SOU 1992:36
Radio och TV i ett
Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet
Efter regeringens bemyndigande den 25 juli 1991 förordnades jag som särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag till organisa— tion för en sammanhållen central myndighet för radio- och TV— sändningar till allmänheten.
I utredningsarbetet har som experter deltagit avdelningsdirek- tören Meta Boethius, Statskontoret, vidare hovrättsassessorn Greger Lindberg, Kulturdepartementet, numera kanslirådet Björn Rosén, Kulturdepartementet och byråchefen Bertil Wennberg, Justitie- kanslern. I betänkandet används genomgående "vi", vilket förutom undertecknad inbegriper Boöthius.
I och med att betänkandet (SOU 1992:36) TV och Radio i ett här- med överlämnas, är uppdraget slutfört.
Stockholm i april 1992
Leif Larson
Il... 5'1'1'1. -. ..I
..?-52. a.. "" alla»... .. am
JM" .-.. €£$ij ”' .__.. 34315? .| U' 43 ' ""i' . '|'” -'.. '.'.f'a'l' '.' . .. ' '..Tf-"--"-Åfi'.'.'.."i '.'." . .' ?H'r' "i'"""'"."'"'l"-' ,...,' ," l
. - w......”- .. _.
. .. .. .-."—".äM'w-w i» än; aah—lftggäuawäxil g' ...a... .*?-' ' meg.-J.;Junaij mmm!
'_'. .:" ' ...kg-' man Erml'wåm & ”fw, ihåg.»... :i'. i. m ana-*"
Audun-Lamar Län all'"""'""" "» ...- '-
Arg ... rl!HI '_.,' y'...
-."'I.
'|'.-"- Hum; lig.-;:rllr-mlmhw?? '
| ”IF | | |... |
. "["Ii-" ..A: .- "i
. _
. J"'|| IF . ., . , .' o" ". :".' '.--. 'i' - maj—ht "': A*u.” ' ' '.-."'.'"*"1'"'1'l' '
'.."-"'."-"'H 'E- ."" '”. .- . - - |. . ' ' '
är;-"
Sammanfattning
Utredningen skall enligt sina direktiv, som fastställdes i juli 1991, utmynna i förslag till organisation för en sammanhållen central myndighet för radio— och TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten skall ersätta Radionämnden, Kabelnämnden och När- radionämnden och även ansvara för myndighetsuppgifter som till- kommer på grund av t.ex. nya slag av sändningar till allmänheten.
Utredningsuppdraget går tillbaka på uttalanden i samband med 1991 års proposition om radio- och TV-frågor (prop. 1990/911149, KU 39, rskr. 370). Utredningen har sökt att på olika sätt beakta pågående utredningar m.m. rörande privatradio, översyn av radio- lagen samt regler som följer av internationella åtaganden, t.ex. EES- avtalet.
Förutsättningarna för det område som ska omfattas av den nya myndighetsorganisationen har alltså inte varit fastlagda, något som givetvis komplicerat utredningsarbetet. Med hänsyn härtill lämnas i stället för detaljerade förslag en mera principiellt hållen skiss i bl.a. organisationsfrågan. Så snart som möjligt efter det att utrednings- förslaget har remissbehandlats bör en organisationskommitté börja arbetet med detaljerna i den nya organisationen. Om möjligt bör den fortsatta beredningen av förslagen i detta betänkande samordnas med den beredning som kommer att ske rörande privatradio. Med hänsyn härtill bör den nya myndighetsorganisationen träda i funktion den 1 januari 1993.
I betänkandet redogörs översiktligt för nuvarande myndighets— struktur. Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden har olika regelsystem och "myndighetskultur". Det rör sig om tre små nämndmyndigheter med avgränsade arbetsområden. Nämnderna be- står av sju ledamöter vardera som samtliga utses av regeringen. Den anställda personalen uppgår för närvarande till tjugotalet personer.
Radionämnden — som funnits i mer än femtio år — övervakar genom efterhandsgranskning att public service-företagen (dvs. de i Sveriges Radio-koncernen ingående programbolagen) följer bestäm-
melserna i radiolagen samt avtalen om programverksamheten. Mot- svarande övervakning gäller sedan 1992 också den tredje markbundna TV-kanalen. Kabel- och närradionämnderna inrättades båda för mindre än tio år sedan och har gemensamt kansli. I Kabelnämndens uppgifter ingår övervakning av att bl.a. reklamreglerna för kabel- sändningar och den s.k. must carry—principen efterlevs. Närradio- nämnden ger tillstånd till närradiosändning, fastställer sändningstider samt övervakar bl.a. att reklamförbudet i närradio upprätthålls.
Motsvarande myndighetsreglering i vissa andra länder beskrivs i betänkandet. Det finns i allmänhet någon typ av myndighetsreglering om än med stora variationer — från veritabla medieverk till små specialiserade organ av samma slag som de nuvarande svenska nämndmyndigheterna.
Den nuvarande ordningen med tre små fristående myndigheter gör det svårt för allmänheten och intressenter att överblicka området. En samordning bedöms leda till ökad effektivitet samt bättre anpassning till ofömtsedda förändringar på massmediefältet. Även hänsyn till rättsäkerheten talar för ökad samordning. Genom att samla kompeten- sen kan man också lägga grunden för en utrednings— och utvärde- ringsresurs. En sammanslagen organisation bedöms också bättre skickad att ta hand om de nya myndighetsuppgifter som kan förutses.
Utredningen diskuterar i sammanhanget om det, som gjorts gällan- de från en del håll, är möjligt att begränsa de aktuella myndighets- uppgifterna och/eller att lägga dem på andra organ, t.ex. den telekom- munikationsmyndighet som är under planering. Några fördelar be- döms en sådan ordning inte ha.
När det så gäller modellen för den nya myndigheten, finner utred— ningen det smidigast att laborera med en central förvaltningsmyn- dighet med en nämnd. Nämnden skall bl.a. avgöra ärenden som enligt yttrandefrihetsgrundlagen skall avgöras i domstolsliknande former, men inte ha några verksledande uppgifter.
Myndigheten skall ledas av en överdirektör och arbetet skall or- ganiseras utifrån fyra funktioner, nämligen tillståndsgivning, gransk- ning, utredning/information och administration.
En platt organisation förordas. Indelning i avdelningar etc. bör inte instruktionsfästas.
Den nya organisationen föreslås finansieras dels genom TV-av- gifter liksom f.n. Radionämnden, dels genom koncessionsavgifter. Myndigheten bör ha ett ramanslag för den samlade verksamheten.
En administrativ besparing om drygt en årsarbetskraft beräknas. För de nuvarande uppgifterna beräknas därmed ett sammanlagt personalbehov om 21 tjänster. För tillkommmande uppgifter beräknas behovet till ett tiotal tjänster.
,lf ,
'.'l'l'fiEl-ffli” 411 Hi,—IM”. Je. . ' '(i: ., .b 1511)" l lm! »”låfl, 5». . --' '—"'E-"'t,»r.l»'r.'f rr. ww
"MV-»".f
Wahl-lärd »rl' JÄELM- ]» '»Ju -__ '
.. '. %li” :* Åm- . L' » »JI'J- m'Jl '.må'i» » lä: '.r'-"r»-.:»»»' »» »» » »»...»
ngt»,- »,» . --..”. , l"»>"' nrj ?» » »»» » » » L" 4 :=” ”i'll .. ?”!"-
Författningsförslag
1. Förslag till Lag om ändring i radiolagen (l966:755)
Härigenom föreskrivs att 17, 17a och 18 åå radiolagen (l966:755) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
17 51
Radionämnden övervakar ge- nom granskning i efterhand om ett programföretags rätt på grund av tillstånd enligt 5 & utövas i enlighet med denna lag och avtalet mellan regeringen och företaget.
Om det har bestämts i avtalet mellan regeringen och program- företaget, skall företaget sända redogörelse för beslut av radio- nämnden, i vilket företaget för- klarats ha brutit mot bestämmel- ser i denna lag eller i avtalet mellan regeringen och företaget.
Radionämnden består av en ordförande och sex andra leda- möter. För ledamöterna finns ersättare till det antal regeringen bestämmer. En av ledamöterna
lSenaste lydelse 1991:2028.
Föreslagen lydelse
[nam Radio- och televisions- myndigheten finns en nämnd, Radio- och televisionsnämn- den. Nämnden övervakar genom granskning i efterhand om ett programföretags rätt på grund av tillstånd enligt 5 & utövas i enlig- het med denna lag och avtalet mellan regeringen och företaget.
Om det har bestämts i avtalet mellan regeringen och program- företaget, skall företaget sända redogörelse för beslut av Radio- och televisionsnämnden, i vilket företaget förklarats ha brutit mot bestämmelser i denna lag eller i avtalet mellan regeringen och företaget.
Radio— och televisionsnämnden består av två ordförande och tio andra ledamöter. För ledamöter- na finns ersättare till det antal regeringen bestämmer. Två av
eller ersättarna skall vara vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Regeringen meddelar närmare föreskrifter om radionämndens verksamhet.
ledamöterna eller ersättarna, skall vara vice ordförande. Ord-
förandena och vice ordförandena
skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Ytterligare bestämmelser om Radio- och televisionsnämndens uppgifter finns [ närradiolagen (]982:459), lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmän- heten, och lagen ( ] 992.000) om privatradio.
Regeringen meddelar närmare föreskrifter om Radio- och tele- visionsnämndens verksamhet.
17aå2
Om programföretaget bryter mot en bestämmelse i 9—11 55, 13 & första eller andra styckena, 14 eller 15 &, får radionämnden förelägga programföretaget att följa bestämmelsen. Föreläggan- det får förenas med vite. Mot- svarande gäller om programfö— retaget bryter mot en bestäm— melse som tagits in i ett avtal med stöd av 7 5 andra stycket eller 13 & tredje stycket.
2Senaste lydelse 1992174.
Om programföretaget bryter mot en bestämmelse i 9—11 åå, 13 5 första eller andra styckena, 14 eller 15 &, får Radio- och televisionsnämnden förelägga programföretaget att följa be— stämmelsen. Föreläggandet får förenas med vite. Motsvarande gäller om programföretaget bry- ter mot en bestämmelse som ta— gits in i ett avtal med stöd av 7 & andra stycket eller 13 & tredje stycket.
18 53
Ett programföretag skall på uppmaning av radionämnden till- ställa nämnden en sådan upp— tagning av ett program som avses i 5 kap. 3 & lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om- råden. Om programföretaget inte rättar sig efter en sådan uppmaning, får nämnden före— lägga vite.
Ett programföretag skall på uppmaning av Radio- och tele- visionsmyndigheten tillställa myndigheten en sådan upptag- ning av ett program som avses i 5 kap. 3 5 lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfri- hetsförordningens och yttrande- frihetsgrundlagens områden. Om programföretaget inte rättar sig efter en sådan uppmaning, får myndigheten förelägga vite.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
3Senaste lydelse 1991 :2028.
2. Förslag till
Lag om ändring i närradiolagen (1982z459)
Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982z459) dels att 2 & skall upphöra att gälla, dels att 3, 6, 7 och 13—15 åå skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
3å1
Närradio får inte sändas utan tillstånd av närradionämnden.
Föreslagen lydelse
Närradio får inte sändas utan tillstånd av Radio- och televi- sionsmyndigheten.
Tillstånd får inte ges till en sammanslutning som har tillstånd att sända privatradio enligt lagen (1992:000) om privatradio.
Om en sammanslutning med tillstånd att sända närradio får tillstånd att sända privatradio enligt nämnda lag, är tillståndet att sända när- radio förfallet, med verkan från den dag det andra tillståndet gäller.
652
Privatradiomyndigheten be- slutar om vilka sändare som skall få utnyttjas för närradio. Om sådana sammanslutningar som anges i 4 5 så önskar skall en sändare för närradio finnas i varje kommun där det är tek— niskt möjligt. Om det finns sär- skilda skäl får det finnas ytter- ligare sändare för närradio i en kommun.
Radio- och televisionsmyndig- heten beslutar om vilka sändare som skall få utnyttjas för närradio. Om sådana samman- slutningar som anges i 4 & så önskar skall en sändare för när- radio finnas i varje kommun där det är tekniskt möjligt. Om det finns särskilda skäl får det finnas ytterligare sändare för närradio i en kommun.
Sändare som anges i första stycket får inte användas för annat ändamål.
7å3
För varje sändare bestämmer närradionämnden vilka samman-
lLydelse enligt förslag i Ds 1992:22. 2Lydelse enligt förslag i Ds 1992222. 3Senaste lydelse 19852597.
För varje sändare bestämmer Radio— och televisionsmyndighe-
slutningar som skall få sända och under vilken tid sändningarna får ske.
Fötj'attningsförslag Föreslagen lydelse ten vilka sammanslutningar som
skall få sända och under vilken tid sändningarna får ske.
1354
Tillstånd att sända närradio får återkallas om sammanslut- ningen
1. inte längre uppfyller kraven enligt 4 &,
2. sänder program trots att det varken finns utgivare för pro- gramverksamheten eller ställ— företrädare för utgivaren en- ligt 3 kap. 3 och 41% lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om- råden eller trots att anmälan om utgivare eller ställföreträdare inte har gjorts enligt vad som föreskrivs där, eller
3. inte utnyttjar rätten att sända under tre på varandra föl- jande månader.
Radio- och televisionsnämnden får återkalla tillstånd att sända
närradio, om sammanslutningen
1. inte längre uppfyller kraven enligt 4 5,
2. sänder program trots att det varken finns utgivare för pro- gramverksamheten eller ställ- företrädare för utgivaren en- ligt 3 kap. 3 och 4 55 lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om- råden eller trots att anmälan om utgivare eller ställföreträdare inte har gjorts enligt vad som föreskrivs där, eller
3. inte utnyttjar rätten att sända under tre på varandra föl- jande månader.
När ett tillstånd återkallas får nämnden bestämma en tid om högst ett år inom vilken sammanslutningen inte kan ges nytt tillstånd.
13aå5
Om sammanslutningen bryter mot bestämmelser som anges nedan får närradionämnden fö- relägga den att följa bestämmel- serna. Föreläggandet får förenas med vite. Sådant föreläggande får meddelas om sammanslut- ningen
4Lydelse enligt förslag i Ds 1992:22. 5Lydelse enligt förslag i Ds 1992222.
Om sammanslutningen bryter mot bestämmelser som anges nedan får Radio- och televisions- nämnden förelägga den att följa bestämmelserna. Föreläggandet får förenas med vite. Sådant fö-
reläggande får meddelas om sam- manslutningen
]. bryter mot beslut om sänd- ningstid eller låter annan i dess ställe utnyttja sändningstid som tilldelats sammanslutningen eller
2. bryter mot föreskrifterna i 10 eller 11 5.
14 å6
En sammanslutning skall på uppmaning av närradionämnden tillställa nämnden sådan inspel- ning som avses i 5 kap. 3 5 lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om— råden. Om sammanslutningen inte rättar sig efter en sådan uppmaning, får nämnden före- lägga vite.
15 57
Närradionämndens beslut i frågor om tillstånd enligt 4 och 13 55 eller fördelning av sänd- ningstid enligt 7 och 8 åå får överklagas hos kammarrätten genom besvär. Andra beslut en- ligt denna lag får inte över- klagas.
1. bryter mot beslut om sänd- ningstid eller låter annan i dess ställe utnyttja sändningstid som tilldelats sammanslutningen eller
2. bryter mot föreskrifterna i 10 eller 11 &.
En sammanslutning skall på uppmaning av Radio- och televi- sionsmyndigheten tillställa myn- digheten sådan inspelning som avses i 5 kap. 3 & lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om- råden. Om sammanslutningen inte rättar sig efter en sådan upp- maning, får myndigheten före- lägga vite.
Radio- och televisionsmyndig- hetens beslut i frågor om tillstånd enligt 4 5 eller fördelning av sändningstid enligt 7 och 8 åå samt Radio- och televisionsnämn- dens beslut om återkallelse av tillstånd enligt 13 $$ får över— klagas hos kammarrätten. Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förordnas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
ÖLydelse enligt förslag i prop 1992zl40. 7Senaste lydelse 1985597.
3. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991 : 1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets- grundlagens områden
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3, 4, 6 a. 6 b, 13, 14 och 17 åå lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
3å
Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av närradiolagen (1982z459) skall utse en utgivare för pro- gramverksamheten. Sammanslut- ningen skall till närradionämn- den anmäla vem som är utgivare.
Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av närradiolagen (19821459) skall utse en utgivare för pro- gramverksamheten. Sammanslut- ningen skall till Radio- och tele- visionsmyndigheten anmäla vem som är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse ny utgivare. Denne skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.
45
En ställföreträdare för utgiva- ren skall vara godkänd av den sammanslutning som har utsett utgivaren. Utgivaren skall till närradionämnden anmäla vem som är ställföreträdare.
En ställföreträdare för utgiva- ren skall vara godkänd av den sammanslutning som har utsett utgivaren. Utgivaren skall till Radio- och televisionsmyndighe- ten anmäla vem som är ställ- företrädare.
6aåI
Innehavare av tillstånd enligt lagen (19921000) om privatradio som avser att sända ljudradio skall utse en utgivare för pro- gramverksamheten. Företaget skall till privatradiomyndigheten anmäla vem som är utgivare.
Innehavare av tillstånd enligt lagen (1992:000) om privatradio som avser att sända ljudradio skall utse en utgivare för pro- gramverksamheten. Företaget skall till Radio- och televisions- myndigheten anmäla vem som är utgivare.
Om den som utses till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, skall företaget omedelbart utse ny utgivare. Denne skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.
6bå2
En ställföreträdare för utgiva- ren skall vara godkänd av den som innehar tillståndet. Utgiva- ren skall till privatradiomyn— digheten anmäla vem som är ställföreträdare.
En ställföreträdare för utgiva- ren skall vara godkänd av den som innehar tillståndet. Utgiva- ren skall till Radio- och tele- visionsmyndigheten anmäla vem som är ställföreträdare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.
l3å
Den som utser utgivare av andra radioprogram,i trådsänd- ningar än som avses i 12 å skall anmäla vem som har utsetts till patent- och registreringsverket.
1Lydelse enligt förslag i Ds 1992:22. 2Lydelse enligt förslag i Ds 199222.
Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsänd- ningar än som avses i 12 å skall anmäla vem som har utsetts till Radio- och televisionsmyndig- heten.
14å
En ställföreträdare för utgiva- ren skall vara godkänd av den som har utsett utgivaren. Utgiva- ren skall anmäla vem som är ställföreträdare till patent- och registreringsverket.
l7å
Beträffande program som di- rektsänds får den som skall utse utgivare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som fram- träder i programmet själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Den som be- driver sändningsverksamheten skall föra ett särskilt register över sådana förordnanden. Ett utdrag ur registret skall genast sändas till patent- och registre- ringsverket varje gång ett beslut har antecknats i det.
En ställföreträdare för utgiva- ren skall vara godkänd av den som har utsett utgivaren. Utgiva- ren skall anmäla vem som är ställföreträdare till Radio- och televisionsmyndigheten..
Beträffande program som di— rektsänds får den som skall utse utgivare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som fram- träder i programmet själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Den som be- driver sändningsverksamheten skall föra ett särskilt register över sådana förordnanden. Ett utdrag ur registret skall genast sändas till Radio- och televisions- myndigheten varje gång ett beslut har antecknats i det.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
4. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l99lz2027) om kabel- sändningar till allmänheten
dels att 5 och 22 åå skall upphöra att gälla, dels att 6. 7, 18, 21, 23 och 24 åå skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
öå
Var och en som äger eller annars förfogar över ett kabel- nät, där det bedrivs sändningar av annat slag än vidaresändning från sändare på jordytan, är skyldig att
1. se till att de boende i fastig- heter som är anslutna till hans kabelnät på ett tillfredsställande sätt och utan kostnad för själva mottagningen kan ta emot sådana sändningar som sänds med stöd av 5 å radiolagen (1966:755) och som är avsedda att tas emot i området, och
2. kostnadsfritt tillhandahålla en kanal i sitt kabelnät i varje kommun, där han har ett sådant nät, för egensändningar av tele- visionsprogram från ett eller flera av kabelnämnden utsedda företag (lokala kabelsändarföre- tag).
Om det finns särskilda skäl, får kabelnämnden medge undan- tag från skyldigheterna enligt första stycket.
Föreslagen lydelse
Var och en som äger eller annars förfogar över ett kabel- nät, där det bedrivs sändningar av annat slag än vidaresändning från sändare på jordytan, är skyldig att
1. se till att de boende i fastig- heter som är anslutna till hans kabelnät på ett tillfredsställande sätt och utan kostnad för själva mottagningen kan ta emot sådana sändningar som sänds med stöd av 5 å radiolagen (l966:755) och som är avsedda att tas emot i området, och
2. kostnadsfritt tillhandahålla en kanal i sitt kabelnät i varje kommun, där han har ett sådant nät, för egensändningar av tele- visionsprogram från ett eller fiera av Radio- och televisions- myndigheten utsedda företag (lokala kabelsändarföretag).
Om det finns särskilda skäl, får Radio- och televisionsmyn- digheten medge undantag från skyldigheterna enligt första stycket.
7.5
Ett lokalt kabelsändarföretag skall vara en sådan svensk juridisk person som har bildats för att bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet.
Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin sändningsverksamhet sträva efter vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.
Kabelnämndens förordnande av lokala kabelsändarföretag en- ligt 6 å första stycket 2 skall avse högst tre år.
l8å
Domstolen skall översända en kopia av en dom som innehåller ett sändningsförbud enligt 16 å eller en förlängning enligt 17 å till kabelnämnden. Domen skall översändas så snart den vunnit laga kraft, eller, när domen skall gälla även om den överklagas, samma dag som den meddelas.
21å
Kabelnämnden får förelägga den som bryter mot 3 å, 6 å första stycket eller mot 8—14 åå eller 15 å andra stycket, att följa bestämmelserna. Föreläggandet får förenas med vite.
Om ett vite genom dom som vunnit laga kraft, har dömts ut mot ett lokalt kabelsändarföretag för brott mot 9 å andra stycket och företaget därefter åter brutit mot bestämmelsen, får kabel- nämnden återkalla förordnandet för företaget som lokalt kabel-
Radio- och televisionsmyndig hetens förordnande av lokala kabelsändarföretag enligt 6 å första stycket 2 skall avse högst tre år.
Domstolen skall översända en kopia av en dom som innehåller ett sändningsförbud enligt 16 å eller en förlängning enligt 17 å till Radio- och televisionsmyn- digheten. Domen skall översän- das så snart den vunnit laga kraft, eller, när domen skall gälla även om den överklagas, samma dag som den meddelas.
Radio- och televisionsnämnden får förelägga den som bryter mot 3 å, 6 å första stycket eller mot 8—14 åå eller 15 å andra stycket, att följa bestämmelserna. Före- läggandet får förenas med vite.
Om ett vite genom dom som vunnit laga kraft, har dömts ut mot ett lokalt kabelsändarföretag för brott mot 9 å andra stycket och företaget därefter åter brutit mot bestämmelsen, får Radio- och televisionsnämnden återkalla förordnandet för företaget som
sändarföretag. När ett förord- nande återkallas får kabelnämn- den bestämma en tid om högst ett år inom vilket företaget inte kan ges ett nytt förordnande.
23å
Den som enligt 5 kap. 3 å la- gen (199l:1559) med föreskrif- ter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden är skyldig att ombe- sörja och bevara inspelning av en egensändning skall på uppmaning av kabelnämnden lämna nämn- den sådan inspelning. Om han inte rättar sig efter en sådan uppmaning, får nämnden före- lägga vite.
24å
Kabelnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.
lokalt kabelsändarföretag. När ett förordnande återkallas får Jämn- den bestämma en tid om h'rgst ett år inom vilket företaget irre kan ges ett nytt förordnande.
Den som enligt 5 kap. 5 å la- gen (1991:1559) med föreskrif- ter på tryckfrihetsförordnngens och yttrandefrihetsgrundiagens områden är skyldig att ombe- sörja och bevara inspelning av en egensändning skall på uppmaning av Radio- och televisiommyn- digheten lämna myndigheten sådan inspelning. Om ha] inte rättar sig efter en sådan upp- maning, får myndigheten före- lägga vite.
Radio- och televisiommyn- dighetens beslut omförorcnande av lokala kabelsändarfiretag enligt 6 åförsta stycket? och Radio- och televisionsnänndens beslut enligt 21 å andra stycket om återkallelse av ett .ådant
förordnande får överklagrs hos
kammarrätten. Andra besut en- ligt denna lag får inte överllagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föresaifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av förelägganden on vite som har meddelats före den 1 januari 1993.
5. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:72) om koncessions- avgift på televisionens område
dels att i 5—10 och 13 åå ordet ”kabelnämnden" i olika böj- ningsformer skall bytas ut mot "Radio- och televisionsmyndigheten” i
motsvarande form,
dels att 11 å skall ha följande lydelse.
llå
Kabelnämndens beslut enligt 5—7 åå, 9 å andra stycket och 10å får överklagas hos kam- marrätten.
Kabelnämndens beslut i andra fall får inte överklagas.
Radio- och televisionsmyn- dighetens beslut enligt 5—7 åå, 9 å andra stycket och 10 å får överklagas hos kammarrätten.
Radio- och televisionsmyndig- hetens beslut i andra fall enligt denna lag får inte överklagas.
Överklagande av beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldig- heten att betala den avgift eller ränta som överklagandet avser.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1993.
6. Förslag till
Lag om ändring i lotterilagen(1982: 101 1)
Härigenom föreskrivs att 18 å lotterilagen(1982:]011) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
18ål
Utan tillstånd får i samband med utgivande av tryckt perio- disk skrift eller i samband med rundradiosändning eller tråd- sändning som sker med stöd av tillstånd av regeringen eller kabelnämnden anordnas lotteri, varigenom utses pristagare som har deltagit i en tävling som har anordnats i skriften eller i sänd- ningen, under förutsättning
]. att det som villkor för del- tagande i lotteriet inte fordras att skriften innehas eller att insats erläggs samt
2. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor.
Föreslagen lydelse
Utan tillstånd får i samband med utgivande av tryckt perio- disk skrift eller i samband med privatradiosändning eller annan rundradiosändning som sker med tillstånd av regeringen anordnas lotteri, varigenom utses prista- gare som har deltagit i en tävling som har anordnats i skriften eller i sändningen, under förutsättning
1. att det som villkor för del- tagande i lotteriet inte fordras att skriften innehas eller att insats erläggs samt
2. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1Senaste lydelse 1986:1217.
7. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:000) om privatradio
Härigenom föreskrivs att 4, 5, 8, 9, 11, 12, 19—21, 25, 28 och 29 åå lagen (1992:000) om privatradio skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
4.5
För rätt att sända privatradio enligt denna lag krävs tillstånd av privatradiomyndigheten.
Föreslagen lydelse
För rätt att sända privatradio enligt denna lag krävs tillstånd av Radio- och televisionsmyndig- heten.
Ett tillstånd innebär rätt att bedriva sådana sändningar av en pro- gramtjänst som kan tas emot med god hörbarhet inom det sänd— ningsområde tillståndet avser.
55
Tillstånd ges för endast ett sändningsområde. Omfattningen av detta bestäms av privatradio- myndigheten. Flera tillstånd kan meddelas för samma sändnings- område.
Så
När ett sändningsområde blir ledigt till ansökan skall privat- radiomyndigheten kungöra detta. I kungörelsen skall anges sänd- ningsområdets omfattning, sista dag för ansökan och första dag som sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet.
9.5
Tillstånd ges för endast ett sändningsområde. Omfattningen av detta bestäms av Radio- och televisionsmyndigheten. Flera tillstånd kan meddelas för samma sändningsområde.
När ett sändningsområde blir ledigt till ansökan skall Radio- och televisionsmyndigheten kun- göra detta. I kungörelsen skall anges sändningsområdets omfatt- ning, sista dag för ansökan och första dag som sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet.
Den som får tillstånd enligt denna lag skall betala en årlig avgift till
staten om minst 50 000 kr.
Om det finns mer än en be- hörig sökande skall privatradio- myndigheten kalla till en auk- tion. Tillståndet skall meddelas den som skall anses ha avgivit visst bud eller som på auktionen förklarar sig beredd att betala den högsta årliga avgiften, allt enligt vad som sägs i 10—12 åå.
llå
Sedan budgivningen avslutats skall den som avgivit det högsta budet omedelbart betala tio pro— cent av avgiften, dock lägst 50 000 kr. Privatradiomyndig- heten kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i handlägg- ningen för att bereda honom tillfälle att anskaffa medel för betalningen, om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om inte sådan betal- ning sker, skall auktionen fort- sätta.
Om endast en sökande är be- hörig eller endast en behörig sökande anmält sig till en auktion skall han anses ha förklarat sig beredd att betala en årlig avgift om 50 000 kr. Detta belopp skall han inbetala till privatradiomyn- digheten inom en vecka från det att myndigheten meddelat att han är ende sökande. Sker inte det är hans ansökan förfallen.
Om det finns mer än en be- hörig sökande skall Radio- och televisionsmyndigheten kalla till en auktion. Tillståndet skall med- delas den som skall anses ha avgivit visst bud eller som på auktionen förklarar sig beredd att betala den högsta årliga av- giften, allt enligt vad som sägs i 10—12 åå.
Sedan budgivningen avslutats skall den som avgivit det högsta budet omedelbart betala tio pro- cent av avgiften, dock lägst 50000 kr. Radio- och televi- sionsmyndigheten kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för att bereda honom tillfälle att anskaffa medel för betalningen, om uppehållet inte kan antas medföra beaktans- värd olägenhet. Om inte sådan betalning sker, skall auktionen fortsätta.
Om endast en sökande är be- hörig eller endast en behörig sökande anmält sig till en auktion skall han anses ha förklarat sig beredd att betala en årlig avgift om 50 000 kr. Detta belopp skall han inbetala till Radio- och tele- visionsmyndigheten inom en vecka från det att myndigheten meddelat att han är ende sökande. Sker inte det är hans ansökan förfallen.
12å
Avgiften skall fastställas till det belopp som motsvarar det bud som kunnat godtas enligt 11 å första stycket eller, i fall som avses i 11 å andra stycket, till 50 000 kr.
I tillståndsbeslutet skall privat- radiomyndigheten ange den år- liga avgift som tillståndshavaren skall betala samt det belopp som skall betalas vid varje förfallo- dag.
I tillståndsbeslutet skall Radio- och televisionsmyndigheten ange den årliga avgift som tillstånds- havaren skall betala samt det belopp som skall betalas vid varje förfallodag.
l9å
Om sändningsverksamheten inte inletts tre månader efter till- ståndstidens början skall privat- radiomyndigheten föra talan vid länsrätt om tillståndets åter- kallande. Privatradiomyndighe- ten skall också föra sådan talan om, sedan sändningsverksam- heten påbörjats, inga sändningar förekommit eller sändningar förekommit i endast obetydlig omfattning under en samman- hängande tid av minst fyra veckor.
Detsamma gäller om till- ståndshavaren sänder program trots att det varken finns utgivare för programverksam- heten eller ställföreträdare för utgivaren enligt 3 kap. 6 a och båå lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsför- ordningens och yttrandefrihets- grundlagens områden eller trots att anmälan om utgivare eller ställföreträdare inte har gjorts enligt vad som föreskrivs där.
Radio- och televisionsnämnden får återkalla tillstånd att sända privatradio, om tillståndsha varen
]. inte inlett sändningsverk- samheten inom tre månader från tillståndstidens början,
2. annars inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obe- tydlig omfattning under en sam- manhängande tid av minst fyra veckor, eller
3. sänder program trots att det varken finns utgivare för pro- gramverksamheten eller ställ- företrädare för utgivaren enligt 3kap. 6 a och 6b åå lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områ- den eller trots att anmälan om utgivare eller ställföreträdare inte har gjorts enligt vad som föreskrivs där.
20å
Om en tillståndshavare bryter mot bestämmelserna i 13—18 åå får privatradiomyndigheten fö- relägga honom att följa bestäm- melserna. Föreläggandet får för- enas med vite.
21å
Ett tillstånd får överlåtas till någon annan om privatradio- myndigheten godkänner förvär- varen. Sådant godkännande skall lämnas om förvärvaren är behö- rig att söka tillstånd. Om privat- radiomyndigheten inte godkän- ner förvärvaren är överlåtelsen utan verkan.
Om en tillståndshavare bryter mot bestämmelserna i 13—18 åå får Radio- och televisionsnämn- den förelägga honom att följa bestämmelserna. Föreläggandet får förenas med vite.
Ett tillstånd får överlåtas till någon annan om Radio- och tele- visionsmyndigheten godkänner förvärvaren. Sådant godkännande skall lämnas om förvärvaren är behörig att söka tillstånd. Om myndigheten inte godkänner för- värvaren är överlåtelsen utan verkan.
Godkänns överlåtelsen övertar förvärvaren överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag för tiden därefter.
Den som vill frånträda ett till- stånd skall skriftligen anmäla detta till privatradiomyndig- heten.
25å
Avgiften skall betalas till Riks- skatteverket. Att visst belopp skall betalas till privatradiomyn- digheten framgår av 11 å.
28å
Om den inbetalade avgiften överstiger vad tillståndshavaren enligt beslut av privatradiomyn- digheten eller domstol skall betala, skall det överskjutande beloppet återbetalas till honom.
Den som vill frånträda ett till- stånd skall skriftligen anmäla detta till Radio- och televisions- myndigheten.
Avgiften skall betalas till Riks- skatteverket. Att visst belopp skall betalas till Radio- och tele- visionsmyndigheten framgår av
llå.
Om den inbetalade avgiften överstiger vad tillståndshavaren enligt beslut av Radio- och tele- visionsmyndigheten eller domstol skall betala, skall det överskjut- ande beloppet återbetalas till ho-
Avgift som betalats enligt 11 å nom. Avgift som betalats enligt skall dock inte återbetalas. 11 å skall dock inte återbetalas.
29å
Privatradiomyndighetens eller Beslut av Radio- och tele- Riksskatteverkets beslut får visionsmyndigheten, Radio- och Överklagas hos kammarrätten. televisionsnämnden eller Riks- Beslut om sändningsområdenas skatteverket får överklagas hos omfatning och om vitesförelägg- kammarrätten. Beslut om sänd- ande får dock inte överklagas. ningsområdenas omfattning och
om vitesföreläggande får dock inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
taube WEM mm?! mm "'i'-. i i»! t'g'i'ltta stelnad- li»lr.'- l:,n nitmfnnllnirww Fl De; gul; Wäw' »» .-; ,
mer h'cltilmulou man 1'3- lå [! timmen-ti .
Ellr- P1 .*T'H'. Lllt'il'l "aflplll'l'kfl fi.- flti'l'il' |' "' ”kärl-ih ' _ ' , . . »»» &» ea». mik—m,m»; mmm »mer #9 n ' - ”iw-me Mmm-mt ' är!!! maliin!” till ,tthwwmk,” Mmm ms»: lm) luttrad MW galningar rm ma'r'
& "v " i 'l-
m' M». ententen. i» - . ;_ ., . "_ _ 4; giltigt."! ml Edl- MW . , "'. " »" mdet—acc» Elti'il'lf' »»' »"? 'line-immi- SM'FH .; » ' '
. _. " .mtan. Mamma-n' magen,-.,.
”l'm'I'lII'» flm» »i'" MWh-mi N'M _ .. _ _; r-awnfjtntil-Jhnd r..-.»; ' , ,, W,,» ' rud'li tur—lf _lu' :" m'a antikt-n mrmhptmm lat-: thell-l , ut' filf- tn' d' U' "wheel—un vat-smal »t'n -'u-»-»ha:t»» ' utan 'if-MEM." » N|.-thu ' Mann r» ». '_tu'» "Ju-Iwama rllH'ii-i'leLl ill.-t' lu'L'us r.: »» __' ut'» 'Nattlig]: tt'r :_»'-i|':1 It'll-El. :|", En lillen thu-'a' ' _ . Den ':Lii. »»»; mhn-rim.: du Lull- DIE-'t -._| |. 'l»1|Jl.I'_"-H.H”L'rlla »;l'l' sul!!!) af.-.t'j »- .1.-'J|j;i'e :||th "m_s.? "l:.'ll.ligf,'»_ ' ' - detta 1.1' G!”! .11.» a.ittJ-iJ-nät'g [L:ILIJL ul] i;,ull'äw .ru—lt l't'l '._ It' lm!" _ »Hltli'lqrtåi'r.
, it.)»;
' år,-"råmuniktnhhlst-lllllllh' mmll'm.:l»ållbc1=7.... - hantverket. »ltti. iom lil—Linn danmark» MI. »'.-l.v -» , ,, '. '. | skall bruuns ».ll prime-litium shall hmm- till tät-Eur-
Älg-'if?" flå-Bulk m.- ”ll »» rldnwni'rr-Iiigwrm lt " 1,1 I. . , _ ei ""' " flm iltll. Int-_I'ilnlk: ""I'll-Cm (Im dl,-,vi |"'|»|'| i'IJJ'l. ':u
I'll-WSW ru»! »|. Ludhdnhnqm Heritage» nn :||: nun» u:. . adm berlv't. vi jrriimeaämm- mllpf'. burial r..» -»'-.» l't'P- . " ' . Mm Fil". men. liken.». Emwis'mtwlin ' in.-lla. Full u.:l' five-l- ' ämm Midtown-l. dull tic-r ul . " ' In.-famn lättad-mln rill Wim nad»: beloppet åter!-et.-
l» .'l._-"'"-"». »» , ' '.._ '
Utredningsuppdraget, arbetets bedrivande m.m.
