Betänkande av Investeringsfondsutredningen

Stockholm 2010

Fondverksamhet över gränserna

Genomförande av UCITS IV-direktivet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23465-5 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Peter Norman

Genom beslut den 22 oktober 2009 bemyndigade regeringen statsrådet Mats Odell att tillkalla en särskild utredare med uppdrag bl.a. att föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), UCITS IV-direktivet, ska genomföras i svensk rätt.

Den 4 november 2009 förordnades f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson som särskild utredare.

Som sakkunniga förordnades den 20 november 2009 bankjuristen i Skandinaviska Enskilda Banken AB Martin Axelsson, chefsjuristen i Fondbolagens förening Eva Broms, rättssakkunnig Catharina Erséus, VD i Lannebo fonder AB Göran Espelund, juristen i Handelsbanken Kapitalförvaltning Staffan Ringvall, juristen vid Finansinspektionen Fredrik Köster, och kanslirådet Helene Wall. Catharina Erséus entledigades från uppdraget den 21 januari 2010 och samma dag förordnades kanslirådet Jenny Jensen som sakkunnig.

Till sekreterare förordnades regeringsrättssekreteraren Susanne Ritseson fr.o.m. den 9 november 2009. Hans Fahlin var under tiden den 1 december 2009 till den 31 mars 2010 sekreterare i utredningen. Under tiden den 1 maj 2010 till den 30 september 2010 var även departementsrådet Ulla Gustavsson sekreterare i utredningen.

Fondbolagens förening har bistått med underlag till utredningens ställningstagande såvitt avser frågorna om handel på sekundärmarknaden, andelsklasser, justerat fondandelsvärde och fastställande av teckningskurs. Underlaget har utarbetats av Eva Broms samt advokaten Niclas Rockborn och jur. kand. Patrik Danielsson vid Gernandt & Danielsson Advokatbyrå.

Arbetet har bedrivits i nära samråd med de sakkunniga. De sakkunniga har också i huvudsak ställt sig bakom de redovisade övervägandena och förslagen. Särskilda yttranden har dock avgetts dels av Eva Broms, Göran Espelund och Staffan Ringvall, dels av Fredrik

Köster. Skilda uppfattningar i enskildheter och beträffande formuleringar har också förekommit, utan att detta har kommit till uttryck i något särskilt yttrande.

Utredningen, som har antagit namnet Investeringsfondsutredningen, får härmed överlämna betänkandet Fondverksamhet över gränserna, SOU 2010:78. Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i oktober 2010

Bengt-Åke Nilsson

/Susanne Ritseson

5

Innehåll

Förkortningar..................................................................... 15

Sammanfattning ................................................................ 17

Författningsförslag ............................................................. 27

1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder.................................................................... 27 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ........................................................ 100

1 Bakgrund ................................................................ 103

1.1 UCITS-direktivet .................................................................. 104 1.2 Den svenska lagstiftningen.................................................... 105 1.2.1 Placeringsbestämmelser.............................................. 107 1.2.2 Konsumentskydd........................................................ 107 1.2.3 Tillsynsmyndighetens uppgifter ................................ 107 1.3 UCITS IV-direktivet ............................................................. 108

2 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)............................................ 109

2.1 Gällande rätt........................................................................... 109 2.2 Nya regler i UCITS IV-direktivet ........................................ 110 2.2.1 Ett förvaltningsbolagspass för fondförvaltning introduceras ................................................................ 110 2.2.2 Underrättelse om verksamhet i andra länder............ 110 2.2.3 Tillstånd för fondföretaget......................................... 111

Innehåll SOU 2010:78

6

2.2.4 Förvaltningsbolaget följer bestämmelser i hemlandet som avser organisatoriska krav m.m........112 2.2.5 Förvaltningsbolaget följer bestämmelser i värdlandet som avser fondföretagets bildande och funktion................................................................112

2.3 Definitionen av fondföretags hemland .................................113 2.4 Svenska bolags (fondbolags) förvaltning av utländska fonder (fondföretag)..............................................................114 2.4.1 Underrättelse om den gränsöverskridande verksamheten...............................................................114 2.4.2 Intyg som ska utfärdas av Finansinspektionen .........115 2.4.3 Tillämpliga bestämmelser när ett fondbolag förvaltar ett fondföretag. Tillsyn ...............................117 2.5 Förvaltningsbolags förvaltning av värdepappersfonder.......119 2.5.1 Underrättelse till Finansinspektionen och andra förutsättningar för verksamheten ..............................119 2.5.2 Tillämpliga föreskrifter för förvaltningsbolagets verksamhet i Sverige....................................................124 2.5.3 Finansinspektionens tillsyn över förvaltningsbolag.........................................................125 2.5.4 Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond........................................................127

3 Fondbestämmelser och information till andelsägare .....129

3.1 Gällande rätt ...........................................................................129 3.1.1 Godkännande och ändring av fondbestämmelser.....129 3.1.2 Information till andelsägarna .....................................131

3.2 Ändring av fondbestämmelser...............................................131 3.3 Handläggningstid för ärenden som avser fondbestämmelser ..................................................................135

3.4 Information till andelsägare och inlösen av fondandelar.....136 3.4.1 Utökat bemyndigande ................................................140

3.5 Information till andelsägare med förvaltarregistrerade fondandelar .............................................................................142

Innehåll

7

3.5.1 Allmänt om distribution av fondandelar................... 142 3.5.2 Avstående av information .......................................... 145 3.5.3 Information till andelsägare där mellanhänder förmedlat köp av fondandelar.................................... 147

3.6 Undantag från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF........... 149

4 Mottagarfonder och matarfonder ................................ 151

4.1 Gällande rätt........................................................................... 151 4.2 Nya regler i UCITS IV-direktivet ........................................ 152

4.3 Bestämmelser om matarfonden............................................. 155 4.4 Matarfondens totala exponeringar som hänför sig till derivatinstrument................................................................... 157

4.5 Bestämmelser för mottagarfonden ....................................... 159 4.6 Ansökan om att placera medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag ........................................................ 161

4.7 Tillstånd till placering av medel i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag ............................................................... 164 4.8 Fondförvaltarens för matarfonden ansvar gentemot sina andelsägare.............................................................................. 166

4.9 Avtal mellan fondförvaltarna som förvaltar matarfonden och mottagarfonden............................................................... 168 4.10 Förvaringsinstitut .................................................................. 171 4.10.1 Avtal om informationsutbyte mellan förvaringsinstituten .................................................... 171 4.10.2 Förvaringsinstitutets kännedom om fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden .... 173 4.10.3 Förvaringsinstitutens tystnadsplikt........................... 174 4.11 Revisorer................................................................................. 176 4.11.1 Avtalet mellan revisorerna ......................................... 176 4.11.2 Avvikelser i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse.............. 179 4.11.3 Revisors tystnadsplikt ................................................ 180

Innehåll SOU 2010:78

8

4.12 En värdepappersfonds omvandling från matarfond till en värdepappersfond som inte omfattas av 5 a kap. LIF .....183 4.13 Market timing.........................................................................184

4.14 Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar...187 4.15 Matarfondens informationsbroschyr ....................................189

4.16 Avgift och ekonomisk ersättning..........................................192 4.17

U

ppgiftsskyldighet för fondförvaltaren för mottagarfonden ......................................................................193

4.18 Finansinspektionens informationsskyldighet ......................194 4.19 Följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses eller går i likvidation ........196

4.20 Följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget fusioneras eller delas .......................203

5 Fusioner ..................................................................211

5.1 Gällande rätt ...........................................................................211

5.2 De nya reglerna.......................................................................213 5.2.1 Bakgrund till de nya reglerna......................................213 5.2.2 Tillåtna typer av fusioner enligt UCITS IVdirektivet......................................................................213 5.2.3 Ska direktivets bestämmelser för gränsöverskridande fusioner gälla även för inhemska fusioner? ......................................................................215 5.2.4 Fusionsvederlag...........................................................218

5.3 Ansökan om godkännande av fusion ....................................219 5.3.1 Ansökan till Finansinspektionen ...............................219 5.3.2 Information till andelsägare .......................................222 5.3.3 Tillsynsmyndighetens bedömning av informationen till andelsägarna..................................225 5.3.4 Fusionsplan .................................................................230 5.3.5 Förvaringsinstitutets granskning av fusionsplanen...............................................................231 5.3.6 Granskningsrapport från revisor................................232

Innehåll

9

5.3.7 Godkännande av fusion.............................................. 235

5.4 Andelsägarnas rätt att lösa in eller byta ut sina fondandelar............................................................................. 238 5.5 Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar............................................................................. 240

5.6 Undantag från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF........... 242 5.7 Administrativa kostnader ...................................................... 244

5.8 Fusionens rättsverkningar ..................................................... 244 5.9 Offentliggörande av fusionen ............................................... 247

5.10 Ogiltighet ............................................................................... 249 5.11 Intyg........................................................................................ 249

6 Delning av investeringsfond....................................... 251

6.1 Delning av en investeringsfond............................................. 251

7 Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar ......................................................... 255

7.1 Direktivets bestämmelser om senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar ................................. 255

7.2 Utdrag ur Värdepappersfondsutredningens slutbetänkande ....................................................................... 256 7.3 Utredningens bedömning och förslag .................................. 260

8 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land......... 267

8.1 Bakgrund till de nya reglerna ................................................ 267 8.2 Marknadsföring av andelar i fondföretag ............................. 269

8.3 Anmälan om marknadsföring av fondandelar i annat EES-land ................................................................................. 274 8.4 Fondföretag som vill marknadsföra andelar i Sverige.......... 277

Innehåll SOU 2010:78

10

8.5 Information om fondandelsvärde..........................................279 8.6 Språkbestämmelser.................................................................279

8.7 Finansinspektionens tillsynsansvar .......................................281 8.8 Information om svensk lagstiftning om marknadsföring av fondandelar.........................................................................282

9 Faktablad och informationsbroschyr ...........................285

9.1 Faktablad och informationsbroschyr....................................285 9.2 Information som ska ingå i ett faktablad ..............................286

9.3 Fondbolagets och förvaltningsbolagets ansvar för faktablad..................................................................................287 9.4 Informationsbroschyr............................................................289

9.5 Marknadsföringsregler ...........................................................290 9.6 Varaktigt medium...................................................................291

9.7 Information som ska finnas elektroniskt tillgänglig ............292 9.8 Handlingar som ska ges in till Finansinspektionen .............293

9.9 Fondbolagets eller förvaltningsbolagets ansvar för förmedling av faktablad..........................................................294 9.10 Ansvar för tillhandahållandet av faktablad ...........................295

10 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter .................301

10.1 Tillsyn .....................................................................................301 10.2 Bestämmelserna i UCITS IV-direktivet om de behöriga myndigheternas befogenheter ...............................................302

10.3 Finansinspektionens kontroll- och ingripandemöjligheter enligt gällande rätt............................303 10.3.1 Kontrollmöjligheter....................................................303 10.3.2 Ingripandemöjligheter ................................................304 10.3.3 Den svenska regleringens överensstämmelse med UCITS IV-direktivet ..................................................309

Innehåll

11

10.4 Finansinspektionens tillsynsansvar över fondföretag.......... 318 10.5 Åtgärder som Finansinspektionen kan vidta mot fondföretag............................................................................. 319

10.6 Delgivning av handlingar och beslut från den behöriga myndigheten i annat EES-land.............................................. 322

11 Samarbete mellan behöriga myndigheter .................... 323

11.1 Inledning................................................................................. 323

11.2 Samarbete mellan behöriga myndigheter i skilda medlemsstater ........................................................................ 324 11.2.1 Skyldighet för behöriga myndigheter att samarbeta och utbyta information............................. 324 11.3 Om samarbetet mellan olika länders tillsynsmyndigheter inte fungerar......................................... 330

12 Prövningsförfaranden................................................ 333

12.1 Rätt till domstolsprövning .................................................... 333 12.1.1 Bestämmelser om överklaganden .............................. 333 12.1.2 Genomförande i svensk rätt....................................... 333 12.2 Hantering av klagomål och tvistlösning............................... 335 12.2.1 Bestämmelser om hantering av klagomål.................. 335 12.2.2 Rätt att föra talan i konsumenternas intresse ........... 336 12.2.3 Finansinspektionens hantering av klagomål ............. 337 12.2.4 Tvistlösning utanför domstol .................................... 337 12.2.5 Konsumenternas bank- och finansbyrå..................... 338 12.2.6 Genomförande i svensk rätt....................................... 338

13 Avveckling av fond i vissa fall .................................... 341

14 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden........................................................ 345

14.1 Handel med fondandelar på sekundärmarknaden................ 345 14.2 Fastställande av teckningskurs före det att betalning tillförts fonden ....................................................................... 349

Innehåll SOU 2010:78

12

14.3 Andelsklasser i investeringsfonder........................................354 14.4 Hantering av stora kapitalflöden...........................................359

15 Övriga frågor ............................................................367

15.1 Avtal mellan förvaringsinstitutet och det bolag som förvaltar en investeringsfond.................................................367 15.2 Nya generella bestämmelser för fondbolagens verksamhet..............................................................................368

15.3 Fondbolags utförande av uppgifter på uppdrag ...................370 15.4 Uppdragsavtal som avser distribution av fondandelar.........371

16 Specialfonder...........................................................375

16.1 Värdepappersfonder och specialfonder.................................375 16.2 Gällande rätt ...........................................................................375 16.2.1 Placeringsregler för specialfonder..............................375 16.2.2 Undantag från kontraheringsplikten .........................376 16.2.3 Delvis slutna specialfonder.........................................376 16.2.4 Placeringsregler för värdepappersfonder...................377

16.3 De nya bestämmelserna i UCITS IV-direktivet...................378 16.3.1 Nya bestämmelser för inhemska fusioner.................378 16.3.2 Nya bestämmelser för mottagar- och matarfondsstrukturer..................................................379 16.3.3 Inlösen av fondandelar i vissa specialfonder..............383

17 Konsekvenser ...........................................................385

17.1 Konsekvenser för fondbolagen..............................................385

17.2 Konsekvenser för småföretagen ............................................387 17.3 Konsekvenser för investerare ................................................388

17.4 Konsekvenser för Finansinspektionen..................................389 17.5 Konsekvenser för den svenska fondmarknaden ...................389

17.6 Övriga konsekvenser..............................................................390

Innehåll

13

18 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................ 391

18.1 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ....................... 391

19 Författningskommentar ............................................. 393

19.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder ........................................................... 393 19.2 Förslaget till lagen om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.................................................. 447

Särskilda yttranden .......................................................... 449

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 2009:94 ............................................. 459 Bilaga 2 UCITS IV-direktivet...................................................... 467

Bilaga 3 Kommissionens direktiv 2010/43/EU........................... 533 Bilaga 4 Kommissionens direktiv 2010/44/EU........................... 553

Bilaga 5 Kommissionens förordning (EU) nr 583/2010............ 569 Bilaga 6 Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010............ 585

Bilaga 7 Konkurrenssituationen på svensk fondmarknad

Utredning av Hans Fahlin.............................................. 597

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen (2005:551) CESR Committe of European Securities Regulators CSD Central Securities Depository, central värdepappersförvarare EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EGT Europeiska gemenskapens officiella tidning ETF Exchange Traded Funds s.k. börshandlade fonder EU Europeiska unionen EUT Europeiska unionens officiella tidning FFSS Finansinspektionens författningssamling LIF Lagen (2004:46) om investeringsfonder LVPM Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden MiFID Europaparlamentet och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG MFL Marknadsföringslagen (2008:486) OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PUL Personuppgiftslagen (1998:204) UCITS Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities

15

Förkortningar SOU 2010:78

UCITS IV Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/65/EG

om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)

16

Sammanfattning

Europaparlamentet och rådet antog våren 2009 direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),1 det s.k. UCITS IV-direktivet, se bilaga 2. De nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa reglerna i direktivet ska börja gälla senast den 1 juli 2011. För genomförande av direktivet har kommissionen antagit både direktiv och förordning på nivå två, kommissionens direktiv 2010/43/EU2 och 2010/44/EU3samt kommissionens förordningar (EU) nr 583/20104 och 584/20105, se bilaga 3–6. Dessa ska genomföras samtidigt som reglerna i UCITS IV-direktivet, dvs. senast den 1 juli 2011. UCITS IV-direktivet ersätter det äldre UCITS-direktivet om fondföretag från 1985.6

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32, Celex 32009L0065). 2 Kommissionens direktiv 2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag (EUT L 176, 10.7.2010, s. 42, Celex 32010L0043). 3 Kommissionens direktiv 2010/44/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälningsförfarande (EUT L 176, 10.7.2010, s. 28, Celex 32010L0044). 4 Kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats (EUT L 176, 10.7.2010. s. 1, Celex 32010R0583). 5 Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga anmälan och fondföretagsintygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter (EUT L 176, 10.7.2010, s. 16, Celex 32010R0584). 6 Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EGT L 375, 31.12.1985, s. 3, Celex 31985L0611).

17

Sammanfattning SOU 2010:78

Utredningens huvuduppgift har varit att analysera vilka ändringar som krävs i nuvarande svenska reglering för att genomföra UCITS IV-direktivet. Utredningen har också haft att ta ställning till om det till följd av de lagändringar som krävs för att genomföra direktivet bör göras andra ändringar i lagstiftningen om investeringsfonder, bl.a. när det gäller ändring av fondbestämmelser och bestämmelser om specialfonder. I uppdraget har ingått att analysera vilka konsekvenser genomförandet av direktivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden samt om det behöver göras ändringar i de näringsrättsliga eller associationsrättsliga bestämmelserna för att stärka de svenska värdepappersfondernas konkurrenskraft. Utredningen har inte haft i uppdrag att bedöma om ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om ändringar i skattelagstiftningen. Utredningen har i övrigt varit fri att lämna de förslag som föranletts av utredningsarbetet. Se även kommittédirektivet i bilaga 1.

Efter denna sammanfattning redogör utredningen i korthet om bakgrunden till UCITS IV-direktivet och gällande svensk rätt inom området. Därefter redovisas utredningens förslag i kapitlen 2–11, 13–16 och 18.

I det följande redovisas en sammanfattning av de väsentligaste delarna av förslagen.

Gränsöverskridande fondförvaltning (kapitel 2)

I UCITS IV-direktivet har kravet att ett fondföretag måste förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i samma land som fondföretaget tagits bort. Genom de nya reglerna i UCITS IV-direktivet införs ett utvidgat förvaltningsbolagspass som täcker all verksamhet som bolagen i sina respektive hemländer har tillstånd till.

Utredningen föreslår att ett fondbolag som avser att förvalta ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet ska i en underrättelse till Finansinspektionen lämna särskilda uppgifter som rör den verksamheten. Fondbolag som förvaltar fondföretag ska följa svenska bestämmelser hänförliga till organisatoriska krav, sundhetskrav, riskhantering m.m.

Förvaltningsbolag som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet ska få förvalta en värdepappersfond, om bolaget i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag av motsvarande typ. Värdepappersfonden ska auktoriseras av Finansinspektionen i Sverige och för-

18

SOU 2010:78 Sammanfattning

valtningen av fonden lyder under lagen (2004:46) om investeringsfonder, (LIF). Om bolaget driver verksamhet från filial i Sverige ska det också följa svenska föreskrifter innehållande s.k. uppföranderegler.

Fondbestämmelser och information till andelsägare (kapitel 3)

UCITS IV-direktivet innebär att vid omvandling av en fond till en s.k. matarfond samt vid gränsöverskridande fusioner (se nedan för en förklaring av dessa begrepp) så ska berörda andelsägare informeras om omvandlingen alternativt fusionen och beredas möjlighet att träda ut ur fonden, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Som en följd av bl.a. dessa regler föreslår utredningen även ändrade kriterier för Finansinspektionens prövning av fondbestämmelseändringar. Inspektionen ska liksom tidigare göra en skälighetsprövning av fondbestämmelserna. Däremot ska inspektionen inte längre pröva om ändringen i sig är skälig. I stället ska andelsägarna, om inspektionen bedömer att ändringen är av väsentlig betydelse för dem, informeras om ändringen och beredas möjlighet att utan andra kostnader än de som nämnts ovan sälja sina andelar.

Utredningen föreslår vidare att en förvaltare som har fondandelar förvaltarregistrerade hos sig skyndsamt ska vidarebefordra information från fondbolaget till andelsägaren eller, om någon har antecknats i andelsägarens ställe, till denne. Den generella möjligheten för förvaltare och andelsägare att avtala bort andelsägarens rätt till information ska kvarstå. Avståendet ska emellertid inte kunna omfatta information om sådan ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägaren. Avstående ska inte heller kunna göras rörande fondbolagets information om fusion och delning av fond.

Utredningen föreslår också att en bestämmelse införs i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, (LVPM) om att information som andelsägarna inte kan avstå ifrån och som ett värdepappersinstitut får från en förvaltare eller ett annat värdepappersinstitut ska värdepappersinstitutet vara skyldigt att lämna vidare till sin kund.

19

Sammanfattning SOU 2010:78

Mottagarfonder och matarfonder (kapitel 4)

I UCITS IV-direktivet finns bestämmelser om s.k. masterfondföretag och feederfondföretag. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser införs i LIF.

I den svenska översättningen av direktivet används begreppen masterfondföretag och feederfondföretag. I stället för dessa begrepp har utredningen valt att benämna masterfondföretag som mottagarfondföretag och feederfondföretag för matarfondföretag. I Sverige är sådana fonder alltid värdepappersfonder.

Utredningens förslag innebär att en fondförvaltare för en värdepappersfond ska kunna placera minst 85 procent av fondens värde i en annan värdepappersfond eller fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet, s.k. mottagarfond eller mottagarfondföretag. Den värdepappersfond vars medel placeras i en mottagarfond eller mottagarfondföretag kallas för matarfond.

Matarfonden och mottagarfondföretaget ska inte behöva ha sitt hemvist i samma EES-land. En matarfond ska kunna få göra placeringar i en mottagarfond vars placeringsinriktning helt avviker från den placeringsinriktning som matarfonden hade innan den omvandlades till en matarfond. Det blir även möjligt att bilda nya matarfonder.

För att skydda andelsägarna i matarfonden ska det i förhand krävas ett godkännande till placeringen av Finansinspektionen. En omvandling av en befintlig värdepappersfond till en matarfond innebär en genomgripande förändring av placeringsinriktningen. I enlighet med direktivet föreslår därför utredningen att fondförvaltaren för matarfonden inte ska få placera fondens medel så att de gränser som gäller för placeringar i andra fonder eller fondföretag enligt 5 kap. LIF överskrids förrän andelsägarna i matarfonden fått information om omvandlingen. Om andelsägarna i matarfonden inte vill behålla sin investering ska de få möjlighet att lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. För att upprätthålla ett gott skydd för andelsägarna ska informationsbroschyr, faktablad och marknadsföring anpassas till matarfondens speciella karaktär.

20

SOU 2010:78 Sammanfattning

Fusioner (kapitel 5)

Utredningen föreslår att bestämmelserna i LIF i huvudsak ska vara desamma för både inhemska och gränsöverskridande fusioner. Som inhemsk fusion avses sammanläggning av två svenska värdepappersfonder där ingen av fonderna är notifierad i ett annat land samt sammanläggning av två svenska värdepappersfonder där en av fonderna är notifierad i ett annat EES-land. En gränsöverskridande fusion kan vara en fusion mellan en värdepappersfond och ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet. En gränsöverskridande fusion kan även vara en fusion mellan två värdepappersfonder som bildar ett nytt sådant fondföretag i ett annat EES-land. Finansinspektionen ska även i fortsättningen endast kunna godkänna fusioner av typerna kombination och absorption. Fusion ska kunna ske av fonder eller fondföretag som inte har samma fondförvaltare. Vid en gränsöverskridande fusion ska fusionen även kunna ske mellan fonder av organisatoriskt olika slag (dvs. mellan en kontraktsrättslig fond och ett associationsrättsligt fondföretag).

Delning av investeringsfond (kapitel 6)

Utredningen föreslår att ett fondbolag ska, efter tillstånd från Finansinspektionen, kunna dela en investeringsfond i två eller flera delar. De nybildade fonderna ska inte behöva ha samma karaktär som den ursprungliga fonden och kan alltså få den ursprungliga fondens fondbestämmelser ändrade.

Vid en delning av investeringsfond ska andelsägarna ha rätt till inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Rätten att lösa in andelar ska gälla under 30 dagar före verkställandet av delningen. Liknande regler föreslås vid delning av en specialfond som inte är öppen för inlösen veckovis.

Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar (kapitel 7)

Utredningen föreslår att fondbolag som förvaltar en värdepappersfond under vissa förutsättningar och under viss tid ska få senarelägga försäljning och inlösen av andelar. Ett beslut om senarelägg-

21

Sammanfattning SOU 2010:78

ning ska anmälas till Finansinspektionen av ett fondbolag och bolaget ska även anmäla beslutet till behörig myndighet i de EESländer där fondandelar marknadsförs.

Utredningen föreslår även att inspektionen ska få besluta att en fond under viss tid ska få senarelägga försäljning och inlösen av andelar om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse.

Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land (kapitel 8)

Utredningen föreslår att en anmälan ska göras till Finansinspektionen om ett fondbolag som förvaltar svenska värdepappersfonder vill marknadsföra fondandelar i ett annat EES-land. Fondföretag som vill marknadsföra andelar i Sverige ska i fortsättningen anmäla till behörig myndighet i företagets hemland att företaget vill marknadsföra andelar i Sverige. Fondföretag som inte hör hemma inom EES eller om det hör hemma inom EES men inte omfattas av UCITS IV-direktivet, ska ansöka om tillstånd hos inspektionen redan när fondföretaget vill marknadsföra sina andelar i Sverige.

Utredningen föreslår att begreppet ”marknadsföra och sälja andelar” i bl.a. 1 kap. 7 och 9 §§ LIF ändras till enbart ”marknadsföra andelar”. Syftet med det är att tydliggöra att redan när det är tal om marknadsföring av andelar ska fondföretaget bli anmälnings- eller tillståndspliktigt.

Faktablad och informationsbroschyr (kapitel 9)

UCITS IV-direktivet innehåller nya regler för det sammanfattande dokumentet faktablad. Baserat på dessa regler har Kommissionen utfärdat en förordning (EU) nr 583/2010 som uttömmande anger vad som ska anges i ett faktablad för en värdepappersfond. Förordningen blir direkt tillämplig för värdepappersfonder. Utredningen föreslår att förordningen även ska gälla för faktablad för specialfonder.

Ett faktablad för en investeringsfond ska alltid finnas tillgängligt på fondbolagets elektroniska hemsida. Bolaget ska vara ansvarigt för att den potentiella investeraren utan begäran tillhandahålls faktabladet i god tid före det att investeraren erbjuds teckna sig för andelar.

22

SOU 2010:78 Sammanfattning

Slutligen föreslår utredningen att när ett värdepappersinstitut eller försäkringsförmedlare förmedlar andelar eller ger råd om eventuella investeringar ska denne, oavsett om denne ingått ett distributionsavtal med fondbolaget eller inte, ansvara för att kunden utan begäran i god tid innan han eller hon ingår avtal tillhandahålls faktabladet.

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter (kapitel 10)

Utredningen föreslår att om ett fondföretag som hör hemma i ett annat land inom EES och som driver verksamhet här i landet, överträder någon bestämmelse i UCITS IV-direktivet, vilken inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn enligt 12 kap. 17 § LIF, ska inspektionen meddela detta till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Om fondföretaget, trots de åtgärder som vidtagits med anledning av underrättelsen, fortsätter överträdelsen genom att handla på ett sätt som tydligt skadar investerarnas intressen här i landet, ska inspektionen förelägga företaget att göra rättelse eller förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner. Kommissionen ska omedelbart informeras när ett föreläggande eller förbud meddelas.

Samarbete mellan behöriga myndigheter (kapitel 11)

Utredningen föreslår att Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter i den utsträckning som följer av UCITS IV-direktivet. Inspektionen ska bl.a. lämna eller kontrollera information som behövs för att en behörig myndighet i ett annat land inom EES ska kunna utöva sin tillsyn enligt UCITS IV-direktivet. Den utländska myndigheten ska också kunna få vara närvarande vid en kontroll som görs av inspektionen.

Avveckling av fond i vissa fall (kapitel 13)

Utredningen föreslår ett förenklat förfarande för avveckling av en fond som varken har fondandelsägare eller fondförmögenhet. I sådana fall ska fondbolaget kunna ansöka hos Finansinspektionen om att fonden ska avregistreras. Fondbolagets revisor ska intyga att fonden saknar tillgångar och skulder samt att avvecklingen i övrigt

23

Sammanfattning SOU 2010:78

har gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse. Inspektionen ska därefter kunna avregistrera fonden utan att kungörelse ägt rum.

Åtgärder för att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft (kapitel 14)

I detta avsnitt behandlar utredningen ett antal frågor som inte har direkt anknytning för genomförandet av UCITS IV-direktivet. Förslag läggs fram rörande dels handel med fondandelar på reglerad marknad, dels möjlighet att ha olika andelsklasser i en investeringsfond, dels möjlighet att fastställa andelspris direkt efter anmälan om teckning av andelar, även om betalning ännu inte tillförts fonden, dels om möjligheter att bemästra de negativa effekter för framför allt långsiktiga investerare och småsparare som kan uppkomma av stora in- och utflöden i investeringsfonder, särskilt om det är fråga om kortsiktiga placeringar.

Ett väsentligt syfte med de ändringar som här föreslås är att stärka konkurrensförutsättningarna för den svenska fondmarknaden i ett internationellt perspektiv.

Övriga frågor (kapitel 15)

För att ett förvaringsinstitut ska tillförsäkras den information som det behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter föreslår utredningen att institutet ska vara skyldigt att ingå avtal om detta med det fondbolag som förvaltar investeringsfonden

Specialfonder (kapitel 16)

Utredningen föreslår att bestämmelserna om inhemska fusioner för värdepappersfonder även ska gälla för specialfonder. Tillstånd ska få ges till en fusion mellan en specialfond och en värdepappersfond om värdepappersfonden blir den övertagande fonden.

Utredningen föreslår också att Finansinspektionen ska få godkänna fondbestämmelser för en specialfond som har en placeringsinriktning som innebär att fondförvaltaren för specialfonden placerar minst 85 procent av fondens värde i en investeringsfond. En special-

24

SOU 2010:78 Sammanfattning

fond ska därmed kunna vara en mottagarfondliknande specialfond till en annan specialfond om dennes fondförvaltare placerar minst 85 procent av fondens tillgångar i specialfonden. I sådana fall ska vissa av bestämmelserna i kapitlet om mottagarfonder och matarfonder gälla för fonderna.

Utredningen föreslår vidare att när en specialfond ingår i en fusion eller ändring sker av fondens fondbestämmelser och ändringen är av väsentlig betydelse för andelsägarna, ska andelsägarna i specialfonden ha rätt att lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.

Konsekvenser (kapitel 17)

De nya bestämmelserna som föreslås syftar till att underlätta gränsöverskridande verksamhet och omstruktureringar. Föreslagna lagändringar bör medföra lägre administrations- och kapitalkostnader för fondbolagen. Förslagen torde därmed ha allmänt positiva effekter för fondbolag.

Förslagen kan i vissa avseenden begränsa konsumentskyddet bl.a. genom ökade möjligheter att ändra fondbestämmelser och de ändringar av en fonds karaktär som kan ske i samband med en fusion eller delning. Det är då viktigt att andelsägarna tydlig informeras om vilka effekter ändringen kan få för dem. I stort torde ändå utredningens förslag få positiva effekter för investerarna. Till exempel så kommer de vid större förändringar i fonderna få rätt till att få sina fondandelar inlösta utan att andra kostnader får tas ut än de kostnader som uppstår för avvecklingen av värdepappersinnehavet.

Inspektionen kommer att få en del nya arbetsuppgifter som kommer att kräva ökade resurser. De merkostnader som kan uppstå för inspektionen bör finansieras inom befintliga ramar samt genom anmälnings- och ansökningsavgifter. I övrigt bedöms det inte finnas några uppenbara konsekvenser av betydelse för de övriga områden som berörs i 15 § kommittéförordningen (1998:1474).

25

Sammanfattning SOU 2010:78

26

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (kapitel 18)

Förslagen till ändringar i LIF och LVPM ska träda i kraft den 1 juli 2011. Föreslagna lagändringar bedöms inte kräva några övergångsbestämmelser.

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2004:46 ) om investeringsfonder

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:46) om investeringsfonder

dels att nuvarande 6 kap. 3 § ska betecknas 6 kap. 4 § och 8 kap. 2 § ska betecknas 8 kap. 30 §,

dels att 1 kap. 1 och 4–10 §§, 2 kap. 12–17 och 21 §§, 4 kap. 4, 7– 13, 15, 16 och 20 §§, 5 kap. 20 och 24 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 1, 4 och 6 §§, 12 kap. 15 och 17 §§ och 13 kap. 1 §, rubriken till 8 kap. samt rubriken närmast före 2 kap. 17 , ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 5 a kap., 52 nya paragrafer, 1 kap. 6 a–6 c §§, 2 kap. 15 a, 15 b, 17 a–17 e och 21 a §§, 3 kap. 4 §, 4 kap. 9 a , 9 b, 10 a, 10 b, 13 a, 13 b, 15 a och 20 a §§, 6 kap. 3 §, 8 kap. 2–29 §§, 10 kap. 6 a § och 12 kap. 5 a och 17 a §§ samt, närmast före 2 kap. 15 b, 17 c och 17 d §§, 8 kap. 1–4, 6–13, 15–17, 19, 21, 23–26, 28 och 29 §§, nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §2

I denna lag förstås med I denna lag betyder

1. behörig myndighet: utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över fondföretag eller förvaltningsbolag,

1 Jfr Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/65/EG. 2 Senaste lydelse 2008:282.

27

Författningsförslag SOU 2010:78

2. derivatinstrument: optioner, terminer och swappar samt andra likartade finansiella instrument,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. egna medel: detsamma som i artikel 1a.15 i rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG,

4. egna medel: detsamma som i artikel 2.1 l i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),

5. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett fondbolags, ett förvaltningsbolags eller ett fondföretags etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

6. finansiellt instrument: överlåtbara värdepapper, fondandelar, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument samt annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,

7. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 4 § att driva fondverksamhet,

8. fondföretag: ett utländskt företag

a) som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. 1 § andra stycket eller 6 kap. 2 § andra stycket, med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare,

b) som tillämpar principen om riskspridning, och

c) vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med medel ur företagets tillgångar,

9. fondföretags hemland:

a) om fondföretaget är bildat på kontraktsrättslig grund, det land där förvaltningsbolaget har sitt säte,

b) om fondföretaget är bildat på associationsrättslig grund, det land där bolaget har sitt säte,

9. fondföretags hemland: det land där fondföretaget har sitt tillstånd,

10. fondverksamhet: förvaltning av en investeringsfond, försäljning och inlösen av andelar i fonden samt därmed sammanhängande administrativa åtgärder,

28

SOU 2010:78 Författningsförslag

11. företagsgrupp: grupp för sammanställd redovisning enligt rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/99/EG, eller grupp som enligt erkända internationella redovisningsregler ska lämna motsvarande redovisning,

12. förvaltningsbolag: ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag,

13. förvaltningsbolags hemland: det land där bolaget har sitt säte, 14. förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar tillgångarna i en investeringsfond och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden,

15. investeringsfond: värdepappersfond eller specialfond, 16. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

17. penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, bankcertifikat samt sådana andra finansiella instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, är likvida och har ett värde som vid varje tidpunkt exakt kan fastställas,

18. specialfond: en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 6 kap.,

19. startkapital: detsamma som i artikel 1a.14 i rådets direktiv 85/611/EEG,

19. startkapital: detsamma som i artikel 2.1 k i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG,

20. värdepappersfond: en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap., och

21. överlåtbart värdepapper:

a) aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier samt depåbevis för aktier,

b) obligationer och andra skuldförbindelser, med undantag av penningmarknadsinstrument, samt depåbevis för skuldförbindelser, och

29

Författningsförslag SOU 2010:78

c) värdepapper av annat slag som ger rätt att förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i a och b genom teckning eller utbyte.

Med fondföretag, specialfond och värdepappersfond enligt första stycket 8, 18 och 20 avses även en fond vars andelar är upptagna till handel på en reglerad marknad och fondbolaget säkerställer att det noterade värdet av sådana andelar inte i väsentlig mån avviker från fondandelarnas värde enligt 4 kap. 10 §.

Överlåtbart värdepapper omfattar inte tekniker och instrument som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket.

4 §3

Ett svenskt aktiebolag får av Finansinspektionen ges tillstånd att driva fondverksamhet. Bolaget kan därutöver ges tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument och att utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag.

Ett svenskt aktiebolag får av Finansinspektionen ges tillstånd att driva fondverksamhet. Bolaget kan därutöver ges tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument.

5 §4

Tillstånd för fondverksamhet som avser specialfonder får ges av Finansinspektionen även till värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som har tillstånd för portföljförvaltning avseende finansiella instrument enligt 2 kap. 1 § 4 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

För sådan fondverksamhet som avses i första stycket ska följande bestämmelser tillämpas:

– 2 kap. 1 § 2, 5 och 6, 2 § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 §, 17–20 §§ och 21 § första stycket,

– 2 kap. 1 § 2, 5 och 6, 2 § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 §, samt 17–21 §§,

3 Senaste lydelse 2007:562. 4 Senast lydelse 2008:282.

30

SOU 2010:78 Författningsförslag

– 3 kap., – 4 kap., – 6 kap., – 8 kap. – 8 kap. 28 och 29 §§, – 9 kap., – 10 kap. 1 § första och andra styckena samt 2 §, och – 12 kap. 1–4 samt 7–14 §§. Ett värdepappersbolag eller ett svenskt kreditinstitut får inleda sin fondverksamhet så snart tillstånd enligt första stycket har getts.

6 §

Ett förvaltningsbolag som hör hemma inom EES och som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i rådets direktiv 85/611/EEG, får

1. driva verksamhet från filial i Sverige med början två månader efter det att Finansinspektionen från en behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland har fått en underrättelse med sådant innehåll som anges i 2 kap. 12 § eller dessförinnan, om Finansinspektionen tillåter det,

2. driva verksamhet genom att från sitt hemland erbjuda och tillhandahålla tjänster i Sverige med början så snart Finansinspektionen från en behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland har fått en sådan underrättelse som avses i 2 kap. 15 § andra stycket.

Ett förvaltningsbolag som hör hemma inom EES och som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, får

1. driva verksamhet från filial i Sverige med början två månader efter det att Finansinspektionen från en behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland har tagit emot en underrättelse som innehåller

a) en plan för den avsedda verksamheten i Sverige med uppgift om filialens organisation och vilka tjänster som ska erbjudas, och

b) uppgift om filialens adress och ansvariga ledning, och

2. driva verksamhet genom att från sitt hemland erbjuda och tillhandahålla tjänster i Sverige med början så snart Finansinspektionen från en behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland har tagit emot en underrättelse som innehåller en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om vilka tjänster som

31

Författningsförslag SOU 2010:78

Om det behövs skall Finansinspektionen upplysa förvaltningsbolaget om de bestämmelser som gäller för verksamheten här i landet. Om bolaget skall driva verksamhet från filial skall sådana upplysningar lämnas innan verksamheten påbörjas.

ska erbjudas.

Om de tjänster som ska erbjudas enligt första stycket innefattar förvaltning av en värdepappersfond, ska verksamhetsplanen också innehålla uppgift om

1. förvaltningsbolagets system för riskhantering, och

2. vilka åtgärder förvaltningsbolaget vidtagit för att i Sverige kunna

– göra utbetalningar till andelsägarna,

– lösa in andelar, – tillhandahålla information, samt

– hantera klagomål. Finansinspektionen får medge att verksamhet får påbörjas tidigare än vad som anges i första stycket 1.

Ett förvaltningsbolag får driva verksamhet i Sverige bara i den utsträckning verksamheten omfattas av förvaltningsbolagets verksamhetstillstånd i hemlandet.

6 a §

Om ett förvaltningsbolag avser att ändra något som angetts i en underrättelse enligt 6 § efter det att verksamheten inletts, ska bolaget skriftligen underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs. Har bolaget inrättat en filial enligt 6 § första stycket 1 ska en sådan underrättelse lämnas minst en månad innan ändringen genomförs.

32

SOU 2010:78 Författningsförslag

6 b §

Ett förvaltningsbolag som får driva verksamhet i Sverige enligt 6 § får av Finansinspektionen ges tillstånd att förvalta en värdepappersfond. Tillstånd ges i form av godkännande av fondbestämmelserna enligt 4 kap. 9 §. Tillstånd ska ges om

1. förvaltningsbolaget i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag av motsvarande typ som den värdepappersfond som ska förvaltas,

2. förvaltningsbolaget till Finansinspektionen har lämnat det avtal med förvaringsinstitutet som avses i 3 kap. 4 § och, i förekommande fall, uppgifter om uppdrag som getts åt någon annan att förvalta värdepappersfonden eller sköta därmed sammanhängande administration, och

3. fondbestämmelserna uppfyller kraven i 4 kap. 8 och 9 §§.

Uppgifter enligt första stycket 2 behöver inte lämnas om förvaltningsbolaget redan förvaltar en värdepappersfond och tidigare lämnat samma uppgifter till Finansinspektionen.

Om Finansinspektionen inte ger tillstånd för ett förvaltningsbolag att förvalta en värdepappersfond ska inspektionen underrätta Europeiska kommissionen om detta.

Om ett förvaltningsbolag avser att väsentligen ändra något som avses i första stycket 2 efter det att verksamheten inletts, ska bolaget

33

Författningsförslag SOU 2010:78

underrätta Finansinspektionen om detta innan ändringen genomförs.

6 c §

För ett förvaltningsbolags förvaltning av en värdepappersfond enligt 6 b § gäller 2 kap. 15 b §, 3 kap., 4 kap. 1–3 och 8–23 §§, 5 kap. 1 och 3–25 §§, 5 a kap., 8 och 9 kap. i tillämpliga delar. Det som där anges om fondbolag ska i stället gälla förvaltningsbolaget.

Vid sådan förvaltning som avses i första stycket ska det som anges i 9 kap. 1 § första stycket 1 i stället avse fall när förvaltningsbolagets tillstånd återkallats av behörig myndighet i bolagets hemland eller Finansinspektionen enligt 12 kap. 15 § tredje stycket beslutat att förvaltningsbolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond.

7 §

Ett fondföretag som hör hemma inom EES får marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet utan tillstånd enligt denna lag om företaget

1. i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i rådets direktiv 85/611/EEG, och

2. vidtar nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna

– göra utbetalningar till andelsägarna,

– lösa in andelar och – lämna den information som företaget enligt reglerna i hem-

Ett fondföretag som hör hemma inom EES får marknadsföra andelar i företaget här i landet från och med den dag behörig myndighet i företagets hemland underrättat företaget om att anmälan om marknadsföring och intyget om att företaget uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG lämnats över till Finansinspektionen.

Fondföretaget ska vidta nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna

– göra utbetalningar till andelsägarna,

34

SOU 2010:78 Författningsförslag

landet är skyldigt att tillhandahålla.

Ett företag som vill driva verksamhet med stöd av första stycket skall anmäla detta till Finansinspektionen. Verksamheten får påbörjas två månader efter det att anmälan har gjorts. Om förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda, får dock inspektionen dessförinnan förbjuda att verksamheten påbörjas. Inspektionen skall i sådant fall underrätta behörig myndighet i företagets hemland om sitt beslut.

Om det behövs skall Finansinspektionen, när anmälan enligt andra stycket har tagits emot, upplysa fondföretaget om de bestämmelser som gäller för verksamheten här i landet.

– lösa in andelar, och – lämna den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla.

Fondföretaget ska underrätta Finansinspektionen skriftligen

1. om ändring ska ske beträffande fondföretagets åtgärder för marknadsföring,

2. om ändring ska ske av de andelsklasser som ska marknadsföras, eller

3. om ändring i de handlingar som bifogats anmälan enligt första stycket.

Underrättelse enligt tredje stycket 1 och 2 ska ske innan ändringen genomförs.

8 §

Ett förvaltningsbolag som inte hör hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av rådets direktiv 85/611/EEG får efter tillstånd av Finansinspektionen driva fondverksamhet från filial i Sverige.

Tillstånd får ges bara om

1. bolaget i sitt hemland driver likartad verksamhet,

2. bolaget i sitt hemland står under betryggande tillsyn av en myndighet eller annat behörigt organ och den myndigheten eller det organet har medgett att bolaget etablerar sig i Sverige, samt

3. det finns skäl att anta att

Ett förvaltningsbolag som hör hemma utanför EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG får efter tillstånd av Finansinspektionen driva verksamhet från filial i Sverige.

Tillstånd får ges bara om

1. bolaget i sitt hemland driver motsvarande verksamhet,

2. bolaget står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet i hemlandet och den myndigheten har tillåtit att bolaget etablerar sig i Sverige, och

3. det finns skäl att anta att

35

Författningsförslag SOU 2010:78

den planerade verksamheten här i landet kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med 2 kap. 1 § 2–6 samt 2 och 4 §§.

Ett förvaltningsbolag får även ges tillstånd att utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av ett fondbolag, ett annat förvaltningsbolag eller ett fondföretag.

den planerade verksamheten kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med 2 kap. 1 § 2–4 och 6 samt 2 och 4 §§.

En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska innehålla en plan för den avsedda verksamheten.

9 §

Ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av rådets direktiv 85/611/EEG får efter tillstånd av Finansinspektionen marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet, från filial eller utan att inrätta filial.

Ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG får efter tillstånd av Finansinspektionen marknadsföra andelar i företaget här i landet, från filial eller utan att inrätta filial.

Tillstånd får ges bara om

1. företaget i sitt hemland driver likartad verksamhet,

1. företaget i sitt hemland driver motsvarande verksamhet,

2. företaget i sitt hemland står under betryggande tillsyn av en myndighet eller annat behörigt organ och den myndigheten eller det organet har medgett att företaget etablerar sig i Sverige,

3. företaget vidtar nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna – göra utbetalningar till andelsägarna, – lösa in andelar och – lämna den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla, samt

4. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten här i landet kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet.

10 §

För förvaltningsbolags och fondföretags verksamhet i Sverige tillämpas 2 kap. 17 §, 19 § första stycket, 20 § och 21 § första stycket

För förvaltningsbolags och fondföretags verksamhet i Sverige tillämpas 2 kap. 19 § första stycket, och 2021 §§ på mot-

36

SOU 2010:78 Författningsförslag

på motsvarande sätt. svarande sätt.

Utöver det som anges i första stycket tillämpas på motsvarande sätt

1. 2 kap. 17, 17 b, 17 d och 17 e §§ för förvaltningsbolags verksamhet i Sverige enligt 6 § första stycket 1,

2. 2 kap. 17–17 e §§ för förvaltningsbolags verksamhet i Sverige enligt 8 § första stycket, och

3. 2 kap. 17 och 17 d §§ samt det som sägs om faktablad i 4 kap. 15 a och 20–21 §§ för fondföretags verksamhet i Sverige enligt 9 §.

För filialer till förvaltningsbolag och fondföretag gäller i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

2 kap.

12 §

Vill ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder inrätta en filial inom EES, skall bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen skall innehålla

1. information om bolagets plan för filialverksamheten, med uppgift om filialens organisation och vilka tjänster som skall erbjudas, och

2. uppgift om i vilket land filialen skall inrättas samt om filialens adress och ansvariga ledning.

Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att inrätta en filial i ett annat land inom EES, ska bolaget underrätta

Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla

1. en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om filialens organisation och vilka tjänster som ska erbjudas, och

2. uppgift om i vilket land filialen ska inrättas samt om filialens adress och ansvariga ledning.

Om de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag som har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG i det land

37

Författningsförslag SOU 2010:78

där filialen ska inrättas, ska verksamhetsplanen också innehålla uppgift om

1. fondbolagets system för riskhantering, och

2. åtgärder som fondbolaget vidtagit för att i fondföretagets hemland kunna

– göra utbetalningar till andelsägarna,

– lösa in andelar, – tillhandahålla information, samt

– hantera klagomål.

13 §

Finner Finansinspektionen i fall som avses i 12 § att det inte finns skäl att ifrågasätta fondbolagets administrativa struktur eller finansiella situation, skall inspektionen inom tre månader från det att underrättelsen togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där filialen skall inrättas. Inspektionen skall samtidigt lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets kunder.

Finner Finansinspektionen i fall som avses i 12 § att det inte finns skäl att ifrågasätta fondbolagets administrativa struktur eller finansiella situation, ska inspektionen inom två månader från det att underrättelsen togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där filialen ska inrättas. Tillsammans med underrättelsen ska inspektionen lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets kunder.

Om en underrättelse enligt första stycket avser sådana tjänster som anges i 12 § andra stycket ska Finansinspektionen även lämna över ett intyg om att fondbolaget har tillstånd att driva verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Till intyget ska fogas en beskrivning av omfattningen av fondbolagets tillstånd, med uppgift om det finns

38

SOU 2010:78 Författningsförslag

Finansinspektionen skall underrätta fondbolaget när inspektionen lämnar över underrättelsen.

Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för att lämna över den underrättelse som avses i första stycket, skall inspektionen meddela beslut om det inom två månader från det att underrättelsen togs emot.

några begränsningar avseende vilka typer av värdepappersfonder som bolaget får förvalta.

Finansinspektionen ska underrätta fondbolaget när inspektionen lämnar över underrättelsen.

Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för att lämna över den underrättelse som avses i första stycket, ska inspektionen meddela beslut om det inom två månader från det att underrättelsen togs emot.

14 §

Om ett fondbolag som avses i 12 § skall ändra något av de förhållanden som angetts i fondbolagets underrättelse till Finansinspektionen efter det att filialen inrättats, skall fondbolaget skriftligen underrätta inspektionen minst en månad innan ändringen genomförs.

Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, skall inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det att underrättelsen kom in till inspektionen. Behörig myndighet i det andra landet skall genast underrättas om beslutet.

Vid ändring av investerarskydd som avses i 13 § första stycket skall Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i det land där filialen finns om ändringen.

Om ett fondbolag som avses i 12 § ska ändra något som angetts i fondbolagets underrättelse till Finansinspektionen efter det att filialen inrättats, ska fondbolaget skriftligen underrätta inspektionen minst en månad innan ändringen genomförs.

Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, ska inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det att underrättelsen kom in till inspektionen. Behörig myndighet i det andra landet ska omedelbart underrättas om beslutet.

Vid ändring av investerarskydd som avses i 13 § första stycket ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i det land där filialen finns om ändringen. Detsamma gäller vid ändring av de uppgifter som

39

Författningsförslag SOU 2010:78

lämnats i eller fogats till det intyg som avses i 13 § andra stycket.

15 §

Vill ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder erbjuda och tillhandahålla tjänster inom EES utan att inrätta filial där, skall bolaget underrätta

Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Detsamma gäller om bolaget avser att ändra en sådan verksamhet.

Underrättelsen skall innehålla uppgift om i vilket land verksamheten skall drivas och information om bolagets plan för verksamheten med uppgift om vilka tjänster som skall erbjudas.

Finansinspektionen skall inom en månad från det att under-

Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att erbjuda och tillhandahålla tjänster i ett annat land inom EES utan att inrätta filial där, ska bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen ska innehålla

1. en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om vilka tjänster som ska erbjudas, och

2. uppgift om i vilket land verksamheten ska drivas.

Om de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag som har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG i det land där verksamheten ska drivas, ska verksamhetsplanen också innehålla uppgift om

1. fondbolagets system för riskhantering, och

2. åtgärder som fondbolaget vidtagit för att i fondföretagets hemland kunna

– göra utbetalningar till an-

delsägarna,

– lösa in andelar, – tillhandahålla information, samt

– hantera klagomål.

Finansinspektionen ska inom en månad från det att under-

40

SOU 2010:78 Författningsförslag

rättelsen togs emot lämna över den och verksamhetsplanen till behörig myndighet i det land där verksamheten skall drivas. Inspektionen skall samtidigt lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets kunder.

rättelsen togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där verksamheten ska drivas.

Med underrättelsen ska inspektionen även lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets kunder.

Om underrättelsen avser sådana tjänster som anges i andra stycket ska Finansinspektionen även lämna över ett intyg om att fondbolaget har tillstånd att driva verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Till intyget ska fogas en beskrivning av omfattningen av fondbolagets tillstånd med uppgift om det finns några begränsningar avseende vilka typer av värdepappersfonder som bolaget får förvalta.

15 a §

Om ett fondbolag avser att ändra något som angetts i bolagets underrättelse enligt 15 § till Finansinspektion efter det att bolaget börjat driva verksamhet i det andra landet, ska bolaget skriftligen underrätta inspektionen innan ändringen genomförs.

Vid ändring av de uppgifter som lämnats i eller fogats till det intyg som avses i 15 § fjärde stycket ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i det land där verksamheten drivs om ändringen.

41

Författningsförslag SOU 2010:78

Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

15 b §

Ett fondbolag som förvaltar en värdepappersfond och som avser att marknadsföra andelar i fonden i ett annat EES-land ska anmäla detta till Finansinspektionen.

Om Finansinspektionen bedömer att anmälan är fullständig ska inspektionen, inom tio arbetsdagar från mottagandet av anmälan, lämna över handlingarna till behörig myndighet i det EESland där marknadsföringen ska bedrivas. Finansinspektionen ska bifoga ett intyg om att fonden uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Efter att Finansinspektionen lämnat över anmälan och intyg till behörig myndighet i värdlandet ska inspektionen omedelbart underrätta fondbolaget om att så har skett.

16 §

I andra fall än som avses i 12 § skall ett fondbolag som planerar att inrätta en filial utomlands ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen. Ett sådant tillstånd skall ges om det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.

Ansökan om tillstånd skall

I andra fall än som avses i 12 § ska ett fondbolag som planerar att inrätta en filial utomlands ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen. Ett sådant tillstånd ska ges om det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.

Ansökan om tillstånd ska

42

SOU 2010:78 Författningsförslag

innehålla den information som anges i 12 §.

innehålla den information som anges i 12 § första stycket.

Sundhetskrav Sundhetskrav och krav på

organisation av verksamheten, m.m.

17 §

Ett fondbolag skall driva sin verksamhet så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses sund.

Ett fondbolag ska handla hederligt, rättvist och professionellt och även i övrigt på ett sätt så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden upprätthålls.

17 a §

Ett fondbolag ska upprätta och tillämpa de riktlinjer och rutiner som krävs för att bolagets styrelse och de anställda i bolaget ska följa de regler som gäller för verksamheten. Bolaget ska även upprätta och tillämpa regler för styrelseledamöters och anställdas egna affärer med finansiella instrument.

Fondbolaget ska ha tillräckliga system, resurser och rutiner för att bolaget ska kunna driva fondverksamheten kontinuerligt och regelbundet.

Fondbolaget ska vidare

1. tillämpa sunda rutiner för förvaltning av verksamheten och för redovisning,

2. ha rutiner för intern kontroll, och

3. ha effektiv drift och förvaltning av sina informationssystem.

43

Författningsförslag SOU 2010:78

17 b §

Ett fondbolag ska dokumentera samtliga transaktioner som bolaget har genomfört för en investeringsfonds räkning. Dokumentationen ska ske på ett sådant sätt att Finansinspektionen har möjlighet att övervaka att bolaget har iakttagit kraven i denna lag och i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Intressekonflikter

17 c §

Ett fondbolag ska vidta alla rimliga åtgärder för att

1. identifiera de intressekonflikter som kan uppkomma i bolagets verksamhet enligt 1 kap. 4 § och 7 kap. 1 § första stycket, samt

2. förhindra att fondandelsägarnas eller andra kunders intressen påverkas negativt av intressekonflikter.

Uppföranderegler

17 d §

Ett fondbolag ska lämna en tillfredsställande rapportering till en fondandelsägare om bolagets utförande av en order från andelsägaren om tecknande eller inlösen av fondandelar.

17 e §

När ett fondbolag handlar för en investeringsfonds räkning, ska bolaget vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resul-

44

SOU 2010:78 Författningsförslag

tat för fonden med avseende på

1. pris,

2. kostnad,

3. snabbhet,

4. sannolikhet för utförande och avveckling,

5. storlek,

6. art, och

7. andra för utförandet väsentliga förhållanden.

Fondbolaget ska ha system och riktlinjer för hur bolaget ska uppnå bästa möjliga resultat enligt första stycket. Bolaget ska regelbundet övervaka och årligen uppdatera dessa system och riktlinjer.

21 §5

Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, skall fondbolaget ersätta skadan. Om en fondandelsägare eller ett fondbolag tillfogats skada genom att förvaringsinstitutet överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, skall institutet ersätta skadan.

Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, ska fondbolaget ersätta skadan. Om en fondandelsägare eller ett fondbolag tillfogats skada genom att förvaringsinstitutet överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, ska institutet ersätta skadan.

Om en fondandelsägare tillfogats skada till följd av att fondbolaget, i enlighet med 4 kap. 10 a §, använt det först fastställda försäljningspriset efter anmälan om teckning av andelar vid försäljning av fondandelar, men betalning inte tillförts fonden inom sedvanlig tid, ska fondbolaget ersätta skadan.

5 Senaste lydelse 2007:562.

45

Författningsförslag SOU 2010:78

21 a §

Ett fondbolag kan endast ställas till svars för innehållet i faktabladet och för översättningen av faktabladet om innehållet är vilseledande, oriktigt eller inte stämmer överens med informationsbroschyren.

3 kap.

4 §

Förvaringsinstitutet ska med fondbolaget ingå ett skriftligt avtal, som tillförsäkrar institutet den information som institutet behöver för att kunna uppfylla kraven i 2 §.

4 kap.

4 §

Ett fondbolag får uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner som ingår i fondverksamheten i syfte att effektivisera bolagets verksamhet. Ett sådant uppdrag får inte vara av sådan omfattning eller karaktär att fondbolaget lämnar ifrån sig all verksamhet eller så stor del av verksamheten att fondbolaget inte längre har möjlighet att ta till vara andelsägarnas gemensamma intressen eller i övrigt inte kan uppfylla de skyldigheter som följer av denna lag. Ett lämnat uppdrag fråntar aldrig fondbolaget dess ansvar enligt denna lag.

Uppdragstagaren måste ha tillfredsställande sakkunskap och kompetens med hänsyn till uppdragets innehåll.

Fondbolaget skall i avtalet med uppdragstagaren förbehålla sig rätten att övervaka den anförtrodda verksamheten, att ge de anvisningar som behövs för en sund förvaltning samt att med omedelbar verkan säga upp avtalet, om en sådan uppsägning är i andelsägarnas gemensamma intresse.

Fondbolaget ska i sådant avtal med uppdragstagaren som avser förvaltning av en investeringsfond eller ett fondföretag som har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, eller med sådan förvaltning sammanhängande administration förbehålla sig rätten att övervaka den anförtrodda verksamheten,

46

SOU 2010:78 Författningsförslag

att ge de anvisningar som behövs för en sund förvaltning samt att med omedelbar verkan säga upp avtalet, om en sådan uppsägning är i andelsägarnas gemensamma intresse.

7 §

Om ett fondbolag vill uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner enligt 4 eller 5 § skall bolaget anmäla detta och ge in uppdragsavtalet till Finansinspektionen.

Om Finansinspektionen finner att ett uppdragsavtal strider mot denna lag, eller att avtalet hindrar en effektiv tillsyn av fondbolaget, skall inspektionen förelägga fondbolaget att hos motparten begära de ändringar som behövs för att avtalet skall uppfylla lagens krav.

Avser ett fondbolag att uppdra åt någon annan att för bolagets räkning förvalta en investeringsfond eller ett fondföretag som har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG eller utföra därmed sammanhängande administrativa åtgärder ska bolaget anmäla detta och ge in uppdragsavtalet till

Finansinspektionen.

Finner Finansinspektionen att ett uppdragsavtal strider mot denna lag, eller att avtalet hindrar en effektiv tillsyn av fondbolaget, ska inspektionen förelägga fondbolaget att hos motparten begära de ändringar som behövs för att avtalet ska uppfylla lagens krav.

8 §

För varje investeringsfond skall det finnas fondbestämmelser som upprättas av fondbolaget.

Fondbestämmelserna skall ange

För varje investeringsfond ska det finnas fondbestämmelser som upprättas av fondbolaget.

Fondbestämmelserna ska ange

1. namnet på fonden, fondbolaget och förvaringsinstitutet,

2. grunderna för fondens placeringsinriktning och för placeringen av fondmedlen, med särskild upplysning om huruvida medel skall placeras i sådana derivatinstrument som anges i 5 kap. 12 §,

47

Författningsförslag SOU 2010:78

3. om utdelning skall ske och, i så fall, grunderna och sättet för utdelning,

4. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas värde, inklusive de värderingsprinciper som används vid värderingen av onoterade tillgångar och sådana derivatinstrument som anges i 5 kap. 12 § andra stycket,

5. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondandelarna,

6. var och hur försäljning och inlösen av fondandelar skall ske,

7. grunderna för beräkning av fondbolagets och förvaringsinstitutets ersättning från fonden,

8. fondbolagets avgifter för försäljning, förvaltning och inlösen av andelar,

9. hur pantsättning av fondandelar skall gå till,

10. fondens räkenskapsår, 11. när och var försäljnings- och inlösenpriset för fondandelarna samt fondens halvårsredogörelse och årsberättelse skall offentliggöras, samt

12. var ändringar av fondbestämmelserna skall tillkännages.

3. vilka andelsklasser som ska finnas och vad som utmärker respektive andelsklass,

4. om utdelning ska ske och, i så fall, grunderna och sättet för utdelning,

5. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas värde, inklusive de värderingsprinciper som används vid värderingen av onoterade tillgångar och sådana derivatinstrument som anges i 5 kap. 12 § andra stycket,

6. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondandelarna,

7. om justerat fondandelsvärde ska tillämpas, och i så fall vilken metod som ska användas för att beräkna sådant värde,

8. var och hur försäljning och inlösen av fondandelar ska ske,

9. grunderna för beräkning av fondbolagets och förvaringsinstitutets ersättning från fonden,

10. fondbolagets avgifter för försäljning, förvaltning och inlösen av andelar,

11. hur pantsättning av fondandelar ska gå till,

12. fondens räkenskapsår, 13. när och var försäljnings- och inlösenpriset för fondandelarna samt fondens halvårsredogörelse och årsberättelse ska offentliggöras, samt

14. var ändringar av fondbestämmelserna ska tillkännages.

För fonder där fondmedlen placeras enligt bestämmelserna i

För fonder där fondmedlen placeras enligt bestämmelserna i

48

SOU 2010:78 Författningsförslag

5 kap. 8 §, skall dessutom anges de emittenter eller garanter som gett ut eller garanterat sådana skuldförbindelser som fondmedlen till mer än 35 procent av fondens värde avses att placeras i.

För specialfonder skall anges om fonden riktar sig till allmänheten eller till en avgränsad krets investerare. I det senare fallet skall kretsen anges. Fondbestämmelserna skall även innehålla upplysning om

1. i vilka avseenden fonden avviker från vad som gäller för värdepappersfonder,

2. vilken risknivå som eftersträvas, och

3. vilket riskmått som används.

5 kap. 8 §, ska dessutom anges de emittenter eller garanter som gett ut eller garanterat sådana skuldförbindelser som fondmedlen till mer än 35 procent av fondens värde avses att placeras i.

För specialfonder ska anges om fonden riktar sig till allmänheten eller till en avgränsad krets investerare. I det senare fallet ska kretsen anges. Fondbestämmelserna ska även innehålla upplysning om

1. i vilka avseenden fonden avviker från vad som gäller för värdepappersfonder,

2. vilken risknivå som eftersträvas, och

3. vilket riskmått som används.

9 §

Fondbestämmelserna och ändringar i dem skall godkännas av Finansinspektionen. Godkännande får ges bara om bestämmelserna eller ändringarna är skäliga för fondandelsägarna.

Vid godkännande av ändringar i fondbestämmelserna får Finansinspektionen föreskriva att andelsägarna skall underrättas om ändringarna och bestämma att dessa inte skall tillämpas förrän en viss tid, dock högst tre månader, förflutit efter beslutet om godkännande.

Fondbestämmelserna och ändringar i dem ska godkännas av Finansinspektionen. Godkännande ska ges om bestämmelserna är skäliga för andelsägarna.

Ett fondbolag ska inom två månader från det att en fullständig ansökan om godkännande av fondbestämmelser eller ändringar i dem lämnats in till Finansinspektionen underrättas om inspektionens beslut i frågan.

9 a §

Vid godkännande av ändringar i fondbestämmelserna får Finansinspektionen besluta att

49

Författningsförslag SOU 2010:78

fondbolaget ska underrätta andelsägare om ändringarna och bestämma att dessa inte får tillämpas förrän en viss tid förflutit efter beslutet om godkännande.

Om Finansinspektionen bedömer att en ändring av fondbestämmelserna är av väsentlig betydelse för andelsägare får inspektionen besluta att andelsägare ska ha rätt att lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Rätten till sådan inlösen gäller under 30 dagar från den dag fondbolaget underrättade andelsägarna om Finansinspektionens beslut enligt 9 §.

9 b §

Om Finansinspektionen bedömer att en ändring av fondbestämmelserna för en specialfond, som inte är öppen för inlösen veckovis, är av väsentlig betydelse för andelsägare, ska andelsägaren, innan ändringen träder i kraft, erbjudas minst ett tillfälle att lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägaren ska under 30 dagar före tillfället för sådan inlösen ha möjlighet att begära att få lösa in sina andelar.

10 §

Andelarna i en investeringsfond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. En

Andelarna i en investeringsfond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden, om inte

50

SOU 2010:78 Författningsförslag

fondandel får inte utfärdas innan betalning för andelen har tillförts fonden.

Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondens värde beräknas enligt de grunder som anges i fondbestämmelserna. Den egendom som ingår i fonden skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde.

Fondbolaget skall fortlöpande och minst en gång varje vecka beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.

annat följer av tredje stycket. En fondandel får inte utfärdas innan betalning för andelen har tillförts fonden.

Om fondbestämmelserna medger det får det finnas olika andelsklasser i en investeringsfond. Andelarna i en andelsklass ska vara lika stora och medföra lika rätt till egendom i fonden.

Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Om det finns an-

delsklasser ska värdet av en fondandel dock bestämmas i enlighet med vad som enligt fondbestämmelserna gäller för andelsklassen.

Fondens värde beräknas enligt de grunder som anges i fondbestämmelserna. Den egendom som ingår i fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde.

Fondbolaget får enligt 10 b § i vissa fall tillämpa justerat fondandelsvärde för beräkning av fondandelsvärdet.

Fondbolaget ska fortlöpande och minst en gång varje vecka beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.

10 a §

Ett fondbolag får medge att fondandelar tecknas till det pris som fastställs närmast efter anmälan om teckning (interimsandelar), utan att betalning samtidigt tillförts fonden.

51

Författningsförslag SOU 2010:78

10 b §

För att motverka att andelsägarna drabbas av de särskilda kostnader som kan föranledas av stora in- och utflöden i en fond får ett fondbolag, efter tillstånd av Finansinspektionen, tillämpa en metod för justering av fondandelsvärdet.

Tillstånd enligt första stycket får ges om fondbolaget har godtagbara metoder och system för att beräkna justerat fondandelsvärde samt har den organisation och kompetens som är erforderlig för tillämpningen. Vidare krävs att det förfarande som tillämpas ger betryggande möjligheter till insyn och kontroll.

11 §6

Fondbolaget ska föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av andelar i fonden. I fråga om automatiserad och viss manuell behandling av personuppgifter finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204).

Är lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument tillämplig på andelarna i fonden, förs registret av en central värdepappersförvarare. Fondbolaget har rätt till insyn i registret.

Om lagen om kontoföring av finansiella instrument inte är tillämplig på andelarna i fonden, ska den som för registret anteckna inskränkningar enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken där.

Fondbolaget ska till varje fondandelsägare skriftligen bekräfta att dennes fondandelsinnehav har registrerats. Av bekräftelsen ska det framgå investeringsfondens beteckning samt namnen på fondbolaget och för-

Fondbolaget ska till varje fondandelsägare skriftligen bekräfta att dennes fondandelsinnehav har registrerats. Av bekräftelsen ska det framgå investeringsfondens beteckning och, om fonden har andelsklasser, fond-

6 Senaste lydelse 2008:912.

52

SOU 2010:78 Författningsförslag

varingsinstitutet. Vidare ska det framgå var informationsbroschyren och faktabladet enligt 15 § samt årsberättelsen och halvårsredogörelsen enligt 18 § finns att tillgå.

andelsägarens andelsklass, samt namnen på fondbolaget och förvaringsinstitutet. Vidare ska det framgå var informationsbroschyren och faktabladet enligt 15 och 15 a §§ samt årsberättelsen och halvårsredogörelsen enligt 18 § finns att tillgå.

Även sådana interimsandelar som avses i 10 a § ska registreras i det register som avses i första stycket. Bestämmelserna i första– fjärde styckena gäller i tillämpliga delar också interimsandelar.

12 §

Har en fondandelsägare lämnat sina andelar för förvaltning till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare, får förvaltaren på andelsägarens uppdrag anges i det register som avses i 11 § första stycket i stället för andelsägaren. I registret skall det särskilt anmärkas att fondandelen förvaltas för någon annans räkning. Förvaltaren skall till andelsägaren lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information.

Har en fondandelsägare lämnat sina andelar för förvaltning till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare, får förvaltaren på andelsägarens uppdrag anges i det register som avses i 11 § första stycket i stället för andelsägaren. I registret ska det särskilt anmärkas att fondandelen förvaltas för någon annans räkning. Förvaltaren ska skyndsamt till andelsägaren eller den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information. Ett sådant avstående kan inte omfatta information om ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägarna eller information om att en fond ska fusionera eller delas enligt 8 kap.

53

Författningsförslag SOU 2010:78

Om registret förs av någon annan än en central värdepappersförvarare, skall Finansinspektionen pröva frågor om tillstånd till registrering som förvaltare.

Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd skall återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls.

Om registret förs av någon annan än en central värdepappersförvarare, ska Finansinspektionen pröva frågor om tillstånd till registrering som förvaltare.

Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd ska återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls.

13 §

En fondandel skall, på begäran av dess ägare, omedelbart lösas in om det finns medel tillgängliga i investeringsfonden. Om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning av egendom som ingår i fonden, skall försäljning ske och inlösen verkställas så snart som möjligt.

Skulle en sådan försäljning kunna väsentligt missgynna övriga andelsägares intresse, får fondbolaget efter anmälan till Finansinspektionen avvakta med försäljningen.

En fondandel ska, på begäran av dess ägare, omedelbart lösas in om det finns medel tillgängliga i investeringsfonden. Om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning av egendom som ingår i fonden, ska försäljning ske och inlösen verkställas så snart som möjligt.

Vad som föreskrivs i första stycket om inlösen ska också anses uppfyllt om en fonds andelar är upptagna till handel på en reglerad marknad och fondbolaget säkerställer att det noterade värdet av sådana andelar inte i väsentlig mån avviker från fondandelarnas värde enligt 10 §.

Under den tid som ett förvaringsinstitut förvaltar en investeringsfond enligt 9 kap. 1 § första eller andra stycket får fondandelar inte säljas eller lösas in.

54

SOU 2010:78 Författningsförslag

13 a §

Fondbolaget får i undantagsfall och då ett uppskov är berättigat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse, under viss tid senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar.

Fondbolaget ska utan dröjsmål anmäla sitt beslut om senareläggning till Finansinspektionen. Fondbolaget ska också utan dröjsmål anmäla sin åtgärd till behörig myndighet i annat land inom EES där fondandelar marknadsförs enligt 2 kap. 15 b § samt underrätta andelsägarna om åtgärden.

Fondbolaget ska, sedan orsakerna till senareläggningen upphört, anmäla detta till Finansinspektionen.

13 b §

Om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse får Finansinspektionen besluta att en fond under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar.

15 §

För varje investeringsfond skall det finnas en aktuell informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad.

Informationsbroschyren skall innehålla

1. fondbestämmelserna,

2. de ytterligare uppgifter som behövs för att man skall kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den,

För varje investeringsfond ska det finnas en aktuell informationsbroschyr.

Informationsbroschyren ska innehålla

2. de ytterligare uppgifter som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den,

55

Författningsförslag SOU 2010:78

3. en tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil, och

4. uppgifter om det arbete eller de funktioner som fondbolaget får uppdra åt någon annan att utföra enligt 4 och 5 §§.

Faktabladet skall på ett lättbegripligt sätt och i sammanfattning innehålla den grundläggande information som behövs för att man skall kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den. Bladet får bifogas informationsbroschyren som en löstagbar del.

3. en tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil,

4. uppgifter om det arbete eller de funktioner som fondbolaget får uppdra åt någon annan att utföra enligt 4 och 5 §§,

5. uppgifter om i vilka tillgångsslag fondmedlen får placeras, och

6. uppgifter om fondmedlen får placeras i derivatinstrument och, i så fall, i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av användningen av derivatinstrument kan påverka fondens riskprofil.

15 a §

För varje investeringsfond ska det finnas ett aktuellt faktablad.

Faktabladet ska på ett lättbegripligt sätt och i sammanfattning innehålla den grundläggande information som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den. Faktabladet får bifogas informationsbroschyren som en löstagbar del.

Ytterligare bestämmelser om faktablads innehåll och form finns i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010. Vad som där anges ska också gälla för faktablad för specialfonder. Om fonden är en specialfond ska detta framgå av faktabladet.

56

SOU 2010:78 Författningsförslag

16 §7

I informationsbroschyren och faktabladet för en investeringsfond ska det dessutom anges

1. i vilka tillgångsslag fondmedlem får placeras, och

2. om fondmedlen får placeras i derivatinstrument och, i så fall, i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av användningen av derivatinstrument kan påverka fondens riskprofil.

I informationsbroschyren och faktabladet samt i allt övrigt reklammaterial avseende fonden ska följande uppgifter anges på en framträdande plats:

I informationsbroschyren samt i allt övrigt marknadsföringsmaterial avseende fonden ska följande uppgifter anges på en framträdande plats:

1. fondens placeringsinriktning, för det fall medel i fonden placeras i andra tillgångar än överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument eller om fonden är en indexfond enligt 5 kap. 7 §,

2. om fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder fondbolaget använder sig av, och

3. om fonden har tillstånd enligt 5 kap. 8 §, de emittenter eller garanter som gett ut eller garanterat sådana skuldförbindelser som fondmedlen till mer än 35 procent av fondens värde placerats i eller avses att placeras i.

Om fonden är en specialfond, ska detta framgå av informationsbroschyren, faktabladet och allt övrigt reklammaterial avseende fonden.

Om fonden är en specialfond, ska detta framgå av informationsbroschyren och allt övrigt marknadsföringsmaterial avseende fonden.

20 §

Informationsbroschyren, faktabladet, den senaste årsberättelsen och, i förekommande fall, den halvårsredogörelse som publicerats därefter skall på begäran

Informationsbroschyren, faktabladet, den senaste årsberättelsen och, i förekommande fall, den halvårsredogörelse som publicerats därefter ska på begäran

7 Senaste lydelse 2008:282

57

Författningsförslag SOU 2010:78

lämnas eller skickas kostnadsfritt till den som avser att köpa andelar i en investeringsfond. Denne skall även utan begäran erbjudas faktabladet innan avtal ingås.

Om fondbolaget genom reklam eller liknande erbjuder allmänheten att köpa andelar i en investeringsfond, skall det av erbjudandet framgå att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa finns att tillgå.

lämnas eller skickas kostnadsfritt till den som avser att köpa andelar i en investeringsfond.

Fondbolaget ska, med undantag för de fall som avses i 8 kap. 22 § femte stycket lagen ( 2007:528 ) om värdepappersmarknaden, utan att investerarna begär det, tillhandahålla honom eller henne ett faktablad i god tid före det att investeraren erbjuds att teckna sig för andelar i fonden.

Ett aktuellt faktablad ska finnas tillgängligt på fondbolagets elektroniska hemsida.

Informationsbroschyren och faktabladet får tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida, enligt de villkor som ska var uppfyllda enligt kommissionens förordning (EU) nr 583/2010.

20 a §

Om ett fondbolag genom marknadsföring erbjuder allmänheten att köpa andelar i en investeringsfond, ska det av erbjudandet framgå att det finns en informationsbroschyr och ett faktablad och var dessa finns att tillgå.

5 kap.

20 §

Ett fondbolag får inte till en värdepappersfond förvärva aktier med sådan rösträtt som gör det möjligt för fondbolaget att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett företag.

Om ett fondbolag förvaltar flera värdepappersfonder eller

Om ett fondbolag förvaltar flera värdepappersfonder, fond-

58

SOU 2010:78 Författningsförslag

specialfonder, gäller bestämmelsen i första stycket det sammanlagda aktieinnehavet i fonderna.

företag eller specialfonder, gäller bestämmelsen i första stycket det sammanlagda aktieinnehavet i fonderna och fondföretagen.

24 §

Finansinspektionen får för en värdepappersfond tillåta avvikelser från de villkor som anges i 6, 7, 8, 11, 14, 16, 21 eller 22 § under sex månader från det att verksamheten påbörjades.

Finansinspektionen får för en värdepappersfond tillåta avvikelser från de villkor som anges i 68, 11, 14, 16, 21 eller 22 § under sex månader från det att verksamheten påbörjades.

Även i de fall Finansinspektionen godkänner ändringar av fondbestämmelser får inspektionen tillåta avvikelse från de villkor som anges i 6–8, 11, 14, 16, 21 eller 22 §§ eller från fondbestämmelserna under sex månader från det att ändringarna av fondbestämmelserna börjar tillämpas. Detsamma gäller för en övertagande värdepappersfond under sex månader från det att fusionen träder i kraft.

5 a kap. Mottagarfonder och matarfonder

Definitioner

1 §

I denna lag förstås med

1. matarfond: en värdepappersfond som enligt 5 § har tillstånd att förvaltas enligt bestämmelserna i 2 §,

2. mottagarfond: en värdepappersfond som

a. har minst en matarfond eller

59

Författningsförslag SOU 2010:78

ett matarfondföretag bland sina andelsägare,

b. inte är en matarfond, och c. inte placerar medel i en matarfond eller ett matarfondföretag,

3. matarfondföretag: ett fondföretag som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i artikel 58 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, och

4. mottagarfondföretag: ett fondföretag som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, och som

a. har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina andelsägare,

b. inte är ett matarfondföretag, och

c. inte placerar medel i en matarfond eller ett matarfondföretag.

Placeringsbestämmelser

2 §

Med avvikelse från 5 kap. 15 § andra stycket, 16 § första stycket och 19 § första stycket 4 ska minst 85 procent av matarfondens värde vara placerat i andelar i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag.

Matarfondens resterande tillgångar, motsvarande högst 15 procent av fondens värde, får bestå av likvida medel enligt 5 kap. 1 §

60

SOU 2010:78 Författningsförslag

andra stycket eller placeras i derivatinstrument för att skydda värdet på tillgångarna i fonden.

För att säkerställa att bestämmelsen i 5 kap. 13 § andra stycket efterlevs ska en matarfonds totala exponeringar som hänför sig till derivatinstrument beräknas genom att kombinera fondens direkta exponering hänförlig till derivatinstrument med

1. mottagarfondens eller mottagarfondföretagets totala faktiska exponering hänförlig till derivatinstrument i proportion till matarfondens placeringar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, eller

2. mottagarfondens eller mottagarfondföretagets högsta möjliga totala exponering hänförlig till derivatinstrument, fastställd i dess fondbestämmelser eller bolagsordning, i proportion till matarfondens placeringar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.

Antal investerare i mottagarfonden

3 §

En mottagarfond som har minst två matarfonder eller matarfondföretag behöver inte vara öppen för kapitaltillskott från andra investerare.

61

Författningsförslag SOU 2010:78

Ansökan

4 §

Fondbolaget ska till Finansinspektionen ge in en ansökan om att värdepappersfonden ska få placera medel enligt 2 §.

Till ansökan ska fogas

1. matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, inklusive fondbestämmelser, och bolagsordning,

2. fondernas eller fondföretagets faktablad,

3. avtal avseende matarfond och mottagarfond eller mottagarfondföretag enligt 6 § eller de interna uppförandereglerna enligt 7 §,

4. avtal mellan förvaringsinstituten enligt 9 §,

5. avtal mellan revisorer enligt 11 §,

6. underrättelse till andelsägarna enligt 4 kap. 9 a §, och

7. intyg att mottagarfondföretaget uppfyller kriterierna i 1 § 4.

5 §

Tillstånd för en värdepappersfond att placera medel enligt 2 § ska ges om kraven i detta kapitel är uppfyllda och fondbestämmelserna för värdepappersfonden är godkända.

Finansinspektionen ska inom 15 arbetsdagar efter att fullständig ansökan lämnats in underrätta sökanden om beslutet.

62

SOU 2010:78 Författningsförslag

Avtal avseende matarfond och mottagarfond

6 §

Fondbolagen som förvaltar matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska ingå avtal om att matarfondens fondbolag ska få all den information som krävs för att bolaget ska kunna uppfylla kraven i detta kapitel. Avtalet ska reglera parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra.

Avtalet ska finnas tillgängligt på begäran och lämnas kostnadsfritt till andelsägarna.

Placeringen av medel i en värdepappersfond enligt 2 § får inte ske förrän avtalet trätt i kraft.

Interna uppföranderegler

7 §

Om fonderna eller fondföretaget förvaltas av samma fondbolag ska, i stället för avtal enligt 6 §, finnas interna uppföranderegler som säkerställer att kraven i detta kapitel är uppfyllda.

Tillhandahållande av information

8 §

Det fondbolag som förvaltar mottagarfonden ska hålla all information tillgänglig som krävs enligt denna lag, andra författningar som reglerar fondbolagets verksamhet och fondbestämmelserna

63

Författningsförslag SOU 2010:78

för att fondbolaget som förvaltar matarfonden eller matarfondföretaget och dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut och revisorer ska kunna fullgöra sina uppdrag.

Avtal mellan förvaringsinstitut

9 §

Om matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har olika förvaringsinstitut får förvaringsinstituten lämna uppgifter om fonderna och fondföretagen till varandra, när det krävs för att förvaringsinstituten ska kunna fullgöra sina uppdrag.

I sådana fall som avses i första stycket ska det finnas ett avtal mellan förvaringsinstituten om informationsutbyte.

Placeringen av medel i en värdepappersfond enligt 2 § får inte ske förrän avtalet trätt i kraft.

10 §

Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska se till att förvaringsinstitutet får all den information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget som krävs för att förvaringsinstitutet ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

Avtal mellan revisorer

11 §

Om matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har olika revisorer får

64

SOU 2010:78 Författningsförslag

revisorerna lämna uppgifter om fonderna och fondföretagen till varandra, när det krävs för att revisorerna ska kunna fullgöra sina uppdrag.

I sådana fall som avses i första stycket ska det finnas ett avtal mellan revisorerna om informationsutbyte. I avtalet ska anges de åtgärder som ska vidtas enligt 12 §.

Placeringen av medel i en värdepappersfond enligt 2 § får inte ske förrän avtalet trätt i kraft.

12 §

I matarfondens revisionsberättelse ska mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse beaktas.

Om matarfonden inte har samma räkenskapsår som mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska den revisor som reviderar räkenskaperna för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upprätta en särskild rapport med matarfondens räkenskapsårs slutdatum.

Fondbolagets revisor ska i revisionsberättelsen för matarfonden ange de avvikelser som påpekats i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse och vilka följder de får för matarfonden.

65

Författningsförslag SOU 2010:78

Avgift, provision m.m.

13 §

Ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond får inte ta ut någon avgift av matarfonden eller matarfondföretaget vid försäljning eller inlösen av andelar.

14 §

Om det fondbolag som förvaltar en matarfond eller någon annan som fullföljer uppdrag för fondbolaget tar emot provision eller annan ekonomisk ersättning i samband med en placering i andelar i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag, ska denna ersättning tillföras matarfondens tillgångar.

Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar

15 §

Om ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag beslutat att senarelägga försäljning och inlösen av andelar får fondbolaget som förvaltar matarfonden under samma period senarelägga försäljning och inlösen av andelar i matarfonden. Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska utan dröjsmål anmäla sitt beslut om senareläggning till Finansinspektionen och till behörig myndighet i annat land inom EES där fondandelar marknadsförs enligt 2 kap. 15 b § samt på lämpligt sätt underrätta andels-

66

SOU 2010:78 Författningsförslag

ägarna om åtgärden.

Om fondbolaget som förvaltar matarfonden i en situation som avses i första stycket inte har beslutat att senarelägga försäljning och inlösen av andelar i matarfonden får Finansinspektionen besluta att så ska ske.

Informationsbroschyren och årsberättelsen

16 §

Informationsbroschyren om matarfonden ska, utöver vad som anges i 4 kap. 15 och 16 §§, innehålla

1. en upplysning om att värdepappersfonden är en matarfond till en viss mottagarfond eller ett visst mottagarfondföretag,

2. uppgifter om matarfondens placeringsmål, placeringsinriktning och riskprofil,

3. uppgifter om matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets resultat är identiska eller i vilken utsträckning och av vilka skäl de skiljer sig åt,

4. uppgifter om matarfondens placering av de resterande medel och den totala exponering som hänför sig till derivatinstrument, enligt 2 §,

5. en kort beskrivning av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, dess organisation, placeringsmål, placeringsinriktning och riskprofil samt uppgift om var informationsbroschyren finns att tillgå,

67

Författningsförslag SOU 2010:78

6. en sammanfattning av det avtal eller de interna uppföranderegler som avses i 6 och 7 §§ och uppgift om var de finns att tillgå,

7. uppgifter om var ytterligare information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget finns att tillgå,

8. uppgifter om de kostnader och kostnadsersättningar som matarfonden betalat och som är hänförliga till matarfondens placering i andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget,

9. uppgifter om de förvaltningsavgifter som debiteras av fondbolagen som förvaltar matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, och

10. en beskrivning av de skattemässiga konsekvenserna som uppkommer för matarfonden i samband med dess placeringar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.

I informationsbroschyren och i allt övrigt marknadsföringsmaterial ska anges att matarfonden stadigvarande placerar 85 procent eller mer av fondens värde i andelar i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag.

17 §

Matarfondens årsberättelse ska innehålla en uppgift om de avgifter som debiteras av fondbolagen som förvaltar matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Av matarfondens årsberättelse och halvårsredo-

68

SOU 2010:78 Författningsförslag

görelse ska det framgå var mottagarfondens eller mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse finns att tillgå.

18 §

Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska på begäran kostnadsfritt lämna mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse till den som avser att köpa andelar i matarfonden.

Undantag för mottagarfond

19 §

Bestämmelserna i 1 kap. 7 § ska inte tillämpas om ett mottagarfondföretag har en matarfond som andelsägare men inte marknadsför andelar i fondföretaget i Sverige.

Information från mottagarfond eller mottagarfondföretag

20 §

Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska noga följa verksamheten i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.

Fondbolaget får förlita sig på den information som bolaget får från det fondbolag som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, dess förvaringsinstitut eller revisor, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens tillförlitlighet.

69

Författningsförslag SOU 2010:78

Intyg avseende mottagarfonden

21 §

Om ett fondföretag ansöker om att omvandlas till ett matarfondföretag och vill placera medel i en värdepappersfond ska Finansinspektionen utfärda ett intyg som bekräftar att mottagarfonden uppfyller kraven i 1 § 2.

Uppgifter och handlingar som ska ges in till Finansinspektionen

22 §

Ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond ska till Finansinspektionen lämna uppgift om varje ny matarfond eller nytt matarfondföretag som placerar medel i mottagarfonden.

Sådana uppgifter enligt första stycket som rör ett matarfondföretag ska Finansinspektionen omedelbart lämna till behörig myndighet i matarfondföretagets hemland.

23 §

Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska ge in mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till Finansinspektionen.

70

SOU 2010:78 Författningsförslag

Fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden

24 §

Om mottagarfondens förvaringsinstitut får kännedom om fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden och om sådana fel eller försummelser bedöms få negativa återverkningar för matarfonden eller matarfondföretaget ska förvaringsinstitutet omedelbart underrätta Finansinspektionen, fondbolaget som förvaltar matarfonden, matarfondföretaget samt matarfondens eller matarfondföretagets förvaringsinstitut.

Finansinspektionens informationsskyldighet

25 §

Finansinspektionen ska informera ett fondbolag som förvaltar en matarfond om varje beslut, åtgärd, upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i detta kapitel och revisors rapport enligt 10 kap. 8 §, vilka gäller mottagarfonden, dess fondbolag, förvaringsinstitut eller revisor.

Bestämmelserna i första stycket gäller även i fråga om mottagarfondföretag, dess förvaringsinstitut och revisor.

Om mottagarfonden har ett matarfondföretag som andelsägare ska Finansinspektionen lämna uppgiften till behörig myndighet i matarfondföretagets hemland.

71

Författningsförslag SOU 2010:78

26 §

Om den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland underrättat Finansinspektionen om uppgifter enligt 25 § första stycket ska Finansinspektionen omedelbart informera de fondbolag som förvaltar de berörda matarfonderna.

Upplösning eller likvidation av mottagarfond eller mottagarfondföretag

27 §

Om en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag ska upplösas eller gå i likvidation ska även de matarfonder som har placerat tillgångar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplösas.

När en matarfond ska upplösas enligt första stycket ska fondbolaget ge in en anmälan till Finansinspektionen om att förvaltningen av matarfonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet.

Fondbolaget ska utan onödigt dröjsmål informera andelsägarna i matarfonden om att förvaringsinstitutet övertagit förvaltningen av fonden.

28 §

I stället för att låta en matarfond upplösas enligt 27 § får fondbolaget ansöka hos Finansinspektionen om att

1. placera minst 85 procent av matarfondens tillgångar i en annan angiven mottagarfond eller mot-

72

SOU 2010:78 Författningsförslag

tagarfondföretag, eller

2. ändra matarfondens fondbestämmelser så att placeringsbestämmelserna i 5 a kap. inte längre gäller för fonden.

29 §

Anmälan enligt 27 § och ansökan enligt 28 § ska ges in till Finansinspektion senast två månader efter att fondbolaget som förvaltar matarfonden fått information om att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska upplösas eller gå i likvidation.

Om information lämnats om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets beslut om upplösning eller likvidation mer än fem månader före den dag då upplösningen eller likvidationen kommer att inledas, ska fondbolaget som förvaltar matarfonden lämna in en sådan anmälan eller ansökan som avses i 27 och 28 §§ senast tre månader före det datum då upplösningen eller likvidation av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska inledas.

Finansinspektionen ska inom 15 arbetsdagar efter att ansökan enligt 28 § lämnats in underrätta sökanden om inspektionens beslut.

30 §

Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska meddela det fondbolag som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut enligt 29 § tredje stycket.

73

Författningsförslag SOU 2010:78

31 §

Finansinspektionen ska godkänna hur fondbolaget som förvaltar matarfonden ska erhålla utdelningen från mottagarfonden eller mottagarfondföretaget samt hur dessa medel ska förvaltas när behållningen från likvidationen eller upplösningen av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget betalas ut innan fondbolaget ånyo börjat placera fondens medel.

32 §

En mottagarfond får upplösas tidigast tre månader efter det att fondbolaget underrättat andelsägarna, Finansinspektionen och behöriga myndigheter i matarfondföretags hemland om att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet.

Mottagarfond eller mottagarfondföretag som fusioneras eller delas

33 §

Om en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag fusioneras eller delas ska de matarfonder som har placerat tillgångar i mottagarfonden eller i mottagarfondföretaget upplösas.

När en matarfond ska upplösas enligt första stycket ska fondbolaget ge in en anmälan till Finansinspektionen om att förvaltningen av matarfonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet.

Fondbolaget ska utan onödigt dröjsmål informera andelsägarna

74

SOU 2010:78 Författningsförslag

i matarfonden om att förvaringsinstitutet övertagit förvaltningen av fonden.

34 §

I stället för att låta en matarfond upplösas enligt 33 § får fondbolaget ansöka hos Finansinspektionen om att

1. fortsätta placera sina tillgångar i samma mottagarfond eller mottagarfondföretag,

2. placera minst 85 procent av matarfondens tillgångar i en annan angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag, eller

3. ändra matarfondens fondbestämmelser så att placeringsbestämmelserna i 5 a kap. inte längre gäller för fonden.

35 §

Anmälan enligt 33 § och ansökan enligt 34 § ska ges in till Finansinspektion senast en månad efter att fondbolaget som förvaltar matarfonden fått information om att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska fusioneras eller delas.

Om information lämnats om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets beslut om fusion eller delning mer än fyra månader före den dag då fusionen eller delningen kommer att träda i kraft, ska fondbolaget som förvaltar matarfonden lämna in en sådan anmälan eller ansökan som avses i 33 och 34 §§ senast tre månader före det datum då fusionen eller

75

Författningsförslag SOU 2010:78

delningen träder i kraft.

Finansinspektionen ska inom 15 arbetsdagar efter att ansökan enlig 34 § lämnats in underrätta sökande om inspektionens beslut.

36 §

Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska meddela det fondbolag som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut enligt 35 § tredje stycket.

37 §

Före den dag då fondförvaltaren för matarfonden ska börja placera medlen i enlighet med sin ansökan enligt 34 § ska Finansinspektionen godkänna placering av behållningen av inlösta fondandelar om behållningen investeras för en effektiv likviditetsförvaltning.

38 §

Om Finansinspektionen har avslagit en ansökan enligt 34 § eller inte har meddelat beslut senast den arbetsdag som föregår den sista dag då fondbolaget som förvaltar matarfonden ska lösa in andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget enligt 8 kap. 10 §, ska fondbolaget lösa in andelarna.

39 §

För att en fusion eller en delning av en mottagarfond ska kunna träda i kraft, ska fondbolaget som förvaltar mottagarfonden

76

SOU 2010:78 Författningsförslag

senast 60 dagar före ikraftträdandet informera andelsägare, Finansinspektionen samt behörig myndighet i matarfondföretagets hemland om fusionen eller delningen.

6 kap.

3 §

Finansinspektionen får godkänna fondbestämmelser för en specialfond som har en placeringsinriktning som innebär att specialfonden placerar minst 85 procent av fondens värde i en investeringsfond. I sådant fall ska bestämmelserna om matarfonder och mottagarfonder i 5 a kap. 4 §, 6– 18 §§, 20 §, 22 § första stycket, 24 §, 25 § första stycket och 27– 39 §§ gälla för specialfonden och den investeringsfond som fonden har placerat medel i.

Specialfonden får inte placera medel i en investeringsfond som har en placeringsinriktning som innebär att fonden placerar minst 85 procent av sina tillgångar i en annan investeringsfond.

8 kap.

Sammanläggning och delning av en investeringsfond m.m.

Fusion och delning av investeringsfonder

Vad en fusion innebär

1 §

Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, lägga samman investeringsfonder. Tillstånd till en sammanläggning skall lämnas om

Två eller flera värdepappersfonder kan gå samman genom att samtliga tillgångar och skulder i en eller flera av fonderna överförs till en annan fond mot vederlag

77

Författningsförslag SOU 2010:78

1. åtgärden kan anses förenlig med fondandelsägarnas intressen,

2. de fonder som skall läggas samman har placeringsinriktning och fondbestämmelser som är likartade, samt

3. sammanläggningen inte är olämplig från allmän synpunkt.

Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, dela en investeringsfond. Tillstånd till en delning skall lämnas om åtgärden kan anses förenlig med fondandelsägarnas intressen.

Ett fondbolag som har fått tillstånd till en sammanläggning eller en delning skall genast underrätta andelsägarna om den planerade åtgärden och Finansinspektionens beslut. Denna information skall också finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. En sammanläggning eller delning får verkställas tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens beslut.

till andelsägarna i den eller de överlåtande fonderna (fusion). Vid fusionen upplöses den eller de överlåtande fonderna.

Fusion kan ske

1. mellan den övertagande värdepappersfonden på ena sidan och en eller flera överlåtande värdepappersfonder på den andra sidan (absorption), eller

2. mellan två eller flera överlåtande värdepappersfonder genom att de bildar en ny övertagande värdepappersfond (kombination).

Fusionsvederlag

2 §

Vederlaget till andelsägarna i den eller de överlåtande värdepappersfonderna (fusionsvederlaget) ska bestå av andelar i den övertagande värdepappersfonden. I de fall det krävs för fusionens genomförande får dock en kontant utbetalning ske om högst tio procent av fondandelsvärdet i den överlåtande fonden.

78

SOU 2010:78 Författningsförslag

Ansökan

3 §

Fondbolaget som förvaltar den överlåtande värdepappersfonden ska ansöka om fusion hos Finansinspektionen.

Till ansökan ska fogas

1. fusionsplan enligt 4 §,

2. intyg av förvaringsinstitut enligt 6 §,

3. granskningsrapport enligt 8 §, och

4. den information som ska ges till andelsägarna enligt 7 §.

Fusionsplan

4 §

En gemensam fusionsplan ska upprättas av det eller de fondbolag som förvaltar de värdepappersfonder som ska ingå i fusionen.

Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om

1. typ av fusion enligt 1 § andra stycket,

2. de fonder som ingår i fusionen,

3. bakgrund och skäl till fusionen,

4. fusionens förväntade följder för andelsägarna,

5. de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder den dag beräkning av utbytesförhållandet ska ske,

6. den metod som ska användas för beräkning av utbytesförhållandet,

7. den dag då fusionen ska träda

79

Författningsförslag SOU 2010:78

i kraft, och

8. hur överföring av tillgångar och utbyte av andelar ska ske.

Vid kombination ska fusionsplanen även innehålla den övertagande fondens fondbestämmelser.

5 §

Fondbolagen ska fastställa tidpunkt för beräkning av utbytesförhållandet mellan fondandelarna samt tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet för kontanta betalningar enligt 2 §. Tidpunkten ska fastställas till en dag som inträffar före den dag då fusionen träder i kraft.

Intyg av förvaringsinstitut

6 §

Förvaringsinstituten för de överlåtande och övertagande värdepappersfonderna ska för var och en av fonderna i ett intyg bekräfta att uppgifterna i fusionsplanen enligt 4 § 1, 2, 7 och 8 stämmer överens med bestämmelserna i denna lag och fondernas fondbestämmelser.

Information till andelsägare

7 §

När tillstånd till fusionen har getts ska de fondbolag som förvaltar värdepappersfonderna som ingår i fusionen lämna lämplig och rättvisande information om fusionen till andelsägarna i fonderna.

80

SOU 2010:78 Författningsförslag

Av informationen ska framgå

1. bakgrund och skäl till fusionen,

2. de följder fusionen kan få för andelsägarna,

3. de särskilda rättigheter som andelsägarna har i samband med fusionen, och

4. uppgifter om förfarandet och det datum då fusionen ska träda i kraft.

Till informationen ska fogas den övertagande fondens faktablad.

Granskningsrapport

8 §

En revisor ska granska

1. de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder den dag beräkning av utbytesförhållandet ska ske,

2. hur den kontanta betalningen per andel har beräknats, och

3. den metod som ska användas för beräkning av utbytesförhållandet.

När fusionen har trätt i kraft ska revisorn till Finansinspektionen ge in uppgifter om det faktiska utbytesförhållandet som tillämpats.

Den revisor som ska utföra granskningen enligt första stycket ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Granskningen kan utföras av en revisor i de fondbolag som förvaltar värdepappersfonderna.

81

Författningsförslag SOU 2010:78

Fondbolaget ska på begäran lämna granskningsrapporten kostnadsfritt till andelsägarna.

Godkännande av fusion

9 §

Finansinspektionen ska ge tillstånd till en fusion om

1. fusionen uppfyller de krav som anges i 3, 4, 6 och 8 §§,

2. den övertagande värdepappersfonden är anmäld enligt 2 kap. 15 b § i de länder där den överlåtande värdepappersfonden marknadsför andelar, och

3. informationen till andelsägarna är tillfredsställande.

Finansinspektionen ska underrätta fondbolaget för den överlåtande fonden om sitt beslut inom 20 arbetsdagar efter det att fullständig ansökan har getts in.

Inlösen och utbyte av fondandelar

10 §

Vid fusion har andelsägare i värdepappersfonderna rätt att begära att deras fondandelar ska lösas in utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.

I stället för att lösa in andelar kan andelsägare i värdepappersfonderna begära att deras fondandelar ska bytas ut mot andelar i en annan värdepappersfond eller annat fondföretag, som har liknande placeringsinriktning som

82

SOU 2010:78 Författningsförslag

den befintliga fonden och förvaltas, direkt eller genom uppdrag, av samma fondbolag som den befintliga fonden eller av en fondförvaltare som direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som det fondbolag som förvaltar den befintliga fonden.

Rätten att lösa in eller byta ut andelar enligt denna paragraf gäller i minst 30 dagar från den dag informationen om fusionen lämnas till andelsägarna. Fristen ska upphöra senast fem arbetsdagar före dagen för beräkning av utbytesförhållandet.

Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar

11 §

Finansinspektionen får, efter ansökan av fondbolaget medge att fondbolaget vid fusion senarelägger försäljning och inlösen av fondandelar, om det är motiverat med hänsyn till andelsägarnas intressen. Finansinspektionen får även i annat fall besluta att sådan senareläggning ska ske.

Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i annat land inom EES där fondandelar marknadsförs enligt 2 kap. 15 b § om sitt beslut. Fondbolaget ska underrätta andelsägarna om beslutet.

Så snart orsakerna till senareläggningen upphört ska fondbolaget anmäla detta till Finansinspektionen.

83

Författningsförslag SOU 2010:78

Kostnader i samband med fusionen

12 §

De värdepappersfonder som ingår i en fusion och andelsägarna i de fonderna får inte belastas med administrativa kostnader som uppkommer i samband med förberedandet och genomförandet av fusionen.

Fusionens rättsverkningar

13 §

En fusion får träda i kraft tidigast tre månader efter beslut om fusionen.

När fusionen träder i kraft inträder följande rättsverkningar.

1. Den överlåtande värdepappersfondens tillgångar och skulder övergår till den övertagande värdepappersfonden.

2. Andelsägarna i den överlåtande värdepappersfonden blir andelsägare i den övertagande värdepappersfonden.

3. Den överlåtande värdepappersfonden upplöses.

4. Vid fusion genom kombination: den övertagande värdepappersfonden anses bildad.

14 §

Efter att en fusions rättsverkningar enligt 13 § inträtt kan fusionen inte förklaras ogiltig.

84

SOU 2010:78 Författningsförslag

Fusionen träder i kraft

15 §

En anmälan om när fusionen träder i kraft ska ges in till Finansinspektionen och offentliggöras på fondbolagets elektroniska hemsida.

Intyg om överföringen av tillgångar och skulder

16 §

Fondbolaget som förvaltar den övertagande värdepappersfonden ska i ett intyg bekräfta för förvaringsinstitutet att överföringen av tillgångar och skulder från de överlåtande fonderna har slutförts.

Gränsöverskridande fusion

Tillämpliga bestämmelser

17 §

En gränsöverskridande fusion är en fusion där en värdepappersfond ingår i en fusion med ett fondföretag som uppfyller förutsättningarna i 1 kap. 7 §.

18 §

För en gränsöverskridande fusion gäller följande bestämmelser i detta kapitel:

1 § om vad en fusion innebär, 2 § om fusionsvederlag, 19 § om ansökan om fusion, 4 § om fusionsplan, 5 § om tidpunkt för beräkning av utbytesförhållandet mellan fondandelarna samt tidpunkt för

85

Författningsförslag SOU 2010:78

beräkning av fondandelsvärdet för kontanta betalningar,

6 § om förvaringsinstitutets intyg,

7, 21 och 22 §§ om information till andelsägare,

8 § om granskningsrapport, 23 § om godkännande av fusion,

10 § om inlösen och utbyte av fondandelar,

11 § om senareläggande av försäljning och inlösen av fondandelar,

12 § om kostnader i samband med fusion,

24 § om en fusions rättsverkningar,

25 § om när en fusion träder i kraft,

14 § om en fusions ogiltighet, och

16 § om intyg om överföringen av tillgångar och skulder.

Vad som anges i paragraferna i första stycket om värdepappersfonder ska i tillämpliga delar även gälla för fondföretag som uppfyller förutsättningarna i 1 kap. 7 §.

Ansökan om fusion

19 §

Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan om fusion göras av det fondbolag som förvaltar den överlåtande värdepappersfonden.

Vad som ska fogas till ansökan anges i 3 §.

Om en ansökan inte är fullständig ska Finansinspektionen

86

SOU 2010:78 Författningsförslag

senast tio arbetsdagar från den dag då ansökan tagits emot begära att fondbolaget kompletterar den.

20 §

Vid en gränsöverskridande fusion ska Finansinspektionen omedelbart lämna över en kopia av den fullständiga ansökan till behörig myndighet i det övertagande fondföretagets hemland.

Komplettering

21 §

Om det av informationen till andelsägarna i värdepappersfonden inte framgår hur de kommer att påverkas av fusionen ska Finansinspektionen begära att informationen kompletteras.

22 §

Om det är ett överlåtande fondföretag ska Finansinspektionen, efter att den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland överlämnat kopia av ansökan om fusionen, bedöma om det av informationen till andelsägarna i den övertagande värdepappersfonden framgår hur de kommer att påverkas av fusionen. Om detta inte framgår ska inspektionen senast 15 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan skriftligen begära att informationen kompletteras. Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i det överlåtande fondföretagets hemland om en sådan begäran.

87

Författningsförslag SOU 2010:78

Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i det överlåtande fondföretagets hemland inom 20 arbetsdagar efter det att inspektionen fått komplettering från fondbolaget, om inspektionen anser att informationen är tillfredsställande.

Godkännande av fusion

23 §

Om den överlåtande fonden vid en gränsöverskridande fusion är en värdepappersfond ska Finansinspektionen godkänna att fonden får delta i fusionen om

1. fusionen uppfyller de krav som anges i 4, 6, 8 och 19 §§,

2. Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland bedömer att informationen till andelsägarna är tillfredsställande, och

3. a) den övertagande fonden är anmäld enligt 2 kap. 15 b § i de länder där den överlåtande fonden marknadsför andelar, eller

b) det övertagande fondföretaget har anmält till behörig myndighet i sitt hemland att företaget vill marknadsföra andelar i företaget i Sverige och i de övriga länder inom EES där den överlåtande värdepappersfonden marknadsför andelar.

Finansinspektionen ska inom 20 arbetsdagar efter att fullständig ansökan getts in underrätta den överlåtande fonden om sitt beslut. Finansinspektionen ska också

88

SOU 2010:78 Författningsförslag

underrätta behörig myndighet i fondföretagets hemland om beslutet.

Fusionens rättsverkningar

24 §

Vid en gränsöverskridande fusion inträder fusionens rättsverkningar vid den tidpunkt som har fastställts i det land där den övertagande fonden eller fondföretaget har hemvist.

Om den övertagande fonden har hemvist i Sverige gäller bestämmelserna i 13 §.

Fusionen träder i kraft

25 §

Fondbolaget ska anmäla till Finansinspektionen och till behörig myndighet i fondföretagets hemland när fusionen träder i kraft.

Om det är en övertagande värdepappersfond ska tidpunkten för fusionen offentliggöras på fondbolagets elektroniska hemsida.

Delning

26 §

Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, dela en värdepappersfond i två eller flera delar.

Ett fondbolag som har fått tillstånd till en delning ska genast underrätta andelsägarna om den planerade åtgärden och Finans-

89

Författningsförslag SOU 2010:78

inspektionens beslut. Denna information ska finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet.

En delning får verkställas tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens beslut.

27 §

Vid delning av en värdepappersfond ska andelsägarna ha rätt att lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Rätten till sådan inlösen gäller under 30 dagar från den dag fondbolaget underrättade andelsägarna om Finansinspektionens beslut enligt 26 §.

Fusion och delning av specialfonder

Fusion

28 §

Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, fusionera specialfonder. Ett sådant tillstånd får även ges till en fusion mellan en specialfond och en värdepappersfond, om värdepappersfonden blir den övertagande fonden.

Bestämmelserna om inhemsk fusion i 1–8 och 10–16 §§ gäller även för fusioner som avses i första stycket.

Om det i fusionen ingår en sådan specialfond som inte är öppen för inlösen veckovis ska andelsägarna, innan fusionen träder i

90

SOU 2010:78 Författningsförslag

kraft, erbjudas minst ett tillfälle att få lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna ska under 30 dagar före tillfället för sådan inlösen ha möjlighet att begära att få lösa in sina andelar.

Delning

29 §

Bestämmelserna om delning av värdepappersfond i 26 och 27 §§ gäller även för specialfonder.

Om delningen ska ske av en sådan specialfond, som inte är öppen för inlösen veckovis, ska andelsägarna, innan delningen träder i kraft, erbjudas minst ett tillfälle att få lösa in sina andelar, utan att andra kostnader får tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna ska under 30 dagar före tillfället för sådan inlösen ha möjlighet att begära att få lösa in sina andelar.

9 kap.

2 §

Ett förvaringsinstitut som har övertagit förvaltningen av en investeringsfond från ett fondbolag skall snarast överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall skall investeringsfonden upplösas genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till

Ett förvaringsinstitut som har övertagit förvaltningen av en investeringsfond från ett fondbolag ska snarast överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall ska investeringsfonden upplösas genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till fondandels-

91

Författningsförslag SOU 2010:78

fondandelsägarna. ägarna.

Finansinspektionen får efter ansökan från fondbolaget avregistrera en fond som varken har fondandelsägare eller fondförmögenhet. Till en sådan ansökan ska bifogas ett intyg från fondbolagets revisor om att fonden saknar an-

delsägare, inte har några tillgångar eller skulder samt att avvecklingen i övrigt har gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse.

10 kap.

1 §8

Finansinspektionen har tillsyn över fondbolag, förvaltningsbolag som avses i 1 kap. 6 och 8 §§, fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ samt förvaringsinstitut.

För fondbolag och svenska förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet.

För förvaltningsbolag och fondföretag samt förvaringsinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige.

För förvaltningsbolag och fondföretag samt förvaringsinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige samt, för en värdepappersfond som förvaltas enligt 1 kap. 6 b §, även det som anges i fondbestämmelserna.

8 Senaste lydelse 2008:282.

92

SOU 2010:78 Författningsförslag

4 §9

Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos

1. ett fondbolag,

2. ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet från filial i Sverige, samt

3. ett förvaringsinstitut. Finansinspektionen får även genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett fondbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget.

2. ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet i Sverige, samt

Finansinspektionen får även genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget eller förvaltningsbolaget.

6 §10

Finansinspektionen ska till en behörig myndighet i ett annat land inom EES lämna de uppgifter som den myndigheten behöver för sin tillsyn över ett förvaltningsbolag och ett fondföretag som driver verksamhet enligt 1 kap. 6 eller 7 §.

Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter i andra länder inom

EES i den utsträckning som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG.

6 a §

Finansinspektionen ska inom ramen för sin befogenhet, efter begäran från en behörig myndighet i ett annat land inom EES, lämna eller kontrollera information som behövs för att den utländska myndigheten ska kunna utöva sin tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Den utländska myndigheten får när-

9 Senaste lydelse 2008:282. 10 Senaste lydelse 2008:282

93

Författningsförslag SOU 2010:78

vara vid en kontroll som utförs av Finansinspektionen.

12 kap.

5 a §

Finansinspektionen ska, innan tillståndet återkallas för ett fondbolag som förvaltar fondföretag enligt 2 kap. 12 eller 15 §, samråda med behörig myndighet i fondföretaget hemland.

15 §11

Om ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige efter anmälan enligt 1 kap. 6 § åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet i Sverige, får Finansinspektionen förelägga bolaget att göra rättelse.

Om ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige efter anmälan enligt 1 kap. 6 § åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet i Sverige eller fondbestämmelserna, får Finansinspektionen förelägga bolaget att göra rättelse.

Om förvaltningsbolaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda förvaltningsbolaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan ett förbud meddelas ska inspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela ett förbud utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten.

Denna och Europeiska gemenskapernas kommission ska då underrättas så snart som möjligt.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen vidta sådana åtgärder som avses i 1 § andra stycket första meningen eller förbjuda förvaltningsbolaget att påbörja nya transaktioner i Sverige.

Inspektionen får också besluta att bolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond. Innan en åtgärd enligt detta stycke vidtas ska inspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland. I brådskande fall får inspektionen dock vidta en sådan åtgärd utan

11 Senaste lydelse 2008:282.

94

SOU 2010:78 Författningsförslag

Om Finansinspektionen har meddelat ett förbud enligt tredje stycket utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten och kommissionen därefter har beslutat att förbudet ska undanröjas, ska inspektionen göra det.

föregående föreläggande eller underrättelse enligt denna paragraf. Behörig myndighet i bolagets hemland och Europeiska kommissionen ska då underrättas så snart som möjligt.

Om Finansinspektionen har vidtagit en åtgärd enligt tredje stycket utan föregående föreläggande eller underrättelse och kommissionen därefter har beslutat att åtgärden ska undanröjas, ska inspektionen göra det.

17 §12

Om ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige efter anmälan enligt 1 kap. 7 § åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet i Sverige, får Finansinspektionen förelägga företaget att göra rättelse. Om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige.

Om ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet i Sverige, får Finansinspektionen förelägga företaget att göra rättelse. Om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i företagets hemland om åtgärder som vidtagits med stöd av denna paragraf.

17 a §

Om Finansinspektionen bedömer att ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige överträder någon bestämmelse i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, vilken inte omfattas av skyldigheterna enligt 17 §, ska inspektionen underrätta

12 Senaste lydelse 2008:282.

95

Författningsförslag SOU 2010:78

behörig myndighet i företagets hemland.

Om fondföretaget, trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten med anledning av underrättelsen, fortsätter överträdelsen genom att handla på ett sätt som tydligt skadar investerarnas intressen i Sverige, får Finansinspektionen förelägga företaget att göra rättelse eller förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan föreläggande eller förbud meddelas, ska inspektionen underrätta behörig myndighet i företagets hemland. Europeiska kommissionen ska omedelbart informeras när ett föreläggande eller förbud meddelats. Detsamma gäller om den behöriga myndigheten inte vidtagit någon åtgärd.

I stället för ingripande enligt andra stycket kan Finansinspektionen anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommittén.

13 kap.

1 §13

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §,

2. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8, 9 och 11 §§,

3. vilket språk anmälan enligt 2 kap. 15 b § ska upprättas på,

3. vilka sundhetskrav som ska uppfyllas av ett fondbolag enligt 2 kap. 17 §,

4. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 §,

13 Senaste lydelse 2008:282

96

SOU 2010:78 Författningsförslag

5. de riktlinjer, regler och rutiner ett fondbolag ska ha enligt 2 kap. 17 a § första stycket,

6. vilka system, resurser och rutiner ett fondbolag ska ha enligt 2 kap. 17 a § andra stycket,

7. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 a § tredje stycket,

8. dokumentation enligt 2 kap. 17 b §,

9. hantering av intressekonflikter enligt 2 kap. 17 c §,

10. rapportering till fondandelsägare enligt 2 kap. 17 d §,

11. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla kraven på att uppnå bästa möjliga resultat enligt 2 kap. 17 e § första stycket,

12. de system och riktlinjer ett fondbolag ska ha enligt 2 kap. 17 e § andra stycket,

13. innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett fondbolag enligt 3 kap. 4 §,

14. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a §,

15. på vilket sätt underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § ska lämnas,

4. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen,

5. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning,

16. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen,

17. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning,

97

Författningsförslag SOU 2010:78

6. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §,

18. vilka metoder ett fondbolag får använda för att beräkna justerat fondandelsvärde enligt 4 kap. 10 b §,

19. det system för riskhantering som ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena,

20. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §,

21. vilket språk intyget enligt 5 a kap.4 § 7 ska upprättas på,

22. innehållet i avtalet och de interna uppförandereglerna enligt 5 a kap. 6 och 7 §§,

23. innehållet i avtalet mellan förvaringsinstituten enligt 5 a kap. 9 §,

24. innehållet i avtalet mellan revisorerna enligt 5 a kap. 11 §,

25. vilka fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden som mottagarfondens förvaringsinstitut ska rapportera enligt 5 a kap. 24 §,

7. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 6 kap. 3 §,

8. vilka åtgärder som ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 7 kap. 1 §,

9. vilka åtgärder som ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §,

26. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 6 kap. 4 §,

27. vilka åtgärder som ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 7 kap. 1 §,

28. vilka åtgärder som ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §,

29. vilka uppgifter som ska lämnas i informationen till andelsägarna enligt 8 kap. 7 , på vilket sätt informationen ska lämnas samt vad som ska bifogas informationen,

98

SOU 2010:78 Författningsförslag

30. vilket språk granskningsrapporten enligt 8 kap. 8 § ska översättas till,

31. vilket språk de handlingar som ska ges in med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas på,

10. vilka upplysningar som fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och

11. sådana avgifter för tillsyn som avses i 10 kap. 11 §.

32. vilka upplysningar som fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och

33. sådana avgifter för tillsyn som avses i 10 kap. 11 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

99

Författningsförslag SOU 2010:78

2 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2007:528 ) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs14 i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

dels att 8 kap. 22 och 42 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 8 kap. 22 a §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

22 §

Ett värdepappersinstitut ska förse sina kunder med lättbegriplig information om

1. värdepappersinstitutet och dess tjänster,

2. finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier,

3. handelsplatser,

4. priser och avgifter, samt

5. institutets riktlinjer för utförande av order. Informationen ska ge kunderna rimliga möjligheter att förstå arten av och vilka risker som är förknippade med de investeringstjänster och de finansiella instrument som institutet erbjuder. Informationen får lämnas i standardiserad form.

All information som ett värdepappersinstitut lämnar till sina kunder ska vara rättvisande och tydlig och får inte vara vilseledande. Marknadsföringsmaterial ska lätt kunna identifieras som sådant.

Särskilda bestämmelser om en näringsidkares marknadsföring av produkter och tjänster och vilken information som ska lämnas till kunder finns i marknadsföringslagen (2008:486) samt i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59).

Ett värdepappersinstitut som förmedlar fondandelar enligt 2 kap. 1 § 1 och 2 eller ger råd enligt 2 kap. 1 § 5 till en kund ska, utan att han eller hon begär det, tillhandahålla kunden faktablad i god tid innan avtal ingås.

14 Jfr Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/65/EG. 15 Senaste lydelse 2008:512.

100

SOU 2010:78 Författningsförslag

22 a §

Ett värdepappersinstitut ska till varje kund skyndsamt lämna sådan information som anges i 4 kap. 12 § första stycket lagen ( 2004:46 ) om investeringsfonder och som institutet får från ett fondbolag, förvaltningsbolag eller annat värdepappersinstitut.

42 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 1 §,

2. vilka åtgärder som ett värdepappersbolag skall vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering och genomlysning samt riktlinjer och instruktioner som avses i 3-8 §§,

3. de riktlinjer, regler och rutiner ett värdepappersinstitut skall upprätta och tillämpa enligt 9 §,

4. vilka system, resurser och rutiner ett värdepappersinstitut skall ha enligt 10 §,

5. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 11 §,

1. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 1 §,

2. vilka åtgärder som ett värdepappersbolag ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering och genomlysning samt riktlinjer och instruktioner som avses i 3-8 §§,

3. de riktlinjer, regler och rutiner ett värdepappersinstitut ska upprätta och tillämpa enligt 9 §,

4. vilka system, resurser och rutiner ett värdepappersinstitut ska ha enligt 10 §,

5. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 11 §,

6. dokumentation enligt 12 §,

7. övervakning av handeln och kursbildningen enligt 13 §,

8. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta och vilka krav som institutet skall uppfylla vid uppdragsavtal enligt 14 §,

9. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta när det delar in sina kunder i kategorier enligt 15 §,

8. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta och vilka krav som institutet ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 14 §,

9. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta när det delar in sina kunder i kategorier enligt 15 §,

101

Författningsförslag SOU 2010:78

102

10. hantering av intressekonflikter enligt 21 §, 11. vilken information ett värdepappersinstitut skall lämna till sina kunder enligt 22 §,

12. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta vid inhämtande av uppgifter från sina kunder enligt 23 och 24 §§,

13. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta vid en prövning enligt 23 och 24 §§,

14. vilka finansiella instrument som skall anses vara okomplicerade enligt 25 § första stycket 1 e,

11. vilken information ett värdepappersinstitut ska lämna till sina kunder enligt 22 §,

12. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta vid inhämtande av uppgifter från sina kunder enligt 23 och 24 §§,

13. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta vid en prövning enligt 23 och 24 §§,

14. vilka finansiella instrument som ska anses vara okomplicerade enligt 25 § första stycket 1 e,

15. dokumentation och rapportering till kund enligt 26 och 27 §§, 16. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta för att uppfylla kraven på att uppnå bästa möjliga resultat enligt 28 §,

16. vad ett värdepappersinstitut ska iaktta för att uppfylla kraven på att uppnå bästa möjliga resultat enligt 28 §,

17. riktlinjer för utförande av order enligt 29 §, 18. hantering av kunders order enligt 33 §, 19. hantering av finansiella instrument enligt 34 §, 20. hantering av medel enligt 35 §, 21. mottagande av medel på konto enligt 36 §, 22. vilka begränsningar som skall gälla vid ställande av säkerhet enligt 37 § andra stycket, och

23. vilka uppgifter som skall antecknas i en förteckning enligt 38 § fjärde stycket.

22. vilka begränsningar som ska gälla vid ställande av säkerhet enligt 37 § andra stycket,

23. vilka uppgifter som ska antecknas i en förteckning enligt 38 § fjärde stycket, och

24. på vilket sätt information enligt 8 kap. 22 a § ska lämnas till kunderna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1 Bakgrund

Utvecklingen av lagstiftningen på värdepappersmarknadsområdet har sedan slutet av 1990-talet varit föremål för intensifierade harmoniseringsåtgärder inom EU. Ett problem inom EU har emellertid varit att lagstiftningsprocessen ansetts vara för långsam och stelbent för att hantera de snabba förändringarna i den finansiella sektorn. För att avhjälpa detta bildades av EU en kommitté, ledd av belgaren Alexandre Lamfalussy. Kommitténs uppgift var att föreslå åtgärder för att förbättra mekanismerna för anpassning av det europeiska regelverket till den snabba förändringstakten i den finansiella sektorn. Kommittén presenterade ett antal rekommendationer som syftade till att effektivisera lagstiftningsprocessen.1 Rekommendationerna antogs av Europeiska rådet på dess möte i Stockholm i mars 2001 och har därefter godkänts av Europaparlamentet. Den nya modellen, som kommit att kallas Lamfalussyprocessen, innebär i korthet att regelgivningen delas upp på fyra olika nivåer, där övergripande principiella bestämmelser tas på den översta nivån i hierarkin, medan regler av mer teknisk natur och bestämmelser som har att göra med det nationella genomförandet utarbetas och beslutas på lägre nivåer.

På nivå ett fastställs allmänna principer enligt det normala lagstiftningsförfarandet inom EU-rätten, dvs. genom direktiv eller förordningar som föreslås av kommissionen och antas av rådet och Europaparlamentet. I dessa rättsakter delegeras åt kommissionen att utfärda genomförandebestämmelser i vissa hänseenden.

På nivå två antar kommissionen genomförandebestämmelser för att fylla ut eller anpassa de allmänna principer som beslutats på nivå ett. Dessa bestämmelser kan vara i form av förordningar eller direktiv. Kommissionen biträdes i detta arbete av Europeiska värdepapperskommittén (European Securities Committee), bestående av företrädare för medlemsstaterna. Kommittén ska även fungera som

1 Committee of Wise Men, Final Report of the Committee of Wise Men on the Regulation of European Securities Markets, Bryssel, 15 februari 2001.

103

Bakgrund SOU 2010:78

en föreskrivande kommitté enligt artikel 5 i 1999 års ”kommittologibeslut”.

Nivå tre omfattar ett utökat samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaderna. Samarbetet syftar bl.a. till att de bestämmelser som beslutats på nivåerna ett och två genomförs i lagstiftningen i de olika medlemsstaterna på ett konsekvent och likvärdigt sätt. För att organisera detta samarbete har ytterligare en kommitté inrättats av kommissionen, Europeiska värdepapperstillsynskommittén, (Committee of European Securities Regulators, CESR). Denna kommitté har bl.a. till uppgift att vägleda kommissionen särskilt i fråga om utarbetande av utkast till genomförandeåtgärder på värdepappersområdet. I kommittén återfinns företrädare för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter på värdepappersområdet.

Slutligen ska kommissionen på nivå fyra ta ett ökat ansvar för att säkerställa att gemenskapslagstiftningen genomförs i medlemsstaterna.

Modellen har använts i anslutning till olika direktiv på värdepappersområdet. Lamfalussymodellen har genom en överenskommelse med Europaparlamentet utvidgats till bank-, försäkrings- och fondområdena. I modellen ingår en strävan efter en bättre genomlyst process och breda konsultationer med berörda parter.

1.1 UCITS-direktivet

Harmoniserade regler för fondverksamhet i Europa återfinns i det s.k. UCITS-direktivet. UCITS står för Undertakings for Collective Investments in Transferable Securities. Genom UCITS-direktivet från 1985 skapades en harmoniserad EU-rättslig reglering av fondföretag som riktar sig till allmänheten och som kännetecknas av ett konsumentskydd. Direktivet ger grundläggande regler för fondföretagen. De fondföretag som uppfyller kraven i direktivet får fritt marknadsföra fonder och sälja fondandelar i alla medlemsstater. I direktivet ställs bl.a. krav på att fondföretagen tillämpar principen om riskspridning och att andelsägarna ska ha rätt att när som helst få sina andelar inlösta. Vidare finns regler om auktorisation av fondförvaltaren och dess organisation, regler om information till andelsägarna samt placeringsregler.

UCITS-direktivet omfattar fonder av öppen typ. Sådana fonder kan enligt artikel 1.3 bildas

104

Bakgrund

− på kontraktsrättslig grund som fonder förvaltade av förvaltningsbolag eller fondbolag,

− enligt trustlagstiftningen som trustfonder, eller

− på bolagsrättslig grund som investeringsbolag.

− De fondförvaltare som erkänns av UCITS-direktivet benämns förvaltningsbolag.

De flesta bestämmelserna i direktivet är gemensamma för alla fonder, oavsett juridisk konstruktion.

1.2 Den svenska lagstiftningen

Den svenska lagstiftningen om fonder bygger på UCITS-direktivet. Genom lagen (1990:1114) om värdepappersfonder och de ändringar som gjordes i den lagen med anledning av EES-avtalet anpassades den svenska regleringen till UCITS-direktivet. Lagen om värdepappersfonder ersattes den 1 april 2004 av LIF. Genom den nya lagen genomfördes de ändringar av UCITS-direktivet som beslutades av Europaparlamentet och rådet 20022, bl.a. avseende utökade placeringsmöjligheter. Genom ändringar den 23 juli 2008 i LIF och genom Finansinspektionens utfärdande av nya föreskrifter för fondverksamhet genomfördes kommissionens direktiv 2007/16/EG om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligande av vissa definitioner.3

I LIF används begreppet investeringsfonder som ett samlingsnamn för värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller UCITS-direktivets krav och som, efter ett enkelt notifikationsförfarande, får marknadsföras och säljas fritt i övriga länder inom EES. Specialfonder är fonder som av Finans-

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att införa regler för förvaltningsbolag och förenklade prospekt (EGT L 41, 13.2.2002, s. 20, Celex 32001L0107) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), vad gäller fondföretagets investeringar (EGT L 41, 13.2.2002, s. 35, Celex 32001L0108). 3 Kommissionens direktiv 2007/16/EG av den 19 mars 2007 om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa definitioner (EGT L 79, 20.3.2007 s. 11, Celex 32007L0016).

105

Bakgrund SOU 2010:78

inspektionen erhållit ett eller flera undantag från reglerna i UCITSdirektivet. Dessa kan inte utan tillstånd från värdlandsmyndigheten marknadsföras och säljas i annat EES-land. Således omfattas fondverksamhet i vid bemärkelse av bestämmelserna i LIF. I många avseende är regleringen densamma för värdepappersfonder och specialfonder.

Av LIF framgår att ett fondföretag är ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets av investerare. Fondföretaget ska tillämpa principen om riskspridningen och vara öppen för in- och utträde. Det finns utländska fondföretag som omfattas av UCITS-direktivet och det finns utländska fondföretag som inte omfattas av UCITS-direktivet.

I Sverige finns endast kontraktsrättsliga fonder. En svensk fond är inte ett självständigt rättssubjekt och kan därför inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Fondandelsägarnas äganderätt till fonden är kraftigt beskuren och medför endast en rätt att få sin andel i fonden inlöst samt i förekommande fall erhålla utdelning. I gengäld ansvarar inte fondandelsägarna för förpliktelser som avser fonden. Förvaltningen av fonden läggs på en fondförvaltare, i Sverige ett fondbolag. Fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor som rör investeringsfonden. Fondbolaget bestämmer över fonden och dess tillgångar. Fondandelsägarna har rätt att förlita sig på att förvaltaren handlar uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse, att LIF följs samt att förvaltaren följer de bestämmelser som framgår av fondens fondbestämmelser. Ett svenskt fondbolag kan förvalta flera olika investeringsfonder med olika placeringsinriktningar.

Fondens tillgångar förvaras av ett särskilt förvaringsinstitut. Förvaringsinstitutet är en bank eller ett annat kreditinstitut som också utövar viss kontroll över fondbolaget och bl.a. ser till att försäljning och inlösen av fondandelar går rätt till, att andelarna blir rätt värderade samt att fondens medel används i enlighet med LIF och fondbestämmelserna.

Denna konstruktion med uppdelat ansvar för förvaltning och förvaring ska skydda fondandelsägarna från att fondbolaget oegentligt förfogar över fondens tillgångar eller sammanblandar egendom som tillhör en fond med egna tillgångar.

106

Bakgrund

1.2.1 Placeringsbestämmelser

En viktig del i skyddet för investerarna är de i LIF angivna begränsningar som finns för placering av fondmedel i olika tillgångar. Alla investeringsfonder ska ha en riskspridning enligt bestämmelserna i LIF, vilka regelmässigt preciseras närmare i fondbestämmelserna. I syfte att uppnå en godtagbar riskspridning regleras vilka typer av likvida finansiella tillgångar som medel i en investeringsfond får placeras i och hur stor andel av fondförmögenheten som får placeras i en och samma tillgång.

1.2.2 Konsumentskydd

Värdepappersfonder måste vända sig till allmänheten. Hushållens del av det totala fondsparandet är också mycket stor och fondsparandet kan med fog sägas vara en konsumentprodukt, om än inte uteslutande. Detta har också beaktats i LIF och många av dess bestämmelser kan sägas syfta till att stärka skyddet för konsumenterna. Reglerna är dock inte uttryckligen avsedda för konsumenter utan tar sikt på att skydda samtliga andelsägare. Krav på hur fondbolaget ska vara organiserat och hur medel i en fond får placeras är exempel på skyddsregler. Att tillgångarna i fonden ska hållas åtskilda och förvaras av ett förvaringsinstitut är ett annat exempel. Vidare ställer gällande lagstiftning krav på information till andelsägarna. Även dessa regler är en del av konsumentskyddet. Utöver regelverket i LIF finns även vissa mer allmänna bestämmelser som tar sikte på att skapa ett gott konsumentskydd.

1.2.3 Tillsynsmyndighetens uppgifter

Finansinspektionen utövar tillsynen över ett svenskt fondbolag. Tillsynen omfattar även bolagens verksamhet i annat land inom EES, antingen den bedrivs via filial eller finansiella tjänster tillhandahålls på annat sätt. Denna hemlandsprincip förtydligas i UCITS IVdirektivet.

107

Bakgrund SOU 2010:78

108

1.3 UCITS IV-direktivet

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), antogs våren 2009. Som tidigare nämnts ersätter det nya direktivet det äldre direktivet om fondföretag från 1985. UCITS IV-direktivet har arbetats fram med Lamfalussymodellen som utgångspunkt. De nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa reglerna i UCITS IV-direktivet ska börja gälla senast den 1 juli 2011. För genomförande av direktivet har kommissionen antagit både direktiv och förordning på nivå två.4 Dessa ska genomföras samtidigt som reglerna i UCITS IV-direktivet.

De ändringar som gjorts syftar främst till att öka möjligheterna till effektiv förvaltning av värdepappersfonder, att göra det enklare för fondförvaltare att verka i andra medlemsstater än den egna medlemsstaten och att förbättra informationen till investerare. Förändringarna i förhållande till det äldre direktivet innebär i korthet följande:

− Proceduren för att få marknadsföra andelar i en värdepappersfond i andra medlemsstater förenklas.

− Ett utvidgat förvaltningsbolagspass införs, vilket innebär att ett förvaltningsbolag får förvalta värdepappersfonder och ett fondbolag får förvalta fondföretag som omfattas av UCITS IVdirektivet.

− Sammanläggning (fusion) över gränserna av värdepappersfonder och fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet, oavsett organisatorisk form, möjliggörs.

− Strukturer med mottagar- och matarfonder möjliggörs, dvs. minst 85 procent av en värdepappersfonds värde får placeras i en annan värdepappersfond eller i ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet.

− Informationen i faktabladet som ska erbjudas potentiella investerare görs mer konsumentvänlig.

− Samarbetet mellan tillsynsmyndigheter i olika medlemsstater stärks.

4 Kommissionens direktiv 2010/43/EU och 2010/44/EU samt kommissionens förordningar (EU) nr 583/2010 och 584/2010.

2 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

2.1 Gällande rätt

Förvaltningsbolag som hör hemma inom EES och i sitt hemland har tillstånd enligt 1985 års UCITS-direktiv får driva verksamhet i Sverige. Den verksamhet det får vara fråga om är sådan som omfattas av bolagets tillstånd i hemlandet. Verksamheten får drivas endera genom att en filial etableras här i landet eller genom att bolaget, utan att etablera en filial, tillhandahåller tjänster från hemlandet. Detta framgår av 1 kap. 6 § LIF. Något särskilt tillstånd för detta krävs inte, utan verksamheten här i landet får påbörjas efter det att Finansinspektionen fått en underrättelse från den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland. Motsvarande möjlighet att driva verksamhet i andra länder inom EES finns för fondbolag som förvaltar värdepappersfonder enligt bestämmelserna i 2 kap. 12–15 §§ samma lag. Genom dessa bestämmelser i LIF genomförs de regler som finns i 1985 års UCITS-direktiv om förvaltningsbolags rätt att driva verksamhet i andra medlemsstater än den egna. (artiklarna 6, 6a och 6b).

De tjänster som ett förvaltningsbolag enligt direktivet kan tillhandahålla i en annan medlemsstat är emellertid begränsade genom regler i direktivet som innebär att ett fondföretag ska vara etablerat i samma medlemsstat som förvaltningsbolaget (jfr artiklarna 1a.5 och 3). Förvaltningsbolagens huvudsakliga verksamhet, förvaltningen av fondföretag, kan därmed inte tillhandahållas beträffande fondföretag som är etablerade i andra länder inom EES. Den förvaltning av fondföretag som avses är sådan som förvaltningsbolaget är primärt ansvarigt för, och inte sådan som bolaget utför på delegation. Det är således möjligt att tillhandahålla fond-

109

Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78

förvaltningstjänster i ett annat land inom EES om det sker på delegation av ett annat förvaltningsbolag som är etablerat i samma land som fondföretaget. De tjänster som i övrigt kan tillhandahållas över gränserna är de som förvaltningsbolaget kan ha sidotillstånd för, nämligen tjänster som avser diskretionär portföljförvaltning (artikel 5.3 i direktivet och 1 kap. 4 § LIF).

2.2 Nya regler i UCITS IV-direktivet

2.2.1 Ett förvaltningsbolagspass för fondförvaltning introduceras

I UCITS IV-direktivet har kravet att ett fondföretag måste förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i samma land som fondföretaget tagits bort. Av artikel 4 jfr med artikel 2.1 e i direktivet framgår att ett fondföretag ska anses etablerat i den medlemsstat där det har sitt tillstånd. Någon koppling till förvaltningsbolagets hemland görs inte längre. Förvaltningsbolag får således förvalta fondföretag som är etablerade i andra länder inom EES än bolagets hemland.

Regler i EU-direktiv som ger företag möjlighet att driva verksamhet i andra medlemsstater, dvs. på den inre marknaden, brukar benämnas pass. Genom de nya reglerna i UCITS IV-direktivet införs ett utvidgat förvaltningsbolagspass som täcker all verksamhet som bolagen i sina respektive hemländer har tillstånd för (jfr artikel 6.1 första stycket).

2.2.2 Underrättelse om verksamhet i andra länder

För att ett förvaltningsbolag ska få förvalta ett fondföretag som är etablerat i ett annat land inom EES än bolagets hemland krävs att bolaget lämnar en underrättelse om den gränsöverskridande verksamheten till den behöriga myndigheten i bolagets hemland. Processen för detta är densamma som den som anges i 1985 års UCITS-direktiv för underrättelse beträffande verksamhet i andra medlemsstater. Verksamheten kan således drivas från en filial i fondföretagets hemland eller från förvaltningsbolagets hemland utan att en filial etableras (artiklarna 16–18 i UCITS IV-direktivet). Den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland ska överlämna underrättelsen till motsvarande myndighet i fondföre-

110

SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

tagets hemland. Därvid ska den behöriga myndigheten bifoga ett intyg med uppgifter om den verksamhet bolaget har tillstånd för i hemlandet (se artiklarna 17.3 och 18.2).

2.2.3 Tillstånd för fondföretaget

Det fondföretag som förvaltningsbolaget avser att förvalta måste ha meddelats tillstånd i sitt hemland. Tillstånd till ett fondföretag får enligt direktivet ges bara om förvaltningsbolaget godkänns för att förvalta fondföretaget i fråga samt fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut godkänns (artikel 5.2). Detta gäller oavsett om fondföretaget ska förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i samma medlemsstat som fondföretaget eller inte. Av skälen i direktivet framgår att när förvaltningsbolaget är etablerat i en annan medlemsstat än fondföretaget bör den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland, vid bedömningen av om förvaltningsbolaget klarar att förvalta det fondföretag som är i fråga, kunna förlita sig på det intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland avseende vilken typ av fondföretag som bolaget har rätt att förvalta (se skäl 20). Intyget ska ha bifogats underrättelsen om den gränsöverskridande verksamheten.

Förvaltningsbolaget måste i övrigt följa de regler som gäller i fondföretagets hemland för bildande av fondföretag (artikel 20.3 a jfr med artikel 19.3). Direktivet föreskriver dock att den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland bara får neka ett utländskt förvaltningsbolag att förvalta fondföretaget i följande fall:

-

om bolaget inte följer de regler som det är skyldigt att följa i fondföretagets hemland enligt artikel 19, dvs. regler hänförliga till fondföretagets bildande och funktion,

-

om bolaget inte har tillstånd i hemlandet att förvalta den typ av fondföretag som är i fråga, eller

-

om bolaget inte till den behöriga myndigheten lämnat det avtal som ingåtts med förvaringsinstitutet och uppgifter om delegationsarrangemang som avser förvaltningen av fondföretaget eller därmed sammanhängande administration (artikel 20.3). Det avtal som ska ha ingåtts med förvaringsinstitutet ska säkra att förvaringsinstitutet kan få den information det behöver för att kunna uppfylla sina förpliktelser vad avser fondföretaget (jfr artikel 23.5).

111

Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78

Förvaltningsbolaget ska inom två månader från det att en fullständig ansökan lämnats in informeras om huruvida tillstånd till fondföretaget medgetts (artikel 5.4). Tidsfristen, som är ny i förhållande till 1985 års UCITS-direktiv, gäller oavsett om förvaltningsbolaget är etablerat i fondföretagets hemland eller inte.

2.2.4 Förvaltningsbolaget följer bestämmelser i hemlandet som avser organisatoriska krav m.m.

Förvaltningsbolag ska, vid förvaltningen av ett fondföretag etablerat i ett annat land inom EES, följa de bestämmelser som gäller i bolagets hemland avseende organisatoriska krav, riskhantering, aktsamhetskrav och rapporteringskrav. De bestämmelserna får inte vara strängare än de som gäller för förvaltningsbolag som endast har verksamhet i hemlandet (jfr artikel 19.1).

Det är den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland som ska tillse att dessa bestämmelser efterlevs (artikel 19.2).

Förvaltningsbolaget ska ha en sådan organisation och vidta sådana åtgärder att det klarar av att följa tillämpliga bestämmelser om fondföretagets bildande och funktion i fondföretagets hemland. Bolaget ska också klara av att följa det som anges i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning och i dess informationsbroschyr (artikel 19.6). Den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland ska i sin tillsyn övervaka även detta (artikel 19.7).

2.2.5 Förvaltningsbolaget följer bestämmelser i värdlandet som avser fondföretagets bildande och funktion

När det gäller fondföretagets bildande och funktion ska förvaltningsbolaget tillämpa bestämmelserna i fondföretagets hemland. I direktivet finns en förteckning över de regelområden som ska anses hänförliga till bildandet av fondföretaget och dess funktion. Dessa områden är enligt artikel 19.3 sådana som avser bestämmelser om

a) etablering och tillstånd för fondföretaget, b) utfärdande och inlösen av andelar, c) placeringsinriktning och placeringsbegränsningar, inklusive beräkning av exponeringar och hävstång, d) begränsningar av utlåning, inlåning och blankning, e) värdering av tillgångar och fondföretagets redovisning, f) beräkning av fondandelsvärde och konsekvenser av fel i den beräkningen, g) hantering av fondens in-

112

SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

komster, h) informationskrav, t.ex. rörande informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse, i) åtgärder för marknadsföring, j) förhållande till fondandelsägarna, k) fusion och omstrukturering av fondföretag, l) avveckling och likvidation av fondföretag, m) innehåll i fondandelsägarregistret, n) tillstånds- och tillsynsavgifter, samt o) utövande av fondandelsägarnas rösträtt och andra rättigheter som avser något av a) – m). Information om dessa regler ska finnas lätt tillgänglig i varje medlemsstat (artikel 5.7).

Det som anges i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning och i dess informationsbroschyr ska stå i överensstämmelse med de bestämmelser som är tillämpliga i förvaltningsbolagets respektive fondföretagets hemland (artikel 19.4). Den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland ska utöva tillsyn över att tillämpliga bestämmelser i fondföretagets hemland efterlevs samt att förvaltningsbolaget uppfyller de skyldigheter som anges i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning och informationsbroschyr (artikel 19.5). Förvaltningsbolag ska inte vara föremål för någon ytterligare reglering i fondföretagets hemland inom ramen för direktivets tillämpningsområde, utom i de fall som uttryckligen anges i direktivet (artikel 19.8).

2.3 Definitionen av fondföretags hemland

Utredningens förslag: Ett fondföretags hemland ska definieras

som det land där fondföretaget har sitt tillstånd.

Skälen för förslaget: Definitionen av fondföretags hemland har ändrats i UCITS IV-direktivet. Det ska nu vara det land där fondföretaget har sitt tillstånd och inte, som tidigare, där förvaltningsbolaget har sitt säte eller, om fondföretaget är bildat på associationsrättslig grund, där fondföretaget har sitt säte (jfr artikel 2.1 e i

UCITS IV-direktivet). Kravet att förvaltningsbolaget och fondföretaget ska ligga i samma land har därmed tagits bort. Motsvarande ändring bör göras av definitionen av fondföretags hemland i LIF (1 kap. 1 § första stycket 9).

Ett fondföretag kan enligt definitionen i LIF vara av annan typ än de fondföretag som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet (1 kap. 1 § första stycket 8). Sådana fondföretag (”icke-UCITS”) får efter tillstånd från Finansinspektionen marknadsföra och sälja

113

Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78

andelar i företaget här i landet. För att tillstånd ska ges måste bolaget bl.a. driva likartad verksamhet och stå under betryggande tillsyn i sitt hemland (1 kap. 9 § samma lag). Dessa fondföretag träffas inte av reglerna om gränsöverskridande fondförvaltning i UCITS IV-direktivet. Den föreslagna förändringen av definitionen av fondföretags hemland bör dock gälla även för sådana fondföretag. Ändringen är av liten praktisk betydelse när det gäller möjligheten för sådana fondföretag att marknadsföra och sälja andelar här i landet.

2.4 Svenska bolags (fondbolags) förvaltning av utländska fonder (fondföretag)

2.4.1 Underrättelse om den gränsöverskridande verksamheten

Utredningens förslag: Fondbolag som avser att förvalta ett

fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet ska i en underrättelse till Finansinspektionen lämna särskilda uppgifter som rör den verksamheten.

Tidsfristen för inspektionen att överlämna en underrättelse till en behörig myndighet i ett annat land inom EES där en filial ska inrättas minskas från tre till två månader.

Skälen för förslaget: Genom de nya reglerna i UCITS IV-direktivet får fondbolag möjlighet att förvalta fondföretag som omfattas av direktivet i ett annat land inom EES än Sverige. Ett fondbolag som avser att förvalta ett sådant fondföretag ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Regler om underrättelse vid verksamhet i andra länder inom EES finns sedan tidigare och har överförts från 1985 års UCITS-direktiv till UCITS IVdirektivet (artiklarna 17 och 18 i UCITS IV-direktivet). Skillnaden är att den verksamhet som ska kunna drivas i andra länder utvidgats till att omfatta även fondförvaltning. Fondförvaltningstjänsten kan tillhandahållas genom att fondbolaget inrättar en filial i fondföretagets hemland eller utan att en filial inrättas. I LIF finns bestämmelser om vilka uppgifter en underrättelse ska innehålla (2 kap. 12 § respektive 15 §). Bland annat ska en plan för den avsedda verksamheten lämnas.

114

SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

När fråga är om att förvalta ett fondföretag i ett annat land ska fondbolaget, enligt nya regler i UCITS IV-direktivet, i verksamhetsplanen även lämna uppgift om dess system för riskhantering och om vissa åtgärder som fondföretaget är skyldigt att vidta i fondföretagets hemland (artiklarna 17.2 b och 18.1 b). Dessa åtgärder är desamma som ska vidtas när en värdepappersfond ska marknadsföras i ett annat land inom EES, dvs. att fondbolaget ska se till att det i värdlandet kan göras utbetalningar till andelsägarna, lösas in andelar och tillhandahållas sådan information som bolaget är skyldigt att tillhandahålla i det landet. Härutöver ska bolaget kunna hantera klagomål från investerare och se till att det inte finns några hinder för investerare att utöva sina rättigheter. Klagomål från investerare ska kunna lämnas på det officiella språket i värdlandet. Bolaget ska också se till att det kan tillhandahålla information på begäran av allmänheten eller den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland (artikel 15). Bestämmelser om att underrättelsen ska innehålla dessa uppgifter, när de tjänster som fondbolaget ska erbjuda i ett annat land omfattar förvaltningen av ett fondföretag, bör införas i LIF (se 2 kap. 12 §).

Finansinspektionen ska, på samma sätt som enligt gällande rätt, överlämna underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där fondbolaget ska driva verksamheten (2 kap. 13 § respektive 15 § LIF). En skillnad är dock att underrättelsen, enligt det nya direktivet, ska överlämnas inom två månader från det att den kommit in till inspektionen – i stället för som tidigare tre månader – när bolaget avser att inrätta en filial i det andra landet. Den nya tidsfristen för att överlämna underrättelsen gäller oavsett vilken verksamhet som ska drivas i det andra landet. Denna förändring bör införas i LIF (se 2 kap. 13 §).

2.4.2 Intyg som ska utfärdas av Finansinspektionen

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska utfärda ett intyg

om bl.a. fondbolagets tillstånd och dettas omfattning. Intyget ska överlämnas till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland.

Skälen för förslaget: När en underrättelse avser förvaltning av ett fondföretag i ett annat land ska Finansinspektionen, enligt nya regler i UCITS IV-direktivet, utfärda ett intyg som ska bifogas

115

Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78

underrättelsen. Enligt artiklarna 17.3 och 18.2 i direktivet ska det av intyget framgå att fondbolaget har tillstånd som meddelats i enlighet med reglerna i direktivet, dvs. att det är ett förvaltningsbolag i direktivets mening. Vidare ska intyget innehålla en beskrivning av omfattningen av tillståndet och uppgifter om begränsningar beträffande vilka typer av värdepappersfonder bolaget har tillstånd att förvalta. Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att lämna ett sådant intyg bör införas i LIF (se 2 kap. 13 och 15 §§).

Enligt skälen i UCITS IV-direktivet bör den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland kunna förlita sig på intyget vid bedömningen av om ett förvaltningsbolag klarar av att förvalta ett visst fondföretag (skäl 20). Vidare framgår av direktivet att tillstånd för ett förvaltningsbolag att förvalta ett fondföretag får vägras om bolaget inte har tillstånd i sitt hemland att förvalta fondföretag av den typ som bolaget avser att förvalta i värdlandet (artikel 20.3). Utformningen av intyget kommer således att vara av stor betydelse för ett fondbolags möjligheter att få tillstånd att förvalta ett fondföretag i ett annat land. Det kan konstateras att ett fondbolag som har tillstånd enligt 1 kap. 4 § LIF och förvaltar minst en värdepappersfond är att se som ett förvaltningsbolag med tillstånd enligt UCITS IV-direktivet (se prop. 2002/03:150 s. 142). Det fattas enligt svensk rätt inte något särskilt beslut av generell karaktär om tillstånd för ett fondbolag att förvalta vissa typer av värdepappersfonder, utan prövning sker i samband med att fondbolaget ges tillstånd att förvalta en viss värdepappersfond. Detta görs i samband med att fondbestämmelserna för fonden i fråga godkänns enligt 4 kap. 9 § LIF. I fondbestämmelserna ska det fondbolag som ska förvalta fonden anges (4 kap. 8 § första stycket 1 LIF). Godkännandet av fondbestämmelserna innefattar därmed ett godkännande av att fondbolaget får förvalta fonden i fråga. Finansinspektionens intyg avseende fondbolaget bör således kunna omfatta bl.a. uppgift om vilken typ av värdepappersfonder bolaget får förvalta i Sverige. Det som framför allt torde vara av vikt är att ange förvaltningskapacitet. Därigenom blir det möjligt att bedöma komplexiteten i den fondverksamhet bolaget får driva i Sverige.

Reglerna om förvaltningsbolagspasset i direktivet kan dock, enligt utredningens mening, inte tolkas så att ett förvaltningsbolag bara ska kunna förvalta sådana fondföretag i ett annat land som bolaget de facto förvaltar i sitt hemland. Detta skulle i princip innebära att bolaget bara skulle kunna förvalta s.k. spegelfonder i

116

SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

andra länder, dvs. fonder som till sin inriktning motsvarar de fonder som bolaget förvaltar i hemlandet. En sådan tolkning skulle strida mot ett av de grundläggande syftena med de nya reglerna i direktivet, nämligen att möjliggöra effektivisering av fondverksamheten, och framstår därför som alltför snäv. I stället bör det viktiga vara hur tillsynsmyndigheten i bolagets hemland bedömer bolagets kapacitet, dvs. vilka typer av fonder bolaget skulle kunna få tillstånd att förvalta där, snarare än vilka fonder bolaget faktiskt förvaltar i hemlandet. Eftersom ett fondbolags verksamhetstillstånd enligt svensk rätt inte innefattar någon hypotetisk prövning av bolagets kapacitet och kompetens är det inte självklart hur intygen bäst bör utformas. Sannolikt kommer dock en praxis att utvecklas inom EES. Bestämmelserna i lag om intygets innehåll bör därför inte ange i detalj hur intyget ska utformas utan bör begränsas till det som anges i direktivet.

Den mottagande behöriga myndigheten har möjlighet att begära klargörande från Finansinspektionen av om den typ av fondföretag som fondbolaget avser att förvalta omfattas av bolagets tillstånd i Sverige. Finansinspektionen ska enligt direktivet besvara en sådan förfrågan inom tio arbetsdagar (artikel 20.2). En bestämmelse om den skyldigheten bör införas i svensk rätt. Den är dock av sådant slag att den bör tas in i förordning, varför något förslag till lagändring inte lämnas i detta sammanhang.

2.4.3 Tillämpliga bestämmelser när ett fondbolag förvaltar ett fondföretag. Tillsyn

Utredningens bedömning: Fondbolag som förvaltar fondföre-

tag ska följa svenska bestämmelser hänförliga till organisatoriska krav, sundhetskrav, riskhantering m.m.

Utredningens förslag: Innan Finansinspektionen återkallar till-

ståndet för ett fondbolag som förvaltar fondföretag i annat EESland ska inspektionen samråda med den behöriga myndigheten i det landet.

Skälen för förslaget: Ett fondbolag som har tillstånd att förvalta ett fondföretag i ett annat EES-land än Sverige enligt UCITS IVdirektivet ska följa de bestämmelser som gäller för fondbolaget i

Sverige. Detta klargörs i direktivet (artikel 19.1). Härmed avses,

117

Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78

enligt direktivet, bestämmelser som gäller organisatoriska krav, inklusive delegering av funktioner, riskhantering, hantering av intressekonflikter och andra sundhetskrav samt rapporteringsskyldighet. Även svenska uppföranderegler ska följas, såvitt inte verksamheten drivs från en filial i fondföretagets hemland. I sistnämnda fall ska uppförandereglerna i värdlandet tillämpas (artiklarna 17.4 och 18.3). I LIF finns bestämmelser om fondbolagens verksamhet, bl.a. i 2 kap. 17 §. Det sundhetskrav som anges i lagrummet är mycket allmänt hållet och specificeras i Finansinspektionens föreskrifter. Delegering av bolagens funktioner regleras i 4 kap. 4–7 §§ och riskhantering i 5 kap. 2 § LIF. Dessa bestämmelser gäller för fondbolagen, oavsett om de driver verksamhet i andra länder eller inte. När det gäller krav på bolagens organisation, hantering av intressekonflikter och riskhantering samt uppföranderegler har Europeiska kommissionen antagit ett s.k. genomförandedirektiv till UCITS IV-direktivet som ställer upp regler på området.1 Dessa nya regler behandlas i avsnitt 2.5.

När ett fondbolag avser att delegera någon del av sin verksamhet ska Finansinspektionen enligt 4 kap. 7 § LIF informeras om detta. När fondbolaget förvaltar ett fondföretag ska Finansinspektionen, enligt artikel 13.1 a i direktivet, vidarebefordra den informationen till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. En bestämmelse om detta bör tas in i förordning, varför något förslag inte lämnas i detta sammanhang.

När det gäller fondföretagets bildande och funktion ska fondbolaget följa de bestämmelser som finns i fondföretagets hemland (artikel 19.3, se avsnitt 2.2.5).

Finansinspektionen ska enligt direktivet utöva tillsyn över att de bestämmelser som är tillämpliga för fondbolaget i Sverige följs. Tillsynen ska omfatta att fondbolaget har kapacitet att förvalta alla de värdepappersfonder och fondföretag som bolaget har tillstånd för. I direktivet uttrycks detta så att bolaget ska klara av att följa de bestämmelser som gäller för alla de fondföretag som förvaltas (artikel 19.2 och 19.7). Av 10 kap. 1 § andra stycket LIF framgår att Finansinspektionens tillsyn över fondbolag omfattar att verksamheten drivs enligt lagen och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. Tillsynen omfattar således att fondbolagen följer de bestämmelser som är tillämpliga enligt svensk rätt. Någon

1 Kommissionens direktiv 2010/43/EU.

118

SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

ändring av bestämmelsen behövs inte till följd av nämnda regler i UCITS IV-direktivet.

Innan Finansinspektionen återkallar tillståndet för ett fondbolag som förvaltar ett fondföretag i ett annat land än Sverige ska inspektionen, enligt direktivet, ”höra” den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland (artikel 21.8). En bestämmelse om ett sådant samrådsförfarande bör införas i LIF (12 kap. 5 a §). Syftet med samrådet är framför allt att informera myndigheten i det andra landet om situationen och möjliggöra för den myndigheten att där vidta åtgärder för att skydda investerarnas intressen.

2.5 Förvaltningsbolags förvaltning av värdepappersfonder

2.5.1 Underrättelse till Finansinspektionen och andra förutsättningar för verksamheten

Utredningens förslag: Förvaltningsbolag som har tillstånd

enligt UCITS IV-direktivet ska få förvalta en värdepappersfond, om bolaget i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag av motsvarande typ, bolaget till Finansinspektionen lämnat det avtal som ska ha ingåtts med förvaringsinstitutet samt, i förekommande fall, uppgifter om delegation av fondförvaltningen eller fondadministrationen. Vidare krävs att fondbestämmelserna uppfyller kraven i lagen. Ytterligare en förutsättning är att Finansinspektionen, från den behöriga myndigheten i bolagets hemland, har fått en underrättelse med visst innehåll om den gränsöverskridande verksamheten.

Skälen för förslaget

Underrättelse om att ett förvaltningsbolag avser att förvalta en värdepappersfond

Ett utländskt förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet ska, enligt direktivet, ges möjlighet att förvalta en värdepappersfond. Fondförvaltningstjänsten ska kunna tillhandahållas genom att förvaltningsbolaget inrättar en filial i Sverige eller genom att det tillhandahåller tjänsten från sitt hemland, utan att en filial

119

Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78

inrättas här i landet. Innan verksamheten här i landet får påbörjas måste Finansinspektionen ha fått en underrättelse från den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland (jfr artiklarna 17 och 18). Bestämmelser om förvaltningsbolags rätt att driva verksamhet här i landet och om underrättelsen finns i 1 kap. 6 § LIF. När fråga är om att förvalta en värdepappersfond framgår dock av nya regler i UCITS IV-direktivet att underrättelsen ska innehålla vissa särskilda uppgifter. Dessa rör förvaltningsbolagets system för riskhantering och vissa åtgärder som bolaget är skyldigt att vidta i Sverige (artiklarna 17.2 b och 18.1 b). Bestämmelser om detta bör införas i LIF (1 kap. 6 § andra stycket).

Godkännande av förvaltningsbolag som förvaltare av en värdepappersfond

För att förvaltningsbolaget ska få förvalta en värdepappersfond krävs att bolaget godkänns av Finansinspektionen som förvaltare av den fond som är i fråga. En värdepappersfond etableras genom att dess fondbestämmelser godkänns (4 kap. 8 och 9 §§ LIF). I fondbestämmelserna, vilka upprättas av fondbolaget, ska bl.a. namnet på det förvaltande fondbolaget anges (4 kap. 8 § första stycket 1 LIF). För att genomföra direktivet bör således ett förvaltningsbolag kunna upprätta och ändra fondbestämmelser för en värdepappersfond och anges som förvaltande bolag i fondbestämmelserna (se 1 kap. 6 c § LIF).

Eftersom förvaltningsbolaget har sitt verksamhetstillstånd i ett annat land än Sverige kommer Finansinspektionen inte att ha någon kännedom om bolaget eller dess kapacitet, på det sätt inspektionen har när det gäller svenska fondbolag. De uppgifter Finansinspektionen kommer att ha om bolaget är de som framgår av den underrättelse som den behöriga myndigheten i bolagets hemland lämnat om den gränsöverskridande verksamheten. Således kommer inspektionen att ha uppgifter om förvaltningsbolagets riskhanteringssystem och tillgång till ett intyg om bolaget som utfärdats av den behöriga myndigheten i bolagets hemland (se vidare i nästa stycke). Utöver det ska, enligt UCITS IV-direktivet, ett förvaltningsbolag som ansöker om att få förvalta en värdepappersfond lämna det avtal som ingåtts med fondens förvaringsinstitut och uppgifter om delegationsarrangemang som avser förvaltningen eller administrationen av fonden till Finans-

120

SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

inspektionen (artikel 20.1). Överlämnande av uppgifterna till Finansinspektionen bör ske i samband med att förvaltningsbolaget begär att värdepappersfondens fondbestämmelser ska godkännas. Om förvaltningsbolaget redan förvaltar en värdepappersfond av samma typ i Sverige ska bolaget kunna hänvisa till den dokumentation som redan lämnats (artikel 20.1 i direktivet). En förutsättning för detta bör dock vara att den tidigare lämnade dokumentationen har samma innehåll som den som annars skulle lämnas.

När Finansinspektionen ska ta ställning till om förvaltningsbolaget kan godkännas för att förvalta värdepappersfonden i fråga ska inspektionen kunna förlita sig på ett intyg som den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland utfärdat. Intyget, som ska bifogas underrättelsen om bolagets gränsöverskridande verksamhet, ska enligt direktivet innehålla uppgifter om omfattningen av bolagets tillstånd och begränsningar i fråga om vilka typer av fonder bolaget har tillstånd att förvalta (artiklarna 17.3 och 18.2). Om förvaltningsbolaget inte har tillstånd i sitt hemland att förvalta fonder av den typ som bolaget önskar förvalta i Sverige bör bolaget inte godkännas som förvaltare av värdepappersfonden i Sverige. Detta sammanhänger med att förvaltningsbolag enligt direktivet inte ska kunna tillhandahålla andra tjänster i andra länder än bolaget får tillhandahålla i det egna landet (artikel 16.1). Något absolut krav på att bolaget de facto förvaltar en liknande fond i hemlandet bör dock inte ställas (angående detta hänvisas till vad som anförts i avsnitt 2.4.2). Vidare ska Finansinspektionen inte behöva göra någon fullständig prövning av bolagets kapacitet, utan ska i stället kunna använda sig av det intyg som lämnats av den behöriga myndigheten i bolagets hemland. Prövningen av bolagets kapacitet ska således göras i dess hemland. Intyg kan ha olika innehåll, inte minst på grund av att reglerna om tillstånd för fondföretag inte är fullt ut harmoniserade, utan skiljer sig från land till land. Finansinspektionen kan dock vid behov, med stöd av direktivets regler, begära klargörande från den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland av om bolagets tillstånd i hemlandet omfattar den typ av värdepappersfond som bolaget avser att förvalta i Sverige. Klargörande kan också begäras avseende avtalet med förvaringsinstitutet och uppgifterna om delegationsarrangemang. Den behöriga myndigheten i bolagets hemland ska enligt direktivet svara på en sådan begäran inom tio arbetsdagar (artikel 20.2).

121

Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78

För att Finansinspektionen ska godkänna att förvaltningsbolaget förvaltar en värdepappersfond krävs att bolaget har lämnat de uppgifter som ska lämnas, nämligen avtalet med förvaringsinstitutet och uppgifter om eventuella delegationsarrangemang som avser fonden. Vidare ska intyget från den behöriga myndigheten i bolagets hemland utvisa att bolaget i sitt hemland får förvalta fondföretag av motsvarande typ som den värdepappersfond som ska förvaltas. Bestämmelser om dessa krav bör införas i LIF (1 kap. 6 b §).

Förvaltningsbolaget kommer att godkännas som förvaltare av en värdepappersfond genom att fondbestämmelserna för fonden godkänns. Förvaltningsbolaget anges nämligen i fondbestämmelserna, varför ett godkännande av fondbestämmelserna innefattar godkännande av förvaltaren. För att fondbestämmelserna ska godtas krävs att de även i övrigt uppfyller de krav som anges i LIF. Det bör tydliggöras i LIF att det är ett krav att fondbestämmelserna godkänts innan förvaltningsbolaget kan börja förvalta en värdepappersfond (1 kap. 6 b § första stycket 3).

Enligt direktivet ska Finansinspektionen, innan en ansökan från ett förvaltningsbolag om att få förvalta en värdepappersfond avslås, höra den behöriga myndigheten i bolagets hemland (artikel 20.3). Denna bestämmelse är av sådant slag att den bör genomföras i förordning. Något förslag lämnas därför inte i detta sammanhang. Om ett förvaltningsbolag inte godkänns för att förvalta en värdepappersfond åläggs medlemsstaten enligt UCITS IV-direktivet att informera kommissionen om detta (artikel 21.9). En bestämmelse om att Finansinspektionen i ett sådant fall ska informera kommissionen bör tas in i LIF (1 kap. 6 b § tredje stycket). I direktivet talas också om en sådan informationsskyldighet när tillstånd vägras enligt artikel 17. Artikel 17 innehåller regler om att inrätta en filial i ett annat land än förvaltningsbolagets hemland. Där talas emellertid inte om något ”tillstånd”, utan om ett underrättelseförfarande. Den nya regeln om information till kommissionen i artikel 21.9 synes syfta till att ge kommissionen insyn i de fall när ett förvaltningsbolag vägras att förvalta ett fondföretag i ett annat land. Det är därmed tillräckligt att den informationsskyldighet som införs i LIF gäller för de fall när Finansinspektionen vägrat att godkänna fondbestämmelserna för en värdepappersfond på ansökan av ett förvaltningsbolag som önskar förvalta fonden.

122

SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

Åtgärder som ett förvaltningsbolag ska vidta i Sverige

Förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska i Sverige vidta åtgärder för att kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar och tillhandahålla information. Det är motsvarande krav som enligt gällande rätt ställs när ett utländskt fondföretag marknadsförs i Sverige. Den information som avses är sådan som förvaltningsbolaget enligt svensk rätt är skyldigt att tillhandahålla beträffande fonden, såsom informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse, halvårsredogörelse och kostnadsinformation. Härutöver ska förvaltningsbolaget kunna tillhandahålla Finansinspektionen de upplysningar som behövs för tillsynen över värdepappersfonden. Förvaltningsbolaget ska vidare i Sverige vidta åtgärder för att kunna hantera klagomål från investerare, vilka ska kunna lämna klagomål på svenska. Slutligen ska bolaget se till att det inte finns några begränsningar för andelsägare i Sverige att utöva sina rättigheter (jfr artiklarna 15 och 21. 2 i UCITS IV-direktivet).

Förvaltningsbolaget ska lämna uppgifter om vidtagna åtgärder i den underrättelse om gränsöverskridande verksamhet som bolaget ska lämna till den behöriga myndigheten i hemlandet, vilken ska överlämna underrättelsen till Finansinspektionen (jfr artiklarna 17.2 b, 17.3, 18.1 b och 18.2 i direktivet). Det förutsätts således att bolaget har vidtagit dessa åtgärder. Finansinspektionen kan dock inte neka bolaget att förvalta en värdepappersfond endast av det skälet att tillräckliga åtgärder inte vidtagits, eftersom den grunden inte ingår i den uttömmande uppräkning av skäl för att vägra tillstånd som anges i direktivet (artikel 20.3). Att åtgärderna vidtagits på ett godtagbart sätt får således bli en fråga för Finansinspektionens tillsyn efter det att bolaget fått tillstånd att förvalta en värdepappersfond.

De åtgärder som ska vidtas i Sverige förutsätter inte att förvaltningsbolaget måste etablera sig eller förlägga viss verksamhet här i landet (jfr artikel 5.3 i direktivet). Av skälen i direktivet framgår i stället att klagomålshanteringen bör kunna säkerställas t.ex. genom lämplig reglering i ett distributionsavtal eller genom tillhandahållande av en adress för detta i fondföretagets hemland. Vidare framgår att tillhandahållandet av information på begäran av allmänheten eller den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland bör kunna säkerställas t.ex. genom att förvaltningsbolaget utser en kontaktperson bland sin personal i hemlandet som hanterar framställningen om information. Det bör alltså inte krävas

123

Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78

att förvaltningsbolaget ska ha en lokal representant i fondföretagets hemland för att uppfylla dessa förpliktelser (skäl 19 i direktivet).

2.5.2 Tillämpliga föreskrifter för förvaltningsbolagets verksamhet i Sverige

Utredningens förslag: Förvaltningsbolaget ska i förvaltningen

av en värdepappersfond följa svenska föreskrifter som avser fondens bildande och funktion. Om bolaget driver verksamhet från filial i Sverige ska det också följa svenska föreskrifter innehållande s.k. uppföranderegler.

Skälen för förslaget: Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska följa svenska föreskrifter som avser värdepappersfonden. Förutom föreskrifter om hur fonden bildas gäller även svenska föreskrifter som avser fondens funktion. De bestämmelser som anges i LIF och som framför allt är att hänföra till värdepappersfondens funktion ska således tillämpas även för det fall ett förvaltningsbolag förvaltar fonden. Det gäller bestämmelserna om värdepappersfondens rättsliga ställning, fondbestämmelser, fondandelar och inlösen av fondandelar, värdering av tillgångarna och beräkning av fondandelsvärdet, fondandelsägarregister, informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse, halvårsredogörelse, tillgång till information, information om kostnader samt om fondens placeringsinriktning och placeringsbegränsningar. Det gäller vidare bestämmelser om marknadsföring av fondandelar i annat EES-land och bestämmelser som avser s.k. mottagar- och matarfonder. Det gäller även bestämmelser om fusion, delning och ombildning av värdepappersfonder samt om upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en värdepappersfond. En bestämmelse som klargör detta bör tas in i LIF (1 kap. 6 c §). Vid marknadsföring i Sverige ska svenska bestämmelser alltid tillämpas, oavsett om fonden som marknadsförs är svensk eller utländsk. Allmänna regler om marknadsföring finns i marknadsföringslagen (2008:486).

När det gäller bestämmelser som mer är att hänföra till förvaltningsbolagets verksamhet än till värdepappersfonden, såsom krav på organisation, inklusive delegering av verksamhet, riskhantering och hantering av intressekonflikter, ska bolaget enligt UCITS IVdirektivet följa bestämmelserna i hemlandet (artikel 19.1). Detta

124

SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

gäller även beträffande uppföranderegler, med undantag för om bolaget driver verksamhet från en filial i Sverige. I det senare fallet ska svenska uppföranderegler tillämpas (artiklarna 17.4 och 18.3). Detta bör klargöras genom en bestämmelse i LIF (1 kap. 10 §).

Förvaltningsbolaget ansvarar enligt direktivet för att det har organisation, tillräckliga resurser m.m. för att kunna efterleva de bestämmelser som är tillämpliga i Sverige och uppfylla de skyldigheter som i övrigt anges i en förvaltad värdepappersfonds fondbestämmelser och informationsbroschyr. Den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland ska utöva tillsyn över att bolagets organisation m.m. är tillräcklig för att det ska kunna förvalta alla de fondföretag bolaget har tillstånd för, således även en svensk värdepappersfond (jfr artikel 19.6 och 19.7 i direktivet).

2.5.3 Finansinspektionens tillsyn över förvaltningsbolag

Utredningens förslag: Finansinspektionens tillsyn över ett för-

valtningsbolag ska även omfatta att bolaget följer det som anges i fondbestämmelserna för en värdepappersfond som bolaget förvaltar.

Finansinspektionens möjlighet att, när det är nödvändigt, genomföra en undersökning hos ett bolag ska omfatta även förvaltningsbolag och fondföretag som driver verksamhet här i landet utan att inrätta en filial.

Inspektionen ska också kunna genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige att utföra vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av förvaltningsbolaget.

Skälen för förslaget: Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att de bestämmelser i LIF som är tillämpliga för förvaltningsbolaget efterlevs samt att bolaget uppfyller skyldigheterna som angetts i fondbestämmelserna och informationsbroschyren. Detta framgår av UCITS IV-direktivet (artikel 19.3–5). Bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn över förvaltningsbolag finns i 10 kap. 1 § LIF.

Tillsynen omfattar att bolaget följer de föreskrifter som gäller för dess verksamhet i Sverige. Eftersom ett förvaltningsbolag ska kunna förvalta en värdepappersfond bör Finansinspektionen också ha tillsyn över att bolaget följer det som anges i fondbestäm-

125

Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78

melserna för en sådan fond. Detta står i överensstämmelse med den tillsyn som inspektionen har över fondbolag (10 kap. 1 § andra stycket LIF). En bestämmelse om att tillsynen även ska omfatta att ett förvaltningsbolag följer fondbestämmelserna för en förvaltad värdepappersfond bör införas i LIF (10 kap. 1 § tredje stycket). Att Finansinspektionen har tillsyn över att ett förvaltningsbolag följer det som anges i informationsbroschyren för en sådan fond får anses följa redan av bestämmelsen att tillsynen omfattar att bolaget följer de föreskrifter som gäller för dess verksamhet i Sverige.

Finansinspektionen får, enligt 10 kap. 4 § LIF, när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet från filial i Sverige. För förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond enligt bestämmelserna i 1 kap. 6 b § kommer Finansinspektionens tillsynsansvar att vara relativt omfattande. Ett sådant förvaltningsbolag kan komma att förlägga delar av verksamheten i Sverige, även om någon filial inte inrättas. Det kan t.ex. vara fråga om att bolaget uppdrar åt någon här i landet att utföra visst arbete beträffande fonden. Finansinspektionen bör därför ges möjlighet att genomföra undersökning hos ett förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet, oavsett om en filial har inrättats här eller inte. Möjligheten att genomföra undersökningar bör även omfatta fondföretag som driver verksamhet här utan att inrätta en filial, även om den möjligheten torde få liten praktisk betydelse. Inspektionen får enligt gällande rätt genomföra en undersökning hos ett företag som har fått ett uppdrag av ett fondbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget. En motsvarande möjlighet att genomföra undersökning bör finnas när ett förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet har uppdragit åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner. Bestämmelser om utökade möjligheter för Finansinspektionen att genomföra undersökningar av det slag som anförts bör införas i 10 kap. 4 § LIF.

126

SOU 2010:78 Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

2.5.4 Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska ges ökade möjlig-

heter att ingripa mot ett förvaltningsbolag. Ingripande ska kunna ske inte bara, som enligt gällande rätt, om bolaget inte följer författningar som reglerar dess verksamhet i Sverige, utan även om bolaget åsidosätter sina skyldigheter enligt fondbestämmelserna.

De åtgärder inspektionen ska kunna vidta mot ett förvaltningsbolag utökas till att även omfatta förelägganden av visst slag, förbud att verkställa beslut samt anmärkning. Inspektionen ska också få besluta att ett sådant bolag inte längre får förvalta en värdepappersfond.

