2000 års ekonomiska vårproposition

Regeringens proposition 1999/2000:100

2000 års ekonomiska vårproposition

Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 2000, skattefrågor, kommunernas ekonomi m.m.

Regeringens proposition 1999/2000:100

2000 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 mars 2000

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Regeringen föreslår ett utgiftstak för staten på 847 miljarder kronor 2003 samt ett mål för det finansiella sparandet i offentlig sektor på 2,0 procent av BNP 2003. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen en politik för jämlikhet och utveckling. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling m.m. samt lämnar förslag till tilläggsbudget för år 2000.

1 Finansplan

PROP. 1999/2000:100

1 Finansplan

Sverige står starkt i början av det nya seklet. I

5. Sverige skall vara en framstående kunskapsden globala, informationsintensiva ekonomin har

nation. Bredd och spets i kompetensen Sverige lyckats skapa en världsledande position

kommer att avgöra vår framtida konkurinom ett antal strategiskt viktiga områden. Till-

renskraft. Sverige skall vara ett land som växten är hög, sysselsättningen stiger, arbetslös-

präglas av företagsamhet och innovationsheten minskar och priserna är stabila. Teknisk

kraft. Ny teknik, nya kunskaper och nya spetskompetens och bred delaktighet har gjort

idéer är nödvändiga drivkrafter för samhälatt den svenska tillväxten kan komma att ut-

lets utveckling. vecklas starkare än vad som tidigare har bedömts

6. Sverige skall vara ett föregångsland i omsom möjligt utan att obalanser uppstår.

ställningen till ekologisk hållbarhet. Dagens

Den politiska inriktning som bidragit till dessa

levnadsmönster får inte bli ett hot mot framgångar ligger fast. Sverige skall fortsätta att

morgondagens livsbetingelser. vara ett land där jämlikhet och jämställdhet är drivkrafter för utvecklingen. Regeringens politik 7. Sverige skall vara ett land där medborgarna

syftar till att Sverige skall vara fortsatt starkt, så- känner trygghet och delaktighet i förändväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. ringen. Den generella välfärden skall ut-

På en stabil ekonomisk grund vill regeringen vecklas och förstärkas.

fortsätta att modernisera och utveckla Sverige:

8. Sverige skall vara ett land med låg brottslig-

1. Sverige skall vara ett land med full syssel- het. Orsakerna till brott måste åtgärdas

sättning, hög tillväxt och god välfärd. samtidigt som brottsligheten bekämpas

Grunden för detta är sunda offentliga finan- med kraft.

ser och stabila priser.

9. Sverige skall vara ett land där medborgarnas

2. Sverige skall vara ett jämlikt och jämställt insyn, inflytande och aktiva deltagande i

land. Varje människa måste få möjlighet att samhället värnas och utvecklas. De demo-

använda sin förmåga och vilja till delaktig- kratiska grundvärderingarna och folkstyret

het. Därför skall all diskriminering bekäm- stärks när människor känner att de kan på-

pas. Lika möjligheter skall gälla för alla oav- verka.

sett kön, etnisk eller kulturell bakgrund.

10. Sverige skall aktivt och engagerat delta i

3. Sverige skall vara ett land där alla barn och samarbetet i EU. Sverige skall stå för solida-

ungdomar får en bra uppväxt. Ingen skall ritet och samarbete i världen. En modern

tvingas att avstå från att bilda familj och och aktiv politik skall främja demokrati och

skaffa barn på grund av ekonomisk osäker- mänskliga rättigheter och förebygga och

het. bekämpa svält, fattigdom och krig.

4. Sverige skall vara ett land som tar tillvara

För att dessa långsiktiga mål skall kunna uppnås

alla sina resurser. Alla skall få del av den go-

är det av stor vikt att den ekonomiska politiken

da utvecklingen. Hela Sverige skall leva.

utformas så:

PROP. 1999/2000:100

− att risken för överhettning motverkas överskotten i den offentliga sektorn bevaras och

utgifterna hållas under kontroll. För detta talar − att goda förutsättningar skapas för en uthållig

också stabiliseringspolitiska skäl. De beslutade

och stark tillväxt.

budgetpolitiska målen ligger sålunda fast och − att tillväxten kommer alla till del

skall uppnås. − att utrymme skapas för att Sverige skall kun- Starka offentliga finanser är en förutsättning

na klara de utmaningar som den ökande an- för stabila välfärdssystem, så att alla skall få del av

delen äldre i ett längre perspektiv ställer sam- välfärdens kärna – skolan, vården och omsorgen.

hället inför. Välfärden skall gå att lita på, också i dåliga tider.

En politik som både syftar till utveckling och Med de förslag som presenteras i denna proposi- jämlikhet lägger grunden för välstånd och välfärd tion läggs grunden för en politik som på en och för alla. Den fortsatt höga efterfrågan får inte lesamma gång stärker rättvisan och tillväxten, och da till ökad inflation. Effektiviteten måste därför bidrar till jämlikhet, jämställdhet, utveckling och öka såväl på produkt-, tjänste- och finansmarkgod miljö. naderna som på arbetsmarknaden.

Utmaningen för den ekonomiska politiken är

*** nu att säkerställa att den ekonomiska uppgången

blir långvarig och uthållig samt att den kommer

alla till del. Nyckeln ligger i att vårda den goda 1.1 En politik för utveckling och ekonomin och fokusera på framtidens problem

jämlikhet och utmaningar. Svensk ekonomi skall klara en

lång period med hög tillväxt och tillväxten skall Svensk ekonomi utvecklas väl. Tillväxten är hög. vara ekologiskt uthållig. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten faller samtidigt som inflationen är låg. De offentliga finanserna uppvisar överskott, bytesbalansen li- En offensiv för tillväxt och rättvisa kaså. Den svenska ekonomiska utvecklingen har inte sedan i slutet av 1960-talet varit så god och Tillväxt och rättvisa står inte i konflikt med varbalanserad. andra utan är varandras förutsättningar. En stabil

Svensk ekonomi har sedan mitten av 1990- och uthållig tillväxt bygger på delaktighet och att talet genomgått stora förändringar. Budgetsane- alla bidrar efter sin förmåga. Rättvisa handlar om ringen, låginflationspolitiken och satsningar på att ge alla samma möjlighet att utvecklas och förutbildning och företagande samt framväxten av sörja sig samt att välfärden skall omfatta hela en världsledande telekommunikations- och IT- befolkningen och fördelas efter behov. industri är några förklaringar till att svensk eko- Regeringen föreslår därför en offensiv för tillnomi utvecklas väl. Dessa faktorer lägger en god växt och rättvisa för att Sverige åter skall närma grund för en fortsatt hög tillväxt. sig full sysselsättning.

Full sysselsättning är det övergripande målet. Som ett delmål skall den öppna arbetslösheten reduceras till 4 procent under året och andelen Arbetslösheten skall pressas tillbaka. reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år skall stiga till minst 80 procent 2004. Arbetslösheten skall betvingas. Ett brett åtgärds-

Utgångspunkten för den ekonomiska politi- program presenteras för att arbetslösheten skall ken är att sunda offentliga finanser och stabila kunna pressas ned till 4 procent under år 2000. priser är en förutsättning för en uthålligt hög till- Bland förslagen kan nämnas att de arbetsmarkväxt och ökad sysselsättning. Regeringen har nadspolitiska programmen i än högre grad riktas därför sedan 1994 arbetat med ambitiösa bud- in mot de långtidsarbetslösa. getpolitiska mål. Samtliga mål har uppfyllts, de flesta med bred marginal. Därmed kan stora nedskärningar i nästa lågkonjunktur undvikas samti- Sysselsättningen och arbetskraftsutbudet skall digt som dagens reformer görs uthålliga. öka

Det är under de goda åren som den offentliga sektorns finansiella ställning skall konsolideras Den viktigaste vägen för att motverka risken för och den offentliga skulden minskas. Därför skall att människor stängs ute från arbetsmarknaden

PROP. 1999/2000:100

är åtgärder som höjer sysselsättningen. Arbete månader för mamman respektive pappan. Detta har ett egenvärde och ger självkänsla. Ett brett innebär att ytterligare en s.k. pappa- och mamprogram presenteras innehållande bl.a. förslag mamånad införs i föräldraförsäkringen Dessom maxtaxa inom barnomsorgen som minskar utom införs rätt till barnomsorg för barn till förmarginaleffekterna och därmed främjar arbete äldrar som är föräldralediga med yngre syskon. och utbildning. Dessutom skall aktiva åtgärder Allmän förskola för 4- och 5-åringar införs 2003. genomföras för att sjukskrivna och förtidspen- Dessutom har regeringen tidigare aviserat sionerade skall kunna återgå till arbetslivet. Kun- andra åtgärder som träder i kraft under nästa år. skapslyftet förlängs. Barnbidraget och studiebidraget höjs den 1 janu-

ari med ytterligare 100 kronor i månaden. Fler-

barnstilläggen höjs i motsvarande mån. Studi- Möjligheterna att delta i arbetslivet skall öka för estödssystemet reformeras och studiebidragets alla andel av studiemedlen höjs kraftigt.

Sammantaget uppgår tillskotten till barnfa- Människor med invandrarbakgrund har idag en miljerna till ca 9 miljarder kronor 2003. Till detta betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsätt- kommer ca 6 miljarder kronor för studiemedelsning än övriga svenskar. Detta måste ändras. Alla reformen. behövs på arbetsmarknaden. Ett program för att öka sysselsättningen bland invandrare presenteras. Vidare föreslås en förlängning av storstads- Ett ekologiskt hållbart Sverige satsningen.

Den ekologiska omställningen av Sverige drivs

vidare. Utvecklingen av miljövänlig och re- Ökad rättvisa och trygghet surssnål livsstil och teknik stimuleras med eko-

nomiska styrmedel och stöd till forskningen. En De sämst ställda pensionärernas ekonomi skall strategi för en grön skatteväxling i storleksordförbättras. Regeringen föreslår därför att bo- ningen 30 miljarder kronor på tio år utarbetas. stadstillägget höjs och att den tillfälliga höjning- Ett planeringsmål skall snarast utarbetas för en en av pensionstillskottet nu permanentas. utbyggnad av vindkraften. Viktiga järnvägsin-

Vård, skola och omsorg prioriteras genom att vesteringar tidigareläggs. kommunsektorn inte behöver betala det under- Utöver tidigare kraftiga ökningar föreslår reskott på ca 4 miljarder kronor som uppkommit i geringen nu ytterligare förstärkningar av ansladet kommunala momssystemet. Därutöver till- gen för markinköp, biotopskydd, marksanering, förs kommunsektorn nu ytterligare resurser för kalkning samt miljöforskning, miljöövervakning dessa områden i enlighet med tidigare fattade be- och forskning inom jordbruket. Regeringen föslut. reslår dessutom att de lokala investeringsprog-

Allt fler upplever en ökad otrygghet i varda- rammen för att bygga om Sverige i ekologisk gen. Regeringen föreslår därför ett kraftigt resur- riktning förlängs till 2003. stillskott för rättsväsendet. Även skatte- och tullväsendet tillförs ökade resurser.

Tandvården tillförs nya resurser från 2002. Internationell solidaritet Regeringen återkommer med förslag om hur dessa skall användas. Regeringen har ambitionen att Sverige åter skall

uppnå enprocentsmålet för biståndet när de

statsfinansiella förutsättningarna för detta före- Barnen – vår framtid ligger. Nu föreslås att biståndet höjs med 1,6

miljarder kronor, från 0,74 procent av BNI 2002 En bred familjepolitisk reform införs stegvis. till 0,81 procent 2003. Samarbetet med Central- Barn till arbetslösa ges rätt till barnomsorg den 1 och Östeuropa förlängs. juli 2001. En maxtaxa i barnomsorgen införs 2002 och medel tillförs kommunerna för att kvalitetssäkra denna verksamhet. Samtidigt förlängs föräldraförsäkringen en månad. Inom ramen för den förlängda föräldraförsäkringen reserveras två

PROP. 1999/2000:100

Tabell 1.1 Föreslagna utgifts- och skatteförändringar i för-

Internationella insatser 250

hållande till budgetpropositionen, netto Övrigt 990 780 810

Miljoner kronor

2001 2002 2003 Vägstöd, CSN och länsstyrelserna 580 640 640

ken för utbrändhet och ge utrymme för ett liv Anställn.stöd, långtidsarbetslösa 750 840 840 som inte enbart kretsar kring arbetet. Efter flera IT infrastruktur 200 år med en ökad medelarbetstid per sysselsatt Skatteavdrag för bredband 800 800 800 finns det hos många en önskan att öka utrymmet Regionalpolitik/försvarsomställn. 210 110 10 för livet vid sidan av arbetslivet.

Värdet av en arbetstidsförkortning måste dock Infrastruktur 500

alltid vägas mot behovet av andra reformer och Övrigt 240 290 290

hänsyn måste tas till kostnaderna. Kortar vi ar-

Ökad rättvisa och trygghet 2 350 3 020 3 420

betstiden tar vi ut framtida tillväxt i form av mer Rättsväsendet 1 000 1 500 1 600 fri tid istället för i ökad privat och offentligt kon- Skatteförvaltning och tull 160 160 160 sumtion. De långsiktiga konsekvenserna av en Tandvård 200 500 arbetstidsförkortning för den offentliga verk- Sämst ställda pensionärer 1 130 1 130 1 130 samheten måste särskilt beaktas.

Regeringskansliets arbetsgrupp för arbets- Änkepensioner 30 30 30

tidsfrågor har haft i uppdrag att bedöma förut- Övrigt 30

sättningarna för och konsekvenserna av olika ar-

Barnen vår framtid -1 550 2 000 1 500

betstidsförändringar. Analyserna har avsett både Pappamånad 1 000 1 000 ekonomiska aspekter och välfärdseffekter. Rap- Maxtaxa m.m. 150 4 400 5 600 porten "Kortare arbetstid – för och emot" är nu varav barn till arbetslösa 150 300 300 ute på en bred remiss. Syftet är att stimulera till

komma till denna fråga i samband med höstens avgår finans. av maxtaxa m.m. -1 700 -3 400 -5 100

budgetproposition.

PROP. 1999/2000:100

mål inrättas en särskild Demokratidelegation och Utvecklingen i Förenta staterna fortsätter att resurser anvisas. överraska positivt. Den nuvarande högkonjunk-

turen har pågått i nio år. Högre räntor och en

mer dämpad aktieprisutveckling väntas dock bi- Sverige skall präglas av samarbete dra till en gradvis avmattning. BNP-tillväxten

bedöms avta från 4,2 procent 1999 till 3,8 pro- Regeringen avser att under mandatperioden för- cent i år och 2,7 procent nästa år. söka skapa största möjliga uppslutning för en Utsikterna för den japanska ekonomin är fortpolitik för full sysselsättning. Arbetsmarknadens satt osäkra. Ännu syns inga tecken på en varaktig parter har en viktig roll i detta sammanhang. Den återhämtning. Den inhemska efterfrågan är svag ekonomiska vårpropositionen bygger på en till följd av fortsatt lågt förtroende såväl bland överenskommelse mellan den socialdemokratis- hushåll som företag. Strukturella reformer är en ka regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet, nödvändig förutsättning för en bättre ekonomisk vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska utveckling. Det kan även vara motiverat att pröva politiken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggs- om penningpolitiken kan ge ytterligare bidrag till budgeten för 2000 och de nu föreslagna skatte- en återhämtning. förändringarna.

Samarbetet berör fem områden – ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö – 1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling och innefattar både konkreta förslag och åtaganden inför framtiden. Genom detta samarbete be- Svensk ekonomi växer. Under 1998 ökade BNP kräftas att det finns en politisk majoritet för en med 3 procent och förra året var tillväxten närekonomisk politik som är inriktad på full syssel- mare 4 procent. Den öppna arbetslösheten har sättning, ett offentligt överskott om 2 procent av fallit från 8 procent 1997 till ca 5,5 procent i BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och början av innevarande år. Samtidigt har inflatioprisstabilitet. Politiken syftar vidare till jämlik- nen förblivit låg och reallöneökningarna varit het, jämställdhet och ekologisk hållbarhet. betydande.

Förutsättningarna är gynnsamma för en fort-

satt god tillväxt. Överskotten i den offentliga

sektorn är stabila och de takbegränsade utgifter- 1.2 Det ekonomiska läget na ryms under utgiftstaken. Sverige är ett före-

gångsland på flera områden, bland annat inom Den ökade inhemska efterfrågan och den inter- telekommunikation och informationsteknologi. nationella konjunkturen bidrar till att svensk Den allt starkare tilltron till Sverige och svensk ekonomi utvecklas väl. Tillväxten i svensk eko- ekonomi tar sitt uttryck bl.a. i de i förhållande till nomi beräknas bli 3,8 procent i år och 2,9 pro- omvärlden allt lägre räntorna. cent nästa år. De senaste årens tillväxt beror i huvudsak på

stigande inhemsk efterfrågan. Reallönerna har

ökat som en följd av den låga inflationen i kom- 1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling bination med måttliga nominella löneökningar.

Dessutom har de låga räntorna bidragit till ökan- Utsikterna för världsekonomin är goda. Fortsatt de investeringar samt stigande tillgångs- och faslåg inflation och låga räntor bidrar till ökad till- tighetspriser. Hushållens förmögenhet har ökat växt i stora delar av världen. Den globala ekono- ytterligare. miska tillväxten väntas både i år och nästa år vara Utvecklingen på arbetsmarknaden har ökat runt 4 procent. hushållens tilltro till såväl den egna som Sveriges

Tillväxten i EU förutses stiga från drygt 2 ekonomi. Hushållen har åter börjat våga låna procent 1999 till ca 3 procent både i år och nästa pengar. Sett över en längre period är dock husår. Exporten ökar samtidigt som den inhemska hållens skuldsättning fortfarande låg. Detta gäller efterfrågan inom EU är stark. Utvecklingen un- framför allt i jämförelse med senare delen av derstödjs av låga räntor och svag växelkurs, sti- 1980-talet. Därmed finns det förutsättningar för gande sysselsättning och ökad framtidsoptimism en fortsatt stabil ökning av hushållens konsumsåväl hos företag som hushåll. tion.

PROP. 1999/2000:100

Tabell 1.2 Försörjningsbalans 1999–2001 Tabell 1.3 Nyckeltal 1999–2001

Mdkr Procentuell Förändring från föregående år i procent om ej annat anges

volymförändring

1999 2000 2001 1999 2000 2001

2

Hushållens konsumtionsutgifter 997 4,0 2,7 KPI, årsgenomsnitt 0,3 1,3 2,2

2

Offentliga konsumtionsutgifter 533 1,2 0,6 Kostnadstimlön 3,4 3,5 3,5

1

2

Näringsliv exkl. bostäder 246 5,4 5,1 Real disponibel inkomst 3,3 4,0 4,5

2

Bostäder 32 10,5 11,1 Hushållens nettosparkvot, nivå 2,1 2,4 4,0

3

Myndigheter 49 -0,4 3,0 Bytesbalans 2,5 2,6 3,6

1 4 Lagerbidrag 6 0,0 0,0 Tysk ränta 10-års statsobligation 4,5 5,4 5,5

4 Export 863 7,6 6,9 Svensk ränta 10-års statsobligation 5,0 5,7 5,8

4 Import 754 7,2 6,8 TCW-index 125 123 120

1

Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt BNP 1972 3,8 2,9 2

Effekter av kyrkans avskiljande från staten har ej beaktats. 1 3 Bidrag till BNP-tillväxten Procent av BNP 2 4 I denna tabell har effekten av kyrkans avskiljande från staten ej beaktats. Årsgenomsnitt Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges Riksbank

och Finansdepartementet

Utsikterna för svensk exportindustri har förbätt-

Efter det stora fallet för svensk ekonomi under rats under det senaste halvåret. Huvudorsakerna

början av 1990-talet har det funnits en stor osäär den starkare efterfrågan i EU-området och en

kerhet om hur stor den långsiktigt uthålliga profortsatt stark utveckling i Förenta staterna. Un-

duktionsförmågan är. Erfarenheten från andra der hösten har orderingången ökat och tillför-

länder har varit att det efter omfattande kriser är sikten bland företagen stärkts. Särskilt tydligt är

svårt att komma tillbaka till samma höga prodetta i bas- och verkstadsindustrierna vilket

duktionsnivå och låga arbetslöshet som tidigare. väntas medföra en bredare exportuppgång fram-

Huvudorsaken till detta är att under djupa lågöver. Även i de inhemska sektorerna ökar pro-

konjunkturer förlorar många arbetslösa kontakduktionen snabbt. Ett problem är dock de regio-

ten med arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt nala skillnaderna.

den äldre arbetskraften.

Den starka utvecklingen inom näringslivet

I Sverige är dock förutsättningarna förhållanförutses leda till en fortsatt stigande investerings-

devis goda för att få tillbaka arbetskraften i sysaktivitet. Bostadsbyggandet fortsätter att öka

selsättning. Sverige har bland annat satsat stora kraftigt, men det sker från en låg nivå.

resurser på aktiv arbetsmarknadspolitik och

Inflationen är fortsatt låg. De prishöjningar

grundläggande utbildning, vilket har minskat som kan noteras återspeglar i stort sett administ-

risken för utslagning. rativa prishöjningar och högre oljepriser. Den

Strukturomställningen av ekonomin, innefatökning av konsumentpriserna som redovisas i

tande bl.a. ny teknik, avregleringar och ökad tabell 1.3 för år 2001 beror till stor del på ett tek-

konkurrens kan ha medfört att den goda tillväxniskt antagande om att fastighetsskatteuttaget

ten inte bara är en tillfällig konjunkturuppgång, ökar. Som redovisas längre fram avser regeringen

utan inledningen på en längre period med högre att återkomma med förslag som begränsar ök-

långsiktigt uthållig produktionsförmåga än vad ningen av fastighetsskatteuttaget.

som tidigare bedömts vara möjligt. Det är i så fall

Sammantaget bedöms BNP-tillväxten under

en betydande framgång för de senaste årens ekoinnevarande år bli ca 3,8 procent. Nästa år för-

nomiska politik inklusive den – ibland så kritiseväntas tillväxten mattas av något och uppgå till ca

rade – aktiva svenska arbetsmarknadspolitiken. 2,9 procent.

PROP. 1999/2000:100

Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

1 Antal sysselsatta 3 927 3 986 3 963 3 922 3 979 4 068 4 136 4174

1

varav näringslivet 2 633 2 697 2 698 2 695 2 735 2 805 2 862 2891

1

varav offentliga myndigheter 1 290 1 287 1 263 1 223 1 241 1 260 1 270 1279

2 Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 år 74,2 74,8 74,7 73,9 74,6 75,9 76,7 77,3

3 Öppen arbetslöshet 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,6 3,9

3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program 5,3 4,4 4,5 4,3 3,9 3,1 3,1 3,1

4 Kostnadstimlön 2,4 3,3 6,0 4,5 3,8 3,4 3,5 3,5

5 Produktivitetsutveckling i näringslivet 3,8 2,5 1,3 3,3 1,4 1,2 2,4 2,3 1 Tusental personer 2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen 3 I procent av arbetskraften 4 Årlig procentuell förändring 5 Räknat från användningssidan Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet 1.2.3 Sysselsättning och arbetslöshet men är fortfarande hög för personer med lägre

utbildning. Bland utländska medborgare har ar- Svensk arbetsmarknad utvecklas väl även om betslösheten sjunkit men den är fortfarande oacproblem kvarstår. Den öppna arbetslösheten be- ceptabelt hög. döms år 2000 hamna på 4,6 procent i genomsnitt. Under slutet av året bedöms den hamna nära 4 procent. Målet om 4 procents öppen arbetslöshet 1.2.4 Kalkyler till och med 2003 år 2000 ligger därmed inom räckhåll.

Sysselsättningen väntas fortsätta att öka. Mel- Utöver prognosen för 2000 och 2001 presenteras lan 1997 och 1999 ökade sysselsättningen med ca tre kalkyler som även innefattar åren 2002 och 150 000 personer, eller med 3,7 procent. De 2003. De skiljer sig dock åt redan från 2001. Den flesta jobben har tillkommit i den privata tjänste- grundläggande skillnaden är antagandet om i vilsektorn, men även inom de kommunala verk- ken mån det finns lediga resurser i ekonomin samheterna har antalet arbetstillfällen ökat till som kan tas i anspråk utan att det uppstår inflaföljd av ökade resurser till skola, vård och om- tionsdrivande löneökningar, dvs. hur stor den sorg. långsiktigt uthålliga produktionsförmågan är.

De flesta indikatorer pekar mot en fortsatt I baskalkylen utvecklas svensk ekonomi i takt gynnsam utveckling på arbetsmarknaden. Syssel- med den långsiktiga tillväxttrenden. Som ett resättningen förutses öka med ytterligare 106 000 sultat ligger den öppna arbetslösheten kvar på i personer mellan 1999 och 2001. Den reguljära stort sett samma nivå under hela perioden. sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och I överhettningskalkylen utvecklas svensk eko- 64 år beräknas stiga till 77,3 procent 2001. Målet nomi sämre. Den långsiktigt uthålliga produkom 80 procent reguljärt sysselsatta 2004 ligger tionsnivån visar sig här vara mindre än i baskalinom räckhåll. kylen. Inflationsdrivande flaskhalsar uppkommer

Arbetskraftsutbudet väntas under kommande tidigt och löneavtalen ger betydligt högre löner år att öka i takt med att sysselsättningen stiger. än vad som är förenligt med en balanserad ut- Genom att fler platser vid högskolor och univer- veckling. Såväl finans- som penningpolitiken sitet skapas dämpas utbudsökningen något på måste stramas åt, vilket stabiliserar utvecklingen. kort sikt. På lite längre sikt är de ökade utbild- Detta medför att sysselsättningen minskar och ningsinsatserna däremot positiva för arbets- arbetslösheten stiger. Reformutrymmet för 2001 kraftsutbudet då antalet kvalificerade arbetstaga- minskar kraftigt. re ökar. I högtillväxtkalkylen utvecklas svensk eko-

Sysselsättningen har ökat och arbetslösheten nomi bättre. Ett stort antal arbetslösa, personer i har sjunkit i nästan alla delar av Sverige. Skillna- arbetsmarknadsprogram och personer utanför derna i arbetslöshetsnivåerna är dock fortfarande arbetskraften får jobb. Den långsiktigt uthålliga stora mellan olika delar av landet. Arbetslösheten produktionsnivån är högre. BNP och sysselsätthar sjunkit för nästan alla utbildningsgrupper, ning kan öka mer än i baskalkylen utan att det

PROP. 1999/2000:100

uppstår flaskhalsproblem. De offentliga finan- − En högkonjunktur varar inte för evigt. Det serna förbättras ytterligare och reformutrymmet måste finnas en säkerhetsmarginal så att nästa för kommande år blir större än i baskalkylen. lågkonjunktur kan mötas med en aktivt mot-

verkande finanspolitik. Alltför stora under- Tabell 1.5 Tre kalkyler för BNP åren 2001–2003 skott skulle även i en lågkonjunktur kunna Procent

leda till en kraftig ränteuppgång.

Källa: Finansdepartementet

skulle kunna användas till viktigare ändamål.

− En stark välfärd kräver starka offentliga fi-

nanser. Som bland annat Långtidsutredningen

visar kommer andelen äldre att öka kraftigt

1.3¶Den ekonomiska politiken

från omkring 2010. Detta medför ökade ut-

gifter för såväl pensioner som vård och om- Utgångspunkten för den ekonomiska politiken

sorg, samtidigt som deltagandet i arbetskrafär sunda offentliga finanser, stabila priser och en

ten blir lägre. Då bör statens budget inte väl fungerande lönebildning. Detta är grunden

belastas av ränteutgifter för 1990-talets uppför en hög och uthållig tillväxt och sysselsätt-

låning. ning.

− Sparandet i Sverige måste vara högt för att

Sveriges internationella skuldsättning skall 1.3.1 Sunda offentliga finanser kunna minska samtidigt som investeringsni-

vån är hög. Även den offentliga sektorn måste

Med en rörlig växelkurs och ett inflationsmål för bidra till ett högt sparande. penningpolitiken är finanspolitikens främsta

− Utgiftstaken hindrar att tillfälligt högre insyfte att skapa goda betingelser för tillväxt och

komster används för att bekosta varaktigt sysselsättning genom att säkerställa ett överskott

högre utgifter. Därigenom undviks smärti de offentliga finanserna och att hålla utgifterna

samma besparingar när konjunkturen försämunder kontroll.

ras.

Finans- och budgetpolitiken styrs av två över-

− Sverige har i Stabilitets- och tillväxtpakten ingripande mål: De offentliga finanserna skall upp-

om EU åtagit sig att ha ett medelfristigt mål visa ett överskott på 2 procent av BNP i genom-

för de offentliga finanserna nära balans eller i snitt över en konjunkturcykel och utgifterna

överskott. skall inte överstiga de uppsatta utgiftstaken.

Det finns en rad orsaker till att båda dessa mål är av central betydelse för den ekonomiska poli-

tiken:

Tabell 1.6 Offentliga finanser 1994–2001

Procent av BNP

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Utgiftskvot 67,3 64,6 62,6 61,1 58,7 58,4 55,3 53,4

Inkomstkvot 56,4 56,7 59,3 59,1 60,6 60,2 58,1 56,7

1

2

Konsoliderad bruttoskuld 77,4 76,3 76,0 74,9 72,4 65,5 57,6 52,5

1

Inklusive skatter till EU

2

Mätt enligt Maastricht-reglerna Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

PROP. 1999/2000:100

Överskott i de offentliga finanserna för ökad sysselsättning. Utgiftstaken för 1997,

1998 och 1999 klarades. Det långsiktiga målet för de offentliga finanserna Enligt regeringens bedömning kommer även är ett överskott på 2 procent av BNP i genom- utgiftstaket år 2000 att klaras med en budgetesnitt över en konjunkturcykel. Ett uppfyllande ringsmarginal på ca 1 miljard kronor. Det är av målet leder till att räntorna på statsskulden tar dock oroande att utgifterna ökar kraftigt inom i anspråk en successivt mindre del av statens in- vissa socialförsäkringar. komster, vilket frigör utrymme när den demo- Det för 2001 fastlagda utgiftstaket överstiger grafiska utvecklingen leder till ökade resurskrav det för år 2000 med 25 miljarder kronor. Dessa under kommande decennier. ökade resurser används till reformer som bl.a.

Utifrån målet fastställs sedan preciserade mål ökat bistånd, förbättrat studiestöd och höjda för varje år. För åren 2001 och 2002 har målet barnbidrag. Men även 2001 beräknas utgifterna fastställts till 2,0 procent. Regeringen fastslog att bli större på grund av den ökade ohälsan. om tillväxten av konjunkturmässiga skäl väsent- Regeringen ser mycket allvarligt på utveckligt skulle avvika från den beräknade skall mot- lingen inom ohälsoområdet, främst ur ett mänsksvarande avvikelse från överskottsmålen tolere- ligt perspektiv. Regeringen kommer därför att ras. tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta en

Med innevarande prognos för den ekonomis- handlingsplan för hela ohälsoarbetet. ka utvecklingen uppkommer ett betydligt större Om utgifterna inom hälsoområdet tillåts fortöverskott i de offentliga finanserna än målen. sätta att öka i samma takt som nu sker kommer Skulle detta överskjutande utrymme i sin helhet utgifterna att överstiga de av riksdagen uppsatta utnyttjas för reformer blir finanspolitiken starkt utgiftstaken. För att klara utgiftstaken riskerar expansiv under 2001. Detta år beräknas tillväxten andra reformer därmed att inte kunna förverklibli god. Med hänsyn till att osäkerheten är bety- gas. Utgiftstaken skall hållas. dande om den långsiktigt uthålliga produktions- För åren 2001 och 2002 ligger utgiftstaken förmågan i svensk ekonomi avser regeringen att i kvar enligt principen med tak som sätts tre år budgetpropositionen återkomma till frågan om framåt i tiden. Vissa tekniska justeringar görs överskottsmålet och om hur överskottet skall dock av utgiftstaken till följd av att pensionsrätt disponeras. införs för studier och totalförsvarsplikt och till

I avvaktan härpå föreslår regeringen att de nu- följd av ökat återflöde från EU:s budget. varande målen om ett överskott i de offentliga Regeringen lägger nu ett förslag om ett tak på finanserna på 2,0 procent av BNP för 2001 och 847 miljarder kronor för 2003. Det innebär att 2002 ligger fast och att målet för 2003 fastställs taket ökar med 30 miljarder kronor mellan 2002 till 2,0 procent. Det överskjutande överskottet och 2003. Som andel av BNP minskar utgiftstahar i kalkylerna beräkningstekniskt överförts till ket något, givet nuvarande prognos för den ekohushållen. nomiska utvecklingen.

Överskotten i de offentliga finanserna medför

Diagram 1.1 Det statliga utgiftstaket

att den offentliga skulden minskar. Dessutom påverkas skulden av försäljningsinkomster. Procent av BNP Bruttoskulden, mätt enligt Maastrichtreglerna, 45 förväntas under innevarande år hamna under 60 procent av BNP. Nettoskulden förväntas vara borta redan 2002. 40

Utgiftstaken

I den nya budgetprocessen föreslår regeringen i samband med den ekonomiska vårpropositionen nominella utgiftstak för tre år framåt. De takbegränsade statliga utgifterna får sedan inte över-

25 stiga utgiftstaken. Utgiftstaken är en viktig del av 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 den framgångsrika förtroendeskapande politiken Källa: Finansdepartementet

PROP. 1999/2000:100

Diagram 1.2 KPI och UND1X 1994–februari 2000

Reformerna redovisades i tabell 1.1. Detta ut-

Procent rymme förutsätter dock ett trendbrott för utgift-

3,5 sökningen inom ohälsoområdet.

3,0 En översyn av budgetprocessen har påbörjats 2,5

såväl av riksdagen som av regeringen sedan några 2,0 års erfarenheter nu har vunnits. Regeringens ut- 1,5 gångspunkt är att principerna om budgetdisciplin 1,0 och ordning och reda i de offentliga finanserna 0,5

0,0 skall ligga fast. Den nya budgetprocessen har på

-0,5 KPI UND1X ett avgörande sätt förbättrat betingelserna för en

-1,0 ansvarsfull ekonomisk politik. Därmed har för- 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 utsättningarna för att de svenska offentliga ut- Anm: De streckade linjerna i diagrammet visar Riksbankens toleransintervall för

inflationen. gifterna hålls på en långsiktigt hållbar nivå ökat.

Källa: Statistiska centralbyrån

1.3.2¶Stabila priser

Räntan

Stabila priser är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in- Under 1999 steg de internationella räntenivåerna flation försämrar förutsättningarna för en uthål- kraftigt. De dämpade globala ekonomiska utsikligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt terna efter Asien- och Rysslandkriserna förbythög sysselsättning. En hög och svårförutsedd in- tes under året till en betydligt ljusare konjunkflation har dessutom negativa fördelningseffek- turbild. Inte minst stärktes de svenska tillväxtter. utsikterna. De svenska 10-åriga obligationsrän-

Den övergripande uppgiften för penningpoli- torna steg som mest med ca 2 procentenheter tiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver pen- under 1999. Sedan oktober 1999 har 10-års ränningpolitiken självständigt. Riksbanken har defi- tan fallit från ca 6 till ca 5,5 procent. nierat prisstabilitet som att ökningen av konsu- Den förväntade låga inflationen medförde att mentprisindex skall begränsas till 2 procent med Riksbanken under 1999 kunde sänka sin styren tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. ränta, den s.k. reporäntan, till under 3 procent.

Regeringen stöder penningpolitikens inrikt- Det är den lägsta styrränta Sverige haft sedan den ning och står bakom inflationsmålet. moderna kreditmarknaden började ta form un-

Inflationen är låg trots den starka efterfrågan i der 1980-talet. Under hösten har Riksbanken svensk ekonomi. I år beräknas KPI öka med 1,3 fört penningpolitiken i en mindre expansiv riktprocent trots att världsmarknadspriset på olja ning mot bakgrund av bl.a. det ljusare konjukunder det senaste året har mer än fördubblats. turläget och det ökade resursutnyttjandet i eko- Under prognosperioden klingar denna effekt av nomin. I slutet av mars 2000 var den svenska och i stället förväntas oljepriset sjunka. reporäntan 3,75 procent.

Riksbanken har förtydligat att det för närva- De svenska obligationsräntorna ligger i ett rande är bedömningen av UND1X på upp till två historiskt perspektiv på mycket låga nivåer relaårs sikt som avgör utformningen av penningpo- tivt omvärlden. Ränteskillnaden mot Tyskland litiken. UND1X är ett inflationsmått där de di- på en tioårig obligation har under året varit nere rekta effekterna av förändrade räntor, skatter och på någon tiondels procentenhet. Detta skall subventioner har exkluderats från KPI. Inflatio- jämföras med drygt 4 procentenheter för fem år nen enligt UND1X låg i februari i år under 2 sedan. Avgörande för denna utveckling, som procent, trots kraftiga prishöjningar på bensin starkt förbättrat hushållens ekonomi, har varit och diesel. den omfattande budgetsaneringen. Under våren

har det funnits perioder då Sverige har haft lägre

långräntor än alla andra medlemsländer i EMU

förutom Tyskland.

Mot bakgrund av det starka förtroendet för

svensk ekonomi är det inte otänkbart att den

svenska tioårsräntan kan hamna under den tyska.

PROP. 1999/2000:100

Saneringen av de offentliga finanserna, det mins- ställas svenska folket för prövning i en folkom-

kade lånebehovet och penningpolitikens inrikt- röstning.

ning på prisstabilitet är de viktigaste förklaring- En bred debatt om ett svenskt deltagande i

arna till detta. En sådan utveckling ansågs bara valutaunionen pågår. En utredning kommer att

för något år sedan som otänkbar. tillsättas om finanspolitikens förutsättningar vid

ett svenskt deltagande i valutaunionen. Denna

Diagram 1.3 Ränteskillnad mot Tyskland, utredning kommer även att analysera behovet av

tioårig statsobligation

s.k. buffertfonder för att öka stabiliseringspoliti-

Procentenheter

kens möjligheter.

5 Regeringens uppfattning är att det för närva-

rande inte är aktuellt att delta i det europeiska

växelkurssamarbetet ERM2.

3

1.3.3¶Lönebildning

1

En väl fungerande lönebildning är av avgörande

betydelse för en fortsatt god sysselsättningsut-

-1 veckling. De nominella löneökningarna måste

1995 1996 1997 1998 1999

förbli måttliga även om efterfrågan på arbetskraft

Källa: Finansdepartementet fortsätter att stiga och den öppna arbetslösheten

minskar i snabb takt.

Som de senaste årens utveckling visat ger

måttliga nominella löneökningar i förening med

Kronan

låg inflation utrymme för en god reallöneökning,

kraftigt stigande sysselsättning och fallande ar- Kronan har stärkts väsentligt mot euron sedan

betslöshet. början av 1999. Växelkursen noterades till ca 9,50

Det är fortfarande osäkert om lönebildningen kronor per euro då den nya valutan introducera-

har anpassats fullt ut till de nya krav som ställs i des. Under början av hösten pendlade kronan

dagens svenska ekonomi. Under det senaste årtikring 8,70 men har sedan dess stärkts ytterligare.

ondet har de nominella löneökningarna varit

Jämfört med ett konkurrensvägt genomsnitt

betydligt lägre än tidigare. Dämpningen har av valutor är kronans förstärkning mera begrän-

emellertid kommit till stånd på en arbetsmarksad. Detta förklaras av den starka uppgången för

nad som präglats av en oacceptabelt hög arbetsdollarn. Den starkare svenska kronan minskar

löshet. riskerna för överhettning inom exportindustrin

Svensk lönebildning ställs inför ett avgörande samtidigt som importpriserna hålls tillbaka.

prov i 2001 års avtalsrörelse. För första gången

efter den ekonomiska krisen skall nya löner på

huvuddelen av arbetsmarknaden fastställas i en

EMU

omgivning av låg arbetslöshet och stark efterfrå-

gan på arbetskraft. EU:s gemensamma valuta euron har nu funnits i

Svensk ekonomi och välfärd står därmed inför över ett år. Införandet av euron utgör ett histo-

ett avgörande. Om löneökningarna skulle bli för riskt och betydelsefullt steg i den europeiska in-

höga riskerar arbetslösheten att åter stiga. Med tegrationen. Valutaunionen påverkar i hög ut-

måttliga löneökningar öppnas däremot vägen sträckning Sverige både ekonomiskt och

mot full sysselsättning. Arbetsmarknadens parter politiskt, även då vi som hittills står utanför. Det

skulle då åter medverka till att skapa en svensk är viktigt för tillväxten och stabiliteten i hela EU

modell i dess bästa mening. att projektet blir en framgång.

Det har skett betydande förändringar av de in-

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen

stitutionella ramarna för lönebildningen de sefrån starten. Sverige håller dock dörren öppen

naste åren. Inom industrin och för tjänstemänför ett senare inträde. Ett beslut om deltagande

nen inom handelns område har samarbetsavtal måste ha ett brett folkligt stöd och skall under-

tecknats utifrån vilka avtalsförhandlingarna be-

drivs. Ett nytt medlingsinstitut kommer inom

PROP. 1999/2000:100

kort att inrättas med uppgift att understödja till arbetsmarknaden är situationen dyster inför parterna i deras strävan att uppnå såväl en stabil nästa konjunkturnedgång. De personer som inte reallöneutveckling som en snabb och uthållig har fått fotfäste på arbetsmarknaden riskerar då sysselsättningstillväxt. Vissa förändringar har att aldrig mer komma tillbaka och få ett jobb. även genomförts i det legala ramverk inom vilket Grunden för att nå full sysselsättning är att förhandlingarna bedrivs. inte slarva bort vad som redan har uppnåtts. För

För att minska risken för flaskhalsar och över- att nå arbetslöshets- och sysselsättningsmålen hettning har arbetsmarknadspolitiken getts en ny krävs att den ekonomiska politikens framgångar, inriktning och satsningar har genomförts inom bl.a. i form av sunda offentliga finanser och prisutbildningsområdet. Trots de insatser som görs stabilitet, befästs. Därtill krävs ytterligare insatför att öka utbudet av kompetent och utbildad ser för att den ekonomiska uppgången skall kunarbetskraft kan trycket uppåt på lönerna för de na bli långvarig och uthållig och för att den skall mest eftertraktade grupperna på arbetsmarkna- kunna komma alla till del. den bli stort. Dessa problem måste kunna hante- Den ekonomiska politikens inriktning utforras av arbetsmarknadens parter. mas därför utifrån tre övergripande utmaningar

Det övergripande målet för den ekonomiska till följd av det nuvarande ekonomiska läget: politiken är full sysselsättning. Detta kan endast Risken för överhettning skall motverkas. Finansnås vid en stabil makroekonomisk utveckling. politiken måste avpassas så att den sammanlagda Därför måste finanspolitiken utformas så att ris- efterfrågetillväxten i ekonomin inte blir för stark ken för överhettning minskas. i förhållande till tillväxten i produktionskapacitet

Fortsatta skattesänkningar är betingade av att och faktisk produktion. Misslyckas detta läggs lönebildningen fungerar väl. Alltför höga löne- hela den stabiliseringspolitiska bördan på penökningar i kombination med skattesänkningar ningpolitiken, med därtill hörande risk för att riskerar att leda till en överhettningssituation kraftigt högre räntor i förtid bryter konjunktursom inte är förenlig med en uthållig sysselsätt- uppgången. De budgetpolitiska målen skall klaningstillväxt. ras.