Utredningens direktiv (Dir l991:68 ) som i allt väsentligt går tillbaka på uttalanden i prop. 1990/911149 (KU 39, rskr. 370) anger upp- draget till att utarbeta förslag om en organisation för en ny sam- manhållen central myndighet för radio- och TV—sändningar till allmänheten. Myndigheten skall ersätta Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden och även ansvara för nya myndighetsuppgifter som kan väntas, föranledda t.ex. av nya slag av sändningar till all- mänheten.
Utredningsarbetet har innefattat analys av nuvarande verksamhet, intervjuer med ett antal ledamöter i nämnderna samt med olika befattningshavare på nämndkanslierna, liksom, branschföreträdare m.fl. En seminarieliknande sammankomst med all berörd personal har även genomförts.
Området för utredningen är mycket dynamiskt. Det förutskickas i och för sig redan i direktiven. Under de knappa åtta månader som utredningen har arbetat har dock vissa förutsättningar hunnit ändras betydligt. Det räcker med att hänvisa till planerna för privatradio, Radiolagsutredningen och den nyligen presenterade propositionen om public service-verksamheten. Det är detta som ligger bakom det förhållandet att förslag inte — såsom direktiven förutsatte — kunde lämnasi december 1991.
Vi har beträffande privatradion utgått från den promemoria (Ds 1992:22) som f.n. remissbehandlas. Däremot har vi inte kunnat beakta fullt ut de förslag som Radiolagsutredningen lämnar inom kort.
», __ ..,-n.»,- girl.-:,f .» ,, ”men..-'. ?" _, "
I I I I I _| I I " - |. ' , .: . . . ..» . . _» ,| . lll '. I i . .. . . >.». ' ,' |
. _ ; _ J » __ , . , ', , , , , , . , . Jim. .....r amning-.. |
. . ,. , ,, 'I , »»| ",-*I:- "fårn-u».
. -. :. . = ' " -' »tw'iffrf' "" ""|. || »» '- " & ' _l ' . »|» _ .1 ,lt _ ." _,»"'_. ,: :.' » 's i! ,, ,, ,_ .?— . "' I. I" ' ,I | 'I. I Ifl I _ " '.- , "'|'. 1 Fr II,,LI
1. Inledning
Radio och TV riktad till allmänheten, har länge varit synonymt med verksamheten vid Sveriges Radio (tidigare Radiotjänst). I public service-begreppet ligger en långtgående redaktionell integritet; det har bl.a. av det skälet ansetts uteslutet att organisera verksamheten i myndighetsforrn. I stället har verksamhetens speciella ställning mar— kerats av ägarstrukturen och associationsform, avtalen om pro— gramverksamhetens innehåll samt förbud mot förhandsgranskning.
De institutionella ramarna för public service-verksamheten har således inte varit av myndighetskaraktär. Statliga myndigheter (Bygg- nadsstyrelsen och Televerket) hade dock stöduppgifter i samband med verksamheten.
Utvecklingen har gått mot en ”avreglering" i så måtto att public service—företagen fått ökat ansvar för bl.a. lokalplanering, beredskap vid krig eller krigsfara samt uppbörd av mottagaravgifter. Dessa områden berörs i fortsättningen inte alls. Inte heller tas förändringen av huvudmannaskap för rundradionätet upp.
Den myndighetsutövning som behandlas i det följande tar i stället sin utgångspunkt i verksamheten vid Radionämnden samt de två re- lativt unga myndigheter som bildats för nya medieformer, nämligen Kabelnämnden och Närradionämnden.
Vidare behandlas hanteringen av nya myndighetsuppgifter inom fältet för radio och TV riktad till allmänheten.
Den myndighetsutövning på radio- och TV—området som här kommer att behandlas avser således tillsyn och tillståndsgivning samt vissa typer av sanktioner.
' han mumlar. friar salu" ml mmm.. Em badh '
.mm Wallgw 533th Matavfalbafm vi: lin.. " ' bam himla-mia i mammutar.,» M mimmi—T flm -
' gallan-arna ,anhmjlqlrdul .aJd i!" mm mm när nu...
' mani ".aii'igqqumdulhnw men 'ta mgmsimd'umam ..
wäl mot limhamn—W rho mihin iq milfs—urtima;-
15515qu [ .(leilwilmi man.» oihaål hgh-wa ' hh» tuli Jalusi-m Mikhai &&:uågluhål r.:i uggll n % mmmmmm mnaumgm in ismlwu mm.. W.: lots Mm Enlai—m= allt:-hm mmm mi tullen ! _rrm __ mm:; mo natrium: muit'wåuhom tha IlanJ-lUP'wl-ä '» _
.thmwbmrmw Mm !Iåliuum mal t” wii baiMmadiw-ätvm all.-lut; rtl'l' Mmmm Mimmir ",
e .il '
and...; I'm uIlEiu lil: E' 'gu'nigswu" it:. mm "lig; Imi ueq
um -mi'rirtmsmumm #: hmm..... mma malignt .. _ man...-m atti isbitar] um! Mafnus minimum.! t JH " ' lgga mum... 1.5.1 gud-
”när... L wntdmnlfm hmmm...... m..-. Mmmm—.de ' ”
om [t'-f”. ah mura malmmåmibdlbw mutan-axla.» i rm . __ _ . mgjlurnn .wrmo'iritlgam mn "lö”! malin om amigimf . "
»»;"A.
_aabnrmtmilumlm [Pm ' ». ' mum |”) man VTdc-mn .' »
mamma!!!!! dao mulm Mia nam saw
.mohrlusa .
2. Nuläge
2.1. Myndigheter och pågående utredningar
2.1.1. Radionämnden
Radionämnden inrättades år 1936 och ersatte då det av regeringen utsedda programråd som varit knutet till dåvarande Radiotjänst sedan starten. Instruktionen för nämnden ändrades endast i liten utsträck- ning fram till mitten av 1960-talet; på grundval av efterhandsgransk- ning skulle nämnden övervaka att programverksamheten följde be- stämmelserna. Granskning av TV-program tillkom år 1954. Nämn- dens storlek och arbetsformer förändrades år 1966, då en ny radiolag antogs. Nämnden fick nu status av självständig myndighet. År 1978 förstärktes kansliet och en direktörstjänst inrättades. Gällande in- struktion återfinns i bilaga 5.
Nämndens sammansättning regleras i 17 & radiolagen (l966:755). Ledamöterna — som utses av regeringen — är av en ordförande och sex andra ledamöter samt ersättare till det antal som regeringen bestämmer. För närvarande finns fem suppleanter. En av ledamöterna eller ersättarna skall vara vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga leda- möter och suppleanter kommer från skilda sektorer av samhälle och kulturliv. I regel brukar nämnden innehålla flera riksdagsledamöter samt personer med publicistisk erfarenhet.
Nämnden sammanträder normalt var fjortonde dag.
Nämndens kansli leds av en direktör som skall ha domarerfarenhet. Vid kansliet finns dessutom fyra handläggare och tre assistenter an— ställda. Nämnden har sina lokaler vid Slussplan i Gamla Stan, Stockholm.
Nämnden övervakar genom efterhandsgranskning att public ser- vice—företagen, dvs. för närvarande Sveriges Television, Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio, utövar sina sändningsrätt i överensstämmelse med radiolagen och de avtal som staten har ingått med vart och ett av företagen. Radionämnden
övervakar också numera att programföretaget Nordisk Television AB utövar sin sändningsrätt i enlighet med radiolagen och avtalet med staten.
Granskning av radio- och TV-program görs efter anmälan eller på eget initiativ. Anonyma anmälningar behandlas ej. En anmälan ska ha kommit in till nämnden senast sex månader efter det att programmet sändes. Initiativgranskning förekommer för närvarande i begränsad utsträckning. Nämnden prövar även beslut med anledning av begäran om genmäle eller beriktigande. .
Granskningen innebär i regel en analys av innehållet i program uti- från de programregler som anges i radiolagen och avtalen. Pro- grammen bedöms strida emot — eller vara i enlighet med — regler om opartiskhet och saklighet samt genmäles- och beriktigandebestäm- melser, den s.k. demokratibestämmelsen samt närmare bestämmelser om programverksamheten i avtalen med staten. Den nyligen införda granskningen av TV 4 innefattar även reglerna för reklam i TV.
Beslut i granskningsärenden fattas av nämnden vid sammanträde eller av nämndens direktör efter föredragning av handläggare. Be— sluten är av tre slag; fällande beslut som innebär att brott föreligger mot radiolagen eller mot avtalet med staten, kritiserande beslut som innebär att brist har konstaterats men inte så allvarligt att brott mot lagen eller avtalet föreligger, samt friande beslut. I ärenden som kan utmynna i fällande eller kritiserande beslut bereds programbolaget tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs. Besluten kan inte över- klagas och leder i praktiken inte till någon annan påföljd än att det berörda programföretaget i ett program skall redogöra för Radio- nämndens fällande eller kritiserande beslut. Radionämnden förutsätts uppmärksamma regeringen på mycket grova eller upprepade över- trädelser av regler i lagar eller avtal. Så har skett endast vid ett par tillfällen.
Antalet beslut har de senaste åren varierat mellan 433 och 621 beslut per år. Cirka 80 % av det totala antalet beslut fattas av direk- tören. Besluten sänds till dels anmälaren, dels berört programföretag. Anmälaren betraktas dock, som huvudregel, inte som part i bered— ningen eller i beslutsprocessen. Vid fällande eller principiellt viktiga beslut informeras pressen.
I vissa fall av brott mot reklam- och sponsringsreglerna kan Radio- nämnden tillgripa vitesförelägganden.
Radionämnden strävar efter att periodiskt publicera analyser av sina beslut. Till för ett par år sedan skedde detta årligen i en publi— kation betitlad ”Radionämnden anser...".
Radionämnden finansieras med TV-avgiftsmedel. Anslaget för 1991/1992 är 3 983 000 kronor, jfr avsnitt 3.5.4 Finansiering och anslagssystem.
2.1.2. Kabelnämnden
Kabelnämnden inrättades den 1 januari 1986 som central myndighet för verksamheten med radio- och TV-sändningar i kabelnät.
Nämnden och Närradionämnden har gemensam instruktion som återfinns i bilaga 5.
Kabelnämnden består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Ordförande och vice ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter utses av rege- ringen. Nämnden sammanträder i genomsnitt en gång per månad.
Kabelnämnden har gemensamt kansli med Närradionämnden. Redogörelse för hela den samlade kanslifunktionen görs i detta av- snitt. Se också avsnitt 3.5.3 Administration
Kansliet är indelati tre enheter; Kabelnämnden, Närradionämnden samt en gemensam enhet. Chef för kansliet är en direktören, som tillika är chef för enheten Kabelnämnden. Ställföreträdande direktör är chef för enheten Närradionämnden. För nämnderna finns en ge- mensam delegation som består av nämndernas ordförande, vice ord- förandena, direktören och ställföreträdande direktören. Inget uttalat krav på juridisk kompetens ställs på direktörstjänsterna. För när- varande är antalet medarbetare vid enheten Kabelnämnden tre band- läggare och en assistent, vid enheten Närradionämnden tre hand- läggare och tre assistenter samt vid den gemensamma enheten fyra assistenter.
Nämnderna har sina kanslilokaler vid Fredsgatan/Drottninggatan i Stockholm, men är uppsagda från dessa fr.o.m. ] oktober 1992.
Kabelnämnden har fr.o.m 1992 ändrade uppgifter, som följd av att den nya lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten vilken trädde i kraft den 1 januari 1992 och som följd av lagen (1992272)
om koncessionsavgift på televisionens område som trädde ikraft den I mars 1992.
Nämnden förordnar lokala kabelsändarföretag för högst tre år i taget, samt beslutar om återkallelse av förordnanden. Lokala kabel- sändarföretag får inte sända reklam. Nämnden prövar också frågor om statsbidrag till lokal programverksamhet.
Nämnden beslutar om undantag från nätinnehavares skyldigheter enligt den nya kabellagen, den s.k. must carry-regeln, samt om vites- förelägganden grundande på efterhandsgranskning av sändningar och enligt regler för reklam. Granskningarna sker i regel på eget initiativ, mer sällan efter anmälningar.
Nämnden skall också avgöra ärenden om koncessionsavgift på tele- visionens område, vilket för närvarande innebär att enligt lagen om koncessionsavgift på televisionens område fastställa och debitera Nordisk Television AB avgifter samt, om det behövs, hos Riksskatte- verket göra framställan om revision av programbolaget.
Enhetschefen beslutar i ärenden om förordnanden av lokala kabel- sändarföretag och om undantag från nätinnehavares skyldigheter om ärenden inte är av det slaget att de behöver prövas av nämnden.
Kabelnämnden informerar i publikationen ”Radio- och TV-sänd- ningar i kabelnät" ett par gånger per år.
Kabelnämnden är helt anslagsfinansierad, budgeten för l99l/1992 är 3 863 000 kronor, jfr avsnitt 3.5.4. Finansiering och anslags- system.
2.1.3. Närradionämnden
Försöksverksamhet med närradio inleddes år 1979 inom ramen för den statliga Närradiokommitténs arbete. Från den 1 januari 1986 permanentades tillstånds- och tillsynsverksamheten och Närradio- nämnden inrättades. Den för Kabelnämnden och Närradionämnden gemensamma instruktionen återfinns i bilaga 5.
Närradionämnden består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter företräder olika samhällsintressen. Samtliga ledamöter utses av regeringen. Nämnden sammanträder i genomsnitt en gång per månad.
En redogörelse för Närradionämndens kansli, som är gemensam med Kabelnämnden, finns ovan under 2.1.2 Kabelnämnden.
Närradionämnden beslutar om tillstånd att sända närradio, i frågor om återkallelse av tillstånd samt fastställer sändningstider i närradio. Nämnden handlägger också ärenden om sändningsavgifter för när- radio.
1 dag sänds närradio på cirka 160 orter. Cirka 2 000 föreningar har sändningstillstånd. Sändningstillstånd kan ges till lokala ideella föreningar som bedrivit verksamhet på orten under minst ett år. Sändningstillstånden kan återkallas i vissa fall, bl.a. på grund av obetald sändningstidsavgift, bristande verksamhet, brott mot beslut om sändningstid och mot förbudet mot reklamsändningar i närradio. Antalet beviljade sändningstillstånd var 1988/89 348 st., 1989/90 228 st. och budgetåret 1990/91 271 st. Nästan 200 tillstånd återkallades under 1990/91, varav 96 beslut berodde på obetald sändningstids- avgift, 90 på grund av bristande verksamhet, 1 på grund av brott mot beslutad sändningstid och 9 på grund av kommersiell reklam i närradiosändningar. Under hösten l99l återkallades ll tillstånd på grund av brott mot reklamförbudet. Efterhandsgranskningar — för att avgöra om kommersiell reklam förekommit — görs oftast efter anmäl- ningar. Viss initiativgranskning har, särskilt på senare tid, före— kommit.
Chefen för enheten Närradio får besluta i ärenden om frågor om tillstånd att sända närradio och om sändningstider om ärendena inte är av det slaget att de behöver prövas av nämnden.
Närradionämnden publicerar ett antal informationskril'ter per år, framför allt riktade till närradiosammanslutningar.
Närradionämnden finansieras med närradioavgifter, anslaget för 1991/1992 är 4 345 000 kronor, jfr avsnitt 3.5.4 Finansiering och anslagssystem. För närradioavgifter m.m. redogörs särskilt i avsnitt 3.7.1.
Närradionämndens verksamhet kommer att påverkas av statsmak- ternas ställningstagande till förslag om regler och villkor för privat— radio (Ds 1992z22). Promemorian innehåller också vissa förslag till ändring i närradiolagen.
2.1.4. Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden -— skillnader och likheter
De tre nämnderna och de två kanslierna skiljer sig i fråga om arbets- sätt och representerar olika kulturer. Härtill bidrar inte bara skill- nader i ålder och målformulering.
Radionämnden har funnits som självständig myndighet (sedan 1966) i mer än 25 år, Kabelnämnden och Närradionämnden i sex år.
Radionämnden har till uppgift att genom efterhandsgranskning övervaka att de marksändande programföretagens programutbud står i överensstämmelse med Radiolagen och respektive företags avtal med staten. En viktig del i den verksamheten är att svara för uttolkningen av gällande regler. Radionämnden har en väl definierad uppgift och en väl definierad och avgränsad målgrupp, som i regel rättar sig efter nämndens beslut.
Väl fungerande rutiner och bedömningsgrunder har utvecklats och förfinats av Radionämnden och inom kansliet under årens lopp. Granskningsarbetet innefattar ofta omfattande analys- och utrednings- arbete. Radionämnden uppfattas som allmänhetens "klagomur" och allmänhetens företrädare gentemot programbolagen. Nämndens mer principiella beslut uppmärksammas av massmedierna och dess verk- samhet är väl känd.
Antalet ärenden har fram till nu varit relativt konstant. Nyligen har uppgiften tillkommit att granska de reklamfinansierade sändningarna från Nordisk Television AB, utifrån likartade programregler som för public service-företagen. Det bör dock noteras att gällande regelverk för reklam och sponsring är likartat med det som styr Kabelnämndens granskning, inklusive möjligheter till vitesförelägganden.
Kabelnämnden inrättades mot bakgrund av introduktionen av satellit- och kabel-TV. Arbetsområdet har förändrats i takt med den tekniska utvecklingen.
Omvärlden präglas av effekter av högteknologisk utveckling. Kabelnämndens målgrupper är ett antal heterogena aktörer över hela landet som utnyttjar de tekniska möjligheterna för sina affärsidéer. Kabelnämnden beslutar om undantag från nätinnehavares skyldighe- ter, efterhandsgranskar TV-sändningar och beslutar om viten samt tar in koncessionsavgifter.
Kabelnämnden ska också stödja den ideella nyskapande verksam- heten inom lokal-TV-området. Via förordnanden och statsbidrag föl- jer och stödjer nämnden och kansliet de lokala kabelsändarföretagens icke—kommersiella utveckling.
Kabelnämndens verksamhet har således många olika syften — mål- grupper/avnämare är heterogena, lagefterlevnaden varierar, teknikut- vecklingen nationellt och internationellt spelar stor roll. Nämnden har under den korta tid den funnits fått ett antal nya uppgifter och av— vecklat andra, vilket ställt krav på flexibilitet och uthållighet.
Även Närradionämnden ger tillstånd, efterhandsgranskar att re- klamregler och andra regler efterlevs samt tar in avgifter.
Närradionämnden har dock en mer väldefinierad målgrupp, nämli- gen sammanslutningar som har fått tillstånd (av nämnden) att sända närradio. Men, dessa sammanslutningar är sins emellan mycket olika — de är många — och finns över hela landet. De senaste årens tendens att sammanslutningar i ökad grad bryter mot reklamförbudet i när- radio har också inneburit ett ifrågasättande av Närradionämndens roll. Indragningar av tillstånd har haft dålig effekt, besluten kringgås i en del fall.
Många sammanslutningar upprätthåller dock den ursprungliga idén med närradio. Sammanslutningarna rättar sig i regel efter Närradio- nämndens anvisningar, men de kan också vara okunniga eller litet slarviga. Nämndens — och framför allt kansliets — servicearbete med detaljgranskning av sändningstider, har utvecklats till en detaljerad rutin som, enligt nämndens uppfattning, inte riktigt har karaktären av central myndighetsutövning. Uppgifter som inte är av rutinkaraktär förekommer dock, som t.ex. medling mellan olika föreningar som inte kan komma överens om fördelning av sändningstider i närradio.
Det har varit en fördel med att ha ett gemensamt kansli för Kabel- och Närradionämnderna. Utvecklingen har kunnat analyseras på ett samlat vis. För kansliets del har det inneburit att stora uppgiftsmäng- der kunnat datoriseras samlat till ett välutvecklat ADB-system. Ordningen med en gemensam delegation har dock uppfattats av be- rörda som onödigt byråkratisk.
Få kontakter har hittills förekommit mellan Kabel-lNärradionämn- derna och Radionämnden. Det gäller både på nämnd- och kanslinivå.
Sammanfattningsvis kan verksamheterna karaktäriseras så, att Radionämnden — hittills — har efterhandsgranskat programutbudet
från en väldefinierad och hörsam målgrupp. Kabelnämnden analy- serar teknikutvecklingens möjligheter och fällor, ger bidrag, efter- handsgranskar heterogena målgrupper. Uppgifterna har växlat över tiden, likaså avnämarnas hörsamhet. Närradionämnden försöker hålla ordning — med hjälp av tillstånd, efterhandsgranskning, kontroll av sändningstider, service i form av konfliktlösning _ på cirka 2 000 lokala sammanslutningar som sänder närradio i Sverige. Detta präglar kulturen, ledamöterna och medarbetarna i de tre nämnderna —- kanslierna.
Översikt av uppgifter och målgrupper
Radio- Kabelnämnden Närradio- _ nämnden nämnden Målgrupp Public Nätinnehavare, Närradio— service- Lokala kabel- samman- företagen, sändarföretag, slutningar N ord .TV Andra sändande företag, _ Nord.TV Uppgift Eftcrliandsgranskning x x x Tillstånd, koncessioner, x x förordnande Återkallelser, viten x x x Bidrag x Ta in avgifter x x "Must carry"-regeln x
2.1.5 Andra myndigheter — pågående utredningar
Justitiekanslern (JK) och domstolsväsendet
Beslut av Kabelnämnden och Närradionämnden får i vissa fall över- klagas hos kammarrätt. Länsrätt skall i vissa ärenden pröva och eventuellt döma ut viten. som förelagts av Radionämnden, Kabelnämnden eller Närradionämn- den.
Yttrandefrihetsbrott och brott mot tryckfrihetsförordningen be- handlas av domstol. Justitiekanslern är exklusiv åklagare i tryckfri- hetsmål, i mål om yttrandefrihetsbrott i radio- och TV-program samt den som för statens talan i mål om förbud mot egensändning i kabelnät.
Justitiekanslerns arbetsuppgifter m.m. är för närvarande föremål för utredning (dir 19912110). 1 direktiven till utredaren sägs bl.a. att ”kritiken beträffande JKs funktioner inom tryckfrihets- och yttrande- frihetsornrådena har gjort gällande att ”(5 objektivitet kan sättas ifråga”. JK har både som uppgift att värna om den enskildes tryck- och yttrandefrihet och att vara åklagare i fall av brott. Enligt direk- tiven bör dock inte grunddragen i systemet ifrågasättas. ”Således torde det inte vara lämpligt att att låta J Ks uppgifter i tryckfrihetsmål m.m. handläggas av den vanliga polis- och åklagarorganisationen som i andra brottmål.” Utredningsarbetet bör vara avslutat före 1992 års utgång.
En ny myndighet på telekommunikationsområdet
En ny myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten kom- mer i vissa ärenden att behöva samråda med en myndighet eller organisation för frekvensfördelningsfrågor.
Närradionämnden samrådet i frågor som rör tillstånd att sända närradio med Televerkets frekvensförvaltning. l eventuellt komman- de koncessionsärenden för privatradio behövs samråd med den frek— vensförvaltande organisationen.
Frekvensrättsutredningen (K 1990:02) hade i uppdrag att föreslå ändringar och tillägg i den radiorättsliga lagstiftningen samt en ny organisation för myndighetsutövning på radioområdet. Utredningen avlämnade hösten 1991 en promemoria — Organisationen av en ny myndighet på radioområdet (K 91/2088/2) — till Kommunikations- departementet. Med utgångspunkt bl.a. från denna PM, EG-kommis- sionens direktiv om konkurrens på marknaderna för teletjänster, förändringen av Televerkets associationsform, m.m. tillsattes en orga- nisationskommitté den 12 december 1991 (dir 199111 14) för att utar- beta förslag till en ny myndighet inom telekommunikationsområdet.
I uppdragen ingår att sammanföra de uppgifter som för närvarande utförs av Statens telenämnd (STN) och de uppgifter inom Televerkets
frekvensförvaltning som är av myndighetskaraktär, till en enda från Televerket fristående myndighet. I denna myndighet bör också i görligaste mån samtliga myndighetsuppgifter inom telekommunika- tionsområdet samordnas.
Den nya myndigheten väntas börja sin verksamhet den 1 juli 1992.
Public: service-_)?iretagen
Public service-företagen inom Sveriges Radio-koncernen skall utöva sina sändningsrättigheter i enlighet med radiolagen och de mm] som ingåtts mellan staten och vart och ett av företagen.
En proposition (1991/921140) om den avgiftsfinansierad: radio- och TV-verksamheten 1993—1996 m.m. lämnades till riksdagen i mit- ten av mars 1992. Propositionen och den därpå följande r:ksdags— behandlingen skall utgöra underlag för nästkommande avtalsperiod med public service-bolagen. En utgångspunkt är därvid riksdagsbeslu- tet 1991 (prop. 1990/911149, KU39, rskr. 370) om att verksamheten under en ny avtalsperiod bör handhas av tre programbolag; ett för TV, ett för radio och ett för utbildningsprogram. Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB förs samman till ett ljudradioföretag.
Frågor som behandlas i propositionen 1991/922140 är bla. före- tagsform, ägarförhållanden och ägandestruktur, organisation, finan— siering. den kommande avtalsperiodens längd och publikinllytande. Radionämndens uppdrag förutsätts vara i stort sett oförändrat under den kommande avtalsperioden.
På ett par punkter innebär dock förslagen förändrade rutiner. Det gäller bl.a. beriktigande och genmäle. Programföretagens skyldighet att underrätta Radionämnden så snart någon begärt genmäle eller be- riktigande föreslås begränsas till de fall då genmäle eller beriktigande inte beviljats. Detta innebär en något förenklad byråkrati. Enligt för— slagen bör också Radionämnden, före beslut om prövning enligt bestämmelserna om att den enskildes privatliv ska respekteras, in- hämta skriftligt medgivande från den som kan ha utsatts för brott mot denna bestämmelse. Begreppet ”god underhållning” föreslås utgå som grund för granskning av program. I propositionen betonas att pro- gramutbudet skall ha hög kvalitet, samtidigt som det framhålls att Radionämnden inte skall granska enskilda program utifrån kva-
litetsaspekten. Det bör vara möjligt för nämnden att övervaka att ett programföretags utbud i sin helhet uppfyller kravet på hög kvalitet.
I propositionen föreslås att ett publikråd inrättas med represen- tanter för olika lyssnar- och tittargrupper. Rådet skall instruktions- enligt ha ställning som en särskild myndighet, fristående från public service-företagen. Det anses dock inte vara befogat att etablera något särskilt sekretariat utan sådana funktioner bör kunna fås från någon av myndigheterna inom medieområdet. I detta sammanhang hänvisar propositionen bl.a. till den myndighetsorganisation som denna utred— ning har att föreslå.
Nytt bolag för rundradiosändningar
Ett nytt statligt bolag för programinsamling och programutsändning för programföretag med tillstånd av bedriva rundradiosändningar enligt 5 & radiolagen, föreslås i prop. 1991/92:140 om den avgifts- finansierade radio- och TV—verksamheten 1993—1996 m.m. inrättas fr.o.m. den 1 juli 1992. Verksamheten i det nya bolaget motsvaras i stort av nuvarande rundradioverksamheten inom Televerkets radio- division (Televerket Radio). Anläggningar och personal föreslås föras över till ett nybildat bolag.
Regeringen har. med utgångspunkt från betänkandet, tillsatt en organisationskommitté (dir 1992114) med uppgift att förbereda bild— andet av det nya statliga aktiebolaget som skall ha huvudmannaskapet för rundradionätet fr.o.m. den 1 juli 1992.
Taltidningsnämnden
Taltidningsnämnden handlägger ärenden om statligt stöd till radio- och kassettidningar, svarar för upphandling, fördelning och utveck- ling av särskilda mottagarutrustningar. Nämnden verkar också för att underlätta för abonnenter på radio- och kassettidningar att hantera den tekniska utrustningen som behövs för mottagning.
I direktivet till denna utredning övervägs om inte Taltidnings- nämndens uppgifter borde ingå i en ny myndighet för radio- och TV- sändningar till allmänheten. Detta anses dock inte lämpligt med hän- syn till att prövning av frågor om taltidningar förutsätter god känne- dom om dagspressens förhållanden. Taltidningsnämnden bör därför
behålla sitt organisatoriska samband med Presstödsnämnden. Däremot kan det behövas samråd mellan Taltidningsnämnden och den nya myndigheten för radio- och TV-sändningar till allmänheten, t.ex. i frågor om fördelning av sändningstid.
Patent- och Registreringsverket (PRV)
Kabelnämnden hade, i samband med sin tidigare uppgift med uppbörd av avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar, register över nät- innehavare, lokala kabelsändarföretag, nät, satellitprogram och kanal- upplåtelser. Lagen om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar upphörde att gälla fr.o.m. den 1 januari 1992. Någon ajourhållning av Kabelnämndens register, frånsett lokala kabelsändarföretag, krävs inte mer.
Enligt den nya lagen om kabelsändningar till allmänheten får Kabelnämnden förelägga viten om reklamregler i lokala kabelsänd- ningar inte följs. Kabelnämnden behöver således fortfarande tillgång till uppgifter om dem som bedriver egensändningar i kabelnät, en av uppgifterna i tidigare register om ansvariga utgivare m.m.
Enligt följdlagstiftningen till yttrandefrihetsgrundlagen skall utgi- vare av andra radioprogram än de, som har tillstånd av staten att be- driva rundradiosändningar, anmälas till PRV. I samband med lagens ikraftträdande överfördes Kabelnämndens uppgifter till PRV, som fortsättningsvis är registeransvarig myndighet. PRV är därmed den enda myndigheten som har tillgång till ett register över dem som bedriver egensändningar, dvs. de som har utsett utgivare.
Radiolagsutredn ingen
Radiolagsutredningen tillsattes 1985 (Dir 198521) och har vid flera tillfällen därefter fått tilläggsdirektiv (Dir l986:3, 198722, 198921). Utredningen har avgivit ett antal delbetänkanden med förslag som på- verkat och kommer att påverka verksamheten inom radio- och TV- området.
Utredningen kommer med ytterligare ett delbetänkande (SOU 1992131) Lagstiftning för sändningar av televisionsprogram till satel- lit, samtidigt som denna utredning avslutas.
I det kommande betänkandet belyser utredningen konsekvenserna av ett svenskt tillträde till Europarådets konvention om gränsöver- skridande television samt innebörden av EG-direktivet TV utan grän- ser, vilket via EES-avtalet väntas gälla för Sverige fr.o.m. den ljanuari 1993.
Här skall endast kortfattat beröras förslag som kan komma att få effekter för en ny myndighet för radio- och TV-sändningar till all- mänheten.
En ansvarig organisation — en tillsynsmyndighet — för tillsyn av och uppgiftslämnande om satellitsändningar skall finnas enligt konven- tionen och direktivet. Den nya myndigheten skulle kunna få i uppdrag att ansvara för frågor som åläggs varje medlemsland;
— frågor som gäller satellitsändningars innehåll, — kontakter med internationella organ,
— kontinuerlig rapportering av framför allt programstatistik och be- dömning av utvecklingen inom området.
För dessa uppgifter krävs också att myndigheten registrerar ett antal uppgifter som det kommer att åläggas företag m.fl. som bedriver programverksamhct via satellit.att lämna.
Regler och villkorför privatradio (Ds ] 99222 )
Inom Kulturdepartementet har utarbetats en promemoria (Ds 1992122) med förslag om regler och villkor för privatradio — kom— mersiellt finansierad lokal radio. Promemorian innehåller också för- slag om ändrade regler för närradio. Förslagen remissbehandlas för närvarande. En proposition är att vänta i höst. Riksdagsbeslutet måste fattas före årets utgång för att, som föreslås, privatradio ska kunna starta den 1 januari 1993.
Förslagen kommer i hög grad att beröra en ny myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten.
Vad först angår närradioverksamheten kommer ett genomförande av förslagen i promemorian att innebära:
— Antalet sändare för närradio reduceras fr.o.m. den 1 januari 1993. Sammanslutningar som använder dessa sändare erbjuds sänd- ningstid i andra sändare på orten.
— Nämndens kansli skall upphöra med att debitera närradioavgifter (avgifterna föreslås slopas) fr.o.m. den 1 januari 1993.
— Beslut i nämnd om återkallelser av tillstånd att sända närradio upp- hör i vissa fall. Istället skall nämnden besluta om vitesföreläggan- den. Beslut om sanktioner p.g.a. obetald närradioavgift upphör. (Under 1990/91 berodde 96, av totalt 198 ärenden om återkallelser,
på att avgiften var obetald.)
— Vid efterhandsgranskning av program i närradio tillkommer regler för sponsring, vilket föreslås ska bli tillåtet i närradio.
I promemorian föreslås att en ny tillfällig myndighet — ”privat- radiomyndigheten" — inrättas den 1 januari 1993, för att handlägga ärenden om privat radio. Denna tillfälliga myndighet föreslås sedan inordnas i en ny myndighet för radio- och TV-sändningar till allmän- heten, när denna inrättas. "Privatradiomyndigheten” föreslås få både tillståndsgivande (koncessioner) och efterhandsgranskande uppgifter. För fullständighetens skull redogörs nedan för ”privatradiomyndig- hetens” uppgifter, enligt promemorian (Ds l992:22):
— Inhämta önskemål om lämpliga sändningsområden för privatradio.
— Fastställa sändningsområden och antalet tillstånd per område — med beaktande av önskemål från intresserade radioföretag och andra berörda, utifrån vad som är tekniskt möjligt och vad som är natur- liga lokala intresseområden.
— Kungöra, för ansökan om tillstånd, lediga områden. — Meddela tillstånd och/eller kalla till auktion.
— Genomföra auktion, ta in första ”avbetalningen" på koncessions- avgifter. (Löpande koncessionsavgifter föreslås tas in av Riksskatte- verket.)
— Föra register över utgivare och ställföreträdande utgivare. —- Godkänna överlåtelser av tillstånd.
— Utifrån regler för privatradio, efterhandsgranska program och i förekommande fall förelägga viten.
— Utifrån regler om sändningarnas omfattning och anmälningsplikt av utgivare, föra talan i länsrätt om återkallelse av tillstånd.
Promemorian remissbehandlas för närvarande.
2.2. Gällande rätt
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) trädde i kraft den 1 januari 1992. Den reglerar skyddet för yttrandefriheten i radio, television, filmer, videogram och ljudupptagningar m.m. Lagen bygger på samma grundsatser som tryckfrihetsförordningen vilket innebär bl.a. att principerna om censurförbud och etableringsfrihet gäller för hela det moderna massmedieområdet med visst undantag i fråga om använd- ningen av radiofrekvensspektrum och viss förhandsgranskning av film och videogram. Även de tryckfrihetsrättsliga principerna om ensamansvar och källskydd, begränsning av möjligheterna till krimi- nalisering samt särskild rättegångsordning med tillgång till jury gäller.
Varje svensk medborgare och svensk juridisk person har enligt 3 kap. l & första stycket YGL rätt att sända radioprogram genom tråd. Denna frihet hindrar emellertid inte att det i lag meddelas föreskrifter dels om skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till all- mänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning, dels om ingrip- anden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på vålds— framställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp (3 kap. l & andra stycket). Bestämmelserna i grundlagen hindrar inte heller att det i lag meddelas bestämmelser om förbud mot kommersiell reklam i radioprogram eller om villkor för sådan reklam, eller föreskrifter om förbud mot och villkor för annan annonsering och sändning av program som helt eller delvis bekostas av någon annan än den som bedriver programverksamheten (] kap. 12 5 andra stycket).
Rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd får enligt 3 kap. 2 & regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända.
Enligt 3 kap. 5 & första stycket skall frågor om rätt att sända radio- program kunna prövas av domstol eller av en nämnd, vars samman- sättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller har varit ordinarie domare. Prövningen av regeringsbeslut skall göras av domstol och behöver endast avse beslutets laglighet.
Radionämnden, Närradionämnden och Kabelnämnden är sådana nämnder som avses i 3 kap. 5 & första stycket.
Vid ingripande på grund av missbruk av yttrandefriheten, skall enligt andra stycket i paragrafen frågan prövas av domstol under medverkan av jury. Detta gäller dock inte om saken rör överträdelse av föreskrifter eller villkor i fråga om reklam m.m.
Av 7 kap. 4 & framgår att det i lag får föreskrivas att en nämnd skall granska att radioprogram, som har sänts på annat sätt än genom tråd, står i överensstämmelse med de föreskrifter och villkor som gäller för sändningarna. Nämnden, vars sammansättning skall vara bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare, får endast uttala sin mening och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller villkoren. I lag får föreskrivas att ett före— läggande av nämnden får förenas med vite.
