Prop. 1989/90:34

om ändringar i försiikringsrörelselagen, m. m.

&

Regeringens proposition 1 989/ 90: 34

om ändringar i försäkringsrörelse- lagen, m.m. PTOP- 1989/90: 34

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 oktober 1989.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson Kjell-Olof Feldt

2 Livförsäkringar med fondanknytning 2.1 Allmän bakgrund

Försäkringsbolagen har sedan länge betraktats som ett slags halvofficiella organ med uppgift att på bästa sätt förvalta försäkringstagarnas trygghets- kapital. Det har därvid ansetts vara ett samhälleligt ansvar att med omsorg om försäkringstagarna reglera försäkringsbolagens verksamhet så att det i bolagen uppsamlade kapitalet förvaltas så säkert och tryggt som möjligt. Detta synsätt präglar i hög grad försäkringsrörelselagen (1982z713). i syn-

• Sida 34
•  Original

nerhet dess regler om livförsäkring. En utförlig redogörelse för lagens olika trygghetsregler och motiven till dessa finns i försäkringsverksamhetskom- mitte'ns slutbetänkande (SOU 1987: 58) Försäkringsväsendet i framtiden.

Försäkringsrörclselagens regelsystem har i olika sammanhang varit före- mål för diskussion. Det har gjorts gällande att reglerna är alltför ensidigt inriktade på särskilt säkra placeringar som löper med ränta. såsom stats- papper. andra fullgoda obligationer och krediter mot betryggande säkerhet i fast egendom. Placeringsreglerna skulle därigenom utgöra ett hinder för bolagen att driva en flexibel frnansförvaltning och att på bästa möjliga sätt förränta försäkringssparandet.

Vidare har det hävdats att konkurrensen om försäkringssparandet är otillräcklig. Detta gäller särskilt förhållandena sedan försäkringsavtalet slutits. En försäkringstagare har endast begränsade möjligheter att flytta sitt försäkringssparande från ett bolag till ett annat. Möjligheterna att genom återköp eller på annat sätt i förtid avbryta ett försäkringssparande hos ett bolag och ersätta det med ett nytt sparande hos ett annat bolag ter sig. bl.a. med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser som ett sådant byte medför. ofta inte realistiska. Med hänsyn till den bundenhet och långsik- tighet som således präglar försäkringssparandet är försäkringstagarna ofta under mycket lång tid beroende av försäkringsbolagens förmåga att förval- ta och förränta uppsamlat sparkapital. Den enskilde försäkringstagaren är därvid också beroende av den placeringsstrategi som hans försäkringsbo- lag från tid till annan väljer och han saknar möjlighet att utöva inflytande över valet av placeringsinriktning.

Kreditmarknadskommittc'n har i sitt slutbetänkande (SOU 1988z29) Förnyelse av kreditmarknaden konstaterat att försäkringsbolagen. trots den i försäkringsrörelselagen klart uttalade restriktiva inställningen till placeringar i aktier och liknande tillgångar, likväl kommit att bli de största enskilda aktieägarna i samhället. De starka ägarintressen som bolagen därmed kommit att få står enligt kommittén i konflikt med den för kreditmarknaden grundläggande principen att ägande och kreditgivning inte skall blandas samman. Kommittén pekar på olika möjligheter att komma till rätta med icke-sammanblandningsproblematikcn i försäkrings- bolagens finansförvaltning. En bland llcra sådana åtgärder skulle enligt kommittén kunna vara att låta bolagen göra placeringar i aktier genom särskilda fondförvaltare, vilket är möjligt i flera av våra viktigaste konkur- rentländer.

Försäkringsinspektionen har i en skrivelse den 3juni 1988 till finansde- partementet pekat på vissa frågor som under senare tid aktualiserats beträffande livförsäkringsbolagens verksamhet och som enligt inspektio- nens mening bör bli föremål för en prövning inom den närmaste framti- den. 1 skrivelsen anför inspektionen att det i utlandet finns vissa försäk- ringslösningar. bl.a. av s.k. unit linked-typ. som inte är möjliga att med nuvarande lagregler introducera på den svenska marknaden. Särskilt för det fall att Sverige kommer att ingå i en för Europa gemensam försäkrings- marknad framstår det enligt inspektionen som nödvändigt att det finns en beredskap för att ge de svenska bolagen möjlighet att konkurrera med

• Sida 35
•  Original

utländska bolag vad gäller det produktsortiment som kan erbjudas kunder- na.

Unit linked-försäkringen. som den betecknas i Storbritannien. är nume- ra en ganska vanlig försäkringsform i utlandet. l Förenta Staterna brukar den, beroende på hur riskinnehållet bestäms. betecknas variable life eller variable annuity. [ det följande används den av arbetsgruppen föreslagna benämningen livförsäkring med fondanknytning.

Livförsäkring med fondanknytning är en försäkring där försäkringsbe- lopp m.m. inte mäts i nominella belopp utan i antal enheter av en indivi- duellt bestämd förmögenhetsmassa. t.ex. en aktiefond. vars värde vari- erar. Sparande i en försäkring av detta slag har alltså stora likheter med att äga andelari en aktiefond. Utmärkande för livförsäkring med fondanknyt- ning är att försäkringstagaren ges möjlighet att inom vissa ramar själv bestämma placeringsinriktningen och därmed också riskgraden i kapital- förvaltningen.

Livförsäkring med fondanknytning skiljer sig i flera väsentliga avseen- den från reglerna om den konventionella livförsäkringen i försäkringsrö- relselagen. Det är som försäkringsinspektionen påpekat inte möjligt för försäkringsbolag med svensk koncession att meddela livförsäkring med fondanknytning inom ramen för försäkringsrörelselagens systematik. För att belysa detta lämnas i det följande en kortfattad beskrivning av några grunddrag i. dels den konventionella livförsäkringen, dels livförsäkring med fondanknytning.

Regler om konventionell livförsäkring finns i försäkringsrörelselagen. ] lagen föreskrivs att utöver dess regler skall gälla även särskilda regler (grunder). vilka upprättas av bolaget och stadfästs av regeringen eller i vissa fall av försäkringsinspektionen. Grunderna skall innehålla närmare bestämmelser om försäkringsbolagets verksamhet. bl.a. i fråga om beräk- ning av försäkringspremier. premiereserv (bolagets beräknade utgifter för löpande försäkringar) samt om återbäring till försäkringstagarna.

Den konventionella livförsäkringen innebär bl.a. att försäkringsbolaget åtar sig att vid ett framtida försäkringsfall till försäkringstagaren utbetala ett visst belopp eller vissa periodiska belopp som anges i försäkringsavta- let. Premieberäkningen förutsätter att bolaget kan förränta sparkapitalct med en på förhand bestämd årlig räntesats. Överskott som uppkommer i verksamheten avsätts till en återbäringsfond. I samband med utbetalning av försäkringsersättning erhåller försäkringstagaren i allmänhet tilldelning av återbäringsmedel från återbäringsfonden. Hur tillgångar som motsvaras av återbäringsfonden skall fördelas mellan försäkringstagarna regleras i grunderna.

Med hänsyn till att försäkringsavtalen i allmänhet sträcker sig över lång tid och till att den allmänna räntenivån från tid till annan varierar kraftigt innebär avtalen att försäkringsbolagen ikläder sig långtgående åtaganden i fråga om kapitalvärden och kapitaltillväxt. För att trygga bolagens förmå- ga att fullgöra sina förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal innehåller försäkringsrörelselagen olika regler som har till syfte att säkerställa bola- gens soliditet. Bland dessa regler märks reglerna om antaganden i grunder-

• Sida 36
•  Original

na (7 kap. 3 ä) och reglerna om placering i vissa slag av tillgångar (7 kap. 9 5).

Grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv skall innehålla antaganden om dödlighet och andra riskmått, räntefot samt driftskostnader. Antagandena skall väljas så att de kan anses var för sig betryggande för det slag av försäkringsrörelse som det är fråga om. Grun- derna skall alltså innehålla antaganden med betryggande säkerhetsmargi- naler, så att premierna inte blir för låga.

Enligt reglerna om placering i vissa slag av tillgångar skall ett livbolag redovisa ett belopp motsvarande 80 procent av de försäkringstekniska skulderna i vissa särskilt angivna slag av värdehandlingar. F örsäkringstek- niska skulder är en sammanfattande benämning på ett försäkringsbolags beräknade kostnader för reglering av såväl inträffade som framtida försäk- ringsfall. De försäkringstekniska skulderna skall redovisas i balansräkning- en och utgörs enligt 7 kap. l & försäkringsrörelselagen huvudsakligen av bolagets ansvarighet för — löpande försäkringar (premiereserv), — försäkringsersättningar för inträffade försäkringsfall (ersättningsreserv) och — tilldelad återbäring som inte förfallit till betalning.

De värdehandlingar som räknas upp i försäkringsrörelselagen utgörs huvudsakligen av sådana obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats av bl. a. staten, kommun eller bank, samt ford- ringar med betryggande säkerhet i fast egendom.

Återstående belopp, motsvarande 20 procent av de försäkringstekniska skulderna, får redovisas i andra slag av tillgångar, dock inte i aktier. Återbäringsmedel får placeras i huvudsak fritt. Dock gäller vissa begräns-h ningar, som att av aktierna i ett enskilt företag får förvärvas högst motsva- rande fem procent av röstvärdet för samtliga aktier i företaget. den s.k. femprocentsregeln. Vidare får placeringar i andelar i aktiefonder inte ske utan försäkringsinspektionens medgivande.

Försäkringsrörelselagens förbud mot vinstutdelning innebär att samtliga bolag, oavsett bolagsform. driver livförsäkringsrörelse enligt ömsesidig- hetsprincipen. Principen innebär att samtliga försäkringstagare solidariskt delar allt överskott som kan uppkomma i livrörelsen. Även riskerna förde- las solidariskt. Om en försäkringsgren går med underskott kommer den att subventioneras med hjälp av överskott från andra grenar. Det finns ingen utomstående som får ta del av vinsterna, men inte heller någon som kan utjämna förlusterna. Härav följer att det åtagande om kapitaltillväxt m.m. som ett försäkringsbolag ikläder sig ingalunda innebär en absolut garanti. Om ett livbolag, trots de betryggande säkerhetsmarginaler med vilka åta- gandena beräknas. i sin helhet skulle gå med förlust skall underskottet fördelas proportionellt mellan försäkringstagarna.

En livförsäkring med fondanknytning är en livförsäkring där det nor- malt ingår ett sparande och där försäkringstagaren själv har möjlighet att påverka förvaltningen av sitt tillgodohavande i- försäkringen. En livförsäk- ring med fondanknytning kan utformas på många olika sätt.

Det utmärkande för en livförsäkring med fondanknytning är att åtagan-

• Sida 37
•  Original

dena uttrycks i antal enheter, t.ex. andelar i en aktiefond, i stället för i kronor. I en konsekvent genomförd livförsäkring med fondanknytning gäller detta både premier och försäkringsbelopp. Exempelvis kan försäk- ringstagaren åta sig att under försäkringstiden betala premier motsvarande värdet av 25 andelar i en viss fond, medan försäkringsbolaget åtar sig att vid dödsfall inom en tioårsperiod betala motvärdet av 1 000 andelar i samma fond. ! livförsäkringen med fondanknytning, sådan den har ut— vecklats i andra länder, ligger också att det är försäkringstagaren som bestämmer i vilken fond eller liknande hans tillgodohavande skall placeras och att han när som helst kan bestämma att tillgodohavandet skall flyttas till en annan fond. Det innebär att de finansiella risker som är förknippade med försäkringstagarnas sparmedel inte ligger på försäkringsbolaget utan på försäkringstagarna.

För att detta skall vara möjligt måste värdet av andelarna kunna hänfö- ras till de enskilda försäkringstagarna. Livförsäkringen med fondanknyt- ning bygger alltså inte på ömsesidighetsprincipen på sätt denna kommer till uttryck i den konventionella livförsäkringen. Härigenom ändras delvis förutsättningarna för utformningen av regelsystemet: i vissa avseenden liknar verksamheten mera Skadeförsäkring än konventionell livförsäkring.

2.2 Allmän motivering till förslaget till lag om livförsäkringar med fondanknytning m. rn.

2.2.1 Ny försäkringsform på den svenska livförsäkringsmarknaden

Mitt förslag: Svenska försäkringsbolag får möjlighet att meddela livförsäkring med fondanknytning. Försäkringsformen regleras i en särskild lag.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser tillstyrker att lagliga förutsättningar skapas för svenska livförsäkringsbolag att meddela livför- säkringar med fondanknytning. Endast LO ställer sig tveksam till att den nya försäkringsformen införs nu. LO förordar att frågan skjuts ett par år på framtiden och tas upp sedan viktigare skatteomläggningsfrågor fått en lösning.

Skälen för mitt förslag: [ ett internationellt perspektiv ter sig den svenska livförsäkringsmarknaden i vissa avseenden statisk och outvecklad. Flera utländska livförsäkringsmarknader kännetecknas av en betydligt livligare produktkonkurrens och en allmänt sett större dynamik än den svenska. Att den svenska livförsäkringsmarknaden ter sig relativt outvecklad kan i inte oväsentlig grad förklaras med den detaljerade reglering som präglar livför- säkringsområdet.

Flera skäl talar för att svenska försäkringsbolag bör tillåtas meddela livförsäkringar med fondanknytning. Med den nya försäkringsformen ska- pas förutsättningar för en betydligt mer effektiv konkurrens mellan livbo- lagen än vad som är möjligt inom ramen för den konventionella livförsäk-

• Sida 38
•  Original

ringen enligt försäkringsrörelselagen. Den enskilde försäkringstagaren får möjlighet att själv utöva inflytande över kapitalförvaltningen. Han kan när som helst flytta sitt tillgodohavande från en fondförvaltare till en annan och kan välja mellan ett stort antal fonder med olika placeringsinriktning. Med den nya försäkringsformen är det också möjligt att låta försäkringsta- garen löpande följa de individuella tillgångarnas värdetillväxt och tydligt urskilja försäkringens olika kostnader.

Ytterligare skäl för att livförsäkringar med fondanknytning bör införas i Sverige är valutaregleringens avskaffande och Sveriges närmande till en - gemensam försäkringsmarknad inom EG. Även den omständigheten att försäkringsmäklare inom en snar framtid kan antas förmedla motsvarande utländska försäkringar på den svenska marknaden talar starkt för att svenska försäkringsbolag bör ges möjlighet att meddela den nya försäk- ringsformen.

Skälen för LO:s tveksamhet inför den föreslagna lagstiftningen är att det skulle finnas anledning överväga om den skattemässiga särbehandlingen av pensionsförsäkringar och pensionssparande i sin nuvarande form skall bibehållas eller inte samt att den nya försäkringsformen skulle innebära att en ny långsiktig avtalstyp införs som komplicerar en skatteomläggning.

Jag delar LO:s uppfattning att man inte nu bör vidta åtgärder som kan försvåra reformarbetet på skatteområdet. Enligt min mening behöver man emellertid inte befara några sådana svårigheter, om bara systemet utfor- mas på ett flexibelt sätt. Som kommer att framgå föreslår jag i flera avseenden en utformning av den nya försäkringsformen som just har till syfte att förenkla en anpassning till olika skattemodeller.

Jag föreslår alltså att svenska försäkringsbolag får möjlighet att meddela livförsäkringar med fondanknytning.

Arbetsgruppen har föreslagit att regler om den nya försäkringsformen tills vidare införs i en särskild lag.

På samma sätt som flera remissinstanser anser jag att det skulle vara värdefullt om de nya reglerna kunde arbetas in i försäkringsrörelselagen. Med hänsyn till de grundläggande skillnader som föreligger mellan kon- ventionell livförsäkring och livförsäkring med fondanknytning kan en sådan inarbetning dock inte göras utan en mer omfattande. översyn av försäkringsrörelselagens systematik i dess helhet. Regler om den nya för- säkringsformen bör därför tills vidare ges i en särskild lag om livförsäk- ringar med fondanknytning.

2.2.2 Den nya försäkringsformens huvuddrag

2. 2. 2. 1 [kärva/mingel: av_/ömäkring9tagamas sparkapita/

Mitt förslag: Premierna för försäkringen skall placeras i särskilda försäkringspremiefonder som förvaltas av fristående fondförvaltare enligt aktiefondslagens regelsystem.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

• Sida 39
•  Original

Remissinstanserna: Praktiskt taget samtliga remissinstansertillstyrker de principiella grunddragen i' förslaget. Försäkringsinspektionen och Svenska Bank/öreningen anser att försäkringstagare med fondanknuten livförsäkring bör ha möjlighet att låta. placera- tillgodohavandet även i redan existerande aktiefonder.

Skälen för mitt förslag: Att knyta försäkringssparandet till självständiga-. fondförvaltare enligt aktiefondslagens regelsystem-medför flera betydelse"- fulla fördelar. Genom att försäkringstagarna tillåts att' fritt välja mellan olika fondförvaltare och att när som helst under försäkringstiden flytta sparkapitalct från en fondförvaltare till en annan skapas gynnsamma för- utsättningar för en livlig och fortlöpande konkurrens omförsäkringsspa- randet. Genom att försäkringssparandet knyts till aktiefonder tillgodogörs också försäkringstagarna de grundläggande: bestämmelser som finns i ak- tiefondslagen till skydd för aktiefondssparare, låt vara att det av flera skäl är lämpligast att det är försäkringsbolaget som är andelsägare i fonden. Aktiefondslagstiftningen kan sägas vila på tre grundläggande principer; riskspridning. kvalificerad förvaltningoch betryggande förvaring. Bland' aktiefondslagens grundläggande trygghetsbestämmelser märks regler om fondbolaget samt dess styrelse och ledning (4 och 6—8 åå), regler om tillsyn och skydd för fondförmögenheten m.m. (5, ll— l3. 46'och 47 55) samt regler om fondbolags verksamhet (l4— 25.55). Av nu nämnda regler i aktiefondslagen framgår bl.a. att ett fondbolag skall ha ett visst lägsta aktiekapital och stå under bankinspektionens tillsyn, .att fondförmögenhe- ten inte får utmätas. samt att fondbestämmelser skall finnas för aktiefond.

Fondbestämmelserna skall fastställas av bankinspektionen. Dessa skall ange bl. a. riktlinjer för placering av fondmedel, huruvida utdelning skall ske. grunder för beräkning av fondandelsvärde och bestämmande av för- säljnings— och inlösenspris, grunder för beräkning av förvaltningsavgifter, samt bestämmelser om offentlig noteringav försäljnings- och inlösenpris för fondandel. '

Aktiefondslagen innehåller vidare-placeringsregler som har till syfte att dels förhindra att fondmedel i alltför stor utsträckning placeras i riskfyllda eller osäkra tillgångar, dels säkerställa en erforderlig riskspridning. Av fondförmögenheten får sålunda högst 30 procent placeras i OTC-noterade aktier. lnom nämnda ram kan en tredjedel utgöras av värdepapper som över huvud taget inte är föremål för offentlig notering; Därtill får fondbo- laget inte placera mer än tio procent av fondens värde i.ett enskilt företag. Möjlighet finns att placera fondförmögenheten helt eller delvis-i obligatio- ner.

Jag anser att aktiefondslagens regelsystem är väl ägnatatt tillgodose'de. trygghetskrav som kan uppställas för förvaltningen av det sparkapital som inflyter och genereras i den nya försäkringsformen. Förvaltningen av spar- kapitalct i livförsäkringar med fondanknytning skall alltsåöverlå'tas till särskilda fondförvaltare enligt det regelsystem'som finns i aktiefondslagen. Detta innebär att försäkringsbolagen inte skallkunna förvalta detta kapital i egna fonder inom ramen för den allmänna finansförvaltningen. . Det innebär också att placeringen skall'ske hos svenska fondbolag..någottsom

• Sida 40
•  Original

är viktigt bl.a. för att uppnå balans med skattereglerna. Detta utesluter naturligtvis inte att fonderna kan placera i utländska tillgångar.

Däremot bör som jag återkommer till senare försäkringsbolag som driver fondanknuten livförsäkringsrörelsc tillåtas äga fondbolag som dot- terföretag och därigenom kunna konkurrera med fristående fondförvalta- re. Genom den nu förordade ordningen uppnås bl.a. det syftet att de grundläggande trygghetsregler som finns i aktiefondslagen blir tillämpliga på all förvaltning av sparkapital som inflyter och genereras inom den fondanknutna livförsäkringen, oberoende av vem som handhar förvalt- ningen.

Aktiefondslagen ses för närvarande över av en arbetsgrupp inom finans- depanementet bl. a. i syfte att anpassa den svenska lagstiftningen till de direktiv som EG:s ministerråd antog i december 1985 (85/61 l/EEC) om samordning av regler som är tillämpliga på företag för kollektiva investe- ringar i överlåtbara värdepapper. Arbetsgruppen skall också göra en all- män modernisering av lagen. Ett förslag till en ny aktiefondslag kan. förväntas i _november 1989. Den nya aktiefondslagen kan tidigast träda i kraft den 1 januari 1991. Jag har erfarit att de förslag som kan förväntas från arbetsgruppen inte kommer att ändra de grundläggande trygghetskrav som finns i dagens lagstiftning. Även en kommande lagstiftning kan därför förväntas uppfylla de krav som bör ställas på en aktiefond för fondanknut- na livförsäkringar.

I syfte att skapa förutsättningar för en skattemässig likabehandling av den nya försäkringsformen och konventionell livförsäkring bör det inrättas särskilda aktiefonder som uteslutande är avsedda för kapitaltillskott ge- nom premier för fondanknutna livförsäkringar. s.k. försäkringspremiefon- der. Skattemässig likabehandling uppnås genom att fonden delar ut all skattepliktig vinst till försäkringsbolaget i dess egenskap av fondandelsäga- re, varvid beskattning sker i försäkringsbolaget enligt nu gällande regler för försäkringsbeskattning beroende på om utdelningen från fonden belöper på en K- eller P-försäkring. Den föreslagna systematiken förutsätter alltså till undvikande av dubbelbeskattning att fonden inte betalar någon skatt och att all eventuell beskattning sker i försäkringsbolaget..

Försäkringsinspeklionen har ifrågasatt om utgångspunkten nödvändigt- vis behöver vara en skattemässig likabehandling av konventionell livför- säkring och fondanknuten livförsäkring samt anser vidare att det borde vara möjligt att acceptera att försäkringstagarnas tillgodohavande placeras i vanliga aktiefonder. Ett sådant förfaringssätt skulle enligt inspektionen underlätta introduktionen av den nya försäkringsformen, eftersom särskil- da försäkringspremiefonder inte behöver bildas samtidigt som ett stort utbud av väl etablerade aktiefonder finns tillgängliga för försäkringstagar- na.

Svenska Bankföreningen anser att skattemässig likabehandling av kon- ventionell livförsäkring och fondanknuten livförsäkring kan tillgodoses även i sådana redan existerande fonder som lämnar utdelning. Bankföre- ningen kan därför inte se några skattemässiga skäl för att endast nya särskilda aktiefonder skulle kunna komma i fråga vid placering av premie- medlen.

• Sida 41
•  Original

Bankinspektionen däremot förordar lösningen med särskilda försäk- ringspremiefonder, dels eftersom dessa förutsätter en del andra rutiner, dels för att försäkringsbolagen annars skulle kunna komma att bli alltför dominerande andelsägare i de befintliga fonderna. Fondernas speciella verksamhet kan enligt inspektionen motivera att de drivs som särskilda fonder med principer som i vissa fall avviker från vad som gäller för vanliga aktiefonder. Som exempel på detta anför inspektionen att försäk- ringspremiefonderna kan få möjlighet att hålla en högre likviditet än vanliga aktiefonder för att säkerställa frekventa avräkningar för premier resp. inlösen i samband med fondbyte utan att fondbolaget regelbundet behöver sälja värdepapper vid mindre lämpliga tillfällen.

Det är för närvarande inte möjligt att redovisa utformningen av de skatteregler som skall gälla bl.a. för olika slag av försäkringssparande fr.o.m. inkomståret l99l. Betänkandena från utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) och utredningen om reformerad företagsbe- skattning (URF) är nu föremål för remissbehandling. Förslag kommer att redovisas för lagrådet i början av nästa år inför behandlingen i riksdagen. Starka skäl finns dock för att hålla fast vid de principer om likformighet, enhetlighet och neutralitet i beskattningen av olika sparformer som formu- lerats av de båda utredningarna. Den fondanknutna livförsäkringen bör alltså beskattas på ett med konventionell livförsäkring likvärdigt sätt.

Det är i och för sig möjligt att, som Svenska Bankföreningen anfört, tillgodose önskemålet om en skattemässig likabehandling även i redan existerande fonder som lämnar utdelning. Lösningen att samla försäk- ringssparandet i särskilda premiefonder har emellertid den fördelen att den medför en större flexibilitet inför en kommande skattereform jämfört med om försäkringssparande och allmänt aktiefondssparande blandas i en och samma fond. Jag delar också bankinspektionens uppfattning att det kan vara motiverat med sådana fonder med hänsyn till att dessa kan behöva särskilda rutiner för att tillgodose vissa behov som är specifika för försäkringssparandet. Genom att försäkringssparandet förläggs i separata fonder undviks vidare eventuella intressekonflikter mellan försäkringsta- gare och allmänna aktiefondssparare.

På grund av vad nu anförts förordar jag att försäkringstagarnas tillgodo- havanden skall placeras i särskilda försäkringspremiefonder. För dessa fonder skall enligt vad som kommer att framgå av det följande bestämmel- serna i aktiefondslagen gälla i tillämpliga delar om annat inte föreskrivs.

2. 2.2.2 Tillämpningsområde och avgränsningar m. m.

Mitt förslag: Livförsäkring med fondanknytning får inte förenas med annan försäkringsrörelse än premiebefrielseförsäkring. Alla ty- per av livförsäkring skall kunna meddelas med fondanknytning. För försäkringsbolaget skall bestämmelserna i försäkringsrörelselagen gälla i tillämpliga delar om annat inte föreskrivs.

Som huvudregel skall försäkringstagaren själv bära den finansiella risk som fondplaceringen medför; försäkringsbolaget skall alltså normalt inte garantera fondandelarnas värdeutveckling.

• Sida 42
•  Original

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i stort med mitt förslag. Ar- betsgruppens förslag ger dock inte utrymme för att förena den nya försäk- ringsformen med premiebefrielseförsäkring.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker i allt väsentligt arbetsgruppens förslag. Några remissinstanser anser emellertid att det vore önskvärt om den nya försäkringsformen kunde drivas även i redan existe- rande livbolag. Flera remissinstanser framför invändningar mot den av- gränsning som arbetsgruppen föreslår för den nya försäkringsformen. bl. a. att garantier inte skall kunna lämnas rörande fondandelarnas värdeutveck- ling samt att försäkringsformen inte skall kunna förenas med premiebefri- else vid arbetsoförmåga. Slutligen tar några remissinstanser upp frågan om det inte bör finnas möjlighet till konvertering mellan konventionell livför- säkring och livförsäkring med fondanknytning.

Skälen för mitt förslag: Vad först gäller frågan om den nya försäkrings- formen bör kunna förenas med annan försäkringsrörelse kan jag i och för sig instämma i att det vore önskvärt om livförsäkring med fondanknytning kunde drivas i redan existerande livbolag. Flera skäl talar emellertid mot en sådan ordning.

Av det ovan anförda framgår t.ex. att försäkringsbolag som meddelar livförsäkringar med fondanknytning skall placera försäkringstagarnas pre- mier i försäkringspremiefonder och att bolagen skall tillåtas äga fondbolag för förvaltning av sådana fonder. Som kommer att framgå av det följande föreslår jag också att dessa försäkringsbolag inte skall vara skyldiga att avsätta årsvinsten till en återbäringsfond. och att bolagen skall ha möjlig- het att dela ut vinst till aktieägare.

Nu nämnda särregler strider mot de regler som gäller för livbolag i allmänhet enligt försäkringsrörelselagen. Att låta de nuvarande livbolagen driva den nya försäkringsformen som en särskild försäkringsgren skulle föranleda betydande komplikationer av såväl teknisk som praktisk art. Övervägande skäl talar därför för att livförsäkring med fondanknytning åtminstone tills vidare bör drivas i särskilda bolag som inte skall kunna förena denna försäkringsform med försäkringsrörelse av annat slag.

Från nu nämnda separationsprincip finns emellertid skäl att göra ett undantag. Arbetsgruppens förslag innebär att fondanknuten livförsäkring inte kan förenas med rätt till premiebefrielse vid arbetsoförmåga. Detta följer av att en premiebefrielseförsäkring inte är en livförsäkring utan en sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Jag kan för min del inte se att det skulle vara förenat med några olägenheter att låta den nya försäkringsformen förenas med premiebefriel- seförsäkring. Jag föreslår alltså att bolag som driver fondanknuten livför- säkringsrörelse också skall kunna meddela försäkring för premiebefrielse vid arbetsoförmåga.

Vad härefter avser den reglering som skall gälla för den nya försäkrings- formen anser jag i likhet med arbetsgruppen att så långt_möjligt samma regler skall vara tillämpliga som för konventionell livförsäkring. Som försäkringsinspektionen påpekat innebär det bl. a. att det måste finnas en försäkringsrisk som täcks genom avtalet. Hur stort riskmomentet i försäk- ringen måste vara får ytterst prövas mot bakgrund av sundhetsprincipen.

• Sida 43
•  Original

En lämplig utgångspunkt för regleringen är att bestämmelserna i försäk- ringsrörelselagen skall gälla i tillämpliga delar. 1 de fall avsteg från dessa regler påkallas bör detta särskilt anges i lagen. I första hand bör bara sådana avsteg göras som påkallas av den nya försäkringsformens särdrag. Jag återkommer senare till de olika särbestämmelscr som enligt min me- ning bör gälla för försäkringsbolag som driver fondanknuten livförsäk- ringsrörelse. För det enskilda försäkringsavtalet gäller härutöver försäk- ringsavtalslagen (1927177). Från den lagens bestämmelser torde några avsteg inte behöva göras när det gäller fondanknuten livförsäkring. utan den nya lagens bestämmelser kan genomgående ges näringsrättslig karak- tär. ,

Med den nyss angivna utgångspunkten bör det alltså vara möjligt att inom ramen för livförsäkringar med fondanknytning meddela i stort sett alla förekommande typer av livförsäkring. Även om man kan räkna med att det till en början främst blir individuella försäkringar som kommer att marknadsföras, bör man således inte utesluta t. ex. olika former av grupp- försäkring mcd fondanknytning.

Vad gäller omfattningen av de åtaganden som skall kunna ingå i den nya försäkringsformen anför arbetsgruppen att försäkringsprodukterna bör vara av renodlad fondkaraktär, varför det åtminstone i ett inledande skede inte bör förekomma avtalskonstruktioner som innebär att försäkringsbola— get garanterar fondandelarnas värde vid en viss tidpunkt.

Flera remissinstanser har framföit invändningar mot denna begränsning. NO anser denna försiktiga attityd tveksam från konkurrenssynpunkt och framhåller att det för ett uppnående av den dynamik på livförsäkrings— marknaden där också produktutvecklingen används som konkurrensme— del är önskvärt med så få restriktioner som möjligt beträffande försäkring- ens utformning. Det risktagande som en garanti av fondandelarnas värde skulle innebära är enligt NO en affärsrisk som är naturlig i en marknads- ekonomi. Mot bakgrund bl.a. av att det inte ansetts finnas anledning att förhindra företag från sådant risktagande i andra branscher anser NO att avtalskonstruktioner som garanterar fondandelarnas värde vid en viss tidpunkt inte bör förhindras. Andra remissinstanser har framfört liknande synpunkter. Skandia har bl.a. anfört att en sådan begränsning skulle utgöra ett allvarligt konkurrenshinder. då sådana produkter redan finns i banksektorn.

Jag kan i och för sig instämma i uppfattningen att restriktioner som kan verka hämmande på produktkonkurrensen bör undvikas så långt möjligt. Ett grundläggande syfte med förslaget är också att skapa förutsättningar för en väsentligt ökad konkurrens inom livförsäkringsområdet..Med hän- syn till att avkastningsgarantier i ett system av det slag jag föreslår skulle innebära en delvis ny typ av risksituation för försäkringsbolagen finns det likväl skäl att. i varje fall i ett inledande skede, inta en försiktig hållning till mycket långtgående garantiåtaganden från bolagens sida.

Ett livförsäkringsbolag hanterar i princip två olika slag av risker. Den ena risken är förknippad med dödligheten och medför-i normala fall små problem för försäkringsbolagen, eftersom dödligheten kan förutses med god exakthet om man har ett tillräckligt stort antal försäkrade. Den andra

• Sida 44
•  Original

risken, den s.k. finansiella risken, kommer till uttryck i att avkastningen på försäkringsbolagens tillgångar varierar över tiden. Avkastningen vari- erar mer på vissa tillgångar än på andra och dessa tillgångar är därför mer riskfyllda.

För att försäkringsbolagen i konventionell livförsäkring skall kunna uppfylla åtagna avkastningsgarantier finns i försäkringsrörelselagen regler som syftar till att trygga bolagens soliditet; bl. a. skall inbetalda premier i huvudsak placeras i obligationer av olika slag. På detta sätt har lagstiftaren satt upp en ram för bolagens finansiella risktagande. Genom att behålla obligationer löptiden ut vet bolagen exakt vilken avkastning de ger. Bola- gen har därigenom goda möjligheter att uppfylla ingångna avtal.

Att en avkastningsgaranti i ett system med fondanknuten livförsäkring innebär en ny risksituation för bolagen beror på att det är försäkringstagar- na själva som bestämmer placeringsinriktningen och därmed risknivån på tillgodohavandet i försäkringen. Försäkringstagarna har dessutom möjlig- het att ändra placeringsinriktning under avtalstiden. Därigenom kan bola- gen varken påverka eller förutse det finansiella risktagande s0m avtalet innebär. ] sådan försäkring kan därför inga generella avkastningsgarantier lämnas; om bolagen inte kan påverka det finansiella risktagandet skulle premierna bli så höga att försäkringsformen sannolikt skulle bli ointres— sant för de flesta försäkringstagare.

En förutsättning för att dessa bolag över huvud taget skall tillåtas lämna avkastningsgarantier måste därför vara att bolagen har en betryggande soliditet. För att tillgodose detta innehåller mitt förslag också en bestäm- melse som medger att föreskrifter lämnas i fråga om bolagens avsättningar till en reservfond i samband med stadfästelse av grunderna för bolagens verksamhet. Försäkringsformen är emellertid ny i Sverige och det saknas ännu erfarenhet i fråga om att beräkna och fastställa en erforderlig konsoli- deringsgrad i förhållande till de garantiåtaganden som bolagen kan antas komma att ingå.

Jag vill emellertid peka på att varken arbetsgruppens eller mitt lagförslag innehåller något förbud mot att livförsäkringar med fondanknytning för- enas med garantiåtaganden som nu avses ochjag vill inte utesluta att vissa begränsade garantiåtaganden skall kunna göras redan i början av den nya verksamheten. Detta får prövas enligt reglerna i försäkringsrörelselagen, antingen i samband med stadfästelse av grunderna eller vid prövning av ansökan om dispens från skyldigheten att upprätta grunder. Så snart tillräcklig erfarenhet vunnits av den nya försäkringsformen bör förutsätt- ningarna för utvidgade åtaganden övervägas närmare.

Slutligen villjag i detta sammanhang beröra en fråga som någon remiss- instans tagit upp, nämligen om det bör vara möjligt för en försäkringstaga- re att övergå från konventionell livförsäkring till livförsäkring med fond- anknytning och omvänt från den nya försäkringsformen till konventionell livförsäkring.

Vad först gäller frågan om övergång från konventionell livförsäkring till fondanknuten livförsäkring saknas underlag för en bedömning av vilka konsekvenser en sådan möjlighet skulle kunna få för de konventionella livbolagen. Om ett stort antal försäkringstagare skulle utnyttja en sådan

• Sida 45
•  Original

möjlighet finns risk för ett inte obetydligt utflöde av kapital från de konven- tionella livbolagen. Utan en ingående analys av vilka effekter ett sådant utflöde skulle få för de återstående försäkringsbestånden är jag inte beredd att nu föreslå möjlighet till en sådan övergång.

Som skäl för att tillåta övergång från fondanknuten livförsäkring till konventionell livförsäkring anför några remissinstanser att det kan vara rimligt att försäkringstagaren, åtminstone då en livränta börjar utbetalas, har möjlighet att omvandla en periodisk utbetalning som mäts i fondande- lar mot en motsvarande nominell utbetalning. Jag har emellertid svårt att se vilket behov en möjlighet att byta till konventionell livförsäkring skulle fylla. l den fondanknutna livförsäkringen bestämmer försäkringstagaren själv med vilken placeringsinriktning och risknivå hans tillgodohavande skall förvaltas. En försäkringstagare som inte vill riskera stora variationer i periodiskt utfallande försäkringsbelopp kan välja en fond som lämnar en jämn och säker avkastning. exempelvis en fond med inriktning på fastför- räntande obligationer. Vidare förutsätter en sådan möjlighet en lösning av den mera allmänna frågan om hur man skall kunna utforma en rätt för en livförsäkringstagare att byta försäkringsbolag under försäkringstiden. Här- till kommer att det saknas underlag för en bedömning av vilka konsekven- ser en möjlighet till övergång som nu avses skulle kunna få för de försäk- ringsbolag som driver fondanknuten livförsäkringsrörelse. Jag är alltså för närvarande inte heller beredd att föreslå en möjlighet till en sådan över- gång.

Av delvis samma skäl anser jag det för närvarande inte heller lämpligt att, som försäkringsinspektionen föreslagit. låta försäkringstagare få möj- lighet att flytta sina försäkringar mellan olika fondanknutna livförsäk- ringsbolag. Som inspektionen också påpekat föranleder en sådan möjlighet vissa problem som måste klarläggas närmare. Exempelvis kan försäkrings- tagarens hälsa ha försämrats under försäkringstiden så att det mottagande bolaget inte vill överta försäkringen på tidigare villkor. Vidare måste de skattemässiga förutsättningarna för sådana överflyttningar klarläggas.

2. 2. 2. 3 Vidgade möjligheter till midantagfrån _försäkrings'riire/s'e/agens bestämmelser om Iiij/öhräkring

Mitt förslag: Om det finns särskilda skäl till det får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, försäkringsinspektionen medge undantag från bestämmelserna i försäkringsrörelselagen utöver vad som gäller för konventionella försäkringsbolag.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Några invändningar mot förslaget framförs inte. Däremot efterlyser flera remissinstanser närmare klarlägganden av i vilka fall dispens från skyldigheten att upprätta grunder kan lämnas. Försäk- ringsinspektionwi anser att det av lagen bör framgå att det vid stadfästelse av grunder inte blott kan lämnas dispens från premiereservregeln i försäk-

• Sida 46
•  Original

ringsrörelselagen utan också kan anges vad som i stället skall gälla i fråga om premiereservberäkningen.

Skälen för mitt förslag: Som framgått av det föregående skall för försäk- ringsbolag som driver fondanknuten livförsäkringsrörelsc bestämmelserna i försäkringsrörelselagen gälla i tillämpliga delar om annat inte föreskrivs. Det innebär bl.a. att som huvudregel bestämmelserna i 2 kap. 3 och 6 55 försäkringsrörelselagen om upprättande av grunder blir tillämpliga på bolagen. Enligt sistnämnda lagrum skall grunder upprättas bl. a. för beräk- ning av försäkringspremier och premiereserv samt för återbäring till för- säkringstagarna.

Försäkringspremierna och premiereserven skall enligt vad som närmare föreskrivs i 7 kap. 3 _fz' försäkringsrörelselagen beräknas prospektivt. dvs. med utgångspunkt i försäkringsbolagets förväntade framtida inkomster och utgifter för löpande försäkringar. l grunderna för beräkning av försäk- ringspremie och premiereserv ingår antaganden om framtida ränta. död- lighet och driftskostnader.

Nu nämnda regler är utformade med utgångspunkt i det traditionella regelsystem som gäller för konventionell livförsäkring och är i vissa av- seenden mindre väl lämpade för den nya försäkringsformen. Exempelvis måste premiereserven i fondanknuten livförsäkring kunna definieras som bolagets förpliktelser uttryckta i antal fondandelar. Om något åtagande i sådant fall inte görs beträffande fondandelarnas värde är det meningslöst att i grunderna göra antaganden om framtida ränta. För de fall bolagets förpliktelser delvis uttrycks i fondandelar och delvis i nominella belopp kan undantag från antaganden om framtida ränta medges för den del av premiereserven som uttrycks i fondandelar.

Som kommer att framgå av det följande föreslår jag att de försäkringsbo- lag som meddelar livförsäkring med fondanknytning skall kunna dela ut vinst till aktieägare och alltså inte vara skyldiga att avsätta årsvinsten till en återbäringsfond. Om ett bolag inte inrättar någon återbäringsfond. är det naturligtvis meningslöst att i grunderna ta in föreskrifter om återbäring till försäkringstagarna.

Att försäkringsbolaget skall kunna dela ut vinst till aktieägarna torde få återverkningar på sättet att beräkna försäkringspremierna. Eftersom över- skottet i rörelsen inte skall behöva återföras till försäkringstagarna bör antagandena i grunderna om dödlighet och andra riskmått samt driftskost- nader inte beräknas med sådana säkerhetsmarginaler att bolagen därige- nom får en från marknadsmässig synpunkt omotiverad vinstnivå. En grundtanke med förslaget är att skapa förutsättningar för en effektiv och för försäkringstagarkollektivet gynnsam konkurrens inom livförsäkrings- området. Det är avsett att förutsättningarna för en sådan konkurrens skall öka inte enbart i fråga om förvaltningen av försäkringstagarnas sparkapital utan också beträffande premienivån.

Det sagda innebär inte att grunder med betryggande antaganden om dödlighet och driftskostnader därmed skulle vara onödiga. Med hänsyn till försäkringsverksamhetens ait är det nödvändigt att tillse att verksamhets- förutsättningarna är sådana att bolagen alltid kan uppfylla sina förpliktel- ser gentemot försäkringstagarna.

• Sida 47
•  Original

Bolagens möjligheter att uppfylla sina förpliktelser bestäms emellertid inte enbart med utgångspunkt i vilka antaganden om dödlighet och drifts- kostnader som ligger till grund för beräkningen av försäkringspremier. Av minst lika stor betydelse är vilken konsolideringsgrad bolagen har. I syfte att säkerställa bolagens soliditet innehåller förslaget också en bestämmelse om att föreskrifter skall kunna meddelas om avsättning till en reservfond. Vid beräkningen av försäkringspremier bör alltså stor hänsyn kunna tas till storleken av försäkringsbolagens egna kapital och garantikapital.

På grund av det nu anförda bör flexibla möjligheter finnas att medge de undantag från försäkringsrörelselagens bestämmelser som kan vara påkal- lade med hänsyn till den nya försäkringsformens särart.

Enligt 1 kap. 10 & försäkringsrörelselagen får undantag medges från bestämmelserna om livförsäkring om det är fråga om försäkring som gäller endast för dödsfall och meddelas för en tid av längst fem år eller mot en premie som är beräknad och bestämd för längst fem år i sänder. Undantag medges av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, av försäk- ringsinspektionen. Enligt min mening är det nödvändigt att det för den nya försäkringsformen skall kunna medges undantag i vidare omfattning och för andra försäkringstyper än vad som följer av denna bestämmelse.

Svenska Liijföns'äkringsholagr Akruarienämnd har framhållit att frågor som reglerar försäkringstagarens rättigheter i första hand bör regleras i försäkringsavtalet. Endast om bestämmelserna blir alltför omfattande för att skrivas in i avtalet bör enligt aktuarienämnden grunder tillgripas. Dispens från skyldigheten att upprätta grunder bör enligt aktuarienämn- den kunna medges bl.a. i fråga om rätt till återköp. fribrev och lån, verkan av obetald premie. oriktiga uppgifter vid tecknandet. återbäring och för- räntning av försäkrinngelopp som förfallit till betalning.

