SOU 1993:94

Anpassad kontroll av byggandet : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

kontroll Anpassad av byggandet

Delbetänkande av Plan- och byggutredningen ;aa

Statens offentliga utredningar 1993:94 Miljö- och naturresursdepartementet

Anpassad kontroll

byggandet

Delbetänkande och av Iflan-

byggutredningen

Stockholm 1993

Förlaget ingår i C E Fritzes AB. Allmänna SOU och Ds kan köpas från Allmänna som

uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor, Förlaget ombesörjer också, av remissutsändningar SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

ISBN 91-38-13459-4

NORSTEDTS TRYCKERI AB

ISSN 0375-250X

Stockholm 1993

Till statsrådet med att föredra ärenden

uppgift om planläggning, markanvändning och bebyggelse

Regeringen bemyndigade den 26 november 1992 det statsråd har

som till uppgift att föredra ärenden om planläggning, markanvändning och bebyggelse att tillkalla särskild utredare med uppdrag över

en att se

plan- och bygglagen,

m.m.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 1 december 1992 överlantmätaren Bengt-Olof Käck särskild utredare.

som

Som sakkunniga har fr.o.m. den 12 januari 1993 deltagit chefsjuristen Fredrik Bonde, avdelningschefen Carl-Johan Engström, sektionschefen Rolf A. Karlsson, departementsrådet Kerstin Kåks, arkitekten Kerstin Kärnekull, advokaten Bengt Ljungqvist t.o.m. den 31 1993,

mars arkitekten Elisabeth Martin, jurkand. Claes Winberg samt fr.o.m. den 1 april 1993 utvecklingschefen Thomas Miller.

Som experter har fr.o.m. den 12 januari 1993 deltagit samhällsbyggnadschefen Susanne Amborg, byråchefen Lars Berggrund, departementssekreteraren Bo Barrefelt, förbundsjuristen Annika Gustafsson, arkitekten Cecilia Jensfelt, ñldr. Bodil Jönsson, kanslirådet Hans Ling,

länsarkitekten Torsten Lundberg, departementssekreteraren Birgitta

Magnusson, fastighetsekonomen Lars Magnusson, tekn.dr. Louise Nyström, direktören Vidar Sjödin, sekreteraren Bengt Westman, kanslirådet Keith Wijkander samt fr.o.1n. den 1 april 1993

landskapsarkitekten Michael Porath och bitr. miljövårdsdirektören

Kerstin Åswald och fr.o.m. den 12 maj 1993 tekniska direktören

Bo Eliason.

Huvudsekreterare har varit chefsjuristen Peter Rosén fr.o.m. den 12 januari 1993 samt sekreterare jurkand. Stig Hagelstam fr.o.m. den 12 januari 1993 och hovrättsassessom Henrik Lagergren fr.o.m. den 13 april 1993. sekretariatet har biträtts assistenten Lisbeth Carlsson.

Utredningen har antagit namnet Plan- och byggutredningen.

härmed överlämna delbetänkandet Anpassad kontroll av byg-

Jag får

gandet.

Till betänkandet fogas särskilda yttranden.

Stockholm den 8 oktober 1993

Bengt-Olof Käck

Peter Rosén

Stig Hagelstam

Henrik Lagergren

Sammanfattning

Min uppgift är att göra bred översyn plan- och

en av bygglagstiftningen

mot bakgrund av vunna erfarenheter PBL-refonnen och de av nya

förutsättningar som samhällsutvecklingen inneburit för planeringen av mark- och vattenanvändningen och för byggandet. Den viktigaste nyheten i plan- och bygglagen 1987:l0, PBL,

som trädde i kraft den 1 juli 1987, decentraliserandet till kommunerna var av ansvaret för beslut fysisk planering och

om lokalisering av bebyggelse.

Andra viktiga ambitioner med PBL utökat

var ett medborgarinflytande,

förenklingar för den enskilde och ett ökat för byggherren. ansvar I mina direktiv pekas på att de erfarenheter vunnits tyder som på att reformen på vissa viktiga punkter inte fått sitt ännu genombrott. Detta gäller bl.a. i fråga lättnader för den enskilde förutsätter om som kommunala beslut. Vad gäller förutsättningar i

nya samhällsutvecklingen som

bör vägledande i översynsarbetet vara pekas bl.a. på att samhället måste riktas mot ett effektivt resursutnyttjande, - mer

bl.a. genom återanvändning och återvinning

kretsloppsprincipen,

att behovet avreglering och förenkling rörande - av byggregelsystemet

vuxit sig allt starkare samtidigt behovet hävda

som att väsentliga sam-

hällsintressen finns kvar, att den ekonomiska utvecklingen har lett till den - att statliga och kommunala administrationen måste minskas, att synen på den offentliga sektorns roll i förhållande till den enskilda förändrats, varvid som exempel på sådant kan påverka

som lagstiftning-

en nämns stärkt äganderätt, minskad detaljreglering och ökad privatise-

ring.

Jag har funnit det ändamålsenligt i utredningsarbetet först

att behandla

de frågor rör bygglov och byggkontroll, inklusive som samordningen

med den byggproduktlagen

nya som är en följd av EES-avtalet. Mina överväganden och förslag i dessa frågor presenteras i detta delbetännu kande, Anpassad kontroll byggandet. av I betänkandet länmas förslag till lagändringar på en rad olika punkter. Till början föreslås att den nuvarande

en tillståndsprövningen

bygglovet inskränks till att endast prövning lokaliseringen

avse en av

och den närmare placeringen och utformningen

av byggnader m.m. I ett fristående förfarande, skall inledas med anmälan

som en bygganmälan,

sker en kontroll att de tekniska egenskapskraven på

av byggnader och

uppfylls. Begreppen bygglov, rivningslov och mark-

andra anläggningar begreppen byggtillstånd, rivningstillstånd och marktill-

lov ersätts av

stånd. En sådan uppdelning mellan lokaliseringsprövningen och bygg-

kontrollen enligt min mening nödvändig för att uppnå en bättre anär

passning samhällets kontroll rörande fysisk planering och byggande

av till de verkliga behoven i enskilda fall.

Lokaliseringsprövning m. m.

det kommunerna med beaktande vissa riksintres- Enligt PBL är som av skall ha det gäller beslut fysisk planering och lokasen ansvaret när om lisering bebyggelse. Kommunernas lagliga möjligheter att differenav dock mycket begränsade i dag. Delvis

tiera sin lokaliseringsprövning är

har detta sin grund i den koppling till även byggnadstekniska krav som ambitionen att ha generella regler för finns i dagens bygglov, men även landet in. Hittillsvarande erfarenheter visar också att kom-

hela spelar

har varit obenägna att använda det utrymme till variation i munerna lovplikten finns i nuvarande system. För att uppnå en bättre ansom tillståndsplikten till det verkliga behovet lokaliserings-

passning av av

det enligt min mening rimligt att ta fasta på principen att den

prövning är

i huvudsak är kommunal angelägenhet och låta

fysiska planeringen en

den enskilda kommunen utifrån sina lokala förutsättningar i ökad ut-

sträckning avgöra vilken prövning som är erforderlig. områden med detaljplan föreslås att kommunen skall

Vad gäller

kunna besluta genomförandet planen skall kunna ske utan någon att av I lagen skall finnas krav på byggtillstånd för i huvud-

tillståndsprövning.

för närvarande kräver bygglov, bortsett från sak samma åtgärder som bara skall bli föremål för kontroll de tekniska vissa inre åtgärder som av Det skall emellertid möjligt att i detaljplanen besluta

egenskapema. var

tillstånd inte krävs för genomförandet. I planen skall därvid villatt som befrielse från krav på tillstånd kunna nämnare hur åtgärkor för anges skall utföras. Undantag från krav på tillstånd skall inte få beslutas derna de frågor inte har avgjorts planen är av sådant intresse när som genom och andra intressenter och i vissa fall för staten att de bör för sakägare bli föremål för tillståndsprövning. I planen skall redovisas de övervä-

ganden legat till grund för tillståndspliktens omfattning.

som Förhållandena i olika delar landet och inom de enskilda kommuav skiftande. Tillståndsplikten i områden utanför detaljnerna är mycket

SOU 1993.94

plan bör enligt min mening kunna varieras mycket i mer än dag, om kommunerna ett lämpligt och effektivt verktyg för sådan ges en anpassning. Direkt enligt lag föreslås tillstånd krävas bara i viss grundläggande omfattning. Krav på tillstånd härutöver skall beslutas kommunerna i av

Översiktplan. I viss utsträckning skall finnas skyldighet för kommu-

en nerna att besluta krav på tillstånd för tillgodoseende och om av grannars allmärma intressen. Regeringen skall kunna förelägga kommunen att

ändra översiktsplanen, tillståndsplikten inte har ökats i tillräcklig

om omfattning för att riksintressen skall kunna bevakas. Även bygglovom splikten generellt sett förväntas minska, förutsätter förslaget kommuatt

nerna i översiktsplanen ökar tillståndsplikten i omfattning. Den fö-

stor

reslagna grundnivån för tillståndsplikt är nämligen annat slag ån da-

av gens generella regler bygglovsplikt. I dagens system innebär beslut i om områdesbestämmelser ökning eller minskning lovplikten det om av att görs undantag från vad som kan betraktas normala krav på bygglov. som Det nu föreslagna systemet är karaktär. Nonneringsmakten av en annan är enligt förslaget genom delegation delad mellan riksdag och kommunerna. De i lagen uppställda minimikraven på tillstånd kräver komplettering genom kommunala beslut. Sådana beslut ökning tillståndom av plikten är alltså inte att betrakta undantag självklara som utan som

kompletteringar av de lagliga kraven.

Enligt nuvarande regler skall byggnadsnämnden på ansökan förge handsbesked huruvida åtgärd kräver bygglov kan tillåtas på den en som

avsedda platsen. På grund att tillståndsprövningen enligt ovannänmda

av förslag och nuvarande prövning förhandsbesked i stort rör av samma frågor, föreslås att reglerna förhandsbesked upphävs. om

Tillsyn och kontroll de tekniska egenskapskraven av

På det tekniska tillsyns- och kontrollområdet pågår sedan tid tillbaka en en genomgripande förändring såväl inom Sverige internationellt. Ett som mer renodlat produktansvar har lagts på tillverkarna, bl.a. den genom

nya produktsäkerhetslagen och lagen om byggfelsförsäkring. Konkur-

rensen på marknaden har gynnats rad åtgärder, bl.a. den genom en nya

konkurrenslagstiñningen.

De nya regler som införs på tillsyns- och kontrollornrådet bygger i huvudsak på de principer ligger bakom EG:s sk. helhetssyn på som provning och kontroll. Den innebär att gör klar boskillnad melman en

sidan de tekniska kraven på produkt och å andra sidan syslan å ena en kontroll dessa krav uppfylls. Att uppställa de tekniska temet för av att uppgift for staten och dess töreskrivande myndigkraven anses vara en heter, medan det producentemas skyldighet att styrka att deras proär

dukter uppfyller kraven. Myndigheterna beslutar hur sådana bestyrkan-

skall ske. Funktionen kontrollera att producenten tar detta ansvar den att förhand fastställda regler öppen for och en som skall enligt på vara var för detta och förutsätts finansiera sin verksamhet på har kompetens som

marknadsmässiga grunder.

framstår PBL:s bygglovsförfarande och det till

Mot denna bakgrund

byggkontrollsystemet foråldrat. Det finns bl.a. en risk detta knutna som utvecklingen på marknaden leder till att system byggs upp utan att nya kontroll och styrning och att dessa faktiskt tar över PBL:s regler.

statlig

förekommer det parallella kontrollsystem där man inte utnytt- Redan nu till samordningsvinster. Till detta kommer det oklara an-

jar möjligheten

svarsförhållande i dag rådet mellan byggherren och byggnadsnämnsom får kommunerna med byggherrarna delat ansvar för

den. I praktiken ett

kraven, nämligen i de avseenden som byggnadsnämnden

uppfyllandet av

godtagit visst utförande. Systemet med bygglovsav-

efter granskning ett

inte heller till kostnadsbesparingar. Tvärt kan det gifrer stimulerar om for i så stor utsträckning möjligt förlita vara lönsamt byggherren att som

sig på byggnadsnänmdens kontroll.

bör enligt min mening utformas så att man gör en klar

Byggkontrollen skillnad mellan de statliga egenskapskraven på byggnader och ansvaret

dessa krav. Den tredjepartskontroll kan erfordras för att uppfylla som fristående har kompetens och ett oberoende bör utövas av organ som en

dem för sådan uppgift. Huvudprincipen bör vara att som gör lämpliga en det åvilar byggherren att bestyrka att byggnaden uppfyller egenskaps-

kraven, medan samhället beslutar på vilket sätt sådana bestyrkanden om skall ske.

Egenskapskraven

där byggherren själv har ansvaret for En förutsättning för ett system kraven byggnad förutsätter att dessa

uppfyllandet av de statliga på en

lämnar för alltför vida tolkningar. Därutöver är det givetvis inte utrymme verkligen grundade på väsentliga allmänna inangeläget att kraven är Därför har i utredningen prövats dagens tekniska egenskapskrav tressen.

SOU 1993.94

på byggnader i 3 kap. PBL. När det gäller dessa krav föreslås att nuvarande trevnadskrav samt krav på material och utförande med hänsyn till reparations, underhålls och driftskostnader skall upphävas. Övriga

tekniska egenskapskrav på byggnads eller anläggnings inre föreslås

en behållas i allt väsentligt och samordnas med

byggproduktlagens regler i

en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, Nuvarande

m.m. ombyggnadsbegrepp föreslås dock utmönstras. I fortsättningen skall behandlas endast två typer rörande

av förändringsåtgärder en byggnad;

tillbyggnader och ändringar. Med ändring skall åtgärd

avses en som förändrar byggnads konstruktion, funktion eller utseende. en Det uttalas vidare att det är angeläget att samhällskraven vid

ändring i bl.a. tillämpningsföreskrifter preciseras på skapar förutsebarhet.

ett sätt som

Tillsynen och kontrollen

Ett från tillståndsprövningen fristående tillsyns- och kontrollförfarande föreslås införas rörande de tekniska egenskapskraven på och

byggnader andra anläggningar.

I detta förfarande byggherren det fulla för ges ansvaret att byggnaden uppfyller samhällets krav, medan byggnadsnänmden får renodlat tillett synsansvar. Förfarandet inleds med anmälan bygganmälan från byggherren. en

En sådan anmälan till rbyggnadsnänmden är obligatorisk före påbörjan-

det av byggnadsarbetena. Den efterföljande kontrollen skall dock

anpassas till det enskilda projektets art och komplexitet,

förtillverkningsgra-

den, myndighetskontroll byggherrens

annan samt kompetens och egna

kontrollsystem.

Vid ett samrådsmöte mellan byggnadsnämnden byggherren och samt dennes entreprenörer m.fl. skall diskuteras bl.a. hur samhällskraven skall bestyrkas för projektet. Ett sådant samråd kan undvaras vid enkla projekt eller där t.ex. samhällskraven bevakas myndighet. av annan Vid samrådet eller snarast möjligt därefter skall byggnadsnämnden,

om det inte är obehövligt, godkänna kvalitetsplan för arbetena,

en som anger vilken kontroll skall utföras. Kontrollen skall i huvudm.m. som sak utövas dokumenterad egenkontroll eller ñistående genom av sak-

kunnig. Övergångsvis bör dock även byggnadsnämndsbesiktningar

kunna användas.

arbetena slutförts, skall byggnadsnämnden länma ett slutgodkän- När

nande under förutsättning att det kan antas att samhällskraven uppfyllts.

Denna prövning skall normalt grundas på byggnadsnämndens uppfölj-

skall inte få användas förrän sådant kvalitetsplanen. Byggnaden ning av

länmats, inte byggnadsnämnden särskilt medger det.

godkännande om

föreslår de bestämmelserna träder i krañ den 1juli 1995. Jag att nya

Konsekvenser av förslagen

direkt i värdera mina förslag torde mycket svår upp- Att pengar vara en

måste effekterna grundas på vissa beteendean-

giñ. I stället analysen av

kan förvänta sig att byggherre, vill minimetaganden. T.ex. man en som

söker efter den lösning, uppfyller de tekniska sina kostnader, som ra till lägsta kostnad. Detta leder till en för honom opti-

egenskapskraven

situation. detta skall optimalt för samhället krävs mal För att även vara

de byggherren använder är korrekt från en att priset på resurser som

samhällsekonomisk synvinkel. Detta kan uppnås genom att även privata

konkurrera att erbjuda byggherrama sina

organ ges möjlighet att om

Huruvida den faktiska utvecklingen kommer att följa den skis-

tjänster.

blir empirisk fråga. Utredningens analys måste serade banan ytterst en

naturliga skäl grundas på antaganden.

av på sådana antaganden på vilka jag grundat min analys är

Exempel

i sig dåligt prövningssystem är hämmande for en naatt ett anpassat turlig samhällsutveckling,

ansvarsförhâllanden överlagrande och samordnade att oklara samt kontrollsystem innebär risk för dålig kvalitet i byggandet och ett resurs-

slöseri,

skattefmansieras i inte ringa utsträckatt kommunernas byggkontroll -

ning,

i dag inte har att pröva komplexa att många kommuner resurser mer -

byggprojekt.

till dessa grundläggande antaganden har jag försökt finna Med hänsyn

för samhällets kontroll byggandet bättre än det nuett system av som -

samhällsinsatsema till väsentliga samhällsintressen, varande anpassar med andra kontrollsystem, bl.a.

möjlighet till samordningsvinster

ger

SOU 1993.94 15

byggherrens egenkontroll, låter byggbranschen i större utsträckning få

stå för sina kostnader samt främjar konkurrens och utvecklandet

egna av nya rationella metoder.

Den av mig föreslagna tillståndsprövningen rörande byggnaders och

anläggningars lokalisering m.m. bör generellt sett innebära kostnadsbesparingar för enskilda bortfallet bygglovsavgiñer. För samhäl-

genom av

let kommuner och länsstyrelser torde inledningsvis kräva

- - systemet

relativt stora planeringsinsatser. I det längre perspektivet kan dock för-

väntas samhällsekonomiska vinster bättre översiktsplanering.

av en

Det föreslagna tillsyns- och kontrollförfarandet rörande de tekniska egenskapskraven förväntas innebära lägre kostnader för kommunerna, eftersom dagens byggnadsnämndskontroll skattefinansieras i viss

ut-

sträckning. Kostnadsökningama för byggherrarna torde bli obetydliga

med hänsyn till möjligheterna att samordna de byggnadsnämnden

av begärda bestyrkandena med entreprenadkontrollen. Kostnadsökningama kan dessutom förväntas väl uppvägas lägre avgift till byggnadsnämn-

av den, ett förenklat förfarande och förbättrad tillsyn de väsentliga

en av

egenskapskraven.

Å .

örfattningsförslag

l Förslag till Lag om ändring i plan- och bygglagen 1987:lO;

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen 1987:101

dels att 3 kap. 4-9 8 kap., 9 kap. samt 16 kap. 2 och 3 §§ skall upphöra att gälla,

dels att l kap. 6 och 9 §§, 2 kap. l och 2 §§, 3 kap.3, 10,11, 13,14 och 16 §§, 5 kap. 8,16, 26 och 36 §§, 6 kap. 16 och 24 §§, 10 kap. 12, 14,19, 21 och 27 §§, ll kap. 2 och 5 §§, 12 kap. 6 och 7 §§, 13 kap. 2 och 4 §§, 14 kap. 7 och 8 §§, 16 kap. l § och 17 kap. 16, 17 och 18 a §§ samt att rubriken närmst före 3 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 8 kap. och 9 kap., samt fem paragrafer, 4 kap. 1 5 kap. 5 10 kap. 3 13

nya a a a kap. 2 a § och 16 kap. l a följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

Varje kommun skall ha en ak- Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar tuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen hela kommunen. Översiktsplanen skall i stort ange hur mark- och skall i stort hur mark- och

ange vattenområden är avsedda att vattenområden är avsedda att

an- användas och hur bebyggelseut- vändas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske. Översiktspla- vecklingen bör ske. I översiktsnen är inte bindande för myndig- planen får regleras huruvida åtheter och enskilda. gärder kräver tillstånd enligt den-

na lag. I övrigt är översiktsplanen

inte bindande för myndigheter och

enskilda.

lLagen omtryckt 1992: 1769.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regleringen markens användning och av bebyggelsen inom kom-

sker detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en munen genom begränsad del av kommunen.

För begränsade områden kommunen inte omfattas detalj-

av som av plan får områdesbestämmelser det behövs för att syftet med

antas, om översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt lagen 1987: 12 hushållning med naturresurser m.m. tillgodoses.

Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av de-

taljplaner.

För samordning flera kommuners planläggning får regionplaner

av antas.

4§

Till byggande och rivning Till byggande och rivning av

av byggnader samt till schaktning, byggnader samt till schaktning, fyllning, trädfällning och skogs- fyllning, trädfallning och skogsplantering fordras tillstånd i form plantering fordras tillstånd i form

bygglov, rivningslov respektive byggtillstånd, rivningstillstånd

av av marklov i den omfattning respektive marktillstånd i den om-

som följer denna lag. fattning följer av denna lag

av som

och föreskrifter meddelats

som

med stöd lagen. Vid utfärdan-

det sådana föreskrifter skall

almánna och olika enskilda in-

tressen beaktas.

Betråfande åtgärder som kraver bygglov får ges förhandsbesked huruvida byggande kan tilllåtas på den avsedda platsen.

6§

För att mark skall få användas För att mark skall få användas för bebyggelse skall den från för bebyggelse skall den från

vara vara allmän synpunkt lämplig för ända- allmän synpunkt lämplig för ända-

målet. Lämplighetsbedömningen målet. Lämplighetsbedömningen

sker vid planläggning eller i ären- sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbe- den om byggtillstånd. sked

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 § Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser om om byggprodukter finns i byggpro- tekniska egenskapskrav på byggduktlagen 1992:1535. nader och andra anläggningar samt byggprodukter finns i lagen 0000:000 tekniska egenom skapskrav på byggnadsverk, m.m.

2 kap. 1 § Planläggning skall ske så att den främjar från allmän synpunkt en

lämplig utveckling och förutsättningar för från social synpunkt

ger en god bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Hänsyn skall därvid tas till förhållandena i angränsande kommuner. Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vad i första stycket Vad anges i första stycket som anges som skall beaktas även i ärenden skall beaktas även i ärenden om om

bygglov och förhandsbesked. byggtillstånd.

2§ Vid planläggning och i ärenden Vid planläggning och i ärenden

bygglov och förhandsbesked byggtillstånd skall lagen

om om skall lagen 1987:12 hushåll- 1987:12 hushållning med om om ning med naturresurser m.m. till- naturresurser m.m. tillämpas.

lämpas.

3 kap. Nya byggnader Byggnader

3§ Byggnader skall medge god Byggnader skall uppfylla de hushållning med energi. I områ- tekniska egenskapskrav som anden där knapphet på vatten råder ges i 3 § lagen 0000:000 om eller kan befaras uppkomma skall tekniska egenskapskrav på byggbyggnader dessutom medge god nadsverk, m m. hushållning med vatten. I byggnader som innehåller bostäder eller arbetslokaler skall uppvärmningssystemet i skälig utsträckning utformas så att skilda

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

energislag som är lämpliga från allmän energisynpunkt kan användas utan omfattande ändringar.

En- eller tvåbostadshus som i huvudsak skall värmas upp med el eller naturgas skall i skälig utsträckning utföras så att ett byte till uppvärmning med annat energislag underlättas. Sådana byggnader får förses med uppvärmningssystem för direktverkande elvärme endast om det finns särskilda skäl.

10§

Tillbyggnader, ombyggnader Tillbyggnader och ändringar av och andra ändringar bygg- byggnad skall utföras varsamt

av en en nad skall utföras varsamt så att så att byggnadens särdrag beaktas byggnadens särdrag beaktas och och dess byggnadstekniska, histodess byggnadstekniska, historiska, riska, kulturhistoriska, rniljömäskulturhistoriska, miljömässiga och siga och konstnärliga värden tas konstnärliga värden tas till vara. till vara.

Härutöver skall tillses att Med ändring avses en åtgärd

tillbyggnader kräver förändrar en byggnads kon-

som som bygglov uppjøller kraven i 1-8 §§ struktion, funktion eller utseende. och att andra tillbyggnader uppfyller dessa krav i skälig utsträckning,

ombyggnader utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 §§ angivna egenskaperna i den omfattning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag,

andra ändringar än tillbyggnad eller ombyggnad utförs så att ändringarna i skälig utsträckning uppjjzller kraven i 1-8 §§.

I detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen ställa lägre krav än vad som följer av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra stycket 2 under förutsättning att bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara

egenskaper.

Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall hänsyn tas till byggnadens förutsättningar. Vid ändring av fritidshus med högst två bostäder gäller inte bestämmelserna i 3 § första stycket första meningen, andra och tredje styckena samt 7 och 8 §§ och skall, även såvitt avser tillbyggnader som kräver bygglov och ombyggnader, kravet i 3 § första stycket andra meningen gälla endast i skälig utsträckning.

.11§

Med ombyggnad åtgär- I fråga om byggnadsåtgärder

avses der som fordrar bygglov och av- som får vidtas utan bygganmälan sevärt förlänger brukstiden för enligt 9 kap. 2 § skall bestämmelbyggnaden eller del den. i 2 och 10 §§ tillämpas i en av serna Aven sådant inredningsarbete skälig utsträckning. som syftar till en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller en del av den utgör ombyggnad.

13 § Byggnader skall underhållas så Byggnaders yttre skall hållas i att deras egenskaper i de hänse- vårdat skick. enden avses i 3-7 §§ i husom vudsak bevaras. Anordningar som att tillgodose kraven i 6 och avser 7 §§ skall hållas i stånd. Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick Underhållet skall till byggnadens värde från historisk, kulanpassas turhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Byggnader i 12 § skall underhållas så att deras särart bevasom avses ras .

14§ I fråga anläggningar för vil- I fråga om anläggningar som om ka bygglov krävs skall vad i 8 kap. 2 § första stycket som anges föreskrivs om byggnader i 1- skall 1-13 §§ tillämpas. 13 §§ tillämpas. I fråga om övriga

anläggningar som anges i 8 kap.

skall 1-13 §§ tillämpas i skälig utsträckning.

16§ På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 § första stycket 6 samt andra och tredje styckena tillämpas i skälig utsträckning. Vid tillbyggnad som kräver Vid sådan tillbyggnad eller

bygglov eller vid ombyggnad skall ändring byggnad för vilken

av en tomten anordnas så att den bygganmälan krävs enligt 9 kap. uppfyller kraven i 15§ i skälig 2 § skall tomten anordnas så att

utsträckning. den uppfyller kraven i 15 § i skä-

lig utsträckning.

4kap. 1a§ I översiktsplanen får regleras i vad mån åtgärder kräver tillstånd enligt 8 kap. 9 och 10 §§ samt 11 § andra stycket och 12 § tredje stycket.

5 kap. 1§ Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemilj öns utformning skall ske genom detaljplan för ny sammanhållen bebyggelse, ny enstaka byggnad vars an- ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan vändning får betydande inverkan på omgivningen eller som skall på omgivningen eller som skall förläggas inom ett område där det förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för råder stor efterfrågan på mark för

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bebyggelse, tillkomsten bebyggelse, om tillkomsten av om av byggnaden inte kan prövas i byggnaden inte kan prövas i samsamband med prövning ansökan band med prövning av ansökan av bygglov eller förhandsbesked, om byggtillstånd, om bebyggelse skall förändras eller bevaras, regleringen besom om höver ske i ett sammanhang. Första stycket skall tillämpas Första stycket skall tillämpas också i fråga andra anlägg- också i fråga andra anläggom om ningar än byggnader, anlägg- ningar än byggnader, anläggom om ningarna kräver bygglov enligt 8 ningarna kräver byggtillstånd enkap. 2 ligt 8 kap. 6 § första stycket 4 eller 7 Detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser.

2a§ I detaljplanen skall i vilanges ken omfattning åtgärder inom planområdet skall kräva tillstånd enligt denna lag.

7§ Utöver vad enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen som meddelas bestämmelser om i vad mån åtgärder kräver i vad mån åtgärder lcräver lov enligt 8 kap. 5 § första styck- tillstånd enligt 8 kap. 4 och 5 §§, et, 6 § första stycket 2 och I 1 § första och tredje styckena andra stycket samt tredje stycket och samt 12 § första och andra 8 § första och tredje styckena styckena, samt 9 § första och andra styckena, den största omfattning i vilken byggande över och under markytan det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjfår ske och, om ningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske, byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas andelen lägenheter olika slag och storlek, av placering, utformning och placering, utformning och utförande byggnader, andra utförande byggnader, andra av av anläggningar och tomter, varvid anläggningar och tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt bestämmelser ifråga om ändring 3 kap. 10 § tredje stycket, av byggnader och andra anlägg-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skyddsbestämmelser för byggna- ningar, skyddsbestämmelser för

der som avses i 3 kap. l2§ och byggnader i 3 kap. 12 § som avses rivningsförbud för sådana bygg- och rivningsförbud för sådana nader får meddelas, byggnader får meddelas, vegetation samt markytans utformning och höjdläge, användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara huvudman, stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser, placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15§ första stycket tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål i planen, som anges 10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt

trafik- och väganordningar, 11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen

och, det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar om genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant prösom vas enligt miljöskyddslagen 1969:387, 12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av ge-

mensamhetsanläggningar.

Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte utfomias så effektiv konkurrens motverkas. att en I detaljplanen får även meddelas bestämmelser exploateringssamom verkan enligt 6 kap. 2 Om detaljplan antas efter det att ett exploaen teringsbeslut enligt lagen 1987:1 1 exploateringssamverkan har om vunnit laga kraft, skall det i planen den skall genomföras anges om enligt nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet ägare vars inte deltar i samverkan. skall planen innehålla uppgift därom. Planen får inte göras detaljerad än är nödvändigt med hänsyn mer som till syftet med den.

8§ I detaljplanen får bestämmas att I detaljplanen får bestämmas att bygglov inte skall lämnas till ät- byggtillstånd inte skall lämnas till gärder som innebär väsentlig änd- åtgärder innebär väsentlig som ring av markens användning förrän ändring markens användning av förrän viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning för vilken kommunen inte skall vara huvudman har kommit till stånd,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

viss byggnad eller anläggning på tomten har rivits, byggts om eller fått i planen angiven ändrad användning eller utfarten eller annan ut-

en gång från fastigheten har ändrats eller

beslut antagande i detaljplanen förutsatt fastighetsplan

om av en har vunnit laga kraft eller fastighetsplanen får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket.

16§

För begränsade områden inte omfattas detaljplan kan områ-

som av desbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen 1987:12 om hushållning med naturresurser tillgodoses. Med områdesbestämmelser får reg-

m.m. leras

i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 § första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 8 § andra och tredje styckena samt 9 § tredje stycket,

grunddragen för användningen av mark och vattenområden för bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra

jämförliga ändamål,

största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter till sådana hus,

placering, utformning och placering, utformning och utförande av byggnader, andra utförande av byggnader, andra anläggningar eller tomter, varvid anläggningar eller tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt bestämmelser i fråga om ändring 3 kap. 10 § tredje stycket, av byggnader och andra anlägg-

skyddsbestämmelser för byggna- ningar, skyddsbestämmelser för

der som avses i 3 kap. 12§ och byggnader i 3 kap. 12 §

som avses rivningsförbud för sådana bygg- och rivningsförbud för sådana nader får meddelas, byggnader får meddelas,

användning och utformning av allmänna platser,

vegetation samt markytans vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom så- utformning och höjdläge inom sådana områden i 8 kap. dana områden i 8 kap.

som avses som avses 9 § tredje stycket, 12 § tredje stycket,

skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen, exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26§ Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av

planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,

samrådsredogörelsen,

för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och

program fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats, annat planeringsunderlag kommunen anser vara av betydelse som för bedömning av förslaget. en

l planbeskrivningen skall redo- I planbeskrivningen skall redo-

visas planeringsförutsättningarna, visas planeringsförutsättningama, planens syfte och skälen till pla- planens syfte och skälen till plautformning. Beskrivningen utformning samt de övervänens nens skall åtföljas illustrationsmate- ganden legat till grund för av som rial, det inte är uppenbart tillståndspliktens omfattning inom om onödigt. Om planförslaget avviker planområdet. Beskrivningen skall från översiktsplanen, skall avvi- åtföljas illustrationsmaterial, av kelsen och skälen till denna redo- det inte är uppenbart onödigt. om visas i beskrivningen. Om planförslaget avviker från översiktsplanen, skall avvikelsen och skälen till denna redovisas i beskrivningen. Annat tillgängligt material belyser förslagets innebörd, bör också som ställas ut.

36§ Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 Av 8 kap. 14-17, 22 och 23 §§ följer att bygglov, rivningslov och följer att byggtillstånd, rtvningsmarklov inte får meddelas i strid tillstånd och marktillstånd inte får mot detaljplan eller områdesbe- meddelas i strid mot detaljplan elstämmelser i vidare mån ler områdesbestämmelser i vidare än som sägs där. mån än som sägs där. Åtgärder inte kräver lov Åtgärder inte kräver tillsom som och byggnader, andra stånd och avser byggnader, som avser som anläggningar, tomter och allmänna andra anläggningar, tomter och platser skall uföras så att de inte allmänna platser skall uföras så att strider mot detaljplan eller områ- de inte strider mot detaljplan eller desbestämmelser. Detta gäller områdesbestämmelser. Detta gäldock inte sådana åtgärder ler dock inte sådana åtgärder som som ani 8 kap. 4 §första stycket 3-6 i 8 kap. 3 § och som inte ges anges och inte kräver lov. kräver tillstånd. som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra författningar än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser.

6 kap.

16 §

Av 8 kap. 11 § följer att bygg- Av 8 kap. 14 och 15 §§ följer lov inte får meddelas i strid mot att byggtillstånd inte får meddelas fastighetsplan i vidare mån än i strid mot fastighetsplan i vidare

som sägs där. mån ån som sägs där.

Åtgärder som inte kräver bygg- Åtgärder som inte kräver bygglov och som avser byggnader, tillstånd och avser byggna-

som andra anläggningar, tomter och der, andra anläggningar, tomter allmänna platser skall utföras så och allmänna platser skall utföras att de inte strider mot en fastig- så att de inte strider mot en fastighetsplan. Detta gäller dock inte hetsplan. Detta gäller dock inte sådana åtgärder i 8 sådana åtgärder i 8

som anges som anges kap. 4 § första stycket 3-6. kap. 3

Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra författningar än denna lag inte meddelas i strid mot fastighetsplan.

24§

Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen efter genornförandetidens utgång lösa fastigheter eller delar fastigheter

av som tillhör olika ägare och enligt fastighetsplanen skall utgöra

som en

fastighet.

En kommun som är huvudman En kommun är huvudman

som för allmänna platser får efter för allmänna platser får efter

ge- genornförandetidens utgång även lö- nomförandetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i mark, inte har bebyggts i

sa som huvudsaklig överensstämmelse huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt före- med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så länge det finns ligger dock inte så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk. ett byggtillstånd som kan tas i an-

språk.

Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. Byggtillstånd, rivningstillstånd och

marktillstånd

Åtgärder som kräver

byggtillstånd

Områden med detaljplan

1§

Byggtillstånd krävs för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader,

ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket byggtillstånd har lämnats,

färga byggnader eller

om byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt för att göra

andra ändringar av byggnader som

väsentligt ändrar byggnadens karaktär,

sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar.

I 3 och 13 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 4 och 5 §§ kan kommunen besluta

undantag från kravet på om byggtillstånd eller om längre gående krav.

2§

I fråga andra anläggningar

om än byggnader krävs byggtillstånd för att

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anordna nöjesparker, djur-

parker, idrottsplatser, Skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,

anordna upplag eller materialgårdar,

anordna tunnlar eller berg-

inte är avsedda för tunrum som nelbana eller gruvdrift,

inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälsooch miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,

uppföra radio- eller telemaster eller tom,

uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen

är mindre än kraftverkets som höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad,

uppföra murar eller plank,

anordna parkeringsplatser utomhus,

anordna begravningsplatser,

10. väsentligt ändra anläggningar som avses i l-9.

Krav på byggtillstånd gäller inte i fråga

en mindre anläggning som avses i första stycket 4 eller om anläggningen är avsedd endast för en viss fastighets behov,

åtgärder enligt första stycket

om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus el-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ler ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om

parkeringsplatsen anläggs med

väglagen 1971:948 eller stöd av på mark i detaljplan har av-

som satts till gata eller väg.

I 3 och 13 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 4 och 5 §§ får kommunen besluta

undantag från kravet på byggom tillstånd eller längre gående

om krav.

Bestämmelserna i l och 2 gäller inte i fråga nedan angiv-

åtgärder beträffande en- eller na tvåbostadshus och till dem hö-

rande komplementbyggnader fri-

stående uthus, och andra

garage

mindre byggnader:

eller plank anordna

med mur skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, eller

om muren planket inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig än 3,0 meter

mer ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 1 eller över altaner, balkonger eller entréer, skärmtaket inte är större

om än 12,0 kvadratmeter och inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnademas sammanlagda byggnadsarea inte

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

är större än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

Om de grannar som berörs medger att åtgärder som avses i första stycket utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte

byggtillstånd.

4§

Kommunen får i detaljplan besluta att byggtillstånd inte krävs för att på det sätt och under den tid som närmare anges i planen utföra åtgärder som avses i 1 och 2 §§.

Undantag från krav på byggtillstånd enligt första stycket får inte beslutas när de frågor

som inte har avgjorts genom detaljplanen är av sådant intresse för sakägare och andra intressenter att de bör prövas i samband med byggtillstånd. Sådant undantag får heller inte beslutas när de frågor

som inte har avgjorts kan inverka på sådana intressen som länsstyrelsen har att bevaka enligt 12 kap. 1

5§

Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö i de-

taljplan besluta att byggtillstånd

krävs för att underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap. 12

Kommunen får vidare, det

om finns särskilda skäl, i detaljplan besluta att byggtillstånd krävs för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvat-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tentäkter som avses i 4 kap. 1 a § l vattenlagen 1983:291.

Områden utanför detaljplan

6 §

Byggtillstånd krävs för att uppföra byggnader,

göra tillbyggnader,

ta i anspråk byggnader eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket byggtillstånd har lämnats.

anordna sådana andra an-

läggningar än byggnader som an-

i 5 kap. 18 § andra stycket. ges

Byggtillstånd enligt första

stycket lqävs inte för att

uppföra en- eller tvåbostadshus,

uppföra eller bygga till kom-

plementbyggnader, göra mindre tillbyggnader,

bygga till indrustribyggnader,

uppföra eller bygga till enklare fritidshus, kolonistugor och

lilmande byggnader. I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring krävs bygg-

tillstånd endast för åtgärder som anges i första stycket

I 8 och 13 finns särskilda bestämmelser för eller tvåbo-

enstadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt

9 och 10 kan beslut meddelas om längre gående krav på byggtillstånd.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§ Kommunen får, efter regeringens bemyndigande, i översiktsplan besluta att byggtillstånd krävs för att vidta sådana åtgärder som avses i 6 § andra stycket, utföra eller väsentligt ändra sådana anläggningar som kräver byggtillstånd enligt 2§ och som inte kräver tillstånd enligt 6§ första stycket Bestämmelser med krav på byggtillstånd för åtgärder som avses i första stycket skall meddelas om det behövs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

8§ Beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande

komplementbyggnader omfattar

krav på byggtillstånd inte de åtgärder som anges i 3§ första stycket. Beträffande eller tvåboenstadshus och till dem hörande

komplementbyggnader utanför

område med samlad bebyggelse omfattar krav på byggtillstånd inte heller följande åtgärder: göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

uppföra komplementbygg-

nader eller murar eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om de berörs grannar som medger att åtgärder avses i som första och andra styckena utförs närmare gränsen än 4,5 meter,

krävs inte byggtillstånd.

Enligt 9§ kan beslut meddelas att åtgärder avses i andra om som

stycket kräver byggtillstånd.

Kommunen får, efter regering-

bemyndigande, för ett område

ens utgör värdefull miljö i som en översiktsplan besluta att byggtillstånd krävs för att utföra sådana åtgärder som i l § första stycket avses underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevårde som i 3 kap. 12 avses utföra sådana åtgärder som avses i 8 § andra stycket. Kommunen får, efter regering-

bemyndigande, i områden för

ens vilka områdesbestämmelser utfärdats i översiktsplan besluta att byggtillstånd krävs för att utföra sådana åtgärder som avses i 8§ andra stycket. Kommunen får vidare, efter re-

geringens bemyndigande, om det

finns särskilda skäl, i översiktsplan bestämma att byggtillstånd krävs för att uppföra, bygga till eller på

annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller

därmed jämförlig näring, anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

grundvattentäkter avses i 4

som kap. 1 a§ l vattenlagen 1983:291.

10§

Kommunen får, efter regeringens bemyndigande, i översiktsplan besluta att byggtillstånd krävs för att

sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar inom områden som ligger i närheten av befintliga eller planerade anläggningar för totalförsvaret, statliga

flygplatser, andra flygplatser för

allmänt bruk, kärnrealctorer, andra kämenergianläggningar eller andra anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde,

sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar inom områden som utgör värdeful-

bebyggelsemiljöer.

Åtgärder som kräver rivningstillstånd eller marktillstånd

11§

Inom områden med detaljplan

krävs nvningstillstånd för att riva

byggnader eller delar av byggnader, om inte annat har bestämts i

planen.

Kommunen får, efter regering-

ens bemyndigande, i översiktsplan besluta att rivningstillstånd krävs

för att riva byggnader eller delar av byggnader inom områden som inte omfattas av detaljplan.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Rivningstillstånd behövs inte

för att riva sådana byggnader eller

delar byggnader får uppfö-

av som ras utan byggtillstånd. Kommunen får dock i detaljplan eller, efter regeringens bemyndigande, i översiktsplan besluta att rivningstillstånd krävs för sådana åtgärder.

12§

Inom områden med detaljplan krävs, inte annat har bestämts i

om planen, marktillstånd för schaktning eller fyllning medför att

som höjdläget för tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt. Om ett visst höjdläge för markytan an-

i planen, krävs dock inte ges marktillstånd för att höja eller sänka markytan till denna nivå.

Kommunen får i detaljplan besluta att marktillstånd krävs för trädfallning eller skogsplantering.

Kommunen får, efter regering-

bemyndigande, för områden ens

inte ingår i detaljplan, i översom siktsplan besluta att marktillstånd krävs för schaktning, fyllning,

trädfällning eller skogsplantering

inom områden är avsedda för

som bebyggelse eller inom områden

ligger i närheten av befintliga som

eller planerade anläggningar för

totalförsvaret, statliga flygplatser, andra flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer, andra kämenergianläggningar eller andra anläggningar kräver ett skydds- eller

som säkerhetsornråde.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vissa för totalförsvaret avsedda byggnader m.m.

13§ Bestämmelserna om byggtillstånd, rivningstillstånd och marktillstånd gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder skall föregås av samråd med länsstyrelsen, på som lämpligt sätt skall underrätta kommunen om åtgärderna och var de skall urföras.

Förutsättningar för tillstånd

Byggtillstånd

14§

Ansökningar om byggtillstånd

för åtgärder inom områden med detaljplan skall bifallas om åtgärden inte strider mot

detaljplanen eller den fastighets-

plan som gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen inte har börjat löpa utgör hinder mot att byggtillstånd lämnas, den fastighet och den byggnad eller anläggning på vilannan ken åtgärden skall utföras a stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området eller b avviker från dessa planer men avvikelsema godtagits vid en

tillståndsprövning enligt denna lag eller vid fastighetsbildning

en en-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ligt 3 kap. 2 § första stycket andra

meningen fastighetsbildningslagen

1970:988, och åtgärden uppfyller kraven i 3

kap. 10, 12, 14-16 och 18 §§.

15§ Om fastigheten i annat fall än i 14 § 2 b inte stämmer som avses

med fastighetsplanen och

överens ansökningen kommer in före om

utgången genomförandetiden

av för detaljplanen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid visa att ansökan förrättning gjorts för om

att genomföra den fastighetsin-

delning, förutsätts i fastigsom hetsplanen. Beträffande sådana åtgärder på byggnader i 1 § första som anges

stycket 4 skall byggtillstånd läm-

även förutsättningarna i nas om 14 § 2 inte är uppfyllda. Även förutsättningarna i om

14 § är uppfyllda, får byggtillstånd

till åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål lärrmas endast ändamålet är närmare angivet i om

planen.

Om detaljplanen saknar bestämmelser byggnadens användom ning och ansökningen avser bo-

stadslägenhet behövs för bo-

som

stadsförsörjningen, får byggtill-

stånd inte lämnas för sådana åtgärder i 1 § första som anges

stycket

Byggtillstånd får lämnas till åtgärder innebär mindre avvisom

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelsema är förenliga med syftet med planen. I fall som avses i 14§ 2 b och 17 kap. 18a§ skall en samlad bedömning göras de avvikande

av åtgärder som söks och de som tidigare godtagits.

16§

Ansökningar om byggtillstånd för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan skall bifallas åtgärden

uppfyller kraven i 2 kap.,

uppfyller kraven i 3 kap.

10,12, 14-16 och 18 §§,

inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna 5 kap. 1 § och

inte strider mot områdesbestämmelser.

17§

Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar

om byggtillstånd till kompletteringsåtgärder som anges i l9§ bifallas, om åtgärden uppfyller kraven i 16 § 2 och inte strider mot sådana områdesbestämmelser som anges i 5 kap. 16 § 3 eller

Bestämmelserna i första stycket gäller även andra byggnader än en- eller tvåbostadshus, om ansökningen avser sådana åtgärder på byggnader som anges i l§ första stycket 4 eller underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap. 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Byggtillstånd får lämnas till åtgärder innebär mindre avvisom kelser från områdesbestämmelser, awikelsema är förenliga med om syftet med bestämmelserna.

18§

Ansökan byggtillstånd för

om åtgärder avses i 5§ andra som stycket och 9§ tredje stycket 2 skall bifallas åtgärden inte om medför risk för skada på befintliga eller i den kommunala planeringen

redovisade grundvattentäkter.

19§

Med kompletteringsåtgärder

avses att

uppföra komplementbygg-

nader,

göra mindre tillbyggnader,

utföra sådana åtgärder på byggnader i 1 § första som anges stycket utföra Lmderhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap 12

20§

Kan byggtillstånd inte lämnas

på grund bestämmelserna i av 14-17 §§, får byggtillstånd för tillfällig åtgärd lämnas, om sökanden begär det. Sådant tillstånd skall lämnas, den ansökta åtgärden om har stöd i detaljplanebestämen melse tillfällig användning av om byggnad eller mark.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I ett byggtillstånd som avses i första stycket får medges att en

byggnad eller annan anläggning

uppförs, byggs till eller i övrigt ändras och att en byggnads eller en byggnadsdels användning ändras. Tillståndet skall lämnas för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tjugo ar.

21§

Om byggtillstånd har vägrats till en viss åtgärd på grund av att tillstånd till expropriation har lämnats och tillståndet har upphört att gäl-

får en ny ansökan om byggtillstånd till åtgärden inte avslås på samma grund förrän tio år har förflutit från den dag då det första tillståndet till expropriation meddelades.

Rivningstillstånd och marktillstånd

22 §

Ansökningar om rivningstill-

stånd skall bifallas, om inte bygg-

naden eller byggnadsdelen omfattas av rivningsförbud i

detaljplan eller områdesbestämmelser,

behövs för bostadsförsörjningen eller

bör bevaras på grund

av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23§

Ansölmingar marktillstånd

om skall bifallas om den sökta åtgärden inte

strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser,

förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,

medför olägenheter för användningen av sådana försvarsanläggningar eller andra anläggningar i 12 § tredje

som avses stycket,

i annat fall medför störningar

för omgivningen.

Marktillstånd får lämnas till åtgärder innebär mindre avvi-

som kelser från detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsema är förenliga med syftet med pla-

eller bestämmelsema. nen

Generella bestämmelser

24§

Har beslut fattats om antagande, ändring eller upphävande av detaljplan, områdesbestämmelser

eller fastighetsplan får byggtillstånd, rivningstillstånd eller mark-

tillstånd ges med villkor att planbeslutet vinner laga kraft. I beslu-

tillstånd skall därvid tas in tet om

upplysning att sökanden en om inte har rätt att påbörja åtgärden innan planbeslutet har vunnit laga kraft.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Handläggningen av tillståndsärenden

25§

Byggnadsnämnden prövar ansökningar byggtillstånd, riv-

om ningstillstând och marktillstånd.

Ansökningar om tillstånd skall göras hos nämnden. Ansökningarna skall vara skriftliga. Beträffande enkla åtgärder får ansökan dock göras muntligen.

Bestämmelser om prövning av

byggtillstånd, rivningstillstånd och

marktillstånd utan ansökan finns i 10 kap. 19 § andra stycket.

26§

När ansökan görs, skall de ritningar, beskrivningar och uppgifter i övrigt lämnas in som behövs

för prövningen.

Är ansökningshandlingama ofullständiga, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjäl-

bristerna inom viss tid. Följs pa en inte föreläggandet, får ärendet avgöras i befintligt skick eller ansökningen avvisas.

Följs inte ett föreläggande enligt 15 § första stycket, får ärendet avgöras i befintligt skick.

Förelägganden som avses i

andra och tredje styckena skall innehålla en upplysning om verkan av att föreläggandet inte följs.

27§

Även åtgärd med bygg-

om en nader, andra anläggningar eller mark inte laäver tillstånd enligt 1-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §§, skall byggnadsnämnden,

om det begärs, pröva frågan om tillstånd till åtgärden.

Bestämmelserna i denna lag om tillstånd skall tillämpas i ärenden enligt första stycket.

28§

Innan tillstånd lämnas, skall byggnadsnämnden under-

genom rättelse bereda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs samt sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25§ första stycket 2 tillfälle att yttra sig över ansökningen, om åtgården

innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

skall utföras i ett område

inte omfattas av detaljplan som och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser.

l det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungörande på det sätt som anges i 5 kap. 24 eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen sprids till de bo-

som ende som berörs och brev till kända sakägare och sådan organisation eller förening som avses i 5 kap. 25 § första stycket

Ärenden tillstånd får inte

om avgöras utan att sökanden underrättats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillfälle beretts honom att yttra sig

över det. Byggnadsnämnden får

dock avgöra ett ärende utan att så skett, det är uppenbart onödigt

om att sökanden yttrar sig.

29§

Begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som en ansökan tillstånd enligt denna

eller påbörjas arbete för lag avser att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser el-

ler den fastighetsplan som berör

byggnaden eller marken, får byggnadsnämnden besluta anstånd

om med avgörandet tillstånd till

om dess att ärendet om expropriationstillståndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökningen om tillstånd kom in till byggnadsnämnden, skall dock ansökningen avgöras utan dröjsmål.

Om i en detaljplan har beslutats att tillstånd inte skall krävas för åtgärder behövs för genornfö-

som

rande planen, får byggnads-

av nämnden under de förutsättningar

i första stycket besluta som anges

förbud mot att företa de tillom ståndsbefriade åtgärderna till dess

att ärendet om expropriationstill-

ståndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Ett förbud utfärdats

som

på grund av planarbete upphör att

gälla kommunen inte avgjort

om planärendet inom två år. Beslut

förbud får inte fattas senare än om en vecka efter det att en byggan-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mälan som avses i 9 kap. 2 § har

kommit in till byggnadsnämnden.

30§

Om byggnadsnänmden finner

anledning anta att en åtgärd som kräver tillstånd fordrar tillstånd även av någon annan myndighet, skall nämnden upplysa sökanden om detta.

31§

I ett beslut varigenom tillstånd lämnas skall tillståndets gil-

anges tighetstid och de villkor och upplysningar i övrigt som behövs.

32§

Sökanden skall av byggnadsnämnden omedelbart underrättas om innehållet i det beslut varigenom ett ärende om tillstånd avgörs. Underrättelse skall också sändas till sådan i 28§ första stycket omnämnd person, organisation eller förening som yttrat sig ärendet, det inte är uppenbart

om obehövligt. Om beslutet går någon emot, skall han även underrättas

hur han kan överklaga det och om om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i någon annan handling.

Underrättelse får ske genom delgivning. Med sökanden får delgivning dock inte ske med tilllämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen 1970:428.

Nuvarande .lydelse Föreslagen lydelse

33§

Om förordnande enligt 12 kap. 4 § meddelats, skall byggnadsnämnden genast sända sådana beslut tillstånd som omfattas av

om förordnandet till länsstyrelsen.

34§

I beslut byggtillstånd får

bestämmas att byggnadsarbeten

inte får påbörjas förrän fastighetsägaren betalat ersättning för gator eller andra allmänna platser eller ställt säkerhet för ersättningen.

Om byggtillstånd eller mark-

tillstånd meddelas till en åtgärd

redan har utförts, får i beslusom tet om tillstånd bestämmas skyldighet att vidta de ändringar i det utförda behövs. I beslutet

som skall viss tid inom vilken

anges ändringarna skall utförda.

vara

Giltighetstiden för tillstånd

35§

Byggtillstånd, rivningstillstånd

och marktillstånd upphör att gälla,

åtgärden inte har påbörjats in-

två år och avslutats inom fem om år från dagen för beslutet om lov.

Bestämmelser om byggtillstånd för tillfälliga åtgärder finns i 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. Byggnadsarbeten,

tillsyn och kontroll

1 §

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnad, rivnings- eller markarbeten byggherren skall se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare till att kontroll och prov-

se ning utförs i tillräcklig omfattning.

Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhet så att personer och egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag

uppkommer.

2 §

Minst tre veckor innan byggnadsarbetena påbörjas skall byggherren göra en anmälan till byggnadsnämnden bygganmälan, om arbetena avser

åtgärder som anges i 8 kap. l § första stycket och kan kräva tillstånd enligt 2

anordnande tunnlar för

av tunnelbana,

sådana ändringar av byggnader berör konstruktionen av

som de bärande delarna eller såvitt

avser andra byggnader än en- eller tvåbostadshus som avsevärt på-

verkar byggnademas planlösning,

installation eller väsentlig ändring av eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation i byggnader,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

installation eller väsentlig ändring av anordningar för vattenförsörjning eller avlopp i byggnader eller inom tomter,

installation eller väsentlig ändring av hissar i byggnader,

underhåll av sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av 5 kap. 7§ första stycket 4 eller 16 § 4 och

rivning av byggnader inom område med detaljplan och inom område med samlad bebyggelse utanför område med detaljplan.

Krav på bygganmälan enligt första stycket gäller inte

sådana åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader i 8 kap. 3 § första

som anges stycket,

sådana åtgärder beträffande anläggningar som anges i 8 kap. 2 § andra stycket,

sådana åtgärder som anges i

första stycket 3-5 i fråga

om byggnader eller tomter som tillhör staten eller ett landsting,

sådana åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.

Byggnadsarbetena får påbörjas tidigare än som anges i första

stycket om byggnadsnämnden sär-

skilt medger det.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Bygganmälan skall skrift-

vara lig. Till anmälan skall fogas en beskrivning projektets art och

av omfattning. Beträffande enkla åtgärder får anmälan göras muntligen.

Byggnadsnämnden skall utan

dröjsmål i brev underrätta grannar

innehållet i anmälan om den om

sådana åtgärder anges i avser som 2 § första stycket Sådan underrättelse behöver inte ske om åtgärden omfattas av ett byggtillstånd eller grannarna eljest

om bevisligen på annat sätt underrät-

tats om byggnadsåtgärdema.

4 §

Om sådan försäkring för

byggnadsarbeten behövs som av-

i lagen 1993:320 om byggses felsförsäkring, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän bevis om försäkringen företetts för byggnadsnämnden.

5 §

I fråga om sådana byggnadsåt-

gärder i 2§ skall det

som avses finnas en kvalitetsansvarig som har utsetts byggherren. Om ar-

av betena mindre omfattning,

är av

kan dock byggnadsnämnden be-

stämma att kvalitetsansvarig inte behöver utses. För skilda delar av ett byggprojekt kan olika kvalitetsansvariga utses. En av dem skall samordna deras uppgifter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till kvalitetsansvarig får utses endast den har fått godkän-

som

nande riksbehörighet av de 0r-

gan som regeringen bestämmer eller den byggnadsnämnden

som godkänner för ett visst arbete. Riksbehörighet får meddelas för visst slag av arbete och får begränsas till viss tid.

Den kvalitetsansvarige skall ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt. Han skall vara närvarande vid be-

siktningama. Om byggnadsnämnden finner

att den kvalitetsansvarige har åsi-

dosatt sina skyldigheter, får

nämnden ta ifrån honom tillsynen av arbetet. Om han grovt har åsiclosatt sina skyldigheter, kan nämnden besluta att han under viss tid inte får vara kvalitetsansvarig inom kommunen. Nämnden skall anmäla sådana beslut till det organ som meddelat riksbehörigheten. Om en kvalitetsansvarig med riksbehörighet grovt har åsidosatt sina skyldigheter, får organet återkalla godkännandet av honom.

6§

Om byggnadsåtgärdema avser

arbetslokaler eller personalrum för verksamheter där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning och det är känt för vilket slag verksamhet utrymmena

av är avsedda, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän skyddsombud, skyddskommitté eller organisation

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

företräder arbetstagarna har som fått tillfälle att yttra sig över åtgärdema.

Om byggnadsåtgärdema avser tillfälliga personalbostäder för

sammanlagt minst tio boende, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över åtgärderna.

7§

När till byggnadsnämnden har

inkommit en anmälan enligt 2 § att

byggnad skall uppföras eller en byggas till eller att annan anläggning skall utföras eller väsentligt ändras, skall nämnden skyndsamt låta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och utmärka dess höjdläge, om detta är motiverat med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till sitt läge direkt beroende av gränsen mot en

fastighet, skall grannen grannes kallas till utstakningen.

Snarast möjligt efter det att det

till byggnadsnämnden har in-

kommit en anmälan enligt 2 § skall nämnden, det inte är up-

om penbart obehövligt, hålla samråd. Till detta skall den kvalitetsansvarige samt byggherren, entreprenören, projektören och andra som bestäms nämnden kallas. Vid

av behov skall även yrkesinspektio-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nen kallas. Om en sådan försäkring för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen 1993:320 om

byggfelsförsäkring, skall bygg-

nadsnämnden bereda försäkringsgivaren tillfälle att närvara vid samrådet.

Vid samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att byggnaden eller anläggningen skall uppfylla de krav som avses i 3 kap. samt den samordning behövs. Om

som

byggnadsnämnden finner anled-

ning anta att byggprojektet fordrar tillstånd av någon annan myndighet, skall nämnden upplysa byggherren detta. Över samrådet

om skall föras protokoll.

10§

Vid samrådet eller snarast möjligt därefter skall byggnadsnämnden, om det inte är uppenbart obe-

hövligt, godkänna en kvalitetsplan

för arbetena, anger vilken

som kontroll som skall utföras, vilka sakkunnigbevis och övriga handlingar som skall företes för nämnden samt vilka anmälningar som skall göras till närrmden. Kontrollen kan utföras dokurnen-

genom terad egenkontroll, av fristående

sakkunnig eller av byggnads-

nämnden.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Byggnadsnämnden får även i

andra fall i första

än som avses stycket andra meningen besikta byggprojektet, detta är motive-

om rat med hänsyn till projektets art och omständigheterna i övrigt.

Om byggherren inte följer väsentliga föreskrifter i kvalitetspla-

får byggnadsnämnden förbju-

nen, da att arbetena fortsätts till dess de

påtalade bristerna âtgärdats.

Byggnadsnämnden får i sådant fall också besluta ändring av kvali-

om tetsplanen.

11§

När arbetena slutförts skall

byggnadsnämnden utan onödigt

dröjsmål lämna ett slutgodkärmande. Sådant godkännande skall lämnas, om byggnaden eller anläggningen inte strider mot detaljplan, områdesbestämmelser eller meddelat byggtillstånd och det kan antas att den uppfyller de krav som avses i 3 kap.

Byggnaden eller anläggningen får inte tagas i bruk förrän slutgodkännande lämnats, om inte

byggnadsnämnden särskilt medger

det.

Byggnadsnämnden får enkla

fall besluta att slutgodkärmande

inte erfordras.

12§

En bygganmälan förfaller om

byggnadsarbetena inte påbörjats

inom två år från dagen för anmälan.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

1 §

Byggnadsnämnden skall ta frågan om påföljd eller ingripande en-

upp ligt detta kapitel så snart det finns anledning att anta att överträdelse en har skett bestämmelserna byggande i dennna lag eller av någon av om föreslqift eller något beslut har meddelats med stöd dessa besom av stämmelser. När åtgärd kräver bygg- Når åtgärd som kräver byggen som en lov, rivningslov eller marklov har tillstånd, rivningstillstånd eller vidtagits utan lov, skall byggnads- marktillstånd har vidtagits utan nämnden till att det har ut- tillstånd, skall byggnadsnämnden se som förts blir undanröjt eller på annat till att det som har utförts blir se sätt rattat, inte lov till åtgärden undanröjt eller på annat sätt rättat, om meddelas i efterhand. inte tillstånd till åtgärden medom delas i efterhand.

3a§

Om byggnad eller annan en anläggning används trots att den enligt 9 kap. 11 § andra stycket inte får användas eftersom slut-

godkännande inte lämnats, får byggnadsnämnden förbjuda vida-

re användning. Ett sådant förbud får förenas med vite. Har frågan förbud enligt om första stycket inte tagits till upp överläggning vid sammanträde

med byggnadsnämnden inom fem år från det att bygganmälan gor-

des, får ett sådant förbud inte beslutas. Om bygganmälan inte gjorts, skall tiden i stället räknas från den tidpunkt vid vilken bygganmälan senast skulle ha gorts.

4 §

Utför någon utan lov åtgärd Utför någon utan tillstånd en en

kräver bygglov, rivningslov åtgärd kräver byggtillstånd,

som som eller marklov, skall byggnadsav- rivningstillstånd eller marktillgift tas ut. stånd, skall byggnadsavgift tas ut.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Byggnadsavgiften skall bestäm- Byggnadsavgiften skall bestäm-

till ett belopp motsvarar till ett belopp som motsvarar mas som mas fyra gånger den avgift enligt fyra gånger den avgift som enligt

som taxa, fastställd med stöd 11 taxa, fastställd med stöd av 11

av kap. 5 skulle ha betalats lov kap. 5 skulle ha betalats om till-

om till åtgärd hade meddelats. stånd till samma åtgärd hade med-

samma

Byggnadsavgiften skall dock be- delats. Byggnadsavgiften skall

stämmas till minst 500 kronor. När dock bestämmas till minst 500 avgiften bestäms på grundval av kronor. När avgiften bestäms på taxan, skall hänsyn inte tas till grundval av taxan, skall hänsyn sådana höjningar eller sänkningar inte tas till sådana höjningar eller av norrnalbeloppet som enligt tax- sänkningar av nonnalbeloppet som an orsakas av omständigheterna i enligt taxan orsakas av omständigdet särskilda fallet. Hänsyn skall heterna i det särskilda fallet. Häninte heller tas till belopp skall inte heller tas till belopp

som av- syn ser kostnader för nybyggnads- som avser kostnader för nybyggkarta, utstakning eller läges- nadskarta, utstakning eller lägeskontroll byggnad eller andra kontroll byggnad eller andra

av av mätningstekniska åtgärder. mätningstekniska åtgärder.

Är överträdelsen ringa, får byggnadsavgiften bestämmas till ett lägre belopp än som följer av andra stycket eller helt efterges.

6 §

Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4 § första stycket, en överträdelse sker genom att

arbete utförs utan ansvarig arbete utförs utan en kvaliarbetsledare i strid mot bestäm- tetsansvarig i strid mot bestämmelserna i 9 kap. 3 melsema i 9 kap. 5

någon underlåter att göra någon underlåter att göra sådana anmälningar till bygg- sådan anmälan till byggnadsnadsnämnden som avses i 9 kap. nämnden som avses i 9 kap. 2§ 4 § eller eller

arbete utförs i strid mot något beslut byggnadsnämnden har

som meddelat enligt denna lag.

Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000 kronor. Ar överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.

7§

I sådana fall som avses i 4 § första stycket skall förutom byggnadsavgift även tilläggsavgift åtgärden innebär att

tas ut, om

en byggnad uppförs,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

en tillbyggnad görs,

byggnad helt eller till viss byggnad helt eller till viss

en en del tas i anspråk eller inreds för ett del tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden eller för vilket byggnaden eller byggbyggnadsdelen senast har använts nadsdelen senast har använts eller eller för vilket bygglov har läm- för vilket byggtillstånd har lämnats eller nats eller

en byggnad rivs.

Tilläggsavgift skall inte tas ut i de fall som anges i 5 Tilläggsavgift skall inte heller den olovliga åtgärden omfattar ett utrymme

tas ut, om

bruttoarea inte överstiger tio kvadratmeter. vars

Tilläggsavgiften skall tas ut med ett belopp som motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter bruttoarea åtgärden har omfattat. När brutto-

som arean beräknas skall dock tio kvadratmeter frånrälqias.

Avgiften får bestämmas till ett lägre belopp än följer av tredje

som stycket eller helt efterges, föreläggande rättelse har meddelats

om om enligt 14 rättelse har skett genom handräckning eller på annat sätt

om eller om det annars finns särskilda skäl.

12 §

Kronofogdemyndigheten får meddela särskild handräckning så att rättelse sker när någon

utan lov har vidtagit åt- utan tillstånd har vidtagit en

en gärd som kräver bygglov, riv- åtgärd som häver byggtillstånd, ningslov eller marklov, rivningstillstånd eller marktill-

stånd,

har vidtagit åtgärd med har vidtagit en åtgärd med

stöd av bygglov, rivningslov eller stöd av byggtillstånd, rivnings-

marklov, lovet har ändrats el- tillstånd eller marktillstånd, om

om ler upphävts ett beslut tillståndet har ändrats eller upp-

genom som har vunnit laga kraft, hävts ett beslut som har

genom

vunnit laga lqaft,

i annat fall än i 1 har vidtagit en åtgärd som strider mot

som avses denna lag eller mot någon föreskrift eller något beslut har meddelats

som med stöd av lagen,

har underlåtit att utföra arbete eller vidta en åtgärd som har förelagts honom enligt 15 16 § första stycket eller 17

14§

I de fall i 12 § 1-3 får byggnadsnämnden, i stället för att

som avses

ansöka om handräckning, förelägga ägaren av den fastighet, byggnad

58 SOL 1993:94

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller anläggning frågan gäller att inom viss tid vidta rättelse. Följs

som inte föreläggandet, får byggnadsnämnden begära handräckning.

Avser ett föreläggande enligt Avser ett föreläggande enligt första stycket åtgärd har första stycket åtgärd som har

en som en utförts utan bygglov, där sådant utförts utan byggtillstånd där så-

krävs, får byggnadsnämnden i fö- dant krävs, får byggnadsnämnden

reläggandet förbjuda att åtgärden i föreläggandet förbjuda att åtgäråter utförs. den åter utförs.

Beviljas bygglov, rivningslov Beviljas byggtillstånd, riv-

eller marklov efter det att föreläg- ningstillstånd eller marktillstånd gande har meddelats, upphör före- efter det att föreläggande har läggandet att gälla. meddelats, upphör föreläggandet

att gälla.

19§

Har åtgärd kräver Har åtgärd som kräver

en som en

bygglov, rivningslov eller marklov byggtillstånd, rivningstillstånd

vidtagits utan sådant lov eller marktillstånd vidtagits utan

men framstår det sannolikt att lov sådant tillstånd framstår det

som men kan meddelas till åtgärden, skall som sannolikt att tillstånd kan byggnadsnämnden, innan hand- meddelas till åtgärden, skall byggräckning begärs eller föreläggande nadsnämnden, innan handräckning meddelas, bereda ägaren tillfälle begärs eller föreläggande meddeatt inom viss tid ansöka lov. las, bereda ägaren tillfälle att inom

viss tid ansöka om tillstånd.

Om ansökan inte inkommer in- Om ansökan inte inkommer inom föreskriven tid, får byggnads- föreskriven tid, får byggnads-

om nämnden trots detta pröva frågan nämnden trots detta pröva frågan

lov till åtgärden. Nämnden får tillstånd till åtgärden. Nämnom om därvid på ägarens bekostnad låta den får därvid på ägarens bekostupprätta de ritningar och beskriv- nad låta upprätta de ritningar och ningar samt företa de åtgärder i beskrivningar samt företa de åtövrigt är nödvändiga för gärder i övrigt är nödvändiga

som som prövningen av ärendet. för prövningen av ärendet.

21§

Har ett föreläggande enligt 14 § Har ett föreläggande enligt 14 §

första stycket, 15 16 § första första stycket, 15 16 § första stycket eller 17 § eller ett förbud stycket eller 17 § eller ett förbud enligt 14 § andra stycket eller enligt 3 14 § andra stycket

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16§ andra stycket meddelats nå- eller 16 § andra stycket meddelats

i egenskap ägare till viss någon i egenskap av ägare till en gon av en fastighet och övergår äganderätten viss fastighet och övergår ägandetill fastigheten till ägare, gäller rätten till fastigheten till ny ägare,

ny föreläggandet eller förbudet i gäller föreläggandet eller förbudet stället mot denne. Har i föreläg- i stället mot denne. Har i föreläggandet eller förbudet utsatts lö- gandet eller förbudet utsatts löpande vite enligt 4§ lagen pande vite enligt 4 § lagen 1985:206 viten och har fas- 1985:206 viten och har fas-

om om tigheten överlåtits köp, tigheten överlåtits genom köp,

genom byte eller gåva, gäller vitet mot byte eller gåva, gäller vitet mot den ägaren räknat från tid- den ägaren räknat från tid-

nye nye punkten för äganderättsövergång- punkten för äganderättsövergång-

under förutsättning att anteck- under förutsättning att antecken, en, ning vitesföreläggandet dess- ning om vitesföreläggandet dess-

om förinnan gjorts enligt 22 Löpan- förinnan gjorts enligt 22 Löpande vite viss period får de vite viss period får

som avser som avser endast tas ut den ägare endast tas ut av den som var ägare

av som var vid periodens början. Annat vite vid periodens början. Annat vite gäller inte mot den ägaren, gäller inte mot den nye ägaren,

nye

byggnadsnärrmden får sätta ut men byggnadsnämnden får sätta ut

men vite för denne. vite för denne.

Första stycket gäller även när ett föreläggande eller förbud har meddelats någon i egenskap tomträttshavare eller eljest som ägare av en

av byggnad på mark tillhör någon Vad som sägs om löpande

som annan. vite gäller dock endast i fråga föreläggande eller förbud som har

om meddelats någon i egenskap av tomträttshavare.

I ärenden föreläggande eller förbud som anges i första eller andra

om stycket skall bestämmelserna i rättegångsbalken om verkan av att tviste-

föremålet överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång tillämpas.

27§

Har frågan påföljd för överträdelse avses i 4§ första

om en som stycket inte tagits upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden inom tio år från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte tas ut. Detta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av tre år.

Sedan tio år har förflutit från Sedan tio år har förflutit från det att åtgärd i 12 § det att åtgärd avses i 12 §

en som avses en som

l-3 vidtogs, får byggnadsnämn- l-3 vidtogs, får byggnadsnämn-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den inte ansöka om handräckning den inte ansöka om handräckning eller besluta föreläggande eller besluta om föreläggande en-

om enligt 14 § första stycket. Detta skall ligt 14 § första stycket. Detta skall dock inte tillämpas när någon utan dock inte tillämpas när någon utan lov enligt 8 kap. 1 § första stycket tillstånd enligt 8 kap. l § första 3 har tagit i anspråk eller inrett stycket 3 eller 6 § första stycket 3

en bostadslägenhet för väsentligen har tagit i anspråk eller inrett en annat ändamål än bostadsändamål. bostadslägenhet för väsentligen

annat ändamål än bostadsändamål.

ll kap

Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga föreskrifter i denna lag skall nämnden

verka för god byggnadskultur samt en god stads- och land-

en skapsmiljö,

uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ behövs i frågor om

som planläggning, byggande och fastighetsbildning,

samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vilkas arbete och intressen berör nämndens verksamhet,

lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet,

övervaka efterlevnaden denna lag och med stöd av lagen med-

av delade föreskrifter och beslut.

Byggnadsnämnden skall ta till Byggnadsnämnden skall ta till vara de möjligheter lagen ger att vara de möjligheter lagen ger att förenkla och underlätta ärenden förenkla och underlätta ärenden för enskilda och bör därvid verka för enskilda samt verka för att tillför att lagens föreskrifter be- ståndsplikten efter all-

om anpassas gransning av bygglovsplikten vin- männa och olika enskilda intresner tillämpning. sen.

2§

Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning.

Behövs nybyggnadskarta för Behövs nybyggnadskarta för prövningen av en fråga bygg- prövningen fråga bygg-

om av en om lov inom områden med samman- tillstånd inom områden med samhållen bebyggelse, skall bygg- manhållen bebyggelse, skall bygg-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nadsnänmden tillhandahålla sådan nadsnärrmden tillhandahålla sådan karta, sökanden begär det. karta, sökanden begär det.

om om

5§

Byggnadsnämnden får ta ut Byggnadsnänmden får ta ut av-

avgift i ärenden angående lov och gift i ärenden angående tillstånd förhandsbesked samt i andra samt i andra ärenden föranle-

som ärenden som föranleder upprät- der upprättande av nybyggnadstande av nybyggnadskarta, rit- karta, ritningsgranskning, besiktningsgranslming, besiktning, fram- ning, framställning av arkivbe-

ställning av arldvbeständiga hand- ständiga handlingar eller andra

lingar eller andra tids- eller kost- tids- eller kostnadskrävande åtnadskrävande åtgärder. gärder.

Lämnas bygglov för uppföran- Lämnas byggtillstând för upp-

de, tillbyggnad eller ombyggnad förande, tillbyggnad eller

omav en byggnad eller annan an- byggnad av en byggnad eller anläggning, får byggnadsnämnden nan anläggning, får byggnadsdessutom ta ut en planavgift för att nämnden dessutom ta ut plan-

en täcka kostnaderna för sådana avgift för att täcka kostnaderna för åtgärder som erfordras för att sådana åtgärder erfordras för

en- som ligt denna lag upprätta eller ändra att enligt denna lag upprätta eller detaljplaner, områdesbestärnrnel- ändra detaljplaner, områdesbeser och fastighetsplaner. Planav- stämmelser och fastighetsplaner. gift får tas ut endast fastig- Planavgift får tas ut endast

om om

hetsägaren har nytta av planen el- fastighetsägaren har nytta pla-

av ler bestämmelserna. eller bestämmelsema.

nen

Avgifterna får tas ut med högst det belopp motsvarar kommunens

som genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning

av avgifterna skall i taxa beslutas kommunfullmäktige.

anges en som av

Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.

12 kap.

4§

Om det finns särskilda skäl, får Om det finns särskilda skäl, får

länsstyrelsen eller regeringen för länsstyrelsen eller regeringen för

ett visst område förordna att ett visst område förordna att 1-3 §§ skall tillämpas på beslut att l-3 §§ skall tillämpas på beslut att lämna lov eller förhandsbesked. lämna tillstånd.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om länsstyrelsen, efter det att Om länsstyrelsen, efter det att

förordnande enligt första ett förordnande enligt första ett stycket har meddelats, beslutar att stycket har meddelats, beslutar att lov eller förhandsbesked skall ett tillstånd skall prövas, får länsett får länsstyrelsen förordna styrelsen förordna att tillståndet prövas, att lovet eller förhandsbeskedet inte skall gälla förrän frågan om inte skall gälla förrän frågan prövning har slutligt avgjorts. om prövning har slutligt avgjorts.

6§ Regeringen får förelägga kommunen att inom viss tid anta, ändra en eller upphäva detaljplan eller områdesbestämmelser en Qølanföreläggande, det behövs för att tillgodose sådana intressen om i 1 § 1 och som avses Regeringen får också, om det behövs för att tillgodose riksintressen enligt lagen 198712 om hushållning med naturresurser,

utfärda planföreläggande avseen-

de kommunens översiktsplan såi vad mån åtgärder krävitt avser tillstånd enligt denna lag. ver

7§ Om kommunen inte följer ett Om kommunen inte följer ett

planföreläggande, får regeringen planföreläggande, får regeringen

på kommunens bekostnad låta på kommunens bekostnad låta de förslag behövs upprätta de förslag behövs upprätta som som samt anta, ändra eller upphäva samt anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbe- detaljplanen eller områdesbestämmelsema. Därvid skall läns- stämmelsema eller anta eller

styrelsen ombesörja ärendets be- ändra översiktsplanen. Därvid

redning. skall länsstyrelsen ombesörja ärendets beredning.

13 kap

2 § Andra beslut enligt denna lag kommunfullmäktige och kommunala av nämnder än de i l § får överklagas besvär hos länssom anges genom

styrelsen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sådana beslut får dock inte Sådana beslut får dock inte överklagas till den del de avser överklagas till den del de avser frågor som redan är avgjorda ge- frågor som redan är avgjorda ge-

detaljplan, områdesbestäm- detaljplan eller ornrådesbenom nom melser eller förhandsbesked stämmelser,

4§

Länsstyrelsens beslut enligt 12 Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2§ huruvida prövning skall kap. 2§ huruvida prövning skall ske eller och länsstyrelsens för- ske eller och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 § första ordnande enligt 12 kap. 4 § första stycket samt länsstyrelsens beslut stycket samt länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 § andra stycket att enligt 12 kap. 4 § andra stycket att lov eller förhandsbesked inte skall tillstånd inte skall gälla får inte gälla får inte överklagas. överklagas.

Andra beslut länsstyrelsen enligt denna lag än de i

av som anges första stycket får överklagas besvär hos kammarrätten om beslu-

genom tet avser

bygglov eller förhandsbe- byggtillstånd inom område sked inom område med detaljplan, med detaljplan,

bygglov eller förhandsbe- byggtillstånd inom område sked inom område som inte omfat- som inte omfattas av detaljplan tas av detaljplan och besvären och besvären avser frågan om åt-

av-

ser frågan om åtgärderna utgör gärderna utgör kompletteringsåt-

kompletteringsåtgärder enligt 8 gärder enligt 8 kap. 19 uppfyller kap. 13 uppfyller kraven i 3 kraveni 3 kap. 10, 12, 14-16 kap. eller strider mot ornrådesbe- och 18 §§ eller strider mot områstämmelser, desbestämmelser,

rivningslov eller marklov rivningstillstånd eller mark-

och besvären avser frågan om åt- tillstånd och besvären avser frågärderna strider mot en detaljplan gan om åtgärderna strider mot en eller områdesbestämmelser, detaljplan eller områdesbestäm-

melser,

förordnanden enligt 6 kap. 19 § att avstå eller upplåta mark eller enligt 6 kap. 22 § skyldighet att bekosta anläggande gator och

om av vägar samt anordningar för Vattenförsörjning och avlopp,

ingripanden mot försumlig ingripanden mot försumlig

arbetsledare enligt 9 kap 3§ kvalitetsansvarig enligt 9 kap 5 § fjärde stycket, fjärde stycket,

påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,

debitering avgifter i 11 kap. 5 § samt genom besvär

av som anges hos regeringen i övriga fall.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5a§

Beslut enligt 8 kap. 4 § får

överklagas endast på den grun-

den att de frågor som inte har

avgjorts genom detaljplanen är av

sådant intresse för den klagande

att de bör prövas i samband med

byggtillstånd.

14 kap.

5§

detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens ut-

Om en gång, har ägaren fastighet och innehavare särskild rätt till fas-

av en av tigheten rätt till ersättning kommunen för den skada de lider.

Medför ändringen eller upphävandet att synnerligt men uppkommer

vid användningen fastighet, är kommunen skyldig att lösa fastighe-

av en ten, om ägaren begär det.

Ändras eller upphävs de- Ändras eller upphävs de-

en en

taljplan efter genomförandetidens taljplan efter genomförandetidens

utgång skall första och andra utgång skall första och andra styckena tillämpas, bygglov styckena tillämpas, om byggtill-

om har sökts ärendet inte slutligt stånd har sökts men ärendet inte

men avgjorts före genomförandetidens slutligt avgjorts före genomföranutgång. detidens utgång.

7§

Om ersättning har betalats för Om ersättning har betalats för gatukostnader enligt 6 kap. 31 gatukostnader enligt 6 kap. 31 eleller 32 § eller enligt motsvarande ler 32§ eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen äldre bestämmelser, är kommunen skyldig att betala tillbaka skyldig att betala tillbaka ersättersättningen, i den mån skada ningen, i den män skada uppkomuppkommer för ägaren mer för ägaren av fastigheten ge-

av fastigheten att han nom att han på grund av att

genom grund bygglov vägras inte byggtillstånd vägras inte kan an-

av att kan använda fastigheten så vända fastigheten så som förutsat-

som förutsattes när ersättningen togs tes när ersättningen togs ut. ut.

Kommunen är också skyldig att betala ränta enligt 5§ räntelagen 1975:635 från den dag fastighetsägaren betalade ersättningen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till ersättning av kommunen, skada uppkommer till följd att om av bygglov vägras till att ersätta byggtillstånd vägras till att en riven eller genom olyckshän- ersätta riven eller en genom delse förstörd byggnad med i olyckshändelse förstörd byggnad en huvudsak likadan byggnad och med i huvudsak likadan byggen ansökan om bygglov har gjorts in- nad och ansökan byggtillstånd om om fem år från det att byggnaden har gjorts inom fem år från det att revs eller förstördes, byggnaden eller förstördes, revs rivningsförbud meddelas i rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestäm- detaljplan eller områdesbestämmelser eller rivningslov vägras melser eller rivningstillstånd vägmed stöd av 8 kap. 16 § 2 eller med stöd 8 kap. 22 § 2 eller ras av 3 skyddsbestämmelser för byggnader i 3 kap. 12 § medsom avses delas i en detaljplan eller områdesbestämmelser, om vegetation samt mark- vegetation samt markom ytans utformning och höjdläge in- ytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 sådana områden i 8 om som avses kap. 9 § tredje stycket meddelas i kap. 12 § tredje stycket meddelas områdesbestämmelser, i områdesbestämmelser, marklov vägras med stöd marktillstånd vägras med av 8 kap. I8§ första stycket 2 eller stöd 8 kap. 23 § första stycket av 3 2 eller Rätt till ersättning föreligger i fall i första stycket som avses om byggnaden förstörs olyckshändelse. l övriga fall i genom som avses första stycket 1 och i fall i första stycket 2 föreligger rätt till som avses ersättning, om skadan är betydande i förhållande till värdet berörd del av av fastigheten. I fall i första stycket 3-5 föreligger rätt till som avses ersättning, om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del fastigheten. av Medför beslut i första stycket att syrmerligt uppkomsom avses men mer vid användningen av fastigheten, år kommunen skyldig att lösa fastigheten, ägaren begär det. om Vid tillämpningen andra och tredje styckena skall även beaktas av andra beslut i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lasom avses gen 1988:950 om kultunninnen m.m., ll och 19 naturvårds-

2Senaste lydelse 1993:5 59.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lagen förbud enligt 20 § andra stycket och 21 § andra

1964:822,

stycket lag och beslut enligt 18 § skogsvårdslagen 1979:429 samma och 19 kap. 2 § vattenlagen 1983:291, under förutsättning att besluten meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas

sådan inverkan hänsynstaganden enligt 30 § skogsvårdslagen som i

av särskilda fall har inträtt inom tid. Har talan eller rätt till ersättsamma ning eller inlösen med anledning angivna beslut förlorats på av nyss bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i grund av lagen kultunnirmen naturvårdslagen eller vattenlagen, utgör om m.m., detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas. Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om riveller skyddsbestännnelser i första stycket 2 eller

ningsförbud som avses

3 för tillgodose ett riksintresse enligt lagen 1987:12 om hushållning att med är staten skyldig att ersätta kommunen dess naturresurser m.m., kostnader för ersättning eller inlösen. I fall avses i första stycket 4 som och 5 är ägaren till den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för er-

sättning eller inlösen.

16 kap.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medsom dela de föreskrifter krav på byggnader utöver bestämrnelom m.m. som i 3 kap. behövs serna till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, för lämplig utformning byggnader och andra anläggningar en av samt tomter och allmänna platser, för kontroll att föreskrifter avses i 1 efterlevs. av som Regeringen bestämmer vilka får besluta om godkännande organ som för den skall utföra sådan kontroll föreskrivs

riksbehörighet som som

med stöd av första stycket

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet

bestämmer får, regeringen bestämmer får i

som regeringen som

i fråga 3 kap. 7 i enskilda fall medge undantag från utom om enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3 kap.

bestämmelserna i 3 kap.

3Senaste lydelse 1993:695.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1a§

Regeringen eller de kommuner

regeringen bestämmer får

som

meddela föreskrifter huruvida

åtgärder kräver tillstånd enligt

denna lag.