Frågor om ansvar för yttrandefrihetsbrott och om utdömande av vite prövas enligt 3 kap. 5 5 av domstol.
Radiolagen (l966:755)
Enligt 5 & radiolagen krävs tillstånd av regeringen för att sända radioprogram i rundradiosändning här i landet. Programföretaget avgör ensamt vad som skall förekomma i en sändning men har att iaktta allmänna bestämmelser om yttrandefrihet, saklighet m.m. samt regler om reklam och annonstid i televisionen. Övriga villkor för sändningsrätten skall enligt 7 & radiolagen tas in i ett avtal mellan regeringen och programföretaget.
I 17, 17 a och 18 åå radiolagen regleras vissa av radionämndens uppgifter. Radionämnden har att i efterhand granska om ett företags rätt på grund av tillstånd utövas i enlighet med radiolagen och avtalet mellan regeringen och företaget (17 & första stycket). Har radio- nämnden förklarat att företaget brutit mot bestämmelse i lagen eller avtalet med regeringen, skall företaget sända redogörelse för radionämndens beslut, om detta har bestämts i avtalet mellan företaget och regeringen (17 å andra stycket). Radionämndens sammansättning framgår av 17 & tredje stycket och regeringens rätt att meddela närmare föreskrifter om nämndens verksamhet av 17 & fjärde stycket.
Radiolagens 8—15 åå innehåller bestämmelser om annonser som sänds under annonstid i televisionen. I avtalet mellan regeringen och programföretaget får företaget åläggas ytterligare skyldigheter an— gående annonstid i televisionen. Om programföretaget bryter mot vissa av de bestämmelserna eller avtalet får radionämnden förelägga företaget enligt 17 a å att följa bestämmelsen. Föreläggandet får förenas med vite.
Enligt 5 kap 3 å lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfri- hetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall den som sänder radioprogram till allmänheten ombesörja att varje pro- gram spelas in. Programföretaget är på uppmaning av radionämnden skyldigt att tillställa nämnden en sådan upptagning av ett program (18 å).
Närradiolagen (1982z459)
Närradionämnden prövar enligt 2 å närradiolagen frågor om närradio och har tillsyn över närradioverksamheten. Dess samman- sättning framgår av 2 å andra stycket och i tredje stycket ges rege- ringen rätt att meddela närmare föreskrifter om nämnden.
Tillstånd att sända närradio krävs enligt 3 å av Närradionämnden. I förslag till lag om privatradio (Ds 1992:22; Regler och villkor för privatradio) har ett andra stycke till 3 å tillagts angående förbud för sammanslutning att ha tillstånd till privatradio och närradio samtidigt. I proposition (1991/922140) om den avgiftsfinansierade radio— och TV-verksamheten 1993—1996 m.m. har föreslagits att 6 å närradio- lagen skall upphävas. Enligt föreslagen lydelse av 6 å i Ds 1992z22 innehåller paragrafen vissa regler om sändare för närradio.
Närradionämnden beslutar enligt 7 å vilka sammanslutningar som skall få sända närradio och under vilken tid. Återkallelse av tillstånd att sända närradio regleras i 13 och 16 åå. Närradionämnden får återkalla tillstånd i vissa fall som anges i 13 å. Om en domstol funnit att ett program i närradio innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten kan domstolen enligt 16 å återkalla sammanslutningens tillstånd att sända. Ändring av 13 å och införande av en 13 a å har föreslagits i Ds 1992:22. I vissa fall av brott mot bestämmelserna skall tillstånd kunna återkallas
av nämnden men i andra fall föreslås att nämnden förelägger sam- manslutningen att följa bestämmelserna vid äventyr av vite.
Den som sänder radioprogram till allmänheten skall ombesörja att programmen spelas in. På uppmaning av Närradionämnden skall sammanslutningen enligt 14 å tillställa nämnden en sådan inspelning. Viss ändring av paragrafen föreslås i proposition 1992zl40.
Närradionämndens beslut om tillstånd eller återkallelse av tillstånd samt om fördelning av sändningstid kan enligt 15 å överklagas hos kammarrätten.
Lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets- förordningens och yttrandefrihetsförordningens områden
De bestämmelser i lagen som rör någon nämnd finns i 3 kap. 3 och 4 åå samt de som rör privatradiomyndigheten finns enligt Ds 1992z22 i 6 a och 6 b åå. En sammanslutning som avser att sända närradio skall utse en utgivare för programverksamheten. Vem som är utgivare och eventuellt ställföreträdare för utgivaren skall anmälas till Närradionämnden. Detsamma föreslås att gälla för utgivare och ställföreträdare för innehavare av tillstånd enligt privatradiolagen.
Anmälan om vem som utsetts till utgivare och ställföreträdare för utgivaren skall i vissa fall enligt 3 kap. 13 och 14 åå ske till Patent- och registreringsverket. Detta gäller utgivare och ställföreträdare för utgivaren av radioprogram i trådsändningar som inte är vidaresänd- ningar och som sänds av annan än de programföretag som har till— stånd att sända radioprogram enligt 5 å första stycket radiolagen (l966:755).
Den som bedriver sändningsverksamhet skall vidare enligt 17 å föra ett register över förordnanden för personer som vid direkt- sändningar själva skall svara för de yttrandefrihetsbrott som de kan tänkas begå. Utdrag ur registret skall sändas till Patent- och registre- ringsverket.
Lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten
Enligt 5 å lagen skall det finnas en för hela landet gemensam kabel- nämnd för prövning av vissa frågor om kabelsändningar. Kabel- nämnden kan förordna företag som lokala kabelsändarföretag enligt 6—7 åå.
Domstol får i vissa fall meddela förbud mot egensändning mot den som bedriver sändningsverksamhet eller förlänga ett tidigare med- delat sändningsförbud. En dom som innehåller ett sändningsförbud eller förlängning av sändningsförbud skall översändas till Kabel- nämnden enligt 18 å. Kabelnämnden får enligt 21 å förelägga någon att följa bestämmelserna. Föreläggandet kan riktas mot den som bryter mot vissa allmänna bestämmelser i 3 å, den nätinnehavare som ej följer sina skyldigheter enligt 6 å samt den som bryter mot bestäm- melserna om reklam mm i egensändning. Föreläggandet får förenas med vite. Nämnden kan även återkalla förordnande för företag som i strid mot reklamförbudet sänt reklam. Detta kan ske om företaget fortsätter sända reklam efter domstolens lagakraftvunna dom på vite.
Kabelnämndens sammansättning framgår av 22 å. Inspelning som någon är skyldig att bevara skall enligt 23 å på Kabelnämndens uppmaning lämnas till nämnden. Nämnden får även förelägga vite.
Kabelnämndens beslut kan enligt 24 å överklagas till kammar- rätten.
Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område
Ett programföretag som enligt radiolagen har tillstånd att i hela landet sända televisionsprogram i rundradiosändning är under vissa förutsättningar skyldigt att betala koncessionsavgift till staten. Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område innehåller bestämmelser om bl.a. beräkning, fastställande och betalning av kön— cessionsavgiften. Frågorna handläggs av Kabelnämnden.
Enligt 18 å lotterilagen krävs under vissa förutsättningar inte tillstånd att anordna lotteri i samband med rundradiosändning eller trådsänd- ning som sker med stöd av tillstånd av regeringen eller Kabel- nämnden.
Privatradiolagen (1992:000)
Lagens bestämmelser enligt Ds ] 992:22
Privatradiomyndigheten beviljar enligt 4 å privatradiolagen tillstånd att sända privatradio. Bestämmelser om villkor för tillstånd, hand— läggning av frågor och om avgifter finns bl a i 8—9, 11—12, 21, 25 och 28 åå. Återkallelse av tillstånd regleras i 19 å. Där stadgas att privatradiomyndigheten skall föra talan vid länsrätt om tillståndets återkallande. Myndigheten kan inte själv besluta om indragning av tillstånd mot bakgrund av yttrandefrihetsgrundlagens krav att frågor om rätt att sända radioprogram skall prövas av domstol eller dom- stolsliknande nämnd.
Om en tillståndshavare bryter mot bestämmelserna om sändningar- nas innehåll samt om reklam och sponsring får privatradiomyndig- heten förelägga honom vid vite att följa bestämmelserna. Myndig- hetens beslut får, med vissa undantag, överklagas hos kammarrätten enligt 29 å.
2.3. Etiska regler, självreglering inom pressen m.m.
Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet (SJF), Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har tillsammans med public service-företagen utarbetat etiska regler för press, radio och TV. Det är fråga om rekommendationer med utgångspunkt från yttrandefri- hetslagstiftningen samt lagstiftningen för radio och TV riktad till allmänheten.
Den etiska regelsamlingen har följande underrubriker:
— Ge korrekta nyheter — Ge plats åt bemötanden
— Respektera den personliga integriteten — Var varsam med bilder
— Döm ingen ohörd — Var försiktig med namn
Centralt i sammanhanget är begreppet "god publicistisk sed". För pressens del svarar Pressens Opinionsnämnd (PON) för tolkningen härvidlag. I ärenden som inte hänskjuts till nämnden är det Allmän- hetens Pressombudsman (P0) som avgör.
P0 och PON regleras ej av statliga bestämmelser utan är helt och hållet ett resultat av en överenskommelse inom branschen. Efterlev- naden av utslagen kan inte påverkas med statliga sanktionsmedel. Finansieringen är en angelägenhet för branschorganisationerna.
PON kan enligt sina stadgar uppta ärenden efter anmälan av PO eller efter anmälan som ingetts till P0 och som av PO hänskjutits till nämnden. Det finns även möjlighet att hänskjuta ett ärende som PO lämnat utan åtgärd till nämnden. I sammanhanget markeras att den pressetiska granskningsverksamheten syftar till att stödja "den lilla människan" i första hand, medan företag, organisationer etc. kan på- räkna stöd enbart i frågor rörande rättelse och genmäle.
PON är sammansatt av en ordförande samt fem ledamöter med ett varierande antal personliga suppleanter. Tre av ledamöterna utses av respektive PK, TU och SJF. Övriga två ordinarie ledamöter utses gemensamt av en av Riksdagens justitieombudsmän samt ordföranden i Sveriges Advokatsamfund. Om kriterierna för de två sistnämnda ledamöterna — och deras suppleanter — sägs att de skall ha "förankring hos allmänheten, företrädesvis genom anknytning till organ för det fria folkbildningsarbetet och andra folkrörelser, till arbetsmarkna- dens parter. till konsument- och näringslivsorganisationer och lik- nande samt att de icke står i beroendeförhållande till tidningsföretag eller till pressens organisationer".
Nämnden utser i sin tur ordförande och vice ordförande, vilka skall vara jurister med domarerfarenhet.
En tidning som klandras skall erlägga ”böter" i form av en expedi- tionsavgift som beräknas i förhållande till upplagan. Medlen används för att täcka PO/PONs kostnader.
Härutöver skall den klandrade tidningen publicera utslaget.
PO skall enligt sin instruktion ”på eget initiativ eller efter anmälan påtala avvikelser från god publicistisk sed i periodisk skrift".
PO utses av ett kollegium bestående av JO, ordföranden i Advokat- samfundet samt ordföranden i Pressens Samarbetsnämnd. Huvudman är Stiftelsen Pressens Ombudsman. Stiftare och finansiärer är PK, SJF och TU.
En liten grupp tidningar vill av principiella skäl inte stödja den frivilliga självsanerande verksamhet som PO/PON representerar.
Antalet av PO avgjorda ärenden per år uppgår till ca 300. Motsva- rande siffra för PON är ca 125. Sammanlagt ca 20 % av anmäl- ningarna ledde till fällningar.
2.4. Förhållandena utomlands
2.4.1. Inledning
Att jämföra den svenska myndighetsregleringen av radio- och TV- verksamhet med vad som gäller i andra länder är förenat med avse— värda metodproblem. Det kan vara frestande att dra alltför långt— gående slutsatser av skenbara likheter. Liksom i vårt land förändras mediestrukturen mycket snabbt och en jämförande studie — hur ut- tömmande den än må vara — blir snabbt inaktuell. Vidare måste man ha klart för sig att historiskt sett har radio- och TV-verksamheten byggts upp på olika sätt i de aktuella länderna. Härtill kommer att det finns olika förvaltningstraditioner. Sålunda skiftar, även inom Norden, ansvarsuppdelningen mellan respektive ministerium och centrala myndigheter.
Även med dessa reservationer kan det dock i detta sammanhang finnas lärdomar som kan dras av hur man på olika sätt löst problemen t.ex. i samband med kabelutbyggnad och med granskning och till- ståndsgivning.
2.4.2 Norden
Allmänt om utvecklingen
Utvecklingen och organisationen av etermedieverksamheten i Sverige, Norge, Finland och Danmark uppvisar stora likheter. Det gäller t.ex. den monopolställning som tidigare gällde för programföretagen Sveriges Radio (SR), Danmarks Radio(DR) och Norsk Rikskring- kasting (NRK). Synen på public service-verksamheten överens- stämmer i stora drag. Det gäller även Finland, även om motsvarande programföretag — YLE — tidigt fick konkurrens från ett reklamfinan- sierat företag (MTV). I Sverige startade TV 2 inom ramen för den gamla ordningen, medan det andra rikstäckande TV-programmet i Norge och Danmark startat i samband med att reklamfinansiering tilläts. Reklamförbudet har numera hävts även i vårt land — för att möjliggöra utbyggnaden av en tredje markbaserad TV-kanal.
Reklamförbudet gäller alltjämt DR, NRK och SR-koncernens pro- gramföretag. Likartade sponsringsbestämmelser har under de senaste åren införts för de nämnda företagen, liksom för YLE.
Det finns avsevärda variationer i det sätt varpå styrelse och ledning för respektive programföretag utses. En ytterlighet representerar YLE, där praktiskt taget alla högre chefer utses på partipolitiska grunder. Skillnaderna till trots i fråga om politisering, får de nor- diska public service-företagen sägas vara garanterade en vidsträckt programmässig integritet.
Närradio/T V och olika former av privat radio- och TV-verksamhet finns redan i Finland, Danmark och Norge. Liknande lagstiftning övervägs f.n. i Sverige (avseende privat radio).
Likheterna skall inte överdrivas, men det finns trots allt mer som förenar än som skiljer de nordiska länderna vad den nationella mediepolitiken anbelangar.
Tillståndsgivningen
Koncessionsgivningen för markbunden rikstäckande TV — som i Sverige i praktiken skett på departementsnivå — handhas på liknande sätt i Norge (Kulturdepartementet) och Finland (Trafikministeriet). I Danmark är både Danmarks Radios och det reklamfinansierade TV 2:s sändningsrätt lagfäst, dvs. avgörs av Folketinget.
Koncession för närradio och kabel-TV lämnas i Norge av när- kringkastingsnämnden. [ Danmark ligger tillståndsgivningen för lokal radio och TV på lokala nämnder, tillsatta av kommunstyrelserna. En majoritet av ledamöterna skall nomineras av det lokala föreningslivet. I Finland meddelas koncession för lokal radio och TV av Trafik- ministeriet.
När det gäller förvaltningen av distributions- och kontributionsnät, har televerken i våra nordiska grannländer funktioner i stort sett mot- svarande vad som gäller i Sverige. Förändringar är emellertid att vänta bl.a. mot bakgrund av planerade omstruktureringar av telever- kens arbetsområden.
Gransknings- och tillsynsorganisationen
I Norge får den redan existerande Klagenemnda for kringkastings- program i uppgift att granska alla radio- och TV-program som sänds i Norge. Nämnden är mycket liten, ordförande och två övriga leda- möter, var och en med en personlig suppleant. Nämnden skall pröva om ett program behandlat något otillbörligt eller om privatlivets fred blivit kränkt. Att programbolagen beriktigar hör också till de frågor som bevakas av nämnden.
Det är att märka att i Norge en särskild granskning med avseende på reklamreglerna i allmän-TV t.v. skall göras av departementet självt. Denna provisoriska ordning kommer förmodligen att ersättas med en särskild instans. I Danmark finns för ändamålet en särskild nämnd, Radio- og TV-reklamenaevnet, medan motsvarande uppgifter i Finland ombesörjs av de konsumentpolitiska myndigheterna.
Till den norska närkringkastingsnämndens uppgifter bör att utöva tillsynen över verksamheten med närradio/T V samt kabel—TV samt att vid överträdelse besluta om sanktioner. Eftersom reklam är tillåten i närradio och lokal TV i Norge ingår granskning av reklaminslagen och att dessa följer regelverket i nämndens uppgifter. Liksom den svenska kabelnämnden har närradionämnden i Norge möjlighet att med särskilda bidrag stödja lokal "TV—produktion.
1 Danmark sker kontrollen efter delvis annorlunda principer. Först skall nämnas att det i enlighet med den danska lagen om medieansvar finns en för press och etermedier gemensam nämnd, Pressentevnet. Nämnden bedömer om publicering skett i strid med
god pressetik och frågor om skyldighet att publicera genmäle. ] nämnden ingår ledamöter med domarerfarenhet, samt representanter för medievärlden respektive allmänheten, samtliga utsedda av det danska justitiedepartementet. Nämnden ersätter den tidigare speciella nämnden för radio och TV, Radionavnet.
En särskild nämnd , Radio- og TV-reklamenazvnet, granskar som redan nämnts hur reklamreglerna efterföljs. Vidare finns en nämnd för satellit- och kabelfrågor, jämförbar med den svenska kabelnämn- den, Satellit- ag Kabelnazvnet. Slutligen skall nämnas det Utvalg vedr lokal radio og TV som är överordnat de lokala nämnderna.
Även i Finland finns en för press och etermedier gemensam nämnd, Opinionsnämnden för massmedier (OFM), men dess verksam- het regleras inte i lag utan genom ett avtal mellan journalistorga- nisationerna, tidningsutgivarna samt YLE.
Publik- och programråd
Slutligen bör uppmärksammas de institutionaliserade formerna för kontakt med publik och samhällsliv. [ Norge finns för vardera NRK och TV 2 ett slags programråd med uppgift att uttala sig om och dra upp riktlinjer för resp företag. Det till NRK knutna rådet (Kring- kastingsrådet) på tjugo ledamöter utses till hälften av regeringen och till hälften av Stortinget. Det till TV 2 knutna programrådet har sju ledamöter som utses av Kulturdepartementet. Det förutsätts att med- lemmarna bör vara i första hand "fagleg kunnige". I sammanhanget bör nämnas att en mediepolitisk stortingsmelding har aviserats med förslag bl.a. till "eit organ for meir prinsipielle spörsmål som har tekniske og ökonomiske konsekvensar" för NRK och norska TV 2.
För YLE och MTV finns ett gemensamt, av riksdagen utsett för- valtningsråd. Till DR och TV 2 i Danmark är knutna programråd, ut- sedda av kommunikationsministern. Råden skall avge yttranden till styrelse och direktion. Det finns också en parallell regional organisa- tion av programråd. I Sverige kommer troligen ett publikråd att in- föras den ljanuari 1993.
Det kan i sammanhanget vara värt att notera att det i samband med TV 2-beslutet i Norge diskuterades om ett organ skulle inrättas för mediepolitisk samordning. Det är inte osannolikt att ett sådant förslag lämnas ganska snart.
2.4.3. Frankrike
Under de senaste tjugo åren har den franska myndighetsorganisa- tionen för radio och TV förändrats radikalt. Man har strävat efter att stärka etermediernas publicistiska integritet. Alltjämt tillåter emeller- tid organisationsstrukturen ingripanden från regeringens sida.
De Gaulle-epokens etermedier, samlade i monoliten ORTF (Office Radio et Television Francaise), sorterade under informationsministe- riet och gjorde skäl för beteckningen regeringskontrollerade. Nya vindar började blåsa i mitten av 1970—talet. År 1974 styckades ORTF- kolossen och ersattes med fyra fristående enheter, en för radion och en för de då tre public service-kanalerna i TV, en med ansvar för distribution av programmen samt slutligen ett produktionsbolag.
Sändningsmonopolet hävdes år 1982 och distributionsmonopolet fyra år senare. År 1987 privatiserades så en av public service-kana- lerna, TF 1. Då hade ett par reklamfinansierade TV-kanaler redan etablerat sig liksom en kanal för betal-TV. F.n. (våren 1992) finns det två statliga public service-kanaler (Antenne 2 och FR 3), båda mark- sända, reklam- och avgiftsfinansierade, och tre privata (TF ], la Cinq och M 6), marksända och reklamfinansierade. Vidare finns den satel- litdistribuerade la Sept, som tidvis också marksänds via FR 3s nät. La Sept är en public service-kanal och finansieras med mottagaravgifter. Canal Plus, slutligen, är en krypterad betal-TV-kanal som finansieras med abonnemang och reklam. Härtill skall läggas den samägda direktsändande satellitkanalen — TV 5 Europe — samt ett antal lokala markbundna nät och kabelnät med lokal produktion. Eftersom även de statliga kanalerna finansieras med reklam, vid sidan av mottagar- avgifter, är konkurrensen mycket hård. En av de privata kanalerna tvingades på nyåret 1992 till konkurs (La Cinq).
Fr.o.m. 1982 låg koncessionsgivning och tillsyn hos en myndighet, Haute Autorité de la Communication Audiovisuelle som år 1986 fick en starkare ställning och ombildades till Commission Nationale de la Communication et des Libertés (CNCL). Tre år senare var det dags för en ny omorganisation till Conseil Supérieur de l'Audiovisuel (CSA). I takt med dessa omorganisationer har granskningsmakten och sanktionsmöjligheterna stärkts.
En av de starkaste drivkrafterna bakom dessa förändringar har — som antytts inledningsvis — varit ambitionen att staka ut gränserna för
regeringens — och i viss mån även parlamentets — inflytande i de stat- liga radio- och TV-kanalerna. En grundläggande osäkerhet gäller dock fortfarande — det saknas inte inhopp från ministeriet. Situationen är dock betydligt annorlunda än under de Gaulle-epoken.
CSA har en mängd uppgifter som sammanhänger med den specifikt franska varianten av blandekonomi inom TV-sektorn. Bl.a. skall rådet övervaka att konkurrensen är fri, kontrollera reklaminslagen och verka för kvalitet och mångfald samt värna om det franska språkets och kulturens ställning (bl.a. genom faställande av kvoter). Till CSAs åligganden hör frekvensfördelning, utnämning av chefer och styrelser för public service-företagen och fastställande av riktlinjer för valpro- gram. CSA skall också besluta om sanktioner. Kvotering tillämpas i många sammanhang i fransk mediepolitik.
CSA som residerar i centrala Paris har ca 260 anställda. Myndig- heten leds av ett råd av nio personer, varav tre utses av republikens president, respektive av talmännen i senaten och nationalförsam- lingen. Presidenten utser även ordföranden i CSA.
Bland de chefer som utnämns är cheferna för Radio France samt för Antenne 2 och FR 3.
Fr.o.m. 1991 har all reglering som ej gäller den rent audiovisuella sektorn överflyttats till post- och teleministeriet. Det tidigare sändar- bolaget som uppstod efter delningen av ORTF är numera dotterbolag till det franska televerket — France Télécom.
Man skulle kunna säga att CSA i sig förenar funktioner som i Sverige ligger hos radionämnden, kabelnämnden, programföretagens styrelser, televerket samt regeringskansliet. Stundom sätts i den franska debatten CSAs självständighet i fråga. Man har bl.a. skjutit in sig på oklarheter i maktfördelningen mellan CSA å ena sidan och kulturministern å den andra sidan. Frågan ställdes under 1991 på sin spets då den av CSA utsedde chefen för de två public service-kana- lerna tvingades avgå eftersom han saknade regeringens stöd.
En senatsrapport konstaterade 1990 att CSA saknar makt att sätta bakom orden. Rapporten föreslog att CSA skulle få reella befogen- heter på ministeriets bekostnad. Det förefaller emellertid inte vara regeringens mening f.n.
2.4.4. Storbritannien
Den klassiska brittiska modellen för organisation av etermedieverk- samheten har varit en viktig inspirationskälla för inriktningen av all- män-TV och allmänradio i framför allt Norden. Det är från Stor- britannien som begrepp såsom public service härrör, och BBCs strävanden att bibehålla en publicistisk integritet liksom att förena opartiskhet och saklighet med ett kvalitativt högtstående program- utbud har varit förbilder. Litet tillspetsat kan man säga att BBC- modellen numera kanske har sin största betydelse just som modell. De senaste årens omdaning av radio- och TV-verksamheten, där avreg- lering och marknadsanpassning varit några av honnörsorden, anger en annan färdriktning.
Redan år 1954 startades reklam-TV utanför BBC. En särskild myn- dighet — Independent Television Authority (ITA) — skapades för tillsyn och koncessionsgivning. År 1973 omorganiserades ITA till Independent Broadcasting Authority (IBA) som också hade att över— vaka den kommersiella lokala radion. Det är att märka att IBA har haft sändningsrätten och därmed rätten att bestämma vad som skall sändas. Channel Four — en från annonsintäkter finansierad kvalitets- kanal ankom det också på IBA att bygga upp. Direkta regeringsingripanden i programverksamheten - BBC eller de privata programbolagen - tillhör undantagen. Flera uppmärksammade fall har dock förekommit på senare år.
Den första kabellagstiftningen tillkom 1984 och präglas av en vilja att reglera så litet som möjligt. En särskild Cable Authority, dvs. en motsvarighet till vår kabelnämnd, bildades.
Kungstanken i det senaste stora policybeslutet, Broadcasting Act av år 1991, är att konkurrensen skall öka, både inom den kommersiella sektorn och i förhållande till BBC. Samtidigt är att märka att regel- verket beträffande programinnehållet är mera specifikt än tidigare. En av anledningarna härtill torde vara att i den nya ansvarslagstift- ningen är förhandsgranskning av t.ex. ITC (se nedan) förbjudet.
För BBC förutsätts ett annat system för tillsyn. Huvudansvaret ligger på Board of Governors.
I och med regeringens vitbok 1989 överges det normativa systemet för den privata sektorn; marknadskrafterna skall få ett friare spel- rum.
Den genomgripande förändringen av radio- och TV-verksamhetens organisation som låg i 1991 års beslut har konsekvenser även på myndighetssidan. De två organen (Independent Broadcasting Author- ity) IBA — som bl.a. hade till uppgift att pröva koncessionsfrågor och övervaka reklam-TV — och Cable Authority gick i graven för att ersättas av ett nytt organ, the Independent Television Commission (ITC). Samtidigt inrättades ett motsvarande organ för radio. Motiven för nyordningen sammanfattas på följande sätt:
In a rapidly changing broadcasting world, the main requirements for a regulatory body are flexibility; the ability to look at the television system as a whole to ensure that the various enterprises are able to compete on equal terms; and the powers to enforce statutory requirements on programme services (in particular on the observance of consumer protection requirements on such matters as taste, decency and appropriate advertising content).
Till lTCs uppgifter hör koncessionsgivning (motsv) för de kanaler som står till förfogande vid sidan av det av regeringen fastställda utrymmet för public service, fastställande av indelning för den regio- nala verksamheten, övervakning och tillståndsgivning för direktsän- dande satelliter (DBS), tillståndsgivning för upplänk, frågor rörande lokal TV, frågor rörande internationella förpliktelser, geografisk täckning samt beslut om sanktioner.
Övervakning av reklam och programinnehåll sker i samarbete med två särskilda organ, nämligen Broadcasting Standards Council, som delvis har funktioner påminnande om vårt råd mot skadliga vålds- skildringar samt Broadcasting Complaints Commission som har till uppgift att övervaka bl.a. påstådda ärekränkningar och krav på beriktiganden.
Det kan ha sitt intresse att notera att ITC har byggt upp en regional organisation av publikråd. Viewer Consultative Councils (VCC), vilka som namnet anger är rådgivande instanser, skall yttra sig över bl.a. koncessionsansökningar och den löpande verksamheten.
2.4.5. Tyskland
Den modell som tillämpats i Västtyskland och som utvecklades under den allierade ockupationen innebärande att delstaterna har den av-
görande bestämmanderätten i radio- och TV-frågor, gäller även i det enade Tyskland. Medan post- och televäsendet förvaltar nät och sändaranläggningar, står de delstatliga Landesmedienanstalten för koncessionsgivning och frekvenstilldelning samt övervakning av att reklamreglerna följs.
Public service-kanalerna är också regionalt baserade i ARD (Arbeitsgemeinschaft der öffentlich-rechtlichen Rundfunkanstalten der Bundesrepublik Deutschlands resp ZDF (Zweites Deutsches Fem- sehen). Efter ett principiellt viktigt utslag i författningsdomstolen år 1986 öppnades vägen för den blandade rundradiostrukturen, dvs. till- läts de privata intressena att etablera sig i viss utsträckning både regionalt och nationellt.
Landesmedieanstalten i förbundsländerna har skiftande samman- sättning och mandat. Även inslaget av partipolitik varierar från ett förbundsland till ett annat.
En huvuduppgift är att meddela sändningstillstånd — varvid konces- sionstiden varierar mellan 4 och 10 år. De kriterier som är vägledan- de för kontrollen skiftar — i regel finns krav på mångfald och regler om skydd för barn och ungdom.
Avgiftsuppbörden ligger på ett organ med offentligrättslig ställning men underställt de båda public service-kanalerna ARD och ZDF (Gebähreneinzugszentrale der öffentlich-rechtlichen Rundfunkanstal- ten).
Det federala samordningsansvaret vilar på inrikesministeriet.
2.4.6. USA
Att det i USA egentligen aldrig funnits ett monopol av public service- karaktär av västeuropeisk typ, betyder inte att det saknats en regleran- de instans. Federal Communication Commission (FCC) och dess föregångare har haft en stor makt när det gäller fördelningen av sändningsrätter. FCC kan också dra in sändningsrätter. Regler finns uppställda bl.a. för sponsring samt program för barn och ungdom. Tidigare fanns också vissa ambitioner att sätta upp garantier för mångfald och yttrandefrihet, men numera tycks konkurrensen vara honnörsordet. I den amerikanska anti-trustlagstiftningens anda, har
FCC också att övervaka efterlvnaden av reglerna om ägarkon- centration på massmedieområdet.
2.4.7. Nederländerna
I Nederländerna som har en mycket speciell mediesituation med många små fristående företag på radio- och TV-området, finns ett särskilt organ under ansvariga ministeriet som sysslar med tillsyn m.m. Det är det s.k. ”Coomissariaat voor de Media”.
Koncessionsgivningen till de privata radio- och TV-bolagen ligger hos det ansvariga ministeriet, medan allmän-TV- och radio, som inbegriper många religiösa samfund, utbildningsinstitutioner etc., får tillstånd och sändningstid beviljad av myndigheten. Tillsynen av radio- och TV-sändningar, oavsett om det är fråga om kommersiella eller inte, ligger hos myndigheten. Undantaget är dock reklamreg— lerna, vars efterlevnad bedöms av en särskild instans.
Myndigheten har vidare att fördela medel från staten och licens- inkomster till olika programbolag samt att öva ekonomisk tillsyn över verksamheten. Att besluta om sanktioner ingår också i myndighetens uppdrag. Gällande medielag stiftades 1987 och är under översyn.
Myndigheten har ca 45 anställda; härav utgör ett tjugotal heltids- tittare respektive -lyssnare.
Det finns vidare under transportministeriet ett särskilt medieråd som är ett rådgivande organ.
2.4.8 Schweiz
Liksom i Tyskland präglas massmediepolitiken i Schweiz av den fede- rala statsbildningen. I förhållande till vad som gäller i Tyskland synes dock regeringen i Bern ha mer att säga till om. Att det finns fyra officiella språk påverkar naturligtvis uppbyggnaden av radio- och TV-verksamheten. Den geografiska belägenheten, ”mitt i Europa", skapar särskilda problem med kommersiella gränsöverskridande TV- sändningar från grannländerna.
Koncessionsgivning sker på regeringsnivå — avseende nationella ka- naler, kanaler på något av de officiella språken, dvs. i princip public
service-organisationen (SSR). Det underställda departementet för transporter, kommunikation och energi ger sändningstillstånd för lokala och regionala sändningar.
Det finns sedan 1983 en oberoende instans, l'Autorité indépendante d'examen des plaintes en matiere de radio-television, för att granska hur koncessionärerna uppfyller sina åtaganden. Sammansättningen och typen av ärenden påminner om den svenska Radionämnden, men till skillnad från den sistnämnda kan det schweiziska organet också förhandla med bolagen i fråga. En annan skillnad från de svenska förhållandena är att granskningen av efterlevnaden av reklamreglerna ligger hos ministeriet.
Sedan halvtannat år finns vidare ett särskilt "medieverk", under- ställt det ansvariga ministeriet. Det nya organet — Office fédérale de la communication (OFCOM), förenar i sig vissa uppgifter som ligger på CSA i Frankrike och motsvarande telekommunikationsmyndig- heter. OFCOM har framåtsyftande program inkluderande standardi- sering samt forskning och utveckling. OFCOM är också kabelmyn- dighet.
3. Överväganden och förslag
3.1. Utgångspunkter
Tendenser internationellt
Radio- och TV-verksamheten riktad till allmänheten har under de senaste tio åren byggts ut kraftigt. Här skall bara erinras om de tekniska landvinningarna på satellit — och kabelområdet — varigenom det blivit möjligt att återutsända TV-program över stora avstånd, sända många parallella program, kryptera sändningskanaler för t.ex. betal-TV och att anordna lokala sändningar i radio och TV med mycket begränsad räckvidd. I och med att frekvensutrymmet inte längre längre lägger lika stora hinder som tidigare har nya in- tressenter uppträtt vid sidan av de etablerade public service-företagen. Sändningsmöjligheterna har ökat vilket i sin tur ökat efterfrågan på program.
Det är symptomatiskt att frågan om allmänradio och -TV från att ha varit en utpräglat kulturpolitisk fråga nu behandlas också i industri- och näringspolitiska sammanhang. Den relativa bristen på attraktiva program har drivit upp priserna och konkurrensen hårdnar om ensamrätten till bevakning av stora sportevenemang m.m. Likaså har konkurrensen om reklaminkomsterna ökat. Samtidigt pågår en kamp rörande olika system på hårdvarusidan — högupplösnings-TV (HDTV) och digital radio är exempel på viktiga systemvalsbeslut som kommer att påverka sysselsättningen inom den elektroniska industrin. De stora TV-ländernas marknadsandel har ökat, och de små ländernas och språkområdenas svårigheter att hävda sig har blivit mer accentuerade. För små länder och språkkulturer reses därför krav på särskilda åtgärder för att trygga ett utbud på det egna språket etc.
Kvoteringar för att stärka den europeiska programproduktionen har genomförts inom EG och har gett upphov till kraftiga protester från USA i bl.a. GATT—sammanhang.
Finansieringsproblemen och den hårdnande konkurrensen har i Europa i många fall lett till att de gamla public service-företagen av
statsmakterna fått mindre reglerande bestämmelser och större själv- ständighet men samtidigt ett större ansvar för att reda sig själva.
Den här beskrivna utvecklingen gäller i varierande grad de väst- europeiska staterna, inkl Sverige. Det säger sig självt att den roll som staten iklädde sig i samband med att public service-verksamheten etablerades — ofta i kombination med ett sändningsmonopol — nu måste omprövas.
I detta läge finns det anledning att ställa frågan vilken roll staten — det allmänna — bör påta sig. Var går gränsen för det statliga ansvaret för mångfalden i opinionsbildningen? Bör statlig tillsyn utsträckas och skärpas? Eller skall myndighetsreglering och tillsyn över verksam- heten rent av reduceras i förlitande på en självsanering av branschen?
I det föregående (avsnitt 2.4) beskrivs mycket summariskt tenden- serna i vissa länder. Utvecklingen kan sammanfattas på följande sätt i fråga om myndighetsregleringen.
När det gäller statsmakternas förhållande till public service-före- tagen går utvecklingen alltså mot en avreglering i betydelsen att man i görlig mån vill att public service-företagen skall försöka klara sig på en marknad med ökad konkurrens. Det innebär inte nödvändigtvis att en allmän utslätning accepteras, ej heller ett uppgivande av kravet på mångsidighet.
Regeln att public service-företagen skall garanteras en publicistisk integritet hyllas genomgående. I den praktiska tillämpningen före- kommer det dock stora variationer. De nordiska länderna repre- senterar en ganska homogen syn härvidlag. Den brittiska modellen. förut framhävd som prototyp för public service, har inte samma lyskraft längre, medan Frankrike där regeringsingripanden tidigare var legio har utvecklats mera mot den klassiska public service- modellen.
I och med att reklamfinansiering introducerats och nya aktörer kommit till har scenariot förändrats. Det har bedömts nödvändigt med ett koncessionssystem och med statlig tillsyn för att bl.a. se till att reklamreglerna följs samt att vissa minimikrav på utbudet (t.ex. varsamhet med extremvåld, förbud mot olämpliga program för barn och ungdom på bästa sändningstid etc.) iakttas.
Koncessionsgivningen har i vissa länder lagts på regeringen, i andra fall på ett regeringen underställt organ. Tillsynen åvilar i all-
mänhet ett regeringen underställt organ. I inget av de studerade län- derna förekommer endast branschsammansatta organ för ändamålet.
