Semesterlöneförsäkring för små företag : delbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
SESTERLNE
?RS/KRING
@
PR
SM PRETG
Betän an e av om mer flexibla
utredningen
r för arbetstid och semester
SMD
1991:109
Statens offentliga utredningar
WW 1991:109
g
Arbetsmarknadsdepartementet
Semesterlöneförsäkring
för små
företag
Delbetänkande av om mer flexibla
u_tredningen regler
för arbetstid och semester Stockholm 1991
SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesöxjer xemissutsändningar av dessa publikationer.
Adress: Allmänna Förlaget
Kundtjänst
106 47 Stockholm
Tel 08/7 39 96 30
Telefax: 08/739 95 48
Publikationema kan också köpas i Infonnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.
REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10952-2 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-25 OX Stockholm 1991
Till statsrådet och chefenför
arbetsmarknadsdepartenrentet
Den 14 februari 1991 dåvarande
bemyndigade regeringen
chefen för att tillkalla en
arbetsmarknadsdepartementet,
särskild utredare med att dels undersöka om mer
uppdrag
flexibla för arbetstid och semester bör införas i svensk
regler
och dels se över beträffan-
lagstiftning semesterlagens regler
de små kostnader för de anställdas semesterlöne-
företags
frånvaro. Departementschefen bemyndigades grundande
också att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter
och annat biträde åt utredaren.
Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen samma dag f.d. förste ombudsmannen Rune Larson som särskild utredare.
Som ledamöter i en referensgrupp om den semesterlönegrundande frånvaron förordnades fr.o.m. den 3 juni 1991 direktören Kent Brorsson, Svenska
Arbetsgivareförereningen,
ombudsmannen Lise-Lotte Ewerhard, Tjänstemännens Centralorganisation, förhandlaren Peter Hattendorff, Landstingsförbundet, enhetsdiefen Göran Karlsson, Landsorganisa-
tionen, förhandlingsdirektören Margareta Sjöberg, Statens
Arbetsgivarverk, sekreteraren Claes Strömberg, Svenska
Kommunförbundet, direktören Anders
Åberg, Företagarnas
Riksorganisation och förhandlingschefen Leif Åkerblom,
Sveriges Akademikers Centralorganisation.
Som experter beträffande den semesterlönegrundande frånvaron förordnades departementsrådet socialde-
Inger Rydén,
paitementet, avdelningsdirektören Anna-Stina Röcklinger,
departementssekreteraren Katarina
Riksförsäkringsverket,
Sjölander, arbetsmarknadsdepartementet och hovrättsasses-
som Marianne Tejning, arbetsmarknadsdepartementet.
Till huvudsekreterare åt utredaren förordnades fr.o.m. den 8
1991 Karl Pfeifer och som sekreterare
april förbundsjuristen
fr.o.m. den 16 april 1991 jur.kand. Eva Schömer. Till assistent förordnades fr.o.m. den 1 juli 1991 Karlsson.
Margot
har antagit namnet om mer
Utredningen Utredningen flexibla
regler för arbetstid och semester (A 1991:1).
Härmed överlänmar vi ett delbetänkande med en redovis-
av hur kostnadema för de semesterlönegrundande
ning
fördelas mellan olika små
förmånema arbetsgivargrupper,
m.m. samt till en lag och en för-
och stora företag förslag
om mot vissa semesterlönekostnader.
ordning försäkring
innebär att små företag skall få rätt att hos försäk-
Förslagen
teckna en försäkring för de semesterlöne-
ringskassan kostnader som under semesterlönegrundande
uppkommit
frånvaro.
ledamöter och experterna står bakom
Referensgruppens
förslagen.
Utredningsarbetet fortsätter.
Stockholm i december 1991
Rune Larson
/Karl Pfeifer
Eva Schömer
2.1,:132x512
INNEHÅLL
Sid.
FÖRKORTNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
FÖRSLAG TILL LAG OM FÖRSÄKRING MOT VISSA SEMESTERLONEKOSTNADER . . . . . . . . 15
FÖRSLAG TILL OM FÖRSÄKRING
FÖRORDNING
MOT VISSA SEMESTERLONEKOSTNADER . . . . 19
1 BAKGRUNDEN TILL VÅRT UPPDRAG I
DENNA DEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
1.1 av . . . . . . . . . . . 26
Avgränsning uppdraget
1.2 Utredningsarbetets bedrivande . . . . . . . . 27
2 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH
LAGSTIFTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Inledning
2.2 1936 års semestersakkunniga och 1938
års . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
semesterlag
2.3 1942 års semesterkommitté och 1945
års lag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2.4 1960 års semesterkommitté och 1963
års . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
lag
2.5 1974 års semesterkommitté . . . . . . . . . . . 32 2.6 över betänkandet från
Remissyttranden
1974 års semesterkommitté . . . . . . . . . . 34 2.7 Propositionen 1976/77:90 om ny
semesterlag och riksdagsbehandlingen
av denna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 2.8 1978 års semesterkommitté . . . . . . . . . . 37
2.9 för arbetstidsfrågor
Delegationen
(DELFA) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
2.10 om svenskundervisning för Lag
invandrare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.11 1986 års semesterkommitté . . . . . . . . . . 40 2.12 Närståendevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 2.13 efter 1988 . . . . . . . . . . . . . 41
Utvecklingen
NUVARANDE LAGSTIFTNING M.M. . . . 43
Semesterlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 3.1.1 Allmänt
3.1.2¶Beräkning, förläggning och sparande av
. . . . . . . . . . . . . . . 44
semesterledighet
3.1.3 Semesterlön m.m . . . . . . . . . . . . . . . 45 3.1.4 Skadestånd m.m. . . . . . . . . . . . . . . 46
3.2¶Rätten till semesterlönegrundande
frånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 3.2.1 sjukdom . . . . . . . . . 48
Ledighet p.g.a.
3.2.2 Havandeskaps- och föräldraledighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 3.2.3 Ledighet p.g.a. smittorisk . . . . . . . . 53 3.2.4 Ledighet för utbildning . . . . . . . . . . 54
3.2.5¶Ledighet för militärtjänst och
vapenfri tjänst . . . . . . . . . . . . . . . 55 3.2.6 Ledighet för civilförsvarstjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
3.2.7 för svenskundervisning
Ledighet
för invandrare . . . . . . . . . . . . . . . . 56 3.2.8 Ledighet för närståendevård . . . . . . 59 3.3 Nuvarande småföretagarförsäkringar . . . . . 59 3.4 Internationella bestämmelser . . . . . . . . . . 60 3.4.1 lLOs konvention nr 140 om betald ledighet för studier . . . . . . . . 60 3.4.2 Konventionerna nr 132 och 146 om semester
ORSAKERNA TILL OCH KOSTNADERNA FÖR DEN SEMESTERLÖNEGRUNDANDE FRANVARON . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65
4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 4.2 Den sjukpenninggrundande inkomsten . . . 65 4.2.1 Sjukpenningens storlek . . . . . . . . . . 66 4.2.2 . . . . . . . . 67
Föräldrapenningförmåner
4.3 av semesterlöne-
Omfattningen
grundande frånvaro . . . . . . . . . . . . . . . 67
4.4 Kartläggning genomförd av Sta-
tistiska centralbyråns arbets- (SCB/AKU) . . . . . . 69
kraftsundersökningar
4.5 av SCB/AKUs . . 70
Bearbetning kartläggning
4.5.1 Utbetalningsformer för semester-
lönegrundande frånvaro
4.5.2 Fördelning av de semester-
lönegrundande kostnaderna på olika företagstyper
(arbetsgivargrupper) . . . . . . . . . . . . 71 4.5.3 Kostnadernas fördelning på
kvinnor och män . . . . . . . . . . . . . 75 4.5.4 Uppdehiing av kostnaderna för
sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
4.5.5 Uppdelning av föräldrapenning-
förmånema . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 4.5.6 Uppdelning av kostnaderna för
tjänstgöring inom
totalförsvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 4.5.7 Uppdelning av kostnaderna för
studieledighet . . . . . . . . . . . . . . . . 80
4.5.8¶Sammanfattning av kartläggning
och bearbetning . . . . . . . . . . . . . . 81
KQSTNADER FÖR
SEMESTER-
FRANVARO SOM
LONEGRUNpANDE
SAMMANHANGER__MED SVENSK- UNDERVISNING FOR INVANDRARE . 33
5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 5.2 Invandrares utnyttjande av rätten till undervisning i svenska . . . . . . . . . . . 84 5.3 Kostnaderna för invandrares studieledighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85
ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . 87
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Att inrätta en semesterlönefond . . . . . . . . 88
Att överföra betalningsansvaret
till staten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 En försäkring för de semesterlönekostnader som uppkommit under semesterlönegrundande frånvaro . . . . . . . 94 6.4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 6.4.2 Semesterlöneförsäkringen . . . . . . . . . 95 6.4.3 Ersättningsgilla kostnader . . . . . . . . 98 6.4.4 Försäkringsavgift . . . . . . . . . . . . . 100 6.4.5 Giltighetstid . . . . . . . . . . . . . . . . 101 6.4.6 Ansökan om försäkring . . . . . . . . . 103
6.4.7 Utbetalning av försäkrings-
ersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104
Bilagor
1 direktiv (dir. 1991:7) . . 105 Bilaga Utredningens Bilaga 2 Sammanställning av samtliga
diagram i 4 . . . . . . . . . . . . 118
kapitel
FÖRKORTNINGAR
AFL (1962:381) om allmän försäkring
Lag AKU Arbetskraftsundersökningar AU arbetsmarknadsutskott
Riksdagens CSN Centrala studiestödsnämnden DELFA för arbetstidsfrågor
Delegationen
FFO Försäkringskassomas förhandlingsorganisation
ILO Internationella (International
arbetsorganisationen
Labour Organisation)
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
Lag LO Landsorganisationen PTOP Proposition
Riksförsäkringsverket
RRV Riksrevisionsverket rskr Riksdagens skrivelse SACO Akademikers Centralorganisation
Sveriges SAF Svenska
Arbetsgivareföreningen
SAV Statens Arbetsgivarverk
SCB Statistiska Centralbyrån sfi för invandrare
Svenskundervisnjng SFO SFO
Arbetsgivarföreningen
SFS Svensk författningssamling
SfU Riksdagens socialförsäkringsutskott
SGI inkomst
Sjukpenninggrundande
S0U socialutskott
Riksdagens Statens offentliga utredningar
Skolöverstyrelsen
TCO Tjänstemännens Centralorganisation UbU Riksdagens utbildningsutskott
SAMMANFATTNING
V1 föreslår att det i införs en möjlighet för små företag
lag
att teckna en för semester-
försäkring, semesterlöneförsákring,
lönekostnader som förorsakats av semesterlönegrundande frånvaro Vi fram till och en för-
lägger förslag en ny lag
ordning.
till vårt är att kostnadema för den
Bakgrunden förslag
frånvaron har i de
semesterlönegrundande uppmärksammats
små Vi har kartlagt hur olika arbetsgivargruppers företagen.
och branschers kostnader för den semesterlönegrundande frånvaron förhåller till varandra. Vid kartläggningen har
sig
det inte framkommit att små sett, skulle ha
företag, generellt
kostnader för frånvaro än
högre semesterlönegrundande
andra visar snarare på att
företagsgrupper. Genomgången
det motsatta förhållandet skulle gälla, nämligen att små
företags kostnader understiger genomsnittet.
Emellertid kan små vara mer för
företag känsliga höga
kostnader för de anställdas semesterlönegrundande frånvaro. Vi har därför olika att komma till rätta med
prövat vägar
detta komproblem och har efter noggranna överväganden nnit fram till att införa en semesterlöneförsäkring.
förslaget
fram efter samråd med företrädare för Riks-
Förslaget läggs
(RFV) och har utformats efter förebild av
försäkringsverket
den särskilda mot kostnader för sjuklön som
försäkring
kommer att finnas för små fr.o.m. den 1 januari
företag
1992.
Rätt att teckna semesterlöneförsäkringen föreslås - i likhet med vad som - avse vars
gäller enligt sjuklönelagen företag
lönesumma per kalenderår beräknas motsvara 60
högst
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
(jfr. 17 § sjuklönelagen). Det motsvarar, i december 1991, 1 932 000 kr, eller ungefär tio heltidsanställda.
Regeringen
avser att i december 1991 till fram
riksdagen lägga förslag
om höjning av nu nämnda till 90 bas-
basbeloppsgräns
belopp.
Semesterlöneförsäkringen rubbar på intet sätt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. På samma sätt som i dag skall den som tecknar en semesterlöne-
arbetsgivare
betala ut all semesterlön som och
försäkring gäller enligt lag
avtal. Därefter får arbetsgivaren mot
redovisning ersättning
från för de semesterlönekostnader som
försäkringskassan
har uppkommit till av 17 § (1977:480).
följd semesterlagen
På en är inte vårt beträf-
punkt förslag komplett, nämligen
fande vilken avgift som skall gälla för semesterlöneförsäkringen. På samma sätt som har skett för mot
försäkring
kostnader för sjuklön bör den första fastställas av
avgiften
regeringen. Därefter bör RFV inom ramen för sitt
övriga
ansvar för administrationen också besluta om
avgiften.
För att kunna föreslå en avgift krävs mer bedöm-
ingående
ningar av de små företagens kostnader och den administration som behövs hos än som varit
försäkringskassorna
möjligt för att De vi har
utredningen göra. överläggningar
haft med företrädare för RFV tyder emellertid på att de administrativa kostnaderna skulle kunna bli rimliga om
semesterlöneförsäkringen samordnas med mot
försäkringen
kostnader för sjuklön.
Om avgiften för försäkringen beräknas så att den kommer att täcka utgifterna och administrationen av
försäkringen
blir försäkringen självbärande och några ökade kostnader uppkommer inte för staten. Även om detta inte skulle innebära en av de totala kostnaderna för små-
minskning
företagen som så bör inte värdet av att kunna bud-
grupp, getera kostnaderna i förväg underskattas. Genom att RFV
årligen prövar avgiften skapas också möjligheter att anpassa
avgiften till de förhållanden som råder vid tillfälle.
varje
FÖRSLAG TILL LAG OM FÖRSÄKRING MOT VISSA SEMESTERLÖNEKOSTNADER
1§
En vars lönekostnader under ett
arbetsgivare sammanlagda
kalenderår inte beräknas 60 gånger det för året
överstiga
1 6 § (1962:381) om
gällande basbeloppet enligt kap. lagen
allmän kan försäkra hos den allmänna för-
försäkring sig
för kostnader för den del av en arbetstagares
säkringskassan
semesterlön som sig på frånvaro enligt 17 § semes-
grundar
(1977:480). Vid beräkningen av de sammanlagda terlagen
lönekostnadema bortses från enligt lagen (1981:691)
avgifter
om och (1982:423) om allmän löneavgift
socialavgifter lagen
samt skatt (1990:659) om särskild löneskatt på
enligt lagen
vissa förvärvsinkomster.
föreskriver närmare villkor för försäkringen.
Regeringen
2§
Ärende om 1 § av den allmänna
försäkring enligt handläggs
inom vars område arbetsgivaren är registre-
försäkringskassa
rad hos för och redovisning av
skattemyndighet inbetalning
skatt. Om inte är registrerad
arbetstagares arbetsgivaren
ärendet av den förenligt vad som nu sagts, handläggs inom vars område är bosatt. I
säkringskassa arbetsgivaren
fall det av Stockholms läns allmänna
övriga handläggs
försäkringskassa.
Den får uppdra åt en arman
behöriga försäkringskassan
att handlägga ärenden enligt 1 § semester-
försäkringskassa
lagen.
3§
I om av ärende enligt
fråga försäkringskassans handläggning
föreskrifter i lagen
1 § tillämpas följande
(1962:381) om allmän försäkring:
18 kap. 2 § om riksförsäkringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,
20 kap. 4 § om âterbetalningsskyldighet,
20 kap. 5 § om preskription,
20 6 § om förbud mot utmätning och om
kap.
överlåtelse
20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet,
20 9 a § om undantag från sekretess.
kap.
4§
De föreskrifter om och ändring av försäkrings-
omprövning
kassans beslut som finns i 20 kap. 10 och (1962:381) om allmän försäkring skall tilläm- 10 a §§ lagen motsvarande sätt i fråga om beslut enligt 1 §. pas pâ
Föreskrifterna i 20 11-13 §§ samma lag om överkla-
kap.
av eller dornstols beslut skall tilläm-
gande försäkringskassas
motsvarande sätt i fråga om beslut enligt pas på
innebär att inte får teckna 1 §, om beslutet arbetsgivaren
försäkring.
Denna träder i kraft den
lag
FÖRSLAG TILL FÖRORDNING OM FÖRSÄKRING MOT VISSA SEMESTERLÖNEKOSTIVADER
Ansökan m.m. 1 § om försäkring mot vissa semes-
Försäkring enligt lagen
terlönekostnader meddelas, efter skriftlig ansökan från en
av den allmänna som anges i
arbetsgivare, försäkringskassa
Ansökan blankett som fastställts av Riksförsäk-
görs på
ringsverket.
2 § Den som ansöker om skall styrka sin rätt att
försäkring
teckna försäkringen.
3 § skall till den allmänna försäkrings-
Försäkringstagaren
kassa, hos vilken försäkringen anmäla förhållanden
gäller,
som medför att försäkringen skall föras över till en annan kassa. Efter en sådan skall gälla i
överföring försäkringen
samma omfattning i den nya kassan.
Giltighetstid
4 § från och med det månadsskifte som
Försäkringen gäller
inträffar en kalendermånad efter det att ansökan kommit in till Om sökanden begär att försäkringen
försäkringskassan.
skall från ett senare månadsskifte skall giltighetstiden
gälla
bestämmas i enlighet med sökandens begäran.
5 § tecknas för tiden till det årsskifte som
Försäkringen
närmast efter första
följer försäkringens giltighetsdag.
giltighetstid förlängs automatiskt med ett Försäkringens
kalenderår, om försäkringstagaren eller försäkringskassan
inte försäkringen före årsskiftet.
säger upp
Om inte längre villkoren för att
försäkringstagaren uppfyller
vara försäkrad, får försäkringskassan säga upp försäkringen
att att från det månadsskifte som följer när-
upphöra gälla
mast efter det att försäkringskassan fått kännedom om förhållandet.
6 § får säga upp försäkringen att upp-
Försäkringskassan
höra omedelbart, om försäkringstagaren medvetet eller av
vårdslöshet lämnat eller vilseledande uppgift
grov oriktig
om ett förhållande, som är av betydelse för rätten att vara försäkrad eller för rätten till ersättning från försäkringen.
Om försäkringen upphört att gälla av en sådan orsak som
anges i första stycket, får en ny försäkring inte börja gälla
förrän minst ett år förflutit sedan den tidigare försäkringen
upphörde.
Avgifter
7 § Avgift för försäkringen bestäms för kalenderår. För en månad är en tolftedel av det belopp som bestämts
avgiften
för kalenderåret. avrundas nedåt till helt
Månadsbeloppet
krontal.
betalas in kvartalsvis i förskott. Vid nyteckning
Avgiften
enligt 4 § kan en annan betalningsterrnin tillämpas.
8 § för kalenderår skall utgöra en viss procent-
Avgiften
andel av beräknade sammanlagda löne-
arbetsgivarens
kostnader. skall även täcka kostnaderna för ad-
Avgiften
ministration av Samma skall
försäkringen. procentandel
gälla för alla försäkringstagare.
9 § meddelar föreskrifter om avgift
Riksförsäkringsverket
enligt 8 § för tid från och med år xx.
10 § Betalas inte en avgift in trots skall för-
påminnelse,
att med verkan från ingången av
säkringen upphöra gälla
det kvartal som avgiften avser, om det inte finns särskilda skäl för att försäkringen ändå bör bestå.
Om att av en sådan orsak som
försäkringen upphört gälla
i första stycket, försäkring inte börja gälla
anges får en ny förrän minst ett år förflutit sedan den tidigare försäkringen
upphörde.
11 § Om endast en del av avgiften har betalats för ett kvartal och försäkringen har att skall det
upphört gälla,
beloppet återbetalas till försäkringstagaren.
erlagda
Har försäkringen sagts upp enligt 5 § tredje stycket skall
erlagd avgift som avser tid efter det att försäkringen upphört återbetalas. Belopp under 50 kronor återbetalas inte.
12 § Om det beräknade löneunderlaget förändrats väsent-
skall jämkning ske av den avgift som försäkringstaligt,
garen skall betala under löpande kalenderår.
skall anmäla förhållanden som kan
Försäkringstagaren
medföra jämkad avgift.
Iämkad avgift gäller från och med det kvartal som börjar efter det att förändringen inträtt.