Skälen för förslagen: Finansinspektionen har enligt gällande rätt möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige. Ingripanden får göras om bolaget inte följer de bestämmelser som gäller för verksamheten i Sverige. Inspektionen kan i första hand förelägga bolaget att göra rättelse. Ett sådant föreläggande kan avse att bolaget ska tillhandahålla uppgifter som inspektionen behöver i sin tillsynsverksamhet. Om rättelse inte sker kan bolaget förbjudas att påbörja nya transaktioner i

Sverige (12 kap. 15 § LIF).

Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska, precis som ett svensk bolag som förvaltar en investeringsfond, vara skyldigt att efterleva det som angetts i fondbestämmelserna (se föreslagen lydelse av 10 kap. 1 § LIF). Finansinspektionen bör kunna ingripa när så inte sker. Inspektionens befogenheter bör framgå av LIF (12 kap. 15 §).

Beträffande svenska bolag som driver fondverksamhet finns fler möjligheter för Finansinspektionen att ingripa än beträffande förvaltningsbolag. Inspektionen kan bl.a. förelägga ett svenskt bolag att inom viss tid begränsa verksamheten i någon avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen. Inspektionen kan vidare ingripa genom förbud att verkställa beslut eller genom anmärkning (12 kap. 1 § andra stycket första meningen). Eftersom förvaltningsbolag föreslås kunna förvalta värdepappersfonder finns nu behov av större flexibilitet än tidigare när det gäller möjligheter att ingripa mot

127

Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass) SOU 2010:78

128

dessa bolag. Finansinspektionen bör därför ges nämnda ingripandemöjligheter även när det är fråga om ett förvaltningsbolag som åsidosätter sina skyldigheter. Ett tillägg om detta bör göras i LIF (12 kap. 15 § tredje stycket).

Finansinspektionen ska också, enligt nya regler i UCITS IVdirektivet, kunna besluta att förvaltningsbolaget ska upphöra med förvaltningen av en värdepappersfond (artikel 21.5). Denna yttersta möjlighet att ingripa fyller en viktig funktion för att inspektionens övriga ingripandemöjligheter ska ha tillräcklig effekt. Bestämmelser om detta bör tas in i LIF (12 kap. 15 § tredje stycket). Ett beslut om att ett förvaltningsbolag inte längre får förvalta en värdepappersfond bör normalt fattas först när andra ingripandemöjligheter är uttömda. men bör i brådskande fall kunna fattas omgående. Konsekvenserna för värdepappersfonden av ett sådant beslut bör vara desamma som när Finansinspektionen återkallat ett fondbolags tillstånd att driva fondverksamhet (jfr 9 kap. 1 § LIF). Förvaltningen av fonden får således tas över av dess förvaringsinstitut.

Ingripande mot ett förvaltningsbolag ska i normala fall inledas med ett föreläggande att göra rättelse (12 kap. 15 § första stycket LIF). Om rättelse inte sker, får inspektionen gå vidare med andra åtgärder som står till buds. Innan sådana åtgärder vidtas ska den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland underrättas. I brådskande fall, när det behövs för att skydda investerares intressen, måste ingripande dock kunna ske omgående, utan föregående föreläggande eller underrättelse (jfr artikel 21.7 i direktivet). Detta bör klargöras i LIF (12 kap. 15 § tredje stycket).

3 Fondbestämmelser och information till andelsägare

3.1 Gällande rätt

3.1.1 Godkännande och ändring av fondbestämmelser

Fondbestämmelserna är avtalet mellan kunden och fondbolaget, vilket innebär att de uppgifter som anges där också är de som är rättsligt bindande. Fondbestämmelserna ska ange grunderna för fonden avseende bl.a. placeringsinriktningen, om utdelning ska ske och sättet för utdelning, beräkningen av fondens och andelarnas värde, grunderna för beräkning av priset för försäljning och inlösen av fondandelarna samt för beräkning av den ersättning som fondbolaget och förvaringsinstitutet får ta ut av fonden. Bestämmelserna ska även innehålla uppgifter om fondens räkenskapsår, när och var offentliggörande ska ske av fondens halvårsredogörelse, årsberättelse samt priset för försäljning och inlösen av fondandelarna. Finansinspektionen har i sina föreskrifter (FFFS 2008:11) närmare föreskrivit vad fondbestämmelserna ska innehålla. Fondbestämmelserna och ändringar i dem ska godkännas av Finansinspektionen.1

Fondbestämmelserna och ändringar i dem får godkännas av inspektionen endast om de är skäliga för fondandelsägarna.2UCITS IV-direktivet anger att ändringar i fondbestämmelserna ska godkännas av den behöriga myndigheten men inga kriterier för när eller hur ändringar får ske.3 Det är således en nationell fråga.

Bestämmelsen i 4 kap. 9 § LIF innebär att det ställs upp ett allmänt krav på att fondbestämmelserna ska vara skäliga för fondandelsägarna. I förarbetena till bestämmelsen anges att utgångs-

14 kap. 9 § LIF. 24 kap. 9 § LIF. 3 Artikel 5.6 i direktiv 2009/65/EG.

129

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

punkten för bedömningen av godkännande av de ursprungliga fondbestämmelserna blir en allmän skälighetsbedömning, dvs. om fondbestämmelserna kan anses vara skäliga för framtida fondandelsägare.

I fråga om ändringar av fondbestämmelserna är det däremot i första hand en fråga om att bedöma om en ändring kan anses vara skälig för de befintliga fondandelsägarna. Dessa har köpt andelar utifrån de förutsättningar och villkor som följer av de gällande fondbestämmelserna. Utgångspunkten för om en ändring av fondbestämmelserna kan anses skälig för fondandelsägarna ska, enligt förarbetena, vara de gällande fondbestämmelserna och hur den aktuella ändringen kommer att påverka egenskaperna hos den aktuella fonden.4 Enligt tidigare förarbeten ska den prövning som ska göras när det gäller att godkänna ett beslut om ändring i fondbestämmelserna vara än mer ingående än den prövning som görs när fondbestämmelserna fastställs5. Det framgår vidare av samma förarbeten att andelsägarnas kapitaltillskott till fonden har skett under de förutsättningar som angetts i fondbestämmelserna och att en ändring som innebär t.ex. att fondens placeringspolitik ges en annan inriktning, kan ha stor betydelse för dem. Fondbolagets beslut om ändring av fondbestämmelser bör därför godkännas endast om inspektionen finner att ändringen är befogad och den föreslagna bestämmelsen kan anses skälig för fondandelsägarna. Tanken med den rådande ordningen är att Finansinspektionen, som företrädare för andelsägarna, ska kunna övervaka att ett fondbolag inte ensidigt ändrar avtalet mellan fondbolaget och andelsägarna, dvs. fondbestämmelserna. Härigenom upprätthålls fondbestämmelsernas funktion som ramavtal och andelsägarnas intressen tillvaratas. Ändringar som i betydande utsträckning påverkar fondens placeringsinriktning kan med detta resonemang inte godtas med mindre än att båda avtalsparterna har godkänt dem.6

I lagen om värdepappersfonder, som LIF har ersatt, angavs vissa villkor för ändringar som var ”av väsentlig betydelse” för andelsägarna. Det innebär att även ändringar av väsentlig betydelse avsågs kunna godkännas av Finansinspektionen. Begreppet ”väsentlig betydelse” kom dock inte att föras över till LIF. Det uppgavs i förarbetena att bestämmelsen i sak inte innebar någon ändring.7

130

SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare

Det finns således inget hinder mot att tillåta väsentliga ändringar av fondbestämmelserna så länge dessa är skäliga för andelsägarna.

3.1.2 Information till andelsägarna

I dag får Finansinspektionen, enligt 4 kap. 9 § andra stycket LIF, föreskriva att andelsägarna ska underrättas om ändringar i fondbestämmelserna. De fall som bör bli aktuella är när en ändring bedöms vara av väsentlig betydelse för fondandelsägarna.8 I rätten för Finansinspektionen att föreskriva att andelsägarna ska underrättas om ändringar ligger även en skyldighet för inspektionen att ta ställning till hur underrättelsen ska ske, dvs. om det t.ex. är tillräckligt med att kungöra ändringen eller om underrättelse ska skickas till varje enskild fondandelsägare. Inspektionen kan även föreskriva att ändringen inte får tillämpas förrän efter en viss tid från godkännandet. På detta sätt får fondandelsägaren en möjlighet att sälja sina andelar innan de nya fondbestämmelserna börjar tillämpas.

3.2 Ändring av fondbestämmelser

Utredningens förslag: Fondbestämmelser och ändringar i dem

ska godkännas av Finansinspektionen om fondbestämmelserna är skäliga för andelsägarna.

Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 9 § LIF.

Skälen för förslaget:

Den nuvarande bestämmelsen i 4 kap. 9 § LIF innebär att det ställs upp ett allmänt krav på att fondbestämmelserna ska vara skäliga för fondandelsägarna. I förarbetena till bestämmelsen anges att utgångspunkten för bedömningen av godkännande av de ursprungliga fondbestämmelserna blir en allmän skälighetsbedömning, dvs. om fondbestämmelserna kan anses vara skäliga för framtida fondandelsägare.

131

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

Även ändringar i fondbestämmelserna ska vara skäliga för fondandelsägarna. Utgångspunkten för om en ändring av fondbestämmelserna kan anses skälig för fondandelsägarna har varit de gällande fondbestämmelserna och hur den aktuella ändringen kan komma att påverka egenskaperna hos den aktuella fonden. Eftersom fondandelsägarna köpt andelar utifrån de förutsättningar och villkor som följt av de gällande fondbestämmelserna har det vid en ändring av fondbestämmelserna i första hand varit en fråga om att bedöma om en ändring kan anses vara skälig för de befintliga fondandelsägarna.

Bestämmelserna i UCITS IV-direktivet

Enligt artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet kan fondförvaltarna till en befintlig värdepappersfond ansöka om att placera medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag. För att kunna göra dessa placeringar krävs att värdepappersfonden omvandlas till en matarfond och att dess fondbestämmelser utformas eller ändras så att bestämmelserna medger de önskade placeringarna. Av direktivet framgår att den behöriga myndigheten ska ge tillstånd till en placering av medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag om vissa förutsättningar är uppfyllda. Direktivet är emellertid ett minimidirektiv och frågan om möjligheterna att ändra fondbestämmelser är förbehållen nationell lagstiftning. Enligt utredningens uppfattning förhindrar inte direktivet att nationell lagstiftning ställer upp krav på att fondbestämmelserna för en blivande matarfond ska vara skäliga för andelsägarna.

Möjlighet till kringgående

Om nuvarande regelverk kring ändring av fondbestämmelser behålls skulle möjligheterna att omvandla en värdepappersfond till en matarfond begränsas betydligt.

Direktivets regler om fusioner innehåller bestämmelser som gör det möjligt att enkelt kringgå de hinder som reglerna om ändring av fondbestämmelser i dag ställer upp. Bestämmelserna om fusioner i UCITS IV-direktivet innehåller inga bestämmelser om att en fusion endast får ske om placeringsinriktningen är likartad. Enligt utredningens uppfattning kan fusionsreglerna inte tolkas på annat

132

SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare

sätt än att fusioner mellan fonder med vitt skilda placeringsinriktningar är tillåtna enligt direktivet och följaktligen måste accepteras av medlemsstaterna. Detta får till följd att om en fondförvaltare vill ändra karaktär på en värdepappersfond kan fondförvaltaren, i stället för att ansöka om ändring av fondbestämmelserna, genom fusion låta denna fond absorberas av ett nystartat fondföretag med önskad placeringsinriktning och hemvist i ett annat EES-land. Resultatet av fusionen blir då bl.a. att det föreligger en fond med den önskade placeringsinriktningen, utan att de ändrade fondbestämmelserna har underställts någon skälighetsbedömning enligt svenska regler. Om samma regler avseende fusioner ska gälla såväl för fusioner som faller inom direktivets tillämpningsområde som för inhemska fusioner, vilket föreslagits av utredningen (se kapitel 5), kan bestämmelserna om ändring av fondbestämmelser kringgås på samma sätt vid inhemska sammanläggningar av värdepappersfonder.

Enligt utredningens uppfattning skulle en ordning som så lätt kan kringgås verka förvirrande för andelsägare och riskera att undergräva förtroendet för fondbranschen. Det konsumentskydd som upprätthålls genom reglerna om ändring av fondbestämmelser skulle därigenom riskera att inte fylla någon funktion. Möjligheterna till kringgående talar enligt utredningens uppfattning för att ta bort kravet på att en ändring av fondbestämmelserna måste vara skälig för andelsägarna.

Svårigheten att ändra fondbestämmelser

I dag förekommer ofta situationer där en fondförvaltare vill ändra en fonds karaktär så att den i större utsträckning ligger i linje med vad fondförvaltaren tror att fondspararna i allmänhet efterfrågar. Enligt nuvarande regelverk kan Finansinspektionen som regel inte godta en sådan ändring av fondbestämmelserna. Även om fondbolagen ofta försöker undvika det kan dock denna ordning leda till att fondbolaget väljer att avveckla fonden. Ett beslut att avveckla fonden är fondbolagets eget och det kan inte påverkas av andelsägarna. När en fond avvecklas får det till följd att andelsägaren får se sitt innehav avyttras och de får då också ta skattekonsekvenserna av detta.

Motivet till dagens synsätt är att fondens andelsägare har förvärvat andelar i fonden med tanke på fondens ursprungliga placerings-

133

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

inriktning. Är andelsägaren missnöjd med placeringsinriktningen kan denne sälja sina andelar medan nöjda andelsägare stannar kvar. Dessa nöjda andelsägare skulle då kunna missgynnas av att fonden ändrar karaktär genom att t.ex. placeringsinriktningen förändras.

Vad fondandelsägaren normalt är mest angelägen om är emellertid att den egna investeringen ger så hög avkastning som möjligt i förhållande till fondens riskprofil. Det kan förekomma situationer där detta önskemål endast kan tillgodoses genom att fonden ändrar sina fondbestämmelser, t.ex. för att anpassa sig till nya förhållanden eller nya regler. Det finns från fondförvaltarnas sida ett önskemål om ändring av den nuvarande regleringen, eftersom den enligt fondförvaltarna inte medger en optimal förvaltning av fondandelsägarnas pengar. Dessutom upplevs regelverket som en konkurrensnackdel i förhållande till ordningen i många andra EES-länder där det är betydligt enklare att få till stånd ändringar i fondbestämmelserna.

Även dessa förhållanden talar för att det kan finnas skäl att överväga en förändring av dagens prövning av fondbestämmelserna, i syfte att underlätta möjligheterna att ändra en fonds karaktär.

Genomförandet i svenskt rätt

Om Sverige behåller den nuvarande lagbestämmelsen om ändring av fondbestämmelser skulle bestämmelsen lätt kunna kringgås genom tillämpning av de regler om fusioner som utredningen nu föreslår. Det talar för ändring av reglerna om ändring av fondbestämmelser så att de står i överensstämmelse med de möjligheter som direktivets regler om fusioner medger. Reglerna om ändring av fondbestämmelser och fusioner är närbesläktade och det är svårt att motivera två olika parallella system, där en ändring som är möjlig att åstadkomma genom en fusion inte går att få till stånd genom en ansökan om ändring av fondbestämmelser.9

För en ändring av nuvarande regelverk talar också att direktivets regler om omvandling av ett fondföretag till ett matarfondföretag annars i många fall i praktiken inte skulle vara möjliga att tillämpa. Det kan således vara motiverat att öka möjligheterna för fondförvaltarna att ändra fondbestämmelserna, förutsatt att ett gott konsumentskydd ändå kan upprätthållas.

9 Se kapitel 5 (om fusioner) och SOU 2002:104 s. 132 ff.

134

SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare

Utredningen är därför av den uppfattningen att bestämmelserna om Finansinspektionens godkännande av ändringar i fondbestämmelserna bör ändras så att de motsvarar de möjligheter att ändra placeringsinriktningen som direktivets regler om fusioner medger. Bestämmelserna om inspektionens godkännande av fondbestämmelserna och ändring av dessa måste vara enhetliga och kunna tillämpas då det är fråga om ändringar av fondbestämmelser, oavsett om grunden till bestämmelsen finns i UCITS IV-direktivet eller inte.

Utredningen föreslår att inspektionen även fortsättningsvis ska göra en bedömning av om fondbestämmelserna i sig är skäliga för fondandelsägarna. Däremot ska inspektionen vid en ändring av fondbestämmelserna inte göra någon bedömning av om själva ändringen i sig är skälig eller inte. Den rådande ordningen med skälighetsprövning i Sverige förklaras med att inspektionen getts rollen att representera andelsägarna med avseende på inflytande vid ändring av fondbestämmelser. Denna roll kommer inspektionen att kunna upprätthålla endast med avseende på det allmänna kravet på skälighet som uppställs. Utredningens förslag medför därför en viss försvagning av konsumentskyddet. Förslaget innebär att en andelsägare kan få tåla att t.ex. en aktiefond ändrar inriktning till en räntefond och vice versa. Om en andelsägare inte vill äga andelar i fonden efter det att fondbestämmelserna ändrats föreslår utredningen att andelsägaren ska erbjudas att få sälja sina fondandelar utan andra kostnader än avvecklingskostnaderna för fondandelarna. Även om en sådan genomgripande förändring av placeringsinriktningen i en fond torde bli sällsynt kan sådana förändringar inte uteslutas.

3.3 Handläggningstid för ärenden som avser fondbestämmelser

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska inom två måna-

der från det att en fullständig ansökan om godkännande av fondbestämmelser eller ändring i dem lämnats in till myndigheten fatta beslut i frågan samt underrätta fondbolaget om sitt beslut.

Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 9 § LIF.

135

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

Skälen för förslaget: En fråga om tillstånd för en värdepappersfond ska enligt artikel 5.4 i UCITS IV-direktivet avgöras inom två månader från det att en fullständig ansökan kommit in. Någon tidsfrist för detta fanns inte i 1985 års direktiv. Införandet av en sådan frist sammanhänger med de nya möjligheterna för förvaltningsbolag att etablera fondföretag i andra länder än bolagets hemland och farhågor för att tillståndprövningen i sådana fall skulle kunna bli utdragen. Den angivna tidsfristen gäller dock generellt, dvs. oavsett om förvaltningsbolaget är etablerat i samma land som fondföretaget eller inte. Frågan huruvida fondbestämmelserna för en värdepappersfond kan godkännas eller inte ska således avgöras inom två månader från det att en fullständig ansökan om godkännande kommit in till Finansinspektionen. En bestämmelse om detta bör införas i LIF (4 kap. 9 §). Det är dock lämpligt att bestämmelsen, för att vara konsekvent, utvidgas till att gälla för alla beslut i fråga om fondbestämmelser, således även när fråga är om fondbestämmelser för specialfonder och vid ändringar av fondbestämmelser. Inspektionen ska inom samma tid också underrätta fondbolaget om sitt beslut i frågan.

3.4 Information till andelsägare och inlösen av fondandelar

Utredningens förslag: Tidsfristen i nuvarande 4 kap. 9 § LIF

om när en ändring av fondbestämmelserna tidigast kan få börja tillämpas ska tas bort. Finansinspektionen ska dock även fortsättningsvis ha rätt att besluta att vissa ändringar i fondbestämmelserna inte ska få tillämpas förrän efter en viss tid.

Om Finansinspektionen bedömer att en ändring av fondbestämmelser är av väsentlig betydelse för andelsägare ska inspektionen besluta att andelsägare under 30 dagar från den dag underrättelsen lämnas till andelsägare ska ha rätt att få lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.

Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 9 § LIF samt genom införande av en ny paragraf i LIF, 4 kap. 9 a §.

136

SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare

Skälen för förslaget: Finansinspektionen ska i dag göra en skälighetsprövning av fondbestämmelserna enligt 4 kap. 9 § LIF, och får då föreskriva att andelsägarna ska underrättas om ändringen av fondbestämmelserna samt bestämma när dessa tidigast får tillämpas, vilket dock inte får vara mer än tre månader efter beslutet om godkännande. Utredningen föreslår att den tidigare skälighetsprövningen av ändrade fondbestämmelser i 4 kap. 9 § LIF ska tas bort.

Effekten av utredningens förslag är att inspektionens roll som andelsägarnas företrädare till viss del försvinner och ger fondförvaltaren möjlighet att ensidigt ändra det tänkta avtalet mellan andelsägarna och fondbolaget. Genom införandet av UCITS IVdirektivet kommer dessutom mer ingripande förändringar av värdepappersfonder än tidigare att accepteras. Exempelvis kan en räntefond ändras till en aktiefond.

Skyddet för investerarna uppnås enligt artiklarna 43 och 64 i UCITS IV-direktivet genom att andelsägarna ska få information när värdepappersfonder fusioneras, när en värdepappersfond omvandlas till en matarfond eller när medlen i en matarfond placeras i en ny mottagarfond eller mottagarfondföretag. Andelsägarna ges också en rätt att inom 30 dagar begära att deras fondandelar ska lösas in utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Rätten att lösa in fondandelar ska räknas från den dag informationen lämnas till andelsägarna. Dessa bestämmelser bör införas i LIF.

Med utredningens förslag kan det komma att bli vanligt även med andra ändringar av fondbestämmelser än de som är nämnda i UCITS IV-direktivet och som kan medför att en fonds karaktär förändras. Eftersom andelsägarna är lika skyddsvärda i dessa situationer bör de följaktligen få samma skydd, oavsett anledningen till ändringen av fondbestämmelserna. Enligt utredningens mening bör därför bestämmelsen om underrättelse till andelsägare och möjlighet till inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet gälla för alla väsentliga ändringar av fondbestämmelserna, dvs. även vid andra situationer än de som regleras i UCITS IV-direktivet och där särskilda rättsverkningar är förknippade med ändringen av fondbestämmelserna.

Exempel på fondbestämmelseändringar av väsentlig betydelse för andelsägarna är när en värdepappersfond omvandlas till en matarfond eller en fond sammanläggs eller delas. Fondbestämmelseändringar av väsentlig betydelse för andelsägarna kan också

137

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

vara t.ex. höjda avgifter, större ändringar i placeringsinriktningen eller möjligheter att placera i derivat i en fond som inte tidigare fått göra det.

Med hänsyn till att alla ändringar av fondbestämmelserna inte är av samma genomgripande karaktär som de som nämnts ovan bör Finansinspektionen även fortsättningsvis ha möjlighet att besluta att en ändring av fondbestämmelserna ska föranleda krav på underrättelse till andelsägarna. Vid alla förändringar där det enligt direktivet är obligatoriskt med information till andelsägarna ska inspektionen föreskriva att underrättelse ska ges till andelsägarna. Om inspektionen beslutar att underrättelse ska ske innebär det i normalfallet att inspektionen bedömt ändringen som en väsentlig ändring. I sådana fall ska andelsägarna underrättas och då också ha möjlighet till utträde ur fonden utan att andra kostnader får tas ut än kostnaderna för avveckling av värdepappersinnehavet.

Det kan också förekomma situationer där ändringen i sig inte kan anses som väsentlig men där det ändå är viktigt att informationen delges andelsägarna. Finansinspektionen ska också i sådana fall föreskriva att andelsägarna ska underrättas, men andelsägarna behöver då inte erbjudas möjlighet till sådan inlösen av fondandelar som anges ovan.

Det kommer även att förekomma fondbestämmelseändringar som varken är väsentliga eller viktiga när det gäller andelsägarens förmåga att fatta ett välgrundat beslut om den fortsatta investeringen. Exempel på sådana ändringar kan vara språkliga eller redaktionella ändringar av fondbestämmelserna. Då ändringen inte har någon betydelse för andelsägaren kan inspektionen föreskriva att dessa ändringar i fondbestämmelserna ska offentliggöras på fondförvaltarens hemsida.

Det är viktigt att även investerare som efterfrågar information eller köper fondandelar efter det datum då informationen till andelsägarna skickats ut men innan den väsentliga förändringen av fonden träder i kraft får information om förändringen. Enligt utredningens uppfattning omfattar inspektionens beslut om att fondförvaltaren måste underrätta sina andelsägare också en skyldighet för denne att informera de investerare som tillkommer i tiden efter inspektionens beslut och fram till dess ändringen träder i kraft. Se också kommissionens direktiv 2010/44/EU som innehåller bl.a. en bestäm-

138

SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare

melse om vad nya andelsägare som tecknar sig för andelar i fonder som ingår i en fusion ska få för information.10

Kostnader för inlösen av fondandelar

Inlösen av fondandelarna ska i föreskrivna situationer inte medföra några andra kostnader för andelsägarna än de som fondförvaltarna debiterar fonden direkt i syfte att täcka kostnader för avveckling av värdepappersinnehav. Detta betyder att en andelsägare ska kunna lösa in sina andelar utan inlösenavgift. Med avvecklingskostnader avses de kostnader som är direkt förknippade med att sälja värdepapper i fonden till följd av ett utträde ur fonden. Exempel på avvecklingskostnader är courtage.

Finansinspektionens rätt att besluta om när en fondbestämmelseändring ska träda i kraft

Av direktivet framgår att en matarfond inte får börja placera medel i en mottagarfond, utöver den gräns som anges i artikel 55.1, förrän fondandelsägarna fått möjlighet under 30 dagar att lösa in sina andelar.11 Det kommer att innebära att de nya fondbestämmelserna inte träder i kraft förrän andelsägarna fått möjlighet att lösa in andelar under en 30-dagars period. Finansinspektionen bör dessutom kunna besluta att ändringen av fondbestämmelsen ska träda i kraft ännu senare. När det gäller fusioner kan fusionen träda i kraft tidigast tre månader efter inspektionens beslut om fusion. Inspektionen måste då ta hänsyn till dessa bestämmelser när den föreskriver vilken dag ändringen av fondbestämmelserna ska träda i kraft. Utredningen anser därför att inspektionen även fortsättningsvis ska ha rätt att besluta att vissa ändringar i fondbestämmelserna inte får tillämpas förrän efter en viss tid. Det bör däremot inte av LIF framgå när en fondbestämmelseändring senast ska bli tillämplig. Inspektionen ska ha möjlighet att besluta det datum som inspektionen anser är lämpligt med hänsyn taget till konsumentskyddet och till vad fondbolaget anfört i sin ansökan om fondbestämmelseändring.

10 Artikel 6 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. 11 Artikel 64.3 i direktiv 2009/65/EG.

139

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

Finansinspektionens möjlighet att bedöma innehållet i underrättelsen till andelsägarna

Det är viktigt att Finansinspektionen, i syfte att värna andelsägarna, får möjlighet att bedöma den information som fondförvaltaren anser att underrättelsen ska innehålla. Inspektionen ska bedöma om underrättelsen innehåller lämplig och rättvisande information om ändringen i fondbestämmelserna så att andelsägarna har möjlighet att fatta väl underbyggda beslut om de följder ändringen kan få för deras investeringar. Om inspektionen bedömer att underrättelsen inte är fullständig får inspektionen begära att fondbolaget förtydligar underrättelsen.

3.4.1 Utökat bemyndigande

Utredningens förslag: Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad underrättelsen till andelsägarna om ändring av fondbestämmelserna ska innehålla och på vilket sätt informationen till andelsägarna ska distribueras.

Förslaget genomförs genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.

Skälen för förslaget: I dag finns inga bestämmelser om vad underrättelsen till andelsägaren vid en ändring av fondbestämmelser enligt 4 kap. 9 § LIF ska innehålla.

UCITS IV-direktivet innehåller detaljerade bestämmelser om den information fondförvaltaren ska ge till fondandelsägarna när en värdepappersfond omvandlas till en matarfond.

Vilken information som ska lämnas till investerarna framgår av artikel 64.1 i UCITS IV-direktivet. Av informationen till andelsägarna ska framgå att Finansinspektionen godkänt fondens placering i andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, det datum då matarfonden ska börja placera medel i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller, om matarfonden redan börjat placera i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, det datum då placeringen överstiger den gräns som anges i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF. Av informationen ska även framgå att andelsägarna har rätt att inom 30 dagar begära att deras fondandelar, utan andra kostnader än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet, ska lösas in. Matarfonden ska till informationen

140

SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare

till andelsägarna foga både det egna faktabladet och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets faktablad. Av artikel 29 i kommissionens direktiv 2010/44/EU framgår även hur informationen ska lämnas till andelsägarna. Informationen ska kunna lämnas antingen på papper eller via ett varaktigt medium. Om informationen ska lämnas genom ett varaktigt medium ska vissa villkor vara uppfyllda.

Information till andelsägare

Med hänsyn till att det kommer att detaljerat föreskrivas vad informationen till andelsägarna i en blivande matarfond ska innehålla, är det naturligt att även föreskriva vad informationen ska innehålla vid andra typer av ändringar av fondbestämmelserna. Sådana regler kommer även att underlätta för fondförvaltarna när de ska upprätta informationen.

Bemyndigande

Enligt utredningens förslag kommer LIF endast föreskriva att andelsägarna ska underrättas om godkännande av ändringen av fondbestämmelserna. Bestämmelserna om vilken information som underrättelserna ska innehålla behöver inte framgå av lag. Med hänsyn härtill är det lämpligt att Finansinspektionen i sina föreskrifter närmare anger innehållet i den underrättelse som ska lämnas till andelsägare och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas till andelsägarna. Innehållet bör kunna anpassas efter vilket slag av förändring som fonden genomgår.

Information till de svenska andelsägarna i ett fondföretag som marknadsför andelar i Sverige

Av artikel 64.2 UCITS IV-direktivet framgår att om ett fondföretag är notifierat i ett annat EES-land ska informationen om omvandlingen till matarfondföretag till andelsägarna i det landet översättas till det officiella språket eller på ett språk som godkänns av detta lands myndigheter. Enligt förordningen (2004:75) om investeringsfonder får Finansinspektionen meddela föreskrifter om översättning till svenska språket av information som fondföretag och förvaltningsbolag lämnar i Sverige. Med stöd av detta bemyn-

141

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

digande kan inspektionen närmare föreskriva i sina föreskrifter vilket språk underrättelsen till de svenska andelsägarna i ett matarfondföretag som marknadsför andelar i Sverige ska upprättas på.

3.5 Information till andelsägare med förvaltarregistrerade fondandelar

3.5.1 Allmänt om distribution av fondandelar

Inledning

På den svenska marknaden förekommer i huvudsak två olika distributionsformer för fondandelar; en investerare som önskar köpa fondandelar kan antingen vända sig direkt till ett fondbolag, eller vända sig till en distributör av fondandelar. Det förekommer även att ett fondföretag eller förvaltningsbolag marknadsför andelar i ett fondföretag i Sverige. Direkt försäljning av fondandelar sker ofta via fondbolagets hemsida, medan ett exempel på distribution via en distributör är de s.k. fondtorgen dit en investerare kan vända sig och välja mellan hundratals fonder från ett flertal olika fondbolag.

En distributör kan distribuera fondandelar i egenskap av värdepappersinstitut eller försäkringsförmedlare. Enligt 1 kap. 5 § 27 LVPM är ett värdepappersinstitut ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som fått tillstånd enligt nämnd lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländsk företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige. Ett utländskt företag som hör hemma inom EES och som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelsen kan enligt 4 kap. 1 § 2 LVPM driva gränsöverskridande verksamhet i Sverige

Den tjänst som distributörer erbjuder innebär i korthet att en investerare inte behöver vända sig direkt till ett fondbolag för att köpa eller sälja fondandelar. I stället kan investeraren vända sig till distributören som ofta erbjuder handel i ett flertal fondbolags fonder. Mer konkret består distributörens tjänst i att distributören mottar order från investeraren, för att sedan vända sig till fondbolaget och för kundens räkning utföra ordern gentemot fondbolaget, dvs. köpa fondandelar från fondbolaget, alternativt förmedla ordern till fondbolaget.

142

SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare

En distributör som är värdepappersinstitut köper ofta fondandelar i eget namn för investerarens räkning (kommission). Det är också vanligt att investeraren låter sina fondandelar förvaltarregistreras av distributören. I sådant fall antecknas distributören, och inte investeraren, i fondens andelsägarregister. Distributören för i sin tur ett eget kundregister över de andelsägare som förvaltaren förvaltar andelar för. I de fall som nu beskrivits förekommer inte någon direktkontakt mellan fondbolaget och investeraren (distributörens kund), varför fondbolaget inte vet vem investeraren är. Enligt 4 kap. 12 § LIF ska förvaltaren till andelsägaren lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information. Det är vanligt förekommande att andelsägaren avsäger sig rätten till information när denne ingår avtal om förvaltarregistrering.

I fall av distribution via en försäkringsförmedlare förmedlas kundens order till fondbolaget och andelsägaren direktregisteras i andelsägarregistret och fondbolaget känner alltså till fondandelsägarens identitet. Eftersom andelsägaren finns registrerad i andelsägarregistret kan fondbolaget skicka information direkt till honom eller henne.

Beskrivning av s.k. börshandlade fondandelar, Exchange Traded Funds, samt hur andelsägare får information från fondbolaget

En växande form för distribution av fondandelar är också den där handel sker över börs, s.k. börshandlade fondandelar eller Exchange Traded Funds (ETF:er). ETF:er kan handlas på två olika sätt. Större aktörer kan välja att handla ETF:er direkt hos fondbolaget (s.k. primärmarknadstransaktioner). Övrig handel i ETF:er sker på den marknadsplats där ETF:en är upptagen till handel (sekundärmarknadstransaktioner). De som säljer och löser in andelar på primärmarknaden agerar ofta s.k. market makers på sekundärmarknaden, vilket innebär att de ställer köp- och säljkurser i andelarna på marknadsplatsen. Sekundärmarknaden kännetecknas av att handeln sker mellan två parter (medlemmar på marknadsplatsen, ofta för kunders räkning) utan inblandning av det fondbolag som förvaltar fonden. Vidare handlas andelarna i realtid, dvs. andelarna prissätts kontinuerligt och inte en gång om dagen, vilket är det normala för icke börsnoterade fonder. Handeln på sekundärmarknaden är därför i praktiken mycket lik handeln i aktier.

143

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

Eftersom en stor del av handeln i ETF:er inte sker via fondbolaget så förs andelsägarregistret av en central värdepappersförvarare (CSD) på uppdrag av fondbolaget, jämlikt 4 kap. 11 § andra stycket LIF. Handel på sekundärmarknaden avvecklas på samma sätt som för vanliga aktier genom att äganderättsregistreringen vid betalning ändras hos CSD:n. Äganderätten till en ETF kan registreras på två sätt hos CSD:n – precis som för aktier – antingen genom en direkt äganderättsregistrering i eget namn eller genom en förvaltarregistrering. Vid direktregistrering antecknas fondandelsägarens namn i registret och vid förvaltarregistrering antecknas den förvaltare som fondandelsägaren utsett till förvaltare och handlat andelarna genom. Vid förvaltarregistrering ska det i registret anges att det är ”för annans räkning”. Även när det gäller ETF:er kan handel ske i flera led, vilket innebär att den slutliga fondandelsägarens namn kanske inte återfinns i förvaltarens kundregister utan hos ett institut som förvaltaren anlitat för handel.

När ett fondbolag som förvaltar ETF:er ska lämna information till andelsägarna så lämnas informationen till den CSD som för andelsägarregistret för vidarebefordran till andelsägarna. Informationen skickas då av CSD:n till de direktregistrerade andelsägarna samt till förvaltarna. Förvaltarna vidarebefordrar informationen till sina kunder om inte kunden i avtal avstått från information. Det är således ingen praktisk skillnad på hur informationen lämnas till en fondkund om denne äger ETF-fondandelar eller vanliga fondandelar. I förvaltarregistreringsfallen är det avtalet mellan förvaltaren och kunden som avgör om förvaltaren kommer att vidarebefordra informationen.

144

SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare

3.5.2 Avstående av information

Utredningens förslag: Den generella möjligheten för förvaltare

och andelsägare att avtala bort andelsägarens rätt till information ska kvarstå. Avståendet ska emellertid inte kunna omfatta information om ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägare. Avståendet ska inte heller kunna avse information till andelsägare i en fond som ska fusioneras eller delas enligt 8 kap. LIF. Den som har andelar förvaltarregistrerade för kunds räkning ska ha en skyldighet att skyndsamt vidarebefordra information från bolaget eller i förekommande fall värdepappersinstitutet till andelsägaren eller den som förvaltaren har antecknad i andelsägarens ställe.

Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 12 § LIF.

Skälen till förslaget: En kund kan ha sina fondandelar förvaltarregistrerade, dvs. fondandelarna registrerade i andelsägarregistret som förvaltade t.ex. av ett värdepappersinstitut för kundens räkning.

Vid förvaltarregistrering förekommer det inte någon direktkontakt mellan fondbolaget och andelsägaren. Fondbolaget kommer inte att veta vem förvaltarens kund är. Enligt 4 kap. 12 § LIF ska förvaltaren lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information. Det är vanligt förekommande att andelsägaren avsäger sig rätten till information när denne ingår avtal om förvaltarregistrering.

Ett argument för den nu gällande ordningen är att fondandelsägaren själv gör valet att låta förvaltarregistrera sina fonder och därmed också väljer bort informationen eller väljer att inte avtala bort rätten till information. Ett annat skäl att behålla dagens ordning är att om parterna inte längre har möjlighet att avtala bort andelsägarens rätt till information, kan det innebära att förvaltarregistrering blir svårare att använda. Denna tjänst har underlättat depåhantering vid handel med fondandelar.

UCITS IV-direktivet betonar starkt betydelsen av konsumentskydd. Konsumentskyddet upprätthålls bl.a. genom att andelsägarna ska ges information om förändringar i förvaltningen av fonden samt att de har möjlighet, efter att ha tagit del av informationen, att utan andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet fritt lösa in fondandelarna i vissa angivna situationer. Det gäller t.ex. när värdepappersfonden ska delta i en

145

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

gränsöverskridande fusion.12 Direktivet medger inte att medlemsstaterna kan välja om den nämnda informationen ska lämnas till andelsägarna. Direktivet föreskriver i stället att denna information ska lämnas till alla andelsägare. Det föreligger sålunda ingen möjlighet för andelsägarna att avsäga sig rätten till denna information.

Enligt utredningens mening bör inte den generella möjligheten för förvaltaren och andelsägaren att avtala bort andelsägarens rätt till information tas bort. Däremot anser utredningen, med hänsyn till direktivets bestämmelser och särskilt intresset av konsumentskydd, att information till andelsägarna som är av väsentlig betydelse för dem inte ska gå att avtala bort. Med väsentlig betydelse för andelsägarna avses främst sådana förändringar av fonden som enligt UCITS IV-direktivet kräver information till andelsägare samt där andelsägarna ska erbjudas möjlighet att få lösa in sina andelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet, dvs. vid fusion och vid en värdepappersfonds omvandling till matarfond. Även när en fond delas ska andelsägarna underrättas. Också en sådan förändring av fonden är av väsentlig betydelse för andelsägarna och informationen bör inte gå att avtala bort. Bestämmelsen bör omfatta även andra väsentliga ändringar i fondbestämmelserna, där erhållandet av viss information är förknippat med rättsverkningar för andelsägaren och där förvaltaren bör lämna information från fondbolaget eller förvaltningsbolaget vidare till andelsägarna. Det kan t.ex. vara fråga om en fondbestämmelseändring som medför att fonden ändrar karaktär.

Det kan föreligga även andra situationer där Finansinspektionen i sina beslut kommer att föreskriva att andelsägarna ska informeras eftersom fondbestämmelseändringen är viktig för andelsägarna. Inspektionen ska i sitt beslut föreskriva att fondbolagets underrättelse i dessa fall inte ska omfattas av andelsägarnas avstående från information och att informationen ska lämnas vidare till andelsägarna.

Till sist kan det föreligga situationer där ändringar enligt inspektionens beslut ska kommuniceras till andelsägarna men där det finns en möjlighet för andelsägaren att avstå från informationen. Det kan även föreligga situationer där ändringen endast kräver offentliggörande på t.ex. hemsida eller inte alls behöver kommuniceras till andelsägarna (icke väsentliga ändringar). Exempel på

12 Skäl 32 i ingressen till direktiv 2009/65/EG.

146

SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare

sådana fondbestämmelseändringar är språkliga eller redaktionella ändringar.

Förvaltarens skyldighet att vidarebefordra information av viss beskaffenhet till andelsägaren bör som i dag framgå av 4 kap. 12 § LIF. Bestämmelsen bör dock omformuleras så att skyldigheten avser skyndsam vidarebefordran av information från fondbolaget till andelsägaren eller till den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe. Det kan vara den slutliga andelsägaren men det kan även vara ett institut, som förvaltar fondandelar för annans räkning.

3.5.3 Information till andelsägare där mellanhänder förmedlat köp av fondandelar

Utredningens förslag: Ett värdepappersinstitut ska vara skyldigt

att skyndsamt lämna vidare till sina kunder all information som andelsägarna inte kan avstå ifrån enligt LIF och som värdepappersinstitutet får från fondförvaltaren eller från annat värdepappersinstitut.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om på vilket sätt informationen ska distribueras på till andelsägarna.

Förslaget genomförs genom ändring i 8 kap. 42 § LVPM samt genom införande av en ny paragraf i LVPM, 8 kap. 22 a §.

Skälen till förslaget: Förvaltarregistrering kan ske i flera led. Ett avtal mellan en kund och en bank innebär ofta att banken kan handla fondandelar direkt hos ett fondbolag eller via ett annat värdepappersinstitut. Följande exempel kan åskådliggöra detta. En fondkund begär att fondandelarna ska förvaltarregistreras hos

Banken A. Banken A handlar andelarna hos fondbolaget och blir då antecknad i fondens andelsägarregister som andelsägare för annans räkning. För att kunna antecknas som sådan måste Banken A ha ett tillstånd enligt 4 kap. 12 § LIF för att få registreras som förvaltare. Om Banken A handlar via Banken B så kommer Banken B att registreras som andelsägare för annans räkning i fondbolagets andelsägarregister. Banken B för sedan ett eget register där Banken A är antecknad för andelarna. Hos Banken A finns sedan ett register där den slutliga fondandelsägaren finns registrerad. Detta

147

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

exempel kan göras mer komplicerat genom att Banken B i sin tur kan välja att handla andelar via ytterligare en mellanhand.

När information ska förmedlas till andelsägaren innebär det i praktiken att fondbolaget lämnar information om fonden till förvaltaren. Om ett informationsavstående inte har skett ska förvaltaren lämna informationen vidare till fondandelsägaren, se 4 kap. 12 § LIF. Om det som i exemplet ovan finns ett värdepappersinstitut som förvärvat andelar för Banken A:s räkning som i sin tur förvärvat andelarna för kundens räkning innebär det att Banken B står som ägare till andelarna för annans räkning i fondbolagets andelsägareregister och att Banken A står antecknad i Banken B:s kundregister. Banken B kommer då att få fondbolagets information utan att ha något direkt avtalsförhållande med den slutliga fondkunden.

Enligt gällande rätt finns det inga bestämmelser som föreskriver att information som fondbolaget lämnar ska vidarebefordras i alla led så att den når den slutliga fondandelsägaren. Detta är inte i linje med UCITS IV-direktivets bestämmelser där det är obligatoriskt att lämna viss information till andelsägaren. För att omfatta situationer med förvaltarregistrering i flera led bör därför en bestämmelse införas i LVPM om att den som innehar fondandelar för annans räkning skyndsamt ska vidarebefordra information som denne får från ett värdepappersinstitut till den som finns antecknad som andelsägare hos institutet. En sådan skyldighet bör endast avse den information som andelsägaren inte kan avstå ifrån i enlighet med den föreslagna lydelsen av 4 kap. 12 § första stycket fjärde meningen LIF.

Av 8 kap. 22 § LVPM framgår att ett värdepappersinstitut ska förse sina kunder med information om finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier. Denna bestämmelse bör kompletteras med en regel om att institutet ska vara skyldigt att lämna förvaltares eller annat instituts information, som institutet får från förvaltaren eller ett värdepappersinstitut, vidare i syfte att informationen ska nå andelsägaren. Det ska noteras att föreslagen informationsskyldighet bara kan åläggas värdepappersinstitut, dvs. svenska värdepappersbolag, svenska kreditinstitut som fått tillstånd enligt LVPM att bedriva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige.

Enligt utredningens förslag kommer LVPM endast att innehålla föreskrifter om att ett institut är skyldigt att lämna förvaltarens eller annat instituts information vidare till slutkunden/fondandels-

148

SOU 2010:78 Fondbestämmelser och information till andelsägare

ägaren. Med hänsyn härtill är det lämpligt att Finansinspektionen i sina föreskrifter närmare anger på vilket sätt informationen ska lämnas till andelsägarna.

3.6 Undantag från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF

Utredningens förslag: I samband med att Finansinspektionen

godkänner ändringar av fondbestämmelser för en värdepappersfond ska inspektionen få tillåta avvikelser från de villkor som anges i 5 kap. 6–8, 11, 14, 16, 21 eller 22 §§ LIF eller från fondbestämmelserna under högst sex månader från det att ändringarna av fondbestämmelserna börjar tillämpas.

Förslaget genomförs genom ändring i 5 kap. 24 § LIF.

Skälen för förslaget: Enligt 5 kap. 24 § LIF får Finansinspektionen besluta att avvikelse får ske från vissa begränsningsregler i 5 kap.

LIF under sex månader från det att verksamheten påbörjats. Detta under förutsättning att fonden har en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna.13 Bakgrunden till denna bestämmelse är att det kan vara svårt för nystartade fonder att hålla sig inom de begränsningsregler som anges i 5 kap. 24 § LIF och samtidigt fatta vettiga och ekonomiskt riktiga investeringsbeslut. Det finns därför praktiska skäl för att tillåta tillfälliga avvikelser.

Utredningen föreslår i avsnitt 3.2 att det ska bli lättare att ändra en värdepappersfonds fondbestämmelser. Till skillnad från vad som tidigare varit möjligt innebär förslagen att en fond ska kunna ändra karaktär, exempelvis genom att fondbolaget helt byter placeringsinriktning för fonden. En sådan förändring skulle t.ex. kunna bestå i att en globalfond ändrar inriktning till en Sverigefond eller att en aktiefond blir en blandfond. Finansinspektionen ska godkänna ändringarna om fondbestämmelserna är skäliga för andelsägarna. När det gäller sådana, omfattande ändringar av en fonds karaktär som beskrivits bör inspektionen föreskriva att den nya lydelsen inte får tillämpas förrän viss tid förflutit samt bestämma ett datum när de ändrade fondbestämmelserna ska börja

149

Fondbestämmelser och information till andelsägare SOU 2010:78

150

gälla. Om en sådan tidsfrist inte kan ges kan det innebära att en fond som ändrar inriktning från att vara en blandfond till att bli en räntefond skulle tvingas att avyttra samtliga aktier på en enda dag och samma dag förvärva räntebärande värdepapper. I annat fall skulle fondbolaget bryta mot fondbestämmelserna. En sådan ordning kan medföra betydande kostnader för andelsägarna om köp och försäljning av de finansiella instrumenten i fonden medför att fondbolaget erhåller lägre pris vid försäljning av aktierna samt får betala ett högre pris vid köp av de räntebärande värdepapperen. Det kan i sådana fall inte anses ligga i andelsägarnas intresse att kräva av fondbolaget att förvaltningen fr.o.m. den dag ändringarna av fondbestämmelserna börjar gälla ska stå i överensstämmelse med den nya lydelsen av fondbestämmelserna.

Utredningen anser att det mot denna bakgrund är motiverat att inspektionen även när det gäller befintliga fonder där fondbestämmelserna ändras, ska kunna bevilja undantag från placeringsbegränsningarna i 5 kap. LIF eller från fondbestämmelserna. Liksom när det gäller nystartade fonder gäller detta under förutsättning att fonden har en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna.

Vid bedömningen av om undantag ska beviljas, och i så fall för hur länge, kan inspektionen beakta bl.a. sådant som fondens storlek, vilken placeringsinriktning fonden har (inriktning mot små eller stora bolag), de enskilda innehavens storlek, likviditeten i de marknader som fonden handlar på m.m. Ett undantag bör aldrig beviljas för en längre tidsperiod än som kan motiveras med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse.

Om en fondförvaltares ansökan om undantag inte ligger i andelsägarnas intresse ska inspektionen avslå begäran om undantag. Ett sådant fall skulle t.ex. kunna vara att en fondförvaltare gång efter annan ansöker om ändring av fondbestämmelserna och begär undantag i syfte att under en längre tidsperiod förvalta fonden med avvikelser från placeringsbegränsningarna i 5 kap. LIF eller i fondbestämmelserna.

Utredningen föreslår att inspektionen ska få tillåta avvikelser från begränsningsreglerna under högst sex månader från det att ändringen av fondbestämmelserna börjat tillämpas.

4 Mottagarfonder och matarfonder

4.1 Gällande rätt

Bestämmelser som behandlar värdepappersfondernas placeringar i olika tillgångar är centrala för fondlagstiftningen.

Enligt gällande rätt får medel som ingår i en värdepappersfond placeras i andelar i värdepappersfonder och fondföretag som följer UCITS-direktivet samt i specialfonder och andra utländska fondföretag, under förutsättning att de uppfyller de lagstadgade villkoren. En förutsättning för att medel i en värdepappersfond ska få placeras i andra fonder eller fondföretag är att dessa, enligt sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning, får placera högst tio procent av sina medel i andelar i andra fonder eller fondföretag.1 En värdepappersfond får inte placera mer än 20 procent av fondens värde i en och samma fond eller fondföretag.2 Dessa tillgångar får inte överstiga, för andelar i andra fonder eller fondföretag, 25 procent av andelarna i fonden eller fondföretaget.3 En värdepappersfond får inte heller placera mer än 30 procent av fondens värde i specialfonder eller i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 9 § LIF.4I en värdepappersfond får det ingå andelar i andra fonder eller fondföretag, även om värdepappersfonden därigenom tar för stor exponering mot en enskild placering, jämfört med vad som tillåts enligt de allmänna begränsningsreglerna.5 Ett fondföretag är, enligt 1 kap. 1 § 8 LIF, ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. 1 § andra stycket LIF eller 6 kap. 2 § andra stycket LIF, med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare, som

151

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

tillämpar principen om riskspridning och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med medel ur företagets tillgångar.

Fördelarna med investeringar i andra fonder är att fondbolag för hela eller en del av en fonds förmögenhet kan plocka ut de fonder och fondförvaltare som fondbolaget anser är bra. Detta kan rationalisera förvaltningen, men kan också ses som en tjänst gentemot fondspararna genom att förvaltaren tar på sig ansvaret att kontrollera och följa upp andra fonder. En god riskspridning kan uppnås och då inte bara mot olika tillgångsslag, utan också mot olika förvaltare och marknader. Fondbolaget behöver inte anlita förvaltare och experter på främmande marknader, utan kan i stället investera i en fond där. Genom fondandelsfonder kan också svenska fondsparare få tillgång till fonder som annars inte finns på den svenska marknaden eller som egentligen inte är avsedda för det stora flertalet småsparare på grund av krav på en stor första insättning eller liknande.

För att säkra ett gott konsumentskydd även vid investeringar i fondandelar har UCITS-direktivet och LIF sedan tidigare ställt upp en rad villkor. De fonder i vilka en värdepappersfond investerar får inte ta allt för stora exponeringar mot enskilda fonder. Särskilda informationskrav ställs och avgiftssättningen regleras särskilt.

Finansinspektionen har sedan länge tillåtit att specialfonder i form av matarfonder placerar 100 procent av sina medel i en viss i fondbestämmelserna angiven mottagarfond, som även den är en specialfond. Finansinspektionen har med stöd av förarbetsuttalanden medgett att specialfonden blir en matarfond, under förutsättning att mottagarfonden i sig uppfyller riskspridningsreglerna och att matarfonden kan erbjuda ett förvaltarrelaterat mervärde för matarfondens andelsägare. Det förvaltarrelaterade mervärdet är ofta i form av en hävstång som antingen uppnås genom derivat eller belåning. Finansinspektionen uppskattar att det i dag finns sex – åtta matarfonder som alla har en annan specialfond som mottagarfond.

4.2 Nya regler i UCITS IV-direktivet

Avsikten med de nya bestämmelserna om mottagar- och matarfondföretag i UCITS IV-direktivet är att möjliggöra en mer effektivt fungerande fondmarknad. Bestämmelserna gäller endast fondföretag som har tillstånd att driva verksamhet enligt UCITS-direktivet. I

152

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

Sverige kommer de nya bestämmelserna i 5 a kap. endast att vara tillämpliga på värdepappersfonder och i vissa fall för specialfonder genom en hänvisning i 6 kap. 3 §.

Direktivet förutsätter att medlemsstaterna harmoniserar lagstiftningen med direktivets bestämmelser om godkännande av matarfondföretag och om information till andelsägarna.6 Direktivets bestämmelser är uttömmande i dessa två avseenden.

Ett matarfondföretag är enligt direktivet ett fondföretag som placerar minst 85 procent av sina tillgångar i ett annat namngivet mottagarfondföretag7.

Matarfondföretaget och mottagarfondföretaget behöver inte ha hemvist i samma medlemsstat.8

Direktivet uppställer inget hinder mot att matarfondföretaget placerar i ett mottagarfondföretag vars placeringsinriktning helt avviker från den placeringsinriktning som matarfondföretaget enligt sina fondbestämmelser eller bolagsordning hade innan det omvandlades till ett matarfondföretag.

För att skydda andelsägarna i matarfondföretaget krävs ett godkännande i förhand av den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland av den första placeringen i mottagarfondföretaget som överstiger den gräns som gäller för placeringar.9 Om matarfondföretagets tillgångar därefter placeras i ett annat mottagarfondföretag krävs ett nytt godkännande av den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.

Direktivet föreskriver att matarfondföretaget och mottagarfondföretaget ska ingå ett avtal om informationsutbyte.10 Detta krävs endast om parterna har olika förvaltningsbolag. Om fondföretagen har samma förvaltningsbolag behöver de inte ingå avtal om informationsutbyte utan det räcker då att de upprättar interna uppföranderegler. Kravet på avtal om informationsutbyte är nödvändigt för att matarfondföretaget ska ha rätt att få alla uppgifter och handlingar från mottagarfondföretaget som är nödvändiga för att matarfondföretaget ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot andelsägarna. I de fall fondföretagen har olika förvaringsinstitut eller revisorer måste också avtal upprättas mellan förvaringsinstituten eller revisorerna i syfte att dessa ska kunna utföra sina uppgifter. Det

6 Skälen 52 och 56 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 7 Artikel 58.1 i direktiv 2009/65/EG. 8 Skäl 51 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 9 Skäl 52 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 10 Artikel 60 i direktiv 2009/65/EG.

153

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

krävs även att sådana avtal mellan förvaringsinstituten samt revisorerna säkerställer informationsutbytet.11

En omvandling av ett befintligt fondföretag till ett matarfondföretag innebär en genomgripande förändring av placeringsinriktningen. Direktivet föreskriver därför att matarfondföretaget inte får placera fondföretagets medel så att de gränser som gäller för placeringar i andra fondföretag överskrids förrän andelsägarna i matarfondföretaget fått information om omvandlingen. Om andelsägarna i matarfondföretaget inte vill behålla sin investering ska de få möjlighet att lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.12 För att upprätthålla ett gott skydd för andelsägarna ska informationsbroschyr, faktablad och marknadsföring anpassas till matarfondföretagets speciella karaktär. 13

Om den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland får information om överträdelser som rör mottagarfondföretaget kan myndigheten vid behov underrätta andelsägarna i mottagarfondföretaget om detta. Detsamma gäller om myndigheten upptäckt att mottagarfondföretaget inte uppfyller bestämmelserna i UCITS IV-direktivet14.

Definitioner

Utredningen kommer i fortsättningen att använda termen matarfondföretag för det i direktivet benämnda feederfondföretaget. Utredningen kommer kalla masterfondföretaget för mottagarfondföretag. Termerna matarfond och mottagarfond kommer att användas för de värdepappersfonder som berörs av bestämmelserna i kapitlet. Med fondförvaltare avses de fondbolag och de förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond. Med fondföretag avses detsamma som företag som har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Med fondföretag avses även delfonder i ett fondföretag.

11 Artiklarna 61 och 62 i direktiv 2009/65/EG. 12 Artikel 64.1 i direktiv 2009/65/EG. 13 Skäl 54 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 14 Skäl 57 i ingressen till direktiv 2009/65/EG.

154

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

4.3 Bestämmelser om matarfonden

Utredningens förslag: Definitioner av matarfond och matarfond-

företag införs i LIF.

En fondförvaltare för en matarfond ska placera minst 85 procent av värdepappersfondens värde i en mottagarfond eller mottagarfondföretag. För att en fondförvaltare för en värdepappersfond ska kunna placera medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag krävs att följande placeringsbestämmelser för fondandelar inte gäller för en matarfond: 5 kap. 15 § andra stycket, 5 kap. 16 § första stycket och 5 kap. 19 § första stycket 4 LIF.

Fondförvaltarens placering av matarfondens resterande 15 procent av värdet får vara i likvida tillgångar och derivatinstrument, som ska användas för att skydda värdet på tillgångarna i fonden.

Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 1 och 2 §§.

Skälen för förslaget:

Placering av minst 85 procent av matarfonden medel

Enligt artikel 58.1 i UCITS IV-direktivet är ett matarfondföretag ett fondföretag som genom avvikelse från artiklarna 1.2 a, 50, 52, 55 och 56.2 c har fått tillstånd att placera minst 85 procent av sina tillgångar i andelar i ett annat fondföretag (mottagarfondföretag).

Artiklarna 1.2 a, 50, 52, 55 och 56.2 c i UCITS IV-direktivet är redan genomförda i LIF. Däremot är artikel 58 ny.

Artikel 1.2 a i UCITS IV-direktivet reglerar bl.a. principen om riskspridning. En avvikelse från denna bestämmelse innebär att principen om riskspridning inte alltid gäller för matarfondföretaget. Den svenska matarfonden kommer trots detta undantag att vara en värdepappersfond.

I 5 kap. 15 § LIF finns bestämmelser om hur medel i en värdepappersfond får placeras i andra värdepappersfonder, fondföretag som uppfyller förutsättningarna i 1 kap. 7 § LIF samt specialfonder och fondföretag som uppfyller förutsättningarna i 1 kap. 9 § LIF (s.k. non-UCITS). Av andra stycket samma paragraf framgår att medel i en värdepappersfond får placeras i andra fonder eller fondföretag enligt första stycket bara om dessa, enligt sina fondbestäm-

155

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

melser eller sin bolagsordning, får placera högst tio procent av sina medel i andelar i andra fonder eller fondföretag. En matarfond ska medges undantag från 5 kap. 15 § andra stycket.

I en värdepappersfond får det ingå andelar i en och samma fond eller ett och samma fondföretag med högst 20 procent av värdepappersfondens värde, se 5 kap. 16 § första stycket LIF. En matarfond ska medges undantag från denna bestämmelse. Bestämmelsen i andra stycket samma paragraf gäller placeringsbestämmelser rörande värdepappersfondens placering av medel i en specialfond eller i ett fondföretag som inte omfattas av UCITS IV-direktivet. Det krävs därför inget undantag för matarfonden avseende 5 kap. 16 § andra stycket LIF.

Av UCITS IV-direktivets placeringsbestämmelser för matarfondföretaget framgår att ett matarfondföretag i princip kan äga 100 procent av andelarna i ett mottagarfondföretag. Enligt 5 kap. 19 § 4 LIF framgår att värdepappersfondens andel i en annan fond eller fondföretag inte får överstiga 25 procent av andelarna i fonden eller fondföretaget. Det krävs således att undantag medges från denna bestämmelse för matarfonden.

För att en fondförvaltare för en värdepappersfond ska kunna placera medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag krävs sammanfattningsvis att följande placeringsbestämmelser för fondandelar inte gäller för en matarfond: 5 kap. 15 § andra stycket,16 § första stycket och 19 § första stycket 4 LIF.

Matarfondens placering av de resterande medlen

Artikel 58.2 UCITS IV-direktivet anger att ett matarfondföretag får ha upp till 15 procent av sina tillgångar i kompletterande likvida tillgångar samt derivatinstrument. Derivatinstrument får endast användas för att säkra tillgångar enligt artiklarna 50.1 g, 51.2 och 51.3. Dessa bestämmelser motsvaras av 5 kap. 1 § tredje stycket sista meningen, 5 kap. 12 § och 5 kap. 13 § LIF jämte vissa bestämmelser i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:11) 15 kap.

Enligt gällande rätt avses med kompletterande likvida tillgångar de likvida medel som behövs för förvaltningen av fonden. Detta framgår av 5 kap. 1 § andra stycket LIF. Matarfonden ges härigenom en möjlighet att ha en likviditet för att bl.a. lösa in andelar.

Matarfonden får även placera hela eller delar av de resterande 15 procenten av sina tillgångar i derivatinstrument. Placeringarna

156

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

hänförliga till derivatinstrument får dock bara användas för att skydda värdet på tillgångarna i fonden.15

Vid placering av matarfondens resterande medel medges enligt direktivet inget undantag från placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF. Bestämmelserna i 5 kap. LIF ska således tillämpas vid placeringen av fondens resterande medel.

Utredningens förslag

För att tydliggöra vad som avses med en matarfond och ett matarfondföretag krävs att särskilda definitioner införs i 5 a kap. LIF. Matarfondens placeringsbestämmelser ska införas i det nya kapitlet om matarfonder och mottagarfonder. Undantagen från placeringsreglerna i 5 kap. LIF måste framgå i den nya bestämmelsen i LIF om matarfondens placeringar i mottagarfonden.

4.4 Matarfondens totala exponeringar som hänför sig till derivatinstrument

Utredningens förslag: För att säkerställa att bestämmelsen i

5 kap. 13 § andra stycket LIF efterlevs ska det framgå av LIF hur en matarfonds totala exponeringar som hänför sig till derivatinstrument beräknas.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 2 §.

Skälen för förslaget: Värdepappersfonder som placerar i derivatinstrument är sedan tidigare underkastade regler om riskspridning och gränser för den sammanlagda exponeringen hänförlig till derivatinstrument, se 5 kap. 12–14 §§ LIF. Av 5 kap. 13 § LIF framgår att en värdepappersfonds sammanlagda exponering som hänför sig till derivatinstrument inte får överskrida fondens värde. Tredje och fjärde styckena i samma lagrum beskriver i huvuddrag hur beräkningen av exponeringarnas storlek ska göras. Finansinspektionen har sedan i sina föreskrifter (FFFS 2008:11) närmare angett hur beräkningen av exponeringen i derivatinstrument ska göras.

15 Artikel 58.2 b i direktiv 2009/65/EG.

157

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

Artikel 58 i UCITS IV-direktivet reglerar hur matarfondföretagets totala exponering i derivatinstrument ska beräknas. Bestämmelsen reglerar däremot inte matarfondföretagets användning av derivatinstrument.

Av artikel 58.2 i UCITS IV-direktivet framgår hur matarfondföretaget, för att uppfylla direktivets bestämmelser, ska beräkna sin totala exponering som hänför sig till derivatinstrument genom att kombinera sin egen direkta exponering hänförlig till derivatinstrument med antingen 1) mottagarfondföretagets totala faktiska exponering hänförlig till

derivatinstrument, i proportion till matarfondföretagets placeringar i mottagarfondföretaget, eller 2) mottagarfondföretagets högsta möjliga totala exponering hän-

förlig till derivatinstrument, fastställd i mottagarfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning i proportion till matarfondföretagets placering i mottagarfondföretaget.

Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av att förvaltningen av matarfondföretaget är avsedd att vara passiv. Det innebär att matarfondföretagets och mottagarfondföretagets exponering hänförlig till derivatinstrument ska räknas samman vid tillämpningen av bestämmelsen i 5 kap. 13 § andra stycket LIF. Det kan ske på två olika sätt. Det första fallet medger ett större utrymme för matarfondföretaget men är å andra sidan administrativt mer krävande, eftersom det förutsätter att fondförvaltaren för mottagarfondföretaget löpande förser fondförvaltaren av matarfondföretaget med information om den faktiska exponeringen, hänförlig till derivatinstrument i mottagarfondföretaget. Om exempelvis mottagarfondföretaget en viss dag faktiskt utnyttjat 90 procent av sitt derivatutrymme kvarstår enligt bestämmelsen endast ett utrymme om tio procent vid förvaltningen av matarfondföretaget. I det andra fallet, som är enkelt att hantera administrativt, sätts gränserna för matarfondföretagets derivatanvändning inte av mottagarfondföretagets faktiska exponering hänförlig till derivatinstrument utan av de begränsningar som mottagarfondföretagets fondbestämmelser anger. Om mottagarfondföretaget enligt fondbestämmelserna kan placera 100 procent av fondens värde i derivatinstrument är det inte möjligt för matarfondföretaget att placera resterande medel i derivatinstrument. Det spelar i detta fall alltså ingen roll om mottagarfondföretaget faktiskt utnyttjar det utrymme som fondbestämmelserna medger.

158

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

Utredningen föreslår att denna artikel genomförs genom en särskild bestämmelse i LIF.

4.5 Bestämmelser för mottagarfonden

Utredningens förslag: Definitioner av mottagarfond och mot-

tagarfondföretag införs i LIF.

En fondförvaltare för en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag som har en matarfond eller ett matarfondföretag i ett annat EES-land men inte marknadsför andelar i det landet ska inte behöva anmäla att den marknadsför andelar där. Finansinspektion ska inte kunna kräva att fondföretaget ska vidta åtgärder för att i Sverige kunna göra utbetalning till andelsägarna, lösa in andelar eller lämna information enligt hemlandets lagstiftning. Inspektionen ska inte heller kunna kräva att mottagarfondföretaget ska följa de svenska reglerna om marknadsföring.

En fondförvaltare till en mottagarfond med minst två matarfonder eller matarfondföretag ska kunna välja om den vill sälja andelar till allmänheten eller stänga fonden för nya investerare.

Förslagen genomförs genom införande av tre nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 1, 3 och 19 §§.

Skälen för förslaget:

Definition av en mottagarfond och ett mottagarfondföretag

Enligt artikel 58.3 UCITS IV-direktivet är ett mottagarfondföretag ett fondföretag eller en delfond i ett fondföretag, som har minst ett matarfondföretag bland sina andelsägare, inte för egen del är ett matarfondföretag och inte innehar andelar i ett matarfondföretag. Definitionerna av en mottagarfond och ett mottagarfondföretag bör införas i LIF.

159

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

En mottagarfond eller ett mottagarfondföretag som har ett matarfondföretag eller en matarfond i ett annat EES-land

Direktivets bestämmelser om marknadsföring av andelar i fondföretag i annat EES-land ska inte tillämpas för ett mottagarfondföretag som väljer att inte söka kapital från allmänheten i ett annat EES-land utan bara har ett eller flera matarfondföretag i det andra landet.16 Det innebär för fondföretaget att bestämmelserna i artiklarna 92 och 94 inte är tillämpliga och följaktligen att den behöriga myndigheten i värdlandet inte kan vidta åtgärder mot fondföretaget.17 Ett mottagarfondföretag med en svensk matarfond behöver då inte anmäla till den behöriga myndigheten i sitt hemland att företaget, vill marknadsföra andelar i Sverige. På samma sätt behöver en mottagarfond med ett matarfondföretag inte anmäla till Finansinspektionen att fonden vill marknadsföra andelar i matarfondföretagets hemland, om fonden inte marknadsförs i det landet. Inte heller gäller bestämmelserna i LIF om att mottagarfondföretaget ska följa de svenska reglerna om marknadsföring och vidta nödvändiga åtgärder för att i Sverige kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar och lämna den information som krävs enligt hemlandets lag.

Bestämmelsen bör införas i LIF och det bör där framgå att 1 kap. 7 § LIF inte är tillämplig i detta fall.

En mottagarfond kan i visst fall stänga fonden för nya investerare

Ett fondbolag anses ha en generell kontraheringsplikt, vilket innebär att fondbolaget har en skyldighet att sälja andelar i de fonder som fondbolaget förvaltar till alla som önskar köpa. Enligt 6 kap. 1 § LIF är det endast vid förvaltning av specialfonder som det är tillåtet att, under vissa förutsättningar, begränsa möjligheten för investerare att teckna andelar i fonden.

UCITS IV-direktivet medger ett undantag från bestämmelsen om generell kontraheringsplikt. Av direktivet framgår att ett mottagarfondföretag, som har minst två matarfondföretag som andelsägare, kan välja om det ska söka kapital från andra investerare eller inte.18 En fondförvaltare till en svensk mottagarfond, som har minst två matarfonder eller matarfondföretag som andelsägare, kan

16 Artikel 58.4 b) i direktiv 2009/65/EG. 17 Artikel 108.1 andra stycket i direktiv 2009/65/EG. 18 Artikel 58.4 a) i direktiv 2009/65/EG.

160

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

således välja om fonden vill sälja andelar till allmänheten eller inte. Fondförvaltaren för mottagarfonden kan därmed välja att stänga fonden för nyteckning av andelar såvitt avser nya investerare. Matarfonderna måste vara värdepappersfonder och matarfondföretagen måste vara fondföretag som har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i UCITS IV-direktivet.

Med hänsyn till formuleringen av bestämmelsen anser utredningen att mottagarfonden är tvungen att ånyo vända sig till allmänheten om en matarfond eller matarfondföretag lämnar mottagarfonden och den därmed har endast en matarfond som andelsägare.

Att fondförvaltaren för mottagarfonden beslutar att fonden ska stängas för nya investerare påverkar inte befintliga andelsägare. Dessa kvarstår med sina innehav i mottagarfonden. Mottagarfonden kan alltså inte begära att befintliga andelsägare ska lösa in sina andelar.

Direktivet innehåller inga särbestämmelser för denna typ av mottagarfond om t.ex. inlösen av andelar. Med hänsyn härtill anser utredningen att det är de allmänna bestämmelserna i LIF som gäller för mottagarfonden.

En fondförvaltare för en värdepappersfond som vill använda sig av denna möjlighet att inte rikta sig till allmänheten bör i fondens fondbestämmelser ange att fonden riktar sig till allmänheten men har möjlighet att upphöra med att söka kapital från andra investerare om den bland sina andelsägare får två eller flera matarfonder eller matarfondföretag. Även hur andelsägarna ska informeras om denna åtgärd bör anges i fondbestämmelserna. Detsamma gäller de situationer när förutsättningarna för denna särskilda form av stängning inte längre föreligger och mottagarfonden därför återigen måste öppnas för försäljning. Bestämmelser om detta bör införas i LIF.

4.6 Ansökan om att placera medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag

Utredningens förslag: Ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag

som vill starta en värdepappersfond eller förvaltar en värdepappersfond ska kunna ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd till att få placera medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag, överstigande de gränser som anges i 5 kap. 15 § andra stycket, 16 § första stycket och 19 § första stycket 4 LIF.

161

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

Till ansökan ska bifogas matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, inklusive fondbestämmelser, och mottagarfondföretagets bolagsordning när sådan ska finnas. Därutöver ska ges in båda fondernas eller fondföretagets faktablad, avtalet om informationsutbyte mellan fondförvaltaren för matarfonden och fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller de interna uppförandereglerna för fondförvaltaren för de två fonderna. Till ansökan ska fogas avtal om informationsutbyte mellan parternas respektive förvaringsinstitut och revisorer. Den information som ska skickas till andelsägarna om placeringen ska också bifogas. Om det är ett mottagarfondföretag som fondförvaltaren för värdepappersfonden ska placera medel i, ska fondförvaltaren ge in ett intyg från den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland. Intyget ska bekräfta att fondföretaget är ett mottagarfondföretag enligt UCITS IV-direktivet.

Finansinspektionen ska inom 15 arbetsdagar efter att fullständiga ansökningshandlingar kommit in underrätta sökanden om sitt beslut.

Om ett fondföretag vill ansöka om att omvandlas till ett matarfondföretag och vill placera sina medel i en värdepappersfond ska Finansinspektionen vid begäran utfärda ett intyg som bekräftar att mottagarfonden är en mottagarfond enligt definitionen i LIF.

Bemyndigandena i LIF för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter bör omfatta vilket språk intyget från den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland ska vara upprättat på.

Förslagen genomförs genom införande av tre nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 4, 5 och 21 §§, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.

Skälen för förslaget: I artikel 59 i UCITS IV-direktivet återfinns procedurregler för ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar eller ska bilda en värdepappersfond och som önskar placera fondens medel i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag.

Finansinspektionens godkännande innebär att värdepappersfonden kan verka som en matarfond. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser genomförs så långt möjligt.

Finansinspektionen ska inom 15 arbetsdagar från den dagen fondförvaltaren ingett fullständiga ansökningshandlingar underrätta denne om sitt beslut (artikel 59.2). Enligt utredningens uppfattning

162

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

måste med fullständiga ansökningshandlingar avses att de handlingar som är ingivna till myndigheten är fullständigt ifyllda och att alla de handlingar som enligt lag eller föreskrifter ska ges in är ingivna. Inspektionen ska således kunna fatta beslut med stöd av de ingivna handlingarna utan ytterligare kompletteringar. Från den dagen fondförvaltarna lämnat in de fullständiga handlingarna ska inspektionen inom 15 arbetsdagar beslutat om ansökan ska godkännas eller inte.

För att Finansinspektionen ska kunna göra en tillståndsbedömning ska matarfondens fondförvaltare ge in både matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, inklusive fondbestämmelserna, och för mottagarfondföretaget bolagsordningen när sådan ska finnas. Därutöver ska ges in båda fondernas eller fondföretagets faktablad, avtalet om informationsutbyte mellan fondförvaltaren för matarfonden och fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller de interna uppförandereglerna för fondförvaltaren för de två fonderna. Till ansökan ska också bifogas avtal om informationsutbyte mellan parternas respektive förvaringsinstitut och revisorer. Den information som ska skickas till andelsägarna om placeringen ska också bifogas. Informationen till andelsägarna regleras i den av utredningen föreslagna 4 kap. 9 a § LIF (se avsnitt 3.4). Om det är ett mottagarfondföretag som fondförvaltaren för värdepappersfonden ska placera medel i, ska fondförvaltaren ge in ett intyg från den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland. Intyget ska bekräfta att mottagarfondföretaget är ett fondföretag enligt UCITS IVdirektivet.19 Ett sådant intyg ska enligt artikel 59.3 i UCITS IVdirektivet vara avfattad på det officiella språket eller ett av de officiella språken i matarfondföretagets hemland eller på ett språk som godkänns av dess behöriga myndigheter. Finansinspektionen bör ges bemyndigande att föreskriva om på vilket språk ett sådant intyg ska vara upprättat. De handlingar som ska ges in är bl.a. matarfondens fondbestämmelser, antingen de nya fondbestämmelserna för en nystartad fond eller de ändrade fondbestämmelserna som ska tillämpas när värdepappersfonden blir en matarfond. Oavsett om fondbestämmelserna är nya eller ändrade krävs godkännande enligt 4 kap. 9 § LIF av Finansinspektionen. Med hänsyn till att utredningen inte anser att ansökningsprocessen bör förlängas bör inspektionens prövning av ansökan om omvandling till en matar-

19 Artikel 59.3 i direktiv 2009/65/EG.

163

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

fond och godkännande av fondbestämmelserna ske samtidigt. För att få tillstånd att placera medel i en matarfond krävs att inspektionen godkänner fondbestämmelserna.

Matarfondens informationsbroschyr och faktablad ska ges in tillsammans med ansökan. Det ska då vara den informationsbroschyr och det faktablad som fondförvaltaren kommer att använda efter Finansinspektionens godkännande. Informationsbroschyren och faktabladet ska innehålla de uppgifter som LIF kräver för informationsbroschyrer och faktablad för matarfonder.

Enligt utredningens uppfattning bör det införas en bestämmelse i LIF som anger vilka handlingar som ska bifogas ansökan.

Om det däremot är ett fondföretag som vill ansöka om att omvandlas till ett matarfondföretag och vill placera sina medel i en värdepappersfond ska matarfondföretaget inge ett intyg som bekräftar att mottagarfonden inte är en matarfond och inte heller innehar andelar i en matarfond eller i ett matarfondföretag. Intyget ska ges in till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Intyget ska utfärdas av Finansinspektionen. Det bör införas en bestämmelse i LIF som ger Finansinspektionen denna möjlighet. Ett sådant intyg ska enligt artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet vara avfattat på det officiella språket eller ett av de officiella språken i matarfondföretagets hemland eller på ett språk som godkänns av dess behöriga myndigheter.

4.7 Tillstånd till placering av medel i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska godkänna en

ansökan om placering av en värdepappersfonds medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag om fullständiga ansökningshandlingar kommit in samt om matarfonden, dess fondförvaltare, förvaringsinstitut och revisor samt mottagarfonden eller mottagarfondföretaget uppfyller de krav som ställs i 5 a kap. LIF. Finansinspektionen ska också godkänna fondbestämmelserna för matarfonden.

Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 5 §.

164

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

Skälen för förslaget: Finansinspektionens tillstånd till fondförvaltarens för värdepappersfonden placering av medel i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag samt för värdepappersfonden att verka som en matarfond regleras i artikel 59.3. Tillstånd ska lämnas om matarfonden, dess fondförvaltare, förvaringsinstitut och revisor samt mottagarfonden eller mottagarfondföretaget uppfyller de angivna kraven i direktivet.

Dessutom ska fullständiga ansökningshandlingar ha lämnats in till Finansinspektionen.

För ett godkännande krävs att fondförvaltaren för matarfonden placerar i enlighet med matarfondens placeringsbestämmelser och att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget uppfyller de krav som ställs för en mottagarfond eller mottagarfondföretag i LIF. Det innebär att ett avtal om informationsutbyte mellan fondförvaltarna för matarfonden och dess mottagarfond eller mottagarfondföretag är ingånget och uppfyller de krav som finns i LIF eller att interna uppföranderegler upprättats för fondförvaltaren för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, om de förvaltas av samma fondförvaltare. Om fonderna eller fondföretaget inte har samma förvaringsinstitut och revisorer ska det finnas avtal om informationsutbyte mellan båda förvaringsinstituten respektive revisorerna. Även dessa avtal ska uppfylla de krav som anges i LIF. Matarfondens informationsbroschyr, faktablad och informationen till andelsägarna måste också innehålla de uppgifter som kommer att krävas enligt LIF.

Finansinspektionen måste också godkänna matarfondens fondbestämmelser.

Finansinspektionens godkännande av placering av matarfondens medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag ska meddelas innan placeringen av medlen sker. 20

20 Artikel 59.1 i direktiv 2009/65/EG.

165

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

4.8 Fondförvaltarens för matarfonden ansvar gentemot sina andelsägare

Utredningens förslag: Matarfondens fondförvaltare ska noga

följa verksamheten i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Matarfondens fondförvaltare ska kunna förlita sig på den information och de handlingar som fondförvaltaren får från mottagarfondens fondförvaltare eller mottagarfondföretaget, mottagarfondföretagets förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens och handlingarnas tillförlitlighet.

Mottagarfondens fondförvaltare ska hålla tillgänglig all den information som matarfondens fondförvaltare, matarfondföretaget eller matarfondföretagets förvaltningsbolag behöver för att genomföra sina uppdrag. Även den information som behövs för att matarfondens eller matarfondföretagets förvaringsinstitut och revisor ska kunna fullgöra sina uppdrag ska hållas tillgänglig.

Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 8 och 20 §§.

Skälen för förslaget: De nya reglerna om mottagar- och matarstrukturer i UCITS IV-direktivet medför ingen förändring av matarfondens fondförvaltares ansvar mot andelsägarna. Oavsett om värdepappersfonden är en matarfond eller inte har fondförvaltaren ansvaret för investeringarna gentemot andelsägarna. Med hänsyn till att fondförvaltaren för matarfonden investerar den största delen av fondens medel i en annan fond, mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, innebär det att insynen i dess investeringar kan minska.

UCITS IV-direktivet innehåller därför regler som framför allt syftar till att matarfondens fondförvaltare ska kunna hålla sig informerad om hur mottagarfondens fondförvaltare eller mottagarfondföretaget sköter förvaltningen av fondmedlen. Matarfondens fondförvaltare behöver annan information än andra andelsägare. De kan t.ex. behöva daglig information om mottagarfondens placeringar.

Enligt direktivet ska matarfondföretaget effektivt övervaka mottagarfondföretagets verksamhet. Det finns flera bestämmelser i direktivet som syftar till att säkra att fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget förser fondförvaltaren för matarfonden med den information som krävs. En fondförvaltare för mottagarfonden ska behandla andelsägarna lika oavsett om andelsägaren

166

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

är en matarfond, matarfondföretag eller en vanlig fond eller fondföretag. Bestämmelserna om matarfonden kan ses som ett undantag från den likabehandlingsprincip som ska gälla för alla andelsägare i mottagarfonden. Skälen till särbestämmelserna om matarfondföretag och mottagarfondföretag har införts i direktivet är att matarfondföretaget ska kunna hantera de krav som åvilar matarfondföretaget enligt det nya direktivet. I övrigt ska mottagarfondföretaget behandla sina andelsägare lika.

Av artikel 65.1 framgår att när matarfondföretaget övervakar mottagarfondföretagets verksamhet får matarfondföretaget förlita sig på den information och de handlingar som matarfondföretaget får från mottagarfondföretaget, dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens och handlingarnas tillförlitlighet. Denna bestämmelser ska enligt utredningens mening införas i LIF.

Enligt artikel 66.3 ska mottagarfondföretaget se till att all information som krävs enligt direktivet, annan gemenskapslagstiftning, tillämplig nationell lagstiftning, fondbestämmelser eller bolagsordning ska finnas tillgänglig då så krävs för matarfondföretaget, dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut, revisor samt för de behöriga myndigheterna. För att fondbolag, förvaltningsbolag, förvaringsinstitut, revisor och Finansinspektionen ska kunna fullgöra sina uppdrag måste mottagarfondens förvaltare eller mottagarfondföretaget hålla den information tillgänglig som parterna behöver för att fullgöra sina uppdrag.

Enligt 10 kap. 2 § LIF ska fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag lämna Finansinspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter enligt föreskrifter som meddelats med stöd av LIF. Företagen har en skyldighet att, utöver det som anges i första stycket, lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär.

Bestämmelsen i artikel 66.3 bör införas i lagen så det klart framgår vem som ansvarar för att de i artikeln nämnda aktörerna får den information som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Med hänsyn till att fondförvaltaren för mottagarfonden enligt 10 kap. 2 § LIF är skyldig att ge Finansinspektionen de upplysningar inspektionen begär så behöver den nya bestämmelsen inte omfatta att mottagarfonden ska hålla all information tillgänglig för Finansinspektion.

167

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

4.9 Avtal mellan fondförvaltarna som förvaltar matarfonden och mottagarfonden

Utredningens förslag: Matarfondens fondförvaltare och mot-

tagarfondens fondförvaltare eller mottagarfondföretaget ska ingå avtal med varandra för att säkerställa att fondförvaltaren för matarfonden får den information som krävs för att uppfylla kraven i LIF. Avtalet ska även reglera vissa rättigheter och skyldigheter mellan parterna.

Matarfondens medel, överstigande den gräns som tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, får inte placeras i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag innan avtalet trätt i kraft. Avtalet ska finnas tillgängligt på begäran och lämnas kostnadsfritt till alla andelsägare.

Om både matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget förvaltas av samma fondbolag eller förvaltningsbolag ska avtalet kunna ersättas av interna uppföranderegler.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska närmare få ange vad avtalet och de interna uppförandereglerna ska innehålla för uppgifter.

Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 6 och 7 §§, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.

Skälen för förslaget: För att säkerställa att fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget förser fondförvaltaren för matarfonden med all den dokumentation och information som behövs för att fondförvaltaren för matarfonden ska kunna uppfylla kraven i direktivet och kunna handla i fondens andelsägares intressen, ska fondförvaltaren för matarfonden ingå ett rättsligt bindande avtal med fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.21

Avtalet ska finnas tillgängligt på begäran och lämnas kostnadsfritt till alla andelsägare.22

Fondförvaltaren för matarfonden får inte placera medel i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, utöver den gräns som tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, innan avtalet trätt i kraft.23

21 Punkt 53 i ingressen och artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG. 22 Artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG. 23 Artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG.

168

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och innehåller närmare bestämmelser för vilka frågor avtalet ska reglera. I skälen till kommissionens direktiv 2010/44/EU anges att avtalet bör säkerställa att mottagarfondföretaget förser matarfondföretaget med all nödvändig information i så god tid att matarfondföretaget kan fullgöra sina skyldigheter. Avtalet bör också fastställa övriga rättigheter och skyldigheter mellan avtalsparterna (skäl 6).

För att sänka transaktionskostnaderna och undvika negativa skattekonsekvenser kan mottagarfondföretaget och matarfondföretaget under vissa förutsättningar komma överens om överföring av apporttillgångar. Möjligheten att överföra apporttillgångar till mottagarfondföretaget bör hjälpa de matarfondföretag som redan bedriver verksamhet som fondföretag att undvika transaktionskostnader för försäljning av sådana tillgångar som båda fondföretagen har investerat i. Matarfondföretaget bör även kunna få apporttillgångar från mottagarfondföretaget (skäl 10).

Av artiklarna 8 – 14 i kommissionens direktiv framgår närmare vad som ska ingå i avtalet. Avtalet ska bl.a. reglera vilken information mottagarfondföretaget ska förse matarfondföretaget med samt när och hur denna information ska meddelas matarfondföretaget. Det ska också framgå vilka avgifter och utgifter som ska belasta matarfondföretaget samt villkoren för överföring av apporttillgångar som får göras från matarfondföretaget till mottagarfondföretaget. Avtalet ska också reglera samordning av intervaller och tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet och offentliggörandet av andelspriserna. Det ska även innehålla villkor om vilka åtgärder som krävs för att förhindra ”market timing” samt villkor om förfarandet vid klagomål från andelsägarna. Avtalet ska också reglera när och hur fondföretaget ska anmäla tillfälligt avbrott och återupptagande av försäljning och inlösen av fondandelar. Av avtalet måste också framgå vilket lands lagstiftning som ska tillämpas vid tvist om avtalets villkor.

Interna uppföranderegler

Om både mottagarfondföretaget och matarfondföretaget förvaltas av samma förvaltningsbolag räcker det att förvaltningsbolaget fastställer interna uppföranderegler som säkerställer att kraven i direk-

169

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

tivet blir uppfyllda.24 Motivet till denna bestämmelse är att om fonderna har samma fondförvaltare innebär det att fondförvaltaren har mer insyn i mottagarfondens förvaltning än om den förvaltas av en annan fondförvaltare.

Kommissionens direktiv 2010/44/EU som genomför UCITS IVdirektivet innehåller även närmare bestämmelser för vilka frågor de interna uppförandereglerna ska reglera. Artikel 15 föreskriver att förvaltningsbolagets interna uppföranderegler ska ange lämpliga åtgärder för att minska sådana intressekonflikter som kan uppstå mellan matarfondföretaget och mottagarfondföretaget eller mellan matarfondföretaget och andra andelsägare i mottagarfondföretaget. Detta under förutsättning att intressekonflikterna inte åtgärdats tillräckligt genom de åtgärder som förvaltningsbolagen ska vidta för att uppfylla kraven i vissa angivna artiklar i direktivet och i kommissions direktiv 2010/43/EU.

I artikel 16 föreskrivs att i de interna uppförandereglerna ska det anges bl.a. vilka avgifter och utgifter som ska belasta matarfondföretaget samt villkoren för varje inledande eller senare överföring av apporttillgångar som får göras från matarfondföretaget till mottagarfondföretaget. Av artikel 17 framgår att de interna uppförandereglerna ska reglera bl.a. samordning av intervaller och tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet och offentliggörandet av andelspriserna. De interna uppförandereglerna ska, enligt artikel 17, även innehålla regler om de åtgärder som krävs för att förhindra ”market timing”. I reglerna ska det också regleras när och hur fondföretaget ska anmäla tillfälligt avbrott och återupptagandet av försäljning och inlösen av fondandelar.25

Utredningens förslag

I LIF bör det införas bestämmelser om att fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska ingå ett avtal som reglerar informationsutbytet mellan fondförvaltarna och fondföretagen samt de övriga skyldigheter och rättigheter som fondföretagen och fondförvaltarna har enligt UCITS IV-direktivet. Det bör även i LIF framgå att om det är samma förvaltningsbolag eller fondbolag som förvaltar de båda fonderna eller fondföretagen

24 Punkt 53 i ingressen och artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG. 25 Artikel 18 i Kommissionens direktiv 2010/44/EU.

170

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

så ska det endast krävas att fondförvaltaren fastställer interna uppföranderegler.

Kommissionen har antagit ett direktiv som innehåller regler om innehållet i avtalet och i de interna uppförandereglerna. Dessa regler bör genomföras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om innehållet i avtalet och de interna uppförandereglerna.

4.10 Förvaringsinstitut

4.10.1 Avtal om informationsutbyte mellan förvaringsinstituten

Utredningens förslag: Om matarfonden och mottagarfonden

eller mottagarfondföretaget har olika förvaringsinstitut ska förvaringsinstituten ingå avtal om informationsutbyte med varandra. Matarfondens fondförvaltare ansvarar för att all information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget som krävs för att matarfondens förvaringsinstitut ska kunna fullgöra sina uppgifter vidarebefordras till matarfondens förvaringsinstitut.

Matarfondens medel, överstigande den gräns som tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, ska inte få placeras i en mottagarfond eller mottagarfondföretag innan avtalet trätt i kraft.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska närmare få ange vad avtalet mellan förvaringsinstituten ska innehålla för uppgifter.

Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 9 och 10 §§, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.

Skälen för förslaget: För varje värdepappersfond ska det finns ett förvaringsinstitut som har i uppdrag att ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden. Förvaringsinstitutet ska dessutom utöva viss kontroll över fondbolaget och se till bl.a. att försäljning och inlösen av fondandelar går rätt till, att andelarna blir rätt värderade samt att fondens medel används i enlighet med LIF och fondbestämmelserna. Ett förvaringsinstitut ska verkställa fondbolagets beslut under förutsättning att dessa inte strider mot LIF eller fondbestämmelserna. I förvaringsinstitutets uppdrag ligger att balansera fondbolagets makt och därigenom ytterligare stärka andelsägarnas

171

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

skydd mot att det anförtrodda kapitalet äventyras. Förvaringsinstitutet ska enligt LIF vara en bank eller ett annat kreditinstitut.

UCITS IV-direktivet föreskriver att när en matarfonds fondförvaltare vill investera i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag och parterna inte har samma förvaringsinstitut ska de båda förvaringsinstituten ingå ett avtal om informationsutbyte för att säkerställa att båda instituten får tillgång till alla de uppgifter och handlingar som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.26Det framgår vidare av UCITS IV-direktivet att det är matarfondens fondförvaltare som ansvarar för att till matarfondens förvaringsinstitut vidarebefordra all information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget som krävs för att matarfondens förvaringsinstitut ska kunna fullgöra sina uppgifter.27

Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser för vilka frågor avtalet ska reglera. I kommissionens direktiv 2010/44/EU föreskrivs bl.a. att avtalet om informationsutbyte mellan förvaringsinstituten ska innehålla villkor om vilka dokument som rutinmässigt ska utbytas samt när och hur dessa ska lämnas (artikel 24). Det framgår även av direktivet att avtalet ska reglera samordning av de båda institutens deltagande när det gäller olika operativa frågor, t.ex. förfarandet för att beräkna fondandelsvärdet för vart och ett av fondföretagen. Här inbegrips eventuella åtgärder som ska skydda mot utnyttjande av tidszonsskillnader mellan olika marknader (market timing). I avtalet ska även anges hur samordning ska ske mellan instituten avseende instruktioner från matarfondföretaget om att köpa eller lösa in andelar i mottagarfondföretaget samt avveckling av sådana transaktioner, inklusive frågor om att överföra apporttillgångar. Avtalet ska även ange vilket lands lagstiftning som är tillämpligt på avtalet (artikel 25).

Av artikel 61.1 UCITS IV-direktivet framgår att ett matarfondföretag inte får investera i mottagarfondföretaget innan avtalet mellan förvaringsinstituten trätt i kraft. Utredningen har den uppfattningen att bestämmelsen bör tolkas på samma sätt som det är föreskrivet i direktivet för avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. En fondförvaltare för en matarfond får således inte investera i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, överstigande den gräns som

26 Skäl 53 i ingressen och artikel 61.1 i direktiv 2009/65/EG. 27 Artikel 61.1 fjärde stycket i direktiv 2009/65/EG.

172

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, innan avtalet mellan förvaringsinstituten trätt i kraft.

Utredningens förslag

I LIF bör det införas en bestämmelse om skyldigheten för matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets förvaringsinstitut att ingå ett avtal som reglerar informationsutbytet mellan förvaringsinstituten. Det bör även införas en bestämmelse där det framgår att det är matarfondens fondförvaltare som ansvarar för att all information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget som krävs för att matarfondens förvaringsinstitut ska kunna fullgöra sina uppgifter vidarebefordras till fondens förvaringsinstitut.

Det direktiv som kommissionen antagit med regler om innehållet i avtalet om informationsutbyte bör genomföras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om innehållet i avtalet.

4.10.2 Förvaringsinstitutets kännedom om fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden

Utredningens förslag: Om mottagarfondens förvaringsinstitut

får kännedom om fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden vilka bedöms få negativa återverkningar för matarfonden eller matarfondföretaget ska institutet omedelbart meddela Finansinspektionen, matarfondens fondförvaltare, matarfondföretaget eller dess förvaltningsbolag samt dess förvaringsinstitut om upptäckten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få närmare ange vilka fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden som förvaringsinstitutet ska rapportera om.

Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraF i LIF, 5 a kap. 24 §, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.

Skälen för förslaget: Av UCITS IV-direktivet framgår att om mottagarfondens förvaringsinstitut upptäcker sådana oegentligheter gällande mottagarfonden som bedöms få negativa återverkningar för matarfonden eller matarfondföretaget ska institutet omedelbart med-

173

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

dela Finansinspektionen, matarfondens fondförvaltare, matarfondföretaget eller dess förvaltningsbolag samt dennes förvaringsinstitut om upptäckten.28

Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser om vilka oegentligheter som avses. Det anges i artikel 26 i kommissionens direktiv 2010/44/EU att det även kan vara fråga om andra oegentligheter än de som nämns i kommissionens direktiv. De oegentligheter som ska rapporteras är bl.a. fel i beräkning av fondandelsvärdet för mottagarfondföretaget och fel i transaktion för köp eller inlösen av andelar i mottagarfondföretaget som görs av matarfondföretaget.

Utredningens förslag

De exempel på överträdelser som anges i kommissionens direktiv är enligt utredningens mening fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden.

Det bör i LIF införas en bestämmelse om mottagarfondens förvaringsinstituts skyldighet att rapportera sådana fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden som har betydelse för dess matarfonder och matarfondföretag.

Det direktiv som kommissionen antagit om vilka fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden som förvaringsinstitutet ska rapportera om bör genomföras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om detta.

4.10.3 Förvaringsinstitutens tystnadsplikt

Gällande rätt

Enskildas förhållanden till en investeringsfond, ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas.29 Avsikten med sekretessen är att den ska ha samma omfattning som banksekretessen.30Enligt 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse får enskildas förhållanden till kreditinstitut inte obehörigen röjas.

28 Artikel 61.2 i direktiv 2009/65/EG. 292 kap. 19 § LIF. 30Prop. 1989/90:153 s. 52.

174

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

Av förarbetena till lagen om bank- och finansieringsrörelse framgår att banksekretessen inte är absolut, eftersom inte varje röjande av kundinformation är förbjudet utan endast obehörigt röjande. Den bank som lämnar ut upplysningar om en kund på grund av att banken enligt lag är skyldig till det kan inte anses handla obehörigt.31Med enskilda avses i detta sammanhang en fysisk eller juridisk person som i förhållande till banken anses som kund.32

Det bör även noteras att personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) innehåller regler till skydd för den enskildes integritet i samband med automatiserad behandling av personuppgifter. Enligt 10 § PUL får personuppgifter behandlas om den registrerade lämnat sitt samtycke till behandlingen.

Genomförande i svensk rätt

Utredningens förslag: Förvaringsinstituten ska få lämna uppgifter

om fonderna och fondföretagen till varandra när det krävs för att förvaringsinstituten ska kunna fullgöra sina uppdrag. Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 9 §.

Utredningens bedömning: Det krävs ingen lagändring såvitt

avser förvaringsinstitutens tystnadsplikt.

Skälen för förslaget och bedömningen: Av artikel 61.1 tredje stycket i

UCITS IV-direktivet framgår att när mottagarfondföretagets eller matarfondföretagets förvaringsinstitut uppfyller kraven i direktivet ska de inte anses bryta mot några bestämmelser som begränsar utlämnandet av information eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekommer i ett avtal, lag eller annan författning. Enligt artikeln ska ett sådant uppfyllande inte medföra något ansvar för ett sådant förvaringsinstitut eller en person som handlar på dess vägnar.

För att förvaringsinstituten ska kunna uppfylla de krav som finns i UCITS IV-direktivet och kunna fullgöra sina uppdrag krävs att information hos ett förvaringsinstitut överlämnas till det andra förvaringsinstitutet.

175

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

Om fondandelsägaren är en fysisk person kan det i så fall bli fråga om personuppgifter enligt PUL. För att personuppgifter ska kunna behandlas krävs som huvudregel samtycke från fondandelsägaren, dvs. en klar viljeyttring att personuppgifterna får lämnas vidare till det andra förvaringsinstitutet.

Såvitt avser banksekretessen, som regleras i 2 kap. 19 § LIF och 1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse, kommer förvaringsinstituten enligt lag att vara skyldiga att förmedla kundinformation mellan förvaringsinstituten. Förvaringsinstitutets lämnande av kundinformation till det andra förvaringsinstitutet kan således inte anses som ett obehörigt röjande av information av förvaringsinstitutet. Förvaringsinstituten kommer inte att bryta mot ovan nämnda lagrum då uppgifter lämnas mellan förvaringsinstituten.

Det bör av LIF framgå att förvaringsinstituten får lämna alla uppgifter till varandra som krävs för att instituten ska kunna fullgöra sina uppdrag.

4.11 Revisorer

4.11.1 Avtalet mellan revisorerna

Utredningens förslag: Om det är olika revisorer som granskar

matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets räkenskaper, ska revisorerna ingå ett avtal om informationsutbyte. I avtalet ska även anges de åtgärder som revisorerna ska vidta. Fondförvaltaren för matarfonden får inte placera medel i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, överstigande den gräns som tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, innan avtalet trätt i kraft.

I matarfondens revisionsberättelse ska mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse beaktas.

Om matarfonden inte har samma räkenskapsår som dess mottagarfond eller mottagarfondföretag ska den revisor som reviderar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upprätta en särskild rapport med matarfondens räkenskapsårs slutdatum.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få närmare ange vad avtalet mellan revisorerna ska innehålla.

Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 11 och 12 §§, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.

176

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

Skälen för förslaget: Fondbolagets räkenskaper granskas av revisorer i enlighet med aktiebolagslagens (2005:551) (ABL) och LIF:s bestämmelser. Fondbolagets revisorer granskar även de räkenskaper som ligger till grund för årsberättelsen för en investeringsfond. Revisionsberättelsen, med eventuella anmärkningar, ska i sin helhet återges i årsberättelsen.33

Avtal mellan revisorer

Av artikel 62.1 UCITS IV-direktivet framgår att när en matarfonds fondförvaltare vill investera i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag, och parterna inte har samma revisorer, ska de båda revisorerna ingå ett avtal om informationsutbyte. Syftet är att säkerställa att båda revisorerna får tillgång till alla uppgifter och handlingar som är nödvändiga för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.34 I avtalet ska även regleras hur de uppgifter som direktivet ålägger revisorerna ska utföras.

Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser om vilka frågor avtalet mellan revisorerna ska reglera. I kommissionens direktiv 2010/44/EU föreskrivs att avtalet mellan revisorerna ska innehålla villkor om bl.a. vilka dokument som ska lämnas mellan revisorerna och när och hur detta utbyte ska ske (artikel 27). Avtalet ska även föreskriva vilket lands lagstiftning som är tillämplig på avtalet (artikel 28).

Av artikel 62.1 framgår att ett matarfondföretag inte får investera i mottagarfondföretaget innan avtalet mellan revisorerna trätt i kraft.35 Utredningen har den uppfattningen att bestämmelsen bör tolkas på samma sätt som det är föreskrivet i direktivet för avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. En fondförvaltare för en matarfond får således inte investera i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, överstigande den gräns som tillåts i placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, innan avtalet mellan revisorerna trätt i kraft.

334 kap. 19 § LIF. 34 Skäl 53 i ingressen och artikel 62.1 i direktiv 2009/65/EG. 35 Artikel 62.1 i direktiv 2009/65/EG.

177

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

Revisionsberättelse eller särskild rapport

Revisorn som granskar matarfondens räkenskaper ska i sin revisionsberättelse beakta mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse. Om matarfonden inte har samma räkenskapsår som dess mottagarfond eller mottagarfondföretag ska revisorn för mottagarfonden upprätta en särskild rapport med matarfondens räkenskapsårs slutdatum.36

Kommissionens direktiv föreskriver att det i avtalet mellan revisorerna ska finnas villkor som reglerar revisorernas arbete med revisionsberättelserna (artikel 27.2). Om fonderna eller fondföretagen har olika räkenskapsår föreskriver kommissionens direktiv att det i avtalet ska regleras när och hur den särskilda rapporten ska upprättas (artikel 27.3).

Utredningens förslag

I LIF bör det införas en bestämmelse om den skyldighet som föreligger om det är olika revisorer som granskar matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets räkenskaper. Dessa revisorer ska vara skyldiga att ingå ett avtal som reglerar informationsutbytet mellan revisorerna samt de övriga uppgifterna som LIF ålägger revisorerna. I LIF bör det vidare införas bestämmelser om de olika uppgifterna som direktivet ålägger revisorerna.

Kommissionen har antagit ett direktiv som innehåller regler om innehållet i avtalet. Dessa regler bör genomföras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om innehållet i avtalet.

36 Artikel 62.2 i direktiv 2009/65/EG.

178

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

4.11.2 Avvikelser i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse

Utredningens förslag: Fondbolagets revisor ska i revisionsberät-

telsen för matarfonden ange de avvikelser som påpekats i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse och vilka följder de får för matarfonden.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 12 §.

Skälen för förslaget: Av artikel 62.2 i UCITS IV-direktivet framgår att matarfondföretagets revisor i revisionsberättelsen ska särskilt rapportera alla eventuella oegentligheter som påpekats i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse och beskriva vilka följder dessa får för matarfonden.

Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser för vilka frågor avtalet mellan revisorerna ska reglera. I kommissionens direktiv föreskrivs att avtalet ska reglera vilka ärenden som ska behandlas som oegentligheter.37

Av 27 b § revisionslagen (1999:1079) framgår det att i revisionsberättelsen ska anges om revisorn, i en fråga som behandlas i revisionsberättelsen, har en mening som avviker från företagsledningens eller annan revisors, om revisionens inriktning eller omfattning är begränsad eller om revisorn anser sig sakna tillräckligt underlag för att göra ett uttalande enligt 28 och 29 §§revisionslagen. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om årsredovisningen upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om det i årsredovisningen inte lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt lag, ska revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.38 Om revisorn vid sin granskning har funnit att någon som ingår i företagsledningen har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ska det anmärkas i berättelsen.39Revisorn ska vidare anmärka i revisionsberättelsen om han eller hon har funnit att företaget inte fullgjort sin skyldighet att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalningslagen, att lämna

37 Artikel 27.1 e i Kommissionens direktiv 2010/44/EU. 3828 § revisionslagen. 3929 § revisionslagen.

179

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

skattedeklaration enligt 10 kap. 9, 9 a eller 10 § skattebetalningslagen eller att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap.1, 1 b och 2 §§skattebetalningslagen. Utöver detta får en revisor i revisionsberättelsen lämna sådana upplysningar som han eller hon anser att tredje man bör få kännedom om.40

De nämnda situationerna i revisionslagen skulle kunna vara sådana situationer som ska behandlas som avvikelser i mottagarfondens revisionsberättelse och som fondbolagets revisor särskilt ska rapportera om i revisionsberättelsen för matarfonden. Det som i direktivet benämns oegentligheter bör i LIF anges som avvikelser i revisionsberättelsen. I avtalet mellan revisorerna ska avvikelsesituationerna närmare anges. I de föreskrifter som kommer att närmare ange vad avtalet mellan revisorerna ska innehålla kommer även denna fråga att regleras.

Av LIF bör framgå att fondbolagets revisor ska i revisionsberättelsen för matarfonden särskilt rapportera dels om de avvikelser som påpekats i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse, dels beskriva vilka följder dessa avvikelser får för matarfonden.

4.11.3 Revisors tystnadsplikt

Gällande rätt

Eftersom ett fondbolag som förvaltar en värdepappersfond är ett aktiebolag blir bl.a. bestämmelserna i ABL tillämpliga för fondbolaget.

Av 9 kap. 41 § ABL framgår att revisorn inte får till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.

Tystnadsplikten omfattar sådana uppgifter om bolagets angelägenheter som revisorn fått vetskap om vid utförandet av sin granskning och vars röjande skulle kunna vara till skada för bolaget. I princip gäller den även efter det att revisorns uppdrag har upphört. Överträder revisorn tystnadsplikten, kan han eller hon bli skadestånds-

180

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

skyldig. Tystnadsplikten är naturlig med tanke på att revisorn i princip har full tillgång till bolagets räkenskaper och övriga handlingar.41

Tystnadsplikten är emellertid inskränkt. Den omfattar inte situationer då utlämnandet inte är eller kan vara bolaget till någon skada. Hit hör i första hand utlämnande av uppgifter som är harmlösa för bolaget. Men det torde också finnas ett visst utrymme för revisorn att lämna vidare uppgifter i sådana fall då uppgifterna i och för sig inte är harmlösa men revisorn säkert kan utgå från att mottagaren inte kommer att missbruka dem eller lämna dem vidare bolaget till skada. Detta ger revisorn möjlighet att lämna uppgifter vidare till personer som han eller hon behöver rådgöra med inom ramen för revisionsuppdraget och vars tystnad han eller hon har försäkrat sig om.42 Slutligen gäller tystnadsplikten inte heller då revisorn, till följd av bestämmelser i annan lagstiftning, är skyldig att lämna ut uppgifter.43 Ett exempel på den situationen är 10 kap. 8 § LIF. Där framgår att när en revisor fullgör ett uppdrag i ett fondbolag ska revisorn omedelbart rapportera till Finansinspektionen om han eller hon får kännedom om vissa förhållanden i fondbolaget. De förhållanden som avses är sådana som kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar bolagets verksamhet, kan påverka bolagets fortsatta drift negativt eller kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 §§ ABL.

Enligt 26 § revisorslagen (2001:883) får en revisor inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn fått i sin yrkesutövning. Det framgår vidare att revisorn inte heller får obehörigen röja sådana uppgifter samt att revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.

Av 2 kap. 19 § LIF framgår att enskildas förhållande till en investeringsfond, ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut inte får obehörigen röjas.

Det bör även noteras att PUL innehåller regler till skydd för den enskildes integritet i samband med automatiserad behandling av personuppgifter. Enligt 10 § PUL får personuppgifter behandlas bara om den registrerade lämnat sitt samtycke till behandlingen.

41 Andersson, Johansson, Skog; Aktiebolagslagen – En kommentar Del I, Norstedts gula bibliotek, Supplement 5, maj 2010, s 9:90. 42 Andersson m.fl.; kommentaren till aktiebolagslagen s 9:91. 43 Andersson m.fl.; kommentaren till aktiebolagslagen s 9:92.

181

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

Genomförande i svensk rätt

Utredningens förslag: Revisorerna för en matarfond och dess

mottagarfond eller mottagarfondföretag ska få lämna uppgifter om fonderna och fondföretagen till varandra när det krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 11 §.

Utredningens bedömning: Det krävs ingen lagändring såvitt

avser revisorernas tystnadsplikt.

Skälen för förslaget och bedömningen: Av artikel 62.3 i UCITS IVdirektivet framgår att när mottagarfondföretagets och matarfondföretagets revisorer uppfyller villkoren i direktivet ska de inte anses bryta mot några bestämmelser som begränsar utlämnande av information eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekommer i ett avtal, lag eller annan författning. Det framgår vidare att sådant uppfyllande inte ska medföra något ansvar för en revisor eller en person som handlar på dennes vägnar. Enligt utredningens bedömning bör det av LIF framgå att revisorerna får lämna uppgifter till varandra om värdepappersfonden och fondföretagen när det krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag enligt LIF.

För att de båda revisorerna ska kunna uppfylla de krav som finns i UCITS IV-direktivet och kunna fullgöra sina uppdrag krävs det att sekretessbelagd information får överlämnas mellan de båda revisorerna. Utredningen föreslår att skyldigheten att lämna över information ska regleras i lag. Revisorerna kommer då att vara behöriga att lämna upplysningar till varandra. Detta medför även att revisorerna, i de sällsynta fall de skulle behöva överlämna uppgifter om enskildas förhållanden till varandra, skulle vara behöriga att göra även detta.

Om det vid informationsutbytet mellan revisorerna förekommer personuppgifter enligt PUL krävs som huvudregel samtycke från fondandelsägaren, dvs. en klar viljeyttring att personuppgifterna får lämnas vidare till den andra revisorn.

Det krävs ingen lagändring såvitt avser revisorernas tystnadsplikt.

182

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

4.12 En värdepappersfonds omvandling från matarfond till en värdepappersfond som inte omfattas av 5 a kap. LIF

Utredningens bedömning: Finansinspektionens godkännande

av fondbestämmelser krävs då en fondförvaltare beslutar att en matarfond ska omvandlas till en värdepappersfond, som de allmänna placeringsreglerna ska vara tillämplig på.

Det krävs ingen ändring i LIF såvitt avser matarfondens omvandling till en värdepappersfond som inte omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF.

Skälen för bedömningen: En fondförvaltare för en matarfond kan av olika anledningar vilja att värdepappersfonden inte längre ska vara en matarfond. Fondförvaltaren kan t.ex. vara missnöjd med hur förvaltningen av medlen sker i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget och vill därför själv aktivt förvalta medlen. Det kan också bero på att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska fusioneras, delas eller upplösas. I de sistnämnda situationerna ska matarfonden enligt UCITS IV-direktivet ansöka hos Finansinspektionen om dess godkännande av att matarfonden omvandlas till en vanlig värdepappersfond eller att fonden investerar i en annan mottagarfond eller mottagarfondföretag. Finansinspektionen kommer i samband med ansökan pröva värdepappersfondens ändrade fondbestämmelser.44 (se avsnitt 4.19–4.20).

Om i stället den först beskrivna situationen föreligger, dvs. att fondförvaltaren i fortsättningen själv vill aktivt förvalta matarfondens medel, innehåller UCITS IV-direktivet inga bestämmelser som reglerar denna situation. Det blir därför de nationella bestämmelserna som reglerar vad som gäller när en värdepappersfond omvandlas från matarfond till en s.k. vanlig värdepappersfond, som de allmänna placeringsreglerna i 5 kap. ska vara tillämplig på. Enligt utredningens mening kommer det att krävas att Finansinspektionen godkänner de nya fondbestämmelserna i enlighet med de föreslagna bestämmelserna i 4 kap. 9 § LIF.

44 Artikel 60.4 och 60.5 i direktiv 2009/65/EG.

183

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

4.13 Market timing

Utredningens förslag: Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska innehålla för villkor som t.ex. vilka rutiner som ska finnas för att granska och övervaka eventuell förekomst av market timing.

Förslaget genomförs genom ändring i 13 kap. 1 § LIF, se även avsnitt 4.9.

Skälen för förslaget:

Direktivets bestämmelser

För att undvika tidszonsskillnader mellan olika marknader, s.k. market timing, föreskriver artikel 60.2 UCITS IV-direktivet att mottagarfondföretaget och matarfondföretaget ska vidta lämpliga åtgärder för att samordna tidpunkten för beräkning och offentliggörande av fondandelsvärdet. Bestämmelsen är till för att förhindra möjligheter till arbitrage. Med arbitrage menas att investerare genomför handel med fondandelar till kända eller felprissatta kurser. Arbitrage kan innebära att det sker en utspädning av fondens värde.

Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser om det avtal som fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska ingå. Om det är nödvändigt ska detta avtal bl.a. innehålla lämpliga villkor för att säkerställa att kravet i artikel 60.2 uppfylls (artikel 10 d i kommissionens direktiv 2010/44/EU).

Market timing

En fond eller ett fondföretag kan genom att vara notifierad i olika EES-länder marknadsföra andelar på olika marknader. I Finansinspektionens rapport från 2004 lämnades följande redogörelse om market timing.45

45 Finansinspektionens rapport 2004:3 Sen fondhandel och market timing s. 6 f.

184

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

Med ”market timing” menas att investerare kan utnyttja tidszonsskillnader mellan de olika marknader där fondens innehav är placerade eftersom fondandelskursen endast fastställs en gång per dag. Tidszonsskillnader gör att andelskurserna inte nödvändigtvis reflekterar ett ”korrekt” värde. ”Market timing” kan vara möjlig i fonder som har innehav som helt eller delvis handlas på marknader som ej är öppna vid tidpunkten för fastställande av andelskursen. Om tidpunkten exempelvis är på eftermiddagen svensk tid kan flera timmar ”gammal” prisinformation komma att användas vid värderingen av exempelvis innehaven i en Japanfond, där börsen stänger kl. 07.00 svensk tid. Om marknadspåverkande information har kommit efter den japanska börsens stängning så är det sannolikt att den andelskurs som sätts på eftermiddagen inte avspeglar ett ”korrekt” värde.

Finansinspektionen redovisade också konsekvenser av företeelsen (s. 7).

Investerare som genomför handel till kända eller felprissatta kurser, s.k. arbitragehandel, kan skada övriga långsiktiga andelsägare genom att det kan ske en utspädning av fondens värde. Vinster som genereras genom att investerare handlar till dessa kurser sker på bekostnad av andelsägarkollektivet. Investerarna ”kommer in” till för låga kurser, och ”kommer ut” till för höga kurser. När en investerare köper eller löser in fondandelar måste fondens förvaltare köpa tillgångar respektive sälja fondens underliggande tillgångar. Om inte förvaltaren har någon möjlighet att köpa eller sälja dessa värdepapper till det pris som dessa värderades till i samband med värderingen av fonden, det vill säga andelskursen reflekterar inte de aktuella marknadsvärdena av innehaven, så sker en utspädning av fondens värde.

Om det sker många stora kortsiktiga affärer så måste fondens förvaltare parera det med många köp och försäljningar av underliggande värdepapper vilket leder till högre transaktionskostnader för fonden.

Gällande rätt

Av 4 kap. 10 § LIF framgår att andelar i en investeringsfond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondens värde ska beräknas enligt de grunder som anges i fondbestämmelserna och den egendom som ingår i fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Av 4 kap. 8 § LIF framgår att fondbestämmelserna ska ange grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondandelarna samt var och hur försäljning eller inlösen av fondandelar ska ske.

185

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

I Finansinspektionen föreskrifter (FFFS 2008:11) 14 kap. 10 § framgår att det i fondbestämmelserna ska anges när och var försäljnings- och inlösenskursen för fondandelarna ska offentliggöras. I fondbestämmelserna ska det också anges vilka principer som används för att fastställa försäljnings- och inlösenskurs i investeringsfonden och det ska särskilt anges att försäljning eller inlösen ska ske till en för andelsägaren vid tillfället för begäran om försäljning eller inlösen okänd kurs.

Det finns i lag ingen särskild bestämmelse som reglerar kortsiktig spekulation i handel med fondandelar. Fondbolaget ska emellertid enligt 4 kap. 2 § LIF vid varje tillfälle se till att uteslutande tillvarata andelsägarnas gemensamma intressen. Ett fondbolag ska också driva sin verksamhet så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses sund.46

Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt LIF eller fondbestämmelserna, ska fondbolaget ersätta skadan.47 Om ett fondbolag visar sig olämpligt att utöva fondverksamhet kan Finansinspektionen, med stöd av 12 kap. 1 § andra stycket LIF, återkalla tillståndet.

Fondbolagens förenings svenska kod för fondbolag innehåller bestämmelser som syftar till att motverka sen handel i fondandelar (dvs. handel som sker till känd kurs) samt förhindra market timing.48

Utredningens bedömning

Av artikel 60.2 i UCITS IV-direktivet framgår att fondförvaltarna för fonderna ska vidta lämpliga åtgärder för att samordna tidpunkten för beräkning och offentliggörande av fondandelsvärdet. Avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska bl.a. innehålla vilka åtgärder fondförvaltarna ska vidta för att undvika market timing. Utredningen föreslår i avsnitt 4.9 att Finansinspektionen ska få föreskriva vad avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska innehålla. Det ska således av avtalet mellan fondförvaltarna framgå vilka rutiner som ska finnas för att granska och övervaka eventuell förekomst av market timing.

462 kap. 17 § LIF. 472 kap. 21 § LIF. 48 Fondbolagens förening, Svensk kod för fondbolag (2010-02-10), avsnitt 12.

186

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

Mot bakgrund av det anförda anser utredningen att det inte krävs någon ytterligare ändring i LIF utöver den av utredningen redan föreslagna för att täcka bestämmelsen i artikel 60.2 i direktivet.

4.14 Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar

Utredningens förslag: Om en fondförvaltare för en mottagar-

fond eller ett mottagarfondföretag tillfälligt senarelägger försäljning eller inlösen av fondandelar ska även fondförvaltaren till dess matarfond under samma period ha rätt att göra detsamma. Anmälan om åtgärden ska ges in till Finansinspektionen och eventuellt till den behöriga myndigheten i de länder där fonden har anmält att den vill marknadsföra andelar. Om inte fondförvaltaren till matarfonden i den beskrivna situationen beslutar att senarelägga försäljning och inlösen av andelar får Finansinspektionen besluta att fondförvaltaren ska senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar.

Fondbolaget eller förvaltningsbolaget ska underrätta andelsägarna i matarfonden om dess beslut att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar.

Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 15 §.

Skälen för förslaget: Av artikel 60.3 UCITS IV-direktivet framgår att om ett mottagarfondföretag tillfälligt senarelägger tidpunkten för inlösen eller tecknande av andelar i fondföretaget, ska även dess matarfondföretag ha rätt att under samma period göra detsamma.

Detta gäller oavsett om det är på mottagarfondföretagets initiativ eller på begäran av den behöriga tillsynsmyndigheten som mottagarfondföretaget vidtar dessa åtgärder.

Bestämmelsen har tillkommit för att skydda matarfondens andelsägare. Om fondförvaltaren för en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag har anmält till den behöriga myndigheten att förvaltaren har beslutat att avvakta med att lösa in eller sälja andelar p.g.a. en undantagssituation och då ett uppskov är motiverat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intressen uppstår det problem för matarfondens fondförvaltare. En fondförvaltare för en matarfond som får en begäran om inlösen av fondandelar från en andelsägare

187

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

kan då i sin tur behöva begära inlösen av fondandelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretag för att få medel till inlösen. Om fondförvaltaren till mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har beslutat att senarelägga inlösen av andelar, innebär det att fondförvaltaren för matarfonden inte har möjlighet att lösa in sin fondandel i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget och kan då inte heller betala sin andelsägare.

Bestämmelsen skyddar även matarfonden om den situation uppkommer att ett större inflöde sker till matarfonden och matarfondens fondförvaltare inte kan köpa fondandelar i mottagarfonden. Fondförvaltaren skulle i ett sådant fall bryta mot lagens krav på hur matarfondens tillgångar ska placeras och mot fondbestämmelserna, eftersom andelen likvida medel blir för hög.

Artikel 60.3 medför att fondförvaltarna till en matarfond kommer att, efter anmälan till Finansinspektionen, kunna avvakta med att sälja och lösa in fondandelar om fondförvaltaren till mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har anmält detsamma till Finansinspektionen eller till den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland. Fondförvaltarens senareläggning av försäljning och inlösen av matarfondens fondandelar får pågå under samma period som fondförvaltaren till mottagarfonden eller mottagarfondföretaget senarelägger försäljning och inlösen av fondandelar. Det behöver inte föreligga en undantagssituation för matarfonden för att fondförvaltaren ska få besluta om senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar. Om fondförvaltaren har anmält att förvaltaren vill marknadsföra andelar i matarfonden i annat EES-land enligt den av utredningen föreslagna 2 kap. 15 b § LIF, ska fondförvaltaren för matarfonden anmäla beslutet att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar till den behöriga myndigheten i det landet.

Om inte fondförvaltaren för matarfonden i den beskrivna situationen beslutar att senarelägga försäljning och inlösen av andelar får Finansinspektionen besluta att fondförvaltaren ska senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar.

Fondbolaget eller förvaltningsbolaget ska underrätta andelsägarna i matarfonden om beslutet att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar.

Utredningen föreslår i avsnitt 7.3 i betänkandet att bestämmelsen i 4 kap. 13 § första stycket sista meningen LIF ska tas bort och att nya bestämmelser ska införas, 4 kap. 13 a och 13 b §§ LIF. De föreslagna bestämmelserna innebär att ett fondbolag eller förvalt-

188

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

ningsbolag får, i undantagsfall när omständigheterna så kräver, och då uppskovet är berättigat med hänsyn till andelsägarnas intresse, under viss tid senarelägga försäljning och inlösen av andelar. Den nya bestämmelsen ger även Finansinspektionen möjlighet att besluta att en fond under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse. Med hänsyn till att de föreslagna 4 kap. 13 a och 13 b §§ LIF inte täcker den situation som regleras i artikel 60.3 föreslår utredningen att en särskild bestämmelse införs om detta i 5 a kap. 15 § LIF.

4.15 Matarfondens informationsbroschyr

Utredningens förslag: Vad matarfondens informationsbroschyr,

marknadsföringsmaterial, årsberättelse och halvårsredogörelse ska innehålla för uppgifter, utöver de uppgifter dessa handlingar ska innehålla enligt 4 kap. LIF, ska framgå av 5 a kap. LIF.

Fondförvaltaren för matarfonden ska på begäran kostnadsfritt översända mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse till den som avser att köpa andelar i matarfonden.

Fondförvaltaren för matarfonden ska ge in mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till Finansinspektionen.

Förslagen genomförs genom införande av fyra nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 16–18 och 23 §§.

Skälen för förslaget: Som ett ytterligare skydd för investerarna i en matarfond föreskriver artikel 63 i UCITS IV-direktivet att matarfondens prospekt (informationsbroschyr) ska innehålla viss bestämd information. Artikeln föreskriver även att viss bestämd information ska tas in i matarfondens årsberättelse, halvårsredogörelse och marknadsföringsmaterial, utöver den information som alltid ska finnas i dessa handlingar. Utredningen föreslår att bestämmelserna i artikel 63 punkterna 1, 2 och 4 genomförs i Sverige genom två nya paragrafer, 5 a kap. 16 och 17 §§ LIF.

Informationsbroschyren ska för det första innehålla en förklaring att matarfonden är en matarfond till en angiven mottagarfond eller ett angivet mottagarfondföretag. Av informationsbroschyren ska också framgå matarfondens placeringsmål och placeringsinriktning, inbegripet riskprofil. Med placeringsmål avses vad fondbo-

189

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

laget vill uppnå med fondens placeringsinriktning. Det ska även anges om matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets resultat är identiska eller i vilken utsträckning och av vilka skäl de skiljer sig åt. Merparten av matarfondens värde kommer att vara placerat i mottagarfonden. Detta innebär att resultaten för de båda fonderna kommer att i stort sett vara desamma. I informationsbroschyren ska det framgå om resultaten skiljer sig åt och i vilken utsträckning. Det ska även anges i informationsbroschyren vilka placeringsformer fondbolaget för matarfonden har valt för fondens resterande medel. Vidare ska det finnas uppgift om matarfondens totala exponering som hänför sig till derivatinstrument. I informationsbroschyren ska det finnas en kort beskrivning av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget och uppgift om hur dess informationsbroschyr kan erhållas. Av denna beskrivning ska framgå mottagarfondens eller mottagarfondföretagets organisation, placeringsmål och placeringsinriktning, inbegripet riskprofil. Det ska i informationsbroschyren finnas en sammanfattning av det avtal som fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ingått eller fondförvaltarens gemensamma uppföranderegler, om fonderna förvaltas av samma fondförvaltare. Det ska också finnas uppgifter om var andelsägarna kan få ytterligare information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget och det avtal som ingåtts mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. I informationsbroschyren ska det finnas en beskrivning av alla kostnader och kostnadsersättningar som har debiterats matarfonden och som är hänförliga till dess placeringar i andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. I informationsbroschyren ska det även finnas uppgift om de övriga förvaltningsavgifter som debiteras av fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Slutligen ska informationsbroschyren innehålla en beskrivning av de skattemässiga konsekvenserna som uppkommer för matarfonden, kopplat till dess placeringar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.

Matarfondens fondförvaltare ska i informationsbroschyren och i marknadsföringsmaterial ange att förvaltaren stadigvarande placerar 85 procent eller mer av fondens tillgångar i andelar i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag.49

49 Artikel 63.1 a) och 63.4 i direktiv 2009/65/EG.

190

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

Av 4 kap. 18 och 19 §§ LIF framgår vad en värdepappersfonds årsberättelse och halvårsredogörelse ska innehålla för information. Förutom dessa uppgifter ska det i en matarfonds årsberättelse finnas en uppgift om de förvaltningsavgifter som debiteras av fondförvaltaren för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.50 I matarfondens årsberättelse och halvårsredogörelse ska anges hur mottagarfondens eller mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse kan erhållas.51

Fondförvaltaren för matarfonden ska på begäran av en investerare kostnadsfritt översända en papperskopia av mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse.52

Handlingar till Finansinspektionen

Artikel 63.3 i UCITS IV-direktivet föreskriver att matarfondföretaget ska översända prospektet (informationsbroschyren) och basfakta för investerare (faktabladet) samt mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland. Enligt 4 kap. 21 § LIF ska informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse ges in till Finansinspektionen. Detta ska ske kontinuerligt när ändringar görs i handlingarna. Eftersom fondförvaltarna för mottagarfonden och matarfonden redan i dag är skyldiga att ge in informationsbroschyr och faktablad till inspektionen krävs endast ett tillägg i LIF om att fondförvaltaren för matarfonden också ska ge in mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till inspektionen. En sådan bestämmelse bör införas i kapitlet om mottagarfonder- och matarfonder.

50 Artikel 63.2 i direktiv 2009/65/EG. 51 Artikel 63.2 i direktiv 2009/65/EG. 52 Artikel 63.5 i direktiv 2009/65/EG.

191

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

4.16 Avgift och ekonomisk ersättning

Utredningens förslag: Fondförvaltare för en mottagarfond eller

ett mottagarfondföretag får inte ta ut någon avgift av matarfonden eller matarfondföretaget vid försäljning eller inlösen av andelar.

Om provision eller annan ekonomisk ersättning betalas ut till ett fondbolag eller någon annan som handlar på dess uppdrag i samband med att matarfondens medel placeras i andelar i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag, ska denna ersättning tillföras matarfondens tillgångar.

Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 13 och 14 §§.

Skälen för förslaget: Av artikel 66.2 i UCITS IV-direktivet framgår att ett mottagarfondföretag inte får debitera ett matarfondföretag några avgifter vid köp respektive avyttring av andelar. Denna bestämmelse bör införas i det nya kapitlet om mottagarfonder- och matarfonder. Direkta kostnader för avyttringar och köp av fondandelar får dock tas ut. Det bör noteras att bestämmelsen inte hindrar mottagarfondens fondförvaltare eller mottagarfondföretaget från att debitera matarfonden en förvaltningsavgift.

Av artikel 65.2 UCITS IV-direktivet framgår att om en serviceavgift, provision eller annan ekonomisk ersättning betalas ut i samband med att en matarfonds medel placeras i andelar i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag, ska detta belopp tillföras matarfondens tillgångar. Ersättningen ska tillföras matarfonden oavsett om det är fondbolaget eller någon annan som på fondbolagets uppdrag köper andelar i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag.

När fondförvaltaren för matarfonden köper andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget kan det för den senare innebära en stor insättning. Vid sådana större insättningar av medel förekommer det att matarfondens fondförvaltare eller den som för dennes räkning placerar medlen i en fond erhåller ersättning från mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Enligt direktivet ska denna ersättning tillföras matarfondens tillgångar och således komma matarfondens andelsägare till godo. Detta är en generell regel som redan i dag får anses gälla genom sundhetskravet i 2 kap. 17 § LIF och regeln i 4 kap. 2 § tredje stycket LIF om att fondbolaget vid förvaltningen av en investeringsfond uteslutande ska handla i fond-

192

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

andelsägarnas gemensamma intresse. Med hänsyn till vikten av bestämmelsen i artikel 65.2 har utredningen valt att föreslå att genomföra artikeln genom en särskild bestämmelse i kapitlet om mottagarfonder- och matarfonder, 5 a kap. 14 § LIF.

4.17 Uppgiftsskyldighet för fondförvaltaren för mottagarfonden

Utredningens förslag: Mottagarfondens fondförvaltare ska till

Finansinspektionen meddela identitetsuppgifter om varje ny matarfond eller varje nytt matarfondföretag som har investerat i mottagarfonden. Inspektionen ska därefter omedelbart lämna vidare uppgifterna till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 5 a kap. 22 §.

Skälen för förslaget: Det är viktigt för tillsynsmyndigheten att få veta vilka matarfonder och matarfondföretag som investerar i en angiven mottagarfond eller i ett angivet mottagarfondföretag. Artikel 66.1 i UCITS IV-direktivet föreskriver om mottagarfondföretagets skyldighet att lämna dessa uppgifter till den behöriga myndigheten i sitt hemland. Enligt artikeln ska den behöriga myndigheten omedelbart lämna vidare uppgifterna till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.

När en svensk värdepappersfond omvandlas till en matarfond får Finansinspektionen kännedom om detta genom att fondens fondförvaltare ansöker hos inspektionen om tillstånd att placera medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag. När en fondförvaltare för en matarfond önskar lösa in andelar i en mottagarfond eller mottagarfondföretag och placera medlen i en annan mottagarfond eller mottagarfondföretag måste fonden ånyo ansöka hos inspektionen om tillstånd. Även i denna situation får inspektionen kännedom om den planerade nya placeringen. Det finns ändock ett värde i att inspektionen får kännedom om att den planerade placeringen är gjord. Med hänsyn härtill föreslår utredningen att det ska införas en särskild bestämmelse i LIF om att fondförvaltaren för den svenska mottagarfonden till inspektionen ska lämna uppgifter om att en ny matarfond eller matarfondföretag har investerat

193

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

i mottagarfonden. Av bestämmelsen ska även framgå inspektionens skyldighet att omedelbart lämna vidare uppgiften till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.

4.18 Finansinspektionens informationsskyldighet

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska underrätta fond-

förvaltaren för matarfonden om varje beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i 5 a kap. LIF som rör mottagarfonden. Inspektionen ska även informera matarfondens fondförvaltare om det som en revisor rapporterat till inspektionen om förhållanden i mottagarfondens fondbolags verksamhet som avses i 10 kap. 8 § LIF. Inspektionens skyldighet att informera fondförvaltaren för matarfonden ska även gälla varje beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i 5 a kap. LIF som rör mottagarfondens fondförvaltare, förvaringsinstitut eller revisor.

Inspektionens informationsskyldighet till fondförvaltaren för matarfonden gäller även beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i 5 a kap. LIF som rör mottagarfondföretaget, dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor. Inspektionen ska även informera matarfondens fondförvaltare om det som en revisor rapporterat till inspektionen om förhållanden i verksamheten i det fondbolag som förvaltar ett mottagarfondföretag och som avses i 10 kap. 8 § LIF.

Om det är ett matarfondföretag som investerat i mottagarfonden ska inspektionen lämna vidare uppgifterna om mottagarfonden till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.

Om inspektionen från en behörig myndighet i ett annat EESland får sådan information om ett mottagarfondföretag som har en svensk matarfond som andelsägare, ska inspektionen omedelbart vidarebefordra uppgiften till matarfondens fondförvaltare.

Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 25 och 26 §§.

Skälen för förslaget: Med hänsyn till att fondförvaltaren för en matarfond placerar merparten av fondens medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag krävs att fondförvaltaren för matarfonden

194

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

är väl insatt i hur mottagarfonden eller mottagarfondföretaget förvaltas, för att kunna handla i sina andelsägares intressen. Fondförvaltaren för matarfonden ska ha lika mycket information som fondförvaltaren för mottagarfonden har. Detta förutsätter att fondförvaltaren för matarfonden omedelbart får reda på de beslut tillsynsmyndigheterna fattar om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller andra missförhållanden som tillsynsmyndigheten får kännedom om. Det är även viktigt att fondförvaltaren får reda på de beslut tillsynsmyndigheterna fattar om mottagarfondens fondförvaltare, förvaringsinstitut och revisor.

Enligt artikel 67.1 i UCITS IV-direktivet ska Finansinspektionen underrätta fondförvaltaren för den svenska matarfonden om varje beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i 5 a kap. LIF som rör mottagarfonden. Inspektionen ska även informera matarfondens fondförvaltare om det som en revisor rapporterat till inspektionen om förhållanden i mottagarfondens fondbolags verksamhet och som avses i 10 kap. 8 § LIF. Inspektionens underrättelseskyldighet gäller även för beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i LIF som rör mottagarfondens fondförvaltare, förvaringsinstitut eller revisor.

Enligt utredningens mening ska inspektionen endast vara skyldig att förmedla till fondförvaltaren för matarfonden sådan information som är viktig för denna fondförvaltare att känna till. Inspektionen måste självklart ha belägg för den information som inspektionen förmedlar vidare till fondförvaltaren. När inspektionen informerar fondförvaltaren för matarfonden måste inspektionen beakta att likabehandlingsprincipen inte åsidosätts vad gäller de andra andelsägarna i mottagarfonden.

Inspektionens informationsskyldighet till matarfonden omfattar även beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i 5 a kapitlet som gäller mottagarfondföretaget. I första hand är det tillsynsmyndigheten i mottagarfondföretagets hemland som utövar tillsyn över mottagarfondföretaget. Det finns i vissa fall möjlighet för inspektionen att vidta åtgärder eller fatta beslut som gäller mottagarfondföretaget. Detta medför att det kan uppstå situationer där inspektionen ska underrätta matarfonden om inspektionens beslut, åtgärd m.m. som rör mottagarfondföretaget. Om mottagarfondföretaget skulle förvaltas av ett svenskt fondbolag ska inspektionen även informera matarfondens fondförvaltare om det som en revisor rapporterat till inspektionen om förhållanden i mottagarfondföretagets fondbolags verksamhet som avses i 10 kap. 8 § LIF.

195

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

Inspektionens underrättelseskyldighet gäller även beslut, åtgärd eller upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i LIF som rör mottagarfondföretagets fondförvaltare, förvaringsinstitut eller revisor.

Om uppgifterna rör en mottagarfond som har ett matarfondföretag ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.53

Om inspektionen från en behörig myndighet i ett annat EESland får information om ett mottagarfondföretag, som har en svensk matarfond som andelsägare, ska inspektionen omedelbart lämna vidare uppgiften till matarfondens fondförvaltare.

Bestämmelserna i artikel 67 bör införas genom två nya bestämmelser i LIF, 5 a kap. 25 och 26 §§.

4.19 Följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses eller går i likvidation

Utredningens förslag: Om en mottagarfond eller ett mottagar-

fondföretag ska upplösas eller gå i likvidation ska även matarfonden upplösas. En anmälan ska ges in till Finansinspektionen om att förvaltningen av matarfonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet. Andelsägarna i matarfonden ska informeras utan onödigt dröjsmål om förvaringsinstitutets övertagande av fonden.

I stället för att låta matarfonden upplösas får fondförvaltaren ansöka hos inspektionen om att minst 85 procent av matarfondens tillgångar får placeras i en annan angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag eller att matarfondens fondbestämmelser ändras så att placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF inte längre gäller för värdepappersfonden.

Anmälan och ansökan ska ges in till inspektionen senast två månader efter att fondförvaltaren som förvaltar matarfonden fått information om att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska upplösas eller gå i likvidation.

Om information lämnats om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets beslut om upplösning eller likvidation mer än fem månader före det datum då upplösningen eller likvidationen kommer att inledas, ska fondbolaget som förvaltar matar-

53 Artikel 67.2 i direktiv 2009/65/EG.

196

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

fonden lämna in anmälan eller ansökan om vad som ska ske med matarfonden senast tre månader före det datum då upplösningen eller likvidation inleds.

Inspektionen ska inom 15 arbetsdagar efter att ansökan enligt 5 a kap. 28 § LIF lämnats in underrätta sökanden om dess beslut.

Fondförvaltaren som förvaltar matarfonden ska meddela fondförvaltaren som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut.

Finansinspektionen ska godkänna på vilket sätt fondförvaltaren som förvaltar matarfonden ska erhålla utdelningen från mottagarfonden eller mottagarfondföretaget samt hur förvaltningen ska ske av dessa medel när behållningen från likvidationen eller upplösningen av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget betalas ut innan fondförvaltaren för matarfonden ånyo börjat placera sina medel.

Mottagarfonden kan upplösas tidigast tre månader efter det att fondförvaltaren underrättat andelsägare, inspektionen och den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland om att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet.

Förslagen genomförs genom införande av sex nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 27–32 §§.

Skälen för förslaget:

Fondbolaget upphör med förvaltningen av en fond

Om ett fondbolags förvaltning av en fond upphör ska förvaringsinstitutet ta över fondförvaltningen.54Av 9 kap. 2 § LIF framgår att förvaringsinstitutet ska försöka överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag, om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall ska investeringsfonden upplösas genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till fondandelsägarna. Motiven bakom nuvarande bestämmelser är att förvaringsinstitutets roll garanterar att förvaltningen, som förutsätts bli relativt kortvarig , sker på ett riktigt sätt och under iakttagande av fondandelsägarnas gemensamma intresse.55När fondbolaget vill upphöra med förvaltningen av en fond ska förvaringsinstitutets övertagande av fond-

197

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

det.

verksamheten avseende fonden ske tidigast tre månader från det att det kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar att förvaltningen ska övertas av förvaringsinstitutet.56 Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det finns särskilda skäl för

Bestämmelser som rör matarfonden

Mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses eller går i likvidation

Artikel 60.4 i UCITS IV-direktivet reglerar vad som händer med den svenska matarfonden när mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses eller går i likvidation. I Sverige går en fond inte i likvidation utan kan i stället komma att upplösas genom utskiftning av nettobehållningen. För det fall fondförvaltaren vill upphöra med förvaltningen av fonden övertas förvaltningen av fondens förvaringsinstitut, som kan komma att fatta beslut om att fonden ska upplösas. I många andra länder kan ett mottagarfondföretag i form av ett associationsrättsligt företag gå i likvidation.

Huvudregeln i UCITS IV-direktivet är att om mottagarfondföretaget försätts i likvidation ska även matarfondföretaget försättas i likvidation, om inte tillsynsmyndigheten i hemlandet godkänner att matarfondföretaget placerar minst 85 procent av sina tillgångar i ett annat mottagarfondföretag eller upphör att vara ett matarfondföretag.

Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser för de situationer när mottagarfondföretaget går i likvidation. Av artikel 20.1 i kommissionens direktiv 2010/44/EU framgår att en anmälan ska ges in till den behöriga myndigheten om ett matarfondföretag ska gå i likvidation. Anmälan ska enligt samma artikel ges in senast två månader efter det att mottagarfondföretaget har informerat sina andelsägare om sitt likvidationsbeslut.

För svenska förhållanden innebär det att om fondförvaltaren har beslutat att man vill upphöra med förvaltningen av fonden ska förvaltningen av fonden överlämnas till fondens förvaringsinstitut. En anmälan om beslutet att upphöra med förvaltningen och att denna kommer att övergå till förvaringsinstitutet ska ges in till Finans-

56 9 kap. 1 och 4 §§ LIF.

198

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

inspektionen. Anmälan ska ges in senast två månader efter att fondförvaltaren fått besked om beslutet om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Fondförvaltaren kommer därefter att lämna över förvaltningen av fonden till fondens förvaringsinstitut. Enligt nuvarande regler ska förvaringsinstitutet, när det övertagit förvaltningen, försöka överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag. I annat fall ska fonden upplösas.

Andelsägarna i matarfonden ska informeras utan onödigt dröjsmål om att förvaringsinstitutet ska överta förvaltningen av fonden (artikel 20.3 i kommissionens direktiv). Kungörande att förvaltningen av fonden ska tas över av förvaringsinstitutet kommer att göras av förvaringsinstitutet.57 Kungörandet kommer således ske kort tid efter att andelsägarna i matarfonden har informerats om fondförvaltarens beslut att matarfonden ska upplösas och att förvaltningen av fonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet. Finansinspektionen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det finns särskilda skäl för det.58 Utredningen föreslår att nya bestämmelser införs i kapitlet om mottagar- och matarfonder, som motsvarar de nya bestämmelserna i UCITS IVdirektivet och kommissionens direktiv 2010/44/EU.

Alternativ till upplösning av matarfonden

Om inte fondförvaltaren vill att matarfonden ska upplösas har fondförvaltaren två alternativ. Det ena alternativet är att matarfondens tillgångar ska placeras i en annan mottagarfond eller mottagarfondföretag.59 Enligt kommissionens direktiv 2010/44/EU ska fondförvaltaren senast två månader efter att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget informerat sina andelsägare om sitt beslut att lösa upp fonden eller att låta den likvideras ansöka hos Finansinspektionen om att få placera medlen i en ny angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag (artikel 20.1). Kommissionens direktiv anger vilka handlingar som ska ges in till inspektionen.60 Det är samma handlingar som ska ges in som när värdepappersfonden ansöker för första gången om omvandling till matarfond. Inspektionen ska inom 15 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till myndigheten meddela sitt beslut (artikel 21.1).

579 kap. 4 § LIF. 589 kap. 4 § LIF. 59 Artikel 60.4 a i direktiv 2009/65/EG. 60 Artikel 20.1 a i Kommissionens direktiv 2010/44/EU.

199

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i LIF om att fondförvaltaren till matarfonden senast två månader efter mottagandet av informationen att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska upplösas eller gå i likvidation kan ansöka hos Finansinspektionen om att få placera fondens tillgångar i en ny angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag. Vid ansökan om att placera sina tillgångar i en ny mottagarfond eller mottagarfondföretag gäller samma bestämmelser som vid värdepappersfondens första ansökan om att bli en matarfond.

Det andra alternativet är att fondförvaltaren beslutar att matarfonden i fortsättningen inte ska vara en matarfond utan en värdepappersfond, som inte längre omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF.61 I detta fall måste fondförvaltaren, senast två månader efter att ha fått mottagarfondens eller mottagarfondföretagets information om att lösa upp fonden eller att fondföretaget ska gå i likvidation, ansöka hos Finansinspektionen om godkännande av de ändrade fondbestämmelserna (artikel 20.1). Av kommissionens direktiv framgår att i sådant fall ska även den ändrade informationsbroschyren och faktabladet ges in till inspektionen (artikel 20.1 b). Utredningen föreslår att en bestämmelse införs i LIF om att fondförvaltaren senast två månader efter mottagandet av informationen om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets beslut kan ansöka hos inspektionen om godkännande av ändrade fondbestämmelser, i syfte att omvandla matarfonden till en värdepappersfond, som inte längre omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF. Bestämmelserna i föreslagna 4 kap. 9 § LIF reglerar Finansinspektionens prövning av ändrade fondbestämmelser.

Det framgår av kommissionens direktiv att den behöriga myndigheten har 15 arbetsdagar på sig att fatta beslut om ansökan i de två ovan beskrivna situationerna (artikel 21.1). Detta måste också framgå av de föreslagna bestämmelserna i 5 a kap. LIF.

Anmälan eller ansökan om vad som ska hända matarfonden

Om fondförvaltaren för matarfonden fått besked om beslutet att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska upplösas eller gå i likvidation mer än fem månader före det datum då upplösningen eller likvidation kommer att inledas, ska fondförvaltaren till Finansinspektionen lämna in ansökan eller anmälan om vad som ska hända

61 Artikel 60.4 b i direktiv 2009/65/EG

200

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

med matarfonden senast tre månader före det datumet (artikel 20.2 i kommissionens direktiv). Denna bestämmelse bör införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.

När fondförvaltaren för matarfonden fått inspektionens beslut ska fondförvaltaren meddela beslutet till fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget (artikel 21.2). Denna bestämmelse bör också införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.

Information till andelsägarna

Av kommissionens direktiv 2010/44/EU framgår också att andelsägarna ska informeras om matarfondens förändring samt att andelsägarna ska ha möjlighet att lösa in sina fondandelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet (artikel 21.3). I den av utredningen föreslagna 4 kap. 9 a § LIF finns bestämmelser som innebär att Finansinspektionen vid dess godkännande av väsentliga ändringar av fondbestämmelserna ska föreskriva att andelsägarna ska underrättas. Bestämmelserna innebär även att andelsägarna i sådant fall ska få möjlighet att lösa in fondandelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Bestämmelserna anger vidare att Finansinspektionen kan bestämma när fondbestämmelseändringarna ska träda i kraft. Om fondbestämmelserna ändras för att en fondförvaltare för en matarfond vill placera fondens medel i en ny mottagarfond eller i ett nytt mottagarfondföretag innebär det en väsentlig ändring av fondbestämmelserna. Om fondförvaltaren för en matarfond vill omvandla fonden till en värdepappersfond, som inte omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF, är det också en väsentlig ändring av fondbestämmelserna. Enligt utredningens bedömning behöver det inte införas några nya bestämmelser i 5 a kap. LIF om informationen till andelsägarna och om inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.

201

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

Bestämmelser om utdelning

Om behållningen från upplösningen av mottagarfonden eller likvidationen av mottagarfondföretaget kommer att betalas ut före det datum då fondförvaltaren för matarfonden beslutat att börja investera medlen i en ny mottagarfond eller mottagarfondföretag eller enligt de nya placeringsbestämmelserna i fondbestämmelserna, finns det bestämmelser i kommissionens direktiv om att Finansinspektionen ska godkänna hur utdelningen från mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska erhållas samt hur förvaltningen ska ske av medlen (artikel 21.4). Det bör därför införas en ny bestämmelse i 5 a kap. LIF som anger att om behållningen från upplösningen av mottagarfonden eller likvidationen av mottagarfondföretaget kommer att betalas ut före det datum då fondförvaltaren för matarfonden planerar att placera fondens medel, ska inspektionen godkänna hur utdelningen från mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska erhållas samt hur förvaltningen ska ske av medlen.

Bestämmelser som rör mottagarfonden

Enligt artikel 60.4 i UCITS IV-direktivet får inte ett mottagarfondföretag gå i likvidation förrän tidigast tre månader efter att företaget underättat alla sina andelsägare och de behöriga myndigheterna i matarfondföretagets hemland om sitt bindande likvidationsbeslut.

Av 9 kap. 1 § fjärde stycket LIF framgår att förvaringsinstitutets övertagande av fonden får ske tidigast tre månader från det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt 4 §, om inte Finansinspektionen beslutar att övertagandet får ske tidigare. Information om att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar samt finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. Det är förvaringsinstitutet som ska kungöra denna information. Den nya bestämmelsen i UCITS IV-direktivet innebär att en mottagarfond i Sverige inte kan upplösas förrän tidigast tre månader från det att informationen om att förvaltning av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet har kungjorts samt andelsägarna och den behöriga myndigheten i matarfonden eller matarfondföretagets hemland underrättats om detta. Det bör därför införas en ny bestämmelse i 5 a kap. LIF om att mottagarfondens fondförvaltare måste underrätta alla andelsägare,

202

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

inklusive fondförvaltare för matarfond och matarfondföretag, inspektion och, om ett matarfondföretag är andelsägare i mottagarfonden, behörig myndighet i matarfondföretagets hemland om beslutet om att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet. Det bör också framgå av bestämmelsen att mottagarfonden inte kan upplösas förrän tidigast tre månader efter att fondförvaltaren underrättat mottagarfondens andelsägare och tillsynsmyndigheterna om överlämnandet av förvaltningen till förvaringsinstitutet.

4.20 Följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget fusioneras eller delas

Utredningens förslag:. Om en mottagarfond eller ett mottagar-

fondföretag fusioneras eller delas ska matarfonden upplösas. En anmälan ska ges in till Finansinspektionen om att förvaltningen av matarfonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet. Andelsägarna i matarfonden ska informeras utan onödigt dröjsmål om förvaringsinstitutets övertagande av förvaltningen av fonden.

I stället för att låta matarfonden upplösas ska fondbolaget som förvaltar matarfonden kunna ansöka hos Finansinspektionen om att

1. fortsätta placera sina tillgångar i samma mottagarfond eller

mottagarfondföretag,

2. placera minst 85 procent av matarfondens tillgångar i en

annan angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag, eller

3. ändra matarfondens fondbestämmelser så att placerings-

bestämmelserna i 5 a kap. LIF inte längre gäller för värdepappersfonden. Anmälan och ansökan ska ges in till inspektionen senast en månad efter att fondförvaltaren för matarfonden fått information om att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska fusioneras eller delas.

Om information lämnats om beslutet om fusion eller delning av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget mer än fyra månader före den dag då fusionen eller delningen kommer att verkställas, ska fondbolaget som förvaltar matarfonden lämna in anmälan eller ansökan senast tre månader före det datum då fusionen eller delningen ska verkställas.

203

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

Inspektionen ska meddela sitt beslut inom 15 arbetsdagar efter att fullständig ansökan kommit in till inspektionen.

Fondförvaltaren som förvaltar matarfonden ska meddela inspektionens beslut till fondförvaltaren som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.

Om inspektionen avslagit en ansökan enligt 5 a kap. 34 § LIF eller inte har meddelat beslut avseende ansökan senast den arbetsdag som föregår den sista dag då fondförvaltaren som förvaltar matarfonden kan lösa in andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, ska fondförvaltaren utöva möjligheten att lösa in andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.

Före den dag då fondförvaltaren till matarfonden ska börja placera medlen i enlighet med sin ansökan enligt 5 a kap. 34 § LIF ska inspektionen godkänna placering av behållningen av inlösta fondandelar, om behållningen investeras för en effektiv likviditetsförvaltning.

För att en fusion eller en delning av en mottagarfond ska kunna träda i kraft, ska fondförvaltaren som förvaltar mottagarfonden senast 60 dagar före ikraftträdandet, tillhandahålla information om fusionen eller delningen till sina andelsägare, inspektionen och till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.

Förslagen genomförs genom införande av sju nya paragrafer i LIF, 5 a kap. 33–39 §§.

Skälen för förslaget:

Upplösning av matarfonden när mottagarfonden eller mottagarfondföretaget fusioneras eller delas

Om en mottagarfond eller mottagarfondföretag kommer att ingå i en fusion eller delas finns det regler i artikel 60.5 i UCITS IVdirektivet om vad som ska hända med matarfonden.

Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser för matarfonden när mottagarfonden eller mottagarfondföretaget fusioneras eller delas.

Av artikel 60.5 i UCITS IV-direktivet framgår att om ett mottagarfondföretag fusioneras med ett annat fondföretag eller delas i

204

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

två eller flera fondföretag ska matarfondföretaget försättas i likvidation.

Av artikel 22.1 i kommissionens direktiv 2010/44/EU framgår att om matarfondföretaget ska likvideras ska en anmälan om detta ges in till den behöriga myndigheten senast en månad efter det att mottagarfondföretaget har informerat sina andelsägare om sitt fusionsbeslut eller delningsbeslut.

För svenska förhållanden innebär det att om fondförvaltaren har beslutat att upphöra med förvaltningen av matarfonden ska förvaltningen av fonden överlämnas till fondens förvaringsinstitut. En anmälan om beslutet att upphöra med förvaltningen och att förvaltningen av fonden kommer att övergå till förvaringsinstitutet ska ges in till Finansinspektionen. Anmälan ska ges in senast en månad efter att fondförvaltaren fått besked om beslutet om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Fondförvaltaren kommer därefter att lämna över förvaltningen till fondens förvaringsinstitut. Enligt nuvarande regler ska förvaringsinstitutet, när det övertagit förvaltningen, försöka överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag. I annat fall ska fonden upplösas.

Andelsägarna i matarfonden ska informeras utan onödigt dröjsmål om att förvaringsinstitutet ska överta förvaltningen av fonden (artikel 22.4). Kungörandet kommer således att ske kort tid efter att andelsägarna i matarfonden har informerats om fondförvaltarens beslut att matarfonden ska upplösas och att förvaltningen av fonden ska lämnas över till förvaringsinstitutet. Finansinspektionen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det finns särskilda skäl för det, 9 kap. 4 § tredje stycket LIF.

Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.

Alternativ till upplösning av matarfonden

Det finns enligt UCITS IV-direktivet tre alternativ för fondförvaltaren för matarfonden om man inte vill att matarfonden ska upplösas och under förutsättning att Finansinspektionen godkänner fondförvaltarens ansökan (artikel 60.5). För de tre olika alternativen ska ansökan ges in senast en månad efter det att fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har informerat sina andelsägare om sitt fusionsbeslut eller delningsbeslut.62

62 Artikel 22.1 i Kommissionens direktiv 2010/44/EU.

205

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

Enligt det första alternativet kan fondförvaltaren för matarfonden ansöka hos inspektionen att matarfonden ska fortsätta att vara matarfond till samma mottagarfond eller mottagarfondföretag som tidigare, om denna finns kvar efter fusion eller delning (kommissionens direktiv artikel 22.1 a). De handlingar som ska ges in tillsammans med en sådan ansökan är de nya fondbestämmelserna, om fondbestämmelserna behöver ändras. Faktablad och informationsbroschyr ska ges in om ändringar har skett i dem. Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i LIF om att fondförvaltaren senast en månad efter mottagandet av informationen om fusionsbeslutet eller delningsbeslutet kan ansöka hos inspektionen om att fondförvaltaren avser att fortsätta sin placering av fondens tillgångar i samma mottagarfond eller mottagarfondföretag som tidigare efter fusion eller delning. Kommissionens direktiv innehåller en förklaring av vad direktivet avser med att vara ”ett matarfondföretag till samma mottagarfondföretag”. Vad som avses med uttrycket är att mottagarfondföretaget är övertagande fondföretag i en föreslagen fusion. Det avser även att mottagarfondföretaget kommer att fortsätta i allt väsentligt oförändrat som ett av de fondföretag som blir resultatet av en föreslagen delning.63

Det andra alternativet är att fondförvaltaren ansöker om att placera minst 85 procent av fondens tillgångar i andelar i ett annat mottagarfondföretag som berörts av fusionen eller delningen eller inte berörts av fusionen eller delningen (artikel 60.5 a och b). Kommissionens direktiv förklarar även vad som avses med att ”bli ett matarfondföretag till ett annat mottagarfondföretag till följd av den föreslagna fusionen eller delningen av mottagarfondföretaget” (artikel 22.2). Med detta uttryck avses att mottagarfondföretaget är överlåtande fondföretag och matarfondföretaget blir till följd av fusionen andelsägare i det övertagandet fondföretaget. Det kan även avse att matarfondföretaget, till följd av en delning, blir andelsägare i ett fondföretag som i allt väsentligt är ett annat än mottagarfondföretaget.

De handlingar som ska ges in är desamma som vid ansökan att få bli en matarfond.64 Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i LIF om att fondförvaltaren senast en månad efter mottagandet av informationen om fusions- eller delningsbeslutet kan ansöka hos Finansinspektionen om att fondförvaltaren avser att placera fondens medel i en ny angiven mottagarfond eller mot-

63 Artikel 22.2 i Kommissionens direktiv 2010/44/EU. 64 Artikel 22.1 i Kommissionens direktiv 2010/44/EU.

206

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

tagarfondföretag. Vid ansökan om att placera fondens tillgångar i en ny mottagarfond eller mottagarfondföretag gäller samma bestämmelser som vid värdepappersfondens första ansökan om att bli en matarfond.

Det tredje alternativet är att fondförvaltaren ansöker om att matarfonden i fortsättningen inte ska vara en matarfond utan en värdepappersfond som inte längre omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF.65 I detta fall måste fondförvaltaren senast en månad efter att ha fått information om fusions- eller delningsbeslutet ansöka hos Finansinspektionen om dess godkännande av de ändrade fondbestämmelserna för värdepappersfonden (artikel 22.1.c). Av kommissionens direktiv framgår att i sådant fall ska även den ändrade informationsbroschyren och faktabladet ges in till inspektionen (artikel 22.1 c ii). Utredningen föreslår att en bestämmelse införs i LIF om att fondförvaltaren senast en månad efter mottagandet av fusions- eller delningsbeslutet kan ansöka hos inspektionen om godkännande av ändrade fondbestämmelser i syfte att omvandla matarfonden till en värdepappersfond, som inte längre omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF. I sådant fall krävs endast inspektionens godkännande av ändringarna av fondbestämmelserna enligt 4 kap. 9 § LIF.

Ansökan eller anmälan om vad som ska hända matarfonden

Om fondförvaltaren till matarfonden fått information om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets fusion eller delning mer än fyra månader före den dag då fusionen eller delning planeras att verkställas, ska fondförvaltaren till Finansinspektionen lämna in en ansökan eller anmälan om vad som ska hända med matarfonden senast tre månader före det datumet (artikel 22.3 i kommissionens direktiv 2010/44/EU). Denna bestämmelse ska införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.

Det framgår av kommissionens direktiv att den behöriga myndigheten har 15 arbetsdagar på sig att fatta beslut om ansökan i de ovan beskrivna situationerna (artikel 23.1). Detta måste framgå av den föreslagna bestämmelsen i 5 a kap. LIF.

När det gäller alternativet där fondförvaltaren kan besluta om att matarfonden i fortsättningen ska vara en värdepappersfond som inte har medgetts undantag från placeringsbestämmelserna i 5 kap.

65 Artikel 60.5 c i direktiv 2009/65/EG.

207

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

LIF så krävs endast att Finansinspektionen godkänner fondbestämmelseändringen. Av den föreslagna 4 kap. 9 § LIF framgår att inspektionen ska godkänna ansökan om fondbestämmelseändring inom två månader. I det ovan beskrivna fallet kommer inspektionen endast ha 15 arbetsdagar på sig att fatta detta beslut.

När fondförvaltaren för matarfonden fått Finansinspektionens beslut ska fondförvaltaren meddela fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget inspektionens beslut (artikel 23.2). Denna bestämmelse ska införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.

Information till andelsägarna

Av kommissionens direktiv framgår vidare att när fondförvaltaren till matarfonden har fått Finansinspektionens godkännande avseende alternativ två ska fondförvaltaren utan onödigt dröjsmål vidta de åtgärder som är nödvändiga enligt artikel 64 i UCITS IV-direktivet (artikel 23.3). Alternativ två är att fondförvaltaren ansöker om att få placera minst 85 procent av fondens värde i andelar i ett annat mottagarfondföretag som berörts av fusionen eller delningen eller inte berörts av fusionen eller delningen. Artikel 64 i UCITS IVdirektivet föreskriver att andelsägarna ska informeras om fondens förändring samt att andelsägarna ska få möjlighet att lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. I det föreslagna 4 kap. 9 a § LIF finns bestämmelser som medför att inspektionen vid dess godkännande av ändringar av fondbestämmelserna ska föreskriva att andelsägare ska underrättas. Bestämmelsen i 4 kap. 9 a § LIF innebär även att andelsägare vid en ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägare ska ha möjlighet att lösa in fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. En fondbestämmelseändring till följd av fondförvaltarens placering av tillgångar i en matarfond i en ny angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag ska alltid anses vara en ändring av fondbestämmelserna som är av väsentlig betydelse för andelsägare. Andelsägarna i matarfonden kommer således alltid att underrättas om ändringen i fondbestämmelserna och erbjudas inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Bestämmelsen innebär vidare att inspektionen kan föreskriva när fondbestämmelseänd-

208

SOU 2010:78 Mottagarfonder och matarfonder

ringarna ska träda i kraft. Det behöver således inte införas några ytterligare bestämmelser om informationen till andelsägarna och om inlösen av fondandelar med de ovan beskrivna villkoren i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF.

Om en fondförvaltare för en matarfond vill omvandla fonden till en värdepappersfond som inte omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF är det en ändring av fondbestämmelserna som är av väsentlig betydelse för andelsägarna. Med stöd av den föreslagna 4 kap. 9 a § LIF kommer andelsägare att underrättas om omvandlingen och få rätt till inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Det behöver inte för denna situation införas några ytterligare bestämmelser om informationen till andelsägarna och om inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF.

Om fondförvaltaren beslutar att tillgångarna i matarfonden även fortsättningsvis ska placeras i samma fond eller fondföretag krävs det troligtvis ingen fondbestämmelseändring och någon information kommer inte heller att delges andelsägarna. Enligt utredningens mening krävs det inte heller att andelsägarna i matarfonden informeras om den fortsatta placeringen av tillgångarna i samma fond eller fondföretag. Inte heller för denna situation krävs det någon ny bestämmelse i LIF.

Matarfondens andelar löses in

Om Finansinspektionen inte godkänner fondförvaltarens ansökan enligt den föreslagna 34 § eller om inspektionen inte har meddelat beslut om fondförvaltarens ansökan senast den arbetsdag som föregår den sista dag då matarfondens fondförvaltare kan begära inlösen av fondens andelar innan fusionen eller delningen träder i kraft, ska fondförvaltaren utöva sin rätt att begära inlösen av sina andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.66 Det anges i kommissionens direktiv att matarfondföretaget ska utöva denna rätt för att säkerställa att dess egna andelsägares rätt att begära inlösen av sina andelar i matarfondföretaget inte påverkas. Denna bestämmelse ska införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder. Det anges vidare i samma artikel i

66 Artikel 60.5 i direktiv 2009/65/EG och artikel 23.4 i Kommissionens direktiv 2010/44/EU.

209

Mottagarfonder och matarfonder SOU 2010:78

210

kommissionens direktiv att innan matarfondföretaget utövar sin rätt till inlösen ska det överväga tillgängliga alternativa lösningar som kan bidra till att undvika eller minska transaktionskostnader eller andra negativa effekter för dess egna andelsägare.

Det finns även bestämmelser i kommissionens direktiv som reglerar den situationen att fondförvaltaren för matarfonden begär att dess andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska lösas in. Av artikel 23.5 framgår att inlösen av andelarna kan ske i kontanter. Det framgår vidare att inlösen av andelarna kan ske i form av en överföring av apporttillgångar om fondförvaltaren för matarfonden så önskar och om detta föreskrivs i avtalet mellan fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Fondförvaltaren för matarfonden får i så fall realisera varje del av de överförda apporttillgångarna mot kontanter vid varje tidpunkt. Finansinspektionen ska ge godkännande under förutsättning att de kontanter som erhålls endast återinvesteras för en effektiv likviditetsförvaltning fram till det datum då fondförvaltaren för matarfonden ska börja placera sina tillgångar i enlighet med sin ansökan (artikel 23.6). Denna bestämmelse ska införas i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF om mottagar- och matarfonder.

Bestämmelser för mottagarfonden

För att en fusion eller en delning av en mottagarfond ska kunna verkställas ska dess fondförvaltare till sina andelsägare, senast 60 dagar före det att åtgärden avses träda i kraft, ha tillhandahållit den information eller likvärdig information som fondförvaltaren enligt 8 kap. 7 § LIF ska lämna till sina andelsägare. Fondförvaltaren för mottagarfonden ska, inom denna tidsram, även ge in informationen till Finansinspektionen, om en matarfond är andelsägare, eller till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland, om ett matarfondföretag är andelsägare.67 Det bör införas en lagbestämmelse i LIF som när informationen senast ska tillhandahållas andelsägarna i mottagarfonden och de behöriga myndigheterna.

67 Artikel 60.5 i direktiv 2009/65/EG.

5 Fusioner

5.1 Gällande rätt

Bestämmelser om sammanläggningar av fonder, s.k. fusioner, återfinns i 8 kap. 1 § LIF. Dessa är tillämpliga på både värdepappersfonder och specialfonder. För att få lägga samman fonder krävs att sammanläggningen kan anses förenlig med fondandelsägarnas intressen, att fondernas placeringsinriktning och fondbestämmelser är likartade samt att sammanläggningen inte är olämplig från allmän synpunkt. Detta innebär t.ex. att aktiefonder som är inriktade på olika branscher eller geografiska områden inte kan slås ihop. För att en sammanläggning ska anses förenlig med andelsägarnas intressen bör den fond som bildas inte få ha en annan karaktär vad gäller placeringsinriktning och fondbestämmelser än de fonder som slås ihop och dessutom får sammanläggningen inte medföra att förvaltningskostnaderna blir högre för andelsägarna.1 Kostnader i samband med själva sammanläggningen, t.ex. för överföring av värdepapper och andra administrativa åtgärder, bör också beaktas.2

Ett fondbolag som vill lägga samman två fonder kan, med hänsyn till reglerna om ändring av fondbestämmelserna, inte först ändra den ena fondens fondbestämmelser så att den passar bättre ihop med den andra fonden, om sådana ändringar skulle anses vara till nackdel för fondandelsägarna.3

Det torde inte heller vara möjligt för fondbolaget att stegvis ändra placeringsinriktning och fondbestämmelser för en fond på ett sådant sätt att varje deländring i och för sig inte utgör någon större förändring, men där slutprodukten avviker från den ursprungliga fonden på ett mer väsentligt sätt. De begränsningar som ställs upp för sammanläggning är grundade på samma överväganden som de begränsningar som ansetts hindra väsentliga ändringar i fond-

211

Fusioner SOU 2010:78

bestämmelser. Eftersom fondandelsägarna valt en fond efter vissa kriterier så ska de inte behöva godta större förändringar i den.4

Det anses också olämpligt från allmän synpunkt om sammanläggning sker av alltför stora fonder.5 Om sammanläggning av större fonder skulle accepteras finns en uppenbar risk att det sker en icke önskvärd koncentration av utbudet av fonder till ett mindre antal mycket stora fonder. Antalet aktörer på värdepappersmarknaden minskar därigenom också. Även om det finns begränsningar för hur mycket aktier en fond får inneha i samma bolag så leder en ökning av antalet stora fonder till ökad koncentration av ägandet och därmed en sämre fungerande värdepappersmarknad. Värdepappersfonderna får enligt lagens placeringsregler dock inte ha ett väsentligt inflytande över aktiebolag.6 Utöver detta exempel finns det få fall där Finansinspektionen har anledning att motsätta sig en sammanläggning med hänsyn till att den är olämplig från allmän synpunkt.

Nuvarande lagstiftning tillåter att sammanläggning av investeringsfonder sker genom att två eller flera fonder tas över av en nybildad fond, s.k. kombination, eller att en fond ”tar över” en eller flera andra fonder, s.k. absorption. Om en ny fond tillskapas medför detta stora administrativa och andra kostnader, t.ex. för öppnandet av nya konton och godkännande av fondbestämmelser, vilket kan undvikas vid absorption. Det finns också krav på information till andelsägarna. Information inför en sammanläggning ska lämnas direkt till varje fondandelsägare. En sammanläggningen får inte verkställas förrän tidigast tre månader från Finansinspektionens godkännande. På så vis får fondandelsägarna en möjlighet till att sälja sina andelar.

I dag finns inga regler för själva förfarandet vid sammanläggning av fonder.

Definitioner i kapitlet

Med fondförvaltare avses i detta kapitel de fondbolag och de förvaltningsbolag som förvaltar en eller flera svenska värdepappersfonder. Med fondföretag avses företag som har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets

212

Fusioner

direktiv 2009/65/EG. Med fondföretag avses även delfonder i ett fondföretag.

5.2 De nya reglerna

5.2.1 Bakgrund till de nya reglerna

Bakgrunden till de nya reglerna om gränsöverskridande fusioner av fonder och fondföretag är att EU-kommissionen anser att det finns ett behov av att effektivisera den Europeiska fondmarknaden och harmonisera nationella regler för fondfusioner.7 Därför har det i UCITS IV-direktivet föreslagits bestämmelser om gränsöverskridande fusioner. Bestämmelser som ska underlätta förfarandet avseende fusioner har också införts i direktivet.

Utredningen vill framhålla att även små fonder kan vara av gagn för konsumenten. Det finns mycket forskning som visar att avkastningen efter avgifter tenderar att vara högre i mindre fonder jämfört med större, vilket skapar en större nytta för konsumenten. Denna effekt uppstår bl.a. som ett resultat av att det är enklare att omplacera ett mindre kapital i fonden jämfört med ett stort kapital, där marknadens likviditetsbegränsningar kan skapa problem.

5.2.2 Tillåtna typer av fusioner enligt UCITS IV-direktivet

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska även i fortsätt-

ningen endast kunna godkänna fusioner av typerna kombination och absorption.

Fusion ska kunna ske av fonder eller fondföretag som inte har samma fondförvaltare.

En gränsöverskridande fusion ska även kunna ske mellan en kontraktsrättslig fond och ett associationsrättsligt fondföretag.

Förslagen genomförs genom ändring i 8 kap. 1 § LIF och genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 17 §§.

7 Kommissionens vitbok om förbättrade ramar för den inre marknaden för investeringsfonder s. 7.

213

Fusioner SOU 2010:78

Skälen för förslaget:

Direktivets bestämmelser

I direktivet beskrivs tre sätt att sammanlägga fonder och fondföretag. Två av dessa har sin motsvarighet i svensk lagstiftning, absorption och kombination.8 I direktivet anges ytterligare en typ av fusion, vilken inte är tillåten i svensk rätt. Denna fusion innebär att det överlåtande fondföretaget fortsätter att existera tills skulderna har reglerats, även om det överför sina nettotillgångar till en annan delfond i samma fondföretag, till ett fondföretag som parterna skapat eller till ett annat, befintligt fondföretag eller en delfond inom ett sådant fondföretag.9 Ett EES-land behöver inte införa bestämmelser om alla tre typerna av fusioner som är beskrivna i direktivet, men varje EES-land måste erkänna överföringar av tillgångar som följd av de olika typerna av fusioner.10

Direktivet tillåter att en kontraktsrättslig fond fusioneras med ett associationsrättsligt fondföretag.11 Däremot behöver inget EESland införa nya rättsliga former av fondföretag i sin nationella lagstiftning.12

Utredningens bedömning

Enligt direktivet är det det överlåtande fondföretagets hemland som godkänner fusionen, vilket innebär att den tredje i direktivet beskrivna typen av fusion med en svensk överlåtande fond inte skulle kunna godkännas av svensk tillsynsmyndighet utan betydande förändringar av gällande rätt. Sverige kan välja att införa detta fusionssätt men behöver inte göra det. Aktiebolagslagen accepterar att två eller flera aktiebolag går samman genom s.k. absorption eller kombination (23 kap. 1 § ABL). Någon annan typ av fusion är inte tillåten enligt ABL. Enligt utredningens uppfattning är det olämpligt att i fondlagstiftningen införa en typ av fusion som inte accepteras i annan associationsrättslig lagstiftning. Därför bör inga andra former av fusion än absorption och kombination godtas i svensk fondlagstiftning.

8 Artikel 2.1 p i och ii i direktiv 2009/65/EG. 9 Artikel 2.1 p iii i direktiv 2009/65/EG . 10 Skäl 28 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 11 Skäl 27 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 12 Skäl 27 i ingressen till direktiv 2009/65/EG.

214

Fusioner

Däremot skulle inget hinder föreligga i svensk lagstiftning mot att en fusion av annan typ genomförs, om en värdepappersfond är den övertagande fonden, eftersom det är den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland som beslutar om fusionen och det landets lagstiftning är avgörande för vilka typer av fusion som kan godkännas.

Sverige kommer i fortsättningen också att få acceptera en fusion som sker mellan en svensk värdepappersfond och ett fondföretag som är ett associationsrättsligt fondföretag.

Enligt gällande rätt får sammanläggning av fonder endast ske om fonderna förvaltas av samma fondbolag. I direktivet finns det inte angivet någon sådan begränsning. Det talas endast om att en fusion kan ske med två fondföretag. Ett fondföretag kan vara en fond på kontraktsrättslig grund som förvaltas av ett förvaltningsbolag. Ett fondföretag kan även vara en fond på associationsrättslig grund. En sådan fond förvaltas antingen internt eller har en extern fondförvaltare som anlitats för uppdraget. En fusion kan ske mellan två fondföretag som bildats på associationsrättslig grund och som förvaltas av fondföretagen. Det är en omständighet som talar för att direktivet tillåter fusioner där värdepappersfonderna förvaltas av olika fondbolag eller förvaltningsbolag. Utredningen tolkar därför direktivet så att en fusion kan ske mellan två fonder eller fondföretag som har olika förvaltare.

5.2.3 Ska direktivets bestämmelser för gränsöverskridande fusioner gälla även för inhemska fusioner?

Utredningens förslag: Bestämmelserna i LIF ska i huvudsak vara

desamma för både inhemska och gränsöverskridande fusioner.

Som inhemsk fusion avses sammanläggning mellan två svenska värdepappersfonder där ingen av fonderna är notifierad i ett annat land eller där en av fonderna är notifierad i ett annat EES-land.

En gränsöverskridande fusion kan vara en fusion mellan en värdepappersfond och ett fondföretag. En gränsöverskridande fusion kan även vara en fusion mellan två värdepappersfonder som bildar ett nytt fondföretag i ett annat EES-land.

Förslaget genomförs genom ändring av 8 kap. 1 § LIF och genom införande av två nya paragrafer i LIF, 8 kap. 17 och 18 §§.

215

Fusioner SOU 2010:78

Skälen för förslaget:

Direktivets bestämmelser

Direktivet anger att en gränsöverskridande fusion kan vara antingen en fusion av fondföretag där minst två fondföretag är etablerade i olika EES-länder eller en fusion av fondföretag som är etablerade i samma EES-land men där företagen avser att föra över sina tillgångar till ett nybildat fondföretag i ett annat EES-land.13

En inhemsk fusion definieras i direktivet som en fusion av fondföretag som är etablerade i samma EES-land men där åtminstone ett av de inblandade fondföretagen har anmälts enligt artikel 93, dvs. ett av fondföretagen marknadsför andelar i ett annat EES-land.14

Direktivets regler gäller för såväl inhemska som gränsöverskridande fusioner. Sammanläggning av två värdepappersfonder som är etablerade i Sverige och där fondförvaltarna inte marknadsför fondandelar i ett annat EES-land regleras inte av direktivet utan enbart genom den nationella lagstiftningen, s.k. nationell fusion.

Direktivet föreskriver också att de nationella bestämmelserna om fusioner inte ska få göra någon åtskillnad mellan nationella och gränsöverskridande fusioner.15

Utredningens bedömning

Direktivets nya bestämmelser om sammanläggning av värdepappersfonder innebär att det blir mycket lättare än i dag att lägga samman fonder. Det är endast formella kriterier som ska vara uppfyllda när Finansinspektionen ska godkänna en ansökan om fusion. Fondförvaltaren för den överlåtande fonden ska ge in ett antal handlingar till inspektionen, bl.a. de informationsblad som ska lämnas till andelsägarna i de överlåtande och övertagande fonderna. Dessa informationsblad ska godkännas av de behöriga myndigheterna i de båda fondernas hemländer. Fondförvaltaren för den övertagande fonden eller det övertagande fondföretaget ska dessutom ha anmält till den behöriga myndigheten i sitt hemland att denne vill sälja fondandelar i Sverige och i de andra länder som den överlåtande fonden marknadsför andelar. Är dessa förutsättningar uppfyllda ska inspektionen godkänna fusionen. Det krävs således inte någon skälighets-

13 Artikel 2.1 q i direktiv 2009/65/EG. 14 Artikel 2.1 r i direktiv 2009/65/EG. 15 Skäl 28 i ingressen till direktiv 2009/65/EG.

216

Fusioner

bedömning av inspektionen. Dessutom ska fonder med olika placeringsinriktningar kunna slås samman, vilket innebär att två aktiefonder som är inriktade på olika branscher eller geografiska områden ska kunna slås ihop. Dessutom kommer fusioner av fonder som inte förvaltas av samma fondbolag eller förvaltningsbolag att godkännas.

Enligt utredningen kan en gränsöverskridande fusion vara en fusion mellan en värdepappersfond och ett fondföretag. En gränsöverskridande fusion kan även vara en fusion mellan två värdepappersfonder som bildar ett nytt fondföretag i ett annat EES-land.

Sverige ska senast den 1 juli 2011 ha genomfört UCITS IVdirektivets bestämmelser om gränsöverskridande fusioner. Sverige behöver däremot inte genomföra direktivets bestämmelser för nationella fusioner av fonder. För nationella fusioner kan Sverige välja att ha kvar de nuvarande bestämmelserna.

Om det inte görs någon ändring när det gäller reglerna för nationella fusioner kommer det att bli lättare för en värdepappersfond att fusionera med ett utländskt fondföretag än med en svensk värdepappersfond som inte notifierats ut till annat EES-land. Enligt utredningens uppfattning är det inte rimligt att ha två parallella system där bestämmelserna för en nationell fusion är mer restriktiva än för gränsöverskridande och s.k. inhemska fusioner. Dessutom skulle bestämmelsen lätt kunna kringgås genom bildandet av ett utländskt fondföretag med vilket de svenska värdepappersfonderna skulle kunna fusioneras, alternativt skulle det räcka med att en av två värdepappersfonder notifierades ut för marknadsföring i annan medlemsstat för att dessa skulle kunna slås samman enligt direktivets bestämmelser. Dessutom skulle det vara till nackdel för de svenska värdepappersfonderna om de nuvarande bestämmelserna kvarstod. Utredningen förordar därför en enhetlig reglering, där bestämmelserna om gränsöverskridande och inhemska fusioner blir tillämpliga även för nationella fusioner. Utredningen anser inte att det finns anledning att göra någon skillnad mellan en inhemsk fusion i enlighet med direktivets definition och nationell fusion, dvs. en sammanläggning mellan två svenska värdepappersfonder där ingen av fonderna är notifierad i ett annat land. Både inhemska och nationella fusioner bör följa bestämmelserna för sammanläggning av svenska värdepappersfonder.

Utredningens ställningstagande medför att en sammanläggning av samtliga kategorier av svenska värdepappersfonder ska ske enligt tillämpliga bestämmelser om fusioner i UCITS IV-direktivet.

217

Fusioner SOU 2010:78

För gränsöverskridande fusioner krävs vissa särbestämmelser som följer av UCITS IV-direktivet och som bl.a. rör ansökan om gränsöverskridande fusion, komplettering av sådan ansökan, godkännande av en gränsöverskridande fusion och fusionens rättsverkningar. Utredningen föreslår att en bestämmelse införs i LIF där det framgår vilka av bestämmelserna om inhemska fusioner som ska gälla även för gränsöverskridande fusioner.

5.2.4 Fusionsvederlag

Utredningens förslag: Både vid gränsöverskridande och inhemska

fusioner ska fusionsvederlaget kunna bestå av andelar i den övertagande fonden eller fondföretaget samt, i de fall det krävs för fusionens genomförande, kontant ersättning på högst tio procent av andelarnas fondandelsvärde i den överlåtande fonden.

Förslaget genomförs genom ändring i 8 kap. 2 § LIF.

Skälen för förslaget:

Fusionsvederlag kallas den ersättning som andelsägarna i den överlåtande fonden får i samband med fusionen. Då det i dag saknas lagregler om fusionsvederlag har frågorna fått hanteras enligt den praxis som utvecklats och som innebär att fusionsvederlaget till andelsägarna i den överlåtande fonden endast får bestå av andelar i den övertagande värdepappersfonden.

UCITS IV-direktivet föreskriver att fusionsvederlaget kan bestå av andelar i det övertagande fondföretaget och i tillämpliga fall tillsammans med en kontant utbetalning på högst tio procent av de emitterade andelarnas fondandelsvärde.16 Ett av skälen härtill är att det vid fusioner med associationsrättsliga fonder kan hända att utbytet av andelar inte går jämnt upp. Därför måste det finnas möjlighet för det övertagande fondföretaget till en kontant utbetalning till andelsägarna i det överlåtande fondföretaget.

16 Artikel 2.1 p i och ii i direktiv 2009/65/EG.

218

Fusioner

Utredningens bedömning

Genomförandet av direktivet innebär att Sverige kommer att tillåta gränsöverskridande fusioner, t.ex. en fusion med en överlåtande värdepappersfond och ett övertagande fondföretag. Med hänsyn till vad direktivet föreskriver bör möjligheten till kontant ersättning för fondandelar vid gränsöverskridande fusioner även finnas i svensk lagstiftning.

Vid en inhemsk fusion mellan två värdepappersfonder uppstår inte detta problem eftersom det går att byta ut fondandelar i den överlåtande fonden till fondandelar i den övertagande fonden. Att i de fallen bli erbjuden kontant ersättning skulle kunna ses som en form av tvångsinlösen. Men det finns i dag vissa situationer där det även vid en inhemsk fusion kan bli nödvändigt med både utbyte av fondandelar och kontant ersättning. Det är när börshandlade fonder, s.k. ETF:er, ingår i fusionen (se närmare om ETF:er i avsnitt 3.5.1).

Utredningen anser därför att det både vid gränsöverskridande och inhemska fusioner ska finnas möjlighet att som fusionsvederlag erbjuda både fondandelar och kontant ersättning. Det bör således framgå av lagtexten att, i de fall det krävs för genomförandet av fusionen, ska fondandelsägarna i den överlåtande fonden, förutom fondandelar, kunna erbjudas kontant ersättning.

Den kontanta ersättningen enligt direktivet kan uppgå till högst tio procent av fondandelsvärdet av den överlåtande fonden. Enligt utredningens mening bör denna gräns även gälla för inhemska fusioner.

5.3 Ansökan om godkännande av fusion

5.3.1 Ansökan till Finansinspektionen

Utredningens förslag: Vid en inhemsk fusion ska ansökan om

fusion lämnas in till Finansinspektionen, som ska godkänna fusionen.

Om värdepappersfonden i en gränsöverskridande fusion är den överlåtande fonden ska ansökan om fusion lämnas till Finansinspektionen, som ger värdepappersfonden tillstånd att delta i fusionen.

Om inte en fullständig ansökan lämnats in vid en gränsöverskridande fusion ska Finansinspektionen inom tio arbetsdagar

219

Fusioner SOU 2010:78

från det att ansökan tagits emot begära att fondförvaltarna kompletterar ansökan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vilket språk de bifogade handlingarna till ansökan ska vara upprättade på vid en gränsöverskridande fusion.

Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 8 kap. 3 och 19 §§, samt genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.

Skälen för förslaget: Enligt direktivet får sammanläggning av fondföretag ske först efter tillstånd av behörig myndighet i det överlåtande fondföretagets hemland.17 Om det överlåtande fondföretaget är en svensk värdepappersfond är det Finansinspektionen som ska godkänna sammanläggningen av fonderna och fondföretagen innan den genomförs. Motiveringen till att det är myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland som prövar frågan om tillstånd till fusionen är att direktivet vill ge tillfredsställande skydd åt de andelsägare som faktiskt byter fondföretag.18 Denna bestämmelse bör därför införas i LIF.

Om det i fusionen deltar fler överlåtande fondföretag som har sitt hemvist i olika hemländer krävs det godkännande av varje behörig myndighet i de överlåtande fondföretagens hemländer. En sådan procedur förutsätter ett nära samarbete mellan de behöriga myndigheterna med bl.a. informationsutbyte.19 För att skydda även andelsägarna i det övertagande fondföretaget ska den behöriga myndigheten i dess hemland få kopior av ansökan om fusion.

Vid en fusion med fler överlåtande fonder och fondföretag innebär det att flera behöriga myndigheter kommer att fatta beslut om fonden eller fondföretaget får delta i fusionen. I ett sådant fall kan Finansinspektionen inte ge tillstånd till fusionen, eftersom det är beroende av att behöriga myndigheterna i de andra överlåtande fondföretagens hemländer ger tillstånd till respektive fondföretag att delta i fusionen. Vid en gränsöverskridande fusion får Finansinspektionen endast ge värdepappersfonden tillstånd till att delta i fusionen.

En fusion kan ske genom att två fondföretag med hemvist i samma land fusioneras genom att bilda ett nytt fondföretag som ska ha hemvist i ett annat medlemsland.20 Till exempel kan två

17 Artikel 39.1 i direktiv 2009/65/EG. 18 Skäl 29 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 19 Skäl 29 i ingressen till direktiv 2009/65/EG. 20 Artikel 2.1 q ii i direktiv 2009/65/EG.

220

Fusioner

danska fonder genom kombination vilja starta en svensk värdepappersfond. I ett sådant fall blir det den behöriga myndigheten i Danmark som ska fatta beslut om fusionen. Eftersom fonden ska ha sitt hemvist i Sverige måste Finansinspektionen godkänna den nybildade fondens fondbestämmelser. Den överlåtande fonden måste i sin ansökan lämna in bl.a. den övertagande fondens informationsbroschyr som ska innehålla fondens fondbestämmelser.21 I exemplet innebär det att inspektionen måste ha godkänt den nybildade fondens fondbestämmelser innan ansökan om fusion kan lämnas in till den danska tillsynsmyndigheten.

Vid inhemsk fusion kommer det vara Finansinspektionen, såsom i dag, som ger tillstånd till fusionen.

Ansökan om fusion och övriga handlingar som ska ges in till Finansinspektionen

Vilka handlingar som ska bifogas ansökan om fusion anges i artikel 39.2 i UCITS IV-direktivet.

Till ansökan om fusion ska fogas en gemensam fusionsplan, vilken ska vara godkänd av de berörda fondförvaltarna eller fondförvaltare då fonderna har gemensam fondförvaltare. Om den övertagande fonden i fusionen är ett fondföretag ska fondförvaltaren av den svenska värdepappersfonden ge in aktuella versioner av fondföretagets faktablad och informationsbroschyr. Fondförvaltarna ska också ge in de intyg som respektive förvaringsinstitut för fonderna eller fondföretagen ska ha utfärdat och som beskrivs närmare i kapitel 5.3.5. Den granskningsrapport som en revisor ska upprätta ska bifogas ansökan. Slutligen ska sökanden även ge in den information som fondförvaltarna för de berörda fonderna och eventuellt fondföretaget avser lämna till andelsägarna.

Den information som bifogas en ansökan ska tillhandahållas på ett sätt som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna i både det överlåtande fondföretagets hemland och i det övertagande fondföretagets hemland att läsa den på det officiella språket eller ett av de officiella språken i länderna eller på ett språk som godkänns av de behöriga myndigheterna.22

Det bör införas en ny bestämmelse, 8 kap. 3 § LIF, som anger vilka handlingar som ska bifogas ansökan. Finansinspektionen bör i

21 Artikel 39.2 i direktiv 2009/65/EG. 22 Artikel 39.2 i direktiv 2009/65/EG.

221

Fusioner SOU 2010:78

sina föreskrifter ange vilket språk handlingarna som bifogas ansökan vid en gränsöverskridande fusion ska vara upprättade på. Föreskriftsrätten i 13 kap. LIF bör därför utvidgas till att omfatta även detta.

Inte fullständigt ifylld ansökan

Om en ansökan vid en gränsöverskridande fusion inte är fullständigt ifylld eller en handling som ska bifogas ansökan inte lämnats in ska Finansinspektionen inom tio arbetsdagar från det att ansökan tagits emot begära att fondförvaltarna kompletterar ansökan.23 Denna bestämmelse bör införas i lag och bara vara tillämplig vid gränsöverskridande fusioner.

Inspektionens frist om 20 dagar för att avgöra ärendet räknas från den dag då ansökan formellt är komplett, dvs. då ansökan är fullständigt ifylld och alla handlingar som ska inges är ingivna. (se avsnitt 5.3.7)

5.3.2 Information till andelsägare

Utredningens förslag: Både den överlåtande och den övertagan-

de fonden ska lämna information om fusionen till sina andelsägare. Endast de yttre ramarna för vad informationen till andelsägarna ska innehålla bör anges i lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i informationsbladet till andelsägarna, på vilket sätt informationen ska lämnas samt vad som ska bifogas informationen.

Information om fusion till andelsägare är sådan information som andelsägaren inte ska kunna avstå ifrån i enlighet med 4 kap. 12 § LIF.

Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 7 §, samt genom ändringar i 4 kap. 12 § och 13 kap. 1 § LIF.

23 Artikel 39.5 i direktiv 2009/65/EG.

222

Fusioner

Skälen för förslaget: Enligt UCITS IV-direktivet ska fondförvaltarna för de överlåtande och övertagande fonderna och fondföretagen lämna information om fusionen till sina respektive andelsägare. Vid fusion genom absorption kommer andelsägarna i den övertagande fonden att få ett informationsblad om fusionen. Om det i stället är fråga om en fusion genom kombination så finns det inga andelsägare i den övertagande fonden. I sådant fall kommer endast andelsägarna i de överlåtande fonderna att få ta del av ett informationsblad.

Informationen som lämnas till andelsägarna ska vara lämplig och rättvisande så att andelsägarna kan göra väl underbyggda bedömningar om förslagets effekter på sina investeringar.

Vilken information som ska lämnas till andelsägarna framgår av artikel 43.3 i UCITS IV-direktivet. Av informationen till andelsägarna ska framgå bakgrund och skälen till fusionen. Det ska även framgå vilka följder som fusionen kan få för andelsägarna, bl.a. i fråga om eventuella väsentliga skillnader i placeringsinriktning och strategi, kostnader, förväntade resultat, regelbunden rapportering, möjliga utspädningseffekter på förvaltningsresultaten. Då det är relevant ska det på en framträdande plats i informationen finnas en varning till investerarna att deras skattemässiga situation kan förändras till följd av fusionen. Av informationen ska det också framgå vilka särskilda rättigheter som andelsägarna har i samband med fusion, t.ex. rätten att begära att deras fondandelar inlöses utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet eller att andelarna kan bytas ut. Vidare ska informationen innehålla uppgift om sista dag då denna rättighet kan utövas samt om rätten att på begäran få ett exemplar av revisorns rapport. Slutligen ska relevanta uppgifter om förfarandet och det datum då fusionen ska träda i kraft framgå av informationen. Ett exemplar av den övertagande fondens eller det övertagande fondföretagets faktablad ska också bifogas.

Kommissionens direktiv 2010/44/EU innehåller fler detaljerade bestämmelser om vilka uppgifter som informationen ska innehålla.24Av artikel 5 i direktivet framgår bestämmelser om att en aktuell version av det övertagande fondföretagets faktablad ska tillhandahållas befintliga andelsägare i det överlåtandet fondföretaget. Artikeln föreskriver även att det övertagande fondföretagets faktablad ska tillhandahållas befintliga andelsägare i det övertagande fond-

24 Artikel 3–4 i kommissionens direktiv 2010/44/EU.

223

Fusioner SOU 2010:78

företaget om faktabladet har ändrats i samband med den föreslagna fusionen. Av artikel 7 i direktivet framgår även hur informationen ska lämnas till andelsägarna vid fusioner. Informationen kan lämnas antingen på papper eller via ett varaktigt medium. Om informationen ska lämnas genom ett varaktigt medium ska vissa villkor vara uppfyllda.

Information ska lämnas till andelsägarna först efter det att Finansinspektionen, eller den behöriga myndigheten i det EES-land där det överlåtande fondföretaget har sitt hemvist, har godkänt fusionen.25 Informationen ska lämnas minst 30 dagar före den sista dagen för att begära inlösen eller utbyte av fondandelar.

I kommissionens direktiv betonas att det är viktigt att även investerare som efterfrågar information eller köper fondandelar efter det datum då informationen till andelsägarna skickats ut men innan den dag då fusionen träder i kraft får information om fusionen och att de också får den övertagande fondens faktablad.26 Enligt utredningens uppfattning omfattar fondförvaltarens skyldighet att underrätta fondens andelsägare också en skyldighet för denne att informera de investerare som tillkommer i tiden efter inspektionens beslut och fram till dess ändringen träder i kraft.

Information till svenska andelsägare i fondföretag

Om det fusionerade fondföretaget är notifierat i ett annat EES-land ska informationen till andelsägarna i det landet lämnas på det officiella språket eller på ett språk som godkänns av detta lands myndigheter.27 Fondföretaget som lämnar informationen ska ansvara för att översättningen troget återger innehållet i originaltexten. Enligt förordningen (2004:75) om investeringsfonder får Finansinspektionen meddela föreskrifter om översättning till svenska språket av information som fondföretag och förvaltningsbolag lämnar i Sverige. Med stöd av detta bemyndigande kan inspektionen närmare föreskriva i sina föreskrifter vilket språk informationen till de svenska andelsägarna i de fusionerade fondföretagen ska översättas till.

25 Artikel 43.2 i direktiv 2009/65/EG. 26 Artikel 6 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. 27 Artikel 43.4 i direktiv 2009/65/EG.

224

Fusioner

Genomförande i svensk rätt

Utredningen föreslår att endast de yttre ramarna för vad informationen till andelsägarna ska innehålla anges i lag. Det är lämpligare att Finansinspektionen i sina föreskrifter närmare anger vilka uppgifter informationen till andelsägarna ska innehålla. Inspektionen bör vidare få föreskriva hur informationen ska lämnas till andelsägare samt vad som ska bifogas informationen. Inspektionen bör få ett uttryckligt bemyndigande för detta.

Förvaltarregistrerade fondandelar

Det är obligatoriskt för fondförvaltarna att lämna information om fusionen till andelsägarna.28 I de fall fondandelarna är förvaltarregistrerade ska förvaltaren skyndsamt lämna informationen vidare till fondandelsägaren eller den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe. Information om fusion av en fond är sådan information som andelsägaren inte ska ha möjlighet att avstå ifrån. Det förhållandet bör också framgå av 4 kap. 12 § LIF. Utredningen har även föreslagit att andelsägarna inte ska kunna avstå viss information som avser väsentliga förändringar av fonden, se närmare avsnitt 3.5.2.

5.3.3 Tillsynsmyndighetens bedömning av informationen till andelsägarna

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska vid en gränsöver-

skridande fusion omedelbart lämna över kopior på ansökningshandlingarna till den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland.

Vid en gränsöverskridande fusion med en överlåtande svensk värdepappersfond ska Finansinspektionen bedöma om det av informationen till andelsägarna i fonden framgår hur andelsägarna påverkas av fusionen. Inspektionen ska ha möjlighet att skriftligen begära att fondförvaltaren kompletterar sin information.

Vid en gränsöverskridande fusion med en övertagande svensk värdepappersfond ska Finansinspektionen få kopior på ansökan om fusionen av den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Om inspektionen bedömer att det av informationen till

28 Artikel 43.1 i direktiv 2009/65/EG.

225

Fusioner SOU 2010:78

andelsägarna inte framgår hur andelsägarna kommer att påverkas av fusionen kan inspektionen inom 15 arbetsdagar skriftligen begära att värdepappersfondens fondförvaltare kompletterar informationen. Inspektionen ska informera den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland om en sådan åtgärd. När inspektionen bedömer att informationen är tillfredställande ska inspektionen underrätta hemlandsmyndigheten om det. Det ska ske inom 20 arbetsdagar från det inspektionen fått kompletteringen.

Förslagen genomförs genom införande av tre nya paragrafer i LIF, 8 kap. 20–22 §§.

Skälen för förslaget:

Direktivets bestämmelser om överlämnande av kopior av handlingarna till annan myndighet

När fullständig ansökan lämnats in ska den behöriga myndigheten för det överlåtande fondföretaget omedelbart översända kopior av ansökningshandlingarna till den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland.29

Utredningens bedömning

Vid en gränsöverskridande fusion ska Finansinspektionen göra en formell prövning av ansökan och de ingivna handlingarna. Samma dag som fullständiga ansökningshandlingar lämnats in ska inspektionen lämna över kopior av handlingarna till den behöriga myndigheten i det andra EES-landet.

Vid fusion genom absorption kommer andelsägarna i det övertagande fonden att få ett informationsblad om fusionen. När det är fråga om en fusion genom kombination så finns det inga andelsägare i den övertagande fonden. Då är det endast andelsägarna i de överlåtande fonderna som kommer att få ta del av informationsbladet. Det innebär att det vid en gränsöverskridande fusion genom kombination inte finns något informationsblad att granska för den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland. Även i sådana fall bör kopior av ansökningshandlingar översändas

29 Artikel 39.3 i direktiv 2009/65/EG.

226

Fusioner

till den behöriga myndigheten för att myndigheten ska få kännedom om den planerade fusionen.

Direktivets bestämmelser om myndighetens granskning av informationen till andelsägarna

Bestämmelserna om tillsynsmyndighetens granskning av informationen till andelsägarna framgår av artikel 39.3. Tillsynsmyndigheterna ska bl.a. bedöma på vilket sätt den föreslagna fusionen kan komma att påverka andelsägarna i fondföretagen. Detta krävs för att myndigheterna ska kunna bedöma om lämplig information kommer att lämnas till andelsägarna. Om tillsynsmyndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland anser det nödvändigt kan den skriftligen kräva att informationen till andelsägarna i det överlåtande fondföretaget ska förtydligas.

Om den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland anser det nödvändigt kan myndigheten skriftligen kräva att det övertagande fondföretaget kompletterar den information som ska lämnas till dessa andelsägare. En sådan begäran ska skickas inom 15 arbetsdagar efter det att den behöriga myndigheten mottagit kopior av ansökningshandlingarna. I sådana fall ska den behöriga myndigheten underrätta den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland om att myndigheten har invändningar. Den behöriga myndigheten ska inom 20 arbetsdagar efter det att den fått den ändrade informationen, underrätta den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland om myndigheten anser att informationen till andelsägarna är tillfredställande.

Utredningens bedömning avseende inhemska fusioner

Finansinspektionen ska bedöma om det av den information som ska skickas ut till andelsägarna i den överlåtande fonden och i den övertagande fonden klart framgår hur den föreslagna fusionen kommer att påverka andelsägarna. Om inspektionen bedömer att informationen är otillräcklig kan inspektionen begära att fondförvaltaren kompletterar informationen så att det klart framgår av informationen hur andelsägarna kommer att påverkas av fusionen. Att en svensk myndighet kan begära komplettering och förtydligande

227

Fusioner SOU 2010:78

av en handling gäller redan i dag för myndigheters arbete med ärenden. Det behöver därför inte införas någon ny lagbestämmelse avseende eventuell begäran om förtydligande av informationen till andelsägarna i LIF.

Utredningens bedömning avseende gränsöverskridande fusioner där en värdepappersfond är den överlåtande fonden

Finansinspektionen ska bedöma om informationen till andelsägarna i den överlåtande fonden beskriver effekterna av fusionen för andelsägarna. Om inspektionen anser att information bör ändras har inspektionen möjlighet att begära att fondförvaltaren kompletterar informationen. Utredningen tolkar direktivet så att inspektionen inte ska bedöma den information som ska ges till andelsägarna i det övertagande fondföretaget. Det är tillsynsmyndigheten i fondföretagets hemland som ska göra den bedömningen. Detta medför att denna myndighet inte heller kommer att bedöma informationen till andelsägarna i värdepappersfonden.

Den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland kommer att bedöma informationen till andelsägarna i det övertagande fondföretaget och kan inom 15 arbetsdagar från det att myndigheten fick kopiorna av ansökan skriftligen kräva att det övertagande fondföretaget kompletterar den information som ska lämnas till andelsägarna. Myndigheten ska samtidigt underrätta Finansinspektionen om att den har invändningar mot fondföretagets information till andelsägarna. Det är viktigt att inspektionen får denna information i och med att det är inspektionen som ska ge tillstånd till att värdepappersfonden får delta i fusionen.

Därefter ska den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland till Finansinspektionen, inom 20 arbetsdagar från det myndigheten fått kompletteringen, uttala sig om den kompletterande informationen till andelsägarna i det övertagande företaget är tillfredsställande.

Med hänsyn till att inspektionen ska avgöra ärendet inom 20 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan lämnats in går tidsfristerna som anges i direktivet inte ihop. Om tillsynsmyndigheten i det övertagande fondföretaget den femtonde arbetsdagen från det att den fått handlingarna begär att ett fondföretag ska ändra sin information kommer inspektionen inte kunna räkna med att inom tidsfristen få en underrättelse av tillsynsmyndigheten i det

228

Fusioner

andra landet att denne bedömer att informationen är tillräckligt informativ. Utredningen kan här bara konstatera att bestämmelserna i direktivet i detta avseende inte tycks koordinerade.

Utredningens bedömning avseende gränsöverskridande fusioner där en värdepappersfond är den övertagande fonden

Om det i en gränsöverskridande fusion genom absorption är en svensk värdepappersfond som är den övertagande fonden kommer Finansinspektionen att få kopior av ansökningshandlingarna från den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland. Inspektionen kan skriftligen kräva att informationen till andelsägarna i fonden ändras om inspektionen bedömer att informationen är bristfällig. En sådan skriftlig begäran ska inspektionen skicka till fondförvaltaren inom 15 arbetsdagar från den dag inspektionen mottog kopiorna av ansökningshandlingarna. Inspektionen ska därefter direkt informera den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland om inspektionen anser att informationen är bristfällig. När inspektionen underrättats om den ändrade informationen ska inspektionen inom 20 dagar uttala sig om den är tillfredsställande.

Genomförande i svensk rätt

Det bör framgå av LIF vilken bedömning Finansinspektionen ska göra av fondförvaltarnas information till andelsägarna. Det bör även framgå att inspektionen vid gränsöverskridande fusioner skriftligen kan begära att fondförvaltarna för den överlåtande värdepappersfonden ska komplettera informationen om inspektionen bedömer att den är bristfällig.

Av lagen ska också framgå att inspektionen vid en gränsöverskridande fusion omedelbart ska lämna över kopior av ansökningshandlingarna till den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland.

Om det är en övertagande värdepappersfond i fusionen kommer inspektionen att få kopior på ansökningshandlingarna från en myndighet i ett annat EES-land. Det ska framgå av lagen att inspektionen i ett sådant fall ska bedöma om informationsbladet är informativt. Inspektionen ska ha möjlighet att inom 15 arbetsdagar från det att inspektionen fått kopiorna begära att fondförvaltaren skriftligen

229

Fusioner SOU 2010:78

kompletterar informationen. Det ska av lagen också framgå att inspektionen har en skyldighet att hålla den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland underrättad om att inspektionen skriftligen begärt komplettering av informationen samt inspektionens bedömning av den ändrade informationen.

5.3.4 Fusionsplan

Utredningens förslag: Fondbolagen eller förvaltningsbolagen

som förvaltar de värdepappersfonder och fondföretag som avses fusionera ska upprätta en gemensam fusionsplan.

Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om

1. typ av fusion,

2. de fonder eller fondföretag som ingår i fusionen,

3. bakgrund och skäl till fusionen,

4. fusionens förväntade följder för andelsägarna,

5. de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder

den dag beräkning av utbytesförhållandet ska ske,

6. den metod som ska användas för beräkning av utbytesför-

hållandet,

7. den dag då fusionen ska träda i kraft, och

8. hur överföring av tillgångar och utbyte av andelar ska ske. Vid fusion genom kombination ska fusionsplanen även innehålla den nybildade övertagande fondens eller fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 4 §.

Skälen för förslaget: En gemensam fusionsplan ska upprättas av fondförvaltarna av värdepappersfonderna och fondföretagen. I artikel 40 i UCITS IV-direktivet anges vilket innehåll planen ska ha. Den ska innehålla uppgifter om vilken typ av fusion som ska genomföras och ange vilka de berörda fonderna eller fondföretagen är. I planen ska anges bakgrund och skäl till den föreslagna fusionen samt de förväntade följderna av fusionen för andelsägarna i både den överlåtande och den övertagande fonden eller fondföretaget. I planen ska vidare anges de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder den dag beräkning av utbytesförhållandet i fusionen ska ske.

230

Fusioner

Även metoden för beräkning av utbytesförhållandet ska anges i planen. Slutligen ska det datum anges då fusionen planeras att träda i kraft samt hur överföring av tillgångar och utbyte av andelar ska ske. Med överföring av tillgångar och utbyte av andelar avses att värdepapper överförs från en depå till en annan och att andelar i den fusionerade fonden byts till andelar i den nybildade fonden. Om fusionen är en s.k. kombination ska fusionsplanen också innehålla den nybildade övertagande fondens eller fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning.

De behöriga myndigheterna i EES-länderna får inte kräva att ytterligare uppgifter ska tas in i fusionsplanen.30 Däremot kan fondförvaltarna för de överlåtande och övertagande fonderna eller fondföretagen komma överens om att ta in ytterligare uppgifter i fusionsplanen.31

Utredningen föreslår att det av lag framgår vad fusionsplanen ska innehålla.

5.3.5 Förvaringsinstitutets granskning av fusionsplanen

Utredningens förslag: Respektive förvaringsinstitut för de över-

låtande och övertagande fonderna eller fondföretagen ska för varje fond eller fondföretag intyga att vissa uppgifter i fusionsplanen överensstämmer med LIF, fondbestämmelser och fondföretagets bolagsordning.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 6 §.

Skälen för förslaget

Direktivets bestämmelser

För att säkerställa en tredjepartskontroll av fusioner föreskriver UCITS IV-direktivet att förvaringsinstituten för vart och ett av fondföretagen ska kontrollera att den gemensamma fusionsplanen överensstämmer med de relevanta bestämmelserna i direktivet och med fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning.32 I arti-

30 Artikel 40.1 i direktiv 2009/65/EG. 31 Artikel 40.2 i direktiv 2009/65/EG. 32 Skäl 31 i ingressen till direktiv 2009/65/EG.

231

Fusioner SOU 2010:78

kel 41 i direktivet föreskrivs att förvaringsinstituten för de båda fusionerade fondföretagen ska kontrollera att vissa uppgifter i fusionsplanen överensstämmer med kraven i direktivet och med fondföretagens fondbestämmelser eller bolagsordningar.

Av artikel 39.2 c framgår att förklaringar av det överlåtande och det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut ska bifogas ansökan om fusion.

Utredningens bedömning och förslag

Utredningen föreslår att det i lag ska framgå att respektive förvaringsinstitut ska upprätta ett intyg för varje fond eller fondföretag. I intyget ska förvaringsinstitutet bekräfta att uppgifterna i fusionsplanen överensstämmer med kraven i LIF, fondbestämmelser eller eventuell bolagsordning. Intyget ska bifogas ansökan om fusionen.

De uppgifter som ska intygas är:

1. typen av fusion som ska genomföras,

2. vilka fonder eller fondföretag som ingår i fusionen,

3. den dag då fusionen ska träda i kraft, och

4. hur överföring av tillgångar och utbyte av andelar ska ske.

Många fusioner där värdepappersfonder ingår kommer att ske genom att ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag lägger samman fonder eller fondföretag som bolaget förvaltar. I de flesta fall har fondförvaltaren ett och samma förvaringsinstitut för sina fonder. I sådana fall kommer endast ett intyg för de båda fusionerande fonderna att ges in till Finansinspektionen.

5.3.6 Granskningsrapport från revisor

Utredningens förslag: En revisor ska granska

1. de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder

den dag beräkning av utbytesförhållandet ska ske,

2. hur den kontanta betalningen per andel har beräknats, och

3. den metod som ska användas för beräkning av utbytesför-

hållandet. Efter att fusionen har trätt i kraft ska revisorn ge in uppgifter om det faktiska utbytesförhållandet som tillämpats.

232

Fusioner

Granskningsrapporten kan upprättas av en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Revisorn i antingen de överlåtande eller övertagande fonderna eller fondföretagen kan utföra granskningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilket språk granskningsrapporten ska översättas till.

Andelsägarna ska på begäran kostnadsfritt få översänt ett exemplar av rapporten.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 8 §.

Skälen för förslaget:

Direktivets bestämmelser

För att säkerställa en kontroll av en tredje part av fusionen föreskriver direktivet att lagen i det överlåtande fondföretagets hemland ska ge antingen ett förvaringsinstitut eller en oberoende revisor i uppdrag att upprätta en rapport för de fondföretag som berörs av fusionen med granskning av

1. de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder

den dag beräkning av utbytesförhållandet ska ske,

2. hur den kontanta betalningen per andel har beräknats, och

3. den metod som ska användas för beräkning av utbytesförhål-

landet samt även det faktiska utbytesförhållandet som fastställts vid tidpunkten för beräkning av detta.33

För att begränsa kostnaderna vid gränsöverskridande fusioner bör det vara möjligt att upprätta en enda rapport för alla berörda fondföretag.34

En revisor i antingen det överlåtande fondföretaget eller i det övertagande fondföretaget kan utses att upprätta granskningsrapporten.35

Andelsägarna i de fusionerade fondföretagen och de behöriga myndigheterna i de fusionerade fondföretagens hemländer ska på

33 Skäl 31 och artikel 42.1 i direktiv 2009/65/EG. 34 Skäl 31 till direktiv 2009/65/EG. 35 Artikel 42.2 i direktiv 2009/65/EG.

233

Fusioner SOU 2010:78

begäran kostnadsfritt få översänt ett exemplar av revisorns eller förvaringsinstitutets rapport.36

Utredningens bedömning och förslag

Utredningen tolkar direktivets bestämmelse så att medlemsstaten kan välja om ett förvaringsinstitutet eller en oberoende revisor ska granska de i artikeln nämnda uppgifterna och upprätta en granskningsrapport.37 Utredningen förordar att det ska vara en oberoende revisor som upprättar rapporten. Att låta en revisor se över uppgifter inför en fusion överensstämmer med förfarandet vid fusion i aktiebolag och lämpar sig således väl för svenska förhållanden.

Att en oberoende revisor ska granska vissa punkter i fusionsplanen innebär att Finansinspektionen inte längre ska behöva granska dessa punkter i fusionsplanen.

Av direktivet framgår att granskningen ska ske bl.a. av det faktiska utbytesförhållandet vid tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet. Utredningen kan här konstatera att det faktiska utbytesförhållandet kan fastställas först då fusionen verkställts. Enligt utredningens mening ska bestämmelserna om granskningsrapporten i direktivet tolkas på det sättet att en granskningsrapport ska ges in till Finansinspektionen innan inspektionen fattar beslut om fusionen. Granskningsrapporten kommer då inte innehålla uppgifter om det faktiska utbytesförhållandet, eftersom det inte går att fastställa förrän vid tidpunkten för fusionens ikraftträdande. Det är emellertid viktigt att granskningsrapporten ges in före inspektionens beslut så att rapporten kan bli en del av inspektionens beslutsunderlag. Efter fusionens ikraftträdande ska revisorn ge in uppgifterna om det faktiska utbytesförhållandet till inspektionen.

Enligt 23 kap. 12 § ABL ska en revisor som ska granska en fusionsplan vid fusion mellan två aktiebolag vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Enligt utredningens mening är det lämpligt att ha motsvarande krav på den revisor som ska granska fusionsplanen. Det bör därför vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag som upprättar rapporten.

Det framgår av direktivet att någon av revisorerna i den överlåtande eller övertagande fonden eller fondföretaget ska kunna utses

36 Artikel 42.3 i direktiv 2009/65/EG. 37 Artikel 42.1 i direktiv 2009/65/EG.

234

Fusioner

att upprätta granskningsrapporten. Utredningen uppfattar direktivets bestämmelse på så sätt att en revisor i antingen den överlåtande eller den övertagande fonden kan upprätta granskningsrapporten. Sverige har i denna fråga ingen möjlighet att besluta att det ska vara revisorn i den överlåtande fonden som ska upprätta granskningsrapporten. Även om det är revisorn i det övertagande fondföretaget som upprättar granskningsrapporten ska den inges till Finansinspektionen.

För att inspektionen ska kunna bedöma rapporten är det viktigt att rapporten är översatt till ett språk som gör att inspektionen lätt kan tillgodogöra sig rapporten. Inspektionen bör lämpligen i sina föreskrifter närmare föreskriva vilket språk granskningsrapporten ska vara översatt till. Föreskriftsrätten i 13 kap. LIF bör därför utvidgas till att omfatta vilket språk granskningsrapporten ska vara översatt till.

Andelsägarna, Finansinspektionen och eventuellt den behöriga myndigheten i det fusionerade fondföretagets hemland ska på begäran kostnadsfritt få översänt ett exemplar av rapporten.

Direktivets bestämmelser om en granskningsrapport bör införas i LIF. Inspektionen kan redan i dag begära in de handlingar den vill ha av de fonder och fondföretag som är verksamma i Sverige (10 kap. 3 § LIF). Det behöver av lagbestämmelsen endast framgå att andelsägarna ska på begäran få ett exemplar av rapporten.

5.3.7 Godkännande av fusion

Utredningens förslag: Vid inhemsk fusion ska Finansinspek-

tionen godkänna en fusion mellan värdepappersfonder om

1. fusionen uppfyller de krav som anges i 8 kap. 3, 4, 6 och

8 §§ LIF,

2. den övertagande fonden är anmäld enligt 2 kap. 15 b § LIF i

de länder där den överlåtande fonden marknadsför fondandelar, och

3. Finansinspektionen bedömer att informationen till andelsägarna är tillfredsställande. Vid en gränsöverskridande fusion ska Finansinspektionen ge tillstånd till att den överlåtande värdepappersfonden får delta i en fusion om

235

Fusioner SOU 2010:78

4. fusionen uppfyller de krav som anges i 8 kap. 4, 6, 8 och

5. Finansinspektionen och behörig myndighet i övertagande fondföretags hemland bedömer att informationen till andelsägarna är tillfredsställande, och

3. a) den övertagande fonden är anmäld enligt 2 kap. 15 b §

LIF i de länder där den överlåtande fonden marknadsför fondandelar, eller

b) det övertagande fondföretaget har anmält till behörig myndighet i sitt hemland att företaget vill marknadsföra andelar i företaget i Sverige och i de övriga länder inom EES där den överlåtande värdepappersfonden marknadsför andelar. Finansinspektionen ska senast 20 dagar efter att fullständiga ansökningshandlingar kommit in meddela sökanden sitt beslut.

Finansinspektionen ska också underrätta behörig myndighet i det övertagande fondföretagets hemland om sitt beslut.

Förslagen genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 8 kap. 9 och 23 §§.

Skälen för förslaget: Av artikel 39.4 i UCITS IV-direktivet framgår när godkännande till den föreslagna fusionen ska ges. De nya bestämmelserna om godkännande av fusion och godkännande att få delta i en gränsöverskridande fusion för värdepappersfonder innebär att Finansinspektionens prövning inte blir lika materiellt ingående som i dag.

En första förutsättning för att få delta i en gränsöverskridande fusion är att de krav som ställs upp i 8 kap. LIF är uppfyllda. Fondförvaltaren ska bl.a. ha gett in en fusionsplan, intyg från förvaringsinstitut, den övertagande fondens fondbestämmelser eller bolagsordning samt en granskningsrapport av en revisor.

För det andra krävs att den övertagande fonden, i enlighet med den av utredningen nu föreslagna 2 kap. 15 b § LIF, eller fondföretaget är anmäld för marknadsföring av andelar i samtliga de EESländer där den överlåtande värdepappersfonden har sitt hemvist eller marknadsför fondandelar. När t.ex. två värdepappersfonder ska fusioneras och den överlåtande fonden är notifierad i Tyskland krävs att den övertagande fonden anmäls för notifiering i Tyskland. Är den övertagande fonden redan notifierad i Tyskland krävs ingen ytterligare notifiering där. Anmälan om marknadsföring i annat EES-

236

Fusioner

land ska ha skett vid den tidpunkt då Finansinspektionen prövar fusionsansökan.

Slutligen krävs att Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland bedömt att informationen till andelsägarna är tillfredsställande. Den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland har 15 arbetsdagar på sig, från det att myndigheten fick kopiorna på ansökningshandlingarna, att bedöma om den anser att informationen är tillräcklig. Anser myndigheten att informationen är otillräcklig ska den begära komplettering samt underrätta inspektionen om att ändring begärts. Efter det att myndigheten fått den ändrade informationen har myndigheten 20 arbetsdagar på sig att meddela inspektionen om den anser att informationen är tillfredställande.

Finansinspektionen ska inom 20 arbetsdagar efter att en fullständig ansökan getts in underrätta fondförvaltaren för den överlåtande fonden om fusionen har godkänts eller inte.38 Ansökan är att anse som fullständig då alla handlingar som ska ges in till inspektionen är ingivna och att alla erforderliga uppgifter finns i ansökan så att inspektionen kan fatta beslut i ärendet. Inspektionen ska också underrätta behörig myndighet i det övertagande fondföretagets hemland om sitt beslut.

Vid en inhemsk fusion ska Finansinspektionen besluta om att godkänna fusionen. För att enhetliga bestämmelser ska gälla för både inhemska och gränsöverskridande fusioner ska inspektionen meddela beslut inom 20 arbetsdagar efter det att en fullständig ansökan lämnats in.

De kriterier som ska vara uppfyllda för godkännande av inhemska fusioner av värdepappersfonder är i stort desamma som för gränsöverskridande fusioner. Godkännandet ska ges om de krav som ställs upp i 8 kap. LIF är uppfyllda. Fondförvaltaren ska bl.a. ha lämnat in fusionsplan, intyg från förvaringsinstitutet samt revisorns granskningsrapport. Därutöver krävs att den övertagande fonden, i enlighet med den av utredningen nu föreslagna 2 kap. 15 b § LIF, är anmäld för marknadsföring av andelar i samtliga de EES-länder där den överlåtande värdepappersfonden marknadsför fondandelar efter anmälan enligt nu föreslagna 2 kap. 15 b § LIF. Slutligen krävs att inspektionen bedömer att informationen till andelsägarna är tillfredsställande.

38 Artikel 39.5 i direktiv 2009/65/EG.

237

Fusioner SOU 2010:78

Vid en inhemsk fusion genom kombination krävs att Finansinspektionen, förutom att pröva fusionsansökan, även tar ställning till den nybildade fondens fondbestämmelser. Enligt utredningens uppfattning bör ansökan om fusion då också innehålla en ansökan om godkännande av fondbestämmelser. Först då inspektionen godkänt fondbestämmelserna kan inspektionen ta ställning till ansökan om fusion.

5.4 Andelsägarnas rätt att lösa in eller byta ut sina fondandelar

Utredningens förslag: Andelsägarna i de fusionerade fonderna

ska ha rätt att få sina andelar inlösta utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Om det är möjligt ska andelsägarna även ha rätt att byta ut sina fondandelar mot andelar i en annan värdepappersfond eller ett annat fondföretag med liknande placeringsinriktning som den befintliga fonden och förvaltas, direkt eller genom uppdrag, av samma fondbolag eller förvaltningsbolag som den befintliga fonden eller av en fondförvaltare som direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som det fondbolag eller förvaltningsbolag som förvaltar den befintliga fonden.

Andelsägarna ska ha rätt att lösa in eller byta ut andelar i minst 30 dagar. Tidsfristen ska börja löpa när fondförvaltaren lämnat informationen om fusionen till andelsägarna och ska upphöra fem arbetsdagar före dagen för beräkning av utbytesförhållandet.

Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 10 §.

Skälen för förslaget:

Direktivets bestämmelser

Enligt artikel 45.1 i UCITS IV-direktivet har andelsägarna i de båda fusionerade fondföretagen rätt att begära att deras andelar ska inlösas eller, om det är möjligt, bytas ut mot andelar i ett annat fondföretag som har liknande placeringsinriktning som det befintliga fondföretaget och som förvaltas av samma förvaltningsbolag

238

Fusioner

eller av ett annat bolag till vilket förvaltningsbolaget är kopplat via gemensam företagsledning eller ägarkontroll eller genom en betydande direkt eller indirekt ägarandel. Andelsägarna ska alltid ha minst 30 dagar på sig att lösa in eller byta ut sina andelar.39 Tidsfristen räknas från den dag informationen till andelsägarna lämnas och upphör senast fem arbetsdagar före den dag då beräkningen av utbytesförhållandet genomförs.40

Av artikel 45.1 i UCITS IV-direktivet framgår att fondföretaget inte får ta ut andra avgifter vid inlösen än vad som motsvarar avvecklingskostnaderna.

Utredningens förslag

Andelsägarna ska vid en fusion ha rätt att få lösa in sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Under vissa förutsättningar ska andelsägarna även ha rätt att få byta ut sina fondandelar. Vid utbyte av fondandelar kommer andelsägaren först att få lösa in sina fondandelar för att sedan byta till nya fondandelar i en annan fond. Väljer andelsägaren att få byta sina fondandelar får ingen köpavgift tas ut vid bytet till de nya andelarna.

Byte av andelar kan endast ske mot andelar i en annan värdepappersfond eller ett annat fondföretag med liknande placeringsinriktning som den befintliga fonden och som förvaltas, direkt eller genom uppdrag, av samma fondbolag eller förvaltningsbolag som den befintliga fonden eller av en fondförvaltare som direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som det fondbolag eller förvaltningsbolag som förvaltar den befintliga fonden.

I Sverige tillämpas i dag inte möjligheten att byta ut andelar vid en fusion. UCITS IV-direktivet föreskriver att medlemsstaterna i sin lagstiftning ska ge andelsägarna möjlighet till utbyte av andelar. Med hänsyn härtill bör Sverige införa möjlighet till utbyte av fondandelar såvitt avser gränsöverskridande fusioner. En möjlighet till utbyte av fondandelar i stället för att bara kunna lösa in fondandelar får enligt utredningen anses som positivt för andelsägarna. En sådan möjlighet bör även erbjudas andelsägare i en inhemsk fusion.

39 Artikel 43.2 i direktiv 2009/65/EG. 40 Artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG.

239

Fusioner SOU 2010:78

Vid inlösen av andelar får fondförvaltaren inte ta ut någon annan avgift av andelsägarna än de som behöver tas ut för att täcka avvecklingskostnaderna. Med avvecklingskostnader avses kostnader som följer direkt av att fonden måste avyttra värdepapper som t.ex. notakostnader.

De nämnda bestämmelserna i UCITS IV-direktivet om inlösen av fondandelar och utbyte av fondandelar ska införas i LIF. Det ska av lagbestämmelsen framgå under vilken tidsperiod andelsägarna har möjlighet till att lösa in fondandelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet, samt byta ut fondandelarna.

5.5 Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar

Utredningens förslag: Finansinspektionen får, efter ansökan av

fondförvaltaren eller i annat fall, besluta att fondförvaltaren vid fusion senarelägger försäljning och inlösen av fondandelar, om det är motiverat med hänsyn till andelsägarnas intressen.

Om fondandelar marknadsförs i annat EES-land ska Finansinspektionen meddela sitt beslut till de behöriga myndigheterna i de länder där fondandelar marknadsförs. Fondförvaltaren ska underrätta andelsägarna om inspektionens beslut om senareläggningen.

Fondförvaltaren ska, sedan orsakerna till senareläggningen har upphört, anmäla detta till Finansinspektionen.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 11 §.

Skälen för förslaget:

Direktivets bestämmelser

Av artikel 45.2 i UCITS IV-direktivet framgår att medlemsstaterna får tillåta att den behöriga myndigheten vid fusioner kan kräva eller medge att teckning eller inlösen av andelar tillfälligt avbryts om ett sådant avbrott är motiverat av hänsyn till skyddet för andelsägarna. Av artikeln framgår att denna bestämmelse inte ska påverka bestämmelsen om andelsägarnas rätt till utbyte av andelar eller inlösen

240

Fusioner

av andelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår i avsnitt 7.3 i betänkandet att bestämmelsen i 4 kap. 13 § första stycket sista meningen LIF ska tas bort och att nya bestämmelser ska införas genom 4 kap. 13 a och 13 b §§ LIF. De föreslagna bestämmelserna innebär att ett fondbolag eller förvaltningsbolag får, i undantagsfall när omständigheterna så kräver, och då uppskovet är motiverat med hänsyn till andelsägarnas intresse, under viss tid senarelägga försäljning och inlösen av andelar. Den nya bestämmelsen ger även Finansinspektionen möjlighet att besluta att en fond under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar, om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse.

En fusion är oftast inte ett sådant undantagsfall som avses i den föreslagna 4 kap. 13 a § LIF och som motiverar en senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar. Det kan ändå uppstå situationer där det kan finnas anledning för Finansinspektionen att medge eller kräva senareläggande av försäljning och inlösen av fondandelar med anledning av en fusion. Med hänsyn till att den föreslagna 4 kap. 13 a och 13 b §§ LIF inte täcker den situation som regleras i artikel 45.2 föreslår utredningen att en särskild bestämmelse införs om detta i 8 kap. 11 § LIF.

Utredningens förslag innebär att fondförvaltaren tar emot kundernas order men de verkställs först vid en senare tidpunkt. Kriteriet för senareläggandet är att det är motiverat av hänsyn till skyddet av andelsägarna. Det är Finansinspektionen som ska fatta beslut om att medge att fondens fondförvaltare senarelägger försäljning eller inlösen av fondandelar. Fondförvaltaren måste då inge en ansökan till inspektionen om att få senarelägga försäljning eller inlösen av fondandelar.

Finansinspektionen ska också ha möjlighet att besluta att en värdepappersfond som är på väg att fusionera tillfälligt ska senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar om det är motiverat med hänsyn till skyddet av andelsägarna.

Ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar värdepappersfonden kan ha anmält till Finansinspektionen att bolaget vill marknadsföra andelar i annat EES-land. Med hänsyn till att inspektionen ska fatta beslut angående fondförvaltarens ansökan om

241

Fusioner SOU 2010:78

att senarelägga försäljning eller inlösen av fondandelar ska inspektionen meddela de behöriga myndigheterna i de länder där fondandelar marknadsförs om sitt beslut.

Fondförvaltaren ska underrätta andelsägarna om Finansinspektionens beslut om senareläggandet.

Fondförvaltaren ska, sedan orsakerna till senareläggningen har upphört, anmäla detta till Finansinspektionen.

Möjligheten att senarelägga försäljning och inlösen av andelar ska inte påverka andelsägarnas rätt att begära utbyte av andelar eller inlösen av fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet.

Däremot innebär bestämmelsen en avvikelse från huvudregeln om rätten till omedelbar inlösen av andelar. Om andelsägaren under den angivna 30 dagars perioden begär att få lösa in sin fondandel och fonden vid den tidpunkten har tillfälligt senarelagt inlösen av andel kommer andelsägarens begäran att behandlas när fonden öppnas igen. Denna rätt till inlösen kvarstår även om 30 dagars perioden gått till ända när fonden öppnar.

5.6 Undantag från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska för den över-

tagande värdepappersfonden vid fusioner få tillåta avvikelse från de villkor som anges i 5 kap. 6–8, 11, 14, 16, 21 eller 22 §§ LIF eller från fondbestämmelserna under högst sex månader från det att fusionen träder i kraft.

Förslaget genomförs genom ändring i 5 kap. 24 § LIF.

Skälen för förslaget: Artikel 39.6 UCITS IV-direktivet föreskriver att medlemsstaterna får, i enlighet med artikel 57.1 andra stycket, medge undantag från artiklarna 52–55 för övertagande fondföretag.

Artikel 57.1 andra stycket i direktivet motsvarar 5 kap. 24 § LIF. Enligt denna paragraf får Finansinspektionen besluta att avvikelse får ske från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF under sex månader från det att verksamheten påbörjats. Detta under förutsättning att fonden har en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placerings-

242

Fusioner

inriktning enligt fondbestämmelserna.41 Bakgrunden till denna bestämmelse är att det kan vara svårt för nystartade fonder att hålla sig inom de begränsningsregler som räknas upp i 5 kap. 24 § LIF och samtidigt fatta vettiga och ekonomiskt riktiga investeringsbeslut. Det finns därför praktiska skäl att tillåta tillfälliga avvikelser.

Bestämmelsen i 5 kap. 24 § LIF blir direkt tillämplig i den situationen då två fonder tas över av en nybildad fond, s.k. kombination. Finansinspektionen får i sådant fall besluta att undantag får ske från vissa begränsningsregler i 5 kap. LIF under sex månader från det verksamheten påbörjas i den nya fusionerade fonden.

Utredningen anser att det är motiverat att Finansinspektionen, även när det gäller befintliga fonder som fusioneras, ska kunna bevilja undantag från placeringsbegränsningarna i 5 kap. eller från fondbestämmelserna. Liksom när det gäller nystartade fonder gäller detta under förutsättning att fonden har en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna. Vidare krävs att undantaget kan motiveras av hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse.

Utredningen har i avsnitt 3.6 föreslagit att ett nytt andra stycke införs i 5 kap. 24 § LIF, där det framgår att Finansinspektionen får för en värdepappersfond, i samband med att inspektionen godkänner ändringar av fondbestämmelser, tillåta avvikelse från de villkor som anges i 5 kap. 6–8, 11, 14, 16, 21 eller 22 §§ LIF eller från fondbestämmelserna under högst sex månader från det att ändringarna av fondbestämmelserna börjar tillämpas.

Utredningen föreslår att det i den föreslagna bestämmelsen i 5 kap. 24 § LIF tilläggs att avvikelse från begränsningsreglerna i bestämmelsen eller från fondbestämmelserna kan medges för den övertagande fonden vid fusion. Det ska även framgå av bestämmelsen att avvikelsen ska kunna medges under sex månader från det att fusionen trätt i kraft.

243

Fusioner SOU 2010:78

5.7 Administrativa kostnader

Utredningens förslag: Administrativa kostnader som uppkom-

mer i samband med förberedandet och genomförandet av en fusion ska inte belasta de fonder som ingår i fusionen eller fondernas andelsägare.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 12 §.

Skälen för förslaget: Av artikel 46 i UCITS IV-direktivet framgår att inga administrativa kostnader eller konsultarvoden i samband med förberedandet och genomförandet av en fusion ska belasta de fonder som ingår i fusionen eller fondernas andelsägare.

Fondbolagen kan i dag endast täcka kostnader för konsulter m.m. genom uttag av förvaltningsavgift. Andelsägarna får härigenom visserligen vara med och betala dessa kostnader men endast indirekt genom förvaltningsavgiften. Fördelen med denna ordning är bl.a. att det tydligt framgår för andelsägaren vilka kostnader som är förknippade med fondsparandet. Om ett fondbolag höjer förvaltningsavgiften i en fond krävs enligt Finansinspektionens praxis att andelsägarna också underrättas om det. Enligt utredningens uppfattning motiverar regelns betydelse att frågan regleras i lag så att det tydligt framgår att administrativa kostnader i samband med förberedandet och genomförandet av en fusion inte direkt får belasta de fusionerade fonderna eller andelsägarna i de fonder som ingår i fusionen.

5.8 Fusionens rättsverkningar

Utredningens förslag: När en fusion är avslutad ska följande

rättsverkningar inträda:

1. Den överlåtande värdepappersfondens eller det överlåtande fondföretagets samtliga tillgångar och skulder ska överföras till den övertagande värdepappersfonden eller det övertagande fondföretaget.

2. Andelsägarna i den överlåtande fonden eller det överlåtande fondföretaget blir andelsägare i den övertagande fonden eller det övertagande fondföretaget.

244

Fusioner

3. Den överlåtande fonden eller det överlåtande fondföretaget upphör att existera när fusionen träder i kraft.

4. Vid kombination: den övertagande värdepappersfonden anses bildad. Rättsverkningarna för fusionen inträder tidigast tre månader efter Finansinspektionens godkännande av fusionen. Om det övertagande fondföretaget har sitt hemvist i ett annat EES-land, inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt som har fastställts i lagstiftningen i den staten. Om den övertagande fonden har hemvist i Sverige gäller svenska bestämmelser. Fondförvaltarna som förvaltar värdepappersfonderna eller fondföretagen ska fastställa tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet mellan fondandelarna samt tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet för kontanta betalningar enligt 8 kap. 2 § LIF. Tidpunkten ska fastställas till en dag som inträffar före den dag då fusionen träder i kraft. Förslaget genomförs genom införande av tre nya paragrafer i LIF, 8 kap. 5, 13 och 24 §§.

Skälen för förslaget:

De rättsverkningar som inträder vid fusion

I artikel 48 i UCITS IV-direktivet regleras rättsverkningarna av fusioner.

Vid fusion genom absorption ska följande rättsverkningar inträda: a. Den överlåtande fondens eller det överlåtande fondföretagets

samtliga tillgångar och skulder ska överföras till den övertagande fonden eller det övertagande fondföretaget. b. Andelsägarna i den överlåtande fonden eller det överlåtande

fondföretaget blir andelsägare i den övertagande fonden eller det övertagande fondföretaget. c. Den överlåtande fonden eller det överlåtande fondföretaget

upphör att existera när fusionen träder i kraft.

245

Fusioner SOU 2010:78

Vid fusion genom kombination ska följande rättsverkningar inträda. a. Den överlåtande fondens eller det överlåtande fondföretagets

samtliga tillgångar och skulder ska överföras till den nya fonden eller det nya fondföretaget. b. Andelsägarna i den överlåtande fonden eller det överlåtande

fondföretaget blir andelsägare i den nybildade fonden eller i det nybildade fondföretaget. c. Den överlåtande fonden eller det överlåtande fondföretaget

upphör att existera när fusionen träder i kraft.

I artikeln anges vidare att det överlåtande fondföretagets samtliga tillgångar och skulder ska överföras till det övertagande fondföretaget eller, i tillämpliga fall, det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut. Detta behöver inte framgå av bestämmelsen i LIF. Vad som behöver framgå är att vid fusionen kommer den överlåtande fondens tillgångar och skulder att övergå till den övertagande fonden.

De ovan beskrivna rättsverkningarna vid kombination och absorption bör införas i åttonde kapitlet i LIF.

Tidpunkten när fusionens rättsverkningsverkningar träder i kraft

I artikel 47 i UCITS IV-direktivet finns bestämmelser om vid vilken tidpunkt fusionens rättsverkningar ska träda i kraft.

Vid inhemska fusioner avgörs detta enligt direktivet av den nationella lagstiftningen. Vid vilken tidpunkt en gränsöverskridande fusion träder i kraft avgörs enligt direktivet av lagstiftningen i det land där det övertagande fondföretaget har sitt hemvist.

Enligt nu gällande 8 kap. 1 § LIF får en sammanläggning av fonder verkställas tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens beslut. Denna bestämmelse bör enligt utredningens mening fortsätta att gälla för inhemska fusioner. Om den övertagande fonden i en gränsöverskridande fusion har sitt hemvist i Sverige, ska svenska bestämmelser tillämpas. Enligt utredningens uppfattning bör den gällande bestämmelsen även bli tillämplig vid en gränsöverskridande fusion, vilket innebär att fusionen får träda i kraft tidigast tre månader efter att den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland har godkänt fusionen. Förslagen införs i 8 kap. 13 och 24 §§ LIF.

246

Fusioner

Tidpunkten för när beräkning av utbytesförhållandet mellan fondandelar ska inträda samt tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet för kontanta betalningar

I artikel 47 i UCITS IV-direktivet finns även bestämmelser om vid vilken tidpunkt beräkningen av utbytesförhållandet mellan andelarna i fondföretagen ska fastställas samt i tillämpliga fall när tidpunkt för beräkning av fondandelsvärdet vid kontanta betalningar ska fastställas. Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse i LIF om vid vilken tidpunkt beräkningen av utbytesförhållandet mellan andelarna i fonderna ska ske.

I normalfallet inträffar aldrig datumet för verkställandet av sammanläggningen av fonder samma dag som dagen då utbytesförhållandet bestämts. I praktiken går det till så att fondbolaget inleder fusionen med att stänga den överlåtande fonden, som ska uppgå i en annan fond, någon dag innan själva sammanläggningen för att kunna förbereda fonden för fusionen. Med hänsyn till att förutsättningarna för fusioner kan variera bör fondförvaltaren själv kunna besluta vilket datum som utbytesförhållandet mellan fondandelar och fondandelsvärdet för kontanta betalningar ska fastställas. Datumet ska infalla före det datum då fusionen träder i kraft. Denna nya bestämmelse bör införas i 8 kap. 5 § LIF.

5.9 Offentliggörande av fusionen

Utredningens förslag: En fusion ska offentliggöras. Ett offent-

liggörande av fusionen kan ske genom publicering på fondbolagens eller förvaltningsbolagens elektroniska hemsidor.

Om det är en övertagande värdepappersfond i en gränsöverskridande fusion ska tidpunkten för fusionen offentliggöras på fondbolagets eller förvaltningsbolagets elektroniska hemsidor.

Fondförvaltaren ska anmäla fusionens ikraftträdande till Finansinspektionen och till den till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland.

Förslaget genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 8 kap. 15 och 25 §§.

247

Fusioner SOU 2010:78

Skälen för förslaget:

Direktivets bestämmelser

Artikeln 47.2 UCITS IV-direktivet innehåller vissa närmare bestämmelser om offentliggörande av fusionen. Det föreskrivs att offentliggörandet av fusionens ikraftträdande ska ske på lämpliga sätt enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen i den övertagande fondens hemland. Artikeln föreskriver även att fusionens ikraftträdande ska anmälas till de behöriga myndigheterna i de fusionerade fondernas eller fondföretagens hemländer.

Utredningens förslag

Enligt gällande rätt ska fondbolaget som förvaltar de fusionerade fonderna underrätta andelsägarna i fonderna om sammanläggningen av fonderna och Finansinspektionens beslut. Denna information till andelsägarna om fusionen ska även finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet.42 Det finns i LIF inga ytterligare bestämmelser om hur ett offentliggörande av en fusion ska ske.

Enligt utredningens mening bör offentliggörandet av fusionen kunna ske genom publicering på fondbolagens eller förvaltningsbolagens elektroniska hemsidor.

Om det är en övertagande värdepappersfond i en gränsöverskridande fusion ska tidpunkten för fusionen offentliggöras på fondbolagets eller förvaltningsbolagets elektroniska hemsidor.

Fondförvaltarna ska också anmäla fusionens ikraftträdande till Finansinspektionen och till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland.

Bestämmelserna om offentliggörande av fusionen och anmälningsplikten till tillsynsmyndigheten om fusionens ikraftträdande bör förtydligas i LIF.

248

Fusioner

249

5.10 Ogiltighet

Utredningens förslag: En fusion som har trätt i kraft får inte

förklaras ogiltig.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 14 §.

Skälen för förslaget: I artikel 47.3 i UCITS IV-direktivet anges att en fusion som har trätt i kraft inte får förklaras ogiltig. Bestämmelsen medger inte att en fusion ogiltigförklaras när rättsverkningarna av fusionen väl har inträtt. Vid vilken tidpunkt rättsverkningarna inträder avgörs i enlighet med lagen i det land där den övertagande fonden eller fondföretaget har sitt hemvist. När det gäller en fusion med en svensk övertagande fond inträder rättsverkningarna tidigast tre månader efter den behöriga myndighetens beslut att godkänna fusionen.

Det bör införas en bestämmelse i LIF om att en fusion som har trätt i kraft inte får förklaras ogiltig.

5.11 Intyg

Utredningens förslag: Fondbolaget eller förvaltningsbolaget

som förvaltar den övertagande värdepappersfonden ska intyga för sitt förvaringsinstitut att överföringen av tillgångar och skulder har slutförts.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 16 §.

Skälen för förslaget: I artikel 48.4 i UCITS IV-direktivet föreskrivs att det övertagande fondföretagets förvaltningsbolag ska intyga för det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut att överföringen av tillgångar och skulder har slutförts. Detta innebär att om det är en övertagande värdepappersfond i fusionen ska dess fondbolag eller förvaltningsbolag intyga för sitt förvaringsinstitut att överföringen av tillgångar och skulder slutförts.

Bestämmelsen om sådant intyg till den övertagande fondens förvaringsinstitut bör införas i LIF.

Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar SOU 2010:78

att ett fondbolag felbedömt situationen kan bolaget bli skadeståndsskyldigt. Visar sig denna bedömning vara så grovt felaktig att stängningen inte ens kan anses ha stöd i lag kan ansvaret t.o.m. vara strikt enligt 10 kap. 2 § lagen om investeringsfonder.

7.3 Utredningens bedömning och förslag

Utredningens förslag: Fondbolag eller förvaltningsbolag får i undantagsfall, när omständigheterna så kräver och då ett uppskov är berättigat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse, under viss tid senarelägga försäljning och inlösen av andelar.

Fondbolaget eller förvaltningsbolaget ska utan dröjsmål anmäla sitt beslut om senareläggning till Finansinspektionen. Fondförvaltaren ska också utan dröjsmål anmäla sin åtgärd till den behöriga myndigheten i de EES-länder där fondandelar marknadsförs samt på lämpligt sätt underrätta andelsägarna om åtgärden. Fondförvaltaren ska, sedan orsakerna till senareläggningen upphört, anmäla detta till Finansinspektionen.

Finansinspektionen får besluta att en fond under viss tid ska få senarelägga försäljning och inlösen av andelar, om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse.

Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 13 § LIF samt genom införande av två nya paragrafer i LIF, 4 kap. 13 a och 13 b §§.

Skälen för förslaget: Som Värdepappersfondsutredningen konstaterat behandlar artikel 84 endast uppskjutandet av inlösen av andelar och säger ingenting om uppskjutandet av försäljning av andelar.

Utredningen delar Värdepappersfondsutredningens uppfattning att artikeltextens utformning inte hindrar att bestämmelserna om senareläggande även får omfatta försäljning av andelar. I UCITS IV-direktivet finns det nya bestämmelser som omfattar både senareläggning av inlösen av fondandelar och senareläggning av försäljning av fondandelar. Enligt bestämmelserna kan ett matarfondföretag i vissa situationer senarelägga försäljning och inlösen av andelar samt ett fondföretag som ska fusioneras tillfälligt avbryta försäljning och inlösen av andelar. Med hänsyn till att de nya bestämmelserna i UCITS IVdirektivet även omfattar senareläggning av försäljning av andelar bör den svenska bestämmelsen om senareläggning också den omfatta försäljning av fondandelar. Att fondbolaget senarelägger försäljning

260

SOU 2010:78 Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar

eller inlösen är inte liktydigt med att ett fondbolag helt kan vägra ta emot begäran om teckning eller inlösen.

Utredningen delar Värdepappersfondsutredningens bedömning att det inte förefaller vara någon tvekan om att det finns situationer där en tillfällig senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar hos en fond är ett lämpligt förfarande och förenligt med andelsägarnas intressen. Det är fall när tillgångarna i en fond inte kan värderas på ett adekvat sätt eller där likviditeten i de underliggande tillgångarna är otillfredsställande. Om fondbolaget inte kan säkerställa en korrekt marknadsvärdering av tillgångarna i fonden riskerar vissa andelsägare gynnas på andra andelsägares bekostnad. Det är i sådana fall varken förenligt med principen om marknadsvärdering eller kraven på likabehandling av andelsägarna att tillåta att andelsägare köper eller löser in andelar. I stället får fondbolaget möjlighet att åsätta tillgångarna ett tillförlitligt värde. Eftersom rätten att lösa in sina andelar utgör en fundamental del av fondlagstiftningen bör emellertid möjligheten till senareläggande inte utsträckas allt för långt utan komma i fråga endast i undantagsfall.

En särskild fråga är hur den föreslagna bestämmelsen förhåller sig till den nuvarande bestämmelsen i 4 kap. 13 § första stycket tredje meningen LIF. Paragrafen innehåller huvudprincipen att en andelsägare som begär inlösen ska få sina pengar omedelbart eller, om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning, så snart som möjligt. Från huvudregeln finns ett undantag i de situationer en försäljning av tillgångar skulle kunna väsentligt missgynna övriga andelsägare. I sådana fall får fondbolaget avvakta med försäljning och inlösen av fondandelar. Denna bestämmelse nämner ingenting om värderingsproblematik utan tar till synes sikte på de kostnader som kan uppkomma vid stora flöden ur en fond.

Bestämmelsen infördes genom aktiefondslagen (1974:931). I förarbetena till 35 § i nämnda lag angavs att undantaget närmast var avsett för vissa oförutsedda eller katastrofbetonade situationer, t.ex. om ett mycket stort antal fondandelsägare samtidigt eller under kort tid begär inlösen. Om fondbolaget i ett sådant fall skulle vara tvunget att inom den föreskrivna femdagarsfristen sälja ett stort antal värdepapper, skulle detta kunna medföra ett pristryck nedåt på marknaden, vilket skulle vara till nackdel både för de fondandelsägare som begärt inlösen och för övriga fondandelsägare. Någon yttersta gräns angavs inte med hänvisning till de skiftande förhållandena som kan föreligga. I stället angavs att det fick ankomma på inspektionen att följa tillämpningen av undantagsregeln och vid behov göra erinringar

261

Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar SOU 2010:78

eller andra ingripanden hos ifrågavarande fondbolag.2 Femdagarsfristen togs bort vid införandet av lagen om värdepappersfonder, varvid angavs att det i princip innebar en skärpning men också att det gav utrymme för en anpassning från fall till fall samt att fondbolaget alltid måste vara berett att förklara sitt handlande.3 Värdepappersfondsutredningen konstaterar i sitt slutbetänkande att bestämmelsen sällan torde åberopas då de flesta fonder investerar nästintill uteslutande i noterade värdepapper, vilka är lätt omsättningsbara.4

Enligt utredningens uppfattning måste den föreslagna bestämmelsen om senareläggning anses omfatta även den situationen att ett fondbolag på grund av stora utflöden senarelägger inlösen. Någon materiell ändring av bestämmelsen i fråga är inte avsedd. Alltjämt gäller således att huvudregeln är att en andelsägare på begäran ska få sina andelar inlösta. Endast i undantagsfall och då det är berättigat med hänsyn till andelsägarnas intressen kan ett fondbolag få senarelägga inlösen. I princip får tidigare förarbetsuttalanden anses vara tillämpliga, dvs. senareläggning kan endast ske i undantagssituationer av oförutsedd karaktär och där utflödena är mycket omfattande. Det bör exempelvis i normalfallet inte komma i fråga att senarelägga inlösen om inte fondbolaget använt sig av möjligheten till kortfristig upplåning i 5 kap. 23 § LIF, där en sådan kortfristig upplåning av fondbolaget bedöms kunna lösa t.ex. en kortfristig likviditetsbrist utan att övriga andelsägare drabbas. Skälen för att även fortsättningsvis vara restriktiv till senareläggning i dessa fall är att fondandelsägarens rätt att omedelbart lösa in sina andelar är grundläggande i fondlagstiftningen.

Det är vidare utredningens uppfattning att den föreslagna bestämmelsen även bör omfatta en senareläggning av försäljning med anledning av stora inflöden i en fond. Också i dessa situationer kan omfattande och oförutsedda inflöden medföra betydande kostnader för befintliga andelsägare om köp av värdepapper i fonden måste göras omedelbart. I sådana fall bör det, i undantagsfall och när det är motiverat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse, vara möjligt för fondbolaget att senarelägga försäljning av andelar. Senareläggning av försäljning innebär hinder för andelsägaren att teckna andelar vid ett visst givet tillfälle. När hindret för teckning upphört har investeraren naturligtvis rätt att köpa andelar utifrån de förutsättningar som följer av lag och fondbestämmelser. Fond-

262

SOU 2010:78 Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar

bolaget måste vid senareläggningen behandla alla investerare som vill teckna andelar lika. En senareläggning av försäljningen bör kunna vara partiell. Exempelvis bör ett fondbolag kunna låta investerare teckna för en viss del omedelbart och därefter för återstående del under kommande teckningstillfällen. På så sätt kan de kostnader som är förknippade med stora flöden begränsas, utan att en investerares köp i onödan fördröjs. En senareläggning av försäljning kan innebära att en investerare, som räknat med att få köpa andelar till visst belopp och vid viss tidpunkt, omvärderar sin investering och inte längre finner skäl att placera sina pengar i berörd fond. Liknande skäl gör sig gällande i fråga om inlösen. En reell möjlighet att reagera på en senareläggning förutsätter i sin tur att fondbolaget tydligt informerar investerarna om sitt beslut om senareläggning. Även en senareläggning av inlösen bör kunna vara partiell under förutsättning att delutbetalning sker och att andelsägarna behandlas lika. Oavsett om fråga är om senareläggning av försäljning eller inlösen måste investerare och andelsägare ges information om senareläggningen och om vad denna innebär.

Det bör betonas att den föreslagna bestämmelsen om senareläggning träffar situationer som sinsemellan är olika. Om ett fondbolag senarelägger försäljning och inlösen p.g.a. att de i fonden ingående värdepapperna inte kan värderas så sker senareläggningen för att andelsägarnas lika rätt på grund av värderingsproblematiken inte kan säkerställas. När det gäller senareläggning p.g.a. stora in- eller utflöden i en fond vet fondbolaget fondens värde. Senareläggningen sker i stället mot bakgrund av att det inte kan anses ligga i andelsägarnas gemensamma intresse att omedelbart möta flödena genom att köpa eller sälja värdepapper.

Den föreslagna regeln kan inte anses uttömmande reglera de situationer i vilka möjligheterna att teckna andelar begränsas. Exempelvis träffar inte bestämmelsen den situationen att fondbestämmelserna för en fond medger stängning om fondförmögenheten uppgår till visst på förhand angivet värde. I ett sådant fall är det mer motiverat att tala om stängning än om senareläggning eftersom fondbestämmelserna ger möjlighet att helt vägra ta emot teckningsanmälningar. Varken en stängning eller senareläggning får dock medföra att en värdepappersfond inte längre kan anses rikta sig till allmänheten.

Utredningen delar också Värdepappersfondsutredningens uppfattning att möjligheten till senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar måste manifesteras i lag. Alternativet skulle vara att möjligheterna till senareläggandet avhandlades i fondbestämmelser-

263

Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar SOU 2010:78

na. Det är dock, som Värdepappersutredningen påpekar, svårt att i förväg förutse i vilka undantagsfall ett senareläggande bör ske och beskriva dem i fondbestämmelserna på ett heltäckande sätt. Det är viktigt, som Värdepappersfondsutredningen betonar, att i de fall senareläggande blir aktuellt, ska detta ske för att inte förfördela någon eller några av andelsägarna. Utredningen delar Värdepappersfondsutredningens bedömning att möjligheten att senarelägga försäljning och inlösen i angivna situationer inte bör vara beroende av om fondbolaget eller förvaltningsbolaget varit förutseende när fondbestämmelserna skrevs. Utredningen förordar därför, i likhet med Värdepappersfondsutredningen, en uttrycklig lagreglering, vari möjligheterna till senareläggande regleras för samtliga fonder, oavsett hur fondbestämmelserna ser ut.

Utredningen delar vidare Värdepappersfondsutredningens ståndpunkt att ett beslut om senareläggande ska fattas av fondbolaget eller förvaltningsbolaget med det ansvar som följer med detta. Det tyngsta skälet till utredningens ståndpunkt är det samma som nämnts i Värdepappersfondsutredningen, dvs. att det kan finnas lite tid att överväga ett beslut om senareläggande när väl en extraordinär händelse inträffat. För att skydda andelsägarna krävs ett snabbt beslut av fondbolaget eller förvaltningsbolaget och det finns då inte tid att avvakta Finansinspektionens beslut.

Utredningen delar även Värdepappersfondsutredningens förslag att de säljorder (begäran om inlösen) som ges in till ett fondbolag eller förvaltningsbolag ska verkställas i den ordning de kom in. Har fondförvaltaren beslutat att senarelägga inlösen, kommer värderingen och utbetalningen att ske vid en senare tidpunkt. På samma sätt kommer en köporder att verkställas när värdering kan göras. I fråga om senareläggning med anledning av stora in- och utflöden gäller detsamma. En investerare eller andelsägare bör få teckna eller lösa in andelar till det fondandelsvärde som gäller när hindret för senareläggningen upphört, dvs. när fondbolaget anser sig kunna möta tecknings- eller inlösenbegäran. Utredningen delar vidare Värdepappersfondsutredningens uppfattning att efter att fondbolaget beslutat om senareläggning ska bolaget anmäla detta till behöriga myndigheter. Senareläggning fordrar således inte att anmälan har gjorts, men väl att fondbolaget eller förvaltningsbolaget anmäler sitt beslut när det väl fattats. Fondförvaltaren ska utan dröjsmål anmäla sin åtgärd till den behöriga myndigheten i de EES-länder där fondandelar utbjuds till försäljning samt på lämpligt sätt underrätta andelsägarna om åtgärden. Dessutom är det viktigt, som Värdepappersfondsutred-

264

SOU 2010:78 Senareläggning av försäljning eller inlösen av fondandelar

265

ningen föreslår, att när orsakerna till senareläggningen upphört, ska fondförvaltaren anmäla detta till Finansinspektionen.

Det är fondbolaget eller förvaltningsbolaget som fattar beslutet utan inspektionens inblandning. Ansvaret för beslutet ligger således helt och hållet på bolaget. Skulle det visa sig att bolaget felbedömt situationen kan bolaget bli skadeståndsskyldigt. Visar sig denna bedömning vara så grovt felaktig att senareläggningen inte ens kan anses ha stöd i lag kan ansvaret t.o.m. vara strikt enligt 2 kap. 21 § LIF. Någon uttrycklig lagregel om att det är fondbolaget eller förvaltningsbolaget som ansvarar för sitt beslut om senareläggning anser utredningen därför inte är nödvändig.

Utredningen delar slutligen Värdepappersfondsutredningens förslag att Finansinspektionen ska få besluta att en fond under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar under förutsättning att det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse. Detta är i enlighet med de nya, ovan beskrivna bestämmelserna i UCITS IVdirektivet, där den behöriga myndigheten i hemlandet får möjlighet att besluta om att senarelägga försäljning och inlösen av andelar eller att tillfälligt avbryta försäljning och inlösen av andelar. Även artikel 84 ger den behöriga myndigheten möjlighet att besluta om senareläggning av inlösen av andelar.

8 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

8.1 Bakgrund till de nya reglerna

De harmoniserade bestämmelserna för fondföretag avser att skapa en auktorisation som erkänns av alla EU:s medlemsstater. Detta möjliggör för svenska fondbolag att verka inom EU och, tack vare EES-avtalet, också inom EES. Fondföretag med säte inom EES får samtidigt verka här. Hemlandets auktorisation medför inte automatiskt en rätt att sälja fondandelar i annat EES-land (värdland). De nuvarande reglerna innebär att innan en fond får marknadsföra sig i en annan medlemsstat måste fondföretaget anmäla detta till de behöriga myndigheterna i värdlandet. Möjligheten att med stöd av sitt hemlands auktorisation bedriva verksamhet i ett värdland inom EES avsåg nämligen inte automatiskt rätten att sälja fondandelar i värdlandet. För det fordras att varje värdepappersfond anmäls till värdlandets behöriga myndighet. Försäljning av fondandelar får ske två månader från det att nödvändiga uppgifter lämnats till behörig myndighet i värdlandet.

Enligt kommissionen iakttas inte alltid tidsfristen om två månader och anmälningsförfarandet har ofta blivit långdraget och osmidigt. Detta medför stora kostnader för fondbranschen.1 Mot bakgrund härav har anmälningsförfarandet ändrats i UCITS IVdirektivet. Fondföretaget ska i fortsättningen endast behöva anmäla till hemlandsmyndigheten att företaget vill marknadsföra fondandelar i annat EES-land.2 Detta medför ett snabbare anmälningsförfarande och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheterna samt ett klargörande av varje medlemsstats myndighets uppgifter och ansvar. Tillsynsmyndigheten i värdlandet bör inrikta sig på att

1 Kommissionens vitbok om förbättrade ramar för den inre marknaden för investeringsfonder s. 6 f. 2 Artikel 93 i direktiv 2009/65/EG.

267

Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78

kontrollera att fondföretagen inom värdlandets jurisdiktion följer de nationella reglerna för marknadsföring av fonder.3 Tillsynsmyndigheten ska även utöva tillsyn över att fondföretaget vidtar erforderliga åtgärder för att i värdlandet kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar och lämnat den information till andelsägarna som fondföretaget är skyldigt att tillhandahålla. Grundnormen är fortfarande att hemlandsprincipen ska råda, dvs. beviljade tillstånd inom EES-området ska gälla och accepteras av ett värdland.4

I detta kapitel redovisar utredningen sin syn på regelverket för fondföretag vid marknadsföring av andelar i annat EES-land. Nya anmälningsbestämmelser för fondföretag har införts genom UCITS IV-direktivet. Det nya direktivet medför dessutom en förändring genom att förvaltningsbolagspass införts. Det innebär att ett förvaltningsbolag kan förvalta en svensk värdepappersfond vilket inte är tillåtet vare sig enligt det gällande UCITS-direktivet eller enligt LIF. I sådana fall är det bestämmelserna i fondföretagets hemland som gäller avseende fondföretagets bildande och drift, däribland bestämmelser om marknadsföring.5 Förvaltningsbolaget som förvaltar en värdepappersfond och som vill sälja fondandelar i ett annat land än Sverige måste följa svensk lagstiftning vid anmälan om marknadsföring av fondandelar i annat EES-land.

Vad avser direktivets bestämmelser om att marknadsföra andelar i fondföretag i andra medlemsstater får värdländerna inte ålägga fondföretagen ytterligare krav eller administrativa förfaranden än vad som framgår av direktivet.6

De förvaltare som erkänns av direktivet benämns förvaltningsbolag. De svenska förvaltningsbolagen kallas för fondbolag. I fortsättningen används termen förvaltningsbolag i de fall bestämmelserna träffar de utländska bolagen och för svenska förvaltningsbolag används termen fondbolag. När både fondbolag och förvaltningsbolag avses kommer utredningen, för enkelhets skull, att använda begreppet fondförvaltare.

Med fondföretag avses i kapitlet detsamma som utländska företag som har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Med fondföretag avses även delfonder i ett fondföretag.

3 Artikel 97.3 i direktiv 2009/65/EG. 4 Artikel 5.1 i direktiv 2009/65/EG. 5 Artikel 19.3 i direktiv 2009/65/EG, se även avsnitt 2. 6 Artikel 91.2 i direktiv 2009/65/EG.

268

SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

8.2 Marknadsföring av andelar i fondföretag

Utredningens förslag: När ett fondföretag som hör hemma inom EES vill marknadsföra andelar i Sverige ska företaget anmäla detta till den behöriga myndigheten i sitt hemland.

För fondföretag som inte hör hemma inom EES eller om det hör hemma inom EES men inte omfattas av UCITS IV-direktivet, ska tillstånd från Finansinspektionen krävas när fondföretaget vill marknadsföra sina andelar i Sverige.

Förslaget genomförs genom ändringar i 1 kap. 7 och 9 §§ LIF.

Skälen för förslaget: Vissa fonder är inte etablerade i Sverige utan endast marknadsför sig här. Om en eventuell investerare vill köpa andelar i ett sådant fondföretag hänvisas denne till att ta kontakt med fondförvaltaren eller fonden i landet där förvaltaren respektive fonden hör hemma. Verksamhet som endast består av marknadsföring omfattas inte av nuvarande fondlagstiftning. För att ett fondföretag ska vara skyldigt att ge in en anmälan till Finansinspektionen enligt nuvarande 1 kap. 7 § LIF krävs enligt praxis att fondföretaget också säljer andelar i fondföretaget i Sverige. I förarbetena till LIF skrivs att ”Fondföretag som hör hemma i ett annat land inom EES får, efter en anmälan till Finansinspektionen, driva verksamhet (dvs. sälja sina UCITS-fonder) i Sverige.”7 Med stöd av detta förarbetsuttalande kräver inspektionen anmälan endast i de fall då fondföretag ska sälja fondandelar i Sverige. Om fondföretaget endast ska marknadsföra sina fonder anses företaget inte anmälningspliktigt. I länder som Norge, Danmark, Finland,

England och Luxemburg föreligger det anmälningsplikt även i de fall då fondföretag endast marknadsför sina andelar i landet. I vissa av dessa länder görs undantag från anmälningsplikten för marknadsföring gentemot professionella investerare.

Med hänsyn till att de nämnda EES-länderna har en annan tolkning av vad som omfattas av anmälningsplikten har det föranlett utredningen att överväga om anmälningsplikten bör utvidgas i Sverige till att även avse sådana fall då fondföretaget avser att endast marknadsföra fondandelar i Sverige men inte sälja fondandelar här i landet. I den svenska versionen av UCITS IV-direktivet används i artikel 91 begreppet ”marknadsföra”. I den engelska

269

Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78

versionen används begreppet ”market”, i den franska versionen används ”commercialiser”, i den danska versionen används ”markedsføre” och i den tyska versionen används ”vertreiben”. Översättningen av de utländska begreppen blir marknadsföra och av den tyska versionen sälja. I den tidigare svenska versionen av UCITSdirektivet har begreppen ”utbjuda” och ”saluför” använts.

Av jämförelsen med de olika språkversionerna samt UCITS IVdirektivets materiella innehåll drar utredningen den slutsatsen att direktivet inte avsett att ändra den materiella innebörden av begreppet genom att i den svenska versionen av UCITS IV-direktivet använda ordet marknadsföra i stället för saluför.

Marknadsföring är enligt marknadsföringslagen (2008:486), förkortad MFL, reklam och andra åtgärder som är ägnade att främja avsättningen av produkter. Ett köperbjudande anses enligt lagen föreligga när konsumenter i en framställning erbjuds en bestämd produkt. Gränsdragningen mellan marknadsföring och försäljning kan vara svår att göra då marknadsföringen är en del av och syftar till försäljning, varför gränsdragningen kan upplevas som godtycklig för konsumenten. Ur konsumentskyddssynpunkt finns det starka skäl att inte göra skillnad mellan marknadsföring och försäljning utan låta anmälningsplikten omfatta marknadsföring i den mening som avses i MFL. Svenska marknadsrättsliga regler är dessutom som huvudregel tillämpliga på marknadsföring som riktas mot svenska konsumenter, även om marknadsföringen sker från utlandet. UCITS IV-direktivet värnar om konsumentskyddet. Lagstiftaren uppställer särskilda kriterier för ett fondföretag som vill sälja sina andelar till svenska investerare. Det uppställs bl.a. krav på att fondföretaget ska stå under tillsyn och att fondförmögenheten ska placeras i finansiella tillgångar på ett sätt så att riskspridning uppnås. När ett fondföretag notifieras får tillsynsmyndigheten tillfälle att försäkra sig om att fondföretaget uppfyller de krav på konsumentskydd som återfinns i direktivet och som också är infört i LIF, som t.ex. krav på att information lämnas till konsumenten, att andelar ska kunna lösas in och att betalning kan ske till andelsägarna. Genom att inte ställa krav på anmälan till tillsynsmyndigheten och tillåta att fondföretag fritt marknadsför sina andelar till svenska investerare riskerar skyddet för konsumenten att bli sämre. Som ovan nämnts är det inte alltid möjligt att dra en gräns mellan vad som är marknadsföring och försäljning. Konsumenter ska inte behöva bära ansvaret för att kontrollera att en produkt som marknadsförs i Sverige verkligen är anmäld i landet. Detta ansvar bör åvila fondföretagen

270

SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

och dess distributörer samt tillsynsmyndigheten. Att det anmälningspliktiga området utökas till att omfatta även marknadsföring hindrar inte att Finansinspektionen, med stöd av reglerna i 12 kap. 19 § LIF, kan ingripa mot ett fondföretag eller en distributör av fondföretaget och förbjuda fortsatt verksamhet i Sverige. Även denna möjlighet att ingripa kan bidra till att förbättra skyddet för konsumenterna.

Med hänsyn till vad som ovan sagts är det utredningens uppfattning att bestämmelserna om anmälan ska vara tillämpliga även för fondförvaltare som, utan att sälja andelar, marknadsför andelar i ett fondföretag i Sverige. Bestämmelsen i 1 kap. 7 § LIF bör därför ändras så att det framgår att även marknadsföring av andelar är anmälningspliktigt.

Tillståndsplikt för marknadsföring av andelar i fondföretag som inte hör hemma inom EES eller, om de hör hemma inom EES, inte omfattas av UCITS IV-direktivet

Utredningens förslag innebär att även marknadsföring i Sverige av andelar i fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivets bestämmelser ska vara anmälningspliktigt. Samma synsätt bör även gälla för ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av UCITS IV-direktivet. Ett sådant fondföretag får enligt 1 kap. 9 § LIF, efter tillstånd av Finansinspektionen marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet, från filial eller utan att inrätta filial. Även dessa fondföretag kan rikta sig till allmänheten och marknadsföras till konsumenter. Konsumentskyddet gör sig således gällande även här och det finns inte skäl att i detta avseende behandla harmoniserade och oharmoniserade fondföretag olika. Det innebär att redan marknadsföring utan efterföljande försäljning av andelar i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 9 § LIF bör vara tillståndspliktigt. Bestämmelsen i 1 kap. 9 § LIF bör därför ändras.

271

Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78

Anmälnings- och tillståndsplikt för fondföretag riktade till professionella investerare

Utredningens förslag innebär att det anmälnings- och tillståndspliktiga området utökas genom att även ren marknadsföring av andelar i framtiden kommer att kräva att ett fondföretag anmäls eller får tillstånd att verka här i landet. Skälet för förslaget är bl.a. att det bidrar till ett förbättrat konsumentskydd. Det skulle kunna anföras att det inte borde råda någon anmälnings- eller tillståndsplikt för ett fondföretag så länge som marknadsföringen riktad endast till professionella investerare. Ett skäl för ett sådant synsätt skulle kunna vara att dessa investerare kan tillvarata sina intressen, vilket skulle vara skäl för att göra avsteg från notifikationsplikten eller tillståndsplikten. Med ett sådant undantag kan vissa institutionella investerare få tillgång till en viss typ av utländska fonder som, om fonden hade omfattats av notifikationsplikt eller tillståndsplikt, inte skulle förekomma på den svenska marknaden.

Utredningen inser att det skulle finnas vissa fördelar med att göra undantag från anmälnings- eller tillståndsplikten då marknadsföringen av andelar i fondföretag riktas endast till professionella investerare. Det görs emellertid inte någon skillnad mellan professionella investerare och konsumenter i UCITS IV-direktivet i den här aktuella frågan. Man kan heller inte bortse från att en sådan kategoriuppdelning av investerarna kan leda till vissa gränsdragningsproblem i den praktiska tillämpningen. Sammantaget anser utredningen därför att det inte bör införas undantag från anmälnings- eller tillståndsplikten för marknadsföring som endast riktar sig till professionella investerare.

Vad som avses med marknadsföring

Med marknadsföring avses i 3 § MFL reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter, inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter och näringsidkare.

Anmälnings- eller tillståndsplikten för marknadsföring av fondandelar i Sverige bör omfatta alla former av främjande av försäljning i landet, t.ex. reklam i massmedierna, marknadsföring per telefon,

272

SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

post och internet samt särskilda evenemang för investerare. Det kan även omfatta muntlig information som ges på fondföretagets eller dess ombuds kontor eller vid särskilda evenemang för investerare. Om fondföretaget inte på något sätt marknadsför sina tjänster eller sina fonder i Sverige och dess avsikt inte är att värva kunder bosatta i Sverige så utgör det dock inte marknadsföring. Ytterligare ett krav bör vara att det varken på fondföretagets elektroniska hemsida eller i något annat material finns anvisningar eller uppgifter som uttryckligen är riktade till kunder bosatta i Sverige. Om en hemsida är avfattad på svenska får den i normalfallet anses rikta sig till investerare bosatta i Sverige. Det finns dock finska fondföretag som på sina elektroniska hemsidor har text både på finska och svenska. I sådana fall kan det inte anses att fondföretagen vänder sig till svenska investerare.

Det bör inte anses som marknadsföring om en investerare helt på eget initiativ tar kontakt med fondföretaget eller förvaltningsbolaget och tecknar fondandelar, t.ex. via bolagets eller fondföretagets elektroniska hemsida. Det bör inte heller anses som marknadsföring om en investerare på eget initiativ tar kontakt med ett värdepappersbolag och ber bolaget förmedla en order avseende ett fondföretag som inte ingår i bolagets erbjudande. Om värdepappersbolaget uteslutande bidrar med själva förmedlingstjänsten kan bolaget i sådant fall inte anses ha marknadsfört fondföretaget i Sverige. Något hinder för värdepappersbolag att på uppdrag av investerare förteckna andelarna i fondföretaget på depå hos bolaget bör inte föreligga i ett sådant fall.

Någon anmälnings- eller tillståndsplikt kan heller inte anses uppkomma bara på den grunden att exempelvis en bank, inom ramen för ett diskretionärt portföljförvaltningsuppdrag, placerar en kunds medel i ett fondföretag (se 2 kap. 1 § 4 LVPM).

I de fall ett fondföretag inte marknadsför sina tjänster eller sina fonder i Sverige och inte har för avsikt att värva kunder här i landet är det således inte fråga om en gränsöverskridande verksamhet av fondföretaget och då omfattas inte företaget av anmälnings- eller tillståndsplikten.

För de fondföretag som omfattas av det harmoniserade området innebär utredningens förslag i huvudsak förenklingar. Enligt förslaget ska endast de fondföretag som finns förtecknade hos Finansinspektionen få marknadsföras i Sverige. Det gäller även de värdepappersbolag och försäkringsförmedlare som distribuerar andelar i fondföretag. Förfarandet för att anmäla ett fondföretag enligt

273

Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78

1 kap. 7 § LIF får redan i dag anses förhållandevis enkel. Med UCITS IV-direktivet kommer förfarandet att ytterligare förenklas. Därigenom underlättas gränsöverskridande verksamhet inom det harmoniserade området. För de oharmoniserade fondföretagen kan konsekvenserna bli större. För dessa krävs enligt 1 kap. 9 § LIF tillstånd. Finansinspektionens prövning är också mer omfattande än vad som är fallet för de harmoniserade fondföretagen.

8.3 Anmälan om marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

Utredningens förslag: Vill ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond marknadsföra fondandelar i ett annat land inom EES, ska bolaget, innan marknadsföringen påbörjas, anmäla detta till Finansinspektionen.

Inspektionen ska bedöma om de handlingar som fondförvaltaren gett in är fullständiga. Inom tio arbetsdagar efter mottagandet av den kompletta anmälan ska inspektionen lämna över handlingarna till behörig myndighet i det EES-land där bolaget avser att marknadsföra fondandelar. Till handlingarna ska inspektionen bifoga ett intyg om att fonden uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet.

Omedelbart efter att inspektionen överlämnat handlingarna till behörig myndighet i värdlandet ska inspektionen underrätta fondförvaltaren om att så har skett. Fonden får tillträde till marknaden i värdlandet fr.o.m. dagen för denna underrättelse.

Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 2 kap. 15 b §.

Skälen för förslaget: Procedurregler för ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond och som önskar marknadsföra sina fondandelar i en annan medlemsstat finns i artikel 93 i UCITS IV-direktivet. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser genomförs i Sverige genom införande av en ny paragraf i LIF, 2 kap. 15 b §.

274

SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

Anmälan

Fondförvaltaren ska till inspektionen lämna en skriftlig anmälan om att bolaget vill marknadsföra fondandelar i ett annat EES-land. Frågan om när en åtgärd föranleder anmälningsplikt för marknadsföring och försäljning måste i första hand vara en fråga för fondförvaltaren och värdlandets tillsynsmyndighet att bedöma. Om en åtgärd är anmälningspliktig i värdlandet måste fondförvaltaren inkomma med en anmälan till Finansinspektionen innan marknadsföringen i värdlandet påbörjas.

Anmälan ska innehålla uppgifter om de åtgärder som har vidtagits för marknadsföringen av fondandelarna i värdlandet, och i förekommande fall, uppgift om andelsklasser. I associationsrättsliga fondföretag kan det förekomma aktieklasser och i kontraktsrättsliga fondföretag kan det förekomma andelsklasser. Gemensamt för dessa klasser är att de erbjuder investeraren att förvärva andelar som är förenade med olika rättigheter och kan ha olika NAV men där förmögenhetsmassan fortfarande är gemensam.

Om ett förvaltningsbolag förvaltar en värdepappersfond ska detta anges i anmälan. Till anmälan ska även bifogas de senaste versionerna av fondens informationsbroschyr inklusive fondbestämmelser, och, om det är lämpligt, årsrapport, eventuell halvårsrapport samt faktablad.

I kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 finns en mall för hur den skriftliga anmälan om marknadsföring i annat EES-land ska utformas.8 Det anges även i mallen vilka handlingar som ska bifogas anmälan.

Förfarandet hos Finansinspektionen

Finansinspektionen ska bedöma om de handlingar som getts in är fullständiga. Senast tio arbetsdagar efter att inspektionen mottagit en fullständig anmälan ska inspektionen vidarebefordra handlingarna till den behöriga myndigheten i det EES-land där bolaget avser att marknadsföra fondandelarna. Till handlingarna ska inspektionen bifoga ett intyg om att fonden uppfyller kraven i UCITS IVdirektivet. I kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 finns en mall för hur ett sådant intyg ska utformas.9

8 Artikel 1 och bilaga I till Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010. 9 Artikel 1 och bilaga II till Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010.

275

Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78

Det är endast inspektionen som kan vägra ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag att marknadsföra sina andelar i ett annat EESland. Den behöriga myndigheten i värdlandet kan inte vägra fondförvaltaren att marknadsföra andelar på dess territorium. Den myndigheten kan inte heller begära in ytterligare handlingar, intyg eller uppgifter utöver dem som föreskrivs i artikel 93.

Efter att inspektionen överlämnat handlingarna till den behöriga myndigheten i värdlandet ska Finansinspektionen omedelbart underrätta fondförvaltaren om att så har skett. Detta innebär att inspektionen direkt efter att ha skickat över handlingarna till tillsynsmyndigheten i värdlandet, skickar underrättelsen till bolaget. Dessa två händelser kommer således att inträffa samma dag. Från och med denna dag får fondförvaltaren inleda sin verksamhet för de värdepappersfonder som omfattas av anmälan.

Översända handlingar på elektronisk väg

UCITS IV-direktivet innehåller bestämmelser om att medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten i värdlandet har tillgång till anmälan med samtliga handlingar på elektronisk väg. Av direktivet framgår vidare att medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten godkänner att anmälan jämte fullständiga handlingar kan ges in till myndigheten elektroniskt och att myndigheten överför handlingarna elektroniskt till den behöriga myndigheten i värdlandet.10 Även de översättningar som gjorts av dessa handlingar ska på elektronisk väg vidarebefordras till myndigheten i värdlandet.

Detta innebär att sökanden i fortsättningen ska kunna lämna in en anmälan med samtliga handlingar elektroniskt. Redan i dag accepterar Finansinspektionen ansökningar i elektronisk form.

Underrättelsen till fondförvaltaren om att anmälan skickats till den behöriga myndigheten i värdlandet och att fondförvaltaren den dagen kan inleda sin verksamhet bör skickas elektroniskt. Härigenom säkerställs att fondförvaltaren samma dag som anmälan skickats till den behöriga myndigheten i värdlandet kan inleda verksamheten.

10 Artikel 93 punkterna 5 och 7 i direktiv 2009/65/EG.

276

SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

dsföring i annat EES-land.13

Ett arbete med att utveckla ett gemensamt databehandlingssystem för medlemsstaterna samordnas i Europeiska värdepapperstillsynskommittén.11

Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser bl.a. om att fondförvaltaren ska på sin elektroniska hemsida publicera de handlingar som ska ges in tillsammans med anmälan om att marknadsföra fondandelar i ett annat EES-land.12 Enligt direktivet går det bra att även publicera handlingarna på en annan elektronisk hemsida som anges av fondföretaget i dess anmälan. Av direktivet framgår vidare att fondföretagen ska se till att fondföretagets värdland har tillgång till den elektroniska hemsida där företaget publicerar sina handlingar. I kommissionens förordning finns fler detaljerade bestämmelser om samordning mellan de behöriga myndigheterna vid bl.a. översändning av anmälan om markna

8.4 Fondföretag som vill marknadsföra andelar i Sverige

Utredningens förslag: Ett fondföretag ska få marknadsföra andelar i Sverige fr.o.m. den dag den behöriga myndigheten i företagets hemland underrättat företaget om att anmälan om marknadsföring samt intyget om att företaget uppfyller kraven i

UCITS IV-direktivet, lämnats över till Finansinspektionen. Om det sker några förändringar avseende fondföretagets åtgärder för marknadsföring eller en ändring av de andelsklasser som ska marknadsföras ska fondföretaget skriftligen underrätta Finansinspektionen om detta innan ändringen verkställs. Fondföretaget ska även underrätta Finansinspektionen om ändringar i de handlingar som bifogats anmälan om marknadsföring.

Förslaget genomförs genom ändring i 1 kap. 7 § LIF.

Skälen för förslaget: Eftersom marknadsföring av andelar i en

UCITS-fond i andra EES-länder enligt UCITS IV-direktivet ska anmälas i fondföretagets hemland, behöver fondföretaget inte

11 Artikel 33 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. 12 Artikel 31 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. 13 Artiklarna 3–5 i Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010.

277

Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78

längre anmäla till Finansinspektionen att företaget har för avsikt att marknadsföra andelar i företaget i Sverige. Finansinspektionen kommer i stället att få denna information direkt från den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Den behöriga myndigheten ska senast tio arbetsdagar efter mottagandet av företagets anmälan skicka över den samt ett intyg som bekräftar att företaget uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet till inspektionen. Samtidigt som den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland skickar denna information till inspektionen kommer myndigheten att skicka en underrättelse till fondföretaget att det fr.o.m. den dagen kan marknadsföra andelar i Sverige.14 Inspektionen kommer att få denna information samma dag som försäljningen kan börja i Sverige. Fondföretaget får således rätt att marknadsföra andelar fr.o.m. den dag företaget får underrättelsen av den behöriga myndigheten i hemlandet att myndigheten lämnat handlingarna till inspektionen. Inspektionen kan inte begära in ytterligare handlingar, intyg eller uppgifter av det utländska fondföretaget utöver dem som föreskrivs i direktivet.15 Inte heller i övrigt får inspektionen ålägga fondföretaget några ytterligare krav eller administrativa förfaranden inom direktivets tillämpningsområde.16

Ålägganden för fondföretaget

Enligt artikel 92 (tidigare artikel 45 i UCITS-direktivet) ska fondföretagen vidta nödvändiga åtgärder för att i värdlandet kunna göra utbetalningar till andelsägarna och lösa in andelar. Företaget ska vidare lämna den informationen som företaget är skyldigt att tillhandahålla investerarna enligt reglerna i hemlandet. Denna skyldighet för fondföretagen framgår av 1 kap. 7 § LIF.

Fondföretagets underrättelseskyldighet till Finansinspektionen

Enligt UCITS IV-direktivet ska fondföretaget till den behöriga myndigheten i värdlandet anmäla varje ändring i de handlingar som ingetts tillsammans med anmälan, dvs. informationsbroschyrer, faktablad, fondbestämmelse, bolagsordning, årsberättelser och halvårsredogörelser (artikel 93.7). Fondföretaget ska meddela myndig-

14 Artikel 93.3 i direktiv 2009/65/EG. 15 Artikel 93.6 i direktiv 2009/65/EG. 16 Artikel 91.2 i direktiv 2009/65/EG.

278

SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

heten var dessa handlingar kan fås på elektronisk väg. Den behöriga myndigheten ska ha en e-postadress för mottagande av uppdaterade och ändrade dokument.17 Utredningen föreslår att denna bestämmelse genomförs genom ändring i 1 kap. 7 § LIF.

Om det sker några förändringar beträffande fondföretagets åtgärder såvitt avser marknadsföring eller en ändring av de andelsklasser som ska marknadsföras, ska fondföretaget skriftligen underrätta Finansinspektionen om detta.18 Fondföretaget ska meddela inspektionen om ändringen innan den genomförs. Utredningen föreslår att denna bestämmelse genomförs genom ändring i 1 kap. 7 §.

8.5 Information om fondandelsvärde

Utredningens bedömning: Artikel 94.3 i UCITS-direktivet om när fondandelsvärde ska offentliggöras får anses genomförd i svensk rätt genom 4 kap. 10 § tredje stycket LIF.

Skälen till bedömningen: Offentliggörande av priser vid försäljning och inlösen av fondföretagets andelar ska enligt artikel 94.3 ske så ofta som krävs enligt lagstiftningen i fondföretagets hemland.

Enligt 4 kap. 10 § tredje stycket LIF ska fondbolaget fortlöpande och minst en gång varje vecka beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet. Enligt utredningens bedömning är artikel 94.3 därigenom redan införd i svensk lag.

8.6 Språkbestämmelser

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska få föreskriva om på vilket språk anmälan om marknadsföring ska ske.

Förslaget genomförs genom ändring i 13 kap. 1 § LIF.

Skälen för förslaget: Enligt artikel 94.1 b i UCITS IV-direktivet ska basfakta för investerare (faktabladet) för de fondföretag som marknadsför sina andelar i ett annat EES-land vara översatt till värdlandets officiella språk eller till ett av de officiella språken i värdlandet eller till ett språk som godkänns av den behöriga myndigheten i den

17 Artikel 32 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. 18 Artikel 93.8 i direktiv 2009/65/EG.

279

Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78

medlemsstaten. Med hänsyn till att det är viktigt att faktabladet är lättförståeligt för alla investerare bör faktabladet vara översatt till svenska.

Av artikel 94.1 c framgår att fondföretaget får välja om informationsbroschyren och övriga handlingar som ska tillhandahållas investerarna ska översättas till det officiella språket i värdlandet, till ett av de officiella språken i värdlandet, till ett språk som godkänns av den behöriga myndigheten i värdlandet eller till ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn. Enligt utredningens bedömning bör förvaltningsbolaget få välja att upprätta informationsbroschyren på svenska eller på engelska. Med övriga handlingar avses bl.a. årsberättelse och halvårsredogörelse.

Även ändringar i faktabladet, informationsbroschyren och övriga handlingar ska enligt artikel 94.2 översättas.

Finansinspektionen får enligt 1 § 1 förordningen (2004:75) om investeringsfonder meddela föreskrifter om översättning till svenska språket av information som fondföretag och förvaltningsbolag lämnar i Sverige. Detta bemyndigande bör enligt utredningens mening omfatta även frågan till vilket språk ett fondföretags faktablad, informationsbroschyr och övriga handlingar ska översättas.

Enligt artikel 93.4 i UCITS IV-direktivet ska anmälan till inspektionen vara avfattad på ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn. Det språk som är brukligt för närvarande är engelska. Även inspektionens intyg om att fonden uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet ska vara upprättat på engelska.

Det är lämpligt att Finansinspektionen i sina föreskrifter anger närmare vilket eller vilka språk anmälan om marknadsföring ska vara avfattad på. Inspektionen bör få ett uttryckligt bemyndigande om det.

Av artikel 93.4 framgår vidare att om fondföretagets hemland och värdland godkänner det, kan anmälan och intyget avfattas på ett språk som är officiellt i både fondföretagets hemland och i värdlandet. För Sveriges del skulle detta undantag kunna bli aktuellt om det t.ex. är ett finskt fondföretag som till finska tillsynsmyndigheten anmäler att företaget vill marknadsföra andelar i Sverige. I ett sådant fall bör såväl fondföretagets anmälan som den finska tillsynsmyndighetens intyg kunna vara på svenska.

280

SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

8.7 Finansinspektionens tillsynsansvar

Utredningens bedömning: Den behöriga myndigheten i ett fondföretags värdland ska enligt artikel 97.3 UCITS IV-direktivet vara behörig att kontrollera att de bestämmelser som ligger utanför direktivets tillämpningsområde följs samt att kraven i artiklarna 92 och 94 efterlevs.

Enligt utredningens bedömning kan artikel 97.3 redan anses genomförd i svensk rätt genom den tillsyn som Finansinspektionen och Konsumentverket redan i dag utövar.

Skälen för bedömningen: Av artikel 97.3 andra meningen UCITS

IV-direktivet framgår att myndigheterna i fondföretagets värdland ska vara behöriga att kontrollera att de bestämmelser som ligger utanför direktivets tillämpningsområde följs samt att kraven i artiklarna 92 och 94 efterlevs. Artikel 92 reglerar att fondföretaget vidtar de åtgärder som krävs för att kunna göra utbetalningar till andelsägarna, och lösa in andelar och att företaget lämnar ut den information som företaget är skyldigt att lämna ut enligt lagstiftningen i hemlandet. Artikel 94 innehåller bl.a. bestämmelser om vilket språk de olika handlingarna som ska tillhandahållas andelsägarna ska vara upprättade på. Artikeln ger fondföretaget ansvaret för att översättningen av informationen till andelsägarna troget återger innehållet i ursprungstexten.

Enligt nuvarande 10 kap. 1 § första stycket LIF har Finansinspektionen tillsyn över fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§. Redan i dag inriktar inspektionen sig på att kontrollera att det utländska fondföretaget följer reglerna på fondområdet om vilken information som företaget är skyldigt att lämna ut och vilket innehåll denna information har. Inspektionens tillsyn omfattar även att fondföretaget vidtar de åtgärder som krävs för att kunna göra utbetalningar till andelsägarna och lösa in andelar.19 Det är däremot Konsumentverket som har tillsyn över om ett fondföretag följer bestämmelserna i MFL. Tillsynsansvaret vad avser marknadsföringen av fondandelar är således delat och viss överlappning i tillsynen kan förekomma. Det ankommer på Finansinspektionen och Konsumentverket att närmare samråda om hur tillsynen över marknadsföringen av fondandelar ska utövas. För närvarande finns också ett sam-

281

Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land SOU 2010:78

arbetsavtal mellan inspektionen och Konsumentverket som berör bl.a. dessa frågor.

Med hänsyn till att inspektionens och Konsumentverkets tillsyn redan i dag omfattar att fondföretagen ska efterleva den svenska lagstiftningen så krävs det ingen lagändring såvitt avser myndigheternas tillsynsansvar över fondföretagen som marknadsför andelar i Sverige.

8.8 Information om svensk lagstiftning om marknadsföring av fondandelar

Utredningens bedömning: På Finansinspektionens hemsida ska finnas lättillgänglig information om svensk marknadsföringslagstiftning, översatt till engelska.

Artikel 91.3 i UCITS IV-direktivet bör införas i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än lag.

Skälen för bedömningen: Medlemsländerna ska se till att det är lätt att på distans och på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om ländernas relevanta regler om marknadsföring av fondandelar. Informationen ska vara klar, otvetydig och aktuell.

Informationen ska finnas på ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn (artikel 91.3), vilket för närvarande är engelska.

Redan i dag finns mycket information översatt till engelska att tillgå på Finansinspektionens hemsida. Ett flertal av inspektionens föreskrifter på värdepappersområdet är översatta till engelska. Däremot finns i dag ingen information om den svenska lagstiftning som gäller vid marknadsföring av fondandelar på inspektionens hemsida.

Det är lämpligt att inspektionen på sin hemsida redogör för den svenska marknadsföringslagstiftningen som är tillämplig vid sådan försäljning av fondandelar. Denna information ska vara översatt till engelska. Enligt utredningens mening bör denna bestämmelse genomföras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än lag.

282

SOU 2010:78 Marknadsföring av fondandelar i annat EES-land

283

Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IVdirektivet och som innehåller närmare bestämmelser för vilken information som ska tillhandahållas på tillsynsmyndighetens hemsida.20

20 Artikel 30 i kommissionens direktiv 2010/44/EU.

9 Faktablad och informationsbroschyr

9.1 Faktablad och informationsbroschyr

En viktig del av regleringen för fondbolag och investeringsfonder är bestämmelserna om vilken information som ska lämnas, dels till investerare, dels till Finansinspektionen. Dessa bestämmelser blir genom genomförandet av UCITS IV-direktivet även tillämpliga på förvaltningsbolag som förvaltar värdepappersfonder. Information om fonderna ska lämnas till investerarna i en särskild informationsbroschyr. Dessutom ska det finnas ett faktablad som ska vara en lättbegriplig sammanfattning av den grundläggande information som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den.

Finansinspektionen har, med stöd av förordningen (2004:75) om investeringsfonder, utfärdat Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:11) om investeringsfonder. Finansinspektionen har där närmare föreskrivit vad informationsbroschyren och faktabladet ska innehålla för information.

285

Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78

9.2 Information som ska ingå i ett faktablad

Utredningens förslag och bedömning: Det finns detaljerade bestämmelser i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 om vad ett faktablad för en värdepappersfond ska innehålla och om den föreskrivna formen för faktabladet. Förordningens bestämmelser ska inte föras in i LIF, eftersom EU-förordningen blir direkt tillämplig i Sverige. Däremot bör det finnas en hänvisning till EU-förordningen i LIF.

Bestämmelserna i kommissionens förordning ska i tillämpliga delar även gälla faktablad för en specialfond.

Förslaget innebär att en ny paragraf införs i LIF, 4 kap. 15 a §.

Skälen för förslaget och bedömningen: Kommissionen anser att texterna i faktabladen i många fall är för omfattande och komplicerade och därför av begränsat värde för investerarna.1 Kommissionen har därför antagit en förordning som ska gälla i alla medlemsstaterna för att faktabladen ska bli mer enhetliga.

I artikel 78 i UCITS IV-direktivet anges vissa väsentliga uppgifter om hur faktabladet ska utformas och vilka uppgifter faktabladet ska innehålla. Det framgår vidare av direktivet i artikel 79.1 att basfakta (faktabladet) ska utgöra information före kontraktstecknande och att basfakta (faktabladet) ska vara rättvist, tydligt och icke vilseledande samt vara förenligt med de relevanta delarna i informationsbroschyren. I kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 anges uttömmande den föreskrivna formen och innehållet för faktabladet för värdepappersfonder.

Beskrivning av vad ett faktablad är framgår redan i dag av LIF. Bestämmelserna om faktabladets innehåll för värdepappersfonder bör däremot inte finnas i LIF, eftersom kommissionens förordning anger uttömmande den föreskrivna formen och innehållet för faktabladet. I 4 kap. 15 a § LIF bör det finnas en hänvisning till kommissionens förordning.

Vad avser faktabladet för specialfonder gäller i dag i princip samma regler som för värdepappersfonderna. Dock framgår av 4 kap. 16 § LIF att om fonden är en specialfond, ska detta anges i faktabladet. Det finns enligt utredningen inte något skäl att avvika från tidigare ordning och låta olika regler gälla för värdepappersfonder

1 Kommissionens vitbok om förbättrade ramar för den inre marknaden för investeringsfonder s. 11 f.

286

SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr

och specialfonder. Därför bör också kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 göras tillämplig på specialfonder. Vad som där anges om värdepappersfonder ska således också i tillämpliga delar gälla specialfonder. Den nuvarande bestämmelsen i lagen om att det tydligt ska framgå att fråga är om en specialfond bör dock kvarstå.

Finansinspektionen kan enligt 1 § 10 förordningen om investeringsfonder meddela föreskrifter om innehållet i informationsbroschyren och faktabladet. Detta bemyndigande bör tas bort såvitt avser faktabladen då innehållet i dessa uttömmande kommer att regleras i kommissionens förordning.

9.3 Fondbolagets och förvaltningsbolagets ansvar för faktablad

Utredningens förslag: Fondbolag eller förvaltningsbolag ska endast kunna ställas till ansvar för innehållet i faktabladet och för översättning av faktabladet om innehållet är vilseledande, oriktigt eller inte stämmer överens med informationsbroschyren.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 2 kap. 21 a §.

Skälen för förslaget: I Sverige har vi kontraktsrättsliga fonder, dvs. värdepappersfonder som förvaltas av ett fondbolag. I de länder där fonderna är aktiebolag med rörligt aktiekapital (t.ex. SICAV:er) kan fondförvaltningen skötas av aktiebolaget självt eller av ett externt förvaltningsbolag. Om de utländska fondföretagen är aktiebolag med rörligt aktiekapital kan eventuell skadeståndstalan, t.ex. såvitt avser ofullständig översättning av fondföretagets information, föras mot dessa bolag. I de fall fondföretaget är en kontraktsrättslig fond är fonden inte ett eget rättssubjekt och kan därför inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter eller föra talan inför domstol. Fondandelsägarnas äganderätt till fonden är kraftigt beskuren och medför egentligen endast en rätt att få sina andelar i fonden inlösta samt i förekommande fall erhålla utdelning.

I gengäld ansvarar inte fondandelsägarna för förpliktelser som avser fonden. I stället har förvaltaren (fondbolaget) fått många av de befogenheter som normalt förknippas med äganderätten. Fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor som gäller värdepappersfonden. Fondandelsägarnas äganderätt kommer till uttryck

287

Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78

genom att såväl fondbolaget som förvaringsinstitutet kan bli skadeståndsskyldiga gentemot fondandelsägare för skada som tillfogats denne genom överträdelse av de bestämmelser som gäller för fonden. Fondförvaltarens skadeståndsskyldighet speglar på så sätt fondandelsägarnas rättigheter.

Direktivets bestämmelser

Faktabladet ska vara rättvisande, tydligt och icke vilseledande. Det ska överensstämma med de relevanta delarna i informationsbroschyren.2 Enligt artikel 79.2 i UCITS IV-direktivet ska ingen ställas till civilrättsligt ansvar endast på grund av uppgifterna i basfakta (faktabladet), inbegripet översättningen av detta, om det inte är så att faktabladet eller översättningen är vilseledande, oriktiga eller inte överensstämmer med de relevanta delarna av prospektet (informationsbroschyren). Faktabladet ska innehålla en tydlig upplysning om detta. Av kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 framgår att det i faktabladet ska anges en förklaring om innehållet i artikel 79.2.3

Det framgår även av UCITS IV-direktivet att ansvaret för att översättningen av fondföretagets information till investerarna överensstämmer med originaltexten åvilar fondföretaget.4 Fondföretaget ansvarar även för att översättningen av ändringar i informationen överensstämmer med originaltexten.5

Utredningens ställningstagande

För kontraktsrättsliga fondföretag är det förvaltningsbolaget eller fondbolaget som kan bli skadeståndsskyldigt gentemot andelsägarna, om det kan konstateras att faktabladet är vilseledande, oriktigt eller på annat sätt inte överensstämmer med informationsbroschyren. Bolaget kan även bli skadeståndsskyldigt gentemot andelsägarna om en översättning av faktabladet innebär att det översatta faktabladet är vilseledande, oriktigt eller på annat sätt inte överensstämmer med informationsbroschyren på originalspråket.

I LIF finns redan i dag ett skadeståndsansvar för fondbolag, se 2 kap. 21 § LIF. Enligt utredningens bedömning bör fondbolagets

2 Artikel 79.1 i direktiv 2009/65/EG. 3 Artikel 20.1 e i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010. 4 Artiklarna 64.2 och 94.1 d i direktiv 2009/65/EG. 5 Artikel 94.2 i direktiv 2009/65/EG.

288

SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr

och förvaltningsbolagets ansvar för faktabladen tydligt framgå av LIF. Utredningen föreslår därför att det införs en ny paragraf i LIF där detta skadeståndsansvar framgår, 2 kap. 21 a § LIF.

Såvitt avser ett fondföretags ansvar för att översättningen av de handlingar som lämnas till andelsägare i ett annat EES-land är i överensstämmelse med handlingarna på originalspråket gör utredningen den bedömningen att detta ansvar redan idag åvilar fondbolaget genom skadeståndsregeln i 2 kap. 21 § LIF.

9.4 Informationsbroschyr

Utredningens bedömning: UCITS IV-direktivet föreskriver inga större förändringar vad gäller innehållet i informationsbroschyren. Det krävs därför ingen lagändring såvitt avser innehållet i informationsbroschyren.

Skälen för bedömningen: Ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag ska för varje värdepappersfond upprätta och offentliggöra en aktuell informationsbroschyr. UCITS IV-direktivet innebär inga större förändringar av innehållet i informationsbroschyren. Ändringarna återfinns i modul A i bilaga 1 till UCITS IV-direktivet där det framgår bl.a. att det ska finnas uppgifter i prospektet (informationsbroschyren) om fondföretaget förvaltas av ett förvaltningsbolag som har hemvist i ett annat land än fondföretaget.6

Finansinspektionen har i dag ett bemyndigande av regeringen att föreskriva vad informationsbroschyren ska innehålla för uppgifter. Utredningen föreslår att bestämmelserna i bilagan till UCITS IV-direktivet genomförs genom att inspektionen i sina föreskrifter anger vad informationsbroschyren ska innehålla för uppgifter.

I UCITS IV-direktivet används benämningen prospekt för det som i svenska författningar benämns informationsbroschyr. Då det inte innebär någon saklig skillnad har utredningen valt att behålla benämningen informationsbroschyr.

6 se bilaga 1 modul A punkt 1till direktiv 2009/65/EG.

289

Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78

9.5 Marknadsföringsregler

Utredningens förslag: Reglerna i 4 kap. 20 § andra stycket LIF om vad som ska framgå av marknadsföringsmaterialet ska av redaktionella skäl flyttas till en ny paragraf i LIF, 4 kap. 20 a §. Utredningens bedömning: Någon lagändring krävs inte med anledning av artikel 77 i UCITS IV-direktivet om att marknadsföringen ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring, eftersom det finns reglerat i 9 och 10 §§ MFL.

Skälen för förslaget och bedömningen: Artikel 77 i UCITS IVdirektivet innehåller bestämmelser om marknadsföring av andelar i fondföretag. Enligt bestämmelserna ska det klart framgå att det är fråga om marknadsföring. Informationen ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Informationen ska stämma överens med den information som lämnas i informationsbroschyren och faktabladet. Om fondbolaget eller förvaltningsbolaget genom marknadsföring erbjuder allmänheten att köpa andelar i en fond, ska det av erbjudandet framgå att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa finns att tillgå. I marknadsföringen ska även anges var och på vilket språk informationsbroschyren och faktabladet kan erhållas.

Det framgår redan i dag av 4 kap. 20 § andra stycket LIF att det av reklam eller liknande ska framgå att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa ska finns att tillgå. Av redaktionella skäl föreslår utredningen att denna bestämmelse flyttas till en egen paragraf, 4 kap. 20 a § LIF. Begreppet reklammaterial har bytts ut mot marknadsföringsmaterial. Detta innebär ingen ändring i sak.

Bestämmelserna om reklamidentifiering och om förbud mot vilseledande marknadsföring är i viss utsträckning i överensstämmelse med det innehåll som återfinns i 9 och 10 §§ MFL och som handlar om reklamidentifiering och vilseledande marknadsföring. Enligt 9 § ska all marknadsföring utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring och vem som svarar för marknadsföringen. Enligt 10 § får en näringsidkare vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet.

290

SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr

Konsumentverket har tillsyn över reglerna i marknadsföringslagen men samråder med Finansinspektionen enligt det samarbetsavtal som gäller mellan Finansinspektionen och Konsumentverket i frågor som rör konsumentskyddet inom det finansiella området. Utredningen anser att reglerna i marknadsföringslagen täcker direktivets bestämmelser om reklamidentifiering och till viss del förbudet mot vilseledande reklam. Utredningen anser därför att det inte krävs någon lagändring p.g.a. bestämmelsen i artikel 77 i UCITS IV-direktivet.

9.6 Varaktigt medium

Utredningens bedömning: Definitionen ”varaktigt medium” tas inte in i LIF. I LIF anges att information ska tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren, vilket måste anses vara detsamma som varaktigt medium.

Skälen för bedömningen: UCITS IV-direktivet innehåller en definition av ett varaktigt medium. Enligt artikel 2.1 m) menas härmed varje medel som gör det möjligt för en investerare att bevara information, som riktas till denne personligen, på ett sätt så att den är tillgänglig för användning i framtiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen.

Definitionen i direktivet är i det närmaste identisk med definitionen i det s.k. betaltjänstedirektivet.7 I ingresspunkten 24 till betaltjänstdirektivet finns en tolkning av ”varaktigt medium”. Enligt denna bör kraven på förhandsinformation om ramavtal lämnas på papper eller via något annat varaktigt medium, till exempel kontoutdragsskrivare, disketter, cd-romsskivor, dvd-skivor och hårddiskar i persondatorer på vilka e-post kan lagras samt webbplatser, såvida de är tillgängliga för användning i framtiden under en tid som är lämplig för informationens syfte, och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen. Tolkningen

7 Europaparlamentets och rådets direktiv

2007/64/EG av den 13 november 2007 om

betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1, Celex 32007L0064).

291

Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78

av varaktigt medium i betaltjänstedirektivet bör kunna tillämpas även på varaktigt medium i UCITS IV-direktivet.

Enligt utredningens bedömning behöver inte definitionen ”varaktigt medium” tas in i LIF. Det får anses tillräckligt att det i LIF anges att information ska tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren, vilket måste anses vara detsamma som ett varaktigt medium.

9.7 Information som ska finnas elektroniskt tillgänglig

Utredningens förslag: Ett aktuellt faktablad ska finnas tillgängligt på fondbolagets eller förvaltningsbolagets elektroniska hemsida.

Informationsbroschyr och faktablad får tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida.

En hänvisning görs i 4 kap. 20 § LIF till kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 om vilka villkor som ska uppfyllas när faktablad och informationsbroschyr ska tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida.

Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 20 § LIF.

Skälen för förslagen: Medlemsstaterna ska enligt direktivet tillåta förvaltningsbolag att för varje värdepappersfond de förvaltar tillhandahålla basfakta (faktablad) till investerarna via ett varaktigt medium eller en webbplats.8 Fondförvaltaren får även tillhandahålla informationsbroschyren via ett varaktigt medium eller en webbplats.9 Dessutom ska en uppdaterad version av faktabladet finnas tillgängligt på förvaltningsbolagets eller fondbolagets webbplats.10

Investerarna ska på begäran få en papperskopia av informationsbroschyren och faktablad kostnadsfritt.11

Faktabladet och informationsbroschyren ska redan i dag kostnadsfritt på begäran skickas till investerare (4 kap. 20 § LIF). Utredningen föreslår att det ska framgå av LIF att investeringsfondens

8 Artikel 81.1 i direktiv 2009/65/EG. 9 Artikel 75.2 i direktiv 2009/65/EG. 10 Artikel 81.1 i direktiv 2009/65/EG. 11 Artiklarna 75.2 och 81.1 i direktiv 2009/65/EG .

292

SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr

faktablad ska finnas tillgängligt på fondbolagets eller förvaltningsbolagets elektroniska hemsida. Det ska även införas en bestämmelse i LIF att informationsbroschyr och faktablad får tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida.

I artikel 38 i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 finns mer detaljerade bestämmelser om vilka villkor som ska vara uppfyllda när faktablad och informationsbroschyr får tillhandahållas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida. Enligt utredningens mening ska förordningens bestämmelser inte tas in i lagtexten, då bestämmelserna blir direkt tillämpliga i Sverige. I lagtexten bör dock en hänvisning ske till förordningen, då denna innehåller bestämmelser som kompletterar lagtexten.

9.8 Handlingar som ska ges in till Finansinspektionen

Utredningens bedömning: Bestämmelserna i artiklarna 74 och 82 i UCITS IV-direktivet om vilka handlingar som ska ges in till

Finansinspektionen när det gäller informationsbroschyrer, faktablad, årsberättelser och halvårsredogörelser kräver ingen lagändring då motsvarande bestämmelser redan finns i 4 kap. 15 och 21 §§ samt 10 kap. 2 § LIF.

Skälen för bedömningen: Artiklarna 74 och 82 i UCITS IV-direktivet anger att fondföretagen ska överlämna basfakta (faktabladet) och prospektet (informationsbroschyren) samt alla ändringar av dessa till hemlandets myndigheter. Fondföretagen ska vidare ge in årsrapporter och halvårsrapporter till myndigheten. Av artikel 82.2 framgår att alla väsentliga inslag i basfakta ska hållas aktuella. Enligt 4 kap. 21 § LIF ska informationsbroschyrer, faktablad, årsberättelser och halvårsredogörelser ges in till Finansinspektionen så snart de färdigställts. Av 4 kap. 15 § LIF framgår att det för varje investeringsfond ska finnas en aktuell informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad.

Av artikel 74 framgår även att fondföretaget på begäran ska ge de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemland denna dokumentation. Enligt 10 kap. 2 § LIF ska förvaltningsbolag och

293

Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78

fondföretag lämna Finansinspektionen de upplysningar inspektionen vill ha.

Enligt utredningens bedömning krävs därför ingen lagändring med anledning av artiklarna 74 och 82.

9.9 Fondbolagets eller förvaltningsbolagets ansvar för förmedling av faktablad

Utredningens förslag: I de fall där fondbolag eller förvaltningsbolag själva distribuerar fondandelar, ska bolaget vara ansvarigt för att den potentielle investeraren utan begäran tillhandahålls faktabladet i god tid före det att investeraren erbjuds teckna sig för andelar.

Förslaget genomförs genom ändring i 4 kap. 20 § LIF.

Skälen för förslaget: Enligt nuvarande 4 kap. 20 § LIF ska den som avser att köpa andelar i en investeringsfond kostnadsfritt utan begäran erbjudas faktabladet innan avtal ingås.12 En motsvarande regel som i 4 kap. 20 § LIF återfinns i artikel 80.1 i UCITS IVdirektivet. Av denna bestämmelse framgår att investerare ska av fondbolaget tillhandahållas basfakta för investerare (faktablad) i god tid före det att investerarna erbjuds att teckna sig för andelar i fondföretaget. I de fall fondbolaget inte självt distribuerar sina fonder har distributören ett självständigt ansvar för att en investerare erbjuds faktablad (se nedan avsnitt 9.10).

Det bör därför av 4 kap. 20 § LIF framgå att det är fondbolaget eller förvaltningsbolaget som förvaltar fonden som har ansvaret för att den potentielle investeraren utan begäran erbjuds faktabladet när bolaget självt ombesörjer försäljningen av andelar Den potentielle investeraren ska i god tid före det att denne erbjuds teckna andelar i fonden erbjudas faktabladet. Enligt utredningens mening ska denne redan vid sin första kontakt med fondbolaget eller förvaltningsbolaget, i syfte att teckna avtal för köp av fondandelar i en viss eller vissa fonder, erbjudas ett faktablad, t.ex. vid besök på fondförvaltarens hemsida eller vid ett kundevenemang. Detta innebär exempelvis att fondbolaget alltid måste erbjuda en potentiell investerare ett faktablad när investeraren besöker en fondförvaltares hemsida i syfte att teckna andelar. Av artikel 81 i UCITS IV-

294

SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr

direktivet framgår också att ett aktuellt faktablad ska finnas tillgängligt på fondförvaltarens elektroniska hemsida.

9.10 Ansvar för tillhandahållandet av faktablad

Utredningens förslag: När ett värdepappersinstitut förmedlar andelar eller ger råd om eventuella investeringar ska institutet, oavsett om denne ingått ett distributionsavtal eller inte, ansvara för att kunden utan begäran i god tid tillhandahålls faktabladet innan avtal ingås.

Förslaget föranleder ett tillägg i 8 kap. 22 § LVPM. Den nya bestämmelsen ska även tillämpas på en försäkringsförmedlare som mottar och vidarebefordrar order avseende fondandelar till fondbolag eller ger investeringsrådgivning. Detta framgår genom hänvisningen i 5 kap. 4 § lagen (2005:405) om försäkringsförmedling.

Även ett fondbolag som distribuerar andra fonder än sina egna ska ansvara för att den potentielle investeraren utan begäran i god tid tillhandahålls faktabladet innan investeraren erbjuds teckna sig för andelar. Förslaget om fondbolagets skyldighet att tillhandahålla faktabladet genomförs genom en ändring i 4 kap. 20 § LIF.

Utredningens bedömning: Ett fondbolags ansvar enligt artikel 80.2 i UCITS IV-direktivet om att tillhandahålla faktablad till dem som förmedlar andelar eller ger råd om eventuella investeringar omfattas av utredningens förslag om ändring i 4 kap. 20 § andra stycket LIF, se avsnitt 9.7.

Skälen till förslagen och bedömningen: Merparten av handeln med fondandelar sker inte genom direkt kontakt mellan fondbolag och kund utan genom s.k. distributörer. Den tjänst som distributörer erbjuder innebär i korthet att en investerare inte behöver vända sig direkt till ett fondbolag för att köpa eller sälja fondandelar. I stället kan investeraren vända sig till distributören som erbjuder handel i ett eller flera fondbolags fonder. Mer konkret består distributörens tjänst i att distributören mottar order från investeraren, för att sedan vända sig till fondbolaget och för kundens räkning utföra ordern gentemot fondbolaget, dvs. köpa fondandelar från fondbolaget. Det finns distributörer som har avtal om distribution med

295

Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78

fondbolaget men det finns även exempel på distributörer, t.ex. försäkringsförmedlare, som förmedlar fonder utan att ha ingått avtal med fondbolaget. Fonder säljs ofta via Internet. Det sker bl.a. via särskilt inrättade marknadsplatser för fondhandel. På en sådan kan investeraren köpa och sälja fondandelar och dessutom samla sitt fondsparande och få det utvärderat. Dessa marknadsplatser – som kan vara specialiserade eller ingå som en tjänst hos exempelvis en nätmäklare – tillhandahåller mycket information om fonder. Informationen innehåller inte bara fakta om fonderna utan också en utvärdering av deras resultat och ibland rekommendationer.

Genom UCITS IV-direktivet införs en ny bestämmelse som ska tydliggöra vem som är ansvarig för att den potentielle investeraren utan begäran får tillgång till faktabladet då denne av en s.k. mellanhand erhåller råd om blivande investeringar eller erbjuds köpa fondandelar. Med mellanhänder torde avses distributörer, dvs. tillståndpliktiga värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare samt fondbolag som distribuerar andra fonder än sina egna. För att driva värdepappersrörelse krävs tillstånd enligt 2 kap. 1 § LVPM. Tillstånd kan enligt samma lagrum ges för bl.a. mottagande och vidarebefordran av order avseende finansiella instrument, för utförande av order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag och för investeringsrådgivning till kund avseende finansiella instrument. En försäkringsförmedlare får, efter tillstånd enligt 5 kap. 1 § lagen om försäkringsförmedling, förmedla eller ge råd om investeringsfonder eller sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ LIF. För att ett fondbolag i dag ska få sälja ett annat fondbolags fonder krävs ett tillstånd till s.k. insourcing enligt 1 kap. 4 § LIF.

UCITS IV-direktivet innebär att om det är s.k. mellanhänder som distribuerar eller ger råd om investeringar i fonder ska mellanhanden vara ansvarig för att utan begäran tillhandahålla den potentielle investeraren ett faktablad före köpet (artikel 80.2). Således kommer värdepappersinstitutet, fondbolaget eller försäkringsförmedlaren i fortsättningen att ansvara för att den potentielle investeraren får tillgång till faktabladet oavsett om mellanhanden har tecknat ett distributionsavtal med fondbolaget eller inte. För att upprätthålla ett gott konsumentskydd bör samma krav vad avser tillhandahållande av faktablad ställas på mellanhanden som om det var fondbolaget självt som sålde fonden, dvs. att en investerare utan begäran i god tid ska tillhandahållas faktabladet innan denne erbjuds teckna sig för andelar.

296

SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr

Av artikel 80.2 framgår att mellanhänderna ska tillhandahålla sina befintliga kunder faktablad. Den situation som avses är när en befintlig kund hos mellanhanden vill köpa en fondandel i en ny fond som denne tidigare inte har investerat i. I en sådan situationen ska kunden erbjudas faktabladet utan begäran. Om investeraren vill köpa ytterligare fondandelar i en fond som denne redan investerat i krävs däremot inte att investeraren erbjuds ett nytt faktablad för denna fond. Alla väsentliga ändringar i fonden ska andelsägarna alltid få information om.

De s.k. mellanhänderna kommer bl.a. att vara värdepappersinstitut, försäkringsförmedlare och fondbolag.

Huvudprincipen om vilken information som ett värdepappersinstitut ska ge en icke-professionell kund angående dess investeringstjänster och de finansiella instrument institutet erbjuder framgår av 8 kap. 22 § LVPM. Där anges bl.a. att ett värdepappersinstitut ska förse sina kunder med lättbegriplig information som ska ge kunderna rimliga möjligheter att förstå arten av och vilka risker som är förknippade med de investeringstjänster och de finansiella instrument som institutet erbjuder. Direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID)13 innehåller ingen bestämmelse om att ett värdepappersinstitut ska ansvara för att kunden får tillgång till ett faktablad före köp av fondandelar. Av de regler som gäller för en värdepappersrörelse föreskrivs därför inte att en investerare måste erbjudas just ett faktablad vid investering i en fond. Med hänsyn särskilt till konsumentskyddet bör regelverket kompletteras med en bestämmelse i enlighet med UCITS IV-direktivet som uttryckligen fastslår värdepappersinstitutens skyldighet att tillhandahålla faktablad. Ett tillägg bör därför göras i 8 kap. 22 § LVPM så att det framgår att ett värdepappersinstitut är skyldigt att se till att kunden utan begäran tillhandahålls faktabladet i god tid innan avtal ingås.

En försäkringsförmedlare får enligt 5 kap. 1 § lagen om försäkringsförmedling utöva sådan sidoverksamhet som avses i 2 kap. 5 § första stycket 15 LVPM dvs. försäkringsförmedlaren får motta och vidarebefordra order avseende andelar i investeringsfonder eller sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ LIF samt ge investeringsråd till kund avseende sådana andelar. Kunders order ska vidarebefordras direkt till fondbolag, förvaltningsbolag samt fondföretag.

13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004L0039), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/10/EG (EUT L 76, 19.3.2008, s. 33, Celex 32008L0010).

297

Faktablad och informationsbroschyr SOU 2010:78

I denna verksamhet får försäkringsförmedlaren inte ta emot kunders medel eller fondandelar. Av 5 kap. 4 § fjärde stycket lagen om försäkringsförmedling framgår att bestämmelserna i 8 kap. LVPM gäller i tillämpliga delar för den sidoverksamhet som avses i 5 kap. 1 § första stycket. Tillägget i 8 kap. 22 § LVPM som utredningen föreslår blir genom 5 kap. 4 § lagen om försäkringsförmedling tillämpligt även på en försäkringsförmedlare som mottar och vidarebefordrar order till fondbolag m.m. eller ger investeringsråd.

Slutligen kan en mellanhand vara ett fondbolag som distribuerar andelar i fonder som bolaget inte förvaltar. Av utredningens förslag till ändring i 4 kap. 20 § första stycket LIF framgår att fondbolaget utan begäran ska erbjuda investeraren faktabladet i god tid före det att investeraren erbjuds att teckna sig för andelar i fonden. Denna bestämmelse ska även reglera den situationen att fondförvaltaren distribuerar andelar i fonder som bolaget inte förvaltar. Samma bestämmelse bör gälla fondbolaget, oavsett om bolaget säljer andelar i fond som den förvaltar eller säljer andelar i fond som den inte förvaltar.

Fondbolagens ansvar mot den s.k. mellanhanden

En investeringsfond riktar sig till allmänheten. Fondbolaget anses därmed ha en generell kontraheringsplikt dvs. en skyldighet att sälja andelar i de fonder som bolaget förvaltar till alla som önskar köpa. Detta innebär att ett bolag inte kan vägra en distributör som har en order från en kund att utföra ordern. Av artikel 80.2 UCITS IV-direktivet framgår att medlemsstaten ska se till att förvaltningsbolaget tillhandahåller basfakta (faktabladet) till producent och mellanhand som säljer eller ger råd om eventuella investeringar i sådana andelar eller i produkter som innebär riskexponering mot sådana andelar.14 Med producent avses t.ex. producenter av finansiella produkter där man direkt eller indirekt får exponering mot fonden, exempelvis fondförsäkring. Bestämmelsen i UCITS IVdirektivet innebär inte att fondbolaget aktivt måste söka upp alla eventuella distributörer. Det bör räcka med att bolaget på dess elektroniska hemsida ger distributörerna tillgång till fondens faktablad. Distributören är ansvarig för att han eller hon har tillgång till faktabladet och för att detta erbjuds investeraren. Utredningen har redan föreslagit en bestämmelse, 4 kap. 20 § andra stycket LIF, där fondbolaget och förvaltningsbolaget som förvaltar värdepappers-

14 Artikel 80.2. i direktiv 2009/65/EG.

298

SOU 2010:78 Faktablad och informationsbroschyr

299

fonden måste publicera fondens faktablad på bolagets elektroniska hemsida, se avsnitt 9.7. Utredningen föreslår därför ingen ytterligare ändring av LIF.

10 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

10.1 Tillsyn

Finansinspektionen har i dag tillsyn över fondbolag, förvaltningsbolag som avses i 1 kap. 6 och 8 §§ LIF, fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ samt förvaringsinstitut (10 kap. 1 § första stycket LIF).

För fondbolag och förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt LIF, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet.1 Finansinspektionen kan emellertid inte ingripa mot förvaringsinstitut med stöd av LIF. Ingripande får i stället ske med stöd av den lagstiftning som reglerar institutets verksamhet i övrigt.

För förvaltningsbolag och fondföretag samt förvaringsinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige omfattar tillsynen att företagen följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige.2

För filialer till förvaltningsbolag och fondföretag gäller i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

I UCITS IV-direktivet finns nya bestämmelser om vilka kontroll- och sanktionsbefogenheter den behöriga myndigheten ska ha för att kunna utföra sina tillsynsuppgifter. Finansinspektionen har redan i dag de flesta av dessa befogenheter.

I det följande kommer utredningen först att redogöra för de befogenheter de behöriga myndigheterna ska ha enligt bestämmelserna i UCITS IV-direktivet och de kontroll- och sanktionsmöjligheter som Finansinspektionen har enligt nuvarande reglering. Därpå följer

301

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

flera avsnitt som innehåller utredningens överväganden om i vilken omfattning nuvarande reglering står i överensstämmelse med bestämmelserna i UCITS IV-direktivet och vilka ändringar som bör göras.

10.2 Bestämmelserna i UCITS IV-direktivet om de behöriga myndigheternas befogenheter

Enligt artikel 98 i UCITS IV-direktivet ska den behöriga myndigheten utrustas med ett antal befogenheter. De i direktivet uppräknade befogenheterna är inte avsedda att vara uttömmande utan utgör minimikrav. Den behöriga myndigheten ska dock enligt artikel 98.1 få alla de tillsynsbefogenheter som den behöver för att kunna utföra sina uppgifter. Myndigheten kan utöva dessa befogenheter direkt, i samarbete med andra myndigheter eller på eget ansvar genom delegering eller på begäran av de behöriga rättsliga myndigheterna.

Enligt skäl 69 i ingressen till UCITS IV-direktivet är det nödvändigt, för att genomförandet av direktivet ska bli likvärdigt i de olika medlemsstaterna, att få till stånd en bättre samordning av de behöriga myndigheternas befogenheter. Bland de uppräknade befogenheterna finns rätten att få tillgång till handlingar, begära upplysningar och utföra platsundersökningar. Vidare ska myndigheten kunna begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad samt kunna återkalla fondbolags eller förvaringsinstituts auktorisation. Enligt artikel 99.1 ska medlemsstaterna vidare föreskriva de åtgärder och sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet och vidta åtgärder som krävs för att bestämmelserna ska efterlevas. Av artikel 99.2 framgår att medlemsstaterna ska särskilt fastställa sanktioner som ska tillämpas för att säkra att faktabladet utformas så att det kan förväntas bli förstått av icke-professionella investerare i enlighet med artikel 78.5.

Medlemsstaterna ska se till att lämpliga administrativa åtgärder vidtas eller administrativa sanktioner utdöms mot de ansvariga när direktivet inte har följts (artikel 99.1). Myndigheten ska dock ta hänsyn till huruvida ett offentliggörande skulle äventyra finansmarknadens funktion, skada investerarnas intressen eller orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada (artikel 99.3).

302

SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

10.3 Finansinspektionens kontroll- och ingripandemöjligheter enligt gällande rätt

10.3.1 Kontrollmöjligheter

De företag som står under Finansinspektionens tillsyn är enligt 10 kap. 2 § första stycket LIF skyldiga att lämna inspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen ska ha enligt föreskrifter som meddelats med stöd av LIF. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett företag ska lämna till inspektionen. Av 10 kap. 2 § LIF andra stycket framgår att företaget ska, utöver vad som anges i första stycket, lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär. Bestämmelsen ger inspektionen en relativt vidsträckt möjlighet att meddela föreskrifter som ett led i dess allmänna tillsynsverksamhet.

För att kunna övervaka efterlevnaden av lagen får inspektionen enligt 10 kap. 3 § LIF begära att ett företag eller någon annan tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat. Inspektionen får också begära att den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken ska komma till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer. Undantaget från skyldigheten att lämna uppgifter och inställa sig till förhör gäller för advokater i den utsträckning en sådan skyldighet skulle strida mot den för dem i lag reglerade tystnadsplikten.

Inspektionen får även genomföra undersökningar på plats hos ett fondbolag eller förvaringsinstitut samt hos ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet från filial i Sverige, när inspektionen anser det nödvändigt. Inspektionen får även genomföra en undersökning hos ett företag som har fått uppdrag av ett fondbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget (10 kap. 4 § LIF).

Om inspektionen anser det nödvändigt, får inspektionen sammankalla styrelsen i ett fondbolag. Har styrelsen inte rättat sig efter en begäran från inspektionen om att kalla till en extra stämma får inspektionen utfärda en sådan kallelse. Företrädare för inspektionen får vara närvarande vid stämman och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har kallat till samt delta i överläggningarna (10 kap. 10 § LIF).

303

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

Inspektionen får förordna en eller flera revisorer att med övriga revisorer delta i revisionen av ett fondbolag (10 kap. 7 § LIF). Revisorn har rätt till ett skäligt arvode och det är fondbolaget som ska utge ersättningen. Det finns en angiven skyldighet för revisorer och särskilda granskare att rapportera vissa förhållanden som de får kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag (10 kap. 8 och 9 §§ LIF).

10.3.2 Ingripandemöjligheter

Finansinspektionen har enligt nuvarande regler olika möjligheter att ingripa mot fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag. Inspektionen har t.ex. möjlighet att återkalla ett meddelat tillstånd, meddela varning, förbjuda verkställighet av vissa beslut eller besluta om straffavgift. Nedan följer en kortare redogörelse över de möjligheter inspektionen har att ingripa enligt gällande rätt.

Återkalla tillstånd eller meddela varning

Om ett fondbolag enligt 12 kap. 1 § LIF åsidosatt sina skyldigheter enligt lagen eller någon annan författning som reglerar dess verksamhet, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar bolagets verksamhet, och överträdelsen är allvarlig ska Finansinspektionen återkalla bolagets tillstånd. Om det är tillräckligt ska varning meddelas.

I 12 kap. 4 § LIF anges fyra särskilda grunder då ett tillstånd som meddelats ett fondbolag kan återkallas.

Den första återkallelsegrunden avser den situationen att fondbolaget fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller fått tillståndet på något annat otillbörligt sätt. Inspektionen får i stället för att återkalla tillståndet meddela varning.

De andra och fjärde återkallelsegrunderna avser situationer när verksamhet inte bedrivs, som t.ex. när fondbolaget inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva verksamheten eller att fondbolaget under en sammanhängande tid av sex månader inte drivit någon verksamhet. I stället för att återkalla tillståndet kan inspektionen meddela varning.

304

SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

Den tredje återkallelsegrunden är det fall att fondbolaget har förklarat sig avstå från tillståndet. Någon varning går inte att meddela då bolaget förklarat att det avstår från tillståndet.

Fondbolagets tillstånd kan återkallas om någon i fondbolagets styrelse eller den verkställande direktören inte uppfyller de krav som uppställs i 2 kap. 1 § 4 LIF. Finansinspektionen måste ha påtalat för fondbolaget att personen inte uppfyller kraven. Tillståndet får därefter återkallas om han eller hon ändå finns kvar i styrelsen eller som verkställande direktör efter att den av inspektionen bestämda tiden på högst tre månader gått ut. Med verkställande direktör jämställs även dennes ersättare (12 kap. 3 § LIF).

Varning utgör ett alternativ till återkallelse av tillståndet. Åtgärden kan tillgripas när förutsättningarna för återkallelse i och för sig föreligger men varning i det enskilda fallet framstår som en tillräcklig åtgärd. Detta kan t.ex. vara fallet när fondbolaget påbörjat förändringar i sina interna rutiner eller vidtagit andra åtgärder som medför att det finns befogad anledning att anta att bolaget inte kommer att upprepa överträdelsen samt att starka skäl talar för att bolaget i framtiden kommer att följa det regelverk som gäller för verksamheten.

Anmärkning

Finansinspektionen har en möjlighet enligt 12 kap. 1 § LIF att ingripa vid mindre allvarliga överträdelser genom att meddela anmärkning. En anmärkning kan meddelas när ett fondbolag förfarit på ett sätt som innebär en överträdelse av regelverket, men som inte är så allvarlig att det blir aktuellt att överväga en återkallelse av tillståndet. Genom beslutet kan inspektionen markera för det berörda bolaget och marknaden i stort att en överträdelse har skett.

Andra åtgärder

Vid mindre allvarliga överträdelser kan Finansinspektionen enligt 12 kap. 1 § andra stycket LIF utfärda föreläggande för fondbolaget att inom viss tid begränsa verksamheten, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situation samt förbjuda verkställighet av ett beslut fattat av fondbolaget.

305

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

Ett föreläggande att vidta åtgärd kan innebär att något som bolaget redan gjort ska ändras eller att en åtgärd som inte tidigare vidtagits ska ombesörjas.

Ersätta styrelseledamot eller verkställande direktör

Finansinspektionen kan enligt 12 kap. 3 § andra stycket LIF besluta att en styrelseledamot eller den verkställande direktören inte längre få vara det och då förordna en annan person som ersätter denne. Ersättarens uppdrag gäller till dess bolaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

Underlåtenhet att ingripa

Finansinspektionen har enligt 12 kap. 2 § LIF en uttrycklig möjlighet att avstå från att ingripa, om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om fondbolaget vidtar rättelse. Inspektionen bör utifrån omständigheterna i det enskilda fallet göra en nyanserad bedömning av om situationen är sådan att eftergift kan medges.

Inspektionen behöver inte heller enligt samma lagrum ingripa om något annat organ har vidtagit åtgärder mot bolaget och inspektionen bedömer att dessa åtgärder är tillräckliga.

Straffavgift

Enligt 12 kap. 7 § LIF får Finansinspektionen besluta att en anmärkning eller en varning som meddelats ett fondbolag ska förenas med en straffavgift. När straffavgiftens storlek beslutas ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som har föranlett anmärkningen eller varningen och hur länge överträdelsen har pågått (12 kap. 9 § LIF). Inspektionen har möjlighet att förena en varning eller anmärkning med straffavgift när inspektionen bedömer att detta behövs för att ge fondbolaget en tillräcklig reprimand.3

306

SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

Förseningsavgift

Av 12 kap. 10 § LIF framgår att om ett fondbolag underlåter att i tid lämna föreskrivna upplysningar om sin verksamhet till Finansinspektionen, får fondbolaget påföras en förseningsavgift.

Möjligheten att påföra förseningsavgift kan ses som ett påtryckningsmedel för inspektionen att få in de begärda upplysningarna i tid.

Ingripande mot förvaltningsbolag och fondföretag

När det gäller förvaltningsbolags och fondföretags verksamhet i Sverige finns begränsningar beträffande vilka regler i LIF som är tillämpliga.

Finansinspektionen kan förelägga ett förvaltningsbolag som driver verksamhet efter anmälan enligt 1 kap. 6 § LIF att göra rättelse om bolaget åsidosatt sina skyldigheter enligt lagen eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet i Sverige. Inspektionen ska underrätta behörig myndighet i bolagets hemland om förvaltningsbolaget inte följer föreläggandet. Om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda bolaget att påbörja nya transaktioner. Innan ett förbud meddelas ska inspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela ett förbud utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten. Denna och Europeiska gemenskapernas kommission ska då underrättas så snart som möjligt. Om inspektionen har meddelat ett förbud utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten och kommissionen därefter har beslutat att förbudet ska undanröjas, ska inspektionen göra det (12 kap. 15 § LIF).

Om ett sådant förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige har fått sitt verksamhetstillstånd återkallat i hemlandet, ska Finansinspektionen genast förbjuda bolaget att påbörja nya transaktioner (12 kap. 16 § LIF).

Inspektionen kan enligt 12 kap. 17 § LIF förelägga ett fondföretag som driver verksamhet efter anmälan enligt 1 kap. 7 § LIF att göra rättelse om fondföretaget åsidosatt sina skyldigheter enligt lagen eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet i Sverige. Om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner. Inspektionen ska enligt samma lag-

307

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

rum underrätta behörig myndighet i företagets hemland om åtgärder som vidtagits.

Om ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet i Sverige med stöd av tillstånd enligt 1 kap. 8 och 9 §§ LIF åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen eller andra författningar som reglerar bolagets eller företagets verksamhet gäller bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ LIF. Inspektionen ska underrätta behörig myndighet i bolagets eller företagets hemland om åtgärder som enligt 1 § vidtagits (12 kap. 18 § LIF).

Ingripanden mot den som saknar tillstånd m.m.

Om någon driver verksamhet som omfattas av LIF utan att vara berättigad till det ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet. Ett föreläggande som avser ett utländskt företag får riktas mot såväl företaget som den som i Sverige är verksam för företagets räkning (12 kap. 19 § LIF).

Vite

Ett av Finansinspektionens meddelat föreläggande eller förbud får förenas med vite (12 kap. 20 § LIF). Inspektionen har ingen rätt att döma ut förelagt vite. Inspektionen får enligt 6 § lagen (1985:206) om viten ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet.

Ingripande mot förvaringsinstitut

Ingripande mot förvaringsinstitut kan inte ske med stöd av LIF. Enligt LIF definieras ett förvaringsinstitut som bank eller annat kreditinstitut (1 kap. 1 § första stycket 14 LIF).

Återkallelse av en banks tillstånd kan ske genom både lagen om bank- och finansieringsrörelse och LVPM.

308

SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

10.3.3 Den svenska regleringens överensstämmelse med UCITS IV-direktivet

Utredningens bedömning: Det behövs inga ytterligare regler om Finansinspektionens befogenheter i tillsynsverksamheten.

Det behövs inte heller några särskilda regler om offentliggörande av inspektionens beslut om ingripande.

Skälen till bedömningen:

De behöriga myndigheternas befogenheter

Enligt artikel 98 i UCITS IV–direktivet ska den behöriga myndigheten ha ett antal olika befogenheter som myndigheterna behöver för att kunna utföra sina tillsynsuppgifter. I detta avsnitt övervägs om dagens regelverk kan anses tillräckligt i anledning av de i artiklarna 98.2 och 99.2 uppräknade befogenheter som den behöriga myndigheten ska ha.

Rätt att få tillgång till varje handling och begära upplysningar

Enligt artikel 98.2 a och b i direktivet ska den behöriga myndigheten ha rätt att begära att få tillgång till handlingar och begära att en person lämnar upplysningar. Vad avser handlingar gäller rätten att få tillgång till alla handlingar oavsett form samt rätt att få en kopia av handlingarna. Enligt artikel 98.2 h ska den behöriga myndigheten ha rätt att begära att auktoriserade investeringsbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut ska tillhandahålla uppgifter. När det gäller att få någon att lämna upplysningar ska myndigheten vid behov ha rätt att kalla en person till förhör.

Enligt artikel 99.1 i direktivet ska medlemsstaterna fastställa bestämmelser om tillämpliga åtgärder och sanktioner för överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet och vidta alla åtgärder som krävs för att se till att bestämmelserna efterlevs. Av artikeln framgår vidare att medlemsstaterna särskilt ska se till, i enhetlighet med sin nationella lagstiftning, att lämpliga administrativa åtgärder eller sanktioner kan vidtas mot ansvariga personer när bestämmelser som antagits vid genomförandet av direktivet inte har följts.

309

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

Finansinspektionen får redan i dag begära att en fysisk eller juridisk person tillhandahåller uppgifter och handlingar (se 10 kap. 3 § LIF). Inspektionen har också rätt att kalla den som förväntas kunna lämna upplysningar till förhör (10 kap. 3 § LIF).

Om ett företag eller någon annan inte följer en sådan anmodan från inspektionen kan inspektionen förelägga en person att fullgöra skyldigheten (10 kap. 3 § LIF). Föreläggandet kan förenas med vite (12 kap. 20 § LIF).

Enligt utredningens bedömning stämmer gällande svenska reglering överens med reglerna i UCITS IV-direktivet i dessa delar. Någon lagändring fordras därmed inte.

Rätt att utföra kontroller på plats

Enligt artikel 98.2 c ska den behöriga myndigheten ha rätt att utföra kontroller på plats. Av 10 kap. 4 § LIF får Finansinspektionen när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos ett fondbolag, förvaringsinstitut eller hos ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet från filial i Sverige.

Inspektionen får även genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett fondbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget. I ett sådant fall är företaget så nära knutet till uppdragsgivarens verksamhet att rätten att genomföra en undersökning på plats också bör gälla uppdragstagaren.

Det finns i dag inga bestämmelser som ger inspektionen rätt att använda tvångsmedel för att utföra en platsundersökning. Enligt artikel 99.1 i direktivet ska medlemsstaterna fastställa bestämmelser om tillämpliga åtgärder och sanktioner för överträdelse av de nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet och vidta alla åtgärder som krävs för att se till att bestämmelserna efterlevs. I MiFID finns en liknande bestämmelse. I förarbetena till LVPM uttalades att det, i likhet med vad som gäller avseende t.ex. börser och kreditinstitut, saknades anledning att införa bestämmelser som ger inspektionen rätt att använda tvångsmedel för att genomföra en platsundersökning.4 Utredningen ansluter sig till ställningstagandena i tidigare förarbeten och föreslår inga tvångsmedel för inspektionen för att genomföra en platsundersökning.

310

SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

Rätt att få tillgång till uppgifter om tele- och datatrafik

Enligt artikel 98.2 d ska den behöriga myndigheten ha rätt att få tillgång till befintliga uppgifter om tele- och datatrafik. Det är alltså fråga om uppgifter som finns vid det tillfälle då myndigheten begär att få ta del av dem.

Som nämnts ovan är fondbolag, förvaringsinstitut, förvaltningsbolag och fondföretag som avses i 10 kap. 1 § första stycket LIF skyldiga att lämna Finansinspektionen uppgifter, handlingar och upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter (10 kap. 3 § LIF). Av inspektionens föreskrifter framgår att ett bolag som driver fondverksamhet ska bevara relevanta uppgifter som avser fondverksamheten och den interna organisationen i minst fem år (FFFS 2008:11 6 kap. 1 § 6). Bestämmelsen i 10 kap. 3 § LIF nämner inte uttryckligen uppgifter om data- och teletrafik men även sådana uppgifter omfattas av bestämmelsen.

Det finns inga bestämmelser för fondbolag som det finns för värdepappersföretag att telefonsamtal vid ett mäklarbord ska spelas in. Uppgifter om telefontrafik kommer med stöd av 10 kap. 3 § LIF att kunna begäras ut i den omfattning telefonsamtalen registreras eller antecknas hos fondbolaget. Dessutom kan inspektionen förelägga den som inte följer en anmodan att fullgöra sin skyldighet (10 kap. 3 § LIF). Ett sådant föreläggande kan förenas med vite.

Enligt utredningens bedömning fordras ingen ytterligare lagstiftning i denna del.

Rätt att kräva att ett agerande som strider mot bestämmelser som fastställts för genomförande av direktivet ska upphöra

Enligt artikel 98.2 e ska den behöriga myndigheten ha rätt att kräva att ett agerande som strider mot bestämmelser som fastställts för genomförande av direktivet ska upphöra.

Ovan har redogjorts för de tillsynsbefogenheter som Finansinspektionen har enligt gällande rätt. Inspektionen har även ett flertal möjligheter att ingripa vid överträdelser. Ytterst kan inspektionen återkalla ett meddelat tillstånd. Dagens reglering måste därför anses stå i överensstämmelse med UCITS IV-direktivet.

311

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

Rätt att begära att tillgångarna fryses eller beläggs med kvarstad

Enligt artikel 98.2 f i direktivet ska den behöriga myndigheten ha rätt att begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad. Några allmänna regler om frysning av tillgångar finns inte i Sverige. Däremot finns bestämmelser om kvarstad i tvistemål och brottmål (15 och 26 kap. rättegångsbalken). Eftersom artikeln i direktivet endast kräver att det finns regler om antingen frysning eller kvarstad är direktivets krav redan uppfyllda. Reglerna om kvarstad och beslag i brottmål och tvistemål har i tidigare lagstiftningsärenden även ansetts tillgodose syftena bakom frysningsinstitutet (se t.ex. prop. 2004/05:142 s. 122 och prop. 2006/07:115 s. 495).

Rätt att begära tillfälligt näringsförbud

Enligt artikel 98.2 g ska den behöriga myndigheten ha rätt att begära tillfälligt näringsförbud.

Enligt bestämmelserna i 12 kap. 3 § LIF kan Finansinspektionen återkalla bolagets tillstånd, om någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är verkställande direktör inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § 4 LIF. Bestämmelsen innebär i praktiken att inspektionen kan hindra olämpliga personer från att inneha vissa uppdrag. Det framgår vidare av bestämmelsen att inspektionen i stället för att återkalla tillståndet, får besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det. Inspektionen får då förordna en ersättare. Denna bestämmelse finns även i LVPM. Avsikten är att denna lösning ska kunna väljas i stället för återkallelse, om det finns brister i ledningen i ett i övrigt livskraftigt företag och företaget inte självt förmår ändra på situationen.5

Enligt 1 och 4 §§ lagen (1986:436) om näringsförbud kan vissa personer meddelas näringsförbud om de i sin egenskap av näringsidkare grovt åsidosatt vad som ålegat dem i näringsverksamheten och därvid gjort sig skyldiga till brottslighet som inte är ringa. Av 1 a och 4 §§ samma lag framgår att näringsförbud kan meddelas vissa personer som i egenskap av näringsidkare grovt åsidosatt vad som ålegat dem i näringsverksamheten och därvid i avsevärd omfattning underlåtit att betala sådan skatt, tull eller avgift som omfattas av lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Näringsförbud meddelas av allmän domstol. Den som är under-

5Prop. 2006/07:115 s. 503 som hänvisar till prop. 2002/03:139 s. 384 ff. och 549.

312

SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

kastad näringsförbud får inte bedriva näringsverksamhet, och han eller hon får inte heller vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett aktiebolag. Näringsförbud gäller under viss tid. Rätten kan, om det är uppenbart att grund för näringsförbud föreligger, förordna om tillfälligt förbud till dess frågan om förbud slutligt har avgjorts (10 § lagen om näringsförbud).

Finansinspektionens möjligheter att återkalla tillstånd då olämpliga personer ingår i företagens ledning, besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte får vara det samt de möjligheter som finns att meddela näringsförbud får enligt utredningens mening anses tillräckliga för att uppfylla direktivets krav när det gäller fysiska personer.

Frågan är om bestämmelsen även ska kunna tillämpas gentemot fondbolag och om artikeln innebär att den behöriga myndigheten ska ha befogenhet att tillfälligt återkalla ett tillstånd för ett fondbolag. Någon sådan möjlighet har inte inspektionen i dag. Samma fråga uppkom i värdepappersmarknadsutredningen. Den utredningen ansåg att det var oklart om bestämmelsen därutöver kunde anses kräva att den behöriga myndigheten tillfälligt skulle kunna återkalla ett tillstånd för ett värdepappersinstitut eller en börs. Oavsett hur direktivet skulle tolkas i detta avseende ansåg utredningen att det fanns skäl för att införa en sådan möjlighet för inspektionen, då detta låg i linje med arbetet med att få till stånd ett mer flexibelt sanktionssystem.6 Regeringen uttalade däremot att bestämmelsen i MiFID inte kunde anses kräva att inspektionen ska ha möjlighet att tillfälligt återkalla ett företags tillstånd (prop. 2006/07:115 s. 506). Det ansågs i de nämnda förarbetena att bestämmelsens ordalydelse närmast gav vid handen att det är andra typer av ingripanden, främst mot fysiska personer, som avses. I förarbetena sades också att mot att bestämmelsen ska tolkas på ett vidare sätt talar även att MiFID har andra uttryckliga regler om när den behöriga myndigheten får återkalla ett tillståndspliktigt företags tillstånd samt att de ovan nämnda möjligheterna för inspektionen och andra myndigheter att ingripa därför fick i sig anses tillräckliga för att uppfylla direktivets krav.

Med hänsyn till vad regeringen kom fram till i förarbetena till LVPM och att det i LIF finns bestämmelser om när ett fondbolags tillstånd kan återkallas gör utredningen bedömningen att bestämmelsen i artikel 98.2 g endast ska gälla fysiska personer.

313

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

Rätt att vidta varje slag av åtgärd för att säkerställa att fondföretag, fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut uppfyller kraven i detta direktiv

Artikel 98.2 i stadgar att den behöriga myndigheten ska ha rätt att vidta varje slag av åtgärd för att säkerställa att investeringsbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut uppfyller kraven i detta direktiv.

Med förvaltningsbolag i UCITS IV-direktivet avses den som förvaltar ett fondföretag. Ett svenskt förvaltningsbolag benämns i svensk lagstiftning för fondbolag. Ett förvaltningsbolag i LIF är ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag. Från begreppet värdepappersfond får skiljas begreppet fondföretag som har en särskild mening och omfattar även s.k. investeringsbolag (fondföretag på bolagsrättslig grund).

De ovan nämnda befogenheter som Finansinspektionen i dag har både mot fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag och förvaringsinstitut tillsammans med de ytterligare möjligheter att besluta om sanktioner, däribland att förelägganden får förenas med vite, får anses tillräckliga för att leva upp till direktivets krav i denna del.

Begära att försäljning eller inlösen av andelar tillfälligt senareläggs

Enligt artikel 98.2 j ska behörig myndighet ha rätt att begära att återköp eller inlösen av andelar tillfälligt senareläggs, om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse.

Genom utredningens förslag i kapitel 7 kommer direktivets krav i denna del att genomföras.

Återkalla ett fondföretags, förvaltningsbolags eller förvaringsinstitutets auktorisation

Enligt artikel 98.2 k ska den behöriga myndigheten ha rätt att återkalla ett fondföretags, förvaltningsbolags eller förvaringsinstituts auktorisation.

Av 12 kap. 1, 3 och 4 §§ LIF framgår när Finansinspektionen kan återkalla ett fondbolags tillstånd.

Huvudregeln är att det är de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemland som beslutar om att återkalla tillstånd. För förvaltningsbolag och fondföretag omfattar tillsynen att företagen

314

SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige. Inspektionen kan ingripa mot förvaltningsbolag och fondföretag genom att förbjuda att de påbörjar nya transaktioner i Sverige (12 kap. 15–17 §§ LIF). Dessutom kan inspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland om förvaltningsbolaget inte följer ett beslutat föreläggande eller underrätta myndigheten om åtgärder som vidtagits enligt LIF. Genom dessa bestämmelser i LIF får dagens reglering avseende möjlighet att återkalla fondbolagets, förvaltningsbolagets och fondföretagets tillstånd anses uppfylla direktivets krav i denna del.

Bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse och LVPM innehåller inga särskilda bestämmelser om återkallelse av förvaringsinstitutets tillstånd. Genom de angivna lagarna finns emellertid möjlighet att återkalla kreditinstitutets tillstånd. Det bör noteras att inspektionen enligt såväl reglerna i lagen om bank- och finansieringsrörelse som i LVPM i stället för att återkalla kreditinstitutets tillstånd i dess helhet kan välja att ingripa genom att förelägga kreditinstitutet att upphöra med eller begränsa den verksamhet som är hänförlig till institutets verksamhet som förvaringsinstitut.

Enligt utredningens bedömning får bestämmelserna i dagens reglering avseende möjlighet att återkalla kreditinstitutets tillstånd anses uppfylla direktivets krav i denna del.

Rätt att överlämna ärenden till åtal

Enligt artikel 98.2 l ska den behöriga myndigheten ha rätt att överlämna ärenden till åtal. Utövandet av befogenheterna enligt artikel 98.1 ska ske i samarbete med andra myndigheter.

Utredningen finner inte skäl att föreslå några straffsanktioner i anledning av införandet av direktivet. Eftersom utövandet av befogenheterna i UCITS IV-direktivet kan ske genom samarbete med andra myndigheter behövs inte någon ytterligare lagstiftning införas med anledning av artikel 98.2 l.

315

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

Rätt att låta revisorer eller sakkunniga utföra kontroller eller utredningar

Den behöriga myndigheten ska enligt artikel 98.2 m ha rätt att ge revisorer eller sakkunniga i uppdrag att utföra kontroller eller utredningar.

Av 10 kap. 7 § LIF framgår att Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att med övriga revisorer delta i revisionen av ett fondbolag.

I inspektionens allmänna råd (FFFS 2004:10) för revisorer förordnade av inspektionen bl.a. med stöd av LIF sägs att råden är generellt utformade och att inspektionen därutöver kan lämna särskilda instruktioner avseende områden som granskningen bör omfatta (2 §). Revisorn arbetar på inspektionens uppdrag och fullgör tillsammans med övriga revisorer i institutet uppdraget att granska institutet i den omfattning som följer av god revisionssed (3 §). Revisorn bör särskilt uppmärksamma institutets interna kontrollsystem i sin granskning. Revisorn bör även särskilt uppmärksamma hanteringen av de i verksamheten förekommande riskerna samt hur riktlinjer och instruktioner tillämpas (5 §). Revisorn bör kontrollera att institutet har upprättat rutiner som säkerställer att rapporteringen till inspektionen är korrekt och sker i enlighet med lagar och andra föreskrifter (7 §). Därutöver framgår i råden vad revisorns rapporteringsskyldighet omfattar (8–10 §§).

Genom möjligheten för inspektionen att förordna en revisor får dagens reglering anses uppfylla direktivets krav i denna del.

Underlåtenhet att upprätta faktablad enligt kraven i LIF och EU:s förordning om faktablad

Enligt artikel 99.2 ska medlemsstaterna fastställa effektiva, proportionerliga och avskräckande åtgärder och sanktioner i fråga om skyldigheten att utforma faktablad så att de kan förväntas bli förstådda av icke-professionella investerare, i enlighet med direktivets bestämmelser. Utredningen är av den meningen att artikeln får förstås på det sätt att medlemsstaterna ska fastställa åtgärder och sanktioner om fondförvaltarna inte upprättar faktabladen i enlighet med kraven i föreslagna 4 kap. 15 a § i LIF och EU:s förordning om faktablad.

316

SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

De ovan nämnda befogenheter som Finansinspektionen i dag har beträffande fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag kan tillämpas om faktabladet inte uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. De nämnda befogenheterna är t.ex. att utfärda förelägganden förenade med vite om att bolagen och företagen ska göra en rättelse, återkalla fondbolagets tillstånd, förbjuda förvaltningsbolag eller fondföretag att påbörja nya transaktioner i Sverige samt att ge fondbolaget en anmärkning eller varning, förenat med straffavgift. Enligt utredningens mening bör dessa befogenheter anses tillräckliga för att anse att direktivets krav är genomförda i svensk rätt i denna del.

Rätt att offentliggöra åtgärd eller sanktion

Av artikel 99.3 framgår att den behöriga myndigheten ska ha rätt att offentliggöra varje åtgärd som vidtagits eller sanktioner som har använts för överträdelse av direktivets bestämmelser, om inte offentliggörandet allvarligt skulle äventyra finansmarknadernas funktion, skada investerarnas intressen eller åsamka de berörda parterna oproportionerlig skada.

I 2 kap. 19 § andra stycket LIF anges att bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL ska tillämpas i det allmännas verksamhet. Bestämmelser finns i 30 kap. 4 § OSL om sekretess i statlig myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på värdepappersmarknaden. Enligt första stycket 1 i detta lagrum gäller sekretess för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs. Presumtionen är således att Finansinspektionen får offentliggöra uppgifter om åtgärder eller sanktioner, vilket överensstämmelser med regeln i artikel 99.3. I likhet med vad som gäller enligt direktivet får inspektionen besluta om sekretess, om det kan antas att den berörde lider skada om uppgiften röjs. Sekretess gäller dock aldrig för uppgifter i inspektionens beslut.

Någon bestämmelse som täcker in det fall att finansmarknadens funktion skulle äventyras finns inte i OSL. Enligt utredningen är de åtgärder och sanktioner som inspektionen får tillgång till dock inte av sådan karaktär att ett offentliggörande skulle kunna äventyra finansmarknadens funktion utan att samtidigt skada investerarnas intressen eller åsamka de berörda parterna oproportionerlig skada.

317

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

Dessutom kommer rimligtvis alltid de allvarligaste sanktionerna (t.ex. återkallelse av tillståndet) som används vid de grövsta överträdelserna av lagen alltid att offentliggöras. Bestämmelsen fordrar således enligt utredningens bedömning inte någon särskild lagstiftning för att genomföras.

10.4 Finansinspektionens tillsynsansvar över fondföretag

Utredningens bedömning: Bestämmelsen i UCITS IV-direktivet om hemlandets och värdlandets tillsynsansvar föranleder ingen lagändring.

Skälen till bedömningen: Redan i dag medför UCITS-direktivet att det är den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland som primärt är behörig att utöva tillsyn över företaget. Detta gäller oberoende av var inom EES verksamheten bedrivs. När det gäller gränsöverskridande verksamhet är det hemlandsmyndigheten som är ansvarig för tillsynen och därmed har ansvaret för att fondföretaget uppfyller direktivets krav. Finansinspektionen är den myndighet som primärt utövar tillsynen över ett svenskt fondbolag, även när det etablerar en filial eller tillhandahåller tjänster i ett annat land inom EES. Denna hemlandsprincipen förtydligas i UCITS IVdirektivet.

Av artikel 108.1 första stycket framgår att det endast är myndigheterna i fondföretagets hemland som ska ha behörighet att vidta åtgärder mot det fondföretag som bryter mot lag, annan författning, fondbestämmelser eller bolagsordning. Enligt artikel 108.1 andra stycket och artikel 97.3 får myndigheten i fondföretagets värdland dock kontrollera och vidta åtgärder mot fondföretaget, om det bryter mot landets lagar och författningar som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde eller av artiklarna 92 och 94. I artikel 92 finns bestämmelser om att ett fondföretag som marknadsför andelar i ett annat medlemsland ska vidta erforderliga åtgärder för att i det medlemslandet kunna göra utbetalningar till andelsägarna och verkställa inlösen samt lämna ut den information som fondföretaget är skyldigt att tillhandahålla. Artikel 94 innehåller bestämmelser om den information som ett fondföretag som

318

SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

marknadsför andelar i ett annat medlemsland ska tillhandahålla investerarna i värdlandet.

Bestämmelserna i artikel 108 motsvaras helt av artikel 52.1 och 52.2 i den tidigare versionen av UCITS-direktivet och är införlivad genom 10 kap. 1 § samt 12 kap. 1 och 17 §§ LIF.

10.5 Åtgärder som Finansinspektionen kan vidta mot fondföretag

Bestämmelserna i UCITS IV-direktivet

I UCITS IV-direktivet gäller principen om hemlandstillsyn, vilket innebär att huvudansvaret för tillsynen åvilar den behöriga myndigheten i företagets hemland, och detta oberoende av var inom EES som verksamheten bedrivs. När det gäller gränsöverskridande verksamhet är det hemlandsmyndigheten som är ansvarig för tillsynen och därmed har ansvaret för att fondföretaget uppfyller direktivets krav.

I artikel 108.4 och 108.5 finns bestämmelser som anger vilka åtgärder en behörig myndighet i ett värdland har rätt att vidta då ett fondföretag vid marknadsföring av sina andelar i värdlandet inte uppfyller de skyldigheter som följer av bestämmelserna som antagits enligt UCITS IV-direktivet.

Av artikel 108.4 framgår att om en behörig myndighet i ett värdland har klara och verifierbara skäl att tro att ett fondföretag som bedriver marknadsföring av sina andelar inom värdlandets territorium – där således hemlandets behöriga myndighet har tillsynsansvaret – inte uppfyller sina förpliktelser enligt direktivet, ska myndigheten i värdlandet anmäla iakttagelserna till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland som sedan ska vidta lämpliga åtgärder.

Av artikel 108.5 framgår att om fondföretaget framhärdar i att agera på ett sätt som klart skadar investerarna i värdlandet, trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland eller dessa åtgärder visat sig otillräckliga eller myndigheten i fondföretagets hemland inte agerat inom rimlig tid, får den behöriga myndigheten i värdlandet vidta åtgärder. Det första denna myndighet gör är att, efter att ha underrättat den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland, vidta de lämpliga åtgärder som krävs för att skydda investerarna. Detta inbegriper möjligheten att hindra fondföretaget i fråga från att fortsätta att marknadsföra

319

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

sina andelar inom värdlandets territorium. Kommissionen ska omedelbart underrättas om varje åtgärd som vidtas.

Den andra åtgärden är att anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommittén om så krävs.

Genomförandet i svensk rätt

Utredningens förslag: Om ett fondföretag, som hör hemma i ett annat land inom EES och som driver verksamhet här i landet, överträder någon bestämmelse i UCITS IV-direktivet, vilken inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn enligt 12 kap. 17 §

LIF, ska inspektionen meddela detta till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Om fondföretaget, trots de åtgärder som den behöriga myndigheten vidtagit med anledning av underrättelsen, fortsätter överträdelsen genom att handla på ett sätt som tydligt skadar investerarnas intressen här i landet, ska Finansinspektionen, efter att ha informerat den behöriga myndigheten i hemlandet, förelägga företaget att göra rättelse eller förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner. Detsamma gäller om den behöriga myndigheten inte vidtagit någon åtgärd. Inspektionen ska omedelbart informera Kommissionen när inspektionen meddelat ett föreläggande eller förbud. I stället för att förelägga företaget att göra rättelse eller förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner ska inspektionen kunna anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommittén, om så krävs.

Förslagen genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 12 kap. 17 a §.

Skälen till förslaget: Artikel 108.4 och 108.5 reglerar endast den situationen att ett fondföretag marknadsför andelar i företaget i annan medlemsstat.

Det finns redan i dag en bestämmelse i LIF som anger vad som gäller om ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige åsidosätter sina skyldigheter enligt LIF eller andra författningar som reglerar bolagets eller företagets verksamhet i Sverige. Bestämmelsen reglerar det område som inte omfattas av hemlandstillsynen. Enligt 12 kap. 17 § LIF har Finansinspektionen rätt att förelägga ett sådant fondföretag att göra rättelse. Det framgår vidare att om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i

320

SOU 2010:78 Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter

Sverige. Av andra stycket samma paragraf framgår att inspektionen ska underrätta behörig myndighet i företagets hemland om åtgärder som vidtagits med stöd av denna paragraf.

Artikel 108.4 och 108.5 reglerar vad den behöriga myndigheten i värdlandet kan vidta för åtgärder om fondföretaget inte uppfyller de skyldigheter som följer av bestämmelser som antagits enligt UCITS IV-direktivet och som primärt omfattas av hemlandstillsynen. Det kan t.ex. vara fråga om att ett fondföretag inte utformar faktabladet i enlighet med kommissionens förordning.

I Sverige kommer således Finansinspektionen, i enlighet med artikel 108.4, att anmäla till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland om inspektionen har klara och verifierbara skäl att tro att ett fondföretag som marknadsför andelar i Sverige inte följer de bestämmelser som följer av direktivet.

Om fondföretaget, trots hemlandsmyndighetens åtgärder eller underlåtenhet att ingripa, framhärdar i att agera på ett sätt som klart skadar investerarna i Sverige, kan inspektionen ingripa mot fondföretaget och vidta de lämpliga åtgärder som krävs för att skydda investerarna. De åtgärder som inspektionen kan vidta med stöd av 12 kap. 17 § LIF är dels att förelägga fondföretaget att göra rättelse, dels att förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Dessa åtgärder bör kunna vidtas även i dessa fall. Innan ett föreläggande eller förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Inspektionen ska omedelbart informera Kommissionen när ett föreläggande eller förbud meddelats.

Inspektionen kan i stället för att förelägga företaget att göra rättelse eller förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner, anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommittén om så krävs.

Artikel 108.4 och 108.5 i UCITS IV-direktivet är ett komplement till 12 kap. 17 § LIF. Bestämmelserna bör införas i LIF genom en ny paragraf, 12 kap. 17 a §.

321

Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter SOU 2010:78

322

10.6 Delgivning av handlingar och beslut från den behöriga myndigheten i annat EES-land

Utredningens bedömning: Bestämmelsen i UCITS IV-direktivet att medlemsstaten ska se till att handlingar och beslut av den behöriga myndigheten i ett annat medlemsland delges fondbolag föranleder ingen lagändring.

Skälen till bedömningen: Av artikel 108.6 framgår att medlemsstaterna ska se till att det inom deras territorier finns en rättslig möjlighet att delge de handlingar och beslut som blir resultatet av åtgärder som myndigheten i ett värdland kan komma att vidta beträffande ett fondföretag enligt punkterna 2–5 i artikel 108.

Om en behörig myndighet i ett annat EES-land t.ex. har fattat ett beslut om föreläggande mot ett svenskt fondbolag ska Sverige se till att fondbolaget med hjälp av svenska myndigheter, delges beslutet. I sådant fall är kungörelse (1909:24 s. 1) angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet tillämplig. Kungörelsen anger att huvudregeln är att den utländska myndigheten får vända sig till Justitiedepartementet som ombesörjer delgivning med hjälp av delgivningslagen (1970:428).7

Bestämmelsen i artikel 108.6 kräver, enligt utredningens bedömningen, ingen ändring i LIF eller i annan svensk lagstiftning.

7 Regeringen har i prop. 2009/10:237 föreslagit en ny delgivningslag. Den nya lagen innebär i sak ingen ändring angående förfarandet vid delgivning i Sverige av handlingar från behörig myndighet i ett annat EES-land.

11 Samarbete mellan behöriga myndigheter

11.1 Inledning

Sedan 1990-talet har en omfattande internationalisering skett av värdepappersmarknaden. Därigenom har det uppkommit ett allt större behov av samarbete och utbyte av information mellan tillsynsmyndigheterna i EU:s medlemsstater. Bland annat mot bakgrund härav bildades organisationen Federation of the European Securities Commissions (FESCO), som var CESR:s föregångare. Ett viktigt syfte med FESCO var att skapa ett organ där tillsynsmyndigheterna kunde utbyta information och diskutera hur man skulle samarbeta i tillsynen över finansiella institut som bedriver verksamhet i andra EU-länder, genom filialetableringar eller gränsöverskridande verksamhet. Denna utveckling har visat på behovet av att myndigheterna har en samsyn på olika företeelser i handeln och vilka åtgärder som man behöver vidta. Inom FESCO träffades därför ett internationellt avtal om utbyte av information mellan myndigheterna. Tillsynsmyndigheterna lyckades snabbt bli överens om hur man ska se på olika tillsynsfrågor.

Som närmare redogjorts för i kapitel 1 föreslogs i den s.k. Lamfalussy-rapporten en lagstiftningsprocess uppdelad på fyra nivåer vilket skulle göra förfarandet på i första hand den finansiella marknaden snabbare och mer flexibelt. Som ett led i den nya lagstiftningsprocessen skapades den kommittéstruktur som nu finns på det finansiella området. Där ingår de tre kommittéerna, CESR (värdepapper), CEBS (bank) och CEIOPS (försäkring och pensionsfonder).

Arbetet i de tre tillsynskommittéerna bedrivs enligt internationella avtal och arbetsordningar som ingåtts respektive beslutats av EU:s medlemsstater. En mycket viktig del i samarbetet är utbyte av detaljerad information om verksamheten i olika finansiella institut,

323

Samarbete mellan behöriga myndigheter SOU 2010:78

t.ex. börser och värdepappersföretag. Samtliga tillsynsmyndigheter i de EU-länder där ett finansiellt institut har en etablering måste ha tillgång till denna information, vilken är nödvändig för att myndigheterna ska kunna bedriva en effektiv tillsyn.

Redan i ingressen till UCITS IV-direktivet anges att det är nödvändigt att stärka reglerna om utbyte av information mellan nationella behöriga myndigheter och att öka kraven på samarbete och bistånd mellan dessa (skäl 70). Bestämmelserna överensstämmer i stora delar med de bestämmelser som finns i andra direktiv på finansmarknaden, t.ex. marknadsmissbruksdirektivet1, prospektdirektivet2och MiFID.

11.2 Samarbete mellan behöriga myndigheter i skilda medlemsstater

11.2.1 Skyldighet för behöriga myndigheter att samarbeta och utbyta information

Direktivets bestämmelser

Den övergripande bestämmelsen om samarbete mellan behöriga myndigheter i skilda medlemsstater finns i artikel 101.1 i UCITS IVdirektivet. Av artikeln framgår att myndigheterna ska samarbeta med varandra då det är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt direktivet samt utöva sina befogenheter enligt direktivet eller nationell lagstiftning. Myndigheterna ska vidta de administrativa och organisatoriska åtgärder som behövs för att underlätta det samarbete som föreskrivs. Myndigheten ska använda sina samarbetsbefogenheter även i fall då det uppförande som utreds inte utgör en överträdelse av gällande bestämmelser i deras medlemsstat.

Om en behörig myndighet har goda skäl att misstänka att ett företag som inte står under dess tillsyn utför eller har utfört handlingar i en annan medlemsstat vilka strider mot UCITS IV-direktivet ska myndigheten på ett så tydligt sätt som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten om detta. Denna myndighet ska vidta lämpliga åtgärder och även informera den

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk), (EUT L 096, 12.4.2003, s. 16, Celex 32003L0006). 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 Celex 32003L0071).

324

SOU 2010:78 Samarbete mellan behöriga myndigheter

underrättande behöriga myndigheten om resultatet av åtgärden och, i den mån det är möjligt, om den viktigaste utvecklingen av ärendets handläggning. Detta har ingen inverkan på befogenheterna för den behöriga myndigheten som har lämnat underrättelsen (artikel 101.3).

Av artikel 108.2 framgår att behörig myndighet i fondföretagets hemland utan dröjsmål ska underrätta myndigheterna i fondföretagets värdland och, om fondföretagets förvaltningsbolag har sitt hemvist i annan medlemsstat, detta lands behöriga myndigheter om beslut som avser återkallelse av auktorisation, andra allvarliga åtgärder som riktar sig mot fondföretaget samt senareläggning av emission eller inlösen av dess andelar.

Enligt artikel 109.2 ska den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets värdland, i den utsträckning som det är nödvändigt för att utöva hemlandstillsyn, underrätta de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemland om alla åtgärder som förvaltningsbolagets värdland vidtagit enligt artikel 21.5 och som omfattar åtgärder eller sanktioner gentemot förvaltningsbolaget eller inskränkningar i dess verksamhet.

Av artikel 109.3 framgår att den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland utan dröjsmål ska underrätta den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland om varje problem som upptäcks i förvaltningsbolaget och som väsentligen kan påverka bolagets förmåga att korrekt utföra sina uppgifter beträffande fondföretaget samt om varje överträdelse av villkoren i kapitlet om bestämmelserna om förvaltningsbolag i UCITS IV-direktivet.

Det framgår av artikel 109.4 att den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland utan dröjsmål ska underrätta den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland om varje problem som upptäcks i fondföretaget och som väsentligen kan påverka förvaltningsbolagets förmåga att korrekt utföra sina uppgifter eller uppfylla de krav i detta direktiv som faller inom ansvarsområdet för fondföretagets hemland.

Enligt artikel 101.2 i direktivet ska de behöriga myndigheterna omedelbart förse varandra med de upplysningar som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter.

Enligt artikel 102.2 andra stycket ska den behöriga myndigheten som utbyter information med andra behöriga myndigheter i enlighet med UCITS IV-direktivet samtidigt få ange att sådan information inte får röjas utan dess uttryckliga medgivande, och då endast i det syfte till vilket den myndighet som tillhandahöll informationen har givit sitt medgivande.

325

Samarbete mellan behöriga myndigheter SOU 2010:78

Av artikel 102.5 framgår att trots bestämmelser om tystnadsplikt i direktivet ska dessa inte utgöra hinder för utbyte av information inom en medlemsstat eller mellan två medlemsstater, när detta utbyte ska ske mellan en behörig myndighet och

1. myndighet med offentligt uppdrag att utöva tillsyn över kredit-

institut, värdepappersföretag, försäkringsföretag och andra finansiella företag eller myndigheter med ansvar för tillsyn över finansiella marknader,

2. organ som har befattning med likvidation eller konkurs av fond-

företag eller företag som medverkar i deras affärsverksamhet, eller organ som har befattning med liknande förfaranden, eller

3. personer med ansvar för lagstadgad revision av räkenskaperna för

försäkringsföretag, kreditinstitut, värdepappersföretag eller andra finansiella institut.

Bestämmelserna om tystnadsplikt i artikeln ska inte hindra de behöriga myndigheter som avses ovan från att fullgöra sina tillsynsuppgifter eller att till organ som förvaltar ersättningssystem lämna ut sådan information som dessa organ behöver för sin verksamhet. Den information som utväxlas i enligt med artikel 102.5 ska omfattas av tystnadsplikt.

En behörig myndighet i en medlemsstat kan, enligt artikel 101.4, begära att den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat medverkar vid tillsynsverksamhet, kontroller på plats eller vid en utredning som ska genomföras på den sistnämnda medlemsstatens territorium, inom ramen för de befogenheter som dessa myndigheter har enligt direktivet. När en behörig myndighet får en begäran om en kontroll på plats eller en utredning ska myndigheten enligt artikeln

1. själv utföra kontrollen eller utredningen,

2. låta den myndighet som har begärt kontrollen eller utredningen

utföra den, eller

3. låta revisorer eller sakkunniga utföra kontrollen eller utredningen.

Den behöriga myndigheten som får en begäran enligt artikel 101.4 har således en valmöjlighet på vilket sätt en utredning eller platskontroll ska utföras. Artikeln är inte begränsad till utländska fondföretag utan en utländsk tillsynsmyndighet skulle också kunna begära en platskontroll i Sverige vid ett svenskt fondbolag som t.ex.

326

SOU 2010:78 Samarbete mellan behöriga myndigheter

har bedrivit gränsöverskridande verksamhet i det landet och som har information som den myndigheten vill åt.

Av artikel 101.5 framgår att om en kontroll eller utredning utförs inom en medlemsstats territorium av den medlemsstatens behöriga myndighet, får den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har begärt medverkan begära att dess egna tjänstemän ska få följa med vid utredningen eller kontrollen. Det övergripande ansvaret för åtgärden ska dock ligga hos den medlemsstat inom vars territorium den genomförs. Det framgår vidare av artikeln att om en kontroll eller utredning utförs inom en medlemsstats territorium av en behörig myndighet i en annan medlemsstat, får den behöriga myndigheten i den medlemsstaten inom vars territorium kontrollen eller utredningen genomförs begära att dess egna tjänstemän ska få åtfölja de tjänstemän som utför kontrollen eller utredningen.

Bestämmelserna i artikel 101 bör inte sammanblandas med artikel 110 i UCITS IV-direktivet. Artikel 110 är redan införd i LIF genom 10 kap. 5 § LIF. Där stadgas att en behörig myndighet i ett annat land inom EES får genomföra en undersökning hos en filial till ett sådant förvaltningsbolag som avses i 1 kap. 6 § LIF i Sverige först efter en anmälan om det till Finansinspektionen. Någon begäran om samarbete krävs således inte vid en kontroll av en filial enligt artikel 110 och 10 kap. 5 § LIF.

Den behöriga myndigheten får enligt artikel 101.6 endast i tre fall vägra att utbyta information eller att efterkomma en begäran om medverkan i en utredning eller kontroll på plats. Det första fallet är om utredningen, kontrollen på plats eller informationsutbytet negativt skulle kunna påverka den medlemsstatens suveränitet, säkerhet eller allmänna ordning. Det andra fallet är om rättsliga förfaranden i fråga om samma personer och gärningar redan har inletts inför myndigheterna i den tillfrågade medlemsstaten. Slutligen är det om ett slutligt avgörande beträffande samma personer och gärningar redan meddelats i den medlemsstaten. Av artikel 101.7 ska den behöriga myndigheten underrätta den behöriga myndigheten som framställt begäran om varje beslut som fattas enligt artikel 101.6. Av artikeln framgår att skälen till beslutet ska anges i underrättelsen.

Kommissionen har antagit en förordning (EU) nr 584/2010 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/65. Artiklarna 6–13 i förordningen innehåller detaljerade bestämmelser om förfarandet för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbytet mellan de behöriga myndigheterna.

327

Samarbete mellan behöriga myndigheter SOU 2010:78

Genomförande i svensk rätt

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter i den utsträckning som följer av UCITS IV-direktivet.

Finansinspektionen ska, efter begäran från en behörig myndighet i ett annat land inom EES, inom ramen för sin befogenhet, lämna eller kontrollera information som behövs för att den utländska myndigheten ska kunna utöva sin tillsyn enligt UCITS IV-direktivet. Den utländska myndigheten ska få vara närvarande vid en kontroll som görs av inspektionen.

Förslagen genomförs genom ändring i 10 kap. 6 § LIF samt genom införande av en ny paragraf i LIF, 10 kap. 6 a §.

Skälen till förslaget: För att kunna fullfölja sina skyldigheter enligt

UCITS IV-direktivet måste Finansinspektionen ha möjligheter att från andra tillsynsmyndigheter inom EES få all den information som inspektionen behöver. Inspektionen bör också ha en skyldighet att till dessa myndigheter lämna den information som dessa behöver.

Vad gäller inspektionens möjlighet att lämna ut uppgifter till utländska tillsynsmyndigheter kan det inledningsvis konstateras att den informationsskyldighet som följer av bestämmelserna i UCITS IV-direktivet till stor del avser sådana uppgifter som är sekretessbelagda enligt 30 kap. 4 § OSL. En svensk myndighets möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en utländsk myndighet regleras i 8 kap. 3 § OSL. Sekretessbelagda uppgifter får enligt bestämmelsen inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation i annat fall än om utlämnandet sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen. I tidigare lagstiftningsärenden under 1990-talet har det med hänvisning till den motsvarande bestämmelsen i den upphävda sekretesslagen bedömts att inspektionen har goda möjligheter att lämna ut uppgifter till utländska myndigheter i den utsträckning som olika EUdirektiv föreskriver (jfr. prop. 1994/95:50 s. 134 f. och s. 273 f.,

328

SOU 2010:78 Samarbete mellan behöriga myndigheter

När det gäller inspektionens möjligheter att hämta in information och bibehålla eventuell sekretess gäller följande. Sekretess gäller hos inspektionen för uppgifter som inspektionen har fått från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ om uppgifterna har tagits emot enligt avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, i den utsträckning riksdagen godkänt avtalet (30 kap. 7 § första stycket OSL). I begreppet avtal enligt denna bestämmelse anses ingå rättsakter som gäller till följd av Sveriges medlemskap i EU, dvs. anslutningsfördragen, förordningar och direktiv som utfärdas av EU:s institutioner. Sekretess kommer således att gälla för information som tas emot av inspektionen i enlighet med UCITS IV-direktivet och som enligt direktivet inte får lämnas ut. Inspektionen har med stöd av regeringens bemyndigande slutit samarbetsavtal med såväl tillsynsmyndigheterna i länderna inom EES som med motsvarande myndigheter utanför EES. Avtalen innehåller regelmässigt bestämmelser om sekretess för uppgifter som utbyts mellan myndigheterna. Enligt 30 kap. 7 § andra meningen OSL gäller sekretess hos inspektionen i den mån regeringen föreskriver det för uppgifter som inspektionen fått på grund av avtal med utländskt myndighet.

När det gäller information mellan två svenska myndigheter blir 11 kap. 1 § OSL tillämplig. Får en myndighet, i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte på uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Med hänsyn till vad som ovan sagts gör utredningen den bedömningen att det i och för sig inte behövs någon ytterligare lagreglering för att anse att bestämmelserna i direktivet är genomförda i svensk rätt i denna del.3 Liknande frågeställningar diskuterades i förarbetena till lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (prop. 2004/05:142, s. 48 ff) samt i förarbetena till LVPM (prop. 2006/07:115, s. 515 ff). I propositionerna anges att någon uttrycklig lagreglering i denna del inte behövs men att det är lämpligt att i lag slå fast att inspektionen ska samarbeta och utbyta information med utländska behöriga myndig-

3 Av 10 kap. 6 § LIF framgår att Finansinspektionen ska till en behörig myndighet i ett annat land inom EES lämna de uppgifter som den myndigheten behöver för sin tillsyn över ett förvaltningsbolag och ett fondföretag som driver verksamhet enligt 1 kap. 6 eller 7 §.

329

Samarbete mellan behöriga myndigheter SOU 2010:78

heter i den utsträckning som följer av det s.k. marknadsmissbruksdirektivet respektive MiFID. Med anledning av detta föreslår utredningen att inspektionens skyldigheter gentemot andra utländska behöriga myndigheter uttryckligen anges i LIF. Bestämmelsen i LVPM bör kunna tjäna som förebild. Om en sådan bestämmelse införs blir nuvarande 10 kap. 6 § LIF överflödig och den bör ersättas med den nya bestämmelsen.

Artikel 102.5 motsvaras av tidigare artikel 50.6 som genomförts

Av förarbetena till LVPM framgår att regeringen bedömt att den utländska myndighetens roll vid kontroller av information på plats skulle vara observatörens och att någon rätt för inspektionen att tillåta att den utländska myndigheten själv utför kontrollen inte skulle föreligga (prop. 2006/07:115 s. 517). Utredningen delar denna bedömning. Utredningen föreslår att en ny lagbestämmelse införs i LIF där det framgår att inspektionen ska, efter begäran från en behörig myndighet i ett annat land inom EES, inom ramen för sin befogenhet lämna eller kontrollera information som behövs för att den behöriga myndigheten ska kunna utöva sin tillsyn enligt UCITS IV-direktivet. Det ska också av lagbestämmelsen framgå att den utländska myndigheten får närvara vid en kontroll som utförs av inspektionen.

11.3 Om samarbetet mellan olika länders tillsynsmyndigheter inte fungerar

Utredningens bedömning: Finansinspektionen kan med stöd av UCITS IV-direktivet anmäla de i artikel 101.8 beskrivna förhållanden till CESR. Någon särskild reglering om detta behöver inte införas i LIF.

Skälen till bedömningen: Enligt artikel 101.8 i UCITS IV-direktivet får den behöriga myndigheten anmäla följande förhållanden till

CESR.

1. När en begäran om informationsutbyte enligt artikel 109 har avvisats eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.

4 Europaparlamentets och Rådets direktiv 95/26/EG av den 2 juni 1995.

330

SOU 2010:78 Samarbete mellan behöriga myndigheter

331

2. När en begäran om att utföra en utredning eller kontroll på plats enligt artikel 110 har avvisats eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.

3. När en begäran om tillstånd för den behöriga myndighetens tjänstemän att få åtfölja tjänstemän från den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten har avvisats eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.

Enligt utredningens bedömning behöver bestämmelserna i artikeln inte införas i LIF. Finansinspektionen kommer med stöd av UCITS IV-direktivet kunna anmäla de i artikeln nämnda förhållandena till CESR.

12 Prövningsförfaranden

12.1 Rätt till domstolsprövning

12.1.1 Bestämmelser om överklaganden

Av artikel 107.1 UCITS IV-direktivet framgår att den behöriga myndigheten skriftligen ska motivera alla beslut där auktorisation inte beviljats samt övriga beslut med negativ innebörd som fattas vid genomförandet av de allmännas åtgärder som antas för tillämpning av direktivet. Myndigheten ska underrätta sökanden om skälen. Alla beslut som fattats enligt lagar och andra författningar antagna i enlighet med UCITS IV-direktivet ska vara väl underbyggda och ska kunna prövas av domstol (artikel 107.2). Rätt till domstolsprövning ska även finnas i de fall då beslut om auktorisation inte har meddelats inom sex månader från det att en ansökan som innehåller alla begärda uppgifter har lämnats in.

Artiklarna 107.1 och 107.2 motsvaras av de tidigare artiklarna 51.1 och 51.2. Enligt utredningens bedömning är ändringarna i artiklarna i huvudsak endast redaktionella.

12.1.2 Genomförande i svensk rätt

Utredningens bedömning:Förvaltningslagens bestämmelser om myndighets skyldighet att motivera sina beslut och möjlighet till överklagande till förvaltningsdomstol överensstämmer med direktivets krav.

Kravet på att den som söker auktorisation ska ha rätt att få begära förklaring hos domstol om beslut inte meddelas inom viss tid omfattas av 14 kap. 2 § LIF.

333

Prövningsförfaranden SOU 2010:78

Skälen för bedömningen: I förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om förvaltningsmyndighets skyldighet att i sina beslut ange de skäl som har bestämt utgången. Endast i vissa speciella fall får skälen utlämnas helt eller delvis, t.ex. om beslutet inte går någon part emot, om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt eller om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen.

Direktivets krav på att beslut ska vara väl motiverat får därmed anses uppfyllt.

Finansinspektionens beslut att sammankalla styrelsen i ett fondbolag, att begära att styrelsen kallar till extra stämma och att utfärda kallelse till extra stämma enligt 10 kap. 10 § LIF får inte överklagas (14 kap. 1 § LIF). Samma sak gäller Finansinspektionens beslut enligt 12 kap. 19 § andra stycket LIF då inspektionen förelägger den som driver en verksamhet att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om LIF är tillämplig på verksamheten. Dessa undantag avser fall där ett överklagande skulle kunna fördröja Finansinspektionens utredning i onödan. Övriga beslut rörande fondverksamhet som fattas av Finansinspektionen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

I LVPM finns motsvarande undantag avseende rätten att få överklaga Finansinspektionens beslut. I förarbetena anfördes att undantagen inte kan anses stå i strid med MiFID. Bland annat angavs att bestämmelserna inte förhindrar en senare slutlig prövning i domstol och det i MiFID uppställda kravet på möjlighet till domstolsprövning av meddelade beslut därmed fick anses uppfyllt (se prop. 2006/07:115 s. 523).

Utredningen gör inga andra bedömningar än de som tidigare gjorts vid införandet av LVPM och genomförandet av MiFID. De krav som finns i artikeln 107.2 i UCITS IV-direktiven om att beslut ska kunna överklagas får därmed anses tillgodosedda genom det regelverk som finns i dag.

Bestämmelsen i artikel 107.2 om att ett uteblivet beslut ska kunna bli föremål för domstolsprövning motsvaras av artikel 51.2 i den tidigare versionen av UCITS-direktivet. I dag har sökande rätt att begära förklaring hos kammarrätten om ett beslut om tillstånd enligt 1 kap. 4 § LIF inte meddelats inom sex månader efter det att ansökan gavs in (14 kap. 2 § LIF). Kammarrätten prövar då i princip endast om ärendet är färdigt för avgörande och att alla handlingar och uppgifter som behövs som underlag för beslutet har lämnats in. Om domstolen finner att ärendet kan avgöras börjar en ny period om sex månader att löpa. Finns det inget beslut fattat vid utgången av

334

SOU 2010:78 Prövningsförfaranden

den nya fristen ska det anses som att ansökan avslagits. En sådan s.k. dröjsmålstalan finns även i annan lagstiftning inom finansmarknadsområdet, se t.ex. lagen (2004:297) om bank och finansieringsrörelse och LVPM.

Lagrådet har i sitt yttrande över förslaget till 14 kap. 2 § LIF (tidigare 12 kap. 2 § LIF) konstaterat att konstruktionen med en möjlighet att begära förklaring hos kammarrätt innebär att den materiella domstolsprövningen försenas. Lagrådet ansåg att övervägande skäl talade för att det i stället borde finnas en rätt till sakprövning i domstol i de fall då Finansinspektionen inte meddelat beslut inom sex månader från det att inspektionen fått in en ansökan som innehåller den information som krävs enligt gällande föreskrifter (se prop. 2002/03:150 s. 457 f). Regeringen ansåg emellertid att bestämmelsen om dröjsmålstalan skulle stå kvar. Enligt regeringen fanns det starka skäl att bestämmelserna om rätten till domstolsprövning borde ges en enhetlig utformning på det finansiella området även om det i framtiden kan finnas anledning att genomföra en samlad översyn av bestämmelser av aktuellt slag (se a. prop. s. 184 och 331).

Utredningen gör inga andra bedömningar än de som tidigare gjorts i nämnda förarbeten vid genomförandet av UCITS-direktivet. De krav som finns i artikeln 107.2 i UCITS IV-direktiven får anses tillgodosedda genom det regelverk som finns i dag. Någon ändring av 14 kap. 2 § LIF behöver därför inte göras.

12.2 Hantering av klagomål och tvistlösning

12.2.1 Bestämmelser om hantering av klagomål

Medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva och ändamålsenliga förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol av konsumenttvister rörande fondföretags verksamhet, då så är lämpligt med utnyttjande av befintliga organ, se artikel 100 UCITS IV-direktivet. Medlemsstaterna ska även se till att lagstiftning och reglering inte hindrar dessa organ från att samarbeta effektivt för att lösa gränsöverskridande tvister.

335

Prövningsförfaranden SOU 2010:78

12.2.2 Rätt att föra talan i konsumenternas intresse

Enligt artikel 107.3 UCITS IV-direktivet ska medlemsstater föreskriva att ett eller flera av vissa i direktivet uppräknade organ ska kunna begära att ärenden prövas i domstol eller av behörig administrativ myndighet för att säkerställa att de nationella bestämmelserna för genomförandet av direktivet tillämpas. De uppräknade organen är

a) offentliga organ eller deras företrädare,

b) konsumentorganisationer som har ett berättigat intresse av att

skydda konsumenterna,

c) yrkesorganisationer som har ett legitimt intresse av att skydda sina

medlemmar.

Regler som syftar till att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter finns i MFL. En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd (23 § MFL). Detsamma gäller en anställd eller någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar samt var och en som i övrigt väsentligt har bidragit till marknadsföringen. En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig information får åläggas att lämna informationen (24 § MFL). Förbud och ålägganden ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt (26 § MFL). Talan mot förbud eller åläggande väcks vid Marknadsdomstolen (47 § MFL). En sådan talan får väckas av bl.a. Konsumentombudsmannen och en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare.

En konsument eller någon av de i direktivet uppräknade organen har möjlighet att direkt vända sig till Finansinspektionen. Om inspektionen finner att det finns substans i anmälan kan detta leda till att inspektionen utför en närmare kontroll för att utröna om ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut brutit mot någon av de regler som gäller för dem.

Därutöver finns lagen (2002:599) om grupprättegång och lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister. Dessa gäller dock endast för civilrättsliga tvister, medan artikel 107.3 endast gäller för närings- och marknadsrättsliga krav gentemot bolag m.fl.

336

SOU 2010:78 Prövningsförfaranden

12.2.3 Finansinspektionens hantering av klagomål

Finansinspektionen hade tidigare en ganska omfattande hantering av klagomål mot finansiella institut. I principiellt viktiga fall prövade inspektionen klagomålet sedan det berörda institutet hade fått tillfälle att yttra sig. I andra fall skickade inspektionen, utan någon föregående prövning, klagomålet vidare till institutet, som sedan återrapporterade till inspektionen.

Sedan 1996 har inspektionen dock som målsättning att de finansiella instituten själva ska hantera klagomål från sina kunder. Inspektionen har givit ut allmänna råd om klagomålshantering avseende finansiella tjänster till konsumenter (FFFS 2002:23). Dessa råd är tillämpliga på alla institut som står under inspektionens tillsyn. Enligt de allmänna råden bör varje institut ha en policy och en instruktion för klagomålshantering. Enligt råden bör instituten ha utsett en eller flera klagomålsansvariga personer som missnöjda kunder kan hänvisas till. Detta medför att hanteringen av klagomål innebär en form av tvistlösning inom institutet. Institutet bör informera den klagande konsumenten om vart han eller hon kan vända sig om han eller hon inte är nöjd med institutets hantering.

12.2.4 Tvistlösning utanför domstol

En konsument har i dag möjlighet att vända sig till Allmänna reklamationsnämnden. Allmänna reklamationsnämnden har till huvudsaklig uppgift att opartisk pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare som rör en vara eller tjänst som tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk. Nämndens prövning är kostnadsfri och utmynnar i en rekommendation om hur tvisten bör lösas.1 Nämnden prövar också tvister mellan en grupp konsumenter och en näringsidkare. Tvister av det senare slaget tas upp till prövning efter anmälan av Konsumentombudsmannen eller, om Konsumentombudsmannen för ett visst fall har beslutat att inte göra någon anmälan, av en sammanslutning av konsumenter eller löntagare. Allmänna reklamationsnämnden medverkar i olika EU-nätverk för instanser som vid sidan av domstolar prövar tvister mellan konsumenter och näringsidkare, bl.a. nätverket för prövning av finansiella tvister.

1 Se närmare förordningen (2007:1041) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden.

337

Prövningsförfaranden SOU 2010:78

12.2.5 Konsumenternas bank- och finansbyrå

Konsumenternas bank- och finansbyrå är en stiftelse dit konsumenter kan vända sig för att få information och vägledning avseende finansiella tjänster. Byrån är i formell mening inte ett organ som hanterar klagomål eller fungerar som tvistlösningsorgan. Inom ramen för vägledningen kan det ändå förekomma en form av indirekt klagomålshantering i och med att information lämnas och praxis klargörs. Byrån startade 1994 och verksamheten drivs i stiftelseform. Huvudmän i stiftelsen är Finansinspektionen, Konsumentverket, Fondbolagens förening, Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen. Stiftelsen drivs av en styrelse som består av representanter för huvudmännen. Byråns verksamhet bekostas av branschen. Byrån är ett självständigt organ som lämnar avgiftsfri information och vägledning till i första hand konsumenter i frågor som rör finansiella tjänster inom bank- och värdepappersområdena. Byrån lämnar information och vägledning såväl före som efter köp av en finansiell tjänst. Byrån har också till uppgift att fånga upp och vidarebefordra konsumentsynpunkter till sina huvudmän. Alla förfrågningar registreras och besvaras. Branschen får regelbundna rapporter från byrån om hur många klagomål som har kommit in och vad de avsett etc.

12.2.6 Genomförande i svensk rätt

Utredningens bedömning: Det finns lämpliga och effektiva förfaranden och organ för hantering av klagomål och tvistlösningar mellan konsumenter och fondbolag.

Skälen för bedömningen: Bestämmelser som i princip motsvarar artikel 107.3 i UCITS IV-direktivet finns i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter.2 I artikel 14 samma direktiv finns en bestämmelse som i princip även motsvarar artikel 100 i UCITS

IV-direktivet. Dessa bestämmelser finns även i artiklarna 52.2 och 53.1 i MiFID. Direktiven har införlivats i svensk rätt genom distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) och genom LVPM. I förarbe-

2 Europaparlamentet och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619 samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG. (EGT L 271, 9.10.2002, s. 16, Celex 32002L0065).

338

SOU 2010:78 Prövningsförfaranden

339

tena till distans- och hemförsäljningslagen anför regeringen, efter att bl.a. ha hänvisat till MFL och Allmänna reklamationsnämnden, att kraven i artiklarna 13 och 14 får anses uppfyllda (prop. 2004/05:13 s. 75 ff.). I förarbetena till LVPM hänvisas till detta uttalande och regeringen anger att kraven i artiklarna 52.2 och 53.1 i MiFID får anses tillgodosedda genom de regelverk och de organisationer som redan finns på plats. Någon ändring i lag behövde därför inte göras (prop. 2006/07:115 s. 525 ff.).

Utredningen gör inga andra bedömningar än de som tidigare gjorts i nämnda förarbeten till genomförandet av de ovannämnda direktiven. De krav som finns i artiklarna 100 och 107.3 i UCITS IVdirektiven får anses tillgodosedda genom de regelverk och de organisationer som finns redan i dag. Någon ändring i lag behöver därför inte göras.

13 Avveckling av fond i vissa fall

Utredningens förslag: Efter ansökan från fondbolaget ska Finansinspektionen få avregistrera en fond som varken har fondandelsägare eller fondförmögenhet. Fondbolagets revisor ska intyga att fonden inte har tillgångar eller skulder samt att avvecklingen i övrigt har gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse. Utredningens bedömning: Finansinspektionen bör i fall som nämnts i förslaget få avregistrera en fond utan att kungörelse ägt rum.1

Förslaget genomförs genom ändring i 9 kap. 2 § LIF.

Skälen för förslaget och bedömningen: Värdepappersfondsutredningen har i sitt slutbetänkande redovisat hur fondverksamhet kan upphöra eller avvecklas, se SOU 2002:104 s. 125 ff. En fondverksamhet upphör när fondbolaget upphör med sin verksamhet p.g.a. att bolaget inte vill driva verksamheten eller inte längre kan driva den för att tillståndet återkallats eller att bolaget försatts i likvidation eller konkurs.2 Fondverksamheten upphör också då fonden avvecklas genom att den fusioneras med en annan eller andra fonder, att den delas upp i flera andra fonder eller att den avvecklas och tillgångarna delas ut till ägarna.

Om fondbolaget upphör med sin verksamhet ska förvaringsinstitutet i första hand söka sälja fondförvaltningen till ett annat fondbolag och i sista hand likvidera fonden genom att skifta ut nettot till fondandelsägarna. En fond kan även komma att avvecklas trots att fondbolaget fortsätter sin verksamhet. Med Finansinspektionens godkännande kan fondbolaget sälja förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag. Om fondbolaget inte hittar en köpare men ändå

341

Avveckling av fond i vissa fall SOU 2010:78

vill upphöra med förvaltningen av fonden ska förvaringsinstitutet ta över fondförvaltningen. I sådana fall blir det ett val mellan att sälja fondförvaltningen eller likvidera fonden.

Enligt nuvarande regler får fondbolaget inte självt avveckla en fond. Skälet till det är att det finns ett värde i att låta någon annan än fondbolaget ta hand om avvecklingen och därigenom skapa garantier för att avvecklingen går till på rätt sätt. I vissa fall kan det dock finnas skäl för att förenkla förfarandet när det gäller avveckling av en fond. Som värdepappersfondsutredningen konstaterat så finns det exempel på fondbolag som genom ett informellt förfarande lyckas förmå andelsägarna i en fond att sälja sina andelar. Det rör sig då om fonder som inte lyckats locka till sig något större antal fondandelsägare. Värdepappersfondsutredningen har i den delen vidare anfört följande:

Genom ett sådant förfarande avvecklar fondbolaget fonden genom att successivt sälja fondens tillgångar i samband med inlösen av utestående andelar. Det kan t.o.m. vara så att fonden ännu inte förvärvat några tillgångar, utan består av likvida medel på ett bankkonto. Fondbolaget får givetvis inte tvångsinlösa fondandelarna, men det är svårt att ha några invändningar mot att fondbolaget och andelsägarna kommer överens på frivillig väg. Fondandelarnas värde motsvaras av fondens marknadsvärde och är lätt att kontrollera. Försäljning av tillgångar och utbetalning till andelsägarna går dessutom via förvaringsinstitutet på sedvanligt vis. Ett informellt och förenklat förfarande torde därtill vara mer effektivt och kostnadsbesparande än alternativet att låta förvaringsinstitutet likvidera fonden.

Även med detta informella förfarande måste emellertid förvaringsinstitutet kopplas in. I verkligheten händer det alltså att förvaringsinstituten endast får ett skal att avveckla. Denna ordning är något omständig.

Det finns därför skäl att i lag möjliggöra ett förenklat förfarande där fonder som saknar såväl andelsägare som förmögenhet kan avvecklas utan inblandning av förvaringsinstitutet. I sådana fall bör fondbolaget kunna vända sig direkt till Finansinspektionen med en begäran att få fonden avregistrerad. För att detta skall kunna vara möjligt bör dock inspektionen försäkra sig om att det verkligen inte finns kvar några anspråk på fonden och att avvecklingen i övrigt har gått till på ett korrekt sätt. Det är därför lämpligt att fondbolaget i sådana fall ger in ett intyg från fondbolagets revisor. Revisorn skall alltså kontrollera att det inte finns kvar några andelsägare och att fonden saknar tillgångar och skulder.

342

SOU 2010:78 Avveckling av fond i vissa fall

343

Utredningen delar värdepappersfondsutredningens ställningstagande om att det bör vara möjligt att genom ett förenklat förfarande kunna avregistrera en fond som saknar andelsägare, inte har några tillgångar eller skulder och där avvecklingen av fonden gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse. I sådana fall bör Finansinspektionen kunna avregistrera fonden utan att kungörelse ägt rum, se 9 kap. 4 § sista stycket LIF.

14 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

I detta avsnitt behandlar utredningen ett antal frågor som inte har direkt anknytning till genomförandet av UCITS IV-direktivet. Vad som här tas upp rör handel med fondandelar på reglerad marknad, möjlighet att ha olika andelsklasser i en investeringsfond, möjlighet att fastställa andelskurs direkt efter anmälan om teckning, även om betalning ännu inte tillförts fonden samt problem som föranleds av stora in- och utflöden i en investeringsfond. Att utredningen tar upp dessa frågor hänger samman med den kartläggning av konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden som genomförts inom ramen för utredningens arbete. De förslag som läggs fram i de olika avsnitten ska alltså ses som led i strävandena att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft, något som är särskilt viktigt med de ökade möjligheter till konkurrens över gränserna som genomförandet av UCITS IV-direktivet ger möjligheter till.

14.1 Handel med fondandelar på sekundärmarknaden

Utredningens förslag: Definitionerna av specialfond och värdepappersfond vidgas till att även omfatta fonder som handlas på en reglerad marknad, där fondbolaget inte erbjuder inlösen av andelar på andelsägarens begäran, men där fondbolaget vidtagit åtgärder för att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte avviker väsentligt från det underliggande fondandelsvärdet (NAV-kursen). Motsvarande ändring görs även av definitionen av fondföretag.

Förslaget innebär ett genomförande av artikel 1.2 b i UCITSdirektivet, vilket sker genom ändringar i 1 kap. 1 § och 4 kap. 13 § LIF.

345

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

Skälen för förslaget: I Sverige förekommer sedan ett antal år tillbaka så kallade ETF:er.1 En ETF, eller en börshandlad fond, är något förenklat en fond vars andelar är noterade och som kan handlas i realtid på en reglerad marknad. På NASDAQ OMX Stockholms lista för börshandlade fonder upptas för närvarande närmare 50 noterade fonder. En börshandlad fond som är bildad enligt LIF kan klassificeras som en specialfond enligt 1 kap. 1 § p. 18 LIF eller som en värdepappersfond enligt 1 kap. 1 § p. 20 LIF.

Marknaden för börshandlade fonder kan delas in i en primärmarknad och en sekundärmarknad. På primärmarknaden agerar fondbolaget genom att emittera och lösa in fondandelar, medan handel på sekundärmarknaden sker mellan olika marknadsaktörer. Tanken med börshandlade fonder är att handeln med fondandelarna framförallt ska äga rum på sekundärmarknaden, alltså att fondandelarna, på samma sätt som aktier, framförallt ska köpas och säljas av olika marknadsaktörer. Detta till skillnad från icke börshandlade fonder där handeln med fondandelar sker genom att fondandelar köps av eller säljs till fondbolaget som emitterar eller löser in andelar.

I LIF är emellertid utgångspunkten att investeringsfonder ska vara öppna, innebärande bl.a. att andelsägarna ska ha rätt att när som helst få sitt innehav i fonden inlöst av fondbolaget (se SOU 2002:56 s. 459 och 518). Av definitionerna av specialfond respektive värdepappersfond i LIF framgår att andelar i fonden ska kunna lösas in på begäran av andelsägare.

UCITS-direktivet innehåller emellertid en särreglering av fondbolags skyldighet att erbjuda inlösen av andelar i börshandlade fonder, något som inte införts i svensk rätt. I artikel 1.2 b i UCITSdirektivet anges i fråga om sådana fonder att ”En åtgärd som ett fondföretag vidtar för att säkra att börsvärdet av dess andelar inte i någon väsentlig mån avviker från fondandelsvärdet (NAV) ska jämställas med återköp eller inlösen”. UCITS-direktivet tillåter alltså att fondbolag, i stället för att erbjuda möjlighet till inlösen av fondandelar i börshandlade fonder, erbjuder möjlighet till försäljning på sekundärmarknaden genom att vidta åtgärder för att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte i någon väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet (NAV). I övrigt gäller samma regler för börshandlade fonder som för investeringsfonder i allmänhet.

1 Se avsnitt 3.5.1 ovan.

346

SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

I jämförelse med de länder som genomfört artikel 1.2 b i direktivet har alltså fondbolag i Sverige en konkurrensnackdel. Mot denna bakgrund anser utredningen att bestämmelsen i artikel 1.2 b i UCITSdirektivet bör genomföras i svensk rätt. Detta bör ske genom tillägg till definitionerna av specialfond respektive värdepappersfond i LIF. Följden blir att svenska fondbolag inte längre kommer att vara skyldiga att erbjuda möjlighet till inlösen av fondandelar i börshandlade fonder, under förutsättning att fondens andelar noteras på en reglerad marknad och att fondbolaget vidtar åtgärder för att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet på denna marknad inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet, dvs. NAV-kursen. Den möjlighet som härigenom erbjuds fondandelsägare att avyttra fondandelar bör, på samma sätt som anges i artikel 1.2 b i UCITS-direktivet, jämställas med sådan möjlighet till utträde, inlösen, som avses i 4 kap. 13 § LIF.

Fondbolaget kan uppfylla sin skyldighet att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet genom att anlita en s.k. marknadsgarant. En marknadsgarant är en finansiell aktör som ställer ut köp- respektive säljkurser för en tillgång. Genom att erbjuda sig att bl.a. köpa fondandelar till ett visst pris, kan marknadsgaranten säkerställa att fondandelsägare ges möjlighet att sälja sina andelar till ett pris som inte i väsentlig mån avviker från NAV-kursen.

Marknadsgaranter förekommer redan idag vad gäller fondandelar i börshandlade fonder. Marknadsgarantens prissättning sker då på sådant sätt att marknadsgaranten varje morgon får information från fondbolaget om fondens innehav. Beroende på hur kurserna för fondens värdepapper utvecklas under dagen, justerar marknadsgaranten kontinuerligt de köp- och säljkurser denne ställer på marknaden.

Marknadsgarantens prissättning underlättas av att börshandlade fonder som regel är s.k. indexfonder. Fondernas utveckling följer alltså utvecklingen av ett index och marknadsgaranten kan justera de köp- och säljkurser som denne ställer utifrån utvecklingen av detta index och dess komponenter. Alldeles oavsett om den aktuella fonden är en indexfond eller inte, torde dock en marknadsgarant inte ha möjlighet att vid var varje tidpunkt ställa en köpkurs som exakt motsvarar det underliggande fondandelsvärdet (NAV-kursen). Exempelvis kan fondbolaget under dagen köpa eller sälja tillgångar i fonden, vilket gör att marknadsgarantens beräkningar av det underliggande fondandelsvärde avviker från det verkliga fondandelsvärdet. Det är av detta skäl utredningen föreslår att utrymme ska finnas för fond-

347

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

bolaget att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet. Detta undantag bör dock begränsas till den situation som nu angetts.

Ett fondbolag, som väljer att anlita en marknadsgarant för att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet, bör i avtalet med marknadsgaranten försäkra sig om att marknadsgaranten ställer köp- och säljkurser avseende en tillräcklig volym andelar för att marknaden ska kunna anses ha en ändamålsenlig likviditet. Fondbolaget bör även säkerställa att det i avtalet föreskrivs att marknadsgaranten ska tillämpa en marknadsmässig prisskillnad (spread) mellan köp- och säljkurser. Vad som utgör en marknadsmässig prisskillnad får anses variera beroende på vilken placeringsinriktning den aktuella fonden har och får alltså avgöras från fall till fall. Det bör dock framhållas att vad som utgör en marknadsmässig prisskillnad i stor utsträckning kan förväntas bestämmas av marknaden. Om marknadsgaranten tillämpar en för stor prisskillnad kommer marknadens aktörer tycka att det är för dyrt att köpa och för billigt att sälja till marknadsgaranten och alltså vända sig till andra aktörer på marknaden för att göra affärer. Då marknadsgarantens ersättning för uppdraget som regel utgörs av prisskillnaden – alltså mellanskillnaden mellan vad marknadsgaranten köper respektive säljer en tillgång för – kan marknadsgaranten under sådana förhållande förväntas justera prisskillnaden till en mer marknadsmässig nivå.

Kravet på att fondbolaget ska vidta åtgärder för att tillse att det noterade fondandelsvärdet inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet, bör gälla för den reglerade marknadsplats där fondens andelar är noterade. Vid sidan av handel med andelarna på denna marknadsplats, förekommer handel även via andra marknadsplatser, till exempel s.k. handelsplattformar. Ett fondbolag kan inte förhindra att sådan handel äger rum. Det kan inte åligga ett fondbolag att övervaka var handel av andelar i fondbolagets fonder förekommer. Det torde vidare vara så att det pris som sätts på den marknad där andelarna är noterade och där fondbolaget vidtagit åtgärder för att säkerställa att fondandelsvärdet inte i väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet även får genomslag på priset för andelarna på de övriga platser där handel med andelarna förekommer. Detta genom bestämmelserna om bästa utförande av kundorder i 8 kap. 28–31 §§ LVPM, som bl.a. föreskriver att värdepappersinstitut vid utförande av kunds order

348

SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

ska vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för kunden, bl.a. vad gäller pris.

Ett fondbolag som ingår ett avtal med en marknadsgarant bör ha en beredskapsplan för att byta marknadsgarant för den händelse att den av fondbolaget anlitade marknadsgaranten inte fortsätter verksamheten eller säger upp avtalet med fondbolaget. Detta är viktigt för att kunna erbjuda andelsägarna möjlighet till avbrottsfri handel.

Genom den föreslagna regleringen undanröjs den här angivna konkurrensnackdelen som föreligger för svenska börshandlade fonder, jämförda med utländska motsvarigheter.

14.2 Fastställande av teckningskurs före det att betalning tillförts fonden

Utredningens förslag: Fondbolag tillåts under vissa förutsättningar sälja fondandelar (interimsandelar) till det försäljningspris som fastställs efter att fondbolaget tagit del av anmälan om teckning, utan att betalning samtidigt tillförts fonden.

Om fondandelsägarna i ett sådant fall tillfogas skada på grund av att betalning inte tillförts fonden inom sedvanlig tid, ska fondbolaget ersätta skadan.

Förslagen genomförs genom ändringar i 2 kap. 21 § och 4 kap. 11 § LIF samt genom införande av en ny paragraf i LIF, 4 kap. 10 a §.

Skälen för förslaget: Enligt 4 kap. 10 § LIF får en fondandel inte utfärdas innan betalning för andelen har tillförts fonden. Denna reglering har sin bakgrund i, men är striktare än artikel 87 i UCITS

IV-direktivet, som anger att fondandel får utfärdas ”om fondtillgångarna inom sedvanlig tid tillförs betalning motsvarande emissionens nettopris”.

Vid den undersökning som genomförts inom ramen för utredningen avseende konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden har det framkommit att fondbranschens uppfattning är att den svenska regleringen medför konkurrensnackdelar för fondbolag. Skälen till detta är huvudsakligen följande.

Den svenska regleringen får till följd att i det fall en investerare exempelvis önskar byta andelar i en fond mot andelar i en annan, måste investeraren först avveckla sitt innehav i den tidigare fonden

349

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

och därefter överföra likviden till den nya fonden. Denna ordning innebär att inlösenpriset för andelarna i den tidigare fonden sätts samma dag som avyttring sker, medan teckningskursen för andelarna i den nya fonden sätts först den dag då betalning tillförs fonden. Under den tid som förlöper däremellan löper investeraren risken att vara utan exponering mot värdepappersmarknaden. De svenska bestämmelserna, som alltså är något striktare än motsvarande bestämmelser i UCITS IV-direktivet, får till följd att en investerare, som inte vill ha sina medel oplacerade under någon tid, kan komma att avstå från att investera i en svensk fond och istället välja att investera i en utländsk fond som medger att andelar utfärdas innan betalning tillförts fonden eller där fondbolaget får använda den första teckningskurs som fastställs efter att fondbolaget tagit del av anmälan om teckning av fondandelar. Detta gäller framförallt institutionella investerare. Utredningen anser det motiverat att söka en lösning på detta problem, som försvagar svenska investeringsfonders konkurrenskraft.

En reglering som till sitt ändamål närmare överensstämmer med UCITS IV-direktivet kan utformas på flera sätt. Utredningen har övervägt en sådan reglering som kommer till direkt uttryck i UCITS IV-direktivet, dvs. att fondandel får utfärdas innan betalning för andelen tillförts fonden, förutsatt att betalning tillförs fonden inom sedvanlig tid. Utredningen har dock valt att inte förespråka en sådan lösning, främst på grund av de frågor som uppkommer om i vad mån en fondandelsägare ska ges möjlighet att förfoga över en utfärdad andel före det att betalning för andelen tillförts fonden och, om denna rätt ska begränsas, hur detta ska ske.

Utredningen föreslår istället en ordning enligt vilken den nuvarande regleringen i LIF – att fondandel inte får utfärdas innan betalning för andelen har tillförts fonden – kvarstår. Dock bör det öppnas en möjlighet för fondbolag att erbjuda investerare att teckna andelar till en teckningskurs som fastställs före det att betalning för de tecknade andelarna tillförts fonden. Utredningen föreslår därför att fondbolag ska kunna erbjuda investerare möjlighet att teckna sig för fondandelar till den första teckningskurs som fastställs efter att fondbolaget mottagit teckningsanmälan och utan att betalning samtidigt har tillförts fonden. Om denna möjlighet utnyttjas ska fondbolaget – istället för att utfärda nya andelar – göra en registrering i andelsägareregistret av tecknade men inte betalda andelar (interimsandelar). Interimsandelar ger tecknaren rätt att mot betalning av teckningslikviden erhålla lika många andelar i fonden

350

SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

som interimsandelar. Interimsandelar ska, med undantag för de särskilda villkor som gäller för sådana andelar, behandlas på samma sätt som andra andelar i fonden och kommer på motsvarande sätt som andra andelar att påverka såväl exponering som värdering av fonden. Enligt utredningens bedömning krävs inte någon särskild reglering vad gäller möjligheten att förfoga över interimsandelar. De allmänna civilrättsliga regler som gäller inom förmögenhetsrättens område bör vara tillämpliga också här.

Utredningen föreslår att möjligheten för ett fondbolag att använda den först fastställda teckningskursen efter anmälan om teckning av andelar utan att betalning tillförts fonden och med åtföljande registrering av interimsandelar ska framgå av fondbestämmelserna. Denna möjlighet ska dock vara förknippad med vissa begränsningar. Förfarandet ska endast få tillämpas om fondbolaget på ett tillfredsställande sätt säkerställt att betalning för andelarna kommer att tillföras fonden och att så även sker inom sedvanlig tid. Skälen för detta är följande.

Den strikta reglering som i dag återfinns i LIF får ses mot bakgrund av att befintliga fondandelsägare ska skyddas mot den marknadsrisk som kan uppkomma för fonden om det tillåts att fondandelar utfärdas innan betalning tillförts fonden, eller att teckningskursen fastställs utan att betalning tillförts fonden. I dessa fall kommer fondbolaget nämligen normalt att redan vid teckningstidpunkten agera som om fonden tillförts teckningslikviden. Detta för att minska marknadsrisken genom att för fonden göra placeringar på värdepappersmarknaden och därmed täcka den gjorda teckningen av nya andelar. I en sådan situation löper de befintliga fondandelsägarna en risk att åsamkas förluster om det senare skulle visa sig att teckningslikviden av något skäl inte tillförs fonden och de redan ingångna köpen måste reverseras i exempelvis en fallande marknad. Kostnader kan även uppkomma för fonden för det fall teckningslikviden inte kommer fonden tillhanda före det att betalningsskyldighet inträder för de värdepapper som fonden förvärvat. För att minska denna marknadsrisk föreslår utredningen att fondbolaget endast får använda den först fastställda teckningskursen efter teckning av andelar utan att betalning tillförts fonden under förutsättning att tillfredsställande säkerhet föreligger att betalning för andelarna kommer att tillföras fonden och att så sker inom sedvanlig tid. En sådan ordning bör också innebära en minskad kreditrisk för fondbolaget, vilket behandlas närmare i det följande.

351

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

Kravet på att fondbolaget på ett tillfresställande sätt ska säkerställa att fonden kommer att tillföras betalning innebär att fondbolaget, innan det erbjuder en investerare att teckna andelar till den första fastställda teckningskursen efter teckning, måste erhålla bevis för att betalning för andelarna kommer att tillföras fonden. Detta kan ske exempelvis genom att investeraren uppvisar att ett kreditinstitut inlett en betalningsöverföring till fonden eller genom att fondbolaget erhåller en fullmakt att överföra likviden från avyttringen i en av fondbolagets fonder till en annan av fondbolagets fonder. En högre grad av säkerställande bör krävas om teckningsbeloppet är betydande i relation till fondbolagets kapital.

Kravet på att betalning ska tillföras fonden inom sedvanlig tid innebär att betalningen ska komma fonden tillhanda inom den tid som krävs för att fonden ska kunna fullgöra de förpliktelser som fondbolaget redan vid teckningstidpunkten kan förväntas åta sig på den relevanta marknaden. För handel på den svenska aktiemarknaden uppgår denna tid normalt till tre dagar (t+3).

Genom kravet att fondbolaget på ett tillfredsställande sätt ska säkerställa att betalning kommer att tillföras fonden reduceras den kreditrisk som ligger i att fonden inte omedelbart tillförs betalning för de fondandelar för vilka investeraren tecknat sig.

Det är fondbolaget som fattar beslut om att medge att det här beskrivna förfarandet med interimsandelar tillämpas och fondbolaget bör därför bära de risker som ligger i förfarandet. Ett fondbolag ska vara skyldigt att hålla andelsägarna skadeslösa för de förluster som dessa kan komma att tillfogas i anledning av att fondbolaget låter investerare teckna sig för fondandelar till den första teckningskurs som fastställs efter att fondbolaget tagit emot teckningsanmälan, utan att betalning samtidigt har tillförts fonden. Utredningen föreslår därför en komplettering med den innebörden i ansvarsbestämmelsen i 2 kap. 21 § LIF. Fondbolaget får i en sådan situation regressvis kräva att investeraren ersätter fondbolaget för att investeraren inte fullgjort sin avtalsenliga skyldighet att betala för de tecknade andelarna inom sedvanlig tid.

För att fondbolaget ska kunna ta på sig ansvaret att hålla fondandelsägarna skadeslösa, måste fondbolaget vid varje tillfälle säkerställa att bolaget har kapaciteten för detta, utan att själv hamna i en insolvenssituation. Det bör i sammanhanget erinras om att den risk som främst gör sig gällande i detta sammanhang är risken att teckningslikviden inte tillförs fonden och att fondbolaget, i en fallande marknad, till ett lägre pris än inköpspriset, måste sälja de innehav

352

SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

som köpts in i anledning av teckningen. Den risk ett fondbolag åtar sig får, under normala marknadsförhållanden, betraktas som begränsad. Till detta kommer att fondbolaget, för det fall fonden åsamkas en skada till följd av en utebliven teckningslikvid, har rätt att kräva ersättning från den investerare som inte uppfyllt sina förpliktelser gentemot fonden. Endast för det fall denne saknar förmåga att utge ersättning kommer fondbolaget i slutändan att få bära förlusten.

För att ett fondbolag ska kunna ge potentiella investerare möjlighet att teckna sig för fondandelar på det föreslagna sättet, krävs att fondbolaget har kompetens att genomföra en kreditbedömning av investerare som önskar utnyttja denna möjlighet. Denna kreditbedömning ska ske på objektiva grunder och med iakttagande av likabehandlingsprincipen. Det bör inte förekomma att fondbolag, på rent godtyckliga grunder, väljer att ge vissa potentiella investerare, men inte andra, möjligheten att teckna sig för fondandelar till den första teckningskurs som fastställs efter att fondbolaget tagit emot teckningsanmälan, utan att betalning samtidigt har tillförts fonden.

Att ett fondbolag uppfyller de krav som ovan anges får granskas av Finansinspektionen dels i samband med att möjligheten införs i fondbestämmelserna, dels inom ramen för den löpande tillsynen av fondbolag.

Om betalning inte skulle tillföras fonden, ska fondbolaget makulera de till teckningen hänförliga interimsandelarna.

Om interimsandelar är registrerade i andelsägarregistret och förvaltningen av en investeringsfond omedelbart ska tas över av förvaringsinstitutet enligt 9 kap. 1 § LIF, ska förvaringsinstitutet svara för den teckning av andelar som är avsedd att ske och utfärda andelar om betalning kommer in. Detta kan inte anses stå i strid med 4 kap. 13 § andra stycket LIF, då det inte rör sig om någon egentlig nyteckning av andelar utan endast om uppfyllande av en förpliktelse som fondbolaget redan åtagit sig. I en sådan situation är det likväl fondbolaget som svarar för att hålla fonden och existerande andelsägare skadeslösa.

Enligt utredningens förslag ska det krävas att en fond, i sina fondbestämmelser, ska ange om fondbolaget får använda den första fastställa teckningskursen efter anmälan om teckning av andelar vid försäljning av fondandelar, utan att betalning tillförts fonden. På så sätt kan den enskilde investeraren själv avgöra om han vill stå de risker som, trots ovan angivna begränsningar och fondbolagets strikta ansvar, kan vara förknippade med att teckningskursen för andelar kan fastställas innan betalning tillförts fonden.

353

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

14.3 Andelsklasser i investeringsfonder

Utredningens förslag: Fondbolag ges möjlighet att i fondbestämmelserna ange att andelar av olika slag (andelsklasser) får utfärdas för samma fond. Sådana andelsklasser kan vara t.ex. utdelande respektive icke utdelande andelsklasser och andelsklasser i olika valutor.

Förslaget genomförs genom ändringar i 4 kap. 8, 10 och 11 §§ LIF.

Skälen för förslaget: Enligt 4 kap. 10 § första stycket LIF ska andelarna i en fond vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. I 4 kap. 10 § andra stycket anges att värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar.

Bestämmelsen ger uttryck för den fondrättsliga likabehandlingsprincipen som infördes genom 1974 års aktiefondslag. I förarbetena till den lagen angavs att ”…andelarna i en aktiefond skall vara lika stora, dvs. avse samma kvotdel av fonden, och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Detta innebär att varje andel alltid skall ha samma värde som var och en av de övriga andelarna i samma aktiefond. Genom denna föreskrift förhindras att det i en aktiefond finns fondandelar med sinsemellan olika värde. Någon motsvarighet till preferensaktier kan alltså aldrig uppkomma” (se prop. 1974:128, s. 170).

Likabehandlingsprincipen innebär att det inte är möjligt för svenska fondbolag att erbjuda fonder med s.k. andelsklasser, dvs. fonder där den underliggande förmögenhetsmassan fortfarande är gemensam och förvaltas med samma placeringsinriktning men där investerare erbjuds att förvärva andelar som är förenade med olika rättigheter.

Andelsklasser i fonder är en mycket vanlig företeelse utanför Sverige och förekommer i t.ex. Luxemburg och Danmark. Andelsklasser används i dessa länder för att differentiera avgifter och för att erbjuda investerare andelar uttryckta i olika valutor. Vidare förekommer även valutasäkrade andelsklasser och andelsklasser som betalar respektive ackumulerar utdelning. Det förekommer även kombinationer, dvs. andelsklasser som är förenade med en kombination av olika rättigheter och skyldigheter.

Av den undersökning avseende konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden som genomförts inom ramen för utred-

354

SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

ningen, har framkommit att det är fondbranschens uppfattning att möjligheten för en fond att ha olika andelsklasser är ett mycket viktigt kriterium för beslut om en fonds hemvist och att den nuvarande regleringen försämrar svenska fondbolags internationella konkurrenskraft.

En möjlighet för svenska fondbolag att kunna erbjuda andelar i olika andelsklasser i en fond skulle innebära ett kostnadseffektivt sätt att differentiera en fonds egenskaper i enlighet med efterfrågan på marknaden. Till exempel är fondbolag idag hänvisade till att bilda två helt separata fonder för det fall att fondbolaget vill erbjuda investerare att placera i andelar i en fond som är utdelande respektive icke utdelande. En möjlighet att införa andelsklasser kommer innebära att en väsentlig konkurrensnackdel för svenska fondbolag elimineras. Utredningen bedömer också att allmänheten kommer att erhålla ett rikare och mer varierat utbud som möjliggör att sparandet för den enskilde bättre kan anpassas till olika behov och preferenser.

Förslag om att införa andelsklasser har förekommit i samband med tidigare översyn av den svenska fondlagstiftningen. I slutbetänkandet av Värdepappersfondsutredningen, SOU 2002:104, avsnitt 2.5.5, s. 107 ff, föreslogs att likabehandlingsprincipen skulle modifieras på så sätt att fondbolag skulle få ta ut olika avgifter för olika kategorier av andelar i samma fond. Värdepappersfondsutredningen föreslog att med andelsägarnas rätt till likabehandling skulle förstås att när väl ett avtal om fondsparande har ingåtts ska alla fondandelsägare med samma avtal (dvs. inom samma andelsklass) behandlas lika i fonden. En följd av förslaget skulle bli att fondandelarna fick olika tillgångsvärden och att avkastningen skulle komma att variera mellan olika andelsklasser. I övrigt skulle andelsägarna behandlas lika avseende t.ex. att varje andel skulle omfatta alla värdepapper samt att rätten till inlösen var densamma. Värdepappersfondsutredningens förslag var alltså tämligen begränsat till sin utformning.

Utredningen är av uppfattningen att det, för att stärka svenska investeringsfonders internationella konkurrenskraft, finns skäl att tillåta andelsklasser även i Sverige. För att en sådan lagändring ska få avsedd effekt, bör fondbolag medges längre gående möjligheter att införa andelsklasser än vad som föreslogs av Värdepappersfondsutredningen. I enlighet med undersökningen avseende konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden, är utredningen av uppfattningen att fondbolag bör ges uttrycklig möjlighet att erbjuda

355

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

fondandelsklasser för differentiering av avgifter, för notering av andelsvärde i olika valutor, för valutasäkring av fondförmögenheten samt för ackumulering respektive utbetalning av utdelning. Även kombinationer av dessa alternativ bör tillåtas. Utredningen föreslår vidare att möjlighet bör finnas för Finansinspektionen att även godkänna andra andelsklasser än de uppräknade.

I likhet med Värdepappersfondsutredningen anser utredningen att då det förekommer andelsklasser i en fond ska den grundläggande principen om likabehandling förstås på så sätt att samtliga fondandelsägare inom en viss andelsklass ska behandlas lika. Detta är av betydelse för de rättigheter som tillkommer fondandelsägare med fondandelar i olika andelsklasser. Likabehandlingsprincipen innebär också att en andelsklass inte får gynnas på bekostnad av någon annan andelsklass. Detta får exempelvis genomslag på så sätt att eventuella kostnader som är särskilt hänförbara till en viss andelsklass, endast ska belasta denna andelsklass och inte övriga andelsklasser (exempelvis genom ökat avgiftsuttag, minskad utdelning eller ett reducerat andelsvärde). Andra, gemensamma kostnader ska belasta varje fondandel lika, oavsett andelsklass. En central princip är att ett fondbolag inte får gynna en andelsklass på bekostnad av annan andelsklass genom exempelvis en fördelning av intäkter eller kostnader som inte sker på rent sakliga grunder. Det åligger fondbolaget att identifiera och hantera de eventuella intressekonflikter som kan uppkomma mellan olika fondandelsklasser.

Fondförmögenheten för en fond med olika andelsklasser är fortfarande gemensam och en andelsägare i en andelsklass äger fonden gemensamt med övriga fondandelsägare, oavsett andelsklass. Placeringsinriktningen ska även vara gemensam för alla andelsklasser i fonden. För en andelsklass gäller även samma principer som för en enskild fond, exempelvis kravet på kollektiv förvaltning. Rättigheter och skyldigheter för en andelsklass får inte vara utformade på ett sådant sätt att andelsklassen kan uppfylla förutsättningarna för individuell portföljförvaltning (se prop. 2002/03:150 s. 253 f). Det som skiljer olika andelsklasser från varandra är de olika rättigheter och skyldigheter som är förenade med respektive andelsklass.

En andelsägare med en andel i en andelsklass har alltså lika rätt till tillgångarna i fonden som övriga andelsägare men med justering för de villkor som gäller för andelsklassen, vilket kan innebära att den ekonomiska rättigheten skiljer sig åt för andelsägare i olika andelsklasser. Detta kan illustreras med ett par exempel.

356

SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

Ett exempel kan vara att det i en fond förekommer två andelsklasser; en utdelande andelsklass och en icke-utdelande (eller ackumulerande) andelsklass. Att en andelsklass är utdelande innebär att andelsägarna erhåller sin del av fondens resultat genom utdelning. Att en andelsklass är icke-utdelande innebär att andelsägarna erhåller sin del av fondens resultat genom att resultatet återinvesteras i fonden. Vid förekomsten av en utdelande respektive icke-utdelande andelsklass i en fond, kommer andelsägarna med andelar i den ickeutdelande andelsklassen att ha investerat ett större belopp i fonden per andel än de andelsägare som har andelar i den utdelande andelsklassen. För detta kan andelsägarna i den icke-utdelande klassen kompenseras genom att tilldelas ytterligare andelar i fonden eller genom att de befintliga andelarna åsätts ett högre värde vid beräkningen av fondandelsvärdet. I det senare fallet kommer alltså fondandelsvärdet att skilja sig åt mellan andelarna i de olika andelsklasserna.

Ett annat exempel kan vara att det i en fond som placerar i värdepapper i amerikanska dollar förekommer två andelsklasser; en där fondförmögenheten valutasäkras till andelsklassens noteringsvaluta (svenska kronor) och en utan valutasäkring. Att andelsklassen är valutasäkrad innebär att andelsägaren är skyddad från värdeförändringar för den svenska kronan i förhållande till amerikanska dollar. Om den svenska kronans värde sjunker i förhållande till den amerikanska dollarn kommer i detta fall värdet på den valutasäkrade andelsklassen att vara oförändrat (med avdrag för kostnaderna för valutasäkringen), medan värdet på andelarna utan värdesäkring har ökat eftersom amerikanska dollar relativt sett blivit mer värda i förhållande till den svenska kronan.

På vilka sätt en fonds olika andelsklasser skiljer sig åt, dvs. vilka olika rättigheter och skyldigheter dessa är förenade med, ska tydligt anges i fondbestämmelserna. Som huvudregel ska ett faktablad upprättas för varje andelsklass. I kapitel II avsnitt 2 artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 anges när information om två eller flera andelsklasser får samlas i ett enda faktablad eller när en andelsklass får representera en annan andelsklass i ett faktablad.

En andelsklass ska kunna införas i samband med att fondbestämmelserna godkänns eller genom en ändring av fondbestämmelserna. Inledningsvis innebär det att andelsklassen är utan andelsägare. Så är det både i det fall då fonden startar och då det införs en ny andelsklass i en befintlig fond. Om en befintlig andelsägare vill ha

357

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

de villkor som erbjuds i en ny andelsklass, får andelsägaren lösa in sina ursprungliga andelar och istället förvärva andelar i den nya andelsklassen. På detta sätt kan andelsklasser tillföras en existerande fond, utan att likabehandlingsprincipen på något sätt frångås. En andelsklass kan indirekt avvecklas genom att de rättigheter och skyldigheter som enligt fondbestämmelserna gäller för andelsklassen ändras så att rättigheterna och skyldigheterna blir identiska med dem i en annan andelsklass i fonden. Om fondbestämmelserna ändras för att därigenom indirekt avveckla en andelsklass utgör det en väsentlig ändring av fondbestämmelserna för andelsägarna i den aktuella andelsklassen. Detta innebär att de berörda andelsägarna får rätt att inom 30 dagar lösa in sina andelar, utan att andra kostnader får tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. En underrättelse om ändringen av fondbestämmelserna behöver i detta fall endast lämnas till andelsägarna i den aktuella klassen.

Vid införandet av andelsklasser bör särskilt uppmärksammas huruvida kravet på att en investeringsfond ska vara öppen för allmänheten ger utrymme för ett fondbolag att rikta en fondandelsklass mot vissa investerare. Utredningen är av uppfattningen att andelsklasser som uttryckligen riktar sig till vissa investerare inte bör tillåtas. Däremot bör hinder inte uppställas för andelsklasser som genom en tröskel för lägsta insättning eller höga insättningsavgifter indirekt riktar sig till framförallt institutionella investerare. En förutsättning för att en fond vid förekomsten av sådana andelsklasser ska leva upp till kravet att vara öppen för allmänheten, är emellertid att fonden även erbjuder en fondandelsklass utan krav på en betydande lägsta insättning eller höga insättningsavgifter. Därmed ges även konsumenter reell möjlighet att investera i fonden och få tillgång till den placeringsinriktning som fonden erbjuder. Utredningen gör bedömningen att detta inte kommer att inverka på konsumentskyddet, eftersom det alltid ska finnas en andelsklass som uppfyller kraven för en värdepappersfond.

Ett system med olika andelsklasser kräver väl fungerande rutiner och stor administrativ kapacitet. Finansinspektionen bör därför kunna ställa krav på fondbolag som förvaltar fonder med olika andelsklasser att de ska ha tillräckliga resurser och väl fungerande rutiner och system för att hantera de olika fondandelsklasserna. Någon särskild föreskriftsrätt behövs inte för ändamålet, eftersom fondbolagens administration m.m. av andelsklasser måste anses omfattad av de allmänna sundhetskrav som ställs på fondbolag (se SOU 2002:104, sid 109).

358

SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

14.4 Hantering av stora kapitalflöden

Utredningens förslag: I syfte att skydda framför allt långsiktiga sparare för de särskilda kostnader (transaktionskostnader och marknadspåverkan) som kan uppkomma som följd av stora in- och utflöden i en investeringsfond redovisar utredningen olika metoder för att begränsa sådana effekter. Detta kan ske genom ökning av andelen likvida medel i fonden, genom tillfällig upplåning eller genom tillfällig stängning av fonden. Dessa metoder är dock inte alltid tillräckliga eller lämpliga. Andra metoder som prövats är att avgiftsbelägga transaktioner och, i vissa länder, att justera fondandelsvärdet.

Utredningen förordar ett system med avgifter för att kompensera fondandelsägarna. Som alternativ till en sådan lösning redovisas ett system som bygger på att fondbolaget tillåts att justera fondandelsvärdet med belopp motsvarande de beräknade särskilda kostnader som det stora flödet bedöms åsamka fonden.

Förslaget föranleder ändring i 4 kap. 8 och 10 §§ och i 13 kap. 1 § LIF. Vidare införs en ny paragraf i LIF, 4 kap. 10 b §.

Skälen för förslaget: Grunden för fondsparandet är att det är en kollektiv sparform. En av hörnstenarna i fondlagstiftningen är likabehandlingsprincipen i 4 kap. 10 § första stycket LIF, vilken innebär att alla andelar i en fond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Den kollektiva sparformen förutsätter vidare att tillgångarna i en fond hanteras som en gemensam förmögenhetsmassa. Den egendom som ingår i fonden ska, enligt 4 kap. 10 § andra stycket LIF, värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Av samma stycke framgår också att värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar.

Att egendomen som ingår i fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde är en av de mest grundläggande principerna i fondlagstiftningen. Principen syftar bl.a. till att säkerställa att andelsägarna ges en reell möjlighet att träda ut ur fonden. Av 4 kap. 10 § andra stycket LIF framgår också att en fonds värde ska beräknas enligt de grunder som anges i fondbestämmelserna. I förarbetena till den tidigare gällande aktiefondslagen (1974:931) lämnas vissa anvisningar om grunderna för hur en fonds värde ska beräknas (se prop. 1974:128 s. 170 f.). Där anges att från tillgångarna i fonden ska dras de skulder som avser denna. Skulderna kan utgöras av beslu-

359

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

till

tjänstepensionsförsäkringar.5tade men inte utbetalade utdelningar till andelsägarna. Vidare kan det finnas skulder till förvaringsinstitutet. Skulderna kan också bestå av ännu inte betalda likvider, avgifter eller andra kostnader i samband med handel med finansiella instrument. Till skulderna hör även slutligt debiterade men ännu inte betalda skatter, liksom latenta skatteskulder, om sådana ska beaktas enligt fondbestämmelserna. Hur beräkningen av marknadsvärdet närmare ska göras ska enligt 4 kap. 8 § andra stycket 4 LIF anges i fondbestämmelserna.2

I den undersökning avseende konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden som genomförts inom ramen för utredningen, har det framkommit att ett betydande antal av fondbolagen angett att de utsätts för stora in- och utflöden av kapital i fonderna genererade av enskilda fondandelsägare och att sådana in- och utflöden riskerar att vara till men för övriga fondandelsägare. Mest framträdande är detta inom Premiepensionssystemet, vilket också har beskrivits utförligt i en rapport, nyligen utgiven av Pensionsmyndigheten.3 Enligt rapporten var det 1 200 000 pensionssparare som under år 2009 genomförde fondbyten inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten uppskattar att det vid rapportens publicering i mars 2010 fanns cirka 500 000 pensionssparare som hade valt förvaltningstjänster, innebärande att en förvaltare får fullmakt att göra omplaceringar bland spararens fondplaceringar. Pensionsmyndigheten tillskriver volymtillväxten av antalet fondbyten inom premiepensionssystemet dessa förvaltningsbolag. Gemensamt för dessa bolags agerande är att de genomför samtidiga omplaceringar för ett stort antal kunder. Under år 2007 genomfördes totalt 2 500 000 fondbyten varav 25 procent beställdes av förvaltningsbolagen. År 2009 uppgick fondbytena till 4 500 000 och av dessa beställdes 2 500 000 av förvaltningsbolagen.4 Problemet med ökande, samtidiga omplaceringar förekommer även inom andra system, t.ex. bland fonder med anknytning

2 Närmare föreskrifter om hur gällande marknadsvärde ska fastställas vid hel- och halvårsskiften finns i 19 kap. FFFS 2008:11. Finansinspektionen har uttalat att dessa bestämmelser också kan tjäna som vägledning för hur värderingen kan göras vid övriga tillfällen då andelskursen för en fond ska bestämmas (se Finansinspektionens promemoria ”Värdering av onoterade innehav i fonder – en vägledning”, daterad den 26 november 2008). 3 Problemet har beskrivits utförligt i Pensionsmyndighetens rapport ”2k – kompletterande kanaler – förslag till fortsatt inriktning, Dnr/ref: LED 2010-9 samt även i artikeln ”PPMflock sänker Moskvabörsen”, Johan Högberg, Affärsvärlden nr 23, 11 juni 2010. 4 Pensionsmyndighetens rapport ”2k – kompletterande kanaler – förslag till fortsatt inriktning, s. 18 f. 5 Konkurrensen på fondmarknaden, Hans Fahlin, s. 29.

360

SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

Problematiken med stora in- och utflöden av kapital kan beskrivas enligt följande. Om en fond utsätts för ett inflöde av kapital, kan fonden välja att öka andelen likviditet i förhållande till det totala fondvärdet eller att genomföra köp av värdepapper. Om en fond utsätts för ett uttag av kapital, kan fonden effektuera detta genom att minska sin likviditet, om tillräckliga medel finns, eller genom att sälja värdepapper. Då de flesta fonder utvärderas mot ett fullinvesterat jämförelseindex är fondförvaltare vanligtvis ovilliga att hålla likvida medel i någon betydande omfattning, varför såväl nyteckning som inlösen av andelar normalt medför att fonden behöver genomföra transaktioner på värdepappersmarknaden.

Transaktioner på värdepappersmarknaden medför kostnader. Fonden måste exempelvis betala courtage och avgifter för avräkningsnotor. Dessa kostnader är i normala fall relativt små, men kan, t.ex. om fonden investerar på mindre likvida marknader eller på utvecklingsmarknader, ändå uppgå till belopp som inte är försumbara. Utöver dessa kostnader kan en priseffekt uppstå på marknaden, s.k. ”market impact”. Med detta avses att fondens köp eller försäljning påverkar marknadspriset. Vid köp genom att fonden tvingas erbjuda ett högre pris än det rådande marknadspriset för att förmå andra aktörer att sälja de värdepapper som ska köpas till fonden och vid försäljning att fonden tvingas att sälja värdepapper till ett lägre pris än rådande marknadspris för att förmå andra aktörer att köpa de innehav som fonden avser sälja. Denna priseffekt kan vara betydande. Priseffektens storlek bestäms av ett antal faktorer. Priseffekten kan exempelvis vara större om transaktioner för fonden till följd av in- eller utflöden innebär att omsättningen är högre än värdepapperets normalt omsatta volym. Forskning på området har visat att på den mycket likvida amerikanska aktiemarknaden uppgår den onormala avkastningseffekten på en aktie som säljs av enstaka fonder med stora utflöden till -2,5 procent för den månad försäljningen sker och att denna priseffekt återgår påföljande månad.6

Såväl transaktionsavgifter som eventuella priseffekter drabbar vid köp befintliga fondandelsägare samt vid försäljningar kvarvarande andelsägare. Vid köp drabbas befintliga fondandelsägare genom att fondandelar utfärdas till den enskilde köparen baserat på rådande andelsvärde, vilket i sin tur baseras på rådande marknadspriser. När likviden för de utgivna andelarna placeras på marknaden, trycks dock marknadspriserna upp, vilket resulterar i att färre antal värde-

6 Konkurrensen på fondmarknaden, Hans Fahlin, s. 29 f.

361

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

papper kan införskaffas åt fonden. När marknadspriserna sedan faller tillbaka, efter det att köpen är genomförda, så resulterar det i att tillgångsmassan i fonden inte har ökat i samma utsträckning som antalet andelar. På så sätt sker en viss utspädning av fondandelarna. Vid försäljning drabbas kvarvarande fondandelsägare genom att dessa tvingas bära skillnaden mellan fondens andelsvärde vid inlösentillfället och det värde till vilket fonden sedermera kan genomföra de avyttringar på marknaden som krävs för att lösa in andelarna.

Sammanfattningsvis kan stora in- och utflöden orsaka betydande transaktionskostnader och priseffekter. Dessa kostnader bärs i stor utsträckning av de andelsägare som inte gett upphov till transaktion och drabbar framförallt fondandelsägare med långsiktiga innehav och investerare som genomför färre transaktioner, dvs. ofta småsparare. Den fråga som måste ställas är vilka åtgärder ett fondbolag kan vidta för att minska de negativa effekterna för fondspararna av stora flöden.

En åtgärd som kan vidtas för att minska transaktionskostnaderna och priseffekterna vid stora in- och utflöden är att fonden, vid förväntade stora flöden, håller en högre nivå av likviditet. En sådan strategi kan emellertid ha väsentlig, negativ inverkan på fondens avkastning. Eftersom avkastningen på finansiella marknader i genomsnitt är positiv, så kommer en fond med högre likviditet att i genomsnitt och i förhållande till andra fonder ha en lägre avkastning, till nackdel för dess andelsägare.

En fond kan i viss utsträckning använda sig av derivatinstrument för att skapa en exponering mot avsedd marknad för att kompensera för den minskade avkastningen som likviditeten ger upphov till. Detta förutsätter dock att sådana derivatinstrument är tillgängliga på den marknad som fonden investerar i, att fonden enligt fondbestämmelserna får placera i derivatinstrument samt att exponeringen som uppnås genom derivatinstrumenten inte avviker från fondens placeringsinriktning.

En annan metod för att kompensera en fond för kostnader för stora in- och utflöden ur fonden är att ta ut avgifter av de andelsägare som orsakar stora flöden, avgifter som tillfaller fonden och kompenserar övriga andelsägare. Metoden att införa försäljnings- respektive inlösenavgifter för hantering av kostnader relaterade till stora in- respektive utflöden ur en fond synes också vara den enda metod som för närvarande erkänns av fondlagstiftningen. Sådana

362

SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

avgifter är dock idag mindre vanliga på den svenska fondmarknaden. De är inte heller tillåtna för fonder inom premiepensionssystemet.7

Ytterligare ett tillvägagångssätt för att möta stora utflöden ur en fond är att fondbolaget tar upp kortfristiga lån motsvarande högst tio procent av fondens värde enligt 5 kap. 23 § LIF.

Utöver ovanstående åtgärder medges, enligt 4 kap. 13 § första stycket LIF att fondbolaget, om det för inlösen av andelar krävs att tillgångar i fonden säljs, efter anmälan till Finansinspektionen får avvakta med sådan försäljning. En förutsättning för detta är att en omedelbar försäljning skulle kunna väsentligt missgynna andra andelsägares intresse. Av den undersökning som genomförts avseende konkurrenssituationen på den svenska fondmarknaden har det framkommit att bestämmelsen sällan tillämpas av fondbolagen. Utredningen har föreslagit ändringar av bestämmelsen, innebärande bl.a. att kravet på föranmälan om stängning till Finansinspektionen slopas.

Utredningen är av uppfattningen att de möjligheter som fondbolag idag har för att hantera stora in- och utflöden i en fond, inte ger bolagen tillräckliga möjligheter att hantera de transaktionskostnader och priseffekter som uppkommer vid sådana flöden Därmed har också fondbolagen begränsade möjligheter att skydda de många fondsparare som placerar på lång sikt för de negativa effekterna av stora flöden av framför allt kortsiktiga placeringar. Utredningen har därför undersökt alternativ till de metoder som svenska fondbolag idag har möjlighet att använda sig av.

Andra länders lagstiftning och tillsynsmyndigheter tillåter andra modeller för att kompensera en fond för transaktionskostnader och i vissa fall priseffekter. I bl.a. Storbritannien, Luxemburg, Danmark och Norge är olika typer av modellen ”swing pricing”, eller justerat fondandelsvärde, tillåtna. I exempelvis England tillämpas enligt uppgift ”swing pricing” av mer än hälften av de engelska fondföretagen. Justerat fondandelsvärde har i dessa länder införts i syfte att hantera problematiken med kostnader som föranleds av stora in- och utflöden och att övriga andelsägare som en följd därav i vissa situationer kan förfördelas på grund av enskilda andelsägares agerande.8

7 Se 8 kap. 3 § första stycket 4 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. 8 Se exempelvis avsnitt 6.3.8 (1) i ”FSA Handbook COLL” (Storbritannien), CSSF:s cirkulär 04/146 (Luxemburg), Finanstilsynets ”Bekendtgørelse om beregning af emissions- og indløsningspriser ved tegning og indløsning af andele i investeringsforeninger, specialforeninger, professionelle foreninger, godkendte fåmandsforeninger og hedgeforeninger” samt Investeringsforeningsrådets ”Håndtering af markedsafledte udgifter i tegningsprospekterne” (Danmark) och Verdipapirfondenes Forenings ”Veiledning till bransjestandard for rutiner ved tegning og inløsning” (Norge).

363

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

Modellen justerat fondandelsvärde innebär i korthet en möjlighet för ett fondbolag att vid stora in- eller utflöden justera fondandelsvärdet för fonden. Modellen grundar sig vanligtvis på att samtliga kostnader, däribland transaktionskostnader och priseffekter, i samband med in- och utflöden ska uppskattas och sedan räknas om till en total kostnadspåverkan på fondandelsvärdet, så att fondens andelsvärde påverkas samma dag som kostnaderna hänför sig till. Det justerade andelsvärdet tillämpas i förhållande till samtliga inflöden och utflöden den aktuella dagen. Vid inflöde i fonden justeras fondandelsvärdet till ett högre värde och vid utflöde justeras på motsvarande sätt fondandelsvärdet till ett lägre värde. Eventuell justering av fondandelsvärdet för fonden sker efter det att fondens egendom har värderats med ledning av gällande marknadsvärde.

Modellen justerat andelsvärde medför uppenbarligen vissa risker, eftersom den innebär avsteg från normala värderingsprinciper i en fond och även från likabehandlingen av andelsägare. Modellen kan vidare medföra att andelsägarna uppfattar att en viss godtycklighet uppstår vid fastställandet av fondandelsvärdet. Modellen ställer också höga krav på löpande kontroll, uppföljning och utvärdering av fondbolaget och även på information till andelsägarna.

I Sverige är justerat fondandelsvärde idag en modell som inte anses förenlig med fondlagstiftningen. Detta mot bakgrund av dels principen att den egendom som ska ingå i en fond ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde, dels likabehandlingsprincipen som närmare redogjorts för ovan. Utredningen är dock av uppfattningen att man även i Sverige bör överväga att införa en möjlighet för fondbolag att tillämpa justerat fondandelsvärde i syfte att förhindra att andelsägare i vissa situationer kan förfördelas på grund av enskilda andelsägares agerande. Tillämpning av justerat fondandelsvärde får således till konsekvens att investerare som ger upphov till mer omfattande in- och utflöden också bär de kostnader som flödena orsakar. En förutsättning för att fondbolag ska få tillämpa justerat fondandelsvärde är dock att fondbolagen har förutsättningar för att kunna hantera de risker som följer med att tillämpa denna modell. Fondbolagen måste införa system för att identifiera alla betydande risker som följer av att tillämpa justerat fondandelsvärde och vidta effektiva åtgärder för att reducera dessa risker genom en förstärkt intern kontroll. Det ska framgå av fondbestämmelserna att ett fondbolag för en viss fond tillämpar justerat fondandelsvärde och även av informationsbroschyren.

364

SOU 2010:78 Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden

Möjligheten för ett fondbolag att tillämpa justerat fondandelsvärde bör medge att detta värde justeras med hänsyn till såväl de transaktionskostnader som de priseffekter som kan uppkomma i samband med mer omfattande in- och utflöden i en fond. Möjligheten att tillämpa justerat fondandelsvärde bör uttryckligen regleras i LIF. Därutöver bör ett bemyndigande lämnas till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om vilka kriterier som ska kunna tillämpas för justerat fondandelsvärde och vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att tillämpa justerat fondandelsvärde för en fond. Vad gäller de kriterier som ska tillämpas för justerat fondandelsvärde, bör dessa präglas av största möjliga enkelhet och utgöra ett tydligt och objektivt underlag för hur ett fondbolag ska beräkna en fonds justerade fondandelsvärde samt möjliggöra genomlysning av hur fondbolaget beräknar detta värde. Vad gäller priseffekter, bör kriterierna också ge möjlighet att beakta den aktuella marknadens särart.9 Vid utformandet av kriterierna bör särskild hänsyn tas till långsiktiga investerare och investerare som genomför mindre transaktioner (framförallt konsumenter), vilka tillämpningen av justerat fondandelsvärde är avsedd att skydda.

Sammanfattningsvis vill utredningen anföra följande angående hanteringen av stora flöden i aktiefonder.

Det synes klart att stora momentana in- eller utflöden i en aktiefond, framför allt de som är knutna till kortsiktiga placeringar, i många fall är svåra att hantera utan att det leder till negativa effekter för de långsiktiga placerarna i en aktiefond, bland dem många småsparare. Enligt utredningens mening är det angeläget att försöka skydda dessa kategorier av sparare från de här beskrivna effekterna. I det föregående har också redovisats ett antal metoder att begränsa de negativa effekterna av stora flöden.

Möjligheterna för fondbolag att ta upp tillfälliga lån för att möta stora utflöden eller att tillfälligt stänga fonden har nackdelen att de ofta är enbart temporära lösningar av problemet med stora flöden.

De flesta investeringsfonder har enligt fondbestämmelserna möjlighet att ta ut avgifter för köp och inlösen av fondandelar. Avgifter får emellertid, som ovan redovisats, inte tas ut i PPM-systemet, vilket fått till följd att detta alternativ inte utnyttjas. Enligt utredningens mening har en avgiftsmodell i vissa avseende klara fördelar, jämförd med ett system med justering av fondandelsvärden. Att ta

9 Se i detta sammanhang det danska Investeringsforeningsrådets ”Håndtering av markedsafledte udgifter i tegningsprospekterna”.

365

Några övriga frågor rörande den svenska fondmarknaden SOU 2010:78

366

ut avgifter står inte i strid med principerna om marknadsvärdering och likabehandling. Ett avgiftssystem är också mera rustikt till sin karaktär, mer objektivt och förutsebart för investerarna och kräver inte heller på långt när lika sofistikerade system för tillämpning och uppföljning som ett system med fortlöpande justering av andelsvärdet. Dock är inte heller ett avgiftssystem utan komplikationer. Det kan vara svårt att fastställa en avgiftsnivå som helt motsvarar kostnaderna för flödena. Ibland går stora flöden i en riktning med omfattande kostnader som följd, andra gånger stora flöden i båda riktningar, vilket kan ge ett mycket litet nettoflöde och begränsade kostnader. Avgifterna är i båda fallen desamma. Avgiftsnivån får med nödvändighet grundas på en schablonmässig bedömning av genomsnittliga transaktionskostnader och kostnader för marknadspåverkan. Avgifterna tillfaller fonden och kompenserar därmed de långsiktiga investerarna, framför allt för kostnader för stora, kortsiktiga placeringar.

Som framgått ovan är ett system med fortlöpande justering av andelsvärdet ett sätt att hantera problemet med stora flöden. Det är emellertid ett administrativt mycket krävande system. Sofistikerade mekanismer krävs för att bestämma kursjusteringar och för att följa upp tillämpningen. Vidare är förutsebarheten för investerarna begränsad, liksom möjligheterna, t.ex. för en inspektionsmyndighet, att i efterhand kontrollera tillämpningen. Det är därför också ett resurskrävande system i den meningen att det ställer stora krav på insatser från Finansinspektionens sida både när ett fondbolag, genom ändring i fondbestämmelserna, vill introducera ett sådant system och under den kontinuerliga tillsynen därefter. Emellertid, systemet har under ett antal år tillämpats i flera EES-länder och har av fondförvaltare och inspektionsmyndigheter bedömts fungera på ett i huvudsak acceptabelt sätt. Det har också bidragit till att ge fondernas långsiktiga investerare det skydd mot kostnader för stora flöden som eftersträvats.

Av de skäl som redovisats ovan förordar utredningen att problemet med kostnader för stora flöden i första hand hanteras inom ramen för ett avgiftssystem. Detta förutsätter dock att förbudet mot avgifter i lagen om inkomstgrundad ålderspension upphävs.

Vidare anser utredningen, mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits i andra EES-länder, att även systemet med justerat andelsvärde, trots dess komplexitet, är en möjlig väg att gå för att hantera problemet med kostnader för stora flöden. Utredningen har därför utarbetat förslag till erforderliga författningsändringar också för detta alternativ.

367

15 Övriga frågor

15.1 Avtal mellan förvaringsinstitutet och det bolag som förvaltar en investeringsfond

Utredningens förslag: Förvaringsinstitut ska ingå ett avtal med det bolag som förvaltar en investeringsfond, vilket ska tillförsäkra institutet den information som det behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i avtalet.

Skälen för förslagen: I fråga om förvaringsinstitut för en värdepappersfond gäller alltjämt kravet, enligt UCITS IV-direktivet, att detta ska vara etablerat i samma land som fonden (artikel 23.1).

Motsvarande bestämmelse i LIF innebär att förvaringsinstitutet ska ha sitt säte i Sverige eller, om det är en i Sverige etablerad filial, i ett annat land inom EES (3 kap. 1 §). De nya regler som införts i UCITS IV-direktivet för förvaringsinstitut är en följd av det utvecklade förvaltningsbolagspasset och innebär för svenska förhållanden följande. Ett förvaringsinstitut ska på begäran av Finansinspektionen tillhandahålla sådan information som institutet erhållit för att kunna fullgöra sina skyldigheter i förhållande till fonden och som inspektionen behöver för att utöva tillsyn (jfr artikel 23.4). Bestämmelser om att förvaringsinstitut ska lämna inspektionen upplysningar om sin verksamhet finns redan i LIF (10 kap. 2 §).

Vidare anges i direktivet att förvaringsinstitutet ska ingå ett avtal med förvaltningsbolaget, när de båda företagen inte är etablerade i samma land. Avtalet ska reglera det informationsflöde som bedöms nödvändigt för att institutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt tillämpliga bestämmelser i fondföretagets hemland (artikel 23.5). Avtalet ska lämnas till den behöriga myndig-

Övriga frågor

SOU 2010: 78

368

heten när förvaltningsbolaget ansöker om att förvalta ett fondföretag (artikel 20.1 a). I LIF bör det, för att genomföra direktivet, införas bestämmelser om förvaringsinstitutets skyldighet att ingå ett sådant avtal med ett förvaltningsbolag som avser att förvalta en värdepappersfond. Skyldigheten bör dock inte begränsas till att avse endast denna situation, utan bör gälla även i förhållande till svenska bolag som driver fondverksamhet. Förvaringsinstitutet ska således ingå ett avtal med det fondbolag, värdepappersbolag, svenska kreditinstitut eller förvaltningsbolag som förvaltar en investeringsfond för vilken institutet fullgör skyldigheterna i 3 kap. LIF. Avtalet ska tillförsäkra förvaringsinstitutet den information det behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Bestämmelser om detta bör införas i LIF (3 kap. 4 § jfr med 1 kap. 5 och 6 c §§).

Kommissionen har antagit ett direktiv som innehåller regler om innehållet i avtalet (direktiv 2010/43/EU). Dessa regler bör genom föras i svensk rätt genom bestämmelser på lägre nivå än i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om innehållet i avtalet (13 kap. 1 § LIF).

15.2 Nya generella bestämmelser för fondbolagens verksamhet

Utredningens förslag: Vissa grundläggande rörelseregler införs för fondbolag. Dessa avser krav på interna riktlinjer, rutiner och system m.m., dokumentation av transaktioner, hantering av intressekonflikter, rapportering till fondandelsägare och bästa utförande av transaktioner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om nämnda krav.

Skälen för förslagen: Kommissionen har antagit ett direktiv som genomför UCITS IV-direktivet och innehåller närmare regler för förvaltningsbolag när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler och riskhantering (direktiv 2010/43/EU).

Reglerna för förvaltningsbolag kommer därmed att i väsentlig grad harmoniseras i länderna inom EES. Reglerna i genomförandedirek tivet motsvarar i stor uträckning de rörelseregler som gäller för värdepappersföretag enligt MiFID och dess genomförandedirek -

SOU 2010: 78 Övriga frågor

369

tiv.1 Reglerna på EU-nivå för värdepappersföretag och förvaltningsbolag kommer således i stor utsträckning att vara likalydande. Reglerna i MiFID som avser skydd för investerare och andra rörelseregler har genomförts i 8 kap. LVPM. Reglerna i genomförandedirektivet till MiFID på samma område har genomförts i Finansinspektions föreskrifter, efter bemyndiganden i LVPM och i värdepappersmarknadsförordningen (2007:572).

Det är lämpligt, för att uppnå konsekvens mellan regelverken för värdepappersbolag och fondbolag, att reglerna i nämnda genomförandedirektiv till UCITS IV-direktivet genomförs efter samma principer som motsvarande regler i genomförandedirektivet till MiFID. Således bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter på området.

I 8 kap. LVPM finns ett flertal bestämmelser om rörelseregler för värdepappersinstitut vilka genomför MiFID. LIF innehåller däremot endast en grundläggande bestämmelse om ett allmänt s.k. sundhetskrav (2 kap. 17 §). Det kan konstateras att det i UCITS IV-direktivet inte har gjorts någon förändring av rörelsereglerna för förvaltningsbolagen (se artiklarna 12 och 14). I stället har kommissionen bemyndigats att anta genomförandeåtgärder på området. Dessa åtgärder står, som nämnts, till stor del i överensstämmelse med reglerna i genomförandedirektivet till MiFID. Även om inga förändringar gjorts i UCITS IV-direktivets rörelseregler för att anpassa dessa till MiFID, anser utredningen att det är konsekvent och lämpligt att, på motsvarande sätt som i LVPM, ange vissa grundläggande rörelseregler i LIF. Bestämmelserna i LIF bör därvid så nära som möjligt ansluta till motsvarande bestämmelser i LVPM. Det är dock endast vissa av bestämmelserna i 8 kap. LVPM som bör införas på motsvarande sätt i LIF. Dessa är bestämmelserna om interna riktlinjer, rutiner och system m.m. samt om dokumentation av utförda tjänster i 8 kap. 9–12 §§. Vidare är det bestämmelserna om intressekonflikter, rapportering till fondandelsägare och bästa utförande av transaktioner i 8 kap. 21, 27–29 och 33 §§. Det är på dessa områden som det finns regler i genomförandedirektivet till UCITS IV-direktivet. Bestämmelserna bör införas i 2 kap. 17– 17 e § LIF. De bemyndiganden att meddela föreskrifter som före slås bör ansluta till dessa bestämmelser (13 kap. 1 §).

1 Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europa parlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 26, Celex 32006L0073).

Övriga frågor

SOU 2010: 78

370

15.3 Fondbolags utförande av uppgifter på uppdrag

Utredningens förslag: Fondbolag ska inte behöva ett särskilt tillstånd för att få utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av någon annan.

Skälen för förslaget: Fondbolag behöver enligt gällande rätt ett särskilt tillstånd för att få utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag, s.k. insourcing (1 kap. 4 § LIF). Tillstånd får ges av

Finansinspektionen. Några särskilda kriterier för när sådant tillstånd ska ges eller vägras finns inte i lagen. Tillståndet är ett sidotillstånd till bolagets huvudsakliga tillstånd att driva fondverksamhet. Att driva fondverksamhet innebär i huvudsak att förvalta investeringsfonder och att sköta därmed sammanhängande administration samt försäljning och inlösen av fondandelar (se definitionen i 1 kap. 1 § 10 LIF). Därutöver ska fondbolag, enligt utredningens förslag, inom ramen för sitt tillstånd få förvalta sådana fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet. Ett fondbolag bör inom ramen för sitt verksamhetstillståndet också få utföra motsvarande verksamhet på uppdrag av någon annan, utan något särskilt tillstånd för detta. Kravet i 1 kap. 4 § LIF på ett särskilt tillstånd för att utföra arbete på uppdrag bör därför tas bort.

Detta är också i linje med det som anges i skäl 12 i UCITS IVdirektivet (se den engelska versionen av direktivet). Där anges att det tillstånd som ges förvaltningsbolag i hemlandet bör innefatta rätt för bolaget att i andra medlemsstater bl.a. distribuera andelar i fondföretag som förvaltas av andra förvaltningsbolag samt utföra alla funktioner som innefattas i kollektiv portföljförvaltning på uppdrag av förvaltningsbolag. Det synes i direktivet vara förutsatt att förvaltningsbolag kan göra detta inom ramen för sitt verksamhetstillstånd.

Fondbolag som uppdrar åt någon annan att utföra visst arbete som ingår i fondverksamheten måste anmäla detta och ge in uppdragsavtalet till Finansinspektionen (4 kap. 7 § LIF). Detsamma gäller för värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som driver fondverksamhet enligt 1 kap. 5 § LIF. Finansinspektionen får där med uppgift om vilken verksamhet som sådana bolag delegerar och till vem den delegeras. Det bolag som lämnat uppdraget bär alltjämt det fulla ansvaret för verksamheten (4 kap. 4 § första stycket). Den

SOU 2010: 78 Övriga frågor

371

principen gäller även för förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet (jfr artikel 13.2).

Fondbolag bör, såsom tidigare, kunna ta emot uppdrag från andra fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag. Därutöver bör de kunna ta emot uppdrag från värdepappersbolag och svenska kre ditinstitut som har tillstånd att driva fondverksamhet enligt 1 kap. 5 § LIF. Fondbolag får endast utföra sådana uppgifter på uppdrag som ryms inom dess verksamhetstillstånd.

15.4 Uppdragsavtal som avser distribution av fondandelar

Utredningens förslag: Uppdragsavtal som avser distribution av fondandelar behöver inte ges in till Finansinspektionen. Sådana avtal ska inte omfattas av lagens krav avseende innehållet i ett uppdragsavtal.

Skälen för förslagen: Fondbolag får lägga ut uppgifter som ingår i fondverksamheten på någon annan, s.k. outsourcing. Ett fondbolag bär dock alltid det fulla ansvaret för den fondverksamhet som drivs, oavsett om vissa uppgifter delegerats till någon annan. I LIF uttrycks detta på så sätt att ett lämnat uppdrag aldrig fråntar fondbolaget dess ansvar enligt lagen (4 kap. 4 § första stycket). I ett uppdragsavtal ska fondbolaget förbehålla sig rätten att övervaka verksamheten, att ge de anvisningar som behövs för en sund förvaltning samt att med omedelbar verkan säga upp avtalet, om det är i andelsägarnas gemensamma intresse (4 kap. 4 § tredje stycket

LIF). Ett fondbolag som vill lämna ett uppdrag till någon ska anmäla detta till Finansinspektionen och ge in uppdragsavtalet (4 kap. 7 § LIF).

När det gäller distribution (försäljning) av fondandelar är fondbolagets i LIF reglerade ansvar framför allt att erbjuda investerare faktablad (4 kap. 20 §). I de nya reglerna i UCITS IV-direktivet anges dock att fondbolagets ansvar för att tillhandahålla faktablad endast gäller vid bolagets egen distribution av fondandelarna. När fondandelar distribueras av någon annan åligger ansvaret för att tillhandahålla faktablad i stället denne (artikel 80). Fondbolaget behåller således, enligt direktivet, inte detta ansvar när försäljningen läggs ut på någon annan. Distributörer av fondandelar måste upp-

Övriga frågor

SOU 2010: 78

372

fylla de investerarskyddskrav som ställs upp i LVPM, vilka är mer omfattande än de som gäller vid fondbolagens egen distribution av andelar i de fonder som förvaltas. Med hänsyn till att distributörer således har det fulla ansvaret vid försäljningen av fondandelar finns det inte skäl att uppställa de krav på ett distributionsavtal som anges i 4 kap. 4 § tredje stycket LIF. Det kan vidare noteras att det inte finns något absolut krav på avtal för att en distributör ska kunna sälja andelar i en fond. Distributören kan således sälja fondandelar utan att ha avtalat särskilt om detta med fondbolaget. Även detta talar för att kraven på de uppdragsavtal som faktiskt upprättas inte bör ställas för högt. Således bör det i 4 kap. 4 § tredje stycket LIF anges att de där uppställda kraven endast gäller för uppdragsavtal som avser fondförvaltning eller fondadministration.

Fondbolaget har dock en allmän skyldighet att se till att en investeringsfond är öppen på det sätt som anges i lagen eller i fondbestämmelserna. Skulle någon distributör av fondandelarna inte utföra försäljningen är fondbolaget således ansvarigt för att andelarna kan säljas så att det som anges i lag eller fondbestämmelser efterlevs. Denna skyldighet för bolaget slås fast genom det som anges i 4 kap. 4 § första stycket, vilket, liksom lagrummets andra stycket, alltjämt ska gälla när bolaget uppdrar åt någon annan att utföra för säljningen.

Mot bakgrund av vad som anförts finns det inte samma behov för Finansinspektionen att granska distributionsavtal som sådana uppdragsavtal som avser övriga delar av fondverksamheten. Inspektionen har dessutom alltid möjlighet att begära att ett fondbolag ger in ett distributionsavtal, om det behövs för tillsynen över bolaget (10 kap. 2 § LIF). Fondbolaget bör därför inte vara skyldigt att anmäla uppdrag och ge in uppdragsavtal som avser distribution av fondandelar enligt 4 kap. 7 § LIF. Det bör således anges i lagrummet att den skyldigheten bara gäller när uppdraget avser fondförvaltning eller därmed sammanhängande administrativa åtgärder.

Bestämmelserna om uppdragsavtal i 4 kap. 4–7 §§ LIF genomför regler i 1985 års UCITS-direktiv, vilka överförts i stort sett oförändrade till UCITS IV-direktivet. Dessa regler gäller enligt direktivet vid delegering av en eller flera av förvaltningsbolagens funktioner. I artikel 13.1 a anges att ett förvaltningsbolag ska infor mera den behöriga myndigheten i hemlandet om delegeringsarrange mang. Den regeln har genomförts genom bestämmelsen i 4 kap. 7 § första stycket LIF. Genom UCITS IV-direktivet har det gjorts ett tillägg till regeln som innebär att den behöriga myndigheten ska

SOU 2010: 78 Övriga frågor

373

vidarebefordra informationen till motsvarande myndighet ”i fond företagets hemmedlemsstat”. Skyldigheten gäller, som det får för stås, när förvaltningsbolaget förvaltar ett fondföretag i ett annat land och uppdraget rör det fondföretaget. Det kan noteras att förvaltningsbolaget enligt artikel 20.1 b i UCITS IV-direktivet också självt ska lämna information om sådana uppdrag till myn digheten i fondföretagets hemland. Detta ska ske i samband med att bolaget ansöker om att få förvalta ett fondföretag i ett annat land. Enligt den artikeln är det endast information om uppdrag som avser fondförvaltning och fondadministration som ska lämnas. Detta talar för att kraven i artikel 13 bör tolkas så att de endast avser uppdrag av sådant slag. De föreslagna bestämmelserna kan därmed inte anses stå i strid med direktivets regler.

16 Specialfonder

16.1 Värdepappersfonder och specialfonder

I LIF används begreppet investeringsfonder som samlingsnamn för värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfonder är sådana fonder som uppfyller UCITS-direktivets krav och de får därmed marknadsföras och säljas fritt inom EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Specialfonder är fonder som på något sätt avviker från reglerna i direktivet. I många avseenden är den svenska regleringen dock densamma för värdepappersfonder och specialfonder. De sätt på vilka specialfonderna, efter tillstånd av Finansinspektionen, kan avvika från bestämmelserna för värdepappersfonder omfattar bl.a. möjlighet att begränsa kretsen av investerare, att inte omedelbart behöva lösa in fondandelar och att ha andra placeringsbestämmelser än sådana som gäller för värdepappersfonderna.1 Det ska framgå av fondbestämmelserna på vilket sätt fonden avviker från vad som gäller för värdepappersfonder samt att det är en specialfond.2 Specialfonder får förvaltas av fondbolag och kreditinstitut och även av värdepappersbolag efter särskilt tillstånd.3 Varken värdepappersbolag eller kreditinstitut får förvalta värdepappersfonder.

16.2 Gällande rätt

16.2.1 Placeringsregler för specialfonder

Placeringsbestämmelserna i 5 kap. LIF utgör utgångspunkt även för specialfonderna. De undantag från bestämmelserna i UCITSdirektivet som framförallt har varit aktuella för specialfonderna är

1 6 kap. 1 och 2 §§ LIF. 24 kap. 8 § LIF. 31 kap. 5 § LIF.

375

Specialfonder SOU 2010:78

undantag från placeringsreglerna. Finansinspektionen ska för förvaltningen i en specialfond godkänna undantag från bestämmelserna i 5 kap. LIF.4 Enligt 6 kap. 2 § andra stycket LIF tillåts dock placering i vissa derivatinstrument som inte är tillåtna för värdepappersfonderna utan Finansinspektionens godkännande. Av inspektionens föreskrifter framgår att fondbestämmelserna för en specialfond måste innehålla uppgift om placering kan ske i sådana derivatinstrument (14 kap. 8 § tredje stycket 3 FFFS 2008:11).

Medlen i en specialfond ska placeras med iakttagande av principen om riskspridning. Kravet på riskspridning preciseras inte i antal innehav eller i procentuella begränsningar. Inspektionen får inte medge undantag som skulle strida mot de allmänna bestämmelserna i LIF. Inspektionen prövar vid godkännande av fondbestämmelserna om fonden har en lämplig fördelning av placeringar med hänsyn till de krav som bör uppställas på riskspridning.5

16.2.2 Undantag från kontraheringsplikten

Den generella kontraheringsplikten för en värdepappersfond innebär att fonden måste rikta sig till alla utan åtskillnad. Fondbestämmelserna för en specialfond får innehålla begränsningar av möjligheten att förvärva fondandelar. Om en specialfond begränsar kretsen av investerare krävs Finansinspektionens godkännande. I sådant fall ska det i fondbestämmelserna anges att fonden riktar sig till en på förhand särskilt angiven och avgränsad krets investerare. Denna krets får inte vara för snäv.

16.2.3 Delvis slutna specialfonder

Specialfonder får vara delvis slutna. En specialfond måste dock vara öppen för inlösen av andelar minst en gång om året.6 För sådana fonder ska det på förhand anges under vilka tidsperioder andelarna kan lösas in. Skäl till att begränsa möjligheten till inlösen av andelar kan vara bl.a. då medlen i fonderna placeras i finansiella instrument som handlas på illikvida marknader eller i instrument där likvidi-

376

SOU 2010:78 Specialfonder

teten kan vara ett problem och fonderna därför kan tänkas fungera bättre om de är slutna.7

16.2.4 Placeringsregler för värdepappersfonder

En värdepappersfond får i dag placera medel i andelar i bl.a. en specialfond.8 För att en värdepappersfond ska få investera i specialfonder och andra oharmoniserade fondföretag fordras dock att de uppfyller vissa grundkrav som liknar dem som återfinns i UCITSdirektivet.

En första förutsättning är att specialfonden företar kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. LIF och med kapital från allmänheten.

En andra förutsättning är att fonden måste tillämpa principen om riskspridning och vara öppen för utträde.

För det tredje måste specialfonden vara underkastad regler som ger andelsägarna ett skydd som är likvärdigt med det som ges andelsägare i en värdepappersfond. UCITS-direktivet anger särskilt att krav bör ställas på att tillgångarna i fonden hålls avskilda och att reglerna för ut- och inlåning och försäljning av värdepapper utan täckning är likvärdiga de som återfinns i UCITS-direktivet.

För det fjärde måste fondens verksamhet redovisas i halvårliga och årliga rapporter på ett sätt som gör det möjligt att bedöma tillgångar, avkastning, frågor om ansvar samt händelser under den aktuella perioden.

För det femte får den fond som en värdepappersfond vill köpa andelar i, i sin tur inte investera mer än tio procent av sina tillgångar i andra fonder. Denna bestämmelse avser att förbjuda fondandelsfonder som investerar i andra fondandelsfonder.

I en värdepappersfond får det ingå andelar i en och samma fond eller ett och samma fondföretag med högst 20 procent av värdepappersfondens värde.9 Placeringar i andelar i specialfonder får sammanlagt uppgå till högst 30 procent av en värdepappersfonds värde.

Som undantag anges i 5 kap. 17 § LIF att en värdepappersfond får förvärva andelar i en specialfond, även om specialfondens innehav tillsammans med värdepappersfondens innehav skulle överstiga

377

Specialfonder SOU 2010:78

de allmänna begränsningsregler som gäller för exponeringar mot en enskild emittent eller koncernbolag.

16.3 De nya bestämmelserna i UCITS IV-direktivet

16.3.1 Nya bestämmelser för inhemska fusioner

Utredningens förslag: Bestämmelserna i LIF om inhemska fusioner för värdepappersfonder ska gälla även för specialfonder.

Tillstånd får ges till en fusion mellan en specialfond och en värdepappersfond om värdepappersfonden blir den övertagande fonden.

Förslaget genomförs genom införande av en ny paragraf i LIF, 8 kap. 28 §.

Skälen för förslaget: Enligt gällande rätt är bestämmelserna om sammanläggning av fonder i 8 kap. 1 § LIF tillämpliga både för värdepappersfonder och specialfonder. Enligt utredningens mening är det lämpligt att även fortsättningsvis låta bestämmelserna om inhemska sammanläggningar av värdepappersfonder även gälla för specialfonder. Det är inte rimligt att ha två parallella system där bestämmelserna för sammanläggning av specialfonder är mera restriktiva än för fusioner mellan inhemska värdepappersfonder. Det finns inte heller anledning att särbehandla specialfonderna på det sättet att vissa av bestämmelserna för inhemska fusioner av värdepappersfonder inte ska gälla för specialfonder. Vissa specialfonder, som inte är öppna för inlösen veckovis, kommer vid en fusion inte att kunna tillämpa den föreslagna bestämmelsen i 8 kap. om inlösen av andelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Utredningen föreslår att en särskild bestämmelse om inlösen av fondandelar enligt ovan ska införas för sådana specialfonder i enlighet med utredningens förslag i avsnitt 16.3.3.

Av nuvarande 8 kap. 2 § LIF framgår att en värdepappersfond inte får ombildas till en specialfond. En sammanläggning av en specialfond och en värdepappersfond med en specialfond som övertagande fond går således inte att genomföra enligt reglerna i LIF. Däremot är det inget som hindrar en sammanläggning av en värdepappersfond och en specialfond, där den övertagande fonden kommer att bli en värdepappersfond.

378

SOU 2010:78 Specialfonder

UCITS IV-direktivet innehåller endast bestämmelser för fondföretag som fått tillstånd enligt direktivet. Direktivet innehåller således inga regler för specialfonder. Utredningen anser att det bör utredas närmare om det ska tillåtas att specialfonder fusionerar med utländska fondföretag. De överväganden som fordras låter sig dock inte göras inom ramen för utredningens uppdrag.

Det bör av LIF framgå vilka bestämmelser i det av utredningen föreslagna kapitlet om fusioner mellan värdepappersfonder som ska vara tillämpliga vid fusioner av specialfonder.

16.3.2 Nya bestämmelser för mottagar- och matarfondsstrukturer

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska få godkänna fondbestämmelser för en specialfond som har en placeringsinriktning som innebär att fondförvaltaren för specialfonden placerar minst 85 procent av fondens värde i en investeringsfond.

Fondförvaltaren för en specialfond ska dock inte få placera medel i en investeringsfond som i sin tur har en placeringsinriktning som innebär att denna fond placerar minst 85 procent av sina tillgångar i en annan investeringsfond.

Bestämmelserna i 5 a kap. LIF, med undantag av placeringsbestämmelserna för matarfond, ska gälla även för specialmatarfonder.

En specialfond ska kunna vara en mottagarfond till en specialfond om dennes fondförvaltare placerar minst 85 procent av fondens tillgångar i mottagarfonden. Bestämmelserna om mottagarfond i 5 a kap. ska i sådana fall gälla för specialfonden.

Förslagen genomförs genom ändring i 6 kap. 3 § LIF.

Skälen för förslaget:

Inledning

Finansinspektionen har sedan länge tillåtit att fondförvaltare för specialfonder i form av matarfonder placerar 100 procent av fondens medel i en viss i fondbestämmelserna angiven mottagarfond, om även den är en specialfond. Inspektionen har medgett att specialfonden blir en specialmatarfond under förutsättning att mottagar-

379

Specialfonder SOU 2010:78

fonden i sig uppfyller riskspridningsreglerna och att specialmatarfonden kan erbjuda ett förvaltarrelaterat mervärde, ofta i form av en hävstång som antingen uppnås genom derivat eller belåning, för matarfondens andelsägare. Inspektionen uppskattar att det i dag finns ca sex–åtta specialmatarfonder som alla har en annan specialfond som mottagarfond.

De placeringsregler som finns i artikel 58.1 i UCITS IV-direktivet täcker inte den typ av placeringar som dagens specialmatarfonder gör, eftersom fondens belåning bl.a. kräver undantag från 5 kap. 23 § LIF samt att hävstång via derivat kräver undantag från reglerna om maximal bruttoexponering i 5 kap. 13 § andra stycket LIF och 16 kap. 6 § första stycket FFFS 2008:11.

En specialfond i form av en matarfond

En specialfond bör även efter genomförandet av UCITS IVdirektivet kunna vara en matarfondsliknande specialfond. En sådan fond bör, om fondförvaltaren placerar minst 85 procent av fondens tillgångar i en annan fond, tillämpa de bestämmelser om matarfonder som finns i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF. Även en fondförvaltare för en specialfond, som vill placera minst 85 procent av fondens tillgångar i viss i fondbestämmelserna angiven fond och vars fondbestämmelser enligt 6 kap. LIF innehåller undantag från bestämmelserna i 5 kap. LIF som går utöver vad som framgår av 5 a kap. LIF, ska följa de regler som gäller för matarfonder. En specialfond som är en matarfondsliknande fond bör exempelvis kunna få undantag från förbudet mot att uppta penninglån för att öka exponeringen gentemot mottagarfonden. Detsamma gäller gränser för derivatanvändning. Oavsett vilka undantag från 5 kap. LIF som en specialfond beviljas måste förvaltningen i specialmatarfonden vara passiv i meningen att beviljade undantag uteslutande ska syfta till att uppnå viss på förhand i fondbestämmelserna angiven exponering mot mottagarfonden. I annat fall kan inte specialfonden få godkännande såsom en matarfondsliknande fond. Det centrala är att specialfonden har minst 85 procent indirekt eller direkt exponering mot mottagarfonden. Detta medför att placeringsbestämmelserna i 5 a kap. LIF inte blir tillämpliga på en specialmatarfond.

Av nuvarande 8 kap. 2 § LIF framgår att en värdepappersfond inte får ombildas till en specialfond. En specialfond kan däremot ombildas till en värdepappersfond. En fondförvaltare för en special-

380

SOU 2010:78 Specialfonder

fond som är en matarfondsliknande fond kan således placera medel i en mottagarfond oavsett om mottagarfonden är en värdepappersfond eller specialfond.

Av artikel 58.4 a i UCITS IV-direktivet framgår att ett mottagarfondföretag som har minst två matarfondföretag kan välja om det ska söka kapital från andra investerare. Enligt utredningens mening blir denna bestämmelse endast tillämplig om mottagarfonden är en värdepappersfond. Ytterligare en fråga är om de två matarfondföretagen måste vara två värdepappersfonder eller om, även i det fall att en av matarfonderna är en specialmatarfond, bestämmelsen i artikel 58.4 a blir tillämplig. Enligt utredningens mening blir artikeln inte tillämplig i sådant fall. Fondförvaltaren för mottagarfonden kan stänga fonden för fler investeringar först när två matarfondföretag, i form av värdepappersfonder eller fondföretag som är godkända i enlighet med UCITS IV-direktivet, har investerat i mottagarfonden. I annat fall skulle det innebära att den svenska lagstiftningen påverkar tillämpningen av UCITS IV-direktivet på ett sätt som inte är avsett.

Det bör i LIF framgå vilka bestämmelser om matarfonder i det av utredningen föreslagna 5 a kap. LIF som ska vara tillämpliga för specialfonder.

Specialfondens investeringar i ett fondföretag

UCITS IV-direktivet innebär att reglerna om matarfonder och mottagarfonder harmoniseras inom direktivets tillämpningsområde. Några motsvarande bestämmelser finns inte såvitt avser oharmoniserade fonder, dvs. specialfonder och non-UCITS. Enligt utredningens uppfattning kan svensk lagstiftning därför inte ge en specialfond tillåtelse att, såsom en matarfond, placera medel i ett fondföretag, oavsett om fondföretaget är en UCITS eller non-UCITS.

En specialfond i form av en mottagarfond

I dag kan en specialfond vara en mottagarfond. En specialfond bör därför även fortsättningsvis kunna vara en mottagarfondsliknande specialfond. Bestämmelserna om mottagarfond i det föreslagna 5 a kap. LIF bör då också gälla för specialfonden. En förutsättning

381

Specialfonder SOU 2010:78

är att fondförvaltaren för en fond placerar minst 85 procent av fondens tillgångar i den mottagarfondsliknande specialfonden.

Bestämmelsen i artikel 58.1 i UCITS IV-direktivet får anses innebära att ett fondföretag, i Sverige en värdepappersfond, endast kan placera i andra värdepappersfonder eller fondföretag som är godkända enligt direktivet. Dessutom framgår av nuvarande 8 kap. 2 § LIF att en värdepappersfond inte får ombildas till en specialfond. Med hänsyn till detta kan lagen inte godkänna att en fondförvaltare till en värdepappersfond placerar merparten av fondens tillgångar i en specialfond. Det skulle i så fall innebära ett kringgående av lagbestämmelsen.

I definitionerna i 5 a kap. 1 § LIF föreslås att en mottagarfond inte ska kunna vara en matarfond. Utredningen anser att det av bestämmelsen i 6 kap. LIF bör framgå att denna princip även ska gälla för de mottagarfondsliknande specialfonder som en specialfond placerat minst 85 procent av fondens medel i.

Det bör av LIF framgå vilka bestämmelser om mottagarfonder i det av utredningen föreslagna 5 a kap. som ska vara tillämpliga för specialfonder.

Utländska investeringar i en mottagarspecialfond

Av samma skäl som svensk lagstiftning inte kan medge en specialfond att såsom en matarfondsliknande specialfond placera medel i ett oharmoniserat mottagarfondföretag kan det svenska regelverket kring matar- och mottagarfonder inte omfatta att ett oharmoniserat fondföretag agerar matarfond till en specialfond. En specialfond kan emellertid, utan att känna till det, ha en eller flera matarfondföretag utan att den därför kan sägas bryta mot svensk lagstiftning. Däremot får inte en specialfond på något sätt särbehandla, varken positivt eller negativt, ett oharmoniserat fondföretag.

382

SOU 2010:78 Specialfonder

16.3.3 Inlösen av fondandelar i vissa specialfonder

Utredningens förslag: När en specialfond ingår i en fusion eller ändring sker av fondens fondbestämmelser och ändringen är av väsentlig betydelse för andelsägarna, ska andelsägarna i specialfonden ha rätt att lösa in sina fondandelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna i en specialfond, som inte är öppen för inlösen veckovis, ska innan fondbestämmelseändringen eller fusionen träder i kraft erbjudas minst ett tillfälle att få lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna ska under 30 dagar före tillfället för en sådan inlösen få möjlighet att lämna in anmälan om att få lösa in sina andelar.

Förslaget genomförs genom införande av två nya paragrafer i LIF, 4 kap. 9 b § och 8 kap. 28 §.

Skälen för förslaget: Utredningen har föreslagit att de nya bestämmelserna om inhemska fusioner samt bestämmelserna om mottagar- och matarfonder ska gälla för specialfonder. Även de nya föreslagna bestämmelserna för ändring av fondbestämmelser bör gälla för specialfonder.

Vid fusion, ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägarna och när en värdepappersfond omvandlas till matarfond bör andelsägarna i värdepappersfonden ha rätt att inom 30 dagar få lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Tidsfristen ska räknas från den dag då informationen om åtgärden lämnades till andelsägarna.

Specialfonder får vara delvis slutna. En specialfond måste dock vara öppen för inlösen av andelar minst en gång om året.10 För sådana fonder ska det på förhand anges i fondbestämmelserna under vilka tidsperioder andelarna kan lösas in. Med hänsyn härtill måste bestämmelsen om inlösen av fondandelar modifieras om bestämmelsen ska kunna bli tillämplig för alla specialfonder.

Utredningens förslag innebär att en specialfond måste vara öppen för utträde under sammanlagt 30 dagar för att en andelsägare ska ges möjlighet att lämna in en begäran om inlösen och få utträda ur fonden, allt enligt de handelsintervall som fonden enligt sina

383

Specialfonder SOU 2010:78

384

fondbestämmelser har att tillämpa. I ett sådant fall av inlösen av fondandelar får inga andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Enligt UCITS IV-direktivet måste fonden ha öppet två gånger per år. Enligt svenska regler krävs att en fond har öppet minst veckovis11 vilket innebär som högst fyra sådana utträdestillfällen under sammanlagt 30 dagar. Det finns även specialfonder som bara behöver vara öppna för utträde en gång per år. Även i sådana fall bör en andelsägare få 30 dagar på sig att komma in med en begäran om inlösen.

Ett exempel på den beskrivna situationen är när en kvartalsvis handlad specialfond är öppen för utträde den sista bankdagen i varje kvartal – t.ex. den sista december, den sista mars, den sista juni och den sista september. I specialfondens fondbestämmelser anges att andelsägare ska komma in med begäran om inlösen två månader innan handelstillfället, dvs. den sista oktober, den sista januari, den sista april respektive den sista juli. Den 15 januari skickar ett fondbolag underrättelsen till sina andelsägare. Den sista januari, dvs. två månader före den sista mars, måste andelsägaren enligt fondbestämmelserna meddela att denne vill lösa in sina andelar. Eftersom andelsägarna bara får på sig från den 15 januari till den sista januari, dvs. 15 dagar, att begära inlösen, måste det innebära att fonden måste hålla öppet för sådan inlösen som anges ovan även vid nästa tillfälle för inlösen. Det måste i vart fall gälla för begäran om inlösen som fondbolaget mottagit fram t.o.m. den 15 april.

Som utredningen har föreslagit angående inlösen av fondandelar vid fusioner, ändring av fondbestämmelser m.m. ska inlösen inte medföra några andra kostnader för andelsägarna än de som fondförvaltarna debiterar fonden direkt i syfte att täcka kostnader för avveckling av värdepappersinnehav. Detta betyder att en andelsägare ska kunna lösa in sina andelar utan inlösenavgift. Med avvecklingskostnader avses de kostnader som är direkt förknippade med att sälja värdepapper i fonden till följd av ett utträde ur fonden. Exempel på avvecklingskostnader är courtage.

17 Konsekvenser

Utredningens förslag gäller i huvudsak genomförandet av EUdirektiv1, som i stort inte lämnar utrymme för andra nationella regleringar än de som följer av direktivens bestämmelser. Några alternativa lösningar att överväga vid genomförandet av direktivet i svensk rätt finns då inte. De ändringar som införts genom UCITS IV-direktivet och kommissionens direktiv och förordningar syftar främst till att öka möjligheterna till effektiv förvaltning av värdepappersfonder, att göra det enklare för fondförvaltare att verka i andra medlemsstater än den egna medlemsstaten och att förbättra informationen till investerare.

17.1 Konsekvenser för fondbolagen

Som inledningsvis nämnts så syftar de nya bestämmelserna som föreslås till att underlätta gränsöverskridande verksamhet och omstruktureringar. De torde därmed ha allmänt positiva effekter för fondbolag. I vilken utsträckning dessa möjligheter kommer att utnyttjas av bolagen är svårare att förutse.

För fondbolagen kan föreslagna lagändringar medföra lägre administrationskostnader och kapitalkostnader i den mån synergieffekter kan uppnås genom reglerna om förvaltningsbolagspass, mottagar- och matarfonder, ändring av fondbestämmelser, fusioner och delning av fonder samt enklare notifiering vid gränsöverskridande verksamhet.

Hans Fahlin har i sin undersökning i bilaga 7 sammanfattningsvis pekat på några huvudsakliga effekter som förväntas inom fondbranschen av genomförandet av UCITS IV-direktivet: Antalet fonder förväntas minska om fondbolagen kommer att utnyttja de ökade

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, kommissionens direktiv 2010/43/EU och 2010/44/EU samt kommissionens förordningar (EU) nr 583/2010 och 584/2010.

385

Konsekvenser SOU 2010:78

möjligheterna till fondsammanslagningar för att rationalisera sitt produktutbud. Antalet fondbolag förväntas minska, om finansiella koncerner kommer att utnyttja direktivets s.k. förvaltningsbolagspass. De förväntade fond- och fondbolagsrationaliseringarna lär medföra att nuvarande administrativa verksamhetsmodeller kommer att omprövas. Konkurrensen mellan fondbolagen inom EU förväntas att öka ytterligare tack vare att notifieringsprocessen för marknadsföring i annat land inom EES kommer att förenklas och snabbas upp. Om detta blir verklighet hänger mycket samman med hur skattefrågorna kommer att lösas.

De bolag som inte har för avsikt att utnyttja de nya möjligheterna, och därmed dra nytta av de minskade kostnader som kan följa därav, kommer att få vissa ökade kostnader på grund av bl.a. nya rapporteringskrav samt krav på faktablad och på innehållet i avtalen med förvaringsinstitut.

De ändrade kraven på faktablad bör endast medföra engångskostnader för fondbolagen i de fall då de behöver skriva om sina befintliga faktablad.

Det utvidgade regelverket avseende organisation och administration av fondbolagen som föranleds av förvaltningsbolagspasset kommer att medföra en ökad administrativ börda och systemförändringar för fondbolagen. När det gäller förvaltningsbolagspass bör det noteras att det är frivilligt för fondbolag att förvalta fonder i annat land än etableringslandet. Om man väljer en sådan lösning blir troligen förvaltningen för de första fonderna dyr. På sikt kan det bli billigare för fondbolaget att kunna konsolidera fondutbudet till ett land men även land där man har fondbolag. Det är dock svårt att i siffror ange hur mycket fondbolaget kan spara. Reglerna om förvaltningsbolagspass kommer också att medföra vissa ökade kostnader p.g.a. reglerna om ägarutövande, utvidgad transaktionsrapportering, nya rutiner vid orderutförande, nya rutiner för incitamentshantering, krav på innehållet i avtalen med förvaringsinstitut, nya rutiner och system för riskmätning och riskhantering, nya rutiner för rapportering avseende köp- och inlösen samt nya regler om intressekonfliktshantering.

När det gäller fondfusioner kan noteras att själva procedurerna för sammanläggning av fonder kommer att vara administrativt betungande. Att kunna konsolidera fondutbudet kan dock på sikt innebära lägre kostnader. Istället för att förvalta många små fonder kan fondbolagen förvalta färre och större fonder.

386

SOU 2010:78 Konsekvenser

Att etablera mottagar- och matarfonder drar vissa kostnader inledningsvis. På sikt bör dock en sådan förvaltning kunna leda till vissa besparingar.

Enligt utredningens förslag ska värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare vidarebefordra information till andelsägare. Det uppstår kostnader för bolagen när de ska organisera rutiner för detta. Dessutom får de ökade kostnader för pappersutskick.

17.2 Konsekvenser för småföretagen

Det finns ett visst utrymme i UCITS IV-direktivet för att ta särskild hänsyn till de små företagens villkor inom fondbranschen. Kommissionen har i skäl 3 i direktiv 2010/43/EU anfört att även om principerna i direktivet är generella för alla förvaltningsbolag, är de tillräckligt flexibla för att säkerställa att tillämpningen – och övervakningen av denna tillämpning – genom de behöriga myndigheterna är proportionerliga och tar hänsyn till art, omfattning och komplexitet hos förvaltningsbolagens verksamhet, den mångfald fondföretag som faller inom tillämpningsområdet för direktiv 2009/65/EG och de stora skillnaderna mellan de olika fondföretag som kan förvaltas av ett förvaltningsbolag. Enligt utredningens uppfattning är det av stor vikt att all reglering med anledning av genomförandet av UCITS IV-direktivet tar hänsyn till bolagens storlek, verksamhet och komplexitet.

För att belysa konsekvenser för bl.a. små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i jämförelse med större företags kan följande nämnas.

För mindre fondbolag kan genomförandet av UCITS IV-direktivet medföra att det blir enklare och billigare att etablera sig i andra EES-länder. Integrerade finansiella marknader kan sannolikt leda till ökad konkurrens över gränserna. Ökad konkurrens torde i sin tur leda till bättre tillgång på och effektivare prissättning av riskkapital. Därmed skulle exempelvis små och medelstora företag kunna få lägre finansieringskostnader.

Förekomsten av välfungerande finansiella marknader har förvisso även betydelse i tidiga faser av ett företags utveckling. Exempelvis får många mindre och nystartade företag finansiering i tidiga investeringsfaser via s.k. riskkapitalbolag. För att diversifiera riskerna har riskkapitalbolagen i regel en portfölj av företag som de finansierar. Möjligheten att attrahera sådan finansiering via riskkapital-

387

Konsekvenser SOU 2010:78

bolag ökar givetvis om det finns utsikter för företagen i portföljen att i ett senare stadium av deras utveckling börsintroduceras. Värdepappersmarknaderna har således även indirekt betydelse för småföretagens kapitaltillförsel.

17.3 Konsekvenser för investerare

Nuvarande regler föreskriver att fondbestämmelserna eller ändringarna i dem måste vara skäliga för fondandelsägarna för att få godkännas, se 4 kap. 9 § LIF. Utredningen har föreslagit att detta ändras på så sätt att Finansinspektionen ska godkänna fondbestämmelserna och ändringarna i dem om de är skäliga. Någon prövning av om själva ändringen i sig är skälig ska således inte göras. Utredningens förslag innebär att det blir möjligt att göra omfattande ändringar i fondbestämmelserna, vilket kan innebära en viss försämring av skyddet för investerarna. Samma möjlighet till ändring av fondbestämmelserna gäller också vid sammanläggning och delning av fonder, där fonderna enligt utredningens förslag då kommer att kunna ändra karaktär. Utredningen har därför lagt stor vikt vid att det av informationen till andelsägarna tydligt framgår vad en ändring av fondbestämmelserna kommer att få för effekter för andelsägaren.

Föreslagna lagändringar kan också leda till positiva effekter för investerarna, eftersom de kan få en bättre produkt inom ramen för sitt befintliga innehav. Fondbolagen kommer att få lättare att anpassa fonderna och fondutbudet så att de bättre svarar mot kundernas efterfrågan. Gamla fondbestämmelser kommer att kunna moderniseras för att ge förbättrade placeringsmöjligheter. Vidare kommer investerarna, för de fall de inte gillar ändringen i fondbestämmelserna, att ha rätt till inlösen av sina fondandelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. De kommer även att få bättre information om fonderna och fondutbudet. Framförallt kommer investerarna att få lättare att jämföra fonder genom de nya reglerna om faktablad. Det är också troligt att det blir ett bredare fondutbud om fondbolagen kommer att utnyttja möjligheterna med bl.a. mottagar- och matarfonder. En ökad konkurrens på fondmarknaden kan också leda till lägre kostnader för investerarna.

Utredningens förslag om att tillåta fonder med olika andelsklasser kan också leda till ett rikare och mer varierat fondutbud som

388

SOU 2010:78 Konsekvenser

möjliggör att sparandet bättre kan anpassas till var och ens situation och preferenser.

17.4 Konsekvenser för Finansinspektionen

Inom ramen för förfarandet vid gränsöverskridande fusioner, omvandling av värdepappersfond till matarfond och vid anmälan om gränsöverskridande verksamhet ges Finansinspektionen vissa nya uppgifter. För godkännande av sådana anmälningar och ansökningar kommer det införas mycket korta tidsfrister för inspektionens prövning av anmälan och ansökan. Kraven på inspektionen kommer också att öka när det gäller samarbete med tillsynsmyndigheter i andra länder. Dessutom kommer införandet av UCITS IV-direktivet att medföra att inspektionen kommer att behöva utfärda omfattande nya föreskrifter gällande de ändringar som genomförs i bl.a. LIF. Allt detta medför ett ökat resursbehov för inspektionen. De merkostnader som kan uppstå hos inspektionen får finansieras inom befintliga ramar samt genom anmälnings- och ansökningsavgifter enligt principen om full kostnadstäckning.

17.5 Konsekvenser för den svenska fondmarknaden

Genom utredningens förslag om att det ska bli lättare att ändra fondbestämmelserna kan fondbolagen på ett bättre sätt anpassa sitt produktutbud så att det bättre stämmer överens med efterfrågan. Bland annat därigenom kan fondbolagen öka sin konkurrenskraft. Föreslagna regler om fusioner kan också medföra att många fonder fusioneras inom landet såväl som över gränserna. Möjligheten att fusionera över gränserna innebär att många bolag kommer att överväga i vilket land den fusionerade fonden ska ha sin hemvist.

Därför kommer det att bli av ännu större vikt än hittills att vara uppmärksam på faktorer som negativt påverkar konkurrensförutsättningarna på den svenska fondmarknaden, när nu rörligheten över gränserna underlättas. Det bör också understrykas att det är viktigt att de konkurrensfrämjande åtgärder som vidtas är på plats när UCITS IV-direktivet genomförs. I annat fall kan det blivit svårt att möta eventuella utflyttningstendenser.

Om utredningens förslag om fonder med olika andelsklasser förverkligas kommer svenska fonder att i detta avseende få samma

389

Konsekvenser SOU 2010:78

390

förutsättningar som många utländska fondföretag. En betydande konkurrensnackdel för svenska bolag kommer därigenom att elimineras.

Sammanfattningsvis kan sägas att om de av utredningen föreslagna lagändringar förverkligas kan de svenska fondbolagen bevara sin konkurrenskraft på marknaden. På så sätt motverkas utflyttning av fonder till andra länder. Se även Hans Fahlins undersökning i bilaga 7.

17.6 Övriga konsekvenser

Direktivet bedöms inte medföra några konsekvenser på de övriga områden som berörs i 15 § kommittéförordningen. Det finns med andra ord inga uppenbara konsekvenser av betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

18 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

18.1 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Utredningens förslag: Ändringarna i LIF och LVPM ska träda i kraft den 1 juli 2011. Utredningens bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser krävs inte. Verkställighetsföreskrifter som beslutats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör också träda i kraft den 1 juli 2011.

Skälen för förslaget och bedömningen: Enligt artikel 116.1 i UCITS

IV-direktivet ska medlemsstaterna senast den 30 juni 2011 ha antagit de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Bestämmelserna ska tillämpas fr.o.m. 1 juli 2011. För genomförandet av UCITS IV-direktivet har kommissionen antagit direktiv 2010/43/EU och 2010/44/EU samt förordningarna (EU) nr 583/2010 och 584/2010. Dessa direktiv och förordningar ska i huvudsak också tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2011.

De lagförslag som utredningen nu föreslagit för genomförande av UCITS IV-direktivet i Sverige måste således vara antagna av riksdagen och utfärdade av regeringen så att de kan träda i kraft den 1 juli 2011. Även de förordningar som regeringen beslutar samt de föreskrifter m.m. som Finansinspektionen beslutar med anledning av nämnda direktiv och förordningar samt lagändringar måste också träda i kraft den 1 juli 2011.

Endast artiklarna 7 och 29 i kommissionens direktiv 2010/44/EU, som avser metod för tillhandahållande av information till andelsägarna och hur information ska lämnas till andelsägarna, får träda i kraft senare, dock senast den 31 december 2013. Utredningen har föreslagit att regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-

391

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser SOU 2010:78

mer får meddela föreskrifter för genomförande av direktivet i den delen.

De värdepappersfonder som finns när nu aktuella ändringar i LIF träder i kraft ska snarast möjligt och under alla omständigheter senast tolv månader därefter ha upprättat faktablad enligt de nya reglerna, se artikel 118.2 i UCITS IV-direktivet. Utredningen anser att det med hänsyn tagen till konsumentskyddet är angeläget att de föreslagna reglerna om faktablad kan tillämpas för alla fonder omedelbart då lagändringarna träder ikraft. Utredningen utgår från att fondbolagen har möjlighet att hantera redan befintliga faktablad så att de till den 1 juli 2011 stämmer överens med de nya reglerna. På samma sätt bör också de avtal m.m. kunna hanteras som enligt de av utredningen föreslagna reglerna i 6 kap. 3 § LIF kommer att gälla för specialfonder. De fondföretag som är berörda av dessa regler är de s.k. matarfondsliknande specialfonderna, vilka i dag är mindre än tio till antalet.

Utredningen har även föreslagit ändringar i LIF som inte är direkt kopplade till UCITS IV-direktivet och som rör t.ex. delning av fond, andelsklasser och avveckling av fond i vissa fall. Även dessa lagförslag bör träda i kraft den 1 juli 2011.

Utredningen vill särskilt påpeka att de fondföretag som är anmälda eller fått tillstånd i Sverige före den dag då lagen träder i kraft inte behöver göra någon ny anmälan eller söka nytt tillstånd enligt de nya reglerna. UCITS IV-direktivets bestämmelser om gränsöverskridande fusioner och omvandling till en matarfond ska gälla för alla s.k. UCITS-fonder, alltså såväl fonder som etablerats efter det att ändringarna i LIF trätt i kraft som redan befintliga fonder. Som en konsekvens av de här nämnda reglerna om fusion och omvandling föreslår utredningen att inhemska fusioner och ändringar av fondbestämmelser ska hanteras på motsvarande sätt. Främst avses här att skälighetsprövningen av ändringen i sig ersätts med information till andelsägarna. Det finns i detta sammanhang anledning att slå fast att även dessa bestämmelser ska gälla såväl för fonder som etablerats efter det att föreslagna ändringar i LIF trätt i kraft som då redan befintliga fonder.

392

19 Författningskommentar

19.1 Förslaget till lag om ändring i lagen ( 2004:46 ) om investeringsfonder

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

I första stycket 4 och 19 har hänvisningar till 1985 års UCITS-direktiv ändrats till motsvarande artiklar i det nya UCITS IV-direktivet. Någon ändring i sak avses inte med detta.

I första stycket 9 har definitionen av fondföretags hemland anpassats till den nya definition av begreppet som följer av UCITS IV-direktivet. Hemlandet definieras i den nya lydelsen som det land där fondföretaget har sitt tillstånd och det finns inte längre någon koppling till förvaltningsbolagets hemland. Ändringen är en förutsättning för det s.k. förvaltningsbolagspasset, som innebär att ett förvaltningsbolag som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet får förvalta ett fondföretag i ett annat land än bolagets hemland. Med fondföretag avses i LIF även vissa utländska fondföretag som inte har tillstånd enligt UCITS-direktivet (se definitionen i 1 kap. 1 § första stycket 8). Den ändrade definitionen av fondföretags hemland omfattar således även sådana fondföretag.

I ett nytt andra stycke har gjorts ett tillägg till definitionerna av fondföretag, specialfond och värdepappersfond i första stycket 8, 18 och 20, vilket innebär att definitionerna kommer att inbegripa även s.k. börshandlade fonder. Jämför ändringen i 4 kap. 13 §. Se avsnitt 14.1.

I övrigt har en redaktionell ändring gjorts i inledningen av paragrafen för att anpassa texten till LVPM, jfr 1 kap. 5 § den lagen).

393

Författningskommentar SOU 2010:78

4 §

Ändringen innebär att fondbolag inte längre ska behöva ett särskilt tillstånd för att utföra arbete på uppdrag av någon annan, s.k. insourcing. Bolaget får i stället utföra sådant arbete inom ramen för sitt tillstånd att driva fondverksamhet. Det kan således endast röra sig om sådana funktioner som ingår i fondverksamheten. Den fondverksamhet som ett fondbolag har tillstånd att driva består i förvaltning av investeringsfonder, fondadministration samt försäljning och inlösen av fondandelar (jfr definitionen av fondverksamhet i 1 § första stycket 10). Fondbolag som förvaltar värdepappersfonder får vidare, utan särskilt tillstånd, förvalta, administrera och sälja/lösa in andelar i fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet och är etablerade i andra länder inom EES än Sverige (2 kap. 12, 13 och 15 §§). Motsvarande uppgifter ska fondbolag, utan annat tillstånd än verksamhetstillståndet, få utföra på uppdrag av någon annan.

5 §

Ändringen i andra stycket första strecksatsen innebär att även 2 kap. 20 a och 20 b §§ ska gälla för värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som driver fondverksamhet. I nämnda lagrum finns bestämmelser om meddelandeförbud och ansvar för den som bryter mot ett meddelandeförbud. Bestämmelserna har ett nära samband med bestämmelsen om uppgiftsskyldighet i 2 kap. 20 §, som redan gäller för bolagen i fråga. Motsvarande bestämmelser finns i annan lagstiftning på finansmarknadsområdet, såsom LVPM (1 kap. 12– 14 §§). Hänvisningen till första stycket i 21 § har tagits bort eftersom den paragrafen numera endast består av ett stycke. Även de nya bestämmelserna i 2 kap. 17–17 e §§ om krav på organisation m.m. ska gälla för värdepappersbolag och svenska kreditinstitut i deras fondverksamhet.

Hänvisningen till 8 kap. i femte strecksatsen har ändrats så att det endast är 8 kap. 28 och 29 §§ som gäller för värdepappersbolag och svenska kreditinstitut i deras fondverksamhet.

394

SOU 2010:78 Författningskommentar

6 §

I första stycket har hänvisningen till 1985 års UCITS-direktiv ändrats till UCITS IV-direktivet. Vidare har texten i första stycket och i det nya tredje stycket anpassats till motsvarande text i LVPM (4 kap. 1 §). Ändringarna innebär inget nytt i sak.

Det nu gällande andra stycket har utgått till följd av att motsvarande text i 1985 års UCITS-direktiv inte finns i UCITS IVdirektivet. Enligt det senare direktivet ska information om svenska regler som gäller för utländska företags verksamhet i Sverige hållas tillgänglig, t.ex. på Finansinspektionens elektroniska hemsida. Bestämmelser om detta bör enligt utredningens förslag tas in i förordning.

Det nya andra stycket reglerar vilka uppgifter en verksamhetsplan ska innehålla, utöver det som anges i första stycket, när ett förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet avser att förvalta en värdepappersfond. Bestämmelsen motsvarar det som anges i artikel 17.2 b i direktivet.

6 a §

I den nya paragrafen genomförs det som anges i artiklarna 17.8 och 18.4 i UCITS IV-direktivet. Ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige och som avser att ändra något förhållande som angetts i den underrättelse som Finansinspektionen tagit emot enligt 6 § ska underrätta inspektionen om ändringen. Om bolaget driver verksamhet från filial i Sverige ska bolaget underrätta Finansinspektionen om ändringen minst en månad innan den genomförs. Driver bolaget verksamhet här utan att ha inrättat en filial räcker det att inspektionen underrättas innan ändringen genomförs.

6 b §

Paragrafen, som är ny, klargör att ett förvaltningsbolag med tillstånd enligt UCITS IV-direktivet får förvalta en värdepappersfond, om Finansinspektionen godkänt detta. Bestämmelserna i första stycket genomför artikel 20 i UCITS IV-direktivet. En förutsättning för att inspektionen ska godkänna att ett sådant förvaltningsbolag förvaltar en värdepappersfond är att bolaget i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag av motsvarande typ som värdepappersfonden i fråga. Till grund för den bedömningen kommer inspek-

395

Författningskommentar SOU 2010:78

tionen att ha ett intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland och som anger att bolaget har ett sådant tillstånd att förvalta fondföretag som avses i UCITS IVdirektivet, samt beskriver omfattningen av tillståndet och om det finns några begränsningar när det gäller vilka typer av fondföretag bolaget har tillstånd att förvalta (artiklarna 17.3 och 18.2 i direktivet). Detta intyg ska den utländska behöriga myndigheten, enligt direktivet, ha fogat till den underrättelse om att ett förvaltningsbolag avser att förvalta en värdepappersfond som ska lämnas enligt 6 §. Inspektionen har alltid möjlighet att kontakta den behöriga myndigheten och diskutera eller begära förtydliganden av intyget (artikel 20.2).

En annan förutsättning för att ett förvaltningsbolag ska få tillstånd att förvalta en värdepappersfond är att bolaget till inspektionen har lämnat ett avtal som bolaget ingått med det förvaringsinstitut som avses användas för värdepappersfonden i fråga. Avtalet ska tillförsäkra förvaringsinstitutet den information som det behöver för att kunna uppfylla de krav som ställs på institutet enligt 3 kap. 2 §. Om förvaltningsbolaget har uppdragit åt någon annan att utföra förvaltningen av fonden eller därmed sammanhängande administrativa åtgärder ska uppgifter om detta lämnas till inspektionen. Avtalet och uppgifterna behöver dock inte lämnas om bolaget sedan tidigare förvaltar en värdepappersfond och i samband med ansökan om godkännande av denna förvaltning tidigare lämnat in motsvarande uppgifter. I sådant fall får bolaget i stället hänvisa till den tidigare inlämnade dokumentationen.

Bestämmelsen i andra stycket om undantaget från skyldighet att lämna in handlingar genomför andra stycket i artikel 20.1 i UCITS IV-direktivet. Där talas visserligen om att förvaltningsbolaget förvaltar värdepappersfonder ”av samma typ” sedan tidigare. Det som emellertid torde vara relevant är i stället att de handlingar och uppgifter som tidigare lämnats in är desamma som de som skulle lämnats in för godkännande av den aktuella värdepappersfonden. Detta kommer därför till uttryck i lagtexten.

Härutöver måste de fondbestämmelser för värdepappersfonden i fråga som upprättats uppfylla kraven i LIF. Det är först när fondbestämmelserna godkänts av Finansinspektionen som värdepappersfonden är etablerad och kan börja förvaltas av förvaltningsbolaget. Namnet på förvaltningsbolaget ska anges i fondbestämmelserna (4 kap. 8 § andra stycket 1, jfr med nya 6 c §). Förvaltningsbolaget godkänns således för att få förvalta värdepappersfonden när fond-

396

SOU 2010:78 Författningskommentar

bestämmelserna godkänns. Något ytterligare beslut om godkännande av förvaltningsbolaget behöver därmed inte fattas enligt förevarande paragraf.

Om Finansinspektionen inte skulle godkänna att förvaltningsbolaget får förvalta en värdepappersfond ska Europeiska kommissionen enligt tredje stycket underrättas om detta. Bestämmelsen genomför artikel 21.9 i direktivet.

Ändringar i den dokumentation som lämnats in enligt första stycket 2 ska lämnas till Finansinspektionen enligt fjärde stycket. Bestämmelsen genomför artikel 20.4.

6 c §

Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond efter godkännande enligt bestämmelserna i 6 b § ska följa de svenska bestämmelser som gäller för fonden. Vilka regelområden som ska anses hänförliga till fonden, och inte till bolagets verksamhet, anges i artikel 19.3 i UCITS IV-direktivet. I LIF motsvaras dessa regelområden av de allmänna bestämmelser för investeringsfonder som anges i 4 kap., bortsett från bestämmelserna i det kapitlet om uppdragsavtal, och bestämmelserna om förvaltning av värdepappersfonder i 5 kap., bortsett från det som där anges om riskhanteringssystem. Bestämmelser om uppdragsavtal och riskhanteringssystem är i stället hänförliga till förvaltningsbolagets verksamhet och bolaget ska därmed följa de regler som gäller i dess hemland (artikel 19.1 i direktivet). Förvaltningsbolaget ska i Sverige följa bestämmelserna i 2 kap. 15 b § och 5 a kap. Vidare ska förvaltningsbolaget i Sverige följa bestämmelser i 8 och 9 kap. om sammanläggning, delning och ombildning av en investeringsfond samt om upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en investeringsfond. Även bestämmelserna i 3 kap. om förvaringsinstitut ska gälla för en värdepappersfond som förvaltas av ett förvaltningsbolag. Detta framgår inte uttryckligen av den uppräkning av regelområden som finns i artikel 19.3 i direktivet, men är en följd av att såväl fond som förvaringsinstitut finns i Sverige och skulle också kunna sägas vara en del av reglerna för fondens etablering (artikel 19.3 a).

I paragrafen anges att de uppräknade bestämmelserna i lagen ska gälla i tillämpliga delar. Detta hänger samman med att flera av bestämmelserna gäller för såväl värdepappersfonder som för specialfonder, medan ett förvaltningsbolag endast får förvalta värdepap-

397

Författningskommentar SOU 2010:78

persfonder i Sverige. De uppräknade bestämmelserna ska således endast tillämpas i de delar som avser värdepappersfonder.

I andra stycket klargörs att när det i 9 kap. 1 § talas om den situation att Finansinspektionen har återkallat ett fondbolags tillstånd ska detta för förvaltningsbolagens del i stället avse situationer när tillståndet återkallats av hemlandsmyndigheten eller när inspektionen beslutat att bolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond. Inspektionen har inte möjlighet att återkalla ett förvaltningsbolags verksamhetstillstånd.

7 §

Sedan tidigare finns möjligheten för fondföretag att marknadsföra och sälja fondandelar i Sverige. Proceduren för detta förfarande ändras i och med UCITS IV-direktivet. Bestämmelsen genomför artiklarna 92, 93.3 93.7 och 93.8 i UCITS IV-direktivet. Fondföretaget ska fr.o.m. den 1 juli 2011 anmäla till den behöriga myndigheten i sitt hemland att företaget vill marknadsföra andelar i fondföretaget i Sverige. När anmälan är fullständig kommer den behöriga myndigheten att till Finansinspektionen överlämna företagets anmälan samt ett intyg att fondföretaget uppfyller kraven i UCITS IVdirektivet. Fondföretaget kommer därefter att få en underrättelse av den behöriga myndigheten att företaget kan marknadsföra andelar i företaget i Sverige. Från och med denna dag får fondföretaget marknadsföra andelar i företaget i Sverige.

Av första stycket framgår att ett fondföretag får marknadsföra andelar i företaget i Sverige fr.o.m. den dag då den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland underrättat företaget om att anmälan om marknadsföring och intyget om att företaget uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet lämnats över till Finansinspektionen.

Begreppet ”marknadsföra och sälja” fondandelar har ändrats till enbart ”marknadsföra”. Syftet med det är att tydliggöra att redan när ett fondföretag vill marknadsföra fondandelar i Sverige måste fondföretaget anmäla detta till den behöriga myndigheten. En gränsdragningen mellan marknadsföring och försäljning kan vara svår att göra då marknadsföringen är en del av och syftar till försäljning, varför gränsdragningen kan upplevas som godtycklig för konsumenten. Ur konsumentskyddssynpunkt finns det starka skäl att inte göra skillnad mellan marknadsföring och försäljning utan låta anmälningsplikten redan omfatta marknadsföring. Svenska marknads-

398

SOU 2010:78 Författningskommentar

rättsliga regler är dessutom som huvudregel tillämpliga på marknadsföring som riktas mot svenska konsumenter, även om marknadsföringen sker från utlandet. Konsumenter ska inte behöva bära ansvaret för att kontrollera att en produkt som marknadsförs i Sverige verkligen är anmäld i landet. Detta ansvar bör åvila fondföretagen och dess distributörer samt tillsynsmyndigheten. Att det anmälningspliktiga området utökas till att omfatta även marknadsföring hindrar inte att Finansinspektionen med stöd av reglerna i 12 kap. 19 § LIF kan ingripa mot ett fondföretag eller en distributör av fondföretaget och förbjuda fortsatt verksamhet i Sverige. Även denna möjlighet att ingripa kan bidra till att förbättra skyddet för konsumenterna.

Det bör inte anses som marknadsföring om en investerare helt på eget initiativ tar kontakt med fondföretaget och tecknar fondandelar, t.ex. via fondföretagets elektroniska hemsida. Det bör inte heller anses som marknadsföring om en investerare på eget initiativ tar kontakt med ett värdepappersbolag och ber bolaget förmedla en order avseende ett fondföretag som inte ingår i bolagets erbjudande. Om värdepappersbolaget uteslutande bidrar med själva förmedlingstjänsten kan bolaget i sådant fall inte anses ha marknadsfört fondföretaget i Sverige. Något hinder för värdepappersbolag att på uppdrag av investerare förteckna andelarna i fondföretaget på depå hos bolaget bör inte föreligga i ett sådant fall.

Någon anmälningsplikt kan heller inte anses uppkomma bara på den grunden att exempelvis en bank, inom ramen för ett diskretionärt portföljförvaltningsuppdrag (se 2 kap. 1 § 4 LVPM), placerar en kunds medel i ett fondföretag.

I de fall ett fondföretag inte marknadsför sina tjänster eller sina fonder i Sverige och inte har för avsikt att värva kunder här i landet är det således inte fråga om en gränsöverskridande verksamhet av fondföretaget och då omfattas inte företaget av anmälningsplikten.

Det andra stycket innebär inget nytt i sak. Enligt tredje stycket ska fondföretaget underrätta Finansinspektionen om ändring beträffande fondföretagets åtgärder för marknadsföring eller om en ändring ska ske av de andelsklasser som ska marknadsföras. Fondföretaget ska vidare underrätta Finansinspektionen om de ändringar som har skett i de handlingar som företaget bifogade sin anmälan om marknadsföring.

Enligt fjärde stycket ska sådan anmälan enligt tredje stycket punkterna 1 och 2 göras innan ändringen genomförs.

Se vidare avsnitten 8.2. och 8.4.

399

Författningskommentar SOU 2010:78

8 §

I första stycket har begreppet ”fondverksamhet” ändrats till ”verksamhet”. Syftet med detta är att tydliggöra att det inte är tillåtet för förvaltningsbolag som inte regleras i UCITS IV-direktivet att förvalta investeringsfonder i Sverige på det sätt som nu möjliggörs för förvaltningsbolag som har tillstånd enligt nämnda direktiv. Den verksamhet som ett förvaltningsbolag med stöd av denna paragraf kan driva i Sverige är förvisso bara sådan verksamhet som regleras i lagen, dvs. funktioner som ingår i fondverksamhet. Men såvitt gäller förvaltningen av en svensk investeringsfond kan ett sådant förvaltningsbolag endast utföra funktionen på uppdrag av det primärt ansvariga, i fondbestämmelserna angivna, bolaget. Vidare har i första stycket hänvisningen till 1985 års UCITS-direktiv ändrats till UCITS IV-direktivet.

I andra stycket 3 har hänvisningen till bestämmelsen i 2 kap. 1 § 5 tagits bort. Den bestämmelsen innebär att fondbestämmelserna för den eller de investeringsfonder som ett bolag avser att förvalta ska ha godkänts. Eftersom ett förvaltningsbolag som avses här inte får förvalta en investeringsfond bör någon hänvisning till den bestämmelsen inte göras.

Bestämmelsen i tredje stycket om att bolaget får ges tillstånd att utföra arbete på uppdrag har tagits bort. Bolaget får i stället utföra sådant arbete om tillstånd lämnats enligt första och andra styckena. Något särskilt tillstånd för detta krävs således inte, vilket motsvarar det som gäller för fondbolag enligt 4 §. I den nya lydelsen av tredje stycket anges att en ansökan enligt första stycket ska innehålla en verksamhetsplan. Detta är en anpassning till det som anges för motsvarande situation i LVPM (5 kap. 5 §).

I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts för att anpassa texten till det som anges i LVPM (5 kap. 4–6 § §).

9 §

I första stycket har hänvisningen till 1985 års UCITS-direktiv ändrats till UCITS IV-direktivet. Av kommentaren till 1 kap. 7 § LIF framgår att även marknadsföring av andelar i fondföretag i Sverige blir anmälningspliktigt. Detta synsätt bör även gälla för ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av UCITS IV-direktivet. Tillståndsplikt

400

SOU 2010:78 Författningskommentar

för ett sådant fondföretag krävs även då fondföretaget endast vill marknadsföra andelar i företaget i Sverige. Se vidare avsnitt 8.2.

I andra stycket har likartad verksamhet bytts ut mot motsvarande verksamhet. Detta har skett för att anpassa lagtexten till motsvarande bestämmelse i 1 kap. 8 §.

10 §

Hänvisningen i första stycket till 2 kap. 17 § har flyttats till andra stycket. Den paragrafen, i sin nya lydelse, kommer dock inte längre att gälla för förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet och driver verksamhet här i landet utan att inrätta en filial eller av fondföretag vars andelar marknadsförs här i enlighet med direktivet. Förvaltningsbolagen och de självförvaltande fondföretagen, investeringsbolagen, ska i stället tillämpa motsvarande bestämmelser i sitt hemland (artiklarna 18.3, 19.1 och 30 i direktivet). Vidare anges, genom en ändring i första stycket, att även 2 kap. 20 a och 20 b §§ ska gälla för förvaltningsbolag och fondföretag som driver verksamhet i Sverige. I nämnda lagrum finns bestämmelser om meddelandeförbud och ansvar för den som bryter mot ett meddelandeförbud. Bestämmelserna har ett nära samband med bestämmelsen om uppgiftsskyldighet i 2 kap. 20 §, som sedan tidigare gäller för företagen i fråga. Hänvisningen till första stycket i 21 § har tagits bort eftersom den paragrafen endast består av ett stycke.

I det nya andra stycket 1 anges vilka bestämmelser ett förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet och driver verksamhet här i landet från en filial ska tillämpa. De bestämmelser som är tillämpliga är att hänföra till s.k. uppföranderegler, vilka enligt direktivet ska tillämpas i förvaltningsbolagets värdland när en filial etablerats där (artikel 17.4).

I andra stycket 2 anges de bestämmelser som gäller för ett förvaltningsbolag som inte omfattas av UCITS IV-direktivet och som driver verksamhet här i landet från filial. För sådant bolag gäller, utöver det som gäller för bolag enligt punkten 1, även bestämmelserna i 17 a och 17c § § om organisatoriska krav och hantering av intressekonflikter. För ett förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet gäller motsvarande regler i bolagets hemland (artikel 19.1). Ett förvaltningsbolag som inte regleras av direktivet behöver däremot inte vara föremål för en liknande reglering i hemlandet. Det är därför viktigt att det för ett sådant bolags verksam-

401

Författningskommentar SOU 2010:78

het i Sverige ställs motsvarande krav som gäller för andra företag som driver fondverksamhet i Sverige.

I andra stycket 3 anges de bestämmelser som gäller för ett fondföretag som inte omfattas av UCITS IV-direktivet och vars andelar marknadsförs i Sverige. Företaget ska följa sådana bestämmelser som är relevanta för försäljningen av andelar i Sverige, nämligen det allmänna sundhetskravet i 2 kap. 17 §, kravet på rapportering till fondandelsägare om utförande av en order och kravet på att tillhandahålla faktablad.

2 kap. Allmänna bestämmelser för fondbolag m.m.

12 §

I första stycket har redaktionella ändringar gjorts för att anpassa texten till det som anges i motsvarande bestämmelser i LVPM (5 kap. 1 §).

I det nya andra stycket anges vilka ytterligare uppgifter verksamhetsplanen ska innehålla om fondbolaget avser att förvalta ett fondföretag i det land där filialen ska inrättas. De fondföretag som avses är sådana som regleras i UCITS IV-direktivet. Med förvaltning menas här sådan verksamhet som bolaget är primärt ansvarigt för och inte sådan som bolaget utför på uppdrag av ett annat förvaltningsbolag. Bolaget ska lämna uppgifter om sitt riskhanteringssystem enligt 5 kap. 2 § och vissa särskilda åtgärder som vidtagits i det andra landet. Bestämmelserna i andra stycket genomför artikel 17.2 b i UCITS IV-direktivet. De åtgärder som ska redovisas är sådana som bolaget enligt direktivet ska vidta i det land där bolaget driver fondverksamhet genom att förvalta ett fondföretag (artikel 15). Enligt artikel 17.2 b ska verksamhetsplanen innehålla dessa uppgifter vid varje tillhandahållande av tjänster i andra länder från en filial. Detta är ett tillägg i direktivet i förhållande till motsvarande bestämmelse i 1985 års UCITS-direktiv och är en följd av att förvaltningsbolagspasset introducerats i det nya UCITS IV-direktivet (jfr artikel 6a.2 b i 1985 års direktiv). De ytterligare uppgifter som ska lämnas i verksamhetsplanen är till sin karaktär sådana att de rimligen endast kan behövas när det är fråga om fondförvaltning i ett annat land. Genomförandet i svensk rätt innebär därför att uppgifterna behöver lämnas bara när de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag i det andra landet.

402

SOU 2010:78 Författningskommentar

13 §

I första stycket har tiden för Finansinspektionens handläggning av en underrättelse enligt 12 § från ett fondbolag kortats ned från tre till två månader. Detta följer av UCITS IV-direktivet (artikel 17.3).

Av det nya andra stycket framgår att Finansinspektionen ska utfärda ett intyg när ett fondbolag i underrättelsen angett att det avser att förvalta ett fondföretag i ett annat land enligt 12 §. Intyget ska överlämnas till den behöriga myndigheten i det land där filialen ska inrättas och ska kunna ligga till grund för den myndighetens bedömning av om fondbolaget ska få förvalta ett visst fondföretag. Genom bestämmelsen genomförs tredje stycket i artikel 17.3 i UCITS IV-direktivet.

I övrigt har redaktionella ändringar gjorts, bl.a. för att anpassa texten till motsvarande bestämmelse i LVPM (5 kap. 2 §).

14 §

I tredje stycket har ett tillägg gjorts som innebär att Finansinspektionen ska underrätta en behörig myndighet om det sker någon förändring av de uppgifter som lämnats i intyget enligt 13 § andra stycket. Genom bestämmelsen genomförs andra stycket i artikel 17.9 i UCITS IV-direktivet.

I övrigt har redaktionella ändringar gjorts, bl.a. för att anpassa texten till motsvarande bestämmelser i LVPM (5 kap. 3 § andra stycket).

15 §

I första stycket har tidigare första och andra styckena sammanförts och utformats efter mönster i motsvarande bestämmelser i LVPM (5 kap. 4 §). Det som tidigare angavs i sista meningen i första stycket om ändringar av något som angetts i underrättelsen har flyttats till nya 15 a §, även det efter mönster i LVPM (5 kap. 5 §).

I det nya andra stycket anges vilka ytterligare uppgifter verksamhetsplanen ska innehålla om fondbolaget avser att förvalta ett fondföretag i det andra landet utan att inrätta en filial där. De fondföretag som avses är sådana som regleras i UCITS IV-direktivet. Med förvaltning menas här sådan verksamhet som bolaget är primärt ansvarigt för och inte sådan som bolaget utför på uppdrag av ett

403

Författningskommentar SOU 2010:78

annat förvaltningsbolag. Bolaget ska lämna uppgifter om sitt riskhanteringssystem enligt 5 kap. 2 § och vissa särskilda åtgärder som vidtagits i det andra landet. Med bestämmelsen genomförs artikel 18.1 b i UCITS IV-direktivet. De åtgärder som ska redovisas är sådana som bolaget enligt direktivet ska vidta i det land där bolaget driver fondverksamhet genom att förvalta ett fondföretag (artikel 15). I artikel 18.1 b anges att verksamhetsplanen ska innehålla dessa uppgifter vid varje tillhandahållande av tjänster i andra länder från en filial. Detta utgör ett tillägg i direktivet i förhållande till motsvarande bestämmelse i 1985 års UCITS-direktiv och är en följd av att förvaltningsbolagspasset introducerats i det nya UCITS IVdirektivet (jfr artikel 6b.1 b i 1985 års direktiv). De ytterligare uppgifter som ska lämnas i verksamhetsplanen är till sin karaktär sådana att de rimligen endast kan behövas när det är fråga om fondförvaltning i ett annat land. Genomförandet i svensk rätt innebär därför att uppgifterna behöver lämnas bara när de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag i det andra landet.

Av det nya fjärde stycket framgår att Finansinspektionen ska utfärda ett intyg när ett fondbolag i underrättelsen angett att det avser att förvalta ett fondföretag i ett annat land. Intyget ska överlämnas till den behöriga myndigheten i det land där verksamheten ska drivas och ska kunna ligga till grund för den myndighetens bedömning av om fondbolaget ska få förvalta ett visst fondföretag. Genom bestämmelsen genomförs tredje stycket i artikel 17.2 i UCITS IV-direktivet.

I övrigt har redaktionella ändringar gjorts, bl.a. för att anpassa texten till motsvarande bestämmelser i LVPM (5 kap. 4 §).

15 a §

Av den nya paragrafens första stycke framgår att fondbolaget ska underrätta Finansinspektionen om eventuella ändringar av sådana uppgifter som ska anges i underrättelsen enligt 15 §. Bestämmelsen, som har sin grund i artikel 18.4 i UCITS IV-direktivet, har flyttats från 15 § första stycket och anpassats till motsvarande bestämmelse i LVPM (5 kap. 5 §).

Enligt andra stycket ska Finansinspektionen underrätta en behörig myndighet om det sker någon förändring av de uppgifter som lämnats i intyget enligt 15 § fjärde stycket. Genom bestämmelsen genomförs andra meningen i artikel 18.4 i UCITS IV-direktivet.

404

SOU 2010:78 Författningskommentar

15 b §

Bestämmelsen genomför artikel 93 i UCITS IV-direktivet. Genom införandet av bestämmelserna ska fondbolag eller förvaltningsbolag som förvaltar svenska värdepappersfonder fr.o.m. den 1 juli 2011 anmäla till Finansinspektionen om de vill marknadsföra fondandelar i ett annat EES-land. Denna ändrade ordning genomförs genom den nya paragrafen.

Av första stycket framgår att ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag får inom EES-området marknadsföra andelar i en värdepappersfond som bolaget förvaltar samt att ansökan om sådan marknadsföring ska ges in till Finansinspektionen. Frågan om när en åtgärd föranleder anmälningsplikt för marknadsföring och försäljning måste i första hand vara en fråga för fondförvaltaren och värdlandets tillsynsmyndighet att bedöma. Om en åtgärd är anmälningspliktig i värdlandet måste fondförvaltaren komma in med en anmälan till Finansinspektionen innan marknadsföringen i värdlandet påbörjas. Med anmälan avses anmälan och övriga handlingar som ska bifogas anmälan.

Förfarandet hos Finansinspektionen när en fondförvaltare ger in en anmälan om marknadsföring i annat EES-land framgår av andra stycket. Om anmälan och de övriga handlingarna som ska bifogas anmälan är fullständiga ska inspektionen inom tio arbetsdagar från mottagandet av anmälan lämna över handlingarna till den behöriga myndigheten i det land där marknadsföringen ska bedrivas. Inspektionen ska till handlingarna bifoga ett intyg som styrker att värdepappersfonden uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet. Därefter ska inspektionen omedelbart underrätta fondförvaltaren om att inspektionen överlämnat handlingarna till den behöriga myndigheten i det land där marknadsföringen ska bedrivas. Fondförvaltaren får tillträde till marknaden i värdlandet fr.o.m. dagen för denna underrättelse.

Se vidare avsnitt 8.3.

16 §

I första stycket har redaktionella ändringar gjorts.

I andra stycket hänvisas, genom ett tillägg, till första stycket i 12 §. I föreslagen lydelse av 12 § anges i ett nytt andra stycke vilka uppgifter som ska lämnas när ett fondbolag avser att förvalta ett

405

Författningskommentar SOU 2010:78

fondföretag i ett annat land från en filial. Rätten att få förvalta fondföretag i andra länder gäller bara inom ramen för UCITS IVdirektivet. Bestämmelserna i nu aktuell paragraf rör situationen när fondbolag avser att inrätta en filial i ett annat land utanför ramen för UCITS IV-direktivet och i den situationen finns ingen rättighet att få förvalta fondföretag i andra länder. Inrättandet av filial är i stället föremål för en särskild tillståndsprövning av Finansinspektionen. Någon hänvisning till det som anges i 12 § andra stycket bör därför inte göras.

17–17 e §§

Bestämmelsen i 17 § om ett grundläggande sundhetskrav på ett fondbolags verksamhet har ändrats och kompletterats med ytterligare bestämmelser om bolagets verksamhet i 17 a–17 e §§. Bestämmelserna innehåller grundläggande krav på fondbolagens verksamhet. Kraven avser bolagens organisation, hantering av intressekonflikter och uppförande (”code of conduct”). Detaljerade regler i dessa avseenden anges i kommissionens genomförandedirektiv 2010/43/EU. De reglerna genomförs dock inte i lag utan i föreskrifter. Bestämmelserna har utformats efter förebild i vissa av bestämmelserna som enligt 8 kap. LVPM gäller för värdepappersinstitut.

17 §

Paragrafen har omformulerats för att bättre stå i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i LVPM (8 kap. 1 §, prop. 2006/07:115 s. 434 ff.). Någon ändring i sak är inte avsedd, utan den tidigare lydelsen att verksamheten ska drivas så att ”enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses sund” får anses innefattad i att fondbolaget ska ”handla hederligt, rättvist och professionellt”.

17 a §

I paragrafen anges de övergripande krav som ett fondbolag ska uppfylla. Motsvarande bestämmelser finns för värdepappersinstitut i 8 kap. 9–11 §§ LVPM (prop. 2006/07:115 s. 362 ff. och s. 579).

406

SOU 2010:78 Författningskommentar

17 b §

Paragrafen innehåller krav på att fondbolaget ska dokumentera de transaktioner som bolaget har genomfört för en förvaltad investeringsfonds räkning. Bestämmelsen motsvarar i stort den bestämmelse om dokumentationskrav som gäller för värdepappersinstitut (8 kap. 12 § LVPM, prop. 2006/07:115 s. 362 ff. och s. 579).

17 c §

Ett fondbolag ska, enligt paragrafen, vidta alla rimliga åtgärder för att identifiera de intressekonflikter som kan uppkomma i bolagets verksamhet. Det handlar om bolagets totala verksamhet, dvs. såväl fondverksamheten som den diskretionära portföljförvaltning som bolaget kan ha tillstånd att driva. När bolaget har identifierat en sådan intressekonflikt ska det vidta alla rimliga åtgärder för att förhindra att fondandelsägarnas eller andra kunders intressen påverkas negativt. Motsvarande bestämmelse gäller för värdepappersinstitut enligt 8 kap. 21 § LVPM (prop. 2006/07:115 s. 447 ff. och s. 584 f.). Den bestämmelsen är redan tillämplig för fondbolag i den verksamhet som avser diskretionär portföljförvaltning (se 7 kap. 3 § LIF). När det gäller intressekonflikter inom bolagets fondverksamhet eller i förhållandet mellan bolagets olika verksamheter, såsom mellan fondandelsägare och kunder i verksamhet som avser diskretionär portföljförvaltning, så täcks dessa av förevarande paragraf.

17 d §

Fondbolaget är skyldigt att rapportera till en fondandelsägare efter det att bolaget har utfört en order från andelsägaren om tecknande eller inlösen av fondandelar. En liknande bestämmelse finns för värdepappersinstitut i 8 kap. 27 § LVPM.

17 e §

Ett fondbolag ska, enligt första stycket, när det handlar för en investeringsfonds räkning, vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för fonden. Indirekt innebär detta naturligtvis bästa möjliga resultat för fondandelsägarna. Motsvarande bestämmelse

407

Författningskommentar SOU 2010:78

finns i LVPM (8 kap. 28 §). Den gäller dock för värdepappersinstituts utförande av en kundorder. I förarbetena till den bestämmelsen anges att det inte är möjligt att ge en uttömmande beskrivning av vad ett värdepappersinstitut i det enskilda fallet ska iaktta (prop. 2006/07:115 s. 588). I första stycket ges dock en exemplifiering på sådana omständigheter som ska iakttas.

Fondbolag ska, enligt andra stycket, införa system och riktlinjer för hur bolaget ska kunna uppnå bästa möjliga resultat när det handlar för investeringsfondens räkning. Motsvarande bestämmelse finns i 8 kap. 29 § LVPM (prop. 2006/07:115 s. 452 ff.).

21 §

Om ett fondbolag utnyttjar möjligheten enligt 4 kap. 10 a § att bestämma priset på fondandelar så snart anmälan om teckning skett men innan betalning tillförts fonden blir fondbolaget, enligt det nya andra stycket, ansvarigt för den skada som kan tillfogas fondandelsägarna om betalning inte tillförs fonden inom sedvanlig tid.

Se avsnitt 14.2.

21 a §

Bestämmelsen genomför artikel 79.2 i UCITS IV-direktivet.

Av paragrafen framgår att ett fondbolag får göras ansvarigt för uppgifter som ingår i faktabladet bara om dessa är vilseledande, oriktiga eller inte stämmer överens med informationsbroschyren. Motsvarande gäller om uppgifter saknas i faktabladet. Detsamma gäller beträffande en översättning av faktabladet. Denna begränsning av ansvaret ska redovisas i faktabladet.

Se vidare avsnitt 9.3.

3 kap. Förvaringsinstitut

4 §

I paragrafen, som är ny, genomförs det som anges i artikel 23.5 i UCITS IV-direktivet. Bestämmelsen innebär att det ska finnas ett skriftligt avtal mellan förvaringsinstitutet och det fondbolag som förvaltar en investeringsfond. Avtalet ska tillförsäkra institutet den

408

SOU 2010:78 Författningskommentar

information det behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. Bestämmelsen omfattar, genom hänvisningen i 1 kap. 6 c §, även förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond. Artikel 23.5 i UCITS IV-direktivet avser endast den situationen att ett fondföretag förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i ett annat land än fondföretaget, dvs. när förvaltningsbolagspasset används. Den här aktuella bestämmelsen gäller dock även när en värdepappersfond förvaltas av ett fondbolag och när en specialfond förvaltas enligt 1 kap. 4 eller 5 §. Den gäller således i förhållande till varje investeringsfond, oavsett vem som förvaltar den. Bestämmelsen innebär naturligtvis inte någon kontraheringsplikt för förvaringsinstitutet, utan avtalet är att se som ett villkor för att institutet ska få agera som förvaringsinstitut för en investeringsfond. Avtalet ska, enligt nya 6 b §, lämnas till Finansinspektionen av ett förvaltningsbolag som önskar förvalta en värdepappersfond. Detta krav följer av UCITS IV-direktivet. Något motsvarande krav finns inte när ett svenskt bolag förvaltar en investeringsfond. Finansinspektionen har dock möjlighet att begära in avtalet med stöd av bestämmelserna i 10 kap. 2 §.

4 kap. Allmänna bestämmelser för investeringsfonder

4 §

Ändringen i tredje stycket innebär att de krav på ett uppdragsavtal som ställs där ska gälla endast när den verksamhet som läggs ut är fondförvaltning eller därmed sammanhängande administration. Dessa funktioner kan avse såväl en investeringsfond som ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet. De uppställda kraven på uppdragsavtalen avser således inte uppdrag att sälja fondandelar (distributionsavtal).

7 §

Skyldigheten att anmäla och ge in uppdragsavtal till Finansinspektionen begränsas i första stycket till uppdrag som avser fondförvaltning eller därmed sammanhängande administrativa åtgärder. Uppdraget kan avse såväl en investeringsfond som ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet. Avtal som avser försäljningen av fondandelar (distributionsavtal) behöver således inte anmälas eller

409

Författningskommentar SOU 2010:78

ges in enligt denna paragraf. Ett fondbolag är dock på begäran av inspektionen skyldigt att ge in även sådana uppdragsavtal om det behövs för inspektionens tillsyn (10 kap. 2 §).

I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.

8 §

Paragrafen reglerar vad fondbestämmelserna ska innehålla.

Av en ny punkt 3 följer att det ska framgå av fondbestämmelserna om fonden har olika andelsklasser.

En ny punkt 7 avser fonder som får tillämpa justerat fondandelsvärde. Detta ska framgå av fondbestämmelserna. Där ska också anges vilken metod som ska tillämpas för att beräkna sådant värde.

9 §

Utredningens överväganden avseende första stycket redovisas i avsnitt 3.2.

I första stycket ändras kriterierna för Finansinspektionens prövning av fondbestämmelseändringar. Inspektionen ska godkänna fondbestämmelser om de är skäliga och ändring av fondbestämmelser om de i sin nya lydelse är skäliga för andelsägarna. Detta innebär att inspektionen inte längre ska pröva om det är skäligt att göra de begärda ändringarna. I övrigt har en redaktionell ändring gjorts i stycket.

Av det nya andra stycket framgår att Finansinspektionen ska besluta om fondbestämmelser eller ändringar i dem kan godkännas eller inte inom två månader från det att en fullständig ansökan lämnats in. Det har inte tidigare funnits någon tidsfrist för inspektionens beslut. Genom bestämmelsen genomförs andra stycket i artikel 5.4 i UCITS IV-direktivet. Med fullständig ansökan avses att de handlingar och uppgifter lämnats in som inspektionen behöver för att kunna besluta i frågan. Trots att tidsfristen i sig är en fördel för sökande bolag synes det också ofta vara en fördel om vissa underhandskontakter med myndigheten kan förekomma när uppgifter behöver ändras, i stället för att ett avslagsbeslut fattas inom tidsfristen. När sådana kontakter inte ryms inom tidsfristen bör det därför vara möjligt för ett sökande bolag att medge att den förlängs. Ett bolag som inte vill medge detta har dock alltid rätt att få

410

SOU 2010:78 Författningskommentar

ett beslut inom den angivna fristen. Det finns vidare ingen skyldighet för inspektionen att avvakta med beslut om myndigheten inte finner det vara lämpligt.

I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.

9 a §

Utredningens överväganden avseende paragrafen redovisas i avsnitt 3.4. Med paragrafen genomförs artikel 64 i UCITS IV-direktivet.

Bestämmelsen i första stycket är flyttad från 4 kap. 9 § andra stycket. Tidsfristen för när en ändring av fondbestämmelser senast ska börja tillämpas har tagits bort. Finansinspektionen ska ha möjlighet att besluta det datum som inspektionen anser är lämpligt med hänsyn taget till konsumentskyddet och till vad fondbolaget anfört i sin ansökan om fondbestämmelseändring. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.

Bestämmelserna om underrättelse kommer att gälla i de fall Finansinspektionen bedömer att ändringarna av fondbestämmelserna är av väsentlig betydelse för andelsägare. I sådana fall då det enligt UCITS IV-direktivet är obligatoriskt med information till andelsägarna kommer inspektionen alltid att bestämma att underrättelse ska lämnas till andelsägarna, t.ex. när en matarfond byter mottagarfond.

Det kan också förekomma situationer där ändringen i sig inte kan anses som väsentlig men där Finansinspektionen ändå anser att det är viktigt att denna information delges andelsägarna.

Det kan även förekomma fondbestämmelseändringar som varken är väsentliga eller viktiga när det gäller förutsättningarna för en andelsägare att bedöma investeringen. Exempel på sådana ändringar kan vara språkliga eller redaktionella ändringar av fondbestämmelserna. Då ändringen inte har någon betydelse för andelsägarna ska Finansinspektionen kunna bestämma att ändring i fondbestämmelserna ska offentliggöras på fondförvaltarens elektroniska hemsida.

Det är viktigt att även investerare som efterfrågar information eller köper fondandelar efter det datum då informationen till andelsägarna skickats ut, men innan den väsentliga förändringen av fonden träder i kraft, får information om förändringen. Inspektionens beslut om att fondförvaltaren måste underrätta andelsägare omfattar också en skyldighet för denne att informera de investerare

411

Författningskommentar SOU 2010:78

som tillkommer i tiden efter inspektionens beslut och fram till dess ändringen träder i kraft.

Om Finansinspektionen bedömer att en ändring av fondbestämmelserna är av väsentlig betydelse för andelsägare har andelsägarna, enligt andra stycket, rätt att under 30 dagar begära att deras fondandelar löses in utan andra kostnader än de som behöver tas ut av fonden för avveckling av värdepappersinnehavet. Med avvecklingskostnader avses kostnader som följer direkt av att fonden måste avyttra värdepapper, t.ex. notakostnader.

Exempel på fondbestämmelseändringar av väsentlig betydelse för andelsägare är när en värdepappersfond omvandlas till en matarfond, en matarfond byter mottagarfond, en fond fusioneras eller delas. Fondbestämmelseändringar av väsentlig betydelse för andelsägare kan även vara höjning av avgifter, större ändringar i placeringsinriktningen och möjligheter att placera i derivat i en fond som inte tidigare fått göra det.

Tidsfristen om 30 dagar för att lösa in andelar ska räknas från den dag underrättelsen lämnades till andelsägarna.

9 b §

För specialfonder finns bestämmelser som medger att fonderna kan vara delvis slutna. En specialfond måste dock vara öppen för inlösen av andelar minst en gång om året. För sådana fonder ska det på förhand anges i fondbestämmelserna under vilka tidsperioder andelarna kan lösas in. Vid fondbestämmelseändringar av väsentlig betydelse för andelsägarna i sådana specialfonder måste bestämmelsen att deras fondandelar inlöses utan andra kostnader än de som behöver tas ut av fonden för avveckling av värdepappersinnehavet modifieras, om en sådan bestämmelse ska kunna bli tillämplig för alla specialfonder.

Enligt paragrafen ska de andelsägare som innehar andelar i specialfonder som inte är öppna för inlösen veckovis ges möjlighet att vid minst ett tillfälle, innan ändringen träder i kraft, lösa in sina andelar utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Med avvecklingskostnader avses kostnader som följer direkt av att fonden måste avyttra värdepapper, t.ex. notakostnader.

Enligt paragrafen måste en specialfond vara öppen för utträde under sammanlagt 30 dagar för att en andelsägare ska ges möjlighet

412

SOU 2010:78 Författningskommentar

att lämna in en begäran om inlösen och fritt få utträda ur fonden, allt enligt de handelsintervall som fonden enligt sina fondbestämmelser har att tillämpa. Tidsfristen om 30 dagar räknas från den dag då underrättelsen om ändringen av fondbestämmelserna lämnades till andelsägarna.

Se vidare avsnitt 16.3.3.

10 §

I paragrafen görs de ändringar som föranleds av att en investeringsfond ska kunna ha olika andelsklasser. Innebörden av detta redovisas i avsnitt 14.3.

Vidare införs ett nytt femte stycke som rör fondbolags möjlighet att tillämpa justerat fondandelsvärde.

10 a §

Enligt denna paragraf ges fondbolaget möjlighet att fastställa försäljningspriset på fondandelar omedelbart i anslutning till anmälan om teckning av andelar, utan att betalning då tillförts fonden. Tecknade men inte betalda andelar benämns interimsandelar och ska, enligt 4 kap. 11 § femte stycket, antecknas i fondandelsägarregistret. Om, på detta sätt, avsteg görs från principen att priset bestäms när betalning tillförts fonden, blir fondbolaget, enligt 2 kap. 21 § andra stycket, ansvarigt för den skada som fondandelsägarna kan åsamkas om betalning inte sker inom sedvanlig tid. Se avsnitt 14.2.

10 b §

Enligt denna paragraf öppnas möjlighet för ett fondbolag att tillämpa justerat fondandelsvärde för att skydda fondandelsägarna för de särskilda kostnader i form av avgifter och marknadspåverkan som kan uppkomma till följd av stora in- och utflöden i en fond, se avsnitt 14.4.

För att en fond ska få tillämpa metoden med justerat fondandelsvärde krävs tillstånd av Finansinspektionen. För att tillstånd ska ges bör krävas att fondbolaget har en organisation och kompetens som kan hantera detta komplicerade förfarande, att tillämpad metod ger en såvitt möjligt objektiv grundval för att bestämma

413

Författningskommentar SOU 2010:78

justeringen av andelsvärdet samt att förfarandet är transparent och att det är möjligt att i efterhand följa upp och kontrollera förfarandet, t.ex. inom ramen för Finansinspektionens tillsyn.

Av fondbestämmelserna ska framgå om fonden får tillämpa justerat fondandelsvärde och vilken metod som används för detta.

11 §

I fjärde stycket har gjorts ett tillägg som innebär att fondbolaget, när det bekräftar fondandelsinnehav till andelsägaren, också ska ange andelsklass.

Sådana interimsandelar som avses i 4 kap. 10 a § ska, enligt det nya femte stycket, antecknas i fondandelsägarregistret. För dessa andelar gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i paragrafens första– fjärde stycken.

12 §

Bestämmelsen i första stycket tredje meningen har omformulerats så att skyldigheten för förvaltaren att vidarebefordra information från fondbolaget ska fullföljas skyndsamt till andelsägaren eller, om någon har antecknats i andelsägarens ställe, till denne.

Den nya fjärde meningen i första stycket innebär att den generella möjligheten för förvaltare och andelsägare att avtala bort andelsägarens rätt till information ska kvarstå. Avståendet ska emellertid inte kunna omfatta information om sådan ändring av fondbestämmelser som är av väsentlig betydelse för andelsägarna. Med fondbestämmelseändring av väsentlig betydelse för andelsägarna avses bl.a. sådana förändringar av fonden som enligt UCITS IV-direktivet kräver information till andelsägare, dvs. när en värdepappersfond omvandlas till matarfond och när en matarfond byter mottagarfond eller mottagarfondföretag. UCITS IV-direktivet föreskriver även i de fall en fond deltar i en fusion obligatorisk information till andelsägarna. Andelsägarna ska även alltid underrättas om en fond delas. Detsamma gäller vid andra väsentliga ändringar i fondbestämmelserna där erhållandet av viss information är förknippat med rättsverkningar för andelsägaren och där förvaltaren ska lämna information från fondbolaget eller förvaltningsbolaget vidare till

414

SOU 2010:78 Författningskommentar

andelsägarna. Det kan t.ex. vara en fondbestämmelseändring som medför att fonden ändrar karaktär.

Det kan förekomma situationer där ändringar av fondbestämmelserna enligt Finansinspektionens beslut ska meddelas till andelsägarna men där det finns en möjlighet för andelsägaren att avstå från informationen.

I övrigt föreslås vissa redaktionella ändringar. Se vidare avsnitt 3.5.2.

13 §

I och med införandet av 4 kap. 13 a § om senareläggande av försäljning och inlösen av fondandelar kommer första stycket tredje meningen att tas bort och ersättas av bestämmelserna i 4 kap. 13 a §. Se vidare avsnitt 7.3.

Enligt ett nytt andra stycke jämställs, under viss förutsättning, möjlighet att sälja fondandelar på en reglerad marknad med rätt att få andel inlöst. Närmare om detta, se avsnitt 14.1.

Bestämmelser i tredje stycket gäller även i de fall fondandelar handlas på en reglerad marknad.

I övrigt har redaktionella ändringar gjorts i paragrafen.

13 a §

Paragrafen motsvarar artikel 84 i UCITS IV-direktivet och gör det möjligt för fondbolag att i undantagsfall senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar då ett uppskov är berättigat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse. Så är fallet om fondförmögenheten och därmed fondandelarna inte kan värderas till sitt marknadsvärde. Om fondförvaltaren i stället skulle tvingas att sälja eller lösa in andelar till ett tidigare fastställt värde, eller till ett uppskattat värde, finns en risk att vissa andelsägare gynnas på bekostnad av andra andelsägare. Detta är inte förenligt med likabehandlingsprincipen. Det kan också finnas ett värde i att andelsägarna inte behöver känna sig tvingade att vidta åtgärder avseende sitt sparande i en krissituation.

Se vidare i avsnitt 7.3.

415

Författningskommentar SOU 2010:78

13 b §

Av paragrafen framgår att även Finansinspektionen kan besluta om att en fond under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar.

Paragrafen motsvarar artikel 84 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 7.3.

15 §

I paragrafen har bestämmelserna om faktablad överflyttats till 4 kap. 15 a §.

I andra stycket finns sedan tidigare en uppräkning av vad informationsbroschyren ska innehålla för uppgifter. Till denna uppräkning har lagts till de två punkter som finns i nuvarande 4 kap. 16 § första stycket. I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts.

15 a §

I andra stycket finns en beskrivning av faktabladet. Denna beskrivning återfinns för närvarande i 4 kap. 15 § tredje stycket LIF. Motsvarande bestämmelser i UCITS IV-direktivet återfinns i artiklarna 78 och 79.1.

Av tredje stycket framgår att detaljerade bestämmelser om ett faktablads innehåll och form finns i kommissionens förordning. Den som ska upprätta ett sådant faktablad måste i fortsättningen således följa bestämmelserna i förordningen. Vad som anges i förordningen ska i tillämpliga delar gälla för faktablad för specialfonder. Om fonden är en specialfond ska detta framgå av faktabladet avseende fonden.

Bestämmelserna om innehållet i faktabladet har behandlats i avsnitt 9.2.

416

SOU 2010:78 Författningskommentar

16 §

De bestämmelser i första stycket som avser informationsbroschyren har flyttats till 4 kap. 15 §.

De bestämmelser i paragrafen som avsåg faktabladet har tagits bort. Vilka uppgifter som ska ingå i faktabladet framgår av 4 kap. 15 a § LIF och kommissionens förordning (EU) nr 583/2010.

Begreppet reklammaterial i andra och tredje styckena har bytts ut till marknadsföringsmaterial. Detta innebär ingen ändring i sak.

20 §

Med ändringen i första stycket genomförs artikel 80 i UCITS IVdirektivet. Ändringen innebär att i de fall där fondbolaget självt distribuerar fondandelar eller där fondbolaget distribuerar andelar i fonder som bolaget inte förvaltar, är bolaget ansvarigt för att den potentiella investeraren utan begäran tillhandahålls faktabladet i god tid före det att investeraren erbjuds att teckna sig för andelar. När fondbolaget distribuerar andelar i fonder som bolaget inte förvaltar, är fondbolaget ansvarigt för att den potentiella investeraren får tillgång till faktabladet, oavsett om fondbolaget har tecknat ett distributionsavtal med fondförvaltaren eller inte. Med att investeraren i god tid ska tillhandahålla faktabladet avses att investeraren vid sin första kontakt med fondbolaget i syfte att teckna avtal för köp av fondandelar i en viss fond eller vissa fonder, ska tillhandahållas ett faktablad, t.ex. vid besök på fondförvaltarens elektroniska hemsida eller vid ett kundevenemang.

Ett fondbolag som distribuerar andelar i fonder som bolaget inte förvaltar, ska, enligt UCITS IV-direktivet, även tillhandahålla sina befintliga kunder faktablad. Den situation som avses är när en befintlig kund vill köpa en fondandel i en ny fond som denne tidigare inte har investerat i. I den situationen ska kunden erbjudas faktabladet utan begäran. Om investeraren vill köpa ytterligare fondandelar i en fond som denne redan investerat i krävs inte att investeraren erbjuds ett nytt faktablad för denna fond. Se vidare avsnitten 9.9 och 9.10.

Enligt andra stycket ska ett aktuellt faktablad för investeringsfonden finnas tillgängligt på fondbolagets elektroniska hemsida. Bestämmelsen motsvarar det som anges i artikel 81.1 i UCITS IVdirektivet. Se vidare avsnitt 9.7.

417

Författningskommentar SOU 2010:78

Av tredje stycket framgår att fondbolaget får tillhandahålla informationsbroschyren och faktabladet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för investeraren eller på en elektronisk hemsida. Det framgår vidare av stycket att detaljerade bestämmelser om tillhandahållandet av informationsbroschyren och faktabladet finns i kommissionens förordning. Den som ska tillhandahålla handlingarna enligt tredje stycket måste i fortsättningen följa bestämmelserna i förordningen, som kommer att utgöra gällande rätt i Sverige. Bestämmelsen motsvarar det som anges i artiklarna 75.2 och 81.1 i UCITS IV-direktivet. Bestämmelserna i förordningen har behandlats i avsnitten 9.6 och 9.7.

I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.

20 a §

I paragrafen anges vad som ska framgå av marknadsföringen av fondandelar. Denna bestämmelse återfinns för närvarande i 4 kap. 20 § andra stycket LIF.

Se avsnitt 9.5

5 kap. Förvaltning av värdepappersfonder

20 §

Andra stycket har anpassats till de nya bestämmelser som innebär att fondbolag även kan förvalta fondföretag (se 2 kap. 12 och 15 §§).

Det är det sammanlagda aktieinnehavet i samtliga förvaltade fonder och fondföretag som ska beaktas när det avgörs om fondbolaget har möjlighet att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett företag enligt första stycket.

24 §

Det kan vara svårt för värdepappersfonder som ändrat sina fondbestämmelser väsentligt och i samband därmed ändrar karaktär på fonden att från början följa de nya fondbestämmelserna eller att hålla sig inom de begränsningsregler som räknas upp i första stycket och samtidigt fatta vettiga och ekonomiskt riktiga investeringsbeslut. Detsamma gäller för den övertagande värdepappersfonden i

418

SOU 2010:78 Författningskommentar

en fusion då denna tar över de överlåtande fondernas tillgångar. Finansinspektionen får, enligt det nya andra stycket, för en enskild värdepappersfond besluta att avvikelse får ske från begränsningsreglerna eller från fondbestämmelserna under sex månader från det att ändringarna av fondbestämmelserna börjar tillämpas eller från det att fusionen träder i kraft, under förutsättning att fonden har en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna.

Se vidare avsnitten 3.6 och 5.6.

5 a kap. Mottagarfonder och matarfonder

1 §

Paragrafen innehåller definitioner på matarfond, matarfondföretag, mottagarfond och mottagarfondföretag.

Paragrafen motsvarar artikel 58.1–58.3 i UCITS IV-direktivet. Se avsnitten 4.3 och 4.5.

2 §

Av första och andra styckena framgår vilka placeringsbestämmelser som gäller för en matarfond. Bestämmelsen motsvarar det som anges i artikel 58.1 och 58.2 i UCITS IV-direktivet. Utredningens överväganden framgår av avsnitt 4.3.

Av tredje stycket framgår hur matarfondens totala exponering som hänför sig till derivatinstrument ska beräknas. Bestämmelsen reglerar inte matarfondens användning av derivatinstrument.

Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av att förvaltningen av matarfonden är avsedd att vara passiv. Det innebär att matarfondens och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets exponering hänförlig till derivatinstrument ska räknas samman vid tillämpningen av bestämmelsen i 5 kap. 13 § andra stycket LIF. Det kan ske på två olika sätt. Det första fallet medger ett större utrymme för matarfonden men är å andra sidan administrativt mer krävande, eftersom det förutsätter att fondförvaltaren av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget löpande förser fondförvaltaren av matarfonden med information om den faktiska exponeringen hänförlig till derivatinstrument i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Om

419

Författningskommentar SOU 2010:78

exempelvis mottagarfonden eller mottagarfondföretaget en viss dag faktiskt utnyttjat 90 procent av sitt derivatutrymme kvarstår enligt bestämmelsen endast ett utrymme om tio procent vid förvaltningen av matarfonden. I det andra fallet, som är enkelt att hantera administrativt, sätts gränserna för matarfondens derivatanvändning inte av mottagarfondens eller mottagarfondföretagets faktiska exponering hänförlig till derivatinstrument utan av de begränsningar som mottagarfondens eller mottagarfondföretagets fondbestämmelser anger. Om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget enligt fondbestämmelserna kan placera 100 procent av fondens värde i derivatinstrument är det inte möjligt för matarfonden att placera några medel i derivatinstrument. Det spelar i detta fall alltså ingen roll om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget faktiskt utnyttjar det utrymme som fondbestämmelserna medger.

Tredje stycket motsvarar artikel 58.2 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 4.4.

3 §

Paragrafen motsvarar artikel 58.4 a i UCITS IV-direktivet och föreskriver att en fondförvaltare för en svensk mottagarfond, som har minst två matarfonder eller matarfondföretag som andelsägare, kan välja om den vill sälja andelar till allmänheten eller inte. Fondförvaltaren till mottagarfonden kan därmed välja att stänga fonden för nyteckning av andelar såvitt avser andra investerare än matarfonderna.

Matarfonderna måste vara värdepappersfonder och matarfondföretagen måste vara fondföretag som har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i UCITS IV-direktivet.

Mottagarfonden är tvungen att ånyo vända sig till allmänheten om en matarfond eller matarfondföretag lämnar mottagarfonden så den därmed endast har en matarfond som andelsägare.

Om fondförvaltaren för mottagarfonden beslutar att fonden ska stängas för nya investerare påverkas inte befintliga andelsägare. Dessa kvarstår med sina innehav i mottagarfonden. Fondförvaltaren för mottagarfonden kan alltså inte begära att befintliga andelsägare ska lösa in sina andelar.

Direktivet innehåller inga särbestämmelser för denna typ av mottagarfond om t.ex. inlösen av andelar. Med hänsyn härtill är det de allmänna bestämmelserna i LIF som gäller för mottagarfonden.

420

SOU 2010:78 Författningskommentar

En fondförvaltare för en värdepappersfond som vill använda sig av denna möjlighet att inte rikta sig till allmänheten bör i fondens fondbestämmelser ange att fonden riktar sig till allmänheten men har möjlighet att upphöra med att söka kapital från andra investerare om den bland sina andelsägare får två eller flera matarfonder eller matarfondföretag. Även hur andelsägarna ska informeras om denna åtgärd bör anges i fondbestämmelserna. Detsamma gäller när förutsättningarna för denna särskilda form av stängning inte längre föreligger och mottagarfonden därför återigen måste öppnas för försäljning. Se vidare avsnitt 4.5.

4 §

Första stycket anger att fondbolaget som vill starta en värdepappersfond eller förvaltar en värdepappersfond ska kunna ansöka hos

Finansinspektionen om tillstånd att få placera medel i en mottagarfond eller mottagarfondföretag i enlighet med placeringsbestämmelserna i 2 §. Paragrafen blir även tillämplig i de fall fondförvaltaren för en matarfond vill placera fondens medel i en annan mottagarfond än den nuvarande. Stycket motsvarar artikel 59.1 i UCITS IVdirektivet.

I andra stycket anges vilka handlingar som ska bifogas ansökan om omvandling till matarfond.

Stycket motsvarar artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 4.6.

5 §

Första stycket motsvarar artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet. Av stycket framgår vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att Finansinspektionen ska ge sitt godkännande till värdepappersfondens omvandling till matarfond eller om en matarfond byter mottagarfond eller mottagarfondföretag. Placeringen av medlen får inte ske förrän inspektionen godkänt placeringen.

En första förutsättning för godkännande är att fullständiga ansökningshandlingar har lämnats in till inspektionen. Därutöver krävs att fondförvaltaren för matarfonden placerar i enlighet med placeringsbestämmelserna samt att matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget uppfyller de krav som ställs på dem i LIF. Det innebär att ett avtal om informationsutbyte mellan fondför-

421

Författningskommentar SOU 2010:78

valtarna för matarfonden och dess mottagarfond eller mottagarfondföretag är ingånget och uppfyller de krav som finns i LIF. Ett alternativ är att interna uppföranderegler upprättats för fondförvaltaren för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, om de förvaltas av samma fondförvaltare. Om fonderna eller fondföretaget inte har samma förvaringsinstitut och revisorer ska det finnas avtal om informationsutbyte mellan de båda förvaringsinstituten respektive revisorerna. Även dessa avtal ska uppfylla de krav som föreskrivs i LIF. Matarfondens informationsbroschyr, faktablad och informationen till andelsägarna måste också innehålla de uppgifter som krävs enligt LIF.

Matarfondens fondbestämmelser ska godkännas av Finansinspektionen. Se vidare avsnitt 4.7.

Andra stycket anger att inspektionen ska inom 15 arbetsdagar från den dagen fondförvaltaren gett in fullständiga ansökningshandlingar underrätta denne om sitt beslut. Med fullständiga ansökningshandlingar avses att de handlingar som har getts in till myndigheten är fullständigt ifyllda och att alla de handlingar som enligt lag eller föreskrifter ska ges in är ingivna. Inspektionen ska således kunna fatta beslut med stöd av de ingivna handlingarna utan ytterligare kompletteringar. Andra stycket motsvarar artikel 59.2 i UCITS IVdirektivet. Se vidare avsnitt 4.6.

6 §

Paragrafen motsvarar artikel 60.1 i UCITS IV-direktivet. I paragrafen anges att fondförvaltarna för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska ingå ett avtal som reglerar informationsutbytet mellan fondförvaltarna och fondföretaget samt de övriga skyldigheter och rättigheter som fondföretaget och fondförvaltarna har enligt LIF.

Se avsnitt 4.9.

7 §

Om det är samma fondbolag som förvaltar både matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget så krävs det, enligt 7 §, i stället för avtal enligt 5 a kap. 6 § endast att fondförvaltaren fastställer interna uppföranderegler.

422

SOU 2010:78 Författningskommentar

Paragrafen motsvarar artikel 60.1 i UCITS IV-direktivet. Se avsnitt 4.9.

8 §

Paragrafen motsvarar artikel 66.3 i UCITS IV-direktivet. Paragrafen föreskriver att fondförvaltaren som förvaltar mottagarfonden ska hålla all information tillgänglig som krävs för att de i paragrafen nämnda funktionerna ska kunna fullgöras.

Se avsnitt 4.8.

9 §

Paragrafen motsvarar artikel 61.1 i UCITS IV-direktivet.

Av första stycket framgår att förvaringsinstituten ska få lämna uppgifter till varandra när det krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Att förvaringsinstitutet lämnar kundinformation till det andra förvaringsinstitutet är därför inte att anse som ett obehörigt röjande av information. Förvaringsinstituten kommer således inte att bryta mot lag då uppgifter enligt denna paragraf lämnas mellan dem. Se vidare avsnitt 4.10.3.

Andra stycket föreskriver att om matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har olika förvaringsinstitut ska instituten ingå avtal om informationsutbyte med varandra.

Se avsnitt 4.10.1.

10 §

Enligt paragrafen ansvarar matarfondens fondförvaltare för att all information om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget som krävs för att matarfondens förvaringsinstitut ska kunna utföra sina uppgifter vidarebefordras till institutet.

Paragrafen motsvarar artikel 61.1 i UCITS IV-direktivet. Se avsnitt 4.10.1.

423

Författningskommentar SOU 2010:78

11 §

Första stycket motsvarar artikel 62.3 i UCITS IV-direktivet. Enligt detta stycke ska revisorerna få lämna uppgifter om fonderna och fondföretagen till varandra när det krävs för att revisorerna ska kunna fullgöra sina uppdrag. Revisorerna lämnar sinsemellan sådan information som avses i paragrafen och det är därför inte att anse som ett obehörigt röjande av information av revisorn. Detta medför även att revisorerna, i de sällsynta fall de skulle behöva överlämna uppgifter om enskildas förhållanden till varandra, skulle vara behöriga att lämna över dessa upplysningar. Se vidare avsnitt 4.11.3.

Andra stycket föreskriver att om matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har olika revisorer ska revisorerna ingå avtal om informationsutbyte med varandra. I avtalet ska även regleras hur de uppgifter som LIF ålägger revisorerna ska utföras. Revisorernas uppgifter anges närmare i 12 §. Se avsnitt 4.11.1.

12 §

I paragrafen anges närmare de uppgifter LIF ålägger revisorerna i en matarfond och mottagarfond.

Se avsnitten 4.11.1 och 4.11.2.

13 §

Paragrafen motsvarar artikel 66.2 i UCITS IV-direktivet. Av paragrafen framgår att ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond inte får ta ut någon avgift av matarfonden eller matarfondföretaget vid försäljning eller inlösen av andelar. Direkta kostnader för avyttringar och köp av fondandelar får dock tas ut. Det bör noteras att bestämmelsen inte hindrar mottagarfondens fondförvaltare eller mottagarfondföretaget från att debitera matarfonden en förvaltningsavgift.

Se vidare avsnitt 4.16.

14 §

Paragrafen motsvarar artikel 65.2 i UCITS IV-direktivet. Av paragrafen framgår att erhållen provision eller annan ekonomisk ersättning i samband med att fondförvaltaren för matarfonden eller någon

424

SOU 2010:78 Författningskommentar

på dennes uppdrag placerar medel i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska tillföras matarfondens tillgångar.

Se vidare avsnitt 4.16.

15 §

Paragrafen motsvarar artikel 60.3 i UCITS IV-direktivet och möjliggör för fondbolag som förvaltar en matarfond att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar, om fondförvaltaren av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget beslutar om att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar. Det behöver inte föreligga en undantagssituation för matarfonden för att fondförvaltaren ska kunna besluta om att avvakta med försäljning och inlösen av fondandelar.

Om fondbolaget som förvaltar matarfonden i den angivna situationen inte beslutar att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar kan Finansinspektionen fatta besluta att bolaget under viss tid ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar.

Se vidare avsnitt 4.14.

16 §

Paragrafen motsvarar artikel 63 punkterna 1 och 4 i UCITS IVdirektivet och anger vad matarfondens informationsbroschyr och marknadsföringsmaterial ska innehålla för uppgifter utöver de uppgifter dessa handlingar ska innehålla enligt 4 kap. LIF.

Se vidare avsnitt 4.15.

17 §

Paragrafen motsvarar artikel 63.2 i UCITS IV-direktivet och anger vad matarfondens årsberättelse och halvårsredogörelse ska innehålla för uppgifter, utöver de uppgifter dessa handlingar ska innehålla enligt 4 kap. 18 och 19 § § LIF.

Se vidare avsnitt 4.15.

425

Författningskommentar SOU 2010:78

18 §

Fondförvaltaren för matarfonden ska på begäran av en investerare kostnadsfritt översända en papperskopia av mottagarfondens eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse.

Se vidare avsnitt 4.15.

19 §

Paragrafen motsvarar artikel 58.4 b i UCITS IV-direktivet.

Paragrafen innebär att ett mottagarfondföretag, som inte har anmält till den behöriga myndigheten i sitt hemland att det vill marknadsföra andelar i fondföretaget i Sverige, inte behöver göra sådan anmälan bara för att mottagarfondföretaget får en svensk matarfond. Fondföretaget behöver inte heller fullgöra de skyldigheter som anges i 1 kap. 7 § LIF för fondföretag som marknadsför andelar i fondföretaget i Sverige. Finansinspektion kan således inte kräva att fondföretaget ska vidta åtgärder för att i Sverige kunna göra utbetalning till andelsägarna, lösa in andelar eller lämna information enligt hemlandets lagstiftning. Inspektionen kan inte heller kräva att mottagarfondföretaget ska följa de svenska reglerna om marknadsföring.

Föreligger motsvarande situation för en värdepappersfond i form av mottagarfond som får ett matarfondföretag behöver fondbolaget inte anmäla till Finansinspektionen att bolaget enligt 2 kap. 15 b § vill marknadsföra fondandelar i annat EES-land.

Se vidare avsnitt 4.5.

20 §

Paragrafen motsvarar artikel 65.1 i UCITS IV-direktivet.

Paragrafen anger att fondbolaget som förvaltar matarfonden ska noga följa verksamheten i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Matarfondens fondförvaltare ska kunna förlita sig på den information som fondförvaltaren får från fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller dess förvaltningsbolag, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens tillförlitlighet. Detsamma gäller för den information som fondförvaltaren får från mottagarfondens eller mottagarfondföretagets förvaringsinstitut eller revisorer. Med information avses även handlingar

426

SOU 2010:78 Författningskommentar

som fondförvaltaren får från fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget eller dess förvaltningsbolag.

Se avsnitt 4.8.

21 §

Paragrafen motsvarar artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet.

Paragrafen reglerar att ett intyg ska utfärdas om att en värdepappersfond som ska ta emot investeringar från ett matarfondföretag inte är en matarfond och inte heller innehar andelar i en sådan fond eller i ett matarfondföretag.

Intyget ska ges in till den behöriga myndigheten i det blivande matarfondföretagets hemland i samband med företagets ansökan om att omvandlas till ett matarfondföretag som vill placera sina medel i värdepappersfonden.

Se avsnitt 4.6.

22 §

Paragrafen motsvarar artikel 66.1 i UCITS IV-direktivet och reglerar mottagarfondens fondförvaltares skyldighet att till Finansinspektionen meddela uppgifter om varje ny matarfond eller varje nytt matarfondföretag som har investerat i mottagarfonden. Är det fråga om ett matarfondföretag ska inspektionen omedelbart lämna uppgiften vidare till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.

Se avsnitt 4.17.

23 §

Paragrafen motsvarar artikel 63.3 och föreskriver att en fondförvaltare för en matarfond ska ge in mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till Finansinspektionen.

Se vidare avsnitt 4.15.

427

Författningskommentar SOU 2010:78

24 §

Paragrafen motsvarar artikel 61.2 i UCITS IV-direktivet.

Paragrafen föreskriver att om mottagarfondens förvaringsinstitut upptäcker fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden, vilka bedöms få negativa återverkningar för matarfonden eller matarfondföretaget, ska förvaringsinstitutet omedelbart meddela de i paragrafen nämnda aktörerna. Med mottagarfondföretag avses även dess förvaltningsbolag, om mottagarfondföretaget inte självständigt förvaltar sina tillgångar.

Se avsnitt 4.10.2.

25 och 26 §§

Paragraferna motsvarar artikel 67 i UCITS IV-direktivet.

Paragraferna reglerar Finansinspektionens informationsskyldighet till fondförvaltaren för matarfonden och till behörig myndighet i ett matarfondföretags hemland. Informationsskyldigheten består i att informera fondförvaltaren för matarfonden om de beslut inspektionen fattar om matarfondens mottagarfond eller andra missförhållanden rörande mottagarfonden som tillsynsmyndigheten får kännedom om. Informationsskyldigheten omfattar även beslut och missförhållanden som rör mottagarfondens fondförvaltare, förvaringsinstitut och revisor. Inspektionen bör endast vara skyldig att förmedla till fondförvaltaren för matarfonden sådan information som det är viktigt för denna fondförvaltare att känna till. Inspektionen måste självklart ha belägg för de uppgifter som förmedlas vidare till fondförvaltaren. När inspektionen informerar fondförvaltaren för matarfonden måste inspektionen beakta att likabehandlingsprincipen inte åsidosätts såvitt gäller de andra andelsägarna i mottagarfonden. Den information som ska förmedlas om mottagarfonden till fondförvaltaren för matarfonden gäller även uppgifter om en matarfonds mottagarfondföretag. Med mottagarfondföretaget avses även dess förvaltningsbolag.

Se avsnitt 4.18.

428

SOU 2010:78 Författningskommentar

27 §

Paragrafen motsvarar artikel 60.4 i UCITS IV-direktivet samt artikel 20.1 och 20.3 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Enligt denna paragraf ska en matarfond upplösas om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses eller går i likvidation.

Se avsnitt 4.19.

28 och 29 § §

Paragraferna motsvarar artikel 60.4 i UCITS IV-direktivet samt artiklarna 20.1, 20.2 och 21.1 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Fondförvaltaren för matarfonden kan i stället för att upplösa matarfonden ansöka hos Finansinspektionen om att få placera tillgångarna i matarfonden i en annan angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag. Alternativt kan fondförvaltaren ansöka om att matarfonden ska återgå till att bli en värdepappersfond som inte omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap.

Se avsnitt 4.19.

30 §

Paragrafen motsvarar artikel 21.2 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Paragrafen föreskriver att fondförvaltaren för matarfonden ska underrätta fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut.

Se avsnitt 4.19.

31 §

Paragrafen motsvarar artikel 21.4 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Paragrafen är tillämplig i den situationen att en mottagarfond eller mottagarfondföretag löst in matarfondens andelar i fonden eller fondföretaget före den dag fondförvaltaren för matarfonden avser att börja investera medlen i enlighet med sin ansökan enligt 28 §. Enligt 28 § kan fondförvaltaren ansöka om att placera matarfondens medel i en ny mottagarfond eller mottagarfondföretag eller välja att fonden inte längre ska omfattas av bestämmelserna i 5 a kap.

Se avsnitt 4.19.

429

Författningskommentar SOU 2010:78

32 §

Paragrafen motsvarar artikel 60.4 i UCITS IV-direktivet och anger mottagarfondens fondförvaltares skyldighet att informera andelsägare och behöriga myndigheter om fondens upplösning. Av paragrafen framgår vidare att mottagarfonden kan upplösas tidigast tre månader efter det att fondförvaltaren underrättat andelsägare, Finansinspektionen och behörig myndighet i matarfondföretags hemländer om att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet.

Se avsnitt 4.19.

33 §

Paragrafen motsvarar artikel 60.5 i UCITS IV-direktivet samt artikel 22.1 och 22.4 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Enligt denna paragraf ska en matarfond upplösas om mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska fusionera eller delas upp i flera fonder.

Se avsnitt 4.20.

34 och 35 §§

Paragraferna motsvarar artikel 60.5 i UCITS IV-direktivet samt artiklarna 22.1, 22.3 och 23.1 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Fondförvaltaren för matarfonden kan i stället för att upplösa matarfonden ansöka hos Finansinspektionen om att fortsätta placera tillgångarna i matarfonden i samma mottagarfond eller mottagarfondföretag eller placera tillgångarna i en annan angiven mottagarfond eller mottagarfondföretag. Alternativt kan fondförvaltaren besluta att matarfonden ska återgå till att bli en värdepappersfond som inte omfattas av placeringsbestämmelserna i 5 a kap. I sådant fall ska fondförvaltaren ansöka hos inspektionen om ändrade fondbestämmelser.

Se avsnitt 4.20.

430

SOU 2010:78 Författningskommentar

36 §

Paragrafen motsvarar artikel 23.2 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Paragrafen föreskriver att fondförvaltaren för matarfonden ska underrätta fondförvaltaren för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut.

Se avsnitt 4.20.

37 §

Paragrafen motsvarar artikel 23.5 och 23.6 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Paragrafen anger att före den dag då fondförvaltaren för matarfonden ska börja placera medlen i enlighet med sin ansökan enligt 34 §, ska Finansinspektionen godkänna eventuell placering av behållning av inlösta fondandelar, under förutsättning att de kontanter som erhålls endast återinvesteras för en effektiv likviditetsförvaltning.

Se avsnitt 4.20.

38 §

Paragrafen motsvarar artikel 23.4 i kommissionens direktiv 2010/44/EU. Har Finansinspektionen avslagit ansökan enligt 34 § eller inte meddelat beslut senast den arbetsdag som föregår den sista dag då fondbolaget som förvaltar matarfonden ska lösa in andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget enligt 8 kap. 10 § ska fondbolaget lösa in andelarna.

Se avsnitt 4.20.

39 §

Paragrafen motsvarar artikel 60.5 i UCITS IV-direktivet. För att en fusion eller en delning av en mottagarfond ska kunna träda i kraft, ska fondbolaget som förvaltar mottagarfonden senast 60 dagar före ett ikraftträdande informera andelsägare, Finansinspektionen och behörig myndighet i matarfondföretagets hemland om fusionen eller delningen.

Se avsnitt 4.20.

431

Författningskommentar SOU 2010:78

6 kap. Förvaltning av specialfonder

3 §

Av första stycket framgår att Finansinspektionen även fortsättningsvis ska kunna godkänna en specialfonds fondbestämmelser som har en placeringsinriktning som motsvarar en matarfonds. En sådan matarfondliknande specialfond ska, om fondförvaltaren placerar minst 85 procent av fondens värde i en annan investeringsfond, i så fall tillämpa de angivna bestämmelserna om mottagarfonder och matarfonder som finns i 5 a kap. LIF.

En fondförvaltare för en specialfond som vill placera minst 85 procent av fondens tillgångar i viss i fondbestämmelserna angiven fond ska följa de regler som gäller för matarfonder, även om fondbestämmelserna enligt 6 kap. LIF innehåller sådant undantag från bestämmelserna i 5 kap. som går utöver vad som framgår av 5 a kap. En specialfond som är en matarfondliknande fond bör exempelvis kunna få undantag från förbudet mot att uppta penninglån för att öka exponeringen gentemot mottagarfonden. Detsamma gäller gränser för derivatanvändning. Oavsett vilka undantag från 5 kap. LIF som en specialfond beviljas måste förvaltningen i specialmatarfonden vara passiv i meningen att beviljade undantag uteslutande ska syfta till att uppnå viss på förhand i fondbestämmelserna angiven exponering mot mottagarfonden. I annat fall kan inte specialfonden få godkännande såsom en matarfondliknande fond. Det centrala är att specialfonden har minst 85 procent direkt eller indirekt exponering mot mottagarfonden. Detta medför att placeringsbestämmelserna i 5 a kap. inte blir tillämpliga på en specialmatarfond.

Fondförvaltaren för en matarfondliknande specialfond kan placera medel i antingen en värdepappersfond eller specialfond.

En specialfond kan liksom i dag vara en fond som fondförvaltaren för den matarfondliknande specialfonden placerar medel i. Bestämmelserna om mottagarfond gäller då också för specialfonden. En förutsättning är att fondförvaltaren för specialfonden placerar minst 85 procent av fondens tillgångar i denna specialfond.

Av definitionerna i 5 a kap. 1 § framgår att en mottagarfond inte kan vara en matarfond. Av andra stycket framgår att denna princip kommer att gälla även för de fonder som fondförvaltaren för specialfonden placerat minst 85 procent av fondens medel i.

Se vidare avsnitt 16.3.2.

432

SOU 2010:78 Författningskommentar

8 kap. Fusion och delning av investeringsfonder

1 §

Paragrafen reglerar när två eller flera värdepappersfonder fusioneras. Bestämmelsen är tillämplig även i det fall då någon av värdepappersfonderna är anmäld enligt 2 kap. 15 b § för marknadsföring av fondandelar i ett annat EES-land.

Paragrafen tillåter att värdepappersfonder fusionerar även om fonderna inte förvaltas av samma fondbolag.

I andra stycket beskrivs de två fusionstyper som tillåts i Sverige. Paragrafen motsvarar artikel 2.1.p i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitten 5.2.2 och 5.2.3.

2 §

Första meningen innehåller huvudregeln, vilken är att fusionsvederlaget ska bestå av andelar i den övertagande fonden eller fondföretaget.

Av andra meningen framgår att i de fall det krävs för fusionens genomförande får en kontant betalning ske om högst tio procent av fondandelsvärdet i den överlåtande fonden. I vissa fall vid en inhemsk fusion kan det bli nödvändigt med både utbyte av fondandelar och kontant ersättning. Så är det t.ex. när börshandlade fonder ingår i fusionen.

Paragrafen motsvarar artikel 2.1 p. i och ii i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitten 5.2.4.

3 §

Första stycket anger att fondbolaget som förvaltar den överlåtande fonden ska ge in ansökan om fusion till Finansinspektionen. I andra stycket anges vilka handlingar som ska bifogas ansökan om fusion.

Paragrafen motsvarar artikel 39.2 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.1.

433

Författningskommentar SOU 2010:78

4 §

En gemensam fusionsplan ska upprättas av de fondbolag som förvaltar de värdepappersfonder som ingår i fusionen. I paragrafen anges vad fusionsplanen ska innehålla för uppgifter.

Finansinspektionen får inte kräva att ytterligare uppgifter än de som är nämnda i paragrafen tas in i fusionsplanen. Fondförvaltarna för de överlåtande och övertagande fonderna kan däremot komma överens om att ta in ytterligare uppgifter i fusionsplanen.

Paragrafen motsvarar artikel 40 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.4.

5 §

Enligt denna paragraf ska fondbolagen fastställa tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet mellan fondandelar och i förekommande fall fondandelsvärdet för kontanta betalningar.

Paragrafen motsvarar artikel 47.1 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.8.

6 §

Av paragrafen framgår vilka uppgifter som ska finnas i det intyg som de fusionerade fondernas respektive förvaringsinstitut ska upprätta. Ett intyg ska ges in för varje fond eller fondföretag som ska ingå i fusionen.

Många fusioner med värdepappersfonder kommer att ske genom att ett fondbolag lägger samman fonder som bolaget förvaltar. I de flesta fall har fondförvaltaren ett och samma förvaringsinstitut för sina fonder. I sådana fall behöver endast ett intyg för de fusionerande fonderna ges in till Finansinspektionen.

Paragrafen motsvarar artiklarna 39.2 c och 41 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.5.

434

SOU 2010:78 Författningskommentar

7 §

Av paragrafen framgår vilka uppgifter som ska finnas i den information som ska lämnas till andelsägarna i de fusionerande fonderna. Informationen ska lämnas till andelsägarna efter att Finansinspektionen lämnat tillstånd till fusionen.

Paragrafen motsvarar artikel 43.1 och 43.3 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.2.

8 §

Paragrafen anger vilka uppgifter som ska granskas av en revisor vid en fusion. Paragrafen anger vidare vilka uppgifter som ska finnas i det intyg som revisorn ska ge in till Finansinspektionen efter det att fusionen trätt i kraft. Enligt UCITS IV-direktivet ska i revisorns rapport anges det faktiska utbytesförhållandet som fastställts vid tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet. Det faktiska utbytesförhållandet kan fastställas först då fusionen trätt i kraft. Den granskningsrapport som ska ges in till inspektionen med ansökningshandlingarna kan därför inte innehålla denna uppgift. Efter det att fusionen trätt i kraft ska revisorn lämna uppgifter om det faktiska utbytesförhållandet till inspektionen.

Paragrafen motsvarar artikel 42 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.6.

9 §

Av första stycket framgår vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att Finansinspektionen ska ge sitt godkännande till fusionen.

Av andra stycket framgår att inspektionen ska underrätta fondförvaltaren för den överlåtande fonden om sitt beslut inom 20 arbetsdagar efter att fullständig ansökan getts in. Med fullständig ansökan avses att alla handlingar som ska ges in till inspektionen är ingivna och att alla erforderliga uppgifter finns i ansökan så att inspektionen kan fatta beslut i ärendet.

Paragrafen motsvarar artikel 39.4 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.7.

435

Författningskommentar SOU 2010:78

10 §

Bestämmelserna i första stycket innebär att andelsägarna i de fusionerade värdepappersfonderna har rätt att begära att deras fondandelar inlöses utan andra kostnader än sådana som följer direkt av att fonden måste avyttra värdepapper, som t.ex. notakostnader.

Bestämmelserna i andra stycket ger andelsägarna möjlighet att byta ut sina fondandelar mot andelar i en annan värdepappersfond eller fondföretag, om den har liknande placeringsinriktning som den befintliga fonden och förvaltas, direkt eller genom uppdrag, av samma fondbolag som den befintliga fonden eller av en fondförvaltare som direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som det fondbolag som förvaltar fonden.

Vid utbyte av fondandelar kommer andelsägaren först att få lösa in sina fondandelar i den befintliga fonden för att sedan förvärva nya fondandelar i en annan fond. Väljer andelsägaren att på detta sätt byta sina fondandelar får ingen köpavgift tas ut vid förvärvet av de nya andelarna.

Av tredje stycket framgår att rätten att lösa in eller byta ut andelar gäller i minst 30 dagar från den dag fondbolaget lämnar informationen till andelsägarna. Fristen ska upphöra senast fem arbetsdagar före dagen för beräkning av utbytesförhållandet.

Paragrafen motsvarar artiklarna 43.2 och 45.1 i UCITS IVdirektivet. Se vidare avsnitt 5.4.

11 §

Vid en fusion kan Finansinspektionen, efter ansökan från fondförvaltaren eller om inspektionen i annat fall finner skäl, besluta att senarelägga försäljning och inlösen av andelar, om det är motiverat av hänsyn till skyddet för andelsägarna.

De nya bestämmelserna ska inte påverka andelsägarnas rätt till utbyte av andelar eller inlösen av andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Bestämmelsen i paragrafen innebär att fondförvaltaren tar emot kundernas order men att de verkställs först när fonden öppnas.

Paragrafen motsvarar artikel 45.2 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.5.

436

SOU 2010:78 Författningskommentar

12 §

Det har varit praxis att administrativa kostnader i samband med förberedandet och genomförandet av en fusion inte får belasta fonderna eller andelsägarna i de fonder som ingår i fusionen. Denna praxis lagfästs nu i enlighet med bestämmelser i UCITS IV-direktivet. Med administrativa kostnader avses även konsultarvoden och rättsliga kostnader.

Paragrafen motsvarar artikel 46 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.7.

13 §

Paragrafen reglerar rättsverkningarna vid en inhemsk fusion. Se vidare avsnitt 5.8.

14 §

Av paragrafen följer att en fusion som har trätt i kraft inte får förklaras ogiltig.

Paragrafen motsvarar artikel 47.3 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.10.

15 §

Paragrafen föreskriver att tidpunkten för fusionens ikraftträdande ska anmälas till Finansinspektionen. Paragrafen reglerar även hur offentliggörandet av ikraftträdandet av fusionen ska ske.

Paragrafen motsvarar artikel 47.2 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.9.

16 §

Paragrafen reglerar att fondbolaget som förvaltar den övertagande värdepappersfonden ska utfärda ett intyg till fondens förvaringsinstitut att överföringen av tillgångar och skulder i den överlåtande fonden har slutförts.

437

Författningskommentar SOU 2010:78

Paragrafen motsvarar artikel 48.4 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.11.

17 §

Paragrafen beskriver vad som avses med en gränsöverskridande fusion.

En gränsöverskridande fusion är en fusion mellan en eller flera värdepappersfonder och fondföretag som omfattas av UCITS IVdirektivet. En gränsöverskridande fusion kan även vara en fusion mellan två eller flera värdepappersfonder som bildar ett sådant nytt fondföretag och som kommer att ta över värdepappersfonderna, s.k. kombination.

En gränsöverskridande fusion kan också ske mellan en svensk värdepappersfond och ett associationsrättsligt fondföretag.

De fusionerade värdepappersfonderna och fondföretagen behöver inte förvaltas av samma fondbolag eller förvaltningsbolag.

Det är den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland som godkänner fusionen, vilket innebär att en fusion med en svensk överlåtande fond kan ske genom absorption och kombination. Däremot föreligger inget hinder i svensk lagstiftning mot att en annan typ av fusion än de i Sverige godkända typerna genomförs. Detta kan vara fallet om en värdepappersfond är den övertagande fonden, eftersom det är den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland som beslutar om fusionen i enlighet med det landets lag.

Paragrafen motsvarar artikel 2.1 q i och ii i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitten 5.2.2 och 5.2.3.

18 §

I första stycket finns en uppräkning av vilka bestämmelser i 8 kap. som är tillämpliga för de gränsöverskridande fusionerna. De bestämmelser i 8 kap. som ska tillämpas vid både en inhemsk och en gränsöverskridande fusion är 1, 2, 4–8, 10–12, 14 och 16 §§. Paragraferna 19–25 gäller endast vid en gränsöverskridande fusion.

Bland de nämnda bestämmelserna finns det anledning att särskilt kommentera en paragraf. Av 2 § andra meningen framgår att i de fall som det krävs för fusionens genomförande får fusionsvederlaget till

438

SOU 2010:78 Författningskommentar

andelsägarna i den eller de överlåtande värdepappersfonderna utges i kontanter upp till högst tio procent av fondandelsvärdet i den överlåtande fonden. Ett av skälen härtill är att det vid fusioner med associationsrättsliga fonder kan hända att utbytet av andelar inte går jämnt upp. Detta innebär att det måste finnas möjlighet för det övertagande fondföretaget att göra en kontant utbetalning till andelsägarna i den överlåtande fonden eller det överlåtande fondföretaget. Se avsnitt 5.2.4.

Av andra stycket framgår att det som anges i de nämnda paragraferna i första stycket om värdepappersfonder ska i tillämpliga delar även gälla för fondföretag som uppfyller förutsättningarna i 1 kap. 7 §, dvs. så kallade UCITS-fonder. De bestämmelser som är tillämpliga för värdepappersfonder och som då också ska tillämpas för UCITS-fonder är 1, 2, 4–6 och 8 § §.

19 §

Första stycket anger att vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan om fusion göras av det fondbolag som förvaltar den överlåtande värdepappersfonden.

I andra stycket hänvisas till 3 §, som anger vilka handlingar som ska bifogas ansökan om fusion.

I tredje stycket anges att om en ansökan inte är fullständigt ifylld eller inte alla erforderliga handlingar är bifogade ansökan, ska Finansinspektionen senast tio arbetsdagar från det ansökan mottagits begära att fondförvaltaren kompletterar ansökan.

Paragrafen motsvarar artikel 39.2 och 39.5 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.1.

20 §

Av paragrafen framgår Finansinspektionens skyldighet att omedelbart lämna över kopior av ansökningshandlingarna rörande en fusion till den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemland. Detta innebär att inspektionen, så snart det konstaterats att ansökningshandlingarna är kompletta, ska lämna över en kopia av handlingarna till myndigheten i det andra landet.

Om fusionen sker genom kombination kommer det inte i detta skede att finnas några andelsägare i det nya fondföretaget och det

439

Författningskommentar SOU 2010:78

finns inget informationsblad från det övertagande fondföretaget att granska för den behöriga myndigheten. Även i sådant fall bör kopior av ansökningshandlingarna översändas till den behöriga myndigheten i det nya fondföretagets hemland för att myndigheten ska få kännedom om den planerade fusionen.

Paragrafen motsvarar artikel 39.3 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.3.

21 och 22 § §

Av paragraferna framgår att Finansinspektionen vid en gränsöverskridande fusion kan kräva av fondbolagen som förvaltar de överlåtande och de övertagande värdepappersfonderna att bolagens information till andelsägarna ska kompletteras. Om inspektionen bedömer att informationen till andelsägarna i den övertagande värdepappersfonden behöver kompletteras ska inspektionen, i samband med att den begär komplettering av informationen, underrätta den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland om begäran om komplettering. Efter att bolagets komplettering inkommit till inspektionen ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten om den anser att informationen är tillfredsställande.

Det är den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland som ska bedöma om den information som ska ges till andelsägarna i det överlåtande eller övertagande fondföretaget är tillräckligt tydlig.

Paragrafen motsvarar artikel 39.3 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.3.

23 §

Av första stycket framgår vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att Finansinspektionen ska ge sitt godkännande till att en värdepappersfond får delta i en gränsöverskridande fusion.

En anmälan om marknadsföring i ett annat EES-land ska ha skett vid den tidpunkt då inspektionen prövar ansökan om fusion.

Om inspektionen inte fått en underrättelse från den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland inom 15 arbetsdagar efter att kopia av ansökan lämnades till myndigheten, kan inspektionen utgå ifrån att myndigheten inte har några invändningar mot fondföretagets information till andelsägarna.

440

SOU 2010:78 Författningskommentar

Om kriterierna är uppfyllda ska inspektionen godkänna att värdepappersfonden får delta i fusionen. Vid en fusion med fler överlåtande fondföretag kan också flera behöriga myndigheter komma att fatta beslut om att fondföretagen får delta i fusionen. I ett sådant fall kan inspektionen inte ge tillstånd till fusionen, eftersom den är beroende av att de behöriga myndigheterna i de andra överlåtande fondföretagens hemländer också ger tillstånd till deltagande i fusionen. Inspektionen kan vid gränsöverskridande fusioner endast ge värdepappersfonden tillstånd till att få delta i fusionen.

Av andra stycket framgår att inspektionen ska underrätta fondförvaltaren för den överlåtande värdepappersfonden om sitt beslut inom 20 arbetsdagar efter det att fullständig ansökan lämnats in. Med fullständig ansökan avses att alla nödvändiga handlingar lämnats in till inspektionen och att alla erforderliga uppgifter finns i ansökan så att inspektionen kan fatta beslut i ärendet.

Paragrafen motsvarar artikel 39.4 och 39.5 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.3.7.

24 §

Enligt paragrafen inträder en gränsöverskridande fusions rättsverkningar enligt lagstiftningen i det land där den övertagande fonden eller det övertagande fondföretaget har sitt hemvist. Är det en svensk övertagande värdepappersfond i fusionen innebär det att fusionen får träda i kraft tidigast tre månader efter beslutet av den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemland.

Vid kombination bildas en ny värdepappersfond eller ett nytt fondföretag. Om det är fråga om en värdepappersfond måste den givetvis uppfylla de krav som uppställs på en värdepappersfond i svensk lagstiftning.

Paragrafen motsvarar artikel 47.1 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.8.

25 §

Paragrafen föreskriver att tidpunkten för fusionens ikraftträdande ska anmälas till Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Paragrafen reglerar även hur offentliggörandet av fusionen ska ske. Det är lagstiftningen i det övertagande

441

Författningskommentar SOU 2010:78

fondföretagets hemland som reglerar offentliggörandet. När värdepappersfonden är den övertagande fonden i fusionen är det således svensk lagstiftning som reglerar offentliggörandet.

Paragrafen motsvarar artikel 47.2 i UCITS IV-direktivet. Se vidare avsnitt 5.9.

Delning av en värdepappersfond

26 §

I paragrafen ändras de bestämmelser som avser delning av en värdepappersfond. Ändringen behandlas också i avsnitt 6.1.

En värdepappersfond ska kunna delas upp i två eller flera fonder. Fonderna behöver efter delningen inte vara lika stora. Däremot ska sammansättningen av tillgångarna i de delade fonderna vara densamma. Efter delningen av fonderna ska andelsägarna ha lika stor del i alla fonderna, även om fonderna i sig inte är lika stora.

Genom att fondbolaget samtidigt med ansökan om delning kan ansöka om godkännande av fondbestämmelser kan en eller flera av de delade fonderna få en annan karaktär än vad den ursprungliga fonden hade. Vid Finansinspektionens prövning av fondbestämmelserna krävs att de är skäliga i enlighet med 4 kap. 9 § LIF.

Det kommer även fortsättningsvis krävas att andelsägarna underrättas om inspektionens beslut om delning och om de nya fondernas fondbestämmelser.

Bestämmelsen i 26 § om delning av värdepappersfonder gäller både värdepappersfonder och specialfonder. I 8 kap. 29 § LIF som innehåller bestämmelser om delning av specialfond görs en hänvisning till 26 §.

27 §

I paragrafen föreskrivs att andelsägarna ska ha rätt att få sina fondandelar inlösta utan att andra kostnader än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet tas ut. Från den dag då andelsägarna fått informationen från bolaget om delningen får de 30 dagar på sig att lösa in sina andelar.

Se vidare avsnitt 6.1.

442

SOU 2010:78 Författningskommentar

28 §

Paragrafen reglerar att vissa bestämmelser i 8 kap. om fusion av värdepappersfond blir tillämpliga för specialfonder.

Med hänsyn till förbudet att ombilda värdepappersfond till en specialfond i nuvarande 8 kap. 2 § LIF, kan endast en fusion mellan en specialfond och en värdepappersfond med värdepappersfonden som övertagande fond godkännas.

En fusion kan ske med fler än två fonder. Bestämmelserna om inhemska fusioner av värdepappersfonder i 8 kap. blir tillämpliga även för specialfonder. Med hänsyn till att vissa specialfonder inte är öppna för inlösen veckovis kan inte alltid bestämmelsen om inlösen av fondandelar i 8 kap. bli tillämplig. I tredje stycket erbjuds därför de andelsägare som innehar andelar i sådana specialfonder att vid minst ett tillfälle få lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna ska under 30 dagar före tillfället för sådan inlösen få möjlighet att lämna in anmälan om att få lösa in sina andelar. Tidsfristen om 30 dagar räknas från den dag då informationen om åtgärden lämnades till andelsägarna.

Se vidare avsnitten 16.3.1 och 16.3.3.

29 §

Enligt första stycket gäller bestämmelserna i 8 kap. 26 och 27 §§ om delning av värdepappersfond också för specialfonder.

Enligt andra stycket ska de andelsägare som innehar andelar i sådana specialfonder som inte är öppna för inlösen veckovis vid minst ett tillfälle ha möjlighet att lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Andelsägarna ska under 30 dagar före tillfället för sådan inlösen ha möjlighet att lämna in anmälan om att få lösa in sina andelar. Tidsfristen om 30 dagar räknas från den dag då informationen om den planerade åtgärden och inspektionens beslut lämnades till andelsägarna.

Se vidare avsnitt 6.1.

443

Författningskommentar SOU 2010:78

9 kap. Upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en investeringsfond

2 §

Det nya andra stycket i paragrafen innebär ett förenklat förfarande för avveckling av en fond som varken har fondandelsägare eller fondförmögenhet. I sådana fall ska fondbolaget kunna ansöka hos Finansinspektionen om att fonden ska avregistreras. Fondbolagets revisor ska intyga att fonden saknar tillgångar eller skulder samt att avvecklingen i övrigt har gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse. Inspektionen kan därefter avregistrera fonden, utan att kungörelse ägt rum.

Se vidare kapitel 13.

10 kap. Tillsyn

1 §

Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond enligt bestämmelserna i 1 kap. 6 b § ska, på samma sätt som när fonden förvaltas av ett svenskt bolag, fullgöra de skyldigheter som anges i fondbestämmelserna för fonden. Tillägget i tredje stycket innebär att Finansinspektionens tillsyn, såvitt gäller ett sådant förvaltningsbolag, även omfattar att fondbestämmelserna följs.

4 §

Ändringen i första stycket innebär att det införs möjlighet för Finansinspektionen att genomföra nödvändiga undersökningar även hos ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag som driver verksamhet här i landet utan att inrätta en filial. Ändringen i andra stycket innebär att sådana undersökningar får göras även hos ett företag som fått i uppdrag av ett förvaltningsbolag att utföra visst arbete.

444

SOU 2010:78 Författningskommentar

6 och 6 a § §

Paragraferna genomför artiklarna 101, 102.2 andra stycket och 102.5, 108.2 och 109.2–4 i UCITS IV-direktivet. I dessa artiklar beskrivs tämligen ingående hur samarbetet mellan myndigheterna ska ske.

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 11.2.

12 kap. Ingripanden

5 a §

Bestämmelsen, som är ny, innebär att Finansinspektionen, innan ett beslut tas om att återkalla ett fondbolags tillstånd, ska samråda med behörig myndighet i det land där fondbolaget förvaltar ett fondföretag. Skyldigheten gäller således bara i den situation att förvaltningsbolagspasset i UCITS IV-direktivet använts. Genom bestämmelsen genomförs artikel 21.8 i direktivet. Syftet är att myndigheten i det land där ett fondföretag förvaltas ska kunna vidta lämpliga åtgärder för att skydda investerarnas intressen. Det ligger dock i sakens natur att ett förestående beslut om att återkalla ett fondbolags tillstånd som regel inte kan anstå, och att samrådsprocessen måste ske smidigt och snabbt.

15 §

Paragrafen reglerar Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 §, dvs. enligt reglerna i UCITS IV-direktivet. Tillägget i första stycket innebär att ingripande ska kunna ske även när bolaget åsidosätter sina skyldigheter enligt fondbestämmelserna. Detta är motiverat av att förvaltningsbolag ska kunna förvalta värdepappersfonder, och att de då är skyldiga att följa det som anges i fondbestämmelserna för fonden.

I tredje stycket har de åtgärder som Finansinspektionen kan vidta mot ett sådant förvaltningsbolag utökats. Åtgärderna motsvarar de som kan vidtas mot ett fondbolag enligt 1 § andra stycket första meningen, dvs. att förelägga bolaget att inom viss tid begränsa verksamheten i någon avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Inspektionen kan också

445

Författningskommentar SOU 2010:78

besluta att bolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond. Vidare klargörs att inspektionen i brådskande fall inte behöver följa den process som anges i paragrafen, dvs. att förelägga om rättelse och underrätta behörig myndighet i bolagets hemland innan andra åtgärder vidtas. I ett sådant fall ska såväl den berörda behöriga myndigheten som kommissionen underrättas så snart som möjligt.

I fjärde stycket har följdändringar gjorts med anledning av ändringarna i tredje stycket.

17 §

I första stycket har lagtexten justerats med hänsyn till att fondföretag som avses i 1 kap. 7 § och som vill marknadsföra andelar i fondföretaget i Sverige inte längre ska anmäla detta till Finansinspektionen utan till behörig myndighet i fondföretagets hemland.

17 a §

Paragrafen är ett komplement till 12 kap. 17 § och reglerar Finansinspektionens befogenheter då ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige överträder någon bestämmelse i UCITS IV-direktivet, vilken omfattas av hemlandstillsynen.

Se vidare avsnitt 10.5.

13 kap. Bemyndiganden

1 §

I paragrafen ges bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Av paragrefen framgår vilka förändringar som skett i fråga om bemyndigandena.

Ikraftträdandebestämmelse

Förslagen till ändringar i LIF bör träda i kraft den 1 juli 2011. Andra författningar och föreskrifter som är nödvändiga för genomförandet av UCITS IV-direktivet bör också träda i kraft samma dag.

Se artikel 118 UCITS IV-direktivet samt avsnitt 18.

446

SOU 2010:78 Författningskommentar

19.2 Förslaget till lagen om ändring i lagen ( 2007:528 ) om värdepappersmarknaden

8 kap. Skydd för investerare och andra rörelseregler

22 §

Bestämmelsen i femte stycket genomför artikel 80.2 i UCITS IVdirektivet. I det nya stycket har ett tillägg gjorts som innebär att det framgår av LVPM att ett värdepappersinstitut som mottar och vidarebefordrar en order avseende finansiella instrument, utför en order avseende finansiella instrument på kunds uppdrag eller ger investeringsrådgivning till kund avseende finansiella instrument är skyldigt att se till att kunden utan begäran i god tid tillhandahålls faktabladet innan avtal ingås. Skyldigheten föreligger oavsett om värdepappersinstitutet har tecknat ett distributionsavtal med fondbolaget eller inte. Liksom vad gäller för fondbolag bör värdepappersinstitutet utan begäran erbjuda den potentiella investeraren faktabladet i god tid innan avtal ingås.

Av artikel 80.2 framgår dessutom att mellanhänderna, dvs. bl.a. värdepappersinstitutet, ska tillhandahålla sina befintliga kunder faktablad. Den situation som avses är när en befintlig kund hos t.ex. ett värdepappersinstitut vill köpa en fondandel i en ny fond som denne tidigare inte har investerat i. I den situationen ska kunden erbjudas faktabladet utan begäran. Om investeraren vill köpa ytterligare fondandelar i en fond som denne redan investerar i krävs inte att investeraren erbjuds ett nytt faktablad för denna fond. Andelsägaren har redan tidigare fått information om alla väsentliga ändringar i fonden.

En s.k. mellanhand i artikel 80.2 kan även vara en försäkringsförmedlare. En försäkringsförmedlare får enligt 5 kap. 1 § lagen om försäkringsförmedling utöva sådan sidoverksamhet som avses i 2 kap. 5 första stycket 15 LVPM, dvs. försäkringsförmedlaren får motta och vidarebefordra order avseende andelar i investeringsfonder eller sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ LIF samt investeringsrådgivning till kund avseende sådana andelar. Kunders order ska vidarebefordras direkt till fondbolag, förvaltningsbolag samt fondföretag. Av 5 kap. 4 § fjärde stycket lagen om försäkringsförmedling framgår att bestämmelserna i 8 kap. LVPM gäller i tillämpliga delar för den sidoverksamhet som avses i 5 kap. 1 § första stycket. Detta innebär att samma skyldigheter som gäller för ett värdepappers-

447

Författningskommentar SOU 2010:78

448

institut som tar emot och vidarebefordrar order och tillhandahåller investeringsrådgivning till kund bör gälla för en försäkringsförmedlare som tillhandahåller sådana tjänster som sidoverksamhet.

Se vidare avsnitt 9.10.

22 a §

Paragrafen reglerar ett värdepappersinstituts skyldighet att skyndsamt lämna förvaltares eller annat instituts information, som institutet får från en förvaltare eller ett värdepappersinstitut, vidare i syfte att informationen ska nå den slutliga fondkunden. Skyldigheten avser endast den information som andelsägaren inte kan avstå ifrån enligt 4 kap. 12 § första stycket fjärde meningen LIF. Det ska noteras att informationsskyldigheten bara kan åläggas värdepappersinstitutet, dvs. svenska värdepappersbolag, svenska kreditinstitut som fått tillstånd enligt LVPM att bedriva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige.

Se vidare avsnitt 3.5.3.

42 §

I paragrafen ges bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter.

I punkten 24 har tillagts ett bemyndigande att meddela föreskrifter om på vilket sätt informationen enligt 8 kap. 22 a § ska lämnas till kunderna.

Ikraftträdandebestämmelse

Förslagen till ändringar i LVPM bör träda i kraft den 1 juli 2011. Andra författningar och föreskrifter som är nödvändiga för genomförandet av UCITS IV-direktivet bör också träda i kraft samma dag.

Se artikel 118 UCITS IV-direktivet samt avsnitt 18.

Särskilda yttranden

Särskilt yttrande av Fredrik Köster

Sakkunniga knyts till en utredning för att kunna ge synpunkter på utredningsförslagen utifrån sina respektive perspektiv och erfarenheter. För att denna uppgift ska kunna utföras på ett tillfredsställande sätt fordras att de förslag som läggs fram under arbetets gång redovisas med en framförhållning som medger rimligt med tid för sakkunniga att analysera, kommentera och internt förankra förslagen ifråga. Detta gäller särskilt när, som i detta fall, tiden är knapp, utredningsuppdraget omfattande och frågorna inte utan komplexitet.

Enligt min mening lämnar arbetet i utredningen en hel del i övrigt att önska. De förslag och texter som presenterats de sakkunniga under utredningsarbetet har innehållit sådana brister att arbetet som sakkunnig försvårats betydligt. På flera områden har också analys av förslagen helt saknats. Det är vidare i delar oklart hur de synpunkter och ändringsförslag som, både muntligen och skriftligen, lämnats till utredningen har tagits om hand och i vilken mån de beaktats.

Särskilt under det avslutande skedet av utredningen, har förslag lämnats med synnerligen begränsad tid för kommentarer. I vissa avseenden har utkasten innehållit helt nya förslag och skrivningar. Andra delar av förslaget har inför slutbearbetningen inte alls översänts för synpunkter. Bara dryga veckan innan förslaget ska lämnas har varken ett färdigt förslag till lagtext eller utredningstexten i sin slutliga utformning tillställts övriga personer i utredningen.

Mot denna bakgrund är det förenat med betydande svårigheter att bedöma hur väl utredningens slutliga förslag uppnår målet att fullt ut genomföra EU-direktiven i svensk rätt och även om förslagen i övrigt kan anses rimliga och ändamålsenliga. Jag reserverar mig således för de brister och sakliga fel som kan förekomma i det slutliga förslaget och texten från utredningen.

449

Särskilda yttranden SOU 2010:78

Särskilt om hantering av stora flöden och frågan om justerat fondandelsvärde

Såsom ovan framgått är det förknippat med stora svårigheter att bedöma utredningens förslag och texter. Med reservation för att jag i skrivande stund inte sett något färdigt författningsförslag och heller inte någon slutlig utredningstext vill jag ändå passa på att särskilt bemöta vad utredningen anfört beträffande förslaget att införa justerat fondandelsvärde.

Utredningen har redogjort för de problem som stora nettoflöden in och ut ur en fond kan medföra för fondbolagen och andelsägarna. Särskilt de långsiktiga spararna riskerar att påverkas negativt på grund av de kostnader som fonden drabbas av vid forcerade köp och försäljningar av värdepapper. Jag delar utredningens uppfattning att det mest ändamålsenliga sättet att komma tillrätta med dessa kostnader är att den som förorsakar ett flöde debiteras en försäljnings- eller inlösenavgift som tillfaller fonden. Såsom utredningen konstaterar innebär emellertid förbudet mot dylika avgifter i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension i praktiken ett betydande hinder för denna lösning. Utredningen har därför föreslagit att fondbolag, som en möjlig lösning, ska få använda sig av en modell för ”justerat fondandelsvärde” för att motverka flödenas utspädningseffekter. Av flera anledningar delar jag inte utredningens förslag (se också Hans Fahlins utredning om konkurrenssituationen på svensk fondmarknad, bilaga 7, avsnitt 4.1.5).

Ett grundläggande problem med utredningens förslag är att det inte framgår vad som närmare avses med justerat fondandelsvärde, eller, på engelska, ”swing pricing”. Eftersom detta inte utgör något enhetligt begrepp utan kan omfatta en mängd olika förfaranden hade det krävt en noggrann beskrivning från utredningens sida om vad utredningen lägger i begreppet och hur ett justerat fondandelsvärde exempelvis skiljer sig från olika avgiftsmodeller. Avsaknad av en sådan redogörelse utgör i sig en brist i förslaget och försvårar såväl förståelsen, bemötandet som genomförandet av förslaget.

Ett införande av modeller med justerat fondandelsvärde förändrar, enligt min mening, innebörden i två av de mest centrala principerna på fondområdet – principen om marknadsvärdering och principen om likabehandling. Ett förslag med sådana genomgripande konsekvenser kräver en djupgående principdiskussion bl.a. om vad som avses med marknadsvärde och på vilka grunder det är motiverat att avvika från principen om likabehandling. Detta saknas i förslaget.

450

SOU 2010:78 Särskilda yttranden

Jag menar vidare att de negativa konsekvenserna av modeller med justerat fondandelsvärde inte är tillräckligt belysta i förslaget. Modellerna brister, enligt min erfarenhet, i förutsägbarhet och transparens samt är mycket besvärliga att förklara på ett begripligt sätt för investerare i allmänhet och konsumenter i synnerhet. Inte heller svårigheterna med att kontrollera och följa upp modeller med justerat fondandelsvärde har blivit utredda på ett tillfredsställande sätt. I många fall torde det exempelvis vara svårt att skilja på de kostnader (i form av priseffekter) som uppkommer till följd av den handel i värdepapper som orsakas av flöden i fonden och de kostnader som är ett resultat av att förvaltaren i fonden fattar aktiva placeringsbeslut (t.ex. viktar om portföljen). Utredningens förslag öppnar upp för införandet av modeller som i praktiken riskerar att omöjliggöra ett säkerställande av tillförlitligheten i prissättningen. Det medför ett försämrat konsumentskydd och försvårar ansvarsutkrävande och tillsyn. I genomförandedirektivet på området införs dessutom regler som ställer tydliga krav på att prissättningsmodeller och värderingssystem ska vara skäliga, korrekta och överskådliga så att skyldigheten att agera i andelsägarnas intresse efterlevs (se artikel 22.3 i kommissionens direktiv 2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav m.m.). Någon diskussion om hur utredningens förslag förhåller sig till dessa bestämmelser saknas i utredningen.

Som ett av de bärande skälen för att tillåta modeller med justerat fondandelsvärde, trots de uppenbara risker som är förknippade med modellerna, pekar utredningen på att systemet tillämpas i flera EESländer och där bedömts fungera på ett i huvudsak acceptabelt sätt. Något egentligt underlag till stöd för dessa påståenden presenteras dock inte av utredningen. Det saknas exempelvis närmare uppgifter om hur lagstiftningen i nämnda länder är utformad, vilka modeller som är tillåtna, vad modellerna omfattar (transaktionskostnader och/eller priseffekter), i vilken utsträckning de faktiskt används och vilka erfarenheter som gjorts. Det kan också ifrågasättas om den begränsade internationella utblick som trots allt finns i alla delar är korrekt. Exempelvis är det värt att notera att Hans Fahlin i sin utredning (bilaga 7, avsnitt 4.1.5), såvitt avser tillämpningen av swing pricing i Storbritannien, redovisar en annan bild än utredningens. Där framgår att den brittiska modellen varken omfattar priseffekter eller används i någon större utsträckning. Mot denna bakgrund menar jag, i motsats till utredningen, att det saknas grund

451

Särskilda yttranden SOU 2010:78

för att motivera ett införande av justerat fondandelsvärde med hänvisning till situationen i andra länder.

Sammanfattningsvis är min uppfattning att utredningens förslag i denna del saknar en nödvändig principiell analys som adresserar de grundläggande frågor som förslaget väcker. Att utredningen avstått från att närmare definiera vad som avses med justerat fondandelsvärde gör förslaget svårförståeligt och lämnar tillämparna utan erforderlig vägledning. Konsekvenserna av förslaget är vidare inte vederbörligt utredda och de risker som förslaget medför har heller inte beaktats i tillräcklig utsträckning. Dessa brister sammantaget medför enligt min mening att utredningens förslag i denna del inte bör läggas till grund för lagstiftning.

452

SOU 2010:78 Särskilda yttranden

Särskilt yttrande av Eva Broms, Göran Espelund och Staffan Ringvall

Allmänt

Vi är positiva till regeringens uppdrag enligt kommittédirektivet och välkomnar i sak de förslag som utredningen lägger fram, såväl avseende direktivets implementering som de förslag som har sin grund i en önskan att förbättra konkurrensförutsättningarna för de svenska fondbolagen.

Det givna utredningsuppdraget är emellertid mycket komplext, detaljrikt och omfattande. Ett genomförande av direktivet har ofta krävt tolkning av och diskussion om på vilket sätt direktivet bäst genomförs. För att kunna utföra uppdraget som sakkunnig på ett tillfredsställande sätt krävs att ställningstaganden och diskussioner sker på ett så tidigt stadium att förslag avseende såväl författningstext som allmän- och specialmotivering kan utarbetas och distribueras bland sakkunniga i så god tid att det finns tillräcklig med tid att analysera och kommentera texterna och för sakkunniga att få chans att granska de efter synpunkter bearbetade texterna. En analys av förslagen måste göras utifrån såväl sakligt innehåll som konsistens.

Vi menar att utredningsarbetet lämnat övrigt att önska i nämnda hänseenden. De förslag som lagts fram under utredningsarbetet har innehållit brister i såväl analys som stringens. De efter muntliga och skriftliga synpunkter omarbetade texterna – där det är oklart huruvida och i vilken utsträckning dessa synpunkter har beaktats – har distribuerats med synnerligen begränsad tid för förnyad granskning och eventuella synpunkter. Utredningstexterna har också innehållit omfattande ändringsförslag i slutskedet. Vi har ännu någon vecka före tidpunkten för överlämnade inte presenterats ett slutligt textförslag.

Vi tvingas således reservera oss för såväl de språkliga fel som de eventuella materiella fel som kan förekomma i texten. Det har, speciellt i utredningens slutskede, saknats möjligheter att fullt ut analysera, diskutera och kommentera de förslag som utredningen nu lägger fram. Vidare har vi i följande hänseenden en från utredningen avvikande mening.

453

Särskilda yttranden SOU 2010:78

adsföra”.

Inträde av anmälnings- och tillståndsplikt vid marknadsföring av andelar

Utredningen föreslår att en plikt att anmäla in en UCITS-fond i Sverige ska uppkomma redan när fonden marknadsförs här och inte som idag först när fonden såväl marknadsförs som säljs i Sverige. Detta får även till följd att en s.k. non UCITS kommer att behöva tillstånd i Sverige så snart fonden marknadsförs här; även om försäljningen av fondandelar sker i förvaltningsbolagets eller fondföretagets hemland. Vi har förståelse för att utredningen önskar införa en regel som möjliggör för konsumenten att utgå från att ett företag som marknadsför en fond i Sverige också har rätt att verka här. Vi har dock synpunkter på de överväganden som ligger bakom förslaget och har också förslag till undantag i enlighet med vad som utvecklas nedan.

Huruvida förslaget till förnyad tolkning av begreppet ”marknadsföra” i UCITS-direktivet är korrekt kan diskuteras. I såväl artikel 44 i UCITS-direktivet som i artikel 91 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG1 (UCITS IV-direktivet) används begreppet ”market” i den engelska språkversionen vilket i de svenska versionerna översatts till ”markn

Begreppet ”marknadsföring” används numera ofta i betydelsen ”säljfrämjande åtgärder”. I den svenska lydelsen av UCITS IV-direktivet har begreppet dock hittills använts i en väsentligen annan betydelse, nämligen såsom synonymt med begreppet ”marketing” i det engelska språket: ”bring to market”. Det kan, som utredningen också konstaterar, noteras att de engelska, franska och tyska lydelserna av direktivet använder begrepp (market, commercialiser respektive vertreiben), som samtliga har betydelsen ”föra ut på marknaden i syfte att sälja” eller ”sälja, saluföra” – alltså något annat än vad som i svenskt lagspråk vanligen betecknas som ”marknadsföra”. Den implementering som Sverige hittills gjort av UCITS-direktivet och som går att utläsa ur förarbetena torde därför vara i överensstämmelse med direktivets avsikt, vilken varit att reglera fondverksamhet och försäljning av fondandelar.

Utredningen har inte närmare undersökt om det förhållandet, att en anmälnings- och tillståndsplikt inträder redan vid marknadsföring av andelar i vissa andra jurisdiktioner har sin grund i en tolk-

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).

454

SOU 2010:78 Särskilda yttranden

ning av direktivet eller i annan näringsrättslig lagstiftning. I andra länder torde i vissa fall förekomma särskild reglering av marknadsföring av olika finansiella tjänster och produkter. Det kan tilläggas att marknadsföring idag inte är ett tillståndspliktigt område enligt lagen (2007:572) om värdepappersmarknaden (VpmL) eller LIF eller ett anmälningspliktigt förfarande enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Däremot finns redan idag särskild näringsrättslig reglering för marknadsföring av finansiella tjänster och produkter2.

Det kan ifrågasättas om det är lämpligt att införa en ny regel om tillstånds- eller anmälningsplikt på just fondområdet utan att samtidigt införa en motsvarande regel för övriga delar av värdepappersmarknaden.

Om utredningens förslag till ändrad tolkning av begreppet marknadsföring antas anser vi dock att följande ska beaktas. UCITS direktivet utgör i stora stycken ett investerarskydd. Många regler är av rent konsumentskyddsrättslig karaktär och har tillkommit för att skydda den breda allmänheten i sin egenskap av investerare. Skyddet innehåller inte någon nivåindelning i så måtto att konsumenter ska ha ett högre skydd än andra. Dock finns det många goda skäl att låta skyddet vara mer omfattande för konsumenter än för såväl professionella investerare som större ”privata” initierade och mer förmögna investerare.

Vi förordar därför att det från inanmälningsplikten i 1 kap. 7 och 9 §§ lagen om investeringsfonder görs undantag för marknadsföring som uteslutande är riktad till professionella investerare så som dessa definieras i lagen om värdepappersmarknaden. Ett sådant undantag finns i den finska lagen om placeringsfonder, 1 kap 1 §. Vi anser vidare att marknadsföring av investeringar i fonder där det finns en lägsta minsta investering om 50 000 Euro bör kunna undantas. Beloppsgränsen är hämtad från lagen om handel med finansiella instrument, 2 kap 2 §. Där finns undantag från skyldigheten att upprätta ett prospekt när man erbjuder överlåtbara värdepapper till allmänheten. Kunder som investerar belopp över denna gräns bör, liksom professionella investerare, kunna tillåtas att placera i utlandsregistrerade UCITS-fonder utan att fonden är inanmäld här. Nämnda undantag skulle också innebära att s.k. non UCITS skulle kunna marknadsföras här i Sverige till professionella investerare och in-

2 Se t.ex. 8 kap. 22ff §§ lagen om investeringsfonder, 9 kap. VpmL och 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

455

Särskilda yttranden SOU 2010:78

vesterare med högre belopp att investera utan tillstånd till marknadsföring.

Sammanfattningsvis menar vi att en så ingripande förändring av innebörden av begreppet marknadsföring som nu föreslås borde ha föregåtts av en analys inte bara av skälen till förändringen utan även av effekterna av förslaget. Vidare hade det behövts en analys av de konsekvenser som en regeländring skulle få i förhållande till andra jämförbara sparformer. Någon sådan analys är inte utförd. Det kan konstateras att förändringen får stora konsekvenser för framför allt icke-UCITS (s.k. 1:9: or) som hittills kunnat marknadsföras i Sverige utan tillstånd. Under alla omständigheter behövs någon form av övergångsreglering omfattande fonder som idag marknadsförs till svenska investerare och som med den nya regleringen behöver anmälas in eller kommer att omfattas av tillståndsplikt.

Särskild övergångstid för upprättande av nya faktablad

Utredningen föreslår att den särskilda övergångstiden till 1 juli 2012 för införandet av de nya faktabladen som direktivet möjliggör inte ska införas i svensk lagstiftning. Detta innebär att samtliga svenska fondbolag har att anpassa sina faktablad för samtliga fonder till det nya regelverket redan den 1 juli 2011.

I motsats till utredningen anser vi att den särskilda övergångsbestämmelsen för faktabladen bör implementeras i Sverige. Visserligen är de nuvarande svenska faktabladen utseendemässigt relativt nära de nya faktabladen, men det införs ett antal nya beräkningar och modeller för redovisning av risk och kostnader, t.ex. den syntetiska riskindikatorn. Fondbolagen kommer sannolikt att vara benägna att snabbt anpassa sig till den nya regleringen, inte minst om man fullt ut vill utnyttja de nya möjligheterna till t.ex. fondsammanslagningar som UCITS IV-direktivet medför. För att kunna utnyttja de nya möjligheterna kommer tillstånd att krävas från Finansinspektionen, som har möjlighet att begära att faktabladet uppdateras (eller upprättas om det rör en ny fond) i enlighet med de nya reglerna. Dock bör de svenska fondbolagen i övriga fall ges samma möjligheter att anpassa sina faktablad till det nya regelverket som övriga fondförvaltare i Europa.

Enligt uppgifter från andra fondbolagsföreningar i Europa är det endast ett annat land, Tyskland, som inte väljer att implementera den särskilda övergångsbestämmelsen för faktablad, och detta med

456

SOU 2010:78 Särskilda yttranden

457

anledning av annan, intern lagstiftning. Det är anmärkningsvärt att Sverige ska vara nära nog ensamt om att inte möjliggöra för fondbolagen att under ett års tid anpassa de befintliga faktabladen till de nya reglerna.

Ett av argumenten som framförs för att underlåta implementeringen av övergångsbestämmelsen är konsumentskyddet. I sammanhanget förtjänar att påpekas att en övervägande del av de fonder som säljs på den svenska marknaden är utlandsregistrerade. Dessa fonder kommer enligt vad som nämns ovan att kunna tillämpa det befintliga faktabladet och ”gamla” faktablad kommer således att tillhandahållas svenska investerare även efter 1 juli 2011.

Det är, för att åstadkomma en harmonisering, synnerligen viktigt att Sverige inför med övriga medlemsstater överensstämmande övergångsregler och de skäl som har förts fram i utredningen är inte tillräckliga för att bortse från svenska fondbolags rättighet till en övergångsregim när möjligheten kommer att finnas i så gott som samtliga andra medlemsstater. Det borde vara tillfyllest att hänvisa till att fondbolagen har rätt att fortsätta tillämpa 4 kap 15–16 §§ LIF för sådana fonder som godkänts senast den 30 juni 2011. Vid tiden för föreskrifternas färdigställande och kommande proposition kommer fondbolagen annars att ges alltför kort tid på sig att ändra de befintliga faktabladen.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Investeringsfondsfrågor Dir.

2009:94

Beslut vid regeringssammanträde den 22 oktober 2009.

Sammanfattning

En särskild utredare ska lämna förslag till hur ett nytt EG direktiv om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) ska genomföras i svensk rätt. Utredaren ska också ta ställning till om det till följd av de lagändringar som krävs för att genomföra direktivet bör göras andra ändringar i lagstiftningen om investeringsfonder, bl.a. när det gäller ändring av fondbestämmelser och specialfonder.

Utöver detta ska utredaren analysera vilka konsekvenser genomförandet av det nya EG-direktivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden. Utredaren ska också bedöma om det behöver göras ändringar i de näringsrättsliga eller associationsrättsliga bestämmelserna för att stärka de svenska värdepappersfondernas konkurrenskraft. Utredaren ska däremot inte göra bedömningar av om ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om ändringar av skattelagstiftningen.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2010.

EG-direktivet och svenska bestämmelser om investeringsfonder

Våren 2009 antog Europaparlamentet och rådet ett nytt direktiv om fondföretag, s.k. UCITS, där UCITS står för Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper [fondföretag] [omarbetning]). Direktivet, som innehåller regler för fondföretag som riktar sig till allmänheten och

459

Bilaga 1 SOU 2010:78

kännetecknas av ett högt konsumentskydd, går under benämningen UCITS IV. Det nya direktivet ersätter ett äldre direktiv om fondföretag från 1985 (85/611/EEG).

Direktivet från 1985 har genomförts i svensk rätt genom lagen (2004:46) om investeringsfonder. I lagen benämns de fonder som omfattas av direktivet värdepappersfonder. Övriga fonder benämns specialfonder. Flera regler i 1985 års direktiv har överförts till UCITS IV-direktivet och kvarstår oförändrade. Dessa regler är redan genomförda i lagen om investeringsfonder. Några av reglerna i 1985 års direktiv ändras emellertid genom UCITS IV-direktivet och på några områden introduceras helt nya regler. Bakgrunden till förändringarna framgår av kommissionens grönbok om förbättrande av EU:s ramar för investeringsfonder från 2005 och kommissionens vitbok om investeringsfonder från 2006. Förändringarna syftar främst till att öka möjligheterna till effektiv förvaltning av fondföretag, att göra det enklare för fondförvaltare att verka i andra medlemsstater än den egna medlemsstaten och att förbättra informationen till investerare.

I UCITS IV-direktivet har det införts regler om fusion mellan fondföretag, om s.k. master-feederstrukturer och om s.k. förvaltningsbolagspass. Reglerna om fusion syftar till att underlätta fusioner, inte minst mellan fondföretag i olika medlemsstater. Reglerna om master-feederstrukturer innebär att alla medel i ett fondföretag (”feederfondföretaget”) får placeras i ett annat fondföretag (”masterfondföretaget”). Förvaltningsbolagspasset innebär att ett förvaltningsbolag får förvalta fondföretag som är registrerade i andra medlemsstater än förvaltningsbolagets hemmedlemsstat. Övriga ändringar i förhållande till 1985 års direktiv rör framför allt reglerna om information till investerare och det förfarande som krävs för att marknadsföra fondföretag i andra medlemsstater än där fondföretaget är etablerat. Vidare ändras reglerna som rör tillsyn i syfte att få till stånd ett bättre samarbete mellan tillsynsmyndigheter i olika medlemsstater och en bättre samordning av deras befogenheter. De nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa reglerna i direktivet ska börja gälla senast den 1 juli 2011.

UCITS IV-direktivet ger också kommissionen befogenhet att anta genomförandeåtgärder på en rad områden. Det innebär att kommissionen får besluta om viss detaljreglering i anslutning till direktivet. På vissa områden där det ansetts särskilt angeläget att närmare regler ges, ska kommissionen anta genomförandeåtgärder senast den 1 juli 2010. Dessa områden sammanhänger med funktionen

460

Bilaga 1

av förvaltningsbolagspasset. Kommissionen gav i februari 2009 den europeiska värdepapperstillsynskommittén i uppdrag att ta fram tekniska råd som ska ligga till grund för vissa genomförandeåtgärder. På de områden som rör funktionen av förvaltningsbolagspasset, bl.a. riskhanteringsregler och uppföranderegler, samt investerarinformationen förväntas sådana råd lämnas i oktober 2009. Under förhandlingarna om direktivet i rådet har det förutsatts att genomförandeåtgärderna ska genomföras i medlemsstaterna samtidigt som reglerna i UCITS IV-direktivet.

Uppdraget

Genomförandet av UCITS IV-direktivet

UCITS IV-direktivet kommer att kräva både ändringar av befintliga bestämmelser och införande av nya bestämmelser.

Utredarens uppgift är att

• ta fram underlag och utarbeta de lagförslag som behövs för att genomföra EG-direktivet i svensk rätt.

Beaktande av genomförandeåtgärder

De genomförandeåtgärder till UCITS IV-direktivet som är under utarbetande av kommissionen är av sådant slag att de kan komma att påverka hur EG-direktivet bör genomföras i svensk lagstiftning. Åtgärderna kommer att vara mycket nära kopplade till, och i vissa fall dessutom nödvändiga för, funktionen av de nya reglerna i UCITS IV-direktivet. Det är därför viktigt att genomförandeåtgärderna kan beaktas i ett så tidigt skede som möjligt i lagstiftningsarbetet. Åtgärderna ska antas av kommissionen senast den 1 juli 2010 men det kan förväntas att kommissionen dessförinnan offentliggör långt framskridna förslag.

Utredaren ska därför

• följa kommissionens arbete med framtagande av genomförandeåtgärder,

• belysa hur genomförandeåtgärderna påverkar eller bör påverka utformningen av de lagförslag som lämnas för att genomföra UCITS IV-direktivet, och

• lämna lagförslag där genomförandeåtgärderna beaktas.

461

Bilaga 1 SOU 2010:78

Övriga författningsändringar som kan behöva göras till följd av genomförandet

Genomförandet av UCITS IV-direktivet får konsekvenser även på sådana bestämmelser i lagen om investeringsfonder som inte berörs direkt av de nya reglerna i direktivet. I den utsträckning de nya bestämmelser som föreslås för att genomföra direktivet medför att även andra bestämmelser bör ändras för att åstadkomma en konsekvent och väl fungerande reglering bör detta göras i ett sammanhang.

Bestämmelsen i lagen om investeringsfonder om ändring av fondbestämmelser är en sådan bestämmelse som kan påverkas av reglerna i UCITS IV-direktivet. Detta sammanhänger med de möjligheter till ändring av fondföretags placeringsinriktning i samband med fusion och ombildning till feederfondföretag som medges i direktivet.

Vid sådan fusion eller ombildning skyddas investerarna enligt direktivet framför allt genom att de tillhandahålls information som ska möjliggöra för dem att ta ställning till om de ska behålla sina fondandelar eller inte. Det måste i detta sammanhang övervägas hur information bör komma fondandelsägare till del när andelarna i registret över fondandelsinnehavare registrerats på en förvaltare.

Genomförandet av UCITS IV-direktivet berör de svenska värdepappersfonderna. Bestämmelserna om specialfonder i lagen om investeringsfonder är emellertid i många avseenden desamma som de som gäller för värdepappersfonder. Det måste därför analyseras i vilken utsträckning de föreslagna bestämmelserna som genomför direktivet ska tillämpas av specialfonderna eller påverkar bestämmelserna om specialfonder på annat sätt.

Utredaren ska därför

• analysera hur de nya eller ändrade bestämmelser som föreslås för att genomföra UCITS IV-direktivet påverkar bestämmelserna om ändring av fondbestämmelser, om förvaltarregistrering och om specialfonder i lagen om investeringsfonder,

• ta ställning till om dessa bestämmelser behöver ändras,

• överväga om det till följd av genomförandet av direktivet finns behov av andra ändringar i lagen om investeringsfonder än de nämnda, och

• utarbeta nödvändiga lagförslag.

Utredaren är i övrigt fri att lämna de förslag som utredningsarbetet kan föranleda.

462

Bilaga 1

Analys av konsekvenserna för svensk fondmarknad, m.m.

Genom 1985 års UCITS-direktiv etablerades en inre marknad för fondföretag. Förvaltningsbolag kan med stöd av direktivet etableras och registrera fondföretag i samtliga stater inom EES. Förvaltningsbolagen kan således förlägga sin verksamhet och de fondföretag som förvaltas där det är mest ändamålsenligt. Fondföretagen får marknadsföras i samtliga stater inom EES. Förvaltningsbolag och fondföretag agerar därmed på en mycket internationell och rörlig marknad. Detta innebär stora möjligheter, men också en ökad konkurrens.

De svenska fondföretag som omfattas av EG-direktivet, värdepappersfonder, konkurrerar såväl i Sverige som på den inre marknaden i övrigt med utländska fondföretag. För närvarande finns omkring 500 svenskregistrerade värdepappersfonder, vilka förvaltas av ett fyrtiotal svenska fondbolag. Värdepappersfonderna marknadsförs med något undantag endast i Sverige. Härutöver finns drygt 3 000 utländska fondföretag till försäljning i Sverige. Under senare år har allt fler svenska bolag valt att starta förvaltningsbolag och fondföretag utomlands, även när de i princip enbart är avsedda för försäljning i Sverige. En förklaring är att det anses fördelaktigare ur konkurrenssynpunkt att registrera fondföretag i andra länder än Sverige.

UCITS IV-direktivet kommer att innebära ytterligare ökade möjligheter till rörlighet på den inre marknaden, bl.a. genom reglerna om fusion och förvaltningsbolagspass. Möjlighet öppnas att genom fusion ”flytta” en svensk värdepappersfond till ett annat land. Vidare öppnas möjligheten att registrera fondföretag i andra EES-stater utan att etablera förvaltningsbolag där. Direktivets genomförande kan således komma att innebära förändringar när det gäller hur fondverksamhet struktureras, såsom var verksamheten förläggs. Därmed kan den svenska fondmarknaden komma att påverkas. Konsekvenserna av genomförandet för den svenska fondmarknaden behöver därför analyseras.

Fonder är en omfattande och viktig sparform i Sverige. Svenska hushålls fondsparande sker i stor utsträckning genom direktsparande i fonder, men även inom ramen för pensionssparandet och försäkringssparandet. Det är en utgångspunkt att svenska hushåll och andra investerare även fortsättningsvis ska ha tillgång till ett brett utbud av fonder på den svenska fondmarknaden, däribland svenskregistrerade fonder. Det är också en utgångspunkt att det ska finnas

463

Bilaga 1 SOU 2010:78

goda förutsättningar att driva fondverksamhet i Sverige. Detta innefattar möjlighet att konkurrera såväl i Sverige som på den inre marknaden i övrigt. Fondbolagens Förening har påtalat att den svenska fondbeskattningen innebär en konkurrensnackdel. För närvarande pågår ett arbete med att utreda nya skatteregler för investeringsfonder enligt ett uppdrag som finansministern den 27 augusti 2009 lämnade till en utredare inom Regeringskansliet. Även den reglering som finns i lagen om investeringsfonder kan innebära en konkurrensnackdel om motsvarande krav inte finns i andra länder, t.ex. som en följd av att UCITS-direktivet tolkas på olika sätt. Fondbolagens Förening har påtalat att bestämmelsen om att en fondandel inte får utfärdas innan betalning har tillförts fonden, innebär en alltför strikt tolkning av UCITS-direktivet och medför såväl konkurrensnackdelar som andra praktiska problem. Behov av ändring av den bestämmelsen samt andra näringsrättsliga eller associationsrättsliga bestämmelser som gäller för svenska värdepappersfonder i syfte att stärka de svenskregistrerade fondernas konkurrenskraft behöver analyseras. Samtidigt måste också behovet av ett fortsatt gott konsumentskydd vägas in.

Utredaren ska därför

• analysera vilka konsekvenser genomförandet av det nya EGdirektivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden,

• om analysen leder fram till att ändringar bör göras i den näringsrättsliga eller associationsrättsliga regleringen av värdepappersfonder, föreslå sådana ändringar,

• överväga behov av ändringar i ovannämnda regelverk för att stärka fondernas konkurrenskraft, och

• utarbeta nödvändiga lagförslag.

Utredaren ska inte göra bedömningar av om ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om ändringar av skattelagstiftningen. Utredaren ska däremot hålla sig informerad om arbetet att utreda nya skatteregler för investeringsfonder enligt det uppdrag som lämnades av finansministern den 27 augusti 2009.

464

Bilaga 1

465

Övrigt om utredningsarbetet

Utredaren ska i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och organisationer som har relevans för utredningsuppdraget.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2010.

(Finansdepartementet)

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/65/EG

av den 13 juli 2009

om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i

överlåtbara värdepapper (fondföretag)

(omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen, särskilt artikel 47.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget

(1) Europaparlamentets yttrande av den 13 januari 2009 (ännu ej offent­

liggjort i EUT) och rådets beslut av den 22 juni 2009.

(1), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om

samordning av lagar och andra författningar som avser

företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepap­

per (fondföretag)

(2) EGT L 375, 31.12.1985, s. 3.

(2) har ändrats flera gånger i väsentliga

avseenden

(3) Se bilaga III del A.

(3). Eftersom nya ändringar ska göras, bör direk­

tivet av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Direktiv 85/611/EEG har i stor utsträckning bidragit till att

den europeiska fondbranschen utvecklats framgångsrikt.

Trots de förbättringar som införts sedan direktivet antogs,

särskilt under år 2001, har det dock allt tydligare visat sig

att de rättsliga ramar som fondföretag omfattas av måste

ändras för att bli anpassade till 2000-talets finansiella

marknader. Genom kommissionens grönbok av den 12 juli

2005 om förbättrande av EU:s ramar för investeringsfon­

der inleddes en offentlig diskussion om hur direktiv

85/611/EEG bör anpassas för att uppfylla de nya kraven.

Denna intensiva samrådsprocess ledde hos en stor majori­

tet av deltagarna till slutsatsen att det direktivet behöver

ändras i väsentlig utsträckning.

(3)

Nationell lagstiftning avseende företag för kollektiva inves­

teringar bör samordnas i syfte att åstadkomma en tillnärm­

ning inom gemenskapen av konkurrensvillkoren för dessa

företag och samtidigt tillförsäkra andelsägarna ett effekti­

vare och enhetligare skydd. Denna samordning gör det lät­

tare att ta bort de hinder som finns mot fri rörlighet inom

gemenskapen för andelar i fondföretag.

(4)

Med hänsyn till dessa målsättningar bör gemensamma

grundregler införas för auktorisation, tillsyn, organisation

och verksamheter för fondföretag som är etablerade i med­

lemsstaterna och för den information de är skyldiga att

offentliggöra.

(5)

Samordningen av medlemsstaternas lagstiftning bör

begränsas till att avse fondföretag av icke sluten typ som

utbjuder sina andelar till allmänheten inom gemenskapen.

Det är önskvärt att fondföretagen ges möjlighet att, som ett

led i sin investerings/placeringsinriktning, placera i andra,

tillräckligt likvida, finansiella instrument än överlåtbara

värdepapper. Finansiella instrument som får ingå som till­

gångar i ett fondföretags värdepappersportfölj bör anges i

detta direktiv. Att placera så att en värdepappersportfölj

återspeglar ett visst index är en förvaltningsteknik.

(6)

När det i en bestämmelse i detta direktiv krävs att ett fond­

företag ska vidta åtgärder, bör denna bestämmelse förstås

som att den avser förvaltningsbolaget i de fall fondföreta­

get är bildat såsom en värdepappersfond förvaltad av ett

förvaltningsbolag och när en värdepappersfond inte kan

agera själv eftersom den inte är en juridisk person.

(7)

Andelar i ett fondföretag är finansiella instrument i enlig­

het med Europaparlamentets och rådets direktiv

2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för

finansiella instrument

(4) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(4).

V

S

2

3

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/33

(8)

Auktorisation som beviljas förvaltningsbolaget i dess hem­

medlemsstat bör säkerställa skyddet för investerarna, liksom

förvaltningsbolagens solvens, i syfte att bidra till det finan­

siella systemets stabilitet. Den ståndpunkt som har intagits i

detta direktiv är att man bör genomföra den grundläggande

harmonisering som är nödvändig och tillräcklig för att

säkerställa ett ömsesidigt erkännande av auktorisation och

tillsynssystem och att därmed göra det möjligt att lämna en

enda, i hela gemenskapen gällande, auktorisation samt att

tillämpa principen om hemlandstillsyn.

(9)

För att säkerställa att förvaltningsbolaget kommer att

kunna uppfylla de skyldigheter som uppkommer genom

dess verksamhet och för att på så sätt säkerställa dess sta­

bilitet, krävs ett startkapital och ett tillägg av en ytterligare

kapitalbas. För att beakta utvecklingen, särskilt den som

gäller kapitalkrav för operativa risker inom gemenskapen

och andra internationella forum, bör dessa krav, inklusive

användning av garantier, ses över.

(10)

För att skydda investerarna är det nödvändigt att garantera

intern översyn av varje förvaltningsbolag, särskilt genom

att det finns två personer i ledningen och genom tillfreds­

ställande interna kontrollmekanismer.

(11)

I enlighet med principen om hemlandstillsyn bör förvalt­

ningsbolag med auktorisation i sina hemmedlemsstater få

tillhandahålla de tjänster för vilka de är auktoriserade inom

hela gemenskapen genom att etablera filialer eller enligt fri­

heten att tillhandahålla tjänster.

(12)

När det gäller kollektiv portföljförvaltning (förvaltning av

värdepappersfonder och investeringsbolag) bör ett förvalt­

ningsbolag som auktoriserats i hemmedlemsstaten ha rätt,

utan att det påverkar tillämpningen av kapitel XI, att

bedriva följande verksamheter i värdmedlemsstaterna: att

genom etablering av en filial utbjuda andelar i de harmo­

niserade värdepappersfonder som förvaltas av detta bolag

i hemmedlemsstaten, att genom etablering av en filial

utbjuda aktier i de harmoniserade investeringsbolag som

bolaget förvaltar, att utbjuda andelar i harmoniserade vär­

depappersfonder eller aktier i harmoniserade investerings­

bolag som förvaltas av andra förvaltningsbolag, att bedriva

alla andra verksamheter och fullgöra uppgifter som omfat­

tas av kollektiv portföljförvaltning, att förvalta tillgångarna

i investeringsbolag med säte i andra medlemsstater än

hemmedlemsstaten, att med stöd av en fullmakt utöva de

verksamheter som omfattas av kollektiv portföljförvaltning

på sådana förvaltningsbolags vägnar som har sitt säte i

andra medlemsstater än hemmedlemsstaten. När ett för­

valtningsbolag utbjuder andelar i sina egna harmoniserade

värdepappersfonder eller aktier i sina egna harmoniserade

investeringsbolag i värdmedlemsstater utan att etablera en

filial bör förvaltningsbolaget endast bli föremål för bestäm­

melser avseende gränsöverskridande marknadsföring.

(13)

Vad gäller omfattningen av förvaltningsbolagens verksam­

het och för att ta hänsyn till nationell lagstiftning och

tillåta att förvaltningsbolagen uppnår betydande stordrifts­

fördelar, bör de ges tillåtelse att även förvalta enskilda kun­

ders investeringsportföljer (individuell portföljförvaltning),

vilket även omfattar förvaltning av pensionsfonder och

vissa bestämda sidoverksamheter med anknytning till

kärnverksamheten, utan att det äventyrar deras stabilitet.

Det bör dock fastställas särskilda regler för att förebygga

intressekonflikter när ett förvaltningsbolag auktoriseras att

bedriva verksamhet som avser både kollektiv och individu­

ell portföljförvaltning.

(14)

Förvaltning av individuella investeringsportföljer är en

investeringstjänst som omfattas av direktiv 2004/39/EG.

För att säkerställa ett enhetligt regelverk på området bör de

villkor för verksamheten som fastställs i det direktivet även

gälla förvaltningsbolag som är auktoriserade för denna

tjänst.

(15)

En hemmedlemsstat bör ha en allmän möjlighet att införa

strängare regler än de som fastställs i detta direktiv, särskilt

vad avser villkor för auktorisation, tillsynskrav och regler

om rapportering och prospekt.

(16)

Det bör fastställas regler om villkoren för att ett förvalt­

ningsbolag med stöd av fullmakt ska få delegera vissa upp­

gifter och funktioner till tredje part i syfte att effektivisera

sin verksamhet. För att säkerställa att principen om hem­

landstillsyn tillämpas på rätt sätt bör de medlemsstater som

tillåter sådan delegering se till att ett förvaltningsbolag som

de auktoriserat inte delegerar hela sin verksamhet till en

eller flera tredje parter så att bolaget förvandlas till ett brev­

lådeföretag, och att förekomsten av sådan delegering inte

hindrar en effektiv tillsyn över förvaltningsbolaget.

Den omständigheten att ett förvaltningsbolag har delege­

rat delar av den egna verksamheten bör dock under

inga omständigheter påverka bolagets eller förvaringsinsti­

tutets ansvar gentemot andelsägarna och de behöriga

myndigheterna.

(17)

För att kunna säkerställa lika villkor och adekvat tillsyn på

lång sikt, bör det vara möjligt för kommissionen att under­

söka huruvida det är lämpligt att harmonisera delegerings­

förfaranden på gemenskapsnivå.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

(18)

Principen om hemlandstillsyn kräver att de behöriga myn­

digheterna återkallar respektive inte beviljar auktorisation

i sådana fall där exempelvis verksamhetsplanen, den geo­

grafiska fördelningen eller den faktiskt bedrivna verksam­

heten klart visar att ett förvaltningsbolag har valt en viss

medlemsstats jurisdiktion i syfte att undgå de strängare

normer som gäller i en annan medlemsstat, inom vars ter­

ritorium det avser att bedriva eller redan bedriver större

delen av sin verksamhet. Vid tillämpningen av detta

direktiv bör ett förvaltningsbolag auktoriseras i den med­

lemsstat där det har sitt säte. Enligt principen om hem­

landstillsyn bör endast de behöriga myndigheterna i

förvaltningsbolagets hemmedlemsstat anses vara behöriga

att kontrollera förvaltningsbolagets organisation, inbegri­

pet alla förfaranden och resurser för att utföra de admini­

strativa funktioner som avses i bilaga II, som bör omfattas

av lagen i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat.

(19)

Om fondföretaget förvaltas av ett förvaltningsbolag som är

auktoriserat i en annan medlemsstat än fondföretagets

hemmedlemsstat bör detta förvaltningsbolag anta och

utarbeta lämpliga förfaranden och arrangemang för att

hantera klagomål från investerare, inbegripet genom lämp­

liga bestämmelser i distributionsavtal eller genom att till­

handahålla en adress i fondföretagets hemmedlemsstat

som inte behöver vara förvaltningsbolagets adress. Ett

sådant förvaltningsbolag bör också inrätta lämpliga förfa­

randen och arrangemang för att tillhandahålla information

på begäran av allmänheten eller de behöriga myndighe­

terna i fondföretagets hemmedlemsstat, t.ex. genom att

bland förvaltningsföretagets anställda utse en kontaktper­

son som har hand om förfrågningar om information. Ett

sådant förvaltningsföretag bör dock inte vara skyldigt

enligt lagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat att

ha en lokal representant i den medlemsstaten för att full­

göra dessa skyldigheter.

(20)

De behöriga myndigheter som auktoriserar fondföretag

bör beakta fondbestämmelserna eller investeringsbolagets

bolagsordning, valet av förvaringsinstitut och förvaltnings­

bolagets förmåga att förvalta fondföretaget. När förvalt­

ningsbolaget är etablerat i en annan medlemsstat, bör de

behöriga myndigheterna kunna förlita sig på ett intyg,

utställt av de behöriga myndigheterna i förvaltningsbola­

gets hemmedlemsstat, om vilken typ av fondföretag som

förvaltningsbolaget har rätt att förvalta. Auktorisationen av

ett fondföretag bör inte göras avhängig av ytterligare kapi­

talkrav på förvaltningsbolagsnivå, att förvaltningsbolagets

ska ha sitt säte i fondföretagets hemmedlemsstat eller att

förvaltningsbolaget ska ha någon verksamhet i fondföreta­

gets hemmedlemsstat.

(21)

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat bör ha befogenhet att kontrollera att bestämmelserna

om fondföretagets bildande och drift efterlevs och fondfö­

retaget bör omfattas av lagen i fondföretagets hemmed­

lemsstat. Därför bör de behöriga myndigheterna i

fondföretagets hemmedlemsstat kunna få information

direkt från förvaltningsbolaget. De behöriga myndighe­

terna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat kan särskilt

ålägga ett förvaltningsbolag att tillhandahålla information

om transaktioner avseende investeringar i det fondföretag

som auktoriserats i den medlemsstaten, inbegripet uppgif­

ter i räkenskaper och handlingar för dessa transaktioner

och fondkonton. För att kunna vidta åtgärder på grund av

överträdelser av regler som de ansvarar för, bör de behö­

riga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlems­

stat kunna räkna med att de behöriga myndigheterna i

förvaltningsbolagets hemmedlemsstat samarbetar, och

de bör vid behov kunna vidta åtgärder direkt mot

förvaltningsbolaget.

(22)

Det bör vara möjligt för fondföretagets hemmedlemsstat

att föreskriva regler för innehållet i fondföretagets andels­

ägarregister. Hur detta register organiseras och var det pla­

ceras bör dock förbli en del av förvaltningsbolagets

organisatoriska arrangemang.

(23)

Fondföretagets hemmedlemsstat måste ges alla nödvändiga

resurser för att vidta åtgärder på grund av överträdelser av

fondföretagets bestämmelser. I detta syfte bör de behöriga

myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat kunna

vidta preventiva åtgärder och sanktioner gentemot förvalt­

ningsbolaget. Som en sista utväg bör de behöriga myndig­

heterna i fondföretagets hemmedlemsstat ha möjlighet att

kräva att förvaltningsbolagets förvaltning av fondföretaget

upphör. Medlemsstaterna bör i dessa fall se till att införa de

bestämmelser som behövs för att korrekt kunna förvalta

eller avveckla fondföretaget.

(24)

För att undvika tillsynsarbitrage och för att främja förtro­

endet för att den tillsyn som hemmedlemsstatens behöriga

myndigheter utövar är effektiv, bör auktorisation inte

beviljas när ett fondföretag är förhindrat att marknadsföra

sina fondandelar i sin hemmedlemsstat. Fondföretag bör

ha rätt att l välja fritt i vilken eller vilka medlemsstater dess

fondandelar ska marknadsföras i enlighet med detta

direktiv.

(25)

För att skydda aktieägarnas intressen och säkerställa lika vill­

kor på marknaden för harmoniserade företag för kollektiva

investeringar krävs ett startkapital för investeringsbolag.

Investeringsbolag som har utsett ett förvaltningsbolag täcks

emellertid av förvaltningsbolagets ytterligare kapitalbas.

V

S

4

3

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/35

(26)

När tillämpliga uppföranderegler och regler om delegering

är tillämpliga och när ett förvaltningsbolag, enligt lagen i

dess hemmedlemsstat, har tillåtelse att till tredje part dele­

gera funktioner bör auktoriserade investeringsbolag följa

dessa regler i tillämpliga delar, antingen direkt när de inte

har utsett ett förvaltningsbolag som är auktoriserat i enlig­

het med detta direktiv, eller indirekt när de har utsett ett

sådant förvaltningsbolag.

(27)

Trots att det finns behov av konsolidering mellan fondfö­

retag finns det många juridiska och administrativa hinder i

gemenskapen för fusioner mellan sådana företag. För att

förbättra den inre marknadens funktion är det därför nöd­

vändigt att fastställa gemenskapsbestämmelser som under­

lättar fusioner mellan fondföretag (och deras delfonder).

Även om vissa medlemsstater endast auktoriserar kon­

traktsrättsliga fonder bör gränsöverskridande fusioner

mellan alla slag av fondföretag (kontraktsrättsliga, associa­

tionsrättsliga och ”unit trusts”) tillåtas och erkännas i samt­

liga medlemsstater, utan att det krävs att medlemsstaterna

inför nya rättsliga former av fondföretag i sin nationella

lagstiftning.

(28)

Detta direktiv omfattar de fusionstekniker som är vanligast

i medlemsstaterna. Medlemsstaterna åläggs inte enligt

direktivet att införa alla tre tekniker i sin nationella lagstift­

ning, men alla medlemsstater bör erkänna överföringar av

tillgångar till följd av dessa fusionstekniker. Detta direktiv

hindrar inte fondföretagen från att använda andra tekniker

enbart nationellt, i situationer då inget av de fondföretag

som berörs av fusionen har anmält marknadsföring av sina

andelar över gränserna. Dessa fusioner kommer fortfa­

rande att omfattas av de relevanta bestämmelserna i natio­

nell lagstiftning. Nationella bestämmelser om beslutsförhet

bör varken göra åtskillnad mellan nationella och gränsö­

verskridande fusioner eller vara striktare än de bestämmel­

ser som rör fusioner av andra företag.

(29)

För att skydda investerarnas intressen bör medlemsstaterna

kräva att föreslagna nationella och gränsöverskridande

fusioner mellan fondföretag omfattas av auktorisation som

meddelas av deras behöriga myndigheter. Vid gränsöver­

skridande fusioner bör de behöriga myndigheterna för det

överlåtande fondföretaget auktorisera fusionen för att ge

tillfredsställande skydd åt de andelsägare som faktiskt byter

fondföretag. Om mer än ett överlåtande fondföretag berörs

av fusionen och dessa företag har sitt säte i olika medlems­

stater, bör det krävas auktorisation av de behöriga myndig­

heterna för varje överlåtande fondföretag, och dessa

myndigheter bör ha ett nära samarbete, som även omfat­

tar lämpligt informationsutbyte. Eftersom även andelsä­

garna i det övertagande fondföretaget behöver ett

tillfredsställande skydd för sina intressen bör dessa beaktas

av de behöriga myndigheterna i det övertagande fondföre­

tagets hemmedlemsstat.

(30)

Andelsägare i både det överlåtande och det övertagande

fondföretaget bör dessutom ha möjlighet att begära åter­

köp eller inlösen av sina andelar eller, då det är möjligt, att

omvandla dem till andelar i ett annat fondföretag som har

liknande placeringsinriktning och som förvaltas av samma

förvaltningsbolag eller något annat bolag som har anknyt­

ning till detta. Denna rätt bör inte vara förknippad med

några extra kostnader, förutom avgifter som endast respek­

tive fondföretag kan ta ut för att täcka avvecklingskostna­

der i alla situationer, enligt vad som följer av prospektet för

det överlåtande och det övertagande fondföretaget.

(31)

Tredjepartskontroll av fusioner bör också säkerställas. För­

varingsinstituten för vart och ett av de fondföretag som

berörs av fusionen bör kontrollera att den gemensamma

planen för fusionen överensstämmer med de relevanta

bestämmelserna i detta direktiv och med fondföretagets

fondbestämmelser. Antingen ett förvaringsinstitut eller en

oberoende revisor bör upprätta en rapport för alla fondfö­

retag som berörs av fusionen med validering av metoderna

för värdering av tillgångar och skulder i dessa företag och

beräkning av utbytesförhållandet som anges i den gemen­

samma planen för fusionen samt det faktiska utbytesför­

hållandet och eventuell kontant utbetalning per andel. För

att begränsa kostnaderna för gränsöverskridande fusioner

bör det vara möjligt att upprätta en enda revisionsberät­

telse för alla berörda fondföretag, och den lagstadgade revi­

sorn för det överlåtande eller det övertagande fondföretaget

bör ges denna befogenhet. Av hänsyn till skyddet för inves­

terare bör andelsägare ha möjlighet att på begäran erhålla

en kopia av revisionsberättelsen kostnadsfritt.

(32)

Det är särskilt viktigt att andelsägarna ges tillfredsställande

information om den föreslagna fusionen och att deras rät­

tigheter är tillräckligt skyddade. Även om det framför allt

är andelsägarnas intresse i det överlåtande fondföretaget

som berörs av fusionen, bör även andelsägarnas intresse i

det övertagande fondföretaget ges skydd.

(33)

Bestämmelserna om fusioner i detta direktiv ska inte

påverka tillämpningen av lagstiftningen om kontroll av

företagskoncentrationer, särskilt rådets förordning (EG)

nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av före­

tagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”)

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(1).

(34)

Den fria marknadsföringen av andelar som utgivits av

fondföretag som fått tillstånd att placera upp till 100 % av

sina tillgångar i överlåtbara värdepapper utfärdade av

samma emittent (stat, lokal myndighet, etc.) bör varken

direkt eller indirekt åstadkomma störningar i kapitalmark­

nadens funktion eller medlemsstaternas finansiering.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

(35)

Den i detta direktiv angivna definitionen av överlåtbara

värdepapper gäller endast för tillämpningen av detta direk­

tiv och påverkar inte de olika definitioner som används i

nationell lagstiftning i andra sammanhang, exempelvis när

det gäller beskattning. Denna definition omfattar följaktli­

gen inte aktier och andra värdepapper som motsvarar

aktier och som emitteras av sådana organ som hypoteks­

institut och industri- och utvecklingsfonder, där äganderät­

ten i praktiken inte kan överföras på annat sätt än att

emittenten återköper dem.

(36)

Penningmarknadsinstrument omfattar de överlåtbara

instrument som normalt omsätts på penningmarknaden

snarare än på reglerade marknader, till exempel statsskuld­

växlar, kommunala skuldväxlar, bankcertifikat, företags­

certifikat, omsättningsbara medelfristiga skuldväxlar och

bankaccepter.

(37)

Begreppet ”reglerad marknad” i detta direktiv har samma

innebörd som det i direktiv 2004/39/EG.

(38)

Fondföretag bör tillåtas att placera sina tillgångar i andelar

i andra fondföretag och andra företag för kollektiva inves­

teringar av den öppna typen som också placerar i sådana

likvida, finansiella tillgångar som avses i detta direktiv och

som tillämpar principen om riskspridning. Det är nödvän­

digt att fondföretag och andra företag för kollektiva inves­

teringar som fondföretag placerar i är föremål för effektiv

tillsyn.

(39)

Utvecklingen av möjligheterna för ett fondföretag att pla­

cera i fondföretag och i andra företag för kollektiva inves­

teringar bör underlättas. Det är därför viktigt att se till att

en sådan investeringsverksamhet inte minskar skyddet för

investerarna. På grund av fondföretagens ökade möjlighe­

ter att placera i andelar i andra fondföretag och företag för

kollektiva investeringar är det nödvändigt att fastställa

vissa regler om kvantitativa begränsningar, tillhandahål­

lande av information och förhindrande av uppkomsten av

s.k. kaskadfenomen.

(40)

För att beakta marknadsutvecklingen och mot bakgrund av

genomförandet av den ekonomiska och monetära unionen

bör fondföretag tillåtas att placera i banktillgodohavanden.

För att säkerställa tillräcklig likviditet för sådana place­

ringar bör de vara återbetalningsbara vid anfordran eller

vara förenade med uttagsrätt. Om tillgodohavandena finns

i ett kreditinstitut med säte i ett tredjeland, bör detta insti­

tut omfattas av tillsynsregler likvärdiga med dem som finns

i gemenskapslagstiftning.

(41)

Utöver det fall då ett fondföretag placerar i banktillgodo­

havanden i enlighet med sina fondbestämmelser eller sin

bolagsordning bör det vara möjligt att ge alla fondföretag

tillåtelse att inneha kompletterande likvida tillgångar,

exempelvis avistakonton. Innehav av sådana komplette­

rande likvida tillgångar kan bland annat vara motiverat för

att täcka löpande eller särskilda betalningar, vid försälj­

ningar under den tid som krävs för återinvestering i över­

låtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument eller

andra finansiella tillgångar som avses i detta direktiv, eller

för den tid under vilken det är absolut nödvändigt att upp­

skjuta placeringar i överlåtbara värdepapper, penning­

marknadsinstrument eller andra finansiella tillgångar på

grund av ogynnsamma marknadsvillkor.

(42)

Av aktsamhetsskäl är det nödvändigt att fondföretag, när

det gäller placeringar som utsätter dem för en motparts­

risk, undviker alltför stor koncentration till samma organ

eller till organ som tillhör samma grupp.

(43)

Fondföretag bör uttryckligen tillåtas att placera i finansiella

derivatinstrument, såväl inom ramen för sin allmänna pla­

ceringsinriktning som i syfte att säkra tillgångar för att

uppnå ett finansiellt mål eller den riskprofil som angetts i

prospektet. För att säkerställa att investerarna skyddas är

det nödvändigt att begränsa den maximala riskexpone­

ringen i förhållande till finansiella derivatinstrument så att

den inte överskrider det totala fondandelsvärdet av fond­

företagets portfölj. För att säkerställa ständig medvetenhet

om riskerna och åtagandena vid derivattransaktioner och

kontrollera att placeringsbegränsningarna iakttas, bör

dessa risker och åtaganden fortlöpande mätas och överva­

kas. Slutligen, för att skapa ett skydd för investerarna

genom tillhandahållande av information, bör fondföreta­

gen beskriva sina strategier, tekniker och placeringsbe­

gränsningar för derivattransaktioner.

(44)

Åtgärder för att hantera potentiellt divergerande intressen

för produkter där kreditrisken överförs via värdepapperi­

sering, i enlighet med vad som förutses med avseende på

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av

den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksam­

het i kreditinstitut

(1) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

(1) och Europaparlamentets och rådets

direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav

för värdepappersföretag och kreditinstitut

(2) EUT L 177, 30.6.2006, s. 201.

(2), måste vara

konsekventa och samstämmiga i all relevant lagstiftning

rörande finanssektorn. Kommissionen kommer att lägga

fram lämpliga lagstiftningsförslag, inbegripet avseende

detta direktiv, för att säkerställa sådan konsekvens och

samstämmighet, och detta efter att i vederbörlig ordning

beaktat konsekvenserna av de förslagen.

(45)

För OTC-derivat bör det fastställas krav avseende godtag­

bara motparter och instrument, likviditet och fortlöpande

värdering av positionen. Syftet med sådana krav är att

säkerställa ett tillräckligt skydd för investerarna, liknande

det som de erhåller vid förvärv av derivat som handlas på

reglerade marknader.

(46)

Derivattransaktioner bör aldrig användas för att kringgå

principerna och reglerna i detta direktiv. För OTC-derivat

bör ytterligare regler för riskspridningen tillämpas vid

exponering mot en enda motpart eller grupp av motparter.

V

S

6

3

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/37

(47)

Vissa portföljförvaltningsmetoder för företag för kollektiva

investeringar som främst placerar i aktier eller skuldförbin­

delser bygger på efterbildning av aktieindex eller index för

skuldförbindelser. Fondföretag bör tillåtas att efterbilda väl­

kända och erkända aktieindex eller index för skuldförbin­

delser. Det kan därför vara nödvändigt att införa flexiblare

riskspridningsregler för sådana fondföretag som placerar i

aktier eller skuldförbindelser för detta ändamål.

(48)

Företag för kollektiva investeringar som omfattas av detta

direktiv bör inte användas för andra ändamål än kollektiva

investeringar av kapital från allmänheten, i enlighet med

bestämmelserna i detta direktiv. I de fall som fastställs i

detta direktiv bör det vara möjligt för fondföretag att ha

dotterföretag endast när detta är nödvändigt för att utföra

viss, i direktivet angiven verksamhet för fondföretagets räk­

ning. Det är nödvändigt att säkerställa en effektiv tillsyn

över fondföretag. Fondföretag bör därför tillåtas att etab­

lera dotterföretag i tredjeland endast i de fall och på de vill­

kor som anges i detta direktiv. Den allmänna skyldigheten

att uteslutande agera för att tillgodose andelsägarnas intres­

sen och framför allt målet att förbättra kostnadseffektivi­

teten kan under inga omständigheter rättfärdiga åtgärder

från fondföretagets sida som skulle kunna hindra de behö­

riga myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn.

(49)

Den ursprungliga versionen av direktiv 85/611/EEG inne­

höll ett undantag från begränsningen i fråga om den pro­

centandel av sina tillgångar som ett fondföretag får placera

i överlåtbara värdepapper som är utfärdade av samma, vil­

ket var tillämpligt på obligationer som var emitterade eller

garanterade av en medlemsstat. Detta undantag gav fond­

företag rätt att placera upp till 35 % av sina tillgångar i

sådana obligationer. Det finns skäl för ett liknande men

mer begränsat undantag, såvitt gäller obligationer inom

den privata sektorn, vilka även om de saknar statlig garanti

ändå erbjuder investerare särskilda garantier inom ramen

för de särskilda regler som gäller för dessa. Det är därför

nödvändigt att utvidga undantaget till att omfatta samtliga

obligationer inom den privata sektorn som uppfyller

gemensamt fastställda kriterier, varvid det bör överlåtas åt

medlemsstaterna att fastställa en lista över de obligationer

för vilka de avser att, där så är lämpligt, medge undantag.

(50)

Flera medlemsstater har antagit bestämmelser som tillåter

icke-samordnade företag för kollektiva investeringar att

placera sina tillgångar i en så kallad masterfond. För att

fondföretag ska kunna utnyttja dessa bestämmelser är det

nödvändigt att undanta så kallade feederfondföretag som

önskar placera sina tillgångar i masterfondföretag från för­

budet mot att placera mer än 10 %, eller i vissa fall 20 %,

av sina tillgångar i ett företag för kollektiva investeringar.

Ett sådant undantag är motiverat, eftersom feederfondfö­

retaget placerar alla, eller nästan alla, sina tillgångar i en

diversifierad portfölj i masterfondföretaget som i sin tur

omfattas av diversifieringsreglerna för fondföretag.

(51)

För att möjliggöra en effektivt fungerande inre marknad

och säkerställa samma nivå på skyddet av investerarna

inom hela gemenskapen bör master/feederstrukturer tillå­

tas såväl när master- och feederfondföretaget är etablerat i

samma medlemsstat som när de är etablerade i olika med­

lemsstater. För att investerarna ska kunna få bättre förstå­

else av master/feederstrukturerna och myndigheterna

lättare ska kunna utöva tillsyn över sådana strukturer, sär­

skilt vid gränsöverskridande situationer, bör inget feeder­

fondföretag få placera i mer än ett masterfondföretag. I

syfte att säkerställa samma nivå på skyddet av investerarna

inom hela gemenskapen bör masterfondföretaget självt

vara ett auktoriserat fondföretag. I syfte att undvika onö­

diga administrativa bördor bör bestämmelser om anmälan

av gränsöverskridande marknadsföring inte tillämpas om

ett masterfondföretag inte anskaffar kapital från allmänhe­

ten i en annan medlemsstat än den där det är etablerat,

utan bara har ett eller flera feederfondföretag i den andra

medlemsstaten.

(52)

Med hänsyn till skyddet av dem som placerar i feederfond­

företaget bör det krävas förhandsgodkännande från

de behöriga myndigheterna i feederfondföretagets

hemmedlemsstat för feederfondföretagets placeringar i

masterfondföretaget. Bara den första investeringen i mas­

terfondföretaget genom vilken feederfondföretaget över­

skrider den gräns som gäller för placeringar i ett annat

fondföretag bör kräva ett godkännande. För att effektivi­

sera verksamheten på den inre marknaden och säkerställa

samma nivå på investerarskyddet inom hela gemenskapen

bör de villkor som måste uppfyllas och de handlingar och

den information som måste tillhandahållas för att god­

känna feederfondföretagets placeringar i masterfondföre­

taget vara uttömmande.

(53)

För att feederfondföretaget ska kunna handla i sina andel­

sägares bästa intresse, bland annat genom att ge det en

ställning som ger den rätt att erhålla alla uppgifter och

handlingar från masterfondföretaget som är nödvändiga

för att det ska kunna uppfylla sina skyldigheter, bör det

krävas att feeder- och masterfondföretagen ska ingå ett

rättsligt bindande avtal. Om både feeder- och masterfond­

företaget förvaltas av samma förvaltningsbolag, bör det

dock räcka med att förvaltningsbolaget fastställer interna

uppföranderegler. Ett avtal om informationsutbyte mellan

feeder- och masterfondföretagens förvaringsinstitut eller

revisorer bör säkerställa att feederfondföretagets förva­

ringsinstitut eller revisor ges tillgång till alla uppgifter och

handlingar som är nödvändiga för att de ska kunna full­

göra sina uppgifter. Genom detta direktiv bör det säkerstäl­

las att förvaringsinstituten eller revisorerna, när de

uppfyller dessa krav, inte bryter mot någon av de begräns­

ningar som avser utlämnande av information eller skydd

av uppgifter.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

(54)

För att investerarna i feederfondföretaget ska ges en hög

grad av skydd för sina intressen bör prospektet, basfakta

för investerare och all marknadsföringskommunikation

anpassas till master/feederstrukturernas särskilda karaktär.

Feederfondföretagets placeringar i masterfondföretaget bör

inte påverka dess förmåga att självt återköpa eller inlösa

andelar på begäran av dess andelsägare och inte heller dess

förmåga att agera i andelsägarnas bästa intresse.

(55)

Andelsägarna bör genom detta direktiv skyddas från att bli

debiterade omotiverade extrakostnader genom att master­

fondföretaget förbjuds att debitera feederfondföretaget

avgifter vid teckning och inlösen. Masterfondföretaget bör

dock få ta ut avgifter vid teckning eller inlösen från andra

investerare i masterfondföretaget.

(56)

Omvandlingsreglerna bör göra det möjligt för ett befint­

ligt fondföretag att omvandlas till ett feederfondföretag.

Samtidigt bör de ge tillräckligt skydd åt andelsägarna. Efter­

som en sådan omvandling innebär en genomgripande för­

ändring av placeringsinriktningen bör det krävas att ett

företag som omvandlas till feederfondföretag ger sina

andelsägare tillräckligt beslutsunderlag så att de kan avgöra

om de ska behålla sin investering eller inte. De behöriga

myndigheterna bör inte kräva att feederfondföretagen till­

handahåller mer eller annan information än den som spe­

cificeras i det här direktivet.

(57)

Om de behöriga myndigheterna i masterfondföretagets

hemmedlemsstat skulle få information om en oegentlighet

beträffande masterfondföretaget eller upptäcker att master­

fondföretaget inte uppfyller bestämmelserna i detta direk­

tiv kan de vid behov besluta att vidta lämpliga åtgärder för

att se till att andelsägarna i masterfondföretaget får denna

information.

(58)

Medlemsstaterna bör göra klar åtskillnad mellan mark­

nadsföringskommunikation och den obligatoriska infor­

mation till investerarna som föreskrivs genom detta

direktiv. Den obligatoriska informationen omfattar

basfakta för investerare, prospekt och års- och

halvårsrapporter.

(59)

Basfakta för investerare bör kostnadsfritt och i god tid före

tecknandet av andelar i fondföretaget tillhandahållas som

en specifik handling till investerarna för att underlätta för

dem att fatta väl underbyggda investeringsbeslut. Sådana

basfakta bör endast omfatta de uppgifter som är väsentliga

för att fatta sådana beslut. Innehållet i dem bör till fullo

harmoniseras för att ge tillfredsställande skydd av investe­

rarna och skapa jämförbarhet. Basfakta för investerare bör

ges i kortfattad form. En enda handling av begränsad

omfattning där informationen presenteras i en särskild

ordningsföljd är det lämpligaste sättet att skapa den klar­

het och enkelhet i presentationen som icke-professionella

investerare behöver och bör ge möjlighet till relevanta jäm­

förelser, särskilt av kostnader och riskprofiler som är rele­

vanta för investeringsbeslutet.

(60)

De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat kan, på en

därför avsedd del av sin webbplats, ge allmänheten tillgång

till basfakta rörande alla fondföretag som auktoriserats i

medlemsstaten.

(61)

Basfakta bör tas fram för alla fondföretag. Förvaltningsbo­

lag, eller i tillämpliga fall investeringsbolag, bör tillhanda­

hålla basfakta till de parter som berörs i enlighet med den

distributionsmetod som används (försäljning direkt eller

via mellanhänder). Mellanhänder bör tillhandahålla bas­

fakta till kunder och potentiella kunder.

(62)

Fondföretag bör kunna marknadsföra sina andelar i andra

medlemsstater under förutsättning att de omfattas av ett

anmälningsförfarande som bygger på förbättrad kommu­

nikation mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter.

Efter det att fullständiga anmälningshandlingar har över­

lämnats av de behöriga myndigheterna i ett fondföretags

hemmedlemsstat, bör det inte vara möjligt för fondföreta­

gets värdmedlemsstat att motsätta sig att företaget ges till­

träde till marknaden i värdmedlemsstaten eller ifrågasätta

hemmedlemsstatens auktorisation.

(63)

Fondföretagen bör kunna marknadsföra sina andelar under

förutsättning av att de vidtar nödvändiga åtgärder för att se

till att det finns möjligheter att göra utbetalningar till

andelsägare, att återköpa eller inlösa andelar och att till­

gängliggöra den information som fondföretagen är skyl­

diga att tillhandahålla.

(64)

För att underlätta marknadsföring av andelar i fondföretag

över nationsgränserna bör kontrollen av att formerna för

ett fondföretags marknadsföring av sina andelar i en värd­

medlemsstat överensstämmer med tillämpliga lagar och

andra författningar i den medlemsstaten ske från och med

att fondföretaget har fått tillträde till marknaden där. Kon­

trollen kan omfatta formerna för marknadsföring, särskilt

huruvida formerna för distribution är tillfredsställande, och

uppfyllandet av kravet på att marknadsföringskommuni­

kationen ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande.

Detta direktiv bör inte förhindra behöriga myndigheter i

värdmedlemsstaten från att kontrollera att marknadsfö­

ringskommunikation, som inte inkluderar basfakta,

prospekt samt års- och halvårsrapporter, är i överensstäm­

melse med nationell lagstiftning innan fondföretagen får

använda dem, förutsatt att denna kontroll varken är diskri­

minerande eller hindrar fondföretagen från att få tillträde

till marknaden.

(65)

För att förbättra rättssäkerheten bör det säkerställas att fond­

företag som marknadsför sina andelar över nationsgrän­

serna lätt, på elektronisk väg och på ett språk som är brukligt

inom den internationella finanssektorn, kan få tillgång till

publikationer med fullständig information om de lagar och

andra författningar som är tillämpliga i fondföretagets värd­

medlemsstat och som specifikt rör formerna för marknads­

föring av andelar av fondföretag. Ansvarsfrågor avseende

sådana publikationer bör regleras i nationell lag.

V

S

8

3

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/39

(66)

För att underlätta för fondföretag att få tillträde till andra

medlemsstaters marknader bör fondföretag vara skyldiga

att endast översätta basfakta till det officiella språket, eller

ett av de officiella språken, i fondföretagets värdmedlems­

stat eller till ett språk som godkänts av den behöriga myn­

digheten i denna medlemsstat. I basfakta bör det anges på

vilket eller vilka språk som andra obligatoriska offentlig­

göranden och kompletterande information finns att tillgå.

Översättningar bör göras på fondföretagets ansvar och

fondföretaget bör besluta huruvida en auktoriserad över­

sättning behövs eller inte.

(67)

För att underlätta tillträdet till marknader i andra medlems­

stater är det viktigt att anmälningsavgifter redovisas öppet.

(68)

Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga administrativa och

organisatoriska åtgärder för att möjliggöra samarbete mel­

lan nationella myndigheter och behöriga myndigheter i

andra medlemsstater, bland annat genom bilaterala och

multilaterala avtal mellan dessa myndigheter, vilket skulle

kunna vara grunden för en frivillig delegering av uppgifter.

(69)

För att genomförandet av detta direktiv ska bli likvärdigt i

alla medlemsstater är det nödvändigt att få till stånd en

bättre samordning av de behöriga myndigheternas befo­

genheter. En gemensam minsta uppsättning befogenheter

motsvarande dem som behöriga myndigheter ges genom

annan gemenskapslagstiftning om finansiella tjänster bör

säkerställa en effektiv tillsyn. Dessutom bör medlemssta­

terna fastställa regler för sanktioner, vilka kan omfatta

straffrättsliga eller administrativa sanktioner, och admini­

strativa åtgärder för överträdelser mot detta direktiv. Med­

lemsstaterna bör dessutom vidta nödvändiga åtgärder för

att se till att dessa sanktioner tillämpas.

(70)

Det är nödvändigt att stärka reglerna om utbyte av infor­

mation mellan nationella behöriga myndigheter och att

öka kraven på samarbete och bistånd mellan dessa.

(71)

När det gäller gränsöverskridande tillhandahållande av

tjänster bör respektive behöriga myndigheter, i enlighet

med tillämplig lag, ges tydliga befogenheter så att luckor

och överlappningar kan undvikas.

(72)

De bestämmelser i detta direktiv som avser de behöriga

myndigheternas effektiva utövande av sina tillsynsuppgif­

ter omfattar konsoliderad tillsyn över ett fondföretag eller

ett företag som medverkar i dess affärsverksamhet när

bestämmelserna i gemenskapsrätten föreskriver det. I

sådana fall måste de myndigheter hos vilka tillstånd söks

kunna avgöra vilka myndigheter som är behöriga att utöva

konsoliderad tillsyn över detta fondföretag eller ett företag

som medverkar i dess affärsverksamhet.

(73)

Principen om hemlandstillsyn kräver att de behöriga myn­

digheterna återkallar respektive inte beviljar auktorisation

i sådana fall där exempelvis verksamhetsplanen, den geo­

grafiska fördelningen eller den faktiskt bedrivna verksam­

heten klart visar att ett fondföretag eller ett företag som

medverkar i dess affärsverksamhet har valt en viss med­

lemsstats jurisdiktion i syfte att undgå de strängare normer

som gäller i en annan medlemsstat, inom vars territorium

det avser att bedriva eller redan bedriver större delen av sin

verksamhet.

(74)

Vissa handlingar såsom bedrägeri och insiderbrott påver­

kar det finansiella systemets stabilitet och integritet, även

när andra företag än fondföretag eller företag som medver­

kar i deras affärsverksamhet berörs.

(75)

Det är lämpligt att möjliggöra utbyte av information mel­

lan de behöriga myndigheterna och myndigheter eller

organ som i kraft av sin uppgift bidrar till att stärka stabi­

liteten hos det finansiella systemet. För att bevara den över­

lämnade informationens konfidentiella karaktär bör

emellertid antalet mottagare hållas mycket begränsat.

(76)

Det är nödvändigt att fastställa under vilka förutsättningar

sådant informationsutbyte ska tillåtas.

(77)

När det föreskrivs att informationen får utlämnas endast

med de behöriga myndigheternas uttryckliga tillstånd får

dessa, när så är lämpligt, ställa stränga krav som villkor för

tillståndet.

(78)

Utbyte av information bör också tillåtas mellan å ena sidan

de behöriga myndigheterna och å andra sidan centralban­

ker, organ med uppgifter som liknar centralbankernas

uppgifter, i deras egenskap av monetära myndigheter, eller,

om det är lämpligt, andra myndigheter med uppgift att

utöva tillsyn över betalningssystemen.

(79)

Det är lämpligt att i detta direktiv införa samma tystnads­

plikt för de myndigheter som auktoriserar och utövar till­

syn över fondföretag och andra företag som bidrar till

denna auktorisation och tillsyn och samma möjligheter till

informationsutbyte som för de myndigheter som auktori­

serar och utövar tillsyn över kreditinstitut, värdepappers­

företag och försäkringsföretag.

(80)

För att stärka tillsynen över fondföretag eller företag som

medverkar i deras affärsverksamhet och skyddet för deras

respektive kunder bör revisorer ha en skyldighet att omgå­

ende rapportera till de behöriga myndigheterna när de,

enligt vad som föreskrivs i detta direktiv, under fullgöran­

det av sina uppdrag får kännedom om förhållanden som

riskerar att allvarligt påverka ett fondföretag eller ett före­

tag som medverkar i dess affärsverksamhet med avseende

på deras respektive finansiella ställning eller rutiner för

administration och redovisning.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

(81)

Med tanke på direktivets syfte är det önskvärt att medlems­

staterna ser till att denna skyldighet gäller alla de tillfällen

då en revisor upptäcker sådana förhållanden vid fullgöran­

det av sina uppdrag i ett företag som har nära förbindelser

med ett fondföretag eller ett företag som medverkar i dess

affärsverksamhet.

(82)

Revisorernas skyldighet att vid behov meddela de behöriga

myndigheterna om vissa förhållanden och beslut rörande

ett fondföretag eller ett företag som medverkar i dess affärs­

verksamhet som de upptäcker vid fullgörandet av sina

uppdrag hos en enhet som varken är ett fondföretag eller

ett företag som medverkar i ett fondföretags affärsverk­

samhet ändrar inte i sig arten av deras uppdrag i den enhe­

ten och inte heller det sätt på vilket de bör fullgöra sina

uppgifter i den enheten.

(83)

Detta direktiv bör inte påverka nationella beskattningsreg­

ler, och inte heller de arrangemang som medlemsstaterna

kan införa för att säkerställa efterlevnad av dessa regler

inom sina territorier.

(84)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta

direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut

1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som

skall tillämpas vid utövandet av kommissionens

genomförandebefogenheter

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(1).

(85)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta följande

genomförandeåtgärder. När det gäller förvaltningsbolag

bör kommissionen ges befogenhet att vidta åtgärder som

närmare specificerar uppgifter om organisatoriska krav,

riskhantering, intressekonflikter och uppföranderegler. När

det gäller förvaringsinstitut bör kommissionen ges befo­

genhet att vidta åtgärder som närmare specificerar vilka

åtgärder som förvaringsinstituten ska vidta för att uppfylla

sina skyldigheter avseende ett fondföretag som förvaltas av

ett förvaltningsbolag, etablerat i en annan medlemsstat än

fondföretagets hemmedlemsstat, och vilka uppgifter som

ska ingå i avtalet mellan förvaringsinstitutet och förvalt­

ningsbolaget. Dessa genomförandeåtgärder bör underlätta

en enhetlig tillämpning av förvaltningsbolags och förva­

ringsinstituts skyldigheter enligt detta direktiv, men bör

inte vara en förutsättning för utövningen av förvaltnings­

bolagens rätt att inom hela gemenskapen bedriva de verk­

samheter för vilka de är auktoriserade i sina

hemmedlemsstater genom att etablera filialer eller enligt

friheten att tillhandahålla tjänster, bland annat förvaltning

av fondföretag i andra medlemsstater.

(86)

När det gäller fusioner bör kommissionen ges befogenhet

att anta åtgärder som avser närmare uppgifter om innehåll,

format och tillhandahållande av information som ska ges

till andelsägarna.

(87)

När det gäller master/feederstrukturer bör kommissionen

ges befogenhet att vidta åtgärder som avser innehållet i

avtalen mellan master- och feederfondföretag eller de

interna uppförandereglerna, innehållet i avtalet om infor­

mationsutbyte mellan antingen deras förvaringsinstitut

eller revisorer, definitionen av åtgärder som är lämpliga för

att samordna tidpunkten för beräkningen och offentliggö­

randet av fondandelsvärdet i syfte att undvika utnyttjande

av tidszonsskillnader mellan olika marknader (market

timing), konsekvenserna av en fusion där en masterfond

deltar för feederfondens auktorisation, vilka oegentlighe­

ter med ursprung i masterfonden som ska rapporteras till

feederfonden, formatet för och tillhandahållande av den

information som ska lämnas till andelsägarna i händelse av

att ett fondföretag omvandlas till ett feederfondföretag, för­

farandet för värdering och revision vid överföring av till­

gångar från en feederfond till en masterfond, samt den roll

som feederfondens förvaringsinstitut har under ett sådant

förfarande.

(88)

När det gäller bestämmelserna om offentliggöranden bör

kommissionen ges befogenhet att vidta åtgärder som avser

närmare uppgifter om de särskilda villkor som ska uppfyl­

las när prospekt tillhandahålls via ett varaktigt medium

annat än i pappersform eller via en webbplats som inte är

ett varaktigt medium, det detaljerade och uttömmande

innehållet, formen och presentationen beträffande basfakta

med beaktande av skillnader i art och sammansättning

mellan de berörda fondföretagen, samt särskilda villkor för

tillhandahållande av basfakta via ett varaktigt medium

annat än i pappersform eller via en webbplats som inte är

ett varaktigt medium.

(89)

När det gäller anmälan bör kommissionen ges befogenhet

att vidta åtgärder som avser specifikation av omfattningen

av den information om tillämpliga lokala bestämmelser

som ska offentliggöras av de behöriga myndigheterna i

värdmedlemsstaten samt tekniska uppgifter om tillgång till

förvarade och uppdaterade fondföretagshandlingar för de

behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten.

(90)

Kommissionen bör även ges befogenhet att bland annat

förtydliga definitioner samt anpassa terminologi och

utformning av definitioner i enlighet med senare rättsakter

om fondföretag och därmed närstående frågor.

(91)

Eftersom de åtgärder som avses i skäl 85−90 har allmän

räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det med nya icke väsent­

liga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande

förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

V

S

0

4

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/41

(92)

Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträck­

ning kan uppnås av medlemsstaterna, då de innebär anta­

gande av regler som innehåller gemensamma inslag som

ska tillämpas på gemenskapsnivå, och de därför, på grund

av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan upp­

nås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i

enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget.

I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln,

går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att

uppnå dessa mål.

(93)

Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lag­

stiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en

innehållsmässig ändring i förhållande till de direktiv som

omarbetas genom detta direktiv. Skyldigheten att införliva

de bestämmelser som är oförändrade föreligger enligt de

tidigare direktiven.

(94)

Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldig­

heter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell

lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i

bilaga III del B.

(95)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om

bättre lagstiftning

(1) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(1) uppmuntras medlemsstaterna att för

egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabel­

ler som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen

mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att

offentliggöra dessa tabeller.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

INNEHÅLL

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artiklarna 1–4

KAPITEL II

AUKTORISATION AV FONDFÖRETAG

Artikel 5

KAPITEL III

BESTÄMMELSER OM FÖRVALTNINGSBOLAG

AVSNITT 1

Villkor för att starta verksamhet

Artiklarna 6–8

AVSNITT 2

Förhållandet till tredjeland

Artikel 9

AVSNITT 3

Villkor för verksamheten

Artiklarna 10–15

AVSNITT 4

Rätt till etablering och frihet att tillhandahålla tjänster

Artiklarna 16–21

KAPITEL IV

BESTÄMMELSER OM FÖRVARINGSINSTITUT

Artiklarna 22–26

KAPITEL V

BESTÄMMELSER OM INVESTERINGSBOLAG

AVSNITT 1

Villkor för att starta verksamhet

Artiklarna 27–29

AVSNITT 2

Villkor för verksamheten

Artiklarna 30 och 31

AVSNITT 3

Bestämmelser om förvaringsinstitut

Artiklarna 32–36

KAPITEL VI

FUSIONER MELLAN FONDFÖRETAG

AVSNITT 1

Princip, auktorisation och godkännande

Artiklarna 37–40

AVSNITT 2

Tredjepartskontroll, information till andelsägarna och andra rät­

tigheter för andelsägare

Artiklarna 41–45

AVSNITT 3

Kostnader och ikraftträdande

Artiklarna 46–48

KAPITEL VII

PLACERINGSBESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG

Artiklarna 49–57

KAPITEL VIII

MASTER/FEEDERFONDFÖRETAG

AVSNITT 1

Tillämpningsområde och godkännande

Artiklarna 58 och 59

AVSNITT 2

Gemensamma bestämmelser för feeder- och masterfondföretag

Artikel 60

AVSNITT 3

Förvaringsinstitut och revisorer

Artiklarna 61 och 62

AVSNITT 4

Obligatorisk information och marknadsföringskommunikation

från feederfondföretag

Artikel 63

AVSNITT 5

Omvandling av befintliga fondföretag till feederfondföretag och

byte av masterfondföretag

Artikel 64

AVSNITT 6

Skyldigheter och behöriga myndigheter

Artiklarna 65–67

KAPITEL IX

BESTÄMMELSER OM INFORMATION TILL INVESTERARNA

AVSNITT 1

Offentliggörande av prospekt och periodiska rapporter

Artiklarna 68–75

AVSNITT 2

Offentliggörande av annan information

Artiklarna 76 och 77

AVSNITT 3

Basfakta för investerare

Artiklarna 78–82

V

S

2

4

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/43

KAPITEL X

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG

Artiklarna 83–90

KAPITEL XI

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG SOM

MARKNADSFÖR SINA ANDELAR I ANDRA MEDLEMSSTATER

ÄN DE DÄR DE ÄR ETABLERADE

Artiklarna 91–96

KAPITEL XII

BESTÄMMELSER OM DE MYNDIGHETER SOM ANSVARAR FÖR

AUKTORISATION OCH TILLSYN

Artiklarna 97–110

KAPITEL XIII

EUROPEISKA VÄRDEPAPPERSKOMMITTÉN

Artiklarna 111 och 112

KAPITEL XIV

UNDANTAG, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBE­

STÄMMELSER

AVSNITT 1

Undantag

Artiklarna 113 och 114

AVSNITT 2

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artiklarna 115–119

BILAGA I

Modul A och B

BILAGA II

Funktioner som ingår i kollektiv portföljförvaltning

BILAGA III

Del A

Upphävt direktiv och dess ändringar

Del B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämp­

ning

BILAGA IV

Jämförelsetabell

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

1.

Detta direktiv ska tillämpas på företag för kollektiva inves­

teringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) som är etablerade

inom medlemsstaternas territorier.

2.

Vid tillämpning av detta direktiv, om inte annat följer av

artikel 3, avses med fondföretag företag

a) som har till enda syfte att företa kollektiva investeringar i

överlåtbara värdepapper och/eller i andra likvida finansiella

tillgångar som avses i artikel 50.1 med kapital från allmän­

heten och som tillämpar principen om riskspridning, och

b) vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlö­

ses, direkt eller indirekt, med medel ur företagets tillgångar.

En åtgärd som ett fondföretag vidtar för att säkra att börsvär­

det av dess andelar inte i någon väsentlig mån avviker från

fondandelsvärdet (NAV) ska jämställas med återköp eller

inlösen.

Medlemsstaterna får tillåta att fondföretag består av flera

delfonder.

3.

De företag som avses i punkt 2 kan bildas med stöd av lag,

antingen på kontraktsrättslig grund (som värdepappersfonder för­

valtade av förvaltningsbolag) eller enligt trustlagstiftning (som

”unit trusts”) eller på associationsrättslig grund (som

investeringsbolag).

Vid tillämpningen av detta direktiv ska med

a) värdepappersfonder avses även unit trusts, och med

b) andelar i fondföretag även aktier i fondföretag.

4.

Detta direktiv ska inte tillämpas på investeringsbolag vars

tillgångar via dotterbolag är placerade huvudsakligen i annat än

överlåtbara värdepapper.

5.

Medlemsstaterna ska förbjuda fondföretag som omfattas av

detta direktiv att ombilda sig till sådana företag för kollektiva

investeringar som inte omfattas av direktivet.

6.

Med förbehåll för bestämmelserna i gemenskapslagstiftning

om kapitalrörelser och artiklarna 91, 92 och 108.1 andra stycket

ska ingen medlemsstat, i de avseenden som regleras i detta direk­

tiv, tillämpa andra bestämmelser på fondföretag som är etablerade

i en annan medlemsstat, eller på andelar som utgivits av sådana

företag, i de fall dessa fondföretag utbjuder sina andelar inom den

medlemsstatens territorium.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

7.

Utan att det påverkar tillämpningen av detta kapitel får en

medlemsstat på fondföretag som är etablerade i det egna territo­

riet ställa krav som är strängare eller som går utöver vad som före­

skrivs i detta direktiv, förutsatt att kraven tillämpas generellt och

inte står i strid med bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel 2

1.

I detta direktiv gäller följande definitioner:

a) förvaringsinstitut: institut som anförtrotts de uppgifter som

anges i artiklarna 22 och 32 och som omfattas av de övriga

bestämmelserna i kapitel IV och avsnitt 3 av kapitel V.

b) förvaltningsbolag: bolag vars regelmässiga verksamhet består

i att förvalta fondföretag i form av värdepappersfonder

eller

investeringsbolag

(fondföretags

kollektiva

portföljförvaltning).

c) förvaltningsbolags hemmedlemsstat: den medlemsstat där ett

förvaltningsbolag har sitt säte.

d) förvaltningsbolags värdmedlemsstat: den medlemsstat, förutom

hemmedlemsstaten, där ett förvaltningsbolag har en filial

eller tillhandahåller tjänster.

e) fondföretags hemmedlemsstat: den medlemsstat där ett fondfö­

retag är auktoriserat enligt artikel 5.

f) fondföretags värdmedlemsstat: den medlemsstat, förutom fond­

företagets hemmedlemsstat, där fondföretagets andelar

marknadsförs.

g) filial: ett driftsställe som är en del av ett förvaltningsbolag

som saknar rättskapacitet och som tillhandahåller de tjänster

som förvaltningsbolaget har auktorisation att tillhandahålla.

h) behöriga myndigheter: de myndigheter som varje medlemsstat

utser enligt artikel 97.

i) nära förbindelser: en förbindelse mellan två eller flera fysiska

eller juridiska personer, baserad på antingen

i) ägarintresse: ett innehav, direkt eller genom kontroll, av

20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag,

eller

ii) kontroll: förbindelse mellan ett ”moderföretag” och ett

”dotterföretag” enligt definitionerna i artiklarna 1 och 2

i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983

grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd

redovisning

(1) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1.

(1) och i alla de fall som omfattas av arti­

kel 1.1 och 1.2 i direktiv 83/349/EEG, eller en likartad

förbindelse mellan någon fysisk eller juridisk person och

ett företag.

j) kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt ägarandel i ett

förvaltningsbolag som motsvarar 10 % eller mer av kapitalet

eller av rösträtterna eller som på annat sätt gör det möjligt

att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen i

förvaltningsbolaget.

k) startkapital: det kapital som avses i artikel 57 a och b i direk­

tiv 2006/48/EG.

l) kapitalbas: kapitalbas enligt vad som avses i avdelning V kapi­

tel 2 avsnitt 1 i direktiv 2006/48/EG.

m) varaktigt medium: varje medel som gör det möjligt för en

investerare att bevara information, som riktas till denne per­

sonligen, på ett sätt som är tillgängligt för användning i fram­

tiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är

avsikten med informationen och som tillåter oförändrad åter­

givning av den bevarade informationen.

n) överlåtbara värdepapper:

i) aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier

(”aktier”),

ii) obligationer eller andra skuldförbindelser (”skuldförbin­

delser”), och

iii) försäljningsbara värdepapper av annat slag som ger rätt

att förvärva sådana överlåtbara värdepapper genom teck­

ning eller utbyte.

o) penningmarknadsinstrument: instrument som normalt omsätts

på penningmarknaden och som är likvida och har ett värde

som vid varje tidpunkt exakt kan fastställas.

p) fusion: en transaktion genom vilken

i) ett eller flera fondföretag eller delfonder inom fondföre­

tag, de överlåtande fondföretagen, i samband med att de

avvecklas utan att försättas i likvidation överför alla sina

tillgångar och skulder till ett annat, befintligt fondföre­

tag eller till en delfond inom ett sådant företag, det över­

tagande fondföretaget, i utbyte mot att andelar i det

övertagande företaget emitteras till de överlåtande fond­

företagens andelsägare, i tillämpliga fall tillsammans

med en kontant utbetalning på högst 10 % av de emit­

terade andelarnas fondandelsvärde,

ii) två eller flera fondföretag, eller delfonder inom fondfö­

retag, de överlåtande fondföretagen, i samband med att de

avvecklas utan att försättas i likvidation överför alla sina

tillgångar och skulder till ett fondföretag som de bildar,

eller en delfond inom fondföretaget, det övertagande fond­

företaget, i utbyte mot att andelar i det övertagande före­

taget emitteras till de överlåtande fondföretagens

andelsägare, i tillämpliga fall tillsammans med en kon­

tant utbetalning på högst 10 % av de emitterade ande­

larnas fondandelsvärde,

iii) en transaktion, genom vilken ett eller flera fondföretag

eller delfonder inom fondföretag, de överlåtande fondföre­

tagen, som fortsätter att existera tills skulderna har reg­

lerats, överför sina nettotillgångar till en annan delfond i

samma fondföretag, till ett fondföretag som de skapar

eller till ett annat, befintligt fondföretag, eller en delfond

inom fondföretaget, det övertagande fondföretaget.

V

S

4

4

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/45

q) gränsöverskridande fusion: en fusion av fondföretag

i) av vilka åtminstone två är etablerade i olika medlemssta­

ter, eller

ii) som är etablerade i samma medlemsstat till ett nybildat

fondföretag som är etablerat i en annan medlemsstat.

r) inhemsk fusion: en fusion av fondföretag som är etablerade i

samma medlemsstat där åtminstone ett av de inblandade

fondföretagen har anmälts enligt artikel 93.

2.

Vid tillämpningen av punkt 1 b ska ett förvaltningsbolags

regelmässiga verksamhet anses inbegripa de funktioner som avses

i bilaga II.

3.

Vid tillämpningen av punkt 1 g ska alla driftsställen som har

inrättats i samma medlemsstat av ett förvaltningsbolag med

huvudkontor i en annan medlemsstat betraktas som en enda filial.

4.

Vid tillämpningen av punkt 1 i led ii ska följande gälla:

a) Varje dotterföretag till ett dotterföretag ska också anses som

dotterföretag till det moderföretag som står över dessa

företag.

b) Som nära förbindelse ska även anses en situation där två eller

flera fysiska eller juridiska personer upprätthåller en varaktig

förbindelse till en och samma person genom ett

kontrollförhållande.

5.

Vid tillämpningen av punkt 1 j ska sådana rösträtter som

avses i artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direk­

tiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering

av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars vär­

depapper är upptagna till handel på en reglerad marknad

(1) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.

(1)

beaktas.

6.

Vid tillämpningen av punkt 1 l ska artiklarna 13–16 i direk­

tiv 2006/49/EG gälla i tillämpliga delar.

7.

Vid tillämpningen av punkt 1 n ska den teknik och de

instrument som avses i artikel 51 inte omfattas av definitionen av

”överlåtbara värdepapper”.

Artikel 3

Följande företag omfattas inte av detta direktiv:

a) Företag för kollektiva investeringar av sluten typ.

b) Företag för kollektiva investeringar som anskaffar kapital

utan att marknadsföra sina andelar till allmänheten inom

gemenskapen eller någon del av den.

c) Företag för kollektiva investeringar vars andelar enligt fond­

bestämmelserna eller bolagsordningen får säljas endast till

allmänheten i tredjeländer.

d) Kategorier av företag för kollektiva investeringar enligt vad

som föreskrivs av medlemsstater där dessa företag för kollek­

tiva investeringar är etablerade och för vilka bestämmelserna

i kapitel VII och artikel 83 inte är ändamålsenliga med hän­

syn till den placerings- och upplåningsinriktning som företa­

gen har.

Artikel 4

Vid tillämpningen av detta direktiv ska ett fondföretag anses vara

etablerat i sin hemmedlemsstat.

KAPITEL II

AUKTORISATION AV FONDFÖRETAG

Artikel 5

1.

Inget fondföretag får bedriva verksamhet utan auktorisation

i enlighet med detta direktiv.

Auktorisationen ska gälla i samtliga medlemsstater.

2.

En värdepappersfond får auktoriseras endast om de behö­

riga myndigheterna i dess hemmedlemsstat godkänt förvaltnings­

bolagets ansökan att förvalta den värdepappersfonden,

fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut. Ett investe­

ringsbolag får auktoriseras endast om de behöriga myndigheterna

i dess hemmedlemsstat har godkänt både dess bolagsordning och

valet av förvaringsinstitut samt, i förekommande fall, det utsedda

förvaltningsbolagets ansökan att förvalta förvaltningsföretaget.

3.

Om ett fondföretag inte är etablerat i förvaltningsbolagets

hemmedlemsstat, ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets

hemmedlemsstat, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2,

fatta beslut beträffande förvaltningsbolagets ansökan att förvalta

fondföretaget i enlighet med artikel 20. Auktorisation får inte

omfattas av ett krav på att fondbolaget ska förvaltas av ett förvalt­

ningsbolag som har sitt säte i fondföretagets hemmedlemsstat

eller att förvaltningsbolaget ska utföra eller delegera verksamhet i

fondföretagets hemmedlemsstat.

4.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat får inte auktorisera ett fondföretag om

a) de kan fastställa att investeringsbolaget inte uppfyller de vill­

kor som fastställs i kapitel V, eller

b) förvaltningsbolaget inte är auktoriserat att förvalta fondföre­

tag i sin hemmedlemsstat.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29.2 ska förvalt­

ningsbolaget, eller i tillämpliga fall investeringsbolaget, inom två

månader efter det att fullständiga ansökningshandlingar har läm­

nats in, underrättas om huruvida fondföretaget har beviljats auk­

torisation eller inte.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat får

inte auktorisera ett fondföretag om de personer som ingår i led­

ningen för förvaringsinstitutet inte har erforderligt gott anseende

eller om de saknar tillräcklig erfarenhet, även i fråga om den typ

av fondföretag som ska förvaltas. För detta ändamål ska de behö­

riga myndigheterna utan dröjsmål underrättas om namnen på

dessa personer samt namnen på var och en som efterträder dem.

Med ledningen avses de personer som, enligt lag eller bolagsord­

ning, företräder förvaringsinstitutet eller som faktiskt bestämmer

dess verksamhetsinriktning.

5.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat får inte bevilja auktorisation om ett fondföretag är rättsligt

förhindrat (t.ex. genom en klausul i fondbestämmelserna

eller bolagsordningen) att marknadsföra sina andelar i sin

hemmedlemsstat).

6.

Utan godkännande från de behöriga myndigheterna i fond­

företagets hemmedlemsstat får varken förvaltningsbolaget eller

förvaringsinstitutet bytas ut, eller fondbestämmelserna eller inves­

teringsbolagets bolagsordning ändras.

7.

Medlemsstaterna ska se till att det är lätt att på distans eller

på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om de

lagar och andra författningar som genomför detta direktiv och

som hänför sig till bildande och drift av fondföretag. Medlemssta­

terna ska se till att denna information finns tillgänglig på åtmins­

tone ett språk som är brukligt inom den internationella

finanssektorn, att den är klar och otvetydig och att den hålls

aktuell.

KAPITEL III

BESTÄMMELSER OM FÖRVALTNINGSBOLAG

AVSNITT 1

Villkor för att starta verksamhet

Artikel 6

1.

För att driva förvaltningsbolag ska det krävas på förhand

meddelad auktorisation, vilken ska ges av de behöriga myndighe­

terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat. Auktorisation som

beviljas ett förvaltningsbolag enligt detta direktiv ska gälla i alla

medlemsstater.

2.

Ett förvaltningsbolag får inte ägna sig åt annan verksamhet

än förvaltning av fondföretag som har auktoriserats enligt detta

direktiv, med undantag av den ytterligare förvaltningen av andra

företag för kollektiva investeringar som inte omfattas av detta

direktiv och för vilka förvaltningsbolaget är underkastat tillsyn

men vars andelar inte kan marknadsföras i andra medlemsstater

enligt detta direktiv.

Förvaltningen av fondföretag ska, vid tillämpningen av detta

direktiv, omfatta de funktioner som anges i bilaga II.

3.

Utöver förvaltningen av fondföretag får en medlemsstat

genom undantag från punkt 2 auktorisera förvaltningsbolag att

tillhandahålla följande tjänster:

a) Förvaltning av värdepappersportföljer, inklusive de som ägs

av pensionsfonder, enligt särskilt uppdrag från enskilda

investerare, om det i portföljen ingår ett eller flera av de

instrument som anges i bilaga I avsnitt C till direktiv

2004/39/EG.

b) Som sidotjänster:

i) Investeringsrådgivning i fråga om ett eller flera av de

instrument som anges i bilaga I avsnitt C till direktiv

2004/39/EG.

ii) Förvaring och administration i samband med andelar i

företag för kollektiva investeringar.

Förvaltningsbolag ska inte beviljas auktorisation enligt detta direk­

tiv för att enbart tillhandahålla de tjänster som avses i denna punkt

eller för att tillhandahålla sidotjänster utan att ha beviljats aukto­

risation att tillhandahålla den tjänst som avses i första stycket a.

4.

Artikel 2.2 och artiklarna 12, 13 och 19 i direktiv

2004/39/EG ska tillämpas på förvaltningsbolags tillhandahål­

lande av de tjänster som avses i punkt 3 i den här artikeln.

Artikel 7

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av andra allmängiltiga

villkor som fastställs i nationell lagstiftning får de behöriga myn­

digheterna bevilja förvaltningsbolag auktorisation endast om föl­

jande villkor är uppfyllda:

a) Förvaltningsbolaget ska ha ett startkapital på minst

125 000 EUR med beaktande av följande:

i) Om värdet av förvaltningsbolagets portföljer överstiger

250 000 000 EUR, ska förvaltningsbolaget vara skyldigt

att tillhandahålla ytterligare kapitalbas, som motsvarar

0,02 % av det belopp med vilket värdet av förvaltnings­

bolagets portföljer överstiger 250 000 000 EUR, men

summan av det startkapital och de ytterligare medel som

krävs får dock inte överstiga 10 000 000 EUR.

ii) Vid tillämpningen av denna punkt ska följande portföl­

jer anses vara förvaltningsbolagets portföljer:

— Värdepappersfonder som förvaltas av förvaltnings­

bolaget, inklusive portföljer vars förvaltning bolaget

har delegerat, men exklusive portföljer som förvalt­

ningsbolaget förvaltar genom erhållen delegation.

V

S

6

4

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/47

— Investeringsbolag för vilka förvaltningsbolaget är

det utsedda förvaltningsbolaget.

— Andra företag för kollektiva investeringar som för­

valtas av förvaltningsbolaget, inklusive portföljer

vars förvaltning bolaget har delegerat, men exklu­

sive portföljer som förvaltningsbolaget förvaltar

genom erhållen delegation.

iii) Oberoende av beloppen för dessa krav får förvaltnings­

bolagets kapitalbas aldrig understiga det belopp som

föreskrivs i artikel 21 i direktiv 2006/49/EG.

b) De personer som i praktiken leder verksamheten i förvalt­

ningsbolaget ska ha erforderligt gott anseende och tillräcklig

erfarenhet, även i fråga om den typ av fondföretag som för­

valtningsbolaget förvaltar; namnen på dessa personer samt

namnen på var och en som efterträder dem ska utan dröjs­

mål överlämnas till de behöriga myndigheterna och förvalt­

ningsbolagets verksamhetsinriktning ska beslutas av minst

två personer som uppfyller dessa villkor.

c) Ansökan om auktorisation ska åtföljas av en verksamhets­

plan, som minst ska omfatta förvaltningsbolagets

organisationsstruktur.

d) Förvaltningsbolaget ska ha både sitt huvudkontor och sitt

säte i samma medlemsstat.

Vid tillämpning av första stycket led a får medlemsstaterna tillåta

förvaltningsbolag att inte tillhandahålla upp till 50 % av den ytter­

ligare kapitalbas som avses i led a i, om ett kreditinstitut eller för­

säkringsföretag har beviljat dem en garanti till samma belopp.

Kreditinstitutet eller försäkringsföretaget ska ha sitt säte i en med­

lemsstat, eller i tredjeland, under förutsättning att det omfattas av

tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna anses likvärdiga

med dem som fastställs i gemenskapslagstiftningen.

2.

Om det finns nära förbindelser mellan förvaltningsbolaget

och andra fysiska eller juridiska personer ska de behöriga myn­

digheterna endast bevilja auktorisation om dessa förbindelser inte

hindrar myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn.

De behöriga myndigheterna ska inte heller bevilja auktorisation

om lagar och andra författningar i tredjeland, vilka gäller för en

eller flera fysiska eller juridiska personer med vilka förvaltnings­

bolaget har nära förbindelser, hindrar dem från att utöva en effek­

tiv tillsyn eller är svåra att tillämpa.

De behöriga myndigheterna ska kräva att förvaltningsbolagen för­

ser dem med de uppgifter som krävs för att de fortlöpande ska

kunna övervaka att villkoren i denna punkt är uppfyllda.

3.

De behöriga myndigheterna ska inom sex månader efter det

att en fullständig ansökan har lämnats in underrätta sökanden om

huruvida auktorisation har beviljats eller inte. Om auktorisation

inte beviljas, ska skälen för detta anges.

4.

Ett förvaltningsbolag får inleda sin verksamhet så snart auk­

torisation har beviljats.

5.

De behöriga myndigheterna får återkalla en auktorisation

som har beviljats ett förvaltningsbolag i enlighet med detta direk­

tiv endast om bolaget

a) inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckli­

gen avstår från auktorisationen eller mer än sex månader tidi­

gare har upphört med den verksamhet som omfattas av detta

direktiv, om det inte följer av den berörda medlemsstatens

lagstiftning att auktorisationen förfaller i sådana fall,

b) har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgif­

ter eller på något annat otillbörligt sätt,

c) inte längre uppfyller de villkor för vilka auktorisationen har

beviljats,

d) inte längre uppfyller kraven i direktiv 2006/49/EG, om auk­

torisationen även omfattar individuell portföljförvaltning

som avses i artikel 6.3 a i det här direktivet,

e) allvarligt eller systematiskt har brutit mot de bestämmelser

som har antagits i enlighet med detta direktiv, eller

f) omfattas av någon föreskrift i nationell lagstiftning som före­

skriver återkallelse.

Artikel 8

1.

De behöriga myndigheterna får inte bevilja auktorisation att

starta verksamhet som förvaltningsbolag förrän de har fått upp­

lysning om vilka aktieägare eller andra delägare, oavsett om de är

fysiska eller juridiska personer, som direkt eller indirekt har kva­

lificerat innehav och om storleken av sådana innehav.

De behöriga myndigheterna ska inte bevilja auktorisation om de,

med hänsyn till behovet av att säkerställa en sund och ansvarsfull

ledning av ett förvaltningsbolag, bedömer att lämpligheten hos de

aktieägare eller andra delägare som avses i första stycket inte är

tillfredsställande.

2.

När det gäller filialer till förvaltningsbolag som har sitt säte

utanför gemenskapen och som påbörjar eller bedriver verksam­

het, får medlemsstaterna inte tillämpa bestämmelser som ger en

mer förmånlig behandling än den som tillämpas för filialer till för­

valtningsbolag som har sitt säte i en medlemsstat.

3.

De behöriga myndigheterna i den andra berörda medlems­

staten ska i förväg tillfrågas om auktorisation av ett förvaltnings­

bolag som är något av följande:

a) Dotterföretag till ett annat förvaltningsbolag, ett värdepap­

persföretag, ett kreditinstitut eller ett försäkringsföretag med

auktorisation i en annan medlemsstat.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

b) Dotterföretag till moderföretaget till ett annat förvaltnings­

bolag, ett värdepappersföretag, ett kreditinstitut eller ett för­

säkringsföretag med auktorisation i en annan medlemsstat.

c) Ett bolag som kontrolleras av samma fysiska eller juridiska

personer som har ägarkontroll över ett annat förvaltningsbo­

lag, ett värdepappersföretag, ett kreditinstitut eller ett försäk­

ringsföretag med auktorisation i en annan medlemsstat.

AVSNITT 2

Förhållandet till tredjeland

Artikel 9

1.

Förhållandet till tredjeland ska regleras i enlighet med

tillämpliga bestämmelser i artikel 15 i direktiv 2004/39/EG.

Vid tillämpningen av det här direktivet ska uttrycket ”värdepap­

persföretag” i artikel 15 i direktiv 2004/39/EG avse ”förvaltnings­

bolag”, och uttrycket ”tillhandahållande av investeringstjänster” i

artikel 15.1 i direktiv 2004/39/EG ska avse ”tillhandahållande av

tjänster”.

2.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla svå­

righeter av allmän natur som fondföretag möter vid marknadsfö­

ringen av sina andelar i tredjeland.

AVSNITT 3

Villkor för verksamheten

Artikel 10

1.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat ska kräva att ett förvaltningsbolag som de har auktorise­

rat alltid uppfyller villkoren i artiklarna 6, 7.1 och 7.2.

Ett förvaltningsbolags kapitalbas får inte understiga den nivå som

anges i artikel 7.1 a. Om så skulle vara fallet, får de behöriga myn­

digheterna, om omständigheterna motiverar detta, emellertid

bevilja sådana företag en begränsad tidsperiod under vilken de

kan rätta till situationen eller upphöra med sin verksamhet.

2.

Tillsynen över ett förvaltningsbolag åligger de behöriga

myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat, oavsett

om förvaltningsbolaget etablerar en filial eller tillhandahåller

tjänster i en annan medlemsstat eller inte, vilket inte ska påverka

tillämpningen av de bestämmelser i detta direktiv som medför ett

ansvar för de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets

värdmedlemsstat.

Artikel 11

1.

För kvalificerade innehav i förvaltningsbolag ska samma

regler gälla som de som fastställs i artiklarna 10, 10a och 10b i

direktiv 2004/39/EG.

2.

Med uttrycken ”företag” och ”värdepappersföretag” i arti­

kel 10 i direktiv 2004/39/EG avses vid tillämpningen av det här

direktivet ”förvaltningsbolag”.

Artikel 12

1.

Varje medlemsstat ska upprätta aktsamhetsregler som för­

valtningsbolag som är auktoriserade i den medlemsstaten alltid

ska följa vid förvaltning av fondföretag som har auktoriserats

enligt detta direktiv.

Med beaktande av den typ av fondföretag som förvaltningsbola­

get förvaltar ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbola­

gets hemmedlemsstat framför allt kräva att förvaltningsbolaget

a) har sunda administrativa förfaranden och redovisningsruti­

ner, kontroll- och säkerhetsarrangemang för elektronisk data­

behandling och lämpliga interna kontrollmekanismer,

särskilt regler för de anställdas personliga transaktioner eller

för innehav eller förvaltning av investeringar i finansiella

instrument i syfte att placera på egna konton, och att det

minst säkerställs att varje transaktion i vilken fondföretaget

medverkar är möjlig att rekonstruera med avseende på dess

ursprung, de deltagande parterna, dess art samt tiden och

platsen då den ägde rum och att fondföretagets tillgångar

som förvaltas av förvaltningsbolaget placeras i enlighet med

fondbestämmelserna eller bolagsordningen samt gällande

lagstiftning, och

b) har en sådan struktur och organisation att risken minimeras

för att fondföretagens och kundernas intressen ska skadas av

intressekonflikter mellan bolaget och dess kunder, mellan två

av dess kunder, mellan en av kunderna och ett fondföretag

eller mellan två fondföretag.

2.

De förvaltningsbolag vars auktorisation även omfattar

sådan individuell portföljförvaltning som avses i artikel 6.3 a

a) får inte tillåtas placera hela eller delar av investerarens port­

följ i andelar i företag för kollektiva investeringar det förval­

tar, om inte kunden godkänt detta på förhand, och

b) ska med avseende på de tjänster som avses i artikel 6.3

omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets

direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersätt­

ning till investerare

(1) EGT L 84, 26.3.1997, s. 22.

(1).

V

S

8

4

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/49

3.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 116 ska kom­

missionen senast den 1 juli 2010 anta genomförandeåtgärder

som närmare anger de förfaranden och arrangemang som avses i

punkt 1 andra stycket a och de strukturer och de organisatoriska

krav för att minimera intressekonflikter som avses i punkt 1 andra

stycket b.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 13

1.

Om lagen i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat tillåter

förvaltningsbolagen att till tredje part delegera en eller flera av

sina funktioner i syfte att effektivisera bolagens verksamhet, ska

samtliga följande villkor vara uppfyllda:

a) Förvaltningsbolaget ska informera de behöriga myndighe­

terna i sin hemmedlemsstat på lämpligt sätt. De behöriga

myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat ska

utan dröjsmål vidarebefordra informationen till de behöriga

myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat.

b) Uppdraget får inte hindra en effektiv tillsyn över förvaltnings­

bolaget och i synnerhet inte hindra förvaltningsbolaget från

att handla eller fondföretaget från att förvaltas i sina investe­

rares bästa intresse.

c) Om delegeringen gäller förvaltning av investeringar, får upp­

draget endast ges till företag som är auktoriserade eller regist­

rerade som förvaltare av tillgångar och är föremål för tillsyn.

Delegeringen måste uppfylla de fördelningskriterier för inves­

teringar som förvaltningsbolagen regelbundet fastställer.

d) Om uppdraget gäller förvaltning av investeringar och ges till

ett företag i tredjeland, ska samarbete mellan de berörda till­

synsmyndigheterna säkerställas.

e) Ett uppdrag avseende kärnverksamheten i förvaltningen av

investeringar får inte ges till förvaringsinstitutet eller något

annat företag vars intressen kan komma i konflikt med för­

valtningsbolagets eller andelsägarnas intressen.

f) Det ska ha vidtagits åtgärder för att se till att de personer som

leder verksamheten i förvaltningsbolaget ständigt och effek­

tivt kan övervaka verksamheten i det företag som har fått

uppdraget.

g) Uppdraget får inte hindra de personer som leder verksamhe­

ten i förvaltningsbolaget att när som helst ge det företag till

vilket funktioner delegerats ytterligare anvisningar eller att

återkalla uppdraget med omedelbar verkan om detta ligger i

investerarnas intresse.

h) Det företag till vilket funktioner delegeras ska ha tillräcklig

sakkunskap och kompetens med hänsyn till de delegerade

funktionernas art.

i) De funktioner som förvaltningsbolaget får delegera i enlig­

het med denna artikel ska anges i fondföretagets prospekt.

2.

Förvaltningsbolagets eller förvaringsinstitutets ansvar får

inte påverkas av att förvaltningsbolaget delegerat funktioner till

tredje part. Förvaltningsbolaget får inte delegera sina funktioner i

så stor utsträckning att det blir ett brevlådeföretag.

Artikel 14

1.

Varje medlemsstat ska utforma uppföranderegler, som de

förvaltningsbolag som har auktoriserats i den medlemsstaten vid

varje tidpunkt ska iaktta. Sådana regler ska omfatta åtminstone de

principer som anges i denna punkt. Dessa principer ska säkerställa

att förvaltningsbolaget

a) bedriver sin verksamhet på ett hederligt och rättvist sätt med

beaktande av de förvaltade fondföretagens bästa intresse och

marknadens integritet,

b) handlar med vederbörlig skicklighet, omsorg och försiktig­

het med beaktande av de förvaltade fondföretagens bästa

intresse och marknadens integritet,

c) har och effektivt utnyttjar de resurser och förfaranden som är

nödvändiga för att den egna verksamheten ska fungera väl,

d) försöker undvika intressekonflikter och, när sådana är ound­

vikliga, ser till att de fondföretag som bolaget förvaltar får en

rättvis behandling, och

e) iakttar alla regler för verksamhetens bedrivande för att kunna

främja investerarnas bästa intresse och marknadens integritet.

2.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 116 ska kom­

missionen senast den 1 juli 2010 anta genomförandeåtgärder för

att se till att förvaltningsbolag fullgör de skyldigheter som avses i

punkt 1, särskilt

a) upprätta lämpliga kriterier för att handla ärligt och rättvist

och med vederbörlig skicklighet, omsorg och försiktighet

med beaktande av fondföretagens bästa intresse,

b) specificera nödvändiga principer för att säkerställa att förvalt­

ningsbolagen effektivt utnyttjar de resurser och förfaranden

som är nödvändiga för att den egna verksamheten ska fun­

gera väl,

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

c) fastställa de åtgärder som förvaltningsbolag rimligen kan för­

väntas vidta för att identifiera, förhindra, hantera eller avslöja

intressekonflikter samt upprätta lämpliga kriterier för att fast­

ställa vilka typer av intressekonflikter som kan skada fond­

företagens intressen.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 15

Förvaltningsbolag eller i tillämpliga fall investeringsbolag ska

vidta åtgärder i enlighet med artikel 92 och inrätta lämpliga för­

faranden och arrangemang för att se till att de på ett korrekt sätt

hanterar klagomål från investerare och att det inte finns några

inskränkningar för investerare att utöva sina rättigheter i den hän­

delse förvaltningsbolaget är auktoriserat i en annan medlemsstat

än fondföretagets hemmedlemsstat. Dessa åtgärder ska göra det

möjligt för investerare att lämna in klagomål på det officiella språ­

ket eller ett av de officiella språken i deras medlemsstat.

Förvaltningsbolag ska också inrätta lämpliga förfaranden och

arrangemang för att tillhandahålla information på begäran av all­

mänheten eller de behöriga myndigheterna i fondföretagets

hemmedlemsstat.

AVSNITT 4

Rätt till etablering och frihet att tillhandahålla tjänster

Artikel 16

1.

Medlemsstaterna ska se till att ett förvaltningsbolag, som

auktoriserats av sin hemmedlemsstat, inom deras territorium får

bedriva den verksamhet det auktoriserats för, antingen genom

etablering av en filial eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster.

Om ett sådant auktoriserat förvaltningsbolag, utan att etablera en

filial, avser att endast marknadsföra andelar i det fondföretag som

det förvaltar enligt bilaga II i en annan medlemsstat än fondföre­

tagets hemmedlemsstat, och utan att det har för avsikt att bedriva

annan verksamhet eller tillhandahålla andra tjänster, ska sådan

marknadsföring endast vara underställd kraven i kapitel XI.

2.

Medlemsstaterna får inte som villkor för etableringen av en

filial eller tillhandahållandet av tjänster kräva auktorisation, kapi­

taltillskott eller andra åtgärder med motsvarande verkan.

3.

Ett fondföretag ska, i enlighet med villkoren i denna artikel,

ha rätt att utse eller låta sig förvaltas av ett förvaltningsbolag som

är auktoriserat i en annan medlemsstat än fondföretagets hem­

medlemsstat i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta direk­

tiv, under förutsättning att ett sådant förvaltningsbolag följer

bestämmelserna i:

a) Artikel 17 eller 18.

b) Artiklarna 19 och 20.

Artikel 17

1.

Varje förvaltningsbolag som har för avsikt att etablera en

filial inom en annan medlemsstats territorium för att bedriva den

verksamhet som den har auktoriserats för ska, förutom att upp­

fylla villkoren i artiklarna 6 och 7, också anmäla detta till de behö­

riga myndigheterna i sin hemmedlemsstat.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att varje förvaltningsbolag som

har för avsikt att etablera en filial inom en annan medlemsstats

territorium i samband med anmälan enligt punkt 1 lämnar upp­

gifter och handlingar om följande:

a) Den medlemsstat inom vars territorium förvaltningsbolaget

avser att etablera en filial.

b) En verksamhetsplan som beskriver den planerade verksam­

heten och de planerade tjänsterna i enlighet med artikel 6.2

och 6.3 och filialens organisationsstruktur, vilken ska inne­

hålla en beskrivning av den riskhanteringsprocess som för­

valtningsbolaget infört. Den ska också innehålla en

beskrivning av de förfaranden och arrangemang som gjorts i

enlighet med artikel 15.

c) Den adress i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat där hand­

lingar kan erhållas.

d) Namnen på dem som leder filialens verksamhet.

3.

Om inte de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets

hemmedlemsstat har anledning att ifrågasätta förvaltningsbola­

gets administrativa struktur eller finansiella situation med tanke

på den planerade verksamheten, ska de inom två månader från

det att de mottagit alla uppgifter som anges i punkt 2 vidarebe­

fordra dessa till de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets

värdmedlemsstat och underrätta förvaltningsbolaget om detta. De

ska också översända uppgifter om alla ersättningssystem som är

avsedda att skydda investerare.

Om de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat vägrar att översända de uppgifter som anges i punkt 2 till

de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlems­

stat, ska de för förvaltningsbolaget ange skälen för denna vägran

inom två månader från det att alla uppgifter mottagits. En sådan

vägran eller underlåtenhet att lämna besked ska kunna prövas av

domstol i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat.

Om ett förvaltningsbolag avser att bedriva verksamhet som

omfattar kollektiv portföljförvaltning enligt bilaga II, ska de behö­

riga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat till

den dokumentation som skickats till de behöriga myndigheterna

i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat bifoga ett intyg av vilket

det framgår att förvaltningsbolaget har auktoriserats i enlighet

med bestämmelserna i detta direktiv, en beskrivning av omfatt­

ningen av förvaltningsbolagets auktorisation samt närmare upp­

gifter om eventuella begränsningar avseende vilka typer av

fondföretag som förvaltningsbolaget har auktorisation att

förvalta.

V

S

0

5

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/51

4.

Ett förvaltningsbolag som bedriver verksamhet genom en

filial inom värdmedlemsstaten ska följa de regler som utarbetats

av förvaltningsbolagets värdmedlemsstat i enlighet med artikel 14.

5.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmed­

lemsstat ska vara ansvariga för tillsynen av att punkt 4 följs.

6.

Innan ett förvaltningsbolags filial inleder sin verksamhet,

ska de behöriga myndigheterna i dess värdmedlemsstat inom två

månader från det att de mottagit uppgifterna enligt punkt 2 för­

bereda tillsynen av att förvaltningsbolaget följer reglerna under

deras ansvar.

7.

Filialen får etableras och inleda sin verksamhet så snart ett

meddelande från de behöriga myndigheterna i förvaltningsbola­

gets värdmedlemsstat mottagits eller, i avsaknad av ett sådant

meddelande, när den tid som fastställs i punkt 6 gått ut.

8.

Om uppgifter som lämnats enligt punkt 2 b, c eller d änd­

ras, ska förvaltningsbolaget skriftligen underrätta de behöriga

myndigheterna både i sin hemmedlemsstat och i sin värdmed­

lemsstat om detta senast en månad innan ändringen genomförs,

så att de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat kan fatta beslut i fråga om ändringen enligt punkt 3 och

de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlems­

stat kan göra detta enligt punkt 6.

9.

Om uppgifter som lämnats enligt punkt 3 första stycket

ändras, ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets

hemmedlemsstat underrätta de behöriga myndigheterna i dess

värdmedlemsstat om detta.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlems­

stat ska uppdatera informationen i det intyg som avses i punkt 3

tredje stycket och informera de behöriga myndigheterna i förvalt­

ningsbolagets värdmedlemsstat närhelst det sker en ändring i

omfattningen av förvaltningsbolagets auktorisation eller i uppgif­

terna om eventuella begränsningar avseende vilka typer av fond­

företag som förvaltningsbolaget har auktorisation att förvalta.

Artikel 18

1.

Ett förvaltningsbolag som för första gången önskar bedriva

verksamheter för vilka det har auktoriserats inom en annan med­

lemsstats territorium enligt friheten att tillhandahålla tjänster ska

lämna följande uppgifter till de behöriga myndigheterna i dess

hemmedlemsstat:

a) Den medlemsstat inom vars territorium förvaltningsbolaget

avser att bedriva verksamhet.

b) En verksamhetsplan med uppgift om den planerade verksam­

heten och de planerade tjänsterna i enlighet med artikel 6.2

och 6.3, vilken ska innehålla en beskrivning av den riskhan­

teringsprocess som förvaltningsbolaget infört. Den ska också

innehålla en beskrivning av de förfaranden och arrangemang

som gjorts i enlighet med artikel 15.

2.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat ska inom en månad efter att ha erhållit de uppgifter som

avses i punkt 1 vidarebefordra dessa till de behöriga myndighe­

terna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlems­

stat ska också översända uppgifter om alla tillämpliga ersättnings­

system som är avsedda att skydda investerare.

Om ett förvaltningsbolag avser att bedriva verksamhet som

omfattar kollektiv portföljförvaltning enligt bilaga II, ska de behö­

riga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat till

den dokumentation som skickats till de behöriga myndigheterna

i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat bifoga ett intyg av vilket

det framgår att förvaltningsbolaget har auktoriserats i enlighet

med bestämmelserna i detta direktiv, en beskrivning av omfatt­

ningen av förvaltningsbolagets auktorisation samt närmare upp­

gifter om eventuella begränsningar avseende vilka typer av

fondföretag som förvaltningsbolaget har auktorisation att

förvalta.

Trots artiklarna 20 och 93 får förvaltningsbolaget därefter inleda

sin verksamhet i sin värdmedlemsstat.

3.

Ett förvaltningsbolag som bedriver verksamhet enligt frihe­

ten att tillhandahålla tjänster ska följa de regler som upprättats av

förvaltningsbolagets hemmedlemsstat i enlighet med artikel 14.

4.

Om några av de uppgifter som lämnats enligt punkt 1 b

ändras, ska förvaltningsbolaget skriftligen underrätta de behöriga

myndigheterna i sin hemmedlemsstat och i sin värdmedlemsstat

om detta innan ändringen genomförs. De behöriga myndighe­

terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat ska uppdatera infor­

mationen i det intyg som avses i punkt 2 och informera de

behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat

närhelst det sker en ändring i omfattningen av förvaltningsbola­

gets auktorisation eller i uppgifterna om eventuella begränsningar

avseende vilka typer av fondföretag som förvaltningsbolaget har

auktorisation att förvalta.

Artikel 19

1.

Ett förvaltningsbolag som bedriver gränsöverskridande

verksamhet som omfattar kollektiv portföljförvaltning genom att

etablera en filial eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster, ska

följa bestämmelserna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat i

fråga om organisationen av förvaltningsbolaget, inbegripet dele­

geringsförfaranden, riskhanteringsförfaranden, aktsamhetsregler

och tillsyn, förfaranden som avses i artikel 12 och förvaltnings­

bolagets rapporteringskrav. Dessa bestämmelser får inte vara

striktare än de bestämmelser som är tillämpliga på förvaltnings­

bolag med verksamhet enbart i sina hemmedlemsstater.

2.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat ska vara ansvariga för tillsynen av att punkt 1 följs.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

3.

Ett förvaltningsbolag som bedriver gränsöverskridande

verksamhet som omfattar kollektiv portföljförvaltning genom att

etablera en filial eller i enlighet med friheten att tillhandahålla

tjänster, ska följa bestämmelserna i fondföretagets hemmedlems­

stat när det gäller fondföretagets bildande och drift, nämligen reg­

lerna för

a) etablering och auktorisation av fondföretaget,

b) emission och inlösen av andelar och aktier,

c) placeringsinriktningar och placeringsbegränsningar, inklusive

uträkning av den totala riskexponeringen och

hävstångseffekten,

d) restriktioner avseende upplåning, utlåning och blankning,

e) värdering av tillgångar och fondföretagets räkenskaper,

f) uträkning av emissions- eller inlösenspris, samt för fel i

beräkningarna av fondandelsvärdet och därmed förknippade

ersättningar till investerare,

g) utdelning eller återinvestering av intäkter,

h) fondföretagets offentliggörande- och rapporteringsskyldighe­

ter, bland annat avseende prospekt, basfakta för investerare

och periodiska rapporter,

i) arrangemang för marknadsföring,

j) förhållande till andelsägarna,

k) fusioner och omstrukturering av fondföretag,

l) avveckling och likvidation av fondföretag,

m) innehåll i andelsägarregistret, i tillämpliga fall,

n) tillstånds- och tillsynsavgifter avseende fondföretaget,

o) utövande av andelsägarnas rösträtter och andra rättigheter

som andelsägarna har enligt leden a−m.

4.

Förvaltningsbolaget ska fullgöra de skyldigheter som anges

i fondbestämmelserna eller i bolagsordningen samt skyldighe­

terna i prospektet, som ska vara förenliga med tillämplig lagstift­

ning som avses i punkterna 1 och 3.

5.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat ska ansvara för tillsynen av att punkterna 3 och 4 följs.

6.

Förvaltningsbolaget ska besluta och vara ansvarigt för att

anta och tillämpa de arrangemang och organisatoriska beslut som

är nödvändiga för att säkerställa efterlevnad av de bestämmelser

som avser bildande och drift av fondföretag och fullgörande av de

skyldigheter som anges i fondbestämmelserna eller bolagsord­

ningen samt i prospekten.

7.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat ska vara ansvariga för att övervaka att förvaltningsbola­

gets arrangemang och organisation är tillfredställande så att

förvaltningsbolaget kan fullgöra skyldigheter och efterleva regler

som avser bildande och drift av alla de fondföretag som det

förvaltar.

8.

Medlemsstaterna ska se till att ett förvaltningsbolag som är

auktoriserat i en medlemsstat inte är föremål för ytterligare krav

som fastställts i fondföretagets hemmedlemsstat när det gäller syf­

tet med detta direktiv, förutom i fall som det uttryckligen hänvi­

sas till i detta direktiv.

Artikel 20

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 ska ett för­

valtningsbolag som ansöker om att förvalta ett fondföretag som

är etablerat i en annan medlemsstat förse de behöriga myndighe­

terna i fondföretagets hemmedlemsstat med följande handlingar:

a) Det skriftliga avtal med förvaringsinstitutet som avses i artik­

larna 23 och 33.

b) Information om delegeringsarrangemang avseende förvalt­

ning av investeringar och administration som avses i bilaga II.

Om ett förvaltningsbolag redan förvaltar andra fondföretag av

samma typ i fondföretagets hemmedlemsstat, ska hänvisning till

redan tillhandahållen dokumentation vara tillräcklig.

2.

Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av de

regler som de ansvarar för får de behöriga myndigheterna i fond­

företagets hemmedlemsstat från de behöriga myndigheterna i för­

valtningsbolagets hemmedlemsstat begära klarlägganden och

information om den dokumentation som avses i punkt 1, och på

grundval av det intyg som avses i artiklarna 17 och 18, informa­

tion om huruvida den typ av fondföretag för vilken auktorisation

begärs omfattas av förvaltningsbolagets auktorisation. I tillämp­

liga fall ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets

hemmedlemsstat lämna sitt utlåtande inom tio arbetsdagar från

den dag då den ursprungliga begäran inlämnades.

3.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat får endast avslå förvaltningsbolagets ansökan om

a) förvaltningsbolaget följer inte de bestämmelser som faller

inom dess ansvarsområde enligt artikel 19, eller

b) förvaltningsbolaget inte är auktoriserat av de behöriga myn­

digheterna i sin hemmedlemsstat att förvalta den typ av fond­

företag för vilket auktorisation begärs, eller

c) förvaltningsbolaget har inte lämnat in den dokumentation

som avses i punkt 1.

V

S

2

5

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/53

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska

höra de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat, innan de avslår en ansökan.

4.

Förvaltningsbolaget ska till de behöriga myndigheterna i

fondföretagets hemmedlemsstat meddela alla påföljande föränd­

ringar av betydelse i den dokumentation som avses i punkt 1.

Artikel 21

1.

För statistiska ändamål får ett förvaltningsbolags värdmed­

lemsstat kräva att alla förvaltningsbolag med filialer inom dess ter­

ritorium ska lämna periodiska rapporter om den verksamhet som

de bedriver i den värdmedlemsstaten till de behöriga myndighe­

terna i den värdmedlemsstaten.

2.

Ett förvaltningsbolags värdmedlemsstat får kräva att förvalt­

ningsbolag, som bedriver verksamhet inom dess territorium

genom etablering av en filial eller enligt friheten att tillhandahålla

tjänster, tillhandahåller de uppgifter som behövs för att kontrol­

lera att de följer de tillämpliga regler som gäller i deras respektive

värdmedlemsstater.

Dessa krav får dock inte vara strängare än de som samma med­

lemsstat ställer på förvaltningsbolag som är auktoriserade i den

medlemsstaten för att kontrollera att samma normer följs.

Förvaltningsbolagen ska se till att de förfaranden och arran­

gemang som avses i artikel 15 gör det möjligt för de behöriga

myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat att erhålla den

information som avses i denna punkt direkt från

förvaltningsbolaget.

3.

Om de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten finner

att ett förvaltningsbolag som har en filial eller som tillhandahåller

tjänster inom dess territorium överträder en av de regler som gäl­

ler i värdmedlemsstaten, ska myndigheterna kräva att det berörda

förvaltningsbolaget upphör med överträdelsen och underrätta de

behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat.

4.

Om det berörda förvaltningsbolaget vägrar att förse förvalt­

ningsbolagets värdmedlemsstat med information som faller inom

dess ansvarsområde, eller inte vidtar erforderliga åtgärder för att

få den överträdelse som avses i punkt 3 att upphöra, ska de behö­

riga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat

underrätta de behöriga myndigheterna i bolagets hemmedlems­

stat om detta. De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets

hemmedlemsstat ska snarast vidta alla lämpliga åtgärder för att se

till att förvaltningsbolaget tillhandahåller den information som

begärts av förvaltningsbolagets värdmedlemsstat enligt punkt 2

eller upphör med överträdelsen. De behöriga myndigheterna i för­

valtningsbolagets värdmedlemsstat ska underrättas om vilka

åtgärder som vidtas.

5.

Om förvaltningsbolaget fortsätter att vägra att tillhandahålla

den information som begärts av förvaltningsbolagets värdmed­

lemsstat enligt punkt 2 eller fortsätter att bryta mot de lagar eller

andra författningar som avses i den punkten och som gäller i dess

värdmedlemsstat, trots de åtgärder som de behöriga myndighe­

terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat vidtagit eller på

grund av att dessa åtgärder visar sig otillräckliga eller inte är till­

gängliga i medlemsstaten i fråga, får de behöriga myndigheterna i

förvaltningsbolagets värdmedlemsstat, efter att ha underrättat de

behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat,

vidta lämpliga åtgärder, inbegripet de som avses i artiklarna 98

och 99, för att hindra eller beivra ytterligare överträdelser och i

den mån det är nödvändigt hindra förvaltningsbolaget från att

inleda fler transaktioner inom värdmedlemsstatens territorium.

Medlemsstaterna ska se till att de rättsliga handlingar som krävs

för dessa åtgärder kan tillställas förvaltningsbolagen inom det

egna territoriet. Då den tjänst som tillhandahållits i förvaltnings­

bolagets värdmedlemsstat är förvaltning av ett fondföretag, får

förvaltningsbolagets värdmedlemsstat kräva att förvaltningsbola­

get ska upphöra med förvaltningen av detta fondföretag.

6.

Varje åtgärd enligt punkterna 4 och 5 som omfattar åtgär­

der eller påföljder ska motiveras på vederbörligt sätt och medde­

las det berörda förvaltningsbolaget. Varje sådan åtgärd ska kunna

prövas av domstol i den medlemsstat där den beslutats.

7.

Innan de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets

värdmedlemsstat inleder ett förfarande enligt punkterna 3, 4

eller 5, får de i brådskande fall vidta de säkerhetsåtgärder som är

nödvändiga för att skydda investerare och andra för vilka tjänster

utförs. Kommissionen och de andra berörda medlemsstaternas

behöriga myndigheter ska snarast möjligt underrättas om sådana

åtgärder.

Efter samråd med de berörda medlemsstaternas behöriga myndig­

heter får kommissionen besluta att medlemsstaten i fråga ska

ändra eller upphäva dessa åtgärder.

8.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat ska höra de behöriga myndigheterna i fondföretagets

hemmedlemsstat innan auktorisationen för förvaltningsbolaget

dras in. I sådana fall ska de behöriga myndigheterna i fondföreta­

gets hemmedlemsstat vidta lämpliga åtgärder för att skydda inves­

terarnas intressen. Dessa åtgärder får inkludera beslut som

förhindrar det berörda förvaltningsbolaget att inleda ytterligare

transaktioner inom statens territorium.

Kommissionen ska vartannat år lägga fram en rapport om sådana

fall.

9.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om antalet

och arten av de fall i vilka de inte har beviljat auktorisation enligt

artikel 17 eller avslagit en ansökan enligt artikel 20 samt åtgärder

som vidtagits i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.

Kommissionen ska vartannat år lägga fram en rapport om sådana

fall.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

KAPITEL IV

BESTÄMMELSER OM FÖRVARINGSINSTITUT

Artikel 22

1.

Tillgångarna i en värdepappersfond ska förvaras hos ett

förvaringsinstitut.

2.

Ett förvaringsinstituts ansvar enligt artikel 24 ska gälla obe­

roende av om institutet anförtrott förvaringen av samtliga eller

vissa tillgångar till tredje part.

3.

Ett förvaringsinstitut ska

a) se till att försäljning, emission, återköp, inlösen och makule­

ring av andelar som sker på uppdrag av en värdepappersfond

eller ett förvaltningsbolag genomförs i enlighet med tillämp­

lig nationell lag och med fondbestämmelserna,

b) se till att andelarnas värde beräknas i enlighet med tillämplig

nationell lag och med fondbestämmelserna,

c) verkställa förvaltningsbolagets instruktioner, såvida inte

dessa strider mot tillämplig nationell lag eller mot

fondbestämmelserna,

d) se till att ersättningar för transaktioner som berör en värde­

pappersfonds tillgångar inbetalas till institutet inom sedvan­

lig tid,

e) se till att en värdepappersfonds intäkter används i enlighet

med tillämplig nationell lag och med fondbestämmelserna.

Artikel 23

1.

Ett förvaringsinstitut ska antingen ha sitt säte eller vara etab­

lerat i fondföretagets hemmedlemsstat.

2.

Ett förvaringsinstitut ska omfattas av tillsynsregler och stå

under fortlöpande tillsyn. Det ska också kunna ställa erforderliga

ekonomiska garantier samt besitta tillfredsställande sakkunskap

och kompetens för att kunna effektivt bedriva verksamhet som

förvaringsinstitut och uppfylla därmed förenade åtaganden.

3.

Medlemsstaterna ska bestämma vilka av de kategorier av

institut som avses i punkt 2 som ska kunna utses till

förvaringsinstitut.

4.

Förvaringsinstitutet ska möjliggöra för de behöriga myndig­

heterna i fondföretagets hemmedlemsstat att på begäran erhålla

all information som förvaringsinstitutet erhållit när det utfört sina

uppgifter och som är nödvändiga för att de behöriga myndighe­

terna ska kunna övervaka att fondföretaget följer detta direktiv.

5.

Om förvaltningsbolagets hemmedlemsstat inte är fondföre­

tagets hemmedlemsstat, ska förvaringsinstitutet ingå ett skriftligt

avtal med förvaltningsbolaget om det informationsutbyte som

anses vara nödvändigt för att det ska kunna utföra sina uppgifter

enligt artikel 22 och andra lagar eller andra författningar som är

relevanta för förvaringsinstitut i fondföretagets hemmedlemsstat.

6.

Kommissionen får anta genomförandebestämmelser beträf­

fande de åtgärder som ska vidtas av förvaringsinstitutet för att

detta ska kunna fullgöra sina skyldigheter avseende ett fondföre­

tag som förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i en

annan medlemsstat, inklusive de uppgifter som behöver ingå i de

standardavtal som ska användas av förvaringsinstitutet och för­

valtningsbolaget i enlighet med punkt 5.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 24

Ett förvaringsinstitut ska i enlighet med den nationella lagstift­

ningen i fondföretagets hemmedlemsstat vara ansvarigt mot för­

valtningsbolaget och andelsägarna för förluster som drabbar dem

som följd av att institutet utan godtagbara skäl underlåtit att full­

göra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt

Detta ansvar kan av andelsägarna åberopas direkt eller indirekt

genom förvaltningsbolaget, beroende på hur rättsförhållandet

mellan förvaringsinstitutet, förvaltningsbolaget och andelsägarna

är utformat.

Artikel 25

1.

Ett företag får inte samtidigt vara förvaltningsbolag och

förvaringsinstitut.

2.

Förvaltningsbolaget och förvaringsinstitutet ska utföra sina

respektive uppgifter självständigt och uteslutande i andelsägarnas

intresse.

Artikel 26

Villkoren för att byta förvaltningsbolag eller förvaringsinstitut ska,

liksom regler till skydd för andelsägare vid sådana förändringar,

föreskrivas i lag eller annan författning eller anges i

fondbestämmelserna.

V

S

4

5

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/55

KAPITEL V

BESTÄMMELSER OM INVESTERINGSBOLAG

AVSNITT 1

Villkor för att starta verksamhet

Artikel 27

Ett krav för att driva investeringsbolag ska vara förhandsauktori­

sation, vilken ska ges av de behöriga myndigheterna i investe­

ringsbolagets hemmedlemsstat.

Medlemsstaterna ska fastställa vilken rättslig form ett investerings­

bolag ska ha.

Investeringsbolagets säte ska vara i investeringsbolagets

hemmedlemsstat.

Artikel 28

Ett investeringsbolag får inte bedriva andra verksamheter än de

som anges i artikel 1.2.

Artikel 29

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av andra allmänna vill­

kor i nationell lagstiftning får de behöriga myndigheterna i inves­

teringsbolagets hemmedlemsstat bevilja auktorisation för ett

investeringsbolag som inte har utsett ett förvaltningsbolag endast

om det har ett tillräckligt startkapital på minst 300 000 EUR.

Om ett investeringsbolag inte har utsett ett förvaltningsbolag med

auktorisation enligt detta direktiv ska dessutom följande villkor

gälla:

a) Auktorisation ska endast beviljas om ansökan om auktorisa­

tion åtföljs av en verksamhetsplan, som minst ska omfatta

investeringsbolagets organisationsstruktur.

b) De personer som ingår i investeringsbolagets ledning ska ha

erforderligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet, även i

fråga om den typ av verksamhet som investeringsbolaget

bedriver; namnen på dessa personer samt namnen på var och

en som efterträder dem ska utan dröjsmål överlämnas till de

behöriga myndigheterna, investeringsbolagets verksamhets­

inriktning ska beslutas av minst två personer som uppfyller

dessa villkor och med ledningen avses de personer som, enligt

lag eller bolagsordning, företräder investeringsbolaget eller

som faktiskt bestämmer bolagets verksamhetsinriktning.

c) Om det finns nära förbindelser mellan förvaltningsbolaget

och andra fysiska eller juridiska personer ska de behöriga

myndigheterna bevilja auktorisation endast om dessa förbin­

delser inte hindrar dem från att utöva en effektiv tillsyn.

De behöriga myndigheterna i ett investeringsbolags hemmed­

lemsstat ska inte heller bevilja auktorisation, om de hindras från

att utöva en effektiv tillsyn genom lagar och andra författningar i

tredjeland, vilka gäller för en eller flera fysiska eller juridiska per­

soner med vilka investeringsbolaget har nära förbindelser, eller

genom svårigheter vid tillämpningen av dessa lagar och

författningar.

De behöriga myndigheterna i investeringsbolagens hemmedlems­

stater ska kräva att investeringsbolagen förser dem med de upp­

gifter som de behöver.

2.

Om ett investeringsbolag inte har utsett ett förvaltningsbo­

lag ska investeringsbolaget inom sex månader efter det att en full­

ständig ansökan har lämnats in underrättas om huruvida

auktorisation har beviljats eller inte. Om auktorisation inte bevil­

jas, ska skälen för detta anges.

3.

Ett investeringsbolag får inleda sin verksamhet så snart auk­

torisation har beviljats.

4.

De behöriga myndigheterna i investeringsbolagets hemmed­

lemsstat får återkalla en auktorisation som har beviljats ett inves­

teringsbolag i enlighet med detta direktiv endast om bolaget

a) inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckli­

gen avstår från auktorisationen eller mer än sex månader tidi­

gare har upphört med den verksamhet som omfattas av detta

direktiv, det inte följer av den berörda medlemsstatens lag­

stiftning att auktorisationen förfaller i sådana fall,

b) har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgif­

ter eller på något annat otillbörligt sätt,

c) inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen har

beviljats,

d) allvarligt eller systematiskt har brutit mot de bestämmelser

som har antagits i enlighet med detta direktiv, eller

e) omfattas av någon föreskrift i nationell lagstiftning som före­

skriver återkallelse.

AVSNITT 2

Villkor för verksamheten

Artikel 30

Artiklarna 13 och 14 ska gälla i tillämpliga delar för investerings­

bolag som inte har utsett ett förvaltningsbolag med auktorisation

enligt detta direktiv.

Med uttrycket ”förvaltningsbolag” ska vid tillämpningen av de

artiklar som avses i första stycket avses ”investeringsbolag”.

Ett investeringsbolag får endast förvalta tillgångarna i sin egen

portfölj och får under inga omständigheter ta emot uppdrag att

förvalta tillgångar för en tredje parts räkning.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Artikel 31

Varje investeringsbolags hemmedlemsstat ska upprätta aktsam­

hetsregler, som alltid ska följas av investeringsbolag som inte har

utsett ett förvaltningsbolag med auktorisation enligt detta direktiv.

Med beaktande av typen av investeringsbolag ska de behöriga

myndigheterna i ett investeringsbolags hemmedlemsstat framför

allt kräva att bolaget har sunda förvaltnings- och redovisningsför­

faranden, kontroll- och säkerhetsarrangemang för elektronisk

databehandling och lämpliga interna kontrollmekanismer, särskilt

regler för de anställdas personliga transaktioner eller för innehav

eller förvaltning av investeringar i finansiella instrument i syfte att

placera dess startkapital, och att det minst säkerställs att varje

transaktion i vilken bolaget medverkar är möjlig att rekonstruera

med avseende på dess ursprung, de deltagande parterna, dess art

samt tiden och platsen då den ägde rum och att investeringsbo­

lagets tillgångar placeras i enlighet med bolagsordningen samt

gällande lagstiftning.

AVSNITT 3

Bestämmelser om förvaringsinstitut

Artikel 32

1.

Tillgångarna i ett investeringsbolag ska förvaras hos ett

förvaringsinstitut.

2.

Ett förvaringsinstituts ansvar enligt artikel 34 ska inte påver­

kas av att institutet anförtrott förvaringen av samtliga eller vissa

tillgångar till tredje part.

3.

Ett förvaringsinstitut ska säkerställa följande:

a) Att försäljning, utgivning, återköp, inlösen och makulering

av andelar, som sker av eller på uppdrag av ett investerings­

bolag, genomförs i enlighet med lag eller annan författning

och med förvaltningsbolagets bolagsordning.

b) Att ersättningar för transaktioner som berör ett investerings­

bolags tillgångar inbetalas till institutet inom sedvanlig tid.

c) Att ett investeringsbolags intäkter används i enlighet med lag

eller annan författning och med dess bolagsordning.

4.

Ett investeringsbolags hemmedlemsstat får besluta att inves­

teringsbolag som är etablerade inom sitt territorium och som

utbjuder sina andelar uteslutande på en eller flera fondbörser där

andelarna är officiellt noterade inte ska vara skyldiga att anlita för­

varingsinstitut som avses i detta direktiv.

Artiklarna 76, 84 och 85 ska inte gälla sådana investeringsbolag.

Bestämmelserna om värdering av sådana investeringsbolags till­

gångar ska emellertid anges i tillämplig nationell lag eller i

bolagsordningen.

5.

Investeringsbolagens hemmedlemsstater får besluta att

investeringsbolag som är etablerade inom deras territorier och

som utbjuder minst 80 % av sina andelar på en eller flera fond­

börser, vilka finns angivna i deras bolagsordningar, inte ska vara

skyldiga att ha förvaringsinstitut som avses i detta direktiv, förut­

satt att deras andelar noteras officiellt på fondbörserna i de med­

lemsstater där andelarna utbjuds, och att varje transaktion som ett

sådant investeringsbolag kan komma att göra utanför fondbör­

serna sker uteslutande till börskurs.

I ett investeringsbolags bolagsordning ska anges en fondbörs i

varje land där andelar utbjuds vars noteringar ska vara bestäm­

mande för de priser som ska gälla vid transaktioner som investe­

ringsbolaget genomför utanför fondbörser i det landet.

En medlemsstat får utnyttja undantaget i första stycket endast om

den finner att andelsägarna har ett skydd som är likvärdigt med

det som tillkommer andelsägare i fondföretag med förvaringsin­

stitut som avses i detta direktiv.

Investeringsbolag som avses i denna punkt och i punkt 4 ska

särskilt

a) i sina bolagsordningar ha uppgift om grunderna för beräk­

ning av andelarnas fondandelsvärde, om beräkningsgrun­

derna inte finns angivna i nationell lagstiftning,

b) intervenera på marknaden för att hindra att marknadsvärdet

för andelarna avviker mer än 5 % från fondandelsvärdet,

c) fastställa andelarnas fondandelsvärde, lämna uppgift om

detta till de behöriga myndigheterna minst två gånger per

vecka och offentliggöra dem två gånger per månad.

Minst två gånger per månad ska en oberoende revisor kontrollera

att andelarnas värde beräknas i enlighet med lag och med inves­

teringsbolagets bolagsordning.

Vid sådana tillfällen ska revisorn se till att investeringsbolagets till­

gångar är placerade i enlighet med lag och med investeringsbola­

gets bolagsordning.

6.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de

investeringsbolag som omfattas av undantaget i punkterna 4

och 5.

Artikel 33

1.

Ett förvaringsinstitut ska antingen ha sitt säte eller vara etab­

lerat i samma medlemsstat som investeringsbolaget.

2.

Ett förvaringsinstitut ska omfattas av tillsynsregler och stå

under fortlöpande tillsyn.

3.

Medlemsstaterna ska bestämma vilka av de kategorier av

institut som avses i punkt 2 som ska kunna utses till

förvaringsinstitut.

V

S

6

5

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/57

4.

Förvaringsinstitutet ska möjliggöra för de behöriga myndig­

heterna i fondföretagets hemmedlemsstat att på begäran erhålla

information som förvaringsinstitutet erhållit när det utfört sina

uppgifter och vilka är nödvändiga för de behöriga myndigheterna

när de övervakar att fondföretaget följer detta direktiv.

5.

Om förvaltningsbolagets hemmedlemsstat är annat än fond­

företagets hemmedlemsstat, ska förvaringsinstitutet ingå ett skrift­

ligt avtal med förvaltningsbolaget om det informationsutbyte som

anses vara nödvändigt för att det ska kunna utföra sina uppgifter

enligt artikel 32 och andra lagar och författningar som är rele­

vanta för förvaringsinstitut i fondföretagets hemmedlemsstat.

6.

Kommissionen får anta genomförandebestämmelser för

åtgärder som ska vidtas av förvaringsinstitutet för att detta ska

kunna fullgöra sina skyldigheter avseende ett fondföretag som

förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i en annan med­

lemsstat, inklusive de uppgifter som behöver ingå i de standard­

avtal som ska användas av förvaringsinstitutet och

förvaltningsbolaget i enlighet med punkt 5.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 34

Ett förvaringsinstitut ska i enlighet med den nationella lagstift­

ningen i investeringsbolagets hemmedlemsstat vara ansvarigt mot

investeringsbolaget och andelsägarna för förluster som drabbar

dem som följd av att institutet utan godtagbara skäl underlåtit att

fullgöra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt.

Artikel 35

1.

Ett företag får inte samtidigt vara investeringsbolag och

förvaringsinstitut.

2.

Ett förvaringsinstitut ska vid utförandet av sina uppgifter

handla uteslutande i andelsägarnas intresse.

Artikel 36

Villkoren för att byta förvaringsinstitut ska, liksom regler till

skydd för andelsägarna vid sådana förändringar, föreskrivas i lag

eller anges i investeringsbolagets bolagsordning.

KAPITEL VI

FUSIONER MELLAN FONDFÖRETAG

AVSNITT 1

Princip, auktorisation och godkännande

Artikel 37

I detta kapitel avses med ”fondföretag” även delfonder inom

fondföretag.

Artikel 38

1.

Medlemsstaterna ska, på de villkor som anges i detta kapitel

och oavsett på vilket sätt fondföretagen har bildats enligt arti­

kel 1.3, tillåta de gränsöverskridande och inhemska fusioner som

definieras i artikel 2.1 q och r i enlighet med en eller flera av de

fusionstekniker som anges i artikel 2.1 p.

2.

De fusionstekniker som används för gränsöverskridande

fusioner enligt definitionen i artikel 2.1 q ska anges i lagstift­

ningen i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat.

De fusionstekniker som används för inhemska fusioner enligt

definitionen i artikel 2.1 r ska anges i lagstiftningen i den med­

lemsstat där fondföretaget är etablerat.

Artikel 39

1.

Innan fusioner genomförs ska de godkännas av de behöriga

myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat.

2.

Det överlåtande fondföretaget ska lämna all följande infor­

mation till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat:

a) Den gemensamma planen för den avsedda fusionen, veder­

börligen godkända av det överlåtande och det övertagande

fondföretaget.

b) En aktuell version av det övertagande fondföretagets pro­

spekt och dess basfakta för investerare enligt artikel 78, om

det övertagande fondföretaget är etablerat i en annan

medlemsstat.

c) En förklaring från vart och ett av det överlåtande och det

övertagande fondföretagets förvaringsinstitut, varigenom de,

i enlighet med artikel 41, bekräftar att de har kontrollerat att

de uppgifter som anges i artikel 40.1 led a, f och g överens­

stämmer med kraven i detta direktiv och med sina respektive

fondföretags fondbestämmelser eller bolagsordningar.

d) Den information om den föreslagna fusionen som det över­

låtande fondföretaget och det övertagande fondföretaget

avser att lämna till sina respektive andelsägare.

Denna information ska tillhandahållas på ett sätt som gör det

möjligt för de behöriga myndigheterna i både det överlåtande

fondföretagets hemmedlemsstat och i det övertagande fondföre­

tagets hemmedlemsstat att läsa den på det officiella språket, eller

ett av de officiella språken i den medlemsstaten eller de medlems­

staterna eller på ett språk som godkänns av dessa behöriga

myndigheter.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

3.

De behöriga myndigheterna för det överlåtande fondföreta­

get ska när fullständiga ansökningshandlingarna överlämnats

omedelbart översända kopior av den information som avses i

punkt 2 till de behöriga myndigheterna i det övertagande fond­

företagets hemmedlemsstat. De behöriga myndigheterna i såväl

det överlåtande som det övertagande fondföretagets hemmed­

lemsstat ska bedöma på vilket sätt den föreslagna fusionen kan

komma att påverka andelsägarna i det överlåtande och det över­

tagande fondföretaget för att avgöra huruvida lämplig informa­

tion lämnas till andelsägarna.

Om de behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets

hemmedlemsstat anser det vara nödvändigt får de skriftligen

kräva att informationen till andelsägarna i det överlåtande fond­

företaget förtydligas.

Om de behöriga myndigheterna i det övertagande fondföretagets

hemmedlemsstat anser det vara nödvändigt får de senast 15

arbetsdagar efter att de mottagit kopior av den fullständiga infor­

mationen som avses i punkt 2, skriftligen kräva att det överta­

gande fondföretaget ändrar den information som ska lämnas till

sina andelsägare.

I sådant fall ska de behöriga myndigheterna i det övertagande

fondföretagets hemmedlemsstat underrätta de behöriga myndig­

heterna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat om att

de har invändningar. De ska informera de behöriga myndighe­

terna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat om huru­

vida de anser att den ändrade informationen som ska lämnas till

andelsägarna i det övertagande fondföretaget är tillfredställande,

inom 20 arbetsdagar efter det att de har underrättas om den änd­

rade informationen.

4.

De behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets

hemmedlemsstat ska godkänna den föreslagna fusionen om föl­

jande villkor är uppfyllda:

a) Den föreslagna fusionen uppfyller samtliga krav i

artiklarna 39–42.

b) Det övertagande fondföretaget har i enlighet med artikel 93

anmälts för marknadsföring av sina fondandelar i samtliga

medlemsstater där det överlåtande fondföretaget antingen är

auktoriserat eller har anmälts för marknadsföring av sina

fondandelar i enlighet med artikel 93.

c) De behöriga myndigheterna i det överlåtande och det över­

tagande fondföretagets hemmedlemsstat anser att den infor­

mation som föreslås lämnas till andelsägarna är

tillfredställande, eller någon invändning från de behöriga

myndigheterna i det övertagande fondföretagets hemmed­

lemsstat har inte mottagits enligt punkt 3 fjärde stycket.

5.

Om de behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföre­

tagets hemmedlemsstat anser att ansökningarna inte är fullstän­

diga ska de begära ytterligare information senast tio arbetsdagar

efter att ha erhållit den information som avses i punkt 2.

De behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hem­

medlemsstat ska inom 20 arbetsdagar efter det att fullständig

information överlämnats i enlighet med punkt 2, underrätta det

överlåtande fondföretaget om huruvida fusionen har auktorise­

rats eller inte.

De behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hem­

medlemsstat ska även underrätta de behöriga myndigheterna i det

övertagande fondföretagets hemmedlemsstat om sitt beslut.

6.

Medlemsstaterna får i enlighet med artikel 57.1 andra

stycket medge undantag från artiklarna 52−55 för övertagande

fondföretag.

Artikel 40

1.

Medlemsstaterna ska kräva att det överlåtande och det över­

tagande fondföretaget utarbetar en gemensam plan för fusionen.

Den gemensamma planen för fusioner ska innehålla följande

uppgifter:

a) Uppgift om slag av fusion och form av berörda fondföretag.

b) Bakgrund och skäl till den föreslagna fusionen.

c) De förväntade följderna av den avsedda fusionen för andels­

ägarna i såväl det överlåtande som det övertagande

fondföretaget.

d) De kriterier som valts för värdering av tillgångar och i

tillämpliga fall skulder per det datum för beräkningen av det

utbytesförhållande som avses i artikel 47.1.

e) Metoden för beräkning av utbytesförhållandet.

f) Det datum då fusionen planeras få verkan.

g) De tillämpliga reglerna för överföring av tillgångar respektive

utbyte av andelar.

h) I händelse av en fusion enligt artikel 2.1 p ii, och i tillämpliga

fall artikel 2.1 p iii, det nybildade övertagande fondföretagets

fondbestämmelser eller bolagsordning.

De behöriga myndigheterna får inte kräva att ytterligare uppgif­

ter ska inkluderas i den gemensamma planen för fusioner.

2.

Det överlåtande och det övertagande fondföretaget kan

besluta att ta med ytterligare uppgifter i den gemensamma pla­

nen för fusionen.

AVSNITT 2

Tredjepartskontroll, information till andelsägarna och andra

rättigheter för andelsägare

Artikel 41

Medlemsstaterna ska kräva att det överlåtande och det överta­

gande fondföretagets förvaringsinstitut kontrollerar att de uppgif­

ter som anges i artikel 40.1 led a, f och g överensstämmer med

kraven i detta direktiv och med sina respektive fondföretags fond­

bestämmelser eller bolagsordningar.

V

S

8

5

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/59

Artikel 42

1.

Lagen i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat ska

ge antingen ett förvaringsinstitut eller en oberoende revisor, som

godkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv

2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av års­

bokslut och sammanställd redovisning

(1) EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.

(1), i uppdrag att validera

följande:

a) De kriterier som valts för värdering av tillgångar och i

tillämpliga fall skulder per det datum för beräkningen av det

utbytesförhållande som avses i artikel 47.1.

b) I tillämpliga fall, den kontanta betalningen per andel.

c) Metoden för beräkning av utbytesförhållandet samt även det

faktiska utbytesförhållandet som fastställts vid tidpunkten för

beräkningen av förhållandet, i enlighet med artikel 47.1.

2.

Det överlåtande fondföretagets lagstadgade revisorer eller

det övertagande fondföretagets lagstadgade revisor ska betraktas

som oberoende revisorer vid tillämpningen av punkt 1.

3.

Andelsägarna i såväl det överlåtande som det övertagande

fondföretaget och deras respektive behöriga myndigheter ska på

begäran kostnadsfritt få var sitt exemplar av den oberoende revi­

sorns rapport, eller i tillämpliga fall förvaringsinstitutets rapport.

Artikel 43

1.

Medlemsstaterna ska kräva att varje överlåtande och över­

tagande fondföretag lämnar lämplig och rättvisande information

om den föreslagna fusionen till sina respektive andelsägare, så att

de kan göra väl underbyggda bedömningar om förslagets effekter

på deras investeringar.

2.

Denna information ska lämnas till andelsägarna i det över­

låtande och det övertagande fondföretaget först efter det att de

behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hem­

medlemsstat har godkänt den avsedda fusionen i enlighet med

artikel 39.

Den ska lämnas minst 30 dagar före den sista dagen för att begära

återköp eller inlösen, eller i tillämpliga fall, utbyte utan ytterligare

kostnad, i enlighet med artikel 45.1.

3.

I den information som ska lämnas till andelsägarna i det

överlåtande och det övertagande fondföretaget ska det ingå sådan

lämplig och rättvisande information om den avsedda fusionen

som kan göra det möjligt för dem att fatta väl underbyggda beslut

om de följder den kan få för deras investeringar samt att utöva

sina rättigheter enligt artiklarna 44 och 45.

Den ska avse följande:

a) Bakgrund och skäl till den avsedda fusionen.

b) De följder den avsedda fusionen kan få för andelsägarna,

bland annat – men inte uteslutande – i fråga om eventuella

väsentliga skillnader i placeringsinriktning och strategi, kost­

nader, förväntade resultat, regelbunden rapportering, möjliga

utspädningseffekter på resultaten samt, då detta är relevant,

en varning på framträdande plats till investerare att deras

skattemässiga behandling kan förändras till följd av fusionen.

c) De särskilda rättigheter som andelsägarna har i samband med

den avsedda fusionen, bland annat – men inte uteslutande –

i fråga om rätt att få kompletterande information, att på

begäran få ett exemplar av den oberoende revisorns eller för­

varingsinstitutets rapport och att, i enlighet med artikel 45.1,

begära att deras andelar kostnadsfritt ska återköpas eller inlö­

sas, eller i tillämpliga fall bytas ut, samt den sista dag då

denna rättighet kan utövas.

d) Relevanta uppgifter om förfarandet och datum då fusionen

planeras få verkan.

e) Ett exemplar av det övertagande fondföretagets basfakta

enligt artikel 78.

4.

Om det överlåtande eller det övertagande fondföretaget har

anmälts för marknadsföring i enlighet med artikel 93 ska den

information som avses i punkt 3 lämnas på det officiella språket,

eller ett av de officiella språken, i det relevanta fondföretagets

värdmedlemsstat eller på ett språk som godkänns av dess behö­

riga myndigheter. Det fondföretag som är skyldigt att lämna

informationen ska ansvara för denna översättning. Översätt­

ningen ska troget återge innehållet i originaltexten.

5.

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­

mare beskriva innehåll, format och kommunikationssätt för den

information som avses i punkterna 1 och 3.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 44

Om det enligt den nationella lagstiftningen i en medlemsstat krävs

att andelsägarna ska godkänna fusioner mellan fondföretag ska

denna medlemsstat säkerställa att det för ett sådant godkännande

inte krävs mer än 75 % av de röster som faktiskt avgetts av de

andelsägare som var närvarande eller företrädda på

bolagsstämman.

Första stycket ska inte påverka eventuella föreskrifter i nationell

lagstiftning om minsta antal närvarande på bolagsstämman. Med­

lemsstaterna ska varken ställa strängare krav på minsta antal när­

varande vid bolagsstämman vid gränsöverskridande fusioner än

vid inhemska fusioner eller ställa strängare krav på närvaro vid

fondföretagsfusioner än vid andra företagsfusioner.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Artikel 45

1.

Medlemsstaterna ska i sin lagstiftning föreskriva att andels­

ägarna i såväl det överlåtande som det övertagande fondföretaget

har rätt att begära att deras andelar återköps eller inlöses, utan

andra avgifter än de som tas ut av fonden för att täcka avveck­

lingskostnader, eller, när så är möjligt, bytas mot andelar i något

annat fondföretag som har liknande placeringsinriktning och för­

valtas av samma förvaltningsbolag eller av ett annat bolag till vil­

ket förvaltningsbolaget är kopplat via gemensam företagsledning

eller ägarkontroll eller genom en betydande direkt eller indirekt

ägarandel. Denna rättighet ska gälla från och med det att andels­

ägarna i det överlåtande och det övertagande fondföretaget har

underrättats om den avsedda fusionen i enlighet med artikel 43

och ska upphöra att gälla fem arbetsdagar före den dag då beräk­

ningen av det utbytesförhållande som avses i artikel 47.1

genomförs.

2.

Vid fusioner mellan fondföretag får medlemsstaterna, utan

att det påverkar tillämpningen av punkt 1 och med avvikelse från

artikel 84.1, tillåta att de behöriga myndigheterna kräver eller

medger att teckning, återköp eller inlösen av andelar tillfälligt

avbryts om ett sådant avbrott är motiverat av hänsyn till skyddet

av andelsägarna.

AVSNITT 3

Kostnader och ikraftträdande

Artikel 46

Med undantag för fall där fondföretag inte har utsett ett förvalt­

ningsbolag ska medlemsstaterna säkerställa att inga rättsliga eller

administrativa kostnader eller konsultarvoden i samband med för­

beredandet och genomförandet av en fusion belastar det överlå­

tande eller det övertagande fondföretaget, eller någon av dessa

företags andelsägare.

Artikel 47

1.

För inhemska fusioner ska medlemsstaternas lagstiftning

fastställa det datum då fusionen får verkan liksom datumet för

beräkningen av utbytesförhållandet mellan andelar i det överlå­

tande fondföretaget och andelar i det övertagande fondföretaget

och, i tillämpliga fall, för att fastställa det relevanta fondandels­

värdet för kontanta betalningar.

För gränsöverskridande fusioner ska dessa datum fastställas i lag­

stiftningen i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat.

Medlemsstaterna ska i tillämpliga fall se till att dessa datum sätts

efter det att andelsägarna i det övertagande fondföretaget eller det

överlåtande fondföretaget har godkänt fusionen.

2.

Fusionens ikraftträdande ska offentliggöras via samtliga

lämpliga medier på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen i det

övertagande fondföretagets hemmedlemsstat och ska anmälas till

de behöriga myndigheterna i det övertagande och det överlåtande

fondföretagets hemmedlemsstater.

3.

En fusion som fått verkan enligt punkt 1 får inte förklaras

ogiltig.

Artikel 48

1.

En fusion som genomförts i enlighet med artikel 2.1 p i ska

få följande konsekvenser:

a) Alla tillgångar och skulder från det överlåtande fondföreta­

get överförs till det övertagande fondföretaget eller, i tillämp­

liga fall, det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut.

b) Andelsägarna i det överlåtande fondföretaget blir andelsägare

i det övertagande fondföretaget och har, i tillämpliga fall, rätt

till en kontant utbetalning på högst 10 % av fondandelsvär­

det av deras andelar i det överlåtande fondföretaget.

c) Det överlåtande fondföretaget upphör att existera när fusio­

nen träder i kraft.

2.

En fusion som genomförts i enlighet med artikel 2.1 p ii ska

få följande konsekvenser:

a) Alla tillgångar och skulder från det överlåtande fondföreta­

get överförs till det nybildade övertagande fondföretaget eller,

i tillämpliga fall, det övertagande fondföretagets

förvaringsinstitut.

b) Andelsägarna i det överlåtande fondföretaget blir andelsägare

i det nybildade övertagande fondföretaget och har, i tillämp­

liga fall, rätt till en kontant utbetalning på högst 10 % av

fondandelsvärdet av deras andelar i det överlåtande

fondföretaget.

c) Det överlåtande fondföretaget upphör att existera när fusio­

nen träder i kraft.

3.

En fusion som genomförts i enlighet med artikel 2.1 p iii ska

få följande konsekvenser:

a) Alla nettotillgångar från det överlåtande fondföretaget över­

förs till det övertagande fondföretaget eller, i tillämpliga fall,

det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut.

b) Andelsägarna i det överlåtande fondföretaget blir andelsägare

i det övertagande fondföretaget.

c) Det överlåtande fondföretaget fortsätter att existera tills skul­

derna har reglerats.

4.

Medlemsstaterna ska föreskriva om upprättande av ett för­

farande varvid det övertagande fondföretagets förvaltningsbolag

intygar för det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut att

överföringen av tillgångar, och, i tillämpliga fall, skulder har slut­

förts. Om det övertagande fondföretaget inte har utsett ett förvalt­

ningsbolag, ska det lämna detta intyg till det övertagande

fondföretagets förvaringsinstitut.

V

S

0

6

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/61

KAPITEL VII

PLACERINGSBESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG

Artikel 49

Om fondföretag består av fler än en delfond ska varje delfond

anses vara ett separat fondföretag vid tillämpningen av bestäm­

melserna i detta kapitel.

Artikel 50

1.

Ett fondföretags tillgångar ska bestå av ett eller flera av föl­

jande tillgångsslag:

a) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument

som är noterade eller föremål för handel på en sådan regle­

rad marknad som definieras i artikel 4.1.14 i direktiv

2004/39/EG.

b) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument

som är föremål för handel på någon annan reglerad mark­

nad som är belägen i en medlemsstat och fungerar fortlö­

pande samt är erkänd och öppen för allmänheten.

c) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument

som är officiellt noterade på en fondbörs i ett tredjeland eller

som är föremål för handel på någon annan reglerad mark­

nadsplats som är belägen i ett tredjeland och fungerar fortlö­

pande samt är erkänd och öppen för allmänheten, förutsatt

att valet av fondbörs eller annan marknadsplats godkänts av

de behöriga myndigheterna eller är reglerat i lag eller annan

författning eller i fondbestämmelserna eller i investeringsbo­

lagets bolagsordning.

d) Överlåtbara värdepapper som nyligen emitterats, förutsatt att

i) emissionsvillkoren omfattar en förbindelse att ansökan

ska göras om officiell notering på en fondbörs eller

någon annan reglerad marknadsplats, som fungerar fort­

löpande och är erkänd och öppen för allmänheten, för­

utsatt att valet av fondbörs eller annan marknadsplats

godkänts av de behöriga myndigheterna eller är reglerat

i lag eller i fondbestämmelserna eller i investeringsbola­

gets bolagsordning, och

ii) garantier föreligger för att den notering som avses i led i

sker inom ett år från emissionstillfället.

e) Andelar i fondföretag som är auktoriserade i enlighet med

detta direktiv eller andra företag för kollektiva investeringar

enligt artikel 1.2 a och b, oavsett om de är etablerade i en

medlemsstat eller inte, förutsatt att

i) dessa andra företag för kollektiva investeringar är auk­

toriserade enligt lagstiftning som fastställer att de är före­

mål för tillsyn som av de behöriga myndigheterna i

fondföretagets hemmedlemsstat anses motsvara den till­

syn som fastställs i gemenskapslagstiftningen och att det

anses tillräckligt säkerställt att samarbete mellan myn­

digheterna sker,

ii) skyddsnivån för andelsägare i det andra företaget för kol­

lektiva investeringar motsvarar det skydd som ett fond­

företags andelsägare har, särskilt genom att reglerna för

separation av tillgångarna, upp- och utlåning och blank­

ning av överlåtbara värdepapper och penningmarknads­

instrument motsvarar kraven i detta direktiv,

iii) verksamheten i det andra företaget för kollektiva inves­

teringar rapporteras halvårsvis och årsvis, så att det kan

ske en värdering av tillgångar och skulder, intäkter och

verksamhet under rapporteringsperioden, och

iv) de fondföretag eller andra företag för kollektiva investe­

ringar i vars andelar förvärv planeras, enligt dessas fond­

bestämmelser eller bolagsordning, får placera högst

10 % av sina tillgångar i andelar i andra fondföretag eller

andra företag för kollektiva investeringar.

f) Kontoplaceringar i kreditinstitut, som är återbetalningsbara

vid anfordran eller förenade med uttagsrätt samt ger avkast­

ning inom högst 12 månader, under förutsättning att kredit­

institutet har sitt säte i en medlemsstat eller, om

kreditinstitutet har sitt säte i tredjeland, förutsatt att det

omfattas av tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna

i fondföretagets hemmedlemsstat anses motsvara dem som

fastställs i gemenskapslagstiftningen.

g) Finansiella derivat, inklusive motsvarande kontantavräknade

instrument, som omsätts på en sådan reglerad marknad som

avses i leden a, b och c, eller finansiella derivatinstrument

som handlas direkt mellan parterna (OTC-derivat), förutsatt

att

i) de grundas på sådana instrument som omfattas av denna

punkt, finansiella index, räntesatser, växelkurser eller

valutor, i vilka fondföretaget kan placera utifrån de pla­

ceringsmål som det har angett i sina fondbestämmelser

eller sin bolagsordning,

ii) motparterna vid affärer med OTC-derivat är institutio­

ner som omfattas av tillsyn och tillhör de kategorier som

godkänts av de behöriga myndigheterna i fondföretagets

hemmedlemsstat, och

iii) OTC-derivaten är föremål för tillförlitlig och verifierbar

värdering från dag till dag samt att de vid varje tidpunkt,

på fondföretagets initiativ, kan säljas, lösas in eller avslu­

tas genom en utjämnande transaktion till verkligt värde.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

h) Andra penningmarknadsinstrument än de som omsätts på en

reglerad marknad och som faller under artikel 2.1 o om själva

emissionen eller emittenten av instrumenten omfattas av reg­

lering i syfte att skydda investerare och sparmedel, under för­

utsättning att de är

i) emitterade eller garanterade av en central, regional eller

lokal myndighet, av en medlemsstats centralbank, av

Europeiska centralbanken, av gemenskapen eller Euro­

peiska investeringsbanken, av ett tredjeland eller, i fråga

om förbundsstater, av en av de stater som utgör för­

bundsstaten eller av en internationell offentlig organisa­

tion som en eller flera medlemsstater tillhör,

ii) emitterade av ett företag, vars värdepapper omsätts på de

reglerade marknader som avses i leden a, b eller c,

iii) emitterade eller garanterade antingen av en inrättning

som omfattas av tillsyn i enlighet med de kriterier som

fastställs i gemenskapslagstiftning eller av en inrättning

som omfattas av och följer sådana tillsynsregler som av

de behöriga myndigheterna anses minst lika stränga som

de som fastställs i gemenskapslagstiftning, eller

iv) emitterats av andra organ som tillhör de kategorier som

godkänts av de behöriga myndigheterna i fondföretagets

hemmedlemsstat förutsatt att investeringar i sådana

instrument omfattas av ett investerarskydd som är lik­

värdigt med det som fastställs i led i, ii eller iii och att

emittenten är ett bolag vars kapital och reserver uppgår

till minst 10 000 000 EUR och som lägger fram och

offentliggör sin årsredovisning i enlighet med rådets

fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat

på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer

av bolag

(1) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.

(1), är en enhet som inom en grupp företag som

omfattar ett eller flera börsnoterade företag ägnar sig åt

gruppens finansiering eller är en enhet som ägnar sig åt

att finansiera värdepapperisering som omfattas av kre­

ditförstärkning från en bank.

2.

Ett fondföretag får emellertid inte

a) placera mer än 10 % av sina fondtillgångar i andra överlåt­

bara värdepapper eller penningmarknadsinstrument än de

som avses i punkt 1.

b) förvärva ädla metaller eller värdepapper inlösbara i sådana

metaller.

Fondföretag får ha kompletterande likvida tillgångar.

3.

Ett investeringsbolag får förvärva lös eller fast egendom som

är av väsentlig betydelse för det direkta utövandet av dess

verksamhet.

Artikel 51

1.

Ett förvaltnings- eller investeringsbolag ska använda ett för­

farande för riskhantering som gör det möjligt för det att vid varje

tidpunkt kontrollera och bedöma den risk som är knuten till posi­

tionerna och deras bidrag till portföljens allmänna riskprofil.

Bolaget ska använda ett förfarande som möjliggör en exakt och

oberoende bedömning av värdet på OTC-derivat.

Det ska underrätta de behöriga myndigheterna i sin hemmedlems­

stat regelbundet om de typer av derivatinstrument, underliggande

risker, kvantitativa begränsningar liksom de metoder som valts

för att beräkna de risker som åtföljer transaktioner med derivat­

instrument för varje fondföretag som det förvaltar.

2.

Medlemsstaterna får ge fondföretag tillstånd att använda

sådan teknik och sådana instrument som hänför sig till överlåt­

bara värdepapper och penningmarknadsinstrument på de villkor

och inom de gränser medlemsstaterna föreskriver, förutsatt att

denna teknik och dessa instrument används i syfte att åstad­

komma en effektiv förvaltning av värdepappersportföljen.

Om denna verksamhet gäller användning av derivatinstrument

ska dessa villkor och gränser överensstämma med bestämmel­

serna i detta direktiv.

Verksamheten får under inga omständigheter leda till att fondfö­

retagen avviker från sina placeringsmål såsom de fastställts i deras

fondbestämmelser, bolagsordningar eller prospekt.

3.

Ett fondföretag ska säkerställa att dess totala exponering

som hänför sig till derivatinstrument inte överskrider dess port­

följs totala fondandelsvärde.

Exponeringen ska beräknas med hänsyn till det aktuella värdet av

de underliggande tillgångarna, motpartsrisken, kommande mark­

nadsrörelser och den tid som finns tillgänglig för att lösa in posi­

tionerna. Detta ska även gälla tredje och fjärde stycket.

Ett fondföretag får inom den gräns som anges i artikel 52.5 och

inom ramen för sin placeringsinriktning göra placeringar i finan­

siella derivatinstrument, förutsatt att exponeringen mot de under­

liggande tillgångarna inte sammanlagt överstiger de

placeringsbegränsningar som anges i artikel 52. När ett fondföre­

tag placerar i indexbaserade finansiella derivatinstrument får med­

lemsstaterna föreskriva att dessa investeringar inte behöver läggas

samman med avseende på de gränser som anges i artikel 52.

När ett överlåtbart värdepapper eller ett penningmarknadsinstru­

ment innefattar ett derivat ska detta derivat beaktas när kraven i

denna artikel ska uppfyllas.

4.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 116 ska kom­

missionen senast den 1 juli 2010 anta genomförandebestämmel­

ser för att närmare ange följande:

a) Kriterier för att bedöma lämpligheten i det förfarande för

riskhantering som används av förvaltningsbolaget i enlighet

med punkt 1 första stycket.

b) Detaljerade regler avseende en exakt och oberoende bedöm­

ning av värdet på OTC-derivat.

V

S

2

6

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/63

c) Detaljerade regler avseende innehållet i och förfarandet som

ska följas för att lämna information som avses i punkt 1

tredje stycket till de behöriga myndigheterna i förvaltnings­

bolagets hemmedlemsstat.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 52

1.

Ett fondföretag får placera högst

a) 5 % av sina tillgångar i överlåtbara värdepapper eller pen­

ningmarknadsinstrument som emitterats av samma organ,

eller

b) 20 % av sina tillgångar på konton i samma organ.

Riskexponeringen mot ett fondföretags motpart vid en transak­

tion med OTC-derivat får inte överstiga antingen

a) 10 % av sina tillgångar när motparten är ett kreditinstitut

enligt artikel 50.1 f, eller

b) 5 % av sina tillgångar i övriga fall.

2.

Medlemsstaterna får höja den 5-procentsgräns som anges i

punkt 1 första stycket till högst 10 %. Om de gör det får emeller­

tid det sammanlagda innehavet i överlåtbara värdepapper och

penningmarknadsinstrument som fondföretaget innehar i emit­

tenter i vilka det placerar mer än 5 % av sina tillgångar inte över­

stiga 40 % av dess tillgångar. Denna begränsning ska inte gälla

inlåning eller transaktioner med OTC-derivat hos finansiella insti­

tut som står under tillsyn.

Trots de enskilda gränser som fastställs i punkt 1 får ett fondfö­

retag inte, om detta skulle leda till att mer än 20 % av dess till­

gångar placerades hos ett enskilt organ, kombinera några av

följande placeringsslag:

a) Placeringar i överlåtbara värdepapper eller penningmark­

nadsinstrument som emitterats av organet i fråga.

b) Inlåning hos det organet.

c) Exponeringar från transaktioner med OTC-derivat mot det

organet.

3.

Medlemsstaterna får höja den 5-procentsgräns som anges i

punkt 1 första stycket till högst 35 % om de överlåtbara värde­

papperen eller penningmarknadsinstrumenten är utgivna eller

garanterade av en medlemsstat, av dess lokala myndigheter, av ett

tredjeland eller av offentliga internationella organ i vilka en eller

flera medlemsstater är medlemmar.

4.

Medlemsstaterna får höja den 5-procentsgräns som anges i

punkt 1 första stycket till högst 25 % när obligationer är emitte­

rade av ett kreditinstitut som har sitt säte i en medlemsstat och

enligt lag omfattas av särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda

obligationsinnehavare. Särskilt ska iakttas att kapital som härrör

från emissionen av sådana obligationer i enlighet med lag ska pla­

ceras i tillgångar som, under obligationernas hela giltighetstid, kan

täcka de med obligationerna förenade fordringarna och som i

händelse av emittentens fallissemang med prioritet ska användas

för återbetalning av kapital och upplupen ränta.

Om ett fondföretag placerar mer än 5 % av sina fondtillgångar i

sådana obligationer som avses i första stycket och som har samma

emittent, får det totala värdet av dessa placeringar inte överstiga

80 % av värdet av fondföretagets tillgångar.

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna en förteckning

över de kategorier av obligationer som avses i första stycket och

över de kategorier av emittenter som, enligt gällande lag och enligt

sådana tillsynsregler som avses i det stycket, beviljas tillstånd att

emittera sådana obligationer som uppfyller kriterierna i den här

artikeln. Till förteckningen ska fogas uppgifter om vad slags

garantier som erbjudits. Kommissionen ska till övriga medlems­

stater genast vidarebefordra denna information jämte de kom­

mentarer som bedömts erforderliga samt göra informationen

tillgänglig för allmänheten. Informationen kan tas upp till diskus­

sion i Europeiska värdepapperskommittén som avses i

artikel 112.1.

5.

Vid beräkningen av den gräns på 40 % som anges i punkt 2

ska inte de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstru­

ment som anges i punkterna 3 och 4 beaktas.

De gränser som anges i punkterna 1−4 får inte kombineras, och

placeringar i överlåtbara värdepapper och penningmarknadsin­

strument emitterade av samma organ eller i inlåning eller deriva­

tinstrument hos detta organ enligt bestämmelserna i

punkterna 1−4 får därför inte överstiga sammanlagt 35 % av ett

fondföretags tillgångar.

Bolag som ingår i samma grupp för sammanställd redovisning

enligt definitionen i direktiv 83/349/EEG eller i enlighet med

erkända internationella redovisningsregler ska räknas som ett

organ vid beräkningen av gränserna i denna artikel.

Medlemsstaterna får tillåta placeringar upp till sammanlagt 20 %

i överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument inom

samma grupp.

Artikel 53

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av de gränser som fast­

ställs i artikel 56 får medlemsstaterna höja de gränser som anges

i artikel 52 till högst 20 % för investeringar i aktier eller skuldför­

bindelser emitterade av samma organ, när fondföretagets

placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna eller enligt bolags­

ordningen syftar till att efterbilda sammansättningen av ett visst

aktieindex eller index för skuldförbindelser som är erkänt av de

behöriga myndigheterna och på följande villkor:

a) Det ska ha en tillräckligt diversifierad sammansättning.

b) Indexet ska utgöra en lämplig referens för den marknad det

hänför sig till.

c) Det ska offentliggöras på lämpligt vis.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

2.

Medlemsstaterna får höja den gräns som fastställs i punkt 1

till högst 35 % när det visar sig motiverat på grund av exceptio­

nella marknadsvillkor, särskilt på reglerade marknader där vissa

överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument i hög

grad dominerar. Investeringar upp till denna gräns ska bara vara

tillåtna för en enda emittent.

Artikel 54

1.

Genom avvikelse från artikel 52 får medlemsstaterna ge

fondföretag tillstånd att med tillämpning av principen om risk­

spridning placera upp till 100 % av fondtillgångarna i olika över­

låtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument utgivna

eller garanterade av en medlemsstat, en eller flera av dess lokala

myndigheter, ett tredjeland eller ett offentligt internationellt organ

som en eller flera medlemsstater tillhör.

De behöriga myndigheterna i ett fondföretags hemmedlemsstat

får medge sådana undantag endast om de finner att andelsägarna

i fondföretaget har ett skydd likvärdigt med det som tillkommer

andelsägarna i fondföretag som iakttar de gränsvärden som anges

i artikel 52.

Ett sådant fondföretag ska inneha värdepapper från minst sex

olika emissioner, varvid dock ska gälla att värdepapper från en

och samma emission inte får motsvara mer än 30 % av de sam­

lade fondtillgångarna.

2.

Fondbestämmelserna eller bolagsordningarna för de fond­

företag som avses i punkt 1 ska innehålla uttrycklig uppgift om

de medlemsstater, lokala myndigheter eller offentliga internatio­

nella organ som utger eller garanterar sådana värdepapper i vilka

fondföretaget avser att placera mer än 35 % av fondtillgångarna.

Sådana fondbestämmelser och bolagsordningar ska godkännas av

behöriga myndigheter.

3.

De fondföretag som avses i punkt 1 ska i prospekt

och marknadsföringskommunikation på framträdande plats

omnämna tillståndet och ange medlemsstater, lokala myndighe­

ter eller offentliga internationella organ i vars värdepapper de har

för avsikt att placera eller har placerat mer än 35 % av

fondtillgångarna.

Artikel 55

1.

Ett fondföretag får förvärva andelar i fondföretag eller andra

företag för kollektiva investeringar enligt artikel 50.1 e, under för­

utsättning att inte mer än 10 % av dess tillgångar placeras i ande­

lar i ett enda fondföretag eller annat företag för kollektiva

investeringar. Medlemsstaterna får höja denna gräns till högst

20 %.

2.

Investeringar i andelar i företag för kollektiva investeringar

som ej är fondföretag får sammanlagt inte överstiga 30 % av fond­

företagets tillgångar.

Medlemsstaterna får, när ett fondföretag har förvärvat andelar i

andra fondföretag eller företag för kollektiva investeringar, före­

skriva att värdet av dessa företags tillgångar inte behöver läggas

samman för beräkning av de gränser som anges i artikel 52.

3.

När ett fondföretag placerar i andelar i andra fondföretag

eller andra företag för kollektiva investeringar som direkt eller

genom delegering förvaltas av samma förvaltningsbolag eller av

ett annat bolag till vilket förvaltningsbolaget är anknutet via

gemensam företagsledning eller ägarkontroll eller genom en bety­

dande direkt eller indirekt ägarandel får detta förvaltningsbolag

eller det andra bolaget inte debitera några avgifter för teckning

eller inlösen av fondföretagets investeringar i andelar i dessa andra

fondföretag eller företag för kollektiva investeringar.

Ett fondföretag som placerar en betydande del av sina tillgångar i

andra fondföretag eller företag för kollektiva investeringar ska i

sitt prospekt uppge maximinivån för de förvaltningskostnader

som kan debiteras både fondföretaget självt och de andra fondfö­

retag eller företag för kollektiva investeringar i vilka fondföreta­

get avser att placera. Fondföretaget ska i sin årsrapport ange en

maximal procentsats för de förvaltningskostnader som debiteras

både fondföretaget självt och de fondföretag eller företag för kol­

lektiva investeringar i vilka det placerar.

Artikel 56

1.

Ett investeringsbolag eller ett förvaltningsbolag får, såvitt

gäller handhavandet av alla de värdepappersfonder som står

under bolagets förvaltning och som omfattas av detta direktiv,

inte förvärva aktier med sådan rösträtt som skulle göra det möj­

ligt för bolaget att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen

hos en emittent.

I avvaktan på vidare samordning ska medlemsstaterna beakta gäl­

lande föreskrifter i andra medlemsstaters lagstiftning, som när­

mare uttrycker den i första stycket angivna principen.

2.

Ett fondföretag får inte förvärva mer än

a) 10 % av de aktier utan rösträtt som en enskild emittent givit

ut,

b) 10 % av de skuldförbindelser som en enskild emittent givit

ut,

c) 25 % av andelarna i ett enskilt fondföretag eller annat före­

tag för kollektiva investeringar enligt artikel 1.2 led a och b,

d) 10 % av de penningmarknadsinstrument som emitterats av

ett och samma organ.

De gränsvärden som anges i leden b, c och d behöver inte iakttas

vid förvärvstillfället, om bruttomängden av skuldförbindelserna

eller av penningmarknadsinstrumenten eller nettomängden av de

värdepapper som är föremål för emission då inte kan beräknas.

V

S

4

6

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/65

3.

En medlemsstat behöver inte tillämpa punkterna 1 och 2

beträffande följande:

a) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument

som är emitterade eller garanterade av en medlemsstat eller

dess lokala myndigheter.

b) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument

som är emitterade eller garanterade av ett tredjeland.

c) Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument

som är emitterade av offentliga internationella organ i vilka

en eller flera medlemsstater är medlemmar.

d) Ett fondföretags innehav av aktier i ett bolag som är etablerat

i ett tredjeland och vars tillgångar placeras huvudsakligen i

värdepapper utgivna av emittenter med sitt säte i det landet,

om detta lands lagstiftning inte gör det möjligt för fondföre­

taget att på något annat sätt placera sina fondtillgångar i vär­

depapper från emittenter i det landet.

e) Ett eller flera investeringsbolags aktieinnehav i dotterbolag

vars verksamhet enbart består i förvaltning, rådgivning eller

marknadsföring i det land där dotterbolaget är etablerat, vid

återköp av andelar på begäran av andelsägarna, uteslutande

för investeringsbolagets eller investeringsbolagens räkning.

Det undantag som anges i första stycket d i den här punkten får

dock endast tillämpas om bolaget från tredjelandet tillämpar en

placeringsinriktning som är förenlig med de gränsvärden som

anges i artiklarna 52 och 55 samt punkterna 1 och 2 i den här

artikeln. Om gränsvärdena i artiklarna 52 och 55 överskrids ska

artikel 57 gälla i tillämpliga delar.

Artikel 57

1.

Fondföretag behöver inte iaktta de gränsvärden som anges i

detta kapitel när de utnyttjar teckningsrätter för överlåtbara vär­

depapper eller penningmarknadsinstrument som ingår i

fondtillgångarna.

Medlemsstaterna får, med beaktande av principen om risksprid­

ning, tillåta att nyligen auktoriserade fondföretag under en tid av

högst sex månader från auktorisationsdagen inte tillämpar

artiklarna 52–55.

2.

Om gränsvärdena enligt punkt 1 överskrids av skäl som

ligger utanför ett fondföretags kontroll eller som följd av att teck­

ningsrätter utnyttjas, ska fondföretaget vid sina försäljningstrans­

aktioner prioritera rättelse av detta förhållande under vederbörligt

hänsynstagande till andelsägarnas intressen.

KAPITEL VIII

MASTER/FEEDERFONDFÖRETAG

AVSNITT 1

Tillämpningsområde och godkännande

Artikel 58

1.

Ett feederfondföretag är ett fondföretag, eller en delfond i ett

sådant företag, som genom avvikelse från artiklarna 1.2 a, 50, 52,

55 och 56.2 c har fått tillstånd att placera minst 85 % av sina till­

gångar i andelar i ett annat fondföretag eller i en delfond i ett

sådant företag (masterfondföretaget).

2.

Ett feederfondföretag får inneha upp till 15 % av sina till­

gångar i en eller flera av följande former:

a) Kompletterande likvida tillgångar enligt artikel 50.2 andra

stycket.

b) Finansiella derivatinstrument, som bara får användas för att

säkra tillgångar, enligt artikel 50.1 g och artikel 51.2

och 51.3.

c) Lös och fast egendom som är av väsentlig betydelse för det

direkta utövandet av verksamheten, om feederfondföretaget

är ett investeringsbolag.

För att uppfylla villkoren i artikel 51.3 ska feederfondföretaget

räkna ut sin totala exponering som hänför sig till finansiella deri­

vatinstrument genom att kombinera sin egen direkta exponering

enligt första stycket b med antingen

a) masterfondföretagets faktiska exponering mot finansiella

derivatinstrument i proportion till feederfondföretagets pla­

ceringar i masterfondföretaget, eller

b) masterfondföretagets potentiellt maximala totala exponering

mot finansiella derivatinstrument, fastställd i masterfondfö­

retagets fondbestämmelser eller bolagsordning, i proportion

till feederfondföretagets placering i masterfondföretaget.

3.

Ett masterfondföretag är ett fondföretag eller en delfond i ett

fondföretag som

a) har minst ett feederfondföretag bland sina andelsägare,

b) inte för egen del är ett feederfondföretag, och

c) inte innehar andelar i ett feederfondföretag.

4.

Följande avvikelser ska gälla för masterfondföretag:

a) För ett masterfondföretag som har minst två feederfondföre­

tag som andelsägare ska artiklarna 1.2 a och 3 b inte tilläm­

pas, vilket innebär att masterfondföretaget får välja om det

ska söka kapital från andra investerare eller inte.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

b) Om ett masterfondföretag inte söker kapital från allmänhe­

ten i en annan medlemsstat än den där det är etablerat, utan

bara har ett eller flera feederfondföretag i den andra med­

lemsstaten, ska kapitel XI och artikel 108.1 andra stycket inte

tillämpas.

Artikel 59

1.

Medlemsstaterna ska se till att det för ett feederfondföretags

placeringar i ett visst masterfondföretag, vilka överstiger den

gräns som enligt artikel 55.1 gäller för investeringar i andra fond­

företag, krävs tillstånd som meddelats på förhand av de behöriga

myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat.

2.

Feederfondföretaget ska inom 15 arbetsdagar efter det att

det överlämnat fullständiga ansökningshandlingar underrättas om

huruvida de behöriga myndigheterna har lämnat tillstånd till dess

avsedda placeringar i masterfondföretaget eller inte.

3.

De behöriga myndigheterna i feederfondföretagets hem­

medlemsstat ska lämna tillstånd om feederfondföretaget, dess för­

varingsinstitut och revisor samt masterfondföretaget uppfyller alla

krav i detta kapitel. För detta ändamål ska feederfondföretaget till

de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat överlämna föl­

jande handlingar:

a) Feederfondföretagets och masterfondföretagets fondbestäm­

melser eller bolagsordningar.

b) Feederfondföretagets och masterfondföretagets prospekt och

basfakta för investerare enligt artikel 78.

c) Det avtal mellan feederfondföretaget och masterfondföreta­

get eller de interna uppföranderegler som avses i artikel 60.1.

d) I tillämpliga fall den information som ska lämnas till andels­

ägarna enligt artikel 64.1.

e) Om masterfondföretaget och feederfondföretaget har skilda

förvaringsinstitut, det avtal om informationsutbyte mellan

deras respektive förvaringsinstitut som avses i artikel 61.1.

f) Om masterfondföretaget och feederfondföretaget har skilda

revisorer, det avtal om utbyte av information mellan deras

respektive revisorer som avses i artikel 62.1.

Om feederfondföretaget är etablerat i en annan medlemsstat än

masterfondföretagets hemmedlemsstat, ska feederfondföretaget

även tillhandahålla ett intyg från de behöriga myndigheterna i

masterfondföretagets hemmedlemsstat om att masterfondföreta­

get är ett fondföretag, eller en delfond i ett sådant företag, som

uppfyller villkoren i artikel 58.3 b och c. Handlingarna ska vara

avfattade på det officiella språket eller ett av de officiella språken

i feederfondföretagets hemmedlemsstat eller på ett språk som

godkänns av dess behöriga myndigheter.

AVSNITT 2

Gemensamma bestämmelser för feeder- och

masterfondföretag

Artikel 60

1.

Medlemsstaterna ska kräva att masterfondföretaget förser

feederfondföretaget med all den dokumentation och information

som behövs för att det senare ska kunna uppfylla kraven i detta

direktiv. För detta syfte ska feederfondföretaget ingå avtal med

masterfondföretaget.

Feederfondföretaget får inte placera i andelar i masterfondföreta­

get utöver den gräns som gäller enligt artikel 55.1 förrän det avtal

som avses i första stycket har trätt i kraft. Detta avtal ska finnas

tillgängligt på begäran och kostnadsfritt för alla andelsägare.

Om både master- och feederfondföretaget förvaltas av samma för­

valtningsbolag får avtalet ersättas av interna uppföranderegler

som säkerställer att kraven i denna punkt är uppfyllda.

2.

Masterfondföretaget och feederfondföretaget ska vidta

lämpliga åtgärder för att samordna tidpunkten för beräkningen

och offentliggörandet av fondandelsvärdet i syfte att undvika

utnyttjande av tidszonsskillnader mellan olika marknader (”mar­

ket timing”) för sina fondandelar och på så vis förhindra möjlig­

heter till arbitrage.

3.

Om ett masterfondföretag tillfälligt senarelägger återköp,

inlösen eller tecknande av sina andelar, antingen på eget initiativ

eller på begäran av dess behöriga myndigheter, ska, utan att det

påverkar tillämpningen av artikel 84, vart och ett av dess feeder­

fondföretag ha rätt att, trots villkoren i artikel 84.2, senarelägga

återköp, inlösen eller tecknande av sina andelar under samma

period som masterfondföretaget.

4.

Om ett masterfondföretag försätts i likvidation, ska så även

ske beträffande feederfondföretaget, såvida inte de behöriga myn­

digheterna i dess hemmedlemsstat godkänner att

a) minst 85 % av feederfondföretagets tillgångar placeras i ande­

lar i ett annat masterfondföretag, eller att

b) feederfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning

ändras så att det kan omvandlas till ett fondföretag som inte

är ett feederfondföretag.

Utan att det påverkar specifika nationella bestämmelser om obli­

gatorisk likvidation, får ett masterfondföretag inte försättas i lik­

vidation förrän tidigast tre månader efter det att det underrättat

alla sina andelsägare och de behöriga myndigheterna i feederfond­

företagets hemmedlemsstat om sitt bindande likvidationsbeslut.

5.

Om ett masterfondföretag fusioneras med ett annat fondfö­

retag eller delas upp på två eller flera fondföretag ska feederfond­

företaget försättas i likvidation, såvida inte de behöriga

myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat godkän­

ner att det

a) fortsätter att vara ett feederfondföretag till masterfondföreta­

get eller ett annat fondföretag som blir följden av master­

fondföretagets fusion eller delning,

V

S

6

6

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/67

b) placerar minst 85 % av sina tillgångar i andelar i ett annat

masterfondföretag som inte berörts av fusionen eller del­

ningen, eller

c) ändrar sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning så att

den omvandlas till ett fondföretag som inte är ett

feederfondföretag.

För att en fusion eller en delning av ett masterfondföretag ska få

verkan ska masterfondföretaget senast 60 dagar före det att åtgär­

den avses träda i kraft ha tillhandahållit den information som

anges i artikel 43, eller likvärdig information, till samtliga sina

andelsägare och till de behöriga myndigheterna i sina feederfond­

företags hemmedlemsstater.

Masterfondföretaget ska, om inte de behöriga myndigheterna i

feederfondföretagets hemmedlemsstat har meddelat godkännande

enligt första stycket a, ge feederfondföretaget möjlighet att åter­

köpa eller inlösa alla sina andelar i masterfondföretaget innan

masterfondföretagets fusion eller delning får verkan.

6.

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­

mare ange

a) innehållet i det avtal eller i de interna uppföranderegler som

avses i punkt 1,

b) vilka åtgärder enligt punkt 2 som ska anses lämpliga, och

c) förfarandena för de godkännanden som krävs enligt punk­

terna 4 och 5 i händelse av likvidation, fusion eller delning

av ett masterfondföretag.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

AVSNITT 3

Förvaringsinstitut och revisorer

Artikel 61

1.

I fall då masterfondföretag och feederfondföretag har skilda

förvaringsinstitut ska medlemsstaterna kräva att dessa förvarings­

institut ingår ett avtal om informationsutbyte för att säkerställa att

båda instituten fullgör sina uppgifter.

Ett feederfondföretag får inte placera i andelar i ett masterfondfö­

retag förrän ett sådant avtal har trätt i kraft.

När masterfondföretagets eller feederfondföretagets förvaringsin­

stitut uppfyller villkoren i detta kapitel ska de inte anses bryta mot

några bestämmelser som begränsar utlämnandet av information

eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekom­

mer i ett kontrakt eller i lag eller annan författning. Sådant upp­

fyllande ska inte medföra något ansvar för ett sådant

förvaringsinstitut eller en person som handlar på dess vägnar.

Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretaget, eller i tillämp­

liga fall dess förvaltningsbolag, ansvarar för att till feederfondfö­

retagets förvaringsinstitut vidarebefordra all information om

masterfondföretaget som krävs för att feederfondföretagets förva­

ringsinstitut ska kunna utföra sina uppgifter.

2.

Ett masterfondföretags förvaringsinstitut ska omedelbart

underrätta de behöriga myndigheterna i masterfondföretagets

hemmedlemsstat, feederfondföretaget, eller i tillämpliga fall

feederfondföretagets förvaltningsbolag och förvaringsinstitut, om

det upptäcker oegentligheter beträffande masterfondföretaget

som bedöms få negativa återverkningar på feederfondföretaget.

3.

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­

mare ange

a) de uppgifter som ska ingå i det avtal som avses i punkt 1, och

b) de slag av oegentligheter enligt punkt 2 som ska anses få

negativa återverkningar på feederfondföretaget.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 62

1.

I fall då masterfondföretag och feederfondföretag har skilda

revisorer ska medlemsstaterna kräva att dessa revisorer ingår ett

avtal om informationsutbyte för att säkerställa att båda fullgör

sina uppgifter, inklusive de arrangemang som vidtas för att upp­

fylla kraven i punkt 2.

Ett feederfondföretag får inte placera i andelar i ett masterfondfö­

retag förrän ett sådant avtal har trätt i kraft.

2.

Feederfondföretagets revisor ska i sin revisionsberättelse

beakta revisionsberättelsen från masterfondföretagets revisor. Om

feederfondföretaget och masterfondföretaget har olika räken­

skapsår ska masterfondföretagets revisor upprätta en särskild rap­

port med feederfondföretagets slutdatum.

Feederfondföretagets revisor ska särskilt rapportera alla eventu­

ella oegentligheter som påpekats i revisionsberättelsen för mas­

terfondföretaget och dess följder för feederfondföretaget.

3.

När masterfondföretagets och feederfondföretagets reviso­

rer uppfyller villkoren i detta kapitel ska de inte anses bryta om

några bestämmelser som begränsar utlämnande av information

eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekom­

mer i ett kontrakt eller i lag eller annan författning. Sådant upp­

fyllande ska inte medföra något ansvar för en sådan revisor eller

en person som handlar på dennes vägnar.

4.

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­

mare ange innehållet i det avtal som avses i punkt 1 första stycket.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

AVSNITT 4

Obligatorisk information och

marknadsföringskommunikation från feederfondföretag

Artikel 63

1.

Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretags prospekt,

utöver de uppgifter som anges i modul A i bilaga I, ska innehålla

följande:

a) En förklaring om att feederfondföretaget är feederföretag till

ett visst masterfondföretag och därför stadigvarande placerar

85 % eller mer av sina tillgångar i andelar i det

masterfondföretaget.

b) Uppgifter om placeringsmål och placeringsinriktning, inbe­

gripet riskprofil, och om huruvida feederfondföretagets och

masterfondföretagets resultat är identiska eller i vilken

utsträckning och av vilka skäl de skiljer sig åt, inklusive en

beskrivning av placeringar enligt artikel 58.2.

c) Kort beskrivning av masterfondföretaget, dess organisation,

placeringsmål och placeringsinriktning inbegripet riskprofil,

och uppgift om hur masterfondföretagets prospekt kan

erhållas.

d) En sammanfattning av det avtal som feederfondföretaget och

masterfondföretaget ingått eller de interna uppförandereg­

lerna enligt artikel 60.1.

e) Uppgift om hur andelsägarna kan få ytterligare information

om masterfondföretaget och det avtal som ingåtts mellan

feederfondföretaget och masterfondföretaget enligt

artikel 60.1.

f) Beskrivning av alla betalningar eller kostnadsersättningar från

feederfondföretaget i samband med dess placeringar i ande­

lar i masterfondföretaget samt uppgift om de totala avgifter

som

debiteras

av

feederfondföretaget

och

masterfondföretaget.

g) Beskrivning av de skattemässiga konsekvenserna för feeder­

fondföretaget av dess placeringar i masterfondföretaget.

2.

Utöver den information som föreskrivs i modul B i bilaga I

ska det i feederfondföretagets årsredovisning ingå en uppgift om

de totala avgifter som debiteras av feederfondföretaget och

masterfondföretaget.

Feederfondföretagets års- och halvårsredovisningar ska ange hur

masterfondföretagets års- respektive halvårsredovisningar kan

erhållas.

3.

Utöver vad som krävs enligt artiklarna 74 och 82 ska feeder­

fondföretaget översända prospektet, de basfakta för investerare

som avses i artikel 78 med alla eventuella ändringar samt master­

fondföretagets års- och halvårsredovisningar till de behöriga myn­

digheterna i sin hemmedlemsstat.

4.

Varje feederfondföretag ska i all relevant marknadskommu­

nikation uppge att det stadigvarande placerar 85 % eller mer av

sina tillgångar i andelar i sådana masterfondföretag.

5.

Feederfondföretaget ska på begäran till investerare kostnads­

fritt översända en papperskopia av masterfondföretagets pro­

spekt, årsberättelsen och halvårsberättelsen.

AVSNITT 5

Omvandling av befintliga fondföretag till feederfondföretag

och byte av masterfondföretag

Artikel 64

1.

Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretag som redan

bedriver verksamhet som fondföretag, inbegripet verksamhet som

feederfondföretag till ett annat masterfondföretag, ska lämna föl­

jande information till sina andelsägare:

a) En förklaring om att de behöriga myndigheterna i feeder­

fondföretagets hemmedlemsstat har godkänt feederfondföre­

tagets placeringar i andelar i den berörda masterfonden.

b) Feederfondföretagets och masterfondföretagets basfakta för

investerare enligt artikel 78.

c) Datum då feederfondföretaget ska börja placera i masterfond­

företaget eller, om det redan har placerat i masterfondföreta­

get, datum då dess placeringar kommer att överskrida den

gräns som är tillämplig enligt artikel 55.1.

d) En förklaring om att andelsägarna inom 30 dagar har rätt att

begära att deras andelar ska återköpas eller inlösas, utan

några andra kostnader än de som fondföretaget tar för att

täcka kostnader för avveckling av värdepappersinnehav.

Denna rättighet ska kunna utnyttjas från och med det att

feederfondföretaget har tillhandahållit den information som

anges i denna punkt.

Denna information ska ges senast 30 dagar före det datum som

avses i första stycket c.

2.

Om feederfondföretaget är anmält enligt artikel 93 ska den

information som anges i punkt 1 lämnas på det officiella språket,

eller något av de officiella språken, i feederfondföretagets värd­

medlemsstat eller på ett språk som godkänns av denna medlems­

stats behöriga myndigheter. Feederfondföretaget ska ansvara för

den översättningen. Översättningen ska troget återge innehållet i

originaltexten.

3.

Medlemsstaterna ska säkerställa att feederfondföretag inte

placerar i andelar i sina respektive masterfondföretag utöver den

gräns som är tillämplig enligt artikel 55.1 före utgången av den

trettiodagarsperiod som anges i punkt 1 andra stycket.

V

S

8

6

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/69

4.

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­

mare ange

a) format och det sätt på vilket den information som anges i

punkt 1 ska tillhandahållas,

b) om feederfondföretaget överför alla eller en del av sina till­

gångar till masterfondföretaget i utbyte mot andelar, förfa­

randet för värdering och revision av detta apporttillskott

samt formerna för feederfondföretagets förvaringsinstituts

medverkan i detta förfarande.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

AVSNITT 6

Skyldigheter och behöriga myndigheter

Artikel 65

1.

Feederfondföretaget ska effektivt övervaka masterfondföre­

tagets verksamhet. Vid utövandet av denna skyldighet får feeder­

fondföretaget förlita sig på information och handlingar som det

får från masterfondföretaget, eller i tillämpliga fall dess förvalt­

ningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor, såvida det inte finns

anledning att ifrågasätta informationens och handlingarnas

tillförlitlighet.

2.

Om feederfondföretaget, dess förvaltningsbolag eller någon

person som handlar på feederfondföretagets eller dess förvalt­

ningsbolags vägnar tar emot någon serviceavgift, provision, eller

annan ekonomisk ersättning i samband med en placering i ande­

lar i masterfondföretaget, ska denna avgift, provision eller ekono­

miska ersättning tillföras feederfondföretagets tillgångar.

Artikel 66

1.

Masterfondföretaget ska omedelbart meddela de behöriga

myndigheterna i sin hemmedlemsstat identitetsuppgifter för vart

och ett av de feederfondföretag som placerar i dess andelar. Om

masterfondföretaget och feederfondföretaget är etablerade i olika

medlemsstater, ska de behöriga myndigheterna i masterfondföre­

tagets hemmedlemsstat omedelbart underrätta sina motsvarighe­

ter i feederfondföretagets hemmedlemsstat om dessa placeringar.

2.

Ett masterfondföretag får inte debitera ett feederfondföre­

tag några avgifter för tecknande eller inlösen vid köp respektive

avyttring av andelar.

3.

Masterfondföretaget ska se till att all information som krävs

enligt detta direktiv, annan gemenskapslagstiftning, tillämplig

nationell lagstiftning, fondbestämmelserna eller bolagsordningen

finns tillgänglig då så krävs för feederfondföretaget, eller i tillämp­

liga fall dess förvaltningsbolag, samt för de behöriga myndighe­

terna och feederfondföretagets förvaringsinstitut och revisor.

Artikel 67

1.

Om masterfondföretaget och feederfondföretaget är etable­

rade i samma medlemsstat, ska de behöriga myndigheterna ome­

delbart underrätta feederfondföretaget om varje beslut, åtgärd,

upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i detta kapitel eller

varje annat förhållande som rapporterats enligt artikel 106.1

rörande masterfondföretaget, eller i tillämpliga fall dess förvalt­

ningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor.

2.

Om masterfondföretaget och feederfondföretaget är etable­

rade i skilda medlemsstater, ska de behöriga myndigheterna i mas­

terfondföretagets hemmedlemsstat omedelbart meddela varje

beslut, åtgärd, upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i detta

kapitel eller varje annat förhållande som rapporterats enligt arti­

kel 106.1 rörande masterfondföretaget, eller i tillämpliga fall dess

förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor till de behöriga

myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat.

Dessa myndigheter ska därefter omedelbart underrätta

feederfondföretaget.

KAPITEL IX

BESTÄMMELSER OM INFORMATION TILL INVESTERARNA

AVSNITT 1

Offentliggörande av prospekt och periodiska rapporter

Artikel 68

1.

Ett investeringsbolag och, för varje värdepappersfond det

förvaltar, ett förvaltningsbolag, ska offentliggöra följande:

a) Ett prospekt.

b) En årsrapport för varje räkenskapsår.

c) En halvårsrapport för räkenskapsårets första sex månader.

2.

Årsrapporten respektive halvårsrapporten ska ges ut inom

följande tidsgränser från utgången av följande redovisningsperio­

der som de avser:

a) Fyra månader för årsrapporten.

b) Två månader för halvårsrapporten.

Artikel 69

1.

Prospektet ska innehålla den information som krävs för att

investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av den före­

slagna placeringen och särskilt av den risk som är förenad med

den.

Prospektet ska innehålla en tydlig och lättbegriplig förklaring av

fondens riskprofil, oberoende av vilka finansiella instrument den

placerar i.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

2.

Prospektet ska innehålla minst den information som anges

i modul A i bilaga I, såvida inte informationen redan framgår av

de fondbestämmelser eller den bolagsordning som ska bifogas

prospektet enligt artikel 71.1.

3.

Årsrapporten ska innehålla en balansräkning eller en redo­

visning av tillgångar och skulder, en specificerad resultaträkning

för räkenskapsåret, en verksamhetsberättelse för räkenskapsåret

samt den information som anges i modul B i bilaga I, liksom all

annan väsentlig information som möjliggör för investerare att

göra en välgrundad bedömning av utvecklingen av fondföretagets

verksamhet och av dess resultat.

4.

Halvårsrapporten ska innehålla minst den information som

anges i avsnitt I–IV i modul B i bilaga I. Om ett fondföretag har

utbetalat eller föreslår utbetalning av en interimsutdelning, ska i

redovisningen anges resultatet efter skatt för halvårsperioden i

fråga samt den interimsutdelning som utbetalats eller föreslås.

Artikel 70

1.

I prospektet ska anges i vilka kategorier av tillgångar fond­

företaget har tillstånd att placera. Det ska anges om transaktioner

med finansiella derivatinstrument är tillåtna, och det ska i så fall

finnas en tydlig uppgift om huruvida dessa får utföras i syfte att

säkra tillgångar eller i avsikt att nå placeringsmål och hur det möj­

liga resultatet av användningen av finansiella derivatinstrument

kan påverka riskprofilen.

2.

När ett fondföretag huvudsakligen placerar i någon annan

kategori av de tillgångar som anges i artikel 50 än överlåtbara vär­

depapper eller penningmarknadsinstrument eller när ett fondfö­

retag efterbildar aktieindex eller index för skuldförbindelser enligt

artikel 53 ska i dess prospekt och i förekommande fall marknads­

föringskommunikation investerarna uppmärksammas på place­

ringsinriktningen genom en förklaring på framträdande plats.

3.

Om ett fondföretags tillgångars fondandelsvärde tenderar

att ha hög volatilitet på grund av portföljens sammansättning

och förvaltningsmetoderna ska detta anges på framträdande

plats i prospektet och i förekommande fall i

marknadsföringskommunikationen.

4.

På begäran av en investerare ska förvaltningsbolaget också

tillhandahålla kompletterande information om de kvantitativa

gränser som gäller för fondföretagets riskhantering, de metoder

som har valts för denna och den senaste utvecklingen av riskerna

med och avkastningen från de viktigaste instrumentkategorierna.

Artikel 71

1.

Fondbestämmelserna eller investeringsbolagets bolagsord­

ning ska utgöra en integrerad del av prospektet och ska bifogas

detta.

2.

De handlingar som avses i punkt 1 behöver dock inte bifo­

gas prospektet, om investeraren informerats om att han eller hon

på begäran kommer att tillställas dessa handlingar eller få upplys­

ning om var han eller hon kan ta del av dem i varje medlemsstat

där andelarna marknadsförs.

Artikel 72

All väsentlig information i prospektet ska hållas aktuell.

Artikel 73

De uppgifter om räkenskaperna som årsrapporten innehåller ska

vara granskade av en eller flera personer som enligt lag eller annan

författning bemyndigats att granska redovisningar i överensstäm­

melse med direktiv 2006/43/EG. Revisionsberättelsen, med even­

tuella anmärkningar, ska i sin helhet återges i årsrapporten.

Artikel 74

Ett fondföretag ska till de behöriga myndigheterna i fondföreta­

gets hemmedlemsstat översända sitt prospekt med eventuella änd­

ringar och tillägg samt sina årsrapporter och halvårsrapporter.

Fondföretaget ska på begäran ge de behöriga myndigheterna i för­

valtningsbolagets hemmedlemsstat denna dokumentation.

Artikel 75

1.

Investerarna ska på begäran kostnadsfritt tillhandahållas

prospektet samt de senaste års- och halvårsrapporterna.

2.

Prospektet får tillhandahållas via ett varaktigt medium eller

via en webbplats. Investerarna ska på begäran få en papperskopia

kostnadsfritt.

3.

Års- och halvårsrapporter ska vara tillgängliga för investe­

rarna på det sätt som anges i prospektet och i de basfakta för

investerare som avses i artikel 78. Investerarna ska på begäran få

en papperskopia av års- och halvårsrapporterna kostnadsfritt.

4.

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att fast­

ställa de särskilda villkor som ska uppfyllas när prospektet tillhan­

dahålls via ett varaktigt medium, annat än i pappersform, och via

en webbplats som inte är ett varaktigt medium.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

AVSNITT 2

Offentliggörande av annan information

Artikel 76

Ett fondföretag ska vid varje tillfälle då det emitterar, säljer, åter­

köper eller löser in andelar på lämpligt sätt, och åtminstone två

gånger per månad, offentliggöra emissions-, försäljnings-,

återköps- och inlösenpriserna.

De behöriga myndigheterna får dock medge att fondföretag

offentliggör sådana uppgifter endast en gång per månad, förut­

satt att andelsägarnas intressen inte härigenom åsidosätts.

V

S

0

7

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/71

Artikel 77

All marknadsföringskommunikation som riktas till investerare

ska lätt kunna identifieras som sådan. Den ska vara rättvisande,

tydlig och inte vilseledande. Särskilt marknadskommunikation

med erbjudande att köpa andelar i fondföretag och som innehål­

ler specifik information om ett fondföretag, får inte innehålla

påståenden som motsäger eller minskar betydelsen av informa­

tionen i prospektet och i de basfakta för investerare som avses i

artikel 78. Uppgift ska ges om att prospekt och basfakta enligt

artikel 78 finns att tillgå, och det ska närmare anges var och på

vilket språk investerare och potentiella investerare kan erhålla

eller få tillgång till dessa uppgifter eller handlingar.

AVSNITT 3

Basfakta för investerare

Artikel 78

1.

Medlemsstaterna ska kräva att investeringsbolag och, för

varje värdepappersfond de förvaltar, förvaltningsbolag upprättar

en kortfattad handling med basfakta för investerare. Denna hand­

ling ska kallas basfakta för investerare eller basfakta i detta direktiv.

Orden ”basfakta för investerare” ska anges tydligt i den hand­

lingen, på ett av de språk som avses i artikel 94.1 b.

2.

Basfakta ska innehålla lämplig information avseende de vik­

tigaste särdragen hos fondföretaget i fråga, som ska tillhandahål­

las investerarna på ett sätt som rimligtvis gör det möjligt för dem

att förstå vilket slag av investeringsprodukt de erbjuds och vilka

risker som är förenade med den och följaktligen kunna fatta sina

investeringsbeslut med kännedom om fakta.

3.

Basfakta ska ge information avseende följande väsentliga

uppgifter beträffande fondföretaget i fråga:

a) Identifiering av fondföretaget.

b) Kort beskrivning av placeringsmål och placeringsinriktning.

c) Presentation av tidigare resultat eller, när så är relevant,

resultatscenarier.

d) Kostnader och produktrelaterade avgifter.

e) Beskrivning av i vilken utsträckning investeringsobjektet är

inriktat på att söka maximera avkastningen genom riskta­

gande (dess ”risk/reward profile”) samt lämpliga förklaringar

och varningar beträffande investeringar i fondföretaget i

fråga.

Dessa väsentliga uppgifter ska vara begripliga för investeraren

utan några hänvisningar till andra handlingar.

4.

I basfakta ska klart anges var och hur man kan få ytterligare

information om den erbjudna investeringen, bland annat, men

inte uteslutande, genom uppgift om var och hur prospekt samt

års- och halvårsrapporter på begäran alltid kan erhållas kostnads­

fritt och på vilket språk denna information finns tillgängliga för

investerarna.

5.

Basfakta ska utformas kortfattat utan användning av fack­

språk. De ska upprättas i ett gemensamt format som möjliggör

jämförelser och presenteras så att icke-professionella investerare

kan förväntas förstå dem.

6.

Basfakta ska användas utan ändringar eller tillägg, förutom

översättning, i alla medlemsstater där fondföretaget har anmälts

för marknadsföring av sina andelar i enlighet med artikel 93.

7.

Kommissionen ska anta genomförandeåtgärder för att fast­

ställa följande:

a) Det detaljerade och fullständiga innehållet i de basfakta som

ska tillhandahållas investerare i enlighet med punkterna 2, 3

och 4.

b) Det detaljerade och uttömmande innehållet i de basfakta som

ska tillhandahållas investerare i följande specifika fall:

i) För fondföretag med flera delfonder, basfakta som ska

tillhandahållas investerare som tecknar sig för en särskild

delfond, däribland hur byte till en annan delfond kan ske

och avgifterna för detta.

ii) För fondföretag som erbjuder flera aktiekategorier, de

basfakta som ska tillhandahållas investerare som tecknar

sig för en särskild aktiekategori.

iii) För fond-i-fondföretag, de basfakta som ska tillhandahål­

las investerare som tecknar sig för fondföretag som i sin

tur placerar i andra fondföretag eller i andra företag för

kollektiva investeringar enligt artikel 50.1 e.

iv) För master/feederstrukturer, de basfakta som ska tillhan­

dahållas investerare som tecknar sig för andelar i

feederfondföretag.

v) För strukturerade, kapitalskyddade och andra jämförbara

fondföretag, de basfakta som ska tillhandahållas investe­

rare avseende de särskilda kännetecknen för sådana

fondföretag.

c) Närmare uppgifter om form och presentation för de basfakta

som ska tillhandahållas investerare i enlighet med punkt 5.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Artikel 79

1.

Basfakta ska utgöra information före kontraktstecknande.

De ska vara rättvisande, tydliga och icke vilseledande. De ska vara

förenliga med de relevanta delarna i prospektet.

2.

Medlemsstaterna ska säkerställa att ingen kan ställas till

civilrättsligt ansvar endast på grund av basfakta, inbegripet över­

sättningar av dem, såvida de inte är vilseledande, oriktiga eller inte

överensstämmer med de relevanta delarna av prospektet. Basfakta

ska innehålla en tydlig varning i detta avseende.

Artikel 80

1.

Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och,

för var och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje för­

valtningsbolag som säljer andelar i fondföretag direkt eller via en

annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess vägnar och

dess fulla och ovillkorliga ansvar, tillhandahåller investerare bas­

fakta beträffande fondföretaget i fråga i god tid före det att inves­

terarna erbjuds teckna sig för andelar i fondföretaget.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och,

för var och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje för­

valtningsbolag som inte säljer andelar i fondföretag direkt eller via

en annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess vägnar

och dess fulla och ovillkorliga ansvar, på deras begäran tillhanda­

håller producenter och mellanhänder som säljer eller ger råd om

eventuella investeringar i sådana andelar eller i produkter som

innebär riskexponering mot sådana andelar med basfakta. Med­

lemsstaterna ska kräva att mellanhänder som säljer eller ger råd

till investerare om potentiella investeringar i fondföretag tillhan­

dahåller sina befintliga eller potentiella kunder med basfakta.

3.

Investerarna ska tillhandahållas basfakta kostnadsfritt.

Artikel 81

1.

Medlemsstaterna ska tillåta investeringsbolag och, för var

och en av de värdepappersfonder de förvaltar, förvaltningsbolag

att tillhandahålla basfakta via ett varaktigt medium eller en webb­

plats. Investerare ska på begäran få en papperskopia kostnadsfritt.

Dessutom ska en uppdaterad version av basfakta finnas tillgäng­

lig på investeringsbolagets eller förvaltningsbolagets webbplats.

2.

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att fast­

ställa de särskilda villkor som ska uppfyllas när basfakta tillhan­

dahålls via ett varaktigt medium i annan form än pappersform

eller via en webbplats som inte utgör ett varaktigt medium.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 82

1.

Fondföretagen ska överlämna basfakta och alla ändringar av

dem till de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater.

2.

Alla väsentliga inslag i basfakta ska hållas aktuella.

KAPITEL X

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG

Artikel 83

1.

Följande får inte ta upp lån:

a) Ett investeringsbolag.

b) Ett förvaringsbolag eller förvaringsinstitut.

Ett fondföretag får dock ta upp lån i utländsk valuta i form av

”back-to-back-lån”.

2.

Med undantag från punkt 1 får en medlemsstat ge fondfö­

retag tillstånd att ta upp lån, under förutsättning att sådan

upplåning

a) är av tillfällig art och motsvarar

— i fråga om ett investeringsbolag, högst 10 % av dess till­

gångar, eller

— i fråga om en värdepappersfond, högst 10 % av fondens

värde, eller

b) har till syfte att möjliggöra förvärv av fast egendom som är

av väsentlig betydelse för det direkta utövandet av verksam­

heten och, såvitt avser ett investeringsbolag, motsvarar högst

10 % av dess tillgångar.

Om ett fondföretag har rätt att ta upp lån i enlighet med a och b

får upplåningen totalt inte överstiga 15 % av dess tillgångar.

Artikel 84

1.

Ett fondföretag ska återköpa eller inlösa andelar när andels­

ägare begär det.

2.

Med undantag från punkt 1 ska följande gälla:

a) Ett fondföretag får, i enlighet med tillämplig nationell lag, i

fondbestämmelserna eller i investeringsbolagets bolagsord­

ning, tillfälligt senarelägga återköp eller inlösen av andelar.

V

S

2

7

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/73

b) Ett fondföretags hemmedlemsstat får tillåta att dess behöriga

myndigheter kräver att återköp eller inlösen av andelar sena­

reläggs med hänsyn till andelsägarnas eller allmänhetens

intresse.

Det tillfälliga senareläggande som avses i första stycket a får ske

endast i undantagsfall när omständigheterna så kräver, och då

uppskovet är berättigat med hänsyn till andelsägarnas intressen.

3.

Vid ett tillfälligt senareläggande i enlighet med punkt 2 a,

ska ett fondföretag utan dröjsmål underrätta de berörda myndig­

heterna i dess hemmedlemsstat och de behöriga myndigheterna i

samtliga medlemsstater där företaget marknadsför sina andelar

om sittbeslut.

Artikel 85

Reglerna för värdering av tillgångar och för beräkning av

försäljnings- eller emissionspris samt återköps- eller inlösenpris

på ett fondföretags andelar ska fastställas i tillämplig nationell lag,

i fondbestämmelserna eller i investeringsbolagets bolagsordning.

Artikel 86

Utdelning eller återinvestering av ett fondföretags intäkter ska ske

i enlighet med lag och fondbestämmelserna eller investeringsbo­

lagets bolagsordning.

Artikel 87

Ett fondföretags andelar får emitteras endast om fondtillgångarna

inom sedvanlig tid tillförs betalning motsvarande emissionens

nettopris. Detta ska inte utgöra hinder för tilldelning av

bonusandelar.

Artikel 88

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 50 och 51

får följande inte bevilja lån eller ingå borgen för någon annans

räkning:

a) Ett investeringsbolag.

b) Ett förvaltningsbolag eller förvaringsinstitut som handlar för

en värdepappersfonds räkning.

2.

Punkt 1 ska inte hindra det företag som avses i den punkten

från att förvärva överlåtbara värdepapper, penningmarknadsin­

strument eller andra finansiella instrument som avses i arti­

kel 50.1 e, g och h och som inte är till fullo betalda.

Artikel 89

Följande får inte sälja överlåtbara värdepapper, penningmarknads­

instrument eller andra finansiella instrument som avses i arti­

kel 50.1 e, g och h och som de inte innehar:

a) Ett investmentbolag.

b) Ett förvaltningsbolag eller ett förvaringsinstitut som handlar

för en värdepappersfonds räkning.

Artikel 90

I lagen i fondföretagets hemmedlemsstat eller i fondbestämmel­

serna ska det anges vilken ersättning och vilka kostnader ett för­

valtningsbolag har rätt att debitera en värdepappersfond och

vilken metod som ska tillämpas för beräkning av sådana vederlag.

I lag eller i ett investeringsbolags bolagsordning ska det anges

vilka kostnader som ska bäras av bolaget.

KAPITEL XI

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG SOM

MARKNADSFÖR SINA ANDELAR I ANDRA MEDLEMSSTATER

ÄN DE DÄR DE ÄR ETABLERADE

Artikel 91

1.

Fondföretagens värdmedlemsstater ska se till att fondföre­

tagen kan marknadsföra sina andelar inom dessa medlemsstaters

territorier efter anmälan i enlighet med artikel 93.

2.

Fondföretagens värdmedlemsstater får inte ålägga sådana

fondföretag som avses i punkt 1 några ytterligare krav eller admi­

nistrativa förfaranden inom detta direktivs tillämpningsområde.

3.

Medlemsstaterna ska se till att det är lätt att på distans och

på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om lagar

och andra författningar som ligger utanför detta direktivs tillämp­

ningsområde men som är särskilt relevanta för arrangemang för

marknadsföring inom deras respektive territorier av andelar av

fondföretag som är etablerade i andra medlemsstater. Medlems­

staterna ska se till att denna information finns tillgänglig på ett

språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn, att

den är klar och otvetydig och att den hålls aktuell.

4.

I detta kapitel avses med ”fondföretag” även delfonder inom

fondföretag.

Artikel 92

Fondföretagen ska, i enlighet med de lagar och andra författningar

som gäller i den medlemsstat där deras andelar marknadsförs,

vidta erforderliga åtgärder för att i den medlemsstaten kunna göra

utbetalningar till andelsägarna, verkställa återköp och inlösen

samt lämna ut den information som fondföretagen är skyldiga att

tillhandahålla.

Artikel 93

1.

Om ett fondföretag avser att marknadsföra sina andelar i en

annan medlemsstat än sin hemmedlemsstat, ska det först över­

lämna en skriftlig anmälan till de behöriga myndigheterna i sin

hemmedlemsstat.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Anmälan ska innehålla information om de åtgärder som vidtagits

för marknadsföringen av fondföretagets andelar i värdmedlems­

staten, och i förekommande fall aktiekategorier. I det fall som

avses i artikel 16.1 ska informationen även innehålla uppgift om

att fondföretagets marknadsförs av förvaltningsbolaget som för­

valtar fondföretaget.

2.

Till den anmälan som avses i punkt 1 ska fondföretaget

bifoga den senaste versionen av följande:

a) Sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning, sitt prospekt

och, om det är lämpligt, sin senaste årsrapport och eventuell

följande halvårsrapport översatt i enlighet med bestämmel­

serna i artikel 94.1 c och d.

b) De basfakta för investerare som avses i artikel 78, översatta i

enlighet med artikel 94.1 b och d.

3.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat ska bedöma om de handlingar som fondföretaget överlämnat

enligt punkterna 1 och 2 är fullständiga.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska

senast tio arbetsdagar efter mottagandet av anmälan och de full­

ständiga handlingar som avses i punkt 2 överlämna de fullstän­

diga handlingar som avses i punkterna 1 och 2 till de behöriga

myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget avser att

marknadsföra sina andelar. Till handlingarna ska de bifoga ett

intyg om att fondföretaget uppfyller kraven i detta direktiv.

Efter att ha överlämnat handlingarna ska de behöriga myndighe­

terna i fondföretagets hemmedlemsstat omedelbart underrätta

fondföretaget om att så har skett. Fondföretaget får tillträde till

marknaden i fondföretagets värdmedlemsstat från och med dagen

för denna underrättelse.

4.

Medlemsstaterna ska se till att anmälan enligt punkt 1 och

intyget enligt punkt 3 är avfattade på ett språk som är brukligt

inom den internationella finanssektorn, såvida inte fondföretagets

hemmedlemsstat och värdmedlemsstat godkänner att anmälan

och intyget avfattas på ett språk som är officiellt i båda

medlemsstaterna.

5.

Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndig­

heter godkänner att de handlingar som avses i punkt 3 överförs

och arkiveras på elektronisk väg.

6.

Under det anmälningsförfarande som fastställs genom

denna artikel får de behöriga myndigheterna i den medlemsstat

där fondföretaget avser att marknadsföra sina andelar inte begära

några ytterligare handlingar, intyg eller uppgifter utöver dem som

föreskrivs i denna artikel.

7.

Fondföretagets hemmedlemsstat ska säkerställa att de behö­

riga myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat på elektro­

nisk väg har tillgång till de handlingar som avses i punkt 2 och i

tillämpliga fall de översättningar som gjorts av dessa. Hemmed­

lemsstaten ska se till att fondföretaget håller handlingarna och

översättningarna aktuella. Fondföretaget ska anmäla varje ändring

av de handlingar som nämns i punkt 2 till de behöriga myndig­

heterna i fondföretagets värdmedlemsstat, och ange var dessa

handlingar kan erhållas på elektronisk väg.

8.

Om den information som i enlighet med punkt 1 lämnats i

anmälan beträffande de åtgärder som vidtagits för marknadsfö­

ringen behöver ändras, eller om det sker en ändring av de aktie­

kategorier som ska marknadsföras, ska fondföretaget skriftligen

underrätta de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten om

detta innan ändringen verkställs.

Artikel 94

1.

Om ett fondföretag marknadsför sina andelar i en värdmed­

lemsstat ska det till investerarna inom den medlemsstatens terri­

torium tillhandahålla all den information och alla de handlingar

som det enligt kapitel IX är skyldigt att tillhandahålla investerarna

i sin hemmedlemsstat.

Informationen och handlingarna ska tillhandahållas till investe­

rarna i enlighet med följande bestämmelser:

a) Utan att det påverkar bestämmelserna i kapitel IX ska infor­

mationen och handlingarna tillhandahållas investerarna på

det sätt som föreskrivs i lagar och andra författningar i fond­

företagets värdmedlemsstat.

b) De basfakta för investerare som avses i artikel 78 ska över­

sättas till det officiella språket, eller ett av de officiella språ­

ken, i fondföretagets värdmedlemsstat eller till ett språk som

godkänns av de behöriga myndigheterna i den

medlemsstaten.

c) Information och handlingar utöver de basfakta som avses i

artikel 78 ska enligt fondföretagets val översättas antingen till

det officiella språket, eller ett av de officiella språken, i fond­

företagets värdmedlemsstat, till ett språk som godkänns av de

behöriga myndigheterna i den medlemsstaten eller till ett

språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn.

d) Fondföretaget ska ansvara för översättningar av information

eller handlingar enligt leden b och c och de ska troget återge

innehållet i ursprungstexten.

2.

Kraven i punkt 1 ska också gälla för alla ändringar av den

information och de handlingar som avses i den punkten.

3.

Offentliggöranden enligt artikel 76 av priser vid emission,

försäljning, återköp och inlösen av fondföretags andelar ska ske

så ofta som krävs enligt lagar och andra författningar i fondföre­

tagets hemmedlemsstat.

Artikel 95

1.

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­

mare ange

a) omfattning av den information som avses i artikel 91.3,

b) åtgärder för att underlätta för de behöriga myndigheterna i

fondföretagets värdmedlemsstat att få tillgång till informa­

tion eller handlingar som avses i artikel 93.1, 93.2 och 93.3

i enlighet med artikel 93.7.

V

S

4

7

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/75

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det

föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

2.

Kommissionen får även anta genomförandeåtgärder för att

närmare ange

a) form och innehåll för en standardmall för anmälan som

fondföretag ska använda vid anmälningsförfarandet enligt

artikel 93.1, inklusive uppgift om vilka handlingar översätt­

ningarna avser,

b) form och innehåll för en standardmall för intyg som med­

lemsstaternas behöriga myndigheter ska använda enligt

artikel 93.3,

c) förfarandet för de behöriga myndigheternas informationsut­

byte och användning av elektronisk kommunikation vid

anmälan enligt artikel 93.

Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa­

rande som avses i artikel 112.3.

Artikel 96

Ett fondföretag ska i sin verksamhet ha rätt att använda samma

beteckning för sin rättsliga form (t.ex. investeringsbolag eller vär­

depappersfond) i en värdmedlemsstat som det använder i sin

hemmedlemsstat.

KAPITEL XII

BESTÄMMELSER OM DE MYNDIGHETER SOM ANSVARAR

FÖR AUKTORISATION OCH TILLSYN

Artikel 97

1.

Medlemsstaterna ska utse de behöriga myndigheter som ska

fullgöra de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv. De ska under­

rätta kommissionen om detta och i förekommande fall ange hur

uppgifterna fördelats mellan myndigheterna.

2.

De behöriga myndigheterna ska vara offentliga myndighe­

ter eller organ utsedda av offentliga myndigheter.

3.

Myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska vara

behöriga att utöva tillsyn över företaget, inklusive i enlighet med

artikel 19 när så är tillämpligt. Myndigheterna i fondföretagets

värdmedlemsstat ska dock vara behöriga att kontrollera att de

bestämmelser som ligger utanför detta direktivs tillämpningsom­

råde följs och att kraven i artiklarna 92 och 94 efterlevs.

Artikel 98

1.

De behöriga myndigheterna ska ges alla de tillsynsbefogen­

heter som de behöver för att utföra sina uppgifter. Sådana befo­

genheter ska utövas

a) direkt,

b) i samarbete med andra myndigheter,

c) på de behöriga myndigheternas ansvar genom delegering till

andra organ till vilka uppgifter har delegerats, eller

d) efter begäran av de behöriga rättsliga myndigheterna.

2.

Beträffande de befogenheter som avses i punkt 1 ska de

behöriga myndigheterna ha rätt att vidta åtminstone följande

åtgärder:

a) Begära att få tillgång till alla handlingar oavsett form och rätt

och att få kopior.

b) Begära att en person lämnar upplysningar och vid behov

kalla och höra en person i syfte att erhålla information.

c) Utföra kontroller på plats.

d) Begära att få tillgång till befintliga uppgifter om tele- och

datatrafik.

e) Kräva att varje form av agerande som strider mot bestämmel­

ser som fastställts för genomförande av detta direktiv ska

upphöra.

f) Begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad.

g) Begära tillfälligt näringsförbud.

h) Begära att auktoriserade investeringsbolag, förvaltningsbolag

och förvaringsinstitut tillhandahåller uppgifter.

i) Vidta varje slag av åtgärd för att säkerställa att investerings­

bolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut uppfyller kra­

ven i detta direktiv.

j) Begära i andelsägarnas eller allmänhetens intresse att emis­

sion, återköp eller inlösen av andelar tillfälligt senareläggs.

k) Återkalla ett fondföretags, förvaltningsbolags eller förvarings­

instituts auktorisation.

l) Överlämna ärenden för lagföring.

m) Ge revisorer eller sakkunniga tillstånd att utföra kontroller

eller utredningar.

Artikel 99

1.

Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om tillämpliga

åtgärder och sanktioner för överträdelser av de nationella bestäm­

melser som antagits enligt detta direktiv och vidta alla åtgärder

som krävs för att se till att bestämmelserna efterlevs. Utan att det

påverkar förfarandena för återkallande av auktorisation eller med­

lemsstaternas rätt att föreskriva straffrättsliga sanktioner ska med­

lemsstaterna särskilt, i enlighet med sin nationella lagstiftning, se

till att lämpliga administrativa åtgärder eller administrativa sank­

tioner kan vidtas mot ansvariga personer när bestämmelser som

antagits vid genomförandet av detta direktiv inte har följts.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Åtgärderna och sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga

och avskräckande.

2.

Medlemsstaterna ska särskilt, utan att detta utesluter att

bestämmelser införs om åtgärder och sanktioner som ska tilläm­

pas på överträdelser av andra nationella bestämmelser som antas

i enlighet med detta direktiv, fastställa effektiva, proportionerliga

och avskräckande åtgärder och sanktioner i fråga om skyldighe­

ten att utforma basfakta så att de kan förväntas bli förstådda av

icke-professionella investerare i enlighet med artikel 78.5.

3.

Medlemsstaterna ska föreskriva att de behöriga myndighe­

terna får offentliggöra varje åtgärd eller sanktion till följd av över­

trädelser av de bestämmelser som antagits vid genomförandet av

detta direktiv, såvida inte ett sådant offentliggörande allvarligt

skulle äventyra finansmarknadernas funktion, skada investerarnas

intressen eller åsamka de berörda parterna oproportionerlig

skada.

Artikel 100

1.

Medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva och ända­

målsenliga förfaranden för klagomål och prövning utanför dom­

stol av konsumenttvister rörande fondföretags verksamhet, då så

är lämpligt med utnyttjande av befintliga organ.

2.

Medlemsstaterna ska se till att lagstiftning och reglering inte

hindrar de organ som avses i punkt 1 från att samarbeta effektivt

för att lösa gränsöverskridande tvister.

Artikel 101

1.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samarbeta med

varandra när det är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina

uppgifter enligt detta direktiv och utöva sina befogenheter enligt

detta direktiv eller nationell lagstiftning.

Medlemsstaterna ska vidta de administrativa och organisatoriska

åtgärder som behövs för att underlätta det samarbete som före­

skrivs i denna punkt.

De behöriga myndigheterna ska använda sina samarbetsbefogen­

heter även i fall då det uppförande som utreds inte utgör en över­

trädelse av gällande bestämmelser i deras medlemsstat.

2.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska omedelbart

förse varandra med de upplysningar som krävs för att de ska

kunna utföra sina uppgifter enligt detta direktiv.

3.

Om en behörig myndighet i en medlemsstat har goda skäl

att misstänka att företag som inte står under denna behöriga myn­

dighets tillsyn utför eller har utfört handlingar i en annan med­

lemsstat som strider mot detta direktiv ska den på ett så tydligt

sätt som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den

andra medlemsstaten om detta. Den senare myndigheten ska vidta

lämpliga åtgärder och informera den myndighet som lämnat

underrättelsen om resultatet av åtgärden och, i den utsträckning

det är möjligt, om den viktigaste utvecklingen beträffande ären­

dets handläggning. Denna punkt ska inte ha någon inverkan på

befogenheterna hos den behöriga myndighet som har lämnat

underrättelsen.

4.

De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får begära att

de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat medverkar

vid tillsynsverksamhet, kontroller på plats eller vid en utredning

som ska genomföras på den sistnämnda medlemsstatens territo­

rium, inom ramen för de befogenheter som dessa myndigheter

har enligt direktivet. Om en behörig myndighet tar emot en begä­

ran om en kontroll på plats eller en utredning ska den

a) själv utföra kontrollen eller utredningen,

b) låta den myndighet som har begärt kontrollen eller utred­

ningen utföra den, eller

c) låta revisorer eller sakkunniga utföra kontrollen eller

utredningen.

5.

Om en kontroll eller utredning utförs inom en medlemsstats

territorium av den medlemsstatens behöriga myndighet, får den

behöriga myndigheten i den medlemsstat som har begärt medver­

kan begära att egna tjänstemän ska få åtfölja de tjänstemän som

utför kontrollen eller utredningen. Det övergripande ansvaret för

kontrollen eller utredningen ska dock ligga hos den medlemsstat

inom vars territorium den genomförs.

Om en kontroll eller utredning utförs inom en medlemsstats ter­

ritorium av en behörig myndighet i en annan medlemsstat, får

den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territo­

rium kontrollen eller utredningen genomförs begära att dess egna

tjänstemän ska få åtfölja de tjänstemän som utför kontrollen eller

utredningen.

6.

De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där kontrol­

len eller utredningen utförs får endast i följande fall vägra att

utbyta information enligt punkt 2 eller att efterkomma en begä­

ran om medverkan i en utredning eller kontroll på plats enligt

punkt 4:

a) Om utredningen, kontrollen på plats eller informationsutby­

tet negativt skulle kunna påverka den medlemsstatens suve­

ränitet, säkerhet eller allmänna ordning.

b) Om rättsliga förfaranden i fråga om samma personer och

gärningar redan har inletts inför myndigheterna i den tillfrå­

gade medlemsstaten.

c) Ett slutligt avgörande beträffande samma personer och gär­

ningar har redan meddelats i den medlemsstaten.

7.

De behöriga myndigheterna ska underrätta de behöriga

myndigheter som framställt begäran om varje beslut som fattas

enligt punkt 6. Skälen till beslutet ska anges i underrättelsen.

V

S

6

7

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/77

8.

De behöriga myndigheterna får anmäla följande förhållan­

den till Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR), inrät­

tad genom kommissionens beslut 2009/77/EG

(1) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.

(1):

a) När en begäran om informationsutbyte enligt artikel 109 har

avvisats eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.

b) När en begäran om att utföra en utredning eller kontroll på

plats enligt artikel 110 har avvisats eller inte har lett till åtgär­

der inom rimlig tid.

c) När en begäran om tillstånd för den behöriga myndighetens

tjänstemän att åtfölja tjänstemän från den behöriga myndig­

heten i den andra medlemsstaten har avvisats eller inte har

lett till åtgärder inom rimlig tid.

9.

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder beträffande

förfarandena för kontroller på plats och utredningar.

Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa­

rande som avses i artikel 112.3.

Artikel 102

1.

Medlemsstaterna ska föreskriva att alla personer som arbe­

tar eller har arbetat för de behöriga myndigheterna, samt reviso­

rer och experter som agerar eller som har agerat på uppdrag av

dessa myndigheter ska vara bundna av tystnadsplikt. Denna skyl­

dighet ska innebära att ingen konfidentiell information som dessa

personer erhåller i tjänsten får röjas till någon person eller myn­

dighet, utom i sammandrag eller i sammanställning som omöj­

liggör identifikation av enskilda fondföretag, enskilda

förvaltningsbolag och förvaringsinstitut (företag som medverkar

i fondföretagets affärsverksamhet), dock med förbehåll för fall

som omfattas av straffrättslig lagstiftning.

När ett fondföretag eller ett företag som medverkar i deras affärs­

verksamhet har försatts i konkurs eller underkastats tvångslikvi­

dation, får emellertid konfidentiell information som inte rör tredje

parter som medverkar i försök att undsätta företaget yppas vid

tvistemålsförfaranden.

2.

Punkt 1 ska inte hindra medlemsstaternas behöriga myndig­

heter att utbyta information i enlighet med detta direktiv eller

annan gemenskapslagstiftning som gäller för fondföretag eller för

företag som medverkar i deras affärsverksamhet. Denna informa­

tion ska vara underkastad tystnadsplikt enligt punkt 1.

Behöriga myndigheter som utbyter information med andra behö­

riga myndigheter i enlighet med detta direktiv får samtidigt ange

att sådan information inte får röjas utan deras uttryckliga medgi­

vande, och då endast i det syfte till vilket den myndighet som till­

handahöll informationen har givit sitt medgivande.

3.

Medlemsstaterna får ingå samarbetsavtal om utbyte av infor­

mation med behöriga myndigheter i tredjeland eller med de myn­

digheter eller organ i tredjeland som fastställs i punkt 5 i denna

artikel och i artikel 103.1 endast om den lämnade informationen

omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst är likvärdiga

med dem som avses i denna artikel. Detta utbyte av information

ska vara avsett för dessa myndigheters eller organs utförande av

sin tillsynsuppgift.

Om informationen ursprungligen kommer från en annan med­

lemsstat får den lämnas vidare endast om uttryckligt medgivande

ges från de behöriga myndigheter som har lämnat ut den, och om

det är lämpligt endast i det syfte som avsågs när dessa myndighe­

ter gav sitt medgivande.

4.

Behöriga myndigheter som erhåller förtrolig information

enligt punkterna 1 eller 2 får använda informationen endast vid

fullgörande av sina uppgifter för följande ändamål:

a) Kontroll av att de villkor som ställs för etablering av verksam­

het som fondföretag eller företag som medverkar i deras

affärsverksamhet uppfyllts och underlättande av tillsyn över

sådan verksamhet, rutiner för administration och redovisning

samt intern kontroll.

b) Beslut om påföljder.

c) Administrativa överklaganden av beslut som fattats av de

behöriga myndigheterna.

d) Domstolsförfaranden som inletts i enlighet med

artikel 107.2.

5.

Vad som sägs i punkterna 1 och 4 ska inte utgöra hinder för

utbyte av information inom en medlemsstat eller mellan med­

lemsstater, när detta utbyte ska ske mellan en behörig myndighet

och

a) myndigheter med offentligt uppdrag att utöva tillsyn över

kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag och

andra finansiella företag, eller myndigheter med ansvar för

tillsyn över finansiella marknader,

b) organ som har befattning med likvidation eller konkurs av

fondföretag eller företag som medverkar i deras affärsverk­

samhet, eller organ som har befattning med liknande förfa­

randen, eller

c) personer med ansvar för lagstadgad revision av räkenska­

perna för försäkringsföretag, kreditinstitut, värdepappersfö­

retag eller andra finansiella institut.

Punkterna 1 och 4 ska inte hindra de behöriga myndigheter som

avses ovan från att fullgöra sina tillsynsuppgifter eller att till organ

som förvaltar ersättningssystem utlämna sådan information som

dessa organ behöver för sin verksamhet.

Information som utväxlas i enlighet med första stycket ska vara

underkastad tystnadsplikt enligt punkt 1.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Artikel 103

1.

Utan hinder av artikel 102.1–102.4 får medlemsstaterna

tillåta informationsutbyte mellan en behörig myndighet och

a) myndigheter med ansvar för tillsyn över organ som har

befattning med likvidation och konkurs av fondföretag eller

företag som medverkar i deras affärsverksamhet, eller organ

som har befattning med liknande förfaranden,

b) myndigheter med ansvar för tillsyn över personer med ansvar

för lagstadgad revision av räkenskaperna för försäkringsföre­

tag, kreditinstitut, värdepappersföretag och andra finansiella

institut.

2.

Medlemsstater som tillämpar undantaget i punkt 1 ska

kräva att minst följande villkor uppfylls:

a) Informationen ska användas för att utföra de tillsynsuppgif­

ter som avses i punkt 1.

b) Den information som mottas ska vara underkastad tystnads­

plikt enligt artikel 102.1.

c) När informationen härrör från en annan medlemsstat får den

inte vidarebefordras utan uttryckligt tillstånd från de behö­

riga myndigheter som har lämnat ut den, och om det är

lämpligt endast för de ändamål som myndigheterna medgett.

3.

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och de andra

medlemsstaterna vilka myndigheter som har tillåtelse att motta

information enligt punkt 1.

4.

Utan hinder av artikel 102.1–102.4 får medlemsstaterna för

att stärka stabiliteten och integriteten hos det finansiella systemet

tillåta utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna

och myndigheter eller organ som enligt lag är ansvariga för att

upptäcka och utreda överträdelser av bolagsrätt.

5.

Medlemsstater som tillämpar undantaget i punkt 4 ska

kräva att minst följande villkor uppfylls:

a) Informationen ska användas för att utföra de tillsynsuppgif­

ter som avses i punkt 4.

b) Den information som mottas ska vara underkastad tystnads­

plikt enligt artikel 102.1.

c) När informationen härrör från en annan medlemsstat får den

inte vidarebefordras utan uttryckligt medgivande från de

behöriga myndigheter som har lämnat ut den, och i förekom­

mande fall endast för de ändamål som myndigheterna

medgett.

Vid tillämpningen av första stycket punkt c ska de myndigheter

eller organ som avses i punkt 4 till de behöriga myndigheter som

lämnat ut informationen uppge namn och exakt ansvarsområde

för de personer som den ska sändas till.

6.

Om en medlemsstats myndigheter eller organ som avses i

punkt 4 utför sin uppgift att upptäcka eller utreda överträdelser

med hjälp av personer som genom sin särskilda kompetens är

utsedda till detta och som inte är anställda inom den offentliga

förvaltningen, får möjligheten till informationsutbyte som avses i

den punkten utsträckas till att omfatta dessa personer enligt de

villkor som föreskrivs i punkt 5.

7.

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och de andra

medlemsstaterna vilka myndigheter eller organ som har tillåtelse

att motta information enligt punkt 4.

Artikel 104

1.

Artiklarna 102 och 103 ska inte utgöra hinder för en behö­

rig myndighet att lämna ut information till centralbanker och

andra organ med liknande uppgifter i deras egenskap av mone­

tära myndigheter för att dessa ska kunna fullgöra sina uppgifter,

inte heller ska dessa artiklar utgöra hinder för dessa myndigheter

eller organ att till de behöriga myndigheterna vidarebefordra

sådan information som de behöver för de ändamål som anges i

artikel 102.4. Information som mottas i detta sammanhang ska

vara underkastad tystnadsplikt enligt artikel 102.1.

2.

Artiklarna 102 och 103 ska inte utgöra hinder för de behö­

riga myndigheterna att lämna ut den information som avses i arti­

kel 102.1–102.4 till en clearingorganisation eller annat liknande

organ som enligt nationell lagstiftning har rätt att tillhandahålla

clearing- eller avvecklingstjänster åt någon av marknaderna i med­

lemsstaten, om de anser att detta är nödvändigt för att säkerställa

att dessa organ fungerar korrekt vid marknadsaktörers potentiella

eller faktiska fallissemang.

Information som mottas i ett sådant sammanhang ska vara under­

kastad den tystnadsplikt som avses i artikel 102.1.

Medlemsstaterna ska dock se till att information som mottagits

enligt artikel 102.2 inte lämnas ut under de omständigheter som

avses i första stycket i denna punkt utan uttryckligt medgivande

från de behöriga myndigheter som har lämnat den.

3.

Utan hinder av artikel 102.1 och 102.4 får medlemsstaterna

med stöd av bestämmelser i lag tillåta att viss information lämnas

ut till andra avdelningar inom medlemsstaternas centralförvalt­

ningar som ansvarar för lagstiftning om tillsyn över fondföretag

och företag som medverkar i deras affärsverksamhet, kreditinsti­

tut, finansiella institut, värdepappersföretag och försäkringsföre­

tag samt till personer med uppdrag från sådana avdelningar.

Sådant utlämnande får dock ske endast då det är nödvändigt för

utövande av tillsyn.

Medlemsstaterna ska dock föreskriva att information som motta­

gits enligt artikel 102.2 och 102.5 får lämnas ut under de omstän­

digheter som avses i denna punkt endast med uttryckligt

medgivande från de behöriga myndigheter som lämnat ut den.

V

S

8

7

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/79

Artikel 105

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder beträffande förfa­

randena vid informationsutbyte mellan behöriga myndigheter.

Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa­

rande som avses i artikel 112.3.

Artikel 106

1.

Medlemsstaterna ska åtminstone föreskriva att varje person

godkänd i enlighet med direktiv 2006/43/EG, och som i ett fond­

företag eller ett företag som medverkar i deras affärsverksamhet

utför den lagstadgade revision som avses i artikel 51 i direktiv

78/660/EEG, artikel 37 i direktiv 83/349/EEG eller artikel 73 i det

här direktivet eller annat uppdrag föreskrivet i lag, ska vara skyl­

dig att omgående rapportera till de behöriga myndigheterna alla

uppgifter eller beslut rörande detta företag som han eller hon har

fått kännedom om vid utförandet av sitt uppdrag, som kan med­

föra något av följande:

a) En väsentlig överträdelse av lagar och andra författningar

som reglerar villkoren för auktorisation eller som särskilt reg­

lerar verksamhet i fondföretag eller företag som medverkar i

deras affärsverksamhet.

b) Störningar i den löpande verksamheten i fondföretag eller

företag som medverkar i deras affärsverksamhet.

c) Vägran att godkänna räkenskaperna eller framställande av

reservationer.

Den personen ska ha skyldighet att omgående rapportera alla

uppgifter eller beslut som han eller hon har fått kännedom om vid

utförandet av sitt under led a beskrivna uppdrag i ett företag som

har nära förbindelser på grund av kontroll över det fondföretag

eller företag som medverkar i dess affärsverksamhet i vilket upp­

draget utförs.

2.

Det förhållandet att de personer som godkänts enligt direk­

tiv 2006/43/EG för de behöriga myndigheterna i god tro lämnar

ut sådana uppgifter eller beslut som avses i punkt 1 ska inte utgöra

brott mot tystnadsplikt som följer av avtal, lag eller annan författ­

ning och medför inte att dessa personer kan ställas till ansvar.

Artikel 107

1.

De behöriga myndigheterna ska skriftligen motivera såväl

beslut att inte bevilja auktorisation som övriga beslut med nega­

tiv innebörd som fattas vid genomförandet av de allmänna åtgär­

der som antas för tillämpningen av detta direktiv samt underrätta

sökandena om skälen.

2.

Medlemsstaterna ska se till att alla beslut som fattats enligt

lagar och andra författningar antagna i enlighet med detta direk­

tiv är väl underbyggda och får prövas av domstol, inbegripet i de

fall beslut inte har fattats inom sex månader efter det att en ansö­

kan om auktorisation som innehåller alla begärda uppgifter har

lämnats in.

3.

Medlemsstaterna ska föreskriva att ett eller flera av följande

organ, enligt vad som fastställs i nationell lagstiftning, i konsu­

menternas intresse och enligt nationell lagstiftning, ska kunna

begära att ärenden prövas i domstol eller av behörig administra­

tiv myndighet för att säkerställa att de nationella bestämmelserna

för genomförande av detta direktiv tillämpas:

a) Offentliga organ eller deras företrädare.

b) Konsumentorganisationer som har ett berättigat intresse av

att skydda konsumenterna.

c) Yrkesorganisationer som har ett legitimt intresse av att

skydda sina medlemmar.

Artikel 108

1.

Endast myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska

ha behörighet att vidta åtgärder mot det fondföretaget om det

bryter mot lag eller annan författning eller fondbestämmelserna

eller investeringsbolagets bolagsordning.

Myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat får dock vidta

åtgärder mot det fondföretaget, om det bryter mot lagar och andra

författningar som är i kraft i den medlemsstaten och som inte

omfattas av detta direktivs tillämpningsområde eller kraven i

artiklarna 92 och 94.

2.

Myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska utan

dröjsmål underrätta myndigheterna i fondföretagets värdmed­

lemsstat och, om fondföretagets förvaltningsbolag är etablerat i en

annan medlemsstat, de behöriga myndigheterna i förvaltningsbo­

lagets hemmedlemsstat, om beslut som avser återkallelse av auk­

torisation, andra allvarliga åtgärder som riktar sig mot

fondföretaget samt senareläggning av emission, återköp eller inlö­

sen av dess andelar.

3.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat och i fondföretagets hemmedlemsstat får vidta åtgärder

mot förvaltningsbolaget om detta bryter mot bestämmelser inom

deras respektive ansvarsområden.

4.

Om de behöriga myndigheterna i ett fondföretags värdmed­

lemsstat har klara och verifierbara skäl att tro att företaget vid

marknadsföringen av sina andelar inom den medlemsstatens ter­

ritorium inte uppfyller skyldigheter som följer av bestämmelser

som antagits enligt detta direktiv, men som inte ger de behöriga

myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat befogenhet att

agera, ska de anmäla iakttagelserna till de behöriga myndigheterna

i fondföretagets hemmedlemsstat som ska vidta lämpliga åtgärder.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

5.

Om, trots de åtgärder som vidtagits av de behöriga myndig­

heterna i fondföretagets hemmedlemsstat, eller om dessa åtgär­

der visat sig otillräckliga eller på grund av att fondföretagets

hemmedlemsstat inte agerat inom rimlig tid, fondföretaget fram­

härdar i att agera på ett sätt som klart skadar investerarna i dess

värdmedlemsstat, får de behöriga myndigheterna i fondföretagets

värdmedlemsstat till följd av detta vidta någon av följande

åtgärder:

a) Efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna i fondfö­

retagets hemmedlemsstat, vidta alla lämpliga åtgärder som

krävs för att skydda investerarna, vilket inbegriper möjlighe­

ten av att hindra fondföretaget i fråga från att fortsätta att

marknadsföra sina andelar inom fondföretagets värdmed­

lemsstats territorium.

b) Anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommit­

tén om så krävs.

Kommissionen ska utan dröjsmål underrättas om varje åtgärd

som vidtas enligt första stycket a.

6.

Medlemsstaterna ska se till att det inom deras territorier

finns en rättslig möjlighet att delge de rättsliga handlingar som

krävs för de åtgärder som en värdmedlemsstat kan komma att

vidta beträffande ett fondföretag enligt punkterna 2–5.

Artikel 109

1.

Då ett förvaltningsbolag genom att tillhandahålla tjänster

eller genom att etablera filialer bedriver verksamhet i en eller flera

värdmedlemsstater, ska alla berörda medlemsstaters behöriga

myndigheter ha ett nära samarbete.

De ska på begäran förse varandra med alla de upplysningar om

ledning och ägande i sådana förvaltningsbolag som kan förväntas

underlätta deras tillsyn samt alla upplysningar som kan förväntas

underlätta övervakningen av sådana bolag. I synnerhet ska myn­

digheterna i förvaltningsbolagens hemmedlemsstater samarbeta

för att se till att myndigheterna i förvaltningsbolagens värdmed­

lemsstater inhämtar de uppgifter som avses i artikel 21.2.

2.

I den utsträckning som det är nödvändig för att utöva hem­

medlemsstatens tillsyn ska de behöriga myndigheterna i förvalt­

ningsbolagets hemmedlemsstater underrätta de behöriga

myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstater om alla

åtgärder som förvaltningsbolagets värdmedlemsstat vidtagit i

enlighet med artikel 21.5 och som omfattar åtgärder eller sank­

tioner gentemot ett förvaltningsbolag eller inskränkningar i dess

verksamhet.

3.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten

i fondföretagets hemmedlemsstat om varje problem som upp­

täcks i förvaltningsbolaget och som väsentligen kan påverka för­

valtningsbolagets förmåga att korrekt utföra sina uppgifter

beträffande fondföretaget samt varje överträdelse av villkoren i

kapitel III.

4.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat ska utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i

förvaltningsbolagets hemmedlemsstat om varje problem som

upptäcks i fondföretaget och som väsentligen kan påverka förvalt­

ningsbolagets förmåga att korrekt utföra sina uppgifter eller upp­

fylla de krav i detta direktiv som faller inom ansvarsområdet för

fondföretagets hemmedlemsstat.

Artikel 110

1.

Varje förvaltningsbolags värdmedlemsstat ska, om ett för­

valtningsbolag med auktorisation i en annan medlemsstat bedri­

ver verksamhet inom dess territorium genom en filial, se till att de

behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat,

efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna i förvaltnings­

bolagets värdmedlemsstat, själva eller genom personer som de

anlitat för detta ändamål, får utföra kontroll på plats av de upp­

lysningar som avses i artikel 109.

2.

Punkt 1 ska inte påverka den rätt som de behöriga myndig­

heterna i ett förvaltningsbolags värdmedlemsstat har att vid full­

görandet av sina åligganden enligt detta direktiv utföra kontroller

på plats av filialer som är etablerade inom den medlemsstatens

territorium.

KAPITEL XIII

EUROPEISKA VÄRDEPAPPERSKOMMITTÉN

Artikel 111

Kommissionen får anta tekniska anpassningar av detta direktiv på

följande områden:

a) Förtydligande av definitionerna för att säkerställa en enhetlig

tillämpning av detta direktiv inom hela gemenskapen.

b) Konsekvent terminologi och utformning av definitioner i

enlighet med senare rättsakter om fondföretag samt närstå­

ende frågor.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande

med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 112

1.

Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepappers­

kommittén som inrättats genom kommissionens beslut

2001/528/EG

(1) EGT L 191, 13.7.2001, s. 45.

(1).

V

S

0

8

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/81

2.

När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4

och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestäm­

melserna i artikel 8 i det beslutet.

3.

När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i

beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel­

serna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre

månader.

KAPITEL XIV

UNDANTAG, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH

SLUTBESTÄMMELSER

AVSNITT 1

Undantag

Artikel 113

1.

Uteslutande med avseende på danska fondföretag ska ”pan­

tebreve” utställda i Danmark jämställas med de överlåtbara vär­

depapper som avses i artikel 50.1 b.

2.

Med undantag från artiklarna 22.1 och 32.1 får de behöriga

myndigheterna ge sådana fondföretag som den 20 december

1985 i enlighet med nationell lagstiftning hade två eller flera för­

varingsinstitut tillåtelse att behålla dessa institut, om myndighe­

terna har garantier för att de uppgifter som föreskrivs i

artiklarna 22.3 och 32.3 kommer att fullgöras i praktiken.

3.

Med undantag från artikel 16 får medlemsstaterna ge för­

valtningsbolag tillåtelse att emittera innehavarbevis avseende

andra företags registrerade värdepapper.

Artikel 114

1.

De värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i

direktiv 2004/39/EG som har auktorisation att endast tillhanda­

hålla de tjänster som föreskrivs i avsnitten A.4 och A.5 i bilagan

till det direktivet, får erhålla auktorisation enligt det här direktivet

att förvalta fondföretag och kvalificera sig som ”förvaltningsbo­

lag”. I sådant fall ska sådana värdepappersföretag avsäga sig den

auktorisation de erhållit enligt direktiv 2004/39/EG.

2.

De förvaltningsbolag som redan före den 13 februari 2004

i sina hemmedlemsstater erhållit auktorisation enligt direktiv

85/611/EEG att förvalta fondföretag ska vid tillämpningen av

denna artikel anses ha erhållit auktorisation om lagstiftningen i

den medlemsstaten föreskriver att de, för att få inleda sådan verk­

samhet, ska uppfylla villkor som är likvärdiga med dem som anges

i artiklarna 7 och 8.

AVSNITT 2

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 115

Senast den 1 juli 2013 ska kommissionen överlämna en rapport

till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta

direktiv.

Artikel 116

1.

Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2011 anta och

offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga

för att följa artikel 1.2 andra stycket, artikel 1.3 b, artikel 2.1 e,

2.1 m, 2.1 p, 2.1 q och 2.1 r, artikel 2.5, artikel 4, artikel 5.1−5.4,

5.6 och 5.7, artikel 6.1, artikel 12.1, artikel 13.1 inledningen,

13.1 a, 13.1 i, artikel 15, artikel 16.1 och 16.3, artikel 17.1, arti­

kel 17.2 b, artikel 17.3 första och tredje stycket, artikel 17.4−17.7,

artikel 17.9 andra stycket, artikel 18.1 inledningen, artikel 18.1 b,

artikel 18.2 tredje och fjärde stycket, artikel 18.3 och 18.4, artik­

larna 19 och 20, artikel 21.2–21.6, 21.8 och 21.9, artikel 22.1,

artikel 22.3 a, artikel 22.3 d, artikel 22.3 e, artikel 23.1, 23.2,

23.4 och 23.5, artikel 27 tredje stycket, artikel 29.2, artikel 33.2,

33.4 och 33.5, artiklarna 37–42, artikel 43.1−43.5, artik­

larna 44−49, artikel 50.1 inledningen, artikel 50.3, artikel 51.1

tredje stycket, artikel 54.3, artikel 56.1 och 56.2 första stycket

inledningen, artiklarna 58 och 59, artikel 60.1−60.5, artikel 61.1

och 61.2, artikel 62.1, 62.2 och 62.3, artikel 63, artikel 64.1,

64.2 och 64.3, artiklarna 65, 66 och 67, artikel 68.1 inledningen

och 68.1 a, artikel 69.1 och 69.2, artikel 70.2 och 70.3, artik­

larna 71, 72 och 74, artikel 75.1, 75.2 och 75.3, artiklarna 77−82,

artikel 83.1 b, artikel 83.2 a andra strecksatsen, artikel 86, arti­

kel 88.1 b, artikel 89 b, artiklarna 90–94, artiklarna 96−100, arti­

kel 101.1−101.8, artikel 102.2 andra stycket, artikel 102.5,

artiklarna 107 och 108, artikel 109.2, 109.3 och 109.4, arti­

kel 110 och bilaga I. De ska genast underrätta kommissionen om

detta.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 juli 2011.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en

hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning

när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hän­

visningar i befintliga lagar och andra författningar till direktiv

85/611/EEG ska anses som hänvisningar till detta direktiv. När­

mare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur

uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten

till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar

inom det område som omfattas av detta direktiv.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

L 302/82

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Artikel 117

Direktiv 85/611/EEG, ändrat genom de direktiv som anges i del

A av bilaga III, ska upphöra att gälla från och med den 1 juli

2011, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det

gäller tidsfristerna för införlivande i nationell lagstiftning och

tillämpning av de direktiv som anges i del B av bilaga III.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvis­

ningar till det här direktivet och läsas i enlighet med jämförelse­

tabellen i bilaga IV.

Hänvisningar till det förenklade prospektet ska utformas som

hänvisningar till basfakta, i enlighet med artikel 78.

Artikel 118

1.

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att

det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.1, artikel 1.2 första stycket, artikel 1.3 a, artikel 1.4–1.7,

artikel 2.1 a–d, artikel 2.1 f–l, artikel 2.1 n och 2.1 o, artikel 2.2,

2.3 och 2.4, artikel 2.6 och 2.7, artikel 3, artikel 5.5, artikel 6.2,

6.3 och 6.4, artiklarna 7–11, artikel 12.2, artikel 13.1 b–h, arti­

kel 13.2, artikel 14.1, artikel 16.2, artikel 17.2 a, 17.2 c och 17.2

d, artikel 17.3 andra stycket, artikel 17.8 och 17.9 första stycket,

artikel 18.1 utom inledningen och led a, artikel 18.2 första och

andra stycket, artikel 21.1 och 21.7, artikel 22.2, artikel 22.3 b

och 22.3 c, artikel 23.3, artikel 24, artiklarna 25 och 26, arti­

kel 27 första och andra stycket, artikel 28, artikel 29.1, 29.3

och 29.4, artiklarna 30, 31 och 32, artikel 33.1 och 33.3, artik­

larna 34, 35 och 36, artikel 50.1 a–h, artikel 50.2, artikel 51.1

första och andra stycket, artikel 51.2 och 51.3, artiklarna 52

och 53, artikel 54.1 och 54.2, artikel 55, artikel 56.2 första

stycket, artikel 56.2 andra stycket, artikel 56.3, artikel 57, arti­

kel 68.2, artikel 69.3 och 69.4, artikel 70.1 och 70.4, artik­

larna 73 och 76, artikel 83.1 utom led b, artikel 83.2 a utom

andra strecksatsen, artiklarna 84, 85 och 87, artikel 88.1 utom led

b, artikel 88.2, artikel 89 utom led b, artikel 102.1, artikel 102.2

första stycket, artikel 102.3 och 102.4, artiklarna 103–106, arti­

kel 109.1, artiklarna 111, 112, 113 och 117 och bilagorna II, III

och IV ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.

2.

Medlemsstaterna ska se till att fondföretagen ersätter sina

förenklade prospekt, upprättade enligt bestämmelserna i direktiv

85/611/EEG med basfakta för investerare enligt artikel 78 snarast

möjligt och under alla omständigheter senast tolv månader efter

utgången av tidsfristen för att i nationell lag införliva alla de

genomförandebefogenheter som avses i artikel 78.7. Under över­

gångsperioden ska de behöriga myndigheterna i fondföretagens

värdmedlemsstater fortfarande godkänna förenklade prospekt för

fondföretag som marknadsförs inom de medlemsstaternas

territorier.

Artikel 119

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 juli 2009.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

E. ERLANDSSON

Ordförande

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/83

BILAGA I

MODUL A

1. Information om värdepappersfon­

den

1. Information om förvaltningsbo­

laget, inklusive uppgift om huru­

vida förvaltningsbolaget är

etablerat i en annan medlemsstat

än fondföretagets hemmedlems­

stat.

1. Information om investeringsbola­

get.

1.1 Namn

1.1 Namn eller typ, rättslig form,

säte och huvudkontor, om detta

finns på annan plats.

1.1 Namn eller typ, rättslig form, säte

och huvudkontor, om detta finns

på annan plats.

1.2 Datum för bildandet av värde­

pappersfonden. Uppgift om var­

aktighet om denna är begränsad.

1.2 Datum för bolagets bildande.

Uppgift om varaktighet om

denna är begränsad.

1.2 Datum för bolagets bildande.

Uppgift om varaktighet om denna

är begränsad.

1.3 Om bolaget förvaltar andra

värdepappersfonder, uppgift

om dessa fonder.

1.3 Om investeringsbolaget förvaltar

olika delfonder, uppgift om dessa.

1.4 Uppgift om var fondbestämmel­

serna, om dessa inte finns bifo­

gade, och periodiska rapporter

finns tillgängliga.

1.4 Uppgift om var bolagets bolags­

ordning, om den inte finns bifo­

gad, och periodiska rapporter

finns tillgängliga.

1.5 En sammanfattning av för

andelsägarna relevanta uppgifter

om de skatteregler som gäller för

värdepappersfonden. Uppgift om

huruvida avdrag görs vid källan

från de inkomster och realisa­

tionsvinster som fonden utbeta­

lar till andelsägarna.

1.5 En sammanfattning av för andels­

ägarna relevanta uppgifter om de

skatteregler som gäller för bolaget.

Uppgift om huruvida avdrag görs

vid källan från de inkomster och

realisationsvinster som fonden

utbetalar till andelsägarna.

1.6 Datum för bokslut och utdelning.

1.6 Datum för bokslut och utdelning.

1.7 Namnen på de personer som

ansvarar för granskningen av

räkenskaperna i enlighet med

artikel 73.

1.7 Namnen på de personer som

ansvarar för granskningen av

räkenskaperna i enlighet med arti­

kel 73.

1.8 Namn och befattning i bolaget

på dem som tillhör bolagets

administrativa, förvaltande och

kontrollerande organ. Uppgifter

om deras huvudsysselsättningar

utanför bolaget när dessa är av

betydelse för bolaget.

1.8 Namn och befattning i bolaget på

dem som tillhör bolagets admini­

strativa, förvaltande och kontrolle­

rande organ. Uppgifter om deras

huvudsysselsättningar utanför

bolaget när dessa är av betydelse

för bolaget.

1.9 Storleken på tecknat kapital

med angivande av hur mycket

därav som har betalats in.

1.9 Kapital.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

1.10 Uppgift om andelarnas art och

väsentliga egenskaper, särskilt

— vilket slags rätt (sakrätt,

obligationsrätt eller annan

rättighet) som följer med

andelarna,

— om huruvida det är fråga

om värdepapper i egentlig

mening eller om certifikat

som representerar sådana

värdepapper samt huru­

vida notering sker i regis­

ter eller på konto,

— beträffande andra egenska­

per: om andelarna är

utställda på viss person

eller på innehavaren, upp­

gift om andelarnas nomi­

nella värden,

— uppgift, i förekommande

fall, om rösträtt för

andelsägarna,

— under vilka förutsättningar

beslut kan fattas om likvi­

dation av värdepappers­

fonden och i vilken

ordning likvidation ska

ske, särskilt med avseende

på andelsägarnas rättighe­

ter.

1.10 Uppgift om andelarnas art och

väsentliga egenskaper, särskilt

— om huruvida det är fråga

om värdepapper i egentlig

mening eller om certifikat

som representerar sådana

värdepapper samt huruvida

notering sker i register eller

på konto,

— beträffande andra egenska­

per: om andelarna är

utställda på viss person eller

på innehavaren, uppgift om

andelarnas nominella vär­

den,

— uppgift, i förekommande

fall, om rösträtt för andels­

ägarna,

— under vilka förutsättningar

beslut kan fattas om likvida­

tion av investeringsbolaget

och i vilken ordning likvida­

tion ska ske, särskilt med

avseende på andelsägarnas

rättigheter.

1.11 Där så är tillämpligt, upplys­

ningar om börser eller mark­

nadsplatser där andelarna är

noterade eller föremål för han­

del.

1.11 Där så är tillämpligt, upplys­

ningar om börser eller mark­

nadsplatser där andelarna är

noterade eller föremål för handel.

1.12 Förfaranden och villkor för

emission och försäljning av

andelar.

1.12 Förfaranden och villkor för emis­

sion och försäljning av andelar.

1.13 Förfaranden och villkor för

återköp eller inlösen av andelar

samt omständigheter under

vilka återköp eller inlösen får

uppskjutas.

1.13 Förfaranden och villkor för åter­

köp eller inlösen av andelar samt

omständigheter under vilka åter­

köp eller inlösen får uppskjutas.

Om investeringsbolaget förvaltar

olika delfonder, uppgifter om

hur en andelsägare får flytta från

en delfond till en annan och

vilka avgifter som tillämpas i

sådana fall.

1.14 Beskrivning av regler för

bestämmande och disposition

av intäkter.

1.14 Beskrivning av regler för bestäm­

mande och disposition av intäk­

ter.

1.15 Beskrivning av värdepappers­

fondens placeringsmål, inklu­

sive finansiell målsättning (t.ex.

kapitaltillväxt eller vinstkrav),

placeringsinriktning (t.ex. spe­

cialisering inom vissa geogra­

fiska eller industriella områden),

eventuella begränsningar av

denna inriktning och uppgifter

om teknik och instrument eller

upplåningsbefogenheter som

kan komma att användas vid

förvaltningen av värdepappers­

fonden.

1.15 Beskrivning av bolagets place­

ringsmål, inklusive finansiell mål­

sättning (t.ex. kapitaltillväxt

eller vinstkrav), placeringsinrikt­

ning (t.ex. specialisering inom

vissa geografiska eller industriella

områden), eventuella begräns­

ningar av denna inriktning och

uppgifter om teknik och instru­

ment eller upplåningsbefogenhe­

ter som kan komma att

användas vid förvaltningen av

bolaget.

V

S

4

8

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/85

1.16 Regler för värdering av till­

gångar.

1.16 Regler för värdering av tillgångar.

1.17 Hur försäljnings- eller emis­

sionspriser och återköps- eller

inlösenpriser för andelarna fast­

ställs, särskilt

— sättet och tidsintervallerna

för beräkning av sådana

priser,

— information om de avgifter

som tas ut vid försäljning

eller emission och återköp

eller inlösen av andelar,

— uppgift om hur, var och

hur ofta sådana priser

offentliggörs.

1.17 Hur försäljnings- eller emissions­

priser och återköps- eller inlö­

senpriser för andelarna fastställs,

särskilt

— sättet och tidsintervallerna

för beräkning av sådana

priser,

— information om de avgifter

som tas ut vid försäljning

eller emission och återköp

eller inlösen av andelar,

— uppgift om hur, var och hur

ofta sådana priser offentlig­

görs (1).

1.18 Information om dels beräk­

ningen av storleken på och sät­

tet för utbetalning av

ersättningar från värdepappers­

fonden till förvaltningsbolaget,

förvaringsinstitutet och tredje

man, dels värdepappersfondens

täckande av förvaltningsbola­

gets, förvaringsinstitutets och

tredje mans kostnader.

1.18 Information om dels beräk­

ningen av storleken på och sättet

för utbetalning av ersättningar

från bolaget till dess styrelse, till

personer i dess administrativa

organ och i dess lednings- och

kontrollorgan, samt till förva­

ringsinstitutet och tredje man,

dels bolagets täckande av styrel­

sens, förvaringsinstitutets och

tredje mans omkostnader.

(1) De investeringsbolag som avses i artikel 32.5 i direktivet ska även uppge:

Hur och med vilka tidsintervaller beräkning av andelarnas nettovärde sker.

Hur, var och hur ofta detta värde offentliggörs.

Den börs i varje land där andelar utbjuds vars kursnotering ska vara bestämmande för de priser som ska gälla vid transaktioner som

genomförs utanför börser i det landet.

2. Information om förvaringsinstitutet

2.1 Namn eller typ, rättslig form, säte och huvudkontor, om detta finns på annan plats.

2.2 Huvudsaklig verksamhet.

3. Information om de konsultföretag eller externa placeringsrådgivare som arbetar enligt avtal och mot ersättning ur fond­

företagets tillgångar

3.1 Företagets namn eller typ eller rådgivarens namn.

3.2 Väsentliga bestämmelser i kontraktet med förvaltningsbolaget eller investeringsbolaget vilka kan vara av intresse

för andelsägarna med undantag för bestämmelser om ersättning.

3.3 Andra verksamheter av betydelse.

4. Information om rutinerna för utbetalningar till andelsägare, återköp eller inlösen av andelar och tillhandahållande av

information om fondföretaget. Sådan information ska under alla omständigheter lämnas i den medlemsstat där fond­

företaget är etablerat. Därutöver ska, i det fall andelar marknadsförs i en annan medlemsstat, sådan information läm­

nas i de prospekt som offentliggörs där.

5. Övrig investeringsinformation

5.1 De resultat som fondföretaget (i tillämpliga fall) tidigare uppnått – denna information ska antingen ingå i eller

bifogas prospektet.

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

5.2 Beskrivning av den typiska investerare som fondföretaget utformats för.

6. Ekonomisk information

6.1 Eventuella kostnader och avgifter utöver dem som anges i punkt 1.17, där det görs skillnad mellan dem som

andelsägaren ska betala och dem som ska betalas ur fondföretagets tillgångar.

MODUL B

Information som ska ingå i periodiska rapporter

I.

Uppgifter om tillgångar och skulder

— överlåtbara värdepapper,

— tillgodohavanden i bank,

— andra tillgångar,

— summa tillgångar,

— skulder,

— fondandelsvärde.

II.

Antal utestående andelar

III. Fondandelsvärde per andel

IV. Värdepappersportfölj, uppdelad på

a) börsnoterade överlåtbara värdepapper,

b) överlåtbara värdepapper som är föremål för handel på någon annan reglerad marknadsplats,

c) nyligen emitterade överlåtbara värdepapper av det slag som avses i artikel 50.1 d,

d) andra överlåtbara värdepapper av det slag som avses i artikel 50.2 a.

Vidare ska, för var och en av de ovan nämnda placeringarna, analyserade utifrån mest ändamålsenliga kriterier med

hänsyn till fondföretagets placeringsinriktning (t.ex. ekonomiska, geografiska eller valutabetingade kriterier) dess andel

av samtliga fondtillgångar anges uttryckt i procent av nettotillgångarna.

Uppgift om förändringar i sammansättningen av portföljen under den aktuella perioden.

V.

Uppgift om utvecklingen av fondföretagets tillgångar under den aktuella perioden inklusive

— intäkter av placeringar,

— andra intäkter,

— förvaltningsavgifter,

— avgifter till förvaringsinstitut,

— andra avgifter och skatter,

— nettointäkt,

V

S

6

8

/

2

0

3

L

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/87

— utdelningar och återinvesterade intäkter,

— förändringar av kapitalet,

— uppskrivning eller nedskrivning av placeringar,

— andra förändringar som inverkar på fondföretagets tillgångar och skulder,

— transaktionskostnader, som är kostnader som ett fondföretag ådrar sig i samband med transaktioner i

värdepappersportföljen.

VI. En jämförelsetabell över de tre senaste räkenskapsåren som för varje räkenskapsår innehåller det vid årets utgång gällande

— totala fondandelsvärdet,

— fondandelsvärde per andel.

VII. Uppgift om hur stor andel av fondföretagets åtaganden under redovisningsperioden som utgörs av sådana transaktioner som avses

i artikel 51 per transaktionstyp.

L 302/88

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

BILAGA II

Funktioner som ingår i kollektiv portföljförvaltning

— Förvaltning av investeringar.

— Administration:

a) Juridiska tjänster och redovisningstjänster avseende fondförvaltningen.

b) Förfrågningar från kunder.

c) Värdering och prissättning (inklusive kontrolluppgifter avseende skatter).

d) Övervakning av att tillämpliga bestämmelser följs.

e) Upprätthållande av andelsägarregister.

f)

Fördelning av intäkter.

g) Emission och inlösen av andelar.

h) Affärsavveckling (inklusive utskick av certifikat).

i)

Registerföring.

— Marknadsföring.

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/89

BILAGA III

DEL A

Upphävt direktiv och dess ändringar

(hänvisningar i artikel 117)

Rådets direktiv 85/611/EEG

(EGT L 375, 31.12.1985, s. 3)

Rådets direktiv 88/220/EEG

(EGT L 100, 19.4.1988, s. 31)

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/26/EG

(EGT L 168, 18.7.1995, s. 7)

Endast artikel 1 fjärde strecksatsen, artikel 4.7 och artikel 5

femte strecksatsen

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/64/EG

(EGT L 290, 17.11.2000, s. 27)

Endast artikel 1

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG

(EGT L 41, 13.2.2002, s. 20)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG

(EGT L 41, 13.2.2002, s. 35)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG

(EUT L 145, 30.4.2004, s. 1)

Endast artikel 66

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG

(EUT L 79, 24.3.2005, s. 9)

Endast artikel 9

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/18/EG

(EUT L 76, 19.3.2008, s. 42)

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning

(som det hänvisas till i artikel 117)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

Datum för tillämpning

85/611/EEG

1 oktober 1989

88/220/EEG

1 oktober 1989

95/26/EG

18 juli 1996

2000/64/EG

17 november 2002

2001/107/EG

13 augusti 2003

13 februari 2004

2001/108/EG

13 augusti 2003

13 februari 2004

2004/39/EG

30 april 2006

2005/1/EG

13 maj 2005

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

BILAGA IV

Jämförelsetabell

Direktiv 85/611/EEG

Detta direktiv

Artikel 1.1

Artikel 1.1

Artikel 1.2 inledande meningen

Artikel 1.2 inledande meningen

Artikel 1.2 första och andra strecksatsen

Artikel 1.2 a och b

Artikel 1.2 andra stycket

Artikel 1.3 första stycket

Artikel 1.3 första stycket

Artikel 1.3 andra stycket

Artikel 1.3 andra stycket led a

Artikel 1.3 andra stycket led b

Artikel 1.4–1.7

Artikel 1.4–1.7

Artikel 1.8 inledande meningen

Artikel 2.1 n inledande meningen

Artikel 1.8 första, andra och tredje strecksatsen

Artikel 2.1 n leden i, ii och iii

Artikel 1.8 avslutande meningen

Artikel 2.7

Artikel 1.9

Artikel 2.1 o

Artikel 1a inledande meningen

Artikel 2.1 inledande meningen

Artikel 1a.1

Artikel 2.1 a

Artikel 1a.2 första delen av meningen

Artikel 2.1 b

Artikel 1a.2 andra delen av meningen

Artikel 2.2

Artikel 1a.3–1a.5

Artikel 2.1 c–e

Artikel 1a.6

Artikel 2.1 f

Artikel 1a.7 första delen av meningen

Artikel 2.1 g

Artikel 1a.7 andra delen av meningen

Artikel 2.3

Artikel 1a.8–1a.9

Artikel 2.1 h–i

Artikel 1a.10 första stycket

Artikel 2.1 j

Artikel 1a.10 andra stycket

Artikel 2.5

Artikel 1a.11

Artikel 1a.12 och 1a.13 första meningen

Artikel 2.1.i ii

Artikel 1a.13 andra meningen

Artikel 2.4 a

Artikel 1a.14 och 1a.15 första meningen

Artikel 2.1 k och l

Artikel 1a.15 andra meningen

Artikel 2.6

Artikel 2.1 m

Artikel 2.1 inledande meningen

Artikel 3 inledande meningen

Artikel 2.1 första, andra, tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 3.a, b, c och d

Artikel 2.2

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 4.1–4.2

Artikel 5.1–2

Artikel 5.3

Artikel 4.3 första stycket

Artikel 5.4 första stycket leden a och b

Artikel 5.4 andra stycket

Artikel 4.3 andra stycket

Artikel 5.4 tredje stycket

Artikel 4.3 tredje stycket

Artikel 5.4 fjärde stycket

Artikel 4.3a

Artikel 5.5

Artikel 4.4

Artikel 5.6

V

S

0

9

/

2

0

3

L

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/91

Artikel 5.7

Artikel 5.1 och 5.2

Artikel 6.1 och 6.2

Artikel 5.3 första stycket inledande meningen

Artikel 6.3 första stycket inledande meningen

Artikel 5.3 första stycket led a

Artikel 6.3 första stycket led a

Artikel 5.3 första stycket led b inledande meningen

Artikel 6.3 första stycket led b inledande meningen

Artikel 5.3 första stycket led b första och andra

strecksatsen

Artikel 6.3 första stycket led b i och ii

Artikel 5.3 andra stycket

Artikel 6.3 andra stycket

Artikel 5.4

Artikel 6.4

Artikel 5a.1 inledande meningen

Artikel 7.1 inledande meningen

Artikel 5a.1 a inledande meningen

Artikel 7.1 a inledande meningen

Artikel 5a.1 a första strecksatsen

Artikel 7.1 a i

Artikel 5a.1 a andra strecksatsen inledande meningen

Artikel 7.1 a ii inledande meningen

Artikel 5a.1 a andra strecksatsen leden i, ii och iii

Artikel 7.1 a ii första, andra och tredje strecksatsen

Artikel 5a.1 a tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 7.1 a iii

Artikel 5a.1 a femte strecksatsen

Artikel 5a.1 b–d

Artikel 7.1 b–d

Artikel 5a.2–5a.5

Artikel 7.2–7.5

Artikel 5b

Artikel 8

Artikel 5c

Artikel 9

Artikel 5d

Artikel 10

Artikel 5e

Artikel 11

Artikel 5f.1 första stycket

Artikel 12.1 första stycket

Artikel 5f.1 andra stycket led a

Artikel 12.1 andra stycket led a

Artikel 5f.1 andra stycket led b första meningen

Artikel 12.1 andra stycket led b

Artikel 5f.1 andra stycket led b sista meningen

Artikel 5f.2 inledande meningen

Artikel 12.2 inledande meningen

Artikel 5f.2 första och andra strecksatsen

Artikel 12.2 a och b

Artikel 12.3

Artikel 5g

Artikel 13

Artikel 5h

Artikel 14.1

Artikel 14.2

Artikel 15

Artikel 6.1

Artikel 16.1 första stycket

Artikel 16.1 andra stycket

Artikel 6.2

Artikel 16.2

Artikel 16.3

Artikel 6a.1

Artikel 17.1

Artikel 6a.2

Artikel 17.2

Artikel 6a.3

Artikel 17.3 första och andra stycket

Artikel 17.3 tredje stycket

Artikel 17.4–17.5

Artikel 6a.4–6a.6

Artikel 17.6–17.8

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

v

it

k

e

ri

d

a

tt

e

D

G

E

E

/

1

1

6

/

5

8

v

it

k

e

ri

D

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Artikel 6a.7

Artikel 17.9 första stycket

Artikel 17.9 andra stycket

Artikel 6b.1

Artikel 18.1

Artikel 6b.2

Artikel 18.2 första och andra stycket

Artikel 18.2 tredje stycket

Artikel 6b.3 första stycket

Artikel 18.2 fjärde stycket

Artikel 6b.3 andra stycket

Artikel 18.3

Artikel 6b.4

Artikel 18.4

Artikel 6b.5

Artiklarna 19–20

Artikel 6c.1

Artikel 21.1

Artikel 6c.2 första stycket

Artikel 6c.2 andra stycket

Artikel 21.2 första och andra stycket

Artikel 21.2 tredje stycket

Artikel 6c.3–6c.5

Artikel 21.3–21.5

Artikel 6c.6

Artikel 6c.7–6c.10

Artikel 21.6–21.9

Artikel 7

Artikel 22

Artikel 8

Artikel 23.–23.3

Artikel 23.4–23.6

Artikel 9

Artikel 24

Artikel 10

Artikel 25

Artikel 11

Artikel 26

Artikel 12

Artikel 27 första och andra stycket

Artikel 27 tredje stycket

Artikel 13

Artikel 28

Artikel 13a.1 första stycket

Artikel 29.1 första stycket

Artikel 13a.1 andra stycket inledande meningen

Artikel 29.1 andra stycket inledande meningen

Artikel 13a.1 andra stycket första, andra och tredje

strecksatsen

Artikel 29.1 andra stycket leden a, b och c

Artikel 13a.1 tredje och fjärde stycket

Artikel 29.1 tredje och fjärde stycket

Artikel 13a.2–13a.4

Artikel 29.2, 29.3 och 29.4

Artikel 13b

Artikel 30

Artikel 13c

Artikel 31

Artikel 14

Artikel 32

Artikel 15

Artikel 33.1–33.3

Artikel 33.4–33.6

Artikel 16

Artikel 34

Artikel 17

Artikel 35

Artikel 18

Artikel 36

Artiklarna 37–49

Artikel 19.1 inledande meningen

Artikel 50.1 inledande meningen

Artikel 19.1 a–c

Artikel 50.1 a–c

Artikel 19.1 d inledande meningen

Artikel 50.1 d inledande meningen

V

S

2

9

/

2

0

3

L

v

it

k

e

ri

d

a

tt

e

D

G

E

E

/

1

1

6

/

5

8

v

it

k

e

ri

D

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/93

Artikel 19.1 d första och andra strecksatsen

Artikel 50.1 d i och ii

Artikel 19.1 e inledande meningen

Artikel 50.1 e inledande meningen

Artikel 19.1 e första, andra, tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 50.1 e i, ii, iii och iv

Artikel 19.1 f

Artikel 50.1 f

Artikel 19.1 g inledande meningen

Artikel 50.1 g inledande meningen

Artikel 19.1 g första, andra och tredje strecksatsen

Artikel 50.1 g i, ii och iii

Artikel 19.1 h inledande meningen

Artikel 50.1 h inledande meningen

Artikel 19.1 h första, andra, tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 50.1 h i, ii, iii och iv

Artikel 19.2 inledande orden

Artikel 50.2 inledande meningen

Artikel 19.2 a

Artikel 50.2 a

Artikel 19.2 c

Artikel 50.2 b

Artikel 19.2 d

Artikel 50.2 andra stycket

Artikel 19.4

Artikel 50.3

Artikel 21.1–21.3

Artikel 51.1–51.3

Artikel 21.4

Artikel 51.4

Artikel 22.1 första stycket

Artikel 52.1 första stycket

Artikel 22.1 andra stycket inledande meningen

Artikel 52.1 andra stycket inledande meningen

Artikel 22.1 andra stycket första och andra strecksatsen

Artikel 52.1 andra stycket leden a och b

Artikel 22.2 första stycket

Artikel 52.2 första stycket

Artikel 22.2 andra stycket inledande meningen

Artikel 52.2 andra stycket inledande meningen

Artikel 22.2 andra stycket första, andra och tredje

strecksatsen

Artikel 52.2 andra stycket leden a, b och c

Artikel 22.3–22.5

Artikel 52.3–52.5

Artikel 22a.1 inledande meningen

Artikel 53.1 inledande meningen

Artikel 22a.1 första, andra och tredje strecksatsen

Artikel 53.1 a, b och c

Artikel 22a.2

Artikel 53.2

Artikel 23

Artikel 54

Artikel 24

Artikel 55

Artikel 24a

Artikel 70

Artikel 25.1

Artikel 56.1

Artikel 25.2 första stycket inledande meningen

Artikel 56.2 första stycket inledande meningen

Artikel 25.2 första stycket första, andra, tredje och fjärde

strecksatsen

Artikel 56.2 första stycket leden a, b, c och d

Artikel 25.2 andra stycket

Artikel 56.2 andra stycket

Artikel 25.3

Artikel 56.3

Artikel 26

Artikel 57

Artiklarna 58–67

Artikel 27.1 inledande meningen

Artikel 68.1 inledande meningen

Artikel 27.1 första strecksatsen

Artikel 27.1 andra, tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 68.1 a, b, c

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

v

it

k

e

ri

d

a

tt

e

D

G

E

E

/

1

1

6

/

5

8

v

it

k

e

ri

D

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Artikel 27.2 inledande meningen

Artikel 68.2 inledande meningen

Artikel 27.2 första och andra strecksatsen

Artikel 68.2 a och b

Artikel 28.1 och 28.2

Artikel 69.1 och 69.2

Artikel 28.3 och 28.4

Artikel 28.5 och 28.6

Artikel 69.3 och 69.4

Artikel 29

Artikel 71

Artikel 30

Artikel 72

Artikel 31

Artikel 73

Artikel 32

Artikel 74

Artikel 33.1 första stycket

Artikel 33.1 andra stycket

Artikel 75.1

Artikel 33.2

Artikel 75.1

Artikel 33.3

Artikel 75.3

Artikel 75.4

Artikel 34

Artikel 76

Artikel 35

Artikel 77

Artiklarna 78–82

Artikel 36.1 första stycket inledande ordet

Artikel 83.1 första stycket inledande orden

Artikel 36.1 första stycket första och andra strecksatsen

Artikel 83.1 första stycket leden a och b

Artikel 36.1 första stycket sista orden

Artikel 83.1 första stycket inledningen

Artikel 36.1 andra stycket

Artikel 83.1 andra stycket

Artikel 36.2

Artikel 83.2

Artikel 37

Artikel 84

Artikel 38

Artikel 85

Artikel 39

Artikel 86

Artikel 40

Artikel 87

Artikel 41.1 inledande meningen

Artikel 88.1 inledande meningen

Artikel 41.1 första och andra strecksatsen

Artikel 88.1 a och b

Artikel 41.1 avslutande meningen

Artikel 88.1 inledande meningen

Artikel 41.2

Artikel 88.2

Artikel 42 inledande ordet

Artikel 89 inledande meningen

Artikel 42 första och andra strecksatsen

Artikel 89 leden a och b

Artikel 42 avslutande meningen

Artikel 89 inledande meningen

Artikel 43

Artikel 90

Artikel 44.1–44.3

Artikel 91.1–91.4

Artikel 45

Artikel 92

Artikel 46 första stycket inledande meningen

Artikel 93.1 första stycket

Artikel 93.1 andra stycket

Artikel 46 första stycket första strecksatsen

Artikel 46 första stycket andra, tredje och fjärde

strecksatsen

Artikel 93.2 a

Artikel 46 första stycket femte strecksatsen

Artikel 46 andra stycket

Artikel 93.2 b

V

S

4

9

/

2

0

3

L

v

it

k

e

ri

d

a

tt

e

D

G

E

E

/

1

1

6

/

5

8

v

it

k

e

ri

D

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/95

Artikel 93.3–93.8

Artikel 47

Artikel 94

Artikel 95

Artikel 48

Artikel 96

Artikel 49.1–49.3

Artikel 97.1–97.3

Artikel 49.4

Artiklarna 98–100

Artikel 50.1

Artikel 101.1

Artikel 101.2–101.9

Artikel 50.2–50.4

Artikel 102.1–102.3

Artikel 50.5 inledande meningen

Artikel 102.4 inledande meningen

Artikel 50.5 första, andra, tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 102.4 a, b, c och d

Artikel 50.6 inledande meningen och a och b

Artikel 102.5 första stycket inledande meningen

Artikel 50.6 b första, andra och tredje strecksatsen

Artikel 102.5 första stycket leden a, b och c

Artikel 50.6.b avslutande meningen

Artikel 102.5 andra och tredje stycket

Artikel 50.7 första stycket inledande meningen

Artikel 103.1 inledande meningen

Artikel 50.7 första stycket, första och andra strecksatsen

Artikel 103.1 a och b

Artikel 50.7 andra stycket inledande meningen

Artikel 103.2 inledande meningen

Artikel 50.7 andra stycket första, andra och tredje

strecksatsen

Artikel 103.2 a, b och c

Artikel 50.7 tredje stycket

Artikel 103.3

Artikel 50.8 första stycket

Artikel 103.4

Artikel 50.8 andra stycket inledande meningen

Artikel 103.5 första stycket inledande meningen

Artikel 50.8 andra stycket första, andra och tredje

strecksatsen

Artikel 103.5 första stycket leden a, b och c

Artikel 50.8 tredje stycket

Artikel 103.6

Artikel 50.8 fjärde stycket

Artikel 103.5 andra stycket

Artikel 50.8 femte stycket

Artikel 103.7

Artikel 50.8 sjätte stycket

Artikel 50.9–50.11

Artikel 104.1–104.3

Artikel 105

Artikel 50a.1 inledande meningen

Artikel 106.1 första stycket inledande meningen

Artikel 50a.1 a inledande meningen

Artikel 106.1 första stycket inledande meningen

Artikel 50a.1 a första, andra och tredje strecksatsen

Artikel 106.1 första stycket leden a, b och c

Artikel 50a.1 b

Artikel 106.1 andra stycket

Artikel 50a.2

Artikel 106.2

Artikel 51.1 och 51.2

Artikel 107.1 och 107.2

Artikel 107.3

Artikel 52.1

Artikel 108.1 första stycket

Artikel 52.2

Artikel 108.1 andra stycket

Artikel 52.3

Artikel 108.2

Artikel 108.3–108.6

Artikel 52a

Artikel 109.1 och 109.2

V

S

9

0

0

2

.

1

1

.

7

1

v

it

k

e

ri

d

a

tt

e

D

G

E

E

/

1

1

6

/

5

8

v

it

k

e

ri

D

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

Artikel 109.3 och 109.4

Artikel 52b.1

Artikel 110.1

Artikel 52b.2

Artikel 52b.3

Artikel 110.2

Artikel 53a

Artikel 111

Artikel 53b.1

Artikel 112.1

Artikel 53b.2

Artikel 112.2

Artikel 112.3

Artikel 54

Artikel 113.1

Artikel 55

Artikel 113.2

Artikel 56.1

Artikel 113.3

Artikel 56.2

Artikel 57

Artikel 114

Artikel 58

Artikel 116.2

Artikel 115

Artikel 116.1

Artiklarna 117−118

Artikel 59

Artikel 119

Bilaga I tabellerna A och B

Bilaga I tabellerna A och B

Bilaga I tabell C

Bilaga II

Bilaga II

Bilaga III

Bilaga IV

V

S

6

9

/

2

0

3

L

v

it

k

e

ri

d

a

tt

e

D

G

E

E

/

1

1

6

/

5

8

v

it

k

e

ri

D

L 176/42

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/43/EU

av den 1 juli 2010

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller

organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet

mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens

funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och

andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar

i överlåtbara värdepapper (fondföretag)

(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(1), särskilt artik­

larna 12.3, 14.2, 23.6, 33.6 och 51.4, och

av följande skäl:

(1)

Regler och terminologi för organisatoriska krav, intresse­

konflikter och uppförande bör så långt möjligt anpassas till

de standarder på området för finansiella tjänster som inför­

des genom Europaparlamentets och rådets direktiv

2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för

finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv

85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och

rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets

direktiv 93/22/EEG

(2) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(2) och kommissionens direktiv

2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet

av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG

vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamhe­

ten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning

av det direktivet

(3) EUT L 241, 2.9.2006, s. 26.

(3). En sådan anpassning skulle, samtidigt

som den tar hänsyn till särdragen hos kollektiv portfölj­

hantering, möjliggöra likvärdiga standarder inte bara för

olika sektorer av finansiella tjänster utan även för kapital­

förvaltningen generellt, där en del medlemsstater redan

i dag har utvidgat vissa av kraven i direktiv 2006/73/EG till

att omfatta fondförvaltningsbolag.

(2)

Dessa bestämmelser bör ta formen av ett direktiv, eftersom

genomförandebestämmelserna ska kunna anpassas till sär­

dragen hos marknaden och rättssystemet i varje medlems­

stat. Genom ett direktiv uppnås också största möjliga

konsekvens med regelverket i direktiv 2006/73/EG.

(3)

Även om principerna i detta direktiv är generella för alla

förvaltningsbolag, är de tillräckligt flexibla för att säker­

ställa att tillämpningen – och övervakningen av denna til­

lämpning – genom de behöriga myndigheterna är

proportionerlig och tar hänsyn till art, omfattning och

komplexitet hos förvaltningsbolagens verksamhet, den

mångfald fondföretag som faller inom tillämpningsområ­

det för direktiv 2009/65/EG och de stora skillnaderna mel­

lan de olika fondföretag som kan förvaltas av ett

förvaltningsbolag.

(4)

I den utsträckning som nationell lagstiftning tillåter det bör

förvaltningsbolagen få överlåta på tredje part att utföra en

del av deras uppgifter. Genomförandebestämmelserna bör

läsas utifrån detta. När det beslutas huruvida tredje part

kan anses ha tillräcklig sakkunskap och kompetens för att

utföra de tilltänkta uppgifterna, bör förvaltningsbolaget

agera med vederbörlig aktsamhet. Tredje part bör därför

uppfylla samtliga krav i fråga om organisation och intres­

sekonflikter för alla uppgifter som ska utföras. Därav följer

också att förvaltningsbolaget dels bör kontrollera att tredje

part har vidtagit lämpliga åtgärder för att efterleva de

angivna kraven, dels bör övervaka att tredje part verkligen

efterlever dessa krav. När de bestämmelser som gäller för

de delegerade uppgifterna ska tillämpas av uppdragstaga­

ren bör motsvarande krav när det gäller organisation och

intressekonflikter omfatta övervakningen av de delegerade

uppgifterna. Förvaltningsbolaget bör när det agerar med

vederbörlig aktsamhet kunna ta hänsyn till det faktum att

den tredje part som överlåts uppgifter ofta kommer att

omfattas av direktiv 2004/39/EG.

(5)

För att inte olika standarder ska gälla för förvaltningsbolag

och investeringsbolag som inte har utsett något förvalt­

ningsbolag, bör investeringsbolagen omfattas av samma

uppföranderegler och bestämmelser om intressekonflikter

och riskhantering som förvaltningsbolagen. Därför bör

bestämmelserna om administrativa förfaranden och

interna kontrollmekanismer i detta direktiv gälla både för­

valtningsbolag och investeringsbolag som inte har utsett

ett förvaltningsbolag, varvid proportionalitetsprincipen

beaktas.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/43

(6)

Genom direktiv 2009/65/EG åläggs förvaltningsbolag

sunda administrativa rutiner. För att uppfylla detta krav

bör förvaltningsbolagen inrätta en väldokumenterad orga­

nisationsstruktur med en tydlig ansvarsfördelning och ett

välfungerande informationsflöde mellan alla parter. För­

valtningsbolagen bör dessutom upprätta sådana system för

uppgiftsskydd och kontinuitet i verksamheten, som gör det

möjligt för bolagen att överlåta sina plikter när verksam­

heten utförs av tredje part.

(7)

Förvaltningsbolagen bör också inneha de resurser som

krävs för att uppfylla sina åtaganden, framför allt personal

med nödvändiga färdigheter, kunskaper och erfarenheter.

(8)

För att uppfylla kraven på säkra förfaranden för databe­

handling och dokumentation av alla transaktioner som

inbegriper fondföretaget, bör förvaltningsbolaget ha infört

funktioner som möjliggör att de transaktioner som utförs

på fondföretagets vägnar redovisas i rätt tid och på rätt

sätt.

(9)

Redovisning är en av de viktigaste uppgifterna för fondfö­

retagens administration. Det är därför av största betydelse

att redovisningsförfarandena ytterligare specificeras i

genomförandebestämmelserna. Detta direktiv bör därför

upprätthålla principerna om att ett fondföretags eller dess

delfonders alla tillgångar och skulder bör kunna identifie­

ras direkt och att räkenskaperna bör vara separata. Om det

dessutom finns olika aktieslag, t.ex. beroende på olika för­

valtningskostnader, bör det vara möjligt att få fram fond­

andelsvärdet för de enskilda kategorierna direkt ur

redovisningen.

(10)

En tydlig ansvarsfördelning mellan högsta ledningen och

tillsynsfunktionen är avgörande för genomförandet av de

lämpliga interna kontrollmekanismer som föreskrivs i

direktiv 2009/65/EG. Detta innebär att högsta ledningen

bör ha ansvaret för genomförandet av den allmänna pla­

ceringsinriktning som avses i kommissionens förordning

(EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG

rörande basfakta för investerare och villkor för att tillhan­

dahålla basfakta för investerare eller prospekt via annat

varaktigt medium än papper eller via en webbplats

(1) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(1).

Högsta ledningen bör likaså behålla ansvaret för de place­

ringsstrategier som ger allmänna indikationer om fondfö­

retagens

strategiska

tillgångsallokering

och

de

placeringstekniker som krävs för ett korrekt och effektivt

genomförande av investeringsinriktningen. Den tydliga

ansvarsfördelningen bör också garantera en fullgod kon­

troll av att fondföretagets tillgångar investeras i enlighet

med fondbestämmelserna eller bolagsordningen och gäl­

lande lagstiftning samt att riskbegränsningen för de

enskilda fondföretagen inte överskrids. Ansvarsfördel­

ningen bör vara förenlig med högsta ledningens och till­

synsfunktionens roll och uppgifter enligt gällande

nationella lagar och bolagsstyrningskoder. Det är möjligt

att flera eller alla styrelsemedlemmar ingår i högsta

ledningen.

(11)

För att säkerställa att ett förvaltningsbolag förfogar över en

fullgod kontrollmekanism krävs en permanent funktion

för regelefterlevnad och en internrevisionsfunktion. Funk­

tionen för regelefterlevnad bör vara utformad så att alla ris­

ker för att förvaltningsbolaget inte uppfyller sina

skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG upptäcks. Intern­

revisionsfunktionen bör syfta till att kontrollera och

bedöma de olika kontrollförfaranden och administrativa

förfaranden som förvaltningsbolaget har infört.

(12)

Förvaltningsbolagen bör beviljas ett visst spelrum när de

utformar sin riskhantering. I de fall då en separat riskhan­

teringsfunktion inte är lämplig eller proportionerlig bör

förvaltningsbolaget ändå kunna bevisa att särskilda åtgär­

der till skydd mot intressekonflikter möjliggör en obero­

ende riskhantering.

(13)

Genom direktiv 2009/65/EG åläggs förvaltningsbolagen

att införa regler för privata transaktioner. I enlighet med

direktiv 2006/73/EG bör förvaltningsbolag hindra

anställda som står inför en intressekonflikt eller som har

tillgång till insiderinformation, enligt betydelsen i Europa­

parlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den

28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig mark­

nadspåverkan (marknadsmissbruk)

(2) EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.

(2), från att utföra pri­

vata transaktioner som innebär att de missbrukar

information som de har fått tillgång till i sin yrkesroll.

(14)

Enligt direktiv 2009/65/EG måste förvaltningsbolagen

säkerställa att varje portföljtransaktion som inbegriper

fondföretag kan rekonstrueras med avseende på ursprung,

deltagande parter, art samt tid och plats då transaktionen

ägde rum. Därför bör registreringskrav fastställas för port­

följtransaktioner och för order om teckning och inlösen.

(15)

Enligt direktiv 2009/65/EG måste fondförvaltningsbolag

förfoga över lämpliga mekanismer för att garantera att

fondföretag behandlas rättvist när intressekonflikter är

oundvikliga. Därför bör förvaltningsbolagen i dessa fall se

till att högsta ledningen eller ett annat behörigt internt

organ i bolaget omgående informeras, så att dessa får möj­

lighet att anta de beslut som krävs för att garantera att

fondföretaget och dess andelsägare behandlas rättvist.

L 176/44

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

(16)

Förvaltningsbolag bör åläggas att anta, tillämpa och upp­

rätthålla en effektiv och lämplig strategi för att utöva de

rösträtter som är knutna till de finansiella instrument som

de förvaltade fondföretagen innehar. Syftet är att se till att

rösträtterna utövas uteslutande till förmån för fondföreta­

gen. Information om denna strategi och dess tillämpning

bör vara fritt tillgänglig för investerare, bland annat via en

webbplats. Beslutet att inte utöva rösträtter under vissa

omständigheter skulle i vissa fall kunna betraktas som ute­

slutande till förmån för fondföretagen, beroende på deras

placeringsstrategi. Möjligheten för ett investeringsbolag att

själv rösta eller att ge sitt förvaltningsbolag särskilda

instruktioner inför en omröstning bör emellertid inte

uteslutas.

(17)

Skyldigheten att informera högsta ledningen eller ett annat

behörigt internt organ i förvaltningsbolaget så att dessa får

möjlighet att anta de beslut som krävs, bör inte minska

kravet på förvaltningsbolagen och fondföretagen att rap­

portera om situationer där de organisatoriska eller admi­

nistrativa förfarandena för intressekonflikter inte ger

tillräckliga garantier för att risken för skada, till exempel i

de periodiska rapporterna, förhindras. Sådan rapportering

bör förklara och rättfärdiga förvaltningsbolagets beslut,

även vid beslut att inte agera, utifrån interna strategier och

förfarande som har antagits för att identifiera, förhindra

och hantera intressekonflikter.

(18)

I direktiv 2009/65/EG åläggs förvaltningsbolagen bedriva

sin verksamhet med beaktande av de förvaltade fondföre­

tagens intresse och marknadens integritet. Visst agerande,

såsom utnyttjande av tidszonsskillnader (”market timing”)

och sen handel, kan vara till nackdel för andelsägarna och

undergräva marknadens funktion. Därför bör förvaltnings­

bolag ha lämpliga förfaranden på plats för att förhindra

oegentligheter. Förvaltningsbolagen bör dessutom inrätta

lämpliga förfaranden till skydd mot orimliga avgifter och

verksamheter, såsom otillbörlig aktiehandel, samtidigt som

de tar hänsyn till fondföretagens mål och riktlinjer för

investeringar.

(19)

Förvaltningsbolag bör också agera i fondföretagens intresse

när de utför order att handla på de fondföretags vägnar

som de förvaltar eller när de vidarebefordrar ordern till

tredje part. När ett förvaltningsbolag utför order på fond­

företagens vägnar bör det vidta alla rimliga mått och steg

för att stadigvarande nå bästa möjliga resultat för fondfö­

retagen, med hänsyn till pris, kostnad, snabbhet, sannolik­

heten för utförande och avveckling, orderns storlek och art

samt varje annat övervägande av intresse för utförandet av

ordern.

(20)

Det är nödvändigt att fastställa regler om orderhantering

för att säkerställa att förvaltningsbolagen agerar med ved­

erbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet i de förvaltade

fondföretagens intresse i enlighet med direktiv

2009/65/EG.

(21)

Vissa avgifter, provisioner eller naturaförmåner som kan

betalas till eller av ett förvaltningsbolag bör inte tillåtas,

eftersom dessa skulle kunna påverka efterlevandet av de

krav på att förvaltningsbolaget bör agera hederligt, rättvist

och professionellt i fondföretagens intresse som fastställs i

direktiv 2009/65/EG. Därför är det nödvändigt att upp­

rätta tydliga regler för i vilka fall betalningen av avgifter,

provisioner och naturaförmåner inte kan betraktas som ett

avsteg från nämnda principer.

(22)

Förvaltningsbolagets gränsöverskridande verksamhet ska­

par nya utmaningar för förhållandet mellan förvaltnings­

bolaget och fondföretagets förvaringsinstitut. För att

garantera den nödvändiga rättssäkerheten anges i detta

direktiv de viktigaste punkterna i avtalet mellan fondföre­

tagets förvaringsinstitut och förvaltningsbolaget, när för­

valtningsbolaget är etablerat i en annan medlemsstat än

fondföretagets hemmedlemsstat. För att se till att avtalet

tjänar sitt syfte bör lagvalsregler tillhandahållas genom

undantag från artiklarna 3 och 4 i Europaparlamentets och

rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008

om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I)

(1) EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.

(1). Reg­

lerna bör innebära att den lagstiftning som är tillämplig på

avtalet är lagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat.

(23)

Direktiv 2009/65/EG innehåller krav på att kriterierna för

bedömning av lämpligheten i ett förvaltningsbolags risk­

hantering anges. Kriterierna är inriktade på upprättandet av

de lämpliga och dokumenterade riktlinjer för riskhantering

som förvaltningsbolagen ska använda sig av. Riktlinjerna

bör göra det möjligt för förvaltningsbolagen att bedöma

riskerna i samband med ståndpunkterna som intagits inom

de portföljer de förvaltar och de bidrag dessa enskilda ris­

ker ger till portföljens generella riskprofil. Riskhanterings­

processen bör vara lämplig och välavvägd med hänsyn till

art, omfattning och komplexitet hos förvaltningsbolagens

och de förvaltade fondföretagens verksamhet.

(24)

Förvaltningsbolagens regelbundna bedömning, kontroll

och översyn av riskhanteringen är också ett kriterium vid

bedömningen av riskhanteringsprocessens lämplighet. I

detta kriterium ingår också översynen av effektiviteten hos

de åtgärder som vidtagits för att hantera eventuella brister

i utförandet av riskhanteringsprocessen.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/45

(25)

Proportionerliga och effektiva riskbedömningsmetoder

utgör en viktig del av kriterierna för värderingen av risk­

hanteringsprocessens lämplighet. Förvaltningsbolagen bör

därför införa sådana metoder för att vid varje tidpunkt

kunna mäta de risker som de fondföretag som de förvaltar

är eller kan vara utsatta för. Kriterierna utgår från gemen­

samma förfaranden som överenskommits mellan med­

lemsstaternas behöriga myndigheter. De omfattar både

kvantitativa mätningar, för kvantifierbara risker, och kva­

litativa metoder. De elektroniska system och verktyg för

databehandling som används vid beräkning av kvantitativa

mått bör vara sammanlänkade antingen med varandra eller

med front office- och redovisningstillämpningar. Riskbe­

dömningsmetoderna bör möjliggöra en tillräcklig riskbe­

dömning under perioder med ökad marknadsturbulens

och omarbetas när så är nödvändigt utifrån andelsägarnas

intresse. Metoderna bör också möjliggöra en adekvat

bedömning av koncentrationen relevanta risker på port­

följnivå och samverkan dem emellan.

(26)

Målet med ett fungerande riskhanteringssystem är att pla­

ceringsbegränsningarna enligt direktiv 2009/65/EG, såsom

begränsningar för total exponering och exponering för

motpartsrisk, efterlevs av förvaltningsbolagen. Därför bör

kriterier fastställas för hur den totala exponeringen och

motpartsrisken beräknas.

(27)

Inför fastställandet av kriterierna är det nödvändigt att det

i det här direktivet klargörs hur den totala exponeringen

kan beräknas, även med hjälp av åtagandemetoden, Value-

at-risk–modellen och en avancerad riskbedömningsmetod.

De viktigaste punkterna i den metod som förvaltningsbo­

laget bör använda för att beräkna motpartsrisken bör också

anges här. När bestämmelserna tillämpas bör man ta hän­

syn till de villkor på vilka metoderna används, inklusive de

principer som ska tillämpas på ställande av finansiell säker­

het för att minska fondföretagets exponering för motparts­

risk samt metoder för säkringsredovisning, vilka har

utvecklats av behöriga myndigheter som arbetar inom

värdepapperstillsynskommittén.

(28)

Enligt direktiv 2009/65/EG måste förvaltningsbolagen til­

lämpa ett förfarande som möjliggör en exakt och obero­

ende bedömning av värdet på derivat som handlas direkt

mellan parterna (OTC-derivat). I detta direktiv fastställs

därför närmare bestämmelser för det förfarandet i enlighet

med kommissionens direktiv 2007/16/EG av den 19 mars

2007 om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG

om samordning av lagar och andra författningar som avser

företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepap­

per (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa defi­

nitioner

(1) EUT L 79, 20.3.2007, s. 11.

(1). Förvaltningsbolagen bör i enlighet med god

praxis ställa dessa krav i samband med instrument som

utsätter fondföretagen för risker i samband med värdering,

motsvarande riskerna i samband med OTC-derivat, t.ex.

risker i samband med illikvida produkter och den kom­

plexa utfallsstrukturen. Därför bör förvaltningsbolagen

införa ordningar och förfaranden som är förenliga med

kraven i artikel 44 i syfte att värdera sådana mindre likvida

eller komplicerade överlåtbara värdepapper och penning­

marknadsinstrument som kräver att modellbaserade vär­

deringsmetoder används.

(29)

Genom direktiv 2009/65/EG åläggs ett förvaltningsbolag

att förse de berörda behöriga myndigheterna med informa­

tion om de typer av derivatinstrument som ett fondföretag

har investerat i, de underliggande riskerna, tillämpliga

kvantitativa begränsningar samt de metoder som valts för

att beräkna de risker som åtföljer sådana transaktioner.

Informationsinnehållet och det förfarande förvaltningsbo­

lagen ska följa för att fullgöra denna skyldighet bör

specificeras.

(30)

Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats

genom kommissionens beslut 2009/77/EG

(2) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.

(2), har rådfrå­

gats i tekniska frågor.

(31)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med

europeiska värdepapperskommitténs ståndpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs bestämmelser för genomförandet av

direktiv 2009/65/EG rörande

1. de förfaranden och arrangemang som avses i artikel 12.1

andra stycket a, och den struktur och organisation som krävs

för att minimera intressekonflikter i enlighet med artikel 12.1

andra stycket b,

2. kriterierna för verksamhet som bedrivs hederligt och rättvist,

med vederbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet i fond­

företagens intresse och kriterierna för olika typer av intresse­

konflikter, om de principer som säkerställer att resurserna

utnyttjas effektivt, och de åtgärder som bör vidtas för att

identifiera, förhindra, hantera eller avslöja intressekonflikter

i enlighet med artikel 14.1 och 14.2,

3. de uppgifter som ska ingå i avtalen mellan förvaringsinsti­

tuten och förvaltningsbolagen i enlighet med artiklarna 23.5

och 33.5, och

L 176/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

4. det förfarande för riskhantering som avses i artikel 51.1,

framför allt kriterierna för bedömning av det förfarande för

riskhantering som förvaltningsbolaget använder sig av, och

riskhanteringsstrategin och de särskilda åtgärderna, förfaran­

dena och teknikerna för riskbedömning och riskhantering i

förhållande till de kriterierna.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.

Detta direktiv omfattar förvaltningsbolag som förvaltar

företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper

(fondföretag) i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 2009/65/EG.

Kapitel V i detta direktiv ska också omfatta förvaringsinstitut som

bedriver verksamhet i enlighet med kapitel IV och kapitel V

avsnitt 3 i direktiv 2009/65/EG.

2.

Bestämmelserna i detta kapitel, artikel 12 i kapitel II och

kapitlen III, IV och VI ska gälla i tillämpliga delar för investerings­

bolag som inte har utsett något förvaltningsbolag i enlighet med

direktiv 2009/65/EG.

I de fallen ska ”förvaltningsbolag” tolkas som ”investeringsbolag”.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller, utöver definitionerna i direktiv 2009/65/EG,

följande definitioner:

1. kund: en fysisk eller juridisk person eller varje annat företag,

även ett fondföretag, som ett förvaltningsbolag tillhandahål­

ler kollektiv portföljförvaltning eller tjänster i enlighet med

artikel 6.3 i direktiv 2009/65/EG.

2. andelsägare: en fysisk eller juridisk person som innehar en

eller flera andelar i ett fondföretag.

3. relevant person: när det gäller ett förvaltningsbolag, någon av

följande:

a) en medlem av företagsledningen, delägare eller motsva­

rande, eller en av förvaltningsbolagets chefer,

b) en av förvaltningsbolagets anställda samt varje annan

fysisk person vars tjänster står till förfogande för förvalt­

ningsbolaget och under dess kontroll, och som är invol­

verad i den kollektiva portföljförvaltning som

förvaltningsbolaget tillhandahåller,

c) en fysisk person som inom ramen för ett delegeringsav­

tal till tredje part deltar direkt i tillhandahållandet av

tjänster till förvaltningsbolaget i samband med att för­

valtningsbolaget

tillhandahåller

kollektiv

portföljförvaltning.

4. företagsledningen: den eller de personer som leder förvalt­

ningsbolagets verksamhet i enlighet med artikel 7.1 b i direk­

tiv 2009/65/EG.

5. styrelse: förvaltningsbolagets styrelse.

6. tillsynsfunktion: de relevanta personer eller den eller de organ

som har ansvaret för tillsynen av högsta ledningen och för

bedömning och regelbunden översyn av om den riskhante­

ringsprocess och de riktlinjer, förfaranden och åtgärder som

har inrättats för att uppfylla kraven i direktiv 2009/65/EG är

lämpliga och rimliga.

7. motpartsrisk: fondföretagets risk för förlust till följd av att

motparten i en transaktion kanske inte uppfyller sina förplik­

telser före den slutliga avvecklingen av transaktionens

betalningsflöde.

8. likviditetsrisk: risken för att en position i fondföretagets port­

följ inte kan säljas, lösas in eller avslutas till en begränsad

kostnad inom en rimlig tid och att fondföretaget därför inte

alltid är i stånd att efterleva artikel 84.1 i direktiv

2009/65/EG.

9. marknadsrisk: fondföretagens risk för förlust på grund av fluk­

tuationer i marknadsvärdet på positioner i fondföretagets

portfölj till följd av ändrade marknadsvariabler, såsom rän­

tor, växelkurser, aktie- och råvarupriser eller en emittents

kreditvärdighet.

10. operativ risk: fondföretagens risk för förlust på grund av otill­

räckliga interna förfaranden och brister när det gäller perso­

nal och system i förvaltningsbolaget eller yttre faktorer; här

ingår även rättsliga och dokumentationsrelaterade risker och

risker till följd av handels-, avvecklings- och värderingsförfa­

randen, som används på fondföretagets vägnar.

I begreppet styrelse, som definieras i första stycket punkt 5 ska inte

övervakningsrådet ingå i de fall då förvaltningsbolagen har en

dubbel struktur bestående av en styrelse och ett övervakningsråd.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/47

KAPITEL II

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN OCH

KONTROLLMEKANISMER

(Artiklarna 12.1 a och 14.1 c i direktiv 2009/65/EG)

AVSNITT 1

Allmänna principer

Artikel 4

Allmänna krav på förfaranden och organisation

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen

a) inför, tillämpar och upprätthåller beslutsförfaranden och

organisationsstrukturer som klart och på ett dokumenterat

sätt anger rapporteringsvägar och fördelar funktioner och

ansvarsområden,

b) säkerställer att deras relevanta personer är medvetna om de

förfaranden som måste följas för att de ska fullgöra sina skyl­

digheter korrekt,

c) inför, tillämpar och upprätthåller lämpliga interna kontroll­

mekanismer som är utformade för att säkerställa att beslut

och förfaranden efterlevs på alla nivåer inom

förvaltningsbolaget,

d) inför, tillämpar och upprätthåller effektiv intern rapportering

och förmedling av information på alla relevanta nivåer i för­

valtningsbolaget samt ett effektivt informationsflöde med alla

berörda tredje parter,

e) registrerar uppgifter noggrant och korrekt avseende verksam­

heten och den interna organisationen.

Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen beaktar

sin verksamhets art, omfattning och komplexitet, och arten på

och omfattningen av de tjänster och de uppgifter som utförs inom

ramen för verksamheten.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­

lämpar och upprätthåller de system och förfaranden som krävs

för att med hänsyn till den berörda informationens art slå vakt om

dess säkerhet, integritet och konfidentialitet.

3.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­

lämpar och upprätthåller lämpliga riktlinjer för avbrottsfri verk­

samhet för att vid ett eventuellt system- eller procedurfel

säkerställa att deras viktigaste uppgifter och funktioner bevaras

och att deras tjänster och verksamhet upprätthålls eller, om detta

inte är möjligt, för att möjliggöra att dessa uppgifter och funktio­

ner återvinns utan dröjsmål, och att tjänster och verksamhet

snabbt kan återupptas.

4.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­

lämpar och upprätthåller redovisningsprinciper och redovisnings­

förfaranden som gör det möjligt för dem att på begäran från den

behöriga myndigheten utan dröjsmål inkomma med finansiella

rapporter som ger en rättvisande bild av företagets finansiella

ställning och som överensstämmer med alla tillämpliga redovis­

ningsstandarder och redovisningsregler.

5.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen överva­

kar och regelbundet utvärderar sina system, interna kontrollme­

kanismer och åtgärder som införts enligt punkterna 1–4 för att

säkerställa att de är effektiva, och att de vidtar lämpliga åtgärder

för att avhjälpa eventuella brister.

Artikel 5

Resurser

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen anstäl­

ler personal med den kompetens, kännedom och sakkunskap som

krävs för att kunna fullgöra de uppgifter som tilldelats dem.

2.

Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen

innehar de resurser och den sakkunskap som krävs för att effek­

tivt övervaka de uppgifter som tredje part utför inom ramen för

ett avtal med förvaltningsbolaget, särskilt med hänsyn till hante­

ringen av de risker som är förbundna med avtalen.

3.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen, när rele­

vanta personer fullgör flera funktioner, säkerställer att detta inte

hindrar, och sannolikt inte kommer att hindra, dessa personer

från att fullgöra sina särskilda funktioner på ett sunt, ärligt och

professionellt sätt.

4.

Med avseende på punkterna 1, 2 och 3 ska medlemsstaterna

säkerställa att förvaltningsbolagen beaktar sin verksamhets art,

omfattning och komplexitet, och arten på och omfattningen av de

tjänster och de uppgifter som utförs inom ramen för

verksamheten.

AVSNITT 2

Förfaranden för administration och bokföring

Artikel 6

Hantering av klagomål

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­

lämpar och upprätthåller effektiva och öppna förfaranden för en

rimlig och snabb hantering av klagomål från investerare.

L 176/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­

ställer att uppgifterna om varje klagomål och de åtgärder som vid­

tagits för att avhjälpa detta bevaras.

3.

Investerare ska kunna lämna in klagomål kostnadsfritt.

Uppgifter om förfarandena i punkt 1 ska kostnadsfritt göras till­

gängliga för investerare.

Artikel 7

Elektronisk databehandling

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför

lämpliga elektroniska system, så att alla portföljtransaktioner och

order om teckning och inlösen kan registreras i rätt tid och på rätt

sätt och kraven i artiklarna 14 och 15 efterlevas.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen garante­

rar en hög säkerhetsnivå vid elektronisk databehandling samt den

registrerade informationens integritet och vid behov

konfidentialitet.

Artikel 8

Redovisningsförfaranden

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen för att

skydda andelsägarna garanterar tillämpningen av de redovisnings­

principer och redovisningsförfaranden som avses i artikel 4.4.

Räkenskaperna för fondföretag ska föras på ett sådant sätt att alla

fondföretagets tillgångar och skulder är direkt identifierbara vid

varje tidpunkt.

Om ett fondföretag har olika delfonder ska de ha separata

räkenskaper.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför,

genomför och använder redovisningsprinciper och redovisnings­

förfaranden som är förenliga med redovisningsbestämmelserna i

fondföretagets hemmedlemsstat för att säkerställa att beräkningen

av fondandelsvärdet för varje fondföretag blir korrekt, utifrån

redovisningen, och att order om teckning och inlösen kan utfö­

ras till det fondandelsvärdet.

3.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför

lämpliga strukturer för att säkerställa en korrekt värdering av

fondföretags tillgångar och skulder, i enlighet med gällande regler

för värdering enligt artikel 85 i direktiv 2009/65/EG.

AVSNITT 3

Interna kontrollmekanismer

Artikel 9

Kontroll av företagsledningen och tillsynsfunktionen

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolag vid den

interna fördelningen av funktionerna säkerställer att företagsled­

ningen och, i förekommande fall, tillsynsfunktionen är ansvariga

för att förvaltningsbolaget fullgör sina skyldigheter enligt direktiv

2009/65/EG.

2.

Förvaltningsbolagen ska se till att företagsledningen

a) har ansvaret för genomförandet av den allmänna placerings­

inriktning för varje förvaltat fondföretag, som i tillämpliga

fall definieras i prospektet, fondbestämmelserna eller inves­

teringsbolagets bolagsordning,

b) övervakar godkännandet av placeringsstrategierna för varje

förvaltat fondföretag,

c) har ansvaret för att säkerställa att förvaltningsbolaget inne­

har en permanent och effektiv funktion för regelefterlevnad,

i enlighet med artikel 10, även om denna funktion utförs av

tredje part,

d) säkerställer och med jämna mellanrum kontrollerar att den

allmänna placeringsinriktningen, placeringsstrategierna och

riskbegränsningarna för varje förvaltat fondföretag genom­

förs korrekt och effektivt och efterlevs, även när riskhante­

ringsfunktionen utförs av tredje part,

e) godkänner och med jämna mellanrum kontrollerar att de

interna förfarandena för beslut om investeringar för varje för­

valtat fondföretag är lämpliga, i syfte att säkerställa att dessa

beslut är förenliga med de godkända placeringsstrategierna,

och

f) godkänner och med jämna mellanrum kontrollerar riskhan­

teringsstrategin och de särskilda åtgärderna, förfarandena och

teknikerna för genomförandet av denna strategi i enlighet

med artikel 38, inklusive riskbegränsningssystemet för varje

förvaltat fondföretag.

3.

Förvaltningsbolaget ska också se till att företagsledningen

och, i förekommande fall, tillsynsfunktionen

a) bedömer och med jämna mellanrum kontrollerar effektivite­

ten hos de metoder, ordningar och förfaranden som har

införts för att efterleva kraven i direktiv 2009/65/EG, och

b) vidtar lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/49

4.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­

ställer att företagsledningen får regelbundna, åtminstone årliga,

skriftliga rapporter avseende regelefterlevnad, internrevision och

riskhantering, i vilka det bland annat anges om lämpliga korrige­

ringsåtgärder har vidtagits vid eventuella brister.

5.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­

ställer att företagsledningen får regelbundna rapporter om

genomförandet av placeringsstrategier och om de interna förva­

randen för investeringsbeslut som avses i punkt 2 b–e.

6.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­

ställer att tillsynsfunktionen, i förekommande fall, regelbundet får

skriftliga rapporter om de frågor som avses i punkt 4.

Artikel 10

Permanent funktion för regelefterlevnad

1.

Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen dels

inför, tillämpar och upprätthåller lämpliga riktlinjer och förfaran­

den för att upptäcka risker för att bolagen inte klarar att uppfylla

sina skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG, samt andra risker i

samband med detta, dels vidtar lämpliga åtgärder för att minimera

riskerna och göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att

utöva sina befogenheter effektivt enligt det direktivet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen beaktar

sin verksamhets art, omfattning och komplexitet, och arten på

och omfattningen av de tjänster och de uppgifter som utförs inom

ramen för verksamheten.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför

och upprätthåller en permanent och effektiv funktion för regelef­

terlevnad som arbetar oberoende och som ansvarar för att

a) övervaka och regelbundet bedöma om de åtgärder, riktlinjer

och förfaranden som inrättats i enlighet med punkt 1 är

lämpliga och effektiva, och utvärdera de åtgärder som vidta­

gits för att avhjälpa eventuella brister i förvaltningsbolagets

efterlevnad av sina skyldigheter, samt

b) råda och stödja relevanta personer som ansvarar för att utföra

tjänster och uppgifter i syfte att uppfylla förvaltningsbolagets

skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG.

3.

För att den funktion för regelefterlevnad som avses i punkt 2

ska kunna fullgöra sina uppgifter korrekt och på ett oberoende

sätt ska förvaltningsbolagen säkerställa att följande villkor är

uppfyllda:

a) Funktionen för regelefterlevnad ska ha de befogenheter och

resurser och den sakkunskap som krävs samt tillgång till all

relevant information.

b) En person ska utses att ansvara för funktionen för regelefter­

levnad och för all regelbunden, minst årlig, rapportering till

företagsledningen om regelefterlevnad, där det bland annat

anges om lämpliga korrigeringsåtgärder har vidtagits vid

eventuella brister.

c) De relevanta personer som deltar i funktionen för regelefter­

levnad ska inte delta i utförandet av tjänster eller uppgifter

som de övervakar.

d) Metoden för att fastställa ersättningen till de relevanta perso­

ner som deltar i funktionen för regelefterlevnad får inte även­

tyra, eller sannolikt kunna komma att äventyra, deras

objektivitet.

Ett förvaltningsbolag ska dock inte vara skyldigt att uppfylla kra­

ven i första stycket leden c och d om det med hänsyn till verk­

samhetens art, omfattning och komplexitet, och tjänsternas och

uppgifternas natur och omfattning, kan visa att kraven inte är

proportionella och att dess funktion för regelefterlevnad fortfa­

rande är effektiv.

Artikel 11

En permanent internrevisionsfunktion

1.

Om det med hänsyn till arten, omfattningen och komplexi­

teten hos förvaltningsbolagens verksamhet, och arten på och

omfattningen av den kollektiva portföljförvaltning som utförs

inom ramen för den verksamheten är lämpligt och rimligt ska

medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen inrättar och upp­

rätthåller en internrevisionsfunktion som är åtskild från och obe­

roende av bolagens övriga funktioner och verksamhet.

2.

Den internrevisionsfunktion som avses i punkt 1 ska ha till

uppgift att

a) införa, tillämpa och upprätthålla en revisionsplan för att

undersöka och bedöma om förvaltningsbolagets system,

interna kontrollmekanismer och åtgärder är lämpliga och

rimliga,

b) utfärda rekommendationer på grundval av det arbete som

utförts enligt led a,

c) kontrollera att rekommendationerna i led b följs,

d) rapportera med avseende på internrevisionsfrågor i enlighet

med artikel 9.4.

Artikel 12

En permanent riskhanteringsfunktion

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inrättar

och upprätthåller en permanent riskhanteringsfunktion.

L 176/50

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

2.

Den permanenta riskhanteringsfunktion som avses i

punkt 1 ska vara hierarkiskt och funktionellt oberoende av de

operativa enheterna.

Medlemsstaterna får emellertid tillåta att förvaltningsbolagen avvi­

ker från det kravet när det är lämpligt och rimligt med hänsyn till

arten, omfattningen och komplexiteten hos verksamheten på för­

valtningsbolaget och de fondföretag det förvaltar.

Ett förvaltningsbolag ska kunna styrka att lämpliga åtgärder till

skydd mot intressekonflikter har vidtagits för att möjliggöra en

oberoende riskhantering och att dess riskhanteringsprocess upp­

fyller kraven i artikel 51 i direktiv 2009/65/EG.

3.

Den permanenta riskhanteringsfunktionen ska

a) genomföra riktlinjer och förfaranden för riskhantering,

b) säkerställa att fondföretagens riskbegränsningssystem efter­

levs, även i fråga om lagstadgade begränsningar för total

exponering och motpartsrisk i enlighet med artiklarna 41, 42

och 43,

c) ge råd till styrelsen vid identifiering av riskprofilen för varje

förvaltat fondföretag,

d) tillhandahålla styrelsen och, i tillämpliga fall, tillsynsfunktio­

nen med regelbundna rapporter om

i) överensstämmelsen mellan den nuvarande risknivån för

vart och ett av de förvaltade fondföretagen och den över­

enskomna riskprofilen för det fondföretaget,

ii) vart och ett av de förvaltade fondföretagens efterlevnad

av de relevanta riskbegränsningssystemen,

iii) riskhanteringsprocessen, huruvida den är lämplig och

effektiv och framför allt om lämpliga korrigeringsåtgär­

der har vidtagits vid eventuella brister,

e) tillhandahålla företagsledningen med regelbundna rapporter

om den nuvarande risknivån för vart och ett av de förvaltade

fondföretagen och alla faktiska eller förväntade överskridan­

den av gränserna i syfte att säkra att lämpliga åtgärder kan

vidtas omgående,

f) kontrollera och främja, i tillämpliga fall, ordningar och för­

faranden för värdering av OTC-derivat i enlighet med

artikel 44.

4.

Den permanenta riskhanteringsfunktionen ska ha de befo­

genheter som krävs och tillgång till all relevant information som

krävs för att fullgöra uppgifterna i punkt 3.

Artikel 13

Privata transaktioner

1.

Om en relevant person deltar i verksamhet som kan ge upp­

hov till en intressekonflikt eller har tillgång till insiderinformation

i enlighet med artikel 1.1 i direktiv 2003/6/EG eller annan kon­

fidentiell information avseende fondföretag eller transaktioner

med eller för fondföretag till följd av verksamhet som denne utför

för förvaltningsbolagets räkning, ska medlemsstaterna kräva att

förvaltningsbolagen inför, tillämpar och upprätthåller lämpliga

åtgärder för att förhindra följande:

a) Att en privat transaktion utförs som uppfyller minst ett av

följande kriterier:

i) Den relevanta personen är förbjuden att utföra den pri­

vata transaktionen enligt betydelsen i direktiv

2003/6/EG.

ii) Transaktionen innebär missbruk eller otillbörligt röjande

av konfidentiell information.

iii) Transaktionen strider mot, eller kommer sannolikt att

strida mot, förvaltningsbolagets skyldigheter enligt

direktiv 2009/65/EG eller direktiv 2004/39/EG.

b) Att den relevanta personen råder eller föranleder, på annat

sätt än inom ramen för sin anställning eller ett tjänsteavtal,

någon annan person att utföra en transaktion med finansiella

instrument som, om det gällde en privat transaktion från den

relevanta personens sida, skulle omfattas av denna punkt led

a eller artikel 25.2 a eller b i direktiv 2006/73/EG, eller på

annat sätt skulle utgöra missbruk av information om icke-

utförda order.

c) Att den relevanta personen, på annat sätt än inom ramen för

sin anställning eller ett tjänsteavtal och utan att det påverkar

tillämpningen av artikel 3 a i direktiv 2003/6/EG, röjer infor­

mation eller synpunkter till någon annan person om den

relevanta personen vet, eller rimligtvis borde veta, att den

andra personen till följd av att informationen röjts kommer

att eller sannolikt skulle komma att vidta någon av följande

åtgärder:

i) Utföra en transaktion med finansiella instrument som,

om det gällde en privat transaktion från den relevanta

personens sida, skulle omfattas av denna punkt led a

eller artikel 25.2 a eller b i direktiv 2006/73/EG, eller på

annat sätt skulle utgöra missbruk av information om

icke-utförda order.

ii) Råda eller föranleda en annan person att utföra en sådan

transaktion.

2.

De åtgärder som krävs enligt punkt 1 ska särskilt utformas

för att säkerställa att

a) alla relevanta personer som omfattas av punkt 1 är medvetna

om begränsningarna avseende privata transaktioner och de

åtgärder som fastställts av förvaltningsbolaget med avseende

på privata transaktioner och röjande av information enligt

punkt 1,

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/51

b) förvaltningsbolaget snabbt underrättas om alla privata trans­

aktioner som utförts av en relevant person, antingen genom

att de anmäls eller genom andra förfaranden som gör det

möjligt för förvaltningsbolaget att identifiera dessa

transaktioner,

c) uppgifter om de privata transaktioner som anmäls till eller

som identifieras av förvaltningsbolaget bevaras, däribland alla

godkännanden eller förbud avseende dessa transaktioner.

Vid tillämpningen av första stycket led b, då vissa uppgifter utförs

av tredje part, ska förvaltningsbolaget se till att den enhet som

utför uppgifterna registrerar privata transaktioner som en relevant

person företar samt på begäran snabbt överlämnar den informa­

tionen till förvaltningsbolaget.

3.

Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på följande slag av pri­

vata transaktioner:

a) Privata transaktioner som genomförs som ett led i en port­

följförvaltningstjänst med handlingsutrymme för förvaltaren,

där det inte finns något föregående utbyte av information i

samband med transaktionen mellan portföljförvaltaren och

den relevanta personen, eller någon annan person för vars

räkning transaktionen utförs.

b) Privata transaktioner i fondföretag eller med andelar i före­

tag för kollektiva investeringar (fondföretag) som omfattas av

tillsyn enligt lagstiftningen i en medlemsstat som kräver en

motsvarande riskspridning bland tillgångarna, förutsatt att

den relevanta personen eller någon annan person för vars

räkning transaktionerna utförs inte deltar i förvaltningen av

företaget.

4.

I punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska begreppet privat

transaktion ha samma betydelse som i artikel 11 i direktiv

2006/73/EG.

Artikel 14

Registrering av portföljtransaktioner

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­

ställer att information omgående registreras för varje portfölj­

transaktion som involverar fondföretag, så att ordern och den

genomförda transaktionen kan rekonstrueras i detalj.

2.

Den registrerade information som avses i punkt 1 ska

omfatta

a) namnet eller en annan beteckning på fondföretaget och den

person som agerar på fondföretagets vägnar,

b) uppgifter som är nödvändiga för att identifiera instrumentet

i fråga,

c) kvantitet,

d) orderns eller transaktionens typ,

e) pris,

f) för order: datum och den exakta tidpunkten för vidarebeford­

ran av ordern och namn eller annan beteckning på den per­

son som ordern vidarebefordrades till; för transaktioner:

datum och den exakta tidpunkten för beslutet att handla och

genomförandet av transaktionen,

g) namnet på den person som vidarebefordrade ordern eller

genomförde transaktionen,

h) i tillämpliga fall, orsakerna till att en order dragits tillbaka,

i) motpart och handelsplats, för transaktioner som har

genomförts.

I första stycket led i avses med handelsplats en reglerad marknad

enligt artikel 4.1 led 14 i direktiv 2004/39/EG, en multilateral

handelsplattform enligt artikel 4.1 led 15 i det direktivet, en sys­

tematisk internhandlare enligt artikel 4.7 samma direktiv, en

marknadsgarant eller en annan person som tillhandahåller likvi­

ditet eller en enhet som i tredjeland utför en liknande funktion

som någon av de nämnda.

Artikel 15

Registrering av order om teckning och inlösen

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen vidtar

alla rimliga mått och steg för att säkerställa att mottagna order om

teckning och inlösen som involverar fondföretag samlas och

registreras omgående efter mottagandet.

2.

Detta register ska omfatta information om

a) det relevanta fondföretaget,

b) den person som ger eller vidarebefordrar ordern,

c) den person som tar emot ordern,

d) datum och tidpunkt då ordern gavs,

e) betalningsvillkor och betalningsmedel,

f) orderns typ,

g) datum då ordern utfördes,

h) antalet andelar som tecknats eller lösts in,

i) tecknings- eller inlösenpris per andel,

j) andelarnas sammanlagda tecknings- eller inlösenpris,

k) orderns bruttovärde, inklusive teckningsavgifter, eller netto­

beloppet efter avdrag för inlösenavgift.

L 176/52

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

Artikel 16

Registreringskrav

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen ser till

att de register som avses i artiklarna 14 och 15 bevaras i minst

fem år.

I undantagsfall, när det är nödvändigt för att myndigheten ska

kunna utföra sin tillsynsfunktion enligt direktiv 2009/65/EG, får

de behöriga myndigheterna dock kräva att förvaltningsbolagen

bevarar en del eller alla dessa uppgifter under en längre period

som fastställs med hänsyn till instrumentets eller portföljtransak­

tionens karaktär.

2.

När ett förvaltningsbolags auktorisering har upphört får

medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna kräva att för­

valtningsbolaget bevarar de registrerade uppgifter som avses i

punkt 1 till dess att femårsperioden har löpt ut.

Om förvaltningsbolaget överlåter sitt ansvar gentemot fondföre­

tagen till ett annat förvaltningsbolag, får medlemsstaterna eller de

behöriga myndigheterna kräva att åtgärder vidtas så att bolaget i

fråga får tillgång till de registrerade uppgifterna för de senaste fem

åren.

3.

Uppgifterna ska bevaras på ett medium som gör det möjligt

att lagra information så att den är tillgänglig för den behöriga

myndigheten i framtiden, i en sådan form och på ett sådant sätt

att följande villkor är uppfyllda:

a) Den behöriga myndigheten ska lätt kunna komma åt uppgif­

terna och kunna rekonstruera varje viktigt steg i hanteringen

av varje enskild portföljtransaktion.

b) Det ska vara lätt att fastställa vilka korrigeringar och övriga

ändringar som gjorts, samt uppgifternas innehåll före dessa

korrigeringar och ändringar.

c) Det får inte vara möjligt att manipulera eller förändra upp­

gifterna på annat sätt.

KAPITEL III

INTRESSEKONFLIKT

(Artiklarna 12.1 b, 14.1 d och 14.2 c i direktiv 2009/65/EG)

Artikel 17

Kriterier för identifiering av intressekonflikter

1.

För att kunna identifiera de typer av intressekonflikter som

uppkommer vid tillhandahållandet av tjänster och uppgifter och

som kan skada ett fondföretags intresse, ska medlemsstaterna

säkerställa att förvaltningsbolagen genom minimikriterier beak­

tar om förvaltningsbolaget, en relevant person eller en person

som är direkt eller indirekt knuten till förvaltningsbolaget genom

kontroll, när det tillhandahåller kollektiv portföljförvaltning eller

av annan anledning, befinner sig i någon av följande situationer:

a) Förvaltningsbolaget eller den berörda personen skulle sanno­

likt göra en ekonomisk vinst eller undvika en ekonomisk för­

lust på bekostnad av fondföretaget.

b) Förvaltningsbolaget eller den berörda personen har ett annat

intresse än fondföretaget av resultatet av en tjänst eller en

uppgift som tillhandahålls fondföretaget eller en annan kund,

eller av en transaktion som genomförs för fondföretagets

eller en annan kunds räkning.

c) Förvaltningsbolaget eller den berörda personen har ett eko­

nomiskt eller annat skäl att gynna någon annan kunds eller

kundgrupps intressen framför fondföretagets intressen.

d) Förvaltningsbolaget eller den berörda personen utför samma

slags uppgifter för fondföretaget som för en eller flera andra

kunder som inte är fondföretag.

e) Förvaltningsbolaget eller den berörda personen tar emot eller

kommer, i samband med kollektiv portföljförvaltning som

tillhandahålls fondföretaget, att ta emot ett incitament från en

annan person än fondföretaget i form av pengar, varor eller

tjänster utöver standardprovisionen eller avgiften för tjäns­

ten i fråga.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen, när de

identifierar de olika typerna av intressekonflikter, tar hänsyn till

a) förvaltningsbolagets intressen, även de som kan hänföras till

grupptillhörighet eller till de tjänster och de uppgifter det

utför, kundernas intressen och förvaltningsbolagets skyldig­

heter gentemot fondföretaget, samt

b) två eller fler förvaltade fondföretags intressen.

Artikel 18

Riktlinjer vid intressekonflikter

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­

lämpar och upprätthåller effektiva riktlinjer för intressekonflikter.

Riktlinjerna ska fastställas skriftligen och vara avpassade för för­

valtningsbolagets storlek och organisation samt för verksamhe­

tens art, omfattning och komplexitet.

Om förvaltningsbolaget ingår i en företagsgrupp ska riktlinjerna

också beakta de omständigheter som bolaget är eller borde vara

medvetet om och som kan ge upphov till en intressekonflikt till

följd av strukturen eller affärsverksamheten i andra företag i

gruppen.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/53

2.

I de riktlinjer för intressekonflikter som utarbetas enligt

punkt 1 ska

a) med hänsyn till den kollektiva portföljförvaltning som utförs

av förvaltningsbolaget eller för dess räkning, det identifieras

vilka omständigheter som utgör eller kan ge upphov till en

intressekonflikt som medför en betydande risk för att fond­

företagets eller en eller flera andra kunders intressen skadas,

b) det anges vilka förfaranden som ska tillämpas och vilka åtgär­

der som ska vidtas för att hantera sådana konflikter.

Artikel 19

Oberoende vid konflikthantering

1.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de förfaranden och

åtgärder som avses i artikel 18.2 b utformas på ett sätt som säker­

ställer att de relevanta personer, som deltar i affärsverksamheter

som innebär en intressekonflikt, bedriver dessa verksamheter med

en lämplig grad av oberoende med hänsyn till förvaltningsbola­

gets storlek och verksamhet, den företagsgrupp som de tillhör och

hur reell risken är för att kundernas intressen ska skadas.

2.

De förfaranden och åtgärder som avses i artikel 18.2 b ska,

i den utsträckning som det är nödvändigt och lämpligt för att för­

valtningsbolaget ska kunna säkerställa en erforderlig grad av obe­

roende, inbegripa följande:

a) Ändamålsenliga förfaranden för att förebygga eller kontrol­

lera informationsutbyte mellan relevanta personer som del­

tar i sådan kollektiv portföljförvaltning som innebär en risk

för intressekonflikt och där utbytet av den berörda informa­

tionen skulle kunna skada en eller flera kunders intressen.

b) Separat tillsyn av relevanta personer vars viktigaste funktio­

ner är att bedriva kollektiv portföljförvaltning åt eller tillhan­

dahålla tjänster till kunder eller investerare vars intressen kan

vara motstridiga, eller som på annat sätt företräder olika

intressen som kan vara motstridiga, däribland i förhållande

till förvaltningsbolagets egna intressen.

c) Avlägsnande av alla direkta samband mellan ersättningen till

relevanta personer som främst utför en verksamhet och

ersättningen till, eller intäkterna som genererats av, olika rele­

vanta personer som i huvudsak utför en annan verksamhet,

om det kan uppstå en intressekonflikt i samband med dessa

verksamheter.

d) Åtgärder för att förhindra eller begränsa möjligheten för per­

soner att utöva olämpligt inflytande över det sätt på vilket en

relevant person utför kollektiv portföljförvaltning.

e) Åtgärder för att förhindra eller kontrollera en relevant per­

sons samtida eller följande deltagande i separat kollektiv

portföljförvaltning, när ett sådant engagemang kan påverka

hanteringen av intressekonflikter negativt.

När antagandet eller tillämpningen av en eller flera av dessa åtgär­

der och förfaranden inte säkerställer erforderlig grad av obero­

ende, ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen antar

sådana alternativa eller kompletterande åtgärder och förfaranden

som krävs och är lämpliga i detta syfte.

Artikel 20

Hantering av verksamhet som ger upphov till skadliga

intressekonflikter

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen doku­

menterar och regelbundet uppdaterar uppgifter om alla slag av

kollektiv portföljförvaltning som utförs av det förvaltningsbolag,

eller för det förvaltningsbolags räkning, i vilket det har uppkom­

mit en intressekonflikt som innebär en betydande risk för att en

eller flera fondföretags eller andra kunders intressen skadas eller,

när det gäller pågående kollektiv portföljförvaltning, där det kan

uppstå en sådan intressekonflikt.

2.

Om de organisatoriska och administrativa system som ett

förvaltningsbolag har infört för att hantera intressekonflikter inte

ger tillräckliga garantier för att effektivt förhindra att fondföreta­

gens eller deras andelsägares intressen påverkas negativt, ska med­

lemsstaterna kräva att företagsledningen eller ett annat behörigt

internt organ i bolaget omgående informeras, så att de får möj­

lighet att anta de beslut som krävs för att garantera att förvalt­

ningsbolaget agerar i fondföretagens och deras andelsägares

intresse.

3.

Förvaltningsbolaget ska rapportera till investerarna om

sådana situationer som avses i punkt 2 genom ett lämpligt varak­

tigt medium och motivera sitt beslut.

Artikel 21

Strategier för att utöva rösträtter

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen utveck­

lar lämpliga och effektiva strategier för att fastställa när och hur

rösträtter som är knutna till instrumenten i de förvaltade portföl­

jerna ska utövas, uteslutande till förmån för fondföretagen.

2.

Strategierna i punkt 1 ska omfatta åtgärder och förfaranden

för

a) tillsyn av relevanta företagshändelser,

b) säkerställande av att rösträtterna utövas i enlighet med de

berörda fondföretagens mål och riktlinjer för investeringar,

och

c) förebyggande eller hantering av intressekonflikter som upp­

kommer när rösträtter utövas.

L 176/54

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

3.

En sammanfattande beskrivning av strategierna i punkt 1

ska göras tillgänglig för investerarna.

Närmare uppgifter om de åtgärder som vidtagits utifrån dessa

strategier ska på begäran göras tillgängliga för andelsägarna

kostnadsfritt.

KAPITEL IV

FÖRHÅLLNINGSREGLER

(Artikel 14.1 a och b, och 14.2 a och b i direktiv2009/65/EC)

AVSNITT 1

Allmänna principer

Artikel 22

Skyldighet att agera i fondföretagets och andelsägarnas

intresse

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen ser till

att andelsägarna i de förvaltade fondföretagen behandlas rättvist.

Förvaltningsbolagen ska inte prioritera vissa andelsägares intresse

framför andras.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen tilläm­

par lämpliga strategier och förfaranden för att förhindra oegent­

ligheter som rimligen kan förväntas påverka marknadens stabilitet

och integritet.

3.

Utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning

ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen säkerställer att

skäliga, korrekta och överskådliga prissättningsmodeller och vär­

deringssystem används för de fondföretag de förvaltar, så att skyl­

digheten att agera i andelsägarnas intresse efterlevs.

Förvaltningsbolagen ska kunna styrka att fondföretagens portföl­

jer har värderats korrekt.

4.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen agerar

på ett sådant sätt att fondföretagen och deras andelsägare inte

debiteras onödiga omkostnader.

Artikel 23

Krav på vederbörlig aktsamhet

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen garante­

rar stor aktsamhet vid valet och den löpande övervakningen av

investeringar, i fondföretagens och marknadsintegritetens

intresse.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen har

adekvat kunskap och förståelse för de tillgångar fondföretagen har

investerat i.

3.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför

skriftliga riktlinjer och förfaranden om vederbörlig aktsamhet och

vidtar effektiva åtgärder för att säkerställa att beslut om investe­

ringar på fondföretagens vägnar utförs i överensstämmelse med

företagens mål, placeringsstrategier och riskbegränsningar.

4.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen, när de

genomför sin riskhanteringsstrategi och när så är lämpligt med

hänsyn till den planerade investeringens art, utarbetar prognoser

och analyser om investeringens bidrag till fondföretagets portfölj­

sammansättning, likviditet och risk/avkastningsprofil innan de

gör investeringen. Analyserna ska genomföras utifrån pålitlig och

uppdaterad information, både kvantitativ och kvalitativ.

Förvaltningsbolagen ska agera med vederbörlig skicklighet,

omsorg och aktsamhet när de vidtar, förvaltar och upphäver

åtgärder med tredje part i samband med riskhantering. Innan de

inleder sådana åtgärder ska förvaltningsbolagen vidta nödvändiga

mått och steg för att kontrollera att tredje part har den kunskap

och förmåga som krävs för att utföra riskhanteringen tillförlitligt,

professionellt och effektivt. Förvaltningsbolaget ska fastställa

metoder för löpande bedömning av hur väl tredje part utför sina

uppgifter.

AVSNITT 2

Hantering av order om teckning och inlösen

Artikel 24

Rapporteringskrav i samband med order om teckning och

inlösen

1.

Medlemsstaterna ska säkerställa att när förvaltningsbolagen

har utfört en order om teckning eller inlösen från en andelsägare,

måste de meddela andelsägaren via ett varaktigt medium att

ordern har utförts; de måste göra detta så snart som möjligt och

senast den första affärsdagen efter utförandet eller, om förvalt­

ningsbolaget tar emot bekräftelsen från en tredje part, senast för­

sta arbetsdagen efter mottagandet av bekräftelsen från den tredje

parten.

Det första stycket ska inte tillämpas om meddelandet skulle inne­

hålla samma information som en bekräftelse som omgående ska

översändas till andelsägaren av en annan person.

2.

Det meddelande som avses i punkt 1 ska i tillämpliga fall

innehålla följande information:

a) Identifikationsuppgifter om förvaltningsbolaget.

b) Andelsägarens namn eller annan beteckning.

c) Datum och tidpunkt för mottagandet av ordern samt

betalningsmetod.

d) Datum då ordern utfördes.

e) Identifikationsuppgifter om fondföretaget.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/55

f) Orderns beskaffenhet (teckning eller inlösen).

g) Antal berörda enheter.

h) Andelens värde vid teckning eller inlösen.

i) Datum för referensvärdet.

j) Orderns bruttovärde, inklusive teckningsavgifter, eller netto­

beloppet efter avdrag för inlösenavgifter.

k) Den totala summan av provisioner och kostnader som tagits

ut och, om en investerare så begär, en specifikation av de

enskilda posterna.

3.

När order regelbundet utförs på en andelsägares vägnar ska

förvaltningsbolagen antingen vidta de åtgärder som avses i

punkt 1 eller minst en gång var sjätte månad tillhandahålla

andelsägaren de uppgifter som avses i punkt 2 om dessa

transaktioner.

4.

Förvaltningsbolagen ska på begäran tillhandahålla andelsä­

garen information om orderns status.

AVSNITT 3

Bästa möjliga utförande

Artikel 25

Utförande av beslut om att handla på det förvaltade

fondföretagets vägnar

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen agerar i

de förvaltade fondföretagens intresse när de utför beslut om att

handla på de förvaltade fondföretagens vägnar vid förvaltningen

av deras portföljer.

2.

Vid tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna se till att

förvaltningsbolagen vidtar alla rimliga åtgärder för att uppnå

bästa möjliga resultat för fondföretagen, med beaktande av pris,

kostnad, skyndsamhet, sannolikhet för utförande och avveckling,

orderstorlek, orderart eller varje annat övervägande av intresse för

utförandet av ordern. Dessa faktorers relativa betydelse ska fast­

ställas utifrån följande kriterier:

a) Fondföretagens specifika mål, placeringsstrategi och riskpro­

fil, som anges i prospektet eller eventuellt i fondföretagets

fondbestämmelser eller bolagsordning.

b) Utmärkande egenskaper för ordern.

c) Utmärkande egenskaper för de finansiella instrument som

omfattas av ordern.

d) Utmärkande egenskaper för de handelsplatser som ordern

kan skickas till.

3.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen upprät­

tar och genomför effektiva förfaranden för att uppfylla kravet i

punkt 2. Framför allt ska förvaltningsbolagen utforma och

genomföra riktlinjer som gör det möjligt för dem att uppnå bästa

möjliga resultat för fondföretagens order i enlighet med punkt 2.

Förvaltningsbolagen ska inhämta förhandsgodkännande från

investeringsföretagen om riktlinjerna för utförandet. Förvaltnings­

bolaget ska tillgängliggöra för andelsägarna lämplig information

om de riktlinjer som har fastställts i enlighet med denna artikel

och om eventuella väsentliga ändringar i riktlinjerna.

4.

Förvaltningsbolagen ska regelbundet kontrollera hur deras

system och riktlinjer för utförandet av order fungerar i praktiken,

så att de kan identifiera och avhjälpa eventuella brister.

Dessutom ska förvaltningsbolagen årligen se över riktlinjerna för

utförandet. En översyn ska också göras vid varje tillfälle då en

väsentlig förändring inträffar som påverkar förvaltningsbolagets

förutsättningar för att fortsätta att uppnå bästa resultat för de för­

valtade fondföretagen.

5.

Förvaltningsbolagen ska kunna styrka att de har utfört order

på fondföretagens vägnar i enlighet med förvaltningsbolagets rikt­

linjer för utförande.

Artikel 26

Placering hos andra enheter av order att handla på

fondföretags vägnar

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen agerar i

sina förvaltade fondföretags intresse när de vid förvaltningen av

fondföretagens portföljer placerar order hos andra enheter om att

handla på de förvaltade fondföretagens vägnar.

2.

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagen vidtar

alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för fond­

företagen med beaktande av pris, kostnad, skyndsamhet, sanno­

likhet för utförande och avveckling, storlek, art eller varje annat

övervägande av intresse för utförandet av ordern. Dessa faktorers

relativa betydelse ska fastställas med hänvisning till artikel 25.2.

Därför ska förvaltningsbolagen införa och tillämpa riktlinjer som

gör det möjligt för dem att uppfylla kravet i första stycket. I rikt­

linjerna ska det för varje kategori av instrument anges vilka enhe­

ter som ordern bör placeras hos. Förvaltningsbolagen ska endast

ingå i system för utförande av order när systemen uppfyller kra­

ven i denna artikel. Förvaltningsbolagen ska tillgängliggöra

andelsägarna lämplig information om de riktlinjer som har fast­

ställts i enlighet med denna punkt och om eventuella väsentliga

ändringar i riktlinjerna.

L 176/56

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

3.

Förvaltningsbolagen ska regelbundet kontrollera att de rikt­

linjer som införts enligt punkt 2 är effektiva, särskilt kvaliteten på

utförandet för de enheter som anges i riktlinjerna, och avhjälpa

eventuella brister.

Dessutom ska förvaltningsbolagen årligen se över riktlinjerna. En

sådan översyn ska också göras vid varje tillfälle då en väsentlig

förändring inträffar som påverkar förvaltningsbolagens förutsätt­

ningar för att fortsätta att uppnå bästa resultat för de förvaltade

fondföretagen.

4.

Förvaltningsbolagen ska kunna uppvisa att de har placerat

order på fondföretagens vägnar i enlighet med de riktlinjer som

fastställts i enlighet med punkt 2.

AVSNITT 4

Hantering av order

Artikel 27

Allmänna principer

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför

och tillämpar förfaranden och arrangemang som gör att portfölj­

transaktioner på fondföretagens vägnar kan utföras snabbt, effek­

tivt och rättvist.

De förfaranden och arrangemang som förvaltningsbolagen

genomför ska

a) säkerställa att order som utförts på fondföretagens vägnar

registreras och fördelas snabbt och korrekt,

b) utföra i övrigt jämförbara order från fondföretag omgående

och i den tidsföljd som de togs emot, såvida detta inte omöj­

liggörs av orderns egenskaper eller rådande marknadsförhål­

landen, eller om något annat krävs på grund av

fondföretagets intressen.

Finansiella instrument eller medel som tagits emot för att avveckla

den utförda ordern ska snabbt och korrekt överföras till det

berörda fondföretagets konto.

2.

Ett förvaltningsbolag ska inte missbruka information som

avser ännu inte utförda order från fondföretag och ska vidta alla

rimliga mått och steg för att förhindra att någon av företagets

relevanta personer missbrukar sådan information.

Artikel 28

Ackumulering och fördelning av order att handla

1.

Medlemsstaterna får inte tillåta att förvaltningsbolagen

ackumulerar en order för ett fondföretag med en order från ett

annat fondföretag eller en annan kund eller med en order för egen

räkning, om inte följande villkor är uppfyllda:

a) Det ska vara osannolikt att ackumuleringen av order gene­

rellt kommer att vara till nackdel för några fondföretag eller

kunder vars order ingår i den.

b) Riktlinjer för fördelning av order ska fastställas och genom­

föras; riktlinjerna ska tillräckligt ingående behandla rättvis

fördelning av ackumulerade order, däribland hur deras volym

och pris bestämmer fördelning samt behandling av delvis

utförda order.

2.

Medlemsstaterna ska säkerställa att om ett förvaltningsbo­

lag ackumulerar en order från ett fondföretag med en eller flera

order från andra fondföretag eller kunder och den ackumulerade

ordern delvis utförs, ska förvaltningsbolaget fördela de berörda

affärerna i enlighet med sina riktlinjer för fördelning av order.

3.

Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolag, som

har ackumulerat transaktioner för egen räkning med en eller flera

order från fondföretag eller andra kunder, inte fördelar de berörda

affärerna på ett sätt som är till nackdel för fondföretaget eller den

andra kunden.

4.

Om ett förvaltningsbolag ackumulerar en order från ett

fondföretag eller en annan kund med en transaktion för egen räk­

ning och den ackumulerade ordern delvis utförs ska medlemssta­

terna kräva att förvaltningsbolaget vid fördelningen av de berörda

affärerna prioriterar fondföretaget eller den andra kunden före

affären i egen räkning.

Om emellertid förvaltningsbolaget på rimliga grunder kan visa för

fondföretaget eller den andra kunden att det inte skulle ha kunnat

utföra ordern utan ackumulering till dessa fördelaktiga villkor,

eller över huvud taget, får det fördela transaktionen för egen räk­

ning proportionellt i enlighet med de riktlinjer som avses i punkt 1

b.

AVSNITT 5

Incitament

Artikel 29

Skydd av fondföretagens intressen

1.

Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen inte

anses handla hederligt, rättvist eller professionellt i ett fondföre­

tags intresse, om de vid investeringsförvaltning och administra­

tion för ett fondföretags räkning, betalar eller tar emot en annan

avgift, provision eller naturaförmån än följande:

a) En avgift, provision eller naturaförmån som erläggs eller ges

till eller av fondföretaget eller en person för fondföretagets

räkning.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/57

b) En avgift, courtage eller en naturaförmån som erläggs eller

ges till eller av en tredje part eller en person som agerar för

tredje parts räkning, om följande villkor är uppfyllda:

i) Fondföretaget ska ha blivit klart upplyst om avgiftens,

courtagets eller förmånens förekomst, art och belopp,

eller om beloppet inte kan fastställas, om metoden för

beräkning av beloppet; informationen ska tillhandahål­

las på ett heltäckande, korrekt och förståeligt sätt innan

den berörda tjänsten tillhandahålls.

ii) Betalningen av avgiften eller courtaget, eller tillhandahål­

landet av naturaförmånen, ska vara utformade för att

höja kvaliteten på den berörda tjänsten och inte hindra

förvaltningsbolaget från att uppfylla sin skyldighet att

agera i fondföretagets intresse.

c) Faktiska avgifter som möjliggör eller krävs för tillhandahål­

lande av tjänsterna i fråga, såsom depåkostnader, avvecklings-

och växlingsavgifter, lagstadgade avgifter, och som genom

sin art inte kan strida mot förvaltningsbolagets förpliktelser

att handla hederligt, rättvist och professionellt i fondföreta­

gens intresse.

2.

Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 b i ska med­

lemsstaterna tillåta att förvaltningsbolagen informerar om de

grundläggande villkoren för systemet med avseende på avgiften,

provisionen eller naturaförmånen i form av en sammanfattning,

förutsatt att förvaltningsbolaget åtar sig att lämna ut närmare

uppgifter på andelsägarens begäran och uppfyller detta åtagande.

KAPITEL V

UPPGIFTER I STANDARDAVTALET MELLAN

FÖRVARINGSINSTITUT OCH FÖRVALTNINGSBOLAG

(Artiklarna 23.5 och 33.5 i direktiv 2009/65/EG)

Artikel 30

Faktorer med anknytning till de förfaranden som de

avtalsslutande parterna ska följa

Medlemsstaterna ska kräva att förvaringsinstituten och förvalt­

ningsbolagen, i detta kapitel kallade de avtalsslutande parterna, i det

skriftliga avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv

2009/65/EG minst införlivar följande uppgifter som rör de tjäns­

ter som tillhandahålls av de avtalsslutande parterna och de förfa­

randen som parterna ska följa:

a) En beskrivning av de förfaranden, även förfarandena för för­

varing, som ska antas för varje typ av tillgång som fondföre­

tagen överlåter på förvaringsinstitutet.

b) En beskrivning av de förfaranden som ska följas när förvalt­

ningsbolaget har för avsikt att ändra fondföretagens fondbe­

stämmelser eller prospekt, med angivelse av när

förvaringsinstitutet bör informeras och när förhandsgodkän­

nande krävs från förvaringsinstitutet innan ändringen kan

göras.

c) En beskrivning av de medel och förfaranden som förvarings­

institutet ska använda för att till förvaltningsbolaget överföra

all den information som bolaget behöver för att utföra sina

uppgifter, bland annat en beskrivning av de medel och för­

faranden som är knuta till utövandet av rättigheter som föl­

jer med finansiella instrument och de medel och förfaranden

som används för att säkra att förvaltningsbolaget och fond­

företaget utan dröjsmål får tillgång till exakt information om

fondföretagets räkenskaper.

d) En beskrivning av de medel och förfaranden som ger förva­

ringsinstitutet tillgång till all den information som det behö­

ver för att utföra sina uppgifter.

e) En beskrivning av de förfaranden som gör förvaringsinstitu­

tet i stånd att undersöka förvaltningsbolagets agerande och

bedöma kvaliteten på den information som överförts, bland

annat genom besök på plats.

f) En beskrivning av de förfaranden som gör förvaltningsbola­

get i stånd att bedöma hur väl förvaringsinstitutet utför sina

kontraktsmässiga åtaganden.

Artikel 31

Faktorer med anknytning till informationsutbyte, krav på

konfidentialitet och penningtvätt

1.

Medlemsstaterna ska kräva att de avtalsslutande parterna till

det avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG

införlivar minst följande faktorer avseende informationsutbyte,

krav på konfidentialitet och penningtvätt i avtalet:

a) En förteckning över all den information som fondföretaget,

dess förvaltningsbolag och förvaringsinstitutet ska utbyta om

teckning, inlösen, utfärdande, makulering och återköp av

fondföretagets andelar.

b) De avtalsslutande parternas skyldigheter när det gäller

konfidentialitet.

c) Information om de avtalsslutande parternas uppgifter och

ansvar när det gäller skyldigheterna som hör samman med

att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering, när så är

tillämpligt.

2.

Skyldigheterna i första stycket b ska utformas på ett sådant

sätt att de inte hindrar varken de behöriga myndigheterna i för­

valtningsbolagets hemmedlemsstat eller de behöriga myndighe­

terna i fondföretagets hemmedlemsstat att få tillgång till relevanta

dokument och upplysningar.

L 176/58

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

Artikel 32

Faktorer med anknytning till utseende av tredje part

När förvaringsinstituten eller förvaltningsbolagen utser en tredje

part att utföra deras respektive uppgifter, ska medlemsstaterna

kräva att båda avtalsslutande parter till det avtal som avses i arti­

kel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG inför minst följande fak­

torer i avtalet:

a) Ett åtagande från båda avtalsslutande parter om att regelbun­

det ge närmare upplysningar om de tredje parter som förva­

ringsinstitutet eller förvaltningsbolaget har utsett till att

utföra deras respektive uppgifter.

b) Ett åtagande om att den ena parten på anmodan från den

andra informerar om de villkor som legat till grund för valet

av tredje part, och de steg som har tagits för att övervaka de

uppgifter som den utvalda tredje parten utför.

c) En förklaring om att ett förvaringsinstituts ansvar enligt arti­

kel 24 eller 34 i direktiv 2009/65/EG ska gälla oberoende av

om institutet anförtrott förvaringen av samtliga eller vissa till­

gångar till tredje part.

Artikel 33

Faktorer med anknytning till eventuella ändringar och

uppsägningen av avtalet

Medlemsstaterna ska kräva att de avtalsslutande parterna till det

avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG

minst införlivar följande uppgifter avseende ändring och uppsäg­

ning av avtalet i det avtalet:

a) Avtalets giltighetstid.

b) Villkoren för när avtalet får ändras eller sägas upp.

c) Villkoren för att underlätta överföringen till ett annat förva­

ringsinstitut och, vid sådan överföring, det förfarande som

förvaringsinstitutet ska använda för att överlämna all relevant

information till det andra förvaringsinstitutet.

Artikel 34

Tillämplig lagstiftning

Medlemsstaterna ska kräva att de avtalsslutande parterna till det

avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG

anger att lagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat är til­

lämplig på avtalet.

Artikel 35

Överföring av information på elektronisk väg

Om de avtalsslutande parterna till det avtal som avses i arti­

kel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG kommer överens om att

en del eller all information överförs på elektronisk väg dem emel­

lan, ska medlemsstaterna kräva att avtalet i fråga innehåller

bestämmelser om att sådan information registreras.

Artikel 36

Avtalets räckvidd

Medlemsstaterna får tillåta att det avtal som avses i artikel 23.5

eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG omfattar mer än ett fondföretag

som förvaltas av förvaltningsbolaget. I så fall ska avtalet innehålla

en förteckning över de fondföretag som omfattas.

Artikel 37

Servicenivåavtal

Medlemsstaterna ska tillåta att de avtalsslutande parterna, i det

avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG

eller i ett separat skriftligt avtal, anger närmare uppgifter om de

medel och förfaranden som avses i artikel 30 c och d.

KAPITEL VI

RISKHANTERING

(Artikel 51.1 i direktiv 2009/65/EG)

AVSNITT 1

Riktlinjer för riskhantering och riskbedömning

Artikel 38

Riktlinjer för riskhantering

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­

lämpar och upprätthåller lämpliga och dokumenterade riktlinjer

för riskhantering, i vilka de risker som de förvaltade fondföreta­

gen utsätts för eller kan utsättas för identifieras.

Riktlinjerna för riskhantering ska omfatta de förfaranden som är

nödvändiga för att göra förvaltningsbolaget i stånd till att för varje

förvaltat fondföretag värdera exponeringen för marknads-,

likviditets-, och motpartsrisker samt företagets exponering för alla

andra risker, däribland operativa risker, som kan vara av avgö­

rande betydelse för det enskilda förvaltade fondföretaget.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen tar upp minst

följande faktorer i riktlinjerna för riskhantering:

a) De tekniker, redskap och förfaranden som gör det möjligt för

dem att uppfylla kraven i artiklarna 40 och 41.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/59

b) Ansvarsfördelningen inom förvaltningsbolaget med hänsyn

till riskhantering.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­

ställer att riktlinjerna för riskhantering enligt punkt 1 behandlar

villkoren för, innehållet i och regelbundenheten för de rapporter

som riskhanteringsfunktionen enligt artikel 12 ska tillhandahålla

styrelsen och företagsledningen och, i tillämpliga fall,

tillsynsfunktionen.

3.

Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna

säkerställa att förvaltningsbolagen tar hänsyn till arten, omfatt­

ningen och komplexiteten hos den egna och de förvaltade fond­

företagens verksamhet.

Artikel 39

Bedömning, övervakning och översyn av riktlinjerna för

riskhantering

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen bedö­

mer, övervakar och med jämna mellanrum ser över

a) att riktlinjerna för riskhantering och de åtgärder, förfaranden

och tekniker som avses i artiklarna 40 och 41 är lämpliga

och effektiva,

b) i vilken utsträckning förvaltningsbolagen efterlever riktlin­

jerna för riskhantering och de åtgärder, förfaranden och tek­

niker som avses i artiklarna 40 och 41,

c) att de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa eventuella bris­

ter i genomförandet av riskhanteringsprocessen är lämpliga

och effektiva.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen under­

rättar de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater om

eventuella väsentliga ändringar i riskhanteringsprocessen.

3.

Medlemsstaterna ska säkerställa att kraven i punkt 1 ses

över av de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hem­

medlemsstat löpande och när auktorisation beviljas.

AVSNITT 2

Riskhanteringsprocesser, exponering för motpartsrisk och

emittentkoncentration

Artikel 40

Riskbedömning och riskhantering

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen antar

lämpliga och effektiva åtgärder, förfaranden och tekniker för att

a) vid varje tidpunkt mäta och hantera de risker som de förval­

tade fondföretagen är eller kan bli utsatta för,

b) se till att begränsningarna för total exponering och motparts­

risk efterlevs i enlighet med artiklarna 41 och 43.

Åtgärderna, förfarandena och teknikerna ska vara proportioner­

liga med arten, omfattningen och komplexiteten hos förvaltnings­

bolagens egen verksamhet och de förvaltade fondföretagens

verksamhet, och vara förenliga med fondföretagens riskprofil.

2.

Vid tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna kräva att

förvaltningsbolagen vidtar följande åtgärder för varje fondföretag

de förvaltar:

a) De ska införa sådana förfaranden och tekniker för riskbe­

dömning som krävs för att säkerställa att de risker som är

förbundna med tagna positioner och deras bidrag till den

samlade riskprofilen mäts korrekt utifrån försvarliga och till­

förlitliga uppgifter, och att förfarandena och teknikerna för

riskbedömning dokumenteras på lämpligt sätt.

b) I syfte att pröva giltigheten hos förfarandena för riskbedöm­

ning ska de i tillämpliga fall utföra regelbundna utfallstester

som omfattar modellbaserade prognoser och uppskattningar.

c) De ska i tillämpliga fall utföra regelbundna stresstester och

scenarioanalyser för att hantera riskerna vid potentiella för­

ändringar i marknadsvillkoren som skulle kunna påverka

fondföretagen negativt.

d) De ska införa, tillämpa och upprätthålla ett dokumenterat

system av interna gränser för de åtgärder som vidtas för att

styra och kontrollera de relevanta riskerna för varje fondfö­

retag, med hänsyn till alla de risker som kan vara väsentliga

för fondföretagen i enlighet med artikel 38 och säkerställa att

de är förenliga med fondföretagens riskprofil.

e) De ska säkerställa att den nuvarande risknivån för varje fond­

företag är förenlig med riskbegränsningssystemet i led d.

f) De ska införa, tillämpa och upprätthålla lämpliga förfaran­

den som, vid faktiska eller väntade överskridanden av fond­

företagens riskgränser, utan dröjsmål leder till avhjälpande

åtgärder i andelsägarnas intresse.

3.

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagen använ­

der en lämplig process för likviditetsriskhantering för att säker­

ställa att varje fondföretag de förvaltar vid varje tidpunkt kan

efterleva artikel 84.1 i direktiv 2009/65/EG.

Förvaltningsbolagen ska när så är lämpligt utföra stresstester som

gör det möjligt att bedöma fondföretagens likviditetsrisk under

extraordinära omständigheter.

4.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­

ställer att likviditetsprofilen för varje förvaltat fondföretags inves­

teringar är förenlig med den inlösenpolicy som fastställs i

fondbestämmelserna, i bolagsordningen eller i prospektet.

L 176/60

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

Artikel 41

Beräkning av total exponering

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen beräknar

ett förvaltat fondföretags totala exponering enligt artikel 51.3 i

direktiv 2009/65/EG, på ett av följande sätt:

a) Den extra exponering och hävstångseffekt som det förvaltade

fondföretaget genererar genom att använda finansiella deri­

vatinstrument, även innefattade inbäddade derivat enligt arti­

kel 51.3 fjärde stycket i direktiv 2009/65/EG, som inte får

överskrida fondföretagets totala fondandelsvärde.

b) Marknadsrisken i fondföretagens portfölj.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen beräknar

fondföretagens totala exponering minst en gång om dagen.

3.

Medlemsstaterna får tillåta att förvaltningsbolagen beräknar

den totala exponeringen med hjälp av åtagandemetoden, Value-

at-risk–modellen eller andra avancerade riskbedömningsmetoder

som är lämpliga. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses

med Value-at-risk ett mått för den högsta förväntade förlusten vid

en given säkerhetsgrad under en bestämd tidsperiod.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säkerställer att

den metod som väljs för att mäta total exponering är lämplig med

hänsyn till fondföretagets investeringsstrategi, den typ av finan­

siella derivatinstrument som används, och deras komplexitet, och

hur stor del av fondföretagets portfölj som utgörs av finansiella

derivatinstrument.

4.

När ett fondföretag i enlighet med artikel 51.2 i direktiv

2009/65/EG använder tekniker och instrument, även återköpsav­

tal eller transaktioner avseende utlåning av värdepapper, i syfte att

generera ytterligare hävstångseffekt eller exponering för mark­

nadsrisk, ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen tar

hänsyn till dessa transaktioner vid beräkningen av total

exponering.

Artikel 42

Åtagandemetod

1.

När åtagandemetoden används för att beräkna total expo­

nering, ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen tilläm­

par metoden på positionerna för samtliga finansiella

derivatinstrument, även inbäddade derivat enligt artikel 51.3

fjärde stycket i direktiv 2009/65/EG, oavsett om strategin används

som ett led i fondföretagens allmänna placeringsinriktning, för

riskbegränsning eller för effektiv portföljförvaltning i enlighet

med artikel 51.2 i det direktivet.

2.

När åtagandemetoden används för att beräkna den totala

exponeringen ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsföreta­

gen omvandlar positionen för varje finansiellt derivatinstrument

till marknadsvärdet av motsvarande position i den underliggande

tillgången för det derivatet (standardåtagandemetoden).

Medlemsstaterna får tillåta att förvaltningsföretagen tillämpar

andra

beräkningsmetoder

som

motsvarar

standardåtagandemetoden.

3.

Medlemsstaterna får tillåta att förvaltningsbolagen tar hän­

syn till metoder för säkringsredovisning vid beräkningen av den

totala exponeringen, förutsatt att dessa åtgärder inte åsidosätter

omedelbara och väsentliga risker och leder till en tydlig begräns­

ning av riskexponeringen.

4.

När användningen av finansiella derivatinstrument inte ökar

fondföretagens exponering är det inte nödvändigt att inkludera

den underliggande exponeringen i åtagandeberäkningen.

5.

När åtagandemetoden tillämpas är det inte nödvändigt att ta

med tillfälliga lån på fondföretagens vägnar, i enlighet med arti­

kel 83 i direktiv 2009/65/EG, vid beräkningen av den totala

exponeringen.

Artikel 43

Motpartsrisk och emittentkoncentration

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­

ställer att motpartsrisk i samband med derivat som handlas direkt

mellan parterna (OTC-derivat) omfattas av begränsningarna i arti­

kel 52 i direktiv 2009/65/EG.

2.

När ett fondföretags exponering mot en motpart beräknas

enligt begränsningarna i artikel 52.1 i direktiv 2009/65/EG, ska

förvaltningsbolagen använda det positiva aktuella marknadsvär­

det i OTC-derivatavtalet med den motparten.

Förvaltningsbolagen får kvitta ett fondföretags derivatpositioner

med en och samma motpart, under förutsättning att bolagen juri­

diskt kan hävda kvittningsöverenskommelser med den motpar­

ten på fondföretagets vägnar. Kvittning ska endast vara tillåtet i

samband med OTC-derivat med en och samma motpart och inte

i förening med annan exponering som fondföretagen kan ha med

den motparten.

3.

Medlemsstaterna får ge förvaltningsbolagen tillstånd att,

mot en säkerhet, minska fondföretagens exponering i förhållande

till en motpart i samband med en OTC-derivattransaktion. Den

säkerhet som ställs ska vara så likvid att den kan säljas omgående

till ett pris som ligger nära värderingen före försäljningen.

4.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen tar hän­

syn till säkerheter vid beräkningen av exponeringen till motparts­

risk i enlighet med artikel 55.1 i direktiv 2009/65/EG när

förvaltningsbolagen lämnar en säkerhet till OTC-motparten på

fondföretagets vägnar. Den lämnade säkerheten får endast beak­

tas när förvaltningsbolaget har möjlighet att juridiskt hävda kvitt­

ningsöverenskommelser med denna motpart på fondföretagens

vägnar.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/61

5.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen beräknar

gränser för emittentkoncentration i enlighet med artikel 52 i

direktiv 2009/65/EG utifrån den underliggande exponering som

skapas genom användning av finansiella derivatinstrument i enlig­

het med åtagandemetoden.

6.

När det gäller exponering till följd av transaktioner med

OTC-derivat i enlighet med artikel 52.2 i direktiv 2009/65/EG ska

medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen i beräkningen tar

med eventuell exponering för motpartsrisk i samband med

OTC-derivat.

AVSNITT 3

Förfaranden för värdering av OTC-derivat

Artikel 44

Förfaranden för bedömning av värdet på OTC-derivat

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen kontrol­

lerar att fondföretagens exponering för OTC-derivat tilldelas verk­

liga värden som inte enbart bygger på motparternas

marknadsnoteringar för OTC-transaktionerna, och som uppfyller

kriterierna i artikel 8.4 i direktiv 2007/16/EG.

2.

Vid tillämpningen av punkt 1 ska förvaltningsbolagen

införa, tillämpa och upprätthålla åtgärder och förfaranden som

säkerställer en lämplig, öppen och skälig värdering av fondföre­

tagens exponering för OTC-derivat.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säkerställer att

OTC-derivatens verkliga värde bygger på en lämplig, korrekt och

oberoende bedömning.

Värderingen av åtgärderna och förfarandena ska vara lämplig och

proportionerlig med hänsyn till OTC-derivatets art och

komplexitet.

När åtgärder och förfaranden för värderingen av OTC-derivat

inbegriper att tredje part utför vissa uppgifter ska förvaltningsbo­

lagen ska efterleva kraven i artikel 5.2 och artikel 23.4 andra

stycket.

3.

Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska riskhanterings­

funktionen åläggas särskilda uppgifter och ansvarsområden.

4.

Åtgärderna och förfarandena för värdering enligt punkt 2

ska dokumenteras på lämpligt sätt.

AVSNITT 4

Överföring av information om derivatinstrument

Artikel 45

Rapporter om derivatinstrument

1.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen minst en

gång om året förelägger de behöriga myndigheterna i hemmed­

lemsstaten rapporter med information som ger en rättvisande bild

av de typer av derivat som används för varje förvaltat fondföre­

tag, de underliggande riskerna, de kvantitativa begränsningarna

och de metoder som har valts för att bedöma de risker som hör

samman med derivattransaktionerna.

2.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndighe­

terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat kontrollerar att

informationen i punkt 1 lämnas regelbundet och är komplett, och

att de har möjlighet att ingripa när det är lämpligt.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 46

Införlivande

1.

Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2011 sätta i kraft de

lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta

direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till

dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över

dessa bestämmelser och detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en

hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning

när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen

ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten

till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar

inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 47

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det

har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 48

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 1 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

RÄTTELSER

Rättelse till kommissionens direktiv 2010/42/EU av den 1 juli 2010 om genomförandet av Europaparlamentets

och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder,

master/feederfondföretag och anmälningsförfarande

(Europeiska unionens officiella tidning L 176 av den 10 juli 2010)

I innehållsförteckningen på omslaget och på sidan 28 ska direktivets nummer i titeln

i stället för: ”Kommissionens

direktiv

2010/42/EU…”

vara: ”Kommissionens

direktiv

2010/44/EU…”.

SV

L 179/16

Europeiska unionens officiella tidning

14.7.2010

L 176/28

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

II

(Icke-lagstiftningsakter)

DIREKTIV

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/42/EU

av den 1 juli 2010

om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa

bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälningsförfarande

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens

funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och

andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar

i överlåtbara värdepapper (fondföretag)

(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(1), särskilt artik­

larna 43.5, 60.6 a och c, 61.3, 62.4, 64.4 a och 95.1, och

av följande skäl:

(1)

Den information som enligt artikel 43.1 i direktiv

2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna vid en fusion bör

spegla de olika behoven hos andelsägarna i det överlåtande

och det övertagande fondföretaget och förbättra deras

förståelse.

(2)

Det överlåtande fondföretaget eller det övertagande fond­

företaget bör inte åläggas att ta med annan information i

informationsdokumentet än den som avses i artikel 43.3 i

direktiv 2009/65/EG och artiklarna 3–5 i detta direktiv.

Det överlåtande fondföretaget eller det övertagande fond­

företaget får dock lägga till annan information av relevans

för den föreslagna fusionen.

(3)

När informationsdokumentet enligt artikel 43.1 i direktiv

2009/65/EG kompletteras av en sammanfattning bör detta

inte befria fondföretaget från skyldigheten att undvika

långa eller tekniska förklaringar i resten av

informationsdokumentet.

(4)

Den information som enligt artikel 43.1 i direktiv

2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna i det övertagande

fondföretaget bör utgå ifrån att dessa andelsägare redan är

relativt bekanta med det övertagande fondföretagets sär­

drag, sina rättigheter i förhållandet till det och dess verk­

samhet. Informationen bör därför fokuseras på hur

fusionen ska genomföras och hur den kan komma att

påverka det övertagande fondföretaget.

(5)

Informationen enligt artiklarna 43 och 64 i direktiv

2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna på ett harmoni­

serat sätt. Informationens syfte är att hjälpa andelsägarna

att fatta väl underbyggda beslut om huruvida de vill fort­

sätta med sin investering eller om de vill begära inlösen av

fondandelar, i de fall då ett fondföretag antingen deltar i en

fusion, omvandlas till ett feederfondföretag eller byter mas­

terfondföretag. Andelsägarna bör vara medvetna om att

fondföretaget genomgår en sådan genomgripande föränd­

ring och ha möjlighet att läsa informationen. Därför bör

informationen tillsändas andelsägarna personligen,

antingen på papper eller via annat varaktigt medium som

e-post. Med hjälp av elektronisk kommunikation kan fond­

företaget tillhandahålla informationen på ett kostnadsef­

fektivt sätt. Detta direktiv bör inte ålägga fondföretagen att

informera sina andelsägare direkt, utan bör ta vederbörlig

hänsyn till de specifika förhållandena i vissa medlemssta­

ter där fondföretag eller deras förvaltningsbolag, av juri­

diska eller praktiska skäl, inte kan ta direktkontakt med

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/29

andelsägarna. Fondföretagen bör också kunna tillhanda­

hålla informationen genom att lämna den till förvarings­

institut eller mellanhänder, om det säkerställs att alla

andelsägare sedan får den. Detta direktiv bör endast har­

monisera sättet att lämna information enligt artiklarna 43

och 64 i direktiv 2009/65/EG till andelsägarna. Medlems­

staterna får genom nationella bestämmelser reglera tillhan­

dahållandet av andra typer av information till

andelsägarna.

(6)

Avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta­

get bör ta hänsyn till de särskilda behoven hos feederfond­

företaget, som investerar minst 85 % av sina tillgångar i

masterfondföretaget, samtidigt som det omfattas av alla

skyldigheter som åligger ett fondföretag. Avtalet bör där­

för säkerställa att masterfondföretaget förser feederfondfö­

retaget med all nödvändig information i så god tid att

feederfondföretaget kan fullgöra sina egna skyldigheter.

Avtalet bör också fastställa övriga rättigheter och skyldig­

heter för båda parter.

(7)

Medlemsstaterna bör inte kräva att avtalet mellan master­

fondföretag och feederfondföretag enligt artikel 60.1 för­

sta stycket omfattar andra aspekter än de som avses i

kapitel VIII direktiv 2009/65/EG och artiklarna 8–14 i

detta direktiv. Avtalet får dock omfatta andra aspekter, om

masterfondföretaget och feederfondföretaget stipulerar

detta.

(8)

Om avräkningsavtalen mellan masterfondföretaget och

feederfondföretaget inte skiljer sig från dem som tillämpas

på alla andra andelsägare i masterfondföretaget, och om

dessa fastställs i masterfondföretagets prospekt, behöver

avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta­

get inte vara identiskt med dessa standardavtal, men får

hänvisa till relevanta delar i masterfondföretagets prospekt

för att hjälpa branschen att sänka kostnaderna och minska

det administrativa arbetet.

(9)

Avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta­

get bör omfatta lämpliga förfaranden för hantering av frå­

gor och klagomål från andelsägare så att korrespondens

som av misstag sänts till masterfondföretaget i stället för

till feederfondföretaget eller tvärtom kan hanteras.

(10)

För att sänka transaktionskostnaderna och undvika nega­

tiva skattekonsekvenser kan masterfondföretaget och

feederfondföretaget vilja överenskomma om överföring av

apporttillgångar, om detta inte är förbjudet enligt nationell

lagstiftning eller ej förenligt med masterfondföretagets eller

feederfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsord­

ning. Möjligheten att överföra apporttillgångar till master­

fondföretaget bör särskilt hjälpa de feederfondföretag som

redan har bedrivit verksamhet som fondföretag, inklusive

som feederfondföretag för ett annat masterfondföretag, att

undvika transaktionskostnaderna för försäljning av sådana

tillgångar som både feederfondföretaget och masterfond­

företaget har investerat i. Feederfondföretaget bör, om det

så önskar, även kunna erhålla apporttillgångar från

masterfondföretaget, eftersom detta kan bidra till att

minska transaktionskostnaderna och motverka negativa

skattekonsekvenser. Överföringen av apporttillgångar till

feederfondföretaget bör inte begränsas till de tillfällen då

masterfondföretaget är föremål för likvidation, fusion eller

delning, utan bör också vara möjlig under andra

omständigheter.

(11)

För att bevara den flexibilitet som är nödvändig, och sam­

tidigt ta hänsyn till investerarnas intressen, bör ett feeder­

fondföretag som erhållit tillgångar genom en överföring av

apporttillgångar antingen kunna överföra en del av eller

samtliga dessa tillgångar till sitt masterfondföretag, om

masterfondföretaget godkänner detta, eller realisera dessa

tillgångar mot kontant betalning för att investera pengarna

i masterfondföretaget.

(12)

På grund av master-feederstrukturens särdrag bör avtalet

mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget inne­

hålla lagvalsregler som avviker från artiklarna 3 och 4 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för

avtalsförpliktelser (Rom I)

(1) EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.

(1) på ett sådant sätt att det är

antingen lagstiftningen i den medlemsstat där feederfond­

företaget är etablerat eller den där masterfondföretaget är

etablerat som är tillämplig på detta avtal. Parterna bör vara

fria att ta ställning till fördelarna och nackdelarna med

detta val och beakta om masterfondföretaget har flera

feederfondföretag och om dessa feederfondföretag är eta­

blerade i endast en medlemsstat eller i flera.

(13)

Vid en sådan likvidering, fusion eller delning av master­

fondföretaget som enligt direktiv 2009/65/EU ger andelsä­

garna i feederfondföretaget rätt att begära inlösen av

fondandelar, bör inte feederfondföretaget undergräva den

rätten genom att tillfälligt senarelägga återköp eller inlö­

sen, om inte exceptionella omständigheter föranleder

feederfondföretaget att göra detta för att skydda andelsä­

garnas intressen eller om de behöriga myndigheterna

instruerar feederfondföretaget att göra det.

(14)

Eftersom en fusion eller delning av masterfondföretaget

kan träda i kraft inom 60 dagar kan den tidsfrist på 30

dagar som feederfondföretaget har för att ansöka om och

erhålla godkännande för sina nya investeringsplaner och

för att bevilja feederfondföretagets andelsägare rätten att

begära återköp eller inlösen av andelar under exceptionella

omständigheter vara för kort för att feederfondföretaget

med säkerhet ska kunna veta hur många av dess andelsä­

gare som kommer att begära inlösen. Under sådana

omständigheter bör feederfondföretaget i princip vara skyl­

digt att begära inlösen av alla andelar i masterfondföreta­

get. För att undvika onödiga transaktionskostnader bör

dock feederfondföretaget ha rätt att använda andra meto­

der för att säkerställa att dess andelsägare kan utnyttja sin

rätt att begära inlösen av fondandelar och samtidigt minska

L 176/30

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

transaktionskostnaderna eller undvika andranegativa effek­

ter. Feederfondföretaget bör i synnerhet ansöka om god­

kännande så snart som möjligt. Feederfondföretaget bör

inte vara skyldigt att begära inlösen i den mån som dess

egna andelsägare väljer att inte utnyttja den möjligheten.

Om feederfondföretaget begär inlösen från masterfondfö­

retaget bör det ta ställning till om en inlösen i form av

apporttillgångar skulle kunna minska transaktionskostna­

derna och motverka andra negativa effekter.

(15)

Avtalet om informationsutbyte mellan masterfondföreta­

gets och feederfondföretagets förvaringsinstitut bör inne­

bära att feederfondföretagets förvaringsinstitut får all

relevant information och alla relevanta dokument som det

behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Med tanke

på det här avtalets särdrag bör det innehålla samma lag­

valsregler som avtalet mellan masterfondföretaget och

feederfondföretaget, som ett undantag från artiklarna 3

och 4 i Rome I-förordningen. Avtalet om informationsut­

byte bör dock inte kräva att masterfondföretagets eller

feederfondföretagets förvaringsinstitut utför uppgifter som

är förbjudna eller som inte föreskrivs enligt nationell lag­

stiftning i deras hemmedlemsstat.

(16)

Rapporteringen av oegentligheter som masterfondföreta­

gets förvaringsinstitut upptäcker i samband med utföran­

det

av

sin

förvaringsinstitutsfunktion

enligt

hemmedlemsstatens nationella lagstiftning syftar till att

skydda feederfondföretaget. Därför bör ingen rapportering

krävas när dessa oegentligheter inte har några negativa

konsekvenser för feederfondföretaget. I de fall då oegent­

ligheter som avser masterfondföretaget har negativa kon­

sekvenser för feederfondföretaget bör feederfondföretaget

även informeras om huruvida och i så fall hur dessa oegent­

ligheter har åtgärdats. Masterfondföretagets förvaringsin­

stitut bör därför informera feederfondföretagets

förvaringsinstitut om hur masterfondföretaget har åtgärdat

eller avser att åtgärda oegentligheten. Om feederfondföre­

tagets förvaringsinstitut inte är övertygat om att den valda

lösningen ligger i feederfondföretagets andelsägares

intresse bör det utan dröjsmål rapportera sin åsikt till

feederfondföretaget.

(17)

Avtalet om informationsutbyte mellan masterfondföreta­

gets och feederfondföretagets revisorer bör innebära att

feederfondföretagets revisor får all relevant information

och alla relevanta dokument som denne behöver för att

kunna fullgöra sina skyldigheter. Med tanke på det här

avtalets särdrag bör det innehålla samma lagvalsregler som

avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta­

get, som ett undantag från artiklarna 3 och 4 i Rome

I-förordningen.

(18)

Omfattningen på den information som ska göras tillgäng­

lig i elektronisk form i enlighet med artikel 91.3 i direktiv

2009/65/EG bör specificeras för att skapa rättslig säkerhet

om vilka informationskategorier som ska omfattas.

(19)

För att säkra en gemensam strategi för hur de dokument

som avses i artikel 93.2 i direktiv 2009/65/EG bör göras

tillgängliga i elektronisk form för de behöriga myndighe­

terna i fondföretagets värdmedlemsstat, bör det krävas att

varje fondföretag eller dess förvaltningsbolag utser en

webbplats där sådana dokument tillhandahålls i ett veder­

taget elektroniskt format. Ett förfarande bör också faststäl­

las för elektronisk anmälan av ändringar av dessa

dokumentet till de behöriga myndigheterna i fondföreta­

gets värdmedlemsstat, i enlighet med artikel 93.7 i det

direktivet.

(20)

För att fondföretagen och deras förvaltningsbolag ska

kunna anpassa sig till de nya krav om när och hur andelsä­

garna ska förses med information i de fall som avses i artik­

larna 7 och 29, bör medlemsstaterna beviljas en förlängd

frist för att införliva dessa krav i sina nationella rättssys­

tem. Detta är särskilt viktigt i de fall då fondföretagen eller

deras förvaltningsbolag av juridiska eller praktiska skäl inte

kan informera andelsägarna direkt. Fondföretag med

dematerialiserade innehavaraktier bör ha möjlighet att göra

alla förberedelser som är nödvändiga för att säkerställa att

andelsägarna får information i de fall som anges i artik­

larna 8 och 32. Fondföretag med fysiska innehavaraktier

bör kunna omvandla dessa till registrerade aktier eller

dematerialiserade innehavaraktier, om de vill fusionera,

omvandlas

till

feederfondföretag

eller

byta

masterfondföretag.

(21)

Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats

genom kommissionens beslut 2009/77/EG

(1) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.

(1), har rådfrå­

gats i tekniska frågor.

(22)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med

Europeiska värdepapperskommitténs ståndpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNT

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs genomförandebestämmelser för artik­

larna 43.5, 60.6 a och c, 61.3, 62.4, 64.4 a och 95.1 i direktiv

2009/65/EG.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/31

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

(1) återviktning av portföljen: en betydande ändring av samman­

sättningen av ett fondföretags portfölj,

(2) samlingsindikator för risk och avkastning: samlingsindikatorer

enligt artikel 8 i kommissionens förordning (EU) nr

583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europa­

parlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande bas­

fakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när

basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls via annat

varaktigt medium än papper eller via en webbplats]

(1) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(1).

KAPITEL II

FUSION AV FONDFÖRETAG

AVSNITT 1

Innehåll i fusionsinformationen

Artikel 3

Allmänna bestämmelser om innehållet i informationen till

andelsägarna

1.

Medlemsstaterna ska kräva att informationen till andelsä­

garna enligt artikel 43.1 är koncist skriven och formulerad på ett

icke-tekniskt sätt, så att andelsägarna kan göra en väl underbyggd

bedömning av den föreslagna fusionens påverkan på deras

investeringar.

När en gränsöverskridande fusion föreslås ska det överlåtande

fondföretaget respektive det övertagande fondföretaget i klartext

förklara alla begrepp eller förfaranden förknippade med det andra

fondföretaget som skiljer sig från dem som vanligen används i den

andra medlemsstaten.

2.

Informationen till andelsägarna i det överlåtande fondföre­

taget ska fylla behoven för investerare utan förhandskunskaper

om det övertagande fondföretagets särdrag eller verksamhet. Den

bör rikta deras uppmärksamhet mot basfakta för investerare i det

övertagande fondföretaget och betona att dessa basfakta bör läsas.

3.

Informationen till andelsägarna i det övertagande fondföre­

taget bör fokuseras på hur fusionen ska gå till och på dess poten­

tiella konsekvenser för det övertagande fondföretaget.

Artikel 4

Särskilda bestämmelser om innehållet i informationen till

andelsägarna

1.

Medlemsstaterna ska kräva att den information som enligt

artikel 43.3 b i direktiv 2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna

i det överlåtande fondföretaget också ska omfatta följande:

a) Uppgifter om eventuella skillnader i rättigheter för det över­

låtande fondföretagets andelsägare före respektive efter det

att den föreslagna fusionen fått verkan.

b) Om baskfakta för investerare i det överlåtande fondföretaget

och det övertagande fondföretaget innehåller olika kategorier

samlingsindikatorer för risk- och avkastning, eller pekar på

olika väsentliga risker i den åtföljande beskrivningen, en jäm­

förelse av dessa skillnader.

c) En jämförelse av alla avgifter, arvoden och utgifter för båda

fondföretagen, baserat på de belopp som anges i deras res­

pektive basfakta för investerare.

d) Om det överlåtande fondföretaget tillämpar en resultatbase­

rad avgift, en förklaring om hur den kommer att tillämpas

fram till den punkt då fusionen får verkan.

e) Om det övertagande fondföretaget tillämpar en resultatbase­

rad avgift, hur denna sedan kommer att tillämpas för att

säkerställa en rättvis behandling av de andelsägare som tidi­

gare haft andelar i det överlåtande fondföretaget.

f) I de fall då artikel 46 i direktiv 2009/65/EG tillåter att kost­

nader i samband med förberedandet och genomförandet av

en fusion belastar antingen det överlåtande eller det överta­

gande fondföretaget eller någon av deras andelsägare, upp­

gifter om hur dessa kostnader ska fördelas.

g) En förklaring där det anges om det överlåtande fondföreta­

gets förvaltnings- eller investeringsbolag avser att genomföra

någon omfördelning av portföljen innan fusionen får verkan.

2.

Medlemsstaterna ska kräva att den information som enligt

artikel 43.3 b i direktiv 2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna

i det övertagande fondföretaget också innehåller en förklaring där

det anges om det övertagande fondföretagets förvaltnings- eller

investeringsbolag förväntar sig att fusionen ska ha någon väsent­

lig inverkan på det övertagande fondföretagets portfölj, och om

det avser att genomföra någon omfördelning av portföljen

antingen före eller efter det att fusionen fått verkan.

3.

Medlemsstaterna ska kräva att den information som ska till­

handahållas enligt artikel 43.3 c i direktiv 2009/65/EG även

omfattar

a) uppgifter om hur eventuella upplupna intäkter i respektive

fondföretag ska behandlas, och

L 176/32

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

b) en angivelse av hur den rapport från den oberoende revisorn

eller förvaringsinstitutet som avses i artikel 42.3 i direktiv

2009/65/EG kan erhållas.

4.

Om villkoren för den föreslagna fusionen omfattar bestäm­

melser om en kontant utbetalning i enlighet med artikel 2.1 p i

och ii i direktiv 2009/65/EG ska medlemsstaterna kräva att infor­

mationen till andelsägarna i det överlåtande fondföretaget inne­

håller uppgifter om den föreslagna utbetalningen, inbegripet när

och hur det överlåtande fondföretagets andelsägare kommer att

erhålla den kontanta utbetalningen.

5.

Medlemsstaterna ska kräva att den information som ska till­

handahållas enligt artikel 43.3 d även ska omfatta

a) om det är relevant enligt nationell lagstiftning för det berörda

fondföretaget, det förfarande genom vilket andelsägarna

kommer att ombes att godkänna fusionsförslaget, och vilka

åtgärder som kommer att vidtas för att informera dem om

resultatet,

b) uppgifter om varje planerat avbrott i handeln med andelar för

att fusionen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt, och

c) uppgifter om när fusionen kommer att få verkan i enlighet

med artikel 47.1 i direktiv 2009/65/EG.

6.

I de fall då det enskilda fondföretagets nationella lagstiftning

föreskriver att fusionsförslaget måste godkännas av andelsägarna

ska medlemsstaterna säkerställa att informationen får innehålla en

rekommendation från respektive förvaltningsbolag eller från

investeringsbolagets styrelse.

7.

Medlemsstaterna ska kräva att informationen till andelsä­

garna i det överlåtande fondföretaget omfattar

a) den period då andelsägarna ska kunna fortsätta att teckna

och begära inlösen av andelar i det överlåtande fondföretaget,

b) den tidpunkt då de andelsägare som inte utnyttjar sina rät­

tigheter enligt artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG inom den

tillämpliga tidsfristen ska kunna utöva sina rättigheter som

andelsägare i det övertagande fondföretaget, och

c) en förklaring där det anges att i de fall då fusionsförslaget

måste godkännas av andelsägarna i det överlåtande fondfö­

retaget enligt nationell lagstiftning, och förslaget godkänns av

den erforderliga majoriteten, ska de andelsägare som röstar

mot förslaget eller som inte alls röstar, och som inte utnytt­

jar sina rättigheter enligt artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG

inom den tillämpliga tidsfristen, bli andelsägare i det överta­

gande fondföretaget.

8.

Om en sammanfattning av de viktigaste punkterna i fusions­

förslaget tillhandahålls i början av informationsdokumentet måste

den innehålla hänvisningar till de delar av informationsdokumen­

tet där ytterligare information finns.

Artikel 5

Basfakta för investerare

1.

Medlemsstaterna ska se till att en aktuell version av det över­

tagande fondföretagets basfakta för investerare tillhandahålls

befintliga andelsägare i det överlåtande fondföretaget.

2.

Det övertagande fondföretagets basfakta för investerare ska

tillhandahållas befintliga andelsägare i det övertagande fondföre­

taget om dessa basfakta har ändrats i samband med den före­

slagna fusionen.

Artikel 6

Nya andelsägare

Mellan det datum då informationsdokumentet enligt artikel 43.1

i direktiv 2009/65/EG tillhandahålls andelsägarna och det datum

då fusionen får verkan, ska informationsdokumentet och aktuella

basfakta för investerare för det övertagande fondföretaget lämnas

till varje person som köper eller tecknar andelar i antingen det

överlåtande fondföretaget eller det övertagande fondföretaget eller

som begär att få kopior av endera fondföretagets fondbestämmel­

ser, bolagsordning, prospekt eller basfakta för investerare.

AVSNITT 2

Metod för tillhandahållande av information

Artikel 7

Metod för tillhandahållande av information till

andelsägarna

1.

Medlemsstaterna ska se till att det överlåtande och det över­

tagande fondföretaget tillhandahåller informationen enligt arti­

kel 43.1 i direktiv 2009/65/EG till andelsägarna i pappersform

eller via annat varaktigt medium.

2.

Om informationen till samtliga eller vissa andelsägare till­

handahålls via annat varaktigt medium än papper ska följande

villkor uppfyllas:

a) Tillhandahållandet av information är anpassat till det sam­

manhang där handeln mellan andelsägaren och det överlå­

tande eller övertagande fondföretaget, eller respektive

förvaltningsbolag, äger rum eller ska äga rum.

b) Den andelsägare som ska informeras har möjlighet att välja

mellan information på papper och information via ett annat

varaktigt medium och väljer då uttryckligen ett annat håll­

bart medium än papper.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/33

3.

Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska tillhandahållan­

det av information i elektronisk form anses vara lämplig för det

sammanhang där handeln mellan det överlåtande och det överta­

gande fondföretaget eller deras respektive förvaltningsbolag och

andelsägaren äger rum, eller ska äga rum, om det är styrkt att

andelsägaren har regelbunden tillgång till Internet. Om andelsä­

garen har lämnat en e-postadress som används i samband med

denna handel ska detta betraktas som bevis.

KAPITEL III

MASTER/FEEDERFONDFÖRETAG

AVSNITT 1

Avtal och interna uppföranderegler mellan feederfondföretag

och masterfondföretag

U n d e r a v s n i t t 1

I n n e h å l l i a v t a l e t m e l l a n m a s t e r f o n d f ö r e t a g

o c h f e e d e r f o n d f ö r e t a g

Artikel 8

Tillgång till information

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­

get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket

i direktiv 2009/65/EG innehåller följande bestämmelser om till­

gång till information:

a) Nät och hur masterfondföretaget ska förse feederfondföreta­

get med en kopia av sina fondbestämmelser eller bolagsord­

ning, prospekt och basfakta för investerare eller eventuella

ändringar av dessa.

b) När och hur masterfondföretaget ska informera feederfond­

företaget om en delegering av portföljförvaltnings- eller risk­

hanteringsfunktioner till tredje part i enlighet med artikel 13

i direktiv 2009/65/EG.

c) I förekommande fall, när och hur masterfondföretaget ska

tillhandahålla feederfondföretaget interna operativa doku­

ment, såsom dess riskhanteringsprocess och rapporter om

regelefterlevnad.

d) Vilka uppgifter om masterfondföretagets brott mot lagar,

fondbestämmelser eller bolagsordning och avtalet mellan

masterfondföretaget och feederfondföretaget som master­

fondföretaget ska meddela feederfondföretaget samt när och

hur detta ska ske.

e) Om feederfondföretaget använder finansiella derivatinstru­

ment för att säkra tillgångar, när och hur masterfondföreta­

get kommer att tillhandahålla feederfondföretaget

information om sin faktiska exponering mot finansiella deri­

vatinstrument, så att feederfondföretaget kan beräkna sin

egen totala exponering såsom föreskrivs i artikel 58.2 andra

stycket led a i direktiv 2009/65/EG.

f) En försäkran om att masterfondföretaget kommer att infor­

mera feederfondföretaget om varje annan överenskommelse

om informationsutbyte som ingås med tredje part och, om

tillämpligt, när och hur masterfondföretaget kommer att

göra

dessa

överenskommelser

tillgängliga

för

feederfondföretaget.

Artikel 9

Bas för feederfondföretagets investeringar och avyttringar

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­

get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket

i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller basen för

feederfondföretagets investeringar och avyttringar:

a) En förklaring om vilka av masterfondföretagets aktieslag som

är tillgängliga för feederfondföretaget att investera i.

b) De avgifter och utgifter som ska belasta feederfondföretaget,

och uppgifter om varje rabatt eller återbetalning som mas­

terfondföretaget medger avseende avgifter eller utgifter.

c) Om tillämpligt, villkoren för varje inledande eller senare

överföring av apporttillgångar som får göras från feederfond­

företaget till masterfondföretaget.

Artikel 10

Standardåtgärder vid handel

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­

get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket

i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller standard­

åtgärder vid handel:

a) Samordning av intervaller och tidpunkt för processen för

beräkning av fondandelsvärdet och offentliggörandet av

andelspriserna.

b) Feederfondföretagets samordning av handelsorder, inbegri­

pet, om tillämpligt, vilken roll fondföretagets ombud för

registrering av värdepapper eller annan tredje part ska spela.

c) Om tillämpligt, varje åtgärd som är nödvändig för att ta hän­

syn till att ett av fondföretagen eller båda är börsnoterade

eller omfattas av handel på en andrahandsmarknad.

d) Om nödvändigt, andra åtgärder som krävs för att säkerställa

att kraven i artikel 60.2 i direktiv 2009/65/EG uppfylls.

e) Om feederfondföretaget och masterfondföretagets andelar är

denominerade i olika valutor, basen för omräkning av

handelsorder.

L 176/34

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

f) Avvecklingscykler och betalningsuppgifter för köp eller teck­

ning och återköp eller inlösen av andelar i masterfondföreta­

get inbegripet, om parterna överenskommit om detta,

villkoren för när masterfondföretaget får avräkna begäran om

inlösen genom en överföring av apporttillgångar till feeder­

fondföretaget, i synnerhet i sådana fall som avses i arti­

kel 60.4 och 60.5 i direktiv 2009/65/EG.

g) Förfaranden som säkerställer att frågor och klagomål från

andelsägarna hanteras på lämpligt sätt.

h) Om masterfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsord­

ning och prospekt ger det vissa rättigheter eller befogenheter

i förhållande till andelsägarna, och masterfondföretaget väl­

jer att begränsa eller avstå från att utöva samtliga eller en del

av dessa rättigheter och befogenheter i förhållande till feeder­

fondföretaget, en förklaring om villkoren för detta.

Artikel 11

Händelser som påverkar åtgärder vid handel

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­

get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket

i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller händelser

som påverkar åtgärder vid handel:

a) När och hur endera fondföretaget ska anmäla tillfälligt

avbrott och återupptagande av återköp, inlösen, köp eller

teckning av andelar i det fondföretaget.

b) Åtgärder för att anmäla och åtgärda prissättningsfel i

masterfondföretaget.

Artikel 12

Standardåtgärder för revisionsberättelsen

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­

get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket

i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller standard­

åtgärder för revisionsberättelsen:

a) Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har samma

räkenskapsår, samordningen av sammanställningen av deras

periodiska rapporter.

b) Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har olika

räkenskapsår, åtgärder som innebär att feederfondföretaget

får all den information från masterfondföretaget som det

behöver för att kunna sammanställa sina periodiska rappor­

ter i tid och som säkerställer att masterfondföretagets revisor

kan upprätta en särskild rapport med feederfondföretagets

slutdatum i enlighet med artikel 62.2 första stycket i

direktiv 2009/65/EG.

Artikel 13

Ändringar av stående arrangemang

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­

get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket

i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller ändringar

av stående arrangemang:

a) När och hur masterfondföretaget ska meddela föreslagna och

genomförda ändringar av fondbestämmelser eller bolagsord­

ning, prospekt och basfakta för investerare, om dessa upp­

gifter skiljer sig från de standardarrangemang för

underrättelser till andelsägarna som fastställs i masterfondfö­

retagets fondbestämmelser, bolagsordning eller prospekt.

b) När och hur masterfondföretaget ska meddela en planerad

eller föreslagen likvidation, fusion eller delning.

c) När och hur respektive fondföretag ska meddela att det har

upphört eller kommer att upphöra att uppfylla kraven för att

räknas som feederfondföretag respektive masterfondföretag.

d) När och hur respektive fondföretag ska meddela att det avser

att ersätta sitt förvaltningsbolag, sitt förvaringsinstitut, sin

revisor eller eventuell tredje part som har fått i uppdrag att

utföra portföljförvaltnings- eller riskhanteringsfunktioner.

e) När och hur masterfondföretaget ska anmäla andra ändringar

av stående arrangemang.

Artikel 14

Lagval

1.

Om feederfondföretaget och masterfondföretaget är etable­

rade i samma medlemsstat ska medlemsstaterna se till att det avtal

mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget som avses i

artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG föreskriver att

lagstiftningen i den medlemsstaten ska tillämpas på avtalet och att

bägge parter godkänner att domstolarna i den medlemsstaten är

exklusivt behöriga.

2.

Om feederfondföretaget och masterfondföretaget är etable­

rade i olika medlemsstater ska medlemsstaterna se till att det avtal

mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget som avses i

artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG föreskriver att

det antingen är lagstiftningen i den medlemsstat där feederfond­

företaget är etablerat eller lagstiftningen i den medlemsstat där

masterfondföretaget är etablerat som ska tillämpas och att båda

parter godkänner att domstolarna i den medlemsstat vars lagstift­

ning de har föreskrivit som tillämplig på avtalet ska vara exklu­

sivt behöriga.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/35

U n d e r a v s n i t t 2

I n n e h å l l e t i d e i n t e r n a u p p f ö r a n d e r e g l e r n a

Artikel 15

Intressekonflikter

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp­

föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv

2009/65/EG ska omfatta lämpliga åtgärder för att minska sådana

intressekonflikter som kan uppstå mellan feederfondföretaget och

masterfondföretaget, eller mellan feederfondföretaget och andra

andelsägare i masterfondföretaget, i den mån som dessa inte

åtgärdas tillräckligt genom de åtgärder som förvaltningsbolaget

vidtar för att uppfylla kraven i artiklarna 12.1 b och 14.1 d i

direktiv 2009/65/EG och kapitel III i kommissionens direktiv

2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europapar­

lamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organi­

satoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering

och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett

förvaltningsbolag

(1) Se sidan 42 i detta nummer av EUT.

(1).

Artikel 16

Bas för feederfondföretagets investeringar och avyttringar

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp­

föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv

2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på basen för

feederfondföretagets investeringar och avyttringar:

a) En förklaring där det anges vilka av masterfondföretagets

aktieslag som är tillgängliga för feederfondföretaget att inves­

tera i.

b) Vilka avgifter och utgifter som ska belasta feederfondföreta­

get, och uppgifter om varje rabatt eller retrocession som avser

avgifter eller utgifter från masterfondföretaget.

c) Om tillämpligt, villkoren för varje inledande eller senare

överföring av apporttillgångar som får göras från feederfond­

företaget till masterfondföretaget.

Artikel 17

Standardåtgärder vid handel

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp­

föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv

2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på åtgärder

vid handel:

a) Samordning av intervaller och tidpunkt för processen för

beräkningen av fondandelsvärdet och offentliggörandet av

andelspriserna.

b) Feederfondföretagets samordning av handelsorder inbegripet,

om tillämpligt, vilken roll fondföretagets ombud för regist­

rering av värdepapper eller annan tredje part ska spela.

c) Om tillämpligt, varje åtgärd som är nödvändig för att ta hän­

syn till att ett av fondföretagen eller båda är börsnoterade

eller omfattas av handel på en andrahandsmarknad.

d) Åtgärder som krävs för att säkerställa att kraven i artikel 60.2

i direktiv 2009/65/EG uppfylls.

e) Om feederfondföretagets och masterfondföretagets andelar

är denominerade i olika valutor, basen för omräkning av

handelsorder.

f) Avvecklingscykler och betalningsuppgifter för köp och inlö­

sen av andelar i masterfondföretaget inbegripet, om parterna

överenskommit om detta, villkoren för när masterfondföre­

taget får avräkna begäran om inlösen genom en överföring

av apporttillgångar till feederfondföretaget, i synnerhet i

sådana fall som avses i artikel 60.4 och 60.5 i direktiv

2009/65/EG.

g) Om masterfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsord­

ning och prospekt ger det vissa rättigheter eller befogenheter

i förhållande till andelsägarna, och masterfondföretaget väl­

jer att begränsa eller avstå från att utöva samtliga eller en del

av dessa rättigheter och befogenheter i förhållande till feeder­

fondföretaget, en förklaring om villkoren för detta.

Artikel 18

Händelser som påverkar åtgärder vid handel

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp­

föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv

2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på händel­

ser som påverkar åtgärder vid handel:

a) När och hur respektive fondföretag ska meddela tillfälligt

avbrott och återupptagande av återköp, inlösen eller teckning

av andelar i fondföretag.

b) Åtgärder för att anmäla och åtgärda prissättningsfel i

masterfondföretaget.

Artikel 19

Standardåtgärder för revisionsberättelsen

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp­

föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv

2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på standard­

åtgärder för revisionsberättelsen:

a) Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har samma

räkenskapsår, samordningen av sammanställningen av deras

periodiska rapporter.

L 176/36

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

b) Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har olika

räkenskapsår, åtgärder som innebär att masterfondföretaget

får all information från feederfondföretaget som det behöver

för att kunna sammanställa sina periodiska rapporter i tid

och som säkerställer att masterfondföretagets revisor kan

upprätta en särskild rapport med feederfondföretagets slut­

datum i enlighet med artikel 62.2 första stycket i direktiv

2009/65/EG.

AVSNITT 2

Likvidation, fusion eller delning av masterfondföretag

U n d e r a v s n i t t 1

F ö r f a r a n d e n v i d l i v k v i d a t i o n

Artikel 20

Ansökan om godkännande

1.

Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretaget lämnar

följande till sina behöriga myndigheter senast två månader efter

det datum då masterfondföretaget informerat det om sitt bin­

dande likvidationsbeslut:

a) Om feederfondföretaget avser att investera minst 85 % av

sina tillgångar i andelar i ett annat masterfondföretag i enlig­

het med artikel 60.4 a i direktiv 2009/65/EG:

i) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av den

investeringen.

ii) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de

föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller

sin bolagsordning.

iii) Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta

för investerare i enlighet med artiklarna 74 och 82 i

direktiv 2009/65/EG.

iv) Övriga dokument som krävs enligt artikel 59.3 i direk­

tiv 2009/65/EG.

b) Om feederfondföretaget avser att omvandlas till ett fondfö­

retag som inte är ett feederfondföretag i enlighet med arti­

kel 60.4 b i direktiv 2009/65/EG.

i) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de

föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller

sin bolagsordning.

ii) Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta

för investerare i enlighet med artiklarna 74 och 82 i

direktiv 2009/65/EG.

c) Om feederfondföretaget avser att likvideras, en anmälan av

denna avsikt.

2.

Om masterfondföretaget informerat feederfondföretaget om

sitt bindande likvidationsbeslut mer än fem månader före det

datum då likvidationen kommer att inledas, ska feederfondföre­

taget, med avvikelse från punkt 1, till de behöriga myndigheterna

lämna sin ansökan eller anmälan i enlighet med ett av leden a, b

eller c i punkt 1 senast tre månader före det datumet.

3.

Feederfondföretaget ska informera sina andelsägare om sin

avsikt att likvideras utan onödigt dröjsmål.

Artikel 21

Godkännande

1.

Feederfondföretaget ska informeras inom 15 arbetsdagar

från det att alla dokument som avses i artikel 20.1 a eller b inkom­

mit, om huruvida de behöriga myndigheterna har beviljat de god­

kännanden som krävs.

2.

När feederfondföretaget får de behöriga myndigheternas

godkännande enligt punkt 1 ska feederfondföretaget informera

masterfondföretaget om detta.

3.

Feederfondföretaget ska vidta de åtgärder som är nödvän­

diga för att uppfylla kraven i artikel 64 i direktiv 2009/65/EG sna­

rast möjligt efter det att de behöriga myndigheterna har beviljat

de nödvändiga godkännandena enligt artikel 20.1 a i detta

direktiv.

4.

Om behållningen från likvidationen av masterfondföretaget

ska betalas ut före det datum då feederfondföretaget avser att

börja investera i antingen ett annat masterfondföretag enligt arti­

kel 20.1 a eller i enlighet med sina nya investeringsmål eller sin

nya investeringspolicy enligt artikel 20.1 b, ska feederfondföreta­

gets behöriga myndigheter bevilja godkännande enligt följande

villkor:

a) Feederfondföretaget ska erhålla behållningen från

likvidationen

i) kontant, eller

ii) en del eller hela behållningen som överföring av apport­

tillgångar, om feederfondföretaget så önskar och om

avtalet mellan feederfondföretaget och masterfondföre­

taget eller de interna uppförandereglerna och det bin­

dande likvidationsbeslutet föreskriver detta.

b) Kontanter som innehas eller erhålls i enlighet med den här

punkten får endast återinvesteras för en effektiv likviditets­

förvaltning före det datum då feederfondföretaget ska börja

investera i antingen ett annat masterfondföretag eller i enlig­

het med sina nya investeringsmål och sin nya

investeringspolicy.

Om första stycket led a.ii är tillämpligt, får feederfondföretaget

realisera varje del av de överförda apporttillgångarna mot kontan­

ter vid varje tidpunkt.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/37

U n d e r a v s n i t t 2

F ö r f a r a n d e n v i d f u s i o n e l l e r d e l n i n g

Artikel 22

Ansökan om godkännande

1.

Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretaget lämnar

följande till sina behöriga myndigheter senast en månad efter det

datum då feederfondföretaget informerades om den planerade

fusionen eller delningen i enlighet med artikel 60.5 andra stycket

i direktiv 2009/65/EG:

a) Om feederfondföretaget planerar att fortsätta som feeder­

fondföretag till samma masterfondföretag:

i) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av

detta.

ii) Om tillämpligt, feederfondföretagets ansökan om god­

kännande av de föreslagna ändringarna av sina fondbe­

stämmelser eller sin bolagsordning.

iii) Om tillämpligt, ändringar av feederfondföretagets pro­

spekt och basfakta för investerare i enlighet med artik­

larna 74 respektive 82 i direktiv 2009/65/EG.

b) Om feederfondföretaget avser att bli ett feederfondföretag till

ett annat masterfondföretag som blir resultatet av den före­

slagna fusionen eller delningen av masterfondföretaget, eller

om feederfondföretaget avser att investera minst 85 % av sina

tillgångar i andelar i ett annat masterfondföretag som inte blir

resultatet av fusionen eller delningen:

i) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av den

investeringen.

ii) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de

föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller

sin bolagsordning.

iii) Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta

för investerare i enlighet med artiklarna 74 respektive 82

i direktiv 2009/65/EG.

iv) Övriga dokument som krävs enligt artikel 59.3 i direk­

tiv 2009/65/EG.

c) Om ett feederfondföretag avser att omvandlas till ett fondfö­

retag som inte är ett feederfondföretag enligt artikel 60.4 b i

direktiv 2009/65/EG:

i) Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de

föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller

sin bolagsordning.

ii) Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta

för investerare i enlighet med artiklarna 74 respektive 82

i direktiv 2009/65/EG.

d) Om feederfondföretaget avser att likvideras, en anmälan av

denna avsikt.

2.

För tillämpningen av artikel 23.1 a och b bör följande

beaktas:

Uttrycket ”fortsätta som feederfondföretag till samma master­

fondföretag” avser följande fall:

a) Masterfondföretaget är övertagande fondföretag i en föresla­

gen fusion.

b) Masterfondföretaget kommer att fortsätta i allt väsentligt

oförändrat som ett av de fondföretag som blir resultatet av en

föreslagen delning.

Uttrycket ”bli ett feederfondföretag till ett annat masterfondföre­

tag som blir resultatet av den föreslagna fusionen eller delningen

av masterfondföretaget” avser följande fall:

a) Masterfondföretaget är överlåtande fondföretag och feeder­

fondföretaget blir till följd av fusionen andelsägare i det över­

tagande fondföretaget.

b) Feederfondföretaget blir till följd av en delning andelsägare i

ett fondföretag som i allt väsentligt är ett annat än

masterfondföretaget.

3.

Om masterfondföretaget försett feederfondföretaget med

den information som avses i eller är jämförbar med artikel 43 i

direktiv 2009/65/EG mer än fyra månader före den dag då fusio­

nen eller delningen planeras få verkan, ska feederfondföretaget,

med avvikelse från punkt 1, till sina behöriga myndigheter lämna

sin ansökan eller anmälan i enlighet med ett av leden 1 a–d i

denna artikel senast tre månader före det datum då fusionen eller

delningen av masterfondföretaget planeras få verkan.

4.

Feederfondföretaget ska utan onödigt dröjsmål informera

sina andelsägare och masterfondföretaget om sin avsikt att

likvideras.

Artikel 23

Godkännande

1.

Feederfondföretaget ska informeras inom 15 arbetsdagar

från det att alla de dokument som avses i artikel 22.1 a–c inkom­

mit, oavsett om de behöriga myndigheterna har beviljat de god­

kännanden som krävs.

2.

När feederfondföretaget har mottagit de behöriga myndig­

heternas godkännande enligt punkt 1 ska feederfondföretaget

informera masterfondföretaget om detta.

3.

När feederfondföretaget har informerats om att de behöriga

myndigheterna har beviljat de nödvändiga godkännandena enligt

artikel 22.1 b i detta direktiv, ska feederfondföretaget utan onö­

digt dröjsmål vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upp­

fylla kraven i artikel 64 i direktiv 2009/65/EG.

4.

I de fall som avses i artikel 22.1 b och c i detta direktiv ska

feederfondföretaget utöva rätten att begära återköp och inlösen av

sina andelar i masterfondföretaget i enlighet med artikel 60.5

tredje stycket och artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG, om de behö­

riga myndigheterna för feederfondföretaget inte har beviljat de

godkännanden som krävs enligt artikel 22.1 i detta direktiv senast

L 176/38

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

den arbetsdag som föregår den sista dag då feederfondföretaget

kan begära återköp eller inlösen av sina andelar i masterfondfö­

retaget innan fusionen eller delningen verkställs.

Feederfondföretaget ska också utöva denna rätt för att säkerställa

att dess egna andelsägares rätt att begära återköp eller inlösen av

sina andelar i feederfondföretaget i enlighet med artikel 64.1 d i

direktiv 2009/65/EG inte påverkas.

Innan feederfondföretaget utövar sin rätt enligt första stycket ska

det överväga tillgängliga alternativa lösningar som kan bidra till

att undvika eller minska transaktionskostnader eller andra nega­

tiva effekter för dess egna andelsägare.

5.

Om feederfondföretaget begär att dess andelar i masterfond­

företaget ska återköpas eller lösas in ska det erhålla antingen

a) behållningen från återköpet eller inlösen i kontanter, eller

b) en del av eller hela behållningen från återköpet eller inlösen i

form av en överföring av apporttillgångar, om feederfondfö­

retaget så önskar och om detta föreskrivs i avtalet mellan

feederfondföretaget och masterfondföretaget.

Om första stycket led b tillämpas, får feederfondföretaget reali­

sera varje del av de överförda apporttillgångarna mot kontanter

vid varje tidpunkt.

6.

Feederfondföretagets behöriga myndigheter ska bevilja god­

kännande under förutsättning att alla kontanter som erhålls i

enlighet med punkt 5 endast får återinvesteras för en effektiv lik­

viditetsförvaltning före det datum då feederfondföretaget ska

börja investera i antingen ett annat masterfondföretag eller i enlig­

het med sina nya investeringsmål och sin nya investeringspolicy.

AVSNITT 3

Förvaringsinstitut och revisorer

U n d e r a v s n i t t 1

F ö r v a r i n g s i n s t i t u t

Artikel 24

Innehåll i avtalet om informationsutbyte mellan

förvaringsinstitut

Det avtal om informationsutbyte mellan masterfondföretagets

förvaringsinstitut och feederfondföretagets förvaringsinstitut som

avses i artikel 61.1 i direktiv 2009/65/EG ska innehålla följande:

a) Angivelse av vilka dokument och informationskategorier

som rutinmässigt ska utbytas mellan de båda förvaringsinsti­

tuten och huruvida förvaringsinstituten ska förse varandra

med sådan information eller sådana dokument eller om detta

ska tillhandahållas på begäran.

b) När och hur som masterfondföretagets revisor ska överföra

information till feederfondföretagets revisor, inklusive even­

tuella tillämpliga tidsfrister.

c) Samordningen av de båda förvaringsinstitutens deltagande, i

den utsträckning som detta är lämpligt med tanke på deras

respektive förpliktelser enligt nationell lagstiftning, när det

gäller operativa frågor inbegripet

i) förfarandet för att beräkna fondandelsvärdet för vart och

ett av fondföretagen, inbegripet eventuella ändamålsen­

liga åtgärder som skyddar mot utnyttjande av tidszons­

skillnader mellan olika marknader (market timing) i

enlighet med artikel 60.2 i direktiv 2009/65/EG, och

ii) behandlingen av instruktioner från feederfondföretaget

om att köpa, teckna eller begära återköp eller inlösen av

andelar i masterfondföretaget samt avvecklingen av

sådana transaktioner, inklusive åtgärder för att överföra

apporttillgångar.

d) Samordningen av förfarandena vid räkenskapsårets slut.

e) Vilka uppgifter om masterfondföretagets överträdelser av lag­

stiftning och fondbestämmelser eller bolagsordning som

masterfondföretagets förvaringsinstitut ska lämna till feeder­

fondföretagets förvaringsinstitut samt när och hur dessa ska

tillhandahållas.

f) Förfarandet för hantering av en begäran om bistånd från det

ena förvaringsinstitutet till det andra.

g) Angivelse av särskilda oförutsebara händelser som bör anmä­

las av ett förvaringsinstitut till ett annat på ad hoc-basis, samt

när och hur detta ska göras.

Artikel 25

Lagval

1.

När feederfondföretaget och masterfondföretaget har slutit

ett avtal i enlighet med artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG ska

medlemsstaterna se till att avtalet mellan masterfondföretagets

och feederfondföretagets förvaringsinstitut föreskriver att den

medlemsstats lagstiftning som är tillämplig på det avtalet enligt

artikel 14 i detta direktiv även ska tillämpas på avtalet om infor­

mationsutbyte mellan de båda förvaringsinstituten och att båda

förvaringsinstituten godkänner att domstolarna i den medlems­

staten är exklusivt behöriga.

2.

Om avtalet mellan feederfondföretaget och masterfondfö­

retaget har ersatts av interna uppföranderegler enligt artikel 60.1

tredje stycket i direktivet 2009/65/EG ska medlemsstaterna se till

att avtalet mellan masterfondföretagets och feederfondföretagets

revisorer föreskriver att det är antingen lagstiftningen i den med­

lemsstat där feederfondföretaget är etablerat eller, om en annan,

lagstiftningen i den medlemsstat där masterfondföretaget är eta­

blerat som ska tillämpas på avtalet om informationsutbyte mel­

lan de båda revisorerna, och att båda revisorerna godkänner att

domstolarna i den medlemsstat vars lagstiftning är tillämplig på

avtalet om informationsutbyte är exklusivt behöriga.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/39

Artikel 26

Rapportering av masterfondföretagets förvaringsinstitut

om oegentligheter

De oegentligheter enligt artikel 61.2 i direktiv 2009/65/EG som

masterfondföretagets förvaringsinstitut upptäcker i samband med

utförande av sina uppgifter enligt nationell lagstiftning och som

kan få negativa återverkningar på feederfondföretaget ska inne­

fatta men inte begränsas till

a) fel

i

beräkningen

av

fondandelsvärdet

för

masterfondföretaget,

b) fel i transaktioner för eller avveckling av köp, teckning eller

begäran om återköp eller inlösen av andelar i masterfondfö­

retaget som görs av feederfondföretaget,

c) fel i betalningen eller kapitaliseringen av inkomster från mas­

terfondföretaget, eller i beräkningen av relaterade källskatter,

d) överträdelser av masterfondföretagets investeringsmål, inves­

teringspolicy eller investeringsstrategi, enligt beskrivningen i

dess fondbestämmelser, prospekt eller basfakta för investe­

rare, och

e) överträdelser av investerings- och lånegränser enligt nationell

lagstiftning eller fondbestämmelser, bolagsordning, prospekt

eller basfakta för investerare.

U n d e r a v s n i t t 2

R e v i s o r e r

Artikel 27

Avtal om informationsutbyte mellan revisorer

1.

Det avtal om informationsutbyte mellan masterfondföreta­

gets revisor och feederfondföretagets revisor som avses i arti­

kel 62.1 i direktiv 2009/65/EG ska innehålla följande:

a) Angivelse av vilka dokument och informationskategorier

som rutinmässigt ska utbytas mellan de båda revisorerna.

b) Om den information eller de dokument som avses i punkt a

ska tillhandahållas en revisor av en annan eller göras tillgäng­

lig på begäran.

c) När och hur, inklusive eventuella tillämpliga tidsfrister, som

masterfondföretagets revisor ska överföra information till

feederfondföretagets revisor.

d) Samordningen av de båda revisorernas deltagande i respek­

tive fondföretags förfaranden vid räkenskapsårets slut.

e) Angivelse av vilka ärenden som ska behandlas som oegent­

ligheter redovisade i revisionsberättelsen från masterfondfö­

retagets revisor för de syften som avses i artikel 62.2 andra

stycket i direktiv 2009/65/EG.

f) När och hur man ska hantera en begäran om bistånd från en

revisor till en annan, inklusive förfrågningar om ytterligare

information om oegentligheter som redovisas i revisionsbe­

rättelsen från masterfondföretagets revisor.

2.

Det avtal som avses i punkt 1 ska innehålla bestämmelser

om utarbetandet av revisionsberättelser enligt artiklarna 62.2

och 73 i direktiv 2009/65/EG samt ange när och hur masterfond­

företagets revisionsberättelse och dess utkast ska lämnas till

feederfondföretagets revisor.

3.

När feederfondföretagets och masterfondföretagets räken­

skapsår har olika slutdatum ska det avtal som avses i punkt 1 fast­

ställa när och hur masterfondföretagets revisor ska upprätta den

särskilda rapport som krävs enligt artikel 62.2 första stycket i

direktiv 2009/65/EG och lämna denna rapport och dess utkast till

feederfondföretagets revisor.

Artikel 28

Lagval

1.

Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har slutit

ett avtal i enlighet med artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG ska

medlemsstaterna se till att avtalet mellan masterfondföretaget och

feederfondföretaget föreskriver att det är den medlemsstats lag­

stiftning som är tillämplig på det avtalet i enlighet med artikel 14

i detta direktiv som även ska tillämpas på avtalet om informa­

tionsutbyte mellan de båda revisorerna och att båda revisorerna

godkänner att domstolarna i den medlemsstaten är exklusivt

behörig.

2.

Om avtalet mellan feederfondföretaget och masterfondfö­

retaget har ersatts av interna uppföranderegler enligt artikel 60.1

tredje stycket i direktivet 2009/65/EG ska medlemsstaterna se till

att avtalet mellan masterfondföretagets och feederfondföretagets

revisorer föreskriver att det är antingen lagstiftningen i den med­

lemsstat där feederfondföretaget är etablerat eller, om en annan,

lagstiftningen i den medlemsstat där masterfondföretaget är eta­

blerat som ska tillämpas på avtalet om informationsutbyte mel­

lan de båda revisorerna, och att båda revisorerna godkänner att

domstolarna i den medlemsstat vars lagstiftning är tillämplig på

avtalet om informationsutbyte är exklusivt behörigt.

L 176/40

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

AVSNITT 4

Hur information ska lämnas till andelsägarna

Artikel 29

Hur information ska lämnas till andelsägarna

Medlemsstaterna ska se till att feederfondföretagen tillhandahål­

ler andelsägarna informationen i enlighet med artikel 64.1 i direk­

tiv 2009/65/EG på det sätt som föreskrivs i artikel 7 i detta

direktiv.

KAPITEL IV

ANMÄLNINGSFÖRFARANDE

Artikel 30

Omfattningen på den information som ska tillhandahållas

av medlemsstaterna i enlighet med artikel 91.3 i direktiv

2009/65/EG

1.

Medlemsstaterna ska se till att följande kategorier informa­

tion om tillämpliga lagar och andra författningar görs tillgängliga

i enlighet med artikel 91.3 i direktiv 2009/65/EG:

a) Definitionen av begreppet ”marknadsföring av andelar i fond­

företag” eller motsvarande juridiskt begrepp antingen som

det formuleras i nationell lagstiftning eller som det utveck­

lats i praxis.

b) Krav på innehåll, format och sätt att presentera marknadsfö­

ringskommunikation, inklusive alla obligatoriska varningar

och begränsningar av användningen av vissa ord eller fraser.

c) Utan att det påverkar tillämpningen av kapitel IX i direktiv

2009/65/EG, uppgifter om all ytterligare information som

ska redovisas för investerarna.

d) Uppgifter om alla undantag från bestämmelser eller krav

avseende arrangemang för marknadsföring som i den med­

lemsstaten är tillämpliga på vissa fondföretag, vissa av fond­

företagens aktieslag eller vissa kategorier investerare.

e) Krav avseende rapportering eller överföring av information

till de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten och för­

farandet för att inkomma med uppdaterade versioner av de

dokument som krävs.

f) Krav avseende avgifter eller andra belopp som ska betalas till

de behöriga myndigheterna eller annan ansvarig myndighet i

den medlemsstaten, antingen när marknadsföringen inleds

eller periodiskt därefter.

g) Krav avseende de åtgärder som ska vidtas för andelsägarnas

räkning enligt artikel 92 i direktiv 2009/65/EG.

h) Villkor för när marknadsföringen av andelar i ett fondföretag

i den medlemsstaten avslutas av ett fondföretag som är belä­

get i en annan medlemsstat.

i) Detaljerade uppgifter om innehållet i den information som

enligt medlemsstatens krav ska ingå i del B i den skriftliga

anmälan som avses i artikel 1 i kommissionens förordning

(EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det

gäller form och innehåll i den skriftliga anmälan och fondfö­

retagsanmälan, användning av elektronisk kommunikation

mellan behöriga myndigheter vid anmälan, och förfaranden

för kontroller och utredningar på plats samt informationsut­

byte mellan behöriga myndigheter

(1) Se sidan 16 i detta nummer av EUT.

(1).

j) Den elektroniska adress (e-postadress) som utsetts för de syf­

ten som avses i artikel 32.

2.

Medlemsstaterna ska ge den information som anges i

punkt 1 i form av en skriftlig redogörelse, eller en kombination

av en skriftlig redogörelse och ett antal hänvisningar eller länkar

till källdokument.

Artikel 31

Tillgång till dokument för fondföretagets värdmedlemsstat

1.

Medlemsstaterna ska kräva att fondföretagen ser till att en

elektronisk kopia av varje dokument som anges i artikel 93.2 i

direktiv 2009/65/EG finns tillgänglig på fondföretagets webb­

plats, eller annan webbplats som anges av fondföretaget i den

skriftliga anmälan som lämnas i enlighet artikel 93.1 i direktiv

2009/65/EG eller eventuella uppdateringar av denna. Alla doku­

ment som tillhandahålls på en webbplats ska tillhandahållas i ett

vedertaget elektroniskt format.

2.

Medlemsstaterna ska ålägga fondföretag att se till att fond­

företagets värdmedlemsstat har tillgång till den webbplats som

avses i punkt 1.

Artikel 32

Uppdateringar av dokument

1.

De behöriga myndigheter ska ange en e-postadress för mot­

tagande av anmälningar om uppdateringar och ändringar av de

dokument som avses i artikel 93.2 i direktiv 2009/65/EG, i enlig­

het med artikel 93.7 i det direktivet.

2.

Medlemsstaterna ska tillåta att fondföretag anmäler alla

uppdateringar eller ändringar av de dokument som avses i arti­

kel 93.2 i direktiv 2009/65/EG, i enlighet med artikel 93.7 i direk­

tiv 2009/65/EG, per e-post till den e-postadress som avses i

punkt 1.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/41

E-postmeddelanden för anmälan av sådana uppdateringar eller

ändringar får antingen beskriva den uppdatering eller ändring

som har gjorts eller innehålla en ny version av det berörda doku­

mentet som bilaga.

3.

Medlemsstaterna ska kräva att sådana dokument som bifo­

gas ett e-postmeddelande enligt punkt 2 ska tillhandahållas av

fondföretaget i ett vedertaget elektroniskt format.

Artikel 33

Utveckling av gemensamma databehandlingssystem

1.

För att de behöriga myndigheterna i fondföretagens värd­

medlemsstater enklare ska få tillgång till information eller doku­

ment enligt artikel 93.1, 93.2 och 93.3 i direktiv 2009/65/EG, för

tillämpningen av artikel 93.7 i det direktivet, får de behöriga myn­

digheterna i medlemsstaterna samordna införandet av sofistike­

rade system för elektronisk databehandling och centrala

lagringssystem som är gemensamma för alla medlemsstater.

2.

Den samordning mellan medlemsstaterna som avses i

punkt 1 ska ske i europeiska värdepapperstillsynskommittén.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 34

Införlivande

1.

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra för­

fattningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den

30 juni 2011.

Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2013 sätta i kraft

de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvän­

diga för att följa artiklarna 7 och 29.

De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa

bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över bestäm­

melserna och detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en

hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning

när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen

ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten

till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar

inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 35

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det

har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 36

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 1 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/1

II

(Icke-lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 583/2010

av den 1 juli 2010

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för

investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med basfakta för investerare eller prospekt

tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens

funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och

andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar

i överlåtbara värdepapper (fondföretag)

(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(1), särskilt artik­

larna 75.4, 78.7 och 81.2, och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 2009/65/EG anges de huvudprinciper som bör

följas vid utformning och tillhandahållande av basfakta för

investerare, inklusive villkor för form och presentation,

syften, väsentliga uppgifter som ska meddelas, vem som

ska lämna uppgifter till vem och på vilket sätt. Detaljer om

innehåll och form har utelämnats för att utformas som

genomförandebestämmelser, som bör vara så detaljerade

att investerare tillförsäkras de uppgifter de behöver för spe­

cifika fondstrukturer.

(2)

Valet av förordning motiveras av att bara denna reglerings­

form kan garantera en harmonisering av uttömmande bas­

fakta för investerare. Dessutom kommer ett faktablad med

basfakta för investerare att bli mer effektivt, om alla

medlemsstater har samma krav på det. Alla aktörer bör

gynnas av en harmoniserad ordning om uppgiftslämnan­

dets innehåll och form som tryggar konsekvent och

jämförbar information om investeringsmöjligheter på

värdepappersmarknaden.

(3)

I vissa fall kan basfakta för investerare lämnas på ett mer

effektivt sätt om motsvarande faktablad tillhandahålls

investerare på en webbplats eller om den bifogas en annan

handling när den ges till den eventuelle investeraren. I dessa

fall bör dock faktabladet inte förekomma i ett samman­

hang som undergräver dess syfte eller ger intryck av att det

rör sig om reklammaterial eller att åtföljande reklammate­

rial har samma eller större relevans för icke-professionella

investerare.

(4)

Det bör säkerställas att informationens innehåll är relevant,

att informationen är logiskt disponerad och formulerad på

ett för icke-professionella investerare lämpligt sätt. I detta

syfte bör det genom denna förordning säkerställas att fak­

tabladet med basfakta för investerare förmår engagera

investerarna och underlätta jämförelser genom sin utform­

ning, presentation och språkets kvalitet och karaktär. För­

ordningen syftar till att trygga att faktabladet har en

konsekvent form och gemensam struktur med identiska

rubriker.

(5)

I förordningen anges vilket innehåll informationen om

fondföretags investeringsmål och placeringsinriktning ska

ha, så att investerare lätt kan se om en fond verkar mot­

svara deras behov. Av informationen bör det därför framgå

om avkastningen kan förväntas i form kapitaltillväxt,

utbetalning av inkomst eller en kombination av båda.

L 176/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

För investerarenbör det av beskrivningen av placeringsin­

riktningen framgå vilka övergripande mål fondföretaget

har och hur de ska uppnås. När det gäller vilka finansiella

instrument som det ska investeras i, behöver endast de

nämnas som reellt påverkar fondföretagets resultat och

inte alla instrument som kan förekomma.

(6)

I förordningen anges närmare bestämmelser om hur inves­

teringens risk/avkastningsprofil ska presenteras. Här krävs

att en samlingsindikator ska användas och anges hur

indikatorn i sig ska förklaras och vilka risker den inte

täcker, men som reellt kan påverka fondföretagets

risk/avkastningsprofil. Vid tillämpningen av bestämmel­

serna om samlingsindikatorn bör den beräkningsmetod

beaktas som utvecklats av behöriga myndigheter som arbe­

tar inom europeiska värdepapperstillsynskommittén. För­

valtningsbolaget bör efter en analys av varje fonds särdrag

i varje enskilt fall besluta vilka specifika risker som bör

offentliggöras. Man bör då också betänka att handlingen

inte ska överlastas med information som icke-

professionella investerare får svårt att begripa. Dessutom

bör förklaringen av risk/avkastningsprofilen få begränsat

utrymme i faktabladet med basfakta för investerare. Det

bör vara möjligt med hänvisningar till fondföretagets pro­

spekt där alla detaljer om dess risker offentliggörs.

(7)

Det bör säkerställas att förklaringen av riskerna i faktablad

med basfakta för investerare överensstämmer med förvalt­

ningsbolagets interna riskhanteringsförfaranden, som ska

svara mot kommissionens direktiv 2010/43/EU av den

1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och

rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska

krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering

och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett

förvaltningsbolag

(1) Se sidan 42 i detta nummer av EUT.

(1). För sådan överensstämmelse bör

exempelvis den fasta riskhanteringsfunktionen vid behov

kunna se över och kommentera avsnittet om

risk/avkastningsprofil i faktabladet med basfakta för

investerare.

(8)

I denna förordning specificeras standardutformningen för

hur avgifter ska presenteras och förklaras, inklusive rele­

vanta varningar, så investerare får lämplig information om

vilka avgifter de ska betala och deras andel av det kapital

som reellt investeras i fonden. Vid tillämpningen av dessa

bestämmelser bör den metod för avgiftsberäkning beaktas

som utvecklats av behöriga myndigheter som arbetar inom

europeiska värdepapperstillsynskommittén.

(9)

De närmare bestämmelserna om hur information om hur

tidigare resultat ska presenteras baseras på kraven på sådan

information i Europaparlamentets och rådets direktiv

2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för

finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv

85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och

rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets

direktiv 93/22/EEG

(2) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(2). Denna förordning kompletterar

bestämmelserna i direktiv 2004/39/EG genom att inne­

hålla särskilda krav för att harmonisera informationen, i

syfte att underlätta jämförelser mellan olika faktablad med

basfakta för investerare. Bland annat föreskrivs det i denna

förordning att bara årliga nettoresultat ska redovisas och i

stapeldiagramsform. Vissa aspekter på stapeldiagrammets

presentation bör regleras, inklusive de begränsade fall där

simulerade data får användas.

(10)

Förvisso kan hänvisningar till information vara användbara

för investeraren, men det är väsentligt att faktablad med

basfakta för investerare innehåller alla uppgifter som inves­

teraren behöver för att förstå grundläggande fakta om

fondföretaget. Om det förekommer hänvisningar till andra

informationskällor än prospektet och periodiska rappor­

ter, bör det klargöras att de senare är investerarnas primära

källor för ytterligare information och hänvisningarna bör

inte tona ner deras betydelse.

(11)

Faktablad med basfakta för investerare bör vid behov ses

över och revideras, för att se till att de fortfarande uppfyl­

ler kraven på basfakta för investerare enligt artiklarna 78.2

och 79.1 i direktiv 2009/65/EG. Som god praxis bör för­

valtningsbolag se över faktablad med basfakta för investe­

rare, innan de tar initiativ till vad som sannolikt leder till

att många nya investerare köper andelar i fonden.

(12)

Formen eller innehållet i basfakta för investerare kan i spe­

ciella fall behöva anpassas. Följaktligen innehåller denna

förordning de allmänna bestämmelserna för alla fondföre­

tag, så att hänsyn tas till den särskilda situationen för vissa

typer av fondföretag, nämligen de som har olika delfonder

eller aktiekategorier, de som är fond-i-fondföretag, de som

har master/feeder-struktur och de som är strukturerade,

exempelvis kapitalskyddade och andra jämförbara

fondföretag.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/3

(13)

Fondföretag med olika aktiekategorier bör inte ha skyldig­

het att för varje aktiekategori ta fram ett faktablad med bas­

fakta för investerare, så länge inte investerarnas intressen

äventyras. Detaljerade uppgifter om två eller flera katego­

rier får bara samlas i ett enda faktablad, om detta kan ske

utan att faktabladet blir alltför komplicerat eller späckat.

Alternativt kan en representativ kategori väljas ut, men

bara om kategorierna är så snarlika att informationen om

den representativa kategorin är rättvisande, tydlig och inte

vilseledande om kategorin i fråga. Vid bedömningen av om

en representativ kategori är rättvisande, tydlig och inte vil­

seledande bör hänsyn tas till fondföretagets karaktär, skill­

naderna mellan de olika aktiekategorierna och det utbud

som erbjuds varje investerare eller grupp av investerare.

(14)

I fallet fond-i-fondföretag bör en rimlig balans eftersträvas

mellan informationen om fondföretaget som investeraren

investerar i och om dess underliggande fonder. Faktabla­

det med basfakta för investerare om ett fond-i-fondföretag

bör därför utformas med utgångspunkt från att investera­

ren inte vill eller behöver få detaljerad information om alla

underliggande fonder, som vid en aktiv förvaltning av

fondföretaget i alla händelser bör variera med tiden. För att

faktablad ska kunna ge effektiv information om fond-i-

fondföretagets mål och placeringsinriktning, riskfaktorer

och avgiftsstruktur, bör emellertid karaktären på dess

underliggande fonder framgå.

(15)

När det gäller master/feeder-strukturer, bör beskrivningen

av feederfondföretagets risk/avkastningsprofil inte i sak

skilja sig från motsvarande avsnitt i masterfondföretagets

faktablad med basfakta för investerare, så att feederfond­

företaget kan kopiera information från masterfondföreta­

gets faktablad, när så är relevant. Emellertid bör denna

information kompletteras med relevanta förklaringar eller

adekvat anpassas när feederfondföretagets kompletterande

tillgångar kan förändra riskprofilen i förhållande till mas­

terfondföretaget, så att de inneboende riskerna med dessa

kompletterande tillgångar beaktas, exempelvis om derivat

används. De samlade kostnaderna vid en investering i

feeder- och masterfondföretaget bör offentliggöras för dem

som investerar i feederfondföretaget.

(16)

När det gäller strukturerade fondföretag, exempelvis kapi­

talskyddade och andra jämförbara fondföretag, krävs det

att information lämnas om framtida resultatscenarier och

inte om tidigare resultat. Med framtida resultatscenarier

menas att fondens väntade resultat ska beräknas utifrån

optimistiska, negativa eller neutrala antaganden om mark­

nadssituationen. Dessa scenarier bör väljas så att de klart

illustrerar formelns alla tänkbara utfall.

(17)

Om basfakta för investerare och prospektet ska tillhanda­

hållas på annat varaktigt medium än papper eller på en

webbplats, krävs ytterligare säkerhetsåtgärder för skydd av

investeraren. Dessa ska säkerställa att investerare får adek­

vat information och att den tillhandahållna informationen

inte påverkas, att förändringar som gör den obegriplig och

ineffektiv förhindras och det undviks att obehöriga mani­

pulerar eller ändrar den. I förordningen hänvisas till

bestämmelser om varaktiga medier som föreskrivs i kom­

missionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006

om genomförandet av Europaparlamentets och rådets

direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och

villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och defi­

nitioner för tillämpning av det direktivet

(1) EUT L 241, 2.9.2006, s. 26.

(1). Syftet är att

trygga likvärdig behandling av investerare och konkurrens

på lika villkor inom finanssektorn.

(18)

För att förvaltningsbolag och investeringsbolag effektivt

och ändamålsenlighet ska kunna anpassa sig till de nya

kraven i denna förordning, bör förordningens ikraftträ­

dande anpassas till införlivandet av direktiv 2009/65/EG.

(19)

Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats

genom kommissionens beslut 2009/77/EG

(2) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.

(2), har rådfrå­

gats i tekniska frågor.

(20)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga

med yttrandet från europeiska värdepapperskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning anges närmare bestämmelser för tillämp­

ningen av artiklarna 75.2, 78.2–78.5 och 81.1 i direktiv

2009/65/EG.

Artikel 2

Allmänna principer

1.

Skyldigheter enligt denna förordning ska tillämpas på alla

förvaltningsbolag i förhållande till de fondföretag som bolaget

förvaltar.

2.

Förordningen ska tillämpas på alla investeringsbolag som

inte har utsett ett förvaltningsbolag som är auktoriserat i enlighet

med direktiv 2009/65/EG.

L 176/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

Artikel 3

Principer för faktablad med basfakta för investerare

1.

I denna förordning anges uttömmande den föreskrivna for­

men och innehållet för faktablad med basfakta för investerare

(nedan kallat faktablad). Inga andra uppgifter eller förklaringar ska

ingå, om inte annat föreskrivs i förordningen.

2.

Basfakta för investerare ska vara rättvisande, tydliga och inte

vilseledande.

3.

Faktabladet ska tillhandahållas på ett sätt som säkerställer

att investerare kan skilja den från annat material. Den får i syn­

nerhet inte presenteras eller lämnas på ett sådant sätt att det kan

förväntas att investerare kan uppfatta den som mindre viktig än

annan information om fondföretaget och dess risker och fördelar.

KAPITEL II

FORM OCH PRESENTATION AVSEENDE FAKTABLAD MED

BASFAKTA FÖR INVESTERARE

AVSNITT 1

Titel, struktur och avsnittsrubriker

Artikel 4

Handlingens titel och innehåll

1.

Faktabladets innehåll ska presenteras i den ordning som

föreskrivs i punkterna 2–13.

2.

Titeln ”Basfakta för investerare” ska återges tydligt överst på

första sidan i faktabladet.

3.

En förklaring ska följa direkt under titeln. Denna ska ha föl­

jande lydelse:

”Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om

denna fond. Detta är inte reklammaterial. Det är information som krävs

enligt lag för att hjälpa dig att förstå vad en investering i fonden innebär

och riskerna med detta. Du rekommenderas att läsa den så att du kan

fatta ett välgrundat investeringsbeslut.”

4.

Fondföretaget ska anges tydligt, inklusive berörd aktiekate­

gori eller delfond. Vid delfonder eller aktiekategorier ska fondfö­

retagets namn följa efter delfondens eller aktiekategorins namn.

Om fondföretaget, delfonden eller aktiekategorin har ett kodnum­

mer, ska detta ingå i fondföretagets namn.

5.

Förvaltningsbolagets namn ska anges.

6.

Om förvaltningsbolaget ingår i en koncern av juridiska,

administrativa eller marknadsföringsskäl, kan dessutom koncer­

nens namn anges. Företagssymboler får ingå, om de inte hindrar

investerare från att förstå investeringens karaktär eller minskar

deras möjligheter att jämföra investeringsprodukter.

7.

Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Mål och place­

ringsinriktning” ska innehålla den information som anges i kapi­

tel III avsnitt 1 i denna förordning.

8.

Det avsnitt i faktabladet som har rubriken

”Risk/avkastningsprofil” ska innehålla den information som anges

i kapitel III avsnitt 2 i denna förordning.

9.

Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Avgifter” ska

innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 3 i denna

förordning.

10.

Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Tidigare resul­

tat” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 4

i denna förordning.

11.

Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Praktisk infor­

mation” ska innehålla den information som anges i kapitel III

avsnitt 5 i denna förordning.

12.

Närmare uppgifter om auktorisation ska bestå av följande

text:

”Detta fondföretag är auktoriserat i [medlemsstatens namn] och tillsyn

över fonden utövas av [uppgift om behörig myndighet].”

Om fondföretaget förvaltas av ett förvaltningsbolag med rättighe­

ter enligt artikel 16 i direktiv 2009/65/EG, ska följande text ingå:

”[Förvaltningsbolagets namn] är auktoriserat i [medlemsstatens namn]

och tillsyn över fonden utövas av [uppgift om behörig myndighet].”

13.

Information om publicering ska bestå av följande text:

”Dessa basfakta för investerare gäller per den [publiceringsdatum].”

AVSNITT 2

Språk, längd och presentation

Artikel 5

Presentation och språk

1.

Ett faktablad ska vara följande:

a) Presenterat och utformat så att det är lättläst, med läsbara

tecken.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/5

b) Tydligt formulerat och skrivet på ett språk som underlättar

för investeraren att ta till sig informationen, bland annat på

följande sätt:

i) Språket är klart, koncist och begripligt.

ii) Jargong undviks.

iii) Tekniska termer undviks om vardagliga uttryck kan

användas i stället.

c) Inriktat på basinformation som investerare behöver.

2.

Om färger används får de inte minska informationens

begriplighet, om faktabladet skulle tryckas eller kopieras i

svartvitt.

3.

Om förvaltningsbolagets eller dess koncerns symbol

används, får den inte distrahera investeraren eller skymma texten.

Artikel 6

Längd

Faktabladet får inte vara längre än två tryckta A4-papperssidor.

KAPITEL III

INNEHÅLLET I DE OLIKA AVSNITTEN I FAKTABLADET

AVSNITT 1

Mål och placeringsinriktning

Artikel 7

Beskrivningens närmare innehåll

1.

Beskrivningen i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i

faktabladet ska omfatta de väsentliga aspekter på fondföretaget

som en investerare bör informeras om, även om dessa aspekter

inte ingår i prospektets beskrivning av mål och placeringsinrikt­

ning. Följande uppgifter ska ingå:

a) De huvudkategorier av finansiella instrument som fondmed­

len får placeras i.

b) Investerarens möjlighet att begära inlösen av fondandelar

samt uppgift om frekvensen för handeln med andelar.

c) Om fondföretaget har ett särskilt mål för vissa industrisekto­

rer, geografiska sektorer eller andra marknadssektorer eller

särskilda tillgångsslag.

d) Om fondföretaget möjliggör diskretionära investeringsval

och om detta inkluderar eller förutsätter hänvisning till en

jämförelsenorm och i så fall vilken.

e) Om vinster delas ut eller återinvesteras.

Vid tillämpningen av punkt d ska i tillämpliga fall handlingsfrihe­

ten i förhållande till en förutsatt jämförelsenorm anges och fond­

företagets indexmål anges.

2.

I beskrivningen enligt punkt 1 ska följande uppgifter ingå,

om de är relevanta:

a) Om fondföretaget investerar i skuldförbindelser: uppgifter

om huruvida de getts ut av företag, myndigheter eller andra

organisationer och i tillämpliga fall krav på lägsta

kreditvärderingsbetyg.

b) Om fondföretaget är strukturerat: en enkel förklaring av allt

som krävs för att rätt begripa vinsten (pay-off) och vilka fak­

torer som förväntas påverka resultatet, vid behov även upp­

gifter om den algoritm som förekommer i prospektet och

hur den fungerar.

c) Om valet av tillgångar styrs av särskilda kriterier: en förkla­

ring av kriterierna, exempelvis ”tillväxt”, ”värde” eller ”hög

utdelning”.

d) Om särskild förvaltningsteknik används för tillgångarna, som

hedging, arbitrage eller hävstångseffekt: en enkel förklaring

av vilka faktorer som förväntas påverka fondföretagets

resultat.

e) Om fondföretagets strategi gör att portföljens transaktions­

kostnader kan förväntas påverka resultatet substantiellt: ett

förtydligande av att så är fallet och att transaktionskostna­

derna betalas ur fondens tillgångar utöver avgifterna enligt

avsnitt 3 i detta kapitel.

f) Om en minsta innehavsperiod för andelar i fondföretaget

rekommenderas antingen i prospektet eller i reklammaterial

eller om det anges att en minsta innehavsperiod är ett väsent­

ligt inslag i investeringsstrategin: ett förtydligande med föl­

jande lydelse:

”Rekommendation: denna fond kan vara olämplig för investerare som

planerar att ta ut sina pengar inom [tidsperiod].”

3.

I information enligt punkterna 1 och 2 ska de breda inves­

teringskategorierna enligt punkterna 1 a, 1 c och 2 a skiljas från

förvaltningsbolags hantering av dessa investeringar enligt punk­

terna 1 d och 2 b–d.

L 176/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

4.

Avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i faktabladet får

innehålla andra uppgifter än de som förtecknas i punkt 2, inklu­

sive en beskrivning av fondföretagets investeringsstrategi, om

detta krävs för en adekvat beskrivning av företagets mål och

placeringsinriktning.

AVSNITT 2

Risk/avkastningsprofil

Artikel 8

Förklaring av potentiella risker och avkastning, inklusive

användning av indikator

1.

Avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet ska innehålla

en samlingsindikator, kompletterad med följande:

a) En förklarande beskrivning av indikatorn och dess viktigaste

begränsningar.

b) En förklarande beskrivning av substantiella risker för fond­

företaget och som samlingsindikatorn inte korrekt återger.

2.

Samlingsindikatorn enligt punkt 1 ska utgöras av en serie av

kategorier på en numerisk skala, där fondföretaget förs till en av

kategorierna. Samlingsindikatorn ska vara utformad enligt

bilaga I.

3.

Beräkningen av samlingsindikatorn enligt punkt 1 ska vara

dokumenterad på lämpligt sätt, liksom alla revideringar av denna.

Förvaltningsbolag ska arkivera dessa beräkningar i minst fem år.

För strukturerade fonder ska perioden förlängas till fem år efter

förfallodagen.

4.

Den förklarande beskrivningen enligt punkt 1 a ska inne­

hålla följande uppgifter:

a) En förklaring om att historiska data, som exempelvis använts

vid beräkningen av samlingsindikatorn, kan vara ett otillför­

litligt mått på fondföretagets framtida riskprofil.

b) En förklaring om att den visade risk/avkastningskategorin

inte garanterat gäller i framtiden och att fondföretagets klass­

ning kan förändras med tiden.

c) En förklaring om att den lägsta kategorin inte innebär en risk­

fri investering.

d) En kort förklaring av varför fondföretaget tillhör en viss

kategori.

e) Närmare uppgifter om fondföretagets eventuella kapitalga­

rantier eller skydd vad avser dessas natur, tidsgränser och

omfattning, inklusive de potentiella effekterna av inlösen av

andelar vid annan tidpunkt än under den garanterade eller

skyddade perioden.

5.

Den förklarande beskrivningen enligt punkt 1 b ska omfatta

följande riskkategorier, om riskerna är materiella:

a) Kreditrisker, om en betydande del av investeringen avser

skuldförbindelser.

b) Likviditetsrisker, om en betydande del av investeringen avser

finansiella instrument som till sin natur är tillräckligt likvida,

men som i vissa fall kan ha en relativt låg likviditet och där­

med totalt sett påverkar fondföretagets likviditetsrisker.

c) Motpartsrisker, om tredjeman ställt säkerhet för en fond eller

om fonden i väsentlig grad är exponerad mot en motpart

genom ett eller flera avtal.

d) Operativa risker och risker i samband med förvaring av

tillgångar.

e) Påverkan av finansiell teknik enligt artikel 50.1 g i direktiv

2009/65/EG som derivatkontrakts påverkan på fondföreta­

gets riskprofil, om sådan teknik används för att skapa, öka

eller minska exponering mot underliggande tillgångar.

Artikel 9

Principer för identifiering, förklaring och presentation av

risker

Identifiering och förklaring av risker enligt artikel 8.1 b ska över­

ensstämma med det interna förfarande för att identifiera, mäta

och övervaka risker som fondföretagets förvaltningsbolag antagit

i enlighet med direktiv 2010/43/EU. Om ett förvaltningsbolag

förvaltar flera fondföretag, ska riskerna identifieras och förklaras

på ett enhetligt sätt.

AVSNITT 3

Avgifter

Artikel 10

Presenterandet av avgifter

1.

I det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Avgifter” ska

avgifterna presenteras i form av en tabell enligt bilaga II.

2.

Uppgifterna i tabellen enligt punkt 1 ska uppfylla följande

krav:

a) Tecknings- och inlösenavgifter ska bägge avse den högsta

procentsats som får belasta investerarens kapitalinsats i

fondföretaget.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/7

b) En sifferuppgift ska visa avgifter som tagits ur fondföretaget

under ett år, angett som ”årliga avgifter” och som avser alla

årsavgifter och andra betalningar som tagits ur fondföreta­

gets tillgångar under den angivna perioden och grundas på

föregående års siffror.

c) I tabellen ska sådana avgifter förtecknas och förklaras som

debiteras fondföretaget under särskilda omständigheter, hur

avgiften beräknas och när den debiteras.

Artikel 11

Förklaring av avgifter och framställning av avgifters

betydelse

1.

Avsnittet ”Avgifter” ska innehålla en förklarande beskriv­

ning av varje avgift som visas i tabellen, inklusive följande

information:

a) Om tecknings- och inlösenavgifter:

i) Det ska göras klart att avgifterna alltid är maximital, så

att investeraren i vissa fall kan betala mindre.

ii) En förklarande text ska ingå om att investeraren kan få

uppgifter om gällande tecknings- och inlösenavgifter

från sin finansiella rådgivare eller distributör.

b) Beträffande ”årliga avgifter” ska det uppges att sifferuppgif­

ten grundas på föregående års utgifter, för det år som slutade

[månad/år] och i tillämpliga fall att siffran kan uppvisa

årsvariationer.

2.

Avsnittet ”Avgifter” ska innehålla en framställning av avgif­

ternas betydelse, som ska klargöra att avgifterna investeraren beta­

lar används till att betala fondföretagets driftskostnader, inklusive

kostnaderna för att marknadsföra och distribuera fondandelar,

och att dessa avgifter minskar investeringens potentiella tillväxt.

Artikel 12

Ytterligare krav

1.

Alla inslag i avgiftsstrukturen ska framställas så klart som

möjligt, så att investerare kan bedöma avgifternas totala effekt.

2.

Om fondföretagets strategi gör att transaktionskostnader

kan förväntas påverka resultatet substantiellt, ska detta i enlighet

med artikel 7.2 e anges i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning”.

3.

Resultatrelaterade avgifter ska uppges i enlighet med arti­

kel 10.2 c. Den resultatrelaterade avgift som tagits ut under fond­

företagets senaste räkenskapsår ska anges i procent.

Artikel 13

Särskilda fall

1.

Om ett nytt fondföretag inte kan uppfylla kraven i arti­

kel 10.2 b och 11.1 b, ska de årliga avgifterna skattas med

utgångspunkt från förväntade totala avgifter.

2.

Punkt 1 ska inte gälla

a) fonder som tar ut en fast avgift, där i stället den avgiften ska

visas.

b) fonder med ett tak eller maximum för vad som får debiteras,

där i stället motsvarande siffra ska visas under förutsättning

att förvaltningsbolaget åtar sig att respektera den offentlig­

gjorda sifferuppgiften och själv svara för eventuella extra

kostnader.

Artikel 14

Hänvisningar

Om så är relevant, ska avsnittet ”Avgifter” innehålla en hänvisning

till de delar av fondföretagets prospekt som innehåller närmare

uppgifter om avgifterna, inklusive uppgifter om resultatrelaterade

avgifter och hur dessa beräknas.

AVSNITT 4

Tidigare resultat

Artikel 15

Information om tidigare resultat

1.

Informationen om fondföretagets tidigare resultat ska pre­

senteras i ett stapeldiagram över fondföretagets resultat under de

senaste 10 åren.

Stapeldiagrammet enligt första stycket ska vara så stort att det är

läsbart men får aldrig uppta mer än en halv sida i faktabladet.

2.

Fondföretag med kortare verksamhetstid än 5 hela kalen­

derår ska i presentationen bara ange resultaten under de senaste 5

åren.

3.

År för vilka uppgifter saknas ska vara tomma.

4.

För fondföretag som saknar resultatuppgifter för ett helt

kalenderår, ska det i en förklaring anges att det saknas uppgifter

som skulle kunna ge investerare en bild av tidigare resultat.

L 176/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

5.

Stapeldiagrammet ska kompletteras med väl synliga kom­

mentarer med följande innehåll:

a) En varning om dess begränsade värde som vägledning om

framtida resultat.

b) Kortfattad uppgift om vilka avgifter och arvoden som ingår

eller inte ingår i beräkningen av tidigare resultat.

c) Uppgift om fondens startår.

d) Uppgift om i vilken valuta det tidigare resultatet har

beräknats.

Kravet enligt punkt b ska inte gälla för fondföretag som inte har

tecknings- eller inlösenavgifter.

6.

Ett faktablad får inte innehålla uppgifter om tidigare resul­

tat för del av aktuellt kalenderår.

Artikel 16

Beräkningsmetod för tidigare resultat

Tidigare resultat ska beräknas på fondföretagets substansvärde

och beräkningen ska utgå ifrån att all utdelningsbar inkomst har

återinvesterats i fonden.

Artikel 17

Effekter och hantering av substantiella förändringar

1.

Om ett fondföretags mål och placeringsinriktning substan­

tiellt förändras under den period som visas i stapeldiagrammet

enligt artikel 15, ska fondföretagets resultat före denna substan­

tiella förändring fortsätta att visas.

2.

Perioden före den substantiella förändringen enligt punkt 1

ska anges i stapeldiagrammet och förses med en tydlig varning

om att resultatet uppnåtts under förutsättningar som inte längre

gäller.

Artikel 18

Användning av jämförelsenorm vid tidigare resultat

1.

Om det i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i faktabla­

det hänvisas till en jämförelsenorm, ska en stapel över resultatet i

förhållande till jämförelsenormen visas i stapeldiagrammet vid

sidan av stapeln över fondföretagets tidigare resultat.

2.

För fondföretag som saknar uppgifter om tidigare resultat

under de föreskrivna fem eller tio åren, ska jämförelsenormen inte

visas för de år fondföretaget inte existerade.

Artikel 19

Användning av ”simulerade” data för tidigare resultat

1.

Simulerade resultat för perioden innan uppgifter fanns till­

gängliga får bara tillåtas i följande fall, förutsatt att användningen

är rättvisande, tydlig och inte vilseledande:

a) För en ny aktiekategori i ett befintligt fondföretag eller del­

fond får resultat simuleras genom att resultatet för en annan

kategori används, förutsatt att de två kategorierna inte skiljer

sig substantiellt när det gäller deras andel av fondföretagets

tillgångar.

b) Ett feederfondföretag får simulera sitt resultat genom att

använda masterfondföretagets resultat, om ett av följande

villkor uppfylls:

i) Enligt feederfondföretagets strategi och mål tillåts inte

andra tillgångar än andelar i masterfondföretaget och

kompletterande likvida tillgångar.

ii) Feederfondföretagets egenskaper skiljer sig inte substan­

tiellt från masterfondföretagets.

2.

I alla fall där resultatet har simulerats i enlighet med punkt 1,

ska det i stapeldiagrammet tydligt anges att så har skett.

3.

Ett fondföretag som ändrar sin rättsliga ställning, men fort­

sätter att vara etablerat i samma medlemsstat, ska bara få bibe­

hålla sin resultathistorik om medlemsstatens behöriga myndighet

gör bedömningen att förändringen rimligtvis inte påverkar fond­

företagets resultat.

4.

Vid fusioner enligt artikel 2.1 p i och iii i direktiv

2009/65/EG, ska bara det övertagande fondföretagets tidigare

resultat bibehållas i faktabladet.

AVSNITT 5

Praktisk information och hänvisningar

Artikel 20

Innehållet i avsnittet ”Praktisk information”

1.

Avsnittet ”Praktisk information” i faktabladet ska innehålla

följande information som är relevant för investerare i alla med­

lemsstater där fondföretaget marknadsförs:

a) Förvaringsinstitutets namn.

b) Var och hur ytterligare information om fondföretaget kan

inhämtas, kopior på dess prospekt och senaste årsrapport

och eventuell följande halvårsrapport, med uppgift om

vilka/vilket språk handlingarna finns tillgängliga på samt att

de kan erhållas kostnadsfritt.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/9

c) Var och hur annan praktisk information kan inhämtas, inklu­

sive var aktuella fondandelspriser finns tillgängliga.

d) En förklaring om att skattelagstiftningen i fondföretagets

hemmedlemsstat kan påverka investerarens personliga

skattesituation.

e) Följande förklaring:

”[investeringsbolagets eller förvaltningsbolagets namn] kan hållas ansva­

rigt endast om ett påstående i detta faktablad är vilseledande, felaktigt

eller oförenligt med de relevanta delarna av fondföretagets prospekt.”

2.

Om faktabladet tas fram för ett fondföretags delfond, ska

avsnittet ”Praktisk information” innehålla information enligt arti­

kel 25.2, inklusive information om investerares rätt att byta mel­

lan delfonder.

3.

I tillämpliga fall ska avsnittet ”Praktisk information” i fakta­

bladet innehålla föreskriven information om tillgängliga aktieka­

tegorier enligt artikel 26.

Artikel 21

Hänvisningar till andra informationskällor

1.

Hänvisningar till andra informationskällor, inklusive pro­

spektet och års- eller halvårsrapporter, får ingå i faktabladet om

detta innehåller all väsentlig information för att investeraren ska

kunna förstå investeringens karaktär.

Hänvisningar ska tillåtas till fondföretagets eller förvaltningsbola­

gets webbplats, inklusive delar av en sådan webbplats som inne­

håller prospektet och de periodiska rapporterna.

2.

Hänvisningar enligt punkt 1 ska leda investeraren till den

specifika delen av informationskällan i fråga. Flera olika hänvis­

ningar får användas i faktabladet, men de ska vara så få som

möjligt.

AVSNITT 6

Översyn och ändring av faktabladet

Artikel 22

Översyn av basfakta för investerare

1.

Ett förvaltningsbolag eller investeringsbolag ska se till att

faktabladet ses över minst var tolfte månad.

2.

En översyn ska göras före varje föreslagen ändring av pro­

spekt, fondbestämmelser eller investeringsbolags bolagsordning,

om dessa ändringar inte varit föremål för en översyn enligt

punkt 1.

3.

En översyn ska göras före eller efter varje förändring som

uppfattas vara relevant för informationen i faktabladet.

Artikel 23

Offentliggörande av den reviderade versionen

1.

Om en översyn enligt artikel 22 visar att ändringar måste

göras i faktabladet, ska den reviderade versionen hållas tillgänglig

utan dröjsmål.

2.

Om en ändring av faktabladet var det väntade resultatet av

ett beslut från förvaltningsbolagets sida, inbegripet förändringar

av prospekt, fondbestämmelser eller investeringsbolags bolag­

sordning, ska den reviderade versionen av faktabladet tillhanda­

hållas innan förändringen träder i kraft.

3.

Ett faktablad med en uppdaterad presentation av fondföre­

tagets tidigare resultat ska hållas tillgänglig senast 35 arbetsdagar

efter den 31 december varje år.

Artikel 24

Substantiella ändringar av avgiftsstrukturen

1.

Avgiftsinformationen ska avspegla alla ändringar av avgifts­

strukturen som föranleder en höjning av det högsta tillåtna belop­

pet för engångsavgifter som investeraren ska betala.

2.

Om uppgiften ”årliga avgifter”, beräknade i enlighet med

artikel 10.2 b, inte längre stämmer, ska förvaltningsbolaget i stäl­

let göra en skattning av ”årliga avgifter” som det på rimliga grun­

der anser vara indikativ för det belopp som kan förväntas debiteras

fondföretaget i framtiden.

Dessa förändrade beräkningsgrunder ska meddelas i form av föl­

jande uppgift:

”Det belopp för årliga avgifter som anges är en skattning. [Infoga en kort

förklaring av varför en skattning använts i stället för en faktisk efter­

handsuppgift.] Fondföretagets årsrapport kommer för varje räkenskapsår

att innehålla närmare uppgifter om de exakta avgifterna.”

L 176/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

KAPITEL IV

SÄRSKILDA FONDFÖRETAGSSTRUKTURER

AVSNITT 1

Delfonder

Artikel 25

Delfonder

1.

Om ett fondföretag består av två eller flera delfonder, ska ett

särskilt faktablad tas fram för varje delfond.

2.

Varje faktablad enligt punkt 1 ska i avsnittet ”Praktisk infor­

mation” innehålla följande information:

a) Att faktabladet beskriver ett fondföretags delfond och att, om

så är fallet, prospektet och de periodiska rapporterna tas fram

för hela det fondföretag som anges i början av faktabladet.

b) Om varje delfonds tillgångar och skulder är separerade enligt

lag eller om de inte är det, och hur detta kan påverka

investeraren.

c) Om investeraren har rätt att byta sina andelar i en delfond

mot andelar i en annan delfond och var det i så fall finns

information om hur denna rättighet kan utövas.

3.

Om förvaltningsbolaget tar ut en avgift för investerarens

byte av andelar enligt punkt 2 c och denna avgift skiljer sig från

standardavgiften för att köpa eller sälja andelar, ska denna avgift

anges separat i avsnittet ”Avgifter” i faktabladet.

AVSNITT 2

Aktiekategorier

Artikel 26

Faktablad för aktiekategorier

1.

Om ett fondföretag har fler än en andels- eller aktiekategori,

ska ett faktablad tas fram för varje andels- eller aktiekategori.

2.

Faktabladsinformationen för två eller flera av ett fondföre­

tags kategorier får samlas i ett enda faktablad, om detta uppfyller

alla krav i kapitel II avsnitt 2, även avseende längd.

3.

Förvaltningsbolaget får låta en kategori representera en eller

flera andra av fondföretagets kategorier, om valet av kategori är

rättvisande, tydligt och inte vilseledande för potentiella investe­

rare i dessa andra kategorier. I sådana fall ska avsnittet

”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet innehålla en förklaring av

vilka materiella risker som kan påverka någon av de represente­

rade kategorierna. Ett faktablad för en representativ kategori får

tillhandahållas dem som investerar i övriga kategorier.

4.

Olika kategorier får inte samlas i en sammansatt represen­

tativ kategori enligt punkt 3.

5.

Förvaltningsbolaget ska föra ett register över vilka katego­

rier som representeras av en representativ kategori enligt punkt 3

och motiven till valet.

Artikel 27

Avsnittet praktisk information

I tillämpliga fall ska avsnittet ”Praktisk information” i faktabladet

kompletteras med en uppgift om vilken kategori som valts till

representativ kategori, där den term som används för kategorin i

fondföretagets prospekt ska användas.

Avsnittet ska också innehålla uppgifter om var investerare kan få

information om fondföretagets övriga kategorier som marknads­

förs i deras medlemsstat.

AVSNITT 3

Fond-i-fondföretag

Artikel 28

Avsnittet mål och placeringsinriktning

Om fondföretaget investerar en betydande del av sina tillgångar i

andra fondföretag eller andra företag för kollektiva investeringar

enligt artikel 50.1 e i direktiv 2009/65/EG, ska beskrivningen av

fondföretagets mål och placeringsinriktning i faktabladet inne­

hålla en kort förklaring av hur de andra företagen för kollektiva

investeringar löpande väljs ut.

Artikel 29

Risk/avkastningsprofil

I den förklarande beskrivningen av riskfaktorer enligt artikel 8.1

b ska underliggande fonders risker beaktas, om dessa sannolikt är

materiella risker för fondföretaget som helhet.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/11

Artikel 30

Avsnittet avgifter

I beskrivningen av avgifterna ska avgifter beaktas som belastar

fondföretaget när det investerar i de underliggande fonderna. Sär­

skilt ska eventuella tecknings- och inlösenavgifter och årliga avgif­

ter som underliggande fonder debiterar avspeglas i fondföretagets

beräkning av sina egna årliga avgifter.

AVSNITT 4

Feederfondföretag

Artikel 31

Avsnittet mål och placeringsinriktning

1.

Faktabladet för feederfondföretag, enligt definitionen i arti­

kel 58 i direktiv 2009/65/EG, ska i beskrivningen av mål och pla­

ceringsinriktning innehålla uppgifter om den andel av företagets

tillgångar som placerats i masterfondföretaget.

2.

Det ska även innehålla en beskrivning av masterfondföreta­

gets mål och placeringsinriktning, i tillämpliga fall kompletterat

med

i) en uppgift om att feederfondföretagets avkastning i hög grad

kommer att motsvara masterfondföretagets, eller

ii) en förklaring till hur och varför feederfondföretagets och

masterfondföretagets avkastning kan skilja sig.

Artikel 32

Avsnittet risk/avkastningsprofil

1.

Om feederfondföretagets risk/avkastningsprofil substantiellt

skiljer sig från masterfondföretagets, ska detta faktum och dess

orsaker förklaras i avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet.

2.

Likviditetsrisker och förhållandet mellan master- och feeder­

fondföretagets köp- och inlösenförfaranden ska förklaras i avsnit­

tet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet.

Artikel 33

Avsnittet avgifter

Avsnittet ”Avgifter” i faktabladet ska både omfatta kostnaderna

för att investera i feederfondföretaget och kostnader samt utgifter

som masterfondföretaget kan debitera feederfondföretaget.

Dessutom ska master- och feederfondföretagets kostnader sam­

manföras i feederfondföretagets uppgift om årliga avgifter.

Artikel 34

Avsnittet praktisk information

1.

Avsnittet ”Praktisk information” i ett feederfondföretags fak­

tablad ska innehålla information som är specifik för

feederfondföretaget.

2.

Den information som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) En uppgift om att och hur masterfondföretagets prospekt,

faktablad, periodiska rapporter och redovisning tillhandahålls

feederfondföretagets investerare på begäran samt på

vilka/vilket språk.

b) Om de handlingar som förtecknas i led a bara finns tillgäng­

liga som papperskopior eller även på andra varaktiga medier

och om avgift utgår för sådana handlingar som inte ska över­

sändas kostnadsfritt i enlighet med artikel 63.5 i direktiv

2009/65/EG.

c) Om masterfondföretaget är etablerat i en annan medlemsstat

än feederfondföretaget och detta kan påverka feederfondfö­

retagets skattesituation, ska detta anges.

Artikel 35

Tidigare resultat

1.

Presentationen av tidigare resultat i feederfondföretagets

faktabladet ska avse detta företag och inte återge masterfondföre­

tagets tidigare resultat.

2.

Punkt 1 ska inte gälla i följande fall:

a) Om feederfondföretaget visar sitt masterfondföretags tidigare

resultat som jämförelsenorm, eller

b) om feederfondföretaget startades som sådant senare än mas­

terfondföretaget och om villkoren i artikel 19 uppfylls och ett

simulerat resultat visas för åren innan feederfondföretaget

fanns, baserat på masterfondföretagets resultat, eller

c) om feederfondföretaget har tidigare resultat från tiden innan

verksamheten som feederfondföretag inleddes, med dess

egna resultat i stapeldiagrammet för de aktuella åren och med

den substantiella förändringen försedd med en uppgift i

enlighet med artikel 17.2.

L 176/12

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

AVSNITT 5

Strukturerade fondföretag

Artikel 36

Resultatscenarier

1.

Strukturerade fondföretags faktablad ska inte innehålla

något avsnitt med rubriken ”Tidigare resultat”.

Vid tillämpningen av detta avsnitt ska med strukturerade fondfö­

retag förstås fondföretag som, vid vissa förutbestämda tidpunk­

ter, ger investerare algoritmbaserade vinster som är relaterade till

resultat, eller till realiserade prisförändringar eller andra villkor,

med avseende på finansiella tillgångar, index eller referensportföl­

jer eller fondföretag med liknande egenskaper.

2.

Avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i strukturerade

fondföretags faktablad ska innehålla en förklaring av hur formeln

(algoritmen) fungerar eller hur vinsten beräknas.

3.

Förklaringen enligt punkt 2 ska åtföljas av en illustration

som visar minst tre möjliga resultatscenarier för fondföretaget.

Lämpliga scenarier ska väljas som visar under vilka omständighe­

ter formeln kan ge investeraren låg, medelstor eller hög avkast­

ning, inklusive eventuell negativ avkastning.

4.

Scenarierna enligt punkt 3 ska göra det möjligt för investe­

raren att förstå alla effekter av formelns beräkningsmekanism.

De ska presenteras på ett rättvisande, tydligt och inte vilseledande

sätt som bör kunna förstås av en genomsnittlig icke-professionell

investerare. De ska särskilt inte överdriva vikten av fondföretagets

slutliga resultat.

5.

Scenarierna enligt punkt 3 ska baseras på rimliga och för­

siktiga antaganden om framtida marknadssituationer och

prisrörelser.

Om emellertid formeln kan åsamka investerarna betydande för­

luster, exempelvis genom en kapitalgaranti som bara gäller under

vissa omständigheter, ska sådana förluster beskrivas på lämpligt

sätt, även om sannolikheten för motsvarande marknadssituatio­

ner är låg.

6.

Scenarierna enligt punkt 3 ska åtföljas av en förklaring om

att de är exempel som ska illustrera formeln och inte utgör någon

framtidsprognos. Det ska göras klart att de visade scenarierna

kanske inte är lika sannolika.

Artikel 37

Längd

Strukturerade fondföretags faktablad får inte vara längre än tre

tryckta A4-papperssidor.

KAPITEL V

VARAKTIGA MEDIER

Artikel 38

Villkor som gäller när ett faktablad eller ett prospekt

tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller

på en webbplats

1.

Om vid tillämpning av direktiv 2009/65/EG faktabladet

eller prospektet ska tillhandahållas investerarna på annat varak­

tigt medium än papper, ska följande villkor uppfyllas:

a) Tillhandahållandet av faktabladet eller prospektet på ett

sådant varaktigt medium ska vara lämpligt för det samman­

hang där affären mellan förvaltningsbolaget och investeraren

genomförs eller ska genomföras, och

b) den person till vilken faktabladet eller prospektet ska tillhan­

dahållas väljer uttryckligen det andra mediet, när det finns en

valmöjlighet mellan information på papper och annat varak­

tigt medium.

2.

Om faktabladet eller prospektet ska tillhandahållas på en

webbplats och denna information inte är personligt riktad till

investeraren, ska även följande villkor uppfyllas:

a) Tillhandahållandet av informationen på det mediet är lämp­

ligt för det sammanhang där affären mellan förvaltningsbo­

laget och investeraren genomförs eller ska genomföras.

b) Investeraren ska uttryckligen samtycka till att informationen

tillhandahålls i den formen.

c) Investeraren ska underrättas elektroniskt om webbadressen

och var på webbplatsen informationen finns tillgänglig.

d) Informationen ska vara aktuell.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/13

e) Informationen ska fortlöpande finnas tillgänglig på webb­

platsen under en så lång tidsperiod som kunden rimligtvis

kan behöva för att ta del av den.

3.

Vid tillämpning av denna artikel ska tillhandahållande av

information via elektronisk kommunikation anses vara lämpligt

för det sammanhang där affären mellan förvaltningsbolaget och

investeraren genomförs eller ska genomföras, om det finns bevis

för att investeraren har regelbunden tillgång till Internet. Om

investeraren har lämnat en e-postadress för att genomföra affä­

ren, ska detta betraktas som ett sådant bevis.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 39

Ikraftträdande

1.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det

att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.

Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 juli

2011.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 1 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

L 176/14

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

BILAGA I

KRAV PÅ PRESENTERANDET AV SAMLINGSINDIKATORN

1. Samlingsindikatorn ska klassa fonden på en skala från 1 till 7 med utgångspunkt från historisk volatilitet.

2. Skalan ska visas som en följd av kategorier angivna med heltal i stigande ordning från 1 till 7 vilka löper från vänster till

höger och representerar risk- och avkastningsnivåer, från lägsta till högsta nivå.

3. Det ska på skalan klargöras att lägre risker kan innebära lägre avkastning och att högre risker kan innebära högre

avkastning.

4. Det ska tydligt framgå vilken kategori fondföretaget tillhör.

5. Färger får inte användas för att skilja partier på skalan.

BILAGA II

PRESENTERANDET AV AVGIFTER

Avgifterna ska presenteras i en tabell med följande struktur:

Engångsavgifter som debiteras före eller efter investeringstillfället

Teckningsavgift

Inlösenavgift

[] %

[] %

Följande maximibelopp kan tas ut av dina pengar [innan de investeras] [innan vinsten på din investering betalas ut]

Avgifter som debiteras fonden under året

Förvaltningsavgift

[] %

Avgifter som debiteras fonden under särskilda omständigheter

Resultatrelaterad avgift

[] % per år av fondens avkastning över jämförelsenormen

[ange jämförelsenormens namn] för dessa avgifter

— En procentuppgift ska anges för alla dessa avgifter.

— För den resultatrelaterade avgiften ska vad som debiterats under fondföretagets senaste räkenskapsår anges i procent.

I

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/15

BILAGA II

PRESENTERANDET AV INFORMATION OM TIDIGARE RESULTAT

Det stapeldiagram som presenterar tidigare resultat ska uppfylla följande kriterier:

1. Y-axelns skala i stapeldiagrammet ska vara linjär, inte logaritmisk.

2. Skalan ska vara anpassad till de visade staplarnas storlek och får inte komprimera dem så att avkastningsvariationer

blir svårare att urskilja.

3. X-axeln ska börja i nollresultat (0 %).

4. Varje stapel ska förses med uppgift om den uppnådda procentuella avkastningen.

5. Tidigare resultat ska avrundas till en decimal.

L 176/16

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 584/2010

av den 1 juli 2010

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga

anmälans och fondföretagsintygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga

myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt

informationsutbyte mellan behöriga myndigheter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens

funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och

andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar

i överlåtbara värdepapper (fondföretag)

(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(1), särskilt artiklarna 95.2

a, b och c, 101.9 och 105, och

av följande skäl:

(1)

Genom direktiv 2009/65/EG ges kommissionen befogen­

het att specificera och harmonisera vissa aspekter av det

nya förfarandet för att anmäla marknadsföring av andelar

av fondföretag i en värdmedlemsstat. Harmoniseringen bör

ge de behöriga myndigheterna visshet om hur de nya kra­

ven kommer att fungera och bör bidra till att säkerställa att

det nya förfarandet fungerar väl.

(2)

För att underlätta anmälningsförfarandet är det nödvändigt

att ange form och innehåll för den standardmall för skrift­

lig anmälan som fondföretagen ska använda samt form

och innehåll för det intyg som medlemsstaternas behöriga

myndigheter ska använda för att bekräfta att fondföretaget

uppfyller villkoren i direktiv 2009/65/EG. Medlemssta­

terna bör också kunna sända både den skriftliga anmälan

och intyget elektroniskt.

(3)

Eftersom direktiv 2009/65/EG har till syfte att säkerställa

att fondföretagen kan marknadsföra sina andelar i andra

medlemsstater, under förutsättning att de omfattas av ett

anmälningsförfarande som bygger på förbättrad kommu­

nikation mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter,

bör förfarandet för elektronisk översändning av anmäl­

ningshandlingarna mellan de behöriga myndigheterna

beskrivas ingående.

(4)

Enligt direktiv 2009/65/EG ska de behöriga myndighe­

terna i fondföretagets hemmedlemsstat kontrollera att

anmälningshandlingarna är kompletta, innan de översän­

der handlingarna i sin helhet till de behöriga myndighe­

terna i den medlemsstat där fondföretaget har för avsikt att

marknadsföra sina andelar. Direktivet ger också fondföre­

tagen rätt att tillträda en värdmedlemsstats marknad ome­

delbart efter det att de behöriga myndigheterna i

fondföretagets hemmedlemsstat har översänt de kompletta

anmälningshandlingarna till de behöriga myndigheterna i

den medlemsstat där fondföretaget har för avsikt att mark­

nadsföra sina andelar. För att garantera rättssäkerhet är det

nödvändigt att fastställa när de kompletta anmälnings­

handlingarna ska anses vara översända. Dessutom bör det

vid elektronisk kommunikation krävas att de behöriga

myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ser till att

fullständiga handlingar har översänts innan de meddelar

fondföretaget om översändningen enligt artikel 93.3 i

direktiv 2009/65/EG. Dessutom bör det fastställas vilka

förfaranden som ska användas för att hantera tekniska pro­

blem som uppstår vid själva översändningen av anmäl­

ningshandlingarna mellan de behöriga myndigheterna i

fondföretagets hemmedlemsstat och värdmedlemsstat.

(5)

I syfte att förenkla översändningen av anmälningshand­

lingarna och ta hänsyn till den tekniska utvecklingen och

möjligheten att utveckla mer sofistikerade system för elek­

tronisk kommunikation, bör de behöriga myndigheterna

ingå samarbetsöverenskommelser för att förbättra den

elektroniska översändningen av anmälningshandlingarna,

framför allt avseende systemsäkerhet och kryptering. De

behöriga myndigheterna bör också samordna överens­

kommelserna om elektronisk kommunikation inom euro­

peiska värdepapperstillsynskommittén.

(6)

I direktiv 2009/65/EG åläggs medlemsstaterna att vidta

nödvändiga administrativa och organisatoriska åtgärder

för att underlätta samarbetet. Ett förstärkt samarbete mel­

lan de behöriga myndigheterna är en förutsättning för att

säkerställa att fondföretagen och de förvaltningsbolag som

förvaltar fondföretag efterlever direktiv 2009/65/EG, att

den inre marknaden fungerar friktionsfritt och att det finns

en hög skyddsnivå för investerare.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/17

(7)

I direktiv 2009/65/EG anges det att de behöriga myndig­

heterna i en medlemsstat får begära att de behöriga myn­

digheterna i en annan medlemsstat medverkar vid

tillsynsverksamhet, kontroller på plats eller vid en utred­

ning som ska genomföras på den sistnämnda medlemssta­

tens territorium. När ett fondföretag förvaltas av ett

förvaltningsbolag med säte i en annan medlemsstat, är det

väsentligt att det finns mekanismer för samarbetet mellan

de behöriga myndigheterna, och närmare förfaranden som

de behöriga myndigheterna kan tillämpa när de behöver

göra en utredning eller kontroll på plats av en enhet eller

person som uppehåller sig i en annan medlemsstat.

(8)

En behörig myndighet bör ha rätt att anmoda andra behö­

riga myndigheter att samarbeta i frågor som faller inom

dess tillsynsområde. Den anmodade myndigheten bör ge

sitt bistånd även när det beteende som utreds inte betrak­

tas som en överträdelse inom den egna jurisdiktionen. Den

anmodade myndigheten får neka att ge sitt bistånd i de fall

som förtecknas i artikel 101.6 i direktiv 2009/65/EG.

(9)

Enligt direktiv 2009/65/EG ska medlemsstaternas behöriga

myndigheter omedelbart förse varandra med de upplys­

ningar som krävs för att de ska kunna utföra sina åtagan­

den. Därför bör detaljföreskrifter fastställas om

rutinmässigt informationsutbyte och informationsutbyte

utan föregående begäran.

(10)

För att säkerställa att kraven i direktiv 2009/65/EG och i

denna förordning tillämpas från och med samma dag, bör

denna förordning börja tillämpas samtidigt med de åtgär­

der som införlivar direktiv 2009/65/EG i den nationella

lagstiftningen.

(11)

Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats

genom kommissionens beslut 2009/77/EG

(1) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.

(1), har rådfrå­

gats i tekniska frågor.

(12)

De åtgärder som föreskrivs genom denna förordning är

förenliga med yttrandet från europeiska värde-

papperskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

KAPITEL I

ANMÄLNINGSFÖRFARANDE

Artikel 1

Den skriftliga anmälans form och innehåll

Ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper

(fondföretag) ska utarbeta den skriftliga anmälan som avses i arti­

kel 93.1 i direktiv 2009/65/EG i enlighet med mallen i bilaga I till

den här förordningen.

Artikel 2

Fondföretagsintygets form och innehåll

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska

utarbeta det intyg om att fondföretaget uppfyller villkoren i direk­

tiv 2009/65/EG, som avses i artikel 93.3 i direktivet, i enlighet

med mallen i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Angiven e-postadress

1.

De behöriga myndigheterna ska ange en e-postadress för

översändningen av de handlingar som avses i artikel 93.3 i direk­

tiv 2009/65/EG och för informationsutbytet i samband med

anmälningsförfarandet enligt samma artikel.

2.

De behöriga myndigheterna ska informera andra medlems­

staters behöriga myndigheter om den angivna e-postadressen och

ska säkerställa att de myndigheterna omedelbart underrättas om

e-postadressen ändras.

3.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat ska översända alla de handlingar som avses i artikel 93.3

andra stycket i direktiv 2009/65/EG uteslutande till den

e-postadress som angivits av de behöriga myndigheterna i den

medlemsstat där fondföretaget avser att marknadsföra sina

andelar.

4.

De behöriga myndigheterna ska införa ett förfarande för att

säkerställa att den e-postadress som har angivits för mottagandet

av anmälningar töms varje arbetsdag.

Artikel 4

Översändningen av anmälningshandlingarna

1.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat ska per e-post översända de fullständiga handlingar som avses

i artikel 93.3 första och andra stycket i direktiv 2009/65/EG till

de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget

avser att marknadsföra sina andelar.

Eventuella bilagor till den skriftliga anmälan i bilaga I ska förteck­

nas i e-brevet och översändas i ett vedertaget elektroniskt format

som gör att de kan visas och skrivas ut.

2.

Översändningen av de fullständiga handlingarna enligt arti­

kel 93.3 andra stycket i direktiv 2009/65/EG, ska endast i följande

fall anses inte ha ägt rum:

a) En handling som måste översändas saknas, är ofullständig

eller är i ett annat format än det som anges i punkt 1.

b) De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat har inte använt den e-postadress som har angivits av de

behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföreta­

get avser att marknadsföra sina andelar, i enlighet med

artikel 3.1.

L 176/18

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

c) De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat har inte översänt de fullständiga handlingarna till följd av

ett tekniskt fel i sitt elektroniska system.

3.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat ska säkerställa att översändningen av de fullständiga hand­

lingar som avses i artikel 93.3 i direktiv 2009/65/EG verkligen har

ägt rum innan de meddelar fondföretaget att översändningen

skett.

4.

Om de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmed­

lemsstat informeras om eller på annat sätt blir medvetna om att

översändningen av de fullständiga handlingarna inte har ägt rum,

ska de omedelbart vidta åtgärder för att översända de fullständiga

handlingarna.

5.

De behöriga myndigheterna får komma överens om att

ersätta översändningen per e-post av de fullständiga handlingar

som avses i artikel 93.3 andra stycket i direktiv 2009/65/EG med

en annan mer avancerad elektronisk metod, eller om att vidta

ytterligare åtgärder för att öka säkerheten för översända

e-postmeddelanden.

Eventuella alternativa metoder och förfinade förfaranden ska vara

förenliga med de tidsfrister för anmälan som anges i kapitel XI i

direktiv 2009/65/EG och ska inte försvåra för fondföretagen att

få marknadstillträde i en annan medlemsstat än sin

hemmedlemsstat.

Artikel 5

Mottagandet av anmälningshandlingarna

1.

När de behöriga myndigheterna i en medlemsstat där ett

fondföretag avser att marknadsföra sina andelar tar emot de hand­

lingar som ska översändas till dem enligt artikel 93.3 i direktiv

2009/65/EG, ska de så snart som möjligt, men senast fem arbets­

dagar efter mottagandet av handlingarna, bekräfta för de behö­

riga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat huruvida

a) samtliga bilagor som förtecknas i enlighet med artikel 4.1 i

denna förordning har mottagits, och

b) den dokumentation som måste översändas till dem är i ett

format som kan visas och skrivas ut.

Bekräftelsen får sändas per e-post till de behöriga myndigheterna

i fondföretagets hemmedlemsstat på den adress som angivits i

enlighet med artikel 3.1, såvida inte de aktuella behöriga myndig­

heterna har kommit överens om en mer avancerad metod för att

bekräfta mottagandet.

2.

När de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmed­

lemsstat inte inom den tidsfrist som anges i punkt 1 har tagit

emot bekräftelsen från de behöriga myndigheterna i den med­

lemsstat där fondföretaget avser att marknadsföra sina andelar,

ska de kontakta dessa behöriga myndigheter för att kontrollera

huruvida de fullständiga handlingarna har översänts.

KAPITEL II

TILLSYNSSAMARBETE

AVSNITT 1

Förfarande för kontroller på plats och utredningar

Artikel 6

Anmodan om bistånd vid kontroller på plats och

utredningar

1.

En behörig myndighet som avser att genomföra en kontroll

på plats eller en utredning på en annan medlemsstats territorium

(nedan kallad anmodande myndighet) ska överlämna en skriftlig

anmodan till den behöriga myndigheten i den andra medlemssta­

ten (nedan kallad anmodad myndighet). Anmodan ska innehålla

uppgifter om

a) anledningarna till anmodan, inklusive den lagstiftning inom

den anmodande myndighetens jurisdiktion som anmodan är

baserad på,

b) omfattningen av kontrollen på plats eller utredningen,

c) de åtgärder som den anmodande myndigheten redan har

vidtagit,

d) eventuella åtgärder som den anmodande myndigheten ska

vidta,

e) den föreslagna metoden för kontrollen på plats eller utred­

ningen, och orsaken till varför den anmodande myndigheten

väljer den.

2.

Anmodan ska lämnas in i tillräckligt god tid före kontrollen

på plats eller utredningen.

3.

När en anmodan om bistånd vid kontroll på plats eller

utredning är brådskande, får den översändas per e-post och där­

efter bekräftas skriftligen.

4.

Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål

bekräfta att den mottagit anmodan.

5.

Den anmodande myndigheten ska tillgängliggöra all infor­

mation som den anmodade myndigheten begär, för att det ska bli

möjligt för den anmodade myndigheten att tillhandahålla det

bistånd som krävs.

6.

Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål

översända all information och alla dokument som den har tillgång

till och som är relevanta eller användbara för den anmodande

myndigheten, mot bakgrund av anledningarna till och omfatt­

ningen av kontrollen på plats eller utredningen.

7.

Mot bakgrund av de dokument och den information som

översänts i enlighet med punkt 5 eller 6 ska den anmodade myn­

digheten och den anmodande myndigheten göra en ny bedöm­

ning av om kontrollen på plats eller utredningen är nödvändig.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/19

8.

Den anmodade myndigheten ska besluta om kontrollen på

plats eller utredningen ska genomföras av den själv, av den anmo­

dande myndigheten, eller av revisorer eller andra experter.

9.

De båda myndigheterna ska komma överens om fördel­

ningen av kostnaderna i samband med kontrollen på plats eller

utredningen.

Artikel 7

Kontroller på plats och utredningar som genomförs av den

anmodade myndigheten

1.

När den anmodade myndigheten beslutar sig för att själv

genomföra en kontroll på plats eller utredning ska den genom­

föra denna i enlighet med det förfarande som föreskrivs i lagstift­

ningen för den medlemsstat på vars territorium kontrollen eller

utredningen ska äga rum.

2.

När den anmodande myndigheten begär att dess egna tjäns­

temän ska åtfölja de tjänstemän från den anmodade myndigheten

som genomför kontrollen eller utredningen i enlighet med arti­

kel 101.5 i direktiv 2009/65/EG, ska de båda myndigheterna

komma överens om de praktiska detaljerna för detta samarbete.

Artikel 8

Kontroller på plats och utredningar som genomförs av den

anmodande myndigheten

1.

När den anmodade myndigheten beslutar sig för att den

anmodande myndigheten ska få genomföra en kontroll på plats

eller utredning, ska kontrollen eller utredningen genomföras i

enlighet med det förfarande som föreskrivs i lagstiftningen för den

medlemsstat på vars territorium kontrollen eller utredningen ska

äga rum.

2.

När den anmodade myndigheten beslutar sig för att den

anmodande myndigheten ska få genomföra en kontroll på plats

eller utredning, ska den anmodade myndigheten tillhandahålla det

bistånd som krävs för att underlätta kontrollen eller utredningen.

3.

Om den anmodande myndigheten får tillgång till väsentlig

information, som är av betydelse för den anmodade myndighe­

ten när den utför sina åtaganden i samband med kontrollen på

plats eller utredningen, ska den utan onödigt dröjsmål översända

denna information till den anmodade myndigheten.

Artikel 9

Kontroller på plats och utredningar som genomförs av

revisorer eller experter

1.

När den anmodade myndigheten beslutar sig för att reviso­

rer eller experter ska få genomföra en kontroll på plats eller utred­

ning, ska kontrollen eller utredningen genomföras i enlighet med

det förfarande som föreskrivs i lagstiftningen för den medlems­

stat på vars territorium kontrollen eller utredningen ska äga rum.

2.

När den anmodade myndigheten beslutar sig för att reviso­

rer eller experter ska få genomföra en kontroll på plats eller utred­

ning, ska den anmodade myndigheten tillhandahålla det bistånd

som krävs för att underlätta för revisorerna eller experterna i deras

arbete.

3.

När den anmodande myndigheten föreslår att revisorer eller

experter ska utnämnas, ska den översända all relevant informa­

tion om revisorernas eller experternas identitet och yrkeserfaren­

het till den anmodade myndigheten.

Den anmodade myndigheten ska omgående meddela den anmo­

dande myndigheten huruvida den godkänner den föreslagna

utnämningen.

Om den anmodade myndigheten inte godkänner den föreslagna

utnämningen eller om den anmodande myndigheten inte föreslår

vilka revisorer eller experter som ska utnämnas, ska den anmo­

dade myndigheten ha rätt att föreslå revisorer eller experter.

4.

Om de båda myndigheterna inte är överens om utnämnan­

det av revisorer eller experter, ska den anmodade myndigheten

besluta om den själv ska genomföra kontrollen på plats eller

utredningen eller om den ska tillåta den anmodande myndighe­

ten att genomföra kontrollen eller utredningen.

5.

Den myndighet som har föreslagit de utnämnda revisorerna

eller experterna ska stå för kostnaderna i fråga, såvida inte den

anmodade myndigheten och den anmodande myndigheten har

kommit överens om något annat.

6.

Om revisorerna eller experterna när de genomför kontrol­

len på plats eller utredningen får tillgång till väsentlig informa­

tion, som är av betydelse för den anmodade myndigheten när den

utför sina åtaganden, ska de omedelbart översända denna infor­

mation till den anmodade myndigheten.

Artikel 10

Anmodan om stöd vid intervjuer med personer i en annan

medlemsstat

1.

När den anmodande myndigheten anser att det är nödvän­

digt att intervjua personer som uppehåller sig i en annan med­

lemsstat, ska den myndigheten överlämna en skriftlig anmodan

till de behöriga myndigheterna i medlemsstaten i fråga.

L 176/20

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

2.

Anmodan ska innehålla uppgifter om

a) anledningarna till anmodan, inklusive den lagstiftning inom

den anmodande myndighetens jurisdiktion som anmodan är

baserad på,

b) intervjuns omfattning,

c) de åtgärder som den anmodande myndigheten redan har

vidtagit,

d) eventuella åtgärder som den anmodande myndigheten ska

vidta,

e) den metod som föreslås för intervjuerna, och varför den

anmodande myndigheten har valt den.

3.

Anmodan ska lämnas in i tillräckligt god tid före

intervjuerna.

4.

När en anmodan om bistånd vid intervjuer med personer

som uppehåller sig i en annan medlemsstat är brådskande, får den

översändas per e-post och därefter bekräftas skriftligen.

5.

Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål

bekräfta att den mottagit anmodan.

6.

Den anmodande myndigheten ska tillgängliggöra all infor­

mation som den anmodade myndigheten begär, för att det ska bli

möjligt för den anmodade myndigheten att tillhandahålla det

bistånd som krävs.

7.

Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål

överlämna all information och alla dokument som den har till­

gång till och som är relevanta eller användbara för den anmo­

dande myndigheten, mot bakgrund av anledningarna till och

omfattningen av intervjuerna.

8.

Mot bakgrund av de dokument och den information som

överlämnats i enlighet med punkt 6 eller 7 ska den anmodade

myndigheten och den anmodande myndigheten göra en ny

bedömning av om intervjuerna är nödvändiga.

9.

Den anmodade myndigheten ska besluta om intervjuerna

ska utföras av den själv eller av den anmodande myndigheten.

10.

De båda myndigheterna ska komma överens om fördel­

ningen av kostnaderna i samband med intervjuerna.

11.

Den anmodande myndigheten får delta vid de intervjuer

som anmodas i enlighet med punkt 1. Myndigheten får före och

under intervjuerna lämna in frågor som ska ställas.

Artikel 11

Särskilda bestämmelser för kontroller på plats och

utredningar

1.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat och de behöriga myndigheterna i fondföretagets hem­

medlemsstat ska informera varandra om varje kontroll på plats

och utredning som ska genomföras avseende det förvaltningsbo­

lag eller fondföretag som omfattas av deras respektive tillsynsom­

råde. När sådan information har lämnats, får den informerade

behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål anmoda den infor­

merande behöriga myndigheten att införliva de frågor som faller

inom den informerade myndighetens tillsynsområde i kontrollen

eller undersökningen.

2.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat får anmoda de behöriga myndigheterna i fondföretagets

hemmedlemsstat om bistånd i samband med kontroll på plats och

utredning av fondföretagets förvaringsinstitut, när så är nödvän­

digt för att tillsynsuppgifterna avseende förvaltningsbolaget ska

fullgöras.

3.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat och de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hem­

medlemsstat ska komma överens om förfaranden för att utbyta

information om resultaten av de kontroller på plats och utred­

ningar som har genomförts avseende förvaltningsbolag och fond­

företag som omfattas av deras respektive tillsynsområde.

4.

Om det är nödvändigt ska de behöriga myndigheterna i

fondföretagets hemmedlemsstat och de behöriga myndigheterna

i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat komma överens om vilka

ytterligare åtgärder som bör vidtas avseende kontroller på plats

eller utredningar.

AVSNITT 2

Informationsutbyte

Artikel 12

Rutinmässigt informationsutbyte

1.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­

stat ska omedelbart informera de behöriga myndigheterna i fond­

företagets värdmedlemsstat och, såvida fondföretaget förvaltas av

ett förvaltningsbolag med säte i en annan medlemsstat än fond­

företagets hemmedlemsstat, de behöriga myndigheterna i förvalt­

ningsbolagets hemmedlemsstat om

a) eventuella beslut att återkalla auktorisationen för ett

fondföretag,

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/21

b) eventuella beslut om att ett fondföretag ska ställa in emission,

återköp eller inlösen av sina andelar,

c) eventuella andra allvarliga åtgärder som vidtagits mot ett

fondföretag.

2.

När ett fondföretag förvaltas av ett förvaltningsbolag med

säte i en annan medlemsstat än fondföretagets hemmedlemsstat,

ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­

lemsstat omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i

fondföretagets hemmedlemsstat, om förvaltningsbolagets för­

måga att korrekt utföra sina åtaganden i förhållande till de fond­

företag det förvaltar kan vara betydligt påverkad, eller om

förvaltningsbolaget inte uppfyller kraven i kapitel III i direktiv

2009/65/EG.

3.

När ett fondföretag förvaltas av ett förvaltningsbolag med

säte i en annan medlemsstat än fondföretagets hemmedlemsstat,

ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat

respektive förvaltningsbolagets hemmedlemsstat underlätta det

informationsutbyte som krävs för att de ska kunna utföra sina åta­

ganden enligt direktiv 2009/65/EG, däribland inrättandet av ett

lämpligt informationsflöde. Här ingår det informationsutbyte som

är nödvändigt vid

a) förfarandena för auktorisering av förvaltningsbolag att

bedriva verksamhet på en annan medlemsstats territorium i

enlighet med artiklarna 17 och 18 i direktiv 2009/65/EG,

b) förfarandena för auktorisering av förvaltningsbolag att för­

valta fondföretag som är auktoriserade i en annan medlems­

stat än förvaltningsbolagets hemmedlemsstat, i enlighet med

artikel 20 i direktiv 2009/65/EG,

c) den löpande tillsynen av förvaltningsbolag och fondföretag.

Artikel 13

Informationsutbyte utan föregående begäran

De behöriga myndigheterna ska utan föregående begäran och

onödigt dröjsmål sända all relevant information, som kan väntas

vara av väsentligt intresse när åtagandena enligt direktiv

2009/65/EG utförs, till andra behöriga myndigheter.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att

den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 1 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

L 176/22

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

BILAGA I

SKRIFTLIG ANMÄLAN

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/23

L 176/24

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/25

L 176/26

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

BILAGA II

FONDFÖRETAGSINTYG

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/27

Bilaga 7

Konkurrenssituationen på svensk

fondmarknad

Hans Fahlin

597

Bilaga 7

SOU 2010:78

1

Uppdraget

I denna utrednings direktiv konstateras att det “är en utgångspunkt

att svenska hushåll och andra investerare även fortsättningsvis ska

ha tillgång till ett brett utbud av fonder på den svenska fondmark-

naden, däribland svenskregistrerade fonder. Det är också en utgångs-

punkt att det ska finnas goda förutsättningar att driva fondverk-

samhet i Sverige”. Samtidigt konstateras att fondmarknaden präglas

av hög konkurrensnivå, med ett stort antal utländska produkter till

försäljning i Sverige, samt att allt fler svenska bolag valt att starta

förvaltningsbolag och fondföretag utomlands, även när de i princip

enbart är avsedda för försäljning i Sverige.

Enligt direktivet finns anledning att vidare analysera behovet av

att medelst ändringar i lagar och regler stärka svenskregistrerade

fonders och svenska fondbolags konkurrenskraft. Samtidigt måste

också behovet av ett gott konsumentskydd vägas in.

Utredaren skall

• Analysera konsekvenser genomförandet av UCITS IV-direk-

tivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden

• Föreslå ändringar av den näringsrättsliga och associationsrätts-

liga regleringen av värdepappersfonder om analysen leder till att

sådana bör göras

• Överväga behov av ändringar i ovannämnda regelverk för att

stärka fondernas konkurrenskraft

• Utarbeta nödvändiga lagförslag

Utredaren har valt att ge mig i uppdrag att genomföra analysen av

direktivets konsekvenser och behovet av regleringsändringar samt

att förlägga denna till föreliggande separata bilaga. Lagförslag kom-

mer dock att utarbetas i utredningens huvuddel.

598

SOU 2010:78

Bilaga 7

Enligt direktivet skall utredningen inte göra bedömningar av om

ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om änd-

ringar av skattelagstiftningen.

1.1

Bilagans struktur

Bilagan är strukturerad på följande sätt. I nästföljande avsnitt,

”2 Tillvägagångssätt”, beskrivs kortfattat hur underlaget för analy-

sen har tagits fram. I avsnitt ”3 Fondmarknaden och UCITS IV”

sammanfattas några i sammanhanget väsentliga fakta om svensk fond-

marknad, varefter konsekvenserna av direktivets genomförande analy-

seras. I avsnitt ”4 Konkurrensförutsättningar för svenska fonder

och fondbolag” analyseras de faktorer som bidrar till att skapa kon-

kurrensnackdelar och, där så är tillämpligt, föreslås regelförändringar.

I avsnitt ”5 Sammanfattning” sammanfattas analysen och de före-

slagna ändringarna.

1.2

Begrepp

Ordet ”fondbolag” kommer i den fortsatta framställningen – om

inte annat särskilt anges – att användas såväl för att beteckna svenska

fondbolag, dvs. svenska aktiebolag som har tillstånd att bedriva fond-

verksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder (förkortad

LIF), som utländska förvaltningsbolag, dvs. utländska företag som

i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag (1 kap. 1 § första

stycket punkt 12 LIF). Ordet ”fonder” används på liknande sätt för

att beteckna såväl svenska fonder enligt LIF, som utländska fond-

företag, dvs. utländska fondföretag med enda syftet att göra kollek-

tiva investeringar (punkt 8 i samma paragraf LIF).

599

Bilaga 7

SOU 2010:78

2

Tillvägagångssätt

Under januari och februari 2010 genomförde jag en intervjuunder-

sökning bland företrädare för fondbolag och andra intressenter som

påverkas av fondlagstiftningen. Syftet med undersökningen har varit

att belysa de viktigaste faktorerna som påverkar beslut att förlägga

fondverksamhet eller fonders hemvist till ett annat land än Sverige.

Dessutom har jag velat undersöka om det föreligger faktorer som

gör att inhemska fonder och bolag upplever en konkurrensnackdel

gentemot utländska konkurrenter.

Jag har i undersökningen sammanträffat med arton fondbolags-

företrädare, två företrädare för fondandelshandelssystem, en konsult

specialiserad inom fondbranschen, utredningens expert på konsu-

mentfrågor, utredningens expert för depå- och bankfrågor, en före-

trädare för ett depåinstitut, en företrädare för Konkurrensverket samt

företrädare för Fondbolagens Förening. Jag har haft flera samman-

träffanden med företrädare för Finansinspektionen. Varje samman-

träffande har haft karaktären av en djupintervju som vanligtvis varat

mellan en och två timmar.

Vid en typisk intervju har respondenterna ombetts att uttala sig

om ett antal i förväg definierade faktorer. Därutöver har de haft möj-

lighet att fritt föra fram andra faktorer som påverkar ovan nämnda

beslut och förutsättningar. Svaren har i efterhand subjektivt rankats

enligt en enkel skala1 representerande graden av angelägenheten

gällande ändring av lag eller reglering.

Jag har inte haft resurser att intervjua alla potentiella intressenter.

Urvalet har inte heller skett slumpmässigt, utan baserats på bransch-

kännedom i dialog med utrednings expertgrupp. Fyra tilltänkta och

tillfrågade respondenter bortföll ur undersökningen. Det är min upp-

1 Respondentens uppfattning om behovet av en konkurrensutjämnande förändring har be-

tecknats som “mycket starkt”, “starkt”, “neutralt” eller “negativt” behov.

600

SOU 2010:78

Bilaga 7

fattning att undersökningen ger en representativ bild av förhållan-

den på den svenska fondmarknaden.

Jag har inte haft resurser att genomföra en komparativ studie av

hur gällande UCITS-direktiv har genomförts i andra EU-länder i

syfte att mer i detalj kunna jämföra konkurrenseffekterna av svensk

och utländsk lagstiftning och regleringar.

601

Bilaga 7

SOU 2010:78

3

Fondmarknaden och UCITS IV

3.1

Fondmarknadens utveckling under 2000-talet

Fondsparandet är en viktig och vitt spridd sparform i Sverige. (Fond-

bolagens förening 2010-05-11) uppger att 99 procent av svenska folket

(18–74 år) sparar i dag i fonder. Exklusive sparandet till premiepen-

sionen är det 82 procent som äger andelar i någon fond, 80 procent

av kvinnorna och 83 procent av männen. Dessutom har 66 procent

av alla barn ett fondsparande.

Det samlade fondvärdet har fortsatt att öka kraftigt sedan Värde-

pappersfondsutredningen konstaterade ett värde på 870 miljarder

kronor i 900 fonder i slutet på 2001 (SOU 2002:56 2002). Av dessa

900 var ca 100 s.k. nationella fonder. 2009 fanns det över 4,000 (del-)

fonder på den svenska marknaden och fondförmögenheten uppgick

till cirka 1 659 miljarder kronor (Fondbolagens förening 2010). An-

talet svenskregistrerade fonder har inte ökat märkvärt. Det fanns

511 värdepappersfonder och 375 specialfonder i april 2010 (Finans-

inspektionen 2010).

Även antalet fondbolag har fortsatt att öka. Enligt Värdepappers-

fondsutredningen hade Finansinspektionen lämnat tillstånd till nära

70 fondbolag. I april 2010 var antalet 84 (Finansinspektionen 2010).

I december 2000 fanns det 215 utländska fonder med svensk an-

knytning, dvs. fonder som ingick i en koncern där det också fanns

ett svenskt fondbolag eller annat bolag som bedrev verksamhet

under tillsyn av Finansinspektionen. I mars 2009 hade antalet ökat

till 467 (Fondbolagens förening-2 2009).

Sammanfattningsvis tyder dessa uppgifter på att konkurrensen

på den svenska marknaden, särskilt från utländska fonder, har ökat

väsentligt. Samtidigt har få nya svenska värdepappersfonder tillkom-

mit. Däremot har antalet fonder med utländsk hemvist som har

anknytning till ett svenskt fondbolag eller finansiell koncern mer

än fördubblats. Uppgifterna är förenliga med påståenden som fram-

602

SOU 2010:78

Bilaga 7

kommit såväl i min undersökning, i framställningar från Fond-

bolagens förening till finansministern, finansmarknadsministern och

näringsministern (Fondbolagens Förening 2008), som i den allmänna

debatten, t.ex. (Nilsson, Mårder och Smedenvall 2009), att det före-

ligger en konkurrensnackdel för svenska fonder.

3.2

Effekter av UCITS IV

Såväl respondenterna i min undersökning, som andra källor, t.ex.

(RBC Dexia & KPMG 2009) och (Ernst & Young 2009), förutser

följande huvudsakliga effekter av genomförandet av UCITS IV-

direktivet. Drivkraften bakom dessa förändringar är i första hand

de kostnadsrationaliseringar de kan medföra för fondbolagen eller i

deras koncerner.

• Antalet fonder kommer att minska då fondbolagen kommer att

utnyttja de utökade möjligheterna till fondsammanslagningar för

att rationalisera sitt produktutbud. Avgörande för hur spridd

gränsöverskridande sammanslagningar blir är dock huruvida de

undviker att utlösa oönskade skatteeffekter eller ej.

• Antalet fondbolag kommer att minska, då finansiella koncerner

kommer att utnyttja direktivets s.k. fondbolagspass (MCP,

”Management Company Passport”), för att konsolidera fond-

dotterbolag som idag är lokaliserade i olika länder.

• Som en följdeffekt av fond- och fondbolagsrationaliseringar

kommer nuvarande administrativa verksamhetsmodeller att om-

prövas. Nya delegeringslösningar kommer att utvärderas och kon-

solidering av administrativa system och processer är sannolika.

• Konkurrensen mellan fondbolag inom EU förväntas att öka ytter-

ligare tack vare att notifieringsprocessen för marknadsföring i

ett nytt EU-land i UCITS IV förenklas och snabbas upp.

3.2.1

Fondsammanslagningar

Ett flertal svenska finansiella aktörer bedriver idag fondverksamhet

utanför Sverige. T.ex. verkar flera av de största bankkoncernerna i

betydande utsträckning i bl.a. Norden och Norra Europa. Många

bolag har idag omfattande fondutbud, med fonder baserade i flera

603

Bilaga 7

SOU 2010:78

olika länder, vilket vuxit fram som ett resultat av att efterfrågan för

olika produkter varierat över tiden, historiskt begränsade möjlig-

heter att marknadsföra fonder över gränserna och som en effekt av

gränsöverskridande bolagssammanslagningar inom branschen.

Efterfrågan på fonder av olika typ förändras och varierar över

tiden. T.ex. ökade efterfrågan på internationella aktiefonder i för-

hållande till svenska markant under andra halvan av 1990-talet, bl.a.

till följd av att allmänheten och institutioner blev mer medvetna

om de positiva effekterna av att sprida riskerna med aktieinveste-

ringar över flera länder. Uppkomsten av nya finansiella instrument

eller öppnandet av nya marknader är andra exempel på faktorer som

kan ge upphov till efterfrågeförändringar. Fonder kan också drabbas

av fallande efterfrågan, t.ex. till följd av att de möjligheter till av-

kastning de skulle utnyttja inte längre föreligger, eller att fondens

avkastning inte uppfyllt uppställda förväntningar. För att fondbola-

gen skall behålla sin konkurrensförmåga krävs att de anpassar sitt

produktutbud på motsvarande sätt. Bolagen har dock begränsade

resurser och varje ny fond som förvaltas medför såväl fasta som

rörliga kostnader. För ett fondbolag kommer vissa fonder med tiden

att bli stora och framgångsrika. Även om de inte längre har väsentliga

positiva nettoinflöden kan de bidra mycket påtagligt till bolagens

vinstmarginaler. Andra fonder når aldrig den volym som bolagen

hoppades på, eller drabbas med tiden av nettoutflöden och en krym-

pande fondförmögenhet. För att fondbolagen skall behålla sina vinst-

nivåer, och kunna frigöra resurser för nya fonder, behöver mindre

lönsamma fonder rensas ut ur sortimentet.

En fond som inte bedöms vara lönsam för bolaget eller attraktiv

för dess andelsägare eller på marknaden kan antingen få ändrade

fondbestämmelser och inriktning, stängas, eller om möjligt slås sam-

man med en annan fond med liknande karakteristika. Möjligheterna

att ändra fondbestämmelser är i Sverige starkt begränsande. Stäng-

ning av en fond får ur andelsägarperspektiv samma beskattnings-

effekt som försäljning av fondandelar. En stängning medför därför

att fondbolaget utlöser latent reavinstbeskattning hos fondens andels-

ägare. Fondbolagen vet av erfarenhet att en sådan åtgärd ofta upp-

fattas negativt av bolagets kunder, andelsägarna, som ofta uttrycker

en stark preferens för att själv få avgöra när beskattning skall

utlösas. Bolagen söker därför i så stor utsträckning som möjligt att

undvika att stänga fonder, då risken för störningar i kundrelationen

är stor. Alternativet till stängning är att om möjligt slå samman

fonden med en annan liknande fond, då sådana sammanslagningar i

604

SOU 2010:78

Bilaga 7

Sverige inte medfört att reavinstbeskattning utlösts. Möjligheterna

att genomföra sådana sammanslagningar har dock varit mycket be-

gränsade eftersom lagstiftningen och Finansinspektions tillämpning

har en mycket restriktiv syn på hur olika fonder får vara för att de

skall kunna slås samman.

Sammanslagning av fonder över gränserna, t.ex. efter en bolags-

sammanslagning, har inte kunnat genomföras. Ur bolagens perspek-

tiv har den enda framkomliga vägen varit att stänga en av fonderna

och uppmana kunderna att köpa andelar i den andra fonden, med

ovan nämnda negativa kundreaktioner som följd.

Då det i Sverige således funnits relativt starka hinder för samman-

slagningar och rationaliseringar av fondutbudet av såväl reglerings-

mässiga som beskattningsmässiga skäl finns det idag ett uppdämt

behov av att rationalisera fondutbudet och skapa utrymme för nya

produkter.

De möjligheter till gränsöverskridande fondsammanslagningar som

UCITS IV medför kommer således med stor sannolikhet att utnytt-

jas av bolagen. Som redogörs för nedan, förväntar sig också bolagen

att möjligheterna att slå samman fonder inom landet skall utökas på

motsvarande sätt. En förutsättning för en sådan utveckling är dock

att varken inhemska eller gränsöverskridande fondsammanslagningar

kommer att medföra några väsentliga negativa skatteeffekter för

bolagens kunder. Det är sannolikt att de finansiella koncerner som

uppstått genom gränsöverskridande bolagssammanslagningar eller

fondbolag som av andra skäl har en mängd dubbleringar eller över-

lappande fonder kan komma att vara mest aktiva avseende fond-

sammanslagningar.

Valet av land som hemvist för sammanslagna fonder styrs av ett

antal faktorer. (RBC Dexia & KPMG 2009) rapporterar en under-

sökning av 54 fondbolag i Europa, huvudsakligen inom EU. Dessa

uppger att valet av hemvist för fonder styrs mot länder med stabila

och konkurrenskraftiga skattesystem, väletablerad lokala kompetens-

pooler, stark lagstiftning och regelverk samt flexibla och lyhörda

övervakande myndigheter. Över tiden krävs också att kostnader kan

hållas under kontroll och att kapacitetsbegränsningar undviks.

Sammanfattnings kommer UCITS IV-direktivets genomförande

med stor sannolikhet medföra att många fonder fusioneras inom

länder såväl som över gränserna. Det är troligt att detta kommer att

inträffa i jämförelsevis stor utsträckning i Sverige, då möjligheten att

fusionera fonder varit starkt begränsade. Möjligheterna att fusionera

över gränserna innebär att många bolag kommer att värdera i vilket

605

Bilaga 7

SOU 2010:78

land den fusionerade fonden skall ha sin hemvist, i syfte att bl.a.

skapa starkast möjliga konkurrensfördelar på en marknad där kon-

kurrensen förväntas öka. Det är därför särskilt viktigt att göra en

översyn av de regler som anses medföra att svenska fonder behäftas

med sämre konkurrensförutsättningar.

3.2.2

Lokalisering av fondbolag

UCITS IV-direktivs fondbolagspass (MCP, ”Management Company

Passport”) möjliggör att för fondbolag att förläggas i ett annat EU-

land än det där dess fonder har hemvist. Det innebär att finansiella

koncerner med fondbolag i flera olika länder tack vare MCP har möj-

lighet att centralisera sin fondbolagsverksamhet till ett enda bolag.

Det starkaste argumentet för centralisering av fondbolagsverk-

samheten till ett enda fondbolag är att det möjliggör minskade kost-

nader och minskad komplexitet i verksamhet och bolagsstruktur.

Det finns samtidigt argument som talar mot centralisering till ett

enda fondbolag. Bland dessa är att existerande strukturer redan be-

traktas som effektiva och välfungerande, oro för negativa effekter

på kundrelationer i de länder där fondbolaget upphör, och oro för

oönskade skatteeffekter.

En avgörande faktor som kan motverka centralisering av fond-

bolag är förekomsten av fonder som inte omfattas av UCITS IV-

direktivet, såsom exempelvis svenska specialfonder. Fondbolag som

förvaltar sådana fonder i mer än ett land, och som önskar att behålla

dem, kommer inte att kunna centralisera fondbolagsverksamheten

såvida inte de länder där fonderna har hemvist väljer att möjliggöra

gränssöverskridande fondsammanslagningar för fonder som inte

omfattas av bestämmelserna i direktivet. Om sådana lagändringar

kan komma att ske i flera länder är högst osäkert.

I (RBC Dexia & KPMG 2009) uppges att dess respondenter till

43% förväntade sig att ett centraliserat fondbolag skulle förläggas

till Luxemburg, 23% till respektive bolags huvudkontors hemvist,

18% till Irland och 13% till annat EU-land. Fördelen med bolagets

förläggning till Luxemburg och Irland motiverades med att bolagens

fonder förväntas ha kvar sin tidigare hemvist där, närheten till stora

Europeiska marknader, fördelaktiga skatteregimer, starka varumärken

som uppfattades som internationella finanscentra med inriktning

på gränsöverskridande fonddistribution, ett företagsvänligt klimat,

tillgången på kompetent och erfaren personal, regelverk som tillåter

606

SOU 2010:78

Bilaga 7

omfattande delegering och att ett förvaltningsbolag enligt UCITS

III redan fanns på plats.

Ju mer ett fondbolag eller finansiell koncern har centraliserat sina

fonder till ett enskilt land, ju större torde kostnadsfördelen vara av

att centralisera fondbolagsverksamheten till samma plats. Samförlägg-

ning innebär fördelar bl.a. p.g.a. förenkling av ledningsfunktioner och

intern kommunikation, att fonderna och fondbolaget övervakas av

samma myndighet och lyder under samma regleringssystem och

möjligheter till samordning av vissa redovisnings- och administra-

tiva funktioner. I (RBC Dexia & KPMG 2009) uppger också 29 %

av respondenterna att förläggningen av existerande fonder är en

viktig faktor vid beslut om fondbolagets hemvist.

3.2.3

Möjliga konfigurationer

Man kan tänka sig att UCITS IV genomförande i Sverige skulle

kunna ge upphov till en branschstruktur som kombinerar följande

fyra huvudmöjligheter. Enskilda bolag kan naturligtvis också komma

att omfatta flera av nedanstående alternativ i sin struktur.

• Svenska fonder – svenska bolag: aktörer som väljer att centra-

lisera fondbolaget till Sverige och genomföra fondsammanslag-

ningar så att fonderna får svensk hemvist. Detta alternativ torde

vara mest intressant för aktörer med mycket stark position på

den svenska marknaden och vars svenska fonder utgör en mycket

betydande andel av det totala förvaltade kapitalet. En förutsätt-

ning för detta alternativ är att svenska fonder och fondbolag inte

har någon väsentlig konkurrensnackdel jämfört med utländska

motsvarigheter.

• Svenska fonder – utländska bolag: aktörer som väljer att centra-

lisera fondbolaget till ett annat land, t.ex. Luxemburg, men väljer

att hålla kvar existerande svenska fonder. Detta alternativ torde

endast vara attraktivt för bolag med betydande verksamhet i

andra EU-länder men där fonderna med svensk hemvist är av-

sedda endast för den svenska marknaden, eller där man uppfattar

betydande negativa effekter på kundrelationen om de svenska

fonderna lades ned eller flyttade ut ur landet via sammanslag-

ningar. Att slå samman koncernens fondutbud till Sverige sam-

tidigt som fondbolaget har annan hemvist framstår som ett

607

Bilaga 7

SOU 2010:78

mindre sannolikt alternativ men skall inte uteslutas om särskilda

skäl föreligger.

• Utländska fonder – svenska bolag: aktörer som väljer att kon-

solidera sitt fondutbud till ett annat land, men centraliserar fond-

bolaget till Sverige. Detta alternativ torde kunna vara en möjlig-

het för en finansiell koncern som bedriver verksamhet såväl i

Sverige som i andra länder. Särskilt om koncernen har hemvist i

Sverige och de svenska fonderna har någon påtaglig nackdel, t.ex.

i beskattningshänseende, kan detta alternativ vara intressant.

• Utländska fonder – utländska bolag: aktörer som väljer att kon-

solidera såväl sitt fondutbud och centralisera sitt fondbolag till

ett annat land (men fortsätter att marknadsföra fonder i Sverige).

Detta alternativ torde främst vara intressant för koncerner som

har verksamhet i flera länder, däribland Sverige, och som erhåller

betydande effektiviseringsvinster av såväl centraliseringen av fond-

bolaget och sammanslagningen av fonderna. Det kan inte heller

uteslutas att bolag som endast vänder sig till svenska kunder

väljer en sådan konfiguration, om såväl fondernas som bolagets

hemvist medför konkurrens- eller effektivitetsvinster.

3.2.4

Effekterna i Sverige

I syfte att underlätta en redogörelse för effekterna av lokalisering

av fonder och fondbolagsverksamhet på efterfrågan på kvalificerade

tjänster inom fondbranschen i Sverige beskrivs översiktligt nedan

verksamheterna i ett stiliserat fondbolag.

3.2.4.1 Ett fondbolags struktur

Figur 1 beskriver ett stiliserats fondbolags organisation. Ett fond-

bolag har visserligen som nämnts stora möjligheter att delegera

delar av verksamheten. Syftet med detta avsnitt är att övergripande

beskriva den verksamheter som förekommer inom ett fondbolag,

oavsett om dessa delegeras eller ej. Beskrivningen är förenklad i den

bemärkelsen att den strävar efter att ge en överblick över de huvud-

funktioner som förekommer och hur dessa kan vara strukturerade.

I verkligheten förekommer många olika organisationsformer, be-

roende på verksamhetens storlek, eventuell koncerntillhörighet, m.m.

608

SOU 2010:78

Bilaga 7

Figur 1

Stiliserad fondbolagsorganisation

VD & Ledning

Förvaltning

Försäljning

Administration

Direktförsäljning

Middle Office

Compliance Juridik

Stab

IT

Personal

Marknad & Kommunikation

Ekonomi & Finans

Aktieförvaltning

Ränteförvaltning

Fond-i-fond

Etc…

Distributörsförs.

Risk

Performance

Portföljadm.

Kundadm.

VP-adm.

Fondredovisning

Bolagsredovisning

Marknadsföring

Komm. & PR

VD & Ledning

Förvaltning

Försäljning

Administration

Direktförsäljning

Middle Office

Compliance Juridik

Stab

IT

Personal

Marknad & Kommunikation

Ekonomi & Finans

Aktieförvaltning

Ränteförvaltning

Fond-i-fond

Etc…

Distributörsförs.

Risk

Performance

Portföljadm.

Kundadm.

VP-adm.

Fondredovisning

Bolagsredovisning

Marknadsföring

Komm. & PR

609

Bilaga 7

SOU 2010:78

VD och ledningsfunktioner. Till den del denna funktion omfattar de

lagliga kraven på VD enligt fondbolags- och aktiebolagslagar är den

normalt förlagd till fondbolagets hemland. I större koncerner kan

delar av den affärsmässiga ledningen ske genom instruktioner till VD

via koncernens linjeorganisation, medan VD och styrelse har upp-

giften att övervaka att lokala regler och förordningar följs, t.ex. genom

att bevaka andelsägarintresset.

Compliancefunktionen har ansvaret för att tillse bolagets regel-

efterlevnad. Den kan vara kombinerad med internt juriststöd.

Funktionen kan delegeras, vilket är vanligare bland mindre bolag än

större bolag. Compliance är vanligtvis lokaliserad till fondbolagets

hemvist.

Förvaltningsfunktionen ansvarar för fondernas värdepappers-

investeringar. Den är normalt organiserad efter tillgångsslag, såsom

aktieförvaltning och ränteförvaltning. I den mån andra typer av fon-

der förekommer, såsom t.ex. fond-i-fond eller generationsfonder,

är dessa vanligtvis egna förvaltningsenheter. I större organisationer

är ofta förvaltningen delegerad. Gränsöverskridande delegering är

vanligt förekommande.

Försäljningsfunktionen omfattar de aktiviteter som fondbolaget

vidtar för att främja försäljningen av bolagets produkter. Det om-

fattar såväl direktförsäljning, t.ex. via s.k. call centers eller speciali-

serade försäljare som bearbetar stora kunder, som indirekt försälj-

ning genom bearbetning av distributörers försäljningsenheter. Om

bolaget har ett stort antal egna kunder kan antalet anställda inom

försäljning vara betydande. Försäljningsenheter är ofta lokaliserade

i det land som kunderna finns. Om försäljning endast sker till stora

kunder eller via distributörer, eller försäljningsvolymen är ringa, är

det däremot vanligt att försäljaren är lokaliserad i ett annat land.

Med ”Middle Office” avses i allmänhet enheter som utför daglig

riskkontroll och avkastningsuppföljning. Middle Office är således

såväl en operativ del av compliancefunktionen, som en del av före-

tagets operativa uppföljning och kontroll av förvaltningen. Ibland

är Middle Office en del av den administrativa enheten. Om den admi-

nistrativa funktionen är delegerad kan Middle Office fylla funktionen

att utgöra gränssnittet mot den organisation som tagit emot dele-

geringen.

Den administrativa funktionen kan vara en relativt omfattande del

av ett fondbolag, i vad avser andel av kostnader såväl som personal-

intensitet. Den utgörs huvudsakligen av följande underavdelningar.

610

SOU 2010:78

Bilaga 7

Portföljadministration ansvarar för processer som avser fonder-

nas köp och försäljning av värdepapper, portföljvärdering, etc.

Kundadministration ansvarar för processer avseende kunders köp

och försäljning av fondandelar, upprätthållande av andelsägarregister,

etc.

Värdepappersadministration ansvarar för processer kring de värde-

papper som fonderna investerar i, såsom hantering av värdepappers-

register, bolagshändelser, utdelningar, emissioner, etc.

Den administrativa funktionen kan delegeras, till delar eller till

sin helhet. Delegering av administration till organisationer utanför

den egna bolagsgruppen är relativt sällan förekommande bland

svenska fondbolag. Branschföreträdare har dock uttryckt att ut-

budet av delegeringslösningar i Sverige har ökat. I vissa andra länder,

som t.ex. Luxemburg, finns ett rikt och varierande utbud av företag

som erbjuder administration till fonder och fondbolag. Delegering

utanför Sveriges gränser förekommer men är ännu sällsynt. Nor-

malt är administrationsfunktion lokaliserad till fondbolagets och,

eller, fondernas hemvist.

Marknadsförings- och kommunikationsfunktionen ansvarar normalt

för framtagande av marknads- och kommunikationsplan, produktion

av marknadsföringsmaterial, planering och genomförande av kund-

inriktade aktiviteter och för intern och extern kommunikation. För-

utom PR och reklamproduktion, som ofta delegeras externt, är denna

funktion sällan delegerad utanför den egna koncernen. I mindre bolag

är däremot funktionen ofta en del av försäljningsenheten. För bolag

där denna enhet är förlagd utanför landets gränser finns ofta någon

resurs för översättning och lokal anpassning inom landet.

IT-enheten ansvarar för drift och utveckling av produktions-

system, infrastruktur och systemstöd. Enheten är normalt organi-

serad efter systemansvar. En stor och varierande mängd delegerings-

lösningar till externa parter förekommer. Normalt är en väsentlig

del av IT-resurserna lokaliserade till det land där den administrativa

verksamheten är förlagd.

Personalenheten ansvarar å ena sidan för personaladministration,

såsom löneadministration, pensioner, o.d., samt å andra sidan resurs-

planering, utveckling och rekrytering Den förra är ofta delegerad ex-

ternt. Den senare är i mindre bolag ofta en del av ledningens ansvar

och i fondbolag som är en del av koncerner ibland delegerad till

dennas personalenhet.

611

Bilaga 7

SOU 2010:78

3.2.4.2 Efterfrågeeffekter på kvalificerad personal

Det är innan UCITS IV-direktivets genomförande svårt att exakt

förutse i vilken utsträckning fondsammanslagningar och centrali-

sering av fondbolag kommer att få genomslag på den Europeiska

fondmarknaden och i Sverige. Beroende på vilka övriga åtgärder

som genomförs i vårt land – och i andra länder – i samband med

direktivets genomförande kommer det vara mer eller mindre attrak-

tivt att förlägga fonder och fondbolag till Sverige. Därav följer också

att det är svårt att förutsäga vilka effekter direktivets genomförande

kan få på efterfrågan på kompetens inom den finansiella sektorn.

Finansbranschen är också en betydande inköpare av tjänster från

andra aktörer, såväl inom sektorn som utanför. Fondbolagen köper

tjänster bl.a. av banker, börser, juristfirmor, revisionsbyråer, verk-

samhets- och IT-konsulter, reklamfirmor och PR-konsulter. En

samlad bedömning av UCITS IV-direktivets inverkan på syssel-

sättning och efterfrågan på kvalificerade tjänster bör således även

beakta effekter utanför fondbranschen.

Som påpekats i avsnittet ovan är tillgången på kompetent och

erfaren personal ett kriterium vid beslut om var fondbolag och

fonder skall ha sin hemvist. Det är därför troligt att länder som be-

håller fondbolag och fonder framöver kan erfara en positiv feedback-

loop, där förekomsten av en tillräckligt stor kompetenspool bidrar

till att dra till sig ytterligare aktörer, vilket i sin tur bidrar till att

landets konkurrensförmåga stärks. På samma sätt är det troligt att

länder som förlorar fonder och fondbolag framöver kan råka ut för

motsvarande negativ spiral, där en krympande kompetenspool för-

svårar för framtida etableringar och riskerar att driva ut kvarvarande

aktörer.

Tabell 1 beskriver ett försök att uppskatta hur efterfrågan på

kvalificerad personal som idag är sysselsatt inom Sverige påverkas

av att fondsammanslagning sker till fonder utanför landet respek-

tive om också fondbolaget centraliseras till ett annat land. Med

”Svenska fonder flyttar” antas om ej annat anges att fondbolaget är

kvar i Sverige. Det bör påpekas att uppskattningen är spekulativ, då

många omständigheter påverkar exakt hur ett fondbolag kan välja

att strukturera, och förlägga, de verksamhetsfunktioner som berörs.

612

SOU 2010:78

Bilaga 7

Tabell 1

Efterfrågeeffekter på svenska personalkategorier om fonder och

fondbolag flyttar ut ur landet. Med ”Svenska fonder flyttar”

antas om ej annat anges att fondbolaget är kvar i Sverige.

Enhet

Svenska fonder flyttar

Svenskt fondbolag och fonder flyttar

Ledning

Liten eller ingen negativ effekt.

Möjlig stor effekt – operativa

ledningen kan lämna Sverige.

Compliance & Juridik

Möjlig positiv effekt – kräver

kompetens att hantera flera

regelsystem om central ledning

av compliance sker från Sverige.

Stor negativ effekt – väsentlig del av

funktionen flyttar ut.

Förvaltning

Ingen effekt om förvaltning

kvarstår, svensk förvaltning

av utländska fonder sker i stor

utsträckning redan idag. Stor

negativ effekt om sammanslag-

ning leder till att förvaltning sköts

av utländsk enhet.

Ingen effekt om förvaltning delegeras

till annat svenskt bolag med tillstånd.

Stor effekt om förvaltning förläggs till

fondbolagets hemland.

Försäljning

Ingen effekt, svenska försäljare

säljer redan många utländska

fonder.

Sannolikt liten effekt. Om försäljnings-

målen i Sverige kvarstår krävs fortsatt

svensk försäljning.

Middle Office

Ingen effekt om förvaltning och

administration är kvar i Sverige.

Möjlig positiv effekt p.g.a.

uppbyggnad av gränssnitts-

funktion om förvaltning och

administration delegeras ur

landet.

Stor negativ effekt, MO följer med

compliance och ledning ut ur landet.

Om förvaltning är kvar i landet

möjligen neutral effekt.

Administration & IT

Medelstor negativ effekt då vissa

administrativa funktioner flyttar

med fonderna.

Risk för mycket stor negativ effekt då

den administrativa verksamhets-

modellen sannolikt omprövas. Hög

sannolikhet för att all administration

flyttar.

Marknad &

Kommunikation

Ingen påtaglig effekt.

Om försäljning endast sker till

Sverige, sannolikt ingen effekt. Om

försäljning sker till flera länder,

sannolikt negativ effekt då delar av

funktionen kan centraliseras till

fondbolaget.

Ekonomi Negativ

effekt genom utflyttning

av fondredovisning

Negativ effekt genom utflyttning av

bolagsredovisning

Personal Viss

effekt

om det sker utflyttning

av administrativa funktioner.

Sannolikt stor effekt om väsentlig del

av personalen flyttas till annat land.

613

Bilaga 7

SOU 2010:78

Sammanfattningsvis beskriver uppskattningen av efterfrågeeffekterna

i Tabell 1 att effekterna av att fondbolagen centraliseras till ett annat

land är väsentligt större än om fondsammanslagningar leder till att

svenskbaserade fondbolag förlägger fondernas hemvist utomlands.

När svenska fondbolag förlägger fonders hemvist till annat land

blir effekten sannolikt störst för de administrativa funktioner som

sannolikt flyttar med. Påverkan på övriga funktioner kan antas vara

relativt begränsad.

Om svenska fondbolag flyttar ut som en konsekvens av fond-

bolagscentralisering blir troligen effekten väsentlig för alla funktioner

utom försäljning, under förutsättning av försäljningsambitionerna i

Sverige inte förändras, samt för förvaltningen. Den senare kan mycket

väl förbli delegerad till ett svenskt bolag som innehar de tillstånd

som behövs. Förläggning av förvaltning påverkas av en stor mängd

faktorer, inte minst om koncernintern delegering skett till enheter

som också är ansvarig för förvaltning av diskretionära portföljer. Det

är därför svårt att förutsäga vilken effekt beslut om fondbolagens

hemvist har på förvaltningsfunktionen.

614

SOU 2010:78

Bilaga 7

4

Konkurrensförutsättningar för

svenska fonder och fondbolag

Den undersökning som jag genomfört bland svenska fondbolag be-

kräftar att bolagen i sina beslut om fonders hemvist beaktar en mängd

olika faktorer. Bl.a. hemvistens påverkan på produktens konkurrens-

kraft såväl som dess effekt på fondbolagets verksamhetskostnader

påverkar beslutet.

Generellt påpekar respondenterna att de föreligger konkur-

rens mellan olika länder om att attrahera fonder och fondbolag.

Luxemburg nämns, föga överraskande, som det ledande landet där

lagstiftning och reglerande myndigheter på många sätt strävar efter

att dra till sig fonder. I Luxemburg, och viss mån på Irland, före-

ligger dessutom betydande klustereffekter, t.ex. i förekomsten av

omfattande infrastruktur för outsourcing och kringtjänster. Där-

utöver har främst Luxemburg internationellt högt anseende som värd-

land för fonder, och bolag som syftar till global försäljning och distri-

bution får hög trovärdighet vad gäller regelsystem om de erbjuder

Luxemburgbaserade produkter. Detta bekräftas också i (RBC Dexia

& KPMG 2009). Den bild som målas upp är att internationella fond-

centra kommer att fortsätta att dra till sig svenska fonder, såvida inte

de konkurrensnackdelar som anses föreligga idag skulle elimineras.

Även om så sker, kommer främst Luxemburg att utöva en fortsatt

stark attraktionskraft.

Respondenterna uttrycker allmänt att det är önskvärt att UCITS

IV-direktivet skall implementeras på liknande sätt i Sverige som i

andra länder. Det är önskvärt att de nationella reglerings- och över-

vakningsmyndigheterna i större utsträckning än tidigare samarbetar

avseende regeltolkning och genomförande i syfte att minska för-

delarna av att bedriva s.k. regelarbitrage mellan länder.

Villkoren för fondbolagen i Sverige påverkas inte endast av lag-

stiftning och regleringar som riktar sig direkt mot fondbolagen och

615

Bilaga 7

SOU 2010:78

deras verksamhet. De är också i hög grad beroende av de villkor som

leverantörer av tjänster och kontrollfunktioner till fondbranschen

verkar under. Förvaringsinstituten är en viktig sådan leverantör. Om

verksamhetsvillkoren för förvaringsinstituten i Sverige utvecklas på

ett sätt som medför att fondbolagens kostnader för förvaring blir

högre i Sverige än motsvarande kostnader utomlands – en farhåga

som rests i undersökningen – kan det bidra till att bolagen väljer att

förlägga fondverksamheten i andra länder.

4.1

Särskilt viktiga frågor

I det följande avsnittet behandlas de faktorer som av flest respon-

denter angivits som de viktigaste i att bidra till att svenska fonder

har en upplevd konkurrensnackdel jämfört med utländska. I sam-

band med genomförandet av UCITS IV har dessa faktorer därför

särskilt stor påverkan på svenska fondbolags benägenhet att förlägga

fonder, och därmed i förlängningen fondbolagsverksamheten, i

Sverige.

4.1.1

Beskattning av fonder

Svenska fonder beskattas på följande sätt. Utdelningar till fonden,

ränteinkomster och kapitalvinster tas upp som intäkter. Fonden får

göra avdrag för vad den delar ut, ränteutgifter, förvaltningskostna-

der samt för kapitalförluster. Kapitalvinster och -förluster från del-

ägarrätter, dvs. aktier och andra värdepapper som hör till ägande av

företag, tas dock ej upp som intäkt respektive avdrag. Istället skall

fonden ta upp en schablonintäkt på 1,5 % av värdet av fondens del-

ägarrätter vid årets ingång.

Skatten på fonden är 30 %, vilket är relativt sett högt. T.ex. inom

flertalet länder i EU beskattas investeringsfonder inte alls. Svenska

fonder för normalt en utdelningspolitik som syftar till att inte redo-

visa ett skattemässigt överskott.

Andelsägare till svenska och utländska fonder betalar skatt på

utdelningen. Det medför att innehav i fonder som regelmässigt

betalar högre utdelning, såsom svenska fonder, medför en lägre av-

kastning, allt annat lika, då den beskattade delen av utdelningen inte

kan återinvesteras. Svenska fonder har därför svårt att konkurrera

med utländska fonder.

616

SOU 2010:78

Bilaga 7

De negativa konkurrenseffekterna med beskattningen av svenska

fonder har bl.a. belysts i ett särskilt yttrande av Kent Janér i Värde-

pappersfondsutredningens slutbetänkande (SOU 2002:56), i fram-

ställningar från Fondbolagens förening till finansministern och finans-

marknadsministern (Fondbolagens förening 2007) samt i offentliga

debatt (Nilsson, Mårder och Smedenvall 2009). I augusti 2009 tillsatte

finansministern en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag

till nya skatteregler för investeringsfonder. Uppdraget föranleddes av

att möjligheterna till sammanslagning av fonder som följer av UCITS

IV riskerar att medföra att den svenska skattebasen urholkas, samt

av att de investeringsfonder som förblir i Sverige skulle få svårt att

konkurrera. Utredningen, som bedrivits under beteckningen Fond-

skatteutredningen lämnade sin promemoria i januari 2010 (Sjöblom

2010). I skrivandes stund har inga vidare åtgärder med anledning av

promemorian offentliggjorts.

Så gott som samtliga respondenter i min undersökning har an-

givit att beskattningen av svenska fonder utgör den enskilt viktigaste

konkurrensnackdelen för svenska fonder. Det förekom att fondbolag

uppgav att de principiellt beslutat att inte starta nya värdepappers-

fonder i Sverige, så länge detta förhållande kvarstod.

Det är värt att notera att för fonder med låga avgifter är den

negativa effekten av beskattningen större. En fond med låga av-

gifter har lägre avdragsgilla kostnader och tvingas utbetala en större

andel av fondförmögenheten som utdelning för att undvika skatt.

Den är därför möjligt att den nuvarande fondbeskattningen har för-

svårat utbredningen av billiga fonder, såsom indexfonder, i Sverige.

Den kraftiga tillväxten av utländska fonder med svensk anknyt-

ning som marknadsförs i Sverige torde i betydande utsträckning

vara föranledd av bolagens behov att neutralisera skattenackdelen

genom att ge nya fonder hemvist i länder där en sådan nackdel inte

föreligger.

I direktiven till denna utredning framgår att ”utredaren ska inte

göra bedömningar av om ändringar av skattelagstiftningen behövs

eller lämna förslag om ändringar av skattelagstiftningen”. Den under-

sökning som genomförts bekräftar dock med stor tydlighet de i

Fondskatteutredningens direktiv utryckta farhågorna om konkur-

rensnackdelar för svenska fonder och de risker för erosion av skatte-

basen som följer av UCITS IV-direktivets möjligheter till fondsam-

manslagningar.

617

Bilaga 7

SOU 2010:78

4.1.2

Möjligheten att ändra fondbestämmelser

och slå ihop fonder

Enligt 4 kap. 9 § LIF föreskrivs att ändringar i fondbestämmelser

skall godkännas av Finansinspektionen. Godkännande får ges bara

om bestämmelserna eller ändringarna är skäliga för fondandelsägarna.

I praktiken har skälighetskravet medfört en mycket snäv tillämp-

ning, och godkännande har inte givits om de föreslagna ändringarna

medfört att de ändrade fondens karaktär. I Värdepappersfonds-

utredningen (SOU 2002:104 2002) motiveras skälighetskravet med

att fondbestämmelserna har karaktären av ett ramavtal mellan fond-

bolag och andelsägare och därmed inte får ensidigt ändras utan

vidare.

Enligt 8 kap. 1 § LIF kan ett fondbolag, efter tillstånd av Finans-

inspektionen, lägga samman investeringsfonder. Tillstånd till en

sammanläggning skall lämnas om åtgärden kan anses förenlig med

fondandelsägarnas intressen, de fonder som skall läggas samman har

placeringsinriktning och fondbestämmelser som är likartade, samt

sammanläggningen inte är olämplig från allmän synpunkt. På samma

sätt som avseende ändringar i fondbestämmelser har kravet på att

ändringen är i andelsägarnas intresse inneburit att det varit mycket

svårt att få tillstånd att slå samman fonder. Enligt Värdepappers-

fondsutredningen får den fond som bildas inte få en annan karaktär

än de fonder som slås ihop. Aktiefonder med skillnad i inriktning

på geografiska områden får till exempel inte slås ihop.

Som nämnts i avsnitt 3.2.1 Fondsammanslagningar har de be-

gränsade möjligheterna att ändra fondbestämmelser och slå ihop

fonder givit upphov till betydande hinder i svenska fondbolags möj-

ligheter att förändra sitt produktutbud i takt med förändrad efter-

frågan och nya omständigheter på värdepappersmarknaderna.

I min undersökning framstod svårigheterna att kunna ändra

fondbestämmelser och slå ihop fonder som en viktig konkurrens-

nackdel för svenska fonder i förhållande till utländska. I t.ex.

Luxemburg uppges möjligheterna till ändringar och sammanslag-

ningar vara väsentligt mycket större. De svenska fondbolagen upp-

levde att deras begränsade möjligheter att förändra produktutbudet

innebar att deras förmåga att anpassa sig till efterfrågeförändringar

var hämmad. Svenska fondandelsägare blev också kvar i produkter

som var mindre väl anpassade till nya omständigheter. Visserligen

har missnöjda andelsägare möjlighet att sälja sina fondandelar, men

de kan samtidigt känna sig inlåsta av de skattekonsekvenser som

618

SOU 2010:78

Bilaga 7

följer av en försäljning. Detta har också påpekats i Värdepappers-

fondutredningen.

Som nämnts i det föregående medför UCITS IV-direktivet mycket

omfattande möjligheter till fondfusioner. I direktivets kapitel VI

avsnitt 1 artikel 38.1 anges att angivna möjligheter till fondfusioner

skall gälla såväl över gränserna som inom landet. Genomförandet av

direktivet bör därmed medföra lika stora möjligheter att fusionera

svenska fonder som svenska med utländska. Det bör i sammanhanget

nämnas, att även om utrymme fanns att implementera direktivet med

snävare begränsningar för inhemska fondsammanslagningar, skulle

en sådan bestämmelse lätt kunna kringgås genom bildandet av en

utländsk fond till vilken de fonder som önskas slås samman där-

efter kan fusioneras.

Möjligheterna att ändra fondbestämmelser bör i konsekvens med

de ökade fusionsmöjligheterna också utökas väsentligt. En restrik-

tiv hållning avseende fondbestämmelseändringar skulle också med

lätthet kunna kringgås, genom att en ny fond startades med de önska-

de fondbestämmelserna, varefter den ursprungliga fonden fusione-

ras in i den nystartade.

De konkurrensnackdelar som för närvarande föreligger avseende

svenska fondbolags möjligheter att vidta förändringar i utbudet av

svenska fonder kommer därför av allt att döma att undanröjas i sam-

band med genomförandet av UCITS IV-direktivet. En förutsättning

är dock att det svenska genomförandet sker på liknande sätt som i

övriga EU-länder.

UCITS IV-direktivet medför att andelsägaren i en svensk fond

inte längre kan förlita sig på att fondens karaktär inte ändras under

placeringens livstid. Direktivet ålägger fonderna att informera om

fondfusioner. De nuvarande reglerna om informationsplikt vid fond-

bestämmelseändringar i 4 kap. 9 § 2 stycket LIF bör kvarstå och

tillämpas på motsvarande sätt som vid sammanläggningar. Andels-

ägare bör också vid fondbestämmelseändringar ges möjlighet att

utan kostnad få sina andelar inlösta, analogt med direktivets mot-

svarande bestämmelse vid sammanläggningar.

619

Bilaga 7

SOU 2010:78

4.1.3

Tillsynsmyndighetens transparens

och handläggningseffektivitet

En betydande andel av respondenterna i min undersökning önskar

större transparens och tydlighet från Finansinspektionens sida av-

seende vilken information som bolagen skall tillhandahålla i sam-

band med att de önskar få olika ärenden behandlade. På samma sätt

tycks bolagen uppleva en betydande osäkerhet avseende vilka krav

som skall uppfyllas för att ett ärende skall godkännas.

Fondbolagen uppger att vid beslut om hemvist för fonder är det

ramverket av lagar och regleringar en av de viktigaste påverkande

faktorerna. T.ex. anser 65 % av bolagen i (RBC Dexia & KPMG

2009) att vid beslut om hemvist för s.k. master-fonder är detta den

viktigaste faktorn. I ramverket är dess genomförande i form av till-

syn och handläggningsprocesser en integrerad del.

Det tycks föreligga en avsevärd osäkerhet hos fondbolagen då de

i samband med ett tillståndsärende skall insända information till

Finansinspektionen. Då en begäran om komplettering från myndig-

hetens sida innebär att tiden för ärendehandläggning förlängs med-

för därför en sådan ofta en avsevärd försening av ärendet. Det med-

för i sin tur att bolagen upplever sig ha svårare att snabbt anpassa

sig t.ex. till utländska konkurrenters produktutbud.

I sammanhanget anges ofta den modell som används Luxemburg

som en förebild, då myndigheten där tillhandahåller s.k. cirkulär,

vilka tydligt anger vilken information som skall tillhandahållas och

vilka kriterier som kommer att användas vid tillståndsbedömningen.

Även brittiska FSAs Policy Statements fyller motsvarande funk-

tion.

De flesta av respondenterna som rest denna fråga ser helst att

det skulle föreligga hög transparens vad avser information och krite-

rier för standardärenden, och därmed motsvarande snabb behandling.

För mer komplicerade ärenden skulle däremot information, krav

och handläggningstider kunna variera.

Påtagligt många av fondbolagen har i undersökningen uttryckt

att de upplever en stor osäkerhet om hur deras ärenden kommer att

behandlas, samt att ett ärendes förlopp är i hög grad beroende av

vilken enskild handläggare på FI de blivit tilldelade. Det är också

tydligt att bolagen, om de för närvarande har fondbolag i flera länder,

till en inte oväsentlig del baserar beslut om nya fonders hemvist på

förväntningar om hur utdragen och komplicerad godkännande-

processen kan komma att bli.

620

SOU 2010:78

Bilaga 7

Den konkurrensnackdel som därmed uppges föreligga och som

enligt fondbolagens uppgift väsentligt påverkar beslut om förlägg-

ning av fonder är dock inte av den karaktären att den föranleder

förslag om förändrad fondlagstiftning. Det är dock viktigt att på-

peka att Finansinspektionens roll att vägleda och effektivt behandla

ärenden är en viktig del av den samlade förmågan att attrahera och

behålla fonder och fondverksamhet i landet. För att bibehålla en

nationell konkurrenskraft krävs därför att Finansinspektionen till-

delas tillräckliga resurser för att ha möjlighet att fullgöra också

dessa uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

4.1.4

Behovet av klasser av fondandelar

Nästan samtliga fondbolag har i undersökningen uttryckt att möjlig-

heten att en fond skall kunna ha olika andelsklasser är ett mycket

viktigt kriterium för beslut om en fonds hemvist. Ett antal respon-

denter uppger att detta är en lika viktig fråga som fondbeskattningen.

Fondandelsklasser är mycket vanliga utanför Sverige, t.ex. i

Luxemburg. Andelsklasser används bl.a. för att differentiera avgifter,

för att erbjuda andelar uttryckta i olika valuta, valutasäkrade andels-

klasser, andelsklasser som betalar respektive ackumulerar utdelning

och för kombinationer av dessa. Andelsklasser medför stora fördelar,

då de innebär att fondandelarnas egenskaper mycket kostnadseffek-

tivt kan varieras i syfte att anpassa dem till olika kundkategoriers

behov.

Redan Värdepappersutredningens slutbetänkande förordade in-

förandet av klasser av andelar2 i syfte att tillåta att fonder skulle få

tillämpa differentierade avgifter (SOU 2002:104 2002, s. 107). Den

aspekt som där betonades var att andelsklasser med olika avgifter

skulle leda till att priset på fondandelar uppmärksammades mer, vilket

ansågs vara viktigt. För att möjliggöra detta ansåg utredningen att

likabehandlingsprincipen skulle modifieras:

Med andelsägarnas rätt till likabehandling menas då att när väl ett avtal

om fondsparande har ingåtts skall alla fondandelsägare med samma av-

tal behandlas lika i fonden. Därmed bör ett fondbolag kunna ha olika

andelar inom samma fond om det krävs för att kunna tillhandahålla

olika priser på fondandelarna. En följd blir då att fondandelarna får

olika tillgångsvärden och att avkastningen kommer att variera till följd

2 Värdepappersutredningen valde att använda begreppet ”fondandelskategori”. Då ”fond-

andelsklass” är mer i linje med det internationellt etablerade begreppet ”share class” har jag

valt att använda det senare.

621

Bilaga 7

SOU 2010:78

av olika avgiftsuttag på andelarna. I övrigt skall fondandelsägarna be-

handlas lika avseende t.ex. att varje andel omfattar alla värdepapper, att

rätten till inlösen och utdelning är densamma.

(SOU 2002:104 2002, s. 108).

Vidare ansåg Värdepappersfondsutredningen att en förutsättning

för att ha olika andelsklasser i en fond är att beräkningarna av de

olika tillgångsvärdena går att bestämma utan att den ena eller den

andra fondandelskategorin förfördelas.

Värdepappersfondsutredningen ansåg att möjligheten till differen-

tierade avgifter enbart bör omfatta nya fonder, då det torde vara omöj-

ligt att på ett rättvist sätt införa differentierade avgifter i existerande

fonder. Detta påstående framfördes utan vidare argumentation. I

motsats till vad där påstods, anser jag att det inte borde föreligga några

problem att skapa en ny andelsklass i en existerande fond. Inled-

ningsvis skulle andelsklassen naturligtvis vara utan andelsägare, dvs.

hela fondförmögenheten skulle tillhöra den förutvarande andels-

klassen. Om några av den senares andelsägare vill komma i åtnjutande

av de egenskaper som den nya andelsklassen medför, får de sälja

sina ursprungliga andelar och istället köpa andelar i den nyskapade

klassen. På detta sätt kan andelsklasser tillföras till en existerande

fond utan att det på något sätt är orättvist mot existerande andels-

ägare. Ett sådant förfarande är helt likställt med att skapa en helt ny

fond, istället för en ny andelsklass, varpå andelsägare i den förut-

varande fonden säljer andelar och investerar i den nya fonden. Ingen

skulle kunna påstå att detta var orättvist.

Det vore mycket olyckligt om andelsklasser inte fick skapas

annat än vid en fonds tillblivelse. Tillförandet av nya andelsklasser ger

möjligheten att komplettera fondutbudet med produktvarianter som

erbjuder önskvärda egenskaper för olika kategorier av sparare. På

samma sätt bör fondbolagen ges möjlighet att avveckla eller fusio-

nera fondandelsklasser, under motsvarande villkor, där de är tillämp-

liga, som de som gäller för avveckling och fusioner av fonder.

Fondbolagen har uttryckt att det föreligger behov att skapa

andelsklasser baserat på ett antal olika syften, vilka redogörs för

nedan. Det finns inte särskilda skäl att i lagstiftning begränsa vilka

typer av andelsklasser som skall vara tillåtna. Vilka som kan godtas

kan framgå av praxis och vägledning. Någon särskilt föreskriftsrätt

behövs inte för ändamålet utan det kan ingå i det allmänna sund-

hetskrav som finns för fondbolagen.

622

SOU 2010:78

Bilaga 7

Andelsklasser med olika avgifter.

I andelsklasser med olika avgifter baseras skillnaden i avgift på stor-

leken av kundens fondinnehav. Modellen är mycket vanlig utomlands,

där andelsklasser för institutioner respektive massmarknaden är all-

mänt förekommande. I Sverige tillämpas istället rabattsystem, där

fondbolagen återbetalar delar av avgiften som utgått ur fonden direkt

till kunder med stora innehav. Rabatten har nackdelen att den blir

en skattepliktig inkomst för fondandelsägaren. Värdepappersfonds-

utredningen påpekade att det vore enklare att ta ut en lägre avgift

från början för att undvika onödiga skatteimplikationer. En fördel

med andelsklasser med olika avgifter är också att avgiftssystemet

blir mer transparent, till skillnad från dagens rabattsystem.

Det förekommer också att fondbolagen skapar identiska fonder,

vilka endast skiljer sig avseende avgiften, vilket av bolagen upplevs

som onödigt kostsamt. Fondbolagen skulle därför med andelsklasser

bl.a. erhålla en mer kostnadseffektiv hantering av differentierade

avgifter.

Värdepappersfondsutredningen ansåg att andelsklasser för att

differentiera avgiften bör vara objektiva och bestämda på förhand.

Fondsparandet är kollektivt och det skall vara tydligt vad som gäller

för alla. Kriterierna skall framgå av fondbestämmelserna.

Det kan tilläggas att i utlandet, där denna typ av andelsklasser

redan förekommer, har rabattsystemet inte eliminerats fullständigt.

Dess förekomst har dock minskat väsentligt. Systemet med åter-

betalning av fondavgiften i efterhand bör kunna finnas kvar. Som

Värdepappersfondsutredningen uttalade, är det tveksamt på vilka

grunder fondbolagen skulle nekas att återbetala en del av sina vinst-

medel.

Andelsklasser där andelsvärdet noteras i olika valutor.

Särskilt fondbolag som avser att marknadsföra en fond i flera länder

efterfrågar möjligheten att notera fonden med olika valutor. T.ex.

anses det vara besvärande ur marknadsföringssynpunkt att en fond

som säljs utanför Sverige endast har andelsvärdet noterat i svenska

kronor. Även denna typ av andelsklasser är mycket vanlig i t.ex.

Luxemburg.

623

Bilaga 7

SOU 2010:78

Införandet av andelsklasser där andelsvärdet noteras i olika valutor

skulle således medföra att förutsättningarna för försäljning av svenska

fonder utomlands skulle påtagligt förbättras.

Andelsklasser med och utan valutasäkring av fondförmögenheten.

Oavsett om en fond är noterad i en eller flera valutor, önskar fond-

bolagen att det också skall vara möjligt att införa andelar där fond-

förmögenheten valutasäkras till andelsklassens noteringsvaluta. Till

exempel skulle en europeisk aktiefond med svensk hemvist kunna

ha en andelsklass i EUR, avsedd för försäljning i Euroområdet, en

andelsklass i svenska kronor utan valutasäkring, och en andelsklass

i svenska kronor, där valutaexponeringen valutasäkrats. Den senare

andelsklassen skulle kunna vara attraktiv för svenska sparare som

önskar diversifiera sin aktieportfölj, men som vill minimera den

valutarisk som följer av aktieinvesteringar utanför Sverige.

Andelsklasser med respektive utan utdelning.

För att motsvara olika kundkategoriers krav önskar fondbolagen ha

möjlighet att en fond skall ha andelsklasser som delar ut en del av

andelsvärdet årligen, respektive sådana som inte ger utdelning alls.

Såväl i Sverige som utomlands finns kategorier av kunder som

har starka önskemål om att få utdelning från de tillgångar de är

investerade i. Exempelvis förekommer det vanligen hos stiftelser,

att de endast har möjlighet att använda de medel de erhållit som

utdelning från investeringar till stiftelseändamålet. Ett annat skäl är

att andelsägarens skattehemvist behandlar utdelningar och kapital-

vinster olika.

Andelsklasser sammanfattning

Då svenska fonder i nuläget inte har möjlighet att starta fondandels-

klasser är således de berövade de möjligheter som utländska fonder

har att på ett mycket kostnadseffektivt sätt differentiera fondens

egenskaper så att dessa är bättre anpassade till marknadens efterfrågan.

Införandet av andelsklasser skulle därför innebära att en väsentlig

konkurrensnackdel skulle elimineras. Allmänheten skulle också erhålla

624

SOU 2010:78

Bilaga 7

ett rikare och mer varierat utbud som möjliggör att sparandet bättre

kan anpassas till var och ens situation och preferenser.

4.1.5

Problem med stora transaktioner i fonder

I min undersökning har en betydande antal av fondbolagen angivit

att de utsätts för stora in- och utflöden av kapital i fonderna på ett

sätt som riskerar att vara till men för övriga fondandelsägare. Mest

framträdande är detta inom Premiepensionssystemet. Problemet

har dokumenterats utförligt i (Pensionsmyndigheten 2010). Enligt

rapporten nyttjar idag uppemot 500,000 svenskar diskretionära råd-

givare för sin premiepension. Dessa rådgivare genomför samtidiga

omplaceringar mellan fonder för ett stort antal kunder. Problemet

förekommer även inom andra fondsystem, t.ex. bland fonder i tjänste-

pensionsförsäkringar.

Om en fond utsätts för ett inflöde av kapital, kan fonden välja

att öka andelen likviditet i förhållande till totala fondvärdet, eller att

genomföra köp av värdepapper. Om en fond utsätts för ett uttag av

kapital, kan fonden effektuera detta genom att minska sin likviditet,

om tillräckliga medel finns, eller genom att sälja värdepapper.

Då de flesta fonder utvärderas mot ett fullinvesterat benchmark

är de ovilliga att hålla likvida medel i någon betydande omfattning,

varför såväl nyteckning som inlösen av andelar normalt medför att

fonden behöver genomföra transaktioner på värdepappersmark-

naden.

Transaktioner på värdepappersmarknaderna medför kostnader.

Fonden tvingas betala courtage, avgifter för notor, etc. Dessa kostna-

der är i normala fall relativt små, men kan, t.ex. om fonden investerar

på illikvida marknader, t.ex. på utvecklingsmarknader, ändå uppgå

till belopp som inte är försumbara. Utöver dessa kostnader uppstår

en priseffekt på marknaden. Vid en försäljning, kan fonden tvingas

att sänka priset i förhållande till tidigare marknadspris, för att för-

må andra aktörer att köpa de värdepapper som måste säljas. Denna

priseffekt kan vara betydande. Priseffektens storlek bestäms av ett

antal faktorer. Den är ökande när den omsatta volymen ökar, om

det omsatta värdepapprets normala dagsomsättning är lägre och om

volatiliteten i dess avkastning är högre (Kyle och Obizhaeva 2009).

(Coval och Stafford 2005) visar för den mycket likvida ameri-

kanska aktiemarknaden, att den onormala avkastningseffekten på

en aktie som säljs av enstaka fonder med stora utflöden är i genom-

625

Bilaga 7

SOU 2010:78

snitt -2.5% för den månad försäljningen sker. Priseffekten återgår

påföljande månad. Det är rimligt att anta, att effekten kan vara än

större på marknader med lägre likviditet. De visar också, att denna

typ av transaktioner innebär en väsentlig kostnad för de drabbade

fonderna.

Såväl transaktionsavgifterna som priseffekterna drabbar vid för-

säljningar kvarvarande fondandelsägare, då avgifterna och skillna-

den mellan fondens andelsvärde vid inlösen och det värde till vilken

transaktionen kunde genomföras träffar fonden efter att inlösen skett.

Även köp kan bli kostsamma, då fonden kan driva upp priserna när

den inkomna likviditeten skall placeras, vilket leder till att befintliga

andelsägare drabbas av att det nyinkomna kapitalets andelar base-

rats på en lägre marknadsvärdering än de priser som gällt vid köp av

värdepapper.

Dessa transaktionskostnader har alltså en direkt effekt på fonder-

nas andelsvärden. Om en fond drabbas av höga transaktionskost-

nader, t.ex. vid en stor inlösen av andelar, så kommer fondens andels-

värde att sjunka som en direkt effekt av dessa. De kvarvarande

andelsägarna har då ett lägre värde på sitt sparande i fonden.

Sammanfattningsvis finns det belägg för att stora flöden in och

ut i fonder kan skapa betydande transaktionskostnader. Dessa kost-

nader bärs i stor utsträckning av de andelsägare som inte givit upp-

hov till transaktionen. Jag har inte haft möjlighet att genomföra en

komparativ studie för att belysa vilka möjligheter utländska fonder

har att mildra effekterna av stora flöden. S.k. swinging pricing (se

nedan) är dock tillåten i bl.a. Storbritannien och Norge. Svenska

fonder utgör dock en stor andel av det placerade kapitalet i Premie-

pensionssystemet, och därför vara särskilt påverkade av detta feno-

men. Åtgärder kan därför vara motiverade av konkurrensskäl.

Kan fonderna genomföra åtgärder som minskar transaktionskost-

naderna? En möjlig motåtgärd är att fonderna håller högre nivåer av

likviditet, om de förväntar sig att de skall drabbas av stora flöden.

En sådan strategi skulle emellertid ha väsentligt negativa effekter på

fondens avkastning. Eftersom avkastningen på finansiella marknader

i genomsnitt är positiv, så kommer en fond med högre likviditet att

i genomsnitt ha en lägre avkastning, till nackdel för dess andelsägare.

Fonderna kan i viss utsträckning använda sig av likvida derivat-

instrument för att skapa en exponering mot avsedd marknad för att

kompensera för den minskade avkastning som likviditeten ger upp-

hov till. Detta förutsätter dock att sådana instrument är tillgängliga

för den marknad som fonden investerar i, samt att de, till sin expo-

626

SOU 2010:78

Bilaga 7

nering, inte avviker alltför mycket från de placeringar som fonden i

övrigt gör.

Om en inlösen av andelar medför försäljning av fondens egen-

dom, och en sådan försäljning väsentligt missgynnar andra andels-

ägares intresse, medges i 4 kap. 13 § 1 stycket LIF att fondbolaget

efter anmälan till Finansinspektionen får avvakta med försäljningen.

Enligt Finansinspektionen är bestämmelsen sällan tillämpad. Orsaken

därtill kan man spekulera om, men sannolikt har såväl föranmälnings-

plikten som väsentlighetskravet medfört att fondbolagen uppfattat

att bestämmelsen endast är tillämplig i extraordinära situationer

och i undantagsfall. En möjlighet att motverka de negativa effek-

terna av stora flöden vore därför, att göra det möjligt att tillämpa

4 kap. 13 § 1 stycket LIF i de situationer som beskrivits i detta av-

snitt.

Man kan därutöver tänka sig, att fonderna har möjlighet att ta ut

avgifter av de andelsägare som orsakar stora flöden, avgifter som

tillfaller fonden och kompenserar övriga andelsägare. För svensk-

registrerade fonder är detta idag möjligt genom fasta köp- och för-

säljningsavgifter. Det torde inte föreligga några hinder, att i fond-

bestämmelserna ange att inflöden och inlösen som överstiger ett

visst belopp, eller alternativt en viss andel av fondens kapital, skall

beläggas med en särskild avgift, vilken skall tillfalla fonden. Det är

viktigt att understryka, att avgiften skall tillfalla fonden, annars full-

görs inte syftet att skydda kvarvarande andelsägare.

Denna typ av avgifter är dock ovanliga på den svenska fond-

marknaden. De är enligt 7 kap 3 § p. 4 lag (1998:674) om inkomst-

grundad ålderspension inte heller tillåtna för fonder inom Premie-

pensionssystemet. Det är också möjligt att denna typ av avgift av

allmänheten kan uppfattas som en ytterligare kostnad för investering

i fonden, trots att syftet är att faktiskt skydda de mindre investe-

rarna.

Andra länders tillsynsmyndigheter tillåter andra modeller för att

kompensera fonden för transaktionskostnader. Storbritanniens FSA

tillät 2002 s.k. swinging pricing (förkortad SP) (Financial Services

Authority 2002). En av motiveringarna var att metoden var vitt

spridd bland andra länder och befanns fungera väl. Metoden inne-

bär att vid fondvärdering i samband med stora transaktioner tillåts

fondbolaget att justera värdet på ingående värdepapper med maximalt

den rimliga uppskattningen av skillnaden mellan vad priset hade varit

om ingen justering hade skett och vad priset hade varit om värde-

ring skett på bästa möjliga marknadspris (köp eller sälj beroende på

627

Bilaga 7

SOU 2010:78

situation) minus transaktionskostnader (dealing costs) (Financial

Services Authority 2002 Annex A sid 7). Metoden kompletterade

den i Storbritannien tidigare metoden med s.k. dilution levies. Den

senare motsvarar köp- och säljavgifter som de beskrivits ovan, med

den skillnaden att de är variabla, istället för fasta. Båda metoderna

är begränsade till att kompensera för transaktionsavgifter och om-

fattar inte priseffekter. Sedan införandet har SP används endast i

begränsad omfattning av brittiska fonder.

De norska fondbolagens förening, Verdipapirfondenes Forening,

har i en vägledning till sina medlemmar, (Verdipapirfondenes

Forening 2005) förespråkat SP som ett möjligt tillvägagångssätt

för att motverka att kvarvarande andelsägare förfördelas i samband

med stora transaktioner. Om fonden har stora nettoutflöden skall

fondandelsvärdet kunna beräknas baserat på ingående värdepappers

säljkurser och vid stora inflöden på köpkurser.

SP har nackdelen att den är ett avsteg från normala värderings-

principer i fonder. Den kan möjligen ha effekten att allmänheten

uppfattar att en viss godtycklighet uppstår i fastställandet av andels-

värdet. Metoden angriper som regel inte heller problemet med even-

tuella priseffekter vid försäljning, och kräver att kontrollmekanismer

införs.

I undersökningen har det inte framkommit något tydligt kon-

sensus bland respondenterna rörande föreliggande problem. Jag för-

ordar i första hand att problemet med stora transaktioner i fonder

hanteras genom användandet av köp- och säljavgifter som tillfaller

fonden, samt genom att villkoren för att avvakta med att genomföra

försäljning enligt 4 kap. 13 § 1 stycket LIF görs mindre begrän-

sande. I det förra fallet torde det inte krävas några vidare föränd-

ringar av gällande rätt. I det senare föreslås att väsentlighetskravet

slopas, samt att kravet på föranmälan ändras till att anmälan skall ske

utan dröjsmål. Finansinspektionen kan i förväg genom vägledning

till fondbolagen förtydliga under vilka villkor man anser att tillämp-

ning av regeln skall kunna ske. Frågan är dock komplicerad och kan

behöva utredas vidare, också i samband med en eventuell bedöm-

ning om det föreligger behov av förändringar i lag (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension inom detta område.

628

SOU 2010:78

Bilaga 7

4.1.6

Distribution som delegering

I Sverige sker distribution av fondandelar i stor utsträckning genom

tredjepartsdistributörer, särskilt om fondbolagen i fråga inte är del

av en större bankkoncern och därför saknar eget distributionsnät.

Distributörernas utbud består oftast av ett brett sortiment av pro-

dukter från olika leverantörer. Fonder kan distribueras såväl från

fondbolag med vilka distributören har tecknat avtal, som från fond-

bolag med vilka avtal inte ingåtts. I det förra fallet erhåller distri-

butören en ersättning från fondbolaget för sålda fondandelar.

I svensk rättstillämpning är tredjepartsdistribution delegering av

fondverksamhet. Det innebär, att fondbolaget är ansvarigt för att

distributören uppfyller kravet i 4 kap. 20 § LIF om att fondfakta-

blad skall tillhandahållas kostnadsfritt på begäran, och även utan

begäran erbjudas, i samband med försäljning av fondandelar. Fond-

bolagens förening har också uttryckt farhågor, att om distribution

uppfattas som delegering av fondverksamhet, kan följa att fond-

bolagen kan vara ansvariga för även i andra fall, som t.ex. avseende

distributörens åtgärder för att motverka penningtvätt.

I min undersökning har ett stort antal fondbolag påpekat, att

detta förhållande avviker från hur reglerna kring distribution imple-

menterats i andra EU-länder. De har också framhållit, att den kon-

trollplikt som följer av delegeringen blir närmast omöjlig att upp-

rätthålla gentemot internationella distributörer som fondbolagen

ingått avtal med. Då distributörernas nationella regler inte ställer

motsvarande krav, torde de vara ovilliga att tillåta de åtgärder som

de svenska fondbolagen skall kräva till följd av hur regeln genom-

förts här. Fondbolagen anser att det i förhållande till utländska fonder

därför föreligger en konkurrensnackdel, såväl vid distribution via

mellanhänder inom landet, som utanför Sveriges gränser.

I UCITS IV-direktivets skäl (61) anges

Basfakta bör tas fram för alla fondföretag. Förvaltningsbolag, eller i

tillämpliga fall investeringsbolag, bör tillhandahålla basfakta till de par-

ter som berörs i enlighet med den distributionsmetod som används

(försäljning direkt eller via mellanhänder). Mellanhänder bör tillhanda-

hålla basfakta till kunder och potentiella kunder.

I artikel 80, punkterna 1 och 2, anges

1. Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och, för var

och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje förvaltningsbolag

som säljer andelar i fondföretag direkt eller via en annan juridisk eller

fysisk person som handlar på dess vägnar och dess fulla och ovillkor-

629

Bilaga 7

SOU 2010:78

liga ansvar, tillhandahåller investerare basfakta beträffande fondföre-

taget i fråga i god tid före det att investerarna erbjuds teckna sig för

andelar i fondföretaget.

2. Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och, för var

och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje förvaltningsbolag

som inte säljer andelar i fondföretag direkt eller via en annan juridisk

eller fysisk person som handlar på dess vägnar och dess fulla och ovill-

korliga ansvar, på deras begäran tillhandahåller producenter och mellan-

händer som säljer eller ger råd om eventuella investeringar i sådana an-

delar eller i produkter som innebär riskexponering mot sådana andelar

med basfakta. Medlemsstaterna ska kräva att mellanhänder som säljer

eller ger råd till investerare om potentiella investeringar i fondföretag

tillhandahåller sina befintliga eller potentiella kunder med basfakta.

Av såväl skäl (61) som artikel 80, punkt 2, framgår att direktivet

ålägger mellanhänder (distributörer) att tillhandahålla basfakta (fond-

faktablad) till slutkund. Det torde därför inte föreligga någon tvekan

om att detta ansvar därmed, enligt direktivet, i samband med distri-

bution via mellanhänder inte skall åligga fondbolaget. Fondbolagets

ansvar är tillhandahålla faktabladet till mellanhänderna. Betydelsen

av ”via en annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess

vägnar och dess fulla och ovillkorliga ansvar” torde avse ett fullmakts-

förhållande och därmed inte vara tillämpligt avseende tredjeparts-

distribution.

UCITS IV-direktivet innehåller således klargöranden avseende

att fondbolaget inte är ansvarigt för tillhandahållandet av fond-

faktablad när försäljning sker via tredjepartsdistributörer. Därmed

torde det viktigaste skälet till att betrakta distribution som delege-

ring av fondverksamhet kunna undanröjas. Konsumentskyddet upp-

rätthålls genom att mellanhändernas ansvar tydligt pekas ut. Genom-

förandet av direktivet bör därmed ske på sådant sätt att synsättet på

distribution likställs med den som idag tillämpas i de flesta andra

EU-länder.

4.2

Andra viktiga frågor

I detta avsnitt behandlas ett antal frågeställningar som, i jämförelse

med de frågor som i undersökningen rankats högst avseende behovet

av konkurrensjusterande åtgärder, framförts av färre respondenter

eller betecknats ha något lägre angelägenhetsgrad.

630

SOU 2010:78

Bilaga 7

4.2.1

Regler för betalning av fondandelar med värdepapper

I 4 kap. 10 § 1 stycket LIF anges att fondandel ej får utfärdas innan

betalning tillförts fonden. I normala fall sker betalning i form av

likvida medel. För börshandlade fonder, s.k. Exchange Traded Funds

(ETFr) har Finansinspektionen tillåtit att betalning tillförs i form

av värdepapper.

I undersökningen har det framkommit att fondbolagen önskar

ha möjlighet att även för fonder som inte är börshandlade ha möjlig-

het att erhålla betalning i form av värdepapper, respektive i samband

med inlösen överföra medel till andelsägare i form av värdepapper.

Behovet motiveras av att förfarandet innebär att transaktionskost-

naderna kan hållas nere, till gagn för samtliga andelsägare i fonden.

Nuvarande lagstiftning förhindrar inte att betalning sker med

värdepapper, vilket framgår av Finansinspektionen godkännande i

fallet med ETFr, så länge principen om likabehandling av andels-

ägare ej frångås.

Att behovet framkommit i undersökning torde således snarare

bero på att Finansinspektionen inte givit tillräcklig vägledning kring

under vilka förutsättningar förfarandet är tillåtet. Jag förslår därför

ingen förändring av gällande rätt. Däremot torde den osäkerhet

som givit upphov till frågeställningen ytterligare bekräfta behovet

av tydligare vägledning från Finansinspektionen, som redogjorts för

närmare under avsnittet 4.1.3 Tillsynsmyndighetens transparens och

handläggningseffektivitet.

4.2.2

Regler för kompensation till andelsägare vid felaktiga

andelsvärden

I samband med beräkningen av fonders andelsvärden förekommer

oundvikligen från tid till annan att fondbolaget i efterhand konsta-

terar att värdet inte varit korrekt. Orsaker till fel kan bland annat

vara felaktiga indata, t.ex. felaktiga priser från leverantörer av mark-

nadsvärden för ingående värdepapper, felaktigt angivna förutsätt-

ningar för värdepappershändelser som utdelningar eller bolags-

händelser, eller operationella fel hos fondbolagen. Även vid mycket

säkra processer hos fondbolagen medför komplexiteten i nätverket

av beroenden mellan aktörer på finansmarknaderna och den stora

spännvidd av finansiella instrument som är tillgängliga för fonderna

att i det närmaste är oundvikligt att fel ibland inträffar.

631

Bilaga 7

SOU 2010:78

Om köp och inlösen av fondandelar inte inträffar under de dagar

som fel i andelsvärde föreligger har ur andelsägarperspektiv ingen

skada uppkommit. Om däremot köp eller försäljning skett till ett

för högt (lågt) fondandelsvärde har köparna (säljarna) missgynnats

och säljarna (köparna) gynnats i förhållande till övriga andelsägare.

Ur principiell synvinkel är det av största vikt för upprätthållan-

det av förtroendet för fondmarknaden att allmänheten kan lita på

att fondandelstransaktioner alltid genomförs till rätt värde, och att

andelsägare hålls skadelösa om fel förekommit. För fondbolagen

innebär detta normalt att de måste använda sina vinstmedel för att

kompensera andelsägare som missgynnats. Det är också t.ex. ur flera

perspektiv mycket svårt, eller olämpligt, att återvinna medel från de

andelsägare som sålt andelar då andelsvärdet felaktigt beräknats till

ett för högt värde. Fondbolagen är därför försatta i en situation där

de ofta måste träda in och kompensera missgynnade andelsägare

utan att kunna återvinna medel från de andelsägare som gynnats.

Den princip för kompensation av andelsägare som tillämpas i

Sverige är att sådan skall ske såvida inte kostnaden för andelsägaren

att ta emot kompensationen överskrider kompensationsbeloppet.

Om t.ex. kompensationens storlek är så liten att inlösen av den-

samma på ett bankkontor skulle leda till en nettokostnad är det

rimligt för fondbolagen att avstå från att kompensera missgynnade

andelsägare. För fondbolagen kan dock denna princip, om antalet

missgynnade andelsägare är stort, leda till relativt stora kostnader,

även vid mycket små kompensationsbelopp, bl.a. till följd av kost-

naderna för att administrera och kommunicera kompensationen.

I min undersökning har det framkommit att i andra länder, såsom

t.ex. Finland, Norge och Luxemburg, har myndigheterna fastställt

begränsningsbelopp, under vilka kompensation av missgynnade an-

delsägare inte behöver ske. Dessa belopp är normalt uttryckta i

räntepunkter (basis points) av andelsvärdet och proportionella till

volatiliteten för den breda tillgångsklass som investeringar sker i.

Begränsningsbeloppen är därför t.ex. högre för aktiefonder än ränte-

fonder. Relationen till fondens volatilitet torde utgå från resone-

manget att om felet är en liten andel av normal dagsvariation i fond-

andelsvärdet är andelsägaren likgiltig till om kompensation sker

eller inte. Motivet att fastställa beloppen torde vara att tydliggöra

för fondbolagen hur problemställningen vid fel skall hanteras, samt

att undvika att de drabbas av oproportionerliga kostnader i samband

med kompensation för mycket små fel. Variationen mellan begräns-

ningsbeloppens nivå är dock relativt stor mellan olika länder.

632

SOU 2010:78

Bilaga 7

Fondbolag med en stor andel svenska fonder i sitt sortiment

uppfattar att det, i förhållande till t.ex. Luxemburg-baserade fond-

bolag, föreligger en konkurrensnackdel i form av högre kostnader

att driva fondbolag till följd av högre kompensationskostnader. Ett

antal respondenter har därför uttryckt önskemål om att Finans-

inspektion skall föreskriva eller vägleda om begränsningsbelopp även

i Sverige. Man önskar att dessa fastställs på nivåer som inte väsent-

ligt avviker från andra EU-länder, samtidigt som de skall vara till-

räckligt låga för att inte riskera att urholka allmänhetens förtroende

för fondsparande och systemets integritet.

Jag finner att även denna fråga bör kunna hanteras utan särskilda

förändringar av fondlagstiftningen. En tydlig vägledning från Finans-

inspektionen, med beaktande av avvägningen mellan värdet av kom-

pensationen för fondandelsägaren och kostnaden för fondbolagen

bör vara tillräcklig för att skapa förutsättningar för fondverksamhet

i Sverige på samma villkor som i flertalet andra EU-länder.

4.2.3

Möjligheten att utge fondandelar innan betalning

inkommit

Som nämnts ovan föreskriver 4 kap. 10 § 1 stycket LIF att fond-

andel ej får utfärdas innan betalning tillförts fonden. Motivet till att

betalning skall tillföras innan andelar utfärdas torde vara att skydda

fonden mot en situation där utfärdande av andelar före betalning

skett medför att fonden ikläder sig skyldigheter, t.ex. betalnings-

skyldighet för förvärvade värdepapper, som den inte kan återkalla

utan kostnader om betalning till fonden inte sker.

Bestämmelsen medför dock vissa nackdelar för fondernas andels-

ägare. Om en andelsägare vill sälja sitt innehav i en fond för att

investera i en annan fond, kan inte bytet ske under samma affärs-

dag. Inlösen av andelar från den första fonden måste ske inlednings-

vis. Därefter kan betalning överföras till den senare fonden och an-

delar utges. I bästa fall innebär detta att kunden är utan exponering

mot värdepappersmarknaden under en dag. Om en av fonderna i

bytet är en utländsk fond, där avveckling av fondandelar kan ta

längre tid än en dag, kan kunden var utan exponering i flera dagar.

Fond-i-fonder är en kategori investerare som är särskilt berörda av

detta förhållande.

Bestämmelsen medför samma nackdel för investerare som vill

byta ett direkt innehav av värdepapper till ett fondinnehav. Dessa

633

Bilaga 7

SOU 2010:78

måste först invänta avvecklingen av värdepappersförsäljningen för

att sedan kunna överföra betalning till fonden. Även i detta fall

uppstår flera dagar utan exponering mot värdepappersmarknaden.

Om bytet skall ske mellan olika direktinnehav av värdepapper upp-

står normalt inte detta problem.

I min undersökning har flera fondbolag påtalat att detta strikta

krav på inkommen betalning inte föreligger i ett antal andra länder

och därför kan innebära en konkurrensnackdel för svenska fonder.

Om det medges att andelar utfärdas utan inkommen betalning

uppstår dock risken att fonden drabbas av kostnader om betalning

uteblir. Dessa kostnader kan rimligen inte bäras av existerande

andelsägare. Ett alternativ skulle därför kunna vara att fondbolaget

får ikläda sig skyldigheten att hålla fonden skadelös i en sådan

situation. Om fondbolaget skall kunna ta på sig ett sådant ansvar

finns det dock anledning att säkerställa att bolaget har kapacitet att

göra detta utan att själv hamna i en insolvenssituation, t.ex. genom

att ställa tillräckligt höga kapitalkrav. Det skulle dessutom kräva att

fondbolaget har kompetens att göra en kreditbedömning av kunder

som önskar att genomföra köp av andelar med fördröjd betalning.

Det är inte självklart att fondbolagen idag har sådan kompetens.

Ett ovillkorligt medgivande av utfärdandet av andelar utan in-

kommen betalning medför således ett antal överväganden som poten-

tiellt skapar förhöjda kostnader för fondbolagen eller tillkommande

regleringar som kräver vidare utredning.

Det vore däremot möjligt att tillåta utfärdandet av andelar utan

att betalning inkommit om det kan säkerställas att sådan betalning

kommer att ske. Ett fondbyte – dvs. en samtidig inlösen och köp av

andelar – inom samma finansiella koncern är ett exempel på en

sådan situation. Om kunden under fondbytet inte förfogar över medel

som erhålls från försäljning av andelar (eftersom dessa omedelbart

överförs till en annan av koncernens fonder) föreligger inte risken

att betalning uteblir.

Jag föreslår därför att lydelsen i 4 kap. 10 § 1 stycket LIF modi-

fieras så att andelar får utges även om betalning inte inkommit, om

fondbolaget kan säkerställa att så kommer att ske, som t.ex. vid

koncerninterna fondbyten.

634

SOU 2010:78

Bilaga 7

4.2.4

Associationsrättsliga fonder

Värdepappersfondsutredningen behandlade frågan om associations-

rättsliga fonder relativt utförligt (SOU 2002:56 2002, kap 10), men

konstaterade att de "överväganden som fordras låter sig inte göras

inom ramen för utredningens uppdrag med hänsyn till den tid som

avsatts". Jag har i min undersökning haft ambitionen att fastställa

om det ur konkurrenssynpunkt föreligger ett behov av associa-

tionsrättsliga fonder.

Endast ett mycket litet antal av de intervjuade fondbolagen ut-

trycker ett intresse för associationsrättsliga fonder. Den gemen-

samma nämnaren för dessa bolag är att de har en stor andel av sin

försäljning riktade mot andra fondmarknader än den svenska, mark-

nader där kontraktsrättsliga fonder utgör undantag och associations-

rättsliga regeln. Behovet av de senare motiveras i första hand av

marknadsföringsskäl, då nödvändigheten av att förklara kontrakts-

rättsliga fonders uppbyggnad och andelsägarnas rättigheter ger upp-

hov till kostnader och friktioner i distributionsprocessen. Övriga

fondbolag uttryckte inte något behov av associationsrättsliga fonder.

Jag finner därför att det av konkurrensskäl inte föreligger starka skäl

att föreslå en så pass omfattande förändring av fondlagstiftningen.

635

Bilaga 7

SOU 2010:78

5

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kommer UCITS IV-direktivets genomförande

med stor sannolikhet medföra att många fonder fusioneras inom

länder såväl som över gränserna. Det är troligt att detta kommer att

inträffa i jämförelsevis stor utsträckning i Sverige, då möjligheten att

fusionera fonder varit starkt begränsade. Möjligheterna att fusionera

över gränserna innebär att många bolag kommer att värdera i vilket

land den fusionerade fonden skall ha sin hemvist, i syfte att bl.a.

skapa starkast möjliga konkurrensfördelar på en marknad där kon-

kurrensen förväntas öka. Det är därför särskilt viktigt att göra en

översyn av de regler som anses medföra att svenska fonder behäftas

med sämre konkurrensförutsättningar.

Ju mer ett fondbolag eller finansiell koncern har centraliserat sina

fonder till ett enskilt land, ju större torde kostnadsfördelen vara av

att centralisera fondbolagsverksamheten till samma plats. Konkurrens-

situtionen för svenska fonder kommer sannolikt därför även att ha

väsentlig påverkan på förläggningen av fondbolag i framtiden.

När svenska fondbolag förlägger fonders hemvist till annat land

blir effekten sannolikt störst för de administrativa funktioner som

sannolikt flyttar med. Påverkan på övriga funktioner kan antas vara

relativt begränsad.

Om svenska fondbolag flyttar ut som en konsekvens av fond-

bolagscentralisering blir troligen effekten väsentlig för flertalet av

de funktioner som ingår i bolagens verksamhet.

Beskattningen av svenska fonder utgör den enskilt viktigaste kon-

kurrensnackdelen för svenska fonder. Den undersökning som genom-

förts bekräftar med stor tydlighet farhågorna om konkurrensnack-

delar för svenska fonder och de risker för erosion av skattebasen

som följer av UCITS IV-direktivets möjligheter till fondsamman-

slagningar.

De konkurrensnackdelar som för närvarande föreligger avseende

svenska fondbolags möjligheter att vidta förändringar i utbudet av

636

SOU 2010:78

Bilaga 7

svenska fonder kommer av allt att döma att undanröjas i samband

med genomförandet av UCITS IV-direktivet. En förutsättning är

dock att det svenska genomförandet sker på liknande sätt som i

övriga EU-länder.

Finansinspektionens roll att vägleda och effektivt behandla ärenden

är en viktig del av den samlade förmågan att attrahera och behålla

fonder och fondverksamhet i landet. För att bibehålla en nationell

konkurrenskraft krävs därför att Finansinspektionen tilldelas till-

räckliga resurser för att ha möjlighet att fullgöra också dessa upp-

gifter på ett tillfredsställande sätt.

Införandet av andelsklasser skulle också innebära att en väsentlig

konkurrensnackdel skulle elimineras. Allmänheten skulle också erhålla

ett rikare och mer varierat utbud som möjliggör att sparandet

bättre kan anpassas till den enskildes situation och preferenser.

Jag förordar i första hand att problemet med stora transaktioner

i fonder hanteras genom användandet av köp- och säljavgifter som

tillfaller fonden, samt genom att villkoren för att avvakta med att

genomföra försäljning enligt 4 kap. 13 § 1 stycket LIF görs mindre

begränsande. I det förra fallet torde det inte krävas några vidare

förändringar av gällande rätt. I det senare föreslås att väsentlighets-

kravet slopas, samt att kravet på föranmälan ändras till att anmälan

skall ske utan dröjsmål. Frågan är dock komplicerad och kan behöva

utredas vidare, också i samband med en eventuell bedömning om det

föreligger behov av förändringar i lag (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension inom detta område.

Genomförandet av UCITS IV-direktivet bör ske på sådant sätt

att synsättet på distribution likställs med det som idag tillämpas i

de flesta andra EU-länder, att distribution inte anses vara delege-

ring av fondverksamhet.

Jag redogör för behovet av tydlig vägledning från Finansinspek-

tionen avseende möjligheterna att betala fondandelar med värde-

papper, samt avseende hanteringen av kompensation till fondandels-

ägare i samband med fel i andelsvärdesberäkningen.

Jag föreslår att lydelsen i 4 kap. 10 § 1 stycket LIF modifieras så

att andelar får utges även om betalning inte inkommit, om fondbola-

get kan säkerställa att så kommer att ske, som t.ex. vid koncern-

interna fondbyten.

Jag finner inte att det föreligger ett starkt konkurrensbaserat

behov av införande av lagstiftning som möjliggör associationsrätts-

liga fonder.

637

Bilaga 7

SOU 2010:78

6

Referenser

Coval, Joshua, och Eric Stafford. Asset Fire Sales (and Purchases) in

Equity Markets. Working Paper, 2005.

Ernst & Young. UCITS IV: Transforming the European investment

fund industry. Ernst & Young, 2009.

Financial Services Authority. ”Policy Statement 131: Single pricing

of collective investment schemes Feedback on CP131 and

made text.” 2002.

Finansinspektionen. Företagsregistret:Företagskategorier.

den 10 04 2010. www.fi.se (använd den 10 04 2010).

Fondbolagens förening. ”Brådskande: Se till att svenska fonder kan

konkurrera med utländska fonder!”, 2007.

Fondbolagens förening, ”Hög tid att se till att svenska fonder kan

konkurrera på lika villkor”, 2008.

Fondbolagens förening-1. ”30 år med fonder.” 2009.

Fondbolagens förening-2. ”Föreningens statistikunderlag.”

den 12 03 2009.

Fondbolagens förening. ”Fondsparandets Fördelning 2009”,

2010-02-03.

Fondbolagens förening. ”Nytt världsrekord i fondsparande”,

pressmeddelande, 2010-05-11.

Kyle, Albert S., och Anna Obizhaeva. Market Microstructure

Invariants. Working Paper, 2009.

Nilsson, Pia, Günther Mårder, och Lillemor Smedenvall. ”Sparare

och jobb drabbas när fonder nu flyr Sverige.” Dagens Nyheter,

DN Debatt, den 26 04 2009.

Pensionsmyndigheten. ”2K - Kompletterande Kanaler - förslag till

fortsatt inriktning.” 2010.

638

SOU 2010:78

Bilaga 7

639

RBC Dexia & KPMG. UCITS IV: Which Business Model for

Tomorrow? RBC Dexia Investor Services & KPMG, 2009.

Sjöblom, Hases Per. ”Fondskatteutredningen. Promemoria om

ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras del-

ägare.” Finansdepartementet, 2010.

SOU 2002:104. ”Värdepappersfondsutredningen, Investerings-

fonder - Förvaringsinstitut, avgifter m.m.” 2002.

SOU 2002:56. ”Värdepappersfondsutredningen, Investerings-

fonder - Förslag till ny lag.” 2002.

Verdipapirfondenes Forening. ”Veiledning til bransjestandard for

rutiner ved tegning og innløsning”. September 2005.

Statens offentliga utredningar 2010

Kronologisk förteckning

1. Lätt att göra rätt

– om förmedling av brottsskadestånd. Ju.

2. Ett samlat insolvensförfarande – förslag

till ny lag. Ju.

3. Metria – förutsättningar för att ombilda

division Metria vid Lantmäteriet till ett

statligt ägt aktiebolag. M.

4. Allmänna handlingar i elektronisk form

– offentlighet och integritet. Ju.

5. Skolgång för alla barn. U.

6. Kunskapslägesrapport på kärnavfalls-

området 2010

– utmaningar för slutförvarsprogrammet.

M.

7. Aktiva åtgärder för att främja lika rättig-

heter och möjligheter – ett systematiskt

målinriktat arbete på tre samhälls-

områden. IJ.

8. En myndighet för havs- och vatten-

miljö. M.

9. Den framtida organisationen för vissa

fiskefrågor. Jo.

10. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel

i historia. En granskning på uppdrag av

Delegationen för jämställdhet i skolan. U.

11. Spela samman – en ny modell för statens

stöd till regional kulturverksamhet. Ku.

12. I samspel med musiklivet – en ny nationell

plattform för musiken. Ku.

13 Upphandling på försvars- och

säkerhetsområdet. Fi.

14. Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.

15. Kriminella grupperingar – motverka

rekrytering och underlätta avhopp. Ju.

16. Sverige för nyanlända. Värden, välfärds-

stat, vardagsliv. IJ.

17. Prissatt vatten? M.

18. En reformerad budgetlag. Fi.

19. Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv.

U.

20. Så enkelt som möjligt för så många som

möjligt – från strategi till handling för

e-förvaltning. Fi.

21. Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.

22. Krigets Lagar – centrala dokument om

folkrätten under väpnad konflikt,

neutralitet, ockupation och fredsinsatser.

Fö.

23. Tredje sjösäkerhetspaketet.

Klassdirektivet, Klassförordningen,

Olycksutredningsdirektivet, IMO:s

olycksutredningskod. N.

24. Avtalad upphovsrätt. Ju.

25. Viss översyn av verksamhet och organisa-

tion på informationssäkerhetsområdet.

Fö.

26. Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.

27. Gemensamt ansvar och gränsöverstigande

samarbete inom transportforskningen. N.

28. Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för

matematik, naturvetenskap, teknik och

IKT. U.

29. En ny förvaltningslag. Ju.

30. Tredje inre marknadspaketet för el och

naturgas. Fortsatt europeisk harmoni-

sering. N.

31. Första hjälpen i psykisk hälsa. S.

32. Utrikesförvaltning i världsklass. En mer

flexibel utrikesrepresentation. UD.

33. Kvinnor, män och jämställdhet i läro-

medel i samhällskunskap. En granskning

på uppdrag av Delegationen för jämställd-

het i skolan. U.

34. På väg mot en ny roll – överväganden och

förslag om Riksutställningar. Ku.

35. Kunskap som befrielse? En metanalys av

svensk forskning om jämställdhet och

skola 1969–2009. U.

36. Svensk forskning om jämställdhet och

skola. En bibliografi. U.

37. Sverige för nyanlända utanför flykting-

mottagandet. IJ.

38. Mutbrott. Ju.

39. Ny ordning för nationella vaccinations-

program. S.

40. Cirkulär migration och utveckling

– kartläggning av cirkulära rörelsemönster

och diskussion om hur migrationens ut-

vecklingspotential kan främjas. Ju.

41. Kompensationstillägg – om ersättning vid

försenade utbetalningar. S.

42. Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds-

lag. Jo.

43. Förundersökningsbegränsning. Ju.

44. Mål och medel – särskilda åtgärder för

vissa måltyper i domstol. Ju.

45. Händelseanalyser vid självmord inom

hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Förslag till ny lag. S.

46. Utländsk näringsverksamhet i Sverige.

En översyn av lagstiftningen om

utländska filialer i ett EU-perspektiv. N.

47. Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och

sjukfrånvaro – vilka är sambanden?

En systematisk litteraturöversikt. S.

48. Multipla hälsoproblem bland personer

över 60 år. En systematisk litteratur-

översikt om förekomst, konsekvenser

och vård. S.

49. Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut-

värdering 1999–2008. Ju.

50. Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.

51. Könsskillnader i skolprestationer – idéer

om orsaker. U.

52. Biologiska faktorer och könsskillnader

i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för

Delegationen för jämställdhet i skolans

arbete för analys av bakgrunden till

pojkars sämre skolprestationer jämfört

med flickors. U.

53. Pojkar och skolan: Ett bakgrunds-

dokument om "pojkkrisen".

Översättning på svenska av engelsk

rapport: Boys and School: A Background

Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk

rapport. U.

54. Förbättrad återbetalning av studie-

skulder. U.

55. Romers rätt

– en strategi för romer i Sverige. IJ.

56. Innovationsupphandling. N.

57. Effektivare planering av vägar och järn-

vägar. N.

58. Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.

59. Underhållsskyldighet i internationella

situationer – Underhållsförordningen,

2007 års Haagkonvention och 2007 års

Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.

60. Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimi-

nering. IJ.

61. Driftskompatibilitet och enheter som

ansvarar för underhåll inom EU:s järn-

vägssystem. N.

62. Så enkelt som möjligt för så många som

möjligt. Under konstruktion – framtidens

e- förvaltning. Fi.

63. EU:s direktiv om sanktioner mot arbets-

givare. Ju.

64. "Se de tidiga tecknen"

– forskare reflekterar över sju berättelser

från förskola och skola. U.

65. Kompetens och ansvar. S.

66. Barns perspektiv på jämställdhet i skola.

En kunskapsöversikt. U.

67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.

68. Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrande-

frihetskommittén presenterar tre

modeller. Ju.

69. Förbättrad vinterberedskap inom järn-

vägen. N.

70. Ny struktur för skydd av mänskliga

rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy.

IJ.

71. Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering

och reformförslag. Ju.

72. Folkrätt i väpnad konflikt

– svensk tolkning och tillämpning. +

Bilaga 7, Svensk manual i humanitär

rätt m.m. Fö.

73. Svensk sjöfarts konkurrensförutsätt-

ningar. N.

74. Mer innovation ur transportforskning. N.

75. Gymnasial lärlingsutbildning

– utbildning för jobb. Erfarenheter efter

två års försök med lärlingsutbildning. U.

76. Transportstyrelsens databaser på väg-

trafikområdet – integritet och effektivitet.

N.

77. Sammanläggningar av landsting – över-

gångsstyre och utjämning. Fi.

78. Fondverksamhet över gränserna.

Genomförande av UCITS IV-direktivet.

Fi.

Statens offentliga utredningar 2010

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Lätt att göra rätt

– om förmedling av brottsskadestånd. [1]

Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny

lag. [2]

Allmänna handlingar i elektronisk form

– offentlighet och integritet. [4]

Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]

Kriminella grupperingar – motverka

rekrytering och underlätta avhopp. [15]

Avtalad upphovsrätt. [24]

En ny förvaltningslag. [29]

Mutbrott. (38)

Cirkulär migration och utveckling

– kartläggning av cirkulära rörelsemönster

och diskussion om hur migrationens ut-

vecklingspotential kan främjas. [40]

Förundersökningsbegränsning. [43]

Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa

måltyper i domstol. [44]

Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut-

värdering 1999–2008. [49]

Underhållsskyldighet i internationella

situationer – Underhållsförordningen,

2007 års Haagkonvention och 2007 års

Haagprotokoll + Bilagedel. [59]

EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare.

[63]

Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihets-

kommittén presenterar tre modeller. [68]

Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och

reformförslag. [71]

Utrikespartementet

Utrikesförvaltning i världsklass. En mer

flexibel utrikesrepresentation. [32]

Försvarsdepartementet

Krigets Lagar – centrala dokument om folk-

rätten under väpnad konflikt, neutralitet,

ockupation och fredsinsatser. [22]

Viss översyn av verksamhet och organisation

på informationssäkerhetsområdet. [25]

Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]

Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning

och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual

i humanitär rätt m.m. [72]

Socialdepartementet

Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]

Ny ordning för nationella vaccinations-

program. [39]

Kompensationstillägg – om ersättning vid

försenade utbetalningar. [41]

Händelseanalyser vid självmord inom hälso-

och sjukvården och socialtjänsten. Förslag

till ny lag. [45]

Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och

sjukfrånvaro – vilka är sambanden?

En systematisk litteraturöversikt. [47]

Multipla hälsoproblem bland personer

över 60 år. En systematisk litteraturöversikt

om förekomst, konsekvenser och vård. [48]

Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58]

Kompetens och ansvar. [65]

Finansdepartementet

Upphandling på försvars- och säkerhets-

området. [13]

En reformerad budgetlag. [18]

Så enkelt som möjligt för så många som

möjligt – från strategi till handling för

e-förvaltning. [20]

Så enkelt som möjligt för så många som

möjligt. Under konstruktion – framtidens

e- förvaltning. [62]

Sammanläggningar av landsting – övergångs-

styre och utjämning. [77]

Fondverksamhet över gränserna.

Genomförande av UCITS IV-direktivet.

[78]

Utbildningsdepartementet

Skolgång för alla barn. [5]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel

i historia. En granskning på uppdrag av

Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]

Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv.

[19]

Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för

matematik, naturvetenskap, teknik och

IKT. [28]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i

samhällskunskap. En granskning på upp-

drag av Delegationen för jämställdhet i

skolan. [33]

Kunskap som befrielse? En metaanalys av

svensk forskning om jämställdhet och

skola 1969–2009. [35]

Svensk forskning om jämställdhet och skola.

En bibliografi. [36]

Könsskillnader i skolprestationer – idéer

om orsaker. [51]

Biologiska faktorer och könsskillnader i skol-

resultat. Ett diskussionsunderlag för

Delegationen för jämställdhet i skolans

arbete för analys av bakgrunden till

pojkars sämre skolprestationer jämfört

med flickors. [52]

Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument

om pojkkrisen. Översättning på svenska av

engelsk rapport: Boys and School: A Back-

groundpaper on the "Boy Crisis".

+ Engelsk rapport.[53]

Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]

"Se de tidiga tecknen"

– forskare reflekterar över sju berättelser

från förskola och skola. [64]

Barns perspektiv på jämställdhet i skola.

En kunskapsöversikt. [66]

I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]

Gymnasial lärlingsutbildning

– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två

års försök med lärlingsutbildning. [75]

Jordbruksdepartementet

Den framtida organisationen för vissa fiske-

frågor. [9]

Bättre marknad för tjänstehundar. [21]

Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag.

[42]

Miljödepartementet

Metria – förutsättningar för att ombilda

division Metria vid Lantmäteriet till ett

statligt ägt aktiebolag. [3]

Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom-

rådet 2010 – utmaningar för slutförvars-

programmet. [6]

En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8]

Prissatt vatten? [17]

Näringsdepartementet

Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet,

Klassförordningen, Olycksutrednings-

direktivet, IMO:s olycksutredningskod.

[23]

Gemensamt ansvar och gränsöverstigande

samarbete inom transportforskningen. [27]

Tredje inre marknadspaketet för el och natur-

gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]

Utländsk näringsverksamhet i Sverige.

En översyn av lagstiftningen om utländska

filialer i ett EU-perspektiv. [46]

Innovationsupphandling. [56]

Effektivare planering av vägar och järnvägar.

[57]

Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar

för underhåll inom EU:s järnvägssystem.

[61]

Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen.

[69]

Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar

[73]

Mer innovation ur transportforskning. [74]

Transportstyrelsens databaser på vägtrafik-

området – integritet och effektivitet. [76]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter

och möjligheter – ett systematiskt mål-

inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]

Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat,

vardagsliv. [16]

Sverige för nyanlända utanför flykting-

mottandet. [37]

Romers rätt – en strategi för romer i Sverige.

[55]

Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering.

[60]

Ny struktur för skydd av mänskliga rättig-

heter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]

Kulturdepartementet

Spela samman – en ny modell för statens stöd

till regional kulturverksamhet. [11]

I samspel med musiklivet – en ny nationell

plattform för musiken. [12]

På väg mot en ny roll – överväganden och

förslag om Riksutställningar. [34]

Arbetsmarknadsdepartementet

Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]