Tendenserna till avreglering till trots behåller alltså statsmakterna i allmänhet både tillståndsgivningen och en viss tillsyn. En särskild myndighetsstruktur har vuxit fram för ändamålet. Variationerna är avsevärda beroende inte bara på landets storlek och statsform. Här finns exempel på veritabla ”medieverk" (Frankrike, Nederländerna) som omfattar hela skalan, från public service till kommersiella före- tag, vidare på mera specialiserade organ inriktade i första hand på den privata radio- och TV-verksamheten (ITC i Storbritannien, de tyska förbundsländernas Medienanstalten samt — naturligtvis — det nordamerikanska FCC). Även inom Norden finns exempel på olika lösningar. Gemensamt för de studerade västeuropeiska länderna synes dock vara att man trots stora skillnader i mediepolitiken har ansett en viss myndighetsutövning på området oundgänglig.
Situationen i Sverige
Frågan om myndighetsreglering och -samordning på medieområdet hänger samman med diskussionen om mediepolitiska mål. I kraven på en ”samordnad mediepolitik” ligger oftast tankar på åtgärder för att förbättra beslutsunderlag och överblick för att stärka framförhåll- ningen.
Frågan om myndighetsutövning på massmedieområdet är dock ingalunda okontroversiell; det säger sig självt att tillsyn m.m. för att garantera t.ex. mångsidighet i opinionsbildningen kan övergå till styrning i en eller annan form av opinionsbildningen. De som håller fram en sådan hotbild brukar ofta förespråka att marknadskrafterna skall få friast möjliga spelrum.
Myndighetsregleringen skulle enligt denna linje begränsas till att i princip omfatta ”tekniska” frågor, i betydelsen frekvensfördelning och standardisering. I övrigt skulle marknadskrafterna lämnas åt sig själva. Branschen skulle, resoneras det, enas om etiska normer för programpolitiken etc. och själv genom på eget initiativ upprättade organ (t.ex. som sker på pressens område) se till att inga övertramp sken
Häremot brukar hävdas att mediepolitiska och kulturpolitiska mål bör fastställas av regering och riksdag, att det är ett statligt ansvar att
garantera förutsättningar för en fri opinionsbildning, att det ska finnas möjligheter att inskrida mot t.ex. extremvåld och rasism. Be- hovet att motverka koncentrationstendenser i ägandet av massmedier brukar ofta också anföras. Det är enligt detta synsätt en uppgift för det allmänna att vaka över att fastställda spelregler efterlevs och att överträdelser beivras.
Det är mellan dessa två — här av pedagogiska skäl renodlade — åsiktsriktningar som pendeln svänger i debatten om svensk medie- politik.
När det gäller myndighetsstrukturen på massmedieområdet avspeg- lar den på sitt sätt svårigheterna att formulera en politik för hela området. Det har inte saknats ansatser till det omtalade ”samlande greppet”. Den mediekommission som arbetade med kabelfrågan i början av 1980-talet är ett exempel härpå (slutbetänkande: SOU 1984:65, Via satellit och kabel), arbetet med en enhetlig yttrande- frihetslagstiftning ett annat. Mycket med hänvisning till de snabba förändringarna på den tekniska sidan har man emellertid i rege- ringspropositioner o.dyl. inskränkt sig till att formulera delmål av provisorisk natur. Detta har i sin tur resulterat i ett regelverk och en myndighetsstruktur som kan liknas vid ett lapptäcke. Det finns således nu en radionämnd, en närradionämnd och en kabelnämnd. Nämnas i sammanhanget bör också Taltidningsnämnden. Det regel- och sank— tionssystem mot bakgrund av vilket Kabelnämnden byggdes upp har delvis satts ur kraft genom den nya yttrandefrihetsgrundlagen. Detta har lett till ny lagstiftning för kabelsändningar. Vidare har ett konces- sionssystem införts för den nya tredje markbaserade TV-kanalen.
Därtill skall läggas den organisation som måste byggas upp för koncessionsgivning m.m. för privatradio i enlighet med förslag i en nyligen framlagd departementspromemoria (Ds l992:22 Regler och villkor för privatradio). Riksdagens kommande beslut rörande public service-företagen (jfr prop. 1991/92:140) har också betydelse, liksom internationella förpliktelser bl.a. med anledning av det ingångna EES- avtalet. Radiolagsutredningens arbete kommer även att påverka frå- gan om myndighetsorganisation på radio-och TV-orrrrådet. Utred- ningen har nyligen i ett delbeänkande föreslagit ny lagstiftning med anledning av EG-direktivet "TV utan gränser" — som kommer att gälla i kraft av EES-avtalet — samt Europarådets konvention om gränsöverskridande television som Sverige har undertecknat men
ännu ej ratificerat. Radiolagsutredningen kommer i nästa etapp att se över den radiorättsliga lagstiftningen i dess helhet.
3.2. Motiv för myndighetsreglering m.m.
I det följande görs ett försök att systematisera nuvarande och väntade myndighetsuppgifter på området. Mot bakgrund av dels de refererade resonemangen om en minimering av insatser från det allmänna på området, dels det generella kravet att belysa om olika typer av offent- ligrättslig verksamhet av myndighetskaraktär verkligen behöver vara en statlig angelägenhet, prövas sedan möjligheterna till avveckling av nuvarande myndighetsstruktur/myndighetsuppgifter.
Den nuvarande ordningen kan sammanfattas enligt följande:
Public service-verksamheten granskas i efterhand av Radionämn- den. Nämnden har också att granska den tredje terrestra kanalen för TV. Granskningen föranleds mestadels av anmälningar av enskilda program och framställningar om beriktigande eller genmäle. Nämn- den kan också på eget initiativ granska utbudet från olika aspekter. För reglering av radio- och TV-verksamhet i kabelnät finns Kabel- nämnden. Nämndens uppgifter har omdefinierats fr.o.m. nyåret och innefattar nu förordnanden, granskning, bidragsgivning m.m. Kabel- nämndens granskning sker i allmänhet på eget initiativ, mera sällan efter anmälan. När det så gäller närradion har Närradionämnden att besluta om tillstånd att sända närradio, om granskning, tidsallokering m.m. samt avgifter för närradio.
l nedanstående sammanställning har nuvarande och kommande myndighetsuppgifter systematiserats i fyra funktioner. Vidare har personalbehovet uppskattats för att ge en grov uppfattning om resurs- kraven.
Funktion för granskning och kontroll (myndighets- uppgifter)
* Efterhandsgranskning på grund av tillstånd enligt 5 å radiolagen Målgrupp: Public service—företagen, Nordisk Television AB Radionämndens nuvarande uppgifter (i huvudsak anmälningar) Prognos: Anmälningar oförändrat, initiativgranskning förutses öka
Efterhandsgranskning av närradiosändningar, återkallelser av till- stånd (närradiolag) Målgrupp: Sammanslutningar med tillstånd att sända närradio Närradionämndens nuvarande uppgift (främst anmälningar, vissa initiativ)
Prognos: Uppgiften förändras, återkallelser minskar i omfattning, i stället förekommer vitesförelägganden
Efterhandsgranskning av kabelsändningar, återkallelse av förord- nande om lokala kabelsändarföretag Målgrupp: Lokala kabelsändarföretag, nätinnehavare eller annan genom avtal med nätinnehavare
Kabelnämndens nuvarande uppgift (i huvudsak initiativ) Prognos: Lokala kabelsändarföretag minskar, övriga ökar
Resurser:5,5 handläggare 2 assistenter
Tillkommande uppgifter:
*
Efterhandsgranskning av privatradio (reklamregler) Målgrupp: företag med koncessioner enl kommande lagstiftning Ny uppgift (i huvudsak initiativ) Prognos: kan bli relativt omfattande Granskning av satellitsändningar Målgrupp: Svenska och utländska programföretag, utländska me- diemyndigheter
Ny uppgift (anmälningar och initiativ)
Prognos: kan bli relativt omfattande
Resurser, prognos: 2 handläggare
Funktion för tillstånd m.m. (myndighetsuppgifter)
*
Tillstånd att sända närradio, tidsallokering (närradiolag) Målgrupp: Lokala sammanslutningar som önskar sända eller sänder närradio Närradionämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften förändras, minskar i omfattning (antalet sända- re minskar)
* Förordnande av lokala kabelsändarföretag (f.n. cirka 28 företag) Målgrupp: Organisationer som vill bli, eller är lokala kabelsändar-
företag Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften minskar i omfattning
* Besluta om undantag från nätinnehavares skyldigheter ("must carry-regeln") Målgrupp: Kabelnätinnehavare Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften minskar i omfattning * Debitering av koncessionsavgift från Nordisk Television AB Målgrupp: Nordisk Television AB Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos: Oförändrad * Debitering av närradioavgifter Målgrupp: Sammanslutningar som sänder närradio Närradionämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften upphör eventuellt
Resurser: 3.5 handläggare 4 assistenter
Tillkommande uppgifter: * Koncessionsgivning för privatradio (inkl bestämma sändningsområ- den och ge tillstånd) Målgrupp: Kommersiella företag Prognos: Koncessionsfördelning påbörjas (enligt förslag) den 1 januari 1993. Initialt omfattande arbete
Resurser, prognos: 2 handläggare
Information, utredning, internationellt arbete (myndighetsuppgifter)
* Statliga bidrag till lokal kabel-TV-verksamhet Målgrupp: Lokala kabelsändarföretag m.fl. Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften förenklas
Resurser: 0,5 handläggare
Tillkommande uppgifter:
* Ansvar för uppbyggnad och vidmakthållande av databasen Media- lex1 Målgrupp: Regeringar och internationella inom området Prognos: Resurs- och kompetenskrävande, speciellt i uppbyggnads- skedet
* Ansvarig myndighet enligt Europarådskonventionen om gränsöver- skridande television Målgrupp: Regering och internationella myndigheter inom området m.fl. Prognos: Register- och statistikarbete, resurs- och kompetenskrä- vande
* Följa utvecklingen på radio- och TV-området Målgrupp: Regering, riksdag, samtliga övriga målgrupper Prognos: Analys- och kontaktarbete
* Svara för utredningar inom området Målgrupp: Regeringen Prognos: Intermittent utrednings— och analysarbete * Information, trycksaker, massmediakontakter (ej myndighetsupp- gift) Målgrupp: Alla övriga målgrupper samt massmedia Prognos: Kvalificerat informations/journalistarbete
Resurser, prognos: 5,5 handläggare 2 assistenter
Administration
Ekonomi- och löneadministration Personalrekrytering, -utbi1dning, -utveckling Registratur, arkiv, bibliotek
Växel, reception, sekretariat ADB, specialteknik, vaktmästeri
Resurser: 2,5 handläggare 3,5 assistenter
1Medialex är en av Europarådet initierad databas för nationell lagstiftning om radio och TV avsedd att tjäna som stöd för tillämpningen av Europa- rådskonventionen.
Till denna sammanställning bör fogas följande kommentar. Både uppgiftsinventeringen och uppskattningen av resursbehovet är behäftad med viss osäkerhet. Många av de förutsättningar som varit oklara under detta utredningsarbete är beroende av politiska beslut som är att vänta, andra handlar om utvecklingen av marknaden och är mera långsiktiga. Regelsystemen är inte givna i alla avseenden. Det räcker med att erinra om förslaget om privatradio, som remiss- behandlas när detta förslag lämnas. Sannolikheten för sådana för- ändringar i medieutvecklingen , som kan påverka arbetssituationen är också stor. Vi vet t.ex. ännu alldeles för litet om hur reklamfinan- sierade kabel-TV-sändningar kan utvecklas eller i vad mån det kan bli aktuellt att pröva hur koncessionsåtaganden i TV 4-avtalet har upp- fyllts.
Som anges längre fram (avsnitt 3.8) är det en utgångspunkt för utredningen att den organisationskommitté som tillsätts senare kan revidera verksamhetsinnehåll och resursbehov.
Kan myndighetsuppgifter/ia avvecklas/handhas av annan myndighet?
För att få en realistisk bakgrund till detta alternativa scenario, där man i görlig mån försöker föra bort nuvarande och väntad myndig- hetsreglering görs följande antaganden: 1) Avtalet om TV 4 ligger fast och avtal sluts med public service- bolagen i enlighet med prop. 1991/92:140 för en period om fyra år;
2) En ny telekommunikationsmyndighet konstitueras i enlighet med direktiven (Dir 1991:1 14) jfr avsnitt 2.1.5; 3) Branschen förutsätts ta initiativ till aktiva insatser för självsane- ring.
För enkelhetens skull bortses från de myndighetsuppgifter som föranleds av internationella åtaganden (EES-avtalet, Europarådskon- ventionen m.m.) samt från de policyskapande uppgifterna. I den mån granskning eller tillståndsgivning är inbegripen i de internationella åtagandena får dessa föutsätttas kunna ombesörjas av den blivande telekommunikationsmyndigheten. Det ligger vidare i sakens natur att myndighetsuppgifter av policyskapande natur tillmäts mindre vikt i
ett scenario som i görlig mån försöker reducera det statliga engage- manget.
Inramningen blir således den nya yttrandefrihetsgrundlagens regler samt Radiolagens bestämmelser med avtalssystem.
Konsekvenser för den skisserade myndighetsfunktionen för till- ståndsgivning m.m:
Tillståndsgivning etc. för närradio: De aktuella uppgifterna analy- seras närmare i avsnitt 3.5.2. En neddragning av de nuvarande åtag— andena föreslås. Kvar blir själva tillståndsgivningen och slitande av tvister om sändningstider. Det är givetvis inte självklart att Närradio- nämnden behöver finnas kvar. Uppgifterna skulle kunna läggas på den planerade telekomrnunikationsmyndigheten. Denna måste då i sin tur knyta till sig särskild expertis.
Ev. kommande koncessionsgivning för privatradio m.m.: Uppgif- ten är beroende på den utformning som privatradio får. Det synes emellertid ytterst tveksamt om uppgifterna kan läggas på något annat än ett statligt organ. I stället för den tänkta provisoriska privatradio- myndigheten kan uppgifterna anförtros den nya telekommunikations- myndigheten eller ansvarigt departement, varvid resurstillskott får förutsättas.
Kabelnämndens förordnande av kabelsändarföretag och beslut om återkallande av sådant förordande, undantag från must carry-prin- cipen samt beslut om förelägganden: Uppgifterna torde inte kräva stora resurser men måste läggas på statligt organ. Kan överflyttas till den nya telekommunikationsmyndigheten alternativt läggas på ansva- rigt departement. Yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om dom- stolsprövning måste dock iakttas.
Avgrftsuppbörd: Kan läggas på telekommunikationsmyndigheten eller ev. Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB).
Konsekvenser för den skisserade funktionen för granskning m.m.:
Radionämndens granskning av att public service-bolagen och TV 4 följer avtalen med staten: Utgör en viktig grundsten i public service- systemet och kan följaktligen varken privatiseras eller läggas på ett annat organ.
Granskning av efterlevnaden av reklamreglerna i TV 4, i kabel- sändningar och privat radio Iiksom efterlevnaden av reklamförbudet
i närradion: Kan ev läggas på frivilligt organ, under förutsättning att sanktionssystemet (återkallelser av sändningsrätt; vitesförelägggan- den) ligger hos myndighet, t.ex. den nya telemyndigheten eller Kon- sumentverket med beaktande av yttrandefrihetsgrundlagens bestäm- melser.
Slutsatsen av denna genomgång blir att vissa myndighetsuppgifter med de givna förutsättningarna varken kan ersättas med bransch- interna åtaganden eller hänföras till andra myndigheter. Andra upp- gifter kan i och för sig föras till andra myndigheter; närmast till hands ligger i så fall den planerade telekommunikationsmyndigheten under förutsättning av resurs- och kompetenstillskott. Vissa uppgifter, slutligen, kan tänkas skötas av det ansvariga departementet. Samtliga uppgifter är dock av sådan karaktär att de bör åvila ett offentlig- rättsligt organ; det finns knappast något utrymme för branschsam- mansatta organ på frivillighetens grund när det gäller de här aktuella frågorna.
Nästa fråga som måste ställas är om de här myndighetsuppgiftema i fråga lämpligen bör handhas av nuvarande organisation av myndig- heter (och i en framtid ev en samlad myndighet). Det är i och för sig möjligt att låta andra organ än de nuvarande kabel- och närradio- nämnderna handha dessas nuvarande uppgifter. Det underliggande motivet skulle vara att stävja tendenser till styrning från statligt håll genom att markera frågans ”tekniska" karaktär.
Nära förknippad med denna frågeställning är den om till vilket departement de här aktuella ärendena bör höra.
Frågan om vilket departement som skall ha radio- och TV-frågorna är inte ny. Radio- och TV-frågor hörde till år 1967 till Kommunika- tionsdepartementets arbetsområde. Den historiska bakgrunden var Televerkets (Telegrafstyrelsens) från början mycket starka ställning i förhållande till Radiotjänst. Ljudradioverksamheten framstod som en funktion av Televerket — som på den tiden både distribuerade pro— grammen, drev in licensavgifterna och förvaltade överskotten. Då liksom nu fastställdes riktlinjerna för programverksamheten i avtal med staten, och medelstilldelningen var mycket översiktlig till skill- nad från dåtidens detaljerade anslagsanvisningar till myndigheterna. Inget av detta förändrades i sak när ärendena 1967 överfördes till Utbildningsdepartementet. Departementsskiftet skapade en viss oro, omvittnad bl.a. av förre radiochefen Olof Rydbeck i dennes memo—
arer. Man såg för sig svårigheter att hävda integriteten i en miljö där också medie- och kulturfrågor hanterades. Annorlunda uttryckt väntade man sig att bli lämnad mera i fred på ett departement med inriktning på de tekniska och infrastrukturella frågorna. Denna "tekniska" dimension på mediefrågorna har tid efter annan dykt upp i debatten. Sålunda har det ibland i debatten de senaste åren framhållits att koncessions- och granskningsfrågor — i den mån de verkligen be- höver handläggas av myndigheter — ligga inom Kommunikations- departementets sfär.
Enligt vår mening är det dock felaktigt att tillmäta departements- tillhörigheten en sådan vikt. Omsorgen om massmediernas integritet får förutsättas ha lika stor betydelse oavsett om det är en fråga för kulturministern, kommunikationsministern, utbildningsministern eller någon annan medlem av regeringen. Att splittra handläggningen av myndighetsuppgifter som skisserats ovan, kan knappast vara ratio- nellt och förutsätter dessutom att den nya telekommunikationsmyn- digheten kompletteras med särskild expertis.
3.3. Motiv för ändring av nuvarande myndighetsorganisation
I utredningsdirektiven anges de förutsedda nya myndighetsuppgif- terna som ett avgörande skäl för att samla de nuvarande myndig— heterna i en organisation. I avsnitt 3.3.1 nedan görs ett försök att be- skriva hur situationen skulle te sig om inga åtgärder vidtogs för sam- ordning.
Bristerna med nuvarande ordning gäller bl.a. följande:
— risk för dubbelarbete och risk för olika praxis vad avser t.ex. till- lämpning av reklamreglerna i TV 4 resp. i kabelsändning; — svårigheter hos allmänhet och intressenter att orientera sig bland de olika organen — och det lär inte bli lättare för det fall att — kretsen utökas med en separat privatradiomyndighet;
— dålig hushållning med resurser — risk för att den erfarenhet och sakkunskap som finns samlad på nuvarande myndigheterna inte tas till vara på ett bästa sätt;
— sämre möjligheter att på ett adekvat sätt möta förändringar i om- världen;
— avsaknad av naturlig replipunkt för internationella kontakter(EG, Europarådet etc).
Härtill bör beaktas följande omständigheter. Sårbarheten är stor hos de nuvarande kanslierna vid tex uppsägningar och sjukdom. De nuvarande myndigheterna är så små att de inte ensamma kan rekry- tera kvalificerade specialister. En större organisation har möjlighet till en samlad verksamhets- och kompetensutveckling.
Däremot vill vi inte lägga alltför stor betoning på möjligheterna till besparing vid en sammanläggning av de nuvarande myndigheterna; även den nya organisationen kommer att vara relativt liten. Några egentliga ”stordriftsfördelar” kan man således inte tala om i detta fall.
Från statens — och allmänhetens — synpunkt talar vidare följande skäl för någon form av sammanläggning:
— uppgifterna renodlas, en kontaktyta gentemot målgmpper och allmänhet;
— det blir möjligt att skapa en samlad information och överblick i stället för den nuvararande, stundom fragmentariserade.
Det kan finnas anledning att i detta sammanhang erinra om att utvecklingen nu går mot en avveckling av specialdomstolar av olika slag, t.ex. försäkringsrätterna. Bland motiven bakom denna process är just att specialiseringen hotar överblicken.
Genom att verksamheterna samordnas blir det möjligt att göra en samlad prioritering. En konsekvens blir därmed att
— det kan skapas en resurs för att följa och utreda den medieutveck— ling som har relevans för policyformuleringen;
— beredskapen inför förändringar på massmediesektorn därmed kan förbättras;
Slutligen bör understrykas att det är en klar fördel med en myn- dighet som håller i de internationella kontakterna (EG, Europarådet etc.).
Sammanfattningsvis bör eftersträvas:
— Ökad effektivitet, dvs. måluppfyllelse med hög produktivitet; — Hög rättssäkerhet, dvs. lika behandling av lika fall;
— Flexibilitet och anpassbarhet, dvs. högt resursutnyttjande och bred kompetens för att möta omvärldens krav och förändringar;
3.3.1 Sannolik utveckling vid oförändrad myndighetsstruktur
För att få en motbild till förslaget om en sammanslagning beskrivs här en tänkbar utveckling för nämnderna och deras kanslier om de framledes skulle fortsätta att verka i nuvarande organisatoriska for- mer, dvs. en radionämnd med kansli, en kabelnämnd och en när- radionämnd med gemensamt kansli.
Yttre faktorer talar för att nämnderna (ordföranden och ledamö- ter) sannolikt inte utökar samarbetet med varandra. Därtill har de för fristående roller. Uppgifterna i nämnderna under några timmars sammanträden var fjortonde dag eller per månad medger antagligen inte att några initiativ tas i den riktningen.
Lika troligt är att kanslierna skulle fortsätta ungefär som nu. Någon strävan till mer omfattande samarbete eller samlokalisering av egen kraft förutses inte. Det samarbete som finns inom Kabel- och Närradionämndernas kansli skulle säkerligen komma att fortgå på basis av den gemensamma administrationen, system för informations- behandlingen m.m.
Mot bakgrund av att uppgifter kommer att avvecklas och uppgifter förutses tillkomma skulle det ändå innebära vissa förändringar i framtiden.
Radionämnden
I stort sett oförändrade uppgifter, oförändrade resurser.
* Efterhandsgranskning på grund av tillstånd enligt 5 & radiolagen. Målgrupp: Public service-företagen, Nordisk Television AB Radionämndens nuvarande uppgifter (i huvudsak anmälningar) Prognos: Anmälningar oförändrat, initiativgranskning förutses öka
* 5 handläggare (inklusive direktör), 2,5 assistenter för sakhandlägg- ning och administration.
Radionämnden och dess kanslis verksamhet skulle i stort sett bli oförändrad när granskningen av Nordisk Television AB fått fasta
former. Det sista förutsätter en mer aktiv initiativgranskning från nämndens sida. Vissa kontakter med Kabelnämnden blir aktuella om samma program förekommit i Nordisk Television och i kabel—TV- sändningar.
I sammanhanget kan diskuteras huruvida antalet anmälningar även fortsättningsvis kommer att förbli ungefär konstant från år till år. Antalet tittare är förmodligen konstant, men allt fler ser mer satellit— TV. Kommer det att innebära färre anmälningar av public service— bolagens program? I så fall skulle det medge ökade möjligheter (tid) till initiativgranskning.
Kabelnämnden
Kabelnämndens uppgifter förutses dels minska vad avser förordnan— den och granskning av lokala kabelsändarföretag, dels öka vad be— träffar granskning av sändningar i kabel—TV. I den senare gransk- ningen behövs kontakter med Radionämnden. Tillkommande uppgif- ter är efterhandsgranskning av satellitsändningar från Sverige. Det kan också antas att Kabelnämnden får som uppgift att ansvara för Medialex.
* Efterhandsgranskning av kabelsändningar, återkallelse av förord- nande om lokala kabelsändarföretag Målgrupp: Lokala kabelsändarföretag, nätinnehavare eller annan genom avtal med nätinnehavare Kabelnämndens nuvarande uppgift (i huvudsak initiativ) Prognos: Lokala kabelsändarföretag minskar, övriga ökar
* Förordnande av lokala kabelsändarföretag (f.n. 28 företag) Målgrupp: Organisationer som vill bli, eller är, lokala kabelsändar- företag Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften minskar i omfattning
* Statliga bidrag till lokal kabel-TV-verksamhet Målgrupp: Lokala kabelsändarföretag m.fl. Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften förenklas
* Besluta om undantag från nätinnehavares skyldigheter (”must carry-regeln") Målgrupp: Kabelnätinnehavare Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften minskari omfattning
* Debitering av koncessionsavgift från Nordisk Television AB Målgrupp: Nordisk Television AB Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos: Oförändrad
* Granskning av satellitsändningar Målgrupp: Svenska och utländska programföretag, utländska mediemyndigheter Ny uppgift (anmälningar och initiativ) Prognos: kan bli relativt omfattande
* Ansvar för uppbyggnad och vidmakthållande av Medialex Målgrupp: Internationella myndigheter inom området Ny uppgift Prognos: Resurs— och kompetenskrävande, speciellti uppbyggnads- skedet
* 5,5 handläggare (inklusive direktör), ] assistent
Närradionämnden
Närradionämndens uppgifter förutses minska i omfattning. I första hand upphör debitering av närradioavgifter. Tillkommande uppgifter diskuteras nedan, under en tillfällig myndighet.
* Efterhandsgranskning av närradiosändningar, återkallelser av till- stånd (närradiolag) Målgrupp: Föreningar med tillstånd att sända närradio Närradionämndens nuvarande uppgift (främst anmälningar, vissa initiativ) Prognos: Uppgiften förändras, minskar i omfattning
Tillstånd att sända närradio, tidsallokering (närradiolag) Målgrupp: Lokala föreningar som önskar sända eller sänder när- radio Närradionämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften förändras, minskar i omfattning (antalet sän- dare minskar)
Debitering av närradioavgifter Målgrupp: Föreningar som sänder närradio Närradionämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften upphör eventuellt
3,5 handläggare (inklusive ställföreträdande direktör), 3 assisten— ter. En minskning med 0,5 handläggare och ] assistent när när- radioavgifter upphör.
Kabelnämnden, Närradionämnden, gemensam administration
*
2,5 handläggare, 3 assistenter
En myndighet för privatradio
Myndigheten föreslås inrättas den l januari 1993 men kommer att gå upp i den nya myndigheten den 1 juli 1993. Löpande debitering av koncessionsavgifter föreslås skötas av Riksskatteverket (RSV). Sam— verkan mellan myndigheten och RSV förutsätts.
;(»:
Koncessionsgivning för privatradio Målgrupp: Kommersiella företag Prognos: Koncessionsfördelning sker huvudsakligen under första halvåret 1993, kompetterande beslut.
Efterhandsgranskning av privatradio (reklamregler) Målgrupp: företag med koncessioner enl kommande lagstiftning Ny uppgift (i huvudsak initiativ)
Prognos: Kan bli relativt omfattande
(* Debitering av koncessionsavgifter för privatradio
Målgrupp: Företag som erhållit koncessioner eller motsvarande Prognos: Särskilt register och särskild rutin upprättas inom RSV)
* 3 handläggare (inklusive chef), l assistent. (Exklusive löpande de- bitering)
Uppgifterna för den tillfälliga myndigheten för privatradio skulle kunna tänkas tillföras Närradionämnden. Det finns dock invändningar mot en sådan lösning. En tillfällig myndighet föreslås inrättad bl.a. med motiveringen att ”närradionämndens långa anknytning till föreningsradion hos vissa företrädare för den kommersiella radion kommer att leda till tvivel på att nämnden kommer att kunna hantera frågor om privatradio på ett opartiskt sätt." Om statsmakterna instäm- mer i detta blir innebörden att den tillfälliga myndigheten skulle bli av mer permanent slag, alternativt kunna inordnas i en ny myndighet på telekommunikationsområdet (frekvensmyndigheten).
Uppgiften att efterhandsgranska privatradion bör kunna uppdras åt Närradionämnden att genomföra, om endast koncessionsuppgifterna skulle läggas på frekvensmyndigheten (och den tillfälliga myndigheten upphöra). Samverkan mellan den koncessionsgivande och den gransk- ande myndigheten blir nödvändig. Inget av alternativen innebär en minskning av resurser, en viss merkostnad för samverkan, eventuellt dubbla register m.m. förutses.
Övriga uppgifter som kan bli aktuella: Vissa uppgifter som föreslagits för en samordnad organisation är inte ”fördelade” på de tre nämnderna och den tillfälliga myndigheten.
* Ansvarig myndighet enligt Europarådskonventionen Målgrupp: EG, internationella myndigheter inom området m.fl. Prognos: Register- och statistikarbete, resurs- och kompetens- krävande
* Följa utvecklingen på radio- och TV-området Målgrupp: Regering, riksdag, samtliga övriga målgrupper Prognos: Analys- och kontaktarbete
* Svara för utredningar inom området Målgrupp: Regeringen Prognos: Interrnittent utrednings- och analysarbete
* Information, trycksaker, massmediakontakter (ej myndighetsupp- gift) Målgrupp: Alla övriga målgrupper samt massmedia Prognos: Kvalificerat informations/journalistarbete
* 4 handläggare
Varje nämnd kan åläggas att följa utvecklingen inom sitt område och rapportera om denna. Det får sedan ankomma på departementet att ta in kompletterande uppgifter och göra samlade övergripande bedömningar mot omvärldsutvecklingen i övrigt.
Varje nämnd kommer att ansvara för sin information till mass- media, målgrupper m.fl. Någon samlad informationsinsats eller ”grafisk profil" för mediemyndigheter, mediefrågor utvecklas inte.
Sammanfattningsvis, - om ingen sammanslagning sker — kommer Radionämnden att bestå i stort sett oförändrad, Kabelnämndens verk- samhet ökar i omfattning och blir mer disparat, medan Närradio- nämndens uppgifter minskar. Bilden splittras ytterligare av att upp- gifterna med privatradio ska tas om hand på lämpligt sätt och att vissa uppgifter kommer att delas mellan departement, myndigheter m.fl. Samordning, överblick och framförhållning kommer att ytterligare försvåras jämfört med nuläget.
Det bör tilläggas att det finns en avsevärd risk för diskrepanser mellan de olika myndigheternas tillämpning av bestämmelserna. Så- lunda ligger det nära till hands att Närradionämnden och den plane- rade privatradiomyndigheten råkar i konflikt rörande frekvenstilldel- ningen. Tolkningen av reklam- och sponsringsbestämmelser är ett annat problemområde som gäller i första hand Radionämnden och Kabelnämnden.
3.4 Alternativa lösningar
Vi anser att en större måluppfyllelse kan uppnås genom en sam- ordning av de existerande tre myndigheterna (jämte den som ev skapas för privatradion) och skisserar i det följande ett par alternativ. Vid bedömningen av olika alternativ har vi till att börja med övervägt om det finns skäl att pröva en delvis annan modell än den nuvarande med nämnd och kansli. Vad som legat nära till hands har
varit att bl.a. med P0 och PON som förebild skissera en ombuds- mannainstitution. Det skall redan inledningsvis framhållas att någon större entusiasm har inte kunnat registreras för en sådan modell. De företrädare för bl.a. massmedieföretag och de nuvarande nämnderna med kanslier som tillfrågats har således visat ett mycket svagt intresse. Man har bl.a. hänvisat till att ombudsmannainstitutet f.n. omprövas på flera håll. Behovet av en fristående institution som ska föra allmänhetens talan har inte av någon av dem som tillfrågats prioriterats särskilt högt.
Huvuddragen i följande skiss baseras på ett alternativt förslag av 1973 års radionämndsutredning:
För att markera ändamålet att företräda allmänheten inrättas en granskningsinstans efter mönster av bl.a. Konsumentombudsmannen (KO), i viss mån Pressombudsmannen (PO). Behandlingen i den eller de nämnder som skall finnnas förutsätts härvid ske först efter beredning av ett nytt organ, i fortsättningen kallad ”Radioombuds- man”. Radioombudsmannens uppgifter består i att fatta beslut om initiativgranskning, att fungera som första instans i alla anmälnings- ärenden, att självständigt avgöra ärenden som inte är av principiell betydelse, samt att föra talan inför granskningsnämnden.
Vi tror inte att granskningens omfattning och karaktär — som den nu ter sig — talar för ombudsmannaalternativet. Däremot kan det vara värt att ha modellen i åtanke vid en framtida utvärdering av den or- ganisation som vi föreslår i det följande. Om förutsättningarna ändras efter utgången av den fyraåriga avtalsperioden för public service- bolagen, om det då förefinns intresse för en programetisk granskning i andra former, om det slutligen finns intresse för ett samarbete från pressens sida, kan det vara skäl att återruppta diskussionen om en radioombudsmannainstitution. Vid denna tidpunkt är det även aktuellt att utvärdera det publikråd som föreslås inrättat enligt regeringens prop. 1991/92:140.
Vi utgår i stället från den nuvarande nämnd-kansli-organisationen. I det följande skall två alternativ renodlas, nämligen en "enkel” sammanslagning med bibehållen separat nämndorganisation men med sammanslagna administrativa resurser och en mer ”avancerad” sam- manslagning, som avser att ordna verksamheten efter vissa nyckel- funktioner och inte efter de gamla nämndgränsema.
Båda alternativen utgår från att verksamheterna samlokaliseras.
3.4.1 ”Enkel” sammanslagning
Med "enkel” sammanslagning avses utökat samarbete på den admi- nistrativa sidan, medan handläggningen av sakärenden även fortsätt- ningsvis sker efter den nuvarande arbetsfördelningen.
Det går i princip att åstadkomma samma sak utan formell samman- slagning men vid samlokalisering.
Nytillkommande uppgifter fördelas så att Kabelnämnden tar de internationella kontaktena och den förhållandevis begränsade utred- ningsverksamhet som enligt detta alternatv går att lägga på myndig— heterna.
Lösningen illustreras ifigur 1. Skissen till höger representerar utökat samarbete på den administrativa sidan men med bibehållna myndigheter. En gemensam delegation får förutsättas inrättas för att samordna de administrativa frågorna. I skissen till vänster illustreras en formell sammanslagning men med intakt ärendeuppdelning på nu- varande nämnder. Radionämnden får i denna modell förutsättas delta i den befintliga gemensamma delegationen hos Kabel- och Närradio- nämnderna.
Om privatradio införs i enlighet med det förslag som f.n. remissbehandlas tillkommer ytterligare en nämndmyndighet, den s.k. privatradiomyndigheten.
ZM— lzané! i
————— = adminfrå or _.........g.
Värdering av modellen: Utgångspunkten bör vara att de tre myn- digheterna inte skall lämna någon möda ospard i strävan att finna
(Å
Värdering av modellen: Utgångspunkten bör vara att de tre myn- digheterna inte skall lämna någon möda ospard i strävan att finna rationella kostnadsbesparande lösningar. Sårbarheten blir emellertid oförändrad vid sjukdomsfall och annan frånvaro bland sakhandlägg- arna. Dessa får förväntas i stort sett handha nuvarande uppgifter, vilket kommer att utgöra en tröghetsfaktor för ökad samverkan. Kvar står en trehövdad nämndorganisation med en mycket ojämn arbetsbe- lastning. Det kommer att saknas incitament till ett fördjupat sam- arbete. Under alla förhållanden har organisationen liten beredskap för omvälvande strukturförändringar på medieområdet och kommer att utåt — från allmänhetens och aktörernas synpunkt — att fortfarande vara svåröverskådlig.
3.4.2 ”Avancerad” sammanslagning
Beskrivning: I förhållande till den "enkla" modellen innebär den ”avancerade” varianten att de existerande nämndmyndigheterna (jäm- te eventuell privatradiomyndighet om en sådan hinner etableras), dvs. både beslutorgan och kanslier, upphör. I stället läggs en ny inre orga- nisation fast, baserad på de tidigare angivna funktionerna (jfr avsnitt 3.2). Det innebär att en funktion organiseras för granskning m.m. Till denna funktion knyts en granskningsnämnd som har att besluta i domstolsliknande granskningsärenden oavsett om de rör public ser- vice (dvs. Radionämndens område) och sådana ärenden av gransk- ningsnatur som nu faller på Kabel- och Närradionämnderna (jämte eventuell privatradiomyndighet).
Granskningsnämnden skall, till skillnad från de nuvarande nämn- derna, inte ha verkledningsuppgifter.
Ifigur 2 illustreras lösningen grafiskt.