I budgetpropositionen återkommer regering- Goda förutsättningar för att den nuvarande en till om det finns ett utrymme för en fortsatt konjunkturuppgången skall bli långvarig skall skaskattemässig kompensation av arbetstagarnas pas. En god grund måste läggas för ett antal år egenavgifter. Då kommer även risken för en med hög tillväxt utan att inflationen tar fart. För alltför snabb löneökning att vägas in. detta krävs att ekonomins långsiktiga produk-

Lönebildningen har en stor påverkan på tionsförmåga höjs ytterligare. Det handlar om att många områden. Parterna har ett speciellt ansvar mobilisera de lediga arbetskraftsresurser som för att motverka löneskillnader på grund av kön. finns. Det handlar också om att fortsätta arbetet Det är en av jämställdhetspolitikens viktigaste med att främja konkurrens och mer effektivt frågor. fungerande marknader samt de senaste årens

betydande utbildningssatsningar. Detta arbete

skall drivas vidare.

Tillväxten skall komma alla till del. Åtgärder 1.4 Full sysselsättning måste vidtas för att säkerställa att den ekonomis-

ka återhämtningen bidrar till ökad rättvisa och Svensk ekonomi utvecklas för närvarande väl. integration i samhället. Den ekonomiska tillväx- Aktiviteten i ekonomin ökar på bred front. De ten måste bidra till regional balans och ökade uttvå målen för arbetsmarknaden – att den öppna vecklingsmöjligheter för alla samhällsmedborgaarbetslösheten vid slutet av år 2000 skall vara re. högst 4 procent och att 80 procent av alla personer i åldrarna 20–64 år skall vara sysselsatta 2004 – ligger inom räckhåll. 1.4.1 En offensiv för tillväxt och rättvisa

Sverige har nu möjlighet att åter uppnå full sysselsättning. Krisen under 1990-talet innebar Regeringen föreslår en offensiv för tillväxt och att en stor del av befolkningen i förvärvsaktiv ål- rättvisa. Den innehåller åtgärder som syftar till der ställdes utanför arbetsmarknaden. Om inte att pressa tillbaka arbetslösheten, öka sysselsättden nuvarande konjunkturuppgången leder till ning och tillväxt samt öka sysselsättningen bland att så många personer som möjligt återkommer invandrare.

PROP. 1999/2000:100

Arbetslösheten skall pressas tillbaka maximalt 3 procent av hushållets inkomst för

första barnet och 2 respektive 1 procent för Målet om 4 procents öppen arbetslöshet skall nås därpå följande barn. Rätt till barnomsorg för

under året. Regeringen föreslår därför en rad åt- barn till föräldrar som är föräldralediga med gärder som syftar till att ytterligare pressa tillba- yngre syskon införs 1 januari 2002. En allmän

ka arbetslösheten: förskola för 4- och 5-åringar införs från 1 ja-

nuari 2003. Från 2002 avsätts 0,5 miljarder − De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under

kronor för åtgärder som förbättrar kvaliteten

år 2000 skall i än högre grad koncentreras till

i barnomsorgen. de långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna

vid arbetsförmedlingarna. − Arbetslöshetsförsäkringen reformeras i syfte

att stärka dess roll som omställningsförsäk- − Kraven på aktivitet i arbetslöshetsförsäkring-

ring. Kraven på den enskilde tydliggörs, en

en tydliggörs. För att stävja missbruk vid tidi-

mer strukturerad sökprocess, med hjälp av

ga pensionsavgångar måste gällande regler i

bl.a. individuella handlingsplaner, införs och

försäkringen tillämpas strikt. En landsomfat-

rundgången mellan öppen arbetslöshet och

tande nystartskampanj, där arbetslösa kallas

arbetsmarknadspolitiska program bryts. Suc-

in för information om de nya reglerna kom-

cessivt kommer kraven på den enskilde att

mer att genomföras i samband med att för-

öka när det gäller den yrkesmässiga och geo-

säkringen reformeras.

grafiska rörligheten. Förändringar sker av de − En aktivitetsgaranti införs för personer som

krav som ställs för att deltidsarbetslösa skall

varit arbetslösa under mycket lång tid. Där-

få ersättning. Arbetsgivare skall i ökad grad

med stärks deras möjligheter att få arbete på

medverka till att deltidsarbetslösa erbjuds

den reguljära arbetsmarknaden.

önskad arbetstid. Vidare stärks arbetsförmed- − Det förstärkta anställningsstödet som inför- lingens kontrollfunktion och AMS tillsyns-

des under 1999 har varit framgångsrikt när roll. Regeringen återkommer med förslag till

det gäller att få ut arbetslösa i arbetslivet. Re- riksdagen under 2000.

geringen föreslår nu en utökning av detta ge-

− Regeringen avser att under året föreslå lag-

nom att arbetsgivare som anställer personer

stiftning som innebär att ingen skall tvingas

som varit arbetslösa i minst 4 år får ett än

att sluta sin anställning före 67-års ålder. högre stöd. Dessutom föreslår regeringen ett

− Arbetsmarknadsverket ges i uppgift att öka

förstärkt särskilt anställningsstöd för arbets-

övergångarna från anställning med lönebidrag

givare som anställer äldre personer som varit

till osubventionerad anställning. Därmed fri-

arbetslösa i minst 2 år. Därmed riktas resur-

görs utrymme för fler arbetshandikappade att

serna än mer mot de grupper som har svårast

få ett fotfäste på arbetsmarknaden genom an-

att komma in på arbetsmarknaden.

ställning med lönebidrag. Dessutom föreslås

att anslaget för särskilda åtgärder för arbets-

handikappade förstärks.

Sysselsättningen och tillväxten skall öka

− Arbetslivsinstitutet ges i uppdrag att fortsätta

Målet om att andelen reguljärt sysselsatta mellan sprida erfarenheter från sitt forskningsprojekt

20 och 64 år 2004 skall vara minst 80 procent om tillväxt och utveckling avseende lärande skall uppnås. Regeringen föreslår därför en rad nätverk. Det skall ske genom förbättrad in-

åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen formationsspridning i allmänhet och genom och tillväxten: särskilda insatser på orter som berörs av för-

svarsnedläggningar. − En bred familjepolitisk reform införs stegvis.

Den 1 juli 2001 ges barn till arbetssökande − Utbildningens kvalitet och effektivitet är

rätt till förskoleverksamhet. Den 1 januari strategisk. Regeringen prioriterar insatser för

2002 införs en maxtaxa i barnomsorgen. en förbättrad måluppfyllelse i ungdomssko-

Högsta avgiften i förskolan skall vara 1 150 lan. Arbetsmarknadens framtida behov behö-

kronor i månaden för det första barnet, 767 ver i högre grad beaktas. I syfte att motverka

kronor för det andra och 383 kronor för eventuella flaskhalsar ges Högskoleverket i

tredje barnet. För ytterligare barn betalas ing- uppdrag att analysera hur högskolesektorns

en avgift. Upp till detta tak skall avgiften vara utbildningsutbud i ökad utsträckning skulle

PROP. 1999/2000:100

kunna svara mot arbetsmarknadens behov. − Regeringen föreslår ytterligare förenklingar

Särskilt det naturvetenskapliga och tekniska som särskilt bör gynna små och medelstora området behöver lyftas fram, eftersom må- företag. Det gäller bl.a. förbättrade och för-

luppfyllelsen är svår att nå inom detta områ- enklade regler om ökade avdrag för levde. nadsomkostnader för egenföretagare, förbätt-

rade kvittningsmöjligheter för vinster på − Utvecklingen visar på ökad ohälsa. Detta är

aktier i onoterade företag samt generösare avbåde ur ett mänskligt och ett ekonomiskt per-

dragsregler vid ombyggnader av lokaler. Arspektiv allvarligt. Regeringen kommer därför

betet med regelförenkling skall intensifieras. att tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta en handlingsplan för att minska ohälsan. Ar- − Regeringen föreslår ett antal åtgärder för att

betet omfattar en översyn av bl.a. sjukpen- förbättra informationen till små och nystarta-

ning, rehabiliteringspenning, arbetsskadeför- de företag bl.a. genom ett Internetbaserat insäkring, tillsynen över arbetsmiljön och formationssystem. förtidspension. Det är av största vikt att ar-

− Arbetet med att stärka konkurrensen till betsförhållanden och arbetsmiljö inte ger

nytta för konsumenterna fortsätter. Konkurupphov till sjukdom och arbetsskada. Före-

rensverket tillförs ytterligare medel för det byggande arbete skall därför prioriteras. Ak-

konkurrensfrämjande arbetet. Regeringen avtiva åtgärder skall genomföras för att sjuk-

ser att återkomma med förslag som ger ökad skrivna och förtidspensionerade skall kunna

konkurrens och stärker konsumentens ställåtergå till ett arbetsliv som inte ger skador el-

ning i den konkurrenspolitiska propositionen ler sjukdomar och inte sliter ut människor.

senare i vår. Arbetsgruppen skall bl.a. pröva möjligheten att göra försäkringarna mer försäkringsmässi-

ga. Det bör även prövas om inte regelverken

Möjligheterna att delta i arbetslivet skall öka för

kan samordnas i högre grad, t.ex. vad gäller

alla

inkomstbegrepp, ersättningsnivåer och indexering. Lagstiftningen inom arbetsskade-

Alla behövs på arbetsmarknaden. Människor området behöver moderniseras och göras mer

med invandrarbakgrund har idag en betydligt rättvis och jämställd.

högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än öv- − I arbetsgruppens uppdrag ingår också att un- riga svenskar. Detta är slöseri med resurser. Re-

dersöka olika typer av flaskhalsar, t.ex. vård- geringen föreslår därför en rad åtgärder för att

köer inom hälso- och sjukvården som försvå- öka arbetskraftsdeltagandet bland invandrare: rar rehabiliteringsarbetet. Skillnaden mellan

− Kompletterande utbildning för arbetslösa inkönen samt regionala och lokala skillnader

vandrare med utländsk utbildning inom hälskall analyseras och övervägas i samband med

so- och sjukvårdsområdet förstärks. Denna reformförslag.

utbildning vänder sig till läkare och sjukskö- − Hetsen i arbetslivet ökar. Bakom ökningen av terskor.

antalet långtidssjuka och kraftigt stigande

− Kompletterande utbildning för personer med kostnader för samhället döljer sig ett mänsk-

utländsk högskoleutbildning inom läraryrken ligt lidande som inte kan accepteras. Ytterli-

och teknik/naturvetenskap genomförs inom gare medel avsätts till Arbetarskyddsverket.

ramen för arbetsmarknadspolitiken. − Statskontoret ges i uppdrag att göra en kart-

− Valideringen av utländsk yrkeskompetens läggning och genomgång av befintliga studier

skall öka. inom utbildningsväsendet och arbetsförmed-

− AMS och vårdhuvudmännen skall tillsamlingarnas verksamhetsområden avseende kva-

mans ordna utbildningar för tvåspråkig perlitetsjämförelser.

sonal inom primärvård och äldreomsorg. − Insatser föreslås i syfte att öka bostadsbyg-

− Svenskundervisning och introduktion av nygandet. Ett investeringsbidrag för anordnande

anlända skall förbättras. Dessutom skall samav bostäder till studenter införs.

verkan mellan kommuner och olika organisa- − Regeringen föreslår ett antal åtgärder för att

tioner öka. utveckla och stimulera utbyggnaden av IT-

infrastruktur med hög överföringskapacitet.

PROP. 1999/2000:100

− En försöksverksamhet med alternativ plats- fast att ett av unionens övergripande mål skall

förmedling för invandrare genomförs. Inrikt- vara full sysselsättning samt att medlemsländerna

ningen är att pröva nya metoder och aktörer i skall sätta upp nationella sysselsättningsmål. Sve-

syfte att finna effektivare former för att för- rige har aktivt bidragit till att dessa mål har lyfts

medla arbeten till arbetslösa invandrare. fram. Ett nytt EU kan vara på väg att växa fram.

En politik för full sysselsättning i Europa tar − Åtgärder genomförs för att stimulera et-

liksom i Sverige sin utgångspunkt i starka of-

nisk/kulturell mångfald inom offentlig för-

fentliga finanser och stabila priser. En väl avvägd

valtning och privata företag. Insatsen skall

makroekonomisk politik skall kombineras med

främst riktas till personer som har utländsk

utbildning och andra insatser för att förbättra ar-

erfarenhet/utbildning inom samhällsveten-

betsmarknadens förmåga till anpassning i den

skap, ADB, juridik eller ekonomi.

internationaliserade ekonomin. Strukturåtgärder − Rådgivningsinsatser skall göras för invandrare

skall genomföras för att göra produkt- och ka-

som startar och driver småföretag. Insatser

pitalmarknaderna mer effektiva och för att

skall göras inom analys och metodutveckling

främja en god konkurrens på den inre markna-

av befintlig rådgivningsverksamhet riktad till

den samt reducera statligt stöd. invandrare som startar eller driver småföretag.

Sysselsättningspolitiken är en integrerad del av

den ekonomiska politiken. Den svenska rege-

ringen kommer fortsatt att lyfta fram vikten av

1.4.2¶Europasamarbetet

en höjd sysselsättningsgrad inom EU:s med-

lemsstater. Detta inte minst mot bakgrund av de Kampen för full sysselsättning är en central del i

krav på höjt deltagande i arbetslivet som den den svenska Europapolitiken. En god ekonomisk

demografiska utvecklingen ställer. utveckling i våra grannländer bidrar till ökad sys-

Under sommaren 1999 inrättades den euroselsättning i Sverige. Därför är våra granneko-

peiska sysselsättningspakten inom EU. Pakten nomiers tillväxtkraft av stor betydelse. I en in-

vilar på den grund som de allmänna ekonomiska ternationaliserad ekonomi är förmågan till

riktlinjerna, sysselsättningsriktlinjerna och samomvandling och förändring central. Därför

arbetet kring ekonomiska reformer utgör. En måste stela strukturer brytas ned och hämmande

makroekonomisk dialog har inrättats för att tillväxthinder bekämpas. Det ekonomiska utby-

främja informationsutbyte mellan finans- och tet med omvärlden måste bygga på öppenhet och

arbetsmarknadsministrarna, den europeiska beredskap till förändring. Därmed skapas förut-

centralbanken, den europeiska kommissionen sättningar att leda utvecklingen i såväl nya som

och arbetsmarknadens parter. mogna branscher. Genom att skärpa konkurren-

Samordningen av sysselsättningspolitiken i sen på hemmaplan rustar den inre marknaden det

EU sker främst genom de årliga gemensamma europeiska näringslivet att hävda sig internatio-

riktlinjerna för sysselsättningspolitiken. Sysselnellt. Priserna i EU pressas och bidrar till en låg

sättningsriktlinjerna för 2000 har utformats på inflation och därmed bättre förutsättningar att

grundval av tidigare riktlinjer med ambitionen att öka sysselsättningen.

främst befästa och genomföra de riktlinjer som

På samma sätt kommer utvidgningen av EU

man enats om. Riktlinjerna ligger väl i linje med till att omfatta 100 miljoner fler människor, att

svenska ambitioner och bygger liksom tidigare stimulera EU-ländernas ekonomier under lång

på fyra huvudområden: tid framöver.

− att förbättra anställbarheten, Människor skall inte lämnas åt sig själva att − att utveckla företagarandan,

hantera de utmaningar som internationalisering-

− att uppmuntra företagens och de anställdas en för med sig. Gemensamma ansträngningar i

anpassningsförmåga, samt EU för att hantera de förändringar på arbets-

− att stärka jämställdheten. marknaden som följer av en internationaliserad

ekonomi ger stöd åt varje lands kamp mot natio-

De tillägg som har gjorts stämmer väl överens nell arbetslöshet. En ökad uppföljning av den

med svensk ekonomisk politik. Bland annat har förda politiken ger ökat erfarenhetsutbyte och

betydelsen av ökade utbildningssatsningar och sätter sysselsättningen högst på dagordningen.

vikten av att utbilda elever och lärare i IT-

Ambitionsnivån inom EU har höjts. Vid det

kunskap och att främja elevers tillgång till datoextra toppmötet i Lissabon i mars 2000 slogs det

rer och Internet lyfts fram. Fokus har satts på ar-

PROP. 1999/2000:100

betsförmedlingens roll i att främja en god ra ekonomiska problem samt kommuner som matchning på arbetsmarknaden. har svårigheter i det kommunala bostadsbestån-

Sverige uppfyller i de flesta fall de mål och in- det. tentioner som riktlinjerna ger uttryck för. I flera Regeringen har nyligen lagt förslag om viktiga fall är regeringens ambition mer långtgående än investeringar i IT-infrastruktur. Det är regeringvad riktlinjerna anger, till exempel vad gäller att ens uppfattning att även hushåll och företag i motverka långtidsarbetslöshet bland ungdomar. gles- och landsbygd måste få tillgång till snabb

Sverige skall under våren 2001 vara ordförande dataöverföring till en rimlig kostnad. i EU. Detta ökar Sveriges möjligheter att driva Storleken på statens insatser för förbättrad ITen politik för full sysselsättning i EU. Sverige infrastruktur beräknas till totalt ca 8,3 miljarder kommer under våren 2001 att ordna ett extra kronor och insatserna skall pågå fram till och toppmöte om sysselsättning och ekonomiska med 2004. reformer. Regelverket kring dessa insatser förutsätter att

marknadens olika aktörer själva investerar lika

mycket. Detta innebär att det sammanlagda sats- 1.4.3 Hela Sverige skall växa ningarna på bredband kommer att hamna på ni-

vån runt 17 miljarder kronor under en fyraårspe- Hela Sverige får inte del av de goda tiderna. riod. Många län brottas med negativ befolkningsut- Det första steget i utvecklingen mot en tillveckling och stiltje på arbetsmarknaden. Samti- gänglig infrastruktur med hög överföringskapadigt har andra län brist på arbetskraft och kraftigt citet tas genom utbyggnad av ett stomnät för stigande fastighetspriser till följd av ökad inflytt- bredbandskommunikation mellan landets alla ning. kommuner på marknadsmässiga villkor. Investe-

Staten har ett övergripande ansvar för utveck- ringskostnaderna för ett nationellt optofibernät lingen i hela Sverige. Samtidigt krävs aktiva lo- som når fram till varje kommunhuvudort har bekala insatser i alla delar av landet för att skapa räknats till ca 2,5 miljarder kronor. Svenska förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Kraftnäts investeringar i ett nationellt optoka-

Ett exempel är arbetet med de regionala till- belnät beräknas finansieras på marknadsmässiga växtavtalen. I samtliga län har företrädare för villkor. statliga myndigheter, kommuner, landsting, re- Regeringen föreslår att ca 2,6 miljarder kronor gionala självstyrelseorgan, företag, arbetsmark- avsätts för att stödja utbyggnad av transportnät nadens parter, utbildningsväsendet och många m.m. i glesbygden. Stödet skall ges till de sträckandra arbetat fram gemensamma förslag om hur or där marknaden inte bedöms genomföra utdet egna länet kan stärkas genom ökad tillväxt byggnaden. Insatserna finansieras till stor del geoch sysselsättning. Ett annat exempel är de lokala nom omprioritering av medel från utvecklingsavtal som nu tecknas mellan staten arbetsmarknads- och regionalpolitik. och vissa kommuner om insatser i storstadsregi- Regeringen avser också att lägga fram ett föronernas mest utsatta bostadsområden. Syftet är slag om skattereduktion för bredbandsanslutatt också dessa områden skall få del av den ökade ning. Förslaget kommer att utformas så att det tillväxten. subventionerar anslutningskostnaden över ett

För att ytterligare stärka den regionala ut- visst belopp för såväl hushåll som företag. Gevecklingen har antalet platser inom den högre nom denna utformning får skattelättnaden en utbildningen ökat kraftigt. Stora insatser görs bra regionalpolitisk profil och riktas främst till de också för att säkerställa en god kvalitet i vård, regioner som har höga anslutningskostnader. skola och omsorg i hela landet. Även kommuner i glesbygd kommer att kunna

Statsbidragen till kommuner och landsting har få stöd för bredbandsuppkoppling. Förslaget ökat markant under de senaste åren. Den eko- skall rymmas inom en ram på 3,2 miljarder kronomiska tillväxten har dock en ännu större bety- nor fram t.o.m. 2004. delse genom att skattebaserna och därmed Samtidigt sker stora satsningar på infrakommuners och landstings skatteinkomster ökar struktur i utsatta regioner. Ett exempel är Botnikraftigt. Det kommunala utjämningssystemet abanan. Det är en investering på ca 10 miljarder medför att alla Sveriges kommuner får del av den kronor om förbättringarna av Ådalsbanan inklugoda tillväxten. Dessutom görs insatser för att deras. Elektrifieringen av Blekingebanan tidigastödja kommuner och landsting med särskilt svå-

PROP. 1999/2000:100

reläggs. Likaså tidigareläggs åtgärder för ökad bä- siktiga målet är att hälften av en årskull skall pårighet av godståg. börja högskolestudier senast vid 25 års ålder.

Regeringen har initierat ett utvecklingspro- Sverige skall vara en framstående forskningsgram för kommuner med särskilda omställ- nation, där forskningen håller hög kvalitet och ningsproblem främst på grund av strukturom- där det finns utrymme för både bredd och specivandlingar inom Försvarsmakten. Programmen alisering. Staten är garant för fri och vital grundinnebär bl.a. att sammanlagt ca 1 280 statliga ar- forskning med långsiktig och obunden finansiebetstillfällen skall lokaliseras till nio orter och att ring. Forskarutbildningen har strategisk betydelförutsättningarna för över 1 000 arbetstillfällen se. Behoven av personer med forskarutbildning skall skapas. ökar. En successiv satsning sker därför på grund-

Det är av stor vikt att länen fullt ut utnyttjar forskning och forskarutbildning. Regeringen avde växande resurserna från EU:s strukturfonder sätter därför en halv miljard kronor för 2003 för som nu ställs till Sveriges förfogande. Samman- detta ändamål. lagt utgör de 20 miljarder kronor under sju år. Regeringen avser att återkomma med en pro-

En särskild regionalpolitisk utredning lämnar position om inriktning och dimensionering av under hösten sina analyser och förslag om hur vuxenutbildningen efter kunskapslyftet. framtidens regionalpolitik skall utformas. Regeringen räknar med att förelägga riksdagen en särskild regionalpolitisk proposition under våren 1.4.5 Ett ekologiskt hållbart Sverige 2001.

De övergripande målet för miljöpolitiken är att

till nästa generation kunna överlämna ett sam- 1.4.4 Livslångt lärande för tillväxt och hälle där de stora miljöproblemen i Sverige är

jämlikhet lösta. Sverige skall vara ett föregångsland i om-

ställningen till hållbar utveckling. Denna utma- En sammanhållen strategi för livslångt lärande är ning kräver insatser som förenar miljöpolitiken en central del av regeringens politik för tillväxt med ekonomi, sysselsättning och social välfärd. och rättvisa. Målet är att ge fler tillgång till läran- Den kräver också att en grön teknisk utveckling de på alla nivåer och att fokusera på kvalitetsfrå- stimuleras. Även lokala initiativ måste stimuleras gorna. Alla måste ges möjlighet att utvecklas och kretsloppstänkandet befästas. Den nya milutifrån sina förutsättningar. jöbalken har visat sig vara ett effektivt verktyg

Förstärkningen av förskolans pedagogiska för en ekologisk hållbar utveckling. uppdrag markerar dess uppgift som bas för det Jordens klimat och växthuseffekten tillhör de livslånga lärandet. Reformer som allmän försko- globalt viktigaste miljöfrågorna. Utsläppen av la, maxtaxa inom barnomsorgen och utökad rätt växthusgaser måste enligt FN:s Kyotoprotokoll till förskola för barn till arbetslösa ger fler till- minska med minst 5 procent till 2008–2012, i gång till förskola. EU-området med minst 8 procent.

Utvecklingen i samhälle och arbetsliv medför Genom energiöverenskommelsen förverkligas ökade krav på elevernas lärande. Det nya betygs- ett omfattande program för omställning av enersystemet fokuserar på måluppfyllelsen i skolan. gisystemet. I programmet genomförs stora sats- Decentraliseringen av skolan förutsätter ett ef- ningar på miljövänliga och ekonomiskt försvarfektivt kvalitetssäkringssystem med deltagande bara alternativ till kärnkraften, samtidigt som av stat och kommun. Kommunernas resurser kraftfulla insatser görs för att bättre hushålla med ökar vilket ger möjlighet att prioritera kvaliteten el och energi. Bland annat handlar det om satsi förskola och skola. För att möta den moderna ningar på information , utbildning, teknikuppskolans utmaningar återkommer regeringen med handling av energieffektiv teknik, kommunal förslag till reformering av lärarutbildningen. rådgivning samt provning, märkning och certifi-

Kunskapslyftet har varit en stor framgång. ering av energikrävande utrustning. Dessutom Regeringen föreslår därför att kunskapslyftet görs stora satsningar på forskning och utveckförlängs t.o.m. 2003. ling. Ett planeringsmål skall snarast utarbetas för

Utbyggnaden av högskolan fortsätter i hela en utbyggnad av vindkraften. landet. En halv miljard kronor avsätts för en yt- Svensk fordonsindustri har inbjudits till ett terligare utbyggnad av högskolan 2003. Det lång- ökat samarbete kring utveckling av mer mil-

jövänliga fordon. Fordonsindustrins uthålliga

PROP. 1999/2000:100

konkurrenskraft är beroende av att miljöbelast- Tabell 1.7 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

ningen såsom utsläpp av växthusgaser i möjli-

1980 1985 1990 1995 1998 gaste mån begränsas.

Regeringen har under tre år, med början 1998, Total anv. 439 443 437 469 480 gett ca 5 miljarder kronor i stöd till lokala in- Energi-

1

effektivitet 327 301 263 274 264 vesteringsprogram för hållbar utveckling i 130

2

Utsläpp till luft (tusentals ton)

kommuner. Programmen, som minskar energi-

1980 1985 1990 1995 1998 förbrukningen, oljeanvändningen och utsläpp i

Klimatpåverkan

mark och vatten, förlängs till att gälla också 2003.

Koldioxid 82 438 67 587 59 650 63 475 64 330 Riktlinjer skall utarbetas för en vidareutveckling av de lokala investeringsprogrammen. Försurning

Utöver tidigare kraftiga ökningar föreslår re- Svaveldioxid 508 266 136 94 66* geringen även ytterligare förstärkningar av ansla- Kväveoxider 448 426 388 354 297* gen för markinköp, biotopskydd, marksanering, Belastning på haven (tusentals ton)

vetenskaplig grund är och förblir en central upp- Påverkan på luftkvalitet (µg/m3)

gift. Naturvårdens sociala och estetiska dimen- 1992/93 1994/95 1996/97 1997/98 1998/99

sioner behöver emellertid utvecklas liksom fri- 3

Bensen 4,3-10,4 2,4-6,2 1,9-5,1 1,7-4,3 1,9-4,9

1 luftsliv, ekoturism och möjligheterna till lokal Energieffektiviteten mäts som total energianvändning i relation till BNP. BNP

är från reviderade Nationalräkenskaper, 1995 års priser. förvaltning av skyddade områden. Regeringen 2

Inkluderar bunkring för internationell flyg- och sjöfart (skiljer sig därför något i

förhållande till Sveriges rapportering till den internationella klimatkonventionen anser att det därför bör beredas möjligheter för

som ingår i Sveriges åtaganden gentemot konventionen).

3 pilotprojekt för lokal förvaltning av naturreservat Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärden i olika tätorter (11, 25, 33, 29

resp. 36 orter). m.m.

*Uppgifterna är inte exakt jämförbara med tidigare år p.g.a. att beräkningsme-

Jordbrukssektorn spelar en stor roll i det todiken för industriutsläpp har förändrats. Detta påverkar dock ej resultatet att

båda utsläppen har minskat. ekologiska kretsloppet, upprätthåller natur- och Källor: Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån

kulturmiljö, och har en stor betydelse för en le-

vande landsbygd. Regeringens förslag till miljö-

Den totala energianvändningen har ökat de seoch landsbygdsprogram har en starkt markerad

naste tjugo åren. Samtidigt har det dock skett en miljöprofil. Totalt sett omfattar de miljörelatera-

successiv effektivisering Under perioden 1999– de åtgärderna ca 3 miljarder kronor per år.

2001 räknar Energimyndigheten med en ökning

Regeringen initierar nu tillsammans med bl.a.

av den inhemska energianvändningen med 15 folkrörelserna en bred, vardagsnära studieverk-

TWh, vilket motsvarar en ökning med drygt 3 samhet, ”Det gröna kunskapslyftet”. Syftet är att

procent. Energianvändningen är känslig för förstärka och förnya det lokala arbetet med den

konjunktursvängningar och väderlek. ekologiska omställningen.

Nyckeltal för utsläppsnivåer och tillståndet i

miljön, visar en till största delen positiv utveck-

ling ur ett långsiktigt perspektiv. Mellan 1980

Gröna nyckeltal

och 1998 har koldioxidutsläppen minskat med 22

procent, även om en ökning skett under de se- Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redo-

naste åren. Under perioden 1999–2001 beräknas visas s.k. gröna nyckeltal som ett komplement

koldioxidutsläppen öka med 1,6 miljoner ton till de ekonomiska nyckeltalen. Nyckeltalen som

enligt Energimyndighetens bedömning. redovisas nedan speglar energianvändningen

Försurande svaveldioxidutsläpp har minskat samt ett antal miljöproblem.

avsevärt och riksdagens mål om en 80-procentig

minskning mellan 1980 och 2000 har uppnåtts.

Försurande kväveoxidutsläpp har dock inte

minskat i lika stor omfattning. Nya mål för de

försurande utsläppen har satts upp för perioden

fram till 2010.

PROP. 1999/2000:100

Belastningen på haven av fosfor och kväve har att ekonomin förbättrats. Den goda tillväxten minskat fram till mitten av 1990-talet. Trots att medför dessutom att den kommunala sektorn får utsläppen från punktkällor har fortsatt att mins- betydande ökningar av skatteintäkterna de närka, har den totala belastningen ökat något på maste åren. grund av mer nederbörd. Luftkvaliteten i tätorter Jämfört med för fyra år sedan har statsbidrahar förbättrats markant under 1990-talet och den gen till kommuner och landsting ökat med totalt genomsnittliga bensenhalten 1998/99 var mindre 20 miljarder kronor. Därutöver får kommuner än hälften av 1992/93 års nivå. Nivån ligger dock och landsting ytterligare ca 1,3 miljarder kronor fortfarande över fastställd lågrisknivå. år 2000 genom att de 200 kronor i statlig in-

Miljövårdsberedningen har lagt fram ett nytt komstskatt som alla löntagare betalar omförs till förslag rörande gröna nyckeltal. Det omfattar 12 den kommunala sektorn. Vård, skola och omolika områden. Ovan redovisade nyckeltal utgör sorg tillförs i år 21,3 miljarder kronor mer från ett urval av Miljövårdsberedningens gröna nyck- staten än 1996. eltal och är de i dagsläget bäst tillämpbara. Ett För 2001 har regeringen aviserat att ytterligare viktigt kriterium är att de skall vara mätbara och 4 miljarder kronor skall tillföras kommuner och gå att följa över tiden. En del av de föreslagna landsting, varav en miljard kronor skall gå till nyckeltalen är ofullständiga i detta avseende. vård- och omsorgssektorn och 700 miljoner kro- Miljövårdsberedningens förslag remissbehandlas nor till särskilda insatser till kommuner och under våren och bereds därefter inom Rege- landsting som har problem med att nå balans. ringskansliet. Omföringen av den statliga inkomstskatten om

Som en följd av regeringen förslag om femton 200 kronor har förlängts så att ca 1,3 miljarder svenska miljömål (prop. 1997/98:145) tillsattes kronor även 2001 tillförs den kommunala sektvå utredningar: torn. − Klimatkommittén, som fick till uppgift att Den särskilda satsningen på vård- och om-

lägga fram ett förslag till en svensk strategi sorgssektorn utökas. Försvarsuppgörelsen inne-

och ett åtgärdsprogram för att begränsa kli- bär att totalt ca 8 miljarder kronor bedöms kun-

matpåverkan. Klimatkommitténs betänkande na frigöras för sådana insatser under perioden

presenteras under våren och remissbehandlas 2002–2004. Av dessa resurser skall 1 miljard kro-

sedan. nor utgå 2002, 3 miljarder kronor 2003 och 4 − Miljömålskommittén, som har till uppgift att miljarder kronor 2004.

föreslå delmål och åtgärdsstrategier för att En bred familjepolitisk reform genomförs

uppfylla de övriga fjorton nationella miljö- stegvis. De kommuner som inför maxtaxa får

kvalitetsmålen. Miljömålskommittén skall statsbidrag för detta. Dessutom tillförs dessa

presentera sitt betänkande senast den 1 juni i kommuner 0,5 miljarder kronor för kvalitetssäk-

år. ring av barnomsorgen.

Totalt innebär de av regeringen aviserade sats-

ningarna att ca 25,9 miljarder kronor kommer att

tillföras den kommunala verksamheten från sta- 1.5 Rättvisa skatter för god välfärd ten 2003 jämfört med 1996. Därutöver tillkom-

mer de ökade resurserna för den familjepolitiska Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär- reformen. den och att styra konsumtion bort från varor I det kommunala momssystemet har det uppsom har negativa effekter på miljö och hälsa. Yt- kommit ett underskott till följd av att kommuterst bestäms nivån på skatterna av de välfärds- nernas och landstingens avgifter har varit för låga politiska ambitionerna för bl.a. skola, vård och i förhållande till den ersättning som har betalats omsorg. Välfärden måste finansieras. ut från systemet. Sammantaget beräknas under-

skottet uppgå till ca 4 miljarder kronor under in-

nevarande år. Regeringen anser det vara av stor 1.5.1 Skola, vård och omsorg vikt att kommunsektorn prioriterar skola, vård

och omsorg samtidigt som balanskravet uppfylls. Regeringen har konsekvent prioriterat vård, Regeringen aviserar därför att staten tar över skola och omsorg, först genom saneringspro- detta underskott som annars skulle ha fått återgrammets inriktning och sedan genom att resur- betalas via en högre momsavgift. ser tillförts i kommuner och landsting i takt med

PROP. 1999/2000:100

Tabell 1.8 Ökade resurser till skola, vård och omsorg i förhållande till 1996 års nivå

Miljarder kronor

1

1 Detta belopp avser 1 miljard kronor som tillförts för vård och omsorg, 0,7 miljarder kronor för särskilda insatser samt 1,3 miljarder kronor för den s.k. 200-kronan. 2 Detta belopp avser kvalitetssäkring av barnomsorgen för de kommuner som inför en maxtaxa

De ökade resurserna till vården, skolan och om- För att stödja kommuner och landsting som sorgen innebär att den kommunala sysselsätt- har särskilda problem har regeringen tillsatt ningen värnas. Därmed ges goda förutsättningar Kommundelegationen som har till uppgift att för en god kvalitet i dessa verksamheter. Åtgär- bereda ärenden om stöd för åtgärder så att de der skall vidtas för att åstadkomma en väsentlig kan nå ekonomisk balans. Under åren 2000 och ambitionshöjning i uppföljningen av hur den 2001 finns ca 4 miljarder kronor avsatta för sådakommunala verksamheten utvecklas. na insatser.

Regeringen startade 1998 ett särskilt utvecklingsarbete vad gäller uppföljningen av kommuner och landsting. Bland annat skall ett förslag 1.5.2 Trygghet mot brott till en kommunal databas presenteras i juni i år. Syftet med databasen är att stimulera till jämfö- Rättsväsendet befinner sig mitt i en period av rande mellan de olika kommunerna för att de intensivt reformarbete för att bli effektivare och skall kunna lära av varandra, men också för att bättre när det gäller att tillförsäkra medborgarna bättre kunna samverka med den nationella upp- trygghet, rättvisa och rättssäkerhet. Det gäller följningen. bl.a. att förebygga och bekämpa vardagsbrotts-

På grund av den goda tillväxten och den ökade ligheten, grov och gränsöverskridande brottsligsysselsättningen har de kommunala skatteintäk- het, ekonomisk brottslighet inklusive miljöterna ökat och beräknas att öka ytterligare de brottslighet och IT-relaterad brottslighet, narkonärmaste åren, se tabell 1.8. Den ekonomiska ut- tikabrottslighet och brottslighet med rasistiska vecklingen för sektorn som helhet bedöms som eller politiska förtecken. Andra viktiga inslag är god och sektorn beräknas klara kravet på balans i att fortsätta att utveckla myndigheternas komekonomin. En grundläggande förutsättning för petens och att utveckla medborgarperspektivet i att på sikt ge kommuner och landsting likvärdiga myndigheternas arbetssätt. förutsättningar att bedriva sin verksamhet är det Rättsväsendet tillförs medel för fortsatt mokommunala utjämningssystemet. dernisering. För polisens del handlar det bl.a. om

Det finns dock enskilda kommuner och att öka antalet poliser, säkerställa närpolisreforlandsting som har svårt att klara balanskravet. En men, öka antalet uppklarade brott, förstärka del kommuner har ekonomiska problem trots gränskontrollen och utveckla teknikstödet. Det omstruktureringar och effektiviseringar i verk- redan genomförda, omfattande reformarbetet samheten bl.a. på grund av utflyttning. För de inom åklagarväsendet konsolideras och fullföljs. kommuner som har ekonomiska problem till Domstolarna skall också i framtiden kunna funföljd av stora åtaganden för boendet finns möj- gera på det självständiga och rättssäkra sätt som ligheter att få stöd i form av medel för särskilda krävs i ett modernt samhälle. Kriminalvården ges insatser genom Bostadsdelegationen. möjligheter att möta det ökande platsbehovet

och att fortsätta att utveckla verksamheten.

PROP. 1999/2000:100

1.5.3¶Rättvisa skatter Fastighetsbeskattningen

Under mandatperioden har ett nytt skede i Fastighetsskatten är en viktig del av kapitalbeskattepolitiken inletts. De förbättrade utsikterna skattningen. År 1997 tillsatte regeringen Fastigför svensk ekonomi har i år möjliggjort skatte- hetstaxeringsutredningen med uppdrag att åstadsänkningar som både stimulerar tillväxten och komma en större träffsäkerhet i fastighetstaxeökar rättvisan. ringen. I avvaktan på utredningens förslag stop-

Som ett första steg i en inkomstskattereform pades den årliga omräkningen av taxeringsvärdehar en skattereduktion införts som kompenserar na. för en fjärdedel av egenavgiften. Förutom att öka År 1998 tillsattes Fastighetsbeskattningskomköpkraften för främst låg- och medelinkomstta- mittén med uppdrag att bland annat åstadkomma gare bidrar denna åtgärd också till att minska en rättvisare utformning av fastighetsbeskattmarginaleffekterna och stimulera till ett ökat ar- ningen och en mer likformig behandling av olika betsutbud. Dessutom höjdes brytpunkten för upplåtelseformer. Utredningen lägger fram sitt statlig skatt samtidigt som den temporära skatte- slutbetänkande under våren 2000. reduktionen riktad mot låginkomsttagare för- Uttaget av fastighetsskatt har genom en rad längdes. Sammantaget innebär dessa förändring- beslut de senaste åren begränsats. Taxeringsvärar att inkomstskatterna 2001 blir 15,8 miljarder dena har i princip varit oförändrade sedan 1997. kronor lägre än 1999. Dessutom sänktes skattesatsen 1998 från 1,7 till

Regeringen avser att i samband med budget- 1,5 procent. För bostadshyreshusen har skattepropositionen hösten 2000 göra en bedömning satsen sänkts ytterligare till 1,2 procent under år av det samhällsekonomiska utrymmet för att 2000. bl.a. gå vidare med kompensationen för egenav- Såväl frysningen av taxeringsvärdena som den gifterna. tillfälligt sänkta skatten för hyreshus upphör

2001. Detta innebär att om inga beslut fattas av

riksdagen kommer fastighetsskatteuttaget att Skattepolitik för företagsamhet öka såväl för boende i småhus som i hyreshus.

Detta skulle innebära kraftiga skattehöjningar, Ett viktigt mål för skattepolitiken är att medver- framför allt för många enskilda villaägare i atka till ett gott företagsklimat. Företagsskatterna traktiva områden i storstäderna där fastighetsprihar därför sänkts och många av åtgärderna har serna stigit kraftigt under de senaste åren. varit särskilt inriktade till små och medelstora fö- Enligt nuvarande bedömningar skulle detta retag. Villkoren för avsättningar till periodise- innebära ett ökat uttag av fastighetsskatt och ringsfond har bättrats. De allra flesta s.k. stopp- förmögenhetsskatt med i storleksordningen 8 regler för fåmansföretag har avskaffats och de miljarder kronor. I vissa fall motsvaras inte skats.k. 3:12-reglerna som reglerar beskattningen av tehöjningen av en lika stor ökning av köpkraften utdelningen och reavinst på aktier i fåmansföre- för det enskilda hushållet. Regeringen avser därtag ses över. för att återkomma i budgetpropositionen med

Ny lagstiftning som under vissa förutsättning- förslag som begränsar ökningen av skatteuttaget. ar tillåter återköp av egna aktier har trätt i kraft. En sänkning av jordbrukets energibeskattning genomförs. Regeringen föreslår också ytterligare Grön skatteväxling förenklingar inom kapital- och företagsbeskattningsområdet som särskilt bör gynna små och I budgetpropositionen för 2000 togs ytterligare medelstora företag. Det gäller förändringar av ett steg i miljörelateringen av skattesystemet gereglerna om avdrag för ökade levnadsomkostna- nom att skatten på dieselolja höjdes med 25 öre, der för egenföretagare, reglerna för kvittning av produktionsskatten på kärnkraft höjdes med 0,5 vinster och förluster på aktier samt avdragsreg- öre och konsumtionsskatten på el med 1 öre. lerna vid ombyggnad av lokaler. Samtidigt utlovades den nyss redovisade lättna-

Regeringen avser att fortsätta att förenkla den i energibeskattningen för jordbruket och en regler, medverka till sund konkurrens och på satsning på kompetensutveckling i arbetslivet. andra sätt förbättra villkoren för företagande och En ökad miljörelatering av skattesystemet gesysselsättning. nom grön skatteväxling är nödvändig för att

möjliggöra ett förverkligande av de mål regering-

PROP. 1999/2000:100

en och riksdag fastställt på miljöområdet. Skatte- Sverige bedriver tillsammans med många andväxlingskommittén angav i sitt betänkande ra medlemsstater ett arbete inom bland annat (SOU 1997:11) att ekonomiska styrmedel har EU och OECD för att åstadkomma ett gemenvisat sig effektiva för att hejda och minska miljö- samt handlingsprogram för beskattning på de hot, och förutsatte att utrymmet för skatteväx- områden som är särskilt känsliga för internatioling i ett femtonårsperspektiv var minst lika stort nell rörlighet. Motståndet hos vissa andra länder som det som utnyttjats under 1980- och 1990- gör dock att detta arbete kan komma att gå allttalet. Omräknat i dagens penningvärde och med för långsamt. Regeringen anser därför att det är hänsyn till dagens BNP-nivå torde detta utrym- angeläget att upprätthålla en beredskap att vidta me vara ca 30 miljarder kronor under perioden åtgärder inom de områden som är särskilt känsli- 2001–2010. ga för rörlighet över gränserna.

