddelats inom sex månader efter det att ansökan gavs in (14 kap. 2 § LIF). Kammarrätten prövar då i princip endast om ärendet är färdigt för avgörande och att alla handlingar och uppgifter som behövs som underlag för beslutet har lämnats in. Om domstolen finner att ärendet kan avgöras börjar en ny period om sex månader att löpa. Finns det inget beslut fattat vid utgången av
334
SOU 2010:78 Prövningsförfaranden
den nya fristen ska det anses som att ansökan avslagits. En sådan s.k. dröjsmålstalan finns även i annan lagstiftning inom finansmarknadsområdet, se t.ex. lagen (2004:297) om bank och finansieringsrörelse och LVPM.
Lagrådet har i sitt yttrande över förslaget till 14 kap. 2 § LIF (tidigare 12 kap. 2 § LIF) konstaterat att konstruktionen med en möjlighet att begära förklaring hos kammarrätt innebär att den materiella domstolsprövningen försenas. Lagrådet ansåg att övervägande skäl talade för att det i stället borde finnas en rätt till sakprövning i domstol i de fall då Finansinspektionen inte meddelat beslut inom sex månader från det att inspektionen fått in en ansökan som innehåller den information som krävs enligt gällande föreskrifter (se prop. 2002/03:150 s. 457 f). Regeringen ansåg emellertid att bestämmelsen om dröjsmålstalan skulle stå kvar. Enligt regeringen fanns det starka skäl att bestämmelserna om rätten till domstolsprövning borde ges en enhetlig utformning på det finansiella området även om det i framtiden kan finnas anledning att genomföra en samlad översyn av bestämmelser av aktuellt slag (se a. prop. s. 184 och 331).
Utredningen gör inga andra bedömningar än de som tidigare gjorts i nämnda förarbeten vid genomförandet av UCITS-direktivet. De krav som finns i artikeln 107.2 i UCITS IV-direktiven får anses tillgodosedda genom det regelverk som finns i dag. Någon ändring av 14 kap. 2 § LIF behöver därför inte göras.
12.2 Hantering av klagomål och tvistlösning
12.2.1 Bestämmelser om hantering av klagomål
Medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva och ändamålsenliga förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol av konsumenttvister rörande fondföretags verksamhet, då så är lämpligt med utnyttjande av befintliga organ, se artikel 100 UCITS IV-direktivet. Medlemsstaterna ska även se till att lagstiftning och reglering inte hindrar dessa organ från att samarbeta effektivt för att lösa gränsöverskridande tvister.
335
Prövningsförfaranden SOU 2010:78
12.2.2 Rätt att föra talan i konsumenternas intresse
Enligt artikel 107.3 UCITS IV-direktivet ska medlemsstater föreskriva att ett eller flera av vissa i direktivet uppräknade organ ska kunna begära att ärenden prövas i domstol eller av behörig administrativ myndighet för att säkerställa att de nationella bestämmelserna för genomförandet av direktivet tillämpas. De uppräknade organen är
a) offentliga organ eller deras företrädare,
b) konsumentorganisationer som har ett berättigat intresse av att
skydda konsumenterna,
c) yrkesorganisationer som har ett legitimt intresse av att skydda sina
medlemmar.
Regler som syftar till att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter finns i MFL. En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd (23 § MFL). Detsamma gäller en anställd eller någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar samt var och en som i övrigt väsentligt har bidragit till marknadsföringen. En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig information får åläggas att lämna informationen (24 § MFL). Förbud och ålägganden ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt (26 § MFL). Talan mot förbud eller åläggande väcks vid Marknadsdomstolen (47 § MFL). En sådan talan får väckas av bl.a. Konsumentombudsmannen och en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare.
En konsument eller någon av de i direktivet uppräknade organen har möjlighet att direkt vända sig till Finansinspektionen. Om inspektionen finner att det finns substans i anmälan kan detta leda till att inspektionen utför en närmare kontroll för att utröna om ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut brutit mot någon av de regler som gäller för dem.
Därutöver finns lagen (2002:599) om grupprättegång och lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister. Dessa gäller dock endast för civilrättsliga tvister, medan artikel 107.3 endast gäller för närings- och marknadsrättsliga krav gentemot bolag m.fl.
336
SOU 2010:78 Prövningsförfaranden
12.2.3 Finansinspektionens hantering av klagomål
Finansinspektionen hade tidigare en ganska omfattande hantering av klagomål mot finansiella institut. I principiellt viktiga fall prövade inspektionen klagomålet sedan det berörda institutet hade fått tillfälle att yttra sig. I andra fall skickade inspektionen, utan någon föregående prövning, klagomålet vidare till institutet, som sedan återrapporterade till inspektionen.
Sedan 1996 har inspektionen dock som målsättning att de finansiella instituten själva ska hantera klagomål från sina kunder. Inspektionen har givit ut allmänna råd om klagomålshantering avseende finansiella tjänster till konsumenter (FFFS 2002:23). Dessa råd är tillämpliga på alla institut som står under inspektionens tillsyn. Enligt de allmänna råden bör varje institut ha en policy och en instruktion för klagomålshantering. Enligt råden bör instituten ha utsett en eller flera klagomålsansvariga personer som missnöjda kunder kan hänvisas till. Detta medför att hanteringen av klagomål innebär en form av tvistlösning inom institutet. Institutet bör informera den klagande konsumenten om vart han eller hon kan vända sig om han eller hon inte är nöjd med institutets hantering.
12.2.4 Tvistlösning utanför domstol
En konsument har i dag möjlighet att vända sig till Allmänna reklamationsnämnden. Allmänna reklamationsnämnden har till huvudsaklig uppgift att opartisk pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare som rör en vara eller tjänst som tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk. Nämndens prövning är kostnadsfri och utmynnar i en rekommendation om hur tvisten bör lösas.1 Nämnden prövar också tvister mellan en grupp konsumenter och en näringsidkare. Tvister av det senare slaget tas upp till prövning efter anmälan av Konsumentombudsmannen eller, om Konsumentombudsmannen för ett visst fall har beslutat att inte göra någon anmälan, av en sammanslutning av konsumenter eller löntagare. Allmänna reklamationsnämnden medverkar i olika EU-nätverk för instanser som vid sidan av domstolar prövar tvister mellan konsumenter och näringsidkare, bl.a. nätverket för prövning av finansiella tvister.
1 Se närmare förordningen (2007:1041) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden.
337
Prövningsförfaranden SOU 2010:78
12.2.5 Konsumenternas bank- och finansbyrå
Konsumenternas bank- och finansbyrå är en stiftelse dit konsumenter kan vända sig för att få information och vägledning avseende finansiella tjänster. Byrån är i formell mening inte ett organ som hanterar klagomål eller fungerar som tvistlösningsorgan. Inom ramen för vägledningen kan det ändå förekomma en form av indirekt klagomålshantering i och med att information lämnas och praxis klargörs. Byrån startade 1994 och verksamheten drivs i stiftelseform. Huvudmän i stiftelsen är Finansinspektionen, Konsumentverket, Fondbolagens förening, Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen. Stiftelsen drivs av en styrelse som består av representanter för huvudmännen. Byråns verksamhet bekostas av branschen. Byrån är ett självständigt organ som lämnar avgiftsfri information och vägledning till i första hand konsumenter i frågor som rör finansiella tjänster inom bank- och värdepappersområdena. Byrån lämnar information och vägledning såväl före som efter köp av en finansiell tjänst. Byrån har också till uppgift att fånga upp och vidarebefordra konsumentsynpunkter till sina huvudmän. Alla förfrågningar registreras och besvaras. Branschen får regelbundna rapporter från byrån om hur många klagomål som har kommit in och vad de avsett etc.
12.2.6 Genomförande i svensk rätt
Utredningens bedömning: Det finns lämpliga och effektiva förfaranden och organ för hantering av klagomål och tvistlösningar mellan konsumenter och fondbolag.
Skälen för bedömningen: Bestämmelser som i princip motsvarar artikel 107.3 i UCITS IV-direktivet finns i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter.2 I artikel 14 samma direktiv finns en bestämmelse som i princip även motsvarar artikel 100 i UCITS
IV-direktivet. Dessa bestämmelser finns även i artiklarna 52.2 och 53.1 i MiFID. Direktiven har införlivats i svensk rätt genom distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) och genom LVPM. I förarbe-
2 Europaparlamentet och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619 samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG. (EGT L 271, 9.10.2002, s. 16, Celex 32002L0065).
338
SOU 2010:78 Prövningsförfaranden
339
tena till distans- och hemförsäljningslagen anför regeringen, efter att bl.a. ha hänvisat till MFL och Allmänna reklamationsnämnden, att kraven i artiklarna 13 och 14 får anses uppfyllda (prop. 2004/05:13 s. 75 ff.). I förarbetena till LVPM hänvisas till detta uttalande och regeringen anger att kraven i artiklarna 52.2 och 53.1 i MiFID får anses tillgodosedda genom de regelverk och de organisationer som redan finns på plats. Någon ändring i lag behövde därför inte göras (prop. 2006/07:115 s. 525 ff.).
Utredningen gör inga andra bedömningar än de som tidigare gjorts i nämnda förarbeten till genomförandet av de ovannämnda direktiven. De krav som finns i artiklarna 100 och 107.3 i UCITS IVdirektiven får anses tillgodosedda genom de regelverk och de organisationer som finns redan i dag. Någon ändring i lag behöver därför inte göras.
13 Avveckling av fond i vissa fall
Utredningens förslag: Efter ansökan från fondbolaget ska Finansinspektionen få avregistrera en fond som varken har fondandelsägare eller fondförmögenhet. Fondbolagets revisor ska intyga att fonden inte har tillgångar eller skulder samt att avvecklingen i övrigt har gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse. Utredningens bedömning: Finansinspektionen bör i fall som nämnts i förslaget få avregistrera en fond utan att kungörelse ägt rum.1
Förslaget genomförs genom ändring i 9 kap. 2 § LIF.
Skälen för förslaget och bedömningen: Värdepappersfondsutredningen har i sitt slutbetänkande redovisat hur fondverksamhet kan upphöra eller avvecklas, se SOU 2002:104 s. 125 ff. En fondverksamhet upphör när fondbolaget upphör med sin verksamhet p.g.a. att bolaget inte vill driva verksamheten eller inte längre kan driva den för att tillståndet återkallats eller att bolaget försatts i likvidation eller konkurs.2 Fondverksamheten upphör också då fonden avvecklas genom att den fusioneras med en annan eller andra fonder, att den delas upp i flera andra fonder eller att den avvecklas och tillgångarna delas ut till ägarna.
Om fondbolaget upphör med sin verksamhet ska förvaringsinstitutet i första hand söka sälja fondförvaltningen till ett annat fondbolag och i sista hand likvidera fonden genom att skifta ut nettot till fondandelsägarna. En fond kan även komma att avvecklas trots att fondbolaget fortsätter sin verksamhet. Med Finansinspektionens godkännande kan fondbolaget sälja förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag. Om fondbolaget inte hittar en köpare men ändå
1 Se 9 kap. 4 § LIF. 29 kap. 1 § LIF.
341
Avveckling av fond i vissa fall SOU 2010:78
vill upphöra med förvaltningen av fonden ska förvaringsinstitutet ta över fondförvaltningen. I sådana fall blir det ett val mellan att sälja fondförvaltningen eller likvidera fonden.
Enligt nuvarande regler får fondbolaget inte självt avveckla en fond. Skälet till det är att det finns ett värde i att låta någon annan än fondbolaget ta hand om avvecklingen och därigenom skapa garantier för att avvecklingen går till på rätt sätt. I vissa fall kan det dock finnas skäl för att förenkla förfarandet när det gäller avveckling av en fond. Som värdepappersfondsutredningen konstaterat så finns det exempel på fondbolag som genom ett informellt förfarande lyckas förmå andelsägarna i en fond att sälja sina andelar. Det rör sig då om fonder som inte lyckats locka till sig något större antal fondandelsägare. Värdepappersfondsutredningen har i den delen vidare anfört följande:
Genom ett sådant förfarande avvecklar fondbolaget fonden genom att successivt sälja fondens tillgångar i samband med inlösen av utestående andelar. Det kan t.o.m. vara så att fonden ännu inte förvärvat några tillgångar, utan består av likvida medel på ett bankkonto. Fondbolaget får givetvis inte tvångsinlösa fondandelarna, men det är svårt att ha några invändningar mot att fondbolaget och andelsägarna kommer överens på frivillig väg. Fondandelarnas värde motsvaras av fondens marknadsvärde och är lätt att kontrollera. Försäljning av tillgångar och utbetalning till andelsägarna går dessutom via förvaringsinstitutet på sedvanligt vis. Ett informellt och förenklat förfarande torde därtill vara mer effektivt och kostnadsbesparande än alternativet att låta förvaringsinstitutet likvidera fonden.
Även med detta informella förfarande måste emellertid förvaringsinstitutet kopplas in. I verkligheten händer det alltså att förvaringsinstituten endast får ett skal att avveckla. Denna ordning är något omständig.
Det finns därför skäl att i lag möjliggöra ett förenklat förfarande där fonder som saknar såväl andelsägare som förmögenhet kan avvecklas utan inblandning av förvaringsinstitutet. I sådana fall bör fondbolaget kunna vända sig direkt till Finansinspektionen med en begäran att få fonden avregistrerad. För att detta skall kunna vara möjligt bör dock inspektionen försäkra sig om att det verkligen inte finns kvar några anspråk på fonden och att avvecklingen i övrigt har gått till på ett korrekt sätt. Det är därför lämpligt att fondbolaget i sådana fall ger in ett intyg från fondbolagets revisor. Revisorn skall alltså kontrollera att det inte finns kvar några andelsägare och att fonden saknar tillgångar och skulder.
342
SOU 2010:78 Avveckling av fond i vissa fall
343
Utredningen delar värdepappersfondsutredningens ställningstagande om att det bör vara möjligt att genom ett förenklat förfarande kunna avregistrera en fond som saknar andelsägare, inte har några tillgångar eller skulder och där avvecklingen av fonden gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse. I sådana fall bör Finansinspektionen kunna avregistrera fonden utan att kungörelse ägt rum, se 9 kap. 4 § sista stycket LIF.
14 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
I detta avsnitt behandlar utredningen ett antal frågor som inte har direkt anknytning till genomförandet av UCITS IV-direktivet. Vad som här tas upp rör handel med fondandelar på reglerad marknad, möjlighet att ha olika andelsklasser i en investeringsfond, möjlighet att fastställa andelskurs direkt efter anmälan om teckning, även om betalning ännu inte tillförts fonden samt problem som föranleds av stora in- och utflöden i en investeringsfond. Att utredningen tar upp dessa frågor hänger samman med den kartläggning av konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden som genomförts inom ramen för utredningens arbete. De förslag som läggs fram i de olika avsnitten ska alltså ses som led i strävandena att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft, något som är särskilt viktigt med de ökade möjligheter till konkurrens över gränserna som genomförandet av UCITS IV-direktivet ger möjligheter till.
14.1 Handel med fondandelar på sekundärmarknaden
Utredningens förslag: Definitionerna av specialfond och värdepappersfond vidgas till att även omfatta fonder som handlas på en reglerad marknad, där fondbolaget inte erbjuder inlösen av andelar på andelsägarens begäran, men där fondbolaget vidtagit åtgärder för att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte avviker väsentligt från det underliggande fondandelsvärdet (NAV-kursen). Motsvarande ändring görs även av definitionen av fondföretag.
Förslaget innebär ett genomförande av artikel 1.2 b i UCITSdirektivet, vilket sker genom ändringar i 1 kap. 1 § och 4 kap. 13 § LIF.
345
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
Skälen för förslaget: I Sverige förekommer sedan ett antal år tillbaka så kallade ETF:er.1 En ETF, eller en börshandlad fond, är något förenklat en fond vars andelar är noterade och som kan handlas i realtid på en reglerad marknad. På NASDAQ OMX Stockholms lista för börshandlade fonder upptas för närvarande närmare 50 noterade fonder. En börshandlad fond som är bildad enligt LIF kan klassificeras som en specialfond enligt 1 kap. 1 § p. 18 LIF eller som en värdepappersfond enligt 1 kap. 1 § p. 20 LIF.
Marknaden för börshandlade fonder kan delas in i en primärmarknad och en sekundärmarknad. På primärmarknaden agerar fondbolaget genom att emittera och lösa in fondandelar, medan handel på sekundärmarknaden sker mellan olika marknadsaktörer. Tanken med börshandlade fonder är att handeln med fondandelarna framförallt ska äga rum på sekundärmarknaden, alltså att fondandelarna, på samma sätt som aktier, framförallt ska köpas och säljas av olika marknadsaktörer. Detta till skillnad från icke börshandlade fonder där handeln med fondandelar sker genom att fondandelar köps av eller säljs till fondbolaget som emitterar eller löser in andelar.
I LIF är emellertid utgångspunkten att investeringsfonder ska vara öppna, innebärande bl.a. att andelsägarna ska ha rätt att när som helst få sitt innehav i fonden inlöst av fondbolaget (se SOU 2002:56 s. 459 och 518). Av definitionerna av specialfond respektive värdepappersfond i LIF framgår att andelar i fonden ska kunna lösas in på begäran av andelsägare.
UCITS-direktivet innehåller emellertid en särreglering av fondbolags skyldighet att erbjuda inlösen av andelar i börshandlade fonder, något som inte införts i svensk rätt. I artikel 1.2 b i UCITSdirektivet anges i fråga om sådana fonder att ”En åtgärd som ett fondföretag vidtar för att säkra att börsvärdet av dess andelar inte i någon väsentlig mån avviker från fondandelsvärdet (NAV) ska jämställas med återköp eller inlösen”. UCITS-direktivet tillåter alltså att fondbolag, i stället för att erbjuda möjlighet till inlösen av fondandelar i börshandlade fonder, erbjuder möjlighet till försäljning på sekundärmarknaden genom att vidta åtgärder för att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte i någon väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet (NAV). I övrigt gäller samma regler för börshandlade fonder som för investeringsfonder i allmänhet.
1 Se avsnitt 3.5.1 ovan.
346
SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
I jämförelse med de länder som genomfört artikel 1.2 b i direktivet har alltså fondbolag i Sverige en konkurrensnackdel. Mot denna bakgrund anser utredningen att bestämmelsen i artikel 1.2 b i UCITSdirektivet bör genomföras i svensk rätt. Detta bör ske genom tillägg till definitionerna av specialfond respektive värdepappersfond i LIF. Följden blir att svenska fondbolag inte längre kommer att vara skyldiga att erbjuda möjlighet till inlösen av fondandelar i börshandlade fonder, under förutsättning att fondens andelar noteras på en reglerad marknad och att fondbolaget vidtar åtgärder för att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet på denna marknad inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet, dvs. NAV-kursen. Den möjlighet som härigenom erbjuds fondandelsägare att avyttra fondandelar bör, på samma sätt som anges i artikel 1.2 b i UCITS-direktivet, jämställas med sådan möjlighet till utträde, inlösen, som avses i 4 kap. 13 § LIF.
Fondbolaget kan uppfylla sin skyldighet att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet genom att anlita en s.k. marknadsgarant. En marknadsgarant är en finansiell aktör som ställer ut köp- respektive säljkurser för en tillgång. Genom att erbjuda sig att bl.a. köpa fondandelar till ett visst pris, kan marknadsgaranten säkerställa att fondandelsägare ges möjlighet att sälja sina andelar till ett pris som inte i väsentlig mån avviker från NAV-kursen.
Marknadsgaranter förekommer redan idag vad gäller fondandelar i börshandlade fonder. Marknadsgarantens prissättning sker då på sådant sätt att marknadsgaranten varje morgon får information från fondbolaget om fondens innehav. Beroende på hur kurserna för fondens värdepapper utvecklas under dagen, justerar marknadsgaranten kontinuerligt de köp- och säljkurser denne ställer på marknaden.
Marknadsgarantens prissättning underlättas av att börshandlade fonder som regel är s.k. indexfonder. Fondernas utveckling följer alltså utvecklingen av ett index och marknadsgaranten kan justera de köp- och säljkurser som denne ställer utifrån utvecklingen av detta index och dess komponenter. Alldeles oavsett om den aktuella fonden är en indexfond eller inte, torde dock en marknadsgarant inte ha möjlighet att vid var varje tidpunkt ställa en köpkurs som exakt motsvarar det underliggande fondandelsvärdet (NAV-kursen). Exempelvis kan fondbolaget under dagen köpa eller sälja tillgångar i fonden, vilket gör att marknadsgarantens beräkningar av det underliggande fondandelsvärde avviker från det verkliga fondandelsvärdet. Det är av detta skäl utredningen föreslår att utrymme ska finnas för fond-
347
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
bolaget att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet. Detta undantag bör dock begränsas till den situation som nu angetts.
Ett fondbolag, som väljer att anlita en marknadsgarant för att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet, bör i avtalet med marknadsgaranten försäkra sig om att marknadsgaranten ställer köp- och säljkurser avseende en tillräcklig volym andelar för att marknaden ska kunna anses ha en ändamålsenlig likviditet. Fondbolaget bör även säkerställa att det i avtalet föreskrivs att marknadsgaranten ska tillämpa en marknadsmässig prisskillnad (spread) mellan köp- och säljkurser. Vad som utgör en marknadsmässig prisskillnad får anses variera beroende på vilken placeringsinriktning den aktuella fonden har och får alltså avgöras från fall till fall. Det bör dock framhållas att vad som utgör en marknadsmässig prisskillnad i stor utsträckning kan förväntas bestämmas av marknaden. Om marknadsgaranten tillämpar en för stor prisskillnad kommer marknadens aktörer tycka att det är för dyrt att köpa och för billigt att sälja till marknadsgaranten och alltså vända sig till andra aktörer på marknaden för att göra affärer. Då marknadsgarantens ersättning för uppdraget som regel utgörs av prisskillnaden – alltså mellanskillnaden mellan vad marknadsgaranten köper respektive säljer en tillgång för – kan marknadsgaranten under sådana förhållande förväntas justera prisskillnaden till en mer marknadsmässig nivå.
Kravet på att fondbolaget ska vidta åtgärder för att tillse att det noterade fondandelsvärdet inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet, bör gälla för den reglerade marknadsplats där fondens andelar är noterade. Vid sidan av handel med andelarna på denna marknadsplats, förekommer handel även via andra marknadsplatser, till exempel s.k. handelsplattformar. Ett fondbolag kan inte förhindra att sådan handel äger rum. Det kan inte åligga ett fondbolag att övervaka var handel av andelar i fondbolagets fonder förekommer. Det torde vidare vara så att det pris som sätts på den marknad där andelarna är noterade och där fondbolaget vidtagit åtgärder för att säkerställa att fondandelsvärdet inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet även får genomslag på priset för andelarna på de övriga platser där handel med andelarna förekommer. Detta genom bestämmelserna om bästa utförande av kundorder i 8 kap. 28–31 §§ LVPM, som bl.a. föreskriver att värdepappersinstitut vid utförande av kunds order
348
SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
ska vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för kunden, bl.a. vad gäller pris.
Ett fondbolag som ingår ett avtal med en marknadsgarant bör ha en beredskapsplan för att byta marknadsgarant för den händelse att den av fondbolaget anlitade marknadsgaranten inte fortsätter verksamheten eller säger upp avtalet med fondbolaget. Detta är viktigt för att kunna erbjuda andelsägarna möjlighet till avbrottsfri handel.
Genom den föreslagna regleringen undanröjs den här angivna konkurrensnackdelen som föreligger för svenska börshandlade fonder, jämförda med utländska motsvarigheter.
14.2 Fastställande av teckningskurs före det att betalning tillförts fonden
Utredningens förslag: Fondbolag tillåts under vissa förutsättningar sälja fondandelar (interimsandelar) till det försäljningspris som fastställs efter att fondbolaget tagit del av anmälan om teckning, utan att betalning samtidigt tillförts fonden.
Om fondandelsägarna i ett sådant fall tillfogas skada på grund av att betalning inte tillförts fonden inom sedvanlig tid, ska fondbolaget ersätta skadan.
Förslagen genomförs genom ändringar i 2 kap. 21 § och 4 kap. 11 § LIF samt genom införande av en ny paragraf i LIF, 4 kap. 10 a §.
Skälen för förslaget: Enligt 4 kap. 10 § LIF får en fondandel inte utfärdas innan betalning för andelen har tillförts fonden. Denna reglering har sin bakgrund i, men är striktare än artikel 87 i UCITS
IV-direktivet, som anger att fondandel får utfärdas ”om fondtillgångarna inom sedvanlig tid tillförs betalning motsvarande emissionens nettopris”.
Vid den undersökning som genomförts inom ramen för utredningen avseende konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden har det framkommit att fondbranschens uppfattning är att den svenska regleringen medför konkurrensnackdelar för fondbolag. Skälen till detta är huvudsakligen följande.
Den svenska regleringen får till följd att i det fall en investerare exempelvis önskar byta andelar i en fond mot andelar i en annan, måste investeraren först avveckla sitt innehav i den tidigare fonden
349
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
och därefter överföra likviden till den nya fonden. Denna ordning innebär att inlösenpriset för andelarna i den tidigare fonden sätts samma dag som avyttring sker, medan teckningskursen för andelarna i den nya fonden sätts först den dag då betalning tillförs fonden. Under den tid som förlöper däremellan löper investeraren risken att vara utan exponering mot värdepappersmarknaden. De svenska bestämmelserna, som alltså är något striktare än motsvarande bestämmelser i UCITS IV-direktivet, får till följd att en investerare, som inte vill ha sina medel oplacerade under någon tid, kan komma att avstå från att investera i en svensk fond och istället välja att investera i en utländsk fond som medger att andelar utfärdas innan betalning tillförts fonden eller där fondbolaget får använda den första teckningskurs som fastställs efter att fondbolaget tagit del av anmälan om teckning av fondandelar. Detta gäller framförallt institutionella investerare. Utredningen anser det motiverat att söka en lösning på detta problem, som försvagar svenska investeringsfonders konkurrenskraft.
En reglering som till sitt ändamål närmare överensstämmer med UCITS IV-direktivet kan utformas på flera sätt. Utredningen har övervägt en sådan reglering som kommer till direkt uttryck i UCITS IV-direktivet, dvs. att fondandel får utfärdas innan betalning för andelen tillförts fonden, förutsatt att betalning tillförs fonden inom sedvanlig tid. Utredningen har dock valt att inte förespråka en sådan lösning, främst på grund av de frågor som uppkommer om i vad mån en fondandelsägare ska ges möjlighet att förfoga över en utfärdad andel före det att betalning för andelen tillförts fonden och, om denna rätt ska begränsas, hur detta ska ske.
Utredningen föreslår istället en ordning enligt vilken den nuvarande regleringen i LIF – att fondandel inte får utfärdas innan betalning för andelen har tillförts fonden – kvarstår. Dock bör det öppnas en möjlighet för fondbolag att erbjuda investerare att teckna andelar till en teckningskurs som fastställs före det att betalning för de tecknade andelarna tillförts fonden. Utredningen föreslår därför att fondbolag ska kunna erbjuda investerare möjlighet att teckna sig för fondandelar till den första teckningskurs som fastställs efter att fondbolaget mottagit teckningsanmälan och utan att betalning samtidigt har tillförts fonden. Om denna möjlighet utnyttjas ska fondbolaget – istället för att utfärda nya andelar – göra en registrering i andelsägareregistret av tecknade men inte betalda andelar (interimsandelar). Interimsandelar ger tecknaren rätt att mot betalning av teckningslikviden erhålla lika många andelar i fonden
350
SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
som interimsandelar. Interimsandelar ska, med undantag för de särskilda villkor som gäller för sådana andelar, behandlas på samma sätt som andra andelar i fonden och kommer på motsvarande sätt som andra andelar att påverka såväl exponering som värdering av fonden. Enligt utredningens bedömning krävs inte någon särskild reglering vad gäller möjligheten att förfoga över interimsandelar. De allmänna civilrättsliga regler som gäller inom förmögenhetsrättens område bör vara tillämpliga också här.
Utredningen föreslår att möjligheten för ett fondbolag att använda den först fastställda teckningskursen efter anmälan om teckning av andelar utan att betalning tillförts fonden och med åtföljande registrering av interimsandelar ska framgå av fondbestämmelserna. Denna möjlighet ska dock vara förknippad med vissa begränsningar. Förfarandet ska endast få tillämpas om fondbolaget på ett tillfredsställande sätt säkerställt att betalning för andelarna kommer att tillföras fonden och att så även sker inom sedvanlig tid. Skälen för detta är följande.
Den strikta reglering som i dag återfinns i LIF får ses mot bakgrund av att befintliga fondandelsägare ska skyddas mot den marknadsrisk som kan uppkomma för fonden om det tillåts att fondandelar utfärdas innan betalning tillförts fonden, eller att teckningskursen fastställs utan att betalning tillförts fonden. I dessa fall kommer fondbolaget nämligen normalt att redan vid teckningstidpunkten agera som om fonden tillförts teckningslikviden. Detta för att minska marknadsrisken genom att för fonden göra placeringar på värdepappersmarknaden och därmed täcka den gjorda teckningen av nya andelar. I en sådan situation löper de befintliga fondandelsägarna en risk att åsamkas förluster om det senare skulle visa sig att teckningslikviden av något skäl inte tillförs fonden och de redan ingångna köpen måste reverseras i exempelvis en fallande marknad. Kostnader kan även uppkomma för fonden för det fall teckningslikviden inte kommer fonden tillhanda före det att betalningsskyldighet inträder för de värdepapper som fonden förvärvat. För att minska denna marknadsrisk föreslår utredningen att fondbolaget endast får använda den först fastställda teckningskursen efter teckning av andelar utan att betalning tillförts fonden under förutsättning att tillfredsställande säkerhet föreligger att betalning för andelarna kommer att tillföras fonden och att så sker inom sedvanlig tid. En sådan ordning bör också innebära en minskad kreditrisk för fondbolaget, vilket behandlas närmare i det följande.
351
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
Kravet på att fondbolaget på ett tillfresställande sätt ska säkerställa att fonden kommer att tillföras betalning innebär att fondbolaget, innan det erbjuder en investerare att teckna andelar till den första fastställda teckningskursen efter teckning, måste erhålla bevis för att betalning för andelarna kommer att tillföras fonden. Detta kan ske exempelvis genom att investeraren uppvisar att ett kreditinstitut inlett en betalningsöverföring till fonden eller genom att fondbolaget erhåller en fullmakt att överföra likviden från avyttringen i en av fondbolagets fonder till en annan av fondbolagets fonder. En högre grad av säkerställande bör krävas om teckningsbeloppet är betydande i relation till fondbolagets kapital.
Kravet på att betalning ska tillföras fonden inom sedvanlig tid innebär att betalningen ska komma fonden tillhanda inom den tid som krävs för att fonden ska kunna fullgöra de förpliktelser som fondbolaget redan vid teckningstidpunkten kan förväntas åta sig på den relevanta marknaden. För handel på den svenska aktiemarknaden uppgår denna tid normalt till tre dagar (t+3).
Genom kravet att fondbolaget på ett tillfredsställande sätt ska säkerställa att betalning kommer att tillföras fonden reduceras den kreditrisk som ligger i att fonden inte omedelbart tillförs betalning för de fondandelar för vilka investeraren tecknat sig.
Det är fondbolaget som fattar beslut om att medge att det här beskrivna förfarandet med interimsandelar tillämpas och fondbolaget bör därför bära de risker som ligger i förfarandet. Ett fondbolag ska vara skyldigt att hålla andelsägarna skadeslösa för de förluster som dessa kan komma att tillfogas i anledning av att fondbolaget låter investerare teckna sig för fondandelar till den första teckningskurs som fastställs efter att fondbolaget tagit emot teckningsanmälan, utan att betalning samtidigt har tillförts fonden. Utredningen föreslår därför en komplettering med den innebörden i ansvarsbestämmelsen i 2 kap. 21 § LIF. Fondbolaget får i en sådan situation regressvis kräva att investeraren ersätter fondbolaget för att investeraren inte fullgjort sin avtalsenliga skyldighet att betala för de tecknade andelarna inom sedvanlig tid.
För att fondbolaget ska kunna ta på sig ansvaret att hålla fondandelsägarna skadeslösa, måste fondbolaget vid varje tillfälle säkerställa att bolaget har kapaciteten för detta, utan att själv hamna i en insolvenssituation. Det bör i sammanhanget erinras om att den risk som främst gör sig gällande i detta sammanhang är risken att teckningslikviden inte tillförs fonden och att fondbolaget, i en fallande marknad, till ett lägre pris än inköpspriset, måste sälja de innehav
352
SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
som köpts in i anledning av teckningen. Den risk ett fondbolag åtar sig får, under normala marknadsförhållanden, betraktas som begränsad. Till detta kommer att fondbolaget, för det fall fonden åsamkas en skada till följd av en utebliven teckningslikvid, har rätt att kräva ersättning från den investerare som inte uppfyllt sina förpliktelser gentemot fonden. Endast för det fall denne saknar förmåga att utge ersättning kommer fondbolaget i slutändan att få bära förlusten.
För att ett fondbolag ska kunna ge potentiella investerare möjlighet att teckna sig för fondandelar på det föreslagna sättet, krävs att fondbolaget har kompetens att genomföra en kreditbedömning av investerare som önskar utnyttja denna möjlighet. Denna kreditbedömning ska ske på objektiva grunder och med iakttagande av likabehandlingsprincipen. Det bör inte förekomma att fondbolag, på rent godtyckliga grunder, väljer att ge vissa potentiella investerare, men inte andra, möjligheten att teckna sig för fondandelar till den första teckningskurs som fastställs efter att fondbolaget tagit emot teckningsanmälan, utan att betalning samtidigt har tillförts fonden.
Att ett fondbolag uppfyller de krav som ovan anges får granskas av Finansinspektionen dels i samband med att möjligheten införs i fondbestämmelserna, dels inom ramen för den löpande tillsynen av fondbolag.
Om betalning inte skulle tillföras fonden, ska fondbolaget makulera de till teckningen hänförliga interimsandelarna.
Om interimsandelar är registrerade i andelsägarregistret och förvaltningen av en investeringsfond omedelbart ska tas över av förvaringsinstitutet enligt 9 kap. 1 § LIF, ska förvaringsinstitutet svara för den teckning av andelar som är avsedd att ske och utfärda andelar om betalning kommer in. Detta kan inte anses stå i strid med 4 kap. 13 § andra stycket LIF, då det inte rör sig om någon egentlig nyteckning av andelar utan endast om uppfyllande av en förpliktelse som fondbolaget redan åtagit sig. I en sådan situation är det likväl fondbolaget som svarar för att hålla fonden och existerande andelsägare skadeslösa.
Enligt utredningens förslag ska det krävas att en fond, i sina fondbestämmelser, ska ange om fondbolaget får använda den första fastställa teckningskursen efter anmälan om teckning av andelar vid försäljning av fondandelar, utan att betalning tillförts fonden. På så sätt kan den enskilde investeraren själv avgöra om han vill stå de risker som, trots ovan angivna begränsningar och fondbolagets strikta ansvar, kan vara förknippade med att teckningskursen för andelar kan fastställas innan betalning tillförts fonden.
353
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
14.3 Andelsklasser i investeringsfonder
Utredningens förslag: Fondbolag ges möjlighet att i fondbestämmelserna ange att andelar av olika slag (andelsklasser) får utfärdas för samma fond. Sådana andelsklasser kan vara t.ex. utdelande respektive icke utdelande andelsklasser och andelsklasser i olika valutor.
Förslaget genomförs genom ändringar i 4 kap. 8, 10 och 11 §§ LIF.
Skälen för förslaget: Enligt 4 kap. 10 § första stycket LIF ska andelarna i en fond vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. I 4 kap. 10 § andra stycket anges att värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar.
Bestämmelsen ger uttryck för den fondrättsliga likabehandlingsprincipen som infördes genom 1974 års aktiefondslag. I förarbetena till den lagen angavs att ”…andelarna i en aktiefond skall vara lika stora, dvs. avse samma kvotdel av fonden, och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Detta innebär att varje andel alltid skall ha samma värde som var och en av de övriga andelarna i samma aktiefond. Genom denna föreskrift förhindras att det i en aktiefond finns fondandelar med sinsemellan olika värde. Någon motsvarighet till preferensaktier kan alltså aldrig uppkomma” (se prop. 1974:128, s. 170).
Likabehandlingsprincipen innebär att det inte är möjligt för svenska fondbolag att erbjuda fonder med s.k. andelsklasser, dvs. fonder där den underliggande förmögenhetsmassan fortfarande är gemensam och förvaltas med samma placeringsinriktning men där investerare erbjuds att förvärva andelar som är förenade med olika rättigheter.
Andelsklasser i fonder är en mycket vanlig företeelse utanför Sverige och förekommer i t.ex. Luxemburg och Danmark. Andelsklasser används i dessa länder för att differentiera avgifter och för att erbjuda investerare andelar uttryckta i olika valutor. Vidare förekommer även valutasäkrade andelsklasser och andelsklasser som betalar respektive ackumulerar utdelning. Det förekommer även kombinationer, dvs. andelsklasser som är förenade med en kombination av olika rättigheter och skyldigheter.
Av den undersökning avseende konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden som genomförts inom ramen för utred-
354
SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
ningen, har framkommit att det är fondbranschens uppfattning att möjligheten för en fond att ha olika andelsklasser är ett mycket viktigt kriterium för beslut om en fonds hemvist och att den nuvarande regleringen försämrar svenska fondbolags internationella konkurrenskraft.
En möjlighet för svenska fondbolag att kunna erbjuda andelar i olika andelsklasser i en fond skulle innebära ett kostnadseffektivt sätt att differentiera en fonds egenskaper i enlighet med efterfrågan på marknaden. Till exempel är fondbolag idag hänvisade till att bilda två helt separata fonder för det fall att fondbolaget vill erbjuda investerare att placera i andelar i en fond som är utdelande respektive icke utdelande. En möjlighet att införa andelsklasser kommer innebära att en väsentlig konkurrensnackdel för svenska fondbolag elimineras. Utredningen bedömer också att allmänheten kommer att erhålla ett rikare och mer varierat utbud som möjliggör att sparandet för den enskilde bättre kan anpassas till olika behov och preferenser.
Förslag om att införa andelsklasser har förekommit i samband med tidigare översyn av den svenska fondlagstiftningen. I slutbetänkandet av Värdepappersfondsutredningen, SOU 2002:104, avsnitt 2.5.5, s. 107 ff, föreslogs att likabehandlingsprincipen skulle modifieras på så sätt att fondbolag skulle få ta ut olika avgifter för olika kategorier av andelar i samma fond. Värdepappersfondsutredningen föreslog att med andelsägarnas rätt till likabehandling skulle förstås att när väl ett avtal om fondsparande har ingåtts ska alla fondandelsägare med samma avtal (dvs. inom samma andelsklass) behandlas lika i fonden. En följd av förslaget skulle bli att fondandelarna fick olika tillgångsvärden och att avkastningen skulle komma att variera mellan olika andelsklasser. I övrigt skulle andelsägarna behandlas lika avseende t.ex. att varje andel skulle omfatta alla värdepapper samt att rätten till inlösen var densamma. Värdepappersfondsutredningens förslag var alltså tämligen begränsat till sin utformning.
Utredningen är av uppfattningen att det, för att stärka svenska investeringsfonders internationella konkurrenskraft, finns skäl att tillåta andelsklasser även i Sverige. För att en sådan lagändring ska få avsedd effekt, bör fondbolag medges längre gående möjligheter att införa andelsklasser än vad som föreslogs av Värdepappersfondsutredningen. I enlighet med undersökningen avseende konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden, är utredningen av uppfattningen att fondbolag bör ges uttrycklig möjlighet att erbjuda
355
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
fondandelsklasser för differentiering av avgifter, för notering av andelsvärde i olika valutor, för valutasäkring av fondförmögenheten samt för ackumulering respektive utbetalning av utdelning. Även kombinationer av dessa alternativ bör tillåtas. Utredningen föreslår vidare att möjlighet bör finnas för Finansinspektionen att även godkänna andra andelsklasser än de uppräknade.
I likhet med Värdepappersfondsutredningen anser utredningen att då det förekommer andelsklasser i en fond ska den grundläggande principen om likabehandling förstås på så sätt att samtliga fondandelsägare inom en viss andelsklass ska behandlas lika. Detta är av betydelse för de rättigheter som tillkommer fondandelsägare med fondandelar i olika andelsklasser. Likabehandlingsprincipen innebär också att en andelsklass inte får gynnas på bekostnad av någon annan andelsklass. Detta får exempelvis genomslag på så sätt att eventuella kostnader som är särskilt hänförbara till en viss andelsklass, endast ska belasta denna andelsklass och inte övriga andelsklasser (exempelvis genom ökat avgiftsuttag, minskad utdelning eller ett reducerat andelsvärde). Andra, gemensamma kostnader ska belasta varje fondandel lika, oavsett andelsklass. En central princip är att ett fondbolag inte får gynna en andelsklass på bekostnad av annan andelsklass genom exempelvis en fördelning av intäkter eller kostnader som inte sker på rent sakliga grunder. Det åligger fondbolaget att identifiera och hantera de eventuella intressekonflikter som kan uppkomma mellan olika fondandelsklasser.
Fondförmögenheten för en fond med olika andelsklasser är fortfarande gemensam och en andelsägare i en andelsklass äger fonden gemensamt med övriga fondandelsägare, oavsett andelsklass. Placeringsinriktningen ska även vara gemensam för alla andelsklasser i fonden. För en andelsklass gäller även samma principer som för en enskild fond, exempelvis kravet på kollektiv förvaltning. Rättigheter och skyldigheter för en andelsklass får inte vara utformade på ett sådant sätt att andelsklassen kan uppfylla förutsättningarna för individuell portföljförvaltning (se prop. 2002/03:150 s. 253 f). Det som skiljer olika andelsklasser från varandra är de olika rättigheter och skyldigheter som är förenade med respektive andelsklass.
En andelsägare med en andel i en andelsklass har alltså lika rätt till tillgångarna i fonden som övriga andelsägare men med justering för de villkor som gäller för andelsklassen, vilket kan innebära att den ekonomiska rättigheten skiljer sig åt för andelsägare i olika andelsklasser. Detta kan illustreras med ett par exempel.
356
SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
Ett exempel kan vara att det i en fond förekommer två andelsklasser; en utdelande andelsklass och en icke-utdelande (eller ackumulerande) andelsklass. Att en andelsklass är utdelande innebär att andelsägarna erhåller sin del av fondens resultat genom utdelning. Att en andelsklass är icke-utdelande innebär att andelsägarna erhåller sin del av fondens resultat genom att resultatet återinvesteras i fonden. Vid förekomsten av en utdelande respektive icke-utdelande andelsklass i en fond, kommer andelsägarna med andelar i den ickeutdelande andelsklassen att ha investerat ett större belopp i fonden per andel än de andelsägare som har andelar i den utdelande andelsklassen. För detta kan andelsägarna i den icke-utdelande klassen kompenseras genom att tilldelas ytterligare andelar i fonden eller genom att de befintliga andelarna åsätts ett högre värde vid beräkningen av fondandelsvärdet. I det senare fallet kommer alltså fondandelsvärdet att skilja sig åt mellan andelarna i de olika andelsklasserna.
Ett annat exempel kan vara att det i en fond som placerar i värdepapper i amerikanska dollar förekommer två andelsklasser; en där fondförmögenheten valutasäkras till andelsklassens noteringsvaluta (svenska kronor) och en utan valutasäkring. Att andelsklassen är valutasäkrad innebär att andelsägaren är skyddad från värdeförändringar för den svenska kronan i förhållande till amerikanska dollar. Om den svenska kronans värde sjunker i förhållande till den amerikanska dollarn kommer i detta fall värdet på den valutasäkrade andelsklassen att vara oförändrat (med avdrag för kostnaderna för valutasäkringen), medan värdet på andelarna utan värdesäkring har ökat eftersom amerikanska dollar relativt sett blivit mer värda i förhållande till den svenska kronan.
På vilka sätt en fonds olika andelsklasser skiljer sig åt, dvs. vilka olika rättigheter och skyldigheter dessa är förenade med, ska tydligt anges i fondbestämmelserna. Som huvudregel ska ett faktablad upprättas för varje andelsklass. I kapitel II avsnitt 2 artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 anges när information om två eller flera andelsklasser får samlas i ett enda faktablad eller när en andelsklass får representera en annan andelsklass i ett faktablad.
En andelsklass ska kunna införas i samband med att fondbestämmelserna godkänns eller genom en ändring av fondbestämmelserna. Inledningsvis innebär det att andelsklassen är utan andelsägare. Så är det både i det fall då fonden startar och då det införs en ny andelsklass i en befintlig fond. Om en befintlig andelsägare vill ha
357
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
de villkor som erbjuds i en ny andelsklass, får andelsägaren lösa in sina ursprungliga andelar och istället förvärva andelar i den nya andelsklassen. På detta sätt kan andelsklasser tillföras en existerande fond, utan att likabehandlingsprincipen på något sätt frångås. En andelsklass kan indirekt avvecklas genom att de rättigheter och skyldigheter som enligt fondbestämmelserna gäller för andelsklassen ändras så att rättigheterna och skyldigheterna blir identiska med dem i en annan andelsklass i fonden. Om fondbestämmelserna ändras för att därigenom indirekt avveckla en andelsklass utgör det en väsentlig ändring av fondbestämmelserna för andelsägarna i den aktuella andelsklassen. Detta innebär att de berörda andelsägarna får rätt att inom 30 dagar lösa in sina andelar, utan att andra kostnader får tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. En underrättelse om ändringen av fondbestämmelserna behöver i detta fall endast lämnas till andelsägarna i den aktuella klassen.
Vid införandet av andelsklasser bör särskilt uppmärksammas huruvida kravet på att en investeringsfond ska vara öppen för allmänheten ger utrymme för ett fondbolag att rikta en fondandelsklass mot vissa investerare. Utredningen är av uppfattningen att andelsklasser som uttryckligen riktar sig till vissa investerare inte bör tillåtas. Däremot bör hinder inte uppställas för andelsklasser som genom en tröskel för lägsta insättning eller höga insättningsavgifter indirekt riktar sig till framförallt institutionella investerare. En förutsättning för att en fond vid förekomsten av sådana andelsklasser ska leva upp till kravet att vara öppen för allmänheten, är emellertid att fonden även erbjuder en fondandelsklass utan krav på en betydande lägsta insättning eller höga insättningsavgifter. Därmed ges även konsumenter reell möjlighet att investera i fonden och få tillgång till den placeringsinriktning som fonden erbjuder. Utredningen gör bedömningen att detta inte kommer att inverka på konsumentskyddet, eftersom det alltid ska finnas en andelsklass som uppfyller kraven för en värdepappersfond.
Ett system med olika andelsklasser kräver väl fungerande rutiner och stor administrativ kapacitet. Finansinspektionen bör därför kunna ställa krav på fondbolag som förvaltar fonder med olika andelsklasser att de ska ha tillräckliga resurser och väl fungerande rutiner och system för att hantera de olika fondandelsklasserna. Någon särskild föreskriftsrätt behövs inte för ändamålet, eftersom fondbolagens administration m.m. av andelsklasser måste anses omfattad av de allmänna sundhetskrav som ställs på fondbolag (se SOU 2002:104, sid 109).
358
SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
14.4 Hantering av stora kapitalflöden
Utredningens förslag: I syfte att skydda framför allt långsiktiga sparare för de särskilda kostnader (transaktionskostnader och marknadspåverkan) som kan uppkomma som följd av stora in- och utflöden i en investeringsfond redovisar utredningen olika metoder för att begränsa sådana effekter. Detta kan ske genom ökning av andelen likvida medel i fonden, genom tillfällig upplåning eller genom tillfällig stängning av fonden. Dessa metoder är dock inte alltid tillräckliga eller lämpliga. Andra metoder som prövats är att avgiftsbelägga transaktioner och, i vissa länder, att justera fondandelsvärdet.
Utredningen förordar ett system med avgifter för att kompensera fondandelsägarna. Som alternativ till en sådan lösning redovisas ett system som bygger på att fondbolaget tillåts att justera fondandelsvärdet med belopp motsvarande de beräknade särskilda kostnader som det stora flödet bedöms åsamka fonden.
Förslaget föranleder ändring i 4 kap. 8 och 10 §§ och i 13 kap. 1 § LIF. Vidare införs en ny paragraf i LIF, 4 kap. 10 b §.
Skälen för förslaget: Grunden för fondsparandet är att det är en kollektiv sparform. En av hörnstenarna i fondlagstiftningen är likabehandlingsprincipen i 4 kap. 10 § första stycket LIF, vilken innebär att alla andelar i en fond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Den kollektiva sparformen förutsätter vidare att tillgångarna i en fond hanteras som en gemensam förmögenhetsmassa. Den egendom som ingår i fonden ska, enligt 4 kap. 10 § andra stycket LIF, värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Av samma stycke framgår också att värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar.
Att egendomen som ingår i fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde är en av de mest grundläggande principerna i fondlagstiftningen. Principen syftar bl.a. till att säkerställa att andelsägarna ges en reell möjlighet att träda ut ur fonden. Av 4 kap. 10 § andra stycket LIF framgår också att en fonds värde ska beräknas enligt de grunder som anges i fondbestämmelserna. I förarbetena till den tidigare gällande aktiefondslagen (1974:931) lämnas vissa anvisningar om grunderna för hur en fonds värde ska beräknas (se prop. 1974:128 s. 170 f.). Där anges att från tillgångarna i fonden ska dras de skulder som avser denna. Skulderna kan utgöras av beslu-
359
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
till
tjänstepensionsförsäkringar.5tade men inte utbetalade utdelningar till andelsägarna. Vidare kan det finnas skulder till förvaringsinstitutet. Skulderna kan också bestå av ännu inte betalda likvider, avgifter eller andra kostnader i samband med handel med finansiella instrument. Till skulderna hör även slutligt debiterade men ännu inte betalda skatter, liksom latenta skatteskulder, om sådana ska beaktas enligt fondbestämmelserna. Hur beräkningen av marknadsvärdet närmare ska göras ska enligt 4 kap. 8 § andra stycket 4 LIF anges i fondbestämmelserna.2
I den undersökning avseende konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden som genomförts inom ramen för utredningen, har det framkommit att ett betydande antal av fondbolagen angett att de utsätts för stora in- och utflöden av kapital i fonderna genererade av enskilda fondandelsägare och att sådana in- och utflöden riskerar att vara till men för övriga fondandelsägare. Mest framträdande är detta inom Premiepensionssystemet, vilket också har beskrivits utförligt i en rapport, nyligen utgiven av Pensionsmyndigheten.3 Enligt rapporten var det 1 200 000 pensionssparare som under år 2009 genomförde fondbyten inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten uppskattar att det vid rapportens publicering i mars 2010 fanns cirka 500 000 pensionssparare som hade valt förvaltningstjänster, innebärande att en förvaltare får fullmakt att göra omplaceringar bland spararens fondplaceringar. Pensionsmyndigheten tillskriver volymtillväxten av antalet fondbyten inom premiepensionssystemet dessa förvaltningsbolag. Gemensamt för dessa bolags agerande är att de genomför samtidiga omplaceringar för ett stort antal kunder. Under år 2007 genomfördes totalt 2 500 000 fondbyten varav 25 procent beställdes av förvaltningsbolagen. År 2009 uppgick fondbytena till 4 500 000 och av dessa beställdes 2 500 000 av förvaltningsbolagen.4 Problemet med ökande, samtidiga omplaceringar förekommer även inom andra system, t.ex. bland fonder med anknytning
2 Närmare föreskrifter om hur gällande marknadsvärde ska fastställas vid hel- och halvårsskiften finns i 19 kap. FFFS 2008:11. Finansinspektionen har uttalat att dessa bestämmelser också kan tjäna som vägledning för hur värderingen kan göras vid övriga tillfällen då andelskursen för en fond ska bestämmas (se Finansinspektionens promemoria ”Värdering av onoterade innehav i fonder – en vägledning”, daterad den 26 november 2008). 3 Problemet har beskrivits utförligt i Pensionsmyndighetens rapport ”2k – kompletterande kanaler – förslag till fortsatt inriktning, Dnr/ref: LED 2010-9 samt även i artikeln ”PPMflock sänker Moskvabörsen”, Johan Högberg, Affärsvärlden nr 23, 11 juni 2010. 4 Pensionsmyndighetens rapport ”2k – kompletterande kanaler – förslag till fortsatt inriktning, s. 18 f. 5 Konkurrensen på fondmarknaden, Hans Fahlin, s. 29.
360
SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
Problematiken med stora in- och utflöden av kapital kan beskrivas enligt följande. Om en fond utsätts för ett inflöde av kapital, kan fonden välja att öka andelen likviditet i förhållande till det totala fondvärdet eller att genomföra köp av värdepapper. Om en fond utsätts för ett uttag av kapital, kan fonden effektuera detta genom att minska sin likviditet, om tillräckliga medel finns, eller genom att sälja värdepapper. Då de flesta fonder utvärderas mot ett fullinvesterat jämförelseindex är fondförvaltare vanligtvis ovilliga att hålla likvida medel i någon betydande omfattning, varför såväl nyteckning som inlösen av andelar normalt medför att fonden behöver genomföra transaktioner på värdepappersmarknaden.
Transaktioner på värdepappersmarknaden medför kostnader. Fonden måste exempelvis betala courtage och avgifter för avräkningsnotor. Dessa kostnader är i normala fall relativt små, men kan, t.ex. om fonden investerar på mindre likvida marknader eller på utvecklingsmarknader, ändå uppgå till belopp som inte är försumbara. Utöver dessa kostnader kan en priseffekt uppstå på marknaden, s.k. ”market impact”. Med detta avses att fondens köp eller försäljning påverkar marknadspriset. Vid köp genom att fonden tvingas erbjuda ett högre pris än det rådande marknadspriset för att förmå andra aktörer att sälja de värdepapper som ska köpas till fonden och vid försäljning att fonden tvingas att sälja värdepapper till ett lägre pris än rådande marknadspris för att förmå andra aktörer att köpa de innehav som fonden avser sälja. Denna priseffekt kan vara betydande. Priseffektens storlek bestäms av ett antal faktorer. Priseffekten kan exempelvis vara större om transaktioner för fonden till följd av in- eller utflöden innebär att omsättningen är högre än värdepapperets normalt omsatta volym. Forskning på området har visat att på den mycket likvida amerikanska aktiemarknaden uppgår den onormala avkastningseffekten på en aktie som säljs av enstaka fonder med stora utflöden till -2,5 procent för den månad försäljningen sker och att denna priseffekt återgår påföljande månad.6
Såväl transaktionsavgifter som eventuella priseffekter drabbar vid köp befintliga fondandelsägare samt vid försäljningar kvarvarande andelsägare. Vid köp drabbas befintliga fondandelsägare genom att fondandelar utfärdas till den enskilde köparen baserat på rådande andelsvärde, vilket i sin tur baseras på rådande marknadspriser. När likviden för de utgivna andelarna placeras på marknaden, trycks dock marknadspriserna upp, vilket resulterar i att färre antal värde-
6 Konkurrensen på fondmarknaden, Hans Fahlin, s. 29 f.
361
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
papper kan införskaffas åt fonden. När marknadspriserna sedan faller tillbaka, efter det att köpen är genomförda, så resulterar det i att tillgångsmassan i fonden inte har ökat i samma utsträckning som antalet andelar. På så sätt sker en viss utspädning av fondandelarna. Vid försäljning drabbas kvarvarande fondandelsägare genom att dessa tvingas bära skillnaden mellan fondens andelsvärde vid inlösentillfället och det värde till vilket fonden sedermera kan genomföra de avyttringar på marknaden som krävs för att lösa in andelarna.
Sammanfattningsvis kan stora in- och utflöden orsaka betydande transaktionskostnader och priseffekter. Dessa kostnader bärs i stor utsträckning av de andelsägare som inte gett upphov till transaktion och drabbar framförallt fondandelsägare med långsiktiga innehav och investerare som genomför färre transaktioner, dvs. ofta småsparare. Den fråga som måste ställas är vilka åtgärder ett fondbolag kan vidta för att minska de negativa effekterna för fondspararna av stora flöden.
En åtgärd som kan vidtas för att minska transaktionskostnaderna och priseffekterna vid stora in- och utflöden är att fonden, vid förväntade stora flöden, håller en högre nivå av likviditet. En sådan strategi kan emellertid ha väsentlig, negativ inverkan på fondens avkastning. Eftersom avkastningen på finansiella marknader i genomsnitt är positiv, så kommer en fond med högre likviditet att i genomsnitt och i förhållande till andra fonder ha en lägre avkastning, till nackdel för dess andelsägare.
En fond kan i viss utsträckning använda sig av derivatinstrument för att skapa en exponering mot avsedd marknad för att kompensera för den minskade avkastningen som likviditeten ger upphov till. Detta förutsätter dock att sådana derivatinstrument är tillgängliga på den marknad som fonden investerar i, att fonden enligt fondbestämmelserna får placera i derivatinstrument samt att exponeringen som uppnås genom derivatinstrumenten inte avviker från fondens placeringsinriktning.
En annan metod för att kompensera en fond för kostnader för stora in- och utflöden ur fonden är att ta ut avgifter av de andelsägare som orsakar stora flöden, avgifter som tillfaller fonden och kompenserar övriga andelsägare. Metoden att införa försäljnings- respektive inlösenavgifter för hantering av kostnader relaterade till stora in- respektive utflöden ur en fond synes också vara den enda metod som för närvarande erkänns av fondlagstiftningen. Sådana
362
SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
avgifter är dock idag mindre vanliga på den svenska fondmarknaden. De är inte heller tillåtna för fonder inom premiepensionssystemet.7
Ytterligare ett tillvägagångssätt för att möta stora utflöden ur en fond är att fondbolaget tar upp kortfristiga lån motsvarande högst tio procent av fondens värde enligt 5 kap. 23 § LIF.
Utöver ovanstående åtgärder medges, enligt 4 kap. 13 § första stycket LIF att fondbolaget, om det för inlösen av andelar krävs att tillgångar i fonden säljs, efter anmälan till Finansinspektionen får avvakta med sådan försäljning. En förutsättning för detta är att en omedelbar försäljning skulle kunna väsentligt missgynna andra andelsägares intresse. Av den undersökning som genomförts avseende konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden har det framkommit att bestämmelsen sällan tillämpas av fondbolagen. Utredningen har föreslagit ändringar av bestämmelsen, innebärande bl.a. att kravet på föranmälan om stängning till Finansinspektionen slopas.
Utredningen är av uppfattningen att de möjligheter som fondbolag idag har för att hantera stora in- och utflöden i en fond, inte ger bolagen tillräckliga möjligheter att hantera de transaktionskostnader och priseffekter som uppkommer vid sådana flöden Därmed har också fondbolagen begränsade möjligheter att skydda de många fondsparare som placerar på lång sikt för de negativa effekterna av stora flöden av framför allt kortsiktiga placeringar. Utredningen har därför undersökt alternativ till de metoder som svenska fondbolag idag har möjlighet att använda sig av.
Andra länders lagstiftning och tillsynsmyndigheter tillåter andra modeller för att kompensera en fond för transaktionskostnader och i vissa fall priseffekter. I bl.a. Storbritannien, Luxemburg, Danmark och Norge är olika typer av modellen ”swing pricing”, eller justerat fondandelsvärde, tillåtna. I exempelvis England tillämpas enligt uppgift ”swing pricing” av mer än hälften av de engelska fondföretagen. Justerat fondandelsvärde har i dessa länder införts i syfte att hantera problematiken med kostnader som föranleds av stora in- och utflöden och att övriga andelsägare som en följd därav i vissa situationer kan förfördelas på grund av enskilda andelsägares agerande.8
7 Se 8 kap. 3 § första stycket 4 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. 8 Se exempelvis avsnitt 6.3.8 (1) i ”FSA Handbook COLL” (Storbritannien), CSSF:s cirkulär 04/146 (Luxemburg), Finanstilsynets ”Bekendtgørelse om beregning af emissions- og indløsningspriser ved tegning og indløsning af andele i investeringsforeninger, specialforeninger, professionelle foreninger, godkendte fåmandsforeninger og hedgeforeninger” samt Investeringsforeningsrådets ”Håndtering af markedsafledte udgifter i tegningsprospekterne” (Danmark) och Verdipapirfondenes Forenings ”Veiledning till bransjestandard for rutiner ved tegning og inløsning” (Norge).
363
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
Modellen justerat fondandelsvärde innebär i korthet en möjlighet för ett fondbolag att vid stora in- eller utflöden justera fondandelsvärdet för fonden. Modellen grundar sig vanligtvis på att samtliga kostnader, däribland transaktionskostnader och priseffekter, i samband med in- och utflöden ska uppskattas och sedan räknas om till en total kostnadspåverkan på fondandelsvärdet, så att fondens andelsvärde påverkas samma dag som kostnaderna hänför sig till. Det justerade andelsvärdet tillämpas i förhållande till samtliga inflöden och utflöden den aktuella dagen. Vid inflöde i fonden justeras fondandelsvärdet till ett högre värde och vid utflöde justeras på motsvarande sätt fondandelsvärdet till ett lägre värde. Eventuell justering av fondandelsvärdet för fonden sker efter det att fondens egendom har värderats med ledning av gällande marknadsvärde.
Modellen justerat andelsvärde medför uppenbarligen vissa risker, eftersom den innebär avsteg från normala värderingsprinciper i en fond och även från likabehandlingen av andelsägare. Modellen kan vidare medföra att andelsägarna uppfattar att en viss godtycklighet uppstår vid fastställandet av fondandelsvärdet. Modellen ställer också höga krav på löpande kontroll, uppföljning och utvärdering av fondbolaget och även på information till andelsägarna.
I Sverige är justerat fondandelsvärde idag en modell som inte anses förenlig med fondlagstiftningen. Detta mot bakgrund av dels principen att den egendom som ska ingå i en fond ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde, dels likabehandlingsprincipen som närmare redogjorts för ovan. Utredningen är dock av uppfattningen att man även i Sverige bör överväga att införa en möjlighet för fondbolag att tillämpa justerat fondandelsvärde i syfte att förhindra att andelsägare i vissa situationer kan förfördelas på grund av enskilda andelsägares agerande. Tillämpning av justerat fondandelsvärde får således till konsekvens att investerare som ger upphov till mer omfattande in- och utflöden också bär de kostnader som flödena orsakar. En förutsättning för att fondbolag ska få tillämpa justerat fondandelsvärde är dock att fondbolagen har förutsättningar för att kunna hantera de risker som följer med att tillämpa denna modell. Fondbolagen måste införa system för att identifiera alla betydande risker som följer av att tillämpa justerat fondandelsvärde och vidta effektiva åtgärder för att reducera dessa risker genom en förstärkt intern kontroll. Det ska framgå av fondbestämmelserna att ett fondbolag för en viss fond tillämpar justerat fondandelsvärde och även av informationsbroschyren.
364
SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden
Möjligheten för ett fondbolag att tillämpa justerat fondandelsvärde bör medge att detta värde justeras med hänsyn till såväl de transaktionskostnader som de priseffekter som kan uppkomma i samband med mer omfattande in- och utflöden i en fond. Möjligheten att tillämpa justerat fondandelsvärde bör uttryckligen regleras i LIF. Därutöver bör ett bemyndigande lämnas till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om vilka kriterier som ska kunna tillämpas för justerat fondandelsvärde och vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att tillämpa justerat fondandelsvärde för en fond. Vad gäller de kriterier som ska tillämpas för justerat fondandelsvärde, bör dessa präglas av största möjliga enkelhet och utgöra ett tydligt och objektivt underlag för hur ett fondbolag ska beräkna en fonds justerade fondandelsvärde samt möjliggöra genomlysning av hur fondbolaget beräknar detta värde. Vad gäller priseffekter, bör kriterierna också ge möjlighet att beakta den aktuella marknadens särart.9 Vid utformandet av kriterierna bör särskild hänsyn tas till långsiktiga investerare och investerare som genomför mindre transaktioner (framförallt konsumenter), vilka tillämpningen av justerat fondandelsvärde är avsedd att skydda.
Sammanfattningsvis vill utredningen anföra följande angående hanteringen av stora flöden i aktiefonder.
Det synes klart att stora momentana in- eller utflöden i en aktiefond, framför allt de som är knutna till kortsiktiga placeringar, i många fall är svåra att hantera utan att det leder till negativa effekter för de långsiktiga placerarna i en aktiefond, bland dem många småsparare. Enligt utredningens mening är det angeläget att försöka skydda dessa kategorier av sparare från de här beskrivna effekterna. I det föregående har också redovisats ett antal metoder att begränsa de negativa effekterna av stora flöden.
Möjligheterna för fondbolag att ta upp tillfälliga lån för att möta stora utflöden eller att tillfälligt stänga fonden har nackdelen att de ofta är enbart temporära lösningar av problemet med stora flöden.
De flesta investeringsfonder har enligt fondbestämmelserna möjlighet att ta ut avgifter för köp och inlösen av fondandelar. Avgifter får emellertid, som ovan redovisats, inte tas ut i PPM-systemet, vilket fått till följd att detta alternativ inte utnyttjas. Enligt utredningens mening har en avgiftsmodell i vissa avseende klara fördelar, jämförd med ett system med justering av fondandelsvärden. Att ta
9 Se i detta sammanhang det danska Investeringsforeningsrådets ”Håndtering av markedsafledte udgifter i tegningsprospekterna”.
365
Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78
366
ut avgifter står inte i strid med principerna om marknadsvärdering och likabehandling. Ett avgiftssystem är också mera rustikt till sin karaktär, mer objektivt och förutsebart för investerarna och kräver inte heller på långt när lika sofistikerade system för tillämpning och uppföljning som ett system med fortlöpande justering av andelsvärdet. Dock är inte heller ett avgiftssystem utan komplikationer. Det kan vara svårt att fastställa en avgiftsnivå som helt motsvarar kostnaderna för flödena. Ibland går stora flöden i en riktning med omfattande kostnader som följd, andra gånger stora flöden i båda riktningar, vilket kan ge ett mycket litet nettoflöde och begränsade kostnader. Avgifterna är i båda fallen desamma. Avgiftsnivån får med nödvändighet grundas på en schablonmässig bedömning av genomsnittliga transaktionskostnader och kostnader för marknadspåverkan. Avgifterna tillfaller fonden och kompenserar därmed de långsiktiga investerarna, framför allt för kostnader för stora, kortsiktiga placeringar.
Som framgått ovan är ett system med fortlöpande justering av andelsvärdet ett sätt att hantera problemet med stora flöden. Det är emellertid ett administrativt mycket krävande system. Sofistikerade mekanismer krävs för att bestämma kursjusteringar och för att följa upp tillämpningen. Vidare är förutsebarheten för investerarna begränsad, liksom möjligheterna, t.ex. för en inspektionsmyndighet, att i efterhand kontrollera tillämpningen. Det är därför också ett resurskrävande system i den meningen att det ställer stora krav på insatser från Finansinspektionens sida både när ett fondbolag, genom ändring i fondbestämmelserna, vill introducera ett sådant system och under den kontinuerliga tillsynen därefter. Emellertid, systemet har under ett antal år tillämpats i flera EES-länder och har av fondförvaltare och inspektionsmyndigheter bedömts fungera på ett i huvudsak acceptabelt sätt. Det har också bidragit till att ge fondernas långsiktiga investerare det skydd mot kostnader för stora flöden som eftersträvats.
Av de skäl som redovisats ovan förordar utredningen att problemet med kostnader för stora flöden i första hand hanteras inom ramen för ett avgiftssystem. Detta förutsätter dock att förbudet mot avgifter i lagen om inkomstgrundad ålderspension upphävs.
Vidare anser utredningen, mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits i andra EES-länder, att även systemet med justerat andelsvärde, trots dess komplexitet, är en möjlig väg att gå för att hantera problemet med kostnader för stora flöden. Utredningen har därför utarbetat förslag till erforderliga författningsändringar också för detta alternativ.
367
15 Övriga frågor
15.1 Avtal mellan förvaringsinstitutet och det bolag som förvaltar en investeringsfond
Utredningens förslag: Förvaringsinstitut ska ingå ett avtal med det bolag som förvaltar en investeringsfond, vilket ska tillförsäkra institutet den information som det behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i avtalet.
Skälen för förslagen: I fråga om förvaringsinstitut för en värdepappersfond gäller alltjämt kravet, enligt UCITS IV-direktivet, att detta ska vara etablerat i samma land som fonden (artikel 23.1).
Motsvarande bestämmelse i LIF innebär att förvaringsinstitutet ska ha sitt säte i Sverige eller, om det är en i Sverige etablerad filial, i ett annat land inom EES (3 kap. 1 §). De nya regler som införts i UCITS IV-direktivet för förvaringsinstitut är en följd av det utvecklade förvaltningsbolagspasset och innebär för svenska förhållanden följande. Ett förvaringsinstitut ska på begäran av Finansinspektionen tillhandahålla sådan information som institutet erhållit för att kunna fullgöra sina skyldigheter i förhållande till fonden och som inspektionen behöver för att utöva tillsyn (jfr artikel 23.4). Bestämmelser om att förvaringsinstitut ska lämna inspektionen upplysningar om sin verksamhet finns redan i LIF (10 kap. 2 §).
Vidare anges i direktivet att förvaringsinstitutet ska ingå ett avtal med förvaltningsbolaget, när de båda företagen inte är etablerade i samma land. Avtalet ska reglera det informationsflöde som bedöms nödvändigt för att institutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt tillämpliga bestämmelser i fondföretagets hemland (artikel 23.5). Avtalet ska lämnas till den behöriga myndig-
Övriga frågor
SOU 2010: 78
368
heten när förvaltningsbolaget ansöker om att förvalta ett fondföretag (artikel 20.1 a). I LIF bör det, för att genomföra direktivet, införas bestämmelser om förvaringsinstitutets skyldighet att ingå ett sådant avtal med ett förvaltningsbolag som avser att förvalta en värdepappersfond. Skyldigheten bör dock inte begränsas till att avse endast denna situation, utan bör gälla även i förhållande till svenska bolag som driver fondverksamhet. Förvaringsinstitutet ska således ingå ett avtal med det fondbolag, värdepappersbolag, svenska kreditinstitut eller förvaltningsbolag som förvaltar en investeringsfond för vilken institutet fullgör skyldigheterna i 3 kap. LIF. Avtalet ska tillförsäkra förvaringsinstitutet den information det behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Bestämmelser om detta bör införas i LIF (3 kap. 4 § jfr med 1 kap. 5 och 6 c §§).
Kommissionen har antagit ett direktiv som innehåller regler om innehållet i avtalet (direktiv 2010/43/EU). Dessa regler bör genom föras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om innehållet i avtalet (13 kap. 1 § LIF).
15.2 Nya generella bestämmelser för fondbolagens verksamhet
Utredningens förslag: Vissa grundläggande rörelseregler införs för fondbolag. Dessa avser krav på interna riktlinjer, rutiner och system m.m., dokumentation av transaktioner, hantering av intressekonflikter, rapportering till fondandelsägare och bästa utförande av transaktioner.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om nämnda krav.
Skälen för förslagen: Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IV-direktivet och innehåller närmare regler för förvaltningsbolag när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler och riskhantering (direktiv 2010/43/EU).
Reglerna för förvaltningsbolag kommer därmed att i väsentlig grad harmoniseras i länderna inom EES. Reglerna i genomförandedirek tivet motsvarar i stor uträckning de rörelseregler som gäller för värdepappersföretag enligt MiFID och dess genomförandedirek -
SOU 2010: 78 Övriga frågor
369
tiv.1 Reglerna på EU-nivå för värdepappersföretag och förvaltningsbolag kommer således i stor utsträckning att vara likalydande. Reglerna i MiFID som avser skydd för investerare och andra rörelseregler har genomförts i 8 kap. LVPM. Reglerna i genomförandedirektivet till MiFID på samma område har genomförts i Finansinspektions föreskrifter, efter bemyndiganden i LVPM och i värdepappersmarknadsförordningen (2007:572).
Det är lämpligt, för att uppnå konsekvens mellan regelverken för värdepappersbolag och fondbolag, att reglerna i nämnda genomförandedirektiv till UCITS IV-direktivet genomförs efter samma principer som motsvarande regler i genomförandedirektivet till MiFID. Således bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter på området.
I 8 kap. LVPM finns ett flertal bestämmelser om rörelseregler för värdepappersinstitut vilka genomför MiFID. LIF innehåller däremot endast en grundläggande bestämmelse om ett allmänt s.k. sundhetskrav (2 kap. 17 §). Det kan konstateras att det i UCITS IV-direktivet inte har gjorts någon förändring av rörelsereglerna för förvaltningsbolagen (se artiklarna 12 och 14). I stället har kommissionen bemyndigats att anta genomförandeåtgärder på området. Dessa åtgärder står, som nämnts, till stor del i överensstämmelse med reglerna i genomförandedirektivet till MiFID. Även om inga förändringar gjorts i UCITS IV-direktivets rörelseregler för att anpassa dessa till MiFID, anser utredningen att det är konsekvent och lämpligt att, på motsvarande sätt som i LVPM, ange vissa grundläggande rörelseregler i LIF. Bestämmelserna i LIF bör därvid så nära som möjligt ansluta till motsvarande bestämmelser i LVPM. Det är dock endast vissa av bestämmelserna i 8 kap. LVPM som bör införas på motsvarande sätt i LIF. Dessa är bestämmelserna om interna riktlinjer, rutiner och system m.m. samt om dokumentation av utförda tjänster i 8 kap. 9–12 §§. Vidare är det bestämmelserna om intressekonflikter, rapportering till fondandelsägare och bästa utförande av transaktioner i 8 kap. 21, 27–29 och 33 §§. Det är på dessa områden som det finns regler i genomförandedirektivet till UCITS IV-direktivet. Bestämmelserna bör införas i 2 kap. 17– 17 e § LIF. De bemyndiganden att meddela föreskrifter som före slås bör ansluta till dessa bestämmelser (13 kap. 1 §).
1 Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europa parlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 26, Celex 32006L0073).
Övriga frågor
SOU 2010: 78
370
15.3 Fondbolags utförande av uppgifter på uppdrag
Utredningens förslag: Fondbolag ska inte behöva ett särskilt tillstånd för att få utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av någon annan.
Skälen för förslaget: Fondbolag behöver enligt gällande rätt ett särskilt tillstånd för att få utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag, s.k. insourcing (1 kap. 4 § LIF). Tillstånd får ges av
Finansinspektionen. Några särskilda kriterier för när sådant tillstånd ska ges eller vägras finns inte i lagen. Tillståndet är ett sidotillstånd till bolagets huvudsakliga tillstånd att driva fondverksamhet. Att driva fondverksamhet innebär i huvudsak att förvalta investeringsfonder och att sköta därmed sammanhängande administration samt försäljning och inlösen av fondandelar (se definitionen i 1 kap. 1 § 10 LIF). Därutöver ska fondbolag, enligt utredningens förslag, inom ramen för sitt tillstånd få förvalta sådana fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet. Ett fondbolag bör inom ramen för sitt verksamhetstillståndet också få utföra motsvarande verksamhet på uppdrag av någon annan, utan något särskilt tillstånd för detta. Kravet i 1 kap. 4 § LIF på ett särskilt tillstånd för att utföra arbete på uppdrag bör därför tas bort.
Detta är också i linje med det som anges i skäl 12 i UCITS IVdirektivet (se den engelska versionen av direktivet). Där anges att det tillstånd som ges förvaltningsbolag i hemlandet bör innefatta rätt för bolaget att i andra medlemsstater bl.a. distribuera andelar i fondföretag som förvaltas av andra förvaltningsbolag samt utföra alla funktioner som innefattas i kollektiv portföljförvaltning på uppdrag av förvaltningsbolag. Det synes i direktivet vara förutsatt att förvaltningsbolag kan göra detta inom ramen för sitt verksamhetstillstånd.
Fondbolag som uppdrar åt någon annan att utföra visst arbete som ingår i fondverksamheten måste anmäla detta och ge in uppdragsavtalet till Finansinspektionen (4 kap. 7 § LIF). Detsamma gäller för värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som driver fondverksamhet enligt 1 kap. 5 § LIF. Finansinspektionen får där med uppgift om vilken verksamhet som sådana bolag delegerar och till vem den delegeras. Det bolag som lämnat uppdraget bär alltjämt det fulla ansvaret för verksamheten (4 kap. 4 § första stycket). Den
SOU 2010: 78 Övriga frågor
371
principen gäller även för förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet (jfr artikel 13.2).
Fondbolag bör, såsom tidigare, kunna ta emot uppdrag från andra fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag. Därutöver bör de kunna ta emot uppdrag från värdepappersbolag och svenska kre ditinstitut som har tillstånd att driva fondverksamhet enligt 1 kap. 5 § LIF. Fondbolag får endast utföra sådana uppgifter på uppdrag som ryms inom dess verksamhetstillstånd.
15.4 Uppdragsavtal som avser distribution av fondandelar
Utredningens förslag: Uppdragsavtal som avser distribution av fondandelar behöver inte ges in till Finansinspektionen. Sådana avtal ska inte omfattas av lagens krav avseende innehållet i ett uppdragsavtal.
Skälen för förslagen: Fondbolag får lägga ut uppgifter som ingår i fondverksamheten på någon annan, s.k. outsourcing. Ett fondbolag bär dock alltid det fulla ansvaret för den fondverksamhet som drivs, oavsett om vissa uppgifter delegerats till någon annan. I LIF uttrycks detta på så sätt att ett lämnat uppdrag aldrig fråntar fondbolaget dess ansvar enligt lagen (4 kap. 4 § första stycket). I ett uppdragsavtal ska fondbolaget förbehålla sig rätten att övervaka verksamheten, att ge de anvisningar som behövs för en sund förvaltning samt att med omedelbar verkan säga upp avtalet, om det är i andelsägarnas gemensamma intresse (4 kap. 4 § tredje stycket
LIF). Ett fondbolag som vill lämna ett uppdrag till någon ska anmäla detta till Finansinspektionen och ge in uppdragsavtalet (4 kap. 7 § LIF).
När det gäller distribution (försäljning) av fondandelar är fondbolagets i LIF reglerade ansvar framför allt att erbjuda investerare faktablad (4 kap. 20 §). I de nya reglerna i UCITS IV-direktivet anges dock att fondbolagets ansvar för att tillhandahålla faktablad endast gäller vid bolagets egen distribution av fondandelarna. När fondandelar distribueras av någon annan åligger ansvaret för att tillhandahålla faktablad i stället denne (artikel 80). Fondbolaget behåller således, enligt direktivet, inte detta ansvar när försäljningen läggs ut på någon annan. Distributörer av fondandelar måste upp-
Övriga frågor
SOU 2010: 78
372
fylla de investerarskyddskrav som ställs upp i LVPM, vilka är mer omfattande än de som gäller vid fondbolagens egen distribution av andelar i de fonder som förvaltas. Med hänsyn till att distributörer således har det fulla ansvaret vid försäljningen av fondandelar finns det inte skäl att uppställa de krav på ett distributionsavtal som anges i 4 kap. 4 § tredje stycket LIF. Det kan vidare noteras att det inte finns något absolut krav på avtal för att en distributör ska kunna sälja andelar i en fond. Distributören kan således sälja fondandelar utan att ha avtalat särskilt om detta med fondbolaget. Även detta talar för att kraven på de uppdragsavtal som faktiskt upprättas inte bör ställas för högt. Således bör det i 4 kap. 4 § tredje stycket LIF anges att de där uppställda kraven endast gäller för uppdragsavtal som avser fondförvaltning eller fondadministration.
Fondbolaget har dock en allmän skyldighet att se till att en investeringsfond är öppen på det sätt som anges i lagen eller i fondbestämmelserna. Skulle någon distributör av fondandelarna inte utföra försäljningen är fondbolaget således ansvarigt för att andelarna kan säljas så att det som anges i lag eller fondbestämmelser efterlevs. Denna skyldighet för bolaget slås fast genom det som anges i 4 kap. 4 § första stycket, vilket, liksom lagrummets andra stycket, alltjämt ska gälla när bolaget uppdrar åt någon annan att utföra för säljningen.
Mot bakgrund av vad som anförts finns det inte samma behov för Finansinspektionen att granska distributionsavtal som sådana uppdragsavtal som avser övriga delar av fondverksamheten. Inspektionen har dessutom alltid möjlighet att begära att ett fondbolag ger in ett distributionsavtal, om det behövs för tillsynen över bolaget (10 kap. 2 § LIF). Fondbolaget bör därför inte vara skyldigt att anmäla uppdrag och ge in uppdragsavtal som avser distribution av fondandelar enligt 4 kap. 7 § LIF. Det bör således anges i lagrummet att den skyldigheten bara gäller när uppdraget avser fondförvaltning eller därmed sammanhängande administrativa åtgärder.
Bestämmelserna om uppdragsavtal i 4 kap. 4–7 §§ LIF genomför regler i 1985 års UCITS-direktiv, vilka överförts i stort sett oförändrade till UCITS IV-direktivet. Dessa regler gäller enligt direktivet vid delegering av en eller flera av förvaltningsbolagens funktioner. I artikel 13.1 a anges att ett förvaltningsbolag ska infor mera den behöriga myndigheten i hemlandet om delegeringsarrange mang. Den regeln har genomförts genom bestämmelsen i 4 kap. 7 § första stycket LIF. Genom UCITS IV-direktivet har det gjorts ett tillägg till regeln som innebär att den behöriga myndigheten ska
SOU 2010: 78 Övriga frågor
373
vidarebefordra informationen till motsvarande myndighet ”i fond företagets hemmedlemsstat”. Skyldigheten gäller, som det får för stås, när förvaltningsbolaget förvaltar ett fondföretag i ett annat land och uppdraget rör det fondföretaget. Det kan noteras att förvaltningsbolaget enligt artikel 20.1 b i UCITS IV-direktivet också självt ska lämna information om sådana uppdrag till myn digheten i fondföretagets hemland. Detta ska ske i samband med att bolaget ansöker om att få förvalta ett fondföretag i ett annat land. Enligt den artikeln är det endast information om uppdrag som avser fondförvaltning och fondadministration som ska lämnas. Detta talar för att kraven i artikel 13 bör tolkas så att de endast avser uppdrag av sådant slag. De föreslagna bestämmelserna kan därmed inte anses stå i strid med direktivets regler.
16 Specialfonder
16.1 Värdepappersfonder och specialfonder
I LIF används begreppet investeringsfonder som samlingsnamn för värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfonder är sådana fonder som uppfyller UCITS-direktivets krav och de får därmed marknadsföras och säljas fritt inom EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Specialfonder är fonder som på något sätt avviker från reglerna i direktivet. I många avseenden är den svenska regleringen dock densamma för värdepappersfonder och specialfonder. De sätt på vilka specialfonderna, efter tillstånd av Finansinspektionen, kan avvika från bestämmelserna för värdepappersfonder omfattar bl.a. möjlighet att begränsa kretsen av investerare, att inte omedelbart behöva lösa in fondandelar och att ha andra placeringsbestämmelser än sådana som gäller för värdepappersfonderna.1 Det ska framgå av fondbestämmelserna på vilket sätt fonden avviker från vad som gäller för värdepappersfonder samt att det är en specialfond.2 Specialfonder får förvaltas av fondbolag och kreditinstitut och även av värdepappersbolag efter särskilt tillstånd.3 Varken värdepappersbolag eller kreditinstitut får förvalta värdepappersfonder.
16.2 Gällande rätt
16.2.1 Placeringsregler för specialfonder
Placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF utgör utgångspunkt även för specialfonderna. De undantag från bestämmelserna i UCITSdirektivet som framförallt har varit aktuella för specialfonderna är
1 6 kap. 1 och 2 §§ LIF. 24 kap. 8 § LIF. 31 kap. 5 § LIF.
375
Specialfonder SOU 2010:78
undantag från placeringsreglerna. Finansinspektionen ska för förvaltningen i en specialfond godkänna undantag från bestämmelserna i 5 kap. LIF.4 Enligt 6 kap. 2 § andra stycket LIF tillåts dock placering i vissa derivatinstrument som inte är tillåtna för värdepappersfonderna utan Finansinspektionens godkännande. Av inspektionens föreskrifter framgår att fondbestämmelserna för en specialfond måste innehålla uppgift om placering kan ske i sådana derivatinstrument (14 kap. 8 § tredje stycket 3 FFFS 2008:11).
Medlen i en specialfond ska placeras med iakttagande av principen om riskspridning. Kravet på riskspridning preciseras inte i antal innehav eller i procentuella begränsningar. Inspektionen får inte medge undantag som skulle strida mot de allmänna bestämmelserna i LIF. Inspektionen prövar vid godkännande av fondbestämmelserna om fonden har en lämplig fördelning av placeringar med hänsyn till de krav som bör uppställas på riskspridning.5
16.2.2 Undantag från kontraheringsplikten
Den generella kontraheringsplikten för en värdepappersfond innebär att fonden måste rikta sig till alla utan åtskillnad. Fondbestämmelserna för en specialfond får innehålla begränsningar av möjligheten att förvärva fondandelar. Om en specialfond begränsar kretsen av investerare krävs Finansinspektionens godkännande. I sådant fall ska det i fondbestämmelserna anges att fonden riktar sig till en på förhand särskilt angiven och avgränsad krets investerare. Denna krets får inte vara för snäv.
16.2.3 Delvis slutna specialfonder
Specialfonder får vara delvis slutna. En specialfond måste dock vara öppen för inlösen av andelar minst en gång om året.6 För sådana fonder ska det på förhand anges under vilka tidsperioder andelarna kan lösas in. Skäl till att begränsa möjligheten till inlösen av andelar kan vara bl.a. då medlen i fonderna placeras i finansiella instrument som handlas på illikvida marknader eller i instrument där likvidi-
376
SOU 2010:78 Specialfonder
teten kan vara ett problem och fonderna därför kan tänkas fungera bättre om de är slutna.7
16.2.4 Placeringsregler för värdepappersfonder
En värdepappersfond får i dag placera medel i andelar i bl.a. en specialfond.8 För att en värdepappersfond ska få investera i specialfonder och andra oharmoniserade fondföretag fordras dock att de uppfyller vissa grundkrav som liknar dem som återfinns i UCITSdirektivet.
En första förutsättning är att specialfonden företar kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. LIF och med kapital från allmänheten.
En andra förutsättning är att fonden måste tillämpa principen om riskspridning och vara öppen för utträde.
För det tredje måste specialfonden vara underkastad regler som ger andelsägarna ett skydd som är likvärdigt med det som ges andelsägare i en värdepappersfond. UCITS-direktivet anger särskilt att krav bör ställas på att tillgångarna i fonden hålls avskilda och att reglerna för ut- och inlåning och försäljning av värdepapper utan täckning är likvärdiga de som återfinns i UCITS-direktivet.
För det fjärde måste fondens verksamhet redovisas i halvårliga och årliga rapporter på ett sätt som gör det möjligt att bedöma tillgångar, avkastning, frågor om ansvar samt händelser under den aktuella perioden.
För det femte får den fond som en värdepappersfond vill köpa andelar i, i sin tur inte investera mer än tio procent av sina tillgångar i andra fonder. Denna bestämmelse avser att förbjuda fondandelsfonder som investerar i andra fondandelsfonder.
I en värdepappersfond får det ingå andelar i en och samma fond eller ett och samma fondföretag med högst 20 procent av värdepappersfondens värde.9 Placeringar i andelar i specialfonder får sammanlagt uppgå till högst 30 procent av en värdepappersfonds värde.
Som undantag anges i 5 kap. 17 § LIF att en värdepappersfond får förvärva andelar i en specialfond, även om specialfondens innehav tillsammans med värdepappersfondens innehav skulle överstiga
377
Specialfonder SOU 2010:78
de allmänna begränsningsregler som gäller för exponeringar mot en enskild emittent eller koncernbolag.
16.3 De nya bestämmelserna i UCITS IV-direktivet
16.3.1 Nya bestämmelser för inhemska fusioner
Utredningens förslag: Bestämmelserna i LIF om inhemska fusioner för värdepappersfonder ska gälla även för specialfonder.
Tillstånd får ges till en fusion mellan en specialfond och en värdepappersfond om värdepappersfonden blir den övertagande fonden.
Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 28 §.
Skälen för förslaget: Enligt gällande rätt är bestämmelserna om sammanläggning av fonder i 8 kap. 1 § LIF tillämpliga både för värdepappersfonder och specialfonder. Enligt utredningens mening är det lämpligt att även fortsättningsvis låta bestämmelserna om inhemska sammanläggningar av värdepappersfonder även gälla för specialfonder. Det är inte rimligt att ha två parallella system där bestämmelserna för sammanläggning av specialfonder är mera restriktiva än för fusioner mellan inhemska värdepappersfonder. Det finns inte heller anledning att särbehandla specialfonderna på det sättet att vissa av bestämmelserna för inhemska fusioner av värdepappersfonder inte ska gälla för specialfonder. Vissa specialfonder, som inte är öppna för inlösen veckovis, kommer vid en fusion inte att kunna tillämpa den föreslagna bestämmelsen i 8 kap. om inlösen av andelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Utredningen föreslår att en särskild bestämmelse om inlösen av fondandelar enligt ovan ska införas för sådana specialfonder i enlighet med utredningens förslag i avsnitt 16.3.3.
Av nuvarande 8 kap. 2 § LIF framgår att en värdepappersfond inte får ombildas till en specialfond. En sammanläggning av en specialfond och en värdepappersfond med en specialfond som övertagande fond går således inte att genomföra enligt reglerna i LIF. Däremot är det inget som hindrar en sammanläggning av en värdepappersfond och en specialfond, där den övertagande fonden kommer att bli en värdepappersfond.
378
SOU 2010:78 Specialfonder
UCITS IV-direktivet innehåller endast bestämmelser för fondföretag som fått tillstånd enligt direktivet. Direktivet innehåller således inga regler för specialfonder. Utredningen anser att det bör utredas närmare om det ska tillåtas att specialfonder fusionerar med utländska fondföretag. De överväganden som fordras låter sig dock inte göras inom ramen för utredningens uppdrag.
Det bör av LIF framgå vilka bestämmelser i det av utredningen föreslagna kapitlet om fusioner mellan värdepappersfonder som ska vara tillämpliga vid fusioner av specialfonder.
16.3.2 Nya bestämmelser för mottagar- och matarfondsstrukturer
Utredningens förslag: Finansinspektionen ska få godkänna fondbestämmelser för en specialfond som har en placeringsinriktning som innebär att fondförvaltaren för specialfonden placerar minst 85 procent av fondens värde i en investeringsfond.
Fondförvaltaren för en specialfond ska dock inte få placera medel i en investeringsfond som i sin tur har en placeringsinriktning som innebär att denna fond placerar minst 85 procent av sina tillgångar i en annan investeringsfond.
Bestämmelserna i 5 a kap. LIF, med undantag av placeringsbestämmelserna för matarfond, ska gälla även för specialmatarfonder.
En specialfond ska kunna vara en mottagarfond till en specialfond om dennes fondförvaltare placerar minst 85 procent av fondens tillgångar i mottagarfonden. Bestämmelserna om mottagarfond i 5 a kap. ska i sådana fall gälla för specialfonden.
Förslagen genomförs genom ändring i 6 kap. 3 § LIF.
Skälen för förslaget:
Inledning
Finansinspektionen har sedan länge tillåtit att fondförvaltare för specialfonder i form av matarfonder placerar 100 procent av fondens medel i en viss i fondbestämmelserna angiven mottagarfond, om även den är en specialfond. Inspektionen har medgett att specialfonden blir en specialmatarfond under förutsättning att mottagar-
379
Specialfonder SOU 2010:78
fonden i sig uppfyller riskspridningsreglerna och att specialmatarfonden kan erbjuda ett förvaltarrelaterat mervärde, ofta i form av en hävstång som antingen uppnås genom derivat eller belåning, för matarfondens andelsägare. Inspektionen uppskattar att det i dag finns ca sex–åtta specialmatarfonder som alla har en annan specialfond som mottagarfond.
De placeringsregler som finns i artikel 58.1 i UCITS IV-direktivet täcker inte den typ av placeringar som dagens specialmatarfonder gör, eftersom fondens belåning bl.a. kräver undantag från 5 kap. 23 § LIF samt att hävstång via derivat kräver undantag från reglerna om maximal bruttoexponering i 5 kap. 13 § andra stycket LIF och 16 kap. 6 § första stycket FFFS 2008:11.
En specialfond i form av en matarfond
En specialfond bör även efter genomförandet av UCITS IVdirektivet kunna vara en matarfondsliknande specialfond. En sådan fond bör, om fondförvaltaren placerar minst 85 procent av fondens tillgångar i en annan fond, tillämpa de bestämmelser om matarfonder som finns i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF. Även en fondförvaltare för en specialfond, som vill placera minst 85 procent av fondens tillgångar i viss i fondbestämmelserna angiven fond och vars fondbestämmelser enligt 6 kap. LIF innehåller undantag från bestämmelserna i 5 kap. LIF som går utöver vad som framgår av 5 a kap. LIF, ska följa de regler som gäller för matarfonder. En specialfond som är en matarfondsliknande fond bör exempelvis kunna få undantag från förbudet mot att uppta penninglån för att öka exponeringen gentemot mottagarfonden. Detsamma gäller gränser för derivatanvändning. Oavsett vilka undantag från 5 kap. LIF som en specialfond beviljas måste förvaltningen i specialmatarfonden vara passiv i meningen att beviljade undantag uteslutande ska syfta till att uppnå viss på förhand i fondbestämmelserna angiven exponering mot mottagarfonden. I annat fall kan inte specialfonden få godkännande såsom en matarfondsliknande fond. Det centrala är att specialfonden har minst 85 procent indirekt eller direkt exponering mot mottagarfonden. Detta medför att placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF inte blir tillämpliga på en specialmatarfond.
Av nuvarande 8 kap. 2 § LIF framgår att en värdepappersfond inte får ombildas till en specialfond. En specialfond kan däremot ombildas till en värdepappersfond. En fondförvaltare för en special-
380
SOU 2010:78 Specialfonder
fond som är en matarfondsliknande fond kan således placera medel i en mottagarfond oavsett om mottagarfonden är en värdepappersfond eller specialfond.
Av artikel 58.4 a i UCITS IV-direktivet framgår att ett mottagarfondföretag som har minst två matarfondföretag kan välja om det ska söka kapital från andra investerare. Enligt utredningens mening blir denna bestämmelse endast tillämplig om mottagarfonden är en värdepappersfond. Ytterligare en fråga är om de två matarfondföretagen måste vara två värdepappersfonder eller om, även i det fall att en av matarfonderna är en specialmatarfond, bestämmelsen i artikel 58.4 a blir tillämplig. Enligt utredningens mening blir artikeln inte tillämplig i sådant fall. Fondförvaltaren för mottagarfonden kan stänga fonden för fler investeringar först när två matarfondföretag, i form av värdepappersfonder eller fondföretag som är godkända i enlighet med UCITS IV-direktivet, har investerat i mottagarfonden. I annat fall skulle det innebära att den svenska lagstiftningen påverkar tillämpningen av UCITS IV-direktivet på ett sätt som inte är avsett.
Det bör i LIF framgå vilka bestämmelser om matarfonder i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF som ska vara tillämpliga för specialfonder.
Specialfondens investeringar i ett fondföretag
UCITS IV-direktivet innebär att reglerna om matarfonder och mottagarfonder harmoniseras inom direktivets tillämpningsområde. Några motsvarande bestämmelser finns inte såvitt avser oharmoniserade fonder, dvs. specialfonder och non-UCITS. Enligt utredningens uppfattning kan svensk lagstiftning därför inte ge en specialfond tillåtelse att, såsom en matarfond, placera medel i ett fondföretag, oavsett om fondföretaget är en UCITS eller non-UCITS.
En specialfond i form av en mottagarfond
I dag kan en specialfond vara en mottagarfond. En specialfond bör därför även fortsättningsvis kunna vara en mottagarfondsliknande specialfond. Bestämmelserna om mottagarfond i det föreslagna 5 a kap. LIF bör då också gälla för specialfonden. En förutsättning
381
Specialfonder SOU 2010:78
är att fondförvaltaren för en fond placerar minst 85 procent av fondens tillgångar i den mottagarfondsliknande specialfonden.
Bestämmelsen i artikel 58.1 i UCITS IV-direktivet får anses innebära att ett fondföretag, i Sverige en värdepappersfond, endast kan placera i andra värdepappersfonder eller fondföretag som är godkända enligt direktivet. Dessutom framgår av nuvarande 8 kap. 2 § LIF att en värdepappersfond inte får ombildas till en specialfond. Med hänsyn till detta kan lagen inte godkänna att en fondförvaltare till en värdepappersfond placerar merparten av fondens tillgångar i en specialfond. Det skulle i så fall innebära ett kringgående av lagbestämmelsen.
I definitionerna i 5 a kap. 1 § LIF föreslås att en mottagarfond inte ska kunna vara en matarfond. Utredningen anser att det av bestämmelsen i 6 kap. LIF bör framgå att denna princip även ska gälla för de mottagarfondsliknande specialfonder som en specialfond placerat minst 85 procent av fondens medel i.
Det bör av LIF framgå vilka bestämmelser om mottagarfonder i det av utredningen föreslagna 5 a kap. som ska vara tillämpliga för specialfonder.
Utländska investeringar i en mottagarspecialfond
Av samma skäl som svensk lagstiftning inte kan medge en specialfond att såsom en matarfondsliknande specialfond placera medel i ett oharmoniserat mottagarfondföretag kan det svenska regelverket kring matar- och mottagarfonder inte omfatta att ett oharmoniserat fondföretag agerar matarfond till en specialfond. En specialfond kan emellertid, utan att känna till det, ha en eller flera matarfondföretag utan att den därför kan sägas bryta mot svensk lagstiftning. Däremot får inte en specialfond på något sätt särbehandla, varken positivt eller negativt, ett oharmoniserat fondföretag.
382
SOU 2010:78 Specialfonder
16.3.3 Inlösen av fondandelar i vissa specialfonder
Utredningens förslag: När en specialfond ingår i en fusion eller ändring sker av fondens fondbestämmelser och ändringen är av väsentlig betydelse för andelsägarna, ska andelsägarna i specialfonden ha rätt att lösa in sina fondandelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna i en specialfond, som inte är öppen för inlösen veckovis, ska innan fondbestämmelseändringen eller fusionen träder i kraft erbjudas minst ett tillfälle att få lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna ska under 30 dagar före tillfället för en sådan inlösen få möjlighet att lämna in anmälan om att få lösa in sina andelar.
Förslaget genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 4 kap. 9 b § och 8 kap. 28 §.
Skälen för förslaget: Utredningen har föreslagit att de nya bestämmelserna om inhemska fusioner samt bestämmelserna om mottagar- och matarfonder ska gälla för specialfonder. Även de nya föreslagna bestämmelserna för ändring av fondbestämmelser bör gälla för specialfonder.
Vid fusion, ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägarna och när en värdepappersfond omvandlas till matarfond bör andelsägarna i värdepappersfonden ha rätt att inom 30 dagar få lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Tidsfristen ska räknas från den dag då informationen om åtgärden lämnades till andelsägarna.
Specialfonder får vara delvis slutna. En specialfond måste dock vara öppen för inlösen av andelar minst en gång om året.10 För sådana fonder ska det på förhand anges i fondbestämmelserna under vilka tidsperioder andelarna kan lösas in. Med hänsyn härtill måste bestämmelsen om inlösen av fondandelar modifieras om bestämmelsen ska kunna bli tillämplig för alla specialfonder.
Utredningens förslag innebär att en specialfond måste vara öppen för utträde under sammanlagt 30 dagar för att en andelsägare ska ges möjlighet att lämna in en begäran om inlösen och få utträda ur fonden, allt enligt de handelsintervall som fonden enligt sina
383
Specialfonder SOU 2010:78
384
fondbestämmelser har att tillämpa. I ett sådant fall av inlösen av fondandelar får inga andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Enligt UCITS IV-direktivet måste fonden ha öppet två gånger per år. Enligt svenska regler krävs att en fond har öppet minst veckovis11 vilket innebär som högst fyra sådana utträdestillfällen under sammanlagt 30 dagar. Det finns även specialfonder som bara behöver vara öppna för utträde en gång per år. Även i sådana fall bör en andelsägare få 30 dagar på sig att komma in med en begäran om inlösen.
Ett exempel på den beskrivna situationen är när en kvartalsvis handlad specialfond är öppen för utträde den sista bankdagen i varje kvartal – t.ex. den sista december, den sista mars, den sista juni och den sista september. I specialfondens fondbestämmelser anges att andelsägare ska komma in med begäran om inlösen två månader innan handelstillfället, dvs. den sista oktober, den sista januari, den sista april respektive den sista juli. Den 15 januari skickar ett fondbolag underrättelsen till sina andelsägare. Den sista januari, dvs. två månader före den sista mars, måste andelsägaren enligt fondbestämmelserna meddela att denne vill lösa in sina andelar. Eftersom andelsägarna bara får på sig från den 15 januari till den sista januari, dvs. 15 dagar, att begära inlösen, måste det innebära att fonden måste hålla öppet för sådan inlösen som anges ovan även vid nästa tillfälle för inlösen. Det måste i vart fall gälla för begäran om inlösen som fondbolaget mottagit fram t.o.m. den 15 april.
Som utredningen har föreslagit angående inlösen av fondandelar vid fusioner, ändring av fondbestämmelser m.m. ska inlösen inte medföra några andra kostnader för andelsägarna än de som fondförvaltarna debiterar fonden direkt i syfte att täcka kostnader för avveckling av värdepappersinnehav. Detta betyder att en andelsägare ska kunna lösa in sina andelar utan inlösenavgift. Med avvecklingskostnader avses de kostnader som är direkt förknippade med att sälja värdepapper i fonden till följd av ett utträde ur fonden. Exempel på avvecklingskostnader är courtage.
17 Konsekvenser
Utredningens förslag gäller i huvudsak genomförandet av EUdirektiv1, som i stort inte lämnar utrymme för andra nationella regleringar än de som följer av direktivens bestämmelser. Några alternativa lösningar att överväga vid genomförandet av direktivet i svensk rätt finns då inte. De ändringar som införts genom UCITS IV-direktivet och kommissionens direktiv och förordningar syftar främst till att öka möjligheterna till effektiv förvaltning av värdepappersfonder, att göra det enklare för fondförvaltare att verka i andra medlemsstater än den egna medlemsstaten och att förbättra informationen till investerare.
17.1 Konsekvenser för fondbolagen
Som inledningsvis nämnts så syftar de nya bestämmelserna som föreslås till att underlätta gränsöverskridande verksamhet och omstruktureringar. De torde därmed ha allmänt positiva effekter för fondbolag. I vilken utsträckning dessa möjligheter kommer att utnyttjas av bolagen är svårare att förutse.
För fondbolagen kan föreslagna lagändringar medföra lägre administrationskostnader och kapitalkostnader i den mån synergieffekter kan uppnås genom reglerna om förvaltningsbolagspass, mottagar- och matarfonder, ändring av fondbestämmelser, fusioner och delning av fonder samt enklare notifiering vid gränsöverskridande verksamhet.
Hans Fahlin har i sin undersökning i bilaga 7 sammanfattningsvis pekat på några huvudsakliga effekter som förväntas inom fondbranschen av genomförandet av UCITS IV-direktivet: Antalet fonder förväntas minska om fondbolagen kommer att utnyttja de ökade
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, kommissionens direktiv 2010/43/EU och 2010/44/EU samt kommissionens förordningar (EU) nr 583/2010 och 584/2010.
385
Konsekvenser SOU 2010:78
möjligheterna till fondsammanslagningar för att rationalisera sitt produktutbud. Antalet fondbolag förväntas minska, om finansiella koncerner kommer att utnyttja direktivets s.k. förvaltningsbolagspass. De förväntade fond- och fondbolagsrationaliseringarna lär medföra att nuvarande administrativa verksamhetsmodeller kommer att omprövas. Konkurrensen mellan fondbolagen inom EU förväntas att öka ytterligare tack vare att notifieringsprocessen för marknadsföring i annat land inom EES kommer att förenklas och snabbas upp. Om detta blir verklighet hänger mycket samman med hur skattefrågorna kommer att lösas.
De bolag som inte har för avsikt att utnyttja de nya möjligheterna, och därmed dra nytta av de minskade kostnader som kan följa därav, kommer att få vissa ökade kostnader på grund av bl.a. nya rapporteringskrav samt krav på faktablad och på innehållet i avtalen med förvaringsinstitut.