Zadio —8sTV- myndighefen
_| ——I -—-l—-|
"läzåd _l
Funklbn Funk—Hon Funk-lion Funktion 'R'—' för för för
Granskning Tllsiåndl l-nfod Int Admin
KonHotl m m. med n. __ ___ :adrr'tln fråga” _asakärendett a_i-.":evenitehf'
316 Z].
Värdering av modellen: Effektivitetsmässi gt torde denna modell ha många försteg framför den ”enkla" varianten. Det blir möjligt att utnyttja kompetensen inom myndigheten på bästa sätt och att därmed hushålla med resurserna. Genom att samla resurserna skapar man också bättre möjligheter att tillhandagå allmänheten med information
3.4.3 Sammanfattande bedömning
Vi har i räknat med möjligheten av att privatradio införs med den myndighetsreglering som det liggande förslaget förutsätter.
Vid bedömningen av modeller för sammanläggning av de tre nuva- rande myndigheterna Radionämnden, Närradionämnden och Kabel- nämnden och den planerade privatradiomyndigheten har vi försökt att väga argumenten för en neddragning av nuvarande myndighetsupp- gifter på området. Vi har även sökt tänka oss in i en situation där de kvarvarande uppgifterna handläggs av en annan myndighet och inom ett annat departement. Vår uppfattning är att inga egentliga fördelar kan utvinnas ur en sådan lösning.
När det så gäller själva sammanläggningen, vill vi varna för halv- mesyrer i stil med att låta de nuvarande organisationerna förbli in- takta och bara lägga samman de administrativa tjänsterna. Om man skall kunna upppnå största effektivitet, kunna möta kommande för- ändringar samtidigt som det ska vara möjligt att ta till vara den ackumulerade erfarenheten hos personalen, krävs en samordnad, platt organisation inriktad på olika funktioner i stället för indelad på olika medieformer.
Vi förordar följaktligen en mera radikal omorganisation på djupet, som skisseras under alternativet ”avancerad" sammanslagning.
Vad sedan angår modellen med en radioombudsman kan konstate- ras att intresset inte är särskilt stort för en sådan ordning f.n. Vi lämnar följaktligen inga förslag i denna riktning nu, men vill peka på möjligheten att den nya myndigheten efter några års verksamhet kan pröva modellens värde i den mediesituation som då råder och ev. föreslå en ändrad organisation. Av betydelse i sammanhanget är också hur granskningen av public service-bolagen utformas när nuvarande avtalsperiod löper ut, samt intresset för en samordning med mot- svarande granskning inom pressen.
Vi har behandlat de granskande och tillståndsgivande funktionerna samt pekat på behovet av och möjligheterna att vid sidan härav skapa en allmän resurs för policyskapande verksamhet. Vi är övertygade om att långt driven samordning är det enda rationella under givna förutsättningar.
De tre nuvarande myndigheterna representerar olika kvalitets- och produktivitetsmått och olika uppfattningar om vad som bör vara en eftersträvansvärd ambitionsnivå.
Det har redan framhållits att det rör sig om en liten myndighet även efter sammanslagningen. En grundläggande förutsättning för att omorganisationen skall lyckas är att vederbörlig hänsyn tas till de olika "myndighetskulturer" som har utvecklats. De anställda måste så- ledes vara inställda på förändringen och bli övertygade om att den kommer att bli till det bättre.
Innan vi går in på vissa detaljer i vårt förslag vill vi än en gång understryka att utgångspunkten för en samlad organisation av de tre myndigheterna har varit största möjliga måluppfyllelse när det gäller effektivitet, rättssäkerhet och flexibilitet.
3.5 Den nya myndigheten
3.5.1 Modell för ledningsfunktionen
Förslag: Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden avskaffas.
En ny förvaltningsmyndighet inrättas — Radio- och TV-myn- digheten. Inom myndigheten skall finnas en nämnd — Radio- och TV-nämnden.
Myndigheten blir ett så kallat enrådighetsverk med en över- direktör som chef. Chefen skall ha möjlighet att till myndigheten knyta ett rådgivande organ. Verksamheten indelas i fyra funk- tioner. Organisationen skall vara platt, någon underindelning be- stäms inte i instruktionen.
Nämnden skall bestå av tolv ledamöter, varav två ordförande och två vice ordförande som skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Ledningen av de statliga myndigheterna utreddes av Verkslednings- kommittén (SOU 1985:40, Regeringen, myndigheterna och myndig- heternas ledning). Modeller för val av ledningsform, ledningens upp- gifter och ansvar behandlades sedan i regeringens proposition (1986/87z99, Ledning av den statliga förvaltningen), samt av riks- dagen (KU 29, rskr. 226). I verksförordningen (1987zllOO) anges myndighetschefens ansvar och uppgifter, respektive styrelsens ansvar och uppgifter.
Den i budgetpropositionen 1991 aviserade utredningen om intresse- representation i styrelser har nu tillsatts (dir. l992:10).
Vår analys och förslag till ledningsfunktion för den nya myndig- heten utgår bl.a. från ovanstående.
Myndigheten måste också uppfylla yttrandefrihetsgrundlagens krav (7 kap. 4 &) avseende efterhandsgranskning av radioprogram. Detta innebär att det krävs att beslutsorganet — en nämnd — är inrättat enligt lag och att ordföranden är eller har varit ordinarie domare.
Den nya myndigheten för radio- och TV-sändningar riktad till allmänheten är en sammanslagning av tre nämndmyndigheter med kanslier. Verksledningskommittén definierar en nämndmyndighet
som en organisation av ringa storlek och med ansvarsområden av begränsad omfattning, t.ex. att tillämpa ett antal väl avgränsade lag- rum. Definitionen stämmer väl på de tre nuvarande nämnderna.
En sammanslagning av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradio- nämnden och resp. kansli blir fortfarande en liten, men för sak- frågorna strategisk myndighet när de olika uppgifterna läggs samman och nya tillkommer.
Vi har övervägt behovet av en styrelse. De verksamhetsmässiga förutsättningarna och organisationens storlek motiverar enligt vår uppfattning inte styrelseformen som ledning för den nya myndig- heten. De beslut, som enligt verksförordningen skall fattas av en sty- relse, bör kunna avgöras av en verkschef. Nämnden skall i sin beslutsfunktion uppfylla kraven på att verksamheten utövas rättssäkert och tillgodose kraven på medborgerligt inflytande i de frågor som faller under nämndens ansvar.
Mot denna bakgrund föreslår vi att den nya organisationen skall vara en enrådighetsmyndighet med en nämnd och med möjlighet att knyta ett rådgivande organ till verksamheten.
Radio- och TV—nämnden
Den domstolsliknande efterhandsgranskningen och kontrollen i Radio- nämnden är av sådan art att den faller under yttrandefrihetsgrund- lagen. Nämndens sammansättning regleras i radiolagen. Gransknings- verksamheten kräver kvalificerad juridisk kompetens kompletterad med lekmannainflytande.
Den nya nämnden, Radio- och TV—nämnden, skall enligt värt för- slag avgöra frågor i ärenden om efterhandsgranskning och kontroll dvs. även sådana som idag avgörs av Kabel- och Närradionämnderna. Myndigheten svarar för all annan verksamhet inklusive nämndens administration. Vid myndigheten skall också finnas särskilda tjänste- män med sådan juridisk kompetens och erfarenhet att de kan fatta beslut i ärenden som inte behöver avgöras av nämnden.
Vi har övervägt att inrätta flera nämnder, alternativt indela en nämnd i flera ”arbetslag”, med ärenden grupperade och fördelade i enlighet med nuvarande nämnders ansvarsområden. Detta förfarings- sätt tror vi emellertid på sikt skulle vara mycket olyckligt.
Dynamiken i medieutvecklingen gör att området bör ses samlat och även granskas samlat. De nuvarande granskningsmetoderna kan be- rikas och utvecklas när handläggningen samordnas
Olika regelverk styr olika former för granskning. Det kan vara en fördel med ett gemensamt synsätt och överblick över alla program- företag och sändande sammanslutningar. Prioriteringar kan göras för att besluten ska få god effekt t.ex. i ett (fiktivt) ärende om över- trädelse mot reklamregler som förekommit både i Nordisk Television och i sändning i kabel-TV. Dubbelarbete kan undvikas. Initiativ- granskning kan planeras samlat och flexibelt.
Vi uppfattar som viktigt att alla — jurister, lekmän och handläggare — som granskar och bedömer program har ungefär samma möjlighet att, via sin gransknings- respektive handläggningsuppgift, följa public service-uppdragen, den tekniska utvecklingen, de internationella frå- gorna som blir allt viktigare samt marknadsutvecklingen inom radio- och TV-området, dvs. få möjlighet till en god överblick över hela medieområdet. De olika områdena/faktorerna påverkar ständigt va- randra och vi ser det som en fördel att vara insatt i hela området även när man granskar enskildheter. Det borde gagna dem som granskas, stimulera granskarna och också kunna utgöra grund för olika föränd- ringsförslag till politiska beslutsfattare m.fl.
Arbetsbelastningen i de tre nuvarande nämnderna är relativt hög, enligt de nämndledamöter vi intervjuat. Vi bedömer att ingen av de tre nämnderna, med nuvarande antal ledamöter, sammanträdesfrek- venser och tidsåtgång kan utgöra den nya Radio- och TV-nämnden, dvs. åläggas granskningsuppgifterna för den nya nämndens samlade ärendemängd.
Vi föreslår att en ny relativt stor nämnd inrättas. Nämnden bör bestå av tolv ledamöter, varvid ordförande- och vice ordförande- posterna bör dubbleras. Ordförandena och vice ordförandena skall vara eller ha varit ordinarie domare. Nämnden bör i övrigt bestå av lekmän. Samtliga bör utses av regeringen. Nämnden skall vara beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande.
Nämndsammanträden kan hållas relativt ofta när verksamheten så kräver. En lämplig och rimlig cirkulation mellan ledamöterna kan planeras.
Budgeten för nämndarvoden i de tre nuvarande nämnderna uppgår till cirka 493 000 kronor för budgetåret 1992/93. Vårt förslag inne-
bär en kostnadsminskning med cirka 210.000 kronor per år för arvoden.
Radio- och TV-myndigheten
Myndigheten föreslås ledas av en överdirektör.
För enrådighetsmyndigheter framhöll Verksledningskommittén att verksamheten torde vara betjänt av att chefen har stöd av ett råd- givande organ. Ett råd kan inrättas av flera skäl; för att tillföra myn- digheten sakkunskap av olika slag eller för att utöva en form för insyn i myndighetens verksamhet.
Vi vill rekommendera och visa på möjligheten att tillföra myn- digheten extra kompetens och stimulans.
Myndigheten skulle, med ett rådgivande organ — ett råd — stärkas i sin roll, få tillgång till expertkompetens och medborgerliga syn- punkter och ge möjlighet till ökad insyn i verksamheten. Via ett råd kan myndigheten öka sitt nätverk. Den relativt lilla myndigheten kan inte heller ha experter inom alla områden i form av anställda medar- betare. Ett råd kunde avhjälpa denna brist. Lekmannainslag skulle kunna tillföra verksamheten kunskap och erfarenheter från "fältet”.
Ett råd bör ha till uppgift att stödja överdirektören i utformningen och utvärderingen av verksamheten, och vara en aktiv diskussions- partner. Ledamöterna bör således väljas av överdirektören. I instruk- tionen bör anges att "vid myndigheten får finnas ett rådgivande organ bestående av högst åtta ledamöter, som utses av verkschefen". För att något antyda karaktären på rådet kan vi tänka oss att deltagarna är t.ex. medieforskare, kvalificerad tekniker, internationell mediejurist, företrädare för samverkansmyndigheter, företrädare för intresse— organisationer (Radioakademin, Sveriges Närradioförbund m.fl.) eller företrädare för Pressens Opinionsnämnd. Vi kan också tänka oss representation från motsvarande myndighet i t.ex. Norge för att stärka kontakterna och ge impulser.
Överdirektören har det fulla ansvaret för verksamheten. Verk- samheten delar vi sedan in i fyra funktioner, för:
— Efterhandsgranskning och kontroll — beredning av nämndärenden och beslut i ärenden som inte fattas av nämnden
— Tillståndsgivning
— Information, utredning och internationellt arbete, samt
— Administration
Myndighetsuppgifterna i de tre första funktionerna har behandlats tidigare i avsnitt. Administrativa uppgifter behandlas i avsnitt 3.5.3. I korthet sammanfattas de nedan.
Funktion Arbetsuppgifter Efterhandsgranskning Granskning på grund av tillstånd enligt 5 5 och kontroll radiolagen Granskning av närradiosändningar Granskning av kabelsändningar Tillkommande uppgifter: Granskning av kommersiell radio Granskning av satellitsändningar
Tillstånd m.m. Tillstånd att sända närradio, tidsallokering Förordnande av lokala kabelsändarföretag Undantag från nätinnehavares skyldigheter Debitering av koncessionsavgifter Debitering av närradioavgifter (upphör ev.)
Tillkommande uppgifter: Koncessionsgivning för kommersiell radio
Information, utredning Statliga bidrag till lokal kabel-TV—verksamhet internationellt arbete Tillkommande uppgifter:
Ansvarig myndighet enligt Europarådskonven- tionen
Uppbyggnad och vidmakthållande av Medialex Svara för utredningar inom området Följa utvecklingen på radio- och TV-området Information, trycksaker. massmediakontakter
Administration Ekonomi- och löneadministration Personalrekrytering, —utbildning m.m. Registratur, arkiv, litteratur Växel, reception ADB, specialteknik, vaktmästeri
Vi har redan tidigare understrukit att organisationen bör vara platt. Det saknas skäl för att i instruktion lägga fast en underindelning av en så pass liten myndighet som det här gäller.
Det är viktigt att den nya myndigheten kan utveckla en flexibel organisation som tar till vara möjligheterna till arbetsrotation. I prin- cip bör medarbetarna även om de företrädesvis specialiserar sig inom någon av de angivna funktionerna kunna sättas in även på andra områden vid behov.
Eftersom vi inte utgår från någon fast underindelning föreslås inte heller några chefstjänster utöver myndighetens chef.
På en punkt är det emellertid motiverat att i instruktionen göra en markering. För att garantera en hög kompetens på det juridiska fältet, i analogi med vad som gäller f.n. Radionämndens direktör och med beaktande av rättssäkerhetskraven bör det finnas åtminstone två be- fattningshavare inom myndigheten med domarerfarenhet. Dessa skall bl.a. vara föredragande i nämnden och ha fullmakt att, såsom f.n. Radionämndens direktör fatta beslut när det gäller enklare eller okontroversiella ärenden.
Vi anser därför att — därest den som utnämns till överdirektör för myndigheten inte är domarerfaren jurist. regeringen skall kunna utnämna två befattningshavare med de angivna kvalifikationerna. Om överdirektören är domarerfaren jurist skall det i princip vara tillfyllest med en av regeringen utnämnddomarerfaren jurist.
Arbetsområdet för den eller de tjänstemän som utses av regeringen på dessa premisser är inte relaterat till chefsgöromål; beteckningen "chefsjurist” som används i förslaget till instruktion har tillgripits i brist på bättre. Vad som föresvävar oss, är en motsvarighet till det engelska Senior Legal Adviser. Befattningsinnehavaren kan men måste i och för sig inte samtidigt vara verksjurist.
En platt, "öppen" organisation kan vara av särskilt värde vid ny- etablering av den nya myndigheten. Medarbetare ska kunna arbeta med frågor av viss funktionstillhörighet men ha sin hemvist i hela organisationen. Chefen får alla möjlighet att forma sin myndighet och stimulera till arbetsrotation och matristänkande i olika arbetsgrupper.
3.5.2 Närmare om organisationen
I det följande skisseras den inre organisationen och görs en enkel resursanalys för att bedöma möjligheter till rena ekonomiska bespa- ringar vid en sammanslagning.
För bemanning av de tre funktionerna för sakhandläggning har vi i stort sett utgått från nuvarande personalbehov. Korta beskrivningar för dessa görs. Direktörernas uppgifter har fördelats på sakhandlägg- ning, respektive administration, jfr sammanställning under admistra- tionsavsnittet 3.5.3.
Funktion för granskning och kontroll
Förslag: 5,5 handläggartjänster, 2 assistenttjänster, ingen bespa- ring mot nuläget.
På Radionämnden finns för närvarande cirka 4,5 årsarbetskrafter (inkl direktör), på Kabel-och Närradionämnden en årsarbetskraft vardera för efterhandsgranskning. Av dessa 6,5 årsarbetskrafter av- sätts en tjänst till den föreslagna chefsjuristen. Övriga 5,5 tjänster förs till funktionen för granskning tillsammans med två assistenttjänster, motsvarande 1,5 årsarbetskraft vid Radionämnden och 0,5 vid de andra två nämnderna. Detta beräknas täcka behovet för en relativt oförändrad verksamhet.
För tillkommande uppgifter, granskning av privatradio och gransk- ning av satellitsändningar prognostiseras två handläggartjänster.
Funktion för tillståndsgivning m.m.
Förslag: 3,5 handläggartjänster, 4 assistenttjänster, ingen bespa- ring mot nuläget.
För nuvarande uppgifter, som tillförs funktionen från Kabel- nämnden och Närradionämnden, beräknas åtgå 3,5 handläggar- och 4 assistenttjänster. Flera av dessa uppgifter kan dock komma att för-
ändras, oberoende av en sammanslagning eller ej. Främst gäller det att avgifter i närradio skall tas bort. Jfr avsnitt 3.7.1. Det skulle till- sammans kunna innebära ett minskat resursbehov av cirka 1,5 hand- läggartjänst och 2,5 assistenttjänster, Tolkning av och beslut om ”must carry”-regeln i nya kabellagen bör ha minskat betydligt vid myndig- hetens inrättande, varför förslaget till bemanning noga bör övervägas av den föreslagna organisationskommittén.
För tillkommande uppgifter, koncessionsgivning för privatradio beräknas två handläggartjänster,
Funktion för information, utredning, internationellt arbete
LFörslag: 0,5 handläggartjänst, ingen besparing mot nuläget.
Den enda nuvarande uppgiften, som förs till denna funktion är handläggning av statliga bidrag till lokala kabelsändarföretag, jfr avsnitt 3.7.2.
Däremot föreslås tillkomma ett antal nya myndighetsuppgifter samt en särskild tjänst för information, trycksaker m.m. Myndighetsupp- gifterna — utredning, utveckling samt internationella åtaganden har beskrivits tidigare. Informationstjänsten är en ambitionshöjning, som vi anser berättigad för myndigheten. Tillsammans beräknar vi 5,5 handläggar- och 2 assistenttjänster för nya uppgifter.
Funktion för administration
Förslag: 2,5 handläggartjänster, 3,5 assistenttjänster, en bespa- ring på 1,25 assistenttjänst.
Ett motiv för sammanslagning av de tre nämndernas kanslier har varit att minska den samlade administrationen. En liten minskning kan också göras. Att den inte blir större beror i främsta hand på att Radionämnden nu har en mycket liten andel administration i förhåll- ande till sakverksamheten.
För att en framtida sammanslagen organisation ska fungera profes- sionellt, även administrativt, kan inte ytterligare besparingar göras. Efter en informations- och ADB-samordning av de tre kanslierna bör effektivitetsvinster kunna göras både vad avser registerhantering och ärendehandläggning. En samlad ADB-strategi bör utarbetas. Samord- ningsvinster på sikt bör även kunna göras avseende personal- och ekonomihantering, handhavande av teknisk specialutrustning m.m.
Delegation, ledamöter m.m.
Den nuvarande gemensamma delegationen för Kabel- och Närradio- nämndernas kansli avvecklas, vilket innebär en besparing (budget för 1992/93) på 21 500 kronor.
De tre nuvarande nämnderna avvecklas. Budgeten för nämndleda- möterna (för 1992/93) är tillsammans 493 400 kronor (inkl. lkp). Motsvarande kostnad för den nämnd som föreslagits är 304 600 kronor, vilket skulle innebära ett netto plus på 210 300 kronor.
En ny överdirektörstjänst inrättas samt möjligheter för överdirek- tören att till myndigheten knyta ett rådgivande organ. Lön samt arvo- den uppskattas till cirka 700 000 kronor (inkl lkp), budgetåret 1992/93.
Sammantaget innebär beräkningarna ovan, med antagandet att 1,25 assistenttjänst är värd cirka 21 500 per månad (inkl. lkp) att kalkylen avseende tjänster, löner och arvoden innebär en kostnadsökning på cirka 115 000 kronor per år vid oförändrad verksamhet, men med avveckling av nuvarande nämnder och delegation samt med ett till- skott av en ny nämnd, en överdirektörstjänst och ett rådgivande organ knutet till myndigheten. Beloppet är beroende på vilken löneinplace- ring som kan ske för chefstjänsten och därmed osäkert. Besparingar motsvarande 115 000 kronor per år kan erhållas t.ex. genom minska- de hyreskostnader jämfört med dagsläget. Slutsatsen blir att någon ekonomisk vinst eller förlust inte direkt kan påvisas vid en samman- slagning av de tre nämnderna.
Tillkommande uppgifter
Prognoser för tillkommande uppgifter har angivits ovan. De innebär givetvis en kostnadsökning för den nya myndigheten. De tjänster vi föreslagit är:
l handläggartjänst för granskning av privatradio, l handläggartjänst för granskning av satellitsändningar, 2 handläggartjänster för koncessionsgivning för privatradio, 3 handläggartjänster för uppbyggnad och vidmakthållande av Media— lex, för att svara för myndighetsuppgifter i enlighet med Europa- konvention och EES-avtalet,
1,5 handläggartjänst för att följa utvecklingen och svara för utred- ningar inom området, ] handläggartjänst för information, massmediekontakter m.m., samt
2 assistenttjänster, i första hand för registerat—bete m.m..
Sammantaget innebär prognosen/förslaget 9,5 handläggartjänster och 2 assistenttjänster.
Med en medellön för handläggare på 23 000 kronor per månad och för assistenter på 16 000 kronor per månad innebär det en total årskostnad (inkl. lkp) på cirka 4,2 miljoner kronor.
Resurser för anlitande av experter i olika frågor (konsulter) bör avsättas med ett årligt belopp på 500 000 kronor.
Kostnadsökningen p.g.a. tillkommande uppgifter kan finansieras med TV-avgiftsmedel och koncessionsavgifter, jfr avsnitt 3.5.4.
3.5.3 Administration
Förslag: Radio- och TV-myndigheten skall ha en administrativ funktion med sex heltidstjänster. Det innebär en resursminskning på drygt en årsarbetskraft jämfört med nuläget vid Radio- nämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden.
Nuläge
Adminstrationen m.m. vid Radionämndens, respektive Kabelnämn- dens och Närradionämndens kanslier skiljer sig åt i de flesta avseen- den. Radionämnden har inget ADB-stöd i sitt arbete medan Kabel- och Närradionämnderna har ett i stort sett komplett ADB-system för sakhandläggning och administration. På Radionämndens kansli ansva-
rar direktören och en assistent för administrationen medan flera medarbetare på Kabel— och Närradionämnderna i princip delar sin tid mellan arbetsledning, sak- och administrationsärenden. Andelen admi- nistration i förhållande till sakverksamheten är låg vid Radionämnden och hög vid Kabel- och Närradionämnderna. Utbildningskostnaderna m.m. är små vid Radionämnden, medan de är relativt höga vid Kabel- och Närradionämnderna
Vi har gjort en relativt ingående kartläggning av administrativa uppgifter och kostnader som underlag för detaljutformning och resursdimensionering av en ny sammanhållen organisation. Denna studie kan överlämnas till en kommande organisationskommitté när beslut om myndighetsstruktur fattats. I detta sammanhang tar vi bara upp sådana faktorer som kan vara av principiellt intresse.
Radionämndens kansli består för närvarande av fyra handläggare och tre assistenter. Arbetet leds av en direktör.
Närradionämndens och Kabelnämndens gemensamma kansliper- sonal består av en direktör tillika chef för Kabelnämnden, en ställ- företrädande direktör tillika chef för Närradionämnden, sex hand- läggare samt åtta assistenter. Organisatoriskt indelas kansliet i en- heterna Kabelnämnden, Närradionämnden samt Gemensam funktion.
Arbetet, rubricerat sakhandläggning respektive administrativa upp- gifter, fördelar sig enligt följande:
Radionämndens kansli:
Sakhandläggning Administrativa uppgifter
Direktör 70 % 30 % (inkl. arb.ledn.) Handläggare 90 % 10 % Handläggare 90 % 10 % Handläggare 95 % 5 % Handläggare 95 % 5 % Assistent, deltid 50 % Assistent 75 % 20 %
5 % (fackl. arb.) Assistent 20 % 80 % (registrator m.fl. uppg.)
Närradionämndens och Kabelnämndens kansli:
Sakhandläggning Administrativa uppgifter
Direktör 70 % 30 % (inkl. arb.ledn.) Stf direktör 60 % 40 % (inkl. arb.ledn.) Enhet Kabelnämnden: Handläggare 50 % 20 % (rekryt.utbildn.)
30 % (datorer)
Handläggare 95 % 5 % (fackl. arb.) Handläggare 90 % 10 % (fackl. arb.) Assistent 80 % 20 % (enhetssekr)
Enhet Närradionämnden:
Handläggare 50 % 50 % (ea/pa-system) Handläggare 95 % 5 % (fackl. arb.) Handläggare. deltid 87,8 % Assistent 100 % Assistent 75 % 25 % (datorer) Assistent 75 % 25 % (enhetssekr.)
Gemensam funktion: Assistent, deltid 75 % (registrator m.fl. uppg.) Assistent 50% (registrator) 50 % (enhetssekr.) Assistent 75 % 25 % (ea/pa-system) Assistent 100 % (vaktm.)
Uppgifterna ovan baserar sig på skattningar, gjorda i samverkan med personalen. Någon tidredovisning förekommer inte på kanslier- na. Den procentuella fördelningen är således ungefärlig.
Radionämnden har en låg andel administration inklusive arbetsled- ning i förhållande till sakverksamheten, cirka 15 %, medan Kabel- och Närradionämnden har en hög andel, cirka 36 %. Orsaken fram- går delvis av sammanställningen, ovan. På Kabel- och Närradionämn- derna finns två direktörer, handläggare och assistenter med särskilt ansvar för rekrytering, utbildning och ADB-frågor samt en vakt- mästare. Kabel— och Närradionämndernas gemensamma delegation som hanterar administrativa frågor medför också visst merarbete. På Radionämnden är den förhållandevis ringa administrationen fördelad i första hand på direktören och en assistent.
Båda kanslierna anlitar Kammarkollegiets tjänster för ekonomi- och löneadministration. På Kabel- och Närradionämndens kansli pågår förberedelser för on-line koppling till ekonomisystemet Cosmos S.
Externa administrationskostnader - avgifter för ea/pa-tjänster till Kammarkollegiet, städ- och vakttjänster, personalutbildning, tryck- saksframställning samt inköp av litteratur — uppgick under budgetåret 1990/91 till cirka 142.500 kronor vid Radionämndens kansli, och till cirka 484.000 kronor vid Kabel- och Närradionämndernas kansli. De påtagligt högre kostnaderna vid Kabel- och Närradionämnderna här- för sig framför allt till utgifter för personalutbildning, ADB-service och för vakttjänst.
ADB-systemet vid Kabel- och Närradionämnderna installerades 1987 och kostade då 1,8 miljoner kronor. Det har senare komplette- rats med ytterligare terminaler samt en PC för tillsammans 100.000 kronor. Årliga kostnader beräknas till 52.000 kronor för service enligt avtal samt 50.000 kronor för systemmodifieringar. Systemet kan byggas ut ytterligare och kompletteras för att tillgodose kraven på ADB-stöd för de förändringar i olika verksamheter som kan förut- ses och överblickas, i en samlad organisation. Kraven på ADB-ut— rustning för Medialex och internationell kommunikation har vi inte haft möjlighet att nu beräkna.
Vid båda kanslierna finns arbetsordningar för handläggning av sakärenden, där vissa administrativa rutiner ingår, bl.a. diarieföring.
Organisationerna, inklusive administration, i dag är mycket sår- bara, vid sjukdom, barnledigheter m.m. Vid frånvaro av olika skäl krävs improvisationer eftersom ersättare som regel inte finns för ett antal uppgifter. Kombinationen av sakhandläggning och administra- tiva uppgifter hos enskilda medarbetare har varit ett naturligt sätt att praktiskt lösa olika problem.
Förslag
I en sammanslagen myndighet, som inte heller den blir särskilt stor, bör särskilda administrativa tjänster tillskapas för, i första hand eko- nomiadministration respektive personaladministration. Vissa med- arbetare kommer även i fortsättningen behöva behärska olika admi-
nistrativa uppgifter, t.ex. för frågor som rör ADB-stöd, handhavande av specialteknik m.m.
Vi kan inte förutskicka några betydande besparingar vad avser administrations- och ADB-kostnader vid en sammanslagning av de tre nämndernas kanslier.
Sammantaget för de tre kanslierna åtgår i dag drygt 7 heltidstjäns- ter för arbetsledande och administrativa uppgifter (nämndledamöter- na i den gemensamma delegationen vid Kabel— och Närradionämnden ej medräknade). Uppgiften baserar sig på något osäkra antaganden hos kansliernas medarbetare.
Vi anser att det för en gemensam administration behövs minst en heltidstjänst vardera för:
— ekonomi- och löneadministration, inköp (ekonomiansvarig) — personalrekrytering, —utbi1dning och -utveckling, (personalan- svarig) — registratur, arkiv och bibliotek (registrator) — växel, reception, sekretararbete — ADB, specialteknik, vaktmästeri
Notera att tjänsterna inte motsvarar personer med motsvarande kompetens. Cirka sex årsarbetskrafter krävs för att täcka resurs- och kunskapsbehovet. Adminstrationen kommer, även i den nya myndig- heten att bli sårbar eftersom den baseras på en liten organisations behov av administration, vilket inte kommer att medge ersättare för alla olika uppgifter.
Sammanfattningsvis ser vi, vid en sammanslagning, möjligheter till besparingar av administrativa kostnader motsvarande drygt en årsar- betskraft.
3.5.4 Finansiering och anslagssystem
Förslag: Den nya myndigheten med nämnd finansieras dels via avgifter för innehav av TV-mottagare, dels via koncessions- avgifter. Myndigheten ges ett ramanslag för den samlade verk- samheten.
Bakgrund
De nuvarande tre nämnderna, Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden finansieras på olika sätt. Regeringen har i buget- propositionen (1991/92:100, bilaga ]) angett vissa riktlinjer för de finansiella förutsättningarna för statliga myndigheter. Detta samman- taget med den verksamhet som föreslås för den nya organisationen utgör bakgrund för överväganden om möjliga finansieringsvägar. Nedan redogörs först för nuvarande finansieringsformer av de tre nämnderna, mål- och resultatredovisning m.m. Tillsammans har de en budget på 12 191 000 kronor, exklusive statligt stöd till lokal pro- gramverksamhct, för innevarande år (1991/92).
Radionämnden
Radionämndens anslag för 1991/1992 är 3 983 000 kronor. Medlen anvisas Radionämnden i regleringsbrev och utbetalas en gång per månad, efter rekvisition, från rundradiorörelsens resultatkonto (rund- radiokontot) hos Riksgäldskontoret.
Verksamheten finansieras med TV—avgiftsmedel, dvs. de avgifter som innehavare av TV-mottagare har att erlägga. TV-avgiften admi- nistreras av Radiotjänst i Kiruna AB och finansierar också i stort sett hela public service-verksamheten (nuvarande Sveriges Radio-koncer- nens programverksamhct).
Radionämnden tillhör budgetcykel två och lämnade en fördjupad anslagsframställning hösten 1991. Resultatanalysen beskriver ärende- statistik, något samband mål/prestationer/kostnader redovisas inte. Nämndens verksamhet medger en enkel styckekostnadsberäkning som ger vid handen att ett radionämndsbeslut har kostat mellan 6 300 kronor och 7 900 kronor de senaste åren.
Kabelnämnden
Kabelnämndens anslag för 1991/1992 är 3 863 000 kronor. Verksam— heten finansieras helt med anslagsmedel.
Nämnden tillhör budgetcykel två, men avstod från att lämna en fördjupad anslagsframställning hösten 1992 med motivering att förut- sättningar saknades för en långsiktig planering av verksamheten, bl.a. denna utredning. Någon form för resultatredovisning som visar
relationer prestationer/kostnader har inte utarbetats. Verksamhetens art, ekonomiredovisning samt avsaknad av tidredovisning medger inte att en sådan görs nu.
Närradionämnden
Närradionämndens anslag för 1991/1992 är 4 345 000 kronor.
Hela verksamheten finansieras med sändningsavgifter för närradio, som betalas av de sändande lokala sammanslutningarna. Avgiften föreslås slopas (Ds 1992:22).
Nämnden ansvarar för handläggningen av ärenden om avgifter, som baseras på av nämnden fastställda sändningstider i närradio. Av- giften fastställs av regeringen, intäkterna redovisas under inkomsttitel Närradioavgifter i statsbudgeten.
Kostnadstäckningen för Närradionämnden var budgetåret 1987/88 84 %, 1988/89 139 % samt 1989/90 115 % (ur RRVs Om avgifter och andra ersättningari staten).
Även Närradionämnden tillhör budgetcykel två och avstod från att lämna en fördjupad anslagsframställning med ungefär samma moti- vering som Kabelnämnden. För resultatredovisning m.m. gäller också samma förhållanden som för Kabelnämnden.
Överväganden och förslag
Nämndernas samlade verksamhet utgör å ena sidan en relativt sett oansenlig summa i statsbudgeten, som inte bör splittras på olika fl- nansiärer. För en ny myndighet är en renodling önskvärd. Å andra sidan kan krav på tydlighet och ett rättvisande system behöva innebära angivande av flera finansieringskällor. Finansieringen kan ske via olika konton under inkomsttitel i statsbudgeten, som samordnas i regeringens budgetarbete till ett ramanslag för organisationen.
Verksamhetens art och efterfrågan av olika prestationer indikerar betalningsviljan.
Verksamhetens art
Efterfrågan Granskande Tillstånd Policyskapande dömande koncessioner utredn., int. kont. I konkurrens nej nej delvis Fri efterfrågan nej nej ja Styrd efterfrågan nej ja delvis
Ingaefterfrågan ja nej nej_
Kommentarer till tabellen
Den efterhandsgranskande verksamheten — myndighetsutövning av domstolsliknande karaktär — styrs av lagar och avtal. Någon efter- frågan, från dem som ska granskas, finns ej. Prestationen gransk- ningsbeslut utförs dels på eget initiativ i organisationen, dels efter anmälningar från allmänheten. Enskilda anmälare utnyttjar en rättig- het utan ekonomisk vinning, någon avgift kan inte tas ut. Verk- samheten uppfattas som en statsmaktsangelägenhet att lagar och avtal efterlevs och som ett skydd eller ”klagomur” för allmänheten. Finan- sieringen kan ske antingen med skattemedel om verksamheten ren- odlat ses som en myndighetsuppgift åtskild från annat eller med koncessionsavgifter o.dyl. om den ses i direkt relation till tillstånds- verksamheten.
Tillståndsverksamheten styrs av lagar och förordningar och är direkt efterfrågestyrd av företag eller sammanslutningar som önskar få sändningsrättigheter. Verksamheten innebär myndighetsutövning utan konkurrens och kan finansieras med offentligrättsliga avgifter, som innebär full kostnadstäckning, inte minst för prestationen ”att ge tillstånd/koncession”.
Den mer policyskapande verksamheten (utredningsarbete, interna- tionella kontakter, följa verksamheten inom området m.m.) förutsätts efterfrågas av statsmakterna, i första hand berörda departement. Beställaren, "marknaden” är regeringen. Verksamheten är delvis konkurrensutsatt, regeringen kan vända sig till andra lämpliga organ för att få en utredning genomförd. Delvis är det ett myndighets- åläggande utan konkurrens, t.ex. uppbyggnad och vidmaktmakthåll- ande av databasen Medialex. Verksamheten kan vara anslagsfmansie-
rad (skattemedel) eller bidragsfinansierad (från övriga verksam- heter).
För en myndighet fastställer regeringen — enligt riktlinjer för mål- och resultatstyrning av statsförvaltningen — ett övergripande mål, myndigheten utarbetar resultatmål och resultatmått samt redovisar resultatanalys. Anslaget kommer att vara ett ramanslag för den sam- lade verksamheten. Anslagets storlek, beräkning av offentligrättsliga avgifter m.m. beror på redovisat resultat.
Finansieringen bör dock kunna ske från olika källor. Två huvudalternativ till finansiering skisseras och jämförs.
Alternativ IA
I det första alternativet är utgångspunkten att hela organisationens verksamhet finansieras med avgifter för tillstånd, koncessioner m.m., inklusive TV-avgift, som betalas av (delas med avseende public service-företagen), programföretag, tillståndsinnehavare m.fl.
Alternativet utgår från att den för myndigheten dominerande uppgiften är att ge tillstånd, koncessioner m.m. Granskningen (utifrån lagar och avtal) är en följd av att koncessioner m.m. givits eller att avtal tecknats och att den verksamhet som bedrivs hos de organisa- tioner som erhållit dem, behöver tillses eller kontrolleras.