Ersättning
13 § Försäkringen ersätter försäkringstagarens kostnader för
den del av semesterlönen som intjänats genom arbetstagares frånvaro 17 § (1977:480) under försäk-
enligt semesterlagen
ringens giltighetstid. Försäkringen ersätter även dennes
(1981:691) om socialavgifter och lagen avgifter enligt lagen
(1982:423) om allmän löneavgift samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster till den del avgifterna och skatten är hänförliga till utbetald
semesterlön som är grundad på 17 § semesterlagen
(1977:480).
14 § från betalas ut endast om
Ersättning försäkringen
för försäkringen till fullo betalats för den period
avgiften
som ersättningen avser.
15 § skall, om försäkringskassan begär
Försäkringstagaren det, förete de som behövs för att ersättnings-
handlingar
skall kunna bedömas. frågan
av från skall ske 16 § Utbetalning ersättning försäkringen månadsvis i efterskott.
om blankett som fastställs av Begäran utbetalning görs på
Riksförsäkringsverket.
Övrigt
17 § De föreskrifter om och ändring av för-
omprövning
beslut som finns i 20 kap. 10 och säkringskassans
om allmän skall tilläm- 10 a §§ lagen (1962:381) försäkring
om beslut enligt denna förordning. pas också ifråga
Föreskrifterna i 20 (1962:381) om allmän
kap. 11-13 §§ lagen
om av försäkringskassas eller domförsäkring överklagande stols beslut motsvarande sätt i fråga om sådant
tillämpas på beslut som innebär att en arbetsgivare inte får teckna försäkring.
18 § Riksförsäkringsverket får meddela de ytterligare före-
skrifter som behövs för verkställigheten av denna förord-
ning.
Denna träder i kraft den
förordning
1 BAKGRUNDEN TILL VÅRT lIPPDRAG I DENNA
DEL
har under vissa förutsättningar rätt till betald
Arbetstagare
semesterledighet även om han eller hon har varit frånvarande från arbetet. Rätten till semesterlönegrundande frânvaro är reglerad i 17 § semesterlagen (1977:480). Där räknas
ett antal olika typer av frånvarodagar som grundar rätt upp till semesterlön. Gemensamt för dessa dagar är enligt förarbetena till lagen att de avser frånvaro som arbetsgivaren normalt har att räkna med.
Kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron har
under tid, bl.a. utifrån förhållandena
uppmärksammats lång
i små företag.
I direktiven anför departementschefen bl.a.:
Utredaren bör ta reda på om det förhåller sig så att
faktiskt
små företag har oproportionerligt stora kostnader för semes-
terlönegrundande frånvaro. Kartläggningen bör särskilt visa
hur det förhåller sig när det gäller de mest betydande anled-
ningarna för semesterlönegrundande frånvaro, nämligen sjukdom och för vård av barn. En sürredovisning bör
ledighet
också göras beträffande ledighet för grundläggande svensk-
undervisning för invandrare. Utredaren bör därvid ta del av
den kartläggning som RRV nyligen har
genomfört.
Om det skulle visa sig att kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron är högre för små företag än vad som gäller för övriga skall utredaren, utan att
arbetsgivare
inskränka löntagarnas rätt till ersättning, komma med
förslag
till ändringar i Om föreslås skall
regelsystemet. ändringar
de till att åstadkomma en rättvis fördelning mellan
syfta
olika och dessutom hindra att en enskild
arbetsgivare
drabbas hårt i samband med en reha-
arbetsgivare orimligt
bilitering.
1.1¶Avgränsning av uppdraget
Vi har vårt uppdrag på så sätt att vi ska söka
uppfattat
stora och små (motsvarande) kostnader för
belysa företags
den frånvaron enligt 17 § semester-
semesterlönegrundande
Vi skall således inte studera de kostnader som ett
lagen.
kan ha i samband med en arbetstagares frånvaro
företag
med stöd av andra än Det ingår inte
lagar semesterlagen.
heller i vårt att en kostnadsbedömning av
uppdrag göra
rätt till frånvaro enligt
arbetstagares semesterlönegrundande
kollektivavtal, som än Utanför uppdragets
går längre lagen.
ramar faller också en diskussion om arbetstagarnas mate-
riella rättigheter enligt semesterlagen.
om en arbetstagares rätt att spara semesterdagar Frågorna
under den tid som han eller hon är från en
tjänstledig
för att ett och huruvida en
anställning fullgöra uppdrag
kan drabbas hårt i samband med en
arbetsgivare orimligt
med utformningen av semes-
rehabilitering sammanhänger
I huvudbetänkandet som avser mer flexibla regler
terlagen.
i för arbetstid och semester kommer vi att föreslå föränd-
i nuvarande Vi har funnit det lämpligt
ringar semesterlag.
att behandla de nämnda i det betänkandet.
frågorna
1.2¶Utredningsarbetets bedrivande
Vi har kostnader för den semester-
kartlagt arbetsgivamas
frånvaron. har av
lönegrundande Kartläggningen genomförts
Statistiska Centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar
(AKU). SCB har de faktorer, som har betydelse för
belyst
olika kostnader för semesterlönegrun-
arbetsgivargruppers
dande frånvaro. Kostnaderna har i förhållande till
belysts
(motsvarande) storlek, bransch och geografiska
företagets
placering.
Vi har särredovisat de kostnader för semesterlönegrundande frånvaro som till följd av svenskunder-
uppkommer
visning för invandrare.
2 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH LAGSTHTNHVG
2.1¶Inledning
om av en rätt till semes-
Frågan finansieringen arbetstagares
frånvaro har behandlats i en rad ut-
terlönegrundande
Första var redan 1936. Här följer en
redningar. gången
av hur rätten till från-
beskrivning semesterlönegrundande
varo har vuxit fram samt hur har hante-
finansieringsfrågan
rats fram till i dag.
2.2 1936 års semestersakkunniga och 1938 års
semesterlag
1936 års i sitt betänkande (SOU
semestersakkunniga föreslog
1937:49) att semester, i arbetet, och
olycksfall yrkessjukdom
viss skulle utgöra
kortvarig militärtjänst (repetitionsövning)
s.k. frånvaro.
privilegierad
När det rätt till semesterersättning gällde arbetstagarnas
olika som tog sikte på all
övervägdes tillvägagångssätt,
En som var ett fondsystem
semesterersättning. väg prövades
som skulle innebära att arbetstagare hade rätt till semes-
redan efter en veckas anställning. Det byggde
terersättning
att det skulle inrättas en central semesterans-
på antingen
talt eller ett flertal semesterkassor. Systemet ansågs emellertid vara för svåradministrerat. Utredningen föreslog i stället
ett kvalifikationssystem.
Semesterlagen från 1938 (SOU 1937:49 och prop. 1938:286) var den första av sitt slag i Sverige och innebar att alla arbetstagare i såväl som offentlig med
privat tjänst,
undantag för statstjånstemän, fick 12 dagars semester.
Semesterrätten var villkorad på så vis att den endast omfattade de arbetstagare som hade varit hos samma arbetsgivare under minst 180 dagar. Semestern tjänades in genom
att arbetstagaren fick en semesterdag för varje månad som
han eller hon hade arbetat under minst 16 dagar. Härvid fick arbetstagaren även räkna in den tid som han eller hon hade varit
frånvarande från arbetet på grund av semester, yrkesskada och
militärtjänst, den s.k. privilegierade frånvaron.
2.3 1942 års semesterkommitté och 1945 års lag
1942 års semesterkommitté hade i uppdrag att se över dels frågan om den privilegierade frånvaron vid i
deltagande
militära övningar dels kvinnliga arbetstagares rätt till semes-
terlön under den tid som de var hemma från arbetet på grund av bamsbörd och Även denna utred-
havandeskap.
ning ansåg att det fanns betydande skäl som talade emot att inrätta ett allmänt semesterkassesystem (SOU 1944:59). Kommittén menade att de fördelar som man kunde uppnå genom att inrätta en form av semesterkassor inte stod i proportion till de administrativa som ett sådant
åtgärder
system nödvändiggjorde. Det diskuterade förslaget innebar att postgirot skulle administrera den samlade semesterersättningen. Medlen skulle sedan hållas för arbetsta-
tillgängliga
garen vid semestern.
På av kommitténs betänkande förelades 1945 års
grundval
en med förslag till ny semesterlag (SFS riksdag proposition
1945:273). med mindre ändringar. Lagen
Förslaget antogs
trädde i kraft den 1 1946 och innebar att rätten till
januan
semester kom att ändras en rad För vår del är
på punkter.
det emellertid endast om den från-
reglerna privilegierade
varon som är av intresse. Dessa ändrades så att frånvaro på
av blev jämställd med arbetad tid, dock högst
grund havandeskap
under 12 veckor.
2.4 1960 års semesterkommitté och 1963 års lag
1960 års semesterkommitté hade i att bl.a. närmare
uppgift
utreda av en om fyra veckors
utformningen lagstiftning
semester. Kommittén lämnade i 1962 ett betän-
september
kande med till semesterlag (SOU 1962:44).
förslag ny
Kommittén diskuterade olika möjligheter att finansiera den
frånvaron. Även denna kommitté kom fram
privilegierade
till att de som var förenade med ett
praktiska problem
inte gick att övervinna.
semesterkassesystem
Kommitténs betänkande lades till för en proposition
grund
med till som förelades 1963 års
förslag ny semesterlag
1963:68). Den nya semesterlagen (1963:114)
riksdag (prop.
trädde i kraft den 1 juli 1963. Reglerna om privilegierad frånvaro ändrades inte.
Genom en lagändring år 1965 fördes vapenfri tjänst utom
krigsmakten in under reglerna om privilegierad frånvaro
på
samma sätt som redan gällde vid militära övningar (prop. 1966:107).
2.5 1974 års semesterkommitté
1974 års semesterkommitté lade i sitt betänkande, Fem veckors semester (SOU 1975:88), frarn ett förslag som innebar en kraftig ökning av den frånvaro som grundade rätt till semester. Till semestergrundande frånvaro ville kommittén föra ledighet för sjukdom eller vård av barn som
berättigade till sjukpenning, föräldrapenning, ersättning från
eller smittbärarersättning. Dit skulle
yrkesskadeförsäkringen
vidare höra ledighet för viss utbildning. Det gällde svensk-
undervisning för invandrare, facklig utbildning och utbild-
med vissa av studiestöd som utbetalades till ning typer
personer med kort eller grundutbildning. Slutligen
bristfällig
föreslog kommittén att all värnplikts-, tjänstgöring enligt
vapenfri- eller civilförsvarslagarna skulle vara semester-
grundande. Rätten att grunda semester vid frånvaro
på
grund av sjukdom eller arbetsskada skulle upphöra om en
hade varit frånvarande under två hela intjänan-
arbetstagare
deâr.
Kommittén framhöll att den nu nämnda av
utbyggnaden
den frånvaron förutsatte att det inrätta-
semestergrundande
des en fond så att kostnaderna fördelades jämnt över alla arbetsgivare. Kommittén föreslog att semesterlönen skulle delas upp i tvâ delar, nämligen semesterlön för arbetad tid
och semesterlön för semestergrundande frånvaro. Den semesterlön som tjänades in vid semestergrundande frånvaro skulle beräknas och betalas ut av Riksförsäkringsverket
enligt bestämmelserna i en föreslagen lag.
Kommitténs förslag innebar att det skulle inrättas en riskfond för sådan semesterlön som tjänats in under semestergrundande frånvaro. Fonden skulle byggas upp med en
koppling till sjukförsäkringens ADB-system (SOU 1975:88,
sid 205). Enligt kommittén förutsatte riskfonden att administrationen av semesterlönen för den semestergrundande frånvaron samlades på ett ställe. Tanken var således att arbetsgivaren skulle svara för den del av semesterlönen som arbetstagaren hade tjänat in genom sitt arbete, medan riskfonden skulle svara för den del av semesterlönen som var
grundad på arbetstagarens semestergrundande frånvaro.
En utbyggnad av den semestergrundande frånvaron utan ett system för av kostnaderna skulle kom-
fördelning enligt
mittén kunna drabba en enskild hårt,
arbetsgivare orimligt
om en av hans anställda skulle råka ut för en
långvarig
sjukdom eller annan frånvaro som rätt till
längre grundade
semesterlön. Detta skulle också kunna medföra att vissa grupper på arbetsmarknaden kunde få det svårare att få arbete. Härvid nämnde kommittén småbarnsföräldrar och värnpliktiga som ännu inte hade sin
fullgjort militärtjänst-
göring.
2.6 Remissyttranden över betänkandet från 1974 års semesterkommitté
Semesterkomrnitténs förslag att inrätta en till RFV knuten fond för administration av den särskilda semesterlönen, som avsåg semestergrundande frånvarotid, fick ett blandat mot-
tagande under rernissbehandlingen.
Ett tiotal remissinstanser uttalade till förmån för för-
sig
slaget att inrätta en fond, under hänvisning till de skäl som kommittén anfört. Hit hörde hovrätten för Västra
Sverige,
kammarrätten i SAV, två av de juridiska fakul-
Göteborg,
teterna, ett par länsstyrelser, FFO och Försäkringskasse-
förbundet.
Flertalet av de remissinstanser som yttrade sig över semesterfondförslaget var emellertid starkt kritiska till detta. Postverket och S] avstyrkte i vart fall för de stat-
förslaget,
liga affärsdrivande verkens del. Postverket att en
ansåg
utökad privilegiering för dess del ändå kunde genomföras och att även det privata näringslivet skulle klara en
utvidg-
ning av den semestergrundande frånvaron utan ett riskfondsystem.
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet underströk att ett fondsystem skulle medföra betydande adrninistrativa kostnader för såväl som för RFV.
arbetsgivarna
Omfattningen var svår att förutse, men de skäl som anfördes i betänkandet för att inrätta en semesterlönefond hade
inte giltighet för de offentliga arbetsgivarna.
SAF sade inte kunna biträda förslaget om en särskild
sig
semesterlönefond. Förslaget innebar enligt föreningen sådana
svårigheter för arbetsgivarens planering av semesterledighet
och bestämmande av betald semestertid samt uträkning av semesterlön och av att det inte kunde
semesterersättning
Vissa skulle vidare kunna
accepteras. egendomligheter
i form av avvikelser från semesterlagens grund-
uppstå
konstruktion, vilken är att semesterlönen utgör en förmån i
om en särskild semester-
anställningsförhållandet. Förslaget
lön, baserad på den sjukpenninggrundande inkomsten, skulle medföra att man tvingades till avvikelser från det
arbetstagarbegreppet. Andra konsekvenser civilrättsliga
bestod i att även sådan tid, då arbete ändå inte skulle ha utförts, exempelvis vid frånvaro på grund av tjänstledighet eller arbetskonflikt, skulle räknas som arbetstid. Även tid som över huvud taget inte omfattades av ett
anställningsför-
hållande skulle komma att räknas som arbetstid och ge rätt till semesterlön. Detta skulle t.ex. komma att gälla i fråga om och vid arbetslöshet.
uppdragsförhållanden
SFO ansåg det systemet med privilegierad frånvaro
gällande
överlägset det av kommittén föreslagna och skulle hellre se viss utvidgning av det systemet. I konsekvens härmed ställde sig SFO avvisande till tanken på en särskild semesterlönefond.
Ett par av remissinstanserna, RFV och försäkringsdomstolen, hade begränsat sin granskning till att avse den
juridisk-tekniska av det fondsys-
utformningen föreslagna
temet. RFV det vara en konsekvent att socialför-
ansåg linje
säkringen, som svarar för för förlorad inkomst,
ersättning
också skulle bära ansvaret för semesterlön,
grundad på
samma inkomstbortfall. I yttrandet dock att
pekades på
varken RFV eller försäkringskassorna hade
någon fullständig
registrering av och anställningsperioder. Det
arbetsgivare
förekom exempelvis att i inte den
obetydlig omfattning
sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis grundades på korta, där kassan i allmän-
tillfälliga anställningar,
het inte hade kännedom om de olika och
arbetsgivarna
anställningsperioderna. Vidare ingick uppdragsinkomst i
sjukpenninggrundande inkomst av Enligt RFV anställning.
kunde man alltså inte utgå från att
sjukpenninggrundande
inkomst av anställning och pågående alltid
anställning
överensstämde. Verket menade inte ha att
sig möjlighet
kunna konstruera de av kommittén om
föreslagna reglerna
rätt till särskild semesterlön. Om skulle
förslaget genom-
föras, måste såväl som antalet
uppgiftsskyldigheten registre-
rade uppgifter ökas för att verket skulle få be-
behövligt
Som att
slutsunderlag. exempel angavs uppdragsinkomster
var som man måste kunna
något avskilja.
2.7 Propositionen 1976/77:90 om ny och
semesterlag
riksdagsbehandlingen av denna
I 1976 års förklarade
proposition om ny semesterlag depar-
tementschefen att han mot av remisskritiken inte
bakgrund
kunde förorda ett sådant administrativt förfarande som det kommittén hade Under hade
föreslagit. remissbehandlingen
det framställts önskemål om fortsatt av de
utredning frågor
som hängde samman med ett fondsystem för administration av semesterlön. ansåg att en utredning
Departementschefen
om detta skulle tillsättas och att även frågan om ett begränsat fondsystem för semesterlön som tjänades in vid semesterlönegrundade frånvaro skulle tas upp i det samman-
hanget.
I sitt betänkande, Ny semesterlag (SoU 1976/ 77:32), förklarade Socialutskottet att det delade departementschefens
om att reformarbetet på semesterrättens område
uppfattning
måste fortsätta. Utskottet underströk vikten av att utredningsarbetet skulle bedrivas skyndsamt och anförde bl.a. att
om en utvidgning av den privilegierade frånvaron
frågan
vid militärtjänst och motsvarande vapenfri tjänst borde övervägas. Utskottet förordade också en viss utvidgning av
den privilegierade föräldraledigheten. Avslutningsvis fram-
höll utskottet att en fond för administration av semesterlön sannolikt var en förutsättning för att de förordade förbättringarna skulle kunna åstadkommas och att frågan om införande av en sådan fond hade hög
angelägenhetsgrad.
Utskottets inställning delades av riksdagen
(rskr. 1976/ 771315).
2.8 1978 års semes terkommitté
Den nu gällande (1977:480) trädde i kraft den
semesterlagen
1 januari 1978. Sedan hade trätt i kraft tillsattes 1978
lagen
års semesterkommitté (A 1977:02). Kommittén fick bl.a. till
att undersöka möjligheterna att finansiera den se-
uppgift
mesterlönegrundande frånvaron. Enligt kommittédirektiven borde utredningsarbetet till en inriktas ett
början på begrän-
sat fondsystem för semesterlön som skulle in vid
tjänas
semesterlönegrundande frånvaro. Härvid skulle det särskilt övervägas om sådan semesterlön som vid
intjänas sjukdom
m.m. skulle kunna knytas till och bli en
socialförsäkringen
socialförsäkringsförmån. En sådan konstruktion innebar att semesterlönen vid sjukdom m.m. inte skulle
grundas på
semesterlagen utan i stället bli knuten till
socialförsäkringen.
Om ett skulle föreslås borde kommittén sam-
fondsystem
tidigt överväga i vad mån att in semes-
möjligheterna tjäna
ter vid frånvaro skulle kunna Vidare borde kom-
utvidgas.
mittén undersöka om det var att inom ramen för en
möjligt
begränsad fond lösa andra
semesterproblem, exempelvis
intjänande av semesterlön vid arbetslöshet, arbetsmarknads-
utbildning, militärtjänstgöring och motsvarande vapenfri
tjänst m.m.
1978 års semesterkommitté lades ned den 1 oktober 1981. Som motivering för detta anfördes bl.a. att nya semesterreformer eller inte inom de
finansieringssystem rymdes
samhällsekonomiska som då rådde i landet
förutsättningar
(prop. 1981/82:100 bil 15).
Delegationen för arbetstidsfrågor (DELFA)
Med av en motion i år 1982
anledning riksdagen föreslog
Socialutskottet att det skulle
nedlagda utredningsarbetet
återupptas (SoU 1982/ 83:4). Riksdagen biföll detta
förslag
(rskr. 1982/ 83:18). I en skrivelse (1984/85:67) om utredning av vissa semesterfrågor redovisade för
regeringen riksdagen
hur det fortsatta skulle bedrivas.
utredningsarbetet Rege-
ringen ansåg inte att en ny semesterkommitté skulle tillsättas. I stället skulle utredningsarbetet semesterrättens
på
område begränsas dels till vissa mindre dels
reforrnfrågor,
till vissa andra frågor av närmast lagteknisk natur. Arbetet skulle tas upp inom den år 1974 tillsatta för
delegationen
arbetstidsfrågor (DELFA) som hade i att överblicka
uppdrag
och kontinuerligt arbete inom arbetstidsom-
följa pågående
rådet.