De ändrade kraven på faktablad bör endast medföra engångskostnader för fondbolagen i de fall då de behöver skriva om sina befintliga faktablad.
Det utvidgade regelverket avseende organisation och administration av fondbolagen som föranleds av förvaltningsbolagspasset kommer att medföra en ökad administrativ börda och systemförändringar för fondbolagen. När det gäller förvaltningsbolagspass bör det noteras att det är frivilligt för fondbolag att förvalta fonder i annat land än etableringslandet. Om man väljer en sådan lösning blir troligen förvaltningen för de första fonderna dyr. På sikt kan det bli billigare för fondbolaget att kunna konsolidera fondutbudet till ett land men även land där man har fondbolag. Det är dock svårt att i siffror ange hur mycket fondbolaget kan spara. Reglerna om förvaltningsbolagspass kommer också att medföra vissa ökade kostnader p.g.a. reglerna om ägarutövande, utvidgad transaktionsrapportering, nya rutiner vid orderutförande, nya rutiner för incitamentshantering, krav på innehållet i avtalen med förvaringsinstitut, nya rutiner och system för riskmätning och riskhantering, nya rutiner för rapportering avseende köp- och inlösen samt nya regler om intressekonfliktshantering.
När det gäller fondfusioner kan noteras att själva procedurerna för sammanläggning av fonder kommer att vara administrativt betungande. Att kunna konsolidera fondutbudet kan dock på sikt innebära lägre kostnader. Istället för att förvalta många små fonder kan fondbolagen förvalta färre och större fonder.
386
SOU 2010:78 Konsekvenser
Att etablera mottagar- och matarfonder drar vissa kostnader inledningsvis. På sikt bör dock en sådan förvaltning kunna leda till vissa besparingar.
Enligt utredningens förslag ska värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare vidarebefordra information till andelsägare. Det uppstår kostnader för bolagen när de ska organisera rutiner för detta. Dessutom får de ökade kostnader för pappersutskick.
17.2 Konsekvenser för småföretagen
Det finns ett visst utrymme i UCITS IV-direktivet för att ta särskild hänsyn till de små företagens villkor inom fondbranschen. Kommissionen har i skäl 3 i direktiv 2010/43/EU anfört att även om principerna i direktivet är generella för alla förvaltningsbolag, är de tillräckligt flexibla för att säkerställa att tillämpningen – och övervakningen av denna tillämpning – genom de behöriga myndigheterna är proportionerliga och tar hänsyn till art, omfattning och komplexitet hos förvaltningsbolagens verksamhet, den mångfald fondföretag som faller inom tillämpningsområdet för direktiv 2009/65/EG och de stora skillnaderna mellan de olika fondföretag som kan förvaltas av ett förvaltningsbolag. Enligt utredningens uppfattning är det av stor vikt att all reglering med anledning av genomförandet av UCITS IV-direktivet tar hänsyn till bolagens storlek, verksamhet och komplexitet.
För att belysa konsekvenser för bl.a. små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i jämförelse med större företags kan följande nämnas.
För mindre fondbolag kan genomförandet av UCITS IV-direktivet medföra att det blir enklare och billigare att etablera sig i andra EES-länder. Integrerade finansiella marknader kan sannolikt leda till ökad konkurrens över gränserna. Ökad konkurrens torde i sin tur leda till bättre tillgång på och effektivare prissättning av riskkapital. Därmed skulle exempelvis små och medelstora företag kunna få lägre finansieringskostnader.
Förekomsten av välfungerande finansiella marknader har förvisso även betydelse i tidiga faser av ett företags utveckling. Exempelvis får många mindre och nystartade företag finansiering i tidiga investeringsfaser via s.k. riskkapitalbolag. För att diversifiera riskerna har riskkapitalbolagen i regel en portfölj av företag som de finansierar. Möjligheten att attrahera sådan finansiering via riskkapital-
387
Konsekvenser SOU 2010:78
bolag ökar givetvis om det finns utsikter för företagen i portföljen att i ett senare stadium av deras utveckling börsintroduceras. Värdepappersmarknaderna har således även indirekt betydelse för småföretagens kapitaltillförsel.
17.3 Konsekvenser för investerare
Nuvarande regler föreskriver att fondbestämmelserna eller ändringarna i dem måste vara skäliga för fondandelsägarna för att få godkännas, se 4 kap. 9 § LIF. Utredningen har föreslagit att detta ändras på så sätt att Finansinspektionen ska godkänna fondbestämmelserna och ändringarna i dem om de är skäliga. Någon prövning av om själva ändringen i sig är skälig ska således inte göras. Utredningens förslag innebär att det blir möjligt att göra omfattande ändringar i fondbestämmelserna, vilket kan innebära en viss försämring av skyddet för investerarna. Samma möjlighet till ändring av fondbestämmelserna gäller också vid sammanläggning och delning av fonder, där fonderna enligt utredningens förslag då kommer att kunna ändra karaktär. Utredningen har därför lagt stor vikt vid att det av informationen till andelsägarna tydligt framgår vad en ändring av fondbestämmelserna kommer att få för effekter för andelsägaren.
Föreslagna lagändringar kan också leda till positiva effekter för investerarna, eftersom de kan få en bättre produkt inom ramen för sitt befintliga innehav. Fondbolagen kommer att få lättare att anpassa fonderna och fondutbudet så att de bättre svarar mot kundernas efterfrågan. Gamla fondbestämmelser kommer att kunna moderniseras för att ge förbättrade placeringsmöjligheter. Vidare kommer investerarna, för de fall de inte gillar ändringen i fondbestämmelserna, att ha rätt till inlösen av sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. De kommer även att få bättre information om fonderna och fondutbudet. Framförallt kommer investerarna att få lättare att jämföra fonder genom de nya reglerna om faktablad. Det är också troligt att det blir ett bredare fondutbud om fondbolagen kommer att utnyttja möjligheterna med bl.a. mottagar- och matarfonder. En ökad konkurrens på fondmarknaden kan också leda till lägre kostnader för investerarna.
Utredningens förslag om att tillåta fonder med olika andelsklasser kan också leda till ett rikare och mer varierat fondutbud som
388
SOU 2010:78 Konsekvenser
möjliggör att sparandet bättre kan anpassas till var och ens situation och preferenser.
17.4 Konsekvenser för Finansinspektionen
Inom ramen för förfarandet vid gränsöverskridande fusioner, omvandling av värdepappersfond till matarfond och vid anmälan om gränsöverskridande verksamhet ges Finansinspektionen vissa nya uppgifter. För godkännande av sådana anmälningar och ansökningar kommer det införas mycket korta tidsfrister för inspektionens prövning av anmälan och ansökan. Kraven på inspektionen kommer också att öka när det gäller samarbete med tillsynsmyndigheter i andra länder. Dessutom kommer införandet av UCITS IV-direktivet att medföra att inspektionen kommer att behöva utfärda omfattande nya föreskrifter gällande de ändringar som genomförs i bl.a. LIF. Allt detta medför ett ökat resursbehov för inspektionen. De merkostnader som kan uppstå hos inspektionen får finansieras inom befintliga ramar samt genom anmälnings- och ansökningsavgifter enligt principen om full kostnadstäckning.
17.5 Konsekvenser för den svenska fondmarknaden
Genom utredningens förslag om att det ska bli lättare att ändra fondbestämmelserna kan fondbolagen på ett bättre sätt anpassa sitt produktutbud så att det bättre stämmer överens med efterfrågan. Bland annat därigenom kan fondbolagen öka sin konkurrenskraft. Föreslagna regler om fusioner kan också medföra att många fonder fusioneras inom landet såväl som över gränserna. Möjligheten att fusionera över gränserna innebär att många bolag kommer att överväga i vilket land den fusionerade fonden ska ha sin hemvist.
Därför kommer det att bli av ännu större vikt än hittills att vara uppmärksam på faktorer som negativt påverkar konkurrensförutsättningarna på den svenska fondmarknaden, när nu rörligheten över gränserna underlättas. Det bör också understrykas att det är viktigt att de konkurrensfrämjande åtgärder som vidtas är på plats när UCITS IV-direktivet genomförs. I annat fall kan det blivit svårt att möta eventuella utflyttningstendenser.
Om utredningens förslag om fonder med olika andelsklasser förverkligas kommer svenska fonder att i detta avseende få samma
389
Konsekvenser SOU 2010:78
390
förutsättningar som många utländska fondföretag. En betydande konkurrensnackdel för svenska bolag kommer därigenom att elimineras.
Sammanfattningsvis kan sägas att om de av utredningen föreslagna lagändringar förverkligas kan de svenska fondbolagen bevara sin konkurrenskraft på marknaden. På så sätt motverkas utflyttning av fonder till andra länder. Se även Hans Fahlins undersökning i bilaga 7.
17.6 Övriga konsekvenser
Direktivet bedöms inte medföra några konsekvenser på de övriga områden som berörs i 15 § kommittéförordningen. Det finns med andra ord inga uppenbara konsekvenser av betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
18 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
18.1 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Utredningens förslag: Ändringarna i LIF och LVPM ska träda i kraft den 1 juli 2011. Utredningens bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser krävs inte. Verkställighetsföreskrifter som beslutats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör också träda i kraft den 1 juli 2011.
Skälen för förslaget och bedömningen: Enligt artikel 116.1 i UCITS
IV-direktivet ska medlemsstaterna senast den 30 juni 2011 ha antagit de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Bestämmelserna ska tillämpas fr.o.m. 1 juli 2011. För genomförandet av UCITS IV-direktivet har kommissionen antagit direktiv 2010/43/EU och 2010/44/EU samt förordningarna (EU) nr 583/2010 och 584/2010. Dessa direktiv och förordningar ska i huvudsak också tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2011.
De lagförslag som utredningen nu föreslagit för genomförande av UCITS IV-direktivet i Sverige måste således vara antagna av riksdagen och utfärdade av regeringen så att de kan träda i kraft den 1 juli 2011. Även de förordningar som regeringen beslutar samt de föreskrifter m.m. som Finansinspektionen beslutar med anledning av nämnda direktiv och förordningar samt lagändringar måste också träda i kraft den 1 juli 2011.
Endast artiklarna 7 och 29 i kommissionens direktiv 2010/44/EU, som avser metod för tillhandahållande av information till andelsägarna och hur information ska lämnas till andelsägarna, får träda i kraft senare, dock senast den 31 december 2013. Utredningen har föreslagit att regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
391
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser SOU 2010:78
mer får meddela föreskrifter för genomförande av direktivet i den delen.
De värdepappersfonder som finns när nu aktuella ändringar i LIF träder i kraft ska snarast möjligt och under alla omständigheter senast tolv månader därefter ha upprättat faktablad enligt de nya reglerna, se artikel 118.2 i UCITS IV-direktivet. Utredningen anser att det med hänsyn tagen till konsumentskyddet är angeläget att de föreslagna reglerna om faktablad kan tillämpas för alla fonder omedelbart då lagändringarna träder ikraft. Utredningen utgår från att fondbolagen har möjlighet att hantera redan befintliga faktablad så att de till den 1 juli 2011 stämmer överens med de nya reglerna. På samma sätt bör också de avtal m.m. kunna hanteras som enligt de av utredningen föreslagna reglerna i 6 kap. 3 § LIF kommer att gälla för specialfonder. De fondföretag som är berörda av dessa regler är de s.k. matarfondsliknande specialfonderna, vilka i dag är mindre än tio till antalet.
Utredningen har även föreslagit ändringar i LIF som inte är direkt kopplade till UCITS IV-direktivet och som rör t.ex. delning av fond, andelsklasser och avveckling av fond i vissa fall. Även dessa lagförslag bör träda i kraft den 1 juli 2011.
Utredningen vill särskilt påpeka att de fondföretag som är anmälda eller fått tillstånd i Sverige före den dag då lagen träder i kraft inte behöver göra någon ny anmälan eller söka nytt tillstånd enligt de nya reglerna. UCITS IV-direktivets bestämmelser om gränsöverskridande fusioner och omvandling till en matarfond ska gälla för alla s.k. UCITS-fonder, alltså såväl fonder som etablerats efter det att ändringarna i LIF trätt i kraft som redan befintliga fonder. Som en konsekvens av de här nämnda reglerna om fusion och omvandling föreslår utredningen att inhemska fusioner och ändringar av fondbestämmelser ska hanteras på motsvarande sätt. Främst avses här att skälighetsprövningen av ändringen i sig ersätts med information till andelsägarna. Det finns i detta sammanhang anledning att slå fast att även dessa bestämmelser ska gälla såväl för fonder som etablerats efter det att föreslagna ändringar i LIF trätt i kraft som då redan befintliga fonder.
392
19 Författningskommentar
19.1 Förslaget till lag om ändring i lagen ( 2004:46 ) om investeringsfonder
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
I första stycket 4 och 19 har hänvisningar till 1985 års UCITS-direktiv ändrats till motsvarande artiklar i det nya UCITS IV-direktivet. Någon ändring i sak avses inte med detta.
I första stycket 9 har definitionen av fondföretags hemland anpassats till den nya definition av begreppet som följer av UCITS IV-direktivet. Hemlandet definieras i den nya lydelsen som det land där fondföretaget har sitt tillstånd och det finns inte längre någon koppling till förvaltningsbolagets hemland. Ändringen är en förutsättning för det s.k. förvaltningsbolagspasset, som innebär att ett förvaltningsbolag som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet får förvalta ett fondföretag i ett annat land än bolagets hemland. Med fondföretag avses i LIF även vissa utländska fondföretag som inte har tillstånd enligt UCITS-direktivet (se definitionen i 1 kap. 1 § första stycket 8). Den ändrade definitionen av fondföretags hemland omfattar således även sådana fondföretag.
I ett nytt andra stycke har gjorts ett tillägg till definitionerna av fondföretag, specialfond och värdepappersfond i första stycket 8, 18 och 20, vilket innebär att definitionerna kommer att inbegripa även s.k. börshandlade fonder. Jämför ändringen i 4 kap. 13 §. Se avsnitt 14.1.
I övrigt har en redaktionell ändring gjorts i inledningen av paragrafen för att anpassa texten till LVPM, jfr 1 kap. 5 § den lagen).
393
Författningskommentar SOU 2010:78
4 §
Ändringen innebär att fondbolag inte längre ska behöva ett särskilt tillstånd för att utföra arbete på uppdrag av någon annan, s.k. insourcing. Bolaget får i stället utföra sådant arbete inom ramen för sitt tillstånd att driva fondverksamhet. Det kan således endast röra sig om sådana funktioner som ingår i fondverksamheten. Den fondverksamhet som ett fondbolag har tillstånd att driva består i förvaltning av investeringsfonder, fondadministration samt försäljning och inlösen av fondandelar (jfr definitionen av fondverksamhet i 1 § första stycket 10). Fondbolag som förvaltar värdepappersfonder får vidare, utan särskilt tillstånd, förvalta, administrera och sälja/lösa in andelar i fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet och är etablerade i andra länder inom EES än Sverige (2 kap. 12, 13 och 15 §§). Motsvarande uppgifter ska fondbolag, utan annat tillstånd än verksamhetstillståndet, få utföra på uppdrag av någon annan.
5 §
Ändringen i andra stycket första strecksatsen innebär att även 2 kap. 20 a och 20 b §§ ska gälla för värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som driver fondverksamhet. I nämnda lagrum finns bestämmelser om meddelandeförbud och ansvar för den som bryter mot ett meddelandeförbud. Bestämmelserna har ett nära samband med bestämmelsen om uppgiftsskyldighet i 2 kap. 20 §, som redan gäller för bolagen i fråga. Motsvarande bestämmelser finns i annan lagstiftning på finansmarknadsområdet, såsom LVPM (1 kap. 12– 14 §§). Hänvisningen till första stycket i 21 § har tagits bort eftersom den paragrafen numera endast består av ett stycke. Även de nya bestämmelserna i 2 kap. 17–17 e §§ om krav på organisation m.m. ska gälla för värdepappersbolag och svenska kreditinstitut i deras fondverksamhet.
Hänvisningen till 8 kap. i femte strecksatsen har ändrats så att det endast är 8 kap. 28 och 29 §§ som gäller för värdepappersbolag och svenska kreditinstitut i deras fondverksamhet.
394
SOU 2010:78 Författningskommentar
6 §
I första stycket har hänvisningen till 1985 års UCITS-direktiv ändrats till UCITS IV-direktivet. Vidare har texten i första stycket och i det nya tredje stycket anpassats till motsvarande text i LVPM (4 kap. 1 §). Ändringarna innebär inget nytt i sak.
Det nu gällande andra stycket har utgått till följd av att motsvarande text i 1985 års UCITS-direktiv inte finns i UCITS IVdirektivet. Enligt det senare direktivet ska information om svenska regler som gäller för utländska företags verksamhet i Sverige hållas tillgänglig, t.ex. på Finansinspektionens elektroniska hemsida. Bestämmelser om detta bör enligt utredningens förslag tas in i förordning.
Det nya andra stycket reglerar vilka uppgifter en verksamhetsplan ska innehålla, utöver det som anges i första stycket, när ett förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet avser att förvalta en värdepappersfond. Bestämmelsen motsvarar det som anges i artikel 17.2 b i direktivet.
6 a §
I den nya paragrafen genomförs det som anges i artiklarna 17.8 och 18.4 i UCITS IV-direktivet. Ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige och som avser att ändra något förhållande som angetts i den underrättelse som Finansinspektionen tagit emot enligt 6 § ska underrätta inspektionen om ändringen. Om bolaget driver verksamhet från filial i Sverige ska bolaget underrätta Finansinspektionen om ändringen minst en månad innan den genomförs. Driver bolaget verksamhet här utan att ha inrättat en filial räcker det att inspektionen underrättas innan ändringen genomförs.
6 b §
Paragrafen, som är ny, klargör att ett förvaltningsbolag med tillstånd enligt UCITS IV-direktivet får förvalta en värdepappersfond, om Finansinspektionen godkänt detta. Bestämmelserna i första stycket genomför artikel 20 i UCITS IV-direktivet. En förutsättning för att inspektionen ska godkänna att ett sådant förvaltningsbolag förvaltar en värdepappersfond är att bolaget i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag av motsvarande typ som värdepappersfonden i fråga. Till grund för den bedömningen kommer inspek-
395
Författningskommentar SOU 2010:78
tionen att ha ett intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland och som anger att bolaget har ett sådant tillstånd att förvalta fondföretag som avses i UCITS IVdirektivet, samt beskriver omfattningen av tillståndet och om det finns några begränsningar när det gäller vilka typer av fondföretag bolaget har tillstånd att förvalta (artiklarna 17.3 och 18.2 i direktivet). Detta intyg ska den utländska behöriga myndigheten, enligt direktivet, ha fogat till den underrättelse om att ett förvaltningsbolag avser att förvalta en värdepappersfond som ska lämnas enligt 6 §. Inspektionen har alltid möjlighet att kontakta den behöriga myndigheten och diskutera eller begära förtydliganden av intyget (artikel 20.2).
En annan förutsättning för att ett förvaltningsbolag ska få tillstånd att förvalta en värdepappersfond är att bolaget till inspektionen har lämnat ett avtal som bolaget ingått med det förvaringsinstitut som avses användas för värdepappersfonden i fråga. Avtalet ska tillförsäkra förvaringsinstitutet den information som det behöver för att kunna uppfylla de krav som ställs på institutet enligt 3 kap. 2 §. Om förvaltningsbolaget har uppdragit åt någon annan att utföra förvaltningen av fonden eller därmed sammanhängande administrativa åtgärder ska uppgifter om detta lämnas till inspektionen. Avtalet och uppgifterna behöver dock inte lämnas om bolaget sedan tidigare förvaltar en värdepappersfond och i samband med ansökan om godkännande av denna förvaltning tidigare lämnat in motsvarande uppgifter. I sådant fall får bolaget i stället hänvisa till den tidigare inlämnade dokumentationen.
Bestämmelsen i andra stycket om undantaget från skyldighet att lämna in handlingar genomför andra stycket i artikel 20.1 i UCITS IV-direktivet. Där talas visserligen om att förvaltningsbolaget förvaltar värdepappersfonder ”av samma typ” sedan tidigare. Det som emellertid torde vara relevant är i stället att de handlingar och uppgifter som tidigare lämnats in är desamma som de som skulle lämnats in för godkännande av den aktuella värdepappersfonden. Detta kommer därför till uttryck i lagtexten.
Härutöver måste de fondbestämmelser för värdepappersfonden i fråga som upprättats uppfylla kraven i LIF. Det är först när fondbestämmelserna godkänts av Finansinspektionen som värdepappersfonden är etablerad och kan börja förvaltas av förvaltningsbolaget. Namnet på förvaltningsbolaget ska anges i fondbestämmelserna (4 kap. 8 § andra stycket 1, jfr med nya 6 c §). Förvaltningsbolaget godkänns således för att få förvalta värdepappersfonden när fond-
396
SOU 2010:78 Författningskommentar
bestämmelserna godkänns. Något ytterligare beslut om godkännande av förvaltningsbolaget behöver därmed inte fattas enligt förevarande paragraf.
Om Finansinspektionen inte skulle godkänna att förvaltningsbolaget får förvalta en värdepappersfond ska Europeiska kommissionen enligt tredje stycket underrättas om detta. Bestämmelsen genomför artikel 21.9 i direktivet.
Ändringar i den dokumentation som lämnats in enligt första stycket 2 ska lämnas till Finansinspektionen enligt fjärde stycket. Bestämmelsen genomför artikel 20.4.
6 c §
Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond efter godkännande enligt bestämmelserna i 6 b § ska följa de svenska bestämmelser som gäller för fonden. Vilka regelområden som ska anses hänförliga till fonden, och inte till bolagets verksamhet, anges i artikel 19.3 i UCITS IV-direktivet. I LIF motsvaras dessa regelområden av de allmänna bestämmelser för investeringsfonder som anges i 4 kap., bortsett från bestämmelserna i det kapitlet om uppdragsavtal, och bestämmelserna om förvaltning av värdepappersfonder i 5 kap., bortsett från det som där anges om riskhanteringssystem. Bestämmelser om uppdragsavtal och riskhanteringssystem är i stället hänförliga till förvaltningsbolagets verksamhet och bolaget ska därmed följa de regler som gäller i dess hemland (artikel 19.1 i direktivet). Förvaltningsbolaget ska i Sverige följa bestämmelserna i 2 kap. 15 b § och 5 a kap. Vidare ska förvaltningsbolaget i Sverige följa bestämmelser i 8 och 9 kap. om sammanläggning, delning och ombildning av en investeringsfond samt om upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en investeringsfond. Även bestämmelserna i 3 kap. om förvaringsinstitut ska gälla för en värdepappersfond som förvaltas av ett förvaltningsbolag. Detta framgår inte uttryckligen av den uppräkning av regelområden som finns i artikel 19.3 i direktivet, men är en följd av att såväl fond som förvaringsinstitut finns i Sverige och skulle också kunna sägas vara en del av reglerna för fondens etablering (artikel 19.3 a).
I paragrafen anges att de uppräknade bestämmelserna i lagen ska gälla i tillämpliga delar. Detta hänger samman med att flera av bestämmelserna gäller för såväl värdepappersfonder som för specialfonder, medan ett förvaltningsbolag endast får förvalta värdepap-
397
Författningskommentar SOU 2010:78
persfonder i Sverige. De uppräknade bestämmelserna ska således endast tillämpas i de delar som avser värdepappersfonder.
I andra stycket klargörs att när det i 9 kap. 1 § talas om den situation att Finansinspektionen har återkallat ett fondbolags tillstånd ska detta för förvaltningsbolagens del i stället avse situationer när tillståndet återkallats av hemlandsmyndigheten eller när inspektionen beslutat att bolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond. Inspektionen har inte möjlighet att återkalla ett förvaltningsbolags verksamhetstillstånd.
7 §
Sedan tidigare finns möjligheten för fondföretag att marknadsföra och sälja fondandelar i Sverige. Proceduren för detta förfarande ändras i och med UCITS IV-direktivet. Bestämmelsen genomför artiklarna 92, 93.3 93.7 och 93.8 i UCITS IV-direktivet. Fondföretaget ska fr.o.m. den 1 juli 2011 anmäla till den behöriga myndigheten i sitt hemland att företaget vill marknadsföra andelar i fondföretaget i Sverige. När anmälan är fullständig kommer den behöriga myndigheten att till Finansinspektionen överlämna företagets anmälan samt ett intyg att fondföretaget uppfyller kraven i UCITS IVdirektivet. Fondföretaget kommer därefter att få en underrättelse av den behöriga myndigheten att företaget kan marknadsföra andelar i företaget i Sverige. Från och med denna dag får fondföretaget marknadsföra andelar i företaget i Sverige.
Av första stycket framgår att ett fondföretag får marknadsföra andelar i företaget i Sverige fr.o.m. den dag då den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland underrättat företaget om att anmälan om marknadsföring och intyget om att företaget uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet lämnats över till Finansinspektionen.
Begreppet ”marknadsföra och sälja” fondandelar har ändrats till enbart ”marknadsföra”. Syftet med det är att tydliggöra att redan när ett fondföretag vill marknadsföra fondandelar i Sverige måste fondföretaget anmäla detta till den behöriga myndigheten. En gränsdragningen mellan marknadsföring och försäljning kan vara svår att göra då marknadsföringen är en del av och syftar till försäljning, varför gränsdragningen kan upplevas som godtycklig för konsumenten. Ur konsumentskyddssynpunkt finns det starka skäl att inte göra skillnad mellan marknadsföring och försäljning utan låta anmälningsplikten redan omfatta marknadsföring. Svenska marknads-
398
SOU 2010:78 Författningskommentar
rättsliga regler är dessutom som huvudregel tillämpliga på marknadsföring som riktas mot svenska konsumenter, även om marknadsföringen sker från utlandet. Konsumenter ska inte behöva bära ansvaret för att kontrollera att en produkt som marknadsförs i Sverige verkligen är anmäld i landet. Detta ansvar bör åvila fondföretagen och dess distributörer samt tillsynsmyndigheten. Att det anmälningspliktiga området utökas till att omfatta även marknadsföring hindrar inte att Finansinspektionen med stöd av reglerna i 12 kap. 19 § LIF kan ingripa mot ett fondföretag eller en distributör av fondföretaget och förbjuda fortsatt verksamhet i Sverige. Även denna möjlighet att ingripa kan bidra till att förbättra skyddet för konsumenterna.
Det bör inte anses som marknadsföring om en investerare helt på eget initiativ tar kontakt med fondföretaget och tecknar fondandelar, t.ex. via fondföretagets elektroniska hemsida. Det bör inte heller anses som marknadsföring om en investerare på eget initiativ tar kontakt med ett värdepappersbolag och ber bolaget förmedla en order avseende ett fondföretag som inte ingår i bolagets erbjudande. Om värdepappersbolaget uteslutande bidrar med själva förmedlingstjänsten kan bolaget i sådant fall inte anses ha marknadsfört fondföretaget i Sverige. Något hinder för värdepappersbolag att på uppdrag av investerare förteckna andelarna i fondföretaget på depå hos bolaget bör inte föreligga i ett sådant fall.
Någon anmälningsplikt kan heller inte anses uppkomma bara på den grunden att exempelvis en bank, inom ramen för ett diskretionärt portföljförvaltningsuppdrag (se 2 kap. 1 § 4 LVPM), placerar en kunds medel i ett fondföretag.
I de fall ett fondföretag inte marknadsför sina tjänster eller sina fonder i Sverige och inte har för avsikt att värva kunder här i landet är det således inte fråga om en gränsöverskridande verksamhet av fondföretaget och då omfattas inte företaget av anmälningsplikten.
Det andra stycket innebär inget nytt i sak. Enligt tredje stycket ska fondföretaget underrätta Finansinspektionen om ändring beträffande fondföretagets åtgärder för marknadsföring eller om en ändring ska ske av de andelsklasser som ska marknadsföras. Fondföretaget ska vidare underrätta Finansinspektionen om de ändringar som har skett i de handlingar som företaget bifogade sin anmälan om marknadsföring.
Enligt fjärde stycket ska sådan anmälan enligt tredje stycket punkterna 1 och 2 göras innan ändringen genomförs.
Se vidare avsnitten 8.2. och 8.4.
399
Författningskommentar SOU 2010:78
8 §
I första stycket har begreppet ”fondverksamhet” ändrats till ”verksamhet”. Syftet med detta är att tydliggöra att det inte är tillåtet för förvaltningsbolag som inte regleras i UCITS IV-direktivet att förvalta investeringsfonder i Sverige på det sätt som nu möjliggörs för förvaltningsbolag som har tillstånd enligt nämnda direktiv. Den verksamhet som ett förvaltningsbolag med stöd av denna paragraf kan driva i Sverige är förvisso bara sådan verksamhet som regleras i lagen, dvs. funktioner som ingår i fondverksamhet. Men såvitt gäller förvaltningen av en svensk investeringsfond kan ett sådant förvaltningsbolag endast utföra funktionen på uppdrag av det primärt ansvariga, i fondbestämmelserna angivna, bolaget. Vidare har i första stycket hänvisningen till 1985 års UCITS-direktiv ändrats till UCITS IV-direktivet.
I andra stycket 3 har hänvisningen till bestämmelsen i 2 kap. 1 § 5 tagits bort. Den bestämmelsen innebär att fondbestämmelserna för den eller de investeringsfonder som ett bolag avser att förvalta ska ha godkänts. Eftersom ett förvaltningsbolag som avses här inte får förvalta en investeringsfond bör någon hänvisning till den bestämmelsen inte göras.
Bestämmelsen i tredje stycket om att bolaget får ges tillstånd att utföra arbete på uppdrag har tagits bort. Bolaget får i stället utföra sådant arbete om tillstånd lämnats enligt första och andra styckena. Något särskilt tillstånd för detta krävs således inte, vilket motsvarar det som gäller för fondbolag enligt 4 §. I den nya lydelsen av tredje stycket anges att en ansökan enligt första stycket ska innehålla en verksamhetsplan. Detta är en anpassning till det som anges för motsvarande situation i LVPM (5 kap. 5 §).
I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts för att anpassa texten till det som anges i LVPM (5 kap. 4–6 § §).
9 §
I första stycket har hänvisningen till 1985 års UCITS-direktiv ändrats till UCITS IV-direktivet. Av kommentaren till 1 kap. 7 § LIF framgår att även marknadsföring av andelar i fondföretag i Sverige blir anmälningspliktigt. Detta synsätt bör även gälla för ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av UCITS IV-direktivet. Tillståndsplikt
400
SOU 2010:78 Författningskommentar
för ett sådant fondföretag krävs även då fondföretaget endast vill marknadsföra andelar i företaget i Sverige. Se vidare avsnitt 8.2.
I andra stycket har likartad verksamhet bytts ut mot motsvarande verksamhet. Detta har skett för att anpassa lagtexten till motsvarande bestämmelse i 1 kap. 8 §.
10 §
Hänvisningen i första stycket till 2 kap. 17 § har flyttats till andra stycket. Den paragrafen, i sin nya lydelse, kommer dock inte längre att gälla för förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet och driver verksamhet här i landet utan att inrätta en filial eller av fondföretag vars andelar marknadsförs här i enlighet med direktivet. Förvaltningsbolagen och de självförvaltande fondföretagen, investeringsbolagen, ska i stället tillämpa motsvarande bestämmelser i sitt hemland (artiklarna 18.3, 19.1 och 30 i direktivet). Vidare anges, genom en ändring i första stycket, att även 2 kap. 20 a och 20 b §§ ska gälla för förvaltningsbolag och fondföretag som driver verksamhet i Sverige. I nämnda lagrum finns bestämmelser om meddelandeförbud och ansvar för den som bryter mot ett meddelandeförbud. Bestämmelserna har ett nära samband med bestämmelsen om uppgiftsskyldighet i 2 kap. 20 §, som sedan tidigare gäller för företagen i fråga. Hänvisningen till första stycket i 21 § har tagits bort eftersom den paragrafen endast består av ett stycke.
I det nya andra stycket 1 anges vilka bestämmelser ett förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet och driver verksamhet här i landet från en filial ska tillämpa. De bestämmelser som är tillämpliga är att hänföra till s.k. uppföranderegler, vilka enligt direktivet ska tillämpas i förvaltningsbolagets värdland när en filial etablerats där (artikel 17.4).
I andra stycket 2 anges de bestämmelser som gäller för ett förvaltningsbolag som inte omfattas av UCITS IV-direktivet och som driver verksamhet här i landet från filial. För sådant bolag gäller, utöver det som gäller för bolag enligt punkten 1, även bestämmelserna i 17 a och 17c § § om organisatoriska krav och hantering av intressekonflikter. För ett förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet gäller motsvarande regler i bolagets hemland (artikel 19.1). Ett förvaltningsbolag som inte regleras av direktivet behöver däremot inte vara föremål för en liknande reglering i hemlandet. Det är därför viktigt att det för ett sådant bolags verksam-
401
Författningskommentar SOU 2010:78
het i Sverige ställs motsvarande krav som gäller för andra företag som driver fondverksamhet i Sverige.
I andra stycket 3 anges de bestämmelser som gäller för ett fondföretag som inte omfattas av UCITS IV-direktivet och vars andelar marknadsförs i Sverige. Företaget ska följa sådana bestämmelser som är relevanta för försäljningen av andelar i Sverige, nämligen det allmänna sundhetskravet i 2 kap. 17 §, kravet på rapportering till fondandelsägare om utförande av en order och kravet på att tillhandahålla faktablad.
2 kap. Allmänna bestämmelser för fondbolag m.m.
12 §
I första stycket har redaktionella ändringar gjorts för att anpassa texten till det som anges i motsvarande bestämmelser i LVPM (5 kap. 1 §).
I det nya andra stycket anges vilka ytterligare uppgifter verksamhetsplanen ska innehålla om fondbolaget avser att förvalta ett fondföretag i det land där filialen ska inrättas. De fondföretag som avses är sådana som regleras i UCITS IV-direktivet. Med förvaltning menas här sådan verksamhet som bolaget är primärt ansvarigt för och inte sådan som bolaget utför på uppdrag av ett annat förvaltningsbolag. Bolaget ska lämna uppgifter om sitt riskhanteringssystem enligt 5 kap. 2 § och vissa särskilda åtgärder som vidtagits i det andra landet. Bestämmelserna i andra stycket genomför artikel 17.2 b i UCITS IV-direktivet. De åtgärder som ska redovisas är sådana som bolaget enligt direktivet ska vidta i det land där bolaget driver fondverksamhet genom att förvalta ett fondföretag (artikel 15). Enligt artikel 17.2 b ska verksamhetsplanen innehålla dessa uppgifter vid varje tillhandahållande av tjänster i andra länder från en filial. Detta är ett tillägg i direktivet i förhållande till motsvarande bestämmelse i 1985 års UCITS-direktiv och är en följd av att förvaltningsbolagspasset introducerats i det nya UCITS IV-direktivet (jfr artikel 6a.2 b i 1985 års direktiv). De ytterligare uppgifter som ska lämnas i verksamhetsplanen är till sin karaktär sådana att de rimligen endast kan behövas när det är fråga om fondförvaltning i ett annat land. Genomförandet i svensk rätt innebär därför att uppgifterna behöver lämnas bara när de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag i det andra landet.
402
SOU 2010:78 Författningskommentar
13 §
I första stycket har tiden för Finansinspektionens handläggning av en underrättelse enligt 12 § från ett fondbolag kortats ned från tre till två månader. Detta följer av UCITS IV-direktivet (artikel 17.3).
Av det nya andra stycket framgår att Finansinspektionen ska utfärda ett intyg när ett fondbolag i underrättelsen angett att det avser att förvalta ett fondföretag i ett annat land enligt 12 §. Intyget ska överlämnas till den behöriga myndigheten i det land där filialen ska inrättas och ska kunna ligga till grund för den myndighetens bedömning av om fondbolaget ska få förvalta ett visst fondföretag. Genom bestämmelsen genomförs tredje stycket i artikel 17.3 i UCITS IV-direktivet.
I övrigt har redaktionella ändringar gjorts, bl.a. för att anpassa texten till motsvarande bestämmelse i LVPM (5 kap. 2 §).
14 §
I tredje stycket har ett tillägg gjorts som innebär att Finansinspektionen ska underrätta en behörig myndighet om det sker någon förändring av de uppgifter som lämnats i intyget enligt 13 § andra stycket. Genom bestämmelsen genomförs andra stycket i artikel 17.9 i UCITS IV-direktivet.
I övrigt har redaktionella ändringar gjorts, bl.a. för att anpassa texten till motsvarande bestämmelser i LVPM (5 kap. 3 § andra stycket).
15 §
I första stycket har tidigare första och andra styckena sammanförts och utformats efter mönster i motsvarande bestämmelser i LVPM (5 kap. 4 §). Det som tidigare angavs i sista meningen i första stycket om ändringar av något som angetts i underrättelsen har flyttats till nya 15 a §, även det efter mönster i LVPM (5 kap. 5 §).
I det nya andra stycket anges vilka ytterligare uppgifter verksamhetsplanen ska innehålla om fondbolaget avser att förvalta ett fondföretag i det andra landet utan att inrätta en filial där. De fondföretag som avses är sådana som regleras i UCITS IV-direktivet. Med förvaltning menas här sådan verksamhet som bolaget är primärt ansvarigt för och inte sådan som bolaget utför på uppdrag av ett
403
Författningskommentar SOU 2010:78
annat förvaltningsbolag. Bolaget ska lämna uppgifter om sitt riskhanteringssystem enligt 5 kap. 2 § och vissa särskilda åtgärder som vidtagits i det andra landet. Med bestämmelsen genomförs artikel 18.1 b i UCITS IV-direktivet. De åtgärder som ska redovisas är sådana som bolaget enligt direktivet ska vidta i det land där bolaget driver fondverksamhet genom att förvalta ett fondföretag (artikel 15). I artikel 18.1 b anges att verksamhetsplanen ska innehålla dessa uppgifter vid varje tillhandahållande av tjänster i andra länder från en filial. Detta utgör ett tillägg i direktivet i förhållande till motsvarande bestämmelse i 1985 års UCITS-direktiv och är en följd av att förvaltningsbolagspasset introducerats i det nya UCITS IVdirektivet (jfr artikel 6b.1 b i 1985 års direktiv). De ytterligare uppgifter som ska lämnas i verksamhetsplanen är till sin karaktär sådana att de rimligen endast kan behövas när det är fråga om fondförvaltning i ett annat land. Genomförandet i svensk rätt innebär därför att uppgifterna behöver lämnas bara när de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag i det andra landet.
Av det nya fjärde stycket framgår att Finansinspektionen ska utfärda ett intyg när ett fondbolag i underrättelsen angett att det avser att förvalta ett fondföretag i ett annat land. Intyget ska överlämnas till den behöriga myndigheten i det land där verksamheten ska drivas och ska kunna ligga till grund för den myndighetens bedömning av om fondbolaget ska få förvalta ett visst fondföretag. Genom bestämmelsen genomförs tredje stycket i artikel 17.2 i UCITS IV-direktivet.
I övrigt har redaktionella ändringar gjorts, bl.a. för att anpassa texten till motsvarande bestämmelser i LVPM (5 kap. 4 §).
15 a §
Av den nya paragrafens första stycke framgår att fondbolaget ska underrätta Finansinspektionen om eventuella ändringar av sådana uppgifter som ska anges i underrättelsen enligt 15 §. Bestämmelsen, som har sin grund i artikel 18.4 i UCITS IV-direktivet, har flyttats från 15 § första stycket och anpassats till motsvarande bestämmelse i LVPM (5 kap. 5 §).
Enligt andra stycket ska Finansinspektionen underrätta en behörig myndighet om det sker någon förändring av de uppgifter som lämnats i intyget enligt 15 § fjärde stycket. Genom bestämmelsen genomförs andra meningen i artikel 18.4 i UCITS IV-direktivet.
404
SOU 2010:78 Författningskommentar
15 b §
Bestämmelsen genomför artikel 93 i UCITS IV-direktivet. Genom införandet av bestämmelserna ska fondbolag eller förvaltningsbolag som förvaltar svenska värdepappersfonder fr.o.m. den 1 juli 2011 anmäla till Finansinspektionen om de vill marknadsföra fondandelar i ett annat EES-land. Denna ändrade ordning genomförs genom den nya paragrafen.
Av första stycket framgår att ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag får inom EES-området marknadsföra andelar i en värdepappersfond som bolaget förvaltar samt att ansökan om sådan marknadsföring ska ges in till Finansinspektionen. Frågan om när en åtgärd föranleder anmälningsplikt för marknadsföring och försäljning måste i första hand vara en fråga för fondförvaltaren och värdlandets tillsynsmyndighet att bedöma. Om en åtgärd är anmälningspliktig i värdlandet måste fondförvaltaren komma in med en anmälan till Finansinspektionen innan marknadsföringen i värdlandet påbörjas. Med anmälan avses anmälan och övriga handlingar som ska bifogas anmälan.
Förfarandet hos Finansinspektionen när en fondförvaltare ger in en anmälan om marknadsföring i annat EES-land framgår av andra stycket. Om anmälan och de övriga handlingarna som ska bifogas anmälan är fullständiga ska inspektionen inom tio arbetsdagar från mottagandet av anmälan lämna över handlingarna till den behöriga myndigheten i det land där marknadsföringen ska bedrivas. Inspektionen ska till handlingarna bifoga ett intyg som styrker att värdepappersfonden uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet. Därefter ska inspektionen omedelbart underrätta fondförvaltaren om att inspektionen överlämnat handlingarna till den behöriga myndigheten i det land där marknadsföringen ska bedrivas. Fondförvaltaren får tillträde till marknaden i värdlandet fr.o.m. dagen för denna underrättelse.
Se vidare avsnitt 8.3.
16 §
I första stycket har redaktionella ändringar gjorts.
I andra stycket hänvisas, genom ett tillägg, till första stycket i 12 §. I föreslagen lydelse av 12 § anges i ett nytt andra stycke vilka uppgifter som ska lämnas när ett fondbolag avser att förvalta ett
405
Författningskommentar SOU 2010:78
fondföretag i ett annat land från en filial. Rätten att få förvalta fondföretag i andra länder gäller bara inom ramen för UCITS IVdirektivet. Bestämmelserna i nu aktuell paragraf rör situationen när fondbolag avser att inrätta en filial i ett annat land utanför ramen för UCITS IV-direktivet och i den situationen finns ingen rättighet att få förvalta fondföretag i andra länder. Inrättandet av filial är i stället föremål för en särskild tillståndsprövning av Finansinspektionen. Någon hänvisning till det som anges i 12 § andra stycket bör därför inte göras.
17–17 e §§
Bestämmelsen i 17 § om ett grundläggande sundhetskrav på ett fondbolags verksamhet har ändrats och kompletterats med ytterligare bestämmelser om bolagets verksamhet i 17 a–17 e §§. Bestämmelserna innehåller grundläggande krav på fondbolagens verksamhet. Kraven avser bolagens organisation, hantering av intressekonflikter och uppförande (”code of conduct”). Detaljerade regler i dessa avseenden anges i kommissionens genomförandedirektiv 2010/43/EU. De reglerna genomförs dock inte i lag utan i föreskrifter. Bestämmelserna har utformats efter förebild i vissa av bestämmelserna som enligt 8 kap. LVPM gäller för värdepappersinstitut.
17 §
Paragrafen har omformulerats för att bättre stå i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i LVPM (8 kap. 1 §, prop. 2006/07:115 s. 434 ff.). Någon ändring i sak är inte avsedd, utan den tidigare lydelsen att verksamheten ska drivas så att ”enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses sund” får anses innefattad i att fondbolaget ska ”handla hederligt, rättvist och professionellt”.
17 a §
I paragrafen anges de övergripande krav som ett fondbolag ska uppfylla. Motsvarande bestämmelser finns för värdepappersinstitut i 8 kap. 9–11 §§ LVPM (prop. 2006/07:115 s. 362 ff. och s. 579).
406
SOU 2010:78 Författningskommentar
17 b §
Paragrafen innehåller krav på att fondbolaget ska dokumentera de transaktioner som bolaget har genomfört för en förvaltad investeringsfonds räkning. Bestämmelsen motsvarar i stort den bestämmelse om dokumentationskrav som gäller för värdepappersinstitut (8 kap. 12 § LVPM, prop. 2006/07:115 s. 362 ff. och s. 579).
17 c §
Ett fondbolag ska, enligt paragrafen, vidta alla rimliga åtgärder för att identifiera de intressekonflikter som kan uppkomma i bolagets verksamhet. Det handlar om bolagets totala verksamhet, dvs. såväl fondverksamheten som den diskretionära portföljförvaltning som bolaget kan ha tillstånd att driva. När bolaget har identifierat en sådan intressekonflikt ska det vidta alla rimliga åtgärder för att förhindra att fondandelsägarnas eller andra kunders intressen påverkas negativt. Motsvarande bestämmelse gäller för värdepappersinstitut enligt 8 kap. 21 § LVPM (prop. 2006/07:115 s. 447 ff. och s. 584 f.). Den bestämmelsen är redan tillämplig för fondbolag i den verksamhet som avser diskretionär portföljförvaltning (se 7 kap. 3 § LIF). När det gäller intressekonflikter inom bolagets fondverksamhet eller i förhållandet mellan bolagets olika verksamheter, såsom mellan fondandelsägare och kunder i verksamhet som avser diskretionär portföljförvaltning, så täcks dessa av förevarande paragraf.
17 d §
Fondbolaget är skyldigt att rapportera till en fondandelsägare efter det att bolaget har utfört en order från andelsägaren om tecknande eller inlösen av fondandelar. En liknande bestämmelse finns för värdepappersinstitut i 8 kap. 27 § LVPM.
17 e §
Ett fondbolag ska, enligt första stycket, när det handlar för en investeringsfonds räkning, vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för fonden. Indirekt innebär detta naturligtvis bästa möjliga resultat för fondandelsägarna. Motsvarande bestämmelse
407
Författningskommentar SOU 2010:78
finns i LVPM (8 kap. 28 §). Den gäller dock för värdepappersinstituts utförande av en kundorder. I förarbetena till den bestämmelsen anges att det inte är möjligt att ge en uttömmande beskrivning av vad ett värdepappersinstitut i det enskilda fallet ska iaktta (prop. 2006/07:115 s. 588). I första stycket ges dock en exemplifiering på sådana omständigheter som ska iakttas.
Fondbolag ska, enligt andra stycket, införa system och riktlinjer för hur bolaget ska kunna uppnå bästa möjliga resultat när det handlar för investeringsfondens räkning. Motsvarande bestämmelse finns i 8 kap. 29 § LVPM (prop. 2006/07:115 s. 452 ff.).
21 §
Om ett fondbolag utnyttjar möjligheten enligt 4 kap. 10 a § att bestämma priset på fondandelar så snart anmälan om teckning skett men innan betalning tillförts fonden blir fondbolaget, enligt det nya andra stycket, ansvarigt för den skada som kan tillfogas fondandelsägarna om betalning inte tillförs fonden inom sedvanlig tid.
Se avsnitt 14.2.
21 a §
Bestämmelsen genomför artikel 79.2 i UCITS IV-direktivet.
Av paragrafen framgår att ett fondbolag får göras ansvarigt för uppgifter som ingår i faktabladet bara om dessa är vilseledande, oriktiga eller inte stämmer överens med informationsbroschyren. Motsvarande gäller om uppgifter saknas i faktabladet. Detsamma gäller beträffande en översättning av faktabladet. Denna begränsning av ansvaret ska redovisas i faktabladet.
Se vidare avsnitt 9.3.
3 kap. Förvaringsinstitut
4 §
I paragrafen, som är ny, genomförs det som anges i artikel 23.5 i UCITS IV-direktivet. Bestämmelsen innebär att det ska finnas ett skriftligt avtal mellan förvaringsinstitutet och det fondbolag som förvaltar en investeringsfond. Avtalet ska tillförsäkra institutet den
408
SOU 2010:78 Författningskommentar
information det behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. Bestämmelsen omfattar, genom hänvisningen i 1 kap. 6 c §, även förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond. Artikel 23.5 i UCITS IV-direktivet avser endast den situationen att ett fondföretag förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i ett annat land än fondföretaget, dvs. när förvaltningsbolagspasset används. Den här aktuella bestämmelsen gäller dock även när en värdepappersfond förvaltas av ett fondbolag och när en specialfond förvaltas enligt 1 kap. 4 eller 5 §. Den gäller således i förhållande till varje investeringsfond, oavsett vem som förvaltar den. Bestämmelsen innebär naturligtvis inte någon kontraheringsplikt för förvaringsinstitutet, utan avtalet är att se som ett villkor för att institutet ska få agera som förvaringsinstitut för en investeringsfond. Avtalet ska, enligt nya 6 b §, lämnas till Finansinspektionen av ett förvaltningsbolag som önskar förvalta en värdepappersfond. Detta krav följer av UCITS IV-direktivet. Något motsvarande krav finns inte när ett svenskt bolag förvaltar en investeringsfond. Finansinspektionen har dock möjlighet att begära in avtalet med stöd av bestämmelserna i 10 kap. 2 §.
4 kap. Allmänna bestämmelser för investeringsfonder
4 §
Ändringen i tredje stycket innebär att de krav på ett uppdragsavtal som ställs där ska gälla endast när den verksamhet som läggs ut är fondförvaltning eller därmed sammanhängande administration. Dessa funktioner kan avse såväl en investeringsfond som ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet. De uppställda kraven på uppdragsavtalen avser således inte uppdrag att sälja fondandelar (distributionsavtal).
7 §
Skyldigheten att anmäla och ge in uppdragsavtal till Finansinspektionen begränsas i första stycket till uppdrag som avser fondförvaltning eller därmed sammanhängande administrativa åtgärder. Uppdraget kan avse såväl en investeringsfond som ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet. Avtal som avser försäljningen av fondandelar (distributionsavtal) behöver således inte anmälas eller
409
Författningskommentar SOU 2010:78
ges in enligt denna paragraf. Ett fondbolag är dock på begäran av inspektionen skyldigt att ge in även sådana uppdragsavtal om det behövs för inspektionens tillsyn (10 kap. 2 §).
I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.
8 §
Paragrafen reglerar vad fondbestämmelserna ska innehålla.
Av en ny punkt 3 följer att det ska framgå av fondbestämmelserna om fonden har olika andelsklasser.
En ny punkt 7 avser fonder som får tillämpa justerat fondandelsvärde. Detta ska framgå av fondbestämmelserna. Där ska också anges vilken metod som ska tillämpas för att beräkna sådant värde.
9 §
Utredningens överväganden avseende första stycket redovisas i avsnitt 3.2.
I första stycket ändras kriterierna för Finansinspektionens prövning av fondbestämmelseändringar. Inspektionen ska godkänna fondbestämmelser om de är skäliga och ändring av fondbestämmelser om de i sin nya lydelse är skäliga för andelsägarna. Detta innebär att inspektionen inte längre ska pröva om det är skäligt att göra de begärda ändringarna. I övrigt har en redaktionell ändring gjorts i stycket.
Av det nya andra stycket framgår att Finansinspektionen ska besluta om fondbestämmelser eller ändringar i dem kan godkännas eller inte inom två månader från det att en fullständig ansökan lämnats in. Det har inte tidigare funnits någon tidsfrist för inspektionens beslut. Genom bestämmelsen genomförs andra stycket i artikel 5.4 i UCITS IV-direktivet. Med fullständig ansökan avses att de handlingar och uppgifter lämnats in som inspektionen behöver för att kunna besluta i frågan. Trots att tidsfristen i sig är en fördel för sökande bolag synes det också ofta vara en fördel om vissa underhandskontakter med myndigheten kan förekomma när uppgifter behöver ändras, i stället för att ett avslagsbeslut fattas inom tidsfristen. När sådana kontakter inte ryms inom tidsfristen bör det därför vara möjligt för ett sökande bolag att medge att den förlängs. Ett bolag som inte vill medge detta har dock alltid rätt att få
410
SOU 2010:78 Författningskommentar
ett beslut inom den angivna fristen. Det finns vidare ingen skyldighet för inspektionen att avvakta med beslut om myndigheten inte finner det vara lämpligt.
I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.
9 a §
Utredningens överväganden avseende paragrafen redovisas i avsnitt 3.4. Med paragrafen genomförs artikel 64 i UCITS IV-direktivet.
Bestämmelsen i första stycket är flyttad från 4 kap. 9 § andra stycket. Tidsfristen för när en ändring av fondbestämmelser senast ska börja tillämpas har tagits bort. Finansinspektionen ska ha möjlighet att besluta det datum som inspektionen anser är lämpligt med hänsyn taget till konsumentskyddet och till vad fondbolaget anfört i sin ansökan om fondbestämmelseändring. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.
Bestämmelserna om underrättelse kommer att gälla i de fall Finansinspektionen bedömer att ändringarna av fondbestämmelserna är av väsentlig betydelse för andelsägare. I sådana fall då det enligt UCITS IV-direktivet är obligatoriskt med information till andelsägarna kommer inspektionen alltid att bestämma att underrättelse ska lämnas till andelsägarna, t.ex. när en matarfond byter mottagarfond.
Det kan också förekomma situationer där ändringen i sig inte kan anses som väsentlig men där Finansinspektionen ändå anser att det är viktigt att denna information delges andelsägarna.
Det kan även förekomma fondbestämmelseändringar som varken är väsentliga eller viktiga när det gäller förutsättningarna för en andelsägare att bedöma investeringen. Exempel på sådana ändringar kan vara språkliga eller redaktionella ändringar av fondbestämmelserna. Då ändringen inte har någon betydelse för andelsägarna ska Finansinspektionen kunna bestämma att ändring i fondbestämmelserna ska offentliggöras på fondförvaltarens elektroniska hemsida.
Det är viktigt att även investerare som efterfrågar information eller köper fondandelar efter det datum då informationen till andelsägarna skickats ut, men innan den väsentliga förändringen av fonden träder i kraft, får information om förändringen. Inspektionens beslut om att fondförvaltaren måste underrätta andelsägare omfattar också en skyldighet för denne att informera de investerare
411
Författningskommentar SOU 2010:78
som tillkommer i tiden efter inspektionens beslut och fram till dess ändringen träder i kraft.
Om Finansinspektionen bedömer att en ändring av fondbestämmelserna är av väsentlig betydelse för andelsägare har andelsägarna, enligt andra stycket, rätt att under 30 dagar begära att deras fondandelar löses in utan andra kostnader än de som behöver tas ut av fonden för avveckling av värdepappersinnehavet. Med avvecklingskostnader avses kostnader som följer direkt av att fonden måste avyttra värdepapper, t.ex. notakostnader.
Exempel på fondbestämmelseändringar av väsentlig betydelse för andelsägare är när en värdepappersfond omvandlas till en matarfond, en matarfond byter mottagarfond, en fond fusioneras eller delas. Fondbestämmelseändringar av väsentlig betydelse för andelsägare kan även vara höjning av avgifter, större ändringar i placeringsinriktningen och möjligheter att placera i derivat i en fond som inte tidigare fått göra det.
Tidsfristen om 30 dagar för att lösa in andelar ska räknas från den dag underrättelsen lämnades till andelsägarna.
9 b §
För specialfonder finns bestämmelser som medger att fonderna kan vara delvis slutna. En specialfond måste dock vara öppen för inlösen av andelar minst en gång om året. För sådana fonder ska det på förhand anges i fondbestämmelserna under vilka tidsperioder andelarna kan lösas in. Vid fondbestämmelseändringar av väsentlig betydelse för andelsägarna i sådana specialfonder måste bestämmelsen att deras fondandelar inlöses utan andra kostnader än de som behöver tas ut av fonden för avveckling av värdepappersinnehavet modifieras, om en sådan bestämmelse ska kunna bli tillämplig för alla specialfonder.
Enligt paragrafen ska de andelsägare som innehar andelar i specialfonder som inte är öppna för inlösen veckovis ges möjlighet att vid minst ett tillfälle, innan ändringen träder i kraft, lösa in sina andelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Med avvecklingskostnader avses kostnader som följer direkt av att fonden måste avyttra värdepapper, t.ex. notakostnader.
Enligt paragrafen måste en specialfond vara öppen för utträde under sammanlagt 30 dagar för att en andelsägare ska ges möjlighet
412
SOU 2010:78 Författningskommentar
att lämna in en begäran om inlösen och fritt få utträda ur fonden, allt enligt de handelsintervall som fonden enligt sina fondbestämmelser har att tillämpa. Tidsfristen om 30 dagar räknas från den dag då underrättelsen om ändringen av fondbestämmelserna lämnades till andelsägarna.
Se vidare avsnitt 16.3.3.
10 §
I paragrafen görs de ändringar som föranleds av att en investeringsfond ska kunna ha olika andelsklasser. Innebörden av detta redovisas i avsnitt 14.3.
Vidare införs ett nytt femte stycke som rör fondbolags möjlighet att tillämpa justerat fondandelsvärde.
10 a §
Enligt denna paragraf ges fondbolaget möjlighet att fastställa försäljningspriset på fondandelar omedelbart i anslutning till anmälan om teckning av andelar, utan att betalning då tillförts fonden. Tecknade men inte betalda andelar benämns interimsandelar och ska, enligt 4 kap. 11 § femte stycket, antecknas i fondandelsägarregistret. Om, på detta sätt, avsteg görs från principen att priset bestäms när betalning tillförts fonden, blir fondbolaget, enligt 2 kap. 21 § andra stycket, ansvarigt för den skada som fondandelsägarna kan åsamkas om betalning inte sker inom sedvanlig tid. Se avsnitt 14.2.
10 b §
Enligt denna paragraf öppnas möjlighet för ett fondbolag att tillämpa justerat fondandelsvärde för att skydda fondandelsägarna för de särskilda kostnader i form av avgifter och marknadspåverkan som kan uppkomma till följd av stora in- och utflöden i en fond, se avsnitt 14.4.
För att en fond ska få tillämpa metoden med justerat fondandelsvärde krävs tillstånd av Finansinspektionen. För att tillstånd ska ges bör krävas att fondbolaget har en organisation och kompetens som kan hantera detta komplicerade förfarande, att tillämpad metod ger en såvitt möjligt objektiv grundval för att bestämma
413
Författningskommentar SOU 2010:78
justeringen av andelsvärdet samt att förfarandet är transparent och att det är möjligt att i efterhand följa upp och kontrollera förfarandet, t.ex. inom ramen för Finansinspektionens tillsyn.
Av fondbestämmelserna ska framgå om fonden får tillämpa justerat fondandelsvärde och vilken metod som används för detta.
11 §
I fjärde stycket har gjorts ett tillägg som innebär att fondbolaget, när det bekräftar fondandelsinnehav till andelsägaren, också ska ange andelsklass.
Sådana interimsandelar som avses i 4 kap. 10 a § ska, enligt det nya femte stycket, antecknas i fondandelsägarregistret. För dessa andelar gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i paragrafens första– fjärde stycken.
12 §
Bestämmelsen i första stycket tredje meningen har omformulerats så att skyldigheten för förvaltaren att vidarebefordra information från fondbolaget ska fullföljas skyndsamt till andelsägaren eller, om någon har antecknats i andelsägarens ställe, till denne.
Den nya fjärde meningen i första stycket innebär att den generella möjligheten för förvaltare och andelsägare att avtala bort andelsägarens rätt till information ska kvarstå. Avståendet ska emellertid inte kunna omfatta information om sådan ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägarna. Med fondbestämmelseändring av väsentlig betydelse för andelsägarna avses bl.a. sådana förändringar av fonden som enligt UCITS IV-direktivet kräver information till andelsägare, dvs. när en värdepappersfond omvandlas till matarfond och när en matarfond byter mottagarfond eller mottagarfondföretag. UCITS IV-direktivet föreskriver även i de fall en fond deltar i en fusion obligatorisk information till andelsägarna. Andelsägarna ska även alltid underrättas om en fond delas. Detsamma gäller vid andra väsentliga ändringar i fondbestämmelserna där erhållandet av viss information är förknippat med rättsverkningar för andelsägaren och där förvaltaren ska lämna information från fondbolaget eller förvaltningsbolaget vidare till
414
SOU 2010:78 Författningskommentar
andelsägarna. Det kan t.ex. vara en fondbestämmelseändring som medför att fonden ändrar karaktär.
Det kan förekomma situationer där ändringar av fondbestämmelserna enligt Finansinspektionens beslut ska meddelas till andelsägarna men där det finns en möjlighet för andelsägaren att avstå från informationen.
I övrigt föreslås vissa redaktionella ändringar. Se vidare avsnitt 3.5.2.
13 §
I och med införandet av 4 kap. 13 a § om senareläggande av försäljning och inlösen av fondandelar kommer första stycket tredje meningen att tas bort och ersättas av bestämmelserna i 4 kap. 13 a §. Se vidare avsnitt 7.3.
Enligt ett nytt andra stycke jämställs, under viss förutsättning, möjlighet att sälja fondandelar på en reglerad marknad med rätt att få andel inlöst. Närmare om detta, se avsnitt 14.1.
Bestämmelser i tredje stycket gäller även i de fall fondandelar handlas på en reglerad marknad.
I övrigt har redaktionella ändringar gjorts i paragrafen.
13 a §
Paragrafen motsvarar artikel 84 i UCITS IV-direktivet och gör det möjligt för fondbolag att i undantagsfall senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar då ett uppskov är berättigat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse. Så är fallet om fondförmögenheten och därmed fondandelarna inte kan värderas till sitt marknadsvärde. Om fondförvaltaren i stället skulle tvingas att sälja eller lösa in andelar till ett tidigare fastställt värde, eller till ett uppskattat värde, finns en risk att vissa andelsägare gynnas på bekostnad av andra andelsägare. Detta är inte förenligt med likabehandlingsprincipen. Det kan också finnas ett värde i att andelsägarna inte behöver känna sig tvingade att vidta åtgärder avseende sitt sparande i en krissituation.
Se vidare i avsnitt 7.3.
415
Författningskommentar SOU 2010:78
13 b §
Av paragrafen framgår att även Finansinspektionen kan besluta om att en fond under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar.
Paragrafen motsvarar artikel 84 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 7.3.
15 §
I paragrafen har bestämmelserna om faktablad överflyttats till 4 kap. 15 a §.
I andra stycket finns sedan tidigare en uppräkning av vad informationsbroschyren ska innehålla för uppgifter. Till denna uppräkning har lagts till de två punkter som finns i nuvarande 4 kap. 16 § första stycket. I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts.
15 a §
I andra stycket finns en beskrivning av faktabladet. Denna beskrivning återfinns för närvarande i 4 kap. 15 § tredje stycket LIF. Motsvarande bestämmelser i UCITS IV-direktivet återfinns i artiklarna 78 och 79.1.
Av tredje stycket framgår att detaljerade bestämmelser om ett faktablads innehåll och form finns i kommissionens förordning. Den som ska upprätta ett sådant faktablad måste i fortsättningen således följa bestämmelserna i förordningen. Vad som anges i förordningen ska i tillämpliga delar gälla för faktablad för specialfonder. Om fonden är en specialfond ska detta framgå av faktabladet avseende fonden.
Bestämmelserna om innehållet i faktabladet har behandlats i avsnitt 9.2.
416
SOU 2010:78 Författningskommentar
16 §
De bestämmelser i första stycket som avser informationsbroschyren har flyttats till 4 kap. 15 §.
De bestämmelser i paragrafen som avsåg faktabladet har tagits bort. Vilka uppgifter som ska ingå i faktabladet framgår av 4 kap. 15 a § LIF och kommissionens förordning (EU) nr 583/2010.
Begreppet reklammaterial i andra och tredje styckena har bytts ut till marknadsföringsmaterial. Detta innebär ingen ändring i sak.
20 §
Med ändringen i första stycket genomförs artikel 80 i UCITS IVdirektivet. Ändringen innebär att i de fall där fondbolaget självt distribuerar fondandelar eller där fondbolaget distribuerar andelar i fonder som bolaget inte förvaltar, är bolaget ansvarigt för att den potentiella investeraren utan begäran tillhandahålls faktabladet i god tid före det att investeraren erbjuds att teckna sig för andelar. När fondbolaget distribuerar andelar i fonder som bolaget inte förvaltar, är fondbolaget ansvarigt för att den potentiella investeraren får tillgång till faktabladet, oavsett om fondbolaget har tecknat ett distributionsavtal med fondförvaltaren eller inte. Med att investeraren i god tid ska tillhandahålla faktabladet avses att investeraren vid sin första kontakt med fondbolaget i syfte att teckna avtal för köp av fondandelar i en viss fond eller vissa fonder, ska tillhandahållas ett faktablad, t.ex. vid besök på fondförvaltarens elektroniska hemsida eller vid ett kundevenemang.
Ett fondbolag som distribuerar andelar i fonder som bolaget inte förvaltar, ska, enligt UCITS IV-direktivet, även tillhandahålla sina befintliga kunder faktablad. Den situation som avses är när en befintlig kund vill köpa en fondandel i en ny fond som denne tidigare inte har investerat i. I den situationen ska kunden erbjudas faktabladet utan begäran. Om investeraren vill köpa ytterligare fondandelar i en fond som denne redan investerat i krävs inte att investeraren erbjuds ett nytt faktablad för denna fond. Se vidare avsnitten 9.9 och 9.10.
Enligt andra stycket ska ett aktuellt faktablad för investeringsfonden finnas tillgängligt på fondbolagets elektroniska hemsida. Bestämmelsen motsvarar det som anges i artikel 81.1 i UCITS IVdirektivet. Se vidare avsnitt 9.7.
417
Författningskommentar SOU 2010:78
Av tredje stycket framgår att fondbolaget får tillhandahålla informationsbroschyren och faktabladet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida. Det framgår vidare av stycket att detaljerade bestämmelser om tillhandahållandet av informationsbroschyren och faktabladet finns i kommissionens förordning. Den som ska tillhandahålla handlingarna enligt tredje stycket måste i fortsättningen följa bestämmelserna i förordningen, som kommer att utgöra gällande rätt i Sverige. Bestämmelsen motsvarar det som anges i artiklarna 75.2 och 81.1 i UCITS IV-direktivet. Bestämmelserna i förordningen har behandlats i avsnitten 9.6 och 9.7.
I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.
20 a §
I paragrafen anges vad som ska framgå av marknadsföringen av fondandelar. Denna bestämmelse återfinns för närvarande i 4 kap. 20 § andra stycket LIF.
Se avsnitt 9.5
5 kap. Förvaltning av värdepappersfonder
20 §
Andra stycket har anpassats till de nya bestämmelser som innebär att fondbolag även kan förvalta fondföretag (se 2 kap. 12 och 15 §§).
Det är det sammanlagda aktieinnehavet i samtliga förvaltade fonder och fondföretag som ska beaktas när det avgörs om fondbolaget har möjlighet att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett företag enligt första stycket.
24 §
Det kan vara svårt för värdepappersfonder som ändrat sina fondbestämmelser väsentligt och i samband därmed ändrar karaktär på fonden att från början följa de nya fondbestämmelserna eller att hålla sig inom de begränsningsregler som räknas upp i första stycket och samtidigt fatta vettiga och ekonomiskt riktiga investeringsbeslut. Detsamma gäller för den övertagande värdepappersfonden i
418
SOU 2010:78 Författningskommentar
en fusion då denna tar över de överlåtande fondernas tillgångar. Finansinspektionen får, enligt det nya andra stycket, för en enskild värdepappersfond besluta att avvikelse får ske från begränsningsreglerna eller från fondbestämmelserna under sex månader från det att ändringarna av fondbestämmelserna börjar tillämpas eller från det att fusionen träder i kraft, under förutsättning att fonden har en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna.
Se vidare avsnitten 3.6 och 5.6.
5 a kap. Mottagarfonder och matarfonder
1 §
Paragrafen innehåller definitioner på matarfond, matarfondföretag, mottagarfond och mottagarfondföretag.
Paragrafen motsvarar artikel 58.1–58.3 i UCITS IV-direktivet. Se avsnitten 4.3 och 4.5.
2 §
Av första och andra styckena framgår vilka placeringsbestämmelser som gäller för en matarfond. Bestämmelsen motsvarar det som anges i artikel 58.1 och 58.2 i UCITS IV-direktivet. Utredningens överväganden framgår av avsnitt 4.3.
Av tredje stycket framgår hur matarfondens totala exponering som hänför sig till derivatinstrument ska beräknas. Bestämmelsen reglerar inte matarfondens användning av derivatinstrument.
Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av att förvaltningen av matarfonden är avsedd att vara passiv. Det innebär att matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets exponering hänförlig till derivatinstrument ska räknas samman vid tillämpningen av bestämmelsen i 5 kap. 13 § andra stycket LIF. Det kan ske på två olika sätt. Det första fallet medger ett större utrymme för matarfonden men är å andra sidan administrativt mer krävande, eftersom det förutsätter att fondförvaltaren av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget löpande förser fondförvaltaren av matarfonden med information om den faktiska exponeringen hänförlig till derivatinstrument i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Om
419
Författningskommentar SOU 2010:78
exempelvis mottagarfonden eller mottagarfondföretaget en viss dag faktiskt utnyttjat 90 procent av sitt derivatutrymme kvarstår enligt bestämmelsen endast ett utrymme om tio procent vid förvaltningen av matarfonden. I det andra fallet, som är enkelt att hantera administrativt, sätts gränserna för matarfondens derivatanvändning inte av mottagarfondens eller mottagarfondföretagets faktiska exponering hänförlig till derivatinstrument utan av de begränsningar som mottagarfondens eller mottagarfondföretagets fondbestämmelser anger. Om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget enligt fondbestämmelserna kan placera 100 procent av fondens värde i derivatinstrument är det inte möjligt för matarfonden att placera några medel i derivatinstrument. Det spelar i detta fall alltså ingen roll om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget faktiskt utnyttjar det utrymme som fondbestämmelserna medger.
Tredje stycket motsvarar artikel 58.2 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 4.4.
3 §
Paragrafen motsvarar artikel 58.4 a i UCITS IV-direktivet och föreskriver att en fondförvaltare för en svensk mottagarfond, som har minst två matarfonder eller matarfondföretag som andelsägare, kan välja om den vill sälja andelar till allmänheten eller inte. Fondförvaltaren till mottagarfonden kan därmed välja att stänga fonden för nyteckning av andelar såvitt avser andra investerare än matarfonderna.
Matarfonderna måste vara värdepappersfonder och matarfondföretagen måste vara fondföretag som har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i UCITS IV-direktivet.
Mottagarfonden är tvungen att ånyo vända sig till allmänheten om en matarfond eller matarfondföretag lämnar mottagarfonden så den därmed endast har en matarfond som andelsägare.
Om fondförvaltaren för mottagarfonden beslutar att fonden ska stängas för nya investerare påverkas inte befintliga andelsägare. Dessa kvarstår med sina innehav i mottagarfonden. Fondförvaltaren för mottagarfonden kan alltså inte begära att befintliga andelsägare ska lösa in sina andelar.
Direktivet innehåller inga särbestämmelser för denna typ av mottagarfond om t.ex. inlösen av andelar. Med hänsyn härtill är det de allmänna bestämmelserna i LIF som gäller för mottagarfonden.
420
SOU 2010:78 Författningskommentar
En fondförvaltare för en värdepappersfond som vill använda sig av denna möjlighet att inte rikta sig till allmänheten bör i fondens fondbestämmelser ange att fonden riktar sig till allmänheten men har möjlighet att upphöra med att söka kapital från andra investerare om den bland sina andelsägare får två eller flera matarfonder eller matarfondföretag. Även hur andelsägarna ska informeras om denna åtgärd bör anges i fondbestämmelserna. Detsamma gäller när förutsättningarna för denna särskilda form av stängning inte längre föreligger och mottagarfonden därför återigen måste öppnas för försäljning. Se vidare avsnitt 4.5.
4 §
Första stycket anger att fondbolaget som vill starta en värdepappersfond eller förvaltar en värdepappersfond ska kunna ansöka hos
Finansinspektionen om tillstånd att få placera medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag i enlighet med placeringsbestämmelserna i 2 §. Paragrafen blir även tillämplig i de fall fondförvaltaren för en matarfond vill placera fondens medel i en annan mottagarfond än den nuvarande. Stycket motsvarar artikel 59.1 i UCITS IVdirektivet.
I andra stycket anges vilka handlingar som ska bifogas ansökan om omvandling till matarfond.
Stycket motsvarar artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 4.6.
5 §
Första stycket motsvarar artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet. Av stycket framgår vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att Finansinspektionen ska ge sitt godkännande till värdepappersfondens omvandling till matarfond eller om en matarfond byter mottagarfond eller mottagarfondföretag. Placeringen av medlen får inte ske förrän inspektionen godkänt placeringen.
En första förutsättning för godkännande är att fullständiga ansökningshandlingar har lämnats in till inspektionen. Därutöver krävs att fondförvaltaren för matarfonden placerar i enlighet med placeringsbestämmelserna samt att matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget uppfyller de krav som ställs på dem i LIF. Det innebär att ett avtal om informationsutbyte mellan fondför-
421
Författningskommentar SOU 2010:78
valtarna för matarfonden och dess mottagarfond eller mottagarfondföretag är ingånget och uppfyller de krav som finns i LIF. Ett alternativ är att interna uppföranderegler upprättats för fondförvaltaren för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, om de förvaltas av samma fondförvaltare. Om fonderna eller fondföretaget inte har samma förvaringsinstitut och revisorer ska det finnas avtal om informationsutbyte mellan de båda förvaringsinstituten respektive revisorerna. Även dessa avtal ska uppfylla de krav som föreskrivs i LIF. Matarfondens informationsbroschyr, faktablad och informationen till andelsägarna måste också innehålla de uppgifter som krävs enligt LIF.
Matarfondens fondbestämmelser ska godkännas av Finansinspektionen. Se vidare avsnitt 4.7.
Andra stycket anger att inspektionen ska inom 15 arbetsdagar från den dagen fondförvaltaren gett in fullständiga ansökningshandlingar underrätta denne om sitt beslut. Med fullständiga ansökningshandlingar avses att de handlingar som har getts in till myndigheten är fullständigt ifyllda och att alla de handlingar som enligt lag eller föreskrifter ska ges in är ingivna. Inspektionen ska således kunna fatta beslut med stöd av de ingivna handlingarna utan ytterligare kompletteringar. Andra stycket motsvarar artikel 59.2 i UCITS IVdirektivet. Se vidare avsnitt 4.6.
6 §
Paragrafen motsvarar artikel 60.1 i UCITS IV-direktivet. I paragrafen anges att fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska ingå ett avtal som reglerar informationsutbytet mellan fondförvaltarna och fondföretaget samt de övriga skyldigheter och rättigheter som fondföretaget och fondförvaltarna har enligt LIF.
Se avsnitt 4.9.
7 §
Om det är samma fondbolag som förvaltar både matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget så krävs det, enligt 7 §, i stället för avtal enligt 5 a kap. 6 § endast att fondförvaltaren fastställer interna uppföranderegler.
422
SOU 2010:78 Författningskommentar
Paragrafen motsvarar artikel 60.1 i UCITS IV-direktivet. Se avsnitt 4.9.
8 §
Paragrafen motsvarar artikel 66.3 i UCITS IV-direktivet. Paragrafen föreskriver att fondförvaltaren som förvaltar mottagarfonden ska hålla all information tillgänglig som krävs för att de i paragrafen nämnda funktionerna ska kunna fullgöras.
Se avsnitt 4.8.
9 §
Paragrafen motsvarar artikel 61.1 i UCITS IV-direktivet.
Av första stycket framgår att förvaringsinstituten ska få lämna uppgifter till varandra när det krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Att förvaringsinstitutet lämnar kundinformation till det andra förvaringsinstitutet är därför inte att anse som ett obehörigt röjande av information. Förvaringsinstituten kommer således inte att bryta mot lag då uppgifter enligt denna paragraf lämnas mellan dem. Se vidare avsnitt 4.10.3.
Andra stycket föreskriver att om matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har olika förvaringsinstitut ska instituten ingå avtal om informationsutbyte med varandra.
Se avsnitt 4.10.1.
10 §
Enligt paragrafen ansvarar matarfondens fondförvaltare för att all information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget som krävs för att matarfondens förvaringsinstitut ska kunna utföra sina uppgifter vidarebefordras till institutet.
Paragrafen motsvarar artikel 61.1 i UCITS IV-direktivet. Se avsnitt 4.10.1.
423
Författningskommentar SOU 2010:78
11 §
Första stycket motsvarar artikel 62.3 i UCITS IV-direktivet. Enligt detta stycke ska revisorerna få lämna uppgifter om fonderna och fondföretagen till varandra när det krävs för att revisorerna ska kunna fullgöra sina uppdrag. Revisorerna lämnar sinsemellan sådan information som avses i paragrafen och det är därför inte att anse som ett obehörigt röjande av information av revisorn. Detta medför även att revisorerna, i de sällsynta fall de skulle behöva överlämna uppgifter om enskildas förhållanden till varandra, skulle vara behöriga att lämna över dessa upplysningar. Se vidare avsnitt 4.11.3.
Andra stycket föreskriver att om matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har olika revisorer ska revisorerna ingå avtal om informationsutbyte med varandra. I avtalet ska även regleras hur de uppgifter som LIF ålägger revisorerna ska utföras. Revisorernas uppgifter anges närmare i 12 §. Se avsnitt 4.11.1.
12 §
I paragrafen anges närmare de uppgifter LIF ålägger revisorerna i en matarfond och mottagarfond.
Se avsnitten 4.11.1 och 4.11.2.
13 §
Paragrafen motsvarar artikel 66.2 i UCITS IV-direktivet. Av paragrafen framgår att ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond inte får ta ut någon avgift av matarfonden eller matarfondföretaget vid försäljning eller inlösen av andelar. Direkta kostnader för avyttringar och köp av fondandelar får dock tas ut. Det bör noteras att bestämmelsen inte hindrar mottagarfondens fondförvaltare eller mottagarfondföretaget från att debitera matarfonden en förvaltningsavgift.
Se vidare avsnitt 4.16.
14 §
Paragrafen motsvarar artikel 65.2 i UCITS IV-direktivet. Av paragrafen framgår att erhållen provision eller annan ekonomisk ersättning i samband med att fondförvaltaren för matarfonden eller någon
424
SOU 2010:78 Författningskommentar
på dennes uppdrag placerar medel i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska tillföras matarfondens tillgångar.
Se vidare avsnitt 4.16.
15 §
Paragrafen motsvarar artikel 60.3 i UCITS IV-direktivet och möjliggör för fondbolag som förvaltar en matarfond att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar, om fondförvaltaren av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget beslutar om att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar. Det behöver inte föreligga en undantagssituation för matarfonden för att fondförvaltaren ska kunna besluta om att avvakta med försäljning och inlösen av fondandelar.
Om fondbolaget som förvaltar matarfonden i den angivna situationen inte beslutar att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar kan Finansinspektionen fatta besluta att bolaget under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar.
Se vidare avsnitt 4.14.
16 §
Paragrafen motsvarar artikel 63 punkterna 1 och 4 i UCITS IVdirektivet och anger vad matarfondens informationsbroschyr och marknadsföringsmaterial ska innehålla för uppgifter utöver de uppgifter dessa handlingar ska innehålla enligt 4 kap. LIF.
Se vidare avsnitt 4.15.
17 §
Paragrafen motsvarar artikel 63.2 i UCITS IV-direktivet och anger vad matarfondens årsberättelse och halvårsredogörelse ska innehålla för uppgifter, utöver de uppgifter dessa handlingar ska innehålla enligt 4 kap. 18 och 19 § § LIF.
Se vidare avsnitt 4.15.
425
Författningskommentar SOU 2010:78
18 §
Fondförvaltaren för matarfonden ska på begäran av en investerare kostnadsfritt översända en papperskopia av mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse.
Se vidare avsnitt 4.15.
19 §
Paragrafen motsvarar artikel 58.4 b i UCITS IV-direktivet.
Paragrafen innebär att ett mottagarfondföretag, som inte har anmält till den behöriga myndigheten i sitt hemland att det vill marknadsföra andelar i fondföretaget i Sverige, inte behöver göra sådan anmälan bara för att mottagarfondföretaget får en svensk matarfond. Fondföretaget behöver inte heller fullgöra de skyldigheter som anges i 1 kap. 7 § LIF för fondföretag som marknadsför andelar i fondföretaget i Sverige. Finansinspektion kan således inte kräva att fondföretaget ska vidta åtgärder för att i Sverige kunna göra utbetalning till andelsägarna, lösa in andelar eller lämna information enligt hemlandets lagstiftning. Inspektionen kan inte heller kräva att mottagarfondföretaget ska följa de svenska reglerna om marknadsföring.
Föreligger motsvarande situation för en värdepappersfond i form av mottagarfond som får ett matarfondföretag behöver fondbolaget inte anmäla till Finansinspektionen att bolaget enligt 2 kap. 15 b § vill marknadsföra fondandelar i annat EES-land.
Se vidare avsnitt 4.5.
20 §
Paragrafen motsvarar artikel 65.1 i UCITS IV-direktivet.
Paragrafen anger att fondbolaget som förvaltar matarfonden ska noga följa verksamheten i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Matarfondens fondförvaltare ska kunna förlita sig på den information som fondförvaltaren får från fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller dess förvaltningsbolag, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens tillförlitlighet. Detsamma gäller för den information som fondförvaltaren får från mottagarfondens eller mottagarfondföretagets förvaringsinstitut eller revisorer. Med information avses även handlingar
426
SOU 2010:78 Författningskommentar
som fondförvaltaren får från fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller dess förvaltningsbolag.
Se avsnitt 4.8.
21 §
Paragrafen motsvarar artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet.
Paragrafen reglerar att ett intyg ska utfärdas om att en värdepappersfond som ska ta emot investeringar från ett matarfondföretag inte är en matarfond och inte heller innehar andelar i en sådan fond eller i ett matarfondföretag.
Intyget ska ges in till den behöriga myndigheten i det blivande matarfondföretagets hemland i samband med företagets ansökan om att omvandlas till ett matarfondföretag som vill placera sina medel i värdepappersfonden.
Se avsnitt 4.6.
22 §
Paragrafen motsvarar artikel 66.1 i UCITS IV-direktivet och reglerar mottagarfondens fondförvaltares skyldighet att till Finansinspektionen meddela uppgifter om varje ny matarfond eller varje nytt matarfondföretag som har investerat i mottagarfonden. Är det fråga om ett matarfondföretag ska inspektionen omedelbart lämna uppgiften vidare till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.
Se avsnitt 4.17.
23 §
Paragrafen motsvarar artikel 63.3 och föreskriver att en fondförvaltare för en matarfond ska ge in mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till Finansinspektionen.
Se vidare avsnitt 4.15.
427
Författningskommentar SOU 2010:78
24 §
Paragrafen motsvarar artikel 61.2 i UCITS IV-direktivet.
Paragrafen föreskriver att om mottagarfondens förvaringsinstitut upptäcker fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden, vilka bedöms få negativa återverkningar för matarfonden eller matarfondföretaget, ska förvaringsinstitutet omedelbart meddela de i paragrafen nämnda aktörerna. Med mottagarfondföretag avses även dess förvaltningsbolag, om mottagarfondföretaget inte självständigt förvaltar sina tillgångar.
Se avsnitt 4.10.2.
25 och 26 §§
Paragraferna motsvarar artikel 67 i UCITS IV-direktivet.
Paragraferna reglerar Finansinspektionens informationsskyldighet till fondförvaltaren för matarfonden och till behörig myndighet i ett matarfondföretags hemland. Informationsskyldigheten består i att informera fondförvaltaren för matarfonden om de beslut inspektionen fattar om matarfondens mottagarfond eller andra missförhållanden rörande mottagarfonden som tillsynsmyndigheten får kännedom om. Informationsskyldigheten omfattar även beslut och missförhållanden som rör mottagarfondens fondförvaltare, förvaringsinstitut och revisor. Inspektionen bör endast vara skyldig att förmedla till fondförvaltaren för matarfonden sådan information som det är viktigt för denna fondförvaltare att känna till. Inspektionen måste självklart ha belägg för de uppgifter som förmedlas vidare till fondförvaltaren. När inspektionen informerar fondförvaltaren för matarfonden måste inspektionen beakta att likabehandlingsprincipen inte åsidosätts såvitt gäller de andra andelsägarna i mottagarfonden. Den information som ska förmedlas om mottagarfonden till fondförvaltaren för matarfonden gäller även uppgifter om en matarfonds mottagarfondföretag. Med mottagarfondföretaget avses även dess förvaltningsbolag.
Se avsnitt 4.18.
428
SOU 2010:78 Författningskommentar
27 §
Paragrafen motsvarar artikel 60.4 i UCITS IV-direktivet samt artikel 20.1 och 20.3 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Enligt denna paragraf ska en matarfond upplösas om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses eller går i likvidation.
Se avsnitt 4.19.
28 och 29 § §
Paragraferna motsvarar artikel 60.4 i UCITS IV-direktivet samt artiklarna 20.1, 20.2 och 21.1 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Fondförvaltaren för matarfonden kan i stället för att upplösa matarfonden ansöka hos Finansinspektionen om att få placera tillgångarna i matarfonden i en annan angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag. Alternativt kan fondförvaltaren ansöka om att matarfonden ska återgå till att bli en värdepappersfond som inte omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap.
Se avsnitt 4.19.
30 §
Paragrafen motsvarar artikel 21.2 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Paragrafen föreskriver att fondförvaltaren för matarfonden ska underrätta fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut.
Se avsnitt 4.19.
31 §
Paragrafen motsvarar artikel 21.4 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Paragrafen är tillämplig i den situationen att en mottagarfond eller mottagarfondföretag löst in matarfondens andelar i fonden eller fondföretaget före den dag fondförvaltaren för matarfonden avser att börja investera medlen i enlighet med sin ansökan enligt 28 §. Enligt 28 § kan fondförvaltaren ansöka om att placera matarfondens medel i en ny mottagarfond eller mottagarfondföretag eller välja att fonden inte längre ska omfattas av bestämmelserna i 5 a kap.
Se avsnitt 4.19.
429
Författningskommentar SOU 2010:78
32 §
Paragrafen motsvarar artikel 60.4 i UCITS IV-direktivet och anger mottagarfondens fondförvaltares skyldighet att informera andelsägare och behöriga myndigheter om fondens upplösning. Av paragrafen framgår vidare att mottagarfonden kan upplösas tidigast tre månader efter det att fondförvaltaren underrättat andelsägare, Finansinspektionen och behörig myndighet i matarfondföretags hemländer om att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet.
Se avsnitt 4.19.
33 §
Paragrafen motsvarar artikel 60.5 i UCITS IV-direktivet samt artikel 22.1 och 22.4 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Enligt denna paragraf ska en matarfond upplösas om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska fusionera eller delas upp i flera fonder.
Se avsnitt 4.20.
34 och 35 §§
Paragraferna motsvarar artikel 60.5 i UCITS IV-direktivet samt artiklarna 22.1, 22.3 och 23.1 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Fondförvaltaren för matarfonden kan i stället för att upplösa matarfonden ansöka hos Finansinspektionen om att fortsätta placera tillgångarna i matarfonden i samma mottagarfond eller mottagarfondföretag eller placera tillgångarna i en annan angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag. Alternativt kan fondförvaltaren besluta att matarfonden ska återgå till att bli en värdepappersfond som inte omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. I sådant fall ska fondförvaltaren ansöka hos inspektionen om ändrade fondbestämmelser.
Se avsnitt 4.20.
430
SOU 2010:78 Författningskommentar
36 §
Paragrafen motsvarar artikel 23.2 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Paragrafen föreskriver att fondförvaltaren för matarfonden ska underrätta fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut.
Se avsnitt 4.20.
37 §
Paragrafen motsvarar artikel 23.5 och 23.6 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Paragrafen anger att före den dag då fondförvaltaren för matarfonden ska börja placera medlen i enlighet med sin ansökan enligt 34 §, ska Finansinspektionen godkänna eventuell placering av behållning av inlösta fondandelar, under förutsättning att de kontanter som erhålls endast återinvesteras för en effektiv likviditetsförvaltning.
Se avsnitt 4.20.
38 §
Paragrafen motsvarar artikel 23.4 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Har Finansinspektionen avslagit ansökan enligt 34 § eller inte meddelat beslut senast den arbetsdag som föregår den sista dag då fondbolaget som förvaltar matarfonden ska lösa in andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget enligt 8 kap. 10 § ska fondbolaget lösa in andelarna.
Se avsnitt 4.20.
39 §
Paragrafen motsvarar artikel 60.5 i UCITS IV-direktivet. För att en fusion eller en delning av en mottagarfond ska kunna träda i kraft, ska fondbolaget som förvaltar mottagarfonden senast 60 dagar före ett ikraftträdande informera andelsägare, Finansinspektionen och behörig myndighet i matarfondföretagets hemland om fusionen eller delningen.
Se avsnitt 4.20.
431
Författningskommentar SOU 2010:78
6 kap. Förvaltning av specialfonder
3 §
Av första stycket framgår att Finansinspektionen även fortsättningsvis ska kunna godkänna en specialfonds fondbestämmelser som har en placeringsinriktning som motsvarar en matarfonds. En sådan matarfondliknande specialfond ska, om fondförvaltaren placerar minst 85 procent av fondens värde i en annan investeringsfond, i så fall tillämpa de angivna bestämmelserna om mottagarfonder och matarfonder som finns i 5 a kap. LIF.
En fondförvaltare för en specialfond som vill placera minst 85 procent av fondens tillgångar i viss i fondbestämmelserna angiven fond ska följa de regler som gäller för matarfonder, även om fondbestämmelserna enligt 6 kap. LIF innehåller sådant undantag från bestämmelserna i 5 kap. som går utöver vad som framgår av 5 a kap. En specialfond som är en matarfondliknande fond bör exempelvis kunna få undantag från förbudet mot att uppta penninglån för att öka exponeringen gentemot mottagarfonden. Detsamma gäller gränser för derivatanvändning. Oavsett vilka undantag från 5 kap. LIF som en specialfond beviljas måste förvaltningen i specialmatarfonden vara passiv i meningen att beviljade undantag uteslutande ska syfta till att uppnå viss på förhand i fondbestämmelserna angiven exponering mot mottagarfonden. I annat fall kan inte specialfonden få godkännande såsom en matarfondliknande fond. Det centrala är att specialfonden har minst 85 procent direkt eller indirekt exponering mot mottagarfonden. Detta medför att placeringsbestämmelserna i 5 a kap. inte blir tillämpliga på en specialmatarfond.
Fondförvaltaren för en matarfondliknande specialfond kan placera medel i antingen en värdepappersfond eller specialfond.
En specialfond kan liksom i dag vara en fond som fondförvaltaren för den matarfondliknande specialfonden placerar medel i. Bestämmelserna om mottagarfond gäller då också för specialfonden. En förutsättning är att fondförvaltaren för specialfonden placerar minst 85 procent av fondens tillgångar i denna specialfond.
Av definitionerna i 5 a kap. 1 § framgår att en mottagarfond inte kan vara en matarfond. Av andra stycket framgår att denna princip kommer att gälla även för de fonder som fondförvaltaren för specialfonden placerat minst 85 procent av fondens medel i.
Se vidare avsnitt 16.3.2.
432
SOU 2010:78 Författningskommentar
8 kap. Fusion och delning av investeringsfonder
1 §
Paragrafen reglerar när två eller flera värdepappersfonder fusioneras. Bestämmelsen är tillämplig även i det fall då någon av värdepappersfonderna är anmäld enligt 2 kap. 15 b § för marknadsföring av fondandelar i ett annat EES-land.
Paragrafen tillåter att värdepappersfonder fusionerar även om fonderna inte förvaltas av samma fondbolag.
I andra stycket beskrivs de två fusionstyper som tillåts i Sverige. Paragrafen motsvarar artikel 2.1.p i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitten 5.2.2 och 5.2.3.
2 §
Första meningen innehåller huvudregeln, vilken är att fusionsvederlaget ska bestå av andelar i den övertagande fonden eller fondföretaget.
Av andra meningen framgår att i de fall det krävs för fusionens genomförande får en kontant betalning ske om högst tio procent av fondandelsvärdet i den överlåtande fonden. I vissa fall vid en inhemsk fusion kan det bli nödvändigt med både utbyte av fondandelar och kontant ersättning. Så är det t.ex. när börshandlade fonder ingår i fusionen.
Paragrafen motsvarar artikel 2.1 p. i och ii i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitten 5.2.4.
3 §
Första stycket anger att fondbolaget som förvaltar den överlåtande fonden ska ge in ansökan om fusion till Finansinspektionen. I andra stycket anges vilka handlingar som ska bifogas ansökan om fusion.
Paragrafen motsvarar artikel 39.2 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.1.
433
Författningskommentar SOU 2010:78
4 §
En gemensam fusionsplan ska upprättas av de fondbolag som förvaltar de värdepappersfonder som ingår i fusionen. I paragrafen anges vad fusionsplanen ska innehålla för uppgifter.
Finansinspektionen får inte kräva att ytterligare uppgifter än de som är nämnda i paragrafen tas in i fusionsplanen. Fondförvaltarna för de överlåtande och övertagande fonderna kan däremot komma överens om att ta in ytterligare uppgifter i fusionsplanen.
Paragrafen motsvarar artikel 40 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.4.
5 §
Enligt denna paragraf ska fondbolagen fastställa tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet mellan fondandelar och i förekommande fall fondandelsvärdet för kontanta betalningar.
Paragrafen motsvarar artikel 47.1 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.8.
6 §
Av paragrafen framgår vilka uppgifter som ska finnas i det intyg som de fusionerade fondernas respektive förvaringsinstitut ska upprätta. Ett intyg ska ges in för varje fond eller fondföretag som ska ingå i fusionen.
Många fusioner med värdepappersfonder kommer att ske genom att ett fondbolag lägger samman fonder som bolaget förvaltar. I de flesta fall har fondförvaltaren ett och samma förvaringsinstitut för sina fonder. I sådana fall behöver endast ett intyg för de fusionerande fonderna ges in till Finansinspektionen.
Paragrafen motsvarar artiklarna 39.2 c och 41 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.5.
434
SOU 2010:78 Författningskommentar
7 §
Av paragrafen framgår vilka uppgifter som ska finnas i den information som ska lämnas till andelsägarna i de fusionerande fonderna. Informationen ska lämnas till andelsägarna efter att Finansinspektionen lämnat tillstånd till fusionen.
Paragrafen motsvarar artikel 43.1 och 43.3 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.2.
8 §
Paragrafen anger vilka uppgifter som ska granskas av en revisor vid en fusion. Paragrafen anger vidare vilka uppgifter som ska finnas i det intyg som revisorn ska ge in till Finansinspektionen efter det att fusionen trätt i kraft. Enligt UCITS IV-direktivet ska i revisorns rapport anges det faktiska utbytesförhållandet som fastställts vid tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet. Det faktiska utbytesförhållandet kan fastställas först då fusionen trätt i kraft. Den granskningsrapport som ska ges in till inspektionen med ansökningshandlingarna kan därför inte innehålla denna uppgift. Efter det att fusionen trätt i kraft ska revisorn lämna uppgifter om det faktiska utbytesförhållandet till inspektionen.
Paragrafen motsvarar artikel 42 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.6.
9 §
Av första stycket framgår vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att Finansinspektionen ska ge sitt godkännande till fusionen.
Av andra stycket framgår att inspektionen ska underrätta fondförvaltaren för den överlåtande fonden om sitt beslut inom 20 arbetsdagar efter att fullständig ansökan getts in. Med fullständig ansökan avses att alla handlingar som ska ges in till inspektionen är ingivna och att alla erforderliga uppgifter finns i ansökan så att inspektionen kan fatta beslut i ärendet.
Paragrafen motsvarar artikel 39.4 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.7.
435
Författningskommentar SOU 2010:78
10 §
Bestämmelserna i första stycket innebär att andelsägarna i de fusionerade värdepappersfonderna har rätt att begära att deras fondandelar inlöses utan andra kostnader än sådana som följer direkt av att fonden måste avyttra värdepapper, som t.ex. notakostnader.
Bestämmelserna i andra stycket ger andelsägarna möjlighet att byta ut sina fondandelar mot andelar i en annan värdepappersfond eller fondföretag, om den har liknande placeringsinriktning som den befintliga fonden och förvaltas, direkt eller genom uppdrag, av samma fondbolag som den befintliga fonden eller av en fondförvaltare som direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som det fondbolag som förvaltar fonden.
Vid utbyte av fondandelar kommer andelsägaren först att få lösa in sina fondandelar i den befintliga fonden för att sedan förvärva nya fondandelar i en annan fond. Väljer andelsägaren att på detta sätt byta sina fondandelar får ingen köpavgift tas ut vid förvärvet av de nya andelarna.
Av tredje stycket framgår att rätten att lösa in eller byta ut andelar gäller i minst 30 dagar från den dag fondbolaget lämnar informationen till andelsägarna. Fristen ska upphöra senast fem arbetsdagar före dagen för beräkning av utbytesförhållandet.
Paragrafen motsvarar artiklarna 43.2 och 45.1 i UCITS IVdirektivet. Se vidare avsnitt 5.4.
11 §
Vid en fusion kan Finansinspektionen, efter ansökan från fondförvaltaren eller om inspektionen i annat fall finner skäl, besluta att senarelägga försäljning och inlösen av andelar, om det är motiverat av hänsyn till skyddet för andelsägarna.
De nya bestämmelserna ska inte påverka andelsägarnas rätt till utbyte av andelar eller inlösen av andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Bestämmelsen i paragrafen innebär att fondförvaltaren tar emot kundernas order men att de verkställs först när fonden öppnas.
Paragrafen motsvarar artikel 45.2 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.5.
436
SOU 2010:78 Författningskommentar
12 §
Det har varit praxis att administrativa kostnader i samband med förberedandet och genomförandet av en fusion inte får belasta fonderna eller andelsägarna i de fonder som ingår i fusionen. Denna praxis lagfästs nu i enlighet med bestämmelser i UCITS IV-direktivet. Med administrativa kostnader avses även konsultarvoden och rättsliga kostnader.
Paragrafen motsvarar artikel 46 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.7.
13 §
Paragrafen reglerar rättsverkningarna vid en inhemsk fusion. Se vidare avsnitt 5.8.
14 §
Av paragrafen följer att en fusion som har trätt i kraft inte får förklaras ogiltig.
Paragrafen motsvarar artikel 47.3 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.10.
15 §
Paragrafen föreskriver att tidpunkten för fusionens ikraftträdande ska anmälas till Finansinspektionen. Paragrafen reglerar även hur offentliggörandet av ikraftträdandet av fusionen ska ske.
Paragrafen motsvarar artikel 47.2 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.9.
16 §
Paragrafen reglerar att fondbolaget som förvaltar den övertagande värdepappersfonden ska utfärda ett intyg till fondens förvaringsinstitut att överföringen av tillgångar och skulder i den överlåtande fonden har slutförts.
437
Författningskommentar SOU 2010:78
Paragrafen motsvarar artikel 48.4 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.11.
17 §
Paragrafen beskriver vad som avses med en gränsöverskridande fusion.
En gränsöverskridande fusion är en fusion mellan en eller flera värdepappersfonder och fondföretag som omfattas av UCITS IVdirektivet. En gränsöverskridande fusion kan även vara en fusion mellan två eller flera värdepappersfonder som bildar ett sådant nytt fondföretag och som kommer att ta över värdepappersfonderna, s.k. kombination.
En gränsöverskridande fusion kan också ske mellan en svensk värdepappersfond och ett associationsrättsligt fondföretag.
De fusionerade värdepappersfonderna och fondföretagen behöver inte förvaltas av samma fondbolag eller förvaltningsbolag.
Det är den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland som godkänner fusionen, vilket innebär att en fusion med en svensk överlåtande fond kan ske genom absorption och kombination. Däremot föreligger inget hinder i svensk lagstiftning mot att en annan typ av fusion än de i Sverige godkända typerna genomförs. Detta kan vara fallet om en värdepappersfond är den övertagande fonden, eftersom det är den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland som beslutar om fusionen i enlighet med det landets lag.
Paragrafen motsvarar artikel 2.1 q i och ii i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitten 5.2.2 och 5.2.3.
18 §
I första stycket finns en uppräkning av vilka bestämmelser i 8 kap. som är tillämpliga för de gränsöverskridande fusionerna. De bestämmelser i 8 kap. som ska tillämpas vid både en inhemsk och en gränsöverskridande fusion är 1, 2, 4–8, 10–12, 14 och 16 §§. Paragraferna 19–25 gäller endast vid en gränsöverskridande fusion.
Bland de nämnda bestämmelserna finns det anledning att särskilt kommentera en paragraf. Av 2 § andra meningen framgår att i de fall som det krävs för fusionens genomförande får fusionsvederlaget till
438
SOU 2010:78 Författningskommentar
andelsägarna i den eller de överlåtande värdepappersfonderna utges i kontanter upp till högst tio procent av fondandelsvärdet i den överlåtande fonden. Ett av skälen härtill är att det vid fusioner med associationsrättsliga fonder kan hända att utbytet av andelar inte går jämnt upp. Detta innebär att det måste finnas möjlighet för det övertagande fondföretaget att göra en kontant utbetalning till andelsägarna i den överlåtande fonden eller det överlåtande fondföretaget. Se avsnitt 5.2.4.
Av andra stycket framgår att det som anges i de nämnda paragraferna i första stycket om värdepappersfonder ska i tillämpliga delar även gälla för fondföretag som uppfyller förutsättningarna i 1 kap. 7 §, dvs. så kallade UCITS-fonder. De bestämmelser som är tillämpliga för värdepappersfonder och som då också ska tillämpas för UCITS-fonder är 1, 2, 4–6 och 8 § §.
19 §
Första stycket anger att vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan om fusion göras av det fondbolag som förvaltar den överlåtande värdepappersfonden.
I andra stycket hänvisas till 3 §, som anger vilka handlingar som ska bifogas ansökan om fusion.
I tredje stycket anges att om en ansökan inte är fullständigt ifylld eller inte alla erforderliga handlingar är bifogade ansökan, ska Finansinspektionen senast tio arbetsdagar från det ansökan mottagits begära att fondförvaltaren kompletterar ansökan.
Paragrafen motsvarar artikel 39.2 och 39.5 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.1.
20 §
Av paragrafen framgår Finansinspektionens skyldighet att omedelbart lämna över kopior av ansökningshandlingarna rörande en fusion till den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland. Detta innebär att inspektionen, så snart det konstaterats att ansökningshandlingarna är kompletta, ska lämna över en kopia av handlingarna till myndigheten i det andra landet.
Om fusionen sker genom kombination kommer det inte i detta skede att finnas några andelsägare i det nya fondföretaget och det
439
Författningskommentar SOU 2010:78
finns inget informationsblad från det övertagande fondföretaget att granska för den behöriga myndigheten. Även i sådant fall bör kopior av ansökningshandlingarna översändas till den behöriga myndigheten i det nya fondföretagets hemland för att myndigheten ska få kännedom om den planerade fusionen.
Paragrafen motsvarar artikel 39.3 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.3.
21 och 22 § §
Av paragraferna framgår att Finansinspektionen vid en gränsöverskridande fusion kan kräva av fondbolagen som förvaltar de överlåtande och de övertagande värdepappersfonderna att bolagens information till andelsägarna ska kompletteras. Om inspektionen bedömer att informationen till andelsägarna i den övertagande värdepappersfonden behöver kompletteras ska inspektionen, i samband med att den begär komplettering av informationen, underrätta den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland om begäran om komplettering. Efter att bolagets komplettering inkommit till inspektionen ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten om den anser att informationen är tillfredsställande.
Det är den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland som ska bedöma om den information som ska ges till andelsägarna i det överlåtande eller övertagande fondföretaget är tillräckligt tydlig.
Paragrafen motsvarar artikel 39.3 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.3.
23 §
Av första stycket framgår vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att Finansinspektionen ska ge sitt godkännande till att en värdepappersfond får delta i en gränsöverskridande fusion.
En anmälan om marknadsföring i ett annat EES-land ska ha skett vid den tidpunkt då inspektionen prövar ansökan om fusion.
Om inspektionen inte fått en underrättelse från den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland inom 15 arbetsdagar efter att kopia av ansökan lämnades till myndigheten, kan inspektionen utgå ifrån att myndigheten inte har några invändningar mot fondföretagets information till andelsägarna.
440
SOU 2010:78 Författningskommentar
Om kriterierna är uppfyllda ska inspektionen godkänna att värdepappersfonden får delta i fusionen. Vid en fusion med fler överlåtande fondföretag kan också flera behöriga myndigheter komma att fatta beslut om att fondföretagen får delta i fusionen. I ett sådant fall kan inspektionen inte ge tillstånd till fusionen, eftersom den är beroende av att de behöriga myndigheterna i de andra överlåtande fondföretagens hemländer också ger tillstånd till deltagande i fusionen. Inspektionen kan vid gränsöverskridande fusioner endast ge värdepappersfonden tillstånd till att få delta i fusionen.