De närmast berörda aktörerna förutsätts inse att den statliga tillstånds- och kontrollapparaten bör belasta deras ekonomi i form av, bidrag från Rundradiokontot, från närradioavgifter (utgår antagli- gen), koncessioner från Nordisk Television AB, samt från kon- cessionsavgifter (kommande) för privatradio.
Alternativ IB (förenklat)
Ett förenklat alternativ, som bygger på likartade principer som IA, är att enbart marknadens aktörer finansierar hela myndigheten. De reklamfinansierade programföretagens koncessionsavgifter bekostar den samlade verksamheten. Bidraget från TV-avgiften (motsvarande Radionämndens budget) tas inte ut.
En lämplig täckningsgrad från koncessionsavgifter måste beräknas. Budgetberedningen i regeringskansliet skulle förenklas.
Alternativet innebär dock inte att TV—avgiften kommer att kunna sänkas och reklamkostnader drabbar i slutändan alltid konsumenterna. För allmänheten innebär förslaget ingen kostnadsminskning. De reklamfinansierade företagen skulle subventionera tillsyn och kontroll av public service-företagen och den ideella lokala föreningsverk- samheten.
Alternativ 2
Det andra huvudalternativet innebär en mer ingående bedömning uti- från efterfrågeresonemanget ovan.
Den granskande verksamheten, oberoende av vem som granskas, ses som icke efterfrågad domstolsliknande tillsynsverksamhet, väl avskild från annan verksamhet inom organisationen (nämnden och funktionen för granskning i myndigheten), och finansieras med anslag (skattemedel).
Regelstyrda, efterfrågade uppgifter som innebär arbete med till- stånd och koncessioner finansieras med offentligrättsliga avgifter (full kostnadstäckning för avsedd verksamhet).
Den policyskapande verksamheten, i huvudsak efterfrågad av stats- makterna, finansieras med anslag (skattemedel).
Administrativa kostnader fördelas och belastar alla finansierings- källor.
Alternativet förutsätter ett mycket väl genomtänkt ekonomi- och redovisningssystem inom organisationen. Även med ett ramanslag måste resultaten med hänvisning till de olika finansieringssätten kunna redovisas, bl.a. inför budgetarbetet i regeringskansliet.
Kommentarer till alternativen
Som det mest rättvisande alternativet framstår det sista alternativet, alternativ 2. De olika, i organisationen, ingående verksamheterna kan karaktäriseras utifrån finansieringskälla, efterfrågan — behov. Finan- siärerna betalar enbart för den efterfrågade prestationen. Resultat- redovisningen kan direkt relateras till finansieringen. Alternativet medger, från finansieringssynpunkt, en uppdelning av verksam- heterna i flera organisationer/myndigheter/funktioner, utan några större svårigheter.
Samtidigt är alternativ 2, för statsbudgeten (skattemedel) det kost- sammaste.
Från statsfinansiell synpunkt är alternativ IB, det mest f'crdelak- tiga. TV-avgiften behöver "inte naggas i kanten". Det kan dock framstå som något riskabelt att finansiera en hel, visserligen liten, organisation med medel från en i dagsläget osäker koncessions- marknad. Dessutom kommer det säkert att uppfattas som orättvist av affärsföretagen inom branschen.
I struktureringen av verksamheterna förordas en samlad orga- nisation för de olika ingående uppgifterna. En finansieringsmodell med alternativ lA som utgångspunkt kan bidra till att organisationen uppfattas som en helhet.
Finansieringen visar på beroendet mellan de ingående verksam- heterna och medger samtidigt en flexibel resursanvändning inom myndigheten. Finansieringen belastar de närmaste avnämarna, mål- och resultatredovisning kan därmed naturligt relateras till de när- maste avnämarkategorierna.
Modellen bör kunna uppfattas som rättvis av finansiärerna. All- mänheten bidrar med en del via TV-avgiften, koncessionsavgifterna finansierar resten. En rättvisande uppdelning kan göras i budget- beredningsarbetet. Organisationen kan, efter att ha inordnats i den nya budgetprocessen, få ett samlat ramanslag.
3.6 Lagändringar
Förslag: Vid en sammanslagning av radionämnden, närradio- nämnden, kabelnämnden och den föreslagna privatradiomyndig- heten till dels en Radio- och televisionsnämnd och dels en Radio- och televisionsmyndighet skall de bestämmelser som reglerar nämndernas och myndighetens verksamhet ändras i enlighet med vad som tidigare föreslagits. Sålunda skall granskningsuppgifter handhas av Radio- och televisionsnämnden och övriga uppgifter av Radio- och televisionsmyndigheten.
Möjligheten att överklaga ett föreläggande vid vite enligt lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten tas bort så att samma regler gäller för överklagande av Radio- och televisionsnämndens respektive myndighetens vitesföreläggande oavsett om det sker med stöd av kabellagen eller annan lag.
När privatradiomyndighetens granskningsuppgifter skall handhas av Radio- och televisionsnämnden behöver inte frågor om återkallelse av tillstånd väckas vid länsrätt utan nämnden kan själv fatta sådana beslut.
Patent- och registreringsverkets uppgifter att föra register över utgivare av trådsändningar övertas av Radio- och tele- visionsmyndigheten.
I 17 & radiolagen (l966:755), som innehåller bestämmelser om radionämndens verksamhet och sammansättning, föreslås ändringar med anledning av att Radionämndens granskningsuppgifter skall handhas av Radio- och televisionsnämnden och att nämndens leda- möter blir flera än Radionämndens. Vidare hänvisas i paragrafens fjärde stycke till de ytterligare bestämmelser som reglerar nämndens uppgifter. Bestämmelserna i 17 a och 18 åå radiolagen, som reglerar Radionämndens möjlighet att vitesförelägga ett programföretag före- slås också ändrade. Föreläggande enligt 17 a & om att följa vissa bestämmelser bör i överensstämmelse med yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser beslutas av nämnden medan förelägganden enligt 18 5 om att lämna upptagning av radioprogram bör beslutas av myndig—
heten eftersom myndigheten föreslås bereda alla ärenden om granskning.
Bestämmelsen i 2 & närradiolagen (1982z459) innehåller bland annat regler om närradionämndens sammansättning. Paragrafen bör upphävas eftersom regler om den nya nämndens sammansättning föreslås återfinnas i 17 & radiolagen. I övrigt skall de regler i närradiolagen som reglerar återkallelse av tillstånd att sända närradio eller om nämndens möjlighet att förelägga sammanslutning att följa vissa av lagens bestämmelser ändras så att uppgiften läggs på Radio- och televisionsnämnden, allt mot bakgrund av yttrandefrihetsgrund- lagens bestämmelser. Närradionämndens övriga uppgifter övertas av Radio- och televisionsmyndigheten.
I lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsför- ordningens och yttrandefrihetsförordningens områden finns bestämmelser om skyldighet för sammanslutningar som avser att sän- da närradio och innehavare av tillstånd till privatradio att till när- radionämnden eller privatradiomyndigheten anmäla vem som är utgivare och ställföreträdare för utgivaren. Efter sammanslagning av de olika nämnderna och privatradiomyndigheten bör anmälan ske till Radio- och televisionsmyndigheten.
Hos Patent- och registreringsverket finns register över utgivare och ställföreträdare för utgivaren enligt 3 kap. 13 och 14 åå och enligt 175 utdrag ur register över förordnanden för personer som själva svarar för de yttrandefrihetsbrott som de kan tänkas begå. Samtliga uppgifter om utgivare och ställföreträdare för utgivaren av radio- program och om nämnda förordnanden bör anmälas till Radio- och televisionsmyndigheten. Patent- och registreringsverkets registrering bör därför övertas av myndigheten.
Lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten innehåller i 5 och 22 && vissa bestämmelser om kabelnämnden, dess sammansättning och uppgifter. Dessa föreslås upphävda. Kabelnämn- den kan enligt 21 & förelägga företag vid vite att följa vissa be— stämmelser om bland annat reklam samt under vissa förutsättningar återkalla ett förordnande för ett företag som lokalt kabelsändar- företag. Dessa uppgifter bör i överensstämmelse med yttrandefrihets— grundlagens bestämmelser handhas av Radio- och televisionsnämnden. Kabelnämndens övriga uppgifter enligt kabellagen bör handläggas av Radio- och televisionsmyndigheten.
Enligt nuvarande lydelse av 22 & lagen om kabelsändningar till allmänheten kan alla beslut av kabelnämnden, även beslut om före- läggande vid vite, överklagas till kammarrätten. Motsvarande beslut av Radionämnden, Närradionämnden eller Privatradiomyndigheten får inte överklagas. Samma regler bör gälla för fullföljd av myndig- hetens eller nämndens vitesföreläggande oavsett vem det är riktat mot. Ett vitesföreläggande innehåller inget annat än ett föreläggande att följa bestämmelserna. Något bärande skäl att detta skulle gå att överklaga finns inte. Paragrafen bör därför utformats så att endast myndighetens beslut om förordnande äv kabelsändarföretag och nämndens beslut om återkallelse av sådant förordnande kan över- klagas.
Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område innehåller bestämmelser om beräkning, fastställande och be- talning av koncessionsavgift som programföretag kan vara skyldigt att betala. Frågorna handläggs enligt nuvarande bestämmelser av kabel- nämnden och bör efter sammanslagningen prövas av Radio- och televisionsmyndigheten.
Enligt 18 & lotterilagen (1982:]011) krävs under vissa förut- sättningar inte tillstånd att anordna lotteri i samband med rundradio- sändning eller trådsändning som sker med stöd av tillstånd av rege— ringen eller kabelnämnden. I lagrummet föreslås en ändring i anled- ning av att regeringens eller kabelnämndens tillstånd inte längre krävs för trådsändning. Vidare föreslås att lotteri skall kunna anordnas utan tillstånd i samband med en privatradiosändning.
Enligt förslaget till lag om privatradio (Ds 1992:22) hand— läggs nästan samtliga frågor om privatradio av privatradiomyndig- heten. Vid återkallelse av tillstånd att sända privatradio skall dock myndigheten enligt 19 & föra talan vid länsrätt om tillståndets åter- kallelse. Bakgrunden till bestämmelsen är föreskriften i 3 kap. 5 & yttrandefrihetsgrundlagen om att frågor om rätt att sända radiopro- gram skall kunna prövas av domstol eller domstolsliknande nämnd. Eftersom Radio- och televisionsnämnden är en sådan domstolsliknan- de nämnd bör den kunna besluta om återkallelse av tillstånd. Para- grafen föreslås ändrad i enlighet härmed. Ett föreläggande enligt 20 & att följa bestämmelserna om sändningarnas innehåll,_reklam och sponsring, eventuellt förenat med vite, bör i överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i radiolagen, närradiolagen och kabellagen
beslutas av Radio— och televisionsnämnden. Privatradiomyndighetens övriga uppgifter enligt lagen bör handhas av Radio- och televisions- myndigheten.
3.7 Särskilda frågor
3.7.1 Central registrering av sändningstider i närradion m.m.
Bedömning: I promemorian (Ds 1992:22) Regler och villkor för privatradio föreslås att närradioavgifterna slopas. Om så sker bör man också pröva om den med avgiftsdebiteringen kopplade centrala registreringen av sändningstider kan slopas, något som skulle frigöra personalresurser.
Bakgrund: Även om det formellt ligger utanför Utredningsupp- draget att se över det regelsystem som den nya myndighetsoreganisa— tionen skall tillämpa vill vi peka på en möjlighet till besparing som aktualiserats genom det nyligen framlagda förslaget om privatradio.
Det har tidigare framgått att Närradionämnden ger sändnings- tillstånd, beslutar om årliga sändningstidsscheman, ändringar i sänd- ningstider samt debiterar och tar in sändningsavgifter.
Rutinerna kring fastställande och registering av närradions sänd- ningstider är förhållandevis personalkrävande.
I det förslag om privatradio som nu remissbehandlas föreslås att sändningsavgifterna för närradio slopas. Motiven för att överhuvud- taget bibehålla tidsärendehanteringen i dess nuvarande form bör mot denna bakgrund prövas ingående.
Överväganden: Vi utgår från att i samband med den fortsatta beredningen av förslaget om privatradio man noga överväger konsek- venserna av en radikal ändring av tidsärendehanteringen. Detta mot bakgrund av att ca fyra årsarbetskrafter för närvarande är knutna till densamma.
Om förslaget om att slopa närradioavgifterna går igenom, har det ena av två viktiga skäl för hanteringen bortfallit.
Det andra skälet är att det skall gå att utan svårighet fastställa vem som sänt ett visst program när det är fråga om överträdelse av programreglerna och dylikt.
Man kan — som Närradionämnden själv gjort i sitt remissvar på betänkandet (SOU 1990:70) Lokalt ledd närradio — ifrågasätta om det behövs registrering och fastställande av sändningstider på central myndighetsnivå. Skärpta krav på referensbandning och avannonsering och andra liknande åtgärder skulle måhända kunna ge samma effekt.
Häremot kan naturligtvis hävdas att dagens situation med åtskilliga försök att kringgå reklamförbudet i närradio nödvändiggör en central registrering. Det kan t.ex. vara fråga om lägen då referensband saknas, likaså anmälan av utgivare samt sändningsschema.
Om tiden inte anses mogen för en ändring i den riktning som vi angett, bör den nya myndigheten få i uppdrag att se över frågan.
3.7.2 Bidrag till lokal programverksamhct
Bedömning: Hanteringen av det statliga bidraget till lokal pro- gramverksamhct i kabel-TV bör förenklas. I en ny organisation bör chefen för Radio- och TV-myndigheten fatta beslut i sådana ärenden.
I direktivet till utredningen uppdras inte åt oss att särskilt belysa någon enskild verksamhet. Vi har ändå ägnat extra uppmärksamhet åt anslaget H 21, Bidrag till lokal program verksamhet, som handläggs av Kabelnämnden. Skälen till detta är bl.a. att bidragsfrågorna till sin karaktär skiljer sig från tillstånds- och kontrollverksamheten, att bi- draget är av ringa storlek, samt att de nämndledamöter som vi inter- vjuat haft olika åsikter om bidragsfrågornas hantering och hemvist. Frågor som naturligt uppstår är om bidragen inte borde hanteras av någon annan organisation med likartad verksamhet, om de kan sam- ordnas med andra bidrag för att få större effekt hos bidragsmot- tagarna, m.m.
Kabelnämnden skall, enligt sin instruktion och enligt förordningen (1985:1065) om statsbidrag till lokal programverksamhct, lämna
bidrag till verksamhet som kan främja ett allsidigt utbud av lokalt producerade program i kabelnät. Nämnden får besluta om villkor för bidragen.
Bakgrunden till de statliga bidragen är följande. Massmediekom- mittén (U 1982:O7) ansåg att lokal programproduktion för kabelsänd— ningar borde kunna finansieras lokalt, genom abonnentavgifter eller av dem som svarade för programmen. Kommittén ansåg också att den verksamhet med stöd till medieverkstäder som bedrivs under ledning av Svenska Filminstitutet borde kunna utvidgas till att avse en kombination med sändningar i lokala kabel-TV-nät.
Regeringen anslöt sig till kommitténs förslag genom att i proposi- tionen (1984/85: 199) om radio- och 'lV-sändningar i kabelnät föreslå, att finansiering av lokala kabelsändningar i första hand skall ske genom abonnemangsavgifter och genom ekonomiska åtaganden av de organisationer som svarar för programproduktionen. Dessutom borde Kabelnämnden få möjlighet att ge visst statligt stöd till lokal programverksamhct. Riksdagen beslutade, i dessa frågor, i enlighet med regeringens förslag.
Kabelnämnden har anvisats en miljon kronor per år, att fördela till lokal programverksamhct. Fr.o.m. budgetåret 1990/91 får nämnden ytterligare 250 000 kronor att fördela och redovisa separat för barn- och ungdomsverksamhet.
Nämnden beslutade, protokoll 1986-12-09 dnr 235/86, om Rikt- linjer för stöd till lokal programverksamhct. Medlen skall fördelas, dels efter ansökan, dels genom nämndens egna initiativ. I riktlinjerna sägs bl.a. att "Nämnden vill lämna stort utrymme för idéer och förslag som i bästa mening kan tänkas utveckla lokal TV-produktion och bidra till att lokala kabel-TV—kanaler kommer igång på många orter." Nämnden vill inte alltför hårt ange villkor eller styra ansök- ningar om bidrag. Vissa prioriterade områden framhålls dock, näm- ligen:
— startstöd till lokala sändarföretag (ej permanent driftstöd)
— utbildning och studier för personal från föreningar, institutioner etc.
— erfarenhetsutbyte och aktiviteter av värde för dem som vill starta en lokal kanal
— experiment och utveckling av arbetsformer, metoder m.m., samt fr.o.m. 1990/91
— projekt som engagerar barn och ungdom.
I dag finns 28 registrerade lokala kabelsändarföretag. Flertalet är organiserade som ideella föreningar, några är stiftelser eller aktie- bolag. Sätten att finansiera verksamheterna uppvisar en mängd varia— tioner. Företagens medlemmar, lokala finansiärer som kommuner, bostadsföretag, nätägare samt avgiftsuttag bekostar verksamheten. Endast i två fall tar lokala kabelsändarföretag in en abonnemangs- avgift, i ett av fallen är avgiften frivillig.
Utvecklingen har således gått relativt långsamt; under sex år har kabelsändarföretag etablerats på 25 orter i hela landet. (Under tiden för vårt utredningsarbete har ytterligare tre kabelsändarföretag till- kommit ) Att producera och sända lokal-TV är resurskrävande, kun- skap, teknik och pengar behövs — det är som regel "eldsjälar” som bedriver verksamheterna.
Kabelnämnden har under de sex åren fått 235 ansökningar om totalt 28,9 miljoner kronor, från kabelsändarföretag och för sänd- ningar i upplåten kanal. Bidragen att fördela har alltså uppgått till drygt 6 miljoner kronor. Cirka hälften, av ansökningarna (120) har beviljats till någon del. Beloppen varierar mellan 5—8 000 kronor för enstaka kurser upp till 100 000 kronor för nyetableringar.
Samtliga ansökningar föredras i nämnden. I princip avsätts två sammanträden per år för detta. Nämnden har inte på eget initiativ delat ut några bidrag.
Ansökningarna fördelar sig över åren enligtföljande:
85/86 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 Totalt (halvår) 85/92
Beviljade, antal 1 14 15 24 25 30 1 1 1 20 Beviljat, milj_kr_ 0.1 1.332 0.936 1.206 ().811 1.517 0.487 6,390 Avslag, antal 5 12 8 13 25 41 11 1 15
Avslag, milj.kr. 1.180 2.673 2.136 3.612 3,764 6.346 2.819 22,532
. Att fördela: (),5 1,0 1,() 1,0 1,0 1,25 0.625
Resursmässigt åtgår en halv handläggartjänst hos Kabelnämnden för bidragshandläggningen, som också innebär en hel del rådgivning till kabelsändarföretagen m.fl.
För att få ytterligare underlag för att föreslå eventuella föränd- ringar av bidragshanteringen har vi via en enkät ställt ett antal frågor till 25 kabelsändarföretag, varav 21 har svarat. En total redovisning av svaren finns i bilaga 6.
Sammanfattningsvis anser de lokala kabelsändarföretagen:
Det är en samhällsuppgift att ge stöd till lokala kabelsändarföre- tag. För 16 av de 21 svarande är det nödvändigt om de alls ska överleva. Det, i stort sett enda, alternativ som företagen ser är reklamfinansiering av verksamheten. Men det statliga stödet är också oregelbundet och osäkert.
De ekonomiska bidragen från staten via Kabelnämnden har således varit av mycket stort värde.
Startstöd har varit nödvändigt för många, likaså stöd till ut- bildning. Några individuella kommentarer; att stödets omfattning och inriktning knappast korresponderat med konkreta behov, att projektstöd kan användas till köp av utrustning. att stödet bör vara produktionsinriktat i stället för som nu innehållsrelaterat.
Alla är i stort sett tillfreds med sättet att handlägga bidrags- ärenden hos Kabelnämnden, men det tar alldeles för lång tid. Två ansökningstillfällen per år är för litet. Bidragen borde också utvärderas bättre.
Två av de svarande kabelsändarföretagen anser att bidraget ska avskaffas, 16 tycker att den nya myndigheten för radio— och TV-sändningar till allmänheten ska handlägga bidragsårenden i framtiden.
Vi anser inte, med utgångspunkt i första hand från enkätsvaren, att vi har underlag för att föreslå en annan huvudman för hantering av bidrag till lokal programverksamhct.
Bidraget är av ringa storlek, 1 250 000 kronor. 1 budgetproposi- tionen (1991/92:100 bilaga 12) föreslås inte heller någon höjning för 1992/93. Beloppet har varit detsamma sedan bidraget introducerades 1985. Hanteringskostnaderna (handläggare och nämnd) belöper sig till cirka 195 000 kronor nästa budgetår.
Bidraget skulle, jämnt fördelat mellan 25 aktiva kabelsändarföretag innebära 50 000 kronor per företag och år.
Om ett statligt stöd av det här slaget och storleken skall finnas kvar bör en förenklad form för hantering och beslut utformas. Vi anser inte att det ligger inom vårt mandat att föreslå en sådan nu. Den nya myndigheten bör kunna få i uppdrag att föreslå ett sådant förenklat system. Chefen för myndigheten bör fatta beslut i ärenden om bidra- gen till lokal kabel-TV—verksamhet. Det kan övervägas att till myn- digheten knyta ett mindre rådgivande organ för frågor om bidrags- fördelningen.
3.7.3 Beredskapsåtgärder
Bedömning: Den nya myndigheten bör i en framtid kunna få särskilda uppgifter inom beredskapssektorn.
Mellan staten och Sveriges Radio AB finns avtal om förfaringssätt och ansvar i krig. Det åligger Sveriges Radio AB att utarbeta bered— skapsplaner för verksamheten i krig eller vid krigsfara.
I det nyligen tecknade avtalet mellan staten och Nordisk Television AB åtar sig bolaget att träda i förhandling med regeringen om de villkor som skall gälla för sändningarna om Sverige kommer i krig eller krigsfara eller liknande utomordentliga förhållanden. Dessa för- handlingar har ännu ej påbörjats.
I betänkandet (SOU 1990:70) Lokalt ledd närradio finns förslag om hur närradio skall kunna användas i krig och vid krigsfara. Förslagen har inte föranlett några åtgärder från regeringens sida.
För närradioverksamhet — och även för kabel-TV — finns inga regler för eller avtal om beredskapsplaner eller ansvar och organi- sation vid krig och krigsfara.
Utgångspunkt för beredskapsplaneringen vid public service-före- tagen är att sändningar ska upprätthållas så länge som möjligt om landet skulle komma att befinna sig i ett beredskaps- eller krigsläge. Eventuella avsteg från lagar och avtal i radioprogram skall även under krig och krigsfara anmälas till Radionämnden.
Inom regeringskansliet pågår beredningsarbete med samordning av beredskapsfrågor inom området. Det nya myndigheten skulle därvid,
i en framtid kunna få särskilt föreskrivna uppgifter. Dessa uppgifter skulle i så fall inordnas inom funktionen för information, utredning och internationellt arbete. Resursbehov för detta har inte nu över- vägts.
3.8 Genomförande
Förslag: En organisationskommitté bör tillsättas snarast möjligt för att bl.a. detaljutforma den organisation vi föreslagit.
Radio- och TV-myndigheten skall om möjligt inrättas från och med den 1 januari 1993. Om detta inte är möjligt bör organisa- tionskommittén få i uppdrag att också handha myndighetsupp- gifter avseende privatradio. Myndigheten bör i sådant fall in- rättas senast den 1 juli 1993.
I detta avsnitt behandlas genomförandefrågor efter det att denna utredning avlämnats.
Denna utredning förutsätts remissbehandlas under våren och som- maren 1992. Samtidigt pågår remissbehandling av (Ds 1992:22) Regler och villkor för privatradio, samt Radiolagsutredningens del- betänkande (SOU 1992131) Lagstiftning för sändningar av televi- sionsprogram till satellit.
Propositionen 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio— och TV-verksamheten 1993—1996 m.m. är för närvarande föremål för riksdagens behandling. Nya avtal med public service-företa- gen.förbereds.
Propositioner om privatradio, om lagstiftning för sändningar av televisionsprogram till satellit och om en ny myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten kan, efter lagrådsgranskning, behand- las av riksdagen före årets utgång.
En tillfällig myndighet för koncessionsgivning för privatradio föreslås inrättas under tiden den 1 januari 1993—1 juli 1993. Myn- digheten föreslås sedan inordnas i organisationen för radio- och TV— sändningar till allmänheten.
Riksdagens ställningstagande i alla dessa frågor är av avgörande betydelse för den slutliga utformningen av den organisation som vi
föreslagit. Till detta kommer att hänsyn också bör tas till utvecklingen inom området — eventuell minskning av ideell radio- och kabel-TV- verksamhet, eventuell ökning av kommersiellt finansierade sänd- ningar m.m. — när organisationen dimensioneras.
Enligt vår bedömning är det utomordentligt viktigt att den nya myndigheten för radio— och TV-sändningar till allmänheten börjar verka så tidigt som möjligt. Det synes inte ändamålsenligt att en till- fällig myndighet för privatradio inrättas under ett halvår för att där- efter inordnas i Radio- och TV-myndigheten. En mer tilltalande lös- ning skulle vara att Radio— och TV-myndigheten, med ansvar även för uppgifter om privatradio (koncessionsgivning m.m.), inrättades redan den 1 januari 1993. Tiden är emellertid knapp och vissa förslag kan bli föremål för omfattande debatt. Vi ser därför två alternativa fram- komstsvägar. Den första innebär att remisshantering och riksdags- behandling sker så snabbt att myndigheten inklusive uppgifter med privatradio kan inrättas den 1 januari 1993. Det andra alternativet — om hanteringen drar ut på tiden — är att den organisationskommitté som vi föreslår skall inrättas för detaljutformning m.m. av Radio- och TV-myndigheten, samtidigt får i uppdrag att sköta myndighets- uppgifter med koncessionsgivning m.m. för privatradio fr.o.m. den 1 januari 1993. Det senare alternativet skulle innebära att myndigheten kan inrättas senast den 1 juli 1993. Båda alternativen innebär att en kommitté från början hanterar organisationen av myndighet med nämnd och privatradiofrågor samlat.
3.8.1 En organisationskommitté tillsätts
En organisationskommitté bör följaktligen tillsättas snarast möjligt. Den bör få i uppdrag både att föreslå uppgifter och bemanning för privatradiokoncession samt att detaljutforma, bemanna m.m. den myndighet som vi föreslagit. Koncessionsgivningen ska eventuellt kunna ske inom ramen för organisationskommitténs uppdrag. I detta sammanhang kan det finnas anledning att utnyttja de rutiner som finns på Närradionämndens kansli.
Kommittén måste arbeta med alternativa förutsättningen innan beslut fattats av riksdagen.
Organisationskommitténs ordförande bör vara den nya myndig- hetens chef.
Uppdraget till organisationskommittén kommer bl.a. att innebära att
— i detalj utforma organisationen, — föreslå utfärdandet av en särskild förordning om tjänster,
— bemanna myndighet och nämnd, (ledamöter utses av regeringen)
— lösa ett antal administrativa frågor, t.ex. kontoplan, löne- och ekonomiregistrering, budgetfrågor och resultatredovisning.
Den akuta lokalfrågan förutsätts vara löst före sommaren 1992, jfr 3.8.2.
Frågor om arbetsordningar, beslutsbefogenheter m.m. samt om in- formation och ADB-utrustningar bör också ingå i kommitténs upp- drag.
I detta sammanhang kan det vara värt att uppmärksamma att de nuvarande anställningsmyndigheterna har ansvaret för verksamhet och personal till dess något annat beslutats. Inför förändringar i den statliga myndighetsstrukturen gav Civildepartementet 1991-03-06 ut cirkulär C 19912, i vilket ges upplysningar och råd om ett antal åtgärder i samband med olika förändringar.
I följande avsnitt belyses frågor om kompetens. verksamhetsut- veckling och besparingar i samband med inrättande av Radio— och TV-myndigheten, som del av underlaget för en organisationskom- Initté.
3.8.2 Kompetensfrågor, lokaler och verksamhetsutveckling Ledning
De nya styrformerna för statsmyndigheterna innebär ökade krav på ledningen för myndigheterna. En bättre framförhållning och om- världsanalys är nödvändig för de vart tredje år återkommande för- djupade anslagsframställningarna. Myndigheterna ska styras via mål, resultatkrav och utvärdering. För detta krävs att myndigheterna kan redovisa relevanta resultat, kan utarbeta resultatmål och -mått och har tillfredsställande system för redovisning. Den nya ramanslagskon—
struktionen ger myndigheterna större frihet men kräver också mer kunskap, t.ex. för att själv sköta lokalhållning, upplåning m.m.
Kompetens, allmänt
Den ökade internationaliseringen kommer att innebära särskilda upp- gifter för myndigheten, kommersialiseringen av radio- och TV- sändningar kräver särskild kompetens för de nya uppgifter som kan tillföras myndigheten, teknikutvecklingen kommer att medföra stora förändringar inom området. Att följa och analysera medieutveck- lingen blir en förutsättning för verksamhetsutvecklingen. De nya styr- formerna av statsförvaltningen nämndes ovan.
Vi kan förutse att vissa av kansliernas nuvarande uppgifter, på några års sikt, kommer att upphöra. Vissa kommer att förändras till sitt innehåll eller tillämpning. Nya uppgifter kommer till. Med— arbetare med ny kvalificerad kompetens kommer att behöva tillföras myndigheten inom följande områden,
— internationell rätt
— marknadsrätt, skatterätt
— marknads-/medieekonomi
— företagsekonomi — satellit-, radio- och TV-teknik
— informatik, journalistik (publicistisk erfarenhet)
Av samtliga kommer att krävas goda språkkunskaper, för vissa uppgifter mycket goda inom fackområdet.
Myndigheten kommer dock inte att kunna utgöra bas för rekryte- ring av fast anställda experter inom alla önskvärda områden. I bud- geten måste därför finnas utrymme för köp av tjänster när tillfälliga behov uppkommer.
Vid en sammanslagning blandas olika kulturer och synsätt, präglade av tidigare uppgifter och roller. Ledningen bör stimulera cirkula- tionstjänstgöring, personalutveckling, information m.m., för att skapa ett gemensamt kreativt arbetsklimat. Olika tvärgrupper kan vara ett medel, t.ex. för arbete med en informationsplan, för analys av omvärldskrav, m.m.
Lokaler
Vi har enligt våra direktiv haft i uppdrag att på ett tidigt stadium undersöka möjligheterna att anskaffa ändamålsenliga lokaler för den nya organisationen i Stockholmsområdet. Under hösten 1991 försäk- rade vi oss om möjligheter att lokalisera en samlad organisation till kv. Garnisonen på Östermalm i Stockholm, med närhet till public service—företagen, Filminstitutet, Arkivet för ljud och bild. Förslaget har inte planerats fullt ut avseende t.ex. inredning, service m.m.
Förutsättningara har sedermera ändrats genom att Kabelnämnden och Närradionämnden blivit uppsagda från sina lokaler fr.o.m. den 1 oktober 1992. Det gäller nu att ordna inplacering av de båda myndig- heterna i lokaler som också på sikt kan härbärgera de övriga akti- viteter som den nya myndigheten förutsätts omfatta. Alternativet med två flyttningar måste undvikas. Byggnadsstyrelsen undersöker nu möjligheterna att lösa den akuta lokalfrågan. Eftersom ingen av de nuvarande nämnderna har fullmakt att teckna samråd för en sam- lokalisering bör en lokalgrupp med representanter för alla tre nämn- derna snarast bildas.
Beroende på slutligt val av lokaler kan frågor om växel och recep- tion bestämmas. Växel- och receptionstjänster m.m. ingår ofta som service i olika lokalofferter. När regeringen beslutar om ramanslag för den nya organisationen kan den själv bestämma om att förhyra lokaler för den egna verksamheten (regeringsbeslut med anvisningar 1992—03-26).
Våra direktiv förutsätter att den nya myndigheten skall ligga i Stockholm. Det har under utredningsarbetets gång lämnats andra förslag. Kiruna och Sundsvalls kommuner har särskilt tillskrivit utredningen. Propåer har förekommit även från andra håll. Om annan lokalisering än till Stockholm skall övervägas krävs en kompletterande utredning
Verksamhetsutveckling
Det är inte meningsfullt att nu föreslå arbetsformer, rutiner, arbets— eller handläggningsordningar för de uppgifter som föreslagits ingå i den nya organisationen. Vi förutsätter att det görs, dels av en kom- mande organisationskommitté, dels av den nya myndigheten. I detta
sammanhang vill vi ändå peka på vissa möjligheter till effektivisering, peka på vissa problem och ge vissa utgångspunkter. Den orga- nisationsstruktur och den funktionsindelning som tidigare presenterats utgör stommen.
Funktion för administration
Administrationen ska ge stöd till sakverksamheten och vara professio- nell. Administrativ utveckling ger också vissa förutsättningar för effektivisering av sakverksamheten, därför tas några övergripande frågor för denna funktion upp inledningsvis. Nuläge och dimensione— ring har tidigare beskrivits i avsnitt 3.5.3.
Ett väl genomtänkt ADB—stöd för informationshantering — diarie- föring, ord- och textbehandling, intern kommunikation, register, sökningar m.m. — är en förutsättning för att hela organisationen skall kunna fungera och arbeta effektivt. En informationsstrategi bör utar— betas, med inriktning också mot de internationella uppgifter med informationsutbyte och databasuppbyggnad (Medialex) som kommer att åläggas myndigheten.
Detta arbete kommer att innebära vissa problem. Kabel- och Närradionämden har i dag ett mycket välutvecklat ADB-stöd för de speciella uppgifter nämnderna har, men systemet följer inte veder- tagna standarder. Radionämnden har inget ADB-stöd, men står i begrepp att anskaffa ett antal persondatorer för i första hand ord- och textbehandling. De två kansliernas utrustningar kommer att behöva samordnas.
Att snarast utarbeta en strategi för hur informations- och ADB- stödet skall utformas kommer att bli myndighetschefens ansvar, med stöd huvudsakligen från den administrativa funktionen. Kabelnämn- dens verksamhet har nyligen ändrats vilket medfört att ett antal re- gister är obsoleta. Närradionämndens verksamhet kommer sannolikt att innebära att viss registerhantering kan utgå under det närmast kommande året. Nya registerbehov tillkommer.
I dagens läge finns alternativa vägar att gå för att lösa de ADB- tekniska frågorna. Det minst kostsamma är att komplettera Kabel- och Närradionämndernas system med ett antal terminaler samt analysera behovet mot internationella krav. Ett annat är att analysera den sam- manslagna verksamheten gemensamt när myndigheten inrättas (dvs.
börja om från början) och analysera uppgifter, internationella åtagan- den, behov av utrustning, standardiseringskrav, m.m. och därefter göra en installationsplan mot (då) befintlig utrustning. I det senare alternativet är i det nu i det närmaste omöjligt att förutse vad arbetet kommer att innebära och vilka kostnader som uppstår.
Vi förutsätter ett gemensamt diarium för hela organisationen, som en av de viktigaste byggstenarna i den ADB-baserade informations- behandlingen.
Löne- och ekonomiadministration decentraliseras alltmer inorn statsförvaltningen. Ekonomisystem måste utformas för att motsvara regeringens krav på resultatredovisning m.m. Vi anser att den nya myndigheten bör anskaffa stödsystem för on-line hantering av löner och ekonomi, dvs. Riksrevisionsverkets Cesam och Statens löne- och pensionsverks PIR i de versioner som är aktuella när myndigheten inrättas. Det skulle på sikt innebära en smärre kostnadsminskning samt medge ändamålsenlig och aktuell överblick.
En samordning av nämndernas specialutrustningar — videoutrust- ningar, kassett- och bandspelare, specialradio m.m. — bör ske inom den administrativa funktionen. På samma sätt bör all litteratur och samordnas och (så småningom) katalogiseras.
Personalutbildning och personalutveckling kommer att bli en vital fråga för den nya myndigheten. Den måste planeras och genomföras på ett professionellt sätt.
Funktion för granskning och kontroll
I denna funktion skall beredas ärenden för beslut av radio- och TV- nämnden. Den föreslagna chefsjuristerna som, efter föredragning, skall fatta beslut i ärenden rörande granskning bör tillhöra denna funktion.
Själva granskningsuppgifterna har beskrivits tidigare. Den totala omfattningen av funktionens verksamhet, om ett år eller två, är svår att exakt ange. Det innebär krav på flexibilitet, möjlighet till om- prioriteringar, både av uppgifter och av resurser. Anmälningar måste alltid tas om hand, men det måste inte innebära att initiativgranskning eftersätts. Strategisk initiativgranskning bör planeras.
Är det klokt att blanda flera former för granskning i samma arbetsgrupp? Vi anser det rimligt. även om vi anser att vissa hand-
läggare kan specialisera sig på särskilda granskningsuppgifter. Ut- vecklingen är å andra sidan så dynamisk att inget är riktigt givet för en framtid. Efterhandsgranskningen är alltid känslig och relateras till yttrandefriheten.
Granskningen sker utifrån olika lag— och regelkomplex. Ibland tangerar de varandra. Tolkningen av regler är grannlaga, olika praxis utvecklas, men måste också kunna förändras. Sanktionsmöjligheterna består i de flesta fall av vitesförelägganden som den mest kännbara åtgärden. Nämndens beslut måste därför omfattas av respekt och till- tro — det är uttalandet i sig som ska vinna gehör och aktning.
Vi har karaktäriserat granskningsuppgifterna i en kvalitativ typ och en kvantitativ typ — en mjuk och en hård. Kvalitativ granskning inne- bär tolkning och analys av ett program t.ex. utifrån regler om opar- tiskhet och saklighet, tolkning om ett reklaminslag är avsett att fånga uppmärksamheten hos ett barn under tolv år eller ej. Kvantitativ granskning handlar t.ex. om att avgöra om annonstid enligt reglerna överskridits eller ej, om ett programbolag sänt ett genmäle eller beriktigande, eller ej. Den kvalitativa granskningen avser analys av innehållet i ett program, den kvantitativa är mera formbunden, reg- lerna är oftast tydligare. Som utgångspunkt kan de användas att karaktärisera svårighetsgrad (kompetens och tidsåtgång) i gransk- ningen. De kan också ge en anvisning om ställningstagande till huru- vida samma nämnd ska avgöra alla sorters ärenden. Vi anser att motiven för att samla all granskning i en funktion är starkare än att behålla nuvarande ordning.
Funktion för tillståndsgivning m.m.
I denna funktion ingår all tillståndsgivning, som nu ges av Närradio- och Kabelnämnderna, dvs. tillstånd att sända närradio och fördelning av sändningstider i närradio, förordnande av lokala kabelföretag och beslut om undantag från nätinnehavares skyldigheter. Överdirektören bör fatta beslut i ärenden om tillstånd.
Vissa faktorer kan bidra till att samtliga dessa ärendetyper kommer att minska något i omfattning. Närradion föreslås avgiftsbefrias (Ds 1992:22). Närradioverksamheten skulle därmed komma att befrias från vissa pålagor, men kan å andra sidan komma att minska till för- män för privatradioverksamhet. Lokala kabelsändarföretag får inte
sända reklam och kan frestas att avstå från företagsformen för att istället bli reklamfinansierade. Frågor om nätinnehavares skyldigheter kan i mångt vara lösta inom det närmaste året. En analys av verk- samheten, mot bakgrund av dessa kvarstående oklarheter vad avser ändring av regelverk och förändringar av ideell verksamhet till förmån för kommersiella intressen, måste göras när den nya myndig- heten inrättas.
Debitering av närradio- (om avgifterna finns kvar) och konces- sionsavgifter bör ingå i funktionens uppgifter.
En tillkommande uppgift blir koncessionsgivning för privatradio (Ds 199222). Vi har tidigare föreslagit att dessa uppgifter samordnas med myndighetens verksamhet i och med att ett uppdrag ges till en organisationskommitté. Metoder och rutiner för koncessionsgivning måste utarbetas. Samverkan behövs både med den nya myndigheten på telekommunikationsområdet och med närradioverksamheten.
Funktion för information, internationellt arbete, utredning
Organisationens externa infortnationsarbete skall tillhöra denna funk- tion. Den kunde också läggas inom administrationen eftersom det är en serviceuppgift för hela organisationen. Vi bedömer det dock lämpligare att närmare sammanföra utredning, internationella kontak- ter och information och vill samtidigt understryka att organisationens hela verksamhet kräver en professionell hantering av informations- material, presskontakter m.m.
Under avsnitt 2.1.5 har radiolagsutredningens arbete kort beskri- vits. Det internationella arbetet kommer att öka. Radio- och TV-myn- digheten bör bli den ansvariga organisation, som Europarådskon- ventionen förutsätter att varje medlemsland skall ha, samt få ansvar för den rapportering av svenska förhållanden inom området som EG- direktivet ”TV utan gränser” kräver. Genom EES-avtalet har Sverige också åtagit sig att införa en lagstiftning som uppfyller EG-direktivets krav. För att Sverige skall kunna ratificera Europarådets konvention om TV-sändningar måste också konventionens krav vara tillgodo- sedda (Radiolagsutredningens delbetänkande 1992131). Vissa uppgif- ter som kan förutses är uppbyggnad och vidmakthållande av en euro- peisk databas med ländernas lagar inom området (Medialex). Sverige kommer också att åläggas att föra register över programföretag, att
samla in programstatistik och avrapportera denna m.m. Uppgifter av detta slag bör tillföras denna funktion.
I detta sammanhang kan det också vara på sin plats att något utför- ligare beröra uppgiften att följa utvecklingen.
Det ligger i och för sig i alla myndigheters intresse att bevaka omvärlden och att hålla de politiska instanserna underrättade om för- ändringar i ansvarsområdet som påkallar beslut i en eller annan rikt- ning.
Utvecklingen på massmedieområdet i allmänhet, och den till all- mänheten riktade radion och televisionen i synnerhet, bevakas som framgått av det föregående. inte på något samlat sätt.
I regel har beslutsunderlag framställts inom statliga utredningar som tillkallats för speciella frågor. Det har rört sig om dels statliga utredningar av traditionellt slag dels departementala arbetsgrupper. Några på måfå valda exempel på sådana utredningsrapporter är TV— politiken (SOU 1989z7l), Nya vyer (SOU 1979:69), VIDEO (SOU 1981 :55) samt Lokalt ledd närradio (SOU:1990:70).
Gemensamt för det nuvarande utredningsväsendet och bevakningen i stort av mediesektorn, speciellt radio och TV, är dess ad hoc-karak- tär; det saknas en kontinuerlig bevakning. För en begränsad tid foku- seras intresset kring en viss företeelse, men ofta läggs värdefull statistikinsamling ned i och med att utredningen avslutar sitt arbete. I många fall riskerar vidare traditionella utredningar att bli omkörda av den tekniska utvecklingen.
Det finns anledning att redan på detta stadium varna för överdriven tro på kunskapsinsamling och omvärldsbevakning i sig. Det görs en hel del redan nu utanför departements- och myndighetssfären. Bl.a. finns en regelbunden utgivning av flera kvalificerade nyhetsblad. Nämnas skall i sammanhanget Nordicoms arbete, som får statsbidrag.
Den springande punkten när det gäller att säkerställa en relevant bevakning av utvecklingen är givetvis ett förtroendefullt samarbete mellan departementet och myndigheten. En långsiktig plan och en arbetsfördelning måste utarbetas.
Exempel på frågor som bör kunna bevakas/utredas av myndig- heten, och där rimligen den sakkunskap som redan finns på de nuva- rande nämnderna kan komma till pass är:
— underlag till departementet för belysning av hur olika avtalsför- pliktelser iakttagits av public service-sektorn respektive Nordisk Television AB (dvs. annat än den nuvarande radionämndsbevak— ningen i strikt mening),
- underlag till publikrådet (prop. 1991/19921140) avseende t.ex. mål- uppfyllelse på de områden som särskilt bevakas av rådet, samt
— bevakning av mediepolitik och teknisk utveckling i utlandet och i internationella organisationer. t.ex. EG, Europarådet, GA'IT, ITU.
Frågor och områden som dessa berör naturligtvis hela den samlade verksamheten inom organisationen och kräver samverkan mellan flera för att bli belyst på ett allsidigt sätt. Ansvaret föreslår vi för- läggs till denna funktion.
I ett särskilt avsnitt, 3.5.5, har vi behandlat stöd till lokal program- verksamhet i kabel-TV. Om detta stöd kvarstår anser vi att överdirek- tören skall beslutai sådana ärenden.
SOU 1992: 36
Kommittédirektiv &
%% &
Dir. 1991:68
Myndighet för radio- och TV-sändningar till allmän- heten
l)ir. 19911»;
Beslut vid regeringssammanträde 1991-()7-25
Statsrådet Persson anför.
Mitt förslag
En särskild utredare bör tillkallas för att utarbeta förslag till organisation för en sammanhållen central myndighet för radio- och TV-såndningar till all- mänheten. Den nya myndigheten skall ersätta radionämnden, kabelnämn- den och närradionämnden och även ansvara för myndighetsuppgifter som tillkommer pågrund av t.ex. nya slag av sändningar till allmänheten.
Den nya myndigheten förutsätts träda i funktion den 1 januari 1993. Den särskilde utredaren bör lägga fram förslag om den nya myndighetens organi- sation samt förslag till anslagsframställning för den andra hälften av budget- året 1992/93 senast den 1 december 1991.
Nuvarande organisation
Organisationen av radio- och TV—sändningar till allmänheten i Sverige har hittills utmärkts av att olika verksamheter har varit klart åtskilda. Sveriges Radio-koncernens sändningar, närradion och de lokala kabelsändningarna har olika inriktning. Beröringspunkterna har varit ganska få.
Denna situation avspeglas i myndighctsorgänisationen inom området. Varje gång en ny verksamhet har tillkommit, har man skapat en särskild myndighet. vars uppgifter är helt inriktade på resp. område. Det finns därför i diig flera smä myndigheter som var och en behandlar sin form av radio- eller trådsändningar till allmänheten.
Radionämnden är ett statligt organ med uppgift att genom efterhands- granskning övervaka att de företag som har tillstånd enligt 5 & radiolagen att sända radioprogram. dvs. programföretagen inom Sveriges Radio-koncer- nen. utövar sändningsrätten i enlighet med 6 & radiolagen och bestämmel— serna i avtalen mellan staten och programföretagen.
Nämnden kan granska program både efter anmälan och på eget initiativ. Prövningen kan ocksä omfatta programföretagens beslut med anledning av begäran om beriktigande eller genmäle.
Nämnden består av sju ledamöter och f.n. fem suppleanter, vilka utses av regeringen. Ordföranden och vice ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Personalen vid nämnden bestär av en direktör. som också skall ha domar- erfarenhet. och sju andra tjänstemän. Nämndens verksamhet bekostas med TV-avgiftsmedel.
De beslut som radionämnden kan fatta i granskningsärenden är av tre slag.
Hi!/ande hes/u! innebär att programmet strider mot radiolagen eller avta- let med staten. Kritist'ramlc' beslut betyder att brist har konstaterats men inte bedömts sä allvarlig att programmet strider mot radiolagen eller avtalet. Friande beslut innebär att programmet inte står i strid med radiolagen eller avtalet.
Fällande eller kritiserande beslut får endast fattas vid sammanträde med nämnden. Friande beslut fär fattas av nämndens direktör om de inte är av större vikt eller har principiell betydelse. Ca 80 % av besluten i gransknings- ärenden fattas av direktören.
Ett fällande beslut av radionämnden leder normalt inte till någon annan påföljd än att det programföretag som saken gäller på lämpligt sätt skall re- dogöra för beslutet i ett program. Beslutet innebär alltså inte något förbud att i fortsättningen upprepa det kritiserade förfarandet. även om förutsätt- ningen givetvis är att programft'iretagen i framtiden skall rätta sig efter nämndens beslut.
()in det finns skäl att anta att programft'iretaget "i väsentlig män" har bru- tit mot () s radiolagen eller mot avtalet med staten fär emellertid staten pä- kalla utredning i frägan genom utredningsmän som utses enligt lagen om skiljemän. ()m utredningen ger anledning till det får staten säga upp avtalet. Det har hittills inte inträffat att staten har påkallat någon sådan utredning.
Radionämndsutredningen l974
I början av 1970-talet utreddes frågan om rat'litmämndens organisation av en särskild utredare. Bakgrunden var att den ökade ärendemängden gjorde
[ betänkandet (Ds U 1974z7) Radionämnden — breddad granskning och ny organisation föreslogs att det skulle inrättas ett fristående granskningsorgan. en radioombudsman. Radioombudsmannen skulle fatta beslut om initiativ- granskning, fungera som första instans vid initiativärenden. självständigt av- göra ärenden som inte är principiellt betydelsefulla eller annars är av större vikt samt föra talan inför radionämnden i ärenden som förts dit.
Radionämnden skulle alltsä vara ett renodlat beslutsorgan av domstolska- raktär. Ärendena skulle avgöras vid en offentlig förhandling och radioom— budsmanncn skulle la en ställning som liknar äklagarens i ett brottmål.
Utredningens förslag följdes emellertid inte. l stället beslöts är l978 om radionämndens nuvarande organisation. med befogenhet för direktören att fatta friande beslut.
Niirrurlimn'i/rim/('n
Närradionämnden började sin verksamhet är 1986. dä den övertog vissa av de uppgifter som hade l'ullgjorts av närradiokommitten sedan försöks- verksamheten med närradio inleddes är l979.
Nämndens uppgift är att pröva frägor om närradio och att öva tillsyn över närradioverksamheten. Det innebär att nämnden beslutar om nya sänd- ningsorter för närradio. om vilka sammanslntningar som skall få sända och under vilka tider varje sammanslutning fär sända. Nämnden beslutar också om avgifter i ärenden om närradio.
Nämnden efterhandsgranskar ocksä program som har sänts i närradion. Om en samnninslutning har brutit mot reglerna i närradiolagen, t.ex. genom att sända pa tider som den inte har tillständ för eller genom att sända reklam. kan närradionämnden atcrkalla sändningstillständet för högst ett år. Till— ständet kan ocksä äterkallas om ett program i en dom har befunnits innefatta yttrandefrihetsbrt)tt. t.ex. hets mot folkgrupp.
Närradionänmden består av sju ledamöter. av vilka ordföranden och vice ordföranden är domare.
Närradionämnden och kabelnämnden har ett gemensamt kansli med ca l5 anställda.
Kabe/nämnden
Oeksä kabelnämnden inledde sin verksamhet är 1986. då den nuvarande lagen (19851677) om lokala kabelsändningar (kabellagen) ersatte en tidigare provisorisk reglering.
Kabelnämndens uppgift är att pröva frågor om lokala kabelsändningar
och att öva tillsyn över verksamheten. Nämnden beslutar om tillständ att vi- daresända programkanaler frän satelliter, om tillständ att bedriva egensänd— ningar samt om tillständ att uppläta kanaler i kabelnät till annan för egen- sändningar.
Nämnden fördelar ocksä statligt stöd till lokal programverksamhct. Vidare efterhandsgranskar kabelnämnden program. och ombesörjer för det ändamålet att satellitprogram som vidaresänds i landet spelas in.
Nämnden prövar frågor om återkallelse av sändningstillstånd, om förbud mot fortsatt vidaresändning av programkanaler frän satelliter och om skyl— dighet för den som bedriver egensämlningar i uppläten kanal att upphöra med sändningarna. Fragor om förbud mot vidaresändning eller återkallelse av tillständ pa grund av att sändningarna har innehällit väldsskildringar eller pornografi eller utgjort hets mot folkgrupp prövas emellertid av Stockholms tingsrätt.
Kabelnämnden bestar av sju ledamöter. av vilka ordföranden och vice ordlit'iranden är domare.
Som nämnts har närradionämnden och kabelnämnden ett gemensamt kansli med ca 15 anställda.
Övriga myndig/ie!”
För fullständighetens skull behandlas ocksä översiktligt tvä organ vars verksamhet faller nagot vid sidan av den egentliga rundradioverksamheten. nämligen taltidningsnämnden och frekvensförvaltningen.
Taltidningsnämnden
Taltidningsnämnden är en myndighet som inrättades den 1 juli 1988 och som övertog vissa uppgifter som tidigare hade handlagts av taltidningskom- mitten.
Nämnden prövar fragor om statligt stöd till radio— och kassettidningar samt för fördelning av utrustning och utbildning av abonnenter. Nämnden skall också besluta om tillständ att sända radiotidningar samt om återkallelse av sådant tillständ.
Taltidningsnämnden består av sju ledamöter som utses av regeringen. Nämndens kansligöromäl fullgörs av presstödsnänmden.
Frekvensförvaltningen
Frekvensförvaltningen har en självständig ställning inom televerket. Dess uppgift är bl.a. att planera hur radiofrekvenser skall användas för olika än—
damiil, att med stöd av ?. &" radiolagen ( lf)6(i:755) ge tillständ till innehav och användning av radiosändare samt att övervaka radiotrafiken och avhjälpa störningar m.m. Som nämns i det följande är frekvensförvaltningens organi- sation under utredning.
Stalxknumren" slut/ie av .wmi myndigheter
Pä regeringens uppdrag har statskontoret är 1988 lagt fram en förstudie till en översyn av smä myndigheter.
Under rubriken "Ljud- och bildmyndigheter" sammanför statskontoret statens biografbyrä. arkivet för ljud och bild. radionämnden, kabelnämnden oeh närradionämnden. Statskontoret anser att det finns skäl att undersöka förutsättningarna för om de olika beslutsorganen kan betjänas av ett och samma kansli. lin sadan gemensam organisation skulle kunna ge förutsätt- ningar för ett effektivare rcsursutnyttjande, större flexibilitet och minskad särbarhet. Bakom förslaget ligger främst en önskan om ökad organisatorisk effektivitet.
Aktuella förändringar
lnom rundradions omräde har det under senare tid tagits initiativ till en rad olika förändringar. Förändringarna berör säväl de centrala villkoren för olika verksamhetsgrcnar som mer marginella förändringar i regelverk och organisation. Arbetet med förändringar har nätt olika längt. 1 nägra fall före— ligger riksdagsbeslut tnedan det i andra fall är fråga om förslag av utred- ningar eller myndigheter eller om pågående utredningsarbete. På ett par punkter har beslut att inleda ett utredningsarbete nyligen fattats.
[ det följande redovisas översiktligt de olika aktuella föri'mdringarna.
Ny _vllmu(lt'jri/it'tsgrum!/a_i:
Riksdagen har nyligen (1990/*)11KU 21. rskr. 254) som vilande antagit re- geringens förslag (prop. l990/91 :64) om en ny yttrandefrihetsgrundlag. Ge- nom den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen ges grundlagsskydd åt ytt- randefriheten i radio. television, filmer. videogram och ljudupptagningar m.m. Den nya grundlagen bygger på samma grundsatser som tryckfrihets- förordningen. Det innebär bl.a. att principerna om censurförbud och etable- ringsfrihet blir gällande för hela det moderna massmedieområdet. Enda un- dantaget är användningen av radiofrekvensspektrum där en etableringsfri— het i tryckfrihetsrättslig mening inte kan gälla. Vidare kan förhandsgransk- ning av filmer och videogram som skall visas offentligt förekomma även i
fortsättningen. 1 övrigt genomförs de tryckfriltctsrättsliga principerna om ensamansvar och källskydd. begränsning av möjligheterna till kriminalise- ring samt särskild rättegängsordning med tillgang till jury. Den nya grundla— gen i'tr avsedd att träda i kraft den 1 januari 1992.
Den nya grundlagen far direkta konsekvenser för regleringen av när- radion och kabelsämlningarna.
Enligt 3 kap. 5 å andra stycket i yttrandefrihetsgrundlagen skall ingripan- den i fråga om rätten att sända radioprogram som grundar sig pä missbruk av yttrandefriheten prövas av domstol under medverkan av jury. Detta gäl- ler dock inte om saken rör överträdelse av föreskrifter eller villkor i fråga om reklam m.m.
Med anledning av denna föreskrift i grundlagen har regeringen (prop. 1990/91:179) föreslagit en ändring av närradiolagen med innebörden att be- slut om aterkallelse av tillständet att sända närradio med anledning av ytt- randefrihetsbrott fr.o.m. den 1 januari 1992 skall fattas av domstol med jury i stället för. som nu är fallet. av närradioniimnden.
Yttrandefrihetsgrundlagen innebär vidare (3 kap. 1 & första stycket) att varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt att sända radio- program genom träd. Dcnna frihet hindrar emellertid inte att det i lag med- delas föreskrifter dels om skyldighet för nätiimehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgäng till allsidig upplysning. dels om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på väldsframställningar. pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp (3 kap. l å andra stycket). Bestämmelserna i grundlagen hindrar inte heller att det i lag meddelas bestämmelser om för- bud mot kommersiell reklatn i radioprogram eller om villkor för sådan re- klam. eller föreskrifter om förbud mot och villkor för annan annonsering och sändning av program som helt eller delvis bekostas av någon annan än den som bedriver programverksamheten (] kap. 12 & andra stycket).
Om grundlagens innehäll skall i övrigt bara nämnas 7 kap. 4 #. Där anges att det i lag får föreskrivas att en nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare skall granska om radioprogram, som någon har sänt på annat sätt än genom tråd. står i överensstämmelse med de föreskrifter eller andra villkor som gäller för sändningarna. En sådan nämnd får endast uttala sin mening och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller villkoren. i lagen får föreskrivas att ett föreläggande av nämnden får förenas med vite. Paragrafen avslutas med en erinran om att frågor om ansvar för yttrandefrihetsbrott och om ut- dömande av vite alltid prövas av domstol.
Med anledning av förslag i regeringens proposition (prop. 1990/91:149) om radio- och '1"V-l'ragor har riksdagen (1990/91 :KU 39. rskr. 370) beslutat att en ny tredje 'l'V-kanal fär inrättas i Sverige. Programverksamhetcn i den nya kanalen skall bedrivas av ett företag som är fristående från Sveriges Ra- dio-koncernen. Sändningarna får innehålla betalda annonser. Vissa grund- läggande regler för prograinverksamheten anges i lag. däribland den övervä— gande delen av de regler som skall gälla för annonserna. Övriga regler för programverksamheten skall anges i ett avtal som sluts mellan regeringen och programföretaget. Pa samma sätt som gäller för Sveriges Radio-koncernen skall det nya programföretagets sändningar övervakas genom efterhands- granskning av radionämmlen. Nämndens granskning skall även avse efter- levnaden av de regler som gäller för annonserna.
Ny!! huvrid/naluluskup för rundradionälcr
(ienom regeringens beslut denna dag har jag erhällit bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att utarbeta förslag till nytt huvudmanna- skap för verksamheten med programinsamling och programutsändning för Sveriges Radio och det nya reklam-TV—företaget.
Enligt direktiven för utredningen bör verksamheten drivas av staten i en organisation som är fristående frän televerket.
För verksamheten bör i övrigt gälla att befintliga sändarstationer m.m. skall vara tillgängliga pä likvärdiga villkor för alla programföretag med till— stånd att bedriva rundradiosändningar enligt 5 s* radiolagen.
Omorganisationen bör ske senast i samband med förändringar i associa- tionsfortnen för televerket. Arbetet med att finna en ny associationsform för verket inri 'tas mot att övergängen skall kunna äga rum den 1 juli 1992.
Mellanslulliga regler./Ör 'I'V-xiimluingur
Sverige underteekmulc i maj 1089 en konvention om gränsöverskridande television. vilken utarbetats inom Europarädct. Konventionen träder i kraft efter det att sju stater. varav fem skall vara medlemmar av lZuropari'tdet. har tillträtt den. Enligt konventionen åtar sig de deltagande staterna vissa för- pliktelser. Varje konventionsstat skall se till att de gränsöverskridande TV- sändningar för vilka staten är ansvarig följer de regler för innehållet som an— ges i koiwentionen. Staterna åtar sig ocksä att garantera mottagningsfrihet och att inte hindra vidaresändning av programtjz'inster som överensstämmer med konventionens villkor. Vidare innehäller konventionen regler om att
varje konventionsstat skall ange en eller flera ansvariga myndigheter samt att de skall lämna viss information om programföretag under statens juris- diktion samt om den egna lagstiftningen m.m. I konventionen finns ocksä ett maskineri för hantering av överträdelser av konventionens regler. Inom ramen för detta kan en mottagande stat under vissa villkor få rätt att tempo— rärt hindra vidaresändning av en programtjänst vars innehåll strider mot konventionsreglerna.
I oktober 1989 beslutade ministerrädet inom de Europeiska gemenska- perna (EG) ett direktiv till medlemsstaterna om samordning av vissa före- skrifter om televisionsverksamhet. Direktivet innebär att medleinsstaterrui senast den 3 oktober lWl skall ha anpassat sin reglering till de krav som ställs upp i direktivet. l)e sakliga regler som ingär i direktivet överensstäm- mer i stora delar med Europarådets TV-konvcntion. Vissa skillnader finns emellertid.
Radiolagsutredningen (U l985:5) har i uppdrag (dir. l989:21) att belysa konsekvenserna av ett svenskt tillträde till "TV—konventionen samt lägga fram förslag till den lagstiftning som behövs.
Närra(lina/redningar
Närradioutredningcu (U 19887) har avgivit betänkandet (SOU l99f):7()) j Lokalt ledd närradio. Betänkandet innehåller förslag till förändringar av vill- koren för närradion i en rad olika avseenden. Sändningarnas räckvidd skall kunna utvidgas till att täcka hela kommunen. De begränsningar som tidigare har gällt för närradioföreningarnas sändningsrätt föreslås bli upphävda. Be- slut om sändningstid föreslås bli decentraliserade frän närradionämnden till särskilt inrättade lokala närradioräd. Den nuvarande skyldigheten att ut- nyttja sändare som tillhandahålls av televerket föreslås också upphöra. Ett annat förslag innebär att påföljderna vid missbruk av yttrandefriheten i när- radion skärps. Vidare läggs förslag fram om närradions användning för var- ning och information samt i krig och vid omedelbar krigsfara.
Närradioutredningens betänkande har remissbehandlats. Beredning av förslagen pägär.
Nya former av Iju(Inu/insjö:(lui/igur m.m.
Närradioutredningens förslag utgär frän att närradion skall ha kvar sin ka- raktär av föreningsradio. Frågan om närradions finansiering berörs inte.
I den allmänna debatten har det emellertid under senare tid framförts för- slag om huvudsakligen lokalt avgränsade ljudradiosändningar utanför Sveri- -s Radio-koncernen och vid sidan av det regelverk som gäller för när-
radion. Det som förslagsställarna har haft i tankarna är sändningar som skulle fa bedrivas ocksä av andra än sådana organisationer som kan få sänd— ningstillständ enligt närradiolagen och som skulle fä finansieras med reklam.
lin orsak till att det hittills inte har varit realistiskt att överväga mer omfat- tande sändningar av detta slag är bristen pä sändningsfrekvenser för ljudra- dio. Med nuvarandc sändningsteknik och planeringsnormer är det tillgäng- liga frekvensutrymmet inom FM-bandet helt eller i det närmaste helt utnytt- jat, i varje fall i storstadsomrädena.
Genom regeringens beslut denna dag har jag erhällit bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att klargöra de tekniska och ekonomiska för- utsättningarna för utökade sändningar av ljudradio och television.
i en första etapp skall utredningsarbetet behandla fragor om ljudradio- sändningar. l:.ftci' det att ett tekniskt och ekonomiskt underlag har presente- rats avses utredningsarbetet fortsätta under parlamentarisk medverkan. De l'rägor som da skall behandlas gäller bl.a. rätten att bedriva sändningsverk- samhet, sandningariuis geografiska omfattning och vilka regler som skall gälla för inuehället.
Under en andra etapp av det tekniska och ekonomiska utredningsarbetet skall förutsättningarna i fraga om TV—distribution belysas.
[fre/t'rens/örtvil/ningens orgmiixri/m/i m.m.
En särskild utredning. frekvensrättsutredningen (K 19901). har till upp— gift att se över grunderna för planering och tilldelning av radiofrekvenser samt frekvensft'irvaltningens organisation. Utredningen kan väntas avge sitt förslag vid utgängcn av är IWl. Enligt direktiven (dir. 199014) skall utred- ningen i första hand överväga ett alternativ för organisationen som innebär att statens telenämnd tar över myndighetsuppgiftcr pä radioomrädet. När det gäller frekvensförvaltningsfrägor som berör rundradion skall utred- ningen beakta bchovet av samordning mellan telenämnden och berörda myndigheter pä rundradioomrädet.
Utredningsuppdraget
Av redogörelsen framgår att flera olika förändringar nu är aktuella inom rundradions omräde. Vissa av dessa förändringar kan redan nu urskiljas klart medan andra ännu inte kan anges i detalj. bl.a. därför att det ännu inte föreligger nödvändiga politiska beslut. Man kan emellertid räkna med att det fortlöpande kommer att tillkomma nya former av radio- och TV—sänd- ningar till allmänheten. och att reglerna för nuvarande verksamhet succes- sivt kommer att ändras.
Med hänsyn härtill är det enligt min mening lämpligt att nu förändra myn- dighetsorganisationen inom rundradioomrädet. I stället för att myndighets- uppgifterna för varje särskild form av radio— och TV-sändningar till allmän- heten handhas av ett särskilt organ, bör en sauuminhällen central myndighet skapas för att ta hand om saväl de myndighetsuppgiftcr inom omrädet som avser befintlig eller beslutad verksamhet som de uppgifter som kan till- komma i framtiden.
Uppgiften att föreslä hur en sadan organisation skall vara utformad bör anförtros ät en särskild utredare.
Det gär inte att nu med full säkerhet ange vilka slag av sändningar som kan komma att omfattas av myndighetens ansvar. Det beror bl.a. på inne- börden i framtida politiska beslut. Den särskilde utredaren bör emellertid utgä frän att den nya rundradiomyndighetcn kommer att få uppgifter-ome- delbart eller pä sikt —— som berör
— Sveriges Radio, — ett nytt fristående TV-företag,
_ den nya organisationen för programdistribution och programinsamling för Sveriges Radio och det nya TV-företaget.
— närradion.
_ kabelsändningar.
— satellitsändningar som utgär frän Sverige. —— de nya former av ljudradio- och 'l'V-sändningar som kan komma fram som ett resultat av utredningen om de tekniska förutsättningarna för utökade sändningar av ljudradio och television.
Den särskilde utredaren bör utgä frän att en ny myndighet för frekvensför- valtning kommer att ha ett övergripande ansvar för frekvenstekniska frågor och att den nya rundradiomyndigheten och frekvensmyndigheten kommer att samräda i sädana frägor som berör rundradioverksamheten.
Med hänsyn till att prövningen av frågor om radiotidningar förutsätter god kännedom om dagspressens förhållanden bör taltidningsnämndcn behålla sitt organisatoriska samband med presstödsnämmlen. Den nya myndighe- tens arbetsuppgifter bör därför inte omfatta taltidningsnämndens ansvars— område. Utredaren bör däremot räkna med att det kan behövas samråd mel- lan taltidningsnämnden och den nya myndigheten t.ex. om fördelning av sändningstid.
Myndighetsuppgifternas art kommer att vara olika för olika slag av sänd- ningar. Utredaren bör emellertid räkna med att den nya myndigheten kom- mer att ha uppgifter som gäller planering, tillståndsgivning och tillsyn samt uppbörd och kontroll av koncessionsavgifter. Ytterligare en förutsättning är att rundradiomyndigheten skall fungera som nationellt samrådsorgan inom
sitt område och även svara för löpande kontakter med myndigheter i andra länder.
Med hänsyn till svarigheten att förutse den framtida utvecklingen bör den nya myndigheten organiseras på sådant sätt att den lätt kan anpassas till för- ändringar av uppgifter och verksamhetsomräden.
Den särskilde utredaren skall iaktta vad som sägs i årets kompletterings- proposition (prop. 1990/91:150 del ll). Bildandet av den nya myndigheten ger möjligheter att bedriva verksamheten mera effektivt. Det ankommer på utredaren att föreslä arbetsformer som tar till vara de möjligheter till effekti- visering som omorganisationen ger.
Vid utformningen av den nya myndigheten bör beaktas att regler för ra- dio- och TV-vcrksamhet gäller villkoren för utövandet av yttrandefriheten och att tillämpningen därmed får särskilt stor betydelse. Enligt den före- slagna yttrandefrihetsgrundlagen gäller bl.a. särskilda procedurregler för be- slut om reaktioner vid överträdelser av regler om radioprograms innehåll.
Av de myndigheter vars verksamhet avses komma att överföras till den nya myndigheten finansieras radionämnden med TV-avgiftsmedel genom anslag från rundradiokontot, medan närradionämnden och kabelnämnden finansieras med vanliga statsauslag. För de båda sistnämnda myndigheternas del gäller emellertid att statens utgifter för myndighetsverksamheten i prin— cip skall motsvaras av avgiftsinkomster. Den särskilde utredaren bör lämna förslag om finansiering och anslagssystem för den nya myndigheten.
Med hänsyn till att den nya myndigheten i huvudsak kommer att bildas genom en samnuinläggning av befintliga myndigheter bör den nya myndig— heten för läggas till Stockholmsomrädet. Härigenom underlättas en övergång till den nya organisationen utan att pågående verksamhet hindras. Utreda- ren bör pä ett tidigt stadium undersöka möjligheterna att anskaffa ändamåls- enliga lokaler.
Utredningsarbetct bör utföras i kontakt med berörda myndigheter, före- tag. organisationer och utredningar. Utredaren bör vid arbetets påbörjande och vidare under arbetets gång informera berörda huvudorganisalioner och i förekorunuinde fall annan berörd central arbetstagarorganisation, med vil- ken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor. och berctla dem tillfälle att framföra synpunkter.
Den nya organisationen bör införas fr.o.m. den ! januari 1993. Med hän- syn till behovet av tid för detaljplanering bör en proposition läggas fram un- der vären IWZ. med inriktning pä riksdagsbeslut i början av riksmötet 1092/03.
Den särskilde utredaren bör lägga fram förslag om den nya myndighetens organisation. inbegripet utkast till instruktion för myndigheten. samt förslag till anslagsframställning för den andra hälften av budgetåret 1992/93 senast den 1 december IW]. Senast den I mars 1992 bör utredaren avge förslag
till nödvändiga författningar samt lämna det underlag som kan behövas för förhandlingar om personalens anställnings- och arbetsvillkor.
För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och sär- skilda utredare (dir. l984zi) angäende utrcdningsförslagcns inriktning.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen be- myndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om radio och television
att tillkalla en särskild utredare — omfattad av kommittéförordningen (l976:l 19) — med uppdrag att lägga fram förslag om en central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten. och
att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt ut- redaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag, Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)
SOU 1992: 36
Förslag till Förordning med instruktion för Radio- och televisionsmyndigheten
Härigenom föreskrivs följande.
Uppgifter
] & Radio- och televisionsmyndigheten är central förvaltningsmyn— dighet för frågor om TV- och radiosändningar riktade till allmän- heten. Myndigheten skall följa utvecklingen inom radio- och tele- visionsområdet.
2 % Radio- och televisionsmyndigheten skall särskilt
1. pröva frågor om tillstånd att sända närradio och privatradio,
2. besluta vilka sändare som skall få utnyttjas för närradio,
3. fastställa sändningstider för närradio,
4. bestämma sändningsområden för privatradio,
5. enligt lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten förordna lokala kabelsändarföretag, och besluta om undantag från nätinnehavares skyldigheter,
6. pröva frågor enligt lagen (l992z72) om koncessionsavgift på televisionens område och lagen (l985:1065) om statsbidrag till lokal programverksamhct,
7. bereda ärenden som skall avgöras av Radio- och televisions- nämnden,
8. bygga upp och vidmakthålla en databas för nationell lagstiftning inom televisionsområdet (MEDIALEX), och
9. genomföra utredningar och sammanställningar inom verksam- hetsområdet.
Verksförordningens tillämpning
3 5 Följande bestämmelser i verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på myndigheten:
4—7, 9, och 10 55 om myndighetschefens ansvar och uppgifter, 14 och 15 åå om myndighetens regelgivning, 16 få om interna föreskrifter, 17 5 om inhämtande av uppgifter,
18 & om ärendeförteckning 19 5 om personalansvarsnämnden, 23—27 åå om ärendenas handläggning, 28 & om vem som får begära in förklaringar m.m., 29 & om myndighetens beslut.
Myndighetens ledning
4 5 Vid myndigheten finns en överdirektör som är chef för myn- digheten.
5 5 Vid myndigheten finns en chefsjurist och en biträdande chefs- jurist vilka skall ha erfarenhet som domare.
Organisation
6 & Verksamheten är indelad i fyra verksamhetsområden med inrikt- ning på
— efterhandsgranskning och kontroll — tillståndsgivning — internationella frågor, utredning och information
— administration.
Personalföreträdare
7 & Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på myndigheten.
Personalansvarsnämnden
8 5 Radio- och televisionsmyndighetens personalansvarsnämnd be— står — förutom av överdirektören och personalföreträdarna — av myndighetens chefsjurist samt ytterligare en ledamot som utses av överdirektören. Överdirektören är nämndens ordförande.
Nämnden är beslutför när ordföranden och minst två andra leda- möter är närvarande.
9 5 När ärenden av större vikt avgörs i personalansvarsnämnden, skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.
Ärendenas handläggning
10 & Överdirektören skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av Radio- och televisionsnämnden, personalansvarsnämnden eller av chefsjuristen eller biträdande chefsjuristen. Ärenden som avses i 2 & 1—2 och 4—6 skall alltid avgöras av överdirektören.
Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av överdirektören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.
Om överdirektören är jurist och har erfarenhet som domare får han även avgöra sådana ärenden som skall avgöras av chefsjuristen eller biträdande chefsjuristen.
Rådgivande organ
11 5 Vid myndigheten får finnas ett rådgivande organ bestående av högst åtta ledamöter. Överdirektören beslutar i frågor om rådet.
Radio- och televisionsnämnden
12 & Inom myndigheten finns en Radio- och televisionsnämnd.
13 & Radio- och televisionsnämnden granskar genom övervakning i efterhand att ett företag som på grund av tillstånd enligt 5 & radio- lagen (1966:755) har rätt att sända radioprogram (programföretag) utövar denna rätt i enlighet med bestämmelserna i radiolagen och det avtal om programverksamheten som gäller mellan regeringen och företaget.
Nämnden prövar också
— frågor om återkallelse av tillstånd att sända närradio eller privat- radio,
— frågor om återkallelse av förordnanden som lokalt kabelsändar- företag,
— frågor om förelägganden enligt 17 a & radiolagen (l966:755), närradiolagen (19821459), lagen (l99lz2027) om kabelsändningar till allmänheten och privatradiolagen (1992:000).
14 & Om Radio- och televisionsnämndens sammansättning finns föreskrifteri 17 & radiolagen (l966:7555).
15 & Nämndens granskning av program eller grupper av program sker efter anmälan eller på nämndens eget initiativ. Överdirektören, chefsjuristen eller biträdande chefsjuristen får också anmäla ärenden för nämndens prövning.
16 5 Om en anmälan har kommit in till nämnden mer än sex måna- der efter det att programmet sändes, är nämnden inte skyldig att granska programmet.
17 & Nämnden får inte pröva ett progamföretags beslut med anled- ning av en begäran om genmäle om den som har begärt genmäle motsätter sig att beslutet prövas. Den som har begärt genmälet skall beredas tillfälle att yttra sig i en sådan fråga, om det inte framstår som obehövli gt.
18 & Vid sammanträde med nämnden
— avgörs ärenden av större vikt eller principiell betydelse, — beslutas om att återkalla sändningstillstånd eller förordnande som lokalt kabelsändarföretag,
— beslutas om förelägganden, — beslutas om att uttala att ett programföretag brutit mot bestäm- melser i radiolagen eller i avtalet med staten.
19 & Nämnden är beslutför med en ordförande och tre andra leda- möter.
20 5 Om det vid en överläggning framkommer skiljaktiga meningar, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
21 & Nämnden får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden eller till myndighetens chefsjurist eller biträ— dande chefsjurist att avgöra ärenden som inte är av det slaget att de behöver prövas av nämnden.
22 & Chefsjuristen och biträdande chefsjuristen får begära in ytt— randen i granskningsärenden.
23 & Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 22 & inte behöver föredras.
Överdirektören, chefsjuristen, biträdande chefsjuristen och andra tjänstemän vid myndigheten får närvara vid all handläggning som sker vid sammanträde.
24 ä 1 19 & förvaltningslagen (1986z223) finns bestämmelser om att få avvikande mening antecknad.
Tjänstetillsättning m.m.
25 & Nämndens ledamöter och ersättare för ledamöter utses av rege- ringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande och vice ord- förande. Förordnandena ges för en bestämd tid.
26 & Tjänster som överdirektör, chefsjurist och biträdande chefs- jurist tillsätts av regeringen. Andra tjänster tillsätts av myndigheten.
Bisysslor
27 & Besked om bisyssla enligt 37 5 andra stycket anställningsför- ordningen lämnas av överdirektören i fråga om chefsjuristen och biträdande chefsjuristen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993, då förord- ningen (1988z339) med instruktion för radionämnden och förord- ningen (1988z340) med instruktion för kabelnämnden och närradio- nämnden skall upphöra att gälla.
SOU 1992: 36
Anslagsberäkning för budgetåret 1993/ 1994
Anslag för bugetåret 1992/93, förslag enligt budgetpropositionen 1991/92:100, Bilaga 12:
Radionämnden
Förvaltningskostnader 3 810 000 Lokaler 909 000 Summa 4 719 000
Kabelnämnden Föwaltningskostnader 3 686 000 Lokaler 415 000 Anskaffning 1 000 Summa 4 102 000 Stöd till lokal programverksamhet ] 250 000
Närradionämnden Förvaltningskostnader 3 984 000 Lokaler 623 000 Anskaffning 1 000 Summa 4 608 000
Förvaltningskostnader, 11 484 000 totalt lokalkostnader totalt 1 947 000 Statl. stöd 1 250 000
Med ovanstående som underlag och med utgångspunkt i avsnitt 3.7.3 Besparingar, görs följande beräkning (ej index för 1993/94) för en ny Radio- och TV-myndighet med nämnd och råd.
Förslag Förvaltningskostnacler 11 599 000 (+115 000) kronor Lokaler 1 500 000 (—447 000) kronor
Stöd till lokal programverksamhct 1 250 000 kronor
Någon minskning av Närradionämndens resurser har inte gjorts med hänsyn till att beslut ej fattats om att slopa avgifter för närradio.
Lokalkostnader avser offererad hyra i kv Garnisonen budgetåret 1992/93, för en lokalyta på 825 kvm + 50 kvm källararkiv, inkl. moms, exkl. service som städning, reception och dyl. Servicekost— nader ingår i förvaltningskostnader för närvarande. Lokalerna kan utnyttjas för cirka 35 arbetsplatser.
Etableringskostnader tillkommer Engångskostnader i samband med inrättande av den nya myndigheten, flyttning m.m. tillkommer och belastar budgeten för 1992/93 och 1993/94. Kostnader kan delvis beräknas, delvis är de beroende av t.ex. vilken form av ADB-samordning som väljs, vilka lokaler som slutligen väljs m.m.
Till etableringskostnader bör hänföras, kostnader för:
— ADB-samordning, systemöversyn, anskaffning m.m. — Inredning, kan estimeras till cirka 1 750 000 kronor (exkl. moms) vid nyanskaffning — Televäxel (om den ej ingåri hyresservice), 200—250 000 kronor — Flyttningskostnader — Trycksaker, information, brevpapper m.m.
Förslag: 2 500 000 kronor bör anslås för etablering av den nya myndigheten.
Nya uppgifter tillkommer
För nya uppgifter beräknas tillkomma 9,5 handläggartjänster och 2 assistenttjänster till en årlig kostnad av 4 200 000 kronor. Fria resurser för tillfälliga experter (konsulter) bör avsättas till ett belopp på 500 000 kronor årligen.
Förslag: Förvaltningskostnaderna ökas med ett årligt belopp av 4 700 000 kronor.
Förslag totalt Förvaltningskostnader: 16 299 000 kronor Lokaler: ] 500 000 kronor Stöd till lokal programverksamhet: 1 250 000 kronor Etableringskosmader (engångsbelopp): 2 500 000 kronor
SOU 1992: 36
Förteckning över aktuella och kommande myndighetsuppgifter
Funktion för granskning och kontroll (myndighetsuppgifter) * Efterhandsgranskning på grund av tillstånd enligt 5 & radiolagen. Målgrupp: Public service-företagen, Nordisk Television AB Radionämndens nuvarande uppgifter (i huvudsak anmälningar) Prognos: Anmälningar oförändrat, initiativgranskning förutses öka
* Efterhandsgranskning av närradiosändningar, återkallelser av till- stånd (närradiolag) Målgrupp: Sammanslutningar med tillstånd att sända närradio Närradionämndens nuvarande uppgift (främst anmälningar, vissa initiativ) Prognos: Uppgiften förändras, återkallelser minskar i omfattning * Efterhandsgranskning av kabelsändningar, återkallelse av förord- nande om lokala kabelsändarföretag Målgrupp: Lokala kabelsändarföretag, nätinnehavare eller annan genom avtal med nätinnehavare Kabelnämndens nuvarande uppgift (i huvudsak initiativ) Prognos: Lokala kabelsändarföretag minskar, övriga ökar
Resurser:5,5 handläggare 2 assistenter
Tillkommande uppgifter:
* Efterhandsgranskning av privatradio (reklamregler) Målgrupp: företag med koncessioner enligt kommande lagstiftning Ny uppgift (i huvudsak initiativ) Prognos: kan bli relativt omfattande
* Granskning av satellitsändningar Målgrupp: Svenska och utländska programföretag, utländska me- diemyndigheter Ny uppgift (anmälningar och initiativ) Prognos: kan bli relativt omfattande Resurser, prognos: 2 handläggare
Funktion för tillstånd m.m. (myndighetsuppgifter)
:[:
Tillstånd att sända närradio, tidsallokering (närradiolag) Målgrupp: Lokala sammanslutningar som önskar sända eller sänder närradio Närradionämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften förändras, minskar i omfattning (antalet sända- re minskar)
Förordnande av lokala kabelsändarföretag (f.n. cirka 28 företag) Målgrupp: Organisationer som vill bli, eller är lokala kabelsändar— företag Kabelnämndens nuvarande uppgift
Prognos: Uppgiften minskari omfattning
Besluta om undantag från nätinnehavares skyldigheter (”must carry-regeln") Målgrupp: Kabelnätinnehavare Kabelnämndens nuvarande uppgift
Prognos: Uppgiften minskari omfattning
Debitering av koncessionsavgift från Nordisk Television AB Målgrupp: Nordisk Television AB Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos: Oförändrad
Debitering av närradioavgifter Målgrupp: Sammanslutningar som sänder närradio Närradionämndens nuvarande uppgift
Prognos: Uppgiften upphör eventuellt
Resurser: 3,5 handläggare 4 assistenter
Tillkommande uppgifter:
*
Koncessionsgivning för privatradio (inkl. bestämma sändningsom- råden och ge tillstånd) Målgrupp: Kommersiella företag Prognos: Koncessionsfördelning påbörjas (enligt förslag) den 1 januari 1993. Initialt omfattande arbete
Resurser, prognos: 2 handläggare
Information, utredning, internationellt arbete (myndighetsuppgifter)
*
Statliga bidrag till lokal kabel-TV-verksamhet Målgrupp: Lokala kabelsändarföretag m.fl. Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos: Uppgiften förenklas
Resurser: 0,5 handläggare
Tillkommande uppgifter:
*
Ansvar för uppbyggnad och vidmakthållande av Medialex Målgrupp: Regeringar och internationella myndigheter inom om- rådet
Prognos: Resurs- och kompetenskrävande, speciellt i uppbyggnads- skedet
Ansvarig myndighet enligt Europarådskonventionen om gränsöver- skridande television Målgrupp: Regering och internationella myndigheter inom området m.fl. Prognos: Register- och statistikarbete, resurs- och kompetens- krävande
Följa utvecklingen på radio— och TV-området Målgrupp: Regering, riksdag, samtliga övriga målgrupper Prognos: Analys- och kontaktarbete Svara för utredningar inom området Målgrupp: Regeringen Prognos: lntermittent utrednings- och analysarbete Information, trycksaker, massmediakontakter (ej myndighets-
uppgift) Målgrupp: Alla övriga målgrupper samt massmedia Prognos: Kvalificerat informations/journalistarbete
Resurser, prognos: 5,5 handläggare
2 assistenter
Anm. Sekretariatsfunktion för programråd för public service-före- tagen har inte övervägts.
Administration
Ekonomi- och löneadministration Personalrekrytering, -utbildning, -utveckling Registratur, arkiv, bibliotek
Växel, reception, sekretariat ADB, specialteknik, vaktmästeri
Resurser: 2,5 handläggare 3,5 assistenter
SOU 1992: 36
Gällande instruktioner för Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden
Förordning om ändring i förordningen (19881339) med instruktion för radionämnden;
Radionämndens uppgifter
1 & Radionämnden övervakar genom granskning i efterhand att ett företag, som på grund av tillstånd enligt 5 & radiolagen (l966:755) har rätt att sända radioprogram (programföretag), utövar denna rätt i enlighet med bestämmelserna i radiolagen och det avtal om pro- gramverksamheten som gäller mellan regeringen och företaget.
Granskningen omfattar också programföretagets beslut med anled- ning av att någon hos detta har begärt ett sådant beriktigande eller genmäle som enligt avtalet skall leda till att nämnden underrättas. Förordning(1 992180).
2 & Med granskningsärende avses i denna förordning ett ärende i vilket nämnden prövar om ett programföretag har iakttagit sina skyl- digheter enligt vad som anges i l ä.
3 & Nämndens granskning av program eller grupper av program sker efter anmälan eller på nämndens eget initiativ.
4 & Om en anmälan har kommit in till nämnden mer än sex månader efter det att programmet sändes, är nämnden inte skyldi g att granska programmet.
Nämnden får inte pröva ett programföretags beslut med anledning av en begäran om genmäle, om den som har begärt genmäle motsätter sig att beslutet prövas.
5 5 Nämnden skall varje år före den 1 februari till regeringen avge en berättelse om sin verksamhet under det senaste kalenderåret.
Till verksamhetsberättelsen skall fogas en redogörelse för beslut av större vikt eller principiell betydelse som nämnden har meddelat under året.
6 % har upphävts genom förordning (199112034).
Organisation
7 & Hos nämnden finns en direktör, som är chef för myndigheten. Direktören har det ansvar för granskningsärendena och verksamheten i övrigt som anges i denna förordning.
Direktören skall vara jurist och ha domarerfarenhet.
Verksförordningens tillämpning i fråga om regler och beslut
8 5 Följande bestämmelser i verksförordningen (l987:1100) skall tillämpas på radionämnden:
14 och 15 åå om myndighetens regelgivning, 16 & om interna föreskrifter, 29 & om myndighetens beslut.
Ansvaret för granskningsärenden
9 & Vid sammanträde med nämnden avgörs granskningsärenden eller grupper av sådana ärenden
1. om de är av större vikt eller principiell betydelse eller
2. om direktören beslutar att ärendena skall avgöras på detta sätt. Förelägganden enligt 17 a & radiolagen (l966:755) skall alltid beslutas vid sammanträde med nämnden. Förordning (199280).
10 & Direktören avgör granskningsärenden som inte skall avgöras vid sammanträde med nämnden. Direktören får dock inte meddela beslut där det uttalas att ett programföretag har brustit vid till- lämpningen av 6 & radiolagen (l966:755) eller avtalet om program- verksamheten mellan regeringen och företaget.
11 & Direktören får besluta om granskning av program eller grup- per av program samt begära in yttranden i granskningsärenden. Direktören ansvarar för redogörelsen enligt 5 5 andra stycket och skall se till att denna på lämpligt sätt kommer till allmänhetens kännedom.
Ansvaret för andra ärenden än granskningsärenden
12 å Vid sammanträde med nämnden avgörs frågor om dess anslags- framställning och verksamhetsberättelse.
Andra frågor som inte gäller granskningsärenden avgörs av direk- tören.
13 å Direktören har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 4 å, 5 å första stycket, 6 å, 7 å 2, 9 och 10 åå verksförordningen (198711 100).
Ärendenas handläggning
14 å Den som hos ett programföretag har begärt genmäle skall beredas tillfälle att yttra sig i en sådan fråga som avses i 4 å andra stycket, om inte detta framstår som obehövligt.
15 å Nämnden är vid sammanträde beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande.
16 å Om det vid en överläggning framkommer skiljaktiga meningar, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
17 å Ärenden som prövas vid sammanträde med nämnden avgörs efter föredragning.
Direktören och andra tjänstemän hos nämnden får närvara vid all handläggning som sker vid sammanträde.
18 å Granskningsärenden som prövas av direktören avgörs efter föredragning. l arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att sådana ärenden inte behöver föredras.
När direktören handlägger andra ärenden än granskningsärenden behöver ärendena inte föredras. Direktören skall på lämpligt sätt hålla nämnden underrättad om sina beslut.
19 å I 19 å förvaltningslagen (1986z223) finns bestämmelser om rätt att få avvikande mening antecknad.
20 å 1 förordningen (l978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m.m. finns föreskrifter om rätten att besluta i vissa frågor.
Underrättelse om beslut i granskningsärenden
21 å Besluten i granskningsärenden skall sändas till programföre- taget och den som har gjort anmälan.
Tjänstetillsättningar m.m.
22 å Nämndens ledamöter och ersättare för ledamöter utses av rege- ringen för en bestämd tid.
Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid.
23 å Tjänsten som direktör tillsätts av regeringen efter anmälan av nämndens ordförande. Andra tjänster tillsätts av nämnden.
Bisysslor
24 å Besked om bisyssla enligt 37 å andra stycket anställningsför- ordningen (l965:601) lämnas av nämnden i fråga om direktören.
Överklagande
25 å Besluten i granskningsärenden får inte överklagas.
Besluten i andra ärenden får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av
— lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,
— lagen (l987z439) om inskränkning i rätten att överklaga,
— andra föreskrifter.
Förordning (1988:340) med instruktion för kabelnämnden och närradionämnden;
Kabelnämndens uppgifter
1 å Kabelnämnden prövar vissa frågor om kabelsändningar. Den skall också följa verksamheten med sådana sändningar. Nämnden skall särskilt i enlighet med bestämmelserna i lagen (1991 :2027) om kabel— sändningar till allmänheten
1. förordna lokala kabelsändarföretag och besluta om återkallelse av sådant förordnande,
2. besluta om undantag från nätinnehavares skyldigheter,
3. besluta om förelägganden. Nämnden skall också handlägga ärenden enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område samt pröva frågor om bidrag enligt förordningen (198511065) om statsbidrag till lokal pro- gramverksamhet. Förordning (1991:2035).
Närradionämndens uppgifter
2 å Närradionämnden prövar frågor om närradio och har tillsyn över närradioverksamheten. Det åligger nämnden särskilt att i enlig- het med bestämmelserna i närradiolagen (1982:459)
1. pröva frågor om tillstånd att sända närradio,
2. pröva frågor om återkallelse av tillstånd,
3. fastställa sändningstider,
4. i lämplig omfattning efterhandsgranska program. Nämnden skall också handlägga ärenden om avgifter enligt förord- ningen(1984:463) om avgifter i ärenden om närradio.
Nämndernas sammansättning
3 å Kabelnämnden och närradionämnden består vardera av en ord- förande, en vice ordförande och fem andra ledamöter.
Ordförandena och vice ordförandena skall vara eller ha varit ordi- narie domare.
Organisation
4 å Kabelnämnden och närradionämnden har gemensamt kansli. Inom detta finns en särskild enhet för vardera nämnden.
5 å Hos kabelnämnden och närradionämnden finns för nämnderna gemensamt en direktör och en ställföreträdande direktör.
Direktören är chef för myndigheterna och förestår det gemen- samma kansliet. Han har det ansvar för ärendena och verksamheten i övrigt hos kabelnämnden och närradionämnden som anges i denna förordning. Ställföreträdande direktören utövar direktörens tjänst när denne har förhinder och inträder efter beslut av direktören även i övrigt i dennes ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av ärenden.
Direktören är även chef för en av enheterna. Ställföreträdande direktören är chef för den andra enheten.
6 å För kabelnämnden och närradionämnden finns en gemensam de- legationDen består av nämndernas ordförande, vice ordförande, direktören och ställföreträdande direktören.
7 å Kabelnämnden skall anses som anställningsmyndighet för kans- liets personal.
Verksförordningens tillämpning i fråga om regler och beslut
8 å Följande bestämmelser i verksförordningen (l987:1100) skall tillämpas på kabelnämnden och närradionämnden:
14 och 15 åå om myndigheternas regelgivning, 16 å om interna föreskrifter, 29 å om myndigheternas beslut.
Nämndernas ansvar
9 å Vid sammanträde med kabelnämnden avgörs
1. de frågor som anges i 1 å första stycket 1—3,
2. frågor om bidrag till lokal programverksamhct,
3. frågor om nämndens anslagsframställning,
4. ärenden enligt lagen (l992z72) om koncessionsavgift på tele— visionens område. Förordning (l991:2035).
10 å Vid sammanträde med närradionämnden avgörs 1. de frågor som anges i 2 å första stycket 1—3, 2. frågor om nämndens anslagsframställning.
Den gemensamma delegationens ansvar
11 å Den gemensamma delegationen för nämnderna avgör
1. frågor om arbetsordning för nämnderna,
2. frågor om tillsättning av tjänster,
3. frågor om skiljande från tjänst, disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning,
4. viktigare frågor i övrigt som inte enbart rör en av nämndernas verksamhetsområde.
Delegationen har det ansvar och de uppgifter som anges i 9 å första stycket verksförordningen (l987:1100). Delegationen skall bereda förslag till nämndernas anslagsframställningar.
Direktörens och enhetschefernas ansvar
12 å Ärenden som inte skall avgöras vid sammanträde med kabel— nämnden eller närradionämnden eller av den gemensamma dele- gationen för nämnderna avgörs av direktören eller, om ärendet rör enbart kabelnämndens eller närradionämndens verksamhetsområde, av chefen för respektive enhet.
13 å Direktören har det ansvar för verksamheten vid kabelnämnden och närradionämnden och de uppgifter som anges i 6 å, 7 å 2, 9 å andra och tredje styckena samt 10 å verksförordningen (l987:1100). 1 frågor som direktören beslutar i har denne också det ansvar som anges i 4 å och 5 å första stycket samma förordning.
Ärendenas handläggning
14 å Kabelnämnden och närradionämnden är vid sammanträde be- slutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande. När nämnden handlägger ärenden av större vikt, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara.
15 å Om det vid en överläggning framkommer skiljaktiga meningar, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
16 å Om ett ärende är så brådskande att kabelnämnden eller när- radionämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ären- det avgöras genom meddelanden mellan nämndens ordförande och minst tre av de andra ledamöterna.
Om detta förfarande inte är lämpligt, får nämndens ordförande av- göra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.
17 å [ fråga om den gemensamma delegationen för nämnderna be— stämmer regeringen vem av nämndordförandena som skall vara ordförande och vem som skall vara vice ordförande.
Vad som föreskrivs i 14 å skall tillämpas i fråga om delegationen.
18 å Om ärendena inte är av det slaget att de behöver prövas vid sammanträde med kabelnämnden eller närradionämnden får nämnden lämna över avgörandet till
— enhetschefen för kabelnämnden när det gäller frågor om förord- nande av lokala kabelsändarföretag och undantag från nätinnehavares skyldigheter,
— enhetschefen för närradionämnden när det gäller frågor om till- stånd att sända närradio och om sändningstider.
Den gemensamma delegationen för nämnderna får i fråga om ärenden enligt 11 å första stycket 2, som är av det slaget att de inte behöver prövas av delegationen, lämna över avgörandet till direk- tören.
19 å Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs av direktören eller en enhetschef inte behöver föredras.
20 å 1 19 å förvaltningslagen (l986:223) finns bestämmelser om rätt att få avvikande mening antecknad.
21 å 1 förordningen (l978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m. m. finns föreskrifter om rätten att besluta i vissa frågor.
22 å I arbetsordningen eller i särskilda beslut skall det bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena.
Tjänstetillsättningar m.m.
23 å Kabelnämndens och närradionämndens ledamöter utses av regeringen för en bestämd tid.
Regeringen utser nämndernas ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid.
24 å Tjänsterna som direktör och ställföreträdande direktör tillsätts av regeringen.
Bisysslor
25 å Besked om bisyssla enligt 37 å andra stycket anställningsför- ordningen (l976:601) lämnas av kabelnämnden i fråga om direktören och ställföreträdande direktören.
Överklagande
26 å Beslut som fattas av kabelnämnden eller närradionämnden vid sammanträde eller enligt 16 å, av den gemensamma delegationen för nämnderna eller av direktören eller en enhetschef får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av
— lagen (l97lz309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,
— lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga,
— andra föreskrifter.
SOU 1992: 36
Enkät till de lokala kabelsändarföretagen angående kabelnämndens stöd till lokal programverksamhet
1. Är det en samhällsuppgift att ge ekonomiskt stöd till de lokala kabelsändarföretagen?
16 Nödvändigt om de alls ska överleva 4 Viktigt 1 Mindre viktigt
Kommentarer:
Ska lokal-TV främja yttrandefriheten, måste den uppenbart vara icke- kommersiell — och då behövs stöd. Ett alternativ till bidrag är en lag- stiftning som möjliggör licensfinansiering eller finansiering via avgif- ter för nätägarna.
Särskilt viktigt för sändarorganisationer som ej bedriver verksam- heten på kommersiell bas.
Alternativt finansiella förutsättningar. Sökbar text-TV-reklam är otillräckligt, eftersom man inte kan utnyttja ”bilden” med dagens tek— nik.
Utrustning dyrbar. Programproduktion dyrbar. Tittarna vill ej be- tala för kultur, utbildning och info m.m.
Ja, men stöd låter så oregelbundet och osäkert, ibland kommer det, ibland inte. Bättre vore att skapa förutsättningar för regelbunden fi- nansiering.
Men nuvarande lagstiftning är det absolut nödvändigt, speciellt till mindre nät. Med friare reklamlag och etersändningar skulle behovet minska.
Lokal-TVn har en betydande samhällsuppgift att inom sändnings- området förmedla vad som händer och sker i kommunen, både poli- tiskt och underhållsmässigt. Att försöka driva en sådan verksamhet utan reklamfinansiering är omöjligt. Därför är stödet ett måste.
Helt nödvändigt för överlevnad. Lokala sändarföretag har fort- farande inte något naturligt sätt att finansiera verksamheten. Någon form av bidrag är nödvändigt.
Det måste finnas "ideella” lokala kabelsändarföretag.
För att kunna sända program som behandlar samhälls-, kulturfrå- gor m.m. erfordras ett kapitaltillskott för att kunna hålla bredden.
Nödvändigt om många ska överleva med nuvarande lagstiftning och struktur.
Är principiellt emot bidrag. Tillåt i stället reklamintäkter i avgifts- fri kanal för ideella föreningar!
2. De ekonomiska bidragen från staten via Kabelnämnden har varit
16 Av mycket stort värde 4 Värdefullt 2 Marginella stimulansmedel 2 Försumbart, i företagets budget Kommentarer:
Även små bidrag kan sätta fart på verksamheten.
Värdefulla men dessvärre av för liten omfattning. Ett genomsnittligt bidrag på 40—50 000 kronor per år är i TV-sam- manhang självklart marginellt. Vill staten hjälpa så gör det istället.
För utbildning av ungdomar och fackfolk - även om det varit otillräckligt.
Utan bidragen hade vi inte kunnat överleva med nuvarande om- fattning, eller utvecklas.
Då vi är en föreningsdriven Lokal-TV station, så har bidragen vi fått, varit av mycket stort värde.
För vår del en tredjedel av hela driften. Medlen i sig spelar ingen större roll i boksluten men de aktiviteter som man kan göra (utbildningar osv.) är synnerligen värdefulla.
Ger lokal-TV möjlighet att anordna utbildning samt engagera ideella krafter för att få bredd i kanalen.
Stödets omfattning och inriktning har knappast korresponderat med konkreta behov. (Man har sökt stöd för "utvecklingsprojekt/utbild— ning” och kanske istället köpt den kamera som behövts.)
Bidrag har ej erhållits.
Vi har använt bidragen till utbildning av våra programutsändares (föreningen, institutioner och företag) personal, så att de klarat viss program-produktion själva.
3. Synpunkter på statsstödets nuvarande inriktning
Nödvändigt Viktigt Mindre viktigt
Startstöd 12 7 2 Utbildning 13 4 2 Erfarenhetsutbyte 3 l l 4 Experiment och utvecklingsarbete 5 10 3 Projekt för barn och ungdom 5 10 4 Kommentarer:
Stöd till sådan programproduktion som är angelägen, men inte kan fi- nansieras på vanligt sätt (via medlemsorganisationer, sponsorer osv.) skulle vara mycket värdefullt — är det detta stödet för ”Experiment och utvecklingsarbete" är till för?
Det är svårt att få externa sponsorer för program för barn och ungdom liksom experimentellt utformade program. Utbildning och erfarenhetsutbyte är också svårt att få externa intressenter till.
Onödigt att kategorisera. Det är de lokala förutsättningarna och behoven som ska mötas och utvecklas.
Det borde även få användas till teknik. Startstödet och stöd vid olika projekt bidrar till att utveckla verk- samheten.
Projekt för barn och ungdom sammanfaller för mig med utbild- ning. Projektarbeten följer naturligt efter det att vi utbildat personal inom olika organisationer.
Den ekonomiska grundplåten måste skapas på annat sätt. Det viktiga är programvaran och att den produceras lokalt. Stödet gör det möjligt att experimentera, att hitta nya former, att nå nya grupper och att det verkligen blir en allemans-TV.
Statligt stöd ”som stimulansmedel" på det hela taget ganska oin- tressant. Skall stöd förekomma borde det vara substantiellt och lång— siktigt. Kanske i form av ett villkorat etableringsstöd, teknikutveck- lingsstöd, kompetensutvecklingsstöd, produktionsstöd. Stödet bör vara produktionsinriktat, inte innehållsrelaterat.
Startstödet bör utgå även för start av nya produktionsidéer hos redan etablerade kabelsändarföretag. Pengar för tittarundersökningar vore också bra.
Behövs inte om reklamintäkter tillåts i avgiftsfri kanal. S.g.s. samtliga våra medlemsföreningar, i starten av LokalTV-För- eningen, var ideella med stort intresse men liten ekonomi. Av denna anledning har start- och utbildningsbidragen varit till stor nytta för oss!
4. Har Ni genomfört något projekt, som Ni sökt, men ej erhållit bidrag till?
10 Ja 10 Nej Kommentarer:
Det tar längre tid, det går trögare, det får bli i blygsammare omfatt- ning — men det går ändå! Vi söker ju inte för något onödigt.
Men det tar mycket tid och kraft att göra särskilt många icke ”nyttiga" projekt.
Ja, på sätt och vis. Vi fick 50 000 för 4 olika projekt om 156 180 kr.
Ja, lokal-TV-kurs för medhjälpare vid sändningar. Nej, eftersom samtliga projekt vi sökt bidrag till har varit sam- projekt med annan intressent som bidragit med sin del och vi inte kunnat bidraga har projekten aldrig startat.
De bidrag vi har sökt, har tillstyrkts. De summor vi sökt har visserligen reducerats, men projekten har delvis kunnat genomföras.
Ja, bildandet av en ungdomsredaktion som nu gör en filmkrönika. Bildandet av en invandrarredaktion som sänder varje vecka.
Ja, fick inte för ett utbildningsprojekt. Nej. Vi har genomfört ] utbildning som vi gärna skulle se blev årlig (med stöd då naturligtvis).
Nej, men vi har intresse av att spegla staden som samhälle, t.ex. invandrarsituationen, den försämrade ekonomins effekter osv.
Har mycket god ansökningsvana vilket givit utdelning. Har aldrig sökt.
Vi har enbart sökt stöd för utbildning och erhållit det stöd vi sökt. Jag antar att det beror på att vi varit hovsamma i våra ansökningar och att vi alltid redovisat användningen.
5, Anser Ni att handläggningen av bidragsärenden på Kabelnämnden är tillfredsställande från tids- och servicesynpunkt?
18 Ja 2 Nej Kommentarer:
Ja, men det vore bra att kunna ansöka om medel oftare än hittills.
Nej. Alldeles för lång tid mellan ansökning och besked om bidrag utgår eller ej. Förkorta handläggningen.
Ja. Kanske man saknat ett förhandsbesked. 1 de flesta fall vill man ju dra igång ett projekt så snabbt som möjligt, men detta kan då bromsas p.g.a. finansieringen.
Nej. Tar för lång tid. Bara 15/2 och 15/9 som ansökningstid. Får ingen motivering vid avslag.
Ja. Vi tycker att Kabelnämnden handlagt vår ansökan på ett bra sätt med en ansvarig kontaktman.
Har inte prövat Kabelnämnden i det avseendet.
6. De statliga ekonomiska bidragen bör i framtiden
2 Avskaffas 16 Prövas och fördelas ungefär som nu, men av den nya myndigheten Prövas och fördelas av Svenska Filminstitutet 2 Prövas och fördelas av Kulturrådet 1 Prövas och fördelas av annan, nämligen, TV-folk med praktisk erfarenhet
Kommentarer:
Den nya myndigheten. Har fungerat tillfredsställande. Av vem spelar ingen roll. Bara det fortsätter att gynna lokala såndär-företag också i framtiden. Situationen för oss måste dock göras ännu bättre.
(Den nya myndigheten.) Allt för många oseriösa lycksökare långt borta från Lokal-TV-världen har fått bidrag. Dålig utvärdering. Mer pengar från de kommersiella kanalerna.
(Den nya myndigheten eller Kulturrådet.) Ekonomiska bidrag bör handläggas av instans som Kabelnämnden som har branscherfarenlhet.
(Avskaffas) Det rimliga borde vara att verksamheten kan själv- finansieras på det sätt som innehavaren av förordnandet väljer. Monopolsituationen är inte adekvat. Det råder inte trängsel direkt i de ”gratis” lokala kanalerna. Vad mer är, det kommer aldrig att uppstå någon trängsel. Alltså kan fler förordnanden delas ut i varje nät och sändningarna reklamfinansieras. Tillämpa ”must carry” på Lokal-TV så slipper vi expropieringsdiskussionen med nätägarna.
KUNGL. BIBL.
1992 -06-0 2 STOCKHOLM
Kronologisk förteckning
1. Frihet —- ansvar — kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan. U. 2. Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 3. Psykiskt stördas situation ikommunema —en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. S. 4. Psykiatrin i Norden —ett jämförande perspektiv. S. 5. Koncession för försäkringssammanslutningar. Fi. 6. Ny mervärdesskattelag. — Motiv. Del 1. — Författningstext och bilagor. Del 2. Fi. 7. Kompetensutveckling - en nationell strategi. A. 8. Fastighetstaxering m.m. — Bostadsrätter. Fi. 9. Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 10.Ett nytt bolag för rundradiosändningar. Ku. 11. Fastighetsskatt. Fi. 12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. 13. Bundna aktier. Ju. 14. Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. 15. Ledning och ledarskap i högskolan — nagra perspektiv och möjligheter. U. 16. Kroppen efter döden. S. 17. Den sista undersökningen — obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. S. 18.Tvängsvärd i socialtjänsten — ansvar och innehåll. S. 19. Långtidsutredningen 1992. Fi. 20. Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. S. 21.Bostadsstöd till pensionärer. S. 22.EES-anpassning av kreditupplysningslagen. .lu. 23. Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 24. Avreglemd bostadsmarknad. Fi. 25. Utvärdering av försöksverksamheten med 3—ärig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 26. Rätten till folkpension — kvalitikationsregler i internationella förhållanden. S. 27. Årsarbetstid. A. 28. Kartläggning av kasinospel — enligt internationella regler. Fi. 29. Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. S. 30. Kreditförsäkring — Några aktuella problem. Fi. 31.Lagstiftning om satellitsändningar av TV-prograrn.l(u. 32. Nya Inlandsbanan. K. 33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst? C. 34. Fastighetsdatasystemets datorsuuk'tur. M. 35. Kart- och mätningsutbildningar i nya skolformer. M. 36. Radio och TV i ett. Ku. ' '
Systematisk förteckning
J ustitiedepartementet
Bundna aktier. [13] EES-anpassning av kreditupplysningslagen. [22]
Socialdepartementet
Psykiskt stördas situation i kommunerna —en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] Psykiatrin i Norden — ett jämförande perspektiv. [4] Kroppen efter döden. [16]
Den sista undersökningen - obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. [17] Tvångsvård i socialtjänsten — ansvar och innehåll. [181 Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. [20]
Bostadsstöd till pensionärer. [21] Rätten till folkpension -- kvalifikationsregler i internationella förhållanden. [26] Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. [29]
Kommunikationsdepartementet Nya Inlandsbanan. [32] Finansdepartementet
Koncession för försäkringssammanslutningar. [5] Ny mervärdesskattelag.
— Motiv. Del 1. — Författningstext och bilagor. Del 2. [6] Fastighetstaxering m.m. — Bostadsrätter. [8] Fastighetsskatt. [11]
Långtidsutredningcn 1992. [19] Kontrollfragor i tulldatoriscringen m.m. [23] Avreglerad bostadsmarknad. [24]
Kartläggning av kasinospel — enligt internationella regler. [28] Kreditförsäkring — Några aktuella problem. [30]
Utbildningsdepartementet
Frihet — ansvar— kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan. [1]
Konstnärlig högskoleulbildning. [ 12] Ledning och ledarskap i högskolan —- några perspektiv och möjligheter. [15] Utvärdering av försöksvcrksamhcten med 3-årig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25]
Jordbruksdepartementet Mindre kadmium i handelsgödsel. [14]
Kultu rdepartementet
Ett nytt bolag för rundradiosändningar. [10] Lagstiftning om satellitsändningar av TV-programa. [31] Radio och TV i ett. [36]
Arbetsmarknadsdepartementet
Kompetensutveckling — en nationell strategi. [7] Årsarbetstid. [27]
Civildepartementet
Ekonomi och rätt i kyrkan. [9] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst? [3331
Miljö- och naturresursdepartemenltet
Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåtlter mer föroreningar inne än ute. [2] Fastighetsdatasystemets dalorstruktur. [34] Kan- och mätningsutbildningar i nya skolformer. [335]
AllMÄNtN-XFORIX(.1-I
BISTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FölLAcn, Kuunnkusr, 106 47 STOCKHOLM, TEL: 011—739 96 30, Fax: 011-739 95 48. lnronuxrtomaoxnxnnuu, MALMTOIGIGATAH 5 (vm Bnunxuucsronc), STOCKHOLM.
ISBN Ohm-13961 ISSN 037HGOX