DELFA, som inte publicerade betänkande rörande
något
semester, lades ner i maj 1987 samtidigt som
regeringen
beslutade att tillsätta en kommitté med att se över
uppgift
konsekvenserna av olika arbetstidsreformer.
2.10 Lag om invandrare
svenskundervisning för
Lagen om rätt til] för svenskunder-
ledighet grundläggande
visning för invandrare (SFS 1986:163), trädde i kraft den 1 juli 1986. I härtill beslutade att sådan
anslutning riksdagen
ledighet som invandrare hade för att delta i svenskundervisning skulle bli Detta skedde
semesterlönegrundande.
genom ett till 17 § 1985/ 86:67,
tillägg semesterlagen (prop.
UbU 10, rskr. 143 och SFS 1986:164).
2.11 1986 års semesterkommitté
för 1986 års semesterkommitté var framför allt
Uppgifterna
att de olika semesterförmånema och överväga
kartlägga
kravet en utjämning mellan olika arbetstagare genom
på
Vidare skulle kommittén en rad olika
lagstiftning. överväga
reformkrav, b1.a. om det att sammanföra olika slag av
gick
till ett mer generellt system. Detta
befintliga ledighetsregler
skulle kunna att varje arbetstagare exempelvis ske genom
vid sidan av den semestern, skulle ges rätt att ta
reguljära
ut ett antal från en
lediga dagar per år med ersättning
gemensam fond för hela arbetsmarknaden.
1986 års semesterkommitté redovisade sitt arbete i betänkandet Om semester (SOU 1988:54). Kommittén fann det
inte att sammanföra de befintliga ledighetsreglerna möjligt
till ett och ansåg inte heller att det fanns
generellt system
för att inrätta en gemensam semesterlöne-
förutsättningar
fond.
2.12 Närstående-vård
1988 införde lag om ersättning och ledighet riksdagen en ny
vid närståendevård (SFS 1988:1465). I anslutning härtill
fr.o.m. den 1 juli 1988 en lagändring (SFS
genomfördes
1988:1468), som innebar att reglerna om den semesterlönegrundande även skulle vid närstâendevård.
frånvaron omfatta ledighet
2.13¶Utvecklingen efter år 1988
I propositionen Den sjätte semesterveckan
(SFS 1989/90:59), föreslogs en utvidgning av den lagstad-
semestern till sex veckor. Samtidigt förklarade chefen
gade
för arbetsmarknadsdepartementet att frågan om en mer
rättvis fördelning av kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron skulle komma att övervägas.
I betänkandet Semesterlön m.m. (1989/90:AU21) konstaterade arbetsmarknadsutskottet att de nuvarande reglerna i semesterlagen skulle kunna leda till att småföretagare av ekonomiska skäl avstår från att anställa t.ex. unga kvinnor. Av såväl järnställdhets- som rättviseskäl ansåg utskottet att
regler om semesterlönegrundande frånvaro semesterlagens
borde ses över i syfte att undanröja de betydande negativa
konsekvenserna för små företag. Enligt utskottet borde regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag till
förändring av reglerna för frånvaro
semesterlönegrundande
(rskr. 143).
Även i ett från utbildningsutskottet
förslag
(1989/90:UbU27) behandlades frågan om den semesterlönegrundande frånvaron. Anledningen var att SAF i en skrivelse till utskottet uttalat sitt missnöje över att regeringens
proposition om reformerad svenskundervisning för vuxna
invandrare (prop. 1989/ 902102) innebar en utvidgning av arbetsgivarens skyldighet att svara för semesterlön under
ledighet.
Utbildningsutskottet hänvisade i sitt betänkande till arbetsmarknadsutskottets ovan redovisade uttalande och hemställde att riksdagen skulle till känna att
ge regeringen
frågan om semesterlön vid för
ledighet grundläggande
svenskundervisning för invandrare borde
tas upp i den
ifrågavarande översynen (rskr. 279).
Mot bakgrund av de nyss redovisade uttalandena från riksdagen beslutade regeringen den 14 februari 1991 att tillsätta den nu aktuella utredningen med uppgift att bl.a. se
över semesterlagens regler om
semesterlönegrundande
frånvaro.
3 NUVARANDE LAGSTIFTNING M.M.
3.1 Semes terlagen
3.1.1 Allmänt
är tillämplig på alla arbetstagare. Den i Semesterlagen gäHer
såväl offentlig som enskild tjänst. Ordet arbetstagare defi-
nieras utifrån det civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Semes-
är i stora delar en skyddslagstiftning. Reglerna i terlagen
lagen är i stor utsträckning tvingande till arbetstagarens
förmån. Lagen skiljer mellan rätten till semesterledighet och rätten till semesterlön.
behöver inte tjänas in. Alla arbetstagare
semesterledighet
har i princip rätt till 27 dagars semesterledighet. Arbets-
tagare som anställs under tiden den 31 till den 1
augusti
har dock endast rätt till fem under det
april semesterdagar
första anställningsåret.
Att har skilt från semester-
lagstiftaren semesterledigheten
lönen innebär att en arbetstagare kan vara berättigad till en semesterledighet som endast delvis eller kanske inte alls motsvaras av en rätt till semesterlön. Arbetstagaren har alltid rätt att avstå från obetald
semesterledighet.
Rätten till semesterlön måste tjänas in. Det sker under det
s.k. intjänandeåret, d.v.s. den tolvmånadersperiod som
föregår den period då semestern skall tas ut, det s.k. semes-
teråret. Båda avser tiden från och med den 1
perioderna
april ett år till och med den 31 mars påföljande år.
Det är tillåtet och inte heller arovanligt att parterna på betsmarknaden träffar avtal om att semesteråret och intjänandeåret skall vara förlagt till någon annan tolvmânadersperiod än den som anges i lagen. Det förekommer också att intjänandeåret och semesteråret sammanfaller så att betald semester kan tas ut redan samma år som den
tjänas in.
3.1.2¶Beräkning, förläggning och av sparande
semesterledighet
En arbetstagare har sedan den 1 1991 rätt till 27
april
semesterdagar varje semesterår (SFS 1990:102). Semesterdagar räknas i hela dagar och man räknar normalt inte in
lördagar och söndagar i semesterledigheten. Som semester-
ledighet anses enligt inte endast utan
lagen semesterdagarna
också vissa arbetsfria som av
dagar omges semesterdagar.
Det finns särskilda regler för de som arbetar
arbetstagare
under veckosluten. De har kommit till för att sådana arbetstagare skall kunna få lika som arbetsta-
lång ledighet övriga
gare.
Arbetstagaren har rätt att få ut veckors sam-
fyra
manhängande ledighet under tiden juni till Betaugusti.
räffande sådan sommarsemester är den att
huvudregeln
och den lokala skall
arbetsgivaren arbetstagarorganisationen
försöka komma överens om förläggningen.
Finns inte kollektivavtal skall samråda direkt
arbetsgivaren
med Detsamma när det är om
arbetstagaren. gäller fråga
av återstående Kan parterna inte
förläggning semesterdagar.
komma överens om har rätt att
förläggningen arbetsgivaren
bestämma om när semestern skall läggas ut.
slutligt
I 1977 års semesterlag tillkom möjligheten att spara semester. En som under ett semesterår har rätt till
arbetstagare
mer än tjugo betalda semesterdagar får spara överskjutande
dagar.
3.1.3 Semesterlön m.m.
Semesterlönen 13 av
utgör enligt semesterlagen procent
under förfallna lön i anställ-
arbetstagarens intjänandeåret
På områden har kollektivavtal träffats om en
ningen. många
Semesterlönen skall normalt betalas ut till högre procentsats.
i samband med semesterledigheten. Arbets-
arbetstagaren
vars anställning upphör innan intjänad semesterlön
tagare betalats ut är i stället till semesterersättning. Den
berättigad
beräknas enligt samma regler som för beräkning av
gäller
semesterlönen.
Semesterlönen beräknas alltså av arbetstagarens
på grundval
inkomst under Vid beräkningen tas hänsyn
intjänandeâret.
dels till arbetstagarens faktiska inkomst, dels till en tänkt
inkomst under semesterlönegmndande frånvaro. Arbetstagarens semesterlön skall vara 13 procent av summan av dessa båda belopp.
Den tänkta inkomsten under den semesterlönegrundande frånvaron beräknas med utgångspunkt från genomsnittsinkomsten per arbetad dag under intjänandeåret.
Enligt den tidsbegränsade lagen (1990:631) om avvikelser från vissa bestämmelser i semesterlagen kan en arbetstagare också avstå från ledighet under en eller flera av de semes-
terdagar som överstiger fyra veckor om arbetsgivaren och
är överens om detta. En som på
arbetstagaren arbetstagare
så sätt avstår från semesterledighet har rätt att få ut inarbetad semesterlön utöver lön för utfört arbete. Lagen upphör att gälla efter mars 1992 och en utvärdering av tillämp-
pågår när detta betänkande avges.
ningen
3.1.4 Skadestånd m.m.
En som bryter mot semesterlagen skall betala
arbetsgivare
ersättning för den skada som har uppkommit till följd av brottet. Mål om tillämpning av semesterlagen skall hand-
(1974:371) om rättegången i arbetstvister.
läggas enligt lagen
Den som vill göra gällande ett ersättningskrav måste göra
detta inom två år från utgången av det semesterår då förmånen skulle ha
utgått.
3.2¶Rätten till semesterlönegrundande frånvaro
Rätten för arbetstagare att vara frånvarande och ändå grunda rätt till semester reglerades redan i 1938 års semesterlag. Från var denna rätt tiH att endast omfatta
början begränsad
frånvaro från arbetet av yrkesskada och viss
på grund
militärtjänstgöring.
I 1974 års semesterlag ändrades begreppet
semestergrundande frånvaro till frånvaro.
semesterlönegrundande
Orsaken var att den nya lagen skilde på semesterledighet och semesterlön.
Arbetstagarens rätt att vara frånvarande och samtidigt grunda rätt till semesterlön finns nu inskriven i 17 § semes-
terlagen. Paragrafen innehåller vissa begränsningsregler vad
gäller den tid som arbetstagaren har rätt att vara frånvarande. När det finns en sådan tidsgräns skall frånvaron beräknas kalendariskt, d.v.s. med semes-
varje kalenderdag
frånvaro skall dras av från det
terlönegrundande angivna
antalet tillåtna dagar. Vid av antalet frånva-
beräkningen
rodagar skall man räkna in arbetsfria dagar under
perioden. Det betyder att man även räknar in arbetsfria lör-
dagar och söndagar i en sjukdomsperiod.
omfattar åtta olika typer av 17 § första stycket
ledighet, nämligen:
av sjukdom ledighet på grund
vid eller vård av barn när
ledighet havandeskap för
eller tillfällig föräldrapenning utgår föräldrapenning
av risk av smitta
ledighet på grund för överförande
studieledighet
ledighet för militärtjänst
ledighet för civilförsvarstjänst
för invandrare
ledighet för svenskundervisning
ledighet för vård av närstående
3.2.1¶Ledighet p.g.a. sjukdom
av i den mån frånvaron
Ledighet på grund sjukdom,
under icke 180 dagar eller om
intjänandeåret överstiger
beror på arbetsskada
frånvaron
Den här bör läsas tillsammans med paragrafens
punkten
andra som har följande lydelse:
stycke
Vid av 1 skall frånvaro under
tillämpning första stycket de 90 av ej i något fall
första dagarna frånvaroperiod
anses bero arbetsskada. Har arbetstagare av anledning
på
som i 1 varit oavbrutet frånvarande
anges första stycket
arbetet under två hela där-
från intjänandeår, grundar
av icke rätt till
efter infallande dag frånvaroperioden
semesterlön.
Punkt 1 omfattar alltså frånvaro från arbetet på av
grund
eller arbetsskada. Rätten till semesterlönegrundande
sjukdom
frånvaro är begränsad till högst 180 dagar under intjänande-
året i de fall sjukdomen inte är beroende av en arbetsskada. Om orsaken är arbetsskada inte 180-dagarsgränsen.
gäller
En kan ha rätt till full semesterlön upp till tre
arbetstagare
år vid frånvaro arbetsskada och till halv semesterlön
p.g.a. upp till tre år p.g.a. annan sjukdom.
Med arbetsskada menas arbetsskada enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF). Begreppet defi-
nieras i 2 kap 1 § LAF enligt följande:
Med arbetsskada i denna skada till av
förstås lag följd
olycksfall eller annan inverkan i arbetet.
skadlig
Olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som
olycksfall i arbetet, om av och stod i
färden föranleddes
nära samband med arbetet.
Har skada som beror annat än olycksfall
på framkallats
av smitta, anses den som arbetsskada i den män rege-
ringen föreskriver det.
Från och med den 1 januari 1992 kommer den, som till följd av en arbetsskada har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel, att erhålla under de
sjukpenning
första 180 dagarna. Den s.k. samordningstiden är fram till
dess 90 dagar. Förlängningen av samordningstiden saknar
emellertid såvitt avser om semesterlöne-
betydelse frågan
frånvaro.
grundande
3.2.2¶Havandeskaps- och föräldraledighet
2. (1978:410) om rätt till ledighet
ledighet enligt lagen
vård av barn, m.m. dels under tid för vilken havan-
för
utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381)
deskapspenning
om allmän dels under tid för vilken föräldra-
försäkring, anledning av barns födelse eller adoppenning utges i
tion enligt 4 kap. 3 och 5 §§ eller vid flerbarnsbörd
icke 120 dagar eller för ensam-
sammanlagt, överstiger
stående 180 dagar, dels under tid för vilken
förälder,
4 10 och 11
tillfällig föräldrapenning utges enligt kap.
§§ samma lag
har en arbetstagare som är
Enligt föräldraledighetslagen
förälder rätt till från sin Denna rätt
ledighet anställning.
omfattar även den som utan att vara förälder är rättslig
vårdnadshavare och har vård om ett barn, eller har tagit
emot ett barn för vård och fostran i sitt hem.
stadigvarande
Den omfattar också den som sammanbor med
stadigvarande
en förälder och som är eller har varit gift med eller har,
eller har haft barn med den föräldern.
Rätten till förutsätter att arbetstagaren har varit
ledighet
anställd hos under de senaste sex
arbetsgivaren antingen
månaderna eller under minst tolv månader
sammanlagt
under de senaste två åren. har dock
Kvinnliga arbetstagare
alltid rätt till under sex veckor före och sex veckor
ledighet
efter en förlossning.
får tas ut dels i form av hel ledighet och
Föräldraledigheten
dels i form av av arbetstiden till tre fjärdedelar
förkortning
av normal arbetstid. Rätten till hel till dess
ledighet gäller
barnet har blivit ett och ett halvt år. Rätten till förkortning
av arbetstiden till dess barnet har fyllt åtta år eller
gäller
av arbetstiden till dess barnet har fyllt åtta år eller
gäller
till den senare då det har avslutat sitt första skol-
tidpunkt
år.
Rätten till till dess att barnet
tillfällig föräldrapenning gäller
har tolv år. Dessutom har en rätt till
fyllt arbetstagare
under tid för vilken föräldrapenningförmân utges.
ledighet
En som kan an-
arbetstagare uppbär föräldrapenningförmån
vara helt eller arbeta halvtid eller trekvartstid.
tingen ledig
En kvinna har (1962:381) om allmän försäkring
enligt lagen
(AFL) rätt till med ett som
havandeskapspenning belopp
motsvarar hennes om havandeskapet har satt
sjukpenning
ned hennes att sina med
förmåga fullgöra arbetsuppgifter
minst en En kvinna har också rätt till havande-
fjärdedel.
om hon inte får i sitt arbete på
skapspenning, sysselsättas
av en föreskrift om förbud mot arbete under
grund
som har meddelats med stöd av arbetsmiljö-
havandeskap,
utges bara om omplacering
lagen. Havandeskapspenning
inte kan ske. fr.0.m.
Havandeskapspenningen utgår tidigast
den sextionde och t.o.m. den elfte före
dagen längst dagen
för den beräknade nedkomsten.
dagen
Envar av föräldrarna har rätt att semesterlön under
grunda
120 av vid barns födelse eller
dagar föräldraledigheten
För ensamstående förälder har tiden utsträckts till
adoption.
180 dagar.
föräldrapenning kan enligt 4 kap. 10 och
Tillfällig
11 §§ AFL t.ex. vid vård av ett barn, vid kon-
utgå sjukt
och vid s.k. Den här
taktdagar pappaledighet. punkten
avser ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till
ledighet
för vård av barn, m.m. Rätten till
semesterlön för sådan frånvaro förutsätter att vissa av typer
ersättning betalats under ledigheten.
Förälder till barn som fyra år har rätt till
fyllt tillfällig
för föräldrautbildning och besök i barnets
föräldrapenning
skola, förskola eller fritidshem. Dessa är
kontaktdagar högst
två per barn och år och måste tas ut senast under det kalenderår då barnet 12 år.
fyller
Rätten till pappaledighet, till under tio
ger rätt ersättning
dagar i samband med barns födelse eller vid Vid
adoption.
flerbarnsfödsel erhålls tio dagar barn.
per Pappaledigheten
måste tas ut inom 60 efter den som barnet
dagar dag,
kommer hem från sjukhuset eller inom 60 efter den
dagar
dag föräldrarna får barnet i sin vård.
Rätten till frånvaro i samband med
semesterlönegrundande
att tillfällig föräldrapenning är inte utges tidsbegränsad.
Däremot är rätten till
tillfällig föräldrapenning begränsad.
Ersättningen 4 12 § AFL endast under 60
enligt kap. utges
dagar per barn och år förutom de särskilda
pappadagarna
och kontaktdagarna. I vissa fall dock rätt till
föreligger
ytterligare 60 dagar.
3.2.3 Ledighet pga. smittorisk
3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt
lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, i den
mån under intjänandeäret icke överstiger 180
frånvaron
dagar
En arbetstagares ledighet på grund av risk för överförande
av smitta är under förutsättning att
semesterlönegrundande
arbetstagaren har rätt till ersättning enligt lagen om ersätt-
ning till srnittbärare.
Med smittbärare förstås i lagen en person, som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat sin
till av sjukdomen. Smittbärare är också
arbetsförmåga följd
den, som kan antas kunna smitta utan att vara sjuk i en smittsam sjukdom. Under frånvarotiden erhåller smittbäraren en s.k. som motsvarar hans eller
smittbärarpenning,
hennes sjukpenning.
Rätt till smittbärarpenning om
föreligger, arbetstagaren
måste avstå från förvärvsarbete på grund av ett beslut
enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen
(1971:511) eller på grund av en läkarundersökning eller föreskrifter, som meddelats enligt Smitt-
bärarpenning utgår även i fall då en arbetstagare måste
avstå från förvärvsarbete av en
på grund läkarundersökning
eller en hälsokontroll, som syftar till att klarlägga om han eller hon är smittad av en sjukdom eller har
samhällsfarlig
en sjukdom, en smitta, ett sår eller en annan skada, som kan livsmedel som han eller hon hanterar otjänligt till
göra
människoföda.
Rätten till semesterlönegrundande frånvaro smittorisk p.g.a. har tidsbegränsats på samma sätt som i 17 § punkt 1 (se 3.2.1).
3.2.4¶Ledighet för utbildning
4. för utbildning, som ej enligt annan lag ledighet
medför rätt till semesterlön, om arbetstagaren erhåller
korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den rrzån frånvaron under intjänandeâret icke överstiger 180 dagar
(1974:981) om rätt till ledighet för
Enligt lagen arbetstagares
utbildning (studieledighetslagen) har en arbetstagare en
tämligen omfattande rätt att vara ledig för studier.
Rätten att vara frånvarande från arbetet och samtidigt grunda rätt till semesterlön är mera begränsad. Den förutsätter antingen att arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxen-
studiebidrag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen,
eller att utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller
med verksamhet sammanhängande frågor.
facklig
De ersättningsformer, som ger rätt till semesterlön vid studier utan anknytning, är främst riktade till för-
facklig
värvsarbetande som har en kort och bristfällig grundutbildning. Ersättning skall utgå i stället för inkomst under
studietiden. Om erhåller sådan ersättning för arbetstagare inkomstbortfall anses studierna ha sådan anknytning till
förvärvslivet att för skall vara seledigheten utbildningen
mesterlönegrundande.