17 kap.

7§

Bestämmelserna i 8 kap. 11 § Bestämmelserna i 8 kap. 15 § fjärde stycket gäller inte inom tredje stycket gäller inte inom om-

områden som omfattas av stadsplan råden som omfattas av stadsplan

eller byggnadsplan. eller byggnadsplan.

16§

För områden där förbud mot För områden där förbud mot nybyggnad m.m. råder enligt 81 § nybyggnad m.m. råder enligt 81 § byggnadslagen 1947:385 eller byggnadslagen 1947:385 eller har utfärdats med stöd av 82§ har utfärdats med stöd av 82§ samma lag skall förordnande om samma lag skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4§ prövning som avses i 12 kap. 4 § anses ha utfärdats i fråga om be- anses ha utfärdats i fråga om beslut om bygglov, marklov och slut om byggtillstånd och markförhandsbesked. tillstånd.

Inom områden omfattas Inom områden omfattas av

som av som föreskrifter enligt 54§ lmom. föreskrifter enligt 54§ 1

mom. tredje stycket byggnadsstadgan tredje stycket byggnadsstadgan

1959:612 skall skyldighet 1959:612 skall skyldighet före-

föreligga att enligt 8 kap. 7 § söka ligga att enligt 8 kap. 10§ söka bygglov för att sätta eller byggtillstánd för att sätta upp eller

upp

väsentligt ändra ljusanordningar väsentligt ändra ljusanordningar

och att enligt 8 kap. 9§ söka och att enligt 8 kap. I2§ söka marklov för schaktning eller marktillstånd för schaktning eller fyllning. fyllning.

Talan om ersättning eller inlösen med anledning av förbud som anges i första stycket skall väckas före utgången av juni 1988. I sådana mål skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17§

Inom områden där förbud med Inom områden där förbud med stöd 40 § andra stycket eller stöd 40 § andra stycket eller

av av 110 § fjärde stycket byggnadsla- l lO § fjärde stycket byggnadsla-

1947:385 har utfärdats mot gen 1947:385 har utfärdats mot gen schaktning, fyllning, trädfallning schaktning, fyllning, trädfällning eller därmed jämförlig åt- eller därmed järnförlig åt-

annan annan gärd skall skyldighet föreligga att gärd skall skyldighet föreligga att enligt 8 kap. 9 § söka marklov för enligt 8 kap. 12 § söka marktillsådana åtgärder. stånd för sådana åtgärder.

l8a§

Byggnadsnämnden får i ett Byggnadsnämnden får i ett ärende bygglov förklara att ärende byggtillstånd förklara

om en om nybyggnadsåtgärd eller fastig- nybyggnadsåtgärd eller fas-

att en hetsbildning har utförts i strid tighetsbildning har utförts i

som som mot stadsplan, byggnadsplan, strid mot en stadsplan, byggnads-

en avstyckningsplan eller tomtindel- plan, avstyclmingsplan eller tomtning med stöd 34 38 § tredje indelning med stöd av 34 38§

av stycket eller 110§ första stycket tredje stycket eller 110§ första byggnadslagen 1947:385 eller stycket byggnadslagen 1947:385 motsvarande äldre bestämmelser eller motsvarande äldre bestämeller 3 kap. 2 § tredje stycket fas- melser eller 3 kap. 2§ tredje tighetsbildningslagen i dess lydel- stycket fastighetsbildningslagen

vid utgången juni 1987, skall 1970:988 i dess lydelse vid utse av

utgöra sådan avvikelse gången av juni 1987, skall anses anses en

i 8 kap. I1§ första utgöra en sådan avvikelse som avsom avses stycket 2 En sådan förklaring i 8 kap. 14 § första stycket

ses får endast mindre avvikelser 2 En sådan förklaring får avse

avse från planen eller tomtindelningen endast mindre avvikelser från plavilka är förenliga med syftet med eller tomtindelningen vilka är

nen denna. Förklaringen får lämnas förenliga med syftet med denna. endast i beslut bifall till ansö- Förklaringen får lämnas endast i

om kan bygglov. beslut om bifall till ansökan om

byggtillstånd.

Första stycket skall tillämpas också i fråga fastighet, byggnad el-

om ler anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om faststäl-

annan

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lelse stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från pla-

av en

nen eller tomtindelningen.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1995.

Under tiden till utgången 1996 gäller inte bestämmelsen i 8 kap.

av 6 § andra stycket 1 samt krävs det utan särskilt beslut enligt 8 kap. 7 § byggtillstånd för att i områden utanför detaljplan utföra eller väsentligt ändra alla sådana anläggningar som kräver byggtillstånd enligt 8 kap. 2

Beträffande åtgärder för vilka lov lämnats skall äldre bestämmelser tillämpas.

Beträffande åtgärder som kräver byggtillstånd och för vilka tillstånd har lämnats i ett ärende förhandsbesked enligt 8 kap. 34 § i

om dess äldre lydelse skall äldre bestämmelser tillämpas, förhandsbe-

om skedet fortfarande är bindande vid en prövning av en ansökan om bygglov.

Beträffande ärenden avgjorts kommunen före ikraftträdan-

som av det skall äldre bestämmelser tillämpas.

Om kommunen i översiktsplanen reglerar i vad mån åtgärder kräver byggtillstånd, rivningstillstånd och marktillstånd för ett område som omfattas av områdesbestämmelser i vilka lovplikten reglerats enligt 5 kap. 16§ 1 i dess äldre lydelse, skall områdesbestärnrnelsema i detta avseende ha den lydelse beslutats i översiktsplanen.

anses som

Vad som i lag eller annan författning föreskrivs om bygglov, rivningslov och marklov skall i stället gälla byggtillstånd, rivningstillstånd och respektive marktillstånd.

70 SOL 1993:94

2 Förslag till Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,

m.m.;

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser 1 § Denna lag gäller tekniska egenskapskrav på byggnader och andra

anläggningar byggnadsverk samt byggprodukter.

Särskilda bestämmelser byggande finns i plan- och bygglagen

om 1987:10.

2 § Med byggprodukt i lagen produkt som är avsedd att

avses en stadigvarande ingå i ett byggnadsverk och har betydelse för

som byggnadsverkets egenskaper i de avseenden i 3§ första

som anges stycket 1-6.

Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

3 § Byggnadsverk uppförs eller ändras skall, under förutsättning av

som normalt underhåll, under ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla vä-

en sentliga tekniska egenskapskrav i fråga om

bärfönnåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,

säkerhet vid användning,

skydd mot buller, energihushållning och vänneisolering, lämplighet för avsett ändamål samt tillgänglighet och användbarhet för med nedsatt rörelse-

personer

eller orienteringsförmåga.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med-

som dela föreskrifter krav på byggnadsverk för att de skall uppfylla de

om väsentliga kraven enligt första stycket samt i vilken utsträckning kraven skall uppfyllda vid nybyggnader, tillbyggnader och ändringar av

vara byggnadsverk.

Med ändring åtgärd förändrar ett byggnadsverks kon-

avses en som struktion, funktion eller utseende.

4 § Typgodkända eller tillverkningskontrollerade material, konstruktioner och anordningar skall anses uppfylla laaven enligt 3 § i de avseenden som godkännandet eller kontrollen gäller.

5 § Särskilda bestämmelser krav på varsamhet vid tillbyggnader och

om ändringar byggnadsverk finns i 3 kap. 10-12 och 14 §§ plan- och

av bygglagen 1987:10.

6 § Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de hänseenden i 3 § i huvudsak bevaras. Anordningar som avser att

som avses tillgodose kraven i 3 § första stycket 2-4 och 8 skall hållas i stånd.

Särskilda bestämmelser utförande underhållsåtgärder och om

om av krav på underhåll särskilt värdefulla byggnadsverk finns i 3 kap. 13

av och 14 §§ plan- och bygglagen l987:10.

Byggprodukter m.m. Lämplighetskrav 7 § Byggprodukter skall för att få ingå i byggnadsverk vara lämpliga för avsedd användning. En byggprodukt är lämplig, den har sådana

om egenskaper att det byggnadsverk i vilket den skall ingå, rätt projekterat och uppfört, kan uppfylla kraven enligt 3 § första stycket 1-6.

8 § Byggprodukter som uppfyller kravet på lämplighet enligt denna lag eller enligt föreskrifter meddelats med stöd lagen får släppas ut

som av på marknaden och användas för avsett ändamål.

Bemyndigande

9 § För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt internationella överenskommelser får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter

om krav på byggprodukter för att de skall vara lämpliga för avsedd användning enligt 7

om bestyrkande överensstämmelse med gällande lqav beträf-

av fande byggprodukter,

om märkning av byggprodukter som förutsättning för att produkten skall få släppas ut på marknaden och användas, och

sådana byggprodukter är mindre betydelse med hänsyn

om som av till hälsa och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat försäkran om

en byggproduktemas överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad teknik.

Märkning 10 § Om byggprodukt skall EG-märkas enligt föreskrift som har

en en meddelats med stöd 9 § 3 gäller bestämmelserna i lagen 1992: l 534

av om EG-märket.

Tillsyn 11 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva tillsyn över att bestämmelserna i 7-10 §§ och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs.

12 § En tillsynsmyndighet har rått att för tillsynen

på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs,

få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, och

hos den som tillverkar, importerar eller saluför produkter som omfattas av tillsynen, få tillgång till produkter för kontroll.

En tillsynsmyndighet får begära handräckning av kronofogdemyndig-

heten för att genomföra de åtgärder avses i första stycket 1-3.

som

13 § Om det är motiverat från skyddssynpunkt får en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att lagen och de föreskrifter har meddelats med stöd lagen skall

som av

följas.

14 § Om byggprodukt har EG-märkts trots att den inte överensstäm-

en mer med de krav gäller för EG-märkning, får en tillsynsmyndighet,

som till dess att produkten överensstämmer med lqaven. förelägga tillverkare, importör eller den som saluför byggprodukten att

upphöra med användningen av EG-märket, återkalla osålda produkter, eller ta bort EG-märket.

15 § Förelägganden och förbud enligt 13 eller 14 § får förenas med vite.

Överklagande och verkställighet 16 § En tillsynsmyndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter meddelats med stöd lagen får överklagas hos kammarrätten.

som av

Beslut förbud gäller omedelbart och får verkställas utan hinder av

om att det inte vunnit laga laaft.

Typgodkännande m.m.

17§ Efter ansökan kan prövas huruvida vissa slag material, kon-

av struktioner eller anordningar får användas i byggnadsverk frivilligt typgodkännande.

Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, får regeringen föreskriva att material eller annat i första stycket får

som anges användas i byggnadsverk endast efter godkännande obligatoriskt typgodkännande.

Vid meddelande typgodkännande får bestämmas att fortlöpande

av kontroll skall utföras tillverlmingskontroll. Även utan samband med typgodkärmande får efter ansökan bestämmas att tillverkningskontroll skall utföras.

18 § Typgodkännande och beslut tillverkningskontroll som avses i

om 17 § meddelas av de organ regeringen bestämmer.

Ett typgodkännande får ändras eller återkallas det strider mot en

om teknisk specifikation skall följas enligt Sveriges åtaganden enligt

som internationella överenskommelser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter avgifter för typgodkännande och beslut om till-

om verkningskontroll.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1995.

Lagen skall inte tillämpas i ärenden enligt plan- och bygglagen 1987:10 som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet.

Genom lagen upphävs byggproduktlagen 1992:1535.

3 till

Förslag Förordning om ändring i plan- och byggförordningen

1987:383;

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och byggförordningen 1987:383

dels att rubrikerna närmast före 3 och 21 §§ skall utgå samt att 3-4 och 21 § skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 15 och 17 §§ samt 7-9, 15, 16, 17-19 och 22 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 och 16 a- 16 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledning Grundläggande bestämmelser

1a§

Alla kommuner får i sin över-

siktsplan reglera i vad mån åt-

gärder kräver tillstånd enligt 8

kap. 9 och I0§§ samt 11§

andra stycket och 12 § tredje

stycket plan- och bygglagen

198710.

Nya byggnader Byggnader

2§1

Boverket får meddela de verk- Boverket får meddela de verkställighetsföreskrifter och de övri- ställighetsföreslcrifter och de övriga föreskrifter som behövs för ga föreskrifter som behövs för

tillämpningen följande be- tillämpningen av 3 kap. 2 § plan-

stämmelser i 3 kap. plan- och och bygglagen 198710 om utbygglagen 1987: 10 formning av byggnader.

2 § om utformning av byggnader,

1Senaste lydelse 1991:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § första och andra styckena om hushållning med energi och utformning av uppvärmningssystem,

4 § om bätförmåga, stadga och beständighet hos byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar,

5 § om utformning av byggna-

der med hänsyn till deras ändamål samt om hygien, arbetsmiljö och inomhusklimat,

6 § första stycket skydd mot

om olycksfall, mot uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand,

6 § andra stycket om omhändertagande och bortforsling av avfall,

7 § första och andra styckena om tillgänglighet.

7§2

Om byggnadsnämnden tillstyr- Om byggnadsnämnden tillstyrker det, får boverket i enskilda fall ker det, får Boverket i enskilda fall i experimentsyfte medge mindre i experimentsyfte medge mindre undantag från bestämmelserna i 3 undantag från bestämmelserna i kap. 1-6 och 8-18 §§ plan- och 3 kap. plan- och bygglagen bygglagen 1987110. Ansökan 1987:10. Ansökan om sådant

om sådant undantag skall in till undantag skall in till bygg-

ges ges byggnadsnämnden, med eget nadsnämnden, som med eget ytt-

som yttrande skall överlämna den till rande skall överlämna den till B0boverket. verket.

Frågor undantag i andra fall prövas regeringen. Ansökan skall i

om av sådana fall in till Boverket, med eget yttrande skall överlämna

ges som

den till regeringen.

2Senaste lydelse 1991:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§3

Byggnadsnämnden får i enskil- Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser da fall medge mindre avvikelser från föreskrifter boverket från föreskrifter som Boverket

som meddelat med stöd av och meddelat med stöd av 2 om det 6 §§, om det finns särskilda skäl finns särskilda skäl och om byggoch om byggnadsprojektet ändå nadsprojektet ändå kan antas bli kan antas bli tekniskt tillfredsstäl- tekniskt tillfredsställande och det lande och det inte finns någon av- inte finns någon avsevärd olägensevärd olägenhet från annan syn- het från annan synpunkt. punkt.

9§

Vid tillämpningen av 3 kap. 7 § När det enligt plan- och byggplan- och bygglagen 198710 lagen eller i föreskrifter eller beskall en vind där det finns en bo- slut som utfärdats med stöd av lastad eller huvuddelen bo- meddelats bestämmelser

av en gen om stad, räknas ett våningsplan. byggnadshöjd, källardjup eller

som an-

När det i andra fall enligt plan- tal våningar gäller följande, om

och bygglagen eller i föreskrifter inte annat särskilt

anges. eller beslut som utfärdats med stöd av lagen meddelats bestämmelser om byggnadshöjd, källardjup eller antal våningar gäller följande, inte annat särskilt

om anges.

Byggnadshöjden och källardjupet skall beräknas från markens

medelnivå invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, skall dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, inte särskilda omständigheter föranleder

om annat.

Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning innåt byggnaden berör byggnadens tak. Källadjupet räknas till det lägsta källargolvets översida.

Som våning rälmas även vind där bostadsrum eller arbetslokal kan inredas, den enligt tredje stycket beräknade byggnadshöjden är än

om mer 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida, och källare,

3Senaste lydelse 1991:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

golvets översida i våningen ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.

Ärenden Ärenden tillstånd, om lov om m.m.

15§ Skriftliga ansökningar lov Skriftliga ansökningar om tillom eller förhandsbesked och sådana stånd och sådana handlingar som handlingar i 8 kap. 20 § i 8 kap. 26 § första stycket som avses avses första stycket 29 § tredje och plan- och bygglagen l987:lO samt förde styckena plan- och skall utförda så att de är vara bygglagen 1987110 skall lämpliga för arkivering i befintligt vara utförda så de är lämpliga för skick eller efter mikrofilmning, om att arkivering i befintligt skick eller byggnadsnämnden begär det. efter mikroñlmning, om byggnadsnänmden begär det.

16 Boverket får meddela de verk- Boverket får meddela de verk-

ställighetsföreskrifter behövs ställighetsföreskrifter som behövs

som för bestämmel- för tillämpningen bestämmel-

tillämpningen av av

ärenden handläggning ärenden serna om handläggning av serna om av lov och förhandsbesked i 8 tillstånd i 8 kap. 25§ andra om om kap. 19§ andra stycket, 20§ stycket och 26§ första stycket

första stycket, 29 § tredje och plan- och bygglagen l987:lO.

förde styckena och 34 § förde

stycket plan- och bygglagen

1987:10.

16a§

Bygganmälningar och de

handlingar som skall bifogas en sådan anmälan skall vara utförda så att de är lämpliga för arkivering i befintligt skick eller efter mikrofilmning, om byggnadsnämnden begär det.

4Senaste lydelse 1991:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I en bygganmälan skall anges fastighetsbeteckning, byggherrens namn och adress samt tidpunkt för avsedd byggstart.

I6b§

I samband med bygganmälan får byggnadsnämnden besluta att handlingar som beskriver byggnaden eller anläggningen i färdigställt skick skall ges in till nämnden när arbetena har avslutats. Sådana handlingar skall vara utförda så att de är lämpliga för arkivering i befintligt skick

eller efter mikrofilmning,

byggnadsnämnden begär det.

Boverket får meddela de verk-

ställighetsföresknfter som behövs

för tillämpningen av första stycket.

I6c§

Boverket får meddela de verk-

ställighetsföresknjfter som behövs

för tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 3 § första stycket

plan- och bygglagen 1 987:] 0

om bygganmälan.

Ansvarig arbetsledare Kvalitetsansvarig

17§ Som ansvarig arbetsledare Som kvalitetsansvarig enligt 9 enligt 9 kap. 3 § plan- och bygglagen kap. 5 § plan- och bygglagen 1987:10 får endast den god- 1987210 får endast den godkän-

kännas som har erforderlig ut- har erforderlig utbildning,

nas som

bildning, erfarenhet och lämplighet erfarenhet och lämplighet för för uppgiften. uppgiften.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 och Forsk- Svenskt Byggodkännande Ak- Sveriges Provnings- Aktiebolag tiebolag prövar efter ansökan ningsinstitut prövar

efter ansökan frågor godkän- frågor om godkännande riksbehö-

om righet kvalitetsansvarig enligt nande riksbehörighet av ansva- av enligt 9 kap. 3 § 9 kap. 5 § andra stycket plan- och rig arbetsledare andra stycket plan- och bygglagen bygglagen 1987:l0. Till en an- Till ansökan sökan godkännande skall fol 987110. en om om skall fogas de intyg de intyg och andra handlingar

godkännande gas

och andra handlingar sökan- sökanden vill åberopa. som som den vill åberopa. Boverket får meddela föreskrifter avgifter för godkännanden enom ligt första stycket.

19 Boverket får meddela de verk- Boverket får meddela de verk-

behövs ställighetsföreskrifter behövs ställighetsföreslqifter som som

för bestämmel- för tillämpningen bestämmel-

tillämpningen av av

i 9 kap. l och 2 §§ plan- och i 9 kap. 1 § plan- och byggsema serna bygglagen utförande lagen 1987: 10 utförande av

l987:lO om om

rivnings- och byggnads-, rivnings- och markar-

av byggnads-,

markarbeten kontroll och beten samt kontroll och provsamt om om

provning. ning.

Beslut Sveriges Provnings- Beslut Svenskt Byggodkänav av Forskningsinstitut Aktiebolag nande Aktiebolag enligt denna och enligt denna förordning och beslut förordning och beslut enligt 9 kap.

enligt 9 3§ fjärde stycket 5 § fjärde stycket plan- och byggkap.

och bygglagen l987zl0 lagen l987:10 att återkalla

plan- om om

återkalla ett godkännande kvalitetsan-

att ett godkännande av av

arbetsledare får över- svarig får överklagas hos regeansvarig

klagas hos regeringen. ringen.

5Senaste lydelse 1993:701. 6Senaste lydelse 1991:74. 7Senaste lydelse 1993:701.

4 till

Förslag Byggnadsverksförordning;

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Byggnadsverket skall konstruerat och utfört på ett sådant sätt vara att den påverkan det sannolikt utsätts för under bygg- och bruksskedet inte leder till ras av byggnadsverket, helt eller delvis, sådana större deforrnationer är oacceptabla, - som skada på andra delar byggnadsverket, dess installationer eller - av fasta utrustning, till följd större deformationer i den bärande konav struktionen, eller skada händelse inte står i proportion till den - genom som ursprungliga orsaken.

2 § Byggnadsverket skall konstruerat och utfört på ett sådant sätt vara att om brand uppstår byggnadsverkets bärförmåga kan antas förbli intakt under be- - en stämd tid, utveckling och spridning av brand och rök inom byggnaden begrän- sas, spridning av brand till närliggande byggnader begränsas, personer som befinner sig i byggnaden kan lämna den eller räddas på annat sätt, och

räddningsmanskapets säkerhet beaktas.

3 § Byggnadsverket skall konstruerat och utfört på sådant vara ett sätt att det inte medför risk för brukamas eller hygien eller hälsa, grarmamas särskilt inte som en följd av utsläpp av giftig - gas, förekomst farliga partiklar eller i luften, - av gaser

farlig strålning,

förorening eller förgiftning vatten eller mark, - av bristfälligt omhändertagande avloppsvatten, rök och fast eller - av flytande avfall, eller förekomst fukt i byggnadens delar eller på inom byggnaden. - av ytor Avfall skall kunna tas hand på ett resurshushållande sätt. om

Vid ändring ett byggnadsverk gäller kraven i första och andra

av styckena de vidtagna åtgärderna. I övrigt skall den del av byggnadsverket som berörs av ändringarna uppfylla kraven i den utsträckning som skäligen kan fordras med hänsyn till den förlängning av brukstiden som ändringarna medför och med beaktande av byggnadsverkets värden.

4 § Byggnadsverket skall projekterat och utfört på ett sådant sätt

vara att det inte innebär oacceptabel risk för olyckor vid användning eller drift såsom halka, fall, sarnmanstötning, brärmskador, elektriska stötar eller skador från explosioner.

5 § Byggnadsverket skall projekterat och utfört på ett sådant sätt

vara att buller, som uppfattas av brukarna eller av personer i närheten av byggnaden, ligger på en nivå som inte medför risk för deras hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden.

Vid ändring ett byggnadsverk gäller kraven i första stycket de

av vidtagna åtgärderna. I övrigt skall den del byggnadsverket som berörs

av av ändringarna uppfylla kraven i den utsträckning som skäligen kan fordras med hänsyn till den förlängning brukstiden ändringarna

av som medför och med beaktande byggnadsverkets värden.

6§ Byggnadsverket och dess installationer för uppvärmning, kylning och ventilation skall vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den mängd energi med hänsyn till klirnatförhållandena på platsen be-

som hövs vid användandet är liten och värmekomforten för brukarna är tillfredsställande. I områden där knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma skall byggnader dessutom medge god hushållning med vatten.

I byggnadsverk som innehåller bostäder eller arbetslokaler, skall uppvännningssystemet i skälig utsträckning vara utformat så att skilda

energislag som är lämpliga från allmän energisynpunkt kan användas

utan omfattande ändringar.

En- eller tvåbostadshus i huvudsak skall värmas med eller

som upp

naturgas skall i skälig utsträckning projekterade och utförda så att

vara ett byte till uppvärmning med annat energislag underlättas. Sådana byggnader får vara försedda med uppvärmningssystem för direktverkande elvärme endast om det finns särskilda skäl.

Vid ändring ett byggnadsverk gäller kraven i första-tredje stycke-

de vidtagna åtgärderna. I övrigt skall den del av byggnadsverket som na berörs ändringarna uppfylla kraven i den utsträckning som skäligen

av kan fordras med hänsyn till den förlängning brukstiden som ändring-

medför och med beaktande byggnadsverkets värden. arna av

7 § Byggnadsverket skall projekterat och utfört på ett sådant sätt

vara att det är lämpligt för det avsedda ändamålet. Bostäder skall ha tillräckligt utrymme och nödvändig fast utrustning för grundläggande funktioner såsom vila, hygien, matlagning, måltider och förvaring. Dessa

samvaro, funktioner skall i skälig utsträckning kunna avskiljas från varandra.

Vid ändring ett byggnadsverk gäller laaven i första stycket inte

av befintliga bostäder. För bostäder och lokaler som inrättas i ett be-

nya fmtligt byggnadsverk skall beaktas byggnadens värden.

8 § Byggnadsverk, innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler

som till vilka allmänheten har tillträde, skall vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det är tillgängligt för med nedsatt rörelse- eller

personer orienteringsförmåga samt att bostäderna och lokalerna är tillgängliga för och kan användas dessa I den utsträckning som behövs

av personer. med hänsyn till kravet på tillgänglighet skall byggnadsverket vara försett med hiss eller arman lyftanordning.

Kravet att bostäder skall tillgängliga hiss eller annan lyf-

vara genom tanordning gäller inte byggnader har färre än tre våningsplan. Om

som sådana byggnader innehåller bostäder som inte nås från marken, skall de dock utföras så att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vind där det finns bostad eller huvuddelen en bostad,

en av skall räknas ett våningsplan.

som

I fråga om en- eller tvåbostadshus gäller inte kravet på tillgänglighet till byggnaden, om det är oskäligt med hänsyn till terrängen.

Beträffande byggnadsverk innehåller arbetslokaler gäller, såvitt

som avser dessa lokaler, inte kraven i första stycket, det är oskäligt med

om hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda.

Vid ändring av ett byggnadsverk gäller kraven i första och andra styckena de vidtagna åtgärderna. I övrigt skall den del av byggnadsverket som berörs av ändringarna uppfylla kraven i den utsträckning som skäligen kan fordras med hänsyn till ändringarnas omfattning och byggnadsverkets standard samt med beaktande byggnadsverkets värden.

9 § I fråga fritidshus med högst två bostäder gäller inte bestämrnel-

6 § första stycket första meningen, andra och tredje styckena samt serna 8 § och skall kravet i 6 § första stycket andra meningen gälla endast i

skälig utsträckning. I fråga byggnadsåtgärder som får vidtas utan bygganmälan enligt

om 9 kap. 2 § plan- och bygglagen 1987 210 skall bestämmelserna i 1-8 §§

tillämpas i skälig utsträckning.

10 § I fråga ändring byggnadsverk får kommunen i detaljplan

om av eller områdesbestämmelser ställa lägre krav än vad följer be-

som av stämmelsema i 1-8 §§ under förutsättning att bebyggelsen inom området

får långsiktigt godtagbara egenskaper.

Om ändringar ett byggnadsverk skall genomföras i etapper och om

av bestämmelserna i 1-8 medför behov omfattande ändringar av

av andra delar byggnaden, får byggnadsnämnden besluta att sådana

av ändringar inte behöver utföras förrän vid en viss senare tidpunkt, om detta telmiska, sociala eller ekonomiska skäl är lämpligare. Den tid-

av punkt då ändringen skall vara utförd skall anges i beslutet.

11 § Boverket får efter samråd med andra berörda myndigheter meddela de verkställighetsföreskrifter och de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av 1-8 §§.

12 § Om byggnadsnämnden tillstyrker det, får boverket i enskilda fall i experimentsyfte medge mindre undantag från bestämmelserna i l-7 §§. Ansökan sådant undantag skall ges in tilll nämnden, som med eget

om yttrande skall överlämna den till Boverket. Boverkets beslut får överkla-

gas hos regeringen.

Frågor undantag i andra fall prövas regeringen. Ansökan skall i

om av sådana fall in till Boverket med eget yttrande skall överlämna

ges som

den till regeringen.

13 § Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser från föreskrifter meddelats med stöd 11 det finns särskilda skäl

som av om och byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande

om och det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Typgodkännande och tillverkningskonstroll

14 § Svenskt Byggodkännande Aktiebolag prövar efter ansökan frågor

frivilligt typgodkännande och tillverkningskontroll enligt 17 § första

om stycket och tredje stycket andra meningen lagen 0000:000 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Till ansökan i första stycket skall fogas de intyg och

en som avses andra handlingar som sökanden vill åberopa.

Ett beslut typgodkännande skall i vilka avseenden och under

om ange vilka förutsättningar materialet, konstruktionen eller anordningen uppfyller kraven i 3§ lagen tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

och i de föreskrifter meddelats för tillämpningen av denna m.m. som paragraf. Beslutet får förenas med villkor och tidsbegränsas.

Ett beslut tillverkningskontroll skall hur det skall kontrolle-

om ange

att ett material, konstruktion eller anordning har vissa egenras en en skaper.

Boverket får meddela föreskrifter avgifter för frivilligt typgodkän-

om nande och tillverkningskontroll.

15 § Beslut Svenskt Byggodkännande Aktiebolag enligt denna för-

av ordning får överklagas hos regeringen.

1 Inledning

1.1¶Direktiv m.m.

Regeringen beslutade direktiv för utredningsarbetet vid regeom

ringssammanträde den 26 november 1992 bilaga.

Enligt direktiven skall övervägas lång rad frågor i den nuvaen rande plan- och bygglagstiftningen, bl.a. frågor om ökad miljö-

hänsyn, stärkt medborgarinflytande samt förenkling av detaljplane-

och bygglovsprocessen. Regeringen har till utredningen för vidare överväganden överlämnat riksdagsskrivelse 1990911296 rörande frågor om förhandsbesked samt utredning från Arbetarskyddsstyrelsen den 4 maj en 1992 rörande yrkesinspektionens handläggning ärenden om förav handsbedömning. Regeringen har vidare överlämnat ett stort antal skrivelser från kommuner, organisationer och enskilda med förslag

till ändringar i nuvarande plan- och bygglagstiftning.

Banverket har till utredningen ingivit skrivelse, daterad den 2 en september 1993, rörande bl.a. slopande av krav på bygglov för jämvägstunnlar. Luftfartsverket har ingivit skrivelse, daterad en den 22 september 1993, med synpunkter på en PBL-hantering för att skydda pågående och framtida verksamhet vid flygplatser.

1.2¶Utredningsarbetet

Som framgår direktiven skall utredningsarbetet bedrivas i etapav varvid första etapp förutsattes omfatta samordningen av per, en

reglerna rörande de byggnadstekniska egenskapskraven i PBL

med byggproduktlagens motsvarande regler. Tidigt observerades

dock svårigheten att behandla denna fråga isolerat, eftersom dagens

bygglovsförfarande innefattar såväl en prövning av en byggnads

lokalisering och yttre utformning tillsyn och kontroll av att som en

de byggnadstekniska egenskapskraven uppfylls. Det blev därför

nödvändigt att överväga dessa frågor samlat. Detta delbetänkande behandlar således såväl tillståndsprövningrörande byggnads eller anläggnings lokalisering m.m. en en annan

tillsynen och kontrollen att de byggnadstekniska kraven

som av

uppfylls, inklusive samordning med den nya byggproduktlagen.

en Redan här bör dock påpekas att även sådan avgränsning har en

inneburit problem på grund bl.a. komplexiteten i PBL-systemet.

av I övervägandena har därför på rad punkter fått hänvisas till ut-

en redningens fortsatta arbete. Detta gäller bl.a. närmare övervägan-

den rörande kulturmiljöhänsynen i fysisk planering och tillgänglig-

heten i den byggda miljön för med nedsatt rörelse- eller

personer orienteringsförmâga, där mina överväganden och förslag kommer att redovisas först i en senare etapp.

Jag har fortlöpande tagit ställning till de frågor direktiven

som aktualiserar vid regelbundna sammanträden, vid vilka oftast samtliga sakkunniga och experter deltagit. Dessutom har hållits ett internatsammanträde med sakkunniga och experter, vid vilket de grundläggande besluten fattats. Därutöver har arbetsgrupper i olika sammansättning under min eller sekretariatets ledning arbetat med frågor av mer teknisk art. Utredningen har framgår missivet

som av haft tillgång till ett stort antal sakkunniga och experter, verksamma på plan- och byggområdet. För att få ett ännu bredare underlag för övervägandena har utredningen hållit seminarier och en hearing med särskilt inbjudna personer från myndigheter och organisationer utanför saldcunnig- och expertkretsen. Jag själv och sekretariatet har vidare haft åtskilliga informella kontakter detta slag under

utredningsarbetets gång.

2¶Bakgrund

Byggnadslagstiftningen

2.1.1¶Äldre lagstiftning

Den äldre byggnadslagstiñrlingen, byggnadslagen 1947:385, BL, och

byggnadsstadgan 1959:612, BS, skilde i fråga reglering av be-

- om

byggelse inte ingick i stadsplan eller byggnadsplan mellan tätbe-

som -

byggelse och glesbebyggelse. Med tätbebyggelse avsågs i första hand

sådan samlad bebyggelse nödvändiggjorde särskilda anordningar som

för tillgodoseende behov. Annan bebyggelse än tätbe-

av gemensamma

byggelse kallades glesbebyggelse.

Genom BL det allmänna befogenhet att bestämma var tätbebyggavs

gelse fick uppkomma. Principen kom till uttryck i en bestämmelse där

det förutsättning för att mark skulle användas för sådan bebygsom gelse att den vid planläggning skulle ha prövats lämplig for änangavs damålet. För att hindra att tätbebyggelse uppkom farms ett förbud mot

tätbebyggelse i BS. Från förbudet kunde medges dispens.

Tätbebyggelseförbudet och skyldighet att söka byggnadslov gällde

endast inom områden ingick i generalplan eller omfattades av som

utomplansbestämmelser.

Innebörden begreppet tätbebyggelse inte närmare. I det av angavs

urspnmgliga lagstiftningsärendet uttalade emellertid dåvarande departe-

mentschefen 1971:118 9 att han ansåg det avgörande vara se prop. s. huruvida bebyggelsen medförde behov gemensamma anordningar. av Som exempel nämndes vatten- och avloppsledningar samt vägar. Om

behov förelåg anordningar någon betydelse var det fråga om tät-

av av

bebyggelse. Industribyggnader skulle alltid betraktas som tätbebyggelse.

Definitionen ett förhållandevis stort utrymme för diskretionär gav

prövning i varje enskilt fall. I praxis kunde man ta hänsyn till grundema

för byggnadslagstiñningen och därigenom till samhällsintressets krav

på att plan- och byggnadsverksamheten anpassades till de vid varje tid-

punkt uppdragna planpolitiska riktlinjema. Regeringens praxis från ti-

den närmast fore 1972-års lagändring pekar på en tämligen vid tillämp-

ning tätbebyggelsebegreppet. I de prövade ärendena ansågs oñast

tätbebyggelse förekomma. Bidragande orsak till praxisen torde ha varit

de högre krav på bebyggelseplanering samhällsutvecklingen med-

som förde. Någon skillnad mellan fritids- och pennanentbebyggelse gjordes

knappast i vart fall inte huset medgav övemattning. Tolkningen - om av samlad bebyggelse och särskilda anordningar för begemensamma

hov skedde från renodlad planeringssynpunkt. Som glesbebyggelse

betraktades huvudsakligen avskilt belägna hus i trakter där bebyggel-

seutvecklingen varit obetydlig och ingen grundad anledning förelåg att

räkna med någon ändring betydelse inom överskådlig tid. Vidare av ansågs vissa smärre byggnader tillbehörskaralctär samt mindre tillbyggav nader och vissa andra åtgärder som inte innebar någon förändring det av

möjliga användningssättet för en byggnad eller ökade kraven på

gemen-

samma anordningar som glesbebyggelse.

Bakgrunden till de lagändringar som gjordes 1972 skrivelse

var en från Naturvårdsverket, dåvarande Lantmäteristyrelsen och dåvarande Statens planverk. I skrivelsen framhölls att den dåvarande ordningen medförde svåra olägenheter genom att oreglerad glesbebyggelse uppkom. Sådan bebyggelse ansågs hindra långsiktig planering för ända-

målsenlig markanvändning och bebyggelsestruktur och ofta innebära

slöseri med mark och naturvärden.

Departementschefen framhöll i propositionen till ändrad lagstiftning

prop.197l:118 s. 23 att förbudet mot tätbebyggelse inte vid desom

taljplaneläggning funnits vara lämpad för ändamålet ett viktigt in-

var

strument för att hindra uppkomsten olämplig bebyggelse och att

24 en tillämpning varigenom begreppet gavs en för snäv innebörd var

ägnad att motverka önskvärd planmässighet vid utnyttjandet viken av tiga delar av landets markresurser. Han berörde därefter behovet att av beakta kommande behov av anordningar och förväntad ytterligare bebyggelse. I frågan när bebyggelse är att vänta och randbebygom om

gelse anförde han följande 25:

Frågan i vad mån bebyggelse är att vänta måste avgöras med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet. Man bör därvid utgå från

hur bebyggelseutvecklingen skulle bli inga ingripanden i regleran-

om de syfte sker. Tendensen till koncentration nybebyggelse kring tätav orter är därvid av särskilt intresse. Det torde med fog kunna hävdas att bebyggelse i allmänhet kan väntas inom ett område åtminstone någon kilometer från varje tätort betydenhet. Intill expansiva av mera tätorter gäller detsamma även på större avstånd, särskilt där tendenser föreligger till sådan bebyggelse tillkomst är beroende tätortens vars av existens och utveckling. Behoven anordningar i form av gemensamma

av vägar, parkområden, vatten- och avloppsanläggningar o.d. är sär-

skilt framträdande inom sådana randzoner. Därför bör i princip all be-

byggelse där betraktas som tätbebyggelse oavsett om marken är bebyggd eller inte när fråga uppkommer om nybebyggelse. Också översiktliga planer bör i vissa fall ha samma effekt, även om de inte upprättats enligt BL:s bestämmelser.

I fråga om begreppet samlad bebyggelse anförde departements-

chefen 25 följande:

Av praxis går inte att på ett klart och entydigt sätt utläsa vilken bety-

delse lagts i uttrycket samlad bebyggelse. Enligt min mening

som bör uttrycket i tveksamma fall tolkas med utgångspunkt i de principer som gäller för fysisk planläggning. Detta innebär att till samlad be-

byggelse hänförs bebyggelse är belägen inom ett område med

som

sådana egenskaper att det utgör en lämplig enhet för sammanhängande detaljplaneläggning eller, i vissa fall, generalplanläggning. Större

avseende bör alltså fästas vid det planmässiga sambandet mellan byggnaderna än vid avståndet mellan dem. I fråga om t.ex. Skärgårdsbebyggelse medför detta betraktelsesätt att frågan huruvida tätbebyggelse föreligger ofta måste bedömas med hänsyn till förhållandena på flera öar sammanförda till grupper.

Härefter 26 anförde departementschefen följande i fråga om ge-

mensamma anordningar:

Självfallet måste behovet gemensamma anordningar bedömas med

av hänsyn dels till bebyggelsens ändamålsenliga fimktion, dels till de standardkrav som allmänt ställs eller kan väntas bli ställda i dessa avseenden. Ofta ligger numera tyngdpunkten inte enbart på vägar samt vatten- och avloppsanläggningar, vilka vid tillkomsten av BL nämn-

des särskilt som exempel på gemensamhetsanordningar, utan större

vikt måste fästas också vid t.ex. parkområden, båt- och parkeringsplatser samt badplatser. Gemensamma anordningar är inte alltid belägna i omedelbar anslutning till bebyggelsen. Båt- och parkeringsplatser på fastlandet kan t.ex. ofta vara nödvändiga för att bebyggelse på öar skall kunna kommma till stånd. Viss typ av bebyggelse kan

kräva följdinvesteringar eller på annat sätt påverka planeringen inom

stora områden trots att bebyggelsen består av bara enstaka byggnad

eller anläggning.

Vid utgången av år 1971 gjordes således tätbebyggelsebegreppet

framåtsyñande så att även bebyggelse som kunde väntas nödvändiggöra

särskilda anordningar för tillgodoseende av gemensamma behov skulle

bedömas som tätbebyggelse och att det vid bedömningen

av om tätbebyggelse förelåg även skulle tas hänsyn till bebyggelse som var att vänta.

Som framgår av det tidigare farms det inte någon generell byggnadslovsplikt före 1972. Motivet för att den då infördes att byggnads-

var lovsprövningen ansågs vara det viktigaste medel samhället hade för att kontrollera tätbebyggelseförbudets efterlevnad. Vidare framhölls bygg-

nadslovsplikten som ett viktigt medel för en tidig information om bebyg-

gelseutvecklingen.

Det kan noteras att vid tidpunkten för riksdagsbehandlingenomfattades 90-95 procent av landets yta utomplansbestämmelser bet.

av 1971:CU26.

Glesbebyggelse utanför detaljplaneområden fick fram till 1973 i hu-

vudsak ske oberoende prövning från det allmärmas sida dess

av av

lämplighet från markanvändningssynpunkt. Vissa möjligheter till förbud

fanns dock.

I de fall det fanns behov att reglera bebyggelsen utanför områden

av med tätbebyggelse och sådana områden där sådan förväntades

upp-

komma, kunde bebyggelsen regleras utomplansbestämmelser.

genom Utomplansbestämmelser kunde utfärdas för landet i dess helhet eller for viss del därav. De återfarms i BS. Bestämmelserna tillämpliga endast

var inom områden för vilka det särskilt förordnats att de skulle tillämpas. Det ankom i första hand på kommunfullmäktige att meddela sådana förordnanden. Dessa skulle sedan fastställas länsstyrelsen. Inom

av områden med utomplansbestämmelser gällde bl.a. att byggnad inte fick uppföras med mindre tomtplatsen kunde lämpad för den

anses tillämnade bebyggelsen och byggnadens behov vatten- och

avloppsanordningar kunde tillgodoses. Det fanns också möjlighet att

en för viss landsdel utomplansbestämmelser med annat innehåll än

en ge det som framgick BS. Avsikten att denna möjlighet skulle

av var utnyttjas med stor restriktivitet. Sådana regler gällde endast för vissa delar Stockholms skärgård.

Genom lagändringar som trädde i kraft 1973 prop. 1972:111 bilaga 2 och bet. CU35, rskr. 348 ändrades förutsättningarna för glesbebyg-

gelserätten så att prövningsgrundema i princip blev de för

samma som tätbebyggelse. Detta genomfördes så att utomplansbestämmelsema i BS gjordes tillämpliga på landet i dess helhet och att det i dessa bestämmelser togs ett krav på att valet av plats för den tillänmade bebyggelsen

skulle lämplig från allmän synpunkt. Prövningen kunde dock ske i

anses

ärenden om byggnadslov.

Det bör slutligen påpekas att praxis mot slutet av byggnadslagens

giltighet sådan att i princip all bostadsbebyggelse bedömdes som

var

tätbebyggelse.

2.1.2 Plan- och bygglagen Inledning Iplan- och bygglagen l987:lO, PBL, prop. l98586:l, PBL-propositionen, bet. l98687:BoUl, rskr. 27 finns bestämmelser om och på vilka villkor som vissa åtgärder får vidtas när det gäller olika slag av

anläggningar och annat ingår i bebyggelse. Bland dessa villkor

som

ingår att anläggningarna m.m. skall ges vissa egenskaper. Kommunerna

skall övervaka att villkoren efterlevs. I ett stort antal fall får arbetena inte påbörjas utan ett särskilt tillstånd lov från kommunen.

- -

Vissa begrepp i PBL, m.m. PBL reglerar rätten att vidta åtgärder. Detta begrepp sönderfaller i att bygga, riva, schakta, fylla resp. att vidta annan åtgärd. Åtgärden att

bygga indelas i sin tur i nybyggnad och ändring av byggnad. Nybyggnad

benämns ibland uppförande. Begreppet ändring av byggnad sönderfaller i tillbyggnad och annan ändring. Tillbyggnad är att utöka en befintlig byggnad, dvs. det omfattar även påbyggnad. Att vidta annan ändring beskrivs ta i anspråk, inreda, installera, färga m.m. I två fall de-

som om

finieras ändring ombyggnad. Det ena är om byggnaden änd-

arman som

på ett sätt dels fordrar bygglov, dels avsevärt förlänger brukstiras som den för byggnaden eller del den. Det andra är om byggnaden eller

en av

del byggnaden inreds i syfte att väsentligt förändra användningen

en av 3 kap. 11 §.

PBL har bestämmelser om anläggningar, anordningar, tomter, allmän-

platser samt områden för andra anläggningar än byggnader. Anläggna ning, inte definieras i lagen, är ett sammanfattande uttryck för

som

byggnader, nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, Skidbackar med liñar,

kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshanmar, friluñsbad,

motorbanor, golfbanor, upplag, materialgårdar, tunnlar, bergmm, fasta

cisterner och liknande, radio- och telemaster, torn, vindkraftverk, murar, plank, parkeringsplatser, begravningplatser och anläggningar för vatten, avlopp och energi samt bullerskydd och liknande. Hit hör också sådana anläggningar för trafik och bilparkering inte faller under begreppet

som allmän plats. De i PBL viktigaste anläggningarna är byggnaderna. Inte heller det begreppet definieras i lagtexten. Enligt praxis räknas som byggnad en varaktig konstruktion tak och väggar står på marken

av som och som är så stor att människor kan uppehålla sig i den. Domstolama har hañ en ganska vid tolkning av denna definition. Som byggnader har således räknats även mindre varaktiga eller flyttbara konstruktioner såsom vasshyddor, kiosker samt långtidsuppställda tält, campingvagnar och husbåtar. Kravet på förekomsten av väggar har inte upprätthållits strikt när det gällt sol- och regnskydd olika slag. Även ganska små

av byggnader såsom lekstugor och hundkojor har räknats byggnader,

som om de haft en inte obetydlig höjd. Konstruktioner, t.ex. cisterner, som i storlek motsvarat en byggnad har bedömts som en sådan, även om människor faktiskt inte kunnat vistas i den Plan- och bygglagen En

kommentar, Didön mfl. s. 408 tf. Med tomt avses i PBL mark som utgör en för bebyggelse avsedd enhet Didon mil. s.l7l. Betydelsen är alltså en delvis annan än den som ordet har i exempelvis fastighetsbildningslagen och naturvårdslagen. Begreppet synes bl.a. innefatta på området befintlig vegetation. Områden för andra anläggningar än byggnader är mark för exempelvis Skidbackar, campingplatser mm. Allmän plats är i PBL ett sammanfattande uttryck för gator, vägar, torg och parker. Det är således ett annat begrepp än det används i allmänna

som ordningsstadgan. Anordning ett samlande begrepp för

synes vara permanenta föremål som antingen ingår i byggnader eller andra anläggningar eller som finns på tomter, allmänna platser eller områden för andra anläggningar än byggnader. Dit hör ljusanordningar, skyltar, lyktor, vägräcken m.m.

Särskilt om bygglov Bestämmelserna om bygglov finns i 8 kap. PBL. Kapitlet inleds med ett antal paragrafer som anger bygglovspliktens omfattning för olika tillfallen. Därvid gäller särskilda regler för områden med detaljplan och för en- eller tvåbostadshus, småhus. Beträffande de sistnämnda gäller olika regler beroende på åtgärden skall vidtas inom detaljplan eller utom

detaljplan och när huset inte ligger inom detaljplan om det är fråga

- om samlad bebyggelse eller inte. Samlad bebyggelse föreligger om bebyggelsegruppen utgörs av 10-20 hus och de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark o.d. bet. 198687:BoU1 s. 100. Kommunen kan genom detaljplan eller områdesbestämmelser i viss utsträckning reglera bygglovspliktens omfattning.

Bakgrunden till detta angavs i PBL-propositionen 81 så att en

prövning genom samhällets organ i princip har två syften, nämligen att tillse dels att åtgärden är lämpligt lokaliserad, utformad och utförd med hänsyn till samhällets intressen, dels att den är lämplig sett från grarmars synpunkt. Det borde därför enligt propositionen vara möjligt att avstå från prövning när varken samhällets eller grannars rätt träds fömär. Att uttömmande beskriva detta i lagen ansågs inte meningsfullt. Enligt departementschefen var det kommunerna med deras ansvar för den lokala miljön som hade de bästa möjligheterna att bedöma när de angivna situationerna var för handen. I frågan om kommunerna skulle ha rätt att

både öka och minska bygglovsplikten ansåg departementschefen att det

farms skäl som talade for enbart en möjlighet att minska bygglovsplikten, men att möjligheten att besluta i skärpande riktning erfordrades framför allt för att lösa bevarandefrågoma.

Den materiella prövningen av en ansökan om bygglov sker mot PBL:s regler i 2 och 3 kap. och de bestämmelser i detta avseende som utfärdats med stöd av bemyndiganden i PBL.

Generella bestämmelser avseende byggnader Bygglov krävs aldrig för nybyggnad av eller åtgärder med de av totalförsvarets byggnader som är av hemlig natur.

I övrigt krävs bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader

och för att ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilken byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov lämnats. Vidare krävs bygglov för vissa väsentliga ändringar av byggnaders konstruktion samt installation och

väsentliga ändringar va-anläggningar och hissar. För småhus gäller

av vissa undantag. Bygglov krävs t.ex. inte för s.k. friggebodar och anordnande av mindre uteplatser i anslutning till småhus, om det sker längre från grarmtomt än 4,5 m.

Undantag inom områden utanför detaljplan I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas detaljplan, krävs

av bygglov endast för att ta i anspråk eller inreda byggnaden helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål. Vidare är va-installationer bygglovsfria om ett småhus skall vara anslutet till en egen anläggning, liksom vissa ändringsåtgärder beträffande sådana hus.

För småhus som även ligger utanför samlad bebyggelse gäller att också mindre tillbyggnader och alla komplementbyggnader, och

murar plank som uppförs längre från gräns till granntomt än 4,5 samt vissa

m mera omfattande ändringsåtgärder är bygglovsbefriade. Det bygglovsbefriade området omfattar även åtgärder inom 4,5 från tomtgräns i de

m fall den berörde medger att åtgärden utförs.

grannen

Särskilda bestämmelser för områden med detaljplan

Inom områden med detaljplan gäller en utökad bygglovsplikt. Bygglov krävs för vissa åtgärder om en byggnads yttre utseende därigenom avsevärt pâverkas. Denna punkt är något modifierad vad gäller omfärgning av småhus. Vidare krävs bygglov för att sätta eller väsentligt ändra

upp skyltar eller ljusanordningar. Att uppförande av och åtgärder med de eljest bygglovsfria ekonomibyggnadema är bygglovspliktigt inom detaljplan framgår av det föregående.

Kommunala beslut bygglovspliktens omfattning

om Kommunen kan i viss utsträckning reglera bygglovspliktens omfattning genom bestämmelser i deltaljplaner eller områdesbestämmelser. Sådan reglering kan göras både i mildrande och skärpande riktning. Således får kommunen besluta att bygglov inte krävs för att på det sätt närmare

som anges i planen eller områdesbestämmelsema uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader, göra mindre tillbyggnader och bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader samt vissa ytterligare installations- och ändringsåtgärder.

För områden som utgör en värdefull miljö får kommunen bestämma att bygglov också krävs för vissa åtgärder som eljest skulle vara bygglovsfria, t.ex. omfärgning av småhus inom ett område som omfattas av en detaljplan. Vidare får kommunen, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov krävs för att inom områden inte omfattas

som av

detaljplan uppföra eller ändra eljest bygglovsfria ekonomibyggnader.

Slutligen kan bygglovsplikt införas för ljusanordningar inom skyddsom-

råden för vissa verksamheter och för skyltar och ljusanordningar inom

värdefulla bebyggelsemiljöer när ljusanordningarna ocheller skyltarna

eljest är bygglovsñia.

Bestämmelser bygglov för andra anläggningar än byggnader

Åtgärder med försvarets hemliga anläggningar är alltid bygglovsfria.

Generellt gäller bygglovsplikt för vissa angivna idrotts- och fritidsan-

läggningar, upplag och materialgårdar, vissa tunnlar och bergrum, vissa

cisterner för kemiska produkter visst slag, vissa master och

m.m. av tom, större vindkraftverk bl.a. om de uppförs i närheten av tomtgräns,

och plank, parkeringsplatser anordnas utomhus samt för bemurar som

gravningsplatser. Vissa mindre anläggningar är dock undantagna. Vidare

kan kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser bestämma att bygglov inte krävs för att på det sätt närmare anges i planen eller

som bestämmelserna utföra eller ändra de anläggningar som eljest är

bygglovspliktiga.

Förutsättningar för bygglov

Områden med detaljplan

Ansökningar bygglov skall bifallas om tre förutsättningar är upp-

om fyllda, dels skall åtgärden inte strida mot den gällande detaljplanen, dels skall den fastighet och den byggnad eller anläggning på vilken åt-

annan gärden skall utföras stämma överens med detaljplanen och med den fastighetsplan gäller för området, dels skall åtgärden kunna antas upp-

som fylla kraven i 3 kap. PBL. Ansökningar skall bifallas även om fastigheten eller anläggningen awiker från planen i de fall awikelsen godtagits

mindre avvikelse vid bygglovsprövning enligt PBL eller vid en som en

fastighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen 1970:988. Vidare

skall lov lämnas till vissa i huvudsak inre åtgärder oavsett om avvi-

- kelsen godtagits mindre avvikelse eller Slutligen får lov lämnas

som till åtgärder innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastig-

som

hetsplanen, awikelsema är förenliga med syftet med planen och

om samtliga awikelser ligger inom denna ram.

Områden utanför detaljplan Ansökningar om bygglov for åtgärder inom områden inte omfattas

som av detaljplan skall bifallas åtgärden uppfyller kraven i 2 kap. PBL

om dvs. de allmänna intressen som skall beaktas, inte omfattas krav på

av detaljplan, inte strider mot områdesbestämmelser och kan antas uppfylla kraven i 3 kap. PBL. Vissa lättnader gäller för kompletteringsåtgärder. Dessa lättnader är större for småhus än för andra byggnader. Med

kompletteringsåtgärder avses att uppföra komplementbyggnader, göra

mindre tillbyggnader samt vissa inre och yttre åtgärder med byggnader

och underhållsåtgärder på särskilt värdefulla byggnader. Bygglov får

vidare lämnas till åtgärder innebär mindre avvikelser från områdes-

som bestämmelser, om avvikelsema är förenliga med syftet med bestämmelserna.

Kraven i 3 kap. PBL I 3 kap. l-8 föreskrivs ett antal krav byggnader. De

är samman-

fattningvis följande:

-Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt är lämpligt med

som hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena

på platsen 1 §.

-Byggnader skall ha en yttre form och färg, som är lämplig för byggnaderna som sådana och god helhetsverkan 1 §.

ger en -Byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen 2 §. -Inverkan på grundvattnet kan skadlig för omgivningen skall

som vara

begränsas 2 §.

. -Ifråga om byggnader som skall placeras under markytan skall i skälig omfattning beaktas att användningen marken över byggnaderna inte

av försvåras 2 §.

-Byggnader skall medge god hushållning med energi. Denna bestäm-

melse kompletteras med särskilda regler övergång mellan olika

om upp-

värmingssystem m.m. 3 §.

-I områden där knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma skall byggnader medge god hushållning med vatten 3 §. -Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar skall ha betryggande bärförmåga, stadga och beständighet 4 §.

-Övriga byggnadsdelar skall ha en med hänsyn till ändamålet tillfredsställande hållfasthet 4 §. -Byggnader skall lämpliga för sitt ändamål och möjlighet till

vara ge trevnad, god hygien, en god arbetsmiljö och ett tillfredsställande inomhusklimat 5 §. -Byggnader skall ge ett tillfredsställande skydd mot olycksfall, mot

uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand 6 §.

-Avfall skall kunna tas om hand och forslas bort från byggnader på ett tillfredsställande sätt 6 §. -Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde, skall vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsfömiåga och inrättade så att bostäderna och lokalerna blir tillgängliga för och kan användas av dessa personer. Denna bestämmelse kompletteras med särskilda bestämmelser om hissar i vissa fall 7 §. -Byggnader skall utföras med sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och driñskostnader begränsas 8 §.

Dessa krav gäller ny- och tillbyggnader, som fordrar bygglov för att

utföras.

Vissa avsteg från tillgänglighetskravet i 7 § får göras vad gäller småhus, det är befogat med hänsyn till terrängen och vad gäller arbetslo-

om kaler med hänsyn till arten av verksamheten.

De tidigare angivna kraven skall vidare uppfyllas i skälig utsträckning

när det gäller ny- och tillbyggnader, som får utföras utan lov, och andra ändringar av en befintlig byggnad än till- och ombyggnad 3 kap. 9 och 10 §§-

Bestämmelserna i 7 och 8 avseende energihushållning, tillgänglighet samt reparations-, underhålls- och driñekonomi omfattar dock inte fritidshus med högst två bostäder. För sådana hus gäller vattenhushåll-

ningskravet endast i skälig utsträckning. 3 kap. 9 och 10 §§.

Beträffande takskyddsanordningar, portar och liknande samt avfallshämtning gäller vissa speciella bestämmelser för äldre hus 17 kap. 20 §-

Det förhållandet att tillbyggnader och ändringar av byggnader i större

eller mindre utsträckning skall uppfylla samma krav som nybyggnader

innebär att byggherren kan tvingas ändra även delar av byggnaden som inte direkt berörs den planerade tillbyggnaden eller ändringen. Änd-

ringar på det översta planet i ett hus kan t.ex. fordra att ledningarna byts i hela huset eller att huset måste förses med hiss s.k. följdkrav.

När det gäller ombyggnader är regleringen något annorlunda uppbyggd. Här har föreskriftsrätten -inom de ramar som anges i 3 kap. 1-8

delegerats till regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-

mer 3 kap. 10 16 kap. 1 §. Med stöd av detta bemyndigande har regeringen i 3 § plan- och byggförordningen 1987:383, PBF, föreskrivit att de ombyggda delarna av en byggnad skall tillföras vissa egen-

skaper.

Vid alla ändringar av byggnader gäller att hänsyn skall tas till byggnadens särdrag och förutsättningar samt till historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden, vilket framgår av 3 kap. 10 och 12 varsamhetskravet.

Vad som nu sagts om byggnader gäller på motsvarande sätt också för andra anläggningar än byggnader 3 kap. 14 §.

Föreskrifter meddelade med stöd av PBL

Plan- och byggförordningen

Enligt 16 kap. 1 § PBL har regeringen rätt att meddela de föreskrifter

krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs om till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa eller för en lämplig utfomming bl.a. byggnader och andra anläggningar. Denna möjlighet

av har inte utnyttjats av regeringen, utom då det gäller ombyggnader. Sädana regeringsföreskriñer förutsätts nämligen i 3 kap. lO § PBL, efter-

PBL själv inte innehåller några krav på ombyggnader utöver varsom samhetskravet. Föreskrifterna om ombyggnader finns i plan- och byggförordningen 1987:383, PBF.

Kommunen kan genom föreskrifter i detaljplan eller områdesbestämmelser bestämma lägre krav på ombyggnader än dem som anges i 3 § PBF under förutsättning att bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara egenskaper 3 kap. 10 § PBL.

Regeringen har en generell rätt att medge undantag från föreskrifterna i 3 § PBF.

När ombyggnaden sker i etapper får byggnadsnämnden medge an-

stånd under viss tid senare ombyggnadsetapp med uppfyllande av ett eller flera av egenskapskraven i 3 § PBF.

Nybyggnadsreglema

Som nämnts har regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer enligt 16 kap. 1 § PBL rätt att meddela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa eller för en lämplig utformning av bl.a.

byggnader och andra anläggningar. Med stöd härav har regeringen be-

myndigat Boverket att meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av ett antal av föreskrifterna i PBL och i PBF.

Med stöd av regeringens bemyndigande har Boverket i Nybyggnads-

reglerna BFS 1988:18, NR, meddelat tillämpningsföreskrifter till ett

antal bestämmelserna i 3 och 9 kap. PBL. Bestämmelserna i NR gäl-

av ler för sådana nybyggnader, som kräver bygglov. De skall i skälig ut-

sträckning tillämpas också i fråga byggnader som får uppföras

om nya utan lov. Dessutom reglerar NR vissa krav beträffande tomter och arbeten.

Handläggningen av lovärenden 8 kap. 19-33 §§

Ansökningar om lov skall göras hos byggnadsnänmden. De skall vara

skriftliga om det inte är fråga om enkla åtgärder. I samband med ingri-

pande mot olovligt byggande kan byggnadsnänmden utan ansökan pröva

frågor om lov.

När ansökan görs skall de ritningar och beskrivningar och uppgifter i övrigt lämnas behövs för prövningen. Är ansökningshandlingarna

som

ofullständiga kan byggnadsnänmden förelägga sökanden att komplettera

dem.

I frågan om vilka handlingar som erfordras anförde departementsche-

fen i PBL-propositionen prop. l98586:1 s. 319 fl:

De ritningar, beskrivningar, beräkningar etc. som behövs som underlag för bygglovsbeslut bör tillräckligt utförligt och tydligt utvisa att

vissa grundlägggande villkor eller förutsättningar för byggandet kan

uppfyllas. Härvid tänker jag inte enbart på förutsättningar som rör

överensstämmelse med plan och på utformningen av projektet, utan även på vissa övergripande säkerhets- och hälsoskyddsaspekter m.m.,

samt kontrollförutsättningar. Vad som bör redovisas är t.ex. grund-

läggningssättet, möjligheten att tillfredsställande avbördning av avlopps-, dränerings- och ytvatten samt förutsättningar för att tillfredsställande brandskydd, energihushållning, ventilation, tillgänglig-

het och skydd mot buller och luftförorening. Vid större arbeten bör

också redovisas omfattningen och kvaliteten på den kontroll arbe-

av tena som byggherren avser att utföra.

I lagtexten bör emellertid inte dessa grundläggande aspekter närmare preciseras, eftersom de egentligen omspänner de flesta föreskrifterna i 3 kap. Meningen är att byggnadsnänmden själv skall kunna

bestämma hur ingående prövningen behöver dessa aspekter,

göras ur innan bygglov lämnas. Avgörande härvidlag bör nämndens kän-

vara nedom den sökandes kvalifikationer och ansvarskänsla samt

om projektets art och omfattning. Kompetenta byggherrar med lång erfarenhet och dokumenterat ansvar för sin produktion skall inte behöva

underkastas någon detaljkontroll. Huvudsaken är att nämnden beaktar att det finns förutsättningar för att byggherren kan komma att uppfylla samtliga krav under arbetets gång. Omfattningen den kontroll

av som byggherren själv kommer att utföra bör få stor betydelse vid denna

bedömning.

För ärenden om bygglov gäller således att byggnadsnämnden får

anpassa sin granskning av ritningar och övriga handlingar till den sökta åtgärdens art och omfattning och till byggherrens kvalifikationer. Nänmden skall i beslutet om bygglov fastställa de ritningar och övriga handlingar som legat till grund för lovet.

Enligt PBL-propositionen 310 bygger lagens bestämmelser om

byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll på principen att byggherren har

huvudansvaret för att bestämmelserna iakttas. Detta förutsätter för-

en bättrad kontroll av byggherren själv. Departementschefen anförde 312 f i denna fråga:

Ansvaret för att en byggnad produceras på ett sådant sätt att den får goda kvaliteter bör enligt min uppfattning i första hand vila på den som för egen räkning utför eller låter utföra arbeten som regleras i PBL, byggherren. I detta huvudansvar bör ingå att välja projektorer

och byggproducenter har tillräckliga medel för att åstadkomma

som de önskade kvalitetema och även att kontrollera att kvalitetema verk-

ligen uppnås. Den ökade samordning, kvalitetsstyming och kontroll inom byggandet som jag anser nödvändig bör tillgodoses genom att byggherrar, projektorer och producenter effektiviserar och även ökar

sina insatser och sina egna kontroller i dessa avseenden. Det bör vara ett gemensamt ansvar för byggbranschen att utveckla metoder med vilkas hjälp ett byggande med jämn och hög kvalitet kan åstadkommas och att verka för att metoderna också används. Det är däremot inte rimligt att samhället byggnadsnämndema generellt sett skall

- behöva öka kontrollen. Byggnadsnämndens huvuduppgift i samband

med bygglovsprövningen bör vara att se till att vissa grundläggande förutsättningar för ett projekt är uppfyllda. Det bör i princip därefter vara tillfyllest att byggnadsnämden gör en rationell men begränsad

kontroll att byggherren har tagit sitt ansvar. Sedan byggnaden har

färdigställts bör dock nämnden kontrollera att byggnaden har nöd-

vändiga funktioner då den skall tas i bruk och att det även finns förut-

sättningar för att funktionerna skall kunna bibehållas under byggna-

dens uppskattade brukstid.

Byggnadsnämnden skall alltid godta typgodkända eller tillverknings-

kontrollerade material i de avseenden godkännandet eller kontrol-

m.m.

len gäller.

Innan lov länmas, skall byggnadsnämnden bereda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs samt

känd hyresgästorganisation eller förening av hyresgäster som är berörd

tillfälle att yttra sig över ansökan, åtgärden innebär mindre avvikelse

om från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller om den skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser. Ett ärende om lov får inte avgöras utan att sökanden underrättats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom att yttra sig över det.

Begärs tillstånd till expropriation eller påbörjas arbete med att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör byggnad eller mark som omfattas av ansökan om lov, får byggnadsnänmden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess att ärendet om expropriation avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökan om lov kom till byggnadsnämnden, skall dock ansökan avgöras utan dröjsmål. När det gäller ärenden om rivningslov, skall nämnden meddela

beslut om anstånd om upprustningsåläggande begärts enligt bostadssa-

neringslagen 1973:531.

Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för verksamheter där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning får lämnas

endast om det föreligger ett yttrande från yrkesinspektionen över åtgär-

dens lämplighet från arbetsmiljösynpunkt och i de fall det är känt vil-

ket slag av verksamhet det är fråga om om det av yttrandet framgår att

skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbets-

tagarna har fått tillfälle att yttra sig över ansökan. Organisation som fö-

reträder arbetstagare skall också yttra sig över ansökningar som avser

tillfälligt bygglov för personalbostäder för sammanlagt mer än tio boen-

de. Vidare får bygglov lämnas endast efter medgivande av hyresnämnden för åtgärder utöver lägsta godtagbara standard enligt bostadssane-

ringslagen 1973:531, om en organisation av hyresgäster motsatt sig att

åtgärderna vidtas.

Om byggnadsnänmden finner anledning att anta att en åtgärd som

kräver lov fordrar tillstånd även av någon annan myndighet, skall nämnden upplysa sökanden om detta.

Beslut varigenom ett ärende om lov avgörs, skall innehålla skälen till beslutet i enlighet med vad som gäller enligt förvaltningslagen

1986:223. Beslut varigenom lov lämnas skall ange lovets giltighetstid,

de anmälningar och besiktningar behövs för tillsyn och kontroll

som samt de villkor och upplysningar i övrigt behövs. De villkor som

som kan föreskrivas är endast sådana har stöd i lagen. Här avses t.ex. att

som åtgärden skall utföras på visst sätt eller att en viss byggnad skall rivas. Det kan också fråga att handlingar visst slag skall ges in till

vara om av nänmden.

I beslutet bygglov eller kan nämnden bestämma att kon-

om senare struktionshandlingar och andra handlingar skall ges till nämnden in-

arbetena påbörjas. Sådana handlingar skall granskas av nämnden. nan Byggherren skall undrerrättas resultatet av granskningen. Nämnden

om kan även i beslutet om lov föreskriva att handlingar som beskriver byggnaden i färdigt skick skall till nämnden, när arbetena har avslutats.

ges

Byggnadsnämndens granskning kan således ske i två led. I denna fråga anförde departementschefen i PBL-propositionen s. 320

Sedan byggnadsnämnden i beslut bygglov har lagt fast förutsätt-

ningarna för de sökta åtgärderna de efter eventuella justering-

så som

har redovisats i ansökningshandlingarna för bygglovet, ankommer

det på byggherren att ansvara för att genomförandet sker i enlighet

med beslutet och gällande tekniska bestämmelser. För sådana projekt

fordrar omfattande projektering behövs en stor mängd

som en mer

handlingar i form konstruktionshandlingar, beskrivningar, datablad

och byggherren mäste därför som regel anlita sakkunniga pro-

m.m.

jektörer för dessa arbeten. Av och tidsskäl kan dessa hand-

resurs-

lingar inte alltid i sin helhet granskas av byggnadsnämndens tjänstemän. Enligt min mening bör byggnadsnämnden i beslutet kunna be-

stämma att vissa handlingar skall ges till nämnden en viss tid innan

arbetena påbörjas, så att tjänstemännen hos nämnden när så behövs

kan kontrollera att projekteringen har följt de fastlagda förutsättningarna och gällande bestämmelser. De handlingar det då främst är fråga om är sådana, vilka enligt nämndens bedömning innehåller viktiga tekniska uppgifter, det i det enskilda fallet är särskilt me-

som - ningsfullt att kontrollera. För mindre arbeten bör emellertid byggnadsnämndens granskning av byggherrens redovisning av tekniska detaljer, avsedda kontroller m.m. normalt ske innan bygglovsbeslutet meddelas.

Den granskning av handlingar som som utförs efter tillståndsbeslutet bör lämpligen resultera i ett utlåtande från byggnadsnänmden. Utlåtandet bör redovisa de avvikelser från gällande bestämmelser som

byggnadsnämnden upptäckt vid sin granskning. Det skall däremot inte anses innefatta ett uttryckligt godkännande av de granskade handling-

ama och deras innehåll i de delar som inte berörts i utlåtandet.

Efter att ha redovisat viss kritik från lagrådet fortsatte departementschefen s. 321

Jag vill då först erinra om att de ritningar och övriga handlingar som är nödvändiga för prövningen av om frågan om lov över huvud taget kan lämnas skall både granskas och fastställas av byggnadsnämnden.

Om lov lämnas gäller att de handlingar byggnadsnämnden däref-

som ter finner anledning att kräva skall granskas av nämnden 8 kap. 29 § andra stycket. Vidare skall som jag nyss anförde byggherren

- underrättas om resultatet granskningen. Detta sker inte i fonn av

av ett uttryckligt fastställande utan genom besked som anger vad nämn-

den har iakttagit vid granskningen av de infordrade handlingarna. Det

ligger i sakens natur att nämnden därvid särskilt uppmärksammar byggherren på sådant som är oklart eller tveksamt.

Eñer att häreñer ha redogjort för svårigheterna med att i alla delar granska en byggnad med avseende på olika funktioner under ritningsstadiet anförde departementschefen 322:

Detta är alltså anledningen till att jag har velat undvika det missvisan-

de uttrycket godkännande när det gäller de detaljerade projekte-

ringshandlingama. Däremot anser jag att byggnadsnänmden, i och med att den i samband med bygglovsprövningen fastställer de handlingar som ligger till grund för lovet, tar på sig ett ansvar för att byggherren vid projekteringen skall skall kunna utgå från dessa handlingar.

I propositionen 321 f och 741 f anges mera i detalj vad departementschefen ansåg borde prövas av byggnadsnämnden.

Sökanden och andra berörda skall omedelbart underrättas innehål-

om let i det beslut varigenom ett ärende lov avgörs. Om beslutet gått

om någon emot, skall han även underrättas hur man överklagar och om

eventuella skiljaktiga meningar.

Ett bygglov upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två

år och avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov.

Förhandsbesked

I frågan lokalisering åtgärder som kräver bygglov kan besked i

om av lokaliseringsfrågan på ansökan lämnas i form förhandsbesked 8 kap.

av 34 §.

Den bedömning görs i ett ärende bygglov innefattar ofta två

som om

moment, dels tillåtligheten från planmässig synpunkt av den sökta åtgär-

den i och för sig, dels den närmare utfommingen i estetiskt avseende och det tekniska utförandet. Till undvikande onödig projektering infördes

av därför med PBL möjligheten att erhålla förhandsbesked. I ett ärende om förhandsbesked prövas således i första hand om en byggnadsåtgärd över huvud taget kan tillåtas på platsen, dvs. närmast en prövning av markens lämplighet för den den avsedda åtgärden. Även andra aspekter kan emellertid tas med i bedömningen, t.ex. den tilltänkta platsen är

lämplig med hänsyn till de krav i 3 kap. rör anpassningen till om-

som givningen.

Om förhandsbesked givits att åtgärden kan tillåtas är byggnadsnämn-

den vid bygglovsprövningen bunden av sitt ställningstagande i förhands-

beskedet. Den senare prövningen får då avse endast sådana frågor som inte omfattas förhandsbeskedet. Ett sådant tillstånd gäller i två år.

Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning 9 kap.

Den för räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-

som egen eller markarbeten byggherren skall till att arbetena utförs enligt be-

se stämmelserna i PBL och enligt föreskrifter och beslut som meddelats med stöd lagen. Han skall också till att kontroll och provning ut-

av se förs i tillräcklig omfattning. Arbetena skall planeras och utföras med

aktsamhet så och egendom inte skadas och så att minsta

att personer obehag uppkommer.

För arbeten kräver lov skall det ñnnas en ansvarig arbetsledare

som

har utsetts byggherren. Om arbetena är av mindre omfattning, som av kan dock byggnadsnänmden bestämma att ansvarig arbetsledare inte skall utses. Till ansvarig arbetsledare f°ar utses endast den som har s.k.

riksbehörighet eller den byggnadsnämnden godkänner för visst ar-

som bete. Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på rätt sätt. Han skall också vara närvarande vid byggnadsnänmdens besiktningar.

Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden,

det inte är uppenbart obehövligt, hålla samråd. Till detta skall bl.a. om den ansvarige arbetsledaren, entreprenören och projektören kallas. Vid

samrådet skall genomgång arbetenas planering, de åtgärder

en göras av

för besiktning, tillsyn och kontroll är nödvändiga för att byggnaden

som skall uppfylla egenskaperna och funktionema i 3 kap. PBL samt den samordnings behövs. Över samrådet skall föras protokoll. Bestäm-

som melsen detta samråd infördes ett led i försöken att lösa proble-

om som

med s.k. sjuka hus prop. 199091:l45, bet. BoU:l9, rskr. 353 . men Syftet skall att tillsammans med den ansvarige arbetsledaren och

vara

övriga i byggprocessen inblandade parter igenom byggprojektet och

därvid uppmärksamma byggnads egenskaper och funktioner med

inriktning särskilt på ventilationssystem, byggmaterial och fuktskydd.

När byggnad eller anläggning skall uppföras, byggas till el-

en annan ler på annat sätt ändras eller när den skall rivas och åtgärden kräver bygglov eller rivningslov, skall den ansvarige arbetsledaren göra anmälan till byggnadsnämnden innan arbetena påbörjas och när de har slutförts. Om ansvarig arbetsledare inte har blivit utsedd, skall byggherren göra anmälningarna. Byggnadsnämnden får medge befrielse helt eller delvis från anmälningsskyldigheten. Den får också i beslutet om lov föreskriva att anmälan görs vid andra tillfällen. När anmälan inkommer

en till byggnadsnämnden att byggnad skall uppföras eller byggas till

om en eller anläggning skall utföras eller väsentligt ändras, skall

att arman

nämnden skyndsamt låta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller anlägg-

ningen och utmärka dess höjdläge, det är motiverat med hänsyn till

om förhållandena på och omständigheterna i övrigt. Är byggnaden

platsen

eller anläggningen till sitt läge direkt beroende av gränsen till en grannes fastighet, kallas till utstakningen.

skall grannen

Byggnadsnämnden skall i erforderlig omfattning besikta arbeten

som

kräver bygglov. Slutbesiktning skall göras, om det inte är uppenbart

onödigt, och skall alltid göras, byggherren eller yrkesinspektionen

om begär det. Byggnadsnämnden får, byggnaders och andra anläggning-

om ars egenskaper och funktioner inte på ett enkelt sätt kan iaktas och bedömas vid nämndens besiktningar, begära att byggherren skall förete bevis av sakkurmig om att egenskaperna och funktionerna uppfyller kraven i 3 kap. Byggnadsnänmden skall utfärda skriftligt bevis om vad

som förekommit vid besiktningar.

2.1.3 Byggproduktlagen EES-avtalet innebär skyldighet för Sverige att genomföra EG-rådets

en direktiv av den 21 december 1988 tillnärrnning medlemsstaternas

om av lagar och andra författningar rörande byggprodukter 89 106EEG, det s.k. byggproduktdirektivet.

Riksdagen har inför ikraftträdandet EES-avtalet antagit bygg-

av en produktlag prop. 199293:55, bet. BOU6, rskr. 154, SFS 1992:1535. Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom den lagstiftningen och bestämmelser skall utfärdas med stöd den uppfyller

som av

Sverige sina skyldigheter enligt avtalet.

Byggproduktdirektivet

Byggproduktdirektivets syñe är att underlätta handeln med byggprodukter inom EG genom att undanröja tekniska handelshinder mellan länderna samtidigt som länderna ansvarar för säkerheten för människor, djur och egendom och för att allmänt välbefinnande tillgodoses. Byggproduktdirektivet omfattar produkter som tillverkats för att infogas i byggnader och andra anläggningar och har betydelse för någon

som av sex angivna egenskaper de väsentliga kraven hos den färdiga byggnaden

- -

eller anläggningen. Kraven avser bärfönnåga stadga och beständighet,

brandskydd, hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, bullerskydd samt energihushållning och värmeisolering. Kraven

skall uppfyllas under en ekonomiskt rimlig livslängd.

Begreppet byggprodukt är inte synonymt med med begreppet byggvara enligt vedertaget svenskt språkbruk. Direktivet omfattar inte bara byggnader utan också anläggningar såsom slussar, dammar, tunnlar,

vägar, bassänger och tankar. Som byggprodukter kommer sannolikt inte att räknas prefabricerade skåp och köksinredningar. Däremot kommer dammluckor, jämvägsräls och delar i brokonstmktioner med all samolikhet att räknas dit. Medlemsländema skall vidta alla åtgärder är nödvändiga för att som till att byggprodukter får släppas ut på marknaden endast om de är se lämpliga för avsedd användning mot bakgrund de väsentliga kraven. av Vidare skall länderna inte hindra produkter, uppfyller direktivets som bestämmelser, att fritt distribueras, saluhållas eller användas inom sina territorier. En byggprodukt skall förutsättas vara lämplig för avsedd användning, försedd med det s.k. EG-märket. Produkter, är mindom den är som av betydelse med hänsyn till hälsa och säkerhet, skall dock få släppas ut re på marknaden efter blott en försäkran från tillverkaren om att produkten överensstämmer med allmänt erkänd och tillämpad teknik. Sådana produkter får inte förses med EG-märket. Den planerade förteckningen över sistnämnda slag produkter föreligger ännu inte. av De produkter får förses med EG-märket skall antingen överenssom stämma med s.k. teknisk specifkation, vilket innebär att den överen ensstämmer med någon vissa reglerade standarder, eller genom ett av särskilt förfarande ha konstaterats överensstämma med de sex väsentliga kraven. Byggproduktdirektivet innehåller också regler marknadsövervakom

ning och ingripanden då det visat sig teknisk specifikation eller

att en produkt inte uppfyller direktivets krav.

Byggproduktdirektivet förvaltas ständig byggkommitté vilken

av en

fimgerar ett berednings- och verkställighetsorgan EG-kommis-

som sionen

Byggproduktlagen

Byggproduktlagen innehåller i stor utsträckning bemyndiganden för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela som

föreskrifter införandet byggproduktdirektivets krav i Sverige.

om av Byggprodukt definieras i lagen produkt som är avsedd att stasom en

digvarande ingå i byggnad eller anläggning och som har bety-

en arman delse för byggnadsverkets egenskaper med avseende på de sex väsent-

liga kraven. I lagen stadgas dels att byggprodukter skall vara lämpliga

för avsedd användning för att få ingå i ett byggnadsverk, dels att byggprodukter som uppfyller kravet på lämplighet enligt lagen eller enligt föreskriñer meddelats med stöd lagen får släppas ut på marknaden

som av och användas för avsett ändamål.

Vidare ges i byggproduktlagen regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer bemyndigande att meddela föreskrifter i fyra

avseenden för att uppfylla Sveriges åtaganden enligt internationella

överenskommelser. Dessa är föreskrifter krav på byggprodukter för de

om att

skall lämpliga för avsedd användning utifrån de väsentliga kra-

vara sex ven, om bestyrkande om överensstämmelse med gällande krav beträf-

fande byggprodukter, märkning byggprodukter förutsätt-

om av som ning för att produkten skall få släppas ut på marknaden och användas

och om sådana byggprodukter är mindre betydelse med

som av hänsyn till hälsa och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat försäk-

en ran om byggproduktemas överensstämmelse med allmänt erkänd och

tillämpad teknik.

Slutligen innehåller lagen regler tillsyn och överklaganden

om m.m.

2.1.4¶Lagen om byggfelsiörsäkring

Riksdagen har nyligen ersättning för lagen 1991:742 bygg-

- som om

nadsgaranti, vilken aldrig trädde i kraft antagit lagen 1993:320

- om byggfelsförsäkring prop. l99293zl2l, bet. BoU22, rskr. 302. Lagen skall tillämpas vid ny- eller ombyggnad flerbostadshus och vissa

av eneller tvåbostadshus. Lagen föreskriver att det då skall finnas bygg-

felsforsälcring, som meddelas av försäkringsbolag.

Lagen trädde i kraft den 1 juli 1993. Försäkring enligt lagen behövs

dock inte för byggnadsarbeten för vilka ansökan byggnadslov ingi-

om vits före den 1 oktober 1993. Efter den tidpunkten får sådana byggnadsarbeten som omfattas lagen inte påbörjas förrän bevis byggfels-

av om

försäkring företetts för byggnadsnämnden.

Försäkringens innehåll

Försäkringen skall gälla under tioårsperiod, oavsett byggnaden

en om byter ägare. Den skall omfatta skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, material eller utförande samt skador på byggnaden som orsakats av felet. Med fel avses avvikelse från fackmässigt godtag-

bar standard vid den tid då arbetet utfördes. Det skall finnas möjlighet till återkrav den gentemot byggnadens ägare för felet. mot som svarar

2.2¶Utvecklingstendenser

2.2.1¶Byggmarknaden

Marknadens parter

Ett antal intressenter på byggmarknaden. Byggnader med stort agerar tillhörande markområden nyttjas alla för boende, arbete eller friav

tidssysselsättningar.

En viktig är beställama, fastighetsägarna. Dit hör staten, landsgrupp tingen, kommunema, de kommunala bostadsföretagen och industrin. Därutöver finns ett antal stora och en mycket stor mängd smärre en fastighetsägare, såväl enskilda företag och föreningar. personer som Utmärkande för byggsektorn är att många beställama uppträder i av denna roll bara vid ett enda tillfälle. Det gäller särskilt beträffande småhus. Många inom beställargmppen är samtidigt konsumenter i den meningen de själva förvaltar och nyttjar byggnaderna. Andra viktiga att intressenter är hyresgästerna, både bostads- och lokalhyresgäster, samt bostadsrättshavare.

På producentsidan finns entreprenadföretagen och materialtillverkar-

Olika slag konsulter och leverantörer har viktiga funktioner, ofta na. av beställarens ombud. som I vidare krets kring själva byggandsverksamheten finner man fasen tighetsförvaltare och transportförtag och andra serviceföretag av mycket varierande slag. Det inte ovanligt att beställaren, byggaren, förvaltaren och brukaär och Det gäller framför allt vissa större företag ren är en samma person. även enskilda uppför t.ex. ett fritidshus sig. men personer, som Andra aktörer på byggmarknaden är bankerna, kreditinstituten, för-

säkringsbolagen och fastighetsmäklama.

Betydelsefulla i sammanhanget, de inte kan räknas till markäven om nadens parter, är byggnadsnänmdema och andra kommunala organ samt

statliga myndigheter.

Företagsstrukturen Byggsektom i vidaste bemärkelse är Sveriges största näringsgren. Den utmärks av att byggandet i hög grad är lokalt till sin karaktär.

Traditionellt har de byggande företagen varit små engagerade i

men så gott som alla delar av byggprocessen. Utvecklingen under år

senare har tre huvudtendenser.

Några av de traditionella byggföretagen har vuxit till mycket stora, riksomspärmande företag. Ett par av dem har kommit att tillhöra de största i Europa.

De fem största byggföretagen 1992

var

Företag	Omsättning Mkr
Skanska	31 883
NCC	20 082
BPA	12 769
Siab	ll 339
Riksbyggen	9 354
De 13 största företagen svarade 1991 för 43 procent	den totala

omsättningen hos entreprenadföretagen.

Andra byggföretag har förblivit lokala småföretag, oña verksamma i mycket liten skala, eller specialiserade något visst moment i byggandet målning, rörinstallationer, elinstallationer Också sådana

- m.m. nya specialistföretag har vuxit upp, t.ex. inom ventilationsbranschen. År 1991 hade 6 354 entreprenadföretag färre än 20 anställda Samman-

var. lagt svarade dessa företag för 24 procent den totala omsättningen

av inom entreprenörsbranschen.