Jag kan instämma i att flera av de frågor som aktuarienämnden tar upp kan vara lämpade att tas in i försäkringsavtalet. Jag är emellertid inte nu beredd att göra någon närmare analys av i vilka fall dispens från skyldighe— ten att upprätta grunder bör medges. Frågan i vilka fall undantag bör medges bör prövas i varje enskilt fall. Som utgångspunkt för prövning av frågan om dispens bör gälla att undantag skall medges i första hand för sådana frågor som jag berört tidigare och som påkallas av den nya försäk- ringsformens särart.

Det liggeri sakens natur att det som en förutsättning fördispens bör kunna uppställas vissa villkor. Om exempelvis dispens lämnas från kravet på pre- miereservgrunder bör som förutsättning härför kunna krävas att vissa andra idispensärendet angivna riktlinjer iakttas. Någon särskild lagregel om detta erfordras inte.

När det gäller att pröva om grunder behöver upprättas följer av 2 kap. 3 och 6 55 försäkringsrörelselagen att en utgångspunkt vid koncessionspröv- ningen är att grunder skall finnas, och att det ankommer på regeringen att avgöra i vad mån det går att avstå från grunder. Om bolaget senare vill utöka sin verksamhet med en ny typ av försäkring som inte angetts i den ursprungliga verksamhetsplanen. får en eventuell dispens handläggas en- ligt den nu föreslagna bestämmelsen.

• Sida 48
•  Original

2.2.3 Särskilda regler för försäkringsbolaget

2.2.3. 1 Placering av försäkringstagarens premier

Mitt förslag: Försäkringsbolaget skall placera inbetalda premier för försäkringen i den eller de försäkringspremiefonder som försäk-' ringstagaren bestämmer. Om försäkringstagaren begär det skall bo- laget omplacera hans tillgodohavande till en eller flera andra försäk- ringspremiefonder som han anvisar.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Flera remissinstanser tillstyrker förslaget och anser det viktigt för en effektiv konkurrens att försäkringstagarna ges frihet att själva välja mellan olika fondförvaltare. Några remissinstanser ifrågasätter lämpligheten i att tvinga försäkringsbolagen att låta kunderna ha en full- ständig valmöjlighet. Skandia och Trygg—Hansa framhåller att en skyldig- het för bolagen att samarbeta med alla tänkbara mer eller mindre udda fondförvaltare skulle ställa mycket stora och kostsamma krav på admini- strativa rutiner.

Skälen för mitt förslag: Jag anser i likhet med arbetsgruppen och flertalet remissinstanser att den nya försäkringsformen bör utformas på ett sätt som innebär att förutsättningarna för en effektiv och för försäkringstagar- kollektivet gynnsam konkurrens blir så goda som möjligt. Detta tillgodoses lämpligen genom att försäkringstagarna ges frihet att själva välja fond- förvaltare. Jag förordar alltså den av arbetsgruppen föreslagna lösningen att försäkringstagarna skall kunna anvisa försäkringsbolaget att placera premiemedlen i vilken som helst av de försäkringspremiefonder som före- kommer på marknaden. Försäkringstagaren bör på motsvarande sätt som huvudregel ha möjlighet att när som helst begära att hans tillgodohavande inlöses och omplaceras till någon annan försäkringspremiefond, även om detta naturligtvis kan få skatte— och avgiftskonsekvenser för hans del. Däremot måste försäkringsbolaget kunna begränsa försäkringstagarnas valfrihet om bolaget har lämnat någon form av garanti för fondandelarnas värdeutveckling. Om försäkringstagaren inte uttryckligen anvisar någon fond bör försäkringsbolaget placera premien i en fond som försäkringsta- garen godkänner. Ett sådan godkännande bör kunna förtryckas i försäk- ringsavtalet och gälla som villkor om annan fond inte anvisas.

Jag vill i detta sammanhang peka på att en försäkringspremiefond är en aktiefond som uppkommit genom kapitaltillskott i form av försäkringspre- mier från allmänheten. Detta innebär att fonden är öppen för tillskott från samtliga förekommande fondanknutna livförsäkringsbolag-Några möjlig- heter för fondbolaget att ställa upp administrativa hinder mot vissa försäk- ringsbolags placeringar finns alltså inte. Vidare följer av aktiefondslagens bestämmelser att samtliga andelsägare skall behandlas lika, vilket alltså innebär att fondbolaget vid förvaltningen av premiemedlen inte kan favo- risera ett försäkringsbolag framför ett annat.

Även om lagförslaget inte innehåller någon uttrycklig bestämmelse där- om får det anses ligga i sakens natur att ett försäkringsbolag har rätt att vid

• Sida 49
•  Original

omplacering ta ut en administrativ. avgift". Avgiftens storlek bör regleras.i försäkringsavtalet.. Något hinder bör därvidinte finnas mot att försäk- ringsbolaget premierar ett visst begränsat antal fonder genom att ta ut en låg administrativ avgift vid byte mellan.det egna fondbolagets fonder eller vid val av fonder som förvaltas av vissa=fristående fondförvaltare med vilka försäkringsbolaget träffat ett samarbetsavtal. Om-entförsäkringstaga- re begär omplacering till en udda fond och därigenom förorsakar ett betydande manuellt merarbete bör försäkringsbolaget givetvis kunna.ta.ut' en ersättning som motsvarar den verkliga administrationskostnaden. Det" får ankomma på försäkringsinspektionen att med stöd av bestämmelserna i 19 kap. 11 & försäkringsrörelselagen bevaka att bolagen inte-tar ut oskäli- ga avgifter som innebär att dessa i realiteten fungerar som administrativa hinder mot fondbyte.

Jag vill slutligen i detta sammanhang ta upp' några speciella situationer då det enligt vad några remissinstanser. framhållit kan ifrågasättas om försäkringstagaren skall ha en oinskränkt rätt att flytta-tillgodohavandet mellan olika fonder. En situation rör tjänstepensionsförsäkring som med- delats i form av livförsäkring med fondanknytning. En arbetsgivare skulle enligt förslaget ha rätt att i egenskap av'försäkringstagare flytta tillgodo- havandet utan godkännande av arbetstagaren och därigenom kunna även- tyra försäkringens värdetillväxt med åtföljande konsekvenser för arbetsta- garen. En annan situation då ett likartat problem uppkommer rör sådana fall där en förmånstagare inte-får förfoganderätten till försäkringen efter försäkringsfall.

Jag instämmer i att det kan finnas situationer då- rätten att bestämma över tillgodohavandets placering bör kunna tillkomma annan-.än försäk- ringstagaren. Lagförslaget hindrar emellertid inte sådana lösningar. Om i. vissa situationer någon annan än försäkringstagaren anses böra bestämma över tillgodohavandets placering, kan bestämmelse därom tas in i försäk- ringsavtalet. Försäkringstagaren kan alltså redan i samband med försäk- ringsavtalets tecknande — eller senare — bestämma att den rätt som tillkommer honom själv skall. eventuellt sedan viss händelse inträffat. övergå till annan person. Och om en förmånstagare har fått förfoganderätt till försäkringen. får han anses i och med detta också ha rätt att bestämma om placering av tillgodohavandet.

2. 2. 3.2 utdelning/rån jörsäkringspremie/bnd samt inlösen avjbndandelar

Mitt förslag: Utdelning från försäkringspremiefond får användas endast för förvärv av nya fondandelar för försäkringstagarens räk- ning eller för betalning av premie för försäkringen. Inlösen av fond.-- andelar får. förutom vid omplacering, endast ske för betalning av- premie för försäkringen eller för utbetalning enligt försäkringsavta- let.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt förslag.

• Sida 50
•  Original

Remissinstanserna: Några remissinstanser efterlyser klarläggande utta- landen om vad som avses med att utdelning från försäkringspremiefond resp. inlösen av fondandelar får användas för bl.a. betalning av premie för försäkringen. Svenska Li glömt?/(ringsbolags Aktuarienämnd anser att fond- andelar som frigjorts genom arvsvinst och som skall tillfalla kvarvarande livräntetagare inte skall behöva inlösas.

Skälen för mitt förslag: Den föreslagna systematiken i försäkringsformen innebär i princip att de premier som försäkringstagaren betalar in skall placeras i en eller flera försäkringspremiefonder. Efter hand som kostnader för försäkringsbolagets riskåtagande och drift uppkommer skall kostnaden löpande dras av från försäkringstagarens tillgodohavanden hos försäk- ringsbolaget. Hur ofta och vid vilka tidpunkter kostnaderna skall beräknas och dras av från tillgodohavandet får regleras antingen i grunderna för försäkringen eller i försäkringsavtalet. Försäkringsbolaget kan tillgodofö- ras ersättning för sina risk- och driftskostnader på tre olika sätt. nämligen genom att försäkringstagaren betalar in eri-ny premie. genom att försäk- ringsbolaget tar i anspråk utdelning från försäkringspremiefonden och genom att bolaget löser in fondandelar. Vilket eller vilka av dessa sätt som skall användas får regleras i försäkringsavtalet. I samtliga fall betraktas ersättningen som en betalning av löpande premie för försäkringen. Försäk- ringstagaren skall därvid erhålla tydlig information om hur mycket som på nämnda sätt tagits i anspråk av utdelningen resp. genom inlösen.

Vad nu sagts om löpande premie gäller naturligtvis inte vid tillämpning av bestämmelserna i kommunalskattelagen. Liksom för närvarande kan endast en premie som försäkringstagaren betalar in till försäkringsbolaget betraktas som en avdragsgill premie för en P-försäkring.

Vad härefter gäller frågan vad som skall ske med sådana fondandelar som frigjorts genom att försäkringstagare eller förmånstagare avlidit och försäkringsbolaget gjort en arvsvinst, får det enligt min mening anses ligga i sakens natur att försäkringsbolaget även utan uttryckligt lagstöd skall ha rätt att lösa in andelarna. Arbetsgruppen har föreslagit att inlösen i en sådan situation skall vara obligatorisk. Jag delar visserligen arbetsgrup- pens uppfattning att försäkringsbolaget i princip skall kunna äga andelar i fonderna bara i den utsträckning som motsvarar försäkringstagarnas tillgo- dohavanden enligt försäkringsavtalet. Som kommer att framgå av det följande anser jag emellertid att försäkringsbolag i viss omfattning dessut- om skall kunna inneha fondandelar för egen räkning. I den mån frigjorda andelar till följd av arvsvinster behövs för att täcka andra försäkringstaga- res tillgodohavanden eller ryms inom den ram av andelar som försäkrings- bolaget tillåts inneha för egen räkning behöver givetvis inte inlösen ske.

• Sida 51
•  Original

2. 2.3. 3 F örsäkringsbolags rätt att äga aktier i ett fondbolag samt att förvärva andelar/ör egen räkning [ en_lörsäkringspremiejbnd

Mitt förslag: Ett försäkringsbolag som driver fondanknuten livför- säkringsrörelsc får utan begränsning äga aktier i ett fondbolag som förvaltar en försäkringspremiefond. Ett sådant försäkringsbolag får också efter tillstånd av försäkringsinspektionen förvärva andelar för egen räkning i försäkringspremiefonder.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppens förslag om försäkringsbolags rätt att äga aktier i ett fondbolag överensstämmer med mitt förslag. Enligt gruppens förslag skall ett försäkringsbolag inte kunna förvärva andelar för egen räkning i en försäkringspremiefond. _

Remissinstanserna: Praktiskt taget samtliga remissinstanser instämmer i förslaget att ett försäkringsbolag som driver fondanknuten livförsäkrings- rörelse skall utan begränsning kunna äga aktier i ett fondbolag. Ett stort

antal remissinstanser framhåller att det är nödvändigt att sådana försäk- . ringsbolag tillåts förvärva andelar för egen räkning i försäkringspremiefon- der.

Skälen för mitt förslag: För försäkringsbolag i allmänhet gäller enligt 7 kap. 179" första stycket försäkringsrörelselagen att bolaget inte utan till- stånd av försäkringsinspektionen får äga mer än fem procent av röstvärdet för samtliga aktier i ett allmänt aktiebolag, t. ex. ett fondbolag. Systemet i den nya försäkringsformen förutsätter att förvaltningen av försäkringsta- garnas sparkapital skall överlämnas åt särskilda fondförvaltare. Det är mot denna bakgrund naturligt att försäkringsbolagen i detta system ges möjlig- het att utan den begränsning som följer av 7 kap. 17 & försäkringsrörelse- lagen äga fondbolag för förvaltning av försäkringspremiefonder.

För sådana fondbolag skall aktiefondslagens bestämmelser gälla i till- lämpliga delar. Försäkringsbolagsägda fondbolag skall dock inte kunna driva allmän aktiefondsvcrksamhet. En sådan möjlighet skulle inte kunna anses förenlig med försäkringsrörelselagens förbud mot annan rörelse.

Enligt 7kap. 17 äandra stycket försäkringsrörelselagen fårett försäkrings- bolag inte utan försäkringsinspektionens medgivande äga andelar i en aktiefond. Flera skäl talar för att ett försäkringsbolag som meddelar livför- säkring med fondanknytning skall ha möjlighet att förvärva andelar för egen räkning i försäkringspremiefonder där bolaget har placerat medel på försäkringstagarnas uppdrag.

För det första måste bolaget ha möjlighet att förvärva ytterligare andelar i en fond som har anvisats av en försäkringstagare. om värdet av de andelar som har förvärvats för inbetalda premier inte räcker för att täcka bolagets utfästelser mot den försäkringstagaren. Vidare framstår det som rimligt att ett försäkringsbolag eller annan som etablerar en ny försäkrings- premiefond kan skjuta till ett startkapital som möjliggör en notering av fondandelarna. Vid försäkring av dödsfallstyp måste bolagen av försäk- ringstekniska skäl också ha möjlighet att kontinuerligt dra av riskkostna- der från försäkringstagarnas tillgodohavande genom att lösa in fondande-

• Sida 52
•  Original

lar. För försäkringsbolagen är det troligen orealistiskt att löpande göra kapitalöverföringar från fonderna, eftersom beloppen kan vara obetydliga. För att uppnå ett friktionsfritt system är det värdefullt om ett visst kapital i fonderna kan innehas av försäkringsbolagen.

Jag anser på grund av det anförda att försäkringsbolag som driver fondanknuten livförsäkringsrörelsc bör ges rätt att i viss omfattning inne- ha andelar för egen räkning i försäkringspremiefonder. En förutsättning bör dock vara att medgivande enligt 7 kap. 17 å andra stycket försäkringsrö- relselagen lämnas av försäkringsinspektionen. Utöver vad som behövs för att täcka bolagets utfästelser mot de försäkringstagare vilkas premier har placerats i den aktuella fonden bör försäkringsbolaget få förvärva andelar endast i en sådan omfattning som kan anses påkallad för att underlätta rörelsen. En rimlig metod för beräkningen av hur mycket kapital ett enskilt försäkringsbolag bör kunna inneha i en försäkringspremiefond är enligt min mening att försäkringsinspektionen fastställer en viss andel. t.ex. fem procent, av de tillgodohavanden som försäkringsbolaget placerat i fonden på försäkringstagarnas uppdrag. Om bolaget har skjutit till medel i etable- ringsskedet bör bolagets innehav av fondandelar reduceras i den takt som medel inflyter från försäkringstagarna, för att slutligen inte överstiga den fastställda procentsatsen.

2. 2. 3. 4 .4 ndra särskilda regler_förförsäkringsbolagel

Mitt förslag: För försäkringsbolag som driver fondanknuten livför- säkringsrörelsc skall inte gälla vad som i försäkringsrörelselagen föreskrivs i fråga om 1. förbud mot fondemission. 2. förbud mot vinstutdelning samt 3. skyldighet att avsätta årsvinst till en återbäringsfond.

För sådana försäkringsbolag skall samma regler gälla som för skadeförsäkringsbolag i fråga om redovisning av eget kapital och om vinstutdelning. Om inte årsvinsten sätts av till en återbäringsfond skall försäkringsbolaget inrätta en reservfond. Regeringen eller. ef- ter regeringens bemyndigande. försäkringsinspektionen får meddela föreskrifter i fråga om avsättning till reservfonden.

Belopp motsvarande försäkringstekniska skulder skall kunna re- dovisas i alla slag av tillgångar.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer bortsett från några redaktio- nella olikheter med mitt förslag.

Remissinstanserna: I allt väsentligt tillstyrks förslaget av remissinstan- serna. Försäkringsinxpekzinnen anser att en vinstutdelningsmodell som innebär att endast en del av vinsten får delas ut till aktieägarna borde övervägas. Inspektionen anser också att det bör närmare utredas vilka värderingsregler och rcdovisningstekniska principer som bör gälla för för- säkringsbolag som meddelar fondförsäkring.

• Sida 53
•  Original

Skälen för mitt förslag: Ett grunddrag i den nya försäkringsformen är att försäkringstagarnas tillgodohavande hos försäkringsbolaget förvaltas i sär- skilda försäkringspremiefonder enligt försäkringstagarnas önskemål. Om några garantier om kapitaltillväxt inte lämnas eller lämnas bara i begrän- sad utsträckning. överförs riskerna vid kapitalförvaltningen från försäk- ringsbolaget till försäkringstagarna. Detta innebär att räntevinster hänför- liga till förvaltningen av försäkringstagarnas sparkapital inte kan uppstå i fondanknuten livförsäkring. De överskott som uppkommer kan därige- nom väntas bli förhållandevis små jämfört med konventionell livförsäk- ring. Mot bakgrund härav saknas anledning att för dessa bolag upprätthål- la kravet på att verksamheten skall drivas enligt ömsesidighetsprincipen på sätt denna kommer till uttryck i försäkringsrörelselagen.

Försäkringsbolag som driver rörelse med fondanknuten livförsäkring bör alltså inte vara skyldiga att avsätta årsvinsten till en återbäringsfond. [ konsekvens härmed bör försäkringsrörelselagens förbud mot vinstutdel- ning och mot fondemission inte gälla för sådana bolag. Försäkringsbolag som meddelar livförsäkring med fondanknytning bör alltså. om de så önskar, ha möjlighet att i enlighet med vad som gäller för skadeförsäk- ringsbolag dela ut vinst till aktieägarna. Detta är enligt min mening en viktig förutsättning för att den åsyftade konkurrenseffekten skall kunna uppnås.

Försäkringsinspektionen har ifrågasatt om vinstutdelningsförbudet bör slopas helt. Det överskott som uppkommmer i rörelsen beror enligt in- spektionen ytterst på att premien av säkerhetsskäl satts för högt redan från början. För riskrörelsen i de nya bolagen måste, lika väl som för riskrörel- sen i konventionell livförsäkring, byggas upp betryggande reserver för att kunna garantera bolagens åtaganden gentemot försäkringstagarna. Av den- na anledning måste enligt inspektionen säkra dödlighetsantaganden vara grunden för riskrörelsens intäkter och utgifter. Motsvarande gäller enligt inspektionen i viss mån även för bolagens driftskostnader. Även drifts- kostnadspremierna grundas på betryggande antaganden om det enskilda bolagets framtida kostnadsutveckling. lnSpektionen anser mot bakgrund bl.a. härav att efter mönster från vad som tillämpas t. ex. i Västtyskland en vinstutdelningsmodell skulle kunna övervägas, som innebär att bolagen tillåts att dela ut endast en viss andel av uppkommen vinst till aktieägarna. varvid resterande andel återgår till försäkringstagarna.

Att helt eller delvis bibehålla vinstutdelningsförbudet skulle enligt min mening innebära risk för att den hämmade konkurrens som för närvaran— de präglar den svenska livförsäkringsmarknaden konserveras. Jag ser alltså upphävande av vinstutdelningsförbudet som en viktig förutsättning för ökad konkurrens mellan försäkringsbolagen. Någon sådan begränsning av möjligheterna till vinstutdelning som inspektionen förespråkat bör därför inte införas. Som jag tidigare sagt torde bolagen för övrigt inte ha möjlig- heter att dela ut orimligt höga vinster på en marknad med fungerande konkurrens.

Jag kan däremot instämma i att det för riskrörelsen. lika väl som i konventionell livförsäkring, måste byggas upp betryggande reserver i syfte att säkerställa bolagens åtaganden gentemot försäkringstagarna. Av denna

• Sida 54
•  Original

anledning föreslår jag också att försäkringsbolag som inte inrättar någon återbäringsfond i stället skall vara skyldiga att inrätta en reservfond. Den omständigheten att bolagen ges möjlighet att dela ut vinst till aktieägarna innebär alltså inte någon sänkning av soliditetskravet. Bolagens konsolide- ring måste givetvis uppfylla krav som försäkringsinspektionen har att ställa med utgångspunkt i omfattningen och beskaffenheten av den bedriv- na försäkringsrörelsen.

För avsättning till reservfonden bör som utgångspunkt gälla vad som i försäkringsrörelselagen föreskrivs om skadeförsäkringsbolag. Därutöver bör. för säkerställande av bolagens soliditet, regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigandc, försäkringsinspektionen ha möjlighet att meddela villkori fråga om avsättning till reservfonden i samband med att ett bolags grunder för verksamheten stadfästs. Avsättningarnas storlek bör därvid bestämmas med hänsyn till den planerade rörelsens art och omfattning.

Mot bakgrund bl.a. av att vinstutdelningsförbudet i försäkringsrörelse- lagen inte skall gälla för försäkringsbolag som meddelar livförsäkring med fondanknytning bör de regler som gäller i fråga om redovisning av eget kapital i skadeförsäkringsbolag också gälla för nu ifrågavarande bolag. Eget kapital skall således delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust i enlighet med vad som föreskrivs i 11 kap. 10 & fjärde stycket försäkringsrörelselagen.

Vad gäller de redovisningstekniska principer som i övrigt bör gälla anser jag att för försäkringsbolag som driver fondanknuten livförsäkringsrörelsc bör gälla i huvudsak samma principer som för konventionella livförsäk- ringsbolag. Förutom de regler som finns i bokföringslagen bör alltså de särskilda föreskrifter som finns i 1 1 kap. försäkringsrörelselagen gälla också för fondanknutna livförsäkringsbolag. Jag vill emellertid erinra om att försäkringsinspektionen enligt 11 kap. 1 Q' Rirsäkringsrörelselagen och 495 försäkringsrörelseförordningen har möjlighet att besluta om avvikel- ser från bokföringslagens bestämmelser.

Eftersom försäkringstagarna själva väljer placeringsinriktning på tillgo- dohavandet i försäkringen och förvaltningen sköts av fristående fondbo- lag. är de finansiella riskerna för försäkringsbolaget förhållandevis små i fondanknuten livförsäkring. Behovet av särskilda placeringsregler kan där- för inte anses vara större än i en skadeförsäkringsrörelse. Mot denna bakgrund anser jag att bolag som meddelar fondanknuten livförsäkring lika litet som skadeförsäkringsbolag bör vara skyldiga att redovisa belopp motsvarande försäkringstekniska skulder i vissa särskilt angivna slag av tillgångar. Dessa försäkringsbolag bör alltså i det register som avses i förslaget till 7 kap. IOaå försäkringsrörelselagen kunna anteckna även andra tillgångar än sådana som avses i 9 5 samma kapitel. När försäkrings— tagarnas panträtt nu görs om till en förmånsrätt som grundar sig på registrering. finns det inte anledning att —- såsom i arbetsgruppens förslag — kräva att det skall utfärdas bevis över fondandelarna.

• Sida 55
•  Original

2.2.4 Särskilda regler för försäkringspremiefonden m. m.

Mitt förslag: Fondandelsägarnas rätt enligt aktiefondslagen att utse ledamöter i fondbolagets styrelse skall i fråga om försäkringspremie- fonder gälla de försäkringstagare på vilkas uppdrag fondandelar har förvärvats.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Försäkringrinspektionen anser att en förbudsregel bör införas som hindrar försäkringsbolaget och fondbolaget att uppträda som ombud för försäkringstagaren. Vidare anser inspektionen att försäk- ringsbolaget inte bör tillåtas att utse styrelseledamöter på grund av fondan- delar som bolaget innehar för egen räkning. Trygg-Hansa ifrågasätter om försäkringstagarna behöver kunna påverka förvaltningen inom en enskild fond. Riskerna är enligt bolaget att en kostsam och omständlig administra- tion etableras för att klara inflytandefrågan utan att detta egentligen efter- frågas.

Skälen för mitt förslag: Som framgått av den tidigare redogörelsen skall för försäkringspremiefond i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i aktie- fondslagen om annat inte föreskrivs. Eftersom det är försäkringsbolaget som förvärvar fondandelarna. låt vara att detta görs på begäran av försäk- ringstagaren, är det försäkringsbolaget som i formell mening blir fondan- delsägare. Med hänsyn till att tillväxten av försäkringstagarens tillgodo- havande är beroende av försäkringspremiefondens utveckling är det enligt min mening rimligt att den rätt till inflytande över valet av styrelseledamö- ter i fondbolaget som enligt aktiefondslagen tillkommer fondandelsägarna, liksom den vetorätt som förbehålls deras styrelserepresentanter vid ut- övande av rösträtt för aktier i fonden, inte tillkommer försäkringsbolaget utan i stället de försäkringstagare på vars uppdrag andelarna förvärvats.

Tillräckliga skäl att hindra försäkringstagare som så önskar att utse försäkringsbolaget eller fondbolaget som ombud finns enligt min mening inte. Med hänsyn till att försäkringsbolagen skall kunna få tillstånd till förvärv av andelar för egen räkning endast i begränsad omfattning saknas anledning att föreskriva förbud mot att bolagen utövar rösträtt för dessa: hittillsvarande erfarenheter tyder för övrigt på att frågorna om andelsägar- nas inflytande på fondförvaltningen sällan har någon stor praktisk betydel- se.

För att försäkringstagarna skall kunna på ett enkelt och smidigt sätt få uppgifter om förestående fondandelsägarstämmor och om vilken rösträtt de därvid får utöva bör skriftligt besked därom lämnas av försäkringsbola- get till varje försäkringstagare. Den försäkringstagare som önskar utöva sin rösträtt bör anmäla detta till försäkringsbolaget, som i sin tur anmäler detta för registrering i fondbolaget. Det nu beskrivna förfarandet förutsät- ter ett väl fungerande samarbete mellan försäkringsbolaget och fondbola- get. i synnerhet mot bakgrund av att försäkringstagarna förutsätts kunna när som helst beordra att sparkapitalct flyttas från en fondförvaltare till en annan. Jag utgår från att försäkringsbolagen och-fondbolagen gemensamt

• Sida 56
•  Original

klarar av att utveckla sådana"administrativawutiner att kostnaderna hålls på en rimlig nivå. Lämpligenibör'i"fondbestämmelserna intas speciella föreskrifter om anmälningsförfarande-m. m. som är direkt avpassade för försäkringsspararc.

2.2.5 Skattekonsekvenser

Mitt förslag: LivförSäkringar med fondanknytning skall-kunna med- delas som K-aellerfP-försäkringar'i kommunalskattelagens mening. Försäkringstagarna bör ha en-beSkattning som är likvärdig med den som gäller för'konventionell livförsäkring. Försäkringsbolaget bör utarbeta schablonerför fördelning mellan försäkringstagarna av bolagets kostnader för skatt.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppens-förslag möjliggör inte att livför- säkringar med fondanknytning'utformas som en P-försäkring med försörj- ningsränta. I övrigt överensstämmer förslaget med mitt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att den nya för- säkringsformenblir skattemässigt likställd med'konventionell livförsäk- ring. Flera remissinstanser.efterlyser förSlag till ändringar i kommunal- skattelagen som möjliggör att livränteförsäkring med försörjningsränta klassas som P'—försäkring. Ett stort antal'remissinstanser har efterlyst när- mare anvisningar om hur försäkringsbolagets kostnader för skatt skall kunna fördelas-mellan för'Säkringstagarna. '

Skälen för. mitt förslag: Om'livförsäkringar'med fondanknytning skall kunna introduceraspå den-svenska'marknaden och bli ett egentligt alter- nativ till den-konventionella"livförsäkringen är det som utvecklats i det föregående nödvändigt-'att de båda sparformerna blir.skattemässigt likabe- handlade. En förutsättning för att en .—sådan'—likabehandling skall kunna uppnås torde vara att all beskattning s'ker iåförsäkringsbolaget.

En i princip skattemässig”likabehandling kan uppnås-"genom att aktie- fonden med tillämpning av skattelagstiftningens bestämmelser om be- skattning av aktiefond delar ut all-skattepliktig'vinst till fondandelSägarna. Genom att utdelning"från'för-Säkr'ingspremiefond alltid tillfallerett försäk- ringsbolag, som därvid beskattas enligt reglerna i 25 6 mom. lagen om statlig inkomstskatt beroendepå omiut'delningenbelöper på en K- eller en P-försäkring.- kan alltSå sparande; genom "livförsäkring 'med fondanknyt- ning bli skattemässigt likställt'med'sparande i konventionell livförsäkring. Försäkringspremiefond bör således beskattas enligt- de regler som gäller för allmän aktiefond.

Utmärkande för P-försäkringssparandet är'iför närvarande att uppskov med beskattningen medges både för premiebeloppet och för den avkast- ning som detta sparande genererar.'Premien är — inom vissa gränser — avdragsgill. medanutfallande försäkringsbelopp är skattepliktiga. Försäk- ringsbolaget beskattas inte för den del av rörelsensnettointäkt som belöper på P-försäkringar. Uppsamlat kapital i en P-"försäkring'är inte heller före-

• Sida 57
•  Original

mål för förmögenhetsbeskattning. Vid K-försäkring är premien inte av- dragsgill. I gengäld är utfallande belopp fritagna från beskattning. Avkast- ningen av uppsamlat kapital i en K-försäkring beskattas genom en särskild ränteskatt. K-försäkring som tecknats efter den 12 december 1986 är vidare föremål för förmögenhetsbeskattning hos försäkringstagaren.

Enligt femte stycket i punkt 1 av anvisningarna till 31 & kommunalskat- telagen krävs för att försäkringen skall behandlas som en P-försäkring att pensionen under den första femårsperioden för utbetalning inte utgår med sjunkande belopp i förhållande till tidigare utbetalningstillfälle. Ett sådant krav torde inte kunna uppfyllas i en livförsäkring med fondanknytning som saknar nominellt bestämda betalningsutfästelser. I denna försäkrings- form kommer pensionsbeloppens storlek att kunna variera med hänsyn till det skiftande värdet av andelarna i försäkringspremiefonderna. Syftet med nämnda femårsregel är att försäkringssparande skall vara skattemässigt gynnat endast om utbetalningarna fördelas så att de tillgodoser ett varak- tigt pensionsbehov och att försäkringen alltså inte i praktiken skall kunna fungera som en K-försäkring. Detta syfte bör emellertid kunna uppfyllas även i fråga om pension från en livförsäkring med fondanknytning. Ett tillägg till nämnda anvisningspunkt bör därför göras varigenom pensionen under den första femårsperioden relateras. inte till ett visst belopp. utan till antalet fondandelar vid varje utbetalningstillfälle. Motsvarande tillägg bör göras i tionde och elfte styckena samma anvisningspunkt, som avser utbetalning av efterlevandepension och försörjningsränta.

Med nu angivna utgångspunkter kommer beskattningen av ett bolag som meddelar livförsäkring med fondanknytning inte att avvika från den som gäller för ett konventionellt livförsäkringsbolag. Kostnaderna för skatt är en utgift som i den nya försäkringsformen skall kunna tas ut som en löpande premie från försäkringstagarens tillgodohavande.

Eftersom utdelningar från försäkringspremiefonderna och vinster och förluster som uppkommit genom byten av fond kommer att ligga till grund för beräkningen av försäkringsbolagets skatt är det enligt arbetsgruppen nödvändigt att bolaget proportionerar och fördelar kostnaderna för skat- ten på de enskilda försäkringstagarna. Försäkringstagare som inte låtit flytta sitt tillgodohavande från en fond till en annan skall inte behöva betala kostnader för skatt som uppkommit genom realisation av fondande- lar som hör till andra försäkringstagare. Motsvarande gäller i fråga om utdelning vars storlek kan variera mellan de olika fonderna. En exakt beräkning av kostnaden för den skatt som belöper på varje försäkringsta- gare torde emellertid inte kunna göras. Det är därför enligt arbetsgruppen nödvändigt att kostnaden beräknas schablonvis. Med stöd av skälighets- principen skulle försäkringsinspektionen kunna tillse att den metod som försäkringsbolagen tillämpar för beräkning av kostnaderna för de enskilda försäkringstagarna är skälig.

Flera remissinstanser har efterlyst anvisningar om hur sådana schablo- ner skall beräknas. Försäkringsinspektimzen har framhållit att det med hänsyn till den nya försäkringsformens innebörd'och konstruktion kan ifrågasättas om det är riktigt att hänvisa till skälighetsprincipen. En rättvis och mot transaktionerna svarande fördelning bör enligt inspektionen istäl-

• Sida 58
•  Original

let vara utgångspunkten. Inspektionen pekar även på några svårigheter som kan uppkomma då skatt skall fördelas på berörda försäkringstagare.

Jag vill för min del anlägga följande synpunkter på frågan. Det är inte möjligt att skapa någon absolut skatteneutralitet mellan den nya försäk- ringsformen och konventionell livförsäkring. En sådan likställighet bör inte heller vara någon förutsättning för förslagets genomförande. Det väsentliga är att de olika försäkringsformerna får något så när likformiga skattemässiga förutsättningar. Det får därefter ankomma på den enskilde försäkringstagaren att själv välja den försäkringsform som han med hän- syn till sina ekonomiska och andra förutsättningar anser mest lämplig.

Vad gäller de metoder som bolagen skall tillämpa för fördelning av skattekostnaden mellan försäkringstagarna är det heller inte möjligt att skapa någon absolut rättvisa. Inte heller detta bör vara någon förutsättning för förslagets genomförande. Det väsentliga är i stället att metoderna är enkla. att de i förväg görs kända för försäkringstagarna och att de skapar en något så när rimlig fördelning av skattekostnaderna mellan försäkringsta- garna. Vad arbetsgruppen anfört om att kostnaderna skall beräknas scha- blonvis får anses vara ett uttryck för nu nämnda syften. Jag delar emeller— tid försäkringsinspektionens uppfattning att det kan ifrågasättas om det är riktigt att i detta sammanhang hänvisa till skälighetsprincipen. Utgångs- punkten för bestämmande av fördelningsmetod bör som inspektionen framhåller i stället vara en rättvis och mot transaktionerna svarande fördelning.

Vad härefter gäller metodernas utformning anserjag att dessa bör kunna utformas på flera olika sätt. Det är inte någon nackdel om bolagen i konkurrens med varandra marknadsför olika beräkningsmetoder. Som utgångspunkt för beräkningen gäller för närvarande att avkastningen på försäkringsbolagens kapitalförvaltning vid K-försäkring beskattas med 50 procent. Härvid bortses från antalsavdraget m.m. Den enklaste metoden skulle därvid vara att från försäkringstagarens tillgodohavande dra av en kostnad motsvarande 50 procent av de utdelningar som är hänförliga till dennes andelar och lika mycket av den vinst som uppkommer vid inlösen av andelar hänförliga till hans tillgodohavande.

Erfarenhetsmässigt vet man emellertid att skatten till följd av avdrags- gilla förluster m.m. blir lägre än 50 procent. Med hänsyn häitill skulle kostnadsavdraget kunna sättas lägre än nämnda kvotdel. En ytterligare metod kunde vara att realisationsförluster vid inlösen av fondandelar inte i sin helhet belastar försäkringstagarens tillgodohavande.

En annan metod som möjliggör en mer sofistikerad skattekostnadsför- delning är att inrätta en skatteåterbäringsfond som eventuellt kan regleras i grunderna. Fonden skulle kunna tillföras medel som efter betryggande antaganden om det följande årets beräknade skattekostnader dragits av från utdelningar och realisationsvinster hänförliga till försäkringstagarnas tillgodohavanden. Återbäring skulle därefter årligen, sedan bolagets slutli— ga skatt fastställts, kunna tilldelas försäkringstagarna.

Det bör enligt min mening ankomma på varje försäkringsbolag att självt välja den beräkningsmetod som bolaget önskar marknadsföra. varefter försäkringsbolagens kunder får .välja mellan de olika alternativ som er-

• Sida 59
•  Original

bjuds. Det bör emellertid också åligga försäkringsinspektionen att tillse att metoderna för skattekostnadsfördelningen är något så när rimliga med hänsyn till den erfarenhet som inspektionen har i fråga om bolagens faktiska skattebelastning. Om ett försäkringsbolag väljer en metod med alltför lågt skattekostnadsavdrag kan soliditeten i bolaget komma i fara. Det är vidare väsentligt att försäkringstagarna får tydlig information om vilka konsekvenser i form av skattekostnadsavdrag som kommer att följa på olika transaktioner.

Jag vill slutligen ta upp några frågor som berörts av några remissinstan- ser och som avser förmögenhetsbeskattningen samt arvs- och gåvobeskatt- ningen.

Försäkringstagare som tecknat kapitalförsäkring enligt den nya försäk- ringsformen skall givetvis beskattas enligt gällande regler för förmögen- hetsskatt på kapitalförsäkring. Försäkringen skall därvid tas upp till det värde som svarar mot det beräknade tekniska återköpsvärdet. Detta förut- sätter i sin tur att bolagen upprättar grunder för återköp.

Även reglerna i 1165 försäkringsavtalslagen (l927:77). jämförda med 129" andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, om s.k. basbeloppsavdrag vid arvsbeskattningen bör kunna tillämpas på livförsäk- ring med fondanknytning. Vissa svårigheter kan visserligen uppstå om premien i avtalet har uttryckts i antal fondandelar i stället för i kronor. men det är en svårighet som uppkommer vid alla typer av indexerad premie. Med en rimlig utformning av försäkringsavtalen bör problemen utan svårighet kunna bemästras till dess att det föreligger en ny avtalsrätts- lig lagstiftning på livförsäkringens område (se betänkandet (SOU 1986: 56) Personförsäkringslag, avsnitt 15.2 och 19.7.2).

2.2.6 Information

Min bedömning: Särskilda regler om försäkringsbolagets informa- tionsplikt mot försäkringstagarna bör inte införas i lagen om livför- säkringar med fondanknytning.

Arbetsgruppens bedömning: Överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Några remissinstanser framhåller det viktiga i att försäkringstagarna får tydlig information om innebörden av den nya för- säkringsformen. F örsäkringsinspeklionen anser att rimliga konsumenthän- syn talar för att man i en lag om livförsäkringar med fondanknytning inför uttryckliga informationsbestämmelser.

Skälen för min bedömning: Införande av den nya försäkringsformen ställer stora krav på försäkringsbolagens information till försäkrinstagar- na. Till att börja med är det viktigt att den som överväger att teckna en sådan försäkring får tydlig information om gränserna för försäkringsbola- gets åtagande och att han görs medveten om att ömsesidighetsprincipen inte gäller för försäkringen utan att sparandet placeras på hans egen risk. Som framgått ovan är det också viktigt att försäkringstagaren före tecknan-

• Sida 60
•  Original

det får tydliga upplysningar om vilka skatteregler som gäller och vilka skattekonsekvenser t. ex. ett fondbyte får. Särskilt viktigt är att de försäk- ringstagare som tecknar försäkring med fondanknytning under år 1990 får klart för sig att beskattningsreglerna kommer att ändras fr.o.m. 1991.

Vidare måste det krävas att försäkringsbolaget under försäkringstiden lämnar försäkringstagaren fortlöpande information om sådana förhållan- den rörande hans försäkringssparande som det är av betydelse för honom att känna till. Hit bör naturligtvis i första hand utvecklingen av fondande- larnas värde. Enligt 365 aktiefondslagen skall ett fondbolag för varje kvartal upprätta en kvartalsredogörelse för de fonder som bolaget förvaltar. Kvartalsredogörelsen skall uppta bl.a. fondens tillgångar och skulder och värdet vid inlösen av en fondandel. Fondbolaget skall också avge en årsberättelse, som kan ersätta en av kvartalsredogörelserna (37 och 38 åå ). Även om det formellt är försäkringsbolaget som är andelsägare. framstår det som självklart att försäkringstagarna inte skall få sämre infor- mation än om de hade placerat sitt sparande direkt i aktiefonden. Det får alltså anses åligga försäkringsbolaget att på lämpligt sätt vidarebefordra uppgifterna i kvartalsredogörelserna och årsberättelsen till försäkringsta- garna.

Vidare bör försäkringstagaren regelbundet få tydlig uppgift om hur stor del av hans premie som tas i anspråk för risktäckning och för driftskostna- der resp. hur mycket som går till sparande. liksom han måste få veta om försäkringsbolaget tar hans fondandelar i anspråk för att täcka olika kost- nader.

1 5—8 55 konsumentförsäkringslagen (1980: 38) finns bestämmelser om försäkringsbolagets informationsplikt mot försäkringstagarna vid konsu- mentförsäkring. I betänkandet (SOU 1986z56) Personförsäkringslag har föreslagits liknande regler för liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar (se särskilt 2 kap. i den föreslagna personförsäkringslagcn). För närvarande finns dock inte några bestämmelser om informationsskyldigheten vid liv- försäkring i vare sig försäkringsavtalslagen eller försäkringsrörelselagen (bortsett från 7 kap. 16å sistnämnda lag som ålägger försäkringsbolagets ledning att övervaka att anskaffningen av ansökningar om försäkring i bolaget sker på ett sätt som stämmer med god försäkringssed).

Enligt _/ör.s'äkrin_x,rsirz.s'pektionen finns det skäl att införa särskilda infor- mationsregler i lagen med hänsyn till den fondanknutna livförsäkringens speciella natur, som skapar ett större informationsbehov än konventionell livförsäkring. Med tanke på livförsäkringens sociala roll måste det enligt inspektionen säkerställas att försäkringstagarna i förväg får tydlig informa- tion om bl.a. innebörden av försäkringsbolagets utfästelser och om att försäkringstagaren ensam (och utan den solidaritet mellan olika försäk- ringstagare som kännetecknar konventionell livförsäkring) bär de finansi- ella risker som är förbundna med fondförsäkringen. Ett sådant säkerstäl- lande kan komma till stånd bara genom uttryckliga informationskrav i lagen om livförsäkringar med fondanknytning. Inspektionen framhåller vidare att den bara har begränsade möjligheter att tvinga ett försäkringsbo- lag att i sin marknadsföring ta in information av visst slag. Detsamma

• Sida 61
•  Original

gäller i fråga om möjligheten att framtvinga information till en försäk- ringstagare sedan ett försäkringsavtal väl är slutet.

Enligt min mening finns det knappast tillräcklig anledning att för tiden till dess att en ny avtalsrättslig lagstiftning på personförsäkringsområdet träder i kraft införa särskilda informationsregler i lagen om livförsäkringar med fondanknytning. Det skulle för övrigt vara svårt att på detta tidiga stadium — innan några produkter av denna typ ännu har introducerats på den svenska marknaden — i lagtext närmare ange vilka förhållanden informationen skall avse och när informationen skall lämnas. Försäkrings- inspektionens tillsyn på området bör kunna ge garantier för att lämpliga informationsrutiner utvecklas efter hand. samtidigt som man på detta sätt kan få ett bättre underlag för en lagreglering av frågorna. Det bör dessutom observeras att marknadsföringslagen (1975: 1418) gäller även för mark- nadsföring av försäkringar (se särskilt 3 g"). låt vara att den lagen inte kan användas för att tvinga ett försäkringsbolag att lämna information om olika försäkringar sedan försäkringsavtalet väl är träffat.