En som har varit med lön för att bedriva arbetstagare ledig studier är alltid till semesterlön. Detta följer av berättigad att erhåller lön under Det gäller arbetstagaren ledigheten. t.ex. företrädares rätt till betald ledighet enligt 1 § fackliga (1974:358) och rätt förtroendemannalagen skyddsombuds 6 (1977:1160) att vara ledig i enligt kap. 5 § arbetsmiljölagen
den som fordras för uppdraget. omfattning
3.2.5 och vapenfri tjänst Ledighet för militärtjänst
5. ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen (1941:967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om 60 som är beredskapsövning och ej högst dagar, ej heller direkt ansluter till eller
sig grundutbildning,
av motsvarande vapenfri tjänst, i den ledighet på grund män under icke överstiger 60
frånvaron intjänandeäret
dagar
är enligt värnpliktslagen uppdelad
Vämpliktstjänstgöringen och Det finns möjpå grundutbildning repetitionsövningar. att hos ansöka om tjänst.
lighet vapenfrinämnden vapenfri
De som fullgör vapenfri tjänstgöring genomgår grund-
och repetitionsövning i ett sammanhang. utbildning
En rätt till frånvaro
arbetstagares semesterlönegrundande
vid är i till den
värnpliktsutbildningen praktiken begränsad
tid som han utför Rätten till att
repetitionsövningar. grunda
semesterlön vid frånvaro från arbetet är till 60
begränsad
dagar.
Ledighet för civilförsvars tjänst
6. av att det
ledighet på grund arbetstagaren efter
kalenderår då han fyllt tjugotvå år i
fullgör tjänstgöring civilförsvaret på annan tid än då civilförsvarsberedskap
råder eller får anordnas vid försvars-
beredskapsövning
makten, i den mån frånvaron under icke
intjänandeäret överstiger 60 dagar.
En som har 22 år och är i en
arbetstagare fyllt uttagen
civilförsvarsövning under tid då det inte råder Civilförsvars-
beredskap i landet har rätt att semesterlön vid
grunda
frånvaron. Denna rätt är på samma sätt som vid
repeti-
tionsövningar begränsad till 60 dagar.
3.2.7 Ledighet invandrare
för svenskundervisning för
7. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till
ledighet
för svenskundervisning för invandrare
Invandrare har under vissa rätt till
förutsättningar ledighet
för att lära sig svenska. Detta i (1986:163) om
regleras lagen
rätt till ledighet för för invandrare
svenskundervisning
(ledighetslagen). Rätten att delta i svenska för invandrare
(sfi) i (1985:1100). Vilka invandrare som
regleras skollagen
omfattas inte omfattas framgår av 13 kap. 6 och 7 §§ i resp.
denna lag:
6 § Rätt att delta i en kommuns sfi har, med det undantag som följer av 7 §, följande personer:
1. Utländsk som antingen är bosatt i
medborgare,
kommunen eller som utan att vara bosatt där, regel-
vistas i kommunen att ha ansökt om
mässigt efter
i avsikt att bosätta sig i riket.
uppehållstillstånd
sådan i kommunen icke bosatt person gäller
Beträffande
dessutom att han skall ha väntat på uppehållstillstånd under minst den tid som regeringen bestämmer. Rättigheten gäller dock inte under tid den utländske med-
borgaren vistas på en statlig förläggning för asylsökande.
2. Svensk som är bosatt i kommunen, men
medborgare,
som har varit bosatt utom landet och som
tidigare
saknar kunskaper i svenska språket.
grundläggande
3. Finländsk som arbetar i
medborgare, stadigvarande
kommunen, men som är bosatt i Finland nära gränsen
till Sverige.
Om inte annat av tredje stycket gäller
något följer
rätten under sammanlagt högst två år. Tiden räknas för dem som avses i 1 och 2 från det att de
första stycket
bosatt i landet eller, om rättigheten inträtt tidigare,
sig
från den tidpunkten. För dem som avses i första stycket 3 räknas tiden det att de började arbeta i Sverige.
från
Om av särskilda skäl inte kunnat
någon på grund
undervisningen under den tid som anges i
påbörja
andra rätten under ett år.
stycket gäller ytterligare
7 § En utländsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som eljest har sådana kunskaper i av dessa språk att grund-
något
svenskundervisning inte kan anses nödvändig,
läggande
har inte rätt att delta i sfi.
Den tid som är för att delta i svensk-
arbetstagaren ledig
för invandrare skall räknas som arbetad tid
undervisning
enligt 1 § andra stycket ledighetslagen.
i av samråd mellan kom-
Deltagande undervisning föregås
munen, den berörda och den lokala arbets-
arbetsgivaren
som är bunden till av
tagarorganisation arbetsgivaren
kollektivavtal (13 5 § skollagen). Samrådet skall gälla
kap
såväl i som
arbetstagarens deltagande undervisningen
Vid samrådet skall man söka
undervisningens förläggning.
komma överens om när skall vara ledig för
arbetstagaren
att läsa svenska.
Om det inte träffas en överenskommelse vid samrådet, har
rätt till för att delta i sfi dels i form
arbetstagaren ledighet
av hel i samband med heltidsstudier, dels i form
ledighet
av av arbetstiden till hälften av den för arbets-
förkortning
normala arbetstiden i samband med deltidsstudier
platsen
(3 § andra En arbetstagare vars nor-
stycket ledighetslagen).
mala arbetstid är mindre än hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden har rätt till hel ledighet även i samband med deltidsstudier.
Rätten att semesterlön vid denna typ av frånvaro
grunda
så i kommunens regi pågår.
gäller länge undervisningen
3.2.8 Ledighet för närståendevârd
om och
8. ledighet enligt lagen (1988:1465) ersättning
närståendevärd
ledighet för
som är svårt har Om en har en närstående sjuk
arbetstagare
vara för att vårda denne. Ersätträtt att ledig
arbetstagaren
med motsvarande vårdarens sjukpenning.
ning utges belopp
finns inte inskriven i lagen. Själva
Det någon tidsgräns
rätten till och är emellertid begränsad.
ersättning ledighet
till den - inte till - och
Den är knuten sjuke arbetstagaren
under 30 för samtliga per-
utgår högst dagar sammanlagt
soner som tar och vårdar den sjuke.
ledigt
3.3¶Nuvarande småföretagarförsükringar
som är inriktad att ge små företag
Någon försäkring på
för semesterlönekostnader som under
ersättning uppkommer
frånvaro finns inte. Små företag har
semesterlönegrundande
vissa att teckna försäkringar mot
dock möjligheter privata
kostnader som har till av anställds eller egen
uppstått följd
arbetsoförmåga.
endast vid frånvaro som har
Försäkringsersättningama utgår
till av hos särskilt namn-
uppkommit följd arbetsoförmåga
i Med arbetsoförmåga givna personer försäkringsbreven.
eller av som har
avses förlust nedsättning arbetsförmåga,
av eller som berättigar till
förorsakats sjukdom olycksfall,
eller förtidspension enligt lagen sjukpenning, sjukbidrag
(1962:381) om allmän försäkring. Normalt utgår försäkrings
ersättningama under 12 månader (den s.k. ansvarstiden), varav ca 30 karens.
dagar utgör
Försäkringarna avser att täcka det bortfall av bidrag till företagets fasta kostnader som belöper den försäkrade.
på
Med fasta kostnader avses enligt försäkringsvillkoren bl.a. avtalade löner och lönebikostnader (sociala kostnader) för de försäkrade. Härvid kan de kostnader, som är att hänföra till de försäkrades semesterlöner grundade på sjukfrånvaro utöver 30 dagar, komma att ersättas.
3.4 Internationella bestämmelser
Sverige har varit medlem i Internationella arbetsorganisationen (ILO) sedan år 1920 och och riksdag har
regering
ratificerat (antagit) en lång rad ILO-konventioner.
3.4.1 ILOs konvention nr 140 om betald ledighet för
studier
År 1975 ratificerade Sverige ILOs konvention (nr 140) om betald ledighet för studier (prop. 1975:63).
Enligt konventionen åtar sig medlemsstaterna att stegvis
främja av betald studieledighet för utbildning. I
beviljandet
samband med utbildning skall åtnjuta lämp-
arbetstagaren
liga ekonomiska förmåner. Finansieringen skall tryggas
genom regelbundna och tillräckliga anslag. Ledigheten skall
vara tillgänglig för alla arbetstagare utan åtskillnad. Förut-
för kan däremot variera beroende på
sättningama ledighet
vad det är för det är fråga om.
slags utbildning
En av betald för studier skall enligt artikel
period ledighet
11 i konventionen med en av faktisk
jämställas period
i och för fastställande av på sociala
tjänstgöring anspråk
fönnåner och andra Dessa skall grundas på
rättigheter.
i enlighet med nationell lagstiftning,
anställningsförhållandet
kollektivavtal, eller på annat sätt, som är förenligt
skiljedom
med nationell praxis.
I det rernissförfarande som och riks-
föregick regeringens
beslut i om ratifikation av konvention nr 140
dagens frågan
hänvisade remissinstansema till propositionen 1974:148 med
till om arbetstagares utbildning. ILO-kommittén förslag lag
att konventionen inte krävde fullständigt förverk-
påpekade
omedelbart utan till successiva reformer.
ligande syftade
Med hänsyn till detta förklarade departementschefen (prop.
1975:63 sid 18), att den då utfärdade lagen
nyligen
(1974:981) om rätt till utbildning, i förening
arbetstagares
med det i väl utvecklade fick
Sverige studiestödssystemet,
anses vara för att svara mot begreppet betald
tillräckligt
för studier i konventionen. Departementschefen
ledighet
att fler steg var väg att tas i Sverige i
tillfogade, viktiga på
riktning mot det mål som i konventionen. Med
uppställts
till att konventionen inte omedelbart krävde ett
hänsyn
att
fullständigt förverkligande, ansåg departementschefen
konventionen skulle ratificeras av Sverige.
Såvitt gällde kravet i artikel 11 förordade
depar-
tementschefen, att texterna till konventionen och rekommendationen om betald ledighet för studier skulle överlämnas till 1974 års semesterkommitté. Så skedde också och semesterkommittén att viss betald
föreslog studieledighet
skulle vara I (1976/ 77:90
semestergrundande. propositionen
s. 133-134) ställde sig bakom detta
departementschefen
förslag. Han påpekade samtidigt, att detta innebar
att ytterligare ett steg togs mot förverkligandet av i den
principerna
då ratificerade konventionen.
3.4.2 Konventionerna nr 132 och 146 om semester
År 1978 ratificerade tvâ konventioner som behandlar
Sverige
arbetstagarens rätt till semester, konvention nr 132
nämligen
från 1970 om semester, som omfattar alla utom
arbetstagare
sjömän och konvention nr 146 från 1976 om semester för sjöfolk. Konventionerna har samma
huvudsakligen upp-
läggning och innehåll. Vi oss till deras
begränsar betydelse
för frånvaro och här en kortare
semesterlönegrundande gör
genomgång av konventionerna.
Enligt artiklarna 3 i konventionen nr 132 om semester och nr 146 om semester för skall alla vara
sjöfolk arbetstagare
berättigade till en årlig betald semester av mini-
stipulerad
milängd. Varje medlemsstat, som ratificerar konventionema, skall i till ratifikationerna deklarationer mini-
bifogade ange
milängden på semestern i det egna landet.
Minimilängden
får inte tre veckor. För del skall den
understiga Sveriges
enligt deklarationema vara fyra veckor.
artiklarna 4 i konventionema kan semestern under
Enligt
vissa vara kortare än vad som angivits i de
omständigheter
svenska deklarationerna. Om arbetstagaren under ett år har en som understiger vad som krävs för full semes-
tjänstetid
terrätt skall han vara till en semester som är
berättigad
mot under året.
proportionell längden på tjänstetiden
artiklarna 5 kan en minsta krävas för att
Enligt tjänstetid
skall få rätt till semester. Denna tid får inte
arbetstagaren
vara än sex månader. Om arbetstagaren har varit
längre
frånvarande av skada eller liknande
på grund sjukdom,
skall frånvarotiden räknas in i I konventionen
tjänstetiden.
nr 146 om semester för man ett tillägg för sjö-
sjöfolk gör
mans frånvaro för deltagande i en godkänd kurs för yrkes-
utbildning inom sjöfarten.
I artiklarna 6 anges att av arbetsoförmåga på
perioder
av inte får räknas in i den minsta årliga
grund sjukdom
semestern. Utöver denna bestämmelse fall i
anges ytterligare
konventionen för Dessa tillägg är sådan tillfällig
sjöfolk.
i land, som beviljas när sjömannen är påmönstrad ledighet
och under betingelser, som skall
kompensationsledighet
fastställas av behörig eller genom tillämpliga
myndighet
metoder i varje land.
Medlemsstaterna har vid konventionemas tillkomst velat värna om semesterrätten för arbetstagare, som varit frånvarande av skada eller liknande. Denna
på grund sjukdom,
har kommit till uttryck i konventionemas artiklar 5 och
vilja
6. Sverige har inte motsvarande den i artiklarn
någon regel
5 om att en arbetstagare skall ha varit anställd en viss tid för att få rätt till semester. Däremot skall rätten till semesterlön arbetas in. Bestämmelserna i 17 §
semesterlagen
syftar till att som av olika skäl har
skydda arbetstagare
varit frånvarande och därför inte har arbetat in en fullständig rätt till semesterlön.
Det är inte klarlagt vad åtagandena i dessa två konventioner har för betydelse när det bestämmelserna i
gäller
17 § semesterlagen. Vi har emellertid inte funnit det nödvändigt att utreda den närmare.
frågan
TILL OCH KOSTNADERNA FÖR 4. ORSAKERNA DEN SEMESTERLÖNEGRUNDANDE
FRÄNVARON
4.1¶Inledning
det att undersöka hur det faktiskt
I vårt uppdrag ingår
kostnader för
förhåller med olika arbetsgivargruppers sig
frånvaron. är om små
den semesterlönegrundande Frågan
har kostnader för den semesterlönegrundande
företag högre än stora (motsvarande) har.
frånvaron företag
Vi har i 3 behandlat de som ger arbetstagarna
kapitel regler
frånvarande från sina arbeten och samtidigt rätt att vara rätt till semesterlön enligt 17 § semesterlagen.
grunda
kommer vi att behandla de regler på
Här inledningsvis
område som samman med arbets-
sjukförsäkringens hänger
rätt till frånvaro (avsnitt
tagarnas semesterlönegrundande
avsnitt har vi försökt den totala 4.2). I nästa (43) belysa och därefter redovisar vi hur kostnaderna
omfattningen
mellan olika (avsnitt 4.4 och
fördelar sig arbetsgivargrupper
4.5).
4.2 Den inkomsten
sjukpenninggrundande
som har en inkomst
Alla försäkrade sjukpenninggrundande
minst 6 000 kronor berättigade till sjuk- (SGI) på per år är Den inkomsten omfattar
penning. sjukpenninggrundande
inkomsten inklusive de naturaför-
den årliga skattepliktiga
måner som en av förvärvsarbete.
arbetstagare uppbär
av den inkomsten
Beräkningen sjukpenninggrundande
baseras de den försäkrade eller dennes arbets-
på uppgifter
lämnar till Vid av
givare försäkringskassan. beräkningen
den inkomsten bortser man från de
sjukpenninggrundande
inkomster som överstiger 7,5 gånger basbeloppet.
4.2.1 storlek
Sjukpenningens
Den 1 1992 införs (1991:1047) om sjuklön,
januari en ny lag
För närvarande att det för de första
sjuklönelagen. gäller,
med 65 och för
tre sjukdagarna utges sjukpenning procent
tid till den 90:e med 80 av den sjuk-
upp dagen procent
inkomsten. Därefter utgör sjukpenningen
penninggrundande
90 För tiden före den 1 mars 1991 utgjorde sjuk-
procent.
90 av den sjukpenningpenningen enligt lag procent
inkomsten.
grundande
med hel, halv, eller
Ersättningen utges trefjärdedels fjärde-
dels beroende av hur mycket arbetsförrnågan sjukpenning
har satts ned De som den för-
genom sjukdomen. dagar
säkrade får minskas En sjukför-
sjukhusvård sjukpenningen.
som får sin inkomst fastställd
säkrad, sjukpenninggrundande
för annat förvärvsarbete än kan välja en för-
anställning,
utan karenstid eller med en karenstid antingen 3
säkring på
eller 30 Den som inte har 55 år och har god
dagar. fyllt
hälsa kan till en kortare karenstid eller till en för-
övergå
utan karenstid.
säkring
De kan i få under
sjukförsäkrade princip sjukpenning
som 70 år eller dessförinnan tid. För dem fyllt
obegränsad hel dock sjukpenningen ålderspension utgår börjat uppbära
för 180 dagar.
högst
allmänna i vilken sjukförsäkringen ingår
Den försäkringen
Alla som är bosatta i är försäkrade.
är Sverige
obligatorisk.
anses fortfarande bosatt i En försäkrad som lämnar Sverige
är avsedd att vara ett år. riket om utlandsvistelsen längst
4.2.2¶Förüldrapenningfönnåner
av och
utgörs föräldrapenning
Föräldrapenningförrnånema
60 kr
Föräldrapenning utgör lägst tillfällig föräldrapenning.
och under de första
(det s.k. garantibeloppet) utgår
per dag
som motsvarar 90 av
180 med det belopp procent dagarna
inkomst, om föräldern
förälderns sjukpenninggrundande
före barnets beräknade föunder minst 240 dagar i följd
härför har varit fördelse eller den beräknade tidpunkten
säkrad för en över garantinivån.
sjukpenning
med 80 av
Den föräldrapenningen utges procent
tillfälliga
den inkomsten.
sjukpenninggrundande
utges med
och tillfällig föräldrapenning
Föräldrapenning
hel, halv eller fjärdedels föräldrapenningförmån.
4.3 av semesterlönegvundande frånvaro Omfattningen
finns ersätt-
I inkomst- och förmögenhetsregistret följande
sjukpenning m.m., föräldrapenning, ningar registrerade:
vid inom
tillfällig föräldrapenning, dagpenning tjänstgöring
totalförsvaret och ersättning från vuxenutbildningsnämnd.
Vi har undersökt att utifrån dessa uppgifter
möjligheterna
en av i vilken hela arbets-
göra sammanställning omfattning
kraften är frånvarande från sina arbeten och samtidigt
från samhället.
uppbär ersättning
Vi har emellertid funnit att en sådan sammanställning skulle innehålla avsevärda brister.
I alla tillfällen då av
registret ingår visserligen arbetstagare
olika orsaker haft frånvaro. Samma
semesterlönegrundande
individer har emellertid varit hemma från arbetet och uppburit vid en eller flera särskild
sjukpenning tidpunkter,
vid andra
föräldrapenning resp tillfällig föräldrapenning
för inom totalförsvaret,
tidpunkter, dagpenning tjänstgöring
från vid andra tillfällen
ersättning vuxenutbildningsnämnd
o.s.v. kan inte avskiljas från långtidssjuka.
Korttidssjuka
Dessutom m.m., förutom de
ingår i gruppen sjukpenning
som är frånvarande från sina arbeten eller
p.g.a. sjukdom
arbetsskada, även de som är och den s.k.
lediga uppbär
och de som är lediga och uppbär
srnittbärarpenningen
havandeskapspenning.
Det enda detta material med säkerhet bekräftar beträffande den totala frånvaron är de inte särskilt sensationella slutsatserna, att den största frånvaroorsaken är p.g.a.
ledighet
att kvinnor i större utsträckning än män uppbär
sjukdom,
och att vid tjänstgöring inom
föräldrapenning dagpenning
totalförsvaret nästan enbart går till män.
Vi har därför i stället låtit SCB i in-
jämföra uppgifterna
komst- och med utbetalda löne-
förmögenhetsregistret
summor. Jämförelsen visar förhållandet mellan utbetalda löner och från Den kvot
utbetalningar försäkringskassan.
som vid mått på kostna-
uppstår jämförelsen utgör ett grovt
derna för den frånvaron. När vi i
semesterlönegrundande
det följande skriver kostnaderna för semesterlönegrundande
är det denna kvot som avses.
frånvaro
4.4 genomförd av Statistiska
Kartläggning
Centralbyråns arbetskraftsundersökningar
(SCB/AKU)
För att få svar frågan om de små företagens kostnader
på
för den frånvaron är större än vad
semesterlönegrundande
motsvarande kostnader är för övriga arbetsgivare har SCB/AKU för utredningens räkning tagit fram och redovisat
material
följande
- alla och CSN
utbetalningar från försäkringskassan för
de (se avsnitt 4.5.1)
angivna frånvarogrunderna
- alla lönesummor
- av och lönesummorna
fördelning utbetalningarna på
arbetsgivargrupper (se avsnitt 4.5.2) branscher, län och
arbetstagarnas kön
- kostnaderna för den frånvaron
semesterlönegrundande
inom branscher och län
Materialet grundas 1989 års förhållanden, som är de
på
senast tillgängliga SCB/AKU har inte kunnat ta
uppgifterna.
hänsyn till de tidsfrister, som finns inskrivna i 17 § semes-
Man har fått från att all frånvaro, som har
terlagen. utgå
varit med ersättning från försäkringskassan
förknippad
CSN, rätt till semesterlön. Utbetalrespektive grundar
dock i mån till frånvaro utöver ningarna anknyter någon
tidsfrister, eller till annan frånvaro som inte är lagens
Eftersom detta problem berör hela semesterlönegrundande. arbetsmarknaden saknar det emellertid betydelse i den nu aktuella utredningen.
4.5 Bearbetning av SCB/AKlIs kartläggning
Den av materialet från SCB/AKU, som redo-
bearbetning visas i detta avsnitt i ett antal diagram med kommentarer och i bilaga 2 har utförts inom utredningen.
Genomgångarna visar hur de semesterlönegrundande kost-
naderna fördelar mellan privata företag av olika storlek,
sig inom sektor samt mellan kvinnor
privat respektive offentlig och män. Dessutom har en uppdelning av kostnaderna
på frånvaroorsakerna: sjukdom, föräldraledighet, gjorts
inom totalförsvaret och studieledighet. tjänstgöring
4.5.1 Utbetalningsformer för semesterlönegrundande
frånvaro
Utbetalningar från den allmänna försäkringskassan
I de belopp som utbetalas från den allmänna försäkringskassan ingår
a) sjukpenning (sjukpenning, havandeskapspenning,
smittbürarpenning, arbetsskadeersättning och närstående-
penning)
b) föräldrapenningfönnäner (föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning) c) dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret d) ersättning från vuxenutbildningsnämnd (vuxenstudiebidrag inklusive barntillägg, korttidsstudiestöd, timersättning vid särskild grundutbildning för vuxna samt ersättning till deltagande i svenskundervisning för invandrare)
4.5.2 Fördelning av de semesterlönegrundande
kostnaderna på olika färetagstyper (arbetsgivargrupper)
Vid av kostnaderna för semesterlönegrun-
fördelningen
dande frånvaro har vi gjort ett antagande om att de olika ersättningama fördelar sig jämnt över de anställdas lönesummor. För att göra materialet mera har vi
lättöverskådligt
omvandlat siffrorna till stapeldiagram. Staplamas längd visar hur de offentliga utbetalningarna förhåller till de
sig anställdas lönesummor. av kontroll-
Sammanställningen
uppgifterna och de anställdas lönesurnrnor har fördelats
på
14 arbetsgivargrupper. Dessa är
0-5 anställda
6-10 anställda
11-20 anställda
21-50 anställda
51-100 anställda
101-200 anställda
201-500 anställda
Mer än 500 anställda
Okänd företagsgrupp
$°.°°.\l9\$t“-$”f°l“
10. Kommuner och landsting
11. Statliga myndigheter
12.
Affärsverk
13. offentlig sektor
Övrig
14. Okänd sektor
15. Genomsnitt
1-9 avser den sektorn och grupp 10-13 den
Grupp privata
offentliga sektorn.
Diagram 1
Fördelning av de semesterlönegrundande kostnaderna
15 -
III
III rocent 10 - III
III
III
lll
lll
III GW 5- III V
III V
III V
III V
III V020202020
III to:
12 3 4 5 6 7 8 9101112131415
Arbetsgivargrupper
Av diagram 1 framgår att kostnaderna för de anställdas
semesterlönegrundande frånvaro generellt sett inte är högre
för små företag än för genomsnittet. Tvärtom visar diagrammet att kostnaderna är lägre i
arbetsgivargrupper
med upp till 20 anställda. Den genomsnittliga kostnaden för
samtliga arbetsgivargrupper är 9 procent. För med
företag
0-5 anställda är siffran 8 procent, för företag med 6-10 anställda 6,4 procent och för företag med 11-20 anställda 7 procent.
Den arbetsgivargrupp som uppvisar de högsta kostnaderna
är kommuner och landsting med 11,9 procent.
Materialet visar inte heller att kostnaderna sett
generellt
skulle vara högre för små företag om man studerar kostna-
derna branschvis. En av 33 branscher visar att
genomgång
kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron bara
var högre för små företag än för genomsnittet i följande
branscher, vilka bortsett från den förstnämnda gruppen
knappast domineras av småföretag
- och
fiske, fiskevârd fiskodling
- och
râpetroleum naturgasutvinning
-
el-, gas- och värmeförsörjning vattenförsörjning
banker och annan finansverksamhet
- och
försäkringsverksamhet offentlig förvaltning
- och
försvars-, polis- brandskyddsverksamhet
Inte heller en liinsindelad kartläggning visar på särskilt höga
kostnader för små företag. Bara i Stockholms län var kost-
naderna högre för små företag än för genomsnittet.
4.5.3 Kostnadernas kvinnor och män
fördelning på
Diagram 2
Semesterlönegrundande kostnader uppdelat på
män och kvinnor
15 I Män recent 10 E Kvinnor
12 3 4 5 6 7 8 9101112131415
Arbetsgivargrupper
2 visar hur kostnaderna fördelas mellan män och
Diagram
kvinnor. De genomsnittliga kostnaderna för männen
uppgår
till och för kvinnorna till Kvinnors 8,4 procent 8,2 procent. löner är emellertid sett än mäns. Därav
generellt lägre följer
att fler kvinnor än män får för semester-
ersättning
lönegrundande frånvaro.
Kostnaderna för män inom 0-5 anställda uppgår gruppen till samma som Inom 6-10 anställda
genomsnittet. gruppen
uppgår kostnaderna till 6,2 procent och inom 11gruppen 20 anställda 6,7 procent. För kvinnor kostnaderna i
uppgår
grupperna med högst 10 anställda till och i 7,0 procent gruppen 11-20 anställda är siffran 7,7 procent.
Högst är kostnaderna för män inom kommuner och landsting med 15,3 procent och för kvinnor i med mer än
företag
500 anställda med 12,2 procent.
4.5.4 uppdelning av kostnaderna
för sjukfrånvaro
Diagram 3
Uppdelning av scmesterlönegrundandc kostnader för sjukfrånvaro
15 I Män Procent 10 E Kvinnor
12 3 4 5 6 7 8 9101112131415
Arbetsgivargrupper
Diagram 3 visar att de kostnaderna för
genomsnittliga
männens till och för
sjukersättningar uppgår 5,5 procent
kvinnornas till 8,9 procent.
Kostnaderna för män 0-5 anställda utgör i gruppen 6,5 procent, i gruppen 6-10 anställda 4,4 procent och i gruppen
11-20 anställda För kvinnor kostnaden i 4,8 procent. uppgår gruppen 0-5 anställda 6,7 procent, i gruppen 6-10 anställda 6,3 procent och i gruppen 11-20 anställda 7 procent.
Den högsta kostnaden för kvinnors förekom-
sjukfrånvaro
mer i företag med mer än 500 anställda med 11,2 procent. Kostnaderna för män stora variationer mellan
uppvisar inga
olika
arbetsgivargrupper.
4.5.5 av
Uppdelning föräldrapenningförmånerna
Diagram 4
Uppdelning av semesterlönegrundande kostnader för föräldrapenning
3 I Män Procent E Kvinnor
12 3 4 5 6 7 8 9101112131415 Arbetsgivargrupper
Diagram 4 visar att den kostnaden för
genomsnittliga
föräldrapenning uppgår till 3,6 procent för kvinnor och till 0,24 procent för män.
I grupperna med till 20 anställda kostnaderna för
upp utgör
kvinnor mellan 3,2 och 3,3 procent och för män mellan 0,18 och 0,2 procent. De kostnaderna finner man inom
högsta
kommuner och med för kvinnor och
landsting 4 procent
0,37 procent för män.
Diagram 5
Uppdelning av semesterlönegrundande kostnader för tillfällig
föräldrapenning
.Män Procent 0,5 E Kvinnor
12 3 4 5 6 7 8 9101112131415
Arbetsgivargrupper
Diagram 5 visar att den kostnaden för till-
genomsnittliga
fällig föräldrapenning uppgår till 0,44 procent för män och till 0,69 procent för kvinnor.
I grupperna 0-5 anställda, 6-10 anställda och 11-20 anställda är kostnaderna för män 0,01, 0,38 resp 0,41 procent och för kvinnor mellan 0,47 och 0,49 procent.
De högsta kostnaderna för kvinnor finner man inom gruppen övrig sektor med 0,85 procent. Kostna-
offentlig
derna för män uppvisar inga stora variationer mellan olika
arbetsgivargrupper.
4.5.6 uppdelning av kostnaderna för tjänstgöring inom
totalförsvaret
De genomsnittliga kostnaderna i samband med tjänstgöring inom totalförsvaret uppgår till knappt 0,1 procent av de utbetalda lönerna. Kostnaderna faller nästan helt på männen och uppvisar inga stora variationer mellan de olika arbets-
givargmpperna.
4.5.7 uppdelning av kostnaderna för studieledighet
Diagram 6
av semesterlönegrundande kostnader för
Uppdelning
studieledighet
0,5
.Män Procent .
E Kvmnor
12 3 4 5 6 7 8 9101112131415
Arbetsgivargrupper
6 visar att den kostnaden för stu-
Diagram genomsnittliga
uppgår till 0,36 procent för kvinnor och 0,1
dieledighet
för män.
procent
med till 20 anställda utgör kostnaderna I grupperna upp mellan 0,21 och 0,24 procent för kvinnor samt 0,06 och 0,07 procent för män.
4.5.8 av kartläggning och bearbetning Sammanfattning
SCB har för vår fram alla utbetalningar för
räkning tagit
frånvaro och alla lönesummor samt
semesterlönegrundande
fördelat dessa på olika arbetsgivargrupper,
branscher, län m.m. har utförts av SCBs
Kartläggningen
och baseras på 1989 års inkomst-
arbetskraftsundersökningar
och Inom har vi därefter
förmögenhetsregister. utredningen
bearbetat detta material och fram diagram l - 6 med
tagit
kommentarer samt en sammanställning av hela bearbet-
2). Materialet visar inte att de små företagens
ningen (bilaga
kostnader för de anställdas frånvaro
semesterlönegrundande
är stora. Av redovisningen framgår i
oproportionerligt
stället att det är verksamhet och stora företag som
offentlig
har relativt sett större kostnader än andra för semesterlöne-
frånvaro. Det emellertid inte i direktiven
grundande ingår
till denna att närmare undersöka orsakerna här-
utredning
till.
Vi kan således konstatera att små företags kostnader för semesterlönegrundande frånvaro inte är större än inom andra Små företag kan emellertid vara
arbetsgivargrupper.
mer än andra för höga kostnader för de anställdas
känsliga
semesterlönegrundande frånvaro. Vi har därför funnit an-
att, oavsett resultatet av den vi gjort,
ledning kartläggning
undersöka möjligheterna att utforma ett förslag som kan minska för de små företagen att hantera de
problemen
anställdas semesterlönekostnader.
5 KOSTNADER FÖR SEMESERLÖNEGRUNDANDE PRÅNVARO SOM SAMMANHÅNGER MED SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE
5.1¶Inledning
direktiven skall göra en särredovisning Enligt utredningen
av sådana kostnader för frånvaro
semesterlönegrundande
som i samband med ledighet för grund-
uppkommer
svenskundervisning för invandrare (grund-sä).
läggande
till att fått detta uppdrag är en
Anledningen utredningen
skrivelse till bl.a. i från
utbildningsutskottet riksdagen
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF).
I skrivelsen framhöll SAF att regeringens förslag i propositionen 1989/ 902102 om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare innebar en ökning av arbetsgivarens kostnader för semesterlön. SAF hemställde att arbetsgivamas att betala semesterlön under skulle
skyldighet ledigheten
avskaffas. SAFs skrivelse ledde till två olika utredningsfrån regeringen, ett till Riksrevisionsverket (RRV)
uppdrag
och ett till denna Vi har tagit del av RRVs kart-
utredning.
av rätten till ledighet för grund-sfi
läggning Tillämpningen
(RRV Dnr 20-90-1248).
Av direktiven till denna att de förslag
utredning framgår,
till i som kan komma
ändringar regelsystemet, utredningen
att föreslå, inte får inskränka löntagarnas rätt till ersättning.
är därmed förhindrad att i behandla de
Utredningen övrigt
som aktualiseras i SAFs skrivelse.
frågor
5.2 Invandrares utnyttjande av rätten till undervisning
i svenska
Rätten till för att delta i sfi i lagen
ledighet regleras
om rätt till för svenskundervisning för (1986:163) ledighet invandrare. En av bestämmelsema finns i
redovisning
avsnitt 3.2.7. Där bl.a. att namn. Det som
framgår lagen bytt
numera kallas för invandrare (sfi) kalla-
svenskundervisning
des svenskundervisning för invand-
tidigare grundläggande
rare (grund-sfi).
RRV under hösten 1990 en kartläggning av hur
genomförde
i Kartläggningen baserades på
lagen fungerade praktiken.
från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skolöver-
uppgifter
och Centrala Studiestödsnämnden (CSN).
styrelsen (sö)
SCB var 1986 30 000 och 1989 drygt 45 000
Enligt drygt
invandrare till Under budgetåret
beättigade grund-sfi.
1986/87 och CSN drygt 21 000 och 1989/90
deltog enligt sö
32 000 invandrare i Trots att invandiingen
drygt grund-sfi.
nästan fördubblades under 1986-1989 ökade del-
perioden
i bara med drygt 50 procent. Antalet
tagandet grund-sfi
invandrare som deltog i och samtidigt var lediga från
grund-sfi
arbete var budgetåret 1986/ 87 drygt 600 och budgetåret 1989/ 90 4 000. Mellan 1986/ 87 och 1989/90 har det
drygt
således skett en Trots detta var det
väsentlig ökning.
1989/ 90 endast som var
knappt 9 procent av alla invandrare
till och 12,5 % av alla invandrare som
berättigade grund-sfi
erhöll som var från arbete.
grund-sfi, samtidigt lediga
Av RRVs också att under perioden
kartläggning framgår
har år ca 60 av i
1986/87 - 1989/90 varje procent deltagare
som från arbete varit män och ca 40
grund-sfi tagit ledigt
kvinnor. av dem som är lediga från
procent Majoriteten
för att erhålla är således män. Enligt arbets-
arbete grund-sfi
Invandrare på arbets-
marknadsdepartementets rapport,
marknaden (Ds 1990:35), kan detta delvis förklaras av att de män som invandrat sedan 1984 i större utsträckning återfinns i arbete än de invandrarkvinnor som anlänt under
motsvarande period.
5.3 Kostnaderna invandrares siudieledighet
för
I 4 redovisas orsakerna till och kostnaderna för den
kapitel
frånvaro, som uppkommer grundat
semesterlönegrundande
De största kostnaderna förorsakas av
på semesterlagen.
och för vård av bam. Den del av kost-
sjukdom ledighet
naderna som till följd av studieledighet utgör
uppkommer
en liten del av de totala kostnaderna. Vi har i av-
mycket
snitt 4.5.7 behandlat de kostnaderna
semesterlönegrundande
för all 6 visar beträffande dessa
studieledighet. Diagram
kostnader, att de för samtliga arbetsgivar-
genomsnittligt
av den totala lönesumrnan till 0,36 procent grupper uppgår för kvinnor för män. Den fullständiga och 0,10 procent av kostnaderna olika arbetsgivargmpper
fördelningen på
av 6 och 2, 7.
framgår diagram bilaga punkt
för invandrares frånvaro
Kostnaden semesterlönegrundande
av i en mycket
med anledning deltagande grund-sfi utgör
liten del av de totala kostnaderna för semesterlönefrånvaro i samband med Av alla
grundande studieledighet.
vuxenstuderande under 1989/90 var det endast
budgetåret
män kvinnor som uppbar ersätt- 1,8 procent och 1,2 procent för i Den del av de semesterlöne-
ning deltagande grund-sfi.
kostnaderna för som hänförs till
grundande studieledighet
i under
invandrares deltagande svenskundervisning utgjorde
av den totala löne-
budgetåret 1989/ 90 genomsnittligt
summan för män 0,0018 och för kvinnor 0,0043 procent Siffrorna visar att de kostnader för semesterlöneprocent. frånvaro, som med svensk-
grundande sammanhänger
för invandrare sett är mycket
undervisning genomsnittligt
små. För ett enskilt kan dock kostnaden bli kännbar.
företag
Vid av kostnaderna för semesterlönegrundan-
bedömningen
de frånvaro bör beaktas, att lön för den tid
arbetstagarens
han eller hon har arbetat en dag då semesterlönegrundande frånvaro förekommit inte skall räknas in i den lönesumma, som bildar för beräkningarna. Semesterlönen
utgångspunkt
för dessa beräknas att arbetstagarens inkomst
dagar genom
ökas med ett som motsvarar arbetstagarens genom-
belopp,
inkomst under tid av Invand-
snittliga övrig intjänandeåret.
varvar t.ex. arbete med under-
. rare, som på förmiddagen
förlorar sin rätt till den semester-
visning på eftermiddagen,
lön han eller hon har arbetat in och får i
på förmiddagen
stället rätt till semesterlön beräknad på en genornsnittsinkomst för hela dagen.
6 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG
6.1¶Inledning
Vi har i 4 bl.a. redovisat hur olika arbets-
kapitel
och branschers kostnader för den semester-
givargmppers
frånvaron förhåller till varandra. Kart-
lönegrundande sig
har inte visat att det skulle finnas för ett
läggningen fog
om att små har högre kostnader
generellt påstående företag
för frånvaro än stora företag.
semesterlönegrundande
visar i stället att små företags kostnader
Genomgången
understiger genomsnittet.
Små kan emellertid vara mer känsliga för höga
företag
kostnader för de anställdas frånvaro.
semesterlönegrundande
Om t.ex. två av tre anställda är frånvarande med rätt att
semesterlön under frånvarotiden och ersättare an-
grunda
ställs kommer kostnader för semesterlön att bli
företagets
avsevärt än normalt. De kan t.0.m. komma att dubb-
högre
leras att både den fast anställde, som har varit
genom frånvarande och dennes vikarie, har in semesterlön
tjänat
Om däremot inte anställer vikarier
samtidigt. arbetsgivaren
det i stället normalt ett Inom
uppstår produktionsbortfall.
stora kan man som regel räkna med utjämnings-
företag
effekter som kostnader för semesterlön tämligen förut-
gör
sebar. Små kan däremot drabbas av en ojämn från-
företag
varo som kan leda till mycket oförutsedda kostnader
höga
under ett semesterår.
Flera vägar har diskuterats för att komma till rätta med detta problem. Vi har prövat två tidigare aktualiserade
förslag. Dessa är
Att inrätta en semesterlönefond (avsnitt 6.2). Att överföra betalningsansvaret till staten (avsnitt 6.3).
Som kommer att framgå anser vi inte att något av dessa
är möjligt att genomföra. De konsekvenser som är
förslag
förenade med dessa förslag är så negativa att de inte är acceptabla. Vi har därför en helt ny för att
prövat väg
förbättra de små företagens situation, som ligger i med
linje
regeringens proposition (1991 /92:51) om en ny småföretagspolitik. Därvid har vi tagit de små företagens situation som då vi har utformat vårt förslag. Förslaget
utgångspunkt
innebär:
Att det införs en försäkring för de semesterlönekostnader
som uppkommit under seznesterlönegrundande frånvaro
(avsnitt 6.4).
6.2 Att inrätta en semesterlönefond
Ett alternativ, som tidigare har diskuterats är att inrätta en semesterlönefond för att ha hand om förvaltningen av all semesterlön.
En utjämning av kostnaderna för den
semesterlönegrun-
dande frånvaron mellan alla arbetsgivare skulle naturligtvis kunna vara till fördel för småföretagare som då skulle
att riskera stora oförutsedda semesterlönekostnader.
slippa
Den effekten med skulle dock inte stå i
positiva förslaget
till de nackdelar som skulle uppkomma.
rimlig proportion
De som har varit föremål för utred-
fondförslag tidigare
har bemötts med en så omfattande kritik att denna
ningar
varken kan anses vara framkomlig eller lämplig
väg
(se avsnitt 2.6). Det skulle inte vara att
acceptabelt
ett system som skulle omfatta arbetsmarknadens
förespråka
för att lösa ett problem som
samtliga arbetsgivargrupper
bara berör småföretag.
Härtill kommer att kostnaderna för en semesterlönefond skulle bli mycket omfattande. 1974 års semesterkomrnitté beräknade att driftskostnaderna för en fond skulle uppgå
till omkring 14 milj.kr. per år i 1975 års kostnadsläge
(SOU 1975:88 sid. 211). I 1991 års kostnadsläge innebär det ca 55 milj.kr. per år.