Regeringen avser att i höstens budgetproposition presentera en strategi för en successivt ökad miljörelatering av skattesystemet genom grön skatteväxling. Denna strategi skall grundas på de 1.6 Lika möjligheter för alla slutsatser om storleksordning som angivits ovan. En särskild arbetsgrupp med företrädare för re- Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under geringen, vänsterpartiet och miljöpartiet har till- 1990-talet visar tydligt de starka sambanden satts för att bereda frågan. Arbetsgruppen skall mellan tillväxt och välfärd. Den ekonomiska kribeakta såväl miljö- och sysselsättningsaspekter sen med hög arbetslöshet undergrävde de ofsom fördelnings- och regionalpolitiska aspekter fentliga finanserna. Underskotten steg till ohållpå skatteväxlingen. bara nivåer. Räntorna drevs upp. Den offentliga

Det pågår också ett arbete inom regerings- skulden blev en börda som tvingade fram förkansliet för att ta fram ett förslag till ett nytt sämringar i de sociala transfereringarna och välenergiskattesystem baserat på Skatteväxlings- färdstjänsterna. kommitténs modell. Utformningen av energi- Kommittén Välfärdsbokslut beskriver i sin skattesystemet kommer att diskuteras med övri- delrapport, Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3), ga riksdagspartier innan ett förslag föreläggs effekterna av krisen. Välfärden är på många omriksdagen. råden sämre i slutet av 1990-talet än i början. Det

gäller särskilt boendesegregationen och invand-

rarnas villkor, barns och ungdomars ekonomiska Internationalisering standard, beroendet av socialbidrag, resurserna i

skolan, sjukvården och barnomsorgen, ökad Ytterst styrs det svenska skatteuttaget av med- sjukfrånvaro och stress i arbetslivet osv. Barnaborgarnas vilja att betala för välfärden. Det födandet har minskat kraftigt. svenska skattesystemet ställs dock inför bety- Men bilden är inte enbart negativ. På vissa dande utmaningar som ett resultat av den fortgå- områden är välfärdsnivån trots den djupa krisen ende internationaliseringen där marknaderna för oförändrad. Det gäller exempelvis beträffande varor, tjänster liksom arbets- och kapitalmarkna- hälsa, boendevillkor, tunga och slitsamma arbederna alltmer integreras med omvärlden. Rege- ten, alkoholmissbruk. På några områden visas ringen kommer därför att tillsätta en särskild ut- t.o.m. förbättringar, som t.ex. minskad dödligredning med uppgift att förbättra kunskaps- het, utbyggd barnomsorg, IT-satsningar i skolan, underlaget om internationaliseringens betydelse expanderande högskola, förbättringar för svårt för olika skattebaser och den framtida skat- funktionshindrade. testrukturen. I den fördelningspolitiska redogörelsen i bila-

Den ökade rörligheten över gränserna innebär ga 3 visas också att en ökad spridning av markatt förutsättningarna för skattesystemet föränd- nadsinkomster har motverkats av en ökad utjämras de närmaste åren. Avtrappningen av införsel- ning genom skatte- och bidragssystemet. Inreglerna för alkohol och tobak som inleds den 1 komstspridningen minskade något fram till 1995 juli innebär att punktskatterna kommer att be- men har ökat något därefter. En viss förbättring höva ses över. Även kapitalbeskattningen sätts för barnfamiljernas kan iakttas under de senaste under allt hårdare press i takt med att det blir åren. Sverige har trots krisen lyckats bevara en av lättare att utnyttja utländska bankers och försäk- de jämnaste inkomstfördelningarna bland ringsbolags tjänster från Sverige. OECD-länderna.

PROP. 1999/2000:100

Den ekonomiska krisen har gjort fler männi- utsätts för stora påfrestningar när befolkningen

skor marginaliserade. De är långtidsarbetslösa, åldras. En hög statsskuld innebär att de yngre

långtidssjuka eller beroende av socialbidrag un- generationerna får bära en oproportionellt stor

der längre tider. Invandrare och andra grupper del av krisens bördor.

möter stora svårigheter att få jobb, även om de Det långsiktiga arbetet för sänkta marginal-

har en god utbildning. effekter fortsätter. Det bör löna sig bättre att

I slutet av 1970-talet försörjde fem helårsar- studera, arbeta och starta egna företag. I den för-

betande en person på sociala transfereringar delningspolitiska redogörelsen visas att det för

(diagram 1.4). År 1998 var det mindre än tre för- många hushåll fortfarande lönar sig dåligt att gå

värvsarbetande per transfereringsmottagare. från arbetslöshet till arbete eller att öka sin ar-

I slutet av 1990-talet var en av tio personer i betstid. De beror på de kombinerade effekterna

åldern 20–64 år till mer än hälften beroende av av skatter, inkomstprövade bidrag och avgifter.

sociala transfereringar för sin försörjning. Trots Marginaleffekterna har dessutom ökat sedan

den ökade efterfrågan på arbetskraft har de mar- 1991.

ginaliserade små chanser att få ett varaktigt jobb. Skattesänkningen i år för låg- och medelin-

Denna utveckling måste vändas. komsttagare bidrar till både en jämnare fördel-

ning och sänkta marginaleffekter. Den 1 juli

Diagram 1.4 Försörjningsbörda. Antal försörjda med soci-

2001 ges barn till arbetssökande rätt till förskole-

ala ersättningar och bidrag i procent av antalet förvärvsar-

verksamhet. Den 1 januari 2002 införs en max-

betande 1977–1998

taxa i barnomsorgen. Samtidigt ges rätt till barn-

omsorg för barn till föräldrar som är föräldra-

35 lediga med yngre syskon. En allmän förskola för

4- och 5-åringar införs från 1 januari 2003. Re-

formen innebär sänkta marginaleffekter för

25 många barnfamiljer, särskilt för ensamstående

föräldrar. Den ekonomiska familjepolitiken ses

20 över vad gäller träffsäkerhet och marginaleffek-

ter.

I sysselsättningspolitiken genomförs nu en

10 offensiv för tillväxt och rättvisa som innebär att

1977 1982 1987 1992 1997

flera initiativ tas för att särskilt stödja marginali-

Källa: SCB och Finansdepartementets beräkningar

serade grupper. Dessutom skall aktiva insatser, i

form av t.ex. rehabilitering, genomföras i syfte Den långsiktiga trenden ger anledning till oro.

att skapa nya möjligheter för människor som En ökad andel marginaliserade är ett fördel-

drabbats av ohälsa att förbli eller återgå i arbete. ningsproblem i sig. Ökningen får också åter-

Alla medborgare skall kunna ta del i arbetsliv och verkningar på fördelningen av ekonomiska resur-

ekonomi efter sin förmåga. Det behövs en bred ser. Marginaliserade får inte del av den ökade

och samordnad politik som innefattar många standarden som följer av en högre ekonomisk

verksamhetsområden. tillväxt. En omfattande marginalisering minskar

De förändringar som nu föreslås har en gynninkomströrligheten. Lärdomen för välfärdspoli-

sam fördelningsprofil (diagram 1.5 och 1.6). I tiken är klar och tydlig. Sverige skall aldrig mer

decil 1, den första stapeln, finns de hushåll som hamna i en ekonomisk och finansiell kris. Under

har den lägsta ekonomiska standarden. I decil 10, de närmaste åren väntar en fortsatt snabb ökning

den sista stapeln, finns de hushåll som har den av efterfrågan på arbetskraft. Sverige måste mo-

högsta ekonomiska standarden. Höjda bostadsbilisera alla lediga resurser för att undvika flask-

tillägg och pensionstillskott för de sämst ställda halsar och överhettning. Om fler förvärvsarbetar

pensionärerna och införande av en maxtaxa inom kan hetsen i arbetslivet minska. En rättvisare

barnomsorgen ger störst relativ förbättring av de fördelning av arbete är avgörande för en jämn

disponibla inkomsterna bland de 50 procent av fördelning av landets ekonomiska resurser.

befolkningen som har lägst ekonomisk standard,

En hög sysselsättning är dessutom nödvändig

d.v.s. decil 1 till decil 5. Förslagen gynnar kvinför ett långsiktigt uthålligt välfärdssystem. De

nor betydligt mer än män. analyser som presenterats i Långtidsutredningen

och i andra rapporter visar att välfärdssystemen

PROP. 1999/2000:100

Diagram 1.5 Förändring i disponibel inkomst justerad för Diagram 1.6 Förändring i disponibel inkomst för män och försörjningsbörda, till följd av förbättrade pensionstillskott kvinnor och bostadsbidrag till pensionärer samt maxtaxa inom

0,6

barnomsorgen

Procent

0,5

1,2

0,4

0,3

0,8

0,2

0,6

0,4 0,1

0,2 0

Kvinnor Män

Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0

Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar

Riksdagen har tillkännagivit att regeringen vid lämpligt tillfälle bör redovisa hur arbetet fortskrider med att utveckla och bredda fördelningsstatistiken. I bilaga 3 sker en redovisning av pågående utvecklingsarbete och olika problem i fördelningsanalyserna.

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 1999/2000:100

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och utgifts- 8. antar regeringens förslag till lag om ändring taket i lagen (1990:886) om granskning och kon-

troll av filmer och videogram (avsnitt 1. godkänner de allmänna riktlinjer för den

5.4.15),

ekonomiska politiken som regeringen för-

ordar (kapitel 1), 9. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1991:1559) med föreskrifter på 2. med anledning av förslagen om pensionsrätt

tryckfrihetsförordningens och yttrande-

för studier och totalförsvarsplikt samt ett

frihetsgrundlagens områden (avsnitt

ökat återflöde från EU fastställer utgiftsta-

5.4.15), ket för staten inklusive ålders-

pensionssystemet vid sidan av stats- 10. antar regeringens förslag till lag om ändring

budgeten till 792 miljarder kronor år 2001 i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av

och 817 miljarder kronor år 2002 (avsnitt dokument (avsnitt 5.4.15),

4.1.1),

11. antar regeringens förslag till lag om ändring 3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive i telelagen (1993:597) (avsnitt 5.4.20),

ålderspensionssystemet vid sidan av stats-

12. godkänner den föreslagna användningen av

budgeten för år 2003 till 847 miljarder kro-

det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

nor (avsnitt 4.1.1),

uppförda ramanslaget C3 Allmänna val 4. godkänner beräkningen av de offentliga ut- (avsnitt 5.4.2),

gifterna för åren 2001–2003 (avsnitt 4.1.2),

13. bemyndigar regeringen att för ändamål som

5. fastställer målet för det finansiella sparandet omfattas av det under utgiftsområde 2

i den offentliga sektorn till 2,0 procent av Samhällsekonomi och finansförvaltning

bruttonationalprodukten för år 2003 uppförda ramanslaget B4 Riksgäldskontoret:

(avsnitt 4.1.3), Vissa kostnader för upplåning och låne-

förvaltning under år 2000 teckna eller för- 6. godkänner den preliminära fördelningen av

värva aktier för högst 2 000 000 kronor i

utgifterna på utgiftsområden för åren 2001-

bolag som driver verksamhet i syfte att till-

2003 enligt tabell 7.1 som riktlinje för rege-

handahålla en elektronisk marknadsplats

ringens budgetarbete (avsnitt 7.1),

primärt för handel i statsobligationer

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-

(avsnitt 5.4.3),

getåret 2000

14. bemyndigar regeringen att under år 2000 7. antar regeringens förslag till lag om ändring

besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskon-

i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litte-

toret om högst 500 000 000 kronor för att

rära och konstnärliga verk (avsnitt 5.4.15),

tillgodose Premiepensionsmyndighetens

PROP. 1999/2000:100

behov av likviditet i handeln med fondan- hov av likviditet i pensionshanteringen

delar (avsnitt 5.4.3), (avsnitt 5.4.12),

15. godkänner att vissa avgifter i Tullverkets 23. godkänner att avgiften för uppläggning av verksamhet fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas lån vid Centrala studiestödsnämnden med

mot det under utgiftsområde 3 Skatte- verkan fr.o.m. 1 januari 2000 redovisas mot förvaltning och uppbörd uppförda raman- det under utgiftsområde 16 Utbildning och slaget B1 Tullverket (avsnitt 5.4.4), universitetsforskning uppförda ramanslaget

C3 Centrala studiestödsnämnden (avsnitt 16. godkänner att avgifter i samband med att

5.4.14.), polismyndigheterna utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under ut- 24. bemyndigar regeringen att under år 2000, giftsområde 4 Rättsväsendet uppförda ra- såvitt avser det under utgiftsområde 18

manslaget A1 Polisorganisationen (avsnitt Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 5.4.5), byggande uppförda ramanslaget A8 Bidrag

till åtgärder mot radon i bostäder, besluta om 17. bemyndigar regeringen att under år 2000,

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagansåvitt avser det under utgiftsområde 5 Utri-

den innebär utgifter på högst 7 000 000 kesförvaltning och internationell samverkan

kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.16), uppförda ramanslaget B4 Fredsfrämjande

verksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser 25. godkänner vad regeringen föreslår om icke som inklusive tidigare gjorda åtaganden in- slutbehandlade ärenden om bidrag till åt-

nebär utgifter på högst 150 000 000 kronor gärder mot radon i bostäder (avsnitt efter år 2000 (avsnitt 5.4.6), 5.4.16),

18. godkänner den föreslagna användningen av 26. bemyndigar regeringen att under år 2000, det under utgiftsområde 6 Totalförsvar såvitt avser det under utgiftsområde 18

uppförda ramanslaget C5 Statens räddnings- Samhällsplanering, bostadsförsörjning och verk: Samhällets skydd mot olyckor (avsnitt byggande föreslagna nya ramanslaget A12

5.4.7), Investeringsbidrag för anordnande av bostä-

der för studenter, besluta om stöd som in- 19. godkänner vad regeringen anfört om re-

klusive tidigare gjorda åtaganden innebär formering av det förstärkta anställnings-

utgifter på högst 400 000 000 kronor under stödet (avsnitt 5.4.12),

åren 2001 och 2002 (avsnitt 5.4.16), 20. bemyndigar regeringen att under år 2000,

27. bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 14 Ar-

såvitt avser det på utgiftsområde 19 Regiobetsmarknad och arbetsliv uppförda raman-

nal utjämning och utveckling uppförda raslaget B3 Forskning, utveckling, och utbild-

manslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser

gärder besluta om ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden

som inklusive tidigare gjorda åtaganden inmedför utgifter på högst 250 000 000 kro-

nebär utgifter på högst 2 588 000 000 kronor under åren 2001-2004 (avsnitt 5.4.12),

nor under åren 2001-2008 (avsnitt 5.4.17), 21. bemyndigar regeringen att under år 2000,

28. bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 14 Ar-

såvitt avser det under utgiftsområde 20 betsmarknad och arbetsliv uppförda raman-

Allmän miljö- och naturvård uppförda ramslaget B5 Finansiering av forskning och ut-

anslaget A2 Miljöövervakning m.m., ingå veckling inom arbetslivsområdet, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tiekonomiska förpliktelser som inklusive ti-

digare gjorda åtaganden innebär utgifter på digare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 46 000 000 kronor under år 2001 högst 420 000 000 kronor under åren 2001-

(avsnitt 5.4.18), 2005 (avsnitt 5.4.12),

29. bemyndigar regeringen att under år 2000, 22. bemyndigar regeringen att under år 2000

såvitt avser det under utgiftsområde 20 besluta om en rörlig kredit i Riks-

Allmän miljö- och naturvård uppförda ramgäldskontoret om högst 25 000 000 kronor

anslaget A4 Sanering och återställning av för att tillgodose Statens pensionsverk be-

förorenade områden, ingå ekonomiska för-

PROP. 1999/2000:100

pliktelser som inklusive tidigare gjorda åta- uppförda ramanslaget D1 Främjande av ganden innebär utgifter på högst 60 000 000 rennäringen m.m. (avsnitt 5.4.21), kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.18),

37. godkänner den föreslagna användningen av 30. bemyndigar regeringen att under år 2000, det under utgiftsområde 24 Näringsliv såvitt avser det under utgiftsområde 20 uppförda ramanslaget E5 Näringslivs- Allmän miljö- och allmän naturvård upp- utveckling i Östersjöregionen (avsnitt förda ramanslaget A5 Miljöforskning, ingå 5.4.22), ekonomiska förpliktelser som inklusive ti-

38. godkänner den föreslagna användningen av digare gjorda åtaganden innebär utgifter på

det under utgiftsområde 25 Allmänna bihögst 30 000 000 kronor under år 2001

drag till kommuner uppförda reservations- (avsnitt 5.4.18),

anslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i 31. bemyndigar regeringen att under år 2000, vissa kommuner och landsting (avsnitt såvitt avser det under utgiftsområde 21 5.4.23), Energi uppförda ramanslaget B5 Energi-

39. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budteknikstöd, besluta om stöd till utveckling av

getåret 2000 godkänner ändrade ramar för ny energiteknik i företag och branscher

utgiftsområden samt anvisar ändrade och som inklusive tidigare gjorda åtaganden in-

nya anslag i enlighet med specifikation i tanebär utgifter på högst 520 000 000 kronor

bell 2.1, under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.19),

såvitt avser skattefrågor

32. bemyndigar regeringen att under år 2000,

40. antar regeringens förslag till lag om ändring såvitt avser det under utgiftsområde 22

i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt Kommunikationer uppförda ramanslaget

8.3.1-3), A2 Väghållning och statsbidrag, besluta om bidrag till enskilda vägar som inklusive tidi- 41. antar regeringens förslag till lag om ändring gare gjorda åtaganden medför utgifter på i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av högst 566 000 000 kronor under år 2001 inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt (avsnitt 5.4.20), 8.3.2-3), 33. godkänner den föreslagna användningen av 42. antar regeringens förslag till lag om allmän det under utgiftsområde 22 Kommunika- fastighetstaxering av småhusenheter år 2003 tioner uppförda ramanslaget C1 Post- och (avsnitt 8.4),

telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa såvitt avser kommunfrågor

myndighetsuppgifter (avsnitt 5.4.20),

43. antar regeringens förslag till lag om ändring 34. bemyndigar regeringen att under år 2000,

i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag såvitt avser det under utgiftsområde 23

till kommuner och landsting (avsnitt 9.4.2). Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget B 10 Arealersättningar och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 300 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.21), 35. bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 8 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.21), 36. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

PROP. 1999/2000:100

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2000

Tusental kronor UTGIFTSOMRÅDE ANSLAGS- BELOPP ENLIGT FÖRÄNDRING AV NY RAM/

NUMMER STATSBUDGETEN RAM/ANSLAG NY ANSLAGSNIVÅ

1 Rikets styrelse 4 460 583 233 000 4 693 583

C1 Regeringskansliet m.m., ramanslag 2 497 155 233 000 2 730 155

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1 578 345 -6 700 1 571 645

A2 Riksrevisionsverket, ramanslag 156 106 -7 542 148 564

A3 Ekonomistyrningsverket, ramanslag 60 960 -1 289 59 671

A6 Statistiska centralbyrån, ramanslag 384 772 1 500 386 272

A10 Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag 10 184 631 10 815

4 Rättsväsendet 22 667 103 76 882 22 743 985

A1 Polisorganisationen, ramanslag 11 506 881 100 420 11 607 301

B2 Ekobrottsmyndigheten, ramanslag 250 993 13 462 264 455

F6 Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag 802 396 -47 600 754 796

F7 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag 10 399 10 600 20 999

5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 2 983 393 -175 630 2 807 763

A1 Utrikesförvaltning, ramanslag 1 891 058 -175 630 1 715 428

6 Totalförsvar 46 648 614 11 890 46 660 504

PROP. 1999/2000:100

Tusental kronor UTGIFTSOMRÅDE ANSLAGS- BELOPP ENLIGT FÖRÄNDRING AV NY RAM/

NUMMER STATSBUDGETEN RAM/ANSLAG NY ANSLAGSNIVÅ

C1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ra- 117 655 -10 400 107 255

manslag

C2 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, 9 735 -1 100 8 635

ramanslag

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 92 470 469 1 500 000 93 970 469

A1 Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag 31 502 036 1 500 000 33 002 036

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33 618 800 0 33 618 800

A2 Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag 12 988 000 -103 000 12 885 000

A4 Delpension, ramanslag 122 800 103 000 225 800

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 44 755 500 12 500 44 768 000

A3 Underhållsstöd, ramanslag 2 737 500 12 500 2 750 000

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 46 130 042 -212 920 45 917 122

A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ra- 4 527 565 -3 000 4 524 565

manslag

A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag 19 590 591 -100 000 19 490 591

B13 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexu- 3 018 80 3 098

ell läggning, ramanslag

D2 Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag 7 755 800 -110 000 7 645 800

15 Studiestöd 20 981 447 -539 805 20 441 642

A2 Studiemedel m.m., ramanslag 9 806 499 195 9 806 694

A3 Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag 8 195 998 -540 000 7 655 998

16 Utbildning och universitetsforskning 32 572 588 -38 013 32 534 575

A16 Svenska EU- programkontoret för utbildning och kom- 17 163 1 500 18 663

petensutveckling, ramanslag

B52 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., 1 543 659 487 1 544 146

ramanslag

B53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 451 293 -60 000 391 293

m.m., ramanslag

C3 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag 343 250 20 000 363 250

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 7 570 486 18 000 7 588 486

A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt 116 196 12 500 128 696

internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag

E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag 252 184 7 500 259 684

N2 Lotteriinspektionen, ramanslag 28 459 -2 000 26 459

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggan- 15 592 068 -499 000 15 093 068 de

PROP. 1999/2000:100

Tusental kronor UTGIFTSOMRÅDE ANSLAGS- BELOPP ENLIGT FÖRÄNDRING AV NY RAM/

NUMMER STATSBUDGETEN RAM/ANSLAG NY ANSLAGSNIVÅ

21 Energi 1 445 526 434 870 1 880 396

A1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ra- 113 768 4 870 118 638

manslag

B10 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en nytt 430 000 430 000

reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag

22 Kommunikationer 25 532 440 -13 093 25 519 347

C2 Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag 157 484 -4 000 153 484

C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarme- 140 000 4 000 144 000

ringstjänst enligt avtal, ramanslag

D1 Ersättning till statens järnvägar i samband med ut- 50 000 -17 000 33 000

delning från AB Swedcarrier, ramanslag

D2 Rikstrafiken: Administration, ramanslag 10 000 542 10 542

E1 Statens väg- och transportforskningsinstitut, raman- 30 099 2 000 32 099

slag

E2 Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag 155 851 1 365 157 216

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 9 726 327 6 610 9 732 937

3 Lagförslag

PROP. 1999/2000:100

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1¶Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs att 16 och 26 e §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall ha följande lydelse.

16 §

De arkiv och bibliotek som avses i tredje och fjärde styckena har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram,

1. för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål,

2. för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör utlämnas i original eller

3. för användning i läsapparater.

I de fall som avses i första stycket 2 och 3 får exemplar framställas endast genom reprografiskt förfarande.

Rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf har 1. de statliga och kommunala arkivmyndigheterna,

3. de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna samt

4. folkbiblioteken.

Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de som anges i tredje stycket skall ha rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf.

1 Senaste lydelse 1994:190.

PROP. 1999/2000:100

26 e §

Ett radio- eller televisionsföretag som har rätt att sända ut ett verk får ta upp verket på en anordning genom vilken det kan återges, om det görs

1. för användning vid egna utsändningar ett fåtal gånger under begränsad tid,

2. för att säkerställa bevisning om utsändningens innehåll eller

3. för att en statlig myndighet skall kunna utöva tillsyn över utsändningsverksamheten.

Upptagningar som avses i första Upptagningar som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast stycket 2 och 3 får användas endast för de ändamål som anges där. Om för de ändamål som anges där. Om sådana upptagningar har dokumenta- sådana upptagningar har dokumentariskt värde, får de dock bevaras i Ar- riskt värde, får de dock bevaras i Stakivet för ljud och bild. tens ljud- och bildarkiv.

En statlig myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över reklamen i ljudradio- och televisionsutsändningar får återge utsändningar i den omfattning som motiveras av ändamålet med tillsynen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2 Senaste lydelse 1994:190.

PROP. 1999/2000:100

3.2¶Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram

Härigenom föreskrivs att 16 och 18 §§ lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram skall ha följande lydelse.

16 §

18 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

3 Senaste lydelse 1993:1393.

PROP. 1999/2000:100

3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ha följande lydelse.

5 kap.

7 §

I lokalradiolagen (1993:120) och i radio- och TV-lagen (1996:844) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av radioprogram.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

4 Lagen omtryckt 1998:1442.

PROP. 1999/2000:100

3.4¶Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument

Härigenom föreskrivs att 1, 25, 26 och 31 §§ lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument skall ha följande lydelse.

1 §

Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och studier enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

25 §

26 §

31 §

PROP. 1999/2000:100 emplaren har fått. registernummer som de ingivna

pliktexemplaren har fått.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

PROP. 1999/2000:100

3.5¶Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)

Härigenom föreskrivs i fråga om telelagen (1993:597) dels att 64 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 23 b §, av följande lydelse.

23 b §

5 Lagen omtryckt 1999:578.

PROP. 1999/2000:100

64 §

Tillsynsmyndighetens beslut enligt Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter denna lag eller enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med som har meddelats med stöd av lastöd av lagen får överklagas hos gen får överklagas hos allmän förallmän förvaltningsdomstol. valtningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut som inte avser återkallelse av tillstånd eller påförande av avgift, gäller omedelbart om inte annat har bestämts.

Tillsynsmyndigheten och domstol som prövar ett överklagande får bestämma att ett beslut om återkallelse av tillstånd skall gälla omedelbart, om det finns särskilda skäl för det.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

2. Skyldigheten i 23 b § tillämpas bara på tillståndshavare som efter ikraftträdandet beviljas ett tillstånd att tillhandahålla mobila teletjänster eller nätkapacitet. Skyldigheten gäller inte gentemot tillståndshavare som då har bedrivit sådan verksamhet i mer än sju år.

PROP. 1999/2000:100

3.6¶Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 48 kap. 22 § skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 16 kap. 36 § skall betecknas 16 kap. 28 b § och att nuvarande 16 kap. 37 § skall betecknas 16 kap. 36 §,

dels att 12 kap. 14–16 §§, 19 kap. 2 § samt 48 kap. 19–21, 24 och 27 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 16 kap. 36 och 37 §§ skall sättas närmast före 16 kap. 28 b respektive 36 §,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 kap. 28 a §, samt närmast före 16 kap. 28 a § en ny rubrik av följande lydelse.

12 kap.

14 §

Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

15 §

Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

16 §

PROP. 1999/2000:100

tider och småutgifter, skall avdrag tider och småutgifter, skall avdrag göras för varje hel dag med ett halvt göras för varje hel dag med ett maximibelopp vid tjänsteresa i Sveri- maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt normalbelopp ge och med ett normalbelopp vid vid tjänsteresa utomlands. tjänsteresa utomlands. För varje halv

dag skall avdrag göras med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt normalbelopp vid

tjänsteresa utomlands.

Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda av-

draget, beräknat enligt första stycket,

skall i stället ett belopp som motsvarar

den faktiska utgiftsökningen dras av.

Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa utomlands varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i stället ett belopp som motsvarar den

faktiska utgiftssökningen dras av.

16 kap.

Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten

28 a §

Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund av sådana resor i näringsverksamheten som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, tillämpas bestämmelserna om ökade levnadskostnader vid tjänsteresor i

12 kap. 7 §, 8 § första och andra styckena samt 10–13 och 16 §§. Vad som sägs i dessa bestämmelser om tjänsteresa skall i stället avse resa i nä-

ringsverksamheten.

När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte första stycket längre. En resa i näringsverksamheten anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra

veckor.

PROP. 1999/2000:100

19 kap.

2 §

Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av omedelbart.

Utgifter för sådana ändringsar- Utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses beten på en byggnad som kan anses normala i den bedrivna verk- normala i den skattskyldiges näringssamheten behandlas som utgifter för verksamhet behandlas som utgifter reparation och underhåll. Hit räknas för reparation och underhåll. Hit inte åtgärder som innebär en väsent- räknas inte åtgärder som innebär en lig förändring av byggnaden. väsentlig förändring av byggnaden.

I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och underhåll i samband med statliga räntebidrag.

48 kap.

19 §

Bestämmelserna i 20–24 §§ gäller Bestämmelserna i 20, 21, 23 och för kapitalförluster i inkomstslaget 24 §§ gäller för kapitalförluster i inkapital. Vad som sägs om en tillgång komstslaget kapital. Vad som sägs i dessa bestämmelser skall tillämpas om en tillgång i dessa bestämmelser också på en förpliktelse med sådan skall tillämpas också på en förpliktelunderliggande tillgång. se med sådan underliggande tillgång.

Att kapitalförluster på utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta i vissa fall inte skall dras av följer av 6 §.

20 §

Kapitalförluster på andra mark- Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter än an- nadsnoterade delägarrätter än sådelar i svenska värdepappersfonder dana som avses i 21 § samt kapitalskall dras av i sin helhet mot kapital- förluster på sådana andelar i svenska vinster på marknadsnoterade del- aktiebolag och utländska juridiska ägarrätter. personer som inte är marknadsnotera-

de skall dras av i sin helhet mot ka-

pitalvinster på sådana tillgångar.

21 §

Kapitalförluster på sådana andelar i Kapitalförluster på marknadssvenska aktiebolag och utländska juri- noterade andelar i svenska värdediska personer som inte är marknads- pappersfonder som innehåller bara noterade, skall dras av i sin helhet mot svenska fordringsrätter skall dras av i kapitalvinster på sådana tillgångar sin helhet.

samt mot kapitalvinster på sådana marknadsnoterade tillgångar som av-

ses i 20 § och 22 § första stycket.

24 §

Om inte hela kapitalförlusten skall Om inte hela kapitalförlusten skall dras av enligt bestämmelserna i dras av enligt bestämmelserna i 20, 20–23 §§, skall 70 procent dras av. 21 eller 23 §, skall 70 procent dras av.

27 §

I fråga om kapitalförluster som I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag uppkommer i svenska handelsbolag tillämpas 19–24 §§. tillämpas 19–21, 23 och 24 §§.

PROP. 1999/2000:100

Kapitalförluster på sådana delägarrätter och fordringsrätter vars innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, skall dock alltid dras av i sin helhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet och som taxeras vid 2002 års taxering skall 48 kap. 19–22, 24 och 27 §§ i deras äldre lydelse tillämpas på avyttringar som skett före ikraftträdandet till den del detta leder till lägre skatt.

PROP. 1999/2000:100

3.7¶Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 9 och 10 §§, samt närmast före dessa paragrafer nya rubriker av följande lydelse.

5 kap.

Avdrag för kapitalförluster

9 §

I stället för vad som sägs i 27 §

5 mom. första och andra styckena i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall följande gälla. Förlust på marknadsnoterad tillgång som avses i 27 § 1 mom. samma lag samt förlust på aktie i svenskt aktiebolag som inte är marknadsnoterad respektive på andel i utländsk juridisk person som inte är marknadsnoterad får dras av mot realisationsvinst på sådana tillgångar. Detta gäller dock inte sådan tillgång som avses i 27 § 6 mom. sam-

ma lag.

Avdrag för vissa ändringar

10 §

Vid tillämpning av punkt 3 av anvisningarna till 23 § i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) skall med den bedrivna verksamheten förstås den skattskyldiges näringsverk-

samhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas vid 2001 års taxering. De nya bestämmelserna i 5 kap. 9 och 10 §§ tillämpas på avyttringar som skett respektive ändringsarbeten som påbörjats från och med den 1 januari 2000.

PROP. 1999/2000:100

3.8¶Förslag till lag om allmän fastighetstaxering av småhusenheter år 2003

Härigenom föreskrivs följande. Allmän fastighetstaxering av småhusenheter som enligt 1 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ske år 2002 skall istället ske år 2003.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

PROP. 1999/2000:100

3.9¶Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.

1 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

6 Senaste lydelse 1997:554.

4¶Budgetpolitiska mål och

statsbudgeten

PROP. 1999/2000:100

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen besluta- slagskredit ingår. Budgeteringsmarginalen utgör

de budgetpolitiska målen, regeringens förslag till skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegräntekniska justeringar av utgiftstaken för staten för sade utgifterna. Budgeteringsmarginalens syfte är åren 2001–2002, regeringens förslag till utgiftstak att den skall utgöra en buffert mot såväl makro-

för staten och mål för den offentliga sektorns fi- ekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som nansiella sparande för 2003 samt reviderade be- finns kring de finansiella konsekvenserna av re-

räkningar av utgiftstaket för offentlig sektor. Vi- dan fattade beslut. Om budgeteringsmarginalen dare redovisas makroekonomiska förut- tas i anspråk innebär det i regel att överskottet i

sättningar, politiska prioriteringar, statsbudge- de offentliga finanserna försämras. tens och statsskuldens utveckling samt den of- Den offentliga sektorns finansiella sparande

fentliga sektorns finanser. visar den förändring i den offentliga sektorns fi-

nansiella nettoförmögenhet som beror på reala

transaktioner. Finansiella transaktioner, såsom

köp och försäljning av aktier och andra finan- 4.1 Budgetpolitiska mål siella tillgångar, påverkar således inte det finansi-

ella sparandet. Detsamma gäller värdeföränd- De budgetpolitiska mål som regeringen föresla- ringar på tillgångar och skulder. Däremot påver-

git och som riksdagen ställt sig bakom ligger fast. kas den offentliga sektorns bruttoskuld av Målen kan sammanfattas på följande sätt: anskaffning och försäljning av finansiella till-

gångar samt värdeförändringar. − De takbegränsade utgifterna skall rymmas

De utgiftstak för staten och årsvisa mål för

inom beslutade utgiftstak för staten.

överskottet i de offentliga finanserna som riks- − Den offentliga sektorns finansiella sparande

dagen tidigare fastställt för åren 1999–2002 redo-

skall uppgå till 2 procent av bruttonational-

visas i tabell 4.1. Det preliminära utfallet för 1999

produkten (BNP) i genomsnitt över en

innebär att de budgetpolitiska målen uppfylldes.

konjunkturcykel.

År 1999 uppgick den offentliga sektorns finansi-

ella sparande preliminärt till 1,9 procent av BNP, De takbegränsade utgifterna omfattar utgifts–

vilket är ca 30 miljarder kronor över målet på 0,5 ramarna för 26 utgiftsområden (nr 1–25 samt

procent av BNP. Utgiftstaket klarades med en 27), utgifterna för ålderspensionssystemet vid

budgeteringsmarginal på preliminärt 1,5 miljarsidan av statsbudgeten samt minskning av an-

der kronor. slagsbehållningar. Utgiftsområde 26 Statsskulds-

Regeringen föreslår i denna proposition att en räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgif-

teknisk justering görs av utgiftstaken för staten terna eftersom regeringen och riksdagen i

för åren 2001–2002. Vidare föreslås nivåer för mycket begränsad omfattning kan påverka dessa

utgiftstaket för staten och för målet för överutgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna

skottet i de offentliga finanserna för 2003. utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vil-

ket innebär att myndigheternas utnyttjande av ingående reservationer, anslagssparande och an-

PROP. 1999/2000:100

Tabell 4.1 Budgetpolitiska mål införs från och med den 1 juli 2001. Pensionsrätt

för totalförsvarsplikt inom utgiftsområde 6 To-

1999 2000 2001 2002

talförsvar medför att utgifterna ökar med Utgiftstak för staten, miljarder 753 765 790 814 240 miljoner kronor per år från och med 2001. kronor

Återflödet från EU blir högre i förhållande till Finansiellt sparande i offentlig 0,5 2,0 2,0 2,0 vad som tidigare budgeterats, dvs. innan försektor, procent av BNP

handlingsresultatet av Agenda 2000 var helt klart.

Det ökade återflödet leder till att utgifterna inom

utgiftsområdena 14, 19 och 23 sammantaget be-

räknas öka med knappt 1 miljard kronor per år.

4.1.1¶Utgiftstak för staten

Ökningen motsvaras dock, med vissa periodise-

ringsavvikelser, av ökade inkomster under in-

komsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU.

Regeringens förslag: Med anledning av förslagen Tabell 4.2 Ökat EU-återflöde sedan 1999 års ekonomiska om pensionsrätt för studier och totalför- vårproposition svarsplikt samt ett ökat återflöde från EU fast- Miljoner kronor

kronor år 2002.

Uo 23 Europeiska Utvecklings- och 296 453

För 2003 fastställs utgiftstaket för staten in- garantifonden för jordbruket

klusive ålderspensionssystemet vid sidan av

Total differens 876 935

statsbudgeten till 847 miljarder kronor.

En teknisk justering av utgiftstaket för staten för

åren 1999–2002 gjordes hösten 1998 och hösten

Utgiftstak för staten

1999 till följd av den statliga ålderspensionsavgift Utgiftstaket för staten infördes fr.o.m. budget-

som införts på pensionsgrundande inkomster året 1997. Syftet med utgiftstaket är framför allt

och pensionsgrundande belopp. att ge riksdagen och regeringen förbättrad kon-

Införandet av pensionsrätt för studier och totroll och styrning över anvisade medel och ut-

talförsvarsplikt leder till ökade utgifter för staten giftsutvecklingen. Genom att riksdagen beslutar

och till högre takbegränsade utgifter samtidigt om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet

som inkomsterna i ålderspensionssystemet vid av prioriteringar mellan olika utgiftsområden.

sidan av statsbudgeten ökar i motsvarande grad. Utgiftstaket ger budgetpolitiken en långsiktig

Därmed påverkas inte den konsoliderade offentinriktning med hög förutsägbarhet och främjar

liga sektorns utgifter, inkomster och finansiella därmed trovärdigheten i den ekonomiska politi-

sparande under den kommande treårsperioden ken.

till följd av förändringen. Förändrade utgifter till

Riksdagen har tidigare fastställt utgiftstaket

följd av att pensionsrätt införs för studier och för för staten och ålderspensionssystemet vid sidan

totalförsvarsplikt bör därför motivera en höjning av statsbudgeten till 765 miljarder kronor år

av utgiftstaket. 2000, 790 miljarder kronor år 2001 och

Ett ökat återflöde av medel från EU inom ra- 814 miljarder kronor år 2002.

men för det fastställda finansiella perspektivet är

Regeringen föreslår nu att en teknisk justering

önskvärt. Storleken på återflödet ligger dock görs av utgiftstaken för staten för åren 2001–

utanför regeringens direkta kontroll. Ett ökat 2002. Justeringen beror på att pensionsrätt för

återflöde utgör dessutom en över tiden saldostudier och totalförsvarsplikt införs från och med

neutral förändring för statsbudgeten, under för- 2001 samt på ett ökat återflöde av medel från EU

utsättning att eventuellt ökad medfinansiering för åren 2001–2002. Införandet av pensionsrätt

hanteras genom omprioritering inom befintliga för studier leder till att utgifterna inom utgifts-

ramar, och påverkar därför inte det skatteuttag område 15 Studiestöd beräknas öka med

som krävs för att finansiera de offentliga ut- 740 miljoner kronor år 2001 och med 1 530 mil-

gifterna. Detta innebär att ökningen av återflödet joner kronor år 2002. Det lägre beloppet 2001

förklaras av att det nya studiemedelssystemet

PROP. 1999/2000:100

bör föranleda en teknisk justering av utgiftsta- mare mellan 2002 och 2003 jämfört med den geken. nomsnittliga årliga minskningen under perioden

I enlighet med tidigare praxis avrundas utgift- 1999–2002, bl.a. till följd av att BNP-tillväxten staket till hela miljarder kronor. Regeringen fö- förutsätts vara lägre 2003. Att utgiftstaket minsreslår därför att utgiftstaket höjs med 2 miljarder kar i relation till BNP bidrar till en successivt kronor år 2001 och med 3 miljarder kronor år fallande utgiftskvot för den offentliga sektorn. 2002. Utgiftsprognoserna för de kommande åren är

behäftade med osäkerhet, främst till följd av att Tabell 4.3 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten de ekonomiska konsekvenserna av redan fattade Miljarder kronor

beslut kan bli annorlunda än vad som antagits

2001 2002

och att ett relativt stort antal anslag påverkas av Nuvarande utgiftstak 790 814 den makroekonomiska utvecklingen. För att ge Pensionsrätt för studier 0,7 1,5 flexibilitet och därmed minska risken för revide- Pensionsrätt för total- 0,2 0,2 ringar av utgiftstaken finns därför en budgete-

omkring 20 miljarder kronor är nödvändig för Regeringen föreslår vidare att utgiftstaket för 2003. Denna bedömning gjordes även i 1996 års staten för 2003 skall uppgå till 847 miljarder kro- ekonomiska vårproposition där principerna för nor. Denna nivå innebär att utgiftstaket ökar budgeteringsmarginalen redovisades för första med 30 miljarder kronor i förhållande till utgifts- gången. Den särskilde utredare som regeringen taket för 2002 eller med 1,8 procent i fasta priser. har tillsatt (dir. 1999:23) för att utvärdera den Ökningen av utgiftstakets reala värde 2003 är nå- reformerade budgetprocessen skall bl.a. analysera got högre än den årliga ökningen under perioden hur olika former av osäkerhet har hanterats samt 2000–2002. Förändringen av utgiftsramarna belysa hur budgeteringsmarginalen har använts. mellan 2002 och 2003 till följd av pris- och löne- Vidare ingår i detta arbete att föreslå riktlinjer för omräkning av förvaltningsanslagen, förändrat den nivå på budgeteringsmarginalen som krävs prisbasbelopp och högre timlön uppgår till om- för det innevarande året och de kommande tre kring 10 miljarder kronor. åren för att budgeteringsmarginalen skall utgöra

en tillräcklig buffert mot osäkerhet.