2.2.7 Ikraftträdande

Mitt förslag: Den nya lagen bör träda i kraft den I januari 1990.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Några remissinstanser anser att ytterligare utred- ning och belysning av vissa frågor bör ske innan den nya försäkringsfor- men införs. Folksam ifrågasätter om lagen kan sättas i kraft den 1 januari 1990. Även_försäkringsinspektionen anser att vissa nödvändiga klarläggan- den måste göras under det fortsatta lagstiftningsarbetet. Inspektionen me- nar att en möjlighet är att utforma ikraftträdandebestämmelserna så att tillståndsbeslut och andra beslut kan meddelas efter den 1 januari 1990 men att försäkringsverksamheten får starta först fr.o.m. den 1 juli 1990. Triage-Hansa och Skandia understryker att det är av största vikt att lagför- slaget träder i kraft i enlighet med förslaget. dvs. den ljanuari 1990. för att inte de svenska försäkringsbolagen skall tappa tempo i den kommande internationaliseringen av försäkringsbranschen.

Skälen för mitt förslag: Jag delar uppfattningen att det med tanke på den internationella konkurrensen är viktigt att de svenska försäkringsbolagen så snart som möjligt får tillgång till den nya försäkringsformen. och jag anser inte att det kvarstår några sådana oklarheter i förslaget som gör det nödvändigt att skjuta fram ikraftträdandet. Lagen bör alltså träda i kraft den ljanuari 1990.

Samtidigt harjag emellertid förståelse för att försäkringsinspektionen — och även regeringen — kommer att behöva tid för en grundlig prövning av koncessionsansökningarna för de nya bolagen. liksom inspektionen måste ha möjlighet att överväga vilka föreskrifter och beslut den skall meddela för olika fall. Någon formell bestämmelse om att försäkringsverksamheten inte får starta före ett visst datum finnerjag dock inte nödvändigt.

• Sida 62
•  Original

3 Pantsättningsreglerna i försäkringsrörelselagen, m. m.

I detta avsnitt behandlas reglerna om skyldigheten för ett försäkringsbolag att placera ett belopp motsvarande de försäkringstekniska skulderna i vissa slag av tillgångar och om försäkringstagarnas panträtt i dessa tillgång- ar. De nuvarande pantsättningsreglerna för med sig en rad olägenheter. och försäkringsverksamhetskommittén har i sitt betänkande (SOU 1986:8) Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten föreslagit att bestämmelserna ändras. Vidare behandlas bestämmelserna om särskild administration i livförsäkringsbolag vid konkurs och likvidation.

4 Vissa frågor med internationell anknytning

Försäkringsinspektionen har i sin framställning (bil. 4) aktualiserat de ämnen som tas upp i detta avsnitt. Först berörs inspektionens möjligheter att ingripa mot den som i Sverige bedriver verksamhet till förmån för

• Sida 83
•  Original

utländskt försäkringsföretag, som inte har koncession här i landet. Däref- ter behandlas frågan huruvida svenska försäkringsföretag skall få möjlig- het förmedla utländSka försäkringar till försäkringstagare i Sverige. Ett avslutande avsnitt tar upp en bestämmelse enligt vilken inspektionen är skyldig att ingripa mot ett försäkringsbolag bl. a. om bolagsordningen inte längre överensstämmer med bolagets verksamhet. Inspektionen har före- slagit en viss uppmjukning av bestämmelsen.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats för- slag till

1. lag om livförsäkringar med fondanknytning

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982: 713)

4. lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländska försäkringsfö- retag att driva försäkringsrörelse i Sverige

5. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979)

6. lag om ändring i konkurslagen (1987: 672)

7. lag om ändring i lagen (l927:77) om försäkringsavtal Samråd har skett med chefen för justitiedepartementet beträffande lag- förslagen 5 — 7.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.

6 Specialmotivering 6.1 Förslaget till lag om livförsäkringar med fondanknytning ! 5

I paragrafen anges för vilka försäkringar den nya lagens bestämmelser skall gälla. Eftersom ett försäkringsbolag som meddelar livförsäkringar med fondanknytning i princip inte får bedriva annan försäkringsrörelse (2 5), anger paragrafen samtidigt ramen för ett sådant bolags produktsortiment.

Som kännetecken för de försäkringar som omfattas anges att premierna enligt försäkringsavtalet skall placeras i en eller flera aktiefonder. I försäk- ringsformens särart ligger också att det är försäkringstagaren som bestäm- mer i vilken fond tillgodohavandet skall placeras (4 5) och att det därför är han som här den finansiella risk som är förenad med placeringen. Som framhållits i den allmänna motiveringen bör det, innan större erfarenhet vunnits av försäkring med fondanknytning i Sverige, inte förekomma att försäkringsbolaget ger mer än begränsade garantier för värdeutvecklingen av den valda placeringen.

Det som skall placeras i fonder är premierna. Som utvecklas närmare i kommentaren till 445 är avsikten att i princip hela premien skall placeras på detta sätt. alltså även oförbrukade risk- och driftskostnadspremier. Som

• Sida 89
•  Original

framhålls i den allmänna motiveringen måste försäkringsbolaget ha möj- lighet att förvärva andelari fonden för egen räkning. om det behövs för att täcka bolagets åtaganden mot försäkringstagaren. I dessa fall föreligger det emellertid inte någon skyldighet för bolaget att placera ijust den fonden, utan åtagandet kan täckas även med tillgångar av annat slag.

Av paragrafen framgår också att placeringarna måste göras i särskilda aktiefonder, som kallas försäkringspremiefonder. Sådana fonder kan bil- das och förvaltas av fondbolag som är dotterföretag till ett försäkringsbo- lag men också av fristående fondförvaltare.

Dessa fonder får i princip inte ta emot andra tillskott än försäkringspre- mier. Undantag gäller dock temporära tillskott i samband med etableran- det av fonden och för sådana tillskott som försäkringsbolag gör för egen räkning och som kan betecknas som premier i vidsträckt bemärkelse eller som behövs för att systemtet skall fungera på ett smidigt sätt. Detta betyder att försäkringsbolagen formellt kommer att vara de enda andels- ägarna i sådana fonder.

2.5

En rörelse som avser livförsäkring med fondanknytning får enligt denna bestämmelse i princip inte förenas med annan försäkringsrörelse. Undan- tag gäller endast för försäkring för premiebefrielse vid arbetsoförmåga. Livförsäkring med fondanknytning kan alltså meddelas bara av ett speci- alinstitut. Skälen för denna reglering har angetts i den allmänna motive- ringen (avsnitt 2.2.2.2).

3.5

Enligt paragrafen skall för den försäkringsrörelse som avses i lagen bestäm- melserna i försäkringsrörelselagen gälla i tillämpliga delar om annat inte särskilt anges. Beträffande försäkringspremiefond skall på motsvarande sätt aktiefondslagen gälla i tillämpliga delar om annat inte särskilt anges.

4ä

Enligt första stycket skall försäkringsbolaget placera inbetalda premier i en eller flera fonder som försäkringstagaren bestämmer. Som har framhållits i den allmänna motiveringen är försäkringstagarens val inte inskränkt till fonder med anknytning till hans försäkringsbolag. utan han kan välja fritt mellan samtliga på marknaden befintliga försäkringspremiefonder.

Regeln innebär i princip att hela den inbetalda premien skall placeras i den valda fonden, varefter risk- och driftskostnader fortlöpande dras av från tillgodohavandet. Bolaget skall alltså inte vid första inbetalningen dra av riskpremie för hela försäkringsperioden. men naturligtvis kan omedel- bart förestående kostnader dras av innan placering i fonden görs.

Det bör anmärkas att vid tillämpning av femprocentsregeln i 7 kap. 17 & försäkringsrörelselagen de placeringar i aktier som förekommer i en för-

• Sida 90
•  Original

säkringspremiefond inte skall sammanräknasmed de placeringar som i övrigt förekommer i en försäkringskoncern.

Enligt andra stycket åligger det försäkringsbolagen att efterkomma för- säkringstagares begäran om inlösen för omplacering i någon annan försäk- ringspremiefond. Försäkringstagare äger därvid rätt att anvisa en försäk- ringspremiefond, vilken som helst, som förekommer på marknaden. Att försäkringsbolag får ta ut skälig ersättning för kostnader i samband med omplacering har inte uttryckligen angetts. Detta får emellertid anses ligga i sakens natur. Det ankommer på försäkringsinspektionen att övervaka att ersättningarna är skäliga med hänsyn till bolagens faktiska omkostnader.

5?)

Utdelning från försäkringspremiefond tillfaller försäkringsbolaget i dess egenskap av fondandelsägare. Utdelningen får disponeras endast för för- värv av nya fondandelar för försäkringstagarens räkning eller för betalning av premie för försäkringen. Om särskild anvisning inte lämnas beträffande förvärv av nya fondandelar får anses att godkännande lämnats för förvärv av andelar i den försäkringspremiefond varur utdelningen givits. I försäk- ringsavtalet bör närmare regleras hur utdelningar skall disponeras.

6.5

Enligt paragrafen får inlösen, utöver vad som anges i 4 5 andra stycket, ske endast för betalning av premie för försäkringen eller för utbetalning enligt de villkor som anges i försäkringsavtalet. Det bör anmärkas att premie som betalas genom att försäkringstagarens tillgodohavande tas i anspråk inte är en sådan premie som avses i kommunalskattelagen.

75

Enligt paragrafen får vid särskilda skäl undantag medges från bestämmel- serna om livförsäkring i vidare mån än vad som föreskrivs i 1 kap. 105 försäkringsrörelselagen. Sådant undantag får medges av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. av försäkringsinspektionen. Den lämpli- ga omfattningen av sådana undantag har diskuterats i den allmänna moti- veringen (avsnitt 2.2.2.3). Dispens får förenas med villkor.

85

Mot bakgrund av att de finansiella riskerna är förhållandevis små i fond- anknuten livförsäkringsrörelse föreskrivs i denna paragraf att försäkrings- bolag som driver sådan rörelse får redovisa belopp motsvarande försäk- ringstekniska skulder också i andra slag av tillgångar än som anges i placeringsreglerna i 7 kap. 95 försäkringsrörelselagen. Att dessa place- ringsregler inte skall gälla innebär emellertid inte att bolagen därigenom undgår kravet på registrering av tillgångar enligt de nya bestämmelserna i 7 kap. 10 a & försäkringsrörelselagen. Upphävandet av de särskilda place-

• Sida 91
•  Original

ringsreglerna innebär emellertid att samtliga slag av tillgångar kan vara föremål för registrering. således även aktier. De registrerade tillgångarna ligger på samma sätt som i ett konventionellt livförsäkringsbolag till säker- het för samtliga försäkringstagares och förmånstagares fordran på försäk- ringsbelopp. Vad nu sagts gäller också fondandelsbevisen, som alltså inte skall registreras till säkerhet för bolagets förpliktelser gentemot enskilda försäkringstagare.

9é

I paragrafen ges försäkringsbolag som driver fondanknuten livförsäkrings- rörelse möjlighet att utan hinder av bestämmelserna i 7 kap. 17 & försäk- ringsrörelselagen äga aktier i fondbolag som förvaltar försäkringspremi- efond. Tillstånd skall alltså inte krävas för aktieinnehav som överstiger motsvarande fem procent av röstvärdet för samtliga aktier i ett sådant bolag. Bestämmelsen medger att försäkringsbolaget äger antingen hela fondbolaget eller endast en mindre andel i detta. Det bör anmärkas att ett försäkringsbolagsägt fondbolag får förvalta endast försäkringspremiefond, inte allmänna aktiefonder. Särskilda bestämmelser om tillsyn över sådana fondbolag har inte ansetts erforderliga. Aktiefondslagens tillsynsregler i 46 och 47 55 skall vara tilllämpliga också på dessa. Fondbolagen skall med andra ord stå under bankinspektionens tillsyn.

105

I paragrafen föreskrivs att vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen som har sin grund i ömsesidighetsprincipen inte skall gälla försäkringsbo- lag som driver fondanknuten livförsäkringsrörelsc. Dessa bestämmelser är 12 kap. 5 9" om skyldighet att avsätta årsvinst till en återbäringsfond, 4 kap. l 5 om förbud mot fondemission och 12 kap. 25 om förbud mot vinstutdelning. Eget kapital skall på samma sätt som gäller för skadeför- säkringsbolag delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Försäkringsbolaget skall också ha möjlighet att dela ut vinst till aktieägare enligt de regler som gäller för skadeförsäkringsbolag.

iig'

Om försäkringsbolaget väljer att inte avsätta årsvinsten till en återbärings- fond skall bolaget i stället inrätta en reservfond. För avsättning till reserv- fonden skall gälla vad som föreskrivs för skadeförsäkringsbolag. Vidare får i samband med att grunder för försäkringsbolagets verksamhet stadfästs villkor om avsättning till reservfonden meddelas av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. av försäkringsinspektionen.

1255

Av första stycket framgår att den rätt som fondandelsägare eller intresse- sammanslutning för dem har enligt aktiefondslagen att utse ledamöter i

• Sida 92
•  Original

fondbolagets styrelse inte skall utövas av försäkringsbolaget i dess egen- skap av fondandelsägare utan av de försäkringstagare på vilkas uppdrag fondandelar har förvärvats. Därav följer att försäkringstagarna genom sina styrelserepresentanter får den vetorätt som föreskrivs i 17 & tredje stycket aktiefondslagen i fråga om utövande av rösträtt för aktier i fonden. Be- stämmelsen hindrar inte att bolagen utövar inflytande på grund av de fondandelar som bolagen förvärvar för egen räkning.

I andra stycket åläggs försäkringsbolaget att skriftligen upplysa försäk- ringstagarna om den rätt som tillkommer dem enligt första stycket. I detta Stycke finns vidare bestämmelser om anmälnings- och registreringsförfa- randet.

7 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till 1. lag om livförsäkringar med fondanknytning 2. lag om ändringi kommunalskattelagen (19281370) 3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982: 713)

• Sida 101
•  Original

4. lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländska försäkringsfö- Prop. 1989/90: 34 retag att driva försäkringsrörelse i Sverige

5. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

6. lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

7. lag om ändring i lagen ( 1927:77) om försäkringsavtal

Sammanfattning av departementspromemorian (Ds Prop- 1989/90: 34 1989: 35) Livförsäkringar med fondanknytning

I promemorian föreslås att regler om en ny försäkringsform införs i en särskild lag om livförsäkringar med fondanknytning. Den nya försäkrings- formen är en livförsäkring som internationellt ofta benämns unit linked. Syftet med förslaget är bl.a. att öppna möjlighet till nya försäkringslös- ningar som ger försäkringstagarna inflytande över förvaltningen av det kapital som uppsamlas i försäkringssparandet samt att skapa förutsätt- ningar för en väsentligt ökad konkurrens om sparandet såväl mellan för- säkringsbolagen inbördes som med andra institut på kapitalmarknaden. Förslaget syftar också till att göra det möjligt för svenska försäkringsbolag att tillhandahålla samma slag av försäkringsprodukter inom livförsäk- ringsonirådet som sina utländska konkurrenter.

Den nya försäkringsformen innebär i huvudsak att försäkringstagarens tillgodohavande i försäkringen placeras i andelar i en eller flera aktiefon- der som försäkringstagaren bestämmer. För detta ändamål föreslås inrät- tande av särskilda slag av aktiefonder, försäkringspremiefonder, som en- bart är avsedda för tillskott genom försäkringspremier. För dessa fonder skall aktiefondslagen gälla i tillämpliga delar om annat inte anges i den nya lagen. Försäkringstagarna skall när som helst kunna anvisa försäkringsbo- laget att flytta uppsparat kapital mellan på marknaden förekommande försäkringspremiefonder. Den rätt till inflytande i fondbolag som fondan- delsägare har enligt aktiefondslagen skall tillkomma försäkringstagarna.

Livförsäkring med fondanknytning skall enligt förslaget kunna meddelas endast av försäkringsbolag som uteslutande driver sådan rörelse. För rörel- sen skall försäkringsrörelselagens regler om livförsäkring gälla i tillämpliga delar om annat inte angesi den föreslagna nya lagen. Till undantagen hör att försäkringsrörelselagens regler om placering i vissa slag av tillgångar inte skall gälla. Dessa bolag skall kunna äga fondbolag för förvaltning av försä- kringspremiefond. Dessa försäkringsbolag skall vidare undantas från skyl- digheten att avsätta årsvinst till en återbäringsfond. Om bolag väljer att inte inrätta en sådan fond skall vinstmedel i stället kunna avsättas till en reserv- fond. Försäkringsaktiebolag som meddelar livförsäkringar med fondank- nytning skall också ha möjlighet att dela ut vinst till aktieägare.

• Sida 103
•  Original

Lagförslagen i departementspromemorian Prop. 1989/90: 34 .. . Bilaga 2 1 Forslag till Lag om livförsäkringar med fondanknytning Härigenom föreskrivs följande.

1 s" Denna lag gäller livförsäkringar där försäkringstagarens tillgodohavande enligt försäkringsavtalet skall placeras i en eller flera aktiefonder som är avsedda för tillskott genom försäkringspremier. Sådana aktiefonder kallas i lagen försäkringspremiefonder.

2 ä Om inte annat föreskrivs i denna lag, gäller i tillämpliga delar

1. för försäkringsbolaget bestämmelserna om livförsäkring i försäkrings- rörelselagen (1982: 713) och

2. för försäkringspremiefonder bestämmelserna i aktiefondslagen (1974z931).

Om särskilda skäl föreligger får regeringen eller, efter regeringens be- myndigande, försäkringsinspektionen medge undantag från bestämmel- serna i försäkringsrörelselagen utöver vad som föreskrivs i 1 kap. 10 5 den lagen.

35

Rörelse enligt denna lag får inte förenas med annan försäkringsrörelse.

4 & Försäkringsbolaget skall placera inbetalda premier för försäkringen i en eller flera försäkringspremiefonder som försäkringstagaren har anvisat eller godkänt.

Om försäkringstagaren begär det, skall försäkringsbolaget lösa in de fondandelar som bolaget har förvärvat på hans uppdrag och placera hans tillgodohavande i en eller flera andra försäkringspremiefonder som försäk- ringstagaren anvisar.

5 ä' Utdelning från försäkringspremiefonden får användas endast för förvärv av nya fondandelar eller för-betalning av premie för försäkringen.

Inlösen av fondandelar får. utöver vad som anges i 45 andra stycket, endast ske för betalning av premie för försäkringen eller för utbetalning enligt försäkringsavtalet.

6 & Över fondandelar skall utfärdas bevis.

Försäkringsbolaget skall förvara fondandelsbevisen på det sätt som fö- reskrivs i 7 kap. 1 l 5 första stycket försäkringsrörelselagen. Försäkringsta- garna har i dessa bevis panträtt som i handpant till säkerhet för att bolaget skall fullgöra sina förpliktelser enligt försäkringsavtalen.

75

Vad som sägs i 7 5 andra stycket aktiefondslagen om rätt för fondandels— ägare eller intressesammanslutning för dem att utse ledamöter i fondbola- gets styrelse skall i fråga om försäkringspremiefonder gälla de försäkrings- tagare på vilkas uppdrag fondandelar har förvärvats. 103

• Sida 104
•  Original

Försäkringsbolaget skall ge försäkringstagarna skriftlig uppgift om den Prop. 1989/90: 34 rätt som tillkommer dem enligt första stycket. En försäkringstagare som Bilaga 2 vill utöva sin rätt skall anmäla detta skriftligen till försäkringsbolaget. När bolaget har mottagit en sådan anmälan. skall det inom den tid som före- skrivs i fondbestämmelserna underrätta fondbolaget därom för registre- ring. Underrättelsen skall innehålla uppgift om försäkringstagarens namn, postadress och yrke eller titel samt det antal andelar som försäkringstaga- ren äger utöva rösträtt för.

8 5 Ett försäkringsbolag som driver rörelse enligt denna lag får utan hinder av bestämmelserna i 7 kap. 17 5 försäkringsrörelselagen äga aktier i ett fond- bolag som förvaltar en försäkringspremiefond. Utan hinder av 26 5 andra stycket aktiefondslagen får ett sådant försäkringsbolag också fullgöra upp- gifter som förvaringsbank för en försäkringspremiefond.

9 5 För ett försäkringsbolag som driver rörelse enligt denna lag gäller inte vad som föreskrivs i försäkringsrörelselagen i fråga om

1. skyldighet enligt 12 kap. 55 att avsätta årsvinst till en återbärings- fond,

2. förbud enligt 4 kap. 1 5 mot fondemission.

3. förbud enligt 12 kap. 2 5 mot vinstutdelning och

4. skyldighet enligt 7 kap. 9 5 att redovisa belopp motsvarande försäk- ringstekniska skulder i vissa slag av värdehandlingar.

Eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust på det sätt som föreskrivs i 11 kap. 105 fjärde stycket försäkringsrörelselagen. Vinstutdelning till aktieägare får ske enligt vad som föreskrivs om skadeförsäkringsbolag i 12 kap. 2 5 samma lag.

Om inte årsvinsten sätts av till en återbäringsfond. skall försäkringsbola- get inrätta en reservfond för avsättningar enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 95 försäkringsrörelselagen. Regeringen eller. efter regeringens be- myndigande, försäkringsinspektionen får i samband med stadfästelse av grunder för bolagets verksamhet meddela närmare föreskrifter i fråga om avsättning till reservfonden.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1990.

• Sida 105
•  Original

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen ( 1 928: 3.70) att punkt 1 femte samt tionde stycket av anvisningarna till 31 5' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

Femte stycket

Ålderpension får utgå högst så länge den försäkrade lever. men un- der den försäkrades livstid lägst fem år eller. om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år. lägst tre år. Pensionen får under den första femårsperiod un- der vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp.

Ålderpension får utgå högst så länge den försäkrade lever. men un- der den försäkrades livstid lägst fem år eller. om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 är, lägst tre år. Pensionen får under den första femårsperiod un- der vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. l-'ör pen- sion som utgår från en jönsa/(ring enligt lagen (1989:00()) om liv/ör- säkringar med fondanknytning och som utgår med ett belopp motsva- rande värdet av ett visst antal fond- andelar gäller i stället att pensionen under den första femårsperioden skall utgå med ett belopp motsva- rande värdet av samma eller stigan- de antal fondandelar vid varje utbe- talningstillfälle eller med samma el- ler stigande pensionsbelopp.

Tionde stycket

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande le— ver och får under den första femårs- period under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma be- löpp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke 1. får upphöra när denne ingår nytt äk- tenskap men i annat fall under den- nes livstid inte förrän fem år förflu- tit efter den försäkrades död. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäk- ringen annars skulle ha upphört. får dock sådan efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid sist-

' Senaste lydelse 1987:1205.

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande le- ver och får under den första femårs- period under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma be- lopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. För eller/evande/tension som utgår från en _lönsäkring enligt lagen (1989: 000) om [iii/örsäkringar med _tbndanknytning och som utgår med ett belopp motsvarande värdet av ett visst antal fondandelar gäller i stäl- let att pensionen under den första jemåmperioden skall utgå med ett belopp motsvarande värdet av sam- ma eller stigande antal fondandelar vid varje utbetalningstillfälle eller

Bilaga 2

Nu varande lydelse

nämnda tidpunkt. Efterlevande- pension till barn, som avses i före- gående stycke 2.. skall upphöra se- nast när barnet fyllt 20 år. Ar bar- net varaktigt oförmöget till arbete. får pension utgå så länge barnet le- ver. Har försäkring avseende efter- levandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i före- gående stycke 1.. skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

Föreslagen lydelse

med samma eller stigande pensions- belopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående styc- ke 1. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i annat fall un- der dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen annars skulle ha upphört, får dock sådan efterlevan- depension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt. Efter- levandepension till barn, som avses i föregående stycke 2., skall upphö- ra senast när barnet fyllt 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till ar- bete. får pension utgå så länge bar- net lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke 1., skall pen- sionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1990.

• Sida 107
•  Original

Sammanställning av remissyttranden över Prop. 1989/90: 34 departementspromemorian (Ds 1989: 35) 311383 3 Livförsäkringar med fondanknytning

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över departementspromemorian avgetts av bankinspektionen. försäkringsinspektionen, näringsfrihetsombuds— mannen (NO), Göta hovrätt. kammarrätten i Jönköping. fullmäktige i Sveriges riksbank, försäkringsrättskommittén. kommerskollegium, Livför- säkringsaktiebolaget Skandia, Trygg-Hansa, Folksam. Försäkringstjänste- mannaförbundet (FTF). Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd. Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund (SLR). Försäkringsjuridi- ska föreningen. Svenska Bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF), Svenska Bankmannaförbundet, Sveriges Advokatsamfund. Ägarutredningen (l 1985:04), Svenska Arbets- givareföreningen (SAF), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Landsorganisationen i Sverige (LO). Centralorganisationen SACO/SR. Ansvar. ömsesidig livförsäkring för helnyktra, Länsförsäkringar Liv — försäkringsaktiebolag, RKA-ömsesidigt livförsäkringsbolag, Wasa Liv- försäkring, Ömsesidigt och Fondbolagens Förening.

Ansvar, Länsförsäkringar, RKA och Wasa (i fortsättningen Ansvar m.fl.) har avgivit ett gemensamt yttrande.

Fondbolagens Förening har i sitt yttrande förklarat att man ansluter sig till Svenska Bankföreningens synpunkter.

1 Allmänna synpunkter på införande av ett system med fondanknuten livförsäkring

De flesta remissinstanser är positiva till bank- och försäkringsrörelsegrup— pens (arbetsgruppens) förslag.

Den föreslagna försäkringsformen anses i allmänhet väl motiverad ur konkurrenssynpunkt, både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Inhemska försäkringsbolag skulle ges möjlighet att tillhandahålla liknande produkter som utländska konkurrenter samtidigt som försäkringsformen skulle bidra till en ökad konkurrens om det inhemska sparandet. Några remissinstanser anser också att Sveriges närmande till en gemensam och helt avrcglerad försäkringsmarknad inom EG motiverar att svenska för- säkringsbolag får möjlighet att erbjuda försäkringar som förekommer på den internationella marknaden. Den föreslagna försäkringsformen anses vidare vara ett naturligt komplement till nu förekommande försäkrings— och sparformer. Flera remissinstanser anser emellertid att vissa frågor måste utredas och belysas ytterligare innan försäkringsformen införs.

Endast LO är tveksam till arbetsgruppens förslag. LO anser det finns anledning överväga om den skattemässiga särbehandlingen av pensions- försäkringar och pensionssparande i sin nuvarande form skall bibehållas eller inte. Om denna nya form. där försäkringstagaren kan påverka valet 107

• Sida 108
•  Original

av fondplacering för premiereserven. införs skulle en ny långsiktig avtals- Prop. 1989/90: 34 typ införas som komplicerar en skatteomläggning. LO förordar därför att Bilaga 3 frågan skjuts ett par år på framtiden, då flertalet viktigare skatteomlägg- ningsfrågor fått en lösning.

Vad gäller den nya lagstiftningens ikraftträdande ifrågasätter Folksam. mot bakgrund av att skattereformen inte kommer att vara genomförd under år 1990, om lagen kan träda ikraft den 1 januari 1990.

Försäkringsinspektionen menar att en möjlighet är att utforma ikraftträ- dandebestämmelserna så att tillståndsbeslut och andra beslut kan medde- las efter den 1 januari 1990 men att försäkringsverksamheten får starta först fr.o.m. den 1 juli 1990. För övrigt framhåller inspektionen att det hade varit en fördel om lörsäkringslösningen hade behandlats i samband med de andra frågorna på livförsäkringsområdet som försäkringsverksam- hetskommittén betänkandet (SOU 1986: 8) Soliditet och skälighet i försäk- ringsverksamheten.

Trygg-Hansa, Skandia och Försäkringsjuridiska Föreningen understry- ker att det är av största vikt att inte tappa tempo i den kommande internationaliseringen av försäkringsbranschen och att lagstiftningen där- för träder ikraft i enlighet med förslaget, dvs. den 1 januari 1990.

2 Behovet av särskild lagstiftning och särskilda försäkringsbolag 2.1 Bankinspektionen

Bankinspektionen instämmer i förslaget att regleringen avseende livför- säkringar med fondanknytning tas in i en ny lag. men inspektionen anser att samklangcn med aktiefondslagen (1974:93l) kräver ytterligare belys- ning. Det bör i detta sammanhang framhållas att den föreslagna verksam- heten. såsom den beskrivits i förslaget. på flera punkter bryter mot grund- läggande principer för traditionell aktiefondsverksamhet. Detta kan dock vara motiverat med hänsyn till det speciella syftet med dessa fonder.

2.2 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

NO anser att det vore att föredra att reglerna arbetades in i försäkringsrö- relselagen. Med hänsyn till de svårigheter som anförs om att inordna unit linked i försäkringsrörelselagens systematik och i valet mellan en snar reform och en utdragen översyn av försäkringsrörelselagen anser NO dock att den föreslagna lösningen tills vidare måste accepteras. I samband med en eventuell ny bredare översyn av försäkringsrörelselagen i vissa avseen- den bör dock reglerna för unit linked-försäkringar inordnas i försäkrings- rörelselagen. Även om det kan sägas att ömsesidighetsprincipen nu har övergivits på ett delområde med stor utvecklingspotcntial så kvarstår angelägenheten av ett principiellt ställningstagande till de av NO aktualise- rade frågorna även på livförsäkringsområdet i övrigt. 108

• Sida 109
•  Original

2.3 Kammarrätten i Jönköping Prop. 1989/90: 34

. . . . Bila a 3 Kammarrätten finner det pOSitivt att de för försäkringsformen speCiella g

förhållandena regleras genom speciallagstifning men att försäkringsrörel- selagen och aktiefondslagen skall tillämpas i övrigt.

2.4 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige tillstyrker lagstiftning i enlighet med det remitterade förslaget om inrättande av livförsäkring med fondanknytning.

2.5 Ansvar m.fl och Skandia

Enligt lagförslaget skall livförsäkringar med fondanknytning endast få meddelas av särskilda livförsäkringsbolag och denna typ av rörelse skall inte få förenas med annan försäkringsrörelse. Med hänsyn till att det skulle kräva omfattande ingrepp i försäkringsrörelselagen finns för närvarande ingen anledning till erinran mot denna lösning men det vore naturligare om livförsäkringar med fondanknytning även skulle kunna få meddelas av vanliga livförsäkringsbolag eftersom mer flexibla försäkringslösningar då skulle kunna erbjudas försäkringstagarna.

2.6 Folksam

I promemorian föreslås att verksamhet för livförsäkringar med fondan— knytning måste drivas i särskilda bolag. Detta kan behöva utredas ytterli- gare, särskilt som det kan finnas skäl anta att livförsäkring med fondank- nytning på ett mer effektivt sätt kunde drivas som särskild försäkringsgren inom befintlig livförsäkringsrörelsc.

2.7 Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd

Nämnden tillstyrker förslaget om särskild lagstiftning.

Förslaget innebär att nya försäkringsbolag bildas — av existerande för- säkringsbolag eller andra. Med den valda lösningen att införa en särskild lag har nämnden ingen erinran mot denna begränsning. Huruvida den på sikt behöver behållas får prövas i samband med den förestående översyn av försäkringsrörelselagen som betingas av bl. a. FVK:s arbete.

2.8 Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund (SLR)

För att den nya försäkringsformen skall kunna introduceras snabbt på den Svenska marknaden införs reglerna i en särskild lag. Detta är bra. SLR anser dock att det vore naturligare om livförsäkringar med fondanknyt- ning skulle kunna få meddelas av vanliga livförsäkringsbolag eftersom försäkringstagarna då skulle kunna erbjudas mer flexibla försäkringslös- ningar. Riksförbundet anser att även hos oss bör unit linked inarbetas i försäk- 109

• Sida 110
•  Original

ringsrörelselagen. Därvid bör även undersökas om det är nödvändigt med Prop. 1989/90: 34 separata fonder för unit linked-försäkring. Vidare anser man att eftersom Bilaga 3 försäkringsfrågorna gällande pensioner och livförsäkringar hänger sam- man med förslaget om reformerad inkomstbeskattning (RINK) bör ett förslag till inarbetning i försäkringsrörelselagen föreligga under nästa år.

2.9 Försäkringsjuridiska Föreningen

Enligt förslaget skall livförsäkringar med fondanknytning endast få med— delas av särskilda försäkringsbolag och denna typ av rörlse skall inte få förenas med annan försäkringsrörelse. Föreningen har ingen erinran mot denna begränsning med ifrågasätter om inte livförsäkringar med fondan- knytning i framtiden även skulle få meddelas av vanliga livförsäkringsbo- lag eftersom mer flexibla försäkringslösningar då skulle kunna erbjudas försäkringstagarna.

2.10 Försäkringstjänstemannaförbundet (FTF)

FTF tillstyrker föreslagen speciallag för livförsäkring med fondanknyt- ning, liksom ändringar i kommunalskattelagen.

2.1 1 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen har ingen invändning mot att reglerna införs i en ny lag och tillstyrker den föreslagna konstruktionen att unit linked-försäkringar skall tillhandahållas av särskilda försäkringsbolag, som inte behöver drivas enligt ömsesidighetsprincipen.

2.12 Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF)

SFF tillstyrker att den nya försäkringsformen regleras i en särskild lag, med hänvisningar till såväl försäkringsrörelselagen som till aktiefonds- lagen.

2.13 Sveriges Advokatsamfund

Samfundet delar arbetsgruppens slutsats att det icke är möjligt att inom ramen för försäkringsrörelselagens systematik introducera olika slag av unit linked—försäkringar. Mot bakgrund av den lagstiftning som gäller för aktiefonder (aktiefondslagen) förefaller det ändamålsenligt att författ- ningsförslaget givits formen av en särskild lag samt att försäkringsrörelse- lagen och aktiefondslagen skall gälla i tillämpliga delar med mindre annat föreskrivs i den föreslagna lagen. 1 10

• Sida 111
•  Original

3 Försäkringens konstruktion Prop. 1989/90:34 .. .. . . . Bilaga3 3.1 Forsakringsmspektionen

Enligt specialmotiveringen till 3 5 i lagförslaget får inte fondförsäkringsbo- lagen ägna sig åt annan personförsäkring än livförsäkring med fondanknyt- ning. Detta omöjliggör exempelvis produkter med premiebefrielse vid arbetsoförmåga. eftersom premiebefrielseförsäkring är en sjuk- och olycks- fallsförsäkring.

Inspektionen tillstyrker förslaget på denna punkt. I sammanhanget kan tilläggas att ett fondförsäkringsbolag i samarbete med ett konventionellt försäkringsbolag kan marknadsföra produkter med premiebefrielse.

Inspektionen anser att det vore önskvärt för en försäkringstagare eller efterlevande att ha rätt till att omvandla en periodisk utbetalning av fondandelar till en motsvarande nominell utbetalning. Härigenom undviks variationer i utbetalda belopp, beroende på fluktuationer i fond- andelarnas värden, vilket kan vara av intresse för mottagaren av den periodiska utbetalningen. Vid försäkringsfall bör det därför vara möjligt att överföra sådana försäkringar till konventionella försäkringsbolag. Vid vissa försäkringslösningar kan eventuell dålig hälsa hos försäkringstagaren innebära svårigheter att byta bolag. De skattemässiga förutsättningarna för dessa överföringar bör klarläggas. Inspektionen anser att möjligheten för ifrågavarande överföring närmare bör utredas.

3.2 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

Enligt promemorieförslaget bör de försäkringsprodukter som meddelas enligt den nya lagen i princip vara av renodlad unit linked-karaktär. NO anser denna försiktiga attityd tveksam från konkurrenssynpunkt. Som framgår av promemorian kan unit linked utformas på många olika sätt och det är internationellt vanligt förekommande med en koppling mellan utvecklingen av den placering som försäkringstagaren har valt och omfatt- ningen av försäkringsbolagets ansvar. För att uppnå den dynamik på livförsäkringsmarknaden där också produktutvecklingen används som konkurrensmedel som NO har efterlyst är det önskvärt med så få restrik- tioner som möjligt beträffande försäkringens utformning i lagstiftningen om inte starka skäl finns för en inskränkning.

1 och för sig kan vissa placeringsformer vara sådana att garantier om ett visst framtida värde på fondandelarna innebär ett betydande risktagande för försäkringsbolaget. Att ta affärsrisker är dock naturligt i en marknads- ekonomi och varje aktör på en konkurrensmarknad måste ständigt väga affärsriskerna mot vinstchanserna. Om riskerna vid kapitalförvaltningen måste överföras helt från försäkringsbolaget till ägarna, minskar utrymmet betydligt för konkurrens mellan bolagen. Statsmakterna har inte ansett sig böra hindra företagen från sådant risktagande i andra branscher. 1 bygg- nadsbranschen har statsmakterna t.o.m. aktivt verkat för att byggföre- tagen skall lämna s.k. fastpriser, vilket ju innebär ett risktagande av liknande slag som det nu aktuella. Mot denna bakgrund anser NO att 111

• Sida 112
•  Original

avtalskonstruktioner som garanterar ett visst värde på sparade fondande- Prop. 1989/90: 34 lar vid en viss tidpunkt inte bör hindras. Bilaga 3

3.3 Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätten efterlyser närmare utredning om möjligheten att under löpande premictiden övergå från konventionell livförsäkring till nu före- slagna försäkringspremiefonder. Vidare anser man det vore värdefullt att få förutsättningarna belysta för övergång från försäkringspremiefond till konventionell livförsäkring.

3.4 Ansvar m. fl.

Den typ av livförsäkringar som kan meddelas enligt nuvarande regler bör. som arbetsgruppen kommer fram till. även kunna meddelas som livförsäk- ring med fondanknytning.

Grundidén med livförsäkring med fondanknytning är att den investe- ringsrisk som i traditionell livförsäkring har vilat på försäkringsbolaget överförs till försäkringstagarna. Eftersom försäkringsbolaget saknar fullt inflytande över hur försäkringstagarnas tillgodohavanden är placerade kan försäkringsbolaget inte heller garantera dessas tillväxt. Det är därför inte möjligt för försäkringsbolaget att göra någon utfästelse i nominellt belopp som inte är betingad av underliggande fondutveckling.

För en del försäkringstagare kan det finnas önskemål att vid någon tidpunkt, t. ex. vid pensionering, kunna ändra försäkringen till en traditio- nell försäkring med garanterad utbetalning.

En stor del av de livränteförsäkringar som meddelas utgör ålderspension eller efterlevadepension. För livränteförsäkringar meddelade som livför- säkring med fondanknytning. utfaller livräntan i form av ett antal fondan- delar. Detta kommer att innebära att livräntans nominella värde kommer att fluktuera med värdet på fondandelarna. För en del försäkringstagare kan det därför finnas skäl att. åtminstone då en livränta börjar utbetalas. kunna omvandla denna till en traditionell försäkring av samma typ. Troli- gen kommer en sådan option att tillhandahållas av flertalet försäkringsbo- lag som meddelar livförsäkring med fondanknytning. åtminstone av såda- na försäkringsbolag som ingår i samma koncern som ett traditionellt livförsäkringsbolag. Från försäkringstagarsynpunkt kan det ifrågasättas om inte en sådan rättighet borde göras obligatorisk åtminstone för vissa försäkringstyper.

Riktlinjer bör finnas i lagförarbetena angående vilka typer av försäkring- ar som kan meddelas utan grunder.

3.5 Skandia

Vid fondanknuten livförsäkring överförs den investeringsrisk som i tradi- tionell livförsäkring har vilat på försäkringsbolaget till försäkringstagarna. Eftersom försäkringsbolaget saknar fullt inflytande över hur försäkringsta- garnas tillgodohavanden är placerade kan försäkringsbolaget inte heller 112

• Sida 113
•  Original

generellt garantera dessas tillväxt. Om emellertid ett försäkringsbolag vill Prop. 1989/90: 34 utfärda sådana garantier är det att betrakta som en affärsrisk och bör som Bilaga 3 sådan inte vara otillåten. En dylik begränsning skulle utgöra ett allvarligt konkurrenshinder då sådana produkter redan finns i banksektorn. Riktlinjer bör finnas i lagförarbetena angående vilka typer av försäkring- ar som kan meddelas utan grunder.

3.6 Trygg-Hansa

Onödig detaljreglering gäller den begränsning av försäkringsbolagens möj- ligheter att tillhandahålla produkter där någon form av garanterad värde- tillväxt eller garanterat försäkringsbelopp ingår. Sådana typer av garanti- åtaganden är att betrakta som affärsrisker för försäkringsbolagen och borde definitivt vara möjliga att tillhandahålla. För försäkringstagare som uppnått pensionsåldern kan det vara av stort intresse att erhålla ett garan- tiåtagande som ger honom en konstant värdetillväxt av pensionen. En begränsning av rätten att lämna garantiåtagande skulle också utgöra ett allvarligt konkurrenshinder då sådana produkter redan finns inom bank- sektorn.

Riktlinjer bör finnas i lagförarbetena angående vilka typer av försäkring- ar som kan meddelas utan grunder.

3.7 Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund (SLR)

En livräntas nominella värde kommer att fluktuera med värdet på fondan- delarna. En försäkringstagare kan då finna skäl för att vilja ändra livräntan till en traditionell försäkring av samma typ. SLR kan tänka sig att en sådan rättighet görs obligatorisk, åtminstone för vissa försäkringstyper.

3.8 Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd

Såväl pensions- som kapitalförsäkring av kollektiv natur bör kunna kom- ma i fråga.

En unit linked-försäkring bör likaväl som en konventionell livförsäkring kunna omfatta rätt till premiebefrielse vid arbetsoförmåga till föjd av sjukdom eller olycksfall.

En unit linked—försäkring, där riskmomentet är av dödsfallskaraktär. äri princip utformad så att försäkringsgivaren. mot att försäkringstagaren betalar en inom vissa ramar bestämd premie, åtar sig att vid dödsfall inom avtalstiden betala ett på visst sätt definierat dödsfallsbelopp. När avtalsti- den upphör (inkl. upphör i förtid genom återköp om sådant är möjligt) utbetalas värdet av det antal andelar i försäkringspremiefonden som pre- mier och utdelningar givit upphov till efter det att försäkringsgivaren fortlöpande gottgjort sig för riskkostnader, driftskostnader och i förekom- mande fall skatter. _

Riskkostnaden kan bestämmas fortlöpande enligt erfarenheten utan att bolaget gör några utfästelser i förväg angående kostnadens storlek och 113

• Sida 114
•  Original

motsvarandckan gälla driftskostnaderna.lsådant falläravtalet en renodlad Prop. 1989/90: 34 form av vad som brukar benämnas försäkringsteknisk förvaltning. Bilaga 3

Uppbyggnaden av försäkringstagarens sparkapital fungerar i detta fall på i princip samma sätt som uppbyggnaden av den enligt återbäringsgrun- derna för konventiOnell livförsäkring förekommande retrospektivre- serven.

När det gäller bolagets uttag av riskpremie kan avtalet alternativt utfor- mas så att försäkringsbolaget gör viss utfästelse angående storleken av riskpremien. Denna kan t.ex. bestämmas enligt en för fem år i taget fixerad dödlighetstabell. En mellanform är också möjlig. enligt vilken riskpremien bestäms enligt erfarenheten men försäkringsbolaget förbinder sig att inte ta ut högre riskpremie än enligt en given dödlighetstabell. Beträffande driftskostnaderna gäller motsvarande som för riskkostnaden.

Nämnden har tolkat promemorian så att sådana alternativa former som här beskrivits är förenliga med arbetsgruppens intentioner.

Utmärkanden för dessa fall är att några långsiktiga beräkningsantagan- den inte behöver göras (varvid förutsätts engångsutbetalning av sparbelop- pet). Något annorlunda blir det för en försäkring som är av livräntetyp.

Även vid livränteförsäkring kan man tänka sig mer eller mindre långt gående utfästelser från försäkringsbolagets sida. En möjlighet är att avtalet utformas som ren försäkringsteknisk förvaltning. d.v.s. bolaget gör inga utfästelser om hur många andelar som kommer att utbetalas vid varje utbetalningstillfälle utan antalet bestäms med utgångspunkt från hur många andelar som finns vid det aktuella tillfället. Man kan därvid knyta an till den teknik som numera allmänt tillämpas enligt återbäringsgrunder- na för konventionella livräntor. Den går ut på att man arbetar med prognosreserv som beräknas enligt betryggande antaganden. Dessa kan ändras under utbetalningstiden. Med ledning av denna reserv bestäms hur många andelar i försäkringspremiefonden man kan börja med när utbetal- ningarna startar. För varje år (eller eventuellt något längre period) gör man om kalkylen. Genom att antagandena väljs betryggande får man normalt en i andelar räknat växande eller i vart fall inte avtagande utbetalning. Skulle trots allt antagandena inte visa sig betryggande blir det dock en minskning av antalet utbetalade andelar.

Det bör också finnas möjlighet för ett bolag att utfästa sig att — mot att försäkringstagaren betalar premie uttryckt i ett givet antal andelar — utbetala en temporär eller livsvarig livränta som uppgår till ett bestämt antal andelar vid varje utbetalningstillfälle. För att bestämma premien för en sådan försäkring måste bolaget göra antaganden om dödlighet och driftskostnader — i princip även om ev. avkastning i form av utdelning från försäkringspremiefonden efter avdrag för skatt — för hela försäkrings- tiden.

Långsiktigheten i de beräkningsantagandcn som måste göras. om utfäs- telse lämnas. ställer enligt försäkringsrörelselagen särskilda krav på att antaganden skall väljas betryggande. Särskilt påtagligt blir detta vid livsva- riga livräntor. De överskottsniedel som därför normalt uppkommer kan då disponeras på samma sätt som enligt ovan beskrivits som försäkringstek-

• Sida 115
•  Original

nisk förvaltning. Härigenom blir utbetalningarna —— i andelar räknat — Prop. 1989/90: 34 normalt större än enligt utfästelsen. Bilaga 3 Man kan även tänka sig någon utformning som ligger mellan de två här beskrivna. t. ex. så att utfästelse lämnas för en begränsad tidsperiod. Det framgår inte klart hur arbetsgruppen har tänkt Sig utformningen av ett livränteavtal. Den skriver (i 7.2 första stycket) att för en livränta beräkningen av antalet fondandelar vid varje utbetalningstillfälle skall göras med utgångspunkt i det samlade antalet andelar vid första utbetal- ningstillfället. Denna skrivning tyder på att arbetsgruppen haft viss utfäs- telse i tankarna när man väl är framme vid den tidpunkt livräntan skall börja utgå. Den beräkning som enligt denna skrivning behöver utföras måste innehålla sådana beräkningsantagandcn som ovan beskrivits för utfästelsealternativet. Arbetsgruppen torde dessutom närmast ha tänkt på försäkringspremiefonder för vilka någon utdelning inte utbetalas. Nämn- den anser emellertid att de skisserade alternativa utformningarna av ett livränteavtal i vad gäller grad av utfästelse måste anses täcka av lagförsla- get.

3.9 Svenska sparbanksföreningen

] förslaget pekar utredarna på att den finansiella risken överförs från försäkringstagarna som kollektiv till den enskilde genom att försäkringsta- garna (som kollektiv) inte längre får den garanterade avkastningen om fyra procent. Med tanke på att garantin i sig är beskedlig har Sparbankslöreingen inga invändningar mot att garantin avskaffas som en konsekvens av att livförsäkringar med fondanknytning genomförs.

4 Inrättande av särskilda försäkringspremiefonder 4.l Försäkringsinspektionen

lnSpektionen instämmer med utredarna att försäkringssparandet bör kny- tas till självständiga fondförvaltare enligt aktiefondslagens regelsystem.

Inspektionen ifrågasätter om utgångspunkten nödvändigtvis behöver vara en skattemässig likabehandling av konventionell livförsäkring och fondförsäkring. Det borde således vara möjligt att acceptera att försäk- ringstagarnas tillgodohavande placeras i vanliga aktiefonder och därmed beskattas annorlunda än konventionell livförsäkring. Ett sådant förfa— ringssätt skulle underlätta introduktionen av den nya formen av livförsäk- ring. eftersom särskilda försäkringspremiefonder inte behöver bildas sam- tidigt som ett stort utbud av väl etablerade aktiefonder finns tillgängliga för försäkringstagarna.

4.2 Bankinspektionen

När det gäller frågan om man ska inrätta särskilda försäkringspremiefon- der eller tillåta placering i traditionella aktiefonder, hänvisar bankinspek- [ 15

• Sida 116
•  Original

tionen till inspektiones skrivelse 1989—01 — 19, dnr l32/89—Ö6A, till de- Prop. 1989/90: 34 partementet i vilken man framför synpunkter på förekomsten av s.k. Bilaga 3 förvaltarregistrering av fondandelar. Bankinspektionen framför där upp- fattningen att man bör överväga att i lagen införa ett förbud mot förvaltar- registrering av fondandelar eller, om man anser att ett sådant förfarande bör tillåtas. att det regleras i lag med likartade bestämmelser som gäller förvaltarregistrering av aktier. Denna fråga måste lösas om placering på marknaden ska fungera.

Bankinspektionen förordar lösningen med särskilda försäkringspremie- fonder, dels eftersom dessa förutsätter en del andra rutiner. dels för att försäkringsbolagen annars skulle kunna komma att bli alltför dominerande andelsägare i de befintliga fonderna. Ett exempel på att fondernas speciella verksamhet kan motivera att de drivs som särskilda fonder är att försäk- ringspremiefonderna kan få möjlighet att hålla en högre likviditet än vanliga aktiefonder för att säkerställa frekventa avräkningar för "premier resp. inlösen i samband med fondbyte utan att fondbolaget regelbundet behöver sälja värdepapper vid mindre lämpliga tillfällen.

Inspektionen anser att det eventuellt kan ifrågasättas om inte verksam- heten pga. dess speciella karaktär borde drivas i särskilda fondbolag. Mot en sådan lösning talar dock att det för fondbolag som redan finns på marknaden är mer komplicerat och kostnadskrävande att starta ytterligare ett fondbolag för att delta i konkurrensen om försäkringstagarnas medel, än att starta en ny fond under ett redan etablerat fondbolag. Det skulle vara olyckligt om de redan etablerade fondbolagen av den anledningen skulle avhålla sig från att etablera försäkringspremiefonder.

lnom finansdepartementet arbetar för närvarande en arbetsgrupp (aktiefondsgruppen) med en översyn av aktiefondslagens regler. Aktie- fondsgruppens förslag till ändringar i lagen väntas bli klart under hösten 1989. Bankinspektionen framhåller betydelsen av att lagen om livförsäk- ringar med fondanknytning harmoniseras med aktiefondslagen såsom den kommer att utformas.

4.3 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

NO vill inte invända mot förslaget att bilda särskilda försäkringspremie- fonder vilka knyts till aktiefondslagen. Härigenom vinns fördelar i form av enhetliga skyddsregler för försäkrings- och aktiefondsparare liksom enhet- liga placeringsregler.

[ promemorian ställs som ett krav upp att försäkringspremiefonderna "skall knytas till självständiga aktiefondsförvaltare. NO anser att det är svårt att exakt avgöra hur systemet är avsett att fungera i praktiken. NO förutsätter dock att den valda principen endast gäller en redovisningsmäs- sig åtskillnad så att det ej uppstår onödiga administrativa kostnader. Det bör t.ex. vara möjligt för fonderna att utnyttja den expertis som finns i försäkringsbolagens allmänna finansförvaltningar.

NO anser det också positivt att även andra än försäkringsbolag skall kunna bilda försäkringspremiefonder. Härigenom öppnas för konkurrens från fristående fondförvaltare. t. ex. banker och finansbolag. ' 1 16

• Sida 117
•  Original

4.4 Fullmäktige i Sveriges riksbank Prop. 1989/90: 34

- Bila a 3 Enligt förslaget skall placeringarna i aktiefondema ombesörjas av fondbo— g lag vars .aktier försäkringsbolagen skall få tillstånd att äga. På så sätt. menar arbetsgruppen. begränsas deras koncentration av inflytande över de finansiella marknaderna. Fullmäktige instämmer i att en formell uppdel- ning sker men vill ändå peka på att en tilltagande koncentration av infly- tande på så sätt knappast kan förebyggas. Det ligger också nära till hands att hänvisa till den koncentration av aktieägande som under senare år skett i bankvärlden genom tillkomsten av aktiefonder förvaltade av bankägda fondbolag. Fullmäktige anser dock inte att den nya försäkringsformen av denna anledning måste ifrågasättas.

I förslaget framhålls att aktiefondslagen i tillämpliga delar skall gälla för förvaltningen av premiefonderna. Fullmäktige vill dock hänvisa till den pågående översynen av aktiefondslagen och förutsätter att en ändring av denna lag inte sker utan att konsekvenserna för försäkringssparandet har undersökts.

4.5 Folksam

Arbetsgruppen förordar att knyta försäkringssparandet till självständiga fondförvaltare enligt aktiefondlagens regelsystem. Här menar Folksam att motsvarande verksamhet också kan ske inom ramen för befintliga livför- säkringsbolag uppdelad enligt nu gällande praxis när det gäller försäkrings- grenar. Det alternativet borde ha prövats mer ingående i utredningen.

4.6 Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd

Nämnden har ingen erinran mot inrättandet av särskilda försäkringspre- miefonder. Huruvida längre fram placeringsobjekten kan vidgas till att t. ex. även omfatta fast egendom bör prövas i samband med översynen av försäkringsrörelselagen.

4.7 Svenska Bankföreningen

För att unit linked—försäkring skall bli ett konkurrenskraftigt och attraktivt alternativ till konventionell livförsäkring föreslår bankföreningen att pre- miemedlen - genom aktiefondernas försorg — även får placeras i fastig- heter — liksom redan är möjligt för nuvarande försäkringsbolag. Ett alter- nativ till direktköp av fastigheter är köp av aktier i fastighetsförvaltande bolag. För att sådana aktieplaceringar skall bli likvärdiga med direktköp av fastigheter anser Bankföreningen att aktiefondema bör få placera pre- miemedlen i aktier i fastighetsbolag utan någon procentuell begränsning. Mot bakgrund av att uppbyggnaden av nya fonder och fondbolag sanno- likt skulle medföra betydande och onödiga administrationskostnader för kunderna. jämfört med om även nuvarande fonder kunde ifrågakomma, anser Bankföreningen att det skulle vara till stor fördel för försäkringsta— garna om premiemedlen även tilläts placeras i redan existerande aktiefon— ' ll7

• Sida 118
•  Original

der. "Ett krav på att premiemedlen skall placeras endast i nya fonder anses Prop. 1989/90: 34 vidare betyda en trög start för unit linked-systemet. Vidare anses att Bilaga 3 utbudet och konkurrensen. liksom en snabb och bred spridning av unit linked-försäkringar underlättas utan ett sådant krav. [ nuvarande fonder finns väl fungerande rutiner för regelbundet månatligt sparande; ctt ut- nyttjande härav skulle också bidraga till en snabb och bred spridning av den nya försäkrings- och sparprodukten.

Bankföreningen understryker att arbetsgruppens synpunkter på skatte- mässig likabehandling av unit linked-försäkring och konventionell livför- säkring kan tillgodoses även i sådana redan existerande fonder som lämnar utdelning. Föreningen kan därför inte se några skattemässiga skäl som motiverar att endast nya särskilda aktiefonder skulle kunna komma i fråga vid placering av premiemedlen.

Bankföreningen anser mot bakgrund av ovanstående att starka skäl talar för att försäkringstagare med unit linked-försäkring skall ha möjlighet att välja även redan existerande aktiefonder.

Arbetsgruppen föreslår att hela premien skall gå in i fonden och ersätt- ning för administrativa kostnader m.m. successivt tillföras försäkringsbo- laget genom bl.a. minskning av andelsinnehav.

Bankföreningen vill påpeka att när från försäkringsbolag fristående fondbolag skall förvalta medel. måste speciella rutiner skapas mellan för- säkringsbolag och fondbolag som är individuellt utformade vad avser kostnadsbelastningen.

4.8 Svenska Bankmannaförbundet

Det är naturligt att även existerande fondbolag kan användas för place- ringar i ett unit linked-system. Härigenom kan uppnås en större effektivi- tet och fler möjligheter erbjudas allmänheten att välja bland de fonder som finns och kommer att etableras på marknaden.

4.9 Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF)

Lösningen av särskilda försäkringspremefonder tillstyrks. Denna lösning innebär att existerande fondbolag har möjlighet att vid sidan om befintliga fonder inrätta särskilda försäkringspremiefonder till vilka försäkringskun- dernas sparpremier kan uppsamlas. Det är synnerligen viktigt att denna grundprincip — nämligen att försäkringsbolagen inte får något teoretiskt eller faktiskt monopol på inrättande av försäkringspremiefonder — bibe- hålls i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Möjligheten för andra fondbolag att konkurrera om spararnas medel är väsentlig av två skäl. För det första stimuleras konkurrensen på marknaden. För det andra öppnas nya möjlig- heter för samverkan mellan försäkringsbolag och banker. vilket i sin tur kan bidra till en utveckling mot ökad integration. 118

• Sida 119
•  Original

5 Möjligheter att tillskjuta kapital i Prop. 1989/90: 34 försäkringspremiefonder vid etablering m.m. 311383 3 5.1 Försäkringsinspektionen

Inspektionen delar i princip arbetsgruppens uppfattning att försäkringsbo- lagen inte bör ha egna tillgångar i form av fondandelar. Inspektionen anser dock att bolagen för att klara den praktiska hantering av verksamheten av skäl som närmare redovisas nedan måste tillåtas att i någon utsträckning ha egna fondandelar i fonderna. Storleken på detta kapital måste emeller- tid begränsas till vad som kan anses vara motiverat av praktisk betingad cash flow mellan fonder och fondförsäkringsbolag. Ett försäkringsbolags fondandelar bör emellertid inte ge bolaget rösträtt i fondbolaget.

Av försäkringstekniska skäl måste bolagen för försäkringar av dödsfalls- typ kontinuerligt ta ut riskkostnader från försäkringstagarnas tillgodo- havande genom att minska deras fondandelar. För försäkringsbolagen är det troligen orealistiskt att dagligen göra kapitalöverföringar från fonder- na. eftersom beloppen ifråga kan vara obetydliga. Bolagen måste därför tillåtas att ha ett visst kapital i fonderna i form av frigjorda fondandelar.

Liknande synpunkter gäller för det omvända fallet i fråga om kapital som försäkringsbolagen kontinuerligt skall tillföra försäkringstagarnas fondsparande vid försäkringar av livsfallstyp. För dessa typer av försäk- ringar bör försäkringsbolagen ha möjlighet att inom rimliga gränser ha ett "buffertkapital” i fonderna.

Inspektionen ifrågasätter om inte fonderna bör vara etablerade innan de marknadsförs till blivande försäkringstagare. Detta innebär att bolagen eller stiftarna av fonderna bör tillåtas att tillskjuta kapital till nystartade fonder för att få igång handeln med värdepapper för att därigenom åsätta fondandelarna ett marknadsvärde. Enligt aktiefondslagen får kapitalet som används till stiftandet av ett fondbolag inte utnyttjas till fondens aktiehandel. Tillåts bolagen att tillskjuta etableringskapital bör detta i så fall reduceras i samma takt som medel från försäkringstagarna inflyter till fonden. De nu angivna problemen bortfaller i viss mån om existerande aktiefonder öppnas för försäkringssparandet i fråga i enlighet med vad som har anförts tidigare.

5.2 Ansvar m.fl. Skandia och Försäkringsjuridiska Föreningen

För att det i praktiken skall vara möjligt att erbjuda försäkringstagarna något eller några fondalternativ fordras att fonderna är etablerade. Det borde därför finnas möjlighet för fondbolagen, såväl försäkringsbolagsan- knutna som fristående. att åtminstone till en början kunna skjuta till kapital för att etablera fonderna ("seeding money"). Även under annan tid bör det finnas möjlighet att skjuta till kapital för att inte fondernas kapital skall underskrida en kritisk nivå. 1 19

• Sida 120
•  Original

5.3 Ansvar m.fl.

Från riskutjämningssynpunkt borde det också vara möjligt för försäkrings- bolaget att skjuta till kapital till försäkringspremiefonderna, speciellt för sådana försäkringar vilkas försäkringsbelopp är beroende av fondutveck- lingen.

5.4 Ansvar m.fl., Skandia, Trygg-Hansa och Försäkringsjurididiska Föreningen

Eftersom kostnader för försäkringarna tas ut kontinuerligt från försäk- ringstagarnas tillgodohavande torde det inte vara praktiskt för försäkrings— bolaget att dagligen lösa in ”frigjorda” fondandelar, speciellt inte om dessa svarar mot obetydliga belopp. Det bör därför finnas möjlighet för försäk- ringsbolaget att, inom rimliga gränser. kunna hålla kvar sådana ”frigjorda" fondandelar.

5.5 Ansvar rn. fl, Skandia och Trygg-Hansa

Då det är fråga om försäkringar med negativ riskpremie är det heller inte praktiskt möjligt för försäkringsbolaget att dagligen skjuta till fondandelar som svarar mot den negativa riskpremien. Det bör därför vara möjligt för försäkringsbolaget att kunna hålla en "buffert” för dessa typer av försäk- ringar.

5.6 Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd

Det framgår av lagförslaget och understyrks i kommentarerna att det skall finnas ett direkt samband mellan ett individuellt försäkringsavtal och till avtalet hörande andelar i en försäkringspremiefond. Endast premier och utdelningar får placeras i en sådan fond. således inte reservfond och eget kapital i övrigt. Nämnden ifrågasätter om detta krav är nödvändigt. Det måste i vart fall finnas ett buffertkapital i försäkringspremiefonder. Det behövs för att verksamheten skall kunna igångsättas och det krävs av likviditetsskäl i flera sammanhang. Det är också nödvändigt att eventuellt erforderlig förstärkning av premiereserven placeras i försäkringspremie- fond.

5.7 Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund (SLR)

Av promemorian framgår att försäkringspremiefonderna uteslutande är avsedda för kapitaltillskott genom premier för unit linked-försäkringar. Riksförbundet utgår ifrån att såväl försäkringsbolagsanknutna som fristå- ende fondbolag till en början får skjuta till kapital för att etablera fonder- na.

6 Byte av fonder m. m. årlop. 13989/90: 34 l a a 6.1 Försäkringsinspektionen g

Inspektionen delar utredarnas uppfattning att försäkringstagaren bör kun- na byta fonder och att detta borde öka konkurrensen mellan fondförvaltar- na.

Inspektionen anser dock att det finns skäl att överväga att ge försäk- ringstagaren möjlighet att flytta sina fondandelar mellan olika försäkrings- bolag. Detta skulle ytterligare främja konkurrensen mellan försäkringsbo- lagen. Inspektionen vill tillägga att en sådan möjlighet borde prövas också för konventionell livförsäkring. En svårighet är dock där värderingen av tillgångarna och bestämningen av hur stor andel av återbäringsmedlen som skall tillfalla försäkringstagaren vid ett byte av försäkringsbolag. Des- sa svårigheter bortfaller vid fondförsäkring, eftersom värdet av försäk- ringstagarens tillgodohavande i fonderna följer marknadsvärdet.

Inspektionen är samtidigt medveten om att möjligheten att byta fond- försäkringsbolag innebär andra problem som måste klarläggas närmare. Exempelvis kan försäkringstagarens hälsa ha försämrats under försäkrings- tiden så att det mottagande bolaget inte vill överta försäkringen på tidigare villkor. De skattemässiga förutsättningarna för att göra sådana överflytt- ningar måste också klarläggas.

Ytterligare ett skäl till att öppna möjligheter för en försäkringstagare att överföra sin fondförsäkring från ett försäkringsbolag till ett annat är utred- ningens förslag att slopa vinstutdelningsförbudet. En försäkringstagare kan finna att hans försäkringsbolag på ett oskäligt sätt tillgodogör sig vinster pga. för höga drifts- och riskkostnadsuttag. Att enbart byta fond- förvaltare hjälper inte försäkringstagaren i ett sådant fall, eftersom detta inte påverkar nivån på kostnadsuttagen. Försäkringsgivarnas intresse av att effektivisera sin verksamhet och sänka driftskostnadsuttagen samt att använda rimliga men ändå säkra dödlighetsantaganden skulle dessutom troligen förbättras om bolagsbytc var möjligt.

6.2 Bankinspektionen

I förslaget tar man upp möjligheten för försäkringsbolaget att "styra” försäkringstagarna till vissa fonder genom att i marknadsföringen premi- era ett begränsat antal fonder. Detta skulle ske genom erbjudande av särskilda förmåner såsom låga förvaltningskostnader samt attraktiva köp- och säljkurser vid byte mellan erbjudna fonder.

Bankinspektionen vill framhålla att när det gäller fondverksamheten enligt aktiefondSIagen så finns ingen möjlighet att laborera med olika mer eller mindre attraktiva kurser vid köp och försäljning. Eventuella utfästel- ser om förmåner får i förekommande fall knytas till försäkringsavtalet. För att inte den lovvärda flexibiliteten endast ska bli ett slag i luften bör dock övervägas vissa begränsningar av försäkringsbolagets möjligheter att i praktiken knyta upp försäkringstagaren till någon eller några få fonder. 121

• Sida 122
•  Original

6.3 Näringsfrihetsonbudsmannen (NO) Prop. 1989/90: 34

.. .. . . _. . Bilaga 3 NO anser att det ar vasentligt från konkurrenssynpunkt att forsakringsta-

garen har möjlighet att när som helst flytta sitt tillgodohavande till en annan fond som förvaltas av ett konkurrerande bolag.

6.4 Ansvar m.fl.

Ansvar m.fl. har inget att invända mot förslaget att försäkringstagaren skall ha rätt att anvisa vilken som helst på marknaden förekommande försäkringspremiefond för placering av dennes tillgodohavande. oberoen- de vilket försäkringsbolag som meddelat försäkringen.

Eftersom försäkringstagarna har rätt att flytta sitt tillgodohavande från en försäkringspremiefond till vilken som helst annan på marknaden före- kommande försäkringspremiefond fordras att samtliga försäkringsbolag har samma möjlighet att köpa och sälja fondandelari resp. försäkringspre- miefond oberoende av fondförvaltare. Det får inte vara så att en fond- förvaltare kan ställa upp administrativa hinder för vissa försäkringsbolag och därigenom snedvrida konkurrensen mellan bolagen. Eftersom det är troligt att vissa fondbolag kan mer eller mindre vara knutna till vissa försäkringsbolag kan det föreligga risk att fondbolagen inte alltid kommer att uppträda neutralt genom att ställa upp administrativa hinder t.ex. genom att inte ge access till administrativa system. I promemorian tas inte denna problemställning upp. Det bör klargöras att samtliga på marknaden förekommande försäkringsbolag skall ges samma administrativa service.

Enligt 45 lagförslaget är det försäkringstagaren som anvisar de försäk- ringspremiefonder i vilka försäkringstillgodohavandc skall vara placerade från tid till annan. Då det gäller tjänstepensionsförsäkring som meddelats i form av livförsäkring med fondanknytning kan det ifrågasättas huruvida arbetsgivaren i egenskap av försäkringstagare skall ha oinskränkt rätt att flytta försäkringens tillgodohavande utan godkännande från arbetstagaren och därigenom kanSke äventyra försäkringen värdetillväxt med konse- kvenser för arbetstagaren. Likartat problem uppkommer i sådana fall där förmånstagaren inte får förfoganderätt till från försäkringen utfallande belopp. Eftersom dessa problem inte har behandlats i promemorian ford- ras ett klarläggande på denna punkt.

6.5 Skandia

Att ge försäkringstagarna rätt att flytta sitt tillgodohavande till annan på marknaden förekommande försäkringspremiefond är ett för försäkringsta- garna positivt förslag. Det kan emellertid ifrågasättas om en sådan rätt skall vara ovillkorlig. Försäkringstagarna skulle kunna ställa krav på att flytta till så udda fonder att oskäliga kostnader uppkom vid en sådan transaktion. Det vore därför mera realistiskt att föreskriva att försäkrings- bolag skall ges access till samtliga fonder på marknaden. Konkurrensen kommer då att åstadkomma att varje försäkringsbolag etablerar kontakter med ett större antal fonder. Härigenom ges de facto försäkringstagarna en 1 lx) IQ

• Sida 123
•  Original

rätt att välja inriktningen av sina placeringar men utan att oskäliga effekter Prop. 1989/90: 34 uppkommer i förhållande till andra försäkringstagare. I annat fall måste Bilaga 3 försäkringsbolaget ges rätt att av en försäkringstagare ta ut den verkliga

kostnaden vid överflyttning från en fond till en annan när en mer schema- tisk besräkning av kostnaden skulle skapa orättvisa.

6.6 Trygg-Hansa

Enligt förslaget skall försäkringstagaren ha frihet att när som helst flytta sitt sparkapital från en fond till en annan. Det förefaller onödigt att i lagstiftningen stipulera att försäkringsbolagen skall vara tvingade att låta sina kunder ha en fullständig valmöjlighet. Marknaden kommer säkerligen se till att försäkringsbolagen tvingas etablera samarbeten med ett rimligt antal externa fondförvaltare.

De försäkrinstagare som värdesätter att kunna påverka sin förvaltning genom att ändra i sin fondmix. väljer självklart ett bolag som samarbetar med ett flertal externa förvaltare och som inte tar oacceptabelt höga kostnader för fondbyten. Att lagstifningsvägen tvinga fram en modell där alla försäkringsbolag är skyldiga att samarbeta med alla tänkbara mer eller mindre "udda" fondförvaltare kommer att ställa mycket stora och kost- samma krav på administrativa rutiner. Att låta försäkringstagaren ha möjlighet att fritt flytta sitt fondsparande kan därmed innebära att oskäli- ga kostnader kan komma att drabba även andra försäkringstagare.

6.7 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen anser att de av arbetsgruppen föreslagna möjligheterna för försäkringstagarna att fritt kunna välja mellan olika fondförvaltare är viktiga förutsättningar för en effektiv konkurrens till nytta för kunderna. Föreningen anser vidare att de utgör ett viktigt konkurrensbefrämjande led i en för kunderna värdefull integration av bank- och försäkringstjäns- ter.

6.8 Svenska sparbanksföreningen

I förslaget från arbetsgruppen behandlas inte avgifterna för byte från en fond till en annan. Även om man kan förutsätta att konkurrensen gör att den kund som byter fond inte drabbas av alltför höga avgifter. bör tillsyns- myndigheten ha möjligheter att ingripa mot avgiftssystem som verkar konkurrenshämmande. exempelvis att avgifterna för byte till ett fondbo- lag, som inte ägs av försäkringsbolaget. skulle bli belagt med prohibitivt höga avgifter. 1 2 3

• Sida 124
•  Original

Bilaga 3

7 Andelsbevis och panträtt 7.1 Bankinspektionen

Enligt gällande regler i aktiefondslagen kan fondbolag i dag välja mellan att utfärda andelsbevis, föra register över andelsinnehav eller kombinera dessa båda möjligheter. Det har emellertid framförts krav på att i framti- den endast tillåta registrerande fonder. Skälen till detta är flera. Utnyttjan- det av modern datateknik anses vara enklare, billigare och säkrare för placerarna. Vidare underlättas kontroll och tillsynsfunktioner. Möjlighe- terna att föra en rättvisande statistik över fonderna ökar också. En över- gång till enbart registrerande fonder ligger helt i linje med utvecklingen på värdepappersmarknaden i övrigt. Inom en nära framtid kommer både det "papperslösa" VP-systemet och det databaserade PmC-systemet att träda i kraft. Eftersom det också föreligger ett utkast till lagrådsremiss avseende ändrade pantsättningsregler i försäkringsrörelselagen, anser bankinspek- tionen det vara olämpligt att införa regler om utfärdande av andelsbevis för försäkringspremiefonderna.

I den föreslagna lagen till livförsäkringar med fondanknytning föreskrivs att försäkringsbolag som driver fondanknuten livförsäkringsrörelsc (unit linked-bolag) utan hinder av 26 5 2 st aktiefondslagen får fullgöra uppgifter som förvaringsbank. Denna prövning skall göras av bankinspektionen. Förslaget att tillåta unit linked-bolag att vara förvaringsbank för den eller de försäkringspremiefonder som bolaget genom "sitt" fondbolag förvaltar, kunde möjligen motiveras m. h. t. den praktiska hanteringen av värdepap- per som följer av utfärdandet av andelsbevis. Bankinspektionen har ovan anfört synpunkter mot en sådan lösning. I och med genomförandet av det databaserade VP-systemet. skall utses ett mindre antal s.k. kontoförande institut. Av regeringens prop. 1988/89: 152 med förslag till kontobaserat aktiesystem framgår att i huvudsak endast fondkommissionsbolag och banker kan ifrågakomma som kontoförande institut. Vidare framhålls att antalet institut. i vart fall i inledningsskedet, av säkerhetsskäl inte bör bli för stort. Det är således inte sannolikt att unit linked-bolagen kommer att ingå bland dessa och deras transaktioner och förvärv måste därför ändå göras via t.ex. en bank. Vidare innebär funktionen som förvaringsbank även tillämpning av bestämmelserna i 39 och 40 55 i aktiefondslagen om förfarande i samband med överlåtelse eller upphörande av fondverksam- heten. Utformingen av dessa paragrafer bygger på förutsättningen att förvaringsbanken är självständig i förhållande till såväl fondbolag som andelsägarna. Med hänsyn till vad som anförts avstyrker bankinspektio- nen förslaget att unit linked-bolag skall få fullgöra uppgifter som förva- ringsbank.

7.2 Försäkringsrättskommittén

Det bör klargöras i vad mån det utöver fondandelsbevisen skall ställas ytterligare pant. Om det är avsett att det vid sidan av fondandelsbevisen

• Sida 125
•  Original

skall ställas pant till säkerhet endast för försäkringstagarnas anspråk som Prop. 1989/90: 34 går utöver tillgodohavande i försäkringspremiefonder bör det framgå av Bilaga 3 lagen.

Av 2 och 9 55 lagförslaget följer att 7 kap 11 _tj försäkringsrörelselagen skall tillämpas på försäkringsbolag som meddelar unit linked-försäkring. [ sistnämnda lagrum talas emellertid om värdehandlingar som avses i bl.a. 7 kap 95 försäkringsrörelselagen något som enligt förslaget inte berör försäkringsbolag som meddelar försäkring av aktuellt slag. Vi förstår att det av den föreslagna lagen framgår att tillgångar som motsvarar de försäk- ringstekniska skulderna (eller möjligen delar av dem i enlighet med vad som sagts ovan) och som kan vara föremål för handpanträtt på sätt som sägsi 7 kap 1 ] få försäkringsrörelselagen.

7.3 Trygg-Hansa

En allvarlig invändning mot förslaget rör kravet på att det skall utfärdas fondandelsbevis över fondandelarna. Förhoppningsvis kommer försäk- ringsrörelselagens krav på detta att upphöra, vilket innebär att det vore mycket olyckligt om fondförvaltningsbolagen skulle tvingas utveckla ad- ministrativt betungande rutiner för s.k. innehavarpapper om regelerna ändå kommer att ändras så att fonderna kan fungera som registerfonder.

Vidare så borde försäkringstagarnas skyddsintressen inte väga tyngre när det gäller försäkringssparande -— jämfört med aktiefondssparande — där systemen med registerfonder (som innebär att andelsägaren inte har någon panträtt) fungerar bra.

För att den nya lagen i praktiken skall fungera så måste fondförvalt- ningsbolagen få använda sig av registerfonder.

7.4 Försäkringstjänstemannaförbundet (FTF)

I förslaget talas om att försäkringstagarna har panträtt som i hand pant till säkerhet. FTF utgår ifrån att denna paragraf i sin slutliga utformning samordnas med förslag till ändring av 7 kap. 11 & försäkringsrörelselagen som framlagts.

7.5 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen anser att förslaget med krav på fysiska bevis skulle medfö- ra flera nackdelar: — Administrationen blir onödigt komplicerad och dyr. — Inbetalade premiemedel är oftast på jämna belopp och motsvarar då inte exakt ett visst antal hela andelar. Eftersom andelsbevisen får antas lyda på hela andelar. blir ofta ett visst belopp av premiemedlen ”över”. Andels- bevis komplicerar härigenom regelbundna månadsinbetalningar (s.k. stående överföringar), vilka är en viktig förutsättning för en bred spridning liksom i allemanssparandet. Vidare komplicerar ovannämnda ”matema- tik” byten från en fond till en annan. om man har krav på fysiska bevis. 125

• Sida 126
•  Original

— Byten från en fond till en annan försvåras även genom den fysiska Prop. 1989/90: 34 hantering som blir nödvändig om bevis förekommer. Bilaga 3 Bankföreningen vill också påpeka att man. om fysiska bevis införs i ett begynnelseskede av den nya försäkringsformen. inte utan problem och kostnader senare kan växla om till ett registersystem. Om försäkringsrörelselagens ovan angivna regler (7 kap 11 5) om pant- sättningskrav är ett absolut hinder mot att unit linked-försäkring utformas som ett registersystem. anser bankföreningen att ett förslag till ändring i försäkringsrörelselagen på denna punkt bör föreläggas riksdagen samtidigt med förslaget om unit linked-försäkring. Bankföreningen föreslår att såväl fysiska bevis som registersystem skall få förekomma.

7.6 Svenska sparbanksföreningen

Sparbanksföreningen understryker vikten av att den handpanträtt som av- ses i 7 kap. 1 1 ('$ försäkringsrörelselagen ersätts med en registcrpanträtt. I annat fall blir man tvungen att bygga upp en kostsam manuell hantering som dessutom kan bli behövlig under mycket kort tid.

7.7 Sverigs F öreningsbankers Förbund (SFF)

SFF anser att den föreslagna ordningen. som således inte medger att fondbolaget alternativt för register över andelsinnehav såsom enligt aktie- fondslagen. är opraktisk och inte ändamålsenlig. Skälet till förslaget är att försäkringsrörelselagen föreskriver ett särskilt pantsättningskrav. Från de- partementets sida har framförts att förslag om uppmjukning av dessa regler kommer inom kort. SFF anser att det bör vara möjligt att tidsmäs- sigt koordinera dessa lagregler så att det nu remitterade lagförslaget skall kunna kompletteras med en bestämmelse som möjliggör upprättande av register över andelsinnehav såsom i aktiefondslagen.

7.8 Sveriges Advokatsamfund

Enligt lagförslagets ög" andra stycket skall fondandelsbevisen förvaras på det sätt som föreskrivs i 7 kap 1 1 & första stycket försäkringsrörelselagen. Risken för att fondandelsbevis kan åtkommas av obehörig bör därför vara minimal. Eftersom det endast är försäkringsbolag som kan vara fondandel- sägare i försäkringspremiefond bör man vidare kunna utesluta risken för att medel vid inlösen av fondandelar utbetalas till annan än ett försäk- ringsbolag.

Kravet på utfärdande av fondandelsbevis motiveras av att detta enligt nuvarande regler torde vara nödvändigt för att försäkringstagaren skall kunna uppfylla försäkringsrörelselagens pantsättningskrav. Användande av fondandelsbevis kan dock befaras medföra att systemet blir hanterings- mässigt omständligt. [ ett pågående lagstiftningsärende angående pantsätt- ningsreglerna i försäkringsrörelselagen föreslås att försäkringstagarnas panträtt i form av handpant enligt 7 kap 1 1 & försäkringsrörelselagen skall 126

• Sida 127
•  Original

ersättas med en annan särskild förmånsrätt. Arbetsgruppen har i sin pro- Prop. 1989/90: 34 memoria hänvisat till pågående utredning på detta område och uttalar att Bilaga 3 för det fall ändring görs avseende pantsättningsreglerna i försäkringsrörel- selagen motsvarande ändringar samtidigt bör göras i lagen om individuell fondförsäkring. Båda lagförslagen föreslåsträda i kraft den ljanuari 1990. Advokatsamfundet förutsätter därför att samordning kommer att ske. sannolikt innebärande ett borttagande av kravet på utfärdande av fondan— delsbevis (se lagförslag 65 första stycket). Ovan berörda problem med oegentligheter avseende fondandelsbevis torde då aldrig aktualiseras.

7.9 Tjänstemännens Centralorganisation

TCO förutsätter att den i 65 gjorda hänvisningen till 7 kap. l 5 första stycket i försäkringsrörelselagen också är hänförlig till det förslag till änd- ring av denna paragraf som görs i ett parallellt remissbehandlat utkast till

lagrådsremiss.

8 Rösträtt och annat inflytande i fonderna 8.1 Försäkringsinspektionen

Inspektionen tillstyrker att den rätt som tillkommer fondandelsägarna enligt aktiefondslagen inte skall tillkomma den formella fondandelsägaren. d.v.s. försäkringsbolaget. utan de försäkringstagare på vilkas uppdrag fondandelar har förvärvats.

I förarbetena till aktiefondslagen (prop 1974228 sid 146) framhålls att fondandelsägares rätt bör kunna överlåtas till ombud på samma sätt som anges i aktiefondslagen. Inspektionen anser att detta också bör gälla för försäkringstagares röster, dock att vare sig föndförsäkringsboalget eller fondbolaget bör få vara ombud. En förbudsregel om detta bör införas i lagförslaget.

Vidare anser inspektionen att fondförsäkringsbolaget inte bör tillåtas att utse styrelseledamöter pga. innehav av egna fondandelar i form av buffert- eller etableringskapital.

Enligt inspektionen skulle systemet bli mera konsistent om rättsreglerna utformades så att de återspeglade lagförslagets reella innebörd med försäk- rinstagaren som fondandelsägare och försäkringsbolaget som förvaltare. Därmed torde man också uppnå en förstärkt rättsställning i vissa fall för försäkringstagaren eller dennes rättsinnchavare. Det finns nämligen skäl att fråga sig vilken rättslig karaktär som försäkringstagaren i lagförslaget angivna förfoganderätt över fondandelarna egentligen har. Ett spörsmål som kan ställas är t. ex. i vad mån arvingarna till en försäkringstagare som tecknat en försäkring på en annan persons liv kommer att få överta de rättigheter som enligt lagförslaget tillkommer försäkringstagaren. om den- ne avlidcr innan något försäkringsfall har inträffat.

Även i andra avseenden kan förfoganderättens innebörd behöva klargö- ras om den föreslagna ägar- och förfogandekonstruktionen bibehålls. 127

• Sida 128
•  Original

Bilaga 3

8.2 Ansvar m.fl., Skandia och Försäkringsjuridiska Föreningen

Enligt 7 _S lagförslaget skall den rätt som tillkommer fondandelsägarna i en aktiefond i försäkringspremiefonder tillkomma försäkringstagarna. Om det skulle bli tillåtet att kapitalisera fonderna med andra medel än med försäkringspremier enligt ovan bör det framgå i vilken grad rätt till infly- tande i fonderna tillkommer icke försäkringstagare i egenskap av fondan- delsägare.

Försäkringsjuridiska Föreningen föreslår att övriga fondandelsägare får rätt att företräda de fonder som kan ägas av ett försäkringsbolag.

8.3 Trygg-Hansa

Som framgår av promemorian är ett av syftena med förslaget att skapa förutsättningar för att ge försäkringstagarna inflytande över kapitalförvalt- ningen.

Redan i dag har försäkringstagarna i de befintliga ömsesidiga livbolagen möjlighet att via fullmäktige/bolagsstämma utöva inflytande. I princip innebär detta system samma möjligheter till inflytande som en andelsägare i en aktiefond har enligt lagen om aktiefonder.

Ett betydligt kraftfullare sätt att kunna påverka hur förvaltningen sker är den möjlighet att byta mellan olika fonder/fondförvaltare som förslaget innebär. ] och med denna — för livförsäkring i Sverige — helt nya möjlig- het kan man ifrågasätta om försäkringstagarna verkligen behöver kunna påverka förvaltningen inom en enskild fond. Riskerna är uppenbara att en kostsam och omständlig administration för att klara inflytandefrågan med stämma etc. etableras utan att detta egentligen efterfrågas. Låt därför marknaden avgöra om detta behövs och om försäkringstagarna önskar detta så kommer sådana fonder att etableras. Lagstiftningen behöver alltså inte vara tvingande i denna fråga.

8.4 Ägarutredningen (I 1985:04)

Ägarutredningen understryker vikten av att beslutsorganen i dessa fonder liksom fondernas förvaltning organiseras på ett sådant sätt att fonderna kan agera självständigt i förhållande till befintliga ägargrupper i näringsli- vet.

9 Utdelning från fonderna och inlösen av fondandelar

9.1 Försäkringsrättskommittén

Utdelning från premiefonderna skall tillfalla bolaget, men den får dispone- ras endast för försäkringstagarens räkning. Det sistnämnda bör klargöras. möjligen genom att deti 5 & anges att utdelning från försäkringspremiefon-

• Sida 129
•  Original

den får användas endast för förvärv av nya fondandelar för försäkringsta- Prop. 1989/90: 34 garens räkning. Alternativt skulle i 5 & möjligen kunna sägas att utdelning- Bilaga 3 en utgör försäkringstagarens tillgodohavande (jfr 4 5 andra stycket). Om försäkringstagaren inte särskilt anvisat hur utdelning från fonden skall användas. skall andelar förvärvas i den fond från vilken utdelningen hänför sig. Det förefaller lämpligt att det, i likhet med vad som föreslås i 4 &, anges i 5 åatt utdelningen skall användas i enlighet med försäkringsta- garens anvisning eller godkännande; även i denna del bör det vara möjligt att ett godkännande förtrycks i försäkringsavtalet (jfr promemorian s. 67).

9.2 Ansvar m. fl.

Det är oklart vad som menas med att utdelning från försäkringspremi- efond bl.a. får användas för betalning av premie för försäkringen. Efter- som riskpremie, driftskostnadspremie, etc. tas ut kontinuerligt under för- säkringstiden från försäkringstagarens tillgodohavande; medan utdelning från fonderna sker vid vissa tidpunkter, föreligger normalt sett ingen tidsmässig matchning. Om här menas betalning för avtalad löpande pre- mie för premiedragande försäkringar bör det klarläggas huruvida en på detta sätt täckt premie även är att betrakta som premie i kommunalskatte- lagens mening. Enligt 5 åandra stycket får inlösen av fondandelar bl.a. användas för betalning av premie för försäkringen. Det bör eventuellt klargöras att det här är fråga om inlösen av sådana fondandelar som "frigjorts” och som svarar mot försäkringens kostnader enligt försäkrings- avtalet.

9.3 Trygg-Hansa

Enligt Så första stycket får utdelning från försäkringspremiefond bl.a. användas för betalning av premie för försäkringen. Det är oklart vad som här menas. Trygg-Hansa förmodar att här avses betalning av löpande premier. Frågan är då huruvida den med vinstmedel täckta premien även är att betrakta som premie i kommunalskattelagens mening?

9.4 Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd

I specialmotiveringen till' 5 & säger arbetsgruppen att. om en försäkringsta- gare avlider utan att efterlämna någon förmånstagare, skall bolaget lösa in de frigjorda fondandelarna. Det syns som om detta uttalande — vilket nämnden sätter ett frågetecken för — syftar på efterlevandepensionsför- säkring. Viktigare är det fallet att livräntetagare avlider och arvsvinst sålunda uppkommer. Fondandelar som då frigörs och skall tillfalla kvarva- rande livräntetagare bör inte behöva säljas. Det finns dock inte något direkt samband mellan enskilda livräntetagare. Denna "fördelning” sker — på analogt sätt som vid uttag av riskpremie vid dödsfallsförsäkring — 129

• Sida 130
•  Original

genom att premiereserven gottskrivs negativ riskpremie enligt ett visst Prop. 1989/90: 34 dödlighetsantagande, som kan vara mer eller minder direkt kopplat till Bilaga 3 erfarenheten. Enligt 5 5 får utdelning användas, förutom till förvärv av nya fondande- lar. till betalning av premie för försäkringen. Fondandelar får även inlösas för betalning av premie. Nämnden har tolkat ”betalning av premie för försäkringen" som ”att bestrida riskkostnader, bolagets driftskostnader samt skatter och andra allmänna avgifter”. Det bör klargöras om detta är en riktig tolkning. Eftersom det av praktiska skäl inte går att ha en direkt tidsmässig koppling mellan uttag av kostnader å ena sidan och utdelning resp. inlösen av andelar å andra sidan, är här ett exempel på försäkringsbo- lagets behov av buffertkapital i fondandelar.

10 Vinstutdelning till aktieägare 10.1 Försäkringsinspektionen

Inspektionen delar inte arbetsgruppens uppfattning om bolagets överskott i försäkringsverksamheten. Antaganden om dödlighet och driftskostnader skall av säkerhetsskäl vara betryggande och bör således ge ett visst över- skott.

Frågan om att överge ömsesidighetsprincipen är av principiell natur. Den har under lång tid haft en fundamental betydelse i svensk livförsäk- ring. Mot bakgrund främst av att konkurrensen kan främjas av att det öppnas möjlighet till vinstutdelning har inspektionen ingen erinran mot att så sker men vill framhålla följande.

För riskrörelsen i fondförsäkring måste bolagen. likaväl som för riskrö- relsen i konventionell livförsäkring bygga upp betryggande reserver för att kunna garantera sina åtaganden gentemot försäkringstagarna. Av denna anledning måste därför säkra dödlighetsantaganden vara grunden för risk- rörelsens intäkter och utgifter. Exempelvis för försäkringar av dödsfallstyp innebär detta för bolagets del ett dödlighetsantagande så att summan av förväntade inflytande riskpremier blir högre än förväntade dödsfallsersätt- ningar. Detsamma gäller även för försäkringar av livsfallstyp. eftersom bolagen måste se till att summan av förväntade arvsvinster överstiger summan av förväntade utbetalda negativa riskpremier. Mot bakgrund av att försäkringsbeståndets framtida dödlighet är okänd kan betydande reserver behövas i bolagen för detta ändamål.

Det som ovan sagts om riskrörelsen gäller i viss mån även bolagets driftskostnader. Bolagets kostnader för förvaltningen av försäkringarna måste täckas av förväntade inflytande driftskostnadspremier. Även dessa driftskostnadspremier grundas på ett betryggande antagande om det en- skilda bolagets framtida kostnadsutveckling.

Inspektionen instämmer i viss mån med utredarna att slopandet av vinstutdelningsförbudet bör underlätta för bolagen att få tillskott av rörel- sekapital samt att det allmänt borde främja konkurrensen bolagen emel- lan. Inspektionen ifrågasätter dock om inte utredarna noggrannare borde 130

• Sida 131
•  Original

ha övervägt konsekvenserna av att vinstutdelningsförbudet helt slopas och Prop, 1989/90; 34 att man därigenom tillåter att överskott skall kunna delas ut till aktieägar- Bilaga 3 na. Överskottet beror ju ytterst på att premien av säkerhetsskäl satts för högt redan från början. En vinstutdelningsmodell som skulle kunna över- vägas är den som finns i Västtyskland. Där tillåts bolagen endast att utdela en viss andel (högst 10%) av uppkommen vinst till aktieägarna: resterande andel skall återgå till försäkringstagarna. Inspektionen anser dessutom att frågan om vinstutdelning hänger intimt samman med försäkringstagarnas möjlighet att byta bolag. Om möjlighe- ten öppnas för överflyttningar av fondförsäkringar mellan olika försäk- ringsbolag, borde vinstutdelningen till aktieägarna kunna vara mindre reglerad än om vinstutdelningsförbudet upprätthålls. Slutligen påpekar inspektionen att det är inspektionen och ytterst rege- ringen som kommer att fastställa vinstförutsättningarna för bolagen. Vid en koncessionsansökan är det dessa instanser som kommer att stadfästa eventuella grunder eller godkänna de produkter som finns angivna i verk- samhetsplanen. Regeringen och inspektionen kan alltså sägas fastställa ramen för vinstmöjligheterna.

10.2 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen tillstyrker att försäkringsbolag som driver fondanknuten livförsäkringsrörelsc kan lämna vinstutdelning. Föreningen anser att även ett generellt slopande av nuvarande utdelningsförbud borde övervägas; detta är en viktig fråga dels när det gäller _att möjliggöra integration bank/försäkringsbolag, dels när det gäller att undanröja eventuella hinder för svenskt deltagande i det finansiella samarbetet med EG. Bankföreningen föreslår som ett ytterligare sätt att öka konkurrenseffek- ten. så att kunderna får maximal nytta av arbetsgruppens förslag, att de särskilda försäkringsbolagen för livförsäkring med fondanknytning skall kunna startas och ägas även av banker, efter regeringens tillstånd. likaväl som av försäkringsbolag. Föreningen anser att detta vore logiskt med tanke på arbetsgruppens förslag att premiesparmedlen skall kunna placeras i aktiefonder som admi- nistreras av såväl bankägda som försäkringsbolagsägda fondbolag. Banker- na ägcr redan nu. med regeringens tillstånd, fondbolag vars aktiefonder förvaltar sparares medel. Eftersom detta redan är möjligt anser Bankföre- ningen att bankerna också, efter regeringens tillstånd. kunna få äga försäk- ringsbolag som äger fondbolag, vars aktiefonder förvaltar sparares medel.

1 1 Grunder 1 1.1 Försäkringsinspektionen

Den föreslagna lagen är utformad som en ramlag som innebär att det blir regeringen och inspektionen som får ta ställning till ansökningar om di- spenser från olika lagbestämmelser. Vad gäller den allmänna tillsynen över 131

• Sida 132
•  Original

bolagen bör därvid erinras om att i den mån en viss försäkring får lämnas Prop. 1989/90: 34 utan grunder. det från inspektionens sida krävs en betydande ökning av Bilaga 3 insatserna för den efterhandskontroll som av t. ex. skälighetsskäl bör göras av försäkringsavtalen.

Dispensregcln i 2 & lagförslaget innebär bl.a. att det öppnas möjlighet till undantag från försäkringsrörelselagens bestämmelser om grunder utan någon särskild begränsning. Detta kan naturligtvis vara ändamålsenligt med tanke på den ovisshet som råder i fråga om hur bolagen kan vilja utforma sina produkter. Mot bakgrund av syftet med grunder — att till försäkringtagarnas skydd tillgodose soliditets- och skälighetssynpunkter — hade det varit av stort värde med en närmare analys av i vad mån olika förhållanden bör regleras i grunder eller kan överlämnas åt bolagen att behandla i försäkringsavta- len. Väsentligt är under alla förhållanden att en avgränsning sker av bolagets möjligheter att tillgodogöra sig riskpremier (för dödsfall) och för täckning av driftskostnader.

] försäkringsrörelselagen är premiereserven definierad prospektivt un- der det att det för flera fondförsäkringsprodukter är omöjligt att tillämpa en sådan metod. I fondförsäkring skall exempelvis under uppsparningsti- den premiereserven kunna definieras som bolagets förpliktelser uttryckta i antal fondandelar. Av lagen bör framgå att det vid stadfästelse av grunder inte blott kan lämnas dispens från premiereservsregeln i försäkringsrörel- selagen utan också att det vid dispens anges vad som istället skall gälla i fråga om premiereservsberäkningcn.

Inspektionen vill i detta sammanhang påpeka att det inte föreligger några principiella skillnader mellan fondförsäkring och konventionell liv- försäkring. De produkter som i dag finns på livförsäkringsområdet skall således i princip även kunna marknadsföras som fondförsäkringar. Den reella skillnaden är att utfästelserna är nominella i konventionell livförsäk- ring. medan nominella utfästelser inte anses förekomma i fondförsäkring av livsfallstyp.

När det gäller ordningen för fastställande av om grunder behöver upp- rättas följer av 2 kap 3 och 6 5 försäkringsrörelselagen att en utgångspunkt vid koncessionsprövningen är att grunder skall finnas, och att det ankom- mer på regeringen att avgöra i vad mån det går att avstå från grunder. Om bolaget senare vill utöka sin verksamhet med en ny typ av fondförsäkring som inte ansetts i den ursprungliga verksamhetsplanen, får evetuell di- spens handläggas enligt 1 kap 10 Q' försäkringsrörelselagen eller 2 5 lagför- slaget.

1 1.2 Ansvar m.fl, Skandia, Trygg-Hansa och Försäkringsjuridiska Föreningen

I promemorian tar arbetsgruppen upp möjligheten att om särskilda skäl föreligger skall undantag från bestämmelserna i försäkringsrörelselagen kunna medges även för försäkringar som gäller livsfall. Enligt arbetsgrup- pens mening bör undantag kunna medges från skyldigheten att upprätta 132

• Sida 133
•  Original

premiegrunder och premiereservsgrunder avseende förpliktelser som Prop. 1989/90: 34 sträcker sig högst fem år framår i tiden. I promemorian tas inte närmare Bilaga 3 upp hur sådana avtal kan vara konstruerade. Det måste anses självklart att försäkringstagaren vid försäkringens teck- nade har kännedom om vilka kostnader, explicit eller implicit. som maxi— malt kommer att tas ut under försäkringsavtalstiden. Försäkringsbolaget skall inte i efterhand kunna ändra dessa till nackdel för försäkringstagaren utan att denne har möjlighet att till skälig kostnad frigöra sig från avtalet. I de fall undantag medgivits från skyldigheten att upprätta premiegrunder bör motsvarande uppgifter i stället intas i försäkringsavtalet.

11.3 Ansvar m.fl.

Då livförsäkring med fondanknytning till stor del troligen kommer att meddelas i form av s.k. sparförsäkring torde kortare avtalstider än fem år komma i konflikt med praxis och de allmänna råd som försäkringsinspek- tionen utgett om kortaste avtalstid och återköpsbegränsning. såvida inte lindrigare krav kommer att ställas för livförsäkring med fondanknytning.

1 1.4 Ansvar m. fl., Skandia och Trygg-Hansa

På sid 73— 74 promemorian anger arbetsgruppen hur premiereserven bör bestämmas. nämligen till det belopp som svarar mot fondandelarnas bok- förda värde. Eftersom försäkringsbolaget är skyldig att äga fondandelar i resp. fond som svarar mot försäkringstagarnas tillgodohavanden kommer det alltid att finnas medel som svarar mot premiereserven. Undantag från bestämmelserna att upprätta premiereservgrunder torde således endast ha en reell innebörd om premiereserven skall bestämmas på annat sätt.

Det finns ingen anledning till erinran mot arbetsgruppens förslag att undantag skall kunna medges från bestämmelser i försäkringsrörelselagen för förpliktelser som sträcker sig högst fem år i sänder.

1 1.5 Ansvar m.fl och Skandia

Det kan i detta sammanhang påpekas att de argument som arbetsgruppen framför ifråga om undantag från bestämmelserna att upprätta premiegrun- der för livförsäkringar med fondanknytning är lika relevanta då det gäller traditionell livförsäkring.

1 1.6 Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd

Arbetsgruppen säger att undantag i allmänhet torde kunna medges från grunder för beräkning av premie och premiereserv avseende förpliktelser som sträcker sig högst fem år fram i tiden. Det är inte helt klart vad denna skrivning innebär. Med förpliktelser får anses förpliktelser av försäkrings- natur. Utbetalningen av sparkapitalet är alltså inte sådan förpliktelse. I övrigt anser nämnden att frihet från grunder i anslutning till 1 kap 105 133

• Sida 134
•  Original

Bilaga 3

försäkringsrörelselagen i vart fall bör kunna medges om erforderliga anta- ganden (betr. t.ex. dödlighet för bestämning av riskpremie) bestäms för högst fem år i taget.

När det i övrigt gäller arbetsgruppens förslag till beräkning av premiere- serv har nämnden följande synpunkt. Arbetsgruppen skriver (i stycket om premiereserv under 6.3.3) att försäkringsbolagets sammanlagda åtaganden för försäkring med fondanknytning vid varje tid motsvarar det samlade värdet av fondandelarna. Om emellertid bolaget har gjort utfästelse om t.ex. det antal andelar som skall utbetalas på en livränta och det senare visar sig att de tillämpade beräkningsantagandena inte var betryggande — t.ex. på grund av att livräntetagarna lever längre än antagits — måste den prospektivt beräknade premiereserven sättas högre än till det uppsamlade värdet av andelarna. Den prospektivt beräknade premiereserrven blir alltså i detta fall högre (= flera fondandelar) än den rctrospektivt beräkna- de. — Mot förslaget att lägga fondandelarnas bokförda värden till grund för värderingen av premiereserven har nämnden ingen erinran.

I fråga om grunder som reglerar försäkringstagarens rättigheter — rätt till återköp. fribrev och lån, verkan av obetald premie. oriktiga uppgifter vid tecknandet. återbäring och förräntning av försäkringsbelopp som för- fallit till betalning — bör man se det så att dessa frågor i första hand bör regleras i försäkringsavtalet, varigenom bestämmelserna blir lättare till- gängliga för försäkringstagaren. Detta förutsätter dispens från bestämmel- serna i försäkringsrörelselagen. Endast om bestämmelserna blir allför om- fattande för att skrivas in i avtalet bör grunder tillgripas. Huvuddragen bör då anges i avtalet och detaljutformningcn föras till grunderna.

Rätten till återköp och- fribrev bör i förekommande fall anges i avtalet. När det gäller beräkningen av återköps- och f ribrevsvärden erfordras grun- der eller särskilda regler. Bl.a. skall anges om och i så fall med vilket belopp en återköpsavgift skall tas ut.

Någon rätt till lån på en unit linked-försäkring kan inte ges, då försäk- ringstagarens tillgodohavande är bundet i en försäkringspremiefond. En annan sak är att bolagen kan komma att lämna lån likaväl som t.ex. banker lämnar lån mot säkerhet i aktier — i den mån detta är förenligt med finansförvaltningen avseende bolagets egna medel.

Vad som gäller om försäkringstagaren inte betalar premie skall regleras i försäkringsavtalet, t. ex. om att avtalat riskskydd vid dödsfall skall fortsät- ta att gälla så länge det finns något tillgodohavande på försäkringen.

Enligt 6 & försäkringsavtalslagen gäller en livförsäkring för ett reducerat belopp om försäkringstagaren lämnat oriktiga uppgifter vid tecknandet- och bolaget med kännedom om det rätta förhållandet skulle ha betingat sig en högre premie. Reduktionen bestäms av förhållandet mellan erlagd premie och den premie som bort erläggas. Vid tillämpningen av denna lagbestämmelse finns det idag två modeller. Enligt den ena — den s.k. klassiska pro rata-regeln _ ser man på den totala premien för försäkring- en. alltså riskpremie plus sparpremic. vilket gör att reduktionen drabbar både spardelen i försäkringen — i princip det tekniska återköpsvärdet — och riskdelen. dvs. risksumman. Enligt den andra modellen — Phragméns regel — berörs inte spardelen utan risksumman reduceras i förhållande till

• Sida 135
•  Original

den riskpremie som erlagts resp. borde har erlagts. I detta fall blir natur- Prop, 1989/90; 34 ligtvis reduktionen av risksumman större än enligt den förstnämnda mo- Bilaga 3 dellen. — För en unit linked-försäkring är knappast annan metod än Phragméns regel tillämplig. Arbetsgruppen framhåller att återbäringsgrunder inte är en nödvändig- het. Helt torde man dock inte kunna undvara sådana grunder eller särskil- da regler, exempelvis om utfästelser lämnas vid livränteförsäkring. Hur förfallna men ej utbetalda försäkringsbelopp skall förräntas bör regleras i försäkringsavtalet. Det bör t. ex. anges hur vid dödsfall förfallen risksumma skall placeras och om vid försäkring med engångsbelopp ande- larna i försäkringspremiefonden skall inlösas. I sammanhanget bör också observeras att bolaget, för att undvika att ikläda sig någon investeringsrisk. inte bör knyta utbetalningen av sparbeloppet till fondandelarnas värde vid dödsfallstidpunkten utan tidigast till den tidpunkt då bolaget får känne- dom om dödsfallet.

1 1.7 Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund (SLR)

Enligt förslaget skall vissa undantag från bestämmelserna i försäkringsrö- relselagen kunna medges även för försäkringar som gäller livsfall. Undan- tagen gäller skyldigheten att upprätta premiegrunder och premiereserv- grunder avseende förpliktelser som sträcker sig högst fem år framåt i tiden. Hur sådana avtal konstrueras anges inte. SLR utgår från att en försäkrings- tagare vid försäkringens tecknande får kännedom om vilka kostnader som maximalt kommer att tas ut under försäkringsavtalstiden. Enligt SLR:s mening skall försäkringsbolaget inte i efterhand kunna ändra dessa till nackdel för försäkringstagaren. utan att denne har möjlighet att till skälig kostnad kunna frigöra sig från avtalet. Bestämmelse härom bör vid undan- tag från grunder därför intas i försäkringsavtalet.

12 Information 12. l Försäkringsinspektionen

Inspektionen understryker att det är mycket viktigt att försäkringstagarna får information om fondförsäkringens innebörd i olika hänseenden. Inspektionen anser att rimliga konsumentskyddshänsyn talar för att man i en lag om livförsäkringar med fondanknytning (som en övergångs- lösning i avvaktan på en ny avtalsrättslig lagstiftning på personförsäkrings- området) inför uttryckliga informationsbestämmelser med i huvudsak samma innebörd som 5—8 55 konsumentförsäkringslagen och bestämmel- serna i 2 kap 1 betänkandet (SOU 1986: 56) Personförsäkringslag (och med inriktning på att avse även sådans förhållanden om fondförsäkringen som anges på sid 75 i förslaget). Inspektionen noterar att förslaget innehåller ett lagstadgat informationskrav (i 75 andra stycket). vilket dock inte kan anses ha större dignitet än de informationskrav som inryms i de nyss nämnda bestämmelserna. Ett skäl att också införa informationsregler av 135

• Sida 136
•  Original

nyss angivet slag är att börja med fondförsäkringens speciella natur. som Prop. 1989/90: 34 skapar ett större informationsbehov än konventionell livförsäkring. Med Bilaga 3 tanke på livförsäkringens sociala roll måste det enligt inspektionens me- ning säkerställas att försäkringstagarna i förväg får tydlig information om bl.a. innebörden av försäkringsbolagets utfästelser och därvid att försäk- ringstagaren ensam (och utan den solidaritet mellan olika försäkringstaga- re som kännetecknar konventionell livförsäkring) här de risker som är förbundna med fondförsäkringen. Ett sådant säkerställande kan komma till stånd bara genom uttryckliga informationskrav i lagen om fondförsäk- ring. Det måste nämligen framhållas att inspektionen — så som försäk- ringsrörelselagens regler är utformade — bara har begränsade möjligheter att tvinga ett försäkringsbolag att i sin marknadsföring ta in information av visst slag. Detsamma gäller i fråga om möjligheten att framtvinga information till en försäkringstagare sedan ett försäkringsavtal väl är slu- tet.

I förslaget hänvisas också till marknadsföringslagen. Det är här närmast 2 och 3 55 som har intresse. Med stöd av 2 5 kan otillbörlig marknadsföring förhindras och med stöd av 3 5 kan ett företag. t.ex. ett försäkringsbolag. åläggas att ta in viss information i sin marknadsföring. Men till att börja med gäller den begränsningen att 2 och 3 55 marknadsföringslagen endast är tillämpliga på marknadsföringen. d.v.s. på det som sker innan och i samband med att ett avtal ingås. Det går därför inte att med stöd av marknadsföringslagen ålägga ett fondförsäkringsbolag att lämna informa- tion om olika försäkringar —- t. ex. utvecklingen av fondandelarnas värde (jfr förslaget s 75) -— sedan försäkringsavtalet väl är träffat (se däremot 6-5 konsumentförsäkringslagen och 2 kap 35 förslaget till personförsäkrings- lag).

Tillämpningen av 3 5 marknadsföringslagen — som ju sker hos konsu- mentverket/ KO och av marknadsdomstolen (se närmare härom t. ex. prop. l979/80:9 s. 32 ff) — innefattar dessutom svårigheter då man. som i fråga om fondförsäkring (jfr förslaget s 75), skall fastställa ett mer eller mindre omfattande informationssystem. Den utväg som marknadsförings- lagen anvisar — att KO för talan i marknadsdomstolen om informations- åläggandc - äri ett sådant fall mindre ändamålsenlig. Den modell lagstifta- ren då har anvisat är att det utarbetar riktlinjer för informationslämnat (prop l975/76:34 s. 99. 108 och 126). På det område som det är fråga om här bör det därför efter förhandlingar med försäkringsbranschen utarbetas riktlinjer av konsumentverket i nära samarbete med försäkringsinspek- tionen. Men för att en uppgörelse om riktlinjernas innehåll skall kunna träffas och riktlinjerna få tillräcklig stadga anser inspektionen att det är nödvändigt med ett uttryckligt lagstöd. Det kan i sammanhanget nämnas att 3 5 marknadsföringslagen inte ansågs som ett tillräckligt stöd för rimli- ga informationskrav i fråga om konsumentskadeförsäkring, vilket medför- de att uttryckliga bestämmelser om informationsplikt intogs i konsument- försäkringslagen (jfr prop. 1979/80: 9 s. 32 ff).

Som ett ytterligare skäl mot särskilda informationsregler i fondförsäk- ringslagen anförs i förslaget att det är svårt att redan nu ta ställning till vad informationen skall avse och när den skall ges (s. 76). Inspektionen anser 136

• Sida 137
•  Original

inte att det är något bärande skäl mot sådana regler. För det första går det Prop. 1989/90: 34 mycket väl att förutse att information av det slag som åsyftas i 2 kap. Bilaga 3 förslaget till personförsäkringslag är påkallad lika mycket då det är fråga om fondförsäkring som vid konventionell livförsäkring. Vidare är bestäm- melserna i 2 kap. förslaget till personförsäkringslag så allmänt hållna att de i hvudsak bör kunna täcka också sådan information som avser förhållan- den som är specifika för fondförsäkringen (t. ex. sådana som anges på s. 75 i förslaget). Informationspliktens innebörd får preciseras närmare i rikt- linjer av det slag som har berörts. '

Det måste också tillfogas att det inte är rimligt att den osäkerhet om fondförsäkringsformens utveckling som uttrycks i förslaget skall förhindra att det införs särskilda konsumentskyddsregler av det slag som informa- tionsbestämmelsema skulle utgöra. Osäkerheten måste enligt inspektio- nens mening i stället i sig anses utgöra ett starkt skäl för en i lagen uttalad informationsplikt. Inspektionen vänder sig också mot att lämpliga infor- mationsrutiner skulle "utvecklas efter hand". Med tanke på livförsäk- ringens sociala betydelse och de ekonomiska värden som kan stå på spel är det synnerligen viktigt att de grundläggande principerna för informations- lämnandet -— i riktlinjernas form — är utformade redan då lagen träderi kraft. En annan sak är att det efter en tid. då man har vunnit praktiska erfarenheter av försäkringsformen. kan ha skäl att överväga revideringar av lagreglerna. Det kan då också bli aktuellt att helt avskaffa informations- bestämmelserna i fondförsäkringslagen och att låta informationsfrågan även beträffar om denna försäkringsfcrm regleras av personförsäkrings- lagen.

12.2 Bankinspektionen

Eftersom man valt lösningen av att låta försäkringsbolaget vara den for- mella andelsägaren i fonden. bör det också klart komma till uttryck på vilket sätt Och i vilken omfattning som bolaget skall ge försäkringstagarna information om utvecklingen i fonden/fonderna och försäkringstagarens antal andelar etc. Likaväl som systemet kräver ett väl fungerande samarbe— te mellan försäkringsbolaget och fondbolagen. måste förutsättas utförlig information från försäkringsbolaget till försäkringstagarna på motsvaran- de sätt som fondbolagen enligt aktiefondslagen ska informera sina andels- ägare.

12.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige framhåller att introduktionen av den nya försäkringsformen kommer att medföra att ett större element av risktagande kommer att tillåtas på ett område där avtalen ofta är långvariga och konsekvenserna för försäkringstagarna därmed svåröverblickbara. Det bör av denna anled- ning ställas höga krav på informationen till försäkringstagarna. 137

• Sida 138
•  Original

12.4 F örsäkringsrättskommittén Prop. 1989/90: 34

Bila a 3 För närvarande torde det för de flesta vara allmänt känt att en försäkrings- g tagare som sparar i en livförsäkring kan räkna med att vid ett försäkrings- fall få utbetalt i vart fall ett visst minsta belopp. Detta gör. särskilt i ett inledningsskede. att informationen vid unit linked-försäkring blir mycket betydelsefull; det nya systemet ger inte samma garantier som normal livför- säkring. Men försäkringstagaren bör få god information inte bara om risken för finansiell förlust utan också om möjligheten att flytta sparandet från en fond till en annan. I avvaktan på att försäkringsbolagen i enlighet med kommitténs förslag åläggs en informationsskyldighet även vid personförsä- kring har försäkringsinspektionen här en mycket viktig funktion att fylla.

12.5 Svenska sparbanksföreningen

Den nya försäkringsformen kommer ställa speciella krav på information till försäkringstagarna. Sparbanksföreningen delar arbetsgruppens uppfatt- ning att det för kunden blir en väsentlig skillnad när man går ifrån ömsesidighetsprincipen. Den skillnaden bör göras tydlig för kunderna. Vidare är det av stor vikt att ge kunderna fortlöpande information om hur de inbetalda premierna används till sparande. driftskostnader. risktäck- ning etc. Denna information är en viktig ingrediens när det gäller konkur- rensen.

13 Skattekonsekvenser 13. 1 Försäkringsinspektionen

Det får enligt utredarna ankomma på försäkringsinspektionen att - med stöd av skälighetsprincipen — tillse att den metod som försäkringsbolaget tillämpar för beräkning av kostnaderna för den enskilda försäkringstaga- ren är skälig. Inspektionen vill till detta framhålla att med hänsyn till fondförsäkringens innbörd och konstruktion kan det ifrågasättas om det är riktigt att hänvisa till skälighetsprincipen. En rättvis och mot transaktio- nerna svarande fördelning bör istället vara utgångspunkten. Hur detta skall gå till bör klarläggas under lagstiftningsarbetet.

Inspektionen vill peka på följande svårigheter som kan uppkomma då skatt skall fördelas på berörda försäkringtagare. . Hur skall sådana realisationsvinster beskattas som fondförsäkringsbola- get kan kvitta mot realisationsförluster? 01 det fall inlösen av försäkringstagarens tillgodohavande inte följs av försäljning av motsvarande andelar. utan istället regleras t.ex. genom influtna premier från ny försäkringstagare som önskar placering i den aktuella fonden. uppkommer ingen realisationsvinst hos försäkringsbo- laget. Eventuell realisationsvinst skjuts istället upp till dess att de aktu- ella fondandelarna avyttras. Hur skall realisationsvinstskatt belasta be- rörda försäkringstagare? ' För fondförsäkring kan. som ovan framgått. ifrågasättas om det är 138

• Sida 139
•  Original

skälighetsprincipen i försäkringsrörelselagen som skall ligga till grund för Prop. 1989/90: 34 fördelning av skattekostnaderna. Om skälighetsprincipen skall tillämpas Bilaga 3 bör reglerna tas in i försäkringstekniska grunder. vilka på grund av sin principiella karaktär bör underställas regeringen för stadfästelse.

Eftersom fondförsäkringsbolaget skall vara formell ägare till fondande- lar i försäkringspremiefond skall försäkringstagarna inte förmögenhetsbe- skattas för "sina andelar". Försäkringstagare som tecknat kapitalförsäk- ring kommer istället att beskattas enligt gällande regler för förmögenhets- beskattning av kapitalförsäkring. Kapitalförsäkring skall härvid tas upp till det värde som motsvarar det på försäkringstekniska grunder beräknade tekniska återköpsvärdet. För de fall undantag från skyldigheten att upprätta grunder för återköp medgivits enligt 2 5 lagförslaget krävs sålunda modifie- ring av lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Arbetsgruppen föreslår ändringar av bestämmelserna i kommunalskat- telagen (1928: 370) för att fondförsäkring skall kunna anses som pensions- försäkring i lagens mening. Inspektionen har i princip ingen invändning mot förslaget. men har som framgår av kommentarerna till 31 5 kommu- nalskattelagen vissa erinringar beträffande utformningen av förslaget.

Utredarnas önskemål att fondförsäkringen skall beskattas på samma sätt som konventionell livförsäkring får ytterligare en konsekvens som det här också finns skäl att beröra. Förslaget innebär således att sparandet i aktiefonder skattemässigt kommer att behandlas på olika sätt, beroende på om det sker via ett försäkringsbolag eller ej. I olika sammanhang brukar, bl.a. från bankhåll. framhållas att försäkringssparandet i skattehänseende är gynnat framför annat sparande på ett sätt som är oacceptabelt från kon- kurrenssynpunkt. Ett sådant synsätt återspeglas också i de förslag till änd- rade skatteregler som nyligen har lagts fram av utredningen om reformerad inkomstskatt (SOU 1989:33). Enligt inspektionens mening finns det dock ofta goda skäl för att försäkringssparandet får en skattemässigt gynnsam behandling. Men det kan enligt inspektionen dock sättas i fråga om detta i samma grad är fallet då det gäller ett fondsparande av det slag som det är fråga om här. med de spekulativa möjligheter i placeringshänseende som systemet erbjuder (genom försäkringstagarens rätt att vid varje tidpunkt besluta om en förändrad placering av hans tillgodohavande). Det kan också från allmän synpunkt te sig något motsägelsefullt att en person som önskar placera sparmedel i en aktiefond och gör detta via ett försäkringsbolag skat- temässigt gynnas framför den som i stället går genom en bank. Inspektionen inser dock att denna skillnad kan försvaras med att försäkringsavtalet i sig leder till att det förra sparandet ofta blir mera bundet och långsiktigt.

13.2 Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätten har inget att erinra mot de föreslagna ändringarna i kom- munalskattelagen och det är mycket viktigt att livförsäkringar med fond- anknytning och konventionella livförsäkringar blir skattemässigt likabe- handlade. 139

• Sida 140
•  Original

13.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank Prop. 1989/90: 34

. . .. . . .. . Bilaga 3 En komplikation. som också namns i förslaget. utgor svårigheten att exakt

beräkna hur försäkringsbolagets skattekostnader skall fördelas på olika försäkringstagare som valt att behålla sina fondandelar respektive sådana som vid olika tidpunkter bytt till annan försäkringspremiefond. Enligt förslaget blir det försäkringsinspektionens uppgift att fastställa schablon- reglcr för en skälig fördelning av kostnader. Fullmäktige förutsätter att dessa tekniska frågor blir lösta innan den nya försäkringsformen tillåts börja användas.

13.4 Folksam

Skattefrågoma bör utredas ytterligare. Den nya försäkringsformen bör samordnas med de skattefrågor som i övrigt kommer att behandlas inom ramen för den allmänna skattereformen. .

Skattereformen kommer inte att vara genomförd under 1990. Med tanke på att fondförsäkringens skattekonsekvenser därigenom inte kan bli fullt belysta bör även av det skälet lagstiftningen om fondförsäkring träda ikraft först den 1 januari 1991. Det är inte tillfredsställande med ett provisorium på skatteområdet för fondförsäkring under det första verk- samhetsåret.

13.5 Ansvar m.fl. och Trygg-Hansa

Det av arbetsgruppen föreslagna förfaringssättet innebär att fonderna kommer att undgå skatt. Däremot har fonderna inte möjlighet att överföra förluster till försäkringsbolagen ifall sådana skulle uppkomma. Effekten av denna asymmetri har inte berörts i promemorian. Trygg-Hansa ifrågasät- ter om det inte bör övervägas en ordning enligt vilken även i fonderna uppkomna förluster överföres till försäkringsbolagen.

13.6 Ansvar m.fl., Skandia och Försäkringsjuridiska Föreningen

Den skatt som försäkringsbolaget åsamkats skall på ett skäligt sätt fördelas på de enskilda försäkringstagarna. I promemorian framhålls att de försäk- ringstagare som inte låtit flytta sitt tillgodohavande och därmed inte föranlett någon realisationsvinstskatt inte skall belastas med kostnader som uppkommit genom realisation av fondandelar som hör till andra försäkringstagare. Eftersom den skatt som belastar försäkringsbolaget slut- giltigt kan fastställas först efter räkenskapsårets utgång anser arbetsgrup- pen att kostnaden för den skatt som belöper på den enskilde försäkringsta- garen får beräknas schablonvis. Det får ankomma på försäkringsinspek- tionen att. med stöd av skälighetsprincipen, tillse att den metod som försäkringsbolaget tillämpar för beräkning av kostnaderna för de enskilda försäkringstagarna är skälig. Det är angeläget att försäkringstagaren på förhand har möjlighet att 140

• Sida 141
•  Original

bedöma vilka skattekonsekvenser som är förknippade med t. ex. en ompla- Prop. 1989/90: 34 cering av sitt tillgodohavande. Bilaga 3

13.7 Ansvar m. fl.

Det måste betraktas som otillfredställande att frågan om skattefördelning inte har utretts närmare. Eftersom de fonder, i vilka försäkringstagarnas tillgodohavanden är placerade, är gemensamma. dels för olika försäkrings- bolag. dels för försäkringar med olika beskattningsregler (kapitalförsäk- ringar resp. pensionsförsäkringar), är det oklart hur fördelningen av kost- nader för skatt mellan de olika försäkringstagarna skall gå till. speciellt om man betänker att endast de försäkringstagare som har föranlett skattekost- nader skall belastas. Det måste betraktas som ett oavvisligt krav att princi- perna för skattefördelningen mellan de olika försäkringstagarna tas in i förarbetena till lagen.

I promemorian tas inte heller upp hur utdelningar från försäkringspre- miefond skall fördelas mellan försäkringstagarna utan har även här hän- skjutit frågan till försäkringsinspektionen.

Även från administrativ synpunkt är det i högsta grad väsentligt att riktlinjer ges hur försäkringsbolagen skall förfara eller åtminstone vilka metoder som kan anses skäliga. Det kan nämligen bli mycket kostsamt för ett bolag att vidta ändringar i sina administrativa datorsystem genom att de metoder som där implementerats inte av försäkringsinpektionen skulle anses skäliga.

Det kan också ifrågasättas om det är lämpligt att en sådan viktig fråga som hur försäkringsbolagets skatt skall fördelas på de enskilda försäkrings- tagarna hänskjuts till en förvaltningsmyndighet.

13.8 Ansvar rn. fl., Skandia, Trygg-Hansa och Försäkringsj uridiska Föreningen

I traditionell livförsäkring förekommer för vissa typer av pensionförsäk- ring s.k. försörjningsränta. Villkor för hur denna kan vara utformad finns intagna i punkt 1 av anvisningarna till 31 5 kommunalskattelagen. Efter- som försörjningsränta även kan tänkas förekomma i försäkring med fond- anknytning bör det klargöras vilka villkor som skall vara uppfyllda. Försäkringsjuridiska Föreningen föreslår att ett tillägg till 11:e stycket efter "inte överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp" görs enligt följande: ”eller att för försörjningsränta som utgår från en försäkring enligt lag om livförsäkringar med fondanknytning och som utgår med ett belopp motsvarande värdet av ett visst antal fondandelar gäller i stället att försörj— ningsräntans årsbelopp inte överstiger ett belopp motsvarande värdet av de fondandelar som gäller för den livsvariga pensionen eller inte överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp.” 141

• Sida 142
•  Original

13.9 Ansvar m.fl. och Trygg-Hansa Prop. 1989/90: 34

_ . . _ _ _ Bilaga 3 I traditionell livförsäkring som meddelats som kapitalförsäkring skall det

tekniska återköpsvärdet tas upp till förmögenhetsbeskattning. I lagförsla- get till livförsäkring med fondanknytning föreslås att undantag skall kunna ges från bestämmelserna i försäkringsrörelselagen. även för försäkringar som gäller för livsfall. Det framgår inte klart av promemorian om undantag även skall kunna ges för skyldigheten att upprätta grunder för försäkring- stagarnas rätt till bl. a. återköp. För traditionella livförsäkringar definierar dessa grunder försäkringarnas tekniska återköpsvärde. Om således inte åter- köpsgrunder har upprättats kommer försäkringarna formellt att sakna tek- niskt återköpsvärde. Det bör klarläggas vilka värden som skall tillämpas i dylika fall eller om sådana försäkringar är befriade från förmögenhetsbe- skattning. Eftersom det är försäkringsbolaget som är andelsägare i försä- kringspremiefonderna kan inte de regler som gäller för tillgodohavande i aktiefond tillämpas på försäkringstagarens tillgodohavande i försäkring- spremiefond.

13.10 Skandia, Trygg-Hansa och Försäkringsjuridiska Föreningen

Ett av syftena med förslaget är att skapa förutsättningar för en ökad konkurrens om förvaltningen av sparandet mellan såväl försäkringsbola- gen emellan som i förhållande till andra institut på kapitalmarknaden. Det måste därför anses självklart att några allvarligare hinder för att byta mellan olika fonder inte kan få förekomma.

Av detta skäl kan det icke vara rimligt att ett byte mellan olika fonder inom försäkringssystemct skall kunna leda till någon realisationsvinstbe- skattning. Detta avseende K-försäkring under 1990. men om vi i det nya skattesystemet får en avkastningsskatt som omfattar även P-försäkring. så gäller invändningen såväl K- som P-försäkring. Det kan invändas att en möjlighet till skattefria byten mellan fonderna innebär ytterligare en icke önskvärd fördel jämfört med sparande i't.ex. traditionella akitefonder. Skattefria omplaceringar mellan fonderna är dock en absolut nödvändig- het om systemet verkligen skall leda till någon ökad konkurrens och vidare är det naturligt att ett långsiktigt bundet sparande har vissa begränsade fördelar.

13.11 Trygg-Hansa

Eftersom de fonderi vilka försäkringstagarnas tillgodohavande är placera- de är gemensamma. dels för olika försäkringsbolag. dels för försäkringar med olika beskattningsregler (kapitalförsäkringar resp. pensionsförsäk- ringar). är det oklart hur fördelning av kostnader för skatt mellan de olika försäkringstagarna skall gå till. speciellt om man betänker att endast de försäkringstagare som föranlett skattekostnader skall belastas. Genom att inte låta byte mellan fonder inom försäkringssystemct föran- 142

• Sida 143
•  Original

leda någon realisationsvinstbeskattning kommer även svårigheterna att Prop, 1989/90: 34 fördela skattekostnader mellan olika försäkringstagare att falla bort. Bilaga 3

13.12 Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd

Frågan om skattefördelning bör snarast behandlas i kontakter mellan inspektionen och bolagen så att det innan verksamheten igångsätts klar- görs för bådc bolag och försäkringstagare vilka metoder som är acceptabla.

Arbetsgruppen föreslår erforderliga ändringar av bestämmelserna för att en unit linked—försäkring skall vara en ålders- eller efterlevandepension. Nämnden förutsätter att en unit linked-försäkring även skall kunna inne- hålla en försörjningsränta. De begränsningar för försörjningsränta som i dag föreskrivs i kommunalskattelagen bör i detta sammanhang ses över. Ytterligare en fråga bör i detta sammanhang noteras. Det kan finnas ett önskemål från försäkringstagaren att ändra en pensionsförsäkring av unit linked-typ till en konventionell livförsäkring. t.ex. en livränta i samband med uppnådd pensionsålder. Det bör klargöras om sådan ändring kan göras utan inverkan på klassificeringen som pensionsförsäkring.

Vid en konventionell livförsäkring. som är kapitalförsäkring. skall det tekniska återköpsvärdet tas upp som förmögenhetsvärde. Det bör klargö- ras om tillgodohavande i försäkringspremiefond följer samma regler som tillgodohavande i annan aktiefond.

13.13 Svenska Livförsäkringsföreningar Riksförbund (SLR)

SLR anser det otillfredsställande att frågan om skattefördelning inte har utretts närmare. Detsamma gäller frågan om utdelning från försäkrings- premiefond och dess fördelning. SLR påpekar att det kan bli administra- tivt dyrbart för ett bolag att ändra en fördelningsmetod som försäkrings- inspektionen ej anser skälig och enligt deras mening bör anvisningar i berört hänseende snarast på komplettera lagen.

13.14 Försäkringsjuridiska Föreningen

Arbetsgruppen har inte föreslagit några särskilda regler som berör utmät- ningsfrihet och arvsbeskattning. Föreningen föreslår att de regler som numera gäller enligt försäkringsavtalslagen och arvs- och gåvoskattelagen i möjligaste mån även bör göras tillämpliga beträffande livförsäkringar med fondanknytning. Detta innebär att om försäkringstagaren enligt avtalet avsett att göra minst tio årliga insättningar försäkringen bör vara utmät- ningsfri under den förutsättningen att försäkringen är tecknad på försäk- ringstagarens eller hans makes liv. Är dessa förutsättningar uppfyllda och förmånstagare insatt bör förmånstagare åtnjuta skattefrihet för sex basbe- lopp. 143

• Sida 144
•  Original

13.15 Svenska Bankföreningen Prop. 1989/90: 34

_ __ . . _ Bilaga 3 Bankföreningen stoder de huvudprinCiper beträffande förslagets skatte-

konsekvenser som arbetsgruppen anger men vill göra vissa påpekanden.

Arbetsgruppen anser att en försäkringstagare som inte låtit flytta sina medel mellan olika fonder och således inte av denna anledning föranlett någon realisationsvinstskatt inte skall behöva betala kostnader för den skatt som uppkommit genom försäljning av fondandelar.

Bankföreningen vill i detta sammanhang påpeka att försäkringsbolaget kan behöva reducera andelsinnehavet för en försäkringstagare även för att täcka administrationskostnader. Också härigenom kan realisationsvinst- skatt uppkomma för försäkringsbolaget.

l betänkandet (SOU 1989234) av utredningen om reformerad företags- bcskattning (U RF). över vilket bankföreningen senare kommer att avläm- na remissyttrande. föreslås en skatt på 1.5 % för aktiefonders innehav av ”aktier m. m.". '

Bankföreningen vill framhålla att eftersom BGF föreslår att beskattning skall ske i försäkringsbolaget av utdelning från försäkringspremiefonder. skulle dubbelbeskattning uppkomma om URF:s föreslagna skatt även gäller dessa fonder. Försäkringspremiefonder bör därför undantas från l,5%-skatten. Om statsmakterna godtar bankföreningens förslag att unit linked-premier även skall kunna placeras i existerande aktiefonder bör ett generellt undantag från 1,5 0/o-skatten göras för alla aktiefonder vad beträf- far dessas placeringar av unit linked-medel i ”aktier m. m.". Detta fordrar givetvis att aktiefondema kan särskilja de placeringar som gjorts med unit linked-medel. men detta torde relativt enkelt kunna göras.

13.16 Försäkringstjänstemannaförbundet (FTF) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

FTF och TCO finner det bra att i princip hela produktsortimentet för konventionell livförsäkring skall vara tillgängligt för livförsäkring med fondanknytning. FTF och TCO vill emellertid peka på en regel i kommu- nalskattelagen för nuvarande sortiment som de menar bör ges ett annat innehåll för försäkring med fondanknytning.

Enligt 31 5 kommunalskattelagen föreskrivs i fråga om efterlevandepen- sion till barn att sådan skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. i vissa fall 16 år.

Enligt samma paragraf kan dock försörjningsränta utgå till barn över 20 år. Enligt FTFs och TCOs mening är livförsäkring med fondanknytning i första hand inte en försäkring avsedd att vara en komplettering av social- försäkringssystemen utan en del av hushållssparandet. FTF och TCO anser därför att KL 5 31 bör ges ett tillägg med innebörd att efterlevande- pension vid livförsäkring med fondanknytning kan utgå till barn oavsett ålder. I övrigt utgår FTF och TCO från att de kvalitativa reglerna för pensionsförsäkring är oförändrade.

FTF och TCO framför att ett tillägg i 31 5 kommunalskattelagen enligt deras förslag inte innebär några skattemässiga fördelar utan endast rätt för 144

• Sida 145
•  Original

barn över 20 år att mottaga efterlevandepension i de fall såväl den försäk- Prop. 1989/90: 34 rade som medförsäkrade (make) avlider före den tidpunkt då fondandelar- Bilaga 3 na utbetalats till fullo.

13.17 Försäkringsinspektionen, Ansvar m.fl., Trygg-Hansa och Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd

Ett klargörande erfordras av bestämmelserna rörande utmätningsfrihet och därmed sammanhängande förmånstagaravdrag vid arvsbeskattning.

14 Redovisning 14. 1 Försäkringsinspektionen

Enligt inspektionen bör det närmare utredas vilka värderingsregler och redovisningsteknska principer som. i olika sammanhang. bör gälla beträf- fande försäkringsbolag som meddelar fondförsäkring.

I den mån en sådan utredning skulle komma fram till att avvikelser från bokföringslagen är befogade har inspektionen viss möjlighet att meddela sådana avvikelser enligt 1 1 kap 1 5försäkringsrörelselagen och 49 5 försäk- ringsrörelseförordningcn.

15 Konsekvenser för konventionell livförsäkring m. m.

15.1 Folksam

Under 1980-talet har den individuella livförsäkringen i alla svenska livför- säkringsbolag expanderat kraftigt. Denna expansion har sannolikt resul- terat i att dessa bolag ådragit sig relativt höga kostnader. Särskilt har de redan tecknade försäkringarna åsatts höga startkostnader. Om, som ar- betsgruppen antyder. den nya fondförsäkringen kommer att ta en väsentlig del av marknaden — kanhända särskilt med tanke på att även banker tillåts driva försäkringspremiefonder — kan detta få negativa konsekven- ser för bolagens befintliga bestånd. måhända särskilt de bestånd som byggts upp av relativt nystartade livförsäkringsbolag. Kostnadsaspekterna kunde också ställas i fokus eftersom det kan finnas anledning tro att annuleringsfrekvenser. återköp och liknande. kan komma att tillta. Arbets- gruppen diskuterar inte alls dessa konsekvenser för de befintliga livförsä- kringsbolagens bestånd av livförsäkringar. Folksam föreslår att utredningen kompletteras med en sådan konsekvensanalys innan lagstiftningen träder ikraft.

Genom ett införande av fondförsäkring i den form som arbetsgruppen föreslår har lagstiftaren mer eller mindre tagit ställning till två principiellt viktiga frågor inom svensk personförsäkring: 145

• Sida 146
•  Original

Bilaga 3

- möjligheten av att tilldela överskott i rörelsen till andra än försäkrings- tagarna — möjligheten av att andra associationer än försäkringsbolag ges tillträde på den svenska personförsäkringsmarknaden Folksam anser att det hade varit angeläget att dessa frågor — särskilt eventuella konsekvenser av dem — mera utförligt hade diskuterats i pro- memorian.

16 Övrigt 16.1 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen vill i samband med det nu aktuella unit linked-förslaget påpeka att det är betydelsefullt att även andra åtgärder snarast vidtas för att möjliggöra en. generellt sett. ökad integration av bank- ochförsäkrings— tjänster. Man anser att ett viktigt steg vore att tillåta nya strukturformer med dels bank och försäkringsbolag som systerbolag under ett gemensamt holdingbolag. dels försäkringsbolag (t ex för livförsäkring och kreditförsä- kring) som dotterbolag till bank, dels bank som dotterbolag till försäkring- sbolag. Bankföreningen anser det angeläget att arbetsgruppen snarast fram- lägger förslag för att möjliggöra detta. Däremot skulle en reform med hol- dingbolag som enda tillåtna integrationsform vara alltför begränsad och inte praktiskt användbar för alla institut: detta har bankföreningen närmare utvecklat i sitt remissyttrande 1989—03 — 29 (sid 37 — 39) över kreditmark- nadskommitténs slutbetänkande (SOU l988:29). Bankföreningen har i ytt- randet tillstyrkt arbetsgruppens förslag att de tilltänkta. särskilda försä- kringsbolagen för livförsäkring med fondanknytning skall kunna lämna vin- stutdelning. Föreningen anser att även ett generellt slopande av nuvarande utdelningsförbud borde övervägas; detta är en viktig fråga dels när det gäller att möjliggöra integration bank/försäkringsbolag, dels när det gäller att un- danröja eventuella hinder för svenskt deltagande i det finansiella samarbetet med EG.

Ett annat viktigt område när det gäller integration av bank- och försäk- ringstjänster är pensionssparande. Bankföreningen har med brev 1988-09- 21 till finansdepartementet överlämnat en PM 1988-08-15 med förslag om ett system för pensionssparande i bank. Förslaget kan anses ha koppling till skatteregler, som varit föremål för översyn av utredningen om refor- merad inkomstbeskattning. l betänkandet (SOU l989z33) av utredningen om reformerad företagsbeskattning (RINK). Del 1. sid 209. finns ett om- nämnande av "ett eventuellt framtida pensionssparande i bank”. Bankfö- reningen har dock inte kunnat finna något konkret ställningstagande till denna fråga i RINK:s betänkande. Föreningen är angelägen om att dess förslag om pensionssparande i bank snarast kan förverkligas. Detta bör lämpligen kunna ske i samband med den förväntade skattereformen. Här- vid är det också av stor betydelse att pensionssparande i svenska institut inte belastas hårdare av skatter etc. än vad som är fallet med pensionsspa- rande utomlands. I annat fall föreligger uppenbar risk att pensionssparan- de flyttas från Sverige till utlandet.

• Sida 147
•  Original

FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONEN 1989-07-21 PFOP- 1989/90134

F inansdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Framställning om rättförsvenskaförsäkringsbolagatt förmedlaförsäkringar till utlandet, m m

Försäkringsinspektionen tar i denna framställning upp tre frågor. För det första föreslår inspektionen lagändringar som gör det möjligt för svenska försäkringsbolag att förmedla försäkringar till utländska försäkringsbolag som saknar koncession att driva försäkringsrörelse här i landet. Vidare föreslår inspektionen att de regler ändras som anger på vilket sätt inspek— tionen skall ingripa i vissa fall då någon driver försäkringsrörelse i Sverige utan att ha koncession. Slutligen föreslår inspektionen ett tillägg till be- stämmelserna i försäkringsrörelselagen om föreläggande om rättelse m m.

] Försäkringsbolags rätt att förmedla försäkringar från utlandet

Försäkringsrörelselagstiftningen uppställer inget hinder mot att svenska försäkringstagare tecknar försäkring (med undantag av trafikförsäkring) hos utländska försäkringsgivare som inte har koncession i Sverige. Det förekommer också i praktiken att svenska fysiska och juridiska personer tar försäkringar i utlandet.

Däremot får ett utländskt försäkringsföretag inte driva försäkringsrörel- se här i landet utan att ha koncession (jfr [ kap. 1 & försäkringsrörelselagen (1982z713). FRL. och 1 ;; lagen (1950:272) om rätt för utländska försäk- ringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige. LUF). Det ankommer på inspektionen att ingripa om någon ändå ägnar sig åt sådan verksamhet. Inspektionen kan sägas hittills ha anlagt en förhållandevis sträng syn på vad som skall anses som inslag i en koncessionspliktig försäkringsrörelse.

Inspektionens bedömning av var gränsen går mellan tillåtna och otillåt- na aktiviteter, som syftar till att få här i landet bosatta personer att teckna försäkring hos utländska försäkringsföretag utan koncession i Sverige, är i huvudsak den att det måste vara den potentiella svenske försäkringskun- den som själv tar initiativ till kontakt. tecknande av försäkring mm med det utländska företaget. Så snart som det utländska företaget på något sätt genom egna aktiviteter i Sverige söker att anskaffa försäkringar för sin räkning, är detta att betrakta som ett led i det utländska företagets drivan- de av försäkringsrörelse. Det utländska försäkringsbolaget får inte heller ha ombud eller andra medhjälpare som aktivt verkar för anskaffning av försäkringar. I en promemoria av den 17 augusti 1987. som bifogas. redovisas inspektionens syn närmare i anslutning till ett antal typfall. I sammanhanget kan erinras om att föredragande statsrådet i propositionen

• Sida 148
•  Original

om försäkringsmäklare inte ansåg sig nu kunna ta ställning till hur gränsen Prop. 1989/90: 34 mellan tillåtna och otillåtna aktiviteter bör dras (prop. 1988/89:136 s. 29). Bilaga 4

Innebörden av det som nu har sagts är bl. a. att t.ex. ett svenskt försäk- ringsbolag eller en svensk försäkringsmäklare — liksom en försäkringskon- sult eller en försäkringsrådgivare som är verksam i Sverige — inte har rätt att aktivt medverka till att en svensk försäkringsrisk får täckning hos ett utländskt försäkringsbolag som saknar koncession häri landet.

I och med att lagen (1989: 508) om försäkrinsmäklare träder i kraft den 1 januari 1990 sker emellertid en förändring för försäkringsmäklarnas del. Enligt denna lag skall varje juridisk och fysisk person ”som utan att vara beroende av försäkringsgivarintressen yrkesmässigt till olika uppdragsgi- vare förmedlar direktförsäkringar från flera av varandra fristående försäk- ringsgivare” vara registrerad hos försäkringsinspektionen. För att bli re- gistrerad måste personen i fråga uppfylla vissa krav i syfte att skydda hans uppdragsgivare. Den som är registrerad som försäkringsmäklare har, bero- ende på registreringen. rätt att förmedla personförsäkringar eller skadeför- säkringar. eller alla slag av försäkringar, från såväl svenska som utländska försäkringsgivare. oavsett om de senare har koncession eller ej i Sverige.

Som skäl för att tillåta en försäkringsmäklare att förmedla försäkringar även från här i landet icke koncessionerade försäkringsföretag anförde föredragande statsrådet attdet inte kan vara rimligt att inskränka mäkla- rens möjligheter så att han bara får föreslå lösningar som erbjuds av försäkringsföretag med koncession i Sverige. Mäklaren måste kunna före- slå den lämpligaste lösning som står uppdragsgivaren till buds, dvs. även försäkringslösningar som erbjuds av försäkringsföretag som inte har kon- cession i Sverige. Enligt föredraganden var det i annat fall svårt att se att mäklaren verkligen fullgjort sitt uppdrag på bästa sätt. Det stämmer också med utvecklingen inom EG. anfördes det vidare. att försäkringsmäklaren kan erbjuda sig att förmedla alla sådana försäkringar som uppdragsgivaren själv hade kunnat ta initiativ till (a.prop s 29).

I frågan om var gränsen går mellan tillåten förmedlingsverksamhet och otillåten försäkringsverksamhet (för ett utländskt försäkringsbolags räk- ning) anförde föredraganden, att mäklaren vid normala kundkontakter bör ha rätt att upplysa om att han har kunskap om och möjlighet att förmedla även utländska försäkringar. Om han däremot vänder sig till en större krets genom annonsering eller annan reklam. fortsatte statsrådet. och därigenom förespråkar ett visst utländskt försäkringsbolag eller en viss typ av bolag. får han anses ha lämnat sin mäklarroll och mer anses som företrädare för de bolag som han rekommenderar. Hans handlande bör då bedömas enligt bestämmelserna i LUF (a.prop s 29).

Rätten att förmedla försäkringar från försäkringsgivare utan koncession i Sverige innebär konkurrensfördelar inte bara för försäkringsgivarna i fråga (något som berördes under lagstiftningsarbetet. se nyssnämnda prop. s. 28 f. samt 1988/89zNU 29 s. 13). Den ger också mäklarna själva ett försteg framför de svenska försäkringsbolagen. Enligt den tillsynspraxis som har redovisats får ett försäkringsbolag inte — lika lite som någon annan — regelmässigt eller spontant informera sina kunder om möjlighe- terna att teckna försäkring hos närmare angivna försäkringsgivare som 148

• Sida 149
•  Original

saknar koncession i Sverige. Detta är uppenbarligen något som däremot Prop, 1989/90; 34 kommer att bli tillåtet för en försäkringsmäklare. Bilaga 4

Enligt inspektionen finns det starka skäl mot en sådan skillnad i behand- lingen av försäkringsmäklare å ena sidan och här i landet koncessionerade försäkringsbolag å den andra. Det ter sig således svårt att teoretiskt moti- vera varför ett försäkringsbolag med tex dotterbolag i utlandet inte skall få informera om dotterbolagets existens och de försäkringsalternativ som det kan erbjuda. Det torde också vara svårt att faktiskt förhindra att sådan information ges. Och detta synsätt kan anläggas även på en sådan aktivitet som att tillhandahålla ansökningshandlingar för försäkring hos det ut- ländska bolaget. De regler som kommer att gälla från och med år 1990 förutsätter dock. såvitt inspektionen kan se, att det svenska försäkringsbo- laget hänvisar de kunder som vill ha hjälp att teckna försäkring hos dess utländska dotterbolag till en försäkringsmäklare.

Det framstår emellertid enligt inspektionens mening som varken prak- tiskt eller ekonomiskt försvarbart — och det ligger knappast heller i övrigt i linje med strävan mot ett gott konsumentskydd — att den intresserade försäkringstagaren in spe i ett sådant fall skall behöva gå en omväg via en försäkringsmäklare. Inspektionen anser mot den bakgrunden att ett för- säkringsbolag i en sådan situation som har nämnts bör ha möjlighet att förmedla försäkringar till utländskt försäkringsbolag utan koncession i Sverige.

Det ligger visserligen i sakens natur att ett i Sverige verksamt försäk- ringsbolag normalt själv försöker tillgodose en kunds önskemål om försäk- ring framför att hänvisa kunden till en utländsk konkurrent, särskilt om det svenska bolaget inte har något ägarsamband med det utländska försäk- ringsföretaget. Men i vissa fall kan en mer eller mindre aktiv hänvisning — eller förmedling — framstå som naturlig. Så kan vara fallet om önskemålet om försäkringstäckning inte kan tillgodoses i Sverige. eller i varje fall inte av det svenska bolaget i fråga. Så kan det också vara om kunden av någon anledning har en bestämd önskan att få sitt försäkringsbehov — eller en del av det — tillgodosett genom försäkring i utlandet.

Man kan inte bortse från att ett här i landet koncessionerat försäkrings- bolag av service- och konkurrensskäl således kan tänkas vilja kunna åt kunder som efterfrågar detta peka ut utländska försäkringsalternativ och biträda kunderna med att välja ut sådana som kan anses lämpliga, även när dessa står att finna hos försäkringsgivare som inte har något ägarsam- band med försäkringsbolaget i Sverige. Det bör tilläggas att framställning- ar om att detta skall vara möjligt har gjorts till inspektionen. Inspektionen har därvid. i enlighet med den syn som har redovisats tidigare. förklarat att en sådan verksamhet inte är förenlig med gällande regler. Med hänvis- ning till vad som nu har anförts bör emellertid även förmedling få ske från utländskt försäkringsföretag till vilket det i Sverige verksamma försäk- ringsbolaget inte står i koncernförhållande.

Inspektionen vill i sammanhanget nämna att vissa uppgifter tyder på att några svenska banker har planer på att bedriva en mer eller mindre långtgående förmedlingswrksamhet till försäkringsbolag som saknar kon- cession i Sverige. |49

• Sida 150
•  Original

Med hänvisning till vad som har anförts i det föregående föreslår försäk- Prop. 1989/90: 34 ringsinspektionen att försäkrinsbolag med koncession i Sverige skall ges en Bilaga 4 generell möjlighet att förmedla försäkringar från utländska försäkringsfö- retag som saknar svensk koncession.

Lagtekniskt kan detta förslagsvis komma till uttryck genom bestämmel- ser i FRL och LUF på sätt som exemplefieras längre fram. De särskilda reglerna i försäkringsmäklarlagen om registrering och tillsyn mm (3— 9 åå) borde inte behöva göras tillämpliga på försäkringsbolagens mäklar- verksamhet mot bakgrund av att försäkringsbolagen redan är underkasta- de regler med i huvudsak motsvarande innebörd (koncessions— och solvenskrav mm). Av såväl konkurrens- som konsumentsskyddshänsyn bör däremot de särskilda bestämmelserna om vad som skall iakttas i mäklarverksamheten och om försäkringsmäklarnas uppdrag (IO—1455 samt även 2 &) äga motsvarande tillämpning på den förmedlingsverksam- het som ett försäkringsbolag utövar.

Det finns samtidigt skäl att framhålla att den förmedlingsveksamhet som ett försäkringsbolag således bör få bedriva enligt inspektionens me- ning ofrånkomligen i vissa avseenden måste få en annan karaktär än den som blir tillåten för försäkringsmäklarna. Det kan således knappast kom- ma i fråga att ålägga ett försäkringsbolag en skyldighet att förmedla försäk- ringar från flera olika försäkringsgivare (jfr 1 & försäkringsmäklarlagen). Som tidigare har framgått är det främsta motivet till en lagändring att göra det möjligt för ett försäkringsbolag som inte självt kan tillfredsställa en kunds önskemål om försäkringstäckning att hjälpa kunden att få behovet tillgodosett hos annat bolag, något som framstår som särskilt naturligt då en lämplig försäkringslösning kan tillhandahållas av annan försäkrings- givare i samma koncern.

Att försäkringsbolagets förmedlande roll får en annan karaktär än mäk- larens framgår särskilt av kravet att mäklarna skall vara oberoende av försäkringsgivarintressen (l ä mäklarlagen). Försäkringsmäklarlagen synes bygga på en syn att en mäklare skall vara opartisk med avseende på olika försäkringsgivare och med endast kundens bästa för ögonen för denna ange de försäkringslösningar på marknaden som är lämpligast för att täcka hans försäkringsbehov. I vissa fall kan det mycket väl tänkas att ett försäkringsbolag. som inte har något annat intresse än att ge bästa service till en kund, handlar lika objektivt som en mäklare förväntas göra. Men i andra fall kan det finnas sådana bindningar — tex ägarrelationer eller samarbetsavtal — att den förmedling som ett i Sverige verksamt försäk- ringsbolag gör av en försäkring från en annan försäkringsgivare inte grun- das på samma allsidiga bedömning av vilka försäkringslösningar som finns att tillgå på marknaden som den som en mäklare kan förväntas göra.

Inspektionen kan dock inte se att detta förhållande utgör någon avgöran- de invändning mot den föreslagna lösningen. Situationen ärju redan nu den att en person som vänder sig till en försäkringsmäklare bör kunna utgå från att han får ett eller flera förslag till lösningar på sina försäkringsbehov, grundade på en samlad bedömning av utbudet på marknaden. Vänder han sig däremot direkt till ett visst bolag kan han inte normalt vänta sig att få information förutom om det bolagets produkter också om konkurrenter— 150

• Sida 151
•  Original

nas. För att undvika att en kund som får en försäkring förmedlad från ett Prop. 1989/90: 34 annat bolag i det enskilda fallet skall riskera att sväva i villfarelse om att Bilaga 4 förmedlingsaffären ytterst grundas på tex ett samarbetsavtal. kan man tänka sig att uppställa det kravet att det förmedlande bolaget informerar kunden om förhållandet i fråga. Samtidigt är det viktigt att understryka att det rent faktiskt redan idag förekommer en förmedlingsverksamhet mellan försäkringsbolag som har koncession här i landet. Det synes således ha ansetts förenligt med försäkringsrörelselagstiftningen att exempelvis ett skadeförsäkringsbolag biträder en kund att få en personförsäkring i ett livbolag. En lösning i linje med vad inspektionen nu förordar innebär därför inte någon principiell förändring i det avseende som har berörts nu senast. Det nya ligger i stället i framväxten av en bolagsoberoende kår av försäkringsmäklare.

Det som har sagts i det föregående innebär att man får räkna med att ett förmedlande bolag i vissa fall kan komma att stå i samma förhållande till kunden och försäkringsgivaren som en försäkringsmäklare. medan bolaget i andra fall måste anses som en företrädare för försäkringsgivaren. Mot den bakgrunden ter det sig enligt inspektionen mest naturligt att se för- medlingsverksamheten som ett inslag i försäkringsrörelsen. Och så är det, som nyss berördes. redan idag i fråga om sådan förmedlingsverksamhet som sker mellan i Sverige verksamma bolag.

Frågan om försäkringsbolagens rätt att förmedla försäkringar berördes inte under tillkomsten av försäkringsmäklarlagen. Någon särskild bestäm- melse om försäkringsbolags rätt att förmedla försäkring från annat i Sveri- ge koncessionerat bolag torde i och för sig inte behövas. Däremot synes det nödvändigt att genom särskilda regler i F RL och LUF klargöra att försäk- ringsbolag har rätt att förmedla försäkringar även från försäkringsgivare som inte har koncession i Sverige. Det ter sig. trots vad som sagts nyss. mest naturligt att detta får komma till uttryck i en mera generell regel om rätt för försäkringsbolag att förmedla försäkringar från annan försäkrings- givare. Principen kan exempelvis uttryckas i en ny 113 a 5 i FRL och en ny 1 ag” i LUF med följande innebörd: ”Ett försäkringsbolag (LUF: ett utländskt försäkringsföretag) får inom ramen för försäkringsrörelsen för- medla försäkringar från annan försäkringsgivare. För sådan verksamhet gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 och 10— 14 55 lagen (1989: 508) om försäkringsmäklare”. I motiven får anges att förmedling får ske från såväl här i landet koncessionerat försäkringsbolag som försäk- ringsgivare utan svensk koncession. För en sådan mera generell lösning — som alltså tar sikte även på förrnedlingsverksamhet som redan idag anses tillåten — talar också att det från konsument- och konkurrenssynpunkt inte finns anledning att skilja på förmedling från utländska här i landet icke koncessionerade försäkringsgivare och förmedling från här verksam- ma försäkringsbolag.

Inspektionen vill avslutningsvis i denna fråga tillägga. att en lagstiftning i linje med vad som här föreslås kan få konsekvenser för den praktiska betydelsen av bla koncessionsreglerna i LUF. Den kan således medföra att intresset hos utländska försäkringsföretag att etablera sig i Sverige i enlighet med de principer som anvisas i LUF i någon mån kommer att 151

• Sida 152
•  Original

minska. Inspektionen kan dock inte anse att en sådan farhåga — efter det Prop. 1989/90: 34 principiella ställningstagande som gjorts i mäklarpropositionen -— utgör Bilaga 4 någon avgörande invändning mot förslaget. Enligt inspektionen bör en lagändring enligt vad som har anförts helst genomföras med ikraftträdande vid årsskiftet 1989/90. Om det likväl inte skulle anses att lagändringen kan komma till stånd utan att frågan utreds närmare. vill inspektionen understryka det angelägna i att även frågan om vad som får anses vara tillåtna aktiviteter och otillåten försäkringsrörelse, utövade av en i Sverige icke koncessionerad försäkringsgivare, ges en närmare belysning. Inspektionen vill starkt framhålla att en eventuell utredning i förekommande fall måste utföras med största skyndsamhet.

2 Inspektionens ingripanden mot olaga försäkrings- rörelse i vissa fall

Inspektionen vill här även aktualisera ett spörsmål som har visst samband med det föregående. Frågan gäller utformningen av bestämmelserna om inspektionens ingripande om någon i Sverige ägnar sig åt aktiviteter i syfte att få här i landet bosatta personer att teckna försäkring hos ett utländskt försäkringsföretag utan svensk'koncession. Denna fråga regleras idag i 25 b & LUF, som har följande lydelse:

"Om det kan antas att någon driver sådan verksamhet att denna lag är lämplig. får försäkringsinspektionen förelägga denne att till inspektionen lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om lagen är tillämplig.

Om försäkrinsinspektionen finner att någon driver försäkringsrörelse utan erforderlig koncession, skall inspektionen förelägga denne att inom viss tid ansöka om koncession eller vidta de ändringar i verksamheten som inspektionen anger eller också upphöra med verksamheten."

Ett föreläggande enligt 25 b & kan förenas med vite med stöd av 25 a &. Bestämmelsen i 25 bä infördes i LUF den 1 januari 1985 (prop 1984/85: 77). Tidigare tillkom det allmän domstol att efter åtal av åklagare pröva huruvida olaga försäkringsrörelse förelåg i ett konkret fall. Olaga försäkringsrörelse var straffsanktionerad. Lagändringen infördes i enlighet med det förslag försäkringsverksamhetskommittén (FVK) hade lagt fram i sitt delbetänkande (SOU 1983: 5) Koncession för försäkringsrörelse.

Sedan lagändringen genomfördes har fråga om att göra ingripanden med stöd av bestämmelsen i fråga uppkommit hos inspektionen vid flera tillfäl- len. I några fall har ett ingripande aktualiserats då det stått klart att ett här icke koncessionerat försäkringsbolag riktat marknadsföringsaktiviteter mot personer i Sverige. Bestämmelsen i 25 b & LUF innebär i ett sådant fall enligt sin lydelse. att inspektionen får förelägga det utländska försäk- ringsföretaget att lämna upplysningar. Vidare skall inspektionen, om den finner att det utländska bolaget driver försäkringsrörelse här i landet utan koncession, förelägga bolaget att ansöka om koncession eller vidta änd- ringar i verksamheten eller helt upphöra med denna.

• Sida 153
•  Original

I några andra fall har olika marknadföringsåtgärdcr vidtagits av en Prop. 1989/90: 34 person i Sverige i syfte att förmå medborgare eller företag här i landet att Bilaga 4 teckna försäkringar hos utländska försäkringsgivare som saknat svensk koncession, utan att det stått klart om försäkringsföretaget självt stått bakom aktiviteterna. Däremot har det samtidigt varit uppenbart att den som har utfört själva marknadsföringen inte varit anställd hos det utländs- ka bolaget. Inspektionen har emellertid tolkat bestämmelsen så att den i likhet med den äldre bestämmelsen givit möjlighet till ingripanden mot även en sådan person.

Enligt inspektionens mening finns det anledning att förtydliga bestäm- melsen så att det klart framgår att inspektionen kan rikta sig mot såväl det utländska bolaget som den som här i landet är aktiv för dess räkning.

3 Föreläggande om rättelse m. m.

Inspektionen vill i detta sammanhang också ta upp frågan om en ändring i 19 kap 11 & försäkringsrörelselagen som har samband med fall då ett försäkringsbolag avser att etablera ett dotterbolag i ett annat land. I andra stycket punkt 2 i nämnda lagrum sägs att inspektionen skall förelägga ett bolag eller dess styrelse att inom viss tid vidta erforderliga åtgärder, om inspektionen finner att bolagsordningen inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse. Innebörden härav är att det ansetts vara en konsekvens av koncessionssys- temet att bolagsordningens verksamhetsbestämmelse skall anpassas efter ändrade förutsättningar för verksamheten.

Om ett moderbolag i en svensk försäkringskoncern vill etablera ett dotterbolag i utlandet krävs enligt uppgift ibland att det svenska bolaget har koncession för de försäkringsgrenar som dotterbolaget söker konces- sion för. På grund härav kan ett önskemål aktualiseras att det svenska moderbolaget innehar koncession för försäkringsgrenen. trots att bolaget i praktiken inte utnyttjar koncessionen i denna del. Inspektionen anser mot den angivna bakgrunden att detta kan godtas i vart fall om ett dotterbolag i den svenska koncernen har koncession för de aktuella försäkringsgrenarna och också driver verksamhet i dessa grenar. Lagtekniskt skulle en lösning kunna vara att det anges i bestämmelsen att inspektionen, om särskilda skäl motiverar detta. kan avstå från att tillämpa den nämnda bestämmel- sen om skyldighet att utfärda föreläggande att ändra bolagsordningen. Inspektionen föreslår att 19 kap 11 åandra stycket p. 2 försäkringsrörelse- lagen ändras i enlighet därmed.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Vid beslutet har närvarit överdirektören Thomas Utterström. tillika föredragande. och tf. avdelningschefen Christer Bergman.

Edmund Gabrielsson

Thomas Utterström 153

• Sida 154
•  Original

Bilaga 4.1

FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONEN

PM 1 98 7—08— 1 7 ang. aktiviteter hänförliga till utländ- ska försäkringsföretag utan koncession iSverige

Iakttagelser och förfrågningar har föranlett försäkringsinspektionen att upprätta denna promemoria.

Av 1 5 lagen om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäk- ringsrörelse i Sverige (UFRL) framgår att ett utländskt försäkringsföretag måste ha koncession för att få driva försäkringsrörelse här i landet genom generalagent. Om inspektionen finner att någon driver försäkringsrörelse utan erforderlig koncession, skall inspektionen förelägga denna att inom viss tid ansöka om koncession eller vidta de ändringar i verksamheten som inspektionen anger eller också upphöra med verksamheten (25 b & UFRL). Sådant föreläggande kan förenas med vite (25 a & UFRL).

Det har visat sig att problem ofta uppkommer att med ledning av lagen avgöra om vissa aktiviteter — som syftar till att här i landet bosatta personer att teckna försäkring hos utländska försäkringsföretag utan kon- cession i Sverige — är att betrakta som inslag i koncessionspliktig försäk- ringsrörelse. Svenska medborgare och svenska företag har rätt att teckna försäkring i utländska försäkringsföretag utan koncession i Sverige. Det måste dock vara den potentielle svenske försäkringskunden som själv har tagit initiativ till kontakt, tecknande av försäkring m.m. med det utländs- ka företaget. Så snart som det utländska företaget på något sätt genom egna aktiviteter i Sverige söker att anskaffa försäkringar för sin räkning är detta att betrakta som ett led i det utländska företagets drivande av försäkrings- rörelse. Inspektionen har här möjlighet att med stöd av lagen ingripa mot det utländska företagets företrädare i Sverige. Om det utländska företaget bearbetar den svenska marknaden enbart från utlandet torde dock inspek- tionen i praktiken sakna möjlighet att ingripa.

Förutom det fall där en svensk medborgare själv tar initiativ till kontakt med den utländske. i Sverige icke koncessionerade försäkringsgivaren och de fall där en sådan försäkringsgivare har ombud eller andra företrädare som aktivt verkar för anskaffning av försäkringar finns åtskilliga mellan- former. Det kan här vara fråga om försäkringskonsultcr eller försäkrings- rådgivare som med varierande grad av anknytning till den utländske försäkringsgivaren på olika sätt medverkar till att försäkring tecknas i utlandet genom förmedling av försäkringar eller genom vidarebefordran av ansökningar, överlämnande av försäkringsbrev m.m. Det är här pro- blemen uppkommer när det gäller att bedöma vilka aktiviteter av ifrågava- rande slag som inte kan tillåtas. -

Bestämmelsen i 26 b & UFRL enligt vilken det ankommer på inspektio- nen att ingripa mot den som driver försäkringsrörelse utan koncession infördes den 1 januari 1985. Tidigare tillkom det allmän domstol att efter åtal av åklagare pröva huruvida olaga försäkringsrörelse förelåg i ett kon- kret fall. Olaga försäkringsrörelse var straffsanktionerad. Lagändringen infördes i enlighet med det förslag försäkringsverksamhetskommittén

• Sida 155
•  Original

(FVK) har lagt fram i sitt delbetänkande (SOU 1983:5) Koncession för Prop. 1989/90: 34 försäkringsrörelse. Bilaga 4.1

I betänkandet tar FVK upp vissa frågor som rör den verksamhet som försäkringsföretag utan svensk koncession kan bedriva här i landet. Bla redovisar FVK synpunkter på försäkringskonsulters och skadereglerares verksamhet. Departementschefen framhöll i propositionen. som ligger till grund för lagändringen 1985 (prop. 1984/85: 77 s. 44). att det råder en viss osäkerhet i rättstillämpningen huruvida aktiviteter av dessa slag skall hänföras till försäkringsrörelse eller inte. Eftersom dessa frågor har nära samband med frågan om försäkringsmäklares verksamhet var det enligt departmentschefens mening lämpligast att pröva frågan om dessa mellan- mäns och biträdens ställning i ett sammanhang. Han gick därför inte närmare in på försäkringskonsulternas och skadereglerarnas ställning utan ansåg att deras verksamhet tv får bedömas i enlighet med de riktlinjer som hittills har tillämpats. Det är alltså främst domstolspraxis i mål ang. olaga försäkringsrörelse som skall ligga till grund för bedömningen om en aktivitet är att betrakta som försäkringsrörelse. Det finns dock endast något enstaka avgörande.

I ett avgörande (NJA 1940 s 62) hade en person genom sin försäkrings- agentur i Sverige förmedlat totalt 50000 försäkringar under en 20—årig verksamhet, varav några IO—tal försäkringar till ett utländskt företag utan koncession i Sverige. I rådhusrätten bifölls inte talan mot förmedlaren, eftersom det inte fanns något avtal mellan honom och det utländska försäkringsföretaget. Förmedlaren arbetade inte för det utländska försäk- ringsföretagets räkning och kunde därför inte anses driva försäkringsrörel- se för företaget. Hovrätten upphävde domen och dömde mäklaren. Den omständigheten att åtminstone fem olika försäkringar hade förmedlats var enligt hovrätten tillräckligt för att fälla förmedlaren till ansvar. HD fast- ställde dock rådhusrättens friande domslut under åberopande av att det var fråga om jämförelsevis få fall och att förmedlingen ”ej skett i ändamål att tillföra den utländska försäkringsgivaren viss försäkring utan fastmera för att betjäna uppdragsgivaren med anskaffandet av en utav honom önskad försäkring som icke med fördel stått att erhålla hos försäkringsan- stalt här i landet”.

Hur inspektionen tidigare har sett på aktiviteter av ifrågavarande slag har kommit till uttryck i en promemoria som upprättats 1971 av fd byråchefen Lennart Elfverson. Enligt Elfverson är alla aktiviteter, syftande till teckning eller vidmakthållande av försäkringsavtal mellan här bosatta subjekt och utländska här ej koncessionerade försäkringsgivare otillåtna. Om avtal föreligger mellan förmedlaren och den utländske försäkrings- givaren eller inte liksom om verksamheten sker i den utländske försäk- ringsgivarens. i förmedlingsföretagets eller dess uppdragsgivares intresse, är enligt Elfverson ovidkommande för bedömningen och ställningstagan- det. Det faktiska resultatet måste betraktas som utslagsgivande. Denna restriktiva inställning har inspektionen haft i de fåtal fall där yttranden avgivits till allmän åklagare i ärenden om olaga försäkringsrörelse.

FVK har i sitt betänkande Koncession för försäkringsrörelse ansett att en försäkringskonsult eller försäkringsrådgivare, som inte uppbär provi- 155

• Sida 156
•  Original

sion el dyl från någon utländsk. här i Sverige icke koncessionerad försäk- Prop. 1989/90; 34 ringsgivare, bör för sin klients räkning kunna medverka till tecknandet av Bilaga 4_1 försäkring i utlandet och även sköta sin kunds kontakter med den utlän- dske. försäkringsgivaren. tex vid information om nya villkor och i sam- band med skadeanmälan. I delbetänkandet (SOU 1986:55) Försäkrings- mäklare i Sverige framhåller FVK att det givetvis inte böra vara tillåtet för någon fysisk eller juridisk person att yrkesmässigt förmedla direktförsäk- ring för svenska försäkringstagares i Sverige lokaliserade risker till försäk- ringsgivare som inte har svensk koncession och att uppbära provision av denne för utfört arbete. FVK föreslår därför att de begränsningar som i detta hänseende föreslås beträffande försäkringsmäklarnas verksamhet görs tillämpliga på alla juridiska och fysiska personer.

Någon klar och entydig gräns mellan tillåtna och otillåtna aktiviteter är svår att dra. Lagtexten och dess förarbeten ger föga vägledning och någon utbildad rättspraxis på området finns inte. Vad som talar för en restriktiv inställning till aktiviteter av ifrågavarande slag är det koncessionssystem vi hari Sverige. Genom detta system görs svensk lagstiftning tillämplig. vars yttersta syfte är att skydda försäkringstagarna. men som också innebär att en viss konkurrenslikställighet mellan svenska och utländska försäkrings- företag uppnås. Om aktiviteter som syftar till förmedling av försäkring till utländska försäkringsföretag utan koncession i Sverige skulle tillåtas utan begränsningar här i landet skulle det inte finnas någon anledning för utländska försäkringsföretag att ansöka om koncession i Sverige med de depositionskrav och andra krav i olika avseenden som detta medför. Försäkringstagarnas trygghet skulle därmed i vissa hänseenden komma att försämras. Sålunda kan tex vid tvist med försäkringsgivare i utlandet en försäkringstagare tvingas att inleda domstolsprocess i ett annat land med de svårigheter detta kan innebära. Vidare skulle de regler som införts i konsumentförsäkringslagen och den föreslagna personförsäkringslagen för att stärka konsumenternas ställning inte vara tillämpliga. De utländska försäkringsgivarna utan svensk koncession skulle också hamna i ett gynn- sammare konkurrensläge än de svenska och utländska försäkringsgivare som har svensk koncession.

Av betydelse vid bedömningen av om en verksamhet i landet kan tillåtas eller inte är till en början frågan om det föreligger något avtalsförhållande mellan den i Sverige verksamma personen och den utländska försäkrings- givaren eller om försäkringsgivaren utan att något särskilt avtal föreligger betalar provision eller annan ersättning för det arbete som utförs i Sverige. Här skall ett par typfall anges a) ett utländskt icke koncessionerat företag har ett fast ombud eller en

anställd person här i landet för marknadsföring och/eller förmedling av försäkringar till företaget.

b) ett utländskt icke koncessionerat företag har kommit överens med en här i landet bosatt person om att utge provision eller annan ersättning för de försäkringar som personen i fråga förmedlar till företaget eller för de marknadsföringsåtgärder som personen utför för det utländska före- tagets räkning.

• Sida 157
•  Original

Itypfallen a) och b) är det inte fråga om att i ett enstaka fall vara en häri Prop. 1989/90; 34 landet bosatt person behjälplig med placering av försäkring utan aktiv Bilaga 4_1 bearbetning av den svenska marknaden av den utländske försäkringsgiva- ren genom personer här i landet. Det torde vara uppenbart att sådan verksamhet — med hänsyn bla till det nyss angivna syftet med konces- sionssystemet — inte kan tillåtas.

I andra fall finns inte sådan avtalsmässig eller ekonomisk anknytning till ett utländskt försäkringsföretag. Bla bistår konsulter och försäkringsråd- givare sina kunder i försäkringsfrågor och ger råd mot betalning (arvode). Råden kan innefatta förslag till kunden om försäkringsskydd och försäk- ringsgivare i ett visst fall. Konsulten kan också biträda kunder med upp- handling av försäkring. Frågan är om verksamheten i den del den avser förmedling m m till utländska försäkringsföretag utan koncession i Sveri- ge kan tillåtas och i så fall i vilken omfattning den kan godtas. Vid denna bedömning har bla följande omständigheter betydelse — vem har tagit initiativ till förmedlingen. kunden eller konsulten _ vilken omfattning har verksamheten.

Här skall anges några typfall c) en konsult marknadsför genom annonsering eller genom direktreklam

till sina kunder att han kan hjälpa till med att placera försäkringar i företag som inte har koncession i Sverige,

d) en konsult föreslår regelmässigt vid kundbesök sina kunder att placera försäkringar hos ett företag som inte har koncession i Sverige,

e) en konsult tillhandahåller regelmässigt vid försäkringsrådgivning infor- mationsmaterial och anmälningsblanketter avseende utländska icke koncessionerade företag.

f) en konsult får en förfrågan av en kund om möjligheten att placera försäkring hos ett företag som inte har koncession i Sverige och tillgo- doser kundens önskemål.

Att typfall e) inte kan tillåtas torde vara klart. Där är det fråga om en yrkesmässig förmedlingsverksamhet. Inte heller typfallen d) och e) bör godtas. om det inte bara är fråga om något enstaka fall. Typfall f) bör dock kunna tillåtas under förutsättning att konsulten inte marknadsfört förmed- lingstjänsten på sätt som anges i typfall c) och inte heller i övrigt kan betraktas som bolagets företrädare i Sverige. Att en svensk medborgare. som själv har rätt att vända sig till en utländsk försäkringsgivare. inte skulle kunna få hjälp av en konsult eller annan person förefaller i detta fall vara en alltför restriktiv inställning.

Sammanställning av remissyttranden över Prop. 1989/90: 34 försäkringsinspektionens framställning om rätt för

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av bankinspektio- nen. näringsfrihetsombudsmannen (NO), kammarrätten i Jönköping, full-

mäktige i Sveriges riksbank. Svenska Försäkringsbolags Riksförbund.

Folksam. Svenska Försäkringsmäklares Förening. Försäkringsjuridiska ' föreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen, Sve- riges Föreningsbankers Förbund. Sveriges Advokatsamfund. Svenska Ar-

betsgivareföreningen (SAF), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Försäkringstjänstemannaförbundet (FTF).

1 Försäkringsbolags rätt att förmedla försäkringar från utlandet

1.1 Bankinspektionen

Utifrån de synpunkter som bankinspektionen har att beakta har inspektio- nen inget att erinra mot vad som anförts i försäkringsinspektionens fram- ställning. Skulle möjlighet öppnas för svenskt försäkringsbolag att förmed- la försäkringar till utländskt försäkringsbolag som saknar koncession i Sverige. har bankinspektionen inte något att erinra mot att även svensk bank och dess dotterbolag får bedriva sådan verksamhet.

1.2 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

N 0 kan inte se några vägande skäl för att behandla försäkringsmäklare och svenska försäkringsföretag olika. NO tillstyrker därför försäkringsinspek- tionens förslag att ge svenska försäkringsbolag en generell möjlighet att förmedla försäkringar från utländska försäkringsföretag som saknar svensk koncession.

NO ser från konkurrenssynpunkt positivt på att lagstiftningen öpnnar möjlighet för en framtida utveckling mot en ökad integrering mellan bank- och försäkringsverksamhet. Även en bank borde därför vara oförhindrad att förmedla försäkringar från utländska försäkringsgivare.

1.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige i riksbanken delar inspektionens uppfattning. Den nya lag- stiftningen som rör försäkringsmäklarnas ställning och uppgifter kommer att få mycket långtgående konsekvenser för konkurrrensförhållandena på den svenska försäkringsmarknaden och för det koncessionssystem som upprätthålls. Det är således strukturella konsekvenser som sträcker sig 158

• Sida 159
•  Original

utanför frågan omförsäkringsmäklarnas ställning. Den hittillsvarande av- Prop. 1989/90: 34 skärmningen mot utländska försäkringsgivare och mot regelsystem som Bilaga 5 avviker från de etablerade svenska. är gradvis på väg att minska. Fullmäk- tige anser det angeläget att den konkurrenssituation som håller på att växa fram för de svenska försäkringsbolagen nu uppmärksammas och att det steg i avreglerande riktning som tagits på försäkringsmäklarnas område följs upp av ytterligare anpassningsåtgärder. Annars finns en risk för att svenska bolag hamnar i ett allvarligt underläge på marknaden. Tanken på en lagändring, som ger svenska försäkringsbolag generell möjlighet att förmedla försäkringar från utländska bolag utan svensk kon- cession framstår mot denna bakgrund som rimlig. Fullmäktige tillstyrker förslaget. En lagändring ger bl.a. tillfälle till motivuttalanden om de be- gränsningsregler och den praxis som skall upprätthållas på området. Preci- seringar bör här ske så att det klarare framgår under vilka förutsättningar svenska försäkringsbolag och försäkringsmäklare får förmedla tjänster från icke koncessionerade bolag. 1 inspektionens skrivelse omnämns även att svenska banker har planer på att bedriva lörmedlingsverksamhet i någon form till försäkringsbolag som saknar svensk koncession. Fullmäkti- ge anser det angeläget att gränsen mellan tillåtna och otillåtna förmedlande aktiviteter närmare klarläggs också när det gäller bankerna.

1.4 Svenska F örsäkringsbolags Riksförbund

Riksförbundet tillstyrker förslaget om införandet av bestämmelser i för- säkringsrörelselagen och lagen om utländska försäkringsföretag av inne- börd att försäkringsbolag respektive utländskt försäkringsföretag får för- medla försäkringar från annan försäkringsgivare.

Om det svenska bolaget inte har koncession för den ifrågavarande försäkringsgrenen. måste det svenska bolaget för närvarande ingå ett agentavtal med ett utländskt bolag som tillhandahåller en försäkring av det slag som kunden behöver. Det utländska bolaget måste i sin tur söka koncession i Sverige. Detta är ett tungrott och komplicerat förfarande.

Om det svenska bolaget har koncession för den ifrågavarande försäk- ringsgrenen men av affärsmässiga skäl inte vill täcka risken själv. skulle man formellt kunna lösa problemet genom s.k. fronting. Det vill säga att direkt försäkring sker hos det svenska bolaget som sedan återförsäkrar näst intill hela risken hos ett utländskt bolag. Detta är dock i regel inte någon lämplig lösning.

Behovet att kunna förmedla lörsäkring till annat bolag visar sig ofta och i skilda sammanhang.

Som exempel kan nämnas sjöförsäkring där ett svenskt bolag enbart kan meddela kaskoförsäkring och kunden har behov av att komplettera med en ansvarsförsäkring. Ett annat vanligt fall är att ett industriföretag har behov av att komplettera en industriförsäkring med speciella försäkringar såsom kreditförsäkring eller garantiförsäkring. Kompletteringsgbehovet kan ock- så gälla mer udda företeelser såsom politiska risker: helikopterförsäkring och liskbruksförsäkring kan också nämnas som udda exempel på försäk- 159

• Sida 160
•  Original

ring som inte går att få i Sverige trots visst behov. Försäkring av sågverk Prop. 1989/90: 34 som inte är utrustade med sprinklar är ett annat exempel. Bilaga 5 Behovet av att kunna förmedla försäkring från utländsk försäkringsgiva- re finns inte bara när det gäller företagsförsäkring utan förekommer även på andra områden såsom på personförsäkringssidan. Även om svenska bolag kommer att få större frihet att utforma nya och konventionella produkter, måste man räkna med att vissa utomlands förekommande produkter inte alltid kommer att vara tillgängliga hos de svenska försäk- ringsbolagen eller det svenska bolag som har hand om kundens övriga försäkringar. Behov kan också finnas för ett svenskt försäkringsbolag. som har hand om personförsäkringsskyddet för de anställda hos ett företag i Sverige, att ordna skyddet för viss utlandsanställd personal genom förmed- ling av en försäkring från en försäkringsgivare i det andra landet.

1.5 Folksam

Folksam tillstyrker att de av försäkringsinspektionen föreslagna lagänd- ringarna genomförs helt i enlighet med framställningen.

Försäkringsinspektionen har i sin framställning angett olika situationer när ett svenskt försäkringsbolag kan behöva hänvisa en kund till en ut- ländsk försäkringsgivare. I anslutning härtill vill Folksam understryka att produktutvecklingen inom vissa försäkringsområden kan gå snabbare ut- omlands och en efterfrågad försäkringslösning kan därför vara omöjlig att få i Sverige. I en sådan situation kan det vara naturligt att det svenska försäkringsbolaget förmedlar en försäkringslösning från en utländsk för- säkringsgivare. En förmedling kan då också utgöra inledningen till det svenska försäkringsbolagets utveckling av en egen produkt.

1.6 Svenska F örsäkringsmäklares Förening

2 Försäkringsinspektionens ingripanden mot otillåten försäkringsrörelse i vissa fall

3 Föreläggande om rättelse i visst fall 3.1 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

TCO tillstyrker förslaget. TCO vill dock understryka vikten av att inspek- tionen bevakar att verksamhet de facto bedrivs inom de områden bolaget inklusive dotterbolag har koncession för.

1 Förslag till Prop. 1989/90: 34 Lag om livförsäkringar med fondanknytning

1 5 Denna lag gäller livförsäkringar där premierna enligt försäkringsavta- let skall placeras i en eller flera aktiefonder som är avsedda för tillskott genom försäkringspremier (försäkringspremiefonder).

2 & Rörelse enligt denna lag får inte förenas med annan försäkringsrörel- se än sådan som avser försäkring för premiebefrielse vid arbetsoförmåga.

3 5 Om inte något annat föreskrivs i denna lag. gäller i tillämpliga delar 1. för försäkringsbolaget bestämmelserna i försäkringsrörelselagen (I982:7l3),och 2. för försäkringspremiefonder bestämmelserna i aktiefondslagen (19741931).

45 Försäkringsbolaget skall placera inbetalda premier för försäkringen i den eller de försäkringspremiefonder som försäkringstagaren bestämmer. Om försäkringstagaren begär det. skall försäkringsbolaget lösa in de fondandelar som bolaget har förvärvat på hans uppdrag och placera hans tillgodohavande i den eller de andra försäkringspremiefonder som försäk- ringstagaren bestämmer.

5 & Utdelning från en försäkringspremiefond får användas endast för att förvärva nya fondandelar för försäkringstagarens räkning eller för att betala premie för försäkringen.

6 g" Inlösen av fondandelar får. utöver vad som anges i 4 5 andra stycket. endast ske för betalning av premie för försäkringen eller för utbetalning enligt försäkringsavtalet.

75 Om det finns särskilda skäl får regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. försäkringsinspektionen medge undantag från bestämmel- serna i försäkringsrörelselagen (1982z713) utöver vad som föreskrivs i 1 kap. 10 åden lagen.

8 9" Ett försäkringsbolag som driver rörelse enligt denna lag får redovisa belopp motsvarande försäkringstekniska skulder i andra slag av tillgångar än som anges i 7 kap. 9 & försäkringsrörelselagen (1982z713).

95 Försäkringsbolaget får utan hinder av bestämmelserna i 7 kap. 17% försäkringsrörelselagen (19821713) äga aktier i ett fondbolag som förvaltar en försäkringspremiefond.

109" För ett försäkringsbolag som driver rörelse enligt denna lag gäller inte vad som föreskrivs i försäkringsrörelselagen (1982: 713) i fråga om ]. förbud enligt 4 kap. 1 & mot fondemission, 2. förbud enligt 12 kap. 2 5 mot vinstutdelning, och 3. skyldighet enligt 12 kap. Så att avsätta årsvinst till en återbärings- fond. Eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust på det sätt som föreskrivs i 11 kap. 105 fjärde stycket försäkringsrörelselagen. 165

• Sida 166
•  Original

Bilaga 6

Vinstutdelning till aktieägare får ske enligt vad som föreskrivs om ska- deförsäkringsbolagi 12 kap. 2 & försäkringsrörelselagen.

1 1 Ö Om inte årsvinsten sätts av till en återbäringsfond, skall försäkrings- bolaget inrätta en reservfond för avsättningar enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 9 & försäkringsrörelselagen (1982: 713). Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. försäkringsinspektionen får i samband med stadfästelse av grunder för bolagets verksamhet meddela närmare villkor i fråga om avsättning till reservfonden.

12 & Vad som sägs i 7 5 andra stycket aktiefondslagen (l974:93l) om rätt för fondandelsägare eller intressesammanslutning för dem att utse ledamö- ter i fondbolagets styrelse skall i fråga om försäkringspremiefonder gälla de försäkringstagare på vilkas uppdrag fondandelar har förvärvats. Försäkringsbolaget skall skriftligen underrätta varje försäkringstagare om hans rätt enligt första stycket. En försäkringstagare som vill utöva denna rätt skall anmäla detta skriftligen till försäkringsbolaget. När bola- get har tagit emot en sådan anmälan, skall det inom den tid som föreskrivs i fondbestämmelserna underrätta fondbolaget därom för registrering. Underrättelsen skall innehålla uppgift om försäkringstagarens namn och postadress samt det antal andelar som försäkringstagaren får rösta för.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

• Sida 167
•  Original

2 Förslag till Prop. 1989/90: 34 Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) Bilaga 6 Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 31 å kommunal- skattelagen (19281370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningar till 31 ä

1.[ Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäk- ring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande. dels belopp, som på grund av lagen (1962: 381) om allmän försäkring utgår i form av folkpen- sion eller tilläggspension. dels belopp som utgår på grund av pensionsför- säkring.

Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till andra försäkringsbelopp än ålderspension. invalidpension eller efterlevan- depension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring ford- ras vidare. om inte annat följer av förklaring enligt sjuttonde stycket, att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om invalid- pension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänstepen- sionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring förstås också pensionsförsäkring, som — om en anställd avlidit — tagits av den anställ- des arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgif- ten.

I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make. eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållandenbam under 16 år. får han ta försäkring avseende efterlevan- depension på sin makes eller den sammanboendes liv. om barnet insätts som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan riksskatteverket efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyldig som här i riket drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse får ta försäkring avseende efterlevande— pension. Som förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den efterlevande saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen tas i samband med att boet upphör med driften av förvärvskällan. Motsvaran- de gäller om den avlidne drivit verksamheten genom förmedling av juri- disk person.

Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda skälföreligger. får dock regeringen eller. efter regeringens förordnande. riksskatteverket efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.

Ålderspension får utgå högst så Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever. men un- länge den försäkrade lever, men un- der den försäkrades livstid lägst der den försäkrades livstid lägst fem år eller. om försäkringen skall fem år eller. om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller upphöra när den försäkrade fyller 65 år. lägst tre år. Pensionen får 65 år. lägst tre år. Pensionen får under den första femårsperiod under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå under vilken den utbetalas inte utgå

' Senaste lydelse 1987: 1205. 167

• Sida 168
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp.

Föreslagen lydelse

med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. För pen- sion som utgår från en försäkring enligt lagen (1989: 000) om [Mör- säkringar med fondanknytning och som utgår med ett belopp motsva- rande värdet av ett visst antal/brid- andelar gäller i stället att pensionen under den första femårsperioden skall utgå med ett belopp motsva- rande värdet av samma eller stigan- de antal fondandelar vid varje utbe- talningstillfälle eller med samma el- ler stigande pensionsbelopp.

För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfästs enligt planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av punkt 2 av anvisningarna till 29 &.

Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålders- pension skall anställd, som då försäkringsavtalet ingicks var den försäkra- de, vara förmånstagare.

Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Inva- lidpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffa- des. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension

1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make. var- med i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden.

2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller barn till person som angivits under 1.

3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av dödsbo efter medgivande av riksskatteverket enligt tredje stycket. varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad. eller

4._ som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista mening- en, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.

Efterlevandepension får utgå Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande le- ver och får under den första femårs- period undcr vilken den utbeta- las inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfäl- le eller med stigande pensionsbe- lopp. Efterlevandepension till per- son som avses i föregående stycke 1. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i annat fall under dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den försäkrades död.

högst så länge den efterlevande le- ver och får under den första femårs- period under vilken den utbeta- las inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstill- falle eller med stigande pensionsbe- lopp. För efterlevandepension som utgårfrån en försäkring enligt lagen ( I 989.000) om livförsäkringar med fondanknytning och som utgår med ett belopp motsvarande värdet av ett visst antal I/bndandelar gäller i stäl-

• Sida 169
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då för- säkringen annars skulle ha upphört, får dock sådan efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid sist- nämnda tidpunkt. Efterlevande- pension till barn, som avses i före- gående stycke 2.. skall upphöra se- nast när barnet fyller 20 år. Ar bar- net varaktigt oförmöget till arbete, får pension utgå så länge barnet le- ver. Har försäkring avseende efter- levandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i före- gående stycke l., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

Som efterlevandepension anses även pension som — om försäkrad eller efterlevande make avlider in- nan ålders- eller efterlevandepen- sion har utgått under viss i försäk- ringsavtalet angiven minsta tid —— skall utgå under återstoden av den- na tid (försörjningsränta). En förut- sättning för detta är dock att för- sörjningsräntan skall kunna utgå endast till person som avses i nion- de stycket. Vidare förutsätts

a) att försörjningsräntan är för- enad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efter- levandepension till make, som skall börja utgå omedelbart efter den för- säkrades död. samt att försörjnings- räntans årsbelopp inte överstiger den livsvariga pensionens årsbe—

lopp..

Föreslagen lydelse

let att pensionen under den första femårsperioden skall utgå med ett

belopp motsvarande värdet av sam- ma eller stigande antal fondandelar vid varje utbetalningstillfälle eller med samma eller stigande pensions- belopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående styc- ke 1. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i annat fall un- der dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen annars skulle ha upphört, får dock sådan efterlevan- depension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt. Efter— levandepension till barn, som avses i föregående stycke 2., skall upphö- ra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmögen till ar- bete, får pension utgå så länge bar- net lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke l., skall pen- sionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

Som efterlevandepension anses även pension som — om försäkrad eller efterlevande make avlider in- nan ålders- eller efterlevandepen- sion har utgått under viss i försäk- ringsavtalet angiven minsta tid — skall utgå under återstoden av den- na tid (försörjningsränta). En förut- sättning för detta är dock att för- sörjningsräntan skall kunna utgå endast till person som avses i nion- de stycket. Vidare förutsätts

a) att försörjningsräntan är för- enad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efter- levandepension till make. som skall börja utgå omedelbart efter den försäkrades död, samt att försörj- ningsräntans årsbelopp inte över- stiger den livsvariga pensionens årsbelopp eller. omjörsörjningsrän- tan utgår från en försäkring enligt lagen (1989: 000) om livförsäkring- ar med fondanknytning med ett be-

• Sida 170
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

b) att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år, dock med den inskränkningen att. då räntan är förenad med livsvarig ålderspen- sion, räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år, och inte heller. vid pensionsålder över 70 år, under längre tid än som motsvarar skill- naden mellan 90 år och pensionsål- dem,

6) att premier för försörjnings- räntan och den med denna förena- de livsvariga pensionen skall erläg- gas under tid, som inte med mera än fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt av- talet längst skall utgå, samt att inte vid utgången av något kalenderår under förstnämnda tid det samman- lagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp, som vid sam— ma tidpunkt skulle ha erlagts. om premiebetalningen jämnt fördelats på tid, som med fem år understiger den tid under vilken försörjnings- räntan längst skall utgå.

Föreslagen lydelse

lopp motsvarande värdet av ett visst antal fondandelar. årsbeloppet inte överstiger ett belopp motsvarande värdet av dejbndandelar som gäller

för den livsvariga pensionen eller inte överstiger den li vsvariga pensio- nens årsbelopp.

b) att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år. dock med den inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ålderspen- sion, räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år, och inte heller, vid pensionsålder över 70 år, under längre tid än som motsvarar skillna- den mellan 90 år och pensionsål- dern,

e) att premier för försörjnings- räntan och den med denna förena- de livsvariga pensionen skall erläg- gas undcr tid, som inte med mera än fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt av- talet längst skall utgå, samt att inte vid utgången av något kalenderår under förstnämnda tid det samman- lagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp, som vid sam- ma tidpunkt skulle ha erlagts, om premiebetalningen jämnt fördelats på tid. som med fem år understiger den tid under vilken försörjnings- räntan längst skall utgå.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall upphöra vid omgifte.

Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får en- dast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller, vid försörjningsränta, person som anges i nionde stycket.

Försäkringsvillkor. som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensions- försäkring. skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter, som anges för pensionsförsäkring i denna lag. eller i andra fall än nedan föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas [. till följd av anställningsförhållande. därvid försäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring.

2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller

• Sida 171
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. genom bodelning. Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk- ringsgivaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10000 kronor eller om särskilda skäl föreligger och riksskatteverket på särskild ansökan medger det. Bestäm- melserna i lagen hindrar inte heller återbetalning enligt 13 kap. 4 & äkten- skapsbalken av försäkringstagarens tillgodohavande.

Om särskilda skäl föreligger. kan riksskatteverket efter ansökan förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får meddelas endast under förutsättning att villkoren för försäkringen i huvudsak står i över- ensstämmelse med bestämmelserna i denna anvisningspunkt om pensions- försäkring. Har riksskatteverket meddelat förklaring som här avses kan försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.

Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäk- ring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring svaran- de förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund av försäkring.

Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.

För att sjuk— eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbetsgi- varen. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsantalten om att försäkringen har tagits i samband med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.

Mot beslut. som riksskatteverket meddelat i ärendet enligt denna anvis- ningspunkt, får talan inte föras.

Denna lagträderi kraft den ljanuari 1990.

• Sida 172
•  Original

3 Förslag till Prop. 1989/90: 34 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982: 713) Bilaga 6 Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982: 713)

dels att 7 kap. 12 och 13 55 samt 14 kap. 25 5 skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 5 5. 7 kap. 4, 9, 10 och 11 55 samt 14 kap. 6. 7. 13. 21, 24, och 26—28 55 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 7 kap. 9 a och 10 a 55, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 5 5

Bestämmelserna om livförsäkring gäller också i fråga om personförsäk- ringar av annat slag. De behöver dock inte tillämpas för sådana personför- säkringar som har meddelats antingen för en tid av längst fem år eller mot en premie som är beräknad och bestämd för längst fem år i sänder.

Ersättning, som utges i form av livränta eller sjukränta. tillhör endera livförsäkring eller annan försäkring beroende på vilket av dessa slag av försäkringar som har meddelats. Har en sådan ränta inköpts i ett livförsäk- ringsbolag, skall den dock i detta bolag höra till livförsäkring.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än liv- försäkring gäller de särskilda be- stämmelserna om livförsäkring i 2 kap. 3 och 4 55, 7 kap. 9 och 11 55, 8 kap. 18 5, 14 kap. 2.5—28,65 samt 19 kap. 3 och 4 55.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än liv- försäkring gäller de särskilda be- stämmelserna om livförsäkring i 2 kap. 3 och 4 55, 7 kap. 9, 9a, lOa och 11 åå, 8 kap. 18 5, 14 kap. 7. 21, 24 a och 26—2855 samt 19 kap. 3 och 4 55.

7 kap. 4 5

Om det på grund av ändrade förhållanden krävs en väsentlig ökning av premiereserven för redan tecknade livförsäkringar. får särskilda premiere- servgrunder (övergångsgrunder) stadfästas för en bestämd tid.

Har bolaget tillfälligt lidit avsevärd förlust till följd av att tillgångarna sjunkit i värde eller dödligheten överstigit vad som har antagits i grunder- na eller genom andra liknande omständigheter, får övergångsgrunder dess- utom stadfästas, om det inte finns anledning att anta att bolaget skall råka på obestånd och om grunderna kan anses främja försäkringstagarnas in- tresse.

] övergångsgrunderna får, utan hinder av bestämmelserna i 3 5 om premiereservgrunder, föreskrivas att vid beräkning av premiereserven det förväntade kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter skall minskas med kapitalvärdet av den vinst som väntas uppkomma i rörelsen under den tid övergångsgrunderna gäller.

Utan synnerliga skäl får övergångsgrunder inte gälla under längre sam- manhängande tid än tio år.

För stadfästelse av övergångs- För stadfästelse av övergångs- grunderna gäller 2 kap. 45. Som villkor för stadfästelsen fårföreskri- vas att bolaget skall på det sätt som anges i 11 .9' detta kapitel sätta även

grunder gäller 2 kap. 4 5. Som vill- kor för stadfastelsen får bestämmas att bolaget i det register som anges i IOaé' skall införa även andra till-

• Sida 173
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra värdehandlingar än dem som gångar än dem som avses där. avses där i särskilt förvar.

95'

Ett belopp motsvarande försäk- Ett belopp motsvarande försäk- ringstekniska skulder för livförsäk- ringstekniska skulder för livförsäk- ringar skall alltid redovisas i följan- ringar skall alltid redovisas i följan- de slag av värdehandlingar de slag av tillgångar

l. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garan- terats av staten.

2. obligationer, som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Ko- nungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa, Nordis- ka investeringsbanken eller av ett kreditaktiebolag, eller andra av nu angivna kreditinstitut utfärdade skuldförbindelser, med undantag av såda- na för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis),

3. obligationer, utfärdade eller garanterade av ett svenskt bankaktiebo- lag, en svensk sparbank eller en central föreningsbank, eller av ett sådant bankinstitut eller av riksbanken utfärdade andra fordringsbevis, med un- dantag av förlagsbcvis.

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garantera- de av en svensk kommun,

5. av ett svenskt näringsföretag utfärdade obligationer som offentligen utbjudits av ett svenskt bankaktiebolag. Sveriges investeringsbank aktie- bolag eller Nordiska investeringsbanken,

6. skuldförbindelser för vilka bolaget äger säkerhet genom panträtt i en jordbruks-, bostads-, kontors— eller affärsfastighet inom 70 procent av fastighetens uppskattade värde eller, om pantvärde har fastställts för fastigheten enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främ- jande av bostadsbyggandet. inom 75 procent av pantvärdet.

panträtt i tomträtt, till vilken hör en byggnad som är avsedd för bostads, kontors- eller alfärsändamål, inom 70 procent av det uppskattade värdet av byggnaden eller någon annan egendom som hör till tomträtten eller, om pantvärde har fastställts för egendomen enligt nämnda bestämmelser, inom 75 procent av pantvärdet. allt med den ytterligare begränsning som försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller någon annan omständighet eller

panträtt i en fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet. eller i en tomträtt till vilken hör byggnad som helt eller delvis är inrättad för sådan verksamhet. inom 60 procent av det uppskattade värdet av egendomen. såvitt avser tomträtt med den ytterligare begräns- ning försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller någon annan omständighet,

varvid dock en förutsättning för att panträtt i fastigheten eller tomträt- ten skall godkännas — utom i fråga om sådant lån till en svensk kommun för vilket försäkringsinspektionen har medgett undantag — är att tillhö- rande byggnader skall vara brandförsäkrade i försäkringsbolag som avses i denna lag eller i utländskt försäkringsföretag med rätt att driva försäk- ringsrörelse här i landet.

' Senaste lydelse 19871643.

• Sida 174
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

7. inhemska eller utländska vär- dehandlingar. som till sin art och till den säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med några av de under 1—6 nämnda, varvid dock värdehandlingar, som enligt sin ly- delse skall inlösas i främmande va- luta, får användas för redovisning endast i den mån de motsvarar för- säkringstekniska skulder för egen räkning för försäkringar i samma valuta.

eller också i följande tillgångar av annan art

Föreslagen lydelse

7. inhemska eller utländska vär- dehandlingar, som till sin art och till den säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med några av de under 1—6 nämnda, varvid dock värdehandlingar, som enligt sin ly- delse skall inlösas i främmande va- luta, får användas för redovisning endast i den mån de motsvarar för- säkringstekniska skulder för egen räkning för försäkringar i samma valuta,

8. lån mot säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9. värdet av återförsäkrings- givarnas ansvarighet på grund av de livförsäkringar som har överta- gits i form av återförsäkring, i den mån ansvarigheten överstiger vär- det av reservdeposition som har ställts av återförsäkringsgivare hos det avgivande bolaget, varvid dock värdet av utländskt försäkringsfö- retags ansvarighet inte får använ- das till redovisning av försäkrings- tekniska skulder i större omfattning än vad försäkringsinspektionen medger med hänsyn till försäk- ringstagarnas säkerhet.

9. värdet av återförsäkrings- givarnas ansvarighet på grund av de livförsäkringar som har överta- gits i form av återförsäkring, i den mån ansvarigheten överstiger vär- det av reservdeposition som har ställts av återförsäkringsgivare hos det avgivande bolaget, varvid dock värdet av utländskt försäkringsfö- retags ansvarighet inte får använ- das till redovisning av försäkrings- tekniska skulder i större omfattning än vad försäkringsinspektionen medger med hänsyn till försäk— ringstagarnas säkerhet,

10. försäkringsbolagets egna fas- tigheter och tomträtter, _

I ]. aktier i dotterbolag, som har till ändamål att äga fastigheter eller tomträtter (fastighetsbolag),

12. medel på konto i bank.

Om ett försäkringsbolag har hållit kvar tillgångar som motsvarar en avgiven livåterförsäkring, får återförsäkringsgivaren använda sin fordran hos det avgivande bolaget för redovisning av försäkringstekniska skulder för den mottagna livåterförsäkringen.

Med det uppskattade värdet avses det värde som försäkringsbolaget bestämt på grundval av en särskild värdering.

Utan hinder av första stycket får ett belopp motsvarande högst 20 procent av de försäkringstekniska skulderna för egen räkning redovi- sas i andra värdehandlingar än som avses i första stycket 1—7. dock inte i aktier.

Utan hinder av första stycket får ett belopp motsvarande högst 20 procent av de försäkringstekniska skulderna för egen räkning redovi- sas i andra tillgångar än som avses i första stycket, dock inte aktier.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås den del av

• Sida 175
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 34

. . .. . . _ Bila a 6 dessa skulder som överstiger värdet av återforsakrmgsgivarnas ansvarig- g

het. 9 a &”

l'ia' redovisning enligt 95)" av för- säkringstekniska skulder skall till- gångarna värderas enligt värde- ringsreglerna i 11 kap. För de till- gångar som nämns i 9 åförsta styc- ket 10 och I ] gäller dock bestäm- melserna i andra —femte styckena.

Tillgångar som nämns i 9 $" första stycket 10./år redovisas till högst det procenttal av uppskattat värde eller fastställt pantvärde som anges i 95 första stycket 6 och endast i den ut- sträckning fastigheterna och tomt- rätterna inte utnyttjats för pantsätt- ning. För tomträlterfårförsäkrings— inspektionen bestämma ytterligare begränsningar enligt vad som sägs i 9 _é'första stycket 6.

Aktier enligt 95)” första stycket 11 skall redovisas till det lägsta av det uppskattade värdet av aktierna och det värde som skulle ha fastställts för bolagets fastigheter och tomträt- ter enligt andra stycket. Om försäk- ringsbolaget inte äger samtliga ak- tier i fastighetsbolaget, beaktas här- vid endast så stor del av fästigheter— nas värde som svarar mot aktieinne- havet. Om fastighetsbolaget äger fastigheter och tomträtter såväl i Sverige som i utlandet. beaktas en- dast de i Sverige belägna fastighe- terna och tomträtterna.

Med det uppskattade värdet avses det värde som försäkringsbolaget bestämt på grundval av en särskild värdering.

Som villkor för att tillgångar en- ligt 9 39 första stycket 10 och 11 skall få redovisas till täckande av försäk- ringstekniska skulder gäller att till fastigheter och tomträtter hörande byggnader är brandförsäkrade i ett försäkringsbolag som avses i denna lag eller i ett utländskt försäkrings- företag med rätt att driva försäk- ringsrörelse [ Sverige.

• Sida 176
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 52

Om ett försäkringsbolag för läng- re tid än tio år meddelar lörsäkring- ar av annat slag än personförsäk- ringar, skall i fråga om redovisning av premiereserv för sådana lörsäk- ringar bestämmelserna i 95 första stycket 1—7 och 9 samt andra och fjärde styckena tillämpas.

Om ett försäkringsbolag för läng- re tid än tio år meddelar försäkring- ar av annat slag än personförsäk- ringar. skall i fråga om redovisning av premiereserv för sådana försäk- ringar bestämmelserna i 95 första stycket l—7 och 9— 12, andra och fjärde styckena samt 9a5? tilläm- pas.

10a 5

Ett försäkringsbolag skall föra ett register som vid varje tidpunkt ut- visar de tillgångar som motsvarar försäkringstekniska skulder enligt 99” och premiereserv enligt 10 5. Tillgångarna skall finnas här i lan- det.

Om en tillgång, som antecknats i registret. har upplåtits med sådan rätt att dess fulla värde inte kan ut- nyttjas till täckning av försäkrings- tekniska skulder enligt 9 &" eller pre- miereserv enligt 10 5, skall detta an- tecknas i registret.

Styrelsen och verkställande direk- tören skall se till att det till försäk- ringsinspektionen sänds in dels be- räkningar av försäkringstekniska skulder respektive premiereserv. dels kopior av registret.

ll 53

De värdehandlingar som avses i 9 och 1059" skall förvaras avskilda från bolagets övriga tillgångar och under minst två lås med olika nyck- lar.

Försäkringsinspektionen får dock på framställning av bolaget medge att värdehandlingarna i stället. på det sätt och under de villkor som inspektionen bestämmer, sätts i sär- skilt förvar hos Penningmarknads— Centralen PmC Aktiebolag. Försäk- ringsinspektionen skall förordna ett ombud som skall övervaka att vär- dehandlingar till erforderligt belopp alltid förvaras avskilda på föreskri-

1 Senaste lydelse 1982: 1086. 3 Senaste lydelse l986:406.

Försäkringstagarnas förmånsrätt enligt 4 a _é' förmånsrättslagen (l970:979) omfattar de tillgångar som i enlighet medföreskrifterna i 9 och 9 a .éié'finns upptagna i det regis- ter som anges i 10 af. när bolaget försätts i konkurs eller utmätning äger rum.

F örmånsrätten följer med fordran som grundas på avtal om

[. livförsäkring.

2. försäkring som inte är person- försäkring, om den meddelas för längre tid än tio år. eller

3. återförsäkring avseende sådan försäkring sam avsesi ] och 2.

• Sida 177
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

vet sätt. Förvaras värdehandlingar na under lås hos försäkringsbolaget skall till ett av låsen endast ombudet inneha nyckel. Förvaras de på ett annat sätt skall de inte vara åtkom- ligaför bolaget utan ombudets med- verkan. I värdehandlingarna har försäkringstagarna panträtt som i handpant till säkerhet för att bola- get skall fullgöra sina förpliktelser enligtförsäkringsavtalen.

Styrelsen och verkställande direk- tören skall se till att värdehandling— ar till erforderligt belopp alltid för- varas avskilda på det sätt som fö- reskrivs i första stycket. Vidfaststäl- lande av beloppet .skall värderings- reglerna i 11 kap. 7 &" iakttas. Har värdehandlingar satts i förvar till högre värde än som erfordras har styrelsen eller verkställande direktö— ren rätt attfå ut handlingar motsva- rande överskottet. Styrelsen eller verkställande direktören har dess- utom, för att kunna betala förfallna försäkrings— eller återbäringsbelopp. för vilka avsättning har skett, rätt att få ut handlingar till motsvarande värde. En värdehandling/är på sty- relsens eller verkställande direktö- rens begäran bytas ut mot en annan handling av motsvarande värde.

Behöver bolaget tillgång till en värdehandling. som har satts [ sär- skilt förvar, för att kunna bevaka sin rätt på grund avhandlingen ellerför något annat liknande ändamål, .skall ombudet mot kvitto lämna ut handlingen till behörig förträdare för bolaget. Styrelsen och verkstäl- lande direktören är skyldiga att inom skälig tid återställa handling- en eller avlämna annan hand/i ng av motsvarande värde.

Föreslagen lydelse

Fordran enligt I eller 2 har före- trädeframför fordran enligt 3.

14 kap. 6 l?"

Bolagsstämman eller den dom- stol. som fattar beslut att bolaget skall träda i likvidation, skall sam- tidigt utse en eller flera likvidato- rer. l bolagsordningen kan föreskri- vas att dessutom en eller flera likvi-

Bolagsstämman eller den dom- stol. som fattar beslut att bolaget skall träda i likvidation, skall sam- tidigt utse en eller flera likvidato- rer. l bolagsordningen kan föreskri- vas att dessutom en eller flera likvi-

• Sida 178
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

datorer skall tillsättas på något an— nat sätt. Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direk- törens ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen med den

Föreslagen lydelse

datorer skall tillsättas på något an- nat sätt. Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direk- törens ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

inskränkning som följer av bestäm- melserna om särskild administra— tion enligt 25 — 28 55 detta kapitel.

Saknar ett försäkringsbolag som trätt i likvidation, till registret anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av försäkringsinspektionen eller på ansökan av aktieägare, del- ägare eller röstberättigad som inte är delägare eller borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan förträda bolaget.

Likvidatorerna skall genast anmäla likvidationsbeslutet för registrering.

7.5

Försäkringsinspektionen skall Försäkringsinspektionen skall

om det behövs förordna en likvida- tor att tillsammans med de övriga likvidatorerna genomföra likvida- tionen. Förordnas en likvidator av inspektionen, skall bolagets firma tecknas av denne i förening med annan som äger teckna firman.

om det behövs förordna en likvida- tor att tillsammans med de övriga likvidatorerna genomföra likvida- tionen. När ett livförsäkringsbolag trätt i likvidation. skall en sådan lik- vidatorförordnas. Förordnas en lik- vidator av inspektionen, skall bola- gets f'trma tecknas av denne i för- ening med annan som äger teckna firman.

Bestämmelserna i denna lag om likvidator skall tillämpas på den likvi- dator som har utsetts av försäkringsinspektionen. Sådan likvidator får endast entledigas av inspektionen. Ersättare får inte förordnas av rätten.

En likvidator som har förordnats av försäkringsinspektionen har rätt till arvode av bolaget. Arvodcts storlek bestäms av inspektionen.

13 &

Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge cn årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie bolagsstämman för godkännande. I fråga om stämman och redovisningen skall 9 kap. 5 5 andra stycket 1 och 2 samt ll kap. ll ätredje—sjundc styckena, I.? och 13 Q'ä inte tillämpas.

l balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. l försäkringsaktie- bolag tas aktiekapitalet upp inom linjen. i förekommande fall fördelat på olika aktieslag.

De tillgångar som skall tas om hand avförsäkringsinspektionen en- ligt 25 — 28 55 detta kapitel skall re- dovisas med det värde som försäk- ringsinspektionen bestämmer. Övri- ga tillgångar får inte tas upp till ett högre värde än de beräknas in- bringa efter avdrag för försäljnings- kostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt

Tillgångarna får inte tas upp till ett högre värde än de beräknas in- bringa efter avdrag för försäljnings— kostnadcrna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det i balansräk- ningen upptagna värdet eller om för en skuld och en likvidations- kostnad kan beräknas åtgå ett be- lopp som väsentligt avviker från

• Sida 179
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

högre belopp än det i balansräk- ningen upptagna värdet eller om för en skuld och en likvidations- kostnad kan beräknas åtgå ett be- lopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden. skall vid tillgångs- eller skuldposten det be- räknade beloppet anges inom linjen.

Föreslagen lydelse

den redovisade skulden, skall vid tillgångs- eller skuldposten det be- räknade beloppet anges inom linjen.

21 54

När ett försäkringsbolag är i kon- kurs kan försäkringsinspektionen förordna ett allmänt ombud. Det allmänna ombudet skall som kon- kursförvaltarc delta i konkursboets förvaltning tillsammans med den eller de förvaltare som utses enligt konkurslagen (1987:672).

När ett försäkringsbolag är i kon- kurs kan försäkringsinspektionen förordna ett allmänt ombud. När ett livförsäkringsbolag försätts i konkurs, skall ett sådant ombud/ör- ordnas. Det allmänna ombudet skall som konkursförvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsam— mans med den eller de förvaltare som utses enligt konkurslagen

(1987:672)

Det allmänna ombudet kan beträffande medförvaltare göra en sådan framställning som avses i 7 kap. 5 5 konkurslagen. Aven om beslut om delning av boets förvaltning har fattats. får det allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet. Om arvode till det allmänna ombudet gäller bestämmelserna i konkurs- lagen om arvode till konkursförvaltare.

245

Om ett försäkringsbolag, som meddelar annan försäkring än per- sonförsäkring och meddelar sådan försäkring för längre tid än tio år. har trätt i likvidation ellerförsatts i konkurs. skall försäkringspektionen utse ett ombud som på försäkring '- tagarnas vägnar skall iaktta och be- vaka den panträtt. som försäkrings- tagarna har enligt 7 kap. I 1 9”. Om— budet skall se till att varje försäk- ringstagare har panträtt i de pant- satta värdehandlingarna i förhål- lande till den andel i premiereserven som belöper på hansförsäkring.

Ombudet har rätt till arvode av bolaget. A rvodets storlek bestäms av försäkringsinspektionen.

4 Senaste lydelse l987z689.

Ett ombud enligt 21 .f_/ör.sta styc- ket skall se till att försäkringstagar- na kommer [ åtnjutande av den för- månsrätt som följer med försäk- ringsavtalen.

• Sida 180
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26é

Sedan de i 25 ,f'föreskrivna åtgär- derna vidtagits skal/försäkringsins- pektionen inleda underhandlingar med svenska försäkringsbolag som kan vara villiga att överta de'/Örsäk- ringar som hör till administrations- boet.

Finner försäkringsinspektionen att något av de anbud, som har in- kommit till följd av underhandling- arna. bör antas. skall inspektionen i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt kungöra anbudets innehåll och en jämförande redogörelseför anbuden med föreläggande för försäkringsta- garna att inom en bestämd tid, minst en månad efter kungörelsens utfärdande, hos inspektionen an- mäla om de har något att erinra mot anbudet.

Sedan anmälningstiden gått till ända, skall försäkringsinspektionen med ett eget utlåtande överlämna ärendet till regeringens avgörande.

Om registrering av beslut, varige- nom regeringen godkänt ett av an- buden. förordnar regeringen. När registrering har skett. skall admi- nistrationsboet anses löst från sina förpliktelser på grund av de överlåt- na försäkringarna. För dessa för- pliktelser svarar i stället det överta- gande bolaget.

Sedan regeringen godkänt ett av anbuden. åligger det styrelsen och verkställande direktören i det över- tagande bolaget att underrätta alla försäkringstagare, vilkasförsäkring— ar omfattas av överlåtelsen. på det sätt försäkringsinspektionen finner ändamålsenligt. Förutsätter överlå- telsen nedsättning av försäkrings- eller återbäringsbelopp eller skall ell ter överlåtelsen andra villkor gälla för försäkringarna. skall även dessa förhållanden meddelas försäkrings- tagarna.

När ett livförsäkringsbolag har trätt i likvidation eller försatts i kan- kurs. skall beståndet av livförsäk- ringar om möjligt överlåtas till ett eller flera andra försäkringsbolag. Ett avtal om överlåtelse skall god- kännas av försäkringsinspektionen för att bli giltigt.

Om inspektionen anser att ett av- tal skall godkännas, skall inspektio- nen i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt kungöra avtalets innehåll. Kungörelsen skall innehålla före- läggande för försäkringstagarna att inom en bestämd tid, minst en må- nad efter kungörelsens utfärdande, hos inspektionen anmäla om de har något att invända mot avtalet. Även den som inte är försäkringstagare men som harförvärvat rätt på grund av en försäkring skall få möjlighet attframföra invändningar.

Ett beslut om godkännande av ett avtal skall inspektionen genast regi- strera. När registrering sker, övergår ansvaret för det överlåtna försäk- ringsbeståndet på det övertagande bolaget. Styrelsen och verkställande direktören i detta bolag skall under- rätta försäkringstagarna och dem som förvärvat rätt på grund av en försäkring om överlåtelsen och de eventuella ändringar i villkoren som överlåtelsen medför.

Försäkringsinspektionen bestäm- mer på vilket sätt underrättelsen skall ske.

• Sida 181
•  Original

Bilaga 6

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

275

Om inte hela försäkringsbestån- det har överlåtits inom två år från det administrationen inträdde. skall försäkringsinspektionen anmäla förhållandet för regeringen.

Om fönsäkringsinspektionen gjort en sådan anmälan. förordnar rege- ringen att administrationen skall fortsätta eller att administrations- boet skall avvecklas genom fördel- ning av tillgångarna. ] det senare fallet meddelar regeringen även de föreskrifter som behövs för avveck- lingen och fördelningen.

Om inte försäkringsbeståndet har överlåtits inom ett årf'rån likvi- dations— eller konkursbeslutet, får tillgångarna säljas och medlen för- delas mellan försäkringstagarna.

Över avvecklingen och fördelning- en skall upprättas en plan, som skall godkännas av försäkringsinspek- tionen. '

285

Av de livförsäkrings- och återbäringsbclopp. som förfallit till betalning innan bolaget trätt i likvidation eller vid konkurs innan beslut om konkurs meddelats, skall så mycket betalas ut som skulle ha betalats om likvida- tionen eller konkursen inte inträffat.

Av livförsäkrings- eller återbä- ringsbelopp, som förfaller till betal- ning under administrationstiden får innan administrationen avslutas endast betalas ut så mycket som för- säkringsinspektionen anser kunna utbetalas utan att övriga livförsäk- ringstagares rätt försämras. Vad som nu har sagts skall även tilläm- pas i fråga om återköp av försäk- ringar eller belåning av försäkrings- brev hos bolaget. Skulle det efteråt visa sig att ett för stort belopp har utbetalats, skall återbetalning inte ske.

Av livförsäkrings- eller återbä- ringsbelopp, som förfaller till betal- ning efter det att bolaget trätt i likvi- dation eller försatts i konkurs får endast betalas ut så mycket att övri- ga livförsäkringstagares rätt inte försämras. Vad som nu har sagts skall även tillämpas i fråga om åter- köp av försäkringar eller belåning av försäkringsbrev hos bolaget. Skulle det efteråt visa sig att ett för stort belopp har utbetalats, skall återbetalning inte ske.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l990. Äldre bestämmelser tilläm- pas dock om likvidations- eller konkursförfarande har inletts före ikraft- trädandet.

ISI

• Sida 182
•  Original

4 Förslag till Prop. 1989/90: 34 Lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländska Bilaga 6 försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige Härigenom föreskrivs att 2. 6, 10, 12, 13, 15, 15 a, 16, 25 b. 28 och 32 55 lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäk- ringsrörelse i Sverige[ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 52 Utländskt försäkringsföretag får här i riket driva livförsäkringsrörelsc, endast om företaget i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse, samt annan försäkringsrörelse. endast om företaget i hemlandet med laga rätt driver rörelse avseende något slag av försäkring. annan än livförsäkring.

Utländskt försäkringsföretag här i riket får inte med direkt livförsäk- ringsrörelse förena försäkringsrörelse som avser annat än personförsäk- ring.

Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring gäller också i fråga om personförsäkringar av annat slag. De behöver dock inte tillämpas för sådana personförsäkringar som har meddelats antingen för en tid av längst fem år eller mot en premie som är beräknad och bestämd för längst fem år i sänder.

Ersättning, som utges i form av livränta eller sjukränta, tillhör endera livförsäkring eller annan försäkring beroende på vilket av dessa slag av försäkringar som har meddelats. Har en sådan ränta inköpts i ett livförsäk- ringsbolag, skall den dock i detta bolag höra till livförsäkring.

För sådan livränta eller sjukränta För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än liv- som tillhör annan försäkring än liv- försäkring gäller de särskilda be- försäkring gäller de särskilda be- stämmelserna om livförsäkring i stämmelserna om livförsäkring i 6 # tredje stycket, 7 & tredje stycket. 6 5fiärde stycket, 7 5 tredje stycket, 95 första stycket, 10— 15 samt 17. 95 första stycket, 10— 15 samt 17, 24 och 28 55 i tillämpliga delar. 24 och 28 55 i tillämpliga delar.

6 53

Ansökan om koncession görs hos regeringen. 1 ansökningen skall anges den försäkringsgren. som rörelsen skall avse. Ansökningen skall inlämnas till försäkringsinspektionen och vara åtföljd av:

1. handlingar som styrker generalagentens behörighet enligt 4 5;

2. det för företaget gällande reglementet;

3. bevis att företaget i sitt hemland driver försäkringsrörelse enligt 25 första stycket jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt rum samt om anmärkningar. som av myndigheterna i företagets hemland under de sista tre åren kan ha framställts mot företagets verksamhet, och dessutom företagets årsredovisningar och revisionsberättelser för den tid företaget varit i verksamhet, dock längst för de tio sista åren;

4. behörig fullmakt för generalagenten att på företagets vägnar här i riket driva försäkringsrörelsen samt att ta emot stämning och själv eller genom annan tala och svara i alla rättsförhållanden som har samband med försäk- ringsrörelsen;

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1982: 1083. 2 Senaste lydelse 198411116. 3 Senaste lydelse 1984: 1116. 182

• Sida 183
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

5. bevis att företaget för de ända- mål som anges i 16.5 samt på det sätt och under de villkor, som för- säkringsinspektionen godkänner. i bankinstitut har deponerat värde- handlingar. som inspektionen god- tagit, till ett värde som motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962: 38 1) om allmän försäk- ring som gällde då ansökningen lämnades in;

F öreslagen lydelse

5. bevis att företaget på det sätt och under de villkor, som försäk- ringsinspektionen godkänner, i bankinstitut har deponerat värde- handlingar till ett värde som mot- svarar 300 gånger det basbelopp en- ligt lagen (19622381) om allmän försäkring som gällde då ansök- ningen lämnades in;

6. en plan för den tilltänkta verksamheten.

Deponering enligt första stycket 5 skall ske särskilt för livförsäkring och särskilt för annan försäkring. Försäkringsinspektionen får be- stämma att deponeringen får ske med det lägre belopp som inspek- tionen med hänsyn till rörelsens omfattning och beskaffenhet anser skäligt. Sådant beslut får inspektio- nen återkalla om det finns skäl till det.

Deponering enligt första stycket 5 skall ske särskilt för livförsäkring och särskilt för annan försäkring. Deponeringen skall ske i värdehand- lingar, som försäkringsinspektionen godtagit. Inspektionen får bestäm- ma att deponeringen får ske med det lägre belopp som inspektionen med hänsyn till rörelsens omfatt- ning och bcskaffenhet anser skäligt. Sådant beslut får inspektionen åter- kalla om det finns skäl till det.

Om rörelsen skall avse livförsäkring, skall enligt 11 & upprättas särskilda grunder för verksamheten. Grunderna, som skall bifogas ansökningen om koncession, skall underställas regeringen för stadfästelse.

1054

Det åligger generalagenten att för varje räkenskapsår enligt formulär, som fastställs av försäkringsinspektionen, upprätta redogörelse för företa- gets verksamhet inom riket.

För livförsäkringsverksamhet skall redogörelsen enligt första styc- ket innehålla bevis om att värdet av den av företaget gjorda deposi- tionen enligt 69' första stycket 5 motsvarar 300 gånger det basbe- lopp enligt lagen (1962: 381) om all- män försäkring som gällde vid rä- kenskapsårets utgång. 1 redogörel— sen skall, under beteckningen för- säkringstekniska skulder. som skuld tas upp det vid samma tid- punkt beräknade värdet av företa- gets ansvarighet på grund av [. löpande försäkringar (premiere- serv), -

2. försäkringsersättningar för in-

4 Senaste lydelse 198411 116.

För livförsäkringsverksamhet skall redogörelsen enligt första styc- ket innehålla bevis om att värdet av den av företaget gjorda deposi- tionen enligt öå första stycket 5 motsvarar 300 gånger det basbe- lopp enligt lagen (1962: 381) om all- män" försäkring som gällde vid rä- kenskapsårets utgång. För den _vt- terligare deposition. utöver vad som föreskrivs i 6 fförsta stycket 5. som denna bestämmelse kan ge upphov till gäller bestämmelserna i 6 5)" tred- je stycket.

I redogörelsen skall, under be- teckningen försäkringstekniska skulder, som skuld tas upp det vid

• Sida 184
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

träffade försäkringsfall (ersättnings- reserv),

3. utgifterna för reglering av inträf- fade försäkringsfall (skadebehand- lingsrcserv),

4. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har förfallit till betalning och

5. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse än livför- säkringsrörelse som inte har förfal- lit till betalning. *

Föreslagen lydelse

samma tidpunkt beräknade värdet av företagets ansvarighet på grund av

1. löpande försäkringar (premiere- serv).

2. försäkringsersättningar för in- träffade försäkringsfall (ersättnings- reserv),

3. utgifterna för reglering av inträf- fade försäkringsfall (skadebehand- lingsrcserv).

4. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har förfallit till betalning och

5. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse än livför- säkringsrörelsc som inte har förfal- lit till betalning.

1255

Med avseende på de i l l 5 under 1—4 omförmälda grunderna skall vad i 7 kap. 3 5, 45 första-fjärde styckena samt 5—7 && försäkrings- rörelselagen (19822713) stadgas äga motsvarande tillämpning. Beträf- fande övergångsgrunder enligt 7 kap. 45 första-fjärde styckena nämnda lag gäller vad i 95 här ovan är i fråga om ändring av grun- der stadgat om stadfästelse och kungörande därav. Såsom villkor för stadfästelse å övergångsgrunder må föreskrivas. att företaget skall på sätt i 15 5)" sägs sätta jämväl and- ra värdehandlingar. än där avses, i särskiltförvar.

Med avseende på de i 11 & under 1—4 angivna grunderna skall vad i 7 kap. 3 &, 4å första-fjärde stycke- na samt 5—7 55 försäkringsrörelse— lagen (l982:713) stadgas äga mot- svarande tillämpning. Beträffande övergångsgrunder enligt 7 kap. 45 första-fjärde styckena nämnda lag gäller vad i 95 här ovan är i fråga om ändring av grunder stadgat om stadfästelse och kungörande därav. Som villkor för stadfästelse av över- gångsgrunderfår bestämmas. att fö- retaget skall införa tillgångar utöver vad som motsvarar de försäkrings- tekniska skulderna i det register som avses i 15 9”.

1356

Tillgångar motsvarande värdet av de försäkringstekniska skulder- na för livförsäkring skall vid varje tidpunkt redovisas i sådana värde- handlingar som anges i 7 kap. 95 första stycket 1—7 försäkringsrö- relselagen (l982z7l3). eller i lån mot säkerhet i företagets försäk— rings/)rev inom återköpsvärdet eller, i den mån försäkringsinspektionen

5 Senaste lydelse 1982: 1083. 6 Senaste lydelse 1984: 1 1 16.

Tillgångar motsvarande värdet av de försäkringstekniska skulder- na för livförsäkring skall vid varje tidpunkt redovisas i sådana till- gångar som anges i 7 kap. 9 5 första stycket 1—8 och 10— 12 försäk- ringsrörelselagen (1982: 713) eller, i den mån försäkringsinspektionen medger det, värdet av återförsäk- ringsgivarnas ansvarighet på grund

• Sida 185
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

medger det. värdet av återförsäk- ringsgivarnas ansvarighet på grund av livförsäkringar, som har överta- gits i återförsäkring.

I de tillgångar som skall motsvara värdet av de försäkringstekniska skulderna får räknas in 90 procent av deponeringen enligt 6 och 1055 under förutsättning att deponering- en till den delen består av sådana värdehandlingar som avses i första stycket samt förvaras åtskild från deponeringen i övrigt.

Utan hinder av första stycket får ett belopp, motsvarande högst tju- go procent av de försäkringstekni- ska skulderna för egen räkning. re- dovisas i andra värdehandlingar än sådana som nämns i första stycket, dock inte i aktier.

Föreslagen lydelse

av livförsäkringar. som har överta— gits i återförsäkring.

I de tillgångar som skall motsvara värdet av de försäkringstekniska skulderna får räknas in 90 procent av deponeringen enligt 6 och 10 55 under förutsättning att deponering- en till den delen består av sådana tillgångar som avses i första styc- ket.

Utan hinder av första stycket får ett belopp, motsvarande högst tju- go procent av de försäkringstekni- ska skulderna för egen räkning, re- dovisas i andra tillgångar än såda- na som nämns i första stycket, dock inte i aktier.

Med de försäkringstekniska skulderna för egen räkning förstås den del av de försäkringstekniska skulderna, som icke motsvarar värdet av återför-

säkringsgivarnas ansvarighet.

Vid redovisningen av de försäk— ringstekniska skulderna gäller be— stämmelserna i 7 kap. 9 a 5försäk— ri ngsrörelselagen ( 1 982: 713).

1557

De värdehandlingar. i vilka för- säkringstekniska skulder helt eller delvis redovisas och .som inte är de— ponerade enligt 6 eller lOk', skall förvaras här i riket avskilda från fö- retagets övriga tillgångar och under minst två lås med olika nycklar. Försäkringsinspektionen får dock på framställning avföretaget medge att värderingshandlingarna i stället. på det sätt och under de villkor .som inspektionen bestämmer, sätts i sär- skilt förvar i bankinstitut eller hos PenningmarknadsCentra/en PmC Aktiebolag. Försäkringsmspektion- en skall förordna ett ombud som skall övervaka att värdehandlingar till erforderligt belopp alltidförvaras avskilda på föreskrivet sätt. Förva- ras värdehandlingarna under lås hos företaget skall till ett av låsen

7 Senaste lydelse l986:405.

Generalagenten skall föra ett re— gister som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar .som motsvarar de för- säkringstekniska skulderna enligt 13 9". Tillgångarna skall finnas häri landet.

Om en tillgång. som antecknats i registret, har upplåtits med sådan rätt att dess fulla värde inte kan ut- nyttjas till täckning av försäkrings- tekniska skulder enligt 13 9", skall detta antecknas i registret.

F örsäkringstagarnas förmånsrätt enligt 4 a ä' förmånsrättslagen (1970:979) omfattar de tillgångar som i enlighet med föreskrifterna [ 13 9” finns upptagna i registret, när företaget försätts i konkurs eller ut- mätning äger rum. Förmånsrätten följer med fordran som grundas på avtal om livförsäkring eller på avtal

• Sida 186
•  Original

Nuvarande lydelse

endast ombudet inneha nyckel. För- varas de på ett annat sätt skall de inte vara åtkomliga för företaget utan ombudets medverkan. [ värde- handlingarna och i de värde/tand- lingar som avses i 13 _é' andra stycket har försäkringstagarna panträtt som i handpant till säkerhet för att företaget fullgör sina förpliktelser

Föreslagen lydelse

om återförsäkring avseende livför- säkring. En fordran på grund av ett avtal om livförsäkring harföreträde

framför återförsäkringstagaresford-

ran.

Generalagenten skall se till att det tillfönsäkringsinspektionen sänds in dels beräkningar av de försäkrings— tekniska .skulderna, dels kopior av

enligtförsäkringsavtalen.

Generalagenten skall se till att det alltid finns värdehandlingar till er- forderligt belopp i förvar enligt förs- ta stycket.

Om en värdehandling .som har satts i förvar skall tas ut eller bytas. skall bestämmelserna i 7 kap. 11 och 12 55 _försäkringsrörelselagen (1982: 713) tillämpas. Vad som där sägs om styrelse, verkställande di— rektör och behörig företrädare för bolag skall avse generalagent eller ombud. som enligt 27 ,é' har utsetts avföretaget.

Om en generalagent eller ett om- bud, som ettföretag har utsett enligt 27 5, inte fullgör vad som åligger honom enligt denna paragraf," skall det av försäkringsinspektionen för- ordnade ombudet genast göra an- mälan om detta till inspektionen.

registret.

15 a 5"

För försäkring av annat slag än sådan personförsäkring, beträffande vilken rörelsen drivs med tillämpning av de särskilda bestämmelserna om livförsäkring, skall depositionen enligt 6 5 första stycket 5 inom åtta måna- der efter utgången av varje räkenskapsår uppgå till ett belopp som motsva- rar 300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring som gällde vid räkenskapsårets utgång.

Om bruttopremieinkomsten under räkenskapsåret överstiger deposi— tionen enligt första stycket, skall depositionen uppgå till ett belopp som motsvarar bruttopremieinkomsten under räkenskapsåret.

För den ytterligare deposition, ut- över vad som föreskrivs i 6 5 första stycket 5, som första och andra . styckena kan ge upphov till gäller bestämmelserna i 6 _é' tredje stycket.

Överstiger det sammanlagda beloppet av vad ett försäkringsföretag har deponerat väsentligt den premieinkomst som anges i andra stycket, får försäkringsinspektionen medge företaget att få ut det överskjutande belop- pet i den mån detta inte hänför sig till en deposition enligt första stycket.

8 Senaste lydelse 1984: 1 1 16. . ' 186

• Sida 187
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

m_s9

Tillgångar som ett utländskt för- säkringsföretag enligt 6. 10 och 15 a55 deponerat i bankinstitut och som inte är pantsatta enligt 15 å' andra stycket får användas endast till betalning dels av fordringar på grund av försäkringsavtal, som till- hör företagets rörelse här i riket, dels av böter. viten, avgifter och ersättningar som i anledning av denna rörelse kan åläggas företaget. generalagenten eller av företaget ut- sett ombud som avses i 27 &, dels ock. i händelse av särskild admini- stration av ett företags livförsäk- ringsrörelse här i riket. av admi- nistrationsboets fordran hos företa- get.

Tillgångar som ett utländskt för- säkringsföretag enligt 6, 10 och 15 a55 deponerat i bankinstitut och som inte avsatts till täckande avför- säkringstekniska skulder enligt 13 ,é' får användas endast till betalning dels av fordringar på grund av för- säkringsavtal, som tillhör företagets rörelse här i riket, dels av böter. viten, avgifter och ersättningar som i anledning av denna rörelse kan åläggas företaget, generalagenten eller av företaget utsett ombud som avses i 27 å. dels ock, i händelse av särskild administration av ett före- tags livförsäkringsrörelse här i ri- ket, av administrationsboets ford- ran hos företaget.

25 b #10

Om det kan antas att någon driver sådan verksamhet att denna lag är tillämplig. får försäkringsinspektionen förelägga denne att till inspektio- nen lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om lagen är tillämplig.

Om försäkringsinspektionen finner att någon driver försäkringsrörelse utan erforderlig koncession, skall inspektionen förelägga denne att inom viss tid ansöka om koncession eller vidta de ändringar i verksamheten som inspektionen anger eller också upphöra med verksamheten.

Förelägganden enligt första och andra styckena får också riktas mot den som häri riket. i syfte attförmå någon att teckna försäkring i ett ut— ländskt försäkringsföretag utan koncession i Sverige, är verksam för detföretagets räkning.

28 9111

Har koncession för utländskt för- säkringsföretag att här i riket driva livförsäkringsrörelse förklarats för- verkad, skall för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt en särskild administration inträda. Be- stämmelserna i 14 kap. 25—28 93)" om särskild administration i försäk- ringsrörelse/agen (1982: 713) skall tillämpas. Vidare gäller bestämmel-

9 Senaste lydelse 1984: 1 116. '0 Senaste lydelse 198411116. ” Senaste lydelse 1984: 1 1 16.

Om ett utländskt försäkringsföre— tags koncession att driva liv/önsäk- ringsrörelse här i landet harförkla- ratsförverkad, skall en särskild ad- ministration för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt träda in. Försökringsinspektionen ska/[ för- valta administrationsboet.

F örsäkringsinspektionen skall ge- nast för livförsäkringstagarnas räk-

• Sida 188
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

sen i 14 kap. 23 å' samma lag om förbud att meddela nya försäkring- ar. l-'id tillämpningen av nu nämn- da lagrum skall iakttagas, att upp- hörande av företagets rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket skall anses motsvara livförsäkringsbolags trädande i likvidation eller beslut om avträdande av dess egendom till konkurs samt att vadi 14 kap. 26 _é' fjärde stycket _försäkringsrörelse— lagen sägs om registrering i stället skall avse kungörande i Post- och Inrikes Tidningar. Ifall som här av- ses må överlåtelse av livförsäk- ringarna .ske, förutom till svenskt försäkringsbolag, jämväl till ut- ländskt/öretag, som erhållit konces- sion för livförsäkringsrörelse här i riket.

Föreslagen lydelse

ning ta hand om samtliga tillgångar i vilka li iförsäkringstagarna harför- månsrätt enligt 4 ag” förmånsrätts- lagen (1970:979). Härmed övergår alla företagets rättigheter och skyl- digheter på grund av liv/önsäkrings- avtalen på administrationsboet. Har livförsäkringarna återförsäk- rats. gäller samma sak företagets rättigheter och skyldigheter på grund av återförsäkringarna.

Så snart administrationen inträtt skall försäkringsinspektionen låta värdera de omhändertagna tillgång- arna. Inspektionen skall vidare låta beräkna det belopp vartill deförsäk— ringstekniska skulderna för livför- säkring uppgår. För det belopp med vilket värdet av tillgångarna under- stiger de försäkringstekniska skul- derna för livförsäkring. ökade med en tjugonde/, har administrations- boet fordringsrätt hos det utländska försäkringsföretaget.

Deförsäkringar som övertagits av administrationsboet skall om möj- ligt överlåtas till ett svenskt eller ut- ländskt försäkringsföretag, som har erhållit koncession för livförsäk- ringsrörelse här i landet. Anserför- säkringsinspektionen att ett anbud om övertagande bör antas, skall in— spektionen i Post- och Inrikes Tid- ningar och i övrigt på ett ändamåls- enligt sätt kungöra anbudets inne- håll. Kungörelsen skall innehållafö- reläggande för försäkringstagarna. att inom en bestämd tid — minst en månad efter kungörelsens utfärdan- de — hos inspektionen anmäla om de har något att invända mot anbu- det. Även den som inte ärförsäk- ringstagare men som har förvärvat rätt på grund av en försäkring skall få möjlighet att framföra invänd- ningar.

Försäkringsinspektionens beslut att anta ett anbud skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. När så- dant kungörande sker. övergår an- svaret för det överlåtna försäkrings- beståndet på det övertagande bola- get. Genom detta bolags försorg

• Sida 189
•  Original

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Där vid överlåtelse av försäkring- arna eller eljest uppstått överskott, skall ur detta i första hand gäldas kostnaden för administrationen och oguldet sådant bidrag, som av- ses i 26 &, varefter återstoden skall överlämnas till det företag, vars försäkringar varit föremål för ad- ministration.

Föreslagen lydelse

skall samtliga försäkringstagare och de som förvärvat rätt på grund av en försäkring underrättas om överlåtel-

sen och de eventuella ändringar i villkoren som överlåtelsen med/ör.

Om inte försäkringsbeståndet överlåtits inom ett år från det att administrationen trädde in. för till- gångarna säljas och medlenfördelas mellanförsäkringstagarna.

Om det vid överlåtelse av försäk- ringarna eller annars har uppstått överskott, skall det i första hand an- vändas till att betala kostnaden för administrationen och sådant bidrag som avses i 26 å, som inte erlagts. varefter återstoden skall överläm- nas till det företag vars försäkringar varit Föremål för administration.

När ett utländskt försäkringsföre- tags koncession förklarats förver- kad. får nya försäkringar inte med- delas. Under administrationstiden får dock sådana livförsäkringar meddelas som föranleds av gällande försäkringsavtal.

Av de livförsäkrings— och återbä- ringsbelopp .som förfallit till betal- ning innan koncessionen förklarats förverkad skall så mycket betalas ut som skulle ha betalats om konces- sionen inteförklaratsförverkad.

Av livförsäkrings— eller återbä- ringsbelopp. .som för/aller till betal- ning under administrationstiden. får innan administrationen avslutas endast betalas ut så mycket som för- säkringsinspektionen anser kunna utbetalas utan att övriga livförsäk- ringstagares rätt försämras. Vad .som nu har sagts skall även tilläm- pas if'råga om återköp av försäk- ringar eller belåning av försäkrings- brev hosföretaget. Skulle det efteråt visa sig att ett för stort belopp har utbetalats. skall återbetalning inte ske.

Har företag i annat fall än enligt första stycket upphört att driva livför- säkringsrörelsc här i riket, är företaget likväl skyldigt att på det sätt som anges i 13 — 15 55 redovisa tillgångar motsvarande värdet av de försäkrings- tekniska skulderna för redan meddeladelivförsäkringar. Det åligger ombud. som har utsetts av företaget enligt 27 5. att fullgöra de skyldigheter enligt 10, 15 och 24 åå. som förut åvilat generalagenten. Om cj tillgångar motsvarande

• Sida 190
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

värdet av de försäkringstekniska skulderna redovisas eller om det av annat skäl finns anledning anta att livförsäkringstagarnas rätt på grund av försäk- ringsavtalen äventyras, ankommer det på Försäkringsinspektionen att be- sluta att administration enligt första stycket skall inträda. Om de till redo- visning avsatta tillgångarna anses otillräckliga får dock administration inte föreskrivas. förrän Försäkringsinspektionen har förelagt företaget att fylla bristen och denna inte täckts inom fyra veckor efter det att sådant föreläg- gande skctt. Om i ett sådant fall administration inträder, skall bestämmel- serna i första stycket om upphörandet av företagets rätt att driva livförsäk- ringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administra-

tion.

32 än

Ombud. som jämlikt 15, 22 eller Ett ombud, som enligt 22 eller 275 förordnats av försäkringsin- 275 förordnats av försäkringsin- spektionen, ägeavföretaget uppbära spektionen. har rätt attfå ersättning ersättning med belopp, som av in- avföretaget med det belopp som be- spektionen bestämmes. stäms av inspektionen.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1990. Äldre bestämmelser tilläm- pas dock i fråga om särskild administration som inträder före ikraftträdan- det.

'3 Senaste lydelse 1982: 1083.

Bilaga. 6

• Sida 191
•  Original

5 Förslag till Prop. 1989/90: 34 Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979) Bilaga 6

Härigenom föreskrivs att det i förmånsrättslagen (l970:979) skall infö- ras en ny paragraf, 4 a 5. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4a5

Förmånsrätt följer med försäk— ringstagares fordran hos försäk— ringsföretag i den egendom och i den omfattning som följer av 7 kap. 1 l ä' försäkringsrörelselagen (1982: 713) och 15 _a)" tredje stycket lagen (1950:272) om rätt för ut— ländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige.

1. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1990.

2. Bestämmelsen i 4 åå tillämpas dock inte om likvidations— eller kon- kursförfarande har inletts före ikraftträdandet. Bestämmelsen tillämpas inte heller om särskild administration enligt lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige har in- trätt före ikraftträdandet.

• Sida 192
•  Original

6 Förslag till Lag om ändring i konkurslagen (1987: 672)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 och 13 55. 8 kap. 75 samt 9 kap. 55 konkurslagen (1987: 672) skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

7 kap. 2 äl

Nuvarande lydelse

Förvaltare utses av rätten. Rätten bestämmer också antalet förvaltare. Flera än en förvaltare får utses om det med hänsyn till boets omfattning och beskaffenhet är behöv- ligt att förvaltningen delas eller att den handhas odelad av flera. Om en förvaltare är jävig men det med hänsyn till förhållandena i konkursen är olämpligt att entlediga honom, får rätten utse någon annan att sköta förvaltningen i den del förvaltaren ärjävig.

Om boets förvaltning skall vara delad, skall en förvaltare utses för varje del av förvaltningen. Rätten bestämmer efter vilka grunder delningen skall ske.

Särskilda bestämmelser om att ett allmänt ombud skall delta i kan- kursförvaltningen finns i försäk- ringsrörelselagen (1982.'713) och i bankrörelselagen ( I 98 7: 6 I 7).

135

Förvaltaren skall upprätta en bouppteckning. I denna skall boets till- gångar tas upp till noggrant uppskattade värden. Beträffande skulderna skall det anges i vad mån de avser lön eller pension. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress samt om de böcker och handlingar som avses i 12 &.

Bouppteckningen skall av förvaltaren ges in till rätten och tillsynsmyn- digheten så snart som möjligt och senast en vecka före edgångssammanträ- det.

Har en av gäldenären underskriven bouppteckning förut getts in till rätten, behöver någon ny bouppteckning inte upprättas. om förvaltaren anser att denna är tillförlitlig. ] så fall skall han snarast anmäla det till rätten och tillsynsmyndigheten.

Skall bcvakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsyns- myndigheten. 1 ett bankaktiebo- lags. en sparbanks eller en central föreningsbanks konkurs skall till bouppteckningen eller borgenärs—

' Senaste lydelse 1988: 1371.

Skall bcvakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten. skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsyns- myndigheten. 1 ett bankaktiebo- lags, en sparbanks eller en central föreningsbanks konkurs skall till bouppteckningen eller borgenärs-

• Sida 193
•  Original

Nuvarande l vdelse

förteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen rän-

Föreslagen lydelse

förteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen rän-

ta. ta. I ett livförsäkringsbolags kon- kurs skall på motsvarande sätt bifo- gas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringsbelopp.

8 kap. 7 ?

Försäljning av lös egendom som inte sker genom fortsättande av gälde- närens rörelse skall ske på auktion eller på annat sätt efter vad förvaltaren anser vara mest fördelaktigt för boet.

Lös egendom i vilken en borgenär har panträtt eller någon annan sär- skild förmånsrätt får inte utan hans samtycke säljas på annat sätt än på auktion, om hans rätt är beroende av försäljningen. Även om samtycke inte lämnas, får egendomen säljas på annat sätt än på auktion, om det är sannolikt att högre pris uppnås därigenom och om tillsynsmyndigheten medger det.

Samtycke enligt andra stycket krävs inte när förvaltaren genom fond- kommissionär säljer värdepapper, noterat på fondbörs eller på sådan marknad som avses i 25 andra stycket lagen (l979:749) om Stockholms fondbörs, till gällande börs- eller marknadspris eller när det är fråga om försäljning av lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse.

Särskilda bestämmelser om över- låtelse av försäkringsbestånd finns i 14 kap. 26 och 27 &",é'försäkringsrö— relselagen ( I 982: 713).

9 kap. 5 9

En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.

En borgenär som har en fordran En borgenär som har en fordran hos ett bankaktiebolag, en spar- bank eller en central föreningsbank på grund av en insättning på räk- ning behöver inte bevaka sin ford- ran i kreditinstitutets konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 & fjärde stycket.

hos ett bankaktiebolag. en spar- bank eller en central föreningsbank på grund av en insättning på räk- ning behöver inte bevaka sin ford- ran i kreditinstitutets konkurs. om uppgift om fordringcn har lämnats enligt 7 kap. 13 å fjärde stycket. En försäkringstagare beltöver inte beva- ka sinfordran i ett livförsäkringsbo- lags konkurs, om uppgift på motsva- rande sätt lämnats enligt det angiv- na lagrummet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestämmelser tilläm- pas dock om konkursförfarande har inletts före ikraftträdandet.

• Sida 194
•  Original

Bilaga 6

7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal

Härigenom föreskrivs att 26 5 lagen (1927: 77) om försäkringsavtal skall ha följande lydelse.

Föreslagen l vdelse

26 ä'

1 mom. Där försäkringsgivaren försättes i konkurs. förfalle försäkrings- avtalet tre månader därefter. Vill försäkringstagaren före utgången av sagda tid uppsäga avtalet. vare han därtill berättigad. Inträffar under konkurs försäkringsfall, innan avtalet upphört att gälla. njutes för fordran. Nuvarande l vdelse som därigenom uppkommer, betalningsrätt i konkursen.

Vad sålunda är stadgat skall icke äga tillämpning. då vid livförsäk- ri ngsbolags eller annan fönsäkrings- anstalts konkurs särskild admini- stration för tillvaratagande av för- säkringstagarens rätt inträder; och gälle i fråga om försäkring. som meddelats av understödsförening, vad därom är i lag särskilt stadgat.

Bestämmelserna i första stycket skall inte tillämpas för livförsäk- ringar och sådana försäkringar som avsesi I kap. 5 ,9'försäkringsrörelse- lagen (I982:713). I fråga om för- säkringar. som meddelats av understödsförening, gäller särskil- da bestämmelser.

2 mom. Finnes försäkringsgivaren v'id utmätning sakna tillgång att betala sin gäld.

eller inställer han sina betalningar. eller kommer han eljest på sådant obestånd. att det måste antagas. att han ej kan rätteligen fullgöra vad honom enligt avtalet åligger.

vare försäkringstagaren berättigad att uppsäga avtalet. där ej ofördröj- ligen efter anmaning betryggande säkerhet ställes för dess fullgörande.

3 mom. Då, enligt vad i denna paragraf är sagt, försäkringsavtal upphör att gälla. vare försäkringstagare eller annan, som genom försäkringens upphörande lider skada. berättigad till ersättning därför.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

' Senaste lydelse 1934: 38.

• Sida 195
•  Original

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1989-10-16

Närvarande: f.d. regeringsrådet Stig Nordlund. justitierådet Fredrik Sterzel. regeringsrådet Björn Sjöberg.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 1989 har regeringen på hemställan av statsrådet Odd Engström beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag (19892000) om livförsäkringar med fondanknytning

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928t370)

3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982: 713)

4. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkrings- företag att driva försäkringsrörelse i Sverige

5. lag om ändring i förmånsrättslagen (l970:979)

6. lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

7. lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal. Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna Jarl Symreng, Stellan Fors och Håkan Nyholm.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag ( I 98 9: 000) om livförsäkringar medfondanknytning

Uttrycket ”livförsäkringar med fondanknytning” kan ge intrycket att lagen reglerar samtliga livförsäkringar med anknytning till fonder av olika slag. Rubriken kan ges en högre grad av precisering genom lydelsen "Lag om livförsäkringar med aktiefondsanknytning”. Lagrådet förordar denna ly- delse. Detta medför följdändringar i förslaget till lag om ändring i kommu- nalskattelagen.

Lagförslagets konstruktion bygger på att försäkringstagarens tillgodo— havande skall placeras i fonder enligt dennes egna anvisningar men att försäkringsbolaget, inte försäkringstagaren. blir ägare till fondandelarna. Denna konstruktion leder till vissa lagtekniska svårigheter. Vissa bestäm- melser kan lätt komma att brista i klarhet och leda tanken fel. Lagrådet har emellertid funnit att tillräckliga sakskäl har anförts för konstruktionen för att denna i och för sig bör godtas. Vissa ändringar bör dock vidtas i lagtexterna.

4 li Denna paragraf ger exempel på en sådan oklarhet som lagrådet åsyftar. Genom att andra stycket talar om "de fondandelar som bolaget har förvär- vat på hans (= försäkringstagarens) uppdrag" kan läsaren få en felaktig uppfattning om ägarförhållandena.

Lagrådet har funnit att andra stycket kan avvaras i sin helhet. eftersom redan första stycket ger uttryck för försäkringstagarens bestämmanderätt. Första stycket bör dock förtydligas genom att t.ex. orden "från tid'till annan” läggs till mellan de nuvarande båda slutorden "försäkringstagaren bestämmer”.

• Sida 196
•  Original

Med lagrådets förslag skulle 4 5 få följande lydelse: ”Försäkringsbolaget skall placera inbetalda premier för försäkringen i den eller de försäkrings- premiefonder som försäkringstagaren från tid till annan bestämmer."

5 5 En liknande anmärkning som vid 45 kan framställas mot 5 5 genom att denna talar om att förvärva nya fondandelar "för försäkringstagarens räkning”. En jämkning av lagtexten bör därför göras.

Det är inte heller alldeles självklart att en premie som betalas enligt paragrafen kommer att betraktas som inte avdragsgill premie i kommunal- skattelagens mening. Lagrådet. som helt ansluter sig till specialmotive- ringens ställningstagande på sistnämnda punkt, förordar en lagteknisk jämkning av innebörd att orden "betala premie" byts ut mot "täckning av försäkringstagarens kostnader för försäkringen”.

Man bör också tänka på situationen då utdelning sker för tid som infaller efter det att försäkringsfallet har inträffat. Det torde ligga i sakens natur att sådan utdelning får tas i anspråk enligt denna paragraf för utbetalning enligt försäkringsavtalet, utan omgång över förvärv av fondan- delar som därefter säljs. Genom att lagtexten kompletteras så att den täcker även detta fall uppkommer en bättre korrespondens med efter- följande 6 5.

Lagrådet föreslår att 5 5 får följande lydelse: ”Utdelning från en försäkringspremiefond på andelar som förvärvats enligt 4 5 får användas endast för förvärv av nya fondandelar, utbetalning enligt försäkringsavtalet eller täckning av försäkringstagarens kostnader för försäkringen."

6 5 I denna paragraf bör vissa följdändringar genomföras som en konsekvens av lagrådets förslag beträffande 4 och 5 55.

Lagrådet föreslår att paragrafen får följande lydelse: "Inlösen av fondandelar får, utöver vad som följer av 4 5, ske endast för utbetalning enligt försäkringsavtalet eller täckning av försäkringstagarens kostnader för försäkringen."

12 5 Här förekommer uttrycket ”försäkringstagare på vilkas uppdrag fondande- lar har förvärvats". Detta bör ändras. Lydelsen bör också ge tydligare uttryck för att paragrafen endast tar sikte på fondandelar som har förvär- vats enligt 4 eller 5 5, däremot inte på fondandelar som försäkringsbolaget har förvärvat "för egen räkning", dvs. oberoende av försäkringstagares instruktioner.

Lagrådet föreslår att 12 5 första stycket får följande lydelse: "Vad som sägs i 75 andra stycket aktiefondslagen (l974z931) om rätt för fondandelsägare eller intressesammanslutning att utse ledamöter i fondbolagets styrelse skall i fråga om försäkringspremiefonder gälla försäk- ringstagarna såvitt avser de andelar som har förvärvats enligt 4 eller 5 5.”

• Sida 197
•  Original

Lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928: 3 70)

Det remitterade förslaget innehåller omfattande tillägg till tre av styckena i punkt 1 av anvisningarna till 31 5. Två av de bestämmelser som berörs innehåller att en ålderspension resp. efterlevandepension under den första femårsperioden av utbetalningstiden inte får utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp. Den tredje bestämmelsen innebär att årsbeloppet av en försörjningsränta inte får överstiga årsbeloppet av den livsvariga pension som den avlöser. Syftet med tilläggen är att anpassa dessa bestämmelser till förhållandena vid livförsäkring med fondanknytning. De innehåller därför att vid sådan försäkring, som utgår med ett belopp motsvarande värdet av ett visst antal fondandelar. pensionen under den första femårsperioden skall utgå anting- en med belopp motsvarande värdet av samma eller stigande antal fondan- delar vid varje utbetalningstillfälle eller med samma eller stigande belopp.

Av remissen och vad som upplysts vid lagrådsföredragningen framgår emellertid att det avses bli möjligt för försäkringsbolagen att ställa garanti- er, som kan komma att göra anknytningen av utgående pensionsbelopp till värdet av ett visst antal fondandelar mindre fast än som förutsätts för tillämpning av bestämmelsens första alternativ. Även härutöver måste man tänka sig att det uppkommer försäkringskonstruktioner med en lösare anknytning av utfallande pensionsbelopp till antalet förvärvade fondande- lar. Syftet med de hittillsvarande reglerna är att försäkringsvillkoren skall vara sådana att de kan sägas tillgodose ett verkligt pensionsbehov och inte medge maskerade engångsersättningar o.dyl. När det gäller en försäkring med anknytning till aktiefond måste en motsvarande regel ta hänsyn till den speciella karaktär försäkringen får till följd av aktiekursernas ständiga fluktuationer. För att med upprätthållande av reglernas hittillsvarande syfte möjliggöra flexibilitet i utformningen av försäkringskonstruktioner och undvika tillämpningssvårigheter föreslår lagrådet en bestämmelse av innebörd att man vid tillämpning av anVisningspunkten på en livförsäk- ring med fondanknytning skall bortse från sådana förändringar av belop- pen som föranleds av kursutvecklingen på fondandelarna. Bestämmelsen bör få formen av en tolkningsregel. Denna kan lämpligen placeras som ett särskilt stycke i slutet av anvisningspunkten, mellan den tolkningsregel som finns där beträffande livräntetillägg och punktens sista stycke. Be- stämmelsen kan förslagsvis ges följande lydelse: '

"Såvitt gäller kraven enligt denna anvisningspunkt, att en ålders- eller efterlevandepension under den första femårsperioden inte utgår med an- nat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp samt att årsbeloppet av en försörjningsränta inte överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp, bortses i fråga om försäkring enligt lagen (1989:000) om livförsäkringar med aktiefondsanknytning från sådana för- ändringar av beloppen som föranleds av kursutvecklingen på fondandelar-

u

na.

• Sida 198
•  Original

Lagen om ändring i försäkri ngsrörelsela gen (1982: 713)

7kap9och9a 55

Det remitterade förslaget innebär att de nya tillgångsslagen fastigheter och tomträtter. aktier i fastighetsbolag samt banktillgodohavanden tilläggs i 7 kap. 95 bland de tillgångsslag som får användas för att täcka de försäk- ringstekniska skulderna, varefter i en ny 9 a 5 ges bestämmelser huvudsak- ligen för värderingen av de nya tillgångsslagen. Den valda metoden förefal- ler emellertid omständlig. Syftet med lagändringarna synes enklare kunna uppnås om 95 lämnas oförändrad och 9 a5 får innehålla såväl beskriv- ningen av de nya tillgångsslagen som reglerna för värderingen. Lagrådet föreslår följande lydelse av 9 a 5:

"Utöver de värdehandlingar och andra tillgångar som anges i 95 får i den redovisning som anges där ingå följande tillgångar:

a) försäkringsbolagets egna fastigheter och tomträtter i Sverige

b) aktier i dotterbolag som uteslutande har till ändamål att äga fastighe- ter eller tomträtter (fastighetsbolag),

c) medel på konto i bank i Sverige. Vid redovisningen skall tillgångarna värderas enligt 1 1 kap. med följan- de undantag.

Tillgångar som nämns i första stycket 3) redovisas till högst den andel av uppskattat värde eller fastställt pantvärde som anges i 9 5 första stycket 6 och endast i den utsträckning fastigheterna och tomträtterna inte utnytt- jats för pantsättning. För tomträtter får försäkringsinspektionen bestäm- ma ytterligare begränsningar enligt vad som sägs i 9 5 första stycket 6.

Tillgångar som nämns i första stycket b) redovisas till det lägsta av, å ena sidan, aktiernas uppskattade värde och, å andra sidan, det värde som skulle ha fastställts enligt tredje stycket om fastigheter och tomträtter ägts direkt av försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget inte äger samtliga aktier i fastighetsbolaget, beaktas endast så stor del av fastigheternas värde som svarar mot aktieinnehavet. Om fastighetsbolaget äger fastigheter och tomträtter såväl i Sverige som i utlandet. beaktas endast de som är belägna i Sverige.

Med uppskattat värde avses det värde som försäkringsbolaget bestämt på grundval av särskild värdering.

Som villkor för att tillgångar enligt första stycket a) och b) skall få redovisas till täckande av försäkringstekniska skulder gäller att till fastig- heter och tomträtter hörande byggnader är brandförsäkrade i ett försäk- ringsbolag som avses i denna lag eller i ett utländskt försäkringsföretag med rätt att driva försäkringsrörelse i Sverige.

De värdehandlingar som avses i 95 och i denna paragraf skall finnas i Sverige."

Genomförs lagrådets förslag i denna del krävs vissa följdändringari den föreslagna lagen om livförsäkringar med fondanknytning. 7 kap. 10 och 10 a 55 försäkringsrörelselagen samt 135 lagen om rätt för utländska för- säkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige.

• Sida 199
•  Original

Lagen om ändring i lagen ( 1 95 0: 272) om rättför utländska _lörsäkringsföretag att drivaförsäkringsrörelse i Sverige

25 b 5 Förslaget till ändring i paragrafen är föranlett av en skrivelse från försäk- ringsinspektionen. Motivet för ändringen synes vara att inspektionen an- ser lagstödet otillräckligt för dess praxis i fall då det är osäkert om mark- nadsföring har skett på ett utländskt försäkringsföretags vägnar. I sådana fall riktar inspektionen sitt föreläggande att upphöra med verksamheten mot den person som här i landet marknadsfört försäkringen. Det remitte- rade förslaget till lagtext har emellertid fått en utformning som inte är fullt klar. Lagrådet föreslår att tillägget till paragrafen ges en utformning som utvisar att inspektionen kan rikta förelägganden mot antingen det utländs- ka bolagct, den svenske marknadsföraren eller bägge. När föreläggandet riktas mot den svenske marknadsföraren är det givetvis dennes marknads- föringsåtgärder som det skall avse. Lagrådet föreslår följande lydelse:

"Ett föreläggande enligt denna paragraf får riktas såväl mot det utländs- ka företaget som mot den som häri riket. i syfte att förmå någon att teckna försäkring i företaget, är verksam för företagets räkning.”

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

• Sida 200
•  Original

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1989

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Feldt. Hjelm-Wallén. S. Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Hulterström. Lindqvist, G. Andersson. Lönnqvist, Thalén, Nordberg. Engström. Freivalds, Wallström. Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändringar i försäkringsrörelselagen, m. m.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

• Sida 201
•  Original

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 202
•  Original

Innehåll Prop. 1989/90: 34

Proposition .................................................. 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... l Propositionens lagförslag ....................................... 3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 1989 ........................................................ 32 1 Inledning .................................................. 32 2 Livförsäkringar med fondanknytning ......................... 33 2.1 Allmän bakgrund ....................................... 33 2.2 Allmän motivering till förslaget till lag om livförsäkringar med fondanknytning m.m. ................................... 37 2.2.1 Ny försäkringsform på den svenska livförsäkringsmark- naden ............................................ 37 2.2.2 Den nya försäkringsformens huvuddrag .............. 38 2.2.2.1 Förvaltningen av försäkringstagarnas sparkapi- tal ........................................ 38 2.2.2.2 Tillämpningsområde och avgränsningar m.m. . 41

2.2.2.3 Vidgade möjligheter till undantag från försäk- ringsrörelselagens bestämmelser om livförsäk-

ring ........................................ 45

2.2.3 Särskilda regler för försäkringsbolaget ................ 48 2231 Placering av försäkringstagarens premier ...... 48 2.2.3.2 Utdelning från försäkringspremiefond samt in-

lösen av fondandelar ........................ 49

2.2.3.3 Försäkringsbolags rätt att äga aktier i ett fond- bolag samt att förvärva andelar för egen räkning

i en försäkringspremiefond .................. 51 _ 2.3.4 Andra särskilda regler för försäkringsbolaget . . . 52 2.2.4 Särskilda regler för försäkringspremiefonden m.m. 55 2.2.5 Skattekonsekvenser ............................... 56 2... 7 .6 Information ...................................... 59 2. 2. 7 Ikraftträdande ................................... 61 3 Pantsättningsreglernaiförsäkringsrörelselagen, m.m. ........... 62 3.1 Allmän bakgrund ....................................... 62 3.1.1 Pantsättningskravetiförsäkringsrörelselagstiftningen .. 62 3.1.2 Särskild administration vid konkurs och likvidation .. . 65 3.1.3 Utländska förhållanden ............................ 66 3.1.4 Försäkringsverksamhetskommitténs förslag ........... 68 3.1.5 Remissyttranden över försäkringsverksamhetskommit— téns förslag. m.m .................................. 70 3.1.6 Förslag utarbetat inom finansdepartementet .......... 72 3.2 Allmän motivering ..................................... 73 3.2.1 Försäkringstagarnas förmånsrätt .................... 73 3.2.2 Placeringsbestämmelsen i 7 kap. 95 försäkringsrörelse- lagen m. m ....................................... 77 3.2.3 Särskild administration vid konkurs och likvidation ... 81 3.2.4 Ikraftträdande .................................... 82 4 Vissa frågor med internationell anknytning .................... 82 4.1 Försäkringsinspektionens ingripanden mot otillåten försäk- ringsrörelse i vissa fall ................................... 83 4.2 Försäkringsbolags rätt att förmedla försäkringar från utlandet . 85 4.3 Föreläggande om rättelse i visst fall ....................... 87 4.4 Ikraftträdande ......................................... 88 5 Upprättade lagförslag ....................................... 88

|») lx)

• Sida 203
•  Original

6 Specialmotivering .......................................... 88 Prop. 1989/90:34 6.1 Förslaget till lag om livförsäkringar med fondanknytning . . .. 88 6.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) ............................................. 92 6.3 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982: 713) ............................................. 92 6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sve- rige ................................................... 97 6.5 Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (l970:979) . . 99 6.6 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) ...... 100 6.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkrings-

avtal .................................................. 100

7 Hemställan ................................................ 100 8 Beslut .................................................... 101 Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian (Ds

1989: 35) Livförsäkringar med fondanknytning ........ 102

Bilaga 2 Lagförslagen i departementspromemorian ............ 103 Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över departe-

mentspromemorian ............................... 107

Bilaga 4 Framställning från försäkringsinspektionen ........... 147 Bilaga 4.1 Promemoria upprättad inom försäkringsinspektionen . . 154 Bilaga 5 Sammanställning av remissyttranden över försäkrings-

inspektionens framställning ........................ 158

Bilaga 6 De remitterade lagförslagen ........................ 165 Utdrag ur lagrådets protokoll den 16 oktober 1989 ................ 195 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1989 . 200

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 203

• Sida 204
•  Original