6.3 Att till staten
överföra betalningsansvaret
Svenska och Riksor-
Frisörföreningen Småföretagens
har i skrivelser till arbetsmarknadsdepartementet
ganisation
hemställt att kostnaderna fördelas på samtliga arbetsgivare så att den som betalar ut ersättning under frånvarotiden också svarar för semesterlönen. Det innebär att staten
försäkringskassan, CSN eller någon annan tar över
genom kostnaderna. Vi har vid av förutsättningarna
genomgången
för att införa ett sådant system funnit en rad problem som, såvitt vi kan bedöma, inte kan lösas.
Rätten till semesterlön är till
enligt semesterlagen kopplad
tid som har innehaft en under
den arbetstagaren anställning
och till under intjänandeåret intjänandeåret arbetstagarens
förfallna lön. Vare eller Riksför-
sig försäkringskassoma
har av och
säkringsverket någon registrering arbetsgivare
Inte heller i de framtida lokala sjukför-
anställningsperioder.
av
säkringsregistren planeras någon fullständig registrering
En sådan skulle sannolikt
ifrågavarande slag. registrering
vid en (1973:289) också ifråga-
prövning enligt datalagen
sättas av datainspektionen.
innebär också att arbetslösa skulle Ett system av detta slag bli till semesterlön för tid då de erhållit sjuk-
berättigade
från RFV eller studiestöd från CSN. Sjuka arbets-
penning
lösa skulle således ha bättre förmåner än friska arbetslösa. En sådan effekt år naturligtvis helt oacceptabel.
Inom beräknas den försäkrades
försäkringsadministrationen
inkomst (SGI) som den in-
sjukpenninggrundande årliga
komst som den försäkrade tills vidare kan antas komma att
I flera situationer t.ex. vid vissa av få för eget arbete. typer studier och vid arbetslöshet har den försäkrade dessutom under vissa rätt till som beräk-
förutsättningar sjukpenning
nats av inkomst trots att han eller hon
på grundval tidigare
faktiskt inte har Genom att anställnings-
någon anställning.
inte av de försäkringskassan får
perioder framgår uppgifter
skulle man inte kunna ut de som skulle vara be-
skilja
rättigade till semesterlön.
Om semesterlön till viss del på SGI skulle även
grundades
vissa rätt till semesterlön kunna komma att
löntagares
inskränkas. Vid av SGI bortser man nämligen
beräkning
från sådan inkomst som sju och en halv gånger
överstiger
En som mer än så skulle få
basbeloppet. arbetstagare tjänar
mindre semesterlön än idag vid semesterlönegrundande frånvaro eftersom semesterlönen idag beräknas på grundval av hela inkomsten.
Som inkomst av anställning anses i
sjukpenninggiundande
vissa fall också inkomst av arbete som utförs av uppdrags-
om vilken inkomst det är fråga om
tagare. Uppgifter slags
inte särskilt hos försäkringskassoma. registreras
inom är såle-
Uppgifterna socialförsäkringsadministrationen
des inte för att underlag för beräkning av
tillräckliga utgöra
semesterlön nuvarande bestämmelser i semesterlagen.
enligt
Givetvis skulle kunna lämnas av den
nödvändiga uppgifter
enskilde och/ eller av inför utbetalning av
arbetsgivaren
semesterlön. Detta skulle dock innebära att en stor
mängd
måste i Socialförsäkringens databas. nya uppgifter registreras
Härtill kommer nödvändigt utrednings- och kontrollarbete hos De administrativa kostnaderna för
försäkringskassorna.
dessa bedöms bli avsevärda.
nya arbetsuppgifter
Semesterlönen 13 procent av
utgör enligt semesterlagen
lön under Om man skulle
arbetstagarens intjänandeåret.
överföra för semesterlönen staten
betalningsansvaret på
skulle man bli tvungen att ändra reglerna i semesterlagen så att den nu nämnda till anställning och för-
kopplingen
fallen lön Semesterlönen skulle därvid komma att
togs bort.
den faktiska från socialför-
grundas på utbetalningen
säkringen.
Denna diskussion har endast förts utifrån semesterlagens bestämmelser. Förmåner utöver lagen kan över huvud taget inte hanteras av Kollektivavtal med
försäkringskassorna.
sådant innehåll finns stora delar av arbetsmarknaden.
på
Det skulle således bli för arbetsgivarna att trots
nödvändigt
omläggningen bibehålla sin nuvarande administration.
Det finns olika former för utbetalning av den del av semesterlönen som är på arbetstagares semesterlöne-
grundad
grundande frånvaro. Ett alternativ skulle kunna vara att semesterlönen betalades ut löpande som ett
procentuellt
på den ersättning som betalades ut från antingen
påslag
eller CSN. Ett annat alternativ skulle vara
försäkringskassan
att semesterlön betalades ut vid en i förväg bestämd tid-
Båda dessa skulle emellertid kunna komma att
punkt. vägar
stå i strid med Sveriges enligt ILO-konven-
åtaganden
tionema nr 132 om semester och 136 om semester för sjöfolk. Enligt artiklarna 7 moment 2 i dessa konventioner, skall semesterlönen betalas ut till arbetstagaren före semes-
tern, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren träffar
överenskommelse om att en annan ordning skall tillämpas. Syftet är att skall ha möjlighet att
arbetstagarna fullgöra
sina ekonomiska under Här-
åtaganden semesterledigheten.
till kommer att en skyldighet för försäkringskassan eller
CSN att betala ut semesterlön vid en i förväg bestämd tidpunkt skulle komma att innebära ökade administrativa
kostnader för staten.
Ett tredje alternativ skulle vara att semesterlön för semesterlönegrundande frånvaro skulle betalas ut först efter en anmälan från till försäkringskassan. En sådan
arbetstagaren
konstruktion skulle emellertid leda till osäkerhet beträffande rätten till semesterlön.
1974 års semesterkommitté beräknade kostnaderna för den
semesterlönegrundande frånvaron till ca 1 250 milj.kr. per år
i 1974 års löneläge (SOU 1975:88). I 1991 års löneläge uppgår motsvarande kostnader till ca 5 000 n\i1j.kr. Härtill kommer administrativa kostnader. 1974 års semesterkommitté beräknade att det skulle krävas ungefär åtta årsarbetare samt ett ökat behov av datautrustning. Till detta skulle det komma kostnader för ny administration vid
försäkringskassorna.
Finansieringen av ett systern där semesterlönen skulle betalas ut av eller CSN skulle kunna ske via
försäkringskassan
en arbetsgivaravgift, som skulle tas ut på samma sätt som
arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift. Eftersom avgiften skulle
betalas i förskott under intjänandeåret skulle det uppstå vissa ränteintäkter för staten. 1974 års semesterkommitté beräknade att dessa 1974 skulle uppgå till omkring 29
milj.kr., ca 100 milj.kr. i 1991 års kostnadsläge, samtidigt
som driftskostnaderna skulle komma att till
uppgå ungefär
hälften av dessa ränteintäkter.
årliga
Sammanfattningsvis konstaterar vi att nackdelarna även i detta förslag är mycket stora. Vissa problem går dessutom inte att lösa på ett acceptabelt sätt. Att överföra betalningsansvaret till staten skulle medföra ökad statlig administration, ökade arbetsgivaravgifter samt risk för överkompensation till bl.a. arbetslösa och i vissa fall försämring av de anställdas rätt till semesterlön. Den som
utjämning
skulle ske av de små företagens semesterlönekostnader står inte i till dessa olägenheter.
proportion
6.4 En försäkring för de semesterlönekostnader som
uppkommit under semesterlönegrundande frånvaro
6.4.1¶Inledning
I detta avsnitt vi ett om att i
framlägger förslag lag ge små
rätt att teckna en försäkring för de semester-
företag
lönekostnader som uppkommit under semesterlönegrun-
dande frånvaro. fram efter samråd med
Förslaget läggs
företrädare för RFV och har utformats efter förebild av den särskilda mot kostnader för sjuklön som riks-
försäkring
dagen i år har beslutat införa (prop. 1990/ 912181, SfU 18, rskr. 372). Den nya träder i kraft den
sjuklönelagen
1 januari 1992. Lagen innebär att arbetsgivaren skall betala sjuklön till en arbetstagare som är under de första 14
sjuk
dagarna av sjukperioden. Först därefter skall arbetstagaren
få sjukpenning från
försäkringskassan.
För att skydda små mot ogynnsamma effekter av
företag
innehåller lagen en bestämmelse, som ger
sjuklönereformen
vissa rätt att teckna en mot kostnader för
företag försäkring
17 § första stycket första meningen sjuklönelagen sjuklön.
har följande lydelse:
En vars lönekostnader under
arbetsgivare sammanlagda
ett kalenderår inte beräknas 60 gånger det för
överstiga året 1 kap. 6 § lagen gällande basbeloppet enligt
(1962:381) om allmän kan sig hos
försäkring försäkra
den allmänna för kostnader för sjuklön
försäkringskassan
enligt denna lag.
har den 31 oktober 1991 utfärdat förordningen
Regeringen
(1991:1395) om mot kostnader för sjuklön enligt
försäkring
17 § (1991:1047) om sjuklön.
lagen
6.4.2¶Semesterlöneförsäkringen
De som har befarats kunna
olägenheter, sjuklönereformen
leda till för småföretag, har stora likheter med de problem
vi har fått i att lösa när det kostnader för
uppgift gäller
semesterlön. Det har därför nära till hands att under-
legat
söka om också skulle kunna lösas
semesterlöneproblemen
med en Efter kontakter med RFV har
semesterlöneförsäkring.
vi funnit att en särskild försäkring mot kostnader för
semesterlön utan alltför stora administrativa merkostnader
skulle kunna inrättas vid sidan av den nya försäkringen
mot Om de båda försäkringarna utformas på
sjuklön.
samma sätt kan hantera de båda för-
försäkringskassorna
Genom att försäkringen blir frivillig säkringarna samtidigt.
och enbart riktad till små kan man undvika de
företag
som skulle i de tidigare beskrivna
problem uppkomma
systemen (se avsnitt 6.2 och 6.3).
Semesterlöneförsäkringen bör rikta till samma kategori sig
av mindre som mot En arbets-
företag försäkringen sjuklön.
som ansluter sig till försäkringen riskerar inte att
givare
drabbas av oförutsedda utgifter för semesterlön. Avgiften för försäkringen innebär givetvis en kostnad, men det blir en kostnad som är fastställd i förväg. Genom att den är känd kan den planeras in i företagets verksamhet och
budgeteras i vanlig ordning.
Rätt att teckna semesterlöneförsäkringen bör tillkomma
samma företag som enligt sjuklönelagen, nämligen de före-
tag vars lönesumma per kalenderår beräknas motsvara
60 (1962:381) om allmän för-
högst basbelopp enligt lagen
säkring (jfr. 17 § Det motsvarar år 1991
sjuklönelagen).
1 932 000 kr. Vid beräkning av lönesumman skall man bortse från avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och lagen (1982:423) om allmän löneavgift samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lönesumman kan sägas motsvara ca tio heltidsanställda. Regeringen planerar att i december 1991 lägga
fram propositioner till riksdagen om höjning av 60 bas-
belopp till 90 och om att avskaffa lagen (1982:423) om
allmän löneavgift.
Uppgifter om lönesummor för tidigare år är lätt
företagens
åtkomliga och verifierbara. De bör kunna hämtas från senast tillgängliga total lönesumma har
årsredovisningar. Uttrycket
valts eftersom man därigenom kan undvika problem som
annars kan för med deltids- och säsongs-
uppstå företag
Genom att i fonn av
anställda. uttrycka begränsningen
undviks också behov av av
basbelopp årliga justeringar
för vilka som skall att teckna för-
gränsen företag ges rätt
säkringen.
skall tecknas hos försäkringskassan semesterlöneförsäkringen
ansökan från Mot hos den för-
efter företaget. redovisning
där tecknats skall företaget sedan
säkringskassa försäkringen
kunna få för kostnaderna för den del av semes-
ersättning
terlönen som är en semester-
grundad på arbetstagares
frånvaro. Denna bör kunna ske
lönegrundande redovisning
månadsvis i efterskott.
På samma sätt som vid försäkringen enligt sjuklöne-
gäller
bör utformas så att den blir
lagen semesterlöneförsäkringen
så enkel som att administrera. Försäkringen skall
möjlig
endast förhållandet mellan den försäkrade arbets-
reglera
och kommer således
givaren försäkringskassan. Härigenom
förhållandet mellan och att vara
arbetsgivare arbetstagare
orubbat. Det innebär att samma sätt som
arbetsgivaren, på
skall betala ut all semesterlön vid den som
idag, tidpunkt
och avtal. får mot
gäller enligt lag Därefter arbetsgivaren
från för de semes-
redovisning ersättning försäkringskassan
terlönekostnader som har vid arbets-
enligt lag uppkommit
frånvaro. från
tagares semesterlönegrundande Ersättning
skall således omfatta de kostnader som
försäkringskassan
Däremot omfattar försäk-
grundas på 17 § semesterlagen.
inte sådana kostnader som är på kollektiv-
ringen grundade
avtal och innebär rättigheter för
semesterlönegrundande
arbetstagarna utöver lagen.
De närmare villkor, som i behövs för försäkringen,
övrigt
bör inte I stället bör genom en för-
lagregleras. regeringen
meddela föreskrifter. Vi har efter sam-
ordning erforderliga
råd med RFV utformat förslag till en sådan förordning. till innehåller endast de tekniska lös-
Förslaget förordning
som krävs vid införande av en semesterlöne-
ningar
I avsnitten 6.4.3 - 6.4.7 behandlar vi sådana delar
försäkring. av vårt som bör regleras i förordningen. förslag
6.4.3 kostnader
Ersüttningsgilla
till om semesterlöneförsäkring har Förslaget förordning
utformats så att skall ersätta semesterlön som
försäkringen
frånvaro enligt
tjänats in genom semesterlönegrundande
under För-
17 § semesterlagen försäkringens giltighetstid.
skall också ersätta kostnader
säkringen försäkringstagarens
för (1981:691) om och
avgifter enligt lagen socialavgifter
(1982:423) om allmän samt skatt enligt
lagen löneavgift
(1990:659) om särskild löneskatt vissa förvärvsin-
lagen på
till den del som de är att hänföra till semesterlön komster, som under frånvaro.
uppkommit semesterlönegrundande
De kostnaderna för en arbetstagares semesterlöne-
högsta
frånvaro vid eller vid föräldra-
grundande uppstår sjukdom
i samband med barns födelse. Som vi redovisat i
ledighet
kapitel 3 finns det vissa tidsgränser i 17 § semesterlagen.
Frånvaro av som beror på arbetsskada
på grund sjukdom
kan vara till tre intjänandeår.
semesterlönegrundande upp
Samma annan dock med den begränsningen
gäller sjukdom
att 180 Från-
högst dagar per år är semesterlönegrundande.
varo i samband med barns födelse är semesterlönei fall 180 Det grundande högst 120, i vissa dagar per barn. att kan ha rätt till full semesterlön
betyder arbetstagaren
till tre år vid frånvaro av arbetsskada, till
upp på grund
halv semesterlön till tre år vid frånvaro på grund av upp annan och till en en halv
sjukdom högst tredjedels resp.
semesterlön under ett år vid frånvaro av barns
på grund
födelse.
skall inte ersätta kostnader
Försäkringen försäkringstagarens
för semesterlön som är frånvaro som inträffat
grundad på
innan blivit En fråga som upp-
försäkringen gällande.
kommer i det här sammanhanget är huruvida försäkringsskall ha rätt till även för kostnader som
tagaren ersättning
kan förutses redan när tecknas. Det finns
försäkringen
risk för att vissa skulle välja att
naturligtvis arbetsgivare
endast teckna så snart kostnader för arbets-
försäkringen
frånvaro kan förutses. Prob-
tagares semesterlönegrundande
lernet med att tecknas först då frånvaro kan
försäkringen
förutses och därför inte borde ersättas kan lösas på olika sätt. Vi har emellertid funnit, att de administrativa merkostnaderna för kontroll, beräkningar och beslut i dessa frågor inte skulle stå i till de kostnader som
rimlig proportion
om inte villkoras. Ett sätt att
uppkommer försäkringen
villkora skulle emellertid kunna vara att införa
försäkringen
en om att skall ha varit oavbrutet
regel försäkringstagaren
ansluten till under en viss tid före den aktuella
försäkringen
frånvaron.
6.4.4¶F örsükringsavgift
för skall en viss
Avgiften försäkringen utgöra procentandel
av beräknade lönekostnader.
företagets sammanlagda
bör tills vidare för alla som
Samma procentsats gälla företag
att teckna Den procentsats
väljer semesterlöneförsäkringen.
som skall för av bör årligen
gälla beräkningen avgiften
fastställas av RFV. Den första för årsavgiften
procentsatsen
bör emellertid bestämmas av regeringen.
skall inbetalas kvartalsvis i förskott under decem-
Avgiften
ber (kvartal 1), mars (kvartal 2), juni (kvartal 3) och septemav skall kunna ske om de ber (kvartal 4). jämkning avgiften lönekostnaderna väsentligt för-
beräknade sammanlagda
ändras. skall härvid vara skyldig att
Försäkringstagaren
anmäla förhållanden som kan medföra av avgif-
jämkning
skall från och med det kvartal som
ten. Jämkad avgift gälla
efter det att förändringen har inträtt.
börjar
av lönekostnader
Väsentliga förändringar försäkringstagarens
skall kunna både och nedåt. I RFVs
påverka avgiften uppåt
rekommendation om av försäkring mot kost-
tillämpningen
nader för framhålls det, att avvikelserna bör vara
sjuklön
minst 10 för att de skall betraktas som väsentlig
procent
förändring.
För att kunna föreslå en krävs mer bedöm-
avgift ingående
av de små kostnader och den admi-
ningar företagens
som behövs hos än som varit
nistration försäkringskassorna
för att De överläggningar vi har
möjligt utredningen göra.
med företrädare för RFV emellertid att de
haft tyder på
kostnaderna skulle kunna bli om administrativa rimliga samordnas med försäkringen mot
semesterlöneförsäkringen
kostnader för sjuklön.
Om för beräknas så att den kommer
avgiften försäkringen
att täcka och administrationen av försäkringen
utgifterna
blir och ökade kostnader
försäkringen självbärande några
inte för staten. Även om detta inte skulle
uppkommer
innebära en av de totala kostnaderna för de
minskning
berörda så bör inte värdet av att kunna
småföretagen,
kostnaderna i underskattas. Genom att
budgetera förväg
RFV också möjligheter att
årligen prövar avgiften skapas
till de förhållanden som råder vid varje
anpassa avgiften
tillfälle.
6.4.5¶Giltighetstid
bör från och med
Semesterlöneförsäkringen gälla tidigast
andra månadsskiftet efter det att ansökan har inkommit till av när ansökan skall anses ha
försäkringskassan. Bedömning
kommit in till skall grundas på 10 §
försäkringskassan
(1986:223). En försäkringstagares begäran förvaltningslagen
om att skall vid ett senare månads-
försäkringen börja gälla
skifte bör tillgodoses.
Om eller inte har sagt
försäkringstagaren försäkringskassan
före årsskiftet bör den automatiskt för-
upp försäkringen
med ett kalenderår. bör att
längas Försäkringen upphöra
att den upp av antingen försäkrings-
gälla genom sägs
eller försäkringskassan. Har försäkringen sagts upp
tagaren
av att villkoren inte t.ex. om de
på grund längre uppfylls,
beräknade lönekostnaderna 60
sammanlagda överstiger
det för året upphör för-
gånger gällande basbeloppet,
vid månadsskiftet efter det att försäkringskassan
säkringen
fått kännedom om detta.
Har trots inte skett inom föreskriven
betalning påminnelse
tid skall att från ingången av
försäkringen upphöra gälla
det kvartal som den obetalda avser, såvida det inte
avgiften
finns särskilda skäl som föranleder att ändå
försäkringen
skall bestå. skall emellertid ha rätt att
Försäkringskassan
med omedelbar verkan försäkringen om för-
säga upp
medvetet eller vårdslöshet
säkringstagaren genom grov
lämnat eller vilseledande angående för-
oriktig uppgift
hållanden, som är av för rätten att vara försäkrad
betydelse
eller rätten till ersättning från försäkringen.
av skall endast ske om en del av avgif-
Återbetalning avgift
ten betalats för ett kvartal och försäkringen på av
grund
upphört att gälla. Har försäkringen
betalningsförsummelse
av grund av att villkoren
sagts upp försäkringskassan på
för inte längre är uppfyllda skall återbetalning försäkringen
ske av erlagd som avser tid efter det att försäkringen
avgift
upphört att gälla.
skall inte kunna förrän minst ett år
Ny försäkring beviljas
förflutit från det att att gälla om
försäkringen upphört
den av betalningsförförsäkringskassan sagt upp på grund
summelse eller av att försäkringstagaren medvetet
på grund
vårdslöshet lämnat eller vilseeller genom grov oriktig ledande förhållanden som är av betydelse
uppgift angående
för rätten att vara försäkrad eller rätten till ersättning.
skall endast ha rätt att säga upp för-
Försäkringstagare
från ett kalenderårsskifte. Säger försäkringstagaren
säkringen
i tid, utan enbart underlåter att betala
inte upp försäkringen
inträder rätten att teckna nytt först
avgiften, försäkringen på
efter ett års tid.
6.4.6 Ansökan om försäkring
om skall ske till
Ansökan semesterlöneförsäkring skriftligen
särskild blankett, som har fastställts av
försäkringskassan på
Ansökan om skall av den för-
_RFV. försäkring prövas
inom vars område arbetsgivaren är registrerad
säkringskassa
hos för och redovisning av
skattemyndighet inbetalning
skatt. Är inte hos
arbetstagarens arbetsgivaren registrerad
skall ansökan i stället av den för-
skattemyndighet prövas
inom vars område är bosatt. I
säkringskassa arbetsgivaren
fall skall av Stockholms läns all-
övriga prövningen göras
männa försäkringskassa.
Ansökan om skall kunna återkallas om detta sker
försäkring
innan Den som ansöker om för-
försäkringen börjat gälla.
bör kunna sin att teckna för-
säkringen styrka behörighet
vilket skulle kunna hos det säkringen, ske genom kontroll lokala skattekontoret.
6.4.7 Utbetalning av försäkringsersättning
om från semesterlöneförsäkringen skall Begäran ersättning
särskild blankett, som har fastställts av RFV. Förgöras på
skall vara att på begäran av försäkringstagaren skyldig
förete de handlingar som behövs för att säkringskassan kunna bedöma ersättningsfrågan. Försäkringskassan bör
infordra handlingar från försäkringstagarna. stickprovsvis
skall endast betalas ut om försäkrings- Försäkringsersättning
har betalats in till fullo för den som ersätt-
avgiften period
ningen avser.
Bilaga 1
KOMMITTEDIREKTIV
Flexibla arbetstidsregler m.m.
Beslut vid regeringssammanträde 1991-02-14
Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Mona
Sahlin, anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att undersöka om mer flexibla regler för arbetstid och semester bör införas i svensk Utredaren bör vidare se
lagstiftning.
över semesterlagens regler om semesterlönegrundande
frånvaro.
Flexibla arbetstidsregler
Nu gällande bestämmelser
Bestämmelser om arbetstid finns i
(1982:673). Den ordinarie arbetstiden får enligt lagen
uppgå
till högst 40 timmar i veckan. Lagen innehåller också bestämmelser om jourtid, övertid och mertid samt om
regler
hur arbetstiden skall förläggas för att skall få
arbetstagaren
tillräcklig vila. är så sätt att
Arbetstidslagen dispositiv på
avsteg från lagens regler får kollektivavtal.
göras genom
Rätten till semester regleras i semesterlagen
(1977:480). Den semestern kommer från och
lagstadgade
med den 1 april 1991 att vara 27 dagar. Semesterlagen
innehåller - förutom bestämmelser om längd och
ledighetens
- om semesterlön, av semester-
förläggning regler sparande
m.m. De i semesterlagen dagar grundläggande rättigheterna
är tvingande till arbetstagarens förmån.
Den 1 juli 1990 trädde en tidsbegränsad lag
(1990:631) om avvikelser från vissa bestämmelser i semester-
i kraft. Enligt denna lag, som skall gälla till utgången
lagen
av mars månad 1992, kan arbetstagare avstå från de semes-
som veckor om arbetsgivaren och
terdagar överstiger fyra
är överens om detta. erhåller då
arbetstagaren Arbetstagaren
förutom sin lön semesterlön för dessa dagar. I
sedvanliga
den (1989/902150 bil. 5) som nämnda
proposition föregick
att effekterna av de åtgärder som föreslås
lagstiftning anges
bör följas En sådan uppföljning kommer bl.a. att
upp. kunna ge besked om vilken ökning av arbetskraftsutbudet som skett och vilka grupper av arbetstagare som utnyttjat
att avstå från semesterledighet. Därefter bör en
möjligheten
förlängning av lagen prövas.
Såväl arbetstid som semester bestäms i stor utsträckning genom kollektivavtal. Både arbetstidens och semesterns längd varierar. Om man ser till den totala årsarbetstiden kan det vara stora skillnader för arbetstagare inom olika avtalsområden. Det är dock inte lätt att göra sådana jämförelser eftersom arbetstiden normalt mäts i närvarotimmar
och semestern i frånvarodagar per vecka per år. I vissa centrala avtal ugår man dock från den totala arbetstiden, dvs. årsarbetstiden.
Tidigare utredningar
Under 1900-talet har det ett flertal
genomförts
semester- och arbetstidsutredningar. I huvudsak har det skett utan inbördes samordning mellan arbetstid och
någon
semester.
1986 års semesterkommitté gick i sitt betänkande (SOU 1988:54) Om semester olika reform-
grundligt igenom
krav avseende Kommittén behandlade fram-
semesterlagen.
för allt om en semestervecka men också andra
frågan sjätte
reformer som t.ex. sparande av semesterdagar
förslag på
och inflytande över semestems förläggning.
1987 års arbetstidskommitté hade i att utreda kon-
uppgift
sekvenserna av olika arbetstidsreformer och arbetstidsmönster. Kommittén uttalade i betänkandet (SOU 1989:53) Arbetstid och välfärd att det bör om det att
prövas går
till en ny modell för arbetstidspolitiken. Enligt övergå
kommittén behövs en mer samlande norm för heltidsarbete. Normen bör vara likartad över hela arbetsmarknaden och kan av den totala årsarbetstiden. Årsarbetstids-
utgöras
normen skulle i form av bättre överblick samt
ge fördelar större flexibilitet och frihet vid uttag av arbets-
tidsförkortningar och ledigheter.
Mer arbetstider
flexibla
arbetstiden i veckoarbetstid och detta
Enligt lagen regleras
har blivit normerande för de flesta avtal. Normema för hur
arbetstiden skall vara och hur den skall
lång förläggas
formas i ett samspel mellan lagstiftning, avtalsregler och faktiska förhållanden på arbetsplatserna.
Idén att använda av andra utgångspunkter, t.ex. en
sig
viss årsarbetstid, skall ses mot av tidigare re-
bakgrund
former arbetstidsområdet. Veckoarbetstiden har för-
på
kortats. Semestern har förlängts. Pensionsåldem har sänkts. Det har blivit att vara ledig på heltid eller deltid
möjligt
t.ex. för vård av barn eller för studier.
En sak i det reforrnarbete som skett under
väsentlig
senare år har varit att det för såväl
öppnats möjligheter
arbetsmarknadens som den enskilde individen att i
parter större än arbetstids- och ledig-
utsträckning tidigare påverka
Maximum för har bort.
hetsuttag. dygnsarbetstiden tagits
har helt dispositiv. Det har blivit
Arbetstidslagen gjorts
till senare år. möjligt att spara en viss del av semestern Pensionsåldem har på olika sätt mer rörlig.
gjorts
Även har blivit mer flexibla. Inom
kollektivavtalsreglerna
en del avtalsområden har det blivit möjligt för lokala parter
och enskilda arbetstagare att i viss mån påverka förlägg-
av arbetstiden. Det har också skett stora föränd-
ningen
enskilda arbetsplatser. Ett betydande mått av ringar på
deltidsarbete har att arbetstidens varierar mellan
gjort längd
olika arbetstagare. Det är dock inte alltid den enskilde
arbetstagarens bästa som styrt utvecklingen.
Under 1980-talet har allt fler fått oregelbundna och obekväma arbetstider i sitt arbetsschema. Genom flexibel arbetstid har dock vissa arbetstagare fått möjlighet att inom en fastlagd arbetstidsram välja när de vill börja och sluta sin arbetsdag. Förläggningen av arbetstiden varierar i stor utsträckning mellan olika kategorier på arbetsmarknaden. Möjlighet till flexibel arbetstid tillkommer sällan de grupper som har oregelbunden eller obekväm arbetstid.
Ett viktigt motiv för tidigare reformer har varit önskemål om att skapa rättvisa mellan löntagare inom skilda avtalsområden. av den lagstadgade semestern har
Förlängningen
motiverats av sådana skäl. Även vid förkortningen av veckoarbetstiden till 40 timmar i veckan spelade rättviseargumentet en betydande roll.
Behovet av en högre grad av flexibilitet i lag- eller avtals-
arbetstidsregler skall även ses mot bakgrund av reglerade
krav på en bättre anpassning av arbets-tidsuttaget till varia-
tioner i produktionen. En sådan anpassning kan bidra till
en förbättrad produktivitet.
Mot en alltför långtgående produktionsmässig anpassning
av arbetstiden talar dels arbetsmiljöskäl, dels löntagarnas behov av arbetstidsscheman som att förena med familje-
går
livets krav och att kunna planera och förutse sin arbetstid. Det torde emellertid finnas möjligheter att nå fram till arbetstidsavtal som förenar ökade möjligheter för individen att få inflytande över arbetstidens förläggning med ett ur
mer rationellt arbetstidsuttag.
produktionssynpunkt
Förvärvsfrekvensen är internationellt sett
mycket hög på
den svenska arbetsmarknaden. År 1989 tillhörde
85 procent av kvinnorna i åldern 20-64 år arbetskraften liksom 90 procent av männen i motsvarande ålder. I ett samhälle där både kvinnor och män förvärvsarbetar i så stor utsträckning ställs stora krav på en flexibel arbetstidspolitik.
Vid remissbehandlingen av semesterkommitténs och arbetstidskommitténs betänkanden har det visat sig att det finns ett brett stöd för reformer som ger en större grad av flexibilitet och valfrihet i arbetstiden. min mening är
Enligt
det också väsentligt att beakta de önskemål som finns om
större rättvisa i om arbetstider.
fråga
Den vi står inför på 1990-talet på arbetstidens
utmaning
område är att förena löntagarnas önskemål om inflytande över de egna arbetstidema, rättvisa mellan olika löntagargrupper och de krav som finns på en rationell produktion. Det gäller att skapa en balans mellan dessa olika önskemål. Det är rimligt att lagstiftningen på arbetstidens område inte avviker från de förhållanden som rent faktiskt råder på arbetsmarknaden.
Semesterlönegrundande frånvaro
Bakgrund
En arbetstagare skall normalt arbeta in rätten till betalda semesterdagar. Utöver sådan inarbetad semesterlön kan arbetstagaren vara berättigad till semesterlön för s.k. semes-
terlönegrundande frånvaro.
Sverige antog år 1977 ILO:s konvention (nr 132) om semester. Enligt konventionen skall frånvaro i arbetet av sådana skäl, varöver arbetstagaren ej råder räknas in i
tjänstetiden. Som exempel på sådan frånvaro nämns sjuk-
dom, skada eller
havandeskap.
Redan i den första semesterlagen, som trädde i kraft 1938, fanns bestämmelser om att viss frånvaro var semesterlönegrundande. Det gällde då endast arbetsskada samt viss
militärtjänst. Sedan har den semesterlönegrundande från-
varon gradvis utökats.
Den frånvaron regleras numera i
semesterlönegrundande
17 § semesterlagen. Där räknas ett antal olika av
upp typer
som rätt till semesterlön. Gemensamt
frånvarodagar grundar
för dessa är enligt förarbetena till lagen att de avser
dagar
frånvaro som normalt bör ha att räkna med
arbetsgivaren
t.ex. på av sjukdom, viss ledighet för vård
ledighet grund
av barn, och viss i samband med utbildning eller
ledighet
militärtjänst.
Genom den nu som trädde i kraft
gällande semesterlagen,
den 1 1978, gjordes en kraftig utvidgning av den januari
frånvaron. Detta skedde på grund-
semesterlönegrundande
val av ett från 1974 års semesterkomrnitté.
förslag
Kommittén hade en ännu större utvidgning men
föreslagit
hade förutsatt att kostnaderna skulle fördelas på alla arbets-
för att inte en enskild arbetsgivare skulle drabbas
givare,
hårt om av råkade ut för t.ex.
orimligt någon arbetstagarna
en långvarig eller annan frånvaro som grundade
sjukdom
rätt till semesterlön. Kostnaderna borde enligt kommitténs
att en begränsad riskfond inrätta-
förslag jämnas ut genom
des hos riksförsäkringsverket.
I propositionen 1976/ 77:90 (s. 124) avvisade departementschefen tanken på en fond. Detta förslag hade kritiserats
av remissinstanserna. förklarade
kraftigt Departementschefen
att han skulle återkomma till frågan och föreslå en förnyad utredning rörande tänkbara system för en kostnadsfördel-
En sådan utredning tillsattes år 1978 men lades ner år
ning.
1980 med hänsyn till de dåvarande samhällsekonomiska
förutsättningarna. .
Den orsaken till från-
vanligaste semesterlönegrundande
varo är År 1988 uppgick det totala antalet sjuk-
sjukdom.
hos arbetsgivare utanför den statliga sektorn till 11,9
dagar
Antalet för vård av barn
milj. semesterlönegrundande dagar
var 3,6 milj. och för övrig semesterlönegrundande frånvaro
ca 0,1 milj. Den semesterlön som avser frånvaro på
grund
av sjukdom kan antas vara mer fördelad över arbets-
jämnt
marknaden än den som avser ledighet för vård av bam. innehåller vissa bestämmelser om sparande
Semesterlagen
av semester (18-23 §§). En arbetstagare, som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo betalda semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara en eller flera till ett senare semesterår. semesterdagar som inte är förenade med rätt till lön får inte sparas.
som är tjänstlediga för att fullgöra
Arbetstagare uppdrag
kan helt eller delvis förlora sin rätt till semesterdagar med lön från arbetsgivaren. En följd av detta blir att de inte har samma möjlighet att spara semester som andra.
Reformkrav
Kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron har under lång tid uppmärksammats av vissa arbets-
givarorganisationer. Svenska och Småföre-
Frisörföreningen
tagens Riksorganisation har i skrivelser till arbetsmarknadsdepartementet hemställt att kostnaderna borde fördelas
på
samtliga arbetsgivare så att den som betalar ut
ersättning
under frånvarotiden också svarar för semesterlönen. Skrivelser har också inkommit från företag som vad
pekar på
det innebär när en rehabilitering en
avbryter sjukfrånvaro-
period. Har denna varat över 180 är den inte
dagar längre
semesterlönegrundande. Misslyckas rehabiliteringen, börjar
en ny semesterlönegrundande sjukfrånvaroperiod löpa med
åtföljande kostnader för
arbetsgivaren.
I propositionen 1989/ 90:59 Den semesterveckan
sjätte
förklarade den dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet att frågan om en mer rättvis fördelning av kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron skulle komma att övervägas. I betänkande 1989/90:AU21 konstaterar arbetsmarknadsutskottet att nuvarande regler kan föranleda att småföretagare av ekonomiska skäl avstår från att anställa t.ex. unga kvinnor. Av såväl jämställdhetssom rättviseskäl anser utskottet att semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro bör ses över i syfte att undanröja de negativa konsekvenser de har för små företag. Enligt utskottet bör regeringen snarast till riks-
återkomma
dagen med förslag till förändring av reglerna för den semesterlönegrundande frånvaron (rskr. 143).
Även i ett betänkande från utbildningsutskottet (1989/90:UbU27) behandlas frågan om den semesterlönegrundande frånvaron. Anledningen är en skrivelse den 22 mars 1990 till bl.a. utbildningsutskottet från Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). I skrivelsen utvecklar SAF sitt
missnöje över att regeringens förslag i propositionen
1989/902102 om refonnerad svenskundervisning för vuxna
invandrare innebär en utvidgning av arbetsgivarens skyl-
dighet att svara för semesterlön under ledighet.
Utbildningsutskottet hänvisar i sitt betänkande till arbetsmarknadsutskottets ovan redovisade uttalande och hemställer att riksdagen bör ge regeringen till känna att
frågan
om semesterlön vid ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare bör
tas upp i den ifrågavarande översynen (rskr. 279).
Regeringen uppdrog den 23 1990 åt Riks-
augusti
revisionsverket (RRV) att kartlägga av lagen
tillämpningen
(1986:163) om rätt till vid deltagande i
ledighet grund-
svenska för invandrare. redovisades 19
läggande Uppdraget
oktober 1990 och för närvarande inom regerings-
övervägs
kansliet.
Utredningsuppdraget
föreslår att en särskild utredare tillsätts för att under-
Jag
söka om mer flexibla för arbetstid och semester bör
regler
införas i svensk samt se över semesterlagens
lagstiftning
om frånvaro.
regler semesterlönegrundande
Mer flexibla arbetstidsregler
Utredaren bör undersöka att öka flexibili-
möjligheterna
teten i arbetstids- och semesterlagstiftningen så att lön-
över den egna arbetstiden och möjlig-
tagarnas inflytande
heterna till en rationell produktion kan öka.
En som utredaren därvid bör pröva är att införa
väg
bestämmelser om en årsarbetstid. En övergång till årsarbetstid skulle beröra både arbetstids- och semesterlagen. Utredaren bör undersöka om det är lämpligt att föra samman dessa i en Om en sådan lösning inte förordas bör
lagar lag.
utredaren i stället undersöka möjligheterna att åstadkomma flexibilitet inom ramen för nu befintliga lagar. Det kan ske
förändrade bestämmelser i sak eller genom att genom
så att det blir möjligt att träffa
semesterlagen görs dispositiv
kollektivavtal om mer flexibla arbetstids- och semester-
regler.
Oberoende av vilken lösning utredaren väljer måste det
även i framtiden finnas bestämmelser som på
självfallet
olika sätt och garanterar arbets-
begränsar arbetstidsuttaget
tagarna möjlighet till vila och rekreation. Skyddet för arbets-
i detta hänseende måste upprätthållas. tagarna
Utredaren bör också föreslå hur sådana begränsningsregler bör vara utformade samt anvisa hur man skall lösa de problem som kan uppstå vid övergången till ett ev. nytt system.
En allmän utgångspunkt för uppdraget är att de enskilda
arbetstagarna bör ges bättre möjligheter att påverka sina
arbetstider och sin semester. Utredaren bör t.ex. undersöka
dels om man bör skapa möjligheter för arbetstagare att ta ut
en del av semestern i form av under
arbetstidsförkortning
en viss tid, dels om man bör öka möjligheterna att variera arbetstiden och semestern från ett år till ett annat.
Förutom den tidigare nämnda ILO-konventionen om semester har Sverige ILO:s konvention (nr 47) om
godkänt
arbetstidens förkortning till 40 timmar i veckan.
Åtagandena
de båda konventionerna skall självfallet beaktas av
enligt
utredaren.
Utredaren bör redovisa uppdraget i denna del senast den 31 mars 1992.
Semesterlönegrundande frånvaro
Utredaren bör ta reda om det faktiskt förhåller så
på sig
att små har oproportionerligt stora kostnader för
företag
semesterlönegrundande frånvaro. Kartläggningen bör särskilt
Visa hur det förhåller sig när det gäller de mest betydande anledningarna för frånvaro, näm-
semesterlönegrundande
ligen sjukdom och ledighet för vård av bam. En särredovis-
bör också beträffande för
ning göras ledighet grundläggande
svenskundervisning för invandrare. Utredaren bör därvid ta
del av den kartläggning som RRV nyligen har genomfört.
Utredaren bör därefter, utan att inskränka löntagarnas rätt
till ersättning, föreslå ändringar i regelsystemet. Ändringar-
na skall dels åstadkomma en mer rättvis fördelning mellan olika arbetsgivare, dels hindra att en enskild arbetsgivare drabbas orimligt hårt i samband med en rehabilitering. Vidare skall utredaren föreslå ändringar i semesterlagen som gör det möjligt för den som är tjänstledig från en
anställning för att fullgöra ett uppdrag och som därvid
förlorar en eller flera semesterdagar med lön att kunna spara samma antal semesterdagar som han annars skulle ha haft rätt att spara. Reglerna bör utformas så att de inte
leder till överkompensation för arbetstagarna.
Utredaren bör redovisa uppdraget i denna del senast den 1 juli 1991.
Ramar för utredningens arbete
För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående dels utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5), dels beaktande av
EG-aspekten i utredningsverksarnheten (dir. 1988:43). Utred-
ningen skall vidare analysera och redovisa effekterna av sina förslag ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen bemyndigar chefen för
arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare - ornfattad av (1976:119) - med
kommittéförordningen
uppdrag att utreda om mer flexibla regler för arbetstid och
semester skall införas i svensk samt se över
lagstiftning
semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro,
att besluta om sakkunniga, referensgrupper,
experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns
anslag
Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till överväganden
föredragandens
och bifaller hennes hemställan.
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Bilaga 2
av i avsnitt 4.5.2 med Sammanställning samtliga diagram detaljerad beskrivning av kostnadsfördelning
1. Fördelning av de semesterlönegrundande
kostnaderna för 1989
Män och Kvinnor % Arbetsgivargrupper
| 1 0-5 anställda | 8,0 |
| 2. 6-10 anställda | 6,4 |
| 3. 11-20 anställda | 7,0 |
| 4. 21-50 anställda | 7,6 |
| 5. 51-100 anställda | 7,8 |
| 6. 101-200 anställda | 8,5 |
| 7. 201-500 anställda | 8,3 |
| 8. Mer än 500 anställda | 9,4 |
| 9. Okänd företagsgrupp | 8,8 |
| 10. Kommuner och landsting | 11,9 |
| 11. Statliga myndigheter | 6,3 |
| 12. Affärsverk | 8,4 |
| 13. offentlig sektor | 9,5 |
Övrig
14. Okänd sektor 8,7 15. Genomsnitt 9,0
2. kostnader på män och
Semesterlönegrundande uppdelat
kvinnor 1989
Män % Kvinnor %
Arbetsgivargrupper
| 1. 0-5 anställda | 8,4 | 7,0 |
| 2. 6-10 anställda | 6,2 | 7,0 |
| 3. 11-20 anställda | 6,7 | 7,7 |
| 4. 21-50 anställda | 7,1 | 8,6 |
| 5. 51-100 anställda | 7,1 | 9,2 |
| 6. 101-200 anställda | 7,6 | 10,3 |
| 7. 201-500 anställda | 7,4 | 10,6 |
| 8. Mer än 500 anställda | 8,2 | 12,2 |
| 9. Okänd företagsgmpp | 8,1 | 10,2 |
| 10. Kommuner och landsting 15,3 | 10,4 | |
| 11. Statliga myndigheter | 5,5 | 7,5 |
| 12. Affärsver | 7,2 | 9,1 |
| 13. offentlig sektor | 10, | 29,0 |
Övrig
14. Okänd sektor 8,9 8,2 15. Genomsnitt 8,4 8,2
3. av kostnader för
Uppdelning semesterlönegrundande
sjukfrånvaro 1989
Män % Kvinnor %
Arbetsgivargrupper
| 1. 0-5 anställda | 6,5 | 6,7 |
| 2. 6-10 anställda | 4,4 | 6,3 |
| 3. 11-20 anställda | 4,8 | 7,0 |
| 4. 21-50 anställda | 5,3 | 7,8 |
| 5. 51-100 anställda | 5,3 | 8,3 |
| 6. 101-200 anställda | 5,8 | 9,4 |
| 7. 201-500 anställda | 5,6 | 9,6 |
| 8. Mer än 500 anställda | 6,3 | 11,2 |
| 9. Okänd företagsgrupp | 6,2 | 9,4 |
| 10. Kommuner och landsting 5,5 | 9,1 | |
| 11. Statliga myndigheter | 3,6 | 6,7 |
| 12. Affärsverk | 4,8 | 8,2 |
| 13. offentlig sektor | 4,4 | 7,9 |
Övrig
14. Okänd sektor 5,9 7,3 15. Genomsnitt 5,5 8,9
4. Uppdelning av kostnader för
semesterlönegnmdande
föräldrapenning 1989
| Arbetsgivargrupper | Män % Kvinnor % | |
| 1. 0-5 anställda | 0,20 | 3,3 |
| 2. 6-10 anställda | 0,18 | 3,2 |
| 3. 11-20 anställda | 0,19 | 3,3 |
| 4. 21-50 anställda | 0,21 | 3,2 |
| 5. 51-100 anställda | 0,21 | 3,4 |
| 6. 101-200 anställda | 0,22 | 3,3 |
| 7. 201-500 anställda | 0,21 | 3,3 |
| 8. Mer än 500 anställda | 0,22 | 3,4 |
| 9. Okänd | 0,20 | 4,1 |
| företagsgrupp | ||
| 10. Kommuner och | 0,37 landsting | 4,0 |
| 11. | 0,25 | 2,7 |
Statliga myndigheter
12. Affärsverk 0,30 3,3 13. sektor 0,35 2,5
Övrig offentlig
14. Okänd sektor 0,21 3,9 15. Genomsnitt 0,24 3,6
5. av semesterlönegrundande kostnader för
Uppdelning tillfällig föräldrapenning 1989
Män % Kvinnor % Arbetsgivargrupper
| 0-5 anställda | 0,01 | 0,49 |
| 6-10 anställda | 0,38 | 0,47 |
| 11-20 anställda | 0,41 | 0,48 |
| 21-50 anställda | 0,42 | 0,52 |
| 51-100 anställda | 0,42 | 0,55 |
| 101-200 anställda | 0,44 | 0,60 |
| 201-500 anställda | 0,43 | 0,61 |
| Mer än 500 anställda | 0,45 | 0,63 |
| Okänd företagsgrupp | 0,42 | 0,57 |
| Kommuner och landsting 0,51 | 0,83 | |
| p_| p-I Statliga myndigheter | 0,38 | 0,56 |
gPWNWS-PPNF m N Affärsverk
0,54 0,63 .-1 S” offentlig sektor 0,50 0,85
Övrig
›-n F* Okänd sektor 0,43 0,47 ›-I S” Genomsnitt 0,44 0,69
6. av kostnader för
Uppdelning semesterlönegrundande
inom totalförsvaret 1989
tjänstgöring
Män % Kvinnor %
Arbetsgivargrupper
| 1. 0-5 anställda | 0,10 | 0,004 | |
| 2. 6-10 anställda | 0,11 | 0,005 | |
| 3. 11-20 anställda | 0,11 | 0,004 | |
| 4. 21-50 anställda | 0,11 | 0,004 | |
| 5. 51-100 anställda | 0,10 | 0,004 | |
| 6. 101-200 anställda | 0,10 | 0,005 | |
| 7. 201-500 anställda | 0,10 | 0,005 | |
| 8. Mer än 500 anställda | 0,09 | 0,004 | |
| 9. Okänd företagsgrupp | 0,11 | 0,008 | |
| 10. Kommuner och landsting 0,12 | 0,003 | ||
| 11. Statliga | myndigheter | 0,06 | 0,004 |
| 12. Affärsverk | 0,07 | 0,001 | |
| 13. | offentlig sektor | 0,06 | 0,004 |
Övrig
14. Okänd sektor 0,07 O 15. Genomsnitt 0,10 0,004
7. av semesterlönegrundande kostnader för
Uppdelning studieledighet 1989
| Arbetsgivargrupper | Män % Kxinnor % | |
| 1. 0-5 anställda | 0,07 | 0,23 |
| 2. 6-10 anställda | 0,06 | 0,21 |
| 3. 11-20 anställda | 0,07 | 0,24 |
| 4. 21-50 anställda | 0,08 | 0,27 |
| 5. 51-100 anställda | 0,11 | 0,32 |
| 6. 101-200 anställda | 0,12 | 0,32 |
| 7. 201-500 anställda | 0,11 | 0,32 |
| 8. Mer än 500 anställda | 0,13 | 0,57 |
| 9. Okänd företagsgrupp | 0,08 | 0,24 |
| 10. Kommuner och landsting 0,12 | 0,44 | |
| 11. Statliga | 0,04 | 0,18 |
myndigheter
i
| 12. Affärsverk | 0,13 | 0,25 |
| 13. Övrig offentlig sektor | 0,06 | 0,25 |
| 14. Okänd sektor | 0,07 | 0,56 |
| 15. Genomsnitt | 0,10 | 0,36 |
Statens 1991
offentliga utredningar
l l
iKronologisk förteckning
l. Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33. Branden på Sally Albatross. Den 9-12januari 1990. 2. Finansiell tillsyn. Fr. FÖ. 3. Statens roll vid främjande av export. UD. 34. ilIV-snrittade - ersättning för ideell skada. Ju. 4, Miljölagstiftningen i framtiden. M. 35. Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod i. Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsåkringen. S. Sekretariatets kartläggning och analys. M. 36. Ny kunskap och förnyelse. C. 6. Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut- 37. Räkna med miljön! Förslag till natur- och värdering av medicinsk metodik. S. miljörákenskaper. Fr. 7. sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- 38. Räkna med miljön! Förslag till natur- och och galoppsporten. Fi. miljöråkenskaper. Bilagedel. Fi. 8. Beskattning av kraftföretag. Fi 39. Säkrare förare. K. 9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 40. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 10. Affärstidenra. C. organisation av stödet till myndigheter och rege- 11. Affärstidema. Bilagedel. C. r-ingskansli. C. l2.Ungdom och makt. C. 41. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 13. Spelreglema på arbetsmarknaden. A. organisation av stödet till myndigheter och rege- 14. Den regionala bil- och körkortsadministrationen. K. ringskansli. Bilagedel. C. 15. Inforrnationens roll som handlingsunderlag - 42. Aborterade foster, m.m. S. styrning och ekonomi. S. 43. Den framtida länsbostadsnämnden. Bo. 16. Gemensamma regler - lagstiftning, klassiñkationer 44. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. och informationsteknologi. S. 45.Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt. m.m. Ju. 17.Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitets- 46. Handikapp, Välfärd, Rättvisa. S. säkring och Spris utvecklingsprojekt. S. 47.lå väg - exempel på förändringsarbeten inom 18. lnforrnationsstruktur för hälso- och sjukvården - en verksamheter för psykiskt störda. S. utvecklingsprocess. S. 48. Bistånd genom internationella organisationer. UD. 19. Storstadens trañksystem. överenskommelser om 49. Bistånd genom internationella organisationer. trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Annex 1. Det multilaterala biståndets organisationer. Malmöregionema. K. . UD. 20. Kapitalkosmaöer inom försvaret. Nya former för 50. Bistånd genom internationella organisationer. Finansiell styrning. Fö. Annex 2. Sverige och u-låndema i FN - en återblick. 2l.Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och UD. massmedieuurrâdcrua. m.m. JU. S1. Bistånd genom internationella organisationer. 22. Översyn av lagstiftningen om träfrberråvara. I. Annex 3. Sårstudier. UD. 23.Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskattrtingen. Fi. 24. Visst går det an! Del l, 2 och 3. C. 53. Forskning och teknik för flyget Fö. 25. Frikommunförsöket. Efarenheter av försöken med $4.Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. U. en friare nämndorganisation. C. 55.Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö 26. Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En och utveckling - UNCED 1992.M. analys av rättsläget ochdet statliga regelverkets 56. Kompetensutveckling - en utmaning. A. roll. C. 57. Arbetslöshetsförsäkringen - finansierings- 27. Kapitalavkastningen i bytesbalartsen. Tre systemet. A. expertrapporter. Fi. 58. Ett nytt turistrad. I. 28. Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- 59. Konkurrens för ökad välfärd Del 1. rensförhållandena i 61 branscher. Del l och 2. C. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. 29. Periodiska halsoundersölaiingar i vissa statliga, Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. C. kommunala och landstingskommunala anställningar. 60. Olika men ändå lika. Om invandrar-ungdomar i det C. mångkulturella Sverige. C. 30. Särskolan -en primårkommunal skola U. 61. Statens bostadsbedimåmnd - organisation och 31. Statens arkivdepáer. En utvecklingsplan till år 2000. dimensionering. Bo. U. 62. Vissa särskilda frågor beträffande integritets- 12. Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M. skyddet på ADB-området. Ju.
Statens 1991
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
63. Tillsynen över hälso- och sjukvården. S. 97. En väg till delaktighet och inflytande 64. Att förvalta kulturmiljöer. U. - tolk för döva, dövblinda, vuxendöva. hörselska- 65. Ett samordnat vuxenstudiestöd. U. dade och talskadade. S. 66. Hemslöjd i samverkan. I. 98. Kommunal ekonomi i samhallsekonomisk balans 67. Samhall i går, i dag. i morgon. A. - statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya 68. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- samarbetsfonner. Fi. samheten med avsteg från statlig reglering m.m. C. 99. Statistiken inom livsmedelssektom - förslag till 69. Frikommuniörsöket. Erfarenheter av försöksverk- förändringar. Jo. samheten med avsteg från statlig reglering m.m. 100. Neutral företagsbeskattning. Fi. Särskild bilaga. C. 101. Landskap Näring Kunskap, del l - 4. Jo. 70. Ombudsman för barn och ungdom. S. 102. Svenska kyrkans medlemmar och kyrka- 71 . Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 statfrágan. C. med särskilda studier av Operan. Dramaten 103. En ny sjömanslagstiftning. K. och Riksteatern. U. 104. Konkurrensen inom den kommunala sektorn. C. 72. En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som 105. Filmkultur och filmkulturell verksamhet i Sverige. pedagogisk resurs. U. Ku. 73. Vänersjöfarten. K. 106. Domstolarna inför 2000-talet. Del A-B. Ju. 74. Krediter för utveckling. UD. 107. Lag om radiokommunikation, m.m. K. 75. Organiserad rasism. A. 108. Tekniskt utrymme för reklamñnansierad 76. Miljön och förpackningarna. M. radio. Ku. 77. Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser 109. Semesterlöneförsäkring för små företag. A. för förpackningsmaterial -beräkning av miljöbelastning. Bilaga. M. 78. Krav pâ förändring - synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. S. 79. Det framtida trafrksäkerhetsarbetet. K. 80. Kommunalt partistöd. C. 81. Fastighetsleasing. Ju. 82. Drivkrafter för produktivitet och välstånd. I. 83. FoU för industriell utveckling. Svensk kollektivforskning 1991. l. 84. smuggling och tullbedrägeri. Fi. 85. Historiska arrenden - förslag till friköpslag. Ju. 86. Ny hyreslag. Bo. 87. Yrkesofliceramas pensionsålder och âldersstrtrktur. Fö. 88. Stöd och samordning kring psykiskt störda - ett kunskapsunderlag. S. 89. Försäkringsrörelse i förändring 1. Fi. 90. Konkurrensncutral energibeskatming. Fi. 91. Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kartläggning och probleminventering. Fö. 92. Rätt till bostad - om psykiskt stördas boende. S. 93. El frán biobränslen. Det industriella utvecklingsarbetet. N. 94. ELSU 91. Förslag till omfattning, organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet. N. 95. Översyn av lagstiftningen på kämenergiomrâdet. M. 96. Lantmäteriutbildningar i Luleå och Lund. Bo.
Statens 1991
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Pa väg - exempel på förändringsarbeten inom ustitiedepartementet verksamheter för psykiskt störda. [47] ersonregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massm d-ieontrådena, m.m. [21] Tillsynen över halso- och sjukvården. [63] Ombudsman för barn och ungdom. [70] HIV-smittade - ersättning för ideell skada. [34] Krav på förändring - synpunkter från psykiskt Pâföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. [45] störda och anhöriga. [78] Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet Stöd och samordning kring psykiskt störda på ADB-området. [62] - ett kunskapsunderlag. [88] Fastighetsleasing. [81] Rätt till bostad - om psykiskt stördas boende. [92] Historiska arrenden - förslag till friköpslag. [85] En våg till delaktighet och inflytande Domstolarna inför 2000-talet. Del A-B. [106] - tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade. [97] Utrikesdepartementet Statens roll vid främjande av export. [3] Kommunikationsdepartementet Bistånd genom internationella organisationer. [48] Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 1. Storstadens lrañksystem. överenskommelser om Det multilaterala bistandets organisationer. [49] trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. regionerna. [19] Sverige och u-länderna i FN - en återblick. [50] Säkrare förare [39] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3. Värtersjöfarten [73] Särstudier. [51] Det framtida uafiksåkerhetsarbetet. [79] Krediter för utveckling. [74] En ny sjömanslagstifming; [103] Lag om radiokommunikation, m.m. [107]
örsvarsdepartementet Finansdepartementet pitalkostnader inom försvaret. Nya former för finansiell styrning. [20] Finansiell tillsyn. [2] Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990.[33] sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och Forskning och teknik för flyget. [53] zaloppsponen. [73 Yrkesofficeramas pensionsålder och åldeisstrttktur. [87] Beskattning av kraftfötetag. [8] Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. Tre expertrapporter. [27] anläggning och probleminventering. [91] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkenskaper. [37] ocialdepartementet Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- :värdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- räkenskaper. Bilagedel. [38] ng av medicinsk metodik. [6] Alkoholbeskattrtingen. [52] .okala sjukförsakringsregister [9] smuggling och tullbedrägeri. [84] nformationens roll som handlingsunderlag - styming Försäkringsrörelse i förändring l. [89] h ekonomi. [15]. Konkurrensneunal energibeskattning. [90] emensamma regler - lagstiftning. klassiñkationer och Kommunal ekonomi i samhållsekonomisk balans nformationsteknologi. [l6]. - statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya orskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- samarbetsfonner. [98] ng och Spris utvecklingsprojekt [17]. Neutral företagsbeskattrting. [100] nfonnationsstrukttrr för hälso- och sjukvården - en tvecklingsprocess. [l8]. Utbildningsdepartementet ågra fragor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom Särskolan -en primärkommunal skola. [30] jukpenningförsäkringen. [35] Statens arkivdepaer. En utvecklingsplan till borterade foster. m.m. [42] år 2000. [31] dikapp, Välfärd. Rättvisa. [46]
Statens 1991
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] Civildepartementet Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. [54]
Aftärstidema. [10] Att förvalta kulturmiljöer. [64]
Affärstidema. Bilagedel. [11] Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65]
Ungdom och makt.[12] Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990
Visst går det an! Del 1, 2 och 3. [24] med särskilda studier av Operan, Dramaten
Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med och Riksteatern. [71]
en friare nämndorganisation. [25] En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som
Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys pedagogisk resurs. [72]
av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26]
Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- Jordbruksdepartementet rensförhållandena i 61 branscher. Del 1 och 2. [28] Statistiken inom livsmedelssektom - förslag till Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, komförändringar. [99] munala och landstingskommunala anställningar. [29] Landskap Näring Kunskap. del 1 - 4. [101] Ny kunskap och fömyelse. [36]
Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny Arbetsmarknadsdepartementet organisation av stödet till myndigheter och rege- Flykting- och immigrationspolitiken. [1] ringskansli. [40] Spelreglema pá arbetsmarknaden. [13] Marknadsanpassade service- och stabsfttnktioner - ny Kompetensutveckling - en utmaning. [56] organisation av stödet till myndigheter och rege-
ringskansli. Bilagedel. [41] Arbetslöshetsförsälcringen - ñnansieringssystemeL [57]
Konkurrens för ökad välfärd. Del 1. Samhall i går, i dag, imorgon. [67]
Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. Organiserad rasism. [75]
Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59] Semesterlöneförsäkring för små företag. [109]
Olika men ända lika. Om invandrarungdomar i det
mångkulturella Sverige. [60] Bostadsdepartemntet Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23] samheten med avsteg från statlig reglering m.m. [68] Den framtida länsbostadsnåmnden. [43] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- Statens bostadskredimämnd - organisation och samheten
med avsteg från statlig reglering m.m. dimensionering. [6 l] Särskild bilaga. [69] Ny hyreslag. [86] Kommunalt partistöd. [80] Lantmäteriutbildningar i Luleå och Lund. [96] Svenska kyrkans medlemmar och kyrka-
statfrâgan. [102]
Konkurrensen inom den kommunala sektorn. [104] Industridepartementet Översyn av lagstiftningen om träftberrávara. [22] Ett nytt turistråd. [58]
Miljödepartementet Hemslöjd i samverkan [66] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] Miljölagstiftningen i framtiden. [4] FoU för industriell utveckling. Svensk kollektiv- Miljölagstiftttingen i framtiden. Bilagedel.
Sekretariatets kartläggning och analys. [5] forskning 1991. [83]
Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Näringsdepartementet Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö
och utveckling - UNCED 1992.[55] El fran biobränslen. Det industriella utvecklingsarbetet. [93] ELSU 91. Förslag till omfattning, organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet. [94]
Statens 1991
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Miljön och förpackningarna. [76] Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för föipackningsmalerial - beräkning av miljöbclasming. Bilaga. [77] Översyn av lagstiftningen på kämenergiområdel.[95]
Kulturdepartementet Filmkultur och ñlmkulturell verksamhet i Sverige. [105] Tekniskt utrymme för reklamñnansierad radio. [108]
NSSI
ALLMÄNNA FÖRLAGET
BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM,
TEL: 08-739 9630, FAX: 08-739 9548. XOSZ-SLCO INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (v10 BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.