Tabell 4.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

1999 2000 2001 2002 2003 4.1.2 Utgiftstak för offentlig sektor

Utgiftstak för 753 765 792 817 847 staten

Procent av BNP 38,2 36,7 36,1 35,8 35,7

Regeringens förslag: Den offentliga sektorns ut- Procent av BNP efter 38,5 36,9 36,1 35,8 35,7

1 tekniska justeringar gifter beräknas till 1 108 miljarder kronor år Takbegränsade 751,5 764,1 789,7 810,8 826,9 2001, 1 148 miljarder kronor år 2002 och

utgifter 1 192 miljarder kronor år 2003. Budgeterings- 1,5 0,9 2,3 6,2 20,1 marginal

1 För att möjliggöra en rättvisande jämförelse över tiden bör utgiftstaken justeras åren 1999-2001 för de tekniska justeringar som tidigare har gjorts av ut- Utgiftstak för offentlig sektor giftstaken samt de tekniska justeringar som föreslås i denna proposition för

Vid varje beslut om ett statligt utgiftstak har åren 2001-2002. De korrigerade utgiftstaken uppgår till 760, 768 och 793 miljarder kronor för respektive år 1999-2001. riksdagen även godkänt en beräkning av den of-

fentliga sektorns utgifter. Utgiftstaket för den Förslaget till utgiftstak innebär att utgiftstaket i offentliga sektorn beräknas som summan av det relation till BNP kommer att minska med fastställda utgiftstaket för staten och den beräk- 0,1 procentenhet mellan 2002 och 2003. Som an- nade kommunala utgiftsnivån med avdrag för del av BNP minskar utgiftstaket något långsam- interna transaktioner mellan staten, kommun-

sektorn och ålderspensionssystemet vid sidan av

PROP. 1999/2000:100

statsbudgeten. Den största delen av de interna nya makroekonomiska förutsättningar. Posten

transaktionerna utgörs av statsbidrag till den interna transaktioner beräknas minska med mel-

kommunala sektorn, bl.a. det generella stats- lan 4 och 6 miljarder kronor åren 2000–2001

bidraget. samt ökar med 1,8 miljarder kronor år 2002

I enlighet med den kommunala självstyrelsens jämfört med beräkningen i budgetpropositionen

princip beslutar kommuner och landsting själva för 2000. Större delen av ökningen 2002 förklaras

om sina utgifter. Utgiftstaket för den offentliga av införandet av pensionsrätt för studier och to-

sektorn måste därför ges en annan innebörd än talförsvarsplikt.

utgiftstaket för staten. Den lösning som valts in- Utgiftstaket för den offentliga sektorn åren

nebär att riksdagen godkänner en beräkning av 2000–2003 beräknas till 1 071, 1 108, 1 148, res–

de kommunala utgifterna i enlighet med aktuella pektive 1 192 miljarder kronor. Som andel av

ekonomiska bedömningar och regelmässiga för- BNP minskar utgiftstaket från 53,5 procent 1999

utsättningar. I det statliga utgiftstaket ingår dock till 50,3 procent 2003 eller med 3,2 procent-

statens bidrag till kommunerna, vilket innebär enheter.

att riksdagen indirekt påverkar de kommunala

utgifternas storlek. Att riksdagen skall godkänna Tabell 4.5 Utgiftstak för offentlig sektor

Miljarder kronor ett tak för hela den offentliga sektorn kan bl.a.

motiveras med att det är de totala offentliga ut- 1999 2000 2001 2002 2003

gifterna som på sikt är avgörande för skatteutta- Staten inkl. ålders- 753 765 792 817 847

gets nivå. pensionssystemet

Det preliminära utfallet 1999 för de utgifter Kommunsektorn 474 480 496 516 534

som omfattas av utgiftstaket för den offentliga Interna transaktioner -171 -174 -180 -185 -189

sektorn blev 1 056 miljarder kronor eller

Summa 1 056 1 071 1 108 1 148 1 192

53,5 procent av BNP. I 1996 års ekonomiska 2

Procent av BNP 53,5 51,4 50,5 50,3 50,3

vårproposition redovisade regeringen den första

Anm:Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 beräkningen av utgiftstaket för den offentliga Kommunsektorn redovisas exkl. Svenska kyrkan fr.o.m. 2000.

2

Exkl. Svenska kyrkan motsvarar det 53,0 % av BNP. sektorn för 1999. Det preliminära utfallet för

1999 innebär att utgiftstaket för den offentliga

sektorn blev 21 miljarder kronor lägre än denna

4.1.3¶Överskott i den offentliga sektorns

beräkning. I regeringens skrivelse avseende års-

finanser

redovisningen för staten 1999 kommer regering-

en att redovisa en uppföljning av utfallet för ut-

giftstaket för den offentliga sektorn.

Regeringens förslag: Målet för det finansiella spa-

Riksdagen godkände i budgetpropositionen

randet i den offentliga sektorn fastställs till för 2000 beräkningen av den offentliga sektorns

2,0 procent av bruttonationalprodukten för år utgiftstak till 1 066, 1 101 och 1 142 miljarder

2003. kronor för åren 2000–2002. Utgiftstaket revide-

ras nu upp med mellan 5 och 7 miljarder kronor

per år i förhållande till dessa beräkningar.

Ett centralt mål för finanspolitiken är att upp-

Det statliga utgiftstaket ökar med 2 respektive

rätthålla ett överskott i de offentliga finanserna 3 miljarder kronor åren 2001-2002 jämfört med

på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konberäkningen hösten 1999. Orsaken är regering-

junkturcykel. Därigenom minskar den offentliga ens förslag i denna proposition om en teknisk

nettoskulden och den framtida räntebördan. På justering av utgiftstaket för staten för dessa två

detta sätt läggs en god grund för att möta de påår. Utgifterna i kommunsektorn är i stort sätt

frestningar på de offentliga finanserna som den oförändrade 2000–2001 jämfört med beräkning-

långsiktiga demografiska utvecklingen medför. en i budgetpropositionen för 2000 och har revi-

Ett ambitiöst överskottsmål ökar också möjligderats upp med 4,5 miljarder kronor 2002. För-

heterna att motverka en kraftig konjunkturavändringarna respektive år beror bl.a. på att den

mattning med aktiva åtgärder utan att underinstitutionella överföringen av Svenska kyrkan

skottsgränsen på 3 procent av BNP i Stabilitetsfrån kommunsektorn till hushållens ideella orga-

och tillväxtpakten överskrids. nisationer fr.o.m. 2000 medför att kommunsek-

Konjunkturmässiga avvikelser från den långtorns utgifter minskar och på ökade utgifter för

siktiga tillväxttrenden bör föranleda motsvarande kommunsektorn till följd av bl.a. nytt utfall och

PROP. 1999/2000:100

justeringar av de årsvisa målen. I en hög- naderna driver upp priser och löner. Såväl pen-

konjunktur bör därför överskottsmålet överstiga ning- som finanspolitiken måste stramas åt för

2 procent. Det motsatta skall gälla i en lågkon- att återställa balansen i samhällsekonomin. Över-

junktur. Om överskottsmålet sätts till 2 procent skottsmålet för de offentliga finanserna måste

oavsett konjunkturläget riskerar finanspolitiken därför höjas och utrymmet för fortsatta reformer

att förstärka konjunktursvängningarna. begränsas kraftigt. Överhettningsalternativet vi-

I budgetpropositionen för 2000 gjordes en av- sar att utrymme för permanenta reformer bara

stämning av överskottsmålen för perioden 2000– kan skapas genom de överskott som uppkommer

2002. Denna avstämning medförde att de av vid den långsiktigt hållbara BNP-nivån. I alter-

riksdagen tidigare fastställda årsvisa överskotts- nativet med högre tillväxt antas ekonomins pro-

målen på 2 procent av BNP bibehölls. Jämfört duktionsförmåga vara bättre än i basalternativet.

med budgetpropositionen görs nu en mer positiv Tillväxten blir högre utan att inflationen tar fart

bedömning av tillväxten. Sammantaget har BNP- och reformutrymmet blir större.

nivån år 2001 justerats upp med 1,7 procent.

Tabell 4.6 BNP-tillväxt

4.2¶Makroekonomiska förutsättningar

1999 2000 2001 Totalt VP2000 3,8 3,8 2,9 10,8 De makroekonomiska förutsättningarna är av

BP2000 3,6 3,0 2,2 9,1 stor betydelse vid beräkningen av såväl statsbud-

Differens 0,2 0,8 0,7 1,7 getens som den offentliga sektorns inkomster

och utgifter. De offentliga finanserna påverkas

exempelvis starkt av konjunktursvängningar och Trots den högre tillväxten under perioden 1999–

bruttonationalproduktens nivå. Skatteinkoms- 2001 bedöms risken för en accelererande infla-

terna varierar i stort sett med bruttonationalprotion vara begränsade. Bedömningen av ekono-

dukten (BNP) i löpande priser, eftersom viktiga mins långsiktigt hållbara produktionsförmåga

skattebaser (löner, hushållens konsumtionsuthar justerats upp. Något betydande gap mellan

gifter m.m.) är relaterade till BNP, medan merfaktisk och potentiell produktion torde därför

parten av transfereringsutgifterna inte påverkas inte uppkomma under år 2001. För åren därefter

alls eller reduceras vid en högre tillväxt. En tumantas ekonomin växa i takt med den långsiktiga

regel är att 1 procent högre BNP innebär att trenden. Med hänsyn till att osäkerheten är bety-

överskottet i de offentliga finanserna, uttryckt dade om den långsiktigt uthålliga produktions-

som andel av BNP, förbättras med omkring 0,75 förmågan i svensk ekonomi avser regeringen att i

procentenheter eller med i storleksordningen budgetpropositionen för 2001 återkomma till

15 miljarder kronor. Även de takbegränsade utfrågorna om årliga överskottsmål och om hur

gifterna är känsliga för den makroekonomiska överskottet skall disponeras. I avvaktan härpå

utvecklingen. En höjning av den öppna arbetsföreslår regeringen att de nuvarande målen om

lösheten med 0,1 procentenheter eller en höjning ett överskott i de offentliga finanserna på 2,0

av prisbasbeloppet med 100 kronor innebär exprocent av BNP för 2001 och 2002 ligger fast

empelvis att de takbegränsade utgifterna ökar och att målet för 2003 fastställs till 2,0 procent.

med drygt en halv miljard kronor.

Om den ekonomiska utvecklingen väsentligt

Svensk ekonomi är inne i en stark expanskulle avvika från den nuvarande bedömningen

sionsfas. I förhållande till antagandena i budgetmåste målen omprövas. Det gäller avvikelser från

propositionen för 2000 har exportutsikterna förbedömningen av såväl den faktiska tillväxten som

bättrats och hushållens konsumtion väntas ekonomins långsiktigt hållbara produktionspo-

utvecklas snabbare under de kommande åren. tential. Budgetberäkningarna bygger på det s.k.

De centrala makroekonomiska förutsättningbasalternativet, som redovisas i bilaga 1 Svensk

arna för budgetberäkningarna redovisas i tabell ekonomi. I bilagan redovisas också två alternativa

4.7. Dessa förutsättningar, som finns återgivna i kalkyler för perioden 2001–2003. I överhett-

sin helhet i baskalkylen i bilaga 1 Svensk ekononingsalternativet ökar löner och priser kraftigt

mi, innebär att BNP-nivån 2001 i fasta priser reunder 2001 till följd av en mer pessimistisk be-

videras upp med sammantaget ca 1,7 procent, dömning av ekonomins produktionspotential.

jämfört med beräkningen i budgetpropositionen Den ökade efterfrågan på arbets- och varumark-

för 2000. Större delen av denna upprevidering

PROP. 1999/2000:100

förutsätts också innebära en upprevidering av räknas inflationen stabiliseras på en nivå på om-

ekonomins potentiella produktionsförmåga. kring 2 procent. Prisbasbeloppen beräknas bli

lika stora under perioden 2000–2002 som i be-

Tabell 4.7 Makroekonomiska förutsättningar

räkningen i budgetpropositionen för 2000. Pris-

Värden från budgetpropositionen för 2000 anges inom parentes

basbeloppet påverkar framför allt statens och

AP-fondens utgifter för basbeloppsanknutna

1999 2000 2001 2002 2003

transfereringar samt grundavdragen vid beräk-

1 BNP 3,8 3,8 2,9 2,0 2,0

ningen av fysiska personers inkomstskatt.

(3,6) (3,0) (2,2) (2,0)

2 I fasta priser beräknas hushållens konsum- BNP i nivå 1972 2083 2195 2282 2371

(1951) (2042) (2129) (2217) tionsutgifter öka med 4,0 procent 2000 (bortsett

3 från effekten av att Svenska kyrkan institutio- Prisbasbelopp 36,4 36,6 36,9 37,6 38,3

(36,4) (36,6) (36,9) (37,6) nellt överförs till hushållssektorn) och med

4 2,7 procent 2001. En viktig förklaring till ök- KPI 0,3 1,3 2,2 2,0 2,0 Årsgenomsnitt (0,3) (1,2) (1,9) (2,0) ningarna är att hushållens reala disponibla in-

Hushållens 4,1 5,0 2,7 2,0 2,0 komster stiger samt en ökad tilltro såväl till den

konsumtions- (3,1) (3,0) (2,2) (2,1) egna ekonomin som till den allmänna ekonomis-

1 utgifter

ka utvecklingen. Ökningstakten dämpas åren

Utbetald löne- 6,0 5,2 4,4 3,8 3,8 därefter och antas uppgå till ca 2,0 procent 2003.

5 summa (5,9) (4,6) (3,5) (3,2)

Detta innebär en betydande uppjustering av hus-

Sysselsätt- 75,9 76,7 77,3 77,3 77,3

6 hållens konsumtionsutgifter åren 2000 och 2001, ningsgrad (76,2) (77,1) (77,3) (77,3)

jämfört med beräkningen i budgetpropositionen

Öppen 5,6 4,6 3,9 3,9 4,0

7 för 2000. Hushållens konsumtionsutgifter ligger arbetslöshet (5,4) (4,5) (4,2) (4,2)

framför allt till grund för beräkningen av in- Arbetsmark- 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1

komsterna från mervärdesskatten. nadspolitiska (3,3) (3,5) (3,5) (3,5)

7 program Den årliga förändringen av den utbetalda lö-

Ränta 5 år 4,5 5,6 5,5 5,2 5,0 nesumman revideras upp samtliga år under per–

Årsgenomsnitt (4,3) (4,8) (5,0) (5,0) ioden 2000–2002, jämfört med beräkningen i

Ränta 6 3,3 4,4 4,7 4,6 4,6 budgetpropositionen för 2000. Ökningarna för-

månader (3,2) (3,6) (4,1) (4,4) klaras bl.a. av ett högre antagande om timlönen,

Årsgenomsnitt 1 som nu beräknas öka med i genomsnitt 3,5 pro-

Årlig procentuell förändring i fasta priser. Bortsett från effekten av att Svenska kyrkan institutionellt överförs till hushållssektorn ökar hushållens cent per år under den kommande perioden. Ut-

konsumtionsutgifter med 4,0 % år 2000. 2 vecklingen av utbetald lönesumma ligger framför Miljarder kronor i löpande priser. 3 Tusental kronor. allt till grund för beräkningarna av såväl fysiska

4 Årlig procentuell förändring. 5 personers inkomstskatt som socialavgifter. Årlig procentuell förändring i löpande priser. 6 Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning. Den öppna arbetslösheten beräknas minska 7 Andel av arbetskraften.

successivt under perioden, från 5,6 procent 1999

till 4,0 procent 2003. År 2000 beräknas den öpp- I fasta priser prognostiseras BNP växa med

na arbetslösheten uppgå till i genomsnitt 4,6 pro- 3,8 procent 2000 och med 2,9 procent 2001. För

cent. Målet om högst 4 procents arbetslöshet åren 2002 och 2003 presenteras utöver en bas-

2000 beräknas dock uppnås i slutet av 2000. Den kalkyl alternativa kalkyler med olika antaganden

öppna arbetslösheten beräknas nu bli 0,3 proom hur BNP-tillväxten utvecklas. Den baskalkyl

centenheter lägre åren 2001–2002 jämfört med som ligger till grund för budgetberäkningarna

bedömningen i budgetpropositionen för 2000, innebär en långsiktig tillväxttakt på omkring

vilket bl.a. innebär lägre utgifter för arbetslös- 2,0 procent per år. I löpande priser beräknas

hetsförsäkringen. Antalet deltagare i kon– BNP öka med i genomsnitt ca 4,7 procent per år

junkturberoende arbetsmarknadspolitiska prounder perioden 1999–2003.

gram beräknas under perioden ligga kvar på

Inflationen, beräknad utifrån konsumentpris-

samma nivå som utfallet för 1999, vilket innebär index (KPI), ökar mellan åren 2000 och 2001

ett genomsnittligt antal deltagare om 135 000 per med 0,9 procentenheter. Ökningen förklaras till

år. betydande del av att frysningen av taxeringsvär-

I budgetpropositionen för 1999 presenterade dena antas upphöra 2001. För regeringens be-

regeringen ett mål för sysselsättningen som indömning av fastighetsskatten och skatteuttaget

nebär att den andel av befolkningen i åldrarna 2001 hänvisas till avsnitt 8.2. Åren därefter be-

20–64 år som är reguljärt sysselsatt skall uppgå

PROP. 1999/2000:100

till minst 80 procent 2004. Sysselsättningsgraden tabell 4.8 redovisas de beräknade effekterna för var 75,9 procent 1999 och beräknas i baskalkylen de offentliga finanserna till följd av de förslag till stiga till 77,3 procent 2003. Sysselsättningsgraden nya satsningar och utgiftsminskningar som regeberäknas bli i stort sett oförändrad under perio- ringen presenterar i denna proposition. Budget– den 2000–2002 jämfört med vad som antogs i effekterna redovisas per kalenderår. Dessutom budgetpropositionen för 2000. redovisas varaktiga budgeteffekter för den of-

Den femåriga marknadsräntan väntas falla fentliga sektorn av de olika förslagen. Vid temmellan 2000, då den är som högst, och 2003. porära åtgärder utgörs den varaktiga effekten av Jämfört med beräkningen i budgetpropositionen räntan på nuvärdet av framtida saldoförändringför 2000 antas dock både 6-månadersräntan och ar. Ikraftträdandeårets volymer används i beräkden femåriga räntan bli högre samtliga år under ningen av den varaktiga budgeteffekten. I tabelde kommande åren. len redovisas också budgeteffekten av de förslag

som berör budgetens inkomstsida. Samtliga åt-

gärder ingår i regeringens förslag till utgiftsramar

som presenteras i kapitel 7 och i den beräkning 4.3 Politiska prioriteringar av statsbudgetens- och den offentliga sektorns

inkomster som presenteras i kapitel 6. I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslogs I förhållande till budgetpropositionen för en rad åtgärder för ökad tillväxt, sysselsättning 2000 ökar de takbegränsade utgifterna åren 2001 och rättvisa, samt ökad jämställdhet och förbätt- och 2002 till följd av de föreslagna satsningarna rad miljö. I budgetpropositionen för 2000 före- och utgiftsminskningarna med 2,4 respektive slogs sänkt skatt för hushåll och företag på sam- 7,5 miljarder kronor. Totalt innebär de föreslagmanlagt 15 miljarder kronor 2000 och ca na satsningarna 2003 att de takbegränsade utgif- 20 miljarder kronor för de kommande åren. För terna ökar med 18,3 miljarder kronor i förhållan- 2001 föreslogs satsningar på Sveriges ordföran- de till vad som följer av gällande regler. Till stor deskap i EU:s ministerråd, assistansersättning del utgörs dessa utgifter av förlängningar av olika och ytterligare resurser till kommuner och temporära program. Den varaktiga budgeteffeklandsting. ten för offentlig sektor av de föreslagna utgifts-

Regeringen föreslår nu att ytterligare satsning- förändringarna uppgår till 9,4 miljarder kronor. ar görs för högre tillväxt och ökad rättvisa. Rege- Försvagningen av de offentliga finanserna till ringen prioriterar i denna proposition att skapa följd av åtgärderna på budgetens inkomst- och goda förutsättningar för fler jobb så att arbets- utgiftssida beräknas sammantaget uppgå till 4,5, löshetsmålet och sysselsättningsmålet uppnås. 9,2 respektive 20,0 miljarder kronor för åren De två målen för arbetsmarknaden, att den öpp- 2001–2003, varav inkomstminskningar, netto, na arbetslösheten skall vara högst 4 procent vid förklarar 3,1, 3,5 respektive 3,5 miljarder kronor slutet av 2000 och att 80 procent av alla personer av försvagningen. Den varaktiga budgetförsvagi åldrarna 20–64 år skall vara sysselsatta 2004 är ningen för offentlig sektor beräknas till nu inom räckhåll. 12 miljarder kronor.

Regeringen föreslår ett brett program med åt- Nedan redovisas per utgiftsområde de viktigärder som syftar till att minska arbetslösheten, gaste förändringarna jämfört med budgetpropoöka sysselsättningen och tillväxten. Programmet sitionen för 2000. innhåller också särskilda insatser för att öka sysselsättningen för invandrare. Insatserna redovisas i avsnitt 1.4.1. Bland åtgärderna kan bl.a. nämnas att de arbetsmarknadspolitiska programmen i än högre grad riktas mot de långtidsarbetslösa. Större delen av dessa åtgärder finansieras dock inom befintliga utgiftsramar.

Andra prioriterade områden är insatser för de sämst ställda pensionärerna samt förstärkning av familjepolitiken, det internationella biståndet och miljöområdet. Dessutom föreslås ökade resurser till statlig myndighetsutövning inom vissa områden, bl.a. skatteförvaltningen och rättsväsendet. I

PROP. 1999/2000:100

Tabell 4.8 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2001–2003

Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2000.

2

2

Uo15 Pensionsrätt för studier 740 1 530 1 530 1 500

Uo16 Kunskapslyftet och kvalificerad yrkesutbildning m.m. -100 -100 2 440 200

1

1

Förändring i förhållande till tidigare avsatta medel för maxtaxa m.m. Totalt avsätts 150 mkr 2001, 4400 mkr 2002 och 5600 mkr 2003.

2

Pensionsrätt för studier och totalförsvarsplikt påverkar ej de offentliga finanserna åren 2001–2003.

PROP. 1999/2000:100

Tabell 4.8 (fortsättning) Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2000.

Regeringskansliet beräknas engångsvis tillföras Regeringen har tidigare aviserat att de avser att 130 miljoner kronor 2001 i avvaktan på regering- återkomma till riksdagen när det gäller utveckens samlade överväganden med anledning av ut- lingen av rättsväsendet. Rättsväsendet beräknas redningen om Regeringskansliets dimensione- tillföras 1 000 miljoner kronor fr.o.m. 2001, ring och verksamhet. Vidare beräknas ytterligare 1 500 miljoner kronor 2002 samt 1 600 miljoner 100 miljoner kronor för toppmötet un- kronor 2003. Av dessa belopp belastar der Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd 180 miljoner kronor per år statsbudgetens införsta halvåret 2001. komstsida. Tillskott motiveras huvudsakligen av

polisens mycket bekymmersamma ekonomiska Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd situation. Medlen är främst avsedda att säkra Regeringen aviserade i budgetpropositionen för närpolisreformen, inte minst i storstadsområde- 2000 att man skulle återkomma med förslag som na, samt att förstärka gränskontrollen. Därutöver syftar till att förbättra effektiviteten i skatteför- kommer tillskottet att möjliggöra ett fortsatt valtningens skattekontroll. Bakgrunden är att moderniseringsarbete inom domstolsväsendet, effektiviteten sjunkit de senaste åren. Målet är att en konsolidering av det reformarbete som utåterställa kontrollverksamheten till 1997 års nivå. förts inom åklagarväsendet samt en ökning av Skattekontrollen skall förebygga och åtgärda fel platsantalet och fortsatt verksamhetsutveckling och fusk. För att kontrollen skall få önskvärd inom kriminalvården. effekt måste den vara synlig. Antalet revisioner har minskat sedan 1997. När nivån på skatte- Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och kontrollen sjunker leder detta ofrånkomligen till internationell samverkan att den preventiva effekten och lojaliteten med Utrikesförvaltningen tillförs engångsvis 50 milskattesystemet minskar. På sikt kommer därför joner kronor 2001 i avvaktan på regeringens bristande skattekontroll att leda till stora pro- samlade överväganden med anledning av utredblem. Mot bakgrund av ovan redovisade skäl be- ningen om Regeringskansliets dimensionering räknas skatteförvaltningen tillföras ytterligare och verksamhet. Från och med 2001 föreslås att 125 miljoner kronor per år fr.o.m. 2001. Tullver- utrikesförvaltningen får disponera 25 miljoner ket tillförs 10 miljoner kronor samt ges möjlig- kronor per år av de offentligrättsliga avgifterna het att disponera avgiftsmedel. för pass, viseringar m.m.

PROP. 1999/2000:100

Utgiftsområde 6 Totalförsvar 100 kronor skall slopas. Vidare avsätts ca Utgiftsområdet beräknas tillföras 250 miljoner 35 miljoner kronor för att höja gränsen för skälig kronor 2001 för fredsfrämjande truppinsatser. levnadsnivå i det särskilda bostadstillägget till Från 2001 beräknas 240 miljoner kronor tillföras pensionärer (SBTP) samt totalt 280 miljoner för pensionsrätt för totalförsvarsplikt. kronor (varav cirka 60 miljoner kronor till ut-

giftsområde 10) för att den tillfälliga höjningen Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd av pensionstillskottet (PTS), som riksdagen be- Regeringen bedömer att samarbetsprojektet med slutade om i juni 1999, skall kunna permanentas. Central- och Östeuropa kommer att fortsätta även efter 2001. Regeringen har preliminärt be- Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer räknat 600 miljoner kronor år 2002 och och barn 900 miljoner kronor 2003, dvs. ett program i Utgiftsområdet tillförs 1 000 miljoner kronor samma omfattning som tidigare. Innan medel fr.o.m. 2002. Regeringen avser att förlänga föranvisas skall dock en oberoende utvärdering av äldraförsäkringen med 30 dagar fr.o.m. 1 januari verksamheten genomföras. 2002. Inom ramen för den förlängda föräldraför-

Regeringen föreslår att biståndsmålet höjs från säkringen kommer sammanlagt 60 dagar att vara 0,74 procent av BNI 2002 till 0,81 procent av reserverade för mamman respektive pappan. BNI 2003. Regeringen har ambitionen att Sverige åter skall uppnå enprocentsmålet när de stats- Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv finansiella förutsättningarna föreligger. Det förstärkta anställningsstödet, som infördes

under hösten 1999, har visat sig vara en verk- Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar ningsfull åtgärd för de mest utsatta grupperna. För att öka sysselsättningen bland invandrare be- Regeringen föreslår därför att det förstärkta anräknas utgiftsområdet tillföras 100 miljoner kro- ställningsstödet skall förbättras för personer som nor per år 2001–2003. Utvecklingsinsatserna i varit arbetslösa eller deltagit i arbetsmarknadsstorstadsregionerna förlängs vilket innebär att politiska åtgärder i minst fyra år. Vidare föreslås i 230 miljoner kronor tillförs detta område 2003. regeringens proposition 1999/2000:98 Förnyad

arbetsmarknadspolitik för deltagande och tillväxt Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social ett särskilt anställningsstöd för äldre personer omsorg som varit arbetslösa i minst två år. Vidare beräk- Anvisade och beräknande medel under perioden nas ramen för utgiftsområdet att minska med 1999 till 2001 bygger på uppskattningen att 1 000 200 miljoner kronor till följd av att regeringen i personer skulle komma att erhålla ersättning för budgetpropositionen för 2001 avser föreslå rikstvångssterilisering. Den senaste prognosen visar dagen att Arbetsmarknadsverket får disponera att närmare 1 700 personer kommer att beviljas avgiftsinkomster för arbetspraktik. ersättning. Mot bakgrund av detta beräknas utgiftsområdet tillföras 21 miljoner kronor. Därut- Utgiftsområde 15 Studiestöd över beräknas utgiftsområdet tillföras Riksdagen beslöt hösten 1999 att ett reformerat 200 miljoner kronor 2002 och 500 miljoner kro- studiestödssystem skall införas från och med den nor 2003 för insatser inom tandvårdsområdet. 1 juli 2001. En del av studiestödsreformen inne-

bär att studerande som uppbär studiemedel skall Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ges pensionsrätt i det reformerade åldersålderdom pensionssystemet. Till utgiftsområdet aviseras att ca 1 100 miljoner Medel för detta ändamål har avsatts inom utkronor tillförs insatser för pensionärer med låga giftsområdet med 740 miljoner kronor 2001 och inkomster. Av dessa medel avsätts ca 830 miljo- 1 530 miljoner kronor för vart och ett av åren ner kronor till förändringar inom bostadstilläg- 2002 och 2003, utöver de medel som avsattes för get till pensionärer (BTP). BTP ersätter med nu- hela reformen i budgetpropositionen för 2000. varande regler boendekostnader mellan 100 Regeringen beräknar att kunskapslyftet skall kronor och 4 000 kronor till 90 procent. Rege- ha samma omfattning t.o.m. hösten 2002 och avringen aviserar i denna proposition dels att den ser att återkomma i en proposition om vuxenövre gränsen skall höjas från 4 000 till studiestödets fortsatta inriktning och dimensio- 4 500 kronor, dels att den undre gränsen vid nering efter kunskapslyftsperioden. I avvaktan på

denna proposition beräknas medel om ca

PROP. 1999/2000:100

2 600 miljoner kronor avsättas för ett fortsatt ning av anslagen för grundforskning och forsvuxenstudiestöd efter 2002. karutbildning med 500 miljoner kronor för 2003.

Regeringen avser att senare återkomma med för- Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- slag till inriktning och fördelning av resurserna.

forskning

Regeringen föreslår att ett stegvis införande av Utgiftsområde 17 Kultur, media, trossamfund och allmän förskola och maxtaxa inom barnomsor- fritid gen påbörjas nästa år. Den 1 juli 2001 föreslås Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs barn till arbetssökande föräldrar få rätt till för- 40 miljoner kronor för att förbättra konstnärerskoleverksamhet. Den 1 januari 2002 föreslås en nas villkor på arbetsmarknaden. Dessutom föremaxtaxa i barnomsorgen införas. Vidare föreslås slås 30 miljoner kronor för att stärka den ekorätt till barnomsorg för barn till föräldrar som är nomiska basen för kulturinstitutionerna. föräldralediga med yngre syskon, fr.o.m. den 1 januari 2002. En allmän förskola för 4- och 5- Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsåringar införs från 1 januari 2003. Från 2002 av- fösörjning och byggande sätts 500 miljoner kronor för åtgärder som för- Regeringen föreslår att ett tillfälligt investeringsbättrar kvalitén i barnomsorgen och för 2003 be- bidrag införs fram till och med år 2002 för anräknas 5 600 miljoner kronor, vilket motsvarar ordnande av studentbostäder på eller i anslutning en fullt utbyggd reform. till orter där det finns universitet eller högskola.

Regeringen förslår vidare att 100 miljoner Bidrag lämnas för ny- och ombyggnader som kronor avsätts per år under 2001 och 2002 i syfte påbörjas under perioden 13 april 2000 till att främja ökad måluppfyllelse i grundskolan. 31 december 2002. Bidragsgivningen rambegrän-

Regeringen prioriterar insatser för att förbätt- sas så att bidrag totalt beviljas med högst ra gymnasieskolans utbildningar och avser att 400 miljoner kronor. Finansiering av investeåterkomma med ett förslag om utökad undervis- ringsbidraget sker genom att det statliga ränningstid i gymnasieskolans samtliga program i testödet för reparation och underhåll (RBFbudgetpropositionen för 2001. stöd) avvecklas i sin helhet och genom att utgif-

För 2003 har ca 2 300 miljoner kronor avsatts terna under utgiftsområde 25 minskar. Regeringför platser i kunskapslyftet och den kvalificerade en föreslår också att stödet till lokala inyrkesutbildningen. vesteringsprogram förlängs till att omfatta även

Regeringen föreslår vidare att Centrala studi- 2003. Regeringen beräknar ett ytterligare tillestödsnämnden (CSN) ges ett resurstillskott på skott på 900 miljoner kronor för denna verkca 100 miljoner kronor per år under perioden samhet. Resursförstärkningar föreslås vidare till 2000–2003. Resurstillskottet föreslås ske dels i länsstyrelsernas administation av skogsinköp och form av att CSN:s anslag ökas med 20 miljoner till fonden för fukt- och mögelskador. kronor genom en omfördelning inom utgiftsområdet, dels att CSN får disponera de avgiftsin- Utgiftsområde 19 Regional utjämning och komster som tas ut för uppläggning av lån och utveckling som i dag redovisas mot inkomsttitel. Avgiftsin- Regeringen beräknar att 200 miljoner kronor komsterna beräknas uppgå till ca 80 miljoner tillförs utgiftsområdet 2001 och 100 miljoner kronor per år. kronor 2002 i syfte att förstärka satsningarna på

Regeringen avser att föreslå en fortsatt ut- de orter som drabbas av särskilda omställningsbyggnad av grundutbildningen vid universitet problem främst p.g.a. strukturomvandligoch högskolor. För 2003 har för detta ändamål ar inom försvarsmakten. Regeringen föreslår ett avsatts 500 miljoner kronor (inklusive studie- antal åtgärder för att utveckla och stimulera utstöd). Regeringen avser att senare återkomma till byggnaden av IT-infrastruktur med hög överfördelningen av de nya högskoleplatserna. föringskapacitet.

Efter förslag i 1999 års ekonomiska vårproposition har riksdagen beslutat om en förstärkning Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård av anslagen för grundforskning och forskarut- För att fortsätta den tidigare satsningen på probildning inom utgiftsområde 16 med 70 miljoner grammet Hållbara Sverige föreslår regeringen att kronor 2000, 470 miljoner kronor 2001 och tidigare resursförstärkningar inom utgiftsområ- 779 miljoner kronor 2002. Regeringen beräknar i det förlängs till att omfatta även 2003. Det inneföreliggande proposition en ytterligare förstärk- bär att medel tillförs för bl. a. fortsatta satsningar

PROP. 1999/2000:100

på miljöforskning, sanering och återställande av Statsbudgetens saldo är sedan 1997 det samma förorenade områden, miljöövervakning samt som statens lånebehov. Ett budgetöverskott inmarkinköp och kalkning. Därutöver förstärks nebär att staten amorterar på statsskulden. År utgiftsområdet med ytterligare 175 miljoner 1998 var statsbudgetens saldo positivt för första kronor 2001, 180 miljoner kronor 2002 och gången sedan 1989 och staten kunde amortera 310 miljoner kronor 2003 för bl.a. miljöövervak- knappt 10 miljarder kronor på statsskulden. För ning, miljöforskning och marksanering. år 1999 uppgick budgetöverskottet till

82 miljarder kronor. Det är ca 27 miljarder kro- Utgiftsområde 21 Energi nor högre än vad som beräknades i budgetpropo- Ett nytt ramanslag B10 Ersättning för vissa kost- sitionen för 2000, vilket till största delen förklarnader vid avveckling av en reaktor i Barsebäcks- as av högre skatteinkomster. verket föreslås anvisas på tilläggsbudget för 2000. Som framgår av diagram 4.1 beräknas stats- Anslaget skall kunna användas för ersättning till budgeten uppvisa ett stort överskott 2000 och Barsebäcks Kraft AB (BKAB) för de särskilda därefter mindre under- och överskott för åren kostnader som uppstår vid singeldrift i Barse- 2001–2003. Det har i beräkningarna av statsbudbäcksverket till följd av avställningen av den getens saldo förutsatts att den del av de beräknaförsta reaktorn i verket. Vidare skall anslaget an- de överskotten i de offentliga finanserna som vändas för att utbetala ersättning till BKAB för överstiger de målsatta överskotten överförs till merkostnader för avställnings- och servicedrift hushållssektorn. Det stora överskottet 2000 förför den avställda reaktorn. Dessa kostnader spe- klaras till stor del av försäljningar av statligt akticificeras närmare i regeringens proposition om einnehav. Totalt beräknas staten amortera drygt godkännande av avtal om ersättning i samband 80 miljarder kronor på statsskulden under periomed stängningen av Barsebäcksverket m.m. den 2000–2003. Statsskulden skrivs dessutom (prop. 1999/2000:63). ned med knappt 100 miljarder kronor till följd av

den överföring av statsobligationer som sker från Utgiftsområde 22 Kommunikationer AP-fonden till staten 2001. År 2003 beräknas utgiftsområdet tillföras 500 miljoner kronor. Ambitionshöjningen avser i Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1989-2003

Miljarder kronor första hand drift-, bärighet- och underhållsåtgärder för statliga vägar och järnvägar. Från och med 2001 föreslås att vägverkets offentligrättsli- 50 ga avgifter, som i dag redovisas mot inkomsttitel, 0 skall budgeteras netto. -50

Vidare överväger regeringen en särskild skat- -100 telättnad för utgifter för anslutning för data-

-150 kommunikation som innebär en väsentlig kapa-

-200 citetshöjning och ett stöd till kommuner för att

-250 möjliggöra abonnentanslutning med hög överfö-

89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 ringskapacitet i glest bebyggda områden.

1

Statens lånebehov med omvänt tecken för åren 1989-1996

4.4¶Statsbudgetens utveckling

4.4.1¶Statsbudgetens inkomster

Den gynnsamma utvecklingen av de offentliga finanserna sedan mitten av 1990-talet har burits

I tabell 4.9 redovisas det preliminära utfallet av upp av en framgångsrik budgetsanering. Det sa-

statsbudgetens skatteinkomster och övriga inneringsprogram som påbörjades 1994 innebär en

komster för 1999 samt den förväntade utveckvaraktig årlig förstärkning av de offentliga finan-

lingen under perioden 2000–2003. Mellan 1999 serna med 126 miljarder kronor eller ca 8 procent

och 2003 beräknas statsbudgetens totala inav BNP. Förstärkningen av de offentliga finan-

komster öka med ca 60 miljarder kronor. Av ökserna har åtföljts av en förstärkning av statsbud-

ningen utgörs 46 miljarder kronor av skatgetens saldo.

ter medan 14 miljarder kronor utgörs av övriga

PROP. 1999/2000:100

inkomster och då framför allt försäljningsin- ställning av långtidsarbetslösa och av förslaget komster. År 2000 förväntas försäljningsinkoms- om särskild skattelättnad för utgifter för dataterna tillfälligt öka med 94 miljarder kronor. I kommunikation som innebär en väsentlig kaparelation till BNP beräknas såväl statsbudgetens citetshöjning. totala inkomster som statsbudgetens skatte- Under övriga inkomster är det framför allt ininkomster vara lägre i slutet av perioden än 1999. komster av statens verksamhet som förändrats

sedan beräkningen i budgetpropositionen för

Tabell 4.9 Statsbudgetens inkomster 1999–2003

2000. En viktig förklaring till det är Riksbankens Miljarder kronor

förhållandevis låga nettoresultat 1999 och att

1999 2000 2001 2002 2003 metoden för att prognostisera Riksbankens inle-

vererade överskott har förändrats, vilket medför

Skatteinkomster 672,4 646,7 652,8 686,6 717,9 lägre inkomster under perioden 2000–2003

Övriga inkomster 52,1 162,9 67,8 67,5 66,1 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen

för 2000. För 2000 beräknas inkomster av försåld

Totala inkomster 724,5 809,6 720,6 754,2 784,0

egendom uppgå till ca 95 miljarder kronor och

Diff. mot budget-

därefter till 15 miljarder kronor per år. Under

propositionen för

2000 perioden 2000–2003 beräknas därmed försälj-

Skatteinkomster 20,0 29,6 30,0 30,9 ningar om 140 miljarder kronor genomföras.

En utförlig redovisning av statsbudgetens och

Övriga inkomster -2,3 -2,3 -3,0 -3,6

den offentliga sektorns inkomster presenteras i

Totala inkomster 17,6 27,3 27,0 27,3

kapitel 6.

Procent av BNP

1

Skatteinkomster 34,1 31,1 29,7 30,1 30,3

Totala inkomster 36,7 38,9 32,8 33,1 33,1 4.4.2 Statsbudgetens utgifter Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.

Statsbudgetens utgifter är indelade i 27 utgifts-

områden. Vidare ingår posterna minskning av Statsbudgetens inkomster beräknas öka med

anslagsbehållningar, kassamässig korrigering och drygt 85 miljarder kronor mellan 1999 och 2000.

Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsbud- Ökningen förklaras främst av att försäljningsin-

getens utgiftssida. komsterna beräknas öka med ca 94 miljarder

Som framgår av tabell 4.10 uppgick det prelikronor mellan åren och av att inkomster från ak-

minära utfallet för statsbudgetens utgifter till tieutdelningar tillfälligt beräknas bli högre 2000.

643 miljarder kronor eller 32,6 procent av BNP De lägre skatteinkomsterna 2000 i förhållande

1999. För 2003 beräknas statsbudgetens utgifter till 1999 är framför allt ett resultat av den avgifts–

uppgå till 732 miljarder kronor. Utgifterna beväxling som sker till följd av pensionsreformen

räknas därmed öka med knappt 90 miljarder och den fr.o.m. 2000 påbörjade kompensationen

kronor under perioden 1999–2003. för den allmänna pensionsavgiften. Ökningen av skatteinkomsterna under perioden 2000–2002 förklaras främst av högre skattebaser till följd av den makroekonomiska utvecklingen och av att frysningen av taxeringsvärdena för fastigheter antas upphöra 2001.

Som framgår av tabell 4.9 beräknas skatteinkomsterna bli avsevärt högre under perioden 2000–2002 jämfört med vad som redovisades i budgetpropositionen för 2000. De högre skatteinkomsterna förklaras främst av en mer gynnsam utveckling av skattebaserna. Det är främst inkomstskatt från fysiska personer, mervärdesskatt och socialavgifter som reviderats upp jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2000. Skatteinkomsterna minskar till följd av förslaget om förstärkt anställningsstöd vid an-

PROP. 1999/2000:100

Tabell 4.10 Statsbudgetens utgifter 1999-2003 de takbegränsade utgifterna med 3,6 procent–

Miljarder kronor

enheter under perioden 1999–2003.

1999 2000 2001 2002 2003

Utgifter exkl. 615,4 624,2 645,0 659,4 668,5 Tabell 4.11 Takbegränsade utgifter 1999-2003

1 statsskuldsräntor

Miljarder kronor

2 Statsskuldsräntor 89,9 93,4 69,3 65,7 58,6

1999 2000 2001 2002 2003 Riksgäldskontorets -62,7 -3,5 -10,6 -10,6 5,2

Takbegränsade 751,5 764,1 789,7 810,8 826,9

nettout-

3 utgifter låning m.m.

Procent av BNP 38,1 36,7 36,0 35,5 34,9

Totala utgifter 642,6 714,1 703,6 714,5 732,3

Procent av BNP efter 38,5 36,8 36,0 35,5 34,9 Procent av BNP 1

tekniska justeringar Utgifter exkl. 31,2 30,0 29,4 28,9 28,2 1

För att möjliggöra en rättvisande jämförelse över tiden bör de takbegränsade statsskulds- utgifterna justeras åren 1999-2001 för de tekniska justeringar som tidigare har

räntor gjorts av utgiftstaken samt de som föreslås i denna proposition för åren 2001-

2002. De korrigerade takbegränsade utgifterna uppgår till 758,5, 767,1 och Totala utgifter 32,6 34,3 32,1 31,3 30,9 790,7 miljarder kronor för respektive år 1999-2001.