Av andra stycket framgår att inspektionen ska underrätta fondförvaltaren för den överlåtande värdepappersfonden om sitt beslut inom 20 arbetsdagar efter det att fullständig ansökan lämnats in. Med fullständig ansökan avses att alla nödvändiga handlingar lämnats in till inspektionen och att alla erforderliga uppgifter finns i ansökan så att inspektionen kan fatta beslut i ärendet.
Paragrafen motsvarar artikel 39.4 och 39.5 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.7.
24 §
Enligt paragrafen inträder en gränsöverskridande fusions rättsverkningar enligt lagstiftningen i det land där den övertagande fonden eller det övertagande fondföretaget har sitt hemvist. Är det en svensk övertagande värdepappersfond i fusionen innebär det att fusionen får träda i kraft tidigast tre månader efter beslutet av den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland.
Vid kombination bildas en ny värdepappersfond eller ett nytt fondföretag. Om det är fråga om en värdepappersfond måste den givetvis uppfylla de krav som uppställs på en värdepappersfond i svensk lagstiftning.
Paragrafen motsvarar artikel 47.1 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.8.
25 §
Paragrafen föreskriver att tidpunkten för fusionens ikraftträdande ska anmälas till Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Paragrafen reglerar även hur offentliggörandet av fusionen ska ske. Det är lagstiftningen i det övertagande
441
Författningskommentar SOU 2010:78
fondföretagets hemland som reglerar offentliggörandet. När värdepappersfonden är den övertagande fonden i fusionen är det således svensk lagstiftning som reglerar offentliggörandet.
Paragrafen motsvarar artikel 47.2 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.9.
Delning av en värdepappersfond
26 §
I paragrafen ändras de bestämmelser som avser delning av en värdepappersfond. Ändringen behandlas också i avsnitt 6.1.
En värdepappersfond ska kunna delas upp i två eller flera fonder. Fonderna behöver efter delningen inte vara lika stora. Däremot ska sammansättningen av tillgångarna i de delade fonderna vara densamma. Efter delningen av fonderna ska andelsägarna ha lika stor del i alla fonderna, även om fonderna i sig inte är lika stora.
Genom att fondbolaget samtidigt med ansökan om delning kan ansöka om godkännande av fondbestämmelser kan en eller flera av de delade fonderna få en annan karaktär än vad den ursprungliga fonden hade. Vid Finansinspektionens prövning av fondbestämmelserna krävs att de är skäliga i enlighet med 4 kap. 9 § LIF.
Det kommer även fortsättningsvis krävas att andelsägarna underrättas om inspektionens beslut om delning och om de nya fondernas fondbestämmelser.
Bestämmelsen i 26 § om delning av värdepappersfonder gäller både värdepappersfonder och specialfonder. I 8 kap. 29 § LIF som innehåller bestämmelser om delning av specialfond görs en hänvisning till 26 §.
27 §
I paragrafen föreskrivs att andelsägarna ska ha rätt att få sina fondandelar inlösta utan att andra kostnader än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet tas ut. Från den dag då andelsägarna fått informationen från bolaget om delningen får de 30 dagar på sig att lösa in sina andelar.
Se vidare avsnitt 6.1.
442
SOU 2010:78 Författningskommentar
28 §
Paragrafen reglerar att vissa bestämmelser i 8 kap. om fusion av värdepappersfond blir tillämpliga för specialfonder.
Med hänsyn till förbudet att ombilda värdepappersfond till en specialfond i nuvarande 8 kap. 2 § LIF, kan endast en fusion mellan en specialfond och en värdepappersfond med värdepappersfonden som övertagande fond godkännas.
En fusion kan ske med fler än två fonder. Bestämmelserna om inhemska fusioner av värdepappersfonder i 8 kap. blir tillämpliga även för specialfonder. Med hänsyn till att vissa specialfonder inte är öppna för inlösen veckovis kan inte alltid bestämmelsen om inlösen av fondandelar i 8 kap. bli tillämplig. I tredje stycket erbjuds därför de andelsägare som innehar andelar i sådana specialfonder att vid minst ett tillfälle få lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna ska under 30 dagar före tillfället för sådan inlösen få möjlighet att lämna in anmälan om att få lösa in sina andelar. Tidsfristen om 30 dagar räknas från den dag då informationen om åtgärden lämnades till andelsägarna.
Se vidare avsnitten 16.3.1 och 16.3.3.
29 §
Enligt första stycket gäller bestämmelserna i 8 kap. 26 och 27 §§ om delning av värdepappersfond också för specialfonder.
Enligt andra stycket ska de andelsägare som innehar andelar i sådana specialfonder som inte är öppna för inlösen veckovis vid minst ett tillfälle ha möjlighet att lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna ska under 30 dagar före tillfället för sådan inlösen ha möjlighet att lämna in anmälan om att få lösa in sina andelar. Tidsfristen om 30 dagar räknas från den dag då informationen om den planerade åtgärden och inspektionens beslut lämnades till andelsägarna.
Se vidare avsnitt 6.1.
443
Författningskommentar SOU 2010:78
9 kap. Upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en investeringsfond
2 §
Det nya andra stycket i paragrafen innebär ett förenklat förfarande för avveckling av en fond som varken har fondandelsägare eller fondförmögenhet. I sådana fall ska fondbolaget kunna ansöka hos Finansinspektionen om att fonden ska avregistreras. Fondbolagets revisor ska intyga att fonden saknar tillgångar eller skulder samt att avvecklingen i övrigt har gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse. Inspektionen kan därefter avregistrera fonden, utan att kungörelse ägt rum.
Se vidare kapitel 13.
10 kap. Tillsyn
1 §
Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond enligt bestämmelserna i 1 kap. 6 b § ska, på samma sätt som när fonden förvaltas av ett svenskt bolag, fullgöra de skyldigheter som anges i fondbestämmelserna för fonden. Tillägget i tredje stycket innebär att Finansinspektionens tillsyn, såvitt gäller ett sådant förvaltningsbolag, även omfattar att fondbestämmelserna följs.
4 §
Ändringen i första stycket innebär att det införs möjlighet för Finansinspektionen att genomföra nödvändiga undersökningar även hos ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag som driver verksamhet här i landet utan att inrätta en filial. Ändringen i andra stycket innebär att sådana undersökningar får göras även hos ett företag som fått i uppdrag av ett förvaltningsbolag att utföra visst arbete.
444
SOU 2010:78 Författningskommentar
6 och 6 a § §
Paragraferna genomför artiklarna 101, 102.2 andra stycket och 102.5, 108.2 och 109.2–4 i UCITS IV-direktivet. I dessa artiklar beskrivs tämligen ingående hur samarbetet mellan myndigheterna ska ske.
Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 11.2.
12 kap. Ingripanden
5 a §
Bestämmelsen, som är ny, innebär att Finansinspektionen, innan ett beslut tas om att återkalla ett fondbolags tillstånd, ska samråda med behörig myndighet i det land där fondbolaget förvaltar ett fondföretag. Skyldigheten gäller således bara i den situation att förvaltningsbolagspasset i UCITS IV-direktivet använts. Genom bestämmelsen genomförs artikel 21.8 i direktivet. Syftet är att myndigheten i det land där ett fondföretag förvaltas ska kunna vidta lämpliga åtgärder för att skydda investerarnas intressen. Det ligger dock i sakens natur att ett förestående beslut om att återkalla ett fondbolags tillstånd som regel inte kan anstå, och att samrådsprocessen måste ske smidigt och snabbt.
15 §
Paragrafen reglerar Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 §, dvs. enligt reglerna i UCITS IV-direktivet. Tillägget i första stycket innebär att ingripande ska kunna ske även när bolaget åsidosätter sina skyldigheter enligt fondbestämmelserna. Detta är motiverat av att förvaltningsbolag ska kunna förvalta värdepappersfonder, och att de då är skyldiga att följa det som anges i fondbestämmelserna för fonden.
I tredje stycket har de åtgärder som Finansinspektionen kan vidta mot ett sådant förvaltningsbolag utökats. Åtgärderna motsvarar de som kan vidtas mot ett fondbolag enligt 1 § andra stycket första meningen, dvs. att förelägga bolaget att inom viss tid begränsa verksamheten i någon avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Inspektionen kan också
445
Författningskommentar SOU 2010:78
besluta att bolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond. Vidare klargörs att inspektionen i brådskande fall inte behöver följa den process som anges i paragrafen, dvs. att förelägga om rättelse och underrätta behörig myndighet i bolagets hemland innan andra åtgärder vidtas. I ett sådant fall ska såväl den berörda behöriga myndigheten som kommissionen underrättas så snart som möjligt.
I fjärde stycket har följdändringar gjorts med anledning av ändringarna i tredje stycket.
17 §
I första stycket har lagtexten justerats med hänsyn till att fondföretag som avses i 1 kap. 7 § och som vill marknadsföra andelar i fondföretaget i Sverige inte längre ska anmäla detta till Finansinspektionen utan till behörig myndighet i fondföretagets hemland.
17 a §
Paragrafen är ett komplement till 12 kap. 17 § och reglerar Finansinspektionens befogenheter då ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige överträder någon bestämmelse i UCITS IV-direktivet, vilken omfattas av hemlandstillsynen.
Se vidare avsnitt 10.5.
13 kap. Bemyndiganden
1 §
I paragrafen ges bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Av paragrefen framgår vilka förändringar som skett i fråga om bemyndigandena.
Ikraftträdandebestämmelse
Förslagen till ändringar i LIF bör träda i kraft den 1 juli 2011. Andra författningar och föreskrifter som är nödvändiga för genomförandet av UCITS IV-direktivet bör också träda i kraft samma dag.
Se artikel 118 UCITS IV-direktivet samt avsnitt 18.
446
SOU 2010:78 Författningskommentar
19.2 Förslaget till lagen om ändring i lagen ( 2007:528 ) om värdepappersmarknaden
8 kap. Skydd för investerare och andra rörelseregler
22 §
Bestämmelsen i femte stycket genomför artikel 80.2 i UCITS IVdirektivet. I det nya stycket har ett tillägg gjorts som innebär att det framgår av LVPM att ett värdepappersinstitut som mottar och vidarebefordrar en order avseende finansiella instrument, utför en order avseende finansiella instrument på kunds uppdrag eller ger investeringsrådgivning till kund avseende finansiella instrument är skyldigt att se till att kunden utan begäran i god tid tillhandahålls faktabladet innan avtal ingås. Skyldigheten föreligger oavsett om värdepappersinstitutet har tecknat ett distributionsavtal med fondbolaget eller inte. Liksom vad gäller för fondbolag bör värdepappersinstitutet utan begäran erbjuda den potentiella investeraren faktabladet i god tid innan avtal ingås.
Av artikel 80.2 framgår dessutom att mellanhänderna, dvs. bl.a. värdepappersinstitutet, ska tillhandahålla sina befintliga kunder faktablad. Den situation som avses är när en befintlig kund hos t.ex. ett värdepappersinstitut vill köpa en fondandel i en ny fond som denne tidigare inte har investerat i. I den situationen ska kunden erbjudas faktabladet utan begäran. Om investeraren vill köpa ytterligare fondandelar i en fond som denne redan investerar i krävs inte att investeraren erbjuds ett nytt faktablad för denna fond. Andelsägaren har redan tidigare fått information om alla väsentliga ändringar i fonden.
En s.k. mellanhand i artikel 80.2 kan även vara en försäkringsförmedlare. En försäkringsförmedlare får enligt 5 kap. 1 § lagen om försäkringsförmedling utöva sådan sidoverksamhet som avses i 2 kap. 5 första stycket 15 LVPM, dvs. försäkringsförmedlaren får motta och vidarebefordra order avseende andelar i investeringsfonder eller sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ LIF samt investeringsrådgivning till kund avseende sådana andelar. Kunders order ska vidarebefordras direkt till fondbolag, förvaltningsbolag samt fondföretag. Av 5 kap. 4 § fjärde stycket lagen om försäkringsförmedling framgår att bestämmelserna i 8 kap. LVPM gäller i tillämpliga delar för den sidoverksamhet som avses i 5 kap. 1 § första stycket. Detta innebär att samma skyldigheter som gäller för ett värdepappers-
447
Författningskommentar SOU 2010:78
448
institut som tar emot och vidarebefordrar order och tillhandahåller investeringsrådgivning till kund bör gälla för en försäkringsförmedlare som tillhandahåller sådana tjänster som sidoverksamhet.
Se vidare avsnitt 9.10.
22 a §
Paragrafen reglerar ett värdepappersinstituts skyldighet att skyndsamt lämna förvaltares eller annat instituts information, som institutet får från en förvaltare eller ett värdepappersinstitut, vidare i syfte att informationen ska nå den slutliga fondkunden. Skyldigheten avser endast den information som andelsägaren inte kan avstå ifrån enligt 4 kap. 12 § första stycket fjärde meningen LIF. Det ska noteras att informationsskyldigheten bara kan åläggas värdepappersinstitutet, dvs. svenska värdepappersbolag, svenska kreditinstitut som fått tillstånd enligt LVPM att bedriva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige.
Se vidare avsnitt 3.5.3.
42 §
I paragrafen ges bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter.
I punkten 24 har tillagts ett bemyndigande att meddela föreskrifter om på vilket sätt informationen enligt 8 kap. 22 a § ska lämnas till kunderna.
Ikraftträdandebestämmelse
Förslagen till ändringar i LVPM bör träda i kraft den 1 juli 2011. Andra författningar och föreskrifter som är nödvändiga för genomförandet av UCITS IV-direktivet bör också träda i kraft samma dag.
Se artikel 118 UCITS IV-direktivet samt avsnitt 18.
Särskilda yttranden
Särskilt yttrande av Fredrik Köster
Sakkunniga knyts till en utredning för att kunna ge synpunkter på utredningsförslagen utifrån sina respektive perspektiv och erfarenheter. För att denna uppgift ska kunna utföras på ett tillfredsställande sätt fordras att de förslag som läggs fram under arbetets gång redovisas med en framförhållning som medger rimligt med tid för sakkunniga att analysera, kommentera och internt förankra förslagen ifråga. Detta gäller särskilt när, som i detta fall, tiden är knapp, utredningsuppdraget omfattande och frågorna inte utan komplexitet.
Enligt min mening lämnar arbetet i utredningen en hel del i övrigt att önska. De förslag och texter som presenterats de sakkunniga under utredningsarbetet har innehållit sådana brister att arbetet som sakkunnig försvårats betydligt. På flera områden har också analys av förslagen helt saknats. Det är vidare i delar oklart hur de synpunkter och ändringsförslag som, både muntligen och skriftligen, lämnats till utredningen har tagits om hand och i vilken mån de beaktats.
Särskilt under det avslutande skedet av utredningen, har förslag lämnats med synnerligen begränsad tid för kommentarer. I vissa avseenden har utkasten innehållit helt nya förslag och skrivningar. Andra delar av förslaget har inför slutbearbetningen inte alls översänts för synpunkter. Bara dryga veckan innan förslaget ska lämnas har varken ett färdigt förslag till lagtext eller utredningstexten i sin slutliga utformning tillställts övriga personer i utredningen.
Mot denna bakgrund är det förenat med betydande svårigheter att bedöma hur väl utredningens slutliga förslag uppnår målet att fullt ut genomföra EU-direktiven i svensk rätt och även om förslagen i övrigt kan anses rimliga och ändamålsenliga. Jag reserverar mig således för de brister och sakliga fel som kan förekomma i det slutliga förslaget och texten från utredningen.
449
Särskilda yttranden SOU 2010:78
Särskilt om hantering av stora flöden och frågan om justerat fondandelsvärde
Såsom ovan framgått är det förknippat med stora svårigheter att bedöma utredningens förslag och texter. Med reservation för att jag i skrivande stund inte sett något färdigt författningsförslag och heller inte någon slutlig utredningstext vill jag ändå passa på att särskilt bemöta vad utredningen anfört beträffande förslaget att införa justerat fondandelsvärde.
Utredningen har redogjort för de problem som stora nettoflöden in och ut ur en fond kan medföra för fondbolagen och andelsägarna. Särskilt de långsiktiga spararna riskerar att påverkas negativt på grund av de kostnader som fonden drabbas av vid forcerade köp och försäljningar av värdepapper. Jag delar utredningens uppfattning att det mest ändamålsenliga sättet att komma tillrätta med dessa kostnader är att den som förorsakar ett flöde debiteras en försäljnings- eller inlösenavgift som tillfaller fonden. Såsom utredningen konstaterar innebär emellertid förbudet mot dylika avgifter i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension i praktiken ett betydande hinder för denna lösning. Utredningen har därför föreslagit att fondbolag, som en möjlig lösning, ska få använda sig av en modell för ”justerat fondandelsvärde” för att motverka flödenas utspädningseffekter. Av flera anledningar delar jag inte utredningens förslag (se också Hans Fahlins utredning om konkurrenssituationen på svensk fondmarknad, bilaga 7, avsnitt 4.1.5).
Ett grundläggande problem med utredningens förslag är att det inte framgår vad som närmare avses med justerat fondandelsvärde, eller, på engelska, ”swing pricing”. Eftersom detta inte utgör något enhetligt begrepp utan kan omfatta en mängd olika förfaranden hade det krävt en noggrann beskrivning från utredningens sida om vad utredningen lägger i begreppet och hur ett justerat fondandelsvärde exempelvis skiljer sig från olika avgiftsmodeller. Avsaknad av en sådan redogörelse utgör i sig en brist i förslaget och försvårar såväl förståelsen, bemötandet som genomförandet av förslaget.
Ett införande av modeller med justerat fondandelsvärde förändrar, enligt min mening, innebörden i två av de mest centrala principerna på fondområdet – principen om marknadsvärdering och principen om likabehandling. Ett förslag med sådana genomgripande konsekvenser kräver en djupgående principdiskussion bl.a. om vad som avses med marknadsvärde och på vilka grunder det är motiverat att avvika från principen om likabehandling. Detta saknas i förslaget.
450
SOU 2010:78 Särskilda yttranden
Jag menar vidare att de negativa konsekvenserna av modeller med justerat fondandelsvärde inte är tillräckligt belysta i förslaget. Modellerna brister, enligt min erfarenhet, i förutsägbarhet och transparens samt är mycket besvärliga att förklara på ett begripligt sätt för investerare i allmänhet och konsumenter i synnerhet. Inte heller svårigheterna med att kontrollera och följa upp modeller med justerat fondandelsvärde har blivit utredda på ett tillfredsställande sätt. I många fall torde det exempelvis vara svårt att skilja på de kostnader (i form av priseffekter) som uppkommer till följd av den handel i värdepapper som orsakas av flöden i fonden och de kostnader som är ett resultat av att förvaltaren i fonden fattar aktiva placeringsbeslut (t.ex. viktar om portföljen). Utredningens förslag öppnar upp för införandet av modeller som i praktiken riskerar att omöjliggöra ett säkerställande av tillförlitligheten i prissättningen. Det medför ett försämrat konsumentskydd och försvårar ansvarsutkrävande och tillsyn. I genomförandedirektivet på området införs dessutom regler som ställer tydliga krav på att prissättningsmodeller och värderingssystem ska vara skäliga, korrekta och överskådliga så att skyldigheten att agera i andelsägarnas intresse efterlevs (se artikel 22.3 i kommissionens direktiv 2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav m.m.). Någon diskussion om hur utredningens förslag förhåller sig till dessa bestämmelser saknas i utredningen.
Som ett av de bärande skälen för att tillåta modeller med justerat fondandelsvärde, trots de uppenbara risker som är förknippade med modellerna, pekar utredningen på att systemet tillämpas i flera EESländer och där bedömts fungera på ett i huvudsak acceptabelt sätt. Något egentligt underlag till stöd för dessa påståenden presenteras dock inte av utredningen. Det saknas exempelvis närmare uppgifter om hur lagstiftningen i nämnda länder är utformad, vilka modeller som är tillåtna, vad modellerna omfattar (transaktionskostnader och/eller priseffekter), i vilken utsträckning de faktiskt används och vilka erfarenheter som gjorts. Det kan också ifrågasättas om den begränsade internationella utblick som trots allt finns i alla delar är korrekt. Exempelvis är det värt att notera att Hans Fahlin i sin utredning (bilaga 7, avsnitt 4.1.5), såvitt avser tillämpningen av swing pricing i Storbritannien, redovisar en annan bild än utredningens. Där framgår att den brittiska modellen varken omfattar priseffekter eller används i någon större utsträckning. Mot denna bakgrund menar jag, i motsats till utredningen, att det saknas grund
451
Särskilda yttranden SOU 2010:78
för att motivera ett införande av justerat fondandelsvärde med hänvisning till situationen i andra länder.
Sammanfattningsvis är min uppfattning att utredningens förslag i denna del saknar en nödvändig principiell analys som adresserar de grundläggande frågor som förslaget väcker. Att utredningen avstått från att närmare definiera vad som avses med justerat fondandelsvärde gör förslaget svårförståeligt och lämnar tillämparna utan erforderlig vägledning. Konsekvenserna av förslaget är vidare inte vederbörligt utredda och de risker som förslaget medför har heller inte beaktats i tillräcklig utsträckning. Dessa brister sammantaget medför enligt min mening att utredningens förslag i denna del inte bör läggas till grund för lagstiftning.
452
SOU 2010:78 Särskilda yttranden
Särskilt yttrande av Eva Broms, Göran Espelund och Staffan Ringvall
Allmänt
Vi är positiva till regeringens uppdrag enligt kommittédirektivet och välkomnar i sak de förslag som utredningen lägger fram, såväl avseende direktivets implementering som de förslag som har sin grund i en önskan att förbättra konkurrensförutsättningarna för de svenska fondbolagen.
Det givna utredningsuppdraget är emellertid mycket komplext, detaljrikt och omfattande. Ett genomförande av direktivet har ofta krävt tolkning av och diskussion om på vilket sätt direktivet bäst genomförs. För att kunna utföra uppdraget som sakkunnig på ett tillfredsställande sätt krävs att ställningstaganden och diskussioner sker på ett så tidigt stadium att förslag avseende såväl författningstext som allmän- och specialmotivering kan utarbetas och distribueras bland sakkunniga i så god tid att det finns tillräcklig med tid att analysera och kommentera texterna och för sakkunniga att få chans att granska de efter synpunkter bearbetade texterna. En analys av förslagen måste göras utifrån såväl sakligt innehåll som konsistens.
Vi menar att utredningsarbetet lämnat övrigt att önska i nämnda hänseenden. De förslag som lagts fram under utredningsarbetet har innehållit brister i såväl analys som stringens. De efter muntliga och skriftliga synpunkter omarbetade texterna – där det är oklart huruvida och i vilken utsträckning dessa synpunkter har beaktats – har distribuerats med synnerligen begränsad tid för förnyad granskning och eventuella synpunkter. Utredningstexterna har också innehållit omfattande ändringsförslag i slutskedet. Vi har ännu någon vecka före tidpunkten för överlämnade inte presenterats ett slutligt textförslag.
Vi tvingas således reservera oss för såväl de språkliga fel som de eventuella materiella fel som kan förekomma i texten. Det har, speciellt i utredningens slutskede, saknats möjligheter att fullt ut analysera, diskutera och kommentera de förslag som utredningen nu lägger fram. Vidare har vi i följande hänseenden en från utredningen avvikande mening.
453
Särskilda yttranden SOU 2010:78
adsföra”.
Inträde av anmälnings- och tillståndsplikt vid marknadsföring av andelar
Utredningen föreslår att en plikt att anmäla in en UCITS-fond i Sverige ska uppkomma redan när fonden marknadsförs här och inte som idag först när fonden såväl marknadsförs som säljs i Sverige. Detta får även till följd att en s.k. non UCITS kommer att behöva tillstånd i Sverige så snart fonden marknadsförs här; även om försäljningen av fondandelar sker i förvaltningsbolagets eller fondföretagets hemland. Vi har förståelse för att utredningen önskar införa en regel som möjliggör för konsumenten att utgå från att ett företag som marknadsför en fond i Sverige också har rätt att verka här. Vi har dock synpunkter på de överväganden som ligger bakom förslaget och har också förslag till undantag i enlighet med vad som utvecklas nedan.
Huruvida förslaget till förnyad tolkning av begreppet ”marknadsföra” i UCITS-direktivet är korrekt kan diskuteras. I såväl artikel 44 i UCITS-direktivet som i artikel 91 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG1 (UCITS IV-direktivet) används begreppet ”market” i den engelska språkversionen vilket i de svenska versionerna översatts till ”markn
Begreppet ”marknadsföring” används numera ofta i betydelsen ”säljfrämjande åtgärder”. I den svenska lydelsen av UCITS IV-direktivet har begreppet dock hittills använts i en väsentligen annan betydelse, nämligen såsom synonymt med begreppet ”marketing” i det engelska språket: ”bring to market”. Det kan, som utredningen också konstaterar, noteras att de engelska, franska och tyska lydelserna av direktivet använder begrepp (market, commercialiser respektive vertreiben), som samtliga har betydelsen ”föra ut på marknaden i syfte att sälja” eller ”sälja, saluföra” – alltså något annat än vad som i svenskt lagspråk vanligen betecknas som ”marknadsföra”. Den implementering som Sverige hittills gjort av UCITS-direktivet och som går att utläsa ur förarbetena torde därför vara i överensstämmelse med direktivets avsikt, vilken varit att reglera fondverksamhet och försäljning av fondandelar.
Utredningen har inte närmare undersökt om det förhållandet, att en anmälnings- och tillståndsplikt inträder redan vid marknadsföring av andelar i vissa andra jurisdiktioner har sin grund i en tolk-
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).
454
SOU 2010:78 Särskilda yttranden
ning av direktivet eller i annan näringsrättslig lagstiftning. I andra länder torde i vissa fall förekomma särskild reglering av marknadsföring av olika finansiella tjänster och produkter. Det kan tilläggas att marknadsföring idag inte är ett tillståndspliktigt område enligt lagen (2007:572) om värdepappersmarknaden (VpmL) eller LIF eller ett anmälningspliktigt förfarande enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Däremot finns redan idag särskild näringsrättslig reglering för marknadsföring av finansiella tjänster och produkter2.
Det kan ifrågasättas om det är lämpligt att införa en ny regel om tillstånds- eller anmälningsplikt på just fondområdet utan att samtidigt införa en motsvarande regel för övriga delar av värdepappersmarknaden.
Om utredningens förslag till ändrad tolkning av begreppet marknadsföring antas anser vi dock att följande ska beaktas. UCITS direktivet utgör i stora stycken ett investerarskydd. Många regler är av rent konsumentskyddsrättslig karaktär och har tillkommit för att skydda den breda allmänheten i sin egenskap av investerare. Skyddet innehåller inte någon nivåindelning i så måtto att konsumenter ska ha ett högre skydd än andra. Dock finns det många goda skäl att låta skyddet vara mer omfattande för konsumenter än för såväl professionella investerare som större ”privata” initierade och mer förmögna investerare.
Vi förordar därför att det från inanmälningsplikten i 1 kap. 7 och 9 §§ lagen om investeringsfonder görs undantag för marknadsföring som uteslutande är riktad till professionella investerare så som dessa definieras i lagen om värdepappersmarknaden. Ett sådant undantag finns i den finska lagen om placeringsfonder, 1 kap 1 §. Vi anser vidare att marknadsföring av investeringar i fonder där det finns en lägsta minsta investering om 50 000 Euro bör kunna undantas. Beloppsgränsen är hämtad från lagen om handel med finansiella instrument, 2 kap 2 §. Där finns undantag från skyldigheten att upprätta ett prospekt när man erbjuder överlåtbara värdepapper till allmänheten. Kunder som investerar belopp över denna gräns bör, liksom professionella investerare, kunna tillåtas att placera i utlandsregistrerade UCITS-fonder utan att fonden är inanmäld här. Nämnda undantag skulle också innebära att s.k. non UCITS skulle kunna marknadsföras här i Sverige till professionella investerare och in-
2 Se t.ex. 8 kap. 22ff §§ lagen om investeringsfonder, 9 kap. VpmL och 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.
455
Särskilda yttranden SOU 2010:78
vesterare med högre belopp att investera utan tillstånd till marknadsföring.
Sammanfattningsvis menar vi att en så ingripande förändring av innebörden av begreppet marknadsföring som nu föreslås borde ha föregåtts av en analys inte bara av skälen till förändringen utan även av effekterna av förslaget. Vidare hade det behövts en analys av de konsekvenser som en regeländring skulle få i förhållande till andra jämförbara sparformer. Någon sådan analys är inte utförd. Det kan konstateras att förändringen får stora konsekvenser för framför allt icke-UCITS (s.k. 1:9: or) som hittills kunnat marknadsföras i Sverige utan tillstånd. Under alla omständigheter behövs någon form av övergångsreglering omfattande fonder som idag marknadsförs till svenska investerare och som med den nya regleringen behöver anmälas in eller kommer att omfattas av tillståndsplikt.
Särskild övergångstid för upprättande av nya faktablad
Utredningen föreslår att den särskilda övergångstiden till 1 juli 2012 för införandet av de nya faktabladen som direktivet möjliggör inte ska införas i svensk lagstiftning. Detta innebär att samtliga svenska fondbolag har att anpassa sina faktablad för samtliga fonder till det nya regelverket redan den 1 juli 2011.
I motsats till utredningen anser vi att den särskilda övergångsbestämmelsen för faktabladen bör implementeras i Sverige. Visserligen är de nuvarande svenska faktabladen utseendemässigt relativt nära de nya faktabladen, men det införs ett antal nya beräkningar och modeller för redovisning av risk och kostnader, t.ex. den syntetiska riskindikatorn. Fondbolagen kommer sannolikt att vara benägna att snabbt anpassa sig till den nya regleringen, inte minst om man fullt ut vill utnyttja de nya möjligheterna till t.ex. fondsammanslagningar som UCITS IV-direktivet medför. För att kunna utnyttja de nya möjligheterna kommer tillstånd att krävas från Finansinspektionen, som har möjlighet att begära att faktabladet uppdateras (eller upprättas om det rör en ny fond) i enlighet med de nya reglerna. Dock bör de svenska fondbolagen i övriga fall ges samma möjligheter att anpassa sina faktablad till det nya regelverket som övriga fondförvaltare i Europa.
Enligt uppgifter från andra fondbolagsföreningar i Europa är det endast ett annat land, Tyskland, som inte väljer att implementera den särskilda övergångsbestämmelsen för faktablad, och detta med
456
SOU 2010:78 Särskilda yttranden
457
anledning av annan, intern lagstiftning. Det är anmärkningsvärt att Sverige ska vara nära nog ensamt om att inte möjliggöra för fondbolagen att under ett års tid anpassa de befintliga faktabladen till de nya reglerna.
Ett av argumenten som framförs för att underlåta implementeringen av övergångsbestämmelsen är konsumentskyddet. I sammanhanget förtjänar att påpekas att en övervägande del av de fonder som säljs på den svenska marknaden är utlandsregistrerade. Dessa fonder kommer enligt vad som nämns ovan att kunna tillämpa det befintliga faktabladet och ”gamla” faktablad kommer således att tillhandahållas svenska investerare även efter 1 juli 2011.
Det är, för att åstadkomma en harmonisering, synnerligen viktigt att Sverige inför med övriga medlemsstater överensstämmande övergångsregler och de skäl som har förts fram i utredningen är inte tillräckliga för att bortse från svenska fondbolags rättighet till en övergångsregim när möjligheten kommer att finnas i så gott som samtliga andra medlemsstater. Det borde vara tillfyllest att hänvisa till att fondbolagen har rätt att fortsätta tillämpa 4 kap 15–16 §§ LIF för sådana fonder som godkänts senast den 30 juni 2011. Vid tiden för föreskrifternas färdigställande och kommande proposition kommer fondbolagen annars att ges alltför kort tid på sig att ändra de befintliga faktabladen.
Bilaga 1
Kommittédirektiv
Investeringsfondsfrågor Dir.
2009:94
Beslut vid regeringssammanträde den 22 oktober 2009.
Sammanfattning
En särskild utredare ska lämna förslag till hur ett nytt EG direktiv om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) ska genomföras i svensk rätt. Utredaren ska också ta ställning till om det till följd av de lagändringar som krävs för att genomföra direktivet bör göras andra ändringar i lagstiftningen om investeringsfonder, bl.a. när det gäller ändring av fondbestämmelser och specialfonder.
Utöver detta ska utredaren analysera vilka konsekvenser genomförandet av det nya EG-direktivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden. Utredaren ska också bedöma om det behöver göras ändringar i de näringsrättsliga eller associationsrättsliga bestämmelserna för att stärka de svenska värdepappersfondernas konkurrenskraft. Utredaren ska däremot inte göra bedömningar av om ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om ändringar av skattelagstiftningen.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2010.
EG-direktivet och svenska bestämmelser om investeringsfonder
Våren 2009 antog Europaparlamentet och rådet ett nytt direktiv om fondföretag, s.k. UCITS, där UCITS står för Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper [fondföretag] [omarbetning]). Direktivet, som innehåller regler för fondföretag som riktar sig till allmänheten och
459
Bilaga 1 SOU 2010:78
kännetecknas av ett högt konsumentskydd, går under benämningen UCITS IV. Det nya direktivet ersätter ett äldre direktiv om fondföretag från 1985 (85/611/EEG).
Direktivet från 1985 har genomförts i svensk rätt genom lagen (2004:46) om investeringsfonder. I lagen benämns de fonder som omfattas av direktivet värdepappersfonder. Övriga fonder benämns specialfonder. Flera regler i 1985 års direktiv har överförts till UCITS IV-direktivet och kvarstår oförändrade. Dessa regler är redan genomförda i lagen om investeringsfonder. Några av reglerna i 1985 års direktiv ändras emellertid genom UCITS IV-direktivet och på några områden introduceras helt nya regler. Bakgrunden till förändringarna framgår av kommissionens grönbok om förbättrande av EU:s ramar för investeringsfonder från 2005 och kommissionens vitbok om investeringsfonder från 2006. Förändringarna syftar främst till att öka möjligheterna till effektiv förvaltning av fondföretag, att göra det enklare för fondförvaltare att verka i andra medlemsstater än den egna medlemsstaten och att förbättra informationen till investerare.
I UCITS IV-direktivet har det införts regler om fusion mellan fondföretag, om s.k. master-feederstrukturer och om s.k. förvaltningsbolagspass. Reglerna om fusion syftar till att underlätta fusioner, inte minst mellan fondföretag i olika medlemsstater. Reglerna om master-feederstrukturer innebär att alla medel i ett fondföretag (”feederfondföretaget”) får placeras i ett annat fondföretag (”masterfondföretaget”). Förvaltningsbolagspasset innebär att ett förvaltningsbolag får förvalta fondföretag som är registrerade i andra medlemsstater än förvaltningsbolagets hemmedlemsstat. Övriga ändringar i förhållande till 1985 års direktiv rör framför allt reglerna om information till investerare och det förfarande som krävs för att marknadsföra fondföretag i andra medlemsstater än där fondföretaget är etablerat. Vidare ändras reglerna som rör tillsyn i syfte att få till stånd ett bättre samarbete mellan tillsynsmyndigheter i olika medlemsstater och en bättre samordning av deras befogenheter. De nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa reglerna i direktivet ska börja gälla senast den 1 juli 2011.
UCITS IV-direktivet ger också kommissionen befogenhet att anta genomförandeåtgärder på en rad områden. Det innebär att kommissionen får besluta om viss detaljreglering i anslutning till direktivet. På vissa områden där det ansetts särskilt angeläget att närmare regler ges, ska kommissionen anta genomförandeåtgärder senast den 1 juli 2010. Dessa områden sammanhänger med funktionen
460
Bilaga 1
av förvaltningsbolagspasset. Kommissionen gav i februari 2009 den europeiska värdepapperstillsynskommittén i uppdrag att ta fram tekniska råd som ska ligga till grund för vissa genomförandeåtgärder. På de områden som rör funktionen av förvaltningsbolagspasset, bl.a. riskhanteringsregler och uppföranderegler, samt investerarinformationen förväntas sådana råd lämnas i oktober 2009. Under förhandlingarna om direktivet i rådet har det förutsatts att genomförandeåtgärderna ska genomföras i medlemsstaterna samtidigt som reglerna i UCITS IV-direktivet.
Uppdraget
Genomförandet av UCITS IV-direktivet
UCITS IV-direktivet kommer att kräva både ändringar av befintliga bestämmelser och införande av nya bestämmelser.
Utredarens uppgift är att
• ta fram underlag och utarbeta de lagförslag som behövs för att genomföra EG-direktivet i svensk rätt.
Beaktande av genomförandeåtgärder
De genomförandeåtgärder till UCITS IV-direktivet som är under utarbetande av kommissionen är av sådant slag att de kan komma att påverka hur EG-direktivet bör genomföras i svensk lagstiftning. Åtgärderna kommer att vara mycket nära kopplade till, och i vissa fall dessutom nödvändiga för, funktionen av de nya reglerna i UCITS IV-direktivet. Det är därför viktigt att genomförandeåtgärderna kan beaktas i ett så tidigt skede som möjligt i lagstiftningsarbetet. Åtgärderna ska antas av kommissionen senast den 1 juli 2010 men det kan förväntas att kommissionen dessförinnan offentliggör långt framskridna förslag.
Utredaren ska därför
• följa kommissionens arbete med framtagande av genomförandeåtgärder,
• belysa hur genomförandeåtgärderna påverkar eller bör påverka utformningen av de lagförslag som lämnas för att genomföra UCITS IV-direktivet, och
• lämna lagförslag där genomförandeåtgärderna beaktas.
461
Bilaga 1 SOU 2010:78
Övriga författningsändringar som kan behöva göras till följd av genomförandet
Genomförandet av UCITS IV-direktivet får konsekvenser även på sådana bestämmelser i lagen om investeringsfonder som inte berörs direkt av de nya reglerna i direktivet. I den utsträckning de nya bestämmelser som föreslås för att genomföra direktivet medför att även andra bestämmelser bör ändras för att åstadkomma en konsekvent och väl fungerande reglering bör detta göras i ett sammanhang.
Bestämmelsen i lagen om investeringsfonder om ändring av fondbestämmelser är en sådan bestämmelse som kan påverkas av reglerna i UCITS IV-direktivet. Detta sammanhänger med de möjligheter till ändring av fondföretags placeringsinriktning i samband med fusion och ombildning till feederfondföretag som medges i direktivet.
Vid sådan fusion eller ombildning skyddas investerarna enligt direktivet framför allt genom att de tillhandahålls information som ska möjliggöra för dem att ta ställning till om de ska behålla sina fondandelar eller inte. Det måste i detta sammanhang övervägas hur information bör komma fondandelsägare till del när andelarna i registret över fondandelsinnehavare registrerats på en förvaltare.
Genomförandet av UCITS IV-direktivet berör de svenska värdepappersfonderna. Bestämmelserna om specialfonder i lagen om investeringsfonder är emellertid i många avseenden desamma som de som gäller för värdepappersfonder. Det måste därför analyseras i vilken utsträckning de föreslagna bestämmelserna som genomför direktivet ska tillämpas av specialfonderna eller påverkar bestämmelserna om specialfonder på annat sätt.
Utredaren ska därför
• analysera hur de nya eller ändrade bestämmelser som föreslås för att genomföra UCITS IV-direktivet påverkar bestämmelserna om ändring av fondbestämmelser, om förvaltarregistrering och om specialfonder i lagen om investeringsfonder,
• ta ställning till om dessa bestämmelser behöver ändras,
• överväga om det till följd av genomförandet av direktivet finns behov av andra ändringar i lagen om investeringsfonder än de nämnda, och
• utarbeta nödvändiga lagförslag.
Utredaren är i övrigt fri att lämna de förslag som utredningsarbetet kan föranleda.
462
Bilaga 1
Analys av konsekvenserna för svensk fondmarknad, m.m.
Genom 1985 års UCITS-direktiv etablerades en inre marknad för fondföretag. Förvaltningsbolag kan med stöd av direktivet etableras och registrera fondföretag i samtliga stater inom EES. Förvaltningsbolagen kan således förlägga sin verksamhet och de fondföretag som förvaltas där det är mest ändamålsenligt. Fondföretagen får marknadsföras i samtliga stater inom EES. Förvaltningsbolag och fondföretag agerar därmed på en mycket internationell och rörlig marknad. Detta innebär stora möjligheter, men också en ökad konkurrens.
De svenska fondföretag som omfattas av EG-direktivet, värdepappersfonder, konkurrerar såväl i Sverige som på den inre marknaden i övrigt med utländska fondföretag. För närvarande finns omkring 500 svenskregistrerade värdepappersfonder, vilka förvaltas av ett fyrtiotal svenska fondbolag. Värdepappersfonderna marknadsförs med något undantag endast i Sverige. Härutöver finns drygt 3 000 utländska fondföretag till försäljning i Sverige. Under senare år har allt fler svenska bolag valt att starta förvaltningsbolag och fondföretag utomlands, även när de i princip enbart är avsedda för försäljning i Sverige. En förklaring är att det anses fördelaktigare ur konkurrenssynpunkt att registrera fondföretag i andra länder än Sverige.
UCITS IV-direktivet kommer att innebära ytterligare ökade möjligheter till rörlighet på den inre marknaden, bl.a. genom reglerna om fusion och förvaltningsbolagspass. Möjlighet öppnas att genom fusion ”flytta” en svensk värdepappersfond till ett annat land. Vidare öppnas möjligheten att registrera fondföretag i andra EES-stater utan att etablera förvaltningsbolag där. Direktivets genomförande kan således komma att innebära förändringar när det gäller hur fondverksamhet struktureras, såsom var verksamheten förläggs. Därmed kan den svenska fondmarknaden komma att påverkas. Konsekvenserna av genomförandet för den svenska fondmarknaden behöver därför analyseras.
Fonder är en omfattande och viktig sparform i Sverige. Svenska hushålls fondsparande sker i stor utsträckning genom direktsparande i fonder, men även inom ramen för pensionssparandet och försäkringssparandet. Det är en utgångspunkt att svenska hushåll och andra investerare även fortsättningsvis ska ha tillgång till ett brett utbud av fonder på den svenska fondmarknaden, däribland svenskregistrerade fonder. Det är också en utgångspunkt att det ska finnas
463
Bilaga 1 SOU 2010:78
goda förutsättningar att driva fondverksamhet i Sverige. Detta innefattar möjlighet att konkurrera såväl i Sverige som på den inre marknaden i övrigt. Fondbolagens Förening har påtalat att den svenska fondbeskattningen innebär en konkurrensnackdel. För närvarande pågår ett arbete med att utreda nya skatteregler för investeringsfonder enligt ett uppdrag som finansministern den 27 augusti 2009 lämnade till en utredare inom Regeringskansliet. Även den reglering som finns i lagen om investeringsfonder kan innebära en konkurrensnackdel om motsvarande krav inte finns i andra länder, t.ex. som en följd av att UCITS-direktivet tolkas på olika sätt. Fondbolagens Förening har påtalat att bestämmelsen om att en fondandel inte får utfärdas innan betalning har tillförts fonden, innebär en alltför strikt tolkning av UCITS-direktivet och medför såväl konkurrensnackdelar som andra praktiska problem. Behov av ändring av den bestämmelsen samt andra näringsrättsliga eller associationsrättsliga bestämmelser som gäller för svenska värdepappersfonder i syfte att stärka de svenskregistrerade fondernas konkurrenskraft behöver analyseras. Samtidigt måste också behovet av ett fortsatt gott konsumentskydd vägas in.
Utredaren ska därför
• analysera vilka konsekvenser genomförandet av det nya EGdirektivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden,
• om analysen leder fram till att ändringar bör göras i den näringsrättsliga eller associationsrättsliga regleringen av värdepappersfonder, föreslå sådana ändringar,
• överväga behov av ändringar i ovannämnda regelverk för att stärka fondernas konkurrenskraft, och
• utarbeta nödvändiga lagförslag.
Utredaren ska inte göra bedömningar av om ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om ändringar av skattelagstiftningen. Utredaren ska däremot hålla sig informerad om arbetet att utreda nya skatteregler för investeringsfonder enligt det uppdrag som lämnades av finansministern den 27 augusti 2009.
464
Bilaga 1
465
Övrigt om utredningsarbetet
Utredaren ska i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och organisationer som har relevans för utredningsuppdraget.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2010.
(Finansdepartementet)
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/65/EG
av den 13 juli 2009
om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i
överlåtbara värdepapper (fondföretag)
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 47.2,
med beaktande av kommissionens förslag,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget
(1) Europaparlamentets yttrande av den 13 januari 2009 (ännu ej offent
liggjort i EUT) och rådets beslut av den 22 juni 2009.
(1), och
av följande skäl:
(1)
Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om
samordning av lagar och andra författningar som avser
företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepap
per (fondföretag)
(2) EGT L 375, 31.12.1985, s. 3.
(2) har ändrats flera gånger i väsentliga
avseenden
(3) Se bilaga III del A.
(3). Eftersom nya ändringar ska göras, bör direk
tivet av tydlighetsskäl omarbetas.
(2)
Direktiv 85/611/EEG har i stor utsträckning bidragit till att
den europeiska fondbranschen utvecklats framgångsrikt.
Trots de förbättringar som införts sedan direktivet antogs,
särskilt under år 2001, har det dock allt tydligare visat sig
att de rättsliga ramar som fondföretag omfattas av måste
ändras för att bli anpassade till 2000-talets finansiella
marknader. Genom kommissionens grönbok av den 12 juli
2005 om förbättrande av EU:s ramar för investeringsfon
der inleddes en offentlig diskussion om hur direktiv
85/611/EEG bör anpassas för att uppfylla de nya kraven.
Denna intensiva samrådsprocess ledde hos en stor majori
tet av deltagarna till slutsatsen att det direktivet behöver
ändras i väsentlig utsträckning.
(3)
Nationell lagstiftning avseende företag för kollektiva inves
teringar bör samordnas i syfte att åstadkomma en tillnärm
ning inom gemenskapen av konkurrensvillkoren för dessa
företag och samtidigt tillförsäkra andelsägarna ett effekti
vare och enhetligare skydd. Denna samordning gör det lät
tare att ta bort de hinder som finns mot fri rörlighet inom
gemenskapen för andelar i fondföretag.
(4)
Med hänsyn till dessa målsättningar bör gemensamma
grundregler införas för auktorisation, tillsyn, organisation
och verksamheter för fondföretag som är etablerade i med
lemsstaterna och för den information de är skyldiga att
offentliggöra.
(5)
Samordningen av medlemsstaternas lagstiftning bör
begränsas till att avse fondföretag av icke sluten typ som
utbjuder sina andelar till allmänheten inom gemenskapen.
Det är önskvärt att fondföretagen ges möjlighet att, som ett
led i sin investerings/placeringsinriktning, placera i andra,
tillräckligt likvida, finansiella instrument än överlåtbara
värdepapper. Finansiella instrument som får ingå som till
gångar i ett fondföretags värdepappersportfölj bör anges i
detta direktiv. Att placera så att en värdepappersportfölj
återspeglar ett visst index är en förvaltningsteknik.
(6)
När det i en bestämmelse i detta direktiv krävs att ett fond
företag ska vidta åtgärder, bör denna bestämmelse förstås
som att den avser förvaltningsbolaget i de fall fondföreta
get är bildat såsom en värdepappersfond förvaltad av ett
förvaltningsbolag och när en värdepappersfond inte kan
agera själv eftersom den inte är en juridisk person.
(7)
Andelar i ett fondföretag är finansiella instrument i enlig
het med Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för
finansiella instrument
(4) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
(4).
V
S
2
3
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/33
(8)
Auktorisation som beviljas förvaltningsbolaget i dess hem
medlemsstat bör säkerställa skyddet för investerarna, liksom
förvaltningsbolagens solvens, i syfte att bidra till det finan
siella systemets stabilitet. Den ståndpunkt som har intagits i
detta direktiv är att man bör genomföra den grundläggande
harmonisering som är nödvändig och tillräcklig för att
säkerställa ett ömsesidigt erkännande av auktorisation och
tillsynssystem och att därmed göra det möjligt att lämna en
enda, i hela gemenskapen gällande, auktorisation samt att
tillämpa principen om hemlandstillsyn.
(9)
För att säkerställa att förvaltningsbolaget kommer att
kunna uppfylla de skyldigheter som uppkommer genom
dess verksamhet och för att på så sätt säkerställa dess sta
bilitet, krävs ett startkapital och ett tillägg av en ytterligare
kapitalbas. För att beakta utvecklingen, särskilt den som
gäller kapitalkrav för operativa risker inom gemenskapen
och andra internationella forum, bör dessa krav, inklusive
användning av garantier, ses över.
(10)
För att skydda investerarna är det nödvändigt att garantera
intern översyn av varje förvaltningsbolag, särskilt genom
att det finns två personer i ledningen och genom tillfreds
ställande interna kontrollmekanismer.
(11)
I enlighet med principen om hemlandstillsyn bör förvalt
ningsbolag med auktorisation i sina hemmedlemsstater få
tillhandahålla de tjänster för vilka de är auktoriserade inom
hela gemenskapen genom att etablera filialer eller enligt fri
heten att tillhandahålla tjänster.
(12)
När det gäller kollektiv portföljförvaltning (förvaltning av
värdepappersfonder och investeringsbolag) bör ett förvalt
ningsbolag som auktoriserats i hemmedlemsstaten ha rätt,
utan att det påverkar tillämpningen av kapitel XI, att
bedriva följande verksamheter i värdmedlemsstaterna: att
genom etablering av en filial utbjuda andelar i de harmo
niserade värdepappersfonder som förvaltas av detta bolag
i hemmedlemsstaten, att genom etablering av en filial
utbjuda aktier i de harmoniserade investeringsbolag som
bolaget förvaltar, att utbjuda andelar i harmoniserade vär
depappersfonder eller aktier i harmoniserade investerings
bolag som förvaltas av andra förvaltningsbolag, att bedriva
alla andra verksamheter och fullgöra uppgifter som omfat
tas av kollektiv portföljförvaltning, att förvalta tillgångarna
i investeringsbolag med säte i andra medlemsstater än
hemmedlemsstaten, att med stöd av en fullmakt utöva de
verksamheter som omfattas av kollektiv portföljförvaltning
på sådana förvaltningsbolags vägnar som har sitt säte i
andra medlemsstater än hemmedlemsstaten. När ett för
valtningsbolag utbjuder andelar i sina egna harmoniserade
värdepappersfonder eller aktier i sina egna harmoniserade
investeringsbolag i värdmedlemsstater utan att etablera en
filial bör förvaltningsbolaget endast bli föremål för bestäm
melser avseende gränsöverskridande marknadsföring.
(13)
Vad gäller omfattningen av förvaltningsbolagens verksam
het och för att ta hänsyn till nationell lagstiftning och
tillåta att förvaltningsbolagen uppnår betydande stordrifts
fördelar, bör de ges tillåtelse att även förvalta enskilda kun
ders investeringsportföljer (individuell portföljförvaltning),
vilket även omfattar förvaltning av pensionsfonder och
vissa bestämda sidoverksamheter med anknytning till
kärnverksamheten, utan att det äventyrar deras stabilitet.
Det bör dock fastställas särskilda regler för att förebygga
intressekonflikter när ett förvaltningsbolag auktoriseras att
bedriva verksamhet som avser både kollektiv och individu
ell portföljförvaltning.
(14)
Förvaltning av individuella investeringsportföljer är en
investeringstjänst som omfattas av direktiv 2004/39/EG.
För att säkerställa ett enhetligt regelverk på området bör de
villkor för verksamheten som fastställs i det direktivet även
gälla förvaltningsbolag som är auktoriserade för denna
tjänst.
(15)
En hemmedlemsstat bör ha en allmän möjlighet att införa
strängare regler än de som fastställs i detta direktiv, särskilt
vad avser villkor för auktorisation, tillsynskrav och regler
om rapportering och prospekt.
(16)
Det bör fastställas regler om villkoren för att ett förvalt
ningsbolag med stöd av fullmakt ska få delegera vissa upp
gifter och funktioner till tredje part i syfte att effektivisera
sin verksamhet. För att säkerställa att principen om hem
landstillsyn tillämpas på rätt sätt bör de medlemsstater som
tillåter sådan delegering se till att ett förvaltningsbolag som
de auktoriserat inte delegerar hela sin verksamhet till en
eller flera tredje parter så att bolaget förvandlas till ett brev
lådeföretag, och att förekomsten av sådan delegering inte
hindrar en effektiv tillsyn över förvaltningsbolaget.
Den omständigheten att ett förvaltningsbolag har delege
rat delar av den egna verksamheten bör dock under
inga omständigheter påverka bolagets eller förvaringsinsti
tutets ansvar gentemot andelsägarna och de behöriga
myndigheterna.
(17)
För att kunna säkerställa lika villkor och adekvat tillsyn på
lång sikt, bör det vara möjligt för kommissionen att under
söka huruvida det är lämpligt att harmonisera delegerings
förfaranden på gemenskapsnivå.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
(18)
Principen om hemlandstillsyn kräver att de behöriga myn
digheterna återkallar respektive inte beviljar auktorisation
i sådana fall där exempelvis verksamhetsplanen, den geo
grafiska fördelningen eller den faktiskt bedrivna verksam
heten klart visar att ett förvaltningsbolag har valt en viss
medlemsstats jurisdiktion i syfte att undgå de strängare
normer som gäller i en annan medlemsstat, inom vars ter
ritorium det avser att bedriva eller redan bedriver större
delen av sin verksamhet. Vid tillämpningen av detta
direktiv bör ett förvaltningsbolag auktoriseras i den med
lemsstat där det har sitt säte. Enligt principen om hem
landstillsyn bör endast de behöriga myndigheterna i
förvaltningsbolagets hemmedlemsstat anses vara behöriga
att kontrollera förvaltningsbolagets organisation, inbegri
pet alla förfaranden och resurser för att utföra de admini
strativa funktioner som avses i bilaga II, som bör omfattas
av lagen i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat.
(19)
Om fondföretaget förvaltas av ett förvaltningsbolag som är
auktoriserat i en annan medlemsstat än fondföretagets
hemmedlemsstat bör detta förvaltningsbolag anta och
utarbeta lämpliga förfaranden och arrangemang för att
hantera klagomål från investerare, inbegripet genom lämp
liga bestämmelser i distributionsavtal eller genom att till
handahålla en adress i fondföretagets hemmedlemsstat
som inte behöver vara förvaltningsbolagets adress. Ett
sådant förvaltningsbolag bör också inrätta lämpliga förfa
randen och arrangemang för att tillhandahålla information
på begäran av allmänheten eller de behöriga myndighe
terna i fondföretagets hemmedlemsstat, t.ex. genom att
bland förvaltningsföretagets anställda utse en kontaktper
son som har hand om förfrågningar om information. Ett
sådant förvaltningsföretag bör dock inte vara skyldigt
enligt lagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat att
ha en lokal representant i den medlemsstaten för att full
göra dessa skyldigheter.
(20)
De behöriga myndigheter som auktoriserar fondföretag
bör beakta fondbestämmelserna eller investeringsbolagets
bolagsordning, valet av förvaringsinstitut och förvaltnings
bolagets förmåga att förvalta fondföretaget. När förvalt
ningsbolaget är etablerat i en annan medlemsstat, bör de
behöriga myndigheterna kunna förlita sig på ett intyg,
utställt av de behöriga myndigheterna i förvaltningsbola
gets hemmedlemsstat, om vilken typ av fondföretag som
förvaltningsbolaget har rätt att förvalta. Auktorisationen av
ett fondföretag bör inte göras avhängig av ytterligare kapi
talkrav på förvaltningsbolagsnivå, att förvaltningsbolagets
ska ha sitt säte i fondföretagets hemmedlemsstat eller att
förvaltningsbolaget ska ha någon verksamhet i fondföreta
gets hemmedlemsstat.
(21)
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat bör ha befogenhet att kontrollera att bestämmelserna
om fondföretagets bildande och drift efterlevs och fondfö
retaget bör omfattas av lagen i fondföretagets hemmed
lemsstat. Därför bör de behöriga myndigheterna i
fondföretagets hemmedlemsstat kunna få information
direkt från förvaltningsbolaget. De behöriga myndighe
terna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat kan särskilt
ålägga ett förvaltningsbolag att tillhandahålla information
om transaktioner avseende investeringar i det fondföretag
som auktoriserats i den medlemsstaten, inbegripet uppgif
ter i räkenskaper och handlingar för dessa transaktioner
och fondkonton. För att kunna vidta åtgärder på grund av
överträdelser av regler som de ansvarar för, bör de behö
riga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlems
stat kunna räkna med att de behöriga myndigheterna i
förvaltningsbolagets hemmedlemsstat samarbetar, och
de bör vid behov kunna vidta åtgärder direkt mot
förvaltningsbolaget.
(22)
Det bör vara möjligt för fondföretagets hemmedlemsstat
att föreskriva regler för innehållet i fondföretagets andels
ägarregister. Hur detta register organiseras och var det pla
ceras bör dock förbli en del av förvaltningsbolagets
organisatoriska arrangemang.
(23)
Fondföretagets hemmedlemsstat måste ges alla nödvändiga
resurser för att vidta åtgärder på grund av överträdelser av
fondföretagets bestämmelser. I detta syfte bör de behöriga
myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat kunna
vidta preventiva åtgärder och sanktioner gentemot förvalt
ningsbolaget. Som en sista utväg bör de behöriga myndig
heterna i fondföretagets hemmedlemsstat ha möjlighet att
kräva att förvaltningsbolagets förvaltning av fondföretaget
upphör. Medlemsstaterna bör i dessa fall se till att införa de
bestämmelser som behövs för att korrekt kunna förvalta
eller avveckla fondföretaget.
(24)
För att undvika tillsynsarbitrage och för att främja förtro
endet för att den tillsyn som hemmedlemsstatens behöriga
myndigheter utövar är effektiv, bör auktorisation inte
beviljas när ett fondföretag är förhindrat att marknadsföra
sina fondandelar i sin hemmedlemsstat. Fondföretag bör
ha rätt att l välja fritt i vilken eller vilka medlemsstater dess
fondandelar ska marknadsföras i enlighet med detta
direktiv.
(25)
För att skydda aktieägarnas intressen och säkerställa lika vill
kor på marknaden för harmoniserade företag för kollektiva
investeringar krävs ett startkapital för investeringsbolag.
Investeringsbolag som har utsett ett förvaltningsbolag täcks
emellertid av förvaltningsbolagets ytterligare kapitalbas.
V
S
4
3
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/35
(26)
När tillämpliga uppföranderegler och regler om delegering
är tillämpliga och när ett förvaltningsbolag, enligt lagen i
dess hemmedlemsstat, har tillåtelse att till tredje part dele
gera funktioner bör auktoriserade investeringsbolag följa
dessa regler i tillämpliga delar, antingen direkt när de inte
har utsett ett förvaltningsbolag som är auktoriserat i enlig
het med detta direktiv, eller indirekt när de har utsett ett
sådant förvaltningsbolag.
(27)
Trots att det finns behov av konsolidering mellan fondfö
retag finns det många juridiska och administrativa hinder i
gemenskapen för fusioner mellan sådana företag. För att
förbättra den inre marknadens funktion är det därför nöd
vändigt att fastställa gemenskapsbestämmelser som under
lättar fusioner mellan fondföretag (och deras delfonder).
Även om vissa medlemsstater endast auktoriserar kon
traktsrättsliga fonder bör gränsöverskridande fusioner
mellan alla slag av fondföretag (kontraktsrättsliga, associa
tionsrättsliga och ”unit trusts”) tillåtas och erkännas i samt
liga medlemsstater, utan att det krävs att medlemsstaterna
inför nya rättsliga former av fondföretag i sin nationella
lagstiftning.
(28)
Detta direktiv omfattar de fusionstekniker som är vanligast
i medlemsstaterna. Medlemsstaterna åläggs inte enligt
direktivet att införa alla tre tekniker i sin nationella lagstift
ning, men alla medlemsstater bör erkänna överföringar av
tillgångar till följd av dessa fusionstekniker. Detta direktiv
hindrar inte fondföretagen från att använda andra tekniker
enbart nationellt, i situationer då inget av de fondföretag
som berörs av fusionen har anmält marknadsföring av sina
andelar över gränserna. Dessa fusioner kommer fortfa
rande att omfattas av de relevanta bestämmelserna i natio
nell lagstiftning. Nationella bestämmelser om beslutsförhet
bör varken göra åtskillnad mellan nationella och gränsö
verskridande fusioner eller vara striktare än de bestämmel
ser som rör fusioner av andra företag.
(29)
För att skydda investerarnas intressen bör medlemsstaterna
kräva att föreslagna nationella och gränsöverskridande
fusioner mellan fondföretag omfattas av auktorisation som
meddelas av deras behöriga myndigheter. Vid gränsöver
skridande fusioner bör de behöriga myndigheterna för det
överlåtande fondföretaget auktorisera fusionen för att ge
tillfredsställande skydd åt de andelsägare som faktiskt byter
fondföretag. Om mer än ett överlåtande fondföretag berörs
av fusionen och dessa företag har sitt säte i olika medlems
stater, bör det krävas auktorisation av de behöriga myndig
heterna för varje överlåtande fondföretag, och dessa
myndigheter bör ha ett nära samarbete, som även omfat
tar lämpligt informationsutbyte. Eftersom även andelsä
garna i det övertagande fondföretaget behöver ett
tillfredsställande skydd för sina intressen bör dessa beaktas
av de behöriga myndigheterna i det övertagande fondföre
tagets hemmedlemsstat.
(30)
Andelsägare i både det överlåtande och det övertagande
fondföretaget bör dessutom ha möjlighet att begära åter
köp eller inlösen av sina andelar eller, då det är möjligt, att
omvandla dem till andelar i ett annat fondföretag som har
liknande placeringsinriktning och som förvaltas av samma
förvaltningsbolag eller något annat bolag som har anknyt
ning till detta. Denna rätt bör inte vara förknippad med
några extra kostnader, förutom avgifter som endast respek
tive fondföretag kan ta ut för att täcka avvecklingskostna
der i alla situationer, enligt vad som följer av prospektet för
det överlåtande och det övertagande fondföretaget.
(31)
Tredjepartskontroll av fusioner bör också säkerställas. För
varingsinstituten för vart och ett av de fondföretag som
berörs av fusionen bör kontrollera att den gemensamma
planen för fusionen överensstämmer med de relevanta
bestämmelserna i detta direktiv och med fondföretagets
fondbestämmelser. Antingen ett förvaringsinstitut eller en
oberoende revisor bör upprätta en rapport för alla fondfö
retag som berörs av fusionen med validering av metoderna
för värdering av tillgångar och skulder i dessa företag och
beräkning av utbytesförhållandet som anges i den gemen
samma planen för fusionen samt det faktiska utbytesför
hållandet och eventuell kontant utbetalning per andel. För
att begränsa kostnaderna för gränsöverskridande fusioner
bör det vara möjligt att upprätta en enda revisionsberät
telse för alla berörda fondföretag, och den lagstadgade revi
sorn för det överlåtande eller det övertagande fondföretaget
bör ges denna befogenhet. Av hänsyn till skyddet för inves
terare bör andelsägare ha möjlighet att på begäran erhålla
en kopia av revisionsberättelsen kostnadsfritt.
(32)
Det är särskilt viktigt att andelsägarna ges tillfredsställande
information om den föreslagna fusionen och att deras rät
tigheter är tillräckligt skyddade. Även om det framför allt
är andelsägarnas intresse i det överlåtande fondföretaget
som berörs av fusionen, bör även andelsägarnas intresse i
det övertagande fondföretaget ges skydd.
(33)
Bestämmelserna om fusioner i detta direktiv ska inte
påverka tillämpningen av lagstiftningen om kontroll av
företagskoncentrationer, särskilt rådets förordning (EG)
nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av före
tagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”)
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
(1).
(34)
Den fria marknadsföringen av andelar som utgivits av
fondföretag som fått tillstånd att placera upp till 100 % av
sina tillgångar i överlåtbara värdepapper utfärdade av
samma emittent (stat, lokal myndighet, etc.) bör varken
direkt eller indirekt åstadkomma störningar i kapitalmark
nadens funktion eller medlemsstaternas finansiering.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
(35)
Den i detta direktiv angivna definitionen av överlåtbara
värdepapper gäller endast för tillämpningen av detta direk
tiv och påverkar inte de olika definitioner som används i
nationell lagstiftning i andra sammanhang, exempelvis när
det gäller beskattning. Denna definition omfattar följaktli
gen inte aktier och andra värdepapper som motsvarar
aktier och som emitteras av sådana organ som hypoteks
institut och industri- och utvecklingsfonder, där äganderät
ten i praktiken inte kan överföras på annat sätt än att
emittenten återköper dem.
(36)
Penningmarknadsinstrument omfattar de överlåtbara
instrument som normalt omsätts på penningmarknaden
snarare än på reglerade marknader, till exempel statsskuld
växlar, kommunala skuldväxlar, bankcertifikat, företags
certifikat, omsättningsbara medelfristiga skuldväxlar och
bankaccepter.
(37)
Begreppet ”reglerad marknad” i detta direktiv har samma
innebörd som det i direktiv 2004/39/EG.
(38)
Fondföretag bör tillåtas att placera sina tillgångar i andelar
i andra fondföretag och andra företag för kollektiva inves
teringar av den öppna typen som också placerar i sådana
likvida, finansiella tillgångar som avses i detta direktiv och
som tillämpar principen om riskspridning. Det är nödvän
digt att fondföretag och andra företag för kollektiva inves
teringar som fondföretag placerar i är föremål för effektiv
tillsyn.
(39)
Utvecklingen av möjligheterna för ett fondföretag att pla
cera i fondföretag och i andra företag för kollektiva inves
teringar bör underlättas. Det är därför viktigt att se till att
en sådan investeringsverksamhet inte minskar skyddet för
investerarna. På grund av fondföretagens ökade möjlighe
ter att placera i andelar i andra fondföretag och företag för
kollektiva investeringar är det nödvändigt att fastställa
vissa regler om kvantitativa begränsningar, tillhandahål
lande av information och förhindrande av uppkomsten av
s.k. kaskadfenomen.
(40)
För att beakta marknadsutvecklingen och mot bakgrund av
genomförandet av den ekonomiska och monetära unionen
bör fondföretag tillåtas att placera i banktillgodohavanden.
För att säkerställa tillräcklig likviditet för sådana place
ringar bör de vara återbetalningsbara vid anfordran eller
vara förenade med uttagsrätt. Om tillgodohavandena finns
i ett kreditinstitut med säte i ett tredjeland, bör detta insti
tut omfattas av tillsynsregler likvärdiga med dem som finns
i gemenskapslagstiftning.
(41)
Utöver det fall då ett fondföretag placerar i banktillgodo
havanden i enlighet med sina fondbestämmelser eller sin
bolagsordning bör det vara möjligt att ge alla fondföretag
tillåtelse att inneha kompletterande likvida tillgångar,
exempelvis avistakonton. Innehav av sådana komplette
rande likvida tillgångar kan bland annat vara motiverat för
att täcka löpande eller särskilda betalningar, vid försälj
ningar under den tid som krävs för återinvestering i över
låtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument eller
andra finansiella tillgångar som avses i detta direktiv, eller
för den tid under vilken det är absolut nödvändigt att upp
skjuta placeringar i överlåtbara värdepapper, penning
marknadsinstrument eller andra finansiella tillgångar på
grund av ogynnsamma marknadsvillkor.
(42)
Av aktsamhetsskäl är det nödvändigt att fondföretag, när
det gäller placeringar som utsätter dem för en motparts
risk, undviker alltför stor koncentration till samma organ
eller till organ som tillhör samma grupp.
(43)
Fondföretag bör uttryckligen tillåtas att placera i finansiella
derivatinstrument, såväl inom ramen för sin allmänna pla
ceringsinriktning som i syfte att säkra tillgångar för att
uppnå ett finansiellt mål eller den riskprofil som angetts i
prospektet. För att säkerställa att investerarna skyddas är
det nödvändigt att begränsa den maximala riskexpone
ringen i förhållande till finansiella derivatinstrument så att
den inte överskrider det totala fondandelsvärdet av fond
företagets portfölj. För att säkerställa ständig medvetenhet
om riskerna och åtagandena vid derivattransaktioner och
kontrollera att placeringsbegränsningarna iakttas, bör
dessa risker och åtaganden fortlöpande mätas och överva
kas. Slutligen, för att skapa ett skydd för investerarna
genom tillhandahållande av information, bör fondföreta
gen beskriva sina strategier, tekniker och placeringsbe
gränsningar för derivattransaktioner.
(44)
Åtgärder för att hantera potentiellt divergerande intressen
för produkter där kreditrisken överförs via värdepapperi
sering, i enlighet med vad som förutses med avseende på
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av
den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksam
het i kreditinstitut
(1) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.
(1) och Europaparlamentets och rådets
direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav
för värdepappersföretag och kreditinstitut
(2) EUT L 177, 30.6.2006, s. 201.
(2), måste vara
konsekventa och samstämmiga i all relevant lagstiftning
rörande finanssektorn. Kommissionen kommer att lägga
fram lämpliga lagstiftningsförslag, inbegripet avseende
detta direktiv, för att säkerställa sådan konsekvens och
samstämmighet, och detta efter att i vederbörlig ordning
beaktat konsekvenserna av de förslagen.
(45)
För OTC-derivat bör det fastställas krav avseende godtag
bara motparter och instrument, likviditet och fortlöpande
värdering av positionen. Syftet med sådana krav är att
säkerställa ett tillräckligt skydd för investerarna, liknande
det som de erhåller vid förvärv av derivat som handlas på
reglerade marknader.
(46)
Derivattransaktioner bör aldrig användas för att kringgå
principerna och reglerna i detta direktiv. För OTC-derivat
bör ytterligare regler för riskspridningen tillämpas vid
exponering mot en enda motpart eller grupp av motparter.
V
S
6
3
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/37
(47)
Vissa portföljförvaltningsmetoder för företag för kollektiva
investeringar som främst placerar i aktier eller skuldförbin
delser bygger på efterbildning av aktieindex eller index för
skuldförbindelser. Fondföretag bör tillåtas att efterbilda väl
kända och erkända aktieindex eller index för skuldförbin
delser. Det kan därför vara nödvändigt att införa flexiblare
riskspridningsregler för sådana fondföretag som placerar i
aktier eller skuldförbindelser för detta ändamål.
(48)
Företag för kollektiva investeringar som omfattas av detta
direktiv bör inte användas för andra ändamål än kollektiva
investeringar av kapital från allmänheten, i enlighet med
bestämmelserna i detta direktiv. I de fall som fastställs i
detta direktiv bör det vara möjligt för fondföretag att ha
dotterföretag endast när detta är nödvändigt för att utföra
viss, i direktivet angiven verksamhet för fondföretagets räk
ning. Det är nödvändigt att säkerställa en effektiv tillsyn
över fondföretag. Fondföretag bör därför tillåtas att etab
lera dotterföretag i tredjeland endast i de fall och på de vill
kor som anges i detta direktiv. Den allmänna skyldigheten
att uteslutande agera för att tillgodose andelsägarnas intres
sen och framför allt målet att förbättra kostnadseffektivi
teten kan under inga omständigheter rättfärdiga åtgärder
från fondföretagets sida som skulle kunna hindra de behö
riga myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn.
(49)
Den ursprungliga versionen av direktiv 85/611/EEG inne
höll ett undantag från begränsningen i fråga om den pro
centandel av sina tillgångar som ett fondföretag får placera
i överlåtbara värdepapper som är utfärdade av samma, vil
ket var tillämpligt på obligationer som var emitterade eller
garanterade av en medlemsstat. Detta undantag gav fond
företag rätt att placera upp till 35 % av sina tillgångar i
sådana obligationer. Det finns skäl för ett liknande men
mer begränsat undantag, såvitt gäller obligationer inom
den privata sektorn, vilka även om de saknar statlig garanti
ändå erbjuder investerare särskilda garantier inom ramen
för de särskilda regler som gäller för dessa. Det är därför
nödvändigt att utvidga undantaget till att omfatta samtliga
obligationer inom den privata sektorn som uppfyller
gemensamt fastställda kriterier, varvid det bör överlåtas åt
medlemsstaterna att fastställa en lista över de obligationer
för vilka de avser att, där så är lämpligt, medge undantag.
(50)
Flera medlemsstater har antagit bestämmelser som tillåter
icke-samordnade företag för kollektiva investeringar att
placera sina tillgångar i en så kallad masterfond. För att
fondföretag ska kunna utnyttja dessa bestämmelser är det
nödvändigt att undanta så kallade feederfondföretag som
önskar placera sina tillgångar i masterfondföretag från för
budet mot att placera mer än 10 %, eller i vissa fall 20 %,
av sina tillgångar i ett företag för kollektiva investeringar.
Ett sådant undantag är motiverat, eftersom feederfondfö
retaget placerar alla, eller nästan alla, sina tillgångar i en
diversifierad portfölj i masterfondföretaget som i sin tur
omfattas av diversifieringsreglerna för fondföretag.
(51)
För att möjliggöra en effektivt fungerande inre marknad
och säkerställa samma nivå på skyddet av investerarna
inom hela gemenskapen bör master/feederstrukturer tillå
tas såväl när master- och feederfondföretaget är etablerat i
samma medlemsstat som när de är etablerade i olika med
lemsstater. För att investerarna ska kunna få bättre förstå
else av master/feederstrukturerna och myndigheterna
lättare ska kunna utöva tillsyn över sådana strukturer, sär
skilt vid gränsöverskridande situationer, bör inget feeder
fondföretag få placera i mer än ett masterfondföretag. I
syfte att säkerställa samma nivå på skyddet av investerarna
inom hela gemenskapen bör masterfondföretaget självt
vara ett auktoriserat fondföretag. I syfte att undvika onö
diga administrativa bördor bör bestämmelser om anmälan
av gränsöverskridande marknadsföring inte tillämpas om
ett masterfondföretag inte anskaffar kapital från allmänhe
ten i en annan medlemsstat än den där det är etablerat,
utan bara har ett eller flera feederfondföretag i den andra
medlemsstaten.
(52)
Med hänsyn till skyddet av dem som placerar i feederfond
företaget bör det krävas förhandsgodkännande från
de behöriga myndigheterna i feederfondföretagets
hemmedlemsstat för feederfondföretagets placeringar i
masterfondföretaget. Bara den första investeringen i mas
terfondföretaget genom vilken feederfondföretaget över
skrider den gräns som gäller för placeringar i ett annat
fondföretag bör kräva ett godkännande. För att effektivi
sera verksamheten på den inre marknaden och säkerställa
samma nivå på investerarskyddet inom hela gemenskapen
bör de villkor som måste uppfyllas och de handlingar och
den information som måste tillhandahållas för att god
känna feederfondföretagets placeringar i masterfondföre
taget vara uttömmande.
(53)
För att feederfondföretaget ska kunna handla i sina andel
sägares bästa intresse, bland annat genom att ge det en
ställning som ger den rätt att erhålla alla uppgifter och
handlingar från masterfondföretaget som är nödvändiga
för att det ska kunna uppfylla sina skyldigheter, bör det
krävas att feeder- och masterfondföretagen ska ingå ett
rättsligt bindande avtal. Om både feeder- och masterfond
företaget förvaltas av samma förvaltningsbolag, bör det
dock räcka med att förvaltningsbolaget fastställer interna
uppföranderegler. Ett avtal om informationsutbyte mellan
feeder- och masterfondföretagens förvaringsinstitut eller
revisorer bör säkerställa att feederfondföretagets förva
ringsinstitut eller revisor ges tillgång till alla uppgifter och
handlingar som är nödvändiga för att de ska kunna full
göra sina uppgifter. Genom detta direktiv bör det säkerstäl
las att förvaringsinstituten eller revisorerna, när de
uppfyller dessa krav, inte bryter mot någon av de begräns
ningar som avser utlämnande av information eller skydd
av uppgifter.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
(54)
För att investerarna i feederfondföretaget ska ges en hög
grad av skydd för sina intressen bör prospektet, basfakta
för investerare och all marknadsföringskommunikation
anpassas till master/feederstrukturernas särskilda karaktär.
Feederfondföretagets placeringar i masterfondföretaget bör
inte påverka dess förmåga att självt återköpa eller inlösa
andelar på begäran av dess andelsägare och inte heller dess
förmåga att agera i andelsägarnas bästa intresse.
(55)
Andelsägarna bör genom detta direktiv skyddas från att bli
debiterade omotiverade extrakostnader genom att master
fondföretaget förbjuds att debitera feederfondföretaget
avgifter vid teckning och inlösen. Masterfondföretaget bör
dock få ta ut avgifter vid teckning eller inlösen från andra
investerare i masterfondföretaget.
(56)
Omvandlingsreglerna bör göra det möjligt för ett befint
ligt fondföretag att omvandlas till ett feederfondföretag.
Samtidigt bör de ge tillräckligt skydd åt andelsägarna. Efter
som en sådan omvandling innebär en genomgripande för
ändring av placeringsinriktningen bör det krävas att ett
företag som omvandlas till feederfondföretag ger sina
andelsägare tillräckligt beslutsunderlag så att de kan avgöra
om de ska behålla sin investering eller inte. De behöriga
myndigheterna bör inte kräva att feederfondföretagen till
handahåller mer eller annan information än den som spe
cificeras i det här direktivet.
(57)
Om de behöriga myndigheterna i masterfondföretagets
hemmedlemsstat skulle få information om en oegentlighet
beträffande masterfondföretaget eller upptäcker att master
fondföretaget inte uppfyller bestämmelserna i detta direk
tiv kan de vid behov besluta att vidta lämpliga åtgärder för
att se till att andelsägarna i masterfondföretaget får denna
information.
(58)
Medlemsstaterna bör göra klar åtskillnad mellan mark
nadsföringskommunikation och den obligatoriska infor
mation till investerarna som föreskrivs genom detta
direktiv. Den obligatoriska informationen omfattar
basfakta för investerare, prospekt och års- och
halvårsrapporter.
(59)
Basfakta för investerare bör kostnadsfritt och i god tid före
tecknandet av andelar i fondföretaget tillhandahållas som
en specifik handling till investerarna för att underlätta för
dem att fatta väl underbyggda investeringsbeslut. Sådana
basfakta bör endast omfatta de uppgifter som är väsentliga
för att fatta sådana beslut. Innehållet i dem bör till fullo
harmoniseras för att ge tillfredsställande skydd av investe
rarna och skapa jämförbarhet. Basfakta för investerare bör
ges i kortfattad form. En enda handling av begränsad
omfattning där informationen presenteras i en särskild
ordningsföljd är det lämpligaste sättet att skapa den klar
het och enkelhet i presentationen som icke-professionella
investerare behöver och bör ge möjlighet till relevanta jäm
förelser, särskilt av kostnader och riskprofiler som är rele
vanta för investeringsbeslutet.
(60)
De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat kan, på en
därför avsedd del av sin webbplats, ge allmänheten tillgång
till basfakta rörande alla fondföretag som auktoriserats i
medlemsstaten.
(61)
Basfakta bör tas fram för alla fondföretag. Förvaltningsbo
lag, eller i tillämpliga fall investeringsbolag, bör tillhanda
hålla basfakta till de parter som berörs i enlighet med den
distributionsmetod som används (försäljning direkt eller
via mellanhänder). Mellanhänder bör tillhandahålla bas
fakta till kunder och potentiella kunder.
(62)
Fondföretag bör kunna marknadsföra sina andelar i andra
medlemsstater under förutsättning att de omfattas av ett
anmälningsförfarande som bygger på förbättrad kommu
nikation mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter.
Efter det att fullständiga anmälningshandlingar har över
lämnats av de behöriga myndigheterna i ett fondföretags
hemmedlemsstat, bör det inte vara möjligt för fondföreta
gets värdmedlemsstat att motsätta sig att företaget ges till
träde till marknaden i värdmedlemsstaten eller ifrågasätta
hemmedlemsstatens auktorisation.
(63)
Fondföretagen bör kunna marknadsföra sina andelar under
förutsättning av att de vidtar nödvändiga åtgärder för att se
till att det finns möjligheter att göra utbetalningar till
andelsägare, att återköpa eller inlösa andelar och att till
gängliggöra den information som fondföretagen är skyl
diga att tillhandahålla.
(64)
För att underlätta marknadsföring av andelar i fondföretag
över nationsgränserna bör kontrollen av att formerna för
ett fondföretags marknadsföring av sina andelar i en värd
medlemsstat överensstämmer med tillämpliga lagar och
andra författningar i den medlemsstaten ske från och med
att fondföretaget har fått tillträde till marknaden där. Kon
trollen kan omfatta formerna för marknadsföring, särskilt
huruvida formerna för distribution är tillfredsställande, och
uppfyllandet av kravet på att marknadsföringskommuni
kationen ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande.
Detta direktiv bör inte förhindra behöriga myndigheter i
värdmedlemsstaten från att kontrollera att marknadsfö
ringskommunikation, som inte inkluderar basfakta,
prospekt samt års- och halvårsrapporter, är i överensstäm
melse med nationell lagstiftning innan fondföretagen får
använda dem, förutsatt att denna kontroll varken är diskri
minerande eller hindrar fondföretagen från att få tillträde
till marknaden.
(65)
För att förbättra rättssäkerheten bör det säkerställas att fond
företag som marknadsför sina andelar över nationsgrän
serna lätt, på elektronisk väg och på ett språk som är brukligt
inom den internationella finanssektorn, kan få tillgång till
publikationer med fullständig information om de lagar och
andra författningar som är tillämpliga i fondföretagets värd
medlemsstat och som specifikt rör formerna för marknads
föring av andelar av fondföretag. Ansvarsfrågor avseende
sådana publikationer bör regleras i nationell lag.
V
S
8
3
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/39
(66)
För att underlätta för fondföretag att få tillträde till andra
medlemsstaters marknader bör fondföretag vara skyldiga
att endast översätta basfakta till det officiella språket, eller
ett av de officiella språken, i fondföretagets värdmedlems
stat eller till ett språk som godkänts av den behöriga myn
digheten i denna medlemsstat. I basfakta bör det anges på
vilket eller vilka språk som andra obligatoriska offentlig
göranden och kompletterande information finns att tillgå.
Översättningar bör göras på fondföretagets ansvar och
fondföretaget bör besluta huruvida en auktoriserad över
sättning behövs eller inte.
(67)
För att underlätta tillträdet till marknader i andra medlems
stater är det viktigt att anmälningsavgifter redovisas öppet.
(68)
Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga administrativa och
organisatoriska åtgärder för att möjliggöra samarbete mel
lan nationella myndigheter och behöriga myndigheter i
andra medlemsstater, bland annat genom bilaterala och
multilaterala avtal mellan dessa myndigheter, vilket skulle
kunna vara grunden för en frivillig delegering av uppgifter.
(69)
För att genomförandet av detta direktiv ska bli likvärdigt i
alla medlemsstater är det nödvändigt att få till stånd en
bättre samordning av de behöriga myndigheternas befo
genheter. En gemensam minsta uppsättning befogenheter
motsvarande dem som behöriga myndigheter ges genom
annan gemenskapslagstiftning om finansiella tjänster bör
säkerställa en effektiv tillsyn. Dessutom bör medlemssta
terna fastställa regler för sanktioner, vilka kan omfatta
straffrättsliga eller administrativa sanktioner, och admini
strativa åtgärder för överträdelser mot detta direktiv. Med
lemsstaterna bör dessutom vidta nödvändiga åtgärder för
att se till att dessa sanktioner tillämpas.
(70)
Det är nödvändigt att stärka reglerna om utbyte av infor
mation mellan nationella behöriga myndigheter och att
öka kraven på samarbete och bistånd mellan dessa.
(71)
När det gäller gränsöverskridande tillhandahållande av
tjänster bör respektive behöriga myndigheter, i enlighet
med tillämplig lag, ges tydliga befogenheter så att luckor
och överlappningar kan undvikas.
(72)
De bestämmelser i detta direktiv som avser de behöriga
myndigheternas effektiva utövande av sina tillsynsuppgif
ter omfattar konsoliderad tillsyn över ett fondföretag eller
ett företag som medverkar i dess affärsverksamhet när
bestämmelserna i gemenskapsrätten föreskriver det. I
sådana fall måste de myndigheter hos vilka tillstånd söks
kunna avgöra vilka myndigheter som är behöriga att utöva
konsoliderad tillsyn över detta fondföretag eller ett företag
som medverkar i dess affärsverksamhet.
(73)
Principen om hemlandstillsyn kräver att de behöriga myn
digheterna återkallar respektive inte beviljar auktorisation
i sådana fall där exempelvis verksamhetsplanen, den geo
grafiska fördelningen eller den faktiskt bedrivna verksam
heten klart visar att ett fondföretag eller ett företag som
medverkar i dess affärsverksamhet har valt en viss med
lemsstats jurisdiktion i syfte att undgå de strängare normer
som gäller i en annan medlemsstat, inom vars territorium
det avser att bedriva eller redan bedriver större delen av sin
verksamhet.
(74)
Vissa handlingar såsom bedrägeri och insiderbrott påver
kar det finansiella systemets stabilitet och integritet, även
när andra företag än fondföretag eller företag som medver
kar i deras affärsverksamhet berörs.
(75)
Det är lämpligt att möjliggöra utbyte av information mel
lan de behöriga myndigheterna och myndigheter eller
organ som i kraft av sin uppgift bidrar till att stärka stabi
liteten hos det finansiella systemet. För att bevara den över
lämnade informationens konfidentiella karaktär bör
emellertid antalet mottagare hållas mycket begränsat.
(76)
Det är nödvändigt att fastställa under vilka förutsättningar
sådant informationsutbyte ska tillåtas.
(77)
När det föreskrivs att informationen får utlämnas endast
med de behöriga myndigheternas uttryckliga tillstånd får
dessa, när så är lämpligt, ställa stränga krav som villkor för
tillståndet.
(78)
Utbyte av information bör också tillåtas mellan å ena sidan
de behöriga myndigheterna och å andra sidan centralban
ker, organ med uppgifter som liknar centralbankernas
uppgifter, i deras egenskap av monetära myndigheter, eller,
om det är lämpligt, andra myndigheter med uppgift att
utöva tillsyn över betalningssystemen.
(79)
Det är lämpligt att i detta direktiv införa samma tystnads
plikt för de myndigheter som auktoriserar och utövar till
syn över fondföretag och andra företag som bidrar till
denna auktorisation och tillsyn och samma möjligheter till
informationsutbyte som för de myndigheter som auktori
serar och utövar tillsyn över kreditinstitut, värdepappers
företag och försäkringsföretag.
(80)
För att stärka tillsynen över fondföretag eller företag som
medverkar i deras affärsverksamhet och skyddet för deras
respektive kunder bör revisorer ha en skyldighet att omgå
ende rapportera till de behöriga myndigheterna när de,
enligt vad som föreskrivs i detta direktiv, under fullgöran
det av sina uppdrag får kännedom om förhållanden som
riskerar att allvarligt påverka ett fondföretag eller ett före
tag som medverkar i dess affärsverksamhet med avseende
på deras respektive finansiella ställning eller rutiner för
administration och redovisning.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
(81)
Med tanke på direktivets syfte är det önskvärt att medlems
staterna ser till att denna skyldighet gäller alla de tillfällen
då en revisor upptäcker sådana förhållanden vid fullgöran
det av sina uppdrag i ett företag som har nära förbindelser
med ett fondföretag eller ett företag som medverkar i dess
affärsverksamhet.
(82)
Revisorernas skyldighet att vid behov meddela de behöriga
myndigheterna om vissa förhållanden och beslut rörande
ett fondföretag eller ett företag som medverkar i dess affärs
verksamhet som de upptäcker vid fullgörandet av sina
uppdrag hos en enhet som varken är ett fondföretag eller
ett företag som medverkar i ett fondföretags affärsverk
samhet ändrar inte i sig arten av deras uppdrag i den enhe
ten och inte heller det sätt på vilket de bör fullgöra sina
uppgifter i den enheten.
(83)
Detta direktiv bör inte påverka nationella beskattningsreg
ler, och inte heller de arrangemang som medlemsstaterna
kan införa för att säkerställa efterlevnad av dessa regler
inom sina territorier.
(84)
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta
direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut
1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som
skall tillämpas vid utövandet av kommissionens
genomförandebefogenheter
(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(1).
(85)
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta följande
genomförandeåtgärder. När det gäller förvaltningsbolag
bör kommissionen ges befogenhet att vidta åtgärder som
närmare specificerar uppgifter om organisatoriska krav,
riskhantering, intressekonflikter och uppföranderegler. När
det gäller förvaringsinstitut bör kommissionen ges befo
genhet att vidta åtgärder som närmare specificerar vilka
åtgärder som förvaringsinstituten ska vidta för att uppfylla
sina skyldigheter avseende ett fondföretag som förvaltas av
ett förvaltningsbolag, etablerat i en annan medlemsstat än
fondföretagets hemmedlemsstat, och vilka uppgifter som
ska ingå i avtalet mellan förvaringsinstitutet och förvalt
ningsbolaget. Dessa genomförandeåtgärder bör underlätta
en enhetlig tillämpning av förvaltningsbolags och förva
ringsinstituts skyldigheter enligt detta direktiv, men bör
inte vara en förutsättning för utövningen av förvaltnings
bolagens rätt att inom hela gemenskapen bedriva de verk
samheter för vilka de är auktoriserade i sina
hemmedlemsstater genom att etablera filialer eller enligt
friheten att tillhandahålla tjänster, bland annat förvaltning
av fondföretag i andra medlemsstater.
(86)
När det gäller fusioner bör kommissionen ges befogenhet
att anta åtgärder som avser närmare uppgifter om innehåll,
format och tillhandahållande av information som ska ges
till andelsägarna.
(87)
När det gäller master/feederstrukturer bör kommissionen
ges befogenhet att vidta åtgärder som avser innehållet i
avtalen mellan master- och feederfondföretag eller de
interna uppförandereglerna, innehållet i avtalet om infor
mationsutbyte mellan antingen deras förvaringsinstitut
eller revisorer, definitionen av åtgärder som är lämpliga för
att samordna tidpunkten för beräkningen och offentliggö
randet av fondandelsvärdet i syfte att undvika utnyttjande
av tidszonsskillnader mellan olika marknader (market
timing), konsekvenserna av en fusion där en masterfond
deltar för feederfondens auktorisation, vilka oegentlighe
ter med ursprung i masterfonden som ska rapporteras till
feederfonden, formatet för och tillhandahållande av den
information som ska lämnas till andelsägarna i händelse av
att ett fondföretag omvandlas till ett feederfondföretag, för
farandet för värdering och revision vid överföring av till
gångar från en feederfond till en masterfond, samt den roll
som feederfondens förvaringsinstitut har under ett sådant
förfarande.
(88)
När det gäller bestämmelserna om offentliggöranden bör
kommissionen ges befogenhet att vidta åtgärder som avser
närmare uppgifter om de särskilda villkor som ska uppfyl
las när prospekt tillhandahålls via ett varaktigt medium
annat än i pappersform eller via en webbplats som inte är
ett varaktigt medium, det detaljerade och uttömmande
innehållet, formen och presentationen beträffande basfakta
med beaktande av skillnader i art och sammansättning
mellan de berörda fondföretagen, samt särskilda villkor för
tillhandahållande av basfakta via ett varaktigt medium
annat än i pappersform eller via en webbplats som inte är
ett varaktigt medium.
(89)
När det gäller anmälan bör kommissionen ges befogenhet
att vidta åtgärder som avser specifikation av omfattningen
av den information om tillämpliga lokala bestämmelser
som ska offentliggöras av de behöriga myndigheterna i
värdmedlemsstaten samt tekniska uppgifter om tillgång till
förvarade och uppdaterade fondföretagshandlingar för de
behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten.
(90)
Kommissionen bör även ges befogenhet att bland annat
förtydliga definitioner samt anpassa terminologi och
utformning av definitioner i enlighet med senare rättsakter
om fondföretag och därmed närstående frågor.
(91)
Eftersom de åtgärder som avses i skäl 85−90 har allmän
räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det med nya icke väsent
liga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande
förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
V
S
0
4
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/41
(92)
Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträck
ning kan uppnås av medlemsstaterna, då de innebär anta
gande av regler som innehåller gemensamma inslag som
ska tillämpas på gemenskapsnivå, och de därför, på grund
av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan upp
nås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i
enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget.
I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln,
går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att
uppnå dessa mål.
(93)
Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lag
stiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en
innehållsmässig ändring i förhållande till de direktiv som
omarbetas genom detta direktiv. Skyldigheten att införliva
de bestämmelser som är oförändrade föreligger enligt de
tidigare direktiven.
(94)
Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldig
heter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell
lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i
bilaga III del B.
(95)
I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om
bättre lagstiftning
(1) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
(1) uppmuntras medlemsstaterna att för
egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabel
ler som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen
mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att
offentliggöra dessa tabeller.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
INNEHÅLL
KAPITEL I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artiklarna 1–4
KAPITEL II
AUKTORISATION AV FONDFÖRETAG
Artikel 5
KAPITEL III
BESTÄMMELSER OM FÖRVALTNINGSBOLAG
AVSNITT 1
Villkor för att starta verksamhet
Artiklarna 6–8
AVSNITT 2
Förhållandet till tredjeland
Artikel 9
AVSNITT 3
Villkor för verksamheten
Artiklarna 10–15
AVSNITT 4
Rätt till etablering och frihet att tillhandahålla tjänster
Artiklarna 16–21
KAPITEL IV
BESTÄMMELSER OM FÖRVARINGSINSTITUT
Artiklarna 22–26
KAPITEL V
BESTÄMMELSER OM INVESTERINGSBOLAG
AVSNITT 1
Villkor för att starta verksamhet
Artiklarna 27–29
AVSNITT 2
Villkor för verksamheten
Artiklarna 30 och 31
AVSNITT 3
Bestämmelser om förvaringsinstitut
Artiklarna 32–36
KAPITEL VI
FUSIONER MELLAN FONDFÖRETAG
AVSNITT 1
Princip, auktorisation och godkännande
Artiklarna 37–40
AVSNITT 2
Tredjepartskontroll, information till andelsägarna och andra rät
tigheter för andelsägare
Artiklarna 41–45
AVSNITT 3
Kostnader och ikraftträdande
Artiklarna 46–48
KAPITEL VII
PLACERINGSBESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG
Artiklarna 49–57
KAPITEL VIII
MASTER/FEEDERFONDFÖRETAG
AVSNITT 1
Tillämpningsområde och godkännande
Artiklarna 58 och 59
AVSNITT 2
Gemensamma bestämmelser för feeder- och masterfondföretag
Artikel 60
AVSNITT 3
Förvaringsinstitut och revisorer
Artiklarna 61 och 62
AVSNITT 4
Obligatorisk information och marknadsföringskommunikation
från feederfondföretag
Artikel 63
AVSNITT 5
Omvandling av befintliga fondföretag till feederfondföretag och
byte av masterfondföretag
Artikel 64
AVSNITT 6
Skyldigheter och behöriga myndigheter
Artiklarna 65–67
KAPITEL IX
BESTÄMMELSER OM INFORMATION TILL INVESTERARNA
AVSNITT 1
Offentliggörande av prospekt och periodiska rapporter
Artiklarna 68–75
AVSNITT 2
Offentliggörande av annan information
Artiklarna 76 och 77
AVSNITT 3
Basfakta för investerare
Artiklarna 78–82
V
S
2
4
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/43
KAPITEL X
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG
Artiklarna 83–90
KAPITEL XI
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG SOM
MARKNADSFÖR SINA ANDELAR I ANDRA MEDLEMSSTATER
ÄN DE DÄR DE ÄR ETABLERADE
Artiklarna 91–96
KAPITEL XII
BESTÄMMELSER OM DE MYNDIGHETER SOM ANSVARAR FÖR
AUKTORISATION OCH TILLSYN
Artiklarna 97–110
KAPITEL XIII
EUROPEISKA VÄRDEPAPPERSKOMMITTÉN
Artiklarna 111 och 112
KAPITEL XIV
UNDANTAG, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBE
STÄMMELSER
AVSNITT 1
Undantag
Artiklarna 113 och 114
AVSNITT 2
Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser
Artiklarna 115–119
BILAGA I
Modul A och B
BILAGA II
Funktioner som ingår i kollektiv portföljförvaltning
BILAGA III
Del A
Upphävt direktiv och dess ändringar
Del B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämp
ning
BILAGA IV
Jämförelsetabell
KAPITEL I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
1.
Detta direktiv ska tillämpas på företag för kollektiva inves
teringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) som är etablerade
inom medlemsstaternas territorier.
2.
Vid tillämpning av detta direktiv, om inte annat följer av
artikel 3, avses med fondföretag företag
a) som har till enda syfte att företa kollektiva investeringar i
överlåtbara värdepapper och/eller i andra likvida finansiella
tillgångar som avses i artikel 50.1 med kapital från allmän
heten och som tillämpar principen om riskspridning, och
b) vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlö
ses, direkt eller indirekt, med medel ur företagets tillgångar.
En åtgärd som ett fondföretag vidtar för att säkra att börsvär
det av dess andelar inte i någon väsentlig mån avviker från
fondandelsvärdet (NAV) ska jämställas med återköp eller
inlösen.
Medlemsstaterna får tillåta att fondföretag består av flera
delfonder.
3.
De företag som avses i punkt 2 kan bildas med stöd av lag,
antingen på kontraktsrättslig grund (som värdepappersfonder för
valtade av förvaltningsbolag) eller enligt trustlagstiftning (som
”unit trusts”) eller på associationsrättslig grund (som
investeringsbolag).
Vid tillämpningen av detta direktiv ska med
a) värdepappersfonder avses även unit trusts, och med
b) andelar i fondföretag även aktier i fondföretag.
4.
Detta direktiv ska inte tillämpas på investeringsbolag vars
tillgångar via dotterbolag är placerade huvudsakligen i annat än
överlåtbara värdepapper.
5.
Medlemsstaterna ska förbjuda fondföretag som omfattas av
detta direktiv att ombilda sig till sådana företag för kollektiva
investeringar som inte omfattas av direktivet.
6.
Med förbehåll för bestämmelserna i gemenskapslagstiftning
om kapitalrörelser och artiklarna 91, 92 och 108.1 andra stycket
ska ingen medlemsstat, i de avseenden som regleras i detta direk
tiv, tillämpa andra bestämmelser på fondföretag som är etablerade
i en annan medlemsstat, eller på andelar som utgivits av sådana
företag, i de fall dessa fondföretag utbjuder sina andelar inom den
medlemsstatens territorium.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
7.
Utan att det påverkar tillämpningen av detta kapitel får en
medlemsstat på fondföretag som är etablerade i det egna territo
riet ställa krav som är strängare eller som går utöver vad som före
skrivs i detta direktiv, förutsatt att kraven tillämpas generellt och
inte står i strid med bestämmelserna i detta direktiv.
Artikel 2
1.
I detta direktiv gäller följande definitioner:
a) förvaringsinstitut: institut som anförtrotts de uppgifter som
anges i artiklarna 22 och 32 och som omfattas av de övriga
bestämmelserna i kapitel IV och avsnitt 3 av kapitel V.
b) förvaltningsbolag: bolag vars regelmässiga verksamhet består
i att förvalta fondföretag i form av värdepappersfonder
eller
investeringsbolag
(fondföretags
kollektiva
portföljförvaltning).
c) förvaltningsbolags hemmedlemsstat: den medlemsstat där ett
förvaltningsbolag har sitt säte.
d) förvaltningsbolags värdmedlemsstat: den medlemsstat, förutom
hemmedlemsstaten, där ett förvaltningsbolag har en filial
eller tillhandahåller tjänster.
e) fondföretags hemmedlemsstat: den medlemsstat där ett fondfö
retag är auktoriserat enligt artikel 5.
f) fondföretags värdmedlemsstat: den medlemsstat, förutom fond
företagets hemmedlemsstat, där fondföretagets andelar
marknadsförs.
g) filial: ett driftsställe som är en del av ett förvaltningsbolag
som saknar rättskapacitet och som tillhandahåller de tjänster
som förvaltningsbolaget har auktorisation att tillhandahålla.
h) behöriga myndigheter: de myndigheter som varje medlemsstat
utser enligt artikel 97.
i) nära förbindelser: en förbindelse mellan två eller flera fysiska
eller juridiska personer, baserad på antingen
i) ägarintresse: ett innehav, direkt eller genom kontroll, av
20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag,
eller
ii) kontroll: förbindelse mellan ett ”moderföretag” och ett
”dotterföretag” enligt definitionerna i artiklarna 1 och 2
i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983
grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd
redovisning
(1) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1.
(1) och i alla de fall som omfattas av arti
kel 1.1 och 1.2 i direktiv 83/349/EEG, eller en likartad
förbindelse mellan någon fysisk eller juridisk person och
ett företag.
j) kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt ägarandel i ett
förvaltningsbolag som motsvarar 10 % eller mer av kapitalet
eller av rösträtterna eller som på annat sätt gör det möjligt
att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen i
förvaltningsbolaget.
k) startkapital: det kapital som avses i artikel 57 a och b i direk
tiv 2006/48/EG.
l) kapitalbas: kapitalbas enligt vad som avses i avdelning V kapi
tel 2 avsnitt 1 i direktiv 2006/48/EG.
m) varaktigt medium: varje medel som gör det möjligt för en
investerare att bevara information, som riktas till denne per
sonligen, på ett sätt som är tillgängligt för användning i fram
tiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är
avsikten med informationen och som tillåter oförändrad åter
givning av den bevarade informationen.
n) överlåtbara värdepapper:
i) aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier
(”aktier”),
ii) obligationer eller andra skuldförbindelser (”skuldförbin
delser”), och
iii) försäljningsbara värdepapper av annat slag som ger rätt
att förvärva sådana överlåtbara värdepapper genom teck
ning eller utbyte.
o) penningmarknadsinstrument: instrument som normalt omsätts
på penningmarknaden och som är likvida och har ett värde
som vid varje tidpunkt exakt kan fastställas.
p) fusion: en transaktion genom vilken
i) ett eller flera fondföretag eller delfonder inom fondföre
tag, de överlåtande fondföretagen, i samband med att de
avvecklas utan att försättas i likvidation överför alla sina
tillgångar och skulder till ett annat, befintligt fondföre
tag eller till en delfond inom ett sådant företag, det över
tagande fondföretaget, i utbyte mot att andelar i det
övertagande företaget emitteras till de överlåtande fond
företagens andelsägare, i tillämpliga fall tillsammans
med en kontant utbetalning på högst 10 % av de emit
terade andelarnas fondandelsvärde,
ii) två eller flera fondföretag, eller delfonder inom fondfö
retag, de överlåtande fondföretagen, i samband med att de
avvecklas utan att försättas i likvidation överför alla sina
tillgångar och skulder till ett fondföretag som de bildar,
eller en delfond inom fondföretaget, det övertagande fond
företaget, i utbyte mot att andelar i det övertagande före
taget emitteras till de överlåtande fondföretagens
andelsägare, i tillämpliga fall tillsammans med en kon
tant utbetalning på högst 10 % av de emitterade ande
larnas fondandelsvärde,
iii) en transaktion, genom vilken ett eller flera fondföretag
eller delfonder inom fondföretag, de överlåtande fondföre
tagen, som fortsätter att existera tills skulderna har reg
lerats, överför sina nettotillgångar till en annan delfond i
samma fondföretag, till ett fondföretag som de skapar
eller till ett annat, befintligt fondföretag, eller en delfond
inom fondföretaget, det övertagande fondföretaget.
V
S
4
4
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/45
q) gränsöverskridande fusion: en fusion av fondföretag
i) av vilka åtminstone två är etablerade i olika medlemssta
ter, eller
ii) som är etablerade i samma medlemsstat till ett nybildat
fondföretag som är etablerat i en annan medlemsstat.
r) inhemsk fusion: en fusion av fondföretag som är etablerade i
samma medlemsstat där åtminstone ett av de inblandade
fondföretagen har anmälts enligt artikel 93.
2.
Vid tillämpningen av punkt 1 b ska ett förvaltningsbolags
regelmässiga verksamhet anses inbegripa de funktioner som avses
i bilaga II.
3.
Vid tillämpningen av punkt 1 g ska alla driftsställen som har
inrättats i samma medlemsstat av ett förvaltningsbolag med
huvudkontor i en annan medlemsstat betraktas som en enda filial.
4.
Vid tillämpningen av punkt 1 i led ii ska följande gälla:
a) Varje dotterföretag till ett dotterföretag ska också anses som
dotterföretag till det moderföretag som står över dessa
företag.
b) Som nära förbindelse ska även anses en situation där två eller
flera fysiska eller juridiska personer upprätthåller en varaktig
förbindelse till en och samma person genom ett
kontrollförhållande.
5.
Vid tillämpningen av punkt 1 j ska sådana rösträtter som
avses i artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direk
tiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering
av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars vär
depapper är upptagna till handel på en reglerad marknad
(1) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.
(1)
beaktas.
6.
Vid tillämpningen av punkt 1 l ska artiklarna 13–16 i direk
tiv 2006/49/EG gälla i tillämpliga delar.
7.
Vid tillämpningen av punkt 1 n ska den teknik och de
instrument som avses i artikel 51 inte omfattas av definitionen av
”överlåtbara värdepapper”.
Artikel 3
Följande företag omfattas inte av detta direktiv:
a) Företag för kollektiva investeringar av sluten typ.
b) Företag för kollektiva investeringar som anskaffar kapital
utan att marknadsföra sina andelar till allmänheten inom
gemenskapen eller någon del av den.
c) Företag för kollektiva investeringar vars andelar enligt fond
bestämmelserna eller bolagsordningen får säljas endast till
allmänheten i tredjeländer.
d) Kategorier av företag för kollektiva investeringar enligt vad
som föreskrivs av medlemsstater där dessa företag för kollek
tiva investeringar är etablerade och för vilka bestämmelserna
i kapitel VII och artikel 83 inte är ändamålsenliga med hän
syn till den placerings- och upplåningsinriktning som företa
gen har.
Artikel 4
Vid tillämpningen av detta direktiv ska ett fondföretag anses vara
etablerat i sin hemmedlemsstat.
KAPITEL II
AUKTORISATION AV FONDFÖRETAG
Artikel 5
1.
Inget fondföretag får bedriva verksamhet utan auktorisation
i enlighet med detta direktiv.
Auktorisationen ska gälla i samtliga medlemsstater.
2.
En värdepappersfond får auktoriseras endast om de behö
riga myndigheterna i dess hemmedlemsstat godkänt förvaltnings
bolagets ansökan att förvalta den värdepappersfonden,
fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut. Ett investe
ringsbolag får auktoriseras endast om de behöriga myndigheterna
i dess hemmedlemsstat har godkänt både dess bolagsordning och
valet av förvaringsinstitut samt, i förekommande fall, det utsedda
förvaltningsbolagets ansökan att förvalta förvaltningsföretaget.
3.
Om ett fondföretag inte är etablerat i förvaltningsbolagets
hemmedlemsstat, ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets
hemmedlemsstat, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2,
fatta beslut beträffande förvaltningsbolagets ansökan att förvalta
fondföretaget i enlighet med artikel 20. Auktorisation får inte
omfattas av ett krav på att fondbolaget ska förvaltas av ett förvalt
ningsbolag som har sitt säte i fondföretagets hemmedlemsstat
eller att förvaltningsbolaget ska utföra eller delegera verksamhet i
fondföretagets hemmedlemsstat.
4.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat får inte auktorisera ett fondföretag om
a) de kan fastställa att investeringsbolaget inte uppfyller de vill
kor som fastställs i kapitel V, eller
b) förvaltningsbolaget inte är auktoriserat att förvalta fondföre
tag i sin hemmedlemsstat.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29.2 ska förvalt
ningsbolaget, eller i tillämpliga fall investeringsbolaget, inom två
månader efter det att fullständiga ansökningshandlingar har läm
nats in, underrättas om huruvida fondföretaget har beviljats auk
torisation eller inte.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat får
inte auktorisera ett fondföretag om de personer som ingår i led
ningen för förvaringsinstitutet inte har erforderligt gott anseende
eller om de saknar tillräcklig erfarenhet, även i fråga om den typ
av fondföretag som ska förvaltas. För detta ändamål ska de behö
riga myndigheterna utan dröjsmål underrättas om namnen på
dessa personer samt namnen på var och en som efterträder dem.
Med ledningen avses de personer som, enligt lag eller bolagsord
ning, företräder förvaringsinstitutet eller som faktiskt bestämmer
dess verksamhetsinriktning.
5.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat får inte bevilja auktorisation om ett fondföretag är rättsligt
förhindrat (t.ex. genom en klausul i fondbestämmelserna
eller bolagsordningen) att marknadsföra sina andelar i sin
hemmedlemsstat).
6.
Utan godkännande från de behöriga myndigheterna i fond
företagets hemmedlemsstat får varken förvaltningsbolaget eller
förvaringsinstitutet bytas ut, eller fondbestämmelserna eller inves
teringsbolagets bolagsordning ändras.
7.
Medlemsstaterna ska se till att det är lätt att på distans eller
på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om de
lagar och andra författningar som genomför detta direktiv och
som hänför sig till bildande och drift av fondföretag. Medlemssta
terna ska se till att denna information finns tillgänglig på åtmins
tone ett språk som är brukligt inom den internationella
finanssektorn, att den är klar och otvetydig och att den hålls
aktuell.
KAPITEL III
BESTÄMMELSER OM FÖRVALTNINGSBOLAG
AVSNITT 1
Villkor för att starta verksamhet
Artikel 6
1.
För att driva förvaltningsbolag ska det krävas på förhand
meddelad auktorisation, vilken ska ges av de behöriga myndighe
terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat. Auktorisation som
beviljas ett förvaltningsbolag enligt detta direktiv ska gälla i alla
medlemsstater.
2.
Ett förvaltningsbolag får inte ägna sig åt annan verksamhet
än förvaltning av fondföretag som har auktoriserats enligt detta
direktiv, med undantag av den ytterligare förvaltningen av andra
företag för kollektiva investeringar som inte omfattas av detta
direktiv och för vilka förvaltningsbolaget är underkastat tillsyn
men vars andelar inte kan marknadsföras i andra medlemsstater
enligt detta direktiv.
Förvaltningen av fondföretag ska, vid tillämpningen av detta
direktiv, omfatta de funktioner som anges i bilaga II.
3.
Utöver förvaltningen av fondföretag får en medlemsstat
genom undantag från punkt 2 auktorisera förvaltningsbolag att
tillhandahålla följande tjänster:
a) Förvaltning av värdepappersportföljer, inklusive de som ägs
av pensionsfonder, enligt särskilt uppdrag från enskilda
investerare, om det i portföljen ingår ett eller flera av de
instrument som anges i bilaga I avsnitt C till direktiv
2004/39/EG.
b) Som sidotjänster:
i) Investeringsrådgivning i fråga om ett eller flera av de
instrument som anges i bilaga I avsnitt C till direktiv
2004/39/EG.
ii) Förvaring och administration i samband med andelar i
företag för kollektiva investeringar.
Förvaltningsbolag ska inte beviljas auktorisation enligt detta direk
tiv för att enbart tillhandahålla de tjänster som avses i denna punkt
eller för att tillhandahålla sidotjänster utan att ha beviljats aukto
risation att tillhandahålla den tjänst som avses i första stycket a.
4.
Artikel 2.2 och artiklarna 12, 13 och 19 i direktiv
2004/39/EG ska tillämpas på förvaltningsbolags tillhandahål
lande av de tjänster som avses i punkt 3 i den här artikeln.
Artikel 7
1.
Utan att det påverkar tillämpningen av andra allmängiltiga
villkor som fastställs i nationell lagstiftning får de behöriga myn
digheterna bevilja förvaltningsbolag auktorisation endast om föl
jande villkor är uppfyllda:
a) Förvaltningsbolaget ska ha ett startkapital på minst
125 000 EUR med beaktande av följande:
i) Om värdet av förvaltningsbolagets portföljer överstiger
250 000 000 EUR, ska förvaltningsbolaget vara skyldigt
att tillhandahålla ytterligare kapitalbas, som motsvarar
0,02 % av det belopp med vilket värdet av förvaltnings
bolagets portföljer överstiger 250 000 000 EUR, men
summan av det startkapital och de ytterligare medel som
krävs får dock inte överstiga 10 000 000 EUR.
ii) Vid tillämpningen av denna punkt ska följande portföl
jer anses vara förvaltningsbolagets portföljer:
— Värdepappersfonder som förvaltas av förvaltnings
bolaget, inklusive portföljer vars förvaltning bolaget
har delegerat, men exklusive portföljer som förvalt
ningsbolaget förvaltar genom erhållen delegation.
V
S
6
4
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/47
— Investeringsbolag för vilka förvaltningsbolaget är
det utsedda förvaltningsbolaget.
— Andra företag för kollektiva investeringar som för
valtas av förvaltningsbolaget, inklusive portföljer
vars förvaltning bolaget har delegerat, men exklu
sive portföljer som förvaltningsbolaget förvaltar
genom erhållen delegation.
iii) Oberoende av beloppen för dessa krav får förvaltnings
bolagets kapitalbas aldrig understiga det belopp som
föreskrivs i artikel 21 i direktiv 2006/49/EG.
b) De personer som i praktiken leder verksamheten i förvalt
ningsbolaget ska ha erforderligt gott anseende och tillräcklig
erfarenhet, även i fråga om den typ av fondföretag som för
valtningsbolaget förvaltar; namnen på dessa personer samt
namnen på var och en som efterträder dem ska utan dröjs
mål överlämnas till de behöriga myndigheterna och förvalt
ningsbolagets verksamhetsinriktning ska beslutas av minst
två personer som uppfyller dessa villkor.
c) Ansökan om auktorisation ska åtföljas av en verksamhets
plan, som minst ska omfatta förvaltningsbolagets
organisationsstruktur.
d) Förvaltningsbolaget ska ha både sitt huvudkontor och sitt
säte i samma medlemsstat.
Vid tillämpning av första stycket led a får medlemsstaterna tillåta
förvaltningsbolag att inte tillhandahålla upp till 50 % av den ytter
ligare kapitalbas som avses i led a i, om ett kreditinstitut eller för
säkringsföretag har beviljat dem en garanti till samma belopp.
Kreditinstitutet eller försäkringsföretaget ska ha sitt säte i en med
lemsstat, eller i tredjeland, under förutsättning att det omfattas av
tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna anses likvärdiga
med dem som fastställs i gemenskapslagstiftningen.
2.
Om det finns nära förbindelser mellan förvaltningsbolaget
och andra fysiska eller juridiska personer ska de behöriga myn
digheterna endast bevilja auktorisation om dessa förbindelser inte
hindrar myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn.
De behöriga myndigheterna ska inte heller bevilja auktorisation
om lagar och andra författningar i tredjeland, vilka gäller för en
eller flera fysiska eller juridiska personer med vilka förvaltnings
bolaget har nära förbindelser, hindrar dem från att utöva en effek
tiv tillsyn eller är svåra att tillämpa.
De behöriga myndigheterna ska kräva att förvaltningsbolagen för
ser dem med de uppgifter som krävs för att de fortlöpande ska
kunna övervaka att villkoren i denna punkt är uppfyllda.
3.
De behöriga myndigheterna ska inom sex månader efter det
att en fullständig ansökan har lämnats in underrätta sökanden om
huruvida auktorisation har beviljats eller inte. Om auktorisation
inte beviljas, ska skälen för detta anges.
4.
Ett förvaltningsbolag får inleda sin verksamhet så snart auk
torisation har beviljats.
5.
De behöriga myndigheterna får återkalla en auktorisation
som har beviljats ett förvaltningsbolag i enlighet med detta direk
tiv endast om bolaget
a) inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckli
gen avstår från auktorisationen eller mer än sex månader tidi
gare har upphört med den verksamhet som omfattas av detta
direktiv, om det inte följer av den berörda medlemsstatens
lagstiftning att auktorisationen förfaller i sådana fall,
b) har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgif
ter eller på något annat otillbörligt sätt,
c) inte längre uppfyller de villkor för vilka auktorisationen har
beviljats,
d) inte längre uppfyller kraven i direktiv 2006/49/EG, om auk
torisationen även omfattar individuell portföljförvaltning
som avses i artikel 6.3 a i det här direktivet,
e) allvarligt eller systematiskt har brutit mot de bestämmelser
som har antagits i enlighet med detta direktiv, eller
f) omfattas av någon föreskrift i nationell lagstiftning som före
skriver återkallelse.
Artikel 8
1.
De behöriga myndigheterna får inte bevilja auktorisation att
starta verksamhet som förvaltningsbolag förrän de har fått upp
lysning om vilka aktieägare eller andra delägare, oavsett om de är
fysiska eller juridiska personer, som direkt eller indirekt har kva
lificerat innehav och om storleken av sådana innehav.
De behöriga myndigheterna ska inte bevilja auktorisation om de,
med hänsyn till behovet av att säkerställa en sund och ansvarsfull
ledning av ett förvaltningsbolag, bedömer att lämpligheten hos de
aktieägare eller andra delägare som avses i första stycket inte är
tillfredsställande.
2.
När det gäller filialer till förvaltningsbolag som har sitt säte
utanför gemenskapen och som påbörjar eller bedriver verksam
het, får medlemsstaterna inte tillämpa bestämmelser som ger en
mer förmånlig behandling än den som tillämpas för filialer till för
valtningsbolag som har sitt säte i en medlemsstat.
3.
De behöriga myndigheterna i den andra berörda medlems
staten ska i förväg tillfrågas om auktorisation av ett förvaltnings
bolag som är något av följande:
a) Dotterföretag till ett annat förvaltningsbolag, ett värdepap
persföretag, ett kreditinstitut eller ett försäkringsföretag med
auktorisation i en annan medlemsstat.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
b) Dotterföretag till moderföretaget till ett annat förvaltnings
bolag, ett värdepappersföretag, ett kreditinstitut eller ett för
säkringsföretag med auktorisation i en annan medlemsstat.
c) Ett bolag som kontrolleras av samma fysiska eller juridiska
personer som har ägarkontroll över ett annat förvaltningsbo
lag, ett värdepappersföretag, ett kreditinstitut eller ett försäk
ringsföretag med auktorisation i en annan medlemsstat.
AVSNITT 2
Förhållandet till tredjeland
Artikel 9
1.
Förhållandet till tredjeland ska regleras i enlighet med
tillämpliga bestämmelser i artikel 15 i direktiv 2004/39/EG.
Vid tillämpningen av det här direktivet ska uttrycket ”värdepap
persföretag” i artikel 15 i direktiv 2004/39/EG avse ”förvaltnings
bolag”, och uttrycket ”tillhandahållande av investeringstjänster” i
artikel 15.1 i direktiv 2004/39/EG ska avse ”tillhandahållande av
tjänster”.
2.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla svå
righeter av allmän natur som fondföretag möter vid marknadsfö
ringen av sina andelar i tredjeland.
AVSNITT 3
Villkor för verksamheten
Artikel 10
1.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat ska kräva att ett förvaltningsbolag som de har auktorise
rat alltid uppfyller villkoren i artiklarna 6, 7.1 och 7.2.
Ett förvaltningsbolags kapitalbas får inte understiga den nivå som
anges i artikel 7.1 a. Om så skulle vara fallet, får de behöriga myn
digheterna, om omständigheterna motiverar detta, emellertid
bevilja sådana företag en begränsad tidsperiod under vilken de
kan rätta till situationen eller upphöra med sin verksamhet.
2.
Tillsynen över ett förvaltningsbolag åligger de behöriga
myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat, oavsett
om förvaltningsbolaget etablerar en filial eller tillhandahåller
tjänster i en annan medlemsstat eller inte, vilket inte ska påverka
tillämpningen av de bestämmelser i detta direktiv som medför ett
ansvar för de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets
värdmedlemsstat.
Artikel 11
1.
För kvalificerade innehav i förvaltningsbolag ska samma
regler gälla som de som fastställs i artiklarna 10, 10a och 10b i
direktiv 2004/39/EG.
2.
Med uttrycken ”företag” och ”värdepappersföretag” i arti
kel 10 i direktiv 2004/39/EG avses vid tillämpningen av det här
direktivet ”förvaltningsbolag”.
Artikel 12
1.
Varje medlemsstat ska upprätta aktsamhetsregler som för
valtningsbolag som är auktoriserade i den medlemsstaten alltid
ska följa vid förvaltning av fondföretag som har auktoriserats
enligt detta direktiv.
Med beaktande av den typ av fondföretag som förvaltningsbola
get förvaltar ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbola
gets hemmedlemsstat framför allt kräva att förvaltningsbolaget
a) har sunda administrativa förfaranden och redovisningsruti
ner, kontroll- och säkerhetsarrangemang för elektronisk data
behandling och lämpliga interna kontrollmekanismer,
särskilt regler för de anställdas personliga transaktioner eller
för innehav eller förvaltning av investeringar i finansiella
instrument i syfte att placera på egna konton, och att det
minst säkerställs att varje transaktion i vilken fondföretaget
medverkar är möjlig att rekonstruera med avseende på dess
ursprung, de deltagande parterna, dess art samt tiden och
platsen då den ägde rum och att fondföretagets tillgångar
som förvaltas av förvaltningsbolaget placeras i enlighet med
fondbestämmelserna eller bolagsordningen samt gällande
lagstiftning, och
b) har en sådan struktur och organisation att risken minimeras
för att fondföretagens och kundernas intressen ska skadas av
intressekonflikter mellan bolaget och dess kunder, mellan två
av dess kunder, mellan en av kunderna och ett fondföretag
eller mellan två fondföretag.
2.
De förvaltningsbolag vars auktorisation även omfattar
sådan individuell portföljförvaltning som avses i artikel 6.3 a
a) får inte tillåtas placera hela eller delar av investerarens port
följ i andelar i företag för kollektiva investeringar det förval
tar, om inte kunden godkänt detta på förhand, och
b) ska med avseende på de tjänster som avses i artikel 6.3
omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets
direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersätt
ning till investerare
(1) EGT L 84, 26.3.1997, s. 22.
(1).
V
S
8
4
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/49
3.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 116 ska kom
missionen senast den 1 juli 2010 anta genomförandeåtgärder
som närmare anger de förfaranden och arrangemang som avses i
punkt 1 andra stycket a och de strukturer och de organisatoriska
krav för att minimera intressekonflikter som avses i punkt 1 andra
stycket b.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
Artikel 13
1.
Om lagen i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat tillåter
förvaltningsbolagen att till tredje part delegera en eller flera av
sina funktioner i syfte att effektivisera bolagens verksamhet, ska
samtliga följande villkor vara uppfyllda:
a) Förvaltningsbolaget ska informera de behöriga myndighe
terna i sin hemmedlemsstat på lämpligt sätt. De behöriga
myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat ska
utan dröjsmål vidarebefordra informationen till de behöriga
myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat.
b) Uppdraget får inte hindra en effektiv tillsyn över förvaltnings
bolaget och i synnerhet inte hindra förvaltningsbolaget från
att handla eller fondföretaget från att förvaltas i sina investe
rares bästa intresse.
c) Om delegeringen gäller förvaltning av investeringar, får upp
draget endast ges till företag som är auktoriserade eller regist
rerade som förvaltare av tillgångar och är föremål för tillsyn.
Delegeringen måste uppfylla de fördelningskriterier för inves
teringar som förvaltningsbolagen regelbundet fastställer.
d) Om uppdraget gäller förvaltning av investeringar och ges till
ett företag i tredjeland, ska samarbete mellan de berörda till
synsmyndigheterna säkerställas.
e) Ett uppdrag avseende kärnverksamheten i förvaltningen av
investeringar får inte ges till förvaringsinstitutet eller något
annat företag vars intressen kan komma i konflikt med för
valtningsbolagets eller andelsägarnas intressen.
f) Det ska ha vidtagits åtgärder för att se till att de personer som
leder verksamheten i förvaltningsbolaget ständigt och effek
tivt kan övervaka verksamheten i det företag som har fått
uppdraget.
g) Uppdraget får inte hindra de personer som leder verksamhe
ten i förvaltningsbolaget att när som helst ge det företag till
vilket funktioner delegerats ytterligare anvisningar eller att
återkalla uppdraget med omedelbar verkan om detta ligger i
investerarnas intresse.
h) Det företag till vilket funktioner delegeras ska ha tillräcklig
sakkunskap och kompetens med hänsyn till de delegerade
funktionernas art.
i) De funktioner som förvaltningsbolaget får delegera i enlig
het med denna artikel ska anges i fondföretagets prospekt.
2.
Förvaltningsbolagets eller förvaringsinstitutets ansvar får
inte påverkas av att förvaltningsbolaget delegerat funktioner till
tredje part. Förvaltningsbolaget får inte delegera sina funktioner i
så stor utsträckning att det blir ett brevlådeföretag.
Artikel 14
1.
Varje medlemsstat ska utforma uppföranderegler, som de
förvaltningsbolag som har auktoriserats i den medlemsstaten vid
varje tidpunkt ska iaktta. Sådana regler ska omfatta åtminstone de
principer som anges i denna punkt. Dessa principer ska säkerställa
att förvaltningsbolaget
a) bedriver sin verksamhet på ett hederligt och rättvist sätt med
beaktande av de förvaltade fondföretagens bästa intresse och
marknadens integritet,
b) handlar med vederbörlig skicklighet, omsorg och försiktig
het med beaktande av de förvaltade fondföretagens bästa
intresse och marknadens integritet,
c) har och effektivt utnyttjar de resurser och förfaranden som är
nödvändiga för att den egna verksamheten ska fungera väl,
d) försöker undvika intressekonflikter och, när sådana är ound
vikliga, ser till att de fondföretag som bolaget förvaltar får en
rättvis behandling, och
e) iakttar alla regler för verksamhetens bedrivande för att kunna
främja investerarnas bästa intresse och marknadens integritet.
2.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 116 ska kom
missionen senast den 1 juli 2010 anta genomförandeåtgärder för
att se till att förvaltningsbolag fullgör de skyldigheter som avses i
punkt 1, särskilt
a) upprätta lämpliga kriterier för att handla ärligt och rättvist
och med vederbörlig skicklighet, omsorg och försiktighet
med beaktande av fondföretagens bästa intresse,
b) specificera nödvändiga principer för att säkerställa att förvalt
ningsbolagen effektivt utnyttjar de resurser och förfaranden
som är nödvändiga för att den egna verksamheten ska fun
gera väl,
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
c) fastställa de åtgärder som förvaltningsbolag rimligen kan för
väntas vidta för att identifiera, förhindra, hantera eller avslöja
intressekonflikter samt upprätta lämpliga kriterier för att fast
ställa vilka typer av intressekonflikter som kan skada fond
företagens intressen.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
Artikel 15
Förvaltningsbolag eller i tillämpliga fall investeringsbolag ska
vidta åtgärder i enlighet med artikel 92 och inrätta lämpliga för
faranden och arrangemang för att se till att de på ett korrekt sätt
hanterar klagomål från investerare och att det inte finns några
inskränkningar för investerare att utöva sina rättigheter i den hän
delse förvaltningsbolaget är auktoriserat i en annan medlemsstat
än fondföretagets hemmedlemsstat. Dessa åtgärder ska göra det
möjligt för investerare att lämna in klagomål på det officiella språ
ket eller ett av de officiella språken i deras medlemsstat.
Förvaltningsbolag ska också inrätta lämpliga förfaranden och
arrangemang för att tillhandahålla information på begäran av all
mänheten eller de behöriga myndigheterna i fondföretagets
hemmedlemsstat.
AVSNITT 4
Rätt till etablering och frihet att tillhandahålla tjänster
Artikel 16
1.
Medlemsstaterna ska se till att ett förvaltningsbolag, som
auktoriserats av sin hemmedlemsstat, inom deras territorium får
bedriva den verksamhet det auktoriserats för, antingen genom
etablering av en filial eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster.
Om ett sådant auktoriserat förvaltningsbolag, utan att etablera en
filial, avser att endast marknadsföra andelar i det fondföretag som
det förvaltar enligt bilaga II i en annan medlemsstat än fondföre
tagets hemmedlemsstat, och utan att det har för avsikt att bedriva
annan verksamhet eller tillhandahålla andra tjänster, ska sådan
marknadsföring endast vara underställd kraven i kapitel XI.
2.
Medlemsstaterna får inte som villkor för etableringen av en
filial eller tillhandahållandet av tjänster kräva auktorisation, kapi
taltillskott eller andra åtgärder med motsvarande verkan.
3.
Ett fondföretag ska, i enlighet med villkoren i denna artikel,
ha rätt att utse eller låta sig förvaltas av ett förvaltningsbolag som
är auktoriserat i en annan medlemsstat än fondföretagets hem
medlemsstat i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta direk
tiv, under förutsättning att ett sådant förvaltningsbolag följer
bestämmelserna i:
a) Artikel 17 eller 18.
b) Artiklarna 19 och 20.
Artikel 17
1.
Varje förvaltningsbolag som har för avsikt att etablera en
filial inom en annan medlemsstats territorium för att bedriva den
verksamhet som den har auktoriserats för ska, förutom att upp
fylla villkoren i artiklarna 6 och 7, också anmäla detta till de behö
riga myndigheterna i sin hemmedlemsstat.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att varje förvaltningsbolag som
har för avsikt att etablera en filial inom en annan medlemsstats
territorium i samband med anmälan enligt punkt 1 lämnar upp
gifter och handlingar om följande:
a) Den medlemsstat inom vars territorium förvaltningsbolaget
avser att etablera en filial.
b) En verksamhetsplan som beskriver den planerade verksam
heten och de planerade tjänsterna i enlighet med artikel 6.2
och 6.3 och filialens organisationsstruktur, vilken ska inne
hålla en beskrivning av den riskhanteringsprocess som för
valtningsbolaget infört. Den ska också innehålla en
beskrivning av de förfaranden och arrangemang som gjorts i
enlighet med artikel 15.
c) Den adress i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat där hand
lingar kan erhållas.
d) Namnen på dem som leder filialens verksamhet.
3.
Om inte de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets
hemmedlemsstat har anledning att ifrågasätta förvaltningsbola
gets administrativa struktur eller finansiella situation med tanke
på den planerade verksamheten, ska de inom två månader från
det att de mottagit alla uppgifter som anges i punkt 2 vidarebe
fordra dessa till de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets
värdmedlemsstat och underrätta förvaltningsbolaget om detta. De
ska också översända uppgifter om alla ersättningssystem som är
avsedda att skydda investerare.
Om de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat vägrar att översända de uppgifter som anges i punkt 2 till
de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlems
stat, ska de för förvaltningsbolaget ange skälen för denna vägran
inom två månader från det att alla uppgifter mottagits. En sådan
vägran eller underlåtenhet att lämna besked ska kunna prövas av
domstol i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat.
Om ett förvaltningsbolag avser att bedriva verksamhet som
omfattar kollektiv portföljförvaltning enligt bilaga II, ska de behö
riga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat till
den dokumentation som skickats till de behöriga myndigheterna
i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat bifoga ett intyg av vilket
det framgår att förvaltningsbolaget har auktoriserats i enlighet
med bestämmelserna i detta direktiv, en beskrivning av omfatt
ningen av förvaltningsbolagets auktorisation samt närmare upp
gifter om eventuella begränsningar avseende vilka typer av
fondföretag som förvaltningsbolaget har auktorisation att
förvalta.
V
S
0
5
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/51
4.
Ett förvaltningsbolag som bedriver verksamhet genom en
filial inom värdmedlemsstaten ska följa de regler som utarbetats
av förvaltningsbolagets värdmedlemsstat i enlighet med artikel 14.
5.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmed
lemsstat ska vara ansvariga för tillsynen av att punkt 4 följs.
6.
Innan ett förvaltningsbolags filial inleder sin verksamhet,
ska de behöriga myndigheterna i dess värdmedlemsstat inom två
månader från det att de mottagit uppgifterna enligt punkt 2 för
bereda tillsynen av att förvaltningsbolaget följer reglerna under
deras ansvar.
7.
Filialen får etableras och inleda sin verksamhet så snart ett
meddelande från de behöriga myndigheterna i förvaltningsbola
gets värdmedlemsstat mottagits eller, i avsaknad av ett sådant
meddelande, när den tid som fastställs i punkt 6 gått ut.
8.
Om uppgifter som lämnats enligt punkt 2 b, c eller d änd
ras, ska förvaltningsbolaget skriftligen underrätta de behöriga
myndigheterna både i sin hemmedlemsstat och i sin värdmed
lemsstat om detta senast en månad innan ändringen genomförs,
så att de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat kan fatta beslut i fråga om ändringen enligt punkt 3 och
de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlems
stat kan göra detta enligt punkt 6.
9.
Om uppgifter som lämnats enligt punkt 3 första stycket
ändras, ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets
hemmedlemsstat underrätta de behöriga myndigheterna i dess
värdmedlemsstat om detta.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlems
stat ska uppdatera informationen i det intyg som avses i punkt 3
tredje stycket och informera de behöriga myndigheterna i förvalt
ningsbolagets värdmedlemsstat närhelst det sker en ändring i
omfattningen av förvaltningsbolagets auktorisation eller i uppgif
terna om eventuella begränsningar avseende vilka typer av fond
företag som förvaltningsbolaget har auktorisation att förvalta.
Artikel 18
1.
Ett förvaltningsbolag som för första gången önskar bedriva
verksamheter för vilka det har auktoriserats inom en annan med
lemsstats territorium enligt friheten att tillhandahålla tjänster ska
lämna följande uppgifter till de behöriga myndigheterna i dess
hemmedlemsstat:
a) Den medlemsstat inom vars territorium förvaltningsbolaget
avser att bedriva verksamhet.
b) En verksamhetsplan med uppgift om den planerade verksam
heten och de planerade tjänsterna i enlighet med artikel 6.2
och 6.3, vilken ska innehålla en beskrivning av den riskhan
teringsprocess som förvaltningsbolaget infört. Den ska också
innehålla en beskrivning av de förfaranden och arrangemang
som gjorts i enlighet med artikel 15.
2.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat ska inom en månad efter att ha erhållit de uppgifter som
avses i punkt 1 vidarebefordra dessa till de behöriga myndighe
terna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlems
stat ska också översända uppgifter om alla tillämpliga ersättnings
system som är avsedda att skydda investerare.
Om ett förvaltningsbolag avser att bedriva verksamhet som
omfattar kollektiv portföljförvaltning enligt bilaga II, ska de behö
riga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat till
den dokumentation som skickats till de behöriga myndigheterna
i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat bifoga ett intyg av vilket
det framgår att förvaltningsbolaget har auktoriserats i enlighet
med bestämmelserna i detta direktiv, en beskrivning av omfatt
ningen av förvaltningsbolagets auktorisation samt närmare upp
gifter om eventuella begränsningar avseende vilka typer av
fondföretag som förvaltningsbolaget har auktorisation att
förvalta.
Trots artiklarna 20 och 93 får förvaltningsbolaget därefter inleda
sin verksamhet i sin värdmedlemsstat.
3.
Ett förvaltningsbolag som bedriver verksamhet enligt frihe
ten att tillhandahålla tjänster ska följa de regler som upprättats av
förvaltningsbolagets hemmedlemsstat i enlighet med artikel 14.
4.
Om några av de uppgifter som lämnats enligt punkt 1 b
ändras, ska förvaltningsbolaget skriftligen underrätta de behöriga
myndigheterna i sin hemmedlemsstat och i sin värdmedlemsstat
om detta innan ändringen genomförs. De behöriga myndighe
terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat ska uppdatera infor
mationen i det intyg som avses i punkt 2 och informera de
behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat
närhelst det sker en ändring i omfattningen av förvaltningsbola
gets auktorisation eller i uppgifterna om eventuella begränsningar
avseende vilka typer av fondföretag som förvaltningsbolaget har
auktorisation att förvalta.
Artikel 19
1.
Ett förvaltningsbolag som bedriver gränsöverskridande
verksamhet som omfattar kollektiv portföljförvaltning genom att
etablera en filial eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster, ska
följa bestämmelserna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat i
fråga om organisationen av förvaltningsbolaget, inbegripet dele
geringsförfaranden, riskhanteringsförfaranden, aktsamhetsregler
och tillsyn, förfaranden som avses i artikel 12 och förvaltnings
bolagets rapporteringskrav. Dessa bestämmelser får inte vara
striktare än de bestämmelser som är tillämpliga på förvaltnings
bolag med verksamhet enbart i sina hemmedlemsstater.
2.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat ska vara ansvariga för tillsynen av att punkt 1 följs.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
3.
Ett förvaltningsbolag som bedriver gränsöverskridande
verksamhet som omfattar kollektiv portföljförvaltning genom att
etablera en filial eller i enlighet med friheten att tillhandahålla
tjänster, ska följa bestämmelserna i fondföretagets hemmedlems
stat när det gäller fondföretagets bildande och drift, nämligen reg
lerna för
a) etablering och auktorisation av fondföretaget,
b) emission och inlösen av andelar och aktier,
c) placeringsinriktningar och placeringsbegränsningar, inklusive
uträkning av den totala riskexponeringen och
hävstångseffekten,
d) restriktioner avseende upplåning, utlåning och blankning,
e) värdering av tillgångar och fondföretagets räkenskaper,
f) uträkning av emissions- eller inlösenspris, samt för fel i
beräkningarna av fondandelsvärdet och därmed förknippade
ersättningar till investerare,
g) utdelning eller återinvestering av intäkter,
h) fondföretagets offentliggörande- och rapporteringsskyldighe
ter, bland annat avseende prospekt, basfakta för investerare
och periodiska rapporter,
i) arrangemang för marknadsföring,
j) förhållande till andelsägarna,
k) fusioner och omstrukturering av fondföretag,
l) avveckling och likvidation av fondföretag,
m) innehåll i andelsägarregistret, i tillämpliga fall,
n) tillstånds- och tillsynsavgifter avseende fondföretaget,
o) utövande av andelsägarnas rösträtter och andra rättigheter
som andelsägarna har enligt leden a−m.
4.
Förvaltningsbolaget ska fullgöra de skyldigheter som anges
i fondbestämmelserna eller i bolagsordningen samt skyldighe
terna i prospektet, som ska vara förenliga med tillämplig lagstift
ning som avses i punkterna 1 och 3.
5.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat ska ansvara för tillsynen av att punkterna 3 och 4 följs.
6.
Förvaltningsbolaget ska besluta och vara ansvarigt för att
anta och tillämpa de arrangemang och organisatoriska beslut som
är nödvändiga för att säkerställa efterlevnad av de bestämmelser
som avser bildande och drift av fondföretag och fullgörande av de
skyldigheter som anges i fondbestämmelserna eller bolagsord
ningen samt i prospekten.
7.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat ska vara ansvariga för att övervaka att förvaltningsbola
gets arrangemang och organisation är tillfredställande så att
förvaltningsbolaget kan fullgöra skyldigheter och efterleva regler
som avser bildande och drift av alla de fondföretag som det
förvaltar.
8.
Medlemsstaterna ska se till att ett förvaltningsbolag som är
auktoriserat i en medlemsstat inte är föremål för ytterligare krav
som fastställts i fondföretagets hemmedlemsstat när det gäller syf
tet med detta direktiv, förutom i fall som det uttryckligen hänvi
sas till i detta direktiv.
Artikel 20
1.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 ska ett för
valtningsbolag som ansöker om att förvalta ett fondföretag som
är etablerat i en annan medlemsstat förse de behöriga myndighe
terna i fondföretagets hemmedlemsstat med följande handlingar:
a) Det skriftliga avtal med förvaringsinstitutet som avses i artik
larna 23 och 33.
b) Information om delegeringsarrangemang avseende förvalt
ning av investeringar och administration som avses i bilaga II.
Om ett förvaltningsbolag redan förvaltar andra fondföretag av
samma typ i fondföretagets hemmedlemsstat, ska hänvisning till
redan tillhandahållen dokumentation vara tillräcklig.
2.
Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av de
regler som de ansvarar för får de behöriga myndigheterna i fond
företagets hemmedlemsstat från de behöriga myndigheterna i för
valtningsbolagets hemmedlemsstat begära klarlägganden och
information om den dokumentation som avses i punkt 1, och på
grundval av det intyg som avses i artiklarna 17 och 18, informa
tion om huruvida den typ av fondföretag för vilken auktorisation
begärs omfattas av förvaltningsbolagets auktorisation. I tillämp
liga fall ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets
hemmedlemsstat lämna sitt utlåtande inom tio arbetsdagar från
den dag då den ursprungliga begäran inlämnades.
3.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat får endast avslå förvaltningsbolagets ansökan om
a) förvaltningsbolaget följer inte de bestämmelser som faller
inom dess ansvarsområde enligt artikel 19, eller
b) förvaltningsbolaget inte är auktoriserat av de behöriga myn
digheterna i sin hemmedlemsstat att förvalta den typ av fond
företag för vilket auktorisation begärs, eller
c) förvaltningsbolaget har inte lämnat in den dokumentation
som avses i punkt 1.
V
S
2
5
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/53
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska
höra de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat, innan de avslår en ansökan.
4.
Förvaltningsbolaget ska till de behöriga myndigheterna i
fondföretagets hemmedlemsstat meddela alla påföljande föränd
ringar av betydelse i den dokumentation som avses i punkt 1.
Artikel 21
1.
För statistiska ändamål får ett förvaltningsbolags värdmed
lemsstat kräva att alla förvaltningsbolag med filialer inom dess ter
ritorium ska lämna periodiska rapporter om den verksamhet som
de bedriver i den värdmedlemsstaten till de behöriga myndighe
terna i den värdmedlemsstaten.
2.
Ett förvaltningsbolags värdmedlemsstat får kräva att förvalt
ningsbolag, som bedriver verksamhet inom dess territorium
genom etablering av en filial eller enligt friheten att tillhandahålla
tjänster, tillhandahåller de uppgifter som behövs för att kontrol
lera att de följer de tillämpliga regler som gäller i deras respektive
värdmedlemsstater.
Dessa krav får dock inte vara strängare än de som samma med
lemsstat ställer på förvaltningsbolag som är auktoriserade i den
medlemsstaten för att kontrollera att samma normer följs.
Förvaltningsbolagen ska se till att de förfaranden och arran
gemang som avses i artikel 15 gör det möjligt för de behöriga
myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat att erhålla den
information som avses i denna punkt direkt från
förvaltningsbolaget.
3.
Om de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten finner
att ett förvaltningsbolag som har en filial eller som tillhandahåller
tjänster inom dess territorium överträder en av de regler som gäl
ler i värdmedlemsstaten, ska myndigheterna kräva att det berörda
förvaltningsbolaget upphör med överträdelsen och underrätta de
behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat.
4.
Om det berörda förvaltningsbolaget vägrar att förse förvalt
ningsbolagets värdmedlemsstat med information som faller inom
dess ansvarsområde, eller inte vidtar erforderliga åtgärder för att
få den överträdelse som avses i punkt 3 att upphöra, ska de behö
riga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat
underrätta de behöriga myndigheterna i bolagets hemmedlems
stat om detta. De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets
hemmedlemsstat ska snarast vidta alla lämpliga åtgärder för att se
till att förvaltningsbolaget tillhandahåller den information som
begärts av förvaltningsbolagets värdmedlemsstat enligt punkt 2
eller upphör med överträdelsen. De behöriga myndigheterna i för
valtningsbolagets värdmedlemsstat ska underrättas om vilka
åtgärder som vidtas.
5.
Om förvaltningsbolaget fortsätter att vägra att tillhandahålla
den information som begärts av förvaltningsbolagets värdmed
lemsstat enligt punkt 2 eller fortsätter att bryta mot de lagar eller
andra författningar som avses i den punkten och som gäller i dess
värdmedlemsstat, trots de åtgärder som de behöriga myndighe
terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat vidtagit eller på
grund av att dessa åtgärder visar sig otillräckliga eller inte är till
gängliga i medlemsstaten i fråga, får de behöriga myndigheterna i
förvaltningsbolagets värdmedlemsstat, efter att ha underrättat de
behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat,
vidta lämpliga åtgärder, inbegripet de som avses i artiklarna 98
och 99, för att hindra eller beivra ytterligare överträdelser och i
den mån det är nödvändigt hindra förvaltningsbolaget från att
inleda fler transaktioner inom värdmedlemsstatens territorium.
Medlemsstaterna ska se till att de rättsliga handlingar som krävs
för dessa åtgärder kan tillställas förvaltningsbolagen inom det
egna territoriet. Då den tjänst som tillhandahållits i förvaltnings
bolagets värdmedlemsstat är förvaltning av ett fondföretag, får
förvaltningsbolagets värdmedlemsstat kräva att förvaltningsbola
get ska upphöra med förvaltningen av detta fondföretag.
6.
Varje åtgärd enligt punkterna 4 och 5 som omfattar åtgär
der eller påföljder ska motiveras på vederbörligt sätt och medde
las det berörda förvaltningsbolaget. Varje sådan åtgärd ska kunna
prövas av domstol i den medlemsstat där den beslutats.
7.
Innan de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets
värdmedlemsstat inleder ett förfarande enligt punkterna 3, 4
eller 5, får de i brådskande fall vidta de säkerhetsåtgärder som är
nödvändiga för att skydda investerare och andra för vilka tjänster
utförs. Kommissionen och de andra berörda medlemsstaternas
behöriga myndigheter ska snarast möjligt underrättas om sådana
åtgärder.
Efter samråd med de berörda medlemsstaternas behöriga myndig
heter får kommissionen besluta att medlemsstaten i fråga ska
ändra eller upphäva dessa åtgärder.
8.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat ska höra de behöriga myndigheterna i fondföretagets
hemmedlemsstat innan auktorisationen för förvaltningsbolaget
dras in. I sådana fall ska de behöriga myndigheterna i fondföreta
gets hemmedlemsstat vidta lämpliga åtgärder för att skydda inves
terarnas intressen. Dessa åtgärder får inkludera beslut som
förhindrar det berörda förvaltningsbolaget att inleda ytterligare
transaktioner inom statens territorium.
Kommissionen ska vartannat år lägga fram en rapport om sådana
fall.
9.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om antalet
och arten av de fall i vilka de inte har beviljat auktorisation enligt
artikel 17 eller avslagit en ansökan enligt artikel 20 samt åtgärder
som vidtagits i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.
Kommissionen ska vartannat år lägga fram en rapport om sådana
fall.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
KAPITEL IV
BESTÄMMELSER OM FÖRVARINGSINSTITUT
Artikel 22
1.
Tillgångarna i en värdepappersfond ska förvaras hos ett
förvaringsinstitut.
2.
Ett förvaringsinstituts ansvar enligt artikel 24 ska gälla obe
roende av om institutet anförtrott förvaringen av samtliga eller
vissa tillgångar till tredje part.
3.
Ett förvaringsinstitut ska
a) se till att försäljning, emission, återköp, inlösen och makule
ring av andelar som sker på uppdrag av en värdepappersfond
eller ett förvaltningsbolag genomförs i enlighet med tillämp
lig nationell lag och med fondbestämmelserna,
b) se till att andelarnas värde beräknas i enlighet med tillämplig
nationell lag och med fondbestämmelserna,
c) verkställa förvaltningsbolagets instruktioner, såvida inte
dessa strider mot tillämplig nationell lag eller mot
fondbestämmelserna,
d) se till att ersättningar för transaktioner som berör en värde
pappersfonds tillgångar inbetalas till institutet inom sedvan
lig tid,
e) se till att en värdepappersfonds intäkter används i enlighet
med tillämplig nationell lag och med fondbestämmelserna.
Artikel 23
1.
Ett förvaringsinstitut ska antingen ha sitt säte eller vara etab
lerat i fondföretagets hemmedlemsstat.
2.
Ett förvaringsinstitut ska omfattas av tillsynsregler och stå
under fortlöpande tillsyn. Det ska också kunna ställa erforderliga
ekonomiska garantier samt besitta tillfredsställande sakkunskap
och kompetens för att kunna effektivt bedriva verksamhet som
förvaringsinstitut och uppfylla därmed förenade åtaganden.
3.
Medlemsstaterna ska bestämma vilka av de kategorier av
institut som avses i punkt 2 som ska kunna utses till
förvaringsinstitut.
4.
Förvaringsinstitutet ska möjliggöra för de behöriga myndig
heterna i fondföretagets hemmedlemsstat att på begäran erhålla
all information som förvaringsinstitutet erhållit när det utfört sina
uppgifter och som är nödvändiga för att de behöriga myndighe
terna ska kunna övervaka att fondföretaget följer detta direktiv.
5.
Om förvaltningsbolagets hemmedlemsstat inte är fondföre
tagets hemmedlemsstat, ska förvaringsinstitutet ingå ett skriftligt
avtal med förvaltningsbolaget om det informationsutbyte som
anses vara nödvändigt för att det ska kunna utföra sina uppgifter
enligt artikel 22 och andra lagar eller andra författningar som är
relevanta för förvaringsinstitut i fondföretagets hemmedlemsstat.
6.
Kommissionen får anta genomförandebestämmelser beträf
fande de åtgärder som ska vidtas av förvaringsinstitutet för att
detta ska kunna fullgöra sina skyldigheter avseende ett fondföre
tag som förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i en
annan medlemsstat, inklusive de uppgifter som behöver ingå i de
standardavtal som ska användas av förvaringsinstitutet och för
valtningsbolaget i enlighet med punkt 5.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
Artikel 24
Ett förvaringsinstitut ska i enlighet med den nationella lagstift
ningen i fondföretagets hemmedlemsstat vara ansvarigt mot för
valtningsbolaget och andelsägarna för förluster som drabbar dem
som följd av att institutet utan godtagbara skäl underlåtit att full
göra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt
Detta ansvar kan av andelsägarna åberopas direkt eller indirekt
genom förvaltningsbolaget, beroende på hur rättsförhållandet
mellan förvaringsinstitutet, förvaltningsbolaget och andelsägarna
är utformat.
Artikel 25
1.
Ett företag får inte samtidigt vara förvaltningsbolag och
förvaringsinstitut.
2.
Förvaltningsbolaget och förvaringsinstitutet ska utföra sina
respektive uppgifter självständigt och uteslutande i andelsägarnas
intresse.
Artikel 26
Villkoren för att byta förvaltningsbolag eller förvaringsinstitut ska,
liksom regler till skydd för andelsägare vid sådana förändringar,
föreskrivas i lag eller annan författning eller anges i
fondbestämmelserna.
V
S
4
5
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/55
KAPITEL V
BESTÄMMELSER OM INVESTERINGSBOLAG
AVSNITT 1
Villkor för att starta verksamhet
Artikel 27
Ett krav för att driva investeringsbolag ska vara förhandsauktori
sation, vilken ska ges av de behöriga myndigheterna i investe
ringsbolagets hemmedlemsstat.
Medlemsstaterna ska fastställa vilken rättslig form ett investerings
bolag ska ha.
Investeringsbolagets säte ska vara i investeringsbolagets
hemmedlemsstat.
Artikel 28
Ett investeringsbolag får inte bedriva andra verksamheter än de
som anges i artikel 1.2.
Artikel 29
1.
Utan att det påverkar tillämpningen av andra allmänna vill
kor i nationell lagstiftning får de behöriga myndigheterna i inves
teringsbolagets hemmedlemsstat bevilja auktorisation för ett
investeringsbolag som inte har utsett ett förvaltningsbolag endast
om det har ett tillräckligt startkapital på minst 300 000 EUR.
Om ett investeringsbolag inte har utsett ett förvaltningsbolag med
auktorisation enligt detta direktiv ska dessutom följande villkor
gälla:
a) Auktorisation ska endast beviljas om ansökan om auktorisa
tion åtföljs av en verksamhetsplan, som minst ska omfatta
investeringsbolagets organisationsstruktur.
b) De personer som ingår i investeringsbolagets ledning ska ha
erforderligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet, även i
fråga om den typ av verksamhet som investeringsbolaget
bedriver; namnen på dessa personer samt namnen på var och
en som efterträder dem ska utan dröjsmål överlämnas till de
behöriga myndigheterna, investeringsbolagets verksamhets
inriktning ska beslutas av minst två personer som uppfyller
dessa villkor och med ledningen avses de personer som, enligt
lag eller bolagsordning, företräder investeringsbolaget eller
som faktiskt bestämmer bolagets verksamhetsinriktning.
c) Om det finns nära förbindelser mellan förvaltningsbolaget
och andra fysiska eller juridiska personer ska de behöriga
myndigheterna bevilja auktorisation endast om dessa förbin
delser inte hindrar dem från att utöva en effektiv tillsyn.
De behöriga myndigheterna i ett investeringsbolags hemmed
lemsstat ska inte heller bevilja auktorisation, om de hindras från
att utöva en effektiv tillsyn genom lagar och andra författningar i
tredjeland, vilka gäller för en eller flera fysiska eller juridiska per
soner med vilka investeringsbolaget har nära förbindelser, eller
genom svårigheter vid tillämpningen av dessa lagar och
författningar.
De behöriga myndigheterna i investeringsbolagens hemmedlems
stater ska kräva att investeringsbolagen förser dem med de upp
gifter som de behöver.
2.
Om ett investeringsbolag inte har utsett ett förvaltningsbo
lag ska investeringsbolaget inom sex månader efter det att en full
ständig ansökan har lämnats in underrättas om huruvida
auktorisation har beviljats eller inte. Om auktorisation inte bevil
jas, ska skälen för detta anges.
3.
Ett investeringsbolag får inleda sin verksamhet så snart auk
torisation har beviljats.
4.
De behöriga myndigheterna i investeringsbolagets hemmed
lemsstat får återkalla en auktorisation som har beviljats ett inves
teringsbolag i enlighet med detta direktiv endast om bolaget
a) inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckli
gen avstår från auktorisationen eller mer än sex månader tidi
gare har upphört med den verksamhet som omfattas av detta
direktiv, det inte följer av den berörda medlemsstatens lag
stiftning att auktorisationen förfaller i sådana fall,
b) har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgif
ter eller på något annat otillbörligt sätt,
c) inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen har
beviljats,
d) allvarligt eller systematiskt har brutit mot de bestämmelser
som har antagits i enlighet med detta direktiv, eller
e) omfattas av någon föreskrift i nationell lagstiftning som före
skriver återkallelse.
AVSNITT 2
Villkor för verksamheten
Artikel 30
Artiklarna 13 och 14 ska gälla i tillämpliga delar för investerings
bolag som inte har utsett ett förvaltningsbolag med auktorisation
enligt detta direktiv.
Med uttrycket ”förvaltningsbolag” ska vid tillämpningen av de
artiklar som avses i första stycket avses ”investeringsbolag”.
Ett investeringsbolag får endast förvalta tillgångarna i sin egen
portfölj och får under inga omständigheter ta emot uppdrag att
förvalta tillgångar för en tredje parts räkning.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Artikel 31
Varje investeringsbolags hemmedlemsstat ska upprätta aktsam
hetsregler, som alltid ska följas av investeringsbolag som inte har
utsett ett förvaltningsbolag med auktorisation enligt detta direktiv.
Med beaktande av typen av investeringsbolag ska de behöriga
myndigheterna i ett investeringsbolags hemmedlemsstat framför
allt kräva att bolaget har sunda förvaltnings- och redovisningsför
faranden, kontroll- och säkerhetsarrangemang för elektronisk
databehandling och lämpliga interna kontrollmekanismer, särskilt
regler för de anställdas personliga transaktioner eller för innehav
eller förvaltning av investeringar i finansiella instrument i syfte att
placera dess startkapital, och att det minst säkerställs att varje
transaktion i vilken bolaget medverkar är möjlig att rekonstruera
med avseende på dess ursprung, de deltagande parterna, dess art
samt tiden och platsen då den ägde rum och att investeringsbo
lagets tillgångar placeras i enlighet med bolagsordningen samt
gällande lagstiftning.
AVSNITT 3
Bestämmelser om förvaringsinstitut
Artikel 32
1.
Tillgångarna i ett investeringsbolag ska förvaras hos ett
förvaringsinstitut.
2.
Ett förvaringsinstituts ansvar enligt artikel 34 ska inte påver
kas av att institutet anförtrott förvaringen av samtliga eller vissa
tillgångar till tredje part.
3.
Ett förvaringsinstitut ska säkerställa följande:
a) Att försäljning, utgivning, återköp, inlösen och makulering
av andelar, som sker av eller på uppdrag av ett investerings
bolag, genomförs i enlighet med lag eller annan författning
och med förvaltningsbolagets bolagsordning.
b) Att ersättningar för transaktioner som berör ett investerings
bolags tillgångar inbetalas till institutet inom sedvanlig tid.
c) Att ett investeringsbolags intäkter används i enlighet med lag
eller annan författning och med dess bolagsordning.
4.
Ett investeringsbolags hemmedlemsstat får besluta att inves
teringsbolag som är etablerade inom sitt territorium och som
utbjuder sina andelar uteslutande på en eller flera fondbörser där
andelarna är officiellt noterade inte ska vara skyldiga att anlita för
varingsinstitut som avses i detta direktiv.
Artiklarna 76, 84 och 85 ska inte gälla sådana investeringsbolag.
Bestämmelserna om värdering av sådana investeringsbolags till
gångar ska emellertid anges i tillämplig nationell lag eller i
bolagsordningen.
5.
Investeringsbolagens hemmedlemsstater får besluta att
investeringsbolag som är etablerade inom deras territorier och
som utbjuder minst 80 % av sina andelar på en eller flera fond
börser, vilka finns angivna i deras bolagsordningar, inte ska vara
skyldiga att ha förvaringsinstitut som avses i detta direktiv, förut
satt att deras andelar noteras officiellt på fondbörserna i de med
lemsstater där andelarna utbjuds, och att varje transaktion som ett
sådant investeringsbolag kan komma att göra utanför fondbör
serna sker uteslutande till börskurs.
I ett investeringsbolags bolagsordning ska anges en fondbörs i
varje land där andelar utbjuds vars noteringar ska vara bestäm
mande för de priser som ska gälla vid transaktioner som investe
ringsbolaget genomför utanför fondbörser i det landet.
En medlemsstat får utnyttja undantaget i första stycket endast om
den finner att andelsägarna har ett skydd som är likvärdigt med
det som tillkommer andelsägare i fondföretag med förvaringsin
stitut som avses i detta direktiv.
Investeringsbolag som avses i denna punkt och i punkt 4 ska
särskilt
a) i sina bolagsordningar ha uppgift om grunderna för beräk
ning av andelarnas fondandelsvärde, om beräkningsgrun
derna inte finns angivna i nationell lagstiftning,
b) intervenera på marknaden för att hindra att marknadsvärdet
för andelarna avviker mer än 5 % från fondandelsvärdet,
c) fastställa andelarnas fondandelsvärde, lämna uppgift om
detta till de behöriga myndigheterna minst två gånger per
vecka och offentliggöra dem två gånger per månad.
Minst två gånger per månad ska en oberoende revisor kontrollera
att andelarnas värde beräknas i enlighet med lag och med inves
teringsbolagets bolagsordning.
Vid sådana tillfällen ska revisorn se till att investeringsbolagets till
gångar är placerade i enlighet med lag och med investeringsbola
gets bolagsordning.
6.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de
investeringsbolag som omfattas av undantaget i punkterna 4
och 5.
Artikel 33
1.
Ett förvaringsinstitut ska antingen ha sitt säte eller vara etab
lerat i samma medlemsstat som investeringsbolaget.
2.
Ett förvaringsinstitut ska omfattas av tillsynsregler och stå
under fortlöpande tillsyn.
3.
Medlemsstaterna ska bestämma vilka av de kategorier av
institut som avses i punkt 2 som ska kunna utses till
förvaringsinstitut.
V
S
6
5
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/57
4.
Förvaringsinstitutet ska möjliggöra för de behöriga myndig
heterna i fondföretagets hemmedlemsstat att på begäran erhålla
information som förvaringsinstitutet erhållit när det utfört sina
uppgifter och vilka är nödvändiga för de behöriga myndigheterna
när de övervakar att fondföretaget följer detta direktiv.
5.
Om förvaltningsbolagets hemmedlemsstat är annat än fond
företagets hemmedlemsstat, ska förvaringsinstitutet ingå ett skrift
ligt avtal med förvaltningsbolaget om det informationsutbyte som
anses vara nödvändigt för att det ska kunna utföra sina uppgifter
enligt artikel 32 och andra lagar och författningar som är rele
vanta för förvaringsinstitut i fondföretagets hemmedlemsstat.
6.
Kommissionen får anta genomförandebestämmelser för
åtgärder som ska vidtas av förvaringsinstitutet för att detta ska
kunna fullgöra sina skyldigheter avseende ett fondföretag som
förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i en annan med
lemsstat, inklusive de uppgifter som behöver ingå i de standard
avtal som ska användas av förvaringsinstitutet och
förvaltningsbolaget i enlighet med punkt 5.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
Artikel 34
Ett förvaringsinstitut ska i enlighet med den nationella lagstift
ningen i investeringsbolagets hemmedlemsstat vara ansvarigt mot
investeringsbolaget och andelsägarna för förluster som drabbar
dem som följd av att institutet utan godtagbara skäl underlåtit att
fullgöra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt.
Artikel 35
1.
Ett företag får inte samtidigt vara investeringsbolag och
förvaringsinstitut.
2.
Ett förvaringsinstitut ska vid utförandet av sina uppgifter
handla uteslutande i andelsägarnas intresse.
Artikel 36
Villkoren för att byta förvaringsinstitut ska, liksom regler till
skydd för andelsägarna vid sådana förändringar, föreskrivas i lag
eller anges i investeringsbolagets bolagsordning.
KAPITEL VI
FUSIONER MELLAN FONDFÖRETAG
AVSNITT 1
Princip, auktorisation och godkännande
Artikel 37
I detta kapitel avses med ”fondföretag” även delfonder inom
fondföretag.
Artikel 38
1.
Medlemsstaterna ska, på de villkor som anges i detta kapitel
och oavsett på vilket sätt fondföretagen har bildats enligt arti
kel 1.3, tillåta de gränsöverskridande och inhemska fusioner som
definieras i artikel 2.1 q och r i enlighet med en eller flera av de
fusionstekniker som anges i artikel 2.1 p.
2.
De fusionstekniker som används för gränsöverskridande
fusioner enligt definitionen i artikel 2.1 q ska anges i lagstift
ningen i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat.
De fusionstekniker som används för inhemska fusioner enligt
definitionen i artikel 2.1 r ska anges i lagstiftningen i den med
lemsstat där fondföretaget är etablerat.
Artikel 39
1.
Innan fusioner genomförs ska de godkännas av de behöriga
myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat.
2.
Det överlåtande fondföretaget ska lämna all följande infor
mation till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat:
a) Den gemensamma planen för den avsedda fusionen, veder
börligen godkända av det överlåtande och det övertagande
fondföretaget.
b) En aktuell version av det övertagande fondföretagets pro
spekt och dess basfakta för investerare enligt artikel 78, om
det övertagande fondföretaget är etablerat i en annan
medlemsstat.
c) En förklaring från vart och ett av det överlåtande och det
övertagande fondföretagets förvaringsinstitut, varigenom de,
i enlighet med artikel 41, bekräftar att de har kontrollerat att
de uppgifter som anges i artikel 40.1 led a, f och g överens
stämmer med kraven i detta direktiv och med sina respektive
fondföretags fondbestämmelser eller bolagsordningar.
d) Den information om den föreslagna fusionen som det över
låtande fondföretaget och det övertagande fondföretaget
avser att lämna till sina respektive andelsägare.
Denna information ska tillhandahållas på ett sätt som gör det
möjligt för de behöriga myndigheterna i både det överlåtande
fondföretagets hemmedlemsstat och i det övertagande fondföre
tagets hemmedlemsstat att läsa den på det officiella språket, eller
ett av de officiella språken i den medlemsstaten eller de medlems
staterna eller på ett språk som godkänns av dessa behöriga
myndigheter.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
3.
De behöriga myndigheterna för det överlåtande fondföreta
get ska när fullständiga ansökningshandlingarna överlämnats
omedelbart översända kopior av den information som avses i
punkt 2 till de behöriga myndigheterna i det övertagande fond
företagets hemmedlemsstat. De behöriga myndigheterna i såväl
det överlåtande som det övertagande fondföretagets hemmed
lemsstat ska bedöma på vilket sätt den föreslagna fusionen kan
komma att påverka andelsägarna i det överlåtande och det över
tagande fondföretaget för att avgöra huruvida lämplig informa
tion lämnas till andelsägarna.
Om de behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets
hemmedlemsstat anser det vara nödvändigt får de skriftligen
kräva att informationen till andelsägarna i det överlåtande fond
företaget förtydligas.
Om de behöriga myndigheterna i det övertagande fondföretagets
hemmedlemsstat anser det vara nödvändigt får de senast 15
arbetsdagar efter att de mottagit kopior av den fullständiga infor
mationen som avses i punkt 2, skriftligen kräva att det överta
gande fondföretaget ändrar den information som ska lämnas till
sina andelsägare.
I sådant fall ska de behöriga myndigheterna i det övertagande
fondföretagets hemmedlemsstat underrätta de behöriga myndig
heterna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat om att
de har invändningar. De ska informera de behöriga myndighe
terna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat om huru
vida de anser att den ändrade informationen som ska lämnas till
andelsägarna i det övertagande fondföretaget är tillfredställande,
inom 20 arbetsdagar efter det att de har underrättas om den änd
rade informationen.
4.
De behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets
hemmedlemsstat ska godkänna den föreslagna fusionen om föl
jande villkor är uppfyllda:
a) Den föreslagna fusionen uppfyller samtliga krav i
artiklarna 39–42.
b) Det övertagande fondföretaget har i enlighet med artikel 93
anmälts för marknadsföring av sina fondandelar i samtliga
medlemsstater där det överlåtande fondföretaget antingen är
auktoriserat eller har anmälts för marknadsföring av sina
fondandelar i enlighet med artikel 93.
c) De behöriga myndigheterna i det överlåtande och det över
tagande fondföretagets hemmedlemsstat anser att den infor
mation som föreslås lämnas till andelsägarna är
tillfredställande, eller någon invändning från de behöriga
myndigheterna i det övertagande fondföretagets hemmed
lemsstat har inte mottagits enligt punkt 3 fjärde stycket.
5.
Om de behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföre
tagets hemmedlemsstat anser att ansökningarna inte är fullstän
diga ska de begära ytterligare information senast tio arbetsdagar
efter att ha erhållit den information som avses i punkt 2.
De behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hem
medlemsstat ska inom 20 arbetsdagar efter det att fullständig
information överlämnats i enlighet med punkt 2, underrätta det
överlåtande fondföretaget om huruvida fusionen har auktorise
rats eller inte.
De behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hem
medlemsstat ska även underrätta de behöriga myndigheterna i det
övertagande fondföretagets hemmedlemsstat om sitt beslut.
6.
Medlemsstaterna får i enlighet med artikel 57.1 andra
stycket medge undantag från artiklarna 52−55 för övertagande
fondföretag.
Artikel 40
1.
Medlemsstaterna ska kräva att det överlåtande och det över
tagande fondföretaget utarbetar en gemensam plan för fusionen.
Den gemensamma planen för fusioner ska innehålla följande
uppgifter:
a) Uppgift om slag av fusion och form av berörda fondföretag.
b) Bakgrund och skäl till den föreslagna fusionen.
c) De förväntade följderna av den avsedda fusionen för andels
ägarna i såväl det överlåtande som det övertagande
fondföretaget.
d) De kriterier som valts för värdering av tillgångar och i
tillämpliga fall skulder per det datum för beräkningen av det
utbytesförhållande som avses i artikel 47.1.
e) Metoden för beräkning av utbytesförhållandet.
f) Det datum då fusionen planeras få verkan.
g) De tillämpliga reglerna för överföring av tillgångar respektive
utbyte av andelar.
h) I händelse av en fusion enligt artikel 2.1 p ii, och i tillämpliga
fall artikel 2.1 p iii, det nybildade övertagande fondföretagets
fondbestämmelser eller bolagsordning.
De behöriga myndigheterna får inte kräva att ytterligare uppgif
ter ska inkluderas i den gemensamma planen för fusioner.
2.
Det överlåtande och det övertagande fondföretaget kan
besluta att ta med ytterligare uppgifter i den gemensamma pla
nen för fusionen.
AVSNITT 2
Tredjepartskontroll, information till andelsägarna och andra
rättigheter för andelsägare
Artikel 41
Medlemsstaterna ska kräva att det överlåtande och det överta
gande fondföretagets förvaringsinstitut kontrollerar att de uppgif
ter som anges i artikel 40.1 led a, f och g överensstämmer med
kraven i detta direktiv och med sina respektive fondföretags fond
bestämmelser eller bolagsordningar.
V
S
8
5
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/59
Artikel 42
1.
Lagen i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat ska
ge antingen ett förvaringsinstitut eller en oberoende revisor, som
godkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv
2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av års
bokslut och sammanställd redovisning
(1) EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.
(1), i uppdrag att validera
följande:
a) De kriterier som valts för värdering av tillgångar och i
tillämpliga fall skulder per det datum för beräkningen av det
utbytesförhållande som avses i artikel 47.1.
b) I tillämpliga fall, den kontanta betalningen per andel.
c) Metoden för beräkning av utbytesförhållandet samt även det
faktiska utbytesförhållandet som fastställts vid tidpunkten för
beräkningen av förhållandet, i enlighet med artikel 47.1.
2.
Det överlåtande fondföretagets lagstadgade revisorer eller
det övertagande fondföretagets lagstadgade revisor ska betraktas
som oberoende revisorer vid tillämpningen av punkt 1.
3.
Andelsägarna i såväl det överlåtande som det övertagande
fondföretaget och deras respektive behöriga myndigheter ska på
begäran kostnadsfritt få var sitt exemplar av den oberoende revi
sorns rapport, eller i tillämpliga fall förvaringsinstitutets rapport.
Artikel 43
1.
Medlemsstaterna ska kräva att varje överlåtande och över
tagande fondföretag lämnar lämplig och rättvisande information
om den föreslagna fusionen till sina respektive andelsägare, så att
de kan göra väl underbyggda bedömningar om förslagets effekter
på deras investeringar.
2.
Denna information ska lämnas till andelsägarna i det över
låtande och det övertagande fondföretaget först efter det att de
behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hem
medlemsstat har godkänt den avsedda fusionen i enlighet med
artikel 39.
Den ska lämnas minst 30 dagar före den sista dagen för att begära
återköp eller inlösen, eller i tillämpliga fall, utbyte utan ytterligare
kostnad, i enlighet med artikel 45.1.
3.
I den information som ska lämnas till andelsägarna i det
överlåtande och det övertagande fondföretaget ska det ingå sådan
lämplig och rättvisande information om den avsedda fusionen
som kan göra det möjligt för dem att fatta väl underbyggda beslut
om de följder den kan få för deras investeringar samt att utöva
sina rättigheter enligt artiklarna 44 och 45.
Den ska avse följande:
a) Bakgrund och skäl till den avsedda fusionen.
b) De följder den avsedda fusionen kan få för andelsägarna,
bland annat – men inte uteslutande – i fråga om eventuella
väsentliga skillnader i placeringsinriktning och strategi, kost
nader, förväntade resultat, regelbunden rapportering, möjliga
utspädningseffekter på resultaten samt, då detta är relevant,
en varning på framträdande plats till investerare att deras
skattemässiga behandling kan förändras till följd av fusionen.
c) De särskilda rättigheter som andelsägarna har i samband med
den avsedda fusionen, bland annat – men inte uteslutande –
i fråga om rätt att få kompletterande information, att på
begäran få ett exemplar av den oberoende revisorns eller för
varingsinstitutets rapport och att, i enlighet med artikel 45.1,
begära att deras andelar kostnadsfritt ska återköpas eller inlö
sas, eller i tillämpliga fall bytas ut, samt den sista dag då
denna rättighet kan utövas.
d) Relevanta uppgifter om förfarandet och datum då fusionen
planeras få verkan.
e) Ett exemplar av det övertagande fondföretagets basfakta
enligt artikel 78.
4.
Om det överlåtande eller det övertagande fondföretaget har
anmälts för marknadsföring i enlighet med artikel 93 ska den
information som avses i punkt 3 lämnas på det officiella språket,
eller ett av de officiella språken, i det relevanta fondföretagets
värdmedlemsstat eller på ett språk som godkänns av dess behö
riga myndigheter. Det fondföretag som är skyldigt att lämna
informationen ska ansvara för denna översättning. Översätt
ningen ska troget återge innehållet i originaltexten.
5.
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när
mare beskriva innehåll, format och kommunikationssätt för den
information som avses i punkterna 1 och 3.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
Artikel 44
Om det enligt den nationella lagstiftningen i en medlemsstat krävs
att andelsägarna ska godkänna fusioner mellan fondföretag ska
denna medlemsstat säkerställa att det för ett sådant godkännande
inte krävs mer än 75 % av de röster som faktiskt avgetts av de
andelsägare som var närvarande eller företrädda på
bolagsstämman.
Första stycket ska inte påverka eventuella föreskrifter i nationell
lagstiftning om minsta antal närvarande på bolagsstämman. Med
lemsstaterna ska varken ställa strängare krav på minsta antal när
varande vid bolagsstämman vid gränsöverskridande fusioner än
vid inhemska fusioner eller ställa strängare krav på närvaro vid
fondföretagsfusioner än vid andra företagsfusioner.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Artikel 45
1.
Medlemsstaterna ska i sin lagstiftning föreskriva att andels
ägarna i såväl det överlåtande som det övertagande fondföretaget
har rätt att begära att deras andelar återköps eller inlöses, utan
andra avgifter än de som tas ut av fonden för att täcka avveck
lingskostnader, eller, när så är möjligt, bytas mot andelar i något
annat fondföretag som har liknande placeringsinriktning och för
valtas av samma förvaltningsbolag eller av ett annat bolag till vil
ket förvaltningsbolaget är kopplat via gemensam företagsledning
eller ägarkontroll eller genom en betydande direkt eller indirekt
ägarandel. Denna rättighet ska gälla från och med det att andels
ägarna i det överlåtande och det övertagande fondföretaget har
underrättats om den avsedda fusionen i enlighet med artikel 43
och ska upphöra att gälla fem arbetsdagar före den dag då beräk
ningen av det utbytesförhållande som avses i artikel 47.1
genomförs.
2.
Vid fusioner mellan fondföretag får medlemsstaterna, utan
att det påverkar tillämpningen av punkt 1 och med avvikelse från
artikel 84.1, tillåta att de behöriga myndigheterna kräver eller
medger att teckning, återköp eller inlösen av andelar tillfälligt
avbryts om ett sådant avbrott är motiverat av hänsyn till skyddet
av andelsägarna.
AVSNITT 3
Kostnader och ikraftträdande
Artikel 46
Med undantag för fall där fondföretag inte har utsett ett förvalt
ningsbolag ska medlemsstaterna säkerställa att inga rättsliga eller
administrativa kostnader eller konsultarvoden i samband med för
beredandet och genomförandet av en fusion belastar det överlå
tande eller det övertagande fondföretaget, eller någon av dessa
företags andelsägare.
Artikel 47
1.
För inhemska fusioner ska medlemsstaternas lagstiftning
fastställa det datum då fusionen får verkan liksom datumet för
beräkningen av utbytesförhållandet mellan andelar i det överlå
tande fondföretaget och andelar i det övertagande fondföretaget
och, i tillämpliga fall, för att fastställa det relevanta fondandels
värdet för kontanta betalningar.
För gränsöverskridande fusioner ska dessa datum fastställas i lag
stiftningen i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat.
Medlemsstaterna ska i tillämpliga fall se till att dessa datum sätts
efter det att andelsägarna i det övertagande fondföretaget eller det
överlåtande fondföretaget har godkänt fusionen.
2.
Fusionens ikraftträdande ska offentliggöras via samtliga
lämpliga medier på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen i det
övertagande fondföretagets hemmedlemsstat och ska anmälas till
de behöriga myndigheterna i det övertagande och det överlåtande
fondföretagets hemmedlemsstater.
3.
En fusion som fått verkan enligt punkt 1 får inte förklaras
ogiltig.
Artikel 48
1.
En fusion som genomförts i enlighet med artikel 2.1 p i ska
få följande konsekvenser:
a) Alla tillgångar och skulder från det överlåtande fondföreta
get överförs till det övertagande fondföretaget eller, i tillämp
liga fall, det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut.
b) Andelsägarna i det överlåtande fondföretaget blir andelsägare
i det övertagande fondföretaget och har, i tillämpliga fall, rätt
till en kontant utbetalning på högst 10 % av fondandelsvär
det av deras andelar i det överlåtande fondföretaget.
c) Det överlåtande fondföretaget upphör att existera när fusio
nen träder i kraft.
2.
En fusion som genomförts i enlighet med artikel 2.1 p ii ska
få följande konsekvenser:
a) Alla tillgångar och skulder från det överlåtande fondföreta
get överförs till det nybildade övertagande fondföretaget eller,
i tillämpliga fall, det övertagande fondföretagets
förvaringsinstitut.
b) Andelsägarna i det överlåtande fondföretaget blir andelsägare
i det nybildade övertagande fondföretaget och har, i tillämp
liga fall, rätt till en kontant utbetalning på högst 10 % av
fondandelsvärdet av deras andelar i det överlåtande
fondföretaget.
c) Det överlåtande fondföretaget upphör att existera när fusio
nen träder i kraft.
3.
En fusion som genomförts i enlighet med artikel 2.1 p iii ska
få följande konsekvenser:
a) Alla nettotillgångar från det överlåtande fondföretaget över
förs till det övertagande fondföretaget eller, i tillämpliga fall,
det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut.
b) Andelsägarna i det överlåtande fondföretaget blir andelsägare
i det övertagande fondföretaget.
c) Det överlåtande fondföretaget fortsätter att existera tills skul
derna har reglerats.
4.
Medlemsstaterna ska föreskriva om upprättande av ett för
farande varvid det övertagande fondföretagets förvaltningsbolag
intygar för det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut att
överföringen av tillgångar, och, i tillämpliga fall, skulder har slut
förts. Om det övertagande fondföretaget inte har utsett ett förvalt
ningsbolag, ska det lämna detta intyg till det övertagande
fondföretagets förvaringsinstitut.
V
S
0
6
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/61
KAPITEL VII
PLACERINGSBESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG
Artikel 49
Om fondföretag består av fler än en delfond ska varje delfond
anses vara ett separat fondföretag vid tillämpningen av bestäm
melserna i detta kapitel.
Artikel 50
1.
Ett fondföretags tillgångar ska bestå av ett eller flera av föl
jande tillgångsslag:
a) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument
som är noterade eller föremål för handel på en sådan regle
rad marknad som definieras i artikel 4.1.14 i direktiv
2004/39/EG.
b) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument
som är föremål för handel på någon annan reglerad mark
nad som är belägen i en medlemsstat och fungerar fortlö
pande samt är erkänd och öppen för allmänheten.
c) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument
som är officiellt noterade på en fondbörs i ett tredjeland eller
som är föremål för handel på någon annan reglerad mark
nadsplats som är belägen i ett tredjeland och fungerar fortlö
pande samt är erkänd och öppen för allmänheten, förutsatt
att valet av fondbörs eller annan marknadsplats godkänts av
de behöriga myndigheterna eller är reglerat i lag eller annan
författning eller i fondbestämmelserna eller i investeringsbo
lagets bolagsordning.
d) Överlåtbara värdepapper som nyligen emitterats, förutsatt att
i) emissionsvillkoren omfattar en förbindelse att ansökan
ska göras om officiell notering på en fondbörs eller
någon annan reglerad marknadsplats, som fungerar fort
löpande och är erkänd och öppen för allmänheten, för
utsatt att valet av fondbörs eller annan marknadsplats
godkänts av de behöriga myndigheterna eller är reglerat
i lag eller i fondbestämmelserna eller i investeringsbola
gets bolagsordning, och
ii) garantier föreligger för att den notering som avses i led i
sker inom ett år från emissionstillfället.
e) Andelar i fondföretag som är auktoriserade i enlighet med
detta direktiv eller andra företag för kollektiva investeringar
enligt artikel 1.2 a och b, oavsett om de är etablerade i en
medlemsstat eller inte, förutsatt att
i) dessa andra företag för kollektiva investeringar är auk
toriserade enligt lagstiftning som fastställer att de är före
mål för tillsyn som av de behöriga myndigheterna i
fondföretagets hemmedlemsstat anses motsvara den till
syn som fastställs i gemenskapslagstiftningen och att det
anses tillräckligt säkerställt att samarbete mellan myn
digheterna sker,
ii) skyddsnivån för andelsägare i det andra företaget för kol
lektiva investeringar motsvarar det skydd som ett fond
företags andelsägare har, särskilt genom att reglerna för
separation av tillgångarna, upp- och utlåning och blank
ning av överlåtbara värdepapper och penningmarknads
instrument motsvarar kraven i detta direktiv,
iii) verksamheten i det andra företaget för kollektiva inves
teringar rapporteras halvårsvis och årsvis, så att det kan
ske en värdering av tillgångar och skulder, intäkter och
verksamhet under rapporteringsperioden, och
iv) de fondföretag eller andra företag för kollektiva investe
ringar i vars andelar förvärv planeras, enligt dessas fond
bestämmelser eller bolagsordning, får placera högst
10 % av sina tillgångar i andelar i andra fondföretag eller
andra företag för kollektiva investeringar.
f) Kontoplaceringar i kreditinstitut, som är återbetalningsbara
vid anfordran eller förenade med uttagsrätt samt ger avkast
ning inom högst 12 månader, under förutsättning att kredit
institutet har sitt säte i en medlemsstat eller, om
kreditinstitutet har sitt säte i tredjeland, förutsatt att det
omfattas av tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna
i fondföretagets hemmedlemsstat anses motsvara dem som
fastställs i gemenskapslagstiftningen.
g) Finansiella derivat, inklusive motsvarande kontantavräknade
instrument, som omsätts på en sådan reglerad marknad som
avses i leden a, b och c, eller finansiella derivatinstrument
som handlas direkt mellan parterna (OTC-derivat), förutsatt
att
i) de grundas på sådana instrument som omfattas av denna
punkt, finansiella index, räntesatser, växelkurser eller
valutor, i vilka fondföretaget kan placera utifrån de pla
ceringsmål som det har angett i sina fondbestämmelser
eller sin bolagsordning,
ii) motparterna vid affärer med OTC-derivat är institutio
ner som omfattas av tillsyn och tillhör de kategorier som
godkänts av de behöriga myndigheterna i fondföretagets
hemmedlemsstat, och
iii) OTC-derivaten är föremål för tillförlitlig och verifierbar
värdering från dag till dag samt att de vid varje tidpunkt,
på fondföretagets initiativ, kan säljas, lösas in eller avslu
tas genom en utjämnande transaktion till verkligt värde.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
h) Andra penningmarknadsinstrument än de som omsätts på en
reglerad marknad och som faller under artikel 2.1 o om själva
emissionen eller emittenten av instrumenten omfattas av reg
lering i syfte att skydda investerare och sparmedel, under för
utsättning att de är
i) emitterade eller garanterade av en central, regional eller
lokal myndighet, av en medlemsstats centralbank, av
Europeiska centralbanken, av gemenskapen eller Euro
peiska investeringsbanken, av ett tredjeland eller, i fråga
om förbundsstater, av en av de stater som utgör för
bundsstaten eller av en internationell offentlig organisa
tion som en eller flera medlemsstater tillhör,
ii) emitterade av ett företag, vars värdepapper omsätts på de
reglerade marknader som avses i leden a, b eller c,
iii) emitterade eller garanterade antingen av en inrättning
som omfattas av tillsyn i enlighet med de kriterier som
fastställs i gemenskapslagstiftning eller av en inrättning
som omfattas av och följer sådana tillsynsregler som av
de behöriga myndigheterna anses minst lika stränga som
de som fastställs i gemenskapslagstiftning, eller
iv) emitterats av andra organ som tillhör de kategorier som
godkänts av de behöriga myndigheterna i fondföretagets
hemmedlemsstat förutsatt att investeringar i sådana
instrument omfattas av ett investerarskydd som är lik
värdigt med det som fastställs i led i, ii eller iii och att
emittenten är ett bolag vars kapital och reserver uppgår
till minst 10 000 000 EUR och som lägger fram och
offentliggör sin årsredovisning i enlighet med rådets
fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat
på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer
av bolag
(1) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.
(1), är en enhet som inom en grupp företag som
omfattar ett eller flera börsnoterade företag ägnar sig åt
gruppens finansiering eller är en enhet som ägnar sig åt
att finansiera värdepapperisering som omfattas av kre
ditförstärkning från en bank.
2.
Ett fondföretag får emellertid inte
a) placera mer än 10 % av sina fondtillgångar i andra överlåt
bara värdepapper eller penningmarknadsinstrument än de
som avses i punkt 1.
b) förvärva ädla metaller eller värdepapper inlösbara i sådana
metaller.
Fondföretag får ha kompletterande likvida tillgångar.
3.
Ett investeringsbolag får förvärva lös eller fast egendom som
är av väsentlig betydelse för det direkta utövandet av dess
verksamhet.
Artikel 51
1.
Ett förvaltnings- eller investeringsbolag ska använda ett för
farande för riskhantering som gör det möjligt för det att vid varje
tidpunkt kontrollera och bedöma den risk som är knuten till posi
tionerna och deras bidrag till portföljens allmänna riskprofil.
Bolaget ska använda ett förfarande som möjliggör en exakt och
oberoende bedömning av värdet på OTC-derivat.
Det ska underrätta de behöriga myndigheterna i sin hemmedlems
stat regelbundet om de typer av derivatinstrument, underliggande
risker, kvantitativa begränsningar liksom de metoder som valts
för att beräkna de risker som åtföljer transaktioner med derivat
instrument för varje fondföretag som det förvaltar.
2.
Medlemsstaterna får ge fondföretag tillstånd att använda
sådan teknik och sådana instrument som hänför sig till överlåt
bara värdepapper och penningmarknadsinstrument på de villkor
och inom de gränser medlemsstaterna föreskriver, förutsatt att
denna teknik och dessa instrument används i syfte att åstad
komma en effektiv förvaltning av värdepappersportföljen.
Om denna verksamhet gäller användning av derivatinstrument
ska dessa villkor och gränser överensstämma med bestämmel
serna i detta direktiv.
Verksamheten får under inga omständigheter leda till att fondfö
retagen avviker från sina placeringsmål såsom de fastställts i deras
fondbestämmelser, bolagsordningar eller prospekt.
3.
Ett fondföretag ska säkerställa att dess totala exponering
som hänför sig till derivatinstrument inte överskrider dess port
följs totala fondandelsvärde.
Exponeringen ska beräknas med hänsyn till det aktuella värdet av
de underliggande tillgångarna, motpartsrisken, kommande mark
nadsrörelser och den tid som finns tillgänglig för att lösa in posi
tionerna. Detta ska även gälla tredje och fjärde stycket.
Ett fondföretag får inom den gräns som anges i artikel 52.5 och
inom ramen för sin placeringsinriktning göra placeringar i finan
siella derivatinstrument, förutsatt att exponeringen mot de under
liggande tillgångarna inte sammanlagt överstiger de
placeringsbegränsningar som anges i artikel 52. När ett fondföre
tag placerar i indexbaserade finansiella derivatinstrument får med
lemsstaterna föreskriva att dessa investeringar inte behöver läggas
samman med avseende på de gränser som anges i artikel 52.
När ett överlåtbart värdepapper eller ett penningmarknadsinstru
ment innefattar ett derivat ska detta derivat beaktas när kraven i
denna artikel ska uppfyllas.
4.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 116 ska kom
missionen senast den 1 juli 2010 anta genomförandebestämmel
ser för att närmare ange följande:
a) Kriterier för att bedöma lämpligheten i det förfarande för
riskhantering som används av förvaltningsbolaget i enlighet
med punkt 1 första stycket.
b) Detaljerade regler avseende en exakt och oberoende bedöm
ning av värdet på OTC-derivat.
V
S
2
6
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/63
c) Detaljerade regler avseende innehållet i och förfarandet som
ska följas för att lämna information som avses i punkt 1
tredje stycket till de behöriga myndigheterna i förvaltnings
bolagets hemmedlemsstat.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
Artikel 52
1.
Ett fondföretag får placera högst
a) 5 % av sina tillgångar i överlåtbara värdepapper eller pen
ningmarknadsinstrument som emitterats av samma organ,
eller
b) 20 % av sina tillgångar på konton i samma organ.
Riskexponeringen mot ett fondföretags motpart vid en transak
tion med OTC-derivat får inte överstiga antingen
a) 10 % av sina tillgångar när motparten är ett kreditinstitut
enligt artikel 50.1 f, eller
b) 5 % av sina tillgångar i övriga fall.
2.
Medlemsstaterna får höja den 5-procentsgräns som anges i
punkt 1 första stycket till högst 10 %. Om de gör det får emeller
tid det sammanlagda innehavet i överlåtbara värdepapper och
penningmarknadsinstrument som fondföretaget innehar i emit
tenter i vilka det placerar mer än 5 % av sina tillgångar inte över
stiga 40 % av dess tillgångar. Denna begränsning ska inte gälla
inlåning eller transaktioner med OTC-derivat hos finansiella insti
tut som står under tillsyn.
Trots de enskilda gränser som fastställs i punkt 1 får ett fondfö
retag inte, om detta skulle leda till att mer än 20 % av dess till
gångar placerades hos ett enskilt organ, kombinera några av
följande placeringsslag:
a) Placeringar i överlåtbara värdepapper eller penningmark
nadsinstrument som emitterats av organet i fråga.
b) Inlåning hos det organet.
c) Exponeringar från transaktioner med OTC-derivat mot det
organet.
3.
Medlemsstaterna får höja den 5-procentsgräns som anges i
punkt 1 första stycket till högst 35 % om de överlåtbara värde
papperen eller penningmarknadsinstrumenten är utgivna eller
garanterade av en medlemsstat, av dess lokala myndigheter, av ett
tredjeland eller av offentliga internationella organ i vilka en eller
flera medlemsstater är medlemmar.
4.
Medlemsstaterna får höja den 5-procentsgräns som anges i
punkt 1 första stycket till högst 25 % när obligationer är emitte
rade av ett kreditinstitut som har sitt säte i en medlemsstat och
enligt lag omfattas av särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda
obligationsinnehavare. Särskilt ska iakttas att kapital som härrör
från emissionen av sådana obligationer i enlighet med lag ska pla
ceras i tillgångar som, under obligationernas hela giltighetstid, kan
täcka de med obligationerna förenade fordringarna och som i
händelse av emittentens fallissemang med prioritet ska användas
för återbetalning av kapital och upplupen ränta.
Om ett fondföretag placerar mer än 5 % av sina fondtillgångar i
sådana obligationer som avses i första stycket och som har samma
emittent, får det totala värdet av dessa placeringar inte överstiga
80 % av värdet av fondföretagets tillgångar.
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna en förteckning
över de kategorier av obligationer som avses i första stycket och
över de kategorier av emittenter som, enligt gällande lag och enligt
sådana tillsynsregler som avses i det stycket, beviljas tillstånd att
emittera sådana obligationer som uppfyller kriterierna i den här
artikeln. Till förteckningen ska fogas uppgifter om vad slags
garantier som erbjudits. Kommissionen ska till övriga medlems
stater genast vidarebefordra denna information jämte de kom
mentarer som bedömts erforderliga samt göra informationen
tillgänglig för allmänheten. Informationen kan tas upp till diskus
sion i Europeiska värdepapperskommittén som avses i
artikel 112.1.
5.
Vid beräkningen av den gräns på 40 % som anges i punkt 2
ska inte de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstru
ment som anges i punkterna 3 och 4 beaktas.
De gränser som anges i punkterna 1−4 får inte kombineras, och
placeringar i överlåtbara värdepapper och penningmarknadsin
strument emitterade av samma organ eller i inlåning eller deriva
tinstrument hos detta organ enligt bestämmelserna i
punkterna 1−4 får därför inte överstiga sammanlagt 35 % av ett
fondföretags tillgångar.
Bolag som ingår i samma grupp för sammanställd redovisning
enligt definitionen i direktiv 83/349/EEG eller i enlighet med
erkända internationella redovisningsregler ska räknas som ett
organ vid beräkningen av gränserna i denna artikel.
Medlemsstaterna får tillåta placeringar upp till sammanlagt 20 %
i överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument inom
samma grupp.
Artikel 53
1.
Utan att det påverkar tillämpningen av de gränser som fast
ställs i artikel 56 får medlemsstaterna höja de gränser som anges
i artikel 52 till högst 20 % för investeringar i aktier eller skuldför
bindelser emitterade av samma organ, när fondföretagets
placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna eller enligt bolags
ordningen syftar till att efterbilda sammansättningen av ett visst
aktieindex eller index för skuldförbindelser som är erkänt av de
behöriga myndigheterna och på följande villkor:
a) Det ska ha en tillräckligt diversifierad sammansättning.
b) Indexet ska utgöra en lämplig referens för den marknad det
hänför sig till.
c) Det ska offentliggöras på lämpligt vis.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
2.
Medlemsstaterna får höja den gräns som fastställs i punkt 1
till högst 35 % när det visar sig motiverat på grund av exceptio
nella marknadsvillkor, särskilt på reglerade marknader där vissa
överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument i hög
grad dominerar. Investeringar upp till denna gräns ska bara vara
tillåtna för en enda emittent.
Artikel 54
1.
Genom avvikelse från artikel 52 får medlemsstaterna ge
fondföretag tillstånd att med tillämpning av principen om risk
spridning placera upp till 100 % av fondtillgångarna i olika över
låtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument utgivna
eller garanterade av en medlemsstat, en eller flera av dess lokala
myndigheter, ett tredjeland eller ett offentligt internationellt organ
som en eller flera medlemsstater tillhör.
De behöriga myndigheterna i ett fondföretags hemmedlemsstat
får medge sådana undantag endast om de finner att andelsägarna
i fondföretaget har ett skydd likvärdigt med det som tillkommer
andelsägarna i fondföretag som iakttar de gränsvärden som anges
i artikel 52.
Ett sådant fondföretag ska inneha värdepapper från minst sex
olika emissioner, varvid dock ska gälla att värdepapper från en
och samma emission inte får motsvara mer än 30 % av de sam
lade fondtillgångarna.
2.
Fondbestämmelserna eller bolagsordningarna för de fond
företag som avses i punkt 1 ska innehålla uttrycklig uppgift om
de medlemsstater, lokala myndigheter eller offentliga internatio
nella organ som utger eller garanterar sådana värdepapper i vilka
fondföretaget avser att placera mer än 35 % av fondtillgångarna.
Sådana fondbestämmelser och bolagsordningar ska godkännas av
behöriga myndigheter.
3.
De fondföretag som avses i punkt 1 ska i prospekt
och marknadsföringskommunikation på framträdande plats
omnämna tillståndet och ange medlemsstater, lokala myndighe
ter eller offentliga internationella organ i vars värdepapper de har
för avsikt att placera eller har placerat mer än 35 % av
fondtillgångarna.
Artikel 55
1.
Ett fondföretag får förvärva andelar i fondföretag eller andra
företag för kollektiva investeringar enligt artikel 50.1 e, under för
utsättning att inte mer än 10 % av dess tillgångar placeras i ande
lar i ett enda fondföretag eller annat företag för kollektiva
investeringar. Medlemsstaterna får höja denna gräns till högst
20 %.
2.
Investeringar i andelar i företag för kollektiva investeringar
som ej är fondföretag får sammanlagt inte överstiga 30 % av fond
företagets tillgångar.
Medlemsstaterna får, när ett fondföretag har förvärvat andelar i
andra fondföretag eller företag för kollektiva investeringar, före
skriva att värdet av dessa företags tillgångar inte behöver läggas
samman för beräkning av de gränser som anges i artikel 52.
3.
När ett fondföretag placerar i andelar i andra fondföretag
eller andra företag för kollektiva investeringar som direkt eller
genom delegering förvaltas av samma förvaltningsbolag eller av
ett annat bolag till vilket förvaltningsbolaget är anknutet via
gemensam företagsledning eller ägarkontroll eller genom en bety
dande direkt eller indirekt ägarandel får detta förvaltningsbolag
eller det andra bolaget inte debitera några avgifter för teckning
eller inlösen av fondföretagets investeringar i andelar i dessa andra
fondföretag eller företag för kollektiva investeringar.
Ett fondföretag som placerar en betydande del av sina tillgångar i
andra fondföretag eller företag för kollektiva investeringar ska i
sitt prospekt uppge maximinivån för de förvaltningskostnader
som kan debiteras både fondföretaget självt och de andra fondfö
retag eller företag för kollektiva investeringar i vilka fondföreta
get avser att placera. Fondföretaget ska i sin årsrapport ange en
maximal procentsats för de förvaltningskostnader som debiteras
både fondföretaget självt och de fondföretag eller företag för kol
lektiva investeringar i vilka det placerar.
Artikel 56
1.
Ett investeringsbolag eller ett förvaltningsbolag får, såvitt
gäller handhavandet av alla de värdepappersfonder som står
under bolagets förvaltning och som omfattas av detta direktiv,
inte förvärva aktier med sådan rösträtt som skulle göra det möj
ligt för bolaget att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen
hos en emittent.
I avvaktan på vidare samordning ska medlemsstaterna beakta gäl
lande föreskrifter i andra medlemsstaters lagstiftning, som när
mare uttrycker den i första stycket angivna principen.
2.
Ett fondföretag får inte förvärva mer än
a) 10 % av de aktier utan rösträtt som en enskild emittent givit
ut,
b) 10 % av de skuldförbindelser som en enskild emittent givit
ut,
c) 25 % av andelarna i ett enskilt fondföretag eller annat före
tag för kollektiva investeringar enligt artikel 1.2 led a och b,
d) 10 % av de penningmarknadsinstrument som emitterats av
ett och samma organ.
De gränsvärden som anges i leden b, c och d behöver inte iakttas
vid förvärvstillfället, om bruttomängden av skuldförbindelserna
eller av penningmarknadsinstrumenten eller nettomängden av de
värdepapper som är föremål för emission då inte kan beräknas.
V
S
4
6
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/65
3.
En medlemsstat behöver inte tillämpa punkterna 1 och 2
beträffande följande:
a) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument
som är emitterade eller garanterade av en medlemsstat eller
dess lokala myndigheter.
b) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument
som är emitterade eller garanterade av ett tredjeland.
c) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument
som är emitterade av offentliga internationella organ i vilka
en eller flera medlemsstater är medlemmar.
d) Ett fondföretags innehav av aktier i ett bolag som är etablerat
i ett tredjeland och vars tillgångar placeras huvudsakligen i
värdepapper utgivna av emittenter med sitt säte i det landet,
om detta lands lagstiftning inte gör det möjligt för fondföre
taget att på något annat sätt placera sina fondtillgångar i vär
depapper från emittenter i det landet.
e) Ett eller flera investeringsbolags aktieinnehav i dotterbolag
vars verksamhet enbart består i förvaltning, rådgivning eller
marknadsföring i det land där dotterbolaget är etablerat, vid
återköp av andelar på begäran av andelsägarna, uteslutande
för investeringsbolagets eller investeringsbolagens räkning.
Det undantag som anges i första stycket d i den här punkten får
dock endast tillämpas om bolaget från tredjelandet tillämpar en
placeringsinriktning som är förenlig med de gränsvärden som
anges i artiklarna 52 och 55 samt punkterna 1 och 2 i den här
artikeln. Om gränsvärdena i artiklarna 52 och 55 överskrids ska
artikel 57 gälla i tillämpliga delar.
Artikel 57
1.
Fondföretag behöver inte iaktta de gränsvärden som anges i
detta kapitel när de utnyttjar teckningsrätter för överlåtbara vär
depapper eller penningmarknadsinstrument som ingår i
fondtillgångarna.
Medlemsstaterna får, med beaktande av principen om risksprid
ning, tillåta att nyligen auktoriserade fondföretag under en tid av
högst sex månader från auktorisationsdagen inte tillämpar
artiklarna 52–55.
2.
Om gränsvärdena enligt punkt 1 överskrids av skäl som
ligger utanför ett fondföretags kontroll eller som följd av att teck
ningsrätter utnyttjas, ska fondföretaget vid sina försäljningstrans
aktioner prioritera rättelse av detta förhållande under vederbörligt
hänsynstagande till andelsägarnas intressen.
KAPITEL VIII
MASTER/FEEDERFONDFÖRETAG
AVSNITT 1
Tillämpningsområde och godkännande
Artikel 58
1.
Ett feederfondföretag är ett fondföretag, eller en delfond i ett
sådant företag, som genom avvikelse från artiklarna 1.2 a, 50, 52,
55 och 56.2 c har fått tillstånd att placera minst 85 % av sina till
gångar i andelar i ett annat fondföretag eller i en delfond i ett
sådant företag (masterfondföretaget).
2.
Ett feederfondföretag får inneha upp till 15 % av sina till
gångar i en eller flera av följande former:
a) Kompletterande likvida tillgångar enligt artikel 50.2 andra
stycket.
b) Finansiella derivatinstrument, som bara får användas för att
säkra tillgångar, enligt artikel 50.1 g och artikel 51.2
och 51.3.
c) Lös och fast egendom som är av väsentlig betydelse för det
direkta utövandet av verksamheten, om feederfondföretaget
är ett investeringsbolag.
För att uppfylla villkoren i artikel 51.3 ska feederfondföretaget
räkna ut sin totala exponering som hänför sig till finansiella deri
vatinstrument genom att kombinera sin egen direkta exponering
enligt första stycket b med antingen
a) masterfondföretagets faktiska exponering mot finansiella
derivatinstrument i proportion till feederfondföretagets pla
ceringar i masterfondföretaget, eller
b) masterfondföretagets potentiellt maximala totala exponering
mot finansiella derivatinstrument, fastställd i masterfondfö
retagets fondbestämmelser eller bolagsordning, i proportion
till feederfondföretagets placering i masterfondföretaget.
3.
Ett masterfondföretag är ett fondföretag eller en delfond i ett
fondföretag som
a) har minst ett feederfondföretag bland sina andelsägare,
b) inte för egen del är ett feederfondföretag, och
c) inte innehar andelar i ett feederfondföretag.
4.
Följande avvikelser ska gälla för masterfondföretag:
a) För ett masterfondföretag som har minst två feederfondföre
tag som andelsägare ska artiklarna 1.2 a och 3 b inte tilläm
pas, vilket innebär att masterfondföretaget får välja om det
ska söka kapital från andra investerare eller inte.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
b) Om ett masterfondföretag inte söker kapital från allmänhe
ten i en annan medlemsstat än den där det är etablerat, utan
bara har ett eller flera feederfondföretag i den andra med
lemsstaten, ska kapitel XI och artikel 108.1 andra stycket inte
tillämpas.
Artikel 59
1.
Medlemsstaterna ska se till att det för ett feederfondföretags
placeringar i ett visst masterfondföretag, vilka överstiger den
gräns som enligt artikel 55.1 gäller för investeringar i andra fond
företag, krävs tillstånd som meddelats på förhand av de behöriga
myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat.
2.
Feederfondföretaget ska inom 15 arbetsdagar efter det att
det överlämnat fullständiga ansökningshandlingar underrättas om
huruvida de behöriga myndigheterna har lämnat tillstånd till dess
avsedda placeringar i masterfondföretaget eller inte.
3.
De behöriga myndigheterna i feederfondföretagets hem
medlemsstat ska lämna tillstånd om feederfondföretaget, dess för
varingsinstitut och revisor samt masterfondföretaget uppfyller alla
krav i detta kapitel. För detta ändamål ska feederfondföretaget till
de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat överlämna föl
jande handlingar:
a) Feederfondföretagets och masterfondföretagets fondbestäm
melser eller bolagsordningar.
b) Feederfondföretagets och masterfondföretagets prospekt och
basfakta för investerare enligt artikel 78.
c) Det avtal mellan feederfondföretaget och masterfondföreta
get eller de interna uppföranderegler som avses i artikel 60.1.
d) I tillämpliga fall den information som ska lämnas till andels
ägarna enligt artikel 64.1.
e) Om masterfondföretaget och feederfondföretaget har skilda
förvaringsinstitut, det avtal om informationsutbyte mellan
deras respektive förvaringsinstitut som avses i artikel 61.1.
f) Om masterfondföretaget och feederfondföretaget har skilda
revisorer, det avtal om utbyte av information mellan deras
respektive revisorer som avses i artikel 62.1.
Om feederfondföretaget är etablerat i en annan medlemsstat än
masterfondföretagets hemmedlemsstat, ska feederfondföretaget
även tillhandahålla ett intyg från de behöriga myndigheterna i
masterfondföretagets hemmedlemsstat om att masterfondföreta
get är ett fondföretag, eller en delfond i ett sådant företag, som
uppfyller villkoren i artikel 58.3 b och c. Handlingarna ska vara
avfattade på det officiella språket eller ett av de officiella språken
i feederfondföretagets hemmedlemsstat eller på ett språk som
godkänns av dess behöriga myndigheter.
AVSNITT 2
Gemensamma bestämmelser för feeder- och
masterfondföretag
Artikel 60
1.
Medlemsstaterna ska kräva att masterfondföretaget förser
feederfondföretaget med all den dokumentation och information
som behövs för att det senare ska kunna uppfylla kraven i detta
direktiv. För detta syfte ska feederfondföretaget ingå avtal med
masterfondföretaget.
Feederfondföretaget får inte placera i andelar i masterfondföreta
get utöver den gräns som gäller enligt artikel 55.1 förrän det avtal
som avses i första stycket har trätt i kraft. Detta avtal ska finnas
tillgängligt på begäran och kostnadsfritt för alla andelsägare.
Om både master- och feederfondföretaget förvaltas av samma för
valtningsbolag får avtalet ersättas av interna uppföranderegler
som säkerställer att kraven i denna punkt är uppfyllda.
2.
Masterfondföretaget och feederfondföretaget ska vidta
lämpliga åtgärder för att samordna tidpunkten för beräkningen
och offentliggörandet av fondandelsvärdet i syfte att undvika
utnyttjande av tidszonsskillnader mellan olika marknader (”mar
ket timing”) för sina fondandelar och på så vis förhindra möjlig
heter till arbitrage.
3.
Om ett masterfondföretag tillfälligt senarelägger återköp,
inlösen eller tecknande av sina andelar, antingen på eget initiativ
eller på begäran av dess behöriga myndigheter, ska, utan att det
påverkar tillämpningen av artikel 84, vart och ett av dess feeder
fondföretag ha rätt att, trots villkoren i artikel 84.2, senarelägga
återköp, inlösen eller tecknande av sina andelar under samma
period som masterfondföretaget.
4.
Om ett masterfondföretag försätts i likvidation, ska så även
ske beträffande feederfondföretaget, såvida inte de behöriga myn
digheterna i dess hemmedlemsstat godkänner att
a) minst 85 % av feederfondföretagets tillgångar placeras i ande
lar i ett annat masterfondföretag, eller att
b) feederfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning
ändras så att det kan omvandlas till ett fondföretag som inte
är ett feederfondföretag.
Utan att det påverkar specifika nationella bestämmelser om obli
gatorisk likvidation, får ett masterfondföretag inte försättas i lik
vidation förrän tidigast tre månader efter det att det underrättat
alla sina andelsägare och de behöriga myndigheterna i feederfond
företagets hemmedlemsstat om sitt bindande likvidationsbeslut.
5.
Om ett masterfondföretag fusioneras med ett annat fondfö
retag eller delas upp på två eller flera fondföretag ska feederfond
företaget försättas i likvidation, såvida inte de behöriga
myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat godkän
ner att det
a) fortsätter att vara ett feederfondföretag till masterfondföreta
get eller ett annat fondföretag som blir följden av master
fondföretagets fusion eller delning,
V
S
6
6
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/67
b) placerar minst 85 % av sina tillgångar i andelar i ett annat
masterfondföretag som inte berörts av fusionen eller del
ningen, eller
c) ändrar sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning så att
den omvandlas till ett fondföretag som inte är ett
feederfondföretag.
För att en fusion eller en delning av ett masterfondföretag ska få
verkan ska masterfondföretaget senast 60 dagar före det att åtgär
den avses träda i kraft ha tillhandahållit den information som
anges i artikel 43, eller likvärdig information, till samtliga sina
andelsägare och till de behöriga myndigheterna i sina feederfond
företags hemmedlemsstater.
Masterfondföretaget ska, om inte de behöriga myndigheterna i
feederfondföretagets hemmedlemsstat har meddelat godkännande
enligt första stycket a, ge feederfondföretaget möjlighet att åter
köpa eller inlösa alla sina andelar i masterfondföretaget innan
masterfondföretagets fusion eller delning får verkan.
6.
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när
mare ange
a) innehållet i det avtal eller i de interna uppföranderegler som
avses i punkt 1,
b) vilka åtgärder enligt punkt 2 som ska anses lämpliga, och
c) förfarandena för de godkännanden som krävs enligt punk
terna 4 och 5 i händelse av likvidation, fusion eller delning
av ett masterfondföretag.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
AVSNITT 3
Förvaringsinstitut och revisorer
Artikel 61
1.
I fall då masterfondföretag och feederfondföretag har skilda
förvaringsinstitut ska medlemsstaterna kräva att dessa förvarings
institut ingår ett avtal om informationsutbyte för att säkerställa att
båda instituten fullgör sina uppgifter.
Ett feederfondföretag får inte placera i andelar i ett masterfondfö
retag förrän ett sådant avtal har trätt i kraft.
När masterfondföretagets eller feederfondföretagets förvaringsin
stitut uppfyller villkoren i detta kapitel ska de inte anses bryta mot
några bestämmelser som begränsar utlämnandet av information
eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekom
mer i ett kontrakt eller i lag eller annan författning. Sådant upp
fyllande ska inte medföra något ansvar för ett sådant
förvaringsinstitut eller en person som handlar på dess vägnar.
Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretaget, eller i tillämp
liga fall dess förvaltningsbolag, ansvarar för att till feederfondfö
retagets förvaringsinstitut vidarebefordra all information om
masterfondföretaget som krävs för att feederfondföretagets förva
ringsinstitut ska kunna utföra sina uppgifter.
2.
Ett masterfondföretags förvaringsinstitut ska omedelbart
underrätta de behöriga myndigheterna i masterfondföretagets
hemmedlemsstat, feederfondföretaget, eller i tillämpliga fall
feederfondföretagets förvaltningsbolag och förvaringsinstitut, om
det upptäcker oegentligheter beträffande masterfondföretaget
som bedöms få negativa återverkningar på feederfondföretaget.
3.
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när
mare ange
a) de uppgifter som ska ingå i det avtal som avses i punkt 1, och
b) de slag av oegentligheter enligt punkt 2 som ska anses få
negativa återverkningar på feederfondföretaget.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
Artikel 62
1.
I fall då masterfondföretag och feederfondföretag har skilda
revisorer ska medlemsstaterna kräva att dessa revisorer ingår ett
avtal om informationsutbyte för att säkerställa att båda fullgör
sina uppgifter, inklusive de arrangemang som vidtas för att upp
fylla kraven i punkt 2.
Ett feederfondföretag får inte placera i andelar i ett masterfondfö
retag förrän ett sådant avtal har trätt i kraft.
2.
Feederfondföretagets revisor ska i sin revisionsberättelse
beakta revisionsberättelsen från masterfondföretagets revisor. Om
feederfondföretaget och masterfondföretaget har olika räken
skapsår ska masterfondföretagets revisor upprätta en särskild rap
port med feederfondföretagets slutdatum.
Feederfondföretagets revisor ska särskilt rapportera alla eventu
ella oegentligheter som påpekats i revisionsberättelsen för mas
terfondföretaget och dess följder för feederfondföretaget.
3.
När masterfondföretagets och feederfondföretagets reviso
rer uppfyller villkoren i detta kapitel ska de inte anses bryta om
några bestämmelser som begränsar utlämnande av information
eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekom
mer i ett kontrakt eller i lag eller annan författning. Sådant upp
fyllande ska inte medföra något ansvar för en sådan revisor eller
en person som handlar på dennes vägnar.
4.
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när
mare ange innehållet i det avtal som avses i punkt 1 första stycket.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
AVSNITT 4
Obligatorisk information och
marknadsföringskommunikation från feederfondföretag
Artikel 63
1.
Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretags prospekt,
utöver de uppgifter som anges i modul A i bilaga I, ska innehålla
följande:
a) En förklaring om att feederfondföretaget är feederföretag till
ett visst masterfondföretag och därför stadigvarande placerar
85 % eller mer av sina tillgångar i andelar i det
masterfondföretaget.
b) Uppgifter om placeringsmål och placeringsinriktning, inbe
gripet riskprofil, och om huruvida feederfondföretagets och
masterfondföretagets resultat är identiska eller i vilken
utsträckning och av vilka skäl de skiljer sig åt, inklusive en
beskrivning av placeringar enligt artikel 58.2.
c) Kort beskrivning av masterfondföretaget, dess organisation,
placeringsmål och placeringsinriktning inbegripet riskprofil,
och uppgift om hur masterfondföretagets prospekt kan
erhållas.
d) En sammanfattning av det avtal som feederfondföretaget och
masterfondföretaget ingått eller de interna uppförandereg
lerna enligt artikel 60.1.
e) Uppgift om hur andelsägarna kan få ytterligare information
om masterfondföretaget och det avtal som ingåtts mellan
feederfondföretaget och masterfondföretaget enligt
artikel 60.1.
f) Beskrivning av alla betalningar eller kostnadsersättningar från
feederfondföretaget i samband med dess placeringar i ande
lar i masterfondföretaget samt uppgift om de totala avgifter
som
debiteras
av
feederfondföretaget
och
masterfondföretaget.
g) Beskrivning av de skattemässiga konsekvenserna för feeder
fondföretaget av dess placeringar i masterfondföretaget.
2.
Utöver den information som föreskrivs i modul B i bilaga I
ska det i feederfondföretagets årsredovisning ingå en uppgift om
de totala avgifter som debiteras av feederfondföretaget och
masterfondföretaget.
Feederfondföretagets års- och halvårsredovisningar ska ange hur
masterfondföretagets års- respektive halvårsredovisningar kan
erhållas.
3.
Utöver vad som krävs enligt artiklarna 74 och 82 ska feeder
fondföretaget översända prospektet, de basfakta för investerare
som avses i artikel 78 med alla eventuella ändringar samt master
fondföretagets års- och halvårsredovisningar till de behöriga myn
digheterna i sin hemmedlemsstat.
4.
Varje feederfondföretag ska i all relevant marknadskommu
nikation uppge att det stadigvarande placerar 85 % eller mer av
sina tillgångar i andelar i sådana masterfondföretag.
5.
Feederfondföretaget ska på begäran till investerare kostnads
fritt översända en papperskopia av masterfondföretagets pro
spekt, årsberättelsen och halvårsberättelsen.
AVSNITT 5
Omvandling av befintliga fondföretag till feederfondföretag
och byte av masterfondföretag
Artikel 64
1.
Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretag som redan
bedriver verksamhet som fondföretag, inbegripet verksamhet som
feederfondföretag till ett annat masterfondföretag, ska lämna föl
jande information till sina andelsägare:
a) En förklaring om att de behöriga myndigheterna i feeder
fondföretagets hemmedlemsstat har godkänt feederfondföre
tagets placeringar i andelar i den berörda masterfonden.
b) Feederfondföretagets och masterfondföretagets basfakta för
investerare enligt artikel 78.
c) Datum då feederfondföretaget ska börja placera i masterfond
företaget eller, om det redan har placerat i masterfondföreta
get, datum då dess placeringar kommer att överskrida den
gräns som är tillämplig enligt artikel 55.1.
d) En förklaring om att andelsägarna inom 30 dagar har rätt att
begära att deras andelar ska återköpas eller inlösas, utan
några andra kostnader än de som fondföretaget tar för att
täcka kostnader för avveckling av värdepappersinnehav.
Denna rättighet ska kunna utnyttjas från och med det att
feederfondföretaget har tillhandahållit den information som
anges i denna punkt.
Denna information ska ges senast 30 dagar före det datum som
avses i första stycket c.
2.
Om feederfondföretaget är anmält enligt artikel 93 ska den
information som anges i punkt 1 lämnas på det officiella språket,
eller något av de officiella språken, i feederfondföretagets värd
medlemsstat eller på ett språk som godkänns av denna medlems
stats behöriga myndigheter. Feederfondföretaget ska ansvara för
den översättningen. Översättningen ska troget återge innehållet i
originaltexten.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att feederfondföretag inte
placerar i andelar i sina respektive masterfondföretag utöver den
gräns som är tillämplig enligt artikel 55.1 före utgången av den
trettiodagarsperiod som anges i punkt 1 andra stycket.
V
S
8
6
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/69
4.
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när
mare ange
a) format och det sätt på vilket den information som anges i
punkt 1 ska tillhandahållas,
b) om feederfondföretaget överför alla eller en del av sina till
gångar till masterfondföretaget i utbyte mot andelar, förfa
randet för värdering och revision av detta apporttillskott
samt formerna för feederfondföretagets förvaringsinstituts
medverkan i detta förfarande.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
AVSNITT 6
Skyldigheter och behöriga myndigheter
Artikel 65
1.
Feederfondföretaget ska effektivt övervaka masterfondföre
tagets verksamhet. Vid utövandet av denna skyldighet får feeder
fondföretaget förlita sig på information och handlingar som det
får från masterfondföretaget, eller i tillämpliga fall dess förvalt
ningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor, såvida det inte finns
anledning att ifrågasätta informationens och handlingarnas
tillförlitlighet.
2.
Om feederfondföretaget, dess förvaltningsbolag eller någon
person som handlar på feederfondföretagets eller dess förvalt
ningsbolags vägnar tar emot någon serviceavgift, provision, eller
annan ekonomisk ersättning i samband med en placering i ande
lar i masterfondföretaget, ska denna avgift, provision eller ekono
miska ersättning tillföras feederfondföretagets tillgångar.
Artikel 66
1.
Masterfondföretaget ska omedelbart meddela de behöriga
myndigheterna i sin hemmedlemsstat identitetsuppgifter för vart
och ett av de feederfondföretag som placerar i dess andelar. Om
masterfondföretaget och feederfondföretaget är etablerade i olika
medlemsstater, ska de behöriga myndigheterna i masterfondföre
tagets hemmedlemsstat omedelbart underrätta sina motsvarighe
ter i feederfondföretagets hemmedlemsstat om dessa placeringar.
2.
Ett masterfondföretag får inte debitera ett feederfondföre
tag några avgifter för tecknande eller inlösen vid köp respektive
avyttring av andelar.
3.
Masterfondföretaget ska se till att all information som krävs
enligt detta direktiv, annan gemenskapslagstiftning, tillämplig
nationell lagstiftning, fondbestämmelserna eller bolagsordningen
finns tillgänglig då så krävs för feederfondföretaget, eller i tillämp
liga fall dess förvaltningsbolag, samt för de behöriga myndighe
terna och feederfondföretagets förvaringsinstitut och revisor.
Artikel 67
1.
Om masterfondföretaget och feederfondföretaget är etable
rade i samma medlemsstat, ska de behöriga myndigheterna ome
delbart underrätta feederfondföretaget om varje beslut, åtgärd,
upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i detta kapitel eller
varje annat förhållande som rapporterats enligt artikel 106.1
rörande masterfondföretaget, eller i tillämpliga fall dess förvalt
ningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor.
2.
Om masterfondföretaget och feederfondföretaget är etable
rade i skilda medlemsstater, ska de behöriga myndigheterna i mas
terfondföretagets hemmedlemsstat omedelbart meddela varje
beslut, åtgärd, upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i detta
kapitel eller varje annat förhållande som rapporterats enligt arti
kel 106.1 rörande masterfondföretaget, eller i tillämpliga fall dess
förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor till de behöriga
myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat.
Dessa myndigheter ska därefter omedelbart underrätta
feederfondföretaget.
KAPITEL IX
BESTÄMMELSER OM INFORMATION TILL INVESTERARNA
AVSNITT 1
Offentliggörande av prospekt och periodiska rapporter
Artikel 68
1.
Ett investeringsbolag och, för varje värdepappersfond det
förvaltar, ett förvaltningsbolag, ska offentliggöra följande:
a) Ett prospekt.
b) En årsrapport för varje räkenskapsår.
c) En halvårsrapport för räkenskapsårets första sex månader.
2.
Årsrapporten respektive halvårsrapporten ska ges ut inom
följande tidsgränser från utgången av följande redovisningsperio
der som de avser:
a) Fyra månader för årsrapporten.
b) Två månader för halvårsrapporten.
Artikel 69
1.
Prospektet ska innehålla den information som krävs för att
investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av den före
slagna placeringen och särskilt av den risk som är förenad med
den.
Prospektet ska innehålla en tydlig och lättbegriplig förklaring av
fondens riskprofil, oberoende av vilka finansiella instrument den
placerar i.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
2.
Prospektet ska innehålla minst den information som anges
i modul A i bilaga I, såvida inte informationen redan framgår av
de fondbestämmelser eller den bolagsordning som ska bifogas
prospektet enligt artikel 71.1.
3.
Årsrapporten ska innehålla en balansräkning eller en redo
visning av tillgångar och skulder, en specificerad resultaträkning
för räkenskapsåret, en verksamhetsberättelse för räkenskapsåret
samt den information som anges i modul B i bilaga I, liksom all
annan väsentlig information som möjliggör för investerare att
göra en välgrundad bedömning av utvecklingen av fondföretagets
verksamhet och av dess resultat.
4.
Halvårsrapporten ska innehålla minst den information som
anges i avsnitt I–IV i modul B i bilaga I. Om ett fondföretag har
utbetalat eller föreslår utbetalning av en interimsutdelning, ska i
redovisningen anges resultatet efter skatt för halvårsperioden i
fråga samt den interimsutdelning som utbetalats eller föreslås.
Artikel 70
1.
I prospektet ska anges i vilka kategorier av tillgångar fond
företaget har tillstånd att placera. Det ska anges om transaktioner
med finansiella derivatinstrument är tillåtna, och det ska i så fall
finnas en tydlig uppgift om huruvida dessa får utföras i syfte att
säkra tillgångar eller i avsikt att nå placeringsmål och hur det möj
liga resultatet av användningen av finansiella derivatinstrument
kan påverka riskprofilen.
2.
När ett fondföretag huvudsakligen placerar i någon annan
kategori av de tillgångar som anges i artikel 50 än överlåtbara vär
depapper eller penningmarknadsinstrument eller när ett fondfö
retag efterbildar aktieindex eller index för skuldförbindelser enligt
artikel 53 ska i dess prospekt och i förekommande fall marknads
föringskommunikation investerarna uppmärksammas på place
ringsinriktningen genom en förklaring på framträdande plats.
3.
Om ett fondföretags tillgångars fondandelsvärde tenderar
att ha hög volatilitet på grund av portföljens sammansättning
och förvaltningsmetoderna ska detta anges på framträdande
plats i prospektet och i förekommande fall i
marknadsföringskommunikationen.
4.
På begäran av en investerare ska förvaltningsbolaget också
tillhandahålla kompletterande information om de kvantitativa
gränser som gäller för fondföretagets riskhantering, de metoder
som har valts för denna och den senaste utvecklingen av riskerna
med och avkastningen från de viktigaste instrumentkategorierna.
Artikel 71
1.
Fondbestämmelserna eller investeringsbolagets bolagsord
ning ska utgöra en integrerad del av prospektet och ska bifogas
detta.
2.
De handlingar som avses i punkt 1 behöver dock inte bifo
gas prospektet, om investeraren informerats om att han eller hon
på begäran kommer att tillställas dessa handlingar eller få upplys
ning om var han eller hon kan ta del av dem i varje medlemsstat
där andelarna marknadsförs.
Artikel 72
All väsentlig information i prospektet ska hållas aktuell.
Artikel 73
De uppgifter om räkenskaperna som årsrapporten innehåller ska
vara granskade av en eller flera personer som enligt lag eller annan
författning bemyndigats att granska redovisningar i överensstäm
melse med direktiv 2006/43/EG. Revisionsberättelsen, med even
tuella anmärkningar, ska i sin helhet återges i årsrapporten.
Artikel 74
Ett fondföretag ska till de behöriga myndigheterna i fondföreta
gets hemmedlemsstat översända sitt prospekt med eventuella änd
ringar och tillägg samt sina årsrapporter och halvårsrapporter.
Fondföretaget ska på begäran ge de behöriga myndigheterna i för
valtningsbolagets hemmedlemsstat denna dokumentation.
Artikel 75
1.
Investerarna ska på begäran kostnadsfritt tillhandahållas
prospektet samt de senaste års- och halvårsrapporterna.
2.
Prospektet får tillhandahållas via ett varaktigt medium eller
via en webbplats. Investerarna ska på begäran få en papperskopia
kostnadsfritt.
3.
Års- och halvårsrapporter ska vara tillgängliga för investe
rarna på det sätt som anges i prospektet och i de basfakta för
investerare som avses i artikel 78. Investerarna ska på begäran få
en papperskopia av års- och halvårsrapporterna kostnadsfritt.
4.
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att fast
ställa de särskilda villkor som ska uppfyllas när prospektet tillhan
dahålls via ett varaktigt medium, annat än i pappersform, och via
en webbplats som inte är ett varaktigt medium.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
AVSNITT 2
Offentliggörande av annan information
Artikel 76
Ett fondföretag ska vid varje tillfälle då det emitterar, säljer, åter
köper eller löser in andelar på lämpligt sätt, och åtminstone två
gånger per månad, offentliggöra emissions-, försäljnings-,
återköps- och inlösenpriserna.
De behöriga myndigheterna får dock medge att fondföretag
offentliggör sådana uppgifter endast en gång per månad, förut
satt att andelsägarnas intressen inte härigenom åsidosätts.
V
S
0
7
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/71
Artikel 77
All marknadsföringskommunikation som riktas till investerare
ska lätt kunna identifieras som sådan. Den ska vara rättvisande,
tydlig och inte vilseledande. Särskilt marknadskommunikation
med erbjudande att köpa andelar i fondföretag och som innehål
ler specifik information om ett fondföretag, får inte innehålla
påståenden som motsäger eller minskar betydelsen av informa
tionen i prospektet och i de basfakta för investerare som avses i
artikel 78. Uppgift ska ges om att prospekt och basfakta enligt
artikel 78 finns att tillgå, och det ska närmare anges var och på
vilket språk investerare och potentiella investerare kan erhålla
eller få tillgång till dessa uppgifter eller handlingar.
AVSNITT 3
Basfakta för investerare
Artikel 78
1.
Medlemsstaterna ska kräva att investeringsbolag och, för
varje värdepappersfond de förvaltar, förvaltningsbolag upprättar
en kortfattad handling med basfakta för investerare. Denna hand
ling ska kallas basfakta för investerare eller basfakta i detta direktiv.
Orden ”basfakta för investerare” ska anges tydligt i den hand
lingen, på ett av de språk som avses i artikel 94.1 b.
2.
Basfakta ska innehålla lämplig information avseende de vik
tigaste särdragen hos fondföretaget i fråga, som ska tillhandahål
las investerarna på ett sätt som rimligtvis gör det möjligt för dem
att förstå vilket slag av investeringsprodukt de erbjuds och vilka
risker som är förenade med den och följaktligen kunna fatta sina
investeringsbeslut med kännedom om fakta.
3.
Basfakta ska ge information avseende följande väsentliga
uppgifter beträffande fondföretaget i fråga:
a) Identifiering av fondföretaget.
b) Kort beskrivning av placeringsmål och placeringsinriktning.
c) Presentation av tidigare resultat eller, när så är relevant,
resultatscenarier.
d) Kostnader och produktrelaterade avgifter.
e) Beskrivning av i vilken utsträckning investeringsobjektet är
inriktat på att söka maximera avkastningen genom riskta
gande (dess ”risk/reward profile”) samt lämpliga förklaringar
och varningar beträffande investeringar i fondföretaget i
fråga.
Dessa väsentliga uppgifter ska vara begripliga för investeraren
utan några hänvisningar till andra handlingar.
4.
I basfakta ska klart anges var och hur man kan få ytterligare
information om den erbjudna investeringen, bland annat, men
inte uteslutande, genom uppgift om var och hur prospekt samt
års- och halvårsrapporter på begäran alltid kan erhållas kostnads
fritt och på vilket språk denna information finns tillgängliga för
investerarna.
5.
Basfakta ska utformas kortfattat utan användning av fack
språk. De ska upprättas i ett gemensamt format som möjliggör
jämförelser och presenteras så att icke-professionella investerare
kan förväntas förstå dem.
6.
Basfakta ska användas utan ändringar eller tillägg, förutom
översättning, i alla medlemsstater där fondföretaget har anmälts
för marknadsföring av sina andelar i enlighet med artikel 93.
7.
Kommissionen ska anta genomförandeåtgärder för att fast
ställa följande:
a) Det detaljerade och fullständiga innehållet i de basfakta som
ska tillhandahållas investerare i enlighet med punkterna 2, 3
och 4.
b) Det detaljerade och uttömmande innehållet i de basfakta som
ska tillhandahållas investerare i följande specifika fall:
i) För fondföretag med flera delfonder, basfakta som ska
tillhandahållas investerare som tecknar sig för en särskild
delfond, däribland hur byte till en annan delfond kan ske
och avgifterna för detta.
ii) För fondföretag som erbjuder flera aktiekategorier, de
basfakta som ska tillhandahållas investerare som tecknar
sig för en särskild aktiekategori.
iii) För fond-i-fondföretag, de basfakta som ska tillhandahål
las investerare som tecknar sig för fondföretag som i sin
tur placerar i andra fondföretag eller i andra företag för
kollektiva investeringar enligt artikel 50.1 e.
iv) För master/feederstrukturer, de basfakta som ska tillhan
dahållas investerare som tecknar sig för andelar i
feederfondföretag.
v) För strukturerade, kapitalskyddade och andra jämförbara
fondföretag, de basfakta som ska tillhandahållas investe
rare avseende de särskilda kännetecknen för sådana
fondföretag.
c) Närmare uppgifter om form och presentation för de basfakta
som ska tillhandahållas investerare i enlighet med punkt 5.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Artikel 79
1.
Basfakta ska utgöra information före kontraktstecknande.
De ska vara rättvisande, tydliga och icke vilseledande. De ska vara
förenliga med de relevanta delarna i prospektet.
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att ingen kan ställas till
civilrättsligt ansvar endast på grund av basfakta, inbegripet över
sättningar av dem, såvida de inte är vilseledande, oriktiga eller inte
överensstämmer med de relevanta delarna av prospektet. Basfakta
ska innehålla en tydlig varning i detta avseende.
Artikel 80
1.
Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och,
för var och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje för
valtningsbolag som säljer andelar i fondföretag direkt eller via en
annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess vägnar och
dess fulla och ovillkorliga ansvar, tillhandahåller investerare bas
fakta beträffande fondföretaget i fråga i god tid före det att inves
terarna erbjuds teckna sig för andelar i fondföretaget.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och,
för var och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje för
valtningsbolag som inte säljer andelar i fondföretag direkt eller via
en annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess vägnar
och dess fulla och ovillkorliga ansvar, på deras begäran tillhanda
håller producenter och mellanhänder som säljer eller ger råd om
eventuella investeringar i sådana andelar eller i produkter som
innebär riskexponering mot sådana andelar med basfakta. Med
lemsstaterna ska kräva att mellanhänder som säljer eller ger råd
till investerare om potentiella investeringar i fondföretag tillhan
dahåller sina befintliga eller potentiella kunder med basfakta.
3.
Investerarna ska tillhandahållas basfakta kostnadsfritt.
Artikel 81
1.
Medlemsstaterna ska tillåta investeringsbolag och, för var
och en av de värdepappersfonder de förvaltar, förvaltningsbolag
att tillhandahålla basfakta via ett varaktigt medium eller en webb
plats. Investerare ska på begäran få en papperskopia kostnadsfritt.
Dessutom ska en uppdaterad version av basfakta finnas tillgäng
lig på investeringsbolagets eller förvaltningsbolagets webbplats.
2.
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att fast
ställa de särskilda villkor som ska uppfyllas när basfakta tillhan
dahålls via ett varaktigt medium i annan form än pappersform
eller via en webbplats som inte utgör ett varaktigt medium.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
Artikel 82
1.
Fondföretagen ska överlämna basfakta och alla ändringar av
dem till de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater.
2.
Alla väsentliga inslag i basfakta ska hållas aktuella.
KAPITEL X
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG
Artikel 83
1.
Följande får inte ta upp lån:
a) Ett investeringsbolag.
b) Ett förvaringsbolag eller förvaringsinstitut.
Ett fondföretag får dock ta upp lån i utländsk valuta i form av
”back-to-back-lån”.
2.
Med undantag från punkt 1 får en medlemsstat ge fondfö
retag tillstånd att ta upp lån, under förutsättning att sådan
upplåning
a) är av tillfällig art och motsvarar
— i fråga om ett investeringsbolag, högst 10 % av dess till
gångar, eller
— i fråga om en värdepappersfond, högst 10 % av fondens
värde, eller
b) har till syfte att möjliggöra förvärv av fast egendom som är
av väsentlig betydelse för det direkta utövandet av verksam
heten och, såvitt avser ett investeringsbolag, motsvarar högst
10 % av dess tillgångar.
Om ett fondföretag har rätt att ta upp lån i enlighet med a och b
får upplåningen totalt inte överstiga 15 % av dess tillgångar.
Artikel 84
1.
Ett fondföretag ska återköpa eller inlösa andelar när andels
ägare begär det.
2.
Med undantag från punkt 1 ska följande gälla:
a) Ett fondföretag får, i enlighet med tillämplig nationell lag, i
fondbestämmelserna eller i investeringsbolagets bolagsord
ning, tillfälligt senarelägga återköp eller inlösen av andelar.
V
S
2
7
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/73
b) Ett fondföretags hemmedlemsstat får tillåta att dess behöriga
myndigheter kräver att återköp eller inlösen av andelar sena
reläggs med hänsyn till andelsägarnas eller allmänhetens
intresse.
Det tillfälliga senareläggande som avses i första stycket a får ske
endast i undantagsfall när omständigheterna så kräver, och då
uppskovet är berättigat med hänsyn till andelsägarnas intressen.
3.
Vid ett tillfälligt senareläggande i enlighet med punkt 2 a,
ska ett fondföretag utan dröjsmål underrätta de berörda myndig
heterna i dess hemmedlemsstat och de behöriga myndigheterna i
samtliga medlemsstater där företaget marknadsför sina andelar
om sittbeslut.
Artikel 85
Reglerna för värdering av tillgångar och för beräkning av
försäljnings- eller emissionspris samt återköps- eller inlösenpris
på ett fondföretags andelar ska fastställas i tillämplig nationell lag,
i fondbestämmelserna eller i investeringsbolagets bolagsordning.
Artikel 86
Utdelning eller återinvestering av ett fondföretags intäkter ska ske
i enlighet med lag och fondbestämmelserna eller investeringsbo
lagets bolagsordning.
Artikel 87
Ett fondföretags andelar får emitteras endast om fondtillgångarna
inom sedvanlig tid tillförs betalning motsvarande emissionens
nettopris. Detta ska inte utgöra hinder för tilldelning av
bonusandelar.
Artikel 88
1.
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 50 och 51
får följande inte bevilja lån eller ingå borgen för någon annans
räkning:
a) Ett investeringsbolag.
b) Ett förvaltningsbolag eller förvaringsinstitut som handlar för
en värdepappersfonds räkning.
2.
Punkt 1 ska inte hindra det företag som avses i den punkten
från att förvärva överlåtbara värdepapper, penningmarknadsin
strument eller andra finansiella instrument som avses i arti
kel 50.1 e, g och h och som inte är till fullo betalda.
Artikel 89
Följande får inte sälja överlåtbara värdepapper, penningmarknads
instrument eller andra finansiella instrument som avses i arti
kel 50.1 e, g och h och som de inte innehar:
a) Ett investmentbolag.
b) Ett förvaltningsbolag eller ett förvaringsinstitut som handlar
för en värdepappersfonds räkning.
Artikel 90
I lagen i fondföretagets hemmedlemsstat eller i fondbestämmel
serna ska det anges vilken ersättning och vilka kostnader ett för
valtningsbolag har rätt att debitera en värdepappersfond och
vilken metod som ska tillämpas för beräkning av sådana vederlag.
I lag eller i ett investeringsbolags bolagsordning ska det anges
vilka kostnader som ska bäras av bolaget.
KAPITEL XI
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG SOM
MARKNADSFÖR SINA ANDELAR I ANDRA MEDLEMSSTATER
ÄN DE DÄR DE ÄR ETABLERADE
Artikel 91
1.
Fondföretagens värdmedlemsstater ska se till att fondföre
tagen kan marknadsföra sina andelar inom dessa medlemsstaters
territorier efter anmälan i enlighet med artikel 93.
2.
Fondföretagens värdmedlemsstater får inte ålägga sådana
fondföretag som avses i punkt 1 några ytterligare krav eller admi
nistrativa förfaranden inom detta direktivs tillämpningsområde.
3.
Medlemsstaterna ska se till att det är lätt att på distans och
på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om lagar
och andra författningar som ligger utanför detta direktivs tillämp
ningsområde men som är särskilt relevanta för arrangemang för
marknadsföring inom deras respektive territorier av andelar av
fondföretag som är etablerade i andra medlemsstater. Medlems
staterna ska se till att denna information finns tillgänglig på ett
språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn, att
den är klar och otvetydig och att den hålls aktuell.
4.
I detta kapitel avses med ”fondföretag” även delfonder inom
fondföretag.
Artikel 92
Fondföretagen ska, i enlighet med de lagar och andra författningar
som gäller i den medlemsstat där deras andelar marknadsförs,
vidta erforderliga åtgärder för att i den medlemsstaten kunna göra
utbetalningar till andelsägarna, verkställa återköp och inlösen
samt lämna ut den information som fondföretagen är skyldiga att
tillhandahålla.
Artikel 93
1.
Om ett fondföretag avser att marknadsföra sina andelar i en
annan medlemsstat än sin hemmedlemsstat, ska det först över
lämna en skriftlig anmälan till de behöriga myndigheterna i sin
hemmedlemsstat.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Anmälan ska innehålla information om de åtgärder som vidtagits
för marknadsföringen av fondföretagets andelar i värdmedlems
staten, och i förekommande fall aktiekategorier. I det fall som
avses i artikel 16.1 ska informationen även innehålla uppgift om
att fondföretagets marknadsförs av förvaltningsbolaget som för
valtar fondföretaget.
2.
Till den anmälan som avses i punkt 1 ska fondföretaget
bifoga den senaste versionen av följande:
a) Sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning, sitt prospekt
och, om det är lämpligt, sin senaste årsrapport och eventuell
följande halvårsrapport översatt i enlighet med bestämmel
serna i artikel 94.1 c och d.
b) De basfakta för investerare som avses i artikel 78, översatta i
enlighet med artikel 94.1 b och d.
3.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat ska bedöma om de handlingar som fondföretaget överlämnat
enligt punkterna 1 och 2 är fullständiga.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska
senast tio arbetsdagar efter mottagandet av anmälan och de full
ständiga handlingar som avses i punkt 2 överlämna de fullstän
diga handlingar som avses i punkterna 1 och 2 till de behöriga
myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget avser att
marknadsföra sina andelar. Till handlingarna ska de bifoga ett
intyg om att fondföretaget uppfyller kraven i detta direktiv.
Efter att ha överlämnat handlingarna ska de behöriga myndighe
terna i fondföretagets hemmedlemsstat omedelbart underrätta
fondföretaget om att så har skett. Fondföretaget får tillträde till
marknaden i fondföretagets värdmedlemsstat från och med dagen
för denna underrättelse.
4.
Medlemsstaterna ska se till att anmälan enligt punkt 1 och
intyget enligt punkt 3 är avfattade på ett språk som är brukligt
inom den internationella finanssektorn, såvida inte fondföretagets
hemmedlemsstat och värdmedlemsstat godkänner att anmälan
och intyget avfattas på ett språk som är officiellt i båda
medlemsstaterna.
5.
Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndig
heter godkänner att de handlingar som avses i punkt 3 överförs
och arkiveras på elektronisk väg.
6.
Under det anmälningsförfarande som fastställs genom
denna artikel får de behöriga myndigheterna i den medlemsstat
där fondföretaget avser att marknadsföra sina andelar inte begära
några ytterligare handlingar, intyg eller uppgifter utöver dem som
föreskrivs i denna artikel.
7.
Fondföretagets hemmedlemsstat ska säkerställa att de behö
riga myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat på elektro
nisk väg har tillgång till de handlingar som avses i punkt 2 och i
tillämpliga fall de översättningar som gjorts av dessa. Hemmed
lemsstaten ska se till att fondföretaget håller handlingarna och
översättningarna aktuella. Fondföretaget ska anmäla varje ändring
av de handlingar som nämns i punkt 2 till de behöriga myndig
heterna i fondföretagets värdmedlemsstat, och ange var dessa
handlingar kan erhållas på elektronisk väg.
8.
Om den information som i enlighet med punkt 1 lämnats i
anmälan beträffande de åtgärder som vidtagits för marknadsfö
ringen behöver ändras, eller om det sker en ändring av de aktie
kategorier som ska marknadsföras, ska fondföretaget skriftligen
underrätta de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten om
detta innan ändringen verkställs.
Artikel 94
1.
Om ett fondföretag marknadsför sina andelar i en värdmed
lemsstat ska det till investerarna inom den medlemsstatens terri
torium tillhandahålla all den information och alla de handlingar
som det enligt kapitel IX är skyldigt att tillhandahålla investerarna
i sin hemmedlemsstat.
Informationen och handlingarna ska tillhandahållas till investe
rarna i enlighet med följande bestämmelser:
a) Utan att det påverkar bestämmelserna i kapitel IX ska infor
mationen och handlingarna tillhandahållas investerarna på
det sätt som föreskrivs i lagar och andra författningar i fond
företagets värdmedlemsstat.
b) De basfakta för investerare som avses i artikel 78 ska över
sättas till det officiella språket, eller ett av de officiella språ
ken, i fondföretagets värdmedlemsstat eller till ett språk som
godkänns av de behöriga myndigheterna i den
medlemsstaten.
c) Information och handlingar utöver de basfakta som avses i
artikel 78 ska enligt fondföretagets val översättas antingen till
det officiella språket, eller ett av de officiella språken, i fond
företagets värdmedlemsstat, till ett språk som godkänns av de
behöriga myndigheterna i den medlemsstaten eller till ett
språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn.
d) Fondföretaget ska ansvara för översättningar av information
eller handlingar enligt leden b och c och de ska troget återge
innehållet i ursprungstexten.
2.
Kraven i punkt 1 ska också gälla för alla ändringar av den
information och de handlingar som avses i den punkten.
3.
Offentliggöranden enligt artikel 76 av priser vid emission,
försäljning, återköp och inlösen av fondföretags andelar ska ske
så ofta som krävs enligt lagar och andra författningar i fondföre
tagets hemmedlemsstat.
Artikel 95
1.
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när
mare ange
a) omfattning av den information som avses i artikel 91.3,
b) åtgärder för att underlätta för de behöriga myndigheterna i
fondföretagets värdmedlemsstat att få tillgång till informa
tion eller handlingar som avses i artikel 93.1, 93.2 och 93.3
i enlighet med artikel 93.7.
V
S
4
7
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/75
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.
2.
Kommissionen får även anta genomförandeåtgärder för att
närmare ange
a) form och innehåll för en standardmall för anmälan som
fondföretag ska använda vid anmälningsförfarandet enligt
artikel 93.1, inklusive uppgift om vilka handlingar översätt
ningarna avser,
b) form och innehåll för en standardmall för intyg som med
lemsstaternas behöriga myndigheter ska använda enligt
artikel 93.3,
c) förfarandet för de behöriga myndigheternas informationsut
byte och användning av elektronisk kommunikation vid
anmälan enligt artikel 93.
Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa
rande som avses i artikel 112.3.
Artikel 96
Ett fondföretag ska i sin verksamhet ha rätt att använda samma
beteckning för sin rättsliga form (t.ex. investeringsbolag eller vär
depappersfond) i en värdmedlemsstat som det använder i sin
hemmedlemsstat.
KAPITEL XII
BESTÄMMELSER OM DE MYNDIGHETER SOM ANSVARAR
FÖR AUKTORISATION OCH TILLSYN
Artikel 97
1.
Medlemsstaterna ska utse de behöriga myndigheter som ska
fullgöra de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv. De ska under
rätta kommissionen om detta och i förekommande fall ange hur
uppgifterna fördelats mellan myndigheterna.
2.
De behöriga myndigheterna ska vara offentliga myndighe
ter eller organ utsedda av offentliga myndigheter.
3.
Myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska vara
behöriga att utöva tillsyn över företaget, inklusive i enlighet med
artikel 19 när så är tillämpligt. Myndigheterna i fondföretagets
värdmedlemsstat ska dock vara behöriga att kontrollera att de
bestämmelser som ligger utanför detta direktivs tillämpningsom
råde följs och att kraven i artiklarna 92 och 94 efterlevs.
Artikel 98
1.
De behöriga myndigheterna ska ges alla de tillsynsbefogen
heter som de behöver för att utföra sina uppgifter. Sådana befo
genheter ska utövas
a) direkt,
b) i samarbete med andra myndigheter,
c) på de behöriga myndigheternas ansvar genom delegering till
andra organ till vilka uppgifter har delegerats, eller
d) efter begäran av de behöriga rättsliga myndigheterna.
2.
Beträffande de befogenheter som avses i punkt 1 ska de
behöriga myndigheterna ha rätt att vidta åtminstone följande
åtgärder:
a) Begära att få tillgång till alla handlingar oavsett form och rätt
och att få kopior.
b) Begära att en person lämnar upplysningar och vid behov
kalla och höra en person i syfte att erhålla information.
c) Utföra kontroller på plats.
d) Begära att få tillgång till befintliga uppgifter om tele- och
datatrafik.
e) Kräva att varje form av agerande som strider mot bestämmel
ser som fastställts för genomförande av detta direktiv ska
upphöra.
f) Begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad.
g) Begära tillfälligt näringsförbud.
h) Begära att auktoriserade investeringsbolag, förvaltningsbolag
och förvaringsinstitut tillhandahåller uppgifter.
i) Vidta varje slag av åtgärd för att säkerställa att investerings
bolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut uppfyller kra
ven i detta direktiv.
j) Begära i andelsägarnas eller allmänhetens intresse att emis
sion, återköp eller inlösen av andelar tillfälligt senareläggs.
k) Återkalla ett fondföretags, förvaltningsbolags eller förvarings
instituts auktorisation.
l) Överlämna ärenden för lagföring.
m) Ge revisorer eller sakkunniga tillstånd att utföra kontroller
eller utredningar.
Artikel 99
1.
Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om tillämpliga
åtgärder och sanktioner för överträdelser av de nationella bestäm
melser som antagits enligt detta direktiv och vidta alla åtgärder
som krävs för att se till att bestämmelserna efterlevs. Utan att det
påverkar förfarandena för återkallande av auktorisation eller med
lemsstaternas rätt att föreskriva straffrättsliga sanktioner ska med
lemsstaterna särskilt, i enlighet med sin nationella lagstiftning, se
till att lämpliga administrativa åtgärder eller administrativa sank
tioner kan vidtas mot ansvariga personer när bestämmelser som
antagits vid genomförandet av detta direktiv inte har följts.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Åtgärderna och sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga
och avskräckande.
2.
Medlemsstaterna ska särskilt, utan att detta utesluter att
bestämmelser införs om åtgärder och sanktioner som ska tilläm
pas på överträdelser av andra nationella bestämmelser som antas
i enlighet med detta direktiv, fastställa effektiva, proportionerliga
och avskräckande åtgärder och sanktioner i fråga om skyldighe
ten att utforma basfakta så att de kan förväntas bli förstådda av
icke-professionella investerare i enlighet med artikel 78.5.
3.
Medlemsstaterna ska föreskriva att de behöriga myndighe
terna får offentliggöra varje åtgärd eller sanktion till följd av över
trädelser av de bestämmelser som antagits vid genomförandet av
detta direktiv, såvida inte ett sådant offentliggörande allvarligt
skulle äventyra finansmarknadernas funktion, skada investerarnas
intressen eller åsamka de berörda parterna oproportionerlig
skada.
Artikel 100
1.
Medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva och ända
målsenliga förfaranden för klagomål och prövning utanför dom
stol av konsumenttvister rörande fondföretags verksamhet, då så
är lämpligt med utnyttjande av befintliga organ.
2.
Medlemsstaterna ska se till att lagstiftning och reglering inte
hindrar de organ som avses i punkt 1 från att samarbeta effektivt
för att lösa gränsöverskridande tvister.
Artikel 101
1.
Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samarbeta med
varandra när det är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina
uppgifter enligt detta direktiv och utöva sina befogenheter enligt
detta direktiv eller nationell lagstiftning.
Medlemsstaterna ska vidta de administrativa och organisatoriska
åtgärder som behövs för att underlätta det samarbete som före
skrivs i denna punkt.
De behöriga myndigheterna ska använda sina samarbetsbefogen
heter även i fall då det uppförande som utreds inte utgör en över
trädelse av gällande bestämmelser i deras medlemsstat.
2.
Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska omedelbart
förse varandra med de upplysningar som krävs för att de ska
kunna utföra sina uppgifter enligt detta direktiv.
3.
Om en behörig myndighet i en medlemsstat har goda skäl
att misstänka att företag som inte står under denna behöriga myn
dighets tillsyn utför eller har utfört handlingar i en annan med
lemsstat som strider mot detta direktiv ska den på ett så tydligt
sätt som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den
andra medlemsstaten om detta. Den senare myndigheten ska vidta
lämpliga åtgärder och informera den myndighet som lämnat
underrättelsen om resultatet av åtgärden och, i den utsträckning
det är möjligt, om den viktigaste utvecklingen beträffande ären
dets handläggning. Denna punkt ska inte ha någon inverkan på
befogenheterna hos den behöriga myndighet som har lämnat
underrättelsen.
4.
De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får begära att
de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat medverkar
vid tillsynsverksamhet, kontroller på plats eller vid en utredning
som ska genomföras på den sistnämnda medlemsstatens territo
rium, inom ramen för de befogenheter som dessa myndigheter
har enligt direktivet. Om en behörig myndighet tar emot en begä
ran om en kontroll på plats eller en utredning ska den
a) själv utföra kontrollen eller utredningen,
b) låta den myndighet som har begärt kontrollen eller utred
ningen utföra den, eller
c) låta revisorer eller sakkunniga utföra kontrollen eller
utredningen.
5.
Om en kontroll eller utredning utförs inom en medlemsstats
territorium av den medlemsstatens behöriga myndighet, får den
behöriga myndigheten i den medlemsstat som har begärt medver
kan begära att egna tjänstemän ska få åtfölja de tjänstemän som
utför kontrollen eller utredningen. Det övergripande ansvaret för
kontrollen eller utredningen ska dock ligga hos den medlemsstat
inom vars territorium den genomförs.
Om en kontroll eller utredning utförs inom en medlemsstats ter
ritorium av en behörig myndighet i en annan medlemsstat, får
den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territo
rium kontrollen eller utredningen genomförs begära att dess egna
tjänstemän ska få åtfölja de tjänstemän som utför kontrollen eller
utredningen.
6.
De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där kontrol
len eller utredningen utförs får endast i följande fall vägra att
utbyta information enligt punkt 2 eller att efterkomma en begä
ran om medverkan i en utredning eller kontroll på plats enligt
punkt 4:
a) Om utredningen, kontrollen på plats eller informationsutby
tet negativt skulle kunna påverka den medlemsstatens suve
ränitet, säkerhet eller allmänna ordning.
b) Om rättsliga förfaranden i fråga om samma personer och
gärningar redan har inletts inför myndigheterna i den tillfrå
gade medlemsstaten.
c) Ett slutligt avgörande beträffande samma personer och gär
ningar har redan meddelats i den medlemsstaten.
7.
De behöriga myndigheterna ska underrätta de behöriga
myndigheter som framställt begäran om varje beslut som fattas
enligt punkt 6. Skälen till beslutet ska anges i underrättelsen.
V
S
6
7
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/77
8.
De behöriga myndigheterna får anmäla följande förhållan
den till Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR), inrät
tad genom kommissionens beslut 2009/77/EG
(1) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.
(1):
a) När en begäran om informationsutbyte enligt artikel 109 har
avvisats eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.
b) När en begäran om att utföra en utredning eller kontroll på
plats enligt artikel 110 har avvisats eller inte har lett till åtgär
der inom rimlig tid.
c) När en begäran om tillstånd för den behöriga myndighetens
tjänstemän att åtfölja tjänstemän från den behöriga myndig
heten i den andra medlemsstaten har avvisats eller inte har
lett till åtgärder inom rimlig tid.
9.
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder beträffande
förfarandena för kontroller på plats och utredningar.
Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa
rande som avses i artikel 112.3.
Artikel 102
1.
Medlemsstaterna ska föreskriva att alla personer som arbe
tar eller har arbetat för de behöriga myndigheterna, samt reviso
rer och experter som agerar eller som har agerat på uppdrag av
dessa myndigheter ska vara bundna av tystnadsplikt. Denna skyl
dighet ska innebära att ingen konfidentiell information som dessa
personer erhåller i tjänsten får röjas till någon person eller myn
dighet, utom i sammandrag eller i sammanställning som omöj
liggör identifikation av enskilda fondföretag, enskilda
förvaltningsbolag och förvaringsinstitut (företag som medverkar
i fondföretagets affärsverksamhet), dock med förbehåll för fall
som omfattas av straffrättslig lagstiftning.
När ett fondföretag eller ett företag som medverkar i deras affärs
verksamhet har försatts i konkurs eller underkastats tvångslikvi
dation, får emellertid konfidentiell information som inte rör tredje
parter som medverkar i försök att undsätta företaget yppas vid
tvistemålsförfaranden.
2.
Punkt 1 ska inte hindra medlemsstaternas behöriga myndig
heter att utbyta information i enlighet med detta direktiv eller
annan gemenskapslagstiftning som gäller för fondföretag eller för
företag som medverkar i deras affärsverksamhet. Denna informa
tion ska vara underkastad tystnadsplikt enligt punkt 1.
Behöriga myndigheter som utbyter information med andra behö
riga myndigheter i enlighet med detta direktiv får samtidigt ange
att sådan information inte får röjas utan deras uttryckliga medgi
vande, och då endast i det syfte till vilket den myndighet som till
handahöll informationen har givit sitt medgivande.
3.
Medlemsstaterna får ingå samarbetsavtal om utbyte av infor
mation med behöriga myndigheter i tredjeland eller med de myn
digheter eller organ i tredjeland som fastställs i punkt 5 i denna
artikel och i artikel 103.1 endast om den lämnade informationen
omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst är likvärdiga
med dem som avses i denna artikel. Detta utbyte av information
ska vara avsett för dessa myndigheters eller organs utförande av
sin tillsynsuppgift.
Om informationen ursprungligen kommer från en annan med
lemsstat får den lämnas vidare endast om uttryckligt medgivande
ges från de behöriga myndigheter som har lämnat ut den, och om
det är lämpligt endast i det syfte som avsågs när dessa myndighe
ter gav sitt medgivande.
4.
Behöriga myndigheter som erhåller förtrolig information
enligt punkterna 1 eller 2 får använda informationen endast vid
fullgörande av sina uppgifter för följande ändamål:
a) Kontroll av att de villkor som ställs för etablering av verksam
het som fondföretag eller företag som medverkar i deras
affärsverksamhet uppfyllts och underlättande av tillsyn över
sådan verksamhet, rutiner för administration och redovisning
samt intern kontroll.
b) Beslut om påföljder.
c) Administrativa överklaganden av beslut som fattats av de
behöriga myndigheterna.
d) Domstolsförfaranden som inletts i enlighet med
artikel 107.2.
5.
Vad som sägs i punkterna 1 och 4 ska inte utgöra hinder för
utbyte av information inom en medlemsstat eller mellan med
lemsstater, när detta utbyte ska ske mellan en behörig myndighet
och
a) myndigheter med offentligt uppdrag att utöva tillsyn över
kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag och
andra finansiella företag, eller myndigheter med ansvar för
tillsyn över finansiella marknader,
b) organ som har befattning med likvidation eller konkurs av
fondföretag eller företag som medverkar i deras affärsverk
samhet, eller organ som har befattning med liknande förfa
randen, eller
c) personer med ansvar för lagstadgad revision av räkenska
perna för försäkringsföretag, kreditinstitut, värdepappersfö
retag eller andra finansiella institut.
Punkterna 1 och 4 ska inte hindra de behöriga myndigheter som
avses ovan från att fullgöra sina tillsynsuppgifter eller att till organ
som förvaltar ersättningssystem utlämna sådan information som
dessa organ behöver för sin verksamhet.
Information som utväxlas i enlighet med första stycket ska vara
underkastad tystnadsplikt enligt punkt 1.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Artikel 103
1.
Utan hinder av artikel 102.1–102.4 får medlemsstaterna
tillåta informationsutbyte mellan en behörig myndighet och
a) myndigheter med ansvar för tillsyn över organ som har
befattning med likvidation och konkurs av fondföretag eller
företag som medverkar i deras affärsverksamhet, eller organ
som har befattning med liknande förfaranden,
b) myndigheter med ansvar för tillsyn över personer med ansvar
för lagstadgad revision av räkenskaperna för försäkringsföre
tag, kreditinstitut, värdepappersföretag och andra finansiella
institut.
2.
Medlemsstater som tillämpar undantaget i punkt 1 ska
kräva att minst följande villkor uppfylls:
a) Informationen ska användas för att utföra de tillsynsuppgif
ter som avses i punkt 1.
b) Den information som mottas ska vara underkastad tystnads
plikt enligt artikel 102.1.
c) När informationen härrör från en annan medlemsstat får den
inte vidarebefordras utan uttryckligt tillstånd från de behö
riga myndigheter som har lämnat ut den, och om det är
lämpligt endast för de ändamål som myndigheterna medgett.
3.
Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och de andra
medlemsstaterna vilka myndigheter som har tillåtelse att motta
information enligt punkt 1.
4.
Utan hinder av artikel 102.1–102.4 får medlemsstaterna för
att stärka stabiliteten och integriteten hos det finansiella systemet
tillåta utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna
och myndigheter eller organ som enligt lag är ansvariga för att
upptäcka och utreda överträdelser av bolagsrätt.
5.
Medlemsstater som tillämpar undantaget i punkt 4 ska
kräva att minst följande villkor uppfylls:
a) Informationen ska användas för att utföra de tillsynsuppgif
ter som avses i punkt 4.
b) Den information som mottas ska vara underkastad tystnads
plikt enligt artikel 102.1.
c) När informationen härrör från en annan medlemsstat får den
inte vidarebefordras utan uttryckligt medgivande från de
behöriga myndigheter som har lämnat ut den, och i förekom
mande fall endast för de ändamål som myndigheterna
medgett.
Vid tillämpningen av första stycket punkt c ska de myndigheter
eller organ som avses i punkt 4 till de behöriga myndigheter som
lämnat ut informationen uppge namn och exakt ansvarsområde
för de personer som den ska sändas till.
6.
Om en medlemsstats myndigheter eller organ som avses i
punkt 4 utför sin uppgift att upptäcka eller utreda överträdelser
med hjälp av personer som genom sin särskilda kompetens är
utsedda till detta och som inte är anställda inom den offentliga
förvaltningen, får möjligheten till informationsutbyte som avses i
den punkten utsträckas till att omfatta dessa personer enligt de
villkor som föreskrivs i punkt 5.
7.
Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och de andra
medlemsstaterna vilka myndigheter eller organ som har tillåtelse
att motta information enligt punkt 4.
Artikel 104
1.
Artiklarna 102 och 103 ska inte utgöra hinder för en behö
rig myndighet att lämna ut information till centralbanker och
andra organ med liknande uppgifter i deras egenskap av mone
tära myndigheter för att dessa ska kunna fullgöra sina uppgifter,
inte heller ska dessa artiklar utgöra hinder för dessa myndigheter
eller organ att till de behöriga myndigheterna vidarebefordra
sådan information som de behöver för de ändamål som anges i
artikel 102.4. Information som mottas i detta sammanhang ska
vara underkastad tystnadsplikt enligt artikel 102.1.
2.
Artiklarna 102 och 103 ska inte utgöra hinder för de behö
riga myndigheterna att lämna ut den information som avses i arti
kel 102.1–102.4 till en clearingorganisation eller annat liknande
organ som enligt nationell lagstiftning har rätt att tillhandahålla
clearing- eller avvecklingstjänster åt någon av marknaderna i med
lemsstaten, om de anser att detta är nödvändigt för att säkerställa
att dessa organ fungerar korrekt vid marknadsaktörers potentiella
eller faktiska fallissemang.
Information som mottas i ett sådant sammanhang ska vara under
kastad den tystnadsplikt som avses i artikel 102.1.
Medlemsstaterna ska dock se till att information som mottagits
enligt artikel 102.2 inte lämnas ut under de omständigheter som
avses i första stycket i denna punkt utan uttryckligt medgivande
från de behöriga myndigheter som har lämnat den.
3.
Utan hinder av artikel 102.1 och 102.4 får medlemsstaterna
med stöd av bestämmelser i lag tillåta att viss information lämnas
ut till andra avdelningar inom medlemsstaternas centralförvalt
ningar som ansvarar för lagstiftning om tillsyn över fondföretag
och företag som medverkar i deras affärsverksamhet, kreditinsti
tut, finansiella institut, värdepappersföretag och försäkringsföre
tag samt till personer med uppdrag från sådana avdelningar.
Sådant utlämnande får dock ske endast då det är nödvändigt för
utövande av tillsyn.
Medlemsstaterna ska dock föreskriva att information som motta
gits enligt artikel 102.2 och 102.5 får lämnas ut under de omstän
digheter som avses i denna punkt endast med uttryckligt
medgivande från de behöriga myndigheter som lämnat ut den.
V
S
8
7
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/79
Artikel 105
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder beträffande förfa
randena vid informationsutbyte mellan behöriga myndigheter.
Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa
rande som avses i artikel 112.3.
Artikel 106
1.
Medlemsstaterna ska åtminstone föreskriva att varje person
godkänd i enlighet med direktiv 2006/43/EG, och som i ett fond
företag eller ett företag som medverkar i deras affärsverksamhet
utför den lagstadgade revision som avses i artikel 51 i direktiv
78/660/EEG, artikel 37 i direktiv 83/349/EEG eller artikel 73 i det
här direktivet eller annat uppdrag föreskrivet i lag, ska vara skyl
dig att omgående rapportera till de behöriga myndigheterna alla
uppgifter eller beslut rörande detta företag som han eller hon har
fått kännedom om vid utförandet av sitt uppdrag, som kan med
föra något av följande:
a) En väsentlig överträdelse av lagar och andra författningar
som reglerar villkoren för auktorisation eller som särskilt reg
lerar verksamhet i fondföretag eller företag som medverkar i
deras affärsverksamhet.
b) Störningar i den löpande verksamheten i fondföretag eller
företag som medverkar i deras affärsverksamhet.
c) Vägran att godkänna räkenskaperna eller framställande av
reservationer.
Den personen ska ha skyldighet att omgående rapportera alla
uppgifter eller beslut som han eller hon har fått kännedom om vid
utförandet av sitt under led a beskrivna uppdrag i ett företag som
har nära förbindelser på grund av kontroll över det fondföretag
eller företag som medverkar i dess affärsverksamhet i vilket upp
draget utförs.
2.
Det förhållandet att de personer som godkänts enligt direk
tiv 2006/43/EG för de behöriga myndigheterna i god tro lämnar
ut sådana uppgifter eller beslut som avses i punkt 1 ska inte utgöra
brott mot tystnadsplikt som följer av avtal, lag eller annan författ
ning och medför inte att dessa personer kan ställas till ansvar.
Artikel 107
1.
De behöriga myndigheterna ska skriftligen motivera såväl
beslut att inte bevilja auktorisation som övriga beslut med nega
tiv innebörd som fattas vid genomförandet av de allmänna åtgär
der som antas för tillämpningen av detta direktiv samt underrätta
sökandena om skälen.
2.
Medlemsstaterna ska se till att alla beslut som fattats enligt
lagar och andra författningar antagna i enlighet med detta direk
tiv är väl underbyggda och får prövas av domstol, inbegripet i de
fall beslut inte har fattats inom sex månader efter det att en ansö
kan om auktorisation som innehåller alla begärda uppgifter har
lämnats in.
3.
Medlemsstaterna ska föreskriva att ett eller flera av följande
organ, enligt vad som fastställs i nationell lagstiftning, i konsu
menternas intresse och enligt nationell lagstiftning, ska kunna
begära att ärenden prövas i domstol eller av behörig administra
tiv myndighet för att säkerställa att de nationella bestämmelserna
för genomförande av detta direktiv tillämpas:
a) Offentliga organ eller deras företrädare.
b) Konsumentorganisationer som har ett berättigat intresse av
att skydda konsumenterna.
c) Yrkesorganisationer som har ett legitimt intresse av att
skydda sina medlemmar.
Artikel 108
1.
Endast myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska
ha behörighet att vidta åtgärder mot det fondföretaget om det
bryter mot lag eller annan författning eller fondbestämmelserna
eller investeringsbolagets bolagsordning.
Myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat får dock vidta
åtgärder mot det fondföretaget, om det bryter mot lagar och andra
författningar som är i kraft i den medlemsstaten och som inte
omfattas av detta direktivs tillämpningsområde eller kraven i
artiklarna 92 och 94.
2.
Myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska utan
dröjsmål underrätta myndigheterna i fondföretagets värdmed
lemsstat och, om fondföretagets förvaltningsbolag är etablerat i en
annan medlemsstat, de behöriga myndigheterna i förvaltningsbo
lagets hemmedlemsstat, om beslut som avser återkallelse av auk
torisation, andra allvarliga åtgärder som riktar sig mot
fondföretaget samt senareläggning av emission, återköp eller inlö
sen av dess andelar.
3.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat och i fondföretagets hemmedlemsstat får vidta åtgärder
mot förvaltningsbolaget om detta bryter mot bestämmelser inom
deras respektive ansvarsområden.
4.
Om de behöriga myndigheterna i ett fondföretags värdmed
lemsstat har klara och verifierbara skäl att tro att företaget vid
marknadsföringen av sina andelar inom den medlemsstatens ter
ritorium inte uppfyller skyldigheter som följer av bestämmelser
som antagits enligt detta direktiv, men som inte ger de behöriga
myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat befogenhet att
agera, ska de anmäla iakttagelserna till de behöriga myndigheterna
i fondföretagets hemmedlemsstat som ska vidta lämpliga åtgärder.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
5.
Om, trots de åtgärder som vidtagits av de behöriga myndig
heterna i fondföretagets hemmedlemsstat, eller om dessa åtgär
der visat sig otillräckliga eller på grund av att fondföretagets
hemmedlemsstat inte agerat inom rimlig tid, fondföretaget fram
härdar i att agera på ett sätt som klart skadar investerarna i dess
värdmedlemsstat, får de behöriga myndigheterna i fondföretagets
värdmedlemsstat till följd av detta vidta någon av följande
åtgärder:
a) Efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna i fondfö
retagets hemmedlemsstat, vidta alla lämpliga åtgärder som
krävs för att skydda investerarna, vilket inbegriper möjlighe
ten av att hindra fondföretaget i fråga från att fortsätta att
marknadsföra sina andelar inom fondföretagets värdmed
lemsstats territorium.
b) Anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommit
tén om så krävs.
Kommissionen ska utan dröjsmål underrättas om varje åtgärd
som vidtas enligt första stycket a.
6.
Medlemsstaterna ska se till att det inom deras territorier
finns en rättslig möjlighet att delge de rättsliga handlingar som
krävs för de åtgärder som en värdmedlemsstat kan komma att
vidta beträffande ett fondföretag enligt punkterna 2–5.
Artikel 109
1.
Då ett förvaltningsbolag genom att tillhandahålla tjänster
eller genom att etablera filialer bedriver verksamhet i en eller flera
värdmedlemsstater, ska alla berörda medlemsstaters behöriga
myndigheter ha ett nära samarbete.
De ska på begäran förse varandra med alla de upplysningar om
ledning och ägande i sådana förvaltningsbolag som kan förväntas
underlätta deras tillsyn samt alla upplysningar som kan förväntas
underlätta övervakningen av sådana bolag. I synnerhet ska myn
digheterna i förvaltningsbolagens hemmedlemsstater samarbeta
för att se till att myndigheterna i förvaltningsbolagens värdmed
lemsstater inhämtar de uppgifter som avses i artikel 21.2.
2.
I den utsträckning som det är nödvändig för att utöva hem
medlemsstatens tillsyn ska de behöriga myndigheterna i förvalt
ningsbolagets hemmedlemsstater underrätta de behöriga
myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstater om alla
åtgärder som förvaltningsbolagets värdmedlemsstat vidtagit i
enlighet med artikel 21.5 och som omfattar åtgärder eller sank
tioner gentemot ett förvaltningsbolag eller inskränkningar i dess
verksamhet.
3.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten
i fondföretagets hemmedlemsstat om varje problem som upp
täcks i förvaltningsbolaget och som väsentligen kan påverka för
valtningsbolagets förmåga att korrekt utföra sina uppgifter
beträffande fondföretaget samt varje överträdelse av villkoren i
kapitel III.
4.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat ska utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i
förvaltningsbolagets hemmedlemsstat om varje problem som
upptäcks i fondföretaget och som väsentligen kan påverka förvalt
ningsbolagets förmåga att korrekt utföra sina uppgifter eller upp
fylla de krav i detta direktiv som faller inom ansvarsområdet för
fondföretagets hemmedlemsstat.
Artikel 110
1.
Varje förvaltningsbolags värdmedlemsstat ska, om ett för
valtningsbolag med auktorisation i en annan medlemsstat bedri
ver verksamhet inom dess territorium genom en filial, se till att de
behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat,
efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna i förvaltnings
bolagets värdmedlemsstat, själva eller genom personer som de
anlitat för detta ändamål, får utföra kontroll på plats av de upp
lysningar som avses i artikel 109.
2.
Punkt 1 ska inte påverka den rätt som de behöriga myndig
heterna i ett förvaltningsbolags värdmedlemsstat har att vid full
görandet av sina åligganden enligt detta direktiv utföra kontroller
på plats av filialer som är etablerade inom den medlemsstatens
territorium.
KAPITEL XIII
EUROPEISKA VÄRDEPAPPERSKOMMITTÉN
Artikel 111
Kommissionen får anta tekniska anpassningar av detta direktiv på
följande områden:
a) Förtydligande av definitionerna för att säkerställa en enhetlig
tillämpning av detta direktiv inom hela gemenskapen.
b) Konsekvent terminologi och utformning av definitioner i
enlighet med senare rättsakter om fondföretag samt närstå
ende frågor.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande
med kontroll som avses i artikel 112.2.
Artikel 112
1.
Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepappers
kommittén som inrättats genom kommissionens beslut
2001/528/EG
(1) EGT L 191, 13.7.2001, s. 45.
(1).
V
S
0
8
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/81
2.
När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4
och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestäm
melserna i artikel 8 i det beslutet.
3.
När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i
beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel
serna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre
månader.
KAPITEL XIV
UNDANTAG, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH
SLUTBESTÄMMELSER
AVSNITT 1
Undantag
Artikel 113
1.
Uteslutande med avseende på danska fondföretag ska ”pan
tebreve” utställda i Danmark jämställas med de överlåtbara vär
depapper som avses i artikel 50.1 b.
2.
Med undantag från artiklarna 22.1 och 32.1 får de behöriga
myndigheterna ge sådana fondföretag som den 20 december
1985 i enlighet med nationell lagstiftning hade två eller flera för
varingsinstitut tillåtelse att behålla dessa institut, om myndighe
terna har garantier för att de uppgifter som föreskrivs i
artiklarna 22.3 och 32.3 kommer att fullgöras i praktiken.
3.
Med undantag från artikel 16 får medlemsstaterna ge för
valtningsbolag tillåtelse att emittera innehavarbevis avseende
andra företags registrerade värdepapper.
Artikel 114
1.
De värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i
direktiv 2004/39/EG som har auktorisation att endast tillhanda
hålla de tjänster som föreskrivs i avsnitten A.4 och A.5 i bilagan
till det direktivet, får erhålla auktorisation enligt det här direktivet
att förvalta fondföretag och kvalificera sig som ”förvaltningsbo
lag”. I sådant fall ska sådana värdepappersföretag avsäga sig den
auktorisation de erhållit enligt direktiv 2004/39/EG.
2.
De förvaltningsbolag som redan före den 13 februari 2004
i sina hemmedlemsstater erhållit auktorisation enligt direktiv
85/611/EEG att förvalta fondföretag ska vid tillämpningen av
denna artikel anses ha erhållit auktorisation om lagstiftningen i
den medlemsstaten föreskriver att de, för att få inleda sådan verk
samhet, ska uppfylla villkor som är likvärdiga med dem som anges
i artiklarna 7 och 8.
AVSNITT 2
Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser
Artikel 115
Senast den 1 juli 2013 ska kommissionen överlämna en rapport
till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta
direktiv.
Artikel 116
1.
Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2011 anta och
offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga
för att följa artikel 1.2 andra stycket, artikel 1.3 b, artikel 2.1 e,
2.1 m, 2.1 p, 2.1 q och 2.1 r, artikel 2.5, artikel 4, artikel 5.1−5.4,
5.6 och 5.7, artikel 6.1, artikel 12.1, artikel 13.1 inledningen,
13.1 a, 13.1 i, artikel 15, artikel 16.1 och 16.3, artikel 17.1, arti
kel 17.2 b, artikel 17.3 första och tredje stycket, artikel 17.4−17.7,
artikel 17.9 andra stycket, artikel 18.1 inledningen, artikel 18.1 b,
artikel 18.2 tredje och fjärde stycket, artikel 18.3 och 18.4, artik
larna 19 och 20, artikel 21.2–21.6, 21.8 och 21.9, artikel 22.1,
artikel 22.3 a, artikel 22.3 d, artikel 22.3 e, artikel 23.1, 23.2,
23.4 och 23.5, artikel 27 tredje stycket, artikel 29.2, artikel 33.2,
33.4 och 33.5, artiklarna 37–42, artikel 43.1−43.5, artik
larna 44−49, artikel 50.1 inledningen, artikel 50.3, artikel 51.1
tredje stycket, artikel 54.3, artikel 56.1 och 56.2 första stycket
inledningen, artiklarna 58 och 59, artikel 60.1−60.5, artikel 61.1
och 61.2, artikel 62.1, 62.2 och 62.3, artikel 63, artikel 64.1,
64.2 och 64.3, artiklarna 65, 66 och 67, artikel 68.1 inledningen
och 68.1 a, artikel 69.1 och 69.2, artikel 70.2 och 70.3, artik
larna 71, 72 och 74, artikel 75.1, 75.2 och 75.3, artiklarna 77−82,
artikel 83.1 b, artikel 83.2 a andra strecksatsen, artikel 86, arti
kel 88.1 b, artikel 89 b, artiklarna 90–94, artiklarna 96−100, arti
kel 101.1−101.8, artikel 102.2 andra stycket, artikel 102.5,
artiklarna 107 och 108, artikel 109.2, 109.3 och 109.4, arti
kel 110 och bilaga I. De ska genast underrätta kommissionen om
detta.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 juli 2011.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en
hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning
när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hän
visningar i befintliga lagar och andra författningar till direktiv
85/611/EEG ska anses som hänvisningar till detta direktiv. När
mare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur
uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten
till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar
inom det område som omfattas av detta direktiv.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
L 302/82
SV
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Artikel 117
Direktiv 85/611/EEG, ändrat genom de direktiv som anges i del
A av bilaga III, ska upphöra att gälla från och med den 1 juli
2011, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det
gäller tidsfristerna för införlivande i nationell lagstiftning och
tillämpning av de direktiv som anges i del B av bilaga III.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvis
ningar till det här direktivet och läsas i enlighet med jämförelse
tabellen i bilaga IV.
Hänvisningar till det förenklade prospektet ska utformas som
hänvisningar till basfakta, i enlighet med artikel 78.
Artikel 118
1.
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att
det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1.1, artikel 1.2 första stycket, artikel 1.3 a, artikel 1.4–1.7,
artikel 2.1 a–d, artikel 2.1 f–l, artikel 2.1 n och 2.1 o, artikel 2.2,
2.3 och 2.4, artikel 2.6 och 2.7, artikel 3, artikel 5.5, artikel 6.2,
6.3 och 6.4, artiklarna 7–11, artikel 12.2, artikel 13.1 b–h, arti
kel 13.2, artikel 14.1, artikel 16.2, artikel 17.2 a, 17.2 c och 17.2
d, artikel 17.3 andra stycket, artikel 17.8 och 17.9 första stycket,
artikel 18.1 utom inledningen och led a, artikel 18.2 första och
andra stycket, artikel 21.1 och 21.7, artikel 22.2, artikel 22.3 b
och 22.3 c, artikel 23.3, artikel 24, artiklarna 25 och 26, arti
kel 27 första och andra stycket, artikel 28, artikel 29.1, 29.3
och 29.4, artiklarna 30, 31 och 32, artikel 33.1 och 33.3, artik
larna 34, 35 och 36, artikel 50.1 a–h, artikel 50.2, artikel 51.1
första och andra stycket, artikel 51.2 och 51.3, artiklarna 52
och 53, artikel 54.1 och 54.2, artikel 55, artikel 56.2 första
stycket, artikel 56.2 andra stycket, artikel 56.3, artikel 57, arti
kel 68.2, artikel 69.3 och 69.4, artikel 70.1 och 70.4, artik
larna 73 och 76, artikel 83.1 utom led b, artikel 83.2 a utom
andra strecksatsen, artiklarna 84, 85 och 87, artikel 88.1 utom led
b, artikel 88.2, artikel 89 utom led b, artikel 102.1, artikel 102.2
första stycket, artikel 102.3 och 102.4, artiklarna 103–106, arti
kel 109.1, artiklarna 111, 112, 113 och 117 och bilagorna II, III
och IV ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.
2.
Medlemsstaterna ska se till att fondföretagen ersätter sina
förenklade prospekt, upprättade enligt bestämmelserna i direktiv
85/611/EEG med basfakta för investerare enligt artikel 78 snarast
möjligt och under alla omständigheter senast tolv månader efter
utgången av tidsfristen för att i nationell lag införliva alla de
genomförandebefogenheter som avses i artikel 78.7. Under över
gångsperioden ska de behöriga myndigheterna i fondföretagens
värdmedlemsstater fortfarande godkänna förenklade prospekt för
fondföretag som marknadsförs inom de medlemsstaternas
territorier.
Artikel 119
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 13 juli 2009.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
E. ERLANDSSON
Ordförande
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/83
BILAGA I
MODUL A
1. Information om värdepappersfon
den
1. Information om förvaltningsbo
laget, inklusive uppgift om huru
vida förvaltningsbolaget är
etablerat i en annan medlemsstat
än fondföretagets hemmedlems
stat.
1. Information om investeringsbola
get.
1.1 Namn
1.1 Namn eller typ, rättslig form,
säte och huvudkontor, om detta
finns på annan plats.
1.1 Namn eller typ, rättslig form, säte
och huvudkontor, om detta finns
på annan plats.
1.2 Datum för bildandet av värde
pappersfonden. Uppgift om var
aktighet om denna är begränsad.
1.2 Datum för bolagets bildande.
Uppgift om varaktighet om
denna är begränsad.
1.2 Datum för bolagets bildande.
Uppgift om varaktighet om denna
är begränsad.
1.3 Om bolaget förvaltar andra
värdepappersfonder, uppgift
om dessa fonder.
1.3 Om investeringsbolaget förvaltar
olika delfonder, uppgift om dessa.
1.4 Uppgift om var fondbestämmel
serna, om dessa inte finns bifo
gade, och periodiska rapporter
finns tillgängliga.
1.4 Uppgift om var bolagets bolags
ordning, om den inte finns bifo
gad, och periodiska rapporter
finns tillgängliga.
1.5 En sammanfattning av för
andelsägarna relevanta uppgifter
om de skatteregler som gäller för
värdepappersfonden. Uppgift om
huruvida avdrag görs vid källan
från de inkomster och realisa
tionsvinster som fonden utbeta
lar till andelsägarna.
1.5 En sammanfattning av för andels
ägarna relevanta uppgifter om de
skatteregler som gäller för bolaget.
Uppgift om huruvida avdrag görs
vid källan från de inkomster och
realisationsvinster som fonden
utbetalar till andelsägarna.
1.6 Datum för bokslut och utdelning.
1.6 Datum för bokslut och utdelning.
1.7 Namnen på de personer som
ansvarar för granskningen av
räkenskaperna i enlighet med
artikel 73.
1.7 Namnen på de personer som
ansvarar för granskningen av
räkenskaperna i enlighet med arti
kel 73.
1.8 Namn och befattning i bolaget
på dem som tillhör bolagets
administrativa, förvaltande och
kontrollerande organ. Uppgifter
om deras huvudsysselsättningar
utanför bolaget när dessa är av
betydelse för bolaget.
1.8 Namn och befattning i bolaget på
dem som tillhör bolagets admini
strativa, förvaltande och kontrolle
rande organ. Uppgifter om deras
huvudsysselsättningar utanför
bolaget när dessa är av betydelse
för bolaget.
1.9 Storleken på tecknat kapital
med angivande av hur mycket
därav som har betalats in.
1.9 Kapital.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
1.10 Uppgift om andelarnas art och
väsentliga egenskaper, särskilt
— vilket slags rätt (sakrätt,
obligationsrätt eller annan
rättighet) som följer med
andelarna,
— om huruvida det är fråga
om värdepapper i egentlig
mening eller om certifikat
som representerar sådana
värdepapper samt huru
vida notering sker i regis
ter eller på konto,
— beträffande andra egenska
per: om andelarna är
utställda på viss person
eller på innehavaren, upp
gift om andelarnas nomi
nella värden,
— uppgift, i förekommande
fall, om rösträtt för
andelsägarna,
— under vilka förutsättningar
beslut kan fattas om likvi
dation av värdepappers
fonden och i vilken
ordning likvidation ska
ske, särskilt med avseende
på andelsägarnas rättighe
ter.
1.10 Uppgift om andelarnas art och
väsentliga egenskaper, särskilt
— om huruvida det är fråga
om värdepapper i egentlig
mening eller om certifikat
som representerar sådana
värdepapper samt huruvida
notering sker i register eller
på konto,
— beträffande andra egenska
per: om andelarna är
utställda på viss person eller
på innehavaren, uppgift om
andelarnas nominella vär
den,
— uppgift, i förekommande
fall, om rösträtt för andels
ägarna,
— under vilka förutsättningar
beslut kan fattas om likvida
tion av investeringsbolaget
och i vilken ordning likvida
tion ska ske, särskilt med
avseende på andelsägarnas
rättigheter.
1.11 Där så är tillämpligt, upplys
ningar om börser eller mark
nadsplatser där andelarna är
noterade eller föremål för han
del.
1.11 Där så är tillämpligt, upplys
ningar om börser eller mark
nadsplatser där andelarna är
noterade eller föremål för handel.
1.12 Förfaranden och villkor för
emission och försäljning av
andelar.
1.12 Förfaranden och villkor för emis
sion och försäljning av andelar.
1.13 Förfaranden och villkor för
återköp eller inlösen av andelar
samt omständigheter under
vilka återköp eller inlösen får
uppskjutas.
1.13 Förfaranden och villkor för åter
köp eller inlösen av andelar samt
omständigheter under vilka åter
köp eller inlösen får uppskjutas.
Om investeringsbolaget förvaltar
olika delfonder, uppgifter om
hur en andelsägare får flytta från
en delfond till en annan och
vilka avgifter som tillämpas i
sådana fall.
1.14 Beskrivning av regler för
bestämmande och disposition
av intäkter.
1.14 Beskrivning av regler för bestäm
mande och disposition av intäk
ter.
1.15 Beskrivning av värdepappers
fondens placeringsmål, inklu
sive finansiell målsättning (t.ex.
kapitaltillväxt eller vinstkrav),
placeringsinriktning (t.ex. spe
cialisering inom vissa geogra
fiska eller industriella områden),
eventuella begränsningar av
denna inriktning och uppgifter
om teknik och instrument eller
upplåningsbefogenheter som
kan komma att användas vid
förvaltningen av värdepappers
fonden.
1.15 Beskrivning av bolagets place
ringsmål, inklusive finansiell mål
sättning (t.ex. kapitaltillväxt
eller vinstkrav), placeringsinrikt
ning (t.ex. specialisering inom
vissa geografiska eller industriella
områden), eventuella begräns
ningar av denna inriktning och
uppgifter om teknik och instru
ment eller upplåningsbefogenhe
ter som kan komma att
användas vid förvaltningen av
bolaget.
V
S
4
8
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/85
1.16 Regler för värdering av till
gångar.
1.16 Regler för värdering av tillgångar.
1.17 Hur försäljnings- eller emis
sionspriser och återköps- eller
inlösenpriser för andelarna fast
ställs, särskilt
— sättet och tidsintervallerna
för beräkning av sådana
priser,
— information om de avgifter
som tas ut vid försäljning
eller emission och återköp
eller inlösen av andelar,
— uppgift om hur, var och
hur ofta sådana priser
offentliggörs.
1.17 Hur försäljnings- eller emissions
priser och återköps- eller inlö
senpriser för andelarna fastställs,
särskilt
— sättet och tidsintervallerna
för beräkning av sådana
priser,
— information om de avgifter
som tas ut vid försäljning
eller emission och återköp
eller inlösen av andelar,
— uppgift om hur, var och hur
ofta sådana priser offentlig
görs (1).
1.18 Information om dels beräk
ningen av storleken på och sät
tet för utbetalning av
ersättningar från värdepappers
fonden till förvaltningsbolaget,
förvaringsinstitutet och tredje
man, dels värdepappersfondens
täckande av förvaltningsbola
gets, förvaringsinstitutets och
tredje mans kostnader.
1.18 Information om dels beräk
ningen av storleken på och sättet
för utbetalning av ersättningar
från bolaget till dess styrelse, till
personer i dess administrativa
organ och i dess lednings- och
kontrollorgan, samt till förva
ringsinstitutet och tredje man,
dels bolagets täckande av styrel
sens, förvaringsinstitutets och
tredje mans omkostnader.
(1) De investeringsbolag som avses i artikel 32.5 i direktivet ska även uppge:
—
Hur och med vilka tidsintervaller beräkning av andelarnas nettovärde sker.
—
Hur, var och hur ofta detta värde offentliggörs.
—
Den börs i varje land där andelar utbjuds vars kursnotering ska vara bestämmande för de priser som ska gälla vid transaktioner som
genomförs utanför börser i det landet.
2. Information om förvaringsinstitutet
2.1 Namn eller typ, rättslig form, säte och huvudkontor, om detta finns på annan plats.
2.2 Huvudsaklig verksamhet.
3. Information om de konsultföretag eller externa placeringsrådgivare som arbetar enligt avtal och mot ersättning ur fond
företagets tillgångar
3.1 Företagets namn eller typ eller rådgivarens namn.
3.2 Väsentliga bestämmelser i kontraktet med förvaltningsbolaget eller investeringsbolaget vilka kan vara av intresse
för andelsägarna med undantag för bestämmelser om ersättning.
3.3 Andra verksamheter av betydelse.
4. Information om rutinerna för utbetalningar till andelsägare, återköp eller inlösen av andelar och tillhandahållande av
information om fondföretaget. Sådan information ska under alla omständigheter lämnas i den medlemsstat där fond
företaget är etablerat. Därutöver ska, i det fall andelar marknadsförs i en annan medlemsstat, sådan information läm
nas i de prospekt som offentliggörs där.
5. Övrig investeringsinformation
5.1 De resultat som fondföretaget (i tillämpliga fall) tidigare uppnått – denna information ska antingen ingå i eller
bifogas prospektet.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
5.2 Beskrivning av den typiska investerare som fondföretaget utformats för.
6. Ekonomisk information
6.1 Eventuella kostnader och avgifter utöver dem som anges i punkt 1.17, där det görs skillnad mellan dem som
andelsägaren ska betala och dem som ska betalas ur fondföretagets tillgångar.
MODUL B
Information som ska ingå i periodiska rapporter
I.
Uppgifter om tillgångar och skulder
— överlåtbara värdepapper,
— tillgodohavanden i bank,
— andra tillgångar,
— summa tillgångar,
— skulder,
— fondandelsvärde.
II.
Antal utestående andelar
III. Fondandelsvärde per andel
IV. Värdepappersportfölj, uppdelad på
a) börsnoterade överlåtbara värdepapper,
b) överlåtbara värdepapper som är föremål för handel på någon annan reglerad marknadsplats,
c) nyligen emitterade överlåtbara värdepapper av det slag som avses i artikel 50.1 d,
d) andra överlåtbara värdepapper av det slag som avses i artikel 50.2 a.
Vidare ska, för var och en av de ovan nämnda placeringarna, analyserade utifrån mest ändamålsenliga kriterier med
hänsyn till fondföretagets placeringsinriktning (t.ex. ekonomiska, geografiska eller valutabetingade kriterier) dess andel
av samtliga fondtillgångar anges uttryckt i procent av nettotillgångarna.
Uppgift om förändringar i sammansättningen av portföljen under den aktuella perioden.
V.
Uppgift om utvecklingen av fondföretagets tillgångar under den aktuella perioden inklusive
— intäkter av placeringar,
— andra intäkter,
— förvaltningsavgifter,
— avgifter till förvaringsinstitut,
— andra avgifter och skatter,
— nettointäkt,
V
S
6
8
/
2
0
3
L
17.11.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/87
— utdelningar och återinvesterade intäkter,
— förändringar av kapitalet,
— uppskrivning eller nedskrivning av placeringar,
— andra förändringar som inverkar på fondföretagets tillgångar och skulder,
— transaktionskostnader, som är kostnader som ett fondföretag ådrar sig i samband med transaktioner i
värdepappersportföljen.
VI. En jämförelsetabell över de tre senaste räkenskapsåren som för varje räkenskapsår innehåller det vid årets utgång gällande
— totala fondandelsvärdet,
— fondandelsvärde per andel.
VII. Uppgift om hur stor andel av fondföretagets åtaganden under redovisningsperioden som utgörs av sådana transaktioner som avses
i artikel 51 per transaktionstyp.
L 302/88
SV
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
BILAGA II
Funktioner som ingår i kollektiv portföljförvaltning
— Förvaltning av investeringar.
— Administration:
a) Juridiska tjänster och redovisningstjänster avseende fondförvaltningen.
b) Förfrågningar från kunder.
c) Värdering och prissättning (inklusive kontrolluppgifter avseende skatter).
d) Övervakning av att tillämpliga bestämmelser följs.
e) Upprätthållande av andelsägarregister.
f)
Fördelning av intäkter.
g) Emission och inlösen av andelar.
h) Affärsavveckling (inklusive utskick av certifikat).
i)
Registerföring.
— Marknadsföring.
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/89
BILAGA III
DEL A
Upphävt direktiv och dess ändringar
(hänvisningar i artikel 117)
Rådets direktiv 85/611/EEG
(EGT L 375, 31.12.1985, s. 3)
Rådets direktiv 88/220/EEG
(EGT L 100, 19.4.1988, s. 31)
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/26/EG
(EGT L 168, 18.7.1995, s. 7)
Endast artikel 1 fjärde strecksatsen, artikel 4.7 och artikel 5
femte strecksatsen
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/64/EG
(EGT L 290, 17.11.2000, s. 27)
Endast artikel 1
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG
(EGT L 41, 13.2.2002, s. 20)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG
(EGT L 41, 13.2.2002, s. 35)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG
(EUT L 145, 30.4.2004, s. 1)
Endast artikel 66
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG
(EUT L 79, 24.3.2005, s. 9)
Endast artikel 9
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/18/EG
(EUT L 76, 19.3.2008, s. 42)
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning
(som det hänvisas till i artikel 117)
Direktiv
Tidsfrist för införlivande
Datum för tillämpning
85/611/EEG
1 oktober 1989
—
88/220/EEG
1 oktober 1989
—
95/26/EG
18 juli 1996
—
2000/64/EG
17 november 2002
—
2001/107/EG
13 augusti 2003
13 februari 2004
2001/108/EG
13 augusti 2003
13 februari 2004
2004/39/EG
—
30 april 2006
2005/1/EG
13 maj 2005
—
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
BILAGA IV
Jämförelsetabell
Direktiv 85/611/EEG
Detta direktiv
Artikel 1.1
Artikel 1.1
Artikel 1.2 inledande meningen
Artikel 1.2 inledande meningen
Artikel 1.2 första och andra strecksatsen
Artikel 1.2 a och b
—
Artikel 1.2 andra stycket
Artikel 1.3 första stycket
Artikel 1.3 första stycket
Artikel 1.3 andra stycket
Artikel 1.3 andra stycket led a
—
Artikel 1.3 andra stycket led b
Artikel 1.4–1.7
Artikel 1.4–1.7
Artikel 1.8 inledande meningen
Artikel 2.1 n inledande meningen
Artikel 1.8 första, andra och tredje strecksatsen
Artikel 2.1 n leden i, ii och iii
Artikel 1.8 avslutande meningen
Artikel 2.7
Artikel 1.9
Artikel 2.1 o
Artikel 1a inledande meningen
Artikel 2.1 inledande meningen
Artikel 1a.1
Artikel 2.1 a
Artikel 1a.2 första delen av meningen
Artikel 2.1 b
Artikel 1a.2 andra delen av meningen
Artikel 2.2
Artikel 1a.3–1a.5
Artikel 2.1 c–e
Artikel 1a.6
Artikel 2.1 f
Artikel 1a.7 första delen av meningen
Artikel 2.1 g
Artikel 1a.7 andra delen av meningen
Artikel 2.3
Artikel 1a.8–1a.9
Artikel 2.1 h–i
Artikel 1a.10 första stycket
Artikel 2.1 j
Artikel 1a.10 andra stycket
Artikel 2.5
Artikel 1a.11
—
Artikel 1a.12 och 1a.13 första meningen
Artikel 2.1.i ii
Artikel 1a.13 andra meningen
Artikel 2.4 a
Artikel 1a.14 och 1a.15 första meningen
Artikel 2.1 k och l
Artikel 1a.15 andra meningen
Artikel 2.6
—
Artikel 2.1 m
Artikel 2.1 inledande meningen
Artikel 3 inledande meningen
Artikel 2.1 första, andra, tredje och fjärde strecksatsen
Artikel 3.a, b, c och d
Artikel 2.2
—
Artikel 3
Artikel 4
Artikel 4.1–4.2
Artikel 5.1–2
—
Artikel 5.3
Artikel 4.3 första stycket
Artikel 5.4 första stycket leden a och b
—
Artikel 5.4 andra stycket
Artikel 4.3 andra stycket
Artikel 5.4 tredje stycket
Artikel 4.3 tredje stycket
Artikel 5.4 fjärde stycket
Artikel 4.3a
Artikel 5.5
Artikel 4.4
Artikel 5.6
V
S
0
9
/
2
0
3
L
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/91
—
Artikel 5.7
Artikel 5.1 och 5.2
Artikel 6.1 och 6.2
Artikel 5.3 första stycket inledande meningen
Artikel 6.3 första stycket inledande meningen
Artikel 5.3 första stycket led a
Artikel 6.3 första stycket led a
Artikel 5.3 första stycket led b inledande meningen
Artikel 6.3 första stycket led b inledande meningen
Artikel 5.3 första stycket led b första och andra
strecksatsen
Artikel 6.3 första stycket led b i och ii
Artikel 5.3 andra stycket
Artikel 6.3 andra stycket
Artikel 5.4
Artikel 6.4
Artikel 5a.1 inledande meningen
Artikel 7.1 inledande meningen
Artikel 5a.1 a inledande meningen
Artikel 7.1 a inledande meningen
Artikel 5a.1 a första strecksatsen
Artikel 7.1 a i
Artikel 5a.1 a andra strecksatsen inledande meningen
Artikel 7.1 a ii inledande meningen
Artikel 5a.1 a andra strecksatsen leden i, ii och iii
Artikel 7.1 a ii första, andra och tredje strecksatsen
Artikel 5a.1 a tredje och fjärde strecksatsen
Artikel 7.1 a iii
Artikel 5a.1 a femte strecksatsen
—
Artikel 5a.1 b–d
Artikel 7.1 b–d
Artikel 5a.2–5a.5
Artikel 7.2–7.5
Artikel 5b
Artikel 8
Artikel 5c
Artikel 9
Artikel 5d
Artikel 10
Artikel 5e
Artikel 11
Artikel 5f.1 första stycket
Artikel 12.1 första stycket
Artikel 5f.1 andra stycket led a
Artikel 12.1 andra stycket led a
Artikel 5f.1 andra stycket led b första meningen
Artikel 12.1 andra stycket led b
Artikel 5f.1 andra stycket led b sista meningen
—
Artikel 5f.2 inledande meningen
Artikel 12.2 inledande meningen
Artikel 5f.2 första och andra strecksatsen
Artikel 12.2 a och b
—
Artikel 12.3
Artikel 5g
Artikel 13
Artikel 5h
Artikel 14.1
—
Artikel 14.2
—
Artikel 15
Artikel 6.1
Artikel 16.1 första stycket
—
Artikel 16.1 andra stycket
Artikel 6.2
Artikel 16.2
—
Artikel 16.3
Artikel 6a.1
Artikel 17.1
Artikel 6a.2
Artikel 17.2
Artikel 6a.3
Artikel 17.3 första och andra stycket
—
Artikel 17.3 tredje stycket
—
Artikel 17.4–17.5
Artikel 6a.4–6a.6
Artikel 17.6–17.8
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
v
it
k
e
ri
d
a
tt
e
D
G
E
E
/
1
1
6
/
5
8
v
it
k
e
ri
D
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Artikel 6a.7
Artikel 17.9 första stycket
—
Artikel 17.9 andra stycket
Artikel 6b.1
Artikel 18.1
Artikel 6b.2
Artikel 18.2 första och andra stycket
—
Artikel 18.2 tredje stycket
Artikel 6b.3 första stycket
Artikel 18.2 fjärde stycket
Artikel 6b.3 andra stycket
—
—
Artikel 18.3
Artikel 6b.4
Artikel 18.4
Artikel 6b.5
—
—
Artiklarna 19–20
Artikel 6c.1
Artikel 21.1
Artikel 6c.2 första stycket
—
Artikel 6c.2 andra stycket
Artikel 21.2 första och andra stycket
—
Artikel 21.2 tredje stycket
Artikel 6c.3–6c.5
Artikel 21.3–21.5
Artikel 6c.6
—
Artikel 6c.7–6c.10
Artikel 21.6–21.9
Artikel 7
Artikel 22
Artikel 8
Artikel 23.–23.3
—
Artikel 23.4–23.6
Artikel 9
Artikel 24
Artikel 10
Artikel 25
Artikel 11
Artikel 26
Artikel 12
Artikel 27 första och andra stycket
—
Artikel 27 tredje stycket
Artikel 13
Artikel 28
Artikel 13a.1 första stycket
Artikel 29.1 första stycket
Artikel 13a.1 andra stycket inledande meningen
Artikel 29.1 andra stycket inledande meningen
Artikel 13a.1 andra stycket första, andra och tredje
strecksatsen
Artikel 29.1 andra stycket leden a, b och c
Artikel 13a.1 tredje och fjärde stycket
Artikel 29.1 tredje och fjärde stycket
Artikel 13a.2–13a.4
Artikel 29.2, 29.3 och 29.4
Artikel 13b
Artikel 30
Artikel 13c
Artikel 31
Artikel 14
Artikel 32
Artikel 15
Artikel 33.1–33.3
—
Artikel 33.4–33.6
Artikel 16
Artikel 34
Artikel 17
Artikel 35
Artikel 18
Artikel 36
—
Artiklarna 37–49
Artikel 19.1 inledande meningen
Artikel 50.1 inledande meningen
Artikel 19.1 a–c
Artikel 50.1 a–c
Artikel 19.1 d inledande meningen
Artikel 50.1 d inledande meningen
V
S
2
9
/
2
0
3
L
v
it
k
e
ri
d
a
tt
e
D
G
E
E
/
1
1
6
/
5
8
v
it
k
e
ri
D
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/93
Artikel 19.1 d första och andra strecksatsen
Artikel 50.1 d i och ii
Artikel 19.1 e inledande meningen
Artikel 50.1 e inledande meningen
Artikel 19.1 e första, andra, tredje och fjärde strecksatsen
Artikel 50.1 e i, ii, iii och iv
Artikel 19.1 f
Artikel 50.1 f
Artikel 19.1 g inledande meningen
Artikel 50.1 g inledande meningen
Artikel 19.1 g första, andra och tredje strecksatsen
Artikel 50.1 g i, ii och iii
Artikel 19.1 h inledande meningen
Artikel 50.1 h inledande meningen
Artikel 19.1 h första, andra, tredje och fjärde strecksatsen
Artikel 50.1 h i, ii, iii och iv
Artikel 19.2 inledande orden
Artikel 50.2 inledande meningen
Artikel 19.2 a
Artikel 50.2 a
Artikel 19.2 c
Artikel 50.2 b
Artikel 19.2 d
Artikel 50.2 andra stycket
Artikel 19.4
Artikel 50.3
Artikel 21.1–21.3
Artikel 51.1–51.3
Artikel 21.4
—
—
Artikel 51.4
Artikel 22.1 första stycket
Artikel 52.1 första stycket
Artikel 22.1 andra stycket inledande meningen
Artikel 52.1 andra stycket inledande meningen
Artikel 22.1 andra stycket första och andra strecksatsen
Artikel 52.1 andra stycket leden a och b
Artikel 22.2 första stycket
Artikel 52.2 första stycket
Artikel 22.2 andra stycket inledande meningen
Artikel 52.2 andra stycket inledande meningen
Artikel 22.2 andra stycket första, andra och tredje
strecksatsen
Artikel 52.2 andra stycket leden a, b och c
Artikel 22.3–22.5
Artikel 52.3–52.5
Artikel 22a.1 inledande meningen
Artikel 53.1 inledande meningen
Artikel 22a.1 första, andra och tredje strecksatsen
Artikel 53.1 a, b och c
Artikel 22a.2
Artikel 53.2
Artikel 23
Artikel 54
Artikel 24
Artikel 55
Artikel 24a
Artikel 70
Artikel 25.1
Artikel 56.1
Artikel 25.2 första stycket inledande meningen
Artikel 56.2 första stycket inledande meningen
Artikel 25.2 första stycket första, andra, tredje och fjärde
strecksatsen
Artikel 56.2 första stycket leden a, b, c och d
Artikel 25.2 andra stycket
Artikel 56.2 andra stycket
Artikel 25.3
Artikel 56.3
Artikel 26
Artikel 57
—
Artiklarna 58–67
Artikel 27.1 inledande meningen
Artikel 68.1 inledande meningen
Artikel 27.1 första strecksatsen
—
Artikel 27.1 andra, tredje och fjärde strecksatsen
Artikel 68.1 a, b, c
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
v
it
k
e
ri
d
a
tt
e
D
G
E
E
/
1
1
6
/
5
8
v
it
k
e
ri
D
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Artikel 27.2 inledande meningen
Artikel 68.2 inledande meningen
Artikel 27.2 första och andra strecksatsen
Artikel 68.2 a och b
Artikel 28.1 och 28.2
Artikel 69.1 och 69.2
Artikel 28.3 och 28.4
—
Artikel 28.5 och 28.6
Artikel 69.3 och 69.4
Artikel 29
Artikel 71
Artikel 30
Artikel 72
Artikel 31
Artikel 73
Artikel 32
Artikel 74
Artikel 33.1 första stycket
—
Artikel 33.1 andra stycket
Artikel 75.1
Artikel 33.2
Artikel 75.1
Artikel 33.3
Artikel 75.3
—
Artikel 75.4
Artikel 34
Artikel 76
Artikel 35
Artikel 77
—
Artiklarna 78–82
Artikel 36.1 första stycket inledande ordet
Artikel 83.1 första stycket inledande orden
Artikel 36.1 första stycket första och andra strecksatsen
Artikel 83.1 första stycket leden a och b
Artikel 36.1 första stycket sista orden
Artikel 83.1 första stycket inledningen
Artikel 36.1 andra stycket
Artikel 83.1 andra stycket
Artikel 36.2
Artikel 83.2
Artikel 37
Artikel 84
Artikel 38
Artikel 85
Artikel 39
Artikel 86
Artikel 40
Artikel 87
Artikel 41.1 inledande meningen
Artikel 88.1 inledande meningen
Artikel 41.1 första och andra strecksatsen
Artikel 88.1 a och b
Artikel 41.1 avslutande meningen
Artikel 88.1 inledande meningen
Artikel 41.2
Artikel 88.2
Artikel 42 inledande ordet
Artikel 89 inledande meningen
Artikel 42 första och andra strecksatsen
Artikel 89 leden a och b
Artikel 42 avslutande meningen
Artikel 89 inledande meningen
Artikel 43
Artikel 90
Artikel 44.1–44.3
—
—
Artikel 91.1–91.4
Artikel 45
Artikel 92
Artikel 46 första stycket inledande meningen
Artikel 93.1 första stycket
—
Artikel 93.1 andra stycket
Artikel 46 första stycket första strecksatsen
—
Artikel 46 första stycket andra, tredje och fjärde
strecksatsen
Artikel 93.2 a
Artikel 46 första stycket femte strecksatsen
—
Artikel 46 andra stycket
—
—
Artikel 93.2 b
V
S
4
9
/
2
0
3
L
v
it
k
e
ri
d
a
tt
e
D
G
E
E
/
1
1
6
/
5
8
v
it
k
e
ri
D
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/95
—
Artikel 93.3–93.8
Artikel 47
Artikel 94
—
Artikel 95
Artikel 48
Artikel 96
Artikel 49.1–49.3
Artikel 97.1–97.3
Artikel 49.4
—
—
Artiklarna 98–100
Artikel 50.1
Artikel 101.1
—
Artikel 101.2–101.9
Artikel 50.2–50.4
Artikel 102.1–102.3
Artikel 50.5 inledande meningen
Artikel 102.4 inledande meningen
Artikel 50.5 första, andra, tredje och fjärde strecksatsen
Artikel 102.4 a, b, c och d
Artikel 50.6 inledande meningen och a och b
Artikel 102.5 första stycket inledande meningen
Artikel 50.6 b första, andra och tredje strecksatsen
Artikel 102.5 första stycket leden a, b och c
Artikel 50.6.b avslutande meningen
Artikel 102.5 andra och tredje stycket
Artikel 50.7 första stycket inledande meningen
Artikel 103.1 inledande meningen
Artikel 50.7 första stycket, första och andra strecksatsen
Artikel 103.1 a och b
Artikel 50.7 andra stycket inledande meningen
Artikel 103.2 inledande meningen
Artikel 50.7 andra stycket första, andra och tredje
strecksatsen
Artikel 103.2 a, b och c
Artikel 50.7 tredje stycket
Artikel 103.3
Artikel 50.8 första stycket
Artikel 103.4
Artikel 50.8 andra stycket inledande meningen
Artikel 103.5 första stycket inledande meningen
Artikel 50.8 andra stycket första, andra och tredje
strecksatsen
Artikel 103.5 första stycket leden a, b och c
Artikel 50.8 tredje stycket
Artikel 103.6
Artikel 50.8 fjärde stycket
Artikel 103.5 andra stycket
Artikel 50.8 femte stycket
Artikel 103.7
Artikel 50.8 sjätte stycket
—
Artikel 50.9–50.11
Artikel 104.1–104.3
—
Artikel 105
Artikel 50a.1 inledande meningen
Artikel 106.1 första stycket inledande meningen
Artikel 50a.1 a inledande meningen
Artikel 106.1 första stycket inledande meningen
Artikel 50a.1 a första, andra och tredje strecksatsen
Artikel 106.1 första stycket leden a, b och c
Artikel 50a.1 b
Artikel 106.1 andra stycket
Artikel 50a.2
Artikel 106.2
Artikel 51.1 och 51.2
Artikel 107.1 och 107.2
—
Artikel 107.3
Artikel 52.1
Artikel 108.1 första stycket
Artikel 52.2
Artikel 108.1 andra stycket
Artikel 52.3
Artikel 108.2
—
Artikel 108.3–108.6
Artikel 52a
Artikel 109.1 och 109.2
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
v
it
k
e
ri
d
a
tt
e
D
G
E
E
/
1
1
6
/
5
8
v
it
k
e
ri
D
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
—
Artikel 109.3 och 109.4
Artikel 52b.1
Artikel 110.1
Artikel 52b.2
—
Artikel 52b.3
Artikel 110.2
Artikel 53a
Artikel 111
Artikel 53b.1
Artikel 112.1
Artikel 53b.2
Artikel 112.2
—
Artikel 112.3
Artikel 54
Artikel 113.1
Artikel 55
Artikel 113.2
Artikel 56.1
Artikel 113.3
Artikel 56.2
—
Artikel 57
—
—
Artikel 114
Artikel 58
Artikel 116.2
—
Artikel 115
—
Artikel 116.1
—
Artiklarna 117−118
Artikel 59
Artikel 119
Bilaga I tabellerna A och B
Bilaga I tabellerna A och B
Bilaga I tabell C
—
Bilaga II
Bilaga II
—
Bilaga III
—
Bilaga IV
V
S
6
9
/
2
0
3
L
v
it
k
e
ri
d
a
tt
e
D
G
E
E
/
1
1
6
/
5
8
v
it
k
e
ri
D
L 176/42
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/43/EU
av den 1 juli 2010
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller
organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet
mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och
andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar
i överlåtbara värdepapper (fondföretag)
(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.
(1), särskilt artik
larna 12.3, 14.2, 23.6, 33.6 och 51.4, och
av följande skäl:
(1)
Regler och terminologi för organisatoriska krav, intresse
konflikter och uppförande bör så långt möjligt anpassas till
de standarder på området för finansiella tjänster som inför
des genom Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för
finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv
85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och
rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets
direktiv 93/22/EEG
(2) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
(2) och kommissionens direktiv
2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet
av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG
vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamhe
ten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning
av det direktivet
(3) EUT L 241, 2.9.2006, s. 26.
(3). En sådan anpassning skulle, samtidigt
som den tar hänsyn till särdragen hos kollektiv portfölj
hantering, möjliggöra likvärdiga standarder inte bara för
olika sektorer av finansiella tjänster utan även för kapital
förvaltningen generellt, där en del medlemsstater redan
i dag har utvidgat vissa av kraven i direktiv 2006/73/EG till
att omfatta fondförvaltningsbolag.
(2)
Dessa bestämmelser bör ta formen av ett direktiv, eftersom
genomförandebestämmelserna ska kunna anpassas till sär
dragen hos marknaden och rättssystemet i varje medlems
stat. Genom ett direktiv uppnås också största möjliga
konsekvens med regelverket i direktiv 2006/73/EG.
(3)
Även om principerna i detta direktiv är generella för alla
förvaltningsbolag, är de tillräckligt flexibla för att säker
ställa att tillämpningen – och övervakningen av denna til
lämpning – genom de behöriga myndigheterna är
proportionerlig och tar hänsyn till art, omfattning och
komplexitet hos förvaltningsbolagens verksamhet, den
mångfald fondföretag som faller inom tillämpningsområ
det för direktiv 2009/65/EG och de stora skillnaderna mel
lan de olika fondföretag som kan förvaltas av ett
förvaltningsbolag.
(4)
I den utsträckning som nationell lagstiftning tillåter det bör
förvaltningsbolagen få överlåta på tredje part att utföra en
del av deras uppgifter. Genomförandebestämmelserna bör
läsas utifrån detta. När det beslutas huruvida tredje part
kan anses ha tillräcklig sakkunskap och kompetens för att
utföra de tilltänkta uppgifterna, bör förvaltningsbolaget
agera med vederbörlig aktsamhet. Tredje part bör därför
uppfylla samtliga krav i fråga om organisation och intres
sekonflikter för alla uppgifter som ska utföras. Därav följer
också att förvaltningsbolaget dels bör kontrollera att tredje
part har vidtagit lämpliga åtgärder för att efterleva de
angivna kraven, dels bör övervaka att tredje part verkligen
efterlever dessa krav. När de bestämmelser som gäller för
de delegerade uppgifterna ska tillämpas av uppdragstaga
ren bör motsvarande krav när det gäller organisation och
intressekonflikter omfatta övervakningen av de delegerade
uppgifterna. Förvaltningsbolaget bör när det agerar med
vederbörlig aktsamhet kunna ta hänsyn till det faktum att
den tredje part som överlåts uppgifter ofta kommer att
omfattas av direktiv 2004/39/EG.
(5)
För att inte olika standarder ska gälla för förvaltningsbolag
och investeringsbolag som inte har utsett något förvalt
ningsbolag, bör investeringsbolagen omfattas av samma
uppföranderegler och bestämmelser om intressekonflikter
och riskhantering som förvaltningsbolagen. Därför bör
bestämmelserna om administrativa förfaranden och
interna kontrollmekanismer i detta direktiv gälla både för
valtningsbolag och investeringsbolag som inte har utsett
ett förvaltningsbolag, varvid proportionalitetsprincipen
beaktas.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/43
(6)
Genom direktiv 2009/65/EG åläggs förvaltningsbolag
sunda administrativa rutiner. För att uppfylla detta krav
bör förvaltningsbolagen inrätta en väldokumenterad orga
nisationsstruktur med en tydlig ansvarsfördelning och ett
välfungerande informationsflöde mellan alla parter. För
valtningsbolagen bör dessutom upprätta sådana system för
uppgiftsskydd och kontinuitet i verksamheten, som gör det
möjligt för bolagen att överlåta sina plikter när verksam
heten utförs av tredje part.
(7)
Förvaltningsbolagen bör också inneha de resurser som
krävs för att uppfylla sina åtaganden, framför allt personal
med nödvändiga färdigheter, kunskaper och erfarenheter.
(8)
För att uppfylla kraven på säkra förfaranden för databe
handling och dokumentation av alla transaktioner som
inbegriper fondföretaget, bör förvaltningsbolaget ha infört
funktioner som möjliggör att de transaktioner som utförs
på fondföretagets vägnar redovisas i rätt tid och på rätt
sätt.
(9)
Redovisning är en av de viktigaste uppgifterna för fondfö
retagens administration. Det är därför av största betydelse
att redovisningsförfarandena ytterligare specificeras i
genomförandebestämmelserna. Detta direktiv bör därför
upprätthålla principerna om att ett fondföretags eller dess
delfonders alla tillgångar och skulder bör kunna identifie
ras direkt och att räkenskaperna bör vara separata. Om det
dessutom finns olika aktieslag, t.ex. beroende på olika för
valtningskostnader, bör det vara möjligt att få fram fond
andelsvärdet för de enskilda kategorierna direkt ur
redovisningen.
(10)
En tydlig ansvarsfördelning mellan högsta ledningen och
tillsynsfunktionen är avgörande för genomförandet av de
lämpliga interna kontrollmekanismer som föreskrivs i
direktiv 2009/65/EG. Detta innebär att högsta ledningen
bör ha ansvaret för genomförandet av den allmänna pla
ceringsinriktning som avses i kommissionens förordning
(EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG
rörande basfakta för investerare och villkor för att tillhan
dahålla basfakta för investerare eller prospekt via annat
varaktigt medium än papper eller via en webbplats
(1) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.
(1).
Högsta ledningen bör likaså behålla ansvaret för de place
ringsstrategier som ger allmänna indikationer om fondfö
retagens
strategiska
tillgångsallokering
och
de
placeringstekniker som krävs för ett korrekt och effektivt
genomförande av investeringsinriktningen. Den tydliga
ansvarsfördelningen bör också garantera en fullgod kon
troll av att fondföretagets tillgångar investeras i enlighet
med fondbestämmelserna eller bolagsordningen och gäl
lande lagstiftning samt att riskbegränsningen för de
enskilda fondföretagen inte överskrids. Ansvarsfördel
ningen bör vara förenlig med högsta ledningens och till
synsfunktionens roll och uppgifter enligt gällande
nationella lagar och bolagsstyrningskoder. Det är möjligt
att flera eller alla styrelsemedlemmar ingår i högsta
ledningen.
(11)
För att säkerställa att ett förvaltningsbolag förfogar över en
fullgod kontrollmekanism krävs en permanent funktion
för regelefterlevnad och en internrevisionsfunktion. Funk
tionen för regelefterlevnad bör vara utformad så att alla ris
ker för att förvaltningsbolaget inte uppfyller sina
skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG upptäcks. Intern
revisionsfunktionen bör syfta till att kontrollera och
bedöma de olika kontrollförfaranden och administrativa
förfaranden som förvaltningsbolaget har infört.
(12)
Förvaltningsbolagen bör beviljas ett visst spelrum när de
utformar sin riskhantering. I de fall då en separat riskhan
teringsfunktion inte är lämplig eller proportionerlig bör
förvaltningsbolaget ändå kunna bevisa att särskilda åtgär
der till skydd mot intressekonflikter möjliggör en obero
ende riskhantering.
(13)
Genom direktiv 2009/65/EG åläggs förvaltningsbolagen
att införa regler för privata transaktioner. I enlighet med
direktiv 2006/73/EG bör förvaltningsbolag hindra
anställda som står inför en intressekonflikt eller som har
tillgång till insiderinformation, enligt betydelsen i Europa
parlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den
28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig mark
nadspåverkan (marknadsmissbruk)
(2) EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.
(2), från att utföra pri
vata transaktioner som innebär att de missbrukar
information som de har fått tillgång till i sin yrkesroll.
(14)
Enligt direktiv 2009/65/EG måste förvaltningsbolagen
säkerställa att varje portföljtransaktion som inbegriper
fondföretag kan rekonstrueras med avseende på ursprung,
deltagande parter, art samt tid och plats då transaktionen
ägde rum. Därför bör registreringskrav fastställas för port
följtransaktioner och för order om teckning och inlösen.
(15)
Enligt direktiv 2009/65/EG måste fondförvaltningsbolag
förfoga över lämpliga mekanismer för att garantera att
fondföretag behandlas rättvist när intressekonflikter är
oundvikliga. Därför bör förvaltningsbolagen i dessa fall se
till att högsta ledningen eller ett annat behörigt internt
organ i bolaget omgående informeras, så att dessa får möj
lighet att anta de beslut som krävs för att garantera att
fondföretaget och dess andelsägare behandlas rättvist.
L 176/44
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
(16)
Förvaltningsbolag bör åläggas att anta, tillämpa och upp
rätthålla en effektiv och lämplig strategi för att utöva de
rösträtter som är knutna till de finansiella instrument som
de förvaltade fondföretagen innehar. Syftet är att se till att
rösträtterna utövas uteslutande till förmån för fondföreta
gen. Information om denna strategi och dess tillämpning
bör vara fritt tillgänglig för investerare, bland annat via en
webbplats. Beslutet att inte utöva rösträtter under vissa
omständigheter skulle i vissa fall kunna betraktas som ute
slutande till förmån för fondföretagen, beroende på deras
placeringsstrategi. Möjligheten för ett investeringsbolag att
själv rösta eller att ge sitt förvaltningsbolag särskilda
instruktioner inför en omröstning bör emellertid inte
uteslutas.
(17)
Skyldigheten att informera högsta ledningen eller ett annat
behörigt internt organ i förvaltningsbolaget så att dessa får
möjlighet att anta de beslut som krävs, bör inte minska
kravet på förvaltningsbolagen och fondföretagen att rap
portera om situationer där de organisatoriska eller admi
nistrativa förfarandena för intressekonflikter inte ger
tillräckliga garantier för att risken för skada, till exempel i
de periodiska rapporterna, förhindras. Sådan rapportering
bör förklara och rättfärdiga förvaltningsbolagets beslut,
även vid beslut att inte agera, utifrån interna strategier och
förfarande som har antagits för att identifiera, förhindra
och hantera intressekonflikter.
(18)
I direktiv 2009/65/EG åläggs förvaltningsbolagen bedriva
sin verksamhet med beaktande av de förvaltade fondföre
tagens intresse och marknadens integritet. Visst agerande,
såsom utnyttjande av tidszonsskillnader (”market timing”)
och sen handel, kan vara till nackdel för andelsägarna och
undergräva marknadens funktion. Därför bör förvaltnings
bolag ha lämpliga förfaranden på plats för att förhindra
oegentligheter. Förvaltningsbolagen bör dessutom inrätta
lämpliga förfaranden till skydd mot orimliga avgifter och
verksamheter, såsom otillbörlig aktiehandel, samtidigt som
de tar hänsyn till fondföretagens mål och riktlinjer för
investeringar.
(19)
Förvaltningsbolag bör också agera i fondföretagens intresse
när de utför order att handla på de fondföretags vägnar
som de förvaltar eller när de vidarebefordrar ordern till
tredje part. När ett förvaltningsbolag utför order på fond
företagens vägnar bör det vidta alla rimliga mått och steg
för att stadigvarande nå bästa möjliga resultat för fondfö
retagen, med hänsyn till pris, kostnad, snabbhet, sannolik
heten för utförande och avveckling, orderns storlek och art
samt varje annat övervägande av intresse för utförandet av
ordern.
(20)
Det är nödvändigt att fastställa regler om orderhantering
för att säkerställa att förvaltningsbolagen agerar med ved
erbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet i de förvaltade
fondföretagens intresse i enlighet med direktiv
2009/65/EG.
(21)
Vissa avgifter, provisioner eller naturaförmåner som kan
betalas till eller av ett förvaltningsbolag bör inte tillåtas,
eftersom dessa skulle kunna påverka efterlevandet av de
krav på att förvaltningsbolaget bör agera hederligt, rättvist
och professionellt i fondföretagens intresse som fastställs i
direktiv 2009/65/EG. Därför är det nödvändigt att upp
rätta tydliga regler för i vilka fall betalningen av avgifter,
provisioner och naturaförmåner inte kan betraktas som ett
avsteg från nämnda principer.
(22)
Förvaltningsbolagets gränsöverskridande verksamhet ska
par nya utmaningar för förhållandet mellan förvaltnings
bolaget och fondföretagets förvaringsinstitut. För att
garantera den nödvändiga rättssäkerheten anges i detta
direktiv de viktigaste punkterna i avtalet mellan fondföre
tagets förvaringsinstitut och förvaltningsbolaget, när för
valtningsbolaget är etablerat i en annan medlemsstat än
fondföretagets hemmedlemsstat. För att se till att avtalet
tjänar sitt syfte bör lagvalsregler tillhandahållas genom
undantag från artiklarna 3 och 4 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008
om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I)
(1) EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.
(1). Reg
lerna bör innebära att den lagstiftning som är tillämplig på
avtalet är lagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat.
(23)
Direktiv 2009/65/EG innehåller krav på att kriterierna för
bedömning av lämpligheten i ett förvaltningsbolags risk
hantering anges. Kriterierna är inriktade på upprättandet av
de lämpliga och dokumenterade riktlinjer för riskhantering
som förvaltningsbolagen ska använda sig av. Riktlinjerna
bör göra det möjligt för förvaltningsbolagen att bedöma
riskerna i samband med ståndpunkterna som intagits inom
de portföljer de förvaltar och de bidrag dessa enskilda ris
ker ger till portföljens generella riskprofil. Riskhanterings
processen bör vara lämplig och välavvägd med hänsyn till
art, omfattning och komplexitet hos förvaltningsbolagens
och de förvaltade fondföretagens verksamhet.
(24)
Förvaltningsbolagens regelbundna bedömning, kontroll
och översyn av riskhanteringen är också ett kriterium vid
bedömningen av riskhanteringsprocessens lämplighet. I
detta kriterium ingår också översynen av effektiviteten hos
de åtgärder som vidtagits för att hantera eventuella brister
i utförandet av riskhanteringsprocessen.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/45
(25)
Proportionerliga och effektiva riskbedömningsmetoder
utgör en viktig del av kriterierna för värderingen av risk
hanteringsprocessens lämplighet. Förvaltningsbolagen bör
därför införa sådana metoder för att vid varje tidpunkt
kunna mäta de risker som de fondföretag som de förvaltar
är eller kan vara utsatta för. Kriterierna utgår från gemen
samma förfaranden som överenskommits mellan med
lemsstaternas behöriga myndigheter. De omfattar både
kvantitativa mätningar, för kvantifierbara risker, och kva
litativa metoder. De elektroniska system och verktyg för
databehandling som används vid beräkning av kvantitativa
mått bör vara sammanlänkade antingen med varandra eller
med front office- och redovisningstillämpningar. Riskbe
dömningsmetoderna bör möjliggöra en tillräcklig riskbe
dömning under perioder med ökad marknadsturbulens
och omarbetas när så är nödvändigt utifrån andelsägarnas
intresse. Metoderna bör också möjliggöra en adekvat
bedömning av koncentrationen relevanta risker på port
följnivå och samverkan dem emellan.
(26)
Målet med ett fungerande riskhanteringssystem är att pla
ceringsbegränsningarna enligt direktiv 2009/65/EG, såsom
begränsningar för total exponering och exponering för
motpartsrisk, efterlevs av förvaltningsbolagen. Därför bör
kriterier fastställas för hur den totala exponeringen och
motpartsrisken beräknas.
(27)
Inför fastställandet av kriterierna är det nödvändigt att det
i det här direktivet klargörs hur den totala exponeringen
kan beräknas, även med hjälp av åtagandemetoden, Value-
at-risk–modellen och en avancerad riskbedömningsmetod.
De viktigaste punkterna i den metod som förvaltningsbo
laget bör använda för att beräkna motpartsrisken bör också
anges här. När bestämmelserna tillämpas bör man ta hän
syn till de villkor på vilka metoderna används, inklusive de
principer som ska tillämpas på ställande av finansiell säker
het för att minska fondföretagets exponering för motparts
risk samt metoder för säkringsredovisning, vilka har
utvecklats av behöriga myndigheter som arbetar inom
värdepapperstillsynskommittén.
(28)
Enligt direktiv 2009/65/EG måste förvaltningsbolagen til
lämpa ett förfarande som möjliggör en exakt och obero
ende bedömning av värdet på derivat som handlas direkt
mellan parterna (OTC-derivat). I detta direktiv fastställs
därför närmare bestämmelser för det förfarandet i enlighet
med kommissionens direktiv 2007/16/EG av den 19 mars
2007 om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG
om samordning av lagar och andra författningar som avser
företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepap
per (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa defi
nitioner
(1) EUT L 79, 20.3.2007, s. 11.
(1). Förvaltningsbolagen bör i enlighet med god
praxis ställa dessa krav i samband med instrument som
utsätter fondföretagen för risker i samband med värdering,
motsvarande riskerna i samband med OTC-derivat, t.ex.
risker i samband med illikvida produkter och den kom
plexa utfallsstrukturen. Därför bör förvaltningsbolagen
införa ordningar och förfaranden som är förenliga med
kraven i artikel 44 i syfte att värdera sådana mindre likvida
eller komplicerade överlåtbara värdepapper och penning
marknadsinstrument som kräver att modellbaserade vär
deringsmetoder används.
(29)
Genom direktiv 2009/65/EG åläggs ett förvaltningsbolag
att förse de berörda behöriga myndigheterna med informa
tion om de typer av derivatinstrument som ett fondföretag
har investerat i, de underliggande riskerna, tillämpliga
kvantitativa begränsningar samt de metoder som valts för
att beräkna de risker som åtföljer sådana transaktioner.
Informationsinnehållet och det förfarande förvaltningsbo
lagen ska följa för att fullgöra denna skyldighet bör
specificeras.
(30)
Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats
genom kommissionens beslut 2009/77/EG
(2) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.
(2), har rådfrå
gats i tekniska frågor.
(31)
De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med
europeiska värdepapperskommitténs ståndpunkt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Syfte
I detta direktiv fastställs bestämmelser för genomförandet av
direktiv 2009/65/EG rörande
1. de förfaranden och arrangemang som avses i artikel 12.1
andra stycket a, och den struktur och organisation som krävs
för att minimera intressekonflikter i enlighet med artikel 12.1
andra stycket b,
2. kriterierna för verksamhet som bedrivs hederligt och rättvist,
med vederbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet i fond
företagens intresse och kriterierna för olika typer av intresse
konflikter, om de principer som säkerställer att resurserna
utnyttjas effektivt, och de åtgärder som bör vidtas för att
identifiera, förhindra, hantera eller avslöja intressekonflikter
i enlighet med artikel 14.1 och 14.2,
3. de uppgifter som ska ingå i avtalen mellan förvaringsinsti
tuten och förvaltningsbolagen i enlighet med artiklarna 23.5
och 33.5, och
L 176/46
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
4. det förfarande för riskhantering som avses i artikel 51.1,
framför allt kriterierna för bedömning av det förfarande för
riskhantering som förvaltningsbolaget använder sig av, och
riskhanteringsstrategin och de särskilda åtgärderna, förfaran
dena och teknikerna för riskbedömning och riskhantering i
förhållande till de kriterierna.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.
Detta direktiv omfattar förvaltningsbolag som förvaltar
företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper
(fondföretag) i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 2009/65/EG.
Kapitel V i detta direktiv ska också omfatta förvaringsinstitut som
bedriver verksamhet i enlighet med kapitel IV och kapitel V
avsnitt 3 i direktiv 2009/65/EG.
2.
Bestämmelserna i detta kapitel, artikel 12 i kapitel II och
kapitlen III, IV och VI ska gälla i tillämpliga delar för investerings
bolag som inte har utsett något förvaltningsbolag i enlighet med
direktiv 2009/65/EG.
I de fallen ska ”förvaltningsbolag” tolkas som ”investeringsbolag”.
Artikel 3
Definitioner
I detta direktiv gäller, utöver definitionerna i direktiv 2009/65/EG,
följande definitioner:
1. kund: en fysisk eller juridisk person eller varje annat företag,
även ett fondföretag, som ett förvaltningsbolag tillhandahål
ler kollektiv portföljförvaltning eller tjänster i enlighet med
artikel 6.3 i direktiv 2009/65/EG.
2. andelsägare: en fysisk eller juridisk person som innehar en
eller flera andelar i ett fondföretag.
3. relevant person: när det gäller ett förvaltningsbolag, någon av
följande:
a) en medlem av företagsledningen, delägare eller motsva
rande, eller en av förvaltningsbolagets chefer,
b) en av förvaltningsbolagets anställda samt varje annan
fysisk person vars tjänster står till förfogande för förvalt
ningsbolaget och under dess kontroll, och som är invol
verad i den kollektiva portföljförvaltning som
förvaltningsbolaget tillhandahåller,
c) en fysisk person som inom ramen för ett delegeringsav
tal till tredje part deltar direkt i tillhandahållandet av
tjänster till förvaltningsbolaget i samband med att för
valtningsbolaget
tillhandahåller
kollektiv
portföljförvaltning.
4. företagsledningen: den eller de personer som leder förvalt
ningsbolagets verksamhet i enlighet med artikel 7.1 b i direk
tiv 2009/65/EG.
5. styrelse: förvaltningsbolagets styrelse.
6. tillsynsfunktion: de relevanta personer eller den eller de organ
som har ansvaret för tillsynen av högsta ledningen och för
bedömning och regelbunden översyn av om den riskhante
ringsprocess och de riktlinjer, förfaranden och åtgärder som
har inrättats för att uppfylla kraven i direktiv 2009/65/EG är
lämpliga och rimliga.
7. motpartsrisk: fondföretagets risk för förlust till följd av att
motparten i en transaktion kanske inte uppfyller sina förplik
telser före den slutliga avvecklingen av transaktionens
betalningsflöde.
8. likviditetsrisk: risken för att en position i fondföretagets port
följ inte kan säljas, lösas in eller avslutas till en begränsad
kostnad inom en rimlig tid och att fondföretaget därför inte
alltid är i stånd att efterleva artikel 84.1 i direktiv
2009/65/EG.
9. marknadsrisk: fondföretagens risk för förlust på grund av fluk
tuationer i marknadsvärdet på positioner i fondföretagets
portfölj till följd av ändrade marknadsvariabler, såsom rän
tor, växelkurser, aktie- och råvarupriser eller en emittents
kreditvärdighet.
10. operativ risk: fondföretagens risk för förlust på grund av otill
räckliga interna förfaranden och brister när det gäller perso
nal och system i förvaltningsbolaget eller yttre faktorer; här
ingår även rättsliga och dokumentationsrelaterade risker och
risker till följd av handels-, avvecklings- och värderingsförfa
randen, som används på fondföretagets vägnar.
I begreppet styrelse, som definieras i första stycket punkt 5 ska inte
övervakningsrådet ingå i de fall då förvaltningsbolagen har en
dubbel struktur bestående av en styrelse och ett övervakningsråd.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/47
KAPITEL II
ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN OCH
KONTROLLMEKANISMER
(Artiklarna 12.1 a och 14.1 c i direktiv 2009/65/EG)
AVSNITT 1
Allmänna principer
Artikel 4
Allmänna krav på förfaranden och organisation
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen
a) inför, tillämpar och upprätthåller beslutsförfaranden och
organisationsstrukturer som klart och på ett dokumenterat
sätt anger rapporteringsvägar och fördelar funktioner och
ansvarsområden,
b) säkerställer att deras relevanta personer är medvetna om de
förfaranden som måste följas för att de ska fullgöra sina skyl
digheter korrekt,
c) inför, tillämpar och upprätthåller lämpliga interna kontroll
mekanismer som är utformade för att säkerställa att beslut
och förfaranden efterlevs på alla nivåer inom
förvaltningsbolaget,
d) inför, tillämpar och upprätthåller effektiv intern rapportering
och förmedling av information på alla relevanta nivåer i för
valtningsbolaget samt ett effektivt informationsflöde med alla
berörda tredje parter,
e) registrerar uppgifter noggrant och korrekt avseende verksam
heten och den interna organisationen.
Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen beaktar
sin verksamhets art, omfattning och komplexitet, och arten på
och omfattningen av de tjänster och de uppgifter som utförs inom
ramen för verksamheten.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til
lämpar och upprätthåller de system och förfaranden som krävs
för att med hänsyn till den berörda informationens art slå vakt om
dess säkerhet, integritet och konfidentialitet.
3.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til
lämpar och upprätthåller lämpliga riktlinjer för avbrottsfri verk
samhet för att vid ett eventuellt system- eller procedurfel
säkerställa att deras viktigaste uppgifter och funktioner bevaras
och att deras tjänster och verksamhet upprätthålls eller, om detta
inte är möjligt, för att möjliggöra att dessa uppgifter och funktio
ner återvinns utan dröjsmål, och att tjänster och verksamhet
snabbt kan återupptas.
4.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til
lämpar och upprätthåller redovisningsprinciper och redovisnings
förfaranden som gör det möjligt för dem att på begäran från den
behöriga myndigheten utan dröjsmål inkomma med finansiella
rapporter som ger en rättvisande bild av företagets finansiella
ställning och som överensstämmer med alla tillämpliga redovis
ningsstandarder och redovisningsregler.
5.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen överva
kar och regelbundet utvärderar sina system, interna kontrollme
kanismer och åtgärder som införts enligt punkterna 1–4 för att
säkerställa att de är effektiva, och att de vidtar lämpliga åtgärder
för att avhjälpa eventuella brister.
Artikel 5
Resurser
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen anstäl
ler personal med den kompetens, kännedom och sakkunskap som
krävs för att kunna fullgöra de uppgifter som tilldelats dem.
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen
innehar de resurser och den sakkunskap som krävs för att effek
tivt övervaka de uppgifter som tredje part utför inom ramen för
ett avtal med förvaltningsbolaget, särskilt med hänsyn till hante
ringen av de risker som är förbundna med avtalen.
3.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen, när rele
vanta personer fullgör flera funktioner, säkerställer att detta inte
hindrar, och sannolikt inte kommer att hindra, dessa personer
från att fullgöra sina särskilda funktioner på ett sunt, ärligt och
professionellt sätt.
4.
Med avseende på punkterna 1, 2 och 3 ska medlemsstaterna
säkerställa att förvaltningsbolagen beaktar sin verksamhets art,
omfattning och komplexitet, och arten på och omfattningen av de
tjänster och de uppgifter som utförs inom ramen för
verksamheten.
AVSNITT 2
Förfaranden för administration och bokföring
Artikel 6
Hantering av klagomål
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til
lämpar och upprätthåller effektiva och öppna förfaranden för en
rimlig och snabb hantering av klagomål från investerare.
L 176/48
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker
ställer att uppgifterna om varje klagomål och de åtgärder som vid
tagits för att avhjälpa detta bevaras.
3.
Investerare ska kunna lämna in klagomål kostnadsfritt.
Uppgifter om förfarandena i punkt 1 ska kostnadsfritt göras till
gängliga för investerare.
Artikel 7
Elektronisk databehandling
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför
lämpliga elektroniska system, så att alla portföljtransaktioner och
order om teckning och inlösen kan registreras i rätt tid och på rätt
sätt och kraven i artiklarna 14 och 15 efterlevas.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen garante
rar en hög säkerhetsnivå vid elektronisk databehandling samt den
registrerade informationens integritet och vid behov
konfidentialitet.
Artikel 8
Redovisningsförfaranden
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen för att
skydda andelsägarna garanterar tillämpningen av de redovisnings
principer och redovisningsförfaranden som avses i artikel 4.4.
Räkenskaperna för fondföretag ska föras på ett sådant sätt att alla
fondföretagets tillgångar och skulder är direkt identifierbara vid
varje tidpunkt.
Om ett fondföretag har olika delfonder ska de ha separata
räkenskaper.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför,
genomför och använder redovisningsprinciper och redovisnings
förfaranden som är förenliga med redovisningsbestämmelserna i
fondföretagets hemmedlemsstat för att säkerställa att beräkningen
av fondandelsvärdet för varje fondföretag blir korrekt, utifrån
redovisningen, och att order om teckning och inlösen kan utfö
ras till det fondandelsvärdet.
3.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför
lämpliga strukturer för att säkerställa en korrekt värdering av
fondföretags tillgångar och skulder, i enlighet med gällande regler
för värdering enligt artikel 85 i direktiv 2009/65/EG.
AVSNITT 3
Interna kontrollmekanismer
Artikel 9
Kontroll av företagsledningen och tillsynsfunktionen
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolag vid den
interna fördelningen av funktionerna säkerställer att företagsled
ningen och, i förekommande fall, tillsynsfunktionen är ansvariga
för att förvaltningsbolaget fullgör sina skyldigheter enligt direktiv
2009/65/EG.
2.
Förvaltningsbolagen ska se till att företagsledningen
a) har ansvaret för genomförandet av den allmänna placerings
inriktning för varje förvaltat fondföretag, som i tillämpliga
fall definieras i prospektet, fondbestämmelserna eller inves
teringsbolagets bolagsordning,
b) övervakar godkännandet av placeringsstrategierna för varje
förvaltat fondföretag,
c) har ansvaret för att säkerställa att förvaltningsbolaget inne
har en permanent och effektiv funktion för regelefterlevnad,
i enlighet med artikel 10, även om denna funktion utförs av
tredje part,
d) säkerställer och med jämna mellanrum kontrollerar att den
allmänna placeringsinriktningen, placeringsstrategierna och
riskbegränsningarna för varje förvaltat fondföretag genom
förs korrekt och effektivt och efterlevs, även när riskhante
ringsfunktionen utförs av tredje part,
e) godkänner och med jämna mellanrum kontrollerar att de
interna förfarandena för beslut om investeringar för varje för
valtat fondföretag är lämpliga, i syfte att säkerställa att dessa
beslut är förenliga med de godkända placeringsstrategierna,
och
f) godkänner och med jämna mellanrum kontrollerar riskhan
teringsstrategin och de särskilda åtgärderna, förfarandena och
teknikerna för genomförandet av denna strategi i enlighet
med artikel 38, inklusive riskbegränsningssystemet för varje
förvaltat fondföretag.
3.
Förvaltningsbolaget ska också se till att företagsledningen
och, i förekommande fall, tillsynsfunktionen
a) bedömer och med jämna mellanrum kontrollerar effektivite
ten hos de metoder, ordningar och förfaranden som har
införts för att efterleva kraven i direktiv 2009/65/EG, och
b) vidtar lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/49
4.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker
ställer att företagsledningen får regelbundna, åtminstone årliga,
skriftliga rapporter avseende regelefterlevnad, internrevision och
riskhantering, i vilka det bland annat anges om lämpliga korrige
ringsåtgärder har vidtagits vid eventuella brister.
5.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker
ställer att företagsledningen får regelbundna rapporter om
genomförandet av placeringsstrategier och om de interna förva
randen för investeringsbeslut som avses i punkt 2 b–e.
6.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker
ställer att tillsynsfunktionen, i förekommande fall, regelbundet får
skriftliga rapporter om de frågor som avses i punkt 4.
Artikel 10
Permanent funktion för regelefterlevnad
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen dels
inför, tillämpar och upprätthåller lämpliga riktlinjer och förfaran
den för att upptäcka risker för att bolagen inte klarar att uppfylla
sina skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG, samt andra risker i
samband med detta, dels vidtar lämpliga åtgärder för att minimera
riskerna och göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att
utöva sina befogenheter effektivt enligt det direktivet.
Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen beaktar
sin verksamhets art, omfattning och komplexitet, och arten på
och omfattningen av de tjänster och de uppgifter som utförs inom
ramen för verksamheten.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför
och upprätthåller en permanent och effektiv funktion för regelef
terlevnad som arbetar oberoende och som ansvarar för att
a) övervaka och regelbundet bedöma om de åtgärder, riktlinjer
och förfaranden som inrättats i enlighet med punkt 1 är
lämpliga och effektiva, och utvärdera de åtgärder som vidta
gits för att avhjälpa eventuella brister i förvaltningsbolagets
efterlevnad av sina skyldigheter, samt
b) råda och stödja relevanta personer som ansvarar för att utföra
tjänster och uppgifter i syfte att uppfylla förvaltningsbolagets
skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG.
3.
För att den funktion för regelefterlevnad som avses i punkt 2
ska kunna fullgöra sina uppgifter korrekt och på ett oberoende
sätt ska förvaltningsbolagen säkerställa att följande villkor är
uppfyllda:
a) Funktionen för regelefterlevnad ska ha de befogenheter och
resurser och den sakkunskap som krävs samt tillgång till all
relevant information.
b) En person ska utses att ansvara för funktionen för regelefter
levnad och för all regelbunden, minst årlig, rapportering till
företagsledningen om regelefterlevnad, där det bland annat
anges om lämpliga korrigeringsåtgärder har vidtagits vid
eventuella brister.
c) De relevanta personer som deltar i funktionen för regelefter
levnad ska inte delta i utförandet av tjänster eller uppgifter
som de övervakar.
d) Metoden för att fastställa ersättningen till de relevanta perso
ner som deltar i funktionen för regelefterlevnad får inte även
tyra, eller sannolikt kunna komma att äventyra, deras
objektivitet.
Ett förvaltningsbolag ska dock inte vara skyldigt att uppfylla kra
ven i första stycket leden c och d om det med hänsyn till verk
samhetens art, omfattning och komplexitet, och tjänsternas och
uppgifternas natur och omfattning, kan visa att kraven inte är
proportionella och att dess funktion för regelefterlevnad fortfa
rande är effektiv.
Artikel 11
En permanent internrevisionsfunktion
1.
Om det med hänsyn till arten, omfattningen och komplexi
teten hos förvaltningsbolagens verksamhet, och arten på och
omfattningen av den kollektiva portföljförvaltning som utförs
inom ramen för den verksamheten är lämpligt och rimligt ska
medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen inrättar och upp
rätthåller en internrevisionsfunktion som är åtskild från och obe
roende av bolagens övriga funktioner och verksamhet.
2.
Den internrevisionsfunktion som avses i punkt 1 ska ha till
uppgift att
a) införa, tillämpa och upprätthålla en revisionsplan för att
undersöka och bedöma om förvaltningsbolagets system,
interna kontrollmekanismer och åtgärder är lämpliga och
rimliga,
b) utfärda rekommendationer på grundval av det arbete som
utförts enligt led a,
c) kontrollera att rekommendationerna i led b följs,
d) rapportera med avseende på internrevisionsfrågor i enlighet
med artikel 9.4.
Artikel 12
En permanent riskhanteringsfunktion
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inrättar
och upprätthåller en permanent riskhanteringsfunktion.
L 176/50
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
2.
Den permanenta riskhanteringsfunktion som avses i
punkt 1 ska vara hierarkiskt och funktionellt oberoende av de
operativa enheterna.
Medlemsstaterna får emellertid tillåta att förvaltningsbolagen avvi
ker från det kravet när det är lämpligt och rimligt med hänsyn till
arten, omfattningen och komplexiteten hos verksamheten på för
valtningsbolaget och de fondföretag det förvaltar.
Ett förvaltningsbolag ska kunna styrka att lämpliga åtgärder till
skydd mot intressekonflikter har vidtagits för att möjliggöra en
oberoende riskhantering och att dess riskhanteringsprocess upp
fyller kraven i artikel 51 i direktiv 2009/65/EG.
3.
Den permanenta riskhanteringsfunktionen ska
a) genomföra riktlinjer och förfaranden för riskhantering,
b) säkerställa att fondföretagens riskbegränsningssystem efter
levs, även i fråga om lagstadgade begränsningar för total
exponering och motpartsrisk i enlighet med artiklarna 41, 42
och 43,
c) ge råd till styrelsen vid identifiering av riskprofilen för varje
förvaltat fondföretag,
d) tillhandahålla styrelsen och, i tillämpliga fall, tillsynsfunktio
nen med regelbundna rapporter om
i) överensstämmelsen mellan den nuvarande risknivån för
vart och ett av de förvaltade fondföretagen och den över
enskomna riskprofilen för det fondföretaget,
ii) vart och ett av de förvaltade fondföretagens efterlevnad
av de relevanta riskbegränsningssystemen,
iii) riskhanteringsprocessen, huruvida den är lämplig och
effektiv och framför allt om lämpliga korrigeringsåtgär
der har vidtagits vid eventuella brister,
e) tillhandahålla företagsledningen med regelbundna rapporter
om den nuvarande risknivån för vart och ett av de förvaltade
fondföretagen och alla faktiska eller förväntade överskridan
den av gränserna i syfte att säkra att lämpliga åtgärder kan
vidtas omgående,
f) kontrollera och främja, i tillämpliga fall, ordningar och för
faranden för värdering av OTC-derivat i enlighet med
artikel 44.
4.
Den permanenta riskhanteringsfunktionen ska ha de befo
genheter som krävs och tillgång till all relevant information som
krävs för att fullgöra uppgifterna i punkt 3.
Artikel 13
Privata transaktioner
1.
Om en relevant person deltar i verksamhet som kan ge upp
hov till en intressekonflikt eller har tillgång till insiderinformation
i enlighet med artikel 1.1 i direktiv 2003/6/EG eller annan kon
fidentiell information avseende fondföretag eller transaktioner
med eller för fondföretag till följd av verksamhet som denne utför
för förvaltningsbolagets räkning, ska medlemsstaterna kräva att
förvaltningsbolagen inför, tillämpar och upprätthåller lämpliga
åtgärder för att förhindra följande:
a) Att en privat transaktion utförs som uppfyller minst ett av
följande kriterier:
i) Den relevanta personen är förbjuden att utföra den pri
vata transaktionen enligt betydelsen i direktiv
2003/6/EG.
ii) Transaktionen innebär missbruk eller otillbörligt röjande
av konfidentiell information.
iii) Transaktionen strider mot, eller kommer sannolikt att
strida mot, förvaltningsbolagets skyldigheter enligt
direktiv 2009/65/EG eller direktiv 2004/39/EG.
b) Att den relevanta personen råder eller föranleder, på annat
sätt än inom ramen för sin anställning eller ett tjänsteavtal,
någon annan person att utföra en transaktion med finansiella
instrument som, om det gällde en privat transaktion från den
relevanta personens sida, skulle omfattas av denna punkt led
a eller artikel 25.2 a eller b i direktiv 2006/73/EG, eller på
annat sätt skulle utgöra missbruk av information om icke-
utförda order.
c) Att den relevanta personen, på annat sätt än inom ramen för
sin anställning eller ett tjänsteavtal och utan att det påverkar
tillämpningen av artikel 3 a i direktiv 2003/6/EG, röjer infor
mation eller synpunkter till någon annan person om den
relevanta personen vet, eller rimligtvis borde veta, att den
andra personen till följd av att informationen röjts kommer
att eller sannolikt skulle komma att vidta någon av följande
åtgärder:
i) Utföra en transaktion med finansiella instrument som,
om det gällde en privat transaktion från den relevanta
personens sida, skulle omfattas av denna punkt led a
eller artikel 25.2 a eller b i direktiv 2006/73/EG, eller på
annat sätt skulle utgöra missbruk av information om
icke-utförda order.
ii) Råda eller föranleda en annan person att utföra en sådan
transaktion.
2.
De åtgärder som krävs enligt punkt 1 ska särskilt utformas
för att säkerställa att
a) alla relevanta personer som omfattas av punkt 1 är medvetna
om begränsningarna avseende privata transaktioner och de
åtgärder som fastställts av förvaltningsbolaget med avseende
på privata transaktioner och röjande av information enligt
punkt 1,
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/51
b) förvaltningsbolaget snabbt underrättas om alla privata trans
aktioner som utförts av en relevant person, antingen genom
att de anmäls eller genom andra förfaranden som gör det
möjligt för förvaltningsbolaget att identifiera dessa
transaktioner,
c) uppgifter om de privata transaktioner som anmäls till eller
som identifieras av förvaltningsbolaget bevaras, däribland alla
godkännanden eller förbud avseende dessa transaktioner.
Vid tillämpningen av första stycket led b, då vissa uppgifter utförs
av tredje part, ska förvaltningsbolaget se till att den enhet som
utför uppgifterna registrerar privata transaktioner som en relevant
person företar samt på begäran snabbt överlämnar den informa
tionen till förvaltningsbolaget.
3.
Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på följande slag av pri
vata transaktioner:
a) Privata transaktioner som genomförs som ett led i en port
följförvaltningstjänst med handlingsutrymme för förvaltaren,
där det inte finns något föregående utbyte av information i
samband med transaktionen mellan portföljförvaltaren och
den relevanta personen, eller någon annan person för vars
räkning transaktionen utförs.
b) Privata transaktioner i fondföretag eller med andelar i före
tag för kollektiva investeringar (fondföretag) som omfattas av
tillsyn enligt lagstiftningen i en medlemsstat som kräver en
motsvarande riskspridning bland tillgångarna, förutsatt att
den relevanta personen eller någon annan person för vars
räkning transaktionerna utförs inte deltar i förvaltningen av
företaget.
4.
I punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska begreppet privat
transaktion ha samma betydelse som i artikel 11 i direktiv
2006/73/EG.
Artikel 14
Registrering av portföljtransaktioner
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker
ställer att information omgående registreras för varje portfölj
transaktion som involverar fondföretag, så att ordern och den
genomförda transaktionen kan rekonstrueras i detalj.
2.
Den registrerade information som avses i punkt 1 ska
omfatta
a) namnet eller en annan beteckning på fondföretaget och den
person som agerar på fondföretagets vägnar,
b) uppgifter som är nödvändiga för att identifiera instrumentet
i fråga,
c) kvantitet,
d) orderns eller transaktionens typ,
e) pris,
f) för order: datum och den exakta tidpunkten för vidarebeford
ran av ordern och namn eller annan beteckning på den per
son som ordern vidarebefordrades till; för transaktioner:
datum och den exakta tidpunkten för beslutet att handla och
genomförandet av transaktionen,
g) namnet på den person som vidarebefordrade ordern eller
genomförde transaktionen,
h) i tillämpliga fall, orsakerna till att en order dragits tillbaka,
i) motpart och handelsplats, för transaktioner som har
genomförts.
I första stycket led i avses med handelsplats en reglerad marknad
enligt artikel 4.1 led 14 i direktiv 2004/39/EG, en multilateral
handelsplattform enligt artikel 4.1 led 15 i det direktivet, en sys
tematisk internhandlare enligt artikel 4.7 samma direktiv, en
marknadsgarant eller en annan person som tillhandahåller likvi
ditet eller en enhet som i tredjeland utför en liknande funktion
som någon av de nämnda.
Artikel 15
Registrering av order om teckning och inlösen
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen vidtar
alla rimliga mått och steg för att säkerställa att mottagna order om
teckning och inlösen som involverar fondföretag samlas och
registreras omgående efter mottagandet.
2.
Detta register ska omfatta information om
a) det relevanta fondföretaget,
b) den person som ger eller vidarebefordrar ordern,
c) den person som tar emot ordern,
d) datum och tidpunkt då ordern gavs,
e) betalningsvillkor och betalningsmedel,
f) orderns typ,
g) datum då ordern utfördes,
h) antalet andelar som tecknats eller lösts in,
i) tecknings- eller inlösenpris per andel,
j) andelarnas sammanlagda tecknings- eller inlösenpris,
k) orderns bruttovärde, inklusive teckningsavgifter, eller netto
beloppet efter avdrag för inlösenavgift.
L 176/52
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
Artikel 16
Registreringskrav
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen ser till
att de register som avses i artiklarna 14 och 15 bevaras i minst
fem år.
I undantagsfall, när det är nödvändigt för att myndigheten ska
kunna utföra sin tillsynsfunktion enligt direktiv 2009/65/EG, får
de behöriga myndigheterna dock kräva att förvaltningsbolagen
bevarar en del eller alla dessa uppgifter under en längre period
som fastställs med hänsyn till instrumentets eller portföljtransak
tionens karaktär.
2.
När ett förvaltningsbolags auktorisering har upphört får
medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna kräva att för
valtningsbolaget bevarar de registrerade uppgifter som avses i
punkt 1 till dess att femårsperioden har löpt ut.
Om förvaltningsbolaget överlåter sitt ansvar gentemot fondföre
tagen till ett annat förvaltningsbolag, får medlemsstaterna eller de
behöriga myndigheterna kräva att åtgärder vidtas så att bolaget i
fråga får tillgång till de registrerade uppgifterna för de senaste fem
åren.
3.
Uppgifterna ska bevaras på ett medium som gör det möjligt
att lagra information så att den är tillgänglig för den behöriga
myndigheten i framtiden, i en sådan form och på ett sådant sätt
att följande villkor är uppfyllda:
a) Den behöriga myndigheten ska lätt kunna komma åt uppgif
terna och kunna rekonstruera varje viktigt steg i hanteringen
av varje enskild portföljtransaktion.
b) Det ska vara lätt att fastställa vilka korrigeringar och övriga
ändringar som gjorts, samt uppgifternas innehåll före dessa
korrigeringar och ändringar.
c) Det får inte vara möjligt att manipulera eller förändra upp
gifterna på annat sätt.
KAPITEL III
INTRESSEKONFLIKT
(Artiklarna 12.1 b, 14.1 d och 14.2 c i direktiv 2009/65/EG)
Artikel 17
Kriterier för identifiering av intressekonflikter
1.
För att kunna identifiera de typer av intressekonflikter som
uppkommer vid tillhandahållandet av tjänster och uppgifter och
som kan skada ett fondföretags intresse, ska medlemsstaterna
säkerställa att förvaltningsbolagen genom minimikriterier beak
tar om förvaltningsbolaget, en relevant person eller en person
som är direkt eller indirekt knuten till förvaltningsbolaget genom
kontroll, när det tillhandahåller kollektiv portföljförvaltning eller
av annan anledning, befinner sig i någon av följande situationer:
a) Förvaltningsbolaget eller den berörda personen skulle sanno
likt göra en ekonomisk vinst eller undvika en ekonomisk för
lust på bekostnad av fondföretaget.
b) Förvaltningsbolaget eller den berörda personen har ett annat
intresse än fondföretaget av resultatet av en tjänst eller en
uppgift som tillhandahålls fondföretaget eller en annan kund,
eller av en transaktion som genomförs för fondföretagets
eller en annan kunds räkning.
c) Förvaltningsbolaget eller den berörda personen har ett eko
nomiskt eller annat skäl att gynna någon annan kunds eller
kundgrupps intressen framför fondföretagets intressen.
d) Förvaltningsbolaget eller den berörda personen utför samma
slags uppgifter för fondföretaget som för en eller flera andra
kunder som inte är fondföretag.
e) Förvaltningsbolaget eller den berörda personen tar emot eller
kommer, i samband med kollektiv portföljförvaltning som
tillhandahålls fondföretaget, att ta emot ett incitament från en
annan person än fondföretaget i form av pengar, varor eller
tjänster utöver standardprovisionen eller avgiften för tjäns
ten i fråga.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen, när de
identifierar de olika typerna av intressekonflikter, tar hänsyn till
a) förvaltningsbolagets intressen, även de som kan hänföras till
grupptillhörighet eller till de tjänster och de uppgifter det
utför, kundernas intressen och förvaltningsbolagets skyldig
heter gentemot fondföretaget, samt
b) två eller fler förvaltade fondföretags intressen.
Artikel 18
Riktlinjer vid intressekonflikter
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til
lämpar och upprätthåller effektiva riktlinjer för intressekonflikter.
Riktlinjerna ska fastställas skriftligen och vara avpassade för för
valtningsbolagets storlek och organisation samt för verksamhe
tens art, omfattning och komplexitet.
Om förvaltningsbolaget ingår i en företagsgrupp ska riktlinjerna
också beakta de omständigheter som bolaget är eller borde vara
medvetet om och som kan ge upphov till en intressekonflikt till
följd av strukturen eller affärsverksamheten i andra företag i
gruppen.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/53
2.
I de riktlinjer för intressekonflikter som utarbetas enligt
punkt 1 ska
a) med hänsyn till den kollektiva portföljförvaltning som utförs
av förvaltningsbolaget eller för dess räkning, det identifieras
vilka omständigheter som utgör eller kan ge upphov till en
intressekonflikt som medför en betydande risk för att fond
företagets eller en eller flera andra kunders intressen skadas,
b) det anges vilka förfaranden som ska tillämpas och vilka åtgär
der som ska vidtas för att hantera sådana konflikter.
Artikel 19
Oberoende vid konflikthantering
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de förfaranden och
åtgärder som avses i artikel 18.2 b utformas på ett sätt som säker
ställer att de relevanta personer, som deltar i affärsverksamheter
som innebär en intressekonflikt, bedriver dessa verksamheter med
en lämplig grad av oberoende med hänsyn till förvaltningsbola
gets storlek och verksamhet, den företagsgrupp som de tillhör och
hur reell risken är för att kundernas intressen ska skadas.
2.
De förfaranden och åtgärder som avses i artikel 18.2 b ska,
i den utsträckning som det är nödvändigt och lämpligt för att för
valtningsbolaget ska kunna säkerställa en erforderlig grad av obe
roende, inbegripa följande:
a) Ändamålsenliga förfaranden för att förebygga eller kontrol
lera informationsutbyte mellan relevanta personer som del
tar i sådan kollektiv portföljförvaltning som innebär en risk
för intressekonflikt och där utbytet av den berörda informa
tionen skulle kunna skada en eller flera kunders intressen.
b) Separat tillsyn av relevanta personer vars viktigaste funktio
ner är att bedriva kollektiv portföljförvaltning åt eller tillhan
dahålla tjänster till kunder eller investerare vars intressen kan
vara motstridiga, eller som på annat sätt företräder olika
intressen som kan vara motstridiga, däribland i förhållande
till förvaltningsbolagets egna intressen.
c) Avlägsnande av alla direkta samband mellan ersättningen till
relevanta personer som främst utför en verksamhet och
ersättningen till, eller intäkterna som genererats av, olika rele
vanta personer som i huvudsak utför en annan verksamhet,
om det kan uppstå en intressekonflikt i samband med dessa
verksamheter.
d) Åtgärder för att förhindra eller begränsa möjligheten för per
soner att utöva olämpligt inflytande över det sätt på vilket en
relevant person utför kollektiv portföljförvaltning.
e) Åtgärder för att förhindra eller kontrollera en relevant per
sons samtida eller följande deltagande i separat kollektiv
portföljförvaltning, när ett sådant engagemang kan påverka
hanteringen av intressekonflikter negativt.
När antagandet eller tillämpningen av en eller flera av dessa åtgär
der och förfaranden inte säkerställer erforderlig grad av obero
ende, ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen antar
sådana alternativa eller kompletterande åtgärder och förfaranden
som krävs och är lämpliga i detta syfte.
Artikel 20
Hantering av verksamhet som ger upphov till skadliga
intressekonflikter
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen doku
menterar och regelbundet uppdaterar uppgifter om alla slag av
kollektiv portföljförvaltning som utförs av det förvaltningsbolag,
eller för det förvaltningsbolags räkning, i vilket det har uppkom
mit en intressekonflikt som innebär en betydande risk för att en
eller flera fondföretags eller andra kunders intressen skadas eller,
när det gäller pågående kollektiv portföljförvaltning, där det kan
uppstå en sådan intressekonflikt.
2.
Om de organisatoriska och administrativa system som ett
förvaltningsbolag har infört för att hantera intressekonflikter inte
ger tillräckliga garantier för att effektivt förhindra att fondföreta
gens eller deras andelsägares intressen påverkas negativt, ska med
lemsstaterna kräva att företagsledningen eller ett annat behörigt
internt organ i bolaget omgående informeras, så att de får möj
lighet att anta de beslut som krävs för att garantera att förvalt
ningsbolaget agerar i fondföretagens och deras andelsägares
intresse.
3.
Förvaltningsbolaget ska rapportera till investerarna om
sådana situationer som avses i punkt 2 genom ett lämpligt varak
tigt medium och motivera sitt beslut.
Artikel 21
Strategier för att utöva rösträtter
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen utveck
lar lämpliga och effektiva strategier för att fastställa när och hur
rösträtter som är knutna till instrumenten i de förvaltade portföl
jerna ska utövas, uteslutande till förmån för fondföretagen.
2.
Strategierna i punkt 1 ska omfatta åtgärder och förfaranden
för
a) tillsyn av relevanta företagshändelser,
b) säkerställande av att rösträtterna utövas i enlighet med de
berörda fondföretagens mål och riktlinjer för investeringar,
och
c) förebyggande eller hantering av intressekonflikter som upp
kommer när rösträtter utövas.
L 176/54
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
3.
En sammanfattande beskrivning av strategierna i punkt 1
ska göras tillgänglig för investerarna.
Närmare uppgifter om de åtgärder som vidtagits utifrån dessa
strategier ska på begäran göras tillgängliga för andelsägarna
kostnadsfritt.
KAPITEL IV
FÖRHÅLLNINGSREGLER
(Artikel 14.1 a och b, och 14.2 a och b i direktiv2009/65/EC)
AVSNITT 1
Allmänna principer
Artikel 22
Skyldighet att agera i fondföretagets och andelsägarnas
intresse
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen ser till
att andelsägarna i de förvaltade fondföretagen behandlas rättvist.
Förvaltningsbolagen ska inte prioritera vissa andelsägares intresse
framför andras.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen tilläm
par lämpliga strategier och förfaranden för att förhindra oegent
ligheter som rimligen kan förväntas påverka marknadens stabilitet
och integritet.
3.
Utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning
ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen säkerställer att
skäliga, korrekta och överskådliga prissättningsmodeller och vär
deringssystem används för de fondföretag de förvaltar, så att skyl
digheten att agera i andelsägarnas intresse efterlevs.
Förvaltningsbolagen ska kunna styrka att fondföretagens portföl
jer har värderats korrekt.
4.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen agerar
på ett sådant sätt att fondföretagen och deras andelsägare inte
debiteras onödiga omkostnader.
Artikel 23
Krav på vederbörlig aktsamhet
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen garante
rar stor aktsamhet vid valet och den löpande övervakningen av
investeringar, i fondföretagens och marknadsintegritetens
intresse.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen har
adekvat kunskap och förståelse för de tillgångar fondföretagen har
investerat i.
3.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför
skriftliga riktlinjer och förfaranden om vederbörlig aktsamhet och
vidtar effektiva åtgärder för att säkerställa att beslut om investe
ringar på fondföretagens vägnar utförs i överensstämmelse med
företagens mål, placeringsstrategier och riskbegränsningar.
4.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen, när de
genomför sin riskhanteringsstrategi och när så är lämpligt med
hänsyn till den planerade investeringens art, utarbetar prognoser
och analyser om investeringens bidrag till fondföretagets portfölj
sammansättning, likviditet och risk/avkastningsprofil innan de
gör investeringen. Analyserna ska genomföras utifrån pålitlig och
uppdaterad information, både kvantitativ och kvalitativ.
Förvaltningsbolagen ska agera med vederbörlig skicklighet,
omsorg och aktsamhet när de vidtar, förvaltar och upphäver
åtgärder med tredje part i samband med riskhantering. Innan de
inleder sådana åtgärder ska förvaltningsbolagen vidta nödvändiga
mått och steg för att kontrollera att tredje part har den kunskap
och förmåga som krävs för att utföra riskhanteringen tillförlitligt,
professionellt och effektivt. Förvaltningsbolaget ska fastställa
metoder för löpande bedömning av hur väl tredje part utför sina
uppgifter.
AVSNITT 2
Hantering av order om teckning och inlösen
Artikel 24
Rapporteringskrav i samband med order om teckning och
inlösen
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att när förvaltningsbolagen
har utfört en order om teckning eller inlösen från en andelsägare,
måste de meddela andelsägaren via ett varaktigt medium att
ordern har utförts; de måste göra detta så snart som möjligt och
senast den första affärsdagen efter utförandet eller, om förvalt
ningsbolaget tar emot bekräftelsen från en tredje part, senast för
sta arbetsdagen efter mottagandet av bekräftelsen från den tredje
parten.
Det första stycket ska inte tillämpas om meddelandet skulle inne
hålla samma information som en bekräftelse som omgående ska
översändas till andelsägaren av en annan person.
2.
Det meddelande som avses i punkt 1 ska i tillämpliga fall
innehålla följande information:
a) Identifikationsuppgifter om förvaltningsbolaget.
b) Andelsägarens namn eller annan beteckning.
c) Datum och tidpunkt för mottagandet av ordern samt
betalningsmetod.
d) Datum då ordern utfördes.
e) Identifikationsuppgifter om fondföretaget.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/55
f) Orderns beskaffenhet (teckning eller inlösen).
g) Antal berörda enheter.
h) Andelens värde vid teckning eller inlösen.
i) Datum för referensvärdet.
j) Orderns bruttovärde, inklusive teckningsavgifter, eller netto
beloppet efter avdrag för inlösenavgifter.
k) Den totala summan av provisioner och kostnader som tagits
ut och, om en investerare så begär, en specifikation av de
enskilda posterna.
3.
När order regelbundet utförs på en andelsägares vägnar ska
förvaltningsbolagen antingen vidta de åtgärder som avses i
punkt 1 eller minst en gång var sjätte månad tillhandahålla
andelsägaren de uppgifter som avses i punkt 2 om dessa
transaktioner.
4.
Förvaltningsbolagen ska på begäran tillhandahålla andelsä
garen information om orderns status.
AVSNITT 3
Bästa möjliga utförande
Artikel 25
Utförande av beslut om att handla på det förvaltade
fondföretagets vägnar
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen agerar i
de förvaltade fondföretagens intresse när de utför beslut om att
handla på de förvaltade fondföretagens vägnar vid förvaltningen
av deras portföljer.
2.
Vid tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna se till att
förvaltningsbolagen vidtar alla rimliga åtgärder för att uppnå
bästa möjliga resultat för fondföretagen, med beaktande av pris,
kostnad, skyndsamhet, sannolikhet för utförande och avveckling,
orderstorlek, orderart eller varje annat övervägande av intresse för
utförandet av ordern. Dessa faktorers relativa betydelse ska fast
ställas utifrån följande kriterier:
a) Fondföretagens specifika mål, placeringsstrategi och riskpro
fil, som anges i prospektet eller eventuellt i fondföretagets
fondbestämmelser eller bolagsordning.
b) Utmärkande egenskaper för ordern.
c) Utmärkande egenskaper för de finansiella instrument som
omfattas av ordern.
d) Utmärkande egenskaper för de handelsplatser som ordern
kan skickas till.
3.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen upprät
tar och genomför effektiva förfaranden för att uppfylla kravet i
punkt 2. Framför allt ska förvaltningsbolagen utforma och
genomföra riktlinjer som gör det möjligt för dem att uppnå bästa
möjliga resultat för fondföretagens order i enlighet med punkt 2.
Förvaltningsbolagen ska inhämta förhandsgodkännande från
investeringsföretagen om riktlinjerna för utförandet. Förvaltnings
bolaget ska tillgängliggöra för andelsägarna lämplig information
om de riktlinjer som har fastställts i enlighet med denna artikel
och om eventuella väsentliga ändringar i riktlinjerna.
4.
Förvaltningsbolagen ska regelbundet kontrollera hur deras
system och riktlinjer för utförandet av order fungerar i praktiken,
så att de kan identifiera och avhjälpa eventuella brister.
Dessutom ska förvaltningsbolagen årligen se över riktlinjerna för
utförandet. En översyn ska också göras vid varje tillfälle då en
väsentlig förändring inträffar som påverkar förvaltningsbolagets
förutsättningar för att fortsätta att uppnå bästa resultat för de för
valtade fondföretagen.
5.
Förvaltningsbolagen ska kunna styrka att de har utfört order
på fondföretagens vägnar i enlighet med förvaltningsbolagets rikt
linjer för utförande.
Artikel 26
Placering hos andra enheter av order att handla på
fondföretags vägnar
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen agerar i
sina förvaltade fondföretags intresse när de vid förvaltningen av
fondföretagens portföljer placerar order hos andra enheter om att
handla på de förvaltade fondföretagens vägnar.
2.
Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagen vidtar
alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för fond
företagen med beaktande av pris, kostnad, skyndsamhet, sanno
likhet för utförande och avveckling, storlek, art eller varje annat
övervägande av intresse för utförandet av ordern. Dessa faktorers
relativa betydelse ska fastställas med hänvisning till artikel 25.2.
Därför ska förvaltningsbolagen införa och tillämpa riktlinjer som
gör det möjligt för dem att uppfylla kravet i första stycket. I rikt
linjerna ska det för varje kategori av instrument anges vilka enhe
ter som ordern bör placeras hos. Förvaltningsbolagen ska endast
ingå i system för utförande av order när systemen uppfyller kra
ven i denna artikel. Förvaltningsbolagen ska tillgängliggöra
andelsägarna lämplig information om de riktlinjer som har fast
ställts i enlighet med denna punkt och om eventuella väsentliga
ändringar i riktlinjerna.
L 176/56
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
3.
Förvaltningsbolagen ska regelbundet kontrollera att de rikt
linjer som införts enligt punkt 2 är effektiva, särskilt kvaliteten på
utförandet för de enheter som anges i riktlinjerna, och avhjälpa
eventuella brister.
Dessutom ska förvaltningsbolagen årligen se över riktlinjerna. En
sådan översyn ska också göras vid varje tillfälle då en väsentlig
förändring inträffar som påverkar förvaltningsbolagens förutsätt
ningar för att fortsätta att uppnå bästa resultat för de förvaltade
fondföretagen.
4.
Förvaltningsbolagen ska kunna uppvisa att de har placerat
order på fondföretagens vägnar i enlighet med de riktlinjer som
fastställts i enlighet med punkt 2.
AVSNITT 4
Hantering av order
Artikel 27
Allmänna principer
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför
och tillämpar förfaranden och arrangemang som gör att portfölj
transaktioner på fondföretagens vägnar kan utföras snabbt, effek
tivt och rättvist.
De förfaranden och arrangemang som förvaltningsbolagen
genomför ska
a) säkerställa att order som utförts på fondföretagens vägnar
registreras och fördelas snabbt och korrekt,
b) utföra i övrigt jämförbara order från fondföretag omgående
och i den tidsföljd som de togs emot, såvida detta inte omöj
liggörs av orderns egenskaper eller rådande marknadsförhål
landen, eller om något annat krävs på grund av
fondföretagets intressen.
Finansiella instrument eller medel som tagits emot för att avveckla
den utförda ordern ska snabbt och korrekt överföras till det
berörda fondföretagets konto.
2.
Ett förvaltningsbolag ska inte missbruka information som
avser ännu inte utförda order från fondföretag och ska vidta alla
rimliga mått och steg för att förhindra att någon av företagets
relevanta personer missbrukar sådan information.
Artikel 28
Ackumulering och fördelning av order att handla
1.
Medlemsstaterna får inte tillåta att förvaltningsbolagen
ackumulerar en order för ett fondföretag med en order från ett
annat fondföretag eller en annan kund eller med en order för egen
räkning, om inte följande villkor är uppfyllda:
a) Det ska vara osannolikt att ackumuleringen av order gene
rellt kommer att vara till nackdel för några fondföretag eller
kunder vars order ingår i den.
b) Riktlinjer för fördelning av order ska fastställas och genom
föras; riktlinjerna ska tillräckligt ingående behandla rättvis
fördelning av ackumulerade order, däribland hur deras volym
och pris bestämmer fördelning samt behandling av delvis
utförda order.
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att om ett förvaltningsbo
lag ackumulerar en order från ett fondföretag med en eller flera
order från andra fondföretag eller kunder och den ackumulerade
ordern delvis utförs, ska förvaltningsbolaget fördela de berörda
affärerna i enlighet med sina riktlinjer för fördelning av order.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolag, som
har ackumulerat transaktioner för egen räkning med en eller flera
order från fondföretag eller andra kunder, inte fördelar de berörda
affärerna på ett sätt som är till nackdel för fondföretaget eller den
andra kunden.
4.
Om ett förvaltningsbolag ackumulerar en order från ett
fondföretag eller en annan kund med en transaktion för egen räk
ning och den ackumulerade ordern delvis utförs ska medlemssta
terna kräva att förvaltningsbolaget vid fördelningen av de berörda
affärerna prioriterar fondföretaget eller den andra kunden före
affären i egen räkning.
Om emellertid förvaltningsbolaget på rimliga grunder kan visa för
fondföretaget eller den andra kunden att det inte skulle ha kunnat
utföra ordern utan ackumulering till dessa fördelaktiga villkor,
eller över huvud taget, får det fördela transaktionen för egen räk
ning proportionellt i enlighet med de riktlinjer som avses i punkt 1
b.
AVSNITT 5
Incitament
Artikel 29
Skydd av fondföretagens intressen
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen inte
anses handla hederligt, rättvist eller professionellt i ett fondföre
tags intresse, om de vid investeringsförvaltning och administra
tion för ett fondföretags räkning, betalar eller tar emot en annan
avgift, provision eller naturaförmån än följande:
a) En avgift, provision eller naturaförmån som erläggs eller ges
till eller av fondföretaget eller en person för fondföretagets
räkning.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/57
b) En avgift, courtage eller en naturaförmån som erläggs eller
ges till eller av en tredje part eller en person som agerar för
tredje parts räkning, om följande villkor är uppfyllda:
i) Fondföretaget ska ha blivit klart upplyst om avgiftens,
courtagets eller förmånens förekomst, art och belopp,
eller om beloppet inte kan fastställas, om metoden för
beräkning av beloppet; informationen ska tillhandahål
las på ett heltäckande, korrekt och förståeligt sätt innan
den berörda tjänsten tillhandahålls.
ii) Betalningen av avgiften eller courtaget, eller tillhandahål
landet av naturaförmånen, ska vara utformade för att
höja kvaliteten på den berörda tjänsten och inte hindra
förvaltningsbolaget från att uppfylla sin skyldighet att
agera i fondföretagets intresse.
c) Faktiska avgifter som möjliggör eller krävs för tillhandahål
lande av tjänsterna i fråga, såsom depåkostnader, avvecklings-
och växlingsavgifter, lagstadgade avgifter, och som genom
sin art inte kan strida mot förvaltningsbolagets förpliktelser
att handla hederligt, rättvist och professionellt i fondföreta
gens intresse.
2.
Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 b i ska med
lemsstaterna tillåta att förvaltningsbolagen informerar om de
grundläggande villkoren för systemet med avseende på avgiften,
provisionen eller naturaförmånen i form av en sammanfattning,
förutsatt att förvaltningsbolaget åtar sig att lämna ut närmare
uppgifter på andelsägarens begäran och uppfyller detta åtagande.
KAPITEL V
UPPGIFTER I STANDARDAVTALET MELLAN
FÖRVARINGSINSTITUT OCH FÖRVALTNINGSBOLAG
(Artiklarna 23.5 och 33.5 i direktiv 2009/65/EG)
Artikel 30
Faktorer med anknytning till de förfaranden som de
avtalsslutande parterna ska följa
Medlemsstaterna ska kräva att förvaringsinstituten och förvalt
ningsbolagen, i detta kapitel kallade de avtalsslutande parterna, i det
skriftliga avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv
2009/65/EG minst införlivar följande uppgifter som rör de tjäns
ter som tillhandahålls av de avtalsslutande parterna och de förfa
randen som parterna ska följa:
a) En beskrivning av de förfaranden, även förfarandena för för
varing, som ska antas för varje typ av tillgång som fondföre
tagen överlåter på förvaringsinstitutet.
b) En beskrivning av de förfaranden som ska följas när förvalt
ningsbolaget har för avsikt att ändra fondföretagens fondbe
stämmelser eller prospekt, med angivelse av när
förvaringsinstitutet bör informeras och när förhandsgodkän
nande krävs från förvaringsinstitutet innan ändringen kan
göras.
c) En beskrivning av de medel och förfaranden som förvarings
institutet ska använda för att till förvaltningsbolaget överföra
all den information som bolaget behöver för att utföra sina
uppgifter, bland annat en beskrivning av de medel och för
faranden som är knuta till utövandet av rättigheter som föl
jer med finansiella instrument och de medel och förfaranden
som används för att säkra att förvaltningsbolaget och fond
företaget utan dröjsmål får tillgång till exakt information om
fondföretagets räkenskaper.
d) En beskrivning av de medel och förfaranden som ger förva
ringsinstitutet tillgång till all den information som det behö
ver för att utföra sina uppgifter.
e) En beskrivning av de förfaranden som gör förvaringsinstitu
tet i stånd att undersöka förvaltningsbolagets agerande och
bedöma kvaliteten på den information som överförts, bland
annat genom besök på plats.
f) En beskrivning av de förfaranden som gör förvaltningsbola
get i stånd att bedöma hur väl förvaringsinstitutet utför sina
kontraktsmässiga åtaganden.
Artikel 31
Faktorer med anknytning till informationsutbyte, krav på
konfidentialitet och penningtvätt
1.
Medlemsstaterna ska kräva att de avtalsslutande parterna till
det avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG
införlivar minst följande faktorer avseende informationsutbyte,
krav på konfidentialitet och penningtvätt i avtalet:
a) En förteckning över all den information som fondföretaget,
dess förvaltningsbolag och förvaringsinstitutet ska utbyta om
teckning, inlösen, utfärdande, makulering och återköp av
fondföretagets andelar.
b) De avtalsslutande parternas skyldigheter när det gäller
konfidentialitet.
c) Information om de avtalsslutande parternas uppgifter och
ansvar när det gäller skyldigheterna som hör samman med
att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering, när så är
tillämpligt.
2.
Skyldigheterna i första stycket b ska utformas på ett sådant
sätt att de inte hindrar varken de behöriga myndigheterna i för
valtningsbolagets hemmedlemsstat eller de behöriga myndighe
terna i fondföretagets hemmedlemsstat att få tillgång till relevanta
dokument och upplysningar.
L 176/58
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
Artikel 32
Faktorer med anknytning till utseende av tredje part
När förvaringsinstituten eller förvaltningsbolagen utser en tredje
part att utföra deras respektive uppgifter, ska medlemsstaterna
kräva att båda avtalsslutande parter till det avtal som avses i arti
kel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG inför minst följande fak
torer i avtalet:
a) Ett åtagande från båda avtalsslutande parter om att regelbun
det ge närmare upplysningar om de tredje parter som förva
ringsinstitutet eller förvaltningsbolaget har utsett till att
utföra deras respektive uppgifter.
b) Ett åtagande om att den ena parten på anmodan från den
andra informerar om de villkor som legat till grund för valet
av tredje part, och de steg som har tagits för att övervaka de
uppgifter som den utvalda tredje parten utför.
c) En förklaring om att ett förvaringsinstituts ansvar enligt arti
kel 24 eller 34 i direktiv 2009/65/EG ska gälla oberoende av
om institutet anförtrott förvaringen av samtliga eller vissa till
gångar till tredje part.
Artikel 33
Faktorer med anknytning till eventuella ändringar och
uppsägningen av avtalet
Medlemsstaterna ska kräva att de avtalsslutande parterna till det
avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG
minst införlivar följande uppgifter avseende ändring och uppsäg
ning av avtalet i det avtalet:
a) Avtalets giltighetstid.
b) Villkoren för när avtalet får ändras eller sägas upp.
c) Villkoren för att underlätta överföringen till ett annat förva
ringsinstitut och, vid sådan överföring, det förfarande som
förvaringsinstitutet ska använda för att överlämna all relevant
information till det andra förvaringsinstitutet.
Artikel 34
Tillämplig lagstiftning
Medlemsstaterna ska kräva att de avtalsslutande parterna till det
avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG
anger att lagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat är til
lämplig på avtalet.
Artikel 35
Överföring av information på elektronisk väg
Om de avtalsslutande parterna till det avtal som avses i arti
kel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG kommer överens om att
en del eller all information överförs på elektronisk väg dem emel
lan, ska medlemsstaterna kräva att avtalet i fråga innehåller
bestämmelser om att sådan information registreras.
Artikel 36
Avtalets räckvidd
Medlemsstaterna får tillåta att det avtal som avses i artikel 23.5
eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG omfattar mer än ett fondföretag
som förvaltas av förvaltningsbolaget. I så fall ska avtalet innehålla
en förteckning över de fondföretag som omfattas.
Artikel 37
Servicenivåavtal
Medlemsstaterna ska tillåta att de avtalsslutande parterna, i det
avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG
eller i ett separat skriftligt avtal, anger närmare uppgifter om de
medel och förfaranden som avses i artikel 30 c och d.
KAPITEL VI
RISKHANTERING
(Artikel 51.1 i direktiv 2009/65/EG)
AVSNITT 1
Riktlinjer för riskhantering och riskbedömning
Artikel 38
Riktlinjer för riskhantering
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til
lämpar och upprätthåller lämpliga och dokumenterade riktlinjer
för riskhantering, i vilka de risker som de förvaltade fondföreta
gen utsätts för eller kan utsättas för identifieras.
Riktlinjerna för riskhantering ska omfatta de förfaranden som är
nödvändiga för att göra förvaltningsbolaget i stånd till att för varje
förvaltat fondföretag värdera exponeringen för marknads-,
likviditets-, och motpartsrisker samt företagets exponering för alla
andra risker, däribland operativa risker, som kan vara av avgö
rande betydelse för det enskilda förvaltade fondföretaget.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen tar upp minst
följande faktorer i riktlinjerna för riskhantering:
a) De tekniker, redskap och förfaranden som gör det möjligt för
dem att uppfylla kraven i artiklarna 40 och 41.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/59
b) Ansvarsfördelningen inom förvaltningsbolaget med hänsyn
till riskhantering.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker
ställer att riktlinjerna för riskhantering enligt punkt 1 behandlar
villkoren för, innehållet i och regelbundenheten för de rapporter
som riskhanteringsfunktionen enligt artikel 12 ska tillhandahålla
styrelsen och företagsledningen och, i tillämpliga fall,
tillsynsfunktionen.
3.
Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna
säkerställa att förvaltningsbolagen tar hänsyn till arten, omfatt
ningen och komplexiteten hos den egna och de förvaltade fond
företagens verksamhet.
Artikel 39
Bedömning, övervakning och översyn av riktlinjerna för
riskhantering
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen bedö
mer, övervakar och med jämna mellanrum ser över
a) att riktlinjerna för riskhantering och de åtgärder, förfaranden
och tekniker som avses i artiklarna 40 och 41 är lämpliga
och effektiva,
b) i vilken utsträckning förvaltningsbolagen efterlever riktlin
jerna för riskhantering och de åtgärder, förfaranden och tek
niker som avses i artiklarna 40 och 41,
c) att de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa eventuella bris
ter i genomförandet av riskhanteringsprocessen är lämpliga
och effektiva.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen under
rättar de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater om
eventuella väsentliga ändringar i riskhanteringsprocessen.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att kraven i punkt 1 ses
över av de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hem
medlemsstat löpande och när auktorisation beviljas.
AVSNITT 2
Riskhanteringsprocesser, exponering för motpartsrisk och
emittentkoncentration
Artikel 40
Riskbedömning och riskhantering
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen antar
lämpliga och effektiva åtgärder, förfaranden och tekniker för att
a) vid varje tidpunkt mäta och hantera de risker som de förval
tade fondföretagen är eller kan bli utsatta för,
b) se till att begränsningarna för total exponering och motparts
risk efterlevs i enlighet med artiklarna 41 och 43.
Åtgärderna, förfarandena och teknikerna ska vara proportioner
liga med arten, omfattningen och komplexiteten hos förvaltnings
bolagens egen verksamhet och de förvaltade fondföretagens
verksamhet, och vara förenliga med fondföretagens riskprofil.
2.
Vid tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna kräva att
förvaltningsbolagen vidtar följande åtgärder för varje fondföretag
de förvaltar:
a) De ska införa sådana förfaranden och tekniker för riskbe
dömning som krävs för att säkerställa att de risker som är
förbundna med tagna positioner och deras bidrag till den
samlade riskprofilen mäts korrekt utifrån försvarliga och till
förlitliga uppgifter, och att förfarandena och teknikerna för
riskbedömning dokumenteras på lämpligt sätt.
b) I syfte att pröva giltigheten hos förfarandena för riskbedöm
ning ska de i tillämpliga fall utföra regelbundna utfallstester
som omfattar modellbaserade prognoser och uppskattningar.
c) De ska i tillämpliga fall utföra regelbundna stresstester och
scenarioanalyser för att hantera riskerna vid potentiella för
ändringar i marknadsvillkoren som skulle kunna påverka
fondföretagen negativt.
d) De ska införa, tillämpa och upprätthålla ett dokumenterat
system av interna gränser för de åtgärder som vidtas för att
styra och kontrollera de relevanta riskerna för varje fondfö
retag, med hänsyn till alla de risker som kan vara väsentliga
för fondföretagen i enlighet med artikel 38 och säkerställa att
de är förenliga med fondföretagens riskprofil.
e) De ska säkerställa att den nuvarande risknivån för varje fond
företag är förenlig med riskbegränsningssystemet i led d.
f) De ska införa, tillämpa och upprätthålla lämpliga förfaran
den som, vid faktiska eller väntade överskridanden av fond
företagens riskgränser, utan dröjsmål leder till avhjälpande
åtgärder i andelsägarnas intresse.
3.
Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagen använ
der en lämplig process för likviditetsriskhantering för att säker
ställa att varje fondföretag de förvaltar vid varje tidpunkt kan
efterleva artikel 84.1 i direktiv 2009/65/EG.
Förvaltningsbolagen ska när så är lämpligt utföra stresstester som
gör det möjligt att bedöma fondföretagens likviditetsrisk under
extraordinära omständigheter.
4.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker
ställer att likviditetsprofilen för varje förvaltat fondföretags inves
teringar är förenlig med den inlösenpolicy som fastställs i
fondbestämmelserna, i bolagsordningen eller i prospektet.
L 176/60
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
Artikel 41
Beräkning av total exponering
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen beräknar
ett förvaltat fondföretags totala exponering enligt artikel 51.3 i
direktiv 2009/65/EG, på ett av följande sätt:
a) Den extra exponering och hävstångseffekt som det förvaltade
fondföretaget genererar genom att använda finansiella deri
vatinstrument, även innefattade inbäddade derivat enligt arti
kel 51.3 fjärde stycket i direktiv 2009/65/EG, som inte får
överskrida fondföretagets totala fondandelsvärde.
b) Marknadsrisken i fondföretagens portfölj.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen beräknar
fondföretagens totala exponering minst en gång om dagen.
3.
Medlemsstaterna får tillåta att förvaltningsbolagen beräknar
den totala exponeringen med hjälp av åtagandemetoden, Value-
at-risk–modellen eller andra avancerade riskbedömningsmetoder
som är lämpliga. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses
med Value-at-risk ett mått för den högsta förväntade förlusten vid
en given säkerhetsgrad under en bestämd tidsperiod.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säkerställer att
den metod som väljs för att mäta total exponering är lämplig med
hänsyn till fondföretagets investeringsstrategi, den typ av finan
siella derivatinstrument som används, och deras komplexitet, och
hur stor del av fondföretagets portfölj som utgörs av finansiella
derivatinstrument.
4.
När ett fondföretag i enlighet med artikel 51.2 i direktiv
2009/65/EG använder tekniker och instrument, även återköpsav
tal eller transaktioner avseende utlåning av värdepapper, i syfte att
generera ytterligare hävstångseffekt eller exponering för mark
nadsrisk, ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen tar
hänsyn till dessa transaktioner vid beräkningen av total
exponering.
Artikel 42
Åtagandemetod
1.
När åtagandemetoden används för att beräkna total expo
nering, ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen tilläm
par metoden på positionerna för samtliga finansiella
derivatinstrument, även inbäddade derivat enligt artikel 51.3
fjärde stycket i direktiv 2009/65/EG, oavsett om strategin används
som ett led i fondföretagens allmänna placeringsinriktning, för
riskbegränsning eller för effektiv portföljförvaltning i enlighet
med artikel 51.2 i det direktivet.
2.
När åtagandemetoden används för att beräkna den totala
exponeringen ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsföreta
gen omvandlar positionen för varje finansiellt derivatinstrument
till marknadsvärdet av motsvarande position i den underliggande
tillgången för det derivatet (standardåtagandemetoden).
Medlemsstaterna får tillåta att förvaltningsföretagen tillämpar
andra
beräkningsmetoder
som
motsvarar
standardåtagandemetoden.
3.
Medlemsstaterna får tillåta att förvaltningsbolagen tar hän
syn till metoder för säkringsredovisning vid beräkningen av den
totala exponeringen, förutsatt att dessa åtgärder inte åsidosätter
omedelbara och väsentliga risker och leder till en tydlig begräns
ning av riskexponeringen.
4.
När användningen av finansiella derivatinstrument inte ökar
fondföretagens exponering är det inte nödvändigt att inkludera
den underliggande exponeringen i åtagandeberäkningen.
5.
När åtagandemetoden tillämpas är det inte nödvändigt att ta
med tillfälliga lån på fondföretagens vägnar, i enlighet med arti
kel 83 i direktiv 2009/65/EG, vid beräkningen av den totala
exponeringen.
Artikel 43
Motpartsrisk och emittentkoncentration
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker
ställer att motpartsrisk i samband med derivat som handlas direkt
mellan parterna (OTC-derivat) omfattas av begränsningarna i arti
kel 52 i direktiv 2009/65/EG.
2.
När ett fondföretags exponering mot en motpart beräknas
enligt begränsningarna i artikel 52.1 i direktiv 2009/65/EG, ska
förvaltningsbolagen använda det positiva aktuella marknadsvär
det i OTC-derivatavtalet med den motparten.
Förvaltningsbolagen får kvitta ett fondföretags derivatpositioner
med en och samma motpart, under förutsättning att bolagen juri
diskt kan hävda kvittningsöverenskommelser med den motpar
ten på fondföretagets vägnar. Kvittning ska endast vara tillåtet i
samband med OTC-derivat med en och samma motpart och inte
i förening med annan exponering som fondföretagen kan ha med
den motparten.
3.
Medlemsstaterna får ge förvaltningsbolagen tillstånd att,
mot en säkerhet, minska fondföretagens exponering i förhållande
till en motpart i samband med en OTC-derivattransaktion. Den
säkerhet som ställs ska vara så likvid att den kan säljas omgående
till ett pris som ligger nära värderingen före försäljningen.
4.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen tar hän
syn till säkerheter vid beräkningen av exponeringen till motparts
risk i enlighet med artikel 55.1 i direktiv 2009/65/EG när
förvaltningsbolagen lämnar en säkerhet till OTC-motparten på
fondföretagets vägnar. Den lämnade säkerheten får endast beak
tas när förvaltningsbolaget har möjlighet att juridiskt hävda kvitt
ningsöverenskommelser med denna motpart på fondföretagens
vägnar.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/61
5.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen beräknar
gränser för emittentkoncentration i enlighet med artikel 52 i
direktiv 2009/65/EG utifrån den underliggande exponering som
skapas genom användning av finansiella derivatinstrument i enlig
het med åtagandemetoden.
6.
När det gäller exponering till följd av transaktioner med
OTC-derivat i enlighet med artikel 52.2 i direktiv 2009/65/EG ska
medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen i beräkningen tar
med eventuell exponering för motpartsrisk i samband med
OTC-derivat.
AVSNITT 3
Förfaranden för värdering av OTC-derivat
Artikel 44
Förfaranden för bedömning av värdet på OTC-derivat
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen kontrol
lerar att fondföretagens exponering för OTC-derivat tilldelas verk
liga värden som inte enbart bygger på motparternas
marknadsnoteringar för OTC-transaktionerna, och som uppfyller
kriterierna i artikel 8.4 i direktiv 2007/16/EG.
2.
Vid tillämpningen av punkt 1 ska förvaltningsbolagen
införa, tillämpa och upprätthålla åtgärder och förfaranden som
säkerställer en lämplig, öppen och skälig värdering av fondföre
tagens exponering för OTC-derivat.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säkerställer att
OTC-derivatens verkliga värde bygger på en lämplig, korrekt och
oberoende bedömning.
Värderingen av åtgärderna och förfarandena ska vara lämplig och
proportionerlig med hänsyn till OTC-derivatets art och
komplexitet.
När åtgärder och förfaranden för värderingen av OTC-derivat
inbegriper att tredje part utför vissa uppgifter ska förvaltningsbo
lagen ska efterleva kraven i artikel 5.2 och artikel 23.4 andra
stycket.
3.
Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska riskhanterings
funktionen åläggas särskilda uppgifter och ansvarsområden.
4.
Åtgärderna och förfarandena för värdering enligt punkt 2
ska dokumenteras på lämpligt sätt.
AVSNITT 4
Överföring av information om derivatinstrument
Artikel 45
Rapporter om derivatinstrument
1.
Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen minst en
gång om året förelägger de behöriga myndigheterna i hemmed
lemsstaten rapporter med information som ger en rättvisande bild
av de typer av derivat som används för varje förvaltat fondföre
tag, de underliggande riskerna, de kvantitativa begränsningarna
och de metoder som har valts för att bedöma de risker som hör
samman med derivattransaktionerna.
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndighe
terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat kontrollerar att
informationen i punkt 1 lämnas regelbundet och är komplett, och
att de har möjlighet att ingripa när det är lämpligt.
KAPITEL VII
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 46
Införlivande
1.
Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2011 sätta i kraft de
lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta
direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till
dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över
dessa bestämmelser och detta direktiv.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en
hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning
när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen
ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten
till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar
inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 47
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det
har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 48
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 1 juli 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
RÄTTELSER
Rättelse till kommissionens direktiv 2010/42/EU av den 1 juli 2010 om genomförandet av Europaparlamentets
och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder,
master/feederfondföretag och anmälningsförfarande
(Europeiska unionens officiella tidning L 176 av den 10 juli 2010)
I innehållsförteckningen på omslaget och på sidan 28 ska direktivets nummer i titeln
i stället för: ”Kommissionens
direktiv
2010/42/EU…”
vara: ”Kommissionens
direktiv
2010/44/EU…”.
SV
L 179/16
Europeiska unionens officiella tidning
14.7.2010
L 176/28
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
II
(Icke-lagstiftningsakter)
DIREKTIV
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/42/EU
av den 1 juli 2010
om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa
bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälningsförfarande
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och
andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar
i överlåtbara värdepapper (fondföretag)
(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.
(1), särskilt artik
larna 43.5, 60.6 a och c, 61.3, 62.4, 64.4 a och 95.1, och
av följande skäl:
(1)
Den information som enligt artikel 43.1 i direktiv
2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna vid en fusion bör
spegla de olika behoven hos andelsägarna i det överlåtande
och det övertagande fondföretaget och förbättra deras
förståelse.
(2)
Det överlåtande fondföretaget eller det övertagande fond
företaget bör inte åläggas att ta med annan information i
informationsdokumentet än den som avses i artikel 43.3 i
direktiv 2009/65/EG och artiklarna 3–5 i detta direktiv.
Det överlåtande fondföretaget eller det övertagande fond
företaget får dock lägga till annan information av relevans
för den föreslagna fusionen.
(3)
När informationsdokumentet enligt artikel 43.1 i direktiv
2009/65/EG kompletteras av en sammanfattning bör detta
inte befria fondföretaget från skyldigheten att undvika
långa eller tekniska förklaringar i resten av
informationsdokumentet.
(4)
Den information som enligt artikel 43.1 i direktiv
2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna i det övertagande
fondföretaget bör utgå ifrån att dessa andelsägare redan är
relativt bekanta med det övertagande fondföretagets sär
drag, sina rättigheter i förhållandet till det och dess verk
samhet. Informationen bör därför fokuseras på hur
fusionen ska genomföras och hur den kan komma att
påverka det övertagande fondföretaget.
(5)
Informationen enligt artiklarna 43 och 64 i direktiv
2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna på ett harmoni
serat sätt. Informationens syfte är att hjälpa andelsägarna
att fatta väl underbyggda beslut om huruvida de vill fort
sätta med sin investering eller om de vill begära inlösen av
fondandelar, i de fall då ett fondföretag antingen deltar i en
fusion, omvandlas till ett feederfondföretag eller byter mas
terfondföretag. Andelsägarna bör vara medvetna om att
fondföretaget genomgår en sådan genomgripande föränd
ring och ha möjlighet att läsa informationen. Därför bör
informationen tillsändas andelsägarna personligen,
antingen på papper eller via annat varaktigt medium som
e-post. Med hjälp av elektronisk kommunikation kan fond
företaget tillhandahålla informationen på ett kostnadsef
fektivt sätt. Detta direktiv bör inte ålägga fondföretagen att
informera sina andelsägare direkt, utan bör ta vederbörlig
hänsyn till de specifika förhållandena i vissa medlemssta
ter där fondföretag eller deras förvaltningsbolag, av juri
diska eller praktiska skäl, inte kan ta direktkontakt med
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/29
andelsägarna. Fondföretagen bör också kunna tillhanda
hålla informationen genom att lämna den till förvarings
institut eller mellanhänder, om det säkerställs att alla
andelsägare sedan får den. Detta direktiv bör endast har
monisera sättet att lämna information enligt artiklarna 43
och 64 i direktiv 2009/65/EG till andelsägarna. Medlems
staterna får genom nationella bestämmelser reglera tillhan
dahållandet av andra typer av information till
andelsägarna.
(6)
Avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta
get bör ta hänsyn till de särskilda behoven hos feederfond
företaget, som investerar minst 85 % av sina tillgångar i
masterfondföretaget, samtidigt som det omfattas av alla
skyldigheter som åligger ett fondföretag. Avtalet bör där
för säkerställa att masterfondföretaget förser feederfondfö
retaget med all nödvändig information i så god tid att
feederfondföretaget kan fullgöra sina egna skyldigheter.
Avtalet bör också fastställa övriga rättigheter och skyldig
heter för båda parter.
(7)
Medlemsstaterna bör inte kräva att avtalet mellan master
fondföretag och feederfondföretag enligt artikel 60.1 för
sta stycket omfattar andra aspekter än de som avses i
kapitel VIII direktiv 2009/65/EG och artiklarna 8–14 i
detta direktiv. Avtalet får dock omfatta andra aspekter, om
masterfondföretaget och feederfondföretaget stipulerar
detta.
(8)
Om avräkningsavtalen mellan masterfondföretaget och
feederfondföretaget inte skiljer sig från dem som tillämpas
på alla andra andelsägare i masterfondföretaget, och om
dessa fastställs i masterfondföretagets prospekt, behöver
avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta
get inte vara identiskt med dessa standardavtal, men får
hänvisa till relevanta delar i masterfondföretagets prospekt
för att hjälpa branschen att sänka kostnaderna och minska
det administrativa arbetet.
(9)
Avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta
get bör omfatta lämpliga förfaranden för hantering av frå
gor och klagomål från andelsägare så att korrespondens
som av misstag sänts till masterfondföretaget i stället för
till feederfondföretaget eller tvärtom kan hanteras.
(10)
För att sänka transaktionskostnaderna och undvika nega
tiva skattekonsekvenser kan masterfondföretaget och
feederfondföretaget vilja överenskomma om överföring av
apporttillgångar, om detta inte är förbjudet enligt nationell
lagstiftning eller ej förenligt med masterfondföretagets eller
feederfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsord
ning. Möjligheten att överföra apporttillgångar till master
fondföretaget bör särskilt hjälpa de feederfondföretag som
redan har bedrivit verksamhet som fondföretag, inklusive
som feederfondföretag för ett annat masterfondföretag, att
undvika transaktionskostnaderna för försäljning av sådana
tillgångar som både feederfondföretaget och masterfond
företaget har investerat i. Feederfondföretaget bör, om det
så önskar, även kunna erhålla apporttillgångar från
masterfondföretaget, eftersom detta kan bidra till att
minska transaktionskostnaderna och motverka negativa
skattekonsekvenser. Överföringen av apporttillgångar till
feederfondföretaget bör inte begränsas till de tillfällen då
masterfondföretaget är föremål för likvidation, fusion eller
delning, utan bör också vara möjlig under andra
omständigheter.
(11)
För att bevara den flexibilitet som är nödvändig, och sam
tidigt ta hänsyn till investerarnas intressen, bör ett feeder
fondföretag som erhållit tillgångar genom en överföring av
apporttillgångar antingen kunna överföra en del av eller
samtliga dessa tillgångar till sitt masterfondföretag, om
masterfondföretaget godkänner detta, eller realisera dessa
tillgångar mot kontant betalning för att investera pengarna
i masterfondföretaget.
(12)
På grund av master-feederstrukturens särdrag bör avtalet
mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget inne
hålla lagvalsregler som avviker från artiklarna 3 och 4 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för
avtalsförpliktelser (Rom I)
(1) EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.
(1) på ett sådant sätt att det är
antingen lagstiftningen i den medlemsstat där feederfond
företaget är etablerat eller den där masterfondföretaget är
etablerat som är tillämplig på detta avtal. Parterna bör vara
fria att ta ställning till fördelarna och nackdelarna med
detta val och beakta om masterfondföretaget har flera
feederfondföretag och om dessa feederfondföretag är eta
blerade i endast en medlemsstat eller i flera.
(13)
Vid en sådan likvidering, fusion eller delning av master
fondföretaget som enligt direktiv 2009/65/EU ger andelsä
garna i feederfondföretaget rätt att begära inlösen av
fondandelar, bör inte feederfondföretaget undergräva den
rätten genom att tillfälligt senarelägga återköp eller inlö
sen, om inte exceptionella omständigheter föranleder
feederfondföretaget att göra detta för att skydda andelsä
garnas intressen eller om de behöriga myndigheterna
instruerar feederfondföretaget att göra det.
(14)
Eftersom en fusion eller delning av masterfondföretaget
kan träda i kraft inom 60 dagar kan den tidsfrist på 30
dagar som feederfondföretaget har för att ansöka om och
erhålla godkännande för sina nya investeringsplaner och
för att bevilja feederfondföretagets andelsägare rätten att
begära återköp eller inlösen av andelar under exceptionella
omständigheter vara för kort för att feederfondföretaget
med säkerhet ska kunna veta hur många av dess andelsä
gare som kommer att begära inlösen. Under sådana
omständigheter bör feederfondföretaget i princip vara skyl
digt att begära inlösen av alla andelar i masterfondföreta
get. För att undvika onödiga transaktionskostnader bör
dock feederfondföretaget ha rätt att använda andra meto
der för att säkerställa att dess andelsägare kan utnyttja sin
rätt att begära inlösen av fondandelar och samtidigt minska
L 176/30
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
transaktionskostnaderna eller undvika andranegativa effek
ter. Feederfondföretaget bör i synnerhet ansöka om god
kännande så snart som möjligt. Feederfondföretaget bör
inte vara skyldigt att begära inlösen i den mån som dess
egna andelsägare väljer att inte utnyttja den möjligheten.
Om feederfondföretaget begär inlösen från masterfondfö
retaget bör det ta ställning till om en inlösen i form av
apporttillgångar skulle kunna minska transaktionskostna
derna och motverka andra negativa effekter.
(15)
Avtalet om informationsutbyte mellan masterfondföreta
gets och feederfondföretagets förvaringsinstitut bör inne
bära att feederfondföretagets förvaringsinstitut får all
relevant information och alla relevanta dokument som det
behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Med tanke
på det här avtalets särdrag bör det innehålla samma lag
valsregler som avtalet mellan masterfondföretaget och
feederfondföretaget, som ett undantag från artiklarna 3
och 4 i Rome I-förordningen. Avtalet om informationsut
byte bör dock inte kräva att masterfondföretagets eller
feederfondföretagets förvaringsinstitut utför uppgifter som
är förbjudna eller som inte föreskrivs enligt nationell lag
stiftning i deras hemmedlemsstat.
(16)
Rapporteringen av oegentligheter som masterfondföreta
gets förvaringsinstitut upptäcker i samband med utföran
det
av
sin
förvaringsinstitutsfunktion
enligt
hemmedlemsstatens nationella lagstiftning syftar till att
skydda feederfondföretaget. Därför bör ingen rapportering
krävas när dessa oegentligheter inte har några negativa
konsekvenser för feederfondföretaget. I de fall då oegent
ligheter som avser masterfondföretaget har negativa kon
sekvenser för feederfondföretaget bör feederfondföretaget
även informeras om huruvida och i så fall hur dessa oegent
ligheter har åtgärdats. Masterfondföretagets förvaringsin
stitut bör därför informera feederfondföretagets
förvaringsinstitut om hur masterfondföretaget har åtgärdat
eller avser att åtgärda oegentligheten. Om feederfondföre
tagets förvaringsinstitut inte är övertygat om att den valda
lösningen ligger i feederfondföretagets andelsägares
intresse bör det utan dröjsmål rapportera sin åsikt till
feederfondföretaget.
(17)
Avtalet om informationsutbyte mellan masterfondföreta
gets och feederfondföretagets revisorer bör innebära att
feederfondföretagets revisor får all relevant information
och alla relevanta dokument som denne behöver för att
kunna fullgöra sina skyldigheter. Med tanke på det här
avtalets särdrag bör det innehålla samma lagvalsregler som
avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta
get, som ett undantag från artiklarna 3 och 4 i Rome
I-förordningen.
(18)
Omfattningen på den information som ska göras tillgäng
lig i elektronisk form i enlighet med artikel 91.3 i direktiv
2009/65/EG bör specificeras för att skapa rättslig säkerhet
om vilka informationskategorier som ska omfattas.
(19)
För att säkra en gemensam strategi för hur de dokument
som avses i artikel 93.2 i direktiv 2009/65/EG bör göras
tillgängliga i elektronisk form för de behöriga myndighe
terna i fondföretagets värdmedlemsstat, bör det krävas att
varje fondföretag eller dess förvaltningsbolag utser en
webbplats där sådana dokument tillhandahålls i ett veder
taget elektroniskt format. Ett förfarande bör också faststäl
las för elektronisk anmälan av ändringar av dessa
dokumentet till de behöriga myndigheterna i fondföreta
gets värdmedlemsstat, i enlighet med artikel 93.7 i det
direktivet.
(20)
För att fondföretagen och deras förvaltningsbolag ska
kunna anpassa sig till de nya krav om när och hur andelsä
garna ska förses med information i de fall som avses i artik
larna 7 och 29, bör medlemsstaterna beviljas en förlängd
frist för att införliva dessa krav i sina nationella rättssys
tem. Detta är särskilt viktigt i de fall då fondföretagen eller
deras förvaltningsbolag av juridiska eller praktiska skäl inte
kan informera andelsägarna direkt. Fondföretag med
dematerialiserade innehavaraktier bör ha möjlighet att göra
alla förberedelser som är nödvändiga för att säkerställa att
andelsägarna får information i de fall som anges i artik
larna 8 och 32. Fondföretag med fysiska innehavaraktier
bör kunna omvandla dessa till registrerade aktier eller
dematerialiserade innehavaraktier, om de vill fusionera,
omvandlas
till
feederfondföretag
eller
byta
masterfondföretag.
(21)
Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats
genom kommissionens beslut 2009/77/EG
(1) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.
(1), har rådfrå
gats i tekniska frågor.
(22)
De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med
Europeiska värdepapperskommitténs ståndpunkt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNT
Artikel 1
Syfte
I detta direktiv fastställs genomförandebestämmelser för artik
larna 43.5, 60.6 a och c, 61.3, 62.4, 64.4 a och 95.1 i direktiv
2009/65/EG.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/31
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv avses med
(1) återviktning av portföljen: en betydande ändring av samman
sättningen av ett fondföretags portfölj,
(2) samlingsindikator för risk och avkastning: samlingsindikatorer
enligt artikel 8 i kommissionens förordning (EU) nr
583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europa
parlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande bas
fakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när
basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls via annat
varaktigt medium än papper eller via en webbplats]
(1) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.
(1).
KAPITEL II
FUSION AV FONDFÖRETAG
AVSNITT 1
Innehåll i fusionsinformationen
Artikel 3
Allmänna bestämmelser om innehållet i informationen till
andelsägarna
1.
Medlemsstaterna ska kräva att informationen till andelsä
garna enligt artikel 43.1 är koncist skriven och formulerad på ett
icke-tekniskt sätt, så att andelsägarna kan göra en väl underbyggd
bedömning av den föreslagna fusionens påverkan på deras
investeringar.
När en gränsöverskridande fusion föreslås ska det överlåtande
fondföretaget respektive det övertagande fondföretaget i klartext
förklara alla begrepp eller förfaranden förknippade med det andra
fondföretaget som skiljer sig från dem som vanligen används i den
andra medlemsstaten.
2.
Informationen till andelsägarna i det överlåtande fondföre
taget ska fylla behoven för investerare utan förhandskunskaper
om det övertagande fondföretagets särdrag eller verksamhet. Den
bör rikta deras uppmärksamhet mot basfakta för investerare i det
övertagande fondföretaget och betona att dessa basfakta bör läsas.
3.
Informationen till andelsägarna i det övertagande fondföre
taget bör fokuseras på hur fusionen ska gå till och på dess poten
tiella konsekvenser för det övertagande fondföretaget.
Artikel 4
Särskilda bestämmelser om innehållet i informationen till
andelsägarna
1.
Medlemsstaterna ska kräva att den information som enligt
artikel 43.3 b i direktiv 2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna
i det överlåtande fondföretaget också ska omfatta följande:
a) Uppgifter om eventuella skillnader i rättigheter för det över
låtande fondföretagets andelsägare före respektive efter det
att den föreslagna fusionen fått verkan.
b) Om baskfakta för investerare i det överlåtande fondföretaget
och det övertagande fondföretaget innehåller olika kategorier
samlingsindikatorer för risk- och avkastning, eller pekar på
olika väsentliga risker i den åtföljande beskrivningen, en jäm
förelse av dessa skillnader.
c) En jämförelse av alla avgifter, arvoden och utgifter för båda
fondföretagen, baserat på de belopp som anges i deras res
pektive basfakta för investerare.
d) Om det överlåtande fondföretaget tillämpar en resultatbase
rad avgift, en förklaring om hur den kommer att tillämpas
fram till den punkt då fusionen får verkan.
e) Om det övertagande fondföretaget tillämpar en resultatbase
rad avgift, hur denna sedan kommer att tillämpas för att
säkerställa en rättvis behandling av de andelsägare som tidi
gare haft andelar i det överlåtande fondföretaget.
f) I de fall då artikel 46 i direktiv 2009/65/EG tillåter att kost
nader i samband med förberedandet och genomförandet av
en fusion belastar antingen det överlåtande eller det överta
gande fondföretaget eller någon av deras andelsägare, upp
gifter om hur dessa kostnader ska fördelas.
g) En förklaring där det anges om det överlåtande fondföreta
gets förvaltnings- eller investeringsbolag avser att genomföra
någon omfördelning av portföljen innan fusionen får verkan.
2.
Medlemsstaterna ska kräva att den information som enligt
artikel 43.3 b i direktiv 2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna
i det övertagande fondföretaget också innehåller en förklaring där
det anges om det övertagande fondföretagets förvaltnings- eller
investeringsbolag förväntar sig att fusionen ska ha någon väsent
lig inverkan på det övertagande fondföretagets portfölj, och om
det avser att genomföra någon omfördelning av portföljen
antingen före eller efter det att fusionen fått verkan.
3.
Medlemsstaterna ska kräva att den information som ska till
handahållas enligt artikel 43.3 c i direktiv 2009/65/EG även
omfattar
a) uppgifter om hur eventuella upplupna intäkter i respektive
fondföretag ska behandlas, och
L 176/32
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
b) en angivelse av hur den rapport från den oberoende revisorn
eller förvaringsinstitutet som avses i artikel 42.3 i direktiv
2009/65/EG kan erhållas.
4.
Om villkoren för den föreslagna fusionen omfattar bestäm
melser om en kontant utbetalning i enlighet med artikel 2.1 p i
och ii i direktiv 2009/65/EG ska medlemsstaterna kräva att infor
mationen till andelsägarna i det överlåtande fondföretaget inne
håller uppgifter om den föreslagna utbetalningen, inbegripet när
och hur det överlåtande fondföretagets andelsägare kommer att
erhålla den kontanta utbetalningen.
5.
Medlemsstaterna ska kräva att den information som ska till
handahållas enligt artikel 43.3 d även ska omfatta
a) om det är relevant enligt nationell lagstiftning för det berörda
fondföretaget, det förfarande genom vilket andelsägarna
kommer att ombes att godkänna fusionsförslaget, och vilka
åtgärder som kommer att vidtas för att informera dem om
resultatet,
b) uppgifter om varje planerat avbrott i handeln med andelar för
att fusionen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt, och
c) uppgifter om när fusionen kommer att få verkan i enlighet
med artikel 47.1 i direktiv 2009/65/EG.
6.
I de fall då det enskilda fondföretagets nationella lagstiftning
föreskriver att fusionsförslaget måste godkännas av andelsägarna
ska medlemsstaterna säkerställa att informationen får innehålla en
rekommendation från respektive förvaltningsbolag eller från
investeringsbolagets styrelse.
7.
Medlemsstaterna ska kräva att informationen till andelsä
garna i det överlåtande fondföretaget omfattar
a) den period då andelsägarna ska kunna fortsätta att teckna
och begära inlösen av andelar i det överlåtande fondföretaget,
b) den tidpunkt då de andelsägare som inte utnyttjar sina rät
tigheter enligt artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG inom den
tillämpliga tidsfristen ska kunna utöva sina rättigheter som
andelsägare i det övertagande fondföretaget, och
c) en förklaring där det anges att i de fall då fusionsförslaget
måste godkännas av andelsägarna i det överlåtande fondfö
retaget enligt nationell lagstiftning, och förslaget godkänns av
den erforderliga majoriteten, ska de andelsägare som röstar
mot förslaget eller som inte alls röstar, och som inte utnytt
jar sina rättigheter enligt artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG
inom den tillämpliga tidsfristen, bli andelsägare i det överta
gande fondföretaget.
8.
Om en sammanfattning av de viktigaste punkterna i fusions
förslaget tillhandahålls i början av informationsdokumentet måste
den innehålla hänvisningar till de delar av informationsdokumen
tet där ytterligare information finns.
Artikel 5
Basfakta för investerare
1.
Medlemsstaterna ska se till att en aktuell version av det över
tagande fondföretagets basfakta för investerare tillhandahålls
befintliga andelsägare i det överlåtande fondföretaget.
2.
Det övertagande fondföretagets basfakta för investerare ska
tillhandahållas befintliga andelsägare i det övertagande fondföre
taget om dessa basfakta har ändrats i samband med den före
slagna fusionen.
Artikel 6
Nya andelsägare
Mellan det datum då informationsdokumentet enligt artikel 43.1
i direktiv 2009/65/EG tillhandahålls andelsägarna och det datum
då fusionen får verkan, ska informationsdokumentet och aktuella
basfakta för investerare för det övertagande fondföretaget lämnas
till varje person som köper eller tecknar andelar i antingen det
överlåtande fondföretaget eller det övertagande fondföretaget eller
som begär att få kopior av endera fondföretagets fondbestämmel
ser, bolagsordning, prospekt eller basfakta för investerare.
AVSNITT 2
Metod för tillhandahållande av information
Artikel 7
Metod för tillhandahållande av information till
andelsägarna
1.
Medlemsstaterna ska se till att det överlåtande och det över
tagande fondföretaget tillhandahåller informationen enligt arti
kel 43.1 i direktiv 2009/65/EG till andelsägarna i pappersform
eller via annat varaktigt medium.
2.
Om informationen till samtliga eller vissa andelsägare till
handahålls via annat varaktigt medium än papper ska följande
villkor uppfyllas:
a) Tillhandahållandet av information är anpassat till det sam
manhang där handeln mellan andelsägaren och det överlå
tande eller övertagande fondföretaget, eller respektive
förvaltningsbolag, äger rum eller ska äga rum.
b) Den andelsägare som ska informeras har möjlighet att välja
mellan information på papper och information via ett annat
varaktigt medium och väljer då uttryckligen ett annat håll
bart medium än papper.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/33
3.
Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska tillhandahållan
det av information i elektronisk form anses vara lämplig för det
sammanhang där handeln mellan det överlåtande och det överta
gande fondföretaget eller deras respektive förvaltningsbolag och
andelsägaren äger rum, eller ska äga rum, om det är styrkt att
andelsägaren har regelbunden tillgång till Internet. Om andelsä
garen har lämnat en e-postadress som används i samband med
denna handel ska detta betraktas som bevis.
KAPITEL III
MASTER/FEEDERFONDFÖRETAG
AVSNITT 1
Avtal och interna uppföranderegler mellan feederfondföretag
och masterfondföretag
U n d e r a v s n i t t 1
I n n e h å l l i a v t a l e t m e l l a n m a s t e r f o n d f ö r e t a g
o c h f e e d e r f o n d f ö r e t a g
Artikel 8
Tillgång till information
Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta
get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket
i direktiv 2009/65/EG innehåller följande bestämmelser om till
gång till information:
a) Nät och hur masterfondföretaget ska förse feederfondföreta
get med en kopia av sina fondbestämmelser eller bolagsord
ning, prospekt och basfakta för investerare eller eventuella
ändringar av dessa.
b) När och hur masterfondföretaget ska informera feederfond
företaget om en delegering av portföljförvaltnings- eller risk
hanteringsfunktioner till tredje part i enlighet med artikel 13
i direktiv 2009/65/EG.
c) I förekommande fall, när och hur masterfondföretaget ska
tillhandahålla feederfondföretaget interna operativa doku
ment, såsom dess riskhanteringsprocess och rapporter om
regelefterlevnad.
d) Vilka uppgifter om masterfondföretagets brott mot lagar,
fondbestämmelser eller bolagsordning och avtalet mellan
masterfondföretaget och feederfondföretaget som master
fondföretaget ska meddela feederfondföretaget samt när och
hur detta ska ske.
e) Om feederfondföretaget använder finansiella derivatinstru
ment för att säkra tillgångar, när och hur masterfondföreta
get kommer att tillhandahålla feederfondföretaget
information om sin faktiska exponering mot finansiella deri
vatinstrument, så att feederfondföretaget kan beräkna sin
egen totala exponering såsom föreskrivs i artikel 58.2 andra
stycket led a i direktiv 2009/65/EG.
f) En försäkran om att masterfondföretaget kommer att infor
mera feederfondföretaget om varje annan överenskommelse
om informationsutbyte som ingås med tredje part och, om
tillämpligt, när och hur masterfondföretaget kommer att
göra
dessa
överenskommelser
tillgängliga
för
feederfondföretaget.
Artikel 9
Bas för feederfondföretagets investeringar och avyttringar
Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta
get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket
i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller basen för
feederfondföretagets investeringar och avyttringar:
a) En förklaring om vilka av masterfondföretagets aktieslag som
är tillgängliga för feederfondföretaget att investera i.
b) De avgifter och utgifter som ska belasta feederfondföretaget,
och uppgifter om varje rabatt eller återbetalning som mas
terfondföretaget medger avseende avgifter eller utgifter.
c) Om tillämpligt, villkoren för varje inledande eller senare
överföring av apporttillgångar som får göras från feederfond
företaget till masterfondföretaget.
Artikel 10
Standardåtgärder vid handel
Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta
get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket
i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller standard
åtgärder vid handel:
a) Samordning av intervaller och tidpunkt för processen för
beräkning av fondandelsvärdet och offentliggörandet av
andelspriserna.
b) Feederfondföretagets samordning av handelsorder, inbegri
pet, om tillämpligt, vilken roll fondföretagets ombud för
registrering av värdepapper eller annan tredje part ska spela.
c) Om tillämpligt, varje åtgärd som är nödvändig för att ta hän
syn till att ett av fondföretagen eller båda är börsnoterade
eller omfattas av handel på en andrahandsmarknad.
d) Om nödvändigt, andra åtgärder som krävs för att säkerställa
att kraven i artikel 60.2 i direktiv 2009/65/EG uppfylls.
e) Om feederfondföretaget och masterfondföretagets andelar är
denominerade i olika valutor, basen för omräkning av
handelsorder.
L 176/34
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
f) Avvecklingscykler och betalningsuppgifter för köp eller teck
ning och återköp eller inlösen av andelar i masterfondföreta
get inbegripet, om parterna överenskommit om detta,
villkoren för när masterfondföretaget får avräkna begäran om
inlösen genom en överföring av apporttillgångar till feeder
fondföretaget, i synnerhet i sådana fall som avses i arti
kel 60.4 och 60.5 i direktiv 2009/65/EG.
g) Förfaranden som säkerställer att frågor och klagomål från
andelsägarna hanteras på lämpligt sätt.
h) Om masterfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsord
ning och prospekt ger det vissa rättigheter eller befogenheter
i förhållande till andelsägarna, och masterfondföretaget väl
jer att begränsa eller avstå från att utöva samtliga eller en del
av dessa rättigheter och befogenheter i förhållande till feeder
fondföretaget, en förklaring om villkoren för detta.
Artikel 11
Händelser som påverkar åtgärder vid handel
Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta
get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket
i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller händelser
som påverkar åtgärder vid handel:
a) När och hur endera fondföretaget ska anmäla tillfälligt
avbrott och återupptagande av återköp, inlösen, köp eller
teckning av andelar i det fondföretaget.
b) Åtgärder för att anmäla och åtgärda prissättningsfel i
masterfondföretaget.
Artikel 12
Standardåtgärder för revisionsberättelsen
Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta
get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket
i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller standard
åtgärder för revisionsberättelsen:
a) Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har samma
räkenskapsår, samordningen av sammanställningen av deras
periodiska rapporter.
b) Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har olika
räkenskapsår, åtgärder som innebär att feederfondföretaget
får all den information från masterfondföretaget som det
behöver för att kunna sammanställa sina periodiska rappor
ter i tid och som säkerställer att masterfondföretagets revisor
kan upprätta en särskild rapport med feederfondföretagets
slutdatum i enlighet med artikel 62.2 första stycket i
direktiv 2009/65/EG.
Artikel 13
Ändringar av stående arrangemang
Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta
get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket
i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller ändringar
av stående arrangemang:
a) När och hur masterfondföretaget ska meddela föreslagna och
genomförda ändringar av fondbestämmelser eller bolagsord
ning, prospekt och basfakta för investerare, om dessa upp
gifter skiljer sig från de standardarrangemang för
underrättelser till andelsägarna som fastställs i masterfondfö
retagets fondbestämmelser, bolagsordning eller prospekt.
b) När och hur masterfondföretaget ska meddela en planerad
eller föreslagen likvidation, fusion eller delning.
c) När och hur respektive fondföretag ska meddela att det har
upphört eller kommer att upphöra att uppfylla kraven för att
räknas som feederfondföretag respektive masterfondföretag.
d) När och hur respektive fondföretag ska meddela att det avser
att ersätta sitt förvaltningsbolag, sitt förvaringsinstitut, sin
revisor eller eventuell tredje part som har fått i uppdrag att
utföra portföljförvaltnings- eller riskhanteringsfunktioner.
e) När och hur masterfondföretaget ska anmäla andra ändringar
av stående arrangemang.
Artikel 14
Lagval
1.
Om feederfondföretaget och masterfondföretaget är etable
rade i samma medlemsstat ska medlemsstaterna se till att det avtal
mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget som avses i
artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG föreskriver att
lagstiftningen i den medlemsstaten ska tillämpas på avtalet och att
bägge parter godkänner att domstolarna i den medlemsstaten är
exklusivt behöriga.
2.
Om feederfondföretaget och masterfondföretaget är etable
rade i olika medlemsstater ska medlemsstaterna se till att det avtal
mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget som avses i
artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG föreskriver att
det antingen är lagstiftningen i den medlemsstat där feederfond
företaget är etablerat eller lagstiftningen i den medlemsstat där
masterfondföretaget är etablerat som ska tillämpas och att båda
parter godkänner att domstolarna i den medlemsstat vars lagstift
ning de har föreskrivit som tillämplig på avtalet ska vara exklu
sivt behöriga.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/35
U n d e r a v s n i t t 2
I n n e h å l l e t i d e i n t e r n a u p p f ö r a n d e r e g l e r n a
Artikel 15
Intressekonflikter
Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp
föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv
2009/65/EG ska omfatta lämpliga åtgärder för att minska sådana
intressekonflikter som kan uppstå mellan feederfondföretaget och
masterfondföretaget, eller mellan feederfondföretaget och andra
andelsägare i masterfondföretaget, i den mån som dessa inte
åtgärdas tillräckligt genom de åtgärder som förvaltningsbolaget
vidtar för att uppfylla kraven i artiklarna 12.1 b och 14.1 d i
direktiv 2009/65/EG och kapitel III i kommissionens direktiv
2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europapar
lamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organi
satoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering
och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett
förvaltningsbolag
(1) Se sidan 42 i detta nummer av EUT.
(1).
Artikel 16
Bas för feederfondföretagets investeringar och avyttringar
Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp
föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv
2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på basen för
feederfondföretagets investeringar och avyttringar:
a) En förklaring där det anges vilka av masterfondföretagets
aktieslag som är tillgängliga för feederfondföretaget att inves
tera i.
b) Vilka avgifter och utgifter som ska belasta feederfondföreta
get, och uppgifter om varje rabatt eller retrocession som avser
avgifter eller utgifter från masterfondföretaget.
c) Om tillämpligt, villkoren för varje inledande eller senare
överföring av apporttillgångar som får göras från feederfond
företaget till masterfondföretaget.
Artikel 17
Standardåtgärder vid handel
Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp
föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv
2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på åtgärder
vid handel:
a) Samordning av intervaller och tidpunkt för processen för
beräkningen av fondandelsvärdet och offentliggörandet av
andelspriserna.
b) Feederfondföretagets samordning av handelsorder inbegripet,
om tillämpligt, vilken roll fondföretagets ombud för regist
rering av värdepapper eller annan tredje part ska spela.
c) Om tillämpligt, varje åtgärd som är nödvändig för att ta hän
syn till att ett av fondföretagen eller båda är börsnoterade
eller omfattas av handel på en andrahandsmarknad.
d) Åtgärder som krävs för att säkerställa att kraven i artikel 60.2
i direktiv 2009/65/EG uppfylls.
e) Om feederfondföretagets och masterfondföretagets andelar
är denominerade i olika valutor, basen för omräkning av
handelsorder.
f) Avvecklingscykler och betalningsuppgifter för köp och inlö
sen av andelar i masterfondföretaget inbegripet, om parterna
överenskommit om detta, villkoren för när masterfondföre
taget får avräkna begäran om inlösen genom en överföring
av apporttillgångar till feederfondföretaget, i synnerhet i
sådana fall som avses i artikel 60.4 och 60.5 i direktiv
2009/65/EG.
g) Om masterfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsord
ning och prospekt ger det vissa rättigheter eller befogenheter
i förhållande till andelsägarna, och masterfondföretaget väl
jer att begränsa eller avstå från att utöva samtliga eller en del
av dessa rättigheter och befogenheter i förhållande till feeder
fondföretaget, en förklaring om villkoren för detta.
Artikel 18
Händelser som påverkar åtgärder vid handel
Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp
föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv
2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på händel
ser som påverkar åtgärder vid handel:
a) När och hur respektive fondföretag ska meddela tillfälligt
avbrott och återupptagande av återköp, inlösen eller teckning
av andelar i fondföretag.
b) Åtgärder för att anmäla och åtgärda prissättningsfel i
masterfondföretaget.
Artikel 19
Standardåtgärder för revisionsberättelsen
Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp
föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv
2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på standard
åtgärder för revisionsberättelsen:
a) Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har samma
räkenskapsår, samordningen av sammanställningen av deras
periodiska rapporter.
L 176/36
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
b) Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har olika
räkenskapsår, åtgärder som innebär att masterfondföretaget
får all information från feederfondföretaget som det behöver
för att kunna sammanställa sina periodiska rapporter i tid
och som säkerställer att masterfondföretagets revisor kan
upprätta en särskild rapport med feederfondföretagets slut
datum i enlighet med artikel 62.2 första stycket i direktiv
2009/65/EG.
AVSNITT 2
Likvidation, fusion eller delning av masterfondföretag
U n d e r a v s n i t t 1
F ö r f a r a n d e n v i d l i v k v i d a t i o n
Artikel 20
Ansökan om godkännande
1.
Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretaget lämnar
följande till sina behöriga myndigheter senast två månader efter
det datum då masterfondföretaget informerat det om sitt bin
dande likvidationsbeslut:
a) Om feederfondföretaget avser att investera minst 85 % av
sina tillgångar i andelar i ett annat masterfondföretag i enlig
het med artikel 60.4 a i direktiv 2009/65/EG:
i) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av den
investeringen.
ii) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de
föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller
sin bolagsordning.
iii) Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta
för investerare i enlighet med artiklarna 74 och 82 i
direktiv 2009/65/EG.
iv) Övriga dokument som krävs enligt artikel 59.3 i direk
tiv 2009/65/EG.
b) Om feederfondföretaget avser att omvandlas till ett fondfö
retag som inte är ett feederfondföretag i enlighet med arti
kel 60.4 b i direktiv 2009/65/EG.
i) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de
föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller
sin bolagsordning.
ii) Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta
för investerare i enlighet med artiklarna 74 och 82 i
direktiv 2009/65/EG.
c) Om feederfondföretaget avser att likvideras, en anmälan av
denna avsikt.
2.
Om masterfondföretaget informerat feederfondföretaget om
sitt bindande likvidationsbeslut mer än fem månader före det
datum då likvidationen kommer att inledas, ska feederfondföre
taget, med avvikelse från punkt 1, till de behöriga myndigheterna
lämna sin ansökan eller anmälan i enlighet med ett av leden a, b
eller c i punkt 1 senast tre månader före det datumet.
3.
Feederfondföretaget ska informera sina andelsägare om sin
avsikt att likvideras utan onödigt dröjsmål.
Artikel 21
Godkännande
1.
Feederfondföretaget ska informeras inom 15 arbetsdagar
från det att alla dokument som avses i artikel 20.1 a eller b inkom
mit, om huruvida de behöriga myndigheterna har beviljat de god
kännanden som krävs.
2.
När feederfondföretaget får de behöriga myndigheternas
godkännande enligt punkt 1 ska feederfondföretaget informera
masterfondföretaget om detta.
3.
Feederfondföretaget ska vidta de åtgärder som är nödvän
diga för att uppfylla kraven i artikel 64 i direktiv 2009/65/EG sna
rast möjligt efter det att de behöriga myndigheterna har beviljat
de nödvändiga godkännandena enligt artikel 20.1 a i detta
direktiv.
4.
Om behållningen från likvidationen av masterfondföretaget
ska betalas ut före det datum då feederfondföretaget avser att
börja investera i antingen ett annat masterfondföretag enligt arti
kel 20.1 a eller i enlighet med sina nya investeringsmål eller sin
nya investeringspolicy enligt artikel 20.1 b, ska feederfondföreta
gets behöriga myndigheter bevilja godkännande enligt följande
villkor:
a) Feederfondföretaget ska erhålla behållningen från
likvidationen
i) kontant, eller
ii) en del eller hela behållningen som överföring av apport
tillgångar, om feederfondföretaget så önskar och om
avtalet mellan feederfondföretaget och masterfondföre
taget eller de interna uppförandereglerna och det bin
dande likvidationsbeslutet föreskriver detta.
b) Kontanter som innehas eller erhålls i enlighet med den här
punkten får endast återinvesteras för en effektiv likviditets
förvaltning före det datum då feederfondföretaget ska börja
investera i antingen ett annat masterfondföretag eller i enlig
het med sina nya investeringsmål och sin nya
investeringspolicy.
Om första stycket led a.ii är tillämpligt, får feederfondföretaget
realisera varje del av de överförda apporttillgångarna mot kontan
ter vid varje tidpunkt.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/37
U n d e r a v s n i t t 2
F ö r f a r a n d e n v i d f u s i o n e l l e r d e l n i n g
Artikel 22
Ansökan om godkännande
1.
Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretaget lämnar
följande till sina behöriga myndigheter senast en månad efter det
datum då feederfondföretaget informerades om den planerade
fusionen eller delningen i enlighet med artikel 60.5 andra stycket
i direktiv 2009/65/EG:
a) Om feederfondföretaget planerar att fortsätta som feeder
fondföretag till samma masterfondföretag:
i) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av
detta.
ii) Om tillämpligt, feederfondföretagets ansökan om god
kännande av de föreslagna ändringarna av sina fondbe
stämmelser eller sin bolagsordning.
iii) Om tillämpligt, ändringar av feederfondföretagets pro
spekt och basfakta för investerare i enlighet med artik
larna 74 respektive 82 i direktiv 2009/65/EG.
b) Om feederfondföretaget avser att bli ett feederfondföretag till
ett annat masterfondföretag som blir resultatet av den före
slagna fusionen eller delningen av masterfondföretaget, eller
om feederfondföretaget avser att investera minst 85 % av sina
tillgångar i andelar i ett annat masterfondföretag som inte blir
resultatet av fusionen eller delningen:
i) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av den
investeringen.
ii) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de
föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller
sin bolagsordning.
iii) Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta
för investerare i enlighet med artiklarna 74 respektive 82
i direktiv 2009/65/EG.
iv) Övriga dokument som krävs enligt artikel 59.3 i direk
tiv 2009/65/EG.
c) Om ett feederfondföretag avser att omvandlas till ett fondfö
retag som inte är ett feederfondföretag enligt artikel 60.4 b i
direktiv 2009/65/EG:
i) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de
föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller
sin bolagsordning.
ii) Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta
för investerare i enlighet med artiklarna 74 respektive 82
i direktiv 2009/65/EG.
d) Om feederfondföretaget avser att likvideras, en anmälan av
denna avsikt.
2.
För tillämpningen av artikel 23.1 a och b bör följande
beaktas:
Uttrycket ”fortsätta som feederfondföretag till samma master
fondföretag” avser följande fall:
a) Masterfondföretaget är övertagande fondföretag i en föresla
gen fusion.
b) Masterfondföretaget kommer att fortsätta i allt väsentligt
oförändrat som ett av de fondföretag som blir resultatet av en
föreslagen delning.
Uttrycket ”bli ett feederfondföretag till ett annat masterfondföre
tag som blir resultatet av den föreslagna fusionen eller delningen
av masterfondföretaget” avser följande fall:
a) Masterfondföretaget är överlåtande fondföretag och feeder
fondföretaget blir till följd av fusionen andelsägare i det över
tagande fondföretaget.
b) Feederfondföretaget blir till följd av en delning andelsägare i
ett fondföretag som i allt väsentligt är ett annat än
masterfondföretaget.
3.
Om masterfondföretaget försett feederfondföretaget med
den information som avses i eller är jämförbar med artikel 43 i
direktiv 2009/65/EG mer än fyra månader före den dag då fusio
nen eller delningen planeras få verkan, ska feederfondföretaget,
med avvikelse från punkt 1, till sina behöriga myndigheter lämna
sin ansökan eller anmälan i enlighet med ett av leden 1 a–d i
denna artikel senast tre månader före det datum då fusionen eller
delningen av masterfondföretaget planeras få verkan.
4.
Feederfondföretaget ska utan onödigt dröjsmål informera
sina andelsägare och masterfondföretaget om sin avsikt att
likvideras.
Artikel 23
Godkännande
1.
Feederfondföretaget ska informeras inom 15 arbetsdagar
från det att alla de dokument som avses i artikel 22.1 a–c inkom
mit, oavsett om de behöriga myndigheterna har beviljat de god
kännanden som krävs.
2.
När feederfondföretaget har mottagit de behöriga myndig
heternas godkännande enligt punkt 1 ska feederfondföretaget
informera masterfondföretaget om detta.
3.
När feederfondföretaget har informerats om att de behöriga
myndigheterna har beviljat de nödvändiga godkännandena enligt
artikel 22.1 b i detta direktiv, ska feederfondföretaget utan onö
digt dröjsmål vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upp
fylla kraven i artikel 64 i direktiv 2009/65/EG.
4.
I de fall som avses i artikel 22.1 b och c i detta direktiv ska
feederfondföretaget utöva rätten att begära återköp och inlösen av
sina andelar i masterfondföretaget i enlighet med artikel 60.5
tredje stycket och artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG, om de behö
riga myndigheterna för feederfondföretaget inte har beviljat de
godkännanden som krävs enligt artikel 22.1 i detta direktiv senast
L 176/38
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
den arbetsdag som föregår den sista dag då feederfondföretaget
kan begära återköp eller inlösen av sina andelar i masterfondfö
retaget innan fusionen eller delningen verkställs.
Feederfondföretaget ska också utöva denna rätt för att säkerställa
att dess egna andelsägares rätt att begära återköp eller inlösen av
sina andelar i feederfondföretaget i enlighet med artikel 64.1 d i
direktiv 2009/65/EG inte påverkas.
Innan feederfondföretaget utövar sin rätt enligt första stycket ska
det överväga tillgängliga alternativa lösningar som kan bidra till
att undvika eller minska transaktionskostnader eller andra nega
tiva effekter för dess egna andelsägare.
5.
Om feederfondföretaget begär att dess andelar i masterfond
företaget ska återköpas eller lösas in ska det erhålla antingen
a) behållningen från återköpet eller inlösen i kontanter, eller
b) en del av eller hela behållningen från återköpet eller inlösen i
form av en överföring av apporttillgångar, om feederfondfö
retaget så önskar och om detta föreskrivs i avtalet mellan
feederfondföretaget och masterfondföretaget.
Om första stycket led b tillämpas, får feederfondföretaget reali
sera varje del av de överförda apporttillgångarna mot kontanter
vid varje tidpunkt.
6.
Feederfondföretagets behöriga myndigheter ska bevilja god
kännande under förutsättning att alla kontanter som erhålls i
enlighet med punkt 5 endast får återinvesteras för en effektiv lik
viditetsförvaltning före det datum då feederfondföretaget ska
börja investera i antingen ett annat masterfondföretag eller i enlig
het med sina nya investeringsmål och sin nya investeringspolicy.
AVSNITT 3
Förvaringsinstitut och revisorer
U n d e r a v s n i t t 1
F ö r v a r i n g s i n s t i t u t
Artikel 24
Innehåll i avtalet om informationsutbyte mellan
förvaringsinstitut
Det avtal om informationsutbyte mellan masterfondföretagets
förvaringsinstitut och feederfondföretagets förvaringsinstitut som
avses i artikel 61.1 i direktiv 2009/65/EG ska innehålla följande:
a) Angivelse av vilka dokument och informationskategorier
som rutinmässigt ska utbytas mellan de båda förvaringsinsti
tuten och huruvida förvaringsinstituten ska förse varandra
med sådan information eller sådana dokument eller om detta
ska tillhandahållas på begäran.
b) När och hur som masterfondföretagets revisor ska överföra
information till feederfondföretagets revisor, inklusive even
tuella tillämpliga tidsfrister.
c) Samordningen av de båda förvaringsinstitutens deltagande, i
den utsträckning som detta är lämpligt med tanke på deras
respektive förpliktelser enligt nationell lagstiftning, när det
gäller operativa frågor inbegripet
i) förfarandet för att beräkna fondandelsvärdet för vart och
ett av fondföretagen, inbegripet eventuella ändamålsen
liga åtgärder som skyddar mot utnyttjande av tidszons
skillnader mellan olika marknader (market timing) i
enlighet med artikel 60.2 i direktiv 2009/65/EG, och
ii) behandlingen av instruktioner från feederfondföretaget
om att köpa, teckna eller begära återköp eller inlösen av
andelar i masterfondföretaget samt avvecklingen av
sådana transaktioner, inklusive åtgärder för att överföra
apporttillgångar.
d) Samordningen av förfarandena vid räkenskapsårets slut.
e) Vilka uppgifter om masterfondföretagets överträdelser av lag
stiftning och fondbestämmelser eller bolagsordning som
masterfondföretagets förvaringsinstitut ska lämna till feeder
fondföretagets förvaringsinstitut samt när och hur dessa ska
tillhandahållas.
f) Förfarandet för hantering av en begäran om bistånd från det
ena förvaringsinstitutet till det andra.
g) Angivelse av särskilda oförutsebara händelser som bör anmä
las av ett förvaringsinstitut till ett annat på ad hoc-basis, samt
när och hur detta ska göras.
Artikel 25
Lagval
1.
När feederfondföretaget och masterfondföretaget har slutit
ett avtal i enlighet med artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG ska
medlemsstaterna se till att avtalet mellan masterfondföretagets
och feederfondföretagets förvaringsinstitut föreskriver att den
medlemsstats lagstiftning som är tillämplig på det avtalet enligt
artikel 14 i detta direktiv även ska tillämpas på avtalet om infor
mationsutbyte mellan de båda förvaringsinstituten och att båda
förvaringsinstituten godkänner att domstolarna i den medlems
staten är exklusivt behöriga.
2.
Om avtalet mellan feederfondföretaget och masterfondfö
retaget har ersatts av interna uppföranderegler enligt artikel 60.1
tredje stycket i direktivet 2009/65/EG ska medlemsstaterna se till
att avtalet mellan masterfondföretagets och feederfondföretagets
revisorer föreskriver att det är antingen lagstiftningen i den med
lemsstat där feederfondföretaget är etablerat eller, om en annan,
lagstiftningen i den medlemsstat där masterfondföretaget är eta
blerat som ska tillämpas på avtalet om informationsutbyte mel
lan de båda revisorerna, och att båda revisorerna godkänner att
domstolarna i den medlemsstat vars lagstiftning är tillämplig på
avtalet om informationsutbyte är exklusivt behöriga.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/39
Artikel 26
Rapportering av masterfondföretagets förvaringsinstitut
om oegentligheter
De oegentligheter enligt artikel 61.2 i direktiv 2009/65/EG som
masterfondföretagets förvaringsinstitut upptäcker i samband med
utförande av sina uppgifter enligt nationell lagstiftning och som
kan få negativa återverkningar på feederfondföretaget ska inne
fatta men inte begränsas till
a) fel
i
beräkningen
av
fondandelsvärdet
för
masterfondföretaget,
b) fel i transaktioner för eller avveckling av köp, teckning eller
begäran om återköp eller inlösen av andelar i masterfondfö
retaget som görs av feederfondföretaget,
c) fel i betalningen eller kapitaliseringen av inkomster från mas
terfondföretaget, eller i beräkningen av relaterade källskatter,
d) överträdelser av masterfondföretagets investeringsmål, inves
teringspolicy eller investeringsstrategi, enligt beskrivningen i
dess fondbestämmelser, prospekt eller basfakta för investe
rare, och
e) överträdelser av investerings- och lånegränser enligt nationell
lagstiftning eller fondbestämmelser, bolagsordning, prospekt
eller basfakta för investerare.
U n d e r a v s n i t t 2
R e v i s o r e r
Artikel 27
Avtal om informationsutbyte mellan revisorer
1.
Det avtal om informationsutbyte mellan masterfondföreta
gets revisor och feederfondföretagets revisor som avses i arti
kel 62.1 i direktiv 2009/65/EG ska innehålla följande:
a) Angivelse av vilka dokument och informationskategorier
som rutinmässigt ska utbytas mellan de båda revisorerna.
b) Om den information eller de dokument som avses i punkt a
ska tillhandahållas en revisor av en annan eller göras tillgäng
lig på begäran.
c) När och hur, inklusive eventuella tillämpliga tidsfrister, som
masterfondföretagets revisor ska överföra information till
feederfondföretagets revisor.
d) Samordningen av de båda revisorernas deltagande i respek
tive fondföretags förfaranden vid räkenskapsårets slut.
e) Angivelse av vilka ärenden som ska behandlas som oegent
ligheter redovisade i revisionsberättelsen från masterfondfö
retagets revisor för de syften som avses i artikel 62.2 andra
stycket i direktiv 2009/65/EG.
f) När och hur man ska hantera en begäran om bistånd från en
revisor till en annan, inklusive förfrågningar om ytterligare
information om oegentligheter som redovisas i revisionsbe
rättelsen från masterfondföretagets revisor.
2.
Det avtal som avses i punkt 1 ska innehålla bestämmelser
om utarbetandet av revisionsberättelser enligt artiklarna 62.2
och 73 i direktiv 2009/65/EG samt ange när och hur masterfond
företagets revisionsberättelse och dess utkast ska lämnas till
feederfondföretagets revisor.
3.
När feederfondföretagets och masterfondföretagets räken
skapsår har olika slutdatum ska det avtal som avses i punkt 1 fast
ställa när och hur masterfondföretagets revisor ska upprätta den
särskilda rapport som krävs enligt artikel 62.2 första stycket i
direktiv 2009/65/EG och lämna denna rapport och dess utkast till
feederfondföretagets revisor.
Artikel 28
Lagval
1.
Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har slutit
ett avtal i enlighet med artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG ska
medlemsstaterna se till att avtalet mellan masterfondföretaget och
feederfondföretaget föreskriver att det är den medlemsstats lag
stiftning som är tillämplig på det avtalet i enlighet med artikel 14
i detta direktiv som även ska tillämpas på avtalet om informa
tionsutbyte mellan de båda revisorerna och att båda revisorerna
godkänner att domstolarna i den medlemsstaten är exklusivt
behörig.
2.
Om avtalet mellan feederfondföretaget och masterfondfö
retaget har ersatts av interna uppföranderegler enligt artikel 60.1
tredje stycket i direktivet 2009/65/EG ska medlemsstaterna se till
att avtalet mellan masterfondföretagets och feederfondföretagets
revisorer föreskriver att det är antingen lagstiftningen i den med
lemsstat där feederfondföretaget är etablerat eller, om en annan,
lagstiftningen i den medlemsstat där masterfondföretaget är eta
blerat som ska tillämpas på avtalet om informationsutbyte mel
lan de båda revisorerna, och att båda revisorerna godkänner att
domstolarna i den medlemsstat vars lagstiftning är tillämplig på
avtalet om informationsutbyte är exklusivt behörigt.
L 176/40
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
AVSNITT 4
Hur information ska lämnas till andelsägarna
Artikel 29
Hur information ska lämnas till andelsägarna
Medlemsstaterna ska se till att feederfondföretagen tillhandahål
ler andelsägarna informationen i enlighet med artikel 64.1 i direk
tiv 2009/65/EG på det sätt som föreskrivs i artikel 7 i detta
direktiv.
KAPITEL IV
ANMÄLNINGSFÖRFARANDE
Artikel 30
Omfattningen på den information som ska tillhandahållas
av medlemsstaterna i enlighet med artikel 91.3 i direktiv
2009/65/EG
1.
Medlemsstaterna ska se till att följande kategorier informa
tion om tillämpliga lagar och andra författningar görs tillgängliga
i enlighet med artikel 91.3 i direktiv 2009/65/EG:
a) Definitionen av begreppet ”marknadsföring av andelar i fond
företag” eller motsvarande juridiskt begrepp antingen som
det formuleras i nationell lagstiftning eller som det utveck
lats i praxis.
b) Krav på innehåll, format och sätt att presentera marknadsfö
ringskommunikation, inklusive alla obligatoriska varningar
och begränsningar av användningen av vissa ord eller fraser.
c) Utan att det påverkar tillämpningen av kapitel IX i direktiv
2009/65/EG, uppgifter om all ytterligare information som
ska redovisas för investerarna.
d) Uppgifter om alla undantag från bestämmelser eller krav
avseende arrangemang för marknadsföring som i den med
lemsstaten är tillämpliga på vissa fondföretag, vissa av fond
företagens aktieslag eller vissa kategorier investerare.
e) Krav avseende rapportering eller överföring av information
till de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten och för
farandet för att inkomma med uppdaterade versioner av de
dokument som krävs.
f) Krav avseende avgifter eller andra belopp som ska betalas till
de behöriga myndigheterna eller annan ansvarig myndighet i
den medlemsstaten, antingen när marknadsföringen inleds
eller periodiskt därefter.
g) Krav avseende de åtgärder som ska vidtas för andelsägarnas
räkning enligt artikel 92 i direktiv 2009/65/EG.
h) Villkor för när marknadsföringen av andelar i ett fondföretag
i den medlemsstaten avslutas av ett fondföretag som är belä
get i en annan medlemsstat.
i) Detaljerade uppgifter om innehållet i den information som
enligt medlemsstatens krav ska ingå i del B i den skriftliga
anmälan som avses i artikel 1 i kommissionens förordning
(EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det
gäller form och innehåll i den skriftliga anmälan och fondfö
retagsanmälan, användning av elektronisk kommunikation
mellan behöriga myndigheter vid anmälan, och förfaranden
för kontroller och utredningar på plats samt informationsut
byte mellan behöriga myndigheter
(1) Se sidan 16 i detta nummer av EUT.
(1).
j) Den elektroniska adress (e-postadress) som utsetts för de syf
ten som avses i artikel 32.
2.
Medlemsstaterna ska ge den information som anges i
punkt 1 i form av en skriftlig redogörelse, eller en kombination
av en skriftlig redogörelse och ett antal hänvisningar eller länkar
till källdokument.
Artikel 31
Tillgång till dokument för fondföretagets värdmedlemsstat
1.
Medlemsstaterna ska kräva att fondföretagen ser till att en
elektronisk kopia av varje dokument som anges i artikel 93.2 i
direktiv 2009/65/EG finns tillgänglig på fondföretagets webb
plats, eller annan webbplats som anges av fondföretaget i den
skriftliga anmälan som lämnas i enlighet artikel 93.1 i direktiv
2009/65/EG eller eventuella uppdateringar av denna. Alla doku
ment som tillhandahålls på en webbplats ska tillhandahållas i ett
vedertaget elektroniskt format.
2.
Medlemsstaterna ska ålägga fondföretag att se till att fond
företagets värdmedlemsstat har tillgång till den webbplats som
avses i punkt 1.
Artikel 32
Uppdateringar av dokument
1.
De behöriga myndigheter ska ange en e-postadress för mot
tagande av anmälningar om uppdateringar och ändringar av de
dokument som avses i artikel 93.2 i direktiv 2009/65/EG, i enlig
het med artikel 93.7 i det direktivet.
2.
Medlemsstaterna ska tillåta att fondföretag anmäler alla
uppdateringar eller ändringar av de dokument som avses i arti
kel 93.2 i direktiv 2009/65/EG, i enlighet med artikel 93.7 i direk
tiv 2009/65/EG, per e-post till den e-postadress som avses i
punkt 1.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/41
E-postmeddelanden för anmälan av sådana uppdateringar eller
ändringar får antingen beskriva den uppdatering eller ändring
som har gjorts eller innehålla en ny version av det berörda doku
mentet som bilaga.
3.
Medlemsstaterna ska kräva att sådana dokument som bifo
gas ett e-postmeddelande enligt punkt 2 ska tillhandahållas av
fondföretaget i ett vedertaget elektroniskt format.
Artikel 33
Utveckling av gemensamma databehandlingssystem
1.
För att de behöriga myndigheterna i fondföretagens värd
medlemsstater enklare ska få tillgång till information eller doku
ment enligt artikel 93.1, 93.2 och 93.3 i direktiv 2009/65/EG, för
tillämpningen av artikel 93.7 i det direktivet, får de behöriga myn
digheterna i medlemsstaterna samordna införandet av sofistike
rade system för elektronisk databehandling och centrala
lagringssystem som är gemensamma för alla medlemsstater.
2.
Den samordning mellan medlemsstaterna som avses i
punkt 1 ska ske i europeiska värdepapperstillsynskommittén.
KAPITEL V
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 34
Införlivande
1.
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra för
fattningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den
30 juni 2011.
Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2013 sätta i kraft
de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvän
diga för att följa artiklarna 7 och 29.
De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa
bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över bestäm
melserna och detta direktiv.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en
hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning
när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen
ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten
till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar
inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 35
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det
har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 36
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 1 juli 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/1
II
(Icke-lagstiftningsakter)
FÖRORDNINGAR
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 583/2010
av den 1 juli 2010
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för
investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med basfakta för investerare eller prospekt
tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och
andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar
i överlåtbara värdepapper (fondföretag)
(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.
(1), särskilt artik
larna 75.4, 78.7 och 81.2, och
av följande skäl:
(1)
I direktiv 2009/65/EG anges de huvudprinciper som bör
följas vid utformning och tillhandahållande av basfakta för
investerare, inklusive villkor för form och presentation,
syften, väsentliga uppgifter som ska meddelas, vem som
ska lämna uppgifter till vem och på vilket sätt. Detaljer om
innehåll och form har utelämnats för att utformas som
genomförandebestämmelser, som bör vara så detaljerade
att investerare tillförsäkras de uppgifter de behöver för spe
cifika fondstrukturer.
(2)
Valet av förordning motiveras av att bara denna reglerings
form kan garantera en harmonisering av uttömmande bas
fakta för investerare. Dessutom kommer ett faktablad med
basfakta för investerare att bli mer effektivt, om alla
medlemsstater har samma krav på det. Alla aktörer bör
gynnas av en harmoniserad ordning om uppgiftslämnan
dets innehåll och form som tryggar konsekvent och
jämförbar information om investeringsmöjligheter på
värdepappersmarknaden.
(3)
I vissa fall kan basfakta för investerare lämnas på ett mer
effektivt sätt om motsvarande faktablad tillhandahålls
investerare på en webbplats eller om den bifogas en annan
handling när den ges till den eventuelle investeraren. I dessa
fall bör dock faktabladet inte förekomma i ett samman
hang som undergräver dess syfte eller ger intryck av att det
rör sig om reklammaterial eller att åtföljande reklammate
rial har samma eller större relevans för icke-professionella
investerare.
(4)
Det bör säkerställas att informationens innehåll är relevant,
att informationen är logiskt disponerad och formulerad på
ett för icke-professionella investerare lämpligt sätt. I detta
syfte bör det genom denna förordning säkerställas att fak
tabladet med basfakta för investerare förmår engagera
investerarna och underlätta jämförelser genom sin utform
ning, presentation och språkets kvalitet och karaktär. För
ordningen syftar till att trygga att faktabladet har en
konsekvent form och gemensam struktur med identiska
rubriker.
(5)
I förordningen anges vilket innehåll informationen om
fondföretags investeringsmål och placeringsinriktning ska
ha, så att investerare lätt kan se om en fond verkar mot
svara deras behov. Av informationen bör det därför framgå
om avkastningen kan förväntas i form kapitaltillväxt,
utbetalning av inkomst eller en kombination av båda.
L 176/2
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
För investerarenbör det av beskrivningen av placeringsin
riktningen framgå vilka övergripande mål fondföretaget
har och hur de ska uppnås. När det gäller vilka finansiella
instrument som det ska investeras i, behöver endast de
nämnas som reellt påverkar fondföretagets resultat och
inte alla instrument som kan förekomma.
(6)
I förordningen anges närmare bestämmelser om hur inves
teringens risk/avkastningsprofil ska presenteras. Här krävs
att en samlingsindikator ska användas och anges hur
indikatorn i sig ska förklaras och vilka risker den inte
täcker, men som reellt kan påverka fondföretagets
risk/avkastningsprofil. Vid tillämpningen av bestämmel
serna om samlingsindikatorn bör den beräkningsmetod
beaktas som utvecklats av behöriga myndigheter som arbe
tar inom europeiska värdepapperstillsynskommittén. För
valtningsbolaget bör efter en analys av varje fonds särdrag
i varje enskilt fall besluta vilka specifika risker som bör
offentliggöras. Man bör då också betänka att handlingen
inte ska överlastas med information som icke-
professionella investerare får svårt att begripa. Dessutom
bör förklaringen av risk/avkastningsprofilen få begränsat
utrymme i faktabladet med basfakta för investerare. Det
bör vara möjligt med hänvisningar till fondföretagets pro
spekt där alla detaljer om dess risker offentliggörs.
(7)
Det bör säkerställas att förklaringen av riskerna i faktablad
med basfakta för investerare överensstämmer med förvalt
ningsbolagets interna riskhanteringsförfaranden, som ska
svara mot kommissionens direktiv 2010/43/EU av den
1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska
krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering
och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett
förvaltningsbolag
(1) Se sidan 42 i detta nummer av EUT.
(1). För sådan överensstämmelse bör
exempelvis den fasta riskhanteringsfunktionen vid behov
kunna se över och kommentera avsnittet om
risk/avkastningsprofil i faktabladet med basfakta för
investerare.
(8)
I denna förordning specificeras standardutformningen för
hur avgifter ska presenteras och förklaras, inklusive rele
vanta varningar, så investerare får lämplig information om
vilka avgifter de ska betala och deras andel av det kapital
som reellt investeras i fonden. Vid tillämpningen av dessa
bestämmelser bör den metod för avgiftsberäkning beaktas
som utvecklats av behöriga myndigheter som arbetar inom
europeiska värdepapperstillsynskommittén.
(9)
De närmare bestämmelserna om hur information om hur
tidigare resultat ska presenteras baseras på kraven på sådan
information i Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för
finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv
85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och
rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets
direktiv 93/22/EEG
(2) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
(2). Denna förordning kompletterar
bestämmelserna i direktiv 2004/39/EG genom att inne
hålla särskilda krav för att harmonisera informationen, i
syfte att underlätta jämförelser mellan olika faktablad med
basfakta för investerare. Bland annat föreskrivs det i denna
förordning att bara årliga nettoresultat ska redovisas och i
stapeldiagramsform. Vissa aspekter på stapeldiagrammets
presentation bör regleras, inklusive de begränsade fall där
simulerade data får användas.
(10)
Förvisso kan hänvisningar till information vara användbara
för investeraren, men det är väsentligt att faktablad med
basfakta för investerare innehåller alla uppgifter som inves
teraren behöver för att förstå grundläggande fakta om
fondföretaget. Om det förekommer hänvisningar till andra
informationskällor än prospektet och periodiska rappor
ter, bör det klargöras att de senare är investerarnas primära
källor för ytterligare information och hänvisningarna bör
inte tona ner deras betydelse.
(11)
Faktablad med basfakta för investerare bör vid behov ses
över och revideras, för att se till att de fortfarande uppfyl
ler kraven på basfakta för investerare enligt artiklarna 78.2
och 79.1 i direktiv 2009/65/EG. Som god praxis bör för
valtningsbolag se över faktablad med basfakta för investe
rare, innan de tar initiativ till vad som sannolikt leder till
att många nya investerare köper andelar i fonden.
(12)
Formen eller innehållet i basfakta för investerare kan i spe
ciella fall behöva anpassas. Följaktligen innehåller denna
förordning de allmänna bestämmelserna för alla fondföre
tag, så att hänsyn tas till den särskilda situationen för vissa
typer av fondföretag, nämligen de som har olika delfonder
eller aktiekategorier, de som är fond-i-fondföretag, de som
har master/feeder-struktur och de som är strukturerade,
exempelvis kapitalskyddade och andra jämförbara
fondföretag.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/3
(13)
Fondföretag med olika aktiekategorier bör inte ha skyldig
het att för varje aktiekategori ta fram ett faktablad med bas
fakta för investerare, så länge inte investerarnas intressen
äventyras. Detaljerade uppgifter om två eller flera katego
rier får bara samlas i ett enda faktablad, om detta kan ske
utan att faktabladet blir alltför komplicerat eller späckat.
Alternativt kan en representativ kategori väljas ut, men
bara om kategorierna är så snarlika att informationen om
den representativa kategorin är rättvisande, tydlig och inte
vilseledande om kategorin i fråga. Vid bedömningen av om
en representativ kategori är rättvisande, tydlig och inte vil
seledande bör hänsyn tas till fondföretagets karaktär, skill
naderna mellan de olika aktiekategorierna och det utbud
som erbjuds varje investerare eller grupp av investerare.
(14)
I fallet fond-i-fondföretag bör en rimlig balans eftersträvas
mellan informationen om fondföretaget som investeraren
investerar i och om dess underliggande fonder. Faktabla
det med basfakta för investerare om ett fond-i-fondföretag
bör därför utformas med utgångspunkt från att investera
ren inte vill eller behöver få detaljerad information om alla
underliggande fonder, som vid en aktiv förvaltning av
fondföretaget i alla händelser bör variera med tiden. För att
faktablad ska kunna ge effektiv information om fond-i-
fondföretagets mål och placeringsinriktning, riskfaktorer
och avgiftsstruktur, bör emellertid karaktären på dess
underliggande fonder framgå.
(15)
När det gäller master/feeder-strukturer, bör beskrivningen
av feederfondföretagets risk/avkastningsprofil inte i sak
skilja sig från motsvarande avsnitt i masterfondföretagets
faktablad med basfakta för investerare, så att feederfond
företaget kan kopiera information från masterfondföreta
gets faktablad, när så är relevant. Emellertid bör denna
information kompletteras med relevanta förklaringar eller
adekvat anpassas när feederfondföretagets kompletterande
tillgångar kan förändra riskprofilen i förhållande till mas
terfondföretaget, så att de inneboende riskerna med dessa
kompletterande tillgångar beaktas, exempelvis om derivat
används. De samlade kostnaderna vid en investering i
feeder- och masterfondföretaget bör offentliggöras för dem
som investerar i feederfondföretaget.
(16)
När det gäller strukturerade fondföretag, exempelvis kapi
talskyddade och andra jämförbara fondföretag, krävs det
att information lämnas om framtida resultatscenarier och
inte om tidigare resultat. Med framtida resultatscenarier
menas att fondens väntade resultat ska beräknas utifrån
optimistiska, negativa eller neutrala antaganden om mark
nadssituationen. Dessa scenarier bör väljas så att de klart
illustrerar formelns alla tänkbara utfall.
(17)
Om basfakta för investerare och prospektet ska tillhanda
hållas på annat varaktigt medium än papper eller på en
webbplats, krävs ytterligare säkerhetsåtgärder för skydd av
investeraren. Dessa ska säkerställa att investerare får adek
vat information och att den tillhandahållna informationen
inte påverkas, att förändringar som gör den obegriplig och
ineffektiv förhindras och det undviks att obehöriga mani
pulerar eller ändrar den. I förordningen hänvisas till
bestämmelser om varaktiga medier som föreskrivs i kom
missionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006
om genomförandet av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och
villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och defi
nitioner för tillämpning av det direktivet
(1) EUT L 241, 2.9.2006, s. 26.
(1). Syftet är att
trygga likvärdig behandling av investerare och konkurrens
på lika villkor inom finanssektorn.
(18)
För att förvaltningsbolag och investeringsbolag effektivt
och ändamålsenlighet ska kunna anpassa sig till de nya
kraven i denna förordning, bör förordningens ikraftträ
dande anpassas till införlivandet av direktiv 2009/65/EG.
(19)
Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats
genom kommissionens beslut 2009/77/EG
(2) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.
(2), har rådfrå
gats i tekniska frågor.
(20)
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga
med yttrandet från europeiska värdepapperskommittén.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE OCH ALLMÄNNA PRINCIPER
Artikel 1
Syfte
I denna förordning anges närmare bestämmelser för tillämp
ningen av artiklarna 75.2, 78.2–78.5 och 81.1 i direktiv
2009/65/EG.
Artikel 2
Allmänna principer
1.
Skyldigheter enligt denna förordning ska tillämpas på alla
förvaltningsbolag i förhållande till de fondföretag som bolaget
förvaltar.
2.
Förordningen ska tillämpas på alla investeringsbolag som
inte har utsett ett förvaltningsbolag som är auktoriserat i enlighet
med direktiv 2009/65/EG.
L 176/4
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
Artikel 3
Principer för faktablad med basfakta för investerare
1.
I denna förordning anges uttömmande den föreskrivna for
men och innehållet för faktablad med basfakta för investerare
(nedan kallat faktablad). Inga andra uppgifter eller förklaringar ska
ingå, om inte annat föreskrivs i förordningen.
2.
Basfakta för investerare ska vara rättvisande, tydliga och inte
vilseledande.
3.
Faktabladet ska tillhandahållas på ett sätt som säkerställer
att investerare kan skilja den från annat material. Den får i syn
nerhet inte presenteras eller lämnas på ett sådant sätt att det kan
förväntas att investerare kan uppfatta den som mindre viktig än
annan information om fondföretaget och dess risker och fördelar.
KAPITEL II
FORM OCH PRESENTATION AVSEENDE FAKTABLAD MED
BASFAKTA FÖR INVESTERARE
AVSNITT 1
Titel, struktur och avsnittsrubriker
Artikel 4
Handlingens titel och innehåll
1.
Faktabladets innehåll ska presenteras i den ordning som
föreskrivs i punkterna 2–13.
2.
Titeln ”Basfakta för investerare” ska återges tydligt överst på
första sidan i faktabladet.
3.
En förklaring ska följa direkt under titeln. Denna ska ha föl
jande lydelse:
”Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om
denna fond. Detta är inte reklammaterial. Det är information som krävs
enligt lag för att hjälpa dig att förstå vad en investering i fonden innebär
och riskerna med detta. Du rekommenderas att läsa den så att du kan
fatta ett välgrundat investeringsbeslut.”
4.
Fondföretaget ska anges tydligt, inklusive berörd aktiekate
gori eller delfond. Vid delfonder eller aktiekategorier ska fondfö
retagets namn följa efter delfondens eller aktiekategorins namn.
Om fondföretaget, delfonden eller aktiekategorin har ett kodnum
mer, ska detta ingå i fondföretagets namn.
5.
Förvaltningsbolagets namn ska anges.
6.
Om förvaltningsbolaget ingår i en koncern av juridiska,
administrativa eller marknadsföringsskäl, kan dessutom koncer
nens namn anges. Företagssymboler får ingå, om de inte hindrar
investerare från att förstå investeringens karaktär eller minskar
deras möjligheter att jämföra investeringsprodukter.
7.
Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Mål och place
ringsinriktning” ska innehålla den information som anges i kapi
tel III avsnitt 1 i denna förordning.
8.
Det avsnitt i faktabladet som har rubriken
”Risk/avkastningsprofil” ska innehålla den information som anges
i kapitel III avsnitt 2 i denna förordning.
9.
Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Avgifter” ska
innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 3 i denna
förordning.
10.
Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Tidigare resul
tat” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 4
i denna förordning.
11.
Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Praktisk infor
mation” ska innehålla den information som anges i kapitel III
avsnitt 5 i denna förordning.
12.
Närmare uppgifter om auktorisation ska bestå av följande
text:
”Detta fondföretag är auktoriserat i [medlemsstatens namn] och tillsyn
över fonden utövas av [uppgift om behörig myndighet].”
Om fondföretaget förvaltas av ett förvaltningsbolag med rättighe
ter enligt artikel 16 i direktiv 2009/65/EG, ska följande text ingå:
”[Förvaltningsbolagets namn] är auktoriserat i [medlemsstatens namn]
och tillsyn över fonden utövas av [uppgift om behörig myndighet].”
13.
Information om publicering ska bestå av följande text:
”Dessa basfakta för investerare gäller per den [publiceringsdatum].”
AVSNITT 2
Språk, längd och presentation
Artikel 5
Presentation och språk
1.
Ett faktablad ska vara följande:
a) Presenterat och utformat så att det är lättläst, med läsbara
tecken.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/5
b) Tydligt formulerat och skrivet på ett språk som underlättar
för investeraren att ta till sig informationen, bland annat på
följande sätt:
i) Språket är klart, koncist och begripligt.
ii) Jargong undviks.
iii) Tekniska termer undviks om vardagliga uttryck kan
användas i stället.
c) Inriktat på basinformation som investerare behöver.
2.
Om färger används får de inte minska informationens
begriplighet, om faktabladet skulle tryckas eller kopieras i
svartvitt.
3.
Om förvaltningsbolagets eller dess koncerns symbol
används, får den inte distrahera investeraren eller skymma texten.
Artikel 6
Längd
Faktabladet får inte vara längre än två tryckta A4-papperssidor.
KAPITEL III
INNEHÅLLET I DE OLIKA AVSNITTEN I FAKTABLADET
AVSNITT 1
Mål och placeringsinriktning
Artikel 7
Beskrivningens närmare innehåll
1.
Beskrivningen i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i
faktabladet ska omfatta de väsentliga aspekter på fondföretaget
som en investerare bör informeras om, även om dessa aspekter
inte ingår i prospektets beskrivning av mål och placeringsinrikt
ning. Följande uppgifter ska ingå:
a) De huvudkategorier av finansiella instrument som fondmed
len får placeras i.
b) Investerarens möjlighet att begära inlösen av fondandelar
samt uppgift om frekvensen för handeln med andelar.
c) Om fondföretaget har ett särskilt mål för vissa industrisekto
rer, geografiska sektorer eller andra marknadssektorer eller
särskilda tillgångsslag.
d) Om fondföretaget möjliggör diskretionära investeringsval
och om detta inkluderar eller förutsätter hänvisning till en
jämförelsenorm och i så fall vilken.
e) Om vinster delas ut eller återinvesteras.
Vid tillämpningen av punkt d ska i tillämpliga fall handlingsfrihe
ten i förhållande till en förutsatt jämförelsenorm anges och fond
företagets indexmål anges.
2.
I beskrivningen enligt punkt 1 ska följande uppgifter ingå,
om de är relevanta:
a) Om fondföretaget investerar i skuldförbindelser: uppgifter
om huruvida de getts ut av företag, myndigheter eller andra
organisationer och i tillämpliga fall krav på lägsta
kreditvärderingsbetyg.
b) Om fondföretaget är strukturerat: en enkel förklaring av allt
som krävs för att rätt begripa vinsten (pay-off) och vilka fak
torer som förväntas påverka resultatet, vid behov även upp
gifter om den algoritm som förekommer i prospektet och
hur den fungerar.
c) Om valet av tillgångar styrs av särskilda kriterier: en förkla
ring av kriterierna, exempelvis ”tillväxt”, ”värde” eller ”hög
utdelning”.
d) Om särskild förvaltningsteknik används för tillgångarna, som
hedging, arbitrage eller hävstångseffekt: en enkel förklaring
av vilka faktorer som förväntas påverka fondföretagets
resultat.
e) Om fondföretagets strategi gör att portföljens transaktions
kostnader kan förväntas påverka resultatet substantiellt: ett
förtydligande av att så är fallet och att transaktionskostna
derna betalas ur fondens tillgångar utöver avgifterna enligt
avsnitt 3 i detta kapitel.
f) Om en minsta innehavsperiod för andelar i fondföretaget
rekommenderas antingen i prospektet eller i reklammaterial
eller om det anges att en minsta innehavsperiod är ett väsent
ligt inslag i investeringsstrategin: ett förtydligande med föl
jande lydelse:
”Rekommendation: denna fond kan vara olämplig för investerare som
planerar att ta ut sina pengar inom [tidsperiod].”
3.
I information enligt punkterna 1 och 2 ska de breda inves
teringskategorierna enligt punkterna 1 a, 1 c och 2 a skiljas från
förvaltningsbolags hantering av dessa investeringar enligt punk
terna 1 d och 2 b–d.
L 176/6
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
4.
Avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i faktabladet får
innehålla andra uppgifter än de som förtecknas i punkt 2, inklu
sive en beskrivning av fondföretagets investeringsstrategi, om
detta krävs för en adekvat beskrivning av företagets mål och
placeringsinriktning.
AVSNITT 2
Risk/avkastningsprofil
Artikel 8
Förklaring av potentiella risker och avkastning, inklusive
användning av indikator
1.
Avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet ska innehålla
en samlingsindikator, kompletterad med följande:
a) En förklarande beskrivning av indikatorn och dess viktigaste
begränsningar.
b) En förklarande beskrivning av substantiella risker för fond
företaget och som samlingsindikatorn inte korrekt återger.
2.
Samlingsindikatorn enligt punkt 1 ska utgöras av en serie av
kategorier på en numerisk skala, där fondföretaget förs till en av
kategorierna. Samlingsindikatorn ska vara utformad enligt
bilaga I.
3.
Beräkningen av samlingsindikatorn enligt punkt 1 ska vara
dokumenterad på lämpligt sätt, liksom alla revideringar av denna.
Förvaltningsbolag ska arkivera dessa beräkningar i minst fem år.
För strukturerade fonder ska perioden förlängas till fem år efter
förfallodagen.
4.
Den förklarande beskrivningen enligt punkt 1 a ska inne
hålla följande uppgifter:
a) En förklaring om att historiska data, som exempelvis använts
vid beräkningen av samlingsindikatorn, kan vara ett otillför
litligt mått på fondföretagets framtida riskprofil.
b) En förklaring om att den visade risk/avkastningskategorin
inte garanterat gäller i framtiden och att fondföretagets klass
ning kan förändras med tiden.
c) En förklaring om att den lägsta kategorin inte innebär en risk
fri investering.
d) En kort förklaring av varför fondföretaget tillhör en viss
kategori.
e) Närmare uppgifter om fondföretagets eventuella kapitalga
rantier eller skydd vad avser dessas natur, tidsgränser och
omfattning, inklusive de potentiella effekterna av inlösen av
andelar vid annan tidpunkt än under den garanterade eller
skyddade perioden.
5.
Den förklarande beskrivningen enligt punkt 1 b ska omfatta
följande riskkategorier, om riskerna är materiella:
a) Kreditrisker, om en betydande del av investeringen avser
skuldförbindelser.
b) Likviditetsrisker, om en betydande del av investeringen avser
finansiella instrument som till sin natur är tillräckligt likvida,
men som i vissa fall kan ha en relativt låg likviditet och där
med totalt sett påverkar fondföretagets likviditetsrisker.
c) Motpartsrisker, om tredjeman ställt säkerhet för en fond eller
om fonden i väsentlig grad är exponerad mot en motpart
genom ett eller flera avtal.
d) Operativa risker och risker i samband med förvaring av
tillgångar.
e) Påverkan av finansiell teknik enligt artikel 50.1 g i direktiv
2009/65/EG som derivatkontrakts påverkan på fondföreta
gets riskprofil, om sådan teknik används för att skapa, öka
eller minska exponering mot underliggande tillgångar.
Artikel 9
Principer för identifiering, förklaring och presentation av
risker
Identifiering och förklaring av risker enligt artikel 8.1 b ska över
ensstämma med det interna förfarande för att identifiera, mäta
och övervaka risker som fondföretagets förvaltningsbolag antagit
i enlighet med direktiv 2010/43/EU. Om ett förvaltningsbolag
förvaltar flera fondföretag, ska riskerna identifieras och förklaras
på ett enhetligt sätt.
AVSNITT 3
Avgifter
Artikel 10
Presenterandet av avgifter
1.
I det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Avgifter” ska
avgifterna presenteras i form av en tabell enligt bilaga II.
2.
Uppgifterna i tabellen enligt punkt 1 ska uppfylla följande
krav:
a) Tecknings- och inlösenavgifter ska bägge avse den högsta
procentsats som får belasta investerarens kapitalinsats i
fondföretaget.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/7
b) En sifferuppgift ska visa avgifter som tagits ur fondföretaget
under ett år, angett som ”årliga avgifter” och som avser alla
årsavgifter och andra betalningar som tagits ur fondföreta
gets tillgångar under den angivna perioden och grundas på
föregående års siffror.
c) I tabellen ska sådana avgifter förtecknas och förklaras som
debiteras fondföretaget under särskilda omständigheter, hur
avgiften beräknas och när den debiteras.
Artikel 11
Förklaring av avgifter och framställning av avgifters
betydelse
1.
Avsnittet ”Avgifter” ska innehålla en förklarande beskriv
ning av varje avgift som visas i tabellen, inklusive följande
information:
a) Om tecknings- och inlösenavgifter:
i) Det ska göras klart att avgifterna alltid är maximital, så
att investeraren i vissa fall kan betala mindre.
ii) En förklarande text ska ingå om att investeraren kan få
uppgifter om gällande tecknings- och inlösenavgifter
från sin finansiella rådgivare eller distributör.
b) Beträffande ”årliga avgifter” ska det uppges att sifferuppgif
ten grundas på föregående års utgifter, för det år som slutade
[månad/år] och i tillämpliga fall att siffran kan uppvisa
årsvariationer.
2.
Avsnittet ”Avgifter” ska innehålla en framställning av avgif
ternas betydelse, som ska klargöra att avgifterna investeraren beta
lar används till att betala fondföretagets driftskostnader, inklusive
kostnaderna för att marknadsföra och distribuera fondandelar,
och att dessa avgifter minskar investeringens potentiella tillväxt.
Artikel 12
Ytterligare krav
1.
Alla inslag i avgiftsstrukturen ska framställas så klart som
möjligt, så att investerare kan bedöma avgifternas totala effekt.
2.
Om fondföretagets strategi gör att transaktionskostnader
kan förväntas påverka resultatet substantiellt, ska detta i enlighet
med artikel 7.2 e anges i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning”.
3.
Resultatrelaterade avgifter ska uppges i enlighet med arti
kel 10.2 c. Den resultatrelaterade avgift som tagits ut under fond
företagets senaste räkenskapsår ska anges i procent.
Artikel 13
Särskilda fall
1.
Om ett nytt fondföretag inte kan uppfylla kraven i arti
kel 10.2 b och 11.1 b, ska de årliga avgifterna skattas med
utgångspunkt från förväntade totala avgifter.
2.
Punkt 1 ska inte gälla
a) fonder som tar ut en fast avgift, där i stället den avgiften ska
visas.
b) fonder med ett tak eller maximum för vad som får debiteras,
där i stället motsvarande siffra ska visas under förutsättning
att förvaltningsbolaget åtar sig att respektera den offentlig
gjorda sifferuppgiften och själv svara för eventuella extra
kostnader.
Artikel 14
Hänvisningar
Om så är relevant, ska avsnittet ”Avgifter” innehålla en hänvisning
till de delar av fondföretagets prospekt som innehåller närmare
uppgifter om avgifterna, inklusive uppgifter om resultatrelaterade
avgifter och hur dessa beräknas.
AVSNITT 4
Tidigare resultat
Artikel 15
Information om tidigare resultat
1.
Informationen om fondföretagets tidigare resultat ska pre
senteras i ett stapeldiagram över fondföretagets resultat under de
senaste 10 åren.
Stapeldiagrammet enligt första stycket ska vara så stort att det är
läsbart men får aldrig uppta mer än en halv sida i faktabladet.
2.
Fondföretag med kortare verksamhetstid än 5 hela kalen
derår ska i presentationen bara ange resultaten under de senaste 5
åren.
3.
År för vilka uppgifter saknas ska vara tomma.
4.
För fondföretag som saknar resultatuppgifter för ett helt
kalenderår, ska det i en förklaring anges att det saknas uppgifter
som skulle kunna ge investerare en bild av tidigare resultat.
L 176/8
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
5.
Stapeldiagrammet ska kompletteras med väl synliga kom
mentarer med följande innehåll:
a) En varning om dess begränsade värde som vägledning om
framtida resultat.
b) Kortfattad uppgift om vilka avgifter och arvoden som ingår
eller inte ingår i beräkningen av tidigare resultat.
c) Uppgift om fondens startår.
d) Uppgift om i vilken valuta det tidigare resultatet har
beräknats.
Kravet enligt punkt b ska inte gälla för fondföretag som inte har
tecknings- eller inlösenavgifter.
6.
Ett faktablad får inte innehålla uppgifter om tidigare resul
tat för del av aktuellt kalenderår.
Artikel 16
Beräkningsmetod för tidigare resultat
Tidigare resultat ska beräknas på fondföretagets substansvärde
och beräkningen ska utgå ifrån att all utdelningsbar inkomst har
återinvesterats i fonden.
Artikel 17
Effekter och hantering av substantiella förändringar
1.
Om ett fondföretags mål och placeringsinriktning substan
tiellt förändras under den period som visas i stapeldiagrammet
enligt artikel 15, ska fondföretagets resultat före denna substan
tiella förändring fortsätta att visas.
2.
Perioden före den substantiella förändringen enligt punkt 1
ska anges i stapeldiagrammet och förses med en tydlig varning
om att resultatet uppnåtts under förutsättningar som inte längre
gäller.
Artikel 18
Användning av jämförelsenorm vid tidigare resultat
1.
Om det i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i faktabla
det hänvisas till en jämförelsenorm, ska en stapel över resultatet i
förhållande till jämförelsenormen visas i stapeldiagrammet vid
sidan av stapeln över fondföretagets tidigare resultat.
2.
För fondföretag som saknar uppgifter om tidigare resultat
under de föreskrivna fem eller tio åren, ska jämförelsenormen inte
visas för de år fondföretaget inte existerade.
Artikel 19
Användning av ”simulerade” data för tidigare resultat
1.
Simulerade resultat för perioden innan uppgifter fanns till
gängliga får bara tillåtas i följande fall, förutsatt att användningen
är rättvisande, tydlig och inte vilseledande:
a) För en ny aktiekategori i ett befintligt fondföretag eller del
fond får resultat simuleras genom att resultatet för en annan
kategori används, förutsatt att de två kategorierna inte skiljer
sig substantiellt när det gäller deras andel av fondföretagets
tillgångar.
b) Ett feederfondföretag får simulera sitt resultat genom att
använda masterfondföretagets resultat, om ett av följande
villkor uppfylls:
i) Enligt feederfondföretagets strategi och mål tillåts inte
andra tillgångar än andelar i masterfondföretaget och
kompletterande likvida tillgångar.
ii) Feederfondföretagets egenskaper skiljer sig inte substan
tiellt från masterfondföretagets.
2.
I alla fall där resultatet har simulerats i enlighet med punkt 1,
ska det i stapeldiagrammet tydligt anges att så har skett.
3.
Ett fondföretag som ändrar sin rättsliga ställning, men fort
sätter att vara etablerat i samma medlemsstat, ska bara få bibe
hålla sin resultathistorik om medlemsstatens behöriga myndighet
gör bedömningen att förändringen rimligtvis inte påverkar fond
företagets resultat.
4.
Vid fusioner enligt artikel 2.1 p i och iii i direktiv
2009/65/EG, ska bara det övertagande fondföretagets tidigare
resultat bibehållas i faktabladet.
AVSNITT 5
Praktisk information och hänvisningar
Artikel 20
Innehållet i avsnittet ”Praktisk information”
1.
Avsnittet ”Praktisk information” i faktabladet ska innehålla
följande information som är relevant för investerare i alla med
lemsstater där fondföretaget marknadsförs:
a) Förvaringsinstitutets namn.
b) Var och hur ytterligare information om fondföretaget kan
inhämtas, kopior på dess prospekt och senaste årsrapport
och eventuell följande halvårsrapport, med uppgift om
vilka/vilket språk handlingarna finns tillgängliga på samt att
de kan erhållas kostnadsfritt.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/9
c) Var och hur annan praktisk information kan inhämtas, inklu
sive var aktuella fondandelspriser finns tillgängliga.
d) En förklaring om att skattelagstiftningen i fondföretagets
hemmedlemsstat kan påverka investerarens personliga
skattesituation.
e) Följande förklaring:
”[investeringsbolagets eller förvaltningsbolagets namn] kan hållas ansva
rigt endast om ett påstående i detta faktablad är vilseledande, felaktigt
eller oförenligt med de relevanta delarna av fondföretagets prospekt.”
2.
Om faktabladet tas fram för ett fondföretags delfond, ska
avsnittet ”Praktisk information” innehålla information enligt arti
kel 25.2, inklusive information om investerares rätt att byta mel
lan delfonder.
3.
I tillämpliga fall ska avsnittet ”Praktisk information” i fakta
bladet innehålla föreskriven information om tillgängliga aktieka
tegorier enligt artikel 26.
Artikel 21
Hänvisningar till andra informationskällor
1.
Hänvisningar till andra informationskällor, inklusive pro
spektet och års- eller halvårsrapporter, får ingå i faktabladet om
detta innehåller all väsentlig information för att investeraren ska
kunna förstå investeringens karaktär.
Hänvisningar ska tillåtas till fondföretagets eller förvaltningsbola
gets webbplats, inklusive delar av en sådan webbplats som inne
håller prospektet och de periodiska rapporterna.
2.
Hänvisningar enligt punkt 1 ska leda investeraren till den
specifika delen av informationskällan i fråga. Flera olika hänvis
ningar får användas i faktabladet, men de ska vara så få som
möjligt.
AVSNITT 6
Översyn och ändring av faktabladet
Artikel 22
Översyn av basfakta för investerare
1.
Ett förvaltningsbolag eller investeringsbolag ska se till att
faktabladet ses över minst var tolfte månad.
2.
En översyn ska göras före varje föreslagen ändring av pro
spekt, fondbestämmelser eller investeringsbolags bolagsordning,
om dessa ändringar inte varit föremål för en översyn enligt
punkt 1.
3.
En översyn ska göras före eller efter varje förändring som
uppfattas vara relevant för informationen i faktabladet.
Artikel 23
Offentliggörande av den reviderade versionen
1.
Om en översyn enligt artikel 22 visar att ändringar måste
göras i faktabladet, ska den reviderade versionen hållas tillgänglig
utan dröjsmål.
2.
Om en ändring av faktabladet var det väntade resultatet av
ett beslut från förvaltningsbolagets sida, inbegripet förändringar
av prospekt, fondbestämmelser eller investeringsbolags bolag
sordning, ska den reviderade versionen av faktabladet tillhanda
hållas innan förändringen träder i kraft.
3.
Ett faktablad med en uppdaterad presentation av fondföre
tagets tidigare resultat ska hållas tillgänglig senast 35 arbetsdagar
efter den 31 december varje år.
Artikel 24
Substantiella ändringar av avgiftsstrukturen
1.
Avgiftsinformationen ska avspegla alla ändringar av avgifts
strukturen som föranleder en höjning av det högsta tillåtna belop
pet för engångsavgifter som investeraren ska betala.
2.
Om uppgiften ”årliga avgifter”, beräknade i enlighet med
artikel 10.2 b, inte längre stämmer, ska förvaltningsbolaget i stäl
let göra en skattning av ”årliga avgifter” som det på rimliga grun
der anser vara indikativ för det belopp som kan förväntas debiteras
fondföretaget i framtiden.
Dessa förändrade beräkningsgrunder ska meddelas i form av föl
jande uppgift:
”Det belopp för årliga avgifter som anges är en skattning. [Infoga en kort
förklaring av varför en skattning använts i stället för en faktisk efter
handsuppgift.] Fondföretagets årsrapport kommer för varje räkenskapsår
att innehålla närmare uppgifter om de exakta avgifterna.”
L 176/10
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
KAPITEL IV
SÄRSKILDA FONDFÖRETAGSSTRUKTURER
AVSNITT 1
Delfonder
Artikel 25
Delfonder
1.
Om ett fondföretag består av två eller flera delfonder, ska ett
särskilt faktablad tas fram för varje delfond.
2.
Varje faktablad enligt punkt 1 ska i avsnittet ”Praktisk infor
mation” innehålla följande information:
a) Att faktabladet beskriver ett fondföretags delfond och att, om
så är fallet, prospektet och de periodiska rapporterna tas fram
för hela det fondföretag som anges i början av faktabladet.
b) Om varje delfonds tillgångar och skulder är separerade enligt
lag eller om de inte är det, och hur detta kan påverka
investeraren.
c) Om investeraren har rätt att byta sina andelar i en delfond
mot andelar i en annan delfond och var det i så fall finns
information om hur denna rättighet kan utövas.
3.
Om förvaltningsbolaget tar ut en avgift för investerarens
byte av andelar enligt punkt 2 c och denna avgift skiljer sig från
standardavgiften för att köpa eller sälja andelar, ska denna avgift
anges separat i avsnittet ”Avgifter” i faktabladet.
AVSNITT 2
Aktiekategorier
Artikel 26
Faktablad för aktiekategorier
1.
Om ett fondföretag har fler än en andels- eller aktiekategori,
ska ett faktablad tas fram för varje andels- eller aktiekategori.
2.
Faktabladsinformationen för två eller flera av ett fondföre
tags kategorier får samlas i ett enda faktablad, om detta uppfyller
alla krav i kapitel II avsnitt 2, även avseende längd.
3.
Förvaltningsbolaget får låta en kategori representera en eller
flera andra av fondföretagets kategorier, om valet av kategori är
rättvisande, tydligt och inte vilseledande för potentiella investe
rare i dessa andra kategorier. I sådana fall ska avsnittet
”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet innehålla en förklaring av
vilka materiella risker som kan påverka någon av de represente
rade kategorierna. Ett faktablad för en representativ kategori får
tillhandahållas dem som investerar i övriga kategorier.
4.
Olika kategorier får inte samlas i en sammansatt represen
tativ kategori enligt punkt 3.
5.
Förvaltningsbolaget ska föra ett register över vilka katego
rier som representeras av en representativ kategori enligt punkt 3
och motiven till valet.
Artikel 27
Avsnittet praktisk information
I tillämpliga fall ska avsnittet ”Praktisk information” i faktabladet
kompletteras med en uppgift om vilken kategori som valts till
representativ kategori, där den term som används för kategorin i
fondföretagets prospekt ska användas.
Avsnittet ska också innehålla uppgifter om var investerare kan få
information om fondföretagets övriga kategorier som marknads
förs i deras medlemsstat.
AVSNITT 3
Fond-i-fondföretag
Artikel 28
Avsnittet mål och placeringsinriktning
Om fondföretaget investerar en betydande del av sina tillgångar i
andra fondföretag eller andra företag för kollektiva investeringar
enligt artikel 50.1 e i direktiv 2009/65/EG, ska beskrivningen av
fondföretagets mål och placeringsinriktning i faktabladet inne
hålla en kort förklaring av hur de andra företagen för kollektiva
investeringar löpande väljs ut.
Artikel 29
Risk/avkastningsprofil
I den förklarande beskrivningen av riskfaktorer enligt artikel 8.1
b ska underliggande fonders risker beaktas, om dessa sannolikt är
materiella risker för fondföretaget som helhet.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/11
Artikel 30
Avsnittet avgifter
I beskrivningen av avgifterna ska avgifter beaktas som belastar
fondföretaget när det investerar i de underliggande fonderna. Sär
skilt ska eventuella tecknings- och inlösenavgifter och årliga avgif
ter som underliggande fonder debiterar avspeglas i fondföretagets
beräkning av sina egna årliga avgifter.
AVSNITT 4
Feederfondföretag
Artikel 31
Avsnittet mål och placeringsinriktning
1.
Faktabladet för feederfondföretag, enligt definitionen i arti
kel 58 i direktiv 2009/65/EG, ska i beskrivningen av mål och pla
ceringsinriktning innehålla uppgifter om den andel av företagets
tillgångar som placerats i masterfondföretaget.
2.
Det ska även innehålla en beskrivning av masterfondföreta
gets mål och placeringsinriktning, i tillämpliga fall kompletterat
med
i) en uppgift om att feederfondföretagets avkastning i hög grad
kommer att motsvara masterfondföretagets, eller
ii) en förklaring till hur och varför feederfondföretagets och
masterfondföretagets avkastning kan skilja sig.
Artikel 32
Avsnittet risk/avkastningsprofil
1.
Om feederfondföretagets risk/avkastningsprofil substantiellt
skiljer sig från masterfondföretagets, ska detta faktum och dess
orsaker förklaras i avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet.
2.
Likviditetsrisker och förhållandet mellan master- och feeder
fondföretagets köp- och inlösenförfaranden ska förklaras i avsnit
tet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet.
Artikel 33
Avsnittet avgifter
Avsnittet ”Avgifter” i faktabladet ska både omfatta kostnaderna
för att investera i feederfondföretaget och kostnader samt utgifter
som masterfondföretaget kan debitera feederfondföretaget.
Dessutom ska master- och feederfondföretagets kostnader sam
manföras i feederfondföretagets uppgift om årliga avgifter.
Artikel 34
Avsnittet praktisk information
1.
Avsnittet ”Praktisk information” i ett feederfondföretags fak
tablad ska innehålla information som är specifik för
feederfondföretaget.
2.
Den information som avses i punkt 1 ska omfatta följande:
a) En uppgift om att och hur masterfondföretagets prospekt,
faktablad, periodiska rapporter och redovisning tillhandahålls
feederfondföretagets investerare på begäran samt på
vilka/vilket språk.
b) Om de handlingar som förtecknas i led a bara finns tillgäng
liga som papperskopior eller även på andra varaktiga medier
och om avgift utgår för sådana handlingar som inte ska över
sändas kostnadsfritt i enlighet med artikel 63.5 i direktiv
2009/65/EG.
c) Om masterfondföretaget är etablerat i en annan medlemsstat
än feederfondföretaget och detta kan påverka feederfondfö
retagets skattesituation, ska detta anges.
Artikel 35
Tidigare resultat
1.
Presentationen av tidigare resultat i feederfondföretagets
faktabladet ska avse detta företag och inte återge masterfondföre
tagets tidigare resultat.
2.
Punkt 1 ska inte gälla i följande fall:
a) Om feederfondföretaget visar sitt masterfondföretags tidigare
resultat som jämförelsenorm, eller
b) om feederfondföretaget startades som sådant senare än mas
terfondföretaget och om villkoren i artikel 19 uppfylls och ett
simulerat resultat visas för åren innan feederfondföretaget
fanns, baserat på masterfondföretagets resultat, eller
c) om feederfondföretaget har tidigare resultat från tiden innan
verksamheten som feederfondföretag inleddes, med dess
egna resultat i stapeldiagrammet för de aktuella åren och med
den substantiella förändringen försedd med en uppgift i
enlighet med artikel 17.2.
L 176/12
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
AVSNITT 5
Strukturerade fondföretag
Artikel 36
Resultatscenarier
1.
Strukturerade fondföretags faktablad ska inte innehålla
något avsnitt med rubriken ”Tidigare resultat”.
Vid tillämpningen av detta avsnitt ska med strukturerade fondfö
retag förstås fondföretag som, vid vissa förutbestämda tidpunk
ter, ger investerare algoritmbaserade vinster som är relaterade till
resultat, eller till realiserade prisförändringar eller andra villkor,
med avseende på finansiella tillgångar, index eller referensportföl
jer eller fondföretag med liknande egenskaper.
2.
Avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i strukturerade
fondföretags faktablad ska innehålla en förklaring av hur formeln
(algoritmen) fungerar eller hur vinsten beräknas.
3.
Förklaringen enligt punkt 2 ska åtföljas av en illustration
som visar minst tre möjliga resultatscenarier för fondföretaget.
Lämpliga scenarier ska väljas som visar under vilka omständighe
ter formeln kan ge investeraren låg, medelstor eller hög avkast
ning, inklusive eventuell negativ avkastning.
4.
Scenarierna enligt punkt 3 ska göra det möjligt för investe
raren att förstå alla effekter av formelns beräkningsmekanism.
De ska presenteras på ett rättvisande, tydligt och inte vilseledande
sätt som bör kunna förstås av en genomsnittlig icke-professionell
investerare. De ska särskilt inte överdriva vikten av fondföretagets
slutliga resultat.
5.
Scenarierna enligt punkt 3 ska baseras på rimliga och för
siktiga antaganden om framtida marknadssituationer och
prisrörelser.
Om emellertid formeln kan åsamka investerarna betydande för
luster, exempelvis genom en kapitalgaranti som bara gäller under
vissa omständigheter, ska sådana förluster beskrivas på lämpligt
sätt, även om sannolikheten för motsvarande marknadssituatio
ner är låg.
6.
Scenarierna enligt punkt 3 ska åtföljas av en förklaring om
att de är exempel som ska illustrera formeln och inte utgör någon
framtidsprognos. Det ska göras klart att de visade scenarierna
kanske inte är lika sannolika.
Artikel 37
Längd
Strukturerade fondföretags faktablad får inte vara längre än tre
tryckta A4-papperssidor.
KAPITEL V
VARAKTIGA MEDIER
Artikel 38
Villkor som gäller när ett faktablad eller ett prospekt
tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller
på en webbplats
1.
Om vid tillämpning av direktiv 2009/65/EG faktabladet
eller prospektet ska tillhandahållas investerarna på annat varak
tigt medium än papper, ska följande villkor uppfyllas:
a) Tillhandahållandet av faktabladet eller prospektet på ett
sådant varaktigt medium ska vara lämpligt för det samman
hang där affären mellan förvaltningsbolaget och investeraren
genomförs eller ska genomföras, och
b) den person till vilken faktabladet eller prospektet ska tillhan
dahållas väljer uttryckligen det andra mediet, när det finns en
valmöjlighet mellan information på papper och annat varak
tigt medium.
2.
Om faktabladet eller prospektet ska tillhandahållas på en
webbplats och denna information inte är personligt riktad till
investeraren, ska även följande villkor uppfyllas:
a) Tillhandahållandet av informationen på det mediet är lämp
ligt för det sammanhang där affären mellan förvaltningsbo
laget och investeraren genomförs eller ska genomföras.
b) Investeraren ska uttryckligen samtycka till att informationen
tillhandahålls i den formen.
c) Investeraren ska underrättas elektroniskt om webbadressen
och var på webbplatsen informationen finns tillgänglig.
d) Informationen ska vara aktuell.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/13
e) Informationen ska fortlöpande finnas tillgänglig på webb
platsen under en så lång tidsperiod som kunden rimligtvis
kan behöva för att ta del av den.
3.
Vid tillämpning av denna artikel ska tillhandahållande av
information via elektronisk kommunikation anses vara lämpligt
för det sammanhang där affären mellan förvaltningsbolaget och
investeraren genomförs eller ska genomföras, om det finns bevis
för att investeraren har regelbunden tillgång till Internet. Om
investeraren har lämnat en e-postadress för att genomföra affä
ren, ska detta betraktas som ett sådant bevis.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 39
Ikraftträdande
1.
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det
att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2.
Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 juli
2011.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 1 juli 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
L 176/14
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
BILAGA I
KRAV PÅ PRESENTERANDET AV SAMLINGSINDIKATORN
1. Samlingsindikatorn ska klassa fonden på en skala från 1 till 7 med utgångspunkt från historisk volatilitet.
2. Skalan ska visas som en följd av kategorier angivna med heltal i stigande ordning från 1 till 7 vilka löper från vänster till
höger och representerar risk- och avkastningsnivåer, från lägsta till högsta nivå.
3. Det ska på skalan klargöras att lägre risker kan innebära lägre avkastning och att högre risker kan innebära högre
avkastning.
4. Det ska tydligt framgå vilken kategori fondföretaget tillhör.
5. Färger får inte användas för att skilja partier på skalan.
BILAGA II
PRESENTERANDET AV AVGIFTER
Avgifterna ska presenteras i en tabell med följande struktur:
Engångsavgifter som debiteras före eller efter investeringstillfället
Teckningsavgift
Inlösenavgift
[] %
[] %
Följande maximibelopp kan tas ut av dina pengar [innan de investeras] [innan vinsten på din investering betalas ut]
Avgifter som debiteras fonden under året
Förvaltningsavgift
[] %
Avgifter som debiteras fonden under särskilda omständigheter
Resultatrelaterad avgift
[] % per år av fondens avkastning över jämförelsenormen
[ange jämförelsenormens namn] för dessa avgifter
— En procentuppgift ska anges för alla dessa avgifter.
— För den resultatrelaterade avgiften ska vad som debiterats under fondföretagets senaste räkenskapsår anges i procent.
I
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/15
BILAGA II
PRESENTERANDET AV INFORMATION OM TIDIGARE RESULTAT
Det stapeldiagram som presenterar tidigare resultat ska uppfylla följande kriterier:
1. Y-axelns skala i stapeldiagrammet ska vara linjär, inte logaritmisk.
2. Skalan ska vara anpassad till de visade staplarnas storlek och får inte komprimera dem så att avkastningsvariationer
blir svårare att urskilja.
3. X-axeln ska börja i nollresultat (0 %).
4. Varje stapel ska förses med uppgift om den uppnådda procentuella avkastningen.
5. Tidigare resultat ska avrundas till en decimal.
L 176/16
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 584/2010
av den 1 juli 2010
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga
anmälans och fondföretagsintygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga
myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt
informationsutbyte mellan behöriga myndigheter
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och
andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar
i överlåtbara värdepapper (fondföretag)
(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.
(1), särskilt artiklarna 95.2
a, b och c, 101.9 och 105, och
av följande skäl:
(1)
Genom direktiv 2009/65/EG ges kommissionen befogen
het att specificera och harmonisera vissa aspekter av det
nya förfarandet för att anmäla marknadsföring av andelar
av fondföretag i en värdmedlemsstat. Harmoniseringen bör
ge de behöriga myndigheterna visshet om hur de nya kra
ven kommer att fungera och bör bidra till att säkerställa att
det nya förfarandet fungerar väl.
(2)
För att underlätta anmälningsförfarandet är det nödvändigt
att ange form och innehåll för den standardmall för skrift
lig anmälan som fondföretagen ska använda samt form
och innehåll för det intyg som medlemsstaternas behöriga
myndigheter ska använda för att bekräfta att fondföretaget
uppfyller villkoren i direktiv 2009/65/EG. Medlemssta
terna bör också kunna sända både den skriftliga anmälan
och intyget elektroniskt.
(3)
Eftersom direktiv 2009/65/EG har till syfte att säkerställa
att fondföretagen kan marknadsföra sina andelar i andra
medlemsstater, under förutsättning att de omfattas av ett
anmälningsförfarande som bygger på förbättrad kommu
nikation mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter,
bör förfarandet för elektronisk översändning av anmäl
ningshandlingarna mellan de behöriga myndigheterna
beskrivas ingående.
(4)
Enligt direktiv 2009/65/EG ska de behöriga myndighe
terna i fondföretagets hemmedlemsstat kontrollera att
anmälningshandlingarna är kompletta, innan de översän
der handlingarna i sin helhet till de behöriga myndighe
terna i den medlemsstat där fondföretaget har för avsikt att
marknadsföra sina andelar. Direktivet ger också fondföre
tagen rätt att tillträda en värdmedlemsstats marknad ome
delbart efter det att de behöriga myndigheterna i
fondföretagets hemmedlemsstat har översänt de kompletta
anmälningshandlingarna till de behöriga myndigheterna i
den medlemsstat där fondföretaget har för avsikt att mark
nadsföra sina andelar. För att garantera rättssäkerhet är det
nödvändigt att fastställa när de kompletta anmälnings
handlingarna ska anses vara översända. Dessutom bör det
vid elektronisk kommunikation krävas att de behöriga
myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ser till att
fullständiga handlingar har översänts innan de meddelar
fondföretaget om översändningen enligt artikel 93.3 i
direktiv 2009/65/EG. Dessutom bör det fastställas vilka
förfaranden som ska användas för att hantera tekniska pro
blem som uppstår vid själva översändningen av anmäl
ningshandlingarna mellan de behöriga myndigheterna i
fondföretagets hemmedlemsstat och värdmedlemsstat.
(5)
I syfte att förenkla översändningen av anmälningshand
lingarna och ta hänsyn till den tekniska utvecklingen och
möjligheten att utveckla mer sofistikerade system för elek
tronisk kommunikation, bör de behöriga myndigheterna
ingå samarbetsöverenskommelser för att förbättra den
elektroniska översändningen av anmälningshandlingarna,
framför allt avseende systemsäkerhet och kryptering. De
behöriga myndigheterna bör också samordna överens
kommelserna om elektronisk kommunikation inom euro
peiska värdepapperstillsynskommittén.
(6)
I direktiv 2009/65/EG åläggs medlemsstaterna att vidta
nödvändiga administrativa och organisatoriska åtgärder
för att underlätta samarbetet. Ett förstärkt samarbete mel
lan de behöriga myndigheterna är en förutsättning för att
säkerställa att fondföretagen och de förvaltningsbolag som
förvaltar fondföretag efterlever direktiv 2009/65/EG, att
den inre marknaden fungerar friktionsfritt och att det finns
en hög skyddsnivå för investerare.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/17
(7)
I direktiv 2009/65/EG anges det att de behöriga myndig
heterna i en medlemsstat får begära att de behöriga myn
digheterna i en annan medlemsstat medverkar vid
tillsynsverksamhet, kontroller på plats eller vid en utred
ning som ska genomföras på den sistnämnda medlemssta
tens territorium. När ett fondföretag förvaltas av ett
förvaltningsbolag med säte i en annan medlemsstat, är det
väsentligt att det finns mekanismer för samarbetet mellan
de behöriga myndigheterna, och närmare förfaranden som
de behöriga myndigheterna kan tillämpa när de behöver
göra en utredning eller kontroll på plats av en enhet eller
person som uppehåller sig i en annan medlemsstat.
(8)
En behörig myndighet bör ha rätt att anmoda andra behö
riga myndigheter att samarbeta i frågor som faller inom
dess tillsynsområde. Den anmodade myndigheten bör ge
sitt bistånd även när det beteende som utreds inte betrak
tas som en överträdelse inom den egna jurisdiktionen. Den
anmodade myndigheten får neka att ge sitt bistånd i de fall
som förtecknas i artikel 101.6 i direktiv 2009/65/EG.
(9)
Enligt direktiv 2009/65/EG ska medlemsstaternas behöriga
myndigheter omedelbart förse varandra med de upplys
ningar som krävs för att de ska kunna utföra sina åtagan
den. Därför bör detaljföreskrifter fastställas om
rutinmässigt informationsutbyte och informationsutbyte
utan föregående begäran.
(10)
För att säkerställa att kraven i direktiv 2009/65/EG och i
denna förordning tillämpas från och med samma dag, bör
denna förordning börja tillämpas samtidigt med de åtgär
der som införlivar direktiv 2009/65/EG i den nationella
lagstiftningen.
(11)
Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats
genom kommissionens beslut 2009/77/EG
(1) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.
(1), har rådfrå
gats i tekniska frågor.
(12)
De åtgärder som föreskrivs genom denna förordning är
förenliga med yttrandet från europeiska värde-
papperskommittén.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
KAPITEL I
ANMÄLNINGSFÖRFARANDE
Artikel 1
Den skriftliga anmälans form och innehåll
Ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper
(fondföretag) ska utarbeta den skriftliga anmälan som avses i arti
kel 93.1 i direktiv 2009/65/EG i enlighet med mallen i bilaga I till
den här förordningen.
Artikel 2
Fondföretagsintygets form och innehåll
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska
utarbeta det intyg om att fondföretaget uppfyller villkoren i direk
tiv 2009/65/EG, som avses i artikel 93.3 i direktivet, i enlighet
med mallen i bilaga II till den här förordningen.
Artikel 3
Angiven e-postadress
1.
De behöriga myndigheterna ska ange en e-postadress för
översändningen av de handlingar som avses i artikel 93.3 i direk
tiv 2009/65/EG och för informationsutbytet i samband med
anmälningsförfarandet enligt samma artikel.
2.
De behöriga myndigheterna ska informera andra medlems
staters behöriga myndigheter om den angivna e-postadressen och
ska säkerställa att de myndigheterna omedelbart underrättas om
e-postadressen ändras.
3.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat ska översända alla de handlingar som avses i artikel 93.3
andra stycket i direktiv 2009/65/EG uteslutande till den
e-postadress som angivits av de behöriga myndigheterna i den
medlemsstat där fondföretaget avser att marknadsföra sina
andelar.
4.
De behöriga myndigheterna ska införa ett förfarande för att
säkerställa att den e-postadress som har angivits för mottagandet
av anmälningar töms varje arbetsdag.
Artikel 4
Översändningen av anmälningshandlingarna
1.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat ska per e-post översända de fullständiga handlingar som avses
i artikel 93.3 första och andra stycket i direktiv 2009/65/EG till
de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget
avser att marknadsföra sina andelar.
Eventuella bilagor till den skriftliga anmälan i bilaga I ska förteck
nas i e-brevet och översändas i ett vedertaget elektroniskt format
som gör att de kan visas och skrivas ut.
2.
Översändningen av de fullständiga handlingarna enligt arti
kel 93.3 andra stycket i direktiv 2009/65/EG, ska endast i följande
fall anses inte ha ägt rum:
a) En handling som måste översändas saknas, är ofullständig
eller är i ett annat format än det som anges i punkt 1.
b) De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat har inte använt den e-postadress som har angivits av de
behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföreta
get avser att marknadsföra sina andelar, i enlighet med
artikel 3.1.
L 176/18
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
c) De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat har inte översänt de fullständiga handlingarna till följd av
ett tekniskt fel i sitt elektroniska system.
3.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat ska säkerställa att översändningen av de fullständiga hand
lingar som avses i artikel 93.3 i direktiv 2009/65/EG verkligen har
ägt rum innan de meddelar fondföretaget att översändningen
skett.
4.
Om de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmed
lemsstat informeras om eller på annat sätt blir medvetna om att
översändningen av de fullständiga handlingarna inte har ägt rum,
ska de omedelbart vidta åtgärder för att översända de fullständiga
handlingarna.
5.
De behöriga myndigheterna får komma överens om att
ersätta översändningen per e-post av de fullständiga handlingar
som avses i artikel 93.3 andra stycket i direktiv 2009/65/EG med
en annan mer avancerad elektronisk metod, eller om att vidta
ytterligare åtgärder för att öka säkerheten för översända
e-postmeddelanden.
Eventuella alternativa metoder och förfinade förfaranden ska vara
förenliga med de tidsfrister för anmälan som anges i kapitel XI i
direktiv 2009/65/EG och ska inte försvåra för fondföretagen att
få marknadstillträde i en annan medlemsstat än sin
hemmedlemsstat.
Artikel 5
Mottagandet av anmälningshandlingarna
1.
När de behöriga myndigheterna i en medlemsstat där ett
fondföretag avser att marknadsföra sina andelar tar emot de hand
lingar som ska översändas till dem enligt artikel 93.3 i direktiv
2009/65/EG, ska de så snart som möjligt, men senast fem arbets
dagar efter mottagandet av handlingarna, bekräfta för de behö
riga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat huruvida
a) samtliga bilagor som förtecknas i enlighet med artikel 4.1 i
denna förordning har mottagits, och
b) den dokumentation som måste översändas till dem är i ett
format som kan visas och skrivas ut.
Bekräftelsen får sändas per e-post till de behöriga myndigheterna
i fondföretagets hemmedlemsstat på den adress som angivits i
enlighet med artikel 3.1, såvida inte de aktuella behöriga myndig
heterna har kommit överens om en mer avancerad metod för att
bekräfta mottagandet.
2.
När de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmed
lemsstat inte inom den tidsfrist som anges i punkt 1 har tagit
emot bekräftelsen från de behöriga myndigheterna i den med
lemsstat där fondföretaget avser att marknadsföra sina andelar,
ska de kontakta dessa behöriga myndigheter för att kontrollera
huruvida de fullständiga handlingarna har översänts.
KAPITEL II
TILLSYNSSAMARBETE
AVSNITT 1
Förfarande för kontroller på plats och utredningar
Artikel 6
Anmodan om bistånd vid kontroller på plats och
utredningar
1.
En behörig myndighet som avser att genomföra en kontroll
på plats eller en utredning på en annan medlemsstats territorium
(nedan kallad anmodande myndighet) ska överlämna en skriftlig
anmodan till den behöriga myndigheten i den andra medlemssta
ten (nedan kallad anmodad myndighet). Anmodan ska innehålla
uppgifter om
a) anledningarna till anmodan, inklusive den lagstiftning inom
den anmodande myndighetens jurisdiktion som anmodan är
baserad på,
b) omfattningen av kontrollen på plats eller utredningen,
c) de åtgärder som den anmodande myndigheten redan har
vidtagit,
d) eventuella åtgärder som den anmodande myndigheten ska
vidta,
e) den föreslagna metoden för kontrollen på plats eller utred
ningen, och orsaken till varför den anmodande myndigheten
väljer den.
2.
Anmodan ska lämnas in i tillräckligt god tid före kontrollen
på plats eller utredningen.
3.
När en anmodan om bistånd vid kontroll på plats eller
utredning är brådskande, får den översändas per e-post och där
efter bekräftas skriftligen.
4.
Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål
bekräfta att den mottagit anmodan.
5.
Den anmodande myndigheten ska tillgängliggöra all infor
mation som den anmodade myndigheten begär, för att det ska bli
möjligt för den anmodade myndigheten att tillhandahålla det
bistånd som krävs.
6.
Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål
översända all information och alla dokument som den har tillgång
till och som är relevanta eller användbara för den anmodande
myndigheten, mot bakgrund av anledningarna till och omfatt
ningen av kontrollen på plats eller utredningen.
7.
Mot bakgrund av de dokument och den information som
översänts i enlighet med punkt 5 eller 6 ska den anmodade myn
digheten och den anmodande myndigheten göra en ny bedöm
ning av om kontrollen på plats eller utredningen är nödvändig.
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/19
8.
Den anmodade myndigheten ska besluta om kontrollen på
plats eller utredningen ska genomföras av den själv, av den anmo
dande myndigheten, eller av revisorer eller andra experter.
9.
De båda myndigheterna ska komma överens om fördel
ningen av kostnaderna i samband med kontrollen på plats eller
utredningen.
Artikel 7
Kontroller på plats och utredningar som genomförs av den
anmodade myndigheten
1.
När den anmodade myndigheten beslutar sig för att själv
genomföra en kontroll på plats eller utredning ska den genom
föra denna i enlighet med det förfarande som föreskrivs i lagstift
ningen för den medlemsstat på vars territorium kontrollen eller
utredningen ska äga rum.
2.
När den anmodande myndigheten begär att dess egna tjäns
temän ska åtfölja de tjänstemän från den anmodade myndigheten
som genomför kontrollen eller utredningen i enlighet med arti
kel 101.5 i direktiv 2009/65/EG, ska de båda myndigheterna
komma överens om de praktiska detaljerna för detta samarbete.
Artikel 8
Kontroller på plats och utredningar som genomförs av den
anmodande myndigheten
1.
När den anmodade myndigheten beslutar sig för att den
anmodande myndigheten ska få genomföra en kontroll på plats
eller utredning, ska kontrollen eller utredningen genomföras i
enlighet med det förfarande som föreskrivs i lagstiftningen för den
medlemsstat på vars territorium kontrollen eller utredningen ska
äga rum.
2.
När den anmodade myndigheten beslutar sig för att den
anmodande myndigheten ska få genomföra en kontroll på plats
eller utredning, ska den anmodade myndigheten tillhandahålla det
bistånd som krävs för att underlätta kontrollen eller utredningen.
3.
Om den anmodande myndigheten får tillgång till väsentlig
information, som är av betydelse för den anmodade myndighe
ten när den utför sina åtaganden i samband med kontrollen på
plats eller utredningen, ska den utan onödigt dröjsmål översända
denna information till den anmodade myndigheten.
Artikel 9
Kontroller på plats och utredningar som genomförs av
revisorer eller experter
1.
När den anmodade myndigheten beslutar sig för att reviso
rer eller experter ska få genomföra en kontroll på plats eller utred
ning, ska kontrollen eller utredningen genomföras i enlighet med
det förfarande som föreskrivs i lagstiftningen för den medlems
stat på vars territorium kontrollen eller utredningen ska äga rum.
2.
När den anmodade myndigheten beslutar sig för att reviso
rer eller experter ska få genomföra en kontroll på plats eller utred
ning, ska den anmodade myndigheten tillhandahålla det bistånd
som krävs för att underlätta för revisorerna eller experterna i deras
arbete.
3.
När den anmodande myndigheten föreslår att revisorer eller
experter ska utnämnas, ska den översända all relevant informa
tion om revisorernas eller experternas identitet och yrkeserfaren
het till den anmodade myndigheten.
Den anmodade myndigheten ska omgående meddela den anmo
dande myndigheten huruvida den godkänner den föreslagna
utnämningen.
Om den anmodade myndigheten inte godkänner den föreslagna
utnämningen eller om den anmodande myndigheten inte föreslår
vilka revisorer eller experter som ska utnämnas, ska den anmo
dade myndigheten ha rätt att föreslå revisorer eller experter.
4.
Om de båda myndigheterna inte är överens om utnämnan
det av revisorer eller experter, ska den anmodade myndigheten
besluta om den själv ska genomföra kontrollen på plats eller
utredningen eller om den ska tillåta den anmodande myndighe
ten att genomföra kontrollen eller utredningen.
5.
Den myndighet som har föreslagit de utnämnda revisorerna
eller experterna ska stå för kostnaderna i fråga, såvida inte den
anmodade myndigheten och den anmodande myndigheten har
kommit överens om något annat.
6.
Om revisorerna eller experterna när de genomför kontrol
len på plats eller utredningen får tillgång till väsentlig informa
tion, som är av betydelse för den anmodade myndigheten när den
utför sina åtaganden, ska de omedelbart översända denna infor
mation till den anmodade myndigheten.
Artikel 10
Anmodan om stöd vid intervjuer med personer i en annan
medlemsstat
1.
När den anmodande myndigheten anser att det är nödvän
digt att intervjua personer som uppehåller sig i en annan med
lemsstat, ska den myndigheten överlämna en skriftlig anmodan
till de behöriga myndigheterna i medlemsstaten i fråga.
L 176/20
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
2.
Anmodan ska innehålla uppgifter om
a) anledningarna till anmodan, inklusive den lagstiftning inom
den anmodande myndighetens jurisdiktion som anmodan är
baserad på,
b) intervjuns omfattning,
c) de åtgärder som den anmodande myndigheten redan har
vidtagit,
d) eventuella åtgärder som den anmodande myndigheten ska
vidta,
e) den metod som föreslås för intervjuerna, och varför den
anmodande myndigheten har valt den.
3.
Anmodan ska lämnas in i tillräckligt god tid före
intervjuerna.
4.
När en anmodan om bistånd vid intervjuer med personer
som uppehåller sig i en annan medlemsstat är brådskande, får den
översändas per e-post och därefter bekräftas skriftligen.
5.
Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål
bekräfta att den mottagit anmodan.
6.
Den anmodande myndigheten ska tillgängliggöra all infor
mation som den anmodade myndigheten begär, för att det ska bli
möjligt för den anmodade myndigheten att tillhandahålla det
bistånd som krävs.
7.
Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål
överlämna all information och alla dokument som den har till
gång till och som är relevanta eller användbara för den anmo
dande myndigheten, mot bakgrund av anledningarna till och
omfattningen av intervjuerna.
8.
Mot bakgrund av de dokument och den information som
överlämnats i enlighet med punkt 6 eller 7 ska den anmodade
myndigheten och den anmodande myndigheten göra en ny
bedömning av om intervjuerna är nödvändiga.
9.
Den anmodade myndigheten ska besluta om intervjuerna
ska utföras av den själv eller av den anmodande myndigheten.
10.
De båda myndigheterna ska komma överens om fördel
ningen av kostnaderna i samband med intervjuerna.
11.
Den anmodande myndigheten får delta vid de intervjuer
som anmodas i enlighet med punkt 1. Myndigheten får före och
under intervjuerna lämna in frågor som ska ställas.
Artikel 11
Särskilda bestämmelser för kontroller på plats och
utredningar
1.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat och de behöriga myndigheterna i fondföretagets hem
medlemsstat ska informera varandra om varje kontroll på plats
och utredning som ska genomföras avseende det förvaltningsbo
lag eller fondföretag som omfattas av deras respektive tillsynsom
råde. När sådan information har lämnats, får den informerade
behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål anmoda den infor
merande behöriga myndigheten att införliva de frågor som faller
inom den informerade myndighetens tillsynsområde i kontrollen
eller undersökningen.
2.
De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat får anmoda de behöriga myndigheterna i fondföretagets
hemmedlemsstat om bistånd i samband med kontroll på plats och
utredning av fondföretagets förvaringsinstitut, när så är nödvän
digt för att tillsynsuppgifterna avseende förvaltningsbolaget ska
fullgöras.
3.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat och de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hem
medlemsstat ska komma överens om förfaranden för att utbyta
information om resultaten av de kontroller på plats och utred
ningar som har genomförts avseende förvaltningsbolag och fond
företag som omfattas av deras respektive tillsynsområde.
4.
Om det är nödvändigt ska de behöriga myndigheterna i
fondföretagets hemmedlemsstat och de behöriga myndigheterna
i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat komma överens om vilka
ytterligare åtgärder som bör vidtas avseende kontroller på plats
eller utredningar.
AVSNITT 2
Informationsutbyte
Artikel 12
Rutinmässigt informationsutbyte
1.
De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems
stat ska omedelbart informera de behöriga myndigheterna i fond
företagets värdmedlemsstat och, såvida fondföretaget förvaltas av
ett förvaltningsbolag med säte i en annan medlemsstat än fond
företagets hemmedlemsstat, de behöriga myndigheterna i förvalt
ningsbolagets hemmedlemsstat om
a) eventuella beslut att återkalla auktorisationen för ett
fondföretag,
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/21
b) eventuella beslut om att ett fondföretag ska ställa in emission,
återköp eller inlösen av sina andelar,
c) eventuella andra allvarliga åtgärder som vidtagits mot ett
fondföretag.
2.
När ett fondföretag förvaltas av ett förvaltningsbolag med
säte i en annan medlemsstat än fondföretagets hemmedlemsstat,
ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed
lemsstat omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i
fondföretagets hemmedlemsstat, om förvaltningsbolagets för
måga att korrekt utföra sina åtaganden i förhållande till de fond
företag det förvaltar kan vara betydligt påverkad, eller om
förvaltningsbolaget inte uppfyller kraven i kapitel III i direktiv
2009/65/EG.
3.
När ett fondföretag förvaltas av ett förvaltningsbolag med
säte i en annan medlemsstat än fondföretagets hemmedlemsstat,
ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat
respektive förvaltningsbolagets hemmedlemsstat underlätta det
informationsutbyte som krävs för att de ska kunna utföra sina åta
ganden enligt direktiv 2009/65/EG, däribland inrättandet av ett
lämpligt informationsflöde. Här ingår det informationsutbyte som
är nödvändigt vid
a) förfarandena för auktorisering av förvaltningsbolag att
bedriva verksamhet på en annan medlemsstats territorium i
enlighet med artiklarna 17 och 18 i direktiv 2009/65/EG,
b) förfarandena för auktorisering av förvaltningsbolag att för
valta fondföretag som är auktoriserade i en annan medlems
stat än förvaltningsbolagets hemmedlemsstat, i enlighet med
artikel 20 i direktiv 2009/65/EG,
c) den löpande tillsynen av förvaltningsbolag och fondföretag.
Artikel 13
Informationsutbyte utan föregående begäran
De behöriga myndigheterna ska utan föregående begäran och
onödigt dröjsmål sända all relevant information, som kan väntas
vara av väsentligt intresse när åtagandena enligt direktiv
2009/65/EG utförs, till andra behöriga myndigheter.
KAPITEL III
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 14
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att
den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 1 juli 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
L 176/22
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
BILAGA I
SKRIFTLIG ANMÄLAN
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/23
L 176/24
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/25
L 176/26
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2010
BILAGA II
FONDFÖRETAGSINTYG
10.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 176/27
Bilaga 7
Konkurrenssituationen på svensk
fondmarknad
Hans Fahlin
597
Bilaga 7
SOU 2010:78
1
Uppdraget
I denna utrednings direktiv konstateras att det “är en utgångspunkt
att svenska hushåll och andra investerare även fortsättningsvis ska
ha tillgång till ett brett utbud av fonder på den svenska fondmark-
naden, däribland svenskregistrerade fonder. Det är också en utgångs-
punkt att det ska finnas goda förutsättningar att driva fondverk-
samhet i Sverige”. Samtidigt konstateras att fondmarknaden präglas
av hög konkurrensnivå, med ett stort antal utländska produkter till
försäljning i Sverige, samt att allt fler svenska bolag valt att starta
förvaltningsbolag och fondföretag utomlands, även när de i princip
enbart är avsedda för försäljning i Sverige.
Enligt direktivet finns anledning att vidare analysera behovet av
att medelst ändringar i lagar och regler stärka svenskregistrerade
fonders och svenska fondbolags konkurrenskraft. Samtidigt måste
också behovet av ett gott konsumentskydd vägas in.
Utredaren skall
• Analysera konsekvenser genomförandet av UCITS IV-direk-
tivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden
• Föreslå ändringar av den näringsrättsliga och associationsrätts-
liga regleringen av värdepappersfonder om analysen leder till att
sådana bör göras
• Överväga behov av ändringar i ovannämnda regelverk för att
stärka fondernas konkurrenskraft
• Utarbeta nödvändiga lagförslag
Utredaren har valt att ge mig i uppdrag att genomföra analysen av
direktivets konsekvenser och behovet av regleringsändringar samt
att förlägga denna till föreliggande separata bilaga. Lagförslag kom-
mer dock att utarbetas i utredningens huvuddel.
598
SOU 2010:78
Bilaga 7
Enligt direktivet skall utredningen inte göra bedömningar av om
ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om änd-
ringar av skattelagstiftningen.
1.1
Bilagans struktur
Bilagan är strukturerad på följande sätt. I nästföljande avsnitt,
”2 Tillvägagångssätt”, beskrivs kortfattat hur underlaget för analy-
sen har tagits fram. I avsnitt ”3 Fondmarknaden och UCITS IV”
sammanfattas några i sammanhanget väsentliga fakta om svensk fond-
marknad, varefter konsekvenserna av direktivets genomförande analy-
seras. I avsnitt ”4 Konkurrensförutsättningar för svenska fonder
och fondbolag” analyseras de faktorer som bidrar till att skapa kon-
kurrensnackdelar och, där så är tillämpligt, föreslås regelförändringar.
I avsnitt ”5 Sammanfattning” sammanfattas analysen och de före-
slagna ändringarna.
1.2
Begrepp
Ordet ”fondbolag” kommer i den fortsatta framställningen – om
inte annat särskilt anges – att användas såväl för att beteckna svenska
fondbolag, dvs. svenska aktiebolag som har tillstånd att bedriva fond-
verksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder (förkortad
LIF), som utländska förvaltningsbolag, dvs. utländska företag som
i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag (1 kap. 1 § första
stycket punkt 12 LIF). Ordet ”fonder” används på liknande sätt för
att beteckna såväl svenska fonder enligt LIF, som utländska fond-
företag, dvs. utländska fondföretag med enda syftet att göra kollek-
tiva investeringar (punkt 8 i samma paragraf LIF).
599
Bilaga 7
SOU 2010:78
2
Tillvägagångssätt
Under januari och februari 2010 genomförde jag en intervjuunder-
sökning bland företrädare för fondbolag och andra intressenter som
påverkas av fondlagstiftningen. Syftet med undersökningen har varit
att belysa de viktigaste faktorerna som påverkar beslut att förlägga
fondverksamhet eller fonders hemvist till ett annat land än Sverige.
Dessutom har jag velat undersöka om det föreligger faktorer som
gör att inhemska fonder och bolag upplever en konkurrensnackdel
gentemot utländska konkurrenter.
Jag har i undersökningen sammanträffat med arton fondbolags-
företrädare, två företrädare för fondandelshandelssystem, en konsult
specialiserad inom fondbranschen, utredningens expert på konsu-
mentfrågor, utredningens expert för depå- och bankfrågor, en före-
trädare för ett depåinstitut, en företrädare för Konkurrensverket samt
företrädare för Fondbolagens Förening. Jag har haft flera samman-
träffanden med företrädare för Finansinspektionen. Varje samman-
träffande har haft karaktären av en djupintervju som vanligtvis varat
mellan en och två timmar.
Vid en typisk intervju har respondenterna ombetts att uttala sig
om ett antal i förväg definierade faktorer. Därutöver har de haft möj-
lighet att fritt föra fram andra faktorer som påverkar ovan nämnda
beslut och förutsättningar. Svaren har i efterhand subjektivt rankats
enligt en enkel skala1 representerande graden av angelägenheten
gällande ändring av lag eller reglering.
Jag har inte haft resurser att intervjua alla potentiella intressenter.
Urvalet har inte heller skett slumpmässigt, utan baserats på bransch-
kännedom i dialog med utrednings expertgrupp. Fyra tilltänkta och
tillfrågade respondenter bortföll ur undersökningen. Det är min upp-
1 Respondentens uppfattning om behovet av en konkurrensutjämnande förändring har be-
tecknats som “mycket starkt”, “starkt”, “neutralt” eller “negativt” behov.
600
SOU 2010:78
Bilaga 7
fattning att undersökningen ger en representativ bild av förhållan-
den på den svenska fondmarknaden.
Jag har inte haft resurser att genomföra en komparativ studie av
hur gällande UCITS-direktiv har genomförts i andra EU-länder i
syfte att mer i detalj kunna jämföra konkurrenseffekterna av svensk
och utländsk lagstiftning och regleringar.
601
Bilaga 7
SOU 2010:78
3
Fondmarknaden och UCITS IV
3.1
Fondmarknadens utveckling under 2000-talet
Fondsparandet är en viktig och vitt spridd sparform i Sverige. (Fond-
bolagens förening 2010-05-11) uppger att 99 procent av svenska folket
(18–74 år) sparar i dag i fonder. Exklusive sparandet till premiepen-
sionen är det 82 procent som äger andelar i någon fond, 80 procent
av kvinnorna och 83 procent av männen. Dessutom har 66 procent
av alla barn ett fondsparande.
Det samlade fondvärdet har fortsatt att öka kraftigt sedan Värde-
pappersfondsutredningen konstaterade ett värde på 870 miljarder
kronor i 900 fonder i slutet på 2001 (SOU 2002:56 2002). Av dessa
900 var ca 100 s.k. nationella fonder. 2009 fanns det över 4,000 (del-)
fonder på den svenska marknaden och fondförmögenheten uppgick
till cirka 1 659 miljarder kronor (Fondbolagens förening 2010). An-
talet svenskregistrerade fonder har inte ökat märkvärt. Det fanns
511 värdepappersfonder och 375 specialfonder i april 2010 (Finans-
inspektionen 2010).
Även antalet fondbolag har fortsatt att öka. Enligt Värdepappers-
fondsutredningen hade Finansinspektionen lämnat tillstånd till nära
70 fondbolag. I april 2010 var antalet 84 (Finansinspektionen 2010).
I december 2000 fanns det 215 utländska fonder med svensk an-
knytning, dvs. fonder som ingick i en koncern där det också fanns
ett svenskt fondbolag eller annat bolag som bedrev verksamhet
under tillsyn av Finansinspektionen. I mars 2009 hade antalet ökat
till 467 (Fondbolagens förening-2 2009).
Sammanfattningsvis tyder dessa uppgifter på att konkurrensen
på den svenska marknaden, särskilt från utländska fonder, har ökat
väsentligt. Samtidigt har få nya svenska värdepappersfonder tillkom-
mit. Däremot har antalet fonder med utländsk hemvist som har
anknytning till ett svenskt fondbolag eller finansiell koncern mer
än fördubblats. Uppgifterna är förenliga med påståenden som fram-
602
SOU 2010:78
Bilaga 7
kommit såväl i min undersökning, i framställningar från Fond-
bolagens förening till finansministern, finansmarknadsministern och
näringsministern (Fondbolagens Förening 2008), som i den allmänna
debatten, t.ex. (Nilsson, Mårder och Smedenvall 2009), att det före-
ligger en konkurrensnackdel för svenska fonder.
3.2
Effekter av UCITS IV
Såväl respondenterna i min undersökning, som andra källor, t.ex.
(RBC Dexia & KPMG 2009) och (Ernst & Young 2009), förutser
följande huvudsakliga effekter av genomförandet av UCITS IV-
direktivet. Drivkraften bakom dessa förändringar är i första hand
de kostnadsrationaliseringar de kan medföra för fondbolagen eller i
deras koncerner.
• Antalet fonder kommer att minska då fondbolagen kommer att
utnyttja de utökade möjligheterna till fondsammanslagningar för
att rationalisera sitt produktutbud. Avgörande för hur spridd
gränsöverskridande sammanslagningar blir är dock huruvida de
undviker att utlösa oönskade skatteeffekter eller ej.
• Antalet fondbolag kommer att minska, då finansiella koncerner
kommer att utnyttja direktivets s.k. fondbolagspass (MCP,
”Management Company Passport”), för att konsolidera fond-
dotterbolag som idag är lokaliserade i olika länder.
• Som en följdeffekt av fond- och fondbolagsrationaliseringar
kommer nuvarande administrativa verksamhetsmodeller att om-
prövas. Nya delegeringslösningar kommer att utvärderas och kon-
solidering av administrativa system och processer är sannolika.
• Konkurrensen mellan fondbolag inom EU förväntas att öka ytter-
ligare tack vare att notifieringsprocessen för marknadsföring i
ett nytt EU-land i UCITS IV förenklas och snabbas upp.
3.2.1
Fondsammanslagningar
Ett flertal svenska finansiella aktörer bedriver idag fondverksamhet
utanför Sverige. T.ex. verkar flera av de största bankkoncernerna i
betydande utsträckning i bl.a. Norden och Norra Europa. Många
bolag har idag omfattande fondutbud, med fonder baserade i flera
603
Bilaga 7
SOU 2010:78
olika länder, vilket vuxit fram som ett resultat av att efterfrågan för
olika produkter varierat över tiden, historiskt begränsade möjlig-
heter att marknadsföra fonder över gränserna och som en effekt av
gränsöverskridande bolagssammanslagningar inom branschen.
Efterfrågan på fonder av olika typ förändras och varierar över
tiden. T.ex. ökade efterfrågan på internationella aktiefonder i för-
hållande till svenska markant under andra halvan av 1990-talet, bl.a.
till följd av att allmänheten och institutioner blev mer medvetna
om de positiva effekterna av att sprida riskerna med aktieinveste-
ringar över flera länder. Uppkomsten av nya finansiella instrument
eller öppnandet av nya marknader är andra exempel på faktorer som
kan ge upphov till efterfrågeförändringar. Fonder kan också drabbas
av fallande efterfrågan, t.ex. till följd av att de möjligheter till av-
kastning de skulle utnyttja inte längre föreligger, eller att fondens
avkastning inte uppfyllt uppställda förväntningar. För att fondbola-
gen skall behålla sin konkurrensförmåga krävs att de anpassar sitt
produktutbud på motsvarande sätt. Bolagen har dock begränsade
resurser och varje ny fond som förvaltas medför såväl fasta som
rörliga kostnader. För ett fondbolag kommer vissa fonder med tiden
att bli stora och framgångsrika. Även om de inte längre har väsentliga
positiva nettoinflöden kan de bidra mycket påtagligt till bolagens
vinstmarginaler. Andra fonder når aldrig den volym som bolagen
hoppades på, eller drabbas med tiden av nettoutflöden och en krym-
pande fondförmögenhet. För att fondbolagen skall behålla sina vinst-
nivåer, och kunna frigöra resurser för nya fonder, behöver mindre
lönsamma fonder rensas ut ur sortimentet.
En fond som inte bedöms vara lönsam för bolaget eller attraktiv
för dess andelsägare eller på marknaden kan antingen få ändrade
fondbestämmelser och inriktning, stängas, eller om möjligt slås sam-
man med en annan fond med liknande karakteristika. Möjligheterna
att ändra fondbestämmelser är i Sverige starkt begränsande. Stäng-
ning av en fond får ur andelsägarperspektiv samma beskattnings-
effekt som försäljning av fondandelar. En stängning medför därför
att fondbolaget utlöser latent reavinstbeskattning hos fondens andels-
ägare. Fondbolagen vet av erfarenhet att en sådan åtgärd ofta upp-
fattas negativt av bolagets kunder, andelsägarna, som ofta uttrycker
en stark preferens för att själv få avgöra när beskattning skall
utlösas. Bolagen söker därför i så stor utsträckning som möjligt att
undvika att stänga fonder, då risken för störningar i kundrelationen
är stor. Alternativet till stängning är att om möjligt slå samman
fonden med en annan liknande fond, då sådana sammanslagningar i
604
SOU 2010:78
Bilaga 7
Sverige inte medfört att reavinstbeskattning utlösts. Möjligheterna
att genomföra sådana sammanslagningar har dock varit mycket be-
gränsade eftersom lagstiftningen och Finansinspektions tillämpning
har en mycket restriktiv syn på hur olika fonder får vara för att de
skall kunna slås samman.
Sammanslagning av fonder över gränserna, t.ex. efter en bolags-
sammanslagning, har inte kunnat genomföras. Ur bolagens perspek-
tiv har den enda framkomliga vägen varit att stänga en av fonderna
och uppmana kunderna att köpa andelar i den andra fonden, med
ovan nämnda negativa kundreaktioner som följd.
Då det i Sverige således funnits relativt starka hinder för samman-
slagningar och rationaliseringar av fondutbudet av såväl reglerings-
mässiga som beskattningsmässiga skäl finns det idag ett uppdämt
behov av att rationalisera fondutbudet och skapa utrymme för nya
produkter.
De möjligheter till gränsöverskridande fondsammanslagningar som
UCITS IV medför kommer således med stor sannolikhet att utnytt-
jas av bolagen. Som redogörs för nedan, förväntar sig också bolagen
att möjligheterna att slå samman fonder inom landet skall utökas på
motsvarande sätt. En förutsättning för en sådan utveckling är dock
att varken inhemska eller gränsöverskridande fondsammanslagningar
kommer att medföra några väsentliga negativa skatteeffekter för
bolagens kunder. Det är sannolikt att de finansiella koncerner som
uppstått genom gränsöverskridande bolagssammanslagningar eller
fondbolag som av andra skäl har en mängd dubbleringar eller över-
lappande fonder kan komma att vara mest aktiva avseende fond-
sammanslagningar.
Valet av land som hemvist för sammanslagna fonder styrs av ett
antal faktorer. (RBC Dexia & KPMG 2009) rapporterar en under-
sökning av 54 fondbolag i Europa, huvudsakligen inom EU. Dessa
uppger att valet av hemvist för fonder styrs mot länder med stabila
och konkurrenskraftiga skattesystem, väletablerad lokala kompetens-
pooler, stark lagstiftning och regelverk samt flexibla och lyhörda
övervakande myndigheter. Över tiden krävs också att kostnader kan
hållas under kontroll och att kapacitetsbegränsningar undviks.
Sammanfattnings kommer UCITS IV-direktivets genomförande
med stor sannolikhet medföra att många fonder fusioneras inom
länder såväl som över gränserna. Det är troligt att detta kommer att
inträffa i jämförelsevis stor utsträckning i Sverige, då möjligheten att
fusionera fonder varit starkt begränsade. Möjligheterna att fusionera
över gränserna innebär att många bolag kommer att värdera i vilket
605
Bilaga 7
SOU 2010:78
land den fusionerade fonden skall ha sin hemvist, i syfte att bl.a.
skapa starkast möjliga konkurrensfördelar på en marknad där kon-
kurrensen förväntas öka. Det är därför särskilt viktigt att göra en
översyn av de regler som anses medföra att svenska fonder behäftas
med sämre konkurrensförutsättningar.
3.2.2
Lokalisering av fondbolag
UCITS IV-direktivs fondbolagspass (MCP, ”Management Company
Passport”) möjliggör att för fondbolag att förläggas i ett annat EU-
land än det där dess fonder har hemvist. Det innebär att finansiella
koncerner med fondbolag i flera olika länder tack vare MCP har möj-
lighet att centralisera sin fondbolagsverksamhet till ett enda bolag.
Det starkaste argumentet för centralisering av fondbolagsverk-
samheten till ett enda fondbolag är att det möjliggör minskade kost-
nader och minskad komplexitet i verksamhet och bolagsstruktur.
Det finns samtidigt argument som talar mot centralisering till ett
enda fondbolag. Bland dessa är att existerande strukturer redan be-
traktas som effektiva och välfungerande, oro för negativa effekter
på kundrelationer i de länder där fondbolaget upphör, och oro för
oönskade skatteeffekter.
En avgörande faktor som kan motverka centralisering av fond-
bolag är förekomsten av fonder som inte omfattas av UCITS IV-
direktivet, såsom exempelvis svenska specialfonder. Fondbolag som
förvaltar sådana fonder i mer än ett land, och som önskar att behålla
dem, kommer inte att kunna centralisera fondbolagsverksamheten
såvida inte de länder där fonderna har hemvist väljer att möjliggöra
gränssöverskridande fondsammanslagningar för fonder som inte
omfattas av bestämmelserna i direktivet. Om sådana lagändringar
kan komma att ske i flera länder är högst osäkert.
I (RBC Dexia & KPMG 2009) uppges att dess respondenter till
43% förväntade sig att ett centraliserat fondbolag skulle förläggas
till Luxemburg, 23% till respektive bolags huvudkontors hemvist,
18% till Irland och 13% till annat EU-land. Fördelen med bolagets
förläggning till Luxemburg och Irland motiverades med att bolagens
fonder förväntas ha kvar sin tidigare hemvist där, närheten till stora
Europeiska marknader, fördelaktiga skatteregimer, starka varumärken
som uppfattades som internationella finanscentra med inriktning
på gränsöverskridande fonddistribution, ett företagsvänligt klimat,
tillgången på kompetent och erfaren personal, regelverk som tillåter
606
SOU 2010:78
Bilaga 7
omfattande delegering och att ett förvaltningsbolag enligt UCITS
III redan fanns på plats.
Ju mer ett fondbolag eller finansiell koncern har centraliserat sina
fonder till ett enskilt land, ju större torde kostnadsfördelen vara av
att centralisera fondbolagsverksamheten till samma plats. Samförlägg-
ning innebär fördelar bl.a. p.g.a. förenkling av ledningsfunktioner och
intern kommunikation, att fonderna och fondbolaget övervakas av
samma myndighet och lyder under samma regleringssystem och
möjligheter till samordning av vissa redovisnings- och administra-
tiva funktioner. I (RBC Dexia & KPMG 2009) uppger också 29 %
av respondenterna att förläggningen av existerande fonder är en
viktig faktor vid beslut om fondbolagets hemvist.
3.2.3
Möjliga konfigurationer
Man kan tänka sig att UCITS IV genomförande i Sverige skulle
kunna ge upphov till en branschstruktur som kombinerar följande
fyra huvudmöjligheter. Enskilda bolag kan naturligtvis också komma
att omfatta flera av nedanstående alternativ i sin struktur.
• Svenska fonder – svenska bolag: aktörer som väljer att centra-
lisera fondbolaget till Sverige och genomföra fondsammanslag-
ningar så att fonderna får svensk hemvist. Detta alternativ torde
vara mest intressant för aktörer med mycket stark position på
den svenska marknaden och vars svenska fonder utgör en mycket
betydande andel av det totala förvaltade kapitalet. En förutsätt-
ning för detta alternativ är att svenska fonder och fondbolag inte
har någon väsentlig konkurrensnackdel jämfört med utländska
motsvarigheter.
• Svenska fonder – utländska bolag: aktörer som väljer att centra-
lisera fondbolaget till ett annat land, t.ex. Luxemburg, men väljer
att hålla kvar existerande svenska fonder. Detta alternativ torde
endast vara attraktivt för bolag med betydande verksamhet i
andra EU-länder men där fonderna med svensk hemvist är av-
sedda endast för den svenska marknaden, eller där man uppfattar
betydande negativa effekter på kundrelationen om de svenska
fonderna lades ned eller flyttade ut ur landet via sammanslag-
ningar. Att slå samman koncernens fondutbud till Sverige sam-
tidigt som fondbolaget har annan hemvist framstår som ett
607
Bilaga 7
SOU 2010:78
mindre sannolikt alternativ men skall inte uteslutas om särskilda
skäl föreligger.
• Utländska fonder – svenska bolag: aktörer som väljer att kon-
solidera sitt fondutbud till ett annat land, men centraliserar fond-
bolaget till Sverige. Detta alternativ torde kunna vara en möjlig-
het för en finansiell koncern som bedriver verksamhet såväl i
Sverige som i andra länder. Särskilt om koncernen har hemvist i
Sverige och de svenska fonderna har någon påtaglig nackdel, t.ex.
i beskattningshänseende, kan detta alternativ vara intressant.
• Utländska fonder – utländska bolag: aktörer som väljer att kon-
solidera såväl sitt fondutbud och centralisera sitt fondbolag till
ett annat land (men fortsätter att marknadsföra fonder i Sverige).
Detta alternativ torde främst vara intressant för koncerner som
har verksamhet i flera länder, däribland Sverige, och som erhåller
betydande effektiviseringsvinster av såväl centraliseringen av fond-
bolaget och sammanslagningen av fonderna. Det kan inte heller
uteslutas att bolag som endast vänder sig till svenska kunder
väljer en sådan konfiguration, om såväl fondernas som bolagets
hemvist medför konkurrens- eller effektivitetsvinster.
3.2.4
Effekterna i Sverige
I syfte att underlätta en redogörelse för effekterna av lokalisering
av fonder och fondbolagsverksamhet på efterfrågan på kvalificerade
tjänster inom fondbranschen i Sverige beskrivs översiktligt nedan
verksamheterna i ett stiliserat fondbolag.
3.2.4.1 Ett fondbolags struktur
Figur 1 beskriver ett stiliserats fondbolags organisation. Ett fond-
bolag har visserligen som nämnts stora möjligheter att delegera
delar av verksamheten. Syftet med detta avsnitt är att övergripande
beskriva den verksamheter som förekommer inom ett fondbolag,
oavsett om dessa delegeras eller ej. Beskrivningen är förenklad i den
bemärkelsen att den strävar efter att ge en överblick över de huvud-
funktioner som förekommer och hur dessa kan vara strukturerade.
I verkligheten förekommer många olika organisationsformer, be-
roende på verksamhetens storlek, eventuell koncerntillhörighet, m.m.
608
SOU 2010:78
Bilaga 7
Figur 1
Stiliserad fondbolagsorganisation
VD & Ledning
Förvaltning
Försäljning
Administration
Direktförsäljning
Middle Office
Compliance Juridik
Stab
IT
Personal
Marknad & Kommunikation
Ekonomi & Finans
Aktieförvaltning
Ränteförvaltning
Fond-i-fond
Etc…
Distributörsförs.
Risk
Performance
Portföljadm.
Kundadm.
VP-adm.
Fondredovisning
Bolagsredovisning
Marknadsföring
Komm. & PR
VD & Ledning
Förvaltning
Försäljning
Administration
Direktförsäljning
Middle Office
Compliance Juridik
Stab
IT
Personal
Marknad & Kommunikation
Ekonomi & Finans
Aktieförvaltning
Ränteförvaltning
Fond-i-fond
Etc…
Distributörsförs.
Risk
Performance
Portföljadm.
Kundadm.
VP-adm.
Fondredovisning
Bolagsredovisning
Marknadsföring
Komm. & PR
609
Bilaga 7
SOU 2010:78
VD och ledningsfunktioner. Till den del denna funktion omfattar de
lagliga kraven på VD enligt fondbolags- och aktiebolagslagar är den
normalt förlagd till fondbolagets hemland. I större koncerner kan
delar av den affärsmässiga ledningen ske genom instruktioner till VD
via koncernens linjeorganisation, medan VD och styrelse har upp-
giften att övervaka att lokala regler och förordningar följs, t.ex. genom
att bevaka andelsägarintresset.
Compliancefunktionen har ansvaret för att tillse bolagets regel-
efterlevnad. Den kan vara kombinerad med internt juriststöd.
Funktionen kan delegeras, vilket är vanligare bland mindre bolag än
större bolag. Compliance är vanligtvis lokaliserad till fondbolagets
hemvist.
Förvaltningsfunktionen ansvarar för fondernas värdepappers-
investeringar. Den är normalt organiserad efter tillgångsslag, såsom
aktieförvaltning och ränteförvaltning. I den mån andra typer av fon-
der förekommer, såsom t.ex. fond-i-fond eller generationsfonder,
är dessa vanligtvis egna förvaltningsenheter. I större organisationer
är ofta förvaltningen delegerad. Gränsöverskridande delegering är
vanligt förekommande.
Försäljningsfunktionen omfattar de aktiviteter som fondbolaget
vidtar för att främja försäljningen av bolagets produkter. Det om-
fattar såväl direktförsäljning, t.ex. via s.k. call centers eller speciali-
serade försäljare som bearbetar stora kunder, som indirekt försälj-
ning genom bearbetning av distributörers försäljningsenheter. Om
bolaget har ett stort antal egna kunder kan antalet anställda inom
försäljning vara betydande. Försäljningsenheter är ofta lokaliserade
i det land som kunderna finns. Om försäljning endast sker till stora
kunder eller via distributörer, eller försäljningsvolymen är ringa, är
det däremot vanligt att försäljaren är lokaliserad i ett annat land.
Med ”Middle Office” avses i allmänhet enheter som utför daglig
riskkontroll och avkastningsuppföljning. Middle Office är således
såväl en operativ del av compliancefunktionen, som en del av före-
tagets operativa uppföljning och kontroll av förvaltningen. Ibland
är Middle Office en del av den administrativa enheten. Om den admi-
nistrativa funktionen är delegerad kan Middle Office fylla funktionen
att utgöra gränssnittet mot den organisation som tagit emot dele-
geringen.
Den administrativa funktionen kan vara en relativt omfattande del
av ett fondbolag, i vad avser andel av kostnader såväl som personal-
intensitet. Den utgörs huvudsakligen av följande underavdelningar.
610
SOU 2010:78
Bilaga 7
Portföljadministration ansvarar för processer som avser fonder-
nas köp och försäljning av värdepapper, portföljvärdering, etc.
Kundadministration ansvarar för processer avseende kunders köp
och försäljning av fondandelar, upprätthållande av andelsägarregister,
etc.
Värdepappersadministration ansvarar för processer kring de värde-
papper som fonderna investerar i, såsom hantering av värdepappers-
register, bolagshändelser, utdelningar, emissioner, etc.
Den administrativa funktionen kan delegeras, till delar eller till
sin helhet. Delegering av administration till organisationer utanför
den egna bolagsgruppen är relativt sällan förekommande bland
svenska fondbolag. Branschföreträdare har dock uttryckt att ut-
budet av delegeringslösningar i Sverige har ökat. I vissa andra länder,
som t.ex. Luxemburg, finns ett rikt och varierande utbud av företag
som erbjuder administration till fonder och fondbolag. Delegering
utanför Sveriges gränser förekommer men är ännu sällsynt. Nor-
malt är administrationsfunktion lokaliserad till fondbolagets och,
eller, fondernas hemvist.
Marknadsförings- och kommunikationsfunktionen ansvarar normalt
för framtagande av marknads- och kommunikationsplan, produktion
av marknadsföringsmaterial, planering och genomförande av kund-
inriktade aktiviteter och för intern och extern kommunikation. För-
utom PR och reklamproduktion, som ofta delegeras externt, är denna
funktion sällan delegerad utanför den egna koncernen. I mindre bolag
är däremot funktionen ofta en del av försäljningsenheten. För bolag
där denna enhet är förlagd utanför landets gränser finns ofta någon
resurs för översättning och lokal anpassning inom landet.
IT-enheten ansvarar för drift och utveckling av produktions-
system, infrastruktur och systemstöd. Enheten är normalt organi-
serad efter systemansvar. En stor och varierande mängd delegerings-
lösningar till externa parter förekommer. Normalt är en väsentlig
del av IT-resurserna lokaliserade till det land där den administrativa
verksamheten är förlagd.
Personalenheten ansvarar å ena sidan för personaladministration,
såsom löneadministration, pensioner, o.d., samt å andra sidan resurs-
planering, utveckling och rekrytering Den förra är ofta delegerad ex-
ternt. Den senare är i mindre bolag ofta en del av ledningens ansvar
och i fondbolag som är en del av koncerner ibland delegerad till
dennas personalenhet.
611
Bilaga 7
SOU 2010:78
3.2.4.2 Efterfrågeeffekter på kvalificerad personal
Det är innan UCITS IV-direktivets genomförande svårt att exakt
förutse i vilken utsträckning fondsammanslagningar och centrali-
sering av fondbolag kommer att få genomslag på den Europeiska
fondmarknaden och i Sverige. Beroende på vilka övriga åtgärder
som genomförs i vårt land – och i andra länder – i samband med
direktivets genomförande kommer det vara mer eller mindre attrak-
tivt att förlägga fonder och fondbolag till Sverige. Därav följer också
att det är svårt att förutsäga vilka effekter direktivets genomförande
kan få på efterfrågan på kompetens inom den finansiella sektorn.
Finansbranschen är också en betydande inköpare av tjänster från
andra aktörer, såväl inom sektorn som utanför. Fondbolagen köper
tjänster bl.a. av banker, börser, juristfirmor, revisionsbyråer, verk-
samhets- och IT-konsulter, reklamfirmor och PR-konsulter. En
samlad bedömning av UCITS IV-direktivets inverkan på syssel-
sättning och efterfrågan på kvalificerade tjänster bör således även
beakta effekter utanför fondbranschen.
Som påpekats i avsnittet ovan är tillgången på kompetent och
erfaren personal ett kriterium vid beslut om var fondbolag och
fonder skall ha sin hemvist. Det är därför troligt att länder som be-
håller fondbolag och fonder framöver kan erfara en positiv feedback-
loop, där förekomsten av en tillräckligt stor kompetenspool bidrar
till att dra till sig ytterligare aktörer, vilket i sin tur bidrar till att
landets konkurrensförmåga stärks. På samma sätt är det troligt att
länder som förlorar fonder och fondbolag framöver kan råka ut för
motsvarande negativ spiral, där en krympande kompetenspool för-
svårar för framtida etableringar och riskerar att driva ut kvarvarande
aktörer.
Tabell 1 beskriver ett försök att uppskatta hur efterfrågan på
kvalificerad personal som idag är sysselsatt inom Sverige påverkas
av att fondsammanslagning sker till fonder utanför landet respek-
tive om också fondbolaget centraliseras till ett annat land. Med
”Svenska fonder flyttar” antas om ej annat anges att fondbolaget är
kvar i Sverige. Det bör påpekas att uppskattningen är spekulativ, då
många omständigheter påverkar exakt hur ett fondbolag kan välja
att strukturera, och förlägga, de verksamhetsfunktioner som berörs.
612
SOU 2010:78
Bilaga 7
Tabell 1
Efterfrågeeffekter på svenska personalkategorier om fonder och
fondbolag flyttar ut ur landet. Med ”Svenska fonder flyttar”
antas om ej annat anges att fondbolaget är kvar i Sverige.
Enhet
Svenska fonder flyttar
Svenskt fondbolag och fonder flyttar
Ledning
Liten eller ingen negativ effekt.
Möjlig stor effekt – operativa
ledningen kan lämna Sverige.
Compliance & Juridik
Möjlig positiv effekt – kräver
kompetens att hantera flera
regelsystem om central ledning
av compliance sker från Sverige.
Stor negativ effekt – väsentlig del av
funktionen flyttar ut.
Förvaltning
Ingen effekt om förvaltning
kvarstår, svensk förvaltning
av utländska fonder sker i stor
utsträckning redan idag. Stor
negativ effekt om sammanslag-
ning leder till att förvaltning sköts
av utländsk enhet.
Ingen effekt om förvaltning delegeras
till annat svenskt bolag med tillstånd.
Stor effekt om förvaltning förläggs till
fondbolagets hemland.
Försäljning
Ingen effekt, svenska försäljare
säljer redan många utländska
fonder.
Sannolikt liten effekt. Om försäljnings-
målen i Sverige kvarstår krävs fortsatt
svensk försäljning.
Middle Office
Ingen effekt om förvaltning och
administration är kvar i Sverige.
Möjlig positiv effekt p.g.a.
uppbyggnad av gränssnitts-
funktion om förvaltning och
administration delegeras ur
landet.
Stor negativ effekt, MO följer med
compliance och ledning ut ur landet.
Om förvaltning är kvar i landet
möjligen neutral effekt.
Administration & IT
Medelstor negativ effekt då vissa
administrativa funktioner flyttar
med fonderna.
Risk för mycket stor negativ effekt då
den administrativa verksamhets-
modellen sannolikt omprövas. Hög
sannolikhet för att all administration
flyttar.
Marknad &
Kommunikation
Ingen påtaglig effekt.
Om försäljning endast sker till
Sverige, sannolikt ingen effekt. Om
försäljning sker till flera länder,
sannolikt negativ effekt då delar av
funktionen kan centraliseras till
fondbolaget.
Ekonomi Negativ
effekt genom utflyttning
av fondredovisning
Negativ effekt genom utflyttning av
bolagsredovisning
Personal Viss
effekt
om det sker utflyttning
av administrativa funktioner.
Sannolikt stor effekt om väsentlig del
av personalen flyttas till annat land.
613
Bilaga 7
SOU 2010:78
Sammanfattningsvis beskriver uppskattningen av efterfrågeeffekterna
i Tabell 1 att effekterna av att fondbolagen centraliseras till ett annat
land är väsentligt större än om fondsammanslagningar leder till att
svenskbaserade fondbolag förlägger fondernas hemvist utomlands.
När svenska fondbolag förlägger fonders hemvist till annat land
blir effekten sannolikt störst för de administrativa funktioner som
sannolikt flyttar med. Påverkan på övriga funktioner kan antas vara
relativt begränsad.
Om svenska fondbolag flyttar ut som en konsekvens av fond-
bolagscentralisering blir troligen effekten väsentlig för alla funktioner
utom försäljning, under förutsättning av försäljningsambitionerna i
Sverige inte förändras, samt för förvaltningen. Den senare kan mycket
väl förbli delegerad till ett svenskt bolag som innehar de tillstånd
som behövs. Förläggning av förvaltning påverkas av en stor mängd
faktorer, inte minst om koncernintern delegering skett till enheter
som också är ansvarig för förvaltning av diskretionära portföljer. Det
är därför svårt att förutsäga vilken effekt beslut om fondbolagens
hemvist har på förvaltningsfunktionen.
614
SOU 2010:78
Bilaga 7
4
Konkurrensförutsättningar för
svenska fonder och fondbolag
Den undersökning som jag genomfört bland svenska fondbolag be-
kräftar att bolagen i sina beslut om fonders hemvist beaktar en mängd
olika faktorer. Bl.a. hemvistens påverkan på produktens konkurrens-
kraft såväl som dess effekt på fondbolagets verksamhetskostnader
påverkar beslutet.
Generellt påpekar respondenterna att de föreligger konkur-
rens mellan olika länder om att attrahera fonder och fondbolag.
Luxemburg nämns, föga överraskande, som det ledande landet där
lagstiftning och reglerande myndigheter på många sätt strävar efter
att dra till sig fonder. I Luxemburg, och viss mån på Irland, före-
ligger dessutom betydande klustereffekter, t.ex. i förekomsten av
omfattande infrastruktur för outsourcing och kringtjänster. Där-
utöver har främst Luxemburg internationellt högt anseende som värd-
land för fonder, och bolag som syftar till global försäljning och distri-
bution får hög trovärdighet vad gäller regelsystem om de erbjuder
Luxemburgbaserade produkter. Detta bekräftas också i (RBC Dexia
& KPMG 2009). Den bild som målas upp är att internationella fond-
centra kommer att fortsätta att dra till sig svenska fonder, såvida inte
de konkurrensnackdelar som anses föreligga idag skulle elimineras.
Även om så sker, kommer främst Luxemburg att utöva en fortsatt
stark attraktionskraft.
Respondenterna uttrycker allmänt att det är önskvärt att UCITS
IV-direktivet skall implementeras på liknande sätt i Sverige som i
andra länder. Det är önskvärt att de nationella reglerings- och över-
vakningsmyndigheterna i större utsträckning än tidigare samarbetar
avseende regeltolkning och genomförande i syfte att minska för-
delarna av att bedriva s.k. regelarbitrage mellan länder.
Villkoren för fondbolagen i Sverige påverkas inte endast av lag-
stiftning och regleringar som riktar sig direkt mot fondbolagen och
615
Bilaga 7
SOU 2010:78
deras verksamhet. De är också i hög grad beroende av de villkor som
leverantörer av tjänster och kontrollfunktioner till fondbranschen
verkar under. Förvaringsinstituten är en viktig sådan leverantör. Om
verksamhetsvillkoren för förvaringsinstituten i Sverige utvecklas på
ett sätt som medför att fondbolagens kostnader för förvaring blir
högre i Sverige än motsvarande kostnader utomlands – en farhåga
som rests i undersökningen – kan det bidra till att bolagen väljer att
förlägga fondverksamheten i andra länder.
4.1
Särskilt viktiga frågor
I det följande avsnittet behandlas de faktorer som av flest respon-
denter angivits som de viktigaste i att bidra till att svenska fonder
har en upplevd konkurrensnackdel jämfört med utländska. I sam-
band med genomförandet av UCITS IV har dessa faktorer därför
särskilt stor påverkan på svenska fondbolags benägenhet att förlägga
fonder, och därmed i förlängningen fondbolagsverksamheten, i
Sverige.
4.1.1
Beskattning av fonder
Svenska fonder beskattas på följande sätt. Utdelningar till fonden,
ränteinkomster och kapitalvinster tas upp som intäkter. Fonden får
göra avdrag för vad den delar ut, ränteutgifter, förvaltningskostna-
der samt för kapitalförluster. Kapitalvinster och -förluster från del-
ägarrätter, dvs. aktier och andra värdepapper som hör till ägande av
företag, tas dock ej upp som intäkt respektive avdrag. Istället skall
fonden ta upp en schablonintäkt på 1,5 % av värdet av fondens del-
ägarrätter vid årets ingång.
Skatten på fonden är 30 %, vilket är relativt sett högt. T.ex. inom
flertalet länder i EU beskattas investeringsfonder inte alls. Svenska
fonder för normalt en utdelningspolitik som syftar till att inte redo-
visa ett skattemässigt överskott.
Andelsägare till svenska och utländska fonder betalar skatt på
utdelningen. Det medför att innehav i fonder som regelmässigt
betalar högre utdelning, såsom svenska fonder, medför en lägre av-
kastning, allt annat lika, då den beskattade delen av utdelningen inte
kan återinvesteras. Svenska fonder har därför svårt att konkurrera
med utländska fonder.
616
SOU 2010:78
Bilaga 7
De negativa konkurrenseffekterna med beskattningen av svenska
fonder har bl.a. belysts i ett särskilt yttrande av Kent Janér i Värde-
pappersfondsutredningens slutbetänkande (SOU 2002:56), i fram-
ställningar från Fondbolagens förening till finansministern och finans-
marknadsministern (Fondbolagens förening 2007) samt i offentliga
debatt (Nilsson, Mårder och Smedenvall 2009). I augusti 2009 tillsatte
finansministern en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag
till nya skatteregler för investeringsfonder. Uppdraget föranleddes av
att möjligheterna till sammanslagning av fonder som följer av UCITS
IV riskerar att medföra att den svenska skattebasen urholkas, samt
av att de investeringsfonder som förblir i Sverige skulle få svårt att
konkurrera. Utredningen, som bedrivits under beteckningen Fond-
skatteutredningen lämnade sin promemoria i januari 2010 (Sjöblom
2010). I skrivandes stund har inga vidare åtgärder med anledning av
promemorian offentliggjorts.
Så gott som samtliga respondenter i min undersökning har an-
givit att beskattningen av svenska fonder utgör den enskilt viktigaste
konkurrensnackdelen för svenska fonder. Det förekom att fondbolag
uppgav att de principiellt beslutat att inte starta nya värdepappers-
fonder i Sverige, så länge detta förhållande kvarstod.
Det är värt att notera att för fonder med låga avgifter är den
negativa effekten av beskattningen större. En fond med låga av-
gifter har lägre avdragsgilla kostnader och tvingas utbetala en större
andel av fondförmögenheten som utdelning för att undvika skatt.
Den är därför möjligt att den nuvarande fondbeskattningen har för-
svårat utbredningen av billiga fonder, såsom indexfonder, i Sverige.
Den kraftiga tillväxten av utländska fonder med svensk anknyt-
ning som marknadsförs i Sverige torde i betydande utsträckning
vara föranledd av bolagens behov att neutralisera skattenackdelen
genom att ge nya fonder hemvist i länder där en sådan nackdel inte
föreligger.
I direktiven till denna utredning framgår att ”utredaren ska inte
göra bedömningar av om ändringar av skattelagstiftningen behövs
eller lämna förslag om ändringar av skattelagstiftningen”. Den under-
sökning som genomförts bekräftar dock med stor tydlighet de i
Fondskatteutredningens direktiv utryckta farhågorna om konkur-
rensnackdelar för svenska fonder och de risker för erosion av skatte-
basen som följer av UCITS IV-direktivets möjligheter till fondsam-
manslagningar.
617
Bilaga 7
SOU 2010:78
4.1.2
Möjligheten att ändra fondbestämmelser
och slå ihop fonder
Enligt 4 kap. 9 § LIF föreskrivs att ändringar i fondbestämmelser
skall godkännas av Finansinspektionen. Godkännande får ges bara
om bestämmelserna eller ändringarna är skäliga för fondandelsägarna.
I praktiken har skälighetskravet medfört en mycket snäv tillämp-
ning, och godkännande har inte givits om de föreslagna ändringarna
medfört att de ändrade fondens karaktär. I Värdepappersfonds-
utredningen (SOU 2002:104 2002) motiveras skälighetskravet med
att fondbestämmelserna har karaktären av ett ramavtal mellan fond-
bolag och andelsägare och därmed inte får ensidigt ändras utan
vidare.
Enligt 8 kap. 1 § LIF kan ett fondbolag, efter tillstånd av Finans-
inspektionen, lägga samman investeringsfonder. Tillstånd till en
sammanläggning skall lämnas om åtgärden kan anses förenlig med
fondandelsägarnas intressen, de fonder som skall läggas samman har
placeringsinriktning och fondbestämmelser som är likartade, samt
sammanläggningen inte är olämplig från allmän synpunkt. På samma
sätt som avseende ändringar i fondbestämmelser har kravet på att
ändringen är i andelsägarnas intresse inneburit att det varit mycket
svårt att få tillstånd att slå samman fonder. Enligt Värdepappers-
fondsutredningen får den fond som bildas inte få en annan karaktär
än de fonder som slås ihop. Aktiefonder med skillnad i inriktning
på geografiska områden får till exempel inte slås ihop.
Som nämnts i avsnitt 3.2.1 Fondsammanslagningar har de be-
gränsade möjligheterna att ändra fondbestämmelser och slå ihop
fonder givit upphov till betydande hinder i svenska fondbolags möj-
ligheter att förändra sitt produktutbud i takt med förändrad efter-
frågan och nya omständigheter på värdepappersmarknaderna.
I min undersökning framstod svårigheterna att kunna ändra
fondbestämmelser och slå ihop fonder som en viktig konkurrens-
nackdel för svenska fonder i förhållande till utländska. I t.ex.
Luxemburg uppges möjligheterna till ändringar och sammanslag-
ningar vara väsentligt mycket större. De svenska fondbolagen upp-
levde att deras begränsade möjligheter att förändra produktutbudet
innebar att deras förmåga att anpassa sig till efterfrågeförändringar
var hämmad. Svenska fondandelsägare blev också kvar i produkter
som var mindre väl anpassade till nya omständigheter. Visserligen
har missnöjda andelsägare möjlighet att sälja sina fondandelar, men
de kan samtidigt känna sig inlåsta av de skattekonsekvenser som
618
SOU 2010:78
Bilaga 7
följer av en försäljning. Detta har också påpekats i Värdepappers-
fondutredningen.
Som nämnts i det föregående medför UCITS IV-direktivet mycket
omfattande möjligheter till fondfusioner. I direktivets kapitel VI
avsnitt 1 artikel 38.1 anges att angivna möjligheter till fondfusioner
skall gälla såväl över gränserna som inom landet. Genomförandet av
direktivet bör därmed medföra lika stora möjligheter att fusionera
svenska fonder som svenska med utländska. Det bör i sammanhanget
nämnas, att även om utrymme fanns att implementera direktivet med
snävare begränsningar för inhemska fondsammanslagningar, skulle
en sådan bestämmelse lätt kunna kringgås genom bildandet av en
utländsk fond till vilken de fonder som önskas slås samman där-
efter kan fusioneras.
Möjligheterna att ändra fondbestämmelser bör i konsekvens med
de ökade fusionsmöjligheterna också utökas väsentligt. En restrik-
tiv hållning avseende fondbestämmelseändringar skulle också med
lätthet kunna kringgås, genom att en ny fond startades med de önska-
de fondbestämmelserna, varefter den ursprungliga fonden fusione-
ras in i den nystartade.
De konkurrensnackdelar som för närvarande föreligger avseende
svenska fondbolags möjligheter att vidta förändringar i utbudet av
svenska fonder kommer därför av allt att döma att undanröjas i sam-
band med genomförandet av UCITS IV-direktivet. En förutsättning
är dock att det svenska genomförandet sker på liknande sätt som i
övriga EU-länder.
UCITS IV-direktivet medför att andelsägaren i en svensk fond
inte längre kan förlita sig på att fondens karaktär inte ändras under
placeringens livstid. Direktivet ålägger fonderna att informera om
fondfusioner. De nuvarande reglerna om informationsplikt vid fond-
bestämmelseändringar i 4 kap. 9 § 2 stycket LIF bör kvarstå och
tillämpas på motsvarande sätt som vid sammanläggningar. Andels-
ägare bör också vid fondbestämmelseändringar ges möjlighet att
utan kostnad få sina andelar inlösta, analogt med direktivets mot-
svarande bestämmelse vid sammanläggningar.
619
Bilaga 7
SOU 2010:78
4.1.3
Tillsynsmyndighetens transparens
och handläggningseffektivitet
En betydande andel av respondenterna i min undersökning önskar
större transparens och tydlighet från Finansinspektionens sida av-
seende vilken information som bolagen skall tillhandahålla i sam-
band med att de önskar få olika ärenden behandlade. På samma sätt
tycks bolagen uppleva en betydande osäkerhet avseende vilka krav
som skall uppfyllas för att ett ärende skall godkännas.
Fondbolagen uppger att vid beslut om hemvist för fonder är det
ramverket av lagar och regleringar en av de viktigaste påverkande
faktorerna. T.ex. anser 65 % av bolagen i (RBC Dexia & KPMG
2009) att vid beslut om hemvist för s.k. master-fonder är detta den
viktigaste faktorn. I ramverket är dess genomförande i form av till-
syn och handläggningsprocesser en integrerad del.
Det tycks föreligga en avsevärd osäkerhet hos fondbolagen då de
i samband med ett tillståndsärende skall insända information till
Finansinspektionen. Då en begäran om komplettering från myndig-
hetens sida innebär att tiden för ärendehandläggning förlängs med-
för därför en sådan ofta en avsevärd försening av ärendet. Det med-
för i sin tur att bolagen upplever sig ha svårare att snabbt anpassa
sig t.ex. till utländska konkurrenters produktutbud.
I sammanhanget anges ofta den modell som används Luxemburg
som en förebild, då myndigheten där tillhandahåller s.k. cirkulär,
vilka tydligt anger vilken information som skall tillhandahållas och
vilka kriterier som kommer att användas vid tillståndsbedömningen.
Även brittiska FSAs Policy Statements fyller motsvarande funk-
tion.
De flesta av respondenterna som rest denna fråga ser helst att
det skulle föreligga hög transparens vad avser information och krite-
rier för standardärenden, och därmed motsvarande snabb behandling.
För mer komplicerade ärenden skulle däremot information, krav
och handläggningstider kunna variera.
Påtagligt många av fondbolagen har i undersökningen uttryckt
att de upplever en stor osäkerhet om hur deras ärenden kommer att
behandlas, samt att ett ärendes förlopp är i hög grad beroende av
vilken enskild handläggare på FI de blivit tilldelade. Det är också
tydligt att bolagen, om de för närvarande har fondbolag i flera länder,
till en inte oväsentlig del baserar beslut om nya fonders hemvist på
förväntningar om hur utdragen och komplicerad godkännande-
processen kan komma att bli.
620
SOU 2010:78
Bilaga 7
Den konkurrensnackdel som därmed uppges föreligga och som
enligt fondbolagens uppgift väsentligt påverkar beslut om förlägg-
ning av fonder är dock inte av den karaktären att den föranleder
förslag om förändrad fondlagstiftning. Det är dock viktigt att på-
peka att Finansinspektionens roll att vägleda och effektivt behandla
ärenden är en viktig del av den samlade förmågan att attrahera och
behålla fonder och fondverksamhet i landet. För att bibehålla en
nationell konkurrenskraft krävs därför att Finansinspektionen till-
delas tillräckliga resurser för att ha möjlighet att fullgöra också
dessa uppgifter på ett tillfredsställande sätt.
4.1.4
Behovet av klasser av fondandelar
Nästan samtliga fondbolag har i undersökningen uttryckt att möjlig-
heten att en fond skall kunna ha olika andelsklasser är ett mycket
viktigt kriterium för beslut om en fonds hemvist. Ett antal respon-
denter uppger att detta är en lika viktig fråga som fondbeskattningen.
Fondandelsklasser är mycket vanliga utanför Sverige, t.ex. i
Luxemburg. Andelsklasser används bl.a. för att differentiera avgifter,
för att erbjuda andelar uttryckta i olika valuta, valutasäkrade andels-
klasser, andelsklasser som betalar respektive ackumulerar utdelning
och för kombinationer av dessa. Andelsklasser medför stora fördelar,
då de innebär att fondandelarnas egenskaper mycket kostnadseffek-
tivt kan varieras i syfte att anpassa dem till olika kundkategoriers
behov.
Redan Värdepappersutredningens slutbetänkande förordade in-
förandet av klasser av andelar2 i syfte att tillåta att fonder skulle få
tillämpa differentierade avgifter (SOU 2002:104 2002, s. 107). Den
aspekt som där betonades var att andelsklasser med olika avgifter
skulle leda till att priset på fondandelar uppmärksammades mer, vilket
ansågs vara viktigt. För att möjliggöra detta ansåg utredningen att
likabehandlingsprincipen skulle modifieras:
Med andelsägarnas rätt till likabehandling menas då att när väl ett avtal
om fondsparande har ingåtts skall alla fondandelsägare med samma av-
tal behandlas lika i fonden. Därmed bör ett fondbolag kunna ha olika
andelar inom samma fond om det krävs för att kunna tillhandahålla
olika priser på fondandelarna. En följd blir då att fondandelarna får
olika tillgångsvärden och att avkastningen kommer att variera till följd
2 Värdepappersutredningen valde att använda begreppet ”fondandelskategori”. Då ”fond-
andelsklass” är mer i linje med det internationellt etablerade begreppet ”share class” har jag
valt att använda det senare.
621
Bilaga 7
SOU 2010:78
av olika avgiftsuttag på andelarna. I övrigt skall fondandelsägarna be-
handlas lika avseende t.ex. att varje andel omfattar alla värdepapper, att
rätten till inlösen och utdelning är densamma.
(SOU 2002:104 2002, s. 108).
Vidare ansåg Värdepappersfondsutredningen att en förutsättning
för att ha olika andelsklasser i en fond är att beräkningarna av de
olika tillgångsvärdena går att bestämma utan att den ena eller den
andra fondandelskategorin förfördelas.
Värdepappersfondsutredningen ansåg att möjligheten till differen-
tierade avgifter enbart bör omfatta nya fonder, då det torde vara omöj-
ligt att på ett rättvist sätt införa differentierade avgifter i existerande
fonder. Detta påstående framfördes utan vidare argumentation. I
motsats till vad där påstods, anser jag att det inte borde föreligga några
problem att skapa en ny andelsklass i en existerande fond. Inled-
ningsvis skulle andelsklassen naturligtvis vara utan andelsägare, dvs.
hela fondförmögenheten skulle tillhöra den förutvarande andels-
klassen. Om några av den senares andelsägare vill komma i åtnjutande
av de egenskaper som den nya andelsklassen medför, får de sälja
sina ursprungliga andelar och istället köpa andelar i den nyskapade
klassen. På detta sätt kan andelsklasser tillföras till en existerande
fond utan att det på något sätt är orättvist mot existerande andels-
ägare. Ett sådant förfarande är helt likställt med att skapa en helt ny
fond, istället för en ny andelsklass, varpå andelsägare i den förut-
varande fonden säljer andelar och investerar i den nya fonden. Ingen
skulle kunna påstå att detta var orättvist.
Det vore mycket olyckligt om andelsklasser inte fick skapas
annat än vid en fonds tillblivelse. Tillförandet av nya andelsklasser ger
möjligheten att komplettera fondutbudet med produktvarianter som
erbjuder önskvärda egenskaper för olika kategorier av sparare. På
samma sätt bör fondbolagen ges möjlighet att avveckla eller fusio-
nera fondandelsklasser, under motsvarande villkor, där de är tillämp-
liga, som de som gäller för avveckling och fusioner av fonder.
Fondbolagen har uttryckt att det föreligger behov att skapa
andelsklasser baserat på ett antal olika syften, vilka redogörs för
nedan. Det finns inte särskilda skäl att i lagstiftning begränsa vilka
typer av andelsklasser som skall vara tillåtna. Vilka som kan godtas
kan framgå av praxis och vägledning. Någon särskilt föreskriftsrätt
behövs inte för ändamålet utan det kan ingå i det allmänna sund-
hetskrav som finns för fondbolagen.
622
SOU 2010:78
Bilaga 7
Andelsklasser med olika avgifter.
I andelsklasser med olika avgifter baseras skillnaden i avgift på stor-
leken av kundens fondinnehav. Modellen är mycket vanlig utomlands,
där andelsklasser för institutioner respektive massmarknaden är all-
mänt förekommande. I Sverige tillämpas istället rabattsystem, där
fondbolagen återbetalar delar av avgiften som utgått ur fonden direkt
till kunder med stora innehav. Rabatten har nackdelen att den blir
en skattepliktig inkomst för fondandelsägaren. Värdepappersfonds-
utredningen påpekade att det vore enklare att ta ut en lägre avgift
från början för att undvika onödiga skatteimplikationer. En fördel
med andelsklasser med olika avgifter är också att avgiftssystemet
blir mer transparent, till skillnad från dagens rabattsystem.
Det förekommer också att fondbolagen skapar identiska fonder,
vilka endast skiljer sig avseende avgiften, vilket av bolagen upplevs
som onödigt kostsamt. Fondbolagen skulle därför med andelsklasser
bl.a. erhålla en mer kostnadseffektiv hantering av differentierade
avgifter.
Värdepappersfondsutredningen ansåg att andelsklasser för att
differentiera avgiften bör vara objektiva och bestämda på förhand.
Fondsparandet är kollektivt och det skall vara tydligt vad som gäller
för alla. Kriterierna skall framgå av fondbestämmelserna.
Det kan tilläggas att i utlandet, där denna typ av andelsklasser
redan förekommer, har rabattsystemet inte eliminerats fullständigt.
Dess förekomst har dock minskat väsentligt. Systemet med åter-
betalning av fondavgiften i efterhand bör kunna finnas kvar. Som
Värdepappersfondsutredningen uttalade, är det tveksamt på vilka
grunder fondbolagen skulle nekas att återbetala en del av sina vinst-
medel.
Andelsklasser där andelsvärdet noteras i olika valutor.
Särskilt fondbolag som avser att marknadsföra en fond i flera länder
efterfrågar möjligheten att notera fonden med olika valutor. T.ex.
anses det vara besvärande ur marknadsföringssynpunkt att en fond
som säljs utanför Sverige endast har andelsvärdet noterat i svenska
kronor. Även denna typ av andelsklasser är mycket vanlig i t.ex.
Luxemburg.
623
Bilaga 7
SOU 2010:78
Införandet av andelsklasser där andelsvärdet noteras i olika valutor
skulle således medföra att förutsättningarna för försäljning av svenska
fonder utomlands skulle påtagligt förbättras.
Andelsklasser med och utan valutasäkring av fondförmögenheten.
Oavsett om en fond är noterad i en eller flera valutor, önskar fond-
bolagen att det också skall vara möjligt att införa andelar där fond-
förmögenheten valutasäkras till andelsklassens noteringsvaluta. Till
exempel skulle en europeisk aktiefond med svensk hemvist kunna
ha en andelsklass i EUR, avsedd för försäljning i Euroområdet, en
andelsklass i svenska kronor utan valutasäkring, och en andelsklass
i svenska kronor, där valutaexponeringen valutasäkrats. Den senare
andelsklassen skulle kunna vara attraktiv för svenska sparare som
önskar diversifiera sin aktieportfölj, men som vill minimera den
valutarisk som följer av aktieinvesteringar utanför Sverige.
Andelsklasser med respektive utan utdelning.
För att motsvara olika kundkategoriers krav önskar fondbolagen ha
möjlighet att en fond skall ha andelsklasser som delar ut en del av
andelsvärdet årligen, respektive sådana som inte ger utdelning alls.
Såväl i Sverige som utomlands finns kategorier av kunder som
har starka önskemål om att få utdelning från de tillgångar de är
investerade i. Exempelvis förekommer det vanligen hos stiftelser,
att de endast har möjlighet att använda de medel de erhållit som
utdelning från investeringar till stiftelseändamålet. Ett annat skäl är
att andelsägarens skattehemvist behandlar utdelningar och kapital-
vinster olika.
Andelsklasser sammanfattning
Då svenska fonder i nuläget inte har möjlighet att starta fondandels-
klasser är således de berövade de möjligheter som utländska fonder
har att på ett mycket kostnadseffektivt sätt differentiera fondens
egenskaper så att dessa är bättre anpassade till marknadens efterfrågan.
Införandet av andelsklasser skulle därför innebära att en väsentlig
konkurrensnackdel skulle elimineras. Allmänheten skulle också erhålla
624
SOU 2010:78
Bilaga 7
ett rikare och mer varierat utbud som möjliggör att sparandet bättre
kan anpassas till var och ens situation och preferenser.
4.1.5
Problem med stora transaktioner i fonder
I min undersökning har en betydande antal av fondbolagen angivit
att de utsätts för stora in- och utflöden av kapital i fonderna på ett
sätt som riskerar att vara till men för övriga fondandelsägare. Mest
framträdande är detta inom Premiepensionssystemet. Problemet
har dokumenterats utförligt i (Pensionsmyndigheten 2010). Enligt
rapporten nyttjar idag uppemot 500,000 svenskar diskretionära råd-
givare för sin premiepension. Dessa rådgivare genomför samtidiga
omplaceringar mellan fonder för ett stort antal kunder. Problemet
förekommer även inom andra fondsystem, t.ex. bland fonder i tjänste-
pensionsförsäkringar.
Om en fond utsätts för ett inflöde av kapital, kan fonden välja
att öka andelen likviditet i förhållande till totala fondvärdet, eller att
genomföra köp av värdepapper. Om en fond utsätts för ett uttag av
kapital, kan fonden effektuera detta genom att minska sin likviditet,
om tillräckliga medel finns, eller genom att sälja värdepapper.
Då de flesta fonder utvärderas mot ett fullinvesterat benchmark
är de ovilliga att hålla likvida medel i någon betydande omfattning,
varför såväl nyteckning som inlösen av andelar normalt medför att
fonden behöver genomföra transaktioner på värdepappersmark-
naden.
Transaktioner på värdepappersmarknaderna medför kostnader.
Fonden tvingas betala courtage, avgifter för notor, etc. Dessa kostna-
der är i normala fall relativt små, men kan, t.ex. om fonden investerar
på illikvida marknader, t.ex. på utvecklingsmarknader, ändå uppgå
till belopp som inte är försumbara. Utöver dessa kostnader uppstår
en priseffekt på marknaden. Vid en försäljning, kan fonden tvingas
att sänka priset i förhållande till tidigare marknadspris, för att för-
må andra aktörer att köpa de värdepapper som måste säljas. Denna
priseffekt kan vara betydande. Priseffektens storlek bestäms av ett
antal faktorer. Den är ökande när den omsatta volymen ökar, om
det omsatta värdepapprets normala dagsomsättning är lägre och om
volatiliteten i dess avkastning är högre (Kyle och Obizhaeva 2009).
(Coval och Stafford 2005) visar för den mycket likvida ameri-
kanska aktiemarknaden, att den onormala avkastningseffekten på
en aktie som säljs av enstaka fonder med stora utflöden är i genom-
625
Bilaga 7
SOU 2010:78
snitt -2.5% för den månad försäljningen sker. Priseffekten återgår
påföljande månad. Det är rimligt att anta, att effekten kan vara än
större på marknader med lägre likviditet. De visar också, att denna
typ av transaktioner innebär en väsentlig kostnad för de drabbade
fonderna.
Såväl transaktionsavgifterna som priseffekterna drabbar vid för-
säljningar kvarvarande fondandelsägare, då avgifterna och skillna-
den mellan fondens andelsvärde vid inlösen och det värde till vilken
transaktionen kunde genomföras träffar fonden efter att inlösen skett.
Även köp kan bli kostsamma, då fonden kan driva upp priserna när
den inkomna likviditeten skall placeras, vilket leder till att befintliga
andelsägare drabbas av att det nyinkomna kapitalets andelar base-
rats på en lägre marknadsvärdering än de priser som gällt vid köp av
värdepapper.
Dessa transaktionskostnader har alltså en direkt effekt på fonder-
nas andelsvärden. Om en fond drabbas av höga transaktionskost-
nader, t.ex. vid en stor inlösen av andelar, så kommer fondens andels-
värde att sjunka som en direkt effekt av dessa. De kvarvarande
andelsägarna har då ett lägre värde på sitt sparande i fonden.
Sammanfattningsvis finns det belägg för att stora flöden in och
ut i fonder kan skapa betydande transaktionskostnader. Dessa kost-
nader bärs i stor utsträckning av de andelsägare som inte givit upp-
hov till transaktionen. Jag har inte haft möjlighet att genomföra en
komparativ studie för att belysa vilka möjligheter utländska fonder
har att mildra effekterna av stora flöden. S.k. swinging pricing (se
nedan) är dock tillåten i bl.a. Storbritannien och Norge. Svenska
fonder utgör dock en stor andel av det placerade kapitalet i Premie-
pensionssystemet, och därför vara särskilt påverkade av detta feno-
men. Åtgärder kan därför vara motiverade av konkurrensskäl.
Kan fonderna genomföra åtgärder som minskar transaktionskost-
naderna? En möjlig motåtgärd är att fonderna håller högre nivåer av
likviditet, om de förväntar sig att de skall drabbas av stora flöden.
En sådan strategi skulle emellertid ha väsentligt negativa effekter på
fondens avkastning. Eftersom avkastningen på finansiella marknader
i genomsnitt är positiv, så kommer en fond med högre likviditet att
i genomsnitt ha en lägre avkastning, till nackdel för dess andelsägare.
Fonderna kan i viss utsträckning använda sig av likvida derivat-
instrument för att skapa en exponering mot avsedd marknad för att
kompensera för den minskade avkastning som likviditeten ger upp-
hov till. Detta förutsätter dock att sådana instrument är tillgängliga
för den marknad som fonden investerar i, samt att de, till sin expo-
626
SOU 2010:78
Bilaga 7
nering, inte avviker alltför mycket från de placeringar som fonden i
övrigt gör.
Om en inlösen av andelar medför försäljning av fondens egen-
dom, och en sådan försäljning väsentligt missgynnar andra andels-
ägares intresse, medges i 4 kap. 13 § 1 stycket LIF att fondbolaget
efter anmälan till Finansinspektionen får avvakta med försäljningen.
Enligt Finansinspektionen är bestämmelsen sällan tillämpad. Orsaken
därtill kan man spekulera om, men sannolikt har såväl föranmälnings-
plikten som väsentlighetskravet medfört att fondbolagen uppfattat
att bestämmelsen endast är tillämplig i extraordinära situationer
och i undantagsfall. En möjlighet att motverka de negativa effek-
terna av stora flöden vore därför, att göra det möjligt att tillämpa
4 kap. 13 § 1 stycket LIF i de situationer som beskrivits i detta av-
snitt.
Man kan därutöver tänka sig, att fonderna har möjlighet att ta ut
avgifter av de andelsägare som orsakar stora flöden, avgifter som
tillfaller fonden och kompenserar övriga andelsägare. För svensk-
registrerade fonder är detta idag möjligt genom fasta köp- och för-
säljningsavgifter. Det torde inte föreligga några hinder, att i fond-
bestämmelserna ange att inflöden och inlösen som överstiger ett
visst belopp, eller alternativt en viss andel av fondens kapital, skall
beläggas med en särskild avgift, vilken skall tillfalla fonden. Det är
viktigt att understryka, att avgiften skall tillfalla fonden, annars full-
görs inte syftet att skydda kvarvarande andelsägare.
Denna typ av avgifter är dock ovanliga på den svenska fond-
marknaden. De är enligt 7 kap 3 § p. 4 lag (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension inte heller tillåtna för fonder inom Premie-
pensionssystemet. Det är också möjligt att denna typ av avgift av
allmänheten kan uppfattas som en ytterligare kostnad för investering
i fonden, trots att syftet är att faktiskt skydda de mindre investe-
rarna.
Andra länders tillsynsmyndigheter tillåter andra modeller för att
kompensera fonden för transaktionskostnader. Storbritanniens FSA
tillät 2002 s.k. swinging pricing (förkortad SP) (Financial Services
Authority 2002). En av motiveringarna var att metoden var vitt
spridd bland andra länder och befanns fungera väl. Metoden inne-
bär att vid fondvärdering i samband med stora transaktioner tillåts
fondbolaget att justera värdet på ingående värdepapper med maximalt
den rimliga uppskattningen av skillnaden mellan vad priset hade varit
om ingen justering hade skett och vad priset hade varit om värde-
ring skett på bästa möjliga marknadspris (köp eller sälj beroende på
627
Bilaga 7
SOU 2010:78
situation) minus transaktionskostnader (dealing costs) (Financial
Services Authority 2002 Annex A sid 7). Metoden kompletterade
den i Storbritannien tidigare metoden med s.k. dilution levies. Den
senare motsvarar köp- och säljavgifter som de beskrivits ovan, med
den skillnaden att de är variabla, istället för fasta. Båda metoderna
är begränsade till att kompensera för transaktionsavgifter och om-
fattar inte priseffekter. Sedan införandet har SP används endast i
begränsad omfattning av brittiska fonder.
De norska fondbolagens förening, Verdipapirfondenes Forening,
har i en vägledning till sina medlemmar, (Verdipapirfondenes
Forening 2005) förespråkat SP som ett möjligt tillvägagångssätt
för att motverka att kvarvarande andelsägare förfördelas i samband
med stora transaktioner. Om fonden har stora nettoutflöden skall
fondandelsvärdet kunna beräknas baserat på ingående värdepappers
säljkurser och vid stora inflöden på köpkurser.
SP har nackdelen att den är ett avsteg från normala värderings-
principer i fonder. Den kan möjligen ha effekten att allmänheten
uppfattar att en viss godtycklighet uppstår i fastställandet av andels-
värdet. Metoden angriper som regel inte heller problemet med even-
tuella priseffekter vid försäljning, och kräver att kontrollmekanismer
införs.
I undersökningen har det inte framkommit något tydligt kon-
sensus bland respondenterna rörande föreliggande problem. Jag för-
ordar i första hand att problemet med stora transaktioner i fonder
hanteras genom användandet av köp- och säljavgifter som tillfaller
fonden, samt genom att villkoren för att avvakta med att genomföra
försäljning enligt 4 kap. 13 § 1 stycket LIF görs mindre begrän-
sande. I det förra fallet torde det inte krävas några vidare föränd-
ringar av gällande rätt. I det senare föreslås att väsentlighetskravet
slopas, samt att kravet på föranmälan ändras till att anmälan skall ske
utan dröjsmål. Finansinspektionen kan i förväg genom vägledning
till fondbolagen förtydliga under vilka villkor man anser att tillämp-
ning av regeln skall kunna ske. Frågan är dock komplicerad och kan
behöva utredas vidare, också i samband med en eventuell bedöm-
ning om det föreligger behov av förändringar i lag (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension inom detta område.
628
SOU 2010:78
Bilaga 7
4.1.6
Distribution som delegering
I Sverige sker distribution av fondandelar i stor utsträckning genom
tredjepartsdistributörer, särskilt om fondbolagen i fråga inte är del
av en större bankkoncern och därför saknar eget distributionsnät.
Distributörernas utbud består oftast av ett brett sortiment av pro-
dukter från olika leverantörer. Fonder kan distribueras såväl från
fondbolag med vilka distributören har tecknat avtal, som från fond-
bolag med vilka avtal inte ingåtts. I det förra fallet erhåller distri-
butören en ersättning från fondbolaget för sålda fondandelar.
I svensk rättstillämpning är tredjepartsdistribution delegering av
fondverksamhet. Det innebär, att fondbolaget är ansvarigt för att
distributören uppfyller kravet i 4 kap. 20 § LIF om att fondfakta-
blad skall tillhandahållas kostnadsfritt på begäran, och även utan
begäran erbjudas, i samband med försäljning av fondandelar. Fond-
bolagens förening har också uttryckt farhågor, att om distribution
uppfattas som delegering av fondverksamhet, kan följa att fond-
bolagen kan vara ansvariga för även i andra fall, som t.ex. avseende
distributörens åtgärder för att motverka penningtvätt.
I min undersökning har ett stort antal fondbolag påpekat, att
detta förhållande avviker från hur reglerna kring distribution imple-
menterats i andra EU-länder. De har också framhållit, att den kon-
trollplikt som följer av delegeringen blir närmast omöjlig att upp-
rätthålla gentemot internationella distributörer som fondbolagen
ingått avtal med. Då distributörernas nationella regler inte ställer
motsvarande krav, torde de vara ovilliga att tillåta de åtgärder som
de svenska fondbolagen skall kräva till följd av hur regeln genom-
förts här. Fondbolagen anser att det i förhållande till utländska fonder
därför föreligger en konkurrensnackdel, såväl vid distribution via
mellanhänder inom landet, som utanför Sveriges gränser.
I UCITS IV-direktivets skäl (61) anges
Basfakta bör tas fram för alla fondföretag. Förvaltningsbolag, eller i
tillämpliga fall investeringsbolag, bör tillhandahålla basfakta till de par-
ter som berörs i enlighet med den distributionsmetod som används
(försäljning direkt eller via mellanhänder). Mellanhänder bör tillhanda-
hålla basfakta till kunder och potentiella kunder.
I artikel 80, punkterna 1 och 2, anges
1. Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och, för var
och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje förvaltningsbolag
som säljer andelar i fondföretag direkt eller via en annan juridisk eller
fysisk person som handlar på dess vägnar och dess fulla och ovillkor-
629
Bilaga 7
SOU 2010:78
liga ansvar, tillhandahåller investerare basfakta beträffande fondföre-
taget i fråga i god tid före det att investerarna erbjuds teckna sig för
andelar i fondföretaget.
2. Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och, för var
och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje förvaltningsbolag
som inte säljer andelar i fondföretag direkt eller via en annan juridisk
eller fysisk person som handlar på dess vägnar och dess fulla och ovill-
korliga ansvar, på deras begäran tillhandahåller producenter och mellan-
händer som säljer eller ger råd om eventuella investeringar i sådana an-
delar eller i produkter som innebär riskexponering mot sådana andelar
med basfakta. Medlemsstaterna ska kräva att mellanhänder som säljer
eller ger råd till investerare om potentiella investeringar i fondföretag
tillhandahåller sina befintliga eller potentiella kunder med basfakta.
Av såväl skäl (61) som artikel 80, punkt 2, framgår att direktivet
ålägger mellanhänder (distributörer) att tillhandahålla basfakta (fond-
faktablad) till slutkund. Det torde därför inte föreligga någon tvekan
om att detta ansvar därmed, enligt direktivet, i samband med distri-
bution via mellanhänder inte skall åligga fondbolaget. Fondbolagets
ansvar är tillhandahålla faktabladet till mellanhänderna. Betydelsen
av ”via en annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess
vägnar och dess fulla och ovillkorliga ansvar” torde avse ett fullmakts-
förhållande och därmed inte vara tillämpligt avseende tredjeparts-
distribution.
UCITS IV-direktivet innehåller således klargöranden avseende
att fondbolaget inte är ansvarigt för tillhandahållandet av fond-
faktablad när försäljning sker via tredjepartsdistributörer. Därmed
torde det viktigaste skälet till att betrakta distribution som delege-
ring av fondverksamhet kunna undanröjas. Konsumentskyddet upp-
rätthålls genom att mellanhändernas ansvar tydligt pekas ut. Genom-
förandet av direktivet bör därmed ske på sådant sätt att synsättet på
distribution likställs med den som idag tillämpas i de flesta andra
EU-länder.
4.2
Andra viktiga frågor
I detta avsnitt behandlas ett antal frågeställningar som, i jämförelse
med de frågor som i undersökningen rankats högst avseende behovet
av konkurrensjusterande åtgärder, framförts av färre respondenter
eller betecknats ha något lägre angelägenhetsgrad.
630
SOU 2010:78
Bilaga 7
4.2.1
Regler för betalning av fondandelar med värdepapper
I 4 kap. 10 § 1 stycket LIF anges att fondandel ej får utfärdas innan
betalning tillförts fonden. I normala fall sker betalning i form av
likvida medel. För börshandlade fonder, s.k. Exchange Traded Funds
(ETFr) har Finansinspektionen tillåtit att betalning tillförs i form
av värdepapper.
I undersökningen har det framkommit att fondbolagen önskar
ha möjlighet att även för fonder som inte är börshandlade ha möjlig-
het att erhålla betalning i form av värdepapper, respektive i samband
med inlösen överföra medel till andelsägare i form av värdepapper.
Behovet motiveras av att förfarandet innebär att transaktionskost-
naderna kan hållas nere, till gagn för samtliga andelsägare i fonden.
Nuvarande lagstiftning förhindrar inte att betalning sker med
värdepapper, vilket framgår av Finansinspektionen godkännande i
fallet med ETFr, så länge principen om likabehandling av andels-
ägare ej frångås.
Att behovet framkommit i undersökning torde således snarare
bero på att Finansinspektionen inte givit tillräcklig vägledning kring
under vilka förutsättningar förfarandet är tillåtet. Jag förslår därför
ingen förändring av gällande rätt. Däremot torde den osäkerhet
som givit upphov till frågeställningen ytterligare bekräfta behovet
av tydligare vägledning från Finansinspektionen, som redogjorts för
närmare under avsnittet 4.1.3 Tillsynsmyndighetens transparens och
handläggningseffektivitet.
4.2.2
Regler för kompensation till andelsägare vid felaktiga
andelsvärden
I samband med beräkningen av fonders andelsvärden förekommer
oundvikligen från tid till annan att fondbolaget i efterhand konsta-
terar att värdet inte varit korrekt. Orsaker till fel kan bland annat
vara felaktiga indata, t.ex. felaktiga priser från leverantörer av mark-
nadsvärden för ingående värdepapper, felaktigt angivna förutsätt-
ningar för värdepappershändelser som utdelningar eller bolags-
händelser, eller operationella fel hos fondbolagen. Även vid mycket
säkra processer hos fondbolagen medför komplexiteten i nätverket
av beroenden mellan aktörer på finansmarknaderna och den stora
spännvidd av finansiella instrument som är tillgängliga för fonderna
att i det närmaste är oundvikligt att fel ibland inträffar.
631
Bilaga 7
SOU 2010:78
Om köp och inlösen av fondandelar inte inträffar under de dagar
som fel i andelsvärde föreligger har ur andelsägarperspektiv ingen
skada uppkommit. Om däremot köp eller försäljning skett till ett
för högt (lågt) fondandelsvärde har köparna (säljarna) missgynnats
och säljarna (köparna) gynnats i förhållande till övriga andelsägare.
Ur principiell synvinkel är det av största vikt för upprätthållan-
det av förtroendet för fondmarknaden att allmänheten kan lita på
att fondandelstransaktioner alltid genomförs till rätt värde, och att
andelsägare hålls skadelösa om fel förekommit. För fondbolagen
innebär detta normalt att de måste använda sina vinstmedel för att
kompensera andelsägare som missgynnats. Det är också t.ex. ur flera
perspektiv mycket svårt, eller olämpligt, att återvinna medel från de
andelsägare som sålt andelar då andelsvärdet felaktigt beräknats till
ett för högt värde. Fondbolagen är därför försatta i en situation där
de ofta måste träda in och kompensera missgynnade andelsägare
utan att kunna återvinna medel från de andelsägare som gynnats.
Den princip för kompensation av andelsägare som tillämpas i
Sverige är att sådan skall ske såvida inte kostnaden för andelsägaren
att ta emot kompensationen överskrider kompensationsbeloppet.
Om t.ex. kompensationens storlek är så liten att inlösen av den-
samma på ett bankkontor skulle leda till en nettokostnad är det
rimligt för fondbolagen att avstå från att kompensera missgynnade
andelsägare. För fondbolagen kan dock denna princip, om antalet
missgynnade andelsägare är stort, leda till relativt stora kostnader,
även vid mycket små kompensationsbelopp, bl.a. till följd av kost-
naderna för att administrera och kommunicera kompensationen.
I min undersökning har det framkommit att i andra länder, såsom
t.ex. Finland, Norge och Luxemburg, har myndigheterna fastställt
begränsningsbelopp, under vilka kompensation av missgynnade an-
delsägare inte behöver ske. Dessa belopp är normalt uttryckta i
räntepunkter (basis points) av andelsvärdet och proportionella till
volatiliteten för den breda tillgångsklass som investeringar sker i.
Begränsningsbeloppen är därför t.ex. högre för aktiefonder än ränte-
fonder. Relationen till fondens volatilitet torde utgå från resone-
manget att om felet är en liten andel av normal dagsvariation i fond-
andelsvärdet är andelsägaren likgiltig till om kompensation sker
eller inte. Motivet att fastställa beloppen torde vara att tydliggöra
för fondbolagen hur problemställningen vid fel skall hanteras, samt
att undvika att de drabbas av oproportionerliga kostnader i samband
med kompensation för mycket små fel. Variationen mellan begräns-
ningsbeloppens nivå är dock relativt stor mellan olika länder.
632
SOU 2010:78
Bilaga 7
Fondbolag med en stor andel svenska fonder i sitt sortiment
uppfattar att det, i förhållande till t.ex. Luxemburg-baserade fond-
bolag, föreligger en konkurrensnackdel i form av högre kostnader
att driva fondbolag till följd av högre kompensationskostnader. Ett
antal respondenter har därför uttryckt önskemål om att Finans-
inspektion skall föreskriva eller vägleda om begränsningsbelopp även
i Sverige. Man önskar att dessa fastställs på nivåer som inte väsent-
ligt avviker från andra EU-länder, samtidigt som de skall vara till-
räckligt låga för att inte riskera att urholka allmänhetens förtroende
för fondsparande och systemets integritet.
Jag finner att även denna fråga bör kunna hanteras utan särskilda
förändringar av fondlagstiftningen. En tydlig vägledning från Finans-
inspektionen, med beaktande av avvägningen mellan värdet av kom-
pensationen för fondandelsägaren och kostnaden för fondbolagen
bör vara tillräcklig för att skapa förutsättningar för fondverksamhet
i Sverige på samma villkor som i flertalet andra EU-länder.
4.2.3
Möjligheten att utge fondandelar innan betalning
inkommit
Som nämnts ovan föreskriver 4 kap. 10 § 1 stycket LIF att fond-
andel ej får utfärdas innan betalning tillförts fonden. Motivet till att
betalning skall tillföras innan andelar utfärdas torde vara att skydda
fonden mot en situation där utfärdande av andelar före betalning
skett medför att fonden ikläder sig skyldigheter, t.ex. betalnings-
skyldighet för förvärvade värdepapper, som den inte kan återkalla
utan kostnader om betalning till fonden inte sker.
Bestämmelsen medför dock vissa nackdelar för fondernas andels-
ägare. Om en andelsägare vill sälja sitt innehav i en fond för att
investera i en annan fond, kan inte bytet ske under samma affärs-
dag. Inlösen av andelar från den första fonden måste ske inlednings-
vis. Därefter kan betalning överföras till den senare fonden och an-
delar utges. I bästa fall innebär detta att kunden är utan exponering
mot värdepappersmarknaden under en dag. Om en av fonderna i
bytet är en utländsk fond, där avveckling av fondandelar kan ta
längre tid än en dag, kan kunden var utan exponering i flera dagar.
Fond-i-fonder är en kategori investerare som är särskilt berörda av
detta förhållande.
Bestämmelsen medför samma nackdel för investerare som vill
byta ett direkt innehav av värdepapper till ett fondinnehav. Dessa
633
Bilaga 7
SOU 2010:78
måste först invänta avvecklingen av värdepappersförsäljningen för
att sedan kunna överföra betalning till fonden. Även i detta fall
uppstår flera dagar utan exponering mot värdepappersmarknaden.
Om bytet skall ske mellan olika direktinnehav av värdepapper upp-
står normalt inte detta problem.
I min undersökning har flera fondbolag påtalat att detta strikta
krav på inkommen betalning inte föreligger i ett antal andra länder
och därför kan innebära en konkurrensnackdel för svenska fonder.
Om det medges att andelar utfärdas utan inkommen betalning
uppstår dock risken att fonden drabbas av kostnader om betalning
uteblir. Dessa kostnader kan rimligen inte bäras av existerande
andelsägare. Ett alternativ skulle därför kunna vara att fondbolaget
får ikläda sig skyldigheten att hålla fonden skadelös i en sådan
situation. Om fondbolaget skall kunna ta på sig ett sådant ansvar
finns det dock anledning att säkerställa att bolaget har kapacitet att
göra detta utan att själv hamna i en insolvenssituation, t.ex. genom
att ställa tillräckligt höga kapitalkrav. Det skulle dessutom kräva att
fondbolaget har kompetens att göra en kreditbedömning av kunder
som önskar att genomföra köp av andelar med fördröjd betalning.
Det är inte självklart att fondbolagen idag har sådan kompetens.
Ett ovillkorligt medgivande av utfärdandet av andelar utan in-
kommen betalning medför således ett antal överväganden som poten-
tiellt skapar förhöjda kostnader för fondbolagen eller tillkommande
regleringar som kräver vidare utredning.
Det vore däremot möjligt att tillåta utfärdandet av andelar utan
att betalning inkommit om det kan säkerställas att sådan betalning
kommer att ske. Ett fondbyte – dvs. en samtidig inlösen och köp av
andelar – inom samma finansiella koncern är ett exempel på en
sådan situation. Om kunden under fondbytet inte förfogar över medel
som erhålls från försäljning av andelar (eftersom dessa omedelbart
överförs till en annan av koncernens fonder) föreligger inte risken
att betalning uteblir.
Jag föreslår därför att lydelsen i 4 kap. 10 § 1 stycket LIF modi-
fieras så att andelar får utges även om betalning inte inkommit, om
fondbolaget kan säkerställa att så kommer att ske, som t.ex. vid
koncerninterna fondbyten.
634
SOU 2010:78
Bilaga 7
4.2.4
Associationsrättsliga fonder
Värdepappersfondsutredningen behandlade frågan om associations-
rättsliga fonder relativt utförligt (SOU 2002:56 2002, kap 10), men
konstaterade att de "överväganden som fordras låter sig inte göras
inom ramen för utredningens uppdrag med hänsyn till den tid som
avsatts". Jag har i min undersökning haft ambitionen att fastställa
om det ur konkurrenssynpunkt föreligger ett behov av associa-
tionsrättsliga fonder.
Endast ett mycket litet antal av de intervjuade fondbolagen ut-
trycker ett intresse för associationsrättsliga fonder. Den gemen-
samma nämnaren för dessa bolag är att de har en stor andel av sin
försäljning riktade mot andra fondmarknader än den svenska, mark-
nader där kontraktsrättsliga fonder utgör undantag och associations-
rättsliga regeln. Behovet av de senare motiveras i första hand av
marknadsföringsskäl, då nödvändigheten av att förklara kontrakts-
rättsliga fonders uppbyggnad och andelsägarnas rättigheter ger upp-
hov till kostnader och friktioner i distributionsprocessen. Övriga
fondbolag uttryckte inte något behov av associationsrättsliga fonder.
Jag finner därför att det av konkurrensskäl inte föreligger starka skäl
att föreslå en så pass omfattande förändring av fondlagstiftningen.
635
Bilaga 7
SOU 2010:78
5
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kommer UCITS IV-direktivets genomförande
med stor sannolikhet medföra att många fonder fusioneras inom
länder såväl som över gränserna. Det är troligt att detta kommer att
inträffa i jämförelsevis stor utsträckning i Sverige, då möjligheten att
fusionera fonder varit starkt begränsade. Möjligheterna att fusionera
över gränserna innebär att många bolag kommer att värdera i vilket
land den fusionerade fonden skall ha sin hemvist, i syfte att bl.a.
skapa starkast möjliga konkurrensfördelar på en marknad där kon-
kurrensen förväntas öka. Det är därför särskilt viktigt att göra en
översyn av de regler som anses medföra att svenska fonder behäftas
med sämre konkurrensförutsättningar.
Ju mer ett fondbolag eller finansiell koncern har centraliserat sina
fonder till ett enskilt land, ju större torde kostnadsfördelen vara av
att centralisera fondbolagsverksamheten till samma plats. Konkurrens-
situtionen för svenska fonder kommer sannolikt därför även att ha
väsentlig påverkan på förläggningen av fondbolag i framtiden.
När svenska fondbolag förlägger fonders hemvist till annat land
blir effekten sannolikt störst för de administrativa funktioner som
sannolikt flyttar med. Påverkan på övriga funktioner kan antas vara
relativt begränsad.
Om svenska fondbolag flyttar ut som en konsekvens av fond-
bolagscentralisering blir troligen effekten väsentlig för flertalet av
de funktioner som ingår i bolagens verksamhet.
Beskattningen av svenska fonder utgör den enskilt viktigaste kon-
kurrensnackdelen för svenska fonder. Den undersökning som genom-
förts bekräftar med stor tydlighet farhågorna om konkurrensnack-
delar för svenska fonder och de risker för erosion av skattebasen
som följer av UCITS IV-direktivets möjligheter till fondsamman-
slagningar.
De konkurrensnackdelar som för närvarande föreligger avseende
svenska fondbolags möjligheter att vidta förändringar i utbudet av
636
SOU 2010:78
Bilaga 7
svenska fonder kommer av allt att döma att undanröjas i samband
med genomförandet av UCITS IV-direktivet. En förutsättning är
dock att det svenska genomförandet sker på liknande sätt som i
övriga EU-länder.
Finansinspektionens roll att vägleda och effektivt behandla ärenden
är en viktig del av den samlade förmågan att attrahera och behålla
fonder och fondverksamhet i landet. För att bibehålla en nationell
konkurrenskraft krävs därför att Finansinspektionen tilldelas till-
räckliga resurser för att ha möjlighet att fullgöra också dessa upp-
gifter på ett tillfredsställande sätt.
Införandet av andelsklasser skulle också innebära att en väsentlig
konkurrensnackdel skulle elimineras. Allmänheten skulle också erhålla
ett rikare och mer varierat utbud som möjliggör att sparandet
bättre kan anpassas till den enskildes situation och preferenser.
Jag förordar i första hand att problemet med stora transaktioner
i fonder hanteras genom användandet av köp- och säljavgifter som
tillfaller fonden, samt genom att villkoren för att avvakta med att
genomföra försäljning enligt 4 kap. 13 § 1 stycket LIF görs mindre
begränsande. I det förra fallet torde det inte krävas några vidare
förändringar av gällande rätt. I det senare föreslås att väsentlighets-
kravet slopas, samt att kravet på föranmälan ändras till att anmälan
skall ske utan dröjsmål. Frågan är dock komplicerad och kan behöva
utredas vidare, också i samband med en eventuell bedömning om det
föreligger behov av förändringar i lag (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension inom detta område.
Genomförandet av UCITS IV-direktivet bör ske på sådant sätt
att synsättet på distribution likställs med det som idag tillämpas i
de flesta andra EU-länder, att distribution inte anses vara delege-
ring av fondverksamhet.
Jag redogör för behovet av tydlig vägledning från Finansinspek-
tionen avseende möjligheterna att betala fondandelar med värde-
papper, samt avseende hanteringen av kompensation till fondandels-
ägare i samband med fel i andelsvärdesberäkningen.
Jag föreslår att lydelsen i 4 kap. 10 § 1 stycket LIF modifieras så
att andelar får utges även om betalning inte inkommit, om fondbola-
get kan säkerställa att så kommer att ske, som t.ex. vid koncern-
interna fondbyten.
Jag finner inte att det föreligger ett starkt konkurrensbaserat
behov av införande av lagstiftning som möjliggör associationsrätts-
liga fonder.
637
Bilaga 7
SOU 2010:78
6
Referenser
Coval, Joshua, och Eric Stafford. Asset Fire Sales (and Purchases) in
Equity Markets. Working Paper, 2005.
Ernst & Young. UCITS IV: Transforming the European investment
fund industry. Ernst & Young, 2009.
Financial Services Authority. ”Policy Statement 131: Single pricing
of collective investment schemes Feedback on CP131 and
made text.” 2002.
Finansinspektionen. Företagsregistret:Företagskategorier.
den 10 04 2010. www.fi.se (använd den 10 04 2010).
Fondbolagens förening. ”Brådskande: Se till att svenska fonder kan
konkurrera med utländska fonder!”, 2007.
Fondbolagens förening, ”Hög tid att se till att svenska fonder kan
konkurrera på lika villkor”, 2008.
Fondbolagens förening-1. ”30 år med fonder.” 2009.
Fondbolagens förening-2. ”Föreningens statistikunderlag.”
den 12 03 2009.
Fondbolagens förening. ”Fondsparandets Fördelning 2009”,
2010-02-03.
Fondbolagens förening. ”Nytt världsrekord i fondsparande”,
pressmeddelande, 2010-05-11.
Kyle, Albert S., och Anna Obizhaeva. Market Microstructure
Invariants. Working Paper, 2009.
Nilsson, Pia, Günther Mårder, och Lillemor Smedenvall. ”Sparare
och jobb drabbas när fonder nu flyr Sverige.” Dagens Nyheter,
DN Debatt, den 26 04 2009.
Pensionsmyndigheten. ”2K - Kompletterande Kanaler - förslag till
fortsatt inriktning.” 2010.
638
SOU 2010:78
Bilaga 7
639
RBC Dexia & KPMG. UCITS IV: Which Business Model for
Tomorrow? RBC Dexia Investor Services & KPMG, 2009.
Sjöblom, Hases Per. ”Fondskatteutredningen. Promemoria om
ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras del-
ägare.” Finansdepartementet, 2010.
SOU 2002:104. ”Värdepappersfondsutredningen, Investerings-
fonder - Förvaringsinstitut, avgifter m.m.” 2002.
SOU 2002:56. ”Värdepappersfondsutredningen, Investerings-
fonder - Förslag till ny lag.” 2002.
Verdipapirfondenes Forening. ”Veiledning til bransjestandard for
rutiner ved tegning og innløsning”. September 2005.
Statens offentliga utredningar 2010
Kronologisk förteckning
1. Lätt att göra rätt
– om förmedling av brottsskadestånd. Ju.
2. Ett samlat insolvensförfarande – förslag
till ny lag. Ju.
3. Metria – förutsättningar för att ombilda
division Metria vid Lantmäteriet till ett
statligt ägt aktiebolag. M.
4. Allmänna handlingar i elektronisk form
– offentlighet och integritet. Ju.
5. Skolgång för alla barn. U.
6. Kunskapslägesrapport på kärnavfalls-
området 2010
– utmaningar för slutförvarsprogrammet.
M.
7. Aktiva åtgärder för att främja lika rättig-
heter och möjligheter – ett systematiskt
målinriktat arbete på tre samhälls-
områden. IJ.
8. En myndighet för havs- och vatten-
miljö. M.
9. Den framtida organisationen för vissa
fiskefrågor. Jo.
10. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel
i historia. En granskning på uppdrag av
Delegationen för jämställdhet i skolan. U.
11. Spela samman – en ny modell för statens
stöd till regional kulturverksamhet. Ku.
12. I samspel med musiklivet – en ny nationell
plattform för musiken. Ku.
13 Upphandling på försvars- och
säkerhetsområdet. Fi.
14. Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.
15. Kriminella grupperingar – motverka
rekrytering och underlätta avhopp. Ju.
16. Sverige för nyanlända. Värden, välfärds-
stat, vardagsliv. IJ.
17. Prissatt vatten? M.
18. En reformerad budgetlag. Fi.
19. Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv.
U.
20. Så enkelt som möjligt för så många som
möjligt – från strategi till handling för
e-förvaltning. Fi.
21. Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.
22. Krigets Lagar – centrala dokument om
folkrätten under väpnad konflikt,
neutralitet, ockupation och fredsinsatser.
Fö.
23. Tredje sjösäkerhetspaketet.
Klassdirektivet, Klassförordningen,
Olycksutredningsdirektivet, IMO:s
olycksutredningskod. N.
24. Avtalad upphovsrätt. Ju.
25. Viss översyn av verksamhet och organisa-
tion på informationssäkerhetsområdet.
Fö.
26. Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.
27. Gemensamt ansvar och gränsöverstigande
samarbete inom transportforskningen. N.
28. Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för
matematik, naturvetenskap, teknik och
IKT. U.
29. En ny förvaltningslag. Ju.
30. Tredje inre marknadspaketet för el och
naturgas. Fortsatt europeisk harmoni-
sering. N.
31. Första hjälpen i psykisk hälsa. S.
32. Utrikesförvaltning i världsklass. En mer
flexibel utrikesrepresentation. UD.
33. Kvinnor, män och jämställdhet i läro-
medel i samhällskunskap. En granskning
på uppdrag av Delegationen för jämställd-
het i skolan. U.
34. På väg mot en ny roll – överväganden och
förslag om Riksutställningar. Ku.
35. Kunskap som befrielse? En metanalys av
svensk forskning om jämställdhet och
skola 1969–2009. U.
36. Svensk forskning om jämställdhet och
skola. En bibliografi. U.
37. Sverige för nyanlända utanför flykting-
mottagandet. IJ.
38. Mutbrott. Ju.
39. Ny ordning för nationella vaccinations-
program. S.
40. Cirkulär migration och utveckling
– kartläggning av cirkulära rörelsemönster
och diskussion om hur migrationens ut-
vecklingspotential kan främjas. Ju.
41. Kompensationstillägg – om ersättning vid
försenade utbetalningar. S.
42. Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds-
lag. Jo.
43. Förundersökningsbegränsning. Ju.
44. Mål och medel – särskilda åtgärder för
vissa måltyper i domstol. Ju.
45. Händelseanalyser vid självmord inom
hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Förslag till ny lag. S.
46. Utländsk näringsverksamhet i Sverige.
En översyn av lagstiftningen om
utländska filialer i ett EU-perspektiv. N.
47. Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och
sjukfrånvaro – vilka är sambanden?
En systematisk litteraturöversikt. S.
48. Multipla hälsoproblem bland personer
över 60 år. En systematisk litteratur-
översikt om förekomst, konsekvenser
och vård. S.
49. Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut-
värdering 1999–2008. Ju.
50. Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.
51. Könsskillnader i skolprestationer – idéer
om orsaker. U.
52. Biologiska faktorer och könsskillnader
i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för
Delegationen för jämställdhet i skolans
arbete för analys av bakgrunden till
pojkars sämre skolprestationer jämfört
med flickors. U.
53. Pojkar och skolan: Ett bakgrunds-
dokument om "pojkkrisen".
Översättning på svenska av engelsk
rapport: Boys and School: A Background
Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk
rapport. U.
54. Förbättrad återbetalning av studie-
skulder. U.
55. Romers rätt
– en strategi för romer i Sverige. IJ.
56. Innovationsupphandling. N.
57. Effektivare planering av vägar och järn-
vägar. N.
58. Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.
59. Underhållsskyldighet i internationella
situationer – Underhållsförordningen,
2007 års Haagkonvention och 2007 års
Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.
60. Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimi-
nering. IJ.
61. Driftskompatibilitet och enheter som
ansvarar för underhåll inom EU:s järn-
vägssystem. N.
62. Så enkelt som möjligt för så många som
möjligt. Under konstruktion – framtidens
e- förvaltning. Fi.
63. EU:s direktiv om sanktioner mot arbets-
givare. Ju.
64. "Se de tidiga tecknen"
– forskare reflekterar över sju berättelser
från förskola och skola. U.
65. Kompetens och ansvar. S.
66. Barns perspektiv på jämställdhet i skola.
En kunskapsöversikt. U.
67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.
68. Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrande-
frihetskommittén presenterar tre
modeller. Ju.
69. Förbättrad vinterberedskap inom järn-
vägen. N.
70. Ny struktur för skydd av mänskliga
rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy.
IJ.
71. Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering
och reformförslag. Ju.
72. Folkrätt i väpnad konflikt
– svensk tolkning och tillämpning. +
Bilaga 7, Svensk manual i humanitär
rätt m.m. Fö.
73. Svensk sjöfarts konkurrensförutsätt-
ningar. N.
74. Mer innovation ur transportforskning. N.
75. Gymnasial lärlingsutbildning
– utbildning för jobb. Erfarenheter efter
två års försök med lärlingsutbildning. U.
76. Transportstyrelsens databaser på väg-
trafikområdet – integritet och effektivitet.
N.
77. Sammanläggningar av landsting – över-
gångsstyre och utjämning. Fi.
78. Fondverksamhet över gränserna.
Genomförande av UCITS IV-direktivet.
Fi.
Statens offentliga utredningar 2010
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Lätt att göra rätt
– om förmedling av brottsskadestånd. [1]
Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny
lag. [2]
Allmänna handlingar i elektronisk form
– offentlighet och integritet. [4]
Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]
Kriminella grupperingar – motverka
rekrytering och underlätta avhopp. [15]
Avtalad upphovsrätt. [24]
En ny förvaltningslag. [29]
Mutbrott. (38)
Cirkulär migration och utveckling
– kartläggning av cirkulära rörelsemönster
och diskussion om hur migrationens ut-
vecklingspotential kan främjas. [40]
Förundersökningsbegränsning. [43]
Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa
måltyper i domstol. [44]
Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut-
värdering 1999–2008. [49]
Underhållsskyldighet i internationella
situationer – Underhållsförordningen,
2007 års Haagkonvention och 2007 års
Haagprotokoll + Bilagedel. [59]
EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare.
[63]
Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihets-
kommittén presenterar tre modeller. [68]
Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och
reformförslag. [71]
Utrikespartementet
Utrikesförvaltning i världsklass. En mer
flexibel utrikesrepresentation. [32]
Försvarsdepartementet
Krigets Lagar – centrala dokument om folk-
rätten under väpnad konflikt, neutralitet,
ockupation och fredsinsatser. [22]
Viss översyn av verksamhet och organisation
på informationssäkerhetsområdet. [25]
Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]
Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning
och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual
i humanitär rätt m.m. [72]
Socialdepartementet
Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]
Ny ordning för nationella vaccinations-
program. [39]
Kompensationstillägg – om ersättning vid
försenade utbetalningar. [41]
Händelseanalyser vid självmord inom hälso-
och sjukvården och socialtjänsten. Förslag
till ny lag. [45]
Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och
sjukfrånvaro – vilka är sambanden?
En systematisk litteraturöversikt. [47]
Multipla hälsoproblem bland personer
över 60 år. En systematisk litteraturöversikt
om förekomst, konsekvenser och vård. [48]
Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58]
Kompetens och ansvar. [65]
Finansdepartementet
Upphandling på försvars- och säkerhets-
området. [13]
En reformerad budgetlag. [18]
Så enkelt som möjligt för så många som
möjligt – från strategi till handling för
e-förvaltning. [20]
Så enkelt som möjligt för så många som
möjligt. Under konstruktion – framtidens
e- förvaltning. [62]
Sammanläggningar av landsting – övergångs-
styre och utjämning. [77]
Fondverksamhet över gränserna.
Genomförande av UCITS IV-direktivet.
[78]
Utbildningsdepartementet
Skolgång för alla barn. [5]
Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel
i historia. En granskning på uppdrag av
Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]
Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv.
[19]
Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för
matematik, naturvetenskap, teknik och
IKT. [28]
Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i
samhällskunskap. En granskning på upp-
drag av Delegationen för jämställdhet i
skolan. [33]
Kunskap som befrielse? En metaanalys av
svensk forskning om jämställdhet och
skola 1969–2009. [35]
Svensk forskning om jämställdhet och skola.
En bibliografi. [36]
Könsskillnader i skolprestationer – idéer
om orsaker. [51]
Biologiska faktorer och könsskillnader i skol-
resultat. Ett diskussionsunderlag för
Delegationen för jämställdhet i skolans
arbete för analys av bakgrunden till
pojkars sämre skolprestationer jämfört
med flickors. [52]
Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument
om pojkkrisen. Översättning på svenska av
engelsk rapport: Boys and School: A Back-
groundpaper on the "Boy Crisis".
+ Engelsk rapport.[53]
Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]
"Se de tidiga tecknen"
– forskare reflekterar över sju berättelser
från förskola och skola. [64]
Barns perspektiv på jämställdhet i skola.
En kunskapsöversikt. [66]
I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]
Gymnasial lärlingsutbildning
– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två
års försök med lärlingsutbildning. [75]
Jordbruksdepartementet
Den framtida organisationen för vissa fiske-
frågor. [9]
Bättre marknad för tjänstehundar. [21]
Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag.
[42]
Miljödepartementet
Metria – förutsättningar för att ombilda
division Metria vid Lantmäteriet till ett
statligt ägt aktiebolag. [3]
Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom-
rådet 2010 – utmaningar för slutförvars-
programmet. [6]
En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8]
Prissatt vatten? [17]
Näringsdepartementet
Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet,
Klassförordningen, Olycksutrednings-
direktivet, IMO:s olycksutredningskod.
[23]
Gemensamt ansvar och gränsöverstigande
samarbete inom transportforskningen. [27]
Tredje inre marknadspaketet för el och natur-
gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]
Utländsk näringsverksamhet i Sverige.
En översyn av lagstiftningen om utländska
filialer i ett EU-perspektiv. [46]
Innovationsupphandling. [56]
Effektivare planering av vägar och järnvägar.
[57]
Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar
för underhåll inom EU:s järnvägssystem.
[61]
Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen.
[69]
Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar
[73]
Mer innovation ur transportforskning. [74]
Transportstyrelsens databaser på vägtrafik-
området – integritet och effektivitet. [76]
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter
och möjligheter – ett systematiskt mål-
inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]
Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat,
vardagsliv. [16]
Sverige för nyanlända utanför flykting-
mottandet. [37]
Romers rätt – en strategi för romer i Sverige.
[55]
Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering.
[60]
Ny struktur för skydd av mänskliga rättig-
heter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]
Kulturdepartementet
Spela samman – en ny modell för statens stöd
till regional kulturverksamhet. [11]
I samspel med musiklivet – en ny nationell
plattform för musiken. [12]
På väg mot en ny roll – överväganden och
förslag om Riksutställningar. [34]
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]