Den tredje utvecklingslinjen är att delar av byggproduktionen flyttats från byggarbetsplatsen till fasta fabriker och att prefabriceringen drivit fram allt utvecklade produkter. Det gäller inte bara tekniska produk-

mer ter, som traditionellt fabrikstillverkats, såsom spisar, kylskåp, badkar, lås, dörrvred utan även balkar, väggelement, fönster, trappor, bal-

m.m. konger, skåp, bänkar m.m. I viss utsträckning har gränsen mellan byggindustrin och övrig industri därmed upphört att existera, eftersom många

fabriksprodukter har flera användningsområden t.ex. färg, elmaterial,

virke, byggboard, gasväv, lim En förändring detta inne-

m.m. annan som

lll

burit är att produktionen allt börjat ske i kapitalkrävande fasta anmer läggningar i stället för på de lätt flyttbara och tämligen enkla byggar-

betsplatsema. De största byggmaterialtillverkama ingår ofta i koncemer, som även har verksamhet och stort inslag utländskt ägande. En betyannan av dande del produktionen går på export, främst sågade trävaror. Som av

exempel på byggmaterialtillverkare kan närma STORA och

stora man EUROC. Vid sidan dessa tillverkande företag har det vuxit upp konsultföreav olika slag arkitekter, projektorer, konstruktörer och tag av m.m. - olika typer serviceföretag transportföretag, ställningsuthyrare, maav -

skinuthyrare, verktygsleverantörer, trädgårdsanläggare etc.

De två byggkonsultföretagen 1992 VBBgmppen och största var JW, vardera med omsättning på över l 300 Mkr, vilket är mer än en dubbelt så omsättning något annat byggkonsultföretag redovistor som sade. Dessa olika företag lever i samverkan med varanda och i ett typer av ständigt växlande mönster kommer till uttryck i entreprenadavtal, som underentreprenadavtal, konsultavtal, leveransavtal etc.

Ett för byggnadsverksamheten särpräglat förhållande jämfört med

andra dock så stor del verksamheten inte

produktionsgrenar är att en av

alls bedrivs i företagsform. Det s.k. självbyggeriet är mycket utbrett, det räknat i representerar mindre del den totala även om pengar en av

produktionen inom byggsektorn.

Industrialiseringen av byggandet

Tillverkningsindustrin i allmänhet genomgick under l980-talet en ut-

veckling mot produktionsmetoder och en ny syn på lagerhâllning nya

och omsättningshastighet. En liknande utveckling inleddes under mil-

tid också inom byggsektorn. Utvecklingen saktade

jonprogrannnets

emellertid under 1980-talets högkonjunktur för att ta fart som en av ny

följd konjunktumedgången i början 1990-talet.

av av har traditionellt bestått byggmästare och

Entreprenadföretagen av en tjänstemannastab kring honom. Byggnadsarbetama däremot har varit

en projektanställda för ett visst bygge och friställts när detta avslutats. Under de decennierna tjänstemannastabema i samband med senaste växte

företagssammanslagningar och omorganisationer. Denna utveckling

bröts i början 1990-talet då byggnadsarbetama blev tillsvidareanav

ställda och de rationaliseringar lågkonjunkturen krävde medförde

som minskade behov administration. Byggbranschen närmar sig därmed av övrig industri i dessa avseenden. Liksom bland byggmaterialtillverkama försöker också man på entreprenadsidan rationalisera själva produktionen. En olikhet mot materialindustrin finns dock i det förhållandet att tillfälliga och uppnedgångar i tillgång och efterfrågan inte kan mötas med fluktuerande en

lagerhållning, vilket i viss utsträckning är möjligt när det gäller materi-

altillverkning. Detta kan antas vara en av flera förklaringar till den

ryckighet som i viss mån präglar byggbranschen. En nedgång i efterfrå-

gan framtvingar omedelbara nedskärningar i produktionen, vilket i sin tur medför en överhettning, då efterfrågan ökar och produktionen senare

snabbt måste höjas igen. Det är naturligt för företagsledningama att söka

motverka en sådan ryckighet att försöka behålla viss överkagenom en pacitet under lågkonjukturema, vilket dock kan ställa sig dyrbart. Fram-

förhållning och noggrann tidsplanering de enskilda byggprojekten blir

av därför avgörande betydelse för jämn produktion. En svårighet av en är därvid att byggstarten är beroende mängd olika faktorer av en som är utom byggföretagens kontroll. Till faktorer detta slag hör fastställanav det av detaljplaner och meddelandet bygglov. Om sådana myndigav hetsbeslut drar ut på tiden, kan de ekonomiska förutsättningarna för projektet ha ändrats t.ex. förändringar i ränteläget. Detta leder - genom

till att entreprenören tvingas hålla tillräckligt arbetsstyrka för

en stor att

så snabbt som möjligt kunna genomföra byggprojektet, erforderliga

när tillstånd erhållits, samtidigt det kan svårt att hålla arbetsstyrsom vara kan sysselsatt på ett produktivt sätt under tiden dessförinnan.

Den tekniska utvecklingen

Byggindustrin anklagas oña för att den satsar mindre på forskresurser

ning och utveckling än andra industrigrenar. Sanningen i påståendet be-

ror på vad man relaterar forsknings- och utvecklingsinsatsema till. Det är emellertid uppenbart att det sker inte obetydlig teknisk utveckling en inom byggandet. Det är stor skillnad mellan de timrade hus, som upp-

fördes för hundra år sedan, och dagens byggnader. En väsentlig föränd-

ring är de nya material och materialkombinationer tagits i bruk som -

betong, stål, lirnträ, plast, gips, spånskivor, isoleringsmaterial,

nya nya

glassorter etc. En annan skillnad är de allt lättare konstruktionema. Till dessa förändringar kommer de allt mer sofistikerade system för uppvärmning, kylning och ventilation som monteras i husen.

Ytterligare en teknisk olikhet mot tidigare är den ovan nämnda ändringen av produktionssättet, som innebär att få byggkomponenter numera tillverkas på byggplatsen. Allt fler byggnadsdelar levereras i stället färdiga från fabrik. Själva byggprocessen har därmed förvandlats från en hantverksmässig platstillverkning i riktning mot montering av fabrikstillverkade komponenter. Längst har utvecklingen gått när det gäller småhus, som ofta levereras färdiga för uppställning på platsen. Från att ha varit starkt väderberoende och säsongsbetonad kan

byggnadsverksamheten numera pågå året om.

Byggverksamheten har därmed också på grund av den tekniska utvecklingen närmat sig övrig industriproduktion med dess annorlunda behov av yrkeskunnande, projektering och tidsplanering, upphandling och leveranser, kvalitetskrav och ansvarsfördelning samt inte minst adminstrativ ledning.

En arman utveckling, som ännu bara är i sin linda, är introducerandet av data- och kommunikationstekniken på projekterings- och konstruktionsområdet. Den synes kunna komma att väsentligt underlätta framtagandet byggnadshandlingar, projektändringar under byggets gång och

av en integration av beställarens, konstruktörens och den byggandes samarbete samt i viss mån påverka deras respektive roller.

Datatekniken tas alltmer i anspråk också för upphandling, leveranser och för information om vilka olika slags byggprodukter som finns på marknaden. Också nya instrument har kommit i bruk på byggarbetsplatserna, t.ex. laserinstrument för exakt avståndsmätning.

Produktionens omfattning och inriktning I Sverige finns uppskattningsvis 3,8 miljoner hushåll och uppemot 4,2 miljoner bostäder för permanent bruk. Ungefär 40 procent av dem är småhus. Av lägenheterna i flerbostadshus är cirka 1,6 miljoner hyreslägenheter och cirka 600 00O bostadsrättslägenheter. Utrymmesstandarden är hög med i genomsnitt 47 kvadratmeter innevånare. Endast om-

per kring 2 procent hushållen kan enligt Boverket anses vara trângbodda.

Under 1960- och l970-talen byggdes mellan 80 000 och 100 000 lägenheter per år. Byggandet sjönk därefter till omkring 20 000 lägenhe-

ter per år vid mitten av l980-talet. Sedan vände det åter uppåt och un-

der åren 1986-1991 påbörjades över 300 000 lägenheter. Byggnads-

verksamheten har därefter minskat avsevärt och är nu nere i storleksordningen 15 000 lägenheter per år. Om man räknar bort bostäder som rivits eller på annat sätt försvunnit, uppgick nettotillskottet bostäder under åren 1986-1990 till omkring 180 000. Cirka 7 procent av nu befintliga bostäder är byggda efter år 1987.

Bostads- och lokalbyggandet präglades under senare delen av 1980-talet av överhettning. Under senare hälften av decenniet nyanställdes omkring 50 000 personer inom byggsektorn. Byggandet har därefter minskat drastiskt. Ser man bara till bostadsbyggandet påbörjades år 1991 ca 57 000 nya bostäder, medan motsvarande tal år 1993 av Boverket beräknats komma att uppgå till 15 000 eller högst 20 000, varav ungefär drygt en tredjedel utgör speciallägenheter för äldre och för studerande. Omkring hälften av dessa lägenheter pâböjades redan under

1992. I regeringens kompletteringsproposition beräknas 8 000 bostads-

lägenheter påbörjas 1993 och 12 000 1994. Situationen är liknande när det gäller kontor och industrier. Här minskade byggandet med 14 procent under 1992.

Ombyggnadsverksamheten har inte minskat lika drastiskt som nybyggandet. Under 1991 och 1992 genomgick den till och med en inte ovä-

sentlig ökning. I kompletteringspropositionen räknar regeringen dock

med en total minskning också i Ombyggnadsverksamheten. En inriktning

mot mindre omfattande ombyggnadsprojekt än tidigare kan väntas.

I fasta priser 1985 års penningvärde har de totala investeringarna i

byggnader enligt Boverkets beräkningar procentuellt förändrats på föl-

jande sätt:

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 beräknat

+5,4 +4,0 +7,7 +0,4 -48 -5,1 -16,6

Nedgången i byggnadsverksamheten beror på flera samverkande

faktorer. En är att byggandet under 1980-talet översteg behovet. Det ledde till ett överskott på hus med outhyrda eller osålda lägenheter och lokaler som följd från mars 1990 till mars 1993 ökade antalet bostadslägenheter, tillgängliga för omedelbar uthyrning eller upplåtelse, från ca 3 500 till ca 40 000. Efterfrågan på nya hus har därför minskat. Av

landets 286 kommuner är det bara i 15 kommuner med 13 procent av Sveriges befolkning efterfrågan på bostäder är större än tillgången. som Dessa kommuner är framför allt belägna i Stockholmsområdet. Denna utveckling förstärks dels den allmänna nedgången i konav junkturen, medfört att företagens behov lokaler minskat som av byggandet för industrins behov minskade 25 procent från 1991 till 1992, tycks inte sjunka ytterligare under 1993 och att de enskildas men förmåga att betala fler och större bostäder begränsats, dels minskav

ningen de statliga subventionema till bostadsbyggandet och föränd-

av ringar i beskattningsreglema vilket ytterligare försvårat för de m.m., boende att efterfråga så många och så stora lägenheter som förr. Det sistnämnda har lett till att särskilt produktionen av småhus minskat påtagligt halvering från 1991 till 1992. I de kommuner där det alltjämt

råder bostadsbrist är det framför allt en- och tvårums hyreslägenheter efterfrågas. Nästan 70 procent de bostadssökande är ungdomar som av bor hos sina föräldrar. Ytterligare akut orsak till det låga bygsom en gandet just är den allmänna osäkerheten på fastighetsmarknaden till nu följd bankemas kreditförluster de senaste åren, gör alla investeav som och kreditbedömningar svåra. Överskottet på bostäder och

ringsbeslut

lokaler gör också innehavet byggnaderna mindre lönsam än tidigare. av Vilken effekt de sjunkande räntorna får är det för tidigt att sia om. som

Först år 1994 räknar i kompletteringspropositionen med att

man

byggnadsverksamheten åter skall börja öka. Någon motsvarighet till

1980-talets omfattning på lokalproduktionen förutses inte alls i framtiden. Det minskade nybyggandet påverkar givetvis efterfrågan på mark och

behovet av nya detaljplaner.

Den goda tillgången på bostäder och lokaler gör att förvaltning, reparation och ombyggnad i framtiden kommer att bli relativt sett mer betydande i förhållande till nybyggnadsverksamheten än under de närmast föregående åren. Redan då svarade underhållssektom för närmare en

tredjedel av den totala byggnadsverksamheten.

Kostnadsutvecklingen i byggandet

Sedan början 1970-talet har produktionskostnadema för bostäder av fördubblats räknat i fasta priser.

En jämförelse mellan konsumentprisindex och byggnadsprisindex åren 1986-1992 visar enligt Boverket följande procentuella föränd-

ringar:

198687 198788 198889 198990 199091 199192

Konsument +4,2 +5,8 +6,5 +10,4 +9,4 +2,2

prisindex

Byggpris- +3,6 +6,7 +7,7 +15,1 +1s,7 +7,5 index

En bostad, som år 1987 kostade 8 000 kronor kvadratmeter att

per producera, kostade år 1991 11 000 kronor kvadratmeter.

per

Orsakerna till den stora kostnadsökningen på byggområdet är flera. En är att lönekostnadema i materialtillverkarledet ökat ungefär i

samma takt som i samhället i övrigt och att lönekostnadema i projekterings- och entreprenörleden till följd av brist på arbetskraft under 1980-talet ökade mer än inom de flesta andra sektorer samtidigt som dessa ökade kostnader på grund av byggandets karaktär inte i del andra branscher

- som en

kunnat kompenseras genom längre serier. Tvätt har den serieproa om duktion, skedde i städernas ytterområden under miljonprogrammets

som tid, ersatts av ett mer specialiserat och omgivningsanpassat byggande. Byggandet inne i redan utbyggda områden har också inneburit högre

markpriser och medfört dyrare parkeringslösningar.

De ökade lönekostnadema har inte i motsvarande mån balanserats

med administrativa rationaliseringar. Tvärt ledde högkonjunkturen i

om slutet av 1980-talet till uppbyggnad stora administrativa system för

att samordna och leda produktionen. När byggkonjunkturen vänt,

nu måste dessa administrativa kostnader slås ut på allt mindre volym.

en Detsamma gäller i viss mån kostnaderna för den kommunala infrastrukturen.

En annan bidragande förklaring till de ökade byggkostnadema är att byggnademas standard har höjts sedan miljonprogrammets tid. Såväl bostäder som kontor har fått en högre standard än tidigare. Det statliga

subventionssystemet och de gallopperande fastighetsprisema under den

senare delen av 1980-talet bidrog till denna utveckling att folk

genom

ansåg sig ha råd att bo betydligt bättre än tidigare. Detta var särskilt markant då det gällde småhus.

Ytterligare kostnadsdrivande förändring, som oña anges, är det

en skärpta kravet på energihushållning och de konsekvenser detta haft på mängden installationer i byggnader. Också dyrbarare arkitektoniska

lösningar har angivits medverkande till fördymingama.

som

Slutligen har den bristande konkurrensen vissa delar av byggmark-

naden säkerligen inneburit att byggandet under högkonjunkturen inte

utsattes för någon hård prispress.

Effekten den rådande djupa lågkonjunkturen är att kostnaderna

av nu i byggandet minskat den senaste tiden. Produktionskostnaden för flerbostadshus sjönk under 1992 med över 7 procent. Enligt kompletteringspropositionen väntas kostnaderna under åren 1992-1994 sammanlagt sjunka med 16 procent, varefter de kommer att följa den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället. Ytterligare kostnadssänkningar kan dock bli följden de regler för byggandet som beslutats eller för-

av nya bereds.

Rimligtvis bör en del av denna kostnadssänkning motsvaras av en

ökad produktivitet.

En följd lågkonjunkturen och av att bostadshyroma på

annan av många håll inte kan höjas torde det ökade intresse för byggna-

mer vara

demas förvaltningskostnader, kan noteras. Detta påverkar i sin tur

som byggkostnadema inte bara så att beställarna eftersträvar låga kapitalkostnader utan också så att de i vissa fall är beredda att acceptera en högre produktionskostnad, det medför sådana kvaliteter hos huset att

om drifts- och underhållskostnadema blir i motsvarande mån lägre. Högre produktionskostnader kan någon gång också motiveras med att byggna-

den därigenom får egenskaper gör att avkastningen i fonn av

som hyresintäkter också blir högre.

Vid bedömning kostnaderna i byggandet kan man inte heller

en av bortse från andra aspekter på kvalitetsfrågan. Till exempel kan brister i

hanteringen byggmaterial under transporter och på byggarbetsplatsen

av leda till svinn och skador som bidrar till att fordyra produktionen.

Produktionens kvalitet Kvaliteten i byggandet har uppmärksammats mycket på senare år. Frå-

har gällt låg kvalitet påståtts bero brister i hanteringen av gorna som

material på byggarbetsplatsen, brister i sammansättningen husens

olika delar, bristande samordning mellan olika yrkeskategorier på bygg-

arbetsplatsen, bristande materialkärmedom hos beställama, brister i ven-

tialationssystemens funktion, slarvig byggstädning och allmänt dålig

kvalitetskontroll. . Sådana brister har förklarats med tidspress och avsaknad klara av ansvarsregler eller svårighet att utkräva ansvar av den felande. En bidragande orsak till förekomsten av s.k. sjuka hus är säkerligen också att energisparkraven medfört att man använt metoder och material, vilka i

efterhand inte visat sig lämpliga vid låg luñomsättning eller låg tem-

en peratur utan att särskilda skyddsåtgärder vidtas. Om man bortser från de speciella problem det svenska klimatet som kan orsaka vid nutidens komplexa byggnadsverksamhet, finns det dock inget som tyder på att kvaliteten i det svenska byggandet skulle vara lägre än i andra länder. I vissa avseenden uppfyller byggandet i Sverige tvärt om högre och mer precisa kvalitetskrav än i många andra länder. Inom byggbranschen pågår för närvarande en omfattande kvalitetsdiskussion. Begreppet kvalitetssäkring har blivit ett ofta återkommande honnörsord. En del företag har också kommit rätt långt i att utveckla

kvalitetssäkringssystem. Det finns dock speciella svårigheter att över-

vinna på grund av byggandets komplexa karaktär. En arman omständighet av betydelse är att beställama endast i mycket ringa omfattning sy-

nes efterfråga kvalitetssäkringssystem och vara beredda att ta hänsyn till

dessas påverkan på byggprocessens planering och kostnader. Byggbranschen ligger därför i detta avseende generellt sett efter andra branscher i utvecklingen. Ett särskilt problem som det i detta sammanhang ofta pekas på i nuvarande lågkonjuktur är svårigheten att rekrytera kompetent och kvalitetsmedveten personal till byggföretagen. År 1992 konkurrerade 130 ungdomar 40 utbildningsplatser för byggarbetare. Under 1993 fylls därom emot dessa platser främst med ungdomar som inte kunnat komma på en annan utbildningslinje, vilken de valt i första hand. Detta är följd en av att 60 procent av de arbetslösa byggnadsarbetama finns i åldersgruppen under 35 år.

En speciell aspekt kvalitetsproblemet är frågan om uppfyllande av

beställarens önskemål utförande inte bara tillgodoseende statliom - av ga föreskrifter och krav eller allmän uppfattning god kvalitet. Här en om har byggbranschen ofta ansetts rätt okänslig för enskilda individers vara

idéer och önskningar. Den typ marknadsundersökningar som är så av vanlig inom andra industrigrenar förekommer knappast inom byggnadsindustrin. En omsvängning tycks dock på gång följd av vara som en

lågkonjunkturen.

Som påpekats torde följd lågkonjunkturen vara det nyss en arman av ökade intresse kan noteras bland beställama för byggnademas försom valtningskostnader. Om denna utveckling fortsätter och kunskaper om kvalitetsfrågoma ökar på beställarsidan, kan det leda till att beställama kommer att ställa högre krav på kvalitet än vad de för närvarande normalt gör. En generell tendens inom kvalitetstänkandet i industrin är att decentralisera ansvaret och motverka specialiserade arbetsuppgifter till förmån

för gruppsamverkan. Även byggandet kan i framtiden komma att präglas

integrerad samverkan under hela produktionsstadiet mellan mer av en arkitekter, konstruktörer och arbetare från skilda yrkeskategorier samt fortlöpande diskussioner med beställaren för att tillgodose hans önsav kemål. Till kvalitetsfrågoma i vid mening kan också sägas höra den avreglering för närvarande pågår byggnonneringen. En följd av avregsom av leringen torde bli att beställamas önskemål och producentemas förmåga och vilja att uppfylla dessa f°ar större betydelse än tidigare, då många en

krav på byggnaderna var fastställda genom myndighetsföreskrifter.

Nationell och internationell konkurrens

Det har i olika sammanhang påpekats att konkurrenssituationen kunde bättre inom delar byggsektorn. Inom vissa materialtillvara av grenar av verkningen dominerar ett fåtal företag marknaden helt. På entreprenörssidan finns det några stora företag har mycket stark ställning i som en förhållande till småföretagen. Samma situation råder lokalt inom många kommuner. Ett annat förhållande påverkar konkurrensen är den tidigare som nämnda omständigheten att beställaren och byggaren stundom är samma företag och att brukarna t.ex. hyresgästerna knappast har något infly- - tande på byggfrågoma, i vart fall inte i områden där det råder brist på bostäder. Genom EES-avtalet kommer konkurrensen på materialsidan och i

någon mån entreprenörssidan att öka. Samtidigt öppnas nya möjlighe-

ter till export. De företag, som inte klarar konkurrensen, kommer att slås ut. De andra kommer att kunna expendera. Detta kan visserligen leda till

ytterligare företagskoncentrationer, men bör också kunna medverka till

att byggkostnadema hålls på en låg nivå med bibehållen eller högre kvalitet.

Vid den offentliga upphandling som omfattas EG-direktiv gäller i

av vissa fall att anbudsgivama skall kunna visa att de arbetar enligt kvalitsstandarden ISO 9000. Vidare är man inom EG just i fard med att

nu initiera utarbetande standarder för kvalifikation byggföretag i

av av samband med offentlig upphandling. Standardema blir med all sarmolikhet frivilliga, men är ett exempel på att EES-avtalet kan medföra ökade kvalitetskrav.

Det är med sitt tekniska och administrativa kunnande den

som svenska byggindustrin måste hävda sig internationellt inte låga priser

genom

till följd av ett lågt löneläge. Detta kräver forskning, utveckling och ut-

bildning och bör gynna kvaliteten i byggandet både i sig och när det gäller lyhördhet för beställamas önskemål.

Vid en internationell jämförelse skiljer sig byggandet i Sverige på

en del punkter från byggandet i de andra länderna inom EES. En sådan olikhet är det nordiska byggandet väggar bestående trästommar

av av och isolerings- och ytmaterial i stället för tegel, betong eller sten,

av som

är det vanliga. Över huvud taget används trä både annars som ytbeklädnad och for bärande konstruktioner på ett annat sätt i norden än i de mer skogfattiga länderna söderut. En olikhet är de standardi-

annan serade kökinredningar, som till skillnad från förhållandena i många andra länder, ingår i varje nordisk bostadslägenhet. I vad mån speciella byggnadstraditioner av detta slag blir en konkurrensfördel eller beror mycket på hur svensk byggnadsindustn lyckas att marknadsföra sig och få en effektiv distribution sina produkter.

Konkurrensen i Sverige hämmas inte brist på mark för bebyggelse.

av Däremot hävdas det ofta att detaljplaneringen i olika avseenden hindrar en sund konkurrens. Denna fråga behandlas i ett betänkande.

senare

2.2.2 Den offentliga sektorns roll

Allmänt

Den offentliga sektorn har många roller på byggområdet. Staten, landstingen och kommunema är direkt eller offentligt ägda företag de genom största fastighetsägarna och byggherrama i landet. Utvecklingstendensen för närvarande strävanden från stat och många kommuner att minska är

sitt fastighetsinnehav. Staten för fastighetsbildningar på vissa platser finns också

svarar kommunala fastighetsbildningsmyndigheter, lagfarter, inteckningar och

registreringsverksamhet krävs för att bygg- och fastighets-

annan som marknaden skall fungera.

Kommunerna har planläggningsinstrumentet ett avgörande

genom inflytande på tillgången till mark för bebyggelse för olika ändamål. En särskilt viktig roll har staten på bostadsñnansieringens område. Bostadsbristen i början 1900-talet ledde till att staten 1909 tog iniav tiativet till bildandet stadshypoteksinstitutionen for att garantera att av

kapital farms tillgängligt för bostadsbyggande. Under några âr omkring

1920 också direkta subventioner till byggandet av bostäder. gav staten År 1933 infördes statliga lån och subventioner till förbättring och nybyggnad bostäder. Systemet byggdes sedan successivt ut och förändav rades flertal gånger. l samband med detta lâne- och bidragssystem ett tillkom mängd villkor för att stöd skulle utgå. Bland annat uppställdes en det mycket detaljerade föreskrifter om bostädemas utfomaning, utrustning och standard i syfte att fram goda boendeförhållanden för hela befolkningen. Eftersom med tiden mycket få bostadshus uppfördes utan det förmånliga statliga stödet, kom bostadsbyggandet att bli ytterst de- Under 1980-talet försökte komma till rätta med detta ge-

taljstyrt. man att samordna villkoren för statligt stöd med byggnadslagstiftningens

nom

krav för bygglov. Riksdagen har nyligen gått vidare på den vägen genom

schablonisera stödet och frikoppla det från andra byggnadstekniska att krav än att bygglov skall ha beviljats i de fall sådant krävs. Samtidigt har

det blivit statsekonomisk nödvändighet att begränsa det generella

en stödet. I det aktuella sammanhanget är det viktigaste dock den offentliga nu sektorns roll garant för att allmänna intressen tillgodoses också vid som enskilt byggande. Det är därvid ett antal aspekter kommer i fokus. som Det gäller sådana saker ett allmän synpunkt lämpligt markutnyttsom ur allmänhetens hälsa och säkerhet, bostadsförsörjningen och nära-

jande,

liggande frågor. Här skall några aktuella utvecklingstendenser

av mer allmänt slag beröras.

Statens och kommunernas roller

Fysisk planering och reglering byggandet har alltid förkommit i ut-

av vecklade samhällen. Det är en nödvändig förutsättning för att människor skall kunna bo längre tider i tätorter. För Sveriges del har byggnads-

reglering funnits alltsedan landskapslagamas tid. Stadsplanering

i mer systematisk fonn slog igenom under 1600-talet.

I äldre tider gjorde ingen strikt gränsdragning mellan statens och

man socknamas respektive städernas befogenheter på detta område. Inte heller skilde mellan allmänna och enskilda intressen. Staten

man noga tycks ha ansetts i princip ha haft rätt att bestämma allt, kunde

men av praktiska skäl inte utöva denna bestämmanderätt i någon större omfattning, om man bortser från vissa punktinsatser. Det först i och med

var att statens resurser ökade under 1800-talet började ägna större

som man

intresse byggnadsregleringen på generellt och principiellt plan.

ett mer

Utvecklingen har sedan gått mot en alltmer detaljerad styrning och

reglering denna allmänna tendens tidvis avbrutits perioder

- även om av

med avregleringar.

Av praktiska men även principiella skäl har hanteringen bygg-

- - av regleringen successivt delegerats från staten till kommunerna. Detta har emellertid medfört att staten tvingats bestämma de yttre för

ramarna kommunernas agerande, dels i förhållande till övergripande statliga intressen, dels i förhållande till sådana enskilda intressen som staten ansett det vara ett övergripande allmänt intresse att värna

om.

En förutsättning för den ökade delegationen till kommunerna har varit kommunsarrunanslagningama under 50-, 60- och 70-talen. Dessa stärkte kommunernas Men fortfarande är det stora skillnader

resurser. mellan olika kommuner. Deras invånarantal varierar från 3 000 för

ca den minsta kommunen till 660 000 för den största. En fjärdedel

ca av kommunerna har färre än 10 000 invånare och tre fjärdedelar färre än 30 000. Mediantalet ligger strax under 15 000 och genomsnittstalet strax under 30 000 invånare. Kommunernas varierar givetvis i föhål-

resurser lande till deras storlek. Den minsta kommunen har totalt omkring 200 anställda, vilket kan jämföras med bortåt 60 000 anställda i den största kommunen. I de stora kommunerna finns fulltaliga stadsbyggnadskontor

med arkitekter och civilingenjörer. I de mindre kommunerna kan byggnadsnämndens personal kanske uppgå till en eller två personer, varav

oña ingen har högskoleutbildning. Visserligen är byggnadsverksamheten

oftast större i stora kommuner än i små. Detta innebär dock inte att också små kommuner kan tvingas att besluta tillstånd till mycket om komplicerade eller omfattande byggnadsprojekt de inte alltid har som adekvat kompetens för att granska. Situationen är för närvarande den att rollfördelningen mellan stat, kommun och enskilda i byggprocessen är oklar i gränserna mellan ansvarsområdena. Följden har blivit både revirstrider, när olika intressenter velat ha inflytande över fråga, och att parter sökt skjuta över samma på andra, när detta känts betungande. Då enskilda försökt ansvar ansvar frånsäga sig har det också oña lett till att myndigheterna säransvar, skilt byggnadsnärnndema känt sig tvingade att axla ett ansvar som de -

egentligen inte har. Uppfattningen för vad i bygg-

om vem som ansvarar har följd härav ibland blivit något förvirrad hos allprocessen som en mänheten och även hos initierade aktörer. Den allmänna uppfattningen innehållet i gällande regler har på så sätt i vissa avseenden kommit om att avvika från reglemas faktiska innehåll.

Kostnadsutvecklingen

Statens och framför allt kommunernas kostnader för den offentliga regleringen och kontrollen byggandet har ökat. Det beror på flera orsaav ker såsom ökade lönekostnader, ett komplext byggande, mer svårmer

bedömda planförutsättningar etc.

Kommunerna har rätt att täcka sina kostnader for detaljplaner, bygglovshantering och besiktningar avgiñer. Denna rätt har utgenom nyttjats i varierande omfattning. Fram till för något år sedan fanns det till och med kommuner inte alls tog ut någon plan- eller bygglovsavsom

gift. Kommunernas bygglovstaxa utgår vanligen från ett grundbelopp som

multipliceras med faktor står i relation till olika slags ärendens en som

genomsnitliga svårighetsgrad. Grundbeloppet varierar för närvarande

från 10 kronor i de kommuner har lägst avgift till omkring 35 krosom i de kommuner de högsta avgiftema. Även variationer i nor som tar ut faktoremas storlek förekommer. Till dessa variationer i bygglovsavgiftema kommer olikheter när det gäller planavgiñer.

Avgiñsnivån har generellt sett höjts på senare år. Delvis kan detta förklaras med att planavgiftema blev möjliga först under delen senare av 1980-talet i den takt detaljplaner enligt PBL utarbetades, det kan men också förklaras följd kommunernas allmänt försämrade ekosom en av nomiska läge, som ökat behovet kostnadstäckning avgifter. av genom När byggandet minskat, har också kommunernas avgiftsintäkter sjunkit utan att de kunnat reducera sina personalkostnader i utsamma sträckning. Under alla omständigheter är kommunerna tvungna att hålla viss kompetens för att kunna behandla de ärenden kommer en som in. Vad som nu sagts om kommunernas kostnader för bygglovsärendena är i större eller mindre utsträckning tillämpligt också på andra kommunala kostnader i samband med byggnadsverksamhet, t.ex. utbyggnaden av infrastrukturen.

Friare kommunal förvaltning

En utveckling som nu pågått några år är att öka kommunernas frihet att själva besluta om sin organisation. Sålunda har t.ex. tvånget att ha egen en särskild byggnadsnämnd upphört. Kommunernas uppgifter på planoch byggområdena sköts på många håll eller flera nämnnumera av en der med andra benämningar och andra sidoordnade uppgifter. Vid sidan av den interna kommunala verksamheten har alltid konsulter anlitats för att bistå kommunerna. I de mindre kommunerna har det varit vanligt att anlita Stadsarkitekt på konsultbasis. Även för detaljplanearbetet har konsulter använts i stor utsträckning. Också när kommunerna hañ egna arkitekter anställda har konsultinsatser ofta behövts för vissa planarbeten. Under tid har behovet att effektivisera komsenare munernas verksamhet gjort att allt större delar deras verksamhet lagts av i resultatenheter med eget kostnadsansvar. I vissa fall väljer kommunerna också att upphandla verksamheter i konkurrens med privata företag. Generellt sett har det varit mindre vanligt att utsätta planverksamheten och bygg11adskontrollen för konkurrens än vad gäller andra som kommunala verksamheter. Där det förekommer har det i första hand varit planläggningsuppdrag lämnats till särskilda resultatenheter. som

Byggnandsnämndsuppgiñema har en något speciell ställning att

genom så stor del av dem innefattar myndighetutövning. Något principiellt hin-

der mot att anlita privata för beredande byggnadsnämndsuppgifter

organ

föreligger dock inte så länge de utomstående konsulter som anlitas har

fristående ställning i förhållande till den byggherre eller entreprenör en

är aktuell i projektet. Förändringar i systemet i riktning mot mindre som

byggnadsnämndskontroll behövs för att privata organ i större

utsträckning skall kunna användas för kontrollen. Formellt kan mycket

väl ett byggkontrollsystem med stora möjligheter att lita till privata

organ konstrueras.

I strävandena att förenkla bygglovsprövningen har alla kommuner i större eller mindre utsträckning delegerat beslutanderätt till sina tjänste-

män. Detta ligger helt i linje med de rationaliseringssträvanden som för

närvarande gör sig gällande och med strävandena att renodla förtroendemarma- respektive tjänstemannarollema bl.a. politisk målstyr-

genom

ning i stället detaljstyming. Väsentliga delar bygglovsprövningen in-

av nehåller normalt inga politiska implikationer utan är ren författningstillämpning. De politiska mål för verksamheten som kan sättas upp gäl-

ler därför i första hand prioriteringar och resursutnyttjande. Å andra

sidan kan denna utveckling komma i strid med den ursprungliga tanken

med en kollegial prövning av för de enskilda viktiga rättighetsfrågoma.

En omständighet att peka på är den hopblandning av lokalise-

annan

ringsprövningen, förhandsprövningen rörande tekniska egenskapskrav

hos den tilltänkta byggnaden och kontrollverksamheten som i viss utsträckning skett i PBL och fått konsekvenser för dess tillämpning.

Prövningen om en byggnad kommer att kunna bli lämpligt placerad

av enligt gällande krav är till sin karaktär principiellt annorlunda än prövningen tillstånd till uppförande byggnaden skall ges med

av om av hänsyn till byggnaden kan förväntas uppfylla de tekniska kraven.

Båda dessa prövningar skiljer sig från prövningen av om en byggnad

under uppförande faktiskt fyller de uppställda kraven. För närvarande går dock dessa prövningar i varandra på ett stundom förbryllande sätt.

På arbetsmiljörättens område har dragit konsekvenserna av nu

man

redovisade förhållande utredning från Arbetarskyddsstyrelsen i

och i en maj 1992, som överlämnats till Plan- och byggutredningen, föreslås att

den arbetsmiljömåssiga förhandsprövningen av byggnader ersätts med

en mer systemkontrollerande tillsyn.

Detaljplaneläggning och bygglovsprövning l juni 1992 publicerade Boverket slutrapporten till en djupstudie i 20 kommuner Djupstudien. Syftet med studien var att belysa hur långt och på vilket sätt kommunerna utnyttjat flexibiliteten i plansystemet för att hantera bebyggelseändamål från olika byggintressenter och tillvaratagit det regleringsutrymme som lagrefonnen gett kommunerna.

Vidare publicerade Byggforskningsrådet år 1992 skriften Mark, poli-

tik och rätt, utarbetad av Hans Fog m.fl. Där beskrivs vilka förändringar PBL förde med sig i ett urval kommuner och län, som följts från 1984 till 1991. Det rör sig om 12 kommuner i fyra olika län.

Den följande redogörelsen grundar sig i huvudsak på dessa publikationer.

Beträffande detaljplaneläggningen arbetar flera kommuner med både flexibla detaljplaner och med långtgående styrning, beroende på planeringssituationen. Man gör t.ex. flexibla planer i nyexploateringsområden och detaljerade planer i stadsbebyggelseområden. Generellt sett är emellertid planerna enligt Djupstudien ofta mycket detaljerade, vilket bl.a. leder till problem med mindre avvikelser. Alltför många bestämmelser kan ibland t.o.m. leda till en olämplig bebyggelseutfomming.

Detaljplanema är ofta mycket små och det blir enligt Djupstudien allt

svårare att ha överblick över bebyggelseutvecklingen. Detaljplanelägg-

slags bygglovsprövning bortsett från den tek-

ningen kan sägas vara en niska kontrollen av lite mer komplexa förändringar. Enligt Fog m.fl. har planareoma minskat på ett slående sätt efter PBL-reformen jämfört med före. Ofta omfattar planerna bara drygt en till två ha. Planer avseende industri och handel är dock ofta stora, i flera fall över tjugo ha. Medelvärdena för tiden före respektive efter PBL-refonnen uppgår till 4,2 respektive 3,4 ha. Det kan amnärkas att det den s.k. Överklagandeut-

av redningen, en rapport från Boverket 1990-08-30, framgår att detaljplanemas medelareal år 1971 uppgick till 13,5 ha.

Byggherremedverkan i detaljplanearbetet förekommer i så gott som

samtliga av de i Djupstudien undersökta kommunerna. Medverkan kan ske på olika sätt och olika långt men innebär normalt att byggherrens konsult utarbetar planförslaget och ibland också genomför samrådet i samverkan med kommunen.

Genomförandetiden bestäms oftast till fem år. Skälet är enligt Djupstudien att planerna normalt är små och knutna till ett bestämt byggprojekt. I Stockholm sätts dock genomförandetiden normalt till femton år.

Planupphävande för att ta bort byggrätter har visat sig vara en undantagsföreteelse. Enkelt planförfarande används mycket oña, enligt Djupstudien i en tredjedel detaljplanefallen i de flesta av de studerade kommunerna. I av flera kommuner uppgavs att omkring hälften av detaljplanema arbetas fram med enkelt planförfarande. Fog m.fl. har funnit att enkelt planförfarande har använts i 27 procent detaljplaneärendena i de av undersökta kommunerna. Det tar enligt Djupstudien mellan och månader att arbeta fram en sex detaljplan med enkelt planförfarande, varvid tiden räknas från det att en ett kommunalt organ har beslutat om planläggningen och fram till antagandet. Tiden för att arbeta fram detaljplan med normalt förfarande en tar normalt betydligt längre tid 5 till 18 månader och det är stora - skillnader mellan kommunerna. I de mindre kommunerna går det snabbast. Fog m. fl. har i stället undersökt tidsåtgången från utställning till antagande och kommit fram till ett medelvärde på 16 veckor, vilket kan jämföras med medelvärdet 28 veckor från tiden före PBL-reformen. Enligt Överklagandeutredningen har dock tidsåtgången i skedena fram till det kommunla antagandet ökat efter PBL-reformen.

Av Överklagandeutredningens rapport framgår att riksgenomsnittet

för andelen detaljplaner överklagats till länsstyrelsen är 14 procent

som och motsvarande andel för regeringen 7 procent. Överklagande till länsstyrelserna ökade från 1987 till 1990 från 5 procent till 15 procent. Även överklagande till regeringen ökade, om än inte lika mycket. En jämförelse med tiden före PBL kan bara göras med avseende på överklagande till regeringen. Antalet sådana överklaganden har minskat avsevärt.

Spännvidden mellan kommunernas överklagandefrekvens är stor. Stor-

stockholm intar en särställning med en hög andel överklaganden. Fog

mfl. kommer fram till resultat i huvudsak överensstämmer Översom

klagandeutredningens.

Knappt hälften de i Djupstudien förekommande kommunerna hade av antagit områdesbestämmelser. Främst hade de använts för att begränsa byggnadsarean för fritidshus. Erfarenheterna från Fogs mfl. undersökning är i huvudsak desamma. Bygglovsplikten kan ökas eller minskas genom beslut i detaljplaner eller områdesbestämmelser. Enligt Djupstudien det bara ett fåtal var kommuner hade använt sig av möjligheten att variera lovplikten. som Endast kommun hade systematiskt undersökt möjligheterna att lovbeen

fria i detaljplaner och faktiskt gjort det i några planer. De flesta kommunema hade i sina Översiktsplaner rekommenderat utvidgning av lovplikten i kulturmiljöer genom områdesbestärmnelser. Fog mfl. kommer fram till liknande resultat. I endast en kommun hade en detaljplan med marginell lättnad i bygglovsplikten antagits. I två andra kommuner hade politiker ställt sig positiva till minskad bygglovsplikt i glesbygd och övervägde områdesbestämmelser för detta. Övriga kommuner saknade avsikter att minska bygglovsplikten. Fog m.fl. anför följande beträffande variation av bygglovsplikten s.l33:

De allmänna målsättningarna av materiell natur har fått ökad rättslig

tyngd i PBL medan de materiella nonnerna blivit mindre detaljerade.

Detta lämnar utrymme för lokal anpassning bygglovspliktens

omfattning och för speciella materiella krav anpassade till plats och

byggnadstradition. Dessa möjligheter har ännu inte utnyttjats i någon

större utsträckning under den tidsperiod som har undersökt.

Boverket har i en huvudrapport i juni 1992 rörande erfarenheter från översiktsplanearbetet framhållit behovet av att stärka översiktsplanens

ställning i olika hänseenden. Bl.a. har föreslagits att bygglovsplikten

skall kunna regleras i översiktsplanen. Enligt rapporten 39 bör

en sänkning av lovplikten kunna ske utanför områden med samlad bebyggelse under den nivå som gäller för närvarande.

Beträffande bygglovsärendena framgår Fogs mfl. undersökning att

av antalet ärenden har ökat i de flesta undersökta kommunerna. Både före och eñer PBL finns bland lovärendena många småprojekt med inriktning på förnyelse och förtätning. Största ökningen i absoluta tal svarar nya komplementbyggnader till småhus för, således i huvudsak garage och förråd. Dessa komplementbyggnader har ökat med 34 procent.

Bygglovsprövningen i ärenden inom plan, som normalt delegeras till

en tjänsteman, kan enligt Djupstudien ta mellan tio minuter över disk till ett par månader. Om ärendet skall tas i byggnadsnämnden, kan det ta från tre veckor upp till ett halvår eller mer.

Andelen avslag i bygglovsärendena uppgår enligt Fog mfl. till

omkring två procent. Det förekommer dock stora variationer mellan kommunerna. Av Djupstudien framgår att detaljplanekravet är en vanlig

grund för avslag på ansökningar nylokalisering, åtminstone i de

större kommunerna med bebyggelsetryck. Enligt Djupstudien har det

uppgetts att detaljplanekravet används i situationer när man vill avslå

ansökningar om nya bostäder i områden där man inte avser att göra de-

taljplan, men där nybebyggelse är olämplig på grund kommunaleko-

av nomi eller kultumriljö. Överklagande sker bara i någon eller

några procent av ärendena.

Fog m. fl. framhåller att PBL har öppnat möjligheter för kommunerna att lägga ett utvidgat kontrollansvar på den byggande. De konstaterar emellertid att denna möjlighet dittills hade utnyttjats ytterst sällan och att intervjuerna pekade på att byggherrama inte vill åta sig detta formella ansvar. Generella beslut om minskad kommunal byggnadsinspektion hörde också till undantagen. I ett fall hade kommun upphört att

en besikta enkla garagebyggnader, i ett annat fall hade fritidshus lämnats utanför den kommunala inspektionen.

2.2.3. Allmänna utvecklingstendenser beträffande produktsäkerhet och teknisk kontroll Traditionellt har frågorna om produktsäkerhet och teknisk kontroll reglerats utifrån vid varje tid uppkommande behov och efter vad då

som ansetts mest lämpligt inom varje produktområde. Ett exempel på detta är bygg- och anläggningsverksamheten. För byggnader har det utarbetats

specifika regler om bygglov, byggkontroll och tillsyn med specifika ak-

törer såsom byggnadsnänmder och ansvariga arbetsledare. Anläggningsverksamheten å andra sidan har i stort sett lämnats oreglerad om man bortser från vissa bestämmelser om lokaliseringen trafrkleder och

av om byggande i vatten.

På senare år har utvecklingen gått mot en samordning av de historiskt uppkomna specialreglema. Till slut har man funnit ett antal övergripande principer som ansetts böra kunna tillämpas inom alla sektorer. Fördelen med detta är att systemet blir överskådligt och enhetligt och därmed

lättare att tillämpa. Samtidigt kan betydande samordningsvinster göras i

det att det inte blir så betydelsefullt till vilket produktornråde en produkt

skall hänföras. Reglerna är de samma för alla produktområden.

Som exempel på en typ av produkter där ett uppenbart behov

av sam-

ordning av olika regelsystem uppkommit kan man nämna prefabricerade

småhus. De skall för närvarande prövas enligt PBL:s regler och efter

- EES-avtalets ikrañrädande även enligt byggproduktlagens regler.

- Dessutom är vissa av dem underkastade en frivillig kontroll av Statens

Provningsanstallt. Än tydligare blir detta samordningsbehov sedan

provningsanstallten nyligen ombildas till aktiebolag och blivit certifie-

ringsorgan för byggprodukter nedan enligt lagen om teknisk kon-

troll.

Produktsäkerhet De krav som sedan gammalt ställts på byggnader har varit av två slag

dels statens och kommunernas krav, dels beställarnas krav. När det gäl-

ler de komponenter som byggnader består byggproduktema har

av - det funnits ytterst offentliga krav. Kraven har här nästan uteslutande ställts antingen av beställaren eller av hans entreprenör.

Garantiema för att de offentliga kraven på de färdiga byggnaderna

uppfylls har bestått av kontroll från byggnadsnämndema. Uppfyllandet

av övriga krav har säkerställts genom civilrättsliga avtal.

Gränsen mellan de båda slagen av krav har dock varit flytande, eñersom beställaren i sitt avtal med entreprenören kunnat utgå från att vissa av hans önskemål skulle komma att garanteras genom byggnadsnämndemas kontroll, nämligen då dessa önskemål samrnanfallit med de of-

fentliga kraven på en byggnad eller en byggprodukt.

Fel i byggnader visar sig ofta inte förrän efter rätt lång tid. De civilrättsliga reglerna och de ingångna avtalen mellan beställaren och entreprenören samt mellan entreprenören och hans leverantörer har då många gånger visat sig för svaga för att få till stånd en rättelse genom den felandes försorg. Det har därför funnits ett behov att i viss mån tillgodose också enskildas önskemål genom den offentligrättsliga regleringen.

Införandet av PBL innebar ett försök att renodla de olika parternas

för olika egenskaper hos byggnadema. Som visas på annat ställe ansvar i detta betänkande har dock PBL inte varit tillräckligt klargörande. Det är en av orsakerna till att riksdagen nyligen antog en ny lag om byggfelsförsäkring avsnitt 2.1.4. Också i 1992 års nonnalförslag till entrep-

renadkontrakt AB 92 och för materialleveranser ABM 92 åläggs

- - - entreprenörerna respektive leverantörerna ett längre gående ansvar än

tidigare. Båda dessa förändringar i syfte att öka den byggandes ansvar

ligger i linje med de allmänna tendensema också inom EG.

En utvecklinglinje, följts på år, är att stärka bestäl-

annan som senare larens ställning gentemot leverantören genom att ålägga den senare att

lämna fylligare produktinfonnation. Därigenom ges beställaren bättre

en möjligheter att välja rätt produkt för hans behov i varje enskilt fall. Ut-

tryck för denna utveckling kan sägas vara produktsäkerhetslagen 1988:1604 och tids ändringar i lagstiftningen om kemiska pro-

senare dukter. Inget dessa regelkomplex handlar dock om färdiga byggna-

der, bara byggprodukter.

Som redan nämnts ökar för närvarande förvaltamas intresse för byggnademas ekonomiska kvaliteteter. Också de årens problem med

senare s.k. sjuka hus har medfört att beställama allt lagt vikt vid produkt-

mer val. Detta kan väntas påskynda utvecklingen mot en förbättrad produktinformation och olika slag av produktgarantier.

Teknisk kontroll

Byggnadslagstiñningens systematiska uppbyggnad med grundläggande

krav på byggnaderna i lag, vissa allmänna förtydliganden och preciseringar i regeringsförordning, exakt formulerade funktionskrav i

mer myndighetsföreskriñer och tekniska lösningar i standarder är i alla avseenden modem den inte alltid är konsekvent genomförd. Den

- även om

kan exempelvis jämföras med systematiken i EG:s byggproduktdirektiv.

vissa grundläggande krav på byggnadsverk i direktivet. Dessa Där anges

krav förtydligas och preciseras för tillämpning på byggproduktema i s.k.

tillämpningsdokumet. Med stöd dessa formuleras sedan konkreta

av uppdrag till standardiseringsorganen att utarbeta standarder för enskilda produktgrupper. I direktiv, helt utarbetats enligt EG:s s.k.

senare som

metod, har denna systematik renodlats ytterligare. Innebörden av nya den metoden är att utgår från vissa övergripande krav, som

nya man

fastläggs på politisk nivå, och sedan bryter ned dem till tekniska specifi-

kationer i form av standarder för produktegenskaper.

PBL:s tillstånds- och kontrollsystem skiljer sig däremot från moderna principer. Både i Sverige och inom EG utgår dessa principer ifrån de tankar ligger bakom EG:s s.k. helhetssyn på provning och kontroll.

som Den innebär att gör klar boskillnad mellan å sidan de teknis-

man en ena ka kraven på produkt och å andra sidan systemet för kontroll av att

en dessa krav uppfylls. Att uppställa de tekniska kraven anses vara en uppgift for staten och dess föreskiivande myndigheter medan det är

producentens skyldighet att styrka att hans produkt uppfyller kraven.

Myndigheterna beslutar hur sådana bestyrkanden skall ske. Funktionen att kontrollera att producenten tar detta skall enligt på förhand

ansvar fastställda regler öppen för och en som har kompetens för detta

vara var

certifieringsorgan och kontrollaboratorier, vilka finansierar sin verk-

samhet på marknadsmässiga grunder. Kompetenskraven på dessa

organ anges i internationella standarder och kontrollen att de uppfylls ut-

övas av särskilda statliga myndigheter ackrediteringsorgan.

För producentens bestyrkande av produkternas överensstämmelse med de tekniska kraven på produktema har det inom EG utarbetats ett antal s.k. moduler, myndigheterna har att välja mellan, när de skall

som besluta sättet för producentens bestyrkande ett visst krav. I

om av enklare fall skall det räcka med deklaration från tillverkaren, baserad

på hans egen tillverkningskontroll. I det mest komplicerade fallet krävs

det förutom den egna tillverkningskontrollen också typprovning,

stickprovskontroll och övervakning tillverkningskontrollen från ett

certiñeringsorgan.

2.3¶Europeiska byggregler och tekniska föreskrifter

2.3.1 Inledning

I mars 1993 publicerades översikt över europeiska byggregler och

en tekniska föreskrifter, utförd the Institute of Building Control för det

engelska miljödepartementets räkning. Översikten omfattar 13 länder,

nämligen Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Neder-

länderna, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike.

Här skall kort beskrivning de olika ländernas system, varvid

ges en av

en komplettering har skett med England.

De krav som ställs på byggnader i olika länders lagstiftning varierar i

stor utsträckning. I EG:s byggproduktdirektiv finns sex väsentliga krav

angivna, nämligen 1 bärfomiåga, stadga och beständighet, 2 säkerhet i händelse av brand, 3 skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, 4

säkerhet vid användning, 5 skydd mot buller och 6 energihushållning

och värmeisolering. Dessa krav behandlas i samtliga länders lagar, men olika grundligt. Reglerna kan alltså i vissa länder gälla för alla typer av byggnader, medan de i andra länder gäller för enbart bostäder eller enbart andra byggnadstyper. Generellt återfinns de mest omfattande reglema under kravet på brandsäkerhet. Redogörelsen här skall inte gå in närmare på hur dessa sex väsentliga krav har utformats i de olika länderna. Detta skulle föra för långt.

Den följande beskrivningen är förenad med vissa reservationer. Uppgiñema om de olika länderna har utarbetats i respektive land i enlighet

med en disposition som har utformats the Institute of Building Con-

av trol. Det är emellertid inte alltid lätt att tolka innebörden i Under

svaren. t.ex. rubriken undantag från krav på kontroll har några länder räknat

upp sådana mindre åtgärder som är undantagna från bygglovsplikt i

Sverige. Från många länder lyder emellertid svaret kort och gott inga undantag. Vad som egentligen gäller i dessa länder synes oklart.

Avsnittet om Norge har gjorts väsentligt längre än övriga avsnitt. Detta beror på att man i Norge har haft liknande problem som Sverige och att de refonnförslag som är under utarbetande i Norge därför år av särskilt intresse.

2.3.2 Belgien Landet har ca 10 miljoner innevånare och statsmakten har i stor utsträckning överlåtits på de tre regionerna Bryssel, Flandern och Vallonien. Det finns inga sammanfattande byggregler för landet eller provinserna, men några föreskrifter är i krañ, särskilt beträffande brandskydd för större byggnader. Förekommande nationella krav skall gälla tills

regionerna antar egna föreskrifter. Det finns ingen teknisk inspektion

lokala myndigheter, men det finns ett oberoende privat inspektionssys-

tem. Vanligen ansvarar arkitekter och entreprenörer för fel.

I Code Napoleon finns ansvarsregler fortfarande gäller. I övrigt

som finns det många lagar som rör byggnader, men det finns inga egentliga

byggföreskriñer. Olika departement har gett ut tekniska beskrivningar

för allmänna byggnader, vilka kan användas privat, regler för arbetar-

skydd, för dricksvatten, avfall, avloppsvatten, luftföroreningar och bul-

ler.

Alla offentliga och privata subjekt måste använda sig av en arkitekt för utarbetande ritningar och för övervakning utförandet arbe-

av av av ten för vilka det krävs föregående auktorisation. En arkitekt får inte samtidigt vara entreprenör. Det är bara registrerade arkitekter som är behöriga att skriva under dokument som skall ligga till grund för ansök-

ningar.

Ett tillstånd att bygga krävs och det utfärdas av den lokala eller regio-

nala myndigheten. Vanligen sker ingen kontroll av ansökningen från

teknisk synpunkt. Om förslaget innefattar riskabla installationer kan dock vissa kontrollmetoder användas. Lokala myndigheter har regler

avseende byggnaders höjd, avlopp och i vissa fall brand, men inga regler

avseende stabilitet och beständighet.

Byggnadsarbeten inspekteras inte lokala myndigheter och myndig-

av heten utfärdar vanligen inte något slutintyg eller något tillstånd till ian-

språktagande. Övervakningen byggnadsarbeten är i stor utsträckning

en permanent självövervakning.

Arkitektens och entreprenörens ansvar omfattar stabilitet, beständighet och täthet mot vatten. Försäkring kan erhållas som täcker ansvaret under 10 år. Försäkringsbolagen utövar då teknisk kontroll över dessa frågor. Däremot kontrolleras de inte den lokala myndigheten. Det tio-

av åriga ansvaret omfattar inte nödvändigtvis arbeten som golv, väggplattor, innertak, fönster, ventilation, hissar men det finns en tendens

m.m., hos domstolarna att utvidga ansvaret till detta omrâde. Det finns därför möjlighet att utvidga försäkringen i motsvarande mån. Teknisk kontroll krävs därvid.

Kontrollen byggnadsarbeten är relaterad till produktsäkerhetsdi-

rektivet i följande utsträckning:

1 Bärfönnåga, stadga och beständighet. Kravet gäller för alla byggna-

der utom mindre sådana och enskilda hus. Byggkontroll avseende ut-

fomining och konstruktion sker i privat regi. Inspektion sker genom pri-

vata organisationer. 2 Säkerhet i händelse brand. Krav omfattar

av -

bara viktiga byggnader, såsom offentliga byggnader och höga byggna-

der. Inspektion sker frivillig privat kontroll med slutlig certifika-

genom

tion myndighet, grundad de privata kontrollinspektionema. 3

av Hygien, hälsa och miljö. Några kommuner har utfärdat föreskrifter,

inspektioner är mindre vanliga än beträffande brandsäkerhet. 4 sämen kerhet vid användning. -Inspektion privat kontroll sker av elsys-

genom tem, värmesystem och hissar. 5 Skydd mot buller Obligatoriska fore-

skrifter finns för Flandern och snart för Bryssel. 6 Energihushållning och värmeisolering Obligatoriska föreskrifter finns för Flandern och

- Vallonien.

Det finns även vissa föreskrifter rörande tillgänglighet.

2.3.3 Danmark

Danmark, har 5 miljoner innevånare, är indelat i 14 amtskom-

som ca muner och 277 kommuner.

Grunden för dansk byggreglering är byggnadslagen från 1975. Byggföreskrifter finns från 1982 och beträffande små byggnader från 1985.

Syftet med lagen är

att skapa garantier för att en byggnad är konstruerad och uppförd så

att den motsvarar nöjaktig standard beträffande brandsäkerhet, allmän säkerhet och hälsa,

b att skapa garantier för att byggnaden och oexploaterade områden som

hör till egendomen håller nöjaktig standard med hänsyn till avsedd användning och underhåll,

att stimulera åtgärder som kan öka produktiviteten i byggindustrin,

d att stimulera åtgärder kan minska onödig konsumtion av energi

som eller konsumtion av resurser i byggnader.

Tillstånd krävs för uppförande byggnad, tillbyggnad och vä-

av en

sentligt ändrad användning av en byggnad samt rivning.

Med byggnad avses byggnader, murar och andra permanenta kon-

stmktioner. Undantag gäller för komplementbyggnader på högst 10 kvm

minst 2,5 m från grarme och högsta höjd 2,4 m, vissa campingstugor,

swimmingpools under vissa förutsättningar, eldstäder utomhus, kolo-

nistugor, jordbruksbyggnader enligt vissa föreskrifter, stugor på landet

inom vissa områden.

Byggreglema har en viss begränsad tillämplighet på små byggnader.

Uppförande av garage, carports, uthus etc. i anslutning till enbostadshus och fritidshus kräver bara anmälan, om ytan understiger 50 kvm. Ombyggnad eller förändring av enbostadshus eller fritidshus kräver bara anmälan inte ökas. Rivning sådana byggnader kräver bara

om arean av anmälan. Helt undantagna från kontroll är arbeten omfattande mindre än

10 kvm på småbyggnader och komplementbyggnader, arbeten i sam-

band med swimmingpools, murar och terrasser, campingplatser och

kolonilotter.

I de fall anmälan skall göras kan arbetena igångsättas om inget hörs inom 14 dagar. Det finns inga regionala variationer.

Byggnader får inte tas i bruk förrän det finns tillgång till väg, nöjaktigt avlopp, tillgång till dricksvatten och tillgång till medel för brandbe-

kämpning.

Det är inte nödvändigt med arkitekt, men detaljerade ritningar och i

vissa fall beräkningar krävs för annat än små byggnader.

Ansökan ges till kommunen där den granskas tekniskt, särskilt avseende stabilitet. En avgift måste erläggas. Byggtillstånd krävs för

flertalet byggnadsarbeten och myndigheten försäkrar sig om att andra tillämpliga lagar tas i beaktande. Tillstånd ges normalt inom tre veckor. Arbetena måste igångsättas inom ett år.

Byggtillståndet kan ange att myndigheten skall underrättas om fullbordandet av olika faser i arbetena.

Tillstånd att ta byggnaden i anspråk behövs inte för små byggnader, däremot för andra byggnader. Innan tillstånd till ianspråktagande

meddelas kan myndigheten kräva intyg om att byggnaden har uppförts

på ett lagligt sätt på tomten. Myndigheten måste också övertygas om att andra organs krav har uppfyllts.

Ansvar för fel åvilar vanligen konstruktören och entreprenören och nyligen har begreppet fem för alla introducerats för alla

års ansvar

statligt subventionerade projekt.

Under det senaste decenniet har det uppstått många fel, särskilt i bostadsbebyggelse. Den som gett order om arbetena är ansvarig bara om han inte kan ange någon annan som är ansvarig. Om fel inte rättas av den ansvarige, kan han åläggas rättelse domstol och ådömas böter.

av Myndigheten kan vidta rättelse på den ansvariges bekostnad.

Den lokala myndigheten utfärdar byggtillstånd när man har kontrollerat stabilitet och andra frågor som berörs i byggföreskriñema. Inspek-

tion sker i varierande omfattning av myndigheten. Inspektörer från

myndigheten gör inga fullständiga inspektioner, men de kan företa stick-

Försäkringsgivaren tar inte någon särskild del i projekten.

prov.

Tekniska krav finns upptagna i 1982 års byggföreskriñer och i föreskrifterna för småhus. Förutom de sex väsentliga kraven finns det sårskilda krav avseende sjukhus, vandrarhem, kontors- och administrationsbyggnader samt skolor, tillgång till öppna platser och utrymmen

utomhus, lekplatser, parkeringsplatser, belysning vid bebyggelse, bygg-

naders höjd, avstånd till gränser och gator, rumsstorlek minimum 7 kvm, utrymmeskrav avseende toaletter, duschrum m.m., förvaringsutrymme för cyklar.

Det finns ingen särskild avdelning i föreskrifterna reglerar till-

som gänglighet, många de generella bestämmelserna år sådana att

men av hänsyn har tagits till rörelsehindrade.

Föreskrifterna för småhus är i vissa hänseenden mindre betungande.

Förslag finns om utvidgning av bestämmelserna om värmeisoleiing

och tillgänglighet. Med hänsyn till EG-direktiv kan åtgärder komma att vidtas beträffande inomhusklimat och ventilation.

2.3.4 England

Ett nytt system för byggkontroll infördes the Building Act 1984.

genom Med stöd denna utarbetades the Building Regulations 1985. Dessa

av täcker uppförande byggnader, tillbyggnader, ändringar, ändrad an-

av vändning och olika installationer. Vissa mindre byggnader som normalt inte besöks av människor är undantagna.

Byggreglema är utformade som funktionskrav. De kompletteras av separata dokument Godkända handlingar, innehåller praktiska

som och tekniska råd hur funktionskraven kan uppfyllas. Andra metoder accepteras emellertid det kan visas att kraven blir uppfyllda. Det enda

om undantaget är reglerna nödutgångar vid brand. Dessa har utformats

om som obligatoriska standards.

Kontrollsystemet erbjuder olika möjligheter. Kontroll kan ske anting-

kommunens byggnadsinspektion eller en godkänd inspektör. en av av

Om det är kommunen skall stå för kontrollen finns det två alter-

som nativ. Fullständiga ritningar kan med ansökan om godkännande

ges en något arkitekttvång finns inte. Efter mottagandet har myndigheten fem eller, sökanden medger det, åtta veckor på sig att ta ställning till an-

om sökan. Om inget hörs från myndigheten inom denna tid, anses ansökan godtagen. Enligt det andra alternativet lämnas bara en ansökan om att få bygga. I det fallet att förslaget har accepterats myndigheten

anses om inte yttrat sig inom 48 timmar. Sistnämnda förfarande är avsett att användas bara beträffande enkla arbeten, såsom vissa installationer, där några ritningar inte behövs.

Byggherren måste underrätta myndigheten viss tid innan vissa arbeten påbörjas för att bereda tillfälle till inspektion. Anmälan skall sålunda ske innan arbetena påbörjas, ett grundschakt döljs, grundkonstruktionen döljs, någon fuktspärr döljs, betong gjuts, dränering döljs, avloppsledning döljs. Härefter skall anmälan ske vid inflyttning före färdigställandet och slutligen vid färdigställandet för erhållande av slutbevis. Normalt utförs även andra besiktningar.

Kontroll kan, nämnts, även ske godkänd inspektör.

som genom en Fram till april 1993 hade regeringen bara godkänt en inspektör, nämli-

organisation kommer från villagarantimarknaden. Regegen en som ringen är angelägen att fler inspektörer skall uppträda på marknaden,

kravet försäkringsskydd har lagt hinder i vägen för fler att etabmen lera sig.

Den byggande måste underrätta kommunen när han avtalat med

godkänd inspektör om besiktningar. Detta kallas begynnelseanmälan.

Om denna anmälan är korrekt, bekräftar kommunens byggnadsinspektion detta och befattar sig sedan inte med projektet. Om den godkände inspektören iakttar överträdelser den byggande inte rättar

som till, har han att anmäla detta till kommunen, då övertar kontrollen.

som

2.3.5 Frankrike

Frankrike har 56 miljoner innevånare. Det finns 100 departement och 36 000 kommuner.

Ritningar skall godkännas lokal myndighet, graden bygg-

av men av kontroll är begränsad. Få inspektioner företas de tekniska aspekterna

av hos en byggnad. Teknisk kontroll är obligatorisk beträffande del

en byggnader och den utförs av privata kontrollanter. Försäkring är

en dominerande faktor i fransk konstruktionsindustri.

Grundprincipema för byggansvar härstammar från Code Napoleon. Här förutsätts att arkitekter och entreprenörer är ansvariga för fel även beroende på fel i grunden under 10 år.

En betydelsefull lag på byggområdet år lagen 78.12, den s.k. Spi-

nr nettalagen, som reformerades år 1978. Den har tre syñen:

att öka skyddet för konsumenten ägaren eller köparen av en bostad,

att minska dröjsmål med betalning for skador försäkringsgivaren,

att öka kvaliteten hos konstruktioner.

Lagen täcker också frågor byggherrens tioårig försäkring

om ansvar, och teknisk kontroll.

Kraven enligt lagen hänför sig till stabiliteten hos byggnaden,

säkerheten för människor, bekvämlighet för hyresgäster och lämplighet

för användningen. Det finns speciella krav rör privata bostads-

som hus.

Det finns ett nära samband mellan plan- och bygglagstiftning. Plan-

lagstiftningen, känd som reglement national durbanisme är tillämplig

om kommunen inte har antagit lokal markanvändningsplan plan

en doccupation des sols POS.

Den huvudsakliga regleringen av byggandet finns i tillämpningsföre-

skrifter till Code des Code de lurbanisme, Code de

communes, construction et de lhabitation CCH, Code du travail och Code forestier.

Flertalet regler är skrivna i allmänna termer och förlitar sig också man till tekniska dokument skall garantera rimlig standard beträfsom en fande konstruktioner. Några dessa tekniska dokument är särskilt av närrmda i lagstiftningen och i sådant fall år de tvingande. Centre Scientifique et Technique du Batiment CSTB, ett offentligt företag under det departement är ansvarigt för konstruktioner, pubsom licerar encyklopedi innehåller alla författningstexter och texter en som teknisk karaktär rörande byggande i Frankrike. Den omfattar 21 voav lymer på över 15 000 sidor. Enligt CCH skall ägaren arkitekt som, genom ritningar engagera en och skrivna dokument, skall precisera byggnadens placering, utformning, volym, material och färg. Detta är tillämpligt på alla byggnader utsådana med understigande 170 kvm 800 kvm för jordbruksom en area

byggnader.

Ritningarna arkitekten in till borgmästaren i kommunen. Planges av överväganden görs den lokala myndigheten, men någon teknisk konav troll företas inte. Sökanden för att föreskrifterna rörande konsvarar struktioner följs. I annat fall kan sanktioner följa. Alla byggnadsarbeten, utom sådana har undantagits, kräver tillsom stånd permis de construire. Ett sådant är giltigt under två år. Om kom- har antagit POS, utfärdas tillståndet av borgmästaren, armars munen en av staten. Det finns inte någon lokal myndighet för teknisk inspektionsverksamhet. Vissa arbeten omfattas krav obligatorisk kontroll, denna av men utförs tekniska kontrollorganisationer. Det finns omkring 10 sådana av organisationer i landet. Den tekniske inspektören, som måste vara godkänd offentligt organ, omfattas av samma presumtionsansvar som av arkitekten och entreprenören. De arbeten kräver kontroll rör framför allt stora byggnader till som vilka allmänheten har tillträde och höga byggnader. Det finns inte något krav på tillstånd att ta i anspråk en byggnad, men enligt CCH får anslutning till elektricitet, eller telefon inte ske, om gas konstruktionen inte har godkänts. Arkitektens roll är alltså att ansöka byggtillstånd och att ansvara om för de konstruktionsarbeten begärs. Ägaren har inte något annat som för att byggnaden överensstämmer med gällande föansvar än att svara reskrifter och försäkring. Entreprenören måste bygga i enligatt ta ut en het med de regler gäller för konstruktioner och har ett tioårigt presom

sumtionsansvar. Trots att bara byggnader är föremål for obligatorisk kontroll begär entreprenörerna ofta kontroll frivilligt försäkringssom

skydd.

Vissa föreskrifter finns för att garantera tillgänglighet. Förutom föreskrifter avseende de väsentliga kraven finns det krav beträffande sex hissar, automatiska garageportar, rumsstorlek 14 kvm för de första fyra boende och 10 kvm för varje boende därutöver, möjligheter att föra ut personer på bår, anslutningsmöjligheter for telefon och television.

2.3.6 Grekland

Grekland har omkring 10 miljoner innevånare. Det finns 52 distrikt, 147 provinser, 264 sekundärkommuner och 5750 primärkommuner.

Lagstiftningen utgörs av en civillag, en lag rörande statliga kontrakt

och olika kompletterande presidentförordningar. Regleringen syftar till

kontroll av byggnadskonstruktioner så att de skall tjäna sitt syfte och

fylla följande krav: förbättring komfort, välbefinnande och säkerhet av för nyttjare och kvalitetsförbättring avseende konstruktioners grarmar, säkerhet, stabilitet, estetik och funktionalitet, miljöskydd, energibeva-

rande, främjande av forskning rörande byggkonstruktioner, produktivi-

tetsökning.

Det finns två slag lagstiftning, för privata arbeten och för av en en

offentliga arbeten. Regleringen är tilllämplig på byggkontrtoll och pla-

nering. Inom vissa områden, delar några öarna, ställs särskilda av av krav vid byggande med hänsyn till intresset bevarande. av Om det inte finns någon grekisk standard hänvisas till regler och standards i andra länder, som Tyskland, England och USA. Byggnader med upp till två våningar kan konstrueras av vem som helst som har viss erfarenhet. I andra fall måste civilingenjör anlitas. en

Ansökningshandlingar rörande byggtillstånd kan signeras markägaren

eller byggherren, ritningar måste signeras fackman. Om

men av en byggvolymen överstiger 3 000 kubikmeter krävs tvâ underskriñer, varav

en av en ingenjör.

Ett bygge kräver tillstånd. Ett sådant utfärdas två till åtta månader efter ansökan och det gäller under tre år. Planmyndigheten har rätt att utföra inspektioner och kan stoppa arbetena, reglerna inte följs eller om

om invändningar har gjorts av någon klagande. Om klagomålen befrnns

sakna grund, kan byggherren kräva ersättning. Kontroll utförs vanligen

1993:94 141 SOU

plandepartementet. Någon undersökning äganderätten företas inte.

av av I vissa delar landet finns det inte ens fastighetsregister. av måste övervakas arkitekt eller ingenjör, såvi-

Byggnadsarbeten av en

da byggherren inte kvalificerad ingenjör. Ett intyg om rätt till ianär en språktagande krävs med hänsyn till anslutningen till offentlig service. År 1926 inrättades ett tekniskt samfund i vilket alla inom byggbranschen praktiserande arkitekter och ingenjörer måste vara medlemmar. och arkitekter är centrala i systemet och de kan också

Civilingenjörer

De skall enligt lag betalas i förhållande till agera som entreprenörer. storlek. Bevis betalning måste presenteras innan slutintyg

projektets om

kan utfärdas. Entreprenören ansvarig för alla fel och är skyldig att rätta till dessa är på 15 månader efter fardigställandet eller, när det

inom en garantitid

offentliga arbeten, år. Efter den perioden är civillagen tillämp-

gäller tre

lig på alla arbeten.

Vid skall fullständiga konstruktionsritningar och privata projekt ges

den lokala planmyndigheten kontrollerar ritningar och detaljer. Byggbehöver inte överensstämma med grekisk standard. Kontrol-

produkter

len plankrav och tekniska krav. Varje stad eller by som har hänavser förts till bevarandeområde får stöd arkitekkontroll som utförs ett genom särskild kommitté. Den lokala myndigheten kan stoppa arbeten av en och den kan kontrollera kvaliteten på material, särskilt fárdigblandad företas vanligen efter uppförandet stommen och

betong. Inspektioner av

bärande väggar och även sedan arbetena slutförts. En ny lag, tillämplig särskilt på Athen, stadgar att det bara behövs en slutbesiktning, möjligen beroende på brist på kvalificerad personal. Konsulter är vanligen inte försäkrade. I försäkringar som tas av entundantas alltid felaktig konstruktion. Försäkringama kan reprenörer täcka klientens Försäkring är ett krav vid både privata och även ansvar. projekt, marknaden är begränsad eftersom bara större

offentliga men

verksamheter täcks. de väsentliga kraven finns vissa krav på tillgänglighet till Förutom sex byggnader är öppna för allmänheten. Det finns också vissa krav avseende hissar.

2.3.7 Irland

Irland har omkring 3,5 miljoner innevånare.

Nya byggregler introducerades är 1992. Grimden för lagstiftningen utgörs av the Building Control Act, 1990. Syftet med lagstiftningen är primärt att främja hälsa, säkerhet och välfärd för i och omkring personer

byggnaderna. Andra syñen avser tillgänglighet och energisparande.

Lagstiñningen är tillämplig på i stort sett alla byggnader. Särskild

lagstiftning gäller för hälsa och säkerhet på arbetsplatser. Det finns

ingen omedelbar koppling till planlagstiftningen, planering och

men

byggkontroll handhas av samma lokala myndighet.

The Building Control Act kräver att alla byggnader skall konstrueras i

enlighet med byggföreskriftema. Dessa är tillämpliga på byggnader

nya och på befintliga byggnader i sådana fall då dessa byggs till eller undergår väsentliga förändringar eller ändrad användning. De tekniska kraven är utformade korta, allmänt formulerade som funktionskrav. Tolv Technical Guidance Documents

ger vägledning

till hur dessa funktionskrav kan uppfyllas utesluter inte kraven men att kan uppfyllas på andra sätt. Lokala myndigheter har diskretionära möjligheter inspektera ritatt

ningar och byggnader. Brister vid utformning och konstruktion bygg-

av nader kan leda till åtal och kärmbara straff. Brandsäkerhetsaspektema beträffande alla byggnader utom småhus måste godkännas i

förväg.

Andra aspekter kräver inte godkärmande. Anmälan båbörjande om av

byggnadsarbeten måste ges till myndigheten före byggstart. Några

regler om slutintyg eller tillstånd till ianspråktagande finns inte.

Arkitekter och ingenjörer anlitas vanligen vid komplicerade

mera byggnadsprojekt och engageras normalt för att försäkra att brandsäkerhetsaspektema blir godkända myndigheterna. Ägaren år, vid sidan av av

övriga ansvariga, ansvarig för att byggnaden överensstämmer med före-

skriftema. Vem helst kan uppträda byggherre. som som

Kontrollmyndigheten måste undersöka ritningarna från brandsäker-

hetssynpunkt. I övrigt är rätten för kontrollmyndighetema att utöva kon-

troll diskretionär. Det finns inte något obligatoriskt

försäkringssystem,

men de flesta arkitekter och ingenjörer tar försäkringar. Byggreglema är ganska nya, men det har redan kommit fram förslag om lättnader i kontrollen när det gäller väsentliga förändringar och änd-

rad användning byggnader.

Undantagna från byggkontroll är fängelser och liknande, byggnader i

anslutning till och stenbrott vissa undantag, byggnader

gruvor med som regleras av the Explosives Act, nationella monument, byggnader

hänger med elproduktion och eldistribution, vissa tillfälliga som samman vissa mindre komplementbyggnader till bostads-

byggnader, villagarage,

växthus och ekonomibyggnader för jordbruk på mindre yta än 300 hus, kvm. Förutom de väsentliga kraven finns krav på tillgänglighet, men sex i huvudsak bara byggnader till vilka allmänheten har till-

dessa gäller

träde.

2.3.8 Italien

Italien har 50 miljoner innevånare. Det finns 20 regioner, 100 proöver vinser och 8 000 lokala myndigheter. finns många lagar, förordningar och cirkulär rörande planering Det konstruktioner. Några lagar är nationella, ansvaret för konoch men struktioner vilar på lokala myndigheter och regioner. Regionema har och regleringen varierar mellan olika regioner.

lagstiñningsmakt

outtalade syftet med lagstiftningen är att reglera konstruktionema Det skapas för hälsa och säkerhet för som vistas i så att garantier personer Den lokala byggkontrollen hänvisar till nationell och re-

byggnaderna.

avseende hälsa, säkerhet, ekonomi och miljö. Det

gional lagstiñning

finns ingen klar gräns mellan plan- och bygglagstiftning. På nationell nivå finns regler för bostadsbyggande, skolor och sjukhus finansieras De föreskrifter i övrigt är tillämpliga på som av staten. som konstruktioner bildar däremot inte någon enhetlig nationell lagstiftning. det byggprodukter finns olika kan utfärda tek- När gäller organ som fall då det finns nationell lagstiftning, t.ex. för

niska godkärmanden. I

armerad betong, metallkonstruktioner och konstrukkonstruktioner av för risker för jordbävning och brand, finns det nationer som är utsatta tionella standards har tvingande karaktär. Ny teknik och nya matesom rial är inte underkastade krav på godkännande. då har metallkonstruktion eller är belägen inom ett

I fall byggnaden en

måste konstruktören och byggherren vara arkitekt

jordbävningsområde

eller ingenjör.

tillstånd måste undertecknas ägaren och konstruk- En ansökan om av

Detaljerade byggritningar måste till den lokala myndighe-

tören. ges Yttranden över ansökan inhämtas från hälsovårdsmyndigheten, ten. för kommunal service, staten och brandkåren.

byggkommittén, organet

Beslut över ansökan kan därmed ta lång tid.

Byggtillstånd, med giltighetstid på tre år, utfärdas borgmästaen av ren. Däri anges tillåten användning och beskrivs arbetena. Den som fått tillstånd måste begära att myndigheten besöker

platsen

när stommen är klar och därefter också för att kunna erhålla

slutintyg.

Myndigheten kan företa inspektioner även på andra tider för att avgöra om ytterligare kontroll behövs. Den lokala myndigheten inte direkt är engagerad i frågan om tekniskt godkärmande utom när det gäller brand, säkerhet och hälsa. Ledaren för arbetena intygar att arbetena har slutförts och be-

intyget

kräftas först när alla synliga defekter har åtgärdats. Ledaren för arbetena skall garantera att konstruktionen överensstämmer med

föreskriñema,

särskilt beträffande stabiliteten.

När det gäller offentliga byggnader och subventionerade byggnader

utses av staten eller regionen inspektör kontrollerar byggnaden. en som Beträffande privata arbeten måste kontraktet

uppfylla lagliga krav.

Ibland utnyttjas inspektör även vid privata arbeten. en Ett intyg om rätt att ta byggnaden i anspråk utfärdas borgmästaren av efter hälsoinspektion, kontroll överensstämmelse med en av gällande regler, brandsäkerhetskontroll m.m. Det finns ett kvalitetskontrollsystem för byggnadsdelar och material som innefattar kontroll på byggplatsen och hos tillverkaren. Entreprenören måste ställa garanti för fel. Det finns

yrkesförsäkring

för arkitekter, ingenjörer och entreprenörer ännu så länge inte nåmen

gon arman försäkring.

Det finns en strävan i Italien mot självcertifiering och minskad

byrå-

krati. Det finns ganska omfattande och preciserade rörande

regler tillgänglighet.

2.3.9 Nederländerna

Nederländerna har omkring 14 miljoner innevånare. Där finns 11 provinser och 800 kommuner. Tidigare hade man många lokala skillnader, 1992 trädde men en

byggförordning Bouwbesluit i krañ. Den täcker väsentliga krav

avseende säkerhet, hälsa, användbarhet och energihushållning. Kraven skall formuleras funktionskrav och hänvisning skall ske till standards. som Intyg om överensstämmelse och tekniskt godkännande kan tjäna som

bevis för kraven är uppfyllda. Ett syfte med regleringen är också att att byggproduktdirektivet skall kunna införlivas med holländsk rätt. Komkan inte införa supplerande tekniska krav. munerna

Planlagstiftningen är separat, ansökningar om byggtillstånd är

men

också beroende plankrav, såsom krav på förenlighet med zonplanen.

Förordningen är inriktad på kvalitetsaspekter skall kontrolleras

som och veriñeras myndigheten med hänsyn till de fyra nämnda aspekav Även säkerhet vid användningen och t.ex. stöldsäkerhet skall betema. aktas. Byggherren kan bestämma konstruktion och material, men kraven

måste uppfyllas.

Förordningen tillämplig på alla byggnader. Några undantag finns är inte. Den handlar inte bara konstruktioner utan också existeom nya om rande. Kraven är inte desamma, minimikvalitet krävs för att göra men en

användbar för sitt syfte. Om ändringar eller renoveringar bebyggnaden döms byggande, tillämpas reglerna för nybyggnad, men myndighe-

som har viss frihet vid bedömningen. Om bostad inte uppfyller terna en en minimikraven måste kommunen ålägga ägaren att reparera felen. I byggförordningen hänvisas till holländsk standard NEN. Standardiseringen är privat, skött stiftelse i vilken alla parter är represenav en terade. I förordningen finns beredskap för att ersätta holländsk standard med harmoniserad europeisk standard när sådan finns.

Projekteringen sköts vanligen arkitekt, det finns inget så-

av en men dant krav. Ansökningar byggtillstånd skall inges till kommunen. Där om kontrolleras ritningama och råd krav på andra tillstånd. Kommuges om kan acceptera kvalitetsintyg avseende konstruktion, material m.m. nen tillräckligt bevis på överensstämmelse med förordningen. Tillstånd som skall utfärdas kraven är uppfyllda. Arbetena inspekteras kommuom av bygginspektörer. Ett slutintyg kan begäras och det kan tas som nens

användningstillstånd. Ägaren är ansvarig för att kraven i förordningen uppfylls och skall

också skaffa tillstånd från andra myndigheter. För större kontrakt och offentliga kontrakt används UAV Uniforme Administratieve Voorwa-

arden. För byggherrar och entreprenörer krävs att de har genomgått utbildning avseende både teknik och administration. Enligt civillagen är byggherren ansvarig för under 10 år och UAV gör entreprenören ansvarig ras för dolda fel under 5 år.

Det finns inga krav på försäkringar, sådana förekommer i praktimen ken. UAV kräver försäkring. Förutom de sex väsentliga kraven finns det vissa krav på tillgänglighet. Det finns vidare krav på t.ex. rumsstorlek, köksutrustning och förvaringsutrymmen.

2.3.l0 Norge

Norge har drygt 4 miljoner innevånare. Landet är indelat i 19 fylken och 448 kommuner. Plan- og bygningsloven antogs år 1985 och trädde i kraft 1.7.1986. På grundval av lagen utfärdades Byggeforskriñ år 1987, trädde i kraft som 1.7.l987.Avsikten är att lagstiftningen skall över vart femte år. ses

Byggtillstånd byggetillatelse krävs för uppförande av byggnad, änd-

ring och reparation av en byggnad, ändring fasad, ombyggnad är av som i strid med detaljplan, uppförande Stödmur och häck mot väg. Dessav

utom krävs tillstånd till ändring byggnads användningsändamål.

av När det gäller ändring och reparation av en byggnad finns ytterligare regler som preciserar tillståndspliktens innebörd. Krav på tillstånd gäller således för ändring eller reparation medför att hela eller delar som av

byggnaden i det väsentliga blir förnyad, för tillbyggnad, påbyggnad eller

underbyggnad, samt för uppförande, ändring eller större reparation

av pipa eller eldstad.

Placering av idrottsanläggningar, bensin- och servicestation,

garageoch tankanläggning, fiiluñskafé och kiosk skall godkännas byggav nadsnämnden. Tillståndsplikt kan även föreskrivas för ändring bostad till kontor, av

hotell eller liknande, sammanslagning eller delning lägenheter.

Vissa byggnadsåtgärder kräver anmälan till bygningsrådet innan de

kan påbörjas, bl.a. uppförande ekonomibyggnader för jord- och

skogsbruk och mindre byggnadsarbeten i småhus. Plan- och byggbe-

stämmelser gäller i allmänhet även för sådana åtgärder bara kräver som anmälan. Om bygningsrådet inte har reagerat och krävt tillståndsansökan inom tre veckor kan byggnadsarbetet sättas igång.

I kommunal stadga kan tillståndspliktens omfattning varieras. Stadgan

skall normalt fastställas departementet. av

de väsentliga kraven finns krav på tillgänglighet och t.ex. Förutom sex hissar, rumsstorlek, skydd mot olyckor vid

krav på parkeringsutryrnmen,

arbetsplatser, rulltrappor, skyddsrum. Föreskriftema formulerade funktionskrav som kan uppfyllas är som skilda tekniska lösningar. Kraven är kvanitñerade beträffande genom värme, isolering, buller och brandskydd. krav på utförande avseende material och

Byggföreskriñema anger

konstruktioner speciiicerar inte vilka material och konstruktioner men kan användas. som ansvarig i förhållande till myndigheterna för ansökans

Byggherren är

innehåll och de övriga upplysningar lämnas. Det ställs inte några som kvalifikationskrav på projektören. Arkitekttvång föreligger inte. består två delar. Den första består i att kon-

Prövningsförfarandet av

ansökan planer, byggets utseende, förhållandet till trollera mot gällande

miljöförhållanden, grundförhållanden, krav

omgivningen, planlösningen,

hänsyn till andra myndigheter etc. Den andra delen består i att med tekniskt uppfyller kraven i lag och föreskrifkontrollera att bygget rent

ter.

Bygningsrådet har generell skyldighet att utöva tillsyn över att

följs. Den skyldigheten gäller båda de

plan- og bygningslovgivningen

delarna., det oklart hur långt kontrollskyldigheten vid

nämnda men är ansökningsförfarandet sträcker sig. Prövningen skall inte kunna åbero-

byggherren när fel eller brister uppdagas.

pas av senare skyldigt att förelägga sökanden att inhämta tillstånd

Bygningsrådet är brand- och arbetarskyddsstyrelser. Rådet

från andra myndigheter, t.ex. emellertid ansökan inom det myndighetsområdet med kan avgöra egna förbehåll att arbetet inte får påbörjas innan de andra myndigheternas om tillstånd Denna ordning har inte alltid fungerat så bra.

föreligger.

arbete skall förestås ansvarshavande är ansvarig in- Varje av en som för arbetet blir riktigt och fackmässigt utfört. Den

för myndigheterna att

ansvarige skall godkännas i varje enskilt fall. det skyldighet för bygningsrådet att kontrollera arbe-

Tidigare var en

Sedan 1986 gäller att rådet inte har någon skyldighet men däremot tena. kontrollera. Men rådet skall till att lagen följs, så kontroll en rätt att se kan inte underlåtas. Graden kontroll varierar dock. av För enskilda produkter är svåra att kontrollera byggplatsen som kontrollsystem. Dessa har tillämpning på pre-

har införts obligatoriska

fabricerade byggelement, betongprodukter andra etc. Enligt lagar finns

det obligatoriska system för godkännande elektriskt material av m.m. Slutkontroll skall företas, varefter slutattest skall utfärdas. I

en många

kommuner görs inte slutbesiktning innan slutattest utfärdas. Det oklart är vad slutattesten egentligen Något särskilt tillstånd för avser. att ta byggnaden i bruk finns inte.

Förslag till ändringar i Plan- Bygningsloven og

Förslag har utarbetats till ganska omfattande ändringar i i

lagstiftningen

syfte att säkra kvaliteten hos det byggs. som

En huvudprincip har lagts till grund för utfonnningen de

som av nya ansvarsreglema är att ansvaret skall läggas hos den har reella möjsom ligheter att se till att det inte uppstår några fel. Det innebär för att ansvar

att myndigheternas krav uppfylls skall läggas inte bara på byggherren,

utan också på sökanden och övriga projektörer i byggprocessen.

De nya ansvarsreglema kommer att överensstämma med de privaträttsliga kontraktsförhållandena. Ansvaret kommer huvudregel inte

som längre att

vara personligt utan skall åvila företag. En ansvarig sökande skall stå för ansökan. Denne skall godkännas i varje enskilt fall. Ansvaret för den ansvarige arbetsledaren utförende skall vidgas, så att det kommer att motsvara det privaträttsliga

ansvaret mot byggherren. Byggmyndighetemas uppgifter och skyldigheter med hänsyn till

kontroll ansökan och utförandet skall utvidgas. Myndigheterna fär av en klar skyldighet att till att nödvändig kontroll

se av ansökningsdokumen-

tation och genomförande blir utförd. Delar kontrollen skall dock i av större utsträckning kunna utföras privata under överinseende av av

myndigheten.

Kontrollen av ansökan i förhållande till åtgärdens yttre invänramar,

dig planlösning samt till planöverensstämmelse, och andra

grannar

myndigheter kommer även i fortsättningen

att vara en förvaltningsrättslig

uppgiñ. För den mera detaljerade projekteringsdokumentationen kan

myndigheten föreskriva tredjepartskontroll. Det är kontroll

en som utförs av en oavhängig kontrollant skall godkännas centralt. Det står som

myndigheten fritt att bedöma tredjepartskontroll är nödvändig med

om utgångspunkt från åtgärdens art och projektöremas kompetens. Det skall också läggas vikt vid i vilken grad det har utnyttjats tillfredsställande

egenkontroll vid projekteringen gör ytterligare kontroll onödig. Ut-

som nyttjande av egenkontroll i denna fas är dock inte självständig alteren

1993:94 149 SOU

nativ kontrollfonn, den kan läggas till grund för bedömningen av men kontrollbehovet.

För den löpande utförandekontrollen på byggplatsen kan byggherren

välja mellan tre alternativa kontrollfonner:

tredjepartskontroll,

dokumenterad egenkontroll,

-full offentlig kontroll. -- Kontrollform och kontrollplan skall vid varje tillfälle godkännas av myndigheten på förhand. Där det är nödvändigt kan myndigheten också

själv ålägga utnyttjande av tredjepartskontroll.

Dokumenterad egenkontroll vid utförandet är kontroll som utförs av

den ansvarige utförande själv efter fastlagd egenkontrollplan som

skall godkännas myndigheten på förhand. Dokumenterad egenkon-

av troll skall i princip kunna utföras alla, vid större åtgärder skall av men det ställas krav på att företaget har ett internt kvalitetssystem som gör det möjligt att genomföra kontrollen. När inte själv står för den fulla kontrollen kan den i er-

myndigheten forderlig utsträckning följa tredjepartskontroll och dokumenterad

upp

med inspektioner på byggarbetsplatsen. Full kontroll från egenkontroll

förutsätter den också följer på förhand fastlagd kon-

myndigheten att en

trollplan.

Bygningsrådet kan tillåta att slutkontrollen utförs genom tredjepartskontroll eller underlåts vid mindre åtgärder, som garage o.dyl.

underlätta genomförandet reglerna och kontroll

För att av om ansvar och för att öka kvaliteten i byggprocessen skall det ställas krav på utbildning och godkännande de olika aktörerna i byggprocessen. Det av föreslås därför ett centralt godkännande av yrkesutövare. Det föreslås också ett delvis nytt prövnings- och ansökningssystem. För närvarande är huvudregeln att det krävs ansökan om byggtillen stånd. För del åtgärder räcker det emellertid med en anmälan. Detta en har lett till del oklarheter med olovliga byggen som följd. en mål med att få bort denna sammanblandning och

Ett lagrevisionen är enhetligt prövningssystem. Ett annat mål är att få ett enhetligt

få ett mer

ansökningssystem utgångspunkt för alla frågor, med efterföljande

som prövningskraven till förhållandena ilde enskilda fallen

anpassning av storlek, komplexitet m.m.. Det föreslås alltså ett enhetligt ansöknings-

förfarande.

Införande av en stegvis behandling ger grund för att slippaprojektera

hela arbetet innan det är klart projektet kan accepteras.

Det föreslås dessutom skall införa förhandskonbrens mel-

att man en

lan myndigheterna och byggherren där det skall redogöras br förelig-

gande byggplaner, offentliga planer, tid för behandling ax ansökan,

prövningspraxis m.m. Konferensen är ett första möte vid villet det inte ges några rättigheter eller bindande besked.

2.3.11 Portugal Portugal har 10,5 miljoner innevånare. Landet är delat i 18 dstrikt och två autonoma regioner innehållande 305 kommuner.

Det finns en omfattande nationell lagstiftning rörande byggande. Det huvudsakliga syftet med lagstiftningen är att garantera hälsa ch säkerhet. Lagstiftningen kan också kompletteras med lokala regler. Sådana finns t.ex. beträffande tillgänglighet i fall där det saknas nationell lag-

stiftning.

Det ñnns visst samband med planlagstiftningen. Alla zommuner skulle till utgången av 1992 ha antagit heltäckande planer skall visa

som användningen av mark och byggnader. Byggtillstånd utfärda; bara om

även planförutsättningama uppfylls.

Gällande byggregler refererar i ökad utsträckning till stanrards,

som utarbetas av LNEC Laboratörio Nacional de Engenharia Civl. Genom

LNEC publiceras också fortlöpande förteckningar över lagliga krav

som

skall uppfyllas dem för byggprojekt.

av som ansvarar

Alla förslag till att uppföra, ändra, utvidga eller riva byggnader måste underställas kommunen. Dispens från krav på tillstånd kan t.ex. när

det rör sig underhåll och reparationer, byggnader utanför

gelse eller förväntad tätbebyggelse, mindre jordbruksbyggnaier, vissa

byggnader som med hänsyn till karaktär och lokalisering inte kräver tillstånd, byggnader som kontrolleras reglering.

av annan

Efter samråd med andra berörda organ utfärdar kommuner ett bygg-

tillstånd, plankraven är uppfyllda. En bygganmälan måste till

om ges kommunen. I t.ex. Lissabon skall anmälan ske före byggstart, i samband med grundläggning, varje gång betong fylls på, vid serviceinstallationer och vid arbetenas avslutande. Inför avslutandet arbetena

av ges en ansökan tillstånd till ianspråktagande.

Stor vikt läggs vid de ansvariga teknikerna. Dessa måste godkännas kommunen. Vid överträdelse bestämmelserna kan de förbjudas att av av projektera i framtiden. Ansvaret för arbetena vilar på teknikerna. Det är obligatoriskt att tekniker utför konstruktionsberäkningar för alla andra

projekt än små byggnader. Alla större byggnader konstrueras vanligen

byggherrar har civilingenjörsexarnen.

av som Entreprenörer måste ha statlig licens. Det finns åtta olika klasser en licenser beroende på arbetenas karaktär. Efter arbetenas fullbordande av är entreprenören ansvarig för under fem år. Han måste rätta fel inom ras 30 dagar. För offentliga arbeten finns en ettårsgaranti. Det åligger kommunen att företa teknisk inspektion av arbetena, men sätter stor lit till den ansvarige teknikems kvalifikationer. I Lissaman bon företas inspektioner kommunens byggnadsinspektörer som i t.ex. av allmänhet är kvalificerade ingenjörer. Därvid kan tas på material prover

Statliga byggnader är föremål för statens egen inspektion. Kom-

m.m. dock tillfälle till kontroll att plankraven är uppfyllda. Ofmunen ges av

fentliga byggnader och byggnader av turistintresse inspekteras av sär-

skilda organ. Yrkesverksamma konstruktörer behöver inte ha någon försäkring, frågan är under övervägande. men Det finns skiss till generella byggregler. Om sådana antas, en nya kommer det att råda nära samband mellan dessas tillämpningsföreskrif-

ter och EG:s byggproduktdirektiv.

Förutom de väsentliga kraven finns det krav på tillgänglighet till sex

offentliga byggnader. Vidare finns regler hushöjder och avstånd

om mellan hus. Utförliga regler finns om bostäders utfomming.

2.3.12¶Spanien

Spanien har omkring 39 miljoner innevånare. Landet är indelat i 17 oberoende regioner, 50 provinser och 8000 kommuner. Enligt förordningen 16501977 rörande byggstandards skall Gnmd-

läggande byggstandards NBE gälla obligatoriskt för alla byggnads-

konstruktioner och arbeten. Syftet med förordningen är att garantera säkerhet, att lägga fast andra minimikrav för att tillgodose personers människornas krav och att skydda samhällets ekonomiska intressen. Kraven gäller för alla byggnader och minst procent konstruktionsen av kostnadema måste anslås till kvalitetskontroll.

Det är ingen klar skillnad mellan plan- och bygglagstiftning. Båda administreras den lokala myndigheten. Det finns flera plarmivåer. av

Den huvudsakliga strategiska markanvändningsplanen utarbetas

på re-

gional nivå, men de viktigaste planerna är de kommunala planerna

som klassificerar för markanvändning och den infrastruktur bezoner som hövs för utvecklingen. När en ansökan görs om byggtillstånd är den lo-

kala myndighetens viktigaste uppgift att försäkra sig att projektet är

om förenligt med planen. Förändring av markanvändningen får inte ske annat än om det finns tillgång till erforderlig infrastruktur eller sådan tillhandahålls av den vill förändra markanvändningen. som Det finns en omfattande lagstiftning inom byggsektorn, omkring l 500 lagar och förordningar m.m. Regionema har rätt att utfärda regler, egna men det är bara som har gjort detta. Arkitekter har getts ett betydande inflytande i Spanien. Trots att det inte är obligatoriskt att anlita en arkitekt säkerställs systemet att genom en arkitekt eller teknisk arkitekt planerar arbetena och utarbetar riten ningama. Först sänds handlingarna till det samfund arkitekten tillsom hör. Samfundet kontrollerar för kommunens räkning handlingarna både

från plan- och konstruktionssynpunkt. När kontrollen är färdig sänds

handlingarna till den lokala myndigheten, konstaterar att arbetena som uppfyller plan- och konstruktionskrav. Myndigheten fastslår också att arkitekten kvalificerad och att sökanden har betalat kostnaderna. Vidare kontrollerar myndigheten att vissa krav är uppfyllda, såsom beträffande brandsäkerhet, tillgänglighet och yttre utfomming. Från plansynpunkt kontrolleras t.ex. frågan om sökandens avstående mark för av gator m.m. Myndigheten blandar sig däremot inte i det tekniska innehål-

let i handlingarna. När myndigheten är nöjd, utfärdas ett byggtillstånd.

Det kan ta två månader för ett större projekt och månad för ett minden re. Om myndigheten inte hörs av inom denna tid, kan förutsättas att tillstånd beviljats. Tillståndet i månader. varar sex

Det finns ingen inspektionsverksamhet från den lokala myndighetens

sida. Vanligen inspekterar arkitekten, de dagliga inspektionema fömen retas tekniska arkitekter. Ökad vikt läggs vid kvalitetskontroll och av

inspektioner görs ofta privata kontrollorgan. När arbetena är färdiga

av inspekteras de av arkitekten och den tekniske arkitekten, vilka signerar ett godkännande. Certifikationen övervakas av respektive arkitekts samfund, till att arkitekterna får betalt. Härefter inges godkännandet som ser

till myndigheten, utfärdar ett intyg rätt till ianspråktagande.

som om

Både entreprenören och arkitekten är ansvariga för allvarliga fel under tioârsperiod. Arkitekter och tekniska arkitekter är försäkrade genom en sina samfimd. Det finns inte några krav på försäkring för entreprenörer och byggherrar, lagändring i dessa hänseenden övervägs. Om arbemen tena inte uppfyller kraven kan ägaren bötfallas. Förutom de väsentliga kraven kan detaljplaner innehålla krav avssex eende t.ex. byggnadshöjd och typ fasad. Några krav på tillgänglighet av finns inte.

2.3.13 Tyskland

Grunden för byggreglema finns i den federala Musterbauordnung

MBO. Där riktlinjer för regleringen på regional nivå

ges Landerbauordnung. Det finns 16 Länder med var sin Landernumera bauordnung.

Syftet med reglerna är att skapa garantier for att byggnader konstrue-

uppförs, ändras och underhålls så att krav på allmän säkerhet och ras, hälsa tillgodoses. Byggnaderna skall användas för avsedda ändamål utan misskötsel. Kraven gäller också ändrad användning och rivning.

Lagen gäller alla byggnader. Undantag gäller dock för t.ex. byggnader

på till 30 kvm utan toalett eller vänne använda for jordbruk och likupp nande, stödmurar med en högsta höjd av två meter, ventilationsledningar och ledningar till varmluñssystem, vissa obetydliga byggnader.

Baugesetzbuch behandlar byggandet från plansynpunkt och det är ett

samspel mellan dessa regler och reglerna i Bauordnung. Men Bauord-

behandlar också sådant utformning, storlek, arkitektoniskt nung som utseende, material och färg och stadgar att sådana egenskaper inte får inverka negativt på omgivningen. Många kraven i Bauordnung är skrivna i allmänna termer. Kraven i av de regionala bestämmelserna är ofta knutna till DIN-standards och till internationella CEN eller ISO-standards. Byggprodukter eller byggmetoder avviker från de tekniska föreskrifterna måste underkastas som

vissa procedurer för godkämiande.

I nästan alla Länder måste konstruktionsritningama utföras av en re-

gistrerad arkitekt. Denne för att alla beräkningar m.m. uppfyller

ansvarar föreskrivna krav och han for samordningen av alla byggnadens ansvarar delar. Skriftliga råd kan erhållas från kontrollmyndigheten rörande enskilda frågor innan ansökan ges in. en

En entreprenör kan skriva under bygghandlingar som en arkitekt

un-

der förutsättning att handlingarna har utarbetats under ledning

av en auktoriserad person. Den som har fått ett kontrakt är, liksom andra inblandade, ansvarig för att gällande föreskrifter följs. Den skriver

som under ett kontrakt måste utse arkitekt, entreprenör och bygg-

en en en nadskontrollant utom när det gäller okomplicerade byggnader. Entreprenören måste vara tekniskt kompetent. Den lokala myndigheten kan annars stoppa arbetena tills kvalificerad personal Entreprenö-

engageras. ren är ansvarig för att arbetena fullbordas på ett tillfredsställande sätt och han skall se till att det tillhandahålls nödvändiga intyg rörande

material, komponenter, metoder och installationer.

Byggnadskontrollanten skall försäkra att arbetena utförs i enlighet med gällande föreskrifter. När arbetena har slutförts skall han gentemot den som skrivit på kontraktet och kontrollmyndigheten bekräfta att

pro-

jektet utförts kontraktsenligt.

Byggkontrollmyndigheten godkärmer konstruktionsdetaljer. Om god-

kännandet kräver samtycke av någon annan organisation, myndighet el-

ler ett departement, ansökan beviljad den inte har avslagits

anses om inom två månader från det att den in. Yttranden från andra myndig-

gavs heter eller departement kan lämnas utan avseende, de inte har

om kommit till prövningsmyndigheten inom en månad.

Provning för teknisk certifiering krävs inte, om typgodkännande har lämnats. Ett typgodkännande är giltigt i alla Länder. Den beräknade stabiliteten hos byggnad måste kontrolleras. Detta kan göras

en av myndigheten eller också kan kontrollen anförtros privatpraktise-

en rande ingenjör, som måste erhålla godkännande som Prüfingenieur.

Det förekommer inte något egentligt byggtillstând, arbetena får

men inte igångsättas innan ett godkännande har lämnats. I vissa fall kan ett

partiellt godkännande lämnas för att möjliggöra grundläggning eller lik-

nande. Kontrollmyndigheten kan bestämma nivån för inspektioner. Den

måste dock i samband med uppförande, ändringar, rivning

och repara-

tioner försäkra sig om att de författningsenliga kraven upprätthålls.

Myndigheten har av material, kontrollera certifikat och

rätt att ta prover

loggböcker från arbetsplatsen. Myndigheten måste underrättas två

veckor innan fullbordandet av den grundläggande konstruktionen och

innan fullbordandet byggnadsinstallationema. Myndigheten kan

överlåta dessa uppgifter på der Prüfingenieur.

Byggnader får användas bara om en säker användning och ett tillfredsställande avslutande arbetena bekräftas. Kontrollmyndigheten av tillhandahåller på begäran ett intyg om resultatet från inspektionen. Förutom de väsentliga kraven finns det krav på tillgänglighet till sex byggnader inte bara tillfälligt besöks rörelsehindrade mfl. Det som av rör sig byggnader till vilka allmänheten har tillträde. Dessutom finns om hel del andra krav i Musterbauordnung, såsom krav rörande hisdet en avstånd mellan byggnader, storleken på öppna platser inom tomten, sar, lekplatser, förvaringsutrymmen, torknim, inhägnader hänsyn till traav fiksäkerheten, parkeringsplatser och för undvikande av skada på garage hälsan, oljud m.m.

2.3.14 Österrike

Österrike har 7,6 miljoner innevånare och är indelat i nio provinser. Det finns ingen nationell byggnadslagstiñning. Varje provins är ansvarig för sin Bauordnung. De överensstämmer i huvudsak, men egen det finns variationer. Lagama tillämpliga på alla byggnader. Även små och trädär garage gårdsskjul kräver tillstånd. Små byggnader är emellertid föremål för minimal kontroll och ingen inspektion verkställs. Planaspekten på ansökan byggtillstånd bedöms i förening med en om och del ansökan helhet och ansökan beviljas, bildar som en av som om

planvillkoren del byggtillståndet. Hänsyn tas till markanvänd-

en av ningszoner, andelen för byggnaden i förhållande till tomtens area, area höjden byggnad och vissa särskilda krav för speciella områoch typ av den. Huvudförutsättningama för byggande är tillgång till allmän väg samt vatten och avlopp. Många krav i Bauordnung är uttryckta i allmänna termer och är kopplade till de österrikiska standardnormema, utfärdade av Osterreichisches Nonnungsinstitut ON. Konstruktionen kan göras arkitekt, ingenjör eller en kvalifiav en en cerad byggmästare, eller måste i alla fall signeras av någon av dessa. Ansökningar byggtillstånd publiceras. Ritningar inges till den loom kala myndigheten för godkännande och kontroll avseende planförutsättningarna och de väsentliga kraven. Innan beslut över en ansökan ges äger förhandling vid vilken arkitekten, ägaren och grannar är en rum närvarande.

Om tillstånd ges, avgörs samtidigt nivån för inspektioner beroende på arbetenas omfattning och komplexitet. Inspektion kan överlåtas

på en utomstående expert, såsom en ingenjör eller kvalificerad byggherre

en som åtar sig ansvaret. Byggtillstând gäller i två år och bygget måste

vara avslutat inom två år efter arbetenas inledande med möjlighet till för-

längning.

Rivning och varje arbete vid vilket grävning påverkar angränsande mark kräver tillstånd, och tillstånd behövs också för ändringar, inklusive

användningsförändringar, och för små tillbyggnader där teknisk kunskap

krävs. Anmälan måste ske tre dagar före i gångsättandet.

Inspektion sker före igångsättandet med grundläggningen, därefter

av grundläggningen och arbeten med armering, bjälklag och svetsfogningar. Rapporter härom måste presenteras vid slutbesiktningen. Vidare kontrolleras avlopp av en avloppsinspektör. Denne utarbetat rapport

en som kan läggas till grund för utfardande av tillstånd till ianspråktagande. Inspektion sker också av stommen. Slutligen sker inspektion när begäran inkommer om tillstånd till ianspråktagande. Ett sådant tillstånd kan inte utfärdas förrän en godtagbar rapport har presenterats beträffande skorstenar av en sotarmästare, avlopp avloppsinspektören och

serviceanslutningar av forfattningsenliga entreprenörer avseende vatten,

etc..

Arkitekter och ingenjörer måste auktoriserade. Då kan de signera

vara offentliga dokument. Byggherren måste ha licens för konstruktion

av byggnader och för att övervaka arbeten.

Den huvudsakliga konstruktionen kontrolleras byggherren innan

av igångsättandet och han skall godkänna konstruktionen och försäkra att han kommer att bygga i enlighet med det godkända konstmktionsförslaget. En geologisk undersökning krävs liksom konstruktionsberäk-

ningar och detaljritningar.

Den lokala myndigheten kontrollerar ritningama för att till att det

se råder överensstämmelse med plan- och byggkrav. Av särskild vikt är kontroll av nödutgångar, utfarter Brandkåren är bara inblandad i

m.m.

fråga om utrymningsmöjligheter m.m.

Det finns inget lagligt krav för arkitekter och ingenjörer att ha försäk-

ring mot egna fel. Det finns emellertid civilrättslig ansvarsförsäkring

en för alla medlemmar i arkitekt- och ingenjörskamrama.

Fastän Österrike inte är medlem EG är det troligt att smärre änd-

ringar kommer att göras i formuleringama i vissa författningar. Man kan

komma att referera till väsentliga krav i byggproduktdirektivet.

Föreskriñema är utformade hänvisning till särskilda bygg-

genom nadsdelar med alla relevanta krav för varje del.

Det finns speciella föreskrifter hänförliga till särskilda typer av byggnader. För små byggnader, terrassbyggnader och fritidshus kan kraven modifieras. Kraven avseende brandsäkerhet och värme kan modifieras beträffande industriella enheter, fabriker, magasin etc. Särskilda bestärmnelser finns dessutom för kontor och affärer, bostäder och höghus.

Förutom de sex väsentliga kraven finns det omfattande krav på till-

gänglighet. I stor utsträckning används måttangivelser.

Andra krav gäller bostäders utformning och storlek, förvaringsutrym-

men, fristående byggnads avstånd till gräns

m.m.

2.3.15¶Sammanfattning

I alla länder krävs byggtillstånd. I Irland och England är detta uppdelat i dels en lokaliserings- eller planprövning, dels prövning enligt bygg-

en reglema. I alla övriga länder sker hela prövningen inom ramen för

samma procedur.

När det gäller byggkontrollen skiljer sig regleringen i Frankrike och Belgien avsevärt från regleringen i övriga länder. I Frankrike och Belgi-

en är tillsynen över byggandet helt privat. Byggherren beställer tillsynen

från auktoriserade kontrollñnnor. För vissa typer byggnader är detta

av obligatoriskt. I alla andra länder däremot finns en kommunal tillsyn av byggandet. I några länder har det emellertid särskilt under tid ut-

senare vecklats fomer av tillsyn i privat regi. I t.ex. England kan tillsynen få utövas av godkända inspektörer och i Tyskland kan den kommunla bygg-

nadsinspektionen överlåta kontrolluppgiñema till en Prüñngenieur. I

Spanien överlåts uppgiñema i stor utsträckning till arkitekterna.

Reglerna om ansvarighet varierar i hög grad. I Sverige är det byggher-

ren som är ansvarig. Arkitekten och entreprenören ansvarar enbart i enlighet med avtal. Norge har ett liknande system, men i de allra flesta andra länder råder ordning. Där är i allmänhet både arkitekten

en annan och entreprenören ansvarig och i många fall tillkommer dessutom ett

ansvar för byggherren.

Krav på kvalifikationer hos de i byggprocessen inblandade ställs i många länder. I Sverige ñnns inga särskilda kvaliñkationskrav på entreprenörer och något arkitekttvång finns inte. Däremot har krav på att det skall finnas ansvarig arbetsledare. I många länder krävs att en

en arkitekt skall ansvarig för konstruktioner och det finns också ofta

vara krav på att entreprenören skall ha viss kompetens.

3¶Överväganden

3.1 Allmänt

Enligt mina direktiv skall jag göra en allmän översyn av dagens

bygglovsförfarande med inriktning på avreglering, förenkling och priva-

tisering. Samtidigt markeras dock klart att samhället även framdeles skall ha möjlighet att hävda viktiga allmärma intressen inom fysisk planering och byggande. Som exempel på sådana intressen nämns hälsa och

säkerhet, miljöhänsyn, hushållning med naturresursema och tillgänglig-

het för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsfönnåga.

Som framgår avsnitten 2.1 och 2.2 prövas inom ramen för dagens

bygglovsförfarande såväl lokaliserings- och planenlighetsfrågor som

tekniska egenskapskrav på byggnader och anläggningar. Reglemas inne-

håll har styrts önskemålet att i varierad omfattning ha en förhandskon-

av troll från samhällets sida av en rad skilda aspekter på ett byggprojekt; lokalisering, planenlighet, yttre utfomming och byggnadstekniska lösningar. Detta har dock enligt min mening fört med sig ett både okänsligt och delvis ologiskt system. T. ex. kan ifrågasättas varför omtanken om brukarens hälsa och säkerhet är lägre vid vissa ändringar i småhus i glesbygd än i tätort 8 kap. 4 § andra stycket 3 PBL eller varför samhället särskilt skall pröva de byggnadstekniska kraven för en ekonomibyggnad för jordbruk inom detaljplan inte utanför sådant område. Något

men

också framstår ologiskt är att egenskapskraven i 3 kap. PBL i

som som viss utsträckning är beroende av om åtgärderna är bygglovspliktiga eller

Ambitionen att fånga upp all samhällelig kontroll inom ramen för ett och samma förfarande har samtidigt inneburit att utrymmet för anpassning systemet till behovet samhällskontroll i det individuella fallet

av av blivit mycket litet. I fall då det finns ett mycket svagt samhällsintresse att bevaka en byggnads lokalisering kan intresset av uppföljning av hälsooch säkerhetsaspektema i byggnaden vara stort och omvänt. Kommu-

nernas möjligheter att variera bygglovspliktens omfattning enligt be-

stämmelsema i 8 kap. 5 § PBL är mot denna bakgrund ytterst begränsade. Till yttennera visso visar hittillsvarande erfarenheter att kommu-

nerna i mycket liten utsträckning utnyttjat möjligheten att minska

bygglovsplikten eller att överlåta byggkontrollen byggherren se av-

snitt 2.2 ovan. Vad gäller byggkontrollen är det vidare uppenbart att

den i mycket liten utsträckning är anpassad till och samordnad med de

övriga kontrollsystem som finns på byggområdet och de nya principer

som utvecklats på detta område.

Mot bakgrund av ovanstående är det enligt min mening nödvändigt att

bättre anpassa samhällets tillstånds- och kontrollsystem till det verkliga behovet. Lika väl som det är viktigt att de samhällsintressen som skall hävdas är väl underbyggda och förutsebara för medborgarna. Att samhällskraven och den samhälleliga kontrollen utformas på detta sätt är viktigt av rättssäkerhetsskäl och för att myndighetsutövningen skall få en allmän acceptans i samhället. Enligt min mening bör inte heller underskattas den tröghet ett dåligt anpassat prövningssystem kan föror-

som saka för samhällsutvecklingen. Denna negativa effekt är sannolikt starkast på områden och i regioner med svag tillväxt. För att uppnå en bättre anpassning av samhällets kontroll rörande fysisk planering och byggande till de verkliga behoven är det enligt min mening bl.a. nödvändigt att skilja lokaliseringsprövningen från den kontroll som kan vara erforderlig av att byggherren skall ta ansvar att uppföra byggnaden enligt de

byggnadstekniska kraven.

Enligt PBL är det kommunerna som med beaktande av vissa riksintressen har ansvaret när det gäller beslut om fysisk planering och lokalisering av bebyggelse. Som nämnts ovan är dock kommunernas möjlighet

att differentiera sin lokaliseringsprövning mycket begränsad. Delvis har

detta sin grund i den koppling till även byggnadstekniska krav som finns i dagens bygglov, men även ambitionen att ha ett system med generella regler för hela landet spelar in. Enligt mina direktiv skall jag överväga i vad mån det är möjligt att avstå från lokaliseringsprövning såväl inom

detaljplaneomrâden som på landsbygden. Helt klart är att behovet av

lokaliseringsprövning varierar starkt över landet och inom varje kommun; mellan tätort och landsbygd, mellan kulturhistoriskt intressanta områden och andra områden. Det framstår därför som mycket svårt för

att inte säga omöjligt generella regler uppnå rimlig

att genom en anpass-

ning till det verkliga behovet lokaliseringsprövning. Den enda rimliga

av och logiska vägen synes enligt min mening vara att ta fasta på PBL:s princip att den fysiska planeringen i huvudsak är en kommunal angelägenhet och låta den enskilda kommunen utifrån sina lokala förutsättning-

ar i ökad utsträckning få avgöra vilken lokaliseringsprövning som är er-

forderlig. Dessa frågor kommer jag att närmare behandla under avsnitt 3.2.

Vad gäller de byggnadstekniska kraven samt tillsynen och kontrollen av dessa år det bl.a. angeläget med klarare ansvarsförhållanden samt med en bättre samordning med byggherrens egenkontroll och övriga

kontrollsystem, bl.a. byggproduktlagen. Vidare är det nödvändigt med

en analys av vilka tekniska egenskapskrav det är ett väsentligt som samhällsintresse att bevaka. Jag återkommer till dessa frågor under avsnitt 3.3.

Lokaliseringsprövning m.m.

3.2.1 Inledning

Förslag: Den nuvarande tillståndsprövningen bygglovet skall inskränkas till att endast prövning lokaliseringen och den avse en av närmare

placeringen och utformningen byggnader I den mån frågorna

av m.m.

har avgjorts i detaljplan kommer prövningen att överensstäm-

en avse melse med planen. I ett fristående förfarande, skall inledas med anmälan, sker som en en kontroll att de tekniska egenskapskraven på byggnader och andra av

anläggningar uppfylls.

Begreppen bygglov, rivningslov och marklov ersätts begreppen

av byggtillstånd, rivningstillstånd och marktillstånd. Den anmälan skall som inleda kontrollförfarandet skall benämnas bygganmälan.

De åtgärder som kräver bygglov finns angivna i 8 kap. 1-7 PBL. Bygglovsprövningens omfattning framgår härefter i huvudsak reglerav na i 8 kap. 11 och 12 §§. Enligt ll områden med detaljsom avser plan, skall en ansökan bygglov bifallas, åtgärden bl.a. inte strider om om

mot detaljplanen och kan antas uppfylla kraven i 3 kap. Enligt 12

som avser områden utanför detaljplan, skall ansökan bygglov bifallas en om om den bl.a. uppfyller kraven i 2 kap. och kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Prövningen enligt 2 kap. respektive 3 kap. uttrycks således i gällande

rätt på olika sätt. Åtgärden skall uppfylla kraven i 2 kap., medan den skall kunna antas uppfylla kraven i 3 kap. Denna skillnad beror på att en slutlig bedömning har ansetts kunna göras redan på förhand frågan av

om åtgärden uppfyller kraven i 2 kap., medan slutlig bedömning

en av

åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. har ansetts kunna göras

frågan om

först successivt under byggprocessen.

Detta uttrycka innebörden prövningen på grundval av in-

sätt att av bestämmelserna mellan 2 och 3 kap. stämmer dock inte

delningen av

helt med verkligheten. Bestämmelserna i 3 kap. är nämligen av mycket olika karaktär. Bestämmelsema i framför allt 3 kap. 1 och 2 §§ men 16 och 18 till sin karaktär likartade bestämmelserna i 2 även 15, är således inte är hänvisad till att först i

kap. Det är uppenbart att man

efterhand kunna konstatera byggnad har placerats och t.ex. om en utformats är lämpligt med hänsyn till stads- och på ett sätt som

landskapsbilden. I praktiken gör byggnadsnämnden slutlig bedömning redan på för-

en hand frågan åtgärden uppfyller inte bara kraven i 2 kap. av om överensstämmer med detaljplanen utan även vissa krav i 3

alternativt

kap. Det är endast beträffande de tekniska egenskapskraven som man bedömning. Dessa krav kan uppfyllas på varierande

gör en hypotetisk

och byggnadsnämnden skall inte binda lösningarna slutligt på försätt hand. I den praktiska verksamheten talar således redan i dag om två man

dels första etapp med slutliga ställningstaganden, dels en

etapper, en kan inledas med anmälan enligt 9 kap. 4 § till andra etapp som sägas en

byggnadsnämnden innan arbetena påbörjas.

Mitt förslag innebär bl.a. att lagstiftningen ändras så att den på ett bättre speglar verkligheten. Således föreslås att frågor som kan avsätt förhand, i huvudsak prövning mot 2 kap. och delar av 3 kap. göras på en prövning överensstämmelse med detaljplanen avgörs i

alternativt en av

tillståndsärende, medan övriga frågor, i huvudsak rör uppfylett som lande de tekniska kraven, blir föremål för ett kontrollförfarande i enav

lighet med särskilda procedurregler. Någon förhandsprövning av att åt-

kan uppfylla de krav i nuvarande 3 kap. PBL som rör de

gärden antas

tekniska egenskaperna skall alltså inte företas i fortsättningen. Kontrollen i denna del skall normalt inledas med anmälan från byggherren en till Mina överväganden rörande tillsyn och kontroll

byggnadsnämnden.

de tekniska kraven redovisas under avsnitt 3.3. av

det den terminologiska frågan benämningen de skil-

När gäller om av

da förfarandena görs följande bedömning.

Båda förfarandena faller i dag inom ramen för bygglovsprövningen.

Även enligt gällande rätt kan viss etappindelning ske. Enligt 8 kap.

en skall nämligen byggnadsnämnden förhandsbesked huruvida en 34 § ge

åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen. Denna uppdelning är emellertid av helt karaktär än den föreslås här.

annan som Förhandsbesked är en frivillig form för prövning och innefattar pröv-

en ning mot i första hand kraven i 2 kap. Om positivt förhandsbesked har

meddelats, innefattar den följande bygglovsprövningen en prövning mot

resterande kravbestämmelser, i huvudsak samtliga bestämmelser i 3 kap. En jämförelse mellan gällande rätt och den föreslagna ordningen kan illustreras på följande sätt. En jämförelse mellan gällande rätt och den föreslagna ordningen kan illustreras på följande sätt, varvid det skuggade området antyder att prövningen i samband med förhandsbesked i vissa

fall även kan prövning enligt 3 kap.

avse

Bygglov

Förhandsbesked

4- Zkap- áai- 3kap.

4- Kontroll

Tillstånd---:---

Visserligen uppvisar den föreslagna tillståndsprövningen viss

nu en likhet med den prövning som föregår förhandsbesked, uttrycket

men förhandsbesked antyder att det skall följas ett definitivt beslut.

av mera Något sådant beslut följer emellertid inte i det föreslagna systemet. Benänmingen förhandsbesked framstår därför mindre lämplig. Inte

som heller benämningen bygglov framstår som lämplig, eftersom den leder till en sammanblandning mellan gällande rätt och den föreslagna

nu ordningen. Här föreslås i stället att beslutet kallas byggtillstånd och att

prövningen följaktligen helt enkelt kallas tillståndsprövning.

I gällande rätt finns tillstånd tre olika slag, nämligen bygglov, riv-

av ningslov och marklov. Det är i och för sig inte nödvändigt att ändra termema rivningslov och marklov, men enhetlighet i terminologin är naturligtvis önskvärd. För en ändring av termema talar dessutom att det i

lagtexten ibland förekommer den sammanfattande benämningen lov. Om det i fortsättningen finns både tillstånd och lov kommer lagtexten att tyngas i onödan. Jag föreslår därför att rivningslov och marklov i fortsättningen skall kallas rivningstillstånd och marktillstånd.

Kontrollförfarandet rörande de byggnadstekniska kraven skall i det föreslagna systemet normalt inledas med anmälan till byggnadsnämn-

en den. Denna anmälan föreslås benämningen bygganmälan.

I det följande används begreppen bygglov och bygglovsprövning vid

behandlingen det nuvarande systemet, medan begreppen byggtill-

av stånd och tillståndsprövning används när det föreslagna framtida syste-

met åsyftas.

Tillståndsprövningen skall i likhet med vad som gäller i dag i första hand ske mot antingen detaljplanen 8 kap. 11 § eller direkt mot reglernai 2 kap. 8 kap. 12 §. I båda fallen skall härefrer företas en prövning

mot reglerna i 3 kap. Prövningen skall emellertid i fortsättningen bara

ske mot vissa de regler finns i 3 kap. Övriga regler i 3 kap.

av som nu blir tillämpliga i det fristående förfarandet rörande byggkontroll m.m.

Av avgörande betydelse för tillståndsprövningens omfattning och

därmed också för tillståndspliktens omfattning är frågan vilka regler i 3 kap. i fortsättningen skall ligga till grund för tillståndsprövningen.

som Huvudprincipen bör att prövningen skall avse lokaliseringen samt

vara

byggnadens eller anläggningens närmare placering och utfomming i yttre

hänseende. Prövningen bör därutöver anordnandet av tomt och all-

avse

män plats. Byggkontrollen begränsas i huvudsak till byggnadens eller

anläggningens tekniska egenskaper.

Denna uppdelning innebär att till grund för tillståndsprövningen skall läggas i första hand reglerna i 3 kap. 1 och 2 §§, vilka skall tillämpas inte bara på byggnader utan även på tillbyggnader m.m. och på

nya

andra anläggningar än byggnader. Vid prövningen skall vidare tillämpas

varsarnhetsregelni 10 § första stycket och aktsamhetsregeln i 12 § såvitt

byggnaders och anläggningars yttre. Härtill kommer reglema i 15-

avser 18 rörande tomter, allmänna platser m.m.

Mina redovisade förslag kommer självfallet att återverka på reg-

nu lerna i 8 kap. 1-7 åtgärder kräver bygglov och i fortsätt-

om som nu ningen skall kräva byggtillstånd. Tillstånd skall inte krävas för åtgärder

uteslutande skall bli föremål för byggkontroll. Som exempel kan tas som

bestämmelserna i 8 kap. 1 § första stycket 4 6 angående bygglovskrav

för ändringar som berör byggnadens konstruktion, installation eldstä-

der m.m. Sådana åtgärder skall i fortsättningen inte kräva byggtillstånd.

Visserligen är det ganska bestämmelsen 8 kap. 1-7 §§ uteslu-

som tande hänför sig till den tekniska prövningen, men dessa bestämmelser torde leda till ett avsevärt antal bygglovsärenden hos byggnadsnänmdema. I fortsättningen behöver fastighetsägaren i alla dessa fall bara göra en anmälan.

Omfattningen av tillståndsprövningen och prövningens funktion

kommer att te sig mycket olika med hänsyn till om det rör sig ett

om område med detaljplan eller inte. Inom ett område med detaljplan är

prövningen enligt 2 kap. rörande lokaliseringen avklarad och även

prövning av vissa av kraven i 3 kap. kan ha skett. I vissa fall kan antas att ett beslut om byggtillstånd inte skulle bli mycket än

mer en upprep-

ning av planbeslutet.

Utanför områden med detaljplan fyller tillståndsplikten helt

en annan funktion. I sådana fall skall fullständig prövning enligt både 2 och 3

en kap. företas. Det innebär alltså att alla åtgärder skall prövas även på planmässiga grunder. En sådan prövning kan visserligen i varierande utsträckning ha företagits i beslut områdesbestämmelser, i det här

om men

sammanhanget finns bara anledning att göra uppdelning mellan de-

en taljplaneontrâden och övriga områden.

Mina i det följande redovisade förslag kommer att påverka behovet

av kommunala arbetsinsatser i samband med tillståndsprövningen och den tekniska kontrollen och i konsekvens härmed kommunernas intäkter via avgifter. Den finansiella sidan problemet kommer att behandlas i det

av fortsatta utredningsarbetet.

3.2.2 Krav på byggtillstånd inom områden med detaljplan

Förslag: För att nå rimlig anpassning till det verkliga behovet av en kontroll måste det överlåtas på kommunen att i större utsträckning än i

dag variera tillståndsplikten i detaljplan. I lagen skall finnas krav på

byggtillstånd för i huvudsak åtgärder som för närvarande kräver samma bygglov, bortsett från vissa inre åtgärder bara skall bli föremål för som teknisk kontroll. Det skall emellertid möjligt att i detaljplanen bevara tillstånd inte krävs för genomförande planen. I planen skall sluta att av villkor för befrielse från krav på tillstånd kunna närmare anges hur som skall utföras. Undantag från krav på tillstånd skall inte be-

åtgärderna

slutas de frågor inte har avgjorts planen är sådant innär som genom av för sakägare och andra intressenter och i vissa fall för staten att de tresse bör bli föremål för tillståndsprövning. I planen skall redovisas de över-

väganden legat till grund för tillståndspliktens omfattning.

som

Direktiven

Enligt mina direktiv bör övervägas bygglovsprövningen i nuvarande om form behöver bibehållas inom sådana detaljplaneområden där bebyggelredan i planen prövats på ett sådant sätt att olika berörda intressen sen beaktats. Jag bör därvid beakta vad har anförts i betänkandet SOU som 1992:47 Avreglerad bostadsmarknad Del II. I det nämnda betänkandet skisserades förslag till en uppdelning av

bygglovsprövningen enligt i huvudsak principer som föreslås här.

samma Vidare föreslogs i betänkandet att det bör undersökas om inte den

bygglovsprövning kommer att återstå, huvudsakligen en planmässig

som

bygglovsprövning, kan ersättas med ett anmälningsförfarande inom om-

råden med detaljplan. Hänsynen till intressen ansågs emelgrarmamas lertid fordra att anmälningsförfarandet bara kan tillämpas om grannarna godkänt arbetena eller dessa uppenbart är planenliga i alla avseenom den.

Behovet av en efterföljande tillståndsprövning för genomförandet av en

detaljplan

För bedömning möjligheterna att förenkla förfarandet inom områen av

den med detaljplan t.ex. minska tillståndspliktens omfattning

genom att

är det nödvändigt att undersöka bygglovspliktens funktion inom detaljplaneomrâden.

I gällande rätt kan bygglovsprövningen nästan aldrig bli bara

en upprepning av vad som har bestämts i detaljplanen, eftersom bygglovsprövningen omfattar prövning mot hela 3 kap., således även de tek-

en niska kraven på byggnader Enligt mitt förslag skall emellertid till-

m.m.

ståndsprövningen inte längre omfatta förhandsprövning att de

en av tekniska kraven kan antas bli uppfyllda. Därmed kommer relationen

mellan detaljplanen och tillståndsprövningen att förändras avsevärt.

Som jag nämnde under avsnitt 2.2.2 har detaljplanema kommit att bli mycket genomförandeinriktade. De omfattar således vanligen begränsade områden och är så detaljerade att de ofta kan sägas motsvara den prövning som avses föregå ett byggtillstånd jfr Boverkets Djupstudie i 20 kommuner, Slutrapport juni 1992, 62.

Enligt 13 kap. 2 § andra stycket får ett beslut om bygglov inte överklagas till den del det frågor redan har avgjorts de-

avser som genom taljplan. Motsvarande bestämmelse bör i fortsättningen gälla för beslut om byggtillstånd och den kan antas leda till att det ofta inte finns något att klaga över när det gäller tillståndsbeslut. Mot denna bakgrund framstår det som onödigt med en särskild tillstândsprövning i de avsedda fallen.

För att det skall vara möjligt att avstå från krav på tillstånd för genomförande av en detaljplan är det naturligtvis nödvändigt att planen är direkt bindande för fastighetsägaren på sätt ett tillstånds-

samma som beslut. En regel om detta finns i 5 kap. 36 § andra stycket. Där stadgas att åtgärder som inte kräver tillstånd och byggnader, andra

som avser anläggningar, tomter och allmänna platser med vissa undantag skall utföras så att de inte strider mot detaljplan. Ett planbeslut har alltså från kontrollsynpunkt samma rättsliga effekter som ett tillståndsbeslut och det bör därför från den synpunkten inte finnas några hinder mot att kra-

vet på en efterföljande tillstândsprövning eñerges i vissa fall.

Alla detaljplaner är emellertid inte av det detaljerade slag har

som nu

beskrivits. Planemas detaljeringsgrad varierar i ganska stor utsträckning

och det finns skäl, bl.a. anförda i utredningsdirektiven, talar för att

som detaljeringsgraden bör minskas. Ökad flexibilitet minskar självfallet

möjligheterna att avstå från en särskild tillstândsprövning. Om viktiga

frågor rörande den närmare lokaliseringen och utfommingen har lämnats

öppna i planen, kräver inte minst grarmamas intressen att planbeslutet följs ytterligare ett överklagbart beslut.

Behovet efterföljande tillståndsprövning varierar således med

av en

hänsyn till planens detaljeringsgrad och därmed till omfattningen av

återstående frågor kan behöva prövas. Detta medför att det är

som omöjligt att direkt i lag fall då krav på en särskild tillståndspröv-

ange ning skall kunna bortfalla. För att uppnå rimlig anpassning till beho-

kontroll måste det överlåtas på kommunen att pröva frågan från vet av fall till fall genom beslut i detaljplan.

Lagtekniska metoder för att minska kravet på en särskild tillståndsprövning

Lagtekniskt kan problemet med att minska kravet pâ en efterföljande

tillstândsprövning lösas på i princip två olika sätt. Kommunen kan i detaljplanen få beslut antingen att detaljplanen i vissa fall skall

ta ett om

gälla byggtillstånd eller att krav på byggtillstånd i vissa fall inte

som ett skall gälla i fråga åtgärder som omfattas av planen.

Den första lösningen innebär att byggtillstånd meddelas utan ansökan. I övrigt skulle vanliga regler för byggtillstând vara tillämpliga. Detta innebär bl.a. tillståndet bara skulle giltigt i två år. Om man där-

att vara emot låter beslutet innebära att tillstånd inte krävs, kan ett sådant besluts giltighetstid efter förhållandena i det enskilda fallet.

anpassas

Om prövningen i detaljplan har skett mot i huvudsak alla tillämp-

en liga krav i 3 kap. och det därför får betraktas som onödigt med en särskild tillståndsprövning, år det inte stor idé att eñer två år kräva en sådan prövning. Denna kan inte utfalla på annat sätt än den prövning

redan har gjorts i planen. I sådana fall framstår det som mest praksom tiskt att kravet på tillstånd eñerges under t.ex. genomförandetiden. Från kommunens synpunkt torde frihet från krav på tillstånd under så lång tid

riskfri, eftersom möjligheten att ändra planen finns kvar. vara

Fastighetsägarens ställning blir naturligtvis under denna tid inte så tryggad han hade fått ett tillstånd. Med hänsyn till de restriktio-

som om

gäller mot ändring detaljplan under genomförandetiden,

ner som av en torde hans rättsställning dock tillräckligt säker for de flesta prak-

vara tiska syñen. Om emellertid fastighetsägaren trots allt skulle vilja erhålla ett tillstånd, är det inget hindrar att han utverkar ett sådant. Enligt 8

som

kap. 21 § skall nämligen byggnadsnämmnden, om det begärs, pröva frågan om lov även till åtgärder som inte kräver lov.

Om detaljplanen inte är så preciserad som förutsätts i det föregående, bör tiden för frihet från krav på tillstånd kunna begränsas. Med hänsyn till de möjligheter som sålunda finns att anpassa beslutet efter förhållandena i det enskilda detaljplaneärendet, anser jag att lösningen med tillståndsbefrielse är att föredra. Till vissa problem kan

som vara förenade med denna lösning skall jag återkomma.

Metoder för reglering av tillståndsplikten

En ordning med beslut i detaljplan rörande krav på byggtillstånd kan utformas på olika sätt. Man kan i lag ställa krav på tillstånd i huvud-

upp saklig överensstämmelse med vad gäller i dag, med utvidgade

som men möjligheter för kommunen att i detaljplanen besluta om undantag från tillståndsplikten. Eller också kan man inskränka föreskrifiema i lagen till att avse vilka åtgärder som får göras tillståndspliktiga och därefter överlåta kommunen att genom beslut i detaljplanen bestämma till-

ståndspliktens omfattning.

Valet av metod hänger delvis samman med frågan vilka behov det

om finns, sedan en detaljplan har antagits, att upprätthålla krav på tillstånd avseende andra åtgärder än de som behöver vidtas för att genomföra planen. Om det nämligen kan finnas behov av tillståndsplikt for ett mer

eller mindre oöverskådligt antal åtgärder, förefaller det lämpligare att

tillståndsplikten finns angiven direkt i lagen, med möjligheter för kom-

munen att minska tillståndsplikten, än att varje detaljplan belastas med

en omfattande uppräkning av tillståndspliktiga åtgärder.

Till en början måste hänsyn tas till möjligheten att detaljplan aldrig

en genomförs. Självfallet skall planeringen bedrivas i samförstånd med fastighetsägaren och normalt får förutsättas att planen genomförs. Men det kan t.ex. inträffa att det sker ett ägarbyte och att den ägaren inte

nye är intresserad av att genomföra planen. Han kanske i stället vill bygga ut inom ramen för sin pågående markanvändning. Bygglov för sådan utbyggnad kan i viss utsträckning vägras med stöd 8 kap. 11 § första

av stycket där det ställs krav på att själva åtgärden skall stämma överens

med planen. För bygglovsbefriade åtgärder föreligger motsvarande hin-

der enligt 5 kap. 36 Dessa regler räcker emellertid inte för att hindra all fortsatt utbyggnad en planstridig fastighet. Därför finns det i 8

kap. 11 § första stycket 2 också krav på att själva fastigheten med

byggnader och anläggningar skall stämma överens med detaljplanen för

att bygglov skall meddelas. Någon motsvarande bestämmelse som tar sikte på bygglovsbeñiade åtgärder finns inte. Förutsättningen för att samhället skall kunna hindra fortsatt utbyggnad på en fastighet som inte stämmer överens med den planen är således åtminstone till en del att

nya det finns krav på bygglov för andra åtgärder än sådana förutsätts för

som genomförande den planen. Det redovisade systemet kommer i

av nya princip att bli tillämpligt även i fortsättningen och det innebär att det i botten alltid måste finnas vissa krav på byggtillstånd även om det i många fall inte behövs tillstånd för genomförande av planen.

Även för det fallet detaljplan genomförs kan det finnas behov

att en

tillståndsplikt för att samhället skall kunna utöva kontroll över framav tida åtgärder på fastigheten. Till en början kan nämnas åtgärder som

ändrar byggnademas yttre utseende eller uppsättande av skyltar och

ljusanordningar. Sådana åtgärder torde ofta inte styras planen och de

av bör därför kräva tillstånd. I det följande kommer jag att föreslå att även

ganska flexibel detaljplan skall kunna förenas med beslut om tillen ståndsbefrielse under villkor att genomförandet sker på det sätt som närmare i planen. Efter genomförandet kan en sådan flexibel plan

anges

visst utrymme för kompletteringsåtgärder Med hänsyn till miljöge m.m. intressen och intressen kan det finnas anledning att ställa krav

grarmars på tillstånd för sådana åtgärder.

Även alltså befriar de åtgärder syftar till genomförandet

om man som

detaljplan från krav på tillstånd, kommer det att finnas ett visst beav en hov tillståndskrav under planens giltighetstid. Behovet av tillstånds-

av plikt är dock ganska svårbedömbart och det är vidare inte sarmolikt att tillståndsplikten aktualiseras så oña. Med hänsyn härtill framstår det

onödigt betungande för kommunen har ett system enligt som om man

vilket all tillståndsplikt skall beslutas i detaljplanen.

Det bör också uppmärksammas att de ändrade reglerna beträffande

tillståndsplikten bara kan bli direkt tillämpliga på nya planer. Om det

inte finns betydande sakliga skäl motiverar annat, bör ett nytt sys-

som tem så långt möjligt ansluta till det gällande. Annars kommer att för överskådlig framtid två helt olika system med omfattande övergångsbestämmelser, vilket kan leda till problem både för dem som skall tilllämpa bestämmelserna och för fastighetsägarna och andra intressenter. I detta sammanhang bör dock observeras den komplettering i 5 kap. 12 §

som gjordes med ikraftträdande den 1 juli 1991 och möjliggör enk-

som lare ändringar och kompletteringar av befintliga planer. Detta förfarande kan givetvis användas för tillståndsbefrielse även såvitt äldre pla-

avser ner.

Sammanfattningsvis anser jag därför att lagen, i likhet med vad som gäller i dag, skall innehålla grundläggande krav på tillstånd för olika åtgärder med möjligheter för kommunen att både minska och öka tillståndsplikten. Den avgörande skillnaden i förhållande till dagens system består i att kommunen i detaljplanen skall kunna besluta att hela

genomförandet av planen skall kunna ske utan någon tillståndsprövning.

Den närmare utformningen av reglerna om tillståndsplikt

De grundläggande kraven på tillståndsplikt bör i huvudsak överensstämma med de regler om bygglovsplikt finns i 8 kap. l-4 §§.

som nu Åtgärder som nu är bygglovspliktiga med hänsyn enbart till behovet

av teknisk kontroll bör dock utgå. Det har under utredningsarbetet framförts önskemål från olika håll om både ökning och minskning den

av nuvarande bygglovsplikten. Dessa refonnförslag har avseende på både

områden inom och utom detaljplan och tas därför till behandling

upp senare i betänkandet avsnitt 3.2.4.

De gällande reglerna beträffande ändringar som påverkar byggnaders

yttre utseende är ganska komplicerade. Generellt gäller för detaljplaneområden enligt 8 kap. 3 § första stycket l att det krävs bygglov för att

färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial

samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende. Beträffande en- eller tvåbostadshus med komplementbyggnader finns ett undantag i 4 § första stycket Det är således

tillåtet att utan bygglov färga om sådana byggnader, byggnadens

karaktär därigenom inte ändras väsentligt. Enligt 6 § första stycket 2

får emellertid kommunen för ett område utgör värdefull miljö kräva

som bygglov för sålunda undantagna åtgärder.

Det finns i förarbetena till PBL inte några uttalanden rörande skillnaden mellan avsevärt påverka och väsentligt ändra karaktären. Uppenbarligen avses dock det sistnämnda uttrycket rymma större frihet att färga om byggnaden. Det anses således att det är möjligt att färga om en byggnad så att det yttre utseendet påverkas avsevärt utan att karaktären ändras väsentligt.

Eftersom avsikten har varit att åstadkomma lättnader i bygglovsplikten för eller två bostadshus, torde det samtidigt ha förutsatts att en

enbyggnads karaktär inte kan ändras väsentligt utan att det yttre utseendet påverkas avsevärt. Denna förutsättning förefaller emellertid tveksam.

Tillståndsplikten bör i fortsättningen uttryckas på ett enhetligt sätt. Jag finner inte anledning att i det här sammanhanget föreslå någon änd-

ring i nivån för tillståndsplikt. De gällande kraven uppfattar jag så att de

är relaterade till den typ byggnad det är fråga Kulturhistoriskt

av om. intressanta byggnader torde t.ex. underkastade bygglovsplikt i

vara

större omfattning än många andra byggnader. Denna anpassning av ni-

vån för bygglovs- eller tillståndsplikt uttrycks enligt min mening bäst

anknytningen till byggnadens karaktär. Visserligen nyttjas detta

genom

begrepp i dagens lagstiftning för lägre nivå för bygglovplik-

att ange en ten, eftersom mitt förslag innebär en omfattande omarbetning av

men reglerna om krav på tillstånd, bör det vara möjligt att ge tidigare användna formuleringar delvis innebörd. Jag föreslår därför att till-

en ny stånd till ändringar i byggnaders yttre skall krävas, byggnadens ka-

om raktär ändras väsentligt.

Möjligheten att öka tillståndsplikten bör finnas for de åtgärder och

under de förutsättningar i 8 kap. 6 således åtgärder in-

som nu anges

områden utgör värdefull miljö och åtgärder beträffande vissa om som

grundvattentäkter.

När det gäller minskning tillståndsplikten, finns det för närvarande

regler härom i 8 kap. 5 De möjligheter som öppnas där för minskning

bygglovsplikten är enligt min mening uppenbart inte tillräckliga för

av att åtgärder krävs för genomförandet av en plan skall kunna till-

som ståndsbefrias.

Tillståndsplikt inom detaljplaneområden är enligt övervägandena i det

föregående motiverad i tre olika situationer. Dels kan detaljplanen behö-

åtföljas tillståndsprövning innan den genomförs, dels kan det

va av en finnas behov att kunna hindra investeringar inom ramen för en pågå-

av ende användning som strider mot en antagen detaljplan, dels kan det finnas behov att kunna utöva kontroll över vad som händer på en fas-

av tighet efter genomförandet av en plan. Åtgärder som krävs för genomförandet skall alltså kunna befrias från tillståndsplikt i enlighet med vad

behandlas i det följande. När det gäller möjligheterna till tillståndssom befrielse i de två andra fallen, bör kommunerna kunna ges fria händer att besluta härom i detaljplan.

Tillämpningen regler om inskränkning i tillståndsplikten av

Vid tillämpningen av en bestämmelse som ger kommunen möjlighet att besluta befrielse från krav på tillstånd för genomförande av en deom taljplan gör sig skilda till motstridiga önskemål gällande. Det är å synes

ena sidan angeläget att kommunerna verkligen utnyttjar möjligheterna att

besluta undantag från tillståndsplikten. Å andra sidan får krav på om

byggtillstånd inte eñerges när de frågor inte har avgjorts genom

som planen sådant intresse för sakägare och andra intressenter att de är av bör bli föremål för särskild tillståndsprövning. Slutligen måste tillses en att sådan reform inte leder till att planerna blir ännu mer detaljerade en än i dag bara för att särskild tillståndsprövning skall kunna underlåen tas.

För att möjligheten till begränsning tillståndsplikten verkligen skall

av utnyttjas bör det i 5 kap. tas en bestämmelse som ålägger kommuatt alltid i detaljplan ta frågan förutsättningarna för tillnerna en upp om ståndsbefnelse beträffande åtgärder behövs för genomförandet. som I 8 kap. måste å andra sidan tas bestämmelse som innebär att en tillståndsbefnelse inte får beslutas när de åtgärder som kan komma att utföras inte är tillräckligt förutsebara för dem som berörs av planen. Hänsyn bör härvid också tas till de intressen staten har att bevaka. som Inom t.ex. områden riksintresse från kultursynpunkt kan det således av angeläget för staten att till att detaljplan inte tillräckvara se en som ger

liga garantier för samhällskontroll följs tillståndsprövning. Frågan

av en vilka överväganden bör läggas till grund för beslut tillom som om ståndskrav utvecklas närmare i specialmotiveiingen avsnitt 4. För att möjligheterna till tillståndsbefrielse skall kunna utnyttjas i störomfattning kan det kommunerna skulle behöva göra dere synas som

taljplanema mycket detaljerade, vilket dock från andra synpunkter inne-

bär vissa nackdelar. Utvecklingen kan låsas på ett olyckligt sätt och det kan uppstå onödigt stora behov framtida planändringar. Problemet av bör kunna lösas att kommunen inte driver detaljeringen för långt genom utan i stället preciserar förutsättningarna för tillståndsbefrielse.

Som exempel kan plan avseende nyexploatering. Om projekte-

tas en ringen har drivits så långt att de som berörs har fått en klar uppfattning hur det hela kommer att ut, skulle detaljplanen i och för sig kunna om se göras mycket detaljerad och kombineras med ett beslut om befrielse från tillståndsplikt. Å andra sidan kan det olämpligt att frågor rörande vara t.ex. användningen och utformningen låses alltför mycket. Planen kan då

ges en flexibel utfomming i dessa hänseenden samtidigt som det som villkor for tillståndsbefrielse anges att byggnadsprojektet i huvudsak

skall utföras på det sätt som framgår av projekteringshandlingama.

Eventuella avvikelser från villkoren kan förväntas uppdagas under det kontrollförfarande som följer på bygganmälan. Villkor av det här slaget

hindrar naturligtvis inte framtida förändringar ligger inom för

som ramen planen, men sådana förändringar måste då föregås tillståndspröv-

av en

ning.

Tillståndsbefrielse skall kunna villkoras med avseende på inte bara sättet för utförandet utan också tiden. I beslutet skall således kunna

anges att befrielse från tillståndsplikten bara gäller under planens genomförandetid. Detta innebär inte bara att slutpunkt kan sättas för till-

en ståndsbefrielse utan även att en begynnelsepunkt kan anges. Enligt 8 kap. ll § första stycket 1 utgör det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen inte har börjat löpa hinder mot att bygglov länmas. Genom att olika genomförandetider bestäms för olika delar av planen kan t.ex. en etappvis utbyggnad åstadkommas. I ett system med tillståndsbefrielse kan det i ett sådant fall beslutas att krav på tillstånd bortfaller

först när de olika genomförandetidema börjar löpa.

Den här föreslagna ordningen kan leda till vissa problem med anknytning till regeln i 8 kap. 23 Enligt denna bestämmelse får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet av en ansökan om lov dels om det begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark

som ansökan avser, dels om arbete påbörjas för att bl.a. ändra eller upphäva en detaljplan som är aktuell i ärendet. Om befrielse från krav på tillstånd har beslutats i detaljplanen, bortfaller möjligheten till sådana anståndsbeslut. En ändring planen medför visserligen hinder mot vidtagande

av av åtgärder som strider planen, men om det inte finns något krav på tillstånd, kan fastighetsägaren sätta spaden i marken kort tid efter en bygganmälan och kommunen hinner alltså inte fatta något beslut om ändring.

Möjligheterna att ändra eller upphäva en plan kan alltså omintetgöras.

Möjligheten till expropriation försvinner däremot inte, men ersättnings-

nivån kan påverkas.

Genom att tillståndsbefrielse kan begränsas till genomförandetiden torde frågor om expropriation eller planändring sällan aktualiseras. För-

utsättningama för att under genomförandetiden ändra eller upphäva en

detaljplan är enligt 5 kap. ll § mycket begränsade och om ett sådant

beslut ändå fattas, är fastighetsägaren i princip berättigad till ersättning.

Även frågor expropriation torde sällsynta under genomförandeom vara tiden, eftersom expropriationsersättningen då kan bli ganska hög. Motsvarighet till den säkerhetsventil anståndsmöjligheten innebär bör som dock finnas kvar. I annat fall kan det medföra att kommunerna avstår

från att besluta tillstândsbefrielse. om Problemet bör kunna lösas att kommunen ges rätt att förbjuda genom

igångsättandet arbeten för genomförande planen. Förbudet skall

av av kunna meddelas när helst under genomförandetiden men senast i som samband bygganmälan inkommer. I överensstämmelse med med att en vad gäller för nuvarande anståndsbeslut skall ett förbud som är försom anlett planarbete inte få gälla under längre tid än två år. Skillnaden av för fastighetsägarna mellan anståndsbeslut och förbud torde bli av be- Ett anståndsbeslut träffar fastighetsägaren i samband

gränsad betydelse.

med att han ansökan om bygglov, vilket sker när projekteringger en klar. Ett förbud kan i sämsta fall inträda i ett något senare skede en är förberedelserna för arbetenas genomförande har kommit längre. Men när det får förutsättas kommunen meddelar förbud så snart tillstånd till att expropriation begärs eller arbete med att ändra eller upphäva detaljpla-

påbörjas och i ett sådant fall får fastighetsägaren besked tidigare än i

nen dag. Under alla förhållanden har fastighetsägaren en principiell rätt till

ersättning.

Fastighetsägarens handlingsutrymme vid tillståndsbefrielse begränsas

i första hand detaljplanen. Enligt 5 kap. 36 § skall åtgärderna utföras av

så att de inte strider mot planen. Vid bygglovsprövning kan enligt 8

en kap. 11 § sista stycket tillstånd även vid mindre avvikelse från plages Något utrymme för mindre avvikelser finns däremot av naturliga nen. skäl inte i regeln i 5 kap. 36 Det går knappast att till fastighetsägaöverlåta bedömningen avvikelse är av mindre omfattning ren av om en

och är förenlig med planens syfte. Om det vid genomförande av en plan

uppstår behov att göra mindre avvikelse, blir således fastighetsav en ägaren tvungen att ansöka om byggtillstånd. I andra hand kan fastighetsägarens handlingsutrymme vara begränsat villkor för befrielse från tillståndsplikten. Även i av i planen angivna detta fall blir fastighetsägaren tvungen att ansöka om byggtillstånd, om

det skulle uppstå behov att avvika från villkoren. av Besvärsrätt bör föreligga den grunden att kommunen i en detalj-

plan har befriat från krav på byggtillstånd trots att väsentliga frågor har

lämnats i planen och tillräckliga villkor inte har angetts för tillöppna

ståndsbefrielse. Bestämmelserna i 12 kap. l § bör kunna utgöra grund för staten att ingripa på grund att staten för långtgående av genom undantag från tillståndskrav har berövats möjligheterna att bevaka där angivna statliga intressen. Rätt att klaga på den grunden att det i planen inte har tagits några undantag från kraven på byggtillstånd bör dock

inte föreligga.

3.2.3 Krav på byggtillstånd utanför områden med detaljplan

Förslag: Förhållandena i olika delar av landet och inom de enskilda kommunerna är mycket skiñande. Tillståndsplikten skall därför kunna varieras än i dag. Direkt enligt lag skall tillstånd krävas bara i viss mer grundläggande omfattning. Krav på tillstånd härutöver skall beslutas av

kommunerna i översiktsplan. I viss utsträckning skall finnas skyldig-

en het för kommunerna att besluta krav på tillstånd för tillgodoseende om av grannars och allmänna intressen. Regeringen skall kunna förelägga

kommunen att ändra översiktsplanen, tillståndsplikten inte har ökats

om i tillräcklig omfattning för att riksintressen skall kunna bevakas.

Konsekvenserna av en fristående byggnadsteknisk kontroll

Reglerna om bygglov måste ses över bl.a. med anledning det föreav slagna nya kontrollförfarandet rörande de byggnadstekniska kraven. Som nämns under avsnitt 3.1 finns det dock starka skäl för att göra en

mera grundläggande översyn av systemet för lokaliseringsprövning

m.m.

De grundläggande reglerna bygglovsplikt utanför områden med

om detaljplan finns för närvarande i 8 kap. 2 och 4 §§. Genom beslut i områdesbestämmelser kan härefter bygglovsplikten inskränkas eller ut-

vidgas 5 respektive 6 och 7 §§. Prövningsförutsättningama finns

upptagna i 8 kap. 12 Där föreskrivs att ansökningar bygglov skall biom fallas, om åtgärden uppfyller kraven i 2 kap., inte skall föregås deav taljplaneläggning, inte strider mot områdesbestämmelser och kan antas

uppfylla kraven i 3 kap.

Enligt mitt förslag skall nuvarande bygglovsprövning delas i

upp en tillståndsprövning och en efterföljande fristående kontroll avseende de tekniska kraven i 3 kap. Av redovisningen i det föregående framgår att en sådan reform för områden med detaljplan leder till att det ofta inte kommer att återstå mycket att pröva inom för tillståndsprövningramen

sedan detaljplan har antagits. I detaljplanen har nämligen en ut-

en en tömmande prövning mot kraven i 2 kap. och en mer eller mindre uttömmande prövning mot kraven i 3 kap. skett. Eftersom detaljplanen är bindande även för åtgärder inte kräver bygglov, saknas det från kon-

som

trollsynpunkt ofta anledning att kräva en efterföljande tillståndsprövning.

Vissa effekter reformen blir desamma såväl inom som utom de-

taljplanelagt ornråde. Eftersom tillståndsprövningen i fortsättningen skall

ske mot bara delar av 3 kap., främst sådana krav som avser byggnader-

och andra anläggningars närmare placering och utfomming i yttre

nas hänseende, skall tillståndsplikt inte gälla för åtgärder som nu är bygglovspliktiga enbart med hänsyn till behovet kontroll av byggnaders och

av andra anläggningars tekniska egenskaper. Som exempel kan nämnas kravet på bygglov for ändringar av byggnader som berör konstruktionen

de bärande delarna eller för installation eldstäder eller anordningar av av för ventilation 8 kap. 1 § första stycket 4 och 5.

Vidare måste förutsättningarna för tillståndsprövningen formuleras på

ett något annorlunda sätt än vad som gäller för bygglovsprövningen enligt 8 kap. 12 Där sägs att åtgärden skall uppfylla kraven i 2 kap. och att den skall kunna antas uppfylla kraven i 3 kap. De krav i 3 kap. som kommer att bli tillämpliga vid tillståndsprövningen är av sådant slag att det redan vid prövningen kan konstateras om de uppfylls eller inte. En ansökan byggtillstånd skall således bifallas, om åtgärden uppfyller

om kraven i 2 kap. och de tillämpliga delarna av 3 kap.

När det gäller effekterna i övrigt reformen på områden utanför de-

av taljplan skilja mellan områden med områdesbestämmelser och

kan man övriga områden.

Områdesbestämmelser är avsedda att användas när bestämmelser behövs endast i något eller några avseenden. Bestämmelser kan meddelas för att reglera användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, frågor placering, utfomming och utförande av byggnader och

om andra anläggningar 5 kap. 16 §. Genom sådana bestämmelser

m.m. kan således prövning i vissa hänseenden ha företagits av kraven i bå-

en de 2 och 3 kap. I den mån så har skett är bestämmelserna på samma sätt

detaljplan bindande även för åtgärder som inte kräver bygglov. som en Det kan alltså i vissa fall, på samma sätt som för detaljplaneområden,

saknas skäl för krav på en efterföljande tillståndsprövning.

Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser skall hela prövningen enligt 2 och 3 kap. ske i samband med bygglovspröv-

ningen. I den delen leder den här föreslagna uppdelningen av bygglovsprövningen i tillståndsprövning och fristående teknisk kontroll inte till

någon principiell ändring. Tillståndsprövningen kommer alltså att

samma grundläggande betydelse som bygglovsprövningen när det gäller

samhällets möjligheter att utöva inflytande över lokaliseringen samt den närmare placeringen och utfommingen i yttre hänseende av byggnader och andra anläggningar.

Uppdelningen tillståndsprövning och en fristående teknisk kon-

i en troll kan emellertid som jag nämnde under avsnitt 3.1 leda till bättre möjligheter att anpassa kraven på tillstånd till de varierande behov av samhällskontroll som finns inom olika områden i kommunerna.

För närvarande kan i områdesbestämmelser beslutas att bygglov inte krävs för att på det sätt närmare i bestämmelserna vidta åt-

som anges

gärder i 8 kap. 5 När det gäller uppförande av nya bygg-

som anges nader, kan undantag från bygglovsplikten bara avse komplementbyggnader samt enklare fritidshus, kolonistugor och liknande byggnader. Dessa begränsningar kan tänkas delvis bero på att det inte har ansetts möjligt att släppa på kontrollen avseende byggnaders tekniska egenska-

Med mina förslag rörande sistnämnda kontroll kan möjligheterna till per. begränsningar i tillståndsplikten bedömas från delvis nya utgångspunkter.

Allmänna överväganden rörande tillståndspliktens omfattning

I mina direktiv uttalas bl.a. följande: Det bör vara möjligt att i vissa fall avstå från förhandsprövning av varje enskilt byggnadsföretag när varken det allmännas intressen eller grarmamas rätt träds för när. Det är således angeläget att pröva om den enskilde i större utsträckning kan ges frihet

att också uppföra nya byggnader. Därigenom kan bl.a. byggande på

landsbygden underlättas. Mot den bakgrunden bör möjligheterna att be-

gränsa bygglovsprövningen belysas, främst när det gäller byggnadsföre-

tag utanför samlad bebyggelse. Om det å andra sidan t.ex. i områden

med särskilt värdefulla kulturmiljöer finns behov av en striktare

bygglovsprövning bör detta uppmärksammas av utredaren.

Som jag anfört under avsnitt 3.1 är det inte möjligt att bestämma en nivå för tillståndsplikten som passar för alla delar av landet eller alla olika typer av områden inom kommunerna. Om tillståndsplikten t.ex. bestäms till medelnivå, leder det till att tillståndsplikten inom vissa

områden blir alltför omfattande, medan den inom andra områden blir

alltför begränsad. Det är därför nödvändigt att anpassa tillståndsplikten

till de skiftande kontrollbehoven. Det är svårt att direkt i lagen peka ut särskilda områden inom vilka

ökad eller minskad bygglovsplikt skall gälla. Det finns i dagens lagstiñ-

ning egentligen bara sådan avgränsning, nämligen den minskade en bygglovsplikten för eller tvåbostadshus utanför samlad bebyggelse. I enövrigt krävs kommunala beslut för att utlösa variationen. Dessa beslut är två slag. Dels inträder automatiskt utökad bygglovsplikt genom av en

antagande detaljplan, dels kan bygglovsplikten ökas eller minskas

av en särskilda beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser. genom

Det torde knappast framkomlig väg att bygga vidare på den

vara en

lagstiftningstelcnik gäller för samlad bebyggelse och således försöka

som finna flera sådana gränser direkt i lagen. Avgörandet av frågan om

bygglovspliktens omfattning måste grundas på konkreta överväganden

inom varje kommun. Lagen måste alltså ge möjlighet till beslut på kommunal nivå.

De möjligheter kommunerna har i dag att variera bygglovsplikten

som beslut i områdesbestämmelser har, jag nämnde under avsnitt genom som 2.2.2, knappast utnyttjats alls. Själva institutet områdesbestämmelser har kommit att användas mycket sparsamt och av Boverkets Djupstudie i 20 kommuner kan inte utläsas att någon kommun har använt sig av områdesbestämmelser för lovbefrielse. Däremot har flera kommuner i sina

Översiktsplaner rekommenderat utvidgning av lovplikten i kulturmiljöer.

De rekommendationerna dock inte ha följts. En vidareutegna synes veckling systemet med variation bygglovsplikten genom kommuav av nala beslut förutsätter att beslutsordningen utfonnas så att möjligheterna till variation kan ske på ett effektivt sätt och att de verkligen utnyttjas. Tänkbara alternativ är att beslut rörande tillståndsplikten fattas i områdesbestämmelser i dag eller i översiktsplanen, vilket kan kräva som ändring i regeringsfonnen. Till dessa frågor skall jag återkomma. Oavsett hur beslutsordningen utfonnas bör vissa grundläggande krav på tillstånd finnas angivna i lag på gäller för närvarande. samma sätt som Tillståndspliktens omfattning i dessa grundläggande regler kan göras så begränsade att det bara finns anledning att låta kommunerna utvidga bygglovsplikten för olika områden kommunala beslut. Eller genom också kan tillståndsplikten bestämmas till sådan nivå att det bör ñnen utrymme för både ökning och minskning av tillståndsplikten. Dessa nas

lagtekniska frågor skall jag behandla i det följande. Här skall jag dock till en början ta upp frågan tillståndspliktens största och minsta möj-

om liga omfattning.

Enligt gällande regler kan bygglovsplikten utvidgas under vissa förutsättningar enligt bestämmelserna i 8 kap. 6 och 7 §§. Motsvarande möjligheter bör ñrmas även i framtiden. Samhällets möjligheter att utöva kontroll inom t.ex. områden med särskilt värdefulla kulturmiljöer bör således behållas.

När det däremot gäller tillståndspliktens minsta omfattning finns det

anledning att överväga om inte vissa lättnader skulle kunna åstadkommas. I det föregående har konstaterats att möjligheterna att minska tillståndsplikten kommer att förbättras genom att kontrollen av de tekniska

egenskapskraven kopplas bort från tillståndsprövningen. I det följande

skall jag till bedömning frågan i vilken utsträckning det kan

ta upp vara möjligt att minska tillståndsplikten utan att samhällets berättigade kontrollbehov eñersätts.

Möjligheterna att begränsa tillståndspliktens omfattning

Allmänna utgångspunkter

Utanför områden med detaljplan spelar, nämnts, tillståndsprövning-

som en en mera betydelsefull roll för samhällskontrollen än inom detaljplaneområden. Även utanför områden med detaljplan sker dock viss

en styrning direkt genom lagen. Således skall kraven i 3 kap. tillämpas i skälig utsträckning även på åtgärder som inte kräver lov. Men hur är det med reglerna i 2 kap. Är även dessa direkt bindande för den enskilde så att han skulle vara skyldig att beakta dem i samband med vidtagande

av åtgärder som inte kräver bygglov Någon sådan effekt av bestämmelserna torde inte ha avsetts. Det finns i 2 kap. inte någon bestämmelse

som reducerar kraven till i skälig utsträckning på motsvarande i 3

sätt som kap. Om den enskilde skulle vara bunden av kraven, skulle det alltså åligga honom att i full utsträckning företa de planmässiga överväganden

förutsätts vid tillämpningen bestämmelserna i 2 kap., vilket som av na-

turligtvis är orimligt.

Kraven i 2 kap. torde alltså uteslutande riktade till myndigheter.

vara Om man slopar tillståndsplikten utanför områden med detaljplan och områdesbestämmelser, lägger bestämmelserna i 2 kap. således inte några hinder i vägen för fastighetsägaren att företa vilka åtgärder han

vill. Vid den närmare placeringen och utformningen av en byggnad eller anläggning samt vid anordnandet tomt skall han dock beakta annan av kraven i 3 kap. i skälig utsträckning. Utanför områden med detaljplan och områdesbestämmelser är alltså samhällets möjligheter till kontroll enligt PBL beträffande lokaliseringen helt beroende bygglovsplikten. l 5 kap. l § stadgas visserligen att av prövning markens lämplighet för bebyggelse skall ske genom av m.m. detaljplan i vissa fall, detta detaljplanekrav utlöses inte om en åtmen gärd har befriats från krav på bygglov.

Med hänsyn till att bygglovsplikten och bygglovsprövningen inom

områden utanför detaljplan och områdesbestämmelser har en så avgörande betydelse för samhällets möjligheter att utöva kontroll över markanvändning och byggande, kommer framställningen i det följande att inriktas på frågan hur omfattande dessa kontrollmöjligheter faktiskt är i dag och vilka kontrollmöjligheter samhället alltså går miste om genom

bygglovsbefrielse.

Bygglovsplikten kan, nämnts, både minskas och ökas genom som beslut i områdesbestämmelser. Genom att områdesbestämmelsema är direkt bindande även för åtgärder inte kräver bygglov och förutsom sättningarna för bygglovsbefrielse enligt 8 kap. 5 § kan preciseras i bestämmelserna torde tillräcklig kontroll oña kunna behållas trots att krav på bygglov efterges. Områdesbestämmelser har dock hittills inte använts för att variera bygglovsplikten i nämnvärd utsträckning. En förutsättning för att det skall finnas anledning att kräva tillstånd måste att samhället har möjligheter att vid tillståndsprövningen utvara inflytande över den sökta åtgärden med stöd 2 kap. och de krav i öva av 3 kap. bli tillämpliga vid tillståndsprövningen i fortsättningen. som avses Förhållandena år mycket skiftande i landet och inom de enskilda kom- Om det är så att tillstånd till vissa typer åtgärder inom ommunerna. av råden kan pekas ut på förhand inte kan vägras, saknas uppenbarlisom skäl för upprätthållande krav på tillstånd. gen av kan det inte komma i fråga att från krav på tillstånd befria

Självfallet åtgärder kan ha betydande omgivningspåverkan. Frågan här rör

som en sig i stället begränsade åtgärder, t.ex. uppförande av fritidshus, om mera eller tvåbostadshus och komplementbyggnader, utförande av tillenbyggnader huvudsakligen utanför områden med samlad bebygm.m. gelse. Frågan är således vilka möjligheter samhället har i dag att hindra sådana åtgärder med stöd i första hand bestämmelserna i 2 kap. PBL. av

Vid en bedömning möjligheterna till samhällskontroll måste natur-

av ligtvis hänsyn också tas till arman lagstiftning. Denna skall behandlas senare.

Utgångspunkten för den följande genomgången är självfallet gällande

rätt. Enligt utredningsdirektiven skall gränsdragningen mellan allmänna

och enskilda intressen till övervägande. Bl.a behövs enligt di-

tas upp rektiven ett klarläggande av vilka allmänna intressen är så väsent-

som liga att de bör ha företräde framför enskilda intressen. Jag att ta

avser upp dessa frågor i det fortsatta utredningsarbetet. Det är möjligt att

övervägandena härvid resulterar i förslag till viss förskjutning

en av tyngdpunkten mellan allmänna och enskilda intressen i eller andra

ena riktningen i olika hänseenden. Såvitt jag kan bedöma är det dock

nu inte sannolikt att de kommande förslagen kommer att innebära någon

avgörande rubbning av den grundsyn präglar kraven i 2 kap.

som

och de krav i 3 kap. i fortsättningen skall tillämpliga vid

som vara tillståndsprövningen. I allt väsentligt bör alltså de aktuella

nu övervägandena kunna grundas på gällande rätt.

Kraven i 2 kap. PBL som grund för samhällskontroll

Prövningen enligt 2 kap. kan frågan den tilltänkta åtgär-

sägas avse om den kan tillåtas på den avsedda platsen, alltså sådan prövning

en som företas i samband med en ansökan om förhandsbesked. I huvudsak rör det sig om tillåtligheten den första byggnaden på platsen jag håller

av mig här för enkelhetens skull till byggnader och bortser alltså från andra anläggningar. Den närmare placeringen och utfommingen byggnaden

av skall därefter prövas enligt 3 kap. l och 2 §§. Uppförande komple-

mentbyggnader och uppförande av mindre tillbyggnader är enligt 8 kap.

13 § att anse som kompletteringsåtgärder. Sådana åtgärder i anslutning

till en- eller tvåbostadshus skall bara prövas mot bestämmelserna i 3 kap. och mot områdesbestämmelser 8 kap. 12 § andra stycket. Bestämmelsemai 2 kap. kan alltså inte lägga hinder i vägen för åtgärderna. I andra fall finns det däremot i princip möjlighet att stoppa komplement-

byggnader och tillbyggnader med stöd av kraven i 2 kap.

I det följande skall undersökas på vilka grunder ansökan

en om bygglov avseende enstaka byggnader m.m. skall kunna ogillas med stöd av bestämmelserna i 2 kap.

Den allmänt hållna bestämmelsen i 2 kap. l § torde inte kunna åberostöd för ett avslag. Däremot kan 2 § med dess hänvisning till pas som NRL få betydelse i sammanhanget. Det är 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas vid bla. bygglovsprövsom

ning. I 2 kap. finns grundläggande hushållningsbestämmelser upptagna i

tio paragrafer. I 2-9 §§ bestämmelser skydd för olika intressen. I ges om allmänhet uttrycks det så att vissa mark- och vattenområden skall så

långt möjligt skyddas mot åtgärder kan påtagligt påverka, skada,

som försvåra eller motverka vissa intressen. Skyddet för jordbruksmark i 4 § har dock uttryckts på något annorlunda sätt. I några fall har skyddet kvalificerats att området har förklarats riksintresse i visst genom vara av hänseende. Sådan kvalifikation har skett med avseende på rennäringen och yrkesfisket 5 § andra stycket, naturvärden, kulturminnesvården eller fiiluñslivet 6 § andra stycket, fyndigheter värdefulla ämnen av eller material 7 § andra stycket, anläggningar för industriell produktion 8 § andra stycket och totalförsvaret 9 § andra stycket. Kvalifim.m. kationen innebär inskränkningen så långt möjligt har uteslutits. att Områdena skall alltså skyddas mot vissa åtgärder. I samtliga fall krävs således för att ansökt åtgärd skall kunna vägen den kan medföra påtaglig negativ effekt. Inom områden ras att antas inte riksintresse är skyddet för det utpekade intresset desssom är av begränsat att det bara så långt möjligt skall skyddas mot utom genom

åtgärder kan påverka det negativt.

som Inom områden är riksintresse torde det vara svårt att peka ut som av vissa delområden beträffande vilka det på förhand kan sägas att samhället saknar möjligheter att vägra bygglov till uppförande av nya byggnader. När det gäller områden inte är riksintresse, är skyddet för de som av i 2 kap. angivna intressena Styrkan hos olika intressen varierar svagare. dock. Det kan således finnas t.ex. naturvårds- eller kultunniljöintressen utanför områden riksintresse. Å andra sidan av betydande styrka även av finns det självfallet områden där det antingen inte alls finns några uttalade intressen sådana slag nämns i 2 kap. eller dessa intressen i av som fall är så att de inte kan lägga hinder i vägen för vidtagande vart svaga

så begränsade åtgärder uppförande eller tvåbostadshus,

av som av entillbyggnader Sådana områden bör möjliga att avgränsa på m.m. vara förhand. l 3 kap. NRL finns särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet. Dessa bestämmelser torde i viss utsträckning kunna åbe-

ropas som grund för att vägra tillstånd till åtminstone uppförande av nya

byggnader.

För att härefter återgå till PBL så i 2 kap. 3 § bestämmelser ges om bebyggelsens lokalisering. Kraven innehåller i stor utsträckning ekonomiska överväganden. När bedömer ett område är lämpligt för man om bebyggelse med hänsyn till möjligheterna att ordna t.ex. trafik samt vattenförsörjning och avlopp, handlar det i huvudsak att beräkna inom

vesterings- och driftskostnaderna för erforderliga anläggningar. När det

gäller enstaka byggnader på landet i allmänhet anledning saknas synes för samhället att vägra tillstånd till lokalisering på grund förutsedda av kostnader för den enskilde. Detta får hans ensak. En viss anses vara försiktighet måste dock iakttas vid tillståndsbefrielse med hänsyn till risken för att kommunen kan åläggas att tillse att allmän va-anläggning kommer till stånd. Med kravet att det skall finnas möjligheter att ordna trafik torde bl.a. avses att det skall möjligt att erhålla anslutning till allmän väg. Envara ligt 39 § väglagen 1971:948 får enskild körväg inte anslutas till en en allmän våg utan väghållningsmyndighetens tillstånd. Detta gäller i även

fråga om utfarter från fastigheter. Som grundprincip för anknytningen

mellan PBL och lagstiftning gäller att bygglov i princip inte får

annan vägras på grund av att åtgärden kräver tillstånd även enligt eller flera en andra lagar. Bygglovsprövningen skall alltså ske oberoende tillav

ståndskrav enligt andra lagar, byggnadsnämnden skall enligt 8 kap.

men 25 § upplysa sökanden sådana krav. I det behandlade fallet med om nu möjligheter att ordna trafik är det emellertid inte fråga oberoende om en prövning enligt PBL och lagstiftning, utan här finns kravet diannan rekt inskrivet i PBL. Om det då vid prövningen enligt PBL står klart att det inte går att till stånd väganslutning, torde ansökan en en om bygglov avseende åtminstone pennanentbebyggelse kunna avslås. Det har förekommit fall då kommunerna har vägrat bygglov på grund

av att tomten genom sluttningsförhållanden eller liknande har ansetts va-

ra olämplig för bebyggelse. Tillräckligt utrymme för utevistelse har

ansetts saknas. Sådana avslagsbeslut dock genomgående ha ändrats synes av besvärsinstansema. Kravet på hånsynstagande till möjligheterna att ordna Vattenförsörjningen torde i vissa fall kunna leda till vägrat bygglov. Kommunerna kan emellertid antas känna till inom kommunen det var råder brist på vatten eller det kan finnas risk för saltvatteninträngvar

ning. I samband införandet möjligheten att enligt 8 kap. 6 § tredje av stycket 2 kräva bygglov avseende grundvattentälder anförde således de-

partementschefen att kommunerna genom den översiktliga planeringen

bör ha skaffat sig god uppfattning det finns områden där det en av om

kan uppkomma problem med grundvattnet prop. 199091 :146. Det bör

alltså möjligt att avgränsa områden inom vilka tillstånd måste krävara

med hänsyn till vattenförsörjningen.

vas När det gäller bestämmelserna hälsa samt jord-, berg- och vattenom förhållanden, torde dessa för vissa områden kunna utgöra grund för avslag ansökan lokalisering bebyggelse. Det kan röra sig om av en om av områden är utsatta för hälsofarliga störningar genom förekomsten som radon i marken eller luñförorening eller områden som är olämpliga av

för bebyggelse på grund risk för jordskred, bergras, stora sättningar,

av onormal förändring grundvattennivån och stora lerdjup. Hit hör också av områden kan olämpliga med hänsyn till bullerstömingar från som vara t.ex. trañkleder eller flygfält. I 2 kap. 3 § andra stycket finns också ett krav på att energiförsörjnings- och energihushållningsaspekter skall beaktas vid lokalisering av bebyggelse. Denna bestämmelse får sin främsta betydelse när det gäller

bebyggelsegrupper, den gäller i och för sig även lokalise-

större men ring enstaka byggnader prop. 198586:1 473 f.. Det är dock svårt av s. föreställa sig något fall då bygglov för enstaka byggnad skulle att en vägras på denna grund. De krav har berörts i 2 kap. 3 § kan leda till att bygglov till som nu åtgärder den begränsade omfattning det här är fråga om kan vägav som i första hand inom vissa avgränsbara områden. Kravet avseende utras fart till allmän kan däremot aktualiseras helst. Bestämmelväg var som i NRL kan leda till bygglovsvägran inom i första hand områden av serna riksintresse. Även utanför sådana områden finns det möjligheter att vägra bygglov med hänsyn till t.ex. naturvårds- och kulturmiljöintressen. Det bör dock möjligt att avgränsa områden inom vilka det står klart vara att bestämmelserna i NRL inte kan utgöra grund för att vägra bygglov.

I 2 kap. 3 § uppställs även ett krav rörande hänsynstagande till möj-

ordna samhällsservice. Det handlar här oftast om kommu-

lighetema att nalekonomiska överväganden. Kommunernas bedömning av möjlighe-

bereda service i olika delar kommunen skall enligt förarbeterna att av till PBL tillmätas stor betydelse när frågor marks användning till tena om bebyggelse skall avgöras prop. 198586:1 473, 115 och 270. Sås.

dana bedömningar kan enligt uttalanden departementschefen läggas

till grund för utformningen riktlinjer for bebyggelsen i glesbygd,

av men

bedömningama skall tillrnätas betydelse vid bygglovsprövningen inte ba-

ra inom områden där översiktsplanen innehåller uttalanden i detta

avseende utan även inom andra områden. I praxis under tid har det

senare dock ställts ökade krav på underlagsmaterial för att kommunerna skall kunna vägra bygglov med hänvisning till kommunalekonomiska konsek-

Även denna grund för tillstånd till

venser. vägrat lokalisering av bebyg-

gelse torde således bara kunna göras gällande inom förutsebara och

av-

gränsade områden.

Den återstående bestämmelsen i 2 kap, således 4 behandlar utfommingen av bebyggelsemiljön inom områden med samlad bebyggelse. Denna bestämmelse synes sakna intresse i förevarande sammanhang, eftersom det knappast kan komma i fråga att slopa kravet på förhandsprövning i någon avsevärd omfattning inom sådana områden såvida de

inte har detaljplanerats eller blivit föremål för områdesbestämmelser.

Sammanfattningsvis innebär reglerna i 2 kap. att kommunerna kan

vägra bygglov till åtgärder av den begränsade omfattning som det här är fråga om inom vissa bestämda områden, såsom områden riksintresse

av eller områden är olämpliga för bebyggelse enligt bestämmelserna i

som 2 kap. 3 Det är egentligen endast kravet avseende trafik, således möjligheten att erhålla anslutning till allmän väg, inte på detta sätt är

som begränsat till vissa bestämda områden.

Kraven i 3 kap. PBL grund för samhällskontroll

som

Såvitt häreñer gäller reglerna krav på byggnader i 3 kap. är det

om m.m. i detta sammanhang i huvudsak bestämmelserna i l och 2 är

som av intresse. Härvid bör erinras att dessa bestämmelser är tillämpliga i

skälig utsträckning även i fråga om byggnader som får uppföras utan

bygglov.

Enligt mitt förslag skall för upprätthållande byggkontrollen anmä-

av lan ske innan arbetet med åtgärder någon betydenhet sätts igång. Vid

av den kontakt som därvid etableras med kommunen bör den byggande, i sådant fall då åtgärden är befriad från krav på tillstånd, informeras

om kraven i 3 kap. 1 och 2 §§.

Om kravet på tillstånd eñerges avseende åtgärder är aktuella,

som nu således uppförande eller tvåbostadshus, fiitidshus och komple-

av en-

mentbyggnader, utförande tillbyggnader m.m., inställer sig frågan av vilka möjligheter till inflytande över utförandet av åtgärderna som samhället går miste i förhållande till situationen i dag. om

I 3 kap. 1 § uppställs krav avseende placering och utformning av

byggnader med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Till början kan här bortses från områden som utgör en värdefull miljö. Inom sådana områden torde det inte aktuellt att en vara eñerge kravet på tillstånd i nänmvärd omfattning. Även i det allmera

dagliga landskapet är det naturligtvis angeläget att de angivna kraven

iakttas. I gällande praxis upprätthålls emellertid inte kraven med någon större styrka. Det torde således inte förekomma att bygglov vägras till

uppförande typhus på grund att de inte passar i landskapsbilden.

av av Däremot har det förekommit att bygglov har vägrats på grund av olämp-

lig placering med hänsyn till de topograñska förhållandena.

I 2 § ställs krav på att byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för

omgivningen. Inverkan grundvattnet kan vara skadlig för om-

som

givningen skall begränsas.

När det gäller trafiksäkerheten finns i 47 § väglagen 1971:948 föreskrifter förbud mot att utan länsstyrelsens tillstånd uppföra byggnaom der i närheten ett vägornråde. Tillstånd behövs dock inte i fråga m.m. av

åtgärder kräver bygglov. Bygglovsbefrielse leder således till att

om som

tillståndsplikt enligt väglagen inträder. Härigenom tillgodoses trafiksä-

kerhetsintresset. Tillgodoseende intressen torde kunna medföra att plav grannamas aceringen och utfommingen byggnad eller tillbyggnad justeras i ett av en bygglovsärende med stöd bestämmelsen i 2 Behov av hänsynstaav

gande till uppstår naturligtvis huvudsakligen inom områden

grarmama med samlad bebyggelse. Sådan bebyggelse dock föreligga först anses bebyggelsegmppen utgörs 10-20 hus bet. l98687:BoU1 s. 100 om av och problem i förhållandet till kan därför uppstå även utanför grannar

samlad bebyggelse.

I paragrafen nämns särskilt att inverkan på grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen skall begränsas. Här avses exempelvis att en

olämplig placering eller grundläggning en byggnad kan medföra be-

av tydande olägenheter för omgivningen i form fuktskador eller sättav

ningar. Ett slopande bygglovsplikten leder naturligtvis till att samhäl-

let går miste om möjligheten att förhandspröva sådana frågor. Den byg-

gande är dock bunden av kravet i skälig utsträckning.

Sammanfattningsvis kan sägas att kraven i 3 kap. 1 och 2 §§ huvud-

saldigen kan utgöra stöd för tillgodoseende hänsyn till landskapsbil-

av den i viss mån och grannars intressen i samband med bygglovsprövning avseende åtgärder den begränsade omfattning det här är fråga in-

av om om områden utanför samlad bebyggelse.

Annan lagstiftning som grund för samhällskontroll

I det följande skall bara behandlas lagar har med lokaliserings-

som

prövning i någon fonn att göra. Lagstiftning rör byggnaders och

som

andra anläggningars egenskaper lämnas alltså sidan.

Lagar som reglerar markanvändning och byggande är mycket

av skiftande slag och de tar sikte på olika aspekter. Vissa huvudtyper

lagar kan urskiljas.

Till en början har lagar som i stor utsträckning reglerar åtgärder

som är tillståndspliktiga även enligt PBL. Det blir då i viss mån fråga

om en dubbelprövning. Prövningen blir dock aldrig identisk, eftersom pröv-

ningsförutsättningama varierar. Prövningen enligt PBL mot framför allt

reglerna i 2 och 3 kap. är mycket allsidig, medan prövningen enligt

andra lagar vanligen sker mot bakgrund regler riktar sig på

av som speciella frågor. Till denna grupp lagar kan hänföras naturvårdslagen.

Vidare har lagar som reglerar frågor markanvändning och byg-

om gande vilka visserligen kan behandlas i kommunala planer, där till-

men ståndsplikt enligt PBL saknas i stor utsträckning. Hit hör väglagen, vat-

tenlagen och i viss mån miljöskyddslagen. Väglagen är ett något

speciellt slag. Frågan om anläggande av väg prövas uteslutande enligt

väglagen med beaktande av kommunala planer. I väglagen finns emellertid dessutom regler förbud mot byggande i närheten väg.

om av

Fastighetsbildningslagen 1970:988, FBL

I 3 kap. FBL finns bestämmelser villkor för fastighetsbildning. Enligt

3 kap. 1 § skall fastighetsbildning ske så att varje fastighet blir varaktigt

lämpad för sitt ändamål. Bl.a. skall tillses att fastigheten får tillgång till behövliga vägar och att den, om den skall användas för bebyggelse, kan

få tillgång till godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

Inom område inte omfattas detaljplan, får fastighetsbildning

som av enligt 3 kap. 3 § inte ske, åtgärden skulle försvåra områdets ändaom

målsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka

lämplig planläggning av området.

En fastighetsbildning förutsätter tillgång till utfart till allmän väg som

får i princip inte ske olägenheter uppkommer för trafiken 4 §.

Enligt 4 kap. 25 § skall fastighetsbildningsmyndigheten samråda med

berörda myndigheter. Om byggnadsnämnden vid ett sådant samråd anser

att tillåtligheten enligt 3 kap. 3 § fastighetsbildning för ny eller be-

av fintlig bebyggelse kan sättas i fråga, skall ärendet hänskjutas till nänm-

den för prövning. Beslut av byggnadsnänmden varigenom medgivande

till fastighetsbildningen vägrats är bindande for fastighetsbildningsmyn-

digheten.

Naturvårdslagen 1964:822

I naturvårdslagen finns bestämmelser om nationalparker 4 och 5 §§, naturreservat 7- 12 §§ och naturmin-

13 §,

nen skydd för växt- och djurarter 14 §, friluftslivet 15-17 §§ och

naturmiljön 18-22 §§, skydd mot nedskräpning och vilthägn.

Avsättning till nationalpark kan bara mark som tillhör staten. avse Länsstyrelsen kan förklara att vissa områden skall vara naturreservat. I beslutet kan föreskrivas förbud mot bl.a. bebyggelse. Länsstyrelsen får i särskilda fall medge undantag från meddelade föreskrifter. Till fastighet hörande naturföremål bör särskilt skyddas eller vårsom

das får jämte erforderligt område på marken av länsstyrelsen fridlysas

som naturminne. Avsnittet med särskilda bestämmelser till skydd för friluftslivet

handlar strandskyddsområden. Strandskyddet sträcker sig normalt

100 meter från strandlinjen. Inom strandskyddsområde råder förbud mot

att uppföra helt byggnad, ändra befintlig byggnad för att tillgo-

en ny en

dose ett väsentligen annat ändamål än tidigare, utföra grävnings- och

andra förberedelsearbeten för det nämnda slaget bebyggelse, utföra av

anläggning eller anordning varigenom mark tas i anspråk tomt eller

som allmänheten på annat sätt hindras eller avhålls från att beträda område där den skulle ha ägt att färdas fritt. Dessa förbud gäller dock annars

inte bl.a. anläggningar eller åtgärder som behövs för jordbruket, fisket, skogsskötseln eller renskötseln och inte tillgodoser bostadsända-

som mål. Länsstyrelsen får föreskriva vissa undantag från förbuden 16 § och medge dispens från förhuden när särskilda skäl föreligger 16 a §.

Denna dispensbefogenhet kan delegeras till kommun 43 §.

I bestämmelserna till skydd för naturmiljön finns bl.a. föreskrifter

om naturvårdsområde 19 I ett beslut bildande naturvårdsområde

om av kan föreskrivas förbud mot eller föreskrifter i fråga byggnad, upplag,

schaktning, plantering och awerkning. Om det kan bli fråga

om ersättningsskyldighet, skall dock området i stället avsättas som naturreservat. Åtgärder som inte omfattas tillståndstvång kan underkas-

av vara tade sarnrådsskyldighet enligt 20 Enligt 21 § kan förbud mot arbetsföretag föreligga inom särskilt skyddsvärda biotoper. Slutligen krävs tillstånd för anbringande tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig

av anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål 22 §. Sistnämnda tillståndskrav gäller inte anordningar för vilka bygglov krävs eller har länmats, och heller inte sådana åtgärder som har bygglovsbefriats enligt 8 kap. 5 § första stycket 7 PBL.

Det kan förordnas att de befogenheter som tillkommer länsstyrelsen med avseende på bl.a. naturreservat och naturvårdsomrâden även skall tillkomma en kommunal myndighet 43 §.

Lagen 1988:950 om kulturminnen m.m.

I kultunninneslagen finns bestämmelser fornminnen, byggnadsmin-

om nen och kyrkliga kulturminnen samt utförsel kulturföremål lan-

om av ur det.

Till en fast fornlämning hör ett fomlämningsområde. Gränser för detta fastställs av länsstyrelsen. Det är enligt 2 kap. 6 jfrd med 12 förbjudet att utan tillstånd av länsstyrelsen genom bl.a. bebyggelse ändra eller skada fast fomlämning.

Väglagen 1971:948

Fråga om byggande av väg prövas av vägverket efter samråd med läns-

styrelsen. Om de har olika uppfattning, hänskjuts frågan till regeringen

11 §. Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser får väg i princip inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna 14 §. För

byggande väg skall upprättas arbetsplan. Denna skall bl.a. inneav en

hålla miljökonsekvensbeskrivning. Arbetsplanen fastställs av vägver-

en ket. I ett avsnitt ordnings- och säkerhetsföreskriñer ges bestämmelser om krav på tillstånd for anslutning enskild väg och utfarter från fasom av tigheter till allmän väg 39 §. Tillståndskrav gäller dock inte i fråga om enskilda vägar är redovisade i detaljplan eller förutsatta i områdessom bestämmelser 42 §. Inom eller i närheten ett vägornråde krävs tillstånd i olika omfattav ning för uppförande byggnader 45-51 §§. Krav på tillstånd av m.m. gäller dock regel inte inom områden med detaljplan eller åtgärder som

för vilka bygglov krävs krav på dubbelprövning kan dock föreligga in-

ett vägområde har tagits i anspråk för väg, se 48 §. nan

Hälsoskyddslagen l 982: l 080

Av bestämmelserna i hälsoskyddslagen är det reglerna om avloppsvatten är intresse i förevarande sammanhang. Enligt 7 § skall avloppssom av vatten avledas, eller på annat sätt tas hand så att sanitär olärenas om

genhet inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsled-

ningar inrättas. För att inrätta avloppsledning krävs tillstånd komen av vattentoalett är ansluten till anordningen. Om ingen vatmunen, om en tentoalett är ansluten, krävs endast skriftlig anmälan. Kommunen får en dock föreskriva att det skall fordras tillstånd även i ett sådant fall inom vissa delar av kommunen. Bestämmelserna krav på tillstånd eller anmälan till kommunen om av

är inte tillämpliga i de fall då avloppsledningen kräver tillstånd enligt

miljöskyddslagen eller då avloppsanordningen är avsedd att föra av-

loppsvattnet enbart till en allmän avloppsanläggning.

Lagen 1970:244 om allmänna vatten- och avloppsanläggningar

Med allmän vatten- och avloppsanläggning allmän va-anläggning avses

anläggning, har till ändamål att bereda bostadshus eller annan besom

byggelse Vattenförsörjning och avlopp och drivs av kommun eller,

som den drivs förklaras för allmän. om av annan, Om Vattenförsörjning och avlopp för viss befintlig eller blivande bebyggelse med hänsyn till hälsoskyddet behöver ordnas i ett större sam-

192 SOU 1993 :94

manhang, skall kommunen sörja för eller tillse att allmän va-anläggning kommer till stånd.

För allmän va-anläggning skall fastställas ett verksamhetsområde 4 §. Enligt 8 § är huvudman för allmän va-anläggning skyldig att låta ägare av fastighet inom anläggningens verksamhetsområde bruka anläggningen. Fastighetsägare inom verksamhetsområdet är skyldig att

betala avgifter till huvudmannen, om anordningar för Vattenförsörjning

och avlopp behövs och behovet inte kan tillgodoses med större fördel på annat sätt.

Sammanfattande synpunkter En utgångspunkt bör vara att tillstånd inte skall krävas för åtgärder över vilka samhället inte kan och inte bör kunna utöva något inflytande vid prövningen. Om således prövningen inte kan utmynna i något annat än att tillstånd beviljas, framstår ett tillståndskrav som onödigt. De krav mot vilka prövningen sker enligt PBL finns upptagna i 2 och 3 kap Frågan om en åtgärd över huvud taget kan komma till stånd på den avsedda platsen prövas enligt 2 kap. Denna prövning kan kallas lokali-

seringsprövning. Frågan om en byggnads eller annan anläggnings närma-

re placering och utformning i yttre hänseende prövas härefter enligt 3

kap.

Av den lämnade redovisningen synes framgå att det föreligger er. viss skillnad mellan bestämmelserna i 2 och 3 kap. såvitt avser samhällets

möjligheter att utöva kontroll över frågor om markanvändning och byg-

gande. Således torde det beträffande många områden i kommunen stå klart att bestämmelserna i 2 kap. för närvarande inte kan utgöra grund

för avslag på ansökningar om lokalisering av en- eller tvåbostadshus,

fritidshus, komplementbyggnader och liknande. En lokaliseringsgröv-

ning, alltså prövning mot kraven i 2 kap., framstår därför i sådant fall

som överflödig.

Som jag redan har framhållit ingår i mitt uppdrag att utreda fågor som kan komma att påverka samhällets möjligheter att utöva kontroll över bl.a. byggande på landet. Således skall jag t.ex. klarlägga vilka allmänna intressen är så väsentliga att de bör ha företräde framför

som enskilda intressen och överväga hur kulturmiljöhänsynen kan

ges en starkare ställning. Resultatet utredningsarbetet i dessa delar kommer

av att presenteras Även jag därvid kan komma att lägga fram

senare. om

förslag som i vissa fall kan leda till ökade möjligheter för samhället att utöva kontroll via reglerna i 2 och 3 kap., bedömer jag det som uteslutet att förslagen går så långt att det inte skulle återstä områden där det på förhand går att konstatera att samhället inte har, och inte heller bör ha möjligheter att vägra tillstånd. Det torde närmast komma att bli fråga

om gradskillnader i förhållande till vad som gäller i dag. Således kan mina kommande förslag leda till att möjligheterna att avstå från krav på tillstånd begränsas i någon mån med hänsyn t.ex. till att kulturmiljöintressena bör ges ökad tyngd. Detta utesluter emellertid inte att det ändå kommer att återstå möjligheter, särskilt inom vissa kommuner, att avstå från krav på tillstånd. Det är därför angeläget att det utformas ett system som gör det möjligt för kommunerna att på ett effektivt och enkelt sätt avgränsa sådana områden.

Kraven i 3 kap. är däremot problematiska. Det är svårt att peka

mera ut områden inom vilka det på förhand kan sägas att det saknas behov

av eller möjligheter att kunna utöva inflytande med stöd dessa bestäm-

av melser. Det kan nästan överallt inträffa situationer där det kan finnas

anledning att ställa villkor för placeringen och utfommingen av byggna-

der och andra anläggningar med hänsyn till framför allt landskapsbilden

och grarmarna. Visserligen föreligger det stora skillnader mellan olika områden. Inom sådana områden där det saknas behov lokalise-

av en

ringsprövning, framför allt glesbebyggda landsbygdsområden, är det

således sarmolikt att det inte heller finns några framträdande behov av en prövning enligt kraven i 3 kap. Men det går aldrig att utesluta att det uppstår konflikter mellan olika intressen som skulle kunna lösas i

sam-

band med tillståndsprövning.

I beslut rörande tillståndsplikten bör villkor kunna ställas för att det inte skall krävas tillstånd. Således bör t.ex. kunna anges att tillstånd inte krävs för uppförande vissa typer byggnader i land-

av av som passar skapsbilden eller att byggnaden skall ligga på visst minsta avstånd från grarmar.

Vidare erinras om att kraven i 3 kap. är tillämpliga i skälig utsträckning även på åtgärder inte kräver tillstånd. Åtminstone när det

som gäller uppförande av nya byggnader kommer det att finnas krav på tek-

nisk kontroll och därmed bygganmälan. Byggnadsnämnden där-

en ges med tillfälle att dels kontrollera om villkoren för att tillstånd inte skall krävas är uppfyllda, dels ingripa om det t.ex. visar sig att byggnaden är

uppenbart illa placerad med hänsyn till landskapsbilden. I det följande

avsnittet byggkontroll avsnitt 3.3.4 föreslår jag skall

om att grannarna underrättas bygganmälan avseende åtgärder som inte kräver till-

om en stånd. Grannarna därmed möjligheter att framföra invändningar till

ges

byggnadsnärrmden så att nämnden i uppenbara fall kan ingripa med stöd

av reglerna i 10 kap.

Kravet på iakttagande bestämmelserna i 3 kap. i skälig utsträck-

av ning är således väsentlig förutsättning för att man skall kunna avstå

från tillståndsprövning beträffande t.ex. nya byggnader. Regeln utgör

en så att säga yttersta spärr mot åtgärder som inte är godtagbara med

en hänsyn till framför allt landskapsbilden och grarmarna. Någon ytterligare spärr är det svårt att bygga i ett systern med tillståndsbefrielse inom vissa områden. En ordning t.ex. byggnadsnämnden rätt att i an-

som ger

ledning bygganmälan kräva prövning enligt 3 kap., och kanske

av en en även enligt 2 kap., trots att åtgärden tidigare har förklarats ñi från krav på tillstånd framstår inte acceptabel. Fastighetsägaren kan då över-

som raskas ett krav på tillståndsprövning när han redan står i begrepp att

börja bygga.

Sammantaget jag alltså att det finns goda förutsättningar för att

anser inom avgränsade områden den enskilde större frihet att utan särskilt

ge tillstånd kunna vidta olika åtgärder på sin fastighet. Inom vissa områden bör det t.o.m. vara möjligt att låta den enskilde uppföra nya byggnader

utan krav på förhandsprövning. Förutsättningen härför är dock, som jag

tidigare framhållit, att variationen i tillståndspliktens omfattning kan ske

kommunala beslut. I det följande behandlas frågan hur beslutsfatgenom tandet skall utfonnas administrativt för att variationsmöjlighetema skall kunna utnyttjas effektivt.

Regleringen tillståndsplikten i lag och kommunala beslut

av Variation tillståndsplikten beslut i områdesbestämmelser

av genom

Enligt min i det föregående redovisade bedömning bör det vara möjligt

att variera tillståndspliktens omfattning i större utsträckning än för när-

varande. Särskilt bör tillståndsplikten kunna begränsas beträffande en-

skilt byggande på landsbygden. Enligt gällande rätt får kommunen mins-

ka eller öka bygglovsplikten beslut i detaljplan eller områdesbe-

genom stämmelser 8 kap. 5-7 §§. I det här sammanhanget är det alltså områdesbestämmelser som är aktuella.

Områdesbestämmelser får enligt 5 kap. 16 § antas för begränsade

områden för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt NRL tillgodoses. I paragrafen under åtta

anges punkter vad som får regleras i områdesbestämmelser. Enligt den första punkten f°ar regleras i vad mån åtgärder kräver lov enligt bl.a. 8 kap. 5-7 §§-

I översiktsplanen kan ha pekats ut områden där särskilda hänsyn mäste tas. För kontrollen och därmed för att syftet med planen skall uppnås kan då behöva beslutas att bygglovsplikten utökas. Det behöver sannolikt inte förutsättas att det i översiktsplanen har sagts något uttryckligt om bygglovsplikten för att områdesbestämmelser med detta innehåll skall få antas. När det däremot gäller minskning bygglov-

av splikten, kan ifrågasättas vilket syfte med översiktsplanen skall till-

som godoses härmed. Det skulle i så fall önskemålet att underlätta byg-

vara gande m.m. för den enskilde. För att områdesbestämmelser med regler om minskning av bygglovsplikten skall få antas torde förutsättas att frå-

gan har behandlats uttryckligt i översiktsplanen.

De möjligheter till utökning av bygglovsplikten som finns enligt 8 kap. 6 och 7 §§ får tillräckliga för de syften i be-

anses vara som anges stämrnelsema. De möjligheter att minska bygglovsplikten som finns angivna i 8 kap. 5 § är däremot otillräckliga. Som har framhållits i det fö-

regående behöver tillstândsplikt i fortsättningen inte upprätthållas med

hänsyn till behovet av teknisk kontroll. Från den synpunkten föreligger alltså inte något hinder mot byggnader undantas från till-

att även nya ståndsplikt. Sådana undantag bör kunna göras inom delar i vart fall

av vissa kommuner. Förhållandena skiljer sig naturligtvis avsevärt mellan olika kommuner. Inom tätbefolkade kommuner kanske det inte alls är

möjligt att undanta nya byggnader från tillståndsplikt, medan omfattande

undantag kan antas vara möjliga i t.ex. glesbebyggda norrlandskommuner.

Områdesbestämmelser får, som nämnts, användas bara för begränsade områden. Skälet härtill är att bestämmelserna annars skulle komma i konflikt med regeringsformen, RF. Jag skall strax återkomma till förhållandet mellan PBL:s planer och RF. Den geografiska begränsningen för områdesbestämmelser leder till uppenbara problem. Utökning av

tillståndsplikten till att omfatta åtgärder som nu regleras i 8 kap. 6 och 7

kan nog klaras av genom områdesbestämmelser. Här rör det sig om speciella typer av områden, t.ex. områden som utgör en värdefull miljö

eller områden i närheten vissa slag anläggningar. Variation nedåt

av av

tillståndspliktens omfattning kan däremot bli aktuell inom mycket av stora områden. Lagtekniskt kan man här tänka sig olika alternativ.

Tillståndspliktens omfattning i lag kan utfonnas i huvudsaklig över-

ensstämmelse gäller i dag beträffande bygglovsplikten i 8

med vad som kap. 2 och 4 §§. Möjligheterna att enligt 5 § undanta åtgärder från

tillståndsplikt skulle häreñer utvidgas. För kommuner där möjligheterna

att minska tillståndsplikten är begränsade leder sådan ordning inte till

en några problem. För många andra kommuner skulle det däremot bli svårt att minska tillståndsplikten i önskvärd omfattning. För detta skulle krä-

antagande ett mycket stort antal områdesbestämmelser. vas av

Alternativet att tillståndsplikten i lagen görs mera begränsad med

möjligheter att utvidga tillståndsplikten leder till liknande resultat.

Många kommuner skulle då behöva anta ett stort antal ornrådesbestämmelser för att öka tillståndsplikten.

Problemet med att använda områdesbestämmelser för att minska

bygglovsplikten ledde under riksdagsbehandlingen av PBL till införandet

begreppet samlad bebyggelse i lagen. I 8 kap. 4 § andra stycket ges

av bestämmelser bygglovsbefrielse för vissa åtgärder avseende en- eller

om tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader som ligger utanför

detaljplan och inte ingår i samlad bebyggelse. I propositionen hade

föreslagits att kommunerna i områdesbestämmelser skulle kunna medge befrielse från bygglov för de typer åtgärder som nämns i 8 kap. 4 §

av andra stycket. På bostadsutskottets förslag togs i lagen regeln att områdesbestämmelser endast skall kunna användas för begränsade områden och att fastighetsförteckning alltid skall upprättas inför

en antagandet områdesbestämmelser. Enligt utskottet skulle detta

av medföra att det framstod administrativt krångligt att genom

som områdesbestämmelser åstadkomma den eftersträvade bygglovsbefrielsen för de relativt stora områden borde kunna omfattas av den i

som

propositionen föreslagna förenklingen bet. l98687:BoU1 s. 100.

Möjligheten finns naturligtvis att bygga vidare på indelningen av om-

råden inom och utom samlad bebyggelse. Ytterligare åtgärder utanför områden med samlad bebyggelse skulle därvid kunna befrias från tillståndsplikt med möjligheter för kommunen att genom områdesbestärn-

melser öka tillståndsplikten vid behov. Från rättssäkerhetssynpunkt

framstår emellertid sådan ordning tveksam. Enligt bostadsutskot-

en som

tet föreligger samlad bebyggelse om bebyggelsegruppen utgörs av 10-20

hus, och de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark 0.d. Begreppet är således något obestämt. Enligt bestämmelsema i 8 kap. 4 § andra stycket görs undantag från bygglovsplikten för mindre tillbyggnader, uppförande komplementbyggnader

av och liknande mindre ingripande åtgärder utanför samlad bebyggelse. Om man utvidgar tillståndsbefrielsen till att byggnader, f°ar gräns-

avse nya dragningen en långt mer avgörande betydelse. Reglerna tillstånds-

om plikt är straffsanktionerade och i princip skall ägaren kunna åläggas att riva en byggnad som uppförts utan tillstånd. Så ingripande följder kräver klara regler. Man kommer inte problemet genom avgränsning i översiktsplanen av områden med samlad bebyggelse eftersom översiktsplanen inte har några bindande verkningar.

Enligt min mening är det alltså inte lämpligt att låta ett så vagt

pass begrepp som samlad bebyggelse få en avgörande betydelse vid avgränsningen av tillståndsplikten. Variation av tillståndsplikten måste således, om nuvarande beslutssystem bibehålls, i huvudsak ske genom beslut i områdesbestämmelser. Med hänsyn till att sådana bestämmelser bara kan användas för begränsade områden, torde någon nämnvärd utökning av möjligheterna till variation i tillståndspliktens omfattning i förhållande till vad som i dag gäller för bygglovsprövningen inte gå att åstadkomma.

Områdesbestämmelser med regler minskad bygglovsplikt torde,

om som nämnts, kräva uttryckliga uttalanden i översiktsplanen, eftersom det är syftet med denna som skall säkerställas. Det framstår emellertid som en onödig omgång att det först skall tas direktiv i frågan i översiktsplanen och att rättsligt bindande beslut därefter skall fattas i form

av områdesbestämmelser. En avsevärt smidigare ordning skulle åstadkommas om man kunde ge bindande beslut rörande tillståndsplikten direkt i översiktsplanen. Det finns flera fördelar med en sådan ordning. I första hand skulle tillståndsplikten kunna efter behoven samhälls-

anpassas av kontroll i större utsträckning än i dag. Vidare blir regleringen till-

av ståndsplikten mera överskådlig, eftersom den kan komma att finnas i ett dokument. Slutligen, och icke minst, skulle reglering av tilllståndsplikten i översiktsplan framtvinga ett aktivt arbete med den översiktliga planeringen och stärka översiktsplanens ställning.

Översiktsplanen som regleringsinstmment

I föregående avsnitt har konstaterats att utnyttjande av områdesbestämmelser som regleringsinstmment inte är någon framkomlig väg, om man skall kunna ta till de möjligheter finns att variera tillståndsplik-

vara som ten i större omfattning än i dag, särskilt att minska tillståndsplikten inom många områden i kommunerna. Det tveklöst mest effektiva instrumentet för avgränsning olika områden med varierande tillståndsplikt är

översiktsplanen. Härvid inställer sig inledningsvis frågan om en regle-

ring av tillståndsplikten kan ske i översiktsplanen utan grundlagsändring.

Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. Detta uttryckliga stadgande i l kap. 3 § första stycket PBL tillkom i slutskedet

lagstiftningsärendet rörande PBL sedan lagrådet hade framställt kritik av mot propositionsförslaget på grund av att detta inte kunde anses vara

förenligt med RF.

Enligt 8 kap. 3 § första stycket RF skall föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska för-

avser hållanden, meddelas genom lag, dvs. i föreskrifter beslutade av riksda-

Frågor användningen mark- och vattenområden och om begen. om av

byggelse hör till det lagstiftningsområde som avses i nämnda lagrum.

Med stöd 8 kap. 7 § första stycket 3 kan riksdagen utan hinder av 3 §

av i lag bemyndiga regeringen att genom förordning meddela föreskrifter

utfomming byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö.

om av

Om riksdagen med stöd av 8 kap. 7 § RF bemyndigar regeringen att

meddela föreskrifter, kan riksdagen också enligt 8 kap. ll § medge regeringen att överlåta bl.a. kommun att meddela bestämmelser i änmet,

s.k. subdelegation. Subdelegation måste över regeringen. Riksdagen

kan inte delegera sin normgivningsmakt direkt till t.ex. en kommun. Kommunernas rätt enligt PBL att ge föreskrifter om utfomming av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö grundar sig inte på någon delegation utan följer direkt vissa i PBL givna lagregler. Riksdagen

av kan inte avhända sig sin normgivningsmakt i annan ordning än den 8 kap. RF föreskriver. Av detta följer att PBL:s lagregler om rätt för kommunerna att reglera markanvändning och att föreskrifter om ut-

fommingen byggnader är grundlagsenliga endast under förut-

av m.m.

sättning att regleringen inte utgör nonner i RF:s mening.

RF:s nonnbegrepp är inte närmare preciserat i RF. Enligt propositio-

med förslag till RF 1973:9O 203 f avses rättsregler som kännen ny s.

netecknas av att de i princip är bindande för myndigheter och enskilda. De kärmetecknas vidare att de inte bara ett visst konkret fall

av avser

utan har generell giltighet.

I remissen till lagrådet förslaget till PBL förklarade departements-

av chefen att, om översiktsplanens riktlinjer skulle bindande för efter-

vara följande beslut, föreskrifterna skulle utgöra sådana normer som avses i 8 kap. RF. Av betydelse härvid var, framhölls det, att översiktsplanen får en stor geografisk omfattning och att den riktar sig till en obestämd krets av personer.

I lagstiftningsärendet rådde således enighet om att bindande föreskrifter i översiktsplanen skulle vara att betrakta och att planen

som normer därmed skulle vara oförenlig med RF. Lagrådets kritik gick i huvudsak ut på att planens oförbindande verkan inte hade kommit fram tillräckligt

tydligt i propositionsförslaget. Sedan vissa kompletteringar företagits i

lagförslaget, bl.a. med den nämnda regeln i l kap. 3 ansågs över-

siktsplanen i ett andra lagrådsyttrande godtagbar med hänsyn till RF.

Områdesbestämmelser och detaljplaner skall ha bindande verkningar. Förutsättningen för att detta skall vara förenligt med RF är att de bara träffar en bestämd personkrets och därmed får karaktären

mera av förvaltningsbeslut. Det främsta kravet som måste ställas för att detta skall uppnås är att bara begränsade områden får beröras. Föreskrifter om

sådana begränsningar finns i 1 kap. 3 § andra stycket och 5 kap. 16 §

PBL.

Det som nu är aktuellt är alltså möjligheterna att reglera tillståndsplik-

tens omfattning i översiktsplanen. Jag är inte helt övertygad om att en

sådan typ av reglering skulle innebära att det blir fråga om normgivning,

jag skall inte närmare på skälen för min tvekan. Det finns men

nämligen anledning att undvika lagstiftning kan medföra risk för

en som att normbegreppet i andra sammanhang ges ett innehåll som begränsar

riksdagens normgivningsmakt. I tveksamma fall bör därför lagstiftningen

föregås av grundlagsändring.

Det är, som jag redan framhållit, angeläget att översiktsplanen skall

kunna utnyttjas som ett regleringsinstrument för tillståndsplikten och jag

föreslår därför att bestämmelserna i 8 kap. 7 § RF ändras så att detta blir

möjligt. Regeringen bör alltså ges rätt att efter bemyndigande i lag ge-

nom förordning meddela föreskrifter tillståndsplikt för byggande,

rivning och markarbeten, inklusive trädfällning och skogsplantering. I

samband med att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela sådana

föreskrifter kan riksdagen enligt 8 kap. 11 § RF medge att regeringen överlåter kommun att meddela bestämmelser i ämnet.

En reform det här slaget kräver också vissa ändringar i reglerna om

av översiktsplan i PBL. Således måste bestämmelsen l kap. 3 § ändras så att utrymme för bindande föreskrifter tillståndsplikt och vidare

ges om

krävs viss komplettering reglerna i 4 kap. om vad en översiktsplan

av skall innehålla.

Det bör understrykas att översiktsplanen med mitt förslag endast ges

bindande verkan i administrativt hänseende tillståndsplikt och inte i

- materiellt hänseende rätten att få vidta vissa byggnadsåtgärder.

Tillståndspliktens omfattning i lag

De grundläggande reglerna bygglovsplikten utanför områden med

om detaljplan finns i 8 kap. 2 och 4 §§. Enligt 5 § kan sedan kommunen

beslut i områdesbestämmelser minska bygglovsplikten i viss utgenom sträckning. Bl.a. kan beslutas bygglovsbefiielse beträffande de åt-

om gärder finns upptagna i 2 således samtliga andra anläggningar än

som byggnader. Minimikraven på bygglov omfattar alltså de åtgärder avseende byggnader i l § minus åtgärder som kan undantas enligt

som anges 5

Mitt förslag innebär att sådana åtgärder som rör byggnademas inre inte skall underkastade tillståndskrav i fortsättningen. Härmed bort-

vara faller tillståndskravet med avseende på åtgärder finns upptagna i

som nu 8 kap. 1 § första stycket 4-6. Vidare föreslås att möjligheterna att begränsa tillståndsplikten skall utökas i förhållande till vad som nu gäller enligt 8 kap. 5 Således bör även en- eller tvåbostadshus kunna vara

undantagna från tillståndsplikt.

Å andra sidan bör motsvarighet till möjligheterna att minska tillståndsplikten begränsas i visst hänseende i förhållande till vad som gäller i dag. Som nämnts får kommunen enligt 8 kap. 5 § på det sätt som närmare i plan eller områdesbestämmelser besluta att bygglov inte

anges krävs for att utföra eller ändra andra anläggningar än byggnader. Bland de anläggningar sålunda kan undantas från bygglovsplikt finns

som skidliftar och kabinbanor samt permanenta tävlings- och testbanor för bilar eller motorcyklar. sådana anläggningar måste före-

Anordnande av

miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. 18 Detta krav har

gås av en tillkommit för att Sverige skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt

EES-avtalet den dag då detta träder i kraft. En förutsättning för att det skall kunna ställas krav på miljökonsekvensbeskrivning och således för

att vårt åtagande skall kunna uppfyllas är att anläggningarna i fråga är

tillståndspliktiga. Det framstår för övrigt ganska självklart att en åt-

som

gärd har bedömts generellt ha sådan omgivningspåverkan alltid

som en bör kräva tillstånd.

Utökning bygglovsplikten kan ske enligt 8 kap. 6 och 7 §§. Mot-

av svarighet till dessa möjligheter såvitt tillståndsplikten bör finnas

avser även i fortsättningen.

Med utgångspunkt från att kommunen skall kunna variera tillståndsplikten i större utsträckning än idag och att översiktsplanen skall vara kommunens verktyg för sådan anpassning finns det flera tänkbara sätt

en på vilka regelsystemet kan utformas.

En möjlig lösning är följande. I lagen inte några föreskrifter om

ges krav på tillstånd har direkta verkningar mot den enskilde utan där

som

tas bara regler dels vilka åtgärder som skall göras tillståndsplikti-

beslut i översiktsplan, dels vilka åtgärder som därutöver får ga genom göras tillståndspliktiga sådana beslut. Hela regleringen med di-

genom rekta verkningar mot den enskilde skulle alltså återfinnas i översiktspla-

nen.

Denna lösning har visserligen den fördelen att alla regler om tillståndsplikten skulle komma att finnas samlade i ett dokument, men det framstår dock rationellt att det direkt i lag uppställs krav på

som mera tillstånd för åtgärder ändå alltid skall kräva tillstånd.

som

Med åtgärder alltid skall kräva tillstånd avser jag i första hand

som åtgärder bör tillståndspliktiga överallt utanför områden med

som vara detaljplan. Det alltså absolut miniminivå för tillståndsplikten som

en inte skall kunna underskridas kommunala beslut. I enlighet med

genom övervägandena i det föregående innefattar denna miniminivå krav på tillstånd för att uppföra byggnader med undantag för en- eller två-

nya bostadshus, göra större tillbyggnader, ta i anspråk eller inreda byggnader för ett väsentligen nytt ändamål och anordna sådana anläggningar som

kräver miljökonsekvensbeskrivning. Det är synes en så låg nivå

en som att den inte undantagslöst kan tillämplig i någon kommun. Således

vara är det knappast tänkbart att eller tvåbostadshus eller flertalet av de

enanläggningar i 8 kap. 2 § skall kunna vara befriade från

som nu anges krav på tillstånd inom områden med samlad bebyggelse eller inom områden riksintresse. Med anledning härav finns det anledning att över-

väga om den lagliga miniminivån skulle kunna nyanseras med hänsyn till vissa generella karaktärsegenskaper hos skilda områden.

I första hand inställer sig frågan om det är möjligt att utnyttja begrep-

pet samlad bebyggelse på det sättet att de i lag ställda kraven på tillstånd ställs högre inom sådana områden. Begreppet samlad bebyggelse är dock, som jag framhållit i det föregående, ganska obestämt och det inger

starka betänkligheter att utan vidare utnyttja begreppet för så viktig

en gränsdragning som det här skulle bli fråga om. Visserligen skulle gränsema för samlad bebyggelse kunna anges i översiktsplanen, men det finns många andra omständigheter blir bestämmande för behovet

som av krav på tillstånd. Gränserna för områden med skilda krav på tillstånd torde således inte komma att sammanfalla med gränserna mellan områden med respektive utan samlad bebyggelse. Det framstår då

som en onödig omväg att först dra upp gränser för samlad bebyggelse inom vilka skärpta krav på tillstånd skall råda och därefter ytterligare gränser med ökade krav på tillstånd med hänsyn till andra omständigheter. Begreppet samlad bebyggelse är således enligt min mening inte lämpligt

som instrument för reglering av tillståndspliktens omfattning i lag.

Inte heller begreppet riksintressen synes vara användbart för direkt

legal avgränsning av tillståndspliktens omfattning. Inom områden som är

av riksintresse måste kraven på tillstånd självfallet ökas, det måste

men ankomma på kommunerna att i samförstånd med staten i översiktsplanen dra upp gränserna för sådana områden.

Min slutsats blir således att det i lagen inte är möjligt att variera tillståndspliktens omfattning med hänsyn till olika områdens karaktär. Variationema måste komma till stånd beslut i översiktsplanen.

genom

Lagtekniskt kan problemet med variationsmöjligheter lösas på skilda

sätt. Enligt gällande rätt är bygglovsplikten förlagd till en medelnivå med möjligheter för kommunen att både minska och öka bygglovsplikten. Något alternativ har egentligen inte ñumits, eftersom möjligheterna till variation av bygglovsplikten via områdesbestämmelser har varit mycket

begränsade.

Mitt förslag att reglering tillståndsplikten skall kunna ske i över-

av siktsplanen öppnar helt andra möjligheter kommunerna ökat infly-

att ge tande över tillståndspliktens omfattning och därmed ökat utrymme för

lokal anpassning av bestämmelserna. Utgångspunkten bör enligt min

mening vara att kommunerna själva skall kunna besluta vilka krav på

om tillstånd som man vill hävda inom olika delar kommunen utöver de

minimikrav i lagen. Visserligen går det inte att ge full frihet som anges kommunerna att bestämma tillståndsplikten. Det måste således stälom las krav på beaktande riksintressen, naturvårds- och kulturmiljöinav tressen mindre dignitet, intressen men kraven på beav grarmars m.m., aktande sådana intressen kan byggas i lagstiftningen som krav på av kommunerna att föra tillståndsplikt för att erforderlig kontroll skall kunna upprätthållas med hänsyn till de nämnda slagen av intressen. Staten kan också särskilda rättsmedel för den händelse krav på tillstånd ges inte hävdas i tillräcklig omfattning för tillgodoseende riksintressen. av Det finns alltså enligt min medning inte anledning att i lagen föra krav på tillstånd armant än i viss grundläggande omfattning. Resterande

kommunal angelägenhet under hänsynstagande till vissa

del bör vara en allmärma och enskilda intressen. En reglering angivet slag förutsätter naturligtvis att kommuav nu

i översiktsplanen ökar tillståndsplikten i stor omfattning. Det bör

nerna

nämligen uppmärksammas att den föreslagna legala nivån för till-

ståndsplikt är annat slag än dagens. I dagens system innebär beslut av

ökning eller minskning bygglovsplikten att det görs undantag från

om av vad kan betraktas som nonnala krav på bygglov. Mitt förslag är av som helt karaktär. Normeringsmakten är enligt förslaget genom en annan delegation delad mellan riksdag och kommunerna. De i lagen uppställda minimikraven på tillstånd kräver komplettering kommunala begenom slut. Ökning tillståndsplikten är alltså inte att betrakta som undantag av

utan självklar komplettering av de lagliga kraven.

som en Behovet komplettering de lagliga kraven beslut i av en av genom översiktsplanen kan eventuellt väcka invändningen att det föreslagna systemet kommer att leda till en alltför stor arbetsbelastning för kommu- Arbetsbelastningen torde emellertid bli densamma i ett system i nerna. vilket den legala nivån för tillståndsplikt förläggs till en medelnivå med möjligheter för kommunerna att både öka och minska tillståndsplikten. Båda systemen kräver ingående överväganden från kommunens sida i fråga vilka krav på tillstånd det finns anledning att hävda inom om som olika områden. I det fallet fonnuleras beslutet i översiktsplanen som ena

utökning tillståndsplikten, i det andra faller som en minskning.

en av Skillnaden mellan systemen ligger på ett annat plan. Om krav på tillstånd finns inskrivna i lagen, kan kommunen förhålla sig passiv, vilket däremot inte är möjligt åtgärderna inte omfattas av den grundlägom gande tillståndsplikten i lag. I det sistnämnda fallet måste kommunen

genom ett uttryckligt beslut utöka tillståndsplikten. Härigenom tvingas

frågan upp till ytan i den kommunala debatten. Eftersom beslut

översiktsplanen skall fattas av kommunfullmäktige kommer ställningsta-

ganden i fråga om tillståndsplikten att föranleda bredare politisk dis-

en kussion i kommunen. Detta bör leda till ökade ambitioner när det gäller

att analysera möjligheterna till variation i tillståndsplikten och därmed

till ett mera aktivt arbete med översiktsplanen över huvud taget. Därigenom förstärks också det instrument översiktsplanen utgör för kom-

som munerna. Detta innebär dessutom att kommunens för planering

ansvar och byggande tydliggörs och att besluten systemets utfomming och

om tillämpning kommer närmare dem det ytterst berör. Medborgarnas intlytande över prövningssystemet förbättras härigenom. Dessa effekter är

enligt min mening så viktiga att övervägande skäl talar för att till-

ståndsplikten i lag förläggs till miniminivâ och att det således bara

en skall finnas utrymme för utökning tillståndsplikten kommunala

av genom beslut.

Förslaget här innebär att bl.a. flertalet av de åtgärder som nu nämns i 8 kap. 5 § har undantagits från tillståndsplikt direkt lag. Enligt

genom bestämmelsen i 5 § gäller emellertid vissa begränsningar for att de nämnda åtgärderna skall få undantas från bygglovsplikt. Det finns skäl som talar för att någon motsvarighet till dessa begränsningar skall behållas och jag skall återkomma till frågan i det följande avsnittet.

Utökning av tillståndsplikten genom beslut i översiktsplan

Reglering av tillståndsplikten i översiktsplan innebär nonngivning. Av

redogörelsen i det föregående för förhållandet mellan översiktsplanen

och RF framgår att riksdagen inte kan delegera sin norrngivningsmakt

direkt till en kommun. Delegeringen måste via regeringen. Lagen måste således utfonnas så att regeringen, eller etter regeringens bemyndigande, kommunen får i översiktsplan besluta tillståndsplikten. I

plan- och byggförordningen tas därefter ett bemyndigande för kom-

munerna att besluta i dessa frågor.

Som framgår det föregående föreslås att kraven på tillstånd direkt

av enligt lagen enbart skall gälla åtgärder alltid skall kräva tillstånd, att

som kraven alltså förläggs till en miniminivå. Det finns härmed inte något ut-

rymme för minskning av tillståndsplikten utan bara för utvidgning. Be-

slut om utvidgning skall ske beslut i översiktsplanen. Något be-

genom

hov möjligheter att härutöver reglera tillståndsplikten i områdesbeav stämmelser finns inte. Bestämmelsen i 5 kap. 16 § 1 såvitt avser möjligheten att reglera bygglovsplikt med områdesbestämmelser bör därför

upphävas. Kommunerna bör ha möjligheter att utan några lagliga begränsningar

utöka tillståndsplikten till den nivå i dag gäller för bygglov-

upp som

splikten enligt 8 kap. l och 2 §§. Ytterligare utvidgning av tillståndsplik-

till att omfatta åtgärder för närvarande anges i 8 kap. 6 och 7 §§ ten som bör däremot inte få ske annat än under förutsättningar som gäller samma Som exempel på sådana förutsättningar kan nämnas förekomsten av nu. särskilda skäl eller en värdefull miljö. I viss utsträckning bör det föreligga skyldighet för kommunen att ut-

öka tillståndsplikten. Som antyddes i föregående avsnitt finns det i 8

kap. 5 § vissa begränsningar för möjligheterna att minska bygglovsplik-

Där stadgas att beslut minskning bygglovsplikten inte får ten. om av meddelas, bygglov krävs för att tillvarata intressen eller om grannars allmänna intressen. En motsvarighet till denna bestämmelse bör finnas även i fortsättningen. Enligt mitt förslag är kraven på tillstånd förhållandevis begränsade. Som jag anfört i avsnitt 3.1 är avsikten med förslaget att den enskilda kommunen utifrån sina lokala förhållanden skall kunne göra en rimlig

anpassning till det verkliga behovet av lokaliseringsprövning. Det är up-

penbart att många kommuner måste utöka tillståndsplikten i avsevärd omfattning, särskilt när det gäller eller tvåbostadshus och andra anen-

läggningar byggnader. Till början är det självklart att tillstånds-

än en plikt, med hänsyn särskilt till normalt måste införas inom omgrannarna, råden med samlad bebyggelse. Vidare måste beaktas behovet av kontroll inom s.k. randbebyggelseområden. Inom övriga områden finns det framför allt allmänna, även enskilda intressen att beakta. Således men måste områden med riksintressen och med kultunniljövärden, områden för buller mfl. liknande områden definieras. Såvida det som är utsatta

inte finns ett brett underlagsmaterial, t kulturmiljöprogram, för be-

dömning frågan tillståndsplikten, bör denna utökas till att omfatta

av om åtminstone de berörda ingripande åtgärderna. Med hänsyn till nu mera dessa utredningskrav kan det inledningsvis finnas anledning att belägga delar kommunen eller kanske hela kommunen med tillståndsstora av plikt, varefter tillståndsplikten kan minskas successivt i takt med att underlagsmaterialet för besluten kompletteras. Ett sådant förfarande är så-

ledes fullt legitimt och gör att varje enskild kommun kan hante-

anpassa ringen efter sina förhållanden och till praktisk och rationell plane-

ringsprocess.

Jag skall i det följande återkomma till frågan statens möjligheter

om att ingripa för den händelse kommunen underlåter att utvidga tillståndsplikten till men för de intressen staten har att bevaka.

I 8 kap. 5 § sägs också att det får beslutas att bygglov inte krävs för att på det sätt som närmare i bestämmelserna vidta vissa åtgärder.

anges Departementschefen uttalade i specialmotiveringen till paragrafen att det

från bl.a. rättssäkerhetssynpmikt är nödvändigt att de åtgärder

som

kommunen undantar från prövning preciseras så långt möjligt i

som områdesbestämmelsema. För byggnader torde det enligt departementschefen t.ex. oña bli nödvändigt för vilket eller vilka ändamål

att ange som byggnader får uppföras utan lov, deras maximistorlek samt eventuella krav på placering, utfomming och utförande prop. l98586:1 701.

Enligt mitt förslag skall bl.a. flertalet de åtgärder nämns i 8

av som kap. 5 § undantas från tillståndsplikt utan att åtgärderna preciseras närmare. Jag har svårt att föreställa mig att precisering krävs från rätts-

en säkerhetssynpunkt, i vart fall om det är den byggandes rättssäkerhet

som åsyftas. Däremot kan jag tänka mig att det ibland kan behövas preci-

sering de undantagna åtgärderna för att begränsning undantagen

av en av skall åstadkommas. Enligt-förslaget undantas bl.a. uppförande

av eneller tvåbostadshus från krav på tillstånd. Kommunen skall emellertid ha

rätt att utvidga tillståndsplikten till att omfatta dessa åtgärder. Härvid

kan kommunen i översiktsplan besluta t.ex. att uppförande eller

av entvåbostadshus skall kräva tillstånd storleken överskrider viss

om en gräns, om huset placeras inom visst avstånd från eller ut-

granne om

fominingen avviker från vissa angivna Enligt förslaget kan alltså

normer. preciseringar göras i samband med beslut utvidgning tillstånds-

om av plikten i stället för som i dag i samband med beslut undantag från

bygglovsplikten.

Möjligheter för staten att ingripa

Enligt mitt förslag skall tillståndsplikten i lag förläggas till miniminivå

med möjligheter för kommunen att utöka tillståndsplikten. I lagen skall

tas en bestämmelse om att tillståndsplikten skall utökas, det be-

om hövs för att bl.a. allmänna intressen skall kunna tillvaratas.

Enligt 12 kap. 4 § får länsstyrelsen eller regeringen, det finns särom skilda skäl, för visst område förordna att bestämmelserna i 1-3 i ett kapitel skall tillämpas på beslut att lämna lov. Detta innebär att samma

förordnandet länsstyrelsen möjligheter att upphäva ett beslut om

ger bygglov, det kan befaras att beslutet innebär att ett riksintresse inte om

tillgodoses, regleringen sådana frågor användningen av mark-

att av om och vattenområden angår flera kommuner inte har samordnats på ett som lämpligt eller bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de bosätt att en endes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Förutsättningen för ingripande enligt den berörda bestämmelsen är att det finns krav på tillstånd. Om kommunen underlåter att utöka tillståndsplikten, bör staten möjligheter att ingripa och framtvinga erges forderlig utökning. För ändamålet räcker det uppenbarligen inte att staten i analogi med bestämmelserna i 12 kap. 1-3 ges möjlighet att upphäva det kommunala beslutet rörande översiktsplan. Staten måste

möjlighet framtvinga ändring planen. Detta kan åstadkom-

ges att en av bestämmelsen i 12 kap. 6 § planföreläggande utvidmas genom att om till att omfatta även översiktsplanen i aktuellt hänseende. gas De nuvarande reglerna planföreläggande har i olika sammanhang om kritiserats för att de är verkningslösa. Denna kritik synes dock inte träffa det framlagda förslaget, eftersom det här är fråga om en möjlighet att nu

ingripa positivt.

Mot förslaget skulle kunna invändas att det finns risk för ökad en tillströmning ärenden till regeringen. Jag vill inte förneka att det finns av sådan risk, jag vill i det sammanhanget peka på en betydelsefull en men positiv sidoeffekt förslaget. Vad är riksintressen bestäms enligt av som

gällande rätt inte slutligt förrän i samband med den rättsliga prövningen

enskilda ärenden. Genom möjlighet för regeringen att ingripa med av en kan regeringen i ett tidigt skede till känna sin upp-

planföreläggande ge

fattning gränserna för områden riksintresse. Sådana beslut av reom av

geringen är visserligen inte bindande för en efterföljande rättslig pröv-

ning ett enskilt ärende, självfallet blir regeringens ställningsta-

av men gande klar indikation på utfallet framtida prövning. Det finns en av en

alltså anledning att anta att den föreslagna möjligheten till planföreläg-

kan leda till länsstyrelser och kommuner drar klarare, och gande att upp kanske ofta snävare gränser för områden riksintresse än för närvaav rande. För fall oenighet mellan länsstyrelsen och kommunen kan av införa krav på att länsstyrelsens ställningstagande skall övervägas att ett

underställas regeringen. En sådan ordning skulle kunna begränsa behovet av att utnyttja möjligheten till planföreläggande. Jag går emellertid inte på denna fråga eftersom den hänger med de frågor

nu, samman rörande överprövning m.m. jag skall ta till övervägande i det

som upp

fortsatta utredningsarbetet.

Förslagets förhållande till fastighetsbildningslagen 1970:988, FBL

Enligt 3 kap. 3 § FBL får fastighetsbildning inom område inte

som omfattas av detaljplan inte ske, åtgärden skulle försvåra områdets

ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller mot-

verka lämplig planläggning området. Om byggnadsnämnden ifråga-

sätter tillåtligheten enligt 3 kap. 3 § fastighetsbildning, skall ärendet

av hänskjutas till nämnden. Vägrat medgivande nämnden är bindande

för fastighetsbildningsmyndigheten. Beslutet får överklagas hos länssty-

relsen 4 kap. 25 a §.

Enligt mitt förslag skall nya byggnader i vissa fall kunna uppföras utan tillstånd. Även i fråga fastighetsbildning för uppförande så-

om av dana byggnader skall samråd ske med nämnden. Någon grund för

nämnden att vägra medgivande till fastighetsbildning kan inte rimligen

finnas i sådan situation. Nämnden kan dock givetvis ha synpunkter på

fastighetens nämnare utformning m.m. Jag finner mot denna bakgrund

ingen anledning att föreslå någon ändring i de nämnda reglerna i FBL.

3.2.4 Ifrågasatt tillståndsplikt för vissa åtgärder

Förslag: Från skilda håll framställda önskningar utökning eller

om minskning av tillståndsplikten har inte lett till några förslag från min sida. När det gäller tunnelbanetunnlar föreslås dock att dessa skall omfattas av krav på teknisk kontroll.

Från olika håll har under utredningsarbetet framställts förslag att yt-

om terligare åtgärder skall underkastas bygglovsplikt eller att vissa åtgärder

som nu är bygglovspliktiga skall bygglovsbefrias.

Skydd för verksamhet vid flygplatser

Luftfartsverket har i skrivelse redovisat vissa problem kring

en flygplatser. Såvitt avser frågor som är aktuella i detta sammanhang har verket föreslagit en ändring i bestämmelserna i 8 kap. 2 § PBL. Enligt

paragrafens första stycke 5 krävs bygglov för att uppföra radio- eller

telemaster eller tom. I andra stycket stadgas härefter att bygglov för sådana åtgärder inte krävs, om det är fråga om en mindre anläggning avsedd endast för en viss fastighets behov.

Enligt Luftfartsverket kan det nämnda undantaget leda till att det uppförs anläggningar som kan bli till men för verksamheten i närheten av

flygplatser. Verket föreslår därför att undantaget i paragrafens andra

stycke kompletteras med följande inskränkning: Undantaget gäller inte

inom område kommun bestämmer i översiktsplan i närheten av

som statlig flygplats eller flygplats för allmänt bruk.

arman

Ursprungligen gällde undantaget i 2 § andra stycket för anläggningar avsedda endast for en viss fastighets behov. Genom en senare lagändring inskränktes undantaget till att gälla endast en mindre anläggning. Som exempel på sådan nämndes centralantenn på ett bostadshus

en prop. 198990:37 s. 70. Exemplet kan tas som ledning vid bedömningan vad skall med mindre anläggning. Jag har svårt

av som avses en att föreställa mig att anläggning med så begränsad höjd skulle kunna

en inverka menligt på verksamheten vid flygplatser och jag finner därför inte anledning att lägga fram något förslag om möjlighet att slopa undantaget i närheten av flygplatser.

Lättnader i krav på tillstånd för åtgärder som hänger samman med areella näringar

I fråga ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller dämied jäm-

om förlig näring inom områden inte omfattas av detaljplan krävs

som bygglov för att ta i anspråk eller inreda byggnaden helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts. Från LRF har framförts önskemål lättnader i detta krav. Som

följd av den nya jordbrukspolitiken strävar många lantbrukare efter en att finna alternativ till traditionell livsmedelsproduktion. Detta leder till att ekonomibyggnader ibland tas i anspråk för något annat ändamål än

byggnaderna ursprungligen var tänkta for. En ladugård kan t.ex. tas i an-

språk för champinjonodling. Enligt LRF är det orimligt att det i sådana fall skall krävas bygglov.

För krav på bygglov eller byggtillstånd förutsätts att det rör sig om ianspråktagande for ett väsentligen annat ändamål. När det t.ex. gäller jordbrukets och skogsbrukets ekonomibyggnader ger därför bestämrnelsen ett ganska stort utrymme för förändringar inom ramen för jord- och skogsbruksdriñ i vid bemärkelse. Den exempliñerade övergången till champinjonodling, liksom liknande förändringar, torde sålunda inte vara

bygglovspliktig. Över huvud taget får gälla att ett ianspråktagande

anses

eller inredande av en ekonomibyggnad för ett nytt användningsområde

inte skall vara tillståndspliktigt, om det nya användningsområdet utgörs

vad kan betraktas som normal areell näringsverksamhet. Om av som lantbrukaren däremot övergår till helt användning byggna-

en annan av den, finns det skäl för krav på tillstånd. Jag finner därför inte anledning att föreslå någon ändring i bestämmelsen.

Från LRF har även framförts kritik mot att det skall föreligga krav på bygglov för upplag av flis utmed väg. Det bör enligt LRF klarläggas att skogsbrukets upplag timmer, massaved och flis inte skall omfat-

av m.m.

tas av någon tillståndsplikt.

Bygglov torde inte krävas för enbart tillfällig uppläggning av flis, timmer När det däremot gäller permanent uppläggning, krävs

m.m. mer bygglov och för sådan ordning finns enligt min mening fog. Flisupp-

en lag kan t.ex. vara ganska störande för omgivningen. Jag finner alltså inte

heller i den delen anledning att föreslå någon ändring i lagstiftningen.

Tunnelbanetunnlar Enligt 8 kap. 2 § första stycket 3 krävs bygglov för att anordna tunnlar

inte är avsedda för tunnelbana. Det fanns flera skäl till att tunnelbasom

netunnlar undantogs från bygglovsplikt. Således förutsågs att byggandet

av tunnelbanetunnlar inte skulle komma ske särskilt ofta i framtiden, att kommunen i förekommande fall får kännedom om tunnelns sträckning

utan formell bygglovsplikt och att en prövning av byggnadsnämnden

endast skulle medföra en onödig byråkrati prop. 198586:1 s. 687.

Från Stockholms stadsbyggnadskontor har framhållits att det är ange-

läget att byggnadsnämnden möjligheter att ställa krav rörande fram-

ges för allt tätning tunnlama för att skydda grundvattnet. Det föreslås där-

av för att undantaget från bygglovsplikt för tunnelbanetunnlar tas bort.

Mitt förslag innebär en uppdelning av den nuvarande bygglovsprövningen i dels tillståndsprövning, dels fristånde kontroll av att de

en en tekniska kraven uppfylls. Det som eftersträvas av Stockholms stadsbyggnadskontor torde uteslutande vara möjligheter till teknisk kontroll. Med hänsyn särskilt till att tunnelbanor i framtiden kan komma att byggas i privat regi finns det fog för krav på viss samhällskontroll. För åstadkommande krav på teknisk kontroll enligt mitt förslag krävs

av emellertid inte att åtgärden dessutom är tillståndspliktig. Jag föreslår därför att tunnelbanetunnlar enbart underkastas en anmälningsplikt med åtföljande teknisk kontroll.

Jämvägstunnlar Banverket har i skrivelse föreslagit att kravet på bygglov skall slopas

för jämvägstunnlar. Som skäl härför har anförts att järnvägsbyggande

inte omfattas av bygglovsplikt och att det inte finns någon special-

kompetens hos byggnadsnämndema som kan motivera bygglovsgransk-

ning.

Det saknas för närvarande lagstiftning som reglerar anläggning av järnvägar. Frågan övervägs emellertid i regeringskansliet och enligt min mening bör frågan tillståndsplikt för och krav på teknisk kontroll av

jämvägsturmlar tas upp i ett vidare sammanhang.

3.2.5 Övriga bestämmelser i 8 kap.

Förslag: Beslut rivningstillstånd och marktillstånd utanför områden

om med detaljplan skall fattas i översiktsplan i stället för i områdesbestämmelser. I övrigt föreslås inte någon förändring i reglerna än i ter-

annan

minologiskt hänseende.

En viss justering i reglerna om förutsättningarna för tillstånd föreslås.

Flertalet särskilda bestämmelser om bygglov i reglerna om handlägg-

ningen lovärenden handlar teknisk kontroll och skall inte finnas

av om med i ett kapitel om tillståndsprövning. Med anledning av att bostadssa-

neringslagen 1973:531 sannolikt kommer att upphävas utgår jag ifrån

att vissa bestämmelser i 8 kap. PBL med anknytning till den lagen sam-

tidigt kommer att upphävas.

Någon motsvarighet till förhandsbesked skall inte finnas i fortsätt-

ningen.

I lagtekniskt hänseende föreslås att hela 8 kap. skrivs om.

Rivningstillstånd och marktillstånd

För närvarande regleras frågan om krav på rivningslov i 8 kap. 8 § PBL. Inom områden med detaljplan krävs rivningslov, om inte annat har bestämts i planen. För områden utanför detaljplan får kommunen i områdesbestämmelser besluta att rivningslov krävs. För rivning av byggnader som har fått uppföras utan bygglov krävs inte rivningslov, men kommunen får besluta att rivningslov krävs även för sådana åtgärder.

Tennen rivningslov föreslås bli ersatt med rivningstillstånd. I övrigt

behöver dessa bestämmelser inte förändras på annat sätt än att beslut rörande krav på rivningstillstånd utanför områden med detaljplan skall fattas i översiktsplan i stället för i områdesbestämmelser. Bestämmelsen i 5 kap. 16 § 1 skall därför upphävas såvitt avser möjligheten att besluta om krav på rivningslov i områdesbestämmelser.

Den sista punkten i 8 kap. 8 § rörande rivningslov tillkom mot lagrådets inrådan. Lagrådet ansåg att det inte var nödvändigt med en möjlighet att införa rivningslovsplikt för rivning byggnader har fått

av som uppföras utan bygglov. Det är väl inte troligt att bestämmelsen hittills har kommit till användning i nämnvärd utsträckning. Med mitt förslag förändras emellertid läget. Kommunen ges här stora möjligheter att be-

sluta att byggtillstånd inte skall krävas för genomförande av en detalj-

plan. Det kan då finnas anledning att samtidigt besluta om krav på rivningstillstånd avseende den eller de byggnader skall uppföras.

som

Frågan om marklov regleras för närvarande i 8 kap. 9 Det är fyra typer av åtgärder som kan kräva marklov, nämligen schaktning eller

fyllning samt trädfällning eller skogsplantering. Inom områden med de-

taljplan krävs automatiskt lov för schaktning och fyllning. Beträffande

trädfallning och skogsplantering måste däremot lovplikt beslutas i pla-

nen. Utanför områden med detaljplan f°ar beslut beträffande de fyra åtgärdstypema under vissa förutsättningar fattas i områdesbestämmelser.

Även här föreslås terminologisk förändring. Marklov föreslås bli

en omdöpt till marktillstând. I övrigt föreslås inte heller här någon annan förändring än att beslut marklov i fortsättningen skall fattas i över-

om siktsplan i stället för områdesbestämmelser. Detta medför att hela punkten 1 i 5 kap. 16 § skall upphävas.

Förutsättningar för tillstånd Regler förutsättningar för lov finns för närvarande i 8 kap. 11-18 a

om I 11, 12 och 13 §§ finns vissa bestämmelser som enbart hänför sig till inre åtgärder i byggnader. Någon motsvarighet till dessa regler bland de bestämmelser rör förutsättningar för tillstånd bör inte finnas med i

som fortsättningen. Enligt 8 kap. 11 och 12 §§ förutsätts för bygglov att åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. Denna förutsättning skall i princip kvarstå enligt förslaget, men den föreslås få den formuleringen att det förutsätts att åtgärden uppfyller kraven i vissa av bestämmelserna i 3 kap. Ändringarna i dessa bestämmelser kommenteras närmare i specialmotiveringen.

När det gäller förutsättningarna för rivningstillstånd påverkas försla-

get ett i Justitiedepartementet upprättat förslag till upphävande av

av bostadssaneringslagen just har remissbehandlats. Förslaget skall

som kommenteras i det följande.

Handläggningen av tillståndsärenden Allmänt Regler handläggningen av lovärenden finns för närvarande i 8 kap.

om 19-32 §§. I 19-28 §§ finns generella bestämmelser och i 29-32 finns särskilda bestämmelser om bygglov. I de generella bestämmelserna be-

höver inte så många ändringar göras. Ett förslag till upphävande av be-

stämmelsen i 8 kap. 24 § skall kommenteras nedan i anslutning till behandlingen av bostadssaneringslagen.

I nuvarande 8 kap. 26 § stadgas att ett beslut varigenom ett ärende

lov avgörs skall innehålla skälen till beslutet i enlighet med vad som om föreskrivs i 20 § förvaltningslagen 1986:223. Bestämmelsen utfonna-

des efter förslag av lagrådet under beredningen av PBL-propositionen 8

kap. 26 § lagrâdsremissen med förslag till ny plan- och bygglag m.m.,

198586:1 Bilagedelen s. 302, a. prop. s. 738. Hänvisningen gällprop.

de då 17 § äldre förvaltningslagen, dvs. 1971:290. Förvaltningslagens

bestämmelser är direkt tillämpliga i ärenden enligt PBL hos byggnadsnämnden. Hänvisningen till förvaltningslagen fyller således inte någon funktion. Jag föreslår därför att den utgår.

I övrigt kommenteras förslaget till ändringar i de generella bestäm-

melsemai 19-28 i specialmotiveringen.

De särskilda bestämmelsema bygglov i 29-32 handlar till

om övervägande del om teknisk kontroll och skall i fortsättningen inte finnas

med i ett kapitel om tillståndsprövning. Det är bara regeln i 8 kap. 32

enligt vilken vissa bestämmelser får tas i beslut bygglov, fort-

om som farande behöver ha en motsvarighet.

Vissa frågor med anknytning till bostadssaneringslagen 1973:531

I 8 kap. PBL finns några regler anknyter till bostadssaneringslagen

som 1973:531. I promemorian Ds 1993:30 Ändringar i hyresförhandlingslagen m.m. föreslås att bostadssaneringslagen skall upphävas. I samband därmed föreslås också att de regler i 8 kap. PBL som anknyter till bostadssaneringslagen skall upphävas. Promemorian har remissbehandlats.

Bostadssaneringslagen innehåller dels bestämmelser om sanering, dels bestämmelser om boinflytande vid ombyggnad och vissa andra åt-

gärder.

Om en bostadslägenhet inte har lägsta godtagbara standard, kan hy-

resnämnden meddela upprustningsåläggande eller användningsförbud

beträffande lägenheten 2 § bostadssaneringslagen. Begärs upprustningsåläggande utgör detta enligt 8 kap. 24 § PBL ett hinder för byggnadsnärnnden att avgöra ansökan rivningslov för byggnaden. Om

en om upprustningsåläggande har meddelats och om åläggandet inte har förfallit, får byggnadsnämnden inte lämna rivningslov för den byggnad som avses med åläggandet 8 kap. 17 § PBL.

När det gäller boinflytande finns följande koppling mellan bostadssa-

neringslagen och PBL. Om en fastighetsägare vill vidta åtgärd förbätt-

ringsarbete eller liknande som kräver bygglov och åtgärden inte behövs

för att en bostadslägenhet skall uppnå lägsta godtagbara standard, krävs medgivande från hyresnämnden om en hyresgästorganisation motsätter sig åtgärden. Medgivande får lämnas endast om särskilda skäl föreligger till det 2 a § andra stycket bostadssaneringslagen. Om hyresgästor-

en ganisation motsätter sig sådana åtgärder som avses i den nämnda bestämmelsen får enligt 8 kap. 31 § PBL bygglov lämnas endast om hyresnänmden medger det. Enskilda hyresgäster får enligt 13 kap. 6 § PBL inte överklaga ett beslut om bygglov i ett sådant fall.

Begreppet organisation av hyresgäster har samma innebörd i PBL

som i bostadssaneringslagen. Enligt 1 § tredje stycket i den lagen avses

härmed organisation som har avtal om förhandlingsordning för fastighe-

ten eller, om förhandlingsordning gäller, riksorganisation eller för-

ening, är ansluten till sådan organisation och inom vars verksam-

som

hetsområde fastigheten är belägen.

I den nämnda promemorian föreslås att bostadssaneringslagen skall

upphävas. Hyresgästen skall enligt förslaget i stället ges ett indirekt

skydd mot ovälkonma ombyggnadsâtgärder. En åtgärd som inte avser att

lägenheten skall uppnå lägsta godtagbara standard och som eljest inte är

motiverad boendehänsyn skall inte beaktas vid en bruksvärdespröv-

av ning, såvida inte hyresgästen godkänt den. Vidare föreslås i promemorian att 8 kap. 17, 24 och 31 samt 13 kap. 6 § PBL skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993. I samband härmed föreslås vissa över-

gângsbestämmelser.

Jag utgår från att de förslag som har lagts fram i promemorian kom-

att leda till lagstiftning och att således bostadssaneringslagen jämte

mer 8 kap. 17, 24 och 31 samt 13 kap. 6 § PBL kommer att upphävas. Jag har därför inte anledning att lägga fram några egna förslag i dessa frågor. I mina förslag till lagtext rörande 8 och 9 kap. PBL föregriper jag ändringarna och tar inte med några motsvarigheter till de nämnda bestämmelserna i 8 kap. Bestämmelsen i 13 kap. 6 § har jag däremot inte anledning att beröra i detta sammanhang.

I promemorian har även lagts fram förslag till ändringar i hyresförhandlingslagen 1978:304. Bl.a. föreslås att förbudet mot flera förhandlingsordningar för hus skall avskaffas. Genom förslaget blir det

samma möjligt för två eller flera organisationer att samtidigt bedriva kollektiva

hyresförhandlingar beträffande lägenheter i ett hus. I 8 kap. 22 § PBL

finns regler om vilka som skall underrättas innan lov lämnas. Där nämns

bl.a. hyresgästorganisationer. Enligt promemorian kan de där lämnade

förslagen anledning till ändringar i PBL:s regler inflytande för de

ge om boende.

Jag är inte så säker på att ett genomförande av de i promemorian lämnade förslagen leder till att det blir nödvändigt att ändra reglerna om boendeinflytande i PBL. Det kan emellertid finnas andra skäl till att dessa regler ändras. Reglerna rör dock inte bara handläggningen av lovärenden utan även förfarandet vid beslut om detaljplan och områdesbestämmel-

Jag därför att under det fortsatta utredningsarbetet ta fråser. avser upp

gan om boendeinflytandet till en samlad bedömning.

Förhandsbesked

Enligt 8 kap. 34 § skall byggnadsnämnden på ansökan förhandsbege sked huruvida åtgärd kräver bygglov kan tillåtas en som på den avsedda platsen. Om det sökta tillståndet meddelas, får bestämmas de villkor som behövs. Tillståndsprövningen enligt mitt förslag kommer att bli inskränkt mera än dagens bygglovsprövning. Den kommer att nänna sig den prövning som nu sker i samband med prövningen förhandsbesked. Frågan av är därför om det i fortsättningen kommer finnas något behov den att av särskilda form förhandsprövning förhandsbesked innebär. av som För besvärande av frågan måste jämförelse göras mellan den tillen ståndsprövning som skall företas enligt mitt förslag och den prövning som skall föregå ett förhandsbesked. Förhandsbesked kan lämnas även inom områden med detaljplan. Visserligen utgör detaljplanen i sig form förhandsbesked, en av men om genoinförandetiden har gått ut kan sökanden då inte längre helt kan - som förlita sig på planen behöva ett stabilt projekteringsunderlag - Enligt . uttalande i förarbetena till PBL är det i själva verket särskilt viktigt nog att just i sådan situation garanti för tillämnade en en att åtgärder kan tillåtas från markanvändningssynpunkt prop. l98586:l 286. Även s. under genomförandetiden kan det enligt departementscltefen föreligga ett behov att tillåtligheten prövad särskilt, planen av t.ex. om är enkel och schematisk och föga ledning för utfommingen byggprojektet. ger av Enligt vad jag utvecklat i det föregående 3.2.2 skall i

avsnitt detalj-

plan kunna beslutas att byggtillstånd inte skall krävas för genomförande av planen. När viktiga frågor har lämnats öppna i planen, får emellertid beslut tillståndsbefrielse inte meddelas. Den

om tillståndsprövning som

då skall följa innefattar i huvudsak prövning åtgärden en av att överensstämmer med detaljplanen och uppfyller de tillämpliga kraven i 3 kap., framför allt kraven i l och 2 rörande byggnadens placering närmare

och yttre utformning.

I förarbetena till PBL har departementschefen redovisat följande bedömning av frågan om prövningens omfattning i ärenden förhandsom besked prop. l98586:l 285: Vad i första hand bör s. som prövas i ett förhandsbesked är byggnadsåtgärd huvud kan om en över taget tillåtas på platsen, dvs. närmast prövning markens för den

en av lämplighet av-

sedda åtgärden. Även andra aspekter kan emellertid behöva tas med i bedömningen, t.ex. om den tilltänkta platsen är lämplig med hänsyn till

de krav i 3 kap. rör anpassningen till omgivningen. Kulturhistoriska som och miljömässiga aspekter kan medföra byggnad över huatt t.ex. en vud taget inte är lämplig platsen, eller att den för att kunna tillåtas måste placeras på viss plats på tomten. Även frågor detta slag en av måste alltså övervägas när byggnadsnämnden prövar om förhandsbesked kan lämnas. Om den sökta åtgärden förutsätter att särskilda krav upp-

fylls, t.ex. beträffande byggnadens placering och utfomining måste detta

framgå förhandsbeskedet. av Enligt mitt förslag skall kommunen kunna besluta i detaljplan att det inte krävs tillstånd for genomförande planen. Motsvarande beslut kan av föras i befintliga planer planändring. Även utanför områden genom med detaljplan förutsätts att många åtgärder kräver bygglov skall som nu kunna vidtas utan tillstånd. Behovet förhandsbesked kommer härigeav att minska avsevärt, särskilt inom detaljplaneområden. nom När det gäller åtgärder även i fortsättningen skall kräva tillstånd som inom områden med detaljplan kan ifrågasättas om det kommer att föreligga någon nämnvärd skillnad mellan den prövning som skall föregå ett förhandsbesked och den föreslagna tillståndsprövningen. Av departementschefens refererade uttalanden framgår att prövningen i ärenden om förhandsbesked ofta kan komma att innefatta även prövning mot kraen i 3 kap. 1 och 2 §§. Inom detaljplaneområden torde en sådan prövven ning regelmässigt behöva företas. Det blir därmed knappast någon skill-

nad i förhållande till tillståndsprövningen.

Utanför områden med detaljplan blir prövningens omfattning beroen-

de vilket område det rör sig om. Inom områden med begränsade av motstående allmänna och enskilda intressen kan det för erhållande av ett förhandsbesked tillräckligt att den tilltänkta byggnaden markeras på vara den ekonomiska kartan. Samma enkla förfarande torde kunna tillämpas i samband med en ansökan om byggtillstånd. Inom känsliga områden däremot kan prövningens omfattning mera behöva utvidgas. Anta t.ex. att någon vill bygga inom ett område som är känsligt från kulturhistorisk synpunkt och därvid ansöker om förhandsbesked. Om byggnadsnämnden finner att en byggnad kan tillåtas på platsen endast på villkor att byggnaden placeras och utfonnas på visst sätt, måste villkoren preciseras i förhandsbeskedet. Ofta torde detta inte kunna ske på annat sätt än att det hänvisas till i ärendet ingivna ritningar.

Det bör nämligen uppmärksammas att fastighetsägaren med stöd av ett

positivt förhandsbesked måste beviljas bygglov till varje åtgärd som lig-

ger inom ramen för förhandsbeskedet. Om det således från samhällets sida är angeläget att behålla kontrollen över vad byggs, är det nödsom

vändigt att fastighetsägarens handlingsutrymme beskärs villkor i

genom förhandsbeskedet. Även i ett beslut byggtillstând måste

om erforderliga villkor det saknas anledning att längre i precisering åt-

anges, men av gärden än som är motiverat med hänsyn till de motstående intressen som skall beaktas. Prövningen blir alltså i huvudsak slag i ärenden av samma om förhandsbesked och byggtillstånd. Även det mot förmodan i om om vissa fall skulle filmas skillnader, är dessa så obetydliga att de inte motiverar ett särskilt rättsligt institut. Jag föreslår därför att reglerna förom handsbesked skall lagstiftningen. utgå ur

Lagteknisk lösning

Av den lämnade redovisningen för mitt förslag såvitt tillståndsavser

prövningen framgår att det leder till ganska omfattande ändringar i 8

kap. I första hand måste bestämmelserna lovplikten i 8 kap. 1-7 om skrivas om. Vidare skall vissa bestämmelser hänger med som samman bostadssaneringslagen utgå och slutligen skall flertalet särskilda bestämmelser om bygglov antingen upphävas eller flyttas över till ett nytt 9 kap. Det finns också anledning att dela några långa paragrafer i det upp befintliga 8 kap. på flera paragrafer. Alla dessa ändringar medför att det

är lämpligast att hela kapitlet skrivs

om.

3.3 och kontroll de tekniska

Tillsyn av egenskapskra-

ven

3.3.1¶Inledning

I avsnitten om gällande rätt och utvecklingstendenser har jag allmänt

redovisat vad som gäller och del förändringar pågår i fråga en som om tillsyn och kontroll av att byggnader uppfyller de föreskrivna egenskapskraven. I detta avsnitt tar jag dessa frågor till närmare diskusupp sion. Inledningsvis vill jag därvid erinra vad jag anfört i avsnitt 2.2.3 om om produktsäkerhet och teknisk kontroll och utveckla några de där av

framförda tankegångama.

Bygglovskontrollen

inte kräver bygglov som omfat- Beträffande byggnadsåtgärder som men

PBL:s egenskapskrav utövas kontrollen av att kraven uppfylls tas av

allmänna tillsynsverksamhet 11 kap. l § inom byggnadsnämdemas

PBL. I innebär det att kontroll utövas bara

första stycket 5 praktiken

särskild anledning till misstanke brott mot töreskriñema uppnär om

kommit. I det följande bortser jag från denna typ kontroll. av

Beträffande kräver bygglov sker kontrollen oña i ett

åtgärder som Hur många de blir beror byggprojektets komplexitet.

antal etapper.

fall kan genomföra kontrollen i ett enda

Blott i enkla byggnadsnärrmden

sammanhang.

kallad skede l är när ansökningen Den första etappen populärt - -

kommer till byggnadsnämnden. Då sker en granskning av om bygglov

vissa konstruktionshandlingar i syfte främst att kontrollera ritningar och

och utformning mot gällande planer samt loka-

byggnadens lokalisering

och utfominingskraven i 3 kap. l och 2 PBL. Regelmässigt liserings-

också granskning mot ändamålsenlighets- och

sker i denna etapp en

kap. 5 § och tillgänglighetskravet i 3 kap. 7 Också trevnadskraven i 3

varsamhetskravet i 3 kap. 10 § aktualiseras vanligen i detta samman-

i ett bygglov. I beslutet skall byggnadshang. Granskningen mynnar ut

29 § PBL fastställa de ritningar och övriga handnämnden enligt 8 kap.

legat till grund för lovet. lingar som

eller kan nämnden bestämma att kon- I beslutet om bygglov senare

struktionshandlingar skall till nänmden innan arbetena påbörges

handlingar skall då granskas nämnden skede 2 8 jas. Sådana av -

skede kan i sin delas i två eller flera etapper, kap. 29 §. Detta tur upp

På grundval de handlingar i bygget är komplicerat. av som ges

om eller mindre ingående kontroll mot de krav i 3 skede 2 sker en mer

PBL inte tagits under skede l. Också ändamålsenligkap. som upp

och varsamhetskravet kan aktualiseras i

hets-, trevnads-, tillgänglighets-

i den utsträckning de inte prövats i skede l. detta sammanhang

skede 2 inte ut i något formellt beslut, Granskningen under mynnar

inte kommer att uppfylla PBL:s krav,

visar det sig att byggnaden

men underrättas byggherren detta. I sista hand kan byggnadsnämnden om

med stöd lO kap. PBL förelägga honom att vidta rättelse. av

fär normalt inte utföras utan att byggherren utsett

Byggnadsarbetena

arbetsledare, kompetens godkänts av Svenskt Byggod-

en ansvarig vars

eller För större byggprojekt kan

kännande AB av byggnadsnämnden.

olika delansvariga arbetsledare utses, skall ha ett samordnings-

varav en ansvar. En ansvarig arbetsledare skall leda och ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt 9 kap. 3 § PBL.

Snarast möjligt efter det att bygglov har meddelats skall byggnadsnämnden om det inte är uppenbart obehövligt hålla samråd med

- - ansvarig arbetsledare, byggherren, entreprenören, projektören och andra berörda. Vid samrådet skall igenom arbetenas planering och de

man

åtgärder och den samordning beträffande besiktning, tillsyn och kontroll

som är nödvändiga för att byggnaden skall uppfylla egenskapskraven 9

kap. 3a § PBL. I praktiken ingår samrådet ofta som en del av kontrollen inom skede 2.

Inom områden med samlad bebyggelse krävs det normalt att kommunen upprättar en nybyggnadskarta, som visar fastighetens gränser, servi-

tut, befintliga ledningar m.m. Denna karta ligger sedan till grund för

Situationsplan över den planerade bebyggelsen som bifogas ansökningen

om bygglov. Innan byggnadsarbetena påbörjas skall byggnadsnämnden

dessutom utstaka byggnadens läge på marken, detta är motiverat

med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt

9 kap. 5 §. Inom tätbebyggda områden anses utstakning av byggnads-

nämnden vanligen vara motiverad.

Under byggets gång skall byggnadsnärrmden i erforderlig utsträckning

besikta detta. Vanligt är att besiktning sker när schaktningen avslutats och bottnen för byggnadens grund är lagd. Likaså besiktas oña stom-

men, när denna är rest. När byggnaden färdigställts skall slutbesiktning

ske, om det inte är uppenbart onödigt 9 kap. 6 § PBL. Om bygg-

en nads egenskaper och funktioner inte på ett enkelt sätt kan iakttas och bedömas vid nämndens besiktningar, får nämnden kräva ett sakkun-

nigbevis av byggherren. Detta är vanligt då det gäller provtryckning av

rökkanaler som ändå skall ske enligt räddningstjänstlagens system, kontroll av ventilationssystem och kontroll vatten- och avloppssyste-

av met ändå oñast kontrolleras miljö- och hälsoskyddsnämnden

som av

eller det kommunala vatten- och avloppsverket. Om besikningama le-

der till anmärkningar, som byggherren inte beaktar, kan byggnadsnämn-

den ingripa med förelägganden enligt 10 kap. PBL.

Kostnaden för byggnadsnämndemas kontrollverksamhet betalas del-

vis med kommunalskattemedel, delvis med avgifter. Kommunerna har

rätt att i ärenden angående bygglov och i andra ärenden föranleder

som

upprättande av nybyggnadskarta, ritningsgranskning, besiktning, fram-

ställande av arkivbeständiga handlingar eller andra tids- eller kostnads-

krävande åtgärder avgift den sökande. Avgiften får uppgå till

ta ut en av högst ett belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för

åtgärderna 11 kap. 5 § PBL. Enligt en enkätundersökning var den ge-

nomsnittliga kostnadstäckningen i bygglovstaxan år 1989 under 70 pro-

cent.

Byggproduktkøntroll

När den nya byggproduktlagen träder i kraft samtidigt med EES-avtalet,

får helt obligatorisk kontroll över byggproduktemas egenska-

en ny

Hur denna exakt kommer att vara utformad vet ännu inte, efterper. som den förordning och de tillämpningsföreskrifter som lagen förutsätter ännu inte föreligger. Systemet kommer att bygga på de regler som anges

i EG:s byggproduktdirektiv, vilket enligt uppgift från EG-kommissionen

kommer att underkastas ett revideringsarbete, som börjar hösten 1993.

Revideringen att nänna byggproduktdirektivets regler för teknisk

avser kontroll till det gäller på andra moderna direktivornråden.

som

De grundläggande principerna, som uttrycks i byggproduktlagen, är

dock inte avsedda att ändras. De innebär att byggprodukter som är av större betydelse för hälsa och säkerhet inte kommer att få marknadsföras och användas utan garantier för att de uppfyller byggproduktlagens krav i dessa avseenden. Detta skall säkerställas genom tillverkarens egenkontoll eller genom av honom betald kontroll av opartiska organ.

Egenskapskraven och kontrollsystemen kommer huvudsakligen att

bestämmas genom hänvisningar till europeiska standarder. För icke standardiserade produkter kommer en form av tekniska godkännanden att kunna meddelas av särskilda godkännandeorgan.

Frivillig kontroll

Vid sidan den redovisade obligatoriska kontrollen av byggnader

av nu

och byggprodukter finns det i Sverige olika slag av frivilliga kontrollsys-

tem. Dessa kan byggnaden helhet eller olika komponenter som

avse som ingår i byggnaden.

Entreprenadkontrollen

Till skillnad från många andra länder har Sverige ingen speciell lagstift-

ning rörande entreprenadförhållanden. För att reglera rättsförhållandet

mellan beställare och entreprenör har branschens parter gemensamt utarbetat vissa standardavtal. Det viktigaste avtalet är Allmärma Bestämmelser för byggnadsanläggnings- och installationsentreprenader, AB 92. För totalentreprenader har Allmänna Bestämmelser för totalentreprenader avsedda för byggnads-, anläggnings- och installationsarbete, ABT 74 framtagits revidering av ATB 74 pågår.

Enligt AB 92 skall entreprenadens kontraktsenliga skick konstateras

besiktning. AB 92 innehåller regler rörande olika typer av begenom siktningar. Genom slutbesiktningen konstateras således det kontraktsenliga utförandet av entreprenaden som helhet. Slutbesiktningen kan ha föregåtts eller flera förbesiktningar avseende enskilda delar av

av en entreprenaden. Om ett utförande godtagits vid förbesiktning, är denna bedömning bindande vid slutbesiktningen.

Besiktningama utförs, enligt huvudregeln i AB 92, av därtill lämpad person som utses av beställaren. Besiktning kan även utföras av en av parterna gemensamt utsedd besiktningsman eller av en besiktningsnämnd. Besiktningsmannen skall med noggrant iakttagande av parternas rätt undersöka i vad mån entreprenaden eller del därav uppfyller

kontraktsenliga fordringar.

Vid generalentreprenad har entreprenören normalt inget ansvar för projekteringen utan detta ansvar åvilar beställaren. Entreprenadbesikt-

ningarna avser entreprenörens åtagande enligt kontraktshandlingama

och således inte exempelvis myndighetskrav, om det är fråga om en ren

generalentreprenad. Vid totalentreprenad däremot har entreprenören an-

svar även för konstruktion och projektering, bl.a. att de statliga egen-

skapskraven uppfylls.

Beställaren är inte enbart hänvisad till besiktningsinstitutet för att kontrollera hur entreprenaden utförs. Enligt AB 92 utövar beställaren den kontroll över entreprenaden som han finner lämplig. Sådan kontroll medför emellertid ingen inskränkning i entreprenörens kontraktsenliga ansvar.

Även entreprenören utför vanligtvis någon fonn egenkontroll i

av anslutning till att arbetet utförs. Detta sker i syfte att minimera kostnaden för åtgärdande av felanmärkningar vid slutbesiktningen. För entreprenö-

rens egenkontroll upprättas vanligen en kontrollplanlcvalitetsplan. Par-

1993:94 223 SOU

respektive egenkontroller kan normalt inte åberopas av motparten

ternas och de saknar således de rättsverkningar följer med besiktningar. som har emellertid gått mot att beställaren ändå drar nytta av

Utvecklingen

de kontrollåtgärder entreprenören företar. Om entreprenörens konsom dokumenteras och sådan dokumentation överlämnas till beställatroller kan omfattningen såväl beställarens löpande kontroll som slutren, av besiktningen reduceras. Härigenom undviks dubbelarbete och kostnaderna för projekt kan minskas. I AB 92 har införts bestämmelse ett en

skyldighet för part att ombesörja åtgärd han åtagit sig enligt

om som avtalad kvalitetsplan dvs. parterna avtalat att vissa kvalitetsåtgär- - om der skall vidtas. finns flera olika modeller för byggföretagens egen kvalitetssäk- Det och det bedrivs omfattande utvecklingsarbete på detta

ring just nu ett

område. De kvalitetssäkringssystem tillämpas i Japan och börjat som införas i USA tjänar därvid ofta förebild. De bygger på ett delegerat som till den enskilde anställde eller av anställda. ansvar gruppen

viktig roll i alla kvalitetssäkringssystem spelar den eller de perso-

En har i samordna de olika kontroller skall utföras ner som uppgift att som och till att de blir gjorda i rätt tid och på rätt sätt. se

Auktorisation

många länder krävs det auktorisation för att få utföra vissa uppgifter på I

vanligast krav på legitimerade arkitekter för vissa byggområdet är

- I Sverige det bara ansvariga arbetsledare och elinstallatörer

uppgifter. är ha offentligrättsligt reglerad behörighet för att få utföra

som måste en

sina Frivilliga behörighetskrav ñnns dock på en del omarbetsuppgifter.

råden, när det gäller arkitekter och rörmontörer. Utvecklingen går t.ex. dock klart byggherrama i framtid kommer att ställa styrkta mot att en kompetenskrav på de och företag har viktig roll när det personer som en god kvalitet i byggandet. Det torde tidsfråga

gäller att uppnå en vara en

för frivilliga auktorisationer liknande dem finns for innan system som advokater, revisorer m.fl. kommer fram på marknaden. I detta samman-

kan också peka på de nyligen införda kompetenskraven för

hang man

kontrollanter av ventilationsanläggningar.

Sådana auktorisationer kommer med säkerhet att kopplas samman

med regler för och försäkringar.

ansvar

Auktorisation förekommer i helt frivilliga och staten oreglerade av former. Det finns också ett offentligt auktorisationssystem. Det består i att den statliga myndigheten SWEDAC auktoriserar certi-

ackrediterar

fieringsorgan mot kraven i standardena inom den s.k. ISO 45.000-serien. En dessa standarder 45.0l2 kompetenskrav av anger för organ för certifiering företags kvalitetssystem, av en annan 45.0l3 handlar certifiering enskilda kompetens. om av personers Certifieringsorganen granskar sedan i sin tur på ansökan och mot betalning företagens kvalitetssystem respektive kompetens personemas mot dels de allmänna kraven i standardema inom ISO 9.000-serien, dels de specifika krav ställs i myndighetsföreskrifter, kontrakt eller som upp motsvarande. Granskningen utmynnar i ett certifikat eller kompetensbevis. Certifieringsorganet kan också genom återkommande kontroller ge garantier för att en kompetens vidmakthålls över tiden. En certifiering är i princip giltig i alla länder tillämpar systemet. som Redan nu finns det SWEDAC ackrediterade för certifiering av organ av kvalitetssystem på byggområdet. Efterfrågan på deras tjänster har dock hittills varit begränsad. Det finns dock sannolikt i utlandet certifierade företag som är verksamma också i Sverige. Dessutom kan det finnas företag som certifierats enligt något frivilligt system. Däremot finns det från olika yrkesgrupper stark efterfrågan på att en få personcertifikat för att utföra vissa uppgifter. Sådana kan dock för närvarande utfärdas bara i begränsad omfattning, eftersom det i stor ut-

sträckning saknas tillräckligt exakt fomiulerade specifika kompetens-

krav i form myndighetsföreskrifter eller standarder. Här återstår alltså av ett viktigt utvecklingsarbete innan personcertifiering kan större betydelse.

Ett av huvudsyftena med den offentliga ackrediteringen SWEDAC

av är att åstadkomma enhetliga krav på certifieringsorganen så dessa att inte kan konkurrera med varandra hålla olika kvalitet i sin genom att verksamhet. Konkurrens skall bara kunna ske rationellare genom arbetsmetoder.

P-märknin gen

En speciell fonn frivillig byggnadskontroll är att Sveriges Provningsav och Forskningsinstitut AB SP mot avgift på begäran från producent en

kontrollerar huruvida honom tillverkad produkt uppfyller vissa en av

egenskapskav, inklusive dem byggnadslagstiñningen ställer.

som

Typgodkärmanden

nämnda frivilliga kontrollsystemen är inriktade på den färdiga De nu

byggnaden. Andra gäller byggprodukter ingår i byggnader. Till

som detta slag hör typgodkännandena. Eñer ansökan kan Svenskt Byggodkännande AB pröva vissa slag material, konstruktioner eller anom av ordningar får användas i byggnader. Produktens egenskaper jämförs därvid med PBL:s egenskapskrav på byggnader. I samband med att ett sådant typgodkännande meddelas bestäms också hur det skall kontrolle-

att efterföljande exemplar har egenskaper som det typgod-

ras samma

kända exemplaret 16 kap. 2 § PBL.

Innebörden ett typgodkännande är att produkten enligt bestämmelav i PBL måste godtas byggnadsnämndema för avsedd användning ser av 8 kap. 29 § PBL.

Typgodkärmandeverksamheten är avgiñsfinansierad 21 § PBF.

Kontrollråden

En frivillig, avgiftsfinansierad produktkontroll utövas av de

annan typ av branschvis inrättade kontrollråden. Deras uppgift att fastär att genom

ställa kontrollplaner och utöva kontroll skapa garantier för att produkter

slag uppfyller respektive bransch bestämda miniav samma samma av

miegenskaper. Av praktiska skäl har dessa egenskapskrav inte satts

lägre än att produkterna skall kunna godtas för avsedd användning av

byggnadsnämndema.

I vissa fall har den kontroll som sker genom kontrollråden givits en

särskild ställning att Boverket i sina tillämpningsföreskrifter

genom Nybyggnadsreglema hänvisat till dem på ett sätt som gör att bygg-

nadsnänmdema vid bygglovsprövning har att godta produkter som ge-

nomgått sådan kontroll och att kontroll produkten kan undvaras vid av

leveransen till byggarbetsplatsen.

Standardiseringen

En utomordentligt viktig roll då det gäller att fastlägga viss kravnivâ

beträffande byggprodukter spelar standardiseringsverksamheten.

En standard anger vilka egenskaper produkt bör ha i olika en avseenden och oña också hur det skall kontrolleras att kraven uppfylls. Det ligger därvid givetvis i det egna intresset hos dem utarbetar stansom darderna att bestämma kraven så att produkten inte stoppas vid en

bygglovsprövning.

Det är inte obligatoriskt att följa standard, marknadskrafen men tema verkar mot en mycket stor följdsarnhet mot standarderna från producentemas sida. Boverket har också i Nybyggnadsreglema i inte ringa utsträckning hänvisat till standarder ett godtaget sätt att uppfylla som

PBL:s krav på byggnaders egenskaper.

Standardiseringsverksamhet bedrivs på nationell, nordiskINSTA-B,

europeisk CEN och global ISO nivå. På år har intresset senare för nationella standarder minskat väsentligt och den nordiska

standardiseringsverksamheten har övergått till att enbart samordna

nordiska synpunkter inom den europeiska och den globala standardise-

ringen. Av de två sistnämnda år den europeiska den långt betydelsefulla-

re på byggområdet.

Byggstandardiseringen BST organiserar och administrerar verksam-

heten i en mängd arbetsgrupper utarbetar standarder för olika slag som av produkter. Arbetsgruppema består av en representant för det företag eller den organisation tagit initiativ till bildandet arbetsgruppen som av

och i övrigt av de personer från de företag, organisationer eller myndig-

heter som anmält intresse att medverka. Verksamheten får ett inte av

oväsentligt statsbidrag, men finansieras i övrigt deltagarna själva.

av Standardema antas genom beslut inom standardiseringsorganen själva.

Slutsatser

På det tekniska tillsyns- och kontrollområdet pågår sedan tid en en genomgripande förändring av det svenska systemet. Bl.a kommer riksprovplatsema att avskaffas och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB och Svenskt Byggodkärmande AB har övertagit de uppgifter som

tidigare åvilat Statens provningsanstalt och Boverkets typgodkännande-

kontor. Ett mer uttryckligt produktansvar har lagts på tillverkarna, bl.a.

genom den nya produktsäkerhetslagen och lagen byggfelsförsäkring.

om Konkurrensen på marknaden har gynnats genom en rad åtgärder, bl.a.

den nya konkurrenslagstiñningen.

De nya regler som införs på tillsyns- och kontrollområdet bygger på i huvudsak samma principer i avsnitt 2.2.3 redovisats EG:s hel-

som som hetssyn på provning och kontroll. Det innebär att staten skall fastställa de egenskapskrav som en produkt skall uppfylla. Dessa krav skall, liksom inom EG, begränsas till krav är väsentligt allmänt intresse

som av huvudsakligen hälso-, säkerhets- och miljöaspekter. Systemet kommer endast övergångsvis finnas fram till dess att EES-avtalet fullt ut kan tillämpas. Inom byggområdet är typgodkännande och tillverkningskontroll frivilligt. Det är den nyinrättade myndigheten SWEDAC kom-

som mer att ackreditera de får utöva tredjepartskontroll i enlighet

organ som med de kontrollregler som Boverket bestämmer. Dessa kontrollregler kan t.ex. grundas på standarder.

EG:s system innebär fullt utbyggt att det i harmoniserade standarder eller i ett europeiskt tekniskt godkännande ETA framgår både vilka krav produkten skall uppfylla samt på vilket sätt kravuppfyllandet skall kontrolleras under tillverkningen. Kontrollformen avgörs med hänsyn till hur farlig produkten Kontrollen kan ske produktcertiñering,

som

systemceitiñering, inspektion eller laboratorieprovning. Även kombina-

tioner är möjliga. överensstämmelsen bestyrks sedan antingen

genom EG-försälcran tillverkarförsäkran eller med ett EG-certifikat.

Rätten att vara certifieringsorgan respektive provningsorgan skall

tillkomma varje statligt, kommunalt eller privat uppfyller

organ som kraven för ackreditering. Deras verksamhet skall finansieras

genom avgifter från dem som anlitar dem.

De nu beskrivna principerna sådana produkter är föremål

avser som

för marknadsföring i vanlig mening. Dit hör bara i begränsad

omfattning byggnader t.ex. prefabricerade småhus men det skulle

- -

vara klart olämpligt om inte byggkontrollen i största möjliga

utsträckning utformades under hänsynstagande till dessa allmänna

principer. Annars skulle man förlora de samordningseffekter kan

som uppnås och man skulle riskera att hamna i situation med väsensskilda

en kontrollsystem för t.ex. de fabrikstillverkade och de platsbyggda småhusen.

Mot nu redovisade bakgrund framstår PBL:s bygglovsförfarande och det till detta knutna kontrollsystemet föråldrat. Det finns klar

som en

risk att PBL:s regler blir ett hinder eller i vart fall en broms mot en önskvärd utveckling. Det finns också en risk att utvecklingen på marknaden leder till att nya system byggs upp utan statlig kontroll och styrning och att dessa faktiskt tar över PBL:s regler. Redan nu

förekommer det parallella kontrollsystem där man inte utnyttjar

möjligheten till samordningsvinster.

PBL:s regler syftar till att skapa garantier för att staten på goda grunder skall kunna anta att byggherrama uppfyller de statliga krav som ställs på byggnader. I praktiken har det emellertid till följd att kommunerna får ett med byggherrama delat ansvar för uppfyllandet av kraven, nämligen i de avseenden byggnadsnämnden efter

som

granskning godtagit ett visst utförande. Tvärt emot lagstiñningens syfte

får detta den egendomliga konsekvensen att mer arbete nämnden ägnar att kontrollera byggherren tar sitt för bygget desto

om ansvar mindre blir byggherrens ansvar for detta.

Till dessa oklara ansvarsförhållanden kommer att PBL inte klart skiljer mellan förfarandet för att erhålla tillstånd att uppföra en byggnad och förfarandet för att kontrollera att byggnaden uppförs i enlighet med tillståndet. Inte heller görs det någon klar skillnad mellan värderande

bedömningar byggnads lämplighet och absoluta krav på

av en

byggnaden eller mellan väsentligen kommunala och väsentligen statliga

krav på byggnader. Detta bidrar inte till att säkerställa god kvalitet i

byggandet.

Uppbyggnaden systemet för bygglovsavgiftema stimulerar inte till

av kostnadsbesparingar i det enskilda ärendet. Tvärt om kan det vara lönsamt för byggherren att i så stor utsträckning möjligt förlita sig

som

på byggnadsnämndens kontroll för att därigenom slippa kostnader för

egenkontroll.

Byggnadskontrollen måste utformas så att man gör en klar skillnad

mellan de statliga egenskapskraven på byggnader och ansvaret för att

uppfylla dessa krav. Tillsynen och kontrollen bör i största möjliga utsträckning kurma utövas fristående organ som har en kompetens

av och ett oberoende gör dem lämpliga för en sådan uppgift. Samtidigt

som finns det dock ingen anledning att i alla sammanhang bygga upp ett system helt liknar det håller på att införas på produktområdet.

som som Det finns inget behov att t.ex. den som själv bygger sitt eget

av fritidshus skall tvingas styrka att detta hus uppfyller kraven enligt lika

stränga regler den yrkesmässigt saluför en produkt på

som som

marknaden. Huvudprincipen bör dock vara att det åvilar byggherren att

bestyrka att byggnaden uppfyller egenskapskraven, medan samhället

beslutar om på vilket sätt sådana bestyrkanden skall ske.

En förutsättning för ett system där byggherren själv har ansvaret för att uppfylla de statliga kraven på byggnad förutsätter att dessa krav är

en distinkta och inte lämnar utrymme för alltför vida tolkningar. Det måste också gå att på något sätt bestyrka de uppfyllts eller inte.

Innan jag övergår till att redovisa mina förslag när det gäller tillsyn

och kontroll vill jag ta upp egenskapskraven och samordningen med

byggproduktlagen till diskussion.

3.3.2 De tekniska egenskapskraven

Förslag: Nuvarande trevnadskrav samt krav på material och utförande med hänsyn till reparations-, underhålls- och driftskostnader skall

upphävas.

Övriga tekniska egenskapskrav på byggnads eller anlägg-

en annan nings inre behålls i allt väsentligt och samordnas med byggproduktlagens nuvarande regler i en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,

m.m.

Som anges i avsnitt 2.1.2 föreskrivs i 3 kap. 1-8 PBL ett antal

egen-

skapskrav på byggnader. De handlar om byggnaders placering, utfomi-

ning och färgsättning med hänsyn till miljön och omgivningen samt till

trafiksäkerheten, grundvattnet När det gäller byggnaders tekniska

m.m. utförande de tekniska egenskapskraven finns det krav på energi- och

vattenhushållning, bärförmåga, stadga, beständighet och hållfasthet,

skydd mot olycksfall och brand samt en tillfredsställande avfallshantering. Vidare finns det krav rörande hygien, arbetsmiljö och inomhusklimat samt rörande tillgänglighet för med nedsatt rörelse- eller

personer orienteringsfönnåga. Slutligen innehåller 3 kap. 5 och 8 krav på ändamålsenlighet och möjlighet till trevnad samt reparations-, underhålls-, och driftsekonomi.

Kraven gäller ny- och tillbyggnader, fordrar bygglov för att

som utföras. Bestämmelserna skall också i skälig utsträckning tillämpas när det gäller ny- och tillbyggnader, får utföras utan lov, och andra

som

ändringar av en befintlig byggnad än till- och ombyggnad. Vissa av kra-

ven omfattar dock inte fritidshus med högst två bostäder 3 kap. 9 §.

Vad sagts byggnader gäller på motsvarande sätt också för som nu om andra anläggningar än byggnader 3 kap. 14 §. När det gäller ombyggnader är regleringen något annorlunda uppbyggd. Här har föreskriñsrätten inom de anges i 3 kap.1-8 - ramar som §§ PBL delegerats till regeringen eller den myndighet regeringen be- stämmer 3 kap. 10 16 kap. l §. Med stöd av detta bemyndigande har regeringen i 3 § plan- och byggförordningen 1987:383, PBF, föreskrivit att de ombyggda delarna byggnad, helt eller i viss utav en sträckning, skall tillföras de i 3 kap 1-8 §§ PBL angivna egenskapema. Hänsyn skall därvid dock tas till byggnadens särdrag och förutsättningar samt till historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden, vilket framgår 3 kap. 10 och 12 PBL. Med hänsyn till att daav ombyggnadsdefinition är knuten till bygglovskravet, fordras mot gens bakgrund mina förslag varierad tillståndsplikt i avsnitt 3.2 särav om skilda överväganden rörande vilka krav bör ställas vid ändring av som befintlig byggnad. Jag återkommer till denna fråga i det följande avsnit-

tet. Enligt 16 kap. 1 § PBL har regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela de föreskrifter krav på byggnader om utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs till skydd för liv, perm.m. som sonlig säkerhet eller hälsa eller för lämplig utformning av bl.a. byggen nader och andra anläggningar. Förutom när det gäller ombyggnader har denna möjlighet att utfärda föreskrifter inte utnyttjats av regeringen. Däremot har den bemyndigat Boverket att meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen ett flertal föreskrifterna i 3 kap. av av Med stöd bemyndigandet har Boverket i Nybyggnadsreglema av BFS 1988:18, NR, meddelat tillämpningsföreskrifter till ett antal av bestämmelserna i 3 kap. l-8 §§ PBL. Ett förslag till omarbetade föreskrifter benämnda Boverkets Byggregler -94, BBR har just varit på - remiss med ett avsett ikraftträdande den l januari 1994. Målet med revideringen byggreglema har bl.a. varit att anpassa av dessa till strukturen och innehållet i byggproduktdirektivets sex väsentliga färdig byggnad eller anläggning jfr. avsnitt 2.1.3 ovan. krav på en Som ett exempel på den nära kopplingen mellan de nya föreskrifterna

och EGzs byggproduktdirektiv och byggrproduktlagen kan nämnas att

det inledningsvis att som alternativ till sådana produkter, metoder anges och konstruktionslösningar i författningen, skall godtas såsom anges dana produkter godkänts för fri cirkulation inom EES-området för som

motsvarande användning och metoder och konstruktionslösningar som

finns upptagna i europastandard, med de begränsningar som anges i

svenskt undantag eller i svenskt anpassningsdokument, NAD, till standarden. Ett annat syfte med revideringen har varit att genom en övergång till funktionskrav vad skall uppnås, men inte hur som anger som detta skall ske öka möjligheterna till variation och teknisk utveckling. För att möjlighet till verifiering funktionskraven anges dock i allge av råd exempel på tekniska lösningar, bl.a. hänvisning till märma genom standarder. Vidare i de föreskrifterna i ökad utsträckning vilanges nya ken dokumentation byggherren skall lämna för att bestyrka att som

byggnaden uppfyller de tekniska kraven.

I utredningens direktiv efterlyses ett klarlåggande vilka allmärma av intressen är så väsentliga att de bör ha företräde framför enskilda som intressen. Som exempel på sådana väsentliga allmänna intressen nämns

bl.a. hälsa och säkerhet samt naturresurshushållning och tillgänglighet

med nedsatt rörelse- eller orienteringsfönnåga. för personer

De tekniska egenskapskraven på byggnader och anläggningar i 3 kap.

PBL överensstämmer i stort med byggproduktdirektivets sex väsentliga

krav rörande hälsa, säkerhet och energihushållning. I dessa delar talar enligt min mening övervägande skäl för att så långt möjligt uttrycka krapå det sätt i EG:s byggproduktdirektiv och i den svenska ven som anges

byggproduktlagen. Härigenom säkerställs bl.a. att inte byggreglema i

strid mot EES-avtalet motverkar användandet i Sverige EG-märkta av produkter. Dessa krav är också sådana att det är ett väsentligt allmänt intresse att hävda dem framdeles. I 3 kap PBL finns dock ett antal ytterligare tekniska egenskapskrav på

byggnader och anläggningar, nämligen

lämplighet för avsett ändamål 5 §, möjlighet till trevnad 5 § och - -tillgänglighet och användbarhet för med nedsatt rörelse- eller personer

orienteringsfönnåga 7 §.

Därutöver stadgas i 3 kap. 8 § PBL att byggnader skall utföras med sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och driñskostnader begränsas.

Vad gäller kravet på tillgänglighet ifrågasätts inte dess berättigande.

Tillgängligheten för handikappade är ett viktigt allmänt intresse. I utredningens fortsatta arbete kommer analys vilka effekter de en göras av nuvarande bestämmelserna i PBL har fått i fråga tillgängligheten för om

handikappade. Redan här vill jag dock anmärka att det är stor vikt att av tillgänglighetskraven liksom övriga krav i tillämpningsföreskriftema - uttrycks på ett sådant sätt att de kan bestyrkas på ett entydigt sätt för ett enskilt projekt. Som nämnts är detta också ambitionen i det reviovan deringsarbete som pågår inom Boverket. I betänkandet SOU 1992:47 Avreglerad bostadsmarknad, Del har föreslagits att kraven i 3 kap. 5 § PBL att byggnader skall lämpliga vara för sitt ändamål och ge möjlighet till trevnad upphävs. Remissopinionen över utredningens förslag i denna del är mycket splittrad. Närmare tre fjärdedelar av dem som yttrat sig kan sägas övervägande negativa vara till ett fullständigt borttagande kravet på ändamålsenlighet. Förslaget av om ett borttagande av trevnadskravet har bemötts något positivt. mer Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslaget. Enligt min mening bör det ett väsentligt allmänt intresse att anses som bl.a. bostäder fyller vissa grundläggande funktioner för att kunna användas av alla människor. Förutom den hänsyn alltid måste tas till som handikappade kan dessa grundläggande funktioner såvitt bostä- - avser der sammanfattas så att de boende bör ha tillräckligt utrymme och nödvändig fast utrustning för elementära behov såsom vila, samvaro, hygien, matlagning, måltider och förvaring. Dessa funktioner bör i skälig utsträckning kunna avskiljas från varandra. För att stimulera till ett mer varierat byggande bör dock ändamålsenlighetskravet såvitt bo- - avser städer preciseras i regeringsförordning och de tidigare detaljerade kra- ven ersättas med funktionskrav, dock måste verifierbara på ett som vara rimligt sätt. Det är således enligt min mening rimligt att samhället även framdeles ställer krav på sådana grundläggande funktioner, eftersom det inte kan uteslutas att det t.ex. i en bristsituation kan uppföras bostäder som inte från allmän synpunkt är tjänliga för sitt ändamål. Kravet på lämplig utformning av byggnader med hänsyn till avsedd användning bör därför finnas kvar med de preciseringar jag angett som ovan. Däremot talar enligt min mening övervägande skäl för att trevnadskravet tas bort. Det kan inte ett väsentligt allmänt intresse med ses som bindande föreskrifter på detta område. Dessutom det mycket synes vara svårt för att inte säga omöjligt för en byggherre att förutse tillämpningen av ett sådant krav för ett enskilt projekt. Det bör dock i detta sammanhang anmärkas att rimlig tillgång till dagsljus och möjligheter till rengöring bör ses som grundläggande hälso- och hygienkrav.

I betänkandet Avreglerad bostadsmarknad, Del föreslås också ett upphävande kraven i 3 kap. 8 § PBL att byggnader skall utföras med

av sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och driñ-

kostnader begränsas. Remissopinionen är mycket splittrad.

Kraven på reparations-, underhålls- och driftsekonomi i 3 kap. 8 § PBL skiljer sig från de övriga kraven i 3 kap. på det sättet att de inte ställer något krav på byggnaden sådan utan på det material som

som ingår i byggnaden och på det sätt på vilket byggnaden utförs. Avsikten

är inte att uppnå några egenskaper hos byggnaden utan att byggnadens

funktioner och egenskaper med skäliga insatser skall kunna hållas i stånd under den avsedda brukstiden.

När det gäller byggnadens gmndkonstruktion, stomme och andra bä-

rande delar saknar bestämmelsen i 3 kap. 8 § betydelse, eftersom det redan i 3 kap. 4 § PBL föreskrivs att dessa byggnadsdelar skall ha en betryggande beständighet. Därmed enligt förarbetena att de skall

menas ha livslängd motsvarar byggnadens avsedda brukstid prop.

en som l98586:l, s. 488.

Föreskriften har såvitt gäller materialkravet inte någon självständig funktion vid sidan töreskriñema i byggproduktlagen. Denna lag om-

av fattar produkter är avsedda att stadigvarande ingå i en byggnad eller

som

anläggning och har betydelse för byggnadsverkets egenska-

annan som

när det gäller bärfömåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelper

brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid se av

användning, skydd mot buller samt energihushållning och värmeisolering

2 §. För att ingå i byggnadsverk skall produkter ha sådana egenska-

att det byggnadsverk i vilket de skall ingå rätt projekterat och uppper -

fört kan uppfylla de nämnda egenskapskraven 3 §. Bedömningen av

produkten skall ske under den förutsättningen att byggnadsverket skall

uppfylla de angivna kraven under ekonomiskt rimlig livslängd. Med

det sistnämnda uttrycket enligt ett tolkningsförslag inom EG den

avses tidsperiod under vilken det avsedda byggnadsverket med hänsyn till omständigheterna kommer att bibehållas på nivå som är adekvat för

en dess användning. Begreppet ekonomiskt rimlig livslängd synes alltså i huvudsak komma att innebörd som uttrycket byggnadens

ges samma

avsedda brukstid i PBL-propositionen. Byggproduktlagens krav på

byggprodukter torde således komma att bli strängare än PBL:s på det

sättet att det beständighetskrav uppställs i 3 kap. 4 § PBL på

som nu materialet i gmndkonstruktion, stomme och andra bärande delar utvid-

gas till att gälla materialet också i de byggnadsdelar har

som betydelse

för brand- och brukarsäkerhet, hygien, hälso- buller och

miljöskydd, energihushållning och värmeisoleing. När byggproduktlagens regler trä-

der i kraft och harmoniserade standarder successivt antas blir bestämmelsen i 3 kap. 8 § PBL överflödig i detta avseende. Med tiden kommer 3 kap. 8 § alltså sannolikt reell

att betydelse

bara när det gäller valet material i sådan

av byggnadsdelar, som inte har

betydelse med hänsyn till hälsa och säkerhet i vid mening, och det när gäller sättet att utföra byggnaden. Bestämmelsen har visserligen det vällovliga åstadkomma

syftet att en ekonomisk lämplig balans mellan investeringskostnadema

och reparations-, underhålls- och driftskostnaderna så de kan hållas att senare låga genom att de förra ökas något. Detta är emellertid enligt min inte

mening

något som bör föreskrivas samhället. Det kan inte av anses vara ett väsentligt allmänt intresse. Inte heller några

hushållningssynpunkter av

allmänt intresse gör sig gällande i sammanhanget.

Vad jag anfört leder till 3 8 nu sammantaget att kap. § PBL bör upphävas. Som framgått finns det ett mycket samband ovan nära mellan PBL och byggproduktlagen såvitt de tekniska

avser egenskapskraven på

byggnader m.m. De grundliggande kraven rörande hälsa, säkerhet och energihushållning är i huvudsak desamma oavsett det sig om rör om en

byggnad eller anläggning enligt PBL eller anläggning. Det

en annan är naturligt att dessa krav preciseras i och lag. Ett alternativ en samma är därvid att låta byggproduktlagen i dessa avseenden hänvisa till

regler i

PBL. Ett annat är att fullt ut precisera kraven inom för ramen en utvid-

gad byggproduktlag. Med hänsyn bl.a. till byggproduktdirektivet

att och

bryggproduktlagen avser fler anläggningar än de regleras inom

som ra-

men för PBL järnvägar, vägar, ledningsnät, plattformar, slussar, dam-

mar etc. talar enligt min mening övervägande skäl för att uttömmande reglera de tekniska egenskapskraven i

en utvidgad byggproduktlag och i

mån av behov hänvisa till dessa krav i lagstiftning PBL, annan väglag etc.. Det är också denna lösning anvisas i direktiv.

som utredningens

Det bör därvid ankomma på regeringen eller den

myndighet som rege-

ringen bestämmer att precisera kraven för skilda

åtgärder med bygg-

nadsverk. Enligt min mening bör även kraven rörande

tillgänglighet och

ändamålsenlighet regleras inom för utvidgad

ramen en byggprodulctlag.

Dessa krav avser visserligen i dag endast sådana byggnader och an-

regleras i PBL och ingår inte i byggproduktdirektivets

läggningar som

krav. Å andra sidan finns det dock stora fördelar att på ett

sex väsentliga

krav på byggnads inre. Ändställe kunna finna samtliga tekniska en i denna del också huvudsakligen lagteknisk kraktär, eñerringen är av de tekniska egenskapskraven måste innehålla en PBL såvitt avser som

till den utvidgade byggproduktlagen. Med hänsyn till

direkt hänvisning området, bör sistnämnda lag förslagsvis nanmet lag om tekdet nya ges på byggnadsverk, Till denna lag bör även

niska egenskapskrav m.m. föras PBL:s regler rörande typgodkännande och tillverkningskontroll,

mycket beröringspunkter med prövningen av byggproduk-

vilka har nära

ter enligt byggproduktlagen.

till ovanstående bör således PBL:s och plan- och bygg- Med hänsyn regler rörande väsentliga tekniska egenskapskrav på en förordningens

eller anläggnings inre samt typgodkännande och tillverkningsbyggnads

och samordnas med byggproduktlagens nuvarande

kontroll upphävas regeringsförordningen till sådan lag. Den för-

regler i ny lag och i en en fattningstekniska lösningen beskrivs närmare i specialmotiveringen

avsnitt 4.

3.3.3¶Ändring av byggnad

Förslag: Nuvarande ombyggnadsbegrepp utmönstras ur byggnadslag-

skall behandlas endast två typer föränd-

stiñningen. I fortsättningen av tillbyggnader och ändringar. Med

ringsåtgärder rörande en byggnad,

skall åtgärd förändrar byggnads konstruktion,

ändring avses en som en utseende. Det angeläget att samhällskraven vid ändring

funktion eller är

preciseras ett sätt som skapar

i bl.a. tillämpningsföreskrifter

förutsebarhet.

Nuvarande system

och ikraftträdande den 1 juli 1987 gällde enligt

Före plan- bygglagens 1959:612 för större ombyggnad som var att jämbyggnadsstadgan att

skulle tillämpas nybyggnadskraven, dvs. de krav

ställa med nybyggnad

i olika avseenden kunde ställas på byggnad. Kraven gällde som en ny berördes åtgärden. Delarna skulle endast de delar av byggnaden som av

skäliga anspråk på säkerhet, handikappanpassning, god energiuppfylla

och godtagbar avfallshantering. För de hushållning, trevnad, god hygien ombyggnaden, kunde dock krävas att vissa delar inte berördes av som

väsentliga brister gällande hållfasthet, brandsäkerhet och Sanitära förhål-

landen skulle undanröjas. Bristerna skulle endast behöva

undanröjas, om

de innebar så avsevärda olägenheter att de inte kunde godtas.

I fråga om åndringsåtgärder inte

som var att anse som nybyggnad kunde krav enbart ställas på de delar byggnaden av som berördes av ändringen. I fråga dessa delar skulle nybyggnadsbestämmelsema om äga

motsvarande tillämpning. Byggnadsnämnden kunde dock medge undan-

tag från bestämmelserna under förutsättning att det inte skulle medföra

brandfara eller sanitär olägenhet.

Före 1975 fanns det inga särskilda ombyggnadsföreskriñer. Alla förändringar skulle göras efter regler gällde för samma som nya byggnader.

Detta ledde bl.a. till att rad önskvärda inte blev

en förbättringar av,

därför att nybyggnadskraven för hårda och var underhållskraven för

svaga. Många byggnader förföll. Andra byggnader revs och åter andra byggdes om till oigenkännlighet. Genom Svensk Byggnonn SBN 1975 infördes särskilda ombyggnadskrav som uttrycktes som avsteg

från nybyggnadskraven med t.ex. mindre utrymmesmått, utrustning och

ljudisolering.

När PBL trädde i kraft 1987 upphörde ombyggnadsföreskriftema i SBN att gälla. Man räknade med att dåvarande Statens planverk snabbt

skulle ut ombyggnadsföreskrifter

ge nya i enlighet med direktiv från regeringen 1984. Ett särskilt bemyndigande plangavs i 4 § och byggför-

ordningen 1987:383, PBF. I väntan på myndighetsföreskriñer utfärdade regeringen ombyggnadsbestämmelser i 3 § PBF. Några särskilda

myndighetsföreskrifter rörande ombyggnad har dock inte utfärdats av vare sig Planverket eller dess efterföljare Boverket.

Med ombyggnad enligt 3 kap.ll § PBL åtgärder fordrar avses som bygglov och avsevärt förlänger brukstiden för byggnaden eller del en av den. Även sådant

inredningsarbete som syftar till väsentligt ändrad

användning av byggnaden eller del den ombyggnad.

en av utgör I PBL regleras kraven vid ombyggnad på annorlunda ett sätt än vad

som gällde enligt byggnadsstadgan. I 3 kap.l0 §

anges att ombyggnader,

tillbyggnader och andra ändringar skall utföras så varsamt att

byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tillvara.

tas Det förutsätts i PBL prop. l98586:l 236 och s. 502 att det ges ut särskilda

föreskrifter reglerar ombyggnad på som ett sätt som står i

överensstämmelse med samhällets och brukamas intressen.

så att då det konstateras att ombyggnad

Regelsystemet är uppbyggt

definitionen i 3 kap. ll § PBL, skall föreligger enligt den särskilda

särskilt angivna krav

de nämnda ombyggnadsföreskriñema

genom

olika delar. Som nämnts gäller för ställas på byggnad eller dess ovan en

i 3 § PBF. Där föreskrivs tre olika nivåer närvarande de krav som anges

Vid ombyggnad skall utöver i förhållande till nybyggnad. -

i 3 § PBL de ombyggda delarna bestämmelsen varsamhet kap.l0 om -

de 3 l-8 angivna egenskaperna i fråga om

tillföras kap.

och färg i l utformning i 2 bärfömiâga, utfomming, form

och hållfasthet i 4 trevnad i 5 § samt skydd mot

stadga, beständighet uppkomst och spridning brand och mot personskador

olycksfall, mot av

inskränkningar i förhållande till vid brand i 6 § första stycket dvs. utan

nybyggnadskraven,

det inte uppenbart oskäligt med hänsyn tillgänglighet i 7 om är omfattning och byggnadens standard, till ombyggnadens hushållning med energi och uppvärmningssystem i 3 hygien ar-

i möjligheten att ta hand och forsla betsmiljö och inomhusklimat 5 om

material och utförande i övrigt i 8 i bort avfall i 6 § andra stycket samt

kan fordras med hänsyn till den förlängden utsträckning det skäligen

ning brukstiden ombyggnaden medför. av som

får aldrig ligga högre än vad som

Kravnivân i ombyggnadsreglema

19858621, 239. Kraven får aldrig ställas krävs för nybyggnad prop. s.

standard i bostadssaneringsla-

lägre än den lägsta godtagbara som anges

vad människors hälsa och säkerhet

1973:531. Kravnivåema gäller

gen

sänkas i nämnvärd omfattning i

bör enligt propositionen 239 inte

till Tillgänglighetskravet måste uppfylförhållande nybyggnadsreglema.

inom sitt bostadsområde även om de las så att människor kan bo kvar

skall kunna bo kvar då de blir drabbas olika handikapp. De även av

gamla prop. l98586:l, s. 503.

skall bedömas utifrån en helhetssyn.

Behovet av ombyggnadsåtgärder

förutsätts att kommunen har en om-

För att anpassa ombyggnadskraven

förhållandena inom det område där rådessyn med utgångspunkt från

Därför får kommunen under förutsättning att byggnaden är belägen. -

område får långsiktigt godtagbara egenskaper bebyggelsen inom ett -

eller områdesbestämmelser ställa lägre bestämmelser i detaljplan genom

vad gäller enligt de generella ombyggnads-

krav vid ombyggnad än som

198586:1 505. De modifierade kraven kan avse förskriñema prop. s.

ställs byggnads olika funktioner. Geett eller flera de krav som på en av

nom att förfarandet för ändring detaljplan i 5 av kap. 12 § PBL föränd-

rats fr.o.m. den 1 juli 1991, underlättas införandet av nya bestämmelser i

planen, exempelvis rörande tillgänglighet vid ombyggnad. Fömyelsen av bebyggelsen inom ett område bör genomföras på ett sätt som svarar mot

behoven hos dem bor och arbetar i området.

som Rimlig hänsyn bör

också tas till områdets sociala förutsättningar

samt åtgärdemas ekonomiska, kulturhistoriska och miljömässiga konsekvenser.

En tillbyggnad skall på sätt gäller för samma som ombyggnad utföras

varsamt. Kraven enligt 3 kap. 1-8 §§ PBL på

tillbyggnad som kräver

bygglov ställs dock lika högt vid uppförande

som av nya byggnader. Tillbyggnader som inte kräver bygglov skall uppfylla nybyggnadskraven

i skälig utsträckning. Begreppet tillbyggnad

täcker både en tillbyggnad

som ger byggnaden en större planyta och påbyggnad ökar en som byggnadsvolymen. Även andra ändringar än tillbyggnad eller ombyggnad skall utföras

varsamt och de skall i skälig utsträckning uppfylla de krav i 3

som kap.

1-8 PBL gäller för byggnader. En nya annan ändring kan vara både

bygglovspliktig och inte bygglovspliktig. De icke bygglovspliktiga änd-

ringarna är bland annat sådana kan utföras som på statliga eller lands-

tingskommunala byggnader utan bygglov. Bygglovspliktiga ändringar i

en byggnad som utgör ändring är vidare sådana åtgärder annan som inte avsevärt förlänger en byggnads brukstid.

Rena underhållsåtgärder är inte ändring byggnad och hänförs

av inte

till ombyggnad.

Underhåll är sådana åtgärder inom

en befintlig byggnad som inte förändrar en byggnads konstruktion, funktion eller

utseende. Det kan vara fråga om både mycket små åtgärder och större sådana till sin som om-

fattning kan närma sig ombyggnadsåtgärder. Det kan gälla

byte av in-

redning i kök, byte inredning i badrum, av ommålning, omläggning

tak eller byte golvbeläggning. Andra

av exempel på underhåll kan vara utbyte av uttjänta va-stammar eller elinstallationer eller omfattande utbyte av takbeläggning eller fasadbeklädnad. Dessa åtgärder kan ibland

vara att beteckna som ombyggnad och ibland underhåll. som rent Avgörande är bl.a. ersättningsmaterialets beskaffenhet och

åtgärdens utforrnning och omfattning.

Sådana åtgärder vidtas i syfte enbart hålla som att byggnaden i ett gott

tekniskt skick eller att främja rationell drift av byggnaden anses inte

198586:1 509. Det är då inte fråga om förlänga brukstiden prop. s.

ombyggnad utan underhåll.

inte särskilda föreskrif-

Underhållsåtgärders utförande regleras genom

3 kap. 13 § PBL kan krav alltid stälutan direkt i PBL. Med stöd av ter

underhållas så deras egenskaper i huvudsak las att byggnader skall att

väsentliga funktioner hålls i stånd. Detta krav gäller bevaras och vissa

samtidigt utförts på byggnaderna eller oberoende andra arbeten av om

inte.

Analys nuvarande sytem av

ombyggnad finns i 3 kap. ll § PBL Den nuvarande definitionen av som

flera olika element. Åtgärden skall fordra bygglov innefattar som nämnts

brukstiden för byggnaden eller del av och den skall avsevärt förlänga

Även inredningsarbete syftar till en

den. sådant bygglovspliktigt som

ändrad användning byggnaden eller del av den utgör om-

väsentligt av

byggnad.

Bygglovskravet

ombyggnad krävs enligt PBL att den är För åtgärd skall anses som att en

Bygglovsplikt gäller enligt 8 kap. 1

bygglovspliktig enligt 8 kap. PBL.

eller inreds helt eller till viss del för ett

§ då byggnad tas i anspråk

ändamål det för vilken byggnaden senast har använts väsentligt annat än

har lämnats. Vidare krävs bygglov för att göra eller för vilket bygglov

konstruktionen de bärande delarna eller som ändringar som berör av

planlösning. För att installera eller vä-

avsevärt påverkar byggnadens

rökkanaler eller anordningar för ventilation sentligen ändra eldstäder,

eller avlopp krävs också bygglov. Detsamma

eller Vattenförsörjning

vid installation eller väsentlig ändring av hiss.

gäller

vid ändring byggnads bärande delar, plan- Kravet på bygglov av en

eller va-anordningar och ventilationsanordningar gällösning, eldstäder

byggnader eller tomter tillhör staten ler emellertid inte i fråga om som

I fråga ekonomibyggnader utanför planeller en landstingskommun. om avsedda för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig nä-

lagt område

i anspråk eller inreda ring krävs bygglov endast för att ta byggnaden

ändamål. Även i fråga eller tvåbostadshus samt denna för ett nytt om en-

samlad bebyggelse finns lättnader i

komplementbyggnader utanför

bygglovsplikten. En kommun kan även detaljplan

genom eller områdes-

bestämmelse i vissa fall skärpa eller besluta

om lättnader i bygglovsplik-

ten. I de fall ändringsåtgärd inom

en en befintlig byggnad inte är

bygglovspliktig kan den enligt definitionen inte

vara ombyggnad. Om

den inte utgör tillbyggnad, betecknas den

annan ändring.

Kravet på bygglov för att ombyggnad skall en föreligga medför att de

åtgärder som är bygglovsfria, kan vidtas

utan att de särskilda ombygg-

nadsföreskriftema blir I sådana tillämpliga. fall skall i stället nybygg-

nadskraven tillämpas i

skälig utsträckning. Det viktigaste skälet ta-

som

lar för en omprövning dagens

av ombyggnadsreglering är att lovplikten

inte är ett adekvat mått på

en åtgärds effekt från ombyggnadssynpunkt.

Ibland kan det även svårt dra vara att gränsen mellan bygglovspliktig en

ombyggnadsåtgärd och bygglovsfri åtgärd.

Från bl.a. varsamhetssynpunkt det min är enligt mening rimligt

att en

viss ändringsåtgärd vidtas i

som en byggnad är underkastad krav samma oberoende äger byggnaden. av vem som Detta och vad i övrigt som anförts ovan talar för att det i ombyggnadsdefinitionen ställda kravet på

tillståndsplikt skall tas bort. Även sådana

ändringsåtgärder som får vid-

tas utan direkt sarnhällskontroll tillståndsplikt genom eller anmälan bör i

princip omfattas de särskilda ombyggnadsföreskriñema.

av Det ankom-

mer i sådana fall helt på byggherren att till att ombyggnadsföreskrifse

terna följs. Om byggherren är osäker på föreskriñemas

tillämpning, kan han samråda med byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden bör i sin tur

informera byggherrama deras om ansvar.

Avsevärt förlängd brukstid

För att en åtgärd skall utgöra ombyggnad krävs anses det utöver

bygglovsplikten för närvarande att åtgärden avsevärt förlänger byggnadens brukstid. I PBL-propositionen

508 ges flera exempel på vad

som åsyftas. Med brukstid den tid varunder avses en byggnad förväntas

kunna användas för sitt ändamål under

förutsättning av vanligt underhåll.

Det svarar oftast mot den normala

avskrivningstiden för de investeringar som ursprungligen har gjorts i byggnaden. Brukstiden

kan ha förkortats

genom att andra krav ställts för den verksamhet till vilken

byggnaden är avsedd arbetsmiljökrav.

t.ex. nya

Med avsevärt förlängd brukstid har avsetts att byggnaden eller den

del av byggnad primärt föremål för

en som är ombyggnadsåtgärder kan

bedömas komma användas för sitt ändamål utan ytterligare ändringar att längre tid sannolikt skulle vara fallet under en avsevärt än som annars 508. Bedömningen skall göras i ett tekprop. 198586:1 s. niskkekonomiskt perspektiv och de förhållanden kan förutses avse som

vid ombyggnadstillfället. Byggnadsdelen skall efter ombyggnad uppfylla

ombyggnadsföreskriñema.

bostadslägenhet saknar hygienutrymmen och förses med Om en sådana, kan sådan åtgärd bedömas avsevärt förlänga den tid som en byggnaden kan användas bostad. Om å andra sidan denna del av som bostadslägenheten redan har godtagbara hygienutrymmen och befintliga eller ytterligare hygienutrymme anordnas, kan utrymmen utökas ett ändringen inte bedömas avsevärt förlänga brukstiden. Ändringen utgör

således inte ombyggnad enligt nuvarande ombyggnadsdefinition.

arbetslokal har godtagbar standard vad gäller ventilation Om en en och dessa funktioner förbättras väsentligt, bedöms och hygienutrymmen inte förlänga brukstiden. Ändringama vad avser ändringarna avsevärt ventilation och hygienutrymme utgör därför inte ombyggnad prop.

198586:1 s. 508. Även mindre ingrepp i byggnad eller del därav kan medföra att en en får förlängd brukstid. Det kan innebära att befintbyggnad en avsevärt funktioner förnyas så de bättre möter de krav de boende kan liga att under lång tid. Renovering ett kök eller badrum väntas ställa en av kombinerat med byte eller elledningar leder ofta till att av rörstammar kan fortsätta brukas utan ytterligare ändringar långt

byggnaden att -

utöver den brukstid annars kunde förväntas. som avsevärt förlängd brukstid är viktig del av det nuva- Begreppet en För kunna defineras ombyggnad

rande ombyggnadsbegreppet. att som

måste åtgärd innebära förbättring ställd i relation till byggnadens en en och funktioner. Endast sådan åtgärd som befintliga egenskaper en avsevärt förlänger brukstiden är i dessa avseenden ombyggnad. med rekvisitet, dvs. att ställa liknande krav som vid nybyggnad

Syftet

då det framstår tekniskt och ekonomiskt försvarbart, är visseri fall som rimligt. Principiellt det dock olämpligt att ha en definition av ligen synes inte utgår från den faktiska åtgärdens beskaffenhet utan

ombyggnad som

i relation till långsiktiga effekter i byggnadens användställer denna Definitionen bör i stället deskriptiv beskrivande och ningssätt. vara - med utgångspunkt från den faktiska åtgärden ange om en åtgärd är omtill skillnad från och tillbyggnad å sidan och underhåll

byggnad ny- ena

å den andra oberoende dess effekt. De närmare awägningama - av om vilka krav det är tekniskt och ekonomiskt rimligt kräva bör som att

istället framgå tillämpningsföreskriñema.

Inredningsarbete

Ett inredningsarbete syftar till väsentligt ändrad användning

som en av byggnaden eller del den ombyggnad enligt den en av anses som nuvarande ombyggnadsdeñnitionen. Det krävs inte åtgärden

att förlänger

brukstiden. Syftet med regeln är att det skall möjligt kräva vara att att en ny verksamhet skall kunna bedrivas under sådana villkor som anses

önskvärda, exempelvis i fråga arbetsmiljö eller tillgänglighet. Bygg-

om nadsnämnden kan kräva att hela den del skall användas för som annat ändamål uppfyller ombyggnadsreglema. Det skall även vara möjligt att ställa krav som berör andra delar byggnad än den med av en som avses det väsentligt ändrade användningssättet.

Utgångspunkten för ombyggnadsdeñnitionen bör enligt min mening

även i denna del den faktiska ändringsåtgärden. Det finns då inte vara behov av att definiera inredningsarbete syftar till änd-

som en väsenligt rad användning av byggnaden ombyggnad. Samhällskraven bör i

som stället på ett förutsebart sätt i tillämpningsföreskrifter och intresset anges av samhällskontroll framgå tillständs- och anmälningsbestämmelav serna.

Slutsatser och förslag

Vad som anförts leder mig till slutsatsen nuvarande

ovan att ombygg-

nadsdeñnition bör upphävas.

För att renodla begreppen bör endast två förändringsåtgärder

typer av

utöver underhåll byggnad förekomma, nämligen tillbyggnader

- - av en och ändringar. Varsamhetsrekvisitet i nuvarande 3 10 § bör

kap. PBL

kvarstå. De krav skall ställas på ändringar, inklusive varsamhetssom kravet, bör anges i PBL och den lagen tekniska egenskapskrav nya om samt i regeringsförordningama till dessa lagar i fonn funktionskrav. av

Tillämpningsföreskriñema kan dock även vid sådan uppdelning häl-

en las samman för nybyggnad, tillbyggnad och ändring. I föreskrifterna rörande ändring byggnad bör därvid vilka nivåer av anges m.m. som

gäller med hänsyn till ändringens karaktär, byggnadens egenskaper m.m.

liksom enligt nuvarande ordning gälla att den

Vad gäller tillbyggnad bör

delen skall uppfylla nybyggnadskraven.

nya

det skall fråga ändringsåtgärd bör åtgärden avse ett För att vara om en

befintlig byggnads Det får således inte innebära en ingrepp inom en ram.

mark eller påbyggnad. I det fallet är

utvidgning byggnaden på senare

tillbyggnad. I fråga arten åtgärden får det inte vara det fråga om om av

vidmakthålla befintliga egenskaper eller hålla i stånd fråga att enbart om

anordningar. I sådana fall föreligger endast underhållsåtgärder. befintliga

åtgärd förändrar byggnaden i något Det måste vara fråga om en som

ställa krav på åtgärds utförande är naturavseende. Behovet av att en

omfattande. Emellertid bör definitionen

ligtvis större om åtgärden är mer

neutral i förhållande till åtgärdens storlek och endast som sådan vara

åtgärder är att ändring. Det är den att eller typ av som anse som ange

bör precisera vilka krav som

tillämpningsföreskriftema som närmare

skall ställas.

I första hand bör det fråga om sådana ändringsåtgärder som envara

Exempel härpå är sådana

ligt dagens 8 kap. PBL år bygglovspliktiga.

berör konstruktionen de bärande deändringar av en byggnad som av

påverkar byggnadens planlösning. Andra exem-

larna eller som avsevärt

installera eller väsentligt ändra eldstäder, rökkana-

pel är att i byggnader

för ventilation, att i byggnader installera eller väler eller anordningar

Vattenförsörjning eller avlopp samt att i sentligt ändra anordningar för

väsentligt ändra hissar. Även byte fasadbyggnader installera eller av

byte fönstertyp och ytter-

beklädnad eller taktäckningsmaterial samt av

dörrar bör ingå i begreppet ändring.

och enligt min

De exempel på ändringsåtgärder som anges ovan som

i huvudsak tre olika slag. mening kräver viss samhällsreglering är av

ingrepp i byggnads konstruktion som Den första typen av åtgärder är en

förändra byggnads bärighet. Den andra typen av åtgärder är

bl.a. kan en

förändrad planlösning och olika typer av sådana som innebär avsevärt

ändringar i olika anordningar. Dessa åtgärder påinstallationer eller nya

funktion. Den tredje typen åtgärder är sådana verkar en byggnads av

inre och yttre utseende, exempelvis byte av

påverkar byggnadens

som

fasadbeklädnad eller byte av fönstertyp.

Med från vad bör med ändring av en

utgångspunkt som anges ovan

byggnads konstruktion,

byggnad avses en åtgärd som förändrar en

Samhållskraven bör liksom för nybyggnad i eller utseende. -

funktion -

på sådant sätt att de så långt möj-

tillämpningsföreskrifter uttryckas ett

ligt kan bestyrkas på ett entydigt sätt för enskilt När det

ett projekt. gäller varsamhetsaspektema vid ändringar byggnader, det vidare

av är ytterst angeläget att kommunerna i detaljplaner, områdesbestämmelser och kulturmiljöprogram preciserar kraven på ett sätt gör dem förutsesom bara för fastighetsägarna. Denna fråga kommer utvecklas att närmare i utredningens fortsatta arbete rörande kulturmiljöfrågoma i fysisk planering.

3.3.4 Tillsynen och kontrollen

Förslag: Ett från tillståndsprövningen fristående tillsyns- och kontroll-

förfarande införs rörande de tekniska egenskapskraven på

byggnader och andra anläggningar.

Byggherren det fulla ansvaret för byggnaden samhäl-

ges att uppfyller lets krav, medan byggnadsnämnden får ett renodlat tillsynsansvar.

Förfarandet inleds med anmälan byggamnälan från

en byggherren. En sådan anmälan till byggnadsnämnden är obligatorisk före påbörjan-

det av byggnadsarbetena. Den efterföljande kontrollen skall dock

anpassas till det enskilda projektets art och komplexitet, förtillverkningsgra-

den, annan myndighetskontroll samt byggherrens kompetens och egna kontrollsystem.

Vid ett samrådsmöte mellan byggnadsnämnden byggherren och samt dennes entreprenörer mfl. skall diskuteras bl.a. hur samhällskraven skall bestyrkas för projektet. Ett sådant samråd kan undvaras vid mycket enkla projekt eller där t.ex. samhällskraven bevakas av annan myndighet. Vid samrådet eller snarast möjligt därefter skall byggnadsnämnden, om det inte är obehövligt, godkänna kvalitetsplan för arbetena, en som anger vilken kontroll skall utföras. Kontrollen skall i huvudm.m. som sak utövas dokumenterad egenkontroll eller fristående genom av sak-

kunnig. Övergångsvis bör dock även byggnadsnämndsbesiktningar

kunna användas.

När arbetena slutförts, skall byggnadsnämnden lämna slutgodkän-

ett nande under förutsättning att det kan antas att samhällskraven

uppfyllts. Denna prövning grundas normalt på byggnadsnämndens uppföljning av

kvalitetsplanen. Byggnaden skall inte användas förrän sådant godkännande lämnats, inte byggnadsnämnden särskilt det.

om medger

på rad brister i PBL:s nuvarande kon-

Jag har i det föregående pekat en tekniska egenskapskraven på byggnader och

trollsystem rörande de

andra anläggningar, bl.a.

både från moderna svenska principer och EG:s helhetsavvikelsema provning och kontroll 2.3, 3.1 och 3.3.1,

syn avsnitt

tillståndsgivning och kontroll avsnitt 3.3.1,

sammanblandningen av -

mellan lokaliseringsfrågan och de tekniska den ologiska kopplingen

egenskapskraven avsnitt 1,

mellan kommunala och statliga krav på

den otydliga gränsdragningen

byggnader avsnitt 3.1 och 3.3.1,

ansvarsförhållandena mellan byggnadsnämnden och byggde oklara herren avsnitt 3.3.1,

mellan byggnadsnämndemas kontroll och

den bristande samordningen

hand kontroll, även konkontroll, i första byggherrens men annan annan

troll avsnitt 2.3 och 3.3.1,

incitamentet till kostnadsbesparingar avsnitt 2.2.1, 2.2.2 det bristande -

och 3.3.1,

säkerställa god kvalitet i byggandet avsnitt 2.2.1. oförmågan att en vad tidigare anfört framgår vidare att ett nytt kontrollsystem,

Av jag

förutom rätta till ovannämnda brister, bör att

konkurrens i kvalitetshöjande och kostnadsbesparande syfte

stimulera -

avsnitt 2.2.1,

friare kommunal förvaltning med möjligheter till privatiunderlätta en vissa uppgifter avsnitt 2.2.2 och 3.3.1, sering av

stödja beställarens och förvaltarens roll avsnitt 2.2, industrialisering och teknisk utveckling avsnitt 2.2. l. stimulera också framhållit att ett ökat överförande av ansvar

Jag har tidigare

samliällskraven och ett flexibelt kon-

byggherren för att uppfylla mer

exakta och mätbara samhällskrav samt att samhäl-

trollsystem förutsätter

i dag på vilket sätt bestyrkande skall let i större utsträckning än anger

ske avsnitt 3.3.1.

direktiven bör de förändringar jag föreslår inte Såsom framhålls i som

det garantera att väsentliga allmänna leda till försämringar när gäller att

hälsa och säkerhet, naturresurshushåll-

krav uppfylls i byggandet såsom

för med nedsatt rörelse- eller orientening och tillgänglighet personer

ringsförmåga.

alla de nämnda kraven förutsätts i vissa För att kunna tillgodose nu

omfattande förändring nuvarande regelsystem. avseenden en ganska av

Det är då viktigt att komma ihåg att övergången till

ett nytt kontrollsys-

tem, som förutsätter att byggherren tar ett större kräver inte ansvar, ett

ringa utvecklingsarbete både hos myndigheter och byggföretag när det

t.ex. gäller att ta fram och hantera bl.a. kvalitetssäkringssystem och att utforma precisa och mätbara myndighetsföreskrifter. Vidare måste beaktas att byggherrama har mycket olika

kompetens och

förutsättningar att ta ett ökat ansvar och att byggnadsarbetenas karaktär också varierar starkt från exempelvis den enskilde uppför enkelt som ett fritidshus sig själv till det byggföretaget stora som uppför ett nytt affärs- och kontorskomplex i storstads en centrum. I detta sammanhang vill jag också ta vissa förhands-

upp förslag om bedömning i arbetsmiljöfrågor lämnas i från

som en utredning Arbetarskyddsstyrelsen, daterad den 4 maj 1992. Som jag nämnde i inledningen avsnitt 1.l har denna utredning överlämnats till Plan- och byggutredningen för vidare överväganden. De tekniska egenskapskraven på byggnader och innefat-

anläggningar tar bl. a. krav på god arbetsmiljö. Bevakningen en av arbetsmiljökravet

sker idag bl.a. inom för bygglovsförfarandet. Dessutom

ramen stadgas i

nuvarande 8 kap. 30 § PBL att bygglov arbetslokaler som avser eller personalrum där arbetstagare skall utföra arbete för

arbetsgivares räkning får lämnas endast yrkesinspektionen sig

om yttrat över åtgärdens lämplighet från arbetsmiljösynpunkt. Av yttrandet skall vidare

framgå att skyddsombud, skyddskommitté eller arbetstagarorganisation har fått

tillfälle att yttra sig över ansökningen. Det sistnämnda kravet liksom kravet i 30 § andra stycket på motsvarande yttrande

ett rörande tillfälliga

personalbostäder utgör kontroll - en av att arbetstagarna genom sina representanter har hañ möjlighet att lämna synpunkter

byggnadsåtgär-

dema.

Arbetarskyddsstyrelsen föreslår i sin utredning bl.a. att kravet på

ytt-

rande från yrkesinspektionen upphävs. Kontrollen av att arbetstagarna

genom sina representanter har haft möjlighet lämna att sina synpunkter föreslås dock upprätthållas krav från

genom ett att intyg skyddsombud, skyddskommitté eller organisation företräder arbetstagarna skall

som ges till byggnadsnämnden tillsammans med

bygglovsansökan. l utredningen anges följande huvudsakliga skäl för förslagen:

Ett arbetsmiljöansvar vid projekteringen har införts i 3 - kap. 13 § ar-

betsmiljölagen 1977:1160 och yrkesinspektionens tillsyn inriktas

mot en mer systemkontrollerande tillsyn.

kontrollerande rollen för tillsynsmyndighetema skall stärkas på Den bekostnad den konsultativa rollen. av Det ökade byggherreansvaret enligt PBL. -

Slutsatser och förslag

De överväganden rörande tillsyns- och kontrollsystemet som närrmts

har lett mig till följande slutsatser. ovan i vid mening och de till denna knutna kom-

Lokaliseringsprövningen

munala kraven på bebyggelsen bör skiljas från de statliga kraven på att

skall uppfylla vissa väsentliga allmänna krav i tekniskt avse-

byggnader

sistnämnda krav bör så utformade att byggherren så ende. Dessa vara långt själv rätt kan tolka deras innebörd och själv har möjlighet

möjligt

han dem. Samtidigt bör de utfonnade så att kontrollera om uppfyllt vara

de vilka egenskaper byggnad skall ha, utan att

att anger funktioner en

föreskriva vilket sätt dessa egenskaper skall uppnås. Byggherren

på

ha frihet välja metod att uppfylla kraven för att kunna

måste nämligen att

honom ekonomiskt och konstruktivt mest optimala tek-

utnyttja den för

finns inte heller något statligt intresse att alla niska lösningen. Det av tekniskt utförs på sätt. Det viktiga är att de inte är

byggnader samma

till exempelvis hälsa och säkerhet, oavsett hur de farliga med hänsyn

utförts rent tekniskt. sanktionen, byggherre inte uppfyller de före-

Den naturliga om en

att han inte får ta byggnaden i bruk.

skrivna egenskapskraven, är

Utifrån dessa förutsättningar bör myndigheternas tillsyn över byggan-

på kontroll byggnader uppfyller de föreskrivna egendet ut en av om innan de i bruk. Av praktiska skäl kan dock en sådan

skapskraven tas

kontroll inte fullständig. Detta är inte heller behövligt, eftersom vara

med myndighetstillsynen inte kan att garantera att byggnaden syftet vara

de föreskrivna egenskaperna. Här måste det liksom på andra omhar tillsynen är så omfattande och effektiv råden vara tillräckligt att pass inte finner det lönsamt att försöka undandra sig att upp-

att byggherrama

Kontrollen skall med andra ord så omfattande att fylla kraven. vara

goda grunder kan anta att byggherren följer gällande myndigheterna på

Kontrollen måste givetvis också prioriteras till de mest angelägna

regler.

allmän synpunkt och till sådana projekt där det är mest ange-

frågorna ur

läget noggrannt följa samhällskraven. att mer upp

En sådan myndighetskontroll kan utformas på olika sätt. En grundförutsättning är dock alltid att byggnadsnämnden får kännedom om

byggnadsprojektet. Byggherren bör alltså ha skyldighet anmäla

att byggnadsarbetena till nämnden innan de påbörjas. I den av mig föreslagna lydelsen 9 kap. 2 § PBL och nya av i specialmotiveringen till denna paragraf redovisas för vilka byggnadsarbeten som byggherren skall skyldig att göra sådan bygganmälan. vara en Där framgår bl.a. att vissa åtgärder idag är bygglovsfria kommer bli som att föremål för anmälan. Detta gäller uppförande, tillbyggnad och väsentliga ändringar av ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring i områden utanför detaljplan vissa väsentliga ändsamt ringar i en- eller tvåbostadshus i områden utanför och

detaljplan som

inte ingår i samlad bebyggelse. Som jag anfört i avsnitt 3.1 ovan anser jag att dessa undantag är ologiska och följd en av den i dag olyckliga kopplingen mellan lokaliseringsfrågan och de tekniska egenskapskraven. Jag finner därför inte skäl att utesluta dessa byggnadsåtgärder från anmälningsplikt. Som jag nämnt måste dock den efterföljande konovan trollen anpassas till projektets art och omfattning. Kontrollen skall givetvis inte göras omfattande än omständigheterna kräver. mer Projektets lokalisering är givetvis av visst intresse i detta sammanhang, vad t.ex.

gäller brandskyddskrav. Den efterföljande kontrollen från

kommunen kan nedbringas eller helt undvaras tillräcklig kontroll om görs av andra myndigheter eller Kontrollen ekonomibyggnader bör organ. av exempelvis till den byggnadstekniska kontroll för anpassas som närvarande utförs länsstyrelsemas lantbruksenheter. av I samband med bygganmälan bör byggnadsnämnden få den redovisning av byggnadsprojektet nämnden behöver för kunna som att preliininärt bedöma behovet kontroll. I enklare fall av kan det räcka med en muntlig redovisning och enkel skiss. I komplicerade fall behövs en mer en mer omfattande dokumentation. En förutsättning för att byggnadsnämnden skall kunna bedöma behovet av egna kontrollinsatser är vidare att nämnden får kännedom om vilken kontroll byggherren själv utövar t.ex. via en entreprenör samt vilken kontroll utövas andra myndigheter eller som av organ. Liksom idag bör gälla att byggnadsarbetena inte får påbörjas förrän

bevis byggfelsförsäkring företetts för om byggnadsnämnden, om sådan försäkring krävs enligt lagen 1993:320 byggfelsförsäkring.

om I enlig-

het med Arbetarskyddsstyrelsens förslag bör som förutsättning för

sina representanter har byggstart också krävas att arbetstagarna genom

rör arbetslokaler, fått tillfälle att yttra sig över byggnadsåtgärder som

Dessa frågor bör det

och vissa tillfälliga personalbostäder. personalrum

bevaka i samband med att bygganmälan

åvila byggnadsnämnden att

Jag delar Arbetarskyddsstyrelsen uppfattning att görs för projektet.

från yrkesinspektionen bör upphävas.

dagens krav på yttrande

bör dock vid behov kallas till byggsamråd se

Yrkesinspektionen

nedan.

enkel beskaffenhet, hanteras kontrollfrågoma Om projektet inte är av

vid personligt Sammanträffande mellan byggnadsnämndens

lämpligen ett

och andra berörda vid behov yrkesinspektio-

tjänstemän, byggherren

Vid sådant sammanträde kan man diskutera byggnadsföretaget nen. ett

behovet kontroll olika åtgärder och etapper ur olika aspekter samt av av

kontrollinsatser. Eftersom det samordningen olika aktörers samt av

behov från byggherrens sida att få bl.a. byggnadsinockså kan finnas ett

frågor angående byggets utförande, bör ett

spektionens på vissa

syn

kallas samrådsmöte. Det antyder också sådant sammanträde lämpligen

allmänt har enligt ll kap. l §

den skyldighet som byggnadsnänmden

råd och upplysningar han behöver. Det PBL att lämna en byggande som

upplysa byggherren om projektet

bör också åvila byggnadsnämnden att

Detta är speciellt viktigt i

fordrar tillstånd någon annan myndighet. av

eftersom många projekt inte kommer att mig föreslagna systemet, det av

Byggnadsnämndens besked ha föregåtts av en byggtillståndsprövning.

formella eller bindande beslut. Om och upplysningar innebär inte några

beaktar nämndens besked, riskerar han dock ett senare

byggherren inte

med bindande förhandsbesked från byggnads-

ingripande. Ett system

min mening inte förenligt med ett renodlat byggherrenämnden är enligt

ansvar.

uppgift att vid behov kalla till sam-

Det bör vara byggradsnämndens

föregås förberedande skriltväxling rådsmöte. Mötet kan givetvis av en

också kunna delas i flera kring olika frågor och det bör naturligtvis upp

sagts, kan ha ett behov av olika möten. Eftersom byggherren, som nyss

besked och sådana kan behövas på ett

att få vissa av byggnadsnämnden

också kunna initiera ett samrådsmöte re-

tidigt stadium, bör byggherren

han anmält förestående påbörjande av ett bygge. dan innan ett

ske i tid före byggstart så att kon- Samrådsmötet bör lämpligast god

Byggherren bör också ha ett in-

trollen kan organiseras på lämpligt sätt.

tresse av att samrådet sker så tidigt möjligt så förutsättningarna som att

för byggarbetena klarläggs i god tid.

För att byggnadsnämndens tillsyn skall bli effektiv, krävs det att

nämnden och byggherren i god tid överenskommer vilka kontroller som

skall utföras under byggarbetenas gång och på vilket sätt nämnden eljest

vill bekräftat att egenskapskraven uppfylls. Detta kan åstadkommas

genom att byggnadsnämnden i anslutning till samrådsmötet godkänner

en kvalitetsplan för projektet. Det bör ankomna på

byggherren att lämna

förslag på en sådan plan. Av kvalitetsplanen bör bl.a. framgå vilka be-

siktningsintyg nämnden skall tillställas och vilka besiktningar nämnden i

förekommande fall själv skall Om göra. man bortser från utstakningen

av byggnaden, som bör utföras nämndens i de fall

genom försorg bygg-

nadens exakta läge samhällsintresse är ett att bevaka, bör utgångspunk-

ten vara att byggnadsnämnden skall godta sådan kontroll

som byggher-

ren själv låter utföra del i

som en ett kvalitetssäkringssystem eller ett

kontraktsförhållande såvida nämnden inte har

anledning att ifrågasätta

kvaliteten på den kontrollen. Skäl kvaliteten

att ifrågasätta

bör bara i re-

na undantagsfall föreligga, kontrollen utförs om genom en vederbörligen

certifierad eller certifierat eller person organ ett certifierat kontroll-

system. I de fall byggherren föredrar låta byggnadsnämnden att själv

utföra kontroller, bör byggnadsnämnden avgift för detta ta ut enligt en

taxa som motsvarar den verkliga kostnaden. På sikt bör övervägas att

helt ta bort byggnadsnämndsbesiktningar

som medel att bestyrka att de

tekniska kraven uppfylls, eftersom det angeläget är att myndighetsrollen

renodlas. Erforderliga besiktningar bör därför i framtiden utföras friav

stående personer och företag har kompetens som en och ett oberoende

som gör dem lämpliga för sådana uppgifter. Detta förutsätter dock att

det inom landet finns tillräckligt många sådana personer och företag.

Möjligheten att använda byggnadsnämndsbesiktningar

som normala be-

styrkanden samhällskraven bör inom av omprövas ett par år.

Som jag tidigare nämnt är det angeläget att Boverkets byggregler i

högre grad än vad gäller för närvarande på vilket som anger sätt bestyr-

kanden skall ske de av byggnadstekniska egenskapskraven. Dessa

kommer då att på ett generellt plan ge en provkarta på tänkbart innehåll i

en kvalitetsplan för ett enskilt projekt. l

specialmotiveringen avsnitt 4

till den föreslagna 9 kap. 10 § PBL exempel ges på lämplig dokumenta-

tion med utgångspunkt från Boverkets till

förslag nya byggregler. Som

anmärks där måste givetvis kraven på bestyrkanden anpassas till bl.a.

enskilda och komplexitet, förtillverkningsgraden samt det projektets art

byggherrens kompetens.

ankomma på byggnadsnämnden att under byggets gång följa Det bör Om kontrollen i stor utsträckning överläm-

att kvalitetsplanen följs.

upp kan det befogat med

nats till egenkontroll eller tredjepartskontroll, vara

vid misstanke avvikelser från

besiktning av byggnadsnämnden, t.ex. om

det därvid skulle visa sig att kontrollen är bristfällig

kvalitetsplanen. Om

fylla kraven i något avseende, bör eller att byggnaden inte kommer att omedelbart frågan till diskussion med bygg-

byggnadsnämnden ta upp

ske vid samrådsmöte, där det klargörs vilka åtherren. Det kan ett nytt vidta och vilka kontroller krävs. I

gärder byggherren avser att nya som

fall bör också ha möjlighet att förbjuda att

allvarliga byggnadsnämnden

arbetena fortsätts.

till och hans kreditgivare mil. bör byggnads- Av hänsyn byggherren

de intyg ingivits och de besiktningar skett, som framgår av närrmden, när utfärda bevis att nämnden för sin del saknar an-

kvalitetsplanen, ett om

tillåta byggnaden tas i bruk. Ett sådant slutgodkänledning att inte att ikläder sig något ansvar for att nande innebär inte att byggnadsnämnden samhällets krav. Ett sådant ansvar skall endast

byggnaden uppfyller

åvila byggherren.

i kontrollsystem beskrivet slag Jag har frågat mig om man ett av nu ordning med särskilt auktoriserade ansvariga behöver ha kvar dagens därvid kommit fram till att det är än viktigare i ett arbetsledare. Jag har samhället har garantier för att det på byggherresidan sådant system att de tekniska egenskapskraven och om kon-

finns tillräcklig kunskap om

dessa krav. Nyligen har också auktorisationen av troll och provning mot arbetsledare förts från Boverket till ett fristående bolag

ansvariga över

denna bakgrund väl förenligt med ett öppet och systemet synes mot vara Kompetensmässigt bör dock kraven inriktas på certiñeringssystem. mer frågor rörande kvalitetsstyming och kvalikompetens och erfarenhet av

i bör byggnadsnämndens kon-

tetsuppföljning och personen fråga vara

i bör därför benämnas kvali-

taktperson i sådana frågor. Personen fråga

tetsansvarig. angivit slag finns det enligt min mening goda Med ett system av nu

lösa flertalet de problem jag inledningsvis anförutsättningar att av som

de moderna för provning och givit. Systemet liknar i mycket systemen sikt fullständig övergång till ett sådant kontroll och möjliggör på en vidare det klar boskillnad mellan system. Systemet innebär att görs en

lokaliseringsprövningen och egenskapskraven på byggnaderna, mellan

tillståndsgivningen och kontrollen, mellan statliga och kommunala krav samt mellan kommunens och byggherrens ansvar. Systemet gör det också möjligt att koncentrera kontrollen till

väsentliga frågor och att

samordna den med kontroll, särskilt annan byggherrens egen. Systemet är ytterst flexibelt i förhållande till olika byggherrars

kompetens och

olika byggens karaktär liksom till olika kommuners resurser. En särskild fördel är att effektiviteten hos den

offentliga byggnadskontrollen inte blir

beroende den enskilda kommunens av förmåga att själv utöva sådan kontroll samtidigt det möjliggör kommunal samverkan som när det gäller expertkunskaper. Systemet bör stimulera till hög kvalitet i

en byggandet,

till kostnadsbesparingar och till utvecklande av nya rationella metoder. Inte minst ger det ett incitament för byggbranschen utveckla att kvalitetssystem och att medverka till uppkomsten s.k.

av öppna kontrollsys-

tem. Systemet innebär slutligen inte oväsentlig

en avreglering samtidigt

som möjlighetema att hävda väsentliga allmänna intressen enligt min

mening snarare stärks än försvagas. T.ex. bör möjligheterna inom

att

ramen för kvalitetsplanen byggherren kräva bestyrkanden

av rörande väsentliga sarnhällsintressen innebära effektivare kontroll

en av tillgäng-

lighetskraven än dagens system. Som framgått innebär mitt förslag inte kommunernas ovan att byggnadsinspektion kan undvaras. Den bör dock i större kunna

utsträckning

koncentreras till uppgiften att bevaka de att väsentliga samhällsintressena i byggandet tillgodoses. Därvid bör beaktas den

även serviceskyldig-

het som byggnadsnämnden har enligt

kap. 1 och 2 §§ PBL. Kostnadsökningama för den byggande torde bli obetydliga med hänsyn till

möjligheterna att samordna de byggnadsnämnden begärda bestyrkan-

av dena med entreprenadkontrollen.

Kostnadsökningama kan dessutom

förväntas väl uppvägas lägre avgift till

av byggnadsnämnden, ett förenk-

lat förfarande och förbättrad de

en tillsyn av väsentliga egenskapskra-

ven.

4¶Specialmotivering

4.1 till om ändring i plan- och bygglagen Förslaget lag

1987:l0

har i förslaget delats i dels en

Den nuvarande bygglovsprövningen upp

lokalisering och omgivningsanpassning samt dess

prövning av projektets

dels fristående kontroll att de tekniska

planenlighet, en av

Den förstnämnda prövningen skall utmynna i

egenskapskraven uppfylls.

således bara delar det ett byggtillstånd. Ett sådant motsvarar av När begreppet bygglov förekommer i lagtexten

nuvarande bygglovet.

utbytts mot byggtillständ. Vidare har har termen bygglov genomgående

och marklov i konsekvens härmed bytts ut mot

termema rivningslov

och marktillstånd. Skälen för dessa terminologiska

rivningstillstånd

utvecklats i den allmärma motiveringen, avsnitt 3.2.1. skiften har får också inverkan på plan- och

Förändringarna i prövningssystemet

förslag till förordning ändring i plan- och

byggförordningen. Ett om

har utarbetats för att åskådliggöra änd-

byggforordningen 1987:383

ringar följer av lagförslagen.

som överensstämmer i stor utsträck-

Den föreslagna tillståndsprövningen

föregår dagens förhandsbesked. Det förening med den prövning som förhandsbesked skall upphävas. Frågan har slås därför att reglerna om behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.5.

kommer de paragrafer där endast bygglov, rivningslov I det följande

byggtillstånd, rivningstillstånd och mark-

och marklov har utbytts mot begreppet förhandsbesked har utmönstrats inte att tillständ och där kommenteras särskilt.

lkap.

3§

behandlats i den allmärma motiveringen, avsnitt 3.2.3. Förslaget har nuvarande översiktsplanen inte bindande för myndig-

Enligt regler är

föreslås det i översiktsplanen skall tas heter och enskilda. Här nu att vilka åtgärder skall kräva tillstånd. in bindande föreskrifter om som innehåll återfinns i de föreslagna bestämmelserna i 8 Regler med sådant beträffande 11 § beträffande riv-

kap. 9 och 10 byggtillstånd,

och 12 § beträffande marktillstånd.

ningstillstånd

4§

I ett tillägg har intagits erinran

en om att omfattningen av tillståndsplikten skall bestämmas avvägning mellan å sidan genom en ena önskemål om en låg nivå och å andra sidan behovet för av skydd grannars intresse och allmänna intressen. Detta har uttryckts så allmänna att och olika enskilda intressen skall beaktas vid utfardande föreskrifter av

om tillståndspliktens omfattning.

9§

I den nuvarande bestämmelsen upplyses särskilda bestämmelser om att

om byggprodukter finns i byggproduktlagen 1992:1535. Enligt försla-

get skall byggproduktlagen upphävas och ersättas med en ny lag om

tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, förutom regler

m.m., som om byggprodukter även innehåller regler tekniska egenskapskrav på om

byggnader och andra anläggningar byggnadsverk. Förevarande

paragraf har ändrats i enlighet härmed.

3 kap.

Den nuvarande underrubriken Nya byggnader har ändrats till Byggnader. Vidare har den nuvarande underrubriken Befintliga

byggna-

der fått utgå. Samtliga bestämmelser i kapitlet alltså inte bara avser nya

byggnader utan även tillbyggnader och ändringar.

3§

Paragrafen har får ett nytt innehåll. De bestämmelser finns i 3 kap. 3-8 föreslås bli

som nu upphävda. Där finns krav på byggnader rörande energi- och vattenhushållning, bär-

förmåga, stadga, beständighet och hållfasthet, olycksfalls- och brand-

skydd, hygien, arbetsmiljö, inomhusklimat utförande med samt hänsyn

till reparations-, underhålls- och driñsekonomi. Dessa krav överensstämmer i stort med de väsentliga krav finns sex som upptagna i EG:s

byggproduktdirektiv och i den nuvarande byggproduktlagen och de fö-

reslås ersättas med hänvisning till den lagen tekniska en nya om egen-

skapskrav på byggnadsverk, I 3 kap. PBL finns dessutom krav i

m.m. fråga om lämplighet för avsett ändamål 5 §, möjlighet till trevnad 5 § samt tillgänglighet och användbarhet för med nedsatt personer rörelse- eller orienteringsfönnåga 7 §. Motsvarighet till kravet på till-

och vissa grundläggande föreskrifter lämplighet för avsett

gänglighet om

ändamål återfinns i förslaget till lag tekniska krav på byggnadsverk, om finns det inte någon motsvarighet till trevnadskravet till Däremot m.m. inte innefattas i grundläggande hälso- och hygienkrav, i den del detta fall det innefattas i den lagens krav rörande hygien och hälsa. vilket nya förevarande paragraf föreskrivs att byggnader skall uppfylla de tek- I i 3 § i den lagen om tekniska egenniska egenskapskrav som anges nya byggnadsverk, Bestämmelserna i den lagen omfattas

skapskrav på m.m.

därmed förfarande- och tillsynsreglema i 8-10 kap. PBL. bl.a. av

10§

Ändringama har behandlats i den allmänna motiveringen, huvudsakligen

i avsnitt 3.3.3. nuvarande stycket bestämmelser i fråga varsamhet I det första ges om

vid tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad.

föranledd ombyggnader och andra ändringar förts

Ändringen är av att

under begreppet ändring, vilket framgår av andra stycket. samman nuvarande 11 definition be- I andra stycket, som ersätter ges en av ändring. Med ändring åtgärd som förändrar en bygggreppet avses en nads konstruktion, funktion eller utseende. Med ändring av en byggnads konstruktion åtgärder förändrar egenskaperna hos en byggmenas som nads bärande delar. Med ändring av en byggnads funktion avses och olika installationer eller ändringar i förändrad planlösning typer av

olika anordningar möjliggör icke oväsentlig förändring av

som en

byggnadens användning eller lämplighet för sin användning mot

de föreskrivna tekniska egenskaperna. Båda dessa slag av

bakgrund av

alltså i första hand åtgärder i de nya ändringar gäller som anges bestämmelserna i 9 kap. 2 § första stycket 3-6. Med ändring av en utseende slutligen sådana åtgärder avseende en

byggnads menas

i den bestämmelsen i 8 kap. 1 § första byggnads yttre som omnämns nya alltså omfärgning byggnad, byte fasadbeklädnad eller

stycket av av taktäckningsmaterial och andra ändringar byggnader som väsentligt

av ändrar eller inre karaktär. Till det sistnämnda slaget av

byggnadens yttre

ändringar kan t.ex. höra byte fönstertyp eller typ av ytterdörr samt av trapphus vid installation hiss. Det bör emellertid

ombyggnad av av ändring byggnad inte bara innefattar åtgärder uppmärksammas att av en

enligt den föreslagna 9 kap. 2 Enligt den

som är anmälningspliktiga

bestämmelsen i 3 kap.11 § skall nämligen kraven i 2 och 10 nya

tillämpas i skälig utsträckning på åtgärder får vidtas

som utan

bygganmälan.

I paragrafens andra fjärde stycken finns för närvarande bestämmel- -

ser med kompletterande krav beträffande tillbyggnader, ombyggnader

och andra ändringar. Där kraven i 1-8 skall anges att uppfyllas i varierande utsträckning. Av kommentaren till 3 § framgår bestämmelatt serna i 3-8 upphävs och att motsvarigheter till huvuddelen av bestämmelserna tas i lag tekniska

en ny om egenskapskrav på bygg-

nadsverk, I den lagen och i med stöd lagen utfärdade föreskrifm.m. av ter anges i vilken utsträckning de i lagen uppställda tekniska

egenskapskraven skall uppfyllas vid ändring byggnad. Några särskilda

av regler för tillbyggnad behövs däremot inte. Där gäller krav vid samma som uppförande av en ny byggnad. I det nuvarande andra stycket hänvisas också till Även 1 och 2 §§. kraven i dessa bestämmelser skall alltså uppfyllas i varierande utsträck-

ning vid tillbyggnad, ombyggnad och ändring. För närvarande

annan är reglerna i 1 och 2 direkt tillämpliga enbart på byggnader. Enligt nya förslaget blir de den ändrade rubriken generellt tillämpliga på genom

byggnader. Kraven gäller alltså även vid tillbyggnader och ändringar.

Om åtgärderna får vidtas utan bygganmälan behöver dock kraven, som

nämnts, bara uppfyllas i skälig utsträckning.

Enligt nuvarande tredje och fjärde styckena får kraven i l-8 modifieras under vissa omständigheter. Således kan kommunen

enligt tredje

stycket i detaljplan eller områdesbestämmelser ställa krav lägre och enligt fjärde stycket skall vid tillämpningen kravbestämmelsema hänsyn av tas till byggnadens förutsättningar. Dessa modifikationer torde dock uteslutande avse kraven i 3-8 §§. Någon motsvarighet till dessa be-

stämmelser med tillämpning på kraven i 1 och 2 finns det alltså inte

något behov av. Bestämmelserna i de nuvarande andra fjärde styckena har därför upphävts.

11§

Det nuvarande innehållet i paragrafen har med bestämmelser ersatts i 10 § andra stycket. Innehållet i paragrafen motsvarar i viss den

utsträckning

nuvarande bestämmelsen i 3 kap. 9 § andra stycket. Den bestämnya melsen innebär att kravnivån sänks for åtgärder med

byggnader som får

vidtas utan bygganmälan enligt 9 kap. 2 De krav sålunda som modiñeras enligt bestämmelsen är kraven i l och 2 varsamhetskravet samt

de krav flyttas till den lagen teki 10 Beträffande som över nya om

på byggnadsverk, föreslås regel i den laniska egenskapskrav m.m. en eller den myndighet regeringen bestämmer

gen om att regeringen som få meddela föreskrifter i vilken utsträckning kraven skall vara skall om

uppfyllda vid bl.a. åtgärder inte kräver bygganmälan.

som

13§

nuvarande paragrafens två första meningar i

Enligt den lydelsen av

skall kraven i 3-7 iakttas vid underhåll. Dessa krav

första stycket flyttas till lagen tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

över om båda meningarna har därför utgått. Den resterande delen av De paragrafen är oförändrad.

14§

närvarande skiljs i paragrafen mellan anläggningar som kräver För andra Eftersom kravnivåema enligt förelig-

bygglov och anläggningar.

gande förslag inte anknyts till förekomsten av krav på byggtillstånd utan har reglerna i l-13 kunnat göras dii stället till krav på bygganmälan Att skilda kravnivåer gäller för anmäl-

rekt tillämpliga anläggningar. och icke anmälningspliktiga anläggningar framgår av 11 ningspliktiga

1a§

i andra stycket är föranledda dels ändringen i 3 kap. 10

Ändringama av

dels bygglovet i tillstånd och anmälan.

§ andra stycket, uppdelningen av

4kap.

1a§

Den har behandlats i den allmänna motiveringen, av-

Paragrafen är ny.

snitt 3.2.3. har den ändringen att bindande föreskrifter skall få I 1 kap. 3 § gjorts i fråga åtgärder skall kräva tillstånd. Här i översiktsplanen om som ges

i planen får tas regler tillståndspliktens omfattning preciseras att om

och 10 avseende byggtillstånd, samt 11 § andra

enligt 8 kap. 9 rivningstillstånd och 12 § tredje stycket avseende

stycket avseende marktillstånd.

Skap.

2a§

Paragrafen är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.2. Enligt 7 § får i detaljplanen meddelas bestämmelser i vad mån åtom gärder kräver tillstånd enligt bestämmelserna i 8 kap. Om dessa

möjlig-

heter inte utnyttjas, kommer lagens regler krav på tillstånd bli tillom att

lämpliga inom detaljplaneområdet. Enligt förevarande paragraf skall

emellertid även i sådana fall i planen i vad mån åtgärder inom anges planområdet kräver tillstånd. Självfallet behöver lagens regler därvid inte upprepas, utan det räcker med att det att lagens regler i 8 anges kap.

är tillämpliga.

Huvudsyftet med paragrafen är att till stånd öppen i

en redovisning

planen av tillståndspliktens omfattning. Bestämmelsen kompletteras

att det enligt 26 § andra stycket i planbeskrivningen skall ske redo-

visning av de överväganden legat till grund för tillståndspliktens

som

omfattning.

7 §

Första stycket l har ändrats konsekvens att 8 kap. har som en av ersatts av ett helt nytt kapitel. En ändring har vidare vidtagits i första stycket Enligt denna punkt i

dess gällande lydelse får ombyggnadsbestämmelser enligt nuvarande 3

kap. 10 § tredje stycket meddelas. I sistnämnda bestämmelse komges munen rätt att sänka kraven vid ombyggnad under förutsättning att be-

byggelsen inom området får långsiktigt godtagbara egenskaper. Enligt

förslaget upphävs bestämmelsen i 3 kap. 10 § tredje stycket. En bestämmelse av motsvarande slag skall dock finnas i föreskrifter skall som

utfärdas med stöd den föreslagna lagen tekniska egenskapskrav

av om på byggnadsverk, m.m. Den bestämmelsen skall emellertid ändring, avse eftersom det nuvarande ombyggnadsbegreppet föreslås uppgå i det vidare begreppet ändring. Punkten 4 ändras konsekvens de som en av nu

redovisade ändringarna.

16§

Lovpliktens omfattning kan för närvarande varieras beslut i genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Enligt förslaget skall det bli

tillståndsplikten utanför detaljplaneområden i möjligt att reglera I enlighet med vad har utvecklats i den allmänna översiktsplanen. som motiveringen, avsnitt 3.2.3, saknas behov att kunna besluta om av i områdesbestämmelser. Punkten 1 i paragrafen har därför samma frågor upphävts. 4 har ändring företagits slag som i 5 kap. 7 § I punkten en av samma första Det hänvisas till kommentaren under den paragrafen.

stycket

26§

finns bestämmelser vad skall redovisas i planbe- I andra stycket om som tillagts redovisning även skall ske för de skrivningen. Här har att en legat till grund för tillståndspliktens omfattning inom överväganden som sådan redovisning skall ske oavsett det har

planområdet. En om

bestämmelser avviker från kraven i 8 kap. eller inte. meddelats som

6 kap.

24§

andra stycket har kommunen under vissa förutsättningar rätt att Enligt utgång lösa mark inte har bebyggts i hu-

efter genomförandetidens som

överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock vudsaklig det finns kan tas i anspråk. Här avses fall inte så länge ett bygglov som har meddelats i slutet genomförandetiden. Ordet bygglov

när bygglov av har bytts ut mot byggtillstånd.

Enligt 8 kap. 4 § får kommunen besluta att tillstånd inte krävs för t.ex. för genomförande detaljplan. Något hinder åtgärder som behövs av en sådan tillståndsbefrielse kommer att gälla även efter genomfömot att randetidens utgång finns inte. Enligt förevarande paragraf är kommunen oförhindrad lösa mark efter genomförandetidens utgång emellertid att tillståndsbefrielsen. Om fastighetsägaren vill skydda sig mot en såtrots dan konsekvens, kan han ansöka tillstånd enligt 8 kap. 27 om

8 kap.

Åtgärder kräver byggtillstånd

som Områden med detaljplan

1 § Förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.2. I paragrafen finns bestämmelser krav på byggtillstånd inom områom den med detaljplan. Punkterna I-4 rör byggnader, medan punkten 5 rör skyltar eller ljusanordningar. Punktema l-3 är hämtade från nuvarande 8 kap. 1 § första stycket 1-3 och punkterna 4 och 5 från 3 första § stycket 1 och

Tillståndsprövningen beträffande åtgärder inom detaljplaneområden

skall enligt förslaget i huvudsak frågan åtgärden

avse om överensstäm-

mer med detaljplanen och uppfyller de krav i 3 kap. som rör byggnadens närmare placering och utfomming i yttre hänseende. Frågan byggna-

om den uppfyller de i den föreslagna bestämmelsen i 3 3 § nänmda

kap.

tekniska egenskapskraven bestyrks inom för den tekniska ramen kontrollen. Denna hänför sig alltså i till

princip byggnadens inre egenskaper.

De krav på bygglov som nu finns upptagna under punkterna 4-6 i 8 kap. l § första stycket åtgärder i fortsättningen bara skall bli avser som föremål för teknisk kontroll och har alltså inte fått någon motsvarighet här. Punkten 5a kan dock förtjäna kommentar. Där finns en krav på bygglov för att installera eller väsentligt ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp i byggnader eller inom Av den nänmda tomter.

principiella uppdelningen mellan tillståndsprövning och teknisk kontroll

skulle följa att anläggningarna till den del de förläggs utanför

byggnaden

skulle omfattas av tillståndskrav medan de i övrigt bara skulle bli föremål för teknisk kontroll. Några skäl för sådan skillnad i

en behandlingen

av anläggningarna finns inte. Anläggningar detta slag har därför, av oavsett läge, hänförts till åtgärder bara skall kräva bygganmälan som en

med efterföljande kontroll. Även ekonomibyggnader för jordbnrk, skogsbruk eller därmed jäm-

förlig näring omfattas tillståndsplikt, vilket överensstämmer med vad av

som gäller i dag inom detaljplaneområden.

Punkten 4 är, nämnts, i sak hämtad från nuvarande 8 som kap. 3 § första stycket Där föreskrivs bygglovsplikt för ändringar som avsevärt påverkar byggnadens yttre. Här har regeln i stället formulerats i överensstämmelse med den nuvarande bestämmelsen i 8 kap 4 § första

stycket där det görs undantag från bygglovsplikt för omfärgning

som inte väsentligt ändrar byggnadens karaktär. Sistnämnda

formulering är

avsedd att ge ett något större utrymme för ändringar

utan bygglov än

första Här är emellertid inte avsikten att

formuleringen i 3 § stycket

enligt 8 kap. 3 § första stycket 1 den nuvarande nivån för bygglovsplikt

få till stånd nyanserad begenerellt skall sänkas utan närmast att en mer

dömning av tillståndsplikten.

påverkar utseendet innebär oña Ändring en byggnad som avsevärt av

förändras. Så behöver emellertid inte alltid att även byggnadens karaktär

torde i många fall kunna utsättas for ganska stora vara fallet. Byggnader

karaktären förändras. Å andra sidan kan en bygg-

förändringar utan att

kvaliteter från kulturhistorska eller estetiska syn-

nad med påtagliga

förändringar innan karaktären förändras.

punkter tåla endast begränsade huvudregeln i 8 kap. 3 § första stycket 1

I förhållande till den gällande

föreslagna bestämmelsen både minskning och innebär således den här en

Förslaget medför att den särskilda regeln i

ökning av tillståndsplikten.

för eller tvåbostadshus har kunnat utgå. 8 kap. 4 § första stycket 3 en-

2§

nuvarande 8 kap. 2 Andra stycket har här Bestämmelserna motsvarar

för att det skall bli lättläst.

omredigerats mer

3§

de nuvarande bestämmelserna i 8 kap. 4 § första

Paragrafen motsvarar

till punkterna l och 2 i den nämnda

stycket 4-6. Någon motsvarighet

med, eftersom dessa punkter avser inre åtgär-

paragrafen har inte tagits

skall bli föremål for teknisk kontroll.

der enligt förslaget bara

som

finns här heller inte någon motsvarighet till 4 § första stycket Vidare

omfärgning. Skälet härtill har utvecklats under l som rör

första stycket talas eller tvåbostadshus I nuvarande 8 kap. 4 § om en-

hörande fristående uthus, och andra mindre byggnaoch till dem garage

Med denna fonnulering synes det oklart

der komplementbyggnader.

det bara är andra

vad skall avses med komplementbyggnader, om

som

eller det samtliga uppräknade byggnader. Här

mindre byggnader om är

så det inte skall råda någon tvekan har bestämmelsen formulerats om att

vad avses med komplementbyggnader.

om som

4§

i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.2. Förslaget har behandlats

En viss motsvarighet till bestämmelsen i första stycket finns i 8 nu kap. 5 Möjligheterna att undanta åtgärder från

tillståndsplikt har

emellertid här utvidgats till att omfatta samtliga åtgärder som är till-

ståndspliktiga enligt l och 2 §§. Avsikten är kommunen i

att detaljplan

skall kunna besluta i första hand tillstånd inte skall att krävas för åtgär-

der som behövs för genomförande planen. av

I vissa fall kan detaljplan så detaljerad

en vara att det inte återstår så

många frågor att pröva inom för den

ramen föreslagna tillståndspröv-

ningen. I detaljplanen kan då beslutas det inte skall krävas att tillstånd

för utförande de åtgärder behövs för genomförande av som av planen.

Det är emellertid inte nödvändig förutsättning en att detaljplanen har

en långtgående detaljering för att beslut tillståndsbefrielse skall om kunna meddelas. Önskemål kunna befria att från krav på tillstånd bör

inte styra detaljeringsgraden. En mindre detaljerad reglering i planer-

na än i dag är från många synpunkter önskvärd. I beslut befrielse om från krav på tillstånd skall därför kunna en precisering ske av de till-

ståndsbeñiade åtgärderna. I bestämmelse tillståndsbefrielse en om kan

ges en beskrivning av de åtgärder får utföras utan tillstånd. Om fassom

tighetsägaren vill avvika från sådana bestämmelser, blir han tvungen att

ansöka om tillstånd.

En precisering i detaljplanen skall kunna ske inte bara för av sättet

utförande åtgärderna utan den tid under av även av vilken de får utföras

utan tillstånd. Vanligen torde det vara lämpligt att låta tiden för till-

såndsbefrielse sammanfalla med genomförandetiden.

När det gäller begynnelsetidpunkten finns

anledning att uppmärk-

samma bestämmelsen i 8 kap. 14 § första stycket 1 enligt vilken det för-

hållandet att genomförandetiden inte börjat löpa utgör hinder mot att

byggtillstånd lämnas. Denna bestämmelse bör sammanställas med be-

stämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket, medger som att olika genomfö-

randetider kan bestämmas för skilda områden detaljplanen. av Det

främsta skälet för bestämmande olika genomförandetider av torde vara önskemålet att kunna styra genomförandet i tiden, således att kunna

styra utbyggnaden i etapper. Om det finns anledning kunna att styra ge-

nomförandet i tiden bör alltså tillses att tidpunkten för tillståndsbeñielse

skjuts till dess genomförandetiden upp börjar löpa.

Någon slutpunkt i tiden för beslut befrielse om från krav på tillstånd

har inte angetts i paragrafen. Den tidsgränsen yttersta bör naturligen vara utgången av genomförandetiden. Någon anledning i lag att sätta upp

tider för tillståndsbeñielse har dock inte ansetts föspärr mot längre en

inte heller någon minirnigräns i tidshänsereligga. I paragrafen sätts upp

ende.

finner för lång tid har bestämts för tillståndsbe- Om kommunen att en

hinder bestämmelsen i 5 kap. ll § första frielse torde planen, utan av

under genomförandetiden. Frihet från krav stycket, kunna ändras även

inte betraktas rättighet i den mening på tillstånd kan nämligen som en

i den nämnda bestämmelsen 199091 :146 s. 45. som avses se prop.

andra stycket gäller vissa begränsningar i möjligheterna att

Enligt

befrielse från krav på tillstånd. Om detaljplanen lämmeddela beslut om

olika vid genomförandet och frågan hur stort svängrum för lösningar nar

i betydelse för sakägare och andra

genomförandet sker mer detalj är av

och för staten, krävs för beslut om beintressenter i omgivningen även

tillstånd förutsättningarna för detta preciseras i frielse från krav på att

efterföljande tillståndsprövning bortfaller.

beslutet så att behovet av en

detaljplaneläggning for industrier, torde det I många fall, såsom vid

betydelse hur utbyggnaden sker mer i de-

för omgivningen sakna större

däremot planer t.ex. rivning och nybyggtalj. När det gäller som avser

i centralort kan det väsentlig

nad eller kompletteringsåtgärder en vara av

hur åtgärdena utförs. Om området är av

betydelse för omgivningen

för genomförandet planen också vara av betyriksintresse, kan sättet av

med hänsyn till de kontrolluppgiñer som staten har endelse för staten

12 kap. l Detaljplaner är i dag mycket genomförandeimiktade. ligt

således oña drivits så långt att det står klart hur de-

Projekteringen har

kommer att bli. Det kan emellertid vara olämpligt att ge

taljutfornmingen

motsvarande detaljeringsgrad. I stället kan åtgärderna preciseplanen en

befrielse från krav på tillstånd. I beslutet tas alltså i ett beslut om ras

tillståndsbefrielse åtgärderna skall utföras på visst villkor för att som

vid inte står klart

angivet sätt. Om det däremot detaljplaneläggningen

betydelsefullt bygge skall utföras mer i detalj

hur ett for omgivningen

tillståndsbefrielse därför inte kan meddelas, och ett preciserat beslut om

efterföljande tillståndsprövning ske.

måste en

5§

de bestämmelser finns i 8 kap. 6 § Bestämmelserna motsvarar som nu

3 och tredje stycket Någon motsvarighet till den nuvaförsta stycket

rande bestämmelsen i 8 kap. 6 § första stycket 2 rörande omfärgning av en- eller tvåbostadshus erfordras inte, vilket framgår kommenm.m. av taren till 1 Någon motsvarighet till bestämmelsen i nuvarande 6 § sista stycket har heller inte ansetts erforderlig.

Områden utanför detaljplan

6 §

Förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.3. Paragrafen innehåller de i lag uppställda grundläggande kraven på tillståndsplikt. Dessa krav har lagts på miniminivå. Det finns alltså en

inte något utrymme för minskning tillståndsplikten kommunala

av genom beslut utan bara för ökning. I första stycket 1-3 finns krav på tillstånd för sådana åtgärder för som närvarande är bygglovspliktiga enligt 8 kap. 1 § första stycket 1-3. Kravet på bygglov under de följande punkterna 4-6 i den nämnda paragrafen avser åtgärder i fortsättningen bara skall bli föremål för teksom nisk kontroll och har alltså inte fått någon här. Bland de

motsvarighet

åtgärder som är bygglovspliktiga enligt dessa punkter i

nu stadgas

punkten 5a om bygglovsplikt beträffande installation anordningar för av

Vattenförsörjning och avlopp inom bl.a. tomter. Anledningen till så-

att

dana åtgärder inte har gjorts tillståndspliktiga har kommenterats

under 1

I första stycket 4 ställs krav på tillstånd för ordna sådana att andra

anläggningar än byggnader i 5 kap. 18 § andra stycket. De

som anges anläggningar som därmed blir tillståndspliktiga är skidlifrar och kabinbanor samt permanenta tävlings- eller testbanor för bilar eller motorcyk-

lar. Det rör sig alltså anläggningar kräver miljökonsekvens-

om som en

beskrivning. Sådana anläggningar är det slaget att de alltid bör

av vara

tillståndspliktiga. Genom att det här gjorts hänvisning till 5 kap. 18 §

i stället för uppräkning anläggningarna kommer andra

en av även anläggningar att automatiskt bli tillståndspliktiga i den mån kravet på

miljökonsekvensbeskrivningar utvidgas.

I andra stycket har härefter gjorts undantag för dels vissa åtgärder som för närvarande kan undantas från bygglovsplikt enligt 8 5

kap.

dels en- eller tvåbostadshus. Det kan kanske förefalla

konstigt att bygg-

tillstånd enligt första stycket krävs för tillbyggnader, medan

undantag i

andra stycket görs för mindre tillbyggnader. I och för sig skulle då

direkt kunna utformas som ett krav på bestämmelsen i första stycket

Den valda lagstiñningstekniken förenk-

tillstånd för större tillbyggnader.

beträffande utökning tillståndsplikten. De lar emellertid regleringen av

krav på tillstånd enligt detta andra åtgärder är undantagna från som

kommunalt beslut en-

stycke kan således göras tillståndsplikiga genom

alltså behandlas ett paket, som kan göras ligt 7 Undantagen kan som

tillståndspliktigt.

2-5 således hämtade från nuvarande 8 Undantagen i punkterna är

vissa fall undantag göras för att bygga till eller på kap. 5 Där kan för

Att vidta ändring beskrivs i PBL som andra sätt ändra byggnader. arman

inreda, installera, färga I det aktuella sammanatt ta i anspråk, om m.m.

Eftersom sådana aldrig skall tillhanget torde inre ändringar. vara avses

förslag har i undantaget här inte tagits

ständpliktiga enligt föreliggande

med andra ändringar.

§ andra stycket får undantag från bygglov- Enligt nuvarande 8 kap. 5

krävs för att tillvarata grannars in-

splikten inte meddelas, om bygglov

bestämmelse återfinns i omvänd eller allmänna intressen. Denna tressen

förslag. Således föreskrivs där att

form i 7 § andra stycket i föreliggande

omfatta åtgärder i fötillståndsplikten skall utökas till att som avses

det behövs för intressen och allmänna revarande stycke, om att grannars

intressen skall kunna tillvaratas.

kap. 5 § andra stycket finns vidare vissa begränsningar I nuvarande 8

undantag från bygglovskravet beträffande

i möjligheterna att meddela

motsvarande begränsningar finns inte här, arbetslokaler. Något behov av

uteslutande har med frågor blir eftersom begränsningarna att göra som

hänföra till den tekniska kontrollen. att

5 § sista stycket bestämmelse Slutligen finns i nuvarande 8 kap. en

från berörda för att vissa åtgärder att det krävs medgivande grannar om

skall få utföras utan bygglov. Någon motsva-

inom samlad bebyggelse

bestännnelser har inte tagits med här. righet till denna

har tagits det undantag beträffande ekonomibygg-

I tredje stycket

näringama finns i 8 kap. 1 § tredje stycket. nader för de areela som nu

7§

behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.3. Förslaget har

rörande tillståndsplikten skall fattas i En nyhet består i att beslut

i dag i områdesbestämmelser. Med hänsyn översiktsplan i stället för som

till att riksdagen enligt regeringsfonnen inte kan delegera sin

normgivningsmakt direkt till kommun har bestämmelsen en i paragrafen utformats så att bemyndigandet i första hand gäller

regeringen som

därefter kan bemyndiga kommunen fatta besluten. att Ett sådant bemyndigande från regeringen har tagits i ett förslag till bestämmelse en

i plan- och byggförordningen.

Enligt första stycket får tillståndsplikten utökas till omfatta

att dels åt-

gärder som har undantagits från den grundläggande tillståndsplikten en-

ligt 6 § andra stycket, dels åtgärder nämns i 2 således som åtgärder

som rör andra anläggningar än byggnader. En utökning av tillståndsplik-

ten enligt bestämmelserna leder till att tillståndsplikten får samma om-

fattning som bygglovsplikten har enligt bestämmelserna i 8 nu kap. 1

och 2 §§, bortsett från att de bestämmelser finns i l § rörande som inre åtgärder i byggnader inte har fått någon här. Eftersom

motsvarighet en

utökning av tillståndsplikten enligt bestämmelserna således bara innebär

att den nuvarande gmndnivån för bygglovsplikt uppnås, har det inte ställts några särskilda förutsättningar för besluten upp liknande dem som finns i 9 och 10 i förslaget.

Enligt andra stycket åligger det kommunen utöka

att tillståndsplikten i

vissa fall. Bestämmelsen härom kan sägas ha viss

en motsvarighet i den

nuvarande bestämmelsen i 8 kap. 5 § andra stycket. Där

stadgas att beslut undantag från bygglovsplikten enligt

om paragrafens första stycke inte får meddelas, om bygglov krävs för att tillvarata intressen grannars eller allmänna intressen. I föreliggande förslag har dessa

åtgärder jämte

uppförande av en- eller tvåbostadshus redan undantagits från till-

ståndsplikt enligt 6 § andra stycket. Följaktligen har då kommunen ålagts att utöka tillståndsplikten, detta krävs med till de

om hänsyn an-

givna intressena. Med allmänna intressen i första hand riksintresavses sen och andra allmänna intressen nämns i 2 kap. NRL. som Framför allt hänsynen till intressen leder bl.a. till grarmars att krav på tillstånd för uppförande eller tvåbostadshus inom av en- åtminstone områden med samlad bebyggelse i allmänhet måste införas.

Beslut utökning tillståndsplikten kan utfonnas

om av på varierande sätt. Således kan t.ex. bestämmas tillstånd krävs bara att om ett en- eller tvåbostadshus placeras inom ett visst avstånd från eller granne om utfommingen avviker från vissa angivna Liknande

normer. preciseringar

kan ske i beslut utökad tillståndsplikt beträffande andra om typer av åt-

gärder.

8 § finns i 8 kap. 4 § första Bestämmelserna motsvarar de regler som nu 1 och De punkter i 4 § som inte har

stycket 4-6 samt andra stycket

här sådana åtgärder som i fortsättfått någon motsvarighet är som avser bara skall bli föremål for teknisk kontroll.

ningen

9 § huvuddelen de bestämmelser nu finns i 8 Paragrafen motsvarar av som till bestämmelsema i nuvarande 6 § sista

kap. 6 Någon motsvarighet

stycket har dock inte ansetts erforderlig.

10§

Paragrafen motsvarar nuvarande 8 kap. 7

rivningstillstånd eller marktillstånd Åtgärder som kräver

11 och 12 nuvarande 8 8 och 9 §§. De enda föränd-

Paragrafema motsvarar kap. rivningslov och marklov har bytts ut

ringar som har gjorts är att tennema marktillstånd att beslut skall fattas i

mot rivningstillstånd och samt

i stället for i områdesbestämmelser.

översiktsplanen

med förslag att få ökad Det sista stycket i 11 § kommer föreliggande många byggnader, särskilt inom områden betydelse. Det kan antas att

kommer att uppföras utan föregående tillståndsprövmed detaljplan, en finnas anledning att besluta krav på rivningstill-

ning. Det kan då om stånd.

Vissa för totalförsvaret avsedda byggnader m.m.

13 §

Paragrafen motsvarar nuvarande 8 kap. 10

Förutsättningar för tillstånd

Byggtillstånd

14 §

Paragrafen motsvarar nuvarande 8 kap. 11 § första stycket. Förutsättningen i punkten tre har här formulerats i förhållande till om den gällande formuleringen. Enligt 11 § första stycket 3 förutsätts att åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. Förslaget här innebär att vissa av kraven i 3 kap. inte längre blir tillämpliga i samband med tillståndsprövningen. Det måste alltså vilka krav skall uppfyllas anges som för att tillstånd skall kunna Vidare har den i förhållande

ges. ändringen

till gällande rätt gjorts att det förutsätts att kraven i stället

uppfylls for att

de kan antas bli uppfyllda. De krav blir

som tillämpliga i fortsättningen

är nämligen av den karaktären att det redan på förhand går att avgöra om kraven uppfylls.

1s§

Paragrafen motsvarar nuvarande 8 kap. 11 § andra femte styckena. - Vissa bestämmelser i 11 § tredje stycket har inte fått någon motsvarighet här eftersom de rör inre åtgärder i byggnader i

som fortsättningen bara

skall bli föremål för teknisk kontroll.

16§

Paragrafen motsvarar nuvarande 12 § första stycket. Den nuvarande fjärde punkten i 12 § har här flyttats upp till att utgöra punkten två. I denna har slag förändringar gjorts samma av som de som har kommenterats under 14

17§

Paragrafen motsvarar nuvarande 8 kap. 12 § andra fjärde styckena. - Vissa bestämmelser i 11 § tredje stycket har inte fått någon motsvarighet här eftersom de rör inre åtgärder i byggnader i

som fortsättningen bara

skall bli föremål för teknisk kontroll.

1s§

Paragrafen motsvarar nuvarande 12 a

19§ 13 Den enda skillnaden är att de bes- Paragrafen motsvarar nuvarande i byggnader har uteslutits eñertärnmelser i 13 § 3 som rör inre åtgärder skall bli föremål för teknisk kontroll. de i fortsättningen bara som

20 och 21 §§

bestämmelser finns i 8 kap. 14 och 15 Paragrafema motsvarar de som nu

§§.

Rivningslov och marklov

22 och 23 §§

kap. 16 och 18 §§. Några ändringar motsvarar nuvarande 8

Paragrafema

hänger med bosak har inte gjorts. Den nuvarande 17 § som samman i motsvarighet här. Skälen härtill

stadssaneringslagen har inte fått någon

allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.5. har utvecklats i den

Generella bestämmelser

24 § nuvarande bestämmelsen i 8 kap. 18 Paragrafen motsvarar i sak helt den

a§.

Handläggningen tillståndsärenden av

25 28 §§ de nuvarande bestämmelserna i 8 kap. Paragrafema motsvarar i sak helt

19-22 §§.

29 §

stycke motsvarar nuvarande 23

Paragrafens första

kommenterats i den allmänna motive- Andra stycket är nytt. Det har förutsättas att det i enlighet med ringen, avsnitt 3.2.2. Eñersom det får

förslaget blir vanligt att beslut befrielse från krav om på tillstånd kommer att meddelas i detaljplaner, kommer kommunen i många fall att sakna möjligheter att besluta om anstånd med avgörande lov. Här om har införts möjlighet i stället besluta en att om förbud mot att företa åtgärder som har befriats från krav på tillstånd.

30-33

Paragrafema motsvarar nuvarande 8 kap. 25-28 §§. I den nuvarande 26 § finns i andra stycket 2 bestämmelser som bara avser den tekniska kontrollen. Dessa har inte fått någon

motsvarighet här.

Den nuvarande 24 § hänger med

som samman bostadssaneringslagen

har inte fått någon motsvarighet här. Skälen härtill har utvecklats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.5.

34§

Paragrafen motsvarar de bestärmnelser finns som nu i 8 kap. 32 Motsvarigheter till de övriga särskilda bestämmelser

om bygglov

som nu finns i 8 kap. 29-31 §§ har inte tagits med. Flertalet av dessa bestämmelser rör frågor bara har med som den tekniska kontrollen att göra. Bestämmelsen i nuvarande 31 § hänger

samman med bostadssanerings-

lagen och skall inte någon motsvarighet här skäl ges av som har utvecklats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.5.

Giltighetstiden för lov

35 §

Paragrafen motsvarar i sak helt de nuvarande bestämmelserna

i 8 kap.

9 kap.

Kapitlet är nytt och ersätter det nuvarande 9 kap. Det har behandlats i den allmärma motiveringen, avsnitt 3.3.4.

1 §

Första stycket överensstämmer helt med motsvarande stycke i nuvarande 9 kap.

regeln slår fast byggherrens

I paragrafen finns den grundläggande som

sålunda uttalat redan i den gällande Trots att detta är

principiella ansvar.

har tillämpats rått viss oklarhet har det under den tid som PBL en

regeln

dock inte gjorts någon ändring av kring ansvarsfrågan. Här har

för ytterligare understryka byggherrens ansvar.

bestämmelsen att

framgår emellertid tydligare genom Grundregeln om byggherrens ansvar

beträffande bestämmelserna i 8 och 9

ändringar i övrigt föreslås

som

kvalitetsplan och innebörden av ett särskilt bestämmelserna om

kap.,

kap. 10 och ll §§. Vid det i de föreslagna 9

slutgodkännande

hållas enligt 8 § blir det också möjligt att samrådsmöte skall som

ansvarsförhållandena. informera byggherren om

2 Bestämmelsen i det Andra stycket motsvarar nuvarande 9 kap.

i l § har placerats i en ny 4 nuvarande andra stycket

2§

viss utsträckning nuvarande 9 kap. 4

Paragrafen motsvarar i påbörjas skall byggherren göra en

Innan vissa byggnadsarbeten

En sådan anmälan kallas bygganmälan.

anmälan till byggnadsnämnden.

skall anmälan göras minst framgår inledningen till första stycket Som av

Skälet till denna frist är att byggnadsnämnden tre veckor före byggstart.

kontrollbehovet i projektet, behovet av skall kunna hinna få en bild av

7 § att skall kommunens försorg enligt samt grannar

utstakning genom andra Som framgår 1 § tredje

hinna underrättas enligt 3 § stycket. av

byggstart i enklare fall.

kan byggnadsnämnden medge tidigare

stycket

det i första stycket i vilka i övrigt har redigerats så att anges

Paragrafen

vareñer vissa undantag i andra fall skall göras, anges

bygganmälan

stycket.

omfattar kravet på bygganmälan åtgärder

Enligt första stycket punkt 1

åtgärder kan kräva tilli 8 kap. l § första stycket samt som som anges kan kräva tillstånd stånd enligt 2 Detta innebär att alla åtgärder som

befriats från tillstånd bygganmälan, således även åtgärder som kräver en

eller översiktsplan. Dessutom måste bygganbeslut i detaljplan

genom

inte kan tillståndsplik-

mälan göras beträffande en del åtgärder som vara

i de följande punkterna i första stycket. tiga. Dessa åtgärder anges omfattas tunnelbanetunnlar kravet på bygganmä-

Enligt punkten 2 av från bygglovsplikt enligt 8

Tunnelbanetunnlar är i dag undantagna

lan.

Sådana tunnlar skall i fortsättningen vara un-

kap. 2 § första stycket

kontroll och kräver följaktligen bygganmäderkastade krav på teknisk

lan. Syftet med krav på teknisk kontroll

avseende tunnelbanetunnlar är

främst behovet från det allmännas sida att kunna bevaka grundvattenñå-

gor. Frågan har behandlats i den allmänna

motiveringen, avsnitt 3.2.4.

Punkterna 3-6 åtgärder för avser som närvarande är bygglovspliktiga

enligt 8 kap. l § första stycket 4-6.

Dessa åtgärder skall alltså i

fortsättningen bara underkastade

vara krav på teknisk kontroll.

Enligt punkten 7 skall bygganmälan

göras om arbetena underavser

håll sådan bebyggelse

av med särskilt bevarandevärde omfattas som av

skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av 5 kap. 7 § första stycket

4 eller 16 § Sådana åtgärder kan i

dag göras bygglovspliktiga

genom kommunala beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser

enligt 8 kap. 6 § första stycket Enligt föreliggande förslag kan sådana åtgärder aldrig

omfattas av tillståndsplikt. Däremot

är de således anmälningspliktiga.

I punkten 8 ställs krav på bygganmälan

beträffande rivning bygg-

av nader inom område med detaljplan och inom område med samlad be-

byggelse utanför område med

detaljplan. Denna reglering avviker från

vad som föreslås beträffande

rivningstillständ. Enligt förslagets 8 kap.

11 § krävs rivningstillstånd inom område

med detaljplan, inte

om annat

bestäms i planen. Även om det i planen beslutas tillståndsbefrielse, om

kvarstår alltså kravet på bygganmälan. Utanför områden med

detaljplan avgör kommunen i översiktsplanen om rivningstillstånd skall krävas el-

ler inte. Oavsett vad kommunen beslutar krävs alltså alltid en bygganmä-

lan inom område med samlad bebyggelse. Med samlad

bebyggelse avses

detsamma i den nuvarande bestämmelsen som i 8 kap 4 § andra stycket.

I andra stycket görs några

undantag från kravet på bygganmälan.

Enligt punkten 1 undantas åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus

som i dag är befriade från krav på bygglov enligt 8 kap. 4 § första

stycket och även enligt förslaget

som skall vara befriade från krav på

tillstånd enligt 8 kap. 3 § första stycket.

Enligt punkten 2 undantas sådana

åtgärder med avseende på anlägg-

ningar som är befriade från krav tillstånd

på enligt 8 kap. 2 § andra stycket.

I punkten 3 undantas vissa åtgärder i

fråga om byggnader eller tomter

som tillhör staten eller

landstingskommuner. En motsvarighet till be-

stämmelsen finns i nuvarande 8 kap. 1 § andra stycket.

Enligt punkten 4 slutligen görs undantag för

sådana åtgärder med

byggnader eller andra anläggningar

som är avsedda för totalförsvaret

hemlig Sådana åtgärder är även undantagna från och som är av natur.

krav på byggtillstånd enligt förslagets 8 kap. 13

3 §

I paragrafen föreskrifter formen för en bygganmälan samt om ges om

byggnadsnänmdens åligganden gentemot grarmar.

skall enligt första stycket skriftlig. Beträffande En bygganmälan vara

får den dock muntligen. Detta överensstämmer med enkla åtgärder göras i beträffande ansökan bygglov enligt 8 kap. 19 §

vad som gäller dag om

förslaget gäller för ansökan byggtillstånd enligt 8 och vad som enligt om

kap. 25 § andra stycket.

bör föreskrivas att det i anmälan skall anges

I regeringsförordning en

byggnadsarbetena kan identifieras, således fastigvissa uppgifter så att hetsbeteckning byggherrens och adress. Dessutom bör tidsamt namn avsedd byggstart Till anmälan skall enligt första punkten för anges. fogas beskrivning byggprojektets art och stycket andra meningen en av med kravet på redovisning i detta inledande

omfattning. Huvudsyñet byggnadsnämnden möjlighet till preliminär bedömning

skede är att ge en kontroll. Behovet redovisning varierar naturligtvis i av behovet av av omfattning. I enkla fall kan det räcka med

hög grad alltefter projektets

redovisning och enkel skiss. I andra fall behövs en mer

en muntlig en

omfattande dokumentation. andra stycket skall underrättas om en gjord bygg- Enligt grannarna syftet härmed är att beträffande anmälan. Det huvudsakliga grannarna inte har föregåtts någon tillståndsprövning skall ges- möj-

projekt som av

byggnadsnämnden på brister när det gäller

lighet att uppmärksamma

kraven i 3 kap. 1 och 2 och därigenom eventuellt ini-

uppfyllande av

enligt 10 kap.. Underrättelsen

tiera ett ingripande av byggnadsnämnden

förenad med någon rätt för att klaga. Av andra meär inte grannarna bl.a. särskild underrättelse inte krävs byggherren till

ningen följer att om

bygganmälan fogat ett yttrande från grannarna.

4 §

krav företeende bevis försäkring för I paragrafen ställs på av om en

byggnadsarbetena, sådan behövs enligt lagen 1993:320 om

om en Innan sådant bevis har företetts f°ar byggnadsar-

byggfelsforsälcring. ett

Bestämmelsen överensstämmer med vad som för betena inte påbörjas. närvarande föreskrivs i 9 kap. 1 § andra stycket.

5§

Paragrafen upptar bestämmelser kvalitetsansvarig. Bestämmel-

om en serna överensstämmer med endast mindre justeringar med bestämmelserna rörande ansvarig arbetsledare i nuvarande 9 kap. 3 Benäm-

ningen ansvarig arbetsledare har bytts ut mot kvalitetsansvarig för att

understryka att den ansvariges uppgifter främst består i att utöva tillsyn

över kvalitetsstymingen och kvalitetsuppföljningen så att de väsentliga

samhällskraven uppfylls i projektet. Liksom enligt dagens det

system är

dock byggherren har det juridiska Systemet med kvalitet-

som ansvaret. sansvarig är till för att samhället skall ha garantier för att byggherren eller dennes konsult har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Den kvalitet-

sansvariges arbetsuppgifter ligger således inom för byggherrens

ramen

egenkontroll.

6 §

Paragrafen motsvarar delar de nuvarande bestämmelserna i 8 kap. 30 av

Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för verksamheter där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning får enligt nuvarande 8 kap. 30 § lämnas endast yrkesinspektionen har sig om yttrat

över åtgärdens lämplighet från arbetsmiljösynpunkt och det

om av yttrandet framgår att skyddsombud, skyddskommité eller organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig

över ansökningen.

Kravet på yttrande från yrkesinspektionen har här uteslutits. Det för-

utsätts att byggnadsnämnden och yrkesinspektionen själva finner lämpli-

ga rutiner för samarbete. Dessa kan t.ex. innebära nämnden för känatt

nedom översänder bygganmälningar till yrkesinspektionen, bygg-

om nadsarbetena arbetslokaler Att yrkesinspektionen vid behov avser m.m. skall kallas till samråd framgår 8 Däremot kvarstår kravet av på att skyddsombud m.fl. skall ha fått tillfälle att yttra sig över åtgärderna. Ett separat bevis om detta måste anskaffas och eftersom yrkesinges spektionens yttrande bortfaller.

7§

Paragrafen motsvarar med endast några mindre justeringar de nuvarande bestännnelserna i 9 kap. 5

8§

med endast några mindre justeringar med Paragrafen överensstämmer bestämmelserna i nuvarande 9 kap. 3 a § första stycket. föreskrivs skall kalla till samråd och hålla

Här att byggnadsnärrmden

samråd. hindrar givetvis inte att byggherren kan väcka frågan om Detta samråd redan i tidigt skede så att samrådet kan komma till stånd så ett Vid behov kan flera sarnrådsmöten hållas. Samrådets snart som möjligt. syfte och innehåll har utvecklats i allmänmotiveringen, avsnitt 3.3.4.

9 §

i huvudsak med bestämmelserna i nuva- Paragrafen överensstämmer andra stycket. Till paragrafen har fogats bestämmelrande 9 kap. 3 a § i nuvarande 8 kap. 25 § skyldighet för byggnadsnänmden att sen om lämna upplysningar eventuella krav på tillstånd av någon annan om

myndighet.

10§

Motsvarighet till dessa bestämmelser saknas i dagens lagstiftning. första stycket bestämmelser kvalitetsplan för arbetena. I ges om en Huvudsyftet med samrådet skall komma fram till en överensär att man sådan plan. Myndigheten skall alltså i mån behov kommelse om en av den vilka krav gäller för produkter och arklargöra för byggande som betsutförande samt vilken kontroll, provning och verifiering av uppge slutresultatet nämnden sig behöva och byggherren skall med som anser konsulter och den kvalitetsansvarige redovisa hur han har stöd av sina kraven skall uppfyllas och bestyrkas. Det ankommer alltså tänkt sig att lägga fram förslag till sådan kvalitetsplan. I planen

på byggherren att en

vilken kontroll skall utföras, vilka sakkurmigbevis och skall anges som handlingar skall företes för nämnden samt anmälningar övriga som om skall göras till nämnden beträffande vissa arbetsmoment. Kontrollen kan utföras dokumenterad egenkontroll eller av genom fristående sakkunnig, i vissa fall också byggnadsnämnden själv. av förslag till kontrollsystem skall godtas, det inte finns

Byggherrens om

kvaliteten kontrollen. Om kontrollen skall ske ge-

skäl att ifrågasätta

uppträder nämnden samma villkor som en

nom byggnadsnänmden,

sakkunnig och skall alltså tillämpa marknadsmässig prisfristående en

sättning.

Avgörande för omfattningen den dokumentation kan behövas av som är inte i första hand projektets storlek byggherrens utan snarare kompe-

tens, projektets komplexitet och omgivningspåverkan.

När det gäller behovet dokumentation kan skilja mellan doav man kumentation behövs före arbetenas påbörjande, under arbetets som genomförande och efter arbetenas färdigställande före iansprâktaganmen det. Före arbetenas påbörjande kan det finnas behov geoteknisk av t.ex. undersökning, inklusive eventuell utredning grundvattenförhållanden om m.m., sprängningsplan och rivningsplan, då sådana erfordras, samt brandskyddsdokumentation. I fall då det inte enkelt kan konstateras att

tillgänglighetskraven kan förväntas bli uppfyllda i projektet

kan det vara

erforderligt med en särskild utredning i denna fråga.

Under arbetets genomförande kan dokumentationen bestå av t.ex.

protokoll över fortlöpande kontroll och provning enligt kontrollplan,

sakkurmigintyg i vissa fall över utförd dimensioneringskontroll rörande

bärande konstruktioner, sakkunnigintyg utförd över täthetsprovning

m.m. av rök- och avgaskanaler, eldstäder övriga

m.m., sakkurmigbevis angående ledningar för Vattenförsörjning eller avlopp,

värme-

ledningsanläggning m.m. Sakkunnigbevis de tre sistnämnda slagen

av torde ofta kunna tillhandahållas i :form besiktningsprotokoll från av kommunens va-verk eller motsvarande. Efter arbetenas färdigställande kan dokumentationen bestå av t.ex.

sakkunnigbeis över utförd funktionsprovning ventilationssystem och

av sakkurmigintyg avseende hissinstallationer och övriga rörliga anord-

ningar samt handikappanpassningen.

När det gäller anmälningar finns i lagen bara föreskrift

en om bygg-

anmälan innan företaget påbörjas. Det kan emellertid finnas behov av

ytterligare anmälningar för att byggnadsnämnden skall kunna följa

genomforandet projektet och möjlighet dels övervaka kvaliav ges att att

tetsplanen följs såvitt avser t.ex. ingivande dokumentation, dels,

av om

så anses behövligt, utföra stickprovskontroll. I kvalitetsplanen kan såle-

des i mån av behov tas bestämmelser att anmälan skall ske om när

schaktning eller sprängning till grundbotten blivit utförd eller pålning skall påbörjas, när grundläggning färdigställts innan första men bjälkla-

get utförts, när byggnadens bärande stomme och eventuellt skorsten

uppförts men innan putsning eller ytbehandling utförts eller

annan yt-

skikt påförts, när företaget fárdigställts.

Beträffande kontrollen erfordras naturligtvis alltid en grundkon-

själva

kontroll material, produkter och arbetsutfötroll, således en generell av fall kan göras på ett mycket enkelt rande, kontrollen i många även om fritidshus sig. Hämtöver kan

sätt, t.ex. då byggherren själv uppför ett erfordras tilläggskontroll avseende t.ex. konstruktionsdetaljer som

det för konstruktionens bäifonnåga, stadga eller

har avgörande betydelse konstruktionsdetaljer med speciellt utförande samt ombeständighet,

denna tilläggskontroll kan det behövas en kon-

givningspåverkan. För

trollplan då blir en del av kvalitetsplanen.

som på bestyrkande i olika hänseenden måste naturligtvis anpassas Kraven på byggherresidan. Ofta kan det räcka efter den kompetens som finns

konstruktören eller den kvalitetsansvarige. I med verifikation från en emellertid erfordras granskning någon med särskild vissa fall kan det av

Verifierande arbetsutförandet bör vanligen anteknisk kompetens. av

kvalitetsansvarige. Frågor metoder för bestyrkande

komma på den om

skall lösas vid samrådet.

sin allmäxma tillsynsfunktion får byggnadsnämn- För uppfyllande av

besikta det finns särskilda

den enligt andra stycket byggprojektet om

till detta. Förutom byggprojektets art spelar naturligtvis byggherrens

skäl roll vid bedömningen behovet av sådan sär-

kompetens en avgörande av

skild besiktning.

möjligheter att ingripa for Tredje stycket reglerar byggnadsnämndens

händelse väsentliga föreskrifter i kvalitetsplanen inte följs. den

11§

I paragrafen finns bestämmelser om slutgodkännande.

kap. 6 § skall byggnadsnämnden göra slutbesikt- Enligt nuvarande 9

onödigt, och utfärda skriftligt bevis över ning, om det inte är uppenbart skall lämnas enligt bestämmel-

besiktningen. Det slutgodkännande som

bevis slutbesiktning. Det förut-

i första stycket är inte ett över en serna inte strider mot detaljplan eller

sätts att byggnaden eller anläggningen

och att det kan anområdesbestämmelser eller meddelat

kraven i 3 kap. I och för sig är det inte något som

tas att den uppfyller

företar slutbesiktning, detta är inte

hindrar att byggnadsnämnden en men

länmande slutgodkännande. Denna bör i stället

nödvändigt för av ett

den dokumentation har redovisats inom ramen normalt grundas på som

Såvitt de tekniska egenskaps-

för den godkända kvalitetsplanen. avser

lämnas, det inte finns skäl att ifråga-

kraven skall slutgodkärmande om

sätta att kraven uppfyllts i projektet. Av formuleringen

av förutsättning-

ama för länmande slutgodkärmande framgår detta inte av att utgör någon

garanti för att byggnaden eller anläggningen verkligen alla uppfyller ställda krav. Den rättsliga betydelsen godkännandet inskränker

av sig till att byggnaden eller anläggningen inte får användas förrän godkärmande har länmats. Detta framgår andra stycket. Där av anges också att byggnadsnänmden kan dispensera från förbudet den i bruk. att ta Sådant medgivande bör kunna lämnas vid bl.a. etappbyggen och då endast smärre anmärkningar återstår att åtgärda. Vid ändring byggnad av en som används under byggtiden innebär förbudet att ta den i bruk att nya anordningar och system inte f°ar tas i bruk förrän godkännande länmats.

Av tredje stycket framgår att byggnadsnänmden kan besluta slut-

att godkännande inte erfordras för ett visst projekt. Sådant beslut bör kunna meddelas redan i samband med bygganmälan i fall då något

egentligt

kontrollbehov från nämnden saknas.

12§

Av paragrafen framgår att bygganmälan måste i fall då ny göras byggnadsarbetena inte påbörjats inom två år från tidigare anmälan. Skälet en till bestämmelsen är att förutsättningarna för efter projektet en sådan tid

kan ha ändrats så att bedömning tillsynsbehovet en ny av är erforderlig.

10kap.

3a§

Paragrafen är ny. Första stycket innehåller bestämmelse det för en som gör möjligt

byggnadsnämnden att förbjuda användningen byggnad eller

av en annan

anläggning som inte slutgodkännande enligt 9 11 § andra

genom kap. stycket godkänts för att tas i bruk. Frågorna byggkontrollen har beom handlats i den allmärma motiveringen, avsnitt 3.3.4.

Bestämmelsen kan tillämpas i alla de fall slutgodkärmande

erfordras,

dvs. det saknar betydelse bygganmälan enligt 9 kap. 2 § gjorts i det om enskilda fallet. Ett förbud enligt detta stycke kan förenas med vite. Av

4 § lagen 1985:206 viten framgår sådant vite

om att ett får föreläggas som löpande vite.

får användningsförbud enligt första stycket inte

Enligt andra stycket behandlats byggnadsnämnden inom fem år beslutas om frågan inte av

från det att bygganmälan gjordes.

förbudet kan förorsakas åtgärder inte föregåtts av Eftersom av som finns bestämmelse som innebär att ut-

någon bygganmälan, även en

femårsfristen i sådana fall skall den senaste tid-

gångspunkten för vara

vid vilken bygganmälan rätteligen skulle ha gjorts.

punkt

6§ 2 innebär särskild avgift skall tas ut om

Ändringen i första stycket att

underlåter bygganmälan enligt 9 kap. 2 någon att göra en

21§ bestämmelsema när förelägganden och förbud Ändringen innebär att om

fastigheten blir tillämpliga på förbud

skall gälla mot bl.a. en ny ägare av innebär också bestämmelsema i 22 § om enligt den nya 3 a Detta att

blir tillämpliga, eñersom den paragrafen har anteckning i fastighetsbok

hänvisning från 21 en

11 kap.

1§

andra stycket skall byggnadsnämnden verka

Enligt nuvarande lydelse av föreskriñer begränsning bygglovsplikten vinner för att lagens om av innebär byggnadsnämnden skall verka för att

tillämpning. Ändringen att

efter behovet kontroll till omfattningen tillståndsplikten anpassas av av allmänna intressen. Ändringen är föranledd av skydd för grannar och

får reglera tillståndspliktens omfattning.

den stora frihet kommunerna att

12 kap.

6§

andra stycket har behandlats i den allmänna motiveringen, Det nya avsnitt 3.2.3.

innebär regeringens möjligheter att utfärda

Det nya andra stycket att

kommunernas Översiktsplaner, dock

planföreläggande också omfattar

tillståndspliktens omfattning. Ett sådant

endast såvitt avser frågan om

planföreläggande får endast utfärdas till skydd för riksintressen enligt

lagen 1987:12 om hushållning med naturresurser,

m.m.

7 §

Ändringen, som är föranledd av ändringen i 6 innebär att sanktions-

reglerna då planföreläggande följts också omfattar föreläggande

avse-

ende Översiktsplaner.

13 kap.

5a§

Paragrafen är Den är föranledd bestämmelserna i 8 kap. 4 ny. av Enligt 8 kap. 4 § får kommunen i detaljplan besluta åtgärder för att genomförande planen inte skall kräva byggtillstånd. från

av Undantag

krav på byggtillstånd får dock inte beslutas de när frågor som inte har avgjorts genom detaljplanen är sådant intresse för sakägare och andra av intressenter att de bör prövas i samband med byggtillstånd. Den nu aktuella bestämmelsen innebär att detaljplanen i denna del endast får överklagas dem kan göra rättsförluster på grund av som av tillståndsbeñielsen. Det är således inte möjligt överklaga

att detaljplanen

med yrkande att tillståndsbefrielse skall medges den nivå utöver kommunen beslutat.

l6kap

1a§

Paragrafen är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.3.

Paragrafen innehåller det bemyndigande från riksdagen till regeringen som är nödvändigt för att kommunerna skall kunna reglera tillståndsplik-

tens omfattning. Vidaredelegationen från regeringen till kommunerna

sker förordning. I det förslag till plangenom ändring av och byggför-

ordningen som bifogas detta betänkande återfinns bestämmelsen i 1 a

Övergångsbestämmelser

p.1 innebär ändringarna träder i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelsen att valts med utgångspunkt från att relativt lång tid erfordras

Tidpunkten har

och utbildningsinsatser avseende det nya system för

för utvecklings-

föreslås. Vidare behöver kommunerna tid för den

byggkontroll som

översiktsplanema som erfordras.

översyn av

p.2 tillståndsbefrielsen för småhus följer av 8 Bestämmelsen innebär att som och den generella tillståndsbeñielsen för vissa kap. 6 § andra stycket utanför områden med detaljplan inte inträder förrän

andra anläggningar

1997. Denna övergångstid är nödvändig för att kommu-

den 1 januari

tillståndsplikt i de områden där så erfordras. skall hinna införa nerna

för planföreläggande skall hinna

Tiden måste också vara tillräcklig att någon kommun skulle underlåta att införa tillståndsplikt utfärdas, om erfordras till skydd för riksintressen enligt NRL. som

p.3

innebär äldre bestämmelser avseende bl.a. teknisk Bestämmelsen att för sådana åtgärder utförts med kontroll och tillsyn skall tillämpas som bestämmelser. Detta gäller oavsett lovet stöd lov enligt äldre om av före eller efter de bestärnrnelsemas ikrañträdande. lämnats nya

p.4

omfattas ett s.k. positivt för- Bestämmelsen innebär att åtgärder som av efter ikraltträdandet skall prövas enligt äldre bestähandsbesked även mmelser så länge förhandsbeskedet är bindande för en bygglovsprövinte något hindrar sökande från att ansöka

ning. Det är givetvis som en

han sedan tidigare har ett förhandsbesked, om

om byggtillstånd, trots att

någon anledning skulle bedöma detta mera fönnånligt. han av som

p.5

Bestämmelsen innebär överklagade ärenden enligt den äldre lagstiitatt

överprövande myndigheter skall prövas enligt den lag-

ningen också av

stiñningen.

p.6

Bestämmelsen innebär att när tillståndspliktens omfattning regleras i

översiktsplan för ett område omfattas områdesbestämmelser som av som reglerar bygglovsplikten, får detta genomslag i områdesbestämmeläven sema. När tillståndsplikten regleras bestämmelser i

genom översiktspla-

nen behöver således äldre reglering i områdesbestämmelser inte ändras eller upphävas ett särskilt beslut. genom

p.7

Punkten innehåller s.k. trolleribestämmelse. Bestämmelser en om lov finns i ett stort antal lagar och andra författningar. Denna bestämmelse

är avsedd att förebygga olägenheter kan uppkomma, i som om ändring

alla sådana författningar inte har vidtagits vid ikrañträdandet. Utredningen har dock för avsikt att i ett betänkande komma med försenare

slag till följdlagstiñning.

4.2 till

Förslaget lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m

Lagen ersätter byggproduktlagen 1992:1535, stora delar bestämav melserna i 3 kap. och vissa bestämmelser i 16 plan- och

kap. bygglagen 1987:10, PBL.

Förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitten 3.3.2

och 3.3.3. Av lagförslaget och specialmotiveringen framgår att lagen skall kompletteras förordningsbestämmelser. Bland av författningsför-

slagen har tagits förslag till sådana bestämmelser såvitt avser de tekniska egenskapskraven. Dessa bestämmelser måste sedermera samordnas med förordningen med föreskrifter till

byggproduktlagen

1992:1535.

Inledande bestämmelser

1 §

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Lagen gäller dels teknis-

ka egenskapskrav på byggnader och andra anläggningar byggnadsverk,

dels byggprodukten är lagen tillämplig på inte bara byggnader och andra anläggningar som regleras i PBL utan även på t.ex. vägar, jämvägar,

ledningsnät, plattformar, slussar och dammar. En reell tillämpning av

på byggnader och andra anläggningar kräver emellertid preciselagen

och kompletteringar i föreskrifter utfärdas med stöd av lagen.

ringar som

i 3 § angivna kraven måste således preciseras med avseende på De

skilda byggnader och andra anläggningar för att en meningsfull

typer av

tillämpning lagen skall bli möjlig och vidare behöver lagen

av med regler kontroll och sanktioner. Enligt 3 § andra

kompletteras om får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer stycket som

meddela forskriñer åsyftat slag beträffande byggnadsverk. Rätten att av meddela föreskrifter byggprodukter regleras i 9 om till 3 PBL 3 § jfr. 14 § att byggnader och

I ett tillägg kap. anges

omfattas PBL skall uppfylla de tekniska

andra anläggningar som av

i förevarande lag. Härigenom blir PBL:s sys-

egenskapskrav som anges för kontroll, ingripanden tillämpligt för upprätthållande av de

tem m.m. tekniska I regeringsföreskrifter skall vidare kraven

egenskapskraven. preciseras med avseende på byggnader och andra anläggningar som

omfattas PBL:s tillämpningsområde. På motsvarande sätt kan sådana av föras i olika speciallagar rörande t.ex. vägar och järnvägar som

regler

förevarande reellt tillämplig även på andra byggnader och an-

gör lag

läggningar än de som omfattas av PBL.

2 §

definieras vad med byggprodukt. Bestämmelsen

I paragrafen som avses

med den nuvarande bestämmelsen i 2 § byggproduktlaöverensstämmer

gen.

Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

3 §

Paragrafens första stycke innehåller de tekniska egenskapskrav som Inledningsvis föreskrivs att byggnadsverk, under ställs på byggnadsverk.

förutsättning nonnalt underhåll, under ekonomiskt rimlig livslängd av en

skall uppfylla de angivna tekniska egenskapskraven. Formuleringen

med vad föreskrivs i inledningen i bilaga l till överensstämmer som Genom kraven skall uppfyllas under en

EG:s byggproduktdirektiv. att

erhålls viss motsvarighet till kravet i 3

ekonomiskt rimlig livslängd en

kap. 8 § PBL att byggnader skall utföras med sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och driftskostnader begränsas. Kraven under punktema 1-6 motsvarar kraven under punkter i samma 3 § byggproduktlagen. Kraven under punkterna 7 och 8 är däremot nya. Kravet i punkten 7 avseende lämplighet för avsett ändamål är en motsvarighet till kravet på ändamålsenlighet i nuvarande 3 kap. 5 § PBL. Det

skall preciseras i regeringsförordning, avsikten tidigare

en varvid är att ändamålsenlighetskrav skall ersättas med funktionskrav beträffande

vissa från allmän synpunkt väsentliga krav på byggnads lämplighet

en för avsedd användning. Kravet i punkten 8 utgör grund för att utfärda föreskrifter sådant slag finns i 3 kap. 7 § PBL. av som nu I andra stycket finns bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter krav på om

byggnadsverk.

Tredje stycket innehåller definition begreppet ändring. När det en av

gäller åtgärder med befintliga byggnader talas i PBL för närvarande

tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar. De i lagen uppställda

egenskapskraven knyts till dessa åtgärder med påföljd att olika krav ställs i de skilda fallen. Enligt den definition här slås

som ges ombygg-

nad och annan ändring till ändring. Härmed skall åtsamman avses en gärd som förändrar ett byggnadsverks konstruktion, funktion eller utseende. En motsvarande begreppsförändring föreslås i PBL. I specialmotiveringen till 3 kap. 10 § PBL har utvecklats vad skall med som menas

begreppet ändring.

4§

I 17 § finns bestämmelser typgodkännande och tillverkningskontroll. om

I förevarande paragraf stadgas att typgodkända eller tillverkningskon-

trollerade material, konstruktioner och anordningar skall

anses uppfylla

kraven enligt 3 § i de avseenden godkännandet eller kontrollen som gäller. Bestämmelserna byggnadsverk. Bestämmelserna avser motsvarar de nuvarande bestämmelserna i 8 kap. 29 § andra stycket andra me-

ningen PBL.

5§

I paragrafen upplyses att det i 3 kap. 10-12 §§ PBL finns krav på om

varsamhet vid tillbyggnader och ändringar byggnader. Enligt 3 av kap.

14 § PBL är dessa bestämmelser även tillämpliga på andra anläggningar

Kraven preciseras bestämmelser i regeän byggnader. avses genom

ringsförordning och myndighetsföreskrifter.

6§ Paragrafens första stycke innehåller krav på underhåll av byggnadsverk. Bestämmelserna har hämtats från 3 kap. 13 § första stycket PBL. andra erinras de särskilda krav beträffande underhåll av

I stycket om

vissa finns i 3 kap. 13 § PBL, vilken regel också är

byggnadsverk som tillämplig på andra anläggningar än byggnader enligt 3 kap. 14

Byggprodukter m.m.

7 16 §§ med vissa redaktionella ändringar i 7 Paragrafema överensstämmer,

med 3 12 §§ byggproduktlagen.

17 § bestämmelser typgodkännande och tillverknings-

I paragrafen ges om

kontroll. de nuvarande bestämmelserna i 16 kap. 2 § PBL. De motsvarar

18 § innehåller bestämmelser bemyndiganden och om ändring

Paragrafen om

återkallelse Motsvarighet till bestämmelserna

eller av typgodkännanden.

finns för närvarande i 16 kap. 3 § PBL.

1993:94 287 SOU

Särskilda yttranden

Särskilt av Fredrik Bonde och Lars

yttrande Magnusson

uppgift har varit att göra allmän översyn da-

Utredningsmarmens en av med inriktning på avreglering, förenkling och

gens bygglovsförfarande

privatisering. Vi delar denna målsättning för arbetet. Vår uppfattning är

emellertid det framlagda förslaget inte leder till detta resultat. att

Utredningsmannens förslag

förslag medför stora förändringar den rådande

Utredningsmannens av ordningen. I huvudsak innebär förslaget följande.

Den nuvarande bygglovsprövningen delas i två skilda förfaranupp den. idag ingår i bygglovsprövningen inskränks till att avse en- Det som

dast lokaliseringen och den närmare placeringen och uten prövning av fommingen byggnader Förfarandet benämns tillståndsprövning.

av m.m. härifrån fristående förfarande skall ske kontroll att de tekniska I ett en av

egenskapskraven på byggnader och andra anläggningar uppfylls.

omfattning kommer att te sig olika beroende på

Tillståndsprövningens

det område med detaljplan eller inte. Inom områden om rör sig om ett

med detaljplan föreslås att i PBL uppställs krav på byggtillstånd för i

huvudsak åtgärder kräver bygglov i dag. I syfte att lätta på

samma som

tillståndsplikten införs emellertid möjlighet för kommunen att i detalj-

besluta tillstånd inte krävs för genomförande av planen. Be-

planen att

träffande områden utanför detaljplan väljs något annorlunda lösning. en Tillståndsplikten i PBL bestäms till mininivå, vilket bl.a. innebär att en och tvåbostadshus och flertalet andra anläggningar än byggnader enundantas från krav på tillstånd. Något utrymme för att sänka tillståndskommunala beslut skall inte finnas. Däremot skall kom-

plikten genom kunna öka tillståndsplikten genom beslut i översiktsplanen.

munen Det från tillståndsprövningen fristående tillsyns- och kontrollförfarandet rörande de tekniska egenskapskraven skall inledas med en sär-

skild bygganmälan från byggherren. Bygganmälan är obligatorisk före

byggnadsarbetena. Till skillnad från den nuvarande ord-

påbörjandet av

skall anmälan ske för sådana åtgärder inte är tillningen även som Vid samrådsmöte mellan byggnadsnämnden och

ståndspliktiga. ett

byggherren jämte dennes eventuella entreprenörer m.fl. skall diskuteras bl.a. hur samhällskraven skall bestyrkas för projektet. Samråd skall kunna undvaras vid mycket enkla projekt eller där samhällskraven t.ex. bevakas av annan myndighet. Vid samrådet eller snarast möjligt därefter skall byggnadsnämnden, det inte är obehövligt, godkänna kvaliom en tetsplan för arbetena, vilken kontroll skall utföras. När som anger som arbetena slutförts, skall byggnadsnämnden lämna ett slutgodkännande under förutsättning att kvalitetsplanen följts utan bestående anmärkningar. Byggnaden skall inte få användas förrän sådant godkännande lämnats, om inte byggnadsnämnden särskilt medger det. Någon motsvarighet till det i 8 kap. 34 § PBL reglerade förhandsbeskedet skall inte finnas i fortsättningen. Genomförandet utredningsmannens förslag kräver omfattande ändav ringar i plan- och bygglagen. Bestämmelserna lovplikten i 8 kap. om

måste helt skrivas De invanda begreppen bygglov, rivningslov och

om. marklov utmönstras och ersätts begrepp. Vidare fordrar förslaget av nya en grundlagsändring till följd att utredningsmannen förordar överav att

siktsplanen skall ges bindande verkan i fråga tillståndspliktens

om om-

fattning.

Vilka blir vinsterna reformförslaget av

Bygglovsförfarandet idag regleras ett författningskomplex av som ganska nyligen fått sin nuvarande utformning efter ett grundligt lagstiñningsarbete. De mycket stora förändringar den rådande ordningen av som utredningsmannen lägger fram kan enligt vår uppfattning bara nu anses motiverade om det kan visas att förslaget leder till motsvarande radikala

förenklingar och kostnadsbesparingar.

Utredningsmannen har emellertid inte gjort någon kostnads- eller effektivitetsanalys av den föreslagna refonnen. Vad blir konsekvenserna av förslaget i jämförelse med vad gäller Får den enskilde större som nu frihet att bygga Blir det mindre pappersexercis Kommer förfarandet att bli billigare Blir den kommunala hanteringen tillstånds- och anmälav ningsfrågoma förenklade och därmed mindre kostnadskrävande Dessa och liknande fundamentala frågor ställs inte utredningsmannen. Det av finns därför inte heller något på frågorna i betänkandet. svar Vi menar att det finns uppenbar risk att den presenterade lösningen en istället för lättnader i den nuvarande förfarandet i vissa avseenden snara-

medföra ökat krångel och byråkrati. Vi vill utveckla re kommer att mer

detta närmare enligt följande.

Redan föreligger möjlighet för kommunerna att variera bygg-

idag

planbeslut enligt bestämmelserna i 8 kap.

lovspliktens omfattning genom

PBL. Hittillsvarande erfarenheter visar emellertid att kommu- 5-7

liten utsträckning utnyttjat möjligheten att minska nerna i mycket

förslag innehåller inte några inci-

bygglovsplikten. Utredningsmannens

torde kommunerna benägna härtill. Vi finner det tament som göra mera inte realistiskt kommunerna kommer att minska därför att tro att

bygglovsplikten genom detaljplanebeslut.

Vad områden utanför detaljplan kan i och för sig ställa oss

gäller

bakom den utredningsmarmen valda tekniken att i lagen ange en låg av

nivå tillståndsplikten med möjlighet till utökning genom planbeslut. på

har emellertid gått för långt att låta den i lagen

Utredningsmarmen genom

nivån på tillståndsplikten gälla hela kommunområdet

angivna låga

utanför Vi inte att kommunerna har och möjligdetaljplan. tror resurser

heter på översiktsplanestadiet genomlysa behovet av tillståndsplikt

att för hela detta område. Vi befarar att konsekvensen därför blir att komtidsskäl nödgas införa dagens nivå i hela kommunen med en munen av eller mindre klar uttalad vilja att besluta om lättnader. Mot mer senare den obenägenhet kommunerna hittills visat i fråga om lätt-

bakgrund av

planbeslut torde dock i praktiken sådana lättnadsbeslut inte nader genom Utredningsmannens förslag leder därmed inte längre än vara att vänta. till vad redan gäller idag samtidigt kommunerna har tvingats till som som ett omfattande planarbete. bestämmelserna i 8 kap. 34 § PBL för- Förslaget att utmönstra om handsbesked finner inte välbetänkt. I tidigare gällande byggnadslag-

stiftning saknades direkt motsvarighet till förhandsbesked. Detta fick en oreglerad form sådana besked utvecklades. Härvid till följd att en av osäkerhet vilken rättslig status sådana besked hade. Det var

uppkom om

för råda bot på denna olägenhet de gällande reglerna infördes att som nu i PBL. Vi rädda för att vad utredningsmannen förordar kommer att är nu leda till förhållande rådde före PBL, nämligen en ny oreglesamma som rad form förhandsbeslut. Därmed är tillbaka i det tidigare läget av man rättsosäkerhet, vilket vore olyckligt. av Beträffande förfarandet med bygganmälan innebär förslaget att idag bygglovsfria skall bli föremål för anmälan. vissa åtgärder som är

Detta gäller uppförande, tillbyggnad och väsentliga ändringar av

ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig

näring i områden utanför detaljplan samt vissa väsentliga ändringar i

enoch tvåbostadshus i områden utanför detaljplan och inte i

som ingår

samlad bebyggelse. Resultatet härav blir ökad

byråkrati. Förslagen

framstår särskilt anmärkningsvärt i skenet direktivens uttalande som av om att avreglera och förenkla det nuvarande förfarandet. Logiska skäl,

som utredningsmarmen anför som motiv för att utöka anmälningsplikten,

är inte tillräckliga. Enligt vår uppfattning borde utredningsmarmen

undersökt om den nuvarande ordningen orsakat problem. Om detta inte är fallet vilket erfarenhet tyder på hade det varit - vunnen naturligt att istället för att införa ytterligare restriktioner överväga lättnader. mer Vi vill slutligen peka på ett särskilt moment i det föreslagna till-

syns- och kontrollförfarandet, nämligen slutgodkärmandet i 9 kap. 11 §

PBL. Huvudregeln är att byggnad eller anläggning inte får

en en användas förrän byggnadsnänmden lämnat sådant

ett godkärmande. Det torde innebära skärpning i jämförelse med dagens tillsyns- och kontrollför-

en farande och kan skapa en ökad osäkerhet för den enskilde

fastighetsäga-

ren vad avser kommunens slutliga ställningstagande.

Sammanfattade synpunkter och ett alternativt förslag

Vi är sammanfattningsvis inte övertygade om att utredningsmarmens förslag leder till avreglering och förenkling. Om så omfattande

och ge-

nomgripande förändringar skall genomföras utredningsmarmen för-

som ordar, måste stora vinster kunna påvisas. Det är inte visat. Det finns tyvärr inslag i förslaget pekar mot ökat krångel och byråkrati. Vi som mer

kan därför inte ansluta till utredningsmarmens framlagda oss lösning.

Enligt vår uppfattning går det att åstadkomma viss och

avreglering förenkling av dagens bygglovsförfarande med enbart smärre ändringar i

PBL. Det är inte möjligt för att lägga fram ett fullt utarbetat altemaoss

tiv till utredningsmarmens förslag. Vi nöjer därför med föreslå

oss att den inriktning tycker reformarbetet borde haft.

Förhandsbesked

Som utredningsmarmen framhåller kommer det föreslagna byggtillstån-

det att innefatta främst vilket också

en lokaliseringsprövning dagens för-

handsbesked gör. Trots att det föreslagna byggtillståndet sålunda har

1993:94 291 SOU

likheter med dagens förhandsbesked anser att det är olyckligt att stora slopa förhandsbeskedet. Det har nämligen visat sig vara ett mycket anoch för den enskilda fastighetsägaren att på enkla vändbart praktiskt sätt handlingar kunna få ett bindande besked från kommunen. Om man nu slopar detta institut är vi övertygade att många kommuner på samma före PBL:s tillkomst ändå kommer att lämna något slags försätt som handsbesked till de sökande. Vi kommer då att åter få ett institut som med oklarheter giltighet etc. Vi föreslår så-

inte är rättsligt reglerat om

lunda att förhandsbeskedet behålls i sin nuvarande form.

Tenninologin m.m.

nuvarande har sedan 1987 inarbetats såväl hos kommu-

De begreppen

allmänhet och enskilda fastighetsägare. Vi ansluter oss till förslaget ner, den tekniska kontrollen från bygglovsprövningen eftersom

att lyfta ur

detta tvåstegsförfarande i praktiken tillämpas redan idag. Denna föränddock inte är ett tillräckligt skäl att ändra de invanda be-

ring tycker

rivningslov och marklov. Vi föreslår därför att de be-

greppen bygglov,

hålls än med ändrat innehåll. - om

Prövningen inom detaljplan

förslag i detaljplan besluta lättnader i till-

Utredningsmarmens att om innebär ingen principiell förändring. Det finns redan idag i ståndsplikten

bl.a. 8 5 § PBL sådana möjligheter än i begränsad omfattkap. om mera Utan några lagtekniska ingrepp kan därför utredningens förning. större

att utöka den uppräkning görs i angivna

slag genomföras genom som lagrurn. Eftersom ställer tveksamma till kommunernas vilja generellt att oss åstadkomma lättnader i tillståndsplikten föreslår att i stället pröman lättnader i tillståndsplikten kunde införas direkt i lagtexten. T.ex. var om borde det kunde möjligt att direkt i 8 kap. att byggprövas om vara ange lov endast krävs för åtgärder inte har redan prövats i detaljplanen som

jfr 13 kap. 2 § 2 st ang. överklagande.

Prövningen utom detaljplan

Enligt vår uppfattning är det angeläget att i lagen lägga fast normal-

en nivå för bygglovsplikten kan tillämpas i flertalet kommuner. som Den bör läggas så lågt att så många åtgärder möjligt tillståndsbefrias som utan att väsentliga samhällsintressen åsidosätts. Enligt gällande rätt har den tekniken valts att införa särskilda lättnader för och tvåbostadshus utanför områden med samlad

en- bebyggelse jfr 8

kap. 4 § 2 st. När nu ytterligare avreglering skall eftersträvas borde det

enligt vår uppfattning naturligt att bygga vidare på denna tek-

vara mera nik. Utan några stora lagtekniska förändringar är det fullt möjligt i 8 att kap. 4 § 2 st utöka uppräkningen tillstândsliia åtgärder med av t.ex. uppförande och tvåbostadshus. Eftersom av en- en sådan nonnalnivå sarmolikt skulle kunna tillämpas i många kommuner minskar risken för

onödigt

planarbete som bara leder till att tillståndsplikten generellt utökas över hela kommunens yta.

Vi delar alltså inte utredningsmannens farhågor bygga vidare

över att på begreppet samlad bebyggelse. Såvitt känner till finns det

inget som

tyder på att dagens tillämpning detta begrepp har lett till några tolkav

ningsproblem.

Vi föreslår därför att ytterligare lättnader genomförs utanför områden med samlad bebyggelse. För det fall att tillständsplikt eller ytterligare lättnader skulle önskvärt att införa för särskilda områden ansluter vi vara

oss till utredningsmannens förslag att använda sig översiktsplanen. Vi

av vill dock framhålla att vårt förslag också fullt är möjligt att genomföra

utan att använda översiktsplanen. Eftersom förändringar i tillståndsplik-

ten med vårt förslag torde beröra endast begränsade områden kan nuvarande områdesbestämmelser i stället användas.

Den tekniska kontrollen

Vi delar utredningsmarmens förslag att skilja mellan lokaliseringspröv-

ningen och den tekniska kontrollen tycker inte det finns tillräckmen att liga skäl att utöka kontrollen i förhållande till idag utanför detaljplaneområden. Inom sådana områden föreslår därför förfarandet att med anmälan och teknisk kontroll skall gälla enbart för åtgärder som är

bygglovspliktiga. Inom detaljplan ansluter till utredningsförslaget

oss vad avser den tekniska kontrollen.

Den lagtekniska lösningen

kommer ingreppen i 8 kap. att bli mycket begränsade. Med våra förslag

föranleds vissa åtgärder enbart skall omfattas av tek-

Ändringarna av att

kontroll och därför lyfts PBL. Övriga ändringar berör 8 kap. 4 § nisk ur

och 8 kap. 5 § detaljplan. Våra förslag in-

2 utom detaljplan inom

vidare förhandsbeskedet behålls liksom begreppen bygglov, nebär att

rivningslov och marklov.

Särskilt av Carl-Johan Engström

yttrande

dela det nuvarande bygglovet i tillstånds-

Huvudprincipema att en

kvarvarande materiella reglerna i 2 och 3 kap. prövning omfattande de

kontrollförfarande kopplat till de tekniska egenskapskra- PBL samt ett

byggnadsverk finner jag väl motiverade och så gei en ny lag ang ven nomarbetade de bör kunna läggas till grund för lagreform. Däratt en

till vad i framtiden ska tillståndsemot anser jag att förslaget som vara

områden utanför detaljplan är otillräckligt genomtänkt och pliktigt i

konsekvenser. Jag avstyrker förslaget i dessa delar.

analyserat till sina

Motiven härför utvecklas nedan.

Tillståndsplikt ett ont

har valt grundnivå för tillståndsplikten utanför detaljplane-

Utredaren en

innebär bl.a. följande inte omfattas tillståndslagda områden som att av

prövningen enligt PBL:

icke angivet antal, torde beoch tvåbosiadshus till ett men som - en-

PBL:s begrepp sammanhållen bebyggelse, gränsas av de inte omfattas EES-avtalets

idrotts- och fritidsanläggningar om av

MKB-krav,

cisterner för kemiska produkter,

upplag, stora parkeringsplatser,

och miljöfarliga, och mastertom. som är hälso- samt vindkraftverk

nivån saknar motsvarighet i Europa. Det är ingen

Den föreslagna

i jämförbara länder konvergerat till ungefär

slump att lagutvecklingen

tillståndsplikt och planläggningskrav, oberoende

nivå vad gäller samma och tidigare byggnadstraditioner. När tre lika-

ideologiska förtecken

intressen, byggherreintressen och granberättigade intressen allmänna

neintressen ska mötas och då konflikter ska jämkas sker ev samman, det bäst i reglerad låter alla komma till tals. en process, som Den mest systematiska forskningen i Sverige på området bekräftar att lovbefiielse inte betraktas särskilt eftersträvansvärt som av någon part: Som redan nämnt utnyttjar kommunerna knappast

möjligheten att

minska bygglovplikten med särskilda

detaljplanebestämmelser. Våra

attitydundersölcningar pekar på att något stort intresse för minskad en lovplikt inte heller finns bland bygglovsökande. Dessa förefaller ha

vilja klara uppgifter sina rättigheter gentemot

om grarmar, försäkringsbolag,

ñnansieringskällor och andra intressenter. Fog m.fl. Mark, politik och

rätt; BFR T22:92 Mot denna brett omfattade grundprincip ställer utredaren upp en annan bild, där det är negativt för den enskilde behöva ha kontakt att med kommunen och där prövningssystemet kan förorsaka

trögheter för samhällsutvecklingen. Att prövning skulle medföra trögheter styrks

inte på något sätt av utredaren. Sverige har enligt internationella studier den effektivaste prövningen alla jämförbara länder. Snarare torde väl av motsatsen kunna hävdas, dvs. att smula eftertanke kunde hindrat lite en av de miljardförluster åttiotalets byggboom ledde till och som som nu

hindrar normal bebyggelseutveckling på

en t.ex. landsbygden i brist på

kreditgivare.

I avsnitt 3.2.3 ges en bild de materiella reglernas påverkan på beav byggelselokalisering. Utredaren bygger sin analys i allt för hög grad på överklagade bygglov, dvs. på situationer då parterna inte kunnat sammanjärnka sina intressen i På det försvinner processen. sättet lejonparten 98% tillstånden då kommunen i enlighet med PBLl1:1 av genom aktiv

rådgivning på PBL:s grund verkar både för god byggnadskultur och för

att underlätta för den enskilde. En aktiv kommun kan således

skapa en

god utveckling som inte kan utläsas besvär till regeringen. Hög ur av-

slagsfrekvens innebär enligt Fogs m.fl. studier att tjänstemännen hos

byggnadsnänmden inte lämnat råd och synpunkter till lovsökande före det att ansökan ingivits.

PBL:s grundsyfte är att förebygga och hantera konflikter. Till-

ståndsplikten genom bygglovet är med ett sådant synsätt plattformen för

en dialog mellan olika intressen. Med utredarens princip ökar sarmolik-

heten för ingripanden då markägaren står redo sena för byggstart. I

detta skede är beredskapen för och möjligheterna till en sammanjämk-

ning av olika intressen liten.

Fel signaler

bedöma hur andel tillstånden kan Inga försök har gjorts att stor av som försvinna med utredningens modell. Vad jag själv snabbt komma att kunnat inhämta, byggs i kommuner med medelstora tätorter obetydligt och i storstadsområdena ingenting 0% utanför tätortsområden.

1-2% landsbygdskommuner rör det sig 10% utanför detaljplanelagda

I om ca områden, vilket i absoluta tal rör sig enstaka till ett tiotal hus per om upp kommun och år. Flera dessa hus kommer att omfattas av regler som av utredarens förslag gör dem lovpliktiga. Det saknas statistik

även enligt på omfattningen lov for olika typer av anläggningar.

av undantagen till huvudregel fel signaler till

En lagstiftning som gör ger En sådan marknadsföringsprincip kan mindre välin-

medborgarna. formerade märmiskor bygga utan lov trots att de omfattas av tillatt När integrationen med Europa skjuter fart även på detta om-

ståndsplikt.

det risk för grundnivån i lagen utomlands uppfattas som vâr råde är att normalnivâ. Problemen att nå utländska turister med innebörden av allemansrätten avskräcker från att skapa liknande problem på byggom-

rådet. kommer den potentielle byggherren i framtiden i ökad Till detta att

söka tillstånd enligt väglag, naturvårdslag och hälutsträckning tvingas

hos olika myndigheter. Det är tveksamt vilken förenkling

soskyddslag

därmed uppnås den sökandes synpunkt. som ur

Över ån efter vatten

med sänkningen den generella tillståndsplikten inför utre- Samtidigt av

krav kommunerna ska återinföra tillståndsplikten i en daren ett på att sammanhang bestämmelser i översiktsplan. Motiven för lång rad genom

denna ordning huvudsakligen två, att tvinga fram den avreglering

är hittills uteblivit aktivera översiktsplaneringen i kommusom samt att Jag delar utredarens på behovet att variera förhandskonnerna. syn av samhällets sida och översiktsplanen bör utvecklas till det trollen från att instrumentet for detta. Det bör dock kunna uppnås med enklare främsta medel och i positiva former än de föreslagna. mer allmännas intresse och granneintressen gör att det sammantaget Det blir områden omfattas återkrav på tillståndsplikt: stora som av värdefulla områden t.ex. riksintressen enligt 2 och 3 kap. NRL, riskområden för t.ex. buller, markrisker, grundvatten, -

framtida tätbebyggelseornråden, områden för framtida och - vägar

andra infrastrukturanläggningar, närrekreationgrönstruktur,

försvarsintressen får redovisas i planer, områden omfattade lagstiftning än PBL. - av arman Med den föreslagna modellen blir det i sådana områden

ett direkt

merarbete för kommunerna att återställa tillståndsplikten genom en ny

översiktsplaneprocess. Arbetet medför också ett tillsynsbehov från sta-

tens sida vars omfattning inte berörts utredaren. Ytterst kan den inneav

bära att regeringen får ta ställning till rad planförelägganden

en enkom för att skydda grarmeintressen. En sådan effekt ev av ett förslag som syftar till förenkling måste klargöras för att rättvisande bild fören av

slaget.

Konsekvensanalys saknas

Det finns andra konsekvenser än de redovisade, borde ha ovan som

belysts innan systemändring denna dignitet föreslagits. Befrielse

en av från tillståndsplikt kan från den potentielle byggarens synpunkt vara en ekonomisk fördel. Han slipper avgift. Vid lokaliseringsval kan tillståndsbefriade områden det skälet framstå intressanta i framtiav som den. Eftersom de definition ligger i områden grarmeintressen per utan uppstår den situationen att samhället uppmuntrar bebyggelseutvecken ling som från bärkraftssynpunkt är mycket tveksam. Utredarens mål att gynna glesbygdsutveckling uppnås bättre genom tillskott i befintliga byar och bebyggelsegrupper än utspridda hus på behörigt avstånd genom från all övrig bebyggelse. princip kon- En annan utan dessa negativa sekvenser utvecklas nedan. Av förslaget framgår inte heller hur kommunen i ett tillståndsbefriat område ska kunna utöva kontroll över fastighetsägare vill

en som uppfö-

ra ett flertal hus t.ex. fiitidshus. Med dagens regler kan komen grupp munen vid en bygglovsansökan avslå denna med stöd detaljplaav nekravet, den skulle innebära oönskade effekter. Motsvarande situaom

tion kan med utredningens förslag bara hindras ingripanden i

genom

samband med bygganmälan.

Dagens Översiktsplaner har inte tagits fram i syfte att direkt styra till-

ståndsplikten. Därmed blir det nödvändigt med rad övergångsregler

en för att överbrygga tiden mellan lagens ikraftträdande tills ändamålsnya

enliga Översiktsplaner finns framme. Erfarenheterna PBL-systemets

introduktion visar att just det faktum att systemet sattes i drift utan att

nyckelinstrurnentet, översiktsplanen, farms framme skapade flera av de

brister föranlett översynen PBL. Introduktionen de nya som nu av av förändringarna kan fâ samma konsekvenser. Erfarenheterna den första generationen Översiktsplaner visar att det av varit svårt nå medborgarna. lnfonnation på denna nivå framstår inte att tillräckligt konkret för att människor i allmänhet ska kunna se hur som de själva kan komma att påverkas i framtiden. Svårighetema att nå den enskilde medborgaren med kommunomfattande översiktsplan samt en det faktum kartskalan gör det svårt att utläsa entydiga besked pekar att på med rättssäkerheten blir tillgodosedd, om den

problem att

kommunomfattande översiktsplanen ska lägga fast principerna för till-

ståndsplikten.

För min del jag övertygad att det utredaren önskade medär om av

borgarinflytandet bäst kan utvecklas fördjupningar översikts-

genom av planen kring grannskap och kommundelar med tydliga och gemensamma drag. Det också den planeringsfonn kan klara ut tillär som ståndspliktens omfattning rättssäkert att den vänder sig till en genom avgränsad medborgare och att den kan presenteras på grupp genom

erforderlig detaljeringsnivå.

En annan princip

Även utredaren inte avsett det, framstår tillståndsplikten i förslaget om

nödvändigt ont, ökar i omfattning med tyngden av allmänna

som ett som intressen. Kravet på tillståndsplikt kan i huvudsak slopas bara då inga andra intressen finns att ta hänsyn till. Enligt min mening handlar förenkling istället om kommunernas möj-

ligheter tydligt uttryck för de allmänna intressena i varje landskap,

att ge oberoende karaktär. Förenklingsmöjligheter finns med detta synsätt i av lika hög grad i områden med höga kulturhistoriska värden som i områden med låga. Genom att tillståndsbefria åtgärder främjar de som värden finns på platsen, sänder samhället positiva förhandsbesked som till markägama. Det blir lönsamt att verka i enlighet med byggm.a.o. nadstraditionen. För den kreative och avvikaren finns alltid möjlighe-

vid tillståndsprövningen visa att även andra lösningar fyller PBL:s

ten att krav. Metodutvecklingen på detta område har just tagit sin början. Den kan påskyndas kommunerna direkt kan börja verka för en anpassad om

tillståndsgivning med stöd av fördjupningar översiktsplanen utan att av behöva gå omvägen över kommunomfattande plan, för dem en ny som tillbaka till ruta 1, dvs. där de står redan idag. Ovanstående talar för principen att den grundläggande tillståndsplikten ligger kvar i huvudsak på nuvarande nivå och att variationer uppåt och nedåt kan ske med stöd översiktsplan. Andra skäl härför av är att den statliga uppsikten förenklas. En kommun sänker tillståndspliksom ten i strid mot statliga eller granneintressen kan korrigeras genom att planen upphävs något tungt planföreläggande krävs Inte heller krävs några övergångsregler. Behovet av att aktivera översiktsplaneringen, det mest angelägna som forumet för dialogen kommun-medborgare, kommer blir tydligt och att betydligt mer meningsfullt då utredaren utvecklar direktiven ökad - om miljöhänsynen i den fysiska samhällsplaneringen i nästa betänkande.

Särskilt Rolf A Lars

yttrande av Karlson, Berggrund,

Annika Gustafsson och Bengt Westman

Utredningens etappindening

Enligt direktiven skulle utredaren i första etapp föreslå samordning en en av reglerna i PBL med den vilande byggproduktlagen. Utredaren har för att klara denna uppgift tvingats att behandla frågor tillsynen om över

byggandet och även bygglovspliktens omfattning. Därmed har han

om presenterat förslag som har samband med flera frågor skall som behandlas i kommande etapper utredningsarbetet. Det gäller bl.a. av detaljplanekravet, översiktsplanens funktion, ökad miljöhänsyn vid tilllämpningen av PBL och avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen. Utan en samlad överblick förslagen i dessa avseenden är det av mycket svårt att bedöma konsekvenserna och ta ställning till de förav ändringar i bl.a. planemas funktion föreslås. Därför bör de försom nu slag som nu läggs och lokaliseringsprövningen inte remissbe som avser handlas förrän utredaren presenterat sina förslag i kommande etapper av utredningsarbetet.

Byggtillstånd

Vi förslaget lägga den obligatoriska tillståndsplikten på vad avstyrker att

kallas miniminivå med möjlighet för kommunen att öka plikten. som en på de lokalt förtroendevalda att införa restriktioner Att lägga ansvaret den lagstadgade miniminivån innebär att staten överlåter ett utöver

myndighetsansvar på kommunerna knappast är kommunalpolitiskt

som intressant. Förslaget att, med stöd förstärkta möjligheter till planforeav tvinga kommunerna införa bygglovsplikt för statens räk-

läggande, att

inom områden med riksintressen, bedömer direkt stötande

ning vara kommunalpolitiskt perspektiv. Rimligtvis bör den samhällsnivå

ur ett hävdar intresset också ta det grundläggande ansvaret för skyddet. som genomförande förslaget kommer bl.a. att kräva förnyad de- Ett av en taljerad gränserna för områden riksintresse i de flesta översyn av av

En omgång översiktsplanering inriktas på att införa

kommuner. ny som inom områden riksintresse och inom övriga områden i

tillståndsplikt av

kommunerna på ett eller annat sätt kan bli aktuella för förändringar som i markanvändningen, riskerar att ta bort intresse och kraft från viktigare

planeringsuppgiñer. Det finns överhängande risk för att planerat

en arbete med att införa förenklingar skjuts på framtiden. Vi möjligheterna att planera för ett långsiktigt hållbart anser även att mark och kan minska förslaget. Det kan utnyttjande av vatten genom nämligen få till följd bebyggelse styrs till områden utan tillatt ny

ståndsplikt. Därmed kan åstadkommas ett resurshushållningsmässigt

olämpligt bebyggelsemönster.

Mot det anförda, att utredaren borde ha föror-

bakgrund av anser

dat dagens tillståndsplikt i huvudsak bibehålls, men med större möjatt och enklare regler för kommunerna att variera tillståndsplikten.

ligheter

Vi ställer också tveksamma till ett par av förslagen om man ser oss dem ett kundperspektiv För den enskilde innebär knappast förslaget ur . tillståndsfrihet för småhus någon reell förenkling eftersom han fortfaom rande måste göra bygganmälan och dessutom själv kontrollera den en

tilltänkta byggnadens tillåtlighet enligt annan lagstiftning, t.ex. natur-

vårdslagen och hälsoskyddslagen.

Även förslaget slopa förhandsbeskedet ett steg tillbaatt anser vara ka för möjligheterna till enkel hantering för den söker tillstånd. en som byggtillståndets begränsade funktion i förhållande till den nu- Trots mer varande kommer det även i framtiden att finnas

bygglovsprövningen,

behov i vissa situationer efterfråga ett bindande besked från byggatt

nadsnänmden baserat på ett kryss på karta. Förhandsbeskedet har en

även en roll inom befintliga planområden där planbestämmelsema inte

ger tillräcklig ledning för utformningen byggprojektet. Det gäller bl.a.

av planer enligt äldre lagstiftning vid PBL:s tillkomst övergick till som att

bli detaljplaner.

I ett förhandsbesked kan den sökande basera sin projektering på ett beslut, eventuellt förenat med villkor, från nänmden. När det gäller byggtillstând måste sökanden först bekosta projektering för att en nämnden skall ha möjlighet att bedöma projektet med hänsyn till 3 kap. 1-2 PBL.

Tillsyn och kontroll över byggandet

Det viktigaste kravet att ställa på lagbestämmelsema i detta avseende är att ansvarsfördelningen mellan kommunen och de övriga parterna är ordentligt utklarad. Utredaren har hatt ambitionen mycket tydlig i att vara det avseendet. Trots detta att ansvarsfördelningen mellan komanser munen och den enskilde inte klarlagts tillräckligt. Det är också olyckligt att utredaren ger en egen signal osäkerhet att inte klart av genom ange när det nya systemet skall helt i krañ. vara

Särskilt yttrande av Elisabeth Martin och Claes

Winberg

Av direktiven framgår att utredningen skall tillgodose kraven på bl.a.

avreglering och förenklad lagstiftning. Det framgår vidare att utgångs-

punkten ifråga om byggande bör vara att det är byggherren har som ansvaret för att de tekniska egenskapskraven blir uppfyllda samt att kommunen i detta avseende främst har ett för att väsentliga allmänna ansvar

intressen blir tillgodosedda.

I direktiven anges vidare att målet bör minskad detaljstyming vara en och lättnader för den enskilde samt att dessa mål bör leda till kostnadsbesparingar både för den enskilde och för det allmänna. Det också anges att byggherren bör kunna planera byggstart och genomförande byggav nadsarbetena på ett ekonomiskt rationellt sätt. Den tekniska kontrollen och tillsynen bör enligt direktiven så utformad att byggherren kan vara planera byggnadsarbetena utan att vara beroende att avvakta ett slutav ligt beslut från berörda myndigheter.

Vi utredningens förslag i stora delar överensstämmer med anser att målsättningen i direktiven. Vi anser emellertid inte att man tagit steget fullt ut och vi vill därför framföra följande. Som generell synpunkt att de vällovliga målsättningar som en anser kan utläsas i allrnänmotiveringen inte alltid har kommit till uttryck i lagtextförslaget. bör inte, i syfte att uppnå ytterligare förenklingar Det övervägas om och tillståndsprövningen enligt 8 kap. l § första stycket och

avreglering,

8 kap. 2 § första stycket helt kan ersättas med ett anmälningsförfarande enligt 9 kap. 2 Som framgår allmänmotiveringen är detaljplanema av ofta så detaljerade det kan sägas motsvara den prövning som skall att

göras i byggtillståndsprövningen.

till förhandsbesked bör finnas kvar. Det torde visserligen

Möjligheten

lämna enkel ansökan för att vid behov vara möjligt att en senare denna. Härigenom kan således ett slags indirekt förhands-

komplettera

besked erhållas. Vi emellertid att det bör finnas formell möjliganser en het till bindande förhandsbesked. Det kan många gånger vara värdefullt det överhuvudtaget går att uppföra byggnad av visst slag att veta att en på markområde även får underkasta sig byggnadsett om man senare nämndens villkor beträffande den yttre utforrrmingen. uttryck för strävan att markera att ansvaret för att

Förslaget ger en

byggnaden uppfyller samhällets krav åvilar byggherren. Denna strävan bör markeras tydligare. För att byggherren skall kunna ta detta ansvar fullt krävs det att samhällets krav är väl formulerade och förutsägbara ut för Om så är fallet bör tolkningsföreträdet beträffande hu-

byggherren.

sarnhällskraven uppfyllda tillkomma byggherren. Det skall ruvida är alltså att bevisa att samhällskraven i visst

åligga byggnadsnämnden

hänseeende inte uppfylls. Vidare bör samrådet ske på initiativ av

byggherren. Genom att låta initiativet ligga hos byggnadsnänmden ger

inte rätt signaler till parterna ifråga om vem som bär ansvaret. man Bestämmelserna i 3 kap. 10 § och 3 kap. 12 lämnar stort utrymme för byggrradsnänmden och strider mot kravet på förutsäg-

godtycke

bestämmelser bör inte kvarstå i sitt nuvarande skick. barhet. Dessa

bör dessa skyddsaspekter tillgodoses införande av sär- Möjligen genom

skilda restriktioner i detaljplanen. Byggnadsnänmdsbesiktning bör endast kunna ske i de fall som anges i kap. 10 § andra stycket. Byggnadsnärnndsbesiktning skall inte kunna 9

användas för kontroll enligt första stycket paragraf. Det är vikti samma

att byggnadsnämndens roll som myndighet renodlas.

Sådana överenskommelser som enligt 9 kap. 9 och 10 skall göras mellan byggnadsnänmden och byggherren beträffande vilka krav som skall gälla för produkter och arbetsutförande samt omfattningen konav troll, provning och verifiering slutresultatet, skall bindande för av vara

byggnadsnänmden. Detta är så väsentligt att det bör framgå direkt i lag-

texten. För att intentionerna med lagändringen skall kunna förverkligas så

snart som möjligt bör det anges i motivskrivningen att de följdåtgärder

som erfordras, bl.a. beträffande certifiering, bör vidtagas snarast så att dessa åtgärder är genomförda till lagens ikraftträdande. Det bör anges att målsättningen skall vara att lagen direkt efter ikraftträdandet skall verka fullt ut enligt de förslagna intentionerna. Det bör övervägas inte den föreslagna regeln i 9 kap. 11 § att om

byggnaden eller anläggningen inte får tagas i bruk förrän slutgodkän-

nande länmats kan olämplig. Det borde tillräckligt påvara vara som

tryckning på byggherren att användningsförbud kan meddelas kraven

om inte är uppfyllda i något väsentligt hänseeende. Om myndigheten nåav got skäl, exemplevis stora balanser, sjukdom, slarv etc, dröjer med att utfärda slutgodkärmande innebär detta ofta stora merkostnader för byggherren.

Särskilt yttrande av Tom Miller

Tillståndsprövning inom område med detaljplan

Enligt sina direktiv skall utredningsmarmen överväga bygglovs-

om prövningen i nuvarande fomr behöver bibehållas inom sådana detaljplaneområden där bebyggelsen redan i planen prövats på ett sådant sätt att olika berörda intressen beaktats. Det är angeläget att bygglovsprövningförenklas framförallt för effektivisera och

en att förbilliga byggproces-

sen.

Enligt utredningsmannens förslag skall nämnda frågan lösas

ovan genom att kommunen i detaljplan får bestämma att tillstånd bygglov inte krävs för genomförande planen. Om sådan bestämmelse skrivs i av en planen, slipper byggherren söka tillstånd för att bygga i enlighet med

planen. Syftet är att kommunen skall kunna tillståndspliktens

anpassa

omfattning till byggnadsföretagets betydelse och detaljplanens aktualitet

och detaljeringsgrad.

bakgrund våra hittillsvarande erfarenheter kan befaras att Men mot av kommunerna inte kommer att utnyttja denna möjlighet i någon större

omfattning. Redan idag har kommunen möjlighet enligt 8 kap. 5 § PBL

minska bygglovsplikten. Den möjligheten har utnyttjats endast i en

att omfattning. Vidare kan hävdas att kommunen saknar incita-

begränsad

minska tillståndsplikten. Däremot kan kommunens företrädare ment att har anledning att vilja bibehålla den styrning som tillanse att man

ståndsplikten medför.

Jag ansluter mig därför till argumentationen i ett särskilt yttrande av Fredrik Bonde och Lars Magnusson i den del gäller frågan om lovsom

inom område med detaljplan. Lättnader i tillståndsplikten bör prövning

införas direkt i lagtexten och innebär bl.a. att tillståndsprövning inte skall krävas för frågor har avgjorts eller prövats i detaljplan. som

Förhandsbesked

Syñet med förhandsbesked är att byggherren större säkerhet om ett ge innan han påbörjar projekteringen. Förhandsbesked kan sö-

byggrätten

med förhållandevis enkla handlingar. Enligt utredningsmannens förkas slag kommer förhandsbeskedet att försvinna. Utredningsmannen anser behovet förhandsbesked kommer att minska avsevärt genom att att av

kommunerna får möjlighet att minska tillståndsplikten.

mitt har anledning att be- Men som följer av resonemang ovan man tvivla kommunerna verkligen kommer att lätta på tillståndsplikten. I att den mån kommunerna inte minskar tillståndsplikten, kan följden för

bli ökad tillstândsprövning jämfört med situationen idag. byggherren en

Även hävdar det knappast torde någon skillnad mellan om man att vara ansökan förhandsbesked och den tillstånds-

prövningen av en om nya återstår byggherrensfastighetsägarens behov av att, på ett

prövningen,

enkelt få preliminärt besked sin byggrätt. Om förslaget

underlag, ett om

resulterar i sådana möjligheter minskas jämfört med idag är det ett att steg i fel riktning.

Särskilt Cecilia Jensfelt

yttrande av

Utredningens förslag att tillståndsprövningen bara skall byggnadens

avse yttre och att byggkontrollen bara skall vissa tekniska egenskaper avse innebär att flera viktiga långsiktiga aspekter på byggnader faller mellan stolarna. Dessutom föreslås att preciseringar när det gäller kvalitetskrav beträffande bostadsutfomming och tillgänglighet förs över till förord-

ning, vilket innebär att viktiga långsiktiga bebyggelsefrågor undandras

riksdagens inflytande.

Den precisering av kvalitetskraven finns i PBL beskriver som nu enligt min mening bättre än utredningens förslag vilka kvaliteter är som

viktiga i det långa tidsperspektivet byggnad bör

som en ses. Jag motsätter mig därför utredningens förslag att PBL:s trevnadslcrav samt krav på material och utförande med hänsyn till reparations-, underhålls- och driftskostnader i 3 kap. skall upphävas. Förslaget att upphäva dessa krav strider också enligt min mening mot

utredningens direktiv att långsiktighet i förvaltning och underhåll bör

vara vägledande i översynsarbetet.

Särskilt Torsten

yttrande av Lundberg

Förhandsbesked Utredaren föreslår att förhandsbesked inte erfordras i fortsättningen. Förhandsbeskedets syfte i nuvarande PBL är att den sökande ska kunna få ett besked om den tillänmade lokaliseringen kan godtas, innan dyrba-

ra projekteringshandlingar upprättas. Således kan en lovprövning ske i

två steg. En ansökan om förhandsbesked kräver då i stort endast en en-

kel Situationsplan och kort beskrivning talar vad för slags

en som om byggnad som avses att uppföras och för vilket ändamål den är tänkt. Om förhandsbeskedet tas bort innebär detta att sökanden till byggnadsnämndens prövning måste redovisa särskilda ritningar och handlingar så att nämndens bedömning kan göras enligt 2 kap. och delar 3 av kap. Det främst de kvarstående delarna i 3 kap. efter överflyttning av

egenskapskraven till byggproduktlagen erfordrar ritningar för att

som bl.a. bedöma hänsynen till stads- eller landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt i vad mån avsedd användning inverkar menligt på trafiksäkerheten och omgivningen.

förhandsbeskedet uppskattad och väl använd Vad jag erfarit är en

förenkling. Det används oña i

prövning, som uppfattas som en nyttja i kulturmiljöområden eller strandskyddsärenden och är lämpligt att

starkt allmänintresse vis i områden som har i andra områden med ex

riksintresse.

förhandsbeskedet del i förenklingsprocessen och Jag anser att är en

bör därför kvar i PBL. vara

Översiktsplanens roll och kravnivå för byggtillstånd m m

PBL lagt på kommunerna i den Med hänsyn till det ökade ansvar som

de förväntningar regering och olika offentliga

fysiska planeringen, som kommunala översiktsplaneringen, samt för att utredningar har på den demokratiseringsprocessen är det rimkunna tillgodose den nödvändiga

konkreta krav på Översiktsplaner. Vidare bör det ligga ligt att ställa mera

intresse vidmakthålla ett instrument där kommunerna i kommunernas att

hävda sina synpunkter på mark- och på underbyggt sätt kan ett mera

vattenanvändningen.

ställa ökade krav på översiktsplanens inne- Utredarens ambition att

aktualitet angelägen och dessutom nödvändig för håll, utformning och är

många de förenklingar och avregleringar som att kunna genomföra av

det i tiden kommunerna ökade möjligföreslås. Dessutom ligger att ges

olika bestämmelser till lokala förhållanden. heter att kunna anpassa

torde möjliga inom många glesbygdsområden.

Förenklingarna vara

till metod härför att införa miniminivå för Men utredarens förslag en -

där ökning tillståndsplikten endast är kravet på byggtillstånd en av

möjlig via översiktsplan synes tveksam.

kommunen måste över sin kommun Förslaget medför i princip att se

områden kommunen ska öka kravet på tilloch bedöma inom vilka

regleras i översiktsplanen. Sådana områ-

ståndsprövning samt att detta

med samlad bebyggelse, områden av den kan vis vara: Områden ex

starka kultur- och naturintressen, områden riksintresse, områden med

militära områden samt områden med speciutsatta för buller flygfält,

försvarsintressen hemliga områden som inte får pekas ut på karta ella

Västerbottens län har nämnda intressen omfattande geografisk Inom en

med översiktsplanen, i brist på ett brett

utbredning. Därför torde arbetet

medföra omfattande utredningsinsatser som enligt

underlagsmaterial,

till det inledningsvis finns anledning att belägga

utredaren kan leda att

stora delar kommunen eller kanske av hela kommunen med tillstånds-

plikt, varefter tillståndsplikten kan minskas successivt i takt med att un-

derlagsmaterialet för besluten kompletteras.

Metoden att i lagen lägga fast miniminivå och därefter - en väsentligen utöka kravet på tillstånd torde sannolikt uppfattas negativ - som från bl.a. allmänheten. Därtill krävs komplicerade övergångsbestämrnel-

ser. Vidare förutsätts att kommunen underlåter om att utöka tillstånds-

plikten för att tillgodose allmänna intressen, ska regeringen kunna gå

med ett planföreläggande för aktuella områden i

översiktsplanen. Ett

förfarande inte eñersträvansvärt. som synes

Jag föreslår i stället att utredarens ambition om förenkling och avreg-

lering sker på motsvarande sätt med följande men metod: Nuvarande tillståndsnivå ligger kvar och kommunen ges möjlighet att i översikts-

plan, för utpekade områden, minska tillståndsplikten.

Med bibehållen planeringsambition från kommuns en sida men genomförd efter den eller andra metoden ena torde i princip medföra

samma slutresultat, dock med den skillnaden den att senare använda metoden torde ge tydligare och enklare i

en redovisning översiktsplanen.

För att bättre belysa denna fråga bör under remisstiden utföras en studie

som klarlägger konsekvenserna av de olika metoderna.

Särskilt Åswald

yttrande av Kerstin

Beträffande tillståndsplikt utanför

detaljplanelagt område är det min

upp-

fattning att utredningen inte tillräckligt väl visar behovet

att av sänkt bygglovplikt överträffar fördelen att kunna säkra allmänna intressen. av Att kommunerna idag inte i

någon egentlig utsträckning reducerat

bygglovplikten ger inte heller besked att detta verkligen varit angeläom get. Därför förordar jag ett alternativ med högre generell nivå för till-

ståndsplikt än vad som föreslagits, samtidigt jag stöder

som inriktningen mot en stärkt översiktsplanering.

Särskilt

yttrande av Keith Wijkander

Jag har inga invändningar

mot förslaget att systematisera skillnaden

mellan bygglovsprövningens och

lokaliserings- gestaltningsaspekter

resp. kontrollen byggnaders tekniska

av egenskapskrav.

andra huvudförslag, förändringar i vad I fråga betänkandets om om

emellertid inte de fördelar med skall kräva bygglov, kan jag se som

motivera de omfattande förändringar PBL-systemet förslaget som kan av

Jag hänvisar till sakkunnig Carl-Johan förslaget förutsätter. som

vilka invändningar kan riktas

Engströms yttrande för belysning av som

mot förslaget.

utredaren önskemålet att kommunerna i högre Jag är ense med om

med utgångspunkt från vilka reella behov som

grad varierar lovplikten

intressen eller grarmintressen. Att därvid slå finns att bevaka allmänna av

och de historiska och miljömässiga

vakt om en god byggnadskultur om

på landsbygden är väsentlig kommunal kvaliteter finns inte minst en som

varierad varigenom kommunen koncentrerar sig

uppgift. Med en lovplikt

i de områden där de är framträdande på att hävda de allmärma intressena

bör förankringen hos medborgarna för och väl indentifierbara

kommunens prövning stärkas.

sådan utveckling torde bäst främjas kommunen själv ges En om

utifrån den nivå gäller enligt för att variera lovplikten som nu ansvar

radikal sänkning lovplikten ökar

PBL. Förslaget en generell av om

kulturvärden inte hävdas på erforderligt däremot risken för att miljöns

kommunen inte har beredskap eller sätt, dvs. i de fall då

kunskapsunderlag för att rätt awäga behovet av lovplikt.

Bilaga

Kommittédirektiv

883%

Dir. 1992:104

Översyn av plan- och bygglagen, m.m.

Dir. 1992:104

Beslut vid regeringssammantrâde 1992-11-26

Statsrådet Thurdin anför.

Mitt förslag

särskild utredare tillkallas med uppdrag att se över vissa

Jagföreslår att en

frågor i plan- och bygglagen 1987:10, PBL.

förslag skall tillgodose kraven större miljöhänsyn, stärkt Utredarens

medborgarinflytande, avreglering och förenklad lagstiftning.

från andra länder bör till i översynsarbetet. Sveriges Erfarenheter tas vara förpliktelser i förhållande till EG skall beaktas. ingår också samordna bestämmelserna i PBL med en ny

I uppgiften att

Jag hari denna fråga samrått med chefen för Näringsdepar-

byggproduktlag.

1681311121.

Bakgrund och allmänna utgångspunkter

plan- och byggområdet samt i fråga hushållningen

lagstiftningen inom om

genomgick i och med 1987 års lagreforrner med mark- och vattenresursema förändring. Den viktigaste nyheten var de-

samlad och genomgripande

en centraliseringen till kommunerna ansvaret för den fysiska planeringen av

och för byggnadsväsendet.

område begränsas i huvudsak till bevakning Statens ansvar inom detta en intressen hälso- och sâkerhetsfråriksintressen, mellankommunala samt av myndigheternas uppgifter har därigenom kommit att väsentgor. De statliga uppsikten från statens sida riktas nu mindre in ligt förändras. Tillsynen och och kontroll enskilda beslut i den kommunala planeringen bevakning av med kommunerna kring långsiktiga fråoch samråd och samverkan mer mot

2 Bilaga

gor samt uppföljning av lagstiftningens tillämpning. De allmänna intressena skall hävdas genom omprövning av länsstyrelse eller av regeringen endast i särskilt angivna fall. Andra viktiga förändringar i PBL reglerna ett utökat medborgavar om rinflytande och förenklingar som främst innebar vissa lättnader för den enskilde samt ett ökat ansvar för byggherren. PBL innebar också modemien sering och förenkling av plansystemet och att större vikt har lagts vid plan-

genomförandefrågor.

Nya förutsättningar

samhällsutvecklingen förändrar förutsättningarna för planeringen av mark- och vattenanvändningen och för byggandet. Inom den fysiska planeringen och stadsbyggandet ställs bl.a. nya och ökade krav miljöhänsyn, aktsamhet kulturvärden och resurshushållning. Ökad uppmärkom samhet behöver därvid ägnas den befintliga bebyggelsemiljöns egenskaper och att möjliggöra successiva förändringar och kompletteringar. FN-konferensen om miljö och utveckling UNCED sommaren 1992 måste följas upp. En huvuduppgift blir att skapa förutsättningar för och underlätta en långsiktigt hållbar utveckling. För att klara denna uppgift måste samhället riktas mot ett mer effektivt resursutnyttjande bl.a. genom återanvändning och återvinning kretsloppsprincipen. Tillämpningen av kretsloppsprincipen i planering och byggande måste underlättas. Behovet har ökat att av kommunerna samordnar olika infrastrukturinvesteringar och att sektorsövergripande och ändamålsenliga planerings- och beslutsprocesser utvecklas såväl regional som lokal nivå. Tunga investeringar som ofta rör flera kommuner ställer allt större krav mellankommunal samverkan och tidiga bedömningar av olika utbyggnadsalternativs påverkan miljön, kulturvärden och hushållningen med mark- och vattenresurscrna. Integrationssträvandena i Europa aktualiserar frågor om harmonisering såväl miljöav krav som av reglerna för fysisk planering och byggande. Nya lagar har tillkommit som berör byggandet. Behovet av en avreglering och förenkling av olika regelsystem växer sig allt starkare. Dessa krav måste förenas med att stat och kommun tar ett ansvar för att hävda viktiga allmänna intressen. Inom bostadsfinansicringsområdet pågår ett arbete med avreglering och förenkling bl.a. i syfte att pressa produktionskostnadema samt att främja konkurrens och effektivitet. Den ekonomiska utvecklingen har lett till att den statliga och kommunala administrationen måste minskas och den offentliga sektorns kostnader ses över. Andra förändringar rör synen hur grundläggande tjänstcproduktion

3 Bilaga

den offentliga sektorns roll i och innebär bl.a. ändring av bör organiseras en

minskad detaljreglering och

till den enskilda. Stärkt äganderätt, förhållande

sådant också kan påverka utformökad privatisering är exempel som

ningen lagstiftningen.

av lett till arbetssätt och organisationsforrner samhällsutvecklingen har nya

Kommunerna har fått större frihet förvaltningen i stat och kommun. inom utanför området för myndighetsutövorganisera sin verksamhet, som att utföras konkurrensutallt större utsträckning kommer att genom ningen i -

satt upphandling.

demokratiska måste tillgoväxande krav den processen Medborgarnas för närvarande delta i förbättrade möjligheter att tidigare än doses genom och utformningen

och påverka bebyggelseutvecklingen

planeringsprocessen

den byggda miljön. av

Uppföljning, utvärdering och översyn

PBL-reforrnen inleddes kort efter Uppföljningen och utvärderingen av

1987. Huvudsyftena med reforlagen trädde ikraft den l juli det att den nya erfarenheter vunnits bl.a. Samtidigt visar de som

har i stort uppnåtts.

men reformen vissa viktiga punkter

Boverkets uppsiktsverksamhet att

genom sådana lättnader för Det gäller bl.a. i fråga om ännu inte fått sitt genombrott.

Det finns också oklarheter i förutsätter kommunala beslut. den enskilde som

i uppgiften att hävda miljöns det stöd PBL ger kommunerna fråga om som

kulturvärden.

min mening med hänsyn till den nyss PBL behövs enligt En översyn av

säkerställa att lagstiftningens

samhällsutvecklingen samt för att skisserade inledningsvis nämnde, fullföljs. En särintentioner. som jag

grundläggande

över PBL och angränbör därför tillkallas med uppgift att se skild utredare

i nämnda förhållanden.

sande lagstiftning med utgångspunkt

Uppdraget

199192:100 bil. 15

budgetpropositionen 1992 prop.

Vid min anmälan till

huvuduppgifter under 1990-talet. jag den fysiska planeringens erinrade om

Dessa är att

hushållning med mark- och vattenresurserna, säkerställa långsiktigt god en - bebyggelse., anläggningar långsiktigt förnuftig lokalisering av -främja en rik och levande stadsmiljö, infrastruktur samt utveckla en och

kretslopp i samhällsplaneringen.

-ta hänsyn till naturens teknisk utveckling, ökad milskapa förutsättningar för Lagstiftningen bör Kvalitetstänkande och kostnadsmedoch effektiv konkurrens. jöhänsyn en

4 Bilaga

vetande skall främjas. Långsiktighet i förvaltning och underhåll befintlig av bebyggelse bör premieras. Ökad valfrihet för den enskilde skall tillgodoses utan att väsentliga allmänna intressen för den skull ställs sidan. Dessa huvuduppgifter bör vägledande i översynsarbetet. vara Översynen bör leda till förslag till ändrad lagstiftning där behövs eller förslag till andra lösningar där lagstiftning inte bedöms nödvändig för vara att nå målen. De samhällsekonomiska konsekvenserna förslagen skall av redovisas.

Allmänna och enskilda intressen

Fysisk planering år i första hand kommunal uppgift. Denna grundlägen gande utgångspunkt skall självfallet gälla också fortsättningsvis. Kommunen skall ha ansvaret för planläggning av mark och vatten och ha möjlighet att utforma en i kommunen önskvärd utveckling inom för bestämmelramen serna i PBL. Enligt PBL skall, om inte annat är föreskrivet, både allmänna och enskilda intressen beaktas l kap. 5 §. Gränsen mellan dessa intressen är i praktiken svår att dra ett entydigt sätt. Många frågor normalt besom handlas i samband med fysisk planering och byggande är intresse från allav män synpunkt. Allmänna och enskilda intressen sammanfaller i många fall. Det bör vara möjligt att närmare precisera de allmänna och enskilda intressena -och de rättigheter och skyldigheter som åligger kommunen respektive den enskilde. Vilka medel stat och kommun skall förfoga över för att kunna värna de allmänna intressena behöver övervägas närmare. Detsamma gäller i vilken utsträckning hänsynen till kommunalekonomin och kommunernas skyldighet att i vissa fall tillhandahålla service skall beaktas vid prövningen av ärenden om lov enligt PBL. Det behövs ett klarläggande av vilka allmänna intressen som är så väsentliga att de bör ha företräde framför enskilda intressen. Hälsa och säkerhet är väsentliga allmänna intressen. Därutöver måste bl.a. miljöhänsyn. liksom hänsyn till natur- och kultumiiljön och hushållning med naturresursema m.m. anses vara viktiga allmänna intressen. Tillgängligheten i den byggda miljön för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga måste också anses vara ett viktigt allmänt intresse. Det är viktigt att dessa allmänna intressen preciseras och att detta tydligt framgår av lagtexten. Av lagtexten bör också framgå vilka enskilda intressen bör skyddas som vid en awägning mellan olika enskilda intressen. Det är viktigt att grundläggande rattssäkerhetsaspektcr beaktas vid awagningen mellan allmänna och enskilda intressen och mellan olika enskilda in-

Bilaga 5

tressen. utredaren samråda med Fri- och rättighetskommittén JU ldenna del bör har i uppdrag redovisa bl.a. frågor om förstärkt grundlags- 1992:01, som att skydd för äganderätten. fram till frågan omfattningen och formerna för Jag återkommer längre om den statliga kontrollen när det gäller allmänna intressen.

i fråga byggande bör vara att det är byggherren som

Utgångspunkten om för de tekniska egenskapskraven är uppfyllda. Kommunen

har ansvaret att avseende främst ha för att väsentliga allmänna intresskall i detta ett ansvar

sen blir tillgodosedda.

Ökad miljöhänsyn

fått det huvudsakliga ansvaret för utforrn- Genom PBL har kommunerna lokal nivå. Statens för den lokala mil-

ningen av bebyggelsemiljön ansvar

jön har i och med PBL begränsats. vår miljö, även i en vi- Utvecklingen av och omsorgen om gemensamma uppmärksammas än hittills. Kraven miljödare mening, behöver mera Ökar. Detta har naturligt samband med hänsyn i planering och byggande ett förebyggande miljövård och en effektivare resursansträvandena mot en

Bebyggelserniljön har också stor vändning baserad kretsloppsprincipen.

människors trivsel och välbefinnande och är en av grundförutbetydelse för för rikt socialt liv. Det är viktigt att stat och kommun samsättningarna ett varaktigt hållbar utveckling och god miljö i verkar i omställningen till en en

landets alla delar. central betydelse i sammanhanget. Lokali- Den fysiska planeringen är av anläggningar och infrastruktur behöver samordnas för sering av bebyggelse, förutsättningar för effektiv transportförsörjning. Utforrnatt skapa bättre en såväl befintliga bostads- och arbetsområden behöver anningen av som nya kretsloppslösningar kan åstadkommas. En långsiktigt god huspassas så att måste främjas förutseende fysisk plahållning med naturresurser genom en miljöhänsyn i den vidare mening som jag nering. Det innebär att kraven beskrivit i den fysiska planeringen måste göras tydligare. nu har - UNCED-konferensen bl.a. Agenda 21 som är ett handlings- Vid antogs långsiktigt hållbar utveckling. Ansatsen iAgenda för att uppnå en program skall förebyggas miljöanpassning av politiken 21 är att problem genom planering kan viktigt instrument i arbetet med olika områden. Fysisk vara ett åstadkomma effektivt resursutnyttjande och att förebygga miljöproblem. ett

hushållning med naturrcsurserna. planering kan konflikter undvikas, konflikter som Genom en förutseende leda till låsningar och därmed effektivitetsförluster. i ett senare skede kan

6 Bilaga

Regeringen därför att, ett första steg, föreslå riksdagen att 1 kap. avser som l § PBL ändras så att det klart framgår att PBL:s bestämmelser syftar till en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Utredaren bör pröva vad sätt reglema i PBL i övrigt kan behöva förtydligas i syfte att främja en långsiktigt

hållbar samhällsutveckling. Förutom överväganden i fråga om fysisk planering, bör utredaren ägna

uppmärksamhet den miljöpåverkan kommer från byggnader och

som byggnadsmaterial. Här är det fråga att inom det Europeiska ekonomiska om samarbetsområdet EES påverka utvecklingen så att vi får krav produkinte skadar hälsa och miljö och i möjligaste mån kan ingå i ett ter som som kretslopp. Vidare bör svenska tillverkare och importörer stimuleras att utveckla för återanvändning och återvinning och se till att skadliga masystem terial och produkter byts ut. Jag vill peka att omloppstiden för byggnader och därmed de material ingår i byggnad är förhållandevis som en - lång, vilket kräver särskilda överväganden bl.a. när det gäller återanvändning och återvinning. Det är särskilt angeläget att dcn fysiska planeringen av våra städer och tätorter sker utifrån en helhetssyn miljöfrågorna. Miljöproblemen är i dag påtagligast i storstadsområdena. För närvarande studeras miljösituationen och effekterna olika styrmedel av Boverket och av Statens naturvårdsverk. I Boverkets uppdrag ingår bl.a. att studera behovet natur- och grönområden för att bevara en god stadsmiljö. av I mindre städer och landsbygden är miljöproblemen av delvis annan karaktär än i storstäderna. Men även här behövs insatser -bl.a. genom fysisk planering -i syfte att främja god livsmiljö. En framsynt fysisk planering en bör självfallet inte bara medverka till att begränsa miljöproblemen, utan också värna dc miljökvaliteter ofta är dessa orters relativa fördel. Detta som är nödvändigt för att främja långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. en Utredaren bör bakgrund bl.a. Boverkets och Naturvårdsverkets mot av studier göra bedömning möjligheterna att i fysisk planering enligt PBL en av hänsyn till miljöfrågorna i såväl befintlig nytillkommande beta större som byggelse. I samband med upprättande planer och i hanteringen av till regeringen av överklagade planer har svårigheterna att bedöma miljö- och hälsorisker uppmärksammats. svårigheterna beror bl.a. på att det i många fall saknas underlag för göra sådana bedömningar. För närvarande pågår ett utveckatt lingsarbete inom Boverket rörande hälsa och säkerhet i fysisk planering. Frågor ljudstörningar behandlas den utredare tillkallats för om yttre av som förslag till samlad handlingsplan mot buller M 1992:02. att utarbeta ett hur milj ö- och hälsofrügor skall hanteras i planeringen behöver Riktlinjer för utvecklas. Utredaren bör därför i anslutning till detta enligt min mening hålla sig underrättad pågående arbete och överväga möjligheterna att om

7 Bilaga

tillämpa sådana kvalitetskrav i fysisk planering.

är utvecklingen miljökonsekvens- Av särskilt intresse i sammanhanget av

PBL innebär regel att miljö- och beskrivningar MKB. Kraven i 2 kap. som

del underlaget i fråga om miljökonse-

hushållningsfrågor belyses som en av

Erfarenheterna visar emellertid att underlakvenser för planer enligt PBL.

fall bör förbättras. Frågan aktualiseför beslut planer m.m. i många get om

också EG:s bestämmelser området. ras av

miljökonsekvensbeskrivningar är att redovisa vilken

Ett viktigt syfte med

får miljön, hälsan och hushållinverkan verksamhet eller en åtgärd en allmänheten möjligheter att yttra sig. ningen med naturresurserna och ge

också många gånger förenklas. Den Därigenom kan beslutsprocessen

området utgörs bl.a. av 5 kap. lagen 1987212 om

svenska lagstiftningen

NRL. När det gäller PBL finns för hushållning med naturresurser m.m.

kommunerna skall upprätta miljökonsenärvarande inte något krav att

199293:60 med förslag till lag om ändkvensbeskrivningar. I propositionen

föreslås dock, i syfte att uppfylla

ring i miljöskyddslagen 1969:387 m.m.

EG-direktiv, PBL ändras så att miljökonsekvensbebestämmelserna i ett att

upprättas för vissa i EG-direktiskrivningar skall utarbetas när detaljplaner

verksamheten samtidigt kan antas angivna ändamål och den tilltänkta vet Utredaren bör överväga om kravet

medföra betydande miljöpåverkan.

en skall utvidgas och mer generell till-

miljökonsekvensbeskrivningar ges en

lämpningi ärenden enligt PBL.

också viktig miljöfråga behöver belysas Värnet vårt kulturarv är en som av

hand vid tillämpningen av PBL som frågor

i sammanhanget. Det är i första

och bebyggelsemiljöer prövas. Till-

bevarande av värdefulla byggnader om området visar att tolkningsutrymmet i lämpningen lagstiftningen av kulturvärdena alltför ofta inte kan håvmånga fall blivit alltför stort och att

Utredaren bör överväga hur kulturrniljöhänsynen das mot andra intressen.

Utredaren bör därvid utvärdera hur PBL:s regstarkare ställning. kan ges en

har tillämpats och vilka effekter de har ersättning till fastighetsägare ler om

fått.

nyckelroll för tillämpningen av PBL och na-

Översiktsplanen skall ha en

bakgrund de hittillsvarande erfarenturresurslagen. Utredaren bör, mot av

fråga former, innehåll och redovisning pröva PBLzs krav i om heterna. om

Möjligheterna att främja ökad miljöhänsyn genom en be höver förändras. en

särskilt belysas. Översiktsplanens roll i förebyggande fysisk planering bör

också över. Därutöver uüi belysas mellan stat och kommun bör ses dialogen på bättre sätt än i dag skapa översiktsplanen kan användas för att ett hur utveckling landsbygden och kulturlandskaförutsättningar för en positiv av

del Boverkets rapport Erfarenheter av i vid mening. Utredaren bör ta av pet Rapporten har remissbehandlats.

översiktsplanearbetet.

god miljö ligger komhuvudansvaret för att åstadkomma en Även om

8 Bilaga

är den enskilda kommunens möjligheter att lösa eller förebygga munerna, vissa miljöproblem relativt begränsade. Det mellankommunala och det regionala perspektivet behöver därför utvecklas. Den regionala planeringen enligt bl.a. PBL bör över. Även i detta avseende utgör de kommunala ses översiktsplanema ett viktigt underlag. Utredaren bör lämna förslag till hur sådan planering kan främjas. en Miljöskyddskommitténs ME 1989:04 arbete har beröringspunkter med PBL i berörd del. Utredaren bör därför samråda med Miljööversynen av nu skyddskommittén.

Förenkling i fråga detaljplan och bygglov om

Ett de främsta syftena med PBL att möjliggöra förenklingar i förav var hållande till den äldre lagstiftningen. En studie PBLzs tillämpning i 20 av kommuner, genomförts Boverket i samarbete med Svenska komsom av munförbundet och dåvarande Näringslivets byggnadsdelegation, visar att detta syfte endast delvis har uppnåtts. Som framgått vad jag har sagt bör kraven miljöhänsyn i vissa av nu avseenden höjas och enrik och levande bebyggelsemiljö främjas. Inom denna bör prövas möjligheterna till förenkling och avreglering. Uppram nu märksamheten bör i första hand riktas sådana förändringar som innebär minskad detaljstyrning och medför lättnader för den enskilde. en som Syftet bör skapa förutsättningar för kommunerna att ägna tid och vara att kraft de angelägna frågorna, hälsofrågor i byggandet och planmest t.ex. frågor större betydelse från miljösynpunkt samt att bedriva ett mer långav siktigt syftande arbete. Samtidigt kan minskad detaljreglering och en efen fektiv planprocess leda till kostnadsbesparingar både för den enskilde och

.för det allmänna. I uppdraget bör ingå att göra analys hela processen från programskeen av det till dess bygglov vunnit laga kraft och bygget har slutbesiktigats. Säratt skild uppmärksamhet bör därvid ägnas följande frågor. 15 kap. l § PBL när detaljplan skall upprättas, det s.k. detaljplaanges en nekravet. Detalj planekravet är primärt riktat till kommunen. Emellertid ger 8 kap. 12 § första stycket 2 lag kommunen rätt att vägra bygglovi de samma fall den sökta åtgärden bedöms lcräva dctaljplanläggning. Den som vägrats lov med hänvisning till detalj planekravet kan emellertid inte tvinga fram det borde ha varit möjligt att avgöra ärendet direkt

. planläggning, även om

stöd 2 kap. PBL. Tillämpningen paragrafen har alltså stor betymed av av delse för den enskilde. Utredaren bör mot bakgrund av de erfarenheter som beträffande detaljplanekravets tillämpning i samband med prövvunnits bygglov göra bedömning ivad mån lagstiftningen kan behöva ningen av en

9 Bilaga

bl.a. stärka den enskildes ställning. preciseras ytterligare för att

huvudsak byggt markens och Regleringen i detaljplaner har i att ange

ändamål. Detta sätt att reglera användbyggnaders användning för olika

funktionsuppdelning i staden, som utarmat

ningen har medverkat till en

transportbehov. Det finns anledning övervissa områden och lett till ökat

kan underlätta friare etablering väga mindre detaljerad reglering en om en olika verksamheter gör det möjligt att och blandning boende och som en av stadsdelar och samhällen. I det sammanutforma mer allsidigt sammansatta

användningen bestämmelser beträffande uthanget bör också övervägas av

miljöer kan krävas långtgående hänformningen byggnader. I vissa mer av miljöer kan å andra sidan bestämmeltill omgivande bebyggelse. I andra syn Enligt 5 kap. 7 § PBL får inte en utformningen helt undvaras. ser som styr vad erfordras. Utredaren bör mot detaljplan detaljerad än som göras mer

ytterligare avregleringar och förenklingar bakgrund överväga vilka denna

är möjliga och lämpliga. som prop. 19919251, BoU 10, rskr. 112 Efter ändring S kap. 7 § PBL en handelsändamål i detaljplaner till att får kommunerna inte längre precisera

Riksdagen uttalade i samband med beslutet

viss form detaljhandel.

avse av konkurrensen borde få genomslagskraft den något förändrade synen att det krävs ytterligare överväganden om man också i gällande planer, men att

innehållet i sådana planer. Utredaren bör där-

lagstiftning skall ändra

genom gällande planeri syfte att få till stånd ökad belysa möjligheterna att ändra för

konkurrens inom handeln.

sammanhang. Regelsystemet Konkurrensfrågor aktualiseras också i annat

så det i största möjliga utsträckning unför byggandet bör vara utformat att

olika byggherrar och entreprenörer och uppderlättar konkurrens mellan

kvalitetstänkande. Detaljplaner bör ut-

kostnadsmedvetande och

muntrar för olika tekniska lösningar. formas så att de så långt möjligt ger utrymme

utformade så att tillämpningen kan Tillstånds- och kontrollreglerna bör vara

företagens kvalitetssäktill och underlätta användningen av egna anpassas

ringssystem. EES-avtalet föreslagit riksdagen Regeringen har nyligen till följd av - - 199293:55 i syfte genomföra EG:s bygg-

byggproduktlag prop. att

en ny Samordningen mellan den föreslagna byggpro-

produktdirektiv i Sverige.

måste över. PBL:s tekniska egenskapskrav duktlagen och PBL nu ses

Därvid kommer fribör flyttas över till hyggproduktlagen.

byggnader m.m.

innehåller inga regler om bygg-

bygglov i fokus. Byggproduktlagen

gan om tillsynen och kontrollen lämpligen Utredaren bör lämna förslag hur lov.

utformas i framtiden.

och genomförandet av byggnads-

Byggherren bör kunna planera byggstart

tekniska kontrollen och tillekonomiskt rationellt sätt. Den arbetena ett

byggherren kan planera byggnadsarbetena så utformad :Itt synen bör vara

10 Bilaga

utan att beroende att awakta ett slutligt beslut från berörda myndigvara av heter. Samtidigt bör han för att inte tvingas ta alltför stora risker ha en - möjlighet att vid behov kunna begära besked från myndigheterna huruvida arbetena eller ett visst arbetsmoment utförs enligt gällande regler. Det är här viktigt att notera att kommunen bara skall behöva ge besked om och ingripa i frågor som samhället har ansvar för. Enligt PBL gäller för i princip all lokalisering av bebyggelse att den först skall prövas lämplig från allmän synpunkt. Det bör vara möjligt att i vissa fall avstå från förhandsprövning av varje enskilt byggnadsföretag när varken det allmännas intressen eller grannars rätt träds för när. Det är således angeläget att pröva den enskilde i större utsträckning kan frihet att också om ges uppföra nya byggnader. Därigenom kan bl.a. byggande landsbygden underlättas. Mot den bakgrunden bör möjligheterna att begränsa bygglovsprövningen belysas, främst när det gäller byggnadsföretag utanför samlad bebyggelse. Om det å andra sidan t.ex. i områden med särskilt värdefulla kulturmiljöer finns behov av en striktare bygglovsprövning bör detta upp- märksammas av utredaren. Det bör också övervägas bygglovsprövningen i nuvarande form behöom ver bibehållas inom sådana detalj planeområden där bebyggelsen redan i planen prövats ett sådant sätt att olika berörda intressen beaktats. Utredaren bör beakta vad som har anförts i betänkandet SOU 1992:47 Avreglerad bostadsmarknad Del II. Betänkandet har remissbehandlats. Som jag nämnde inledningsvis är tillgängligheten för handikappade ett viktigt allmänt intresse. Utredaren bör därför göra en analys av vilka effekter de nuvarande bestämmelserna i PBL har fått i fråga om tillgängligheten för personer med funktionshinder. l sammanhanget kan erinras om den ökning av antalet äldre personer över 80 år som sker under det närmaste decenniet. Utredaren bör i sina överväganden i tillgänglighetsfrågan ta del av de förslag som lagts fram av Handikapputredningen i betänkandet SOU 1992:52 Ett samhälle för alla. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Ett annat viktigt syfte med PBL-reformen var att öka effektiviteten i bl.a. planprocessen. Sverige har vid en internationell jämförelse en kort och effektiv planprocess. Det bör inte hindra att möjligheterna till ytterligare effektiviseringar bör prövas. I översynsarbetet bör därför belysas hur PBL:s ffnfaranderegler tillämpas och om det iPBL eller annan lagstiftning finns regler som försvårar kommunala åtgärder i syfte att effektivisera hanteringen av planer och beslut. Alternativa arbetssätt bör undersökas. Även bestämmelserna om kommunikation med berörda kungörande och annonse- ring liksom om delgivning efter antagandet bör ses över. - Bestämmelserna förfarandet när planer upprättas och antas är omfatom tande. Från reglerna detaljplan finns ett antal undantag vid s.k. enkelt om

11 Bilaga

planförslaget är begränsad bety-

vilket kan användas om av

planförfarande,

förenligt med översiktspla-

saknar intresse för allmänheten samt är delse och

i huvudsak att samrådet kan 28 § PBL. Undantagen innebär nen 5 kap.

bör, med hänsyn till deirioförenklas och kungörande undvaras. Utredaren

offentliga och enskilda som planer kratiska krav och de verkningar för organ

i ökad utsträckning tillämpa det är möjligt och lämpligt att får, pröva om

förtydliga eller ändra reglerna för

enkelt planförfarande. Möjligheterna att

enkelt planförfarande bör därvid övervägas.

översiktsplanen kan innebära bör

De rationaliseringsmöjligheter som

också uppmärksammas. granskas från effektivitetssynpunkt.

Även samrådsförfarandet behöver

komma till uttryck tidigt i planeringsprocessen.

Medborgarinflytandet bör

bl.a. redovisats i den s.k. överklagandeutredningen som Erfarenheter som

hösten 1990, visar att ett väl genom- Boverket överlämnade till regeringen

överklaganden uteblir eller kraftigt samråd i ett tidigt skede leder till att fört kan undvikas. Utredabetydande förseningar därigenom begränsas och att

skillnader för närvarande undersöka bakgrunden till de stora som ren bör

hänseende och därvid överväga ivilka råder mellan olika kommuner i detta

samrådsförfarandet kan utvecklas. avseenden

möjligheterna till delegation av beslut en- Utredaren bör slutligen belysa

mellan PBL och kommunallagen till bättre samordning ligt PBL samt en

1991:900.

Medborgarinflytande

samhällsfrågor och deltar i sarnhällsmänniskorna är intresserade av Att årens debatt i bl.a. frågor grunden för demokratin. De senare debatten är

uppmärksamheten frågan om samhällsbyggande och miljö har fäst

om i och inflytande den fysiska planeringen. medborgarnas insyn

PBL bör över. Utredaren

för medborgarinflytandet enligt nu ses

Reglerna

med hänsyn till målen för

till början utvärdera medborgarinflytandet

bör en

bör utredaren överväga möjligheterna att reformen och effekterna. Därefter

insynen i planeringen. utan att

medborgarinflytandet och förbättra

stärka ineffektiv och kostnadsdri-

byrâkratiseras och blir planeringsprocessen

effektivitetsvinster att hämta i att medvande. Som nämnts finns det stora

förutom det egenvärde kommer in tidigt l planeringsprocessen, borgarna

Utredaren bör bl.a. studera om en

ligger i medborgardeltagandet.

som tidigt skede, t.ex. i ett utveckinformations- och samrådsstrategi i ett lämplig fördjupning översiktsplatill detaljplan eller en av

lat programstadium en

i såväl beslutsunderlaget och höja kvaliteten kan underlätta processen nen. Alternativa former för resultat och minska kostnaderna. som i planeringens

12 Bilaga

samråd och inflytande jämfört med förfarandereglerna i PBL bör studeras. Tidiga kontakter med sakägare och andra intressenter samt användningen miljökonsekvensbeskrivningar i planer och program kan underlätta samav rådet och samtidigt fördjupa medborgarinflytandet. Erfarenheterna efter fem års tillämpning av PBL tyder att överklagandeinstitutet inte sällan kommit att användas som ett medel för medborgarinflytande i stället för som en yttersta rättssäkerhetsventil. Rätten att överklaga beslut om planer m.m. bör nu ses överi syfte att effektivisera och tydliggöra överklagandeinstitutets funktion. Utredaren bör därvid överväga i vad mån rätten att klaga kan avgränsas och göras tydligare. Utredaren bör även i denna del samråda med Miljöskyddskommittén och med Fri- och rät-

tighetskommittén.

En företeelse som har uppmärksammats sedan PBL trädde i kraft är den s.k. förhandlingsplaneringen, dvs. en planering som tidigt binder exploateringens inriktning, omfattning och finansiering genom ett avtal mellan komoch exploatör. Denna typ av planering, som ofta sker utan närmare mun överväganden om konsekvenserna för miljön och hushållningen med naturkan i viss mån ändra förutsättningarna för planeringen enligt resurser m.m., PBL. Det finns dessutom risk för att konkurrensen i byggandet åsidosätts en och att markprisutvecklingen snedvrids. Genom avtalet kan också kommunala kostnader övervâltras exploatören ett sätt som ytterst leder till högre kostnader för medborgarna. Det finns nu skäl att utvärdera effekterna sådana förhandlingsuppgörelser. Förhållandena i andra länder bör studeav ras.

Statlig kontroll

Ett grundläggande syfte med PBL är som nämnts att kommunerna med bindande verkan skall kunna besluta ifrågor som rör den lokala miljön. Stautövar sitt inflytande över planläggningen genom att länsstyrelsen delsten deltar i pågående planeringsarbete genom samråd. dels i vissa angivna fall eget initiativ skall överpröva kommunens beslut. Vidare prövar länsstyrelsen kommunens beslut efter överklagande. Den statliga kontrollen enligt 12 kap. 1 § PBL utövas alltså i första hand länsstyrelsen. Det innebär att länsstyrelsen kan överpröva kommunens av beslut kan befaras att ett riksintresse enligt natunesurslagen inte tillom oet godoses, frågor användningen mark- och vattenområden som anatt om av går flera kommuner inte har samordnats ett lämpligt sätt eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behoskydd mot olyckshändelser. vet av Genom tyngdpunkten i den statliga kontrollen när det gäller allmänna att

Bilaga 13

givits självständig roll iförhålligger länsstyrelsen, har denna en intressen

lande till regeringen.

till regeringen både kommunen Länsstyrelsens beslut kan överklagas av

ingen rätt att överklaga.

enskilda. Däremot har sektorsmyndigheterna

och värna riksintressen, har den i regeringen att den bör agera för att Om anser

möjligheter kommunen ett planföreläggande envissa begränsade fall att ge

hälsa och säkerhet skiljer sig dock

12 kap. 6 § PBL. Prövningsgrunden

ligt

samordning bl.a. genom att brister från riksintressen och mellankommunal

säkerhet inte kan föranleda planföreläggande. vad gäller hälsa och

har varit i kraft har ett antal fall uppmärksammats Under den tid som PBL

miljön och hushållningen med nakan ifrågasättas hänsynen till där det om

tillfredsställande sätt i den kommunala plahar behandlats ett turresurser

planer. Vissa sektorsmyndigheter

neringen och i länsstyrelsens prövning av

inte har ingripit mot planer framfört kritik mot att länsstyrelsen har vidare

innebär riksintressen har skadats påtag-

enligt sektorsmyndigheten att

som

ligt. när kommunen i sin Också i andra sammanhang aktualiseras problemen

rör hushållningen med enligt PBL skall tillgodose intressen som

planering

för eller har väsentliga inoch där staten är huvudman annars naturresurser gälla statliga investeringar i an-

exploateringsföretag. Det kan

tressen i ett

och där exploateringsföretaget är

läwingar, väg- eller jämvägsutbyggnad

prövning i regeringen kan begränsa riksintresse enligt NRL. En tidigare ett

förseningar i senare skeden.

det också konstaterats att frågan om regeringens tillämpning av PBL har I sällan kan prövas av regeringen eller andra allmänna intressen riksintressen i PBL är nämligen att omfatt-

enskild person. Utgångspunkten

talan av en

överklaganden den klagandes yrregeringens prövning av styrs av

ningen av

länsstyrelsens beslut om inte

Vidare kan enskild inte klaga över kanden. en

själv är direkt berörd av beslutet.

den klagande

åtgärd förelägga en nämnde kan regeringen som en yttersta Som jag nyss

detaljplan det behövs för att ändra eller upphäva en om kommun att anta, naturresurslagen eller mellankommunal samtillgodose riksintressen enligt

emellertid inget lämpligt instru-

Planföreläggande enligt PBL är

ordning. och kommun kan tänkas fall där delade meningar mellan stat ment i de flesta

kommunal planering, eftersom riksintresse skall behandlas i råda om hur ett

exploatering mot ett övergripande

lika ofta står ett lokalt intresse av en det underlättar inte heller en diabevarandeintresse. Planföreläggande statligt

intressen står mot varandra. log i frågor där olika

kommunala älvstyrelsen på planområdet ta- Grundtanken i PBL om den

statliga kontrollen. Erfarenpå omfattningen av den lar för restriktiv syn en talar dock för att formerna för regeringens tillämpningen av PBL heterna av frågor bör över. Stor vikt möjligheter att ingripa i dessa nu ses prövning och

14 Bilaga

bör läggas vid kraven effektivitet i planeringsprocessen och möjligheterna till kostnadsbesparingar för det allmänna. Utredaren bör därvid överväga sådana alternativ som innebär att frågor om riksintressen eller andra väsentliga allmänna intressen enklare och tidigare än i dag kan aktualiseras och vid behov bli föremål för överväganden hos regeringen. Det är naturligt att utredaren prövar möjligheterna till samordning med de bestämmelser i 4 och 6 kap. naturresurslagen i särskilda fall ger regeringen möjlighet till tisom diga initiativ i planeringsprocessen enligt PBL och andra lagar som knutits till naturresurslagen. Även frågor i övrigt rörande samordningen mellan PBL och annan lagstiftning t.ex. lagen 1988:950 kulturminnen m.m. kan behöva bely- - om sas och övervägas.

Innansørdningen för överklagande

Det har länge bedrivits ett arbete med att avlasta regeringen löpande ärenden. Detta arbete har berört också PBL-ärendena. Förslag vad gäller sådan avlastning har redovisats i promemorian Ds 1991:84 Plan- och byggnämnd. Jag dock att dessa frågor behöver övervägas ytterligare bl.a. mot bakanser grund den Översyn i övrigt PBL utredaren har att göra. Det är av av som därvid viktigt att den svenska lagstiftningen anpassas till vad som krävs för Sverige skall uppfylla sina åtaganden enligt Europakonventionen. I detta att syfte bör utredaren pröva den nuvarande gränsdragningen mellan regeringen och förvaltningsdomstolama. Utredaren bör även i denna del samråda med Fri- och rättighetskommittén. Utredaren bör också lämna förslag till hur regeringen kan avlastas besvärsärenden. En enhetligare besvärsordning bör eftersträvas. Det bör påpekas att gränsdragningen mellan rättsfråoch lämplighetsfrågor inte är ett problem är specifikt för svensk laggor som stiftning. De kontinentala modellerna är därvid särskilt intressanta från svensk synpunkt, eftersom även dessa modeller bygger existensen av förvaltningsdomstolar. Erfarenheterna från andra länder bör därför studeras. Utredaren bör hålla sig underrättad de ställningstaganden som görs med om anledning Domstolsutredningens betänkande 1991:106 Dornstolama av inför 2000-talet för närvarande bereds inom Justitiedepartementet. Utsom redarens förslag i denna del bör i lämplig omfattning tillgodose de särskilda krav snabb het och effektivitet i förfarandet bör ställas inom plan- och som

byggområdet.

Övrigt

När kommunen i egenskap huvudman för allmänna platser skall an- IlV får kommunen besluta att kostnader för sålägga eller förbättra gator m.m.

15 Bilaga

tillgodose visst områdes behov skall åtgärder är avsedda att ett dana som

området. Kostnaderna skall fördelas ägarna till fastigheterna i betalas av

och rättvis grund. I samband med översymellan fastigheterna efter skälig

kostnaderna från såväl belysas bl.a. hur reglerna tillämpas och om nen bör

skäligt och rättvist. Härvid bör även enskild synpunkt fördelas allmän som

s.k. exploateringsavtal vägas in. Möjlig-

erfarenheter från tillämpningen av

heterna till förenklingar bör övervägas.

vissa fall planavgift tas ut för att täcka l samband med bygglov får i en

Från kommunalt håll har det riktats kommunens kostnader för planarbetet.

bl.a. den avsevärda tiden mellan kornkritik mot dessa regler. Kritiken avser

ersättningen för detta och svårigheter att arbete med planerna och munens nedlagt arbete. Även reglerna om planavrimlig kostnadstäckning för få en

gift bör nu ses över.

Tidplan, arbetsformer m.m.

Förslag i fråga samordning av reg- Utredningen bör bedrivas i etapper. om

lämnas senast den 30 april 1993.

i PBL med byggproduktlag bör

lerna en

övrigt och i fråga detaljplan, och förslag rörande bygglov i om

överväganden

den statliga kontrollen bör miljöhänsyn och medborgarinflytande samt om

1993. Övriga förslag bör redovisas senast redovisas senast den 30 november

den 31 mars 1994.

direktiv till samtliga kommittéer och sär- För arbetet gäller regeringens

inriktning dir. 1984:5,

skilda utredare angående utredningsförslagens

redovisa verksamhebeaktande EG-aspekter dir. 1988:43 samt om att av

konsekvenser dir. 1992:50.

tens regionalpolitiska

Hemställan

hemställer jag att regeringen behänvisning till vad jag har anfört Med nu

till uppgift föredra ärenden om planläggmyndigar det statsråd som har att

markanvändning och bebyggelse ning. omfattad kommittéförordningen tillkalla särskild utredare av att en -

över plan- och bygglagen, m.m. samt 1976:119 med uppdrag att se och annat biträde utre-

att besluta om sakkunniga, egçpertergsekreyteragre

daren.

16 Bilaga

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemstâllan.

KUNGL. man..

1993 1 7

S EQQKHQLM

1993 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Styrnings-och samarbetsformeribiståndet.UD 34.Förarprövare.K. Kursplanerför grundskolan.U. 35.Reaktionmotungdomsbrott.Del A och B. Ju. Ersättningför kvalitet ocheffektivitet. 36.Lagomtotalförsvarsplikt.Fö.

Utformning ett nytt resurstilldelningssystemför 37.Justitiekanslem.EnöversynavJK:sarbetsuppgifter

- av grundläggandehögskoleutbildning.U. m.m.Ju.

4.Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade 38.Hälso-ochsjukvårdeni framtiden tre modeller. S.

av -

fl. S. 39.En gränsför filmcensuren.Ku.

flyktingar m.

beroendeframkallandepsykofar- 40.Fri- ochrättighetsfrågor.Del A och B. Ju.

.Bensodiazepiner-

maka.S. 41.Folk- ochbostadsräkningär 1990ochi framtiden. 6.Livsmedelshygienochsmåskaliglivsmedelsproduk- Fi.

tion. Jo. 42.Försvaretshögskolor.Fö.

.Löneskillnaderochlönediskriminering. 43.Politik motarbetslöshet.A.

kvinnorochmän arbetsmarknaden.Ku. 44.Översyn tjänsteinkomstbeskattningen.Fi.

Om av

.Löneskillnaderochlönediskriminering.Omkvinnor 45.Trosabrytersig loss.Bytänkandeellerdemokratins

och män arbetsmarknaden.Bilagedel.Ku. räddning.C. 9. Postlag.K. 46.Vissakyrkofrågor. C. 10. datalag.Ju. 47.Konsekvenseravvalmöjligheterinomskola,

En ny l Socialförsäkringsregister.S. barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård.C. 12.Vårdhögskolor 48.Kommunalaverksamheteri egenförvaltningoch i

kvalitet utveckling huvudmannaskap.U. kommunalaaktiebilag.Enjämförandestudie.C.

- - 13.Ökadkonkurrenspåjärnvägen.K. 49.Ett årmedbetalningsansvar.S. 14.EG och våragrundlagar.Ju. 50.Serveringsbestämmelser.S. 15.Svenskaregler för internationellomfördelningav 51.Naturupplevelserutanbuller enkvalitetattvärna.

oljekris. N. M.

olja vid en 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 52.Ersättningvid arbetslöshet.A.

kommissionensförslag.Fi. 53.Kostnadsutjämningmellankommuner.Fi. 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 54.Utvisning grundavbrott. Ku.

kommissionensförslag.Bilagor. Fi. 55.Detallmännasskadeståndsansvar.Ju. 17.Ägandet radioochtelevisioni allmänhetens 56.Kontrollenöverexportavstrategisktkänsligavaror.

tjänst. Ku. UD. 18.AcceptansToleransDelaktighet.M. 57.Beskattningavfastigheter,del l 19.Kommunernaochmiljöarbetet.M. Schablonintäkteller fastighetsskattFi.

- 20.Riksbankenochprisstabiliteten.Fi. 58.Effektivareledningi statligamyndigheter.Fi. 21.Ökatpersonval.Ju. 59.Ny marknadsföringslag.C. 22.Vad är ettstatsrådsarbetevärt Fi. 60.Polisensrättsligabefogenheter.Ju.

Kunskapenskrona. U. 6l.Överföring avHIV-smitta genomläkemedlet 23. 24.Utlänningslagen enpartiell översyn.Ku. Preconativ.S.

- 25.Socialaåtgärderförjordbrukare. Jo. 62.Rättssäkerhetenvid beskattningen.Fi. 26.Handläggningen vissasäkerhetsfrågor.Ju. 63.Personochparti Studieri anslutningtill

av - 27.Miljöbalk. Del l och2. M. Personvalskommitténsbetänkande 28.Bankstödsnämnden.Fi. Ökatpersonvalsou 1993:21. Ju. 29. Fortsattreformering företagsbeskattningen. 64.Frågorför folkbildningen.U.

Del 2. Fi. 65.Handlingsplanmotbuller. 30. Rättentill biståndinomsocialtjänsten.S. Handlingsplanmotbuller. Bilagedel.M. 31. Kommunernasroll påalkoholområdetochinom 66.Lag ominförandeavmiljöbalken.M.

missbnikarvârden.S. 67.Slutförvaringavanväntkärnbränsle KASAMs

- 32. Ny anställningsskyddslag.A. yttrandeöver SKBsFUD-program92.M. 33.Åtgärderför attförberedaSverigesjordbruk och 68.Elkonlcurrensmednätmonopol.N.

livsmedelsindustriför EG. Jo.

Statens offentliga 1993 utredningar

Kronologisk förteckning

69.Revisorernaoch EG. N. 70.Strategiför smáföretagsutveckling.N. 71 Organisationernasbidrag. C. . 72.Att inhämtasynpunkterfran medborgarna Det kommunalaomröstningsinstitutetitillämpning.C. 73.Radikalaorganisationsförändringari kommuneroch landsting.C. 74.Kvalitetsmätningi kommunalverksamhet.C. 75.VissamervärdeskattefrágorII, offentlig verksamhetm.m. Fi. 76.Verkställighetavfängelsestraff.Ju. 77.Kommunaltjänsteexportoch internationellt bistandC. 78.Miljöskadeförsäkringeni framtiden.M. 79.Handeloch miljö mot enhållbar spelplan.M. - 80.statsförvaltningenoch EG. Ju. 8l.Översyn arbetsmiljölagen.A. av 82.Frivilligt socialtarbete.Kartläggningoch kunskapsöversikt.S. 83.Statistikoch integritet, del 1 Skyddför uppgifter till den statligastatistikenm.m. Fi. 84.Innovationerför Sverige.N. 85.Ursprungoch utbildning socialsnedrekiyteringtillhögrestudier. U. 86.Amningsvänligasjukhus för att skydda,stödjaoch främja amning.S. 87.Beredskapslagring olja. N.av 88.Produktsäkerhetslagenoch EG. C. 89.Massflykt till Sverigeavasyl-och hjälpsökande.Fö. 90.Lokal demokratii utveckling.C. 91.Socialtjänstensroll i samhällsplaneringoch samhällsarbete. En kunskapsöversiktochettdiskussionsunderlag.S. 92.Dencentralapolisorganisationen.Ju. 93.Vårdenssvåraval. 94.Anpassadkontroll avbyggandet.M.

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kommunikationsdepartementet Justitiedepartementet

datalag.[10] Postlag.[9] En ny [14] Ökadkonkurrens järnvägen.[13] EGoch våragrundlagar. Ökat personval.[21] Förarprövare.[34]

Handläggningenav vissasäkerhetsfrágor.[26]

[35] Finansdepartementet

Reaktionmotungdomsbrott.Del A ochB. Justitiekanslern.EnöversynavJK:sarbetsuppgifter Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- m.m. [37] kommisionensförslag. [16]

Fri- ochrättighetsfrågor.Del A och B. [40] Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- - Det allmännasskadeståndsansvar.[55] kommisionensförslag. Bilagor. [16]

Polisensrättsligabefogenheter.[60] Riksbankenochprisstabiliteten.[20]

Personochparti Studieri anslutningtill Vad är ett statsrådsarbetevärt [22] - Personvalskommitténsbetänkande Bankstödsnämnden.[28]

ÖkatpersonvalSOU 1993:21. [63] Fortsattreformeringavföretagsbeskattningen.

Verkställighetav fängelsestraff.[76] Del [29]

statsförvaltningenoch EG. [80] Folk-ochbostadsräkningår 1990ochi framtiden. [41]

Dencentralapolisorganisationen.[92] Översynavtjänsteinkomstbeskattningen.[44]

Kostnadsutjämningmellankommuner.[53] Utrikesdepartementet fastigheter,del I Beskattningav Styrnings-ochsamarbetsformeri biståndet.[1] Schablonintäkteller fastighetsskatt[57] - Kontrollen över strategisktkänsligavaror. [56] Effektivareledningi statligamyndigheter.[58] export av Rättssäkerhetenvid beskattningen.[62] Försvarsdepartementet VissamervärdeskattefrâgorII, offentligverksamhet - Lag totalförsvarsplikt.[36] m.m. [75] om [42] Statistikochintegritet,del l Skyddför uppgiftertill Försvaretshögskolor. asyl- ochhjälpsökande.[89] denstatligastatistikenm.m. [83] Massflykt till Sverigeav

Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Statligt stödtill rehabilitering tortyrskadade Kursplanerför grundskolan.[2] av flyktingar fl. [4] Ersättningför kvalitetocheffektivitet. m. beroendeframkallandepsykofarmaka. Utformning ett nytt resurstilldelningssystemför Bensodiazepiner - av - [5l grundläggandehögskoleutbildning.[3]

Socialförsäkringsregister. Várdhögskolor biståndinomsocialtjänsten.[30] kvalitet utveckling huvudmannaskap.[12] Rättentill - - - Kommunernasroll pá alkoholområdetochinom Kunskapenskrona.[23]

missbrukarvárden.[31] Frågorför folkbildningen.[64] sjukvårdeni framtiden modeller.[38] Ursprungochutbildning socialsnedrekryteringtill Hälso-och - tre - Ett är medbetalningsansvar.[49] högrestudier. [85]

Serveringsbestämmelser.[50] Jordbruksdepartementet Överföring avHIV-smitta genomläkemedlet Preconativ. [61] Livsmedelshygienochsmåskaliglivsmedelsproduktion.

Frivilligt socialtarbete.Kartläggningochkunskaps- [6] översikt. [82] Socialaåtgärderförjordbrukare. [25]

Ammingsvänligasjukhus för attskydda,stödjaoch Åtgärderför attförberedaSverigesjordbruk och främja amning.[86] livsmedelsindustriför EG. [33]

Socialtjänstensroll i samhällsplaneringochsamhälls-

arbnete. Enkunskapsöversiktochett diskussions- underlag. [91]

Väirdenssvåraval. [93]

Statens offentliga 1993 utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Radikalaorganisationsförändringari kommuneroch landsting.[73] Ny anställningsskyddslag.[32] Politik arbetslöshet.[43] Kvalitetsmätningi kommunalverksamhet.[74] mot Ersättningvid arbetslöshet.[53] Kommunaltjänsteexportoch internationelltbiständ.[77] Översyn Produktsäkerhetslagenoch EG. [88] avarbetsmiljölagen.[81] Lokal demokratii utveckling. [90] Kulturdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet Löneskillnaderochlönediskriminering. Om kvinnor ochmän arbetsmarknaden.[7] AcceptansToleransDelaktighet.[18] Kommunernaoch miljöarbetet.[19] löneskillnader och lönediskriminering.Om kvinnor ochmänpå arbetsmarknaden.Bilagedel.[8] Miljöbalk. Del 1 och 2. [27] Ägandet Naturupplevelserutanbuller enkvalitetatt värna. avradio och televisioni allmänhetenstjänst. - [17] [51] Utlänningslagen Handlingsplanmotbuller. enpartiell översyn.[24] - Handlingsplan Engränsför frlmcensuren.[39] motbuller. Bilagedel.[65] Utvisningpå grund Lagominförandeavmiljöbalken. [66] avbrott. [54] Slutförvaringavanväntkämbränsle KASAMs - Näringsdepartementet yttrandeöverSKBsFUD-program92. [67] Miljöskadeförsäkringeni framtiden. [78] Svenskaregler för internationellomfördelningavolja Handeloch miljö mot enhållbar spelplan.[79] vid enoljekris. [15] - Anpassadkontroll avbyggandet.[94] Elkonkurrensmednätmonopol.[68] Revisorernaoch EG. [69] Strategiför smátöretagsutveckling.[70] Innovationerfor Sverige.[84] Beredskapslagring olja. [87]av

Civildepartementet

Trosabryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins räddning.[45] Vissakyrkofrägor. [46] Konsekvenser valmöjligheterinom skola,av barnomsorg,äldreomsorgoch primärvård. [47] Kommunalaverksamheteri egenförvaltningoch i kommunalaaktiebilag.Enjämförandestudie.[48] Ny marknadsföringslag.[59] Organisationemasbidrag. [71] Att inhämtasynpunkterfrån medborgarna Det kommunalaomröstningsinstituteti tillämpning. [72]