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. 2 Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Inklusive kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till Av den totala ökningen av de takbegränsade ut-

Riksgäldskontoret.

gifterna under perioden 1999–2003 på 75 miljar-

der kronor förklaras 11 miljarder kronor av pris- En stor del av ökningen av statsbudgetens utgif-

och löneomräkningen av förvaltningsanslagen. ter mellan 1999 och 2003 förklaras av att Riks-

Den makroekonomiska utvecklingen leder till gäldskontorets nettoutlåning m.m. tillfälligt är

drygt 20 miljarder kronor högre utgifter. Till lägre 1999 på grund av den överföring från AP-

följd av högre prisbasbelopp och högre löner fonden till statsbudgeten på 45 miljarder kronor

ökar utgifterna för olika transfereringar till husoch den inbetalning av premiepensionsmedel på

hållen. Detta kompenseras endast delvis av lägre 26 miljarder kronor som gjordes 1999.

utgifter för arbetslöshetsförsäkringen. Kostna-

Utgifterna på statsbudgetens 27 utgiftsområ-

den för volymökningar inom utgiftsområdena 9– den, inklusive minskning av anslagsbehållningar

12 uppgår till ca 15 miljarder kronor under per– och statsskuldsräntor, ökar med endast 22 mil-

ioden. Kostnaderna inom ålderspensionssystejarder kronor mellan 1999 och 2003. Exklusive

met utanför statsbudgeten ökar med ca statsskuldräntor ökar utgifterna på statsbudge-

15 miljarder kronor under perioden utöver vad tens utgiftsområden med 53 miljarder kronor.

som kan hänföras till högre prisbasbelopp, De förändringar som föranleder tekniska juste-

främst till följd av högre genomsnittlig ATPringar av utgiftstaket under perioden förklarar ca

poäng . Den resterande förändringen av de tak- 7 miljarder kronor av denna ökning.

begränsade utgifterna under perioden beror

främst på reformer och tekniska förändringar,

Takbegränsade utgifter

men också på utfasningen av det äldre ränte- De utgifter som omfattas av utgiftstaket för sta-

bidragssystemet. ten, de s.k. takbegränsade utgifterna, beräknas

Den realekonomiska fördelningen av de taköka med 75 miljarder kronor mellan åren 1999

begränsade utgifterna beräknas i stort sett vara och 2003 eller med 2,4 procent per år. I relation

oförändrad under perioden 1999–2003. I diagram till BNP minskar de takbegränsade utgifterna

4.2 redovisas den realekonomiska fördelningen 1999 och 2003 med 3,2 procentenheter. Exklude-

för 1999. Detta år var ca 80 procent av utgifterna ras ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud-

under utgiftstaket transfereringsutgifter, varav geten uppgår ökningen till 53 miljarder kronor,

den största delen är transfereringar till hushållsvilket motsvarar en årlig ökning på 2,1 procent

sektorn. Övriga transfereringar består till större under perioden 1999-2003. Ålderspensionssys-

delen av transfereringar till kommunsektorn men temet vid sidan av statsbudgeten förväntas öka

också av transfereringar till företag, internatiomed 22 miljarder kronor eller med 16,4 procent

nellt bistånd och avgiften till EU. Statlig konunder denna period.

sumtion uppgick 1999 till 128 miljarder kronor,

För att möjliggöra en mer rättvisande jämfö-

vilket motsvarar 17 procent av de takbegränsade relse över tiden bör hänsyn tas till de tekniska

utgifterna. Konsumtionen avser till övervägande justeringar av utgiftstaket för staten som görs

del de statliga myndigheternas utgifter för den under perioden. Som andel av BNP minskar då

löpande verksamheten och består till stor del av

löner och hyror. Som statlig konsumtion inräk-

PROP. 1999/2000:100

nas också försvarets utgifter för sådana investe- Tabell 4.12 Förändring i fasta priser för takbegränsade

utgifter 1999–2003

ringar som saknar alternativ civil användning,

Miljarder kronor vilka uppgår till 14 miljarder kronor eller

1999–2003 Procent per år 1,8 procent av de takbegränsade utgifterna. In- 1

Takbegränsade utgifter 6,6 0,2

vesteringarna uppgick 1999 till 13 miljarder kro-

Större ökningar

nor eller till 1,7 procent av utgifterna under ut-

Ålderspensionssystemet vid sidan av 11,2 2,0 giftstaket. Investeringar som belastar stats-

statsbudgeten budgeten återfinns till största delen inom in-

Uo 7 Internationellt bistånd 4,5 8,0 frastrukturområdet och avser transitvägar och

Uo 9 Hälsa, sjukvård och social omsorg 3,1 3,0 järnvägar. Slutligen svarade räntor och amorte-

Uo 10 Ek. trygghet sjukdom/handikapp 8,6 2,3 ringar för 1,2 procent av de takbegränsade utgif-

Resterande ränteutgifter samt amorteringar avser

Större minskningar

myndigheternas räntor och amorteringar för in-

Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet -9,9 -7,9 vesteringslån tagna i Riksgäldskontoret. Räntor

Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -5,8 -3,1 på statsskulden ingår inte i de takbegränsade ut-

Uo 18 Samhällsplan, bostadsförsörjn. m.m -7,2 -12,6 gifterna. 1

Fastprisberäkning av de totala takbegränsade utgifter är gjord med BNP-

deflator. För att möjliggöra en rättvisande jämförelse över tiden har utgifterna Diagram 4.2 Realekonomiskt fördelade takbegränsade 1999 korrigerats för de tekniska justeringar som har gjorts av utgiftstaket. För utgifter 1999 fastprisberäkning av respektive utgiftsområde har implicitprisindex för statlig

konsumtion och investeringar använts samt KPI för övriga delar. Belopp i mil-

jarder kronor är beräknade i 1999 års prisnivå.

Konsumtion

Övriga 17,0%

transfereringar I tabell 4.13 redovisas de beräknade utgifterna i

29,7% Investeringar

löpande priser per utgiftsområde för åren 1999–

1,7%

2003.

Räntor och

De största utgiftsökningarna under perioden

amorteringar

1,2% återfinns under följande utgiftsområden:

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Transfereringar Under perioden 1999–2003 ökar utgiftsområdet

till hushåll

med 5,8 miljarder kronor eller med 46,4 procent.

50,4%

I fasta priser motsvarar det en årlig ökningstakt

om 8 procent. De takbegränsade utgifterna ökar realt med Ökningen mellan åren 1999 och 2003 förklaknappt 7 miljarder kronor under perioden 1999– ras av bruttonationalinkomstens (BNI) tillväxt 2003, vilket motsvarar en årlig ökningstakt om och av att biståndsmålet successivt höjs under 0,2 procent. I tabell 4.12 redovisas de utgiftsom- perioden. BNI i löpande priser beräknas öka med råden som uppvisar större ökningar eller minsk- i genomsnitt 4,9 procent per år under perioden ningar i fasta priser under denna period. 1999-2003. Biståndsmålet för 1999 uppgår till

0,705 procent av BNI. Regeringen föreslår i den-

na proposition att biståndsmålet 2003 höjs till

0,81 procent av BNI. Biståndsmålet ökar därmed

med 0,105 procentenheter mellan åren 1999 och

2003.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna ökar med 5,2 miljarder kronor under

perioden 1999–2003, vilket i fasta priser motsva-

rar en ökningstakt om 3 procent per år.

Anslaget Kostnader för statlig assistansersättning

beräknas öka kraftigt under perioden 1999–2003.

PROP. 1999/2000:100

För 1999 uppgick utgifterna för assistansersätt- 1999–2003 ökar utgifterna för barnbidrag med ningen till 4,5 miljarder kronor. Under perioden totalt 3,9 miljarder kronor. Utgifterna för föräld- 1999–2003 förväntas utgifterna öka med i ge- raförsäkringen ökar 1999–2003 med 4,8 miljarder nomsnitt 17 procent per år för att 2003 uppgå till kronor. Ökningen förklaras bl.a. av ökad medel- 8,5 miljarder kronor. Ökningen beror främst på ersättning och av förslaget om en extra att antalet personer med assistansersättning och s.k. pappa- och mammamånad i föräldraförsäkantalet assistanstimmar per person och vecka ringen fr.o.m. 2002. ökar kraftigt under beräkningsperioden.

Vidare beräknas anslaget Sjukvårdsförmåner Utgiftsområde 15 Studiestöd öka med 0,8 miljarder kronor under perioden Utgifterna inom utgiftsområdet ökar med 1999–2003. Ökningen beror huvudsakligen på 4,9 miljarder kronor under perioden 1999–2003, regeringens förslag att tillföra tandvården vilket i fasta priser motsvarar en ökning om 200 miljoner kronor år 2002 och 500 miljoner 3,8 procent per år. kronor år 2003. Förändringen under beräkningsperioden be-

ror till största delen på utvecklingen för anslagen Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom Studiemedel m.m. och Vuxenstudiestöd m.m. Utoch handikapp gifterna för studiemedel beräknas öka med Anslagen inom utgiftsområdet beräknas öka 10,6 miljarder kronor under perioden 1999– med 16,1 miljarder kronor under perioden 1999- 2003. De ökade utgifterna är främst en konske- 2003 eller med i genomsnitt 4,3 procent per år. I vens av det nya studiestödssystem som införs fasta priser motsvarar det en ökning på 2,3 pro- den 1 juli 2001 och som beräknas öka utgifterna cent per år. För 2003 beräknas utgifterna till to- på anslaget med 7,8 miljarder kronor år 2003. De talt 104,7 miljarder kronor, vilket innebär att ut- ökade utgifterna kan i övrigt främst hänföras till giftsområdet är det största på statsbudgeten detta högre utgifter för räntor och avskrivningar om ca år. 2,7 miljarder kronor. Utgifterna för vuxen-

Utgifterna för sjukförsäkringen ökade kraftigt studiestödet beräknas minska med 5,8 miljarder under 1998. Utvecklingen under 1999 har inne- kronor mellan åren 1999 och 2003. Minskningen burit en fortsatt ökning av sjukfrånvaron, om än beror på en lägre efterfrågan på vuxenstudiestöd, i något avtagande takt. Antalet ersatta nettosjuk- delvis till följd av att det sker en nedtrappning av dagar (hela dagar) ökade med drygt 24 procent platsbidraget till kommunerna för kommunal under 1999. Beräkningen för åren 2000–2003 vuxenutbildning (kunskapslyftet) på utgiftsombygger bl.a. på att antalet ersatta sjukdagar under råde 16, vilket medför lägre utgifter för vuxenår 2000 kommer att öka med drygt 20 procent studiestödet. jämfört med 1999 och att antalet sjukdagar åren därefter ökar i proportion till arbetskraft- Utgiftsområde 16 Utbildning och en. Prognosen är dock osäker. Anslaget Sjukpen- universitetsforskning ning och rehabilitering m.m. beräknas öka med Inom utgiftsområdet ökar utgifterna med 12,8 miljarder kronor 1999–2003 eller med i ge- 11,6 miljarder kronor åren 1999–2003, vilket nomsnitt 9,9 procent per år. Vidare beräknas an- motsvarar en genomsnittlig ökning på 5,9 proslaget Förtidspensioner öka med 3,4 miljarder cent per år i fasta priser. kronor under perioden 1999–2003. Orsaken är Införandet av en maxtaxa i barnomsorgen bl.a. prisbasbeloppets ökning. väntas leda till utgifter om totalt ca 5,6 miljarder

kronor vid en fullt utbyggd reform, vilket inklu- Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer derar införande av allmän förskola för fyra- och och barn femåringar 2003. Under perioden planeras en Utgifterna beräknas öka med 9,2 miljarder kro- betydande utbyggnad av grundutbildningen vid nor under perioden 1999–2003. I fasta priser universitet och högskolor samt en förstärkning motsvarar det en genomsnittlig årlig ökning på av anslagen till forskning. Totalt har drygt 5 mil- 3,3 procent. jarder kronor tillförts utgiftsområdet för nya

Huvuddelen av ökningen återfinns på ansla- högskoleplatser och forskning. Antalet platser i gen Allmänna barnbidrag och Föräldraförsäkring. kunskapslyftet minskar under perioden vilket Utgifterna för barnbidrag ökar 2000 och 2001 till förväntas leda till att utgifterna för kunskapslyfföljd av att bidraget höjs med 100 kronor per tet minskar med 2,2 miljarder kronor under pebarn och månad respektive år. Under perioden rioden 1999–2003. Resterande ökning av utgif-

PROP. 1999/2000:100

terna på utgiftsområdet förklaras främst av pris- Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och löneomräkning av förvaltningsanslagen samt De totala utgifterna för utgiftsområdet minskar kostnader för statliga avtalsförsäkringar. med 2,3 miljarder kronor under perioden 1999–

2003. I fasta priser motsvaras detta en minskning Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten med i genomsnitt 3,1 procent per år. Mellan åren 1999 och 2003 beräknas utgifterna Större delen av minskningen härrör från anöka med drygt 22 miljarder kronor eller med i slaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De relagenomsnitt 3,9 procent per år. I fasta priser mot- tivt sett höga utgifterna 1999 förklaras främst av svarar detta en årlig ökning med i genomsnitt höga styckkostnader inom olika arbetsmark- 2 procent. nadspolitiska program. År 1999 uppgick antalet

Antalet pensionärer ökar i relativt begränsad personer i arbetsmarknadspolitiska program till utsträckning. Orsaken till den kraftiga utgiftsut- 135 000 eller till 3,1 procent av arbetskraften. vecklingen beror till stor del på högre prisbasbe- Åren 2000–2003 beräknas antalet deltagare i de lopp och högre genomsnittlig ATP-nivå. Pris- arbetsmarknadspolitiska programmen ligga kvar basbeloppet förväntas öka med 1 900 kronor på denna nivå. mellan 1999 och 2003, vilket förklarar omkring hälften av utgiftsökningen under perioden 1999– Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- 2003. Resterande del förklaras huvudsakligen av försörjning och byggande att äldre pensionärer med låg ATP successivt er- Under perioden 1999–2003 minskar utgifterna sätts av nytillkommande pensionärer med avse- med 6,3 miljarder kronor. I fasta priser motsvavärt högre ATP. Dessa nytillkommande pensio- rar detta en minskning med i genomsnitt 12,6 närer har i genomsnitt fler ATP-år och även procent per år. högre medelpoäng. Anslaget Räntebidrag m.m. beräknas minska

De största utgiftsminskningarna under perio- med ca 5 miljarder kronor mellan 1999–2003. den 1999–2003 finns under följande tre utgifts- Den kraftiga minskningen beror främst på att områden: det äldre räntebidragssystemet snabbt avvecklas

och på att bostadsbyggandet ligger kvar på en låg Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid nivå. Ytterligare en anledning till de allt lägre utarbetslöshet gifterna för räntebidragen är att det subventions- Mellan åren 1999 och 2003 beräknas utgifterna system som infördes 1993 är konstruerat på ett minska med 8 miljarder kronor. I fasta priser sådant sätt att det statliga bidraget minskar för uppgår minskningen till i genomsnitt 7,9 procent varje ny årgång som påbörjas. Resterande del av per år. minskningen under perioden 1999–2003 förkla-

År 1999 var den öppna arbetslösheten 5,6 pro- ras till största delen av lägre utgifter för anslagen cent av arbetskraften, vilket motsvarar omkring Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet 241 000 personer. Den öppna arbetslösheten be- och Bostadsbidrag. De minskade utgifterna för räknas minska successivt under perioden för att statliga garantier för investeringar i bostäder för- 2003 uppgå till i genomsnitt 4 procent av arbets- klaras av färre aktualiserade skador inom resulkraften. Det motsvarar en minskning med om- tatområdet äldre garantier. Det minskade kring 66 000 personer jämfört med 1999. Till skadeutfallet beror främst på en lägre räntenivå följd av lägre antaganden om den öppna arbets- jämfört med tidigare år och på att garantiärenden lösheten beräknas utgifterna för anslaget Bidrag enligt det äldre systemet avslutas. till arbetslöshetsersättning minska med 7,5 miljarder kronor under perioden 1999–2003.

PROP. 1999/2000:100

Tabell 4.13 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 1999–2003

Miljarder kronor

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Enligt förslaget till preliminära utgiftsområdesramar (se tabell 7.1). Beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit redovisas sammantaget för samtliga utgiftsområden under posten Minskning av anslagsbehållningar.

. Statsskuldsräntor påverkas även av tekniska faktorer till följd av Räntor på statsskulden ingår under utgiftsområ- Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna för valtningsteknik. statsskuldsräntorna påverkas av flera faktorer. År 1999 uppgick statsskuldsräntorna till Viktigast är storleken på statsskulden samt ränte- 90 miljarder kronor eller 4,5 procent av BNP. och valutakursutvecklingen. Statsskuldsräntorna Under perioden 1999–2003 beräknas

PROP. 1999/2000:100

statsskuldsräntorna minska med 32 miljarder I statsbudgeten redovisas statsskuldsräntor kronor för att 2003 uppgå till 58 miljarder kro- kassamässigt. De kassamässiga statsskuldsräntornor eller 2,5 procent av BNP. De kraftigt mins- na redovisas i tabell 4.14. kade ränteutgifterna förklaras främst av den amortering på statsskulden som sker till följd av Tabell 4.14 Kassamässiga statsskuldsräntor överföringar från AP-fonden till staten i sam- Miljarder kronor band med ålderspensionsreformen samt försälj- 1999 2000 2001 2002 2003 ningar av statligt aktieinnehav. En ytterligare Räntor på lån i 68,5 63 47 45 43 förklaring till de kraftigt minskade ränteutgifter- svenska kronor na är att lån med höga kupongräntor successivt Räntor på lån i 22,0 21 20 19 18

utländsk valuta förfaller och refinansieras med lägre kupongräntor. I diagram 4.3 redovisas stats- Räntor på in- och -2,4 -3 -4 -4 -5

utlåning skuldsräntorna som andel av BNP för åren 1980– 2003. Över-/underkurser -2,4 2 0 -2 -3

vid emission

Diagram 4.3 Statsskuldsräntor som andel av BNP Summa räntor 85,7 82 62 57 53 1980–2003

Valutaförluster/ -6,3 0 6 5 4 Procent av BNP -vinster 10

Kursförluster/ 10,2 11 1 3 1

-vinster

8

Övrigt 0,2 0 0 0 0

Summa ränte- 89,8 93 69 66 58

6

utgifter

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

4

I tabell 4.15 redovisas de kostnadsmässiga stats-

skuldsräntorna.

Kostnadsmässig redovisning innebär att rän-

teutgifterna periodiseras över lånens löptid. De

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03

kostnadsmässiga statsskuldsräntorna är mindre

beroende av upplåningstekniken och kan lättare Statsskuldsräntornas andel av statsbudgetens to-

förklaras av den underliggande lånebehovs- och tala utgifter uppgick 1999 till 14,0 procent. Som

ränteutvecklingen. De kostnadsmässiga stats– framgår av diagram 4.4 beräknas statsskuldrän-

skuldsräntorna påverkar beräkningen av statens tornas andel av de totala utgifterna minska med

finansiella sparande. Enligt den periodiserade re- 6,0 procentenheter under perioden 1999–2003

dovisningen kommer räntekostnaderna att för att 2003 uppgå till 8,0 procent av statsbudge-

minska från 85 miljarder kronor år 1999 till tens utgifter.

58 miljarder kronor år 2003. I förhållande till be- Diagram 4.4 Statsskuldsräntor som andel av stats- dömningen i budgetpropositionen för 2000 budgetens utgifter 1999–2003 minskar de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna Procent av statsbudgetens utgifter med 3 respektive 5 miljarder kronor åren 2000

och 2001. För 2002 beräknas de kostnadsmässiga

statsskuldsräntorna uppgå till ungefär samma ni- 15 vå som angavs i budgetpropositionen för 2000.

De lägre kostnadsmässiga statsskuldsräntorna

2000 och 2001 förklaras huvudsakligen av en re-

dovisningsmässig förändring till följd av att ku-

pongutbetalningar periodiserats (se justering för

5 övriga räntor i tabell 4.15). Redovisningsföränd-

ringen görs för att nå en bättre överensstämmel-

se med nationalräkenskaperna.

0

99 00 01 02 03

PROP. 1999/2000:100

Tabell 4.15 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljarder kronor

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs

1999 2000 2001 2002 2003

av förändringen av dess utlåning och inlåning till Summa räntor enligt 85,7 82 62 57 53 myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa tabell 4.13

fonder. De största delposterna utgörs av förän- Justering för kursdifferen- 2,1 -3 -1 3 2 ringar av myndigheternas räntekontobehållningser vid emission

ar, in- och utbetalningar av premiepensions- Justering för noll- 2,7 1 3 4 5

medel, Centrala studiestödsnämndens (CSN) kupongräntor

upplåning för finansiering av studielån samt in- Justering för övriga räntor -5,9 -7 -2 -2 -3

sättningsgarantiavgifter. Summa kostnads- -1,2 -10 1 6 4 Sedan 1995 har medel för premiepension avjusteringar

satts i RGK. För åren 1999–2003 beräknas de år- Summa räntekostnader 84,6 73 64 63 58 liga inbetalningarna till drygt 20 miljarder kro- Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

nor. Inbetalningarna inklusive ränta kommer att

överföras till Premiepensionsmyndigheten

(PPM) med två års eftersläpning. Utbetalningen

4.4.3¶Statsbudgetens saldo, statens

år 2000 till PPM, som avser premiepensionsme-

finansiella sparande och

del för åren 1995–1998, medför att RGK:s net-

statsskulden

toutlåning ökar med drygt 50 miljarder kronor

mellan 1999 och 2000.

Statsbudgetens saldo

Riksgäldskontorets utlåning till CSN beräk- För att statsbudgetens saldo skall överensstämma

nas uppgå till omkring 11 miljarder kronor per år med statens lånebehov redovisas Riksgäldskon-

under perioden 1999–2003. Underskottet i det torets (RGK) nettoutlåning och en kassamässig

kommunala momssystemet uppgick vid årsskifkorrigering på statsbudgeten. Riksgäldskontorets

tet 1999/2000 till drygt 2 miljarder kronor. För nettoutlåning och den kassamässiga korrigering-

2000 beräknas ett ytterligare underskott på en ingår på budgetens utgiftssida vid sidan av de

1,6 miljarder kronor. Sammantaget beräknas unutgifter som är grupperade på 27 utgiftsområden.

derskottet uppgå till ca 4 miljarder kronor under Riksgäldskontorets nettoutlåning och den

innevarande år. Regeringen föreslår att staten tar kassamässiga korrigeringen redovisas i tabell

över detta underskott som annars skulle fått 4.16. Den finansiella överföring från AP-fonden

återbetalas av kommunsektorn via en högre till staten som föranleds av det reformerade pen-

momsavgift. sionssystemet särredovisas också i tabellen.

Statsbudgetens saldo uppgick till 82 miljarder

Kassamässig korrigering

kronor 1999. I år beräknas statsbudgetens saldo

Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan uppgå till 96 miljarder kronor. Under perioden

å ena sidan saldot av statsbudgetens anslag och 2001–2003 beräknas statsbudgetens saldo uppgå

inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och till 17, 40 respektive 52 miljarder kronor vid

utbetalningar över statsverkets checkräkning oförändrade regler och politik. Till följd av att

(SCR) i Riksbanken. Skillnaden uppstår efteröverskotten i de offentliga finanserna beräknas

som redovisningen över SCR är kassamässig meöverstiga den målsatta nivån på 2 procent av

dan statsbudgeten till viss del redovisas utgifts- BNP under perioden 2001–2003 uppkommer ett

mässigt. Prognoser görs inte för denna post. utrymme som i kalkylerna överförts till hushållssektorn så att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande uppnås exakt. Om hela detta utrymme tas i anspråk beräknas statsbudgetens saldo uppgå till -10, 4 respektive -7 miljarder kronor åren 2001–2003.

PROP. 1999/2000:100

Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Inkomster 648,9 706,3 724,5 809,6 720,6 754,2 784,0 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 569,2 585,7 615,4 624,2 645,0 659,4 668,5 Statsskuldsräntor m.m. 98,4 113,4 89,9 93,4 69,3 65,7 58,6

Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. -18,6 7,2 19,3 92,0 6,3 29,0 57,0 och beräkningsteknisk överföring

Riksgäldskontorets nettoutlåning -10,4 -2,8 -17,9 41,5 9,1 8,5 8,8

varav Kommunmomssystemet -0,4 1,5 1,2 1,6

In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) 10,5 2,6 -3,5

Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta -12,1 -13,7 -26,1 -22,8 -22,1 -23,1 -23,9

Kassamässig korrigering -2,0 0,4 -44,8

Överföring från AP-fonden -45,0 -19,7 -19,1 -3,6

Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk -6,2 9,7 82 95,5 16,9 39,6 51,8 överföring till hushållen

Beräkningsteknisk överföring till hushållen 27,3 35,9 58,9

Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk -6,2 9,7 82,0 95,5 -10,4 3,7 -7,1 överföring till hushållen

5

överföring till hushållen

Procent av BNP 79,4 76,7 69,7 60,3 52,5 50,1 48,3

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. 2 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet. 4 Varav 45 mdkr överföring från AP-fonden. 5 Varav nedskrivning av statsskulden p.g.a. statsobligationsöverföring från AP-fonden 98 mdkr.

Överföring från AP-fonden till statsbudgeten Överföringen på 155 miljarder kronor år 2001 Som ett led i den finansiella infasningen av det antas vara portföljneutral för AP-fonden. Detta nya ålderspensionssystemet kommer medel att innebär, med nuvarande portföljsammansättöverföras från AP-fonden till RGK. Syftet med ning, att statsobligationer till marknadsvärdet överföringarna är att reducera den ökning av 105 miljarder kronor och bostadsobligationer till statens lånebehov som det nya ålderspensions- marknadsvärdet 50 miljarder kronor överförs systemet annars leder till. För åren 1999 och detta år. Till skillnad från beräkningen i budget- 2000 har riksdagen beslutat att 45 miljarder kro- propositionen för 2000 får överföringen av nor skall överföras för vart och ett av åren. För statsobligationer inte någon effekt på statsbud- 2001 har riksdagen fastställt överföringsbeloppet getens saldo. Statsskulden skrivs i stället direkt till 155 miljarder kronor. Den sammanlagda ned med statsobligationernas nominella värde överföringen åren 1999 till 2001 uppgår därmed motsvarande 98 miljarder kronor. Av bostadstill 245 miljarder kronor. Det slutliga överfö- obligationsöverföringen, 50 miljarder kronor, ringsbeloppet fastställs enligt pensionsöverens- antas 20 miljarder förfalla 2001, 19 miljarder kommelsen vid en kontrollstation 2004. kronor år 2002 och 4 miljarder kronor år 2003

vilket förbättrar statsbudgetens saldo med mot-

PROP. 1999/2000:100

svarande belopp dessa år. Efter 2003 beräknas Engångseffekterna under perioden 2000–2003 bostadsobligationer till ett värde av ca 10 miljar- uppgår sammantaget till över 200 miljarder kroder kronor återstå vilket kommer att förbättra nor. År 2001 uppstår dessutom en engångseffekt statsbudgetens saldo kommande år. på statsskulden då statsobligationer till ett nomi-

nellt värde av 98 miljarder kronor skrivs av i Statsbudgetens saldo justerat för större samband med den finansiella överföringen från engångseffekter AP-fonden. Engångseffekter förklarar därmed I tabell 4.17 redovisas statsbudgetens saldo juste- hela minskningen av statsskulden mellan 1999 rat för större engångseffekter. Vid beräkningen och 2003 på 230 miljarder kronor. av det justerade budgetsaldot förutsätts det att Medan engångseffekterna förbättrar statsbudden del av överskottet i de offentliga finanserna getens saldo och möjliggör att statsskulden som överstiger det målsatta överskottet amorteras, påverkar inte engångseffekterna över- (2 procent av BNP) överförs till hushållen. skotten i de offentliga finanserna och därmed

Av tabellen framgår att det justerade budget- inte heller möjligheterna att uppnå målsatta översaldot uppgick till 10 miljarder kronor år 1999. skott. Utgiftstaket påverkas inte heller av dessa En justering av budgetsaldot har då gjorts för engångseffekter. engångseffekter i form av inbetalningar av premiepensionsmedel, försäljning av statligt aktie- Statsbudgetens saldo och statens finansiella innehav och för överföringar från AP-fonden till sparande staten på 45 miljarder kronor. Under perioden Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner 2000–2003 visar det justerade budgetsaldot un- som påverkar statens lånebehov, dvs. även Riksderskott under samtliga år. Det justerade bud- gäldskontorets nettoutlåning och överföringar

till eller från AP-fonden. Statens finansiella spagetsaldots kraftiga försämring mellan 1999 och

rande visar däremot endast den förändring av 2000 beror främst på avgiftsväxlingen till följd av

statens finansiella nettoförmögenhet som beror det reformerade pensionssystemet.

på reala transaktioner. Detta innebär att föränd-

ringar av statsbudgetens saldo inte alltid leder till

Tabell 4.17 Statsbudgetens saldo samt justering för större

engångseffekter en motsvarande förändring av statens finansiella Miljarder kronor sparande. Ett exempel på en transaktion som på-

verkar statsbudgetens saldo men inte statens fi-

1999 2000 2001 2002 2003

nansiella sparande är försäljning av statligt aktie- Statsbudgetens saldo 82 96 17 40 52

innehav. Försäljning av statligt aktieinnehav före beräkningsteknisk överföring till hushållen förbättrar statsbudgetens saldo medan statens

finansiella sparande förblir oförändrat eftersom Statsbudgetens saldo 82 96 -10 4 -7

statens förmögenhet inte förändras genom att en efter beräkningsteknisk överföring till hushållen tillgång (aktier) byts mot en annan tillgång

(pengar).

Större engångseffekter 72 122 35 34 19

I tabell 4.18 redovisas de viktigaste skillnader-

varav försäljning av 1 108 15 15 15

1 na mellan statsbudgetens saldo och statens finan-

statligt aktieinnehav

siella sparande. Den stora skillnaden 2001 beror

Överföring från AP- 45 45 20 19 4

2 på att överföringen från AP-fonden ökar statens

fonden

3 finansiella sparande med 155 miljarder kronor

Premiepensionsmedel, 26 -31

nettoinbetalningar medan statsbudgetens saldo endast ökar med 20 Statsbudgetens saldo 10 -27 -45 -30 -26 miljarder kronor. En mer permanent skillnad efter beräkningsteknisk mellan statsbudgetens saldo och statens finansiöverföring till hushållen

ella sparande utgörs av den årliga utlåning som och justerat för större

Riksgäldskontoret förmedlar till studerande via engångseffekter 1 CSN. Denna utlåning belastar statsbudgetens Beloppet inkluderar aktieutdelning och inbetalning av reavinstskatt från Förvaltningsaktiebolaget Stattums försäljning av aktieinnehavet i Pharma-

saldo med 8–9 miljarder kronor varje år medan cia&Upjohn. 2 Överföringen år 2001 uppgår till marknadsvärdet 155 mdkr, varav statsobli- statens finansiella sparande inte påverkas. Yttergationer 105 mdkr och bostadsobligationer 50 mdkr. Statsskulden skrivs ner 2001 med statsobligationernas nominella värde 98 mdkr medan statsbudgetens ligare en post som påverkar statsbudgetens saldo, saldo förbättras med 19,7, 19,1 och 3,6 mdkr åren 2001-2003 till följd av över- men inte statens finansiella sparande, är kursföringen av bostadsobligationer. Efter år 2003 återstår bostadsobligationer till ett värde av 9,9 mdkr. och valutaförluster på statsskulden. 3 Varav inbetalning 22,8 mdkr och utbetalning 53,4 mdkr. Utbetalningen avser premiepensionsmedel för åren 1995-1998.

PROP. 1999/2000:100

Tabell 4.18 Statsbudgetens saldo och statens finansiella 228 miljarder kronor under perioden 1999–2003.

sparande

Statsskulden beräknas minska med 147 miljarder Miljarder kronor

kronor mer än det under perioden ackumulerade

1999 2000 2001 2002 2003

budgetsaldot. Den främsta förklaringen till detta

Statsbudgetens 82,0 95,5 16,9 39,6 51,8

är att statsobligationer till ett nominellt värde av

saldo före beräk-

ningsteknisk 98 miljarder kronor skrivs av mot statsskulden i överföring samband med att medel förs över från AP- Effekt av överföring 0 135,3 -19,1 -3,6 fonden 2000 till följd av det reformerande penfrån AP-fonden sionssystemet. En annan viktig förklaring är att

1 CSN studielån 7,9 8,4 8,5 8,1 8,2 kronan antas stärkas mot övriga valutor vilket Försäljning av -108 -15 -15 -15 beräknas minska valutaskulden med cirka aktiebolag m.m. 40 miljarder kronor under perioden 1999–2003. Kurs-/valuta 4,1 11,2 6,8 8,1 5,4 Minskningen av statsskulden till följd av kronförluster på förstärkningen redovisas under posten skulddis-

statsskulden

positioner m.m. i tabell 4.16. Periodiserings- -17,5 -8,6 5,9 -0,8 -4,1

I diagram 4.5 redovisas statsskuldens andel av effekter m.m.

BNP (skuldkvoten) under perioden 1980–2003.

Finansiellt sparan- 76,5 -1,5 158,4 20,9 42,7

Stora budgetunderskott i början av 1990-talet

de i staten före

beräkningsteknisk innebar att statsskulden ökade till drygt 75 proöverföring cent av BNP 1993. Under åren 1994–1997 stabi- Beräkningsteknisk 27,3 35,9 58,9 liserades skuldkvoten kring 80 procent av BNP. överföring till hus- Skuldkvoten minskar åren därefter och beräknas

hållen

uppgå till 48 procent 2003. Den kraftiga minsk-

Finansiellt sparan- 76,5 -1,5 131,1 -15,0 -16,2

ningen av skuldkvoten beror till största delen på

de i staten efter

de engångseffekter som har redovisats ovan samt

beräkningsteknisk

överföring på BNP-tillväxten.

1 Nettot inkluderar förutom ”CSN studielån” under Riksgäldskontorets nettoutlåning (tabell 4.16) även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av

Diagram 4.5 Statsskuldens utveckling 1980–2003

lån.

Procent av BNP Av tabell 4.18 framgår att statens finansiella sparande på sikt visar ett underskott. Överskottet i de offentliga finanserna kommer i stället att genereras i kommunsektorn och i ålderspensionssystemet vid sidan om statsbudgeten (se tabellerna 4.19 och 4.20). Detta är en följd av att

40 ålderspensionsreformen innebär en omfördelning av det offentliga sparandet från staten till

20 ålderspensionssystemet.

0 Statsskulden 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Statsskulden uppkommer genom statens upplåning för att täcka underskott i den löpande verksamheten eller för att finansiera investeringar och kreditgivning. Statsskuldens utveckling bestäms framför allt av statsbudgetens saldo. Skulden på- 4.5 Kommunsektorns finanser verkas emellertid också av valutakursförändringar eftersom nära 30 procent av skulden är upplå- Kommuner och landsting är enligt kommunallanad i utländsk valuta. Denna del av skulden gen skyldiga att uppnå ekonomisk balans från värderas till aktuella valutakurser. och med 2000. Om utfallet visar att kostnaderna

Statsskulden uppgick vid utgången av 1999 till överstiger intäkterna skall underskottet täckas 1 374 miljarder kronor vilket är 75 miljarder inom två år. Bedömningen av hur kommunsekkronor lägre än föregående år. Som framgår av torns konsumtionsutgifter utvecklas har gjorts tabell 4.16 beräknas statsskulden minska med

PROP. 1999/2000:100

mot beaktande av balanskravet. Kalkylerna byg- 4.6 Ålderspensionssystemet ger på oförändrade skattesatser fr.o.m. 2000.

Kommunsektorns konsumtionsutgifter be- Ålderspensionsreformen innebär att AP-fonden räknas öka relativt starkt 1999 och 2000 med till- fr.o.m. 1999 har fått en delvis ny roll. Fonden fiväxttal mellan 1,5 procent och 2,0 procent per år nansierar numera inkomstbaserade ålderspensio- (exklusive den institutionella överföringen av ner inom det reformerade systemets s.k. fördel- Svenska kyrkan till hushållssektorn). Under pe- ningsdel. Finansieringen av efterlevande- och rioden 2001–2003 dämpas konsumtionsutveck- förtidspensioner sker över statsbudgeten. Vidare lingen till drygt 0,5 procent per år, vilket hänger medför reformen att fondens avgiftsinkomster samman med den svagare utvecklingen av skat- förstärks genom införande av statliga ålderspentebasen. sionsavgifter på vissa transfereringar m.m., som

Den institutionella överföringen av Svenska betalas över statsbudgeten. Avgiftsuttaget är kyrkan till hushållens ideella organisationer fr.o.m. i år 10,21 procent för ålderspensionsavminskar kommunsektorns inkomster och utgif- giften och 7 procent för den allmänna penter med cirka 13 miljarder kronor från och med sionsavgiften. 2000. Kommunsektorns finansiella sparande Vid sidan av AP-fonden sker en förmögen- 2001–2002 förutses bli ungefär detsamma som hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet. det som prognostiserades i budgetpropositionen De medel som sedan 1995 avsätts motsvarar inför 2000. Det finansiella sparandet beräknas till tjänad premiepensionsrätt och placeras först i 11 miljarder kronor i år och till 13 miljarder nästa Riksgäldskontoret (RGK) och därefter hos den år. fondförvaltare som den enskilde själv väljer. Ge-

Om det finansiella sparandet justeras för vissa nom att den statliga myndigheten Premiepenskillnader jämfört med den kommunala redovis- sionsmyndigheten (PPM) formellt är ägare av ningen, bl.a. skatternas periodisering, årets nyin- fondandelarna inräknas sparandet i premiepentjänade pensionsrätter, investeringar och av- sionssystemet i den offentliga sektorn. Under skrivningar, erhålls ett justerat sparande som är den tillfälliga förvaltningen i RGK ingår avsättjämförbart med årets resultat. Det justerade spa- ningarna till premiepensionssystemet i statens randet förbättras kraftigt fram till 2001. För sparande och reducerar därmed statsskulden. kommunsektorn som helhet torde balanskravet Under 2000 överförs retroaktiva premiepenvara i huvudsak uppfyllt från och med 2000. sionsmedel avseende inkomståren 1995–1998

från RGK till PPM. Därefter överförs medel Tabell 4.19 Kommunsektorns finanser 1999-2003 motsvarande premiepensionsrätten till PPM and- Miljarder kronor

ra året efter inkomståret. Det sparande som sker

1999 2000 2001 2002 2003

inom premiepensionssystemet motsvaras således Inkomster 451 472 487 500 518 av ett minskat sparande i staten.

Skatter 316 337 348 356 370 Ålderspensionsreformen medför en påtaglig

1 belastning för statens finanser. Det är en följd av

Statsbidrag 83 84 87 90 92

2 ändrad fördelning av avgiftsinkomster och pen-

Skatter och stats- 20,2 20,2 19,8 19,5 19,5

kronor. Den finansiella infasningen av det re- Finansiellt sparande –3 11 10 2 2 formerade ålderspensionssystemet påverkar det Justerat sparande –3 6 8 5 6 finansiella sparandet under perioden 1999–2001.

Anm: Kommunsektorn redovisas exkl. kyrkan fr.o.m. år 2000. När infasningen är över beräknas sparandet i Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens

avgifter till det kommunala momssystemet. pensionssystemet, dvs. AP-fonden och premie-

Efter överföringen av kyrkan till hushållssektorn. Inkl. kyrkan uppgår andelen pensionssystemet, uppgå till 2,6 procent av BNP till 20,8 %.

3 åren 2002 och 2003. Det innebär att mer än hela

Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser. Effekten av överföringen av kyrkan från kommunsektorn till hushållens ideella

överskottsmålet för de samlade offentliga finan-

organisationer uppgår till 2,7 % av konsumtionsutgifterna. Exkl. överföringen

blir utvecklingstakten 1,3 %. serna ligger i pensionssystemet och används för

Källa: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet

att bygga upp pensionsfonderna. Överskottet i

PROP. 1999/2000:100

ålderspensionssystemet fördelas med omkring Samma faktorer samt högre avgiftsinkomster hälften på AP-fonden och hälften på PPM. medför att det finansiella sparandet justeras upp Jämfört med vad som beräknades i budgetpropo- med ca 10 miljarder kronor 2002. För 2001 är sitionen för 2000 har det finansiella sparandet, till sparandet oförändrat jämfört med prognosen i följd av en större överföring av premiepensions- budgetpropositionen. medel från RGK:s förvaltning till PPM samt högre inkomster av räntor och utdelningar, reviderats upp med ca 6 miljarder kronor 2000.

Tabell 4.20 Ålderspensionssystemet

Miljarder kronor

PROP. 1999/2000:100

4.7 Den offentliga sektorns terna när försäljningsinkomsterna används till

finanser amorteringar av statsskulden.

Det prognostiserade finansiella sparandet Förra året uppgick den offentliga sektorns fi- åren 2001, 2002 och 2003 överstiger målet om nansiella sparande till 38 miljarder kronor eller ett överskott på 2 procent av BNP med 27, 36, 1,9 procent av BNP. Det är nära 30 miljarder och 59 miljarder kronor. I beräkningarna av kronor över det ursprungligt satta målet om ränteutgifter och statsskuld har detta finansiett överskott på 0,5 procent av BNP. ella utrymme beräkningstekniskt överförts till

År 2000 beräknas sparandet till 2,8 procent hushållssektorn så att målet för den offentliga av BNP, vilket överstiger målet på 2 procent av sektorns finansiella sparande uppnås exakt. BNP med en marginal på ca 17 miljarder kro- Den offentliga sektorns konsoliderade nor. De totala inkomsterna sjunker med 1,5–2 bruttoskuld definieras enligt de s.k. procentenheter som andel av BNP jämfört Maastrichtkriterierna som det nominella värmed 1999. Av nedgången beror ca 0,5 procen- det av skulder minskat med den offentliga tenheter på att Svenska kyrkan från och med sektorns innehav av egna skulder. För svenska 2000 ej längre räknas in i den offentliga sek- förhållanden innebär definitionen att statstorn och därmed bortfaller kyrkoskatten. De skulden och den kommunala sektorns skulder offentliga utgifterna reduceras i motsvarande på kreditmarknaden minskas med AP-fondens grad av Svenska kyrkans skiljande från staten. innehav av statliga och kommunala skulder. Sammantaget sjunker utgifterna som andel av Den konsoliderade bruttoskulden är lägre än BNP med drygt 3 procentenheter. Därav sva- statsskulden och uppgick vid utgången av 1999 rar minskade ränteutgifter för 1 procentenhet. till 65,5 procent av BNP. Som andel av BNP

Vid hittills beslutade och föreslagna regler har den konsoliderade skulden minskat sedan ökar det finansiella sparandet som andel av 1995. Under prognosperioden minskar den BNP till 3,2 procent 2001, till 3,6 procent även nominellt och beräknas understiga 2002 och till 4,5 procent 2003. Det förbättrade 60 procent av BNP i år. sparandet beror på en fortsatt nedgång av ut- Nettoskulden, som är nettot av den offentgifterna som andel av BNP, bl.a. genom sänkta liga sektorns samtliga finansiella tillgångar och ränteutgifter för statsskulden. Inkomst- och skulder, sjunker i takt med de finansiella överskattekvoten går ned ytterligare 2001, delvis skotten och de värdeförändringar som sker på till följd av att en del av de från och med i år tillgångar och skulder. genomförda skattesänkningarna påverkar in- Under 2002 beräknas nettoskulden vara komsterna först nästa år. Den antagna återfö- borta och vändas till en positiv finansiell netringen av den rullande fastighetstaxeringen och toställning för den offentliga sektorn. De fiåterställningen av fastighetsskatten för bo- nansiella tillgångarna, som till största delen stadshyreshus från och med nästa år får till finns i pensionssystemet, kommer då att vara större delen genomslag på skatteinkomsterna större än skulderna. 2002. Inkomsterna av räntor och utdelningar Jämfört med prognosen i budgetpropositiominskar eftersom de finansiella tillgångarna nen för 2000 har det finansiella sparandet reviminskar, främst genom AP-fondens överför- derats upp med 17 miljarder kronor 2000, med ingar till staten (se avsnitt 4.4.3), men även till 28 miljarder kronor 2001 och med 17 miljarder följd av försäljningar av statligt aktieinnehav. kronor 2002. Uppjusteringen beror till större Inkomsterna från dessa försäljningar räknas delen på högre skatteinkomster och lägre räninte in i det finansiella sparandet. Däremot re- teutgifter än vad som beräknades i budgetproduceras den offentliga skulden och ränteutgif- positionen. De offentliga utgifterna exklusive

räntor har också reviderats upp.

PROP. 1999/2000:100

Tabell 4.21 Den offentliga sektorns finanser 1999–2003

Miljarder kronor

Finansiell ställning

5¶Uppföljning av 1999, prognos och tilläggs-

budget för 2000

PROP. 1999/2000:100

5 Uppföljning av 1999, prognos och tilläggsbudget för 2000

5.1 Inledning 72,3 miljarder kronor. Det stora budgetöver-

skottet för 1999 beror till stor del på engångs- För budgetåret 1999 redovisas ett preliminärt effekter i form av överföringar från AP-fonden, utfall i avsnitt 5.2. En detaljerad redovisning av 45 miljarder kronor, och inbetalningar av predet slutliga utfallet för budgetåret 1999 kommer miepensionsmedel till Riksgäldskontoret, 26 att ges i en skrivelse till riksdagen i slutet av maj miljarder kronor. Justerat för dessa större en- 2000. En uppföljning av det preliminära utfallet gångseffekter uppgick statsbudgetens saldo för för inkomsterna återfinns i avsnitt 6.6. 1999 till 10 miljarder kronor.

I avsnitt 5.3 redovisas en första utgiftsprogno- Statsbudgetens inkomster beräknades i statssen för 2000, inklusive utgifterna för ålderspen- budgeten till 696,4 miljarder kronor. Det prelisionssystemet vid sidan av statsbudgeten. En minära utfallet blev 724,5 miljarder kronor, vilket andra prognos kommer att redovisas i budget- är 28,1 miljarder kronor högre än beräknat. Ökpropositionen för 2001. Inkomstberäkningarna ningen förklaras främst av högre skatteför 2000 redovisas i avsnitt 6.4. inkomster, som preliminärt blev 41,9 miljarder

Förslag till tilläggsbudget för 2000 redovisas i kronor högre än beräknat, se vidare avsnitt 6.6. avsnitt 5.4. Det preliminära utfallet för statsbudgetens ut-

gifter blev 642,6 miljarder kronor. Det är 37,8

miljarder kronor lägre än budgeterat. Orsaken är

främst att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 5.2 Statsbudgetens preliminära 45 miljarder kronor lägre än beräknat, varav den

utfall 1999 största delen förklaras av att starten av det nya

premiepensionssystemet försenades. Därmed 5.2.1 Budgetsaldo 1999 genomfördes inte den budgeterade överföringen

på 37 miljarder kronor till Premiepensionsmyn- Statsbudgetens saldo är detsamma som statens digheten under 1999. Dessutom gjordes en extra lånebehov (med motsatt tecken). Ett positivt överföring från AP-fonden till Riksgäldskontosaldo innebär att staten amorterar på statsskul- ret för att korrigera för att Premiepensionssysden. temet tillfördes för lite medel under åren 1995–

I tabell 5.1 redovisas det preliminära utfallet 1997. för statsbudgeten och en jämförelse görs med anvisade belopp i statsbudgeten. Budgetsaldot uppgick 1999 till 82 miljarder kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till 16 miljarder kronor. Utfallet blev därmed 66 miljarder kronor bättre än beräknat. Jämfört med utfallet 1998 har statsbudgetens saldo förbättrats med

PROP. 1999/2000:100

Tabell 5.1 Statsbudgetens preliminära utfall 1999 slutade därför om ett antal utgiftsbegränsande Miljarder kronor

åtgärder för att undvika ett överskridande. Sam-

Diff

mantaget beräknades dessa åtgärder reducera ut-

Preli- utfall

Stats Tilläggs minärt stats- gifterna med ca 8 miljarder kronor. Efter dessa

budget -budget Totalt utfall budget

åtgärder beräknades budgeteringsmarginalen Inkomster 696,4 696,4 724,5 28,1

uppgå till 1,2 miljarder kronor. I budget-

Varav skatte- 630,6 630,6 672,4 41,9 propositionen för 2000 beräknades budgete-

inkomster

ringsmarginalen för 1999 till 1 miljard kronor. Utgifter: 680,4 8,6 688,9 642,6 -37,8

Det preliminära utfallet för de takbegränsade

Varav utgifter 613,8 8,6 622,4 615,4 1,5 utgifterna blev 751,5 miljarder kronor. Det inne-

exkl. stats-

bär att budgeteringsmarginalen uppgick till 1,5

skuldsräntor

miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor

Varav stats- 84,6 0,0 84,6 89,9 5,3

lägre än vad som ursprungligen beräknades i

skuldsräntor

budgetpropositionen för 1999. Statens utgifter

Varav riks- -18,0 0,0 -18,0 -62,7 -44,7

gäldskontor- exklusive statsskuldsräntor beräknas bli 1,5 mil-

ets nettoutlå- jarder kronor högre än vad som budgeterades i

ning m.m. statsbudgeten. Det preliminära utfallet för ålder- Budgetsaldo 16,0 -8,6 7,5 82,0 66,0 spensionssystemet vid sidan av statsbudgeten är 1 Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor. 0,3 miljarder kronor högre än vad som beräkna- 2 Inkl. kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret. des i budgetpropositionen för 1999. Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Som andel av BNP uppgick de takbegränsade

utgifterna för 1999 preliminärt till 38,1 procent,

vilket är 0,1 procentenheter högre än 1998. Juste-

5.2.2¶Takbegränsade utgifter 1999

rat för tekniska förändringar (ålderspensions-

reformen) är däremot de takbegränsade utgifter- Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena

na som andel av BNP ca 0,9 procentenheter lägre 1–25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskuldsrän-

jämfört med 1998. Jämfört med 1998 ökade de tor m.m. ingår inte i de utgifter som utgiftstaket

takbegränsade utgifterna med 33,4 miljarder omfattar. I de takbegränsade utgifterna ingår

kronor, varav ca 19 miljarder kronor p.g.a. ålderockså ålderspensionssystemet vid sidan av stats-

spensionsreformen. budgeten samt posten Minskning av anslagsbehållningar. Skillnaden mellan det fastställda ut- Tabell 5.2 Takbegränsade utgifter 1999 giftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs Miljarder kronor av budgeteringsmarginalen. Stats- Preliminärt

budgeten utfall Differens

Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket för staten för budgetåret 1999 till 735 miljarder Utgifter exkl. statsskulds- 613,8 615,4 1,5

räntor kronor. Med anledning av riksdagsbeslutet om

Ålderspensionssystemet vid 135,8 136,1 0,3 sänkt fastighetsskatt sänktes utgiftstaket med 1

sidan av statsbudgeten miljard kronor (bet. 1997/98:FiU20) till 734

Takbegränsade utgifter 749,7 751,5 1,8

miljarder kronor. I budgetpropositionen för

Budgeteringsmarginal 3,3 1,5 -1,8

1999 gjordes en teknisk justering av utgiftstaket

Utgiftstak för staten 753,0 753,0 0,0

till följd av ålderspensionsreformen med 19 mil-

1

Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor. jarder kronor, vilket innebar att utgiftstaket höj- Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. des till 753 miljarder kronor.

I budgetpropositionen för 1999 beräknades de takbegränsade utgifterna till 749,7 miljarder kro- 5.2.3 Statsbudgetens preliminära utgifter nor (se tabell 5.2). Budgeteringsmarginalen be- 1999 räknades uppgå till 3,3 miljarder kronor.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde Som framgår av tabell 5.1 uppgick det preliminäregeringen bedömningen att utgiftstaket för sta- ra utfallet för statsbudgetens utgifter till 642,6 ten var hotat. Främsta orsaken var att utgifterna miljarder kronor. för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Avvikelserna per utgiftsområde i förhållande under utgiftsområde 10 förväntades bli högre än till anvisade medel på statsbudgeten redovisas i anvisade medel på statsbudgeten. Regeringen be- tabell 5.4. En större förbrukning än anvisade

PROP. 1999/2000:100

medel kan finansieras genom att myndigheterna ringen till det högre utfallet är främst att slututnyttjar ingående reservationer/anslagssparande regleringen av utbetalningen till landstingen aveller anslagskredit eller genom att regeringen be- seende 1998 blev högre än väntat. På tilläggsslutar om s.k. medgivet överskridande. budget tillfördes anslaget läkemedelsförmåner

Det preliminära utfallet för de 27 utgifts- knappt 0,2 miljarder kronor och dessutom höjområdena är 6,9 miljarder kronor högre än bud- des anslagskrediten. Vid utgången av 1999 hade geterat. För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor anslagskrediten utnyttjats med 0,8 miljarder blev utfallet 5,3 miljarder kronor högre än bud- kronor. geterat.

För tre utgiftsområden där större delen av ut- Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom gifterna består av transferingar, utgiftsområde 10 och handikapp Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 80,5 kapp, utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 8 familjer och barn och utgiftsområde 13 Ekono- miljarder kronor högre än budgeterat. De högre misk trygghet vid arbetslöshet, blev det prelimi- utgifterna är framför allt hänförliga till anslaget nära utfallet sammanlagt 11 miljarder kronor Sjukpenning och rehabilitering, vars utfall blev 7,8 högre än anvisat på statsbudgeten. miljarder kronor högre än anvisat. Anslaget till-

Fyra utgiftsområden redovisar utfall som un- fördes i budgetpropositionen för 2000 7,4 milderskrider budgeterade belopp i statsbudgeten jarder kronor på tilläggsbudget. Därutöver har med mer än 1 miljard kronor: utgiftsområde 15 anslagskrediten höjts till maximala 10 % och re- Studiestöd, utgiftsområde 18 Samhällsplanering, geringsbeslut har tagits om medgivet överbostadsförsörjning och byggande, utgiftsområde skridande på drygt 0,4 miljarder kronor. Utgif- 25 Allmänna bidrag till kommuner och utgifts- terna för sjukförsäkringen har ökat kraftigt unområde 27 Avgiften till Europeiska gemenska- der 1999. Antalet ersatta nettosjukdagar (hela pen. Tillsammans redovisar dessa utgiftsområden sjukdagar) blev drygt 24 % högre än 1998 och ett preliminärt utfall som är 8,1 miljarder kronor medelersättningen per dag ökade med ca 5 %. lägre än anvisat på statsbudgeten.

Nedan kommenteras de större avvikelserna Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer mellan anvisade belopp i statsbudgeten och det och barn preliminära utfallet. I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 39,9

miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1,3 miljarder kronor högre än budgeterat. De I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 11,9 högre utgifterna är framför allt hänförliga till anmiljarder kronor. Det preliminära utfallet blev slagen Föräldraförsäkring och Underhållsstöd, 0,5 miljarder kronor högre än budgeterat. De vars utfall blev 0,8 respektive 0,4 miljarder krohögre utgifterna är framför allt hänförliga till an- nor högre än anvisat. Förklaringen till ökningen slaget Biståndsverksamhet, vars utfall blev 0,4 av föräldraförsäkringen är bl.a. att fäder, som i miljarder kronor högre än anvisat. Förklaringen genomsnitt har en högre ersättningsnivå, ökade är att regeringen i december 1999 beslutade om sitt uttag av föräldraledighet. De högre utgifterna ökade utbetalningar från anslaget för att uppnå för underhållsstödet beror bl.a. på att antagandet målet om ett biståndsutfall på 0,7 % av brutto- om de bidragsskyldigas totala antal barn var för nationalinkomsten. Den högre förbrukningen lågt. Den högre förbrukningen inom utgiftsominom utgiftsområdet ryms inom tillgängliga me- rådet finansierades delvis genom utnyttjande av del, då reservationer från tidigare budgetår har gällande anslagskrediter och därutöver tilldelades nyttjats. underhållsstödet 0,5 miljarder kronor på tilläggs-

budget.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid

I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 24 mil- arbetslöshet jarder kronor. Det preliminära utfallet blev 0,5 I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 33,8 miljarder kronor högre än budgeterat. De högre miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev utgifterna är framför allt hänförliga till anslaget 1,7 miljarder kronor högre än budgeterat. De Bidrag för läkemedelsförmånen, vars utfall blev högre utgifterna är hänförliga till anslaget Bidrag 0,7 miljarder kronor högre än anvisat. Förkla- till arbetslöshetsersättning, vars utfall blev 1,7 mil-

PROP. 1999/2000:100

jarder kronor högre än anvisat. Därmed har an- re utgifterna är framför allt hänförliga till anslaslagskrediten utnyttjats med 1,3 miljarder kro- gen Statens bostadskreditnämnd: Garantinor. En förklaring till den högre förbrukningen verksamhet och Bostadsbidrag, vars utfall blev 1,8 är att utgifterna tidigare har underskattats för de respektive 0,8 miljarder kronor lägre än anvisat. personer som räknas som sysselsatta i SCB:s ar- Orsaken till den kraftiga minskningen av det betskraftsundersökning, men samtidigt uppbär förstnämnda anslaget är att myndigheten haft arbetslöshetsersättning, t.ex. deltidsarbetslösa lägre tillströmning av skadeärenden än förväntat. och tillfälligt anställda. Utgifterna för bostadsbidragen har minskat

främst till följd av högre prognos för hushållens Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv inkomster. I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 48,3 miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev Utgiftsområde 19 Regional utjämning och 0,5 miljarder kronor högre än budgeterat. De utveckling högre utgifterna är framför allt hänförliga till an- I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 2,7 slaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utfallet miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 1 för anslaget blev 0,4 miljarder kronor högre än miljard kronor högre än budgeterat. De högre vad som anvisades i statsbudgeten och 1,3 mil- utgifterna är framför allt hänförliga till äldreanjarder högre än totalt anvisade medel. Den högre slaget Regionalpolitiska åtgärder från statsbudgeförbrukningen ryms inom tillgängliga medel, då ten 1998, vars utfall blev 0,7 miljarder kronor. anslagskrediten för anslaget höjdes under senare Utgifterna täcks av anslagssparande från tidigare delen av 1999. Vid 1999 års utgång hade anslags- år. krediten utnyttjats med 1,3 miljarder kronor.

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområde 15 Studiestöd I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 1,7 I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 22,4 miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 0,6 miljarder kronor lägre än budgeterat. De läg- 2,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. De läg- re utgifterna är framför allt hänförliga till verkre utgifterna är framför allt hänförliga till ansla- samhetsområdet Omställning och utveckling av gen Studiemedel m.m. och Vuxenstudiestöd m.m., energisystem, vars utfall blev 0,7 miljarder kronor vars utfall blev 1,5 respektive 1,2 miljarder kro- lägre än anvisat. Förklaringarna är de utgiftsbenor lägre än anvisat. Den lägre förbrukningen gränsningar och besparingar som regeringen inom utgiftsområdet förklaras av att studieme- vidtog i 1999 års ekonomiska vårproposition delsanslaget minskade p.g.a. en redovisnings- samt en lägre utbetalningstakt än förväntat. teknisk förändring som innebar att avräkningsreglerna för Centrala studiestödsnämnden gjorts Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner mer enhetliga. I stället för att som tidigare till- I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 103,6 lämpa både utgifts- och kassamässig avräkning miljarder kronor och är därmed det största utför olika slag av utgifter under anslaget tillämpas giftsområdet på statsbudgeten. Det preliminära efter förändringen endast kassamässig avräkning. utfallet blev 1 miljard kronor lägre än budgeterat. Förändringen medför att ca 1,1 miljarder kronor De lägre utgifterna är hänförliga till anslagen anslagsavräknas 2000 i stället för 1999. Anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner och Vuxenstudiestöd m.m. minskade till följd av en landsting och Bidrag till särskilda insatser i vissa lägre efterfrågan på det särskilda utbildningsbi- kommuner och landsting, vars utfall blev 0,7 redraget. Den minskade efterfrågan beror främst spektive 0,3 miljarder kronor lägre än anvisat. på att regelverket ändrats så att bidraget nu bara Detta förklaras av att Statistiska centralbyråns kan uppbäras i ett år, i stället för som tidigare två slutliga beräkning av utjämningsbidragen blev år, men även det förbättrade läget på arbets- lägre än budgeterat och att vissa ärenden avseenmarknaden har haft betydelse. de bidrag till särskilda insatser inte hann färdig-

behandlas under 1999. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 20,5 I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 84,6 miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 3,3 miljarder kronor lägre än budgeterat. De läg- 5,3 miljarder kronor högre än budgeterat. Där-

PROP. 1999/2000:100

med har det direkt till anslaget kopplade bemyn- Tabell 5.3 Minskning av anslagsbehållningar 1999

Miljarder kronor digande som riksdagen gett regeringen utnytt-

1999 jats. En viktig förklaring till de högre utgifterna är att överkurser vid emission blev mindre än Ingående reservation och

ramöverföringsbelopp 1999–01–01 37,6

budgeterat. Överkurser uppkommer vid emis-

Anvisat i statsbudget 577,0 sion av statsobligationer med högre kupongränta

vinster än beräknat reducerade dock en del av

Utfall -584,5 ökningen av ränteutgifterna.

Indragningar p.g.a. överstigande maximalt

anslagssparande -1,0

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Utgående reservation och

gemenskapen ramöverföringsbelopp 1999–12–31 30,3 I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 21,9

Förändring av anslagsbehållningar -7,3

miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 1 1

Avseende ram-och reservationsanslag exklusive statsskuldsräntor. miljard kronor lägre än budgeterat. De lägre ut- Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte. gifterna beror framför allt på en tilläggs- och ändringsbudget från Europeiska kommissionen Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. där BNI-avgiften minskades med anledning av Det preliminära utfallet för Riksgäldskontorets överskottet i EU-budgeten 1998 och där också (RGK) nettoutlåning inklusive den kassamässiga avgiftsbaser och växelkurser uppdaterades, vilket korrigeringen uppgick till -62,7 miljarder kronor minskade den BNI-baserade EU-avgiften. Den- (minustecknet innebär en nettoinlåning). Utfalna prognosjustering under löpande år föregriper let för RGK:s nettoutlåning m.m. blev därmed och minskar den utfallsjustering som normalt hela 44,7 miljarder kronor lägre än vad som besker efter avslutat budgetår. räknades i statsbudgeten. Den stora skillnaden

beror främst på att de beräknade premiepen- Minskning av anslagsbehållningar sionsmedel, motsvarande 37 miljarder kronor, I statsbudgeten för 1999 beräknades minskning- som under 1999 skulle ha betalts ut till Premieen av anslagsbehållningarna till 5 miljarder kro- pensionsmyndigheten senarelades till 2000. nor. Denna förbrukning redovisades i den särskilda posten Minskning av anslagsbehållningar. Posten är ett netto mellan förbrukning av kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. I redovisningen av det preliminära utfallet ingår förbrukningen av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Det preliminära utfallet visar att anslagsbehållningarna minskade med 7,3 miljarder kronor 1999, se tabell 5.3.

PROP. 1999/2000:100

Tabell 5.4 Statsbudgetens utgifter 1999

Miljarder kronor

Differens

PROP. 1999/2000:100

Tabell 5.5 Statsbudgetens saldo 2000

5.3¶Utgiftsprognos för 2000

Miljarder kronor I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till 82,5

Statsmiljarder kronor för 2000 (se tabell 5.5). Aktuell budgeten Prognos Differens prognos för statsbudgetens saldo uppgår till 95,5 Inkomster 782,3 809,6 27,3 miljarder kronor, dvs. en förbättring med 13 Utgifter 699,8 714,1 14,3 miljarder kronor. Det förbättrade budgetsaldot 1

Varav utgifter exkl. 623,5 624,2 0,7 förklaras av att inkomsterna ökar med 27,3 mil- statsskuldsräntor jarder kronor, samtidigt ökar dock utgifterna Varav statsskuldsräntor 81,8 93,4 11,6 med 14,3 miljarder kronor. Inkomsternas ökning Varav riksgäldskonto -5,5 -3,5 2,0 beror till största delen på att fysiska personers rets nettoutlåning m.m. inkomstskatt beräknas bli ca 14 miljarder kronor Budgetsaldo 82,5 95,5 13,0

1

Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor. högre och att mervärdesskatten beräknas bli ca 7 2

Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från APmiljarder kronor högre jämfört med beräkningen fonden till RGK. i statsbudgeten (se kapitel 6.4 för en mer detaljerad redovisning av inkomstprognoser för 2000). Prognos för takbegränsade utgifter 2000

Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds- Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2000 räntor beräknas till 624,2 miljarder kronor, vilket på 765 miljarder kronor ligger fast. Regeringen är en ökning med 0,7 miljarder kronor jämfört följer noggrant utgiftsutvecklingen under innemed statsbudgeten. Det är främst utgifterna för varande budgetår. Kontinuerlig utgiftsuppföljsjukpenning och läkemedel som ökar, samtidigt ning och granskning av prognoser är nödvändig som utgifterna för bl.a. arbetsmarknadspolitiska för att i tid kunna vidta korrigerande åtgärder. program och vuxenstudiestöd minskar.

Aktuell beräkning av statsskuldsräntorna upp- Tabell 5.6 Takbegränsade utgifter 2000

Miljarder kronor går till 93,4 miljarder kronor. Upprevideringen i förhållande till beräkningen i statsbudgeten på Stats-

budgeten Prognos Differens 11,6 miljarder kronor, beror huvudsakligen på 1

Utgifter exkl. statsskulds- 623,5 624,2 0,7 höjt ränteantagande, lägre beräknade överkurser

räntor vid emission och högre kursförluster. De högre

Ålderspensionssystemet vid 140,0 139,9 -0,1 kursförlusterna beror på att Riksgäldskontoret sidan av statsbudgeten (RGK) nu beräknas genomföra en större för- Takbegränsade utgifter 763,5 764,1 0,6 tidsinlösen av lån under 2000 jämfört med vad 1,5 0,9 -0,6

Budgeteringsmarginal

som antogs i beräkningen i budgetpropositionen.

Utgiftstak för staten 765,0 765,0 0,0

Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlå- 1

Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor. ning m.m. uppgår till -3,5 miljarder kronor, vilket innebär större inlåning än utlåning. I jämfö-

De takbegränsade utgifterna beräknades i statsrelse med statsbudgeten innebär den aktuella

budgeten till 763,5 miljarder kronor. Budgeteprognosen för RGK:s nettoutlåning att budget-

ringsmarginalen uppgick därmed till 1,5 miljarsaldot försämras med 2 miljarder kronor. För-

der kronor. I den nu aktuella prognosen uppgår sämringen beror till största delen på ett beräknat

de takbegränsade utgifterna till 764,1 miljarder underskott, uppgående till 1,6 miljarder kronor, i

kronor. Budgeteringsmarginalen beräknas därdet kommunala momssystemet. Dessutom be-

med till 0,9 miljarder kronor. Budgeteringsmarräknas nettot av utbetalningar och inbetalningar

ginalens minskning förklaras till största delen av av premiepensionsmedel, öka utlåningen med 0,5

kraftigt ökade utgifter för sjukförsäkringen. miljarder kronor.

Som andel av BNP beräknas de takbegränsade

utgifterna uppgå till 36,7 procent. År 1999 var

motsvarande andel av BNP preliminärt 38,1 pro-

cent. För att möjliggöra en rättvisande jämförelse

över tiden bör emellertid utgifterna för 1999

justeras för de tekniska förändringar som höjde

utgiftstaket 2000 med 4 miljarder kronor. Efter

en sådan korrigering blir de takbegränsade ut-

gifternas andel av BNP 1999 i stället 38,5 %, dvs.

PROP. 1999/2000:100

1,7 procentenheter högre än 2000. Jämfört med Tabell 5.7 Begränsningsbelopp 2000

Miljoner kronor 1999 ökar nu de utgifter som omfattas av utgift-

Nivåer som ej staket för staten med 12,7 miljarder kronor, var-

får överskridas av 4,1 miljarder kronor förklaras av tekniska

Utgiftsområde/Anslag justeringar. Realt minskar de takbegränsade ut-

Uo 3, B1 Tullverket 1 155 gifterna med ca 0,6 % jämfört med 1999.

Utgiftstaket är ett allvarligt budgetpolitiskt åta-

Uo18 E1 Stöd till lokala investeringsprogram för gande för regeringen. Om det finns risk för att ekologisk hållbarhet 1 050

utgiftstaket för staten kommer att överskridas,

Uo 21 Energi 1 959 skall regeringen för att undvika detta enligt 42 §

lagen (1996:1059) om statsbudgeten, vidta såda-

na åtgärder som den har befogenheter till eller

5.3.2¶Utgiftsprognoser per utgiftsområde

föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.

I budgetpropositionen för 2000 meddelade re-

I tabell 5.8 redovisas de prognostiserade utgiftergeringen att den förberedde ett antal åtgärder för

na för respektive utgiftsområde och för åldersatt begränsa utgifterna för 2000. Regeringskans-

pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. För liets utgiftsprognoser visade att utgiftstaket för

vissa utgiftsområden avviker utgiftsprognoserna staten riskerade att överskridas 2000 till följd av

kraftigt i förhållande till anvisade medel på statsatt framför allt utgifterna för sjukpenning och

budgeten. Nedan beskrivs de största skillnaderna avgiften till EU steg mer än vad som tidigare be-

utgiftsområdesvis. räknats.

Mot bakgrund av detta beslutade därför rege-

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

ringen att senarelägga utgifter uppgående till 3,7

Utgiftsprognosen uppgår till 5,1 miljarder kromiljarder kronor, avseende arealersättning från

nor och är därmed 0,6 miljarder kronor högre än 2000 till 2001. Vidare redovisade regeringen i

vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen budgetpropositionen för 2000 att ett antal ut-

förklaras av att anslagssparande beräknas förbrugiftsområden skulle komma att beröras av ut-

kas, bl.a. 0,2 miljarder kronor på äldreanslaget giftsbegränsningar. I budgetpropositionen preci-

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen

serades emellertid inte närmare de vidtagna

och 0,1 miljarder kronor på riksdagens anslag. åtgärdernas omfattning.

Vidare beror avvikelsen på att en justering av

Regeringen har bestämt att begränsningsbe-

kostnaderna för statliga pensionsavgifter och billopp skall införas 2000 på sammanlagt sex ut-

dandet av en sammanhållen IT-organisation i giftsområden. Begränsningsbeloppens syfte är att

Regeringskansliet nu inkluderas i prognosen. På säkerställa att anslagsförbrukningen inte översti-

tilläggsbudget tillförs utgiftsområdet sammanlagt ger en viss bestämd nivå. I tabell 5.7 redovisas de

0,2 miljarder kronor avseende anslaget Regenu fastlagda utgiftsbegränsningarna. De nivåer

ringskansliet m.m., se avsnitt 5.4.2. som anges i tabellen utgör således de maximala

utgifterna för berörda utgiftsområden och an-

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

slag.

Utgiftsprognosen uppgår till 23,5 miljarder kro-

Regeringen avser att under året noggrant följa

nor och är därmed 0,8 miljarder kronor högre än utgiftsutvecklingen och kommer, om utgiftsta-

vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för ket för staten är hotat, att i samband med bud-

anslaget Polisorganisationen beräknas överstiga getpropositionen för 2001 vidta åtgärder.

anvisade medel i statsbudgeten med 0,5 miljarder

kronor. Polisens ekonomiska situation är be-

kymmersam och regeringen föreslår därför att

medel tillskjuts på tilläggsbudget, se avsnitt 5.4.5.

Dessutom ökar utgifterna för Kriminalvården

med 0,2 miljarder kronor, till viss del beroende

på en ökad platsbeläggning.

PROP. 1999/2000:100

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd fört med beräkningen i budgetpropositionen för Utgiftsprognosen uppgår till 15,2 miljarder kro- 2000. nor och är därmed 1,9 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv härrör främst från anslaget Biståndsverksamhet. I Utgiftsprognosen uppgår till 44,7 miljarder kroden nu aktuella prognosen beräknas det att 1,7 nor och är därmed 1,4 miljarder kronor lägre än miljarder kronor av reservationerna kommer att vad som anvisades i statsbudgeten. Den främsta användas under 2000. Delar av utgiftsområdet orsaken till minskningen är att anslaget Arbetsomfattas även under 2000 av en utgiftsbegräns- marknadspolitiska åtgärder beräknas minska med ning (se tabell 5.7). 1,1 miljarder kronor, vilket förklaras av en mins-

kad omfattning av de arbetsmarknadspolitiska Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och åtgärder.

social omsorg

Utgiftsprognosen uppgår till 27,5 miljarder kro- Utgiftsområde 15 Studiestöd nor och är därmed 2,2 miljarder kronor högre än Utgiftsprognosen uppgår till 18,7 miljarder krovad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för nor och är därmed 2,3 miljarder kronor lägre än anslaget Läkemedelsförmånen beräknas bli 1,5 vad som anvisades i statsbudgeten. Den främsta miljarder kronor högre p.g.a. att landstingen orsaken till minskningen är att anslaget Vuxenkompenseras för pris- och volymökningar för studiestöd minskar med 1,7 miljarder kronor, 1999 samt höjda antaganden om priser och vo- bl.a. beroende på en minskad efterfrågan på det lymer för 2000. Anslaget tillförs därför 2 miljar- särskilda utbildningsbidraget. der kronor på tilläggsbudget. Vidare beräknas utgifterna för Kostnader för statlig assistansersätt- Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostad och ning nu bli 0,2 miljarder kronor högre jämfört byggande med beräkningen i statsbudgeten. Utgiftsprognosen uppgår till 13,9 miljarder kro-

nor och är därmed 1,7 miljarder kronor lägre än Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom vad som anvisades i statsbudgeten. Minskningen och handikapp förklaras av lägre utgifter på anslagen Stöd till Utgiftsprognosen uppgår till 97,2 miljarder kro- lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet nor och är därmed 4,7 miljarder kronor högre än och Bostadsbidrag, samtidigt som utgifterna för vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen räntebidragen ökar något. Anslagsförbrukningen härrör främst från anslaget Sjukpenning och reha- på anslaget Stöd till lokala investeringsprogram för bilitering m.m., vars utgifter beräknas bli ca 4,6 ekologisk hållbarhet minskar till följd av att regemiljarder kronor högre än tidigare anvisat. Orsa- ringen beslutat om en utgiftsbegränsning för anken är bl.a. att antalet nettosjukdagar (hela sjuk- slaget. Utgifterna för bostadsbidraget beräknas dagar) för 2000 beräknas stiga med 12 procent bli lägre på grund av högre prognos för hushåljämfört med beräkningen i statsbudgeten. Prog- lens inkomster. nosen för sjukpenningen, som är behäftad med stor osäkerhet, utgår från att antalet ersatta net- Utgiftsområde 19 Regional utjämning och tosjukdagar kommer att öka i en något lång- utveckling sammare takt än under 1999. En tendens till en Utgiftsprognosen uppgår till 3,7 miljarder kroavtagande ökningstakt är synbar under de sista nor och är därmed 0,4 miljarder kronor högre än månaderna 1999. Prognosen utgår från att me- vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen delersättningen ökar i samma takt som under förklaras huvudsakligen av anslaget Europeiska 1999. regionala utvecklingsfonden perioden 1995–1999. I

den aktuella prognosen beräknas att 0,4 miljarder Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid kronor av anslagssparandet kommer att användas arbetslöshet under 2000. Utgiftsprognosen uppgår till 30,8 miljarder kronor och är därmed 0,2 miljarder kronor högre än Utgiftsområde 21 Energi vad som anvisades i statsbudgeten. De högre ut- Utgiftsprognosen uppgår till 1,8 miljarder krogifterna är hänförliga till anslaget Bidrag till ar- nor och är därmed 0,4 miljarder kronor högre än betslöshetsersättning och beror på att den öppna vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen arbetslösheten nu beräknas bli något högre jäm- förklaras helt av det nya anslaget Ersättning för

PROP. 1999/2000:100

avvecklingen av en reaktor i Barsebäcksverken, som skall användas för att täcka de särskilda kostnader som uppstår vid avställning av den första reaktorn.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. Utgiftsprognosen uppgår till 10,3 miljarder kronor och är därmed 0,6 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. De högre utgifterna kan hänföras till anslaget Miljö, strukturoch regionala åtgärder, som bl.a. används för nationell medfinansiering av EG-stöd, samt tre anslag som helt finansieras av EG-budgeten, Från

EG-budgeten finansierade miljö-, struktur- och regionala åtgärder, Arealersättning och djurbidrag

m.m. och Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter. Den högre förbrukningen inom utgiftsområdet ryms inom tillgängliga medel, då anslagssparande från tidigare budgetår beräknas förbrukas.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsprognosen uppgår till 3,3 miljarder kronor och är därmed 0,4 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen förklaras huvudsakligen av anslaget Teknisk forskning och utveckling. I den nu aktuella prognosen beräknas att 0,3 miljarder kronor av anslagssparandet skall användas under 2000.

Minskning av anslagsbehållningar

I statsbudgeten var förbrukningen av anslagsbehållningar ej fördelad per utgiftsområde, utan redovisades under posten Minskning av anslagsbehållningar. Förbrukningen prognostiserades i statsbudgeten till 6 miljarder kronor. I aktuell prognos ingår emellertid förbrukningen av anslagsbehållningar under respektive anslag och utgiftsområde. Totalt beräknas anslagsbehållningarna nu minska med ca 16 miljarder kronor under 2000. Den kraftiga minskningen är till största delen en effekt av indrag till följd av den s.k. 3%-regeln. Under 1999 ändrades anslagsförordningen så att myndigheterna endast efter ett särskilt beslut av regeringen får disponera hela eller en del av ingående anslagssparande som överstiger 3 % av förra årets tilldelade anslag.

PROP. 1999/2000:100

Tabell 5.8 Prognos för takbegränsade utgifter 2000

Miljarder kronor

Differens

Förslag till Totalt prognos

Statsbudget tilläggsbudget anvisat Prognos statsbudget

PROP. 1999/2000:100

5.4¶Förslag till tilläggsbudget 5.4.2 Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en C1 Regeringskansliet m.m. ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande I statsbudgeten för innevarande år finns för detta statsbudget som nu kan överblickas och andra ändamål uppfört ett ramanslag på 2 497 155 000 frågor som regeringen anser bör tas upp, redovi- kronor. sas i det följande.

Anslagsförändringarna i detta förslag till Regeringens förslag: Anslaget C1 Regeringskansliet tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar m.m. ökas med 233 000 000 kronor. Finansiering med 3 127 miljoner kronor netto. De föreslagna sker genom att anslaget A1 Utrikesförvaltningen ökningarna av anslagen uppgår till 5 867 miljoner under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och kronor och de föreslagna minskningarna uppgår internationell samverkan minskas. till 2 741 miljoner kronor.

Regeringens ambition är att ökade utgifter Skälen för regeringens förslag: Regeringskansskall finansieras genom motsvarande minskning liet är sedan den 1 januari 1997 en myndighet av utgifterna samma år. När det gäller de ökade men dess verksamhet finansieras från två skilda utgifterna för bidrag för läkemedelsförmånen anslag, anslaget C1 Regeringskansliet m.m. under och sjukpenning och rehabilitering har emeller- utgiftsområde 1 och anslaget A1 Utrikesförvalttid detta inte varit möjligt. Efter de föreslagna ningen under utgiftsområde 5. åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen till I syfte att få ett effektivare IT-stöd till hela 0,9 miljarder kronor för år 2000. Regeringskansliet har, från den 1 januari 2000, all

IT-verksamhet inklusive personal flyttats från

UD till Regeringskansliets förvaltningsavdel- 5.4.1 Teknisk justering av vissa anslag ning. Anslaget C1 Regeringskansliet m.m. bör av

detta skäl ökas med 148 000 000 kronor. Finansi- Budgetåren 1998, 1999 och 2000 har tekniska ering sker genom att anslaget A1 Utrikesförvaltjusteringar genomförts av anslagen för förvalt- ningen under utgiftsområde 5 minskas med motningskostnader. Justeringarna har varit föranled- svarande belopp. da av förändrad finansiering av avtalsförsäkring- För att genomföra den i inledningen till förarna på det statliga området. Justeringarna har slaget till tilläggsbudget beskrivna tekniska justeingen effekt på statsbudgetens saldo eftersom ringen ökas anslaget C1 Regeringskansliet m.m. inkomsterna på inkomsttitel 5211 Statliga pen- med ytterligare 85 000 000 kronor. sionsavgifter ökar i motsvarande grad. I budgetpropositionen för 2000 höjdes de fastställda utgiftstaken med anledning av den tekniska C3 Allmänna val justeringen. I underlaget för justeringarna inför budgetåret 2000 saknades vissa uppgifter, vilket I statsbudgeten för innevarande år finns för detta medförde att alla justeringar inte kunde göras på ändamål uppfört ett ramanslag på 5 000 000 kroanslagsnivå. I förslaget till tilläggsbudget ingår de nor. kompletterande anslagsjusteringarna för innevarande budgetår. Totalt innebär dessa justeringar Regeringens förslag: Anslaget C3 Allmänna val får ökade utgifter med drygt 80 miljoner kronor. även användas för ett tidsbegränsat utvecklings- Förslagen redovisas under respektive anslag arbete för folkstyret. nedan.

Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att

utveckla demokratin och att skapa förutsättning-

ar för att öka medborgarnas aktiva deltagande i

de politiska beslutsprocesserna och i samhällsli-

vet. Ett utvecklingsarbete för folkstyret kommer

att genomföras fram till valet år 2002. Namnet på

utvecklingsarbetet är Tid för demokrati. Detta

arbete avses inledas redan i år. Medel under an-

PROP. 1999/2000:100

slaget C3 Allmänna val bör få användas för än- kryteringsproblem bidrar till arbetslöshet och damålet. om lönebildningens förutsättningar. Som exem-

pel kan nämnas att en hög vakanskvot kan leda

till lönekonkurrens och löneglidning. Den va- 5.4.3 Utgiftsområde 2 kansstatistik som finns i dag bygger på lediga

Samhällsekonomi och platser som anmälts till arbetsförmedlingen. Den

finansförvaltning är bristfällig i flera avseenden. Regeringen före-

slår därför att anslaget A6 Statistiska centralbyrån A2 Riksrevisionsverket ökas med 1 500 000 kronor för att finansiera för-

bättrad vakansstatistik. Finansiering sker genom I statsbudgeten för innevarande år finns för detta att det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad ändamål uppfört ett ramanslag på 156 106 000 och arbetsliv uppförda anslaget A1 Arbetsmarkkronor. nadsverket minskas med motsvarande belopp.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Riksrevisionsverket minskas med 7 542 000 kronor. A10 Statens kvalitets- och kompetensråd

Skälen för regeringens förslag: För att genom- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta föra den i inledningen till förslaget till tilläggs- ändamål uppfört ett ramanslag på 10 184 000 budget beskrivna tekniska justeringen minskas kronor. anslaget A2 Riksrevisionsverket.

Regeringens förslag: Anslaget A10 Statens kvali-

tets- och kompetensråd ökas med 631 000 kronor.

A3 Ekonomistyrningsverket

Skälen för regeringens förslag: För att genom- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta föra den i inledningen till förslaget till tilläggsändamål uppfört ett ramanslag på 60 960 000 budget beskrivna tekniska justeringen ökas ankronor. slaget A10 Statens kvalitets- och kompetensråd.

Regeringens förslag: Anslaget A3 Ekonomistyrningsverket minskas med 1 289 000 kronor. B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för

upplåning och låneförvaltning

Skälen för regeringens förslag: För att genomföra den i inledningen till förslaget till tilläggs- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns budget beskrivna tekniska justeringen minskas för detta ändamål uppfört ett ramanslag på anslaget A3 Ekonomistyrningsverket. 425 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att A6 Statistiska Centralbyrån teckna eller förvärva aktier för högst 2 000 000

kronor i bolag som direkt eller indirekt driver I statsbudgeten för innevarande år finns för detta verksamhet i syfte att tillhandahålla en elektroändamål uppfört ett ramanslag på 384 772 000 nisk marknadsplats primärt för handel i statsobkronor. ligationer.

Regeringens förslag: Anslaget A6 Statistiska Skälen för regeringens förslag: Målet för Centralbyrån ökas med 1 500 000 kronor. Finan- statsskuldsförvaltningen är att statens skuld skall siering sker genom att anslaget A1 Arbetsmark- förvaltas så att den långsiktiga kostnaden mininadsverkets förvaltningskostnader under utgifts- meras samtidigt som risken i förvaltningen beområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv aktas. Väl fungerande och effektiva marknadsminskas. platser med hög tillgänglighet för de aktörer som

handlar i svenska statspapper kan förväntas öka Skälen för regeringens förslag: En tillförlitlig likviditeten och genomlysningen av marknaden och heltäckande statistik om vakanser behövs. och därmed medföra lägre upplåningskostnader En sådan statistik ger information om hur re- för staten. För staten som emittent av statspap-

PROP. 1999/2000:100

per finns det därför skäl att bidra till väl funge- fonder eller av förseningar av betalningar från rande och effektiva marknader för handel med fondsbolag till PPM. För att PPM i sådana lägen statspapper, inte minst vad gäller andrahands- skall kunna fullgöra sina åtaganden och minska marknaden för statsobligationer. Denna form av risken i verksamheten kan en kredit behöva utmarknadsvård utgör ett naturligt inslag i strävan- nyttjas. Under normala omständigheter bedöms dena att minimera de långsiktiga kostnaderna i en kredit på 100–200 miljoner kronor behövas statens upplåning. för att täcka det temporära likviditetsbehovet. På

Regeringen anser därför att det under vissa motsvarande sätt kommer kontot att uppvisa beförutsättningar skulle kunna bli aktuellt för sta- hållningar andra dagar. För att säkerställa geten att, via Riksgäldskontoret, gå in som delägare nomförande av fondhandeln även i extrema situi ett bolag som administrerar ett elektroniskt ationer bedöms krediten behöva uppgå till 450 system primärt för handel i statsobligationer. miljoner kronor. Om staten går in som delägare i ett sådant bolag Utöver detta behöver PPM en kredit för att skulle processen med att skapa en effektivare kunna finansiera handel i eget lager av fondanmarknadsplats kunna påskyndas. På sikt skulle delar. Syftet med lagret är att effektivisera fonden elektronisk marknadsplats för statsobligatio- handeln och att minska behovet av att genomföner kunna förbättra konkurrensvillkoren för den ra handel med små belopp. För att hålla ett svenska statspappersmarknaden. tillräckligt stort handelslager bedöms 50 miljoner

En kapitalinsats i ett sådant bolag beräknas kronor vara tillräckligt. uppgå till maximalt 2 miljoner kronor. Finansie- Totalt bedömer därmed regeringen att behoring sker från det under utgiftsområde 2 Sam- vet av kreditutrymme för finansiering av likvidihällsekonomi och finansförvaltning uppförda an- tetsbehovet i fondhandeln uppgår till 500 miljoslaget B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för ner kronor. upplåning och låneförvaltning.

5.4.4¶Utgiftsområde 3 Premiepensionsmyndigheten Skatteförvaltning och uppbörd

B1 Tullverket

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under år 2000 besluta om en rörlig kredit i Riks- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta gäldskontoret om högst 500 000 000 kronor för ändamål uppfört ett ramanslag på 1 127 027 000 att tillgodose Premiepensionsmyndighetens be- kronor. hov av likviditet i handeln med fondandelar.

Regeringens förslag: Expeditions- och ansök- Skälen för regeringens förslag: Premiepen- ningsavgifter, tullförrättningsavgifter samt tullsionsmyndigheten (PPM) inrättades den 1 juli räkningsavgifter vid Tullverket redovisas fr.o.m. 1998 för att administrera det nya pensionssyste- den 1 juli 2000 mot anslaget B1 Tullverket i stälmet. En av PPM:s huvuduppgifter är att admi- let för mot inkomsttitlarna 2511 och 2541. nistrera pensionsspararnas konton och för deras räkning genomföra handel med till PPM anslut- Skälen för regeringens förslag: När Öresundsna fondbolag. Under hösten 2000 och våren bron öppnas beräknas Tullverket få en merkost- 2001 skall de premiepensionsrätter som tjänats in nad på 25 miljoner kronor per år. Regeringen under åren 1995–1999 placeras. Värdet på dessa kan inte acceptera att Tullverkets ambitionsnivå pensionsrätter uppgår sammanlagt till ca 74 mil- sänks. Ett resurstillskott behövs därför redan injarder kronor. Pensionsspararna kommer att nevarande år. Tullverket bör få disponera medel kunna välja bland nästan 500 värdepappersfonder från de expeditions- och ansökningsavgifter, för placering av sina pensionsrätter och byten tullförrättningsavgifter och tullräkningsavgifter mellan fonder. som för närvarande redovisas mot inkomsttitlar-

Av den totala kreditramen behövs huvuddelen na 2511 och 2541. för att täcka de temporära likviditetsunderskott Regeringen gör bedömningen att denna försom kan uppstå i PPM:s handel med fondande- ändring ökar Tullverkets resurser med 25 miljolar. Underskotten kan orsakas av obalanser i in- ner kronor på årsbasis. Statsbudgetens inkomster och utflöden av betalningar vid byte mellan olika

PROP. 1999/2000:100

minskar med samma belopp. Avgifternas karak- B2 Ekobrottsmyndigheten tär av offentligrättsliga avgifter förändras inte.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta

ändamål uppfört ett ramanslag på 250 933 000 5.4.5 Utgiftsområde 4 kronor.

Rättsväsendet

Regeringens förslag: Anslaget B2 Ekobrottsmyn- A1 Polisorganisationen digheten ökas med 13 462 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta Skälen för regeringens förslag: För att genomändamål uppfört ett ramanslag på 11 506 881 000 föra den i inledningen till förslaget till tilläggskronor för polisen. budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-

slaget B2 Ekobrottsmyndigheten. Regeringens förslag: Avgifter för pass som utfärdas av polismyndigheterna redovisas fr.o.m. den 1 juli 2000 mot anslaget A1 Polisorganisationen i F6 Rättshjälpskostnader m.m. stället för mot inkomsttiteln 2511.

Anslaget A1 Polisorganisationen ökas med I statsbudgeten för innevarande år finns för detta 100 420 000 kronor. Finansiering sker genom att ändamål uppfört ett ramanslag på 802 396 000 anslaget D2 Statliga tjänstepensioner under ut- kronor. giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskas. Regeringens förslag: Anslaget F6 Rättshjälpskost-

nader m.m. minskas med 47 600 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Polisväsendets ekonomiska situation är bekymmersam. Polisen Skälen för regeringens förslag: Anslaget F6 beräknas under innevarande år förbruka ca 440 Rättshjälpskostnader m.m. bör minskas med 47,6 miljoner kronor mer än vad som anvisats på miljoner kronor. Syftet med detta är att bidra till statsbudgeten. Detta finansieras genom utnytt- finansieringen av en ökning av anslaget F7 Kostjande av anslagssparande och utnyttjande av an- nader för vissa skaderegleringar m.m. och av det slagskrediten. Polisen måste arbeta aktivt för att under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och ytterligare effektivisera resursanvändningen. Re- social omsorg uppförda anslaget B16 Statens ingeringen kan dock inte acceptera att polisens ar- stitutionsstyrelse. Utgifterna för rättshjälp kan bete med att genomföra närpolisreformen stan- minskas bl.a. till följd av den reform som har genar av. Ett resurstillskott redan innevarande år är nomförts på området. därför nödvändigt.

Genom att låta polisväsendet få disponera avgifter från pass utfärdade av polismyndigheterna F7 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. kan ca 90 miljoner kronor tillföras under innevarande år. Regeringen gör bedömningen att den I statsbudgeten för innevarande år finns för detta föreslagna ändringen ökar polisens resurser med ändamål uppfört ett ramanslag på 10 399 000 180 miljoner kronor på årsbasis. Statsbudgetens kronor. inkomster minskas med motsvarande belopp. Passavgifternas karaktär av offentligrättslig avgift Regeringens förslag: Anslaget F7 Kostnader för påverkas inte av denna ändrade budgetmässiga vissa skaderegleringar m.m. ökas med 10 600 000 redovisning. kronor.

Anslaget A1 Polisorganisationen bör ökas med 110 000 000 kronor. Finansiering sker genom att Skälen för regeringens förslag: Med anledning det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och av kostnadsökningar bl.a. till följd av den nya laarbetsliv uppförda anslaget D2 Statliga tjänste- gen (1998:714) om frihetsberövanden och andra pensioner minskas med motsvarande belopp. tvångsåtgärder ökar resursbehovet. Regeringen

För att genomföra den i inledningen till för- anser att anslaget bör ökas med 10,6 miljoner slaget till tilläggsbudget beskrivna tekniska juste- kronor. Finansiering sker genom att anslaget F6 ringen bör dessutom anslaget minskas med Rättshjälpskostnader m.m. minskas med motsva- 9 580 000 kronor. rande belopp.

PROP. 1999/2000:100

5.4.6 Utgiftsområde 5 åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000

Utrikesförvaltning och internationell kronor efter år 2000.

samverkan

A1 Utrikesförvaltningen 5.4.7 Utgiftsområde 6

Totalförsvar

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 891 058 000 A3 Materiel, anläggningar samt forskning och kronor. teknikutveckling

Regeringens förslag: Anslaget A1 Utrikesförvalt- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ningen minskas med 175 630 000 kronor. ändamål uppfört ett ramanslag på 22 340 782 000

kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget A1 Utrikesförvaltningen minskas med 148 000 000 Regeringens förslag: Anslaget A3 Materiel, anläggkronor för att finansiera motsvarande ökning av ningar samt forskning och teknikutveckling ökas anslaget C1 Regeringskansliet m.m. under utgifts- med 700 000 000 kronor. Finansiering sker geområde 1 Rikets styrelse med anledning av sam- nom att anslaget A1 Förbandsverksamhet och bemanslagningen av Regeringskansliets två IT- redskap m.m. minskas med 700 000 000 kronor. organisationer.

För att genomföra den i inledningen till för- Skälen för regeringens förslag: Budgetåret 1999 slaget till tilläggsbudget beskrivna tekniska juste- delades det tidigare anslaget A1 Försvarsmakten i ringen minskas anslaget med ytterligare två anslag, nämligen anslaget A1 Förbandsverk- 27 630 000 kronor. samhet och beredskap m.m. och anslaget A3 Ma-

teriel, anläggningar samt forskning och teknikut-

veckling. Syftet var att ge bättre förutsättningar B4 Fredsfrämjande verksamhet att styra och följa upp verksamheten. Riksdagen

har ställt sig bakom att en avvägning mellan de I statsbudgeten för innevarande år finns för detta olika verksamhetsområdena borde kunna ske ändamål uppfört ett ramanslag på 147 416 000 inför varje budgetår (prop. 1997/98:83, bet. kronor. Något bemyndigande för regeringen att 1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269). ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts I enlighet med vad regeringen anförde i prop. tidigare. 1998/99:74 Förändrad omvärld – omdanat för-

svar har Försvarsmakten under 1999 och 2000 Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att vidtagit åtgärder för att påbörja en strukturomför ändamål som omfattas av anslaget B4 Freds- vandling i syfte att hantera problem under innefrämjande verksamhet under år 2000 ingå ekono- varande försvarsbeslutsperiod och för att möjligmiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda göra en minskning av den ekonomiska ramen åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 under nästa försvarsbeslutsperiod. Som ett led i kronor efter år 2000. omställningen har även förskjutningar av utgifter

mellan verksamhetsområden och budgetår skett. Skälen för regeringens förslag: Regeringen kan Fördelningen av utgifter för innevarande budutan att inhämta riksdagens godkännande besluta getår kommer därmed att förskjutas mellan anatt med svensk personal delta i internationella slagen. Anslaget A3 Materiel, anläggningar samt fredfrämjande insatser i första hand inom ramen forskning och teknikutveckling bör därför ökas för FN och Organsiationen för säkerhet och med 700 000 000 kronor och anslaget A1 Församarbete i Europa (OSSE). Sådana beslut kan bandsverksamhet och beredskap m.m. minskas innebära ekonomiska förpliktelser för staten un- med motsvarande belopp. der kommande budgetår. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att för ändamål som omfattas av anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet under år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

PROP. 1999/2000:100

B1 Funktionen Civil ledning C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 437 983 000 I statsbudgeten för innevarande år finns för detta kronor. ändamål uppfört en ramanslag på 526 489 000

kronor. Regeringens förslag: Anslaget B1 Funktionen Civil ledning ökas med 700 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget C5 Statens rädd-

ningsverk: Samhällets skydd mot olyckor får år Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har 2000 användas för att täcka den förlust som uppbeslutat att det centrala lednings- och samord- kommit i Statens räddningsverks internationella ningsansvaret för trossamfundens verksamhet verksamhet. inom totalförsvaret från och med 2000 skall övergå från Svenska kyrkan till Överstyrelsen för Skälen för regeringens förslag: Statens räddcivil beredskap (prop. 1998/99:124, bet. ningsverk får mot full kostnadstäckning ge- 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45). En nomföra internationella uppdrag på regeringens minskning med 700 000 kronor gjordes därför av uppdrag. Den 6 juni 1996 och 11 september 1997 det under utgiftsområde 17 Kultur, medier tros- uppdrog regeringen åt Räddningsverket att samfund och fritid uppförda anslaget K1 Stöd till stödja Europakommissionens arbete med ett trossamfund. Den avsedda ökningen av anslaget återuppbyggnadsprojekt i Bosnien-Hercegovina. B1 Funktionen Civil ledning kom dock inte att Räddningsverket utförde ett bostadsförsörjske, varför en justering nu bör göras. nings- och infrastrukturprogram i Bosnien-

Hercegovina som inte uppfyllde kravet på full

kostnadstäckning. På grund av brister i myndig- B3 Funktionen Befolkningsskydd och hetens styrning och uppföljning uppkom en räddningstjänst förlust på 20 879 000 kronor. Förlusten behöver

regleras. Regeringen har noterat att Räddnings- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta verket under 1999 har stärkt den ekonomiska ändamål uppfört ett ramanslag på 691 677 000 styrningen av verksamheten genom inrättande av kronor. en särskild funktion för kontroll och uppföljning

samt att de ekonomiska villkoren för den inter- Regeringens förslag: Anslaget B3 Funktionen Be- nationella verksamheten har förändrats under folkningsskydd och räddningstjänst ökas med 1999. Regeringen föreslår att anslaget C5 Statens 4 931 000 kronor. Finansiering sker genom att räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor år anslaget D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisatio- 2000 får användas för att täcka den angivna förner minskas med 4 931 000 kronor. lusten.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat om en ändrad uppgiftsfördelning mellan D3 Försvarets radioanstalt anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst och anslaget D6 Stöd till frivillliga I statsbudgeten för innevarande år finns för detta försvarsorganisationer (prop. 1998/99:74, bet. ändamål uppfört ett ramanslag på 428 494 000 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224). Anslaget D6 kronor. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer skulle rätteligen uppgå till 88 245 000 kronor och ansla- Regeringens förslag: Anslaget D3 Försvarets raget B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd- dioanstalt ökas med 11 190 000 kronor. ningstjänst till 696 608 000 kronor. Sistnämnda anslag bör därför nu ökas med 4 931 000 kronor Skälen för regeringens förslag: För att genomoch anslaget D6 Stöd till frivilliga försvarsorgani- föra den i inledningen till förslaget till tilläggssationer minskas med motsvarande belopp. budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-

slaget D3 Försvarets radioanstalt.

PROP. 1999/2000:100

5.4.8 Utgiftsområde 9 Regeringen föreslår att anslaget A9 Smitt-

Hälsovård, sjukvård och social skyddsinstitutet ökas med 10 000 000 kronor. Fi-

omsorg nansiering sker genom att anslaget C1 Socialve-

tenskapliga forskningsrådet: Forskning minskas A2 Bidrag för läkemedelsförmånen med motsvarande belopp.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 14 137 000 000 A13 Ersättning till steriliserade i vissa fall kronor.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag för läke- ändamål uppfört ett ramanslag på 90 000 000 medelsförmånen ökas med 2 000 000 000 kronor. kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utöver utbetal- Regeringens förslag: Anslaget A13 Ersättning till ning av ersättning till landstingen under år 2000 steriliserade i vissa fall ökas med 101 530 000 kommer anslaget att belastas av en förlustdelning kronor. En delfinansiering sker genom att anslaavseende 1999 års läkemedelskostnader. Statens get A14 Personligt ombud minskas med andel av förlustdelningen beräknas uppgå till 15 000 000 kronor. knappt 1 215 000 000 kronor. Dessutom är anslaget belastat av ett underskott från tidigare Skälen för regeringens förslag: Anvisade och budgetår på 828 000 000 kronor. För att täcka beräknade medel för perioden 1999–2001 bygger utbetalningarna för förlustdelningen samt det på uppskattningen att 1 000 personer skulle ackumulerade underskottet föreslås att anslaget komma att erhålla ersättning. Nya prognoser viökas med 2 000 000 000 kronor. sar att närmare 1 700 personer kommer att be-

viljas ersättning.

För att täcka de beräknade utgifterna under år A9 Smittskyddsinstitutet 2000 måste anslaget A13 Ersättning till sterilisera-

de i vissa fall ökas med 101 530 000 kronor. En I statsbudgeten för innevarande år finns för detta delfinansiering sker genom minskning av anslaändamål uppfört ett ramanslag på 131 224 000 get A14 Personligt ombud med 15 000 000 krokronor. nor.

Regeringens förslag: Anslaget A9 Smittskyddsinstitutet ökas med 10 000 000 kronor. Finansie- B2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet ringen sker genom att anslaget C1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning minskas. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta

ändamål uppfört ett reservationsanslag på Skälen för regeringens förslag: För att möta 330 000 000 kronor. Smittskyddsinstitutets ekonomiska svårigheter har verksamheten tillförts extra resurser, senast i Regeringens förslag: Anslaget B2 Vissa statsbidrag statsbudgeten för innevarande år. Myndigheten inom handikappområdet minskas med 55 000 000 har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som kronor. krävs för att myndighetens ekonomi skall komma i balans samt vilka åtgärder som planeras för Skälen för regeringens förslag: I budgetpropoatt förbättra den ekonomiadministrativa styr- sitionen för 2000 beräknade regeringen ningen av verksamheten. Smittskyddsinstitutet 55 000 000 kronor under anslaget B2 Vissa bidrag har rapporterat uppdraget till regeringen. Rege- inom handikappområdet för särskilda insatser inringen föreslår nu att myndigheten tillförs ökade om handikappområdet. Regeringen föreslår nu i medel för att i första hand kunna vidta de åtgär- det följande hur dessa medel bör fördelas till olider som krävs för att få kontroll över ekonomin ka ändamål under utgiftsområde 9 Hälsovård, och förbättra styrningen av verksamheten. Av de sjukvård och social omsorg. anslagna medlen skall 800 000 kronor användas för deltagande i EU:s smittskyddssamarbete.

PROP. 1999/2000:100

B4 Bidrag till viss verksamhet för personer med nerna. Det ökade stödet är ett av förslagen i funktionshinder regeringens proposition (1999/2000:79) Från

patient till medborgare – en nationell handlings- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta plan för handikappolitiken. ändamål uppfört ett obetecknat anslag på Under senare år har även antalet pensionärs- 78 394 000 kronor. organisationer ökat medan anslagsnivån varit

oförändrad. Regeringen anser därför att ytterli- Regeringens förslag: Anslaget B4 Bidrag till viss gare medel behövs så att ökade bidrag kan lämverksamhet för personer med funktionshinder ökas nas till pensionärsorganisationerna. Regeringen med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom anser därför att anslaget sammantaget bör ökas att anslaget B2 Vissa statsbidrag inom handi- med 20 500 000 kronor. kappområdet minskas. Finansiering sker genom att anslaget B1 Sti-

mulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

Skälen för regeringens förslag: Rikstolktjänsten minskas med 1 000 000 kronor och genom att är ett ekonomiskt stöd för den tolktjänst som anslaget B2 Vissa statsbidrag inom handikappomförtroendevalda i handikapporganisationernas rådet minskas med 19 500 000 kronor. riksorganisationer behöver för riksövergripande och internationella uppdrag som inte bekostas genom landstingens vardagstolkning. Under B9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård 1999 ökade såväl efterfrågan som tillgången på m.m. tolkar och anslaget var förbrukat innan året var slut. Det större medelsbehovet förväntas förelig- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ga även år 2000. Regeringen anser därför att an- ändamål uppfört ett ramanslag på 63 000 000 slaget bör ökas med 1 000 000 kronor för att bi- kronor. drag skall kunna lämnas i ökad omfattning.

Finansiering sker genom att anslaget B2 Vissa Regeringens förslag: Anslaget B9 Bidrag till ungstatsbidrag inom handikappområdet minskas med domsvård och missbrukarvård m.m. ökas med 1 000 000 kronor. 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att

anslaget N2 Lotteriinspektionen under utgiftsom-

råde 17 Kultur, medier, trossamfund och medier B5 Bidrag till handikapp- och minskas.

pensionärsorganisationer

Skälen för regeringens förslag: Med anledning I statsbudgeten för innevarande år finns för detta av propositionen Kasinospel i Sverige m.m. ändamål uppfört ett obetecknat anslag på (prop. 1998/99:80, bet. 1998/99:KrU11, rskr. 132 194 000 kronor. 1998/99:229) aviserade regeringen att den avsåg

att föreslå riksdagen att ytterligare öka resurserna Regeringens förslag: Anslaget B5 Bidrag till han- för att motverka negativa sociala och ekonomisdikapp- och pensionärsorganisationer ökas med ka konsekvenser av spel. Detta förslag lämnas nu. 20 500 000 kronor. Finansiering sker genom Under anslaget är medel beräknade för arbetet minskning av anslaget B2 Vissa statsbidrag inom mot spelberoende. Hittills har insatserna i huhandikappområdet och genom att anslaget B1 vudsak tagit sikte på att öka kunskaperna om Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken spelberoende. Med stöd av de kunskaper som minskas med 1 000 000 kronor. vunnits finns det nu anledning att gå vidare med

förebyggande insatser mot spelmissbruk och för Skälen för regeringens förslag: I takt med att att öka medvetenheten om problemen bland de fler handikapporganisationer bildas och ansöker yrkesgrupper som möter spelmissbrukare i sitt om ekonomiskt stöd ökar efterfrågan på de stat- arbete. Också frågor om hjälp och stöd till missliga bidragen till handikapporganisationerna. För brukare bör nu tas upp. att möta det ökade resursbehovet hos organisa- Regeringen föreslår att anslaget B9 Bidrag till tionerna och för att underlätta övergången till en ungdomsvård och missbrukarvård m.m. ökas med ny fördelningsmodell avseende bidragen till or- 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att ganisationerna anser regeringen att ökade resur- anslaget N2 Lotteriinspektionen under utgiftsomser behövs för bidrag till handikapporganisatio-

PROP. 1999/2000:100

råde 17 Kultur, medier, trossamfund och medier Skälen för regeringens förslag: Verksamheten minskas med motsvarande belopp. vid Statens institutionsstyrelse (SIS) är mycket

omvärldsberoende och därför svårplanerad.

Verksamheten är uppdelad i tre verksamhetsgre- B12 Statens institut för särskilt utbildningsstöd nar: missbrukarvård, ungdomsvård och sluten

ungdomsvård. Sluten ungdomsvård är en ny I statsbudgeten för innevarande år finns för detta straffpåföljd för ungdomar i åldrarna 15 till 20 år. ändamål uppfört ett ramanslag på 8 663 000 kro- Möjligheten att döma till denna påföljd infördes nor. den 1 januari 1999 och vid SIS inrättades tio års-

platser som helt finansieras via styrelsens anslag. Regeringens förslag: Anslaget B12 Statens institut Antalet domar till sluten ungdomsvård har dock för särskilt utbildningsstöd ökas med 1 500 000 kontinuerligt ökat och idag vårdas ungdomar kronor. Finansiering sker genom minskningen motsvarande 40 årsplatser. Betydligt fler ungdoav anslaget B2 Vissa statsbidrag inom handi- mar har således dömts till sluten ungdomsvård kappområdet. än vad regeringen beräknade när påföljden inför-

des. Regeringen bedömer att platsantalet för Skälen för regeringens förslag: I regeringens sluten ungdomsvård måste utökas med ytterligaproposition (1999/2000:79) Från patient till re 40 årsplatser, dvs. till totalt 50 platser. Kostnamedborgare – en nationell handlingsplan för derna för 40 nya årsplatser beräknas till handikappolitiken föreslår regeringen ett natio- 62 400 000 kronor. Volymerna i den slutna ungnellt program för kompetensutveckling av per- domsvården ökade redan under 1999 och därför sonal inom olika samhällsområden kring frågor tillförs anslaget nu medel för att täcka även kostsom rör bemötande av personer med funktions- naderna för denna ökade verksamhet. hinder. Enligt förslaget skall Statens institut för För ungdomsvården i övrigt avseende placesärskilt utbildningsstöd utarbeta och ha ansvar ringar enligt lagen om vård av unga (LVU) är SIS för programmet på central nivå. Regeringen an- i behov av ytterligare 24 årsplatser, dvs. totalt 646 ser därför att ytterligare 1 500 000 kronor bör årsplatser. Orsaken är en ökad efterfrågan på såanvisas på anslaget. dana platser från kommunerna. Dessa platser fi-

Finansiering sker genom att anslaget B2 Vissa nansieras till viss del av vårdavgifter från komstatsbidrag inom handikappområdet minskas med munerna. Statens kostnad för en utbyggnad med 1 500 000 kronor. ytterligare 24 platser beräknas till 22 100 000

kronor.

Regeringen avser att noga följa utvecklingen B16 Statens institutionsstyrelse vid SIS och hur de tillförda resurserna används.

Meningen är att den slutna ungdomsvården skall I statsbudgeten för innevarande år finns för detta utvärderas efter två år och avsikten är att utvärändamål uppfört ett ramanslag på 557 032 000 deringen skall påbörjas under hösten år 2000. kronor. Utvärderingen skall även analysera dimensione-

ringen av den slutna ungdomsvården och vad Regeringens förslag: Anslaget B16 Statens institu- påföljden har haft för konsekvenser för den ortionsstyrelse ökas med 96 200 000 kronor. Finan- dinarie ungdomsvården. siering sker genom minskning av anslaget B2 Regeringen föreslår att anslaget B16 Statens Vissa statsbidrag inom handikappområdet samt institutionsstyrelse ökas med 96 200 000 kronor genom att anslagen B3 Statsbidrag till vårdartjänst för år 2000. Utgiftsökningen finansieras genom minskas med 24 450 000 kronor, anslaget B15 minskning av anslaget B2 Vissa statsbidrag inom Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor handikappområdet med 33 000 000 kronor, anminskas med 250 000 kronor, anslaget C1 Soci- slaget B3 Statsbidrag till vårdartjänst med alvetenskapliga forskningsrådet: Forskning mins- 24 450 000 kronor, anslaget B15 Statens nämnd kas, anslaget C2 Socialvetenskapliga forskningsrå- för internationella adoptionsfrågor med 250 000 det: Förvaltning minskas med 1 100 000 kronor kronor, anslaget C1 Socialvetenskapliga forsksamt genom att anslaget F6 Rättshjälpskostnader ningsrådet: Forskning med 400 000 kronor och m.m. under utgiftsområde 4 Rättsväsendet mins- anslaget C2 Socialvetenskaplig forskningsrådet: kas. Förvaltning 1 100 000 kronor. Vidare minskas

anslaget F6 Rättshjälpskostnader m.m. under ut-

PROP. 1999/2000:100

giftsområde 4 Rättsväsendet med 37 000 000 Regeringen föreslår att anslaget A1 Sjukpenkronor. ning och rehabilitering m.m. ökas med

1 500 000 000 kronor.

C1 Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning 5.4.10 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 117 655 000 A4 Delpension kronor.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta Regeringens förslag: Anslaget C1 Socialveten- ändamål uppfört ett ramanslag på 122 800 000 skapliga forskningsrådet: Forskning minskas med kronor. 10 400 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A4 Delpension ökas Skälen för regeringens förslag: Anslaget C1 So- med 103 000 000 kronor. Finansiering sker gecialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning mins- nom att anslaget A2 Efterlevandepensioner till kas med 10 000 000 kronor för att finansiera ök- vuxna minskas med 103 000 000 kronor. ningen av anslaget A9 Smittskyddsinstitutet samt med 400 000 kronor för att delfinansiera ökning- Skälen för regeringens förslag: Före år 1999 en av anslaget B16 Statens institutionsstyrelse. betalades delpensionerna från delpensionsfon-

den. Från och med år 1999 betalas delpensioner-

na från ett eget anslag. Utbetalning av delpensio- 5.4.9 Utgiftsområde 10 ner har minskat under de senaste åren och på sikt

Ekonomisk trygghet vid sjukdom skall anslaget avvecklas. Några nya delpensioner

och handikapp kommer inte att beviljas efter år 2000. När ansla-

get beräknades överskattades dock den nedåtgå- A1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ende trenden i volymutvecklingen.

Utgifterna år 2000 beräknas uppgå till I statsbudgeten för innevarande år finns för detta 197 600 000 kronor. Efter utnyttjande av anändamål uppfört ett ramanslag på 31 502 036 000 slagssparandet och en möjlig anslagskredit bekronor. hövs ytterligare 103 000 000 kronor. Regeringen

föreslår därför att anslaget A4 Delpension ökas Regeringens förslag: Anslaget A1 Sjukpenning och med 103 000 000 kronor. rehabilitering m.m. ökas med 1 500 000 000 kro- Finansiering sker genom att anslaget A2 Efternor. levandepensioner till vuxna minskas med motsva-

rande belopp. Skälen för regeringens förslag: På grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron har utgifterna för sjukpenning ökat och de medel som har anvisats 5.4.11 Utgiftsområde 12 på statsbudgeten för år 2000 har visat sig vara Ekonomisk trygghet för familjer och otillräckliga. För närvarande finns det ingenting barn som tyder på att utgifterna kommer att minska under de närmaste åren. A3 Underhållsstöd

De prognoser som ligger till grund för regeringens bedömning av utgiftsutvecklingen för år I statsbudgeten för innevarande år finns för detta 2000 är dock mycket osäkra. Huruvida den före- ändamål uppfört ett ramanslag 2 737 500 000 slagna ökningen är tillräcklig eller inte för hela kronor. året är därför svårt att förutse. Regeringen kommer att tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta Regeringens förslag: Anslaget A3 Underhållsstöd en handlingsplan för att minska ohälsan samt fö- ökas med 12 500 000 kronor. reslå åtgärder som bryter den negativa utvecklingen. Skälen för regeringens förslag: Regeringen av-

ser att under maj månad lämna ett förslag till

PROP. 1999/2000:100

riksdagen om ändrade regler för utfyllnadsbidrag vid växelvis boende. Förslaget beräknas kunna Regeringens förslag: Anslaget A2 Arbetsmarknadsträda i kraft den 1 januari år 2001 och tillämpas politiska åtgärder minskas med 100 000 000 kroförsta gången i fråga om underhållsstöd som av- nor. ser tid efter den 31 mars 2001. Förslaget kommer att innebära en besparing på anslaget A3 Under- Skälen för regeringens förslag: Anslaget A2 Arhållsstöd med 37,5 miljoner kronor år 2001 och betsmarknadspolitiska åtgärder minskas med med 50 miljoner kronor per år för tiden därefter. 30 000 000 kronor med anledning av regeringens

Regeringen aviserade i budgetpropositionen förslag om reformering av det förstärkta anställför 2000 att detta förslag skulle överlämnas riks- ningsstödet. Vidare bör anslaget minskas med dagen senast i samband med 2000 års ekonomis- 70 000 000 kronor till följd av regeringens förslag ka vårproposition för i kraftträdande den 1 juli år om att införa ett särskilt anställningstöd för äldre 2000 och tillämpas för underhållsstöd som avser arbetslösa enligt förslaget i prop. 1999/2000:98 tid efter den 30 september år 2000. Förslaget Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet skulle då inneburit en besparing med 12,5 miljo- och tillväxt. Sammantaget innebär regeringens ner kronor år 2000. Beräkningen av anslaget för förslag att anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska år 2000 baserades på denna förutsättning. Det åtgärder minskar med 100 000 000 kronor. senarelagda ikraftträdandet gör att anslaget A3 Underhållsstöd behöver ökas med 12 500 000 kronor. Förstärkt anställningsstöd

5.4.12 Utgiftsområde 14 Regeringens förslag: Det förstärkta anställnings-

Arbetsmarknad och arbetsliv stödet utvecklas ytterligare.

Det förstärkta anställningsstödet skall för en A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader person som sedan 48 månader antingen har varit

öppet arbetslös eller har deltagit i en arbetsmark- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta nadspolitisk åtgärd och omedelbart före anvisändamål uppfört ett ramanslag på 4 527 565 000 ningen under samma tid varit anmäld som arkronor. betssökande hos den offentliga arbetsför-

medlingen kunna lämnas enligt följande. Stödet Regeringens förslag: Anslaget A1 Arbetsmark- lämnas med 75 procent av lönekostnaden, dock nadsverkets förvaltningskostnader minskas med högst 525 kronor per dag, i 12 månader samt 3 000 000 kronor. med 50 procent av lönekostnaden, dock högst

350 kronor per dag, under ytterligare 12 måna- Skälen för regeringens förslag: Anslaget A1 Ar- der. betsmarknadsverkets förvaltningskostnader mins- Det utökade anställningsstödet skall gälla från kas med 3 000 000 kronor för att finansiera ök- och med den 1 augusti 2000. ningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda Skälen för regeringens förslag: En av arbetsanslaget A16 Svenska EU-programkontoret för marknadspolitikens viktigaste uppgifter är att utbildning och kompetensutveckling med motverka långa tider utan reguljärt arbete. An- 1 500 000 kronor och ökningen av det under ut- ställningsstödet har visat sig vara en framgångsgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför- rik åtgärd när det gäller att bryta arbetslöshet. valtning uppförda anslaget A6 Statistiska central- Anställningsstödet har fått ökad betydelse unbyrån med 1 500 000 kronor. der 1999 genom det förstärkta stödet som inför-

des hösten 1999 och de ändringar som gjordes

vid årsskiftet 1999/2000 och som innebär sär- A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skilda hänsynstaganden till bl.a. personer med

arbetshandikapp (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 14, I statsbudgeten för innevarande år finns för detta bet. 1999/2000:AU1, rskr. 1999/2000:83). ändamål uppfört ett ramanslag på 19 590 591 000 Regeringen anser att det nu finns skäl att ytkronor. terligare utvidga det förstärkta anställningsstödet

för att underlätta för personer, som har varit ar-

PROP. 1999/2000:100

betslösa mycket långa perioder, att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Det är viktigt att Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att även dessa grupper får del av den konjunktur- under 2000, såvitt avser ramanslaget B5 Finansiuppgång Sverige nu befinner sig i. Många arbets- ering av forskning och utveckling inom arbetsgivare är tveksamma till att anställa personer som livsområdet, ingå ekonomiska förpliktelser som har varit arbetslösa mycket länge och det är där- inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utför extra viktigt att incitament skapas som un- gifter på högst 420 000 000 kronor under åren derlättar för dessa personer att få fotfäste på ar- 2001–2005. betsmarknaden.

Det förstärkta anställningsstödet bör utveck- Skälen för regeringens förslag: Långsiktiga las på sätt som framgår av regeringens förslag. forsknings- och utvecklingsprojekt behöver

De nya bestämmelserna bör gälla från och kunna finansieras och initieras. Regeringen bör med den 1 augusti 2000. därför få ett bemyndigande som innebär att be-

Ersättningen till arbetsgivarna sker i form av slut kan fattas under 2000 som medför utgifter en kreditering av arbetsgivarnas skattekonto på även under åren 2004 och 2005. samma sätt som för det nuvarande allmänna och förstärkta anställningsstödet. Statens inkomster beräknas minska med 30 000 000 kronor år 2000. B13 Ombudsmannen mot diskriminering på

grund av sexuell läggning

B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta

ändamål uppfört ett ramanslag på 3 018 000 kro- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta nor. ändamål uppfört ett ramanslag på 308 585 000 kronor. Regeringen har vidare ett bemyndigande Regeringens förslag: Anslaget B13 Ombudsmanatt under år 2000 besluta om bidrag som inklusi- nen mot diskriminering på grund av sexuell läggve tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på ning ökas med 80 000 kronor. högst 250 000 000 kronor under åren 2001–2003.

Skälen för regeringens förslag: För att genom- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att föra den i inledningen till förslaget till tilläggsunder 2000, såvitt avser ramanslaget B3 Forsk- budget beskrivna tekniska justeringen ökas anning, utveckling, och utbildning m.m., ingå eko- slaget B13 Ombudsmannen mot diskriminering nomiska förpliktelser som inklusive tidigare på grund av sexuell läggning. gjorda åtaganden medför utgifter på högst 250 000 000 kronor under åren 2001–2004.

D2 Statliga tjänstepensioner

Skälen för regeringens förslag: Långsiktiga samarbetsprojekt behöver kunna bedrivas. Rege- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ringen bör därför få ett bemyndigande som in- ändamål uppfört ett ramanslag på 7 755 800 000 nebär att beslut kan fattas under 2000 som kronor. medför utgifter även under år 2004.

Regeringens förslag: Anslaget D2 Statliga tjänste-

pensioner minskas med 110 000 000 kronor.

B5 Finansiering av forskning och utveckling inom

arbetslivsområdet Skälen för regeringens förslag: Anslaget D2

Statliga tjänstepensioner bör minskas med I statsbudgeten för innevarande år finns för detta 110 000 000 kronor för att finansiera ökningen ändamål uppfört ett ramanslag på 218 854 000 av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet kronor. Regeringen har vidare ett bemyndigande upptagna anslaget A1 Polisorganisationen. att under år 2000 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 420 000 000 kronor under åren 2001–2003.

PROP. 1999/2000:100

Statens pensionsverk utbildade flygledarna, efter några års verksamhet,

flyttar utomlands för att utöva yrket.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att är rimligt att den enskilde i större utsträckning under år 2000 besluta om en rörlig kredit i Riks- får ta ekonomiskt ansvar för utbildningen, vilket gäldskontoret om högst 25 000 000 kronor för blir fallet om utbildningen finansieras inom raatt tillgodose Statens pensionsverks behov av lik- men för studiestödssystemet. Studiestödet viditet i samband med pensionsutbetalningar för kommer att omfatta de elever som påbörjar sin uppdragsgivares räkning. utbildning från och med hösten 2000. År 2002

kommer samtliga elever i flygledarutbildningen Skälen för regeringens förslag: Statens pen- att omfattas av studiestödet. Den totala utgiften sionsverk (SPV) får bedriva uppdragsverksamhet kommer då att uppgå till uppskattningsvis som ligger nära verkets huvuduppgifter. Detta 1 900 000 kronor per år. En motsvarande höjning innebär pensionsberäkning och utbetalning av av utdelningen från Luftfartsverket kommer att pensioner åt kommuner m.fl. De penningflöden ske. Innevarande år bör anslaget A2 Studiemedel som härvidlag hanteras är mycket stora. I nor- m. m. ökas med 195 000 kronor. malfallet har SPV rekvirerat medel från uppdragsgivaren innan utbetalning sker. I liten omfattning gör dock SPV utbetalningar för A3 Vuxenstudiestöd m.m. uppdragsgivares räkning innan rekvisition av medel har skett. SPV anser att ett rörelsekapital i I statsbudgeten för innevarande år finns för detta form av en speciell kredit i Riksgäldskontoret ändamål uppfört ett ramanslag på 8 195 998 000 (RGK) bör skapas. Den räntekontokredit som kronor. SPV för närvarande disponerar är inte avsedd för detta ändamål och är inte heller tillräckligt stor. Regeringens förslag: Anslaget A3 Vuxenstudiestöd

m.m. minskas med 540 000 000 kronor.

5.4.13 Utgiftsområde 15 Skälen för regeringens förslag: Efterfrågan på

Studiestöd vuxenstudiestöd förväntas bli mindre än vad som

budgeterats för innevarande år på anslaget A3 A2 Studiemedel m.m. Vuxenstudiestöd m.m. Regeringen anser därför

att anslaget skall minskas med 540 000 000 kro- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta nor. ändamål uppfört ett ramanslag på 9 806 499 000 kronor.

Beslut om studiestöd m.m.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Studiemedel m.m. ökas med 195 000 kronor.

Regeringens bedömning: Regeringen avser att de- Skälen för regeringens förslag: Luftfartsverket legera till Statens skolverk att på ett kostnadsutbildar varje år flygledare för att täcka det na- neutralt sätt besluta om rätt till studiestöd för tionella behovet av flygtrafikledningstjänst. Un- kompletterande utbildningar på dels gymnasial, der utbildningstiden får flygledaraspiranterna en dels eftergymnasial nivå vilka står under statlig lön från Luftfartsverket som motsvarar studie- tillsyn som utövas av verket. Därvid bör gränsmedel och studielån. Luftfartsverkets kostnad dragningen mellan utbildningsnivåerna ankomför en certifierad flygledare beräknas i dag uppgå ma på verket. Omfattningen av de delegerade till drygt två miljoner kronor. I takt med att studiestödsvolymerna och anslagspåverkande flygledningstjänsten i allt högre grad styrs av in- förändringar i övrigt bör beredas inom ramen för ternationella regler har verksamheten och mark- den årliga budgetprocessen. naden blivit alltmer global, vilket i sin tur har lett till att flygledarna i allt större omfattning rör sig Skälen för regeringens bedömning: Regeringen friare mellan länderna. Den internationella ef- har tidigare i propositionen Ett reformerat studiterfrågan på flygledare har lett till att de i Sverige estödssystem (prop. 1999/2000:10, bet.

1999/2000 UbU7, rskr. 1999/2000:96) redovisat

PROP. 1999/2000:100

bedömningen att beslut om studiestödsberätti- Skälen för regeringens förslag: Svenska EUgande utbildningar bör fattas av regeringen inom programkontoret för utbildning och komperamen för budgetprocessen på grundval av ett tensutveckling har fr.o.m. den 1 januari 2000 ett samlat förslag från berörda myndigheter. utvidgat ansvarsområde. På grund av överföring

Regeringen anser nu att det av praktiska skäl av Europeiska Socialfondens mål 4, Adapt och är motiverat att till Statens skolverk delegera att Employment, till Arbetsmarknadsverket har fipå ett kostnadsneutralt sätt fatta beslut om rätt nansieringen av Svenska EU-programkontorets till studiestöd för kompletterande utbildningar fasta kostnader minskat. Regeringen föreslår som står under statlig tillsyn som utövas av ver- därför att anslaget A16 Svenska EUket. Möjligheterna till dialog med utbildningsan- programkontoret för utbildning och kompetensutordnarna och att omfördela statsbidrag mellan veckling ökas med 1 500 000 kronor och att anutbildningar förbättras om verket har möjlighet slaget A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskosttill samordning med studiestödet. Den utbild- nader under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad ningsvolym det hela motsvarar är ca 4 200 år- och arbetsliv minskas med motsvarande belopp. selevplatser. I volymen ingår ej utbildningar som hör till Högskoleverkets ansvarsområde. Förändringar av volymen kan bli aktuella t.ex. i sam- B52 Enskilda kommunala högskoleutbildningar band med att en utbildning genom beslut av re- m.m. geringen i stället ställs under statlig tillsyn som utövas av Högskoleverket. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta

Som redovisats i propositionen bör studieme- ändamål uppfört ett ramanslag på 1 543 659 000 del i princip kunna lämnas till studerande under kronor. 20 år vid påbyggnadsutbildning eller motsvarande utbildning, där det för antagning fordras slut- Regeringens förslag: Anslaget B52 Enskilda betyg från treårig utbildning i gymnasieskolan kommunala högskoleutbildningar m.m. ökas med och påbyggnadsutbildningen bygger vidare på 487 000 kronor. dessa kunskaper. Regeringen avsåg tidigare att utfärda de närmare reglerna om gränsdragning- Skälen för regeringens förslag: För att genomen. Den ovan nämnda ordningen för beslut om föra den i inledningen till förslaget till tilläggsrätt till studiestöd för kompletterande utbild- budget beskrivna tekniska justeringen ökas anningar innebär att gränsdragningsfrågan för ifrå- slaget B52 Enkilda kommunala högskoleutgavarande utbildningar i stället bör ankomma på bildningar m.m. Skolverket.

C3 Centrala studiestödsnämnden

5.4.14¶Utgiftsområde 16

Utbildning och I statsbudgeten för innevarande år finns för detta

universitetsforskning ändamål uppfört ett ramanslag på 343 250 000

kronor.

A16 Svenska EU-programkontoret för utbildning

och kompetensutveckling Regeringens förslag: Anslaget C3 Centrala studi-

estödsnämnden ökas med 20 000 000 kronor. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta Avgifter för uppläggning av lån vid Centrala ändamål uppfört ett ramanslag på 17 163 000 studiestödsnämnden redovisas från och med kronor. 1 januari 2000 mot anslaget C3 Centrala

studiestödsnämnden i stället för mot inkomsttitel Regeringens förslag: Anslaget A16 Svenska EU- 2552. programkontoret för utbildning och kompetensut- För att finansiera det ökade anslaget och de veckling ökas med 1 500 000 kronor. Finansie- minskade inkomsterna skall anslaget B53 Särring sker genom att anslaget A1 Arbetsmarknads- skilda utgifter inom universitet och högskolor m. m. verkets förvaltningskostnader under utgiftsområde minskas med 60 000 000 kronor. 14 minskas.

PROP. 1999/2000:100

Skälen för regeringens förslag: En väl funge- gångspunkt är att den danska och den svenska rande studiestödsadministration prioriteras högt staten bidrar till finansieringen av projektets av regeringen. första biennal som äger rum under hösten 2000.

Regeringen anmälde i budgetpropositionen För denna åtgärd har (prop. 1999/2000:1, för 2000 osäkerhet om det framtida anslagsbeho- utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. vet för Centrala studiestödsnämnden (CSN). 1999/2000:87) under anslaget A2 Bidrag till all- Regeringen föreslår nu att anslaget C3 Centrala män kulturverksamhet, utveckling samt internatiostudiestödsnämnden ökas med 20 miljoner kro- nellt kulturutbyte och samarbete beräknats nor. 2 500 000 kronor. För att motsvara den danska

Därutöver föreslår regeringen att CSN skall få statens insats behövs ytterligare 12 500 000 krodisponera de avgiftsintäkter som tas ut för upp- nor. Regeringen föreslår därför att det nämnda läggning av lån och som idag redovisas mot in- anslaget ökas med 12 500 000 kronor. komsttitel 2552. Regeringen gör den bedömningen att denna förändring ökar CSN:s resurser med 80 miljoner kronor på årsbasis. Statsbudge- E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer tens inkomster minskas med motsvarande belopp. Avgifternas karaktär av offentligrättsliga I statsbudgeten för innevarande år finns för detta avgifter förändras dock inte. Resurstillskottet in- ändamål uppfört ett ramanslag på 252 184 000 nevarande år finansieras till viss del genom att kronor. anslaget B53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m. m. minskas med 60 000 000 Regeringens förslag: Anslaget E2 Ersättningar och kronor. bidrag till konstnärer ökas med 7 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med 5.4.15 Utgiftsområde 17 förslag i propositionen Konstnärernas villkor

Kultur, medier, trossamfund och (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr.

fritid 1997/98:303) samt i budgetpropositionen för

1999 (prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) tillfördes kulutveckling samt internationellt kulturutbyte och turområdet 22,5 miljoner kronor under tiden 1 samarbete januari 1999 - 30 juni 2000 (15 miljoner kronor

på årsbasis) för genomförande av flera olika stöd- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta insatser riktade till konstnärer. Under samma peändamål uppfört ett ramanslag på 116 196 000 riod har under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad kronor. och arbetsliv genomförts försök med en tredje

anställningsform inom teatern (TeaterAlliansen), Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag till all- med arbetsförmedling vid centrumbildningarna män kulturverksamhet, utveckling samt internatio- samt med tydligare kriterier avseende vilka som nellt kulturutbyte och samarbete ökas med skall ha rätt till arbetsmarknadspolitiska åtgärder 12 500 000 kronor. med inriktning mot den konstnärliga arbets-

marknaden. En utvärdering av försöksverksam- Skälen för regeringens förslag: Integrations- heterna har nu redovisats. Regeringen gör beoch tillväxtfrämjande åtgärder i Öresundsregio- dömningen att försöken fallit väl ut och föreslår nen är en angelägenhet för en rad politikområ- därför en förlängning av samtliga försök året ut den. I anslutning till arbetet med den fasta för- och därmed även av de stödinsatser som riktats bindelsen över Öresund pågår ett samarbete mot konstnärer. Mot denna bakgrund föreslår mellan den danska och den svenska regeringen i regeringen att anslagsnivån höjs med 7 500 000 syfte att främja integration och dynamisk ut- kronor. Därutöver finansieras förlängningen av veckling i hela Öresundsregionen. försöken med TeaterAlliansen samt försöket

Det bilaterala projektet Kulturbro 2000 syftar med arbetsförmedling vid centrumbildningarna till att stärka samarbetet och bidra till att bygga inom ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarkupp en ny regional identitet i Öresundsregionen nad och arbetsliv. genom att skapa en dansk-svensk biennal för bildkonst, design, teater, dans och musik. En ut-

PROP. 1999/2000:100

F5 Arkivet för ljud och bild

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

under år 2000, såvitt avser ramanslaget A8 Bidrag Regeringens förslag: Arkivet för ljud och bild skall till åtgärder mot radon i bostäder, besluta om bibyta namn till Statens ljud- och bildarkiv den 1 drag som inklusive tidigare gjorda åtaganden injanuari 2001. nebär utgifter på högst 7 000 000 kronor under

år 2001. Skälen för regeringens förslag: Arkivet för ljud I ärenden där beslut om bidrag fattats tidigare, och bild skall från och med den 1 januari 2001 men där begäran om utbetalning ännu inte skett, byta namn till Statens ljud- och bildarkiv för att skall åtgärderna vara slutförda och begäran om det tydligare skall framgå att det är en statlig bidrag kommit in senast den 1 juli 2001. myndighet. Med hänsyn till att riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen fattas så Skälen för regeringens förslag: Riksdagen besent på året, är det av praktiska skäl lämpligt att slutade hösten 1998 (prop. 1998/1999:1, bet. frågan behandlas redan nu. Förslaget föranleder 1998/99:BoU1, rskr. 1998/99:59) att bidragsgivändringar i lagen (1960:729) om upphovsrätt till ningen till åtgärder mot radon i bostäder skulle litterära och konstnärliga verk, lagen (1990:886) begränsas av en årlig ram. För budgetåret 1999 – om granskning och kontroll av filmer och video- och senare även för år 2000 – beslutades en ram gram, lagen (1991:1559) med föreskrifter på om 7 miljoner kronor. Som en följd av denna betryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets- gränsning kom beviljande av bidrag att stoppas grundlagens områden och lagen (1993:1392) om under 1999. pliktexemplar av dokument. Regeringen anser att ett stopp på beviljanden

under nuvarande budgetår kan skapa osäkerhet

för enskilda beträffande om och när de kan få N2 Lotteriinspektionen stöd. Vidare kan det antas att sådan osäkerhet

medför att färre kommer att åtgärda sina radon- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta hus. Åtgärder måste därför vidtas för att möjligändamål uppfört ett ramanslag på 28 459 000 göra fortsatt beviljande av bidrag under år 2000. kronor. Regeringen föreslår därför att

– regeringen bemyndigas att bevilja nya ansök- Regeringens förslag: Anslaget N2 Lotteriinspek- ningar med stöd av ett beställningsbemyndigantionen minskas med 2 000 000 kronor. de,

– ärenden där bidrag redan beviljats skall slutfö- Skälen för regeringens förslag: Anslaget N2 ras och att begäran om utbetalning skall komma Lotteriinspektionen bör minskas med 2 000 000 in senast vid ett visst datum. kronor för att finansiera ökningen av anslaget B9 Regeringen avser också att ändra bestämmel- Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m. serna så att när nya ansökningar beviljas skall en under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och sista dag bestämmas för när åtgärden skall ha social omsorg. slutförts respektive när begäran om utbetalning

senast skall ha kommit in.

Enligt regeringens bedömning bör beställ- 5.4.16 Utgiftsområde 18 ningsbemyndigandet uppgå till 7 000 000 kronor.

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

A10 Bostadsbidrag A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 670 000 000 ändamål uppfört ett ramanslag på 7 000 000 kro- kronor. nor. Något bemyndigande för regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts. Regeringens förslag: Anslaget A10 Bostadsbidrag

minskas med 500 000 000 kronor.

PROP. 1999/2000:100

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för Investeringsbidrag bör kunna lämnas för nybostadsbidrag är starkt beroende av inkomst-, och ombyggnadsprojekt som påbörjas under tiboendekostnads- och arbetslöshetsutvecklingen den 13 april 2000–31 december 2002 och som och därmed av den samhällsekonomiska utveck- färdigställs inom ett och ett halvt år från påbörlingen i stort. Sjunkande arbetslöshet och ökade jandet. Regeringen kommer att utfärda närmare reallöner innebär att samhällets kostnader för bestämmelser för investeringsbidraget. bostadsbidrag minskar. Mot bakgrund av den Bidragsgivningen rambegränsas så att bidrag senaste ekonomiska bedömningen kan därför kan beviljas med högst 400 miljoner kronor. anslaget A10 Bostadsbidrag minskas med För år 2000 föreslås att regeringen bemyndi- 500 000 000 kronor. gas att besluta om stöd som innebär utgifter på

högst 400 miljoner kronor under åren 2001–2002

med utbetalning tidigast 1 januari år 2001. Ut- A12 Investeringsbidrag för anordnande av betalning av stöd avses inte komma att ske under bostäder för studenter år 2000. Ett formellt anslagsbelopp bör anvisas

2000 för att ge bemyndigandet en lämplig an- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta knytning till statsbudgeten. ändamål inte uppfört något anslag eller något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser.

5.4.17¶Utgiftsområde 19

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Regional utjämning och utveckling under år 2000 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande be- A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder sluta om stöd till investeringar för anordnande av bostäder för studenter som innebär utgifter på I statsbudgeten för innevarande år finns för detta högst 400 000 000 kronor under åren 2001 och ändamål uppfört ett ramanslag på 1 303 850 000 2002. kronor. Regeringen har vidare ett bemyndigande

Ett nytt ramanslag A12 Investeringsbidrag för att besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda anordnande av bostäder för studenter på 1 000 000 åtaganden innebär utgifter på högst anvisas. 1 688 000 000 kronor under åren 2001–2008.

Skälen för regeringens förslag: Den snabba ut- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att byggnaden av antalet utbildningplatser vid hög- under 2000, såvitt avser ramanslaget A1 Allmänskolor har ökat efterfrågan på ytterligare stu- na regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska dentbostäder och på vissa orter kan kötiden för förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaen studentbostad vara ca ett år vid höstterminens ganden innebär utgifter på högst 2 588 000 000 start. kronor under åren 2001–2008.

Det är angeläget att detta bostadsbehov kan tillgodoses och att den nyproduktion som be- Skälen för regeringens förslag: För budgetåret hövs kommer igång snabbt. Regeringen föreslår 2000 har riksdagen beslutat att regeringen får indärför att ett tillfälligt investeringsbidrag lämnas gå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigaför anordnande av nya studentbostäder genom re gjorda åtaganden innebär utgifter på högst ny- eller ombyggnad och som medför ett till- 1 688 000 000 kronor under åren 2001–2008. skott av bostadslägenheter. Bidraget bör lämnas Anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder för bostäder som tillkommer genom sådana ny- uppgår till 1 303 850 000 kronor för budgetåret och ombyggnader som stöds med statlig bo- 2000. stadsbyggnadssubvention men för vilka annat De åtgärder för vilka åtaganden kan göras är statligt investeringsstöd inte lämnas samtidigt. ofta mycket långsiktiga. Det gäller t.ex. syssel- Bidrag bör lämnas med upp till 15 procent av bi- sättningsbidrag och andra regionalpolitiska födragsunderlaget för räntebidrag enligt förord- retagsstöd. ningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnads- Även beslut om företagsstöd, som till viss del subvention. Bidragsunderlaget för det statliga medfinansieras av medel från EG:s strukturfonräntestödet reduceras inte med bidragsbeloppet. der, sker med stöd av bemyndigandet knutet till Bidrag bör lämnas med högst 40 000 kronor för anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder. varje rum i lägenheter för en eller två studerande. Detta innebär att medlen blir ett tillskott till

PROP. 1999/2000:100

verksamheten dvs. möjliggör en ökad stödkapa- politiska medel till en del bör bidra till att financitet för länen. Medel från EG:s strukturfonder siera genomförandet av dessa åtgärder. utbetalas i efterskott från anslaget A9 Europeiska Regeringen konstaterar således att tillgång till regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2008 modern informationsteknik till konkurrenskraftill länsstyrelserna och de regionala självstyrelse- tiga priser bör finnas för att näringslivet i hela organen sedan kostnaderna uppstått. landet skall kunna utvecklas så att det bidrar till

För att undvika snedvridning mellan långsik- den ekonomiska tillväxten. För att hela Sverige tiga och kortsiktiga åtaganden behöver en lämp- skall leva och utvecklas bör även företag i regiolig balans finnas mellan anslagets respektive be- nalpolitiskt prioriterade regioner snabbt få tillmyndigandets storlek. Regeringen anser att den gång till denna teknik så att de kan konkurrera nuvarande bemyndiganderamen inte i tillräckligt på mer likvärdiga villkor med företag i övriga stor utsträckning möjliggör nya åtaganden för landet. åren 2001–2008. Bemyndigandet att ingå eko- Mot bakgrund av främst den stora betydelsen nomiska förpliktelser bör därför höjas med av att även företag i de regionalpolitiskt mest ut- 900 000 000 kronor. satta områdena får del av den moderna informa-

tionsteknikens alla fördelar men även av att EG-

kommissionen har allvarliga invändningar mot A7 Statens institut för regionalforskning och ännu inte har godkänt stödformen nedsatta

socialavgifter, är regeringens bedömning att det I statsbudgeten för innevarande år finns för detta inte är försvarligt att längre vänta på att stödforändamål uppfört ett ramanslag på 8 068 000 kro- men eventuellt skall komma att godkännas av nor. EG-kommissionen i en oviss framtid och i

mycket inskränkt omfattning. De regionalpoli- Regeringens förslag: Anslaget A7 Statens institut tiska medlen som frigörs bör i stället tills vidare för regionalforskning ökas med 36 000 kronor. användas för att på andra sätt förbättra förutsätt-

ningarna för näringslivet i de regionalpolitiskt Skälen för regeringens förslag: För att genom- mest utsatta områdena, dvs. i huvudsak de områföra den i inledningen till förslaget till tilläggs- den som tidigare haft nedsatta socialavgifter. Utbudget beskrivna tekniska justeringen ökas an- nyttjande av delar av befintligt anslagssparande slaget A7 Statens institut för regionalforskning. på Landsbygdslån, som uppstått i samband med

att riksdagen beslutat om avskaffande av regio-

nala utvecklingslån, samt av hittills outnyttjade A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät medel för Allmänna regionalpolitiska åtgärder

bedöms inte väsentligt påverka de hittillsvarande Något anslag för detta ändamål finns inte upp- regionalpolitiska insatsernas omfattning. fört i statsbudgeten för innevarande år. Regeringen bedömer vidare att det för ut-

vecklingen av nuvarande och ett lönsamt framti- Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag A13 IT- da näringsliv i bl.a. de områden där nedsättning infrastruktur: Regionala transportnät på av socialavgifter har gällt, är viktigare att företa- 400 000 000 kronor anvisas. Finansiering sker gen snabbt tillförsäkras tillgång till ett transportgenom att anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska nät för den moderna informationstekniken och åtgärder minskas med 75 000 000 kronor och ge- nättjänster på konkurrenskraftiga villkor, än att nom att anslaget A4 Ersättning för nedsättning av de erhåller den generella kompensation som nedsocialavgifter minskas med 150 000 000 kronor. satta socialavgifter hittills inneburit. Detta bör

enligt regeringen bl.a. ske genom stöd till finan- Skälen för regeringens förslag: I proposition siering av regionala transportnät. Ett informationssamhälle för alla (prop. Regeringen föreslår att för det angivna ända- 1999/2000:86) föreslår regeringen att som en del målet anvisas ett nytt ramanslag benämnt A13 av ett nationellt IT-infrastrukturprogram skall IT-infrastruktur: Regionala transportnät på stöd kunna lämnas till finansiering av utbyggnad 400 000 000 kronor. Dessa utgifter finansieras av regionala transportnät som inte kommer till genom att anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska stånd på kommersiella grunder. I propositionen åtgärder minskas med 75 000 000 kronor och anfinns en närmare beskrivning av varför regional- slaget A4 Ersättning för nedsättning av socialav-

gifter minskas med 150 000 000 kronor. Vidare

PROP. 1999/2000:100

avser regeringen att dra in 175 000 000 kronor av som är ungefär lika lång. En flerårsplanering av anslagssparandet på anslaget A2 Landsbygdslån. efterbehandlingsprojekten förbättrar förutsätt-

ningarna för genomförande, förenklar förhand-

lingar med ansvariga samt möjliggör tidsmässiga 5.4.18 Utgiftsområde 20 och ekonomiska fördelar genom samordning av

Allmän miljö- och naturvård flera projekt. Regeringen bör därför få ett be-

myndigande som innebär att beslut kan fattas A2 Miljöövervakning m.m. under år 2000 som medför utgifter under år

2001. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 132 297 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande A5 Miljöforskning att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 16 000 000 kronor. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta

ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000 Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att kronor. Något bemyndigande för regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget A2 Mil- ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts. jöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden inne- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att bär utgifter på högst 46 000 000 kronor under år under år 2000, i fråga om ramanslaget A5 Miljö- 2001. forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som in-

klusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter Skälen för regeringens förslag: Syftet med mil- på högst 30 000 000 kronor under år 2001. jöövervakningen är att beskriva miljötillståndet och förändringar av miljötillståndet. För att för- Skälen för regeringens förslag: Enskilda forskbättra förutsättningarna för planering och ge- ningsprojekt har ofta längre genomförandetid än nomförande av miljöövervakningen är det nöd- ett år. För att förbättra förutsättningarna för vändigt att kunna fatta beslut som medför projektens planering bör det vara möjligt att fatta utfästelser om utgifter för kommande budgetår. beslut som innebär utfästelser om utgifter för Regeringen bör därför få ett bemyndigande som kommande budgetår. Regeringen bör därför få innebär att beslut i ökad omfattning kan fattas ett bemyndigande som innebär att beslut kan under år 2000 som medför utgifter under år fattas under år 2000 som medför utgifter under 2001. Bemyndigandet bör höjas från 16 miljoner år 2001. kronor till 46 miljoner kronor.

5.4.19¶Utgiftsområde 21

A4 Sanering och återställning av förorenade Energi områden A1 Statens energimyndighet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 65 000 000 I statsbudgeten för innevarande år finns för detta kronor. Något bemyndigande för regeringen att ändamål uppfört ett ramanslag på 113 768 000 ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts. kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Regeringens förslag: Anslaget A1 Statens enerunder år 2000, i fråga om ramanslaget A4 Sane- gimyndighet ökas med 4 870 000 kronor. ring och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare Skälen för regeringens förslag: För att genomgjorda åtaganden innebär utgifter på högst föra den i inledningen till förslaget till tilläggs- 60 000 000 kronor under år 2001. budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-

slaget A1 Statens energimyndighet. Skälen för regeringens förslag: Enskilda efterbehandlingsprojekt har ofta förberedelsetider på 1–3 år och en därpå följande genomförandetid

PROP. 1999/2000:100

B5 Energiteknikstöd (1997:1320) om kärnkraftens avveckling att rät-

ten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 för I statsbudgeten för innevarande år finns för detta att utvinna kärnenergi skulle upphöra vid utändamål uppfört ett ramanslag på 130 000 000 gången av juni år 1998. kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande Regeringsrätten beslutade den 14 maj 1998 om att ingå ekonomiska förpliktelser som medför inhibition av regeringens beslut om stängning av utgifter på högst 520 000 000 kronor under åren Barsebäck 1 före den 1 juli 1998. Den 16 juni 2001–2004. 1999 meddelade regeringsrätten att regeringens

beslut skall stå fast. Emellertid skulle rätten att Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 inte uppunder år 2000 i fråga om ramanslaget B5 Energi- höra förrän vid utgången av november 1999. teknikstöd besluta om stöd till utveckling av ny Den 30 november 1999 slöts ett förslag till teknik inom energiområde som inklusive tidigare ramavtal om förtida avveckling av en reaktor i gjorda åtaganden innebär utgifter om högst Barsebäcksverket mellan staten, Sydkraft AB och 520 000 000 kronor under åren 2001–2005. Vattenfall AB. Samtidigt ställdes Barsebäck 1 av.

Förslag till åtaganden för staten som följer av Skälen för regeringens förslag: I budgetpropo- avtalet om ersättning i samband med stängningsitionen för 2000 bemyndigade riksdagen rege- en av Barsebäcksverket har underställts riksdaringen att besluta om stöd som medför utgifter gen för godkännande (prop. 1999/2000:63). under åren 2001–2004. Medel från detta anslag Enligt avtalet har Sydsvenska Värmekraftakdisponeras bland annat för ett forsknings-, ut- tiebolaget (SVKAB) och Barsebäck Kraft AB vecklings-, och demonstrationsprogram som (BKAB) rätt till ersättning i form av pengar för skall bidra till att minska vägtrafikens miljöför- vissa kostnader som uppstår till följd av avställstöring och därmed skapa stabila förutsättningar ningen av Barsebäck 1. Det rör sig om särskilda för en långsiktigt konkurrenskraftig fordonsin- merkostnader som uppstår till följd av att enbart dustri. Programmet bedrivs i samarbete mellan en av kraftverkets reaktorer får drivas för utvinstaten och näringslivet under en sexårsperiod ning av kärnenergi, s.k. singeldrift. Denna ersättmed början år 2000 och åtaganden bör kunna gö- ning uppgår till 12 miljoner kronor avseende år ras för hela programperioden. Riksdagen bör 1999 och 170 miljoner kronor för år 2000. Vidare därför bemyndiga regeringen att besluta om så- rör det sig om kostnader för avställnings- och dana åtaganden även för år 2005. servicedrift av Barsebäck 1. Denna ersättning

uppgår till 20 miljoner kronor för år 1999 och

228 miljoner kronor för år 2000. Sammantaget B10 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling beräknas alltså 430 miljoner kronor behöva beav en reaktor i Barsebäcksverket talas ut som ersättning för kostnader som belö-

per sig på åren 1999 och 2000. Ersättningen skall Något anslag för detta ändamål finns inte upp- utbetalas månadsvis i efterskott och de angivna fört i statsbudgeten för innevarande år. beloppen skall uppräknas med nettoprisindex.

De första utbetalningarna blir aktuella i anslut- Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag B10 Er- ning till tillträdesdagen, som kan infalla tidigast sättning för vissa kostnader vid avveckling av en en månad efter det slutliga godkännande av avreaktor i Barsebäcksverket förs upp på statsbud- talet. geten. Anslaget anvisas med 430 000 000 kronor och skall användas för ersättning till Barsebäcks Kraft AB (BKAB) för de särskilda kostnader 5.4.20 Utgiftsområde 22 som uppstår vid singeldrift i Barsebäcksverket, Kommunikationer till följd av avställningen av den första reaktorn i verket. Vidare skall anslaget användas för utbe- A2 Väghållning och statsbidrag tala ersättning till BKAB för merkostnader för avställnings- och servicedrift för den avställda I statsbudgeten för innevarande år finns för detta reaktorn. ändamål uppfört ett ramanslag på 12 834 719 000

kronor. Något bemyndigande för regeringen att Skälen för regeringens förslag: Regeringen be- ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts. slutade den 5 februari 1998 med stöd av lagen

PROP. 1999/2000:100

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att Regeringens förslag: Anslaget C4 Ersättning till under år 2000, i fråga om ramanslaget A2 Väg- SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt hållning och statsbidrag, fatta beslut om bidrag till avtal ökas med 4 000 000 kronor. Finansiering enskilda vägar som medför utgifter på högst sker genom att anslaget C2 Upphandling av sam- 566 000 000 kronor under år 2001. hällsåtaganden minskas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: En mindre del Skälen för regeringens förslag: Anslaget har viav anslaget används för bidrag till enskilda vägar. sat sig vara otillräckligt för att SOS Alarm Sveri- Beslut om bidrag fattas vanligen ett år innan det ge AB ska kunna fullgöra sin uppgift enligt avtal. är aktuellt att betala ut bidraget. Sådan beslut om En förstärkning är nödvändig för att alarmfunkbidrag bör fattas med stöd av ett bemyndigande. tionen i samhället skall fungera tillfredsställande. Regeringen bör därför ges ett bemyndigande att Anslaget C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige ingå sådana ekonomiska förpliktelser. Den före- AB för alarmeringstjänst enligt avtal bör därför slagna omfattningen på bemyndigandet motsva- höjas med 4 000 000 kronor. Finansiering sker rar den bedömda bidragsvolymen. genom att anslaget C2 Upphandling av samhälls-

åtaganden minskas med motsvarande belopp.

C1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter D1 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 11 206 000 I statsbudgeten för innevarande år finns för detta kronor. ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000

kronor. Regeringens förslag: Anslaget C1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndig- Regeringens förslag: Anslaget D1 Ersättning till hetsuppgifter skall också kunna användas till åt- Statens järnvägar i samband med utdelning från gärder i form av projekt och stöd till utbyggnad AB Swedcarrier minskas med 17 000 000 kronor. av IT-infrastrukturen.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö- Skälen för regeringens förslag: I proposition reslår att anslaget D1 Ersättning till Statens järn- 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla vägar i samband med utdelning från AB Swedcarpresenterar regeringen ett antal förslag till pro- rier minskas med 17 000 000 kronor för att jekt samt förslag till utbyggnad av IT- in- finansiera ökade utgifter på anslaget A5 Sveriges frastruktur som bedöms som angelägna för att geologiska undersökning: Geologisk undersökunderstödja utvecklingen inom delar av IT- ningsverksamhet m.m. under utgiftsområde 24 området. Regeringen anser att anslaget C1 Post- Näringsliv.

och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa

myndighetsuppgifter skall kunna användas till att finansiera vissa av dessa projekt och delar av ut- D2 Rikstrafiken byggnaden av IT-infrastrukturen.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta

ändamål uppfört ett ramanslag på 10 000 000 C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för kronor.

alarmeringstjänst enligt avtal.

Regeringens förslag: Anslaget D2 Rikstrafiken I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ökas med 542 000 kronor. ändamål uppfört ett ramanslag på 140 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att genom-

föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-

budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-

slaget D2 Rikstrafiken.

PROP. 1999/2000:100

E1 Statens väg- och transportforskningsinstitut för nationell roaming skall bestämmas på mark-

nadsmässig grund. En begäran om roaming skall I statsbudgeten för innevarande år finns för detta tillgodoses på villkor som är konkurrensneutrala

ändamål uppfört ett ramanslag på 30 099 000 och ickediskriminerande. Tillsynsmyndigheten kronor. får meddela undantag från skyldigheten till roa-

ming om det finns särskilda skäl. Regeringens förslag: Anslaget E1 Statens väg- och Post- och telestyrelsens förslag om att i sin transportforskningsinstitut ökas med 2 000 000 tillsyn särskilt uppmärksamma frågor om natio-

kronor. nell roaming enligt 23 b § genomförs inte. Till-

synsmyndighetens befogenhet att i vissa frågor

Skälen för regeringens förslag: För att genom- dels bestämma när förhandling mellan parterna föra den i inledningen till förslaget till tilläggs- skall vara avslutad, dels på ansökan av en part bebudget beskrivna tekniska justeringen ökas an- sluta vad som skall gälla mellan parterna skall inte

slaget E1 Statens väg och transportforsknings- omfatta tvister om villkor för nationell roaming institut. enligt 23 b §.

Ärendet och dess beredning: Regeringen har i E2 Kommunikationsforskningsberedningen propositionen Ökad konkurrens på mobiltele-

marknaden (prop. 1999/2000:57) nyligen före- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta lagt riksdagen ett förslag som innebär att en ändamål uppfört ett ramanslag på 155 851 000 skyldighet införs för tillståndshavare som inne-

kronor. har ett telenät för mobila teletjänster, att i den

mån det finns tillgänglig kapacitet, på mark- Regeringens förslag: Anslaget E2 Kommunika-

nadsmässiga villkor upplåta nätkapacitet till andtionsforskningsberedningen ökas med 1 365 000

ra. Skyldigheten gäller inte i förhållande till andra kronor.

tillståndshavare.

Under beredningen av det ärendet har syn- Skälen för regeringens förslag: För att genom- punkter framförts på att det finns ett behov av föra den i inledningen till förslaget till tilläggs- s.k. nationell roaming för att komplettera den

budget beskrivna tekniska justeringen ökas an- föreslagna lagstiftningen. Post- och telestyrelsen slaget E2 Kommunikationsforskningsberedningen. har i en skrivelse den 17 december 1999 i det

syftet föreslagit vissa ändringar i telelagen

(1993:597). Skrivelsen har remissbehandlats. En Ändringar i telelagen sammanställning av remissyttrandena finns till-

gänglig i Näringsdepartementet (N1999/12996/

ITFoU). Vidare har myndigheten i en skrivelse Regeringens förslag och bedömning: I telelagen

den 22 februari 2000 lämnat vissa förtydliganden. införs en skyldighet för vissa operatörer på mo-

Ett remissmöte har hållits den 2 mars 2000. Ett biltelemarknaden att låta abonnenter hos andra

protokoll från mötet finns tillgängligt i ärendet. operatörer sända och ta emot telemeddelanden

Remissinstanserna har givits tillfälle att lämna via sitt nät, s.k. nationell roaming.

synpunkter på ett utkast till lagrådsremiss.

Den som har ett telenät för mobila teletjänster

Regeringen beslutade den 21 mars 2000 att inoch som innehar ett tillstånd att tillhandahålla

hämta Lagrådets yttrande över lagförslaget. Lagmobila teletjänster eller nätkapacitet skall tillgo-

rådet lämnade förslaget utan erinran. Några redose en begäran om nationell roaming. Nya till-

daktionella ändringar har gjorts i förhållande till ståndshavare för mobila teletjänster eller nätka-

den lagtext som remitterades till Lagrådet. pacitet skall ha rätt till roaming under sju år.

Post- och telestyrelsens förslag: Alla teleoperatö- Rättigheten gäller inte om operatören själv har

rer med tillstånd att tillhandahålla mobila teletäckning i området. Skyldigheten omfattar bara

tjänster eller nätkapacitet, och som för verksamtjänster som båda tillståndshavarna tillhandahål-

heten innehar radioinfrastruktur för mobila ler och under förutsättning att det är en tjänst

teletjänster, åläggs en skyldighet att på rimlig beden operatör som skall tillgodose en begäran om

gäran ingå avtal om nationell roaming med annan roaming tillhandahåller enligt ett tillstånd denne

sådan tillståndshavare. Rättigheten skall inte vara innehaft i mer än fem år. Priser och övriga villkor

PROP. 1999/2000:100

tidsbegränsad. Det skall framgå av lagen att tion för leverantörer, grossister och distributörer myndigheten särskilt skall uppmärksamma skyl- samt återförsäljarorganisationer inom branschen, digheten till nationell roaming i sin tillsyn. Myn- ungefär 5 125 000 svenska mobilabonnemang digheten skall vidare ha samma befogenhet att vilket innebär att Sverige är bland världens mest bestämma när förhandling mellan parterna skall mobiltelefontäta länder. vara avslutad och avgöra tvister om nationell ro- På den svenska marknaden finns för närvaranaming som i fråga om tvister om samtrafik- de tre mobiltelefonioperatörer: Telia Mobile AB, villkor. I övrigt överensstämmer myndighetens Europolitan AB och Tele2 AB. förslag med regeringens. En bidragande orsak till att det inte finns fler

Remissinstanserna: Majoriteten av remissin- operatörer är att marknaden för mobiltelefoni på stanserna stödjer i princip Post- och telestyrel- ett avgörande sätt skiljer sig från den övriga tesens bedömning att inträdesbarriärerna är så hö- lemarknaden i det att tillgången till frekvenser är ga att det krävs ingrepp för att minska dessa. begränsad. Detta innebär att det endast kan byg- Telia AB, Europolitan AB och Tele2 AB avstyr- gas ett visst antal mobila telenät och på så sätt ker emellertid ändå förslaget med motiveringen begränsas antalet nätoperatörer. I dag är mobilatt frågan inte är tillräckligt utredd. MCI telefoniföretagen vertikalt integrerade vilket in- Worldcom AB understryker att åtgärden bör va- nebär att det i princip endast är de operatörer ra temporär. Länsrätten i Stockholm, Banverket, som äger näten som har möjlighet att erbjuda Statskontoret, Nutek, Konsumentverket, IT- mobila teletjänster. kommissionen, MCI WorldCom AB och Te- Utvecklingen på marknaden går snabbt och lenordia AB har inga invändningar mot Post- omfattande arbete sker för att öka överföringsoch telestyrelsens förslag om vilka som skall ha hastigheterna i de mobila näten och att utveckla rättighet respektive skyldighet att ingå avtal om framtidens system för mobil kommunikation. nationell roaming. Telia AB och Industriförbun- Ofta talar man om den tredje generationens det anser att rätten till roaming måste begränsas system för mobil kommunikation, efter det till nya operatörer som tilldelats UMTS-till- analoga NMT och det digitala GSM. Inom EU stånd men som inte innehar en egen GSM- har i december 1998 ett beslut fattats om ett infrastruktur. Europolitan AB och Tele2 AB an- samordnat införande av ett system för mobilser att rätten bör tillfalla en ny operatör. Kon- och trådlös kommunikation (UMTS – Universal kurrensverket, Europolitan AB, Tele2 AB och Mobile Telecommunications System) av tredje Telia AB menar att rättigheten bör infalla först generationen inom gemenskapen (nr då den nya operatören har uppnått en viss täck- 128/1999/EG). Med ökade överföringsning med sitt eget nät. Konkurrensverket, Euro- hastigheter möjliggörs t.ex. surfning på Internet politan AB, Tele2 AB, Telia AB, Sonera AB och och användning av olika typer av multimedie- IT-företagen anser att rätten bör vara tidsbegrän- tjänster. Utvecklingen bidrar också till att unsad. Europolitan AB, Tele2 AB och Telia AB an- derlätta t.ex. distansarbete och distansutbildning. ser att skyldigheten endast bör föreligga då det I propositionen Ökad konkurrens på mobilfinns överkapacitet. telemarknaden (prop. 1999/2000:57) lämnar re-

Majoriteten av remissinstanserna instämmer i geringen en mer utförlig redogörelse av utveckförslaget att ersättning bör bestämmas på mark- lingen på mobiltelemarknaden. Regeringen gör nadsmässig grund. Telenordia AB och MCI där bedömningen att konkurrensen på den WorldCom AB menar emellertid att ersättning- svenska mobiltelemarknaden behöver främjas en bör vara kostnadsbaserad. Europolitan AB, ytterligare. Konkurrensen utgör ett viktigt medel Tele2 AB och Telia AB avstyrker den föreslagna för att uppnå de telepolitiska målen om bl.a. eftvistlösningen. fektiva telekommunikationer, regional balans

Bakgrund och utgångspunkter: Utvecklingen på samt mångfald och valfrihet för användarna. Reden svenska mobiltelemarknaden har karaktäri- geringens bedömning grundar sig bl.a. på det serats av en kraftig tillväxt. Marknaden började faktum att de priserbjudanden de tre operatörerutvecklas redan i mitten av 50-talet men det na har – i synnerhet på privatmarknaden – är kraftiga genomslaget för mobiltelefonin kom i tämligen lika och förefaller inte förändras nämnsamband med att de digitala GSM-näten (GSM – värt över tiden. Vidare har tjänsteleverantörer Global System for Mobile Communications) haft mycket svårt att få tillgång till nätkapacitet introducerades hösten 1992. Vid årsskiftet fanns genom att sluta avtal med nätoperatörer på frivilenligt MobilTeleBranschen, en branschorganisa- lig basis. Regeringen anser att detta med stor

PROP. 1999/2000:100

sannolikhet innebär att tillväxten och innova- operatörer genom sin redan starka ställning på tionsförmågan bland tjänsteleverantörer häm- marknaden och sina redan utbyggda GSM-nät. mas. Detta innebär i dagsläget att användarnas Roaming innebär att två operatörer avtalar om tillgång till mobila teletjänster i praktiken är be- att respektive operatörs abonnenter skall få möjgränsat till det utbud som de tre mobiloperatö- lighet att nyttja den andre operatörens nät när rerna väljer att erbjuda. Regeringen konstaterar det egna nätet inte är tillgängligt. Internationell också att tillgången till mobil kommunikation roaming är mycket vanligt förekommande, dvs. generellt blir allt mer betydelsefullt i samhället. avtal mellan operatörer i olika länder, vilket in- Det är också viktigt att inte försvåra integre- nebär att en abonnent hos en operatör i Sverige ringen av fast och mobil kommunikation. kan använda sin mobiltelefon när han eller hon är

Under året kommer tillstånd för UMTS att på resa i t.ex. Italien om den svenska operatören utfärdas i Sverige. Post- och telestyrelsen har i har ett roamingavtal med den italienska operatöfebruari remitterat förslag till kriterier för urvalet ren. Internationell roaming kan anses vara en biav företag som skall få tillstånden. Post- och tele- dragande orsak till GSM-standardens framgång. styrelsen föreslår att maximalt fem nya tillstånd Genom nationell roaming kan en ny operatör för UMTS utfärdas. Det finns vidare visst fre- – oavsett om det är på GSM- eller UMTSkvensutrymme för att tilldela ytterligare tillstånd marknaden – snabbt etablera sig på marknaden i GSM 900- och 1800-banden. Två av de fem till- och övervinna den konkurrensnackdel det innestånden för UMTS föreslås även ge möjlighet till bär att inte omedelbart ha ett fullt utbyggt nät. GSM-verksamhet. Detta kommer att innebära Skälen för regeringens förslag och bedömökade möjligheter för nya nätoperatörer att ning: Enligt Post- och telestyrelsen kan två skiletablera sig på marknaden. Regeringen menar att da utgångspunkter för att införa en skyldighet att även detta torde ha en positiv effekt för konkur- tillhandahålla nationell roaming identifieras. Vilrenssituationen på mobiltelemarknaden. ken utgångspunkt som anses vara viktigast får

Det finns emellertid inträdesbarriärer som betydelse för förslagets närmare utformning. försvårar etableringen av nya mobila telenät. En Enligt den första finns det vissa inträdesbarriäbetydelsefull konkurrensfaktor på mobiltele- rer som försvårar en etablering av en ny nätopemarknaden är att kunna erbjuda sina kunder en ratör på mobilmarknaden. Geografisk täckning god geografisk täckning. Om inte operatören på är en så viktig konkurrensfaktor att ingen opeett tidigt stadium kan erbjuda en sådan täckning ratör kan ge sig in på marknaden och få en långförsämras kraftigt möjligheterna att etablera sig siktigt hållbar ekonomisk bärighet för verksampå marknaden. Att etablera ett mobilt telenät är heten om man inte på ett tidigt stadium kan emellertid såväl mycket kostsamt som tidskrä- erbjuda sina kunder en god nationell täckning. vande. Fysikaliska orsaker (radiobärvågens ut- Eftersom det både är tids- och resurskrävande att bredningsförmåga) gör också att en utbyggnad bygga ett mobilt telenät kommer ingen ny opeför geografisk täckning blir flera gånger dyrare ratör att etablera sig om det inte införs en möjför de operatörer som tilldelas de nya mobiltele- lighet att i viss utsträckning få tillgång till redan tillstånden för UMTS där frekvenserna är i 2000 etablerade nät. MHz-bandet i jämförelse med de operatörer som Den andra utgångspunkten har en bredare antidigare byggt de etablerade GSM-näten i 900- sats. Enligt denna finns det en samhällsekonooch 1800 MHz-bandet. miskt optimal nivå på investeringar i mobila tele-

För närvarande sker betydande investeringar nät som i dag överträffas av de investeringar som för att öka överföringshastigheterna i de etable- görs av nuvarande nätoperatörer. Kostnaden för rade GSM-näten. Övergången till den tredje ge- dessa överinvesteringar betalas av mobiltelenerationens mobiltelefoni kommer sannolikt att användarna via samtalsavgifterna. Enligt detta ske gradvis. I vissa regioner kommer man inled- synsätt har operatörerna i vissa delar av landet ningsvis att få nöja sig med den kapacitet som de gjort investeringar som knappast kan motiveras utbyggda GSM-näten erbjuder medan man i utifrån den trafikmängd den egna kundkretsen andra redan tidigt kommer få tillgång till UMTS. genererar i området. I andra delar finns motsatt De befintliga GSM-operatörer som väljer att an- problem då inget nät alls etableras eftersom en söka om och som också erhåller UMTS-licenser operatör inte räknar med att få tillräcklig trafikkommer att ha en betydande konkurrensfördel i mängd för att motivera en utbyggnad. Om en förhållande till nytillkommande UMTS- skyldighet att tillmötesgå begäran om nationell

roaming införs kan den som investerar i täckning

PROP. 1999/2000:100

av ett nytt geografiskt område räkna med att inte En tvingande föreskrift bör inte omfatta annat bara de egna abonnenterna trafikerar nätet utan än vad som är nödvändigt för att uppnå det aväven abonnenter som tillhör flera andra nät. sedda ändamålet. En lagstiftning om roaming Detta leder till en mer effektiv resursallokering. bör således enligt regeringens uppfattning vara Nationell roaming bör enligt detta synsätt vara begränsad till att balansera den konkurrensnacken permanent åtgärd. del som den nyetablerade nätoperatören under

Regeringen anser att det är angeläget att fler inledningsskedet har av att, i avsaknad av ett eget nätoperatörer etableras på den svenska mobilte- utbyggt nät, inte kunna erbjuda sina abonnenter lemarknaden. Det gäller såväl nuvarande GSM- en god täckning över landet. marknad som den kommande marknaden för Att införa en skyldighet för teleoperatörer UMTS-tjänster. Potentiella nya nätoperatörer med tillstånd att tillhandahålla mobila teletjänster möter dock en mycket hög etableringströskel. eller nätkapacitet att tillgodose en begäran om För att främja konkurrensen anser regeringen att nationell roaming utgör ett komplement till det det är angeläget att minska dessa inträdesbarriä- förslag regeringen lämnat i propo-sition rer. Därför bör en skyldighet till nationell roa- 1999/2000:57. Båda förslagen syftar ytterst till ming för vissa tillståndshavare införas i telelagen. att ytterligare främja konkurrensen på den

En sådan åtgärd bör leda till att fler operatörer svenska mobiltelemarknaden. Det sistnämnda kan inleda verksamhet och erbjuda tjänster på förslaget syftar till att åstadkomma detta genom marknaden vilket främjar konkurrensen. Kon- att underlätta för tjänsteleverantörer som inte kurrensen utgör ett viktigt medel för att uppnå har tillgång till ett eget mobilt telenät att få tillde telepolitiska målen om bl.a. effektiva tele- gång till kapacitet i mobila telenät. Operatörer kommunikationer, regional balans samt mång- som innehar telenät för mobila teletjänster är fald och valfrihet för användarna. Det är inte undantagna från rätten att få tillträde till nätkaorimligt att anta att den ökade konkurrensen pacitet. Föreliggande förslag syftar till främja också leder till en prispress. konkurrensen genom att underlätta för nya

Flera medlemsstater inom EU kommer eller nätoperatörer att etablera sig på marknaden. Såöverväger att införa en skyldighet om nationell dana tjänsteleverantörer som inte innehar ett roaming. Enligt en preliminär sammanställning eget mobilt telenät föreslås inte ha rätt att begära som UMTS Forum, en internationell intresseor- avtal om nationell roaming. ganisation för operatörer, myndigheter och till- De nuvarande nätoperatörerna har invänt att verkare som arbetar för ett framgångsrikt infö- förslaget inte är förenligt med bl.a. regeringsrande och utveckling av tredje generationens formen och skyddet för äganderätten i Europasystem för mobil kommunikation, gjort visar att konventionen för de mänskliga rättigheterna och i Belgien, Danmark, Frankrike, Spanien och har hänvisat till de skäl som fördes fram vid re- Storbritannien finns en skyldighet till nationell missbehandlingen av Post- och telestyrelsens roaming. Vissa andra medlemsstater har ännu förslag om tillträde till mobil nätkapacitet (prop. inte avgjort om man skall införa en skyldighet 1999/2000:57). Såväl regeringen som Lagrådet eller inte. fann att det förslaget, sådant det förelades riks-

Vad gäller den bredare ansats som Post- och dagen, kunde godtas från dessa utgångspunkter. telestyrelsen framhåller i sitt förslag kan följande Som flera remissinstanser påpekat finns stora anföras. Regeringen menar att det är angeläget likheter mellan det förslaget och det föreligganatt användningen av mobila teletjänster har en de. Nätoperatörerna gör dock gällande att detta god geografisk spridning och att en effektiv re- förslag till skillnad från det förra omfattar mer än sursallokering sker, vilket gynnar användarna. bara överkapacitet och därför i det avseendet in- Emellertid är regeringen av den uppfattningen nebär ett större ingrepp i näringsverksamheten. att marknadens aktörer på egen hand har incita- Regeringen delar emellertid inte den bedömment att t.ex. dela kostnaderna för en investering ningen. Som utvecklas närmare i det följande är i de fall det inte är lönsamt att ensam etablera ett förslagen i detta avseende inte jämförbara. Bl.a. nät. Då geografisk täckning betraktas som en är det i föreliggande förslag inte fråga om upplåbetydelsefull konkