Prop. 1982/83:153
om ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m.m.
. Prop." 1982/83: 153 ' Regeringens proposition
1982/83: 153
om ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m. m.;
beslutad den 17 mars 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
OLOF PALME HANS GUSTAFSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
Lagen om-förvärv av hyresfastighet m.m. har till syfte att förebygga spekulation i hyresfastigheter och att hindra att hyresfastigheter förvärvas av personer som är olämpliga att förvalta sådana fastigheter. I princip fordras hyresnämndens tillstånd till förvärven. '
I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen. För det första vidgas lagens tillämpningsområde. Nuvarande undantag. från tillståndsplikten vid .vissa förvärv av andel i fastighet tasbort. Vidare vidgas tillståndsplikten beträffande förvärv av aktier och andelar i fåmansbolag och handelsbolag till att omfatta alla sådana bolag vars huvudsakliga syfte är att förvalta hyresfastigheter. I samband därmed föreslås att det nuvarande systemet med anmälan till kommunen av fastighetsförvärv också skall gälla förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag. Även i dessa fall skall alltså avgö- randet huruvida tillståndsprövning skall äga rum ligga hos kommunen.
För att förvärvaren skall få förvärvstillstånd fordras att han uppfyller vissa i lagen angivna förutsättningar. som bl.a. avser hans praktiska och ekonomiska möjligheter att förvalta fastigheten. Reglerna härom föreslås nu skärpta så att förvärvaren åläggs en längre gående utredningsskyldighet än f. n. Vidare föreslås att reglerna kompletteras med en allmän bestäm-' melse som gör det möjligt att vägra tillstånd för t.ex. personer som har underlåtit att betala in skatter och avgifter för anställda, som har stora skatteskulder eller som har haft samröre med ekonomisk brottslighet.
I propositionen föreslås även en ändring i 1982 års lag om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Ändringen innebär att lagen inte skall gälla hyresfastigheter som ägs'av staten. kommun eller allmännyttigt bostadsföretag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den I juli l983.
Prop. [982/83: 153
1. Förslag till
IJ
Lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet
m. m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1975: I l32l om förvärv av hyres- fastighet m. m.,
dels att 2—4. 7— IO och B åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer". lOa. lOb och 27%. av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
2
Förvärvstillstånd fordras ei
Föreslagen lydelse
..
Förvärvstillstånd fordras inte
|. om egendomen förvärvas från staten. kommun. landstingskommun eller kommunalförbund.
2. om staten. kommun. lands- tingskommun, kommunalförbund. aktiebolag. som helt äges av kom- mun eller landstingskommun. all- männyttigt bostadsföretag. riksor- ganisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation är förvär- vare,
2. om staten. kommttn. lands- tingskommun, kommunalförbund. aktiebolag. som helt ägs av kommun eller landstingskommun. allmännyt- tigt bostadsföretag. jbl/trö- relsekouperatit' riksorganisation el- ler regional foIkrörelsekrmperatit' 0t1eanisatiun av bostadsrättsför- eningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation är förvärvare,
3, om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen (l97t):939) om förvaltning av kyrklig jord. _
4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att åter avyttra egendomen.
5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte'heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt. någon av dem är överlåtarens av- komling. allt under förutsättning att överlätarcn inte är skyldig att avyttra egendomen enligt ös eller enligt 3 kap. lä lagen (1982: 6I8) om utländska förvärv av fast egendom m.m..
6. om förvärvet avser andel ifas- lighet at'lt förvärvet ut' andelen sker i syfte att./)ereda ji'irt'ärt'm'en ueh hans familj bostad påjltslighe- lett.
7. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast egendom m.m.. .
s. om förvärvet sker genom inrop pit exekutiv auktion.
' l.;tgen omtryckt 19792307. "' Senaste lydelse |982: 628.
6. om förvärvet skall prövas enligt . lagen om utländska förvärv av fast egendom m.m..
7. om förvärvet sker genom inrop pä exekutiv auktion.
Prop. 1982/83: 153
L»
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9. om andel i fastighet förvärras av någon som redan äger andel i fastigheten och som ej enligt 6 # är skyldig att avyttra sistnämnda an- del.
3 s*
Vid förvärv av fast egendom som avses i tå och som ej omfattas av undantagsbestämmelserna i 2 & skall förvärvaren inom tre månader från det förvärvet skedde anmäla förvärvet till den kommun där den fasta egendo- men är belägen. Till anmälningen skall fogas styrkt avskrift av fångeshand-
lingen.
l fall som avses i I 5 2—4 får frå- gan om förvärvstillstånd prövas av hyresnämnden redan innan förvär- vct skett. Ansökan får i sådant fall inges till hyresnämnden utan föregå- ende anmälan till kommunen.
l fall som avsesi ] äjörsta stycket 2—4 fär frågan om förvärvstillstånd prövas av hyresnämnden redan in- nan förvärvct skett. Ansökan får i sådant fall inges till hyresnämnden utan föregående anmälan till kom- munen.
Tillstånd att förvärva egendom på offentlig auktion enligt 7 få eller enligt 3 kap. 35 lagen (l982:6l8) om utländska förvärv av fast egendom m.m. lämnas före auktionen.
4.5
Förvärvstillstånd skall vägras. om sökanden ej gör sannolikt att han är i stånd attförvaltafastighe- ten, att syftet med förvärvet är att han skall idka hostadstörvaltning och därvid hälla fastigheten i så- dant skick att den motsvarar de an- språk de boende enligt lag har rätt att ställa samt att ltan även i övrigt kommer att iaktta god sed i hyres- förhållanden. '
Förvärvstillstånd enligt denna lag får ej vägras. om det i ärendet visas att fastigheten är obebyggd eller be'
" Senaste lydelse l982: 628.
F i'it'värvstillstånd skall. utom i de fall som anges i andra och tredje styckena, vägras.
I. om förvärvaren inte visar att han är i stånd attfiiirvaltafastighe- It'll.
2. om fE'irvärvaren inte gör-san- nolikt att syftet medfi'irvärvel är att han skall förvalta fastigheten ()("ll därvid hälla den i ett sådant skick att den motsvarar de anspräk de boende enligt lag ltar rätt att ställa.
3. om det kort (tittas att förvär- varen i något annat avseende inte kommer att iaktta god sed i hyres-
fi'irluillanden eller
4. om det kan antas att förvär— varen eljest med hänsyn till brotts"- lig gärning eller visad brist vidfitll- göra/ide av åligganden enligt lag är från allmän synpunkt olämplig att
innehafastigheten. Förvärvstillstånd får inte vägras. I. om det visas att fastigheten är
obebyggd eller bebyggd med annat
Prop. 1982/83: 153
Nuvarande lydelse
byggd med annat än hyreshus eller med hyrcshus som icke innehåller fler än två för bostadsändamål av- sedda lägenheter. Skall fastigheten enligt gällande planer användas för annat ändamål än för uppförande av hyreshus. får förvärvstillstånd med- delas även otn de förutsättningar som anges i första stycket ej före- ligger.
Föreslagen lydelse
än hyreshus eller med hyreshus som icke innehåller fler än två för bos- tadsändamål avsedda lägenheter el- ler
2. om förvärvet avser andel i fas- tig/tet och förvärvet av andelen lll)- penbart sker i syfte att bereda för- värvaren och hansf'amili bostad på
Hänvisningar till S1
- Prop. 1982/83:153: Avsnitt 2
fastigheten.
Skall fastigheten enligt gällande planer användas för något annat än- damål än för uppförande av hyres— hus, får förvärvstillständ meddelas utan hinder av första stycket.
794
Har förordnande meddelats enligt 65 och har inroparen dessförinnan eller senare avyttrat egendomen, skall förordnandet trots detta gå i verkställighet.
det.
1 övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras, som om egendomen blivit ut- mätt för fordran med bästa för- mänsrätt däri efter. i förekomman— de fall. sådana rättigheter som be- svärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och har före- träde framför alla befintliga ford- ringar. Även om det i enlighet här- med bestämda skyddsbeloppct täckes. fär försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har äsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller. om ägaren
eller innehavare av fordran som är '
förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen påkallat sär- skild värdering. det värde vartill egendomen uppskattas av värde- ringsmän som länsstyrelsen utser. Egendomen får säljas endast till den som fått besked från kom- munen att prövning ej påkallas. er- hällit lörvärvstillständ eller enligt lå 2. 3. 4 eller 9 får förvärva egen- domen utan sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda fär
* Senaste lydelse l98| : 787.
om kommunen eller hyresnämnden icke återkallar sin framställning i ären-
I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras. som om egendomen blivit ut- mätt för fordran med bästa för- månsrätt däri efter. i förekomman- de fall, sådana rättigheter som be- svärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och har före- trädc framför alla befintliga ford- ringar. Även om det i enlighet här- med bestämda skyddsbcloppet täckes. får försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller. om ägaren eller innehavare av fordran som är ' förenad med panträtt i egendomen i
god tid före auktionen påkallat sär- '. skild värdering. det värde vartill
egendomen uppskattas av värde- ringsmän som länsstyrelsen utser. Egendomen får" säljas endast till den som fått besked. från kom- munen att prövning ej "fsäkallas. er- hållit förvz'irvstillständ eller enligt 25 2.3 eller 4 får förvärva egendo- men utan sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda fär
Prop. 1982/83: 153
'.I!
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
'antagas, skall försäljning ske även (am-innehavare av fordran bestrider det.
antagas. skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider det. " '
Kommer försäljning ej till stånd vid auktionen. får kommunen eller hyres— nämnden inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft hos länsstyrel- sen påkalla förordnande om ny auktion.. Framställes ej sådan begäran inom föreskriven tid eller avges ej heller vid den senare auktionen bud som får antagas. är frågan om försäljning av egendomen förfallen.
Kostnad i samband med auktion. söm ej lett till försäljning. betalas av statsmedel.
8.5
Bestämmelserna i 9—l l åå gäller i fråga om ]. aktiebolag vari minst 75 procent av aktierna äges eller på därmed jämförligt sätt innehas. direkt eller genom förmedling avjuridisk person. av högst tio fysiska personer.
2. handelsbolag. _ . .
Innehas aktier av varandra närstående personer. skall vid tillämpningen av första stycket I aktierna anses tillhöra en fysisk person. Som närstående person räknas därvid föräldrar. far? eller morföräldrar. make. avkomling eller avkomlings make. syskon eller syskons make eller avkomling. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn.
95
Äger bolag fast egendom som avses i l ä och är egendomens taxer- ade värde enligt senaste balansräk- ning minst tre gånger större än det enligt samma balansräkning bok- förda värdet av bolagets övriga till— gängar. får aktie eller andel i bolaget ej utan tillstånd av hyresnämnd för- värvas genom sådant fång som anges i l & första stycket eller genom inlö- sen enligt 3 kap. 3 & aktiebolagslagen (l975: 1385). Detsamma gäller ifrå- ga om förvärv av aktie eller andel i moderbolag, om det sammanlagda taxerade värdet av koncernens fas- ta egendom, som här avses. är minst tre gånger större än det sam- manlagda bokförda värdet av kan- .eernens övriga tillgångar. allt en- ligt koneernbalagens senaste ba- lansrc'ikningar.
Bestämmelserna i 2.5 l—6 gäller i tillämpliga delar. Tillstånd fordras ej till förvärv av aktie på grund av
Första styeket ] gäller inte bo- stadsaktiebolag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 24.6 kommu- nalskattelagen ( 1928 :370).
Äger bolag fast egendom som avses i l ä och är egendomens taxer- ade värde enligt senaste balansräk- ning större än det enligt samma ba-
. lansräkning bokförda värdet av bo- .
lagets övriga tillgångar. får aktie el- ler andel i bolaget inte titan tillstånd av hyresnämnd förvärvas genom så- dant fång som anges i l 5 första stycket eller genom inlösen enligt 3 kap. _ 3.5 aktiebolagslagen( 1975: l385). Fört'ärvstillstånd fordras dock endast om pröming enligt [05 tredje stycket begärs hos hyresnämnden.
Vid förvärv av aktie eller andel i moderbolag gäller vad som if("irsta stycket sägs om bolaget i stället koncernen.
Bestämmelserna i 25 1—5 gälleri tillämpliga delar. Tillstånd fordras ej till förvärv av aktie pågrund av
Prop. l982/83: 153
Nuvarande lydelse
nyemission där aktieägarna tecknar de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger.
Föreslagen lydelse
nyemission där aktieägarna tecknar de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger.
105
Har tillstånd till förvärv av aktie eller andel i bolag ej söktsf'in'efi'n- värvet. skall det sökas inom tre må- nader från det _]?irvärvet skedde. I fråga om prövning av ansökan om tillstånd till sådant förvärv gäller 4 9' i tillämpliga delar.
Görs ej ansökan om jörvärvstill- stånd inom jöreskriven tid och på _få'ireskrivet sätt eller vägras för- värt'stillståral genom lagakraft- ägande beslut. iir-förvärvet ogiltigt.
Vid förvärv av aktier eller ande-' lar i bolag skall _li'irt-"iirvaren inom tre månader från det förvärvet skedde anmäla .Mrvärvet till den kom/nun där huvuddelen av den fasta egendomen är belägen. Frå- gan om i vilken kommun hin-'udde- len av egendomen ligger skall av- göras med ledning av jastigheter- nas la_reriugsvärde. 'l'ill anmälning—' en skall fogas styrkt avskrift av fångeshandlingen eller. om någon fångeshandlin g inte har upprättats. ett av ("iver/åtaren oclt ft'irviirvaren undertecknat intyg om när förvär- vet ltar skett oclt om de villkor som har avtalats jär-förvärvet.
I fall som avses i I .é' första stycket 2—4 samt vid _lörvärv ge- nom inlösen euligt 3 kap. 35 aktie- bolagslagen ( I 975 : I385 ) järj'rågan om jörvärt'stillständ prövas av hy— resm'immleu redan innan _)Q'irvärvet skett. Anst'ikanjär i sådantfall ges in till hyresnämnden utanfi'iregåen- de amnälan till kommunen.
Vill kommunen begära prövning enligt denna lag. skall beslutet om detta anmälas till hyresnämuden inom tre månader efter det anmä- lan skett enligt/Firsta stycket eller. om styrkt avskrift av fängeshand- lingen eller intyg om ji'n'värvet inte varfogad till anmälningen. tre må— maler från det att kommunen mot- tog sådan handling. Det åligger kommunen att snarast nu'iiligt och senast inom samma tid underrätta _ft'irvärvaren huruvida prövning lre- ' gärs.
lOa &
Har anmälan som avses i I().(*' tredje stycket gjorts inom föreskri- ven tid. skall hyresnämnden före- lägga förvärvaren att inom en må-
Prop. 1982/83: 153
Nuvarande lydelse
lOb
Föreslagen lydelse
nadfi'ån de! att han få!! del avföre- läggande! ansöka om fi*irvärvstill- stånd. Föreläggande! skall inne/tål- la en upplysning om bestämmelser- na i It)/rä. Tillföreläggande! skall fogas en avskrift av kouununens anmälan.
I fråga om hyresnämndens pröv- ning av ansökan ont förvärvstill- stånd gäller 4 s i tillämpliga delar.
&
Förvärv som avses i 9 så'första el- ler andra stycket och som inte om- fattas av undantagsbestä!nmel- serna i tredje stycket i nämnda pa- ragrafär ogiltigt.
[ . om förvärvet inte inom före- skriven tid anmäls till kommunen och förvärvaren inte redan lianer-' hållit fört't'irvstillståml eller från kommunen få!! besked att prövning inte begärs. '
2. om ansökan om förvärvstill- ståta! inte görs enligtföreläggande som avses i 10 a .Sförsta stycket.
3. om förvärvstil/stånd vägras genom lagakra/tägande beslut.
l3å
Förköpsrätten utövas genom att kommunen senast i samband med att kommunen skall yttra sig i till- ståndsr'ireudet skriftligen hos hy- resnämnden anmäler att beslut att utöva förköpsrätt fattats. Hyres- nämnden skall underrätta bolaget samt köpare och säljare om beslutet att utöva förköpsrätt.
Förköpsrätten utövas genom att kommunen inom den tid som gäller för anmälan enlig! !().(4 tredje _ stycket skriftligen hos hyresnämn- den anmäler att beslut att utöva för- köpsrätt har fattats. Hyresnämnden skall underrätta bolaget samt köpa- re och säljare om beslutet att utöva förköpsrätt.
Har förvärvstillstånd meddelats. är förköpsrätten förlorad.
,,
4.
75
Regeringen bemyndigas a!! med- dela närmare föreskrifter om skyl- ' dighet för förvärvaren att till kom- munen och hyresnämnden lämna uppgifter av betydelse för pröv- ningen avft'irvärv enligt denna lag.
Denna lag träderi kraft den Ijuli 1983. I fråga om förvärv som har skett före ikrafttri'idandet gäller äldre bestämmelser.
Prop. 1982/83: 153 8
Förhandstillstånd till förvärv av aktie eller andel i bolag som har medde- lats före ikraftträdandet gäller även därefter. Har en ansökan om förhands- tillstånd till sådant förvärv ej slutligen avgjorts vid ikraftträdandet. gäller äldre bestämmelser beträffande prövningen av ansökningen.
2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyres- "nämnder
Härigenom föreskrivs att 4. 5 och 16b åå lagen (1973: 188) om arrende- nämnder och hyresnämnderl skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse ' Föreslagen lydelse
4 &" Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 åjordabalken har till uppgift att . medlai hyres- eller bostadsrättstvist.
2. pröva tvist om reparationsföreläggandc enligt 12 kap. 165 andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. 24a &. överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34—36 åå. upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 &. förlängning av hyresavtal eller villkor för sådan förlängning enligt 12 kap. 49 S, hyresvillkor enligt 12 kap. 55 5 eller uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 %. alltjordabalken
2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22—24 55 hyresföthandlingslagen (1978: 304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 % samma lag.
3. pröva tvist om hyresvillkor enligt 7 5 sista stycket," upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 å andra stycket eller medlemskap enligt 52 &. allt bostadsrättslagen (1971 : 479).
4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12 kap. 45 eller 56 äjordabalken eller av beslut som avses i 60 5 första stycket 1 bostadsrättslagcn.
5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist. 5.a pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt
6. pröva fragor enligt bostadssaneringslagen (1973: 531 ) och bostadsför- valtningslagen (1977. 792).
7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.. .
8. pröva frågor enligt bostadsanvisningslagen (1980: 94).
9. pröva frågor enligt lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till' bostadsrätt.
Ärende upptages av den hyres— Ärende upptages av den hyres- nämnd inom vars område fastighe- nämnd Inom vars område fastighe- ten är belägen. Ärende som avses i ten är belägen. Ärende som avses i 9. 17 eller 18 & lagen om förvärv av IO. 17 eller 18 & lagen om förvärv
' Lagen omtryckt 1980: 97. 3 Senaste lydelse 1982: 354.
Prop. 1982/83: 153
Nuvarande lydelse
hyresfastighet rn. m. upptages dock 'avlhyresnämnden i den ort där bo- lagets styrelsc har sitt säte eller. i fråga om handelsbolag. där förvalt- ningen föres.
Föreslagen lydelse
av hyresfastighet m.m. upptages . . dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse har sitt säte eller. i fråga om handelsbolag. där förvalt- ningen föres.
55
Hyresnämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter. om ' ej annat följer av tredje stycket. Av de senare ledamöterna skall 'den ene vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet eller. när ärendet rör bostadsrättsfastighet. med förvaltning av sådan fastighet och den andre vara väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller. när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet. med näringsidkande hyresgästers förhållanden. ] ärende enligt 52 åeller60 åförsta stycketl bostadsrättsla— gen (1971:479) skall vad som sagts nu om- hyresgästers förhållanden i stället avse bostadsrättshavares förhållanden..
Hyresnämnd får anlita teknisk ex- pert att biträda nämnden. om ären- dets beskaffenhet eller annat sär-
Hyresnämnd får anlita expert att bi— träda nämnden. om ärendets be— skaffenhet eller annat särskilt skäl -'
skilt skäl föranleder det. föranleder det.
Bestämmelserna 12 å andra— fjärde styckena äger motsvarande tillämp— ning i fraga o'm hyresnämnd. _ Regeringen kan förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar. Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdel— nlng;
16b 5"
Ansökan om förvärvstillstånd skall för yttrande tillställas kommun där tillståndspliktig fast egendom fmnes samt. om det lämpligen 'kan ske. organisation av hyresgäster som berörs av ansökningen. Avser ansökan tillstand till förvärv av aktie. skall tiden för avgivande av yttrande bestäm— mas så att den ej understiger t're manader.
lärende angaende förvärvstillstånd skall kommun. där den fasta egendo- men är belägen. samt hyresgästorganisation. som berörs av ansökningen. anses som Sökandens motparter. '
[ ärende angående förvärvstillstånd äger bestämmelserna i 14 lå andra stycket motsvarande tillämpning.
Ansökan om tillstånd att förvärva .
1. fast egendom eller tomträtt genom köp eller byte.
2. aktie genom köp eller genom inlösen i fall som avses i 12 å andra stycket lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m. m..
får ej prövas eller på grund av återkallelse avskrivas innan det blivit slutligt avgjort om förköp skall äga rum.
Föreläggande enligt 3aä andra Föreläggande enligt 3aå andra stycket lagen om förvärv av hyres- fastighet m.m. får ej utfärdas innan det blivit slutligt avgjort att förköp ej skall äga rum.
stycket eller l()a 5 första stycket lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. får inte utfärdas innan det bli- vit slutligt avgjort att förköp inte skall äga rum.
Denna lag träderi kraft den 1 juli 1983.
Prop. 1982/83: 153 10
3. Förslag till Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)
Härigenom föreskrivs att fylla åå bostadsrättslagcn (1971:4791' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
61") a #5
En bostadsrättsförenings beslut om förvärv av hyresfastighet för om- bildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på föreningsstämma. Bc- slutet skall biträdas av hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet. Dessa hyresgäster skall vara med- lemmar i bostadsrättsföreningen.
Vid beräkningen av antalet lägenheter bortses frän garage. lager och andra lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen.
Protokollet frän föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur beräk- ningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt för hyresgästerna och fastighetsägaren.
Innan beslut om fastighetsförvärv fattas. skall sådan ekonomisk plan som avses i 4 & upprättas och hällas tillgänglig för hyresgästerna. Till planen skall fogas ett besiktningsprotokoll. som visar fastighetens skick. Planen skall även vara försedd med intyg enligt 4 &.
Beslut om förvärv i strid med första stycket är ogiltiga. Detsamma gäller beslut om förvärv som fattats utan att ekonomisk plan varit tillgänglig enligt fjärde stycket. Om likväl förvärv har skett enligt beslutet och lagfart har meddelats. skall dock vad nu sagts ej gälla.
! fräga om bostadsrättsföreningar som är anslutna till en r'ikskuopera- tir organisation gäller denna para- graf endast om fastighetsförvärvet sker enligt lagen (1982: 3521 om rätt till fastighetsförvz'irv för ombildning till bostadsrätt.
[ fråga om bostadsrättsföreningar
.som är anslutna till enfalkrr'irelse—
kooperatir riksarganisation- gäller denna paragraf endast om fastig— hetsförvärvet sker enligt lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsför- värv för ombildning till bostadsrätt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.
' Lagen omtryckt 19821353.
Prop. 1982/83: 153 . ||
Hänvisningar till S3
- Prop. 1982/83:153: Avsnitt 2
4. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
Härigenom föreskrivs att 2 & lagen (1982:3521 om rätt till fastighetsför- värv för ombildning till bostadsrätt skall ha nedan angivna lydelse.
Nurarande lydelse-' [föreslagen lydelse 2 s . Lagen gäller inte om egendomen Lagen gäller inte run ('_L'e/ttluute/t innehåller färre än fem lägenheter. ägs av staten. kommun. lumlstings—
kmnmun. kuin/nrural/örlnuul. all- männyttigt bastadsji'iretag eller uk- tielmlag som helt ägs av en Imm- lnuu eller lurulsti/rleslt':mun/rn. [.a- gen gäller inte lreller om egendo- men innehåller färre än fem lägen- heter.
Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna lag räknas som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller för annat ändamål. Frän garage. lager och andra lägen— heter som i första hand används som förvaringsutrymmen bortses.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983. Äldre bestämmelser gäller om hembud har skett före lagens ikraftträdande.
Prop. 1982/83: 153 . _ 12
Utdrag .lUS'lelEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
: vid rcgcringssammanträde
1983-03-03
Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden l. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peter- son. Rainer. Boström. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg
Föredragande: statsrådet Gustafsson.
Lagrådsremiss med förslag till ändrade regler om förvärv av hyres- fastigheter m.m. ' '
1 Inledning
Lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. (tillständslagen) har till syfte att förebygga spekulation i hyresfastigheter och att hindra att hyresfastigheter förvärvas av personer som är olämpliga att förvalta så- dana fastigheter (prop. 1975/76: 33. CU 5, rskr 102).
Enligt tillståndslagen är förvärv av hyresfastigheter i princip beroende" av tillstånd av hyresnämnd. Tillståndsplikt gäller också för förvärv av aktier och andelar i bolag i vissa fall. Härtill anknyter bestämmelser om kommunal förköpsrätt vid aktieöverlåtelser. . '
Bestämmelserna om tillständsprövning vid förvärv av hyresfastighet gällde ursprungligen endast i vissa kommuner i landets tre'storstadsområ- den. Sedan den 1 juli 1979 gäller emellertid även denna del av lagen i hela landet (prop. 1978/79: 164. CU 38. rskr 372. SFS 1979: 307). I samband med denna lagändring ändrades också förfarandereglerna så att förvärv av hyresfastigheter skall anmälas till kommunen. Tillståndsprövning hos hy- resnämnden behövs endast om kommunen begär en sådan prövning.
Det har emellertid framkommit att tillståndslagcn fortfarande har vissa ' brister. Inom justitiedepartementet har därför gjorts en översyn av lagen. Resultatet av denna översyn har redovisats i promemorian (Ds Ju 1982: 12) Ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter. Promemorian. som bl. a. innehåller en redogörelse för gällande rätt. tidigare riksdagsbehandling samt en utredning av Stockholms kommun om fastighetshandeln och till- lämpningen av tillståndslagen. bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. .
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksåklagaren.
Prop. 1982/83:153 ' 13
bostadsdomstolen, Stockholms tingsrätt. 'domstolsverket. hyresnämn- " derna i Stockholm, Göteborg och Malmö. brottsförebyggande rädet (BRÅ). 'bokföringsnämnden. bankinspektionen. riksrevisionsverket, bo- stadsstyrelsen. länsstyrelsen i Stockholm län, Svenska kommunförbundet. Stockholms, Göteborgs. Malmö och Gävle kommuner. Svenska sparÄ banksföreningen. Hyresgästernas riksförbund. Sveriges fastighetsägare- förbund. HSB:s riksförbund (HSB). Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO). Näringslivets byggnadsdelegation. Sveriges advokatsamfund. Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund och Sveriges bostadsrätts- föreningars centralorganisation (SBC).
Riksåklagaren har bifogat yttranden av överäklagarna i Stockholms och Göteborgs åklagardistrikt, chefen för länsåklagarmyndigheten i Malmöhus län och länsåk-lagaren för speciella mål. Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat särskilda yttranden av länsstyrelsens taxeringsavdelning och upp- - bördsenhet. ' ' ' _ '
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. _ '
Jag kommer i detta sammanhang även att ta upp en fråga om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostads- rätt (se avsnitt 2.5). '
2 Allmän motivering
2.1 Allmänna synpunkter _
Redan i 1979 års lagstiftningsärende stod det klart att tillståndslagen vari behov av översyn även efter de ändringar som då gjordes. Man ville dock ha ytterligare erfarenheter av lagens tillämpning. innan översynen sattes i gång. I
I andra sammanhang har det också kommit fram att lagen har vissa brister. Sålunda har Stockholms kommun efter omfattande undersökning- ar om fastighetshandeln och tillämpningen av tillståndslagen konstaterat behov av lagändringar i fiera avseenden. Den-s. k. Göta-Finans-affären har också aktualiserat vissa frågor rörande kommunernas roll i tillständs'förfa- randet samt lagstiftningens tillämpning och utformning i övrigt.
En översyn av tillståndslagen har sedermera gjorts ijustiticdepartemen- tet. Resultatet av översynen redovisas i den inledningsvis nämnda departe- ' mentspromemorian (Ds Ju 1982: 12). I promemorian föreslås lagstiftningen ändrad i flera avseenden; Sålunda föreslås att de nuvarande undantagen från tillståndsplikt beträffande ideella andelar 'i fastighet slopas". Vidare föreslås att det nuvarande systemet med anmälan till kommun av förvärv av fastigheter också skall avse förvärv av aktier och andelar i fastighetsbo— lag. Kretsen av tillståndspliktiga bolag vidgas också genom slopande av den s.k. 3X-regeln. Slutligen föreslås. en skärpning av skyldigheten för
Prop. 1982/83: I53 14
förvärvaren att förebringa utredning beträffande hans ekonomiska och praktiska förutsättningar att klara av fastighetsförvaltningen.
Förslagen i promemorian har fått ett övervägande positivt mottagande av remissinstanserna. En del remissinstanser avstyrker dock förslagen eller vissa av dem. De kritiska instanserna anför bl.a. att man av det statistiska material rörande fastighetsförvärv m. m. som redovisas i prome- morian inte kan utläsa något påtagligt behov av lagändringar. Man fram- håller också att förslagen medför en ökad detaljreglering och byråkratise- ring som lägger hinder i vägen för de seriösa fastighetsförvärven. .
Rörande frågan om behovet av lagändringar villjag först understryka att tillständslagen är ett mycket viktigt instrument för att hindra spekulativa och av annan anledning icke önskvärda förvärv av bostadsfastigheter. Redan lagens existens torde ha inneburit att många sådana fastighetsför- värv har avvärjts. Genom 1979 års ändringar i lagen stärktes det kommuna- la inflytandet. De nu föreslagna ändringarna är enligt min mening ägnade att ytterligare stärka detta inflytande. samtidigt som hyresgästerna får ett bättre skydd mot icke seriösa hyresvärdar.
Härtill kommer att tillståndslagen har en mycket viktig funktion att fylla ur brottsbekämpningssynpunkt. Man har kunnat konstaterat ett klart sam- band mellan ekonomisk brottslighet och fastighetshandel. En starkare samhällskontroll av fastighetsöverlåtelser är ett verksamt medel när _det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Med hänsyn till lagens viktiga funktioner är det angeläget att försöka avhjälpa eventuella brister och att över huvud taget göra lagen så effektiv som möjligt. Man måste emellertid ha klartlför sig att man inte kan komma åt alla oönskade förfaranden genom ändringar i den nu aktuella lagstift- ningen. Så torde t.ex. vissa missförhållanden som har uppdagats i sam- band med Göta-Finans-affären inte bero på några brister i tillständslagen. utan på brister bl.a. i bankers och andra kreditgivares kreditbedömningar och de kommunala rutinerna. [ andra fall kan vad som upplevs som brister i lagen i själva verket bero på osäkerhet om lagens rätta innebörd.
Promemorieförslagen innebär. som framgår av vad jag tidigare har an- fört. att ett ökat antal fastighetsförvärv samt förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag kommer att bli underkastade en samhällelig kontroll. En sådan kontroll torde inte kunna genomföras utan vissa administrativa olägenheter för fastighetsomsättningen och de tillämpande myndigheterna. På myndighetssidan blir det en ökad belastning på framför allt kommuner- na, eftersom aktie- och andelsförvärv enligt förslaget efter anmälan först skall prövas av vederbörande kommun. Å andra sidan avlastas hyres- nämnderna visst arbete beträffande sådana förvärv. Genom att de föreslag- na lagändringarna är ägnade att hålla olämpliga personer borta från hy- reshusmarknaden. bör också kommunernas kostnader och arbete på grund av försumliga hyresvärdar minskas. Hänsynen till de tillämpande myndig- heterna talar därför inte mot den ändrade lagstiftningen. Vad beträffar de
Prop. 1982/83: 153 15
olägenheter som kan drabba förvärvarna anser jag att det övergripande intresset av att icke seriösa fastighetsförvärvare hälls borta från hyreshus- marknaden är så starkt att man får acceptera att även seriösa förvärvare underkastas en skärpt kontroll.
På grund av det anförda anserjag att det föreligger ett behov av ändring- ar i den nu ifrågavarande lagstiftningen och jag ansluter mig i allt väsentligt till de förslag som har lagts fram i promemorian. Till vissa frågor om ändringar i promemorieförslaget som har aktualiserats under remissbe- handlingen återkommer jag i samband med behandlingen av förslagets olika delar. .
Jag vill dock redan nu anmäla att jag inte biträder promemorians förslag om införande av en s.k. jörvärvsuvgifi som påföljd för underlåtenhet att iaktta skyldigheten att anmäla ett aktie- eller andelsförvärv. Förslaget härom har utsatts för en ganska kraftig remisskritik. Enligt min mening bör man inte utan starka skäl införa ett avgiftssystem på ett nytt område. där erfarenheter saknas av en" sådan reglering. Det torde också stå klart att promemorieförslaget skulle behöva överarbetas i flera avseenden. om det ifrågasatta avgiftssystemet skall införas på detta nya område. Då inte heller det statistiska materialet .rörande åsidosättande av den nuvarande tillståndsplikten vid aktie- och andelsförvärv ger något starkare stödför behovet av en avgiftssanktion. harjag ansett det tillräckligt att reglerna om prövning av aktie- och andelsförvärv fortfarande sanktioneras på samma sätt som vid övriga fall av försummelse av tillståndsplikten. nämligen med en automatisk ogiltighetspåföljd. Min nu redovisade inställning utesluter dock inte att det i framtiden kan finnas anledning att diskutera avgiftsfrå-l gan på nytt, sedan man har fått ökad erfarenhet rörande avgiftssanktio- nerna inom andra rättsområden liksom rörande omfattningen av de fall då förvärvsprövning försummas. Jag har för avsikt att följa denna fråga med . uppmärksamhet.
Jag vill också redan nu anmäla attjag i samband med mina-överväganden om vilka förutsättningar som bör gälla för att en förvärvare skall kunna få ett förvärvstillstånd har funnit att de gällande tillståndskriterierna — även efter den i promemorian föreslagna skärpningen av förvärvarens utred- ningsskyldighet — ger otillräckliga. möjligheter att hålla alla olämpliga fastighetsförvärvare borta från marknaden. Det gäller t.ex. personer som har underlåtit att betala in skatter och avgifter för anställda. som har stora skatteskulder eller som har haft samröre med ekonomisk brottslighet. Jag föreslår därför att det bland tillståndskriterierna införs en allmänt hållen regel om att förvärvstillstånd skall vägras. om det kan antas att förvär- varen är från allmän synpunkt olämplig att inneha den ifrågavarande fas- tigheten (se vidare avsnitt 2.4).
Prop. 1982/83: 153 ' l6
2.2. Lagens tillämpningsområde
Hänvisningar till S2-2
- Prop. 1982/83:153: Avsnitt 2.2.1
2.2.1. Förvärv (n' lande! [fastighet
Vissa förvärv av ideella andelar i fastighet är f. n. undantagna från tillståndsplikten enligt tillständslagen. Enlith ä punkt 6 undantas andels- förvärv som sker för att bereda förvärvaren och hans familj bostad och enligt 2 & punkt 9 undantas förvärv av ytterligare andelar 'i fastighet. Kontrollen av att kraven för undantag är uppfyllda ligger på inskrivnings- myndigheterna i samband med prövningen av ansökan om lagfart.
l promemorian föreslås att dessa undantag från tillståndsplikten tas bort. Samtidigtföreslås ett tillägg till 4 5 andra stycket i lagen med innebörd att förvärvstillstånd inte får vägras. om andelsförvärvet uppenbart sker i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad på lastigheten. Flertalet remissinstanser biträder förslagen.
Förslaget att slopa undantagsbestämmelsen i 2 5 punkt 6 i förening med den föreslagna ändringen i 4 & innebär att kontrollen av att andelsförvär- ven sker för bostadsändamål förs över från inskrivningsmyndigheterna till i första hand kommunerna. Detta ligger helt i linje med önskemålen om ett ökat kommunalt inflytande. Kommunerna har också bättre förutsättningar än inskrivningsmyndigheterna att på olika sätt kontrollera att förvärven verkligen sker för bostadsändamål. Förfarandet hos inskrivningsmyndig— heterna måste på grund av inskrivningsärendenas mängd med nödvändig- het vara enkelt och formaliserat, vilket har medfört att myndigheterna normalt har varit hänvisade till ett intyg från förvärvaren om förvärvssyf— tet. Lagen har därigenom kunnat kringgås. Jag tillstyrker pågrund av det anförda de föreslagna lagändringarna. såvitt gäller 2 5 punkt 6 och 4 &.
Jag tillstyrker också det föreslagna slopandet av undantagsbestämmel— sen i 2 5 punkt 9. eftersom även detta stadgande innebär en uppenbar risk för kringgående av lagstiftningen. Ett bibehållande av undantagsregeln skulle ju innebära att den som berättigats att förvärva en fastighetsandel för bostadsändamål kan fritt förvärva ytterligare andelar för att t.ex. i - spekulationssyfte hyra ut andelslägenheter. Förvärv av ytterligare andelar bör alltså prövas enligt samma bedömningsgrunder som andra andelsför- värv. Som anförs i promemorian bör naturligtvis den omständigheten att förvärvaren redan har ett inte obetydligt inflytande över fastighetens för- valtning tillmätas en avsevärd betydelse vid förvärvsärendets behandling i kommun och hyresnämnd.
2.2.2. Förvärv av aktier och andelar i faslig/_:etsbolag Promemorians förslag att förvärv av aktier eller andelar i fastighetsbolag _först skall anmälas till kommunen och att förvärvstillstånd endast behövs om kommunen anmäler förvärvet till hyresnämnden för prövning har vun- nit allmän anslutning av remissinstanserna. Även jag biträder förslaget. Tillståndspliktcn är i dag enligt 8 och 9åå tillståndslagen begränsad till
Prop. 1982/83: 153 17
förvärv av aktier eller andelar i sådana fåmansbolag resp. i handelsbolag som huvudsakligen ägnar sig åt förvaltning av hyresfastigheter. Tillstånds- plikten avser bolag som äger fast egendom som är taxerad som hyreshus- enhet och vars taxeringsvärde enligt den senaste balansräkningen är minst tre gånger större än det bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar (den s.k. BX-regeln).
För att minska inverkan av mindre förändringar i balansräkningen och för att försvåra manipulationer så att den tillståndspliktiga värdegränsen inte nås föreslås i promemorian att storleken av det fastighetsinnehav som grundar tillståndsplikt minskas. Det föreslås sålunda att 3X-regeln ersätts med en regel om att tillståndsplikt inträder redan då hyresfastigheternas taxeringsvärde överstiger värdet av de övriga tillgångarna.
Som påpekas av flera remissinstanser kan samma invändningar riktas mot den i promemorian valda lösningen som mot den nuvarande ordning- en. Marginella värdeförändringar ellerjuridiskt oantastliga justeringar av balansräkningen kan medföra att gränsen för tillståndsplikt underskrids i vissa fall.
Genom förslaget kommer emellertid kretsen av tillståndspliktiga förvärv att vidgas väsentligt. varför de angivna marginella fallen måste antas få mindre betydelse. Det viktiga är att tillståndsplikten i så stor utsträckning som möjligt omfattar förvärv avseende bolag vars huvudsakliga syfte är att förvalta hyresfastigheter. Den föreslagna regeln. som i förhållande till andra förslag som har förts fram i lagstiftningsärendet är enkel att tillämpa. tillgodoser enligt min mening i erforderlig mån detta intresse. Jag biträder därför promemorieförslaget.
Promemorian innehåller också ett förslag om att det i 19% bokföringsla- gen (l976: l25) tas in en erinran om ll & tillständslagen. som stadgar skyldighet för bolag som äger en hyresfastighet att i sin balansräkning lämna vissa uppgifter. Denna lagändring avstyrks bestämt av bokförings- nämnden. Nämnden anser det principiellt otillfredsställande att belasta en generell lag med särbestämmelser. Nämnden hänvisar också till att För- eningen Auktoriserade Revisorer FAR sedan flera åri sin rekommendation angaende årsredovisning i aktiebolag har hänvisningar till särbestämmelser i. annan lagstiftning. bl.a. tillständslagen. Under dessa omständigheter anser jag att den föreslagna lagändringen inte behövs. Jag är alltså inte beredd att förorda någon ändring i bokföringslagen.
[ detta sammanhang villjag ta upp en annan fråga rörande tillståndsplik- tens omfattning som inte närmare har berörts i promemorian. Det gäller behandlingen av bostadsbolag. dvs. aktiebolag eller handelsbolag vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt bolagets deläga- re bereda hostäder i hus som ägs av bolaget.
Genom en hänvisning i 9?" andra stycket tillståndslagen gäller den nuva- rande undantagsregeln i lä punkt 6. som nu föreslås slopad (se avsnitt 2.2.l). även vid förvärv av aktier och andelar i bolag. Enligt vad som 2 Rikxdugc'n [982/83 . I rum/. Nr 153
Prop. 1982/83: 153 ' 18
anförts i förarbetena till lagen (prop. l97-5/76133 s. 89) skall förvärv av aktier och andelar i bostadsbolag omfattas av undantaget. under förutsätt- ning att den som innehar aktie eller andel i bolaget har rätt till bostad i bolagets fastigheter i förhållande till aktie- eller andelsinnehavet.
Enligt 795 bostadsrättslagen (1971:479. omtryckt 1982: 353) är det inte möjligt att bilda s.k. andelshus, där andelsrätten kopplas till innehavet av aktier eller andelar i bolag. Enligt punkt 16 i övergångsbestämmelserna till lagen får dock bolag som före lagens ikraftträdande tillämpat denna upplå- telseform fortsätta sin verksamhet. I skattehänseende jämställs bostadsak- tiebolag med bostadsföreningar och bostadsrättsföreningar. se 24ä 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370)jämte anvisningar.
Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC) har påpekat att promemorians förslag om slopande av undantagsbestämmelsen i 2ä punkt 6 medför att förvärv av aktier i bostadsaktiebolag kommer att bli tillståndspliktiga. SBC anser att starka principiella skäl talar för att sådana s. k. äkta bostadsföretag inte heller i fortsättningen skall omfattas av till- ståndsplikten utan att förvärv av aktier i sådana bolag skall vara befriade på samma sätt som förvärv av andelar i bostadsföreningar eller av bostads- rätter.
Promemorieförslaget innebär att ifrågavarande aktieförvärv visserligen blir tillståndspliktiga men att förvärvstillstånd inte får vägras på grund av hänvisningen i 105 sista stycket promemorieförslaget till 45. Jag delar emellertid SBC:s uppfattning att förvärv-skontrollcn i dessa fall innebär en onödig omgång. Jag biträder därför förslaget om att förvärv av aktier i sådana bostadsaktiebolag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 24ä kommunalskattelagen liksom-f. n. helt undantas från tillståndsplikten. En bestämmelse härom bör tas in i 85 tredje stycket tillståndslagen.
När det däremot gäller förvärv av andelar i sådana bostadsbolag som är handelsbolag har det inte framkommit några skäl som talar för en motsva- rande ordning. Sådana förvärv kommer alltså att underkastas tillstånds- plikt genom att undantaget i 29" punkt 6 upphävs.
2.2.3 Tillståndslagens lil/('impningsområa'e i övrigt Svenska kommunförbundet och några kommuner har såväl i tidigare sammanhang som under remissbehandlingen fört fram önskemål om att lagens tillämpningsområdc skall utvidgas till att också avse hyreshusen- heter som enbart innehåller lokaler (jfr prop. 1978/79: 164 s. 22). Jag delar emellertid uppfattningen i promemorian att det inte har kommit fram något material som på ett avgörande sätt visar behovet av lagstiftning på detta 'område. Jag vill i detta sammanhang ta upp ett par andra frågor rörande lagens tillämpningsområde. Det gäller vilka slags förvärvare som enligt 25 punkt 2 tillståndslagen skall vara undantagna från tillståndsplikt. Jag tänker då på det nuvarande undantaget som befriar förvärv av riksorganisation av bo-
Prop. 1982/83:153- 19
stadsrättsföreningar samt bostadsrättsförening som är ansluten till en så- dan organisation från tillståndsplikt.
Enligt förarbetena till lagen (prop. 1975/765 33 s.- 67) avsåg man med uttrycket "riksorganisation” HSB och Svenska riksbyggen. Vid lagens tillkomst torde någon annan riksorganisation av bostadsrättsföreningar inte heller ha funnits. Numera finns det emellertid ytterligare en riksorga- nisation av bostadsrättsföreningar, nämligen SBC. Denna organisation. liksom bostadsrättsföreningar som är anslutna till den. omfattas alltså av lagens undantag från tillståndsplikt.
De till HSB och Riksbyggen anslutna föreningarna har enhetligt utfor- made stadgar som vilar på en gemensam bostadssocial grundsyn. Så är inte fallet med den mera heterogena gruppen av bostadsrättsföreningar som är anslutna till SBC. Jag förordar därför att undantagsregeln i 2.5 punkt 2 . utformas så att den endast blir tillämplig på de riksorganisationer som ursprungligen avsågs med denna, nämligen HSB och Riksbyggen. Detta bör lämpligen ske genom att i lagtexten införs Uttrycket ”folkrörelseko- operativ" organisation.
Motsvarande ändring bör göras i 60 a så sista stycket bostadsrättslagen, där uttrycket "rikskooperativ organisation” f.n. används för att beteckna HSB och Riksbyggen (se CU 1981/82z4l s. 6).
HSB:s riksförbund har under remissbehandlingen också aktualiserat en annan" ändring i samma undantagsstadgande. Förbundet påpekar att HSB- organisationen är uppbyggd i tre led, nämligen riksförbundet, regionala HSB-föreningar och lokala bostadsrättsföreningar. Av dessa omfattas de regionala föreningarna f.n. inte av undantaget från tillståndsplikt. Även dessa föreningar förvärvar emellertid fastigheter. främst i samband med ombyggnad och sanering. De bör enligt förbundet också omfattas av un- dantaget. Jag biträder förslaget och förordar alltså att 2 & punkt 2 tillstånds- lagen ändras även i detta avseende.
2.3 Förfarandet hos kommunen vid anmälan av tillståndspliktiga förvärv m.m.
I promemorian diskuteras frågan om en närmare lagreglering av den kommunala prövningen av förvärvsanmälningar. Tanken på en sådan reg— lering avvisas emellertid. liksom tanken på inrättande av ett centralt regis- ter som innehåller uppgifter'om lagfarna ägare till hyresfastigheter och om fysiska personer som är huvudintressenter i fastighetsägande bolag.
Jag delar uppfattningen i promemorian 'att man inte lagstiftningsvägen bör låsa kommunerna vid en viss hög utredni-ngsnivå. Det finns emellertid anledning att se över de bestämmelser som gäller förvärvarens uppgifts- skyldighet vid en förvärvsanmälan. Enligt gällande lagstiftning behöver inte till en förvärvsanmälan fogas andra uppgifter än de som anges i la 5 förordningen (1975: 1139) om tillämpning av lagen ("1975: 1132) om förvärv
Prop. 1982/83: 153 20
av hyresfastighet m.m. (tillämpningsförordningen). Dessa uppgifter avser inte förvärvarens möjligheter att uppfylla tillståndslagens krav för till- stånd. Då syftet med de nu föreslagna lagändringarna är att stärka det kommunala inflytandet vid förvärvsärendena till hyresnämnderna. är det enligt min mening lämpligt att låta kommunerna fä möjligheter att redan vid prövningen av förvärvsanmälningarna begära samma uppgifter om förvärvarens personliga förhållanden som de som förvärvaren enligt 2 %% första stycket och 4 9" första stycket tillämpningsförordningen skall ge in till hyresnämnden. Eftersom en sådan uppgiftsskyldighet med hänsyn till 8 kap. 3 & och 7 & första stycket punkt 3 regeringsformen fordrar bemyndi— gande för regeringen i lag. föreslårjag att ett sådant bemyndigande medde- las i en ny paragraf. 27 å i tillståndslagen. Jag kommer att senare anmäla frågan om ändring i tillämpningsförordningen.
Vid sin förvärvsprövning bör kommunerna naturligtvis utnyttja den särskilda sakkunskap som hyresgästorganisationerna har på området och ta stor hänsyn till deras mening. För att inte förfarandet skall bli alltför komplicerat. bör dock dessa organisationer inte få någon självständig rätt att påkalla tillståndsprövning i hyresnämnden titan denna rätt bör endast tillkomma kommunen (jfr prop. 1978/79: 164 s. 15). Hyresgi'tstorganisatio- nernas intressen tillvaratas i erforderlig män genom att de har ställningen sotn part vid tillståndsprövningen i hyresnämnden och rätt att överklaga hyresnämndens beslut till bostadsdomstolen.
Vad slutligen gäller frågan om ett centralt. statligt register över fastig- hetsägare är det uppenbart att ett sådant register verksamt skulle kunna bidra till att förbättra kontrollmöjligheterna. Åtminstone f. n. hindrar dock det statsfinansiella läget att ett sådant register inrättas.
Hänvisningar till S2-2-1
- Prop. 1982/83:153: Avsnitt 4.1
2.4. Förutsättningar för tillstånd
När ett tillståndspliktigt förvärv prövas av hyresnämnden. ankommer det på förvärvaren/sökanden att göra sannolikt att han uppfyller vissa i lagen angivna förutsättningar för att erhålla förvärvstillstånd. Om han inte lyckas med detta. skall tillstånd vägras.-
För tillstånd gäller samma förutsättningar beträffande såväl fastighets- förvärv som förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag (se 4 5 första stycket och lt) s' första stycket andra meningen tillståndslagen). Sökanden skall sålunda göra sannolikt att han är i stånd att förvalta fastigheten. att syftet med förvärvet är att han skall idka bostadsförvaltning och därvid hälla fastigheten i sådant skick att den tnotsvarar de anspråk som de boende har rätt att ställa samt att han även i övrigt kommer att iaktta god sed i hyresförhällanden.
Enligt promemorian har det förekommit fall där lörvärvaren har fått förvärvstillständ trots att han har varit olämplig. Att tillstånd i sådana fall har lämnats beror enligt promemorian inte på att bestämmelserna om
Prop. [982/83: [53 21
förtttsättningarna för tillstånd har tillämpats felaktigt utan på att bestäm- melserna inte till alla delar är så utformade att de tttestänger olämpliga förvärvare. l promemorianföreslås därför vissa ändringar av tillståndskri- terierna i 4 & första stycket tillståndslagen.
Den första förutsättningen för att tillstånd skall ktlnna erhållas är. som nyss nämnts. att förvärvaren gör sannolikt att han är i stånd att förvalta fastigheten. ] utredningen av Stockholms kommun. som redovisas i pro- memorian. anförs att bevisbördan rörande förvärvarens ekonomiska och praktiska förutsättningar att klara av fastighetsförvaltningen mot lagens ordalydelse ofta har lagts på kommunen i stället för på förvärvaren. l promemorian konstateras också att det ställs för låga krav på förvärvarens utredning om hans förmåga i dessa avseenden. Därför föreslås en skärp- ning av beviskravet på det sättet att tillstånd får meddelas endast om förvärvaren på ett övertygande sätt visar att han är i stånd att förvalta fastigheten. På grund av skärpningen av utredningskravet i det nu angivna hänseendet föreslås å den andra sidan att kravet på tttredning från förvär- varen om hans förmåga att iaktta god sed i hyresförhållanden efterges. Förvärvstillstånd skall enligt förslaget inte få meddelas. om det kan antas att förvärvaren i något avseende inte kommer att iaktta god sed i hyresför- hållanden. .
"Medan remissinstanserna tillstyrker förslaget i sistnämnda hänseende. anser flera av dem att skärpningen av beviskravet rörande förvärvarens möjligheter att sköta fastighetsförvaltningen ställer alltför stora krav på - förvärvaren och avstyrker därför förslaget i denna del.
Jag skall i det följande diskutera utformningen av de olika tillståndskri- terierna i lagen. Innan jag går närmare in på dessa. villjag emellertid erinra om att den prövningsordning som sedan 1979 gäller beträffande fastighets- förvärv och som enligt vad jag nu föreslagit (se avsnitt 2.2.2) också skall omfatta aktie- och andelsförvärv innebär att i huvudsak endast kontrover- siella förvärv kommer att prövas av hyresnämnden. En förutsättning är alltså att kommunen har funnit att förvärvaren av någon anledning är olämplig som fastighetsförvaltare. De förvärvare—som vill vidhålla förvär- vet och därför söker tillstånd hos hyresnämnden anser å sin sida att den kommunala bedömningen av deras lämplighet som fastighetsförvaltarc är felaktig och påkallar därför en objektiv prövning av hyresnämnden.
Enligt 16 få lagen (l973: l88) om arrendenämnder och hyresnämnder skall hyresnämnden verka för att utredningen i ett ärende som prövas av nämnden får den inriktning och omfattning som är lämplig med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Därvid skall nämnden såvitt möjligt se till att onö- dig utredning inte förcbringas. Bestämmelsen innebär att hyresnämnder—na skall bedriva en aktiv processledning. Utredningsansvaret åvilar dock parterna. Förvärvaren har enligt l6 as' samma lag samt 2 och 4 5.5 i tillståndslagens tillämpningsförordning att i förvärvsärendet ge in viss ut- redning.
Prop. 1982/83: 153 77
Från främst kommunalt håll har hävdats att hyresnämnderna i en del fall synes ha varit alltför passiva när det gäller att skaffa in ytterligare utred- ning i förvärvsärendena. Jag har givetvis den uppfattningen att utredningen . i ärendena bör vara så fullständig som möjligt. Hyresnämnderna bör spela en aktiv roll när det gäller att få utredningen fullständig. Jag vill ändå mana till viss försiktighet när det gäller hyresnämndernas medverkan i detta avseende. Det-är här fråga om en process mellan två parter och hyrcs- ' nämnderna måste i de kontroversiella ärendena anses ha en domstolslik- nande funktion. varför en långtgående. självständig aktivitet från deras sida kan rubba tilltron till deras objektivitet. Som anförs av hyresnämnden i Stockholm tttesluter detta givetvis inte att hyresnämnden. om den känner till någon för förvärvaren graverande omständighet som är okänd för motparten. under handläggningen ger detta till känna och bereder parterna tillfälle att yttra sig häröver.
Då uppkommer nästa fråga. nämligen om det är förvärvaren eller hans motparter —— kommunen och/eller hyresgästföreningen — åiom har utred- ningsskyldigheten i ärendet. Egentligen rör det sig om två frågor. nämligen dels om vilken part som har bevisbördan. dels om hur stark bevisning den som har bevisbördan måste prestera för att beviskravet skall anses upp- fyllt.
Som jag har sagt tidigare kommer prövningen inför hyresnämnden hu- vudsakligen att avse kontroversiella förvärv. Man kan alltså anta att kom- ' munen och/eller hyresgästföreningen kommer att göra invändningar mot förvärvarens påståenden. Vilka krav skall man kttnna ställa på sådana invändningar? Skall man godta invändningar som inte har stöd i någon utredning?
Den gällande lydelsen av tillståndslagen — förvärvaren har att göra _ sannolikt att han uppfyller lagens tillståndskriterier —— kan i och för sig ge ett visst fog för uppfattningen att bevisbördan genomgående ligger på förvärvaren och att hans motparter inte behöver på något sätt styrka att de . har fog för sina invändningar. En sådan onyanserad ordning är enligt min " mening inte rimlig. I praxis. synes det också ha förekommit att tillstånds- myndigheterna har lämnat sådana invändningar utan avseende som inte har haft stöd i någon åberopad utredning. vilket torde ha medfört att man på sina håll har fått uppfattningen att förvärvarens motparter har fått bära bevisbördan.
Som jag nyss har antytt bör man anlägga ett mer nyanserat betraktelse- sätt på frågan om bevisbördans fördelning. Även i detta sammanhang bör man tillämpa den allmänna principen om att bevisbördan bör åvila den part som har de bästa förutsättningarna att säkra och föra bevisning i frågan. Med denna utgångspunkt vill jag alltså anlägga följande synpunkter på frågan om bevisbördans fördelning vid prövningen enligt tillståndslagen.
I de fall då förvärvarens motparter har möjligheter att förebringa en egen utredning rörande förvärvarens olämplighct i något avseende. t. ex. att han
Prop. 1982/83: 153 . - 23
i tidigare hyresförhållanden inte har skött sig. varit föremål för ingripanden enligt bostadsförvaltningslagen eller bostadssaneringslagen osv.. bör det enligt min mening inte vara tillräckligt att motparterna påstår att ett visst för förvärvaren besvärande faktum föreligger. Det är rimligt att kräva att den som framför invändningen visar att det finns åtminstone ett visst fog för den. Beviskravet i detta avseende bör emellertid inte ställas högt. Om det sålunda visas tillräckligt fog för invändningen. bör förvärvarens påstå- enden inte godtas med mindre de vinner stöd av den motbevisning som förvärvaren kan tänkas åberopa in_för hyresnämnden—(jfr bostadsdomsto- lens motivering i rättsfallet 15/79. som refererats i promemorian).
] andra fall torde dock förvärvarens motparter ha små möjligheter att förebringa någon egen utredning. Jag tänker främst på det förvärvskrite- rittm sotn avser förvärvarens praktiska och särskilt hans ekonomiska förut- sättningar att förvalta fastigheten. I dessa fall bör bevisbördan otvetydigt läggas på förvärvaren. Om tveksamhet sålunda föreligger. t.ex. rörande förvärvarens möjligheter att ekonomiskt klara förvaltningen. bör hyres- nämnderna aktivt verka för att förvärvaren kommer in med utredning ' rörande sina förutsättningar i detta avseende. Han bör alltså kunna åläggas att presentera en förvaltningskalkyl. upprättad av revisor. bank eller annan fristående sakkunnig. Besiktning av fastigheten är också ofta-nödvändig för att underhållsbehovet skall kunna bedömas.
Den nu skisserade ordningen anser jag utgöra en rimlig fördelning av bevisbördan mellan förvärvaren och hans motparter i prövningsförfaran- det inför hyresnämnden. Jag anser det lämpligt att lagtexten rörande de olika tillståndskriterierna nyanseras i enlighet härmed.
I fråga om det första tillståndskriteriet — förvärvaren skall "göra sanno- likt" att han har de praktiska ochekonomiska möjligheterna att förvalta fastigheten — skulle det i och för sig inte behövas någon lagändring för att klargöra frågan om bevisbördans fördelning. Däremot aktualiseras frågan hur det beviskrav som åvilar förvärvaren skall komma till uttryck i lagen. Det kan nämligen i och för sig hävdas att redan den nuvarande formule- ringen — att förvärvaren skall "göra sannolikt" att han har de praktiska och ekonomiska möjligheterna att förvalta fastigheten — innebär ett rela- tivt högt beviskrav. Den ntivarande formuleringen synes dock ha medver- kat till den rådande oklarheten huruvida kravet skall anses uppfyllt i fall då tveksamhet råder rörande förvärvarens kvalifikationer. En sådan tveksam- het bör enligt min mening vara till nackdel för förvärvaren. För att undan- röja denna oklarhet bör beviskravet enligt _min mening skärpas på sätt som föreslagits i promemorian. dock att dennas formulering "på ett överty- gande sätt" bör såsom övertydlig utgå. Jag föreslår alltså att tillstånd-skall vägras. om inte förvärvaren visar att han är i stånd att förvalta fastigheten.
Som tidigare nämnts föreslås i promemorian att den nuvarande skyldig- heten för förvärvaren att göra sannolikt att han kommer att iaktta god sed i hyresförhållanden skall ersättas med en regel om att förvärvstillstånd skall
Prop. l982/83: 153 34
vägras. om det kan antas att förvärvaren inte kommer att iaktta sådan god sed. Med stöd av en sådan regel skulle man enligt promemorian kunna vägra tillstånd i fall då förvärvaren har uppträtt klandervärt mot hyresgäs- ter i tidigare ägda hus eller då han har upplåtit lokaler i sådana hus till någon form av illegal verksamhet.
I likhet med remissinstanserna tillstyrkerjag promemorieförslaget i den- na del. Därmed beaktas de svårigheter som kan föreligga för förvärvaren att förete utredning rörande sitt framtida uppträdande som hyresvärd. särskilt när han för första gången förvärvar en hyresfastighet.
Det kvarstående tillståndskriteriet enligt lagen är att förvärvaren skall göra sannolikt att syftet med förvärvet är att han skall idka bostadsför- valtning och därvid hålla fastigheten i sådant skick att den tnotsvarar dc anspråk de boende "enligt lag har rätt att ställa. l promemorian diskuteras frågan vilken betydelse som bör tillmätas det förhållandet att förvärvaren före förvärvet i större omfattning köpt och sålt fastigheter. l promemorian manas till försiktighet vid tillståndsgivningen i sådana fall. men någon lagändring anses inte påkallad. Jag har samma uppfattning.
Som påpekas av bostadsdomstolen innehåller promemorieförslaget emellertid en ändring av lagtexten. som inte har kommenterats närmare. Uttrycket "idka bostadsförvaltning" föreslås nämligen utbytt mot "förval- ta fastigheten". Enligt bostadsdomstolen antyder den nuvarande formule- ringen att förvärvarens syfte skall vara att behålla fastigheten och att bevara dess karaktär som bostadshus, medan den föreslagna texten inte gör det. Bostadsdomstolen pekar på att man på grund av lagtextens nuva- rande avfattning har vägrat förvärvstillstånd i fall då det har kommit fram att köparen inte tänker behålla fastigheten eller om oklarhet har rätt på den punkten. Nu förekommer det enligt domstolen att seriöst arbetande bygg- nadsföretag köper saneringsmogna — ibland helt evakuerade — bostadshus enbart i syfte att rusta upp husen för att sedan sälja dem till något kommu- nalt eller enskilt företag som sysslar med uthyrning eller till en bostads- rättsförening. Jag delar domstolens uppfattning att det knappast är fören- ligt med allmänna bostadspolitiska intressen att vägra sådana byggnadsfö- retag förvärvstillstånd. Enligt min mening medger den i promemorian föreslagna lydelsen av lagtexten att förvärvstillstånd kan lämnas i nu angivna fall. Jag biträder därför promemorieförslaget.
Enligt promemorian kan man med stöd av lagens nuvarande tillstånds- kriterier vägra tillstånd i sådana fall då förvärvaren har betalat ett för högt pris för fastigheten - nämligen om detta tyder på att förvärvaren inte har förvaltningssyfte eller förmåga att ekonomiskt klara av fastighetsförvalt- ningen — samt då förvärvaren som arbetsgivare har underlåtit att betala in skatter och avgifter för anställda eller då han har stora skatteskulder. Av detta skäl avvisas i promemorian ett förslag från Stockholms kommun om nya lagbestämmelser härom. bl. a. en generalklausul som innebär att för- värvstillstånd skall vägras om förvärvaren kan anses olämplig från allmän synpunkt.
| J '-J|
Prop. 1982/83: 153 '
Stockholms kommun har vid remissbehandlingen vidhållit sitt förslag och även ett par andra remissinstanser ifrågasätter om man under lagens nuvarande kriterier kan inrymma de i promemorian angivna exemplen på förvärvarens försummelser m.m. Om sådana omständigheter bör föranle- da att förvärvstillstånd skall vägras. bör detta enligt dessa remissinstanser komma till uttryck i lagtexten.
Jag biträder uppfattningen i promemorian att den omständigheten att förvärvaren har betalat ett för högt pris för fastigheten kan bedömas enligt nuvarande tillståndskriterier. Någon särskild lagbestämmelse därutöver anser jag inte vara erforderlig. Som jag har anfört tidigare (avsnitt 2.1) delar jag däremot den under remissbehandlingen framförda uppfattningen att man inte med stöd av de nuvarande tillståndskritericrna kan beakta alla former av olämplighet hos förvärvaren. t.ex. misskötsamhet med skatter och avgifter eller samröre med ekonomisk brottslighet. Liksom flera re- missinstanser anser jag att det behövs en allmänt hållen regel som täcker sådana och liknande former av olämplighet. Jag föreslår alltså att förvärvs- tillstånd även skall vägras om det kan antas att förvärvaren i övrigt är från allmän synpunkt olämplig att inneha fastigheten. Genom detta tillägg kan alla omständigheter som avser förvärvarens personliga förhållanden beak- tas. Om förvärvaren är en juridisk person. får bestämmelsen-tillämpas på den eller de personer som har ett väsentligt inflytande över denna.
Jag biträder i likhet med remissinstanserna förslaget om att hyresnämn- derna skall ha möjlighet att anlita även andra experter än tekniker för att bedöma förvärvarens möjligheter att klara förvaltningen. Detta föranleder- en ändring i 5 & andra stycket lagen om arrendenämnder och hyres- nämnder.
Hänvisningar till S2-4
- Prop. 1982/83:153: Avsnitt om ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m.m., 4.1, 6
2.5. F astighctsförvärv för ombildning till bostadsrätt
Lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bo- stadsrätt har trätt i kraft den 1 juli 1982 (prop. 1981/82: 169. CU 41. rskr 364). Om hyresgästerna i en fastighet har bildat en bostadsrättsförening och gjort en s. k. intresseanmälan hos inskrivningsmyndigheten, blir enligt den nya lagen fastighetsägaren. när han vill sälja sin fastighet. skyldig att först erbjuda hyresgästerna att köpa den. Till grund för den nya lagstift- ningen låg betänkandet (SOU 1981 : 74) Från hyresrätt till böstadsrätt. som avlämnats av 1978 års bostadsrättskommitté.
Bostadsrättskommittén föreslog att ett undantag skulle göras för fastig- heter som ägs av staten. kommuner. landstingskommuner. kommunalför- bund. allmännyttiga bostadsföretag eller aktiebolag som helt ägs av en kommun eller en landstingskommun (se betänkandet s. 194). Detta förslag genomfördes emellertid inte (se prop. 1981/82: 169 s. 40 och CU 1981/82: 41 s. 5). Som skäl för detta anfördes bl.a. att det är ett rättvisekrav att
Prop. 1982/83: 153 ' 26 '
hyresgästerna hos de allmännyttiga bostadsföretagen har samma möjlighe- ter som andra hyresgäster att genomföra en ombildning till bostadsrätt.
Enligt min mening finns det nu anledning att ändra lagen på denna punkt. En huvudprincip bör vara att boendeinflytandet inom de allmännyttiga bostadsföretagen skall utvecklas utan anknytning till ett direkt eller indi- rekt ägande. Det finns då inte heller några motiv att tillgripa utförsäljningar. inom den allmännyttiga sektorn för att främja boendeinflytandet. Vad jag nu sagt gäller även fastigheter som i övrigt ägs av det allmänna.
Det finns även en annan omständighet som talar för ett undantag för ifrågavarande fastigheter. De säljs nämligen inte i någon större utsträck- ning och en intresseanmälan får därför i allmänhet inte någon betydelse utan innebär endast onödigt besvär för inskrivningsmyndigheterna.
På grund av det anförda förordarjag att ett undantagi överensstämmelse med bostadsrättskommitténs förslag tas in i 2 & lagen om rätt till fastighets- förvärv för ombildning till bostadsrätt. .
Ett sådant undantag gör att intresseanmälningar som eventuellt redan kan ha gjorts förlorar sin verkan. Det kan emellertid tänkas att hyresgäs- . terna redan har fått ett erbjudande att förvärva en fastighet (hembud har skett med den nya lagens terminologi). [ ett sådant fall bör äldre bestäm- melser fortfarande gälla och förfarandet enligt lagen få fortsätta. Över- gångsbestämmelserna bör utformas i enlighet med vad jag nu har anfört.
Inom justitiedepartementet pågår f.n. arbete med en departementspro- memoria med förslag till ändringar i förköpslagen ( 1967: 868) som syftar till att i olika avseenden utvidga förköpslagens tillämpningsområde. ] det sammanhanget finns det också anledning att ta upp frågan om förhållandet mellan förköpslagen och lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (jfr prop. 1981/82: 169 5.5.4 och CU 1981/82341 s. 4 och 10).
Hänvisningar till S2-5
- Prop. 1982/83:153: Avsnitt om ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m.m., 4.4
3 Upprättade lagförslag
! enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till
1. lag _om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m..
2. lag om ändring i lagen (1973: 188) om' arrendenämnder och hyres- nämnder. _
3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479),
4. lag om ändring i lagen (19822352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
Förslagen bör fogas tillprotokollet i detta ärende som bilaga 3.
Prop. 1982/83: 153. . 27
4 Speeialmotivering
4.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfas- tighet m.m. '
25
Punkt 2. Ändringarna. som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.3). innebär att av bostadsrättsorganisationerna endast de folk- rörelsekooperativa organisationerna HSB och Riksbyggen samt till dessa anslutna regionala och lokala föreningar kommer att vara undantagna från tillståndspliktenf . . .
Punkterna 6 och 9. Ändringarna har behandlats i den allmänna motive- ringen (avsnitt 2.2.1). De innebär att den som förvärvar en ideell andel i en fastighet inte längre är undantagen från tillståndsplikt. Han är alltså tvung- en att anmäla förvärvet till kommunen och att.-om kommunen begär det. ansöka om tillstånd till förvärvet hos hyresnämnden. Somtframgår av 4 & andra stycket andra punkten får tillstånd dock inte vägras då ett andelsför- värv uppenbarligen sker för bostadsändamål.
Det nu gällande undantaget i punkt 6 beträffande förvärv av fastighets- " andelar för bostadsändamål gäller också vid förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag genom en hänvisning i 9 å andra stycket. Motsvarigheten till sistnämnda stadgande — i lagrådsremissen _9ä tredje stycket första meningen — föreslås nu också ändrat. så att undantaget även i denna del upphävs. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.2) har dock förvärv av aktier i s.k. äkta bostadsaktiebolag helt undantagits från tillståndsplikten. se 8 & tredje stycket.
3 € . Ändringen i andra stycket är redaktionell.
4.5
Första stycket. Stadgandet har ändrats redaktionellt genom uppdelning av tillståndskriterierna i fyra punkter. varav punkt 4 är helt ny. När det gäller de sakliga ändringarna. får jag hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4).
Andra stycke/. Även detta stadgande har indelats i punkter. Punkt 2 är ny och har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.1) och vid 2 5. Genom hänvisningen i den-nya 10 att andra stycket till 45 blir stadgandet också tillämpligt på förvärv av aktier eller andelar i fastighets- bolag. i vilka nyttjanderätt till bostad i bolagets fastigheter grundas på innehavet av aktie eller andel och som inte är helt undantagna från till- ståndsplikt på grund av det nu tillagda tredje stycket i 8 5. .
Tredje stycket motsvarar nuvarande andra stycket andra meningen.
Prop. 1982/83:153 _ 28
"få
1 andra stycket har hänvisningen till 2 Ö punkt 9 utgått.
8 &
Tredje styr-ket. l enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motive- ringen (avsnitt 2.2.2) har genom detta nya stycke gjorts undantag från tillståndsplikten för förvärv av aktieri s. k. äkta bostadsaktiebolag.
9å
Ändringarna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.2). Fin-.nu sive/t'er/l'n-slu meningen. Ändringen innebär att tillståndslagens tillämpningsområde i fråga om aktie- och andelsförvärv vidgas. F.n. ford- ras för tillståndsplikt att förvärvet avser aktie eller andel i bolag i vilket taxeringsvärdet av hyreshusbeståndet är mer än tre gånger så stort som det bokförda värdet av övriga tillgångar. Bestämmelsen ändras nu så att till- ståndsplikt skall inträda när taxeringsvärdet av bolagets hyreshus är större än det bokförda värdet av övriga tillgångar.
Första stycket andra meningen. Det nuvarande systemet med förvärvs- anmälan till kommunen vid fastighetsförvärv skall också tillämpas vid förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag. ! överensstämmelse med vad som gäller beträffande fastighetsförvärv enligt 1 & andra stycket har i förevarande stadgande tagits in en bestämmelse om att förvärvstillstånd beträffande aktier och andelar endast behövs om prövning påkallas av . kommunen.
Andra styr-ke! motsvarar nuvarande första stycket andra meningen. Tredje stycket. Ändringen innebär att även förvärv i bostadsanskaff— ningssyfte av aktier och andelar i bostadsbolag — utom i sådana s. k. äkta bostadsaktiebolag som avses i 8 & tredje stycket — är underkastade till- ståndsplikt (jfr specialmotiveringen till 2 & punkt 6. 4 5 andra stycket punkt 2 och 8 & tredje stycket).
10%
Paragrafen. som i förhållande till gällande lag har en helt ny lydelse men som motsvarar 10 & första—tredje styckena i promemorieförslaget. regle- rar frågor om förfarandet med anmälan till kommunen av tillståndspliktiga förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag (se avsnitt 2.2.2).
Enligtji'irsra .s'tyt'kerfr'irstu meningen skall den som gör ett tillståndsplik- tigt förvärv av aktier eller andelar inom tre månader från förvärvet anmäla detta till den kommun där huvuddelen av bolagets fasta egendom är belä- ' gen. Frågan till vilken kommun anmälan skall inges får i tveksamma fall enligt andra meningen avgöras med ledning av fastigheternas taxe- ringsvärde (jfr 1215 första stycket tredje meningen tillståndslagen). Till anmälan skall enligt tredje meningen fogas en styrkt avskrift av fånges- handlingen eller, då fångeshandling inte har upprättats. ett av överlåtaren
m.,. [982/83:153_ ' 39
'och förvärvaren undertecknat intyg om när förvärvet har skett och om vilka villkor som därvid har avtalats.
Av anmälan bör framgå hur många akticr eller andelar som förvärvet avser. I samband med anmälan till kommunen bör förvärvaren också lämna uppgift om registerbeteekning. taxering och typkod för den till-| ståndspliktiga fasta egendom som bolaget innehar samt antalet bostadslä- genheter som finns på egendomen. Närmare bestämmelser härom får tas in i tillämpningsförordningen med stöd av bemyndigandet i den nya 27 få. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) bör kom- munen ges rätt att fordra in uppgifter som belyser förvärvarens personliga förutsättningar att uppfylla tillståndskriterierna. Bestämmelser härom får .också tas in i tillämpningsförordningen.
Det nya förfarandet innebär att tillståndsprövning av förvärv normalt skall äga rum efter förvärvet. Liksom när det gäller fastighetsförvärv har emellertid i andra stycket stadgats undantag från denna huvudprincip när det gäller vissa associationsrättsliga förvärv. Bestämmelsen motsvarar 3 & andra stycket. men upptar förutom där angivna förvärv även förvärv genom inlösen enligt 3 kap. 3 &? aktiebolagslagen.
Tredje stycket innehåller bestämmelser om kommunens åligganden vid anmälan och påkallande av tillståndsprövning som överensstämmer med vad som gäller beträffande fastighetsförvärv enligt 3 ä 5 första stycket.
10 a '5
Paragrafen. vars första stycke är nytt medan andra stycket motsvarar 10 5 första stycket andra meningen i gällande tillståndslag. motsvarar lf) ä fjärde och femte styckena i promemorieförslaget. Den reglerar hyresnämn- dens befattning med de tillständsärenden som anmälts till nämnden av kommunen. '
10 b å ' Paragrafen motsvarar delvis It) få andra stycket i gällande lag och l() a & första stycket i promemorieförslaget. Den har i redaktionellt hänseende utformats i enlighet med bestämmelserna i 5 & om ogiltighet vid fastighets- förvärv. Eftersom samma system med förvärvsanmälan till kommunen skall gälla för såväl fastighets- som aktie- och andelsförvärv stadgas. i enlighet med vad som gäller enligt sistnämnda paragraf, i punkt I att underläten förvärvsanmälan till kommunen av tillståndspliktiga aktie- och andelsför- värv medför att förvärvet är ogiltigt. [ den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) har jag på anförda skäl avstyrkt promemorians förslag om andra sanktionsformer vid underläten anmälan, nämligen en s. k. förvärvsavgift och hyresnämndens ogiltigförklaringav förvärvet på begäran av kommunen.
Punkterna .? och 3 överensstämmeri sak med gällande lag.
Prop. 1982/83: 153 _ 30
13 å
Ändringen iförsta stycket sammanhänger med det system med förvärvs- anmälan till kommunen av aktie- och andelsförvärv som nu införs. Beslut om förköp skall således anmälas till hyresnämnden inom den tid som gäller för anmälan av besut att påkalla prövning enligt IO & tredje stycket. dvs. inom tre månader från förvärvarens anmälan av förvärvet.
275
l paragrafen, som är ny. bemyndigas regeringen att meddela "närmare föreskrifter om förvärvarens uppgiftsskyldighet-(se avsnitt 2.3 i den all- männa motiveringen).
Övergångsbextämmelserna
] fråga om förvärv som har skett före ikraftträdandet skall äldre bestäm- melser gälla. Genom den nya lagen tas den'nuvarande möjligheten att erhålla förhandstillstånd av hyresnämnden till förvärv av aktier och ande- lar i fastighetsbolag bort i vissa fall. se 10 å andra stycket. [ likhet med vad som uttalades i samband med l979 års ändringar i lagen anserjag att det inte behövs någon särskild bestämmelse om att ett med stöd av äldre bestämmelser meddelat förhandstillstånd bibehåller sin giltighet. även om förvärvet sker först efter den ljuli 1983 (jfr prop. 1978/79: l64 s. 38).
4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och - hyresnämnder
45
I paragrafen har endast en redaktionell ändring gjorts. '
5 5
[ paragrafens andra stycke stadgas nu att hyresnämnden får anlita tek- nisk expert att biträda nämnden. Bestämmelsen har ändrats på så sätt att ordet "teknisk" har tagits bort. Härigenom möjliggörs att hyresnämnden i ärenden om tillstånd till förvärv av hyresfastighet anlitar en ekonomisk expert för att bedöma frågan om förvärvarens ekonomiska möjligheter att gå ] land med förvaltningen av fastigheten (se avsnitt 2.4 i den allmänna motiveringen).
16 b & Ändringen ifemte stycket föranleds av detnya förfarandet med anmälan av tillståndspliktiga förvärv av aktier och. andelar i fastighetsbolag.
Prop. 1982/83: 153 _ 31
4.3 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479) 60 a &? Ändringen i sjätte stycket. som har behandlats i den allmänna motive- ringen (aVSnitt 2.2.3). innebär att undantag görs endast för bostadsrättsför- eningar som är anslutna till HSB eller Riksbyggen (jfr CU 1981/82: 41 s. 6).
Hänvisningar till S4-1
4.4. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1982: 352) om rätt till fastighetsför- ' värv för ombildning till bostadsrätt
2 s . Ändringen, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5), innebär att lagen inte gäller fastigheter som ägs av angivna rättssub— jekt. . Enligt övergångsstadgandet gäller dock äldre bestämmelser. om hembud har skett före ikraftträdandet 'av lagändringen.
Hänvisningar till S4-4
5. Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet . m.m., .
2. lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyres- . nämnder, _
3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479).
4. lag om ändring i lagen (1982z3'52) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. '
Hänvisningar till S5
- Prop. 1982/83:153: Avsnitt 7.1
6. Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Prop. 1982/83: 153 32 Utdrag 1..AGRÄDE'1" PROTOKOLL vid sammanträde 1983-03-17
Närvarande: f.d. justitierådet Petrén. justitierådet Rydin. regeringsrådet Brink.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1983 har regering- en pä hemställan av statsrådet Gustafsson beslutat inhämta lagrådets ytt-' rande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.. ' 2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres- nämnder.
3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479).
4. lag om ändring i lagen (1982:.352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Rolf Strömberg. '
Vid ärendets behandling har förelegat en den 9 mars 1983 till lagrådet inkommen skrift från Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation ek. för. (SBC).
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om' förvärv av hyresfas- tighet m. m. '
2.5
Enligt gällande lydelse av punkt 2 i förevarande paragraf fordras inte tillstånd för förvärv som görs av bl. a. riksorganisation av bostadsrättsför- ' eningar samt bostadsrättsförening som är ansluten till en sådan organisa- tion. l lagrådsremissen föreslås. såvitt nu är i fråga. att undantagna från tillståndsplikten skall vara folkrörelsekooperativ riksorganisation eller re- gional folkrörelsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation.
1 den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.3) anför föredragande statsrå- det att man vid lagens tillkomst med uttrycket "riksorganisation" avsåg HSB och Svenska riksbyggen. som vid den tiden torde ha varit de enda riksorganisationerna av bostadsrättsföreningar. Numera finns det enligt statsrådet emellertid ytterligare en sådan organisation.nämligen Sveriges bostads:"fittsföreningars centralorganisation ek. för. (SBC). Denna organi- sation och till organisationen anslutna bostadsrättsföreningar omfattas allt- så av lagens undantag från tillståndsplikt. Föredragande statsrådet fram-
Prop. 1982/83: 153 ' 33
håller att, till skillnad från vad som gäller för de till HSB och Riksbyggen” anslutna föreningarna. den mera heterogena gruppen av bostadsrättsför- eningar som är anslutna till SBC inte har enhetligt utformade stadgar som vilar på en gemensam bostadssocial grundsyn. Han förordar därför att undantagsregeln i förevarande punkt utformas så att den blir tillämplig endast på de riksorganisationer som ursprungligen avsågs med denna, nämligen HSB och Riksbyggen, och att detta bör ske genom att uttrycket ”folkrörelsekooperativ" organisation införs i lagtexten.
Såsom framgår av det anförda är den avsedda innebörden av lagförslaget i denna del att SBC och anslutna föreningar, som enligt bestämmelsens nuvarande lydelse är undantagna från tillståndsplikt, framdeles skall vara underkastade lagens krav på förvärvstillstånd. Lagrådet, som inte har att gå in på de sakliga överväganden som utgör grund för förslaget i föreva- rande del, konstaterar att det inte strider mot något grundlagsstadgande eller 'mot 'rättsordningen i övrigt att inskränka undantaget att gälla för- eningar av viss typ. Däremot anser lagrådet att det uttryck, ”folkrörelse- kooperativ”. som valts för att undantagsregeln i punkt 2 skall bli tillämplig endast på vissa bostadskooperativa organisationer icke är ägnat att tillgo- dose detta syfte. Redan ordet "folkrörelse" är i sig obestämt. Dess inne- börd varierar från tid till annan och motiven för den föreslagna lagändring- en innehåller _inga anvisningar som kan ge en uppfattning om vilket innehåll lagstiftaren velat tillägga ordet. Det av orden "folkrörelse” och ”kooperativ” sammansatta uttrycket '”folkrörelsekooperativ” får med hänsyn till det anförda en så diffus betydelse att det inte är tjänligt att använda i lagtext där rimliga krav på exakthet inte bör få efterges.
På grund av vad sålunda haranförts förordar lagrådet att uttrycket inte införs i punkt 2 av förevarande paragraf för att avgränsa de riksorganisatio- ner av bostadsrättsföreningar som skall omfattas av lagens undantag från tillståndsplikt från andra riksorganisationer av bostadsrättsföreningar.
Eftesom lagrådsremissen — utöver kravet på en ”bostadssocial grund- syn" — inte ger erforderlig ledning i fråga om de kriterier som bör gälla för att en sådan avgränsning skall kunna göras på ett klart och entydigt sätt, saknar lagrådet underlag för att föreslå annan utformning av bestämmelsen som kan tillgodose syftet med lagförslaget i förevarande del. I följd av det anförda avstyrker lagrådet det remitterade förslaget om ändring i nu berörd del av punkt 2 av förevarande paragraf.
Mot förslaget att undantaget från tillståndsplikt skall utvidgas till att omfatta också regionala organisationer av bostadsrättsföreningar har lag- rådet intet att erinra.
Med hänsyn till det anförda föreslås att endast den ändringen görs i punkt 2 i förevarande paragraf att mellan orden ”riksorganisation" och "av bostadsrättsföreningar” inskjutes orden "eller regional organisation".
Prop. 1982/83: 153 34
45
Enligt nuvarande lydelse av denna paragraf gäller som villkor för för- värvstillstånd bl.a. att sökanden gör sannolikt att han är i stånd att förvalta fastigheten. Motsvarande villkor har i första stycket punkt 1 i förslaget skärpts så till vida att förvärvaren skall visa att han har nämnda förmåga. Orsaken till denna skärpning framgår av den allmänna motiveringen till stadgandet (avsnitt 2.4)."
Avsikten med det föreslagna beviskravet torde inte vara 'att förvärvaren måste prestera ”fullt bevis” om att han är i stånd att förvalta fastigheten. Ett sådant krav synes alltför långtgående. Innebörden av'förslaget torde närmast vara att förvärvaren skall förebringa sådana omständigheter att man med fog kan utgå från att han har såväl praktiska som ekonomiska möjligheter att förvalta fastigheten. Tolkad på detta sätt-bör bestämmelsen kunna godtas. .
Efter de särskilda tillståndskriterierna i punkterna 1—3 i första stycket . upptar förslaget under punkt 4 den generella bestämmelsen att förvärvstill- stånd skall vägras, om det kan antas att förvärvaren i övrigt är från allmän synpunkt olämplig att inneha fastigheten. Lagtexten ger inte någon anty- dan om vad som menas med att vara från allmän synpunkt olämplig att inneha fastigheten i fråga. Motiven ger inte heller mycket ledning för tillämpningen. Av dem framgår emellertid att stadgandet främst tar sikte . på fall då förvärvaren har varit misskötsam med skatter och avgifter eller varit inblandad i ekonomisk brottslighet.
Enligt lagrådets bedömning är det från rättssäkerhetssynpunkt otillfreds- ställande med en så allmänt hållen regel som det här gäller. Den ger utrymme för en ganska godtycklig och för den enskilde oförutsebar tillämpning. Regleringens inriktning och räckvidd bör på något sätt komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår därför att den här behandlade punkten ges följande lydelse:
."4. om det kan antas att förvärvaren eljest med hänsyn till brottslig gärning eller visad brist vid fullgörande av åligganden enligt lag är från allmän synpunkt olämplig att inneha fastigheten."
27 5
För att innebörden av bemyndigandet för regeringen enligt denna para- graf skall framgå tydligare föreslår lagrådet att paragrafen får följande lydelse:
””Regeringen bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om skyldig- het för förvärvaren att till kommunen och hyresnämnden lämna uppgifter av betydelse för prövningen av förvärv enligt denna lag.”
Hänvisningar till S6
Övergångsbestämmelserna
Uttalande av föredragande statsrådet ger vid handen att avsikten är att förhandstillstånd till förvärv av aktier och andelar i handelsbolag. som
Prop. 1982/83:153 ; _ 35 '
meddelats före den nya lagens ikraftträdande, skall bibehålla sin giltighet . även om förvärvet sker först efter ikraftträdandet och utan hinder av att enligt den nya lagen förhandstillstånd ej kan meddelas beträffande vissa typer av förvärv. Med det synsätt som ligger bakom detta uttalande synes följdriktigt vara att beträffande före lagens ikraftträdande gjorda, men då ej slutligt prövade ansökningar om förhandstillstånd till'. förvärv äldre lag skall tillämpas och då också i det fall att ansökningen avser sådant förvärv till vilket förhandstillstånd ej kan ges enligt den nya lagen. Den här angivna lösningen av sistnämnda övergångsproblem kräver otvivelaktigt ett sär-_ skilt stadgande. I klarhetens intresse synes då lämpligt att övergångsspörs- målen beträffande förhandstillstånd i sin helhet uttryckligen regleras. Det förordas därför att till det remitterade förslagets övergångsbestämmelser fogas två nya meningar av förslagsvis följande lydelse:
"Före ikraftträdandet meddelat förhandstillstånd. till förvärv av aktie eller andel i bolag gäller även därefter. Beträffande prövningen av sådan ansökan om förhandstillstånd till dylikt förvärv som ej slutligen avgjorts vid ikraftträdandet gälleräldre bestämmelser.” .
r
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder '
Förslaget lämnas utan erinran.
Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen'(l97l: 479)
Under hänvisning till vad lagrådet anfört-. vid 25 förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. avstyrker lagrådet den föreslagna ändringen i förevarande lag.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt '
Lagrådet, som noterar att det nu framlagda förslaget till ändring i föreva- rande lag ej belysts. genom remissbehandling eller annat liknande förfaran- de efter det att frågan prövades i samband med lagens antagande. finner ur de synpunkter lagrådet har att beakta ej anledning till erinran mot försla- get.
Prop. 1982/83: 153 _ ' 36
Utdrag J USTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1983-03-17
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter- son, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Hellström
Föredragande: statsrådet Gustafsson
Proposition om ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m. m.
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres- nämnder,
3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971 : 479),
4. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har i och för sig inte något att erinra mot att regeln om ' undantag från tillståndsplikten i 25 punkt 2 tillståndslagen ändras, såvitt gäller riksorganisationer av bostadsrättsorganisationer, så att den bara kommer att avse HSB och Riksbyggen. Lagrådet anser emellertid att det uttryck, "folkrörelsekooperativ””, som har valts för att åstadkomma den önskade avgränsningen har en så diffus betydelse att det inte är tjänligt att använda i lagtext. Eftersom lagrådet anser sig sakna underlag för att föreslå någon annan utformning av bestämmelsen avstyrks den föreslag- na lagändringen i det nu berörda hänseendet. [ överensstämmelse härmed avstyrker lagrådet även den föreslagna ändringen i 60:15)" bostadsrättsla- gen. '
Uttrycket ””folkrörelsekooperativ" organisation kan väl sägas sakna en i och för sig önskvärd pregnans. Något annat uttryck är dock svårt att finna. [ motiven har jag också klart angett att därunder inte faller några andra bostadskooperativa organisationer än HSB och Riksbyggen, varför någon risk för misstolkning eller missförstånd enligt min mening inte torde kunna
' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 3 mars 1983.
Prop. 1982/83: 153 ' ' 37
befaras. Jag är därför inte beredd att frångå det remitterade förslaget i nu berörda delar.
Jag ansluter mig till vad lagrådet uttalat rörande tolkningen av 4 5 första stycket punkt 1 tillståndslagen och godtar också lagrådets förslag till preci- sering av punkt 4 i samma paragraf.
Jag godtar även lagrådets förslag till utformning av 27å tillståndslagen liksom, med några redaktionella jämkningar, förslaget till ytterligare över- gångsbestämmelser till samma lag.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.
Prop. 1982/83;153 ' 39_
' å _ - . Bilaga]
ww JUSTITIE- läx! DEPARTEMENTET
ÄNDRADE REGLER oM FORVARV AV ' HYRESFASTIGHETER
Ds JU'1982: 12
Prop. 1982/83: 153
Innehåll:; fört oclc-ting
1.2
1.3
1.4
1.5
3.1
5.2_ 395 3.4
' TIDIGARE mmasamiitmeG
FÖRFAmmcsröHSLAG
Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastig— het m.m.
Förslag till .lag om ändring i lagen (l973:188) om arrendenämde: och hyres— nämnder Förslag till lag om ändring :[ komunal- skattelagen (1928570) Förslag till- lag om ändring i bokförings- lagen (1975:125) . Förslag till förordning om ändring i förordningen (l975:1139) om tillämpningen av lagen (1975:1152) om förvärv av hyres- fastighet m.m. .
Förslag till förordning om ändring i utsök— ningsfsrämningån (1981:981)
mine
GÄLLANDE RÄTT
Fästighetsförvärv
Aktie.— och andelsförvärv
Förköpsrätt vid aktieöverlåtelse Förfarandet vid prövning enligt tillständslagen
STATISTISKA UPPGIFTER
swoczcaoms roms UTREDNING om ms'rmams— mm OCH TILLSTÅNDSLAGEV m.m.
ÖVERVÄGAN'DEN
Prop. 1982/83:153
7.1
7.2
7-3
7-4
9.2
9-3
9-4
9-5.
10
Tillståndslagens tillämpningsområde 7.1.1 Förvärv av andel i fastighet 7.1.2 Förvärv av aktie och andel :[ fastighetsbolag 7.1.5 Tillståndslagens tillämpnings- område i övrigt ' Åtgärder för att säkra efterlevnaden av bestämmelserna om tillståndsplikt vid aktie- och mdelsförvärv Förfarandet hos kommunen vid anmälan av tillståndspliktiga förvärv Tillämpningen av 4 5 första stycket tillståndslagen
UPPRÄTTADE PÖRFAT'I'NDJGSEÖRSLAG
spacumormmc »
Förslaget till lag om ändring,i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastig— het m.m. .
Förslaget" till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres— nämnder
Förslaget till lag om ändring :. komunal- ekattelagen (1928570) ' Förslaget till lag om ändring i bok- föringslagen (1975:125)- ' . Förslaget till förordning om ändring i förordning-- (1975:1139) om tillämpningen av lagen (1975e1132) om förvärv av hyres— faåtighet m.m. förslaget till förordning om ändring i uteöbiingsförordningen (1981 : 981) .
SAWANFA'ITNDWG
Prop. 1982/83: 153 42
1 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG
1.1 Förslg till Lag om ändrin i lagen 1 7 :11 2 om förvärv av
hvresfast ; thet m.m.
Härigenom föreslmivs i fråga om lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.l ' dei att 2, 4, 7, 9, 10 ooh 15 55 skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 10a 5, 10 b och
10 c åå, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lidelse ' Föreslagen lzdelse
Förvärvet illstånd fordras ej
1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun eller
komunalförbund ,
2. om staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, aktiebolag, som helt äges av komun.- eller landstingskonmun, allmännyttigt bostadsföretag, riksorganisation av bostadsrättsföreningar eller "bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation är förvärvad—e,-
2. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för lq'rkligt ända- ! mål eller fångat prövats enligt lagen (1970:959) om förvaltning av kyrklig jord..
4. om egendomen förvärvas-av treditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att åter avyttra egendomen,-
5. om förvä. 'aren' är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, allt
1 Lagen omtrycket l979:507. 2 Senaste lydelse l982:628.
Prop. 1982/83: 153
Nuvarande lvdelse
43
Föreslagen lydelse
under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra egendomen enligt 6 5 eller enligt 3 kap. l & lagen (l982:618) om utländska förvärv av.
fast egendom m.m.,
6.om förvärvet avser andel '
i fastiget och förvärvet av andelen sker i svfte att bereda
förvärvaren och hans familj bostad fasti eten
1. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast
egendom m.m. ,
å_._ o'm förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion, '
.a". om andel i fastiget förvärvas
av någon som redan äger andel i
.. fastigleten och som ej enlig 6 5
är s_lgvldig att amtra sistnämnda anna_-
. '4 5 Förvärvstillstånd skall vä , ' 'om sökanden e "r sannolikt att han är i stånd att förvalta fastimeten, att svftet med förvärvet är att han skall idka bostadsförvaltning och därvid hålla fastig' eten i sådant Skick att den motsvarar de ans'oråk de boende enligt lag har rätt att gtälla samt att han även i övrigt kommer att iahta god sed i hyres- förhållanden.
g om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska för— värv av fast egendom m.m.,
]._ om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.
För-värvstillstånd får meddelas endast om förval-Varen ett över-+. ' de sätt visar att han är i stånd att förvalta fastigg' eten och' gör sanno— likt att svftet med förvärvet är
att han skall förvalta fastigeten och därvid hålla den i sådant skick
att den motsvarar de anspråk de bo-
ende enlig lg har-rätt att ställa.. Förvärvstillstånd får inte meddelas,
om det kan antas 'att förvärvaren i nåEt avseende inte kommer att iaktta god sed i hyresförhåll'anden.
Prop. 1982/8'3:153
Nuvarande lvdelse Förvärvstillstånd enligt denna lag får gi vägras, om det i ärendet visas att fastigheten 'är obebyggd eller bebyggd med annat än hyreshus eller med hyreshus som icke innehåller fler.än två för bostadsändamål avsedda lägenheter. Skall fastig- heten enligt gällande planer användas för annat ändamål än för uppförande av hyreshus, får förvärvstillstånd meddelas
även om de förutsa'tttninä som anges i första stycket ej -
föreligger.
7 53-
44
Foreslagn lydelse Förvärvstillstånd enligt denna lag
får inte vägas
L:. om det visas att fastigheten är obebyggd eller bebyggd med annat än hyreshus eller med hyreshus som i_ng_ ' innehåller fler än två för bostads— ändamål avsedda lägenheter,
2.' om'förvärvet avser andel i
fastiéet och förvärvet av andelen uppenbart sker i'sxfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten.
Skall fastidueten enligt gällande planer användas för annat ändamål än för upp— förande av hyreshus, får förvärvs— tillstånd meddelas utan hinder av första stvcket. '
Ear förordnande meddelats enligt 6 5 och har'inroparen dessförinnan eller senare avyttrat egendomen., skall förordnandet trots detta gå i verkställighet, om kommunen eller hyresnämnden icke återkallar sin framställning i ärendet.
I övrigt skall så. anses och med ären-
det i tillämpliga delar så förfaras,
som om egendomen blivit utmätt för f ordran. med bästa förmånsrätt- däri-
efter, i förekommande fall, sådana
rättigheter som besvärade egendomen
redan vid den exekutiva auktionen och har företräde framför alla be- fintliga fordringar. Även om
3 Senaste lydelse-1981:787.
I övrigt skall så anses och med ären- det i tillämpliga delar så förfaras, som om egendomen blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt däri efter, i förekommande fall, sådana rättigheter som besvärade egendomen
.redan vid den exekutiva aMionen
och har företräde framför alla be- fintliga fordringar. Även om det
Prop. 1982/83: 153
Nuvarande lvdelse det i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet täckea, får för- säljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egen- domen i god tid före auktionen på- kallat särskild värdering, det värde vartill egendomen uppskattas av värderingsmän som länsstyrel— sen utser. Egendomen'får säljas endast till den som fått besked från kommunen att prövning ej på- kallas, ernållit förvärvstill- stånd eller enligt 2 Ö 2, 3, _A_ eller 2 får förvärva egendomen utan sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får antages, skall försälj— ning ske även om innehavare av _ fordran bestrider det.
45
Föreslagen lydelse
i enlighet härmed bestämda skydds— beloppet täckes, får försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpe- skillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen. i god tid före auktionen-påkallat särskild värdering, det värde vartill egendomen uppskattas av Ivärderingsmän som länsstyrelsen utser. Egendomen får säljas endast till den som fått besked från kommen att prövning ej påkallas, erhållit förvärvstillstånd eller enligt 2 5 2, 5. eller 4 får förvärva egendomen utan sadant till- stånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får antag-as, skall försäljning ske även om innehavare av fordran
bestrider det .
Kommer försäljning ej till stånd vid auktionen, får kommunen eller hyresnämnden inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft hos länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställes ej sådan begäran inom föreskriven tid eller avges ej heller vid den senare auktionen bud som får antages, är frågan
om försäljning av egendomen förfallen.
Kostnad i samband med auktion, som ej lett till försäljning betalas av
statsmedel .
Prop. 1982/83: 153
Nuvarande lvdelse _ . 9 & Äse;_selaa.£aal.eeeaiealnalaaees i l 5 och är egendomens taxerade * värde enlig senaste balansräkning minst tre ggr större än det enligt samma balalsräkning bokförda värdet av bolaggts övrig till- -
Qca-ar, får aktie eller andel i.. bolaget 331 utan tillstånd av hyresnämnd. förvärvas genom sådant fång som anges i l 5 första stycket eller genom inlösen enligt 5 kap. 3 ?; aktiebolagslagen(1975: 1585). .De'tsavmna &" ler i frågaé förvärv av aktie eller andel'i moder-
bolag 0 det sammanl a taxerade
gärdet av koncernens fasta. egendom, som här avses är minst tre ger
större än det samanläa bokförda. värdet av koncernens övriga till- M, allt enlig koncernbolanens senaste balansräkning.
Bestämmelserna i 2 & l — & gälé ler i tillämpliga delar. Till— stånd fordras _gj__till förvärv av aktie på grand-- av nyemission där aktieäarna tecknar de nya aktierna i förhållande till det
antal aktie: de förut äger.
105. Har tillstånd till förvärv av
aktie eller andel i bolag ej ' sökts före förvärvet, skall det 'sökas inom tre månader från det
förvärvet skedde. I fråga. om
46
Föreslagen lvdelse
Om ett bolag äär sådan fast egendom som anges i l 5 första stvcket och eggndomens taxerade värde enligt senaste balansräkning är större än det enligt samma balansräkning bok- förda värdet av bolgggts övriga till- M, får aktie eller andel i bo- laget ;uä utan tillstånd av hyres— nämnd förvärvas genom sådant fång som anges i l 5 första stycket eller genom inlösen enligt 5 kap- 3 åaktie— bolagslagen (1975:1585). Förvärvstill— stånd fordras dock endast om Eövn'ing enligt 10 & tredje stycket påkallas hos hyresnämnden .
Vid förvärv av aktie eller andel i
moderbolg E:" ler vad som i första stvoket säg; om bolag-gt koncernen.
Bestämmelserna i 2 5 l - 2 gäller i tillämpliga delar. Tillstånd fordras inte till förvärv av aktie på grund av nyemission där aktie-
äg—unla tecknar de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger. '
Vid-tillståndspliktié förvärv av aktier eller andelar i bolag skall för- värvaren inom tre månader från det förvärvet skedde anmäla förvärvet
till den komun där huvuddelen av den
Prop. 1982/83:153 - 47
Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse
prövning av ansökan om tillstånd fasta egendomen är belägen. Frågan till sådant förvärv E'ller A 5 i" _ om inom vilken kommun huvuddelen tillämnlia delar. . , av eggndomen ligger skall avgöras
med ledning av fastiaeternas taxerings- ' värde. Till anmälningen skall fog; '_stEkt avskrift av fånggshandlinggn eller, om någon fångshandling inte
har upprättats, ett av överlåtaren och förvärvaren undertecknat intyg om när förvärvet har skett och om de vill-
kor som har avtalats för förvärvet.
Görs ej ansökan om förvärvstill—l ' I fall som avses i 1 5 2—5 samt vid stånd inom föreskriven tid och nå . förvärv aenom inlösen enligt 1: kan. föreskrivet sätt eller vägras ' . & aktiebolagslagen- l =]. 85 får förvärvstillstånd gnom laggen- frågan om förvärvstillstäxd prövas av ägande beslut är förvärvet oril- hnlesnämnden redan innan förvärvet ti . ' . skett. Ansökan får i sådant fall ges
in till hEesnämnden utan föregående
anmälan till kommunen.
1
Vill kommunen påkalla prövning enligt denna lag. skall beslutet härom
anmälas till hyresnämnden inom tre
månader efter det anmälan skett enlig. första stycket eller, om stjEkt av- skrift av fångeshadlinggn eller intyg om förvärvet inte var fogag till anmäl- ningen. tre månader från det att kommunen motto): sådan handling. De' åligger kommunen att snarast möjlig och senast inom samma: tid underrätta förvärvaren huruvida prövning nå— .kallas. '
Har anmälan'som avses i tredje stvcket gjorts inom föreskriven tid. skall bEes- nämnden förelägga förvärvaren att inom
Prop. 1982/83: 153 - 48
Nuvarande lxdelse' Föreslagen lvdelse en månad från det att han rätt del av
förelägandet ansöka om förvärvstill- stånd. Föreläggandet skal] inne-
hålla en erinran'om bestämmelserna i
10 a 6 första stycket. Till föreläggan—
det skall fog en avskrift av kesssaeaa_eaaäleea
I fråé om hEesnämndens prövning av ansökan om förvärvstillstånd gel" ler & å i tillämplig-å delar.
lO a. 5 Om ansökan om förvärvstillstånd inte görs enlig förelägga_nde som avses i _ 1,0 & fjärde stvcket eller om förvärvs- tillstånd värras genom laaaft-
a'gande beslut, är förvärvet ogiltigt.
Om förvärvaren underlåter att i rätt tid anmäla förvärvet till kommunen en- ligt 10 8 första stvcket, skall han . ålä en avgift .i'örvärvsav 'ft .
' Om kommunen begå" det kan förvärvet också förklaras ogiltigt.
Om förvärvet avser samtliga aktier eller andelar i bolaget, utgör förvärvs- avgiften en nrocent av taxeringsvärdet - av beläte eller koncernens tillstånds— vliktiE fasta egendom. I annat fall minskas den så beräknade avE'ften
med hälsa till förvärvets omfattninz i förhållande till det totala'antalet
aktier eller andelar i bolaget. .Om av-
giften med hänsvn till omständigheterna framstår som oskälig. får den jämkas. _
Prop. 1982/83:153
Nuvarande lydelse 10 b &
lOcå
13 & Förköpsrätten utövas genom att kommunen senast i samband med att kommunen skall vttra sig i till— ståndsärendet skriftligen hos hyres- nämnden anmäler att beslut att utöva
49
Föreslacen lvdelse
Fragor om förvärvsavg'ft och ogiltig——
förklaring prövas av hp:..esnärmden på talan av den kommun till vilken en—
mälan enli 10 första st cket skall ske. Talan får dock inte tas
upp till prövning sedan mer än tio år förflutit från förvärvet.
För att säkerställa ett anspråk & förvärvsavgp' ft får hEesnämnden på
Ekande av kommunen förordna om kvar- stad. Därvid " ler i tilläm li de—
balken är föresla-ivet om kvarstad för for— dran. lar vad som i 1 kan. rätte
Förvärvsavg ft betalas till kommunen. Den tillfaller till hälften staten och
till hälften kommen.
Vid fördelning mellan staten och kom- ,
munen av medel som har influtit skall medel i första hand avsättas för
kommunens fordran ..
ligg" der för mdrivning av förvärvs- avg'ft får inte vidtas, sedan mer än tio år förflutit från det beslutet
anéende avg'ften vann låg kraft.
Förköpsrätten utövas genom att kommunen inom den 'tid som gäller för anmälan enli 10 tred'e st oket skriftligen hos hyresnämnden anmäler att _ejt_ beslut att utöva förköpsrätt &
Prop. 1982/83: 153
Nuvarande lydelse förköpsrätt fattats. Hyresnämnden
skall underrätta bolaget samt köpare och säljare om beslutet att utöva förköpsrätt.
50
Föreslaven lxdelse fattats. Hyresnämnden skall underrätta
bolaget samt köpare och säljare om beslutet att utöva förköpsrätt.
Fram om förköv får också tas upp i samband med orövningen av fråg om förvärvsavgi ft. I fråg om anmälan och underrättelse gg" ler därvid första thcket. Kommunens anmälan skall dock ske senast när kommunen begå Eöv- ning av fråga om förvärvsavg' ft.
Har förvärvstillstånd meddelats, är förköpsrätten förlorad.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. I fråga om förvärv Bom har skett före ihaftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Prop. 1982/83: 153 51
l . 2 Förle till
Pas en_ändsine i lasse. l 7_=188) om.a=esndenäendsr.9ch
hvresn'a'mnd er
Härigenom föreskrivs att 4, 5, 16 b, 16 c, 25 och 32 åå lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnderl skall ha. nedan angivna
lydelse . Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse
452. Hyresnämnd som avses 1 12 kap. 68 & jordabalken har till uppgift att
1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,
2. pröva tvist om reparationsföreläggande enligt 12 kap. 16 5 andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. 24 s. &, överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34-36 55, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 &, förlängning av hyresavtal eller villkor för sådan för— längning enligt 12 kap. 49 &, hyresvillkor enligt 12 kap. 55 & eller uppskov med anlyttning enligt 12 kap. 59 &, allt jordabalken,
2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 55 hyresförhandlingslagen (1978:504) eller om återbetalningsskyldighet enligt 25 5 samma lag,
3. pröva tvist om byresvillkor enligt 7 & sista stycket, upplåtelse av läg-enhet i andra. hand enligt 30 å andra stycket eller medlemskap en— ligt 52 &, allt bostadsrättslagen (1971:479),
4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12 kap. 45 eller 56 & jordabalken eller av beslut som avses i 60 5 första
stycket 1 bostadsrättslagen. 5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,
1 Lagen omtryckt l980:97. 2 Senaste lydelse l982:354.
Prop. 1982/83: 153 52
Nuvarande lvdelsg Föreslagen lydelse
5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandll'ngslagen,
6. pröva fragor enligt bostadssaneringslagen (l975:531) och bostadsför- valtningslagen (l977:792),
7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m., 8. pröva frågor enligt bostadsanvisningslagen (1980:94),
9. pröva fragor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
Ärende upptages av den hyres- Ärende upptages av den hyresnämnd nämnd inom vars område fastig- inom vars område fastigheten är be- heten är belägen. Ärende som lägen. Ärende som avses i 9, _1__0_b,_ avses i 9, 17 eller 18 5 lagen 17 eller 18 5 lagen om förvärv av
om förvärv av hyresfastighet hyresfastighet m.m. upptages dock av m.m. upptages dock av nyres- hyresnäumden i den ort där bolagets nämnden i den ort där bolagets styrelse har sitt säte eller, i fråga styrelse har sitt säte eller, om handelsbolag, där förvaltningen
i fråga om handelsbolag, där föres.
förvaltningen f öres .
5 5
Hyresnämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter," om ej
annat följer av tredje stycket. Av de senare ledamöterna skall-den ene vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet eller, när ärendet rör bostads- rättsfastignet, med förvaltning av sådan fastighet och den andre vara väl för— trogen med-bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers förhållan- den. I ärende enligt 52 & eller 60 5 första stycket 1 bostadsrättslagen (1971:479) skall vad som-"sagts nu om hyresgästers förhållanden i stället
avse bostadsrättshavares förhållanden. _
Hyresnämnden får anlita telmisk Hyresnämnden får anlita expert at
Prop. 1982/83: 153 53
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse expert att biträda nämnden, om biträda nämnden, om ärendets beskaffen- ärendets beskaffenhet eller het eller annat särskilt skäl föran— annat särskilt skäl föranleder leder det.
det.
Bestämmelserna i 2.5 andra-fjärde styckena äger motsvarande tillämpning i fråga om hyresnämnd.
Regeringen'kan förordna. att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar.
Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdelning.
16 b 5 Ansökan om förvärvstillstånd skall för yttrande tillställas kommun där till- ståndspliktig fast egendom finnes samt, om det lämpligen kan ske, organisation av hyresgäster som berörs av ansökningen. Avser ansökan tillstånd till förvärv av aktie, skall tiden för avgivande av yttrande bestämmas så att den ej under- stiger tre månader.
I ärende angående förvärvstillstånd skall kommun, där den fasta egendomen är belägen, samt nyre'sgästorganisation, som berörs av ansökningen, anses som
sökandens motparter .
I ärende angående förvärvstillstånd äger bestämels'erna i 14 å andra stycket motsvarande tillämpning.
Ansökan om tillstånd att förvärva 1. fast egendom eller tomträtt genom köp eller byte,
2. aktie genom köp eller genom inlösen i-fal1 som avses -i 12 å andra stycket lagen (-1975:1152) om förvärv-av hyresfastighet m.m.,
får ej prövas eller på grund av återkallelse avskrivas innan- det blivit slutligt avgjort om förköp skall äga mm.
Prop. 1982/83: 153 54
Nuvarande lydelse _ Föreslagen lydelse Föreläggande enligt 5 a. 5 andra Föreläggande enligt 3 a 5 andra stycket lagen om förvärv av hyres- stycket eller 10 å fjärde stycket fastighet m.m. får ej utfärdas lagen om förvärv av hyresfastighet innan det blivit slutligt avgjort m.m. får ej utfärdas innan det blivit att förköp ej skall äga rum. . slutligt avgjort att förköp ej skall 16 c 5 Ansökan om tillstånd till för- Ansökan om ålägmde av förvärvsav— köp enligt 17 5 lagen (1975: gift ååh ogiltigförklaring enligt 1132) om förvärvar hyresfastig— 10 s å andra stycket samt om tillstånd het m.m. skall göras skriftli- - till förköp enligt 17 5 lagen (1975: gen. . 1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m. skall göras skriftligen.
Bestämelserna i 8 5 andra — femte styckena äger motsvarande tillämpning i fråga om-ansökan som avses i denna paragaf .
Förhandling skall hållas inför nämnden, om det ej är uppenbart att förhandling ej behövs. Skall part inställa sig personligen, får nämden förelägga vite. Underlåter sökanden att på kallelse infinna sig inför nämnden, avsbives ären- det. Uteblir motput från förhandling, får ärendet likväl avgöras.
23 53
Om fullföljd av talan mot byresnämnds beslut i ärende enligt 12 kap. jorda- balken eller hyresförhandlingslagen (1978504) eller i ärende angående bostads- rätt, bostadssanering eller särskild förvaltning eller. i ärende enligt lagen (l975:1152) om förvärv av hyresfastighet m.m., enligt bostadsanvisningslagen (1980:94) eller lagen (1982:352) om rätt till fastignetsförvärv för ombildning till bostadsrätt finns bestämmelser i 12 kap. 70 & jordabalken, 31 5 hyres- förhandlingslagen, 76 & bostadsrättslagen (1971:479), 21 & bostadssaneringslagen (1975531), 34 å bostadsförvaltningslagen (1977=792), 25 5 lagen om förvärv av kyl-'ESfastighet m.m., 14 & bostadsanvisningslagen samt 15 9 lagen om rätt till fastigietsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
5 Senaste lydelse l982:554.
Prop. 1982/83:153 55
Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse
Mot hyresnämnds yttrande enligt 12 a 5 tar talan ej föras. Mot beslut av hyresnämnd får talan föras särskilt. om nämnden l. avvisat ansökan som avses :|. 8, 11, 14-16, 16 a, 16 c, 16 6 eller 16 e 9,
2. avskrivit ärende enligt 8-10, 15 a., 16, 16' a, 16 c, 16 d eller 16 e 5, dock ej när ärendet kan återupptagen,
3. förordnat angående ersättning för någons medverkan i ärendet,
4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga före— läggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet,
5. utlåtit sig i annat fall än 5. utlätit sig 1 annat fall än som avses i 3 i fråga som gäl- som avses i..3 :[ fråga som gäller ler allmän rättshjälp. allmän rättshjälp;
6. utan samband med avgörande av saken utlätit sig om kvarstad enlig
10 b andra st cket 1 om för— värv av hyresfastiget m.m.
Särskild talan föres genom besvär hos bostadsdomstolen inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Besvärshandlingen skall inges till domstolen.
Prop.]982/83:153
Nuvarande lydelse
Föres ej talan mot nämnds be- slut enligt 9 kap. 14 5 eller 12 kap. 24 a & jordabalken, 22, 25, 26 eller 27 & hyres- förhandlingslagen (1978:5o4), 13 a 5 denna lag e_11£ 13 eller 15 5 eller 25 5 första stycket bostadsförvaltnings- lagen (1977=792) Elli-2.1; 9 eller 10 5 bostadsanv'lsnings-
lagen (1980:94), får beslutet
verkställas såsom lagakraft-
äs'ande dom.
525
56
Föreslagen lvdelse
Öm talan inte förs mot nämnds
beslut enligt följande paragrafer, får beslutet verkställas som lag- kraftä. de dom:
9 kap. 14 5 eller 12 kap. 24 a 5 jordabalken ,
22,23, 26 eller 27 & hyresförhand- lingslagen (1973 = 504) .
13 a 5 denna lag,
13 eller 15 5 eller 25 5 första stycket bostadsförvaltningslagen (1 977 = 792) ,
9 eller 10 & bostadsanvisningslegen (1980=94).
lO'b l nl
av hyresfastighet m.m. i från-a om för- ,
värvsavg' ft och kvarstad för sådan avgft. '
:11 2 om förvärv
Ha: hyresnämnd med stöd av 31 5 första stycket bostadsförvaltningslagen för- ordnat att beslut enligt 13 eller 15 5 eller 25 5 första stycket nämda lag skall lända till efterrättelse genast, tar även sådant beslut, om bostadsdomstolen ej "förordnat annat, verkställas såsom lagakraftägande dom.
Denna lag träder i haft den 1 juli 1983.
Prop. 1982/83:153 " 57
1.5 Föl-slant till
Lan om ändring i komunalskattelagen 31228410)
Härigenom föreskrivs att 20 & komunalskattelagen (1928570) skall ha
nedan angivna lydelse .
Nuvarande'lvdelse Föreslå en lidelse
20 51 . Vid beräkningen av "inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternss förvärvande och bibe- hållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt), som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. Att koncernbidrag, som inte utgör sådan omkostnad, ändå. skall avräknas i vissa fall och inräknas i.br'.lttol'ntäkt hos mottagaren framgår av 45 å
3 mom.
Avdrag får inte göras för:
. den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;
kostnader i samband med plockning av vilt växande här och svampar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 å:
värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andra maken eller av den skattskyldiges barn som "ej fyllt 16 år;
ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvs- . verksamhet;
svenska allmänna skatt er;
1 Senaste lydelse enligt prop. l981/82:146 och 154.'
Prop. 1982/83: 153 58
Nuvarande lvdelse Föreslagn- lydelse kapitalavbetalning på skuld;
avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973549); avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;
avgift. enligt lagen (1976:666) om påföljder'och ingripande vid olovligt byggande m.m.;
avgift enligt 99 a 5 utlänningslagen (1980:376); avgift enligt 26 & arbetstidslagen (1982:675);
av ft enli 10 &. andra st cket 1 n CI :11 2 'om förvärv av
hEesfastiaet m.m. ',
be10pp, för vilket arbetsgivare är ansvarig enligt 75 å uppbördslagen (l955:272):
avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift; överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (l978:268);
ränta på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 &;
kapitalförlust a_n. i vidare mån än som får ske enligt'36 5.
('Se vidare anvisningarna.)
Denna las träder i IQ.-aft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.
Prop. 1982/83: 153 59
l .4 Förslag till
i bokföring—slagen 1976 :125
Härigenom föreskrivs att 19 & bokföringslagen (1976:125) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse FöreslMeJä
19 & Balansrälmingen skall i eamandrag redovisa rörelsens samtliga tillgångar
och skulder samt eget kapital i rörelsen på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförhindelser skall upptagas inom linjen.
För balansräkningen användes med de avvikelser som betingas av rörelsens art och omfattning nedan intagna schema eller annan uppställningsfom som ger en likvärdig överblick över rörelsens ställning.
I schemat angivna poster skall upptagas var för sig. Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. För varje sammandragen post i balansräkningen skall i specificerad bilaga upptagas de belopp som ingår i posten, om icke postens sammansättning klart framgå": av bokföringen i övrigt.
A Tillgångar
I Omsättningstillgångar l. Kassa— och banktillgodohavanden 2. Aktier och andra andelar . 5. Obligationer och andra värdepapper 4. Värelfordringar 5. Kundfordringar 6. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7. Övriga fordringar 8. Varulager 9. Förskott till leverantörer
60
Prop. 1982/83: 153 Nuvarande lVdelse Föreslagn lydelse
II Spärrkonto hos riksbanken för investeringsfond och liknande fonder, var för sig
III Anläggningstillgångar
Ill
1. 2.
Aktier och andra andelar 'Obligationer och andra värdepapper
Lån till delägare och denne närstående personer Andra fordringar
Föl—skott till leverantörer .
Patent och liknande rättigheter
Hyresrätt och liknande rättigheter
Goodwill, som avses i 17 5 första stycket Oavskriven utgift, som avses i 17 å andra stycket Skepp . .
Maskiner, inventarier och dylikt
Byggnader Fast egendom, som ej är maskin eller byggnad
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder l. Tärelskulder
2. 3. 4. 5. 6.
Leverantörskulder Skatteskulder' Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Förskott från kunder
Långfristiga skulder
l. 2.
Avsatt till pensioner Andra- långfristiga skulder
Obeskattade reserver
l. 2.
3.
Lagerreserv . Investeringsfonder och liknande fonder, var för sig Övrigaobeskattade reserver, var för sig
Prop. 1982783:153 61
Nuvarande lvdelse FöreslageLn lvdelse
Iv Egetlkapital! med angivande av ingående belopp. insättningar eller uttag under räkenskapsåret, redovisat årsresultat samt utgående belopp
C Ställda pantar m.m. l. Inteckningar i fast egendom, företagsinteckningr och andra. intecmingar, varje slag för sig . ' 2. Andra ställda pantar och därmed Jämförliga säkerheter, varje slag för sig, med angivande av de belastade tillgångar-nas värde enligt balans- räkningen
D Ansvarsförbindelser
l. Diskonterade växlar 2. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser
5. Pensionsåtaganden som ej upptagits bland skulderna och ej har täckning 1 pensionsstiftelses förmögenhet. '
Illöl nl :1120mf'örv'alrv av hv'resfasti et m.m. finns sär- skilda'bestämmelser cin balansräk-
nin ns utfomjn när det " ler
vissa aktiebolag och handelsbolat.
Denna. lag träder i haft den 1 juli 1985.
Prop. 1982/83: 153
1.5. Föl—513: till
Förordning om ändring i förordningen 31215:11523 om tillänmingen av lagen ”252112?! om förvärv
av hvresfastiaet m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (l975:llå9) om tillämpningen av lagen (1975:1152) om förvärv av hyresfastighet m.m.l
dels att 1 a, 2, 4 och 8 55 samt rubriken närmast före 1 s 5 skall
ha nedan angivna lydelse,
dels att i förordningen skall införas tre nya paragrafer, 7 a, '( b och 7 c 55, samt närmast före 7 a å en ny rubrik av nedan angivna. lydelse.
Nuvarande lydelse Anmälan till kommun av för-
värv av fast egendom eller tomträtt
1 s 5 I anmälan enligt 5 5 första stycket lagen (1975:1152) om förvärv av hyres- fastighet m.m. skall anges regis- terbeteclming för den egendom som av- ses med förvärvet. Vidare skall upp- gift lämnas om antalet bostadslägen- heter som finns på egendomen. Förvärva— ren skall också förete bevis om egen- domens taxering och typkod. Anmälan _ bör innehålla uppgift om förvärvarens
namn och adress .
l Förordningen omtryckt 1979511.
Föreslagen lmelse
Anmälan till kommun av till- ståndspliktiga förvärv
I anmälan enligt 3 5 första stycket lagen (l975:ll$2) om förvärv av hyres— fastighet m.m. skall anges regis- terbeteckning för den egendom som av- ses med förvärvet. Vidare skall upp- gift lämas om antalet bostadslägen— heter som finns på egendomen. F'o'r- _ värvaren skall också förete bevis om
egendomens taxering och typkod.
Vid anmälan enligt 10 6 första
stycket lagen om förvärv av hEes-
Prop. 1982/83: 153 63
Nuvarande lydelse ' . Föreslagen lydelse fasti et m.m. skall förvärvaren
förete reristreringbevis avseende det bolag i vilket aktie eller andel har förvärvats samt bevis om taxering och typkod för bolagets fasta egendom. Därjämte skall uppgift lämnas om
1. antalet aktier eller andelar
som har förvärvats, förvärvarens
tidigge innehav av aktier eller andelar i bolaget samt det totala antalet aktier eller andelar i bo—
laggt ,
2. antalet bostadsläggnheter på bola- gets fastigheter.
Anmälan bör innehålla uppgift om för-
värvarens namn och adress.
? 5 I ärende om tillstånd till förvärv av fast egendom eller tomträtt enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. skall förvärvaren utöver vad som . följer av 16 a 5 lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnäumder.
l. uppge sitt medborgarskap eller, om förvärvaren är bolag, förening eller stiftelse, förete för förvärvaren gällande bolagsav'tal, bolagsordning, stadgar eller motsvarande handling,
2. uppge avsikten med förvärvet ,-
3. uppge huruvida förvärvaren äger eller tidigare har ägt fast egendom som avses i 1 5 lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. eller aktie eller andel som avses i 9 Ö samma. lag "och huruvida han tidigare sökt tillstånd att för—
värva sådan egendom,
Prop. 1982/83: 153 64
Nuvarande lydelse . . Föreslapea n lydelse
4. uppge huruvida någon av följande åtgärder beslutats eller sökts i fråga om förvärvaren tillhörig egendom, nämligen a) särskild förvaltning enligt bostadsfdrvaltningslagen (1977:792)',
b) upprustningaåläggande eller användningsförbud enligt bostadssanerings- lagen (1973z551) eller
c förelä de enli l la-
gen 31216:666! om påföljder och
ingripanden vid olovlig bygg-
de m.m.,
d förel" nde eller förbud enli 18 hälsos dsl en 1 82:000 ,
gl expropriation med stöd av 2 _ gl expropriation med stöd av 2 kap. kap._ 7 5 expropriationslagen(1972: 7 5 expropriationslagen (l972:719), 719),
5. förete bevis om den med förvärvet avsedda egendomens taxering och typkod
samt lämna uppgift om antalet bostadslägenheter som finns på egendomen,
6. uppge vilka. ekonomiska och praktiska förutsättningar förvärvaren har att vid fastigxetsförvaltningen uppfylla de krav som uppställs i 4 5 lagen om förvärv av hyresfastighet m.m.
Finner hyresnämnden att utredningen behöver kompletteras, får nämnden före— lägga sökanden att inom viss tid komma in med sådan utredning. Efterkomes ej föreläggandet, får ärendet avvisas. Erinran om detta skall tagas in i föreläggandet.
Hyresnämnden kan för särskilt fall medge undantag från första stycket.
Prop. 1982/83: 153 65
Nuvarande lydelse - Föreslagen lydelse 4 & I ärende om tillstånd. till förvärv av aktie eller andel i bolag enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. skall förvärvaren, utöver vad som följer av 16 a 5 lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämd'er,
l. lämna. uppgifter-enligt 2 5 l. lämna; uppgifter enligt 2 5 1-4 och 6I första stycket,
2. förete fångehandling, om sådan upprättats,
3. första skriftlig på heder och samvete avgiven försäkran av överlåta-e och
förvärvare om vederlaget för aktiema,
4. förete den resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse för bolaget som upprättats. närmast "före förvärvet,
5. lämna uppgift om det antal bostadslägenheter som finns på bolagets hyres- fastigheter.
Bestämmelserna i 2 å andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning i fall som avses i-denna paragraf. '
Ansökan om förvärvsavgift m.m.
7 a 5 . Ansökan om ålägäde av förvärva—. avg-ft och ogiltigförklaring enlig . -10 b 1 n 1 :11 2 om förvärv av hE-esfastiuhet m.m. skall inne- hålla uppgift om förvärvaren och om det
förvärv & vilket avg'ftssgldiget ägdes. Kommunen skall uppg huruvida förköpsrätt skall utövas.
Bestämmelserna i 2 5 andra och tredje . styckena tillämpas även i fall som avses i denna owe! .
Prop. 1982/83: 153 66
Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse
_Sedan 'förvärvsavgiften har inbe- talats till kommunen åligger det kommunen att senast inom tre måna—
der till länsstEelsen inbetala det belo som enli 10 c la n 1 :
1152! om förvärv av hyresfastighet m.m.
Maureen—-
7 c 5 Om beslut om og'ltigörklaring meddelas. skall överlåtaren underrättas. & 5 _ I anmälan till hyresnäimden enligt II anmälan till hyresnämnden enligt 3 a 5 första stycket lagen (1975: 3 a 5 första stycket eller 10 å tredje 1132) om förvärv av hyresfastigist stycket lagen (1975:1132) om förvärv m.m. skall anges om kommunen avser av hyresfastigmt m.m. skall anges om att utöva förköpsrätt enligt för- kommunen avser att utöva förköps- köpslagen (1967:868). rätt enligt förköpslagen (l967:868) eller lg om förvärv av hvresfastig— het m.m.
sedan det blivit slutligt avgjort huruvida förköp äger rum, skall kommunen
underrätta hyresnänmden därom.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983.
Prop. 1982/83:153 - - . 67
l . 6 Förslag till
Förordning om ändring i utsölmingförordninggn Q1281:2812
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 & utsökningsförordningen (1981:981) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande ' lydelse Fdreslgga_n lygelse
1 kap."
2 5 Som allmänna mål handläggs, utöver mål om uttagande av böter, viten, skatter, tullar samt avgifter och lilmande medel som tillkommer staten och som får utsökas utan föregående dom, mål om uttagande av
1. belopp som har förklarats förverkat eller som någon har ålagts att betala som annan särskild rättsverkan av brott,
2. belopp som i ett mål eller ärende vid domstol eller annars i samband med en rättegång har utgått av allmänna medel och som enligt domstolens beslut skall återbetalas,
5. sådan kostnad för allmän rättshjälp som part eller någon annan har ålagts att ersätta staten enligt rättshjälpslagen(1972:429),
4. vad som skall betalas enligt beslut som avses i lagen (1973:157) om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.,
5. avgifter som avses i 11 kap. 95 å vattenlagen (1918:523),
6. avgifter enligt lagen (l976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.,
7. förvärvsavg'ft enlig 10 a & andra stycket lgggn 02:25:11?! - om förvärv av hEesfastiu'net m.m.I
Prop. 1982/83: 153
Nuvarande lydelse
lg belopp som domstol har ålagt någon att betala till staten, om enligt särskild föreskrift indriv- ning av beloppet får ske i samma ordning som gäller för skatt,
gg utländsk allmän avgift enligt lagen (l969:200) om uttag-ande av utländsk skatt, tull och annan allmän avgift.
68. Föreslagen l delse
&_ belopp som domstol har ålagt någon att betala till staten, om enligt sär- skild föreskrift indrivning av be- loppet får ske i samma ordning som gäller för skatt,
& utländsk. allmän avgift enligt lagen (l969:200) om uttagande av utländsk skatt., tull och annan allmän
avgift .
Denna förordning träder i In.-aft den 1 juli 1985.
Prop. 1982/83: 153 . I 69
2 INLEDNING
Lagen (l975:1152) om förvärv av hyresfastiglet m.m. (tillstånds- lagen) har till syfte att förebygga spekulation i hyresfastigheter och att hindra att hyresfastigdeter förvärvas av personer som är olämpliga. att förvalta sådana fastigheter (prop. INS/76:53,
CU 5, rskr 102). '
Enligt tillståndslagen är förvärv av hyresfastigheter i princip beroende av tillstånd av hyresnämnd. Tillståndsplikt gäller också. för förvärv av aktier och andelar i bolag i vissa fall. Härtill anknyter bestämelser om komunal förköpsrätt vid aktieöver- låtelser.
Bestämmelsema om tillståndsprövning vid förvärv av hyresfastig— het gällde ursprungligen endast i vissa kommuner i landets tre storstadsområden. Sedan den 1 juli 1979 gäller emellertid även denna del av lagen i hela landet (prop. 1978/79:164, CU 58, rskr 572, srs 1979:;07). I samband med denna lagändring ändrades också. förfarandereglerna så. att förvärv av hyresfastigheter skall anmälas till kommen. Tillståndsprövning hos hyresnämnden behövs endast om kommunen begär en sådan prövning.
. Tillståndslagen synes till stor del ha haft åsyftad effekt - spekula- tiva och av' annan anledning icke önskvärda förvärv har kunnat hindras. Från kommunalt håll har också framhållits att lagen - särskilt efter 1979 års ändringar.:— givit kommunerna en nyttig inblick i hyreshusmarm'aden. ' '
Lagen har emellertid fortfarande vissa brister. Detta gäller framför allt bestämelserna om tillståndsplikt vid aktie— och andelsförvärv. Mycket tyder på att dessa bestädnelser inte är tillräckligt effektiva och att många tillståndspliktiga förvärv aldrig blir prövade. Kritik har också framförts mot gällande undantag i fråga om tillståndsplikt vid förvärv av ideella andelar av fastighet. Dessa undantag har ansetts möjliggöra ett kringgående av tillstånds- lagen.
Prop. 1982/83: 153 . 70
Från flera håll har kritik också. riktats mot hyresnämdernas
och bostadsdomstolens tillämpning av bestämmelserna om förut- sättningar för förvärvstillstånd i 4 9 första stycket tillstånds- lagen. Kritiken går ut på att bevisbördan när det gäller för- värvarens lämplighet i strid mot lagbestämelserns. har lagts på kommunen och hyresgästföreningen i stället för på förvärva— ren samt att kommunens inställning i tillståndsfrågan inte beaktas i tillräcklig omfattning.
Den s.k. Göta—Finans—affären har-slutligen riktat uppmärksamheten
på. kommunernas roll i förfarandet enligt lagen. Det har från vissa. håll hävdats att kommunerna avstår från att begära tillstånds- prövning av anmälda fastighetsförvärv utan en tillräckligt ingående ganslming av förvärvarna. Önskemål har därför framförts om en närmare reglering av kommunens behandling av anmälda fastighets- förvärv.
Frågorna om tillståndsplikten vid förvärv av aktier och bolags-' andelar samt om tillämpningen av 4 5 första stycket uppmärk— sammades redan i 1979 års lagstiftningsärende. Bostadsministern uttalade därvid i fråga om aktie— och andelsförvärven att be- stämmelserna hade brister men att frågan om åtgärder fordrade ytterligare överväganden. När det gäll'er tillämpningen av 4 & första stycket tillståndslagen konstaterade boatadsministem att det kunde ifrågasättas om reglema om förutsättningar.:- för tillstånd gav tillräckliga möjligheter att stoppa icke önskvärda förvärv och att det därför ktmde finnas skäl att se över reglerna _i syfte att få till stånd en bättre kontroll. En sådan översyn borde emellertid enligt bostadsministern anstå till dess ytterligare erfarenheter vtmnits av lagens tillämpning (prop. 1978/79:164 s. 22 och 26). Såsom en viktig utgångs- punkt för den kommande översynen nämnde bostadsministem i båda fallen Stockholms komma utredning om 'fastighetshandeln och tillämpningen av tillståndslagen.
I denna departementspromemoria redovisas resultatet av den av. bcst'adsministern utlovade översynen av tillståndslagen.
Prop. 1982/83: 153 ' 71
5 GÄLLANDE RÄTT 5.1 Fasti etsförvärv
Tillståndsplikten gäller enligt 1 5 första stycket tillstånds- lagen vid förvärv av fast egendom som vid taxeringen beteck- nats som hyreshusenhet. Tillståndspliktiga förvärv är enligt samalegrum för det första köp, "by-te och gåva. Därutöver föreligger tillståndsplikt vid vissa associationerättsliga förvärv, såsom tillskott till bolag eller förening, utdelning och fusion. Enligt 1 5 andra stycket fordras tillstånd endast om den kommun där den fasta "egendomen är belägen påkallar hyres- nämndens prövning av tillståndsfråg'an.
I 2 5 stadgas vissa. undantag från tillståndsplikten. lst-vans- tillstånd fordras sålunda inte om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommm eller kommunalförb'tmd (punkt 1) eller om egendomen förvärvas av staten eller ett annat allmänt organ eller av allmännyttigt bostadsföretag, riksorganisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till en sådan organisation (punkt 2). Vidare gäller undantag. i de fall egendomen förvärvas för kyrkligt ändamål eller då förvärvaren är en kr.—editinrättning som enligt lag eller annars är slq'ldig att åter avyttra egendomen (punkterna 3 och 4). Förvärv mellan vissa närbesläktade är inte heller tillstånds— pliktiga (punkt 5). Enligt plmktema 6 och 9 gäller undantag från tillståndsplikten vid vissa förvärv av ideell andel i fastighet. Det gäller sådant förvärv som sker för att bereda förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten samt förvärv som görs av någon som redan äger andel i fastigheten. Enligt punkt 7 gäll-er undantag från tillståndsplikten om förvärvet skall prövas enligt lagen (1916:156) om vissa inshänkningar i rätt- att förvärva fast egendom m.m. (1916 års lag). Prövning av förvärvet enligt tillståndslagens kriterier görs i sådant fall 1 samband med prövningen enligt 1916 års lag. Efter den 1 januari 1983 kommer motsvarande att gälla lagen (l982:618) om
Prop. 1982/83: 153 72
utländska förvärv av fast egendom m.m., som då ersätter 1916 års- lag. Undantag från tillståndsplikten föreligger slutligen vid förvärv på exekutiv auktion. Särskilda regler för sådana förvärv finns i 6 och 7 55 tillståndslagen.
Tillståndspliktiga förvärv skall enligt 5 5 första stycket
inom tre månader från det förvärvet skedde anmälas till kommunen. Till anmälan skall fogas en avskrift av fångeshandlingen. Sedan anmälan gjorts har kommunen att ta. ställning till om förvärvet skall prövas. Vill kommunen påkalla prövning, skall den enligt
3 a 5 första stycket senast tre månader efter anmälan av förvärvet anmäla sitt beslut härom hos hyresnämnden. Inom samma tid skall komun- också underrätta förvärvaren om prövning påkallas.
När kommunen har påkallat tillståndsprövning, skall hyresnämnden enligt 3 a 5 andra stycket förelägga förvärvaren att inom en månad från föreläggandet ansöka om tillstånd.
Det nu angivna förfarandet innebär att tillstånd söks efter
det att förvärvet har skett. När det gäller de associations- rättsliga förvärven finns det emellertid enligt 5 å andra stycket också möjlighet att få tillståndsfrågan prövad innan förvärvet ägt rum. Ansökan ges i sådant fall in till hyresnämnden utan föregående. anmälningsförfarande.
I 4 5 finns bestämmelser om hyresnämndens tillståndsprövning. Enligt första stycket skall tillstånd vägras, om förvärvaren inte förmår göra sannolikt att han är i stånd att förvalta fastigheten. att syftet med förvärvet är att han skall idka bostadsförvaltning och därvid hålla fastigleten i sådant skick att den motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa samt.att han även i övrigt kommer att iaktta
god sed i hyresförhållanden. Enligt andra stycket får tillstånd i vissa fall inte vägras. Det gäller fall där tillståndsplikt
i och för sig föreligger men förvärvet avser fastigheter, för vilka en förvärvskontroll enligt tillatåndslagen inte är på- kallad. Det gäller bl.a. förvärv av fastigheter som är obebyggda.
Prop. 1982/83:153 73
eller bebyggda med annat än hyreshus eller med hyreshus inne-' _hållande högst två bostadslägenheter.
Följden av att tillstånd vägras till ett förvärv är enligt 5 & att förvärvet blir ogiltigt. Samma. påföljd inträder när förvärvaren försummat att i rätt tid anmäla förvärvet till kommunen eller ge in ansökan om förvärvstillstånd till hyresnämnden.
I 6 och '( åå finns vissa bestämmelser som gäller förvärv av hyresfastighet på. exekutiv auktion. Vid sådana förvärv gäller som nämnts ingen tillståndsplikt, men förvärvaren
är enligt vad som närmare anges i förevarande paragrafer tvungen att inom två är åter göra sig av med fastigheten, om han inte dessförinnan får besked av kommunen att tillstånds— prövning inte påkallas eller tillstånd av hyresnämnden.
Enligt 7 & förköpslagen (1967 :.868) utgör en anmälan enligt ' 3 5 första stycket tillståndslagen också utgångspunkt för den frist inom vilken kommen har att utöva förköpsrätt.
3.2 Aktie- och andelsförvärv
Bestämelserna om' tillståndsplikt v'id aktie— och andelsförvärv gäller enligt 8 5 dels aktier i aktiebolag som är s.k. fåmans-
- bolag, dels andelar i handelsbolag. Med fånansbolag avses bolag i vilka minst 75 procent av aktierna ägs av högst tio fysiska personer. Tillståndsplikt föreligger enligt 9 5 första stycket vid förvärv av aktie eller andel. i sådant bolag, om bolagstläger hyresfastigheter och det tarerade värdet av dessa fastigheter
är minst tre gånger större än det bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar. Tillståndspliktiga. förvärv-är förutom de som anges i 1 & första stycket inlösen enligt 5 kap. 3 Ö aktiebolags- lagen (1975:1385)'. De i 25 1—6 angivna undantagen från tillstånds— plikt gäller enligt 9 5 andra stycket i'tillämpliga delar. Såsom
Prop. 1982/83: 153 74
ett särskilt undantag från tillståndsplikten vid aktieför- värv gäller här förvärv genom nyemission, där aktieägaren tecknar de nya aktierna i förhållande till tidigare inne- hav.
Vid aktie- och andelsförvärv skall någon anmälan till komnnmen inte göras,utan ansökan om förvärvstillstånd skall alltid ges in till hyresnämnden. Ansökan kan enligt 10 5 första stycket göras både före och efter förvärvet —— dock senast tre månader efter förvärvet. Vid prövningen av förvärvet gäller 4 9' i till- lämplig-s delar.
Mia 16 å andra stycket blir förvärvet ogiltigt, om ansökan inte görs inom föreskriven tid eller på föreskrivet sätt eller om "tillstånd vägras genom lagslcraftägsnde beslut.
I 11 5 finns vissa bestämmelser rörande utformingen av bok- slut för bolag som äger hyresfastigneter. I bolagets balans- _ räkning skall sådana fastigleters registerbeteckning, taxerings— värde och bokförda värde anges.
3.3 Förköpsrätt vid aktieöverlåtelse
Vid tillståndspliktiga överlåtelser av aktier genom köp har den- kommun i vilken aktiebolagets hyresfastigheter eller huvud- delen därav ligger rätt att förköpa aktierna. Bestämelser härom finns i 12- - 22 åå tillståndslagen. Förköpsrätten utövas enligt 13 5 första stycket genom att kommen hos hyresnämnden anmäler beslut om att utöva förköpsrätten. Förköpsrätten innebär enligt 14 5 första stycket att kommunen får förvärva aktierna från säljaren på de villkor som avtalats mellan denne och köparen. Om säljarax eller köparen bestrider förköpet, är kommunen enligt 17 9" skyldig att söka tillstånd till detta. Frågan om förköp prövas av hyresnämnden.
Förköpsrätt föreligger även vid tillståndspliktiga förvärv genom inlösen enligt 3 kap. 5 5 aktiebolagslagen (12 å andra stycket tillståndslagen). '
Prop. 1982/83: 153 75
5.4 Förfarandet vid prövning enligt tillståndslasen
Bestämmelser om förfarandet vid anmälan av förvärv och vid prövning av tillstånds— och förköpsfrägor finns i förordningen (1975:ll39) om tillämpningen av lagen (1975:1152) om förvärv
av hyresfastighet m.m. (tillämpningsförordningen) samt i 16 a - c 55 lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder (nämnd- lagen). Enlige nämndlagen gäller bl.a. att ansökan om förvärvs— tillstånd skall tillställss kommunen för yttrande och, om det är lämpligt, hyresgästorganisation som berörs av ansökningen (16 b 5 första stycket). Kommunen och hvresästförening som berörs av en ansökan om förvärvstillstånd anses enligt 16 b 5 andra stycket som förvärvarens motparter och får därigenom rätt att jämte förvärvaren överklap. hyresnämdens beslut.
Eyresn'a'mndens beslut får enligt 25 5 tillståndslagen överklagas hos bostadsdomstolen. Vardera. parten svarar normalt för sin kostnad för förfarandet såväl i hyresnämnden som i bostads- domstolen (se 26 & tillståndslagen).
Prop. 1982/83: 153
4 STATISTISKA UPPGIFTER
A. Antal förvärvsarmälningag till kommun 1222—01-01 — 1281 - '
lO-äl
Stockholms kn Göteborgs kn Malmö kn Antal förvärvsan- _ målningar 950 473 455 Antal anmälningar som begärts prö- ' vade 190 ' 51 55 Antal anmälningar ' I som prövats och
där tillstånd ' - meddelats 112 17 5
Antal ärenden angående aktie- och andelsför-
värv där kommunen av- givit yttrande under . samma tid 23 62 9
B. Ärendestatistik - hEesnämnder 1212-01-01 — 1281-10-51
3.1 Fastigpets- Stockholms mf Göteborg mv Malmö EN förvärv
Antal inkomna ären- '
den 46 66 Antal avslag 1 EN 7 13
Antal avskrivna el— ler avvisade ären—
den ' _ 4 23 Antal överklagade tillståndsbeslut O 0 Antal överklagade avslagsbeslut 4 7
3.2 Aktie—- och andels förvärv Antal inkouma ärenden . 58 10
Antal avslag i EN 1 O
* Från hyresnämnden i Stockholms har uppgifter ej kunnat erhållas.
Prop. 1982/83:1_53 ' ' . ' 77
Stockholms BN Göteborgs HN Malmö HN ' Antal avskrivna
eller avvisade _ I , 8 1 Antal överklagade . ' . tillståndsbeslut . , 0 0 Antal överklagade avslagsbeslut O . . 0
c. Ärendestatistik - bostadsdomstolen 1213-01-01 - 1281-10—51
C.l Fastiaetsförvärv Antal inkomna ärenden 34
Därav antal ärenden från andra EN än Stockholm,
Göteborg_Malmö ' 4 Antal tillståndsbeslut som ändrats i BD . 1 Antal avslagsbeslut som ändrats i HD 3 Antal avslaivns. eller avvisade ärenden ' 10
0.2 Aktie— och andelsförvärv
Antal inkomna ärenden O
Prop.l982/83:153 ' 78
5 STOCKHOLMS Kommuns UTREDNING'OM FASTIGHETSHANDELN oca TILLSTÅNDSLAGEN H.M.
Kommunstyrelsen i Stockholms kommun tillsatte år 1977 en utred- ning om ekonomisk brottslighet och social utslagning. Utrednings- arbetet har bedrivits i tre delutredningsr, varav en har behandlat fastighetshandeln inom kommunen. Sistnämnda delutredning, som har letts av Ulf Lygnell, har utarbetat sex delrapporter:
I. Fastigietsspekulationen och tillståndslagen (februari 1978). II. Tillämpningen av tillståndslagenfdrsta halvåret 1978 samt tillståndslagen och aktieförvärv i fastighetsbolag (augusti 1978). III. Svart lägenhetsförsäljnjng i Stockholms innerstad (mars 1979)- IV. Fastigetsspekulationen i Stockholm (augusti 1979).
V. Fastig'ietshandelns samband med den ekonomiska brottsligheten (juni 1980). vr. Tillämpningen av tillståndslagen 1978-07-01 — 1980-07-01 (november 1980).
En slutrapport (VII) med åtgärdsprogram framlades i december 1980. Kommunstyrelsen beslutade den 24 februari 1982 att till justitiedepartementet överlämna rapporterna jämte en i borgar- radsberedningen upprättad promemoria daterad 1982—02-10.
Följande åtgärdsförslag beträffande tillståndslagen lägp' fram i kommunens utredning.
åtgäedefärslas-aen_azssr_laeena Eiålämsnénssemaåée_
1. Beträffande undantaget från tillståndsplikt i 2 5 punkt 6 vid förvärv av andel'i fastighet, som sker för att bereda förvärvaren och hans familj bostad., föreslås att en gräns sätts för hur stor andel som får förvärvas utan till-
. Prop. 1982/83: 153 79
stånd.
2. Beträffande undantaget från tillståndsplikt i 2 5 punkt 9 vid förvärv av andel 1 fastighet, då förvärvaren redan har andel !. fastidieten, föreslås att undantaget slopas. '
5. Beträffande definitionen i 9 5 första stycket av till- ståndspliktiga aktie- och andelsförvärv föreslås att den s.k. åx-regeln får ändrad utformning. '
ÅtgäEdeférele—assmfreråillalåedepaöznåneen enligt 4 &
Eilletåné'sladee
1. Täta fastighetstransaktioner skall ensamt hinna vara diskvalificerade för tillstånd.
2. För fastighetsägare som inte tidigare uppfyllt lagens
krav skall en icke obetydlig "karenstid" gälla. Blotta påståenden om bättring eller endast .en kort tids bättring skall inte
vara tillräckligt för tillstånd..
3. Det bör klart fastläggas att sökanden skall styrka att han uppfyller tillståndslagens krav. '
' 4. Hyresnämndema bör åläggas ett aktivare utredningsarbete.
5. Kommunens yttrande i tillståndsfrågan skall normalt följas, om det inte är uppenbart att det strider mot lagen.
I fråga om tillståndsplikten vid aktie- ooh andelsförvärv föreslås slutligen att underlåtenhet att söka tillstånd skall straffbeläggas.
Prop. 1982/83: 153 80
I borgarrådsberedningens PM framförs här—utöver följande åtgärda; förslag.
1. Samtliga förvärv av andelar i bostadsfastigheter skall tillståndsprövas . '
2. För högt pris för fastigheter skall ensamt vara skäl för att avstyrks tillstånd. '
3. Tillständslagen bör tillföras en generalklausul med inne— börd att tillstånd skall kunna. vägras om förvärvaren anses från allmän synpunkt olämplig, exempelvis genom att ha anställda utan att betala skatt och avgifter eller fullgöra andra arbets- ,_givarskyldigheter, upplåta lokaler för illegal epelverksamhet
m.m.
4. Förvärvstillstånd skall vara preliminära under en tvåårs- period. Vid misskötsel skall fastigheten säljas och kommunen ges rätt att lösa in fastigheten.
Föredragande borgarrådet anförde i en promemoria den 15 januari 1982 bl.a. följande.
Jag kan i huvudsak ansluta mig till de slutsatser och de förslag utredningen för fram. Jag konstaterar att lagen om förvärvstillstånd har givit resultat som ett medel mot fastigietsspekulatim. Trots att lagen, enligt utredningens uppfattning, tillämpats milt har den i huvudsak fått avsedd effekt härvidlag.
Utredningen föreslår att hyresnämnderna bör åläggas ett ak- tivare utredningsarbete vid tillämpning av lagen. Hur detta . skall ta sig uttryck anges dock ej, vilket även juridiska. avdelningen påtalat. Jag finner det angeläget — inte minst från rättssäkerhetssynpunkt — att understryka att kommunens uppgift skall vara att yttra sig och' att hyresnämnder resp. bostadsdomstol skall avgöra ärendena. I likhet med drätsel- n'a'mnden anser jag att utredningen tillsamans med remissyttrandena i programmet bör överlämnas _till justitiedepartementet för att ingå som underlag i det utredningsarbete som departementet av- ser påbörja om ändringar i tillståndslagen. Utredningen
Prop. 1982/83: 153 . ' 81
|
anser också att bestämmelserna i tillståndslagen bör skärpas . så att täta fastighetstransaktioner ensamt blir diskvalificerade. . för tillstånd, att "karenstid" införs för fastighetsägare som tidigare inte uppfyllt lagens krav och att det klarare framgår i vilka bolag aktieförvärv är tillståndspliktiga. Utredningens förslag bör naturligtvis övervägas noga. Jag har dock för ' min del kommit fram till att jag inte är beredd att tillstyrka- dem. Jag är tveksam till förslag som innebär en långt gående detaljreglering. Det finns, vilket även framgår av bankinspek- tionens yttrande, risk för att sådana bestämmelser kan bli till men i seriösa fastighetsförvärv. .
Beträffande bakgrunden till de olika "åtgärdsförslagen hänvisas "till vad som redovisas i samband-"med övervägndena i avsnitt
7 i denna promemoria..
Hyresgästförenjngenli Västra Sverige (Leif Magnusson och Lennart Sjöstedt) har i maj 1982 gjort en utredning om den s.k. Göta- Finans-affären. Av utredningen framgår att Göta-Finans ma trots mycket begränsade tillgångar under" loppet av något år kunde byg- ga upp ett omfattande innehav av hyresfastigheter i Göte- borg. humdsakligen inom saneringsmogia områden. Tillstånd enligt tillståndslagen meddelades i något fall till bolagets för- värv. I flera fall påkallade kommunen inte tillståndsprövning. I andra fall underlät bolaget att iaktta bestämmelserna i tillståndslagen om tillståndsplikt. Genom bl.a. orealistiska _- värderingsintyg kunde bolaget belåna fastighetsinnehavet till woket höga belopp innan det i juli 1981 försattes i konkurs med skulder uppgående till tiotals miljoner kronor. Flera ' personer bakom bolaget misstänks för mer eller mindre omfattande brottslighet 'i samband med bolagets verksamhet.
Enligt hyresgästföreningens utredning visar den" undersökning som har utförts bl.a. på. brister i tillståndslagen. Inutred- ningen lämuas därför följande förslag i fråga'om tillstånds- lagen.
Prop. 1982/83: 153 82
l. Kommunernas roll vid fastighetsförvärv mäste utredas. Deras handläggning måste bli grundligare och effektivare.
2. Tillståndsrekvisiten mäste skärpas. Bl.a. skall den som häftar i skuld till samhället vägas tillstånd.
3. Aktie— och andelsförvärv måste regleras hårdare.
Vidare föreslås att ett centralt dataregister skall inrättas för att underlätta kontroll av och kontakt med fastighetsägare.
Prop. 1982/83: 153 ' 83
6 TIDIGARE RIKSDÅGSBEHANDLING 'l. Civilutskottets betänkande 1978/79:38 .
I betänkandet behandlas, förutom propositionen 1978/79:164 om ändring i tillståndslagen, två motioner med hemställan om sådana ändringar i tillståndslagen som skulle möjliggöra ett bättre tillmötesgående av de bostadssociala kraven (mot. 1978/79596 och 786), en motion med hemställan om ytterligare överväganden angående förutsättning-ama för tillstånd och pröv- ningen av sådana frågor samt om utredning av frågan om till- ståndsplikt vid testamentariska förvärv av fastigheter (mot. 1978/79:2624) samt slutligen en motion med'förslag till ändringar i de i propositionen lämnade lagförslagen innebärande bl.a. rätt för hyresgästorganisation att påkalla prövning samt slq'ldig- het för hyresnänmd att. vägra tillstånd vid förvarv som skett i spekulationssyfte (mot. 1978/79:2625).
Civilutskottet anförde i betänkandet bl.a.
Bostadsministem anför till regeringsprotokollet (prop. s. 27) att det kan finnas skäl att se över reglerna om förutsätt- ningarna för tillstånd i syfte att få _ en bättre kon- troll av förvärv av hyresfastigleter. En sådan mera ell— män översyn får, enligt bostadsministem. ske när ytterli— gare erfarenheter har vunnits av lagens tillämpning. '
Åva: enligt utskottets mening finns det inte anledning att nu genom ett riksdagsbeslut aktualisera' en fortsatt över- syn av denna fråga.
Med utgångspunkt i det förhållandet att inp- direkta reg— . ler binder den kommunala prövningen föreslås att hyresgäst- intressena ges ökad tyngd genom en rätt för hyresgästorgaé nisation att påkalla tillståndsprövning hos hyresnämnd. Utskottet kan i och för sig dela meningen att det är principiellt tveksamt om frågan om huruvida en lag skall tillämpas eller inte skall avgöras av kommun utan att dess bedömningsgrmnder anges. Denna lagstiftningstekniska fråga får emellertid enligt utskottets mening ses mot bakgrund av kommunernas an- svar för genomförandet av bostadspolitiska intentioner - ett ansvar som i andra samanhang inte satts i fråga. Det skulle
Prop. 1982/83: 153 - ' - ' 84
vara svårt att med motsvarande principiella synsätt överlåta detta avgörande till en av partaorg-anisationerna. Därtill kommer att dessa organisationers synpunkter av naturliga skäl också beaktas av kommunen inom ramen för den intressegemenskap (prop. s. 16) som föreligger mellan kommunerna och hyresgäst- organisationerna. En föreslagen åtgärd från riksdagens sida är enligt utskottets mening inte påkallad.
Utredningen (Ju 1977: 07) om ställföreträdare för dödsbo i - vissa fall har genom tilläggsdirektiv (1979: 11) fått i uppdrag bl. a. att ytterligare utreda frågan om begränsning av- rätten att fritt förvärva jordbruksfastighet. Enligt utskottets mening får frågan om tillstånd till testamentariska förvärv av hyres- fastighet prövas mot bakgrund av. de principiella. överväganden " som utredningen gör. Det finns då.-med inte anledning för
riksdagen att påkalla någon utredning enligt motionsförslaget.'
Utskottet, som inte _var enhälligt, hemställde om bifall till regeringens lagförslag o'ch avslag på motionens. Riksdagen biföll hemställan (rskr 1978/79572).
2. Civilutskottets betänkande 1979/80:13
I betänkandet behandlas bl.a. en motion" med hemställan om ' en översyn av bestämmelserna. om förutsättningarna för till- stånd och byreegästorganisationernas ställning i" syfte att
.,få till stånd 'en bättre kontroll av förvärv a_v'hyresfasti'gneter (mot. 1979/80580) och en motion, vari bl.a. hemställa om sådana ändringar i tillståndslagen som medför en bostadssocialt striktare tillämpning och lägger avgörande vikt vid hyresgäster-
' nas synpunkter (mot. 1979/80:1519). ' '
Civilutskottet anförde i betänkandet bl.a.."
Fömtsättningarna för tillstånd skärptes genom en lagändring som trätt i lar.—aft den 1 juli 1979. Det tidigare stadgandet att tillstånd "får" vägras om grundförutsättningana inte an—' sågs föreligga ersattes med kravet att tillstånd i dessa fall "skall" vägras. Det föreligger ännu inte sådana er— farenheter av effekterna av denna lagändring att de' nu kan grunda ett krav på översyn av tillståndsforutsättnjngarna. Det torde inte heller från något håll finnas intresse av att formulera kraven så att lagtiftningen uppfattas som en auktorisation av vissa personer som ägare av hyresmis'.
Prop. '1982/83: 153 ' ' 85
Lagändringarna har även stärkt hyresgästorganisati'onernas ställ- ning. Organisationerna har nu ställning som part och kan därmed anföra besvär över'hyresnämnds beslut. Inte i någon av motionerna ha: påståtts att kommunerna i sina bedömningar av om prövning skall påkallas allmänt sett inte tar tillräcklig. hänsyn till hyresgästorganisationernas mening.
Utskottet har med hänsyn till 'det anförda inte funnit anledning att frångå sina. tidigare bedömningar' att det kan finnas skäl-
att se över förutsättningama för tillstånd men att tillräckliga ytterligare erfarenheter som kan grunda ett sådant ställningstagand'e _ ännu inte föreligger. _
Utskottet, som inte var enhälligt, hemställde om avslag'på motionens. Riksdagen .biföll hemställan.
5. Civilutskottets_betänkande 1980/81le
I betänkandet behandlas bl. a'.' en motion om ändring av' tillstånds- lagens tillämpningsområde (motion 1980/81: 551) och en motion, vari bl. a. hemställa om sådana ändringar 'i tillståndslagen som medför en bostadssocialt striktare tillämpning och lägger avgörande vikt vid Wresgästemas _synp'mikter (mot .. 1980/81:1852).
Civilutskottet anförde i-betänkandet bl.a.
Utskottet har inte heller nu funnit anledning att gå ifrån uppfattningen att det kan finnas skäl att" se-över fömtsättning'ar- na för' tillstånd enligt lagen. Det bör emellertid enligt ut-' skottets mening få ankoma på regeringen att bedöma när till- räckliga erfarenheter" finns för att inleda ett sådant arbete. =Någon åtärd från riksdagens sida. är inte nu påkallad.
Det förslag om överväganden som förs fram i motion 351 (s) syftar till att hindra att förvärv av hyreshus som tarerats som speeialenhet m.m. undgår tillståndsprövning. Enligt vad som uppgetts från regeringens kansli har överväganden i detta ämne redan inletts. Utskottet förutsätter att dessa överväganden redovisas för riksdagen. Motionärernas syfte är därmed tillgodosett och någon åtgärd från riksdagens sida behövs inte.
Utskottet, som inte var enhälligt, hemställde om avslag på motionerna. Riksdagen biföll hemställan.
Prop. 1982/83: 153 ' _' 86
4. Civilutskottets betänkande 1981 /82:18
I betänkandet behandlas bl.a. en motion om förfarandet vid' anmälan av förvärv av hyresfastighet" m.m., om förhandsbesked beträffande lämplighet som förvärva-re av hyresfastigheter samt om-utredning om ett fastighetsägarregister (mot. 1981/82':1093) samt tre motioner om översyn av tillståndslagen (mot. 1981/82zl'557, 1584 och 1625). '
Civilutskottet anförde 1 betänkandet bl.a..
En möjlighet att _ge förhandsbesked beträffande en viss persons bedömda lämplighet 'i allmänhet som förvärvare av hyresfastig- heter - och sålunda vidare att den gällande möjligheten "att få tillståndsfrågan prövad innan förvärvet skett - kan indirekt leda till ett system som liknar auktorisation. Mot en sådan ordning kan åtskilliga även principiella invändningar riktas. Det finns inte anledning för riksdagen att på grundval av. hittills känds. förhållanden påkalla ett begärt förslag.
Motion 1981/82zlo93 (5) innehåller i yrkande 2 även förslaget att. riksdagen begär utredning om ett fasti etsä erister omfattande inte endast lagfarna ägare utan även fysiska personer som är huvudintressenter i de juridiska personer som kan stå som lagfarna ägare till fastigheter. Det föreslagna registret, med riksåtkomst, motiveras av en önskan att kunna.
få fram en bild. av en viss persons även tidigare engagemang i hela riket som ägare och förvaltare av hyreshus, sålunda samma motiv som åberopats för det ovan behandlade förslaget om upp- lysningsplikt. '
& Utskottet har i den senare-frågan utgått från ett pågående översyn kan bidra till _en bättre belysning av skälen för och emot en upplysningsplikt. Ett föreslaget register skulle i allt väsentligt tjäna sams syfte. Det finns enligt utskottets mening inte heller rimlig anledning överväga att till stöd för i'huvudsak endast tillämpningen av lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. införa ett administrativt uppenbarligen relativt vidlyftigt särskilt registersystem. Motionsyrkandet avstyrks .
Utskottet, som inte va;- enhälligt, hemställde om avslag på. motionens (CU 1981/82:18 och 38). Riksdagen biföll hem- ställan. '
Prop. 1982/83; 153 ' 87
5 . Int erpellat ions-svar
I svaret på en interpellation av Rune Torvald (l981/82:8) som gällde frågan vilka åtgärder regeringen avsåg att vidta för att eliminera möjligheterna till icke-seriösa fastighetsförvärv,
anförde bostadsministern den 2 november 1981 bl.a. följande:
När ett nyetablerat eller okänt bolag ger sig in på hyreshus- marknaden i en kommun fordrar enligt min mening omsorgen om de_ berörda hyresgästerna att kommunen gör en ordentlig efter— forskning för att utröna bolagets soliditet och avsikten med förvärvet. Uppgifter från-andra. kommuner. angående mindre seriösa fastighetsförvärv kan härvid, såsom Rune Torvald har påpekat, vara en viktig informationskälla. Jag vet att. Stockholms, Göteborgs och Malmö kommun med anledning av det som nu. har in- träffat har inlett ett samarbete för utbyte av sådan infomation och det är min förhoppning att också andra kommuner, där man kan förvänta spekulativa hyreshusförvärv av större omfattning, ansluter sig till detta samarbete. Självfallet har också hyres-å gästföreningarna med sin rikstäckande organisation här en viktig uppgift att fylla. Jag anser inte att det nu finns anledning för regeringen att vidta några åtgärder för att främja det bEhÖVliS'E samarbetet men. jag kommer självfallet att följa utvecklingen här.
Som jag tidigare har berört kan fastighetsförvärv också ske genom förvärv av aktier eller andelar i bolag som äger-fastig— heter. Jag är medveten om att tillståndslagens-bestämmelser på denna punkt har vissa brister och att sådana förvärv inte prövas i avsedd utsträckning. Stockholms kommun har nyligen slutfört en omfattande undersökning av tillämpningen av tille ståndslagen inom kommunen och ett förslag till åtgärder, som bl.a. innefattar förändringari reglerna 'om tillståndsprövning av aktie- och andelsförvärv, är att"- förvänta. Regeringen kommer att mot bakgrund arundersökningsresultaten ta ställning till vilka förändringar i tillståndslagen som är nödvändiga.
Bostadsministem har vidare den 23 november 1981 besvarat en interpellation (BSI/82:61) om villkoren för förvärv av hyresfastighet m.m. I svaret utlovades bl.a.. en översyn av tillståndslagens bestämmelser om aktie- och andelsförvärv.
Prop. 1982/83: 153
BAKGRUND
88
7. ÖVERVÄGANDEN
7.1. Tillst'åndslagens tillägga område
7.1.1' Förvärv av andel i'fastighet
Tillståndspliktsn enligt l 5 första stycket tillståndslagen gäller såväl. vid förvärv av fastigheter i dess helhet som vid förvärv- av del av och" andel i fastighet. I 2 5 görs emellertid undan— tag från. tillståndsplikten vid förvärv av andel i fastighet . i två fall. Undantag gäller för det första vid förvärv av ' andel i fastigiet i syfte att bereda förvärvaren och hans
familj bostad på fastigheten (ptmkt 6). För det andra gäller undantag då'endel i en fastighet förvärvas av någon som redan ägarandel i fastigheten, om han" inte enligt 6 5 är skyldig att avyttra den senare andelen (punkt 9). Undantaget 1-2 5 punkt 6 gäller också vid förvärv av aktie och andel i fastig—_ hetsbolsg (9 å andra. stycket).
&: motsvarighet till undantaget i '2 är punkt. 9 finns i 3 5 punkt 6 förköpslagen (l967:868) och 'i 2 5 punkt 9 jordförvärvslag'en (197999)-
-I' fråga om. undantaget vid andelsförvärv för bostadsändamål
(2 5 punkt 6) "anförde föredragande-_"statsrådet följande vid tillståndslagens tillkount (prop. BTS/76:55 s. 82).-
Det förekonmier i viss utsträckningatt bostadsfastigheter ägs av ett större antal"personer, vanligen lika många som det finns bostadslägenheter på. fastigheten. Förvärvet av andelen är här förknippat med rätten tillförvärvarens "egen bostad på fastigheten.. Eftersomdet i dessa fall normalt inte uppkommer -- något hyresförhållande bör förvärv av andel i fastighet där ägar- förhållandena är sådana som sagts nu inte vara underkastade tillståndsplikt. -
Prop. 1982/83:153 - . . . - . 89
När det gäller undantagets tillämplighet vid aktie- och andels— förvärv anförde föredragande statsrådet att en-förutsättning måste ' vara att den som har aktie eller andel i bolaget har rätt till bostad i bolagets fastigheter i förhållande till aktie— eller andelsinnehavet. (prop. -1975/76:53 s.- 89);
Undantaget i 2 5' punkt 9 avseende-ytterligare andelsförvärv sadlade-motsvariget i det promemorieförslag som låg till. grund för förevarande lagstiftning. Sådana förvärv skulle en- ligt promemorieförslaget bedömas enligt allmänna regler, men. den'omständigheten att förvärvaren redan ägde ell-"andel i : fastigheten borde tillmätas betydelse vid tillståndsprövningen. _ (De Ju 1975:lö s; 35'). Förslaget kritiserades av Sparbanksförening- en som ansåg'att ett avslag på tillståndsansökan vid andelsförvärv skulle kunna medföra att överlåtaren led skads.__I propositionen, där förevarande undantag infördes, anförde föredragande stats- rådet bl.a._(prop. 1975/76: 55 s.. 82).
Om förvärvaren redan äger andel i fastigheten, en andel som f.ö. kan ha förvärvats genom ett icke tillståndspliktigt förvärv, har han enligt min mening i- de flesta fall redan så. stort inflytande på förvaltning "av fastigheten att det knappast tjänar något syfte att hindra honom från att för- va'rva ytterligare andelar i denna. Som Sparbanksföreningen på- pekar skulle ett avslag på ansökan om förvärvstillstånd. i den
. anglvna situationen dessutom kunna. medföra att överlåtaren lider skada. Med det begränsade tillämpningsområde som föreslås för fri andelsöverlåtelse, blir det- heller inte möjligt att kringb - gä, lagstiftningen med hjälp av regeln.
I Stockholms kommmsntredning (se avsnitt 5 i denna promemoria) anförs beträffande tillståndsplikten vid'förvärv av andel i fastighet för bostadsändamål bl.a. följande (delrapport VI s. 36).
Vid förvärvav ideella andelar är det fråga om förvärv som blir föremål för lagfartsprövning hos inskrivningsmyndigheten, som alltså skall undersöka. om sökanden tänker bo" i fastigheten. Andelsförvärvaren ombeds därför att skriftligen intyga att han .har den avsikten. Enligt vad vi inhämtat från inskrivnings- myndigheten har alla. sökande hittills lämnat ett; sådant" intyg, även om man på myndigheten ibland har haft på känn att detta . intyg inte överensstämer med den verkliga avsikten.
Prop.l982/83:153 _ ' _ _- ' 90
Vi har stickprovsvis granskat ett tiotal fastigheter som är uppdelade i ideella. andelar. Av & personersom förvärvat sådana andelar under'åren 1978 - 80 (och där ingen förvärvs- prövning skett i hyresnämden) har _vi konstaterat att 3 ' st. den 12 oktober i år (1980) var skrivna på annan andreas.
Vårt material är här väsentligt mindre än när det gäller handels- bolagsandelar och aktier i fastighetsbolag. Det finns dock även på denna punkt anledning att anta att tillståndspliktiga förvärv sker utan prövning i ett inte obetydligt antal fall. Hur hyresnämnden skulle se på dessa fall är också svårt att avgöra, eftersom vi inte känner till något exempel där ett sådant förvärv har prövats.
Enligt kommunen (delrapport VI s. 39) finns det anledning att se över bestämmelserna om'undantag från tillståndsplikten " vid andelsförvärv. 1 z 5 punkt 6 bör sålunda en maximigräns införas för hur stor en andel får vara för att tillstånds; plikt inte skall föreligga. Dlligt komunen kan en person
f.n. förvärva en stor andel av en fastighet utan att behöva söka tillstånd genom att åberopa undantagsbestämnelsen. Det är vidare enligt kommunen inte närmare berört i den nuvarande " lagstiftningen hur förvärvssyftet skall kontrolleras. Komunen sätter i fråga om inte tillståndsplikt _b'ör inträda om inte förvärvaren inom tre månader har bosatt sig i lägenheten. Vidare anförs beträffande undantaget i 2 5 punkt 9 (delrapport VI s. 59)-
Den som enligt 2 5, punkt 6, på ett riktigt eller oriktigt sätt förvärvat en mindre andel, t.ex. 5 %, utan tillstånds- prövning kan ju enligt ptmkt 9 köpa resterande 95 %, också här utan krav på tillståndsprövning. Vi har inte konstaterat några dokumenterade fall av missbruk. men menar att det är principiellt viktigt att en vidöppen kring- gåendemöjlighet täpps igen- vilket bör kunna. ske utan nega— tiva verkningar..
I 'borgarrådsberedningens- PM 1982—02-10 föreslås att samtliga andelsförvärv skall vara tillståndspliktiga. Det anförs bl.a.. följande:
Handeln med andelar i fastigheter tycks öka. Vid årsskiftet 1979/80 fanns- i Stockholm enligt fastighetskontorets be—
Prop. 1982/83:153 91
räkningar ca 2 200 lägeriheter i andelshus. I dagsläget behö— ver en köpare av en andelslägenhet inte förvärvstillstånd om han intygar att lägenheten är avsedd som-egen bostad. . Vad andelen efter förvärvstillfället användes till är enligt lagens nuvarande utformning utan betydelse. Enligt uppgifter fråp .Hy'resgästföreningen förekommer det en ganska omfattande andrahandsuthyming; Exempel finns på. att en och samma person .kan'äga ett tiotal lägenheter i olika fastigheter. För hyres— gästerna. innebär detta framför allt inskränlmingar i besittnings— skyddet men också. problem med att få ändringar-till stånd i gemensamhetsutzvmmen eftersom man utifrån sin relativt Sett svaga position måste förhandla med husets alla andelsägare, om de över huvud taget bor i huset. En skärpning av tillstånds- lagen på denna punkt-bör ske så attkommunen har rätt att . stoppa andelsförsäljningen-även om de uppges gälla egen bostad.
Prop. 1982/83:153 . - '. . - . 92
FÖRSLAG
Undantaget från tillståndsplikt i 2 5 punkt 6 tillståndsla- gen avser förvärv som sker för att bereda förvärvaren och hans familj bostad (se också. 9 5 andra stycket). De förvärv som
här avses piller s.k. andelshus, i vilka nyttjanderätten till ._ _ en lägenhet grundas antingen på- innehavet aven ideell andel i fastigheten eller-på innehavet av" aktie eller andel i det
bolag som äger fastigheten. Tillgängligt naterial tillåter inte en säker uppskattning av hur vanlig denna. upplåtelseform
är. I etorstadeourådena är den dock inte ovanlig. Det är fort- farande möjligt att bilda andelen-us där nyttjanderätten till lägenhet-kopplas till innehavet av en ideell andel i fastigheten.— På grund av förbudet i 79 & bostadsrättslagen (1971:479, omtryckt -1982:353) är det däremot inte möjligt att nu bilda andelshus där nyttjanderätten kopplas till innehav av aktie eller andel i bolag. Enligt punkt" 16 'i övergångsbestämelserna till bostads- rättslagen får dock bolag som före bostadsrättslagens tillkomst tillämpat denna uppldtelseform fortfarande bedriva sin verksamhet.
Det är uppenbart att i- de fall ett andelsförvärv enbart sker för att bereda förvärvaren bostad en tillståndsprövning enligt tillståndslagen inte tjänar något av de för lagen uppställda syftena. Sker-' å. andra sidan andelsförvärvet av annan orsak '— erempelvis för att förvärvaren vill använda lägenheten för andrahandsuthyrning - bör förvärvet kunna prövas.
Såvitt gäller förvärv av "fastighetsandel-"ar ankommer det idag på inslaivningsmyndigheten att i samband med prövning
av lagfartsansökan avgöra huruvida syftet med förvärvet är bostadsanskaffning. Såsom Stockholms kommune utredning visar godtar emellertid inslaivningsmyndigheton normalt ett intyg av förvärvaren om förvärvssyftet. När" det gäller andels— och aktieförvärv förekommer över huvud taget inte någon kontroll. . -'--
Risken för missbruk av undantagsbestännnelsen är under sådana förhållanden uppenbar och Stockholms komuns utredning tyder på. att ett sådant missbruk också. förekommer.. Det finns ' därför anledning att överväga huruvida förevarande undantag skall bibehållas. '
Prop. 19'82/83;153 .' - . - - 93
Om undantaget i 2 5 punkt 6 tillståndslagen skall bibehållas,. . bör kontrollen av förvärvssyftet- skärpas. Det får emellertid ' ' ; 'anses uteslutet att lägga denna kontroll på inslcrivnjngsmyndigheter- na. Tänkbart vore visserligen att föreskriva att inskrivnings— ' myndig'aeten. innan lagfart meddelas på ett' andelsförvärv som uppges avse bostadsanskaffnl'ng! inhämtar yttrande över ansök— ningen från kommunen o'ch hyresgästf'öreningen. Förfarandet skulle emellertid bli omständligt. Vidare skulle frågan om kontrollen- av förvärvasyftet vid aktie-7 och andelsförvärv fortfarande ' vara olöst. Bättre vore att kommunen omedelbart fick 'ta ställ- _ning till förvärvet. mycket talar därför för att-' undantaget
:[ 2'5 punkt 6 tillståndslagen upphävs. I följande avsnitt komer-' att föreslås ett ändrat förfarande vid tillståndspliktiga aktie-. och andelsförvärv ,så att det även för sådana förvärv blir kommen-som, efter.anmälan av förvärvet, avgör om till—' ståndsprövnjng skall ske. Under sådana omständigheter torde ett slopande av förevarande undantag medföra en tämligen måttlig _ ökning av förvärvarens åligganden." ' ' '
' Med hänsyn till vad- som nu anförts föreslås _att undantaget . från tillståndsplikten 1.2 5 punkt 6 tillståndslagen avseende' andelsförvärv för bostadsanskaffndng upphävs. Sådana förvärv 'skall' således liksom andra tillståndspliktiga förvärv anmälas till kommunen, som har att avgöra om tillständspröv— ' ning skall ske. I fall' då det-”ar uppenbart att förvärvet sker ' för att skaffa förvärvaren och hans familj bostad bör någon
tillatdmdsprövning inte ske. För 'det fall att ett sådant förvärv ändå anmäls till prövning bör i 4 å andra stycket tillståndslagen införas en best'a'nnnels'eom att tillstånd då inte får väg,—as ,' ' ' '
Även undantagsbestämmelsen i 2 & ptmkt 9 tillståndslagen som avser förvärv av ytterligare andel i' fastighet bör i detta samanhang upphävas. Som anförs-i Stockholms komma utred- ning innebär stadgandet en risk' för förvärv i strid mot lagens syften. Och vad: beträffar "överlåtarens intressen bör de i till—
Prop. 1982/83: 153 - ' 94
räcklig omfattning kunna beaktas i samband med förvärvs- ärendets handläggning i kommunen eller - i sista hand -.vid tillståndsprövningen i hyresnämden. Det är uppenbart att i de fall förvärvaren genom sitt andelsinnehav redan har ett inte obetydligt inflytande över fastighetens förvaltning detta bör tillmätas avsevärd betydelse vid förvärvsärendets behandling -1 kommun och hyresnämnd. '
Prop. 1982/83:153 . ' 95
BAKGRUND
7.1.2 Förvärv av aktie och andel i fastighetsbolag
Bestämmelser om tillståndslagens tillämpningsområde när det gäller aktie- och'andelsförvärv finns i 8 och 9 55. Para— gaferna-a'r i sak oförändrade'sedan lagens tillkomst. Enligt 8 5 första stycket gäller bestämmelserna om aktie- och 'andels-
. förvärv i fråga om aktiebolag vari minst .75 procent av aktierna
ögs eller på jämförligt sätt innehas av högst tio'fysiska personer (femansbolag) (pan-akt 1) samt handelsbolag (ptmkt 2). I 8 5 andra stycket ges 'en särskild bestämels'e rörande beräkningen av ögat-kretsen i aktiebolag i fall då aktier innehas av flera . varandra närstående personer." Enligt 9 & först a stycket föreligger tillståndsplikt vid förvärv av' aktie eller andel i sådant bolag som anges i 8 5 första stycket, om bolag'et äger fast egendom
som är taxerad som hyreshusenhet och, enligt senaste balans- räkning-, taxering-svärdet av denna egendomär tre gånger större
än värdet av bolagets övriga tillgångar (den s.k. äroregeln). In- ligt' 9 5 andra stycket gäller undantagsbestämmelserna i 2 5 punkter-
. na 1-6 i tillämpliga delar. Tillståndsplikt gäller inte vid för-
värv-av aktie genom nyemission då. de nya aktierna tecknas i förhållande till tidigare aktieinnehav.
I Stockholms kommuns utredning (se avsnitt 5 i denna promemoria) har tillämpningen av bestämmelsens om tillståndsplikt vid aktie— och andelsförvärv studerats ingående (s'e' delrapporterna II och VI). Enligt utredningen har d'et'framkommit att många förvärv, som enligt motivuttalanden till lagen bör vara tillståndspliktiga, dvs. för— värv av aktier och andelar i bolag som huvudsakligen äglar sig åt fastigletsförvaltning, genom utformningen av bestämmelsen i
-9 å'första-styeket undgår tillståndsplikt. I utredningen visas_-
med verkliga och teoretiska exempel hur. bolag, som enbart ägnar sig åt förvaltning av hyresfastigd'leter, genom fluktuationer i förhållandet mellan värdet av ägda fastigheter och övriga
tillgångar orsakade av fastigletsförsäljningar omväxlande
omfattas av och faller utanför lagens tillämpningsområde sådant detta anges i 9. 5 första stycket. I utredningenzanförs
Prop. 1982/83:153- . 96 vidare bl.a. följande (delrapport _11 avsnitt 2 e. 13).
I själva verket antyder de tre refererade exemplen och an- dra iakttagelser som utredningen har gjort att det kriterium som lagstiftaren har valt närmast definitionsmässigt undan- tar just en stor del av de fall som enligt motiven-för lagens tillkomst bör vara inte bara tillståndspliktiga. utan värda en" närmare granskning från hyresnämnden och remissinstanser-nas sida och kanske t.o.m. svslagsfall. .- - - - ' Ett f&tighets'bolag som b'edrivs'r omfattande köp och försälj- ningar av fastigheter kan _ha stora reversfordrin'gar, likvida medel eller andra typer _av finansiella "övriga tillgångar" som en följd just. av" sin "spekulativa" inriktning. ' 'Det är t. ex. regelmässigt så att a_n säljare inte erhåller hela köpeskillingen kontant - han måste "ligga kvar" med en egen ' kredit. till köparen under kortare eller längre tid..Utrednjngens iakttagelser tyder på att denna finansieringsform är speciellt vanlig just bland mer spekulativa, fastighetsägare, _'som bl.a. ' strävar efter ett belåna sina fastigheter lånt' över den nivå dit reguljära Lrsditinrättningar normalt är villiga att sträcka sig.
;De finansiella tillgången.-nas värde behöver inte vara stort i förhållande till de kvarvarande fastigheterna" marknadsvärde för att bolaget skall vara undantaget från plikten att söka tillstånd. Detta kan belysas med 'ett _enkelt men realistiskt' r'a'kneexempel: .
Ett-' fastighetsbolag med "spekulativ" inriktning '(tät'a köp och försäljningar) startas av ett fåtal ägare och ser i ut- gångsläget ut på följande sätt; . '
(tkr) ' Tillgångar: ' . - Slni'lder. och E' get kapital. Fastighet 1) 1.500 Kortfr skulder 60 Börslsekapital — 120 Inteckningslån et'c ll.4OO ' Summa tillgångar . 1.320 . Eget kapital _ 160 Summa skulder ' ' och eget kapital 1.620
Fastigheten antas ha ett taxeringsvärde på 1.000 tkr ('bokf'ört värde, dvs inköpspris vid starttidpunkten, är alltså 150 % av taxeringsvärdet - tarsringsvärdet är 67 % av inköpspriset). Övriga tillgångar uppgår till 120 tkr. . _
l) Schablonmässigt uppskattat behov av likvida medel, utlägg för obetalda hyror etc. På motsvarande sätt har uppskattats storleken på. kortfristiga skulder (ännu _ej förfallna 'rälmingar etc. ).
Prop. 1982/83:153
97
chtregeln ger då följande resultat:
1 . 000 120
et'ändsplilctilgt .
= 8,3 Förvärv av aktier i bolaget är 'således till—
Efter t.ex. ett år säljes fastigheten och .en ny inköpa. (Siffror- na för den nya. fastigheten är identiska med ovanstående. För enkel- hetens skulle bortses från realisationsvinstskatten.)
Det är i detta exempel i princip likgiltigt om den gamla fastig- hetens nye ägare betalar den gamle ägarens egna insats och värdestegring med kontanter eller reverser. Vi antar att den gamla fastigheten säljs för 1.725 dvs. med en värdestegring på 15 % och att köpeskilling utöver befintliga lån erläggs till 225 tkr med reverser och 100 tkr kontant, som blir kontantinsats för nästa köp. Bolagets balansräkning får då efter ett är följande utseende med de valda fömtsättninma:
Tillgångar:
Reversfordr 225 Ny rostigt; 1.500 Rör kap ' 120 Summa tillgångar 1.845
Skulder och eget kapital:
Kortfr skulder 60 Inteckn lån 1.400 Eget kapital 160 Årets vinst 225 arme skulder och eget kapital 1.845
Fastigletens taxeringsvärde är 1.000. Värdet av övriga tillgångar
är 225 + 120 = 345.
1 . 000 545
= 2,90. Förvärv av aktier i bolaget är nu inte länge
tillståndsplikt igt enligt jx-regeln.
Rälcneeremplet visar att mycket små förändringar är tillräckliga för att aktieförvärv i denna typ av bolag inte skall bli tillståndspliktiga, trots att verksamheten i reäiteten inte har ändrat karaktär. Bolaget måste anses vara inriktat på förvaltning av fastigheter i sama utsträckning vid slutet av året som vid årets början.
Motsvarande effekter nås, om ett bolag laddar upp med likvida medel för att satsa på nya fastighetsköp, som ännu inte blivit av (det är likgiltigt varifrån dessa nya pengar har kommit, genom höjning av aktiekapitalet, lån från ägaren, krediter från. banker etc).
Enligt utredningen ger den nuvarande Bx—regeln vidare möjlighet att relativt enkelt justera bolagets balansräkning så att en tillståndsprövning av förvärv av aktie eller andel i bolaget inte blir nödvändig. I utredningen anförs härom (delrapport
II avsnitt 2 s. 16).
Prop. 1982/83: 153 98
Bolagets ägare kan t.ex. överlämna en privat fordran, ett eget banktillgodohavande etc. till bolaget mot att bolaget får en skuld till honom. I rälmeexemplet ovan skulle ägaren enligt utgångslägets siffror kunna under; tillståndsplikt genom att till bolaget överlåta likvida medel eller fordringar till ett värde av ca 225 (eller 15 % av fastighetens inköpspris).
Samanfattningsvis anförs i utredningen (delrapport II avsnitt 2 s. 19).
Taxeringsvärdet för hyresfastigheter ligger regelmässigt långt under marknadsvärdet. Ju längre tid som har förflutit sedan
. senaste allmänna taxering, desto större är skillnaden, något
som under de senaste åren har förstärkts av den snabba inflationen
och den följande värdestegringen på fastigheter.
En jämförelse bör därför baseras på. det bokförda värdet (ev. anskaffningsvärdet) av bolagets hyresfastigheter. Om detta understiger taxeringsvärdet (vilket kan Vara fallet vid rela- _ tivt långsiktiga innehav) bör taxeringsvärdet (ev. 135 % av detta, vilket återspeglar direktiven till fastighetstarerings- nämndernas beräkning av taxeringsvärdet, som en relation till uppskattat marknadsvärde) läggas till grund för en beräkning.
Övriga tillgångar kan som visats ofta innehålla tillgångar som direkt hänger ihop med bolagets handel 'med eller förvaltning av fastigieter. Det gäller både kortfristiga tillgångar inom själva fastighetsförvaltningen (likvida medel, hyresfordringar etc.) och fordringar på fastighetsköpare.
För att hyresnämnden och andra berörda parter skall kunna skilja ut "de bolag, där fastighetsförvaltning inte är den i realiteten huvudsakliga verksamheten, föreslås därför att i begreppet "övriga tillgånar" inrymmes endast sådana. icke—finansiella tillgångar som hänger saman med att en fysisk verksamhet bedriven. Här bör ingå bl.a. andra fastigheter -än hyresfastigheter, varulager, maskiner och inventarier, fartyg och aktier i bolag som inte är fastighetsförvaltande.
Prop. 1982/83: 153 99
FÖRSLAG Utformningen av bestämmelsen i 9 5 första stycket tillstånds- lagen, den s.k. Bx-regeln, sannanhänger med att tillstånds- prövning har ansetts befogad endast beträffande bolag som huvud- sakligen ägnar sig åt förvaltning av hyresfastigheter (prop. 1975/ 76:33 5. 64). Detta synsätt har fortfarande bärkraft. Det är emellertid av vikt att regleringen av tillämpningsområdet sker på så sätt att bolag som huvudsakligen förvaltar hyresfastigueter verkligen omfattas av tillståndsplikten. Den utredning som ut— förts av Stockholms kommun ger vid handen att bestämmelsen i 9 5 första stycket har brister i detta hänseende. Med anledning av
dessa brister bör en ny utformning av bestämmelsen övervägas.
Med den angivna målsättningen att tillståndsplikten skall omfatta endast förvärv av aktier och andelar i bolag vars huvudsakliga syfte är att förvalta hyresfastigheter är det svårt att finna någon annan princip för avgränsningen av lagens tillämpningsområde i denna del än den som används nu, dvs. att utgå från förhållandet mellan å ena sidan ett värde av hyres- fastigheterna och å andra sidan värdet av andra tillgångar
'i bolaget. Vad som kan övervägas är emellertid vilka värden
som skall användas då förhållandet skall beräknas, vilka övriga tillgångar som skall vägas mot fastighetsvärdet samt vilket förhållande mellan fastighetsvärde och övriga tillgångar
som skall föranleda tillståndsplikt.
Bestämmelserna om lagens tillämpningsområde måste självfallet utfomas så att tvekan om lagens tillämplighet i det enskilda fallet i möjligaste mån undviks." De förslag som framlagts i tockholms kommuns utredning om ändrade kriterier för tillstånds— plikt i förevarande fall kan föranleda sådan tvekan framförallt när det gäller avgränsningen av de övriga tillgångar vilkas
värde skall vägas mot fastighetsvärdet. Skäl talar därför för att liksom nu taxeringsvärdet av fastigheterna och det bokförda värdet av alla övrigatillgångar används. För att minska inverkan av mindre förändringar i balansräkningen
och för att försvåra manipulationer av den art som nämns i-
Prop. 1982/83: 153 ' 100
utredningen bör i stället storleken av det fastighetsinnehav
som gnmdar tillståndsplikt minskas.
Med hänsyn till det anförda föreslås att vid förvärv av aktier och andelar i bolag som anges i B 5 första stycket tillståndslagen tillståndsplikt skall föreligga om bolaget
äger raresfastigheter och, enligt senaste balansräkning, taxerings- värdet av hyresfasti'gheterna är större än det bokförda värdet
av övriga tillgångar i bolaget. Den s.k. 3x—regeln försvinner alltså.
De ytterligare bolag som med den nu förordade regeln kommer
att underkastas tillståndsle kommer säkerligen att till största delen utgöras av sådana där tillståndsplikt är moti- verad, dvs. sådana vars huvudsakliga syssla är förvaltning av hyresfastigheter. I vissa fall kan dock tillståndsplikten komma att omfatta bolag som inte har detta huvudsyfte, exempelvis sådana där värdet av fastighetsännehavet blivit dominerande endast genom att värdet av övriga tillgångar är hårt nedskrivna- Med hänsyn härtill bör skyldigieten att söka tillstånd inte vara generell utan på samma sätt som vid fastighetsförvärv
göras beroende av huruvida kommunen anser tillståndsprövning på— kallad. Det föreslås därför att det även beträffande aktie-
och andelsförvärv skall gälla att förvärvet skall anmälas till kommen och att tillståndsprövning skall ske endast i de fall
kommunen begär det hos hyresnämnden.
Enligt ll & första stycket tillståndslagen skall bolag som äger fastigheter som vid taxeringen har betecknats såsom hyreshusenhet i balansräkningen lämna uppgift om egendomens registerbeteclcning, taxeringsvärde och bokförda värde. Sådana uppgifter får enligt andra stycket tas in i en not, om tydlig hänvisning görs vid mot— svarande poster i balansräkningen. Styrelseledamot, verkställande direktör eller bolagsman kan enligt tredje stycket bli skade-
standsskyldiga. om bestämnelsema inte iakttas..
Prop. 1982/83:153 ' - |0|
Enligt Stockholms kommuns utredning försummas ofta uppgiftsskyl— digheten enligt 11 & tillståndslagen. Utredningen föreslår därför att bestämmelserna i stället tas in i aktiebolagslagen ooh/eller bokföringslagen, bl.a. för att göra bolagets revisorer mer observanta på bestämmelsen (delrapport II avsnitt 2 s. 20).
Frågan om placeringen av den nu aktuella bestämmelsen togs upp redan vid tillståndslagens tillkomst. Föredragande statsrådet ansåg då att_bestä.1mneleen inte hade sin plats i en lag av den generella karaktär som bokföringslagen har (prop. DTS/7653 ' s. 91). Det är av anförda skäl inte lämpligt att nu föra över bestämmelserna i 11 5 tillståndslagen till bokföringslagen. Å andra sidan kan det inte förnekas att paragrafens placering gör att den lätt kan förbises då årsbokslut skall upprättas. Med anledning härav föreslås att i 19 & bokföringslagen tas in en erinran om bestämmelserna i 11 5 tillståndslagen.
Prop. 1982/83: 153 l02
Hänvisningar till S7-1
7.1.5. Tillståndslagens tillämpningsområde i övrigt
I samband med 1979 års ändringar i tillståndslagen framfördes från bl.a. kommunförbundet önskemål om att lagen skulle göras tillämplig även på förvärv av hyresfastiäieter som innehåller enbart lokaler. Bostadsministern anförde med anledning härav att det i lagstiftningsärendet inte fanns tillräckligt underlag för att utvidga tillståndslagens tillämpningsområde i enlighet med önskemålet. Bostadsministern avsåg att med uppmärksamhet följa utvecklingen på området (prop. 1978/79:164 s. 22).
Något material som på ett avgörande sätt visat behovet av lagstiftning på området har därefter inte framkommit. Frågan
behandlas därför inte i denna promemoria.
Jonsereds AB försålde år 1979 del av fastigheten Manered 4:1
i Partille kommun till KE Musslan. På. den aktuella fastighets- delen fanns hyreshus med sammanlagt 204 bostadslägenheter. Såväl kommun som hyresgästförening ansåg att förvärvet borde tillstånds— prövas. Hyresgästföreningen ansåg att förvärvet inte kunde tillstyrkes. Ansökan om förvärvstillstånd ingavs till hyres- nämnden men avvisades sedan det framkommit att fastigheten vid fastighetstaxering åsatts typkod 50 (specialfastig'net). Med anledning härav har krav framställts på sådana ändringar i bestämmelserna om tillståndslagens tillämpning-sonn-åde att förvärvsprövning möjliggörs även i nu anförda fall (se
CU 1980/81:18 s._. 8).
En ny fastighetstaxeringslag (1979:1152) började tillämpas i och med 1981 års fastighetstarering. Enligt lagen avses med tareringsenhet det som skall ta.-:eras för sig. Fastighet skall normalt utgöra taxeringsenhet. I taxeringsenheten hyreshusenhet skall ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet (4 kap. l och 6 55 fastighetstareringslagen). Enligt de allmänna taxeringsregler som utfärdades av riksskatteverket
med anledning av den nya fastighetstaxeringslagen skall följande typkoder älla för hyreshusenheter. ' '
Prop. 1982/83: 153 103
20. Okänd kwreshusenhet 21 ereshusenhet som består av tomtmark till hyreshus
22 Hyreshusenhet som består av byggnad med huvudsakligen bostäder och tomtmark för sådan byggiad
24. Eyrehusenhet som består av byggnad med bostäder och lokaler och tomtmark för sådan byggnad
25 &Yreshusenhet som består av hotell- eller restaurang- byggnad och tomtmark för sådan byggiad
26 Hyreshusenhet som består av kioskbyggnad och tomtmark för sådan byggnad
27 Hyreshusenhet som består av parkeringshus och tomtmark för sådan tryggad
28. Hyreshusenhet som består av byggnad med huvudsakligen lokaler och tomtmark till sådan byggnad
29 Po'reshusenhet med värde mindre än 1 000 kr 73 Hyreshusenhet som ingår i nationalpark
77 Hyreshusenhet som utgör annan fastighet och som undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 4 ($ fastighetstareringslagen.
I samband med den nya fastighetstareringslagen ändrades 1 5 första stycket tillståndslagen så att tillståndsplikten gäller vid_förvä.rv av fast egendom som vid tareringen beteck- nats såsom hyreshusenhet. I samband med lagändringen anfördes beträffande bepeppet hyreshusenhet (prop. l980/81:61 s. 22)
Denna kategori omfattar emellertid, genom att den i PI'L utökats med restaurang, hotell eller liknande, en större grupp fastigheter än tidigare. Avsikten med tillståndsprövningen är emellertid inte att förvärv av sådana fastigheter skall prövas av hyresnämnd. Enligt kommittén får detta emellertid accepteras om man vill be- hålla taxeringsenhetens beteckning som urvalsinstnment. Ihligt 4 å andra stycket lagen får förvärvstillstånd inte vägas om det i ärendet visas att fastigheten är obebyggd eller bebyggd med annat än hyreshus eller-med hus som inte innehåller fler än två för bostadsändamål avsedda lägenheter. Enligt kommittén bör den utökning av de tillståndspliktiga förvärven som kan bli följden av den av kommittén föreslagna ändringen inte få någon egentlig effekt genom att kommunen i förekommande fall torde avstå från att påkalla hyresnämndens prövning då man finner att 4 & andra stycket lagen är tillämpligt.
Prop. 1982/83:153 |04
För egen del vill jag, efter att ha haft samråd med det statsråd som handlägger lagstiftningsärenden som rör hyra m.m., nämna följande. Den utvidgning av lagens tillämpningsområde som kommitténs förslag innebär torde inte medföra någon ändring i sak i fråga om tillståndsprövningen. Den eventuella ökning av antal ärenden för tillståndsprövning som kan bli följden av förslaget får vägas mot önskemålet att ha ett smidigt fungerande urvalsinstrument. Jag föreslår därför att begreppet hyresfastighet byts ut mot hyreshusenhet. Lagen skall således tillämpas i fråga om hyreshusenhet.
Även frågan om tillståndsprövning vid förvärv av fast egendom som taxerats som specialenhet men som innehåller bostadslägen— heter togs upp (prop. l980/81:61 s. 23).
Som bl.a. kommittén påpekat kan emellertid specialenhet innehålla en mindre del bostäder. Redan enligt gällande regler kan andra fastigheter än hyresfastigheter innehålla en mindre del bostäder och således ligga utanför lagens tillämpningsområde. Detta hänger samman med att även enligt de regler som gällde vid 1975 års allmänna fastighetstarering skulle indelningen göras enligt en huvudsaklighetsprincip. Problemet är således inte nytt. Någon ytterligare ändring i lagen i anledning av PTL anser jag inte bör göras i detta samanhang.
Det finns inte anledning att i detta sammanhang föreslå förändringar i sättet att ange lagens tillämpningsonn—åde vid fastighetsförvärv. Det nuvarande urvalssystemet fungerar till- fredsställande i det alldeles övervägande antalet fall.
Önskemål har slutligen framförts om att tillståndslagen skall göras tillämplig vid testamentariska förvärv (se CU 1978/79:58 s. 5).
Frågan om tillståndsplikt enligt jordförvärvslagen (1979z230) vid testamentariska förvärv utreds f.n. av kommittén (Ju ' 1977:O7) om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall m.m. (se 1980 års kommittéberättelse del II s. 22). Ett ställninge- tagande till frågan för tillståndslagen. del bör anstå till dess kommittén har avgivit sitt slutbetänkande, vilket beräknas .ske år 1985.
Prop. 1982/83: 153 - ms
BAKGRUND
7.2 Åtgärder för att säkra efterlevnaden av bestämmelserna
om tillståndsplikt vid aktie- och andelsförvärv
Om ett tillståndspliktigt fastighetsförvärv inte i rätt tid anmäls till kommunen eller om ansökan om tillstånd till för- värvet inte görs efter föreläggande härom från hyresnämnden blir enligt_5 & första stycket punkt 1 och 2 följden att för- värvat är ogiltigt. Samma påföljd inträder enligt 10 5 andra stycket Vid underlåtenhet att i rätt tid söka tillstånd till tillståndspliktiga förvärv av aktier och andelar i fastighets- bolag. Ogiltigheten innebär att ingendera parten blir skyldig att fullgöra sina åtaganden på grund av avtalet samt att parterna skall återbära vad de kan ha uppburit på grund av detta (prop. 1975/76:33 s. 70). Någon annan påföljd för åsido- sättande av tillståndsplikten finns inte.
Vid fastighetsförvärv bevakas tillståndsfrågan av inskrivnings— myndigheten i samband med ansökan om lagfart på förvärvet. Om förvärvaren söker lagfart utan att förstha anmält förvärvet till kommunen, skall han av inskrivningsmyndigheten hänvisas att göra anmälan. Om tiden för anmälan försuttits eller för- värvet av annan anledning blivit ogiltigt till följd av bestäm- melserna i 5 å första stycket tillståndslagen, får lagfart inte meddelas. Om lagfart ändå meddelas gäller enligt 5 5 andra stycket att ogiltigheten läka.
Bestämmelserna om tillståndsplikt vid fastighetsförvärv visar en mycket god efterlevnad. Detta torde utan tvekan kunna till- skrivas det faktum att lagfart på fastighetsförvärv oftast är ett oundgängligt krav för belåning av och åtgärder i övrigt med fastigheten. '
När det gäller aktie- och andelsförvärven saknas, förutom själva ogiltighetsåföljden, ett sådant incitament att iaktta tillståndsplikten som lagfartsplikten vid fastighetsförvärv utgör. Det ligger därför nära till hands att anta att efter- ' levnaden av tillståndslagens bestämmelser i denna del inte är lika god. Som framgår av de statistiska uppgifterna i avsnitt 4 utgör ärenden om tillstånd till aktie- och andelsförvärv en mycket liten del av det totala antalet ärenden.
Prop. 1982/83: 153 l06
II Stockholms kommuns utredning ägnas frågan om efterlevnaden av bestämmelserna om tillståndsplikt vid aktie- och andels- förvärv ett ingående studium. Enligt utredning-en (delrapport I: avsnitt 2) ägdes år 1976 839 fastigheter av alla kategorier i Stockholms innerstad av 454 aktie- och handelsbolag. Utred- ningen uppskattar att maxiamalt 250 av dessa bolag omfattades av tillståndsplikten. Av ett 40—tal av utredningen stickprove- vis uttagna, tänkbart tillståndspliktiga aktieförvärv under åren 1976 - 1978 visade sig flertalet inte vara tillstånds— pliktiga genom att bolaget inte var av fåmanskaraktär eller genom att andelen fastigheter i bolagets tillgångar inte varit tilräckligt stor. I de 6 fall som återstod kunde emellertid konstateras att ansökan om tillstånd inte hade begärts, trots att tillståndsplikt säkert förelåg i åtminstone tre fall.
I en senare undersökning avseende förvärv under perioden maj
1978 — augusti 1980 konstaterades på samma sätt fem förvärv, där tillstånd inte hade sökts trots att tillståndsplikt tycks ha förelegat (delrapport VI s. 33). Enligt utredningen finns det anledning att anta att antalet fall av aktieförvärv där tillstånd ' inte sökts trots att tillstånsplikt förelegat är större än vad
de utförda stickprovsundersökningarna utvisar. Även när det gäller förvärv av andelar i handelsbolag konstateras i utred- ningen att tillståndsplikten eftersätts. Materialet är emellertid här mera osäkert.
I delrapport II (avsnitt 2 s. 19) anförs sammanfattningsvis bl.a. följande.
Enligt utredningens mening måste någon ytterligare form av sank- tion införas när tillstånd inte söks liksom hyresnämnden måste ges möjlighet att - med möjlighet till vitesföreläggande - kräva in ansökningar när det kommer till nämndens kännedom att till- stånd borde ha sökts. Detta förutsätter emellertid en viss aktiv undersökande verksamhet hos berörda myndigheter. Framför allt - torde denna uppgift åligga kommunen som har ansvaret för bostads- försörjningen. Även andra myndigheter liksom hyresgästorganisa- tion . bör ges befogenhet att för hyresnämnden anmäla ärenden där tillstånd kan bedömas ha varit erforderligt.
Prop. 1982/83:153 _ 107
En möjlighet till en förbättrad kontroll vore att ålägga inskrivningsmyndigheter. länsstyrelsernas handelsregister och Patent- och Registreringsverket att granska alla aktie- och andelsöverlåtelser respektive fastighetstransaktioner där bolag är part. Detta måste emellertid betraktas som en alltför betungande arbetsuppgift och onödig byråkratisering. Däremot förutsättes att berörda myndigheter står till tjänst när fall aktualiseras. Av liknande skäl vill utredningen inte föreslå en obligatorisk anmälningsplikt till hyres—- nämnden av alla förvärv av aktie i bolag som äger hyresfastig- het, varvid det skulle ankomma på hyresnämnden att avgöra om förvärvet var tillståndspliktigt.
I en annan delrapport sägs att utebliven tillståndsansökan vid aktie- och andelsförvärv bör föranleds straffpåföljd (delrapport VI s. 38).
Prop. .1982/83: 153 108
ömväcnmm Stockholms kommuns utredning får anses visa att bestämmelserna. om tillståndsplikt vid aktie- och andelsförVärv inte iakttas i tillräcklig omfattning. Förhållandet får tillskrivas från- varen av myndighetskontroll av att tillståndsplikten iakttas och den i detta samanhang svaga salctioneringen av tillstånds— plikten. *
Om tillståndslagen.-5 syften skall tillgodoses måste självfallet
' reglerna om tillståndsplikt överlag vara effektiva. Det kan
inte accepteras att förvärvare av aktier och andelar i bolag med hyreshusförvaltning som huvudsakligt syfte utan vidare ' skall kunna avstå från tillståndsprövning. Detta så mycket mer som det av vissa tecken att döma blir vanligare med fastighets— ägande i bolagsform. Det finns därför anledning att nu överväga åtgärder för att garantera en bättre efterlevnad av tillstånds- plikten vid aktie— och andelsförvärv.
Av det som redan anförts framgår att det i huvudsak är två former av åtgärder som lan komma i fråga för att åstadkomna en bättre efterlevnad av tillståndsplikten - å ena sidan införan- det av någon form av myndighetskontroll, å andra sidan införan- det av tvångsmedel eller strängare påföljder vid utebliven ansökan om' tillstånd. '
När det först gäller införandet av en mvndigetskontroll av nu aktuella förvärv, har frågan om en kontroll via bolagsregistren tagits upp i Stockholms kommuns utredning. Enligt 4 € handels— registerlagen (1974:157) skall handelsregister beträffande handelsbolag bl.a. innehålla uppgift om bolagsmännen. namn och adress. Enligt 13 5 skall vidare varje ändring i fråga om registrerad uppgift ofördröjligen anmälas till länsstyrelsen för införande i registret. Underlåtenhet att göra föreskriven an- målen bestraffas enligt 22 5 med böter, högst femhundra kronor.
Det är i och för sig möjligt att i handelsregisterlagen föra - in en bestämmelse om att registrering av anmälan av ny bolags- man inte får ske beträffande bolag på, vilka tillståndslagens
Prop. 1982/83: 153 109
regler är tillämpliga innan frågan om tillstånd till andels- förvärvet har klarats ut. En sådan bestämmelse-förutsätter emellertid att en utredning angående bolagets tillgångar m.m. utförs vid varje anmälan av ny bolagsman i handelsbolag, vilket avsevärt skulle tynga registreringsförfarandet. Särskilt med beaktande av den stora arbetsbelastning som många handels-
register har, är en sådan ordning inte genomförbar.
När det gäller aktiebolagsregistret medför överlåtelse av en aktiepost inte någon omedelbar ändring i de uppgifter som skall vara införda i registret. I fåmansbolag torde emellertid överlåtelse av en mera betydande mängd aktier ofta medföra ändringar i bolagets styrelse, vilket enligt 8 kap. 15 å andra stycket aktiebolagslagen(1975:1585) genast skall anmälas för registrering. Här finns således en möjlighet till en begränsad .myndignetskontroll av aktieförvärv. Mot.en sådan kontroll kan emellertid bl.a. anföras samma skäl som ovan anförts beträf- fande handelsregistren. Inte heller denna kontrollform bör där— för komma i fråga. '
Inte heller i övrigt synes det vara möjligt att hitta former
för en myndighetskontroll av aktie- och andelsförvärv som inte
blir alltför betungande och kostsam. Åtgärder av detta slag
för att förbättra efterlevnaden av lagen kan alltså inte för- ordas. Detta hindrar naturligtvis inte att kommunerna vid sin
' granskning av aktualiserade förvärv liksom hittills bör kunna .
ha stor nytta av uppgifter ur de nämnda registren.
I Stockholms kommuns utredning föreslås att hyresnämnden, i fall då tillståndsplikten har eftersatts, skall få möjlighet att vid 3135 förelägga den försumlige aktie- eller andelsför— värvaren att ansöka om tillstånd. En sådan ordning skulle emellertid urholka bestämmelsen om att tillståndsplikten skall fullgöras inom viss tid - ett vitesföreläggande kan ju inte komma ifråga förrän det konstateras att den.angivna tidsfristen gått till ända. I sådana fall är förvärvet f.ö. ogiltigt,'Var- för något Vitesföreläggande inte kan komma i fråga.-om inte ogiltighetspåföljden tas bort. Detta synes olämpligt. Förslaget
bör av dessa skäl inte genomföras.
Prop. 1982/83: 153 I 10
Bland tänkbara åtgärder för att förbättra efterlevnaden av bestämmelserna återstår härmed endast en skärpning av på- följden för försummad tillståndsplikt. En skärpning av på- följden kan åstadkomma antingen genom att tillståndsplikten straffsanktioneras eller genom att en särskild, icke straff- rättsligt reglerad avgift tas ut vid en försummelse av till— ståndsplikten. Här skall först en straffrätts-lig påföljd diskuteras.
Den straffrättsliga påföljd som kan komma i fråga i före— varande fall är böter - i första hand dagsböter. Böter kan endast ådömas fysiska personer. Dagsböter ådöms till ett antal av högst etthundratjugo. Etthundraåttio dagsböter kan ådömas såsom gemensamt straff för flera brott. Storleken av varje dag-shot bestäms med hänsyn till den bötfäldes ekonomi och
kan uppgå till högst ettusen honor. Effekten av en bötespåföljd får bedömas som 'oegänsad. Det är uppenbart att när det gäller transaktioner av det slag som nu är i fråga rörande fastighets- bestånd värda miljontals kronor och med vinster uppgående till mycket stora belopp en dagsbotspåföljd ofta inte blir en till- räckligt kännbar påföljd för att i nämnvärd grad förbättra ' efterlevnaden. Att bötespåföljden endast kan ådömas fysiska personer är i detta samanhang en ytterligare nackdel. En straff- santionering är alltså inte någon bra utväg.
Prop. 1982/83: 153 l l l
BAKGRUND'OM SANKTIONS- AVGIFTER
Under senare år har i ett flertal lagar införts olika former av avgifter för överträdelser av lagbestämmelser, s.k. sanktionsavgifter. Dessa avgifter har införts såsom ett alternativ till eller i ställer för ett traditionellt straffrättsligt sanktionssystem. Avgifterna används ofta på ett sätt som närmast för tanken till straff och förverkande och de fyller i många avseenden samma funktion - att genom sin preventiva effekt motverka överträdelser av vissa bestäm- melser och att eliminera orättmätiga vinster. Formellt står de emellertid utanför den straffrättsliga ordningen och är därför inte bundna av de allmänna principer som där gäller. Såsom exempel på avgifter av detta slag kan här nämnas avgift för olovligt byggande enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m. (LPI) och miljö- skyddsavgift_enligt 52 - 65 55 miljöskyddslagen (1969:587). Det kan i detta sammanhang vara av intresse att något närmare granska dessa avgiftsformer.
Bestämmelserna om avgift vid olovligt byggande tillkom sedan det visat sig att det tidigare tillämpade straffrättsliga sanktionssystemet bl.a. inte hade tillräckligt thållande effekt. De böter som kunde dömas ut uppgick ofta endast till en bråkdel av värdet av det olovligt byggda. Genom att införa ett avgiftssystem möjliggjordes sanktioner som bättre kunde anpassas till värdet av det byggda med bättre avhållande effekt som följd ( prop. 1975/76:164 s. 127 ). Avgiftssystemet är upp— byggt msd tre olika avgifter: byggnadsavgift, särskild avgift och tilläggsavgift. Byggnadsavgift (för överträdelse av bestäm— melserna om byggnadslov) och särskild avgift (för överträdelse av vissa bestämmelser om förbud m.m. i byggnadslagen och byggnadsstadgan) bestäms av byggnadsnämnden. Byggnadsavgiften skall utgå med fyra gånger kostnaden för byggnadslov och sär- skild avgift skall bestämmas till minst 200 och högst 500 kronor. I de fall plikten att söka byggnadslov åsidosätta i större om- fattning, exempelvis genom att helt ny byggnad uppförs, får utöver byggnadsavgift tas-ut en tilläggsavgift om 500 kronor för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden omfattat. Avgif— ten får_jämkas om rättelseVsker eller om det annars finns
Prop. 1982/83: 153 112
särskilda skäl för det. Frågan om tilläggsavgift prövas av allmän domstol på talan av allmän åklagare. Talan får väckas endast om byggnadsnämnden har begärt det. Bestämmelserna i rättegångsbalken rörande förfarandet vid åtal för brott, på vilket inte kan följa strängare straff än böter tillämpas. Byggnadsavgiften och den särskilda avgiften tillfaller kommu- nen medan tilläggsavgiften tillfaller staten. Beträffande samtliga avgifter gäller att de skall betalas till länsstyrel- sen inom två månader och att de, om betalning inte sker, får drivas in i den ordning som gäller för indrivning av skatter.
I samband med lagens tillkomst anförde lagrådet att en väsent- lig fördel med ett avgiftssystem är att det kan tillämpas utan hänsynstaganden till faktorer såsom-den felandes skuld, lag- överträdelsens svårighetsgrad m.m. (prop. 1975/76:164 s. 233); Lagrådet anförde vidare.
Vid utredningen i det särskilda fallet bör i allmänhet andra omständigheter inte behöva klarläggas än som erfordras för att man skall kunnaslå fast att en överträdelse objektivt sett har ägt rum. Det oa mäste rimligen medföra att möjligheterna att tillämpa ett avgiftssystem blir begränsade. Man bör sålunda inte medge ett summariskt förfarande, när fråga är om allvarli— gare överträdelser, för vilka en verkligt kännbar påföljd bör utmätas. Altt rent schablonmässigt - och alltså utan iakttagande av nonmer som utbildats på det straffrättsliga området och om vilkas värde inte torde råda några delade meningar -ålägga mycket höga avgift er bör sålunda inte tillåtas, om det inte med hänsyn till sättet för avgifternas bestämmande ändock kan accepteras, t. ex. när avgiften sätts i direkt relation till den .vinning som lagöverträdelsen har medfört eller kunnat medföra. För att ett system med avgifter bestämda på detta sätt skall kunna tillämpas måste åt den beslutande myndigheten anförtros att företa en närmare prövning om och i vilken utsträckning . överträdelsen har varit ägnad att i det särskilda fallet med- föra vinning. På speciella områden torde dock förekomsten och storleken av vinningen framträda så klart att ett rent schablon- mässigt förfarande är möjligt.
Bl.a. mot bakgrund av det anförda motsatte sig lagrådet för— slaget-om tilläggsavgift och föreslog i stället en straffskärp— ning. I samband med att straff utdömdes för olovligt byggande skulle emellertid enligt lagrådets förslag en särskild straff- avgift kunna tas ut för att eliminera vinning som lagöverträdelel sen medfört (prop. 1975/76:164 s. 240). I
Prop. 1982/83: 153 _ ”3
I miljöskyddslagen infördes år 1981 bestämmelser om s.k. miljöskyddsavgift (se prop. 1980/81:92 s. 49 och 469). Enligt 52 & skall avgift utgå i fall då föreskrifter som har med- delats enligt lagen har överträtts och överträdelsen har med- fört dels ekonomisk fördel för den som överträtt bestämmel— sen, dels betydande störningar för omgivningen eller risk för sådana störningar. Avgiften tillfaller staten. Avgiften skall enligt 54 & bestämmas till ett belopp som svarar mot de ekono— miska fördelarna av överträdelsen. Avgiften får enligt 55 & jämkas om särskilda omständigheter föreligger. Miljöskydds- avgiften bestäms enligt 56 å'av koncessionsnämnden för miljö- skydd på talan av naturvårdsverket. I 57 5 finns en bestämmelse om kvarstad till säkerställande av anspråk på miljöskyddsavgift.
I propositionen 1981/82:142 om ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet har föreslagits bestämmelser om förverkande av företagsekonomiska vinster som uppkommit hos näringsidkare till följd av brott. I propositionen förs också ett principiellt 'resonemang om avgifter som sanktioner vid lag-
överträdelser. I propositionen uppställs följande principer för tillämpningen av sanktionsavgifter (s. 24).
1. Ett avgiftssystem kan erbjuda en ändamålsenlig lösning i fall där regelöverträdelser är särskilt frekventa eller speciella svårigheter föreligger att beräkna storleken av den vinst eller besparing som uppnås i det särskilda fallet. Andra fall är när den ekonomiska fördelen av en isolerad överträdelse genomsnitt- ligt sett kan bedömas som låg, samtidigt som samhällets behov
av skydd på det aktuella området är så framträdande, att inte . bara den ekonomiska fördelen i det särskilda fallet utan redan utsikten till vinst eller besparing bör neutraliseras.
2. Avgifter bör få förekomma endast inom speciella och klart avgränsade rättsområden. I den mån de används på näringsregle- ringens område bör de vara knutna till särskilda föreskrifter _ som näringsutövarna har att iaktta i denna egenskap.
Prop. 1982/83: 153 | M
5. Bestämmelserna om beräkning av avgiftsbeloPpet bör i all möjlig utsträckning konstrueras så att de utgår från ett mätbart mo- ment i den aktuella överträdelsen — en parameter — som gör det möjligt att förutse och fastställa hur stor avgiften skall bli i det särskilda fallet. Konstruktionen kan vara utformad på
ett sådant sätt att den schablonmässigt fastställda avgiften kan beräknas genomsnittligt motsvara den uppkomna vinsten vid varje särskild överträdelse. I de fall då det bedöms angeläget att söka neutralisera redan utsikten till vinst bör dock hinder inte föreligga mot att låta avgiften utgå enligt grunder som leder till väsentligt högre avgiftsbelopp. '
4. Beroende på det aktuella rättsområdets natur bör särskilt prövas om uppsåt eller oaktsamhet skall förutsättas för avgifts— skyldighet eller om denna skyldighet kan bygga på strikt ansvar. För att en konstruktion med strikt ansvar skall vara försvarbar rån rättssäkerhetssynpunkt bör förutsättas att det finns starkt stöd för en presumtion om att överträdelser på området inte kan förekomma annat än som en följd av uppsåt eller oaktsamhet. Vidare måste uppmärksammas att särskilda undantag från det "strikta ansvaret även i dessa fall kan vara nödvändiga med hänsyn till förhållandena inom avgiftens användningsområde eller till reglernas utformning i övrigt. Sådana undantag bör så långt möjligt vara preciserade, så att det inte föreligger någon tvekan om deras räckvidd. Det sistnämnda gäller även i fråga om bestäm-
melser som reglerar möjligheten till jämkning av avgiftsbeloppet.
5. Hinder bör inte föreligga mot att låta avgiftsregler som i första hand riktas mot juridiska personer och straffrättsliga bestämmelser riktade mot fysiska personer vara tillämpliga vid sidan av varandra. De subjektiva rekvisiten kan därvid vara annorlunda utformade i de olika systemen — strikt ansvar vid avgift och uppsåt eller oaktsamhet vid straffrättsligt ansvar.
Om det rör sig om mindre allvarliga överträdelser. kan den vinst- eliminering som uppnås genom avgiften framstå som en fullt till- räcklig åtgärd. Det kan i så fall bli aktuellt att låta införan- det av ett avgiftssystem innebära att de aktuella gärningarna
inte längre är straffbarae
Prop. 1982/83: 153 l IS
6. Åläggande av avgiftsskyldighet kan i viss utsträckning överlämnas till de administrativa myndigheter som är verk- samma på det aktuella området. I vissa fall är det emellertid lämpligt att överlämna denna prövning till de allmänna dom- stolamadneäc gäller främst när avgiftsskyldigheten görs beroende av huruvida överträdelsen skett av uppsåt eller oaktsamhet och när reglerna är utformade på sådant sätt att det finns utrymme för betydande skönsmässiga bedömningar. I sådana fall kan sakkunniga administrativa myndigheter ges ställning som initiativtagare till eller part ? domstols- processen;
Dessa principer har lämnats utan erinran av riksdagen (se JuU 1981/82:53 s. 6).
Det kan nämnas att med utgångspunkt i nämnda principer bestäm— melser om sanktionsavgifter har införts i 26 å arbetstidslagen (1982:673) enligt förslag i prop. 1981/82:154 (s.k. övertids— avgifter vid brott mot bestämmelser om övertid)samt föreslagits i prop. 1981/82:146 (avgift för den som anställer en utlänning utan arbetstillstånd). Frågan om införande av vattenförorenings- avgifter övervägs inom kommunikationsdepartementet på grundval
_ av departementspromemorian (Ds K 1981:8) Vattenföroreningsavgift.
Prop. 1982/83: 153 116
FÖRSLAG om Pösväsvs— AVGIFT
Försummelse av tillståndsplikten enligt tillståndslagen utgör ofta ett led i förfaranden som kan rubriceras som ekonomisk brottslighet, med fastighetsspekulation och skattebrottslighet som viktiga komponenter. Såsom framgått inte minst av uppmärk- sammade spekulationsaffärer från senare tid är stora vinster att hämta i icke-seriösa fastighetstransaktioner. Ett starkt samhällsintresse talar för att det allmänna får bättre insyn och kontroll över de aktie— och andelsförvärv som nu är i fråga. Ett straffrättsligt sanktionssystem kan dock, som tidi— gare berörts, inte anses som en tillfredsställande lösning för att förbättra efterlevnaden av tillståndsplikten. Förhållandena i förevarande fall får därför anses vara sådana att det enligt ovan angivna principer är motiverat att införa en sanktions— avgift för brott mot tillståndsplikten vid aktie— och andels- förvärv; Avgiften bör syfta till att eliminera en schablon- mässigt beräknad vinst av aktie- eller andelsförvärvet. Den nu föreslagna avgiften bör benämnas förvärvsavgift.
Den schablonmässiga beräkning av vinsten av ett aktie— eller andelsförvärv som förvärvsavgiften skall baseras på bör göras utifrån taxeringsvärdet av bolagets innehav av hyresfastigheter. En överslagsmässig kalkyl ger vid handen att en avgift mot- svarande en procent av taxeringsvärdet är rimlig. Avgiften bör reduceras i de fall förvärvet inte avser samtliga aktier eller andelar i bolaget. Reduktionen bör motsvara förvärvets andel
av det totala antalet aktier eller andelar. Liksom när det
gäller avgifter för olovligt byggande och miljösyddsavgifter bör avgiften kunna jämkas om den med hänsyn till omständigheter-
na framstår som oskälig.
Förvärvsavgiften bör utgå enligt modellen för strikt ansvar och alltså oavsett om uppsåt eller oaktsamhet kan påvisas i det särskilda fallet. Med hänsyn till att avgiften under vissa omständigheter skall kunna jämkas efter en skönsmässig pröv- ning framstår det emellertid som mindre lämpligt_att låta avgiften bestämmas av något kommunalt organ.
Prop. 1982/83: 153 - 1 17
Med utgångspunkt från de ovan angivna principerna för till- lämpningen av avgiftspåföljd skulle det ligga nära till hands att låta frågan om avgift avgöras av allmän domstol. En sådan ordning gäller bl.a. enligt 8 5 andra stycket LPI beträffande tilläggsavgift. Enligt 56 & miljöskyddslagen prövas frågor om miljöslq'ddsavgift av koncessionsnämden. Denna ordning har motiverats bl.a. med att prövningsorganet måste ha sakkunskap i miljöfrågor (prop. 1980/81:92 s. 59).
1 förevarande fall talar starka skäl för att lägga prövningen på hyresnämnderna. Hyresnämnderna prövar nu praktiskt taget alla frågor enligt tillståndslagen. Vid prövningen av avgifts- frågan kommer otvivelaktigt sakkunskap i hyresfrågor att vara av betydelse. Som anförs nedan bör frågan om förvärvets ogil- tig-het kunna tas upp i samband med avgiftsfrågan. Även vid prövningen av denna fråga är hyresnämnder-nas sakkunskap av värde. Av betydelse för rättssäkerheten är att ordföranden i hyresnämnden är lagfaren domare samt att hyresnämndens beslut kan överklagas till bostadsdomstolen. Det kan slutligen nämnas att hyresnämnderna redan i dag handlägger ärenden som till sin typ ligger nära avgiftsfrågor. Det gäller bl.a. utdömande av vite enligt 20 5 bostadssanering'slagen (1973551). Något princi- piellt hinder mot att låta hyresnämnderna pröva avgiftsfrågan synes med anledning av det anförda inteföreligp.
Det föreslås sålunda att frågor om förvärvsavgift prövas av hyresnänmd. En förutsättning för att en sådan ordning skall bli effektiv är dock att hyresnämnden får möjlighet att förordna om kvarstad för att säkerställa ett avgiftsuttag. Bestämmelser om kvarstad finns inte i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. En särskild bestämmelse därom bör därför tas in i tillståndslagen (Jfr 57 & miljöskyddslagen).
Behörig att föra talan om åläggande av avåft bör den kommun vara till vilken anmälan av aktie- eller andelsförvärv skulle ha skett.
Prop. 1982/83: 153 1 18
Sanktionsavgifter tillfaller normalt staten. Beträffande byggnadsavgift och särskild avgift enligt LPI gäller emeller— tid att de tillfaller kommunen. Dett a har bl.a. motiverats
med det arbete och de kostnader som kommunen åsamkas på grund av brott mot byggnadsförfattningrna ( prop. 1975/76:164 s. 56 ). På samma sätt orsakar den icke—seriösa fastighetshandeln kommu— nerna mycket arbete och kostnader. Det finns därför anledning att fördela avgiften mellan staten och kommunen. Det föreslås att hälften av förvärvsavgiften skall tillfalla kommunen och hälften staten.
Det är på detta stadium inte möjligt att ange storleken av de avgifter som på detta sätt kommer att tillföras det allmänna.
Enligt 27 å LPI gäller att beslut varigenom någon åläggs avgift skall överlämnas till länsstyrelsen och att avgiften skall be— talas till länsstyrelsen inom två månader från det beslutet har vunnit laga kraft. Betalas avgiften inte i rätt tid får enligt 25 å avgiften indrivas i den ordning som enligt uppbördslagen (1953:272) gäller för indrivning av skatt. Härvid får också restavgift enligt 58 5 1 mom.uppbördslagen tas ut. En bestämmelse motsvarande 28 & LPI fanns med i det ursprungliga förslaget
till bestämmelser om miljöskyddsavgift i miljöskyddslagen. På förslag av lagrådet togs bestämmelsen dock inte med i det slut- liga lagförslaget. niligt lagrådet (prop. 1980/81:92 s. 466) låg det närmare till hands att jämställa miljöskyddsavgiften med ett förverkande än att betrakta den som likställd med skatt. Lagrådet ansåg därför attverkställigheten av avgiften i stället borde anslutas till vad som gäller för verkställighet av dom- stols dom. rigenom betalningsskyldighet ålagts. Lagrådet an— förde i anslutning härtill följande.
En sådan ordning möjliggör direkt tillämpning av utsöknings- balkens verkställighetssystem och synes stå i bättre överens— stämmelse med intentionerna bakom utsökningsreformen. Direkt verkställbarhet i fråga om såväl själva beslutet om miljö- skyddsavgift som beslut om kvarstad till säkerställande av anspråk på avgift nås genom att i miljöskyddslagen föreskrivs" att verkställighet får ske i den ordning som gäller för dom— stols dom eller beslut. Någon särskild anpassning av verkstäl- lighetsreglerna till den gällande utsökningsordningen- under tiden från ändringen i miljöskyddslagen till utsökningsbalkens ikraftträdande torde inte vara påkallad.
Prop. .1982/83:153 . ' 119
Verkställighet av beslut om miljöskyddsavgift bör handläggas som allmänt mål. I verkställighetsföreskrifter till utsök- ningsbalken, utfärdade med stöd av dess 1 kap. 6 5, kan den närmare regleringen härav ske.
Vad lagrådet sålunda anfört får anses tillämpligt även på den form av sanktionsavgifter som här föreslås. Beslut om åläggande av förvärvsavgift bör således verkställas i enlig— het med vad som gäller för verkställighet av dom på betalnings- skyldighet. Det sagda bör föranleda en bestämmelse i 32 5 första stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder om verkställighet av hyresnämnds beslut i förevarande fall. I 1 kap. 2 5 utsökningsförordningen(1981z981) bör därjämte tas in en bestämmelse om att uttagande av avgift enligt tillstånds— ulagen handläggs såsom allmänt mål.
I likhet med vad som gäller andra sanktionsavgifter bör för- värvsavgift bortfalla, om verkställighet inte har skett inom viss tid. Denna tid bör i överensstämmelse med 56 & miljö—
skyddslagen bestämmas till tio år.
Enligt en bestämmelse i 20 å kommunalskattelagen (1928:370) får av- gifter enligt LPI inte dras-av vid beräkning av skattepliktig in— komst. Motsvarande gäller för flera andra typer av sanktionsavgifter. .I fråga om miljöskyddsavgift föreligger däremot avdragsrätt. Före— dragande statsrådet anförde härom bl.a. följande (prop. 1980/81:92 5- 59)-
Med hänsyn till miljöskyddsavgiftens syfte att eliminera den ekonomiska fördelen av en överträdelse av ML och till att avgiften i det särskilda fallet i princip skall motsvara stor- leken av denna fördel bör enligt min mening sambandet mellan avgift och fördel upprätthållas såväl före som efter skatt. Av detta följer att avgiften måste beaktas vid inkomsttaxe— ringen.
För tillståndslagens del talar starka skäl för att förvärvs- avgiften inte skall få dras av vid beräkningen av skattepliktig inkomst. Avgiften'innebär här, till skillnad mot avgiften enligt miljöskyddslagen , en starkt schabloniserad form av vinstelimine- ring och får i de flesta fall antas bli lägre än den verkliga. vinsten. Det som anförs beträffande avdragsrätt för miljöskydds-
Prop. 1982/83: 153 [20
avgift kan därför inte anses helt tillämpligt i förevarande fall. Beträffande flertalet av de avgiftsformer som nu har införts föreligger som nämnts inte avdragsrätt, trots att de åtminstone delvis syftar till en vinsteliminering. Det är
vidare uppenbart att en avdragsrätt för påförd avgift starkt minskar avgiftens preventiva effekt. I 20 å kommunalskattelsgen bör därför bland icke avdragsgilla pålagor även förvärvsavgift
enligt tillståndslagen tas upp. I denna fråga har samråd skett med budgetdepartementet.
Som tidigare har nämnts medför underlåtenhet att i rätt tid söka tillstånd till aktie- eller andelsförvärv att förvärvet blir ogiltigt. Även om nu en avgiftspåföljd införs för åsido- sättande av tillståndsplikten bör ogiltighetsoåföljden behållas. Det finns emellertid anledning att något närmare diskutera hur ogiltighetspåföljden skall inträda i förevarande fall. .
För närvarande'gäller att ogiltigheten inträder automatiskt, dvs. utan något beslut därom, så snart tiden för tillstånds- ansökan gått till ända. Det är uppenbart att en sådan ordning medför vissa nackdelar bl.a. genom att ovisshet kommer att råda om vilka förvärv som på detta sätt blivit ogiltiga. Problem uppkommer också i de fall fångesmannen inte längre är i stånd att återbära köpeskillingen, när ogiltigheten görs gällande.
En återgång kan slutligen för hyresgästernas del framstå som ett sämre alternativ än att förvärvet består. En lösning på dessa problem vore att låta ogiltigheten inträda först efter ett formellt beslut och att göra det möjligt att från fall till fall avgöra huruvida ogiltighetspåföljden skall göras gällande. Det lämpligaste synes i så fall vara att kommunen i samband med att talan om förvärvsavgift förs hos hyresnämnden får begära att förvärvet skall förklaras ogiltigt. Kommunen med sin insikt i förhållandena på fastighetsmarknaden och sitt ansvar för bostadsförsörjningen får härigenom möjlighet att styra inträdet av ogiltighetspåföljden till sådana fall där en sådan påföljd kan anses lämplig.
Prop. 1982/83: 153 - 121
Det föreslås alltså att kommunen i samband med talan om åläggande av förvärvsavgift får begära att hyresnänmden skall förklara förvärvet ogiltigt. Som närmare kommer att utvecklas i följande avsnitt får kommunen också, såsom ett alternativ till ogiltigförklaring, möjlighet att i samband med talan om förvärvsavgift vid aktieförvärv får— köpa de aktier som är i fråga. '
Det system med förvärvsavgifter och ogiltigförklaring som nu föreslås medför att nya uppgifter läggs på kommunerna. Detsamma gäller det tidigare förslaget att införaförvärvs- anmälan till kommun även i fråga om aktie- och andelsförvärv. Ända-inann syftar emellertid till en bättre efterlevnad av lagens bestämmelser. Det är således att förvänta att olämp- liga förvärvare i större utsträckning än hittills kan hållas borta från hyreshusmarknaden och att de kostnader och det arbete kommunerna i dag vållss genom försumliga hyresvärdar kan minskas. De nu föreslagna ändringarna i tillståndslagen torde därför totalt'sett medföra ringa eller ingen ökning av
kommunernas resursanvändning.
Prop. l982/83: 153 ' I'
BAKGRUND
tu Is)
7.5 Förfarandet hos kommunen vid anmälan av tillstånds-
Dliktigg förvärv
Enligt 5 5 tillståndslagen skall vid tillståndspliktiga för-
värv av fast egendom förvärvaren inom tre månader från det förvärvet skedde anmäla detta till den kommun där den fasta egendomen är belägen. Till anmälan skall fogas en styrkt av— skrift av fångeshandlingen. Enligt 1 a & tillämpningsförord— ningen gäller vidare att i anmälan skall anges antalet bostads— lägenheter på egendomen samt egendomens taxering och typkod. Anmälan bör också innehålla uppgift om förvärvarens namn och adress. Om kommunen vill påkalla tillståndsprövning skall enligt 5 a 5 första stycket tillståndslagen begäran härom inges till hyresnämnden inom tre månader från anmälan. Enligt samma lagrum åligger det kommunen att snarast möjligt och senast inom
samma tid underrätta förvärvaren om prövning påkallas.
I denna promemoria föreslås (se avsnitt 7.1.2) att motsvarande förfarande skall gälla även beträffande aktie- och andels-
förvärven.
Frågor om förfarandet vid förvärvsanmälan till kommunen och kommunernas handläggning av förvärvsanmälningar ha: under senare tid aktualiserats bl.a. som en följd av den s.k. Göta Finans— affären, där icke—seriösa fastighetsförvärv kunde ske utan att den kommun till vilken förvärvsanmälan gjorts påkallade pröv-
ning. Yrkanden bar med anledning härav framställts om en närmare
reglering av förfarandet vid förvärvsanmälan till kommunen (se cu 1981/82:18 s. 5).
Följande redogörelse för rutinerna vid förvärvsanmälan har läm— nats av fastighetskontoret i Stockholms kommun. I det närmaste
samma rutiner tillämpas inom Malmö kommun.
Prop. 1982/83: 153 _ 123
I-Stockholms kommun beslutar fastighetsnämnden i frågor som rör förvärv av hyresfastighet. Frågorna handläggs på fastig- hetskontoret. När en förvärvsanmälan gjorts kontrolleras först att anmälan skett i rätt tid. Därefter bereds förvärvaren möjlighet att inkomma med utredning angående sin möjlighet att uppfylla tillståndsvillkoren. Köpekontrakt och uppgifter om fastighetens intäkter och kostnader begärs regelmässigt. Om förvärvaren är juridisk person begärs registreringsbevis, bolagsordning m.m. Fastighetskontoret tillhandahåller numera en särskild blankett för förvärvsanmälan'som är utformad så att förvärvaren redan vid sin anmälan har möjlighet att lämna
ovanstående uppgifter.
Inom fastighetskontoret görs därefter en utredning om sökandens nuvarande och tidigare fastighetsinnehav. Förvärvarens uppgifter härom kontrolleras mot uppgifter i kommunens egna register. På samma sätt kontrolleras arten och omfattningen av förvärva-
rens tidigare fastighetstransaktioner. Denna kontroll utförs
med utgångspunkt i uppgifter om fastighetstransaktioner inom
kommunen som fastighetskontoret fortlöpande samlar.
Anmälningshandlingarna remitteras till hyresgästföreningen och till energiverket för yttrande. En förfrågan om förvärva- ren sänds också till kronofogdemyndigneten och lokala skatte— myndigheten. Om förvärvaren är juridisk person inhämtas registeruppgifter. Det är ibland nödvändigt att begära kredit- upplysning på förvärvaren. De uppgifter som sålunda inkommer kan ibland medföra att ytterligare uppgifter begärs in från förvärvaren. Denne kan också någon gång ges tillfälle att yttra sig över vad hyresgästföreningen eller något annat remissorgan anfört.
Fastighetskontoret gör också en utredning om den fastighet som förvärvet avser. Uppgifter hämtas från kommunens byggnads- register och från byggnadsnämnden. I vissa fall görs en sär- skild besiktning av fastigheten. Köpeskillingen kontrolleras mot ett beräknat ortspris. Om underhålls— eller upprustninga— behov konstateras uppmanas förvärvaren att redovisa sina planer i detta avseende._Prågan om förköp kan härvid också aktuali-.
seras.
Prop. 1982/83: 153 . - 124
På grundval av vad som framkommit avgör fastighetskontroet om tillståndsprövning skall föreslås. I regel föreslås tillstånds- prövning i de fall då hyresgästföreningen har begärt det. Till— etåndsprövning föreslås alltid när fastighetens drift bedöms medföra ett underskott och sökanden inte förmått visa hur detta skall täckas. Tillståndsprövning föreslås också alltid i de fall förvärvaren inte inkommer med begärda kompletteringar.
Eandläggningstiden för ett anmälningsärende från det anmälan inkom till kommunen till dess förvärvaren underrättas är i allmänhet två till två och en halv månad.
I de fall tillståndsprövning sker blir ofta kompletterande utredningar nödvändiga i samband med att kommunen skall avge yttrande till hyresnämnden.
I Göteborgs kommun synes kommunen enligt senast tillgängliga uppgifter göra en mindre ingående prövning innan ställning tas till frågan om tillståndsprövning. Enligt en av fastig- hetsnänmden antagen princip skall emellertid alla okända köpare och köpare som tidigare gjort sig kända för att inte iaktta god sed i hyresförhållanden underkastas tillstånds— prövning.
Prop. 1982/83: 153 - ' 125
ÖVERVÄGANDFN '
När bestämmelserna om förvärvsanmälan till kommun infördes år 1979 (se prop. 1978/79:164 s. 15 _ 21) var tanken att kommunens avgörande av fråm om tillståndsprövning skulle grundas på en grov sållning av inkomna anmälningar. I de fall förvärvarcnvar känd i kommunen och genom tidigare väl- skötta fastig'netsinnehav eller på annat sätt kunde anses uppenbart kvalificerad såsom förvaltare av hyreshus skulle . tillståndsprövning inte begäras. Däremot borde tillstånds-
prövning utan närmare utredning begäras i de fall förvärva— ren var- okänd i kommunen eller då tveksamhet rådde om hans förmåga att uppfylla tillståndskriterierna. Av denna anled— ning begränsades anmälarens uppgiftsskyldighet. Som framgår av ovanstående redovisning har emellertid kommunernas hand— läggning av förvärvsanmälningar kommit att utvecklas till att i realiteten bli en form av preliminär tillståndspröv— ning. Ett omfattande undersökningsarbete görs således-innan frågan om tillståndsprövning tas till beslut. Anledningen härtill synas i första hand vara att man i kommunerna i största möjliga utsträckning vill undvika en tillståndspröv- ning i hyresnämnden. som oftast ger kommunerna betydligt mer arbete än den förberedande undersökningen. Från någon kommun har också'anförts att man om möjligt vill skona förvärvaren från den påfrestning en hyresnänmdsprövning innebär. Det har också framhållits att det vid den förberedande undersökningen ofta är möjligt att övertala olämpliga köpare att träda till- baka eller att'genom särskilda överenskommelser med köparen _tillförsäln-a hyresgästerna en godtagbar förvaltning av fastig-
heten.
Något hinder för kommunen att på detta sätt närmare undersöka förvärvarens möjlighet att uppfylla tillståndskriterierna innan " frågan om tillståndsprövning avgörs föreligger inte. Många
gånger kan det såväl ur förvärvarens som ur kommunens-synpunkt vara att föredra att förvärvaren redan hos kommunen får redo— visa sina kvalifikationer som hyresvärd. Några klagomål från fastighetsägarhåll har såvitt känt inte framförts mot kommuner- nas sätt att handlägga. förvärvsanmälnin'gar. Att, så;—som begärts
Prop. 1982/83: 153 l26
från några håll. lagstiftningsvägen låsa kommunerna vid den höga utredningsnivå som skildrats ovan bör emellertid inte komma i fråga. Ett sådant förfarande skulle medföra en onödig byråkratisering och minska kommunernas möjlighet att från fall till fall anpassa utredningens omfattning efter behovet. Samma skäl talar mot att i lag eller förordning ålägga. för- värvaren en längre gående uppgiftsslqyldighet vid förvärvs- anmälan än den nunvarande. Det bör således även i fortsätt— ningen ankomma på kommunerna att bestäma om den närmare ut— formningen av förfarandet när en förvärvsanmälan har gjorts. Den grundläggande principen bör härvid vara att tillstånds- prövning skall begäras i alla de fall då det inte finns starka skäl" att anta. att förvärvaren är kvalificerad som hyresvärd.
I detta samanhang har också frågan om inrättandet av ett rikstäckande fastizhetsäzarregster tagits upp (se CU 1981/82z18 s. 5). Såsom motiv för ett sådant register har man anfört att det skulle underlätta kommunernas möjlighet att kontrollera nya
för-värvare av hyreshus.
Det är uppenbart att ett. fastighetsägarregister i många fall skulle underlätta en kommuns kontroll av nya förvärvare av hyreshus, framförallt i de fall då förvärvaren inte tidigare haft sin verksamhet inom kommunen. Ett sådant rikstäckande register blir tillgängligt när det databaserade fastighets- registret införts i hela landet. Utnyttjandet av detta" register för det nu aktuella ändamålet aktualiserar emellertid viktiga integritetsfrågor, som först måste lösas. Att i avvaktan på att fastighetsdatasystemet byggs ut inrätta ett särskilt fastighetsägarregister för tillämpningen av tillståndslagen
skulle fordra avsevärda resurser.
Såsom framgår av ovanstående redovisning av bandläggningsrutinerna vid förvärvsanmälan i Stockholms kommun utnyttjas i dag en mängd olika register som informationskällor. Kommunen _har själv byggt upp ett omfattande fastighetsägar- och byggnadsregister som är av stort värde i detta sammanhang. Hyresgäströrelsens kunskaper
Prop. 1982/83: l53 l27
om hyresmarknaden utnyttjas också. Liknande kontrollmöjlig— heter finns i Göteborgs och Malmö kommuner. I dessa kommuner finns således redan i dag möjlighet att få uppgifter på de flesta förvärvare.
För att ytterligare förbättra kontrollmöjlig'neterna har sedan något år inletts ett samarbete mellan de tre stora kommunerna innefattande bl.a. ett infomationsutbyte om fastighetsför- värv/are. Härvid diskuteras också att i samarbete med bl.a. kommunförbundet bygga upp en central informationskälla för att betjäna alla landets kommer med erforderliga uppgifter
om fastighetsägare.
Med hänsyn till det anförda kan det inte anses finnas skäl- för att nu inrätta ett centralt fastighetsägarregister i stat-
lig regi.
Önskemål har också. framförts om ett fastighetsägarregister som inte endast innehåller lagfarna ägare utan även uppgifter om Vilka fysiska personer som är huvudintressenter i fastighets- ägande bolag (se CU 1981/82:18 s. 5).'Erfarenheter från kommer och hyresnämnder visar att sådana uppgifter många gånger kan vara svåra att få och en registrering i någon fom av sådana uppgifter framstår av många skäl som önskvärd. Några tekniska hinder mot att i samband med ett bolags lagfartsansökan ta in . uppgifter om ägarförhållanden och att införa dessa uppgifter
i fastighetsregistret synes inte föreligga. Däremot kan problem uppstå när det gäller insamlandet av uppgifter" om ägarskiften i bolag. Frågor om inskrivningsmyndigheternas kontroll av uppgivna ägare och om registrets tillgänglighet uppkommer också. Det är inte möjligt att i detta sammanhang klarlägga förutsättningarna härför. frågan får därför tas upp i annat sammanhang.
Prop.]982/83zls3 _ 128
BAKGRUND
7.4 Tillämpningen-ev första st cket tillståndsla en
4 5 första stycket tillståndslagen hade ursprungligen följande ' lydelse:
Föl-värvstillstånd får vägras, om sökanden ej gör sannolikt att han är i stånd att förvalta fastigheten, att syftet med förvär- vet är att han skall idka bostadsförvaltning och därvid hålla fastigheten i sådant skick att den motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt "att _ställa samt att han även i övrigt komer att iaktta god sed i hyresförhållanden.
i samband med lagens tillkomst anförde "föredragande statsrådet att bestämelsen innebar att en viss bevisbörda läggs på sökan— den, som alltså. i princip har att göra sannolikt att han upp- fyller de förutsättningar som anges i lagen (prop. 1975/76:53 s. 68). I fråga om de särskilda villkoren för tillstånd anförde föredragande statsrådet i anslutning härtill bl.a.. följande.
I villkoret att förvärvaren skall vara i stånd att förvalta fastigheten ligger för det första att förvärvaren skall ha de ekonomiska förutsättningarna att gå. i land med företaget. I likhet med vad som anförs i promemorian anser jag således att förvärvaren bör vara. skyldig att i ansökningen'redovisa vilka möjligheter han har ett med hänsyn till fastighetens avkastning sköta fastigheten på. ett för de boende godtagbart sätt. Att fastighetens skick därvid måste tas med i bilden är,.uppenbart. Jag delar även den i promemorian framförda åsikten att också. förvärvarens möjligheter att rent praktiskt sköta uppgiften som fastighetsförvaltare måste beaktas utan att krav därför behöver ställas upp på hans personliga medverkan vid förvaltningen. Med " anledning av att Hyresgästernas riksförbund kritiserat förslaget att tillstånd skall kunna ges även om förvärvaren inte avser att personligen utöva förvaltningen vill jag framhålla, att" sådana "lösningar bör tillåtas endast i undantagsfall, t.ex. i fall där förvärvaren är sjuklig eller vistas på annan ort. Jag anser det dessutom helt klart att förvärvstillstånd inte skall ges i dessa fall, om inte sökanden uppfyller de övriga kvalifikationerna för sådant tillstånd. Lagstiftningen skall alltså inte kumia kringgås på sätt Hyresästernas riksförbund synes befara. Det synes mig" dock naturligt att hyresnänmden i de nu berörda fallen kräver utredning om hur fastighetsförvaltningen skall ordnas. Kan sökan— ' den inte visa. att tillfredsställande arrangemang vidtagits i det hänseendet, finns det inte några förutsättningar att ge till- stånd. Bar däremot betryggande förvaltning ordnats, bör förvärvs- tillstånd kunna meddelas även i sådana fall. där sökanden är omyn— dig och helt saknar personliga kvalifikationer att bedriva fastig- hetsförvaltning. Några särskilda bestämmelser om tillstånd i" fall där förvärvaren inte personligen kan ta del i. förvaltningen anser jag inte behövliga utan denna fråga får överlämas åt rättstillämp ningen. '
Prop. 1982/83: 153 129
Det andra villkoret för att förvärvstillstånd skall ges är att sökanden gör sannolikt att avsikten med förvärvet är att han skall idka bostadsförvaltning och därvid hålla fastig— heten i visst godtagbart skick samt att han även i öVrigt kommer att iaktta god sed i hyresförhållanden. Som framhålls i promemorian bör bedömningen i första hand ske med ledning av de uppgifter som sökanden lämnar. Det stora flertalet förvärvare får nämligen förutsättas ha goda avsikter med för— värvet. Anledning till motsatt antagande torde i det enskilda fallet föreligga i första hand om det i ärendet kommer fram att sökanden tidigare visat prov på bristande vilja att följa reglerna på hyresmarknaden. Ear sökanden varit föremål för ingripande enligt tvångsförvaltningslagen eller bostadssane- ringslagen eller har honom tillhörig fastighet exproprierats med stöd av 2 kap. 7 Ö erpropriationslagen, bör tillstånd till nya förvärv således inte meddelas med mindre sökanden därefter under avsevärd tid visat prov på bättre vilja. Ett annat skäl att vägra tillstånd kan vara att sökanden under en kort period köpt och sålt hyresfastigheter i större omfattning. Visas att sökanden tidigare äger fastigheter där förhållandet mellan sökanden och hans hyresgäster är mindre gott, kan detta också ge anledning till en restriktiv bedömning från tillståndsmyndig— hetens sida. I undantagsfall kan redan sådana omständigheter som att köpeskillingen för en fastighet, som inte är rivnings— mogen, vida överstiger fastighetens avkastningsvärde, visa att köparen har andra syften med sitt förvärv än'en god bostads- förvaltning.
Om förvärvaren är juridisk person, får prövningen av tillståndsf frågan anpassas efter omständigheterna. Jag delar den i promemo— rian uttalade uppfattningen att det blir nödvändigt att närmare undersöka vilka som står bakom ett fåmansbolag eller ett handels- bolag som vill förvärva tillståndspliktig egendom. I sådana fall är det naturligt att prövningen i realiteten inriktas på aktie- ägarna resp. bolagsmännen. Om förvärvaren däremot är ett större aktiebolag, torde huvudvikten vid prövningen få läggas på bola- gets sätt att förvalta de hyresfastigheter som bolaget ev. redan äger.
Jag har i det föregående närmast uppehållit mig vid förvärv av fastigheter. Avser tillståndsärende aktie- eller andelsförvärv, blir prövningen delvis annorlunda. Om sökanden genom förvärvet får ett bestämmande inflytande över bolaget, bör enligt min mening samma krav ställas upp som om han själv förvärvat de fastigheter bolaget äger. I annat fall bör prövningen kunna ske mera summariskt. Vid aktieförvärv bör emellertid observeras att även en mindre aktiepost kan ge ett betydande inflytande över bolaget. '
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1979 ändrades 4 5 första stycket på så sätt att förvärvstillstånd numers skall
vägras om sökanden inte förmår göra sannolikt att han uppfyller
Prop. 1982/83: 153 ' 130
villkoren för tillstånd. Ändringen sammanhängde med det sam— tidigt införda förfarandet med förvärvsanmälan till kommunen, varigenom i stort sett endast kontroversiella förvärvsärenden anhängiggörs i hyresnämnderna. Något behov att kunna efterge utredningskravet ansågs då inte längre finnas (prop. 1978/79:164 s. 26).
I fråga om tillämpningen av lagrummet har bostadsdomstolen intagit följande principiella ståndpunkt (Rättsfall från bostads- domstolen 15:79).
Vid förvärvslagens tillkomst har tämligen utförligt diskute— rats de nu ifrågakomna förutsättningarna för förvärvstillstånd (prop. 1975/76:55 s. 69 0 f). Utgångspunkten i förarbetena är att det stora flertalet förvärvare får förutsättas ha, som det har uttryckts, goda avsikter med förvärvet. Därför bör, sägs det, bedömningen ske i första hand med ledning av de upp— gifter som sökanden själv lämnar. Först när det i ärendet kommer fram omständigheter som talar mot sökanden finns det, fortfarande enligt förarbetena, anledning anta att hans avsikter med förvärvet inte är goda. Som exempel på omständigheter som härvid bör beaktas nämns att sökanden tidigare har visat bris— tande vilja att följa reglerna på hyresmarknaden, att sökanden har varit föremål för ingripande enligt bostadsförvaltningslagen - tidigare tvångsförval* ningslagen — eller bost adssaneringslagen," tt förhållandet mellan sökanden och hans hyresgäster i fastig- heter som han äger sedan+ .idigare är mindre gott eller att sökanden under en kort period har köpt och sålt hyresfastigheter i större omfattning. De ut talanden som har redovisats bör samman— ställas med vad som vid lagens tillkomst anfördes som skäl för a t tillståndsplikt infördes, nämligen att man ville hindra att bostadsfastigheter skulle komma att behandlas som handelsvara i kretsar där mindre nogräknade personer etablerade sig som fastig— het sägare och att personer som inte var beredda att följa de regler som gäller på hyresmarknaden kom in på bostadsmarknaden (anf prop s 60).
Med utgångspunkt. i vad som har anförts bör följande synpunkter kunna anläggas på prövningen av ett förvärvsärende. För att sökanden skall bli skyldig att göra sannolikt att de förutsätt— r"rgar föreligger som, såvitt nu är i fråga, uppställs i 4 9 första stycket förvärvslagen kan det inte gärna räcka med att kommunen och/eller hyresgästföreningen blott och bart påstår att visst för sökanden besvärande.:akium föreligger. Det.är'enligt dom— stolens mening rimligt att kräva av den som framför anmärkningen att visa att det finns fog för den. BeviSkravet får härvid inte ställas för hö .. Tillståndsmyndighetens sannolikhetsprövning kanisåv'tt nu är i fråga, sägas ske i två led. I det första ledet får prövas om det föreligger sådana omständigheter att
Prop. 1982/83: 153 I 131
sökandens avsikt med förvärvet skälig en kan ifrågasättas och d "efter — om det finns anledning. att göra det — om sökanden trots vad som har förekommit ändå kan anses ha gjort sannolikt att hans syfte med förvärvet är sådant som anges i förvärvslagen.
I detta sammanhang vill bostadsdomstolen anmärka följande. När det gäller betydelsen av omständigheter som kan tyda på att sökanden tidigare har visat bristande vilja eller för— måga att följa reglerna på hyresmarknaden, att han har för— summat fastighetsskötseln eller fastighetsunderhållet eller att hans förhållande till hyresgästerna har varit mindre gott e d och som bör medföra en mera restriktiv bedömning - från tillståndsmyndighetens sida kan myndigheten självfallet inte okritiskt göra kommunens eller hyresgästföreningens ställningstagande till sitt. Det ligger i sakens natur att man kan ha olika mening om betydelsen av sådana_omständigheter som åsyftas här och att man kan dra olika slutsatser av samma fakta. Rent allmänt kan följande riktlinjer för bedömningen anges. Vägledande bör vara huvudändamålet med förvärvslagen, nämligen att hålla olämpliga personer som inte är beredda att följa de regler som gäller borta från bostadsmarknaden. Görs tillståndsansökan av en person som redan innehar hyresfastig— heter och inte har innehaft dem bara under kort tid, finns det otvivelaktigt en viss presumtion för at hans avsikt med för- värvet av den fastighet som tillståndsärendet avser.inte är oförenlig med förvärvslagens syfte att sökanden skall idka bostadsförvaltning. Däremot innebär ett tidigare fastighets— innehav självfallet inte någon garanti eller ens en presumtion för att sökanden skall hålla fastigheten i sådant skick att det motsvarar de krav de boende enligt lag har rätt att ställa och att han även i övrigt kommer att iaktta god sed i hyresförhållan— den. Å andra sidan måste prövningen av dessa förutsättningar göras med viss varsamhet. En fastighetsförvaltning bedrivs, åt— minstone om den om-attar inte bara ett fåtal lägenheter mera sällan helt friktionsfritt. Även i en bra förvaltning uppkommer tVister om hyror, bränsletillägg,—reparationer, service m m både mellan hyresvärden och enskilda hyresgäster och värden och hyresgästföreningen på orten eller annan organisation av hyres- gäster, låt vara att tvisterna ofta kan biläggas efter förhand- lingar. Ingår i-förvaltningen fastighet som har genomgått en genomgripande ombyggnad är det naturligt att konfliktanledningarna ökar och att det då kan redovisas en rad situationer i vilka det har uppkommit delade meningar. Ett rimligt hänsynstagande till förvärvslagens syfte bjuder, som har anförts förut, till viss varsamhet vid bedömningen av betydelsen av sådana förhållanden. En fastighetsägare måste kunna få framföra synpunkter och erinringa: mot proposer från enskilda hyresgäster eller deras förening utan att behöva riskera av. framdeles bli vägrad förvärvstillstånd. Ger den utredning som föreligg r.i tillståndsärendet vid handen att sökanden under en inte alltför kort tid före prövningstillfället har förvaltat hyresfastigheter på ett i stort sett nöjaktigt sätt, bör han inte förvägras det begärda förvärvstillståndet bara där— för att förvaltningen inte alltid varit fri från konflikter med enskilda hyresgäster eller därför att han någon gång inte har- handlat helt i överensstämmelse med vad hans ställning som-hyres— värd bjuder.
Prop. 1982/83: 153 132
I Stockholms kommuns utredning har tillämpningen av 4 & första stycket tillståndslagen följts sedan lagens till— komst år 1976 (se delrapporterna I, II och VI). Enligt utredningen har under perioden 1978—07-01 - 1980—07-01
av 24 ärenden, där fastighetsnämnden, oftast enhälligt, avstyrkt tillstånd, hyresnämnden avslagit tillståndsansökan
i sex ärenden, avskrivit fem och meddelat tillstånd i 15. Av de 19 ärenden under 1976 - 80, där fastighetsnämnden avstyrkt tillstånd men hyresnämnden meddelat sådant, har enligt utred- ningen förvärvaren i 13 av fallen efter tillståndet sålt fastigheten vidare eller fått betalningsproblem. Mot denna bakgrund finns det enligt utredningen anledning att vara kritisk mot hyresnämndens tillämpning av bestämmelserna om
_ förutsättningar för tillstånd.
Enligt utredningen fäster_hyresnämnden inte tillräckligt stort avseende vid om förvärvaren före förvärvet köpt och sålt fastigheter i större omfattning. Mot ordalagen i bestämmelsen läggs det också ofta på kommunen att bevisa förvärvarens olämp- lighet. Hyresnämnderna spelar slutligen enligt utredningen en alltför passiv roll Vid tillståndsprövningen. Någon ändring i tillämpningen av 4 5 kan enligt utredningen inte påvisas efter lagändringen år 1979.
I utredningen föreslås följande åtgärdsprogram-(se slutrappor- ten VII). '
1. Täta fastighetstransaktioner skall ensamt kunna vara dis- kvalificerande för tillstånd.
2. För fastighetsägare som inte tidigare uppfyllt lagens krav skall en icke obetydlig "karenstid" gälla. Blotta påståenden om bättring eller endast_en kort tids bättring skall icke vara tillfyllest.,
3. Det bör klart fastläggas att sökanden skall styrka att han uppfyller tillståndslagens krav. Praxis har närmast inneburit att kommunen skall bevisa motsatsen. . _
4. Hyresnämnderna bör åläggas ett aktivare utredningsarbete. 5. Kommunens yttrande skall normalt följas om det inte är uppen-
bart att det strider mot lagen.
'_'.)
Prop. 1982/83: 153 13
I borgarrådsberedningens PM 1982-02—10 föreslås vidare dels att för högt pris för en fastighet ensamt skall vara skäl för att avstyrka tillstånd, dels att i tillståndslagen bör införas en generalklausul innebärande att förvärvstillstånd skall vägras om förvärvaren från allmän synpunkt kan anses olämplig, exempelvis genom att underlåta att betala avgifter och skatt för anställda eller genom att hyra ut lokaler för illegal klubbverksamhet m.m.
Synpunkter som i stort sett överensstämmer med Stockholms kommuns har i olika sammanhang framförts av företrädare för Göteborgs och Malmö kommuner.
Prop. 1932/83: 153 134
FÖRSLAG
Det som har framkommit genom bl.a. tockholms kommuns utred- ning tyder på att tillståndsprövningen inte är tillräckligt . effektiv. Olämpliga förvärvare torde sålunda i viss utsträck— ning ha fått tillstånd. Förklaringen till detta förhållande skulle i och för sig kunna vara att bestämmelserna i 4 5 om prövningen av villkoren för tillstånd inte tillämpas på det sätt som har varit avsett. En genomgång av avgjorda tillstånds- ärenden ger emellertid knappast stöd för en sådan uppfattning. En viss skärpning i tillämpningen till förvärvarens nackdel torde också kunna spåras från senare_tid — i så fall sannolikt en följd av vunna erfarenheter. Lagens bristande effektivitet torde med hänsyn härtill främst vara att tillskriva utformningen av bestämmelserna om villkoren för tillstånd, i första hand när det gäller omfattningen av det utredningskrav som skall riktas mot förvärvaren. I det följande kommer därför utformningen av
4 & första stycket tillståndslagen att diskuteras närmare. Här- vid behandlas varje tillståndskriterium för sig i den ordning
som de förekommer i lagrummet.
För tillstånd krävs till en början att förvärvaren gör sanno-
likt att han är i stånd att förvalta fastigheten. Härmed avses
att han har såväl de ekonomiska som de praktiska förutsätt- ningarna att gå i land med företaget. Enligt 2 5 första stycket punkt 6 i tillämpningsförordningen skall förvärvaren i tillstånds— ärendet lämna uppgift om vilka ekonomiska och praktiska förut— sättningar som han har att vid fastighetsförvaltningen uppfylla de krav som anges i 4 & tillståndslagen.
Enligt Stockholms kommuns utredning ställs alltför låga krav. på förvärvarens utredning om sin förmåga att klara av förvalt- ningen. Liknande erfarenheter redovisas från Göteborgs och
Malmö kommuner.
Hänsynen till hyresgästerna gör att den viktiga frågan om för— värvarens förmåga att förvalta fastigheten måste utredas ordent— ligt innan tillståndsfrågan avgörs. Hyresnämnden bör, som Stockholms kommun också påpekar, här spela en aktiv roll. För-
värvaren bör-i tveksamma fall kunna åläggas att presentera en
Prop. l982/83: 153 _ . [35
förvaltningskalkyl, som utförts av revisor. bank eller annan fristående ekonomisk sakkunskap. Hyresnämnden bör också i
många fall ha nytta av att anlita ekonomisk expertis för att kunna göra de svåra ekonomiska bedömningar som ofta förekommer i detta sammanhang. Besiktning av fastigheten är ofta nödvändig för att underhållsbehovet skall kunna bedömas. Samma höga utredningskrav bör uppställas när det gäller den praktiska sidan av förvaltningen. Tillstånd bör inte lämnas så länge någon tveksamhet kan anses råda i förevarande fall.
Med hänsyn till det anförda synes beviskravet vad avser för— värvarens förmåga att förvalta fastigheten böra skärpas. Till— stånd bör således lämnas endast om förvärvaren på ett över— tygande sätt visar att han är i stånd att fÖIValta fastigheten.- En ändring i 5 5 lagen om arrendenämnder pch hyresnämnder bör också ske för att göra det klart att hyresnämnden får anlita
ekonomisk expertis.
För tillstånd fordras vidare enligt 4 & att förvärvarengör sannolikt att syftet med förvärvet är att han skall idka hostadsförvaltning och därvid hålla fastigheten i sådant
skick att den motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa. Enligt 2 & första stycket tillämpningsförord— ningen skall förvärvaren ge in viss utredning för bedömande . av denna fråga. Han skall således enligt punkt 2 uppge avsikten med förvärvet. Enligt punkt 3 skall han vidare uppge om han äger eller tidigare har ägt hyresfastighet eller aktie eller andel i fastighetsbolag och om han tidigare har sökt tillstånd att förvärva sådan egendom. Enligt punkt 4 skall han slutligen uppge om fastighet i hans ägo blivit föremål för åtgärder enligt bostadsförvaltningslagen eller bostadssaneringslagen eller expropriation på grund av grov vanvård.
Den viktigaste frågan i detta sammanhang är vilken betydelse som bör tillmätas det förhållandet att förvärvaren före för- värvet i större omfattning köpt och sålt fastigheter. Som uttalats såväl vid lagens tillkomst som vid den lagändring som
Prop. l982/83: 153 - 136
gjordes år 1979 (prop. 1978/79:164 s. 26) får detta för- hållande normalt ses som ett indicium på att förvärvaren inte har för avsikt att behålla fastigheten. Det är emeller- tid inte möjligt att generellt ange att avslagsbeslut skall meddelas i sådana fall. Som bl.a. Stockholms kommuns utred- ning utvisar finns det dock anledning för prövningsmyndig- heterna att iaktta försiktighet vid tillståndsgivningen i dessa fall. Om det konstateras att förvärvaren under kortare tid före förvärvet har köpt och sålt flera hyresfastigheter, bör ett naket påstående av denne att han avser att behålla fastigheten, att hans fastighetsbestånd numera stabiliserats etc. inte anses tillräckligt för tillstånd. Däremot bör till- stånd kunna lämnas om förvärvaren alltjämt äger en eller flera fastigheter som han förvaltar sedan längre tid och han kan göra sannolikt att transaktionerna inte har skett i spekulationssyfte. Vad som nu har sagts påkallar inte någon
ändring av lagexten.
Förvärvaren skall slutligen för att få tillstånd göra sannolikt att han i övrigt kommer att iaktta god sed i hvresförhållanden. Tillstånd har vägrats under hänvisning till detta tillstånds— villkor i fall då förvärvaren uppträtt klandervärt mot hyres- gäster i tidigare ägda hus och då han upplåtit lokaler i sådana hus till någon form av illegal verksamhet.
En förvärvare har av naturliga skäl många gånger svårt att förebringa utredning om sitt framtida uppträdande som hyres- värd. I praktiken tycks också 4 & tillståndslagen tillämpas
så att'förvärvaren anses ha gjort vad på honom ankommer för att få tillstånd när han har gjort sannolikt att han har förmåga och avsikt att bedriva en seriös bostadsförvaltning. Det an- kommer då på motparterna att prestera utredning om förvärvarens olämplighet. Med anledning härav frågar man sig om förvärvarens utredningsskyldighet i förevarande hänseende bör behållas.
Om förvärvaren förmår framlägga en tillfredsställande utredning
om sin förmåga och sin avsikt att bedriva en seriös bostadsför- Valtnins,torde han, i synnerhet efter den skärpning av utrednings— kravet som nu föreslås, i de flesta fall ha kvalifikationer att-'
Prop. 1982/83: 153 ' 137
bli en bra hyresvärd. Utan att riskera lagens effektivitet
bör man därför kunna uppge kravet på utredning från förvärva- ren om hans lämplighet i övrigt. Det föreslås därför att lag— texten i förevarande hänseende ändras så att förvärvstillstånd skall vägras om det kan antas att förvärvaren i något annat avseende inte kommer att iaktta god sed i hyresförhållanden.
Stockholms kommun anser att en viss karenstid bör gälla för fastighetsägare som inte tidigare har uppfyllt lagens krav.
En lagbestämmelse av detta innehåll bör knappast komma i fråga. Tillståndsprövningen-bör inte bindas av schablonregler av. detta slag. Det är emellertid uppenbart att en förvärvare som en gång visat sig olämplig som hyresvärd normalt inte omedel- bart efteråt kan få tillstånd på grund av ett löfte om bättring. För att han skall få tillstånd till fastighetsförvärv måste det fordras att han genom en längre tids fastighetsförvaltning
eller på annat sätt åter visar sig lämplig som hyresvärd.
Enligt Stockholms kommun bör vidare kommunens yttrande i tillståndsfrågan följas av hyresnämnden, om det inte strider mot lag. Kommunen hänvisar i detta sammanhang till att i de
fall tillstånd har givits mot kommunens avstyrkande. förvärvaren många gånger senare har visat sig inte uppfylla tillstånds- kriterierna. '
Inte heller i detta fall bör en lagbestämmelse av föreslaget innehåll komma i fråga. En sådan bestämmelse skulle i praktiken medföra att tillståndsprövningen flyttades till kommunen. De undersökningsresultat som kommunen redovisar är emellertid ägnade att inge en viss oro och det finns anledning att i detta sammanhang betona vikten av kommunens yttrande i tillstånds- frågan. Inom kommunen finns samlad en god kunskap om hyres- och fastighetsmarknaden. Såsom framgår av vad som tidigare har an— förts läggs också mycket arbete ned inom kommunen för att utreda förvärvarens kvalif' tioner. Av betydelse i detta sammanhang
är naturligtvis också det faktum-att kommunen har det lokala -ansvaret för bostadsförsörjningen.
Prop. 1982/83: 153 l38
tockhclms kommun.föreslår slutligen att hinder för tillstånd skall föreligga i de fall förvärvaren har betalt ett för högt pris för_fastigheten eller då han från allmän synpunkt kan'
anses olämplig.
I båda fallen bör redan enligt gällande bestämmelser tillstånd i de flesta fall vägras. Ett för högt pris, dvs. i detta fall närmast ett pris som ligger över fastighetens avkastningsvärde, kan tyda på att förvärvaren inte har förvaltningssyfte (prop. 1975/76:33 s. 69). Ett högt pris måste också i de flesta fall medföra att förvärvarens förmåga att ekonomiskt klara fastig- hetsförvaltningen sätts i fråga. Lagen har emellertid inte i och för sig avsetts få en prisreglerande effekt på fastighets— marknaden (se Rättsfall från bostadsdomstolen 50:78 och 21:80).
Som exempel på fall där en förvärvare kan anses olämplig fr allmän synpunkt nämner Stockholms kommun att han som arbets— givare har underlåtit att betala in avgifter och skatt för anställda eller att han har hyrt ut lokaler för illegal klubb— verksamhet. I de fall det konstateras att förvärvaren har gjort sig skyldig till förseelser av angivet slag måste hans förmåga och vilja att bedriva en seriös fastighetsförvaltning sättas
. i fråga och tillstånd här på denna grund normalt vägras. Det—
samma gäller i de fall förvärvaren har stora skatteskulder.
Prop. 1982/83: 153 ' nu
Hänvisningar till S28
8. UPPRÄTTADE FOREATTNINGSFÖRSLAG I enlighet med det anförda har upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1975:1152) om förvärv av hyres- . fastighet m.m., '
2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
3. lag om ändring i kommunalskattelagen(1928:370),
4. lag om ändring i bokföringslagen ( 1976:125 ).
5. förordning om ändring i förordningen (1975:1139 om till— lämpningen av lagen (1975:1152) om förvärv av hyresfastighet m.m., 6. förordning om ändring i utsökningsförordningen (1981:981).
Förslaget under 3 har upprättats i samråd med budgetdeparte-
mentet.
9. SPECIALMOTIVERING
9.1 Försla t till 1 om ändring i la fö- ärv av hvresfastishet m.m. 2 &
Ändringen, som har behandlats i avsnitt 7.1.1 , innebär att undantagen från tillståndsplikt i punkt 6 (förvärv av andel
_ i fastighetsom skerför att skaffa. förvärvaren och hans familj bostad) och punkt 9 (förvärv av andel i fastighet när förvärva— ren tidigare äger andel i fastigheten) upphävs. Förvärvare blir alltså även i sådana fall skyldiga att.anmäla förvärvet till kommunen och att, om kommunen begär det, ansöka om tillstånd
1 förVärvet hos hyresnämnden. Enligt en ny bestämmelse i andra stycket punkt 2 får tillstånd dock inte vägras i de all ett andelsförvärv verkligen sker för bostadsändamål. ti (01 04
Hänvisningar till S9
”:P—
Undantaget i punkt 6 gäller f.n. också vid förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag. I 9 & föreslås en ändring så att undantaget upphävs även i denna del.
Prop. 1982/83: 153 l40
4 &
Förvärvstillstånd får meddelas endast om förvärvaren på ett övertxgande sätt visar att han är i stånd att förvalta fastigheten och gör sannolikt att svftet med förvärvet är att han skall förvalta fastieheten och därvid hålla den i sådant skick att den motsvarar de ansnråk de boende enligt lag har rätt att ställa. Förvärvstillstånd får inte meddelasI om det kan antas att förvärvaren i någgt avseende inte kommer att iaktta god sed i hyresförhållanden.
Förvärvstillstånd enligt denna lag får inte vägras
1. om det visas att fastigheten är obebyggd eller bebyggd med annat än hyreshus eller med hyreshus som inte innehåller fler än två för bostadsändamål avsedda lägenheter,
2. om förvärvet avser andel i fastighet och förvärvet-av andelen unnenbart sker i sxfte att bereda förvärvaren och hans famili bostad nå fastigheten.
Skall fastigheten enligt gällande planer användas för annat ändamål än för uppförande av hyreshus, får förvärvstillstånd meddelas utan hinder av första sticket.
Ändringarna i första stycket. som har behandlats i avsnitt 7.4 , berör bl.a. förvärvarens utredningsskyldighet beträffande de olika villkoren för tillstånd. För närvarande gäller att för— värvaren skall göra sannolikt att de olika tillståndsvillkoren skall uppfyllas.
Av skäl som redovisats i avsnitt 7.4 har utredningskravet beträffande förvärvarens förmåga att förvalta fastigheten skärpts så att hanlnu för att få tillstånd på ett övertygande sätt skall visa att han är i stånd att förvalta fastigheten. Härmed avses liksom tidigare att han har såväl de ekonomiska som de praktiska förutsättningarna att bedriva en effektiv fastighetsförvaltning. Utredningen av detta tillståndskriterium te alltså vara grundlig. Hyresnämnden bör aktivt verka för att förutsättningarna klarläggs. I mera komplicerade fall bör hyresnänmden ha möjlighet att anlita en egen expert för att bedöma förvärvarens möjligheter att klara förvaltningen. För att möjliggöra detta föreslås en ändring i 5 & andra stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder.
Prop. 1982/83: 153 141
Förvärvarens utredningsskyldighet har tagits bort i ett avseende. För närvarande gäller att han skall göra sanno- likt inte bara att han förmår och har för avsikt att bedriva bostadsförvaltning utan också att han i övrigt kommer att iaktta god sed i hyresförhållanden. Som anförts
i avsnitt 7.4 bör förvärvaren befrias från utrednings— skyldigheten i sistnämnda hänseende. Den nya utformningen av 4 5 första stycket innebär att om förvärvaren förebringa: en tillfredsställande utredning angående sin förmåga och sin avsikt att idka en godtagbar bostadsförvaltning, han skall anses ha gjort vad på honom ankommer för att få till- stånd. I den mån han av någon annan anledning inte kan anses vara lämplig såsom hyresvärd, får det alltså ankomma på för- värvarens motparter - kommunen och hyresgästföreningen - att ta fram utredning härom. Hyresnämnden kan också själv besitta sådana kunskaper om förvärvarens vandel e.d. att tillstånd
bör vägras.
I andra stycket har tillagts ytterligare ett fall då tillstånd 'inte får vägras. Det gäller förvärv av andel i fastighet när det är uppenbart att förvärvet sker för att bereda förvärvaren och hans familj bostad. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.1.1 samt vid 2 5. Genom hänvisningen i 10 5 femte stycket blir bestämmelsen också tillämplig i de fall förvärvet avser aktie eller andel i fastighetsbolag i vilka nyttjanderätt-till bostad i bolagets fastigheter grundas på innehavet av aktie eller'andel. Tredje stvcket motsvarar nuvarande andra stycket andra meningen.
Hänvisningar till US21
7é
I andra stycket har hänvisningen till 2 5 punkt 9 utgått.
Prop.]982/83:153 l42
95
Om ett bolag äger sådan fast egendom som anses i 1 6 första stycket och egendomens taxerade värde enligt senaste balans- räkning är större än det enligt samma balansräkning bokförda värdet av bolagets övriga tillcånzar, får aktie eller andel i bolaget inte utan tillstånd av hyresnämnd förvärvas genom - sådant fång som anges i 1 5 första stycket eller genom inlösen enligt 3 kap. 3 9 aktiebolagslagen (1975:1385). Förvärvs- tillstånd fordras dock endast om prövning enligt 10 o tredje stvcket påkallas hos hyresnämnden.
Vid förvärv av aktie eller andel i moderbolag gäller vad som i första stycket sägs om bolaget koncernen.
Bestämmelserna i 2 5 1 - & gäller i tillämpliga delar. Till- stånd fordras inte till förvärv av aktie på grund av nyemis- sion där aktieägarna tecknar de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger.
'Ändringen i första stvcket första meningen, som har behandlats
i avsnitt 7.1.2 , innebär att tillståndslagens tillämpningsområde i fråga om aktie— och andelsförvärv vidgas, Enligt den nu gällande bestämmelsen fordras för tillståndsplikt att förvärvet avser aktie eller andel i bolag i Vilket taxeringsvärdet av hyreshusbeståndet är mer än tre gånger så stort som det bok— förda värdet av övriga tillgångar. Av skäl som redovisats i avsnitt 7.1.2 föreslås nu att tillståndsplikt skall inträda när taxeringsvärdet av bolagets hyreshus är större än'det bokförda värdet av övriga tillgångar.
Utvidgningen av lagens tillämpningsområde har föranlett att det system med förvärvsanmälan till kommunen som f.n. gäller vid fastighetsförvärv nu föreslås också för förvärv av aktier och andelar (se avsnitt 7.1.2). I överensstämmelse med 1 & andra stycket föreslås därför i första stvcket andra meningen en bestäm- melse om att förvärvstillstånd fordras endast om-en prövning på- kallas av kommunen (se 10 å tredje stycket).
Den nuvarande bestämmelsen i första stycket andra meningen om tillståndsplikt vid förvärv av aktie eller andel i moderbolag har brutits ut till ett andra stvcke och samtidigt ändrats redak-
tionellt.
Prop. 1982/83: 153 . 143
Ändringen i tredie stvcket sammanhänger med att det nuvarande undantaget från tillståndsplikten i 2 9 punkt 6 vid förvärv av fastighetsandel i bostadsanskaffningssyfte nu föreslås upp—
hävd.
Hänvisningar till US22
105
Vid tillståndspliktiga förvärv av aktier eller andelar i bolag skall förvärvaren inom tre månader från det förvärvet skedde anmäla förvärvet till den kommun där huvuddelen av den fasta egendomen är belägen. Fråggg om inom vilken kommun_ huvuddelen av eggndomen ligger skall avgöras med ledning av ' fasti eternas taxeringsvärde. Till anmälnin n skall fogas stygkt avskrift av fångeshandlinggn eller. om någon fånggs— _ handling inte har upprättats. ett av överlåtaren och förvärva- ren undertecknat intyg om när förvärvet har skett och om de villkor som har avtalats för förvärvet.
I fall som avses i 1 5 2 - 4 samt vid förvärv enom inlösen "enligt kap. 1 O-aktiebolagslazen (107 :1 8: får frågan om förvärvstillstånd prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökåp får i sådant fall ges in till hvresnämnden utan föregående anmälan till kommunen.
Vill kommunen påkalla prövning enlig; denna låg skall beslutet
härom anmälas till hvresnämnden inom tre månader efter det
'anmalan skett enligt första stxcket eller. om stvrkt avskrift
av fångesnandlinzen eller intvs om förvärvet inte var fotad till anmälninggn, tre'månader-från det att kommunen mottog sådan handling. Det ålia er kommunen att snarast möjligt och senast inom samma tid underrätta förvärvaren huruvida orövning påkallas.
Ear anmälan som avses i tred'e stvcket iorts inom föreskriven tid. skall thesnämnden förelägga förvärvaren att inom en månad från det att han ”i * del av föreläg det ansöka om förvärvs—
la . tillstånd. Föreläggandet skall innehålla en erinran om bestämmel— serna i 10 a % första stvcket. Till förel" ndet skall fogas en avslcift av kommunens anmälan.
I fråga om hvresnämndens orövning av ansökan om förvärvstillstånd gäller 4 o i tillämnlira delar.
Paragrafen innehåller bestämmelser om det nu föreslagna förfaran- det med anmälan till kommunen av tillståndspliktiga förvärv av
aktier och andelar (se avsnitt 7.1.2).
Prop. 1982/83:153 - l44
Enligt första sticket första meningen skall den som gör ett tillståndspliktigt förvärv av aktier eller andelar inom tre
månader från förvärvet anmäla detta till den kommun där huvuddelen av bolagets fasta egendom är belägen. Frågan till vilken kommun anmälan skall inges får i tveksamma fall
enligt andra meningen avgöras med ledning av fastigheternas taxeringsvärde (jfr 12 5 första. stycket tredje meningen tillståndslagen). Till anmälan skall enligt tredje meningen fogas en styrkt avsla-ift av fångeshandlingen eller, då fångeshandling inte har upprättats, ett av överlåter-en och
, förvärvaren undertecknat intyg om när förvärvet har skett och om vilka villkor som därvid har avtalats. Av anmälan bör framgå. hur många aktier eller andelar som förvärvet avser. I samband med anmälan till kommunen bör förvärvaren också. lämna uppgift om register—beteckning, taxering och typkod för den tillståndspliktiga fasta egendom som bolaget innehar samt antalet bostadslägenheter som finns på egendomen. Närmare "bestämmelser härom föreslås i 1 a 5 andra stycket tillämpnings—
förordningen .
Det nya förfarandet innebär att tillståndsprövning av förvärv normalt skall äga rum efter förvärvet. Liksom när det gäller fastighetsförvärv har emellertid i andra stvcket stadgats undantag från denna huvudprincip när det gäller vissa associa- tionsrättsliga förvärv. Bestämmelsen motsvarar 3 5 andra stycket, men upptar förutom där angivna förvärv även förvärv genom inlösen enligt 5 kap. 5 & aktiebolagslagen.
Tredie och fjärde stvckena innehåller bestämelserom förfaran- det vid anmälan och påkallande av tillståndsprövning som överens-- stämmer med vad som gäller enligt 5 a 5.
Biligt femte stvcket skall i fråga om hyresnämnden:— prövning aV tillståndsansökningar 4 & gälla i tillämpliga delar. Bestäm— melsen motsvarar 10 å första stycket andra meningen i nu gällande lag. Som tidigare har uttalats bör vid tillståndsprövningen hänsyn tas till förvärvets omsättning (jfr prop. 1975/76:53 s. 70).
Prop. 1982/83:153 ' 145
10_a &
som avses i 10 fjärde stycket eller om förvärvstillstånd v" as enom la—akraft" de beslut är förvärvet o ilti .
Om förvärvaren underlåter att i rätt tid anmäla förvärvet till kommunen enli 10 första st cket. skall han ålä en av "ft förvärvsav ift . Om kommunen be " det kan förvärvet också förklaras ogiltigt.
Om förvärvet avser samtligg aktier eller andelar i bolgggt,. utgör förvärvsavgiften en nrocent av taxeringsvärdet av bolagets eller koncernens tillståndsnliktigg fasta egendom. I annat fall minskas den så beräknade avgiften med hänsvn till förVärvets omfattning i förhållande till det totala antalet aktier eller andelar i bolaggt. Om avgiften med hänsxg till ogåäändigheterna framstår som oskäligl får den jämkas.
Paragrafen. som är ny, innehåller bestämmelser om ogiltighet och om förvärvsavgift (se avsnitt 7.2 ).
Enligt första stvcket gäller att ett tillståndspliktigt aktie— eller andelsförvärv blir ogiltigt om hyresnämnden har utfärdat föreläggande om tillståndsansökan och förvärvaren inte i rätt tid ansöker om tillstånd eller om hyresnämnden vägrar tillstånd. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 10 å andra stycket i dess nu-
- varande lydelse.
I andra stxcket har tagits in bestämmelser om påföljder för underlåtenhet att göra anmälan enligt 10 5 vid tillståndspliktiga aktie—och andelsförvärv. Om förvärvaren försummar att anmäla förvärvet skall han åläggas en avgift. Avgiften föreslås få benämningen förvärvsavgift. Förvärvet kan också förklaras ogiltig-t.
Förvärvsaniften är en s.k. sanktionsavgift, dvs. en påföljd som inte är av straffrättslig karaktär och som syftar till att eliminera en schablonmässigt beräknad vinst av förvärvet. Att avgiften beräknas schablonmässigt innebär å ena sidan att den kan vara mindre än den verkliga vinsten men att det å andra sidan inte behöver konstateras en verklig vinst.i det-enskilda
[() Riksdagen [982/83. I mm!." Nr 153
Prop. 1982/83:153 . ' 146
fallet för att avgiftsskyldighet skall inträda. Avgiftsskyl— digheten inträder oberoende av om underlåtenheten att anmäla
förvärvet är uppsåtlig eller sker av oaktsamhet.
I tredje stvcket första meninggn stadgas att förvärvsavgiften skall utgöra en procent av taxeringsvärdet av bolagets till- ståndspliktiga fasta egendom, då förvärvet avser. samtliga aktier eller andelar i bolaget. Om endast en del av aktierna eller andelarna förvärvas skall enligt andra meninEn avgiften minskas i prOportion till den_del "av det totala aktie- eller andelsbeståndet som har förvärvats. 'Förvärvas en fjärdedel av aktierna i ett bolag, blir avgiften således en fjärdedels procent av taxeringsvärdet. En särskild jämkningsmöjlighet har införts genom bestämmelsen i tredje meninggn. Jämkning bör bl.a. kunna komma i fråga. då underlåtenheten att anmäla förvärvet uppenbarligen beror på ett rent förbiseende och fömtsättningar för- tillstånd föreligger.
10 b &
Fråggr om förvärvsavgift och ogiltigförklaring prövas av h esnänmden oå talan av den komun till vilken anmälan enlig 10 5 första sticket skall ske. Talan får dock inte tas utan till nröw1in5 sedan mer än tio år förflutit från
förvärvet . '
För att säkerställa ett anspråk på förvärvsavg'ft får Mesnämden på v-rkande av kommunen förordna om kvarstad. Därvid ' ler i tillämpliga delar vad som .i 1 kan. rätte— ngalken är föreskrivet om kvarstad på fordran. '
Paragrafen, som är ny. innehåller bestämmelser om prövningen av frågor om förvärvsavgift och ogiltigförklaring. Den har behandlats i avsnitt 7.2 i den allmänna motiveringm.
- Frågor om förvärvsavgift och ogiltigförklaring skall enligt ' första sticket första meningn prövas av hyresnämnden på talen av den komun till "vilken förvärvsanmälan enligt 10 5 skulle
ha skett. Av 4 å andra stycket andra meningen lagen om arr-ende; nämnder och hyresnämnder framgår vilken hyresnänmd som är 'behörig att uppta en sådan talan.
Prop. 1982/83: 153 147
I de fall en försummelse ev anmälning-sskyldigneten uppdagas, skall talan om åläggande av förvärvsavgift normalt väckas.
När det gäller frågan om ogiltigförklaring har kommunen där- emot möjlighet att från fall till fall avgöra om sådan skall begäras. Bl ogiltigförklaring är oftast påkallad då förvärva- ren inte uppfyller villkoren för tillstånd och förvärvet ger honom ett inflytande i bolaget. -I de fall -då inte heller överlåtaren'uppfyller villkoren 1.4 5 och en ogiltigförklaring således skulle kunna medföra ytterligare skada för hyresgäs- terna, kan kommunen i stället, om det är fråga om aktieförvärv genom köp, överväga att förköpe aktierna enligt 13 å andra stycket i nu föreslagen lydelse. En begäran om ogiltigförklaring skall bifalles av hyresnämnden, om det inte framkommer att för— värvet inte är 'tiuståndspliktigt eller talan har väckts för
_ sent.
Enligt första stxcket andra mening.: gäller att talan om förvärvsavgift och ogiltigförnaring måste väckas inom tio år från förvärvet för att få tas upp till prövning (jfr 56 å andra stycket miljöskyddslagen).
Andra stxcket innehåller en bestämmelse om kvarstad till säkerhet för fullgörandet av avgiftsskyldigheten (jfr 57 å miljöskyddslagen). Ett beslut om kvarstad får meddelas av hyresnämnden på begäran av kommen. Härvid gäller bestämmel— serna i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad i tillämpliga . delar. I 23 & tredje stycket punkt 6 lagen om arrendenämnder och hyresnänmder har tagits in en,bestämmel$e enligt vilken särskild talan får föras mot ett särskilt beslut om kvarstad som meddelas av hyresnämnden.
Hänvisningar till US24
10cå
Förvärvsavgift betalas till kommunen. Den tillfaller till hälften staten och till hälften kommunen.
Vid fördelning mellan staten och kommunen av medel som har influtit sk_aIl medel i första hand avsättas för komunens fordran.
Åtgärder för indrivning av förvärvsavgift får inte vidtas sedan mer en no & Zonlutit TEE det beslutet anäende avgiften vann &_I EEE' ' -
Prop. 1982/83: 153 HX
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fördelning och indrivning av förvärvsavgift. Den har behandlats i av- snitt 7.2.
Förvärvsavgiften skall enligt första stycket första meningen inbetalas till kommunen, men skall sedan enligt andra meningen
fördelas mellan staten och kommunen. Sedan avgiften har betalats bör det därför åligga kommunen att betala hälften därav till länsstyrelsen. Om avgiften inte betalas till fullo får kommunen enligt andra stycket först avsätta pengar för sin.fordran (jfr 28 5 andra stycket lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.).
I 32 5 första stycket lagen om arrendenämnder och—hyresnämnder föreslås en bestämmelse enligt vilken hyresnämndens lagakraft- ägande beslut om åläggande av förvärvsavgift får verkställas som lagakraftägande dom. Uttagande av avgift bör handläggas såsom allmänt mål enligt 1 kap. 6 5 andra stycket utsöknings— balken. En särskild bestämmelse härom föreslås i 1 kap. 2 & utsökningsförordningen (1981:981).
I tredje stvcket stadgas att åtgärder för uttagande av förvärvs— avgift inte får vidtas sedan mer än tio år förflutit sedan beslutet om avgift vann laga kraft (jfr 65 å miljöskyddslagen).
13 &
Förköpsrätten utövas genom att kommunen inom den tid som gäller för anmälan enligt 10 åt redje'stvcket skriftligen hos hyres— nämnden anmäler att ett beslut att utöva förköpsrätt har fattats. Hyresnämnden skall underrätta bolaget samt köpare och säljare om beslutet att utöva förköpsrätt.
Frasen om förköp får också tas upp i samband med prövningen av fråga om förvärvsavgift. I fråga om anmälan och underrättelse gäller därvid första stycket. Kommunens anmälan skall dock ske senast när kommunen begär nrÖVning av frågan om förvärvsagift.
nar förvärvstillstånd meddelats, är förköpsrätten förlorad.
Prop. l982/83:153 149
Ändringen i första stvcket sammanhänger med det system med förväIVSanmälan till kommunen av aktie- och andelsförvärv som nu föreslås. Beslut om förköp skall således anmälas till hyresnämnden inom den tid som gäller för anmälan av
- beslut att påkalla prövning enligt 10 & tredje stycket, dvs.
inom tre månader från förvärvarens anmälan av förvärvet.
Bestämmelsen i andra st cket, som är ny, innebär att frågan om förköp får tas upp i samband med prövningen av frågan om
förvärvsavgift.
xo
.2 Försla t till 1 om ändrin i lagen 10 :188 om
arrendenämnder och hvresnämnder
45
Bestämmelsen i andra stycket andra meningen, som anger vid vilken hyresnämnd ärenden om tillstånd till förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag och om förköp av sådana aktier och andelar skall anhängiggöras, har genom en hänvisning till 10 b 5 tillståndslagen gjorts tillämplig även på ärenden om åläggande av förvärvsavgift och ogiltigförklaring.
Så
I paragrafens andra stycket stadgas nu att hyresnämnden får anlita teknisk expert att biträda nämnden. Bestämmelsen har ändrats på så sätt att ordet "teknisk" har tagits bort. Här- igenom möjliggörs att hyresnämnden i ärenden om tillstånd till förvärv av hyresfastighet anlitar en ekonomisk expert för att bedöma frågan om förvärvarens ekonomiska möjligheter att gå i land med förvaltningen av fastigheten (se avsnitt 7.4). Mot— svarande lagändring har föreslagits av hyresrättsutredningen (se SOU1981z77 s. 401).
Prop. 1982/83: 153 150
Hänvisningar till US27
16bé
Ändringen i paragrafens femte stycket föranleds av det nya förfarandet med anmälan av tillståndspliktiga förvärv av aktier och andelar i handelsbolag.
16cå
Bestämmelserna i paragrafen, som gäller handläggningen av ärenden om förköp, har gjorts tillämpliga även på ärenden om förvärvsavgift.
en
I tredje stycket, som innehåller en uppräkning av de hyres— nämndsbeslut som får överklagas särskilt, har i en ny punkt 6
tagits upp beslut om kvarstad enligt 10 b 5 andra stycket tillståndslagen.
325
I paragrafens första stycke. enligt vilket vissa av hyres- nämndens beslut får verkställas såsom lagakraftägande dom. har bland de uppräknade besluten tagits in beslut enligt 10 b & tillståndslagen om åläggande av förvärvsavgift och om kvarstad. för sådan avgift. I samband med ändringen har första stycket också ändrats redaktionellt. .
9.5- Förslaget till lag om ändring i komunalskattelagen
hieman
Enligt bestämmelsen i 20 5 andra stycket får vid beräkningen av skattepliktig inkomst avdrag inte göras för vissa kostnader och pålagor. I enlighet med vad som har anförts i avsnitt 7.2 har här också upptagits förvärvsavgift som åläggs någon med stöd av 10 a 5 andra stycket tillståndslagen. De ändringar i förevarande paragraf som har föreslagits i prop. 1981/82:146 och 154 har ännu inte behandlats av riksdagen. ' I
Prop. 1982/83: 153 ' [51
9.4 " ' ' " i bokförin la. en
I paragrafen. som innehåller bestämmelser om balansräkning har i-ett nytt sista stycket tagits in en hänvisning till bestämmel- serna i 11 & tillståndslagen om skyldighet för bolag som äger hyresfastigheter att i balansräkningen lämna Vissa uppgifter
(se avsnitt 7.1.2).
9.5 Förslaget till förordning om ändring i förordningen ' 1 :11 om till's'm nin n avl n 1 :112 om
_ förvärv av_hyresfastighet m.m. 1 s 5
Enligt den föreslagna lydelsen-"av 10 5 första stycket tillstånds- lagen skall förvärv av aktier och andelar i fastighetsförvaltande bolag anmälas till kommunen på samma sätt som nu sker vid fastig— hetsförvärv. Det är därefter kommunen som beslutar huruvida tillståndsprövning skall ske. Med anledning härav har i ett nytt andra stycke till förevarande paragraf införts bestämmelser om förvärvarens uppgiftsskyldighet m.m. i samband med anmälan som avser aktie- eller andelsförvärv.
2 5
Enligt första stycket åligger det en förvärvare att i ansökan till hyresnämnden om tillstånd till förvärv bl.a. uppg-e huru- vida särskild förvaltning enligt bostadsförvaltningslagen
eller upprustningsåläggande enligt bostadssaneringslagen har beslutats eller sökts beträffande honom tillhörig egendom. Av värde för bedömningen av förvärvarens vilja och förmåga att förvalta fastigheten är emellertid också att veta huruvida förelägganden enligt hälsoskyddslagstiftningen och enligt byggnadslagstiftningen meddelats beträffande egendom som för— värvaren har i sin ägo. Oftast uppmärksammas sådana föreläggan- den i samband med kommunens yttrande i tillståndsfrågan. Det har emellertid förekommit att förelägganden av detta slag har förbisetts. Bestämmelsen har därför kompletterats så att uppgiftsskyldighet föreligger även i detta hänseende. Hänvisning görs till den i,prop. 1981 /82:219 föreslagna hälsoskyddslagen, oaktat riksdagen ännu inte behandlat förslaget.
Prop. l982/83: 153 152
45
Förvärvarens uppgiftsslcyldighet enligt förevarande paragraf MQWWMQwaRaweämunguemmtZQMBH stycket punkten 5 (jfr i fråga om anmälan till kommunen
1 a 5 andra stycket). '
Hänvisningar till US32
7a-cåå
I tre nya paragrafer har tagits in bestämmelser angående tillämpningen av de nya bestämmelserna om förvärvsavgift och
ogiltigförklaring i tillståndslagen.
Så
Ändringen föranleds av det nya systemet med'anmälan till kommunen av tillståndspliktiga aktie- och andelsförvärv;
9.6 Förslaget till förordning om ändring i utsöknings- förordninzen 1 81:081
I 1 kap. 2 é-ha: bland de belopp och avgifter vars uttagande skall handläggas såsom allmänna mål upptagits även förvärvs— avgift enligt 10 a-å andra stycket tillståndslagen.
Prop. 1982/83: 153 - 153
10 SAMMANFATTNING
Enligt lagen (1975=1152) om förvärv av hyresfastighet m.m. (den s.k. tillståndslagen) gäller tillståndsplikt vid förvärv av hyresfastigheter och vid förvärv av aktier och andelar i bolag som huvudsakligen sysslar med förvaltning av hyres— fastigheter. Tillstånd meddelas av hyresnämnden. Beträffande fastighetsförvärv gäller att förvärvet skall anmälas till kommunen inom viss tid och att tillståndsprövning hos hyres— nämnden sker endast om kommunen begär det. Tillstånd till aktie— och andelsförvärv skall alltid sökas direkt hos hyres— nämnden. Underlåtenhet att anmäla förvärv eller att söka till- stånd till förvärv medför att förvärvet blir ogiltigt.
I promemorian föreslås för det första vissa förändringar i lagens tillämpningsområde. Nuvarande undantag från tillstånds- plikten vid vissa förvärv av andel i fastighet tas bort. Vidare ändras bestämmelserna om vilka aktier och andelar som skall om- fattas av tillståndsplikt för att säkerställa att tillstånds- plikten kommer att omfatta bolag vars huvudsakliga syfte är
att förvalta hyresfastigheter. I samband härmed föreslås att systemet med anmälan till kommun av tillståndspliktiga förvärv införs också vid aktie- och andelsförvärv. Det blir således .också i dessa fall kommunen som avgör om tillståndsprövning skall äga rum hos hyresnämnden.
I promemorian föreslås vidare nya bestämmelser om påföljd för underlåtenhet att iaktta tillståndsplikten.vid aktie— och andelsförvärv. Bestämmelserna innebär att den som underlåter att anmäla ett tillståndspliktigt förvärv till kommunen kan åläggas en s.k. förvärvsavgift, som beräknas på grundval av- taxeringsvärdet av bolagets tillståndspliktiga fasta egendom. Förvärvsavgift åläggs förvärvaren av hyresnämnden på talan av konmunen. Kommunen får i samband därmed'möjlighet att begära.
att förvärvet skall förklaras ogiltigt.
Prop. 198'2/83: 153 - . 154
Slutligen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om förut— sättningarna för tillstånd. Ändringarna innebär i huvudsak att förvärvaren åläggs en längre gående utredningsskyldighet när det gäller hans ekonomiska och praktiska förutsättningar
att klara av förvaltningen av de hyreshus som är i fråga.
lagändring-am föreslås träda i kraft den 1 juli 1985.
Prop. 1982/83: 153 155
Sammanställning av remissyttranden över promemorian Ds Ju 1982: 12
1 Allmänna synpunkter
Riksåklagaren: Den ifrågavarande lagstiftningen syftar till att skapa möjligheter för samhället att utöva kontroll över ägandet avhyresfastighe- ter så att i första hand en god fastighetsförvaltning kan upprätthållas" samt att spekulationsköp beträffande hyresfastigheter kan motverkas. Erfaren- heten har visat att en stor del av den s.k. ekonomiska brottsligheten sker på fastighetsmarknaden. Det är därför av värde även ur brottsbekämp- ningssynpunkt att vissa kontroller finns när det gäller överlåtelser av hyresfastigheter eller av aktier/andelar' 1 bolag som äger sådana fastigheter.
Överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt. Från de synpunkter som åklagarna närmast har att företräda synes inte finnas anledning till erinran mot de i promemorian framlagda förslagen.
Överåklagaren i Göteborgs åklagardistrikt: Liksom hittills blir effektivi- teten av tillståndslagen i hög grad beroendeav det intresse kommunerna visar för fastighetshandeln. Efter Göta-Finans-affären torde kommunerna. även utanför Stockholm, ägna dessa frågor ökad uppmärksamhet.
Länsåklagaren för speciella mål: Från de synpunkter jag har att företrä- da fmns ingen erinran mot de föreslagna författningsändringarna.
Stockholms tingsrätt: Stockholms tingsrätt har anmodats avge yttrande över promemorian. Tingsrätten har inte i sin verksamhet fått underlag för påståendena att sådana olägenheter vidlåder nuvarande regelsystem att ändringar skulle vara motiverade.
Kommunernas handläggning av-förvärvsanmälningarna har. som redovi- sats i promemorian, utvecklats på ett sätt som inte var avsett när lagreg- lerna tillkom. Genom de tilltänkta förändringarna i lagen har departemen- tet accepterat den utveckling avseende kommunernas ökade inflytande som skett.
De bedömningar Stockholms kommun gjort vilar genomgående på ett litet statistiskt material. Antalet fall där kommunen kunnat misstänka att lagens syfte kringgåtts är försvinnande få. Tingsrätten ifrågasätter det samhällsekonomiskt försvarbara i en sådan ingående prövning av varje förvärv som fastighetskontoret i Stockholms kommun redovisat.
Tingsrätten vill framhålla att endast få paragrafer i lagen är direkt ak- tuella för tingsrätten. Dit hör ej bestämmelserna angående förvärv av aktie eller andel 1 bolag 1 vissa fall.
Hyresnämnden' ! Stockholm. Hyresnämnden har 1 stort ej några erinring- ar mot förslagen 1 den remitterade promemorian
Hyre snämnden' 1 Göteborg. Hyresnämnden kan 1 allt väsentligt tillstyrka förslagen i promemorian. Det bör emellertid framhållas att de föreslagna ändringarna inte torde medföra någon mera betydande skärpning av nuva- rande förvärvsprövning. Önskar statsmakterna en kraftigare begränsning av möjligheterna att förvärva hyresfastighet måste rekvisiten för förvärvs- tillstånd arbetas om mera radikalt.
I ett avseende anser hyresnämnden att promemorieförslaget är klart otillfredsställan'de, nämligen när det gäller prövningsförfarandet hos kom- munen. Enligt nämndens mening bör tyngdpunkten i förvärvsprövningen
Prop. 1982/83: 153 156
ligga i förfarandet hos kommunen. En anmälan till hyresnämnden av ett förvärvsärende' bör normalt bygga på en reell prövning av förvärvarens kvalifikationer. Att som idag förekommer en kommun slentrianmässigt utan någon som helst utredning hänskjuter ärenden till hyresnämnden och därefter inte heller under handläggningen i nämnden bidrar till utredningen i ärendet bör inte få förekomma i fortsättningen. Hyresnämnden återkom- mer till frågan i det följande. '
BRÅ (majoritetwn: Att döma av den statistik som presenteras bl.a. i den remitterade promemorian har lagen varit ett verksamt instrument för att hålla icke seriösa personer borta från hyresmarknaden. Nu föreslås vissa justeringar i lagen för att avhjälpa brister som uppmärksammats i rättstill- lämpningen. .
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) vill först påpeka att det är i tidcrav hög inflation som värdesäkra fastigheter blir intressanta investeringsohjekt. Snabbt stigande fastighetspriscr öppnar möjligheter till finansiella "klipp" av den typ som under första hälften av l970-talct ledde till att hyresfastig- heter köptcs och såldes gång på gång medan förvaltningen i flera fall sattes på undantag. Numera har prisutvecklingen för hyresfastigheter dämpats åtskilligt och ligger. möjligen med undantag för kommersiella fastigheter i storstädernas centra. väsentligt under de flesta alternativa placerings— former. Det-ta förhållande har antagligen i högre grad än tillståndslagen medverkat till att icke seriösa personers intresse för fastighetsmarknadcn avtagit. En lugn utveckling av såväl penningvärde som värdet på hyresfas- tigheter är därför det utan gensägelsc mest effektiva medlet mot oseriösa . fastighetsägare.
BRÅ (ledamoten Kör/oj): Allmänt sett framstår det som tveksamt om ett komplicerat regel- och kontrollsystem. med härtill knuten växande byrå- krati. står i rimlig proportion till vad som kan uppnås för att komma till rätta med spekulation och oseriösa förfaranden mcd hyresfastigheter. Otvivelaktigt förekommer inom branschen förfaranden som icke är godtag- bara och som samhället från olika _utgängspunkter har anledning att bekäm- pa. Det finns emellertid anledning att också uppmärksamma de stora risker som är förbundna med uppbyggnad av komplicerade regler om vilka den enskilde medborgaren har liten eller ingen kunskap och som vederbörande utan om uppsåt eller med iakttagande av normal aktsamhet riskerar att bryta mot.
Härtill kommer också riskerna med att en omfattande byråkratisk tröghet inom förevarande område kan utvecklas till ett institutionaliserat hinder för en sund och framgångsrik utveckling av branschen.
Ban/(inspektionen: l promemorian föreslås en rad åtgärder som alla syftar till att försvåra spekulationsköp av hyresfastigheter och hindra oseriösa personer från att kunna förvärva sådana fastigheter. Såsom an- förts i promemorian har redan den nu gällande lagen (l975:ll32) om förvärv av hyresfastighet m.m. givit en god effekt när det gällt att hindra spekulation i hyresfastigheter. Emellertid har. såsom framgår av de i . promemorian redovisade undersökningarna. detta inte varit nog. Svårighe- ter för kommuner och myndigheter att kontrollera presumtiva förvärvare av hyresfastigheter har tillsammans med vissa möjligheter till kringgående av hyresförvärvslagen lett till att en relativt omfattande f'astighetsspekula- tion ändå kunnat pågå. Den s.k. Göta finans-affären är det allvarligaste exemplet härpå. Den frågan bör emelleitid ställas om det är lagen eller tillämpningen av lagen som det är fel på."
Bankinspektionen kan ställa sig positiv till de syften som anges i prome-
Prop. 1982/83: 153 157.
morian. Emellertid måste bankinspektionen som framgår av det följande ställa sig tveksam eller rent av avvisande till flera av de åtgärder som redovisats.
Bostudsstyrelswi: Bostadsstyrelsen får allmänt konstatera att de syften som motiverade införandet av lagen (l975: | 132) om förvärv av hyresfas- tighet fortfarande är starkt bärande samt att åtgärder för att skärpa tillämp- ningen samt förstärka efterlevnaden av densamma får anses klart motive- rade. För detta talar inte minst styrelsens erfarenheter i samband med långivning och exekutiva auktioner och särskilt då det i promemorian berörda "Göta-Finans-fallet”.
Av särskild betydelse med hänsyn till kreditriskutvecklingen och läns- bostadsnämndernas begränsade resurser att utreda låntagarens förutsätt- ningar att fullgöra de skyldigheter som följer med lånet eller att förvalta huset tillfredsställande samt prövning av förlustrisk, vilka utgör lånevill- kor. är kommunens möjligheter att på ett effektivt sätt utreda och i befo- gade fall stoppa icke seriösa fastighetsförvärv. De erfarenheter som redo- visas i promemorian jämfört med den rättsliga prövningen av tillstånds- ärendena visar enligt styrelsens mening på angelägenheten av att de motiv som legat till grund för lagstiftningen verkligen kommer till uttryck i tillämpningen.
Från bostadspolitiska utgångspunkter är det lika viktigt att tillstånds- prövningen ger möjligheter till en stark förankring i kommunen som i regel har god kännedom om hur tilltänkta förvärvare har skött tidigare fastig- hetsinnehav såväl när det gäller förhållandet till hyresgäster som när det gäller att bevara och förnya fastighetskapitalet.
Lr'inssryrelsen [ Stockholms län: Länsstyrelsen kan i huvudsak ansluta sig till de slutsatser och de förslag utredningen för fram.
Utifrån det för tillståndslagen angivna syftet att förebygga spekulation i hyresfastigheter och att hindra att sådana fastigheter förvärvas av personer som är olämpliga att förvalta hyresfastigheter, vill länsstyrelsen därutöver förorda det av Stockholms kommun framförda förslaget att en viss karens— tid bör införas för fastighetsägare som befunnits tidigare inte ha uppfyllt ' tillståndslagens krav. En sådan bestämmelse kan antas komma att fungera som en press på spekulativa hyresvärdar med inriktning på korta husaf— färer att iaktta god sed i hyresförhällanden inför risken att eljest under viss tid vara utestängda från hyreshusmarknaden. Länsstyrelsen vill vidare — som också uppbördsenheten anfört — som en kompletterande bestämmel- se till förslagets 54 och för att ge konkretion åt dess innebörd ansluta sig till borgarrådsberedningens i Stockholm förslag om införande i tillståndsla- gen av en s.k. generalklausul (sid. 41 i promemorian). innebärande att förvärvstillstånd skall kunna vägras om förvärvaren på grund av sina personliga förhållanden måste anses från allmän synpunkt olämplig att inneha fastighet. Då härmed avses sådana förhållanden som att förvär- varen har anställda utan att inbetala skatt och avgifter eller fullgöra andra arbetsgivarskyldigheter, hyr ut lokaler för olaglig verksamhet eller har egna stora. oreglerade skatteskulder etc. skulle en generalklausul kanske befordra en mindre försiktig tillämpning av tillståndslagen än hittills och därigenom bidra till att bättre uppnå syftet med lagen att hålla olämpliga förvärvare borta från hyreshusmarknaden.
Svenska kr.)/nmunjörbundet (majoriteten).- En viktig utgångspunkt för den i promemorian redovisade översynen av lagen ("1975: | 132) om förvärv av hyresfastighet m.m. (tillståndslagen) har varit Stockholms kommuns utredning om fastighetshandeln och tillämpningen av lagen. Förslagen i
Prop. 1982/83: 153 . '- 158
promemorian och de i anledning därav gjorda uttalandena innebär att lagens brister i väsentliga delar rättas till. Styrelsen tillstyrker förslagen i allt väsentligt. I följande avseenden ger emellertid enligt styrelsens mening förslagen anledning till erinran.
[ samband med 1979 års ändringar i tillståndslagen framförde styrelsen önskemålet att. lagen skulle göras tillämplig även på förvärv av hyresfas- tigheter som innehåller endast lokaler. Motivet för detta var bl. a. att vissa kommuner hade märkt att en ny krets av intressenter uppkommit för denna typ av fastighetsförvärv. I prop. 1978/79:164 s. 22 anfördes att utveckling- en på området skulle följas med uppmärksamhet. Promemorian innehåller inget förslag i denna del. Enligt uppgifter som förbundet fått från några kommuner kvarstår problemen. Styrelsen finner det därför befogat att återupprepa önskemålet om att tillståndslagen ska omfatta även dessa förvärv. Det bör också finnas möjlighet att sakpröva dessa förvärv i hyresnämnden. ' '
Vidare uppmärksammas i promemorian att förvärv av fastighet som 'taxerats som specialenhet faller utanför tillståndsplikten även om enheten innehåller bostäder. I yttranden över förslaget till fastighetstaxeringslag (197911152) framhölls, bl-. a. av hyresnämnder, att specialenheter pn'ncipi- ellt bör falla under tillståndsplikten i lagen. Inte heller i denna del upptar den förevarande promemorian något förslag.
Promemorieförslaget innehåller bestämmelser som kan förväntas ytterli- gare mi—nska riskerna för spekulation med fastigheter som omfattas av lagen. Detta kan emellertid leda till ökat intresse bland icke-seriösa förvär- vare för hyreshus som inte faller under tillståndsplikten. Styrelsen anser det därför angeläget att lagens bristfälligheter i fråga om specialenheter och fastigheter som endast innehåller lokaler beaktas i det fortsatta lagstift- ningsarbetet.
Svenska kommunförbundet (minoritet, m): Enligt vår- uppfattning borde styrelsen avvisa förslagen till ändring i lagen om förvärv av hyresfastighet.
Lagförslaget bidrar inte på något sätt till att lösa problemet med de dåliga förvaltare som finns på bostadsmarknaden. Enligt vår uppfattning bör man angripa oseriös fastighetsförvaltning genom ändringar i lagen om tvångsförvaltning..
Föreliggande lagförslag torde leda till ytterligare byråkratisering och ökade kommunala kostnader.
Stockholms kommun (majoriteten): Förslagen till ändrade regler är när- mast föranledda av en framställning från kommunen grundad på kommun- styrelsens utredning om ekonomisk brottslighet, delutredningen om fas- tighetshandel. Den av justititiedepanementet framlagda promemorian till- mötesgår kommunens förslag på väsentliga punkter, antingen i form av ändringar i lagen eller uttalanden som får förutsättas bli motivuttalanden i kommande lagstiftningsärende. Förslagen bör därför i sina huvuddrag kunna ligga till grund för en skärpt lagstiftning för att förhindra spekulation vid förvärv av hyresfastigheter.
Stockholms kommun (minoritet, m): Det råder total politisk enighet. om att fastighetsspekulation, olaglig lägenhetshandel och ekonomisk brottslig- - het — inte bara i samband med fastighetshandel - måste motverkas. Detta är i huvudsak en uppgift för statsmakterna även om kommunerna i vissa hänseenden kan medverka.
Den 5. k. tillståndslagen instiftades med syfte att hindra att hyresfastig— heter förvärvas av personer som uppenbart spekulerar i en snar försäljning eller som på objektiva grunder kan antas komma att missköta fastigheterna
Prop. 1982/83:153 159
till men för hyresgästerna. Som bl.a. framgått av kommunens egen delut- redning om fastighetshandel har lagen i huvudsak fått avsedd effekt. Tillståndslagen har emellertid varit generellt verkande i endast tre år. Detta är en alltför kort tid för att vinna tillräckliga erfarenheter som' motiverar en lagändring. I all synnerhet är tiden för kort om man överväger den dramatiska utvidgning av lagstiftningen som föredragande borgarrådet förespråkar. Det kan vara motiverat att även framgent bibehålla en tillståndslag. Föredragande borgarrådet synes dock i praktiken förorda en förbudslag, varigenom förvärv av fast egendom i princip förbjudes men där undantag kan medges om kommunala politiker och tjänstemän finner köparen "up- penbart lämplig”. Vi kan självfallet aldrig dela en sådan grundsyn. Den serie förbud, regleringar, generalklausuler. dataregister, byråkratis- ka inslag, kontroller och avgifter som föredragande borgarrådet förordar är mer ägnade att försvåra seriösa fastighetsaffärer än att möta spekulativa inslag på bostadsmarknaden. Än värre är att rättssäkerheten hotas i grun- den genom införande av nya generalklausuler och allmänt hållna stadgan- den men också genom den makt och de vidsträckta kontrollinstrument som skulle ges till den kommunala byråkratin. — — — ringar i tillståndslagsstiftningen. Ytterligare erfarenheter står att vinna. Stockholms kommun (minoritet, 6, fp): Stockholms kommun har med anledning av kommunstyrelsens utredning om ekonomisk brottslighet, delutredningen om fastighetshandel, gjort framställning om revideringar i tillståndslagen. Det kan konstateras att kömmunens förslag tillmötesgåtts på praktiskt taget alla punkter, vilket är mycket tillfredsställande. I övrigt hänvisar vi till de synpunkter som juridiska avdelningen och fastighetskon- toret framfört. ' En ytterligare skärpning av lagen, som föreslås av föredragande borgar- rådet anser vi f.n. inte är nödvändig. Tillståndslagen med den skärpning som här föreslås bör tillåtas-fungera en tid. Göteborgs kommun ( majoriteten ):. Trots att en revidering av tillståndsla- ' gen ägde rum så sent som 1979-07-01, har det av skilda anledningar nu ansetts vara erforderligt med ytterligare en revidering. De föreslagna lag- - ändringarna, som avses träda i kraft 1983-07-01, får ses som ett viktigt led i arbetet med att förhindra att icke seriösa personer. uppträder vid förvärv av hyresfastigheter för bostadsändamål.
Den kommande utvecklingen och rättstillämpningen får utvisa om de föreslagna lagändringarna är tillfyllest för att tillgodose lagens syfte. Det kan bl. a. noteras att departementet icke kommenterat i Göteborgs fastig- hetsnämnds skrivelse till regeringen 1982-04-19 framförda synpunkter på kreditinstitutens roll i samband med beviljande av lån innan tillståndsfrå- . gan prövats.
Göteborgs kommun (minoritet, vpk). Som vpk sagt i fastighetsnämnden, anser vi att de krav som ställs av Hyresgästföreningen 1 Västra Sverige' 1. vitboken "Göta Finans-uppföljning och krav" skall ligga till grund för ny lagstiftning.
Kraven handlar om bl. a. ägarformer, kommunens handläggning, kredit- givning och fastighetsvärderingar samt om mäklarnas och polisens roll. Kraven ligger delvis utanför ramen för de direktiv som gavs av den dåva- rande regeringen.
Som hyresgästföreningen framhåller är det den politiska viljan som avgör om man kan bekämpa ekonomisk brottslighet och svindel med
Prop. 1982/83: 153 160
fastigheter. Den nya majoriteten i riksdagen kan ju inte känna sig bunden av en utredning som tillsatts och genomförts under en borgerlig regering.
Föreslås att kommunstyrelsen beslutar i enlighetmed stadskontorets förslag med det tillägget att hyresgästföreningens vitbok om Göta Finans bör ligga till grund för ny lagstiftning.
Malmö kommun. De föreslagna lagändringarna medför en nödvändig skärpning av bestämmelserna. För att uppnå praktiskt genomförbara resul- tat fordras dock att kommunens påpekanden beaktas vid utformningen av en blivande proposition. Den omständigheten att alla tillståndspliktiga förvärv kommer att anmälas till kommunen för ställningstagande kommer att innebära ett merarbete för kommunen. En sådan nackdel uppvägs emellertid mer än väl av de ökade möjligheter. som därigenom erhålles atti kontrollerande syfte följa fastighetsmarknaden.
Gävle kommun (= fastighetskontoret): Tillståndslagen har till stor del haft åsyftad effekt. Spekulativa och av annan anledning icke önskvärda fönvärv har kunnat hindras. Dock har kritik-framförts mot lagen. som ansetts ha vissa brister. Bl.a. har Stockholms kommun gjort en framställ— ning till justitiedepartementet om ändringar i tillståndslagen. Framställ- ningen grundar sig på en-utredning om fastighetshandeln i Stockholm. Den s.k. Göta Finansaffären i Göteborg har också haft sin betydelse för de föreslagna skärpningarna av lagen. Förvisso har denna sin största funktion i storstadsområdena. Av redogörelsen om tillämpningen av lagen i Gävle framgår att endast ett förvärv -— en i och för sig förhållandevis stor affär med åtta fastigheter inblandade — har stoppats med stöd av tillståndslagen. Därmed är inte sagt att lagen är betydelselös för en kommun av Gävles storlek. Lagen ger kommunen god inblick i hyreshusmarknaden och goda möjligheter att kontrollera handeln med hyreshus. Dessutom torde lagen förhoppningsvis ha en viss allmänpreventiv effekt. dvs lagens blotta exi- stens medför att icke önskvärda fastighetsägare kan hållas borta från bostadsmarknaden. — — — '
Slutligen vill fastighetskontoret framhålla att fastighetsnämnden redan 1977 i skrivelse till kommunförbundet framförde önskemål att lagen skulle göras tillämplig på förvärv av hyresfastigheter som innehåller enbart lo— kaler. Frågan omnämns i departementspromemorian men man har inte funnit behov av lagstiftning på området. varför frågan inte har behandlats. Från fastighetskontorets sida har vi erfarit ett antal förvärv av denna typ av fastigheter där klart olämpliga fastighetsägare framträtt utan möjligheter för kommunen att ingripa. Fastighetskontoret anser att behov av lagstift- ning i denna fråga föreligger och uttrycker därför en förhoppning att frågan kommer att tas upp till förnyad prövning.
Svenska spurbanksjöreningen: Sparbanksföreningen vill inledningsvis framhålla att det självfallet är angeläget att det på ifrågavarande område finns en lagstiftning som syftar till att motverka och förebygga spekulation i hyresfastigheter och att hindra att sådana fastigheter förvärvas av olämp- liga personer. En lagstiftning av detta slag får å andra sidan inte innebära en sådan detaljreglering och byråkratisering att den seriösa fastighetshan- deln påverkas i negativ riktning. Det är därför betydelsefullt att det vid ändring av lagstiftningen på detta område görs en noggrann avvägning härvidlag och att resultatet inte blir till men för seriösa fastighetsförvärv. Enligt sparbanksföreningens mening måste utgångspunkten vara att be- stämmelser som ökar detaljregleringcn och byråkratiseringen inte kan accepteras utan tungt vägande skäl.
Hyresgästernas riksförbund. Tillståndsärenden förekommer numera i
Prop. 1982/83: 153 161
hela landet. Förbundet har som underlag för detta yttrande inhämtat syn- punkter och erfarenheter från hyresgästföreningarna. Därav framgår så gott som enstämmigt att de nuvarande bestämmelserna är otillräckliga för att upprätthålla lagens syfte. Promemorians_förslag om skärpning av _till- ståndsprövningen i vissa avseenden ligger därför i linje med hyresgäströ- relsens önskemål. Ändå måste vi konstatera att skärpningen får betydelse bara när kommunen påkallar prövning.
Problemen med den spekulativa fastighetshandeln med hyreshus är fort- farande koncentrerade till Stockholm, Göteborg och Malmö. men finns också i andra kommuner. Alla hyresgästföreningar har därför till uppgift ' att följa vilka förvärv som sker, samt att i förekommande fall undersöka vem förvärvaren är och på vad sätt han tidigare gjort sig känd som förval- tare av hyreshus. Särskilt omfattande är hyresgästföreningens arbete i Stor-Stockholm med 501 ärenden under år 1981 och 450 ärenden som har handlagts hittills i år.
Det finns mycket som tyder på att spekulativa intressen fortsätter att söka sig till ägande och förvaltning av hyreshus. Ett inte ovanligt förhållan— _ de är att hyresfastigheten erbjuder goda avskrivningsmöjligheter för den som vill undandraga andra inkomster från beskattning. Detta medverkar till att driva upp priserna på hyresfastigheter långt över avkastningsvärdet, med åtföljande svårigheter att ekonomisera förvaltningen. Kommunernas uppmärksamhet och bevakning av tillståndsärendena har stor betydelse för tillståndslagens effektivitet. De stora kommunerna använder regelmäs- sigt hyreSgästföreningen som remissorgan för anmälda förvärv. Därigenom har kommunerna kunnat lämna det stora flertalet förvärv utan egen åtgärd, eftersom hyresgästföreningen inte har gjort några invändningar. I de fall" hyresgästföreningen har riktat anmärkning och ställt yrkande om till- ståndsprövning, har kommunerna oftast, men långt ifrån alltid, gått på samma linje och alltSå påkallat prövning. Vid hyresnämndens prövning har det ändå kunnat inträffa-att hyresgästföreningen ensam har fått driva yrkande om att tillstånd skall vägras. Det nu anförda kan sammanfattas på följande sätt: -
Om hyresgästföreningen låter en från kommunen remitterad anmälan passera utan invändning så blir det aldrig fråga om tillståndsprövning. -
Om hyresgästföreningen begär tillståndsprövning, så avgör kommuner- na huruvida prövning skall påkallas och vilken ställning kommunen i så fall skall inta. ' _
Konsekvensen av denna ordning är att hyresgästföreningens bedömning får avgörande betydelse, när den inte går förvärvaren emot. ! andra fall beror det på kommunens uppfattning om tillståndsprövning skall ske.
Förbundet har tidigare påtalat behovet av att hyresgästföreningen'får egen initiativrätt i tillståndsärenden.
De erfarenheter som har vunnits under tillämpningen av nuvarande bestämmelser stöder förbundets krav. Som exempel har tidigare anförts Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm, vilken handlägger ett SOG-tal till- ståndsärenden per år. Hyresgästföreningen yrkar på tillståndsprövning i högst 15 % av alla dessa ärenden. Det finns ingen anledning till antagande att den siffran skulle stiga mycket om hyresgästföreningen själv kunde påkalla prövning i hyresnämnden. Däremot skulle sådana fall, där kom- munen avstår från prövning, trots hyresgästföreningens begäran, försvinna helt. Detta skulle främja lagens syfte. -
Den nuvarande ordningen att förvärv skall anmälas till och prövning påkallas av kommunen infördes när tillståndslagen gjordes tillämpligi hela
Prop. l982/83: 153 162
landet. Syftet var att begränsa tillströmningen av ärenden hos hyresnämn- derna.
Detta har också blivit fallet i Stockholm, Göteborg och Malmö, där tillståndslagen gällde redan förut. De uppgifter som lämnats av Hyresgäst- föreningen i Stor-Stockholm visar att högst vart 10:e förvärv numera går till prövning. Minskningen är således avsevärd och det finns anledning till antagandet att ytterligare några tillståndsprövningar skulle kunna accepte- ras som en följd av egen initiativrätt för hyresgästföreningen. Förbundet hemställer att den frågan prövas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Sveriges justig/zetsägurdörbund: Fastighetsägareförbundet anser det väsentligt att icke seriösa företag och privatpersoner, som dock represen- terar en mycket liten del av den enskilda hyreshussektorn. helt utestängs från fastighetsmarknaden. l linje härmed har förbundet bl.a. initierat ett omfattande forskningsprojekt, som finansieras av Byggforskningsrådet, syftande till att kartlägga de icke önskvärda fastighetsägarna.
Uppenbarligen har förekomsten av tillståndslagen hindrat olämpliga per- soner från att förvärva hyresfastigheter. Det torde dock vara omöjligt att helt stoppa sådana förvärv genom att skärpa bestämmelserna i tillståndsla— gen utan att samtidigt åstadkomma en byråkrati som verkar förlamande på fastighetsmarknaden. Det kan inte ligga i samhällets intresse att lagstift- ningen ställer upp sådana hinder att personer med goda förutsättningar för och insikter i fastighetsförvaltning avskräcks att förvärva fastigheter. Här- igenom försvåras på ett icke önskvärt sätt en naturlig förnyelse av fastig- hetsägarekåren.
Förbundet vill framhålla. att departementet i sin promemoria tämligen okritiskt har anammat vad Stockholms kommun framhållit och därigenom i alltför hög grad centrerat lagförslaget till vad som inträffat i Stockholm. Härtill har man uppenbarligen tagit intryck av Göta-Finansaffären.
Det är här fråga om en lagstiftning, som skall passa hela landet och inte inriktas på ett fåtal avarter i Stockholm och Göteborg, som man bör kunna komma till rätta med genom bättre kontroll från de kommunala myndighe- ternas sida. Rent allmänt anser förbundet att den avsedda effekten torde kunna uppnås bättre genom mer omsorgsfulla utredningar i förvärvsären- dena i stället för att ytterligare komplicera lagstiftningen.
Om en ändring av tillståndslagen likväl skall göras, bör man enligt förbundet återinföra möjligheten att i förväg få förvärvsfrågan prövad i hyresnämnd. Denna möjlighet fanns enligt 3 5 vid lagens tillkomst men har sedermera ändrats och omfattar nu endast de associationsrättsliga förvär— ven.
Av den i promemorian refererade statistiken framgår. att av de till de tre största kommunerna anmälda förvärven har endast 13,5 procent begärts prövade. Detta visar att kommunerna inte i någon större utsträckning anser det erforderligt att begära prövning. Av de anmälda förvärven är endast 5 proeent sådana aktie- och andelsförvärv varöver kommunerna avgivit yttrande.
'fill yttermera visso framgår av ärendestatistiken i hyresnämnderna, att inte ett enda ärende, där tillstånd givits, har överklagats (varvid dock uppgifter av någon icke angiven anledning saknas från Stockholms hyres- nämnd). Av aktie- och andelsförvärvsärendena har det givits avslag i ett (1) ärende. men inte heller här har ett enda tillståndsärende överklagats.
Den i promemorian redovisade statistiken tyder sålunda inte på något behov av lagändringar.
HSB: HSB:s Riksförbund ek för, (HSB). som beretts tillfälle avge ytt-
Prop. 1982/83: 153 l63
rande över rubricerade departementspromemoria med förslag till ändring- ar i den s.k. tillståndslagen m. m.. får efter förbundsstyrelsens behandling av remissen meddela, att HSB tillstyrker de föreslagna lagändringarna.
] lagens 2 & undantas från förvärvstillstånd bl.a. "riksorganisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan orga- _ nisation". Redan i samband med de förändringar av tillståndslagen. som genomfördes med verkan från och med den 1 juli 1979 framställde HSB önskemål om att denna bestämmelse skulle utsträckas att gälla även regio- nal bostadskooperativ organisation (HSB-förening)]
HSB-organisationen är uppbyggd i tre föreningsled. HSB:s Riksförbund har enligt sina stadgar till ändamål att främja medlemmarnas, dvs HSB- föreningarnas, ekonomiska intressen genom att bl. a. biträda vid bildande av HSB-föreningar samt att tillhandahålla och förmedla det tekniska, eko- nomiska,juridiska och finansiella bistånd som erfordras för HSB-förening- arnas och bostadsrättsföreningarnas produktion och förvaltning av bostä- der. lnom landet finns för närvarande 68 regionala HSB-föreningar i vilka såväl enskilda personer som inom regionen verksamma HSB-bostadsrätts- föreningar är medlemmar. Även om bostadsproduktionen sker genom för ändamålet bildade bostadsrättsföreningar, är det under planerings- och produktionsstadiet HSB-föreningen som har det reella ansvaret för att verksamheten genomförs i enlighet med de kooperativa principer som styr HSB-rörelsen. Det är sålunda HSB-föreningen. som för de blivande bo- stadsrättsföreningarnas räkning förhandlar med berörda kommuner om marktilldelning eller gör sådana markförvärv som erfordras för den koope- rativa bostadsproduktionen. [ samband med nyproduktion är det vanli- gaste förfarandet, att exploateringsavtal träffas mellan kommunen och HSB-föreningen. men att upplåtelsen av marken sker till de för ändamålet bildade bostadsrättsföreningarna. I samband med ombyggnad och sanering har det däremot hittills varit vanligast, att HSB-föreningen förvärvat den aktuella fastigheten eller fastigheterna för att när projekteringen och finan- sieringsfrågorna kommit så långt, att ombyggnaden kan påbörjas överlåta fastigheterna till för ändamålet bildade bostadsrättsföreningar. Enligt HSB:s mening bör därför även regional bostadskooperativ organisation omfattas av undantaget i tillståndslagens 2 5 punkt 2.
De förändringar i tillståndslagen. som i övrigt infördes med verkan från och med den ljuli 1979. föreföll välavvägda och väl ägnade att tillgodose intresset av att olämpliga personer utestängs från att förvärva hyresfastig- heter. Senare erfarenheter och då särskilt den s.k. Göta Finans-affären har dock visat. att lagen kan kringgås särskilt i de fall mindre nogräknade personer förvärvar aktier eller andelar i bolag som äger hyresfastigheter. Det är därför särskilt angeläget, att sådana förfoganden så långt möjligt motverkas av lagstiftningen.
Mot denna bakgrund finns därför från HSB:s sida ingen invändning mot de föreslagna ändrade reglerna beträffande tillståndspliktiga aktie- och andelsförvärv. Det förefaller emellertid tveksamt om den föreslagna för- värvsavgiften vid sådan underlåtenhet är tillräcklig. Här föreslås sålunda en avgift om endast ] procent av taxeringsvärdet för bolagets eller koncer- nens tillståndspliktiga fasta egendom, om förvärvet avser samtliga aktier respektive de här proportionella belopp som motsvaras av antalet förvär- vade aktier eller andelar. .
Enligt HSB:s mening kan ifrågasättas, om en förvärvsavgift skulle ha förhindrat sådana förfoganden som uppdagades i Göta Finansaffären. Det visar sig dessutom att olämpliga förvärvare av nu omnämnt slag ofta är
Prop'. 1982/83: 153 l64
svåra att nå när väl saken uppenbaras eller att de därvid saknar utmät- ningsbara tillgångar. Mot denna bakgrund kan hela institutet med förvärvs- avgift bli ett slag i luften. Om det å andra sidan skall innebära något reellt avskräckande moment mot denna typ av förfoganden bör övervägas om inte avgiften bör sättas högre än enligt förslaget 1 departementspromemo— rian SABO: De i promemorian lämnade förslagen har samtliga karaktären av att söka förhindra i praktiken konstaterade missbruk eller rättare sagt företeelser som strider mot lagens syfte. SABO är naturligtvis positiv till varje åtgärd som innebär att osunda företeelser på fastighets- och bostads- marknaden försvåras, men vill samtidigt erinra om, att sålänge fastighets- marknaden erbjuder möjligheter till spekulativa inslag, kommer lagstif- taren att ständigt bedriva en ojämn kamp i sina försök att motverka osunda företeelser på marknaden. Samhället kommer i dessa frågor ständigt att ställas inför-valet mellan å ena sidan kostsamma byråkratiska system, med risk för otillbörliga hinder för sunda och seriösa fastighetsaffärer, eller å andra sidan oacceptabla förhållanden. Endast en marknad där möjligheter till spekulativt agerande saknas, eller åtminstone minimeras, är fri eller nästan fri från desamma. .
SABO anser därför att insatser på det bostads- och skattepolitiska fältet i avsikt att skapa rättvisa i boendet utan vinstgenerering hos fastighetsäga- ren, på grundval av eget och/eller andras boende, är det effektivaste sättet att komma till rätta med de problem som behandlas i promemorian.
Näringslivets byggmidsdelegmion: Föreliggande förslag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m. m..— den s. k. tillstånds- lagen — utgör den andra revideringen av denna lagstiftning från mitten av 70-talet. De nu föreslagna ändringarna har utarbetats i justitiedepartemen- tet efter framställning av Stockholms kommun. Vissa brister i lagen har enligt departementspromemorian föranlett förslag till lagändring. Bl. a. har även den s.k. Göta-Finans-affären motiverat en översyn och riktat upp- märksamheten på kommunernas roll i förfarandet enligt lagen.
Enligt gällande rätt var Göta-Finans transaktioner straffbara. NBD vill instämma i att sådana transaktioner som förekom i Göta-Finan-s-affären .. måste beivras. En effektiv lagstiftning är i den seriösa fastighetsförvalt- ningens intresse. NBD menar emellertid att tillståndslagen — även med nu föreslagna ändringar — knappast är rätt metod att lösa dessa problem med. Tillståndslagen är ett alltför trubbigt instrument som leder till krångel och byråkrati. Förfarandet innebär en belastning — såväl resursmässigt som ekonomiskt — för fastighetsägare och kommuner.
Utgångspunkten för lagstiftningen måste i stället vara att stävja avar- terna. Detta bör ske på sådant sätt att seriösa parter slipper obehag. I de - fall då exempelvis fastighetsägare undandrar sig att fullgöra sina skyldighe- ter bör lagstiftningen finnas som skydd för konsumenterna. Seriösa fastig- hetsägare bör emellertid i så liten utsträckning som möjligt utsättas för betungande kontroll och onödigt krångel. I ett öppet samhälle som vårt är det naturligtvis en tillgång med enskild fastighetsförvaltning. Därmed följer även rätten att förvärva och avyttra fastigheter.
Tillståndslagen uppfyller inte de rimliga krav man kan ställa på en- 'effektiv lagstiftning. Dessvärre innebär föreliggande förslag till ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter knappast någon förbättring i detta hänseende. NBD avstyrker sålunda framlagda förslag och_vill i stället föreslå en annan ordning för att komma till rätta med de problem som tillståndslagen avser att lösa. '
Prop. 1982/83: 153 165
Ett effektivare medel att tillgn'pa — gentemot det fåtal mindre ansvars- kännande personer som det här är fråga om — vore att i stället för nuvaran- de tillståndslag införa någon form av registrering av icke önskvärda fastig- hetsägare/förvaltare. Frågan om registrering har berörts såväl i riksdagen (CU 1981/82: 18), Stockholms kommuns framställning. som i den remittera— de promemorian. En registrering skulle med säkerhet inte bara på ett bättre sätt tjäna tillståndslagens syften utan även vara långt mindre admini- strativt belastande än nuvarande lagstiftning. Betydande kostnader för såväl enskilda som kommuner kan på så vis nedbringas. Av stor vikt är: ' naturligtvis att en registrering inte får konsekvenser som direkt eller indi- rekt leder till ett system som liknar auktorisation. Mot en sådan ordning kan som civilutskottet anfört (CU l98l/821l8) åtskilliga även principiella invändning 'ktas. Att försvara näringsfriheten är betydelsefullt.
Det är. vi "6 'av särskild betydelse vilka uppgifter som ingår i ett regist- reringssystemf En omfattande upplysningsskyldighet av lagfarna ägare eller fysiska personer vilka är huvudintressenter i de juridiska personer "som kan stå som lagfarna- ägare till fastigheter skulle inte tjäna sitt syfte. Förutom att vissa- integritetsfrågor-här skulle göra sig gällande, skulle ett sådant registersystem medföra en administrativ belastning — ett av NBDs huvudskäl för att slopa nuvarande tillståndslag och istället förorda en annan ordning. ' —
NBD anser "att ett registersystem bör innehålla namn och adressupp- gifter på den person som grovt åsidosatt vad som ålegat honom som fastighetsägare. De fastighetsägare som upprepade gånger erhållit beslut om tvångsförvaltning av fastigheter bör exempelvis registreras. Person som införts i registret ska diskvalificeras från förvärv av hyresfastigheter under kortare eller längre tid. En enkel kontroll skulle kunna göras vid lagfartsprövningen. Stora krav måste naturligtvis ställas på rättssäkerhet i samband med registrering varför domstolsprövning av frågan vore nödvän- dig. ' ' ' _ Sveriges advokatsamfund: Advokatsamfundet delar "departementets uppfattning att en översyn av lagstiftningen kan vara påkallad.'Lagstift- . ningen har i många fall visat sig ineffektiv. Som exempel kan nämnas Göta Finansfallet. Tillämpningen av lagen är dessutom komplicerad. Det förelig- ger tlera fall där pågående tillståndsprövning avbrutits som överspelad på grund av att inskrivningsmyndighet av förbiseende meddelat lagfart för köparen. '
I extremfall kan för allmänheten helt obegripliga situationer uppstå. Om ' hyresgästerna i en hyresfastighet bildar en bostadsrättsförening och vill ' utöva förköp vid ägarens försäljning av fastigheten kan hyresnämnd beslu-
ta att förköp skall äga rum. Därefter skall bostadsrättsföreningen '— om den inte är ansluten till riksorganisation — anmäla sitt förvärv till kommunen. Detta kan medföra tillståndsprövning där hyresnämnden är oförhindrad att vägra förvärvstillstånd. En sådan situation skulle förhindras om tillstånds- prövningen förlades till förköpsstadiet, dvs. en samordning av lagstiftning-
arna. . .
Lagstiftningen om förvärvstillstånd och förköp i olika situationer ( hyres- fastigheter. jordbruksfastigheter. bolags och'utlänningars förvärv etc.) har nu nått det stadium där inte bara den rättssökande allmänheten utan även myndigheterna har svårigheter överblicka regelsystemen. Advokatsam- fundet ställer sig därför mycket tveksamt till att ändringar vidtas och ytterligare komplicerade regler införs. Tiden synes istället mogen för en översyn och samordning av regelsystemen. Det vore önskvärt att säljare
Prop. 1982/83: 153 166
och köpare kunde fullgöra sina skyldigheter genom anmälan till en enda myndighet.
Ett auktorisationssystem kan innebära oönskade svårigheter för långsik- tiga. seriösa kapitalplaceringar i hyresfastigheter. Det syns inte rimligt att hindra förvärv enbart på den grunden, att köparen själv inte skall förvalta fastigheten utan har ordnat förvaltningen på annat, godtagbart sätt (genom fastighetsägarförening. välkänt förvaltningsbolag etc.). Den föreslagna auktorisationsmodellcn kan på sikt leda till att endast allmännyttiga bo- stadsföretag och större. idag redan existerande fastighetsförvaltare kom- mer att äga bostadsfastigheter. Detta kan inte anses acceptabelt.
Aukttn'iserude faslig/tetsmäklares riksförbund: Genom förbundets med- lemmar.-samtliga auktoriserade fastighetsmäklare. sker f.n. över hälften av den värdemässiga frivilliga omsättningen av hyresfastigheter i landet. Förbundet har därför genom sina medlemmar god inblick i de praktiska frågeställningarna på hyreshusmarknaden.
Förbundet vill inledningsvis framföra, att den ur allmän synpunkt oöns- kade fastighctsspekulationen i det närmaste upphört. De oseriösa hyres- värdarna, som opererade på hyreshusmarknaden under första hälften av sjuttiotalet, har rensats bort. Genom att banker och kreditinstitut ökat sitt kunskapsförråd om hyreshusmarknaden och därmed i högre mått kunnat ta sitt samhällsansvar vid bl.a. kreditbedömningar av lånesökande i sam- band med förvärv av hyreshus. har på denna marknad en betydande sanering ägt rum. Tillkomsten av lagen om förvärv av hyresfastigheter m.fl. lagregler. som berör hyreshusmarknaden har också bidragit till den— na positiva utveckling. '
Förbundet delar således ej de synpunkter. som kommer till uttryck i den av justitiedepartementet åberopade utredningen om fastighetsspekula- tioner i Stockholm. utförd av Stockholms kommun. Förbundet vill bl.a. peka på det förhållande, att utredningen/—arna delvis baseras på insamlat material från tiden före skärpningen av tillståndslagen (l979—O7-0l).
Förbundet vill instämma i att sådana transaktioner. som förekom i Göta Finans-affären skall beivras. Förbundet anser dock ej, att en enstaka redan i sig straffbar affärstransaktion bör motivera en sådan omfattande reglering av fastighetsmarknaden som nu föreslås.
" Förbundet anserj stället att lagstiftningens utgångspunkt bör vara att stävja avarterna när de uppstått och skydda boendekonsumenterna på den försumlige hyresvärdens bekostnad.
SBC: Flertalet av de i betänkandet framlagda förslagen berör inte de till SBC anslutna föreningarna. Enligt 2 5, mom. 2 erfordras förvärvstillstånd ej. då bostadsrättsförening ansluten till SBC eller annan kooperativ riksor- ganisation förvärvar en fastighet.
Förslaget att avskaffa mom. 6 i lagens & 2 berör emellertid en mindre grupp SBC-medlemmar. nämligen de s.k. bostadsaktiebolag, vilka taxeras såsom äkta bostadsföretag (dvs. skattemässigt likabehandlas med bostads- föreningar och bostadsrättsföreningar).
Av historiska skäl har dessa bostadsaktiebolag en annan juridisk kon- struktion än vad som är vanligt i samband med kooperativt boende. I praktiken kan de dock i allt väsentligtjämställas med bostadsrättsförening- ' ar och bostadsföreningar. inte minst när det gäller bolagets syfte — som inte är att förvalta fastigheter i vanlig mening. utan att upplåta bostäder åt _
medlemmarna/delägarna. Lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. saknar alltså relevans när det gäller förvärv av aktier i ett sådant bostadsaktiebolag, på samma sätt som
Prop. 1982/83: 153 167
lagen saknar all relevans när det gäller förvärv av bostadsrätt eller andel i bostadsförening. Hittills har också undantag från förvärvsprövningen gällt enligt ?. 5. mom. 6.
Då det i betänkandet nu föreslås, att detta moment i paragrafen ska strykas och ersättas med en regel om att förvärvstillstånd, efter prövning. inte får vägras ”om förvärvet avser andel i fastighet och uppenbart sker i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad". så kan det komma att beröra dels olika former av s.k. andelshus. dels de nämnda bostadsaktiebolagen i den mån dessa räknas som fåmansbolag.
SBC har endast granskat den föreslagna lagändringens följder för bo- stadsaktiebolagen, då endast äkta bostadsföretag ingår i SBCs medlems- krets. Det finns enligt SBCs uppfattning fyra vägande skäl för att. såvitt gälleräkta bostadsföretag. avstyrka den föreslagna lagändringen.
För det första medför lagändringen omotiverat krångel i samband med förvärv av lägenhet i fastighet. där det kooperativa boendet råkar vara organiserat i den äldre formen bostadsaktiebolag.
Även om prövningen vanligtvis kommer att sakna praktisk betydelse för förvärvets genomförande sa ska hela proceduren genomföras med anmälan av aktieförvärvet,"lämnande av upplysningar till kommunen och kommu- nalt beslut om att inte begära tillståndsprövning. Av betänkandet framgår att hanteringstiden i Stockholms kommun för andra tillståndsärenden upp- går till mellan två och tre månader. Hur många månader som skulle erfordras för att i ett ärende som rör lägenhet i fastighet ägd av bostadsak- tiebolag. konstatera att 4 å. andra stycket. moment 2 är tillämplig. har utredningen inte försökt bedöma.
För det andra ger i betänkandet åberopad utredning som utförts inom Stockholms kommun inte underlag för någon lagändring som berör äkta bostadsföretag.
Stockholms kommuns utredning har konstaterat kringgående av lagen när det gäller fastigheter som är uppdelade i s. k. ideella andelar. l utred- ningen sägs dock uttryckligen att materialet är mycket mindre när det gäller fastighetsbolag. Att missbruk eller kringgående av lagens bestäm- melser skulle ha förekommit när det gäller äkta bostadsföretag har inte ens påståtts. vare sig i Stockholms kommuns utredning eller i departements- promemorian.
För det tredje innebär det i departementspromemorian framlagda försla- get en principiellt tveksam utvidgning av den s.k. tillståndslagens räck- vidd. så att även frågor om andrahandsuthyrning och liknande skulle prövas.
Detta förslag grundas, som framgår av betänkandet, inte på den utred- ning som utförts inom Stockholms kommun. Däremot föreslogs i samband med den centrala politiska behandlingen inom kommunen av den nämnda utredningen. att samtliga "andelsförvärv" skulle vara tillståndspliktiga. Därvid åberopades förekomsten av andrahandsuthyrning.
Detta förslag från Stockholms kommuns sida har accepterats i departe- mentspromemorian utan några mer ingående överväganden. Sålunda före- slås helt kortfattat att förvärvstillstånd inte ska få vägras om det är "up- penbatt" att förvärvet sker för att skaffa förvärvaren och hans familj bostad. Det förutsätts dock, även om man i departementspromemorian inte gått närmare in'på saken. att kommunen ska göra någon form av utredning för att klarlägga bl. a. huruvida lägenheten förvärvas i syfte att skaffa egen bostad, eller | annat syfte.
Den prövning av lämpligheten' | — de för övrigt fåtaliga — andrahandsut-
Prop". 1982/83i153 . nas
hyrningama i bostadsaktiebolag som-här åsyftas strider mot de syften statsmakterna hade då lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. infördes.
Lagen infördes för att hindra, att bostadsfastigheter skulle komma att behandlas som handelsvara i kretsar där mindre nogräknade personer etablerade sig som fastighetsägare. liksom att personer som inte var bered- da att följa de regler som gäller på hyresmarknaden kom in på bostads— marknaden. Lagens 5 4 har utformats med hänsyn till dessa syften. inte för att medge en utvidgning av prövningen till att gälla även'andra förhållan- den. Det är högst oklart hur den prövning av eventuell andrahandsuthyr- ning som kortfattat antytts i departementspromemorian skulle förhålla sig till de skäl för vägrat förvärvstillstånd som anges i 5 4.
För det fjärde har styrelserna i de kooperativa boendeformerna ansvaret för att stävja icke önskvärd andrahandsuthyrning. Styrelsens befogenheter begränsas därvid av bostadsrättslagen å 30 respektive av stadgarna.
För bostadsaktiebolagen gäller i princip detsamma som för bostadsför- eningar. Styrelsen"har ansvaret för att förhindra icke önskvärd andra- handsuthyrning, så långt bolagsordningen respektive stadgarna medger detta.
. Att blanda in kommunen i detta sammanhang skulle innebära att en del av det ansvar som ska ligga på de boende gemensamt och deras företrädare . i styrelsen på ett pn'ncipvidrigt sätt förs över till en utomstående instans. De problem vi har påtalat kan rimligen endast komma att aktualiseras i ett begränsat antal ärenden. Starka praktiska och principiella skäl talar dock för att den föreslagna lagändringen inte bör genomföras såvitt gäller bostadsaktiebolag. Det enda rimliga är att förvärvstillstånd över huvud taget inte ska erfordras för aktier i äkta bostadsföretag, på samma sätt som förvärvstillstånd självfallet inte erfordras för förvärv av en andel i en bostadsförening eller av en - bostadsrätt.
2 Förvärv av andel i fastighet
Riksåklagaren: De nuvarande undantagen från tillståndsplikten i 2 % p. 6 tillståndslagen avseende andelsförvärv för bostadsanskaffning samt i 2 5 p. 9 samma lag som avser förvärv av ytterligare andel i fastighet medför uppenbarligen risk för att förvärv i strid mot lagens syften sker. Förslaget att upphäva de nu nämnda undantagen tillstyrks därför. I de fall där förvärvet avser att skaffa förvärvaren och hans familj bostad liksom i de fall då förvärvaren genom sitt andelsinnehav redan har ett inte obetydligt inflytande över fastighetens förvaltning bör givetvis dessa förhållanden tillmätas betydelse vid förvärvsärendets behandling i kommun och hyres- nämnd. Detta har också kommit till uttryck i förslaget såvitt gäller andels- förvärv för bostadsändamål genom den föreslagna bestämmelsen i 4 5 2 st. ' 2 p. tillståndslagen. '
Bostadsdomstolen: Det finns en risk för att mindre nogräknade personer utnyttjar undantagsbestämmelsen i 2 5 6 för att komma ifrån en'prövning enligt förvärvstillståndslagen. En person kan sanningslöst uppge för in- skrivningsmyndigheten att syftet med hans andelsförvärv är att bereda ' honom och hans familj bostad i huset, medan det verkliga syftet med förvärvet är att hyra ut den aktuella lägenheten — på villkor som kanske inte är förenliga med god sed i hyresförhållanden. Den stickprovsunder-
Prop. 1982/83: 153 ' . 169
sökning som Stockholms kommun har gjort (5. 51 ö) och som åberopas i promemorian (s. 53 ||) ger inte någon uppfattning om i vad mån lagstift- ningen kringgås på detta sätt. Undantagsbestämmelsen bör dock slopas, när nu detta synes kunna ske utan att påtagliga olägenheter uppstår för dem som köper andelslägenheter för att bo där med sina familjer.
Med anledning av vad som sägs på s. 53 m i promemorian finns det anledning att påpeka att det inte är fråga om andrahandsuthyrning när en ägare av en ideell andel i en fastighet hyr ut den lägenhet som kan vara knuten till andelen (jfr NJA 1952 s. 37 och SOU 1960: 25 s. 285).
Även undantaget i 2 5 9 inrymmer en onödig risk för kringgående av. lagstiftningen och bör därför slopas. I så fall kommer de förvärv som avses där att prövas med tillämpning av 4 5 första stycket: Avsikten synes vara _ att förvärvarens tidigare andelsinnehav och inflytande på fastighetens för- valtning skall beaktas vid prövningen (s. 55). Det är oklart vilken betydelse dessa omständigheter skall tillmätas. Frågan är om de rekvisit som anges i 4 5 första stycket alls passar för dessa fall. Det är lämpligt att tillskapa en särskild bestämmelse "för prövningen av nu avsedda fall. Denna- skulle liksom bestämmelsen för 2 5 6,-fallen kunna placeras i 4 5 andra stycket. — 4 5 andra stycket bör lämpligen utformas något annorlunda än i förslaget. Sålunda bör bestämmelsen formuleras som en uttrycklig tillståndsregel av innehåll att förvärvstillstånd skall meddelasl om . . .'osv. Biträds domsto- lens uppfattning bör även 4 5 första stycket jämkas. Det kan förslagsvis ges följande lydelse: "Förvärvstillstånd får utom i de fall som anges i'andra . ' stycket meddelas endast osv." Det synes vidare lämpligt att låta paragrafens tredje stycke i förslaget få ingå i andra stycket och där bilda en särskild punkt. Redigeras paragrafen så som har angetts blir det dessutom klarlagt att om det vid en prövning skulle befinnas att ett förvärv inte faller under någon av de punkter som har tagits upp i 4 5 andra stycket så är första stycket tillämpligt.
Stockholms tingsrätt: I promemorian föreslås att' undantaget från till- ståndsplikten' | 2 5 p. 6 tillståndslagen upphävs. Såsom grund för förslaget anges att risken för missbruk av undantagsbestämmelsen är uppenbar och att Stockholms kommuns utredning även tyder på att ett sådant missbruk föreligger. '
Emellertid framgår av promemorian att kommunen endast stickprovsvis granskat ett tiotal | ideella andelar uppdelade fastigheter Av granskningen framgick att av åtta personer som förvärvat sådana andelar under åren] 1978— 1980, tre personer år 1980 var skrivna på annan adress. Anledningen till detta tycks kommunen inte ha utrett. Det statistiska underlaget är således litet och kan knappast motivera promemorians slutsats. Kom- munen ifråga föreslog ocksåi första hand att en maximigräns skulle införas rörande hur stor en andel fick vara för att inte tillståndsplikt skulle förelig- ga. Promemorian saknar vidare riktlinjer för kommunernas prövning av dylika andelsförvärv. Här finns således utrymme för skilda bedömningar mellan olika kommuner, vilket förhållande föga torde gagna den enskilde medborgaren. Enligt förslaget skulle hyresnämnderna ändå inte få vägra någon förvärvstillstånd i dylika fall enligt 4 &. Avskaffandet av detta un-. dantag torde leda till en ökad byråkratisering. Värdet av denna nyordning förefaller diskutabel. i synnerhet med hänsyn till att något missbruk av" undantagsbestämmelsen inte belagts. Tingsrätten avstyrker att undantags- bestämmelsen upphävs.
Domstolsverket: Domstolsverket (DV) har inget att erinra mot att'un-. dantaget från tillståndsplikten i 2 & punkt 6 tillståndslagen avseende an-
Prop. 1982/83: 153 170
delsförvärv för bostadsanskaffning upphävs. För myndigheterna inom DVs förvaltningsområde betyder förslaget att den prövning som inskriv- ningsmyndigheterna (IM) f.n. gör i dessa fall försvinner. medan hyres- nämnderna får till ny uppgift att i vissa fall pröva sådana förvärv. DV har inga invändningar mot detta. För verket är det emellertid väsentligt att en sådan ordning som skissas överst på sidan 54 i promemorian. innebärande
att [M skulle inhämta yttrande från kommun och hyresgästförening inte - kommer till stånd.
DV är inte övertygat om att undantagsbestämmelsen i 2 5 punkt 9 tillståndslagen avseende förvärv av ytterligare andel i fastighet bör upphä- vas. Riskcn för förvärv i strid mot lagens syften 'måste vara liten. Genom upphävandet av undantaget i punkten 6 begränsas ju tillämpningsområdet för fri andelsöverlätclse till enbart de typer av fång som tillståndslagen inte är tillämplig på. Den som innan upphävandet av undantagsbestämmelsen i 2 % punkt 6 förvärvat en andel har visserligen möjlighet att därefter förvär- va ytterligare andel i fastigheten utan någon tillståndsprövning, men det är ett förhållande av övergående natur. Upphävs bestämmelsen i 2 5 punkt 9 innebär det att lagen kommer att skilja sig från annan närbesläktad lagstift- ning såsom jordförvärvslagen (1979: 230) och förköpslagen (1967: 868). Tillståndslagarnas regelkomplex går i varandra och bör i möjligaste mån vara samordnade. För DV framstår det inte som angeläget att upphäva denna undantagsbestämmelse. Då ett upphävande dessutom innebär vissa nackdelar vad beträffar samordningen mellan olika tillståndslagar bör be- stämmelsen få stå kvar.
Hyresnämnden i Göteborg: Hyresnämnden tillstyrker förslaget att för- värvstillstånd erfordras även vid förvärv av andel i fastighet.
Hyresnämnden i Malmö: Hyresnämnden delar uppfattningen att de nu- varande undantagsreglerna lämnar en möjlighet öppen att undgå prövning av förvärv som borde bli prövade enligt tillståndslagen. Som exempel kan anföras följande ärende vid hyresnämnden i Malmö.
En fastighet i Lund förvärvades av ett aktiebolag vars styrelse utgjordes av två personer. Dessa hade redan tidigare viss befattning med fastigheten som förvaltare eller fastighetsskötare. Hyresnämnden lämnade bolagets ansökan om förvärvstillstånd utan bifall. Bolaget överklagade beslutet, men bostadsdomstolen fann inte skäl ändra hyresnämndens beslut (bo- stadsdomstolcns beslut 2.10.1981 nr 305/1981). lett senare ärende anmälde Lunds kommun för förvärvsprövning de två bolagsmännens förvärv. den ene av 84/1694 av fastigheten och den andre'av 64/1694 av denna. Hyres- nämnden förelade förvärvarna att ansöka om förvärvstillstånd, men sådan ansökan kom inte in inom föreskriven tid. Hyresnämnden, som noterade att ingen utredning förelåg huruvida undantagsbestämmelsen i 2 5 6 till- ståndslagen var tillämplig, avskrev därefter ärendet, enär nämnden icke vidare hade att taga befattning med detta. Från inskrivningsmyndigheten i Lund har nu inhämtats att de två bolagsmännen erhållit lagfart på sina förvärv av respektive fastighetsandelar. I sin ansökan om lagfart uppgav de att förvärven skedde "i syfte att själv söka tillträde till bostad". Av ansökningen framgick vidare att fastighetens totala lägenhetsyta är 1694 kvm. De två förvärvarna är nu oförhindrade att enligt 2 5 9 förvärvslagen förvärva ytterligare andelar i fastigheten, utan att dessa förvärv kan bli ' föremål för prövning. '
Från inskrivningsmyndigheten i Malmö har inhämtats att man där godtar ett intyg eller i ansökan om lagfart framfört påstående att sökanden förvär- var fastighetsandelen för att erhålla bostad. Någon gång har till lagfarts—
Prop. 1982/83: 153 m
handlingarna bifogats personbevis att sökanden är skriven på fastigheten. När ingen utredning förelegat har det förekommit att man från inskriv-- ningsmyndigheten ringt till pastorsämbetet och fått besked om att sökan- den är skriven på fastigheten.
Inskrivningsmyndigheterna i Lund och Malmö går alltså till väga på ungefär samma sätt som inskrivningsmyndigheten' | Stockholm. Stöd för förfarandet finns i domstolsverkets handbok för inskrivningsmyndighet. Där sägs nämligen att vid prövning av om förvärvet sker i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten "torde inskrivningsmyn-' digheten vara hänvisad till förvärvarens försäkran".
ljustitiedepartementets promemoria sägs att det får anses vara uteslutet att lägga en skärpt kontroll på inskrivningsmyndigheterna. Hyresnämnden delar denna Uppfattning. Förfarandet hos inskrivningsmyndigheterna med den mängd av ärenden som där förekommer måste med nödvändighet vara enkelt och formaliserat. '
Eftersom de nuvarande reglerna ger möjlighet till kringgående av lagen. tillstyrker hyresnämnden att undantagsbestämmelserna i 2 å punkterna 6 och 9 upphäVS.
BRÅ: Förslaget innebär beträffande andelsförvärven att en lucka i till- ståndslagen stängs igen. Även om det inte förefaller som om luckan utnytt- jats i någon högre grad (Stockholmskommuns stickprovsundersökning uppvisar inte några siffror som man kan dra slutsatser av) ligger det självfallet ett egenvärde i detta. Avvägningen av tillståndsplikten och -rätten för andelsförvärv förefaller lämplig. Dock behöver man inte införa en generell tillståndsplikt för alla andelsförvärv för att nå syftet att hindra förfarandet med ett första skenförvärv ledande till ett senare totalförvärv av fastigheten. Man skulle t.ex. kunna begränsa tillståndsplikten till att avse andelar som förvärvas inom förslagsvis fem år från förvärv av tidigare andel. Härigenom skulle man befria seriösa fastighetsägare som vill för- ändra sitt andelsinnehav från anmälningsskyldigheten till kommunen. Kommunen skulle befrias från en granskning som rimligen inte har någon ' betydelse i de avseenden tillståndslagen skall reglera.
Riksrevisionsverket: I promemorian föreslås att de undantag från till- ståndsplikten som görs i 2.6 punkt 6 och punkt 9 upphävs. Den första punkten avser förvärv av andel i fastighet i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad i fastigheten och den senare andel som förvärvas av någon som redan äger andel i fastigheten. Samtidigt föreslås att det i 4.5 andra stycket införs en bestämmelse om att tillstånd inte får vägras om det är uppenbart att förvärvet sker i syfte att skaffa egen bostad. Riksrevi- sionsverket finner de föreslagna ändringarna ägnade att effektivisera la- gen. och verket tillstyrker därför förslaget.
Bankin vpektionen. Bankinspektionen kan tillstyrka att undantaget i 2 5 6 hyresförvärvslagen vad avser del av hyresfastighet för egen bostad tas bort. Även undantaget | 2.5 9 samma lag föreslås | promemorian bli slopat. Inspektionen kan' | och för sig ha förståelse för att den nuvarande regeln kan behöva ändras. Emellertid har någon motivering ej framförts till försla- get. Bankinspektionen kan därför inte ta ställning till denna fråga.
Bostadsstyrelsen: De problem som uppmärksammats i promemorian i samband med förvärv av ideell andel i syfte att skaffa bostad för förvär- varen överensstämmer med de erfarenheter bostadsstyrelsen haft i sam- band med tillämpning av den s.k. anvisningsrätten (645 bostadsfmansie- ringsförordningen). dvs. att den som uppges flytta in i lägenheten i verklig- heten inte kOmmer att bo där t. ex genom att han i stället upplåter lägenhe-
Prop. 1982/83: 153 . 172
ten i andra hand..1 praktiken blir lånemyndigheten beroende av den upp- följning som görs av kommunen eller bostadsförmedlingen. Enbart en ' försäkran till tingsrätten om att förvärvaren avser att bebo lägenheten torde ha ringa preventiv effekt. Även om kommunen torde ha betydande svårigheter att följa upp de verkliga förhållandena torde den' | promemorian föreslagna anmälningsplikten med möjlighet till ingripande från kommunen ha betydande preventiv effekt.
Av än större betydelse torde ett slopande av undantaget från tillståndSla- gen vad gäller förvärv av ytterligare andel vara; I förening med den möjlighet till kringgående som följer av det nyss berörda undantaget kan reglerna i praktiken sättas ur spel av fastighetsspekulanter. Styrelsen till- styrker därför förslaget.
Svenska kommrmförbundet (majoriteten): Promemorieförslaget innebär att lagen blir tillämplig även i de fall då förvärvet avser andel i fastighet. Sker emellertid andelsförvärvet uppenbart i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten ska tillstånd alltid meddelas.
Trots att ett uppenbarhetsrekvisit införs syns inte riskerna för missbruk minska med ett genomförande av förslaget. Den föreslagna ordningen utesluter således inte att förvärvaren — om han över huvud taget har sådan avsikt — väntar en mycket lång tid med ett genomförande av den åsyftade bosättningen. Vad som framkommit i samband med Stockholms kommuns utredning får anses utvisa -— förutom att risk för missbruk även fortsätt- ningsvis skulle föreligga — att ett hyresförhållande' | dessa. fall inte sällan uppstår efter andelsförvärvet. _
I departementspromemorian har inte anförts några skäl för att tillstånds- prövning inte skall ske. Enligt styrelsens mening saknas bärande skäl att inte underkasta även dessa andelsförvärv tillståndsprövning. Det stora flertalet förvärvare som gör ett förvärv "med ifrågavarande syfte får antas ha goda förutsättningar att fullgöra utredningsskyldigheten enligt försla- gets 45 första stycket. På nu anförda grunder a'nser styrelsen att stadgan- det i förslagets 45 andra stycket, andra punkten bör utgå.
Svenska kommunförbundet (minoritet, c, fp): Vi reserverar oss mot - styrelsens beslut avseende skrivningen om andelsförvärv. för bostadsända- mål. Detta avsnitt bör i sin helhet utgå. Promemorieförslaget tillstyrks i denna del.
Stockholms kommun (majoriteten): Vad gäller andelsförvärv är det av största vikt att de som bor me'd hyresrätt i en fastighet som helt eller delvis är upplåten med andelsrätt enkelt kan vända sig till ett ombud för alla andelsägare i alla frågor söm berör hans boende. En sådan reglering torde kunna" ske genom exempelvis ett samäganderättsavtal mellan andelsägar- na. Vid tillståndsprövningen bör ett bindande avtal finnas som nöjaktigt reglerar förhållandena mellan andelsägarna och hyresgästerna för att kra- vet på god sed i hyresförhållanden skall anses vara uppfyllt.
För att förhindra spekulation i andelslägenheter bör man också överväga att förbjuda innehav av andelar i flera fastigheter. Syftet med förvärvet kan i dessa fall inte vara att i traditionell mening idka bostadsförvaltning utan är snarare att betrakta som en ren penningsplacering. Förekomsten av många andelsrätter medför också. som ovan antytts, många praktiska problem för hyresgästerna vad gäller reparationer, uppsägningar m. m. . varför andelsägandet till flera enstaka lägenheter onödigtvis komplicerar - förhållandena på hyresmarknaden. -
Stockholms "kommun (minoritet. m): I all synnerhet avstyrker vi ett slopande av undantaget från tillståndsplikt vid förvärv av andel i fastighet
Prop. 1982/83: 153 _- _ 173
som sker för att bereda förvärvaren och hans familj bostad. Införande av sådan tillståndsplikt innebär onödig byråkratisering och ett missgynnande av andelslägenheten som upplåtelseform. Inte heller föreligger skäl för att förbjuda människor att inneha mer än en andelslägenhet. '
Stockholms kommun (minoritet, 0, fp). Se avsnitt 1. Göteborgs kommun: Den föreslagna lagändringen innebär en förbätt- ring. Viss risk finns dock för att även i framtiden diskutabla andrahandsut- hyrningar kan uppstå. Sålundakan en person även fortsättningsvis succes— sivt förvärva andelar'(utgörande bostadslägenheter) i fastigheter och hyra ut dessa i andra hand. Till skillnad mot tidigare synes det dock nu vara erforderligt att han vid varje dylikt förvärv — i varje fall formellt — flyttar ' in i den berörda Iägenheten' innan han gör nästa förvärv och flyttar till den då aktuella lägenheten osv. ' '
Malmö kommun (= fastighetsnämnden). Det torde vara nästan omöjligt för en inskrivningsmyndighet att avgöra huruvida en förvärvares syfte med . förvärvet av en andel i en fastighet är att bereda förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten. Inskrivningsmyndigheten, som inte själv gör några utredningar, är därvid i regel hänvisad till ett intyg från förvärvaren ' om förvärvssyftet. Då risken för missbruk är uppenbar, anser fastighets-' nämnden det vara en god lösning att undantaget från tillståndsplikten avseende andelsförvärv för bostadsanskaffning upphävs och att sådana förvärv i stället skall anmälas till kommunen på samma sätt som f.n. gäller vid fastighetsförvärv. Seriösa andelsförvärv torde skyddas på ett tillfreds- ställande sätt genom den föreslagna tilläggsbestämmelsen att förvärvstill- stånd ej får vägras om det visar sig vara uppenbart att förvärvet sker för att bereda förvärvaren och hans familj bostad.
Fastighetsnämnden ser även positivt på förslaget att upphäva undanta- get avseende förvärv av ytterligare andel i fastighet. Fastighetsnämnden delar sålunda den uppfattning Stockholms kommu'n gett intryck för i sin utredning, nämligen att risk finns att någon som på ett riktigt eller oriktigt sätt förvärvat en mindre andel utan tillståndsprövning kan köpa resterande _. andel utan krav på prövning. .
Svenska sparbanksföreningen: I promemorian föreslås att undantaget från tillståndsplikt' | 2 & punkt 6 lagen ( 1975: 1132) om förvärv av hyresfas- tighet m.m. (i det följande benämnd tillståndslagen) avseende förvärv för bostadsanskaffning upphävs. Som skäl härför anförs att risken för miss- bruk av denna undantagsbestämmelse är uppenbar och att en av Stock- ' holms kommun genomförd utredning tyder på förekomsten av ett sådant . - missbruk.
Genomförs detta förslag blir följden att alla förvärv av ifrågavarande slag måste anmälas till kommunen, som då har formell möjlighet att påkalla tillståndsprövning i' hyresnämnden. Sparbanksföreningen'kan inte finna detta rimligt, i vart fall inte med hänsyn taget till de angivna skälen till den föreslagna lagändringen. Dessa skäl är enligt föreningens uppfattning inte tillräckliga för att motivera en förändrad lagstiftning, som utan tvekan f: medför en ytterligare detaljreglering och byråkratisering. Sparbanksför- eningen ställer sig därför avvisande till förslaget |' denna del.
Vad nu sagts äger tillämpning också på förslaget såvitt avser ändring' | 2- & punkt 9 tillståndslagen. I det promemorieförslag som ursprungligen låg till grund för denna lagstiftning saknades motsvarighet till ifrågavarande undantagsbestämmelse och sparbanksföreningen anförde kritik häremot i sitt remissvar på förslaget. Föreningen, som alltjämt har samma inställ-l- ning, anser att de anförda skälen för upphävande av undantagsbestämmel—
Prop. 1982/83: 153 174
sen inte är bärande. Föreningen avvisar följaktligen även denna del av förslaget.
Sveriges fastig/|etsägareförbund: I promemorian anges att risken för missbruk av undantagsbestämmelserna i 2 5 6 är ”uppenbar". Stockholms kommuns utredning synes dock inte ge något stöd för att missbruk före- kommer i nägon större utsträckning. Fastighetsägareförbundet avstyrker därför de föreslagna lagändringarna.
Förbundet vill dessutom framhålla. att den föreslagna skärpningen skul- le medföra betydande bevissvårigheter för sökanden. Vederbörande kan inte gärna flytta in och mantalsskriva sig i fastigheten innan han fått förvärvstillstånd.
Näringslivets h_vggnudsdelegarian: I justitiedepartementets promemoria föreslås att undantaget i ?. 5 6 pkt från tillståndsplikt vid andelsförvärv för bostadsanskafftning upphävs. NBD menar att grunden till förslaget är svag. Den begränsade utredning som utförts av Stockholms kommun kan knappast tas till intäkt för ett förslag till lagändring. Att förslaget även leder till en ökad myndighetshantering är också en nackdel.
Vad som ovan anförts gäller även beträffande förslaget om upphävande av undantaget från tillståndsplikt vid förvärv av ytterligare andel i fastighet 2 s 9 pkt.
NBD avstyrker således förslagen om upphävande av undantag från tillståndsplikten vid andelsförvärv för bostadsanskaffning och vid förvärv av ytterligare andel i fastighet. '
Sveriges advokatsanyfimd: Införande av tillståndsplikt vid förvärv av andel i fastighet avstyrkes. Som framgår av de statistiska uppgifterna börjar s.k. andelslägenheter bli en utbredd boendeform. Överlåtelse av sådana bostäder i samband med lägenhetsbyten. dödsfall. äktenskapsskill- nad m.m. bör ej onödigtvis kompliceras. De ökade möjligheter att hindra olämpliga förvärvare som en tillståndsplikt skulle ge. står inte i rimligt förhållande till ökad byråkrati och rättsosäkcrhet.
Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund: J ustitiedepartementet fö- reslår, att undantaget från tillståndsplikt vid andelsförvärv för bostadsan- skaffning upphävs. AFR anser att Stockholms kommuns begränsade ut- redning härvidlag inte ger tillräckligt belägg för en lagändring i detta avseende. Att taga möjlig andrahandsuthyrning av s.k. andelslägenheter som motiv för en lagändring. torde i förlängningen medföra att tillstånds- prövning bör ske vid förvärv av all slags egendom. som kan uthyras för bostadsändamål. Således även bostadsrättslägenheter,'en- och tvåfamiljs- villor samt fritidshus.
AFR anser att ett genomförande av förslagen skulle leda till en ökad myndighetshantering till förfång för det stora flertalet andelsförvärv. där bosättning verkligen äger rum eller skall äga rum inom överskådlig tid.
I avsaknad av en valid utredning att missbruk i detta avseende dessutom verkliger sker — ej endast uttalande om att risk härför föreligger — av- styrker förbundet justitiedepartementets förslag i denna del.
3 Förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag
Riksåklagaren: Som framgår av Stockholms kommuns utredning kan den nuvarande 3 X-regeln lätt kringgås genom att bolags balansräkningar justeras så att tillståndsprövning av förvärv av aktie eller andel i bolaget inte blir nödvändig. Denna regel är därför olämplig som teknisk lösning på
Prop. 1982/83: 153 _ 175
frågan när tillståndsplikt skall föreligga. I promemorian har föreslagits en ny regel som grundar sig på förhållandet mellan fastighetens värde och bolagets övriga tillgångar. Enligt min uppfattning kan även den nu föreslag- na regeln komma att missbrukas genom uppvärdering av övriga tillgångar i ' bolaget. Vidare kan invändningar göras mot synsättet att låta fastighets- värdets storlek i förhållande till övriga tillgångar bli bestämmande för frågan om tillståndsplikt. I ett bolag som förvaltar fastigheter i stor omfatt- ning kan den föreslagna regeln bli verkningslös på grund av att bolaget genom annan verksamhet har större tilllgångar än värdet av fastighetsbe- ståndet. Det skulle därför vara bättre om tillståndsplikten kunde knytas till storleken av det faktiska beståndet av hyreslägenheter i bolaget.
Länsäklagaren i Malmöhus län: För närvarande föreligger små möjlig- heter för samhället att få vetskap om förvärv av aktier och andelar i bolag som avses i utredningen. När det gäller den ekonomiska brottsligheten på området försvåras kontrollen även genom att aktier m.m. kan byta ägare ett flertal gånger på kort tid. Den enda möjligheten att effektivt försvåra brottsligheten är enligt min mening att införa en myndighetskontroll över handel med aktier m.m., t. ex. genom att ålägga här ifrågavarande bolags revisorer att årligen till kommunerna lämna uppgift om förändringar i ägaresammansättningen. Då jag delar utredningens mening att det inte synes möjligt att hitta rimliga former för en sådan kontroll är införandet av kontrollavgift en framkomlig väg att förmå förvärvare — särskilt hederliga sådana — att anmäla förvärv till kommunerna. Enligt min mening skulle samhällets möjligheter att kartlägga förvärven ökas om även säljaren ålades anmälningsskyldighet till kommunen. (Jmfr Sl & bilregisterkungö- relsen.)
Domstolsverket: Den s.k. 3x-regeln vid förvärv av aktie och andel i fastighetsbolag ändras enligt förslaget i promemorian för att säkerställa att _ tillståndsplikten kommer att omfatta bolag vars huvudsakliga syfte är att förvalta hyresfastigheter. Samtidigt föreslås att systemet med anmälan till kommun av tillståndspliktiga förvärv införs också vid aktie- och andelsför- värv. DV. som visserligen ifrågasätter om de föreslagna ändringarna är " tillfyllest för att uppnå den i promemorian angivna målsättningen. anser att det är bra att samma ordning gäller för tillståndsprövning oavsett om förvärvet avser fast eller lös egendom. Genom slopandet av 3x-regeln ökar antalet överlåtelser som omfattas av tillståndsplikt samtidigt som bestäm— melsen om kommunens rätt att påkalla prövning gör att endast en del av förvärven kommer under hyresnämndens prövning. Såvitt nu kan bedö- mas innebär förslaget i denna del inga stora förändringar för hyresnämn- derna.
Hyresnämnden i Stockholm: I samband med den föreslagna ändringen av 9 & tillståndslagen kan nämnas följande. Det förekommer någon gång i ärenden om tillstånd till förvärv av andel i nybildat bolag att balansräkning ännu ej uppgjorts. Det kan vara tveksamt om i sådana fall förhållandet mellan värdet av bolagets egendom av olika slag skall utrönas _på annat sätt eller om förvärvet skall vara tillståndsfritt. Ett förtydligande på denna punkt är önskvärt.
Hyresnämnden i Göteborg: I promemorian föreslås att den s.k. 3x- regeln skall ersättas med en regel att tillståndsplikt skall föreligga om bolaget äger hyresfastighet och enligt senaste balansräkning taxeringsvär- det av dessa fastigheter är större än det bokförda värdet av övriga tillgång- ar i bolaget. Hyresnämnden anser att det finns skäl. att ändra den nu gällande regeln. Inte heller den föreslagna regeln torde i nämnvärd mån
Prop. 1982/83: 153 _ 176
försvåra ett kringgående av tillståndsplikten t.ex. genom upptagande av kortfristiga lån vid räkenskapsårets utgång. Sådana manipulationer skulle emellertid i avsevärd grad försvåras om uppgifterna i de två senaste ba- lansräkningarna ökades till grund för-prövningen av tillståndsplikten. Det skulle också kunna övervägas att låta samtliga förvärv av aktier i fåmans- bolag med hyresfastighet falla under tillståndsplikten.
Hyresnämnden tillstyrker förslaget att tillståndspliktiga förvärv av ak- tier eller andelar i bolag först skall anmälas till kommunen och att förvärvs- tillstånd endast erfordras om kommunen anmäler förvärvet till hyresnämn- den för prövning.
Hyresnämnden i Malmö: Hyresnämnden tillstyrker de föreslagna lag- ändringarna. Såsom framgår av exemplen i promemorian kan det med nuvarande regler förekomma förvärv som undgår tillståndsplikt men som med tanke på det ändamål lagen skall tillgodose _borde vara tillståndsplik- tiga. Såsom påvisats i Stockholms kommuns utredning finns också möjlig- het att på ett juridiskt oantastligt sätt justera ett bolags balansräkning så att en icke önskad tillståndsprövning kan .undgås. Även med den föreslagna regeln kan det tänkas förekomma fall som egentligen borde prövas men som undgår tillståndsplikten på grund av att värdet av hyresfastigheterna är mindre än det bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar. Risken är emellertid avsevärt mindre än med nuvarande regel. Enda möjligheten att ' helt undvika problemet är att införa förvärvsprövning för alla bolag över- huvudtaget som äger en hyresfastighet. En sådan regel skulle dock föra alldeles för långt. Handeln med aktier i åtskilliga börsnoterade bolag skulle troligen bli tillståndspliktig enligt ensådan regel. '
BRÅ (majoriteten): Beträffande förvärv av aktie och andel i fastighets- bolag har BRÅ inte någon erinran mot förslaget. Förvärv av detta slag torde dock vara svåra att kontrollera och bedöma även med de föreslagna reglerna. BRÅ ifrågasätter om det är allmänt känt att tillstånd krävs för förvärv av lös egendom av detta slag. -
BRÅ (ledamoten Körlof). De skäl som anförts för den i promemorian föreslagna förändringen av 5 9 p. 1 är otillräckliga. Särskilt med beaktande av att den föreslagna regeln skulle kunna komma att drabba många små företag hårt.
Riksrevisionsverket: Promemorians förslag innebär .att den s.k 3x- -re- geln, som gäller vid förvärv av aktier och andelar | bolag som anges i 8 5 första stycket. skall ersättas med bestämmelsen att tillståndsplikt skall föreligga om bolaget äger fastigheter och taxeringsvärdet av hyresfastighe- terna enligt senaste balansräkning är större än det bokförda värdet av övriga tillgångar i bolaget. -
Enligt RRVs uppfattning är. det principiellt riktigare att — såsom anförs i Stockholms kommuns utredning' om fastighetshandeln och tillståndslagen m.m. (1982—02-24) — basera en jämförelse på det bokförda värdet av bolagets hyresfastigheter, såvitt detta inte understiger taxeringsvärdet. Verket anser emellertid att förfarandet kan medföra en i detta samman- hang onödig komplikation och tillstyrker därför departementspromemo- rians förslag.
I Stockholms kommuns utredning föreslogs vidare att det i begreppet ”övriga tillgångar" skulle inrymmas endast sådana icke-finansiella till- gångar som hänger samman med fysisk verksamhet. Syftet skulle vara att hyresnämnden och berörda parter skall kunna skilja ut de bolag där fas- tighetsförtvaltning inte är den huvudsakliga Verksamheten. RRV delar i princip denna uppfattning. Verket är emellertid medvetet om att förslaget
Prop. 1982/83: 153 . 177
kan vara svårt att genomföra. RRV föreslår därför att de praktiska konse- kvenserna av förslaget övervägs ytterligare vid den fortsatta beredningen av promemorians förslag inom regeringskansliet.
RRV har från sina utgångspunkter ingen erinran mot förslaget att det även beträffande aktie— och andelsförvärv skall gälla att förvärvet skall anmälas till kommunen och att tillståndsprövning skall ske endast om kommunen begär det. .
Bankinspektionen: I promemorian redogörs för hur lätt den nuvarande s.k.'3x-regeln i 9l$ hyresförvärvslagen kan kringgås genom en mycket liten ökning av balansräkningens omslutning. Med hänsyn härtill föreslås 9 5 ändrad på så sätt att tillstånd skall krävas redan om taxeringsvärdet av bolagets fastigheter är större än bolagets övriga egendom. Bankinspektio- nen vill peka på att även en sådan regel lätt kan kringgås på samma sätt. Det behövs bara att balansräkningen "blåses upp” med litet större siffror. En möjlighet skulle vara att sätta gränsen i förhållande till det egna kapita- let eller aktiekapitalet. Inspektionen ser emellertid ingen enkel lösning på problemet om man inte väljer att låta tillståndstvånget träffa alla bolag som äger hyresfastigheter.
Bostadsstyrelsen: Bostadsstyrelsen tillstyrker den förändrade grunden för prövning om bolaget skall anses huvudsakligen förvalta fastigheter. Stockholms kommuns utredning visar tydligt att regeln med nuvarande utformning gör det mycket lätt för "fastighetsspckulanter” att kringgå syftet med lagstiftningen med nuvarande kriterier för att bedöma graden av . fastighetsförvaltning i bolaget. Styrelsen finner det vidare med tidigare angivna utgångspunkter lämpligt att göra bedömningen av tillståndsfrågan beroende av om kommunen anser tillståndsprövning påkallad.
St()t'kllOllnS kommun (minoritet, m): Vi anser inte heller att skäl förelig- ger för en kraftigt utökad tillståndsplikt. Beträffande bolag är tillstånds- prövningen endast befogad för bolag som huvudsakligen ägnar sig åt för- valtning av hyresfastigheter. Några skäl för att nu ändra definitionen av tillståndspliktiga aktie- och andelsförvärv (den s.k. 3x-regeln) föreligger inte.
Göteborgs kommun: Den föreslagna lagändringen är motiverad. Ur de tillståndssökandes synpunkt torde det vara en förenkling att framdeles samtliga tillståndsärenden — oavsett om det gäller fastighetsförvärv eller förvärv av aktier eller andelar i fastighetsbolag — inledes på liknande sätt. dvs. genom en anmälan till kommunen.
Malmö kommun ( = fastighetsnämnden): Förslaget att slopa den nuva- rande s. k. 3x-regeln — som t. ex. ger möjlighet att relativt enkelt justera bolagets balansräkning så att tillståndsprövning inte blir erforderlig — och att ersätta den med bestämmelsen att tillståndsplikt skall föreligga när taxeringsvärdet av bolagets hyreshus är större än det bokförda värdet av övriga tillgångar synes på ett välbehövligt sätt försvåra ett kringgående av lagen. Dessutom medför det att lagens tillämpningsområde i fråga om aktie- och andelsförvärv vidgas.
Det är också väsentligt att aktie- och andelsförvärv anmäls till kom- munen och ej som f.n. till hyresnämnden. På så sätt får kommunen även en vidare överblick över fastighetsmarknaden inom kommunen.
Svenska sparbanksföreningen: Borttagandet av den s.k. 3x-regeln får i och för sig till följd att fler fastighetsbolag än förnärvarande blir underkas- tade bestämmelserna om tillståndsplikt vid aktie- och andelsförvärv.- Ut- gångspunkten är dock alltjämt att regleringen avseende sådana förvärv skall gälla endast bolag som huvudsakligen ägnar sig åt förvaltning av -
l2 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 153
Prop. l982/83: 153 I73
hyresfastigheter. Sävitt framgår av det'i promemorian redovisade utred- ningsmoteriälct tordc den föreslagna lagändringen stå i bättre överens- stämmelse med detta syfte än nu gällande bestämmelser. När dessutom enligt förslaget skyldigheten '.ttt söka tillständ inte längre skall vara generell utan göras beroende av huruvida kommunen anser en tillståndsprövning påkallad — en förändring som sparbanksföreningen inte hur någon erinran mot — kan den föreslagna bestämmelsen i 9.5 första st. tillståndslagen godtas.
H_w'u_s'_qä_v(crm/5 riksj/i'it'huntl: Beträffande 9 och lt) så tvivlar f|'.'||'bu|||let pä att skärpningen är tillräcklig. Syftet att motverka spekulation och för- hindra olämpliga personer att bli ägare till andras bostäder kan inte upp- 'rätthäll'.|s med en "värderegel" som gör undantag för alla bolag där andra tillgångar är bokförda till högre belopp än den fasta egendomens taxerings- värde. Det skulle föra för långt att här beskriva vilka möjligheter som kan kombineras för den som trots allt vill kringgå även den föreslagna bestäm- melsen. Förbundets främsta invändning är att en olämplig person kan bli hyresvärd titan tillständsperning. genom förvärv av aktier i ett för ända- målet uvpassat bolag. Det kan inte ens uteslutas. att en för 'ärvure som prövats olämplig att själv äga hyreshus. i stället blir respektabel hyresvärd genom ett aktieförvärv. Frågan är. varför en annars olämplig person skall tillåtas bli hyresvärd på grund av att hans bolag äger andra tillgångar som anses mera värda än hyreshuset'!
Förbundet tillstyrker i och för sig att de föreslagna ändringarna genom- förs. men vill för egen del hemställu om en ytterligare skärpning av lagen. Enligt förbundets uppfattning bör förvärv av aktie eller andel. i sädzmu bolag varom nu är fråga. '.tnmälus och i förekommande fall prövas om bolaget äger hyresfastigheter.
Sveriges fu.x'|igltets|'t'_|:|||'e_l'r'i|'bund: Förslaget att upphäva den s.k. h"- |'egeln grundas enbart på Stockholms kommuns utredning. Detta kan inte anses vara tillräckligt stöd för en lagändring. som kan leda till betydande svårigheter för inte minst olika typer av småföretag vid förvärv av fastighe- ter. För en förvärvare av aktier skulle det mänga gänger bli omöjligt att pä ett adekvat sätt analysera htuuvida törvi irvet blir tillständspliktigt eller ej.
Om en ändring av 9 sanscs nödvändig bör denna begränsas till bolag där bostadshyrcsfastighctcr utgör den huvudsakliga verksamheten.
N|i|'|'||_t:sli|'et.t l|_v_|.:_|_-|||||/.t'clt'legution.' Ändrat f|"|rf'.||".|n|lc har föreslagits vid äktie- och andelsförvärv (lök 3 st.) innebärande att kommunen efter anmälan av förvär 'urcn avgör om tillståndsprövning ska ske i hyresnämn- den. Förslaget tillstyrks av NBD.
Däremot avstyrker NBD förslaget att inte längre f|".'||'h||ndstillst|'|n|'l ska kunna ges vid aktic- och andelsförvärv. Nägon hällbar motivering till förändringen har heller inte anförts. l prop. l975/7bz33 sid. 73 anfördes som grund till förhandsbesked: "För den som står i begrepp att förvärva fast egendom är det givetvis önskvärt att på ett så tidigt stadium som möjligt fä besked från myndigheterna om utsikterna till att förvärvet kan gcn|||nt'|'_'||'|.|s". Det sagda äger i hög grad giltighet även idag varför den föreslagna förändringen är oförståelig. Den möjlighet till förhandsbesked som fanns vid lagens tillkomst bör i stället införas. förhandsbesked bör |||Itsi| enligt NBD kunnu lämnas vid förvärv av hel fastighet och inte som nu end. |st vid .tssoclatlonsl.tttsltga förvärv.
Vidare föresläs en förändring av den s. k. 3x-1egcln (9 s'). F|"||'|"|n|lringcn här här förunletts av den utredning som uttörts av Stockholms kommun. Med anledning av detta kan frågan ställas huruvida de fåtal verkliga och i
Prop. 1982/83: 153 ' l79
övrigt teoretiska exempel som där redovisats kan tjäna som underlag för lagstiftning.
Den konstruktion som föreslås — tillståndsplikt vid förvärv av aktier och andelari bolag om bolaget äger hyresfastigheter och egendomens taxerade värde enligt senaste balansräkning är större än det bokförda värdet av övriga tillgångar i bolaget — innebär att tillståndsplikten skärps. så att tillstånd krävs redan när fastighetsinnehavet utgör hälften av tillgångarna. Att denna ""hälftcnregel” kan drabba exempelvis vissa småföretag hårt ät' självklart. NBD vill ifrågasätta om det är befogat att bolag typ hantverks- företag. verkstadsföretag och småbutiker över huvud taget ska omfattas av lagstiftningen. Det synes vara ett övermått av regleringstänkande som gör sig gällande. då denna lagstiftning drabbar exempelvis en lanthandlare som bor i den fastighet i vilken han bedriver sin lanthandelsrörelse. Det vore enligt NBD naturligare och mera i enlighet med lagens syften att lagstift- ningen omfattade enbart bolag där förvaltningen av b||stadshyresf".|stighe- ter utgör den huvudsakliga verksamheten.
Mot skärpning av den nuvarande 3x-regeln talar också de problem för förvärvare av aktier som kommer att uppstå. Svårigheter att på ett adekvat sätt analysera huruvida förvärvet är tillståndspliktigt eller ej kommer att finnas varför tillståndsplikt bör införas endast för aktieförvärv som leder till avgörande inflytande i företaget.
NBD vill alltså avstyrka förändringen av 3x-regeln och samtidigt väcka frågan om lagstiftningen inte enbart bör beröra bolag där förvaltning av bostadshyresfastigheter utgör den huvudsakliga verksamheten.
Auktoriserat/cfas"!iyharr/niiklurex riksg/i'irbuml: Justitiedepartementet f ö- reslår en ändring av den s.k. 3X-regeln med innebörd att tillståndsplikt skall gälla vid förvärv av aktier och andelar i bolag om bolaget äger hyresfastigheter och egendomens värde är större än det bokförda värdet av övriga tillgångar.
AFR har intet att invända mot det principiella syftet med förslaget. Dock önskar förbundet påtala vissa olägenheter. som ett genomförande av för- slaget kan fä vid överlåtelse av aktier/andelar i rörelsedrivande bolag.
Många småföretag bedriver rörelse i en som hyreshusenhet taxerad fastighet. ägd av bolaget och där rörelsen icke ät' av fastighetsförvaltande karaktär. Som exempel härpä kan nämnas mindre verksladsft')retag. han— dels- och hantverksförctag. där rörelsen inryms i en del av fastigheten och ägaren/arna jämte någon anställd bor i den andra delen.
Om tillståndsplikt infördes okritiskt. skulle den drabba överlåtelser av sådana bolag hårt.
AFR finner det "naturligare att den nu aktuella lagstiftningen omfattade enbart bolag där själva förvaltningen av flerbostadshus utgör den huvud- sakliga verksamheten.
För att urskilja denna senare kategori av b|)st'.||'lsfö|'valtan(le bolag från de nyssnämnda småföretagen. föreslår förbundet att i lagstiftningen hän- syn e_j endast tages till hyresfastighetens vikt i bolagets balansräkning utan även till hyresinkomsternas vikt i resultaträkningen. En f'ramkomlig väg härvidlag vore införandet av en undantagsregel med innebörd att tillständs— plikt e_j omfattar förvärv av aktier/andelar i fastighetsägande bolag. som driver rörelse — dock ej fastighets — och där hyresintäkterna från bolagets fastighet endast utgör en mindre del av de övriga rörelseintäkterna.
Prop. 1982/83: 153 nm
4 Åtgärder för att säkra efterlevnaden av bestämmelserna om tillståndsplikt vid aktie- och andelsförvärv
Riksåklagaren: När det gäller åtgärder för att säkra efterlevnaden av bestämmelserna om tillståndsplikt vid aktie- och andelsförvärv delar jag utredningens uppfattning att den straffrättsliga påföljd som kan komma i fråga inte torde komma att bli tillräckligt kännbar för att få önskvärd effekt. En förvärvsavgift. som åläggs förvärvaren enligt modellen för strikt ansvar, synes däremot kunna på ett verkningsfullt sätt bidra till att ifråga- varande bestämmelser iakttas. Emellertid vill jag i likhet med chefen för länsåklagarmyndigheten i Malmöhus län framhålla att samhällets möjlighe- ter att kontrollera att tillståndslagens regler efterlevs skulle öka betydligt om även säljaren ålades anmälningsskyldighet till kommunerna. Det är enligt min uppfattning självklart att en förvärvsavgift som nu föreslagits inte bör få dras av vid beräkningen av skattepliktig inkomst. Jag anser inte att den föreslagna förvärvsavgiften är för hög varvid jag även beaktar att möjlighet till jämkning finns.
Överåklugaren i Göteborg åklagardistrikt: Yttrandet begränsas till frå- gan om lämplig sanktion mot underlåtenhet att anmäla förvärv av aktie ellerandel i bolag i vissa fall (8 ä— ll & lagen om förvärv av hyresfastighet m.m.). [ valet mellan kriminalisering och sanktionsavgift vid sådan under- låtenhet tillstyrks på de skäl som redovisas i promemorian det senare alternativet. Den föreslagna ordningen att kommun för talan i hyresnämnd om förvärvsavgift förefaller lämplig. Vidare tillstyrks att förvärvsavgiften inte blir skattemässigt avdragsgill.
Länsåklagarmyndigheten i Malmöhus län (se'även avsnitt 3): I allt väsentligt tillstyrker jag förslaget om ändring av reglerna såvitt avser ogiltigförklaring av förvärv av aktier eller andelar i vissa bolag. Förslaget bör dock enligt min mening kompletteras med regler som klargör ogiltighe- tens rättsverkan mot en godtroende köpare som förvärvat aktier/andelar innan fråga om ogiltighetsbeslut uppkommit mot tidigare förvärvare.
' Bostadsdomstolen: Förvärvsavgiften skall enligt lOa & beräknas på grundval av taxeringsvärdet för den tillståndpliktiga fasta egendomen. Värdet kan variera från tid till annan. Det måste därför klargöras vilket taxeringsvärde som avses, det som gällde när anmälan om förvärvet skulle ha gjorts. det som gällde när avgiftsfrågan aktualiserades av kommunen eller det som gäller när frågan prövas. vilket kan ske ända upp till tio år efter förvärvet.
Stockholms tingsrätt: Den förvärvsavgift som föreslås i lOa & och som behandlas även i lOb och lOc 55 skall uppenbarligen verka som en schablo- niserad sanktionsavgift, varvid jämförelser görs med gällande avgifter för olovligt byggande och i miljöskyddssyfte. Tingsrätten ifrågasätter om pro- blematiken kring andels— eller aktieförvärv med dithörande tillstånd är av den betydelse att ett avgiftssystem av skisserad art är motiverat. Den tilltänkta förvärvsavgiftens fördelning mellan stat och kommun och de därmed sammanhängande detaljregleringarna förutsätter att avgiften så- som sådan kommer att få någon ekonomisk betydelse. Departementet anger att det för närvarande inte är möjligt att ange storleken av de avgifter som kan komma att tillföras det allmänna. Stockholms kommuns utredning redovisar att av 454 fastighetsägande aktie- och handelsbolag maximalt 250 var tillståndspliktiga. Av utredningens fyrtiotal stickprovsvis uttagna bolag återstod sex stltillståndspliktiga. Tre av dessa hade försummat tillstånds-
Prop. 1982/83: 153 -. 181
plikten. Vid en senare undersökning uppmärksammades fem förvärv där tillståndsplikt troligen försummats. Utredningen finner att siffrorna över tillståndspliktiga förvärv som försummats antagligen är högre. Vad denna slutsats grundas på framgår ej.
Sammanfattningsvis kan således sägas att Stockholms kommuns utred- ning redovisar ett litet antal förvärv där tillstånd ej sökts. Bärande skäl att frångå nu gällande ordning har ej framförts.
Skulle förslaget ändå genomföras föreslår tingsrätten att lOa 5 omredi- g'eras till överensstämmelse med 5 &, så att nuvarande förslag till 10a 5 2 st kommer att utgöra 1 st och nuvarande förslag till lOa & 1 st kommer att utgöra 3 st.
Enligt nuvarande ordning inträder ogiltighet av förvärv av aktie eller andel i bolag så snart tiden för tillståndsansökan gått till ända. I promemo- rian anges att denna ordning medför vissa nackdelar. Således kan ovisshet komma att råda om vilka förvärv som på detta sätt blivit ogiltiga. Den situationen kan också tänkas att fångesmannen inte är i stånd att återbära . köpeskillingen. En återgång kan för hyresgästernas del vara ett sämre alternativ än att förvärvet består. Promemorian föreslår istället att förvär- vet kan förklaras ogiltigt på begäran av kommunen. Enligt tingsrättens mening är det ur rättssäkerhetssynpunkt av stort värde att en enkel och klar regel upprätthålls angående när ett förvärvs ogiltighet inträder. Pro- memorian anger inte hur ofta den situationen föreligger att fångesmannen är ur stånd att återbära köpeskillingen. Övriga angivna nackdelar har föga tyngd gentemot kravet på en klar regel. Lösningen att, såsom föreslagits, låta kommunen avgöra när en ogiltighetspåföljd kan anses lämplig i det enskilda fallet är mindre lyckad. Av den föreslagna lagtexten (10a 5. andra st. sista raden) kan man bibringas uppfattningen att hyresnämnden. efter en begäran om ett förvärvs ogiltighet, inte alltid måste bifalla en dylik begäran. Av specialmotiveringen framgår dock att en begäran om ogiltig- förklaring skall bifallas av hyresnämnden om det inte framkommer att förvärvet inte är tillståndspliktigt eller att talan om ogiltighet väckts för sent. . _
Domstolsverket: När tiden för tillståndansökan gått ut. skall enligt för- slaget ogiltighet vara beroende av hyresnämnds beslut efter talan därom av kommun. Grunderna för ett sådant beslut anges emellertid inte vare sig i författningsförslaget eller i motiven bakom förslaget. I realiteten blir det. vilket även framhålls i promemorian på sidan 8! . kommunen som själv styr vilka förvärv som skall förklaras ogiltiga. På sidan 108 framhålles även att en begäran om ogiltigförklaring skall bifallas av hyresnämnden. om det inte framkommer att förvärvet inte är tillståndspliktigt eller talan har väckts för sent. Det kan ifrågasättas vad det är för mening med att låta hyresnämn- derna meddela beslut när det faktiska avgörandet är avsett att ligga hos kommunerna. Skall ogiltighet inte inträda automatiskt. såsom vid förvärv av fast egendom, utan frågan vara föremål för prövning, anser DV att det ur rättssäkerhetssynpunkt är en fördel om prövningen sker av ett opartiskt
--organ. Hyresnämndema är därvidlag väl skickade att handlägga dessa ärenden. Självfallet är inte nämnderna bundna av kommunernas inställ- . ning. De närmare bedömningsgrunderna för prövningen måste anges i författning eller i vart fall i förarbetena till bestämmelsen. '
DV anser att benämningen ”förvärvsavgift" inte är så väl vald. En förvärvare kan enligt förslaget bli ålagd att erlägga förvärvsavgift för ett förvärv som samtidigt förklararas ogiltigt och således aldrig kommer till stånd. "Förseningsavgift" är en bättre benämning. trots att uttrycket
Prop. 1982/83: 153 ' l82
redan används i annan författningstext. Risk för sammanblandning torde emellertid inte föreligga (lå beslut om uttagande av sådan avgift måste innehålla uppgift om enligt vilken lag avgift Utgår.
1 och för sig är hyresnämnderna väl skickade att handlägga de nya typerna av ärenden om förvärvsavgift och kvarstad. Bestämmande av förvärvsavgift är emellertid en sådan uppgift som lämpligen bör ankomma på domstol. l än högre grad gäller detta beträffande förordnande om kvarstad. Hyresnämnderna har efter hand kommit att anförtros sådana frågor som typiskt sett ankommer på domstol. Hyresrättsutredningen har också i sitt slutbetänkande (SOU 1982: 77) Hyresrätt 3 föreslagit bl. a. att nämnderna görs till särskilda hyrcsdomstolar och att vissa målgrupper förs frän tingsrätterna till hyresdomstolarna. DV hari sitt remissyttrande över utredningens betänkande avstyrkt att särskilda hyrcsdomstolar inrättas eftersom detta skulle leda till att tingsrätterna utarmas och domstolsorgani- sationen splittras. Mot denna bakgrund hyser DV den största tvekan inför att tillföra hyresnämnderna nya uppgifter. särskilt sådana som är av den karaktären att de bör prövas av domstol. Enligt DVs mening bör det vid den fortsatta behandlingen av hyresrättsutredningens förslag också prövas var ärendena om förvärvsavgifter och kvarstad bör handläggas. Om det anses nödvändigt att införa förväeravgifter och möjligheter att förordna om kvarstad så snabbt. att behandlingen av hyresrättsutrcdningens förslag inte kan avvaktas så bör det enligt DVs mening anförtros de allmänna domstolarna att pröva dessa frågor.
Hyresnänrnden i Stockholm: Hyresnämnden vill påpeka att det torde vara ofrånkomligt att sådana transaktioner. varom nu är fråga. regelmäs- sigt görs upp utan någon insyn. Vid underlåtenhet att anmäla förvärvet inom rätt tid finns i allmänhet möjligheter att genom åtgärder av olika slag bringa förfarandet i formell överensstämmelse med lagens krav. Det kan därför ifrågasättas om införandet av förvärvsavgift kommer att få den preventiva effekt som åsyftas. eftersom man kan kringgå lagen exempelvis genom omskrivning av köpekontraktet.
Hyresnämnden vill vidare anmärka att ordet förvärvsavgift närmast för tanken till en avgift som skall erläggas med anledning av ett förvärv. Det vore enligt nämndens uppfattning riktigare att använda ordet straffavgift i lagtexten. När straffavgiften avhandlas i olika sammanhang kan vid behov användas det förtydligande uttrycket straffavgift enligt tillständslagen.
II)-resnämnden i Göteborg: Hyresnämnden tillstyrker förslaget att för- värvare, som underlåter att i rätt tid anmäla förvärv av aktie eller andel i bolag. skall kunna åläggas en avgift. Vidare ansluter sig nämnden till förslaget att ett förvärv på yrkande av kommun skall kunna förklaras ogiltigt.
Vad angår omfattningen av hyresnämndens prövning vid talan om ogil- tigförklaring anförs i promemorian att sådan talan skall bifallas. om det inte framkommer att förvärvet inte är tillståndspliktigt eller talan har väckts för sent. Detta bör framgå av lagtexten.
l l()a & tredje stycket föreslås att förvärvsavgiften skall utgöra en pro- cent av taxeringsvärdet av bolagets eller koncernens tillståndspliktiga fasta egendom. Det är emellertid oklart om det är taxeringsvärdet vid förvärvs- tillfället. när ansökan senast skulle ha giorts eller när kommun för talan om förvärvsavgift som skall läggas till grund för beräkningen av avgiften. Denna oklarhet bör undanröias.
Förvärvsavgiftcn får enligt förslaget jämkas om den med hänsyn till omständigheterna framstår som oskälig. [ promemorian anförs att jämk—
Prop. l982/83: 153 l83
ning bl. a. bör komma ifråga då underlätenheten att anmäla förvärvet uppenbarligen beror på ett rent förbiseende och förutsättningarna för till- stånd föreligger. Hyresnämnden anser att. om syftet med förvärvszwgiften skall uppnås. förvärvsavgift i regel bör utgå även i sådant fall. Normalt bör okunnighet om gällande rätt inte utgöra jämkningsgrund. Enligt förslaget föreligger emellertid tillståndsplikt även vid förvärv av aktie eller andel i fastighetsbolag. där syftet med förvärvet är att bereda förvärvaren och hans familj bostad i bolagets fastighet. I sådant fall. då förvärvstillstånd inte får vägras kan det synas rimligt att avgiften jämkas. Jämkningsgrund hör också kunna anses föreligga om anmälan till kommunen inkommit någon eller några dagar för sent. För en enhetlig rättstillämpning skulle det vara en fördel med en utförlig beskrivning i förarbetena av de huvudfall när jämkning bör ske och av lämpligjämkningsgrad (till hälften. till noll etc).
[ promemorian (s. ltt8) anförs att i de fall försummelse av anmälnings- skyldighet uppdagas talan om åläggande av förvärvsavgift normalt skall väckas. Vad som menas med normalt har inte närmare preciserats i prome- morian men torde få tolkas så att det åligger kommunen att väcka talan om förvärvsavgift i alla de fall där kommunen inte har anledning att anta att avgiften kommer att jämkas till noll.
Med hänsyn till utformningen av mas" andra stycket synes det inte vara möjligt att föra talan enbart om ogiltigförklaring. Hyresnämnden ifrågasät— ter emellertid om det inte i vissa fall finns anledning att endast föra talan om ogiltigförklaring.- t. ex. när det kan antas att förvärvsavgiften kan komma att jämkas till noll.
Av departementspromemorian kan utläsas att frågan om förvärvsavgift och ogiltigförklaring bör avgöras vid ett och samma tillfälle samt att sedan fråga om förvärvsavgift avgjorts talan om ogiltigförklaring inte kan upptas till prövning. Hyresnämnden delar denna uppfattning. Kommun bör inte heller kunna föra talan om förvärvsavgift sedan talan om ogiltigförklaring avgjorts. Nämnda förhållanden bör emellertid komma till uttryck i lagtex- ten.
Hyresnänun/rn i Malmö: Som anförs i promemorian har regelsystemet om tillståndsplikt vid aktie- och andelsförvärv den svagheten att det inte finns någon kontroll motsvarande lagfartsplikten vid fastighetsförvärv. Efterlevnaden sanktioneras endast på det sättet att förvärvet enligt lflå tillståndslagen blir ogiltigt om förvärvstillstånd inte söks inom föreskriven tid. Det kan alltså tänkas förekomma. och förekommer säkert också. aktieförvärv som formellt sett är ogiltiga. titan att detta uppenbaras. Det är troligt att parterna i många fall inte är medvetna om tillståndsplikten och därför helt enkelt inte känner till att förvärvet blivit ogiltigt.
I vilken utsträckning tillståndsplikten åsidosättes är naturligtvis svårt att få grepp om. Stockholms kommuns utredning har under åren [976- l978 påvisat sex möjliga. varav tre säkra fall. Under perioden maj l978—augusti l98t) har utredningen i Stockholm påvisat fem möjliga fall. Även om denna utredning skett stickprovsvis och inte är heltäckande tyder dock siffrorna inte påatt tillståndsplikten skulle eftersättas i särskilt stor omfattning. Det finns heller ingen utredning om i vilka fall tillståndsplikten eftersatts med- vetet och när förvärvaren inte känt till att tillstånd fordrats.
En viktig fråga i sammanhanget är om det förekommit att mindre lämpli- ga personer fått inflytande över hyresfastigheter genom att utan att söka förvärvstillstånd köpa upp aktier i fastighetsägande bolag. Detta borde ha visat sig hos hyresnämnderna genom exempelvis ärenden om tvångsför- valtning eller genom att ett stort antal ärenden om reparationsföreläggan-
Prop. 1982/83:153 184 den. prövning av oskäliga hyror e.d. förekommit beträffande en viss fastighet. En genomgång av erfarenheterna hos hyresnämnden i Malmö visar dock inte att fastigheter. beträffande vilka sådana tecken på dålig förvaltning iakttagits, ägts av bolag vars aktier bytt ägare utan förVärvs- prövning. .
Mot bakgrund av det sagda ifrågasätter hyresnämnden om nackdelarna med den nuvarande ordningen är så stora att några särskilda lagstiftnings- åtgärder måste vidtagas. Framför allt ifrågasätter nämnden om det är nödvändigt att införa ett system med sanktionsavgifter. Ett sådant system förutsätter att den ifrågavarande lagöverträdelsen förekommer särskilt frekvent och regelmässigt sker i syfte att uppnå en icke tillåten vinning. Som förut nämnts betvivlar hyresnämnden både att överträdelser före- kommer särskilt ofta och att de, när de förekommer. sker i otillbörligt syfte. Vidare är det omöjligt att konstruera ett sanktionssystem där avgif- ten kan beräknas motsvara uppkommen vinst. Av dessa skäl och då sanktionsavgifter med hänsyn till rättssäkerheten endast bör förekomma i undantagsfall och när de kan antas fylla en nödvändig funktion avstyrker hyresnämnden att sanktionsavgifter införs.
Skulle ett avgiftssystem likväl införas. är det lämpligt att frågor om förvärvsavgift prövas av hyresnämnd. Reglernas utformning i övrigt-föran- leder heller ingen erinran.
I promemorian påpekas de problem som uppstår genom att ogiltigheten inträder automatiskt, alltså utan något beslut.. Det är naturligtvis inte . lämpligt att det kan förekomma förvärv som blivit ogiltiga och ändå består men likväl ger möjlighet åt någon av parterna under obestämd tid framåt att göra ogiltigheten gällande och kräva köpets återgång. Antalet sådana ogiltiga förvärv blir antagligen större i framtiden om 3x-regeln ersätts av en regel om tillståndsplikt så snart taxeringsvärdet av bolagets hyresfastighe- ter är större än det bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar, Antalet tillståndspliktiga förvärv blir nämligen större än för närvarande. varjämte tillståndsplikten kommer att omfatta inte bara renodlat fastighetsägande bolag utan också bolag, vars huvudsakliga verksamhet ligger på annat plan, vilket leder till att anmälningsplikten lättare förbises. Problemet är oberoende av om ett system med förvärvsavgifter införs eller ej.
Mot bakgrund av det sagda tillstyrker hyresnämnden förslaget att ogil- tighet efter underlåten förvärvsanmälan skall inträda först efter ett formellt beslut av hyresnämnd och attett. sådant beslut skall begäras av kom- munen. Med denna lösning avskärs parterna från rätt att påkalla köpets återgång. Fråga är emellertid om kommunen skall ha möjlighet att påfordra ogiltighet under så lång tid som tio år. Hyresnämnden ifrågasätter om inte tiden borde begränsas ytterligare. förslagsvis till två år från det förvärvet skedde. Efter utgången av en så lång tid som två år torde det ofta i praktiken vara svårt eller omöjligt att låta ett aktieförvärv gå åter, 'och även om det skulle vara möjligt kan det i regel knappast vara till "fördel för hyresgästerna att så sker. .- . .
I samband med att kommunen hos hyresnämnden begär att förvärvet skall förklaras ogiltigt bör kommunen ha rätt att ta upp fråga om förköp av aktierna. '
Hyresnämnden i Malmö (skiljaktig mening av hyresrådet Jacobsson): Mot bakgrund av det sagda kan det givetvis ifrågasättas om nackdelarna med den nuvarande ordningen är sålstora att lagstiftningsåtgärder bör vidtagas. Hyresnämnden vill för sin del besvara denna fråga jakande. Hyresnämnden uppfattar nämligen förvärvstillståndslagen som ett uttryck
Prop. 1982/83:153 '_ . ras
för den grundsynen att ägande av hyresfastighet är förenat med ett bety- dande ansvar och att god fastighetsförvaltning är ett viktigt samhällsin-' tresse. Om aktiebolag äger hyresfastighet är det självfallet angeläget att personer som uppger sig äga aktier i bolaget grundar sitt innehav på giltigt förvärv. Den föreslagna ordningen med förvärvsavgift kan väntas verk- samt bidraga till att anmälan om förvärv i förekommande fall verkligen görs. Även om överträdelser hittills synes ha förekommit förhållandevis sällan och även om det är omöjligt att konstruera ett sanktionssystem. enligt vilket avgiften kan beräknas motsvara uppkommen vinst tillstyrker hyresnämnden likväl att den föreslagna ordningen med förvärvsavgift in- förs. _
BRÅ (majoriteten): Beträffande sanktioner mot försummelse att anmäla tillståndspliktigt förvärv av aktie eller andel i fastighetsbolag till kom- munen förefaller det välbetänkt att inte införa en straffbestämmelse i lagen. Inte heller vite förefaller vara en lämplig sanktion. fastän prome- morian synes bortse från sitt eget ändringsförslag när den uppger att förvärvet automatiskt skulle vara ogiltigt om tillstånd inte söks i rätt tid (5.70 n. jämf. m. s.82 ö. ). Frågan är emellertid om inte förslaget om en särskild sanktionsavgift som avser bara tillståndsförsummelse vid förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag är överarbetat. Det är visserligen svårt att finna en lämpligare sanktionsform. men till tveksamheten mot sanktionsavgiften tillkommer det argumentet att förslaget åtminstone på en punkt synes mindre väl förenligt med de principer som ställts upp i prop. l98|/82:l42 s. 24. nämligen punkten 4 (se promemorian s. 74). och som sedermera godkänts av riksdagen. BRÅ ifrågasatte nyss att kunskapen om att denna typ av förvärv är tillståndspliktiga är mer allmänt spridd. Det måste tas i beaktande att det här rör sig om ägare till fåmansbolag och handelsbolag som måhända inte alltid besitter i och för sig önskvärda resurser att hålla sig äjour med lagstiftningens fortlöpande utveckling och" krav. Även om detta naturligtvis inte skall befria förvärvarna från sina skyldigheter förefaller det inte som om det finns tillräckligt stöd för en presumtion om att överträdelser på området inte kan förekomma annat än som en följd av uppsåt eller oaktsamhet. Inte heller förefaller det att promemorieförslaget preciserat jämkningsgrunderna på sätt som förutsatts i principerna. BRÅ vill här fästa uppmärksamheten vid attjustitieutskottet — utan reservation — i samband med sin tillstyrkan av principerna i propositionen ansåg det viktigt att slå fast att riktlinjerna. för avgiftssyste- met utgår från den straffrättsliga skuldpn'ncipen. Utskottet ansåg vidare att sanktionsfrågorna borde utredas vidare. närmast med inriktning på frågan om hur ett system med företagsböter kan utformas (JuU 1981/82: 53). BRÅ finner mot denna bakgrund inte tillräckliga skäl tala för att nu genomföra förslaget om en sanktionsavgift. Hotet att ett förvärv kan bli förklarat ogiltigt kan inte frånkännas allmänpreventiv verkan. Blir förvärvet ogiltig- förklarat är det en sanktion i sig själv. Om förslaget likväl skall bifallas, bör man i vart fall inte kalla avgiften förvärvsavgift. Denna benämning torde förvirra mer än den förklarar och är dessutom helt missvisande i de fall- förvärvet blir ogiltigt. Tillståndssanktionsavgift eller särskild tillståndsav- gift är visserligen något krångligare beteckningar. men antyder vad saken handlar om. '
BRÅ (ledamoten Körlof): Behov av att införa en s.k. förvärvsavgift föreligger inte. sålänge ogiltighetsinstitutet finns kvar.
Riksrevisionsverker: RRV ifrågasätter om den föreslagna sanktionsavgif- ten är tillräckligt effektiv som medel att förhindra brott mot tillståndsplik-
Prop. 1982/83: [53 l86
ten vid aktie- och andelsförvärv. Även om en sådan avgift införs kvarstår problemet med att kontrollera efterlevnaden. Enligt verkets mening skulle en ökad sannolikhet att få förvärvet ogiltigförklarat ge en högre efterlevnad av lagen i denna del.
Det är sålunda RRVs uppfattning att en kontroll vid överlåtelsen av aktie och andelar skulle få större effekt på efterlevnaden av lagen. RRV vill därför förorda att man vid den fortsatta beredningen av frågan ytterligare överväger möjligheterna till en kontroll i samband med överlåtelsen. Det bör då bla undersökas om aktuella registreringsmyndigheter skulle belas- tas mindre om kommunerna rekommenderades att — i den omfattning det är praktiskt möjligt - utföra sådana kontroller. Detta förutsätter dock ett samarbete som gör aktuella register lätt tillgängliga för kommunerna.
Enligt RRVs mening innebär den föreslagna konstruktionen av ogiltig— hetspåföljden ingen egentlig förbättringji'tmfört med nuvarande förhållan- den. De pätaladc problemen med ovisshet om förvärvs giltighet och fångesmännens eventuella förmåga att återbära köpeskillingen kommer till stor del att kvarstå. eftersom ogiltighet enligt förslaget kan inträda upp till tio år efter det att förvärvet har skett.
RRV vill slutligen nämna att den föreslagna avgiften är så konstruerad att den inte torde kunna hänföras till den typ av avgifteri inskränkt mening som avses i 9 kap. l & regeringsformen. Förordningen (19761586) om register över statliga avgifter blir därför inte tillämplig på avgiften om den införs i den föreslagna formen.
Bankinsm'ktimren: Att möjlighet införs för kommunen att föra talan om ogiltighet av köp av bakomliggande fysisk person kan förväntas ha bety- delse som återhållande faktor. Inspektionen har också förståelse för att någon form av sanktion bör drabba den som underlåter att söka förvärvs- tillstånd när han förvärvar aktier eller andelari fastighetsbolag. Den före- slagna förvärvsavgiften kommer emellertid att verka godtyckligt. En straffsanktion bör därföri stället införas.
Bastadsstyrelsen:Bosladsstyrelsen påpekade redan i sitt yttrande över det ursprungliga lagförslaget (Ds .lu l975: IO) att det förelåg risk för att aktieöverlåtelser undandrogs kontroll genom att inte tillstånd söks. Styrel- sen hänvisade i huvudsak till den kontroll av efterlevnaden som kunde utövas av bolagets revisorer. De erfarenheter som redovisats i promemo- rian bekräftar styrelsens farhågor.
Styrelsen kan ansluta sig till de överväganden som redovisats i prome- morian vid val mellan kontroll- och sanktionsmöjligheter. Styrelsen till- styrker således förslagct om en särskild förvärvsavgift vid underlåtenhet att anmäla förvärv.
Svens/ra k(mimzur/örhrmder: [ fråga om aktie- och andelsförvärv är för kommunerna det stora problemet att vinna kunskap om att ett tillstånds- pliktigt förvärv ägt rum.
! promemorieförslaget konstateras att försummelse av tillståndsplikten ofta utgör ett led i ekonomisk brottslighet. ] förslaget vill man komma till rätta med problemet genom att införa en förvärvsavgift. Avgiften anges syfta till att eliminera en "schablonmässigt beräknad vinst" av förvärvet och föreslås bli en procent av taxeringsvärdet av bolagets tillståndspliktiga fasta egendom. Proeentsatsens storlek grundas på "en (')verslagsrnässig kalkyl" som inte redovisas.
Redan av diskussionen i promemorian framgår att den ekonomiska fördelen av ett aktie- eller andelsförvärv kan uppgå till mycket betydande belopp. [ promenorian sägs sålunda uttryckligen att den föreslagna avgif- ten "i de flesta fall får antas bli lägre än den verkliga vinsten".
Prop. 1982/83': 153 l 87
Enligt styrelsens mening måste ett sanktionssystem på ifrågzwarande område konstrueras så att ett åsidosättande av anmälningsskyldigheten innebär en kännbar ekonomisk belastning på den försumlige. Men hänsyn härtill och till de starka intressen som ligger bakom bestämmelserna om anmälningsskyldighet är förslaget otillfredsställande i denna del. Styrelsen anser att den föreslagna procentsatsen vid beräkning av förvärvsavgiften är för låg och att den bör höjas väsentligt.
Slutligen ifrågasätter styrelsen om inte utdömande av en avgiftspåföljd av ifrågavarande slag liksom förordnande om kvarstad bör ankomma på allmän domstol i stället för på hyresnämnd. Hyresrättsutredningen (SOU 198! : 77) har emellertid föreslagit omfattande ändringar i fråga om hyres- nämndernas behörighet m. m.. som bl. a. innebär att hyresnämnderna skall inta ställning som domstolar.
Stockholms kommun (rnujurileten): För att komma tillrätta med försum- liga aktie- och andelsförvärvare har kommunen i den tidigare utredningen föreslagit att hyresnämnden vid vite skall kunna ålägga förvärvaren att söka tillstånd. [ promemorian föreslås i stället att en sanktionsavgift skall kunna beslutas av hyresnämnden på begäran av den kommun till vilken anmälan av aktie- och andelsförvärvet skulle ha skett. Kommunen skulle således begära att förvärvet förklaras ogiltigt av hyresnämnden. Jag anser i likhet med juridiska avdelningen att regeln om att förvärvet automatiskt blir ogiltigt efter viss tid bör bibehållas. Risken att förvärvet i framtiden kan komma att betraktas som ogiltigt torde innebära en viss påtryckning på förvärvaren att anmäla transaktionen. Sanktionsavgiften har i departe- mentspromemorian föreslagits uppgå till I% av taxeringsvärdet av bola- gets hyresfastigheter vid brott mot tillståndsplikten vid aktie- och andels- förvärv. I likhet med fastighetsnämnden anser jag att avgiften bör uppgå till lägs15'%-'för att nå avsedd effekt.
Göteborgs kommun: Beträffande reglerna i syfte att säkra efterlevnaden av bestämmelserna om tillståndsplikt vid aktie- och andelsförvärv instäm- mer kommunstyrelsen i utredningens överväganden. Det kan dock ifråga- sättas om den föreslagna förvärvsavgiften — l.% av taxeringsvärdet på bolagets hyresfastigheter — är tillräckligt stor för att ha åsyftad preventiv verkan.
Malmö kommun (= jh.t'fig/rcl.i'rtiinzmlen): Fastighetsnämnden har hand- lagt endast ett tiotal ärenden per år avseende tillstånd till förvärv av aktie eller andel i fastighetsbolag. Nämnden är emellertid av den bestämda uppfattningen att bestämmelserna därom måste skärpas så att kommunen verkligen får kännedom om förvärven och får tillfälle att påkalla prövning av dem om så skulle visa sig vara erforderligt.
Fastighetsnämnden tillstyrker därför den av departementet föreslagna förvärvsavgiften vid underlåtenhet att i rätt tid anmäla förvärv. Den före- slagna procentsatsen. l%. synes emellertid vara alltför låg.
Fastighetsnämnden anser liksom departementet att ogiltighetspåföljden bör bibehållas. Den nu gällande automatiska ogiltigheten bör emellertid ändras på så sätt att den — så som föreslås — inträder cförst efter ett formellt beslut i varje särskilt fall. Förvärvaren kan t. ex. vara mer lämplig än överlåtaren. Det synes också var lämpligt att hyresnämnden prövar frågorna om förvärvsavgift och ogiltighetslörklaring.
("liir/(' kommun (= _/'u.triglwr.vkunlor-('I): Fastighetskontoret har ingen erfarenhet av bestämmelserna om aktie- och andelsförvärvi fastighetsbo— lag. De föreslagna ändringarna torde därför inte ha någon större betydelse för Gävles del. Allmänt kan dock sägas att den nya s. k. lk'irvärvsavgiften —
Prop. 1982/83: 153 188
högst 1 % av taxeringsvärdet av bolagets hyresfastigheter - förefaller för låg för 'att vara effektiv som sanktion vid denna typ av affärer.
Svenska sparbanksföreningen: Promemorian innehåller vidare det för- slaget att en sanktionsavgift införs för att säkra efterlevnaden av bestäm- melserna om tillståndsplikt vid aktie— och andelsförvärv. Detta motiveras med att den av Stockholms kommun genomförda utredningen får anses visa att de ifrågavarande reglerna inte iakttas i tillräcklig omfattning.
Sparbanksföreningen är givetvis av den uppfattningen att bestämmelser om tillståndsskyldighet skall efterlevas av dem som omfattas därav. För- eningen anser även att de åtgärder som är rimliga och möjliga skall vidtas för att se till att reglerna iakttas. Som en förutsättning bör dock gälla att det föreligger ett behov av sådana åtgärder. -
l förevarande fall ter sig detta behov diskutabelt. Enligt sparbanksför- eningens mening kan det ifrågasättas om det i promemorian redovisade materialet ger vid handen att de ifrågavarande bestämmelserna om till- ståndsplikt inte iakttas i tillbörlig utsträckning. Även om efterlevnaden skulle vara otillräcklig och således ett behov av särskilda åtgärder skulle föreligga. är frågan vilka åtgärder som kan och bör genomföras. Myndig- hetskontroll och vites- eller straffsanktionering torde — som framhålls i promemorian — inte vara framkomliga vägar. Att införa en särskild sank- tionsavgift är däremot en i och för sig möjlig lösning-. Sparbanksföreningen befarar dock att hotet om en sådan avgift inte blir tillräckligt effektiv utan kanske. närmast ett slag i luften. eftersom möjligheterna att kontrollera bestämmelsernas efterlevnad är i hög grad begränsade. Föreningen av- styrker därför promemorieförslaget i detta avseende.
Sveriges fastighetsägareförbund: Fastighetsägareförbundet avstyrker förslaget om en s. k. förvärvsavgift. Ogiltighetspåföljden i gällande lagstift- ning ("5 &) måste anses vara en fullt tillräcklig sanktion vid försummelse av tillståndsplikten beträffande aktie- och andelsförvärv.
Förslaget är dessutom ologiskt. I promemorian anges att avgiften syftar till att eliminera en schablonmässigt beräknad vinst. Om förvärvet blir ,ogiltigt enligt 5 & kan emellertid knappast någon vinst uppstå.
Enligt promemorian skall förvärvsavgift utgå enligt principen för strikt ansvar — dvs. oavsett om uppsåt eller oaktsamhet kan påvisas i det särskilda fallet. Förbundet anser inte detta motiverat i förevarande fall.
I departementspromemorian redovisas inte någon djupare analys beträf- fande avgiftens storlek. Som stöd för förslaget åberopas endast en över- slagsmässig kalkyl. Detta är enligt förbundets mening helt otillräckligt.
Slutligen anser förbundet inte att det finns några bärande skäl till försla- get i lObå att införa möjlighet till kvarstad.
HSB: Se avsnitt [. Näringslivets byggnadsdelegation: Förslaget om en s.k. förvärvsavgift finner NBD vara ytt'erst märkligt. Den ogiltighetspåföljd som existerar (5 5) i gällande lagstiftning uppfyller väl de krav på sanktion som kan ställas vid försummelse av tillståndsplikten beträffande aktie- och andelsförvärv.
I departementspromemorian sid. 72 anförs (se även sid. 106) som motiv för införandet av en förvärvsavgift att: "Avgiften bör syfta till att eliminera en schablonmässigt-beräknad vinst av aktie- eller andelsförvärvet". Frå- gan är dock vilken vinst som här åsyftas. Förklaras förvärvet ogiltigt enligt 55 kan knappast någonvinst uppstå. NBD ställer frågan om inte andra outtalade motiv finns bakom förslaget om förvärvsavgift. Dessa bör i - sådana fall klart redovisas innan förslaget om förvärvsavgift genomförs. Att införa en förvärvsavgift på de skäl som anförts är enligt NBD oaccepta- belt.
Prop. 1982/83: 153 189
Förslaget om förvärvsavgift är utformat att utgå enligt modellen för strikt ansvar — dvs. oavsett om uppsåt eller oaktsamhet kan påvisas i det särskilda fallet (% lOa). Nödvändigheten i detta kan ifrågasättas. Strikt ansvar bör tillgripas endast undantagsvis. Det är i och för sig vällovligt att möjlighet ges tilljämkning, om avgiften med hänsyn till omständigheterna framstår som oskälig (& 10a 3 st.). I departetnentspromemorian sid. 107 anförs att: "jämkning bör bl.a. komma ifråga då underlåtenheten att anmäla förvärvet uppenbarligen beror på ett rent förbiseende och förut- sättningar för tillstånd föreligger". Om så sker synes ju kravet på strikt ansvar vara tämligen överflödigt.
Någon djupare analys beträffande storleken på avgiften har inte presen- terats. I departementspromemorian sid. 77 uttalas att: "En överslagsmäs- sig kalkyl ger vid handen att en avgift motsvarande 1 % av taxeringsvärdet är rimlig”. NBD anser det vara. djupt beklagligt att endast. en ”överslags- mässig kalkyl” ligger bakom denna väsentliga fråga.
Likaså vill NBD ställa frågan vad som ligger bakom avvägningen att hälften av avgiften tillfaller kommunen och hälften staten (& 10e). Här tycks inte ens "överslagsmässiga kalkyler” ligga till grund eftersom det i promemorian sid. 79 anförs att: ”Det är på detta stadium inte möjligt att ange storleken av de avgifter som på detta sätt kommer att tillföras det allmänna”. ' '
I departementspromemorianjämförs förvärvsavgiften med bl.a. miljö- skyddsavgiften. Samtidigt föreslås dock att förvärvsavgiften till skillnad från-exempelvis miljöskyddsavgiften görs icke avdragsgill vid taxering. Aven skälen härför är svaga. I Justitiedepartementets promemoria sid. 80 anförs: "Avgiften innebär här". till skillnad mot avgiften enligt miljöskydds— . lagen, en starkt schabloniserad form av vinsteliminering och får i de flesta fall antas bli lägre än den verkliga vinsten". (Jämför vad som ovan anförts av NBD rörande möjligheten av vinst vid ogiltighet av förvärv).
NBD avstyrker förslaget om en förvärvsavgift. NBD tillstyrker förslaget om att formellt beslut s_ka fattas om ogiltighets- förklaring av aktie- eller andelsförvärv (å lOb).. ' Förslaget om att hyresnämnden på begäran av kommunen får möjlighet att förordna om kvarstad för att säkerställa ett avgiftsuttag (& lOb) vill NBD däremot avstyrka. Flera praktiska svårigheter är förknippade med förslaget — bl.a. förfarandet då förvärvet förklaras ogiltigt. Kvarstaden kommer nämligen i sådana fall att gälla egendom som återgår till en icke avgiftspliktig säljare.
Sveriges advokatsamfund: Förslaget att införa förvärvsavgift synes vila på helt andra grunder än motsvarande avgiftssystem i annan lagstiftning. Samfundet betvivlar. att ett sådant avgiftssystem i fråga om hyresfastighe- ter har någon egentlig funktion att fylla. Verkan av vägrat tillstånd eller underlåtenhet söka tillstånd i de fall där sådant fordras medför enligt Ilaå ! st. förslaget" ogiltighet (jfr 135 1 st. jordförvärvslagen som har samma regel). Att komplettera lagen'_med ett komlicerat avgiftssystem är inte befogat.
Auktoriserade fastighetsmäklare.? riksförbund: Införande av en s. k. för- värvsavgift har föreslagits i de fall bestämmelserna om tillståndsplikt vid aktie- och andelsförvärv inte iakttas. Förslaget är utformat med den s.k. miljöskyddsavgiften som förebild. Som skäl till införandet av en förvärvs- avgift åberopas att avgiften bör syfta till att eliminera en — schablonmäs- sigt beräknad — vinst av aktie- eller andelsförvärvet. .
AFR vill påpeka en grundläggande skillnad mellan ev uppkommen vinst
Prop. 1982/83: 153 190
vid brott mot miljöskyddslagen å ena sidan och vid brott mot förvärvstill- ståndslagen å den andra.
Inför en överträdelse av miIjöskyddsbeståmmelserna kan det försumliga företaget ha företagit en s. k. kalkylerad risk. dvs. vägt miljöskyddsavgif- tens storlek mot den vinst en överträdelse kan ge företaget.
Vid en överträdelse av bestämmelserna om förvärvstillstånd vid aktie- och andelsförvärv kan motsvarande kalkyl ej utföras. Enligt vår tolkning av de nuvarande bestämmelserna om förvärvstillstånd. torde en överträ- delse av bestämmelserna medföra att förvärvet enligt 5 & förklaras ogiltigt. Någon spekulationsvinst för förvärvaren kan därför knappast uppstå vid en vidareförsäljning, enär en sådan inte kan komma till stånd.
AFR anser det även ej tillräckligt styrkt. att missbruk i detta hänseende förekommer och avstyrker därför förslaget om en förvärvsavgift.
5 Förfarandet hos kommunen vid anmälan av tillståndspliktiga förvärv
Riksåklagaren: På grttnd av de erfarenheter som gjorts bl.a. genom den s.k. Göta-Finansaffären anser jag till skillnad från utredningen det vara motiverat att lagstiftningsvägen ålägga kommunerna vissa rutiner att följa såvitt gäller handläggningen av fi.")rvärvsanmälningar. Sådana bestämmel- ser torde inte i nämnvärd mån öka kommunernas resursbehov för hand- läggning av ärenden angående tillståndslagen.
Domsmlsverket: Kravet på utredning beträffande förvärvarens förmåga att förvalta en fastighet skärps enligt förslaget. Utredningen härvidlag måste vara grttndlig. l promemorian lämnas en redogörelse för handlägg- ningen av förvärvsanmålningar vid Stockholms kommun (s. 83 ff.). DV anser att det skulle vara en fördel om ett liknande fötfarande kttnde tillämpas vid landets övriga kommttner. Den utredning som kommunerna införskaffar skall naturligtvis komma hyresnämnderna till del i tillstånds- ärendet.
Hyresniimndun i Göteborg: Till förvärvsanmälan behöver enligt gällan- de lägstiftning inte fogas andra uppgifter än de som anges i la s tillämp- ningsförordningen. I vissa kommuner förekommer emellertid ett omfat- tande utredningsarbete innan frågan om tillstånd tas till beslut. l promemo- rian (s. 87) aVVisas att kommunerna generellt åläggs ett sådant tttrednings- ansvar.
När nu gällande bestämmelser i 3a & infördes framhöll departementsche- fen (prop. 1978/79:164 s. 16) att hyresnämndernas resurser borde koncen- treras till de förvärvsärenden som var kontroversiella. Hos hyresnämnden i Göteborg förekommer ofta att förvärvstillstånd tillstyrks av kommunen och hyresgästföreningen. sedan förvärvsärendena kompletterats av förvär- varna i hyresnämnden. Någon ytterligare prövning av dessa ärenden kom- mer vid sådant förhållande i regel inte till stånd och det är angeläget att de över huvud taget inte kommer under hyresnämndens prövning. En större uppgiftsskyldighet för förvärvare i samband med anmälan till kommunen skulle sannolikt leda till ett sådant resultat. Hyresnämnden anser att de handlingar som för närvarande skall ges in till hyresnämnden vid ansökan om förvi'trvstillstånd jämte en förvaltningskalkyl bör infordras från förvär- varen redan i samband med anmälan till kommunen. En sådan uppgifts- skyldighet. från vilken kommunen skall kunna medge undantag när förvär-
Prop. 1982/83: 153 - 191
varen kan godtas utan särskild utredning. kan inte anses särskilt betungan- de med tanke på den betydelse som förvärvsfrågan har för hyresgästerna. Skulle en förvärvare underlåta att lämna tillräckliga uppgifter för förvärvs- prövning får kommttnen anmäla ärendet till hyresnämnden. Det finns dock anledning att anta att flertalet förvärvare. för att undvika en process i nämnden. kommer att prestera tillräckligt underlag för prövningen.
Riksrwisimtsverket: RRV instämmer i promemorians bedömning att kommunerna inte bör bindas vid en viss omfattning av utredningsarbetct. Detta bör emellertid enligt verkets mening inte hindra att det i lagtexten införs någon grundläggande bestämmelse som kan ge ledning för komtnu- nernas agerande. RRV föreslår därför att det i 3 & tillståndslagen införs en bestämmelse som innebär att tillståndsprövning skall begäras i de fall då kommunen — utifrån den utredning denna funnit skälig — inte finner starka skäl att anta att förvärvaren är kvalificerad som hyresvärd och att syftet med förvärvet är att han skall idka fastighetsförvaltning. .
För att kommunernas utredningsarbete skall kunna begränsas föreslår RRV att det i lagen införs en föreskrift om att förvärvaren skall vara skyldig att — om kommunen begär det — lämna för ärendet relevanta uppgifter i samband med förvärvsanmälan.
Enligt RRVs mening skttlle en sådan skyldighet inte behöva medföra att kommunerna måste genomföra en omfattande utredning.
Banksinxpekritmen: Vad sltttligen angår det diskuterade dataregistret delar inspektionen ttppfattningen att detta inte bör komma till stånd. Där- emot skulle det vara av värde om namnförteckningen på personer och företag som nekats förvärvstillstånd kttnde sammanställas centralt och tillhandahållas intresserade kommuner. Även bankinspektionen skttlle för sina strävanden att motverka kreditgivning för fastighetsspekulation ha nytta av att få tillgång till en sådan förteckning. Denna bör kttnna göras enkel och föras manuellt. (Jfr det hos inspektionen förda s. k. insiderregist- ret). Därmed torde integritetsfrågorna också kunna lösas. Förteckningen skulle kttnna föras t. ex. hos domstolsverket.
Bt).t'ftll/.t'.s'l_)'l'l.'l.s't'll.' Vad slutligen gäller överväganden i promemorian be- ' träffande kommunens inflytande i tillståndsfrågan anser styrelsen att Stockholms kommuns förslag om ett större inflytande i ärendena bör övervägas ytterligare. Det är således inte. helt ovanligt att det visar sig att förutsättningar för tillstånd egentligen inte förelegat i de fall tillstånd med— delats efter avstyt'kan av kommttnen. Ett starkt kommunalt inflytande i lämplighetsfri'tgor överensstämmer också med de principer som gäller för bostadsförsörjningsfrågor inom bostadsstyrelsens ansvarsområde. Vid be- slut i låncärenden skall således kommunens yttrande följas om det inte finns särskilda skäl att avvika härifrån. Lättthighetsbedömningar skall enligt uttalanden i förarbetena i första hand ankomma på kommunen.
Bostadsstyrelsen anser därför att man bör överväga denna fråga ytterli— gare. Ett alternativ vore att införa en bestämmelse av innebörd att kotnmu- nens yttrande i tillståndsärcndet inte bör frångäs om det inte finns särskilda skäl härför. Ett annat är motsvarande uttalande i motiven till de nu före- skrivna förändringarna.
Slot-k/iolmx kommun (majoritetm): För att förenkla och förbättra kom- munens handläggning bör de uppgifter som enligt lagförslaget skall lämnas till hyresnämnden när prövning har påkallats inges redan i anmälan till kommunen. Detta skttlle medföra en minskad byråkrati för kommunen eftersom litstighetskontoret redan nu. med större eller mindre framgång. begår in dessa uppgifter direkt från sökanden. Uppgifterna som lämnas bör
Prop. 1982/83: 151) [92
betraktas på samma sätt som uppgifterna i ett självdeklaration. dvs. lämnas under straffrättsligt ansvar.
För att ytterligare förenkla handläggningen har kommunen direkttillgång till det statliga fastighetsdatasystemet som nu är under uppbyggnad. Det är angeläget att detta system snabbt byggs ut. Detta skulle delvis kunna finansieras med en särskild förvärvsavgift för tillståndspliktiga förvärv. En del av avgiften bör dock tillfalla kommunen för dess kostnader orsakade av tillståndsärendena. '
_Enligt uppgift finns på Patent- och Registreringsverkets bolagsbyrå för- slag om att upprätta ett register över bolagsmännen i aktiebolag som är upplagt med personnummer som bas. Det vore värdefullt för kommunen att få tillgång till ett sådant register. ' _
Det är vidare angeläget att kommunen får yttra sig över alla förvärv. dvs. även dem som görs av utländska medborgare, och då utan problem få tillgång till länsstyrelsens handlingar i ärendet.
Stockholms kommun (minoritet. m): Vi avstyrker, främst av rättssäker- he'tsskäl. att kommunerna ges tillgång till statliga dataregister som byggts upp för andra ändamål. Det finns i sammanhanget skäl att starkt understry- - ka den rollfördelning som måste gälla mellan å ena sidan kommunerna som har att avge yttrande i tillståndsärenden och å andra sidan hyresnämnder och bostadsdomstol som har att fatta beslut i sådana ärenden. Den vikt som tillmäts kommunernas yttranden i tillståndsfrågor måste ses i ljuset av denna rollfördelning. Om kommunens yttranden i tillståndsfrågor — genom lagstiftning eller motivuttalanden — i praktiken skulle bli avgörande för tillståndsgivningen innebär detta i realiteten en total politisk kontroll av all fastighetshandel. En sådan ordning ärinte förenlig med ett fritt ekonomiskt system. ' '
Göteborgs kommun: Förfarandet vid anmälan av tillståndspliktiga fas- tigheter. Kommunstyrelsen hälsar med tillfredsställelse att ett klargörande sker av vilken typ av utredning som lagstiftaren förväntar av" kommunen 'inför ställningstagande till tillståndsprövning.
Inrättande av rikstäckande fastighetsregister. Kommunstyrelsen har för- ståelse för de av departementet anförda synpunkterna och kan endast beklaga att avsevärd tid synes dröja innan dessa hjälpmedel för kommu- nerna vid behandling av tillståndsärenden kan tänkas bli tillgängliga.
6 Förutsättningar för tillstånd
Bostadsdomstolen: De ändringar som föreslås beträffande förvärvarens utredningsskyldighet är välmotiverade och bör i princip genomföras.
Den i första stycket använda formuleringen "på ett öVertygande sätt visar” bör dock utgå. Formuleringen devalverar nämligen det i annan lagtext brukliga ordet ”visa". som skulle kunna vara lämpligt även här.
En annan formulering som bör omprövas är ”förvalta fastigheten” som i förslaget har ersatt det nuvarande uttrycket "idka. bostadsförvaltning". Det är oklart vad som har föranlett ändringen och hur det skall förstås. Den nuvarande formuleringen antyder att förvärvarens syfte skall vara att behålla fastigheten och att bevara dess karaktär som bostadshus, medan den föreslagna texten inte gör det.
I detta sammanhang vill bostadsdomstolen erinra om att domstolen i sin rättstillämpning i enlighet med vad som nyss-har sagts har intagit den '
Prop. 1982/83: 153 193
ståndpunkten att fövärvstillstånd skall vägras om det kommer fram att köparen inte tänker behålla fastigheten eller om oklarhet råder på den punkten (se RBD 1981: 16 och domstolens beslut nr 266/1982 och 283/ 1982). Nu förekommer det att seriöst arbetande byggnadsföretag köper saneringsmogna — ibland helt evakuerade — bostadshus enbart i syfte att rusta upp husen för att sedan sälja dem till något kommunalt eller enskilt företag som sysslar med uthyrning av bostäder eller till en bostadsrättsför- ening. Frågan är om det verkligen är förenligt med allmänna bostadspolitis- ka intressen att förvägra dessa byggnadsföretag förvärvstillstånd. Enligt domstolens mening bör övervägas att göra en uppmjukning på denna punkt. _
Hyresnämnden [ Stockholm: I anslutning till 45 i förslaget till lag om ändring i tillståndslagen anföres i promemorian (s. 95) att hyresnämnden vid tillståndsprövningar bör spela en aktiv roll och i tveksamma fall kunna ålägga förvärvaren att prestera omfattande utredning rörande sin förmåga att ekonomiskt och praktiskt sköta fastigheten.
Hyresnämnden erinrar om att genom lagändring år 1979 kommunen och hyresgästföreningen blev parter i tillståndsärenden. I anslutning härtill anförde dåvarande departementschefen (prop. 1978/79: 164 s. 15) att det i praktiken är kommunen som i första hand bär ansvaret för bedömningen om sökanden är lämplig som fastighetsägare. Lämnar kommunen ansök- ningen utan erinran, torde enligt propositionen hyresnämnden normalt kunna utgå från att det inte finns något att erinra mot sökanden.
Det kan således sägas att utredningsansvaret nu åvilar — förtttom sökan- den — kommunen och hyresgästföreningen. Hyresnämnden anser att utredningsansvaret även i fortsättningen skall åvila parterna. Normalt , finns i vatt fall hos kommunen befattningshavare med sådan sakkunskap som kan vara erforderlig för att i alla avseenden utreda sökandens lämplig- het som fastighetsägare. Hyresnämndens uppgift bör mot denna bakgrund vara att som en domstolsliknande myndighet avgöra ärendet på grundval av den utredning parterna förebringar. Detta utesluter givetvis ej att hyres- nämnden. därest den äger kännedom om någon för sökanden graverande omständighet som är okänd för motparten, under handläggningen ger detta tillkänna och bereder parterna tillfälle att yttra sig över omständigheten. Sammanfattningsvis vill nämnden i denna fråga anföra att en långt gående aktivitet hos hyresnämnden i utredningshänseende kan vara ägnad att inge sökanden den föreställningen att nämnden ej avgör ärendet helt objektivt.
När det gäller att enligt 45 tillståndslagen pröva syftet med förvärvet är enligt promemorian (s. 96) den viktigaste frågan vilken betydelse som bör tillmätas det förhållandet att förvärvaren före förvärvet i större omfattning köpt eller sålt fastigheter. Promemorian synes i fortsättningen utgå från att ett sådant förhållande skall leda till avslagsbeslut, om inte förvärvaren alltjämt äger en eller flera fastigheter som han förvaltar sedan längre tid. Hyresnämnden vill med anledning härav framhålla att det ej sällan före- kommer att byggnadsföretag har sin verksamhet inriktad på förvärv och upprustning av fastigheter som efter sanering försäljs utan att någon av fastigheterna förvaltas någon längre tid. I sådana fall finns enligt nämndens mening absolut ingen anledning att avslå en ansökan om förvärvstillstånd enbart på den grunden att köp och försäljningar har skett i större omfatt- ning. Avgörande bör i stället vara om förvaltningen fungerat tillfredsstäl- lande under den tid den utövats. '
Hyresnämnden i Göteborg: I promemorian uttalas (s. 95) att tillstånds- prövningen inte är tillräckligt effektiv beroende på bl.a. att det ställs för
Prop. 1982/83: 153 194
låga utredningskrav på förvärvaren. Det föreslås därför att förvärvstill- stånd skall få meddelas endast om förvärvaren på ett övertygande sätt visar att han har ekonomiska och praktiska förutsättningar att gå iland med företaget. Vidare framhålles (s. 96) att så länge någon tveksamhet råder, dessa förutsättningar inte kan anses föreligga. Förslaget anses innebära en avsevärd skärpning av beviskravet.
Hyresnämnden anser att det är oklart hur det är avsett att den nya regeln skall verka i praktiken. Myndigheternas bedömningar i tillståndsärenden rör framtida förhållanden, beträffande vilka man endast kan göra antagan- den. Det är t.ex. inte ovanligt att avkastningen av en fastighet inte täcker ett upprustningsbehov som kan förväntas uppkomma efter några år. I sådant fall är det i regel inte möjligt att redan vid prövningstillfället göra några otvetydiga antaganden om förvärvares möjligheter att i framtiden ta upp län eller på annat sätt finansiera en ombyggnad. Det framtida ekono- miska utfallet kan sålunda göras enbart mer eller mindre sannolikt. Såvitt hyresnämnden kan förstå är avsikten med den nya lagstiftningen inte att generellt förhindra förvärv av nu angivet slag.
Vidare uttalas i promemorian (s. 99) att ett högt pris i de flesta fall bör medföra att förvärvarens förmåga att ekonomiskt klara av fastighetsför- valtningen sätts ifråga. Hyresnämnden delar uppfattningen att om priset inte motsvarar fastighetens avkastningsvärde, detta bör medföra att för- värvaren avkrävs uppgifter om hur ett underskott skall finansieras. t.ex. genom avkastning från andra fastigheter, egna medel eller lån. Nämnden utgår från att det återgivna uttalandet inte skall tolkas så att ett högt pris normalt skall leda till avslag på förvärvsansökan. en uppfattning som ofta hävdats i ärenden inför hyresnämnden med motiveringen att varje fastighet skall bära sina kostnader.
Enligt promemorian (s. 99) skall förvärvstillstånd normalt vägras om förvärvaren underlåtit att betala skatter och andra avgifter.
Hyresnämnden ifrågasätter om sådan underlåtenhet med hänsyn till utformningen av 45 första stycket generellt kan föranleda att förvärvstill- stånd vägras. Sambandet mellan t.ex. dålig skattemoral och bristande förmåga att bedriva seriös fastighetsförvaltning är inte alldeles klar. Därest dessa omständigheter bör föranleda att förvärvstillstånd skall vägras. bör detta komma till uttryck i lagtexten.
Slutligen anförs i promemorian (s. 95 och 101) att hyresnämnden aktivt skall verka för att de ekonomiska och praktiska förutsättningarna att bedriva effektiv fastighetsförvaltning klarläggs. Ärenden rörande förvärvs- tillstånd är s.k. tvåpartsprocesser med förvärvaren å ena sidan och hyres- gästföreningen/kommunen å andra sidan. Det normala i en tvåpartsprocess är att parterna sörjer för utredningen. I den mån hyresnämnden avses få en mera aktiv roll i förvärvsärenden än i andra ärendetyper när det gäller framför allt den materiella processledningen bör detta komma till uttryck i lagtexten. Vilken utredningsskyldighet som bör ankomma på nämnden bör belysas i förarbetena. — - —
I 45 andra stycket 2 föreslås att om förvärvet avser andel i fastighet och förvärvet av andelen uppenbart sker i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten förvärvstillstånd inte får vägras. Tvek- samhet kan uppstå när det gäller att avgöra om förvärvet skett i sådant syfte, t.ex. när det finns uthyrda lokaleri huset. Det bör klarläggas, om ett förvärv för att hänföras till denna punkt skall ha endast det syftet att förvärvaren och hans familj skall erhålla bostad i huset eller om jämväl en avsikt från förvävarens sida att få bestämmanderält över andra utrymmen i huset ger möjlighet att få förvärvet bedömt enligt bestämmelsen.
Prop. 1982/83: 153 195
I detta sammanhang finns anledning att något beröra ett annat problem. Det krav på bevisning som ställs i olika situationer i 45 anges med ter— merna "på ett övertygande sätt visar”, "gör sannolikt", "kan antas” och ”uppenbart sker i syfte". För den icke rättskunnige torde det inte vara alldeles klart vad dessa termer innebär och vilka olika grader av bevisning de olika rekvisiten skall ge uttryck för. Det torde därför vara värdefullt att begreppen belyses ytterligare | förarbetena.
Hyresnämnden i Malmö. Hyresnämnden har mgen erinran mot de änd- ringar av rekvisiten för förvärvstillstånd som föreslås | 45 1 st. tillstånds1a— gen. Nämnden ifrågasätter visserligen påståendet i promemorian att den nuvarande utformningen av villkoren för tillstånd skulle göra lagen mindre effektiv. men anser dock att det skulle vara till nytta för förvärvsprövning- en med en viss skärpning av det beviskrav som åligger förvärvaren.
Avgörande för lagens effektivitet är naturligtvis väl fungerande rutiner hos kommuuerna. Hyresnämnden i Malmö har kunnat konstatera att de _ förvärvsanmälningar som gjorts till exempel av Malmö kommun har före- gåtts av ett omsorgsfullt utredningsarbete som varit värdefullt vid pröv- ningen i nämnden.
BRÅ (ledamoten Körlof): Justitiedepartementets förslag innehåller en betydande skärpning av beviskravet avseende förvärvarens förmåga att förvalta fasngheter. Denna skärpning inger starka betänkligheter beträf- fande möjlighet att upprätthålla rättssäkerheten.
Kravet att förvärvaren skall "på ett övertygande sätt visa att han är i stånd att förvalta fastigheter . . torde vara omöjligt att uppfylla för den som inte redan är fastighetsägare. Effekten av förslaget blir således i praktiken ett etableringsförbud, vilket på sikt kommer att innebära avse- värda olägenheter för hyresgästerna.
Redan den principiellt tveksamma placeringen av bevisbördan hos den presumtive förvärvaren talar starkt för att beviskravet måste ligga på en relativt låg nivå såvitt inte ett etableringsförbud avses. [ sådana fall bör detta dock klart utsägas. Det är oacceptabelt att kravet utformas så att rättsförluster för den enskilde kan uppkomma. Grundläggande rättssäker- hetskrav måste också äga tillämpning på detta samhällsområde. Förslaget avvisas därför.
Riksrevisionsverket: RRV har ingen erinran mot de förslag till ändringar i 45 första stycket tillståndslagen som framförs i promemorian.
Bankinspektionen: Däremot måste inspektionen ställa sig helt avvisande till det ändrade beviskravet. Till en början får inspektionen påtala den nära nog pekoralistiska formuleringen. Man kan givetvis inte visa något om det inte sker "på ett övertygande sätt". Långt viktigare är att ett beviskrav som motsvarar vad som i domstol utgör full bevisning blir alldeles för betungande för seriösa fastighetsförvärvare. Att tillämpningen i en del fall t. ex. i Göta finansfallet varit för slapp beror på brister hos de tillämpande myndigheterna och inte på brister i lagen. Att göra en sak sannolik innebär redan det ett ganska högt krav. Det innebär att sökanden skall förebringa objektiva fakta av sådan omfattning och vikt att de sedda för sig ger en uppfattning om att sökanden har de önskade resurserna. Att kommunen måste göra vissa kontroller. t.ex. att höra kronofogde och hyresgästför- ening ligger i sakens natur. Det kan sökanden inte göra. Inspektionen avstyrker förslaget i denna del.
Bostadsuyrelxen: Av skäl som anförts inledningsvis finner bostadssty- relsen det angeläget att skärpa kraven på fastighetsägaren när det gäller den utredning som skall styrka hans förutsättningar för den ekonomiska
Prop. 1982/83: 153 196
och praktiska förvaltningen av fastigheten. Det bör således. när kom- munen ifrågasätter förvärvet, ankomma på förvärvaren att på ett 'överty- gande sätt visa att han- är i stånd att förvalta fastigheten i nyssnämnda avseenden. Styrelsen tillstyrker således förslaget i promemorian.
Länsstyrelsen i Stockholms län (itppbördsenheten): I promemorian (sid. 99) "sägs, att underlåtenhet att inbetala skatter och ävgifter för anställda eller att förvärvaren har stora skatteskulder bör leda till att tillstånd väg- ras. Förvärvaren skall då anses vara olämplig från allmän synpunkt. Upp- bördsenheten anser, att detta förhållande bör framgå tydligare i lagförsla- get elleri specialmotiveringen till tillståndslagens 4 5. I detta sammanhang hänvisas till betänkandet ”Skattekontroll av leverantörer till stat och kom- mun". I detta föreslås bl.a. ett förtydligande på sätt som avses ovan för att undvika tveksamhet i tillämpningen.
Svenska kommunförbundet (minoritet, m): Det saknas övertygande mo- tiv för det i 54 starkt skärpta beviskravet avseende tilltänkt förvärvares lämplighet. Redan bevisbördans placering utgör ett avsteg" från allmängil- tiga juridiska principer. Att under dessa förhållanden skärpa beviskravet till föreslagen, mycket höga, nivå inger principiella betänkligheter. Det kan långt ifrån uteslutas att enskilda presumtiva förvärvare skulle komma att lida rättsförlust därest lagen får föreslagen utformning.
Stockholms kommun (majoriteten): Jag vill ånyo upprepa kommunens inställning att täta ägarbyten och ett för högt pris var för sig skall leda till att förvärvstillstånd förvägras. Möjligheten att vägra förvärvstillstånd vid ett alltför högt pris får betraktas dels som ett komplement till den delvis. slopade markvillkorsprövningen. dels som en indikation på att förvärvet är spekulativt. Priser som ligger över dem som godkänns för statlig belåning bör enligt min mening föranleda att tillstånd inte medges. Vidare bör man införa förbud för icke önskvärda fastighetsägare att köpa nya hyresfastig- heter i upp till fem år efter det att tillstånd förvägrats dem.
Mot bakgrund av de i utredningen beskrivna svårigheterna att på för- hand avgöra om en tilltänkt fastighetsägare verkligen klarar av att på ett godtagbart sätt förvalta en fastighet och med hänsyn till att bostadsförvalt- ningslagen är ett tämligen trubbigt instrument bör den av kommunen tidigare föreslagna karenstiden på två år införas. Under denna tid bör tillståndet endast vara preliminärt. Mot slutet av tvåårsperioden kan hyres— gästerna bedöma hur förvaltningen av fastigheten fungerat, om repara— tionsplanen har hållit osv. Det kan också ha tillkommit nya upplysningar om fastighetsägarens allmänna lämplighet under prövotiden.
Eftersom bankerna i en sådan situation måste låna ut pengar till en något mindre säker låntagare än tidigare måste det förutsättas att bankerna betydligt bättre än tidigare prövar låntagarnas möjligheter att klara av bl. a. räntor och amorteringar. Bankernas tidigare alltför slapphänta utlåning till oseriösa fastighetsägare har ofta varit en förutsättning för spekulativa fas- tighetsförvärv.
De exempel på oseriös fastighetsförvaltning som tidigare anförts av kommunen, såsom underlåtenhet att betala |n skatt och avgifter för anställ- da. stora skatteskulder, uthyrning av lokaler för illegal klubbverksamhet m.m., bör enligt departementspromemorian medföra att förvärv normalt vägras. Detsamma bör enligt min mening också gälla om fastighetsägaren exempelvis underlåtit uppfylla föreskrifter om bostadsanvisning, åläg- gande om upprustning av fastighet, underlåtit att deklarera, haft samröre med ekonomisk brottslighet eller om förvärvet mgår som led | en kedja av transaktioner för att undandra samhället skatt m. m. Även sadana fall där
Prop. 1982/83: 153 0 197
förvärvaren varit inblandad i onormalt många tvister i hyresnämnd och andra rättsliga instanser bör leda till att tillstånd ej medges eftersom detta indikerar en bristande förmåga att ha ett normalt förhållande till bl.a. hyresgästerna.
Det är enligt min mening tveksamt om nuvarande lagstiftning verkligen kan stoppa förvärvare som betett sig på detta sätt. Därför bör en general- klausul som föreskriver att en köpare ej får vara olämplig från allmän synpunkt för att få förvärva hyresfastigheter införas. Endast socialt an- svarstagande samhällsmedborgare bör accepteras som fastighetsägare.
I likhet med juridiska avdelningen vill jag understryka att de skärpta reglerna också måste återspeglas i hyresnämndens och bostadsdomstolens praxis. De uttalanden som redan finns i förarbetena till nuvarande lagstift- ning och i föreliggande de'partementspromemoria måste också omsättas i nämndens praktiska tillämpning. Detta gäller inte minst alla de krav på förvärvaren som enligt promemorian ingår i det skärpta beviskravet.
Mot dennna bakgrund bör hyresnämndernas handläggningsrutiner bli föremål för särskild översyn. För att de föreslagna reglerna skall innebära en verklig förändring. krävs en 'mer strikt handläggning i fortsättningen. Jag vill här närmare hänvisa till vad som anförts av juridiska avdelningen. Det är också angeläget att hyresnämnden och bostadsdomstolen själva undersöker sina arkiv vad gäller en fastighetsägares tidigare förhållande gentemot sina hyresgäster m.m.
Stockholms kommun (minoritet, m ): Föredragande borgarrådet anser att täta ägarbyten och ett för högt pris var för sig skall leda till att förvärvstill- stånd förvägras. Vi erinrar om att detta strider mot intentionerna bakom tillståndslagen. nämligen att komma tillrätta med notoriskt försumliga och uppenbart olämpliga husförvaltare. Om den intentionen även fortsättnings- vis skall gälla är det omöjligt att diskvalificera husköpare enbart av den anledningen att vederbörande i viss utsträckning sålt tidigare förvärvade hyresfastigheter. En oför'vitlig person, som exempelvis av oförutsedda ekonomiska komplikationer tvingats sälja skulle då enbart på denna grund förvägras förvärvstillstånd. Det skulle gälla _även om det vid tiden för tillståndsprövningen var uppenbart att köparen skulle komma att behålla fastigheten och förvalta den' väl. t.ex. därför att han förbättrat sin ekonomi eller därför att den förvärvade fastigheten är mindre komplicerad ur för- valtningssynpunkt. Beträffande överlåtelseprisets höjd är det självklart att- detta kan vara en indikation på spekulativa orsaker till ett förvärv. Om förvärvstillstånd skall vägras enbart med hänvisning till överlåtelseprisets höjd innebär detta emellertid i praktiken införande av en prisreglering eller priskontroll. Detta är enligt vår mening fel och har heller |nte varit avsikten med nuvarande tillståndslag.
Vi reagerar också starkt mot att föredragande borgarrådet till skillnad från departementsutredningen, vill införa en femårig karenstid för fastig- hetsägare som tidigare inte_uppfyllt tillståndslagens krav. Förslaget för närmast tankarna _till någon form av yrkesförbud. En person. som måste anses olämplig som förvärvare av en fastighet, kan mycket väl tänkas vara godtagbar som förvärvare av en annan. Varje förvärvsfråga måste därför enligt vår uppfattning prövas för sig.
Göteborgs kommun: Kommunstyrelsen tillstyrker den föreslagna skärp- ningen av utredningskravet men anser att det vore önskvärt med en ytterli- gare överarbetning av lagtexten så att det betydligt klarare framgår att exempelvis underlåtenhet att inbetala skatter eller avgifter till det allmänna normalt skall föranleda vägran av tillstånd
Prop. 1982/83: 153 198
0
Malmö kommun ( = fastighetsnämnden ): Då 45 första stycket tillstånds- lagen innehåller huvudregeln för tillståndsprövning är det av största vikt att lagrummet får en sådan utformning att lagen får avsedd effekt.
Förvärvaren skall enligt lagrummet göra sannolikt att han är i stånd att förvalta fastigheten. Hittills har bevisbördan emellertid enligt fastighets— nämndens mening i realiteten huvudsakligen lagts på kommunen. Den föreslagna ändringen är därför viktig. Skärpningen förväntas sålunda inne- bära att det verkligen blir förvärvaren som på ett övertygande sätt skall visa att han uppfyller lagens krav.
Förvärvaren skall visa att han har såväl ekonomiska som praktiska förutsättningar att klara av fastighetsförvaltningen. Därvid måste hyres- nämnden ställa högre krav på den utredning förvärvaren skall förebringa än för närvarande. Lösa, ostyrkta påståenden från förvärvarens sida kan | fortsättningen ej få godtas.
Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna bör förvärvaren redovisa vilka möjligheter han har att med hänsyn till fastighetens avkastning för- valta fastigheten. Varje fastighet bör — ivatje fall på sikt — vara ekono- miskt självbärande. Om förvärvaren skall sätta in pengar i fastigheten för t. ex. ett större ändringsarbete måste åtgärden vara ekonomiskt försvarbar och ge uttryck för en sund ekonomi
Behöver fastigheten byggas om helt eller delvis bör förvärvaren kunna visa om, hur och när ombyggnaden kommer att bli utförd. Finansieringen av ombyggnaden är en viktig faktor. inte minst om statliga lån ej kan förväntas bli beviljade med hänsyn till att köpeskillingen är för hög. Nämnda omständighet bör i allmänhet ensamt grunda avslag. Hyresnämn- den bör också i förekommande fall infordra ett besiktningsintyg från sak- kunnig person för att kunna bedöma fastighetens skick.
Ekonomin har även betydelse för fastighetens framtida underhåll. I alltför liten utsträckning har hänsyn tagits härtill vid hyresnämndens eko- nomiska bedömning. Fastighetens ekonomi måste vara sådan att den ger utrymme för ett rimligt kontinuerligt underhåll.
Förvärvaren skall göra sannolikt att syftet med förvärvet är fastighets- förvaltning och att han därvid skall hålla fastigheten i sådant skick att den motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa.
. De har diskuterats vilken betydelse som bör tillmätas det förhållandet att förvärvaren före förvärvet i större omfattning köpt och sålt fastigheter. ] promemorian framhålles att, om det konstateras att förvärvaren under kortare tid före förvärvet köpt och sålt flera hyresfastigheter, ett naket påstående av denne att han avser att behålla fastigheten, att hans fastig- hetsbestånd numera stabiliserats etc. inte bör 'anses tillräckligt för till- stånd. Fastighetsnämnden delar denna uppfattning och vill dessutom beto- na att det ej behöver vara fråga om köp och försäljning i "större omfatt- ning" utan redan ett mindre antal transaktioner bör beaktas och kunna vara diskvalificerande.
Även om fastighetens ekonomi tillåter ett rimligt kontinuerligt underhåll måste förvärvarens vilja och förmåga att sköta fastigheten utrönas. Ofta utfäster sig förvärvaren i hyresnämnden att göra en reparation som sedan kanske aldrig blir genomförd. Hyresgästföreningen har endast begränsade 'möjligheter att i samband med hyresförhandlingar kontrollera att sådana utfästelser infriats. .
Mellan åren 1976 och 1980 meddelade hyresnämden respektive bostads- domstolen tillstånd i 29 ärenden i Malmö kommun där förvärvstillstånd ej tillstyrkts av fastighetsnämden. Av dessa har endast en tredjedel medfört
Prop. 1982/83: 153 199
en tillfredsställande förvaltning. I de flesta övriga fallen har förvärvaren fått dålig ekonomi och fastigheterna skötts dåligt med konkurser. tvångs- förvaltning eller hot därom som följd. 7 av fastigheterna såldes igen inom ett år och ytterligare 6 inom två år efter meddelat förvärvstillstånd.
Malmö kommun (en minoritet av sju ledamöter): Vi är inte beredda att gå längre än utredningen när det gäller kontrollen av förvärvaren. Mening- en om att redan ett mindre antal 'fastighetstransaktioner bör beaktas och kunna vara diskvalificerande bör därför utgå ur yttrandet.
Gävle kommun (fastighetskontoret): Den viktigaste ändringen av till- ståndslagen i föreliggande förslag är för Gävles vidkommande utan tvekan skärpningen av förutsättningarna för förvärvstillstånd i 45 första stycket. Bostadsdomstolens principuttalande 1979 i fråga om tillämpningen av lag- rummet har inneburit att bevisbördan när det gäller förvärvarens lämplig- het har lagts på kommunen och hyresgästföreningen. Denna tolkning av lagrummet är svårförståelig och synes närmast strida mot ordalydelsen. Icke förty har bostadsdomstolens uttalande i viss mån försvårat handlägg- ningen av dessa frågor. Den nu föreslagna skärpningen torde innebära att rådande oklarhet försvinner. vilket hälsas med tillfredsställelse. '
Svenska sparbanksföreningen: I promemorian föreslås även vissa änd- ringar i bestämmelserna om förutsättningarna för tillstånd. Förslaget inne- bär en skärpning av förvärvarens utredningsskyldighet vad beträffar hans ekonomiska och praktiska förutsättningar att bedriva fastighetsförvalt- ning. Enligt förslaget skall förvärvaren bl.a. inte endast göra sannolikt utan även på ett övertygande sätt visa att han är i stånd att förvalta den förvärvade fastigheten. .. .
Redan gällande bestämmelser" innebär enligt sparbanksföreningens me- ning att förvärvaren åläggs ett relativt långtgående utredningskrav. Om en skärpning sker av denna skyldighet i enlighet med förslaget. kan effekten bli att förvärvarens bevisbörda blir så stor att den i praktiken inte går att - . fullgöra. En sådan utveckling har negativa effekter på den seriösa fastig-
hetshandeln och kan därför inte accepteras. Under alla förhållanden inne- bär förslaget att tillståndsförfarandet kompliceras ytterligare
Om tillståndsprövningen behöver skärpas, torde detta vara möjligt att genomföra inom ramen för nu gällande förutsättningar för tillstand. En sådan skärpning i tillämpningen har den fördelen att den knappast kan ålägga förvärvaren en orimligt långtgående utredningsskyldighet. Spar- sättningarna för tillstånd inte är påkallad. _ .
Hyresgästernas riksförbund”: Beträffande 45 kan förbundet i stort sett
- instämma med vad som sägs i moti.veririgen Det bör dock påpekas, att eftergivandct av utredningsskyldigheten' | fråga om god sed' | hyresförhål- landen inte får uppfattas som ett eftergivande av kravet | och för sig. Även den som ar | stånd att förvalta ett hyreshus kan av andra skäl vara olämplig som hyresvärd. För att iaktta god sed i hyresförhällanden krävs bl. a. viss kännedom om hyreslagstiftningen, respekt för ingångna avtal och hörsam- het angående myndigheters förelägganden m.m.
Förbundet uppfattar inte förslaget så att kravet på god sed i hyresförhål- landen nu skall eftersättas..men finner det angeläget att detta blir klart uttryckt som ledning för rättstillämpningen. — — ——
Avslutningsvis tar förbundet upp granskningen av förvärvarens ekono- miska förutsättningar att förvalta hyreshus.
Enligt hyresgästföreningarnas erfarenheter är de utredningar som läggs till grund för prövningen ofta bristfälliga. Värderingsintyg som brukar
Prop. 1982/83: 153 200
företes är subjektivt beroende av förvärvarens egna uppgifter till intygsgi- varen. Ett pris som ligger över fastighetens avkastningsvärde är enligt förbundets mening en stark indikation på att syftet med förvärvet är spekulativt. I konsekvens med detta så bör det krävas klara bevis för att priset verkligen svarar mot fastighetens avkastningsvärde på längre sikt. Värderingsintyg av olika slag är otillräckliga i detta avseende. Även seri- ösa banker och kreditgivare kan förmås att göra värderingar som inte har sin utgångspunkt i att fastigheten skall förvaltas. Tvärtom bedöms i stället vilken risk som förvärvaren och kreditgivaren kan acceptera inom ramen för möjligheterna att sälja fastigheten vidare. Det är inte minst sådana principer för värdering av hyreshus som har skapat behov av en tillstånds- lag.
Den granskning som sker i hyresnämnden måste följaktligen kunna ske "mot bakgrund av en objektiv värdering av hyreshuset som förvaltningsob- jekt. Om värderingar som grundas på andra bedömningar skulle godtagas, blir tillståndslagen inget hinder för en fortsatt spekulation i hyreshus.
Förbundet vill med det anförda kraftigt understryka vikten av sakkunnig värdering och granskning av förvärvarens ekonomiska kalkyl. Samman- fattningsvis kan förbundet, när det gäller förvärvarens avsikter och möjlig- heter att förvalta fastigheten, instämma i promemorians uttalande att till- stånd inte bör lämnas så länge någon tveksamhet kan anses råda i föreva- rande fall.
Sveriges fastighetsägareförbund: I promemorian föreslås att sökanden "på ett övertygande sätt” skall visa. att han är i stånd att förvalta fastighe- ten. Detta kan enligt förbundet komma att medföra alltför höga krav på bevisning från sökandens sida — framför allt om han inte tidigare ägt någon fastighet till vars ostridigt välskötta förvaltning han kan hänvisa.
Fastighetsägareförbundet anser att det inte påvisats föreligga behov av skärpta beviskrav, då det gäller sökandens möjligheter att förvalta en fastighet. Dessutom har den föreslagna lagtexten — "Förvärvstillstånd får meddelas .. i stället för nuvarande ”Förvärvstillstånd skall vägras .. — fått en olycklig utformning. Formuleringen kan ge intryck av att för- ' värvstillstånd endast skall meddelas i undantagsfall. vilket uppenbarligen inte är syftet. .
Näringslivets byggnadsdelegation: l justitiedepartementets promemoria föreslås en skärpning av beviskravet i 45 tillståndslagen vad avser förvär- varens förmåga att förvalta fastigheten. Förvärvaren ska på ett överty- gande sätt visa att han är i stånd att förvalta fastigheten. För närvarande krävs att förvärvaren gör sannolikt att tillständsvillkoren skall uppfyllas.
En skärpning av lagtexten härvidlag genomfördes i viss mån redan i juli 1979. Några övertygande skäl att förorda föreslagen ändring kan NBD inte finna. NBD anser att den föreslagna lagtexten lägger ett alltför stort be- viskrav på förvärvaren. Det kan inte anses rimligt att förvärvare tvingas '”exculpera" sig bara därför att ett litet fåtal kan förväntas missbruka sin ställning. NBD motsätter sig alltså den föreslagna ändringen. .
Förslaget medför även att lagtexten ändras i andra avseenden. Hittills har ansetts att förvärvstillstånd som regel bör meddelas — dvs. endast vägras i vissa fall specificerade i bl.a. 45. Den föreslagna lagtexten an- tyder att det motsatta förhållandet skulle komma att råda. Regeln skulle alltså eventuellt kunna uttolkas som att förvärvstillstånd normalt skall vägras, men meddelas endast i vissa fall. En sådan tillämpning vore natur- ligtvis helt orimlig varför denna oklarhet måste korrigeras.
Vidare föreslås att "förvärvaren" på ett övertygande sätt visar att han är
Prop. 1982/83:153 _ 201
i stånd att förvalta fastigheten etc. Gällande lagtext rör "sökandens" roll. Enligt prop. 1975/76: 33 sid. 30 ska bl.a. vid bedömningen inte ställas några krav på förvärvarens personliga medverkan i förvaltningen. Eller som det även uttryckts i nämnda proposition på sid. 69: "Har däremot betryggande förvaltning ordnats bör förvärvstillstånd kunna meddelas även i sådana fall där sökanden är omyndig och helt saknar personliga kvalifikationer att bedriva fastighetsförvaltning.” NBD förutsätter här att någon ändring i tillämpningen inte kommer att ske.
Förslaget att i 45 slopa kravet på att förvärvaren ska framlägga utred- ning om sin lämplighet i övrigt kan NBD tillstyrka.
7 Övrigt
Domstolsverket: DV anser att förslaget om att hyresnämnderna skall få anlita även andra experter än tekniker är bra. Det öppnar en möjlighet att tillföra nämnderna de allmänna insikter i exempelvis ekonomiska frågor som kan behövas för att nämnden skall kunna bedöma parternas argumen- tering och utredning i ett tillståndsärende.
Hyresnämnden i Stockholm: Lagförslaget medför — liksom så gott som alltid lagförslag inom hyresrättens område — att hyresnämnden kommer att få nya typer av ärenden att handlägga. Hyresnämndens resurser är, som nämnden tidigare i olika sammanhang påpekat, ansträngda till följd av det kraftigt ökade antalet hyresärenden. Det aktuella förslaget innebär emellertid också handläggningsmässiga fördelar genom att aktie— och an- delsförvärv skall prövas av nämnden endast om kommunen påkallar pröv-
' ning. Med tanke på detta och då antalet ytterligare ärenden som föranleds av förslaget kan antas bli ganska begränsat, har hyresnämnden ej något att erinra mot lagförslaget ur resurssynpunkt.
. Hyresnämnden har tagit fram följande ärendestatistik för tiden 1979-07- 01—1981'-10-3l (jfr s. 37 i"departementspromemorian).
] . Fastighetsförvärv
Antal inkomna ärenden 288 Antal avslag i hyrcsnämnden 17
2. Aktie- och andelsförvärv Antal inkomna ärenden _ 23 _ Antal avslag i hyresnämnden - . 0
Hyresnämnden [ Göteborg: Någon ändring av 65 tillståndslagen föreslås inte i promemorian. men hyresnämnden vill ändå i anslutning härtill beröra en fråga som föranlett tveksamhet i rättstillämpningen. Den som förvärvat egendom genom inrop på exekutiv auktion skall i vissa fall begära tillstånd av hyresnämnden att behålla egendomen. Det är oklart om en ansökan om- sådant tillstånd skall ske direkt till hyresnämnden eller om förfarandet skall vara detsamma som vid frivilligt förvärv, dvs. först en anmälan till kommunen och därefter en ansökan till hyresnämnden, om kommunen anmäler förvärvet till nämnden. — — —
I detta sammanhang finner hyresnämnden anledning att ta upp ett inte helt sällan förekommande problem. Det har förekommit att kommun, som anmält förvärv till hyresnämnden. återtagit sin anmälan. Detta har kunnat ske innan hyresnämnden utfärdat föreläggande för förvärvaren att söka förvärvstillstånd. efter det att sådant föreläggande meddelats men innan
Prop. 1982/83: 153 202
ansökan kommit in till hyresnämnden eller efter ansökan men före beslut i ärendet. Olika åsikter har framförts i frågan om hyresnämnden med anled- ning av återtagandet kan avskriva ärendet från vidare handläggning eller om ärendet måste fullföljas till beslut i sak. Ett klarläggande av denna fråga skulle främja en enhetlig rättstillämpnihg. — — —
Hyresnämnden har ej något att erinra mot förslaget att nämnden får anlita ekonomisk expert i tillståndsärenden. Med hänsyn till den ersättning som f.n. kan betalas för ett sådant uppdrag torde det dock bli svårt att engagera experter i tillståndsärenden.
Enligt 25 första stycket 3 tillämpningsförordningen skall förvärvaren i sin ansökan uppge om han äger annan tillståndspliktig fast egendom. aktie eller andel i'bolag m.m. Närjuridisk person är sökande bör i ansökningen lämnas motsvarande uppgifter beträffande bolagets styrelseledamöter/bo- lagsmän. Förordningen bör-kompletteras i detta avseende.
'--En|igt,hyresnämndens mening skulle det vara till fördel om uppgifter beträffande dem som vägrats förvärvstillstånd fanns tillgängliga centralt. Detsamma gäller beträffande personer som står bakom juridisk person. 'vilken inte godtagits som förvärvare. I vart fall borde det finnas en upp-' giftsskyldighet hyresnämnderna/bostadsdomstolen emellan ifråga om be- slut genon'r'vilka tillstånd till förvärv av hyreshus, aktie eller andel vägrats. Hyresnämnden föreslår att en regel av sistnämt slag införs | tillämpnings- förordningen.
Hyresnämnden i-Malmö:-Hyresnämndemtillstyrker att det i 195 bokfö- ringslagen tas in en erinran om föreskriften i 11 5 tillståndslagen om upp- gifter till- fastighetsägande bolags balansräkningar.
Bokföringsnämnden: Nämnden begränsar sitt yttrande betr. problem- ställningar och förslag till de delar i promomorian som berör bokföringsla- gen. BFL. '
Enligt 1 1 5 första stycket tillståndslagen (1975: 1 132) skall bolag som äger fastigheter, vid taxeringen betecknade som hyreshusenhet, i balansräk- ningen lämna uppgift om egendomens registerbetcckning, taxeringsvärde och bokförda värde. Sådana uppgifter får enligt andra stycket tas in i en not, om tydlig hänvisning görs vid motsvarande poster i balansräkningen.
U'ppgiftsskyldigheten enligt nämnda paragraf försummas ofta enligt en utredning av Stockholms kommun. Med anledning av detta föreslås att i . 19 ä'BFL tas in en erinran om bestämmelserna i 11 5 tillståndslagen.
Enligt" promemorian togs frågan om placeringen av bestämmelsen i BFL upp redan vid tillståndslagens tillkorrist. Bestämmelsen ansågs då inte ha sin plats i en lag av den generella karaktär som BFL har. Med hänsyn till att paragrafen lätt kan förbises föreslås emellertid i förevarande prome- moria att en erinran om bestämmelserna i 11 5 tillståndslagen tas in i 195 BFL. , '
Det är enligt BFN:s uppfattning principiellt otillfredsställande att belasta en generell lag med särbestämmelser. Ett sådant tillägg i BFL medför att krav och förväntningar skulle ställas på att bestämmelser av motsvarande karaktär alltid skulle täckas av BFL. Dessutom omfattar inte tillståndsla- gen'alla de företagsformer på vilka BFL:s bestämmelser är tillämpliga. ' BFN avvisar därför förslaget om att en påminnelse om bestämmelserna i 115tillståndslagen tas ini 195 BFL. .
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har sedan flera år i sin rekom- - mendation nr ] angående årsredovisning i aktiebolag hänvisningar till särbestämmelser i annan lagstiftning bl. a.'tillståndslagen (anm. 2).
Riksrevisiorisverket: Enligt 11 5 första stycket skall vissa uppgifter om
Prop. 1982/83: 153 203
hyreshusenhet lämnas i balansräkningen. RRV delar uppfattningen att sådana bestämmelser inte bör ingåi bokföringslagen. Verket har inte heller i övrigt någon erinran mot förslaget.
Länsstyrelsen i Stockholms län (taxeringsavdelningen): Länsstyrelsen finner det angeläget att påtala de konsekvenser det fått på skatteområdet till följd av de alltfler regler som under senare år tillkommit för att inskrän- ka rätten att fritt överlåta fast egendom. Regler om förvärvstillstånd finns numera bl.a. ijordförvärvslagen, i lagar om förköpsrätt för kommuner och för hyresgäster samt i de här aktuella tillståndslagarna. Tillstånd krävs i praktiken numera för all överlåtelse av jordbruksfastighet och hyresfas- tighet. som härigenom blivit en operation som ofta sträcker sig över en avsevärd tidsrymd innan överlåtelsen är definitiv. Ofta överklagas beslut i tillståndsärenden till högre instans och kan då leda till processer, som sträcker sig över fiera år. Vanligen har köparen tillträtt fastigheten långt före slutligt avgörande i tillståndsfrågan. _
Övergång av äganderätt till fast egendom har inom skatterätten enligt sedan länge etablerad rättspraxis ansetts komma till stånd den dag bin- dande överlåtelsehandling undertecknats om köpeskilling eller del av kö- peskilling samtidigt erläggs. Vad gäller den skattemässiga behandlingen av återgång av fastighetsköp saknas dock såväl lagregler som fast praxis. Detta har medfört stor osäkerhet vid tillämpningen hos såväl de skattskyl- diga som taxeringsmyndigheterna.
Rättspraxis är vacklande såväl i fråga om beskattning av fastighetsin- komsten som,,beträffande eventuell realisationsvinst. Stundom kan det vara av avgörande betydelse om parterna genom besvär hållit sin talan öppen. Rådande oklarhet skapar mycket arbete för berörda myndigheter och kan medföra rättsförluster för skattskyldiga.
Länsstyrelsen vill därför föreslå att det i skattelagstiftningen införs regler som skapar klarhet på detta område.
Stockholms kommun (majoriteten): Vad gäller själva rättstillämpningen bör följande frågor ytterligare belysas. Transportköp är vanligt förekom- mande på bostadsmarknaden i Stockholm. Jag anser det inte vara utrett varför sådana förekommer i så hög grad. Om motivet är att uppnå skatte- mässiga fördelar'bör transportköp inte få komma till stånd.
* Ärenden om böstadsrättsföreningamas förvärv av hyresfastigheter 'uppvisar ofta många bcsynnerligheter även efter det att den ekonomiska planen godkänts av länsstyrelsen. Sådana förvärv har därför avstyrkts av kommunen. Man bör därför överväga att ålägga länsstyrelsen ett aktivare ' kontrollarbete. Länsstyrelsen bör enligt min mening på sikt helt överta kontrollen av ekonomiska planer från de fristående konsulter som i dag anlitas. Någon form av skälighetsbedömning av avgifternas och insatser- nas storlek i en bostadsrättsförening bör också göras av länsstyrelsen på grundval av en ekonomisk plan som visar föreningens ekonomi för flera år
framåt i tiden. — — —
1 och med att tillståndslagen för hyresfastigheter med bostäder avses att skärpas minskar manöverutrymmet för oseriösa fastighetshandlare ytterli- gare. För min del anser jag det vara högst sannolikt att dessas verksamhet ' nu i allt högre grad kommer att inriktas på fastigheter som endast innehål- ler lokaler och därför inte omfattas av tillståndslagen. I proposition 1978/ 79: 164 anfördes att utvecklingen på detta område skulle följas med upp- märksamhet. Departementspromemorian innehåller dock inget förslag om utvidgning av tillämpningsområdet för tillståndslagen. Mot bakgrund av vad som anförts samt vissa större fastighetstransaktioner på Stockholms
Prop. 1982/83: 153 " 204
fastighetsmarknad under senare år anser jag det vara befogat att aktualise- ra frågan om tillståndsplikt även för andra fastigheter än bostadsfastighe- ter. Ur kommunens synvinkel är det av stor vikt att det finns goda förut- sättningar för näringslivet att verka i Stockholm. Inte minst eftersträvar kommunen ett allsidigt serviceutbud vilket också innefattar småhantver- kare och liknande verksamheter, som redan i dag har svårt att betala de hyror som begärs. De spekulativa krafterna i samhället bör därför inte tillåtas etablera sig på sådant sätt att kommunens intentioner inte kan uppfyllas.
Näringslivets Byggnadsdelegation: NBD tillstyrker förslaget om att i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder införa möjligheten för hyres- nämnder att anlita en ekonomisk expert — något som även behandlats i hyresrättsutredningens betänkande (SOU l98|:77) "Hyresrätt 3".
Prop. 1982/83:153
Förslag till
205
Förvärvstillstånd enligt denna lag får ej vägras, om det i ärendet visas att fastigheten är obebyggd el- ler bebyggd med annat än hyreshus eller med hyreshus som icke inne- håller fler än två för bostadsända— mål avsedda lägenheter. Skall fas- tigheten enligt gällande planer an- vändas för annat ändamål än för uppförande av hyreshus, får för- värvstillstånd meddelas även om de förutsättningar som anges i första stycket ej föreligger.
Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m. m.
Nuvarande lydelse
Förvärvstillstånd skall vägras, om sökanden ej gör sannolikt att han är i stånd att förvalta fastighe- ten, att syftet med förvärvet är att han skall idka bostadsförvaltning och därvid hålla fastigheten i så- dant skick att den motsvarar de an- språk de boende enligt lag har rätt att ställa samt att han även i övrigt kommer att iaktta god sed i hyres- förhållanden.
Föreslagen lydelse
Förvärvstillstånd skall, utom ide fall som anges i andra och tredje styckena, vägras,
1. om förvärvaren'inte visar att han är i stånd att förvalta fastighe- ten, ' -
2. om förvärvaren inte gör san- nolikt att syftet med förr-'ärvet är att han skall förvalta fastigheten och därvid hålla "den i ett sådant skick att den motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa,
3. om det kan antas att förvär— varen i något annat avseende inte kommer att iaktta god sed i hyres— förhållanden eller _
4. om det kan antas att förvär- varen i övrigt är från allmän syn— punkt olämplig att inneha fastighe— ten.
Förvärvstillstånd får inte vägras, ]. om det visas att fastigheten är obebyggd eller bebyggd med annat än hyreshus eller med hyreshus som icke innehåller fler än två för bostadsändamål avsedda lägen- heter eller
2. om förvärvet avser andel i fas- tighet och förvärvet av andelen up- penbart sker i syfte att bereda för- värvaren och hans familj bostad på fastigheten.
Skall fastigheten enligt gällande planer användas för något annat
' ändamål än för uppförande av hy- '
reshus, får förvärvstillstånd medde- las utan hinder av första stycket.
' De remitterade lagförslagen överensstämmer med propositionens lagförslag utom ' vad gäller 4 och 27 55 lagen (1975: ll32) om förvärv av hyresfastighet m.m. samt övergångsbestämmelsema'till ändringarna i den lagen. Här återges endast den remitterade lydelsen av nämnda bestämmelser. '
Prop. 1982/83: 153 206
Nuvarande lydelse _ Föreslagen lydelse
275
Regeringen bemyndigas att medde— la närmare föreskrifter om skyldig- het för förvärvaren att lämna upp- gifter till kommunen och hyres- nämnden rörande förvärv enligt denna lag.
Denna lag träderi kraft den 1 juli 1983. I fråga om förvärv som har skett före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser
Prop. 1982/83:153 . ' ' 207
Innehåll Propositionen ................................................ l Propositionens huvudsakliga innehåll . . . .» ....................... 1 Propositionens lagförslag ....................... '. ............ *. . 2 1 lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvär'v av” hyresfastighep . m.m. ......... ' ............ 2-.' 2 lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyres— nämnder .................................................. 8 .3_ lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479) .................. 10 _ 4 lag om ändring i lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt ................................... | | Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1983 . . . . 12 1 Inledning .................................................. 12 2 Allmän motivering ......................................... 13 2.1 Allmänna synpunkter ................................... 13 2.2 Lagens tillämpningsområde ........ _ .................... 16 2.2.1 Förvärv av andel i fastighet ......................... 16 2.2.2 Förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag ........ 16 2.2.3 Tillståndslagens tillämpningsområde i övrigt .......... 18 2.3 Förfarandet hos kommunen vid anmälan av tillståndspliktiga förvärv m.m. .......................................... 19 2.4 Förutsättningar för tillstånd .............................. 20 2.5 Fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt ............ 25 3 Upprättade lagförslag ....................................... 26 4 Specialmotivering .......................................... 27 _4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av ' , hyresfastighet m.m. .................................... 27 ' 4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrende- nämnder och hyresnämnder .............................. 30 "4.3 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971 : 479) ............................................. 31 4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt ............ 31 5 Hemställan ................................................ 31 6 Beslut .................................................... 31 Utdrag av lagrådets protokoll den 17 mars 1983 .................. 32
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1983 . . . 36 Bilaga] Promemorian (Ds Ju 1982: 12) Andrade regler om för-
värv av hyresfastigheter ........................... 39 Bilaga 2 Sammanställning av remissyttrandena .............. 155 Bilaga 3 De remitterade lagförslagen ....................... 205
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983