med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m.m. (kompletteringsproposition)

Prop. 1978/79: 150

Regeringens proposition

1978/79: 150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m. m. (kompletteringsproposition);

beslutad den 23 april 1979.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll '

I propositionen behandlas den ckonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1979/80 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet för budgetåret 1978/79 skulle minska med 2 376 milj. kr. i förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda förutses nu ett underskott om ca 42,3 miljarder kr. |

För budgetåret 1979/80 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om ca 45 miljarder kr. De nya beräkningarna visar ett underskott av ca 48,2 miljarder kr. |

I särskilda bilagor redovisas den reviderade finansplanen 1979 och det reviderade budgetförslaget 1979/80.

Vidare redovisas bl.a. en reviderad nationalbudget för år 1979, cn sammanfattning av 1978 års långtidsutredning och remissyttrandena häröver samt en långtidsbudget för budgetåren 1979/$0—1983/84. -

1 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150

Prop. 1978/79: 150 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringsssammanträde

1979-04-23

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Mundebo, Wikström, Wahlberg, Hansson, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m. m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Mundebo anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1978/79: 100) förelagt riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1979/80. På de punkter där förslaget upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag sedermera redovisats i särskilda propositioner. Även i övrigt har regeringen i olika propositioner lagt fram förslag som påverkar statsbudgeten för nästa budgetår.

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen — förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen — avge ett särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i den s. k. kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget tillställas riksdagen. En sammanfattning av 1978 års långtidsutredning och remissyttrandena över den bör också presenteras för riksdagen i detta sammanhang.

Statsrådet Mundebo föredrar de delar av förslaget till kompletteringsproposition som tillhör ekonomi- och budgetdepartementens verksam-

hetsområden. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. de-

partement.

Statsrådet Mundebo hemställer att regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad han har anfört för de åtgärder som han har hemställt om.

Prop. 1978/79: 150 3

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu-

tar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder som han har hemställt om.

Regeringen förordnar att de anföranden och förslag som har upp-

tagits i underprotokollen skall bifogas propositionen som bhilagorna

I och 2 med underbilagor.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790313

Regeringens prop. 1978/79: 150 Bilaga 1

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-04-23

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt

avser reviderad finansplan m. m.

REVIDERAD FINANSPLAN

1¶Den internationella utvecklingen

Den bild som i finansplanen i januari i år gavs av den internationcetla

ekonomin under 1978 stär sig i allt väsentligt. Preliminära utfallssiffror visar att produktionstillväxten i OECD-länderna sammantaget uppgick till

generellt låga kapacitetsutnyttjandet i näringslivet verkade fortsatt dämpande på industrins investeringar.

Den relativt svaga konjunktwurutvecklingen 1978 kan också avläsas i en långsam ökning av världshandelns volym, vilken uppgick till endast 544. Men framför allt kom den till uttryck i en kraftig dämpning av prisuppgäången I den internationella handeln. Världshandelspriserna ökade nämligen med endast ca 3 4, varvid en direkt nedgång i priserna på mänga råvaror registrerades i genomsnitt för året. Mot slutet av 1978 blev prisbilden ånyo störd genom krisen i Iran som inte endast fick oljepriserna att stiga snabbt.

För länderna i OECD-området ledde emellertid den skiljaktiga prisutveck-

lingen mellan råvaror och industrivaror över äret ull en avsevärd förbättring i bytesförhällandet gentemot omvärlden. Detta är i sin tur den huvud-

sakliga förklaringen till den förstärkning som uppnåddes i industriländer-

nas samlade bytesbalans. Efter ett underskott på ca 25 miljarder dollar

1977 kom nämligen området sammantaget till i stort sett balans i fjol. Till bilden hör emellertid att den inhemska inflationen i genomsnitt för

industriländerna inte visade någon motsvarande dämpning och att obalanserna I betalningarna inom OECD-området kvarstod i väsentlig utsträckning. I Förenta staterna exempelvis visade prisstegringstakten i stället en

uppgång samtidigt som bytesbalansunderskottet ökade ytterligare. Detta bidrog till ett kursfall för dollarn. I de traditionellt valutastarka länderna —

I Riksdagen 19781/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga I och 2

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 to

Japan och Förbundsrepubliken Tyskland — växte de externa överskotten parallellt med att valutakurserna gick upp och prisutvecklingen dämpades.

De externa obalanserna samt utvecklingen på pris- och valutaområdena verkade i hög grad styrande vid utformningen av den ekonomiska politiken i många länder. Viktigast härvidlag var den gradvisa åtstramning som kom

till stånd i Förenta staterna under hösten 1978 och den ytterligare expansion av den inhemska efterfrågan som samtidigt vidtogs i Japan och För-

bundsrepubliken Tyskland. Med undantag för i första hand Storbritannien bibehölls i mänga andra industriländer en restriktiv inriktning av politiken.

Den nuvarande inriktningen av den ekonomiska politiken i de större länderna bör resultera i en mer balanserad konjunkturbild i världsekono-

min. Politiken bidrar nämligen till en saxningsrörelse bestående i å ena

sidan en dämpning av den inhemska efterfrågans tillväxt i Förenta staterna

och å andra sidan en motsvarande uppgång i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Denna utveckling av den inhemska efterfrågan motvägs till en del i samtliga tre länder av de effekter som de tidigare nämnda valuta-

kursförändringarna får på utrikeshandeln. |

En utveckling efter dessa linjer har kunnat registreras under de senaste månaderna. I Förenta staterna har tendenser till en dämpning av aktivite-

ten visat sig i bl. a. eu fall i de ledande konjunkturindikatorerna. Å andra

sidan har sysselsättningen fortsatt att stiga. Också i Förbundsrepubliken Tyskland har sysselsättningen utvecklats gynnsamt. Ett annat positivt tecken är ett förbättrat förtroendeklimat inom näringslivet. Detta ökar förhoppningarna om en uppgång i investeringsverksamheten. För Japans del håller den svaga trenden i exporten i sig, samtidigt som den inhemska konjunkturen utvecklas ganska positivt.

Den bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen under 1979 som jag redovisade i finansplanen ligger mot denna bakgrund i stort sett fast. Den genomsnittliga produktionstillväxten i OECD-området be-

räknas sålunda bli ungefär oförändrad jämfört med 1978. Den förutsedda dämpningen i Förenta staterna väntas bli förhållandevis mjuk. Samtidigt

Tabell I Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderområden 1976—1979

1976 1977 1978 1979

Källor: För 1976, 1977 och 1978: OECD. För 1979: Ekonomidepartementet.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 3

finns det skäl för en relativt optimistisk bedömning av den västeuropeiska konjunkturen. Av särskild betydelse är här den positiva utvecklingen i den västtyska ekonomin som jag nyss pekat på och som får gynnsamma effekter på övriga länder i Västeuropa. För Japans del väntas tillväxten i totalproduktionen fortgå i tillfredsställande takt.

Efter den kraftiga uppgången i världshandeln 1976 har måttliga ökningstal registrerats de båda senaste åren. Mot bakgrund av den fortsatt dämpade tillväxt i industriländernas totalproduktion som förutses också för 1979. är heller ingen snar förbättring att vänta. Världshandelns volym bedöms i år sålunda öka med 5 å 6Z. Dock sker en klart gynnsam omsvängning i handelns länderfördelning med hänsyn till Sveriges exportinriktning. Länderna i Västeuropa, med vilka vi har ett stort handelsutbyte, väntas nämligen öka sin import snabbare än genomsnittet. Av stor betydelse är förbättringen i det västtyska konjunkturläget. vilket ökar

avsättningsmöjligheterna för svenska produkter. Likaså av stor betydelse är den något starkare tillväxten i våra nordiska grannländer. vilket väntas

leda till en förbättring av vår tidigare svaga export dit.

Utsikterna för den realekonomiska utvecklingen i omvärlden under 1979 ger sålunda anledning till en viss optimism från svensk synpunkt. Det finns emellertid inslag i bilden som dels gör de kortsiktiga prognoserna osäkra, dels manar till försiktighet beträffande förväntningarna I ett lite längre tids-

perspektiv. Jag avser då främst utvecklingen på prisområdet. vilket på

sistone aktualiserats av prishöjningarna på olja, samt obalanserna i betalningarna mellan industriländerna.

Den begränsning av råoljeproduktionen som skett i Iran får konsekven-

ser för den ekonomiska utvecklingen i industriländerna främst via effekter

på prissidan. Även om nu oljeproduktionen och exporten från Iran kommit

igång och Saudi-Arabien delvis kompenserat bortfallet torde man få räkna med ett inte helt obetydligt bortfall jämfört med tidigare normalsituation. Men de besparingsåtgärder länderna i det internationella energiorganet (IEA) inom OECD enats om bör tillsammans med lageranpassningar för-

hindra att oljetillgången blir en dirckt restriktion för produktionen i konsu-

mentländerna.

Den omedelbara effekten av bristsituationen är prishöjningar på olja utöver de som beslutades inom OPEC i december 1978. Detta beslut innebar successiva höjningar under 1979, så alt prisnivån på råolja uttryckt i dollar i genomsnitt för året skulle ligga 10 2: över nivän för 1978. Prisbilden under första kvartalet i är har varit mycket splittrad vad avser såväl leveranser från olika producenter som olika kvalitéer på oha. Priset på råoljeleveranser beräknas dock i genomsnitt ha legat mindre än 5 96 över

den nivå som bestämdes i december. För raffinerade produkter har priser-

na varit avsevärt mer uppdrivna. Det beslut som fattades av OPECländerna i mars innebär att den prishöjning på råolja som skulle ha gjorts

den I oktober i år. dvs. till drygt 14 över decembernivån i fjol, tidigare-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 4

lades med ett halvär. Den nya prisnivån är vidare en miniminivå, som de

enskilda producentländerna kan överskrida. Vid nästkommande OPECmöte i början av sommaren torde prisfrågan ånyo diskuteras.

Det är mot denna bakgrund givetvis utomordentligt svårt att i nuvarande läge förutse var den genomsnittliga prisnivån på råolja slutligen hamnar i ar. Införandet av högre priser sker i viss mån successivt allt efter som nva kontrakt sluts. Deuta verkar återhållande på den genomsnittliga prisuppgången för aret. I samma riktning verkar den fortsatt relativt dämpade efterfrågan på olja till följd av den förutsedda, fortsatt måttliga produktionstillväxten i industriländerna. Stor betydelse för raoljeprisets utveckling under loppet av 1979 får också de lagerdispositioner i distributions- och konsumentleden som inträffar under året.

Prisuppgåängen på råolja uttryckt i dollar i genomsnitt för 1979 har schablonmässigt satts till 1742, vilket motsvarar ca 1276 uttryckt i nationella valutor i importländerna. Detta kommer att driva upp priserna i den

internationella handeln, vilken värdemässigt till ca en femtedel utgörs av

råolja och oljeprodukter. Det finns emellertid skäl betona att de prishöjningar på råolja det här är fråga om inte alls kan jämföras med vad som hände vintern 1973-1974 då råoljepriset fyrdubblades.

För vissa andra rävaror, främst metaller, har priserna stigit markant sedan mitten av 1978. Delvis kan detta förklaras som en återhämtning från den realprissänkning som tidigare skett till följd av att kursfallet för dollarn inte då kompenserades genom en motsvarande prishöjning. Delvis kan det vara fråga om spekulativa prisrörelser med anknytning till bl.a. oron på oljemarknaden och kriget i Sydostasien. ELivsmedelspriserna däremot har visal en mycket lugn utveckling till följd av goda skördar två år i rad. Priserna på industrivaror i internationell handel väntas stiga med sammantaget ca 63 I genomsnitt för 1979, dvs. en fördubbling jämfört med t fjol. Också för den inhemska prisutvecklingen i OECD-länderna föreligger visså negativa tecken. Dels väntas produktivitetsullväxten utvecklas fortsatt svagt. dels visar löneökningarna en acceleration t några länder. Genomsnittligt för industriländerna torde därför inte någon ytterligare förbättring i prisutvecklingen vara att vänta I år. De stora skillnaderna i inflationstakt mellan olika länder kan likaledes väntas bestå eller rentav öka. Detta skapar givetvis osäkerhet i fråga om valutakursutvecklingen och kan bidra till en allmän restriktivitet i den ekonomiska politiken I många länder.

Som jag tidigare nämnt uppnådde OECD-länderna ungefär balans i de löpande betalningarna gentemot förra året. Vad gäller utsikterna för 1979

påverkas bilden av höjningen av oljepriset. Som en grov regel giller att

varje procentenhets ökning av oljepriset leder ull att OPEC-ländernas inkomster stiger med ca 2.5 miljarder dollar och att OECD:s samlade bytesbalans försvagas med ca I miljard dollar. Den prishöjning på olja i genomsnitt för 1979 som antagits I det föregående innebär saledes ingen

drastisk försämring av områdets totala bytesbalans. Den kan dock motver-

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 5

ka tendenserna till en bättre jämvikt mellan olika länders bytesbalanspositioner. Anpassningen av under- och överskott i bytesbalanserna inom gruppen av industriländer kvarstår som ett utomordentligt besvärande problem.

I fjol ökade överskotten i Japan. Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz, samtidigt som Förenta staterna och flertalet mindre länder registrerade stora underskott. De olika ländernas målsättningar beträffande bytesbalansutvecklingen är inbördes oförenliga. Överskottsländerna vill av rädsla för inflationen i allmänhet inte föra en alltför expansiv efterfrägepoliuk som medför lägre bytesbalansöverskott. Samtidigt strävar underskottsländerna efter att reducera sina underskott eftersom dessa begränsar deras ekonomisk-politiska handlingsfrihet. Man kan därför inte bortse från risken att fortsatta starka oljeprisstegringar samt till följd därav ökade obalanser I betalningarna mellan industriländerna och ökat inflationstryck skulle på sikt kunna dämpa tillväxten i världsekonomin.

Den ojämna fördelningen av under- och överskott i bytesbalanserna och den skiljaktiga intflationsutvecklingen i de stora länderna låg bakom den oro som tidvis rådde på valutamarknaderna under 1978. Kraftiga förskjutningar i växelkurserna skedde mellan å ena sidan dollarn och å den andra yenen, D-marken och schweizerfrancen. För att stabilisera utvecklingen och söka upprätthålla dollarns värde beslutade de amerikanska myndigheterna t november i fjol om en rad ätgärder. Viktigast var besluten om emission av obligationer i utländska valutor och om utnyttjande av dragningsmöjligheterna i Internationella valutafonden. Dessutom utökades de s.k. swap-avtalen med Japan, Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz. Totalt skapades genom dessa åtgärder möjlighet att mobilisera motsvarande 30 miljarder dollar i utländska valutor. Omfattande interventioner Inom denna ram förekom under tiden fram till årsskiftet. Dollarkursen har sedan åtgärderna beslutades varit tämligen stabil. och valutamarknaden har präglats av lugn.

Av betydelse för valutautvecklingen var ocksa beslutet i december 1978 inom EG att upprätta ett europeiskt monetärt system, EMS. Ikraftträdandet skedde först i mars i år. Bakgrunden till skapandet av detta system var bedömningen att kortsiktiga fluktuationer i växelkurserna i sig verkar hämmande på den ekonomiska tillväxten. Beslutet innebär sålunda att deltagande länder stabiliserar sina inbördes växelkurser. Storbritannien har valt att tills vidare stä utanför interventionsmekanismen i EMS. Norge som var associerat till det tidigare valutasamarbetet i Västeuropa, den s. k. valutaormen, valde också at stå utanför det nya systemet. Förutom åtagandet att upprätthålla stabila växelkurser innehåller EMS utbyggda kreditfaciliteter för de deltagande länderna och syftar till uppbyggandet av en monetär fond inom två år.

Jag har tidigare understrukit vikten av att ge Internationella valutafonden ökade möjligheter att finansiera medlemsländernas bytesbalansun-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 6

derskott. En principöverenskommelse om en allmän höjning av medlems-

insatserna föreligger nu. I prop. 1978/79: 158 föreslås riksdagen godta den ökning som angetts för Sveriges del. Den nu aktuella höjningen beräknas täcka valutafondens behov av ökade permanenta medel under de närmaste

fem åren. Med tanke på att behovet av krediter för betalningsbalansstöd

kan komma att öka. är det av särskild vikt att valutafondens del av detta

stöd ökar. |

2¶Konjunkturer och ekonomisk politik under 1978 och början av 1979

1978 präglades av två huvuddrag i den ekonomiska utvecklingen. Effekterna av devalveringen och de övriga ekonomisk-politiska åtgärder som vidtogs under 1977 gav tydligt avläsbara resultat under första delen av

fjolåret. Därmed blev det också möjligt, och lämpligt. att ge den ekonomis-

ka politiken en mer expansiv inriktning fr. o. m. mitten av 1978.

Det är i dag helt klart att devalveringen fick åsyftad effekt på vår konkurrenskraft och den ekonomiska utvecklingen. Detta tillsammans med det ansvarsfulla löneavtalet på den privata arbetsmarknaden för 1978

och 1979 skapade förutsättningar för de marknadsandelsvinster på hemma-

marknaden och exportmarknaderna som de svenska företagen gjort. Genom en avsevärd kostnadsanpassning påbörjades en exportledd tillväxt. Utlandsefterfrägan dominerade efterfrågeexpansionen under 1978. Trots en svag utveckling av den inhemska efterfrågan steg BNP med 2,8 Zz. dvs. mer än som angivits i tidigare beräkningar.

Det var nödvändigt att i samband med devalveringen 1977 hälla tillbaka

den privata konsumtionen som under tidigare år vuxit i en takt som inte var längsiktigt försvarbar. En sådan återhållsamhet var också väsentlig för att skapa förutsättningar för en nödvändig löne- och prisstabilitet och för att minska bytesbalansunderskottet.

Eftersom en avsevärd del av produktionskapaciteten var outnyttjad

fortsatte investeringarna att falla kraftigt även under 1978. Under 1975 och

1976 ökade industrins lager kraftigt. Härtill bidrog det statliga lagerstödet vars huvudsyfte var att stödja sysselsättningen. Under 1977 kunde därför

en stor del av efterfrågan tillgodoses genom försäljning frän lager. Produk-

tionen pressades därmed neråt. Under 1978 upphörde totalt sett dessa efterverkningar av överlagren även om vissa branscher hade. och i viss

mån fortfarande har, alltför stora lager i förhållande till sin försäljningsvo-

lym.

Successivt under första delen av 1978 framträdde allt tydligare tecken på

att omläggningen av politiken under 1977 hade lett till åsyftat resultat.

Exporten ökade, underskotten i utrikeshandeln omvandlades till ordentliga överskott, inflationen bromsades upp. Samtidigt uppträdde emellertid

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 7

vissa tendenser till ökad arbetslöshet. Dessa möttes dock med kraftiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Grunden för den orientering i expansiv riktning som inleddes i och med andra halvåret 1978 var en strävan att öka kapacitetsutnyttjandet i ekonomin och utnyttja landets produktiva resurser.

För att få igång en sådan utveckling avskaffades den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den I juli 1978. I stabiliseringsprogrammet från hösten 1977 hade förutskickats att den allmänna arbetsgivaravgiften skulle avskaffas i två steg. Detta innebar en stimulanseffekt på 3600 milj. kr., på årsbasis, elter I &£ av BNP, under andra hälften av äret. Denna sänkning i

kombination med en aktiv prispolitik bidrog i hög grad till att inflationstak-

ten blev 2 procentenheter lägre än den prisgräns på 7,25 Z- som stipulerats i LO-PTK-SAF-avtalet. Löntagarna fick härigenom således 2 7z högre reallön än vad som denna avtalsklausul garanterade. Denna högre reallönenivå har givetvis en positiv inverkan även i framtiden. Borttagandet av arbetsgi-

varavgiften bidrog samtidigt till att öka Sveriges internationella konkur-

renskraft.

Även för 1979 gavs den ekonomiska politiken en försiktigt expansiv

inriktning. Ett stimulanspaket på sammanlagt ca 2 miljarder kr. genomför-

des fr. o. m. den I januari 1979. Huvuddelen bestod av en marginalskatte-

sänkning och en kraftig höjning av barnbidraget.

Under sommaren och hösten 1978 började flera tecken visa sig på att utvecklingen i Sverige definitivt vänt till det bättre. Orderingången fortsat-

te att öka och en markerad omsvängning i industriproduktionen inträdde.

Överlagrens produktionsnedhållande verkan hade nu begränsats så mycket att industriproduktionen kunde stiga för att kunna tillgodose den ökande efterfrägan.

En väsentlig förutsättning för att ekonomin i balanserad takt skulle

kunna återgå till ett högre kapacitetsutnyttjande var att uppgången kom relativt snabbt så att inte långsiktigt konkurrenskraftig kapacitet slogs ut. Dessutom måste en uppgång successivt spridas till flera områden i ekonomin för att på sikt kunna nå en balanserad tillväxt av olika delar av

efterfrågan. Det var därför angeläget att tillväxten även kom att omfatta

andra delar av ekonomin än utrikeshandelssektorn. Borttagandet av arbetsgivaravgiften bl.a. gav en betydande stimulans till den privata konsum-

tionen. Denna torde ha ökat med drygt 244 i volym under andra halvåret.

Tillgängliga siffror över försäljningsutvecklingen under de första månaderna 1979 tyder på en fortsatt konsumtionstillväxt, om än inte i samma takt

som under andra halvåret i fjol.

Men det var inte bara för export och konsumtion som en uppgång kunde

registreras under 1978. Bostadsbyggandet som minskat sedan 1972 började

på nytt öka redan mot slutet av 1977, en utveckling som fortsatte under 1978. Även övriga investeringar svängde om i positiv riktning så att de totala investeringarna ökade med ca 1.5 4 under andra halvåret.

"Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 8

Tabell 2 - Försörjningsbalans 1977 och 1978 Miljarder Procentuell volymförändring, kr. 1978, 1975 års priser löpande priser 1977 1978 Tillgång

Elterfrågan

Statliga myndigheter och

! Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

De stimulansätgärder som sattes in under det andra halväret 1978 åstadkom således att en ökad tonvikt lades vid expansion av den inhemska efterfrågan. Denna steg därigenom med 1—1.,.52., eller närmare 3< i årstakt. mot en betydligt svagare ökning under första delen av året. Större delen av denna efterfrågetillväxt kom den svenska produktionen till godo. Importen föll med närmare 5 52 under första delen av året för att därefter i stort sett öka i en i förhållande till efterfrågan i landet normal takt. För 1978 kan därmed betydande andelsvinster på hemmamarknaden noteras för de svenska företagen. Vid en så snabb uppgång i den inhemska efterfrägan som varit fallet under de senaste tre kvartalen är det dock också rimligt att detta. som f.n. sker. åtföljs av en uppgäng även på importsidan utan att detta äventyrar de långsiktiga andelsvinsterna.

Huvuduppläggningen av den ekonomiska politiken under större delen av 1977 och första hälften av 1978 var att föra en generellt restriktiv efterfrågepolitik vilken förenades med omfattande selektiva insatser för sysselsättningen inom olika orter, regioner och företag. Detta torde vara den enda framkomliga vägen om man samtidigt skulle åstadkomma å ena sidan en kostnadsanpassning och inflationsdämpning och å den andra sidan hålla uppe sysselsättningen. Den kraftigt ökade selektiva politiken skall i första hand ses som ett säll att under extremt ogynnsamma förhållanden någorlunda väl uppfylla dessa mål. Ett mål har också varit att rädda industriell

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 9

produktionskapacitet under en besvärlig anpassningsfas. De vidtagna sti-

mulansätgärderna under 1978 och början av 1979 var ett led i att förskjuta tyngdpunkten i den ekonomiska politiken i riktning från selektiv till generell politik.

Enligt de nu föreliggande nationalräkenskaperna för hela 1978 steg den totala produktionen, BNP, med 2.8 4. under 1978. Det är en upprevidering jämfört med de preliminära tal som redovisades i finansplanen i januari i

år. Industriproduktionen som fallit sedan början av 1975 vände uppåt från mitten av 1978. Ökningen mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978 blev drygt 1 Z. Under andra halvåret 1978 ökade industriproduktionen dock med inte mindre än 6 Z. Produktionsuppgången skedde först i basindustrierna skog

och stäl. I enlighet med det traditionella konjunkturmönstret vände produktionen uppåt i verkstadsindustrin ca ett halvår senare.

Den ekonomiska politiken skapade säledes förutsättning att successivt höja kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Därigenom kunde, tillsammans

med omfattande arbetsmarknads- och näringspolitiska insatser. de tidigare

tendenserna till en ökning av arbetslösheten brytas. Sysselsättningen ökade och arbetslösheten sjönk under senare delen av året och under de första månaderna av 1979. Under de senaste tre kvartalen har arbetslösheten

kunnat dras ner med närmare 30000 personer, säsongvariationer undantagna.

Genom alt industrin i särskilt hög grad. delvis som en följd av insatta stödåtgärder, upprätthållit en högre sysselsättning än vad produktionsnivån motiverade, fortsatte sysselsättningsminskningen där under andra

halvåret 1978. Detta har å andra sidan medfört att produktivitetsstegringen

blev avsevärd under den aktuella perioden eftersom industriproduktionen ökade. Kostnadstrycket i ekonomin har därmed avtagit. Detta har varit en

kraftigt bidragande orsak till att inflationen dämpades avsevärt under

loppet av 1978. Under andra halvåret steg priserna i en takt som för ett helt år skulle motsvara något mera än 592. Detta innebar en halvering av inflationstakten från 1977. Till en del underlättades prisstabiliseringen av den långsamma uppgången Ii den internationella prisnivån. Detta förklarar dock icke att inflationstakten i Sverige föll starkt jämfört med genomsnittet för OECD-länderna.

Utvecklingen under 1978 ledde till en betydande förbättring i bytesbalansen. Nettot mellan export och import av varor, handelsbalansen, förbättrades med 10 miljarder kr. Härav kan drygt 7 miljarder kr. hänföras till utrikeshandelns volymutveckling. Tjänste- och transfereringsbalanserna försämrades dock även om det under året förbättrade fraktläget medförde ett stigande sjöfartsnetto. Totalt sett stannade bytesbalansens saldo på ett underskott om knappt 4 miljarder kr., vilket kan jämföras med ett motsvarande underskott om 12,5 miljarder kr. 1977. En avsevärd förbättring åstadkoms således under fjolåret.

I finansiellt avseende motsvaras detta av ett ökat sparande inom landet.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 10

Tabell 3 Betalningsbalans 1977 och 1978 Milj. kr., löpande priser

Huvudsakligen har detta ökade sparande uppkommit inom företagssektorn och kommunerna medan statens underskott ökat. bl.a. som en följd av arbetsmarknads- och industripolitiska insatser. Kommunerna ökade sitt finansiella sparande 1978 samtidigt som konsumtionen steg med över 5 4 i volym.

Företagen uppnådde också en bättre balans mellan intäkter och kostna-

der under 1978. Vinstläget förbättrades mot slutet av 1978. Ökningen

skedde från en mycket låg nivå. Den kraftiga ökningen i företagens finan-

siella sparande sammanhängde i hög grad med den starka lagerneddragningen. Kreditpolitiken inriktades på att åstadkomma en balanserad kreditexpansion. Ökningen i budgetunderskottet neutraliserades genom höjningar av likviditetskvoterna. Eftersom företagens kreditefterfrågan var svag kunde en viss ökning av utlåningen till hushållen ske. Detta bidrog till den

ökning av den privata konsumtionen under scnare delen av året som jag tidigare redovisat. Kreditpolitiken bidrog härmed till att ästadkomma den önskvärda reala expansionen. Eftersom bytesbalansen förbättrades kunde kreditpolitiken utformas mera fritt i förhållande till bytesbalanshänsynen. Sälunda sänktes diskontot i flera steg under året.

Under 1977 vidtogs de nödvändiga ekonomisk-politiska åtgärderna för

att föra Sverige ut ur den ekonomiska krisen. 1978 blev det år då utveck-

lingen vände efter flera års stagnation och nedgång. Vi fick igång en

exportledd expansionsprocess. Därmed lades grunden för full sysselsättning för en fortsatt god tillväxt, ett på sikt förbättrat bytesbalansläge och en rimlig pris- och kostnadsutveckling.

3¶Den ekonomiska politiken 1979

3.1 Målen för och inriktningen av den ekonomiska politiken

Målen för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, rimlig prisstabilitet. ekonomisk tillväxt, rättvis inkomstfördelning, regional balans och

jämvikt i bytesbalansen.

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 11

Under de tre år som gått sedan regeringsskiftet hösten 1976 har den ekonomiska politiken inriktats på att ta Sverige ur den mycket allvarliga

ekonomiska kris som landet råkat in i. Inflationstakten har halverats,

bytesbalansunderskottet har reducerats kraftigt och Sverige har åter hakat på den internationella ekonomiska tillväxten. För 1979 förutses en snabbare BNP-ökning än genomsnittet för OECD-länderna för första gången sedan 1974. Det har skett en påtaglig förbättring i arbetsmarknadsläget sedan hösten 1978.

Den svenska konjunkturuppgången som inleddes vid mitten av 1978 har

fortsatt under första kvartalet 1979. Den utvecklas nu på bred front. Den bedömning som jag redovisade i finansplanen för svensk ekonomis utveckling under 1979 ligger till sina huvuddrag fast. BNP-ökningen väntas uppgå

till drygt 5£& mellan 1978 och 1979. Exporten av varor kan beräknas stiga med ca 89. Den starka omsvängningen i den inhemska efterfrågan leder till en kraftig uppgång I importen med ca 9,5 Sc men Sveriges konkurrens-

kraft har förstärkts och svensk industri torde i är fortsätta att återvinna marknadsandelar både på export- och hemmamarknaden.

Även om den samlade tillväxten i OECD-länderna inte kan väntas bli

högre 1979 än de tre föregående åren så ökar marknadstillväxten för svenska varor genom att tyngdpunkten i den internationella konjunkturen

förskjuts mot Västeuropa. Den amerikanska konjunkturen är på väg att bromsas upp. dock inte i den takt som många tidigare förutsåg. Ilrankrisen och den därmed utlösta starka oljeprisstegringen innebär risker för den internationella konjunkturen. Oljeprisstegringen kan hejda utvecklingen

mot en utjämning av bytesbalansunderskotten i OECD-länderna. Detta

kan på sikt tvinga fram starkare ekonomisk restriktivitet i underskottslän-

derna. Samtidigt kan den högre inflationstakten förorsaka en åtstramning av politiken även i överskottsländerna. Man kan därför inte bortse från

risken av en uppbromsning av den internationella konjunkturen mot slutet av 1979 och under 1980. För 1979 bedömer jag dock att det internationella läget inte motiverar någon nedrevidering av tidigare prognoser för den svenska exporten.

Snabbt stigande internationella priser och vinster i näringslivet kan

också få ett genomslag på den inhemska pris- och kostnadsnivån. På sina håll har uttryckts farhågor för att själva takten i den svenska konjunktur-

uppgången är så hög att den äventyrar prisstabiliteten. Först skall därvid

konstateras att svensk ekonomi alltjämt arbetar med ett mycket lågt kapa-

citetsutnyttjande. Enligt konjunkturbarometern i mars i år angav endast en

tredjedel av företagen att de arbetade med fullt kapacitetsutnyttjande. Industrin har först nu slutat att minska antalet sysselsatta. Det finns alltjämt ett stort antal människor utanför den reguljära arbetsmarknaden. Därför bör det finnas förutsättningar att tillgodose en väsentligt högre efterfrågan på arbetskraft.

Även om uppgången uttryckt som procentuell tillväxttakt är stark sker

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 P

den således från ett utgångsläge med stor outnyttjad kapacitet. Uppgången i ekonomin under andra halvåret 1978 var mycket snabb. Mycket talar för att ökningstakten planar ut under loppet av året.

Det har varit nödvändigt att ge ekonomin en tillräcklig stimulans i inledningsskedet om man skall uppnå en självgenererande uppgång i konjunkturen, där stigande investeringar så småningom tar över rollen som

den viktigaste expansionsfaktorn. Nu föreliggande investeringsenkäter tyder också på en snabbare återhämtning av industriinvesteringarna än vad jag tidigare räknade med. Faran av att ge ekonomin en för liten expan-

sionskraft är som man kunnat konstatera i flera länder att ekonomin aldrig

riktigt kommer in i en självbärande tillväxtprocess som leder till stigande

investeringar och full sysselsättning.

Det är också viktigt att uppgången i ekonomin blir tillräckligt stark för att utlösa de betydande möjligheter till produktivitetsökningar som alltjämt

finns i svenskt näringsliv. Produktiviteten i svensk industri beräknas kunna öka med 7,5 4 i år genom volymökningar och inte genom neddragning

av sysselsättningen. Denna produktivitetsökning skapar förutsättningar för en fortsatt förstärkning av Sveriges konkurrenskraft och av nödvändiga förstärkningar av företagens på många håll urholkade finansiella ställning.

Även i den skyddade sektorn väntas produktiviteten stiga snabbare vilket häller tillbaka kostnadsökningarna och verkar dämpande på prisstegringarna. | Även om vinstuppgången i näringslivet beräknas bli relativt stor under

1979 så sker den från en utomordentligt låg nivå. Vinstnivån kommer enligt vad man nu kan se att ligga väsentligt under genomsnittsnivån i tidigare

konjunkturcykler inom industrin. För 1979 beräknas bruttoöverskottets

andel av förädlingsvärdet (inkl. kapitalförslining) uppgå will 22 å 232, vilket kan jämföras med ett genomsnitt på drygt 30 4. 1970-1974.

Företagen har under de gångna årens lönsamhetskris tvingats minska det långsiktiga utvecklingsarbetet som skall lägga grunden för den industriella tillväxten under 1980-talet. Det är nödvändigt att den förbättrade lönsam-

heten används för sådana långsiktiga insatser för att utveckla nya produkter, nya produktionsmetoder och nya marknader samt till att sänka de relativa priserna och öka konkurrenskraften. Det är också viktigt att företagen kan öka soliditeten. Den ekonomiska krisen har visat hur farligt det är, inte minst för möjligheten att garantera de anställda en tryggad syssel-

sältning, när företagen arbetar med alltför Iitet eget kapital. Som jag

betonat i den nyligen framlagda kapitalmarknadspropositionen är det därför angeläget att nyemissionsvolymen ökar. Under 1979 har det skett en

betydande uppgång i nyemissionerna. Det är angeläget att förutsättningar

skapas för att denna uppgång fortsätter.

Jag anser således att den ekonomiska politiken under 1979 är väl avvägd.

Det finns inte skäl att redan nu vidta finanspolitiska åtstramningsätgärder. Dessa får erfarenhetsmässigt ett snabbt genomslag på aktiviteten i ekono-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 13

min och skulle riskera att i ett alltför tidigt skede av konjunkturuppgången bryta återhämtningen i ekonomin innan ett rimligt kapacitetsutnyttjande nålts. De växande spänningarna på arbetsmarknaden mellan efterfrågan och utbud och den risk för pris- och kostnadsutvecklingen som onekligen ligger i deta fär icke bli eu skäl aut driva en poliuk som permanentar undersysselsättningen i ekonomin.

Huvuduppgifterna för den ekonomiska politiken under 1979 är för det första att höja kapacitetsutnyttjandet i ekonomin och bereda sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden för personer som är arbetslösa eller är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För det andra gäller det att förhindra att Sverige på nytt råkar in i en accelererande pris- och kostnadsutveckling.

Sysselsättningen har stadigt förbättrats. Antalet kvarstående lediga platser har ökat väsentligt under 1979. Genom omfattande arbetsmark-

nadspolitiska satsningar har arbetslösheten kunnat hållas nere. Det inne-

bär emellertid att antalet personer utanför den reguljära arbetsmarknaden alltjämt är stort.

Detta ställer nya krav på arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Det är utomordentligt angeläget — inte bara sett från en totalekonomisk balanssynpunkt — att människorna som i dag befinner sig utanför den reguljära

arbetsmarknaden kan erbjudas trygga sysselsättningstillfällen i den ordina-

rie produktionen. Risken är annars betydande att antalet personer utanför den reguljära arbetsmarknaden i en kommande lågkonjunktur blir ännu högre.

Det är viktigt att under uppsvingsären klara de stora nödvändiga om-

ställningarna på arbetsmarknaden. Det är ocksä en förutsättning för att

klara en fortsatt stabilisering av prisutvecklingen. Regeringen har därför vidtagit en rad arbetsmarknadspolitiska atgärder för att underlätta de nöd-

vändiga omställningarna.

För att hålla uppe sysselsättningen och förhindra ett alltför starkt fall i den ekonomiska aktiviteten under lågkonjunkturen har det krävts en betydande underbalansering av budgeten. Den underbalanseringen är större än den någonsin varit. men Sverige har heller aldrig i modern tid genomgått en så allvarlig ekonomisk kris.

De växande budgetunderskotten leder ofrånkomligen till stigande Iikviditet i den svenska ekonomin. Under loppet av 1979 kan man räkna med att

den reala likviditeten tenderar att stiga nägot för snabbt. Detta skapar risker för en inflationistisk utveckling när ekonomin äter närmar sig fullt

kapacitetsutnyttjande. Regeringen föreslår därför som jag senare skall redovisa nya kreditpolitiska åtgärder under 1979 för att bromsa upp likviditetsökningen.

Det är dock viktigt att kreditpolitiken utformas så att man inte bryter den inledda uppgången i näringslivets investeringar. Förlitar man sig i allt för hög grad på traditionella kreditpolitiska medel riskerar man en för svag

investeringsutveckling med på sikt lägre produktivitetsökning. Detta kan

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 14

försvåra stabilisering av prisutvecklingen. Det tar också relativt lång tid

innan en kreditpolitisk ätstramning återverkar på den reala ekonomins utveckling.

Därför mäste den ekonomiska politiken inriktas på ett växelspel mellan kredit- och finanspolitik. Tyngdpunkten i den på sikt nödvändiga åtstramningen av den ekonomiska politiken måste läggas på finanspolitiken. Un-

der 1980 och 1981 kommer det med hänsyn till budgetutvecklingen och till den förutsedda allmänna utvecklingen av svensk ekonomi att vara nödvän-

digt att öka statens inkomster.

Som närmare redovisas i det följande finns det inte anledning att redan nu låsa sig för storleken eller formerna för de skattehöjningar som kan bli

nödvändiga att besluta om senare under året. Osäkerheten om den internationella konjunkturutvecklingen bortom 1979 är stor. En åtstramning måste självfallet motiveras utifrån den reala utvecklingen i ekonomin. Beslut om skattehöjningar bör inte grundas på budgetunderskottets absoluta storlek utan på överväganden om produktionsresurserna i samhället räcker till för att möta den framkommande efterfrågan, bytesbalansens utveckling och nödvändigheten att långsiktigt stabilisera pris- och kostnadsutvecklingen.

De betydande budgetunderskott som vuxit fram under ett antal år har främst tillkommit genom återhållsamhet med skattehöjningar. en svag utveckling av skatteunderlaget samt stora utgifter för industri- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder och för stöd till utsatta grupper. De alternativa

förslag till åtgärder som framförts skulle inte på något avgörande sätt ha påverkat budgetbalansen.

Förutsättningarna för att uppnå en realt sett god tillväxt under kommande år är gynnsamma som jag närmare redovisar i kalkylen för 1980—- 1981. Problemen ligger på den finansiella sidan. Det gäller att uppnå en lugn löne- och prisutveckling samtidigt med den nödvändiga finanspoli-

tiska åtstramningen. Alla partier och arbetsmarknadens parter bör ha ett

starkt gemensamt intresse att klara dessa problem med hänsyn till den avgörande betydelse det har för den framtida välståndsutvecklingen i värt

land.

I ett senare avsnitt redovisas kalkyler över ett tänkbart utvecklingsalter-

nativ för ekonomin under 1980 och 1981 som torde ligga väl inom det totala

resursutrymmet inom ckonomin. För att realisera detta krävs bl.a. att hushållens privata konsumtion 1980 inte ökar med mer än 2 å 2,5 %. De

finanspolitiska krav som en sådan utveckling ställer bestäms i första hand av den eljest troliga utvecklingen av hushållens reala disponibla inkomster.

Dessa bestäms Ii sin tur, förutom naturligtvis av den allmänna pris- och löneutvecklingen, av storleken på sänkning av marginalskatterna.

Dessutom betyder de relativt omfattande transfereringsökningarna som sker tll hushållen relativt mycket för hushållsinkomsternas utveckling. I

andra hand påverkas den privata konsumtionen också av förändringar i

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 15

hushållens sparkvot. Mycket talar för att sparkvoten kommer att falla

något vilket ställer krav på ökat finansiellt sparande i den offentliga sek-

torn.

Den skattcomläggning som regeringen lagt förslag om i riksdagen innebär alt hushällen utöver inflationsskyddet får en sänkning av de statliga direkta skatterna. Förslaget om ökat stöd till kommunerna gör det också möjligt för många av dessa icke minst vad gäller landstingen att sänka

kommunalskatten. I andra fall kan en höjning utebli. Löntagarna kommer därför att få cen med hänsyn till utrymmet för privat konsumtion rimlig

höjning av realinkomsterna även vid låga nominella lönehöjningar. Därför borde det vara möjligt att öka de lönebaserade avgifterna utan att därmed allvarligt riskera en samlad lönekostnadsutveckling som ånyo äventyrar Sveriges internationella konkurrenskraft. Regeringen är beredd att över-

väga även andra bredbasiga skatteformer. En särskild utredning har tillsatts för att skyndsamt utreda den s.k. produktionsfaktorsskatten och

andra bredbasiga skatter. Målet är att finna de former för skatteökningar som får minst negativa verkningar på konkurrenskraft och inflationstakt.

Nödvändigheten att begränsa den privata konsumtionstillväxten 1980 till

ungefär i linje med det långsiktiga utrymmet för privat konsumtion bestäms

dock inte enbart av hänsyn till kapacitetsbegränsningar i den svenska ekonomin utan är också en konsekvens av de restriktioner som kravet på en långsiktig bytesbalansjämvikt innebär. Det är utomordentligt viktigt att resursutrymmet i ekonomin reserveras för ökade investeringar och en

fortsatt förbättring i bytesbalansen.

Bytesbalansunderskottet beräknas uppgå till ca 6,3 miljarder kr. 1979.

Detta är en försämring jämfört med föregående år. Med hänsyn till den

starka uppgången I den inhemska efterfrågan är detta naturligt. Den stora

förbättringen i bytesbalansen 1978 kan till drygt hälften förklaras av ökad

konkurrenskraft medan resten i huvudsak förklaras av den låga inhemska efterfrågan. Försämringen i bytesbalansen mellan 1978 och 1979 är således inte ett uttryck för en försvagad konkurrenssituation utan för ett återvändande till en mer normal balans mellan efterfrågekomponenterna. Sverige fortsätter att vinna marknadsandelar 1979 vilket minskar det underliggande bytesbalansunderskottet. Det ökade underskottet beror också på den extra starka oljeprishöjningen. Även för kommande är får man räkna med att

stigande oljepriser tenderar att öka underskottet i bytesbalansen. Struktu-

reilt har Sverige således alltjämt ett betydande underskott.

Pris- och kostnadsutveckling

Inflationen nädde i februari 1979 det lägsta tolvmånaderstalet (5,6 2)

sedan 1972. Det ligger väsentligt under den genomsnittliga ökningstakten i OECD-området under samma period. Flera faktorer har bidragit till den

starka nedgången i inflationstakten. Löneavtalet för 1978 och 1979 har legat på en förhållandevis måttlig nivå. Löneglidningen har kunnat hållas

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 16

nere. Därtill kommer effekten av borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften på 27 från den 1 juli 1978.

I ärets finansplan antogs att konsumentprisindex skulle stiga med 5 å 697. Med hänsyn till att de internationella prisstegringarna blivit starkare än beräknat antar konjunkturinstitutet nu att prisstegringen under loppet

av 1979 kommer att uppgå till 6,14£. Därvid har beaktats effekterna av de

nya oljeprishöjningar som OPEC-länderna beslutat och att prisökningarna på flera internationella rävaror blivit starkare än beräknat.

Prisstegringarna under årets första tre månader ligger på 2,14 vilket ligger väl i linje med en prisstegring på totalt 6 ££ under loppet av året.

Priserna på varor och tjänster inom den skyddade sektorn svarar för ca

2/3 av konsumentprisindex. Dessa priser har ökat i relativt måttlig takt. Den ökning i den skyddade sektorns produktionsvolym som nu sker höjer produktivitetsökningstakten. Detta bidrar till att dämpa pris- och kostnadsutvecklingen i ett läge där kapacitetsutnyttjandet alltjämt är lågt.

En viktig faktor bakom den förhållandevis försiktiga inflationsprognosen

är den lugna prisutvecklingen på livsmedel. De internationella livsme-

delspriserna har hittills inte visat nägra tendenser till att stiga och de svenska livsmedelspriserna har höjts mycket litet som följd av den återhållsamma kompensationen till jordbruket den I januari innevarande ar.

Det är regeringens bestämda avsikt att söka hålla prisökningen inom den

1 löncavtalet mellan SAF-LO-PTK angivna gränsen på 5: mellan dec. 1978 och okt. 1979. Självfallet försvåras detta av prisökningar utifrån. De

starka oljeprisökningarna får stora återverkningar på den svenska ekono-

min. Utan ytterligare stora internationella prisökningar bedömer jag det emellertid alltjämt realistiskt att inflationen inte skall överstiga 6 &£ under loppet av 1979. vilket innebär en prisökning på mindre än 54. 1.0. m. oktober 1979. För att klara prismålet krävs dock den största återhållsamhet med prishöjningar från företagens sida. En fortsatt intensiv prisöver-

vakning är nödvändig. Det krävs också stor återhållsamhet med kommuna-

la och statliga taxehöjningar.

Det svenska kostnadsläget fortsätter att förbättras i förhållande till om-

världen under loppet av 1979. Lönekostnaderna i industrin beräknas stiga med ca 854. Om produktivitetsökningen som förutsatts skulle uppgå till

7.524 betyder det en lägre ökning i lönekostnaden per producerad enhet än i konkurrentländerna. Under 1979 skulle säledes finnas förutsättningar att

återställa en stor del av vad som ännu återstår av den relativa kostnadsför-

sämring som drabbade Sverige under 1975 och 1976. I beräkningarna har

förutsatts att industrin i första hand använder det förbättrade konkurrens-

läget till att sänka sina relativa priser.

Elterfrågans inriktning

Det starka omslaget I den svenska konjunkturen föregående är var

exportlett. Ökningen av nettoefterfrågan från utlandet uppgick till inte

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 17

mindre än 4,5 Z av BNP. Den inhemska efterfrågan utvecklades däremot svagt. I är fortsätter exporten visserligen att öka i snabb takt. men importvolymen beräknas stiga ännu snabbare. Den utländska nettoefterfrågan

avtar således som drivande kraft i efterfrågeexpansionen. I år sker det i

stället en stark återhämtning i den inhemska efterfrågan se följande tablå. Bidrag till BNP-tillväxten 1976—1979

1976—1977 1977-1978 1978-1979

! Export av varor och tjänster ./. Import av varor och tjänster.

Av särskild betydelse är det mycket kraftiga lageromslaget. För första gången på tre år kommer lagerinvesteringarna att ge ett positivt bidrag till

efterfrågan. Alltjämt fortsätter dock den totala lagervolymen att minska fastän i betydligt mindre omfattning än under 1978. Sverige är nu på väg att äntligen normalisera relationen mellan lager och produktion.

Den privata konsumtionen har beräknats stiga med 2,8'Z. dvs. samma

antagande som gjordes i årets finansplan. Konjunkturinstitutet har med

anledning av att inflationsprognosen reviderats upp kommit till att ökningen I hushållens disponibla inkomster stannar vid 2,3 26 1979. Institutet har

därför reviderat ned sin tidigare prognos för den privata konsumtionen från

3,5 till 3.12. Osäkerheten om de reala disponibla inkomsternas utveckling är stor. Därtill kommer svårigheterna att förutse hushållens sparkvot. Jag anser inte att det finns tillräckligt starka skäl att förändra prognosen för den privata konsumtionens ökning på 2,89 mellan 1978 och 1979, som gjordes I årets finansplan. Det skulle innebära vid den nuvarande kalkylen för hushållens reala disponibla inkomster att sparkvoten, som tidigare antogs förbli oförändrad. skulle sjunka något.

För att begränsa en eventuell nedgäng i sparkvoten vill jag föreslå att

ytterligare ansträngningar görs för att stimulera hushållens sparande. Jag

vill därför förorda att ytterligare ansträngningar görs att öka statens upplåning från hushållen genom en ökad emissionsvolym av sparobligationslån.

Det är önskvärt att framöver hålla den privata konsumtionen inom de ramar som det långsiktigt finns utrymme för. Så stora svängningar i den

privata konsumtionens tillväxttakt som vi haft i Sverige 1974—1978 är inte önskvärda. Det gör det svårare att uppnå en lugn prisutveckling och skärper svårigheterna på arbetsmarknaden.

Den stalliga konsumtionen beräknas liksom tidigare öka i relativt be-

gränsad takt under 1979, eller med 14. Den kommunala expansionen ökade med mer än 554 1978 och beräknas 1979 komma att ligga klart över 2 Riksdagen 1978/79. I samt. Nr 150. Bilaga I och 2

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 18

de 34 som fastställdes i överenskommelsen mellan regeringen och de båda kommunförbunden. Tillväxten i den offentliga konsumtionen innebär en ärlig sysselsättningsökning på mellan 40 000 och 50 000 personer.

Industrins investeringar har fallit med nära 30 Zz. mellan 1976 och 1978. Industriinvesteringarna bestäms i huvudsak av kapacitetsutnyttjande och av vinstnivån. Den stora nedgången i bägge dessa storheter förklarar mer

än väl nedgången i industriinvesteringarna. Den senaste investeringsenkä-

ten i februari i år inom industrin tyder emellertid på en markant omsväng-

ning i industriinvesteringarna. Konjunkturinstitutet räknar med en investeringsuppgång 1979 med hela 7 'Z inom industrin. Denna investeringsen- -kät tyder på atl omsvängningen i industriinvesteringarna kan komma snabbare än vad jag tidigare förutsåg I årets finansplan. Normalt kommer uppgängen i industriinvesteringarna relativt sent i konjunkturuppgången.

Förklaringen kan vara att industrins produktionsuppgång har blivit något starkare än som förutsågs. Regeringens investeringsstimulerande åtgärder får därför också ett större genomslag på företagens beteende.

Under innevarande år är dels investeringsfonderna generellt frisläppta, dels har företag rätt till extra investeringsavdrag (investeringsbidrag). In-

vesteringsavdraget (investeringsbidraget) gäller för maskiner t. 0. m. ut-

gången av 1979 och för byggnader 1. o. m. 31 mars 1980. Enligt min uppfalttning finns det inte skäl att förlänga investeringsavdraget ytterligare. Det

betyder sannolikt alt företagen kommer att söka tidigarclägga en del av sina investeringar som de planerar för 1980.

Tyngdpunkten i investeringsökningen ligger på maskinsidan, vilket kan vara ett uttryck för att företagen nu vidtar omfattande rationaliseringsinvesteringar och är försiktiga med längsiktiga kapacitetsutvidgande investeringar. Om inga allvarliga störningar sker i den internationella ekonomiska tillväxten och den svenska ekonomin kan man räkna med att det under 1980 och 1981 sker en förskjutning av tyngdpunkten mot kapacitetsökande investeringar. Mycket talar för att investeringsuppgången dessa år kan bli relativt kraftig.

Bostadsbyggandet beräknas komma att uppgå till en igångsättning av ca

60000 lägenheter under 1979. Det är något lägre än vad som förutsågs i

slutet av förra äret. Den kalla vintern medförde att igångsättningen blev relativt Jåg under årets första mänader. Den av höstriksdagen antagna propositionen (prop. 1978/79:66) om finansiellt gynnsamma lån till hyres-

fastigheter för reparations- och underhållsarbeten har medfört klart lägre

hyreshöjningar under 1979 än vad som annars varit nödvändiga. Trots

starkt stigande bostadsbyggnadskostnader har genomslaget på hyresnivån kunnat begränsas. Oljeprishöjningen kommer dock att medföra än starkare

höjning av boendekostnaderna än vad som tidigare förutsetts, vilket verkar dämpande på bostadsefterfragan. Några finansieringssvärigheter för nya projekt har dock icke förelegat.

Prop. 1978/79:150 Bilaga I = 19

3.2 Finanspolitiken

Under den ekonomiska krisperiod som Sverige är på väg ur har det varit nödvändigt att bedriva en relativt expansiv finanspolitik. Detta har lett till

starkt växande budgetwnderskott. Bakom denna utveckling ligger faktorer både på utgiftssidan och på inkomstsidan av budgeten.

I fråga om utgifterna har det krävts stora satsningar på industri- och arbetsmarknadspolitiken för att klara sysselsättningen inom drabbade regioner och företag. De automatiska utgiftsökningarna i första hand för bostadspolitik, barnomsorg och pensioner är en annan mycket viktig förkla-

ring till den snabba utgiftsökningen. De olika utgiftsbesluten har oftast

fattats under ett stort mått av parlamentarisk enighet.

Det är framför allt transfereringarna till hushåll, kommuner och företag som växer mycket snabbt. Däremot har tillväxten 1 statens utgifter för

konsumtion och investeringar hållits nere på en låg nivå. En stor del av förklaringen till det växande budgetunderskottet är emellertid att statens inkomster ökat mycket långsamt. I fasta priser sjönk inkomsterna totalt sett över perioden 1976— 1978 för att stiga med ca 2,54

innevarande år. Denna svaga inkomstutveckling beror delvis på den långsamma tillväxten i skatteunderlaget som till övervägande del utgörs av löner och privat konsumtion. Den snabba ökningen i reallönerna under 1975 och 1976 tillsammans med en hög tillväxt i privat konsumtion gav staten snabbt växande inkomster dessa är trots att BNP-tillväxten stagnerade. Därigenom bröts den tendens till stigande budgetunderskott som

inleddes 1974. När det sedan blev nödvändigt att strama åt den inhemska

efterfrågan och reallöneutvecklingen bromsades upp har detta slagit tillbaka mycket kraftigt på statens inkomster. En liknande utveckling ligger bakom de starkt ökande budgetunderskotten som även registrerats i många andra länder.

En annan viktig orsak till den svaga inkomstutvecklingen har varit att det under dessa är, trots den snabba utgiftsökningen, funnits starka skäl att

undvika en fortgående snabb skattehöjning. Detta skulle avsevärt ha för-

svåral avtalsuppgörelserna och drivit upp de nominella lönerna med för-

sämrad internationell konkurrenskraft som följd. En sådan utveckling

skulle — förutom att leda till ökad arbetslöshet m. m. — i sin tur tenderat att äter öka budgetunderskottet. varför stora skattehöjningar i viss mån

även skulle motverka sitt saldoförbättrade syfte.

Högre skatter hade sannolikt också inneburit en väsentligt lägre privat

konsumtion, vilket skulle fått allvarliga konsekvenser för aktivitetsnivån i

hela ekonomin och för sysselsättningen.

Man kan givetvis alltid diskutera avvägningen mellan generella och selektiva åtgärder. I den mån staten inte tagit på sig utgifterna för stöd till olika grupper i samhället och för selektiva arbetsmarknads- och industripolitiska insatser hade det varit nödvändigt att genom allmänna skattesänk-

Prop. 1978/79: 150 Bilaga I 20

ningar stimulera ekonomin. Annars hade den ekonomiska aktiviteten fallit till en oacceptabelt läg nivå. I det utsatta läge som svensk ekonomi befunnit sig har det dock enligt min uppfattning inte varit varken möjligt eller lämpligt att uteslutande förlita sig på generella stimulansåtgärder. Sådana har naturligtvis varit nödvändiga och har också genomförts. Lat mig i första hand peka på devalveringen och på slopandet av den allmänna arbetsgivaravgiften. Omfattande selektiva insater och transfereringar har

emellertid också varit nödvändiga under dessa år bl.a. för att få rimliga

fördelningspolitiska effekter och för att skydda de svagare grupperna i

samhället.

Den finanspolitiska åtstramning som blir nödvändig när resursutnyttjan-

det i den svenska ckonomin successivt normaliseras mäste ske både ge-

nom en stark aterhållsamhet med utgifter och genom ökade skatter. Svårigheterna att genom höjda skatter väsentligt öka statsinkomsterna har emellertid blivit allt mer uppenbara. Skattehöjningarna kan försvåra bl. a. en stabilisering av pris- och kostnadsnivän. Därför är begränsningar av ökningstakten i utgifterna också nödvändiga om det skall finnas ett utrymme för en rimlig utbyggnad av samhällsservicen på prioriterade områden.

Jag återkommer härtill vid min anmälan av det reviderade budgetförslaget.

Under 1979 kommer den statliga konsumtionen att ge ett mycket begrän-

sat bidrag till den totala efterfrägeökningen i samhällsekonomin. Som

framgår av tabell 4 beräknas den statliga konsumtionen växa med ca I 7 1

volym från 1978 till 1979. Även tillväxten i de statliga myndigheternas investeringsvolym väntas bli måttlig. Huvudförklaringen till att de statliga

utgifterna i fasta priser växer med 6.54 1979 är sålunda den kraftiga ökningen av inkomstöverföringar från staten till övriga sektorer. Förutom transfereringar ull hushäll och statsbidrag till kommuner kräver industrioch arbetsmarknadspolitiska satsningar betydande utbetalningar under

1979. Vidare sker en snabb real ökning av räntorna på statsskulden. Detta

Tabell 4 Statens inkomster och utgifter 1977—1979

Milj. kr.. löpande priser Årlig procentuell

volymförändring

1977 1978 1979

I1976— -1977— -[978—

1977 1978 1979 Lt Inkomster 93 911 95 125 103 300 6,4 -8,4 2,4 2 Utgifter 106 042 120-350 136 400 3,4 2,6 6,4

varav: Transfere-

ringar 71 397 S1 800 95 170 5.9 3,6 —-9.8

Konsumtion 29 970 33 350 36 3ES 05 0,9 1.i

Investering 3 179 4 040 4315 3,9 17.4 0.8 3 Finansiellt sparande -12 131 -—25 225 -—-33 100 4 Finansiella trans-

aktioner 5 619 T RIS 11-340 3 Totalsaldo —- 17 750 33 100 ——-44 440

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 21

beror inte endast på den snabbt ökande statsskulden utan även på att den långa räntan nu ligger väsentligt över inflationstakten. Statsinkomsterna beräknas åter stiga realt 1979. Den reala ökningen av

statsinkomsterna under 1979 blir emellertid klart lägre än tillväxten i bruttonationalprodukten. Även om inkomstutvecklingen med viss eftersläp-

ning kan väntas stiga snabbare när konjunkturuppgången blir mera mar-

kerad, står det klart att en dämpning av statsutgifternas tillväxt måste ske under kommande år för att begränsa de av allt att döma nödvändiga skattehöjningarna.

Budgetunderskottet beräknas kalenderåret 1979 komma att uppgå till drygt 44 miljarder kr. Trots att ytterligare utgifter tillkommit i huvudsak

för insatser inom industri- och sysselsättningspolitiken är budgetunderskottet under kalenderåret 1979 av ungefär samma storleksordning som jag redovisade i årets finansplan. Detta beror främst på att utbetalningarna av tidigare beslutade anslag skett i en langsammare takt än tidigare planera-

des. Jag äterkommer i det reviderade budgetförslaget till en närmare redovisning av statens utgifter och inkomster.

Kommunerna

Den kommunala volymutvecklingen har under de senaste åren varit föremål för överläggningar mellan regeringen och de båda kommunförbun-

den. I den under 1977 träffade överenskommelsen. som avsåg utvecklingen 1978 var parterna eniga om att en uppbromsning av den kommunala

konsumtionsökningen måste ske. Kommunförbunden ställde sig bakom kraven på en mycket restriktiv prövning av alla utgifter i kommunernas och landstingskommunernas budgetarbete inför 1978 och en översyn av de kommunala flerärsplanerna. I juni 1978 träffade regeringen en ny överenskommelse med kommunförbunden. För första gången enades parterna därvid om en preciserad riktpunkt för den kommunala konsumtionens

volymökning, nämligen 3 2 per år under 1979 och 1980.

Det finns nu anledning att följa upp efterlevnaden av dessa båda överenskommelser. Under 1977 ökade den kommunala konsumtionen enligt nationalräkenskaperna med drygt 3,52 i volym. Som framgår av den reviderade nationalbudgeten 1979 beräknas motsvarande tal för 1978 upp-

gå till drygt 592. Bedömningen för 1979 visar en kommunal konsumtionsökning om ca 476. Landstingskommunerna beräknas därvid ha en något snabbare utbyggnadstakt än kommunerna under dessa år. Det kan noteras

att bedömningen för 1979 ligger något i underkant jämfört med kommun-

förbundens egna bedömningar för innevarande år. För både 1978 och 1979 är den kommunala konsumtionsutvecklingen snabbare än vad jag förutsåg

I årets finansplan.

I den kommunala konsumtionen ingär också de insatser i form av beredskapsarbeten som sker i kommuner och landstingskommuner för att mot-

verka främst ungdomsarbetslösheten. Antalet beredskapsarbeten ökade

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 22

kraftigt under loppet av 1978. Ca en procentenhet av den kommunala

konsumtionsökningen detta är kan hänföras till ökningen av antalet bered-

skapsarbeten. Under 1979 bör insatserna i form av beredskapsarbeten successivt kunna minska. Antalet beredskapsarbeten kan dock genomsnittligt beräknas ligga på samma nivå 1979 som 1978 och påverkar därför inte siffermässigt den kommunala volymökningen 1979.

För att få en bedömning av den långsiktiga. mer permanenta utbyggnaden av verksamheten i kommuner och landstingskommuner bör konsumtionsutvecklingen beräknas exklusive effekterna av förändringar i antalet

beredskapsarbeten. En sådan beräkning ger vid handen att den kommunala verksamheten har ökat ca 474 per år 1976-1979. Den uppbromsning av

ökningstakten som regeringen och kommunförbunden har varit ense om har uppenbarligen inte fått något genomslag i kommunernas och landstingskommunernas budgetarbete. Jag har senast I propositionen om den kommunala ekonomin tidigare i år betonat att jag i och för sig har förståelse för att anpassningen av den kommunala verksamheten till en lägre expanstonstakt tar viss tid och måste ske successivt. Enligt nu föreliggande bedömningar tycks emellertid någon anpassning till en dämpad volymexpansion överhuvudtaget inte ha skett 1978 och 1979.

Jag har i propositionen om den kommunala ekonomin förordat en vidareutveckling av de överläggningar mellan stat och kommun som har ägt

rum under senare år. För att detta skall te sig meningsfullt är det dock nödvändigt att överenskommelserna också får genomslag i kommunernas

och landstingskommunernas faktiska handlande. Det är således mycket angeläget att budgetarbetet i kommuner och landstingskommuner inför 1980 ges en sådan inriktning att överenskommelsens riktlinjer för volymutvecklingen detta år infrias. Även mot bakgrund av ett mer långsiktigt samhällsekonomiskt perspekuv är en dämpning av den offentliga konsumtionens volymtillväxt ofrånkomlig, ull vilket jag senare återkommer.

Jag övergår nu till att diskutera den finansiella situationen i kommuner och landstingskommuner. Från 1977 till 1978 förbättrades den kommunala sektorns finansiella sparande med ca 6 miljarder kr. Av det totala över-

skottet i finansiellt sparande 1978 på ca 3,5 miljarder kr. faller merparten på landstingskommunerna. I överenskommelsen mellan regeringen och

kommunförbunden avseende 1978 var parterna ense om att de kommunala utdebiteringshöjningar som kunde bli nödvändiga borde begränsas så långt som möjligt. Trots detta höjdes det kommunala skatteuttaget 1978 med

totalt 1,86 kr/skr, vilket är den största höjningen sedan 1952. Detta förkla-

rar att den kommunala ekonomin, trots den mycket snabba konsumtionsökningen detta år. kunde konsolideras kraftigt.

Det kan antas att den omotiverat stora kommunalskattehöjningen 1978

också skapade ett finansiellt överutrymme i mänga kommuner och landstingskommuner 1979. Trots en begränsad höjning av medelutdebiteringen. totalt 31 öre/skr, är det möjligt att öka den kommunala konsumtionen långt

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 23

utöver den överenskomna riktpunkten för volymtillväxten. I den reviderade nationalbudgeten beräknas den kommunala sektorn få ett positivt finansiellt sparande om ca 1.9 miljarder kr. 1979.

Vid en bedömning av kommunernas finansiella situation mäste hänsyn tas till de förslag om kraftigt ökade överföringar till den kommunala sektorn fr.o.m. 1980 som jag har lagt fram för riksdagen tidigare i år. I propositionen föreslås framför allt en omfattande reformering av skatteut-, Jämningssystemet. Reformen bör genomföras i två steg. Det första steget' innebär ökade bidrag med drygt 1.4 miljarder kr. 1980.

Jag har nyss betonat att det är mycket angeläget att den kommunala konsumtionens volymutveckling begränsas till 3 Zz 1980. Under förutsättning att detta sker och att pris- och löneutvecklingen blir fortsatt lugn kan den kommunala sektorns inkomster och utgifter beräknas bli i stort sett lika stora 1980. även om den kommunala medelutdebiteringen hålls oförändrad jämfört med innevarande år.

De kommuner och landstingskommuner som fär kraftigt förstärkta inkomster genom förslagen i den kommunalekonomiska propositionen bör inrikta sig på att sänka skattesatsen. Med tanke på de stora överskott från 1978 som ett stort antal ländstingskommuner får ta upp i budgeten för 1980 bör i första hand ett flertal landsting ha möjlighet att genomföra skattesänkningar. Även ett antal kommuner bör emellertid få en gynnsam finansiell situation 1980.

Finansiellt sparande och finanspolitiska effekter

Ett viktigt underlag bl. a. för kreditpolitikens uppläggning är en analys av utvecklingen av det finansiella sparandet i olika sektorer och i hela ekonomin. Defintionsmässigt överensstämmer den ' totala sparkvoten i ekonomin med underskottet i bytesbalansen. Detta förbättrades kraftigt mellan 1977 och 1978. Under 1979 kan — som jag tidigare berört — en viss försämring av bytesbalansen förutses. Det totala finansiella sparandet och dess fördelning på olika sektorer framgår av tabell 6.

Som framgår av tabell 5 visar den konsoliderade offentliga sektorn en försämring av sin sparandebalans. Efter ett läge med finansiell balans 1977 beräknas den offentliga sektorn uppvisa ett underskott på ca 15 miljarder

Tabell 5 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 1977—1979 Miljarder kr.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 24

kr. 1979. Detta är samma nivå som redovisades i årets finansplan. Det finansiella sparandeunderskottet motsvarar drygt 4,5 Ze av BNP. I internationell jämförelse är detta inte ett exceptionellt hög siffra.

Försämringen i den offentliga sektorns finansiella sparande är nästan helt att hänföra till den statliga budgeten. Sparöverskotten i socialförsäkringssektorn har inte som tidigare räckt till att uppväga försämringen i statens finansiella sparande. Kommunernas finansiella sparande väntas förbli positivt också under 1979 även om det innebär en nedgång jämfört med den mycket höga nivån 1978.

Hushållssparandets andet av de disponibla inkomsterna väntas sjunka något från 1978 till 1979. Beloppsmässigt sker dock en viss sparandeökning. För bostadssektorns del förutses det finansiella sparandeunderskottet öka ytterligare från 1978 till 1979. För företagen beräknas utvecklingen under 1979 medföra cen kraftig förbättring av den finansiella situationen från bottenläget 1977.

Ett sparandeunderskott för 1979 inom den offentliga sektorn av den storlek som jag nyss angivit måste accepteras mot bakgrund av att det reala resursutnyttjandet fortfarande är på en låg nivå i ekonomin. Sparandeunderskottet i den offentliga sektorn har sin motsvarighet i det ökade finansiella sparandet i hushålls- och företagssektorn. Särskilt vill jag betona att hushållssparandet trendmässigt stigit under den senaste tioårsperioden och nu ligger på en historiskt sett hög nivå. Det finns underliggande långsiktigt verkande faktorer som positivt påverkat hushållssparandet. BI. a. har tillväxten i antalsmässiga kollektiva pensionsförsäkringar bidragit tull att höja sparkvoten med ca 2 procentenheter under 1970-talet. Regeringen har också sökt genom olika sparstimulerande åtgärder aktivt stödja hushållssparandet. En hög sparkvot i hushållssektorn betyder en trendmässig förändring i den finansiella sparbalansen för hela ekonomin. Ett högt hushällssparande ställer mindre krav på sparandet inom den offentliga sektorn. Utvecklingen av budgetunderskottet får till en del ses mot denna bakgrund.

De stora skillnaderna mellan sparandeöverskott och sparandeunderskott i olika sektorer ställer krav på kreditmarknadens funktionssätt. Det krävs en smidig anpassning av kreditpolitiken för att undvika att den likviditet-

Tabell 6 Finansicllt sparande 1977—1979 Mitjarder kr.

Anm. Siffrorna är avrundade till hela miljarder kr.

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 25

Tabell 7 Finanspolitiska effekter 1976—1979 Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

sökning som budgetunderskottet ger upphov till fär inflationistiska effekter. Jag återkommer senare till denna fråga. Jag vill härutöver understryka att en långsiktig förbättring av vår byles-

balans kräver att det inhemska sparandet ökar. När investeringsaktiviteten i näringslivet ökar mera påtagligt kommer cen fortsatt sparbrist inom den offentliga sektorn av nuvarande omfattning inte längre att vara acceptabel. Budgetpolitiken måste säledes successivt anpassas när ekonomin kommer närmare fullt kapacitetsutnyttjande.

Jag övergår nu till att kommentera nationalbudgetens beräkningar av den offentliga sektorns effekt på bruttonationalprodukten. Som framgår av

tabell 7 beräknas den offentliga sektorn ha en stimulerande inverkan på ekonomin både 1978 och 1979. Under 1978 kan den expansiva effekten från

staten till största delen hänföras till statens inkomstsida mot bakgrund av bl. a. skatteomläggningarna och borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften. Vidare drogs de statliga investeringarna upp relativt kraftigt 1978

och ligger 1979 kvar på en hög nivå. Därigenom har getts ett betydande stöd till sysselsättningen inom byggnadsanläggningsverksamheten. För statens del är den totala stimulanseffekten påtagligt mindre 1979, vilket är ett uttryck för den inriktning som budgetpolitiken har givits.

För den kommunala sektorns påverkan på samhällsekonomin förutses

däremot en markerad omsvängning i expansiv riktning. Detta beror delvis på den stora kommunala skatteuttagshöjningen 1978 och delvis på syste-

met för utbetalning av kommunalskattemedel. Detta fick en påtagligt åter-

hållande effekt på hushållens efterfrågan. För 1979 är de kommunala

skattehöjningarna väsentligt lägre (0,31 kr.). Det betyder att kommunerna får en mer expansiv inverkan på ckonomin 1979.

3.3 Kreditpolitiken

Kreditmarknadsläget kännetecknades såväl under 1978 som under inled-

ning av 1979 av en ökning av bankernas och allmänhetens likviditet. Denna ökning hade sin grund i statens budgetunderskott. Som framhölls i finans-

planen skulle Iikviditetsökningen inom banksystemet ha kunnat leda till en

betydande ökning av bankernas utlåning, vilket i så fall skulle lett till en

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 26

ytterligare påspädning av likviditeten i ekonomin. För att motverka en sädan utveckling höjde riksbanken likviditetskvoten flera gånger under 1978. Till följd av den fortsatta likviditetsökningen under inledningen av 1979, genomförde riksbanken med verkan fr.o.m. mars en ytterligare anpassning av likviditetskraven.

Kreditpolitiken inriktades under 1978 på att säkerställa näringslivets och särskilt då industrins behov av rörelsekrediter. Företagens kreditefterfrågan förblev emellertid svag. Orsakerna till detta var främst att lageravvecklingen frigjorde likvida medel, samtidigt som de fasta investeringarna drogs ner och vinstnivån upphörde att sjunka. Under inledningen av 1979 var företagens kreditefterfrågan fortsatt svag. Många företag återbetalar skulder för att stärka sin soliditet. I takt med'att företagens fasta investeringar nu ökar torde kreditefterfrågan åter börja stiga. Tendenser i den riktningen kan dock till en de motverkas av att många företag fortsätter att avveckla sina lager. samtidigt som vinstsituationen förbättras.

Företagens svaga kreditefterfrågan under 1978 fick till följd att bankerna kunde öka sina krediter till hushällen. Därigenom fick den privata konsumtionen en viss stimulans. Även under inledningen av 1979 torde hushållens kreditefterfrågan ha tillgodosetts i relativt stor utsträckning. Bostadssektorns finansiering löpte under inledningen av 1979 lika friktionsfritt som under 1978.

Under 1978 förbättrades bytesbalansen kraftigt. Därigenom blev det möjligt att gradvis sänka diskontot och överga till en något lättare kreditpolitik. Denna politik medförde tillsammans med den växande likviditeten inom företagen att den privata sektorns medel- och långfristiga nettoupplåning utomlands blev väsentligt mindre än 1977. De kortfristiga handelskrediterna torde under 1978 ha lett till ett visst valutautflöde. Några indikationer på att dessa tendenser skulle ha förändrats under inledningen av 1979 föreligger inte. Även det med betalningsbalansutvecklingen sammanhängande behovet av statlig utlandsupplåning blev avsevärt lägre 1978 än 1977. Upplåningen minskade från ca 9 miljarder kr. ull drygt 2 miljarder kr. Valutareserven ökade efter att hänsyn tagits till kursförändringen med 1,7 miljarder kr.

Den reala likviditeten i ekonomin sjönk under 1977 mycket kraftigt. Den Hikviditetsökning som skedde under loppet av 1978 innebar därför endast ett närmande till en mer normal likviditetssituation i företagssektorn. På grund av säsongmönstret i statens inkomster och utgifter tenderar likviditetsutvecklingen i ekonomin bli mindre expansiv under den första än under den andra hälften av kalenderåret. Ökningen av den reala likviditeten i ekonomin bör mot bakgrund av detta och mot bakgrund av den snabba tillväxt som nu sker i ekonomin, kunna bli relativt begränsad under första halvåret i år.

Kommunernas starkt förbättrade finansiella ställning har varit en viktig bidragande faktor bakom likviditetsökningen i ekonomin. Under 1978 steg

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 27

kommunernas inlåning i bankerna med inte mindre än 6 miljarder kr. eller med 72 44. Detta betyder att utrymmet på kreditmarknaden för kommunerna måste hållas inom mycket snäva gränser vilket ökar utrymmet för stalen.

Kreditpolitiken bör under 1979 liksom tidigare inriktas på att underlätta företagens investeringar. I takt med att företagens kreditefterfrågan stiger bör hushållens kreditmöjligheter begränsas. Som framhölls i finansplanen finns det anledning att räkna med en klar uppgäng i den privata konsumtionen under 1979, varför någon extra stimulans i form av ökad nettoutlåning till hushållen inte är nödvändig. Totalt räknar riksbanken med en ökning av utlåningen till allmänheten av ungefär samma omfattning som under 1978.

Under andra halvåret i år och under 1980 kommer statsbudgeten att lämna ett mycket expansivt bidrag till likviditetsutvecklingen i ekonomin. Om effekterna av detta inte aktivt motverkas skulle inflationistiska tendenser kunna uppkomma under 1980. särskilt som ekonomin då åter kan förutses ha närmat sig ett högt kapacitetsutnyttjande.

Mot denna bakgrund är det angeläget att statsskuldspolitiken inriktas på att I ökad utsträckning finansiera det statliga budgetunderskottet utanför banksystemet. Möjligheterna till statsupplåning utanför bankerna har förbättrats genom att räntedifferensen mellan långa statsobligationer och diskontot under 1978 vidgades ull 3,25 «z.

Det finns en risk för att stora budgetunderskott som man söker finansiera helt på kapitalmarknaden genom mycket höga räntenivåer leder till att önskvärd investeringsverksamhet trängs undan. Jag vill dock understryka att det varit angeläget för att få en väl fungerande kapitalmarknad att efter flera år av negativ realränta på obligationslån uppnå en positiv realränta på 3347. Detta underlättar för t.ex. AP-fonden och andra pensionsfonder att värdesäkra sina pensioner och upprätthålla eu högt sparande. Den hittillsvarande höjningen av realräntan på långa lån skall därför endast ses som ett återställande av en långsiktigt mer normal realräntenivå. Självfallet ökar dock en positiv real låneränta företagens avkastningskrav på totalt arbetande kapital.

De stigande vinsterna och den begränsade investeringsuppgången under 1979 i näringslivet innebär att det sker en inte obetydlig likviditetsökning som sannolikt kommer att tas i bruk för väsentligt högre investeringar och ökat behov av omsättningskapital under kommande år. För att undvika en alltför kraftig uppbyggnad av likviditet i företagssektorn under 1979 och 1980 är det emellertid önskvärt att nu i viss utsträckning söka binda den överlikviditet som kan finnas i många företag utan att därför nämnvärt hämma investeringsverksamheten. Jag har därför funnit det lämpligt att komplettera de normala formerna för statens upplåning med ett upplåningssystem där denna negativa effekt så långt möjligt begränsas.

Jag föreslår att ett system nu införs för att suga upp likviditet hos

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 28

företagen genom insättningar på särskilt konto i riksbanken. Systemet

skall vara öppet för företag som har rätt att göra avsättningar till investe-

ringsfonder. dock ej banker och andra kreditmarknadsinstitut. För att fondavsättningar skall vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen krävs för aktiebolag att 46 Z£ av det avsatta beloppet betalas in på ett räntelöst konto i riksbanken. Enligt förslaget skall företagen kunna öppna ett särskilt

sidoordnat konto (konto för likviditetsutjämning) på vilket de kan betala in

likvida medel med rätt till särskild ränteförmån på belopp som motsvarar två gånger summan av investeringsfondavsättningarna 1979 och 1980. På

dessa konton erhåller företagen ränta som är anpassad till vad som betalas vid insättning av större belopp i bank. Det ankommer på riksbanksfullmäktige att fatta närmare beslut om räntesättningen på dessa konton. På medel

som finns innestående på kontona och som inte överstiger den angivna nivån erhåller företagen dessutom en skattefri årlig bonusränta på 27. Insättningarna på konton måste ske före utgången av 1979. Medel kan tas ut i förväg efter viss uppsägningstid som riksbanksfullmäktige fastställer. Den skattefria bonusen beräknas för den tid beloppen faktiskt står inne

dock längst till utgången av mars 1981.

De årliga avsättningarna till investeringsfonder har under senare är

uppgått till drygt 2 miljarder kr. Om man utgår från att avsättningarna

under 1979 och 1980 kommer att uppgå till ungefär samma belopp skulle den högsta gränsen för inbetalningar av likvida medel som ger rätt till bonusränta uppgå till ca 8 miljarder kr. Självfallet kommer dock inte alla företag vilja eller kunna utnyttja systemet varför insättningar som ger rätt till bonusränta torde stanna vid ett lägre belopp. Systemet föreslås träda i kraft den I juli 1979. Lagtexten och specialmotivering till denna har jag tagit in i en särskild handling som torde fogas protokollet i detta ärende (bilaga 1.3). Jag får hänvisa tll denna bilaga. Ett liknande system med skattefri ränta för indragning av företagens likviditet användes 1960 och

förlängdes sedan att gälla även 1961. Genom att koppla systemet till investeringsfondsavsättningarna begrän-

sas den negativa effekten på investeringar som en alltför hög avkastning på finansiella placeringar annars skulle kunna medföra. Fondavsättningen sker i syfte att användas för investeringar. Om investeringsfonderna är

frisläppta, vilket är fallet under 1979 så bör inte någon uppskovseffekt

uppstå. Under hösten 1979 måste beslut fattas om eventuell förlängning av

frisläppet av investeringsfonderna för 1980. Detta beslut måste fattas mot bakgrund av den bedömning som då görs av den allmänna utvecklingen i ekonomin. Om det bedöms önskvärt med fortsatt stimulans till investering-

ar kan fondfrisläppet förlängas. Likviditetsindragningen får därvid ingen

återhällande effekt på investeringsvolymen. Skulle det finnas behov att begränsa likviditeten i ekonomin även 1981

kan naturligtvis beslut fattas 1980 att förlänga systemet. Någon upptrapp-

ning av förmånerna I ett sådant läge bedömer jag inte som nödvändig.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 29

Huvudsyftet är att dra in likviditet och för detta krävs en avkastning som

ligger något över vad som kan erhållas på annat håll. Den statliga uppläningen som sker via det här föreslagna likviditetsin-

dragningssystemet minskar i motsvarande grad statens övriga upplåning. Nettokostnaden för staten blir den eventuella skillnad i räntekostnaderna,

inkl. skatteeftergiften, som kan komma att föreligga mellan de olika upplåningsformerna. Frågan om anslag för betalning av bonusräntan får tas upp i samband med förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81. Ökade ansträngningar bör också göras för att låna upp pengar direkt hos hushällen genom försäljning av premie- och sparobligationer. Nettoemissionerna av premielån uppgick 1978 vill ca 2 miljarder kr. och torde 1979 kunna höjas till åtminstone 3 miljarder kr. Därtill bedömer jag det möjligt

att öka emissionen av sparobligationslån under loppet av 1979. Den samlade upplåningen i dessa former bör under 1979 kunna stiga till inemot 5 å 6 miljarder kr.

Det är svärt att närmare ange hur stora belopp som det föreslagna systemet för likviditetsindragning kan dra in till riksbanken. Riksbanken

kan i viss utsträckning styra omfattningen härav genom den i övrigt förda

kreditpolitiken. Den samlade inlåningen från allmänheten kan uppskatt-

ningsvis bli av storleksordningen 7— 10 miljarder kr.

Genom att bytesbalansunderskottet under 1979 beräknas bli ett par miljarder kr. högre 1979 än 1978 mäste utlandsuppläningen öka. Bruttobe-

hovet av utlandsuppläningen bestäms dock inte bara av bytesbalansunderskottets storlek utan också av kravet på amorteringar eller inlösen av gamla län och av den kapitalexport som sker framför allt i form av exportkreditgivning och nettot av de kapitalflöden som de utländska och

svenska direktinvesteringarna ger upphov till. Staten avser att svara för en

ökad andel av det totala uppläningsbehovet. Vid nu föreliggande prognoser beräknar jag att statens uppläning kommer att uppgå till 5 å 6 miljarder kr.

Den privata sektorns upplåning i utlandet kan samtidigt beräknas bli något

lägre än 1978. Vissa åtgärder har bl.a. vidtagits för att möjliggöra för företagen att tidigarelägga återbetalningarna av de stora utlandslån som togs upp 1974 och 1975. Genom alt staten tar på sig en ökad andel av utlandsupplåningen begränsas likviditetsökningen I ekonomin.

Statliga företag och institutioner svarar för en inte obetydlig andel av

den privata sektorns utrikes upplåning ofta med statsgaranti. De privata företagens upplåning avser också ofta en omfinansiering av tidigare lån

vilket det inte finns utrymme att klara på den svenska kapitalmarknaden.

Den privata uppläningen blir därför sannolikt relativt betydande utan att

några speciella åtgärder vidtas.

I nedanstäende tabell anges hur staten finansierade sitt budgetunderskott under 1978 och en mycket grov kalkyl över hur det beräknade underskottet på 44 miljarder kr. kan komma att finansieras under 1979.

Den stigande realräntan har ökat placeringskapaciteten hos kapitalinstitu-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 30

Tabell 8 Finansiering av budgetunderskotten 1978 och 1979 Nettobelopp. Miljarder kr.

(Statens utgifisöverskott) ! Detta är en mycket grov kalkyl som kan komma att revideras successivt under 1979. Uppläningen i bankerna är en residualpost. 2 Här ingår den likviditetsindragning till riksbanken som redovisas i texten.

ten. Statens upplåning i riksbanken svarar i huvudsak mot ökningen i

utclöpande sedelmängd. Denna utgör en mycket liten del av den totala penningmängden som inkluderar nästan all inlåning i bankerna. Återstoden, efter avräkning av den något högre upplåningen i utlandet, måste

finansieras i bankerna. Även med den uppläggning av statskuldpolitiken som ovan redovisats

kommer en stor del av budgetunderskottet att få finansieras i bankerna.

vilket höjer lik viditeten i banksystemet och ger ett stort tillskott till allmänhetens likviditet. För att motverka att den ökade likviditeten i bankerna

läggs till grund för en alltför kraftig ökning av krediterna måste likviditetskraven även I fortsättningen successivt höjas. Genom ansträngningarna att öka statsupplåningen utanför banksystemet och särskilt genom de speciella likviditetsindragande åtgärderna bör dock den totala tillväxten av penningmängden bli lägre än under 1978. Samtidigt som jag finner det önskvärt att successivt bromsa upp penningmängdstillväxten, vill jag samtidigt varna för de alltför enkla tolkningar om sambandet mellan denna och inflationstakten som ibland görs. Effekterna av en för hög likviditet går i huvudsak via dess påverkan på den reala efterfrågan i ekonomin. Inflationsrisken av ett för högt efterfrågetryck i ekonomin får mötas med en restriktivare ekonomisk politik.

3.4¶Sysselsättningspolitiken

Ett av den ekonomiska politikens absolut viktigaste mål är att upprätt-

hälla en hög och jämn sysselsättning. För att förverkliga detta har det varit nödvändigt att kraftigt bygga ut de arbetsmarknadspolitiska insatserna under 1977 och 1978 under den omställningsperiod som näringslivet ge-

nomgått. Den svenska ckonomin är nu inne i en uppåtgående fas. Produk-

tionen ökar relativt snabbt. Antalet lediga jobb inom näringslivet ökar samtidigt som arbetskraftsefterfrågan från den offentliga tjänstesektorn,

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 31

särskilt kommunerna, ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Totalt sett fanns i slutet av mars 1979 ca 60 000 kvarstående lediga platser.

Antalet arbetslösa personer uppgick i mars i är enligt arbetskraftsunder-

sökningarna till 88000 personer, 2,19 av arbetskraften. Av dessa var 23000 under 25 år. Under början av 1979 sysselsattes i genomsnitt ca 170 000 personer i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Av dessa

var ca 70000 i arbetsmarknadsutbildning, 60000 var sysselsatta i beredskapsarbeten och ca 30000 i skyddad —- eller halvskyddad sysselsättning. Ungdomarnas och de arbetshandikappades svårigheter utgör ett av ar-

betsmarknadspolitikens svåraste problem. Insatserna på senare år har i stor utsträckning inriktats på ungdomar och andra nytillträdande på arbetsmarknaden. Av dem som var sysselsatta i beredskapsarbete i februari I år var närmare 70 '£ under 25 år. Åtgärderna för de handikappade har byggts

ut. Bildandet av Stiftelsen Samhällsföretag AB och omorganisationen av

den skyddade verksamheten kommer liksom de nyligen beslutade förstärkningarna av åtgärder för att ge handikappade arbete på sikt att innebära att

fler människor med olika former av handikapp kan beredas sysselsättning.

Den totala produktionen förutses öka med 4.5 &£ mätt från produktionssidan. Industriproduktionen väntas öka med ca 774. Denna snabba produktionsökning. som började redan under 1978 kan frigöra en del av den

produktivitetsreserv som byggts upp under lågkonjunkturen bl.a. med hjälp av utbildning i företagen genom den s. k. 25-kronan m. m.

Den totala sysselsättningen ökade med ca 16000 personer mellan 1977 och 1978. Ökningen låg på den offentliga sektorn och en ökning av antalet sysselsatta i olika former av arbetsmarknadspolitiska ätgärder. Även med den relativt snabba produktivitetstillväxten under 1979 väntas produk-

tionsökningen medföra en ökad arbetskraftsefterfrägan. Under loppet av året förutses sysselsättningen öka mycket kraftigt. Sysselsättningen inom

industrin minskade under hela 1978. För 1979 förutses en ökning på ca 25000 personer, därmed skulle den avtappning av sysselsatta inom indu-

strin som pågålt oavbrutet under drygt tre år vara bruten. Detta bekräftas

också I konjunkturbarometern för mars 1979 där företagen nu för första gången på länge räknar med sysselsättningsökningar under det framförlig-

gande halväret. För de privata tjänstesektorerna som omfattar bl. a. hela

varuhandeln. bank- och försäkringsväsende, fastighetsförvaltning och övriga serviceyrken förutses en ökning på ca 15000 personer. Sysselsättningsexpansionen väntas fortsätta inom den offentliga tjänstesektorn. För

kommunernas del förutses en ökning på 35000 å 40000 personer mellan

1978 och 1979 och för statens del en ökning på ca 7000. Ställer man

efterfrågekalkylen på en ökning av arbetskraften på totalt ca 60000 perso-

ner mot en beräknad ökning av arbetskraftsutbudet på ca 45000 personer

kan man således förvänta sig ett klart förbättrat sysselsättningsläge under 1979.

Byggarbetsmarknaden uppvisar en splittrad bild. Många regioner kan

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 32

bedömas få en hävdad eller t.o.m. överhettad arbetsmarknad medan bristen på arbetstillfällen inom byggsektorn i vissa andra regioner kan

bedömas bli mycket besvärande även under nästa höst och vinter. Det

kommer därför sannolikt att behövas speciella stimulansåtgärder även nästa vinter.

När arbetskraftsefterfrågan ökar är det en angelägen uppgift för arbetsmarknadspolitiken att slussa över de personer som nu befinner sig i arbetsmarknadsutbildning och i beredskapsarbeten till den reguljära arbetsmarknaden. Antalet personer som berörs av dessa åtgärder bör som en följd av den stigande efterfrågan på arbetskraft därför kunna bli avsevärt lägre. För ungdomar och andra nytillträdande kommer emellertid omfattande åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken att bli erforderliga även fortsättningsvis. För ungdomar 1 gymnasieåldern eller som eljest kan bedömas ha

bristfällig utbildning bör i första hand utbildningsmöjligheter ställas till

förfogande inom det reguljära utbildningsväsendet.

Större ansträngningar måste också göras för att underlätta en inomregional och yrkesmässig rörlighet på arbetsmarknaden. Genom bl. a. för-

stärkta arbetsförmedlingsinsatser måste konjunkturuppgångens möjlighe-

ter att genomföra en nödvändig omstrukturering utnyttjas. Den under senare år mycket omfattande arbetsmarknadsutbildningen har lämnat ett

värdefullt bidrag för denna nödvändiga omställning. På liknande sätt har praktik- och beredskapsarbeten givit många ungdomar nya insikter och erfarenheter av arbetsmarknaden. Detta underlättar arbetet med att passa

ihop tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Detta innebär att såväl nytill-

trädande som redan etablerade på arbetsmarknaden kan söka sig till de

expansiva näringarna och därmed få tryggare jobb för framtiden. På längre

sikt är ett expansivt och rikt differentierat näringsliv en nödvändig förutsättning för att arbete skall kunna erbjudas inom de regioner som i dag brottas med svåra sysselsättningsproblem.

3.5 Industripolitiken

Regeringen lade i mars 1979 fram en industripolitisk proposition med

förslag ull riktlinjer för den framtida industripolitiken och till åtgärder för att främja industriell tillväxt (prop. 1978/79: 123). I propositionen framhålls

att det är av väsentlig betydelse för svensk ekonomi att under åren framöver få till stånd en industriell tillväxt. Grunden härför bör enligt regeringens bedömning vara en väl avvägd ekonomisk politik. som underlättar

industrins utveckling. Samtidigt bedöms den nödvändiga industriella till-

ringar sker I socialt acceptabla former.

Som ett viktigt komplement till den allmänna ekonomiska politiken behövs en aktiv tndustripoliuk, som inrymmer offensiva åtgärder. Enligt

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 33

de föreslagna riktlinjerna måste dessa vara förhållandevis generella, efter-

som metoder saknas för att finna de företag och projekt till vilka de bör riktas. En offensiv industripolitik måste ta sikte på att skapa goda förutsättningar för att mänga idéer skall få möjlighet att bli prövade på marknaden.

Industripolitiken kan emellertid inte arbeta med endast generella medel. En framgångsrik näringspolitik förutsätter en kombination av generella och selektiva åtgärder. De senare krävs därför att problemen inte är jämnt

fördelade mellan olika branscher och landsändar. Riktade åtgärder sätts

ibland in för att i enskilda företag eller branscher överbrygga en tillfällig

nedgäng eller ästadkomma en successiv krympning. Enligt regeringens synsätt är det av största vikt att en ekonomisk politik förs som begränsar behovet av riktade insatser. samtidigt som man dock får räkna med att

vissa sådana insatser kommer att behövas även i framtiden. I propositionen föreslås att de offensiva och utvecklingsstimulerande

delarna av industripolitiken byggs ut. Bl. a. föreslås att 300 milj. kr. anvisas

för att främja långsiktigt lönsamma men riskbetonade investeringar inom

industrin för utveckling av nya produkter. processer eller system. En särskild stiftelse avses administrera dessa medel. I propositionen föreslås också att 47 milj. kr. anvisas för att främja exportsamarbete vid systemleveranser till stora industri- och anläggningsprojekt. De regionala utvecklingsfonderna föreslås bli ullförda ytterligare 300 milj. kr. för kreditgivning

för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling.

Under de senaste årens svåra omställningsperiod har relativt omfattande

riktade industripolitiska insatser varit nödvändiga. Syftet med dessa ätgär-

der har varit att underlätta omstrukturering och kapacitetsneddragning.

I vissa fall har också betydande hänsyn till arbetsmarknadsmässiga och

regionala förhållanden tagits. Insatserna har huvudsakligen varit koncent-

rerade till basindustrierna och varven.

Trots att en successiv förbättring av industrikonjunkturen ägt rum under 1978 och 1979 har vissa ytterligare ätgärder varit nödvändiga under våren i år.

Den grundliga omstrukturering inom handelsstålindustrin som bildandet

av SSAB Svenskt Stål AB innebar har följts upp genom en strukturplan

inom bolaget. Ett genomförande av denna plan innebär en kapacitetsned-

dragning. För att hindra sysselsättningsproblem i samband härmed har

regeringen lagt fram förslag om län till SSAB om 846 milj. kr. för tidigareläggning av vissa investeringar samt lån om totalt 225 milj. kr. för rekon-

struktionsändamål (prop. 1978/79: 126).

För att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och

stälgjuteriindustrin har beslut tidigare fattats om statligt stöd i form av lån och garantier. Beslut om dessa medel fattas av den särskilt inrättade strukturdelegationen. Gränges AB och Uddeholms AB har för avsikt att bilda ett bolag för rostfritt stäl genom samgående mellan Gränges Nyby AB

3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150. Bilaga I och 2

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 34

och sektorn för rostfritt stäl inom Uddeholms AB. En ansökan om lån och lånegarantier från dessa medel föreligger för det nya bolagets räkning. Regeringen har föreslagit att en del — 250 milj. kr. — av det 1977 till

Uddeholms AB beviljade villkorslånet får överföras till detta bolag (prop. 1978/79: 194). Den långvariga lågkonjunkturen har medfört stora förluster för Luossa-

vaara-Kiirunavaara AB (LKAB). För 1978 redovisades en förlust före bokslutsdispositioner och skatter på ca 870 milj. kr. Riksdagen har på förslag

av regeringen beslutat att staten skall medverka i en finansiell rekonstruk-

tion av LKAB. Bolaget får därför ett tillskott på 700 milj. kr. för att täcka en

del av 1978 års förlust och för att möta finansiella påfrestningar som kan

uppstä under 1979. Riksdagen har vidare uttalat sig för att LKAB fär möjlighet att under perioden 1979-1981 få ett statligt lån för rekonstruktionsändamål om högst 1 100 milj. kr.

Den negativa resultatutvecklingen under 1977 och 1978 har medfört soliditetsproblem och svåra finansiella påfrestningar för flera företag i

skogsbranschen. För att likviditetsmässigt underlätta företagens situation beslöt riksdagen våren 1978 om särskilda lånegarantier för skogsindustrin

om högst 900 milj. kr. för 1978. Riksdagen har därefter beslutat att Jånega-

rantier skall kunna utgå även under 1979. Under våren 1978 beslöt riksda-

gen vidare om lån på 400 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet

till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

Under senare delen av 1978 inträdde en förbättring av marknaden för skogsindustrins produkter och denna har fortgätt även under innevarande är. Kapacitetsutnyttjandet inom branschen har ökat och prisutvecklingen har varit gynnsam för flera viktiga produktslag. Trots den lönsamhetsför-

bättring som därmed kan förväntas inträda kommer de ekonomiska problemen att kvarstå för vissa företag med svag konsolidering. För Södra

Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) är situationen sådan att en finansiell rekonstruktion av företagen bör ske. Rege-

de båda nämnda företagen (prop. 1978/79: 207).

Varven är den bransch som krävt de största finansiella insatserna. Beslut

har tidigare fattats om att storvarvens kapacitet skall reduceras med 20 till utgången av 1980. Regeringen har därför under våren 1979 lagt fram

förslag om ökat stöd till beställare av fartyg hos svenska varv i form av garantier till ett sammanlagt belopp av 940 milj. kr. och lån med 160 milj. kr. (prop. 1978/79: 211).

På grund av varvskrisen har den finansiella ställningen för landets enda privatägda storvarv — Kockums Varv (Shipyard) AB, ingående i Kockumskoncernen — försämrats markant under de senaste åren. Då det

under 1978 stod klart att koncernen inte längre hade förmåga att bemästra

sina ekonomiska problem upptog Kockums på hösten förhandlingar med

staten i syfte att till staten överlåta varv och andra verksamheter inom

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 35

koncernen. Avtal har träffats mellan staten och Kockums om överlätelser

av bl.a. varvet till staten. Förslag om godkännande av avtalet och anvi-

sande av erforderliga medel — ca 2300 milj. kr. — har lagts fram för riksdagen (prop. 1978/79: 124). De statliga insatserna för tekoindustrin föreslås fortsätta och även förstärkas enligt det förslag till övergripande plan för budgetåren 1979/80—

1981/82 som regeringen har lagt fram. I planen anges vissa nivåer för den produktion av olika tekovaror som behövs av försörjningsberedskapsskäl.

De industripolitiska ätgärderna föreslås förlängda under treårsperioden med förstärkta exportfrämjande åtgärder. Vidare föreslås förlängning av det tillfälliga stödet till äldre arbetskraft inom tekoindustrin samt försörj-

ningsberedskapspolitiska åtgärder.

Även vissa insatser inom verkstadsindustrin har varit nödvändiga. Stal-

lig medverkan för att finansiellt rekonstruera Luxor Industri AB, Datasaab

AB och Uddcomb Sweden AB har erfordrats. Betydande industripolitiska insatser har varit nödvändiga under de se-

naste aren för att rädda långsiktigt värdefull industrikapacitet och klara

nödvändig omställning utan omfattande sociala skadeverkningar. Sam-

manlagt har sedan 1976 beslut fattats om lån och bidrag på ca 25 miljarder kr. Med den allmänna förbättring som nu sker i svensk ekonomi och med

den stigande aktivitetsnivån i svenskt näringsliv och förbättrad vinstnivå bör anspråken på statliga stödinsatser successivt kunna begränsas.

4¶Den ekonomiska utvecklingen 1979

Den svenska ckonomin är starkt beroende av vad som händer i vår omvärld. Under 1979 sker en märkbar konjunkturuppgång i Västeuropa medan ästramningspolitiken i Förenta staterna börjar få en dämpande effekt under senare delen av året. Den ökade aktiviteten i Västeuropa är av

särskilt intresse för Sverige eftersom drygt 2/3 av vår export går dit. Den ökade importefierfrägan i de nordiska länderna är inte minst viktig i sam-

manhanget. Betydelsen härav illustreras av att medan världshandeln totalt sett väntas öka med 5 å 6 4 1 volym kan en ökning av marknaden inom OECD-området för våra bearbetade produkter om 7 a förutses. I vad mån ytterligare exportökningar kan päräknas är beroende av om vi kan fortsätta att crövra marknadsandelar även under 1979.

Enligt konjunkturinstitutets bedömning i den reviderade nationalbudge-

ten är detta möjligt. Devalveringen gav företagen möjlighet att hålla lägre

prisökningar än konkurrenterna och därmed återvinna förlorade mark-

nadsandelar. De gynnsamma verkningarna på försäljningsvolymen av den-

na prispolitik är skönjbara även 1979. Härtill kommer att en viss ytterligare

relativ prissänkning i år förefaller trolig. Statistiken för de första månaderna stöder detta antagande. Jag finner därför ingen anledning avvika från

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 36

min bedömning i finansplanen i januari att exportvolymen kommer att öka med 8'Z (enligt de s.k. nationalräkenskapernas beräkningsmetod). Det

innebär att den höga exporttillväxt som vi kunde konstatera i fjol håller i

sig även i år. Tyngdpunkten förskjuts dock från råvaror mot mera bearbetade varor såsom verkstadsprodukter.

Den bedömning av den internationella utvecklingen som i dag kan göras

tyder således på relativt goda förutsättningar för svensk industri och

svensk export. Den totala tillväxten 1 OECD-området (BNP-ökningen) beräknas till 3.5 2 även i år. De osäkerhetsmoment som kan finnas ligger främst I den internationella prisutvecklingen. En fortsatt oro kring oljepri-

serna skulle. förutom det direkta genomslaget på den inhemska prisbild-

ningen, kunna leda till en betydligt mera restriktiv politik i de stora in-

dustriländerna med negativa återverkningar på världshandeln.

I finansplanen i januari angav jag en prisstegring på 5 å 64 under året

som trolig. Med hänsyn till vad vi i däg vet om den internationella inflatio-

nen och kostnads- och efterfrågeutvecklingen här hemma finner jag att en

prognos för prisutvecklingen om 67 fortfarande stär sig. Det innebär att

den prisgräns om 54 -1.0.m. oktober som årets löneavtal stipulerar, kan hållas.

Jag har tidigare nämnt att en exportökning om 8 4 i år är trolig. Detta är

självfallet av största betydelse för industrins möjligheter att fortsätta den uppgång som inleddes i fjol. I år tillkommer den fulla effekten av den draghjälp från den inhemska efterfrågan som de under 1978 beslutade

stimulansätgärderna medverkat tull. Ifterfrågan här hemma beräknas öka

med 5,43 7-1 är vilket skall jämföras med —1.7 77 1978.

Inte minst viktigt är att den produktionsdämpande effekten från de alltför stora lagren upphört och att efterfrågan nu tillgodoses från den löpande produktionen. Under 1979 ger efterfrågan för lager i stället upphov till en ökad produktion. Mot denna bakgrund beräknas industriproduktionen öka med ca 754 mellan 1978 och 1979.

Som jag udigare påpekat kan en avsevärd produktionsökning ske utan

att sysselsättningen omedelbart behöver öka. Den produktionsökning det

här är fråga om är dock så betydande att den kommer att leda till nyanställ-

ningar. En sysselsättningsökning på uppemot 25 000 personer inom industrin under loppet av året förefaller trolig. Den s. k. konjunkturbarometern för mars tyder på att företagen räknar med att öka sin sysselsättning inom

den närmaste tiden. .

Den återvunna expansionen inom industrin leder till att planerna på

nvinvesteringar nu aktualiseras. Enligt de senaste tillgängliga enkätunder-

sökningarna skulle en investeringsökning på 5— 1027 kunna vara att vänta. Konjunkturinstitutet räknar med en investeringsökning på 774. Jag delar denna bedömning.

Även inom andra delar av näringslivet sker nu en uppgång. Byggnadsindustrin kan öka sin produktion med 447 även i år och för handel och

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 37

Tabell 9 Försörjningsbalans 1977-1979

Miljarder — Procentuell volymförändring, kr. 1978, 1975 år priser löpande priser 1977 1978 1979

Tillgång

Efterfrågan

Stalliga myndigheter och

! Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

transportnäringar vänder utvecklingen i positiv riktning. Den ökning av den privata konsumtionen som kommer till stånd bidrar självfallet härtill i hög grad. Att åstadkomma en sådan expansion har varit ett av motiven bakom stimulansen till den privata konsumtionen. Den i förhållande till tidigare bedömningar något lägre realinkomst som nu förutses ger tillsammans med föreliggande försäljningssiffror för årets första månader ingen anledning revidera min bedömning från i januari att den privata konsumtionen skulle öka med 2,87. Detta innebär en obetydlig minskning av sparandets andel av hushållsinkomsten.

Däremot ökar den offentliga konsumtionen snabbare än tidigare prognoser förutsatte, och enligt min mening alltför snabbt. Den kommunala konsumtionen tycks öka med ca 4 <: och har därmed inte anpassats till den

Tabell 10 BNP från produktions- och användningssidan 1977-—1979 Procentuell volymförändring från föregäende år

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 38

nivå som överenskommelserna mellan regeringen och kommun- och landstingsförbunden förutsatte. Även de kommunala investeringarna ökar i rask takt. Enkätmaterialet tyder på en ökning om närmare 6 i år.

Bostadsbyggandet torde komma att ligga på 60 000 lägenheter. Detta är en viss nedrevidering i jämförelse med finansplanen i januari. Den avgörande orsaken härtill är effekterna av den stränga vintern. Ombyggnadsverksamheten fortsätter dock att öka kraftigt. Den utgör numera 1/4 av de totala bostadsinvesteringarna och bidrar härmed till att bostadsinvesteringarna bedöms öka med 5 <£ 1979.

Totalt sett ökar investeringarna med ca 8Z. Borträknas vissa förändringar i beståndet inom handelsflottan blir ökningen drygt 52. Det nya. och glädjande. i bilden är att näringslivets investeringar nu kommit igång. Detta gäller både industri och övrigt näringsliv. Härigenom finns det möjligheter att utvidga kapaciteten så att en balanserad tillväxt kan komma till stånd.

Den samlade produktionen, BNP, bör härvid komma att öka med drygt 57, vilket är något lägre än motsvarande bedömning i finansplanen i januari. Konsekvenserna på arbetsmarknanden blir dock snarast en något kraftigare efterfrågan på arbetskraft. För industrins del sker en ökning av sysselsättningen under loppet av äret och även i den övriga delen av det privata näringslivet sker vissa sysselsättningsökningar. Kommunerna torde ha ett anställningsbehov om ca 40000 personer.

Totalt sett sjunker därmed arbetslösheten mellan 1978 och 1979 och speciellt stor är denna minskning från nivån vid ingången av året. Detta ger utrymme för en reducering av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är viktigt att föra över människor från dessa sysselsättningar till den reguljära arbetsmarknaden.

Som jag tidigare nämnt vändes de tidigare underskotten i handelsbalansen till ordentliga överskott 1978. Under 1979 leder ökningen av aktiviteten här hemma naturligt nog till en ökad import. Konjunkturinstitutet räknar med en ökning om 10—11232 i volym. Med hänsyn till att jag anser det troligt med en lägre tillväxt av den importkrävande privata konsumtionen och en fortsättning av den av företagen under 1978 förda försiktiga prispolitiken finner jag det motiverat med en något lägre importtillväxt än institutet förutsett. En volymökning av importen om ca 9,5 Zz: medför att vunna marknadsandelar på hemmamarknaden kan försvaras.

Trots återgången på importsidan kan ett betydande handelsbalansöverskott bibehållas, ca 4 3/4 miljarder kr. Underskotten i fråga om tjänster och transfereringar är emellertid betydande, ca 11 miljarder kr. Det innebär dock att försämringen bromsas upp jämfört med tidigare. BI. a. förbättras sjöfartsintäkterna och räntebetalningarna expanderar inte heller så kraftigt till följd av den lägre utländska upplåningen under fjolåret. Bytesbalansunderskottet har beräknats till 6,3 miljarder kr. eller 1,52: av BNP. Trots återhämtningen av den inhemska efterfrågan har således en avsevärd för-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 39

Tabell 11 Bytesbalans för 1977—1979 Milj. kr.. löpande priser

Korrigeringspost för tjänster och

transfereringar 3 300 3 300 3 300 Bytesbalans — 12 455 —3 968 —6 300

bättring skett jämfört med 1977 då bytesbalansunderskottet låg på 12.5 miljarder kr. eller 3,5 6 av BNP.

5 Utblick mot 1980 och 1981

Liksom de närmast föregående åren har i den reviderade nationalbudgeten kalkyler gjorts över den ekonomiska utvecklingen på 2 1/2 års sikt. Kalkylerna skall ses som en bild av en möjlig utveckling 1980-1981, där försök gjorts att skriva fram nuvarande utvecklingstendenser. Kalkylen bygger på vissa förutsättningar om den internationella utvecklingen och antaganden om den långsiktiga inriktningen av den ekonomiska politiken.

Värdet med kalkylerna ligger i att de ger en utgångspunkt för en konkretiserad diskussion kring de problem för den ekonomiska politiken som vi nu skönjer för i första hand 1980. Nationalbudgeten innehåller en utförligare redogörelse för kalkylerna. Jag tar här upp vissa centrala problem som kalkylerna belyser.

En huvudfråga är om den breda uppgång i den svenska ekonomin som påbörjades 1978 och som nu pågär kommer att fortsätta så att vi efter flera års stagnation får en självbärande tillväxt till rimlig prisstabilitet. Jag vill peka på tre faktorer som avgörande för frågan om en sädan utveckling kommer till stånd. Vi är för det första i hög grad beroende av den internationella utvecklingen. Det är vidare av yttersta vikt att vi i Sverige kan behålla en dämpad utveckling av priser och kostnader. För att kunna genomföra en balanserad återhämtning krävs vidare att vi får en ökad flexibilitet i ekonomin.

Det finns f.n. flera hoppfulla tecken i den internationella ekonomiska utvecklingen, men också betydande osäkerhet och risker, framför allt beträffande prisutvecklingen under den närmaste perioden.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 40

Sett ur värt eget perspektiv är frågan om den västeuropeiska konjunkturuppgångens varaktighet central. Motorn i denna process är uppgången i den västtyska ekonomin. Denna uppgång leds av en ökning i den privata

konsumtionen. Den har kommit till stånd efter att försiktiga stimulansåt-

gärder satts in av den västtyska regeringen. Det är fortfarande osäkert om den påbörjade uppgången kommer att fortsätta och övergå i en stabil och balanserad konjunkturuppgång. För att detta skall ske krävs att näringslivets investeringar blir ledande i konjunkturuppgången. Det är också viktigt att uppgången inte i väsentlig män driver upp inflationstakten i den väst-

tyska ekonomin. Om så sker finns en betydande risk att man från regeringens sida dämpar uppgången genom en restriktiv ekonomisk politik. I detta

sammanhang innebär de nya oljeprishöjningarna en betydande risk. I den män dessa skapar ett inflationistiskt klimat är sannolikheten också stor att

man i flera av industriländerna lägger om politiken i restriktiv riktning.

Den amerikanska konjunkturuppgången är nu inne på sitt fjärde år. Den nedgång i aktiviteten som allmänt förutspåtts under 1979 har knappt påbör-

jats. Inflationstakten i den amerikanska ckonomin stiger fortfarande.

Ju högre inflationstakten är desto större blir svårigheterna att dämpa

prisökningstendenserna under en kortvarig konjunkturnedgång. Därmed

minskar också sannolikheten för en snabb återhämtning i den amerikanska

ekonomin. Av största vikt är den närmaste tidens prisutveckling.

Den internationella bild som lagts till grund för 1980-1981 kalkylerna

innebär sammanfattningsvis att BNP-ökningen i OECD-området antas uppgå till 3,57Z båda åren. Världshandelsutvecklingen förutses mot denna

bakgrund bli relativt dämpad och uppgå till 67 1980 och 57: 1981. Ett

positivt inslag i denna bild för Sveriges del är att tyngdpunkten i BNP-

tillväxten ligger på våra viktiga exportmarknader i Västeuropa.

Utvecklingen under 1970-talet har för Sveriges del eftertryckligt visat.

vilken central roll utvecklingen av vära relativa priser och kostnader spelar

för näringslivets konkurrenskraft. En huvudförklaring till den kris, som

påbörjades 1975, var den kraftiga ökningen av våra relativa priser och kostnader. På samma sätt har devalveringarna. det ansvarsfulla avtalet på den privata arbetsmarknaden 1978, och den därigenom följande förbätt-

ringen av våra relativa priser och kostnader varit ett nödvändigt villkor för att den nuvarande uppgängen skulle komma till stånd.

För att vägen till balans skall kunna fullföljas måste de uppnådda posi-

tionerna på pris- och kostnadsområdet konsolideras och helst förbättras ytterligare 1980 och 1981. Det ligger därmed ett ansvar på arbetsmarkna-

dens parter att sluta ett avtal som håller sig inom de ramar som samhällsekonomin medger samtidigt som den ekonomiska politiken mäste skapa betingelser som möjliggör ett sådant avtal. Det är bl.a. mot denna bakgrund man får se den proposition om sänkta marginalskatter som i vår

förelagts riksdagen. En aktiv prispolitik är också ett naturligt element i en ckonomisk politik som syftar till att hålla prisstegringarna nere.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 41

I kalkylerna förutsätts att avtalet sker på en nivå som medger konsolidering av vår internationella konkurrenskraft och som möjliggör en fortsatt dämpad prisutveckling om högst 6 '&- per år.”

Man har på olika häll pekat på företagens vinstökningar under 1978 och 1979 som en tänkbar inflationsorsak på samma sätt som 1974 års vinstökning. Man måste emellertid komma ihåg att den vinstökning vi nu ser sker från en mycket låg nivå. Nettodriftsöverskottet var sålunda omkring noll 1978 och vi ligger fortfarande långt från en vinstandel som är tillräcklig för att på lång sikt generera expansion och förnyade investeringar samtidigt med en finansiell konsolidering så att företagen kan möta en framtida lågkonjunktur.

Konjunkturuppgangens längd är i hög grad beroende av hur långt från kapacitetstaket industrin befinner sig. LU 78 räknade med att produktivitetsreserven I industrin uppgick till omkring 1244 1977, samtidigt som den underliggande produktivitetsökningen bedömdes uppgå till ca 4,5 % per år. Om detta är en realistisk beräkning så skulle ett betydande gap kvarstå även efter de produktivitetsökningar på 8 26 1978 och 7,5 2 1979 som vi nu räknar med. Denna bild understöds delvis av de uppgifter angående kapacitetsutnyttjandet som företagen lämnat i den senaste konjunkturbarometern. För att kapacitetsgapet skall kunna utnyttjas krävs emellertid en hög grad av flexibilitet i ekonomin. Vi har nu börjat se flaskhalsfenomen. Med tanke på att vi alltjämt befinner oss långt från ett beräknat fullt kapacitetsutnyttjande är detta ett oroande tecken på den bristande flexibilitet som f.n. präglar den svenska ekonomin. En annan indikation på detta är att vi samtidigt har en hög nivå av arbetssökande och att antalet kvarstående lediga platser ökar.

Kaikylen grundas alltså på en bedömning om cen relativt låg flexibilitet i den svenska ekonomin och om en dämpad internationell utveckling. 1 kalkylen sker därför en uppbromsning av tillväxttakten i ekonomin 1980 och 1981. En sammanfattning av kalkylerna i form av en försörjningsbalans 1978-1981 ges i tabell 13 och bytesbalansutvecklingen framgår av tabell 14. I kalkylerna ligger också en sysselsättningsökning över de båda åren med totalt ca 100000 personer.

Som framgär av tabellen ökar i kalkylen BNP med 4,2 Z 1980 och 3 Zz 1981. Detta ger för perioden 1977-1981 en BNP-tillväxt på 3,8 56. vilket något överskrider BNP-tillväxten i LU:s huvudalhternativ. När det gäller resursanvändningen ligger ökningen i offentlig konsumtion över utvecklingen i LU medan den privata konsumtionen å andra sidan ligger under LU-trenden. Kalkylerna pekar mot en utveckling av konsumtionens fördelning som ligger mellan LU:s huvudalternativ och LU:s offentligt expansiva alternativ (alt. V). Jag återkommer till denna avvägning i samband med disukssionen av utvecklingen på längre sikt. När det gäller bytesbalansutvecklingen ligger vi 1981 sämre än LU:s mål på 5 miljarder kr. 1983.

Jag vill emellertid i detta sammanhang peka på att de snabba förbättring-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 42

Tabell 12 Försörjningsbalans 1978—1981

Miljarder — Procentuell volymförändring

kr. 1978

1978— 1979— 1980—

! Förändring i procent av BNP.

arna av bytesbalansen mellan 1977 och 1978 gör att vi kan räkna med lägre skuldbörda 1983 än vad LU har kalkylerat med. Detta innebär att kravet på

handelsbalansen reduceras något i jämförelse med LU:s kalkyler. Andra faktorer som oförutsedda höjningar av oljepriset och andra råvaror kan

emellertid verka i motsatt riktning.

Mot bakgrund av de senaste årens utveckling kan den bild av de när-

maste årens ekonomiska utveckling som ges i tabell 13 förefalla ljus. Utvecklingen är emellertid långt ifrån problemfri. Utan att göra en närmare

analys vill jag peka på svårigheterna att i det uppgångsklimat som ekono-

min befinner sig i hälla den inhemska konsumtionsökningen inom de ramar

som anges i kalkylerna. Dessa tal fär snarast uppfattas som en indikation på det utrymme som kan vara rimlig att sikta på om vi skall klara de

Tabell 13 Bytesbalans 1978-—1981 Milj. kr.. löpande priser

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 43

långsiktiga stabiliseringsmålen. De angivna tillväxttalen för säväl privat som offentlig konsumtion kräver en betydande finanspolitisk stramhet för att realiseras. Jag har redan tidigare berört de problem detta kan ge ur prisstabiliseringssynpunkt.

Bytesbalansunderskottet 1981 ligger trots flera år av god exportwutveckling på en hög nivå. En särskild osäkerhetsfaktor vid beräkningen av bytesbalansunderskottets storlek är antagandena om oljeimportens storlek och oljeprisets utveckling.

Mot bakgrund av kalkylerna ser jag som en självklar uppgift för den ekonomiska politiken att så långt möjligt skapa förutsättningar för att den nu påbörjade konjunkturuppgången får en styrka och en varaktighet som möjliggör en återgång till en mer balanserad ekonomisk utveckling.

Förutsättningarna för detta bör vara relativt goda om vi undviker att änyo försätta svensk ekonomi i det läge som gjordes under åren 1975— 1976. Därvid skapas också förutsättningar för att den uppgång i industriinvesteringarna som ligger i kalkylen fortsätter även efter 1981, vilket är angeläget för att uppnå den förnyelse som krävs i svensk industri.

6¶Utvecklingen på längre sikt

1978 års långtidsutredning (LU 78) behandlar den ekonomiska utvecklingen i Sverige fram ull 1983. Liksom tidigare utredningar är LU 78 en expertutredning. Syftet med utredningen är bl. a. att genom en analys av utvecklingstendenserna i ekonomin på lång och medellång sikt ge ett underlag för den ekonomiska politiken.

LU 78 präglas av den mycket stora obalansen i den svenska ekonomin under i första hand 1975 och 1976.

Det har sålunda inte tett sig fruktbart att utföra LU 78 som en avstämning av 1975 års långtidsutredning. Därtill har förändringarna i ekonomin efter 1975 varit alltför omfattande.

En annan metodologisk effekt av balansbrist är att utredningen inte har studerat den ekonomiska utvecklingen under normalt kapacitetsutnyttjande. I stället har det faktiska läget 1977 varit utgångspunkt för utredningens kalkyler. Det innebär också att utredningen har fått ta ställning till kapacitetsutnyttjandets utveckling under perioden. I själva verket har detta varit en huvudfråga för utredningen.

Den politiska utgångspunkten för utredningens arbete har varit de mål för den ekonomiska politik som har angivits i finansplanen. De centrala målen är sålunda full sysselsättning, rimlig prisstabilitet, ekonomisk tillväxt, rältvis inkomstfördelning, regional balans och jämvikt i bytesbalansen. Den närmare innebörden av dessa mål diskuteras i utredningen. För att målen skall uppfyllas krävs att balansproblemen i ekonomin löses. Utredningen har därför sett som sin centrala uppgift att belysa betingelser-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 44

na för att den svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv skall nå

extern balans och fullt kapacitetsutnyttjande.

Remissinstanserna delar i huvudsak utredningens uppfattning angående

de centrala politiska målen. Man delar genomgående även utredningens uppfattning att balansproblemen i ett medelfristigt perspektiv måste stå i centrum för den ekonomiska politiken.

En i vissa delar avvikande uppfattning framförs av LO. Landsorganisa-

tionen vill för sin del sätta ökad välfärd och arbete åt alla som de centrala

målen för den ckonomiska politiken. De av LU angivna målen kan sedan härledas ur dessa övergripande målsättningar. LO anser vidare för sin del att bytesbalansmålet överbetonats av LU. Enligt organisationen har långtidsutredningen överdrivit farorna av en stor och fortgående utländsk

upplåning. Jag delar inte LO:s uppfattning på denna punkt vilket jag senare

skall återkomma till.

Den metod utredningen valt för att belysa frågeställningen har varit att

studera en ekonomisk utveckling som är sådan att balansproblemen löses. Utredningen konstaterar att möjligheterna att nå balans i ett medelfristigt perspektiv i hög grad är beroende av en rad yttre omständigheter och av utseendet på vissa centrala ekonomiska samband. Många av dessa analyseras ingående av utredningen. Jag skall här endast peka på ett par viktiga faktorer.

Den första är den internationella ekonomiska utvecklingen. Utredningen

belyser pä flera sätt det mycket starka internationella beroende som präglar vår ekonomi. En god internationell utveckling kan i mycket hög grad underlätta den ekonomiska politikens uppgift att nå balans i den svenska ckonomin. En svag och deflationistisk internationell utveckling kan å

andra sidan göra denna uppgift svår eller nära nog omöjlig.

Utredningen analyserar tre olika scenarios för den internationella utvecklingen. 1 det scenario som ligger till grund för utredningens huvudalternaliv sker en viss internationell uppgång. Denna är emellertid inte tillräcklig för att ge fullt kapacitetsutnyttjande i OFECD-området 1985. Detta scenario innebär en BNP-tillväxt i OECD-området på 4 § samt en

världshandelstillväxt på 6,4 2. Den ekonomiska politiken i industriländerna skulle i detta scenario präglas av försiktig expansion. LU bedömer detta som en trolig utveckling mot bakgrund av behovet i industriländerna att

pressa ned den mycket höga arbetslösheten. Det finns å andra sidan anledning att anta att en expansiv ekonomisk politik kommer att bedrivas

med försiktighet. Skälet till detta är främst den pätagliga svårigheten industriländerna har när det gäller att bemästra inflationsproblematiken. Remissinstanserna finner genomgående utredningens bedömning rimlig om än något optimistisk. Den senare gäller emellertid inte Institutet för internationell ekonomi som snarast finner LU:s bedömning av den internationella utvecklingen för pessimistisk. En central fråga I det medelfristiga perspektivet är produktionskapacite-

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 45

tens utveckling. Av stor betydelse för utredningen har också varit att

bedöma hur stor del av produktionskapaciteten som är outnyttjad i utgångsläget.

Utredningens bedömning sammanfattas i tabell 14, Där framgår att ar-

betskraftsutbudet mätt i timmar enligt utredningens bedömning kommer att minska med 0.1 Z£ om året. Bakom denna siffra ligger en ökning av antalet personer i arbetskraften med 0,9 42 om året, dvs. ca 39 000 personer om året och en nedgång i den genomsnittligt arbetade tiden med 1 46 om året. Netwttotillskottet av arbetskraft uppkommer huvudsakligen genom en

kraftig ökning av antalet kvinnor på arbetsmarknaden. Den trendmässiga

produktivitetsökningen bedöms av utredningen uppgå tll 3 § om året.

BNP-gapet i utgångsläget bedöms uppgå till ca 5 £&. Därmed skulle en

produktivitetstillväxt på 3,0 <& per är vara möjlig i ett femårsperspektiv.

Samtidigt skulle det vara möjligt att öka BNP från produktionssidan med

3,7 + om året.

Den ekonomiska kris som lett fram till de kraftiga obalanserna 1977 har i

mycket stor utsträckning varit industrins kris. Efter att vi här under hela efterkrigstiden haft tillväxttal i produktivitet i storleksordningen 5 å 6 fc

upphörde produktivitetstillväxten helt och hållet 1975—1977. Utredningen

har delat upp sin bedömning av den framtida produktivitetsutvecklingen i industrin i två steg. Dels har den trendmässiga produktivitetstillväxten bedömts och dels har utredningen gjort en uppskattning av det s.k. produktivitetsgapet 1977.

Tillsammans ger dessa bedömningar underlag för en bedömning av den

maximalt möjliga produktivitetstillväxten under perioden.

Det finns enligt utredningen flera faktorer som talar för en nedgång i

industrins trendmässiga produktivitetstillväxt. Ett huvudskäl till denna bedömning är att vi inte längre har den flexibilitet i ckonomin som vi hade

under 1950- och 1960-talen.

Attityden gentemot rörlighet på arbetsmarknaden har sålunda ändrats

under senare år. Detta förklaras till viss del av den kraftiga ökningen av dubbelarbetet i familjen, vilket av flera skäl skulle försvåra flyttning av familjen. Av betydelse är också den nya lagstiftningen på arbetsmarknaden. liksom det växande skattetrycket.

Tabell 14 BNP-utvecklingen 1965— 1983 Arliga tillväsxttakter

1965— —1970-- 1974— 1977— —1977—

1970 1974 1977 1983 1983!

"Anger utvecklingen rensad för förändring av produktivitetsreserven.

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 46

Det råder en bred enighet om att skatterna och speciellt då de höga marginalskatterna minskar flexibiliteten i ekonomin genom att de kraftigt

försvagar de ekonomiska incitament som kan finnas till rörlighet på arbets-

marknaden. Sammantaget räknar utredningen med att den trendmässiga

produktivitetstillväxten i industrin kommer att ligga kring 4,5 å 5 7. vilket

utgör en betydande nedgång jämfört med 1950- och 1960-talen. När det gäller produktivitetsreserven i industrin uppgår denna enligt

utredningen till 12 å 14 2. Därmed skulle enligt LU den maximala produktivitetstillväxten i industrin uppgå till 7,1 22. Utredningen framhåller att ett villkor för att denna utveckling skall kunna realiseras är att vi får en god ökning av efterfrågan på industriprodukter, så att industriproduktionen

kan öka. Ett annat vilkor är enligt utredningen att rörligheten på arbets-

marknaden ökar i jämförelse med vad som gällt under de senaste årens ekonomiska stagnation.

Remissinstanserna finner genomgående den ökning av arbetskraftsutbu-

det som ligger i LU:s huvudalternativ kraftig. Många remissinstanser poängterar att de finner den kalkylerade ökningen av det kvinnliga arbets-

kraftsutbudet önskvärt. Samtidigt understryker man vikten av att åtgärder vidtas för att detta ökade utbud skall kunna realiseras. När det gäller

utredningens bedömning av den möjliga produktivitetsutvecklingen koncentrerar remissinstanserna sitt intresse till utredningens bedömning av

industriproduktivitetens utveckling. I utredningens analys bestäms denna av olika komponenter: Produktivitetsreserven. tillsammans med den underliggande trendmässiga produktivitetsutvecklingen, ger den potentiella produktivitetsutvecklingen. Vid en given potentiell produktivitetsutveckling bestäms den utveckling som vi faktiskt kommer att få av i hur hög grad den möjliga produktivitetsutvecklingen tas i anspråk. Detta beror i sin tur på yttre faktorer som den internationella ekonomiska utvecklingen men också på vilken ekonomisk politik som förs. Flera remissinstanser anser att industrins produktivitetsutveckling i LU:s huvudalternativ ligger i överkant.

Remissinstanserna tar inte ställning till de anförda faktorerna var för sig.

Men de skäl som anförs pekar genomgående på att remissinstanserna ser

själva realiserandet av den potentiella produktivitet som den kritiska punk-

ten. Man pekar exempelvis på svårigheterna att nå den grad av rörlighet på

arbetsmarknaden och den investeringsutveckling som krävs för att produktivitetsreserven skall realiseras. Jag avser att äterkomma till dessa frågor. Mot bakgrund av målen för den ekonomiska politiken och de förväntade ekonomiska betingelserna diskuterar LU flera alternativ för den ekonomiska utvecklingen fram till 1983. Utredningens huvudalternativ är uppbyggt så att balans i utrikesbetalningarna nås vid fullt kapacitetsutnyttjande. Utredningens huvudalternativ (alt. I) ger ett scenario för den ekonomis-

ka utvecklingen där de uppsatta ekonomisk-politiska målen uppfylls inom

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 47

ramen för de ekonomiska betingelserna som kan väntas råda under perioden 1977—1983. Bland dessa betingelser märks bl. a. att världshandelsvo-

lymen antas växa med 6.4 &. per år under prognosperioden och att den underliggande potentiella produktivitetsutvecklingen i industrin beräknas uppgå till endast 4,5 % per år. Frigörelsen av utgångslägets stora produktivitetsreserv innebar emellertid att den realiserade produktivitetsökningen uppgår till drygt 7 7 per år, dvs. ungefär samma storleksordning som under hela 1960-talet.

I alternativet näs det uppsatta bytesbalansmålet genom en relativt kraftig exporttillväxt och en dämpad importutveckling. Mot bakgrund av den måttliga världshandelstillväxten och den beräknade höjningen av den inhemska aktivitetsnivån kan denna utveckling inte komma till stånd utan en förskjutning av de svenska relativpriserna. Med de i utredningen förutsatta priselasticiteterna för våra export- resp. iImportvaror beräknas detta kräva

en årlig sänkning i relativpriserna på 1.8 Sc — för hela prognosperioden en

sammanlagd förändring med 11 4 från 1977. Det skall ställas mot den

relativprissänkning på bearbetade varor på ca 5 96 som erhållits mellan 1977 och 1978. främst till följd av genomförda devalveringar. Den ytterligare relativprisförbättring som krävs förutsätts bli genomförd genom en återhållsam kostnadsutveckling och genom utnyttjandet av den förbättring

i kostnaden per producerad enhet som möjliggörs av att produktivitetsre-

serven tas I anspråk.

Utredningens analyser aktualiserar flera viktiga avvägningsproblem,

samtidigt som de belyser de krav som kommer att ställas på den ckonomis-

ka politiken om de uppställda målen skall kunna nås. Jag skall här punktvis diskutera några av de problem utredningen pekar på.

Avvägningen mellan offentlig och privat konsumtion belyses av alt. I

Tabell 15 Vissa nyckeltal för alternativen I—V, 1977—1983 Årlig procentuell förändring, 1975 års priser

I H lil IV Vv

Hösegtill-

växt-

scenariot

Export - varor och

tjänster 7,9 6,4 6,4 7.5 7,4 Import varor och

tjänster 4,0 3,5 4,4 4,6 3,8

Arbetslöshet 1983' 80 000 120 000 20 000-80 000 30 000

Bytesbalansens saldo 19837 5 000 5000 + 19700 -—-5 000 -—5 000

"Antal personer. Friktionsarbetslösheten (den arbetslöshet som är förenlig med full sysselsättning) har i LU 78 uppskattats till 60 000—90 v00 personer. Alla alternativ utom alternativ 1 har alltså full sysselsättning. " Milj. kr.. löpande priser.

Prop. 1978/79: 150 Bilaga I 48

och V. I båda alternativen nås de uppställda balansmålen. IF alt. I är fördelningen av tillväxt mellan privat och offentlig konsumtion relativt jämn medan alt. V innebär en obruten fortsättning av 1970-talets tillväxttrend i den offentliga konsumtionen. Flera remissinstanser anser att en snabbare utveckling av den offentliga konsumtionen än i huvudalternativet är sannolik. Sålunda pekar såväl statskontoret, RRV och Svenska kommunförbundet på alt. V som den mest sannolika utvecklingsvägen. TCO

betecknar huvudalternativets ramar för den offentliga utvecklingen som alltför snäva och anser en snabbare offentlig expansion önskvärd. En liknande ståndpunkt anges av SACO/SR. Svenska kommunförbundet lik-

som Landstingsförbundet ser båda stora svårigheter när det gäller att

förverkliga huvudalternativets tillväxttakter vad gäller den kommunala

sektorn.

Flera remissinstanser pekar å andra sidan på farorna av de skattehöjningar som följer på en snabbare offentlig expansion. Detta gäller exempel-

vis SAF och Industriförbundet, som I sitt remissvar anger huvudalternati-

vets expansion I offentlig sektor som alltför kraftig. Man menar också att skattekonsekvenserna av huvudalternativet är oullräckligt belysta i LU.

Ett annat centralt avvägningsproblem gäller takten i kapitalbildningen. Utredningens kalkyler visar att trots en uppgång it investeringarnas tillväxttakt så ligger investeringarnas andel av BNP vid slutet av 1983 på en historiskt sett låg nivå. Mot denna bakgrund pekar bl. a. TCO och LO på

behovet av en uppgång i kapitalbildningen under 1980-talet. De flesta

remissinstanserna delar vidare utredningens uppfattning att det är av stor betydelse att vi under de närmaste ären får en kraftig uppgång i industriinvesteringarna. Många tvivlar emellertid på att en så kraftig investeringsutlveckling skall komma till stånd.

Av avgörande betydelse för denna fråga är vinstutvecklingen. Utredningen utgår här från kapitalmarknadsutredningens analyser och bedömningar. Utredningen finner att det är nödvändigt att vinstandelen stiger

krafugt från 1977 ärs mycket laga nivä. Ett minimum är enligt utredningen en återgång till de vinstnivåer vi hade i början av 1970-talet. Flera remissinstanser anser denna vinstuppgång för låg. Detta gäller

exempelvis Sveriges industriförbund och SAF, Stockholms Handelskam-

mare och Institutet för internationell ekonomi. Sveriges riksbank liksom

SACO/SR anser LU:s bedömning av den erforderliga vinstuppgängen som

tr huvudsak riktig. Den bedömning som det här är fråga om måste ske med

utgängspunkt dels från de krav som den erforderliga investeringsutvecklingen ställer. och dels från vinstutvecklingens fördelningsmässiga konsekvenser. TCO för sin del finner sålunda det svårt att acceptera LU:s fördelningspolitiska konsekvenser när det gäller vinstuppgången. LO framhåller i sitt remissvar att organisationen inte kan medverka till at : vinstökningen drivs så långt att så gott som hela den nödvändiga kapitalbildningen självfinansieras med företagens vinster.

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 49

LU pekar på att det finns ett behov av ökad rörlighet på arbetsmarkna-

den om produktivitetsreserven skall kunna frigöras och om vi skall kunna

klara de fortgående strukturella omvandlingarna av vårt näringsliv. De remissinstanser som uttalar sig på denna punkt delar genomgående utredningens uppfattning. SACO/SR vill se utredningens ständpunkt som en uppfordran till landets politiker. TCO pekar på den stora betydelsen som den frivilliga rörligheten har. Samtidigt pekar man liksom AMS på bostads-

bristen som ett hinder mot ökad geografisk rörlighet. Jag har nu redogjort för några av huvudpunkterna i LU 78 och för

remissinstansernas ställningstagunden på dessa punkter.

För min egen del vill jag framföra följande. LU skall bl. a. utgöra ct underlag för den ekonomiska poliuken. Jag anser det därför riktigt och

naturligt att utredningen som sin utgångspunkt tar de centrala målsättning-

arna för den ekonomiska politiken. Jag delar i huvudsak utredningens

synsätt när det gäller malen för. den ekonomiska politiken och finner det

nödvändigt att under den närmaste femårsperioden lösa de ekonomiska balansproblem som utredningen angivit.

Några remissinstanser har menat att bytesbalansmaålet ullmätts alltför stor vikt av utredningen. Det är emellertid icke möjligt eller lämpligt att i längden basera den ekonomiska politiken på en strategi som innebär en stor och fortgående utlandsupplåning. Detta torde ingen bestrida. Om vi därför inte löser våra externa balansproblem nu, innebär det endast att vi skjuter anpassningsproblemen framför oss. Det finns inget som talar för att anpassningen kommer att kunna genomföras lättare efter 1983. Snarare är det så alt den outnyttjade kapacitet vi har i ekonomin för närvarande gör att anpassningen nu kräver mindre uppoffringar än om den uppskjuts till ett läge dä anpassningen får ske inom ramen för en måttlig trendmässig BNP-tillväxt. Jag vill också peka på de stabilitetsproblem vad gäller i första hand växelkurser och priser som uppstår vid ett kraftigt bytesbalansunderskott. Ett stort bytesbalansunderskott minskar manöverutrymmet för den ekonomiska politiken. Med ett stort bestäende underskott i bytesbalansen är det svårt att möta en konjunkturnedgäng med expansiv ekonomisk politik eftersom underskotten då ökar ytterligare. Detta är en erfarenhet flera av underskottsländerna gjort under de senaste årens stagnation I den internationella ekonomin. Genom att det försvårar bedrivandet av en expansiv ekonomisk politik äventyrar ett strukturellt underskott möjligheterna att hålla full sysselsättning i ekonomin. Ett stort underskott kan också medföra risk för framtvingade devalveringar, vilket försvårar möjlig-

heterna att hålla en rimlig prisstabilitet i ekonomin. Möjligheterna att uppfylla målen för den ekonomiska politiken är i hög

grad beroende av vad jag i det föregående kallat yttre faktorer. såsom

internationell utveckling, produktivitetsutveckling. Utredningen betonar

den stora osäkerhet som ligger i bedömningen av dessa faktorer. Som jag tidigare påpekat är den internationella bilden osäker redan i ett ettårsper- 4 Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 150. Bilaga I och 2

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 50

spektiv. Denna osäkerhet gäller i än högre grad utvecklingen på medellång sikt.

Mänga remissinstanser har menat att LU:s syn på den internationella utvecklingen är optimistisk. Sett i ett längre perspektiv innebär LU-prognoserna emellertid en relativt dämpad utveckling. Även mot bakgrund av det låga kapacitetsutnyttjandet i OECD-länderna kan LU:s internationella

perspektiv förefalla dämpat. Det finns emellertid faktorer som talar mot att vi skulle få en snabb tillväxt i industriländerna under de närmaste åren. Det har sålunda i många

länder visat sig mycket svärt att få ned inflationstakten, vilket gör att den

ekonomiska politiken får en restriktiv inriktning. Den allmänna osäkerhe-

ten om den ekonomiska utvecklingen är också en tillväxthämmande fak-

tor. I ett klimat av osäkerhet är det svårt att få igång en investeringsutveck-

understryker. anledning att ha hög beredskap för en svagare internationell

utveckling än den som ligger i LU:s huvudalternativ. När det gäller produktionskapaciteten vill jag liksom utredningen skilja

mellan å ena sidan tullgänglig produktionskapacitet och å andra sidan utnyttjandet av denna kapacitet.

Jag finner utredningens bedömning av den tillgängliga kapaciteten rim-

lig. Många bedömare har sålunda angivit ett BNP-gap 1977 i storleksord-

ningen 5 å 7 46 som troligt. En liknande samstämmighet kring ca 12 §& har funnits när det gäller industrins produktivitetsreserv. Jag delar utredning-

ens bedömning att det finns en betydande produkltivitetsreserv i utgångslä-

get. Den konjunkturuppgång vi nu är inne i har också visat att när efterfrågan ökar kan vi snabbt få mycket kraftiga produktions- och produktivitetsökningar. Det gäller nu att vi tar vara på de möjligheter som finns och satsar på en utveckling som ger vår industri en god och bestående interna-

tionell konkurrenskraft. Endast härigenom kan sysselsättningen på längre

sikt tryggas.

Utredningens huvudalternativ, som jag redogjort för ovan, anger en väg där vi når fullt kapacitetsutnyttjande samtidigt som vi löser våra externa

balansproblem. Flera av remissinstanserna anser att huvudalternativet ger

en alltför optimistisk prognos över de kommande årens utveckling.

Som framhålls i utredningen skall inte huvudalternativet uppfattas som en prognos. Det anger endast en möjlig väg att lösa våra balansproblem.

Som flera av remissinstanserna framhällit finns i det utvecklingsförlopp som här anges många svåra spänningar. LU visar således att även om det

är möjligt att lösa våra balansproblem så är det en mycket svår uppgift som ställer stora krav på den ekonomiska politiken. Dessa svårigheter kan vara så stora alt vi under de närmaste åren bör räkna med ett mindre resursut-

rymme att fördela än det som ligger i utredningens huvudalternativ. Vi

måste sålunda under de närmaste åren även under gynnsamma omständig-

heter räkna med en dämpad tillväxt i privat och offentlig Konsumtion.

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 51

Vi måste sålunda under de närmaste ären arbeta för en lugn pris- och kostnadsutveckling i Sverige och vi måste skapa sådana betingelser att vi

får ett konkurrenskraftigt näringsliv. Jag återkommer till de krav som detta

kommer att ställa på den ekonomiska politiken. Först vill jag emellertid diskutera nägra av de prioriteringsproblem som aktualiseras av LU.

Som jag tidigare sagt anser flera remissinstanser att den låga tillväxten

för offentlig sektor som ges i LU:s huvudalternativ inte är möjlig att uppnå och ej heller önskvärd. Enligt min mening år också tillväxten hos den

offentliga sektorn i detta alternativ mycket begränsad både sett i ett histo-

riskt perspektiv och i relation till befintliga behov. Samtidigt måste man

emellertid också beakta att vid ett givet resursutrymme innebär en ökad offentlig konsumtion att den privata konsumtionen måste dras ner ytterligare och vi måste räkna med att denna neddragning får komma till stånd genom höjda skatter. Denna avvägningsproblematik belyses i utredningen genom ett särskilt mera otfentligt-expansivt alternativ än huvudalternati-

vet.

Av den relativt låga ökningstakten i den privata disponibelinkomsten är dessutom en betydande del av ökningen redan intecknad av transfereringar. Utredningen pekar sålunda på att 0,52 i årlig ökningstakt redan har intecknats i pensionsökningar. Därtill kommer ytterligare 0,5 2. i övriga transforeringar. Eftersom den reala disponibla inkomsten för hushållen

ökar med 1.5 7 1 huvudalternativet innebär detta att den reala lönesumman efter skatt här ökar med 0,5 Zz per år. Detta motsvarar den årliga sysselsättningsökningen varför reallönen efter skatt per sysselsatt i huvudalternativet inte ökar alls 1977—1983.

Ökar anspråken ytuerligare för offentlig sektor innebär detta att reallönen efter skatt per sysselsatt kommer att sjunka under perioden. Bilden kan se nägot ljusare ut för återstoden av perioden genom den anpassning av reallönerna som skedde 1978, men det stär ändå helt klart att en sådan utveckling skapar betydande svårigheter på arbetsmarknaden. Det är bl. a. mot dessa svårigheter behoven i offentlig sektor får vägas.

Ett annat avvägningsproblem inom ramen för ett givet resursutrymme gäller kapitalbildningstakten. I LU ökar kapitalbildningen kraftigt till 1983.

Huvuddelen härav svarar emellertid mot en förbättring av bytesbalansen, varför realkapitalbildningen sker relativt långsamt. Vissa remissinstanser

har mot denna bakgrund pekat på behovet att under 1980-talet höja investeringskvoten.

Den investeringskvot som LU arbetar med för 1983, nämligen 202, är

också historiskt sett låg, varför den teoretiskt sett svarar mot en relativt låg

framtida tillväxt. Det finns emellertid anledning att understryka att det inte finns några entydiga samband mellan investeringskvot och tillväxt. En stor

del av de totala investeringarna är bostadsinvesteringar och offentliga

investeringar. Behovet av dessa investeringar påverkas i hög grad av demografiska och strukturella faktorer. Det mycket kraftiga bostadsbyggandet

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 tin No

under 1960-talet kunde sålunda till stor del hänföras till demografiska

faktorer samt till den kraftiga urbanisering som då skedde. Det är i varje

fall inte självklart att behov av motsvarande storleksordning kommer att

göra sig gällande under 1980-talet.

Jag vill i detta sammanhang också peka på den icke-materiella kapital-

bildningens betydelse för den framtida välstandsutvecklingen. Den senaste

tidens diskussion kring vår industriutveckling har belyst den vikt vår utbildningsnivå och vär teknologiska kompetens har för vår välständsutveckling. Vidare har man på flera håll i debatten pekat på det starka

behovet av investeringar i forskning och utveckling (FoU). När det gäller vår framtida industristruktur finns det mycket som talar för att Sveriges framtida komparativa fördelar kommer att finnas just inom branscher som

kräver en hög teknologisk kompetens och betydande insatser av FoUinvesteringar. Dessa överväganden skulle ge vid handen att de immate-

riella investeringarna i kunskapskapital kommar att växa i förhållande till

de materiella investeringarna. Det är endast härigenom som de materiella investeringarna kan få en sådan avkastning att de på sikt är tillväxtskapande.

Det är alltså svårt att ange något bestämt mål för de materiella investe-

ringarnas storlek i förhållande till BNP. De analyser som görs i LU 78

angående ekonomins utveckling fram till 1990 indikerar emellertid att det i

ett längre perspektiv kan finnas behov av en viss ökning av investerings-

kvoten om vi vill bibehålla en trendmässig BNP-tillväxt av storleksordningen 25ä37.

Det räder en bred enighet bland remissinstanserna när det gäller behovet

av en snabb uppgång i industriinvesteringarna även om det finns olika

bedömning av önskvärda och möjliga takter i uppgången. Jag har diskuterat dessa frågor i kapitalmarknadspropositionen. Som jag där framhallit kräver en fortsatt höjning av den allmänna levnadsstandarden att industrin genom offensiva investeringar bygger ut sin kapacitet och förbättrar produktiviteten. För att företagen skall vara beredda att genomföra de nödvändiga investeringarna måste emellertid ocksä investeringarnas avkast-

ning stå i ett rimligt förhållande till den risk som investeringarna medför och kostnaden för länekapital. Av stor betydelse för företagens förmåga att satsa på nya och riskfyllda projekt är att företagen har en god soliditet. För

alt nedgången i företagens soliditet skall kunna brytas är det viktigt att

företagen får en god lönsamhet men också att utbudet av riskvilligt kapital ökar. Företagen skall I ökad utsträckning kunna skaffa nytt riskvilligt kapital genom nycmissioner. Det är mot denna bakgrund jag i kapitalmarknadspropositionen föreslagit inrättandet av en femte AP-fond. Allmänt gäller som en nödvändig förutsättning för att uppnå en rimlig

investeringstakt att räntabiliteten på totalt kapital är högre än låneräntan. Detta kan inte uppnås utan en betydande uppgång i företagens vinster. Samtidigt som det är angeläget att industrins lönsamhet förbättras är det

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 53

enligt min mening viktigt att av stabiliserings- och fördelningspolitiska skäl undvika alltför höga vinstnivåer. För att vi skall få en god investeringsut-

veckling krävs emellertid att vi i varje fall som LU angivit återfår den

lönsamhet som företagen hade i början av 1970-talet. Detta är en försiktig

bedömning, vilket bl. a. framgår av utredningens kalkyler som visar att en

sådan vinstutveckling ej är tillräcklig för att höja företagens soliditet.

denna bedömning som försiktig. Med tanke på den mycket låga vinstnivån

i utgängsläget blir ändå den relativa ökningen kraftig. Flera remissinstanser har därför uttryckt tvivel på att vinstökningen kan komma till ständ och man efterlyser den ekonomiska politik som möjliggör vinstökningen. Till detta vill jag säga att den låga vinstnivån 1977 i mycket hög grad är

betingad av den låga aktiviteten i företagssektorn. LU pekar på den cen-

trala roll produktivitetsreservens frigörelse har när det gäller att återställa

företagens konkurrenskraft. Vid en snabb uppgång i produktion, produktivitet och kapacitetsutnyttjande sker också en snabb uppgång i vinsterna.

Detta har också visat sig under slutet av 1978 och början av 1979.

Återställandet av vinstnivån är därför inte i och för sig en lång mödosam process utan en naturlig del i det uppgångsförlopp som beskrivs i LU och

som vi nu är inne i. Man kan emellertid inte, vilket flera remissinstanser påpekat, bortse från de fördelningspolitiska problem en sådan process

skapar.

Det ligger naturligtvis i löntagarnas intresse att lönsamhet och företagssparande ökas eftersom det leder till fler och tryggare jobb, ekonomisk

tillväxt och ökad lönebetalningsförmåga på sikt. Men en kraftigt höjd

lönsamhet kan inte accepteras om följden blir en ensidig förmögenhetsökning för företagens nuvarande ägare med därtill hörande stark ägarkoncentration.

Fördelningen av aktiekapitalet betyder visserligen ganska litet för den

totala förmögenhetsfördelningen i landet. Men en stark koncentration av kapitalet får betydande återverkningar på maktförhällandena i näringslivet

och ökar svårigheterna att klara ansvarsfulla lönerörelser.

Rätt utformade löntagarfonder eller medborgarfonder kan vara en väg att minska konflikten mellan lönsamhets- och utjämningskraven. Genom att bredda ägandet skulle man lättare kunna få tolerans för en stabilt högre

lönsamhet och ett ökat företagssparande, vilket i sin tur stärker marknadsekonomin. För att vid en uppgång i kapacitetsutnyttjandet undvika inflationsdri-

vande flaskhalsproblem ställs stora krav på arbetsmarknads- och regional-

politiken. Dess uppgift är bl. a. att underlätta anpassningen på arbetsmark-

naden, vilket är en förutsättning för en positiv omvandling av det svenska

näringslivet. När människor frivilligt går över från en produktion på tillba-

kagäng till jobb med framtidsutsikter så bidrar de till den omstrukturering

som är nödvändig om vi skall kunna få långsiktig balans i ekonomin och förbättra välfärden.

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 54

Det är då också rimligt att vi minskar kostnaderna och ökar fördelarna

med hänsyn till viktiga sociala mål. De institutioner som byggts upp inom ramen för den svenska arbetsmarknadspolitiken är till stor del inriktad på att befrämja en flexibel arbetsmarknad, vilket är till gagn säväl för den enskilde som samhället i stort. För att klara de uppgifter som arbetsmarknadspolitiken ställs inför det också angeläget att arbetsgivarnas krav på de arbetssökandens kvalifikationer anpassas till det rådande arbetskraftsutbudet. Genom regionalpolitiska insatser skapas också ökade sysselsättningsmöjligheter i regioner som har att kämpa med naturliga svårigheter. Jag ser det också även fortsättningsvis som en viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken att hjälpa människor över till de nya jobben.

7 Avslutning

Pen konjunkturuppgång som inleddes under 1978 fortsätter nu på bred front i den svenska ekonomin. Uppgången har varit exportledd. Sveriges konkurrensläge har väsentligt förbättrats. Svensk industri återvinner nu marknadsandelar både utomlands och på hemmamarknaden. Samtidigt med förbättringen i konkurrenskraften har inflationstakten pressats ner till en nivå som ligger klart under den som gäller i genomsnitt för OECDländerna.

Industriproduktionen som fallit sedan början av 1975 började åter stiga vid mitten av 1978. Under 1979 beräknas den stuga med ca 74. Det stigande kapacitetsutnyttjandet och förbättrade vinstutvecklingar har ökat investeringsviljan i industrin.

Industriinvesteringarna intar en nyckelroll i svensk ekonomi. De är nödvändiga för en fortsatt kapacitetsutbyggnad och för att skapa nya arbetstillfällen i stället för de som faller bort vid tillbakagående industrier. Först i den senare fasen av konjunkturåterhämtningen i den svenska ckonomin kunde man räkna med en uppgång I industriinvesteringarna. Omsvängningen i industriinvesteringarna kommer tidigare och med större kraft än som jag tidigare förutsåg. Detta vittnar om en ökad tillförsikt i näringslivet om att svensk ekonomi är på väg mot en långsiktig uthällig tillväxt.

Grunden för den starka återhämtningen i svensk ekonomi som nu sker lades genom de ekonomisk-politiska åtgärder som vidtogs 1977 och 1978. Genom devalveringarna, borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften och ett ansvarsfullt löneavtal har den svenska industrins konkurrenskraft stärkts väsentligt. Genom den nödvändiga åtstramningspolitiken anpassades den privata konsumtionen till en nivå varifrån den åter kunde tillåtas stiga ungefär i takt med det långsiktiga utrymmet. Samtidigt har underskot-

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 1 'n th

tet i bytesbalansen reducerats, vilket är en förutsättning för en längsiktig

stabilisering av prisutvecklingen och för att uppnå en jämn uthållig tillväxt.

Vid sidan av dessa åtgärder genomförde regeringen en synnerligen omfattande arbetsmarknads- och industripolitisk satsning i syfte att mildra

strukturomvandlingens effekter. Därigenom förhindrades en mycket kraf-

tig ökning av arbetslösheten samtidigt som strukturomvandlingen styrdes in i socialt acceptabla banor. Detta måste gälla också fortsättningsvis.

Den ekonomiska politikens hittillsvarande framgångar får dock inte undanskymma att vi står inför flera allvarliga problem. Alltjämt är arbetslös-

heten för hög och ett stort antal människor befinner sig utanför den

reguljära arbetsmarknaden. Särskilt allvarlig är den höga arbetslösheten hos ungdomen. Regeringen har därför gjort stora insatser för att minska

arbetslösheten hos ungdomen. Den har också sjunkit. Det kommer att

krävas stora ansträngningar även i fortsättningen både på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att underlätta utträde i yrkeslivet.

Efterfrågan på arbetskraft ökar nu. Antalet kvarstående lediga platser har ökat markant. Den växande obalansen på arbetsmarknaden ställer stora krav på arbetsmarknadspolitiken. Regeringen har också genomfört en betydande förstärkning av arbetsmarknadspolitiken, bl.a. i syfte att

underlätta för den enskildes frivilliga rörlighet. Kan vi inte lösa dessa problem försvåras en stabilisering av pris- och kostnadsutvecklingen och

ett fullt utnyttjande av den produktions- och välfärdspotential som finns i vår ekonomi. Den av regeringen framlagda propositionen om regionalpoli-

tiken syftar till att skapa jämnare utveckling av sysselsättningstillfällen

inom landet och motverka koncentration av näringslivet till vissa områden.

Sverige är ett litet land vars ekonomi i hög grad bygger sitt välstånd på

internationell handel. Därför måste vi successivt anpassa oss till förändringar som sker i världsekonomin. Fortgående omställningar inom närings-

livet blir därför nödvändiga även i framtiden. Vi måste utnyttja uppgången i ekonomin att lösa många av de strukturella problem som kommit i dagen under krisåren. En aktiv industripolitik är ett viktigt stöd i denna omställ-

NIiNngsprocess.

Förskjutningen av tyngdpunkten i den internationella konjunkturen från

Förenta staterna till Västeuropa ger Sverige draghjälp i konjukturåter-

hämtningen under 1979. Det finns dock mänga osäkra inslag i den internationella konjunkturbilden särskilt på lite längre sikt. De av Iran-krisen utlösta snabba prisstegringarna på olja ökar obalansen i världen mellan

starka och svaga ekonomier, mellan rika och fattiga länder. Detta ökar osäkerheten om den långsiktiga globala ekonomiska tillväxten. Den snab-

bare uppgången i de internationella priserna gör det svårare att hålla nere inflationstakten. Jag bedömer dock förutsättningarna för att hälla infla-

tionstakten under de 5 4: som stipuleras i löneavtalet fram till oktober i år

som goda. Prisutvecklingen hittills under första kvartalet ger stöd för den uppfattningen.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 56

För att hålla uppe den ekonomiska aktiviteten har det varit nödvändigt

att föra en relativt expansiv finanspolitik. Stora satsningar har gjorts inom

industri- och arbetsmarknadspolitiken. Betydande insatser har också gjorts för att upprätthälla de inkomstsvaga gruppernas och pensionärernas stan-

dard. Trots stor återhållsamhet i statens egen konsumtion har därför

belastningen på statsbudgeten blivit stor.

Trots den snabba ökningen av statsutgifterna har det varit angeläget att

iaktta stor återhållsamhet med statliga skattehöjningar. Borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften har stärkt konkurrenskraften och underlättat

avtalsrörelserna. Härtill har också indexregleringen av den statliga inkomstskatten och sänkningen av marginalskatten bidragit. En långsam höjning av det totala skatteuttaget i förening med den långsamma tillväxten i skattcunderlaget är huvudförklaringen till att statens inkomster utvecklats svagt. Tillsammans med den snabba utgiftsökningen har detta medfört

kraftigt ökade budgetunderskott.

För att få ett rimligt perspektiv på budgetunderskottet bör man dock se

till den konsoliderade sektorns totala finansiella sparandeunderskott. Det-

ta beräknas uppgä till 3.5 £z av BNP 1979, vilket sett i ett internationellt

perspektiv inte är nägon exceptionellt hög siffra.

För 1979 anser jag att det nu redovisade budgetunderskottet är rimligt med hänsyn till det alltjämt läga kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Finanspolitiken ger därtgenom det stöd till den positiva utvecklingen i

svensk ekonomi som jag redovisat i det föregående. På sikt är dock, som jag närmare redogör för I det reviderade budgetförslaget, de stora budget-

underskotten inte acceptabla. Någon mer väsentlig förbättring i budgetbalansen kommer heller inte automatiskt till stånd även när ekonomin uppnått fullt kapacitetsutnyttjande.

Det kommer därför att ställas krav på en mycket stark återhållsamhet med framtida utgiftsbeslut. Inför 1980 förutser jag också, när ekonomin når

ett bättre kapacitetsutnyttjande. att skattehöjningar behövs. De förslag till sänkning av marginalskatterna och den kommunala skatteutjämningen

som jag framlagt i proposition till vårriksdagen måste finansieras. Därut-

över kommer sannolikt att krävas ytterligare inkomstförstärkningar för att

uppnå den reala utveckling av den privata konsumtionen som är förenlig med jämvikt i ekonomin. Med hänsyn bl.a. till den osäkerhet om den internationella konjunkturutvecklingen som råder anser jag dock att beslut om omfattningen och formerna för skatteuttaget bör fattas under hösten 1979. En sänkning av marginalskatterna framstår i dag som den mest angeläg-

na skattereformen. De höga marginalskatterna leder till allvarliga sned-

vridningar inom ekonomin. De påverkar människors villighet att ta på sig de krävande uppgifter som behövs för hela ekonomins utveckling. De

försvårar också möjligheterna att uppnå en rimlig löncutveckling.

l.ängtidsutredningen visar att utrymmet för privata konsumtionens till-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 'n -—

växt blir mycket begränsat under kommande år. Även den offentliga

konsumtionens tillväxt måste begränsas. De ökande resurserna mäste i

betydande utsträckning användas för att öka den industriella basen och till en neddragning av bytesbalansunderskottet.

Detta kräver en stark tillväxt i exportindustrin. Industrins internationel-

la konkurrenskraft får därför inte äventyras. Avgörande för den svenska ekonomins utveckling på längre sikt blir om vi lyckas att inom ramen för ansvarsfulla avtal garantera löntagarna en real standardökning samtidigt

med en nödvändig finanspolitisk åtstramning. Alla parter i samhället bör ha ett starkt intresse i att medverka till en rimlig lösning. Det är ofrånkomligt att stora budgetunderskott som varit nödvändiga för

alt hälla uppe den ekonomiska aktiviteten i ekonomin samtidigt leder till en betydande ökning i likviditeten i ekonomin. Detta kan när ekonomin åter närmar sig fullt kapacitetsutnyttjande under loppet av 1980 öka risken för

en inflationistisk utveckling. Det ankommer i första hand på finanspolitiken att åstadkomma den åtstramning i ekonomin som kan bli nödvändig.

Ökade ansträngningar måste dock göras för att successivt minska likvidi-

tetstillväxten i ekonomin. Jag har tidigare redovisat förslag i detta syfte. Den ekonomiska politiken under 1977—1979 har fört svensk ekonomi en god bit på väg ut ur krisen. Denna målmedvetna politik måste fortsätta om

vi skall lösa de problem som jag angeu. Målen är full sysselsättning, god

ekonomisk tillväxt, rimlig prisstabilitet. jämvikt i bytesbalansen, rättvis inkomstfördelning och regional balans.

Det är min övertygelse att en god ekonomisk tillväxt är en nödvändig förutsättning för att möta önskemålen om fortsatt välståndsutveckling,

utbyggnad av det sociala trygghetssystemet, barnomsorgen och äldrevår-

den. I ett samhälle med stigande materiell standard ställer människorna

krav på ökad livskvalitet i vid mening som inte enbart kan formuleras i

ekonomiska termer. Ofta nog handlar det emellertid om önskemål och krav

som har ekonomiska konsekvenser. t. ex. kortare arbetstid, bättre arbetsmiljöer, förbättrad offentlig verksamhet osv. För att kunna möta dessa och

andra berättigade krav på ett mänskligare samhälle krävs ekonomiska

resurser och en ekonomi i balans. Genom solidariska insatser kan vi

längsiktigt uppnå dessa mål och därigenom lägga grunden för ett bättre

samhälle.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas såsom bilagor:

Reviderad nationalbudget 1979 (bilaga 1.1)

Sammanfattning av 1978 ärs långtidsutredning och remissyttrandena

(bilaga 1.2)

Förslag till lag om konto för likviditetsutjämning jämte specialmotiver-

ing (bilaga 1.3)

Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 58

8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att I. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska poli-

tiken som jag har förordat i det föregående.

dels att antaga inom ekonomidepartementet upprättat förslag till

2. lag om konto för likviditetsutjämning.

Regeringens prop. 1978/79: 150 Bilaga 2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-04-23

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt

avser utgifter och beräkning av statens inkomster, m. m.

REVIDERAT BUDGETFÖRSLAG

1¶Det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1979/80

1.1 Inledning

Det budgetförslag regeringen i januari 1979 presenterade för riksdagen

tog Sin utgångspunkt i att samhällsekonomisk balans utgör en grundläggan-

de förutsättning för en tryggad sysselsättning och målmedveten reformpolitik. Tillväxten av såväl den privata som den offentliga konsumtionen

måste hållas tillbaka för att möjliggöra en ökad satsning på export och investeringar. Härtill kom vad gäller den offentliga konsumtionen att redan ett fullföljande av tidigare åtaganden innebar att det statsfinansiella utrymmet var kraftigt intecknat. Min slutsats var att utrymmet för nya reform-

åtaganden som ytterligare begränsar den framtida handlingsfriheten var mycket litet. Såväl samhällsekonomiska som kreditmarknadspolitiska

överväganden talade för att den erforderliga handlingsberedskapen på det finanspolitiska området i första hand borde avse restriktiva åtgärder. De riktlinjer för budgetpolitiken som angavs i budgetförslaget har i hög grad

fortsatt giltighet. De avvägningsproblem som där diskuterades har i flera stycken ökat i styrka. | Vad gäller utformningen av budgeten för budgetåret 1979/80 har förändringar skett såväl vad gäller utgifts- som inkomstsidan. På flera viktiga

områden har propositioner lagts fram som berör budgetens utgiftssida.

Riksdagsbehandlingen av regeringens förslag har resulterat i vissa föränd-

ringar. Vidare har förslag till skatteförändringar lagts fram. Slutligen har riksrevisionsverket presenterat en förnyad beräkning av budgetens in-

komster.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 60

1.2 Statsutgifterna

I budgetförslaget beräknades de totala statsutgifterna för budgetåret 1979/80 komma att uppgå till ca 172 miljarder kr. Nu föreliggande beräkningar slutar på ca 178 miljarder kr., dvs. en ökning med ca 6 miljarder kr. Huvudparten av denna ökning avser åtgärder på närings- och arbetsmark-

nadspolitikens områden och har haft tll syfte att minska strukturomvand-

lingens negativa effekter. En bred enighet råder om att insatser av detta slag varit nödvändiga och några förslag om att insatserna i enskilda fall bort vara mindre har med något enstaka undantag inte väckts. Motioner i riksdagen med anledning av regeringens förslag har i själva verket regelmässigt gåll i utgiftshöjande riktning.

Jag avser alt senare vid min anmälan av särskilda frägor återkomma med

en mera detaljerad redogörelse för vad som ligger bakom den uppräkning

av statsutgifterna för budgetåret 1979/80 som skett jämfört med budgetför-

slaget. Jag vill dock redan nu peka på att de beräkningar av kommande utgiftskrav regeringen gjorde i januari i stora drag visat sig ligga i linje med de bedömningar som nu kan göras. Härutöver har de strukturella problemen i vissa branscher och företag visat sig vara av mer djupgående och

allvarlig karaktär än vad som då fanns anledning att räkna med. Åtgärder i syfte all värna om dessa företags fortlevnad och utveckling har visat sig nödvändiga att tillgripa i högre grad än vad som förutsägs. Som exempel på sådana insatser kan nämnas stöd till LKAB, Svenskt Stål AB och Luxor

Industri AB. Härtill kommer att stödåtgärder till delar av skogsindustrin och till varvsindustrin nu förutses bli mer omfattande än vad som tidigare fanns anledning att räkna med.

Jag övergår nu till att redovisa de statsfinansiellt mer betydande särpro-

positioner som framlagts under våren 1979. De flesta av dessa berör som nämnts sysselsättning och näringspolitik.

Regeringens politik är att trygga sysselsättningen och långsiktigt stärka näringslivets konkurrenskraft. I regeringens regionalpolitiska proposition föreslås riktlinjer för regionalpolitiken som ti stort bygger på de principer riksdagen lade fast är 1976. Förslagen följer i allt väsentligt de riktlinjer som under bred parlamentarisk enighet föreslagits av de utredningar som propositionen bygger på. Det regionalpolitiska stödet till näringslivet för-

stärks. En ram om 7400 milj. kr. föreslås för femårsperioden 1979/80— 1983/84. För budgetåret 1979/80 föreslås en uppräkning med ca 600 milj. kr. Särskilda satsningar i syfte att ge varaktig sysselsättning görs i den

Norrboötten-proposition som har lagts fram. Förslagen beräknas kosta ca

1000 milj. kr. Industripolitiska insatser har en framskjuten plats i regeringens politik.

Sysselsättningspolitiskt motiverade åtgärder av akut karaktär utgör fortfa-

rande en betydande del av industripolitiken. De offenstva industripolitiska instrumenten har dock byggts ut och kommer under de närmaste åren att

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 61

bli allt viktigare för att främja det svenska näringslivets möjligheter att

konkurrera. Regeringens industripolitik redovisas i den industripolitiska propositionen. Ökade anslag i syfte att stärka industriell verksamhet, speciellt vad avser småföretag och export. föreslås om närmare 600 milj.

kr.

I en särskild proposition föreslogs att Statsföretag AB fär ew ullskott av

835 milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion m. m. av LKAB.

Näringsutskottet har sedermera föreslagit att ytterligare ett tillskott om högst 1.1 miljard kr. garanteras för att täcka LKAB:s beräknade förluster

under åren 1980 till 1982. Riksdagen har ställt sig bakom näringsutskottets

förslag. Som jag senare återkommer till har jag beaktat detta ställningstagande i min beräkning av anslaget till oförutsedda utgifter.

Inom sysselsättningspolitiken har åtgärder som syftar till att förbättra

och bredda människors möjligheter till arbete hög prioritet. I en nyligen avlämnad proposition föreslås ett finansieringssystem för skyddut arbete.

Bl. a. anvisas 1000 milj. kr. för verksamheten budgetaret 1979/80.

Förslag har, som förutskickades i budgetpropositionen, lagts fram angående nva dagpenningklasser inom arbetslösheisförsäkringen, ADB i arbetsförmedlingen, tekoindustrin och Kockums.

Sedan budgetpropositionen lades fram har atgärder av i flera fall bety-

dande omfattning visat sig vara nödvändiga för att stödja vissa företag. För tidigareläggningar av investeringar inom Svenskt Stål AB föreslas drygt I

miljard kr. Även för varvsindustrin krävs nu extra insatser i form av

förlängt och utvidgat beställarstöd. Förslag läggs vidare fram angående statligt minoritetsägande i Södra Skogsägarna AB och majoritetsägande i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB. Totalt föreslås stöd till dessa två

Skogsägarföretag om 1.1 miljard kr.

Även i övrigt har behov uppkommit av statliga stödinsatser till företag

med finansieHa problem. För rekonstruktion av Luxor Industri AB föreslås

sålunda 175 milj. kr. Förslag har vidare förelagts riksdagen att anvisa

ytterligare medel i syfte att täcka statens andel av förlusterna i Datasuub AB vad avser verksamheten under år 1978.

Till den kommunalekonomiska propositionen återkommer jag strax.

Utöver de nu berörda propositionerna har det i enlighet med budgetpro-

positionen lagts fram ett antal viktiga förslag på vissa andra områden med

effekter på statsbudgeten. Exempel på sådana propositioner är förslag angående föräldraförsäkringen. trafikpolitiken. högskoleväsendet. studiestödet, skogspolitiken och energipolitiken.

1.3 Statsinkomsterna

Regeringen har tidigare i vår lagt fram ett förslag om reformering av

inkomstskatten som utgör en fortsättning av det långsiktiga reformarbete på inkomstbeskattningens område som inleddes är 1977. Besluten om sänkt

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 62

inkomstskatteskala och om att införa ett inflationsskydd för den statliga

inkomstskatteskalan utgör grunden för nu föreslagna marginalskattesänk-

ningar för flertalet heltidsarbetande fr. o. m. inkomståret 1980.

I propositionen tas även finansieringsfrägorna upp till behandling. Innan

jag berör detta område vill jag något redogöra för effekterna av regeringens

proposition om den kommunala ckonomin. Budgetåret 1979/80 påverkar dessa förslag primärt budgetens utgiftssida, medan de åren därefter även

får betydande effekter på inkomstsidan och dessutom är nära kopplade till

propositionen om reformering av inkomstskatten. Det faller sig därför naturligt att behandla dessa två propositioner i ett sammanhang.

Regeringen har i propositionen om den kommunala ckonomin lagt fram

en rad förslag som syftar tull att främja den kommunala sektorns utveckling inom ramen för samhällsekonomisk balans. Statens ökade insatser avser I första hand kraftiga förstärkningar av skatteutjämningsbidragen till kommuner och landstingskommuner.

Sammantaget innebär reformförslagen i de två nu nämnda propositionerna en försvagning av statsfinanserna med närmare 1,7 miljard kr.

budgetåret 1979/80. I nuvarande statsfinansiella läge måste reformeringen

av inkomstskatten och av de statliga bidragen till den kommunala ekonomin finansieras med skattehöjningar. Sälunda har regeringen föreslagit höjningar såväl av energiskalten som av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom. Vidare har regeringen föreslagit dels att värdet av bilförmån

skall ingå i underlaget vid beräkning av socialförsäkringsavgifter, dels att

egenföretagare skall erlägga barnomsorgsavgift. Innan man preciserar utformningen av de åtgärder som bör väljas för att täcka resterande finansieringsbehov bör emellertid resultatet av den pågående utredningen om olika former av bruttoskatter avvaktas. Jag har vid min beräkning av statsinkomsterna för budgetåret 1979/80 förutsatt att även resterande finansieringsbehov täcks.

1.4¶Saldoutvecklingen

De förändringar av totalbudgeten för vilka jag nyss redogjort samman-

fattas I tabell 16. Som framgår av tabellen förutses för innevarande budgetår en minskning med ca 2.4 miljarder kr. av underskottet jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. För budgetåret 1979/80 beräknas budgetunderskottet nu komma att uppgå till ca 48 miljarder kr. att jämföra med

tidigare beräknade ca 45 miljarder kr. Delvis är dessa förändringar en följd

av förskjutning av vissa utgifter mellan budgetären.

Totalt beräknas statsinkomsterna nu till ca 118 miljarder kr. för budgetåret 1978/79 och till ca 130 miljarder kr. för budgetåret 1979/80. Jämfört

med beräkningarna i budgetförslaget förutses sålunda statsinkomsterna nu

bli 1.5 resp. 2,8 miljarder kr. högre vilket främst förklaras av en snabbare

tillväxt av lönesumman.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 63

Tabell 16. Totalbudgeten 1978/79-—-1979/80

(Milj. kr.)

lande till vad som redovisades i budgetförslaget. Totalt räknar jag med att utgifterna, jämfört med budgetpropositionen, minskar med 900 milj. kr. budgetåret 1978/79 och ökar med 6 miljarder kr. påföljande budgetår. Uppräkningen av statsutgifterna för budgetåret 1979/80 kan synas omfattande. Förklaringen härtill kan, som jag tidigare nämnt, i stor utsträckning hänföras till finansiella kriser i vissa företag. Medelsbehovet för dessa insatser har visat sig bli större än vad som tidigare framstod som sannolikt. Vidare har beslutade utgifter för bl. a. industripolitiska insatser som tidigare beräknades komma att belasta innevarande budgetår kassamässigt förskjutits till budgetåret 1979/80. Således har min beräkning av reservationsmedelsförbrukningen för budgetåret 1979/80 justerats upp samtidigt som förbrukningen under budgetåret 1978/79 räknats ner.

Den saldoförsämring som sålunda uppkommer inger oro. Härtill kommer att omfattande krav rests i riksdagen på ytterligare kostnadskrävande insatser, inte minst på det industripolitiska området. Detta understryker ytterligare vad jag tidigare anfört vid min anmälan av budgetförslaget angående det ansvarstagande som är oundgängligen nödvändigt vid riksdagens behandling av regeringens budgetproposition. Detta gäller i lika hög grad de särpropositioner och de motioner som framlagts under våren 1979.

2 1979 års långtidsbudget

Jag har tidigare redogjort för bedömningarna av den ekonomiska utvecklingen i första hand under ären 1979 och 1980. De samhällsekonomiska perspektiven på längre sikt har kommenterats med utgångspunkt i långtidsutredningen. Med detta avsnitt är det min avsikt att med utgångspunkt i den långtidsbudget som fogas till det reviderade budgetförslaget som bilaga 2.1 komplettera bilden med de statsfinansiella perspektiven.

Längtidsbudgetarbetets sytte är att kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda ätaganden. En sådan kartläggning utgör ett underlag för en analys av de statsfinansiella förutsättningarna under den framförliggande femårsperioden. I syfte att

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 64

bättre belysa dessa kompletteras långtidsbudgeten. som endast omfattar statsbudgetens inkomster och utgifter, med vissa beräkningar rörande socialförsäkringssektorn. Även den kommunala utvecklingen berörs. Av-

sikten är att långtidsbudgeten på detta sätt skall kunna utgöra ett bättre

underlag för bedömningar av den samlade offentliga sektorns sparandeutveckling på något längre sikt.

Längtidsbudgeten är varken en plan eller en prognos över statsutgifter-

nas eller statsinkomsternas utveckling. På utgiftssidan innefattas endast en beräkning av de resurser som krävs för att olika verksamheter skall kunna bedrivas i enlighet med de beslut som statsmakterna redan har fattat och de åtaganden som gjorts för framtiden. I långtidsbudgeten görs alltså inga

försök att förutse eller rekommendera vilka beslut som statsmakterna skall

fatta under perioden.

Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna på oförändrade skatteregler och avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutats eller

ringen i inkomstbeskattningen har beaktats liksom beslutade och av regeringen föreslagna höjningar av socialförsäkringsavgifter. Vidare har en fullständig finansiering av reformdelen av inkomstskatteförslagen och den kommunalekonomiska reformen förutsatts. Långtidsbudgeten grundas vad gäller åren 1979-1981 på samma antaganden rörande priser, löner och tillväxt i samhället som presenteras i den reviderade finansplanen. Vad gäller perioden därefter har schablonmässigt lönesumman förutsalts stiga

med 7 § årligen och den allmänna prisnivån med 4 4 om året. En årlig real tillväxt av bruttonationalprodukten för denna period om 3 £& har förutsatts.

Statsinkomsternas ärliga procentuella tillväxt under den framförliggande

perioden skulle enligt längtidsbudgetkalkylen komma att uppgå till 7,6 77.

Den förutsedda inkomsttillväxten i löpande priser för perioden efter är

1980 sammanfaller i stort med den som beräknades I förra ärets längtids-

budget. Statsinkomsternas absoluta nivå ligger emellertid på en högre nivå än I förra långtidsbudgeten, vilket främst beror på att den faktiska löne-

summan 1979/80 beräknas överstiga vad som antogs föregående är.

Tabell 17. Statsinkomsternas utveckling 1973/74—1983/84

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 65

På utgiftssidan innebär långtidsbudgetens grundkalkyl en framräkning

av statsutgifterna med utgängspunkt i en oförändrad pris- och lönenivå.

Mätt på detta sätt blir statsutgifternas stegringstakt exkl. statsskuldräntorna enligt långtidsbudgetkalkylen 0,3 2 ärligen under den framförlig-

gande femårsperioden. Takten i de framtida utgiftsökningarna ligger på i

stort sett samma nivå som den ökningstakt som redovisades i förra ärets långtidsbudget. Ett förverkligande av långtidsbudgeten skulle innebära en pätagligt dämpad utgiftsutveckling jämfört med den hittills genomförda. Under budgetåren 1973/74—1977/78 ökade statsutgifterna exkl. statsskuldräntorna i genomsnitt med 5,3 + om året i oförändrat pris- och löneläge.

Tabell 18. Statsutgifternas utveckling 1973/74—1983/84

Genomsnittlig 1979/80 Genomsnittlig

Oförändrat prisoch löneläge exkl. statsskuldräntor + 53 165 529 +0,3 Löpande priser exkl. statsskuldräntor +17.6 165 529 +4,3 Löpande priser inkl. statsskuldräntor +18.0 178 829 +5,9

I löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga ökningen av statsut-

gifterna under längtidsbudgetperioden komma att uppgå ull 5,9 4 att

jämföra med 18,0 Zz under perioden 1973/74—-1977/78.

Den framtida ökningstakt som framkommer ligger något under vad som redovisades i förra årets långtidsbudget. Utgiftsnivån för budgetåren 1978/79 och 1979/80 beräknas emellertid nu ligga väsentligt över den nivå som framgick av 1978 ärs långtidsbudget. Orsaken till denna högre utgiftsnivå jämfört med beräkningarna för ett år sedan ligger huvudsakligen i att beslut har fattats och förslag har presenterats som inte kunde beaktas i 1978 ärs längtidsbudget. Som exempel kan nämnas regeringens förslag om en kommunalekonomisk reform och beslut om höjda barnbidrag. Delvis förklaras nivåhöjningen även av all lönerna för de statsanställda uppvisat en snabbare ökningstakt än enligt de antaganden som låg tull grund för förra arets längudsbudget.

Eftersom statsskuldräntorna förväntas stiga snabbare än övriga stutsutgifter blir den ärliga genomsnittliga ökningen för statsutgifterna exkl. stalsskuldräntorna något långsammare än för de totala statsutgifterna, eller

4,3 i. Den starka automatik som utgifterna i långtidsbudgeten är ett uttryck för

beror i allt väsentligt på beslut som har fattats I parlamentarisk enighet och gällt sedan länge. Den kan illustreras av följande överslagsvisa kalkyl. I genomsnitl ökar utgifterna i löpande priser ärligen under långtidsbudget- 5 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150. Bilaga I och 2

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 66

perioden med knappt 12 miljarder kr. Infriande av utfästelser inom omrä-

den som folkpension, bostadspolitik och familjepolitik svarar för respektive 1.6, (2 och 0.6 miljarder kr. av denna ökning. Fullföljandet av försvarsoch biståndspolitiken svarar för resp. 0,7 och 0,4 miljarder kr. Ett bibehäl-

lande av skolväsendet på beslutad kvalitetsnivå resulterar i årligt ökade utgifter om 0,7 miljarder kr. och bidragen till kommunerna medför ökade utgifter om 0.8 miljarder kr. Drygt 2 miljarder kr. består huvudsakligen av ökade kostnader för de av staten betalade lönerna, som antagits följa med

den allmänna löneutvecklingen. Härtill kommer årligen ökade statsskuld-

räntor om 4.0 miljarder kr. till följd av budgetunderskottens storlek.

För att belysa hur de statliga utgifterna direkt och indirekt ställer anspråk på samhällets reala resurser är det av intresse att studera utvecklingen såväl av de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna som av

transfereringarna och de finansiella transaktionerna. Statens direkta an-

språk på resurser skulle enligt årets längtidsbudget sävitt gäller statlig konsumtion komma att öka med endast 0,3 <£ årligen i fasta priser under perioden fram t.o.m. budgetåret 1983/84. Detta innebär en något lägre ökningstakt än i förra årets långtidsbudgetkalkyl och är en effekt av att den restriktiva prövning vad gäller statlig konsumtion som genomförts under

de senaste åren fullföljts. De statliga investeringsutgifterna skulle enligt

längtidsbudgeten komma att minska, vilket sammanhänger med beräkningstekniken. I princip återspeglas endast gjorda åtaganden, vilket leder till en systematisk underskattning av investeringsutgifternas framtida ut-

veckling.

Tabell 19. Statsutgifternas utveckling 1973/74 — 1983/84. Konsumtion, investeringar och transfereringar

Statliga investvrings-

! Deflaterade med konsumentprisindex

Resursfördelningen och resursutvecklingen i samhället påverkas indirekt av statsbudgetens transfereringsutgifter. Liksom i tidigare långtidsbudgetkalkyler uppvisar dessa en betydligt snabbare expansionstakt än de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna. Gjorda ätaganden på folkpensioneringens, biständspolitikens och bostadspolitikens områden är

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 67

här av stor betydelse. Den betydande ökningen av utgifterna för stats-

skuldräntor bidrar också starkt till den högre ökningstakten.

Fill följd av långtidsbudgetens beräkningsmetodik borde man kunna förvänta sig att budgetunderskottet successivt skulle minska. Denna metodik innebär bl.a. att utgifterna för näringspolitiska satsningar förutsatts

minska kraftigt. Härtill kommer att inkomsterna växer relativt sett snabbare än utgifterna. Den saldoförbättring som följer av dessa omständigheter är emellertid inte tillräcklig för att väga upp transtereringarnas utgifts-

automatik och de växande statsskuldräntorna. Variationer i de antaganden rörande den framtida pris- och löneutveck-

lingen m. m. som legat till grund för långtidsbudgetkalkylen påverkar inte i

avgörande grad saldoutvecklingen. Om antagandena ändras så att öknings-

takten av lönesumman resp. priserna förutsätts ligga på en högre eller lägre

nivå med bibehållen reallönestegring påverkas såväl statsbudgetens in-

skott som resultat. Om skillnaden mellan lönesummeökning och inflation antas bli mindre och reallöneutvecklingen följaktligen ogynnsammare blir följden något ökande budgetunderskott. Av längtidsbudgetkalkylen kan

emellertid dras slutsatsen att de statliga budgetunderskotten blir bestående

på i stort sett nuvarande niva med de förutsättningar som gällt. Realistiska

alternativa antaganden rörande den framtida ekonomiska utvecklingen rubbar inte i någon avgörande grad denna slutsats.

Tabell 20. Totalbudgetens utveckling 1978/79 — 1983/84 (Milj. kr., löpande priser)

1978/79 — 1979/80 — 1980/81 — 1981/82 — 1982/83 — 1983/84 Inkomster 117 686 129626 142 600 153 200 163 200 173 700 Utgifter 159 978 177 829 190800 202100 212100 223900 Saldo —42292 —-48203 +=—48200 +=—-148900 —48900 —50 200

Långudsbudgeten innehåller numera även et avsnitt om den finansiella

utvecklingen i socialförsäkringssektorn. Vidare belyses statens finansiella

spärande, dvs. statsbudgetens saldo med avdrag för finansiella transaktio-

ner såsom långivning och aktieteckning. Eftersom de samhällsekonomiska

avser statsbudgeten i väsentliga hänseenden sammanfaller bör staten och

socialförsäkringssektorns finansiella sparande ses tillsammans.

Statens negativa finansiella sparande beräknas växa något i nominella termer och beräknas uppgå till 40 300 milj. kr. budgetåret 1983/84 (tabell

20).

Tabell 21. Statens finansiella sparande 1978/79—1983/84 (Milj. kr.. löpande priser) 1978/79 1979/80 [980/81 1981/82 1982/83 1983/84 —33 000 —36 200 —39 100 —-39 200 -39 200 —-40 300

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 68

Under den framförliggande perioden förutses socialförsäkringssektorns

överskott, som helt domineras av AP-fonden, öka ungefär i takt med den antagna prisutvecklingen. Sparandet kan beräknas uppgå till 19,9 miljarder

kr. budgetäret 1983/84. Statens och socialförsäkringssektorns sammanlagda finansiella sparande enligt långtidsbudgetkalkylen framgår av föl-

jande tabell.

Tabell 22. Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande 1978/79—- 1983/84 (Milj. kr.. löpande priser)

1978/79 —-1979/80 — 1980/81 1981/82 — 1982/83 — 1983/84 Staten -33000 = —36200 = -39 100 = —-39200 = —-39200 = —40 300 Socialförsäkringssektorn +15400 +16400 -+17200 -+17900 -+18900 —+19900 Summa -17600 +=—19800 +=—21900 +=—21300 +=—20300 20400

Staten och socialförsäkringssektorn utvisar sammantagna ett betydande

sparandeunderskott under långtidsbudgetperioden. Till följd av den före-

slagna höjningen av ATP-avgiften förväntas en liten förbättring de sista åren i långtidsbudgetperioden. Eftersom kommunerna av institutionella skäl över en längre period visar ett finansiellt sparande som ligger kring

noll innebär detta att den offentliga sektorns negativa sparande under

långtidsbudgetperioden kvarstår. Tabell 23. Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparandeunderskott i procent av BNP (Löpande priser) 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 42 4,3 4,3 3.9 3,5 3.2

Ställda i relation till den antagna tillväxten av bruttonationalprodukten utvecklas statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande enligt långtidsbudgetkalkylen på det sätt som framgår av tabell 23. Mätt på detta sält minskar sparandeunderskottet något under långtidsbudgetperioden.

Det finansiella sparande som framkommer i långtidsbudgeten kan även

jämföras med motsvarande beräkning i långtidsutredningen (LU). I LU:s

huvudkalkyl anges att ett positivt finansiellt sparande för den konsoliderade offentliga sektorn om ca I miljard kr. skulle vara konsistent med den

av LU förutsatta relativt gynnsamma reala utvecklingen. Detta sparande är ca 20 miljarder kr. högre än enligt långtidsbudgetens kalkyl.

Differensen mellan långtidsbudgetens och LU:s kalkyler beror i huvud-

sak på tre faktorer: LU har antagit vissa skatteökningar, som inte ingår i längtidsbudgetkalkylen. LU bygger på en ett år äldre utgilftsbedömning än

längtudsbudgeten. Slutligen skiljer sig LU:s antaganden främst beträffande lönesummans utveckling något frän långtidsbudgetens mera schablonmäs-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 69

siga utgångspunkter. Dessa tre faktorer ger en skillnad i finansiellt sparan-

de om ca 25 miljarder kr. Att differensen mellan LU och långtidsbudgeten endast blir drygt 20 miljarder kr. beror på att LU inte kunde beakta den höjning av ATP-avgiflen som regeringen föreslagit och som verkar i mot-

satt riktning.

3¶De statsfinansiella perspektiven på längre sikt

De betydande insatser för arbetsmarknads- och industripolitik som varit ofränkomliga under de senaste åren har i hög grad präglat utvecklingen av

statsutgifterna. Härtill kommer att de automatiska effekterna av redan

fattade beslut, framför allt i fråga om inkomstöverföringar av olika slag. verkat starkt pådrivande på utgiftsutvecklingen. Inkomstunderlaget har

också utvecklats långsamt. Totalt sett har detta medfört stora budgetunderskott. I den konjunktursituation som rått under senare år har dessa

stora budgetunderskott varit förenliga med och i vissa avseende varit en

förutsättning för en stabil samhällsekonomi. Samtidigt som budgetunder-

skotten kan ses som ett uttryck för att finanspolitiken varit relativt expan-

siv bör betonas att stor restriktivitet har iakttagits vad gäller den statliga

konsumtionen. dvs. statens egen direkta efterfrågan på varor och tjänster.

När kapacitetsutnyttjandet i den svenska ekonomin nu successivt återgår till en mer normal nivå är emellertid budgetunderskott av den storleks-

ordning som anges i långtidsbudgeten inte acceptabla. En alltför kraftig

underbalansering av statsbudgeten i en situation med ett högre kapacitets-

utnyttjande i ekonomin än f.n. skulle medföra risker för störningar i den samhällsekonomiska balansen. Budgetpolitiken måste således konsekvent inriktas på att nedbringa bud-

getunderskottet. Detta är en inriktning som samtliga partier också ställt sig bakom vid behandlingen av budgetförslaget i finansutskottet.

Handlingsberedskapen på det statsfinansiella området inför 1980 måste enligt min mening avse såväl inkomstförstärkande ätgärder som effektiva åtgärder för att bromsa upp utgiftsexpansionen. Regeringen avser i höst återkomma med förslag till åtgärder för att förstärka statens inkomster. Det är emellertid för tidigt att nu precisera omfattning och utformning av de nödvändiga åtgärderna. Den konjunkturpolitiska utvecklingen bör avvaktas innan underlag finns att bedöma hur omfattande inkomstförstärkningar som behöver vidtas. Vad beträffar åtgärdernas utformning bör bl. a.

utredningen om olika former av bruttoskatter avvaktas. I utredningens uppdrag ingår att överväga bl. a. den s. k. allmänna produktionsfaktorskatten, mervärdeskatten samt arbetsgivaravgifter. Den nödvändiga minskningen av budgetunderskotten kan emellertid

enligt min mening inte uppnås enbart med hjälp av inkomstförstärkande åtgärder eftersom alltför stora skattehöjningar riskerar att ge upphov till nya problem bl. a. i vad avser kostnads- och prisutvecklingen.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 70

Det är säledes oundgängligt att begränsa statsbudgetens utgiftsexpan-

sion. Jag vill i detta sammanhang erinra om att förvaltningsutredningen

f.n. undersöker hur metoderna för omprövning av tidigare åtaganden skall

kunna förbättras. Utredningen väntas avge sitt huvudbetänkande under år

1979. Jag vill i detta sammanhang något beröra statsbudgetens utgiftsstruktur. Som framgår av min redovisning tidigare utgör de statliga konsumtonsutgifterna ca 45 miljurder kr. Härav utgör rena förvaltnings-

kostnader endast en mindre andel. Besparingar genom rationaliserings-

åtgärder inom statliga myndigheter är självfallet utomordentligt angelägna. Under senare år har också omfattande åtgärder vidtagits för att begränsa kostnadsutvecklingen för den statliga förvaltningen. Betydande ratio-

naliseringsetfekter har också uppnätts. I det budgetförstag för budgetåret

1979/80 som regeringen lämnat till riksdagen har besparingsalternativ legat till grund för anslagsberäkningen för flertalet myndigheter. Jag har också kunnat konstatera. att ansträngningarna att begränsa kostnaderna och genomföra direkta besparingsåtgärder har mött betydande förståelse frän berörda myndigheters sida.

Det är enligt min mening nödvändigt att även fortsättningsvis genomföra så långtgående besparingar inom den statliga förvaltningen som inryms inom ramen för en fortsatt effektiv myndighetsutövning. Detta innebär bl.a. att produktivitetsvinster fullt ut måste tas tll vara för att begränsa kostnadsutvecklingen. Kraven på myndigheternas planerings-, budgeterings- och styrningsrutiner skärps härigenom. Eftersom de rena förvaltningskostnaderna emellertid numera utgör en relativt begränsad andel av de totala utgifterna kan den besparingspotential som här finns inte ensamt bidra till en avgörande minskning av budgetunderskottet.

Statens investeringsutgifter, som domineras av affärsverkens investe-

ringar, belöper sig till ca 9 miljarder kr. Dessa utgifters tidsmässiga förläggning måste självfallet anpassas till de statsfinansiella och konijunkturpolitiska förutsättningarna. Några betydande långsiktiga besparingar torde dock vara svåra att uppnå på detta område utan negativa återverkningar för den langsiktiga samhällsekonomiska avkastning som är syftet med den

statliga investeringsverksamheten.

Den tredje typen av statsutgifter, transfereringarna, svarar för drygt 111 miljarder kr. eller ca 63 2 av de totala utgifterna. Transfereringsutgifterna uppvisar dessutom en betydligt snabbare utveckling än konsumtions- och

investeringsutgifterna. Detta beror framför allt på automatiken i åtagandena.

Vad gäller utvecklingen av den fjärde typen av statsutgifter — finansiella transaktioner -- har denna under de senaste åren i hög grad präglats av de betydande insatser som gjorts till stöd för finansiellt svaga företag. Som jag tidigare redovisat kommer insatser av denna storleksordning inte att vara förenliga med strävandena att långsiktigt minska budgetunderskottet.

Samhälleliga behov och prioriteringar förändras över tiden. Det är där-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 71

för nödvändigt att ha en öppen attityd till förändringar på budgetens utgiftssida. I det finanspolitiska perspektiv som avtecknar sig bör diskussionen gälla hur vi på effektivast möjliga sätt skall disponera de resurser

som redan kanaliseras via statsbudgeten. Omprövning av löpande program och omdisposition av ullgängliga resurser måste då ske i syfte att öka den samlade välfärden. Härvid bör breda parlamentariska samförståndslösningar eftersträvas.

De budgetpolitiska utsikterna innebär självfallet också att största återhällsamhet måste iakttas när det gäller att ställa krav på och besluta om nya reformåtaganden för de närmaste åren. Automaltiken i de åtaganden

som redan gjorts är sådan att allt tillgängligt utrymme redan är intecknat.

Varje nytt ätagande måste därför finansieras med inkomstförstärkningar eller besparingar.

Den inriktning av budgetpolitiken som jag nu angivit är ett nödvändigt

inslag i en ekonomisk politik som syftar till att långsiktigt återställa balan-

sen I vår ekonomi. Jag har tidigare vid min diskussion av långtidsutred-

ningens överväganden konstaterat att den produktionstillväxt som kan åstadkommas de närmaste åren väsentligen måste avdelas för ökad export och ökade investeringar. Utrymmet för en ökning av privat och offentlig

konsumtion blir därmed mycket begränsat. Säväl erfarenheterna under de

senaste åren som långtidsbudgetens kalkyler visar att det bör vara möjligt att kraftigt hälla tillbaka den statliga konsumtionens utveckling utan att angelägna samhällsbehov därför behöver eftersättas. En framgångsrik po-

litik förutsätter emellertid också att den kommunala konsumtionens tillväxt kan bringas ned och begränsas till de områden som enligt eniga

politiska bedömningar måste prioriteras dvs. barnomsorg. äldrevård och längtidssjukvård. Härav följer att utrymmet för vidgade insatser på andra

omräden måste bli ytterst begränsat. Jag räknar med att en sådan begräns-

ning av den kommunala konsumtionen kan ske på frivillighetens väg. Om

detta inte visar sig möjligt måste andra åtgärder komma i fråga. Såväl längtidsbudgeten som långtidsutredningen visar entydigt att det

stora underskottet i statens sparande måste bringas ned. Endast härigenom kan vi konsolidera samhällsekonomin och säkerställa en ekonomisk-poli-

tisk handlingsfrihet som gör det möjligt att även på längre sikt värna om

sysselsättningen och tillgodose angelägna gemensamma behov.

4¶Särskilda frågor

4.1 Konsolideringsfond för televerket

I 1979 ärs budgetproposition (prop. 1978/79: 100 bil. 9, s. 205) framhöll chefen för kommunikationsdepartementet vikten av att televerket har till-

räckliga möjligheter till resultatutjämning mellan åren. En konsolidering

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 72

genom särskilda avsättningar I verkets bokslut under ekonomiskt goda år

borde således kunna återföras när resultatet försämras. Chefen för kommunikationsdepartementet förordade därför att det. som ett komplement ull de konsolideringsmöjligheter televerket redan har, upprättas en särskild konsolideringsfond för verket. Förslag i frågan aviserades till kompletteringspropositionen.

För cgen del vill jag nu anföra följande. I prop. 1976/77: 130 med förslag till riktlinjer för modernisering av det statliga budgetsystemet behandlade jag bl.a. vissa frågor som främst berör förmögenhetsredovisningen för affärsverk och likartade verksamheter. I anslutning härtill tog jag också

upp affärsverkskommitténs förslag om att inrätta särskilda resultatutjäm-

ningsfonder för affärsverken. Jag anförde därvid att jag inte var beredd att föreslå någon generell möjlighet för verken att göra bokslutsdispositioner i

konsolideringssyfte. Tillskapandet av sådana möjligheter bör. enligt min mening, prövas från fall till fall.

Feleverkets rörelseresultat har under 1970-talet varierat avsevärt. Un-

der några år i början av decenniet översteg resultatet förräntningskravet

och verket gjorde i det sammanhanget särskilda avskrivningar med totalt ca 348 milj. kr. i konsolideringssyfte. Beloppet inlevererades till statskas-

san i form av återbetalning av statskapital. De senaste åren har resultatet

försämrats och förräntningskravet har utan större taxehöjningar kunnat uppnäs endast genom upplösning av televerkets lagerreserv. Detta har dock haft en negativ inverkan på verkets likviditet.

Televerket har alltså under 1970-talet haft vissa möjligheter att utjämna

resultatet mellan åren. De nuvarande möjligheterna är emellertid. enligt

min mening, otillräckliga och efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet finner jag att det finns skäl för att de bör kompletteras.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen tidigare medgivit att en

konsolideringsfond inrättas för postverket (prop. 1975/76: 100 bil. 1. FiU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 173). I sådana fall då verksamhetsårets resultat

överstiger gällande förräntningskrav bör, efter särskild prövning av rege-

ringen, tcleverket kunna få avsätta skillnaden mellan faktiskt resultat och förräntningskrav till en särskild konsolideringsfond. Vid regeringens prövning mäste, för att det faktiska resultatet skall kunna fastställas, givetvis

också beaktas televerkets övriga konsolideringsmöjligheter. Avsättningen bör i bokslutet redovisas som en konsolideringsfond i balansräkningen och

motsvarande medel kunna användas som rörelsekapital i verket och härvid

tillgodoföras den rörliga kredit som verket disponerar i riksgäldskontoret. Konsolideringsfonden bör sedan vid behov, efter särskild prövning av regeringen, kunna utnyttjas i resultatförstärkande syfte. På detta sätt ökar möjligheterna att tidsmässigt anpassa framtida erforderliga taxehöjningar till växlande marknadsförutsättningar. Det bör ankomma på regeringen att fastställa de närmare reglerna för konsolideringsfonden för televerket.

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 73

4.2 Avskrivning av lån

Genom beslut av riksdagen (prop. 1977/78:180, NU 1977/78:74, rskr

1977/78: 360) anvisades våren 1978 under fonden för låncunderstöd ett lån om 400 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB). Syftet med lånet var att medverka till att

lösa de akuta ekonomiska problem som hade uppstått i företaget. Det ankom på regeringen att besluta om den närmare utformningen av vill-

koren för lånet. BL a. skulle regeringens beslut om utbetalning av lånet grundas på den analys och de förslag som en för ändamälet tillkallad kommitté, skogsägarföretagskommitten (I 1978:02). lade fram. Lånet har sedermera ställts till företagets förfogande genom beslut av regeringen den 29 juni 1978, den 14 december 1978 och den 22 mars 1979. Lanet har enligt regeringens beslut hitulls löpt med 10,5 4 ränta. Upplupen ränta som inte har betalats har lagts till lånet. I prop. 1978/79:207 föreslår regeringen

riksdagen åtgärder i syftet att uppnå en finansiell rekonstruktion av såväl

NCB som Södra Skogägarna AB. Förslagen innebär bl. a. att staten förvär-

var aktier i de båda företagen. Enligt överenskommelsen skall staten även

efterge sin fordran på NCB jämte upplupen ränta enligt det udigare nämnda villkorslånet. Ifrågavarande villkorslån är inte avskrivet i riksbokföringen.

Efter samräd med chefen för industridepartementet vill jag anföra föl-

jande.

Alt efterge villkorslånet innebär en sådan väsentlig ändring av länevill-

koren jämfört med vad som förutsågs i prop. 1977/78: 180 att riksdagen bör godkänna ändringen. Om riksdagen godtar att lånet efterges medför det att den 1 riksbokföringen upptagna tillgångsposten inte motsvaras av någon reell tillgång. Till följd härav skall tiligångsposten enligt gällande budget-

principer skrivas av mot fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Då

behållningen på fonden inte beräknas räcka till för en sådan avskrivning

bör ytterligare 400 milj. kr. tillföras fonden budgetåret 1978/79.

4.3 Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att för budgetåret 1978/79, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2000 milj. kr. (prop. 1977/78: 100 bil. 2, FiU 1977/78: 16, rskr

1977/78: 227).

I prop. 1978/79: 100 bil. 2 redovisades de åtgärder som under budgetåret [978/79 t.o.m. den 28 december 1978 hade vidtagits med stöd av finansfullmakten.

För tiden därefter har regeringen utnyttjat finansfullmakten vid ytterliga-

re fyra tillfällen, nämligen den I februari, den 1 mars, den 15 mars och 20

april 1979.

Genom beslutet den I februari 1979 utnyttjades fullmakten inom

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 74

kommunikationsdepartementets område för byggande av statliga vägar (190 milj. kr.).

Genom beslutet den I mars 1979 ställdes med stöd av finansfullmakten sammanlagt 570 milj. kr. till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande. Av beloppet avsåg 500 milj. kr. beredskapsarbeten, särskilt för ungdomar, och 15 milj. kr. detaljplaneringsbidrag för bostadsbyggande. Resterande belopp, 55 milj. kr., avsäg vissa tidigare aviserade järnvägsarbeten. syftande till att motverka effekterna av produktionsminskningen vid AB Svenska Varv (jfr. prop. 1978/79:49. NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115).

Genom beslutet den 15 mars 1979 utnyttjades fullmakten för udigareläggning av beställningar hos svenska varvsföretag till eu belopp av

6 470 000 kr.

Genom beslutet den 20 april 1979 utnyttjades fullmakten för byggande av

statliga vägar I Värmlands län (65 milj. kr.) samt för byggande av skolor

(7790 000 kr... likaledes i Värmlands län.

I min redovisning i årets budgetpropsition om hur finansfullmakten

dittills hade utnyttjats under budgetåret 1978/79 konstaterade jag att 1670 milj. kr. återstod att disponera under detta budgetår. Riksdagen har sedermera i anledning av förslag om anslag för ifrägavarande ändamål på tillläggsbudget (prop. 1978/79: 101 bil. 5) anvisat 130 milj. kr.

Genom de nämnda besluten den I februari, den I och 15 mars samt den

20 april 1979 har ytterligare 839 260000 kr. tagits i anspråk. För budgetåret

1978/79 aterstår säledes av finansfullmakten (1670 000.000 + 130000 000 — 739 260 000 =) 960 740 000 kr. Regeringen har i prop. 1978/79: 125 hemställt

om anslag om sammanlagt 960 milj. kr. till följd av beslut med stöd av

finansfullmakten.

Jag vill slutligen erinra om att regeringen på mitt förslag har berett riksdagen tillfälle att ta del av nya former för en samlad redovisning av utnyttjundet av finansfullmakten (prop. 1978/79: 100 bil. 2). Regeringens avsikt med det nya systemet. som avses gälla fr. o. m. budgetäret 1979/80. är att riksdagen genom en samlad redovisning av finansfullmakten och övriga konjunktur- och arbetsmarknadspoliuskt motiverade bemyndiganden skall få en bättre överblick än hittills över hur olika bemyndiganden har utnyttjats.

Jag övergår nu ull att behandla frågan om en förlängning av det s.k.

tillfälliga sysselsättningsbidrag som kan utgå till vissa företag med domine-

rande ställning på orten med 75 77 av företagens lönekostnader och sociala

avgifter (prop. 1976/77:95. AU 1976/77: 26, rskr 1976/77: 281). Bidraget fär

enligt riksdagens bemyndigande beviljas längst till utgången av juni månad i år utom såvitt gäller företag inom gruvindustrin samt special- och handelsstålindustrin som i vissa fall kan beviljas bidrag till utgängen av kalenderåret 1979. Under första halvåret 1979 har 75 Cc-bidrag beviljats i ett mycket begränsat antal fall.

Den förbättring i det arbetsmarknadspolitiska läget som jag räknar med

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 75

skall fortsätta under nästa budgetår, bör enligt min mening leda till minskade utgifter inom arbetsmarknadspolitikens område i förhållande till innevarande budgetår. Även framdeles krävs emellertid en fortsatt hög handlingsberedskap. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet anser jag dock att en generell förlängning av ifrägavarande bidrag inte behövs. Uppkommande fall av personalbegränsningar i företag bör i allmänhet komma att beröra ett mindre antal anställda och därmed inte leda till större svårigheter än att de kan bemistras med hjälp av de medel som i övrigt står till förfogande inom arbetsmarknadspolitikens ram. Med hänsyn bl.a. till de utfästelser som enligt riksdagens beslut har gjorts beträffande sysselsättningen vid de mindre och medelstora varvsföretagen kan det emellertid inte uteslutas att ett bidrag motsvarande 75 <-bidraget i enstaka fall kan behövas även under ätetstoden av är 1979. Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att även under andra halvåret 1979 få bevilja sådant bidrag i de fall då detta framstår som oundgängligen nödvändigt för att förhindra sådana uppsägningar som kan befaras leda till allvarliga störningar på en lokal arbetsmarknad eller eljest strider mot gjorda utfästelser.

4.4 Totalbudgeten budgetåren 1978/79 och 1979/80 Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1978/79 och 1979/80

I ärets budgetproposition beräknade jag totalbudgetens utgiftsanslag. dvs. bortsett från förändringar i anslagsbehållningar och i disposition av rörliga krediter, till 164 366 milj. kr. för budgetäret 1978/79. I detta belopp ingick de i propositionerna 1978/79:83 och 1978/79: 101 upptagna anslagen på tilläggsbudget I1. Riksdagen har sedermera beslutat i dessa frågor. I det följande redovisar jag de ytterligare propositioner med anslagskonsekvenser för innevarande budgetår som lagts fram. I intet fall hade riksdagen fattat beslut före utgången av mars 1979.

I prop. 1978/79: 87 har regeringen föreslagit att staten skall lämna finanstellt stöd till Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) om totalt 835 milj. kr., varav 135 milj. kr. avser sysselsättningsfrämjande åtgärder. Regeringen har i prop. 1978/79: 104 föreslagit att ca 114 milj. kr. anvisas för att finansiellt rekonstruera Uddcomb Sweden AB. I prop. 1978/79: 106 har vidare föreslagits att anslag för exportkreditbidrag förs upp med formellt belopp. Dessutom har regeringen i prop. 1978/79: 124 föreslagit att 570 milj. kr. anvisas för Kockums varvsrörelse m. m. I prop. 1978/79:125 har begärts anslag på tilläggsbudget III för egentliga statsutgifter om ca 1765 milj. kr. Regeringen har vidare i prop. 1978/79: 126 föreslagit att ca 95 milj. kr. anvisas för tidigareläggningar av vissa investeringar m.m. inom Svenskt Stål AB (SSAB). Regeringen har i prop. 1978/79:127 föreslagit att 100 milj. kr. anvisas till atgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten. Vidare har i prop. 1978/79: 165 angående den svenska kapitalmarknaden

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 76

föreslagits alt till teckning av aktier i AB Industrikredit skall anvisas 18 milj. kr. Shuligen har i prop. 1978/79: 189 begärts anslag om 57 milj. kr. för

medelstillskott till Datasaab AB. Sammanlagt har sålunda beslutats resp. föreslagits utgiftsanslag för budgetåret 1978/79 om 167920 milj. kr. I detta belopp ingår anslaget till oförutsedda utgifter med 7 miljarder kr. Exkl.

detta anslag uppgår således utgiftsanslagen till 160 920 milj. kr.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 3 april 1979 överlämnat beräkning över utfallet av statens budget för innevarande budgetär (bilaga

anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, till 162813

milj. kr. Därvid har verket utgått från att anslaget till oförutsedda utgifter

inte kommer att belastas. Verket har emellertid inte kunnat beakta vad som föresläs i de nyss redovisade propositionerna 1978/79: 124, 126, 127,

165 och 189. vilka innehäller förslag om anslag om sammanlagt 840 milj. kr. Om även detta belopp tas med i beräkningen innebär verkets utgiftsprognos att utgiftsanslagen på budgeten belastas med 2733 milj. kr. mer än vad jag nyss redovisade, vilket tar sig uttryck i att förslagsanslag merbelas-

tas.

IF budgetpropositionen upptogs de totala statsutgifterna för budgetåret

1979/80, exkl. förändringar av anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, ull 170 369 milj. kr.

I olika propositioner, som har förelagts riksdagen före den 1 april 1979. och genom beslut som riksdagen har fattat fram till nämnda dag. har anslag

tagits upp som innebär en utgiftsökning i förhållande till budgetproposi-

tionen med 5200 milj. kr. Jag återkommer inom kort med en hänvisning till den bilaga. där dessa propositioner m. m. redovisas. Regeringen har efter utgången av mars 1979 lagt fram dels prop. 1978/79: 207 om förvärv av

aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB. dels prop. 1978/79: 211 om stöd till beställare av fartyg. I dessa tvä proposi-

tioner begärs anslag om 1 100 milj. kr. resp. 160 milj. kr.

I budgetpropositionen upptogs anslaget till oförutsedda utgifter med

7000 milj. kr. för tilläggsbudgetar, för ett antal särskilda propositioner

samt för att hålla en viss beredskap inom industri- och arbetsmarknadspo-

litikens område. Eftersom förutsedda propositioner nu lagts fram är det

motiverat att räkna ned anslaget. Med hänsyn bl.a. till att en fortsatt beredskap inom industri- och arbetsmarknadspolitiken är nödvändig bör

anslaget ull oförutsedda utgifter föras upp med 4000 milj. kr. för budget-

äret 1979/80. Jag har därvid beaktat riksdagens beslut angående förlusttäckning för LKAB för åren 1979-1981. Medelsbehov utöver anvisade och föreslagna anslag kan förutses även för insatser till förmån för skogs- och varvsnäringarna. Beträffande villkoren för belastning av anslaget till oförutsedda utgifter fär jag hänvisa till vad jag anförde i budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 19).

Jag vill i detta sammanhang anmäla även följande fråga.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 77

De samlade biståndsanslagen föreslogs i budgetpropositionen uppgå till 4370 milj. kr. för budgetåret 1979/80, vilket innebar en ökning med 500 milj. kr. jämfört med budgetäret 1978/79. Utgångspunkten för anslagsberäkningen var att biståndsanslagen skulle uppgå till något mer än innevarande budgetars nivå på 1,014 24 av bruttonationalprodukten till marknads-

pris. Anslagsberäkningarna i budgetpropositionen för nu berörda anslag kom att understiga den förutsatta nivån med ca 45 milj. kr. Chefen för

utrikesdepartementet kommer under 1979/80 års riksmöte att lägga fram förslag som innebär att de samlade biståndsanslagen när det belopp som

förutsattes i budgetpropositionen.

Dessa 45 milj. kr. kommer att föreslås bli ullförda anslagsposten Katastrofer m. m. inom anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete. Medlen kommer att föreslås bli disponierade enligt de allmänna riktlinjer som gäller för denna anslagspost. De samlade biståndsanslagen skulle därmed uppgå ull 4415 milj. kr.. anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete till

2881.1 milj. kr. och anslagsposten Katastrofer m. m. till 216.9 milj. kr.

Underskottet på riksgäldstonden upptogs i budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 ull 12800 milj. kr. Belastningen på detta anslag är i huvudsak beroende av budgetsaldot närmast föregående budgetår, men är även i någon mån beroende av budgetsaldot under det budgetår för vilket ansla-

get är anvisat. Som jag tidigare har anfört vid min behandling av budgetsaldots utveckling förutses budgetunderskottet för innevarande budgetår

komma att minska jämfört med beräkningarna I budgetförslaget samtidigt

som budgetunderskottet för budgetåret 1979/80 ökar jämfört med mina

beräkningar i budgetpropositionen. Detta, tillsammans med vissa andra förhållanden. medför att underskottet på riksgäldsfonden för budgetåret 1979/80 torde komma att bli lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Jag har under hand inhämtat att riksgäldskontoret numera beräknar underskottet till 12 300 milj. kr. Underskottet på riksgäldsfonden bör följaktligen tas upp med detta belopp. De ändringar i staten för fonden som föranleds härav torde få företas av finansutskottet.

Jag har låtit upprätta en specifikation över föreslagna och beslutade

anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budgetpropositionen (bilaga 2.5). Specifikationen täcker perioden fram till utgången av mars och de övriga förslag som jag nyss nämnde särskilt. På grundval av dessa

uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen inkl. anslaget till oförutsedda ut-

gifter på totalbudgeten för budgetåret 1979/80 ull 173 329 milj. kr. Eventu-

ella förslag och beslut i övrigt efter den 31 mars 1979 torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1979/80

Anslagen tll avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1979/80 var i årets budgetproposition i viss omfattning upptagna med beräknade belopp beroende på att motsvarande investeringsanslag inte hade begärts definitivt.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 78

Jag får nu anmäla det slutliga behovet av avskrivningsmedel för dessa punkter och för därefter tillkomna ytterligare investeringar.

Under statens allmänna fastighetsfond föreslogs i budgetpropositionen tull utbyggande av karolinska sjukhuset ett anslag om 55 milj. kr. I prop.

1978/79:107 har för detta ändamål slutligt begärts 58 milj. kr.

Avskrivningsanslaget bör föras upp med 29 milj. kr.

I prop. 1978/79:82 har till byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde begärts ett anslag om 135 milj. kr. Detta är 5 milj. kr. mer än i budgetpropositionen föreslagna 130 milj. kr.

Avskrivningsanslaget bör föras upp med 67,5 milj. kr.

Under statens utlåningsfonder har i prop. 1978/79: 153 till studiemedelsfonden föreslagits ett anslag om 82 milj. kr. utöver i budgetpropositionen föreslagna 1429,5 milj. kr. Jag tar därför upp avskrivningsanslaget av totalt I ST1.5 milj. kr.

I prop. 1978/79:146 har till statens fiskredskapslånefond begärts ett anslag av 500 000 kr. Dessa lån är räntefria under två år och löper därefter

med en ränta som motsvarar två tredjedelar av gällande diskonto. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 257000 kr.

Under fonden för låneunderstöd har 1 prop. 1978/79:167 ull län till Areprojektet föreslagits ett anslag av 30,3 milj. kr. Med hänsyn till vitlkoren för länet bör det skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 30,3 milj. kr.

I prop. 1978/79: 145 har till försörjningsberedskapslän begärts ett anslag av 85.4 milj. kr. Detta är 21.3 milj. kr. mer än i budgetproposiuonen föreslagna 64.1 milj. kr. Lånen är ränte- och amorteringstria under avtalstiden och skrivs av vid avtalstidens slut förutsatt att företaget har uppfyllt sina åtaganden. Anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 85,4 milj. kr.

I prop. 1978/79: 112 har till lån ull investeringar för kommersiell service

begärts 8 milj. kr. Detta är 2 milj. kr. utöver i budgetpropositionen före-

slagna 6 milj. kr. Vissa lån avses bli ränte- och amorteringsfria. Den

hittillsvarande erfarenheten av längivningen tyder på att avskrivningsbehovet schablonmässigt kan beräknas till 502. Jag tar upp ett avskriv-

ningsanslag av 4 milj. kr.

Under fonden för stutens aktier har i prop. 1978/79: 130 föreslagits ett anslag av 2 milj. kr. för teckning av aktier i Allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Av detta belopp utgör 1,2 milj. kr. överkurs. Det i förhållan-

de till aktiernas nominella värde överskjutande beloppet bör skrivas av.

Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 1,2 milj. kr.

I prop. 1978/79: 192 har föreslagits ett anslag av 100 milj. kr. för förvärv

av aktier i Luxor Industri AB. 20 milj. kr. utgör överkurs. Det i förhållande till aktiernas nominella värde överskjutande beloppet bör skrivas av. var-

för jag tar upp ett avskrivningsanslag av 20 milj. kr. I prop. 1978/79:207 om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 79

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB föreslås dels att 500 milj. kr. anvisas för förvärv av aktier i. Södra Skogsägarna AB dels att 600 milj. kr. anvisas

för förvärv av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB. Av dessa

belopp utgör 300 milj. kr. resp. 200 milj. kr. överkurs som bör skrivas av. varför jag tar upp avskrivningsanslag av 300 milj. kr. resp. 200 milj. kr.

Totalbudgetens inkomster hudgetåren 1978[79 och 1979/80

Riksrevisionsverket har med särskild skrivelse den 3 april 1979 lämnat

reviderade inkomstberäkningar för budgetåren 1978/79 och 1979/80. För

en närmare redogörelse för dessa beräkningar får jag hänvisa till verkets

skrivelse (bilaga 2.3).

Avgörande för beräkrungen av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället. Med ledning av ullgänglig statistik har riksrevistonsverket utgått från att den totala löne-

summan ökade med 8.144 mellan åren 1977 och 1978. Verket har beräknat den totala lönesummans ökning till 8,67 mellan åren 1978 och 1979. För

första halvåret 1980 har ökningen satts till 871 årstakt.

Riksrevisionsverkets antaganden överensstämmer i huvudsak med dem

som återfinns i den reviderade finansplanen och jag har i mina beräkningar haft samma utgångspunkter. Detta innebär att antagandena om ökningen av lönesumman har justeras upp med en halv procentenhet för år 1979 och med en procentenhet för år 1980 jämfört med vad som angavs I budgetpro-

positionen. Riksrevisionsverket har beräknat inkomsterna under inkomsttiteln skar:

på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.m. ull 49 200 milj. kr. för budgetäret 1978/79 och 57200 milj. kr. för nästkommande budgetar. Detta innebär ökningar med 1200 milj. kr. resp. 2700 milj. kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. Därvid har verket schablonmässigt räknat med att den kommunala utdebiteringen höjs

med 25 öre/skattekrona år 1980. Med hänsyn till den finansiella förstärk-

ning av kommunernas ekonomi som förslagits i prop. 1978/79:95 finns det inte anledning att räkna med en dylik ökning av den genomsnittliga kommunala utdebiteringen. Vidare har regeringen i prop. 1978/79: 202 föreslagit dels att soctalförsäkringsavgiften till barnomsorgen skall innefatta även cgenavgifter. dels att bilförmån skall inräknas I avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgilfter. Som jag strax återkommer till gör jag också vissa föränd-

ringar I riksrevisionsverkets beräkning av inkomsttiteln pensionsmedel m.m. Dessa ändringar påverkar även nu behandlad inkomsttitel. Med

hänsyn till de förhällanden jag redovisat finns anledning att räkna ned

verkets uppskattning av inkomsttiteln med 1500 milj. kr. för budgetåret

1979/80.

Som jag tidigare denna dag har erinrat om avser jag att under hösten 1979 föreslå åtgärder syftande till att uppnå en fullständig finansiering av

reformförslagen i prop. 1978/79: 160 om fortsatt reformering av inkomst-

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 | 80

skatten. och i prop. 1978/79:95 om den kommunala ekonomin. Den totala kostnaden för reformeringen av inkomstskatten och av de statliga bidragen till kommuner och landstingskommuner uppskattas för budgetåret 1979/80 till knappt 1,7 miljarder kr. För denna finansiering bör, som i annat sammanhang förutskickats. följande åtgärder inräknas.

Genom de förslag som redan har lagts fram dels om höjningar av

stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtt samt av energi-

skatten, dels om att socialförsäkringsavgiften till barnomsorgen skall inne-

fatta även egenavgifter och om att bilförmän skall inräknas i avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter, beräknas budgetens inkomstsida komma att tillföras närmare 700 milj. kr. budgetåret 1979/80. Därmed återstår ca I miljard kr. för vilka finansiering skall anvisas. Som jag tidigare denna dag

anfört avser jag att återkomma till denna fråga i höst. Redan nu bör

emellertid detta belopp beräkningsmässigt tas upp i inkomstberäkningen.

Utan att nu ta ställning till formen för denna inkomstförstärkning för jag t. Vv. upp 1000 milj. kr. under här behandlad inkomsttitel.

Sammanlagt justerar jag med andra ord ned verkets beräkning med 500 milj. kr. till 56 700 milj. kr. för budgetåret 1979/80. För budgetäret 1978/79

finner jag inte anledning att avvika från verkets beräkning.

Jag vill i detta sammanhang erinra om den proposition (prop. 1978/ 79: 210) regeringen lagt fram angående ändrade regler för beskattning av företag. Förslagen i denna proposition innebär bl. a. en möjlighet för olika kategorier av rörelseidkare att bygga upp obeskattade reserver och all

jämna ut inkomster mellan olika år. De berör vidare koncernbeskattning

och s.k. kedjebeskattning inom bolagssektorn. De nya reglerna avses i huvudsak bli tillämpliga vid 1981 års taxering. Vissa avsättningar till investeringsreserver m. m. skall dock kunna göras redan med avseende på 1979 ärs inkomster. Jag räknar dock inte med något nämnvärt bortfall av statsinkomster budgetåret 1979/80 tll följd av förslagen.

Beräkningarna av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras på förutsättningen av ett oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminärskatt för budgetåret 1979/80. Enligt 12 § lagen (1947: 576) om statlig

inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbelop-

pen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten för kom-

mande budgetär. Procenttalet för den första hälften av budgetåret 1979/80 skall vara detsamma som under innevarande budgetårs senare hällt. I lagen (1978:431) om storleken av statlig inkomstskatt som ingär i preliminär skatt för budgetåret 1978/79 har detta procenttal satts till 100 för

budgetåret 1978/79. För tiden den I juli-den 31 december 1979 blir uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att uttagsprocenten även för tiden den I

januari — den 30 juni 1980 fastställs ull 100. Förslag till läg härom har

utarbetats inom budgetdepartementet (bilaga 2.8).

ar I den ärliga foördonsskatten från den 1 september 1979. De av riksrevi-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 81

stonsverket beräknade inkomsterna under inkomsttteln vägtrafikskatt bör därmed räknas upp med 3 milj. kr. till 3273 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Verkets beräkning av inkomsterna under inkomsititeln för innevarande budgetår ansluter jag mig till. Riksrevisionsverket har beräknat inkomsterna under inkomsttiteln pensionsmedel m.m. till 1766 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och till I milj. kr. för budgetåret 1979/80. Mot bakgrund av de stora överskotten på inkomsttiteln redovisade jag i årets budgetförslag (prop. 1978/79: 100 bil. 2)

alt jag avsåg att låta se över redovisningen av inkomster och utgifter på denna inkomsttitel. Orsakerna till överskotten ligger bl.a. i att redovis-

ningen av utgifterna under inkomsttiteln bygger på ctt föräldrat avgiftsun-

derlag och att vissa personalsjukpenningar redovisas som inkomst trots att

motsvarande utgifter inte belastar inkomsttiteln. Regeringen har på mitt

förslag uppdragit åt riksrevisionsverket att närmare utreda detta förhållan-

de. Resultatet av denna utredning redovisas i riksrevisionsverkets revide-

rade inkomstberäkning. Enligt verket leder en övergång till löpande debitering av inkomsterna, på samma sätt som sker för den privata sektorn, till

att överskottet på inkomsttiteln budgetåret 1979/80 minskar från 1852 milj.

kr. till I milj. kr. Orsakerna härtill är att inkomsterna under inkomsttiteln

avser två halvär under det att utgifterna såvitt gäller olika socialförsäk-

ringsavgifter — utom socialförsäkringsavgiften till den allmänna tilläggs-

pensioneringen som redan i dag uppbärs löpande — avser tre halvär, och alt avgifterna baseras på ett aktuellt underlag.

Om systemet med löpande uppbörd redan hade gällt skulle överskottet på inkomsttiteln för budgetåret 1979/80 kunna överslagsvis beräknas till 1715 milj. kr.. varifrån bör dras de personalsjukpenningar om ca 310 milj.

kr., som inte motsvaras av utgifter under inkomsttiteln. Överskottet skulle säledes uppgå till ca 1400 milj. kr. Därvid bör beaktas att riksrevisionsver-

ket inte tagit hänsyn till den av regeringen föreslagna höjningen av social-

försäkringsavgiften till den allmänna tilläggspensioneringen.

Beträlfande överföringen av olika typer av socialförsäkringsavgifter från inkomsttiteln, exkl. socialförsäkringsavgiften till den allmänna tilläggspensioneringen, till andra inkomsttitlar och fonder finner jag nuvarande ordning mindre rationell. Det är enligt min mening bättre att löpande överföra preliminära avgifter från inkomsttiteln och sedan slutreglera efter utgängen av uppbördsåret. Till följd av lönekostnadspåläggets konstruktion bör i

framtiden övervägas om en överföring kan ske definitivt i samband med att

lönekostnadspålägget redovisas månathigen. Jag avser att senare föreslå

preliminär överföring av vissa socialförsäkringsavgifter från inkomsttiteln pensionsmedel m. m. till övriga inkomsttitlar och fonder. För affärsverken bör en omläggning av uppbörden av socialförsäkringsavgifter anstå så att

verken hinner anpassa sin ekonomi till den ändrade uppbörden. Omläggningen avser väsentligen omföringar mellan olika inkomsttitlar. Med hän- 6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga I och 2

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 82

syn härtill anser jag att omläggningen till löpande debitering kan ske med beaktande av endast en tolvmånadersperiod.

I detta sammanhang bör även vissa andra frågor som rör lönekostnads-

pålägget tas upp. Lönekostnadspålägget innehåller ingen komponent för personalsjukpenningar. Avgifterna till den allmänna sjukförsäkringen för

statligt anställda utanför affärsverken bestrids centralt från inkomsttiteln

pensionsmedel m. m. dels med uppburet lönekostnadspålägg. dels med de genom s.k. arbetsgivarinträde uppburna personalsjukpenningarna. Beräk-

ningarna av myndigheternas anslag görs så att anslagen skall räcka till för

att klara vikariat under en normal personalfranvaro. Anslagsmässiga probiem kan dock uppkomma vid mindre myndigheter om personalfrånvaron är onormalt stor. Detta har uppmärksammats av utbildningsutskottet vad

gäller forskningsanslagen (UbU 1975/76: 10). Riksdagen har på utskottets förslag (rskr 1975/76: 37) hemställt om åtgärder I syfte att komma tillrätta med den belastning som en onormal personalfrånvaro kan medföra. Jag vill med anledning härav i korthet redogöra för de möjligheter som

finns att undanröja eventuella anslagsmässiga olägenheter av onormal

sjukfrånvaro. Inom universitetsväsendet avsätts centralt vissa medel för

att täcka onormal sjukfrånvaro, från vilka berörda institutioner kan få ersättning om ett produktionsbortfall inte kan accepteras. För myndigheter med förslagsanslag prövar regeringen eventuella framställningar om överskridanden och tar härigenom ställning till om produktionsbortfallet

kan accepteras eller inte. I vissa fall, där problemen är kända redan då

anslagen budgeteras, tas vid lönekostnadsberäkningen särskild hänsyn till längtidssjukskriven personal. Nuvarande ordning fungerar i huvudsak bra. Jag har dock med hänsyn till önskemål som framställts från skilda håll övervägt andra åtgärder, bl. a. ett direkt arbetsgivarinträde för myndigheterna och ett därav följande höjt lönekostnadspälägg. Detta skulle emellertid medföra ett så betydande administrativt merarbete för försäkringskassorna att en omläggning inte bör ske. I stället bör övervägas att ytterligare förenkla avräkningen mellan försäkringskassorna och staten av personal- '

sjukpenningar i syfte att undvika onödigt krångel. Med hänsyn till vad jag har anfört finner jag därför inte anledning att ändra nuvarande ordning för

reglering av myndigheternas produktionsbortfall vid onormal sjukfrånvara. De enstaka problem som kan uppstå bör kunna lösas genom tillämpning av någon av de befintliga metoder jag har redovisat.

Lönekostnadspålägget utgår f.n. med 394 av utbetalade lönemedel.

Regeringen har föreslagit höjning av socialförsäkringsavgiften till den allmänna tilläggspensioneringen samt vissa andra socialförsäkringsavgifter. Detta kunde I och för sig motivera att lönekostnadspålägget höjdes. Enligt

min mening är överskottet på inkomsttiteln pensionsmedel m. m. tillräckligt för att trygga framtida pensionsutbetalningar varför någon höjning av

pålägget inte nu behövs. Då jag till skillnad från riksrevisionsverket räknar med enbart tolv måna-

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 83

ders belastning vid löpande överföring budgetåret 1979/80 föreslår jag att inkomsttiteln pensionsmedel m. m. för budgetäret 1979/80 förs upp med 1715 milj. kr., vilket är 1714 milj. kr. mer än riksrevistonsverket har

beräknat. Riksrevisionsverkets beräkning för budgetaret 1978/79 kan jag ansluta mig tll.

Efter samråd med berörda statsråd vill jag anföra följande angående inkomster från statens kapitalfonder.

Beträffande inkomster under statens affärsverksfonder har riksrevisions-

verket beräknat inkomsterna från statens vattenfallsverks fond vill 1230 milj. kr. för budgetåret 1978/79 samt till 1325 milj. kr. för budgetåret 1979/ 80. Beträffande budgetåret 1978/79 ansluter jag mig till verkets beräkningar. För budgetåret 1979/80 utgår riksrevislonsverkets inkomsiberäkningar bl. a. från antagandet att kärnkraftaggregaten Ringshals 3 och Forsmark 1

tas i kommersiell drift i november 1979 resp. januari 1980. Med hänvisning

till att beslut inte är att förutse om att ytterligare aggregat tas i drift i

avvaktan på resultatet av en folkomrösning om kärnkraftens framtida

användning finner jag anledning att för mina inkomstberäkningar utgå från

antagandet att ingen kraftproduktion kommer att ske vid dessa aggregat

under budgetåret 1979/80.

Det saknas enligt min bedömning f.n. underlag för att närmare ta ställ-

ning till konsekvenserna härav för vattenfallsverkets rörelseresultat. Det

är dock sannolikt att det kommer att röra sig om betydande resultatförsäm-

ringar. I avvaktan på att detta mera exakt kan fastställas, anser jag det

rimligt att schablonmässigt justera ned riksrevisionsverkets beräkningar

Tabell 24. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster (1 000-tal kr.)

1978/79 1979/80

Riksrevisions- — Förändring Riksrevisions- — Förändring

verket (rev. enligt verket (rev. enligt

beräkning) föredraganden beräkning) föredraganden A. Skatter, avgifter m. m.

I Skatter:

Skatt på inkomst och förmögenhet

samt socialförsäkringsavgif-

ter m.m. (AI Ia) 57 200 000 = 500 000

Vägtrafikskatt 3270 000 + 3000

II Uppbörd i statens verksamhet:

Pensionsmedel m. m. 1000 + 1714 000 B. Inkomster av statens kapitalfonder

I Statens affärsverksfonder:

Statens vattenfallsverk 1325 000 = 200000

Domänverket 35 000 + 10000 Summa förändring på driftbudgeten enligt föredraganden 0 +1027 000 C. Beräknad övrig finansiering 3593 185 = 150000 Summa förändring enligt föredraganden 0 + 877 000 Summa inkomster 117685618 117 685618 128 748 898 129625 898

84¶Prop. 1978/79:150 Bilaga 2

med 200 milj. kr., vilket ungefär motsvarar avkastningen av det belopp med vilket de båda aggregaten ingår i vattenfallsverkets statskapital. Jag

beräknar säledes inkomsterna för budgetåret 1979/80 ull 1125 milj. kr. Inkomsterna under domänverkets fond beräknas av riksrevisionsverket till 35 milj. kr. för budgetäret 1978/79. Jag ansluter mig till denna beräkning. I avvaktan på att statsmakterna fastställer avkastningskrav för bud-

getäret 1979/80 har riksrevisionsverket beräknat ett oförändrat belopp på

35 milj. kr. Härutöver bör emellertid, enligt min mening, hänsyn tas till

förslaget (prop. 1978/79: 125 bil. 11) att bevilja domänverket förlagslän om

500 milj. kr. för inköp av skogsmark. Räntan på detta kapital kommer

inledningsvis att uppga till 4Z. Det kan inte med säkerhet förutsägas i vilken takt förlagskapitalet kommer att disponeras. varför jag schablon-

mässigt beräknar att ett belopp om 10 milj. kr. kommer att inflyta som ränta budgetåret 1979/80. Sammantaget beräknar jag därmed inkomsterna under denna Fond till 45 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Jag övergår nu till att redovisa de ändringar i riksrevisionsverkets beräk-

ningar som jag förordar beträffande beräknad övrig finansiering. Jag har därvid samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

Riksrevisionsverket har för budgetåret 1979/80 beräknat avskrivningar inom statens järnvägars fond till 371 milj. kr. Med hänsyn till att regeringen i prop. 1978/79:99 om en ny trafikpolitik har föreslagit riksdagen att SJ för

Tabell 25. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1979/80 Fond Investerings- Finansiering anslag — Avskrivning Övriga kapital- — Avskrivning Investeinom fon- medel inom fon- från drift- ringsbederna derna budgeten myndigande - Affärsverksfonderna 4242 701000 2727 700.000 19004 000 78303000 1417 694000 I. Statens allmänna fastighetsfond 839 274 000 95738 000 553 000 298 776 000 444 207 000 Il. Försvarets fastighetsfond 576 600 000 42800000 22000 000 341018 000 170 782 000 IV. Stalens utläningsfonder 6843 705 000 = - 1523 946000 = 5319759 000 Vv. Fonden för låneunderstöd 3 137 604 000 = 190029 000 184 900.000 2762 675 000 VE Fonden för statens aktier 1202 000 000 - - 521 200000 680 800 000 VIL Fonden för förlag till statsverket 75.000 000 - 58 700 000 = 16300 000 VIII. Fonden för beredskapslagring 98 324 000 = - -- 98 324 000 IX. Diverse kapitalfonder 300 050 000 268 240 000 1950 000 952 000 28 908 000 Summa kr. 17 315 258 000 3 134478 000 292236 000 2949095 000 10939 449 000 Avgår kapitalåterbetalning: Oreglerade kapitalmedelsförluster LONA 000 Övrig kapitalåterbetalning 1647 1 000 Lånemedel —10921978 000

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 85

budgetåret 1979/80 avlastas kostnader för kapital bundet i fasta anläggningar motsvarande 150 milj. kr. i minskade avskrivningar bör ifrågavarande

avskrivningar tas upp med endast 221 milj. kr.

De av mig förordade avvikelserna från riksrevisionsverkets inkomstberäkningar sammanfattas i tabell 24. Inkl. dessa uppgår totalbudgetens

inkomster enligt de förnyade inkomstberäkningarna till 117 686 milj. kr. för

budgetäret 1978/79 och till 129 626 milj. kr. för budgetäret 1979/80. Detta är

1477 milj. kr. resp. 2807 milj. kr. mer än vad som angavs i årets budgetpro-

position.

budgetpropositionen i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret 1979/80. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 17315 milj. kr. De

för finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som

bör anvisas på driftbudgeten uppgär till 2949 milj. kr. De medel som inom

resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs.

avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna. beräknar jag till 3427 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till 10939 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår av tabell 25.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling budgetåren 1978/79 och 1979/80

I årets budgetproposition beräknades medelsbehällningarna på reservations- och investeringsanslag öka med 37 milj. kr. under budgetåret 19781 79.1 sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har riksrevisionsverket — mot bakgrund av nya uppgifter rörande myndigheternas bedömning av anslagsbehällningarnas utveckling — bedömt att anslagsbehållningarna kommer att öka med 3 140 milj. kr. Av detta belopp avser ca 900 milj. kr. anslaget till sysselsättningsskapande åtgärder. Jag får i övrigt hänvisa till riksrevisionsverkets beräkningar för innevarande budgetår (bilaga 2.2). Som tidigare har framgått av min redovisning har riksrevislonsverket inte kunnat beakta samtliga propositioner med anslagskonsekvenser för budgetåret 1978/79. Dessa propositioner upptar anslag med ett sammanlagt belopp av 840 milj. kr. Vid en samlad bedömning finner jag det inte sannolikt att de totala statsutgifterna kommer att bli större än vad som anges i riksrevisionsverkets senaste beräkning. Sålunda räknar jag. efter samräd med chefen för industridepartementet, med att förbrukningen på vissa varvsanslag blir lägre än vad verket angett och att dessa utbetalningar istället Kommer att ske under nästa budgetår. Schablonmässigt kan detta belopp uppskattas vara i samma storleksordning som de regeringsförslag verket ej kunnat beakta. Jag räknar med andra ord med att uppbyggnaden av anslagsbehållningar under budgetäret 1978/79 blir 840 milj. kr. större än vad riksrevistonsverket prognosticerat (tabell 26).

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 86

Tabell 26. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1978/79 (Milj. kr.. ökning +, minskning —)

Anslags- Beräknad förändring 1978-06-30—- 1979-06-30 behällning 1978-06-30 Riksrevi- Budgetprop. — Riksrevi- Föredra-

stonsverket 1979 sionsverket ganden

(dec 1978) (ny beräkning)

Driftbudgeten (exkl.

För budgetåret 1979/80 underströk jag i budgetpropositionen sväårigheterna att göra en bedömning av anslagsbehällningarnas utveckling och

räknade med att I miljard kr. skulle förbrukas under budgetåret. Mot

bakgrund av den stora uppbyggnad av anslagsbehällningar som nu beräknas äga rum under budgetåret 1978/79 finns anledning att justera denna

prognos.

Anslagsbehällningarna på arbetsmarknadsdepartementets anslag beräknas uppgå till ca 2,7 miljarder kr. vid utgången av budgetåret 1978/79. Detta innebär en uppbyggnad med ca 1,2 miljard kr., vilket är avsevärt mer

än under tidigare budgetär (se tabell 27). Behållningarna hänför sig väsentli-

gen till anslaget för sysselsättningsskapande åtgärder. En betydande del av dessa medel torde komma att utbetalas budgetåret 1979/80. Å andra sidan

har jag. som jag tidigare redovisat vid min beräkning av anslaget till oförutsedda utgifter, räknat med att det kan bli aktuellt att anvisa medel för

arbetsmarknadspolitiska insatser på tilläggsbudget nästkommande budget-

år. Med hänsyn härtill finner jag det rimligt att räkna med en reservations-

medelsförbrukning om 1 miljard kr. budgetåret 1979/80 på arbetsmarknadsdepartementets anslag (se tabell 28). Den genomsnittliga reservationsmedelsuppbyggnaden för budgetåren 1978/79 och 1979/80 överensstämmer därmed väl med den genomsnittliga uppbyggnaden de fem tidigare budgetåren.

Tabell 27. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1972/73—-1978/79 (Miljarder kr.) Huvudtitel 1972/73 — 1973/74 — 1974/75 — 1975/76 — 1976/77 — 1977/78 — 1978/79

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Ber. utfall

! Anslagen till lokaliseringslån och statens hantverks- och industrilånefond har samtliga är hänförts till industridepartementet. 2 Motsvarande delar av dåvarande inrikesdepartementet.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 87

Inom industridepartementets område har mycket betydande anslagsbe-

hållningar byggts upp under budgetåret 1977/78. Av de ca 8,6 miljarder kr. i anslagsbehållningar som beräknats innestå under denna huvudtitel vid

slutet av innevarande budgetår återfinns ca 4 miljarder kr. på anslag till stöd för varvsnäringen och ca 2 miljarder kr. på anslag till stöd för stål- och skogsföretag. Andra anslag med stora medelsbehållningar är anslagen till

lokaliseringslån och till energibesparande åtgärder i näringslivet. vilka vid

slutet av budgetåret tillsammans beräknas uppvisa ca I miljard kr. i behåll-

ning. I övrigt fördelar sig behållningarna på ett stort antal anslag. En betydande andel av de uppkomna behållningarna på anslag till varvsindustrin samt till stål- och skogsföretag torde komma att förbrukas under

budgetåret 1979/80. Å andra sidan bör vissa anslag som anvisats för budgetäret 1979/80 komma att uppvisa reservationsmedelsuppbyggnader under detta budgetår. Därtill kommer att jag vid min beräkning av anslaget till oförutsedda utgifter räknat med vissa medel för ytterligare industripolitiska insatser. Detta förhållande bör beaktas vid beräkningen av anslagsbe-

hällningarnas utveckling budgetåret 1979/80. Även det förhållandet bör

beaktas alt prognoser som gjorts senare år visat sig systematiskt ha överskattat utbetalningstakten för industripolitiska anslag. Med beaktande av samtliga nyss redovisade faktorer beräknar jag reservationsmedelsförbrukningen under industrihuvudtiteln till 3 miljarder kr. budgetåret 1979/

80.

Anslagsbehållningarna på övriga huvudtitlar återfinns på ett mycket stort antal anslag. Som framgår av tabell 27 har de ökat i stort sett varje budgetår. Budgetåren 1977/78 och 1978/79 är den uppnädda resp. beräkna-

de ökningstakten dock högre än tidigare år. Den förväntade tillväxten i behällningar innevarande budgetår hänför sig i första hand till anslagen till

byggande av statliga väger. vissa energibesparande åtgärder i bostadsbe-

ståndet och lånefonden för bostadsbyggande. På vart och ett av dessa

anslag beräknas behållningarna öka med ca 400 milj. kr. under budgetåret

1978/79. Utvecklingen av anslagsbehallningarna under de här aktuella huvudtitlarna påverkas av ett stort antal faktorer och är därför i vissa fall

ännu svårare att prognostisera än behållningarna på tidigare behandlade

huvudtitlar. Schablonmässigt och med hänsyn till den relativt sett stora

Tabell 28. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1979/80 (Miljarder kr.) Huvudtitel Beräknad anslags- — Beräknad förändring 1979-06-30—-

behållning 1980-06-30

1979-06-30

Budgetprop. 1979 — Föredraganden

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 88

uppbyggnad som erhällits resp. förutses för budgetåren 1977/78 och 1978/ 79 räknar jag med oförändrade anslagsbehållningar under budgetäret 1979/

80 för dessa anslag.

Sammanlagt beräknar jag med andra ord att 4 miljarder kr. av anslagsbeställningarna kommer att förbrukas under budgetäret 1979/80. Jag vill dock framhålla att dessa beräkningar måste omges med betydande osäker-

hetsmarginaler.

Sivraing av anslagsbehäållningarna

Anslagsbehållningarnas storlek gör det motiverat att även behandla frå-

gan om regeringens kontroll över dessas utveckling. Anslagsbehällning-

arna vid ingången och utgången av budgetåret 1978/79 redovisas i tabell 29.

Tabell 29. Anslagsbehållningarna budgetåret 1978/79

Fonden för förlag till

De beloppsmässigt stora anslagsbehållningarna beror trämst på att vissa reservations- och investeringsanslag har anvisats av riksdagen enligt täckningsprincipen, dvs. hela beloppet har anvisats vid ett tillfälle trots att

utgifterna under anslaget fördelar sig på mer än ett budgetår. Om samtliga

anslag i stället anvisades enligt den för flertalet anslag tillämpade förbrukningsprincipen skulle stora anslagsbehällningar i en del fall kunna undvi-

kas. När det gäller vissa anslag på arbetsmarknads- och industripolitikens

Prop. 1978/79: 150 — Bilaga 2 89

område är det emellertid av praktiska skäl mer lämpligt att anvisa anslag enligt täckningsprincipen. Jag vill i detta sammanhang också peka på att finansfullmaktens konstrukuon är sädan att anslag som är en följd av utnyttjandet av den mäste beräknas enligt täckningsprincipen.

Som framgår av tabellen finns betydande anslagsbehållningar inom utrikes-, kommunikations-, arbetsmarknads-, bostads- och industridepartementens områden. Beträffande dessa anslagsbehällningar vill jag anföra följunde.

Anslagsbehallningarna inom utrikesdeparternentets område utgörs av

belopp på vissa biståndsanslag. Dessa medel är t icke ringa omfattning

genom avtal och överenskommelser uppbundna i förhållande till enskilda u-länder och vissa internationella organisationer. Härvid inträffar inte

sällan senareläggningar av utbetalning av biståndsmedel genom minskat

medelsbehov på grund av förseningar i bistandsprojekt m. m.

Anslagsbehallningarna inom kommunikationsdepartementets område hänför sig i huvudsak till att vissa anslag till vägväsendet avser kalenderår. Beräkningsmässigt uppgår alltså reservationen till halva beloppet av dessa anslag. Jag vill erinra om att regeringen har möjligheter att. om konjunk-

turen kräver det. genom administrativa beslut minska förbrukningen av

väganslagen liksom omvänt att finansfullmakten kan utnyttjas för att öka aktiviteten inom vägsektorn.

Anslagsbehållningarna inom arbetsmarknadsdepartementets område består I allt väsentligt av reservationer under anslaget ull beredskapsarbeten och åtgärder för arbetsanpassning. Reservationernas storlek beror dels på

att anslagen anvisas enligt täckningsprincipen dels på att ambitionerna att

snabbt få igång beredskapsarbeten inte alltid är genomförbara. Det ligger i

anslagens natur att medelsförbrukningen anpassas till konjunkturen.

Inom bostadsdepartementets område bestär anslagsbehållningarna av i

huvudsak ännu inte utbetalade belopp för energibesparande åtgärder inom

bostadsbetåndet. Om det skulle bli aktuellt att i konjunkturreglerande syfte vidta åtgärder inom byggnadssektorn är andra metoder än reglering av

förbrukningen av anslagsbehållningarna att föredra. De största anslagsbehållningarna finns inom industridepartementets om-

räde. Här gäller att de till en mindre del avser energibesparande åtgärder inom näringslivet och till övervägande del avser bidrag till statliga företag (LKAB och Svenska Varv AB) och beställarstöd för fartygsköp. För encr-

gibesparande ätgärder gäller vad jag tidigare har anfört rörande energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet. För bidragen till de statliga företagen gäller aut de utbetalas enligt en av regeringen och riksdag fastställd plan och utbetalning sker efter regeringsbeslut i varje särskilt fall. På

liknande sätt regleras utbetalningen av beställarstöd. Regeringen har alltså

direkt eller indirekt kontroll över dessa anslagsbehållningar.

Affärsverkens anslagsbehållningar utgörs av de s. k. konjunkturmargina-

lerna. Affärsverkens anslag beräknas regelmässigt med en tio-procentig

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 90

marginal för att möjliggöra en eventuell tidigareläggning av projekt av

sysselsältningsmässiga eller andra skäl. Genom bestämmelser i regleringsbrev är affärsverkens förbrukning av investeringsmedel begränsad och anslagsbehållningarnas utnyttjande är följaktligen beroende av regeringens beslut. Med hänsyn till den konjunkturbedömning som jag har redogjort

för är det mindre sannolikt att dessa konjunkturmarginaler kommer att

användas under budgetåret 1979/80.

Anslagsbehållningarna under fonden för låneunderstöd bestär i allt vä-

sentligt av olika typer av län till företag med finansiella problem. För samtliga lån gäller att de utbetalas enligt en mellan staten och företagen

överenskommen plan. Utbetalning sker efter beslut av regeringen i varje

särskilt fall. Någon risk för okontrollerad förbrukning av anslagsbehåll-

ningar föreligger alltså inte.

Av min redogörelse framgår att regeringen i och för sig besitter erforder-

liga instrument för att bestämma reservationsmedelsförbrukningen. Det är

emellertid i manga fall i strid med anslagens syfte att löpande styra medelsförbrukningen. såsom har framgått av vissa av de exempel jag har nämnt. Följaktligen är det. som jag tidigare har redovisat. svärt att förutse förändringar i anslagsbehållningarna. Vid en avvägning mellan kravet på en

effektiv myndighetsutövning och möjligheterna att använda anslagsbehäll-

ningarna som ett instrument i konjunkturpolitiken överväger i de flesta fall

det förstnämnda intresset.

En icke avsedd förbrukning av större omfattning av anslagsbehållningar på enskilda anslag kan dock förhindras. För de anslag som jag inte har berört i det föregående vill jag nämna att enligt gällande budgetprinciper förfogar regeringen över uppkomna reservationer. om inte en delegering till myndigheterna har gjorts. En uppkommen reservation kan alltså inte förbrukas utan att regeringen direkt eller indirekt genom delegering till myndigheterna godtagit att så sker. För att ytterligare höja handlingsberedskapen avser jag att ta initiativ till att i repleringsbreven under reservations- och investeringsanslag införa begränsningar för medelsförbrukningen om inte särskilda skäl talar däremot. Detta innebär att befogenhetsfördelningen mellan regeringen och myndigheterna när det gäller att utnyttja uppkomna medelsreservationer görs klarare. Riksdagens befogenheter när

det gäller beslut om anslag berörs inte härav. Jag har för avsikt att noggrant följa utvecklingen av reservationsmedelsförbrukningen för att vid behov

vidta erforderliga ätgärder.

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter budgetåren 1978/79 och

1979/80 |

Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka kredi-

ter enligt riksdagens beslut ställs till förfogande för vissa myndigheter och bolag. I budgetpropositionen antogs det disponerade beloppet komma att

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 91

öka med 377 milj. kr. under budgetåret 1978/79. Riksrevisionsverket har i sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår tagit upp en ökning av det disponerade beloppet med 305 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå riksrevistonsverkets bedömning.

För budgetåret 1979/80 räknade jag i budgetpropositionen kalkylmässigt

med en ökning av de ianspråktagna beloppen om 500 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå denna bedömning. Jag vill dock änyo erinra om den osäkerhet som gäller vid detta slag av beräkningar.

4.5 Totalbudgetens saldo budgetären 1978/79 och 1979/80

I årets budgetproposition beräknades statsutgifterna för hudgetåret

1978/79 tll 160,9 miljarder kr. Detta var i enlighet med riksrevisionsver-

kets budgetprognos från december 1978. Betydande ytterligare ansfagsbelopp har beslutats eller föreslagits sedan decemberprognosen. Dessa uppvägs dock dels av att verket i decemberprognosen avsatte 2 miljarder kr.

för ytterligare oförutsedda utgifter. dels av att anslagsbehållningarna nu

beräknas öka med betydande belopp. medan de i den tidigare nämnda prognosen förväntades bli i stort sett oförändrade under budgetåret. I den

nu aktuella beräkningen över budgetutfallet (bilaga 2.2) förutser riksrevisionsverket sålunda att utgifterna kommer att bli 899 milj. kr. lägre eller ca

160 miljarder kr. I detta belopp ingår emellertid inte. som jag tidigare

påpekat, vissa senare framlagda anslagsförslag om totalt 840 milj. kr. Å andra sidan väntas. som jag också tidigare har behandlat, anslagen till

varvsnäringen komma att utbetalas något långsammare än vad verket

räknar med. Vid en samlad bedömning finner jag det därför rimligt att ansluta mig till verkets utgiftsberäkning för budgetåret 1978/79.

Riksrevisionsverket beräknar de samlade statsinkomsterna för budgetäret 1978/79 till 117,7 miljarder kr. Detta är 1.5 miljard kr. mer än enligt verkets prognos från december 1978. Väsentligen beror denna förändring på att den totala lönesumman och aktiebolagens taxerade inkomster nu antas öka snabbare mellan åren 1978 och 1979. Jag har ingen erinran mot riksrevisionsverkets nya inkomstberäkning för innevarande budgetår.

Med dessa utgångspunkter skulle totalbudgeten för budgetåret 1978/79 visa ett underskott om 42.3 miljarder kr. eller 2.4 miljarder kr. mindre än i

verkets prognos från december 1978. I detta sammanhang bör beaktas att riksgäldskontorets redovisning av kassamässigt utfall för statens verksam-

het — som i huvudsak avser de transaktioner som konstituerar statsbudgetens saldo —- för innevarande budgetårs tre första kvartal visar ett under-

skott om ca 39 miljarder kr. Erfarenheterna från senare budgetår ger vid handen att hittillsvarande utfall kan peka mot att budgetunderskottet för

budgetåret 1978/79 snarare torde komma att understiga än överstiga riks-

revisionsverkets nuvarande beräkning. Jag finner dock inte skäl att avvika

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 92

från denna beräkning, som grundar sig på uppgifter inhämtade från myndigheterna.

Utgifterna för budgetåret 1979/80 beräknades i budgetpropositionen till

171.9 miljarder kr. Nu beräknar jag utgifterna till 177,8 miljarder kr. (tabell

30). Ökningen förklaras huvudsakligen av ökade utgifter för industripolitis-

ka insatser. Detta sammanhänger. som jag tidigare påpekat, med att de

strukturella problemen i vissa branscher visat sig vara av mer djupgående

och allvarlig karaktär än vad som tidigare fanns anledning att räkna med. Vidare förklaras utgiftsökningen av att en betydande förbrukning av an-

slagsbehållningar nu beräknas ske under nästkommande budgetär. Detta

förklaras till en väsentlig del av att utbetalningar från vissa anslag nu beräknas ske under budgetäret 1979/80 i stället för. som antogs t budget-

propositionen, under innevarande budgetår. Detta är också en av orsa-

kerna till att underskottet i statsbudgeten innevarande budgetår enligt nuvarande prognoser förutses bli lägre än vad som tidigare antogs.

I budgetpropositionen beräknades statsinkomsterna nästa budgetår till 126,8 miljarder kr. Nu uppskattas de bli 129,6 miljarder kr. Denna ökning om 2.8 miljarder kr. hänför sig i allt väsentligt till den statliga inkomstskatten och orsakas av den tidigare berörda nivähöjningen budgetåret 1978/79.

Tabell 30. Utvecklingen av totalbudgetens saldo 1977/78—1979/80 (Milj. kr. 0

1977/78 1978/79 1979/80 Förändring

Utfall Budgcet- Ny be- Budget- Ny be- Från ut- Från ny be-

prop. räkning prop. räkning fall 1977/78 — räkning

till ny be- 1978/79 till

räkning ny beräkning

1978/79 1979/80

Enligt nuvarande beräkning förutses som framgår av tabellen inkomsterna öka med 5 <Z till budgetåret 1978/79 och med 10.17 ull nästa budgetår. För utgifterna blir dessa ökningstal 16,5 74 resp. 11,24.

Sammanfattningsvis innebär beräkningarna att budgetunderskottet för budgetåret 1979/80 ökar med 3.2 miljarder kr. till 48,2 miljarder kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. Samtidigt minskar, som jag redan redovisat. underskottet innevarande budgetär med 2,4 miljarder kr. Till viss del förklaras förändringarna Jämfört med beräkningen i budgetpropositionen av att utgifter förskjutits från innevarande till nästa budgcetär.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor:

Längtidsbudget för perioden 1979/80—-1983/84 (Bilaga 2.1)

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 93

Riksrevisionsverkets beräkning över utfallet av statens budget för budgetåret 1978/79 (Bilagu 2.2) Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1979/

80 (Bilaga 2.3) Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1979/80

(Bilaga 2.4) Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetproposi-

tionen för budgetåret 1979/80 (Bilaga 2.5) | Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1979/ 80 (Bilaga 2.6)

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1979/80 sedan budgetpropositionen (Bilaga 2.7)

Lagförslag (Bilaga 2.8)

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels alt I. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag

har förordat i det föregående, 2. till Avskrivaing av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1979/

80 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet: Utbyggande av karolinska sjukhuset 29-000 000

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsaärbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde 67 500 000

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

Studicmedelsfonden 1511 500000

Jordbruksdepartementet: Statens fiskredskapslånefond 257 000

Fonden för läneunderstöd Jordbruksdepartementet:

Lån till Areprojektet 30 300 000

Prop. 1978/79: 150 Bilaga 2 94

Handelsdepartementet: Försörjningsberedskapslån 85400 000

Industridepartementet: Län till investeringar för kommersiell service 4000 000

Fonden för statens aktier Jordbruksdepartementet: Teckning av aktier i Allmänna svenska utsädesaktiebolaget 1200 000

Industridepartementet: Förvärv av aktier i Luxor Industri AB 20 000 000 Förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB 300 000 000 Förvärv av aktier i Norrlands

Skogsägares Cellulosa AB 200000 000

. godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållning-

arna för budgetåret 1979/80, . godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen av

rörliga krediter för budgetåret 1979/80.

. antaga inom budgetdepartementet upprättat förslag till lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1979/80, 6. godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster för budget-

året 1979/80 enligt den vid detta protokoll fogade specifika-

tionen.

.- godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater

för budgetåret 1979/80.

. på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Lånemedel till 10 921 978 000 kr..

9. med ändring av förslag i prop. 1978/79:100 bil. 19, ull Oförutsedda utgifter för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 4000 000 000 kr. att stå till regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor jag har förordat i det föregående. 10. med ändring av förslag i prop. 1978/79:100 bil. 21, för Riksgäldsfonden på driftbudgeten för budgetåret 1979/80 ta upp ett underskott av 12 300 000 000 kr., dels att 11. medge att en konsolideringsfond för televerket får inrättas I enlighet med vad jag har förordat 1 det föregående,

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 95

12. godkänna att lånet med villkorlig återbetalningsskyldighet till

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB får efterges, 13. utöver vad som föreslås i prop. 1978/79: 125 ull Avskrivning av

oreglerade kapitalmedelsförluster på ulläggsbudget II till stats-

budgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 400 000 000

kr., 14. godkänna vad jag har förordat i det föregående rörande tillfälligt

sysselsättningsbidrag till vissa företag med dominerande ställ-

ning på orten.

Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 96

Tabellförteckning

Reviderade finansplanen

Sid.

| Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderom-

råden 1976—1979

Ne Försörjningsbalans 1977 — 1979

Reviderade budgetförslaget 16 Totalbudgeten 1978/79—1979/80 63 17 Statsinkomsternas utveckling 1973/74—1983/84 64 18 Statsutgifternas utveckling 1973/74—1983/84 19 Statsutgifternas utveckling 1973/74—1983/84. Konsumtion, inves-

teringar och transfereringar 66 20 Totalbudgetens utveckling 1978/79—1983/84 67 21 Statens finansiella sparande 1978/79— 1983/84 67 22 Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande

1978/79—-1983/84 68 23 Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparandeunder-

skott i procent av BNP 68 24 Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens

inkomster 83 25 Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1979/80 84 26 Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under budgetaret

1978/79 [SLA

Anslagsbehällningarna vid utgången av budgetåren 1972/73—

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979

Prop. 1978/79: 150

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979

DEN REVIDERADE NATIONALBUDGETEN 1979

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1979 som härmed läggs fram är utarbetad inom ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet. National-

budgeten bygger på material som erhällits från fackdepartement och olika

verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter

bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedöm-

ningar.

Nationalbudgeten består av tre delar. I den första delen, kapitel 1.

sammanfattar ekonomidepartementet det ekonomiska läget och konjunk-

turutsikterna. Den andra delen, kapitel 2-9, behandlar utvecklingen

t.o.m. 1979 inom olika områden mera Ii detalj. I den tredje delen redovisas vissa kalkyler över en tänkbar utveckling 1980 och 1981. Dessa kalkyler har utförts inom ekonomidepartementet.

Kapitlen 3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna och 9 Kreditmarknaden har sammanställts inom konjunk-

turinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrott och tillverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Av ett bihang som följer etter kapitel 10 framgår även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet resp. konjunkturinstitu-

tet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligt ekonomidepartementets och konjunkturinstitutets bedömningar.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1979 vilar på ekonomidepartementet där arbetet med nationalbudgeten letts av statssekreteraren Lars Wohlin och t.f. departementsrådet Sune Davidsson.

I Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 150. Bil 1.1

Prop. 1978/79: 150 2

1 Sammanfattande översikt!

1.1 Den internationella bakgrunden

Drygt fem år har nu gått sedan oljekrisen 1973 och den fyrdubbling av oljepriserna som då ägde rum. Till en betydande del har den internationella utvecklingen sedan dess varit präglad av en strävan till anpassning till den nya situation som då inträdde. På många håll yppades farhågor för de finansiella problem som utjämningen mellan länderna av de ojämnt fördelade bytesbalansunderskotten skulle ge upphov till.

Möjligheten att åstadkomma en ”recycling” av de uppkomna OPECöverskotten tillbaka till underskottsländerna i och utanför OECD-området präglade debatten vid denna tid. Så här i efterhand kan man konstatera, att de rent betalningstekniska problemen nog inte kan anses ha spelat en så avgörande roll. Det är i stället andra frågor som kommit i förgrunden.

Åtminstone de närmast följande åren efter 1973 präglades av att prisstabiliseringen i flera av de största industriländerna prioriterades högt och att låga tillväxttal, under 1975 även negativa sådana, och därmed hög arbetslöshet tolererades. Förloppet kan också tolkas så att man i dessa länder ansåg att oljeprishöjningen och vad som därmed följde hade så genomgri-

pande följder för de faktiska utvecklingsbetingelserna i de egna näringslivssektorerna att den möjliga tillväxttakten sänkts ordentligt i jämförelse

med tidigare trender. Mycket av den internationella debatten i och mellan länderna kom att handla om huruvida detta var riktigt eller ej.

Denna utpräglade försiktighet illustreras av att under 1974 t.o.m. 1977

ökade den inhemska efterfrågan i de fyra största europeiska länderna och

Japan med bara drygt 126 per är volymmässigt.. Förenta staterna utgör ett viktigt undantag, där tilläts den inhemska efterfrågan sedan omläggningen av politiken 1975 öka med i genomsnitt över 5 % per år. Det är där i första hand den privata konsumtionen och bostadsbyggandet som burit upp tillväxten. Under 1978 har även näringslivets investeringar visat tydliga tecken till att få fart igen.

I ett flertal mindre OECD-stater med i viss mån andra ekonomiskpolitiska prioriteringar än de större länderna försökte man överbrygga

! I detta kapitel presenteras ekonomidepartementets bedömning av det ekonomiska läget och av konjunkturutsikterna. Här (till skillnad från vad som är fallet i de specialkapitel som utarbetats inom konjunkturinstitutet) beaktus också effekterna av de ekonomisk-politiska förslag som lagts fram i den reviderade finansplanen. I de följande kapitlen 2t.0. m. 9 redovisas mera ingående utvecklingen inom olika områden. I kapitel 10 redovisas en tänkbar utveckling 1980 och 1981.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 3

omställningsperioden efter oljekrisen genom att upprätthålla en relativ hög inhemsk efterfrågan. Samtidigt försämrades dock dessa länders relativa pris- och kostnadssituation så att konkurrenskraften försvagades och de förlorade marknadsandelar i världshandeln.

inriktningen av den ekonomiska politiken i de ledande marknadsekonomi-

erna. Under våren och sommaren 1978 växte fram allt mera av en allmän insikt bland de stora länderna att gemensamma och samordnade aktioner var nödvändiga. Dessa aktioner skulle innebära en mera expansiv politik i överskottsländerna medan länder som påbörjat en förbättring av bytesba-

lans och inflationstakt skulle inrikta sig på en mera begränsad tillväxt.

Länder med fortsatta problem i dessa hänseenden skulle främst inrikta sig på att ästadkomma en förbättring.

Det är nu också möjligt att se vissa resultat av denna förskjutning i den ekonomiska politiken. Under 1978 ökade den inhemska efterfrågan med 4,5 7.1 de fyra största europeiska länderna och Japan. I de mindre länderna sänktes däremot tillväxten i inhemsk efterfrågan. Härigenom har åtminsto-

ne en början till en bättre balans i efterfrågetillväxten åstadkommits. Tillgängliga prognoser tyder på att denna skillnad i relativ intensitet i

efierfrågetillväxt står sig även under 1979.

En annan viktug perspektivförskjutning som inträtt under de senaste 1—2 åren gäller de relativa kostnaderna. Undersökningar har visat att fram t.o.m. 1976 hade bara obetydliga incitament till en minskning av ojämnhe-

ten i bytesbalansläget åstadkommits genom växelkursförändringar. De i och för sig avsevärda förändringar i nominella växelkurser som ägt rum

hade bara kompenserat för skillnader i inflationstakt. Någon real utjämning av kostnadsskillnaderna hade i praktiken inte åstadkommits. Detta kan uttryckas så att några förändringar i de ”reala” växelkurserna inte ägt

rum.

Sedan 1976 har sänkningar i de reala växelkurserna på 5—15 22 ägt rum i Förenta staterna, Canada och Italien medan Förbundsrepubliken Tyskland och Japan genomgäålt reala apprecieringar på 15-207. Även i Storbritannien har en real appreciering ägt rum på ca 1076.

En viss optimism skulle därmed kunna uttryckas om sannolikheten för att en jämnare bytesbalansstruktur skall kunna åstadkommas inom en inte alltför avlägsen framtid. En reservation måste dock göras för de verkningar som de senaste oljeprishöjningarna kan tänkas få.

Under fjolåret ledde den fortgående snabba efterfrågeökningen i Förenta

staterna och den därmed förbundna tilltagande inflationstakten till en stark

press nedåt på dollarn. Ekonomisk-politiska åtgärder vidtogs, som närmare framgår av kapitel 2, främst i form av en skärpning av penningpolitiken.

Den amerikanska ekonomin gick dock ut ur 1978 med god fart och det är

först några månader in på 1979 som tecken till en dämpning visat sig. Sker

avmattningen i den amerikanska ekonomin i ej alltför snabb takt är möjlig-

Prop. 1978/79: 150 4

heterna goda för att en ”mjuklandning ” kan genomföras utan långtgående konsekvenser för produktion och sysselsättning. Här har bedömts att en sådan utveckling är möjlig. De indikationer som föreligger för första kvartalet stöder ett sådant antagande. Tillväxten i Förenta staterna väntas därmed uppgå till ca 2,5 4. 1979.

Avmaättningen i Förenta staterna motverkas av en uppgång i Västeuropa. Av särskild betydelse är att de tecken tll en förstärkning av läget i Förbundsrepubliken Tyskland som syntes under hösten tvcks hu bekräftats av de senaste månadernas utveckling. Expansionen bärs främst upp uv den privata konsumtionen men även näringslivets investeringar synes allt mer kunna få en positiv utveckling. En trolig BNP-tillväxt på 492 i Förbundsrepubliken Tyskland får självfallet spridningseffekter på mänga andra västeuropeiska länder.

valutakursen en förskjutning från utrikeshandelssektorn till inhemsk efter-

frågan påbörjats. Härigenom begränsas bytesbalansöverskottet.

Totalt sett skulle den utveckling som skisserats ovan leda till en BNPtillväxt i hela OECD-området på 3,57, således en tillväxt av ungefär samma storlek som i fjol men med tyngdpunkten förskjuten från Förenta staterna mot Västeuropa. En sådan tyngdpunktsförskjutning medför att världshandeln ökar något snabbare än i fjol eller S—6 9.

Utvecklingen på litet längre sikt är dock långt ifrån problemfri. Det är naturligt att frågor om oljeförsörjning och oljepriser skjuts fram i förgrunden i detta sammanhang. Under de månader som exportproduktionen från Iran på tidigare 5,5 milj. fat per dag föll bort ersattes detta endast till viss del av en ökad produktion från Saudi-Arabien. När exportproduktionen i Iran nu kommit upp till ca 3 milj. fat om dagen synes den extra produktionen från Saudi-Arabien falla bort. Det torde således vara realistiskt att räkna med ett bortfall på 2-3 milj. fat per dag, vilket motsvarar drygt 5 4: av förbrukningen inom OECD-området.

För att ge en referenspunkt för denna siffra kan nämnas att det bortfall som de oljeproducerande länderna under oljekrisen 1973/1974 till en början angav som riktpunkt var 25 ZZ. I och för sig realiserades inte detta bortfall men torde ändå ha varit bestämmande för de stora industriländernas poli-

tik.

De renodlade försörjningsproblemen torde därför inte vara av alltför

allvarlig art. Det är snarare effekterna på prissidan som är av vikt. OPECbeslutet i december 1978 skulle ha inneburit en trappstegsvis prishöjning

av priset på råolja på 14,5 7£ under loppet av 1979 räknat i US-dollar. Till följd av de politiska oroligheterna i världen, bl.a. i Iran. under de första månaderna 1 år kom priset i praktiken att ligga 9 å 1076 och inte 54 över nivån fjärde kvartalet 1978 som OPEC-beslutet i december innebar. Vid det senaste OPEC-mötet i slutet av mars i är beslöt de oljeproducerande staterna att tidigarelägga den prisökning som planerats för hela 1979. Det

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 'n

innebar att prisnivån redan från andra kvartalet 1979 skulle ligga 14,5 22

över nivän vid slutet av 1978. Avgörande för den faktiska prisnivån blir om

oljemarknaden kommer att te sig sådan att de angivna prisnivåerna, eller högre, kan uppnås. Det är också möjligt att tänka sig att marknadssituationen blir sådan att inte heller den av producenterna beslutade nivån kan hållas.

Konjunkturinstitutet har gjort vissa skattningar av oljeprisnivån 1979.

Om hänsyn: tas-till att prisnivån på råolja under det första kvartalet legat över det officiella priset samt med ett antagande om att producentländerna

även skall kunna erhälla ett visst sådant pålägg även under resten av året skulle prisstegringen i dollar uppgå till ca 179£ mellan årsgenomsnitten.

Omräknat i nationella valutor motsvarar detta 1272 och i svenska kronor ca 13,5 Zz givet oförändrade valutakurser från månadsskiftet februari/mars 1979.

För raffinerade produkter steg priserna snubbt mot slutet av 1978 och in

på 1979. Det förefaller rimligt att förutsätta att det sker en normalisering åtminstone en bit in på 1980. Därmed skulle priserna falla under loppet av 1979. Det är självfallet utomordentligt svårt att förutse vilka konsekvenser

situationen på oljemarknaden kan komma att få på den internationella konjunkturen. Enligt en tänkbar utvecklingslinje kan genomslaget av de

höjda oljepriserna och de övriga råvaruprishöjningarna under första kvar-

talet på de inhemska prisniväerna leda till en åtstramning av politiken i flera länder av omtanke om prisstabiliteten. I detta sammanhang utgör därför t.ex. den höga inflationstakten i Förbundsrepubliken Tyskland de senaste fyra månaderna ett oroande tecken. För Förenta staternas del slär en oljeprishöjning kraftigt på bytesbalansen med åtföljande försämring av

handelsbalansen.

Vilken roll strävandena att lägga om energipolitiken I Förenta staterna för att minska beroendet av importerad olja kan få är idag inte möjligt att bedöma med någon högre grad av säkerhet. Ett problem är att omläggningen på kort sikt i första hand leder till oljeprishöjningar som späder på inflationen och där de konsumtionsdämpande effekterna samt resultaten av ökade incitament för inhemsk energiproduktion visar sig först på längre sikt.

En åtstramning av politiken i flera av de stora tongivande länderna skulle få negativa effekter på tillväxt och världshandel främst under 1980. De tillväxttal som här angivits för 1980 och 1981 skulle då sannolikt te sig som höga.

Ett mera positivt synsätt kan dock också anläggas. Det är möjligt att de råvaruprishöjningar som visat sig under de första månaderna I år varit

kraftigt uppblåsta av en förväntningsbild som nu inte ser ut att realiseras.

Härtill kommer att trycket på oljemarknaden dämpas när eldningssäsongen upphör och lagren inte omedelbart behöver fyllas på. I ett sådant

Prop. 1978/79: 150 6

perspektiv borde det vara möjligt att prisläget lättar i varje fall tills vidare.

Benägenheten att vidta åtstramande ekonomisk-politiska ätgärder i sytte

att stävja tendenserna till ökad inflation skulle då bli mindre. Sannolikheten för att förändringarna i reala växelkurser och i relativ tillväxttakt för den inhemska efterfrågan i de olika ekonomierna skall kunna fortsätta att verka I utjämnande riktning ter sig då ocksä betydligt högre. De förutsättningar som här gjorts om utvecklingen under 1979 och 1980 torde i varje fall kräva att det mera pessimistiska alternativet inte realiseras.

1.2 Tillbakablick på den svenska utvecklingen

När den reviderade nationalbudgeten utformades för ett år sedan hade tecken på att en vändning till det bättre var på väg börjat komma allt tätare. Handelsbalansen hade vänt frän månatliga underskott på en halv miljard

kr. under de tio första månaderna 1977 till överskott på 300-400 milj. kr.

per månad från oktober 1977. Orderingången i svensk industri från exportmarknaden hade börjat öka mot slutet av 1977 och nu började även hemmamarknaden visa vissa tecken till aktivitet. Inflationstakten dämpades

kraftigt efter de första två månaderna av aret. Eftersom företagen hade

övertalig arbetskraft i förhållande till det faktiska behovet för den löpande produktionen kunde en stigande efterfrågan tillgodoses utan sysselsättningsökning. Den svaga, eller rentav vikande, arbetskraftsefterfrägan

medförde tendenser till uppgång i arbetslösheten under våren. Detta möt-

tes dels med arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels med en generell stimulans genom att den allmänna arbetsgivaravgiften helt togs bort fr. o. m. den H juli 1978.

När man nu ser tillbaka kan man konstatera, att produktionstillväxten för 1978 blev betydligt bättre än man kunde förutse för ett är sedan. Följande tablå anger vilka delar av efterfrågan. uttryckt i procent av BNP. som utvecklats annorlunda än prognosen man då räknade med.

Även om sammansättningen av efterfrågan här hemma avviker en del från RNB 78 visar utfallssiffrorna att totalt sett förändrades efterfrågan

inom landet så som då antogs. En betydunde avvikelse föreligger däremot för utrikeshandelssektorn. En högre exporttillväxt och en mera dämpad

import bidrog med så mycket som 2 4- ytterligare till den totala tillväxten i

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 7

ekonomin. Denna positiva effekt åstadkoms främst genom att företagen utnyttjude de möjligheter till relativprissänkning som devalveringen gav så att de kunde börja få igång en volymexpansion igen. Detta gällde både på export- och hemmamarknad. På hemmamarknaden bidrog också den återhållna efterfrågan genom sjunkande privat konsumtion och investeringar

samt den fortgående lagerminskningen till att hålla tillbaka importen. Det torde vara av särskilt intresse att koncentrera uppmärksamheten på

vad som hände under andra halvåret 1978. Det var då som utvecklingen

mot en uppgång blev fullt avläsbar på flera områden. När den exportledda

tillväxten mot slutet av 1977 och början av 1978 lagt grunden för en

uppgång var det möjligt att låta denna uppgång få en vidare spridning så att

kaäpacitetsutnyttjandet kunde stiga snabbare. Detta kunde bara ske genom

att även den inhemska efterfrågan tilläts expandera. Härvidlag innebar

borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften en betydande stimulans

genom den lägre inflationstakt som följde. Under andra halvåret steg

inflationen i en årstakt på bara nägot över 526. Vidare blev en i viss mån ökad utlåning till hushållen möjlig under hösten vilket bidrog till att ytterligare stimulera den privata konsumtionen. Denna steg med 2,2 76 under andra halvåret efter att ha minskat under 11/2 år. Eftersom den privata

konsumtionen utgör ungefär hälften av BNP var detta av stor vikt för den totala tillväxten.

Även investeringsutvecklingen bottnade under första halvåret. Därefter ökade de fasta investeringarna nära nog i takt med BNP. Bidragande härtill

var bostadsbyggandet. Påbörjandet av nya lägenheter hade börjat öka

Tabell 1: I Försörjningsbalansens utveckling 1975—1978 Procentuell volymförändring, 1975 års priser

1975-1976 1976-1977 1977-1978 Tillgång

Efterfrågan

! Förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

Prop. 1978/79: 150 8

redan mot slutet av 1977 och detta fick sin fulla effekt på investeringsvolymen under 1978. Dessutom ökade ombyggnadsverksamheten kraftigt, till stor del stödd på energibesparande åtgärder.

Lagren hade dock en fortsatt dämpande effekt under hela året. Denna effekt t. o. m. skärptes under andra halvåret. Till den tidigare neddragningen av färdig- och insatsvarulager kom även en nedgång av lagren av varor I arbete. Detta gällde främst verkstadsindustrin. Åtminstone inom denna bransch, men även andra delar av den bearbetande industrin, finns det dock fortfarande utrymme för en lagerminskning av färdigvaror.

Tabell 1:2 Förändring i BNP-komponenterna i procent av bruttonationalprodukten föregående år 1976—1979 1975 års priser

1976 1977 1978 1979

! Export av varor och tjänster ./. import av varor och tjänster.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån samt beräkningar utförda inom ekonomidepartementet.

Inom rävaruindustrierna hade lageravvecklingen päbörjats tidigare och där var lagren betydligt mer normaliserade vid utgängen av 1978.

Det torde vara relativt tydligt att de gångna årens erfarenheter av den lagerstödspolitik som påbörjades 1975 medfört att företagen nu är mycket försiktiga med någon ny lageruppbyggnad. Konsekvensen härav är att företagen i den nuvarande konjunkturuppgången strävar efter att få ner sina befintliga lager till så låg volym som möjligt. Därigenom finns det en viss risk att de dröjer alltför länge med en i förhållande till den kommande produktionen behövlig påbyggnad av t.ex. insatsvarulager. Upptäcker företagen detta för sent kan en då påbörjad lageruppbyggnad komma olämpligt i tiden nära inpå ett fullt kapacitetsutnyttjande.

Den här skildrade utvecklingen medförde att efterfrågan inom landet

ökade med närmare 470 i årstakt under andra halvåret. Huvuddelen av

denna eftefrågeökning kom den svenska produktionen tillgodo. Visserligen ökade importen men i betydligt lägre takt än vad traditionella samband

mellan efterfrågan och import skulle ge anledning tro.

En betydande del av efterfrågan hade till en början kunnat tillgodoses genom lageravveckling men under andra halväret steg den svenska industriproduktionen raskt, ökningen uppgick till drygt 3Z. Tillväxten var snabbast inom de råvaruproducerande branscherna. Som en följd av den

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 9

ökande produktionen började också sysselsättningsläget förbättras. Arbetskraftsefterfrågan ökade och antalet lediga platser steg med ca 10000 under hösten.

Den kraftiga omsvängningen i export- och importutvecklingen gav ett ordentligt omstag i handelsbalansens saldo under 1978. Omslaget kan beräknas till ca 10 miljarder kr. varav ungefär 7 miljarder kr. beror på utrikeshandelns volymmässiga utveckling.

Vid en jämförelse med en prognos för 1978 som gjordes i den reviderade nationalbudgeten för ett år sedan finner man en avsevärd positiv avvikelse. Mot ett då beräknat överskott i handelsbalansen om 900 milj. kr. står ett faktiskt utfall om över 5,5 miljarder kr. I den då gjorda prognosen förut- "saltes en kraftig förbättring av handelsbalansen i fasta priser. Detta skulle då motverkas av en försämring i bytesförhållandet på 2,896, dvs. importpriserna skulle öka så mycket snabbare än exportpriserna. Att importpriserna skulle öka var en naturlig och åsyftad konsekvens av devalveringen. I själva verket blev försämringen i bytesförhållandet något större, 3.850. Trots detta förbättrades handelsbalansen så mycket mera än beräk-

nat beroende på det kraftigt positiva volymutfallet.

Tjänstebalansen uppvisar också ett lägre underskott än tidigare beräknat. Förklaringen ligger på ett bättre utfall i fräga om både sjöfartsnetto, resevaluta och övriga tjänster. Även i detta sammanhang spelar föränd-

ringen i konkurrenskraft en viktig roll för att förklara utvecklingen.

Totalt sett uppgick bytesbalansunderskottet 1978 ull knappt 4 miljarder kr. eller drygt 196 av BNP. Detta är ett avsevärt bättre utfall än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten för ett år sedan. Med jämförbara beräkningsmetoder uppskattades bytesbalansunderskottet då till drygt 2,5 Z av BNP.

Tabell 1: 3 Betalningsbalans för 1977—1978 Milj. kr., löpande priser

Prop. 1978/79: 150 10 1.3 Utvecklingen under 1979

Sverige går in 1 1979 i en uppåtgående konjunktur. Den bedömning av

den reala tillväxtbilden som görs i den reviderade nationalbudgeten av-

viker relativt obetydligt från den som skisserades i den prelmininära na-

tionalbudgeten för 1979 i januari.

Vid en förnyad genomgång av de aktuella utvecklingstendenserna förefaller därmed en BNP-tillväxt på drygt 5 Sc trolig. Inte heller för de olika inslagen i efterfrågan har någon väsentlig förskjutning i perspektivet inträtt.

Diskussionen om det internationella läget i avsnitt 1.1 ovan ger inte

underlag för någon omprövning i förhållande till tidigare bedömning. Varken den totala BNP-tillväxten i OECD-området eller världshandeln bedöms idag väsentligen annorlunda. Däremot visar sig de farhågor för den internationella prisutvecklingen som uttalades I den preliminära nationalbudgeten ha ett visst fog för sig. Prisstegringarna på råolja och oljepro-

dukter utgör det tydligaste exemplet. Här har också prisstegringarna kom-

mit tidigare under året än som antogs i januri. Även vid en kraftig interna-

tionell prisuppgång är det dock inte troligt att följdverkningarna för den

reala tillväxten under 1979 blir särskilt långtgående. Däremot päverkas i så fall bilden av 1980 i negativ riktning.

Varken marknadsutvecklingen eller konkurrenskraften bedöms f.n. så annorlunda att det finns anledning frångå den prognos för exportvolymen

om 8 1979 som gjordes i den preliminära nationalbudgeten. Det material

som därefter blivit tillgängligt, exempelvis i form av exportenkäter, skulle snarast ge underlag för en något mera optimistisk bedömning. Det bör observeras alt bakom en exporttillväxt på 8 56 döljer sig en betydligt högre siffra för bearbetade industrivaror, ca 119: med de beräkningsmetoder som nationalräkenskaperna tillämpar. Fartygsexporten fortsätter att minska och för råvarorna gäller att exporttillväxten närmast begränsas av restriktioner i fråga om utbudet av skogsråvaror.

Företagens prissättning kan förtjäna en särskild kommentar. Som tidi-

gare påpekats använde företagen det utrymme som devalveringen skapade till att sänka sina relativa priser både på export- och hemmamarknad. Det är naturligtvis svårt att bedöma i vad mån det kommer att ske en fortsatt sänkning av relativpriserna. Det är möjligt att företagen i samband med snabbare prisrörelser internationellt och i ett bättre efterfrågeläge skulle vara mera benägna att ta ut vad marknaden erbjuder. Stöd för detta skulle då närmast vara att finna i de kvalititativa omdömen om prisutvecklingen som företagen avger i den s.k. konjunkturbarometern samt i vissa exportenkäter. Det är dock svårt att finna stöd för detta i den faktiska utveckling-

en.

Det är här av vikt att skilja mellan absolut och relativ prisutveckling. Det är ostridigt att råvaruprisstegringarna varit betydande under andra halvåret 1978 och de första månaderna 1979. Men dels innebär detta uppgångar

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 11

från en låg nivå, dels innebär det knappast, med vissa undantag, att de

svenska priserna stigit relativt till konkurrenternas. Ser man till den för

svensk export betydelsefulla exporten av bearbetade varor finner man för den viktigaste gruppen, verkstadsprodukter, att företagen snarare sänkt sina relativa priser. Tar man importpriset för verkstadsvaror som ett mätt

på den internationella prisnivån finner man nämligen att medan denna

under 6-månadersperioden t. o. m. februari i år steg med ca 8,5 40 i årstakt, steg de svenska exportpriserna med 6 4 i årstakt. Något direkt stöd för att

företagen skulle försämra sina relativa priser är således inte helt lätt att finna.

Den relativa prishöjning på I 6 för bearbetade varor som konjunkturinstitutet antagit beror till en del på att den svenska exporten har en större andel av papper och järn och stål än vad som förekommer i världshandeln. Papper och järn och stäl stiger snabbare i pris än övriga bearbetade varor 1979. Den genuina relativprisstegring som institutet räknar med uppgår därmed till ca 0,5 26. Här har dock, mot den tidigare angivna bakgrunden. förutsatts att en viss fortsalt relativprissänkning kommer till stånd även

1979. Som framgått av avsnitt 1.2 började den privata konsumtionen öka

under senare delen av 1978. I den preliminära nationalbudgeten antogs att

disponibla inkomster och priser kunde förväntas öka i en sådan takt att

konsumtionsökningen fortsatte. Förutsättningarna i fråga om löneutveck-

lingen var redan då väl kända genom tvåårsavtalet för 1978 och 1979.

Tabell 1: 4 Försörjningsbalans 1977—1979

Miljarder Procentuell volymförändring, kr. 1978, 1975 års priser löpande priser 1977 1978 1979

Tillgång

Efterfrågan

Statliga myndigheter och

! Förändring i procent av föregående ärs BNP.

Prop. 1978/79: 150 12

Härtill har lagts köpkraftsförbättringar genom justering från den I januari av skalteskalan och transfereringsökningar. Sålunda höjdes barnbidragen till 2500 kr. per barn och år. Att den realt behållna inkomsten nu beräknas

öka med 2.34 mot tidigare 2,84 förklaras av att konjunkturinstitutets

prisprognos justerats uppåt.

Med en lägre utveckling för de disponibla inkomsterna vore det rimligt

att också vänta sig en lägre konsumtionsnivå. Hur stor konsumtionsökningen blir är dock beroende av hur stor andel av inkomsterna som

hushållen vill sätta av för sparande. Eftersom sparkvoten, dvs. sparandets andel av inkomsterna, sjönk något under fjolåret och eftersom hushållens

reala tillgångar synes ha äterställts i snabbare takt än väntat, kan det finnas

anledning räkna med att sparkvoten sjunker något. Enligt konjunkturinstitutets ovan nämnda beräkning skulle den realt disponibla inkomsten öka med 2,34. Utgående från denna bedömning och med en viss begränsad sparkvotssänkning är det rimligt att stanna för en konsumtionsprognos av ungefär samma storleksordning som enligt den preliminära nationalbudgeten, dvs. 2,8Z. Det är härvid att märka, att enligt den beräkning av fördelningen av den disponibla inkomsten över året som konjunkturinstitutet gjort skulle ökningstakten vara snabbare under första halvåret, ca 3,596. Detta innebär att försäljningsökningar inom detaljhandeln på 3 å 3,5 som f.n. rapporteras åtminstone från vissa delar av handeln skulle vara väl förenliga med en oförändrad sparkvot. Den privata konsumtionen lyftes således upp snabbt under andra halvåret 1978, ökningen planar därefter ut under loppet av 1979 så att den vid ingången av 1980 torde ligga på ca 224 I årstakt.

tillväxt för den statliga konsumtionen. Detta gäller däremot inte för den kommunala konsumtionen. Under 1977 bringades volymtillväxten ner till drygt 3,56. Under fjolåret uppgick ökningen emellertid till 5.192. Den sysselsättningsmässigt motiverade ökningen av de kommunala beredskapsarbetena förklarar bara till en del detta återupptagande av en mycket snabb expansion. Som underlag för en bedömning av utvecklingen under 1979 föreligger en del enkätmaterial. Detta skulle i och för sig kunna tolkas så att en fortsatt volymtillväxt om bortåt 4,5: planeras i kommunerna. Här har dock materialet tolkats så att konsumtionsökningen stannar strax under 442. Detta förutsätter att beredskapsarbetena trappas ner i betydande grad under loppet av året.

Under 1979 vänder investeringsutvecklingen. Detta gäller både fasta

det öka igen och detta fortsätter i en takt om ca 60 000 lägenheter i år jämte en omfattande ombyggnadsverksamhet. Av särskilt intresse är att näringslivets investeringar tycks vända i positiv riktning. Det förnyade enkätmaterial som nu föreligger har av konjunkturinstitutet tolkats så att en investeringsökning om 72 i volym inom industrin vore att räkna med i år.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 13

Tabell 1:5 BNP från produktions- och användningssidan 1977— 1979 Procentuell volymförändring, 1975 års priser

Detta skulle innebära en mycket kraftig uppgång av maskininvesteringarna under loppet av året, investeringarna i byggnader och anläggningar sjunker

fortfarande.

Även inom övriga delar av näringslivet sker nu en återhämtning av investeringarna. Detta gäller även handeln och servicenäringarna där bl. a. omsvängningen till en volymökning av konsumtionen förefaller ha stimu-

lerat fram en ökad investeringsbenägenhet. Tillsammans med fortsatt sti-

gande bostadsinvesteringar och ökande kommunala investeringar skulle den totala investeringsverksamheten öka med ca 87 varav ca 2,5 procentenheter kan hänföras till den omsvängning från en mycket omfattande till en mindre omfattande utförsäljning av begagnat tonnage som aviserades i den preliminära nationalbudgeten. |

Lagerminskningen har nu förts så långt att takten i denna börjar avta under 1979. Härigenom ger lagerutvecklingen för första gången på 4 år ett positivt bidrag till produktionen, ca 1,5Z av efterfrågan uttryckt som andel av BNP härrör från omsvängningen på lagersidan.

Det som här redovisats innebär att efterfrägan inom landet ökar i snabb

takt eller över 5 24. En så snabb återhämtning kan inte ske utan att impor-

ten ökar. De prognoser som nu gjorts över olika delar av efterfrågan avviker i mycket ringa utsträckning från motsvarande prognoser i januari. Den bedömning av den troliga iImportökningen som då gjordes står sig också vid en förnyad prövning. En importtillväxt på drygt 9 2£ innebär en något lägre importbenägenhet än tidigare samband skulle ge anledning förvänta. Anledningen är i främsta hand av svenska företag vidtagna relativprissänkningar.

Vid en så betydande uppgång i utnyttjandegraden i den svenska ekonomin är det svärt att undgå en temporär tillbakagång i den yttre balansen. Den angivna utvecklingen i fråga om export och import innebär att handelsbalansen realt försämras med drygt 900 milj. kr. 1 1978 års priser. Till

priser vid 800 milj. kr. Tillsammans med en fortsatt försämring av tjänsteoch transfereringsbalanserna ger detta ett bytesbalansunderskott på 6,3 miljarder kr. eller 1,6 2 av BNP. Det är i detta sammanhang värt att lägga på minnet att de beräknade prishöjningarna på råolja och oljeprodukter höjer importnivån vid oförändrad förbrukning med över 2 miljarder kr. Eftersom en viss ökning av importen av raffinerade produkter förutses stiger oljenotan med 3 miljarder kr.

Prop. 1978/79: 150 14

Tabell 1: 6 Bytesbalans för 1977—1979 Milj. kr., löpande priser

Korrigeringspost för tjänster och transfereringar 3 300 3300 3300 Bytesbalans —-12455 —3 968 —6 300

Oljepriserna är självfallet av utomordentligt stor betydelse nir det gäller inflationens utveckling under 1979. Vid en bedömning utifrån olika kostnadsposters utveckling kan konsumentpriserna antas öka med 6 7; under loppet av året. Därmed skulle-den indexklausul som årets avtal innehåller undgå att utlösas även om marginalen blir knapp. Vid kraftigare internationella prisrörelser än vad som här förutsatts blir det dock utomordentligt

svårt att hålla den angivna prisutvecklingen. Skulle konjunkturinstitutets

beräkning av oljeprisutvecklingen under året visa sig vara riktig utgör de internationellt bestämda prisernas direkta bidrag till den svenska prisstegringen 2 procentenheter.

Däremot finns det anledning se med en viss tillförsikt på den inflation

som härrör ur inhemska källor. Fortfarande var den outnyttjade kapacite-

ten i ekonomin betydande vid årets början vilket framgår av den gynnsam-

ma produktivitetsutveckling som uppnåtts. De mycket höga tal som statistiskt rapporterats för 1978 torde dock till en del ha haft speciella förklaringsgrunder såsom den femte semesterveckans införande. Det är rimligt

att räkna med en hög produktivitet också under 1979, vilket i kombination

med begränsade lönekostnadsökningar ger en fördelaktig kostnadsbild under året. Även från de skyddade sektorerna, såsom jordbruket, blir tillskottet till konsumentprisökningen relativt lågt.

Det finns i detta sammanhang anledning dröja något vid frågan om hur

stor den outnyttjade kapaciteten i svensk ekonomi är. Det finns källor som

tyder på en relativt hög grad av outnyttjad kapacitet. Av tillfrågade företag i konjunkturbarometern anger endast drygt 1/3 av företagen att de i mars

hade ett fullt kapacitetsutnyttjande. Jämförelser med tidigare trender skul-

le också tyda på en omfattande grad av outnyttjad kapacitet. Härtill kan läggas en registrerad snabb produktivitetsökning inom industrin under 1978 samt den hittills i år uppmätta låga inflationstakten.

Å andra sidan anförs ökande svårigheter att rekrytera personal samt

över huvud taget en trögrörlighet på arbetsmarknaden. Vidare säger det

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 15

förhållandet att ett visst antal företag i konjunkturbarometern anger att de

har outnyttjad kapacitet inget om Aur stor den är. Även vid tolkningen av de angivna höga produktivitetsökningstalen bör som tidigare sagts en viss

försiktighet iakttas.

Vid en samlad bedömning av olika tendenser torde det vara rimligt att stanna för att det vid årets början fanns en inte oväsemlig outnyttjad kapacitet men att denna i betydande grad kommer att tas i anspråk under förutsättning att den här skisserade efterfråge- och produktionsutvecklingen också realiseras.

Finansiell utveckling

1979 blir ett mycket särpräglat år i den bemärkelsen att det är under få perioder som en så snabb uppgång i efterfrågan ägt rum. Det har uttalats

farhågor för att den finansiella utveckling som kan beräknas åtfölja ur den reala utvecklingen för 1979 i kombination med en förväntad inflationstakt skulle i sig bära fröet till en inflationistisk utveckling åtminstone på litet

sikt. Det kan vara lämpligt att starta en redovisning av den finansiella bilden

utifrån en uppställning av de finansiella sparandena i ekonomin, se tabell 1:7.

Att ett negativt bytesbalanssaldo bibehålles under 1979 innebär att den

inhemska ekonomin totalt sett uppvisar ett lika stort sparandeunderskott. De sektorer som bidrar med ett positivt nettosparande är hushållen samt under 1979 även näringslivet. Inom bostadssektorn redovisas ett sedvan-

ligt negativt sparande vilket ökar under 1978 och 1979 till följd av den stigande investeringsvolymen. Inom den offentliga sektorn ökar också sparandeunderskottet, statens roll i denna utveckling redovisas i följande avsnitt.

Här skall uppmärksamheten främst ägnas åt kommuner samt näringsliv. De farhågor för den finansiella utvecklingen som nyss omnämndes har

nämligen främst underbyggts av antaganden och förutsägelser om närings-

livssektorn.

Tabell 1: 7 Finansiellt sparande 1977—1979 Milj. kr., löpande priser

Offentlig sektor tinkl. socialförsäkringssektorn) 700 -5 900 -—- 14500 Summa . —-12 500 -4 000 —6 300

Anm. Den av bytesbalansdelegationens undersökning föranledda korrigeringen av bytesbalansen har preliminärt lagts på det finansiella sparandet i de icke-finansiella företagen I näringslivet.

Prop. 1978/79: 150 16

Det är i och för sig också så att de gjorda beräkningarna tyder på att

sparande. För de s.k. icke-finansiella företagen, dvs. näringslivet exkl. banker, försäkringsbolag m. m. äger en förbättring på 22 miljarder kr. rum

mellan 1977 och 1979. Huvuddelen av denna förbättring inträffade dock

1978. Denna förbättring sammanhängde i hög grad med frigörandet av det i

lager bundna kapitalet och en låg investeringsnivå. Detta ger också en antydan om svagheten i att endast se till förändringar i finansiella sparan-

den utan att relatera dem till utgångsläge eller aktivitetsnivåer. Det torde vara relativt oomstritt att vinstnivån 1 näringslivet var mycket låg 1977. Detta är var t.o.m. bruttosparandet negativt enligt tillgänglig statistik. dvs. produktionen täckte inte ens sina löpande kostnader. Det är från denna bottennivå som förbättringarna skett.

Med de förutsättningar om priser, kostnader och produktivitet som

anges I den reviderade nationalbudgeten kan en förbättring av bruttoöverskottet inom industrin på kanske 7 miljarder kr. ske mellan 1978 och 1979.

Därmed skulle bruttovinstmarginalen (inkl. kapitalförslitning) uppgå till i

storleksordningen 225 av förädlingsvärdet vilket är lägre än under något av lågkonjunkturåren i början av 1970-talet. Omräknas dessa värden till avkastning på insatt kapital blir sannolikt jämförelsen ännu oförmänligare för 1979.

Härtill bör läggas att den vinstuppgång som sker 1979 äger rum samtidigt med att investeringsplanerna börjar aktiveras samt att ett ökande finansiellt behov för lageruppbyggnad anmäler sig. Dessa observationer har även

sin tillämplighet på den ökande likviditet inom industrin som observerats. Av kapitel 9, diagram 9:5, framgår tydligt att industrins reala likviditet,

dvs. dess likviditet satt i relation till produktionsaktiviteten i slutet av 1978

inte ens nådde upp till den nivå som rådde under den s. k. ”mini-boomen” 1976, långt mindre var i närheten av 1973 års värden. Den snabbt stigande

ekonomiska aktiviteten kommer under 1979 att ubsorbera en betydande del av den i absoluta tal ökande likviditeten. För att gardera sig mot de

risker som kan finnas för en på sikt alltför stor likviditetsökning lägger regeringen fram förslag om åtgärder ägnade att absorbera sådan tillfällig överlikviditet. Av det angivna diagrammet framgår också att det kan finnas anledning

rikta uppmärksamhet mot en annan sektor, nämligen kommunerna. Dessa

uppnådde redan 1978 en finansiell situation som innebar att deras reala

likviditet steg över ett trendmässigt normalläge. Deras likviditet, mätt som inlåning i bankerna, ökade med 6 miljarder kr., motsvarande siffra för

industrin var 3 miljarder kr. Trots en så starkt ökad volymmässig tillväxt

som 5 § under fjolåret var det således möjligt för kommunerna sett som en enhet att därutöver avsätta 6 miljarder kr.

Vid den antagna kommunala konsumtionsökningen om knappt 492 i år får kommunerna ett ytterligare förbättrat finansiellt läge, deras finansiella

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 17

sparande uppvisar ett positivt saldo om ca 2 miljarder kr. Den finansiella ställningen mellan olika kommuner varierar dock starkt.

Finanspolitikens effekter

EF nattonalbudgeten redovisas sedan flera är beräkningar av finanspolitikens effekter på ekonomin. I en sådan analys försöker man beräkna vad

beslutade förändringar i skatter eller avgifter samt i utgifter för konsumtion

eller transfereringar har på hela ekonomin. I tabell 8:6 i kapitel 8 har dessa effekter av säväl statens som kommunernas åtgärder angivits som bidrag

till den totala efterfrågan i procent av BNP. I dessa beräkningar har hänsyn

inte enbart tagits till den direkta efterfrågeökning som offentlig konsumtion och investering ger upphov till utan även den indirekta effekt på konsum-

tionen I hela ekonomin som följer av hushållens ökade inkomster. Som

framgår av tabellen ger de statliga åtgärderna ett väsentligt lägre bidrag till den totala efterfrågan i ekonomin 1979 än 1978. Den samlade offentliga sektorn inkl. kommunerna kan dock beräknas vara något mer expansiv 1979 än 1978. Detta beror bl. a. på att kommunerna i hög grad koncentrerat sina skattehöjningar till 1978, varefter dessa blir jämförelsevis måttliga I år.

Beräkningarna av de finanspolitiska effekterna rymmer många svärigheter. En särskild svårighet är t. ex. att mäta de samhällsekonomiska effekterna på BNP av de omfattande industripolitiska insatserna där jämförelsealternativet, dvs. att ingen åtgärd vidtagits är svår att fastställa. En annan svårighet är att uppskatta effekten av att lagerstödet avvecklades under 1977. Ungefär 1/3 av lagernedskärningen på 346 av BNP 1977 har hänförts till den åtgärden, medan resten antagits skulle ha kommit till stånd i vilket fall som helst. Detta antagande har kraftigt inverkat på beräkningen av de finanspolitiska effekterna för detta år.

Den typ av beräkningar av de finanspolitiska effekterna som här redovisas tar endast hänsyn till hur statens och kommunernas beslut om skatter och utgifter påverkar inkomstbildningen i ekonomin. Det står naturligtvis helt klart att skatter och transfereringar också påverkar pris- och lönebildningen. Höjning av skatter och avgifter kan inverka på pris- och lönekostnadsnivån och därmed på inflationstakt och landets konkurrenskraft. De kan också få långsiktiga effekter på resursfördelningen i samhället. Även

via dessa effekter påverkas naturligtvis inkomstutvecklingen i ekonomin

fastän det ofta sker med längre tidseftersläpning. Därför bör en analys av finanspolitiken även omfatta de totala statsutgifternas utveckling och de långsiktiga skattekrav som därigenom ställs.

2 Riksdagen 19781/79. 1 samt. Nr 150. Bil. 1.1

Prop. 1978/79: 150 18

Diagram 1:1 Statsbudgetens reala inkomster och utgifter budgetåren 1965/66—1979/80

1978/79 och 1979/80 enligt der reviderade budgetförslaget 1979

1975 års priser. Deflaterat med BNP-deflatorn. Log. skala

— Inkomster

L en 120 ———— Utgifter 271

110k a=T

.” 1008 24

; se TT —JN 90 st rg >

AA JÄÅ ”

sok or -

70F , et = Vd

1”

ooh TA

-

I 50 | I |

L [ L L I l | l II l l L I Lot

BY Mg Yr IVa2 Ya 6 Ya — 7980

I diagram 1I:1 har utvecklingen av statens totala utgifter och inkomster sedan budgetåret 1965/66 inritats. Utgifter och inkomster per budgetår är deflaterade med förändringen i prisdeflatorn för BNP resp. år.

Utgifterna och inkomsterna för budgetåren 1978/79 och 1979/80 är preli-

minära och de som angivits i reviderad nationalbudget 1979.

Som framgår av diagrammet har utgiftsvolymen sedan mitten av 1960talet vuxit i det närmaste i oförändrad takt över hela perioden eller med ca 67 per år. Mellan budgetåren 1965/66 och 1976/77 ökade utgifterna med ca 5,7 Zz per år och mellan 1976/77 och 1979/80 skulle vid nu gällande beräkningar utgiftsökningen uppgå till ca 6,1Z per är i fasta priser.! "Trots således mycket stora' extraordinära satsningar på arbetsmarknads- och industripolitiska åtgärder och ökade transfereringar för att stödja inkomstsvaga grupper under krisåren så har således utgiftsökningstakten knappast stigit under den senaste treårsperioden. Detta sammanhänger

främst med en stor återhållsamhet med statens egna utgifter för konsum-

tion och investeringar.

Utgifterna i diagram 1:1 omfattar således alla statens utgifter: konsum-

tion, investeringar, transfereringar till hushåll, kommuner. företag, utlan-

det, räntebetalningar och utlåning. Utgiftsvolymen har vuxit drygt dubbelt så snabbt som BNP. Långsiktigt är det nödvändigt att statens inkomster växer i ungefär samma takt som utgifterna. Annars växer budgetunderskotten så småningom till en ohanterlig nivå.

! Motsvarande volymtillväxt mellan kalenderåren 1966—1976 och 1976— 1979 ger 5,75 resp. 5,94 i genomsnitt per år.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 19

Även om det långsiktigt föreligger ett krav på parallellitet mellan utgifternas och inkomsternas utveckling kan detta samband modifieras av vissa

finansiella sparande utifrån hur stort sparandet är I resten av ekonomin och den allmänna aktivitetsnivän. Kravet på statens sparande kan i allmänhet sättas lägre om sparandet i företags- eller hushållssektorn är högt. Det trendmässigt stigande hushällssparandet under 1970-talet har inneburit att kravet på det offentliga nettosparandet mildras.

En annan faktor som påverkar sambandet mellan utgifter och skatter är

statens växande utlåning. Innebörden av ökad statlig utlåning är bl. a. att anspråken på kapitalmarknaden från de sektorer som lånar från staten t.ex. industrin blir mindre. I stället ökar statens egen uppläning.

Som framgår av diagrammet är en huvudförklaring till det starkt växande budgetunderskotten att statens inkomstutveckling varit exceptionellt svag de senaste åren. I reala termer sjönk inkomsterna både 1977 och 1978. Detta beror för det första på att staten inte höjde skatterna i samma takt som under den tidigare perioden. Den allmänna arbetsgivaravgiften har tagits bort samtidigt som den statliga direkta skatteskalan sänkts för att upphäva de automatiska skattehöjningar som följer av inflationen.

Fr.o.m. 1979 har också en automatisk indexreglering av skatteskalan

införts. Dessutom har första steget I en sänkning av marginalskatterna tagits. Dessa minskningar har motverkats av höjda socialavgifter och höjd moms. Slutresultatet har ändock varit att skattehöjningarna har bromsats

upp.

För det andra sammanhänger det med den svaga utvecklingen av statens skatteunderlag, vilket till helt övervägande del utgörs av löner och privat konsumtion. 1973 och 1974 steg det statliga budgetunderskottet kraftigt. De starka reallöneökningarna under 1975 och 1976 på över 1096 per år i genomsnitt gav dock staten snabbt växande inkomster, vilket starkt bidrog till det förhållandevis måttliga budgetunderskottet 1976. Under dessa år steg också den privata konsumtionen kraftigt vilket gav högre momsintäkter. De faktorer som utlöste kostnadskrisen och bytesbalansunderskotten resulterade således samtidigt i en exceptionell uppgång i statsinkomsterna. När sedan reallöneutvecklingen och den privata konsumtionen bromsades upp för att klara återställandet av balansen i svensk ekonomi har det kraftigt slagit tillbaka på statens inkomster.

Självfallet hade det inte varit bättre att höja skatterna för att på så sätt söka begränsa statens underskott. Tvärtom har dessa underskott varit en förutsättning för att förhindra att aktiviteten i ekonomin inte fallit alltför starkt.

Kalkylerna i långtidsbudgeten visar att man inte kan räkna med att

budgetunderskotten automatiskt minskar när ekonomin återvänt till fullt kapacitetsutnyttjande. När ekonomin åter närmar sig ett högt kapacitetsut-

nyttjande måste som anges I finansplanen det ske en finanspolitisk åt-

Prop. 1978/79: 150 20

stramning. Detta måste dels ske genom en begränsning i utgifternas tillväxttakt, dels genom höjda skatter eller avgifter. Graden av finanspolitisk ålstramning som kan bli nödvändig under de närmaste åren måste bedömas bl. a. utifrån vilken real utveckling i samhället som är möjlig och önskvärd. I nästa avsnitt presenteras en utvecklingsväg för svensk ekonomi som kan tjäna som utgångspunkt för sådana överväganden.

1.4 Utvecklingen 1980-1981

För tredje året i rad presenteras i den reviderade nationalbudgeten en diskussion av den ekonomiska utvecklingen på 2 1/2 års sikt. Denna

diskussion genomförs i form av en konsistent kalkyl över den ekonomiska

utvecklingen under de närmaste åren. Denna kalkyl skall inte uppfaltas

som en prognos, utan snarast som ett räkneexempel som fångar upp de

tendenser som man kan se i den ekonomiska utvecklingen. Dessa kalkyler

kan därmed utgöra ett underlag för en mera konkret diskussion av de

problem som man kan bedöma bli klart dominerande i den svenska ckono-

min 1980 och 1981. En utgångspunkt för kalkylen är en bedömning av den internationella utvecklingen. Efter oljekrisen 1973 drabbades industriländerna av en djup

recession. Efter bottenläget 1975 har industriländerna uppnått en relativt stabil tillväxt som under de tre senaste åren uppgått till ca 3,5 226 BNP-

tillväxt per år. Detta är klart lägre än under 1950- och 1960-talen åtminsto-

ne vad gäller Västeuropa. Det finns mycket som talar för att vi inte

kommer att återfå en sådan högre tillväxttakt under de närmaste åren. Ett

skäl till detta är att de interna inflationsproblemen förefaller ha försvärats i flera länder under de senaste åren. Dessa problem förstärks ytterligare av oljeprishöjningarna. Risken är betydande att man i många länder kommer

att möta den nya situationen med en relativt restriktiv ekonomisk politik,

vilket kommer att verka tillbakahållande på tillväxten.

Å andra sidan finns goda förutsättningar för att den internationella tillväxten även i fortsättningen kan upprätthållas vid den måttliga tillväxttakt som gällt de senaste åren. Förskjutningar av tyngdpunkten i den internationella konjunkturen är sannolika vilket påverkar Sveriges marknadstillväxt. Huvudantagandet är således en BNP-tillväxt på 3.5 2c per är

1980 och 1981. Under 1980 förutsätts att världshandelstillväxten uppgår till

Tabell 1:8 Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-området 1977-1981 Årlig procentuell volymförändring

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 21

Tabell 1:9 Försörjningsbalans 1978-1981

Årlig procentuell volymförändring

! Lagerinvesteringarnas förändringar i procent av föregående års BNP.

67 och att Sverige får en relativt god marknadstillväxt som följd av att

konjunkturuppgången fortsätter i Västeuropa. 1981 antas det ske en viss uppbromsning i Västeuropa och en viss förstärkning av den amerikanska

konjunkturen. Det ger en något lägre världshandelstillväxt det året.

Den svenska exporten av varor beräknas kunna öka med 7 å 8976 som framgår av försörjningsbalansen i tabell 1:9. Dessa relativt höga exporttal förutsätter att Sverige återvinner marknadsandelar i begränsad utsträck-

ning även 1980 och 1981 för bearbetade varor exkl. fartyg. Till en del är”

detta cen varusammansättningseffekt då svensk verkstadsindustri förutses få en starkare exportutveckling 1980 som följd av den förbättrade investe-

ringskonjunkturen i Västeuropa. Exportsiffrorna påverkas också i väsent-

lig mån av den nedpressande effekten av att det starka fallet i fartygsexporten successivt cbbar ut när denna export får allt mindre andel av den totala

exporten.

Importen är härledd ur de antaganden som gjorts om de olika efterfrågekomponenterna som anges i tabell 1:9. För importutvecklingen ligger ett antagande om en viss fortsatt återvinning av marknadsandelar även på hemmamarknaden.

Den privata konsumtionen har antagits öka med 2,296 1980 och 2546 1981. Detta har bedömts vara en rimlig avvägning mellan ä ena sidan önskemål om cn fortsatt real standardförbättring för de aktiva grupperna och kraven på att skapa utrymme för en förbättring i bytesbalansen och

stigande investeringar. Samtidigt förutsätts att den offentliga konsumtionen bromsats upp. Detta gäller i huvudsak för kommunerna där expan-

sionstakten förutsätts bli väsentligt lägre medan den statliga konsumtionen i stort sett ligger kvar på samma måttliga tillväxttakt som under senare är.

Varken antaganden om privat eller offentlig konsumtion skall betraktas som prognoser vid oförändrad politik utan mer som en markering av den riktning som måste eftersträvas ifall de långsiktiga balansmålen skall nås.

Industriinvesteringarna har antagits stiga relativt snabbt både 1980 och

Prop. 1978/79: 150 2”

Tabell 1:10 Bytesbalans 1978— 1981 Milj. kr., löpande priser

1981. Trots den höga tillväxttakten är detta en försiktig prognos. Ökningen sker från en starkt nedpressad nivå. Det är därför svårt att bedöma styrkan i det omslag vi nu får. Det är inte osannolikt att investeringsökningen blir starkare än som här förutsatts.

Underskottet i bytesbalansen stiger 1980 främst därför att förbättringen i handelsbalansen blir väsentligt mindre än 1979 bl.a. på grund av den kraftiga uppgången i industriinvesteringarna, som har relativt högt importinnehåll, samtidigt som underskotten i tjänste- och transfereringsbalansen fortsätter utt växa. Bytesbalansunderskottet 1981 skulle dock åter bli mindre genom den lägre inhemska efterfrågetillväxten.

Sammantaget innebär antagandena att Sverige skulle uppnå en BNPtillväxt på 4,27Z 1980 och 3.02 1981. Industriproduktionen skulle enligt kalkylerna växa med 5<6 1980 och 1981.

Uppbromsningen av tillväxttakten i ekonomin sammanhänger endast i någon män med förutsättningen om den något lägre marknadstllväxten för svensk export 1981. Den beror främst på utt vi här förutsatt att när ekonomin åter börjar närma sig fullt kapacitetsutnyttjande kommer tillväx-

ten i den inhemska efterfrågan att begränsas av att bl.a. en restriktivare finanspolitik. Detta gäller som redovisats såväl i privat som offentlig konsumtion. Därtill kommer att bidraget från lagerinvesteringarna antagits bli

något lägre.

Det är naturligtvis svärt att närmare precisera när ekonomins tillväxttakt bromsas upp av kapacitetsrestriktionerna. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin är av den senaste konjunkturbarometern att döma alltjämt mycket lågt. Även om denna bild sannolikt relativt snabbt kommer att förändras borde det dock finnas betydande kapacitetsreserver att ta i anspråk även efter utgången av 1979. ,

Det finns emellertid å andra sidan tecken på inflexibilitet och bristande anpassningsförmåga i den svenska ekonomin som kan försvåra ianspråkta-

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 23

gandet av hela den tekniskt sett outnyttjade kapaciteten. Man ser sålunda redan nu exempel på företag som har svårt att rekrytera arbetskraft. En annan indikation på inflexibilitet är utvecklingen av antalet lediga platser i förhållande till antalet arbetslösa. Det finns risk att det tar läng tid att komma tillrätta med obalansen på arbetsmarknaden. Flaskhalsproblem

och överhettningstendenser kan därför komma att visa sig i ett tidigare

skede av konjunkturuppgången än vi tidigare varit vana vid. Mot bakgrund av dessa överväganden baserar 1980--1981-kalkylerna på ett relativt för-

siktigt produktivitetsantagande. Produktiviteten inom industrin har anta-

gits stiga med 5 74 1980 och drygt 44 1981.

Dessa antaganden innebär att sysselsättningen i industrin mätt i antal personer skulle växa med sammanlagt ca 30000 personer under 1980— 1981. Svsselsättningen i offentlig sektor skulle fortsätta att växa med ca 35.000 personer per år. oo

Den ekonomiska krisen har I hög grad varit en kostnadskris. Vi är också på väg att ta oss ur krisen genom en anpassning av våra relativa priser och kostnader. Skall de angivna exportökningstalen nås krävs att konkurrenskraften ytterligare stärks. Utgångspunkten i 1980--1981-kalkylerna har således varit att det är möjligt att åstadkomma en dämpad pris- och kostnadsutveckling de två närmaste åren. Kalkylerna anger ett utrymme för en real ökning av hushållens konsumtion med drygt 274 och därmed också ett utrymme för en viss ökning av löntagarnas privata standard,

vilket bör underlätta stabiliseringspolitiken.

De här presenterade kalkylerna täcker en betydande del av den period som behandlades i LU 78. Av flera skäl är det inte meningsfullt att genomföra en systematisk avräkning av dessa kalkyler gentemot LU. Ett skäl till detta är att vi nu har en annan bild av utgångsläget 1977 än den som LU arbetade med. Ett annat skäl är att LU inte gör någon konjunkturprognos och att [983 antas vara ett är med normalt kapacitetsutnyttjande. Detta hindrar inte alt det är av intresse att göra vissa grova jämförelser mellan LU och de föreliggande kalkylerna.

I LU förutsattes en något snabbare tillväxt i världshandeln än som ligger bakom 1980—1981-kalkylerna. Det är naturligtvis främst Irankrisen och den därmed utlösta starka prisstegringen på olja som motiverat den något försiktigare bedömning som gjorts för de närmaste två åren.

När det gäller konsumtionsutvecklingen kan man konstatera att den

privata konsumtionen i 1980—1981-kalkylerna ökar med 1,596 per år 1977-1983 medan motsvarande ökningstakt för den offentliga konsum-

tionen är 2,83: per år. Den siffran kan jämföras med konsumtionsutveck-

lingen i LU:s huvudalternativ och i LU:s offentligt-expansiva alternativ.

Prop. 1978/79: 150 24 Utvecklingen här framgår av nedanstående tablå.

Som framgår av tablån pekar 1980—1981-kalkylerna på en utveckling som är mer offentligt-expansiv än huvudalternativet, men som ligger under den förlängning av 1970-talets tillväxttrend för offentlig konsumtion som

ligger i alternativ V. Förlängs utvecklingen i 1980—1981-kalkylerna får vi

en skatteutveckling som ligger i överkant av LU:s huvudalternativ. Detta förstärks av att de offentliga transfereringsutgifterna enligt vad vi nu kan se

ligger klart över LU.

Kalkylerna pekar alltså på att skatteuttaget, om nuvarande tendenser

vad gäller offentliga utgifter förlängs, kommer att öka snabbare än i LU:s

huvudalternativ. Vi har i ett tidigare avsnitt pekat på vissa av de problem

en sådan utveckling för med sig.

En snabbare ökning i offentlig konsumtion betyder att förutsättningarna för och kravet på en lika snabb utbyggnad av den industriella kapaciteten som LU förutsatte i sitt huvudalternativ blir mindre. Konkurrensen från den offentliga sektorn om de inhemska resurserna blir starkare och det blir svårare att uppnå samma konkurrenskraftsförbättring som förutsätts i LU:s huvudalternativ. Den lägre ökningstakten i industriproduktionen

tillsammans med det förhållandet att de nödvändiga omställningarna på

arbetsmarknaden och inom industrin tar relativt lång tid i anspråk Jeder till en försiktig bedömning av produktivitetstillväxten de båda närmaste åren.

När det gäller bytesbalansutvecklingen kan vi konstatera att den snabba förbättringen mellan 1977 och 1978 i något har ändrat förutsättningarna för LU:s kalkyler. Ackumulationen av utlandsskulden fram till 1983 blir därmed inte så kraftig som i LU, vilket något mildrar kraven på handelsbalansen. Detta gör i sin tur att bytesbalanskravet klaras även vid en nägot lägre industriexpansion än den som ligger i LU:s huvudalternativ.

I LU:s huvudalternativ anges en väg till balans i den svenska ekonomin i ett femårsperspektiv. I huvudalternativet liksom i alternativ V nås såväl extern balans som fullt kapacitetsutnyttjande genom en exportledd tillväxt. En sådan utveckling har påbörjats 1978 och den fortsätter enligt vad vi nu kan se i form av en bred konjunkturuppgång 1979. BNP-tillväxten i huvudalternativet angavs till 3,7 Z i genomsnitt per år 1977—1983. Enligt

här redovisade kalkyler skulle BNP-tillväxten för perioden 1977—1981 uppgå till ca 3,8 Za per år.

Även med beaktande av de avvikelser från förutsättningarna i LU:s

huvudalternativ som har indikerats framstår dock förutsättningarna som

goda att nå en relativt hög real tillväxt i ekonomin. Frågan om den svenska

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 25

ekonomin äter skall kunna gå in i ett mer balanserat tillväxtförlopp ligger inte främst på den reala sidan utan sammanhänger med möjligheterna att de finansiella problemen kan lösas. För den ekonomiska utvecklingen 1980 och 1981 är det av avgörande betydelse att den nödvändiga finanspolitiska åtstramningen hanteras på ett sådant sätt att man uppnår en pris- och lönekostnadsutveckling som inte verkar destabiliserande på ekonomins reala utveckling.

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 29

2¶Det internationella läget

2.1¶Sammanfattande översikt Utvecklingen 1978

Konjunkturutvecklingen i industrifänderna 1978 präglades av en fortsatt mättlig tillväxttakt. Sålunda steg totalproduktionen i OECD-länderna med

genomsnittligt 3,5 Z. — en ökning i samma storleksordning som tillväxten

av produktionskapaciteten. Detta innebar att en betydande del av de produktiva resurserna förblev underutnyttjude. Därmed kvarstod den i många länder höga arbetslösheten. En annan konsekvens av det läga kapacitetsutnyttjandet var den fortsatt svaga ökningen av näringslivets investeringar I flertalet länder. Ytterligare en aspekt på den relativt lång-

samma produktionstillväxten var den internationella handelns dämpade

utveckling. Handeln ökade med endast ca 5 4: 1978.

Tabell 2: 1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1976— 1979 Ärlig procentuell förändring

Andel av 1976 1977 1978 1979? OECD-områdets totala BNP (56)!

De sju stora länderna

Norden

Vissa undra OECD-länder

! 1977 års priser och växelkurser. ? Ekonomidepartementets bedömningar. Källa: OECD.

Prop. 1978/79: 150 | 30

Ser man till konjunkturutvecklingen under loppet av 1978, kan man konstatera en förbättring mellan första och andra halvåret. I Förenta staterna tilltog sålunda expansiontakten ytterligare mot slutet av året, och i Västeuropa fortsatte en gradvis förbättring av konjunkturläget. F Japan

däremot mattades produktionstillväxten av mellan de båda halvåren i fjol. Den hävdade expansionen I den amerikanska ekonomin alltsedan reces-

sionen 1974—1975 har visat en betydande livskraft. Den privata konsum-

tionen har varit den dominerande drivkraften i åäterhämtningen, men också

bostadsbyggandet har bidragit kraftigt till uppgången i efterfrågan. Däremot släpade näringslivets investeringar länge efter i förhållande till övriga efterfrågekomponenter, och först under 1978 ägde en klar förstärkning rum

i detta hänseende. Ökningen i bruttonationulprodukten förra året uppgick

vill ca 4 Zz. Parallellt med den gynnsamma produktionsutvecklingen har

arbetslösheten successivt reducerats. En ökning av sysselsättningen med nära 2 milj. personer 1978 har medfört att arbetslöshetstalet pressats ned

under 6 56.

Den ekonomiska tillväxt som registrerats i Japan för 1978, ca 5, Stun

innebär ingen större avvikelse från den utvecklingstakt som rätt under de

föregående två åren. Emellertid har en betydelsefull omsvängning skett beträffande utvecklingen av den inhemska resp. den externa efterfrågan. Den senare har på grund av i första hand yenens tidigare successiva

appreciering försvagats avsevärt, medan den inhemska efterfrågan under

årets lopp vunnit I styrka. Denna utveckling är I hög grad ett resultat av de expansiva ekonomisk-politiska åtgärder som satts in under de senaste två åren och som främst kommit till uttryck i-kraftigt ökade offentliga investeringar.

Också i Förbundsrepubliken Tyskland har utrikessektorn, till följd av bl. a. valutans gradvisa appreciering, utövat en negativ inverkan på totala

efterfrågans tillväxt. Samtidigt har den mhemska konjunkturen förbättrats.

Av särskild betydelse för uppgången i den inhemska efterfrågan var den kraftiga tillväxten i bostadsbyggandet, och mot slutet av 1978 visade även näringslivets investeringar en gynnsammare utveckling. Detta bidrog till att föra upp produktionstillväxten för året till totalt ca 3,5 76. I Frankrike däremot var investeringsverksamheten återhällen. Här var det i stället den privata konsumtionen och exporten som utgjorde drivkraften bakom

produktionstillväxten på 3 §£. Samma ckonomiska tillväxt uppnåddes i

Storbritannien. En mycket snabb ökning av hushållens inkomster resulterade i en ökning av den privata konsumtionen med över 5 2. Också

industrins investeringar steg i en snabb takt, vilket i hög grad förklaras av verksamheten inom oljesektorn. För de mindre länderna i Västeuropa är bilden splittrad. De fortsatt stora

bytesbalansunderskotten har tvingat flera av dem att fasthålla vid — och i

vissa fall rentav förstärka — en restriktiv ekonomisk politik, med en

långsam produktionsutveckling som följd. I andra länder, däribland Sveri-

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 31

ge och Finland, har en ljusning i konjunktursituationen inträtt under 1978. Till skillnad från utvecklingen i Förenta staterna kunde i Västeuropa

inga större framgångar noteras i kampen mot arbetslösheten. Begränsade förbättringar I vissa länder såsom Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien uppvägdes av ett försämrat arbetsmarknadsläge på andra håll. I

Frankrike liksom i vära nordiska grannländer steg arbetslöshetssiffrorna.

Inom OECD-området totalt sett skedde en smärre sänkning av arbetslös-

hetssiffrorna under loppet av 1978.

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling 1975—1978 Årlig procentuell förändring

1975 1976 1977 1978 dec dec

1976— — 1977-

dec dec

1977 1978 Förenta staterna 9,1 5.8 6,5 7.6 6,8 9,0 Japan 11,8 9,3 8V,1 3,8 4,8 3,5 Förbundsrep. Tyskland HN 4,5 3,9 2,6 3,5 2,4

Källa: OECD.

Denna nedgång av arbetslösheten inträffade parallellt med ett starkt ökat

utbud av arbetskraft. I kombination med den långsamma produktionstillväxten innebar detta att produktivitetsutvecklingen inom OECD-området

totalt sett blev anmärkningsvärt svag under 1978. Detta gäller särskilt i Förenta staterna där ökningen i produktiviteten var endast marginell. Den svaga produktivitetsutvecklingen var en bidragande orsak till den beståen-

de höga inflationstakten i många länder. Genomsnittligt för OECD-länderna dämpades visserligen prisstegringarna något 1978 och uppgick till

drygt 7 6 mätt i konsumentledet. Men det bör noteras att industriländernas bytesförhållande gentemot övriga världen förbättrades avsevärt under året. Den underliggande inflationstakten inom OECD-området torde därför inte ha förbättrats. I några länder, med Förenta staterna som det viktigaste exemplet, skedde en uppgång i prisökningstakten.

Den ogynnsammare prisutvecklingen i Förenta staterna I kombination med kvardröjande stora underskott i bytesbalansen, liksom förväntningar

Prop. 1978/79: 150 32

Diagram 2;1 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder 1977—februari 1979 | 20 19. 18t Storbritannien

FR

e e

I fe 17 16 N 15F N 14 13 12

Förbundsrepubliken Tyskland

> TT

Schweiz 7>X sen

Källa: OECD och nationell satistik.

om en fortsatt negativ utveckling i dessa avseenden, bidrog till att förtroendet för dollarn sviktade. Under perioden september 1977—0oktober 1978 präglades valutamarknaderna av stor osäkerhet med återkommande stora förändringar i kurserna mellan å ena sidan doHarn och å andra sidan yenen, D-marken och schweizerfrancen. För att stabilisera valutakursen vidtog de amerikanska myndigheterna I november 1978 en rad åtgärder. På det externa planet bestod dessa i att avsevärda resurser i utländska valutor mobiliserades för att genom stödköp upprätthålla dollarkursen. Sedan dess har omfattande interventioner förekommit på valutamarknaderna, vilka bidragit till att stabilisera kursutvecklingen.

Kursförskjutningarna mellan de större ländernas valutor har lett till betydande förändringar i konkurrenskraften. Medan sålunda den amerikanska har förbättrats, har den japanska, och i viss mån den västtyska, försvagats. Effekten härav på bytesbalanserna undanskyms dock tills vidare av de åtföljande förändringarna I bytesförhållandet. Detta innebar att

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 33

det japanska överskottet liksom det västtyska blev bestående under 1978.

Samtidigt noterades ett fortsatt mycket stort bytesbalansunderskott i Förenta staterna. För många av de övriga OECD-länderna förbättrades externbalansen under 1978. Frankrike, Storbritannien och Italien uppvisade samtliga överskott. För Italiens del uppgick överskottet till ca 6 miljarder dollar. Efter flera år av besvärande stora bytesbalansunderskott kunde mänga av de mindre industriländerna notera en viss förbättring under fjolåret. OECD-området totalt sett uppnådde 1978 ett mindre överskott i den samlade bytesbalansen gentemot omvärlden, efter avsevärda under-

skott de två föregående åren. Denna utveckling förklaras i allt väsentligt av

den nämnda förbättringen i områdets bytesförhållande.

Tabell 2:3 Bytesbalansutvecklingen i vissa länder 1975—1978 Miljurder dollar

Icke oljeproducerande utvecklingsländer -32,5 —-26,5 -24 -34

Källu: OECD.

De externa balansproblemen samt den fortsatt ogynnsamma utvecklingen på prisområdet verkade för många länder styrande vid utformningen av den ekonomiska politiken. Så t. ex. skedde en viss åtstramning av penningpolitiken i Förenta staterna, samtidigt som finanspolitikens expansiva element minskades i betydelse. Å andra sidan ökade pressen på länder med

låg inflationstakt och stora bytesbalansöverskott att stimulera den inhems-

ka efterfrågan. Behovet av en sådan stimulans skall också ses mot bakgrunden av kravet att kompensera det bortfall i efterfrågan som följer av valutakursuppgången. Den japanska regeringen fortsatte att öka de offentliga investeringarna i en snabb takt, och i Förbundsrepubliken Tyskland

beslutades under hösten om skattesänkningar. Dessa trädde i kraft först

fr.o.m. årsskiftet, men bedöms ha förbättrat förtroendeklimatet i ekonomin redan dessförinnan. Också i Storbritannien vidtogs sänkningar av inkomstskatterna, vilket ytterligare bidrog till den kraftiga konsumtionsökningen. I flera andra länder bibehölls en restriktiv inriktning av den ekonomiska politiken. 3 Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 150. Bil. 1.1

Prop. 1978/79: 150 34

Utsikter för 1979

Under de inledande månaderna i år visade konjunkturindikatorerna i de större länderna på en skiljaktig utveckling. I Förenta staterna visade sig flera tecken på cen förestående avmattning, medan en fortsatt hävdad

utveckling av den inhemska efterfrågan kunde registreras i Japan och

Förbundsrepubliken Tyskland. Dessa tendenser stödjer det antagande som gjordes i den preliminära nationalbudgeten om en omsvängning i tillväxtens fördelning mellan viktigare länder och länderområden under 1979. Där förutsågs att tillväxten i den amerikanska ekonomin efter hand skulle dämpas varigenom ökningen i totalproduktionen skulle begränsas till ca 2,5 24. Vidare antogs att den västeuropeiska konjunkturen skulle förbättras, I hög grad som en följd av en förstärkt aktivitet 1 Förbundsrepubliken Tyskland. För Japans del innebar prognosen en oförändrad produktionstillväxt jämfört med 1978. Därvid förutsågs en klar uppgång i den inhemska efterfrågan samtidigt som den externa sektorn skulle ge en neddragande effekt på produktionstullväxten.

Tendensen till en dämpning i den amerikanska ekonomiska aktiviteten har hittills visat sig i bl.a. ett fall i de ledande konjunkturindikatorerna. Särskilt bostadsbyggandet präglades av en starkt negativ utveckling. Å andra sidan fortsatte sysselsättningen att stiga. Också i Förbundsrepubliken Tyskland registrerades höga tal för sysselsättningens tillväxt. Ett annat positivt tecken var ett förbättrat förtroendeklimat inom näringslivet. Detta ökar förhoppningarna om en rejäl uppgång i investeringsverksamheten. I Storbritannien var det liksom tidigare detaljhandeln som uppvisade den mest positiva utvecklingen. Å andra sidan kännetecknades här företagens bedömning av framtidsutsikterna av större pessimism 1 takt med ökade inflationsförväntningar och tilltagande oro på arbetsmarknaden. En motsatt utveckling för förtroendeklimatet inom näringslivet registrerades i Frankrike, vilket främst torde förklaras av den gynnsamma utvecklingen av exporlindustrins orderingång. Ett negativt inslag i den franska konjunkturbilden utgjorde de höga och stigande arbetslöshetssiffrorna. För Japans del höll den svaga trenden i exporten i sig, samtidigt som den inhemska konjunkturen utvecklades förhållandevis positivt.

För de tre största länderna förstärks tendenserna till förändringar i konjunkturläget av den ekonomiska politikens inriktning. Den budget som

presenterades I Japan i januari kan karaktäriseras som allmänt sett expan-

siv. Emellertid minskar bidraget till efterfrågan något i jämförelse med förra budgetåret. En fortsatt kraftig expansion förutses dock för de offentliga investeringarna. Målsättningen i Förenta staterna att successivt minska det federala budgetunderskottet innebär att den offentliga sektorn redan i år ger ett mindre bidrag till den totala efterfrågan. Dessutom har räntorna pressats upp till historiskt höga nivåer. I Förbundsrepubliken Tyskland å andra sidan bidrar de från årsskiftet gällande skattesänkningarna till en förstärkt utveckling av den inhemska efterfrågan. Nettoeffekten av det

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 35

stimulansprogram som beslutades 1 fjol beräknas till ca I Z av den totala

produktionen. En viss positiv effekt väntas dessutom utgå även i år från

det långsiktiga programmet för s. k. framtidsinvesteringar. I flertalet övriga länder i Västeuropa är den ekonomisk-politiska inriktningen mer restriktiv. Medan den externa balansen minskat i betydelse som restriktion för handlingsfriheten, framstår i många länder den kvardröjande höga infla-

tionstakten som det avgörande hindret för en mer expansiv ekonomisk

politik. Detta gäller i hög grad för Frankrike, där finanspolitiken väntas behålla sin allmänt restriktiva prägel trots den höga arbetslösheten. Också i Storbritanninen kan oron för en accelererande inflation i samband med den senaste tidens kraftiga löneökningar förutses leda till att finanspoliti-

ken ges en relativt restriktiv inriktning. Den ekonomisk-politiska utform-

ningen I Italien är svårbedömbar. Målsättningen är att föra över resurser från användning för privat konsumtion till investeringssektorn. För våra

nordiska grannländer gäller att den restriktiva inriktningen i finans- och

penningpolitiken består I såväl Danmark som Norge. I Finland däremot

kan en fortsättning av den försiktigt konjunkturstödjande ekonomiska politiken förutses.

De tillförselproblem i fråga om råolja som uppkommit till följd av händelseutvecklingen i Iran får givetvis konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i industriländerna. Det produktionsbortfall som skett under den tid oljeproduktionen legat helt nere i Iran har ej kunnat kompenseras av andra producenter. Även efter det att produktionen återupptagits kvarstår en viss brist i tillförseln. Mot denna bakgrund har länderna i det internationella energiorganet (IEA) inom OECD enats om besparingsåtgärder syftande till en minskning av oljekonsumtionen med 5 92. Tillsammans med förutsedda lageranpassningar skulle därmed oljetillgängen inte utgöra någon direkt restriktion för produktionen i konsumentländerna. Huruvida den relativa bristsituationen får andra konsekvenser än direkta priseffekter är givetvis mycket svårt att förutsäga. En möjlig negativ konsekvens är ett försämrat förtroendeklimat och därigenom en minskad investeringsvilja inom näringslivet. En annan osäkerhet gäller om det ändrade läget kan framkalla restriktiva ekonomisk-politiska åtgärder.

I december i fjol beslöt OPEC-länderna att stegvis höja priset på råolja under 1979. Sammantaget skulle höjningarna innebära en prisökning ut-

tryckt i dollar med 10 Zi genomsnitt för året. Den omedelbara effekten av bristsituationen har blivit prishöjningar utöver de planerade. Prisbilden är

dock mycket splittrad. Vissa länder valde sålunda att under första kvartalet prismässigt ligga kvar enligt den tidtabell som fastställdes i december, medan andra företog höjningar av varierande omfattning. På den s.k. spotmarknaden för råolja var dock priserna starkt uppdrivna. Under första kvartalet i år beräknas det genomsnittliga priset på råoljeleveranser dock ha legat mindre än 5 Z> över den nivå som bestämdes i december. För raffinerade produkter har priserna varit betydligt mer uppdrivna. Det

Prop. 1978/79: 150 36

beslut som fattades av OPEC-länderna i mars innebär att den prishöjning för råolja som skulle ha gjorts den 1 oktober i år tidigarelades med ett

halvår. Den nya prisnivån, som ligger drygt 14 22 över decembernivån ifjol,

är en miniminivå, som de enskilda producentländerna kan överskrida om

utbuds- och efterfrågeförhållande så tillåter. Vid nästa OPEC-möte i bör-

jan på sommaren kommer säkert prisfrågan upp till behandling på nytt.

Mot denna bakgrund är det givetvis mycket svårt att i nuvarande läge förutse vilken den genomsnittliga prisnivån på räolja blir i år. Förutom

eventuella ytterligare höjningar av priset påverkas det av den takt med

vilken högre priser tillämpas i nya leveransavtal. Allmänt gäller att efter-

frågan på olja sannolikt blir relativt dämpad till följd av den förutsedda,

fortsatt måttliga tillväxten i världsekonomin. Av stor betydelse för oljepri-

sets utveckling under resterande delen av 1979 blir de lagerdispositioner som sker under året. Schablonmässigt har antagits en prishöjning för råolja

uttryckt i dollar med 17 Zz i genomsnitt för 1979. Uttryckt i nationella valutor i importländerna motsvarar detta en höjning med ca 12 Zz.

Härtill kommer att priserna även för övriga råvaror sedan en tid tillbaka visat en mer hävdad utveckling. Detta kan delvis förklaras som en återhämtning från den realprissänkning som skedde för många råvaror under 1978, vilken var en följd av att kursfallet för dollarn då inte kompenserades genom en prishöjning för råvarorna. Delvis kan det bero på spekulativa prisrörelser med anknytning till bl. a. oron på oljemarknaden. Den förbättring i industriländernas bytesförhållande som uppkom förra året kan därmed komma att förbytas i en försämring under innevarande år. Också vad gäller den inhemska prisutvecklingen i OECD-länderna föreligger negativa tecken. Produktivitetstillväxten väntas fortsatt utvecklas generellt svagt. Dessutom har löneökningarna accelererat i några länder. Särskilt gäller detta för Storbritannien, men också i Förenta staterna har en snabbare löneutveckling kunnat registreras. Däremot ser lönehöjningarna i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland ut att bli lägre än vad som tidigare förutsågs. Genomsnittligt för OECD-länderna förutses en ungefär oförändrad inflationstakt i storleksordningen 7-8 46. De stora skillnaderna i inflationstakt mellan olika länder kan befaras kvarstå eller rentav förvärras under året.

Även om OECD-ländernas bytesförhållande kan komma att försämras i

år, är det sannolikt att den jämvikt i bytesbalanserna som uppnåddes i fjol i

stort sett kommer att bevaras. Beräkningar inom OECD pekade nämligen

på ett visst överskott i medlemsländernas samlade bytesbalanser för 1979 innan hänsyn tagits till de senaste prishöjningarna på olja. Varje procent-

enhets höjning av oljepriset leder schablonmässigt till en ökning av OPECländernas exportinkomster med 2 å 2,5 miljarder dollar och till.en försvagning av OECD-områdets bytesbalans med 1 miljard dollar. Den prisuppgång på olja, utöver den som beslutades 1 december i fjol, som antagits i det föregående innebär sålunda en jämförelsevis begränsad försvagning av OECD-ländernas samlade externbalans.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 37

Mot denna bakgrund kvarstår anpassningen av under- och överskott mellan skilda industriländer som ett dominerande problem. En viss om än längsam utveckling i riktning mot ökad jämvikt väntas äga rum innevarande är, även om risken finns att oljeprishöjningen motverkar denna tendens. Av särskilt stor betydelse är den nedgång i det amerikanska underskottet som förutses. Det tidigare kursfallet för dollarn liksom den förändring i

relativt efterfrågetryck som förutses kan väntas leda till att exporten stiger väsentligt snabbare än importen i säväl reala som nominella termer. En

förstärkning av den amerikanska externa balansen skulle verka förmånligt för förtroendet till dollarn och därmed öka förutsättningarna för stabilitet på valutamarknaderna. Också ikraftträdandet av det nya monetära systemet i Västeuropa, EMS, kan väntas få ett stabiliserande inflytande på kursutvecklingen.

De förskjutningar i valutakurserna som tidigare inträffat och de åtföl- Jande förändringarna i konkurrenskraft väntas i år få betydande effekter på

utvecklingen av utrikeshandeln för viktigare länder. Sålunda bedöms ett

ökande nettobidrag till efterfrågan från utrikessidan motverka dämpningen i den amerikanska inhemska ekonomin. Ett motsatt förlopp förutses för

den japanska ekonomin, där bortfallet från den externa sektorn väntas

öka. För Förbundsrepubliken Tysklands del bedöms inte bortfallet bli lika stort, eftersom exporten förutses uppvisa en fortsatt gynnsam utveckling bl.a. med hänsyn till att D-markens effektiva appreciering varit ganska begränsad. Vad gäller utvecklingen av de inhemska efterfrägetaktorerna i olika länder, väntas den privata konsumtionen generellt sett kvarstå som ett expansivt element. De fasta investeringarna förutses spela en viktig roll för konjunkturförloppet. I Förenta staterna är en stagnation att vänta efter

förra årets snabba uppgång. Detta förklaras huvudsakligen genom en förut-

sedd nedgång i bostadsbyggandet, men också näringslivets investeringar kommer sannolikt att mattas av. Ett motsatt förlopp torde äga rum i Förbundsrepubliken Tyskland. Bostadsbyggandet förutses här stiga i ungefär samma höga takt som 1978, medan näringslivets investeringar efter hand kan komma att visa en mer expansiv utveckling. En ökning i storleksordningen 7 && framstår som trolig. Också i övriga Västeuropa väntas generellt sett högre tillväxttal för de fasta investeringarna. I Japan förutses en fortsatt uppgång i de fasta investeringarna med över 10 2 främst som en följd av de kraftiga ökningarna i de offentliga investeringarna.

För lagerrörelserna förutses inga drastiska förändringar. Ett måttligt

positivt bidrag från lagersidan kan väntas i de länder där den slutliga efterfrågan successivt förstärks. I Japan föreligger förutsättningar för ett ordentligt tillskott från lagersidan med hänsyn till att nuvarande nivåer bedöms som för låga vid en fortsatt uppgång i försäljningen. I Förenta

staterna förutses ett visst negativt bidrag från lagersidan. Detta bedöms

dock bli tämligen begränsat eftersom företagen tidigare fört en försiktig lagerpolitik, vilket kommit till uttryck i en låg lagernivå i förhållande till försäljningen.

Prop. 1978/79: 150 38

För världshandelns utveckling förutses inte nägra större förändringar jämfört med 1978. En viss förstärkning är dock möjlig i och med att den ekonomiska aktiviteten i de starkt utrikeshandelsbervoende curopeiska ekonomierna vinner i styrka. Därmed skulle en uppgång i storleksordningen 5 å 676 kunna ställas i utsikt. För världshandelns priser förutses en

uppgång I ökningstakten till följd av den snabbare prisutvecklingen för

råvaror. Prisstegringarna torde dock komma att stanna vid något över 6 2.1 genomsnitt för 1979 uttryckt i nationella valutor.

Sammanfattningsvis innebär ovanstående överväganden cen i stort sett oförändrad tillväxttakt för OECD-området totalt sett innevarande år i jämförelse med 1978. Denna genomsnittssiffra bygger på antagandet att den väntade försvagningen i Förenta staterna kompenseras genom en mer hävdad utveckling i Västeuropa. En förutsättning för att den genomsnittli-

ga tillväxten ej skall bli ännu lägre är att nedgången i den amerikanska

ekonomin ej blir alltför djup och att den västeuropeiska konjunkturen fortsätter att förstärkas också under senare delen av 1979. Självfallet knyter sig ovanligt stor osäkerhet till prognosen också med hänsyn till

oljeprishöjningen och risken för fortsatta störningar i oljeförsörjningen.

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

Den längvariga expansionen i den amerikanska ekonomin fortsatte också 1978. Tillväxten i totalproduktionen uppgick till nära 4 Zz, varigenom en

ytterligare nedgång i den höga arbetslösheten till under 6 2 möjliggjordes.

Liksom föregående år bars konjunkturen upp av en stabil ökning i den privata konsumtionen. Denna förklaras av de kraftiga reala löneökningarna, liksom nedgången i sparkvoten till en historiskt sett mycket låg nivå. Av stor betydelse för konjunkturförloppet var också den väl hävdade investeringsverksamheten. Visserligen mattades takten i bostadsbyggandet av betydligt i förhållande tll den kraftiga expansionen 1977, men näringslivets investeringar fortsatte att öka i god takt.

Den positiva reala utvecklingen åtföljdes av en försämring i inflations-

hänseende, fortsatt stora underskott i bytesbalansen och ett minskat för-

troende för dollarn. Mot denna bakgrund skedde efter hand en omoriente-

ring av den ekonomisk-politiska kursen. För finanspolitiken visade sig den

mer restriktiva framtoningen i ett senareläggande och nedbantning av det

tidigare framlagda skattesänkningsförslaget. Paketet innebär sänkta skatter i en omfattning av ca 19 miljarder dollar från I januari 1979, varav 13 miljarder kommer hushållen till del. Under loppet av 1978 skedde också en höjning av de nominella räntesatserna, i första hand föranledda av hänsyn till bytesbalansen. För att söka komma till rätta med den accelererande

inflationen presenterade administrationen under hösten också riktlinjer för kommande pris- och löneökningar.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 39

När dollarns fall på de internationella valutamarknaderna fortsatte, tillgrep myndigheterna den I november omfattande åtgärder för att stabilisera kursen och återställa förtroendet för dollarn. Genom beslut om emissioner av obligationer i utländska valutor, utökade swap-arrangemang med Japan, Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz samt beslut om utnyttjande av dragningsrätten i Internationella valutafonden, skapades möjlighet att använda motsvarande 30 miljarder dollar för att stödja kursen. Omfattande interventioner på valutamarknaden förekom också mot slutet av 1978 och de första månaderna av innevarande år. Detta har bidragit till att dollarkursen uppvisat en förhällandevis god stabilitet.

Den ekonomisk-politiska omorienteringen och det höga nominella ränteläget ökade förväntningarna om en snar avmattning I tillväxttakten. Emellertid tilltog i stället den ekonomiska aktiviteten mot slutet av förra året och den goda trenden höll i sig under de inledande månaderna 1979. Sålunda bidrog flertalet viktigare efterfrågekomponenter till en ökning av

totalproduktionen i en årstakt av inemot 6,5 % fjärde kvartalet 1978. Även

om en hög aktivitetsnivå upprätthölls under de första månaderna 1979,

började dock allt fler konjunkturindikatorer att peka på en förestående

nedgång 1 tillväxttakten. Detta gällde särskilt för bostadsbyggandet, där igängsättandet av nya byggen sjönk drastiskt. Samtidigt som indikatorer för den reala ekonomin på detta sätt pekade nedåt, visade inflationen inga tecken på att avta. Snarare talade flera faktorer, bl.a. de utifrån kommande prisstegringarna på olja och andra råvaror, för en thållande hög inflationstakt.

Mot bakgrund av de fortsatt snabba prisstegringarna och omsorgen om dollarkursen är nägon uppmjukning av penningpolitiken inte att förutse. Dessutom beräknas budgeten för innevarande period trots skattesänkningarna få en viss dämpande effekt på konjunkturförloppet. Också den budget som träder i kraft den I oktober har en förhållandevis restriktiv prägel. De offentliga utgifterna väntas rcalt öka ca 2,5 92 1979, med reservation för att en mer återhållsam attityd från delstaternas sida kan innebära en något Jägre tillväxttakt.

Den privata konsumtionen förutses likaledes uppvisa en ökning i storleksordningen 2,572 1979. Flera faktorer talar för en sådan dämpning i jämförelse med föregående år. Den starka konsumtionsutvecklingen under senare tid har delvis skett på bekostnad av en nedgång i sparkvoten, vilket talar för att denna så småningom återgår till en högre nivå. Dessutom

innebär den högre inflationstakten en press på hushållens reala disponibla

inkomster. Detta gäller naturligtvis i särskilt hög grad om administratio-

nens riktlinjer skulle visa sig mer effektiva för lönerna än för priserna.

Ändrade regler för bostadsfinansieringen kommer att få en dämpande effekt på bostadsbyggandet i är. Expansionen i byggnadsverksamheten under senare år har varit mycket omfattande. Från den höga nivå som nåddes redan 1977, skedde en ytterligare uppgång med ca 3,5 Zz 1978. Nu

Prop. 1978/79: 150 40

tillgängliga indikatorer talar dock för en klar nedgång i nyproduktionen innevarande år. En minskning i en omfattning av ca 7 7& ter sig sannolik.

Samma negativa utveckling förutses inte för övriga privata investeringar.

Kapacitetsutnyttjandets relativt höga nivå, företagens fördelaktiga finansiella situation samt det förbättrade vinstläget talar för att ingen alltför drastisk avmattning äger rum. Utsikterna för en förestående svagare konsumtionsutveckling utgör dock givetvis en återhållande faktor vad investeringsbenägenheten beträffar. En dämpning i expansionstakten till ca 3

förefaller därmed trolig. Sammantaget för de privata fasta investeringarna

skulle detta innebära i stort sett stagnation innevarande år efter fjolårets ökning med ca 77.

Investeringarna i lager väntas få en neddragande effekt på den totala efterfrågan under innevarande år. Något kraftigare efterfrågebortfall på grund av lagerrörelserna är dock knappast att förutse. Företagens lagerpo-

litik har nu under en längre period kännetecknats av en betydande grad av

försiktighet. Sålunda har lagren hållits på en relativt låg nivå i förhållande till försäljningen. Under det sista kvartalet 1978 skedde en markerad nedgång i lagren i samband med den oväntat snabba försäljningsutvecklingen. För 1979 förutses en negativ effekt från lagersidan med endast ett par tiondels procent. Därmed skulle den totala inhemska efterfrågan 1979 stiga med bortåt 2.

Från utrikeshandeln förutses ett positivt efterfrågebidrag i år. Dollarns depreciering i effektiva termer under 1978 har inneburit en klar förbättring av konkurrenskraften trots de förhållandevis snabba prisstegringarna. Dessutom gynnas den amerikanska exporten av en förbättrad tillväxt på dess viktigaste marknader. Exporten skulle därmed kunna uppvisa en real ökning på bortåt 104. Importen väntas å andra sidan stiga med endast ca 220. Utrikeshandelns bidrag till den totala efterfrågan skulle därmed uppgå till över 0,5 22. Den från amerikansk utgångspunkt positiva utvecklingen av handelns volymsida bidrar till en minskning av haändelsbalansens och bytesbalansens underskott. Denna effekt motverkas emellertid till en del av en förväntad försämring av bytesförhållandet.

Sammantaget ger ovanstående bild av de olika efterfrågekomponenternas utveckling innevarande år en tillväxt i storleksordningen 2,5 cz. Härvid väntas de första månaderna av året visa en relativt god utveckling, varefter

en successiv avmattning är att förutse. Även om konjunkturkurvan således

pekar nedåt under loppet av året, väntas inte någon drastisk nedgång i den

amerikanska ekonomin. Det förutsedda positiva bidraget från utrikeshan-

deln förutses tillta efter hand och därmed mildra de neddragande tenden-

serna.

Den långsammare produktionsutvecklingen innevarande år kan innebära ett bakslag 1 de framgångar som vunnits när det gäller att reducera arbetslösheten. En osäkerhetsfaktor i detta sammanhang är den framtida produktivitetsutvecklingen. Under 1978 ökade sysselsättningen mycket snabbt,

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 41

också i förhållande till produktionsutvecklingen, varför produktiviteten

kom att öka endast marginellt. I det fall att produktiviteten fortsätter att

utvecklas svagt, kan uppgången i arbetslösheten bli tämligen begränsad. En snabbare ökning i produktiviteten skulle däremot innebära efter hand stigande arbetslöshetssiffror.

Japan

En kraftig ökning av den inhemska efterfrågan under 1978 möjliggjorde en produktionstillväxt i den japanska ekonomin med ca 5.5 Z. Särskilt snabbt ökade de fasta investeringarna. Den expansiva inriktningen av den ekonomiska politiken tog sig främst uttryck i starkt ökade utgifter för

offentliga investeringar, vilka steg med nära 20721 volym. Som ett resultat

av ekonomisk-politiska åtgärder uppvisade också bostadsinvesteringarna en stark expansion. Utvecklingen av den privata konsumtionen fortgick i en stabil takt. Den nedåtriktade trenden i prisstegringarna medförde en klar förstärkning av hushållens köpkraft, varigenom den privata konsumtionen kunde öka med nära 5 26. Sammantaget för den inhemska efterfrågan noteras en tillväxt med ca 6,5 Z..

Den gynnsamma tillväxten av den inhemska efterfrågan kontrasterar

starkt mot utvecklingen av utrikeshandeln. Apprecieringen av yenen under 1977 och 1978, vilken upgick till nära 5092 i effektiva termer, innebar en efter hand allt tydligare försämring av den japanska konkurrenskraften. Detta medförde att exporten stagnerade, samtidigt som importen steg i en snabb takt. Den negativa effekten från den externa sektorn på den samlade efterfrågan uppgick till nära 16. Trots denna utveckling av handelns volymsida medförde förbättringen av bytesförhållandet att bytebalansens överskott i löpande priser steg kraftigt.

Den inhemska efterfrågan förstärktes mot slutet av 1978. Investeringsverksamheten fortsatte att expandera, och efter hand visade också den privata konsumtionen en snabbare tillväxt. Flertalet konjunkturindikatorer pekade också på att takten i expansionen skulle hålla i sig även under det första halvåret 1979. Särskilt undersökningar av företagens investeringsplaner visade på en ljus bild.

Den budget för nu inledda budgetår (april 1979— mars 1980) som prescnterades i januari, innebär en fortsatt konjunkturstödjande politik. Emellertid är de expansiva elementen mindre uttalade jämfört med den ursprungliga budgeten för det just avslutade budgetåret. Från officiellt håll motiveras detta med nödvändigheten av att begränsa budgetunderskottet, vilket beräknas uppgå till ca 40 Zz av de totala utgifterna. Den japanska budgetpolitiken har en relativt flexibel utformning, och under de två föregående åren har stimulansätgärder vid flera tillfällen presenterats i form av tilläggsbudgetar. Ett sådant förfarande kan sannolikt komma att upprepas, om så skulle bedömas nödvändigt för att upprätthälla tillväxttakten.

En faktor som skulle kunna minska benägenheten att fortsätta på den

Prop. 1978/79: 150 42

expansiva ckonomisk-politiska kursen, är en eventuell acceleration av

prisutvecklingen. Under 1978 dämpades konsumentprisernas ökningstakt till under 47. och partihandelspriserna sjönk i absoluta tal. Denna utveck-

ling hänger I hög grad samman med yenens appreciering, vilken medfört

sjunkande importpriser. Sedan slutet av 1978 har emellertid yenkursen fallit gentemot flertalet valutor. varför den prisstabiliserande effekten härifrån så småningom väntas upphöra. Härtill kommer att den senaste tidens snabba uppgång i rävarupriserna inkl. olja får ett förhållandevis stort genomslag på den interna japanska prisutvecklingen.

Även om inflationstakten skulle öka något under loppet av året, kan man förutse att de nominella löneökningarna kommer att innebära en stabil utveckling av de reala inkomsterna. Dessutom är det möjligt att sparkvoten sjunker något i jämförelse med 1978. Under dessa antaganden ter sig en ökning av den privata konsumtionen med nära 5 96 sannolik.

Också när det gäller investeringarna väntas en fortsatt god utveckling. De offentliga investeringarna beräknas även innevarande år uppvisa en hög ökningstakt. Näringslivets investeringar ter sig svåra att uppskatta

mol bakgrunden av de omfattande strukturproblemen och de negativa

impulser som kan spridas via den svaga utvecklingen av exporten. Emellertid indikerar de senaste data över företagens investeringsplaner en förbättring jämfört med 1978. En tillväxt i närheten av 892 skulle därmed kunna ställas i utsikt. För bostadsbyggandet däremot förutses en avmatt-

ning. I och med att de särskilda stödåtgärderna efter hand minskar i

betydelse förutses en nedgång I expansionstakten. En ökning över fjoläret med närmare 5 4 förefaller dock trolig.

Under 1978 har en omfattande lageranpassning ägt rum. I och med uppgången i den inhemska efterfrägan — särskilt den privata konsumtionen — befinner sig lagren på en låg nivå i förhållande will försäljningen. Flertalet bedömare tror därför på en lageruppbyggnad under 1979, vilken skulle ge ett visst tillskott till den totala efterfrågan.

För den totala inhemska efterfrågan förutses en tillväxt i ungefär samma takt som 1978, eller ca 6,5 22. Stor osäkerhet är förknippad med bedöm-

ningen av den externa sektorn. Effekterna av det försämrade konkurrensläget väntas göra sig starkt märkbara också under 1979. Härför talar i första hand det faktum att den negativa effekten från utrikeshandeln tilltog i styrka mot slutet av 1978. Bedömningen försvåras emellertid av de sär-

skilda ätgärder i form av frivillig exportbegränsning och extra import som vidtogs under samma period. Under antagandet att det negativa bidraget från utrikesbalansen blir något större än 1978, skulle ökningen i totalproduktionen uppgå till ca 596. Reservation måste dock göras för att elt större

efterfrägebortfall från utrikessidan och mer omfattande negativa spridningseffekter kan leda till en lägre tillväxttakt.

Vad beträffar utvecklingen av efterfrågan och produktion under loppet av 1979, ligger en viss avmattning av tillväxten närmast till hands. Detta

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 43

sammanhänger främst med att den offentliga sektorns bidrag till efterfrågan efter hand beräknas minska i betydelse. Konjunkturförloppet under 1979 skulle sålunda 1 hög grad vara beroende av myndigheternas vilja att tillgripa ytterligare stimulansåtgärder för att undvika en dämpning i den ekonomiska utvecklingen.

Förbundsrepubliken Tyskland

Tillväxten i den västtyska ekonomin 1978 förbättrades något i förhållan-

de till föregående år. Ökningen i totalproduktionen uppgick till ca 3,5 2.

En viktig faktor bakom denna uppgång var en mer expansiv inriktning av

den ekonomiska politiken. Sålunda bidrog sänkningen av inkomstskatten till en ökning av den privata konsumtionen med närmare 496. Dessutom

ökades de offentliga investeringarna med ca 7,5 Z, vilket tillsammans med

ett kraftigt ökat bostadsbyggande hjälpte till att föra upp de totala fasta

investeringarnas tillväxt över 6 Zz.

Den västtyska konjunkturen förstärktes markant under loppet av 1978. Det andra halvåret steg totalproduktionen i en årstakt av närmare 5 §c. Ser

man enbart till den inhemska efterfrågan framstår förbättringen ännu klara-

re. Här uppgick ökningstakten det andra halvåret till över 6 36. Uppgången

visade sig också i en förbättring på arbetsmarknaden, med en nedgäng av

arbetslösheten till under 4,5 246. Av särskild betydelse för detta förlopp var den efter hand förstärkta investeringsverksamheten. Under den första hälften av 1978 var det i första hand bostadsbyggandet och de offentliga investeringarna som svarade för tillväxten, men successivt fick också näringslivets investeringar i anläggningar och maskiner en allt viktigare roll. På utrikessidan är det värt att notera, att exporten ökade starkt under de senare månaderna av året, efter att tidigare i det närmaste ha stagnerat. Denna utveckling ägde emellertid rum parallellt med en snabb ökning av importen, varför nettoeffekten kom att bli negativ.

Den gynnsammare utvecklingen på investeringsområdet speglas tydligt i de framätblickande konjunkturindikatorerna. Förtroendeklimatet inom näringslivet befinner sig enligt de senaste undersökningarna på den högsta nivån sedan oljekrisen 1973. Också produktionsförväntningarna, ökningen av kapacitetsutnyttjandet och det förbättrade vinstläget i företagen talar för att den goda investeringskonjunkturen kommer att hålla 1 sig. De offentliga investeringarna väntas visserligen inte öka i samma takt som

under fjolåret eftersom programmet för s.k. framtidsinvesteringar så små-

ningom minskar i betydelse. Men detta förutses mer än väl kompenseras av den ökande investeringsaktiviteten inom den privata sektorn. För bostadsbyggandets del torde den gynnsamma utvecklingen från förra året fortsätta under 1979. Redan i dagsläget påbörjade och planerade byggen indikerar att en hög tillväxttakt skall kunna upprätthållas. Det förefaller

därför sannolikt att fjolårets ökning i storleksordningen 596 skall kunna

upprepas 1979. Sammantaget för de fasta investeringarna kan man förutse en uppgäng med ca 676.

Prop. 1978/79: 150 44

Den gynnsamma utvecklingen i ekonomin vid ingången av 1979 får

ytterligare styrka genom de expansiva ekonomisk-politiska åtgärder som är I kraft under året och som beräknas uppgå till ca I 7 av bruttonationalprodukten. Tyngdpunkten i stimulansprogrammet består i en sänkning av inkomstskatten, vilket talar för en god tillväxt av den privata konsumtionen. Å andra sidan har man beslutat att höja mervärdeskatten med en

procentenhet från halvårsskiftet, vilket givetvis kan verka dämpande på

konsumtionsutvecklingen. Också en något snabbare inflationstakt kan få en negativ inverkan i detta hänseende. Förra året uppgick ökningen i

konsumentpriserna till endast 2,57, vilket var lägre än ursprungligen

förutsett. Statistiken för prisutvecklingen under de första månaderna av innevarande år visar en klar uppgång. De prisökningar som registrerats ter sig anmärkningsvärt höga för västtyska förhållanden och inger därmed

visst bekymmer. Sammantaget förefaller det dock rimligt att räkna med att

de reala inkomsterna efter skatt skall utvecklas i ungefär samma takt som under föregående år. Under antagandet om en oförändrad sparkvot, skulle därmed den privata konsumtionen också 1979 kunna öka med bortåt 4.

Den offentliga konsumtionen. inräknat delstaterna och kommunerna, steg förra året med ca 396. Av tillgängliga utgiftsplaner att döma förutses

ingen större avvikelse från denna trend under 1979, åtminstone inte på den

federala sidan. Emellertid har erfarenheten frän senare år visat att en viss försiktighet är påkallad då det gäller att bedöma utvecklingen av delstaternas och kommunernas utgifter.

Den ovan givna bilden av den slutliga efterfrågans utveckling 1979

innebär en förbättring i jämförelse med 1978. Företagens lagerpolitik har

tidigare präglats av ett visst mått av försiktighet. Om den stabila utvecklingen av den privata konsumtionen håller i sig samtidigt som investerings-

aktiviteten förstärks, är det sannolikt att en planerad lageruppbyggnad kommer till ständ. Ett visst positivt bidrag från lagerinvesteringarna är därför att räkna med. Totalt för den inhemska efterfrågan förutses en

tillväxt med ca 4,5Z eller möjligen något därutöver. Från den externa sektorn är dock en negativ effekt sannolik. Under 1978 steg D-markens värde kraftigt. Trots denna appreciering ökade den västtyska exporten med 54 1978, vilket innebar en snabbare ökningstakt än året innan. En viktig förklaring till denna gynnsamma utveckling är de relativt långsamma

kostnadsökningarna i näringslivet och sänkta vinstmarginaler. Till följd av

uppgången i den inhemska efterfrågan, och då särskilt den privata konsumtionen, ökade emellertid importen i en ännu snabbare takt, eller med ca 726. Denna trend förutses bli bestående under innevarande år, varigenom

Förbundsrepubliken Tyskland kan ge ett välbehövligt bidrag till den väst-

europeiska konjunkturutvecklingen. Inte heller ökningstakten för exporten

väntas avvika nämnvärt från den under 1978. Effekterna på konkurrens-

kraften från D-marksapprecieringen motverkas av de måttliga löneökningarna och den förhållandevis goda produktivitetsutvecklingen. Orderin-

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 45

gången från cxportmarknaderna, och då särskilt från de västeuropeiska länderna, visar på en ihållande tillväxt. En förbättrad utveckling på investeringsområdet I Västeuropa gynnar den västtyska exporten.

Sammantaget beräknas utveckingen av utrikeshandelssektorn leda till ett visst nettobortfall av efterfrågan också 1979, vilket skulle innebära att

totalproduktionen kommer att öka med ca 496. Det kan emellertid inte

uteslutas att utvecklingen kan bli mer gynnsam. Stor betydelse i detta avseende får utvecklingstendenserna under loppet av året. Höjningen av mervärdeskatten från halvårsskiftet är en åtgärd som kan dämpa expansionen under senare delen av året. Med hänsyn till den underliggande styrkan

I den inhemska efterfrågan förefaller det dock rimligt att antaga, att upp-

gången I den västtyska ekonomin skall fortsätta även under senare delen av 1979. Härigenom verkar det också sannolikt att arbetslösheten i genomsnitt för året skall kunna hållas under en miljon.

Storbritannien

Betydande förbättringar ägde rum i den brittiska ekonomin i flera avseenden under 1978: trenden i prisstegringarna fortsatte att dämpas, ett överskott i bytesbalansen kunde bevaras och totalproduktionen ökade med över 3 4 efter de föregående årens svaga tillväxt. Ett särskilt positivt drag i utvecklingen var den kraftigt förbättrade investeringsverksamheten inom näringslivet. Industrin ökade sina investeringar med 7 realt. Till följd av en restriktiv kreditpolitik visade emellertid bostadsbyggandet en negativ utveckling, och de offentliga investeringarna ökades endast mycket svagt. Uppgången i de totala fasta investeringarna stannade därför vid ca 2,57. I stället var det den privata konsumtionen som kom att utgöra den viktigaste drivkraften i utvecklingen av den inhemska efterfrågan.

Parallellt med nedgången i inflationstakten skedde en acceleration av löne-

utvecklingen, varför de reala inkomsterna ökade mycket snabbt. Expansionen av den privata konsumtionen, vilken uppgick till strax under 6 20, understöddes dessutom av finanspolitiska stimulansåtgärder.

Förutsättningarna att vidmakthålla den expansiva trenden i ekonomin under innevarande år förefaller starkt begränsade. Detta sammanhänger med ålergången till en mycket snabb löneutveckling, som efter hand vän-

tas leda till en förnyad uppgång i prisstegringstakten. Under senare hälften

av 1978 och början av 1979 steg lönerna i en betydligt högre takt än vad som förutsetts i regeringens inkomstpolitiska program. Dessutom minska-

de förutsättningarna att begränsa de framtida löneökningarna. Regeringens

inkomstpolitik fick inte stöd i parlamentet, varvid möjligheterna att tillämpå sanktioner mot företag som överskrider 5-procentsgränsen för löneökningar bortföll.

Utvecklingen på löneområdet, med åtföljande oro på arbetsmarknaden, fick från slutet av 1978 en negativ inverkan på förtroendeklimatet inom näringslivet. Industrins investeringar som utvecklats gynnsamt tidigare

Prop. 1978/79: 150 46

under året, minskade i absoluta tal det sista kvartalet. Under de inledande månaderna av innevarande är har ytterligare ogynnsamma tecken kunnat iakttas. Uppgången i detaljhandelns försäljning har dämpats, troligen som en följd av en försiktigare attityd hos hushållen inför utsikterna av ökad arbetslöshet och tilltagande inflation. Också orderingången och enkäter avseende företagens produktionsförväntningar tyder på en avmattning.

För att begränsa de inflationsdrivande impulserna av de tilltagande

löneökningarna har myndigheterna i första hand tillgripit en stram penningpolitik. Finanspolitiken under det framförliggande året bedöms få en i stort sett neutral effekt på konjunkturutvecklingen. De offentliga utgifterna, särskilt för investeringsändamål, förutses visserligen stiga något mer än föregående budgetår, men detta väntas kompenseras genom ökade skatteintäkter.

Den kommande prisutvecklingen är av central betydelse för utvecklingen i ekonomin 1979. Förra året motverkades lönehöjningarnas prispådri-

vande effekter av pundkursens stabilitet och en kraftig förbättring av

bytesförhällandet. I år kan man i stället förutse att prisimpulser från utrikeshandeln bidrar till att öka den inhemska prisutvecklingen. Under antagande att de genomsnittliga löneökningarna innevarande år uppgår till ca 1596, kommer inledningsvis en fortsatt stark ökning av hushållens reala

inkomster att äga rum. Detta skulle innebära att den privata konsumtionen

under tidigare delen av 1979 utvecklades i en snabb takt, även om sparkvo-

ten troligen stiger något. I samband med att inflationen tilltar, sker dock en

successiv försvagning av hushållens köpkraft, varför konsumtionsutvecklingen under loppet av året förutses visa en avtagande trend. Osäkerheten i samband med oron på arbetsmarknaden kan också få en negativ inverkan på den privata konsumtionen. Genomsnittligt för 1979 ter sig en konsumtionsökning med ca 3 7 sannolik.

De senaste två årens kraftiga tillväxt i industrins investeringar torde mattas avsevärt under 1979. Tecken härpå har redan visat sig, och förväntningar om en snar dämpning i konsumtionsefterfrågan förmodas förstärka denna tendens. Å andra sidan väntas oljesektorn även i fortsättningen öka sina investeringar i en hög takt. Därmed förefaller det troligt att industrins investeringar sammantaget stiger med ca 4ZZ. Inte heller i år förutses någon förbättring i bostadsbyggandet. Den successiva försvagningen av konsumenternas reala inkomster och ett fortsatt stramt läge på kreditmarknaden är faktorer som talar för en stagnation eller tillbakagång i byggnads-

verksamheten för fjärde året i rad. De offentliga investeringarna däremot

beräknas stiga snabbare jämfört med fjolåret. Totalt sett väntas de fasta investeringarna visa en ökning i storleksordningen 2 Ze.

Företagens osäkerhet inför den framtida ekonomiska utvecklingen bedöms ocksä medföra en försiktig attityd när det gäller lagerpolitiken.

Lagerrörelserna kan därför väntas få en viss negativ effekt på den totala efterfrågan under 1979. Därmed skulle den inhemska efterfrågans tillväxt i

år stanna vid ca 2,5 Zi jämförelse med ca 4,5 2 1978.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 47

Utvecklingen av den reala externa balansen förra året ledde till ett nettobortfall i totalefterfrågan i storleksordningen en procentenhet. Om man frånräknar den inhemska oljesektorn hade den negativa effekten varit ca en halv procentenhet större. I år väntas oljeproduktionens positiva effekter på utrikessidan bli ännu mer betydelsefulla. Enligt beräkningar över produktionskapaciteten kan ökad export av olja samt minskat behov av oljeimport innebära ett positivt bidrag om inemot en procentenhet till totalefterfrägan i ekonomin. Frånräknat olja förutses exporten av varor och tjänster stiga med något under 3 24, vilket skulle innebära en oföränd-

rad ökningstakt jämfört med 1978. Konkurrenskraften beräknas visserli-

gen ha försämrats det gångna året till följd av de i förhållande till omvärlden stora kostnadsökningarna och den fortsatt stabila pundkursen, men detta väntas kompenseras genom en snabbare marknadstillväxt. Sammantaget bedöms exporten öka med ca 492. För importen förväntas en nedgång i expansionen i takt med att den inhemska efterfrågan mattas av. Härmed skulle den externa sektorns effekt på den totala efterfrågan möjligen kunna bli neutral.

Helhetsbilden av den brittiska ekonomin 1979 innebär en betydande försämring gentemot fjolåret. Tillväxten i genomsnitt för året väntas uppgå till mellan 2 och 32. Prognosen är dock behäftad med en hög grad av osäkerhet beroende på de mycket oklara utsikterna för utvecklingen på

pris- och lönesidan. En mindre nedgång av de reala inkomsterna än vad

som här antagits skulle kunna leda till en temporärt starkare konsumtionsutveckling. Av vikt är emellertid att konjunkturutvecklingen försvagas successivt under 1979. Särskilt markant förutses detta speglas i investeringsverksamheten. Mot den bakgrund som tecknats ovan är det sannolikt att arbetslösheten, som under 1978 minskat till ca 5,5 72 åter skulle börja

stiga.

Frankrike

Ökningen i den franska totalproduktionen 1978 uppgick till ca 376. Härvid steg den privata konsumtionen i en måttlig takt. medan de privata

investeringarna, och då särskilt bostadsbyggandet, utvecklades svagt. Den

offentliga sektorns utgifter ökade något snabbare än den genomsnittliga efterfrågan. Särskilt de offentliga investeringarna, vilka inkluderar de stat-

liga företagens investeringar, visade en god tillväxttakt. Också exporten

utvecklades gynnsamt.

Den återhållna utvecklingen av produktionen visade sig ej vara tillräcklig för att sysselsättningen skulle hålla jämna steg med utbudet av arbets-

kraft. Inom industrin inträffade en minskning av sysselsättningen i absoluta tal. Vid slutet av 1978 uppgick arbetslösheten till över 6 92 av arbets-

kraften. Även om vissa selektiva åtgärder har satts in för att motverka i första hand ungdomsarbetslösheten, har den allmänna inriktningen av den

ekonomiska politiken behållits restriktiv. Detta innebär ett fullföljande av

den ekonomisk-politiska kurs som varit i kraft ända sedan hösten 1976 och

som syftar till att gradvis återställa extern balans och dämpa inflationstak-

ten, för att därmed skapa förutsättningar för en gynnsammare real utveckling. På den externa sidan nåddes betydande framgångar under 1978. En ihållande positiv exportutveckling, i kombination med en kraftig förbättring uv bytesförhållandet och ett ökat överskott från tjänstesektorn, medförde att bytesbalansen svängde om från ett underskott på 16 miljarder franc 1977 till ett överskott på nära 19 miljarder 1978. Motsvarande fram-

gångar kunde ej noteras då det gäller bekämpningen av inflationen. Ök-

ningstakten i konsumentpriserna låg vid årets slut kvar på en nivå mellan 9 och 1097.

Problemen med den kvardröjande höga inflationstakten medför att nå-

gon snar omläggning av den ekonomiska politiken i en mer expansiv riktning knappast förefaller trolig. Den budget som är i kraft för innevaran-

de år innebär ingen större förändring i jämförelse med den ursprungliga budgeten för 1978, utan kan snarare tolkas som en viss ätstramning i förhållande till det faktiska utfallet förra året. Vid bedömningen av konjunkturutsikterna för 1979 får denna återhållsamhet i den ekonomiska

politiken ställas mot de tendenser till en något förbättrad privat investe-

ringsaktivitet som kunnat skönjas under den senaste tiden.

En av den ekonomiska politikens målsättningar har varit att förbättra

vinstläget inom näringslivet. En sådan förbättring har också kommit till stånd under 1978. Även andra faktorer, såsom den fördelaktiga utveckling-

en på exportmarknaden, har bidragit till att förbättra förtroendeklimatet inom näringslivet och öka investeringsbenägenheten. Denna ökade optimism har under den senaste tiden kommit till uttryck i flera oberoende undersökningar av företagens förväntningar. De offentliga investeringarna

väntas tillta i förhållande till 1978. Däremot torde bostadbyggandet fortsät-

ta att visa en svag utveckling.

En förbättrad produktivitetsutveckling inom näringslivet och åtföljande minskade styckkostnader har i första hand resulterat i ökade vinster och endast i begränsad utsträckning i lägre priser. Eftersom vinsterna nu nått

upp till vad som kan anses som en normal nivå, är det möjligt att en

omsvängning kommer till stånd under 1979, så att lägre kostnadsökningar i ökad grad reflekteras i minskade prisstegringar. Detta skulle tala för en något lägre inflationstakt under innevarande år. Att prisstegringstakten

skulle kunna pressas ned väsentligt under 9926 förefaller dock ej troligt. Lönerna kan förväntas öka i ungefär samma takt som under det gångna

året. En viss förbättring av reallönerna skulle därmed åstadkommas.

Emellertid fattades i december 1978 ett beslut att förbättra socialförsäkringssektorns finansiella ställning genom avgiftshöjningar, vilket innebär

en köpkraftsindragning från hushållen. Därmed torde inte konsumtionsut-

vecklingen förbättras nämnvärt jämfört med 1978, vilket skulle innebära en ökning med 3 4: eller något därutöver.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 49

I .agerrörelserna hade under 1978 en i stort sett neutral effekt på den samlade efterfrågan. I nuläget synes lagren befinna sig på en normal nivå i relation till försäljningen, något som också bekräftas i undersökningar av företagens bedömningar. Därmed förefaller lagerinvesteringarna ej heller 1979 få någon större inverkan på efterfrågans utveckling. För den totala inhemska efterfrågan bedöms därför tillväxten stanna vid ca 3,5 26.

Den franska francens externa värde var i stort sett oförändrat i effektiva termer 1978. En viss nedgång under årets första månader, i samband med osiikerheten inför parlumentsvalet I mars, följdes av en återhämtning under andra kvartalet. Det oförändrade läget i effektiva termer innebar en appreciering med ca 994 mot dollarn och en depreciering I förhållande till valutorna i den s. k. ormen. Detta innebär att den i dollar prissatta råvaruimporten blev relativt billigare, samtidigt som exportens konkurrenskraft

kunde bevaras i de viktiga avnämarländerna i Västeuropa. Den fördelakti-

ga utvecklingen av exporten väntas hålla i sig under innevarande år. Däremot kan man förutse att förbättringen av bytesförhållandet upphör i och med en förutsedd snabb uppgång av importpriserna. Samtidigt torde importen också i volym räknat komma att uppvisa en mer hävdad utveckling. Sammantaget förutses dock ej någon nämnvärd försvagning av den externa sektorn. Nettoeffekten på totalproduktionen väntas bli i det närmaste neutral, och bytesbalansen torde också i år visa överskott.

Ökningen av bruttonationalprodukten 1979 förutses uppgå till cu 3,5, således endast en måttlig förbättring i förhållande till 1978. Därmed torde inte några större framgångar kunna vinnas när det gäller att reducera

arbetslösheten. Regeringens industripolitik syftar till att öka takten i struk-

turanpassningen och minska statens reglerande inflytande över näringslivet. Den frisläppning av industripriserna som ägde rum hösten 1978 är ett steg I denna riktning. En snabbare strukturanpassning kan väntas medföra en uppgång av arbetslösheten på kort sikt. På senare tid har också kunnat märkas en tendens hos företagen att söka höja produktiviteten genom att begränsa antalet anställda. Dessa förhållanden talar för att arbetslösheten kan bli ett allt allvarligare socialt problem under 1979.

Den bild av den frunska ekonomin som ges ovan innebär ingen väsentlig avvikelse från den jämförelsevis dämpade trend som rått de senaste åren. Detta gäller också för utvecklingen under loppet av 1979, där inga stora

förbättrad investeringsverksamhet kan dock medföra att tillväxttakten i produktionen ökar något under senare delen av året.

Danmark

Den ekonomiska politiken har sedan 1976 syftat till att dels, dämpa pris-

och kostnadsökningarna, dels få ned konsumtionstillväxten och därmed importen. Delvis som cen följd av det i augusti 1978 införda pris- och lönetaket avtog ökningstakten för konsumentpriserna till ca 7,5 1978. 4 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150. Bil. 1.1

Prop. 1978/79: 150 50

Den avtagande prisstegringstakten var dock främst en etfekt av de låga importprisökningarna. Den privata konsumtionen, som svarar för ca 604

av hela den inhemska efterfrågan, ökade endast marginellt. Ökningen föll

nästan helt på grupper som pensionärer, vilka erhåller s. k. priskompensation. För dessa ökade de reala disponibla inkomsterna med ca 3 5, medan vanliga inkomsttagares reala disponibla inkomster minskade. Industrins tveksamhet att investera fortsatte. Den offentliga sektorn däremot utgjorde ett expansivt inslag. Att importen ändå steg med ca 2 berodde främst

på att importvarulagren fylldes på.

I exportökningen på totalt ca 3,5 Zz döljs avsevärda skillnader mellan en

expansiv utförsel av jordbruksprodukter och en dämpad industriexport. Hanuelsbalansens underskott minskade visserligen men uppgick ändå till

ca 16 miljarder danska kr. Likaså reducerades underskottet i bytesbalansen, till ca 7,5 miljarder, trots att den växande utlandsskulden drog mer i räntebetalningar.

Bruttonationalprodukten beräknas ha stigit med ca 1,5 2 1978. Läget på

arbetsmarknaden förvärrades under året, och andelen arbetslösa låg nära Yt.

Trots att förbättringar således noterades under 1978 kvarstär en betydande obalans i ekonomin. Folketinget godtog i slutet av mars 1979 regeringens förslag till en tvåårig förlängning av avtalen på arbetsmarknaden. Automatiken med halvärsvisa indexregleringar av lönerna i förhållande till

prisökningarna består. Lönekostnaderna inom den privata sektorn beräk-

nas därigenom öka med drygt 82 mellan 1978 och 1979 sammantaget för tjänstemän och kollektivanställda, och med drygt 724 mellan 1979 och 1980. I denna beräkning ingår arbetsgivarens utgifter för bl.a. längre semester och övertid. Inom den offentliga sektorn anges ärslönerna, exkl. bl.a. semesterkostnader, komma att öka med 777 resp. drygt 64. Exportprognosen, som totalt sett pekar på en 5-procentig tillväxt 1979, bygger på ökade lönekostnader av angiven storlek som grund för bibehållna marknadsandelar. Förutsedda exportframgångar på de viktiga danska exportmarknaderna i Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige väntas ge ex-

pansiva effekter på ekonomin. Med ökad export följer i första hand ett bättre kapacitetsutnyttjande och en ökad produktivitet. Så småningom bör detta leda till såväl nyanställningar som ökade investeringar. Den förut-

sedda tillväxten i näringslivets utbyggnader på ca 5'X 1979 sker från en låg

nivå. . |

Den samlade inhemska efterfrågan väntas I år öka med ca 37. Den privata konsumtionen antas stiga med ca 2,5 Z, till hälften genererat av ökade realinkomster för pensionärerna. I den officiella prognosen på 5,5 i konsumentprisökning under 1979 ligger dels löneavtalets 8 Zz, dels fortsatt modesta iImportprisstegringar. Byggandet väntas öka med ca 270. bl. .a som följd av fjolårets beslut om sysselsättningsskapande åtgärder i denna sektor. Den offentliga sektorn, särskilt kommunerna, blir ånyo ett expan-

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 51

sivt inslag med en totalt 6-procentig ökning. Den överlag förbättrade inhemska aktiviteten väntas resultera i en importuppgång på ca 477 1979. Osäkerheten är dock stor vad gäller importpriserna och därmed importens värdemässiga utveckling, bl.a. med tanke på Danmarks fortfarande stora beroende av importerad energi. Men för handelsbalansen avtecknar sig ändå en förstärkning. Underskottet på bytesbalansen antas likväl öka,

främst på grund av stigande räntebetalningar på utlandsskulden. Bytesba-

lansens underskott kan komma att öka till inemot 8 å 10 miljarder danska

kr. 1979.

Sammantaget väntas bruttonationalprodukten öka med 2 å 377 1979. Denna fortsatt måttliga expansion kan knappast vända trenden på arbetsmarknaden totalt sett. Beslutade arbetsmarknadspolitiska insatser kan möjligen förhindra en ytterligare uppgång i andelen arbetslösa.

Finland

De senaste årens ckonomisk-politiska inriktning på att skapa extern

balans 1 ekonomin har givit eftersträvade resultat snabbare än väntat. Marken devalverades med totalt 1892 1977 och 1978. Tillsammans med en nästan halverad inflationstakt bidrog detta till att väsentligt förbättra indu-

strins konkurrenskraft. Exportökningen på 776 1 volym 1978 var till en början främst en följd av återhämtningen I skogssektorn, men efter hand

förbättrades utläandsförsäljningen även för andra sektorer. Importminsk-

ningen på 54 speglar den fortsatt dämpade inhemska aktiviteten. Trots ökade disponibla inkomster hos hushållen sjönk den privata konsumtionen. Det låga kapacitetsutnyttjandet i industrin verkade fortsatt häm-

mande på nyinvesteringarna. Industriinvesteringarna avtog totalt med ca

10 2, men marginella uppgångar registrerades mot slutet av året. Handels-

balansens överskott uppgick till nästan 3 miljarder mark efter i stort sett

balans 1977, och bytesbalanssaldot blev åter positivt.

Bruttonationalprodukten ökade med drygt 252 1978, vilket medförde att läget på arbetsmarknaden förvärrades. Andelen arbetslösa uppgick till ca

82. |

Också under 1979 är vissa finanspolitiska stimulansätgärder i kraft. Dessa beräknas addera I miljard mark till budgetunderskottet 1979, vilket beräknas uppgå till ca 6 miljarder mark. Åtgärderna, vilka sattes in i samband med inkomstuppgörelsen i början av 1979, omfattar bl. a. skatteoch avgiftslättnader. Sammantaget representerar åtgärderna en stimulans till efterfrågetillväxten motsvarande ca en procentenhet av bruttonationalprodukten. Denna beräknas därmed öka med 4 å 52 1979. Till skillnad från fjolårets nästan helt exportledda tillväxt, väntas impulserna i år vara

mera jämnt fördelade. Produktionstillväxten är sannolikt inte tillräcklig för

att mer väsentligt förbättra läget på arbetsmarknaden, även om andelen arbetslösa förväntas minska till under 7 2 för 1979. Sysselsättningen kvar-

står därmed som ett av de allvarligaste problemen i den finska ekonomin.

Prop. 1978/79: 150 'n tt

Inkomstuppgörelsen innefattar avtalsmässiga kontantlöneökningar på

2,25 1979 samt bl.a. förbättrade semesterförmäner. Hushållens dispo-

nibla inkomster förutses öka med ca 47, vilket torde generera en konsumtionstillväxt på ett par procentenheter. En klausul i uppgörelsen öppnar möjligheter till omförhandlingar om prisökningarna överstiger 5<& från

februari till oktober 1979.

Fjolårets dämpade inflationstakt berodde dels på att den inhemska efterfrågan utvecklades svagt, dels på sänkta indirekta skatter samt på priskontroller. Dessa faktorer beräknas inte få samma tyngd i år. Ä andra sidan har de prishöjande etfekterna av devalveringarna slagit igenom. Sammantaget väntas konsumentpriserna — trots kostnadsökningarna knutna till inkomstuppgörelsen — öka endast obetydligt snabbare än i fjol, eller med

ca 85.

I regeringens åtgärdspaket för att stimulera ekonomin ingär bl. a. sysselsättningsskapande byggnads- och anläggningsprojekt. Detta väntas leda till

ökad aktivitet inom byggsektorn. Industriinvesteringarna beräknas öka

med drygt 1026 1979 efter att ha fallit både 1977 och 1978, men den totala nivån förblir låg. Nyligen genomförda konjunkturenkäter för industrin anger gradvisa ökningar i såväl orderstockar som I kapacitetsutnyttjande.

Den under de senaste två åren förbättrade konkurrenskraften i näringsli-

uppgörelsen löper ut. Exporttillväxten förutses bli något lägre än 1978 eller 422. Den starkare inhemska efterfrågan, med genomslag i både produktion

och konsumtion, samt i påfyllnad av råvarulager väntas bidra till en im-

portökning på drygt 676. I samma riktning verkar upphävandet per den I

mars 1979 av kontantbetalningen vid import. Överskotten på såväl han-

delsbalansen som på bytesbalansen reduceras sannolikt 1979, båda till drygt I miljard mark.

Norge

Den utdragna internationella lågkonjunkturen i samband med överbryggningspolitiken 1974-1977, försämrade industrins konkurrenskraft och ledde, via kraftiga importökningar, till stora bytesbalansunderskott. För att komma till rätta med dessa problem inleddes under senare delen av 1977 en omorientering av den ckonomiska politiken mot större restriktivitet.

De insatta åtgärderna påverkade i hög grad den ekonomiska utvecklingen under 1978. Bruttonationalproduktens fördelning på olika sektorer åter-

gick i stort till den som rådde under 1970-talets början. Oljesektorn var den

egentliga tullväxtskapande faktorn. Inkl. oljan ökade totalproduktionen med ca 3 <c. utan oljesektorns bidrag var ökningen marginell. Exporten av varor och tjänster steg med drygt 9Z, vilket främst var en följd av den kraftiga uppgången för råoljeexporten. Men framsteg noterades också för den s.k. traditionella exporten, bl.a. återvanns marknadsandelar efter

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 53

devalveringarna 1978. Till denna utveckling bidrog även de avtagande ökningstakterna för priser och löner. Importen sjönk totalt med nästan 137, jämfört med en ökning på 37 1977. Omslaget orsakades dels av en nedgång 1 den privata konsumtionen, dels av lagerneddragningar. Efter vavbrutet stigande underskott i bytesbalansen 1973-1977, vände utvecklingen 1978. Underskottet stannade vid ca 11 miljarder norska kr., efter att 1977 ha uppvisat ett rekordstort underskott på drygt 26 miljarder. Omslaget på varu- och tjänstebalansen betydde att 1977 års underskott på nästan 20 miljarder byttes i ett på ca 2 miljarder 1978. Räntor och transfereringar till utlandet drog emellertid mer än tidigare, ett negativt netto på 9 miljarder [978 jämfört med drygt 6 miljarder 1977. Den norska nettoutlands-

skulden ökade under året med ca 15 miljarder till totalt 100 miljarder

norska kr.

Vid ingången till 1979 var arbetslösheten stigande och kapacitetsutnytt- Jandet i industrin lågt. För att samtidigt nå ökad sysselsättning och extern balans krävs att konkurrenskraften i industrin förstärks ytterligare. Det i september 1978 införda pris- och inkomststoppet gäller till innevarande års slut. Regeringens riktmiirke om 4-procentiga ökningar för priser och löner 1979 indikerar dels att bl.a. importprisökningar kompenseras, dels att vissa utfästelser om löneökningar hade gjorts innan stoppet trädde i kraft.

Som ett led i att ytterligare stärka konkurrenskraften, beslöts 1 december

1978 att inte söka associering till det Europeiska Monetära Systemet. Som en konsekvens härav lämnade Norge omedelbart samarbetet inom den

s.k. valutaormen. I syfte att nå en stabilisering av den effektiva växelkur-

sen knöts kronan i stället till en korg med valutor från de för norsk

utrikeshandel 12 viktigaste länderna.

Den restriktiva penning- och kreditpolitiken får även i år en fortsatt viktig roll för att begränsa den inhemska expansionen. Finanspolitiken väntas bli mer kontraktiv dels för att ytterligare bryta inflationsförväntningarna, dels för att industripolitiken ges en annan inriktning. De tidigare selektiva bransch- och företagsstöden, vilka totalt belastade statsbudgeten med ca 4,5 miljarder resp. med ca 3 miljarder 1977 resp. 1978, skall trappas ned till ca 1.7 miljarder 1979. Tonvikten läggs i stället på att uppmuntra produktion. som bedöms lönsam på medellång sikt. Denna inriktning bedöms öka arbetskraftens rörlighet mellan branscher och regioner, då stödet till enskilda företag av rent sysselsättningsmässiga skäl gradvis skall upphöra.

Takten i de fasta bruttoinvesteringarnas minskning förutses avta 1979, en halvering i nedgångstakten till ca 6 4. Enligt nyligen utförda enkäter har

industrins framtidsbedömning stärkts, men outnyttjad kapacitet och dålig

lönsamhet kvarstår som hinder för nysatsningar. Arbetslöshetsandelen kan komma att öka nägot till ca 276. Den offentliga sektorns expansion

förutses totalt sett avta, men tillväxten i kommunerna ser ut att bli fortsatt

hög.

Prop. 1978/79: 150 54

Bruttonationalprodukten antas öka med 2 å 32 1979. Oljesektorn väntas ånyo ge tungt vägande impulser, bl. a. i form av ökade exportintäkter. Den traditionella exporten antas bli relativt expansiv, men varvens svära situation speglas i starkt vikande exportsiffror. Sammantaget pekar exportprognosen mot en nedgång på ca I Zz. Den inhemska efterfrågan förutses främst via en relativt kraftig lageruppbyggnad ge ett positivt bidrag till bruttonationalprodukten. Importprognoserna för oljesektorn och varven pekar på stora minskningar varför importen totalt sett antas minska med inemot

456. Sammantaget antas bytesbalanssaldot försämras 1979. En stor del av

denna försämring väntas härröra från de ökade ränteutbetalningarna på statens utlandsskuld.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 55

3 Utrikeshandeln

3.1 Exporten

Utvecklingen 1978

Den förhållandevis gynnsamma utveckling som kännetecknade den

svenska exporten andra halvåret 1977 bestod under 1978. Om man undan-

tar den brant fallande fartygsexporten så beräknas exportvolymen 1977 — 1978 ha ökat med 9920! — en avsevärd förbättring jämfört med 1977 då exporttillväxten helt uteblev. Råvarorna och de stapelbetonade produkterna av de bearbetade varorna såsom papper och stäl utgjorde de mest expansiva inslagen i exportutvecklingen 1978, men också för verkstadsprodukter blev exporttillväxten betydande — ca 71/22.

Det faktum att exportutvecklingen blev så mycket gynnsammare 1978 än 1977 kan inte återföras på utvecklingen av våra exportmarknader. För exporten av bearbetade varor till OECD-området synes marknadstillväxten 1978 ha varit av samma storlek som 1977 — ca 4 Zz. Den konjunkturför-

bättring som framträdde i Västeuropa kring årsskiftet 1977/1978 och som

fortsatte under 1978, uppvägdes nämligen av att den sammantagna importvolymen i våra nordiska grannländer, vilka tillsammans mottar ca 35 46 av den svenska exporten av bearbetade varor, drogs ned med ca 4946 1977— 1978. Detta var en något större minskning än den som ägde rum 1977.

Inte heller för exporten till ländergrupper utanför OECD-området noterades någon mer betydande ökning av marknadstillväxten 1978. OPECländernas importtillväxt minskade ånyo kraftigt och synes ha inskränkt sig till ca 592. I de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna beräknas importtillväxten ha dragits upp med ett par procentenheter till ca 8 Z:, medan statshandelsländernas import bedöms ha ökat med 3-4 4 efter en minskning I samma storleksordning såväl 1976 som 1977. Marknadstillväxten för den svenska exporten av bearbetade varor till länder utanför OECDområdet kan beräknas ha uppgått till drygt 672 1978, vilket skulle vara 1/2—-1 procentenhet mer än 1977. Marknadstillväxten för exporten av

bearbetade varor till samtliga länderområden kan därmed bedömas ha

stannat vid ca 4 1/2 96 1978 — obetydligt mer än 1977.

Uppgången i exporttillväxten sammanhängde i stället med en gynnsam utveckling av exportens marknadsandelar. Dessa började öka redan under senare delen av 1977 och andelsvinsterna fortsatte under 1978 även om utvecklingen på olika marknader och för olika varugrupper synes ha blivit

2! Vid deflatering med Laspeyres” enhetsvärdeindex. Nationalräkenskaperna redovisar en större volymökning, se tabell 3: 4.

Prop. 1978/79: 150 56

Diagram 3: I Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade

varor till OECD-länderna 1969-1979 Säsongrensade halvärsdata. Index: 1970 == 100

2 — AA —

Marknadsandel, 105F

löpande priser 100

rost Marknadsandel, |

volym | 100

Relativpris

100 ” 4 nl | bes rn

VT

l l l l I I l oo J

1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

Anm. Relativpriser har angivits med avdrag för en sedan länge konstaterad historisk trend — motsvarande en ökning på ca 0,5 <& per halvår -- som kan vara

utslag av systematiska mätfel. I motsvarande grad har marknadsandelen i volym

justerats så att den multiplicerad med det justerade relativpriset är lika med mark-

nadsandelen i löpande priser. Se också anm. till tabell 3: 1.

Källa: Se tabell 3: 1.

mycket olikartad under loppet av året. Marknadsandelarna i OECD-området, vilka ökat mycket kraftigt under senare delen av 1977, fortsatte att visa en betydande tillväxt första halvåret 1978. Några ytterligare andels-

vinster andra halvåret 1978 — som antogs i den preliminära nationalbudge-

ten —- förefaller emellertid inte ha ägt rum. Exporten av papper och stål

förefaller tvärtemot ha åsamkats andelsförluster, vilka åtminstone för stål-

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 57

exportens vidkommande kan ha varit betydande. Dessa andelsförluster torde delvis kunna ses som nägot av en reaktion på den bl. a. av lagerutför-

säljningar betingade, mycket starka andelsutvecklingen för dessa varu-

grupper under första halvåret. Det faktum att exporten av såväl verkstadsprodukter exkl. fartyg som s.k. övriga industriprodukter inte synes ha gort nägra andelsvinster i OECD-området andra halvåret 1978 är mer ägnat att förväna. I avvaktan på ytterligare indikationer på i vilken utsträckning exporten förmår återta de stora andelsförluster som gjordes 1974-1977 har det emellertid bedömts rimligt att betrakta den oväntade utvecklingen andra halväret 1978 som tillfälliga förskjutningar i leveranser-

nas inriktning. En sådan tolkning får ett visst stöd av det sätt på vilket

exporten till länder utanför OECD-området har utvecklats. För exporten till dessa länderområden kom nämligen en avsevärd uppdragning att äga

rum under loppet av 1978 med mycket kraftiga andelsvinster andra halv-

året som följd. Denna utveckling var främst ett resultat av en utomordent-

ligt kraftig ökning av exporten till OPEC-länderna och — ehuru i mindre utsträckning — statshandelsländerna. Sammanfattningsvis beräknas för

heläret 1978 andelsvinsterna ifråga om bearbetade varor ha uppgått till ca 492 för exporten till OECD-området och ca 34 för exporten till länder

utanför OECD-området.

Den gynnsamma andelsutvecklingen fr. o. m. senare delen av 1977 torde främst få tillskrivas den kraftiga sänkning av exportens relativa pris som ägde rum andra halvåret 1977. De båda devalveringarna av den svenska kronan i april och framför allt augusti 1977 medförde att exportens relativ-

pris sjönk med ca 8 1/2 Z från första till andra halvåret 1977 och prissänkningen blev bestående under 1978. Det intenationellt sett måttfulla utfallet

av 1978 års avtalsrörelse och den mycket starka produktivitetstillväxten i den svenska tillverkningsindustrin 1977 — 1978 var naturligtvis av stor betydelse i detta sammanhang.

En mycket kraftig ökning av rävaruexportlen ägde rum första halvåret 1978. Järnmalmsexporten gynnades bl. a. av en gruvstrejk i Canada. Massaexportens kraftiga ökning betingades delvis av en mycket snabb avveck-

ling av massaindustrins överlager, bl. a. på grund av stora utförsäljningar till utomeuropeiska länder. Andra halvåret synes exporten av råvaror ha

varit lägre än första halvåret och för helåret beräknas ökningen ha stannat vid knappt 1126.

Utsikterna för 1979

OECD-ländernas import av bearbetade varor bedöms växa med 7—8 96 1979, vilket är ca 1 procentenhet längsammare än 1978. Den emotsedda ökningen av importtillväxten i Västeuropa antas nämligen inte helt kompensera för den kraftiga dämpning av importtillväxten som förutses kommå att ske i Förenta staterna. Den svenska exportens marknadstillväxt väntas bli i det närmaste lika stor som OECD-ländernas totala importtill-

Prop. 1978/79: 150 58

Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)! till OECD?-området 1971—1979 Procentuella förändringar

1971— = 1972— -1973—- — 1974—- = 1975—- = 1976- = 1977- = 1978-

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

prognos Löpande priser, Skr.

Volvm

Pris tenhetsvärde), Skr.

Marknad 2,5 8 22 6 6 13 15 7.5

Relativpris 2,5 —1 -0,5 US 3 =-3 -4,5 I

Export 5,5 6,5 21,5 , 9 10 10 8,5

! SITC 5—8, exkl. 68, 793.

? Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Istand, Portugal, Spanien och Turkiet.

,

Anm. Begreppet "marknad avser importförändringar för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmanliga effekter av exportens strukturella ländersammansättning. Marknadens pris avser det implicit beräknade mellan marknad i löpande priser och i volym.

Källor: FN, utrikeshandelsstatistik från OECD, nationella statistikproducenter, statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

växt utan hänsyn tagen till ländersammansättningen, eller ca 742. Den kraftigt neddragande effekt på exportens marknadstillväxt som de tre senaste åren emanerat från exportens strukturella ländersammansättning skulle följaktligen bli obetydlig 1979. Den sammantagna importen av bearbetade varor i de för den svenska exporten mycket tungt vägande nordiska länderna väntas nämligen komma att öka med 5 eller något därutöver efter en betydande minskning såväl 1977 som 1978. Den ekonomiska tillväxten i Finland väntas öka från 2,5 96 1978 ull ca 4,5 2& 1979. Importen av bearbetade varor beräknas växa med 5—6 76 efter en neddragning med ca 82 1978. För Norge där importminskningen 1978 snarast förefaller ha varil än mer markerad emotses ett omslag från den mycket kraftiga lager-

neddragningen 1978 till en begynnande lagerpåfyllnad 1979. Importen av

bearbetade varor väntas härigenom komma att öka med ca 344 trots

har en uppdragning av importtillväxten från ca 3 1978 till 7—8 9 1979 bedömts som sannolik. I de för den svenska exporten viktigaste avnämarländerna utanför Norden — Storbritannien och Förbundsrepubliken Tysk-

land antas importtillväxten bli något under resp. något över 10 9& 1979. För Storbritannien innebär detta en betydande minskning av importtillväxten jämfört med 1978 medan det för Förbundsrepubliken Tyskland är fråga om en mindre uppdragning. .

Prisstegringstakten för bearbetade varor i internationell handel synes ha inskränkt sig till ca 3 1/2 26 mätt i genomsnittliga nationella valutor 1977—

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 59

Tabell 3:2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)! till olika länderområden 1973-1979

Export till Procentuell volymförändring Andel av

total-

1973— 1974— 1975— 1976- 1977 — 1978— summan

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1978,

prognos

! SFFC 5-8, exkl. 68, 793.

2 Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Portugal, Spanien och Turkiet.

3 Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudarabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Lybien, Alperiet och Nigeria.

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

1978. Under senare delen av 1978 förefaller emellertid en viss ökning av prisstegringstakten ha ägt rum. Den långsamma prisstegringstakten under senare delen av 1977 och större delen av 1978 — ca 3 7 i årstakt — torde delvis ha varit en följd av en mycket svag prisutveckling för de råvaror och insatsvaror vilkas priser sätts i dollar. Den fortgående deprecieringen av dollarn synes först med en avsevärd tidseftersläpning ha resulterat i en anpassning av dessa priser uppåt. En sådan anpassning förefaller emellertid ha kommit till stånd under senare delen av 1978. För helåret 1979

förutses en väsentligt kraftigare höjning av världsmarknadspriserna än för

1978. Någon fortsatt dämpande effekt på prisstegringstakten till följd av en

deprecierande dollar antas inte ge sig tillkänna 1979.! Omslaget från ett i det närmaste stabilt oljepris mätt i dollar 1978 till den prishöjning i storleks-

ordningen 15-209 som nu framstår som trolig kan i sig väntas öka prisstegringstakten med ca I procentenhet. Det förefaller vidare realistiskt att räkna med att den emotsedda konjunkturförbättringen i Västeuropa och den fortsatt höga aktivitetsnivå som förutses för Förenta staterna gör det möjligt för företagen att med en mindre defensiv prispolitik än under 1977 och 1978 öka de ännu i de flesta länder starkt nedpressade vinstmargina-

lerna. Prisstegringstakten för bearbetade varor i internationell handel —

mätt i genomsnittliga nationella valutor — har mot denna bakgrund bedömts öka från ca 3 1/2 96 1978 till ca 6 26 1979. I kronor räknat motsvarar prisprognosen ca 7,5 Zo förutsatt oförändrade växelkurser från prognostillfället.

De svenska företagens kostnadsutveckling synes komma att undergå en fortsatt förbättring 1978—1979. Ökade lönekostnader per producerad enhet och kostnadsökningar för importerade insatsvaror och bränslen väntas

! Detta är en rent mekanisk följd av antagandet om oförändrade växelkurser från prognostillfället.

Prop. 1978/79: 150 . 60

medföra en kostnadsökning kring 4772 för de svenska exportföretagen. En relativprissänkning med 3—-4926 skulle under dessa förhållanden vara möjlig att genomföra vid oförändrade vinstmarginaler. Någon ytterligare relativprissänkning antas emellertid inte ske 1979. Exportens relativpris förefaller snarast ha ökat något under senare delen av 1978 och för 1979 räknas nu med en relativprishöjning med I 6! eller något därutöver. En sådan mindre återhållsam prispolitik från de svenska företagens sida 1979 torde i någon män kunna ses som en fördröjd anpassning till de möjligheter att höja vinstmarginalerna som skapades av de båda devalveringarna 1977. Trots en viss ökning av företagens vinstmarginaler 1977-1978 var dessa

fortfarande starkt nedpressade jämfört med nivån under 1970-talets första

hälft. Exportprisprognosen vad avser bearbetade varor 1978-1979 — ca 8,552 — beräknas för helåret medge en vinstmarginal som når upp i nivå med de vinstmässigt svagare åren under 1970-talets första hälft.

Relativprissänkningen 1976-1978 torde komma att päverka andelsutvecklingen med viss kraft ännu 1979. Samtidigt väntas en förstärkning av Sveriges relativa efterfrågetryck ske 1979. Förstärkningen antas emellertid bli förhållandevis begränsad, främst till följd av den kraftiga ökning av den

ekonomiska aktiviteten som väntas ske i det för svensk export särklassigt

viktigaste konkurrentlandet Förbundsrepubliken Tyskland, och förmodas inte komma att få någon mer betydande inverkan av negativt slag på andelsutvecklingen. För exporten av bearbetade varor till OECD-området räknas med en andelsvinst kring 2,5 72 1979. Den svaga andelsutvecklingen under senare delen av 1978 liksom den prognoserade mindre relativprishöjningen 1978-1979 skulle i och för sig kunna motivera en något lägre prognos för andelsutvecklingen 1979. Det synes emellertid finnas skäl att räkna med en kraftig andelsvinst för exporten av verkstadsprodukter exkl. fartyg 1978 --1979. För dessa torde gälla att det tar en avsevärd tid innan en relativprissänkning får sitt fulla genomslag på exportefterfrågan. Såväl ' exportenkäten från februari som mars månads konjunkturbarometer vittnar nu om en hög och tilltagande grad av optimism vad gäller exportförsälj-

Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1971—1979

1970 = 100

1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

prognos US dollar 105 113 133 162 183 184 200 231 257 Genomsnittliga nationella valutor 103 103 110 136 149 158 168 174 184 Svenska kronor 104 105 113 140 147 ISS 174 202 217

Källor: FN, OECD samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

! Om relativpriset i stället anges med avdrag för en sedan länge konstaterad historisk trend — motsvarande en ökning på ca I & per år — vilken antas vara utslag av systematiska mätfel, så blir den prognossatta relativprisförändringen försumbar.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 61

Diagram 3:2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1972-1979 Milj. kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

Total export Export exkl. fartyg

4Y00U0

3e069 I ; I 6000

son ALI

soda s I nn

Verkstadsprodukter, exkl. > | Trävaror i fartyg foo

£959 )-

1405 ! EE :

Sp] | I | | H I

20065 NES ENSErRENN ——

EF

leda

10000 JL I L a

: ! i i !

| Ios |

I Järn och stål ; | Id

Vi

Papper och papp

Li od

19372 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1279

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1978/79: 150 62

ningen av verkstadsprodukter. Den andelsvinst kring 496 som exporten av verkstadsprodukter beräknas ha gjort 1978 bedöms därför kunna upprepas 1979. Sammanfattningsvis innebär ovan gjorda antaganden om marknadstillväxt och andelsutveckling för exporten av bearbetade varor till OECDländerna en exportökning med närmare 1096 1978-1979.

Säväl OPEC-länderna som de icke-oljeproducerande utvecklingsländer-

na beräknas komma att öka sin import med ca 596 1979, medan statshandelsländernas importtillväxt bedöms bli obetydlig. Den svenska exporten av bearbetade varor till dessa länderområden antas komma att öka med ca 822 innebärande andelsvinster i storleksordningen 3 1/2 Z. Totalt beräk-

Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1977-1979

Exportvärde, milj. kr. Årlig procentuell förändring

Volym Pris (enhetsvärde)

1977 1978 1979 1977 1978 1979 1977 1978 1979

Jordbruksprodukter och fisk 994 1099 1322 —-17,5 —5,3 14.0 -1,8 16,8 S,5 Skogsprodukter 170 165 211 -—35,9 -5,8 11,0 II 3,2 15,0 Mineraliska produkter = 1887 1978 2251 —-12,2 12,0 57 10,4 —6,4 TT därav: järnmalm 1308 1407 1596 —19,9 21.8 6,0 -—-13,5 —-11,7 7,0 Industriprodukter exkl. fartyg 77155 91108 108157 0,7 9,1 71 8,7 82 102 därav:

livsmedelsprodukter 1479 1701 1865 5,1 2,4 2,0 92 12,3 7,5 trävaror 3845 4391 S357 —-7,4 11,6 0 14,5 2,3 22,0 massa 4943 5216 6416 —2,6 18,7 0 -7,4 11.1 = 23,0 papper och påpp 5734 6776 8652 6,7 15,1 14,0 2,8 2,7 12,0 petroleumprodukter — 1195 1543 1527 19,3 21.3 -8,0 11,3 6,4 7,6 järn och stål 6278 7643 8954 10,1 12,5 6,5 4,8 8,2 10.0 ickejärnmetaller 1744 2117 2467 17,7 11,6 5,0 8,8 8.8 11.0 verkstadsprodukter exkl. fartyg 37156 44368 52953 = —2,6 7,4 10,0 12,2 11,2 8.5 övriga Industriprodukter inkl. elektrisk ström 14780 17353 19966 2,7 5,9 7,0 9,0 10.9 7,5

Export exkl. fartyg 80205 94350 111941 -0),1 9,0 7,8 7,9 7,9 10, I Fartyg . 5474 3811 2251 -12,3 -41,8 — —-46,3 7,5 19,6 10,0 Totalt 85678 98161 114192 —-0,9 5,4 5,7 7.8 8,7 10,1 Bearbetade varor exkl. fartyg! 63589 75863 90 201 0,6 8,4 9,3 9.8 10,0 8,7 Råvaror? 16616 18487 21740 = —-3,0 10,8 1,6 1.8 0.4 15,7 Total export enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder? 85624 98161 114192 0,4 7,8 7,1 6,3 6,3 8,0

! Papper och papp, järn och stäl, verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter utom elektrisk ström.

2 Export exkl. fartyg minus de i not I nämnda varugrupperna.

31 nationalräkenskaperna deflateras exportvärdet med Paasche enhetsvärdeindex vilket alltså ger Lauspeyres” volymindex. I tabell 3:4 i övrigt återges prisindex Laspeyres och volymindex Paasche. Nationalräkenskapernas uppgifter om den totala exportvolymens förändring visar därigenom regelmässigt en mera positiv volymutveckling.

Anm. 1977 och 1978 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1979 avser prognoser.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 63

nas den svenska exporten av bearbetade varor öka med drygt 97. 1978—

1979.

Råvaruexportens ökning 1978-1979 väntas komma att inskränka sig till ca I 1/296. För de i råvaruexporten tungt vägande varugrupperna pappersmassa och trävaror antas bristande utbudskapacitet komma att utgöra en kraftigt återhållande faktor 1979. En systematisk och detaljerad genomgång av bedömningarna och kalkylerna för de olika rävarugrupperna liksom också för de delvarugrupper som ingår i färdigvaruexporten redovisas

som vanligt i produktionskapitlet (kapitel 4).

Den totala exporten, exkl. fartygsexporten, förutses växa med knappt 817 1978-1979. Utleveranserna av fartyg väntas 1979 ånyo sjunka mycket kraftigt. Räknat inkl. fartygsexporten blir exportprognosen för 1979 drygt 5 1/27 (drygt 7 1/2 Zi nationalräkenskapstermer).

3.2 Importen

Efter flera år med betydande andelsförluster för svensk industri på hemmamarknaden har utvecklingen under 1978 inneburit en vändning så att de svenska företagen kunnat äterta en del av de marknadsandelar som tidigare förlorats. Omslaget bidrog sålunda till att importen kom att falla kraftigt under 1978. Om man undantar den brant fallande fartygsimporten

så beräknas importvolymen 1977—1978 ha minskat med drygt 6 70. Råva-

rorna och de mer stapelbetonade varorna som järn- och stål utgjorde expansiva inslag i importutvecklingen medan importen av bearbetade varor sjönk kraftigt. Fartygsimporten minskade samtidigt med nära 6096 i volym 1977—1978. För totala importen kom därmed importminskningen

"att uppgå till nära 8'Z. Enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder

föll importen med 7 22 i volym frän 1977 till 1978.

Utvecklingen under loppet av året företedde emellertid en ojämn bild. Inledningen av 1978 präglades av påfallande svag tillväxt. Importen sjönk därmed kraftigt och mer än vad som kan äterföras på den inhemska

efterfrågeutvecklingen. Under årets andra hälft förstärktes efterfrågan.

Den privata varukonsumtionen steg med närmare 6 Z i årstakt och industriproduktionen vände uppåt. Lageravvecklingen tilltog samtidigt och kom därigenom att verka fortsatt äterhållande på importen. För den stora delgruppen bearbetade varor kom importen att stiga relativt starkt från första tillfandra halvåret 1978. För heläret 1978 kom ändock importen av bearbetade varor att minska drygt 77: jämfört med 1977. Den överimport!

som i samband med sänkningen av iImportens relativpriser kunnat regist-

reras under senare år minskade påtagligt. Under 1978 beräknas denna överimport ha minskat till ett par procentenheter.

Denna utveckling torde främst få tillskrivas omkastningen till höjda

! Med överimport avses här den import som gär utöver vad tidigare samband mellan inhemsk efterfrågan och import skulle ge.

Prop. 1978/79: 150 64

relativpriser för importen som nu ägt rum. De båda devalveringarna av den svenska kronan i april och framför allt augusti 1977 medförde att importens relativpris steg såväl 1977 som 1978. Sannolikt har också det låga relativa etterfrågetrycket i den svenska ekonomin verkat dämpande på importefterfrågan under 1978.

Särskilt starkt kom importminskningen från Japan att bli. Den kraftiga apprecieringen av den japanska venen under 1978 torde härvidlag ha haft stor betydelse. Gentemot kronan beräknas den japanska yenen ha stigit med ca 224. Även importen från EG-länderna uppvisade en relativt kraftig tillbakagång 1977-1978. Till stor del utgörs importen från EG-

länderna av bearbetade varor men även inslaget av petroleumprodukter är stort. Importen av petroleumprodukter sjönk med hela 20 9& mellan 1977—

1978 delvis till följd av en ökad inhemsk raffinaderiproduktion. Även den starka neddragningen av den oljebaserade elkraftsproduktionen, som er-

sattes av ökad vatten- och kärnkraftsproduktion, verkade återhållande på

importen av petroleumprodukter. Importen av råolja kom istället att öka

starkt eller med drygt 9 1/2 ££ i volym 1977-1978. En extraordinär lagerpä-

fyllnad bidrog även till den starka tillväxten av råoljeimporten.

För 1979 förutses en stark tillväxt i importefterfrägan. I synnerhet vän-

tas den snabba ökningen av de mycket importintensiva maskininvesteringarna utgöra en expansiv faktor under 1979. Även övriga efterfrågekompo-

nenter beräknas stiga. Lageravvecklingen väntas komma att dämpas på-

tagligt under 1979 och därmed verka mindre återhållande på importtillväx-

ten än under 1978. De svenska företagens återhållsamma prispolitik under de senaste åren väntas samtidigt bli mindre accentuerad under 1979. Det ökade utrymmet på hemmamarknaden tillsammans med de möjligheter till

priskonkurrens som de bäda devalveringarna skapat förmodas leda till

nägot större prisjusteringar uppåt. Importens relativprishöjning 1977 och 1978 bör dock komma att påverka andelsutvecklingen med viss kraft ännu 1979. Samtidigt väntas en förstärkning av Sveriges relativa efterfrågetryck

ske 1979. Förstärkningen antas emellertid bli förhållandevis begränsad och

därmed inte få någon betydande inverkan på importens andelsutveckling. Importen av bearbetade varor har här skattats öka med 11 1/2 2 eller ca 2 procentenheter mindre ökning än efterfrågetillväxten i sig ger anledning räkna med.

För råvaruprodukterna förutses likaså en hög importtillväxt med undantag av råoljeimporten. Råoljetmporten beräknas minska med drygt 5 1/2 90 då den inhemska raffinaderiproduktionen förutses falla tillbaka. Den be-

räknade förbrukningstillväxten av petroleumprodukter 1978—1979 i för-

ening med en höjning av lagernivån förutses därvid komma att medföra en ökning av importen av petroleumprodukter på knappt 14 1/2 70 1978-1979.

Totalt skulle därmed importen öka med knappt 10 26 i volym 1978-1979

eller drygt 10,5 enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder. Exkluderas fartygen, som antas fortsätta falla starkt, skulle importökningen bli drygt 102.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 65

Tabell 3:5 Importutveckling för olika varugrupper 1977—1979

Importvärde, milj. kr. Årlig procentuell förändring

1977 1978 1979 Volym Pris (enhetsvärde)

1977 1978 1979 1977 1978 1979

Jordbruks-, skogsbruksprodukter och fisk 4891 4928 5496 —22,1 1.3 15,0 40,1 -0,6 = 3,0 Mineraliska produkter 7953 8894 9928 —1LA 9,8 -0,8 8,1 1,8 12,5 därav: råolja 6536 7210 7716 2,7 9.7 -5,6 8,8 0,6 13.4 Industriprodukter exkl. elektrisk ström och fartyg 74842 — 77354 93697 — —6,9 -8,0 11.3 12.0 12.4 8,8 därav:

trävaror, massa samt

papper och papp exkl.

träfiberplattor 434 435 756 —16,2 -3,9 S1,0 10,7 4,4 15,0

petroleumprodukter = 8687 7333 9879 —-—5,8 —-19,8 14.4 9,4 5,3 17,8

järn och stål 3748 4363 5593 —26,3 4,9 16.0 10,4 H,0 10,5

ickejärnmetaller 2105 2354 2870 —15,8 2,9 8,0 — I12 8,7 12.9

verkstadsprodukter

exkl. fartvg 31256 32459 38729 — —-8,7 102 11.2 14 15,6 17,3

övriga industri-

produkter inkl.

livsmedelsprodukter,

träfiberplattor och

elektrisk ström 28800 30557 36005 — —1.5 -4,9 9,4 113 H.G 171 Import exkl. fartyg 87874 91323 109256 -7,6 6,1 10,2 13,2 10,7 %,6 Fartyg 2372 1266 1085 96,9 ——59,4 —--23,8 —6,9 31.6 12,5 Total import 90246 92589 110341 = —6,3 —7,8 9,8 12,9 11,2 8,6 Bearbetade varor exkl. fartyg 59110 62410 74955 —-7,0 —-71 VS 12,3 13.6 TT Total import enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder 90222 92589 110341 -4,8 —7,0 10,7 11,1 10,3 771

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Importprisnivån för totala importen steg med drygt 1176 1977—1978 efter en uppgång på närmare 13 7 från 1976 till 1977. Till följd av de båda svenska devalveringarna under 1977 kom uppgången i priserna att bli

särskilt stark från första till andra kvartalet och från tredje till fjärde

kvartalet 1977. Under loppet av 1978 kom däremot prisutvecklingen att bli förhållandevis lugn.

En kraftig avvikelse från den allmänna tendensen visade dock kaffepri-

serna som sjönk kraftigt under loppet av 1978. Prisnedgången mellan 1977 och 1978 blev så stor som 22,54. För övriga varor inom gruppen jordbruks-, skogsbruksprodukter och fisk blev prisökningen närmare 1026. Även för denna delgrupp noterades ett prisfall under andra halvåret 1978.

Av livsmedelsprodukterna uppvisade köttet en hög prisstegringstakt under

loppet av 1978 och för hela gruppen livsmedelsprodukter blev prisuppgången knappt 1224 1977-1978. Den internationella prisutvecklingen var

tämligen lugn för flertalet industriella basråvaror under 1978. Importpris-

S Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 150. Bil. 1.1

Prop. 1978/79: 150 66

ökningen för råolja blev inte högre än 0.5 £&. Till viss del kan den dämpade

prisutvecklingen hänföras till dollarns svaga kursutveckling under 1978. För petroleumprodukter blev prisökningen något större. Mot slutet av året

steg priserna på petroleumprodukter kraftigt.

Importpriserna för bearbetade varor ökade med drygt 13 1/2Z 1977— 1978. Under loppet av året dämpades dock prisstegringstakten — för järn

och stäl fortsatte priserna att stiga starkt under hela 1978. Importpriserna på verkstadsprodukter exkl. fartyg uppvisade den relativt sett starkaste

prisuppgången mellan helärsgenomsnitten 1977-1978. Till väsentlig del torde dock den starkaste prisstegringstakten på verkstadsprodukter kunna återföras på den västtyska D-markens kraftigare appreciering gentemot kronan.

För 1978-1979 förutses de svenska importpriserna på jordbruksprodukter och fisk minska med 32. Under loppet av 1979 väntas dock priserna stiga varvid kaffepriserna beräknas stabiliseras under året.

Priserna på räolja och petroleumprodukter väntas däremot öka starkt under 1979. Till följd av Irankrisen kom spotpriserna på petroleumpro-

dukter att stiga drastiskt i början av 1979. Vid OPEC-mötet i mars beslöts

därefter om en tidigareläggning av prishöjningar på råolja för 1979 som

beslöts i december. Den nya prisnivån fick dessutom karaktären av mini-

mipriser. I beaktande härav och av att prishöjningen inte genast slär

igenom i leveranserna beräknas råoljepriserna stiga med 13 1/2 Z. mellan årsmedeltalen 1978 och 1979. Priserna på importerade petroleumprodukter väntas samtidigt stiga med närmare 18 2.

Den internationella prisutvecklingen på bearbetade varor förutses bli väsentligt starkare 1979 än under 1978. Prisstegringstakten för bearbetade

varor i internationell handel — mätt i genomsnittliga nationella valutor —

har bedömts öka med 6 96 1979. I kronor räknat motsvarar prisprognosen ca 7,5 76 förutsatt oförändrade växelkurser från början av april räknat. För Järn och stål har prishöjningarna antagits bli något större till följd av de speciella förhållanden som råder inom EG.

Prisnivån för den totala importen kan därmed beräknas stiga med drygt 8 1/2720 1978-1979. Mätt enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder blir den väntade prisuppgången drygt 7 1/2 4.

3.3¶Betalningsbalansen

Bytesbalansen för varor, tjänster och transfereringar visar för 1978 ett

negativt saldo som på sannolika grunder kan skattas till ca 4 miljarder kr. I

nationalräkenskaperna anges tills vidare ett högre negativt saldo för 1978 på ca 6,5 miljarder kr. Oavsett valet av beräkning innebär detta jämfört

med 1977 en förstärkning med ungefär 8,5 miljarder kr. Framställningen

närmast härefter följer nationalräkenskaperna. I slutet av detta avsnitt beskrivs på sid. 71 närmare innebörden av den betalningsbalanskalkyl som

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 67

Tabell 3:6 Betalningsbalans 1976—1979 Milj. kr., löpande priser

Bytesbalans för varor, tjänster

! Enligt handelsstatistiken. Ett nytt redovisningssystem för utrikeshandeln har införts fr.o.m. 1977. I syfte att öka jämförbarheten mellan 1976 och 1977 har statistiska centralbyrån numera utfört en beräkning av utrikeshandeln för 1976 enligt det nya redovisningssystemet. Detta har resulterat i uppjustering av inportvärdet 1976 med 1300 milj. kr. Därmed torde jämförbarhet råda mellan 1976 och efterföljande är medan

jämförbarheten mellan 1976 och tidigare år är mera begränsad. ? Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SAS” flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk,

nettoimport av icke monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

3 Överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapernas

försörjningsbalans bortsett från att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen. Den resterande hälften korrigerar i nationalräkenskaperna transfereringarna.

1 verensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

5 slutet av juni 1978 beslöt statsmakterna att efterskänka en rad tidigare givna krediter till u-länder till ett värde av en dryg miljard kr. Denna transaktion får konsekvenser för såväl transfereringsnettot som kapitalbalansen såtillvida att den senare förstärks med samma belopp. Formellt belastar hela detta belopp 1978 års bytesbalans, ehuru det redan vid utbetalningen av ifrågavarande krediter torde ha stått klart att dessa till största delen skulle komma att efterskänkas. I realiteten har transfereringsnettot därmed felperiodiserats. I huvudkolumnen ovan redovisas transfereringsnetto, bytesbalanssaldo och kapitalbalans exkl. den genomförda avskrivningen av u-landskrediter.

Anm. En enkätundersökning, utförd av statistiska centralbyrån, avseende exporten av tjänster och vissa transfereringar för 1977, visar att dessa underskattats i tidigare statistik. Denna underskattning har beräknats uppgå till ca 3,3 miljarder kr. Vilka konsekvenser en korrigering av tjänster och transfereringar med detta belopp får för betalningsbalansen beskrivs på sid. 43—44.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

visar ett lägre saldo för bytesbalansen.! Som framgär av tabell 3: 6 förkla-

ras bytesbalansens förstärkning 1978 så gott som helt av ett omslag i

handelsbalansen; detta uppgår till drygt 10 miljarder kr. För tjänste- och

! En enkätundersökning, utförd av statistiska centralbyrån, avseende exporten av

tjänster och vissa transfereringar för 1977 visar att dessa underskattats i tidigare

statistik. Denna underskattning har beräknats uppgå till ca 3,3 miljarder kr. Natio-

nalräkenskapsenheten inom statistiska centralbyrån har emellertid ännu inte hunnit estimera någon ny årsserie för bytesbalansen där resultaten från denna enkätundersökning inarbetats.

Prop. 1978/79: 150 68

traänsfereringsbalansen totalt noteras däremot fortsatt tillväxt i negativ

riktning med 1.7 miljarder kr. Kapitaltransaktionerna beräknas 1978 ha

givit upphov till en nettokapitalimport på ca 5,4 miljarder kr., vilket är 7.2 miljarder kr. mindre än under 1977. Upplåningen utomlands, som var mycket omfattande 1977, beräknas sålunda, netto räknat, ha gått ned mycket kraftigt 1978. Vulutareserven slutligen beräknas ha ökat med drygt 3 miljarder kr. mätt i transaktionsvärde. De registrerade transaktionerna med utlandet 1978 representerar ett nettoutflöde på ca I 100 milj. kr. varav följer att det ånyo synes ha uppstått en positiv restpost, på ca 4,1 miljarder kr.

Bytesbalansen vintas 1979 försvagas gentemot 1978 och uppvisa ett relativt stort negativt saldo, ca 9.7 miljarder kr. Denna försvagning faller, som framgår av tabellen, såväl på handelsbalansen som på tjänste- och transfereringsbalansen.

Hundelsbalansen

Handelsbalansen visade 1978 ett överskott på ca 5 1/2 miljard kr., vilket var en förbättring med drygt 10 miljarder kr. jämfört med 1977. Den kraftiga omsvängningen av handelsbalansen 1 positiv riktning får delvis sättas I samband med de båda svenska devalveringarna 1977. Handelsbalansens svaga utfall 1977 torde sålunda i betydande utsträckning ha varit en följd av att de med valutakursjusteringarna förbundna priseffekterna — bytesförhållandet försämrades med ca 4 1/2 4 1976—1977 — blev väsentligt större än volymeffekterna detta år. Försämringen av bytesförhållandet 1977 och den ytterligare försvagning med drygt 254 som ägde rum 1978 — eller med andra ord den sänkning relativt importprisnivån som under dessa år skedde för priserna på exporten — kom därefter att ge upphov till starka effekter på de reala handelsströmmarna under 1978. För exporten av bearbetade produkter till samtliga länderområden beräknas andelsvinster i storleksordningen 3-49& ha uppkommit 1978. Andelsvinsterna antas främst ha varit ett resultat av den kraftiga sänkningen av exportens relativpris under 1977 och 1978 men torde också i nägon mån få ses säsom delvis

fördröjda effekter av de senaste årens successiva försvagning av Sveriges

relativa efterfrågetryck. De båda senaste årens kraftigt minskade importvolym torde dock bara delvis ha orsakats av neddragningen av den inhems-

ka efterfrågan. När det gäller 1978 förefaller det som om den svenska

industrin — till följd av höjningen av importens relativpris — i icke obetyd-

lig utsträckning kunnat återta tidigare förlorade marknadsandelar på hem-

mamarknaden.

1979 beräknas handelsbalansens överskott komma att knappas in till inte fullt 4 miljarder kr. Detta innebär en nedrevidering med drygt I miljard kr. av den prognos som lades fram i den preliminära nationalbudgeten. Nedrevideringen är främst en följd av väsentligt ökade priser på importen av råolja och oljeprodukter.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 69

Den internationella prisutvecklingen bedöms nu komma utt visa en pätaglig acceleration under 1979 och prognoserna för de svenska exportoch importpriserna har blivit föremål för en betydande upprevidering. Den förbättring av bytesförhållandet .med ca 24- som motsågs i PNB beräknas

nu bli något mindre eller ca I 1/22.

Tjänste- och träansfereringsbalansen

Den förbättring av det internationella fraktmarknadsläget för tanktonna-

get som kunde skönjas under sommaren 1978 fortsatte också under fjärde

kvartalet, under påtaglig inverkan av den dramatiska utvecklingen på

oljemarknaden. För Sveriges del innebar detta att uppläggningarna av

tankfartyg minskade kraftigt, från 5224 av tanktonnaget den I oktober 1978 till 2926 den I januari 1979. Ett antal stora tankfartyg gick ut ur upplag och

sattes i trafik till frakter som i stort sett täckte driftskostnaderna. När dessa stora enheter plötsligt börjar tjäna in pengar påverkar detta valuta-

strömmarna i positiv riktning även om fartygen inte ger några nämnvärda

täckningsbidrag till sina rederier. Detta torde vara en bidragande förklaring

till den kraftiga ökningen av sjöfartsnettot 1977-1978, ca 750 milj. kr. enligt preliminära beräkningar. En ytterligare förklaring är ökad tasttillgäng för linjerederierna.

Enligt den bedömning av den internationella utvecklingen som framgår av avsnittet härom väntas en något snabbare tillväxt i världshandeln 1978— 1979. Vidare förutses även en viss minskning av överskottet på tanktonnage. bl.a. till följd av att ett antal tidigt byggda stortankers har gått till

skrotning efter att ha fullgjort kanske bara halva sin planerade tjänstetid.

Detta kan för svenskt vidkommande leda till ett större verksamt tonnage. I

kombination med antagande om högre fraktsatser blir slutsatsen att sjö-

fartsnettot i löpande priser kan väntas öka också mellan 1978 och 1979.

Nettoutflödet av resevaluta uppgick 1978 ull 3 800 milj. kr. och ökade därigenom med drygt 200 milj. kr. från 1977. Bruttoutflödet ökade därvid med ca 134. Detta var mindre än den vägda relativa prisuppgängen för berörda länder under samma tid och torde därför ha inneburit en volymnedgång. Samtidigt visar emellertid luftfartsverkets statistik att antalet resenärer med charterflyg ökat i betydande grad, ca 1494 mellan helåren. Andra faktorer än den mot utlandet riktade turismen kan möjligen förklara den svaga volymutvecklingen av bruttoutflödet av resevaluta.

Efter att ha utvecklats mycket svagt under en följd av år fortsatte inflödet av resevaluta att öka för andra året i följd. Räknat i fasta priser blev ökningen för 1976-1977 ca 1776 och för 1977-1978 ca 13,5 22. Vad som ligger bakom denna förändring är inte till fullo klarlagt, men sannolikt

utgör en växande gränshandel i Sverige, främst från norsk och dansk sida, en väsentlig del av förklaringen. Det bör emellertid framhållas att statisti-

ken över resevalutaströmmarna 1977 kan ha påverkats av valutatransak-

tioner av spekulativ karaktär i samband med devalveringarna. Jämförbar-

heten mellan 1977 och 1978 kan av denna anledning därför vara något nedsatt.

För 1979 väntas Ilera faktorer få en återhällande effekt på resandet. Dels infördes under 1978 en skatt på charterresor och dels gör kostnuadsstegringen i de för svenskt vidkommande viktigaste turistländerna tillsammans med högre oljepriser att priserna på charterresor höjs förhållandevis kraftigt. I löpande priser torde man under sådana förhållanden dock få räkna med fortsatt tillväxt av bruttoutflödet av resevaluta. Samtidigt har inflödet av resevaluta antagits öka ytterligare något. Sälunda har kalkylerats med en lägre ökning av nettoutförseln av reseviuluta 1979 än för 1978. ca 100 milj. kr.

Transaktionerna under posten övriga tjänster resulterade för 1978 i ett underskott på ca 3450 milj. kr., vilket i förhällande till 1977 betyder

ungefär oförändrad nivå. Det kalkylerade underskottet för 1979 på 3900 milj. kr. är ett resultat av en i huvudsak trendmässig framskrivning. Posten är ytterst heterogen men domineras och styrs i väsentlig utsträckning av

ett fåtal tränsaktionskategorier. Till dessa räknas transaktioner rörande

företagsadministration, provisioner samt entreprenader och montage.

Nettol av transtereringarna till och från utlandet resulterade i ett underskott på ca 8,8 miljarder kr., vilket betyder en tillväxt i negativ riktning med 2,3 miljarder kr. från 1977. Gåvobiståndet ull u-länder ullsammans med räntebetalningarna i samband med den på senare är mycket omfattande upplåningen utomlands betyder mest för postens utveckling. För 1979 kalkyleras nettot till —10,1 miljarder kr. Det skulle innebära en ytterligare tillväxt i negativ riktning med 1.3 miljarder kr.

Kapitalbalansen

Kapitaltransaktionerna med utlandet beräknas för 1978 ha givit upphov till en nettokapitalimport på 5,4 miljarder kr. Kapitalbalansen har därigenom försvagats med 7,2 miljarder kr. gentemot 1977. Som framgar av följunde tablå utgör nedgången i den långfristiga upplåningen den främsta förklaringen. I motsatt riktning verkade huvudsakligen resultatet av transaktioner avseende direkta investeringar och övrigt långfristigt kapital. Till den sistnämnda kategorin räknas främst varvens exportkrediter samt krediter vid import av fartyg och flygplan. De mycket stora fartygsleveranserna till utländska beställare 1977 gav upphov till en omfattande kreditgivning från varvens sida, närmare 3 miljarder kr. Samtidigt medförde den likaledes relativt stora fartygs- och flygplansimporten en betydande kredittagning på tillsammans drygt en miljard kr. Totalt sett uppstod sälunda en nettokreditgivning på drygt 1,8 miljarder kr. När såväl export- som importleveranserna föll drastiskt 1978 föll även nettokreditgivningen. Den beräknas 1978 ha uppgått till endast ca 200 milj. kr.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 71

Kapitaltransaktioner, netto

Milj. kr.

Kortfristig upplåning för finansiering

! Av svenska staten efterskänkta u-krediter på ca 1,1 miljarder kr. 1978 har ej inräknats.

Valutareserven beräknas totalt 1978 ha ökat med 1700 milj. kr. Förändringen till följd av kursrörelser uppskattas samtidigt ha uppgått till — 1300

milj. kr. och valutareserven mätt i transaktionsvärde skulle därmed ha ökat ca 3 100 milj. kr. Eftersom resultatet av statistiskt kända transaktioner

— avseende varor, tjänster, transfereringar och kapital — representerar ett nettoutflöde på ca I 100 milj. kr. uppstod en positiv restpost på ca 4,1 miljarder kr.

Restposten, som ju är ett uttryck för bristerna 1 den statistiska informationen beträffande transaktionerna med utlandet, har under senare år vuxit

starkt i positiv riktning. 1977 uppgick den till ca 7,2 miljarder kr. Det har hittills varit okänt hur restposten fördelar sig på bytesbalansen och kapital-

balans, men eftersom kapitaltransaktionerna — bortsett från korta handelskrediter — i princip täcks av valutaregleringen har misstankarna i första hand riktats mot bytesbalansens poster och då främst tjänster och vissa transfereringar. Statistiska centralbyrån fick därför i början av 1978 i uppdrag att för betalningsbalansdelegationens räkning genom en enkätun-

dersökning i görligaste mån kartlägga dessa transaktionskategorier för

1977. Enkäten, som skall betraktas som en provundersökning och inte heller var heltäckande, visade att värdet av tjänsteexporten samt vissa

inflytande transfereringar sådana dessa redovisas i riksbankens statistik

väsentligt underskattats. Denna underskattning har med utgångspunkt från enkätresultatet beräknats uppgå till ca 3300 milj. kr. Nedan redovisas bytesbalansen för 1977—1979 med denna nya omräkningspost. I tabell 3: 6 har däremot fortfarande den tidigare lägre korrigeringsposten på 800 milj.

kr. införts. Netto ger sålunda uppställningen nedan ett bytesbalanssaldo

som är 2 500 milj. kr. mer positivt än enligt uppställningen i tabell 3: 6.

Prop. 1978/79: 150

Milj. kr., löpande priser

1977 1978 1979

prognos

Handelsbalans .—-4919 5261 3540 Tjänstebalans —4338 - 3717 -3 900 "FTransfereringsbalans —-6498 -8812 - 10 100 Korrigeringspost = = = Omräkningspost för tjänster

Valutareservens transaktions-

förändring 4819 3 062

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 73

'4 Produktionen

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Efter drygt tre års nedgång i industriproduktionen skedde en, vändning uppåt under sommaren 1978. Avsevärda produktionsuppdragningar ge-

nomfördes i basindustrierna redan första halvåret medan produktionen av

färdigvaror började stiga först under andra halvåret. Uppgången i industri-

produktionen kom enligt konjunkturinstitutets beräkningar att stanna vid

ca I räknat mellan helären 1977 och 1978. Det förtjänar att påpekas att en sådan produktionsutveckling skiljer sig avsevärt från den som redovisas

I statistiska centralbyråns industriproduktionsindex. Samstämmigheten mellan institutets beräkningar och de produktionsberäkningar som ingår i

nationalräkenskaperna är dock — åtminstone vad gäller produktionsutvecklingen för industrin sammantagen — betydande.

Drivkraften bakom efterfrågeförbättringen under 1978 var framför allt

exportefterfrågan medan den inhemska eftertrågans bidrag blev mer betydande först under andra halvåret. Effekterna av efterfrågan på produktionen kom att starkt begränsas av en markant neddragning av producenternas färdigvarulager.

Produktionstillväxten har enligt konjunkturbarometern varit betydande under årets första kvartal och utsikterna för återstoden av året är gynnsamma. Den återhållande effekten av lagerneddragningen ebbar successivt ut. Därigenom får den fortsatta tillväxten av exportefterfrågan liksom den väntade vändningen i privat konsumtion och investeringar ett kraftigare genomslag på produktionen. Totalt sett beräknas industriproduktionen stiga ca 61/2Z 1978-1979. Räknat mellan helårsgenomsnitten beräknas tillväxten inom basindustrierna bli starkast men också inom färdigvaruindustrierna väntas produktionsökningen bli högst väsentlig — nära

12. Neddragningen av produktionen inom varvsindustrin fortsätter. '

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher

Efterfrågesituationen för svensk järnmalm genomgick en överraskande snabb förbättring under loppet av 1978. Efter nedgången under 1977 —

speciellt andra halvåret — började exporten åter stiga från ärsskiftet.

Denna ökning som man allmänt befarade skulle mattas mot slutet av året

fortsatte emellertid och gav upphov till en avsevärd exportvolymökning. Flera samverkande faktorer bidrog till att järnmalmsefterfrågan i så stor

utsträckning kom att riktas just mot Sverige.

Den europeiska stålproduktionen ökade markant första halvåret 1978

Prop. 1978/79: 150 74

vilket i sig medförde en oväntad efterfrågeförstärkning för de svenska järnmalmsproducenterna. Därtill kom opåräknade leveranser till såväl den nordamerikanska som den västeuropeiska marknaden genom gruvarbetar-

strejken i Kanada och de politiska konflikterna i Mauritanien vilket störde

de båda ländernas malmleveranser. En del av exportökningen mot slutet av 1978 kun vidare hänföras till dels den låga dollarkursen och dels förväntningar om prishöjningar på järnmalm!, vilket medförde att stålproducenterna i viss utsträckning tidigarelade malminköp. Sammantaget ökade exportvolymen närmare 2276 1977—1978 och leveranserna till utlandet uppgick till ca 24 milj. ton. Exportpriserna föll knappt 1296 under samma period. De inhemska malmleveranserna minskade ytterligare något.

För fjärde året i rad drogs järnmalmsproduktionen ned och minskningen

uppgick till 15 1/26 1977-1978. Den oväntade efterfrågeökningen på

svensk järnmalm tillsammans med den fortsatta produktionsminskningen

medförde att de svenskägda kontinentlagren kunde avvecklas under äret. Fotalt sett kunde en neddragning av de rekordstora lagren påbörjas under

andra kvartalet 1978. Vid årets slut var inhemska och kontinentala lager

sammanlagt drygt 6 1/2 milj. ton lägre än vid årets början.

!De svenska exportleveranserna av järnmalm är till övervägande del kontrakterade i dollar.

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1976—1979 Årlig procentuell volymförändring

! Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

? Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri. 3 Inkl. ferrolegeringsverk.

+ Inkl. båtbyggerier.

5 Omfattar nu även livsmedelsindustri och träfiberplattindusiri. se not sid 86. Anm. Beräknat utfall för verkstadsindustrin 1977 och 1978 samt för övrigsektorn 1978 enligt konjunkturinstitutet. ” Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 75

En viss fortsatt förbättring av den internationella stålkonjunkturen är att vänta under 1979 och rimligtvis kommer de curopeiska stälproducenterna att höja produktionsnivån något under året. Vissa återtaganden av tidigare förlorade marknadsandelar väntas för de svenska malmproducenterna på nägra av de mer betydande europeiska marknaderna. Bl.a. till Belgien där

omställningen av stålindustrin från högfosfor- till lägfosformalm har senarelagts och där svenska malmproducenter således kan räkna med

fortsatt avsättning för sin högfosformalm några år framöver. Till bilden hör vidare att översvämningar i Brasilien medfört att landets malmproducenter har fått svårigheter med leveranserna. Den svenska järnmalmen finner huvudsakligen avsättning på den europeiska marknaden och en måttlig ökning av exportvolymen 1978-1979 förefaller av ovan angivna skäl sannolik. En del prisavtal på den internationella malmmarknaden är nu klara för 1979 och malmpriserna har i dessa fall höjts 7—8 2. Här har antagits att de svenska exportpriserna kommer att stiga i motsvarande grad.

Neddragningen av de svenska malmlagren väntas fortsätta under 1979, men i betydligt mindre omfattning än under 1978 och malmlagren bör vid årets slut ha normaliserats. Med denna Jagerutveckling skulle produktionsnivån behöva höjas betydligt — mellan 25 och 30 7 1978-1979.

Under 1978 förbättrades den internationella ftfrävarumarknaden ur

svensk synpunkt. Huvudsakligen torde detta kunna tillskrivas fjolårets

goda trävaruefterfrågan i Förenta staterna, som medförde att det nordamerikanska utbudet i Västeuropa väsentligt minskade under 1978 jämfört med 1977. I de flesta västeuropeiska länder ökade samtidigt trävaruförbrukningen mycket måttligt. Reduceringen av den under 1977 relativt stora kanadensiska trävaruexporten gjorde dock att efterfrågan i Västeuropa i ökad utsträckning kom att riktas mot nordiska leverantörer.

Mot bakgrund av denna marknadsutveckling kom den svenska trävaruexporten att åter stiga under 1978. Fotalt sett steg den svenska exporten av sågade och hyvlade trävaror med 11,57 i volym 1977—1978. Denna ökning inbegriper en i stort sett lika stor procentuell volymtillväxt på marknader utanför Västeuropa.

Det delvisa bortfallet av de kanadensiska exportleveranserna I Västeuropa kunde synbarligen lätt nog kompenseras genom tillförsel från andra exportländer och ledde därmed inte till någon påtaglig åtstramning av marknadsläget. Prisrörelserna blev härigenom små under året och de svenska försäljningspriserna höjdes endast i begränsad omfattning. Sammantaget blev exportprishöjningen ca 2,5 46 1977-1978.

Trots det ökande inhemska bostadsbyggandet har trävaruförbrukningen inom landet totalt sett förblivit låg under 1978 och leveranserna till hemma-

marknaden blev i stort sett av samma omfattning 1978 som 1977.

Sågverkens totalt sett ökade leveranser medförde ingen nämnvärd uppdragning av produktionsvolymen under 1978. Redan under vären fanns tecken på en besvärande brist på sågtimmer som begränsade möjligheterna

till en ökad sågverksproduktion. Leveransökningarna under 1978 skedde därför huvudsakligen genom uttag ur sågverkens lager. Producentlagren avtappades sålunda kraftigt under 1978 och beräknas vid slutet av året vara

neddragna till en mycket låg nivå. Produktionsökningen beräknas härige-

nom ha stannat vid 2'Z 1977-1978.

Aktuella bedömningar av byggnadsverksamheten i Västeuropa pekar på en fortsatt ökad aktivitet totalt sett under 1979. I Förenta staterna kan däremot byggandet förutses komma att sjunka något mot slutet av 1979, även om nivån förefaller bli hög i ett mer historiskt perspektiv. Konkurrensen från kanadensiska leverantörer har under sådana omständigheter inte bedömts få ett avgörande inflytande på den västeuropeiska trävarumarknåden under 1979. Avgörande synes i stället bli i vilken grad övriga större exportländer förmär att kompensera de leveranser som skett från lager under 1978 — såväl hos producenter som importörer -- genom en höjd

sågverksproduktion 1979. Kännetecknande för utvecklingen i Västeuropa

under flera års tid har nämligen varit att en stor del av trävarukonsumtionen tillgodosetts genom omfattande lagerminskningar i producent- och importleden. I jämförelse med leveranserna har sålunda sågverksproduktionen legat på en lägre nivå — totalt sett — under en följd av år. Vid ingängen av 1979 torde trävarulagren i såväl förbrukar- som producentled vara så pass små att ytterligare lagerminskningar under 1979 inte synes sannolika.

För Sveriges del hämmas sägverksproduktionen fortfarande under de

första månaderna av 1979 av en akut brist på sågtimmer. Denna brist har endast i begränsad omfattning bedömts bli avhjälpt under 1979. Sägverksproduktionen har sålunda bedömts kunna höjas med endast ca 6 7 1978— 1979. Inbegripet en beräknad ökning av leveranserna till den inhemska marknaden med ca 4 6, samt en ytterligare mindre neddragning av sågverkens lager, frigör detta för export under 1979 en kvantitet som i stort sett motsvarar vad som skeppades under 1978.

Redan mot slutet av 1978 synes trävarumarknaden ha kännetecknats av vissa tendenser till efterfrägeöverskott. Dessa tendenser synes ha förstärkts under första kvartalet 1979, vilket medfört att försäljningspriserna successivt höjs. Ytterligare höjningar av leveranspriserna är därför att räkna med. Här har antagits att en höjning av de svenska exportpriserna med 2347 1978-1979 kommer till stånd.

Ännu under 1977 kännetecknades den västeuropeiska marknaden av ett visst kvardröjande överutbud av pupper och papp. Prisrörelserna var små under året och förbrukarnas inköp anpassades till att enbart motsvara den

svagt ökande papperskonsumtionen. Papperslagren bibehölls sålunda på

en mycket låg nivå under 1977. efter den omfattande minskning som skedde under 1976. När konsumtionen av vissa papperskvaliteter efterhand ökade i Västeuropa under första halvåret 1978 medförde den knappa lagerhållningen att efterfrågehöjningen omedelbart blev kännbar hos pro-

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 77

ducentledet. De kontinentala tillverkarna av framför allt skriv- och tryckpapper erhöll sålunda en starkt ökad ordertillströmning, och produktionsuppdragningar blev allmänt förekommande. En viss lageruppbyggnad skedde dessutom, sannolikt som ett utslag av förväntningar om höjda papperspriser. Strejker i delar av den amerikanska pappersindustrin I kombination med en fortsatt hög och stigande inhemsk papperskonsumtion bidrog samtidigt till att begränsa det nordamerikanska utbudet på världsmarknaden. De europeiska bruken erhöll sålunda ett ytterligare ef-

terfrågetillskott från utomeuropeiska marknader, främst i Asien, vilket ytterligare förbättrade marknaden för papper i Västeuropa under 1978.

Mot bakgrund av denna marknadsutveckling kom den svenska puppersexporten att stiga kraftigt under loppet av 1978. frånsett en tillfällig och ovanligt låg leveransaktivitet under semesterperioden. I enlighet med ef-

terfrågeutvecklingen på världsmarknaden skedde en särskilt stark utveck-

ling av skriv- och tryckpappersexporten till Västeuropa. medan leveranserna av de volymmiässigt mer betydande förpacknings- och omslagskvaliteterna ökade betydligt kraftigare på de utomeuropeiska marknaderna. Totalt sett ökade den svenska pappersexporten med 152 1977-1978.

De mer betydande prishöjningar som kunde genomföras under 1978 var i huvudsak koncentrerade till de grafiska papperskvaliteterna. Prisutvecklingen på den samlade svenska exporten blev härigenom betydligt mindre dramatisk jämfört med den volymmässiga utvecklingen. Handelsstatistikens exportprisindex för papper och papp ökade sålunda med endast 2,5 Z 1 genomsnitt från 1977 till 1978.

Den förhållandevis svaga ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1978 medförde en endast måttlig höjning av pappersefterfrägan. Leveranserna för konsumtion inom landet kan sälunda beräknas ha ökat ca 592 1977—

1978.

Den stigande efterfrågan under 1978 ledde till att produktionen successivt höjdes bland de svenska pappersbruken och produktionsstegringen blev ca 1352 mellan 1977 och 1978. Kapacitetsutnyttjandet höjdes härige-

nom med mer än 15 36 under 1978 och beräknas under fjärde kvartalet ha

motsvarat ca 87 av det teoretiskt möjliga kapacitetsutnyttjandet.

Den utveckling inom den amerikanska ekonomin som tecknas I avsnittet om den internationella bakgrunden bedöms innebära en dämpning av den ekonomiska tillväxttakten 1978-1979. En sådan utveckling kan under

loppet av 1979 förmodas innebära en sjunkande tillväxttakt för pappers-

konsumtionen i Förenta staterna. Återverkningarna härav i form av en ökad nordamerikansk konkurrens i Västeuropa har emellertid inte bedömts komma att utgöra nägot avgörande inflytande på den västeuropeiska marknadsutvecklingen. Papperskonsumtionen i Västeuropa torde fortsätta att växa I en god takt under 1979. En viss tillbakagång kunde mot

slutet av 1978 visserligen märkas för de tidigare under året mest efterfrä-

geexpansiva grafiska papperskvaliteterna. För den svenska pappersexpor-

Prop. 1978/79: 150 78

tens vidkommande torde emellertid en avmattning här komma att kompenseras av en starkare efterfrågetillväxt för andra papperskvaliteter. Överhuviudtaget synes efterfrågan 1979 ha förutsättningar att utvecklas på ett sätt som bättre överensstämmer med den svenska produktionens starka inriktning på förpacknings- och kartongområdet. Denna bedömning bekräftas av den senaste konjunkturbarometern som visar en fortsatt ökad orderingång från exportmarknaderna. Sammantaget har pappersexporten mot bak-

grund av den förväntade efterfrågeutvecklingen bedömts öka ca 14977 i

volym 1978-1979.

Med tanke på de omfattande prishöjningar som genomförts på pappersmässa väntas exportprisutvecklingen på papper bli betydligt starkare 1979 än 1978. Tendenser till en åtstramning av papperspriserna kunde märkas redan mot slutet av 1978 och dessa tendenser bör förstärkas under 1979. Här har förutsetts en höjning av exportpriserna med ca 1296 1978-1979.

Den förväntade efterfrågan beräknas vid en svag fortsatt minskning av

färdigvarulagren leda till en produktionsökning med ca 1056 1978-1979. Trots icke obetydliga kapacitetstillskott 1979 medför den beräknade tämligen kraftiga produktionsuppdragningen ett ytterligare höjt kapacitetsut-

nyttjande 1979 jämfört med 1978.

Med en stigande pappersproduktion i Västeuropa under första halvåret 1978 steg även förbrukningen av puppersmassa successivt. Ett omslag till en viss päfyllnad av massalagren skedde samtidigt i den västeuropeiska

pappersindustrin. Detta marknadsförlopp kom att leda till en stark ökning av den västeuropeiska massaimporten. Den sedan 1975 betydande obalans

mellan utbud och efterfrågan som karakteriserat marknadsbilden i Västeuropa försvann sålunda helt under 1978. Vid årsskiftet 1978/1979 kännetecknades marknaden i stället av tendenser till efterfrågeöverskott.

De svenska exportleveranserna ökade starkt under 1978. En större del av avsättningsökningen skedde dock i början av året på marknader utanför

den västeuropeiska, ull priser som dessutom betydligt understeg leve-

ranspriserna till Västeuropa. Syftet med den sålunda förda försäljningspolitiken torde för de svenska leverantörernas del ha varit en önskan att så längt som möjligt undvika en alltför stark press nedåt på massapriserna i Västeuropa. Samtidigt föreföll en snabb avveckling av de rekordstora producentlagren som nödvändig för att en uppjustering av massapriserna I

nivå med en lönsam drift efterhand skulle bli möjlig. Konkurrensen från

nordamerikanska leverantörer i Västeuropa var dessutom mindre besvä-

rande under 1978 till följd av ett gott avsättningsläge i Förenta staterna. I

och med att överlagren i den svenska industrin i stort sett hade eliminerats

vid halvårsskiftet 1978 fanns förutsättningar för en begynnande uppjuste-

ring av exportpriserna. De successiva dollarprishöjningar på pappersmassa som därefter skedde under tredje och fjärde kvartalen, utgjorde i princip en återgång till de prisnivåer som varit rådande före de exportprissänkningar som företogs under loppet av 1977. Totalt sett medförde prisut-

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 79

vecklingen att under loppet av 1978 ati medelprisnivån för pappersmassa enligt handelsstatistiken sjönk ca 1196 mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978. Den volymmässiga exportökningen blev närmare 195.

Stigande efterfrågan och tilltagande lageruttömning föranledde de svenska producenterna att successivt öka sin massatillverkning under första halvåret 1978. Omfattande driftsinskränkningar under semestermånaderna medförde att den uppåtriktade produktionstrenden bröts under tredje kvartalet, för att återigen förnyas under de återstäende månaderna av 1978. Massaindustrins kapacitetsutnyttjande har därmed kraftigt höjts under loppet av 1978, men trots detta fattas enligt gängse bedömningar 6—7 procentenheter till full utnyttjandegrad. Produktionsökningen för helåren 1977-1978 stannade vid drygt 12.

Efterfrågan på avsalumassa förefaller ha goda förutsättningar att stiga kraftigt även under 1979. Pappersproduktionen i Västeuropa har under 1978 successivt ökat och har, mot bakgrund av den förväntade efterfragebilden i Västeuropa förutsättningar att utvecklas starkt även under innevarande år. Med tanke på att de kontinentala massaproducenterna uppnådde ett i stort sett fullt kapacitetsutnyttjande mot slutet av 1978 torde dessutom

den väntade förbrukningsökningen till större delen behöva täckas av en

ökad import under 1979. I Förenta staterna torde emellertid efterfrågan utvecklas betydligt svagare 1 år jämfört med 1978. En hastig försämring av

efterfrågan väntas medföra en ökad nordamerikansk konkurrens i Västeu-

ropa. Sannolikheten härför synes dock liten och efterfrågan bör kunna hållas på en sådan nivå att utbudet på världsmarknaden från den nordamerikanska industrin inte kommer att utgöra någon nämnvärt dämpande effekt på marknadsutvecklingen i Västeuropa.

Möjligheterna att från svensk sida tillfredsställa en ökad efterfrågan är emellertid starkt begränsade. En produktionsökning med drygt 15 1978-1979 skulle medföra ett i princip fullt utnyttjande av produktionskapaciteten under 1979 men ändock ge ett leveranstillskott som endast knappt motsvarar lagerneddragningen 1978. Med hänsyn till den förväntade expansiva efterfrågeutvecklingen under 1979 har här förutsatts att en ytterligare mindre lagerminskning kan åstadkommas under 1979. Under sådana omständigheter har exporten av pappersmassa bedömts bli i stort selt oförändrad 1978-1979.

Den väntade efterfrågeutvecklingen på exportmarknaderna väntas med-

ge att ytterligare prishöjningar på pappersmassa genomförs under 1979. De

svenska exportpriserna på avsalumassa har sålunda bedömts stiga 1 ge-

nomsnitt ca 2355 1978-1979.

För skogsbruket beräknas den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna ha medfört en ökning av den totala rundvirkesförbrukningen med ca 726 1977-1978 (se tabell 4: 2). Importen av såväl såglimmer som massaved reducerades samtidigt kraftigt -- ca 55 5 i volym kan hopkrympningen beräknas till. Det minskade råvarubehovet inom den

Prop. 1978/79: 150 80

Tabell 4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1977—1979 Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1000 kbm Förändring från före-

gående år, & resp.

1000 kbm

Källa: Konjunkturinstitutet.

norska massaindustrin bidrog till att rundvirkesexporten totalt sett sjönk

971 volym 1977—1978. Såväl massaveds- som sågtimmerlagren avtap-

pades kraftigt under 1978. Ökningen i avverkningsvolymen kan därmed

beräknas ha stannat vid ca 4: 1977-1978.

De produktionsprognoser för skogsindustrierna 1978-1979, som redovisats ovan kräver för att kunna realiseras en ökning av rundvirkesförbruk-

ningen med ca 992. Vad beträffar utrikeshandeln räknas med ökning av rundvirkesimporten till i nivå med de kvantiteter som importerades åren

1975 och 1976. Detta skulle innebära en knapp tredubbling av rundvirkesimporten 1978-1979. Någon nämnvärd förändring I rundvirkesexporten förutses inte ske 1978-1979. Vid oförändrad lagernivå för rundvirke skulle den ovan bedömda lager- och leveransutvecklingen kräva en markant

ökning av avverkningsvolymen under 1979. Ännu under första kvartalet

1979 fanns emellertid tecken på en fortsatt låg avverkningsbenägenhet hos betydande grupper av landets skogsägare. Mot denna bakgrund förefaller

en ytterligare reducering av de redan små sågtimmer- och massavedslagren bli nödvändig under 1979 för att skogsindustrins förväntade råvarubehov

tillnärmelsevis skall kunna mötas. Regeringen har aviserat förslag om tillfälliga stimulanser för att öka avverkningarna 1979.

Här förutsatt produktions-, leverans- och lagerutveckling utmynnar i ett

behov med ca 8'Z i ökad total avverkning 1978-1979. En ökning av

massavedsavverkningen med ca 122: bedöms vara erforderlig och även realiserbar. Avverkningen av sågtimmer beräknas kommu att kunna öka med ca 492. Sammantaget skulle detta innebära en avverkningsvolym

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 81

ullräcklig för att här ställd produktionsprognos för sågverken skall kunna realiseras.

Järn- och stålverkens efterfrågeläge förbättrades något under 1978. Orderingången från exportmarknaderna som varit på uppåtgående sedan mitten av 1977 föll kraftigt under första hälften av 1978 men sedan fjärde kvartalet 1978 har en rejäl förstärkning av exportorderintflödet ägt rum. Orderingången från hemmamarknaden har däremot legat på en mycket låg nivå under hela 1978. Orderstockarna har dock stigit men är alltjämt synnerligen små. I ton räknat uppgick orderstockarna ull omkring 780 000 ton vid slutet av 1978 vilket är endast 4574 av de orderstockar som redovisades vid slutet av 1973.

Exportleveranserna steg inte obetydligt eller med 12,5 % räknat i volym mellan 1977 och 1978. Uppgången i stälexporten har dock i viss utsträckning kommit till stånd genom utförsäljning av produkter som normalt inte exporteras i någon större omfattning. BI. a. kom den svenska exporten av tackjärn att, I ton räknat, tredubblas från 1977 till 1978. Särskilt starkt utvecklades exporten till USA och statshandelsländerna men även till EGområdet noterades en viss ökning. Exporten till flertalet länder inom EG kom dock att stagnera eller t.o.m. minska vilket återspeglar den fortsatt svaga marknadsutvecklingen för stålprodukter inom EG. Enligt preliminära beräkningar ökade stålkonsumtionen inom EG med endast ett par procent 1977—1978 samtidigt som importen av järn och stäl från tredje land beräknas ha sjunkit kraftigt. De svenska stålföretagen synes således ha kunnat hävda sig relativt väl på EG-marknaden under 1978. I viss mån kan den svenska exportwtvecklingen ha gynnats av den japanska stålindustrins minskade konkurrenskraft i och med ycenens kraftiga appreciering under 1978. De stabiliseringsåtgärder som EG vidtagit sedan slutet av 1977 för att stärka den inhemska stålindustrin torde också i viss utsträckning ha fått importörerna att tidigarelägga sina beställningar av svenskt stål. Dessutom infördes under 1978 importkvoter gentemot flertalet länder — huvudsakligen utanför EFTA. Med nära nog samtliga stålproducerande länder ingicks samtidigt prisöverenskommelser. Prisutvecklingen på den svenska järnoch stålexporten kom hirigenom att i stort följa den prispolitiK"som fördes inom EG. Exportpriset på järn och stäl har sålunda mellan helårsgenomsnitten 1977 och 1978 stigit med knappt 8,5 26.

Leveranserna till hemmamarknaden förblev svaga under hela 1978. Produktionsutvecklingen inom de stålkonsumerande branscherna, som varit nedåtriktad under 1977. vände dock uppåt under 1978. Förbrukningen av stål kom härigenom att stiga inom flertalet branscher — inom varven fortsatte dock stälförbrukningen att minska kraftigt. Samtidigt fortsatte lagerneddragningarna inom såväl förbrukar- som grossistleden. Trots den svaga efterfrågan på stålprodukter ökade importen under 1978 med hela

590 jämfört med 1977. De svenska producenterna har således återigen

tappat marknadsandelar ull importen och det i ovanligt stor utsträckning. 6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bil 1.1

Prop. 1978/79: 150 | 82

Leveransutvecklingen under 1978 har för järn- och stålverkens del inneburit att produktionen kunnat höjas något. Årsgenomsnittet 1978 kom dock att ligga endast omkring I procent över 1977 ars med en produktionstakt I slutet av året som var närmare 6 Zz högre än under 1977. Genom den måttliga produktionsuppdragningen kunde stålverkens lager av fårdigvaror reduceras ytterligare. Dessa upplevs enligt den senaste konjunkturbarome-

tern I mars 1979 alltjämt som något för stora. Mot bakgrund av bedömningen i det internationella avsnittet om en

stigande internationell investeringsvilja bör en fortsatt förbättring av exportleveranserna kunna påräknas 1979. Enligt den av statistiska centralbyrån i februari insamlade exportenkäten för järn och stäl räknar dessutom företagen med en värdemässig ökning av exporten 1978—1979 på cu 2026. Företagen är inställda på en betydande expansion vad gäller den amerikanska marknaden och råvaruländerna. Till statshandelsländerna och Västeuropa förutser företagen däremot en längsammare tillväxt. Genom en förnyad s.k. skriftväxling har Sverige och EG träffat en överenskommelse för 1979. Ytterligare restriktioner har lagts på den svenska exporten till EG-området vad beträffar fördelningen på länder. Sannolikt uttrycker den ovan nämnda enkäten de svärigheter som möjligtvis kan uppstå på EG-marknaden under 1979. Med stöd av beräkningar över marknadstillväxt och marknadsandelar har dock exporten av järn och stål antagits stanna vid en ökning på 6,57 i volym 1978-1979. Samtidigt beräknas exportpriserna stiga med 101/296, dvs. en nägot högre ökningstakt än under det senaste året.

Den inhemska förbrukningen av järn och stål väntas öka kraftigt till följd av mer betydande produktionsuppdragningar inom industrin. I samband med produktionsökningarna väntas en uppdragning av förbrukar- och handelslagren kunna ske. Stålbehovet på den svenska marknaden skulle därigenom kunna stiga högst väsentligt. Förutsatt att de svenska stålföretagen inte ytterligare förlorar marknadsandelar till importen innebär ändock ovanstående leveransantaganden att importen kommer att öka med hela

16'Z i volym 1978—1979.

Lagerreduceringen i producentledet kommer säkerligen att avta under 1979. Räknar man med en viss fortsatt lagerreducering ger den ovan skisserade Ieveransutvecklingen utrymme för en större produktionsökning

under 1979. Uppdragningen väntas bli så betydande att den genomsnittliga

produktionsnivån 1979 ligger omkring 13,5 Zz högre än 1978 års.

Huvuddelen av ickejärnmetallverkens produktion går i form av insatsleveranser till den inhemska industrin. Drygt 1/3 av produktionen finner

avsättning på exportmarknaderna.

Exportefterfrågan som tog fart under 1977 fortsatte att öka under 1978 och exportvolymens tillväxt blev ca 11 1/22 1977-1978. Den inhemska

efterfrågan som minskade under 1977 blev i stort sett oförändrad 1978 som en följd av verkstadssektorns svaga produktionsutveckling. Sektorns fär-

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 83

digvarulager drogs vtterligare ned något under 1978. Trots den svaga inhemska marknaden gav efterfrågetillväxten från utlandet utrymme för en uppgång av produktionen med ca 11/22 1977-1978.

Den inhemska efterfrågan på ickejärnmetaller väntas visa en klar förbättring under 1979. Jämsides med en förutsedd fortsatt ökning av exportvolymen ges utrymme för en märkbart starkare uppdragning av produktionsvolymen 1978-1979 än de båda senaste åren.

Verkstadskonjunkturen har nu klart förbättrats jämfört med det bottenläge man nädde för drygt ett år sedan. Kapacitetsutnyttjandet är dock fortfarande lägre än under någon tidigare lågkonjunktur under 1960- och 1970-talen.

Orderingången från exportmarknaderna har varit på uppåtgående sedan mitten av 1977, men ökningstakten försvagades något andra halvåret 1978. För hemmamarknaden är uppgifterna motstridiga men det mesta tyder på en svag utveckling under 1978 med en viss uppgång först mot slutet av året och med fortsatt tillväxt första kvartalet 1979. Orderstockarna växte rätt kraftigt under 1978, med hela ökningen fallande på exportmarknaderna, men trots detta är enligt konjunkturbarometern företagens omdömen om orderstockarna tämligen negativa ännu i mars 1979.

Exportleveranserna har, med vissa fluktuationer, ökat sedan slutet av

Tabell 4:3 Försörjningsbatans för verkstadsprodukter (exkl. fartyg) 1977—1979 1975 års producentpriser

Milj. kr. Förändring från

föregående år, $& resp.

milj. kr.

Lagerförändring i industrin

(milj. kr.) -410 —-1116 100

Lagerförändring i handeln

! Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser för att erhålla en prognos över industriproduktionsindex.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Prop. 1978/79: 150 84

1977. Mätt på helår steg exportvolymen 7,5” 1977-1978. Det synes därför som om svensk verkstadsindustri under 1978 återtagit ca 1/4 av de exportmarknadsandelar man förlorade 1974-1977. Detta torde sammanhänga med den sänkning av den svenska exportens relativpris som skett sedan devalveringarna 1977. Exporten till Västeuropa utvecklades tämtligen svagt under 1978 vilket huvudsakligen var en följd av den oväntat låga importen till våra nordiska grannländer. Statshandelsländerna har sedan två år varit stagnerande exportmarknader för svensk verkstadsindustri medan däremot exporten till Nordamerika visat en stabil ökning under summa period. Till Nordamerika var framför allt personbilsexporten stark under 1978 men även exporten av övriga verkstadsprodukter ökade under året. Den kraftigaste ökningen under 1978 visade emellertid exporten till länder utanför OECD-området. Här var dock exportvolymen i utgångsläget särskilt låg efter den snabba nedgången 1976-1977. Exportpriserna ' steg 1977-1978 enligt handelsstatistiken med drygt 1192.

Leveranserna till hemmamarknaden fortsatte alt sjunka 1977 - 1978. Detta avspeglar dels den svaga efterfrågan på verkstadsprodukter från hushållens sida, främst då nybilsinköpen, dels maskininvesteringarnas fortsatta nedgång.

Importen minskade med drygt 104: i volym 1977-1978 vilket är ca 274 mer än vad nedgången i den inhemska efterfrågan i sig kunde förväntas ha medfärt. Importen förlorade därmed marknadsandelar vilket skall jämföras med den trendmässiga uppgång i importandelen som registrerats för

perioden 1963-1974. De svenska företagen har sålunda under 1978 i tämli-

gen stor omfattning vunnit tillbaka de hemmamarknadsandelar man förlorade 1975-1976 och 1977-1978. Importpriserna steg 15.52 1977-1978, framför allt beroende på den snabba ökningen under loppet av 1977.

Exportuppgången tillsammans med den minskade importen medförde att efterfrågan riktad mot svenska producenter ökade 1977—1978. Detta möjliggjorde en lageravveckling inom verkstadsindustrin på totalt ca I 700 milj. kr. i 1975 års priser. Lagren av insatsvaror och varor I arbete kan sammantagna alltjämt beräknas ha varit ca 1/2 miljard kr. för stora ultimo

1978 medan överlagren av färdigvaror uppgick till minst 21/2 miljarder kr.

vid samma tidpunkt. Det får dock bedömas som troligt att en del av dessa överlager utgörs av produkter som är helt eller delvis obsoleta. Trots lagerneddragningen beräknas att produktionsvolymen steg 0.552 1977-- 1978, med uppgången helt förlagd till andra halvåret 1978.!

Enligt senaste konjunkturbarometern steg orderingången från exportmarknaden under första kvartalet 1979 i ungefär den utsträckning företagen väntal samtidigt som man räknar med en kraftig ökning under andra kvartalet. Orderingången från hemmamarknaden ökade enligt marsbaro-

! Liksom för 1976— 1977 har alltså produktionsutvecklingen enligt industriproduktionsindex ersatts med en alternativ beräkning.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 8 'n

metern för andra kvartalet i följd. Ökningstakten har hittills varit måttlig men för andra kvartalet 1979 förutses en stark uppgång.

Exportleveranserna för 1979 har bedömts dels med hjälp av en enkät till verkstadsföretagen, dels med stöd av konjunkturinstitutets kalkyler över marknadstillväxt och marknadsandelar för den svenska exporten. Dessa kalkyler har denna gäng gjorts både för Sveriges totala export av bearbetade varor och för verkstadsexportens huvudgrupp separat (SITC 7). Företagen i enkäten räknar för 1978--1979 med en värdemässig ökning av exporten med 19,4 Zz och en prisökning på 7,1 2 vilket ger en implicit volymökning på 11,5 <&. Tidigare enkäter visar dock att företagen konsekvent underskattat prisökningarna jämfört med handelsstatistikens exportprisindex. Exportprisökningen har därför bedömts till 8 1/2 2£ 1978-1979. Med beaktande av denna prisprognos ger de ovan nämnda beräkningarna över marknadstillväxt och marknadsandelar en lägre volymökning än den som finns implicit i enkäten. Här har räknats med en exportvolymökning på

10 7 1978-1979.

Efterfrågan från hemmamarknaden (exkl. lagerförändring) antas stiga ca 6 1/2 Zz 1978-1979. Det är för den privata konsumtionen av verkstadsprodukter, främst bilar. och industrins maskininvesteringar som de största ökningarna väntas.

Importen beräknas på grund av eftersläpningseffekter från relativpris-.. förskjutningarna 1976-1978 förlora ytterligare något i marknadsandelar 1978-1979. Även med hänsynstagande till detta antas importen öka med drygt 11 2, till stor del en följd av att största delen av den inhemska efterfrågeökningen beräknas ske för efterfrågekomponenter med högt im- portinnehåll.

Lagren var vid utgången av 1978 fortfarande mycket för stora fast en betydande lageravtappning skett under året. För 1979 förutses en snabb minskning av färdigvarulagren men trots detta beräknas ett visst behov av lagerminskning kvarstå vid slutet av året. Lagren av varor I arbete antas, liksom lagren av insalsvaror, minska relativt kraftigt första halvåret för att sedan vara oförändrade.

För produktionen synes andra kvartalet 1978 ha varit en vändpunkt efter vilken produktionsvolymen börjat öka. Enligt konjunkturbarometern steg | produktionen första kvartalet 1979 samtidigt som man förutser en starkare ökning andra kvartalet. För hela 1979 väntas den ökade efterfrågan ge ett rejält genomslag på produktionen trots den fortsatta lagerneddragningen. Detta är ett resultat av att både exporten och den inhemska efterfrågan beräknas öka samtidigt som importen fortfarande antas utvecklas svagare än normalt. 1978-1979 förutses således en produktionsökning på ca

8 1/2.

Varvens orderstockar för leverans under återstoden av 1979 och senare uppgick i mars 1979 ull 7,5 miljarder kr. i löpande priser enligt statistiska centralbyråns varvsenkät. Av denna orderstock beräknas fartyg till ett

värde av 3,1 miljarder kr. levereras under återstoden av 1979. Återstående beställningar hänför sig till största delen till 1980. Vid varven kommer dessutom ett antal fartyg byggda i egen regi att färdigställas under 1979.

Fartygsleveranserna minskade mycket kraftigt under 1978 till följd av de

senaste ärens mycket låga orderingäng. Exporten av nybyggda fartyg sjönk med hela 61 7 medan däremot leveranserna till svenska rederier ökade något. Totalt sett kom ändock leveranserna att minska med hela : 44,5 i volym 1977-1978. Samtidigt drogs lagren av varor i arbete upp till

följd av en betydande lagerökning i form av fartyg byggda i egen regi.

Produktionsminskningen kom därmed att stanna vid 17.5 i volym 1977—

1978.

Leveranserna under 1979 har bedömts med hjälp av den ovan nämnda enkäten. Exportleveranserna beräknas sålunda inte uppgå till mer än 42 Zz av 1978 års export. Däremot beräknas leveranserna till svenska rederier öka starkt. Även under 1979 får man räkna med en fortsatt ökning av varor i arbete till följd av redan påbörjad lagerproduktion. De statliga garantierna för finansiering av sådan produktion utgår dock i och med utgängen av 1979. Detta innebär sannolikt att någon lagerproduktion utöver den redan beslutade inte kan päräknas för 1979. Inberäknat den ovan nämnda lagerökningen skulle produktionen komma att minska med uppskattningsvis

15 2 i volym 1978-1979.

Industribranscherna inom den heterogena övrigsektorn'! producerar huvudsakligen färdigvaror vilka till en mindre del avsätts på exportmarknaderna men till övervägande delen finner avsättning på den inhemska marknaden. I huvudsak går dessa varor till privat konsumtion och — i form av insatsleveranser — till industrin och byggnadsverksamheten.

Efterfrägeläget för övrigsektorn förbättrades något under 1978, huvudsakligeh genom ökad avsättning av övrigvaror utomlands. En gynnsam andelsutveckling gav tillsammans med marknadstillväxten upphov till en exportökning av övrigvaror på ca 6 1/2 <t 1977-1978. Den inhemska efterfrågan på övrigvaror utvecklades däremot svagt och den slutliga förbrukningen steg endast 1/2 2. Den offentliga konsumtionen ökade markant medan den privata konsumtionen minskade något. Den svaga produktionsutvecklingen inom tillverkningsindustrin medförde en endast blygsam ökning av förbrukningen av övrigvaror som insats I produktionen. Insatsleveranserna till byggnadssektorn steg däremot betydligt 1977-1978. Den under andra halvåret 1977 påbörjade avvecklingen av övrigvaruproducen-

1 Sektorn omfattar livsmedelsindustri inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri (SNI 31), textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNI 32), trähus- och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33 HD, träfiberplattindustri (SNI 34113), puppers- och pappförpackningsindustiri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 87

Tabell 4:4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1977— 1979 1975 ärs producentpriser Milj. kr. Förändring från föregående år, 74: resp. milj. kr.

Lagerförändring i industrin (milj. kr.) —-260 130 —-10 Lagerförändring i handeln

! Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns ärsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens ret för tidigare avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

ternas färdigvarulager fortsatte under 1978 och minskningen blev betydan-

de första halvåret. En betydligt blygsammare neddragning av lagren före-

togs andra halvåret. Såväl lagren av insatsvaror som varor i arbete ökade under 1978 medan däremot lagren av övrigvaror inom parti- och detaljhandelsledet drogs kraftigt ner under året.

Importen minskade med knappt 5 zz 1978, dels till följd av nedgången i den privata konsumtionen, dels som en följd av den relativa fördyring av importvaror som devalveringen medförde. Exportuppgången samt minskningen av öÖvrigvaruimporten gav därmed utrymme för en höjning av produktionsnivän och produktionstillväxten inom övrigsektorn uppgick till

2 1/2 96 1977—1978. Konjunktursituationen bör förbättras betydligt under 1979. Trots en relativt måttlig tillväxt på flera betydande exportmarknader kan exporten

— genom ytterligare andelsvinster — förväntas växa med ca 6 1/2 96 1978-

1979. Hemmamarknaden beräknas vidare utvecklas relativt starkt då den

privata konsumtionen av varor väntas stiga med närmare 3 1/2 26. Dessut-

om väntas förbrukningen av övrigvaror inom byggnadsverksamheten och tramför allt inom tillverkningsindustrin öka betydligt. Ett kraftigt positivt

lageromslag inom handelsledet väntas därtill bidra till ökad efterfrågan på

övrigvaror under 1979. Genom en viss fortsatt nedskärning av färdigvarulagren inom övrigsektorn väntas lagersituationen ha normaliserats under loppet av året.

Den prognoserade goda inhemska efterfrågeutvecklingen beräknas leda till att importen ökar med 10 <£ 1978-1979 medan produktionen beräknas stiga med 4 1/2 2£.

4.3 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Efter tre år av mycket svag ckonomisk utveckling började produktionen

vända uppåt ungefär vid halvårsskiftet 1978. Som redovisats i kapitel 1 uppskattas bruttonationalproduktens volymtillväxt mätt från användningssidan till 2,8 2 mellan 1977 och 1978. Bruttonationalproduktens förändring

beräknad från produktionssidan visar en inte fullt så krafug tillväxt för samma period, ökningen kalkylerad på detta sätt uppskattas till 2.0 Zz: Det var i första hand exportefterfrågan som bar upp ökningen medan bidraget från den inhemska efterfrågan blev mer betydande först under andra halv-

året 1978. Varuexportens volymökning 1977-1978 uppskattas till 7,8 medan importen, till följd av den svaga konsumtions- och investeringsutvecklingen och den förbättrade svenska konkurrenskraften, beräknas ha

fallit med 7 <£.

Preliminära beräkningar av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1978 och prognoser för 1979 redovisas i nedanstående tablå. Bedömningarna för 1979 grundar sig på ekonomidepartementets prognoser för den internationella — och den inhemska utvecklingen. På vissa punkter innebär dessa en avvikelse från konjunkturinstitutets prognoser. Motiven för dessa avvikelser har närmare redovisats i kapitel 1.

Produktionen inom jordbruket beräknas enligt statens jordbruksnämnd

ha ökat med 2,6 2 i volym mellan 1977 och 1978. Ökningen av animalie-

produktionen dvs. produktion av kött, mjölk, ägg m.m. uppgick till I 4z

medan vegetabilieproduktionen (potatis och sockerbetor, spannmål, olje-

och köksväxter) steg med drygt 2,5 %&. Under 1979 väntas produktionen

totalt i jordbruket öka med 2,1 Z:. Ökningen förutses falla helt på animalie-

produktionen medan en viss minskning väntas av vegetabilieproduktionen.

Skogsbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas ha varit

ungefär oförändrat mellan 1977 och 1978. För 1979 förutses en ökning på 3 Zz. Under 1978 var avverkningarna lägre än vad efterfrågeutvecklingen

motiverade. Regeringen föreslog i mars i är vissa åtgärder för att stimulera avverkningarna under 1979. Även om produktionen därmed blir högre än

prognosen så torde man ändock få räkna med att de redan små lagren av sägtimmer och massaved mäste dras ned ytterligare 1979 för att kunna

möta skogsindustrins rävarubehov. Under sommaren 1978 vände den totala industriproduktionen uppät

efter att ha fallit under drygt tre ärs tid. Produktionen inom basindustrierna

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 89

steg redan under första halvåret 1978 medan produktionen av färdigvaror började öka först under andra halvåret. För 1979 väntas en ökning på 7 <c. Ökningar förutses för samtliga delbranscher utom varven som väntas minska sin produktion med 15 £Z. Verkstadsindustrin exkl. varv väntas öka med närmare 9 2, massaindustrin med 16 £& och järn- och stålverken med drygt 13 22, Därvid har hänsyn tagits till de effekter som följer av prognosavvikelserna mellan ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet för 1979.

Kalkylen för elsektorns produktion bygger på bedömningar som gjorts av statens industriverk. Mot bakgrund av den ökande industriproduk-

tionen, en fortsatt ökad elanvändning inom hushållen m. m. väntas elpro-

duktionen fortsätta att öka under 1979 om än i långsammare takt än mellan

1977 och 1978.

Sammantaget väntas produktionen inom byggnadsverksamheten öka

med närmare 4 Zz. 1978-1979. Investeringarna i byggnader och anläggning-

ar förutses totalt stiga med 3,5 %£. Därav väntas investeringarna i permanenta bostäder öka med 5 Z. För 1979 förutses en igångsättning av 60 000 lägenheter varav 40000 i småhus. Industrins byggnadsinvesteringar väntas falla även under 1979.

Produktionen inom den privutu tjänstesektorn ökade ganska måttligt

mellan 1977 och 1978. Till följd av att såväl den privata konsumtionen som

bruttoinvesteringarna förutses öka 1979 väntas en produktionsökning på

drygt 4 77 1978-1979. Ökningen av den offentliga tjänsteproduktionen 1977-1978 uppskattas

till 3.5 2. Landstings- och primärkommunernas ökade därvid med 4,3 % medan statens produktion steg med 1,2 Z i volym. I kapitel 8 ges en detaljerad beskrivning av den väntade utvecklingen inom den offentliga sektorn. Sammantaget implicerar dessa kalkyler att produktionen inom den offentliga sektorn skulle öka med 2,6 76 mellan 1978 och 1979. Staten väntas öka med 1 Z och kommunerna med drygt 3 2.

Mot bakgrund av ovan redovisade prognoser för olika näringsgrenar skulle bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan öka med 4,5 7

mellan 1978 och 1979. Som framgått av kapitel I väntas bruttonationalpro-

duktens tillväxt 1978-1979 mätt från användningssidan bli drygt en halv procentenhet högre eller 5,1 6.

Prop. 1978/79: 150 90

Andel av Procentuell förändring i

total pro- produktionsvolymen

duktion, £&

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 91

5 Arbetsmarknaden

5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1978 och början av 1979

Under loppet av 1977 och första hälften av 1978 steg den öppna arbetslösheten. En klar förbättring noterades under hösten 1978. I december

1978 och januari 1979 skedde en viss ökning av arbetslösheten. I februari

minskade arbetslösheten och låg på 2,29 av arbetskraften. Den öppna arbetslösheten ligger vid en internationell jämförelse fortfarande på en låg nivä. Detta förklaras av de omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder

som satts in under den utdragna lågkonjunkturen. Bland de olika medel som använts märks: frisläppta investeringsfonder, statliga och kommunala

industribeställningar, förstärkningen av AMS resurser, utbildning av permitteringshotad personal (25-kronan), stöd till företag med dominerande ställning på sin ort och bidrag till nyrekrytering av personal. Sammantaget uppgick antalet sysselsatta i beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning, (exkl. utbildning vid permitteringshot), arkivarbetare och sysselsatta I skyddat och halvskyddat arbete m. m. till 138000 personer under 1978 mot 117 000 under 1977.

Trots det svaga arbetsmarknadsläget ökade sysselsättningen 1977—1978 med ca 20000 personer. Industrisysselsättningen fortsatte dock att minska under 1978, minskningen uppgick till närmare 36 000 personer jämfört med 1977. Denna sysselsättningsminskning motverkades av en fortsatt expansion i den offentliga sektorn. Sysselsättningsökningen 1978 jämfört med 1977 inom stat resp. kommun uppskattas till 7 800 resp. 50300 personer. Det innebär en högre ökningstakt än mellan 1976 och 1977.

Arbhetskraftsuthud

Utbudet av arbetskraft bestäms av den inhemska befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt utvecklingen av förvärvsfrekvensen hos olika befolkningsgrupper. Med förvärvsfrekvens avses andelen av en befolkningskategori som tillhör arbetskraften (dvs. antalet sysselsatta och arbetslösa personer dividerat med det totala antalet personer i befolkningskategorin). Under senare år har befolkningstillväxten stagnerat. Under 1978 ökade folkmängden med 0.276 eller 17300 personer. Antalet födda fortsatte att minska från 98.000 resp. 96000 1976 och 1977 till 93.000 1978. Födelseöverskottet var betydligt lägre 1978 än tidigare och uppgick till 3300. Av befolkningsökningen hänför sig sålunda huvuddelen till en nettvinvandring om 14000 personer. Invandringsöverskottet har minskat från 1977 med 9000 till 14000 personer främst på grund av att invandringen minskade med 8000 personer.

Den viktigaste bestämningsfaktorn för arbetskraftsutbudets utveckling

är förändringar av förvärvsfrekvensen hos olika befolkningskategorier.

Prop. 1978/79: 150 92

"Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstalen 1970, 1973-1978 Arsmedeltal (16—74 år)

1970 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Män 80.6 79,5 79,7 50.0 79,5 78.6 78.3 därav: 16—24 år 67,3 67,9 70,5 72,4 72,9 71.9 70,8

25 -54 år 95,1 94,3 24,5 95.2 95.7 95,5 95,3 55-74 år 62,8 58,3 56,6 55,4 52.8 50,8 50,4

Kvinnor 52,8 55,2 57,1 59.2 60,0 61,1 62,2 därav: 16- 24 är 58,9 60,1 63,5 66,1 67,7 68,0 68,1

25—54 år 64,5 68,9 71,3 74,2 75,6 77.5 79,3 55-74 är 29,0 28,9 28,9 29,7 29,9 30,1 30,6

Samtliga 66,7 67,3 68,4 69,6 69,8 69,9 70,2

Källa: Statistiska centralbyrån.

Utvecklingen av förvärvsfrekvenserna för olika åldersgrupper framgår av tabell 5:1.

Under 1978 fortsatte kvinnorna att öka sitt deltagande i arbetslivet.

Särskilt markant är detta för gruppen gifta kvinnor som noterar en ökning i förvärvsfrekvensen med 1,3 procentenheter. För de icke-gifta kvinnorna

ökade förvärvsfrekvensen med 0,8 procentenheter under 1978. Den lägre ökningen sammanhänger med att gruppen innehåller en relativt stor andel studerande. Minskningen av förvärvsfrekvensen hos männen under 1978 är särskilt tydlig för äldersgruppen 16-19 år och beror till stor del på det svaga arbetsmarknadsläget.

Under 1970-1975, tabell 5:2, ökade antalet personer i arbetskraften starkt. Mot slutet av 1975 och i början av 1976 avtog tillväxten. Från 1976 till 1977 ökade arbetskraften med 25 000 personer eller 0,6 3. Ökningen av

antalet personer i arbetskraften mellan 1977 och 1978 blev 0,82 eller ca

35 000 personer. I diagram 5:1 illustreras utvecklingen av antalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta under perioden 1974—1978.

Tabell 5:2 Antal personer i arbetskraften 1965— 1978 1 000-tal

1965 1970 1975 1977 1978 Förändring

1965—- — 1970—-

1970 1975

därav: kvinnor med barn

under 7 år 200 304 350 382 385 = 104 46

Källa: Statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 93

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1975—1979 Milj. personer. Säsongrensade månadsdata. 3 månaders glidande genomsnitt

oo oss )

|

4.3F

a (NS

Arbetskraften FM”

PAL |

4AT

Antal sysselsatta

l | I L J

1975 1976 1977 1978 1979

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Mätt i antal timmar minskade arbetskraftsutbudet mellan 1977 och 1978 med 1,3 72. Skillnaden i utveckling mellan utbudet mätt i timmar och i antal personer förklaras av att antal arbetade timmar per person och år minskat framför allt på grund av införandet av den femte semesterveckan under 1978. Effekten av semesterförlängningen beräknas uppgå till —1,5 Zz. Den ökade andelen kvinnor i arbetskraften sänker timutbudet eftersom medelarbetstiden är lägre än för män. Andra faktorer som förklarar differensen mellan utbud i timmar och personer är ökningen av delpensioneringen — under 1978 uppgick antalet delpensionärer till ca 38 000 — samt minskningen av Övertidsarbete.

Arbetskraftsefterfrågan

Som indikatorer på arbetskraftsefterfrågans utveckling kun användas dels statistiken över nyanmälda och kvarstående lediga platser hos arbetsförmedlingarna, dels andelen företag som uppgivit brist på olika kategorier arbetskraft i konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometerundersökningar. Analysen av utvecklingen av de lediga platserna kompliceras emellertid av den anmälningsplikt som införts i olika delar av landet. Enligt beräkningar

Prop. 1978/79: 150 94

gjorda av AMS skulle detta ha inneburit ett tillskott på över 30 96 i antalet nyanmälda platser.

Under 1975, 1976 och 1977 minskade antalet nyanmälda lediga platser och ärsmedeltalen låg för de tre åren på en lägre nivå än 1974. Under 1978 skedde en viss stabilisering av utvecklingen. Under första halvåret ökade antalet lediga platser (säsongskorrigerat) och låg i medeltal på en högre nivå än 1977. Tredje kvartalet 1978 innebar en nedgång varefter en stark ökning noterades under årets två sista månader. Genomsnittet för fjärde kvartalet 1978 blev högre än för motsvarande period 1975-1977. Under de två första månaderna 1979 fortsatte ökningen av antalet nyanmälda lediga platser låg i februari 1979 betydligt högre än motsvarande månad 1978. Utvecklingen på delbranschnivå följer i stort detta mönster.

I diagram 5:2 redovisas utvecklingen under perioden 1974-1978 av antalet kvarstäende lediga platser på totalnivå samt för fyra delsektorer.

Diagram 5:2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1975—1979 Säsongrensade månadsdata. Log. skala

80oF 70F 60F

Totalt 50 40 30 : T NM

[I

. : ”»

Offentliga tjänster

I

ba Ne ser Nee Se” H

—.. se - vå

|

Tillverkningsindustri

5 w - r —- Varuhandel —

d i

CN N i

LÅ I

Byggnadsverksamhet

4 - Lo — OO

L l L L I J

1975 1976 1977 1978 1979

Anm. Delbranscherna summerar sig inte till totalen dä vissa branscher uteslutits.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

2

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 95

Antalet kvarstående lediga platser ger en indikation på den icke tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft. För tillverkningsindustrin låg medelanta-

let för 1978, säsongskorrigerat, 8 under 1977 års nivå. Under första

halvåret 1978 minskade antalet lediga platser och låg nivåmässigt lägre än motsvarande period 1977. Under andra halvåret 1978 har en kraftig ökning ägt rum. Denna utveckling har förstärkts under de två första månaderna 1979. För byggnadsverksamhet noterades en minskning av antalet kvarstående lediga platser under våren och sommaren 1978. Den senare delen av 1978 och början på 1979 har emellertid inneburit en uppgång i antalet lediga platser. Inom sektorn offentliga tjänster ligger årsmedeltalet för 1978 nägot under 1977. Detta torde bero på att den svaga efterfrägan på arbets-

kraft under 1978 gjort det lättare att besätta vakanser inom framför allt

hälso- och sjukvården. I början på 1979 har en markant ökning ägt rum av antalet kvarstående lediga platser inom hälso- och sjukvården.

Tabell 5:3 Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1977, 1978 och 1979 Procentuell andel ja-svar

1977 1978 1975

Ikv. 2kv. 3kv. 4kv. Ikv. 2kv. 3kv. 4kv. I Ky Brist på yrkesarbetare Totala industrin 27 24 21 16 16 18 21 22 28 Trävaruindustri 35 30 29 26 29 31 35 32 31 Massa-, pappers- och

grafisk industri "16 IS 10 7 7 10 9 12 12 Järn- och stålverk 22 9 4 4 6 6 17 29 Verkstadsindustri 32 24 21 14 16 19 23 25 31 Varvsindustri 39 54 53 64 13 12 16 S 30 Brist på byggnads- och anläggningsarbetare Betongarbetare 33 28 24 6 || 13 10 21 12 Träarbetare 58 66 57 18 8 23 33 35 32 Murare 1 9 14 3 || IS 4 8 5

Källa: Statistiska centralbyrån.

I tabell 5:3 redovisas bristen på yrkesarbetare inom några industri-

branscher såsom den mäts i konjunkturinstitutets barometerundersökning-

ar. Under 1978 har bristen på yrkesarbetare börjat öka vilket antyder en förbättring av efterfrågeläget på arbetsmarknaden under 1978. Man kan således observera en klar förbättring av arbetskraftsefterfrågan under loppet av 1978. Vändningen i arbetsmarknadsläget synes ha inträtt i början av hösten.

Sysselsättningen

Den totala sysselsättningen ökade enligt arbetskraftsundersökningarna med 16000 personer eller 0,4 7 mellan 1977 och 1978 samtidigt som antalet arbetade timmar minskat med 2,2 72. Detta innebär en nedgäng av medelar-

betstiden med 2,6 26, vilket förklaras av införandet av femte semesterveckan, ökat deltidsarbete, minskat övertidsarbete m.m. Det är framför allt deltidsarbetet 20-35 timmar per vecka som ökat markant, den s.k. långa deltiden. Som framgår av tabell 5:4 ligger hela sysselsättningsökningen på gruppen kvinnor medan männen även under 1978 minskade i andel.

Tahell 5:4 Sysselsättningsutvecklingen 1974—1978 Medeltal sysselsatta, 1000-tal

Heltidssysselsatta (mer än 35 tim/v) 3282 3313 3239 3191 3152 Deltidssysselsalta

(20-34 tim/v) 465 521 603 659 710

Deltidssysselsatta (1-19 tim/v) 216 228 246 249 253

Källa: Statistiska centralbyrån.

Ett branschfördelat material (tabell 5:5) visar på en fortsatt sysselsättningsökning för staten och kommunerna samt de privata tjänsterna. För

industrin, som uppvisar en minskad sysselsättning sedan 1975, gick antalet

sysselsatta ned mellan 1977 och 1978 med 36000 personer. Även inom byggnadsverksamheten minskade antalet sysselsatta med ca 12000 personer.

Tabell 5:5 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1976—1978

1978 Procentuell förändring

Antal

syssel- 1976-1977 1977—1978

satta,

! Handel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank- och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning m.m.

2 Den totala sysselsättningsutvecklingen fås frän arbetskraftsundersökningarna korrigerade för kalendariska effekter m.m. för att överensstämma med nationalräkenskapernas definitioner. På senare år har förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de olika näringsgrenarna och arbetskraftsundersökningarna.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 97

Diagram 5:3 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1975-1979 Säsongrensade månadsdata

vor

100F

20 Arbetslöshet

mv 7

iÅ

Mö!

J v | Lediga platser [NS i

- > - 2. . --l. - i;

dd EA 1 7 I [Vy | L i 7 i

NÅ Sy ty Na : h

FA AA Na . ot

VON bk "7

sor ot NN N / od 30 ön oe ee nen vv so kem mald - ” RS |

NI

Arbetslösa kassamedlemmar |

20 bh . Lo — I

l l I l J

1975 1976 1977 1978 1979

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Arbetslöshet och arbetsmarknads politik

Under 1977 ökade den registrerade arbetslösheten (diagram 5:3). Denna utveckling fortsatte under 1978 och nådde kulmen under sommarmånaderna. Under hösten 1978 inträdde en kraftig förbättring av arbetslöshetsläget (tabell 5:6). Mellan tredje och fjärde kvartalet 1978 minskade arbetslösheten, säsongskorrigerat, med 19000 personer. Under fjärde kvartalet 1978 var enligt arbetskraftsunderökningarna I genomsnitt 84000 personer

arbetslösa, vilket låg något högre än motsvarande period 1977. I december

1978 och januari 1979 ökade arbetslösheten återigen varefter en nedgäng

har skett under februari. Ungdomsarbetslösheten låg under hela 1978 på en

mycket hög nivå jämfört med perioden 1970 1977. Det totala antalet

arbetslösa ungdomar var för fjärde kvartalet 1978 32000 personer, vilket innebär en relativ arbetslöshet på nära 596. En mycket hög arbetslöshet bland ungdomar 16—24 år uppvisar personer av utländsk härkomst. För 7 Riksdagen 1978/79. I samt. Nr 150. Bil. 1.1

Prop. 1978/79: 150 98

Tabell 5:6 Arbetslösheten 1976-1979 Års- och kvartalsmedeltal, 1000-tal (16—74 år)

Medelantal veckor i arbetslöshet IS 15 16 16 17 IS 18 17 Relativa arbetslöshetsantal turbetslösa i procent av arbetskraften)

Källa: Statistiska centralbyrån.

denna grupp låg den relativa arbetslösheten under fjärde kvartalet 1978 på nära 96.

AV statistiken över arbetslösa kassamedlemmar framgår att det inte enbart är de på arbetsmarknaden nytillträdande grupperna som drabbats av arbetslöshet. Under 1978 var i medeltal ca 45 700 personer arbetslösa mot 33 400 resp. 32 700 under 1977 och 1976. Arbetslösheten (säsongskorrigerad) bland industrikassamedlemmarna har avtagit något sedan mitten av 1978. I genomsnitt var under året 15 300 personer arbetslösa, vilket innebär en relativ arbetslöshet om ca 2,16. Detta innebär att arbetslösheten legat på en betydligt högre nivå 1978 än under perioden 1975—1977. Även bland medlemmarna i byggkassan och bland varuhandelns kassamedlemmar har registrerats en hög arbetslöshet. Jämfört med 1977 ligger arbetslösheten i byggkassan i genomsnitt under 1978 nivämässigt 1,7 procentenheter högre.

I tjänstemannakassorna registrerades under 1978 i medeltal 6 100 arbets-

lösa, vilket motsvarar en halv procent av medlemsantalet. Sammantaget kan konstateras att arbetslösheten nådde sin kulmen under sommarmäna-

derna och en viss stabilisering av arbetslöshetsläget skedde under det sista

kvartalet av 1978 och första kvartalet 1979.

Internationellt sett låg den öppna arbetslösheten i Sverige under 1978 på en låg nivå. Den utdragna lågkonjunkturen har i första hand drabbat industrin och flera av de arbetsmarknadspolitiska insatserna har därför satts in för att stödja sysselsättningen i denna sektor. Bland de olika medel som använts under 1977 och 1978 märks: frisläppta investeringsfonder, statliga och kommunala industribeställningar, utbildning av permitterings-

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 99

hotad personal, stöd till företag med dominerande ställning på sin ort och bidrag till nyrekrytering av personal.

I februari 1977 höjdes statsbidragen för utbildning inom företagen av

permitteringshotad personal från 8 till 25 kr/tim. för de första 160 tim-

marna. Utbildning enligt 2S-kronan fick snabbt en stor omfattning. Under 1977 sysselsattes i medeltal 41 000 personer i denna form av arbetsmarknadsutbildning. Under 1978 minskade utbildningen enligt 25-kronan i omfattning. I december 1978 sysselsattes 14200 personer enligt 25-kronorsbidraget mot 39 000 i december 1977. Antalet sysselsatta i övrig arbetsmarknadsutbildning var i stort oförändrat mellan 1977 och 1978 (tabell 5:7). Flera av de extra arbetsmarknadspolitiska insatser som gjorts har varit inriktade på att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Antalet ungdomar i

arbetsmarknadsutbildning expanderade kraftigt under 1977 och 1978. Av de 64 100 som sysselsattes i beredskapsarbeten i december 1978 var ca

44000 under 25 år. Ökningen av beredskapsarbeten låg främst inom tjänstesektorn, ca 606 av arbetena under 1978 läg inom tjänste- och vårdsektorerna. Arbetsförmedlingarnas resurser förstärktes också under 1977 och 1978 så att rutinerade arbetsförmedlare i högre grad än vdigare

kunnat ägna sina krafter just ät ungdomsproblemen.

Den 1 juli 1978 infördes ett s. k. nyrekryteringsbidrag. Syftet med detta bidrag är att förmå företag som avser att öka sin personalstyrka vid en

vändning uppåt i konjunkturen att tidigarelägga denna nyanställning. Bidraget utgick med 12000 kr. per ny heltidsanställd under tredje kvartalet 1978.

8000 kr. för nyanställningar under fjärde kvartalet 1978 och 4000 kr. för nyrekrytering under första kvartalet 1979. Intresset för bidraget förefaller att vara ganska stort, vid utgången av oktober 1978 hade preliminiära ansökningar från 8500 företag inkommit avseende en personalökning på 38000 personer. Drygt hälften av den beräknade personalökningen ligger på tillverkningsindustri men stora ökningar väntas också inom handel samt konsult- och uppdragsverksamhet. I februari 1979 omfattade ansökningarna ca 11000 företag och den beräknade personalökningen uppgick till 46000 personer.

Tabell 5:7 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1974-1979 Årsmedeltal, 1000-tal

1974 1975 1976 1977 1978 1979

Jan. Febr. Arbetsmarknadsutbildning — 41 36 42 45 49 62 63

utbildning vid permitteringshot (25-kronan) .. os or 41 29 8 8

Bercedskapsarbete 23 17 27 29 45 60 62 Arkivarbete 14 15 IS 15 15 16 16 Skyddat och halvskyddat

arbete m. m. 24 27 29 28 29 30 30 Totalt 102 95 113 158 167 176 179

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Prop. 1978/79: 150 100

Bland övriga åtgärder som vidtagits för att hålla uppe sysselsättningen på vissa orter eller inom vissa branscher märks det s.k. 75 -bidraget och äldrestödet inom tekoindustrin. Det tillfälliga sysselsättningsstödet (75 bidrag till lönekostnaden) för företag med dominerande ställning på sin ort omfattade under 1978 ett tjugotal företag och den övertaliga arbetsstyrka

som berördes uppgick till ca 4000 personer. Äldrestödet inom tekoindu-

strin omfattade under andra halvåret 1978 650 företag som ullsammans representerar 3/4 av den totala sysselsättningen i branschen.

5.2 Arbetsmarknaden under 1979

I avsnittet redovisas först prognosen över utbudet av arbetskraft 1979. Därefter diskuteras en beräkning av förväntad arbetskraftsefterfrägan under 1979 med utgångspunkt i prognoser över produktions- och produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Den sålunda erhällna utbudsoch efterfrägebilden ger sedan en grov bild av förväntad sysselsättning och arbetslöshet under 1979.

Arbetskraftsutbud

Till grund för arbetskraftsprognosen ligger ett antagande om en ökning av medelfolkmängden mellan 1978 och 1979 på 0,32. Detta antagande inkluderar en väntad nettoinvandring på 18000 personer under 1979. Det relativa arbetskraftstalet för arbetskraften (16—74 år) förutses öka med 0,5 procentenheter så att i medeltal 70.72 av befolkningen i åldersgruppen 16—74 år skulle befinna sig i arbetskraften under 1979. För de gifta kvinnorna väntas en ökning av det relativa arbetskraftstalet med 1,4 procentenheter och för de icke gifta kvinnorna en ökning med 0,8 procentenheter. För männens del förutses en viss fortsatt minskning. Översatt till antal personer innebär denna befolkningsprognos och antaganden om de relativa arbetskraftstalens utveckling att ökningen av arbetskraftsutbudet 1978— 1979 väntas bli ca 45 000 personer. Utbudet mätt i timmar, inkluderande

1978 och 1979. Några av de effekter som drar ned timutbudet är den

könsmässiga förskjutningen i arbetskraftens sammansättning, delpensio-

Produktion, produktivitet och sysselsättning 1979

I detta avsnitt redovisas prognoserna för produktions- och produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Utifrån dessa bedömningar erhålls efterfrågan på arbetskraft uttryckt i timmar. Genom att ställa utbudsprognosen mot efterfrågekalkylen kan man få en uppfattning om sys-

selsättning och arbetslöshet under 1979.

Produktiviteten (mätt som produktion per arbetad timme) ökade snabbt

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 101

under 1960-talet. Inom industrin låg ökningen då på ca 74 per år. Under 1970-talet har en förändring skett mot en klart lägre ökningstakt. Den lägre produktivitetstillväxten totalt i samhällsekonomin beror på flera faktorer. Bl. a. riktar sig nu en relativt större del av den samlade efterfrågan mot de tjänsteproducerande näringsgrenarna som erfarenhetsmässigt har en lägre produktivitetsökning än de varuproducerande sektorerna. Den relativt svaga produktivitetsutvecklingen inom industrin 1975—1977 (tabell 5:8) sammanhänger bl. a. också med den inriktning som arbetsmarknadspoliti-

ken och i viss mån industripolitiken haft på senare år. Ett viktigt inslag i

denna har varit att förmå företagen att i så stor utsträckning som möjligt

hålla kvar de anställda i företagen även när efterfrågan minskar.

Tabell 5: 8 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1973—1978

Årlig procentuell förändring

1973 1974 1975 1976 1977 1978

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den klara förbättring i konjunkturläget som noterades under 1978 förutses fortsätta under 1979. Den totala produktionen väntas öka med 4,5 £c

mellan 1978 och 1979 (tabell 5:9). För industrins del väntas en produktionsökning på ca 7Z. Denna snabba ökning gör det motiverat att anta att företagen kan realisera en del av den produktivitetspotential som byggdes upp under lågkonjunkturen. Redan under 1978 steg produktionen per arbe-

tad timme relativt kraftigt. Preliminära uppskattningar tyder på en ökning

mellan 1977 och 1978 på 8,1 24, trots en så pass svag produktionstillväxt i industrin som ca 196. Produktivitetsstegringen mellan 1978 och 1979 har antagits komma att uppgå till 7,5 26. Produktionen inom byggnadsverksam-

heten 1979 väntas öka i ungefär samma takt som mellan 1977 och 1978, dvs. ca 476. Bakom denna prognos ligger bl. a. ett antagande om en igång-

sättning av ca 60000 lägenheter under 1979. Även ombyggnadsverksamheten väntas fortsätta att öka under 1979. Inom den privata tjänstesektorn

förutses, efter en treårsperiod av svag produktionsutveckling, en ökning av produktionen med drygt 496. Detta sammanhänger bl.a. med den förväntade volymökningen av den privata konsumtionen mellan 1978 och 1979. Volymökningen inom tjänstesektorn medför även att produktiviteten stiger.

Prop. 1978/79: 150 102

Tabell 5: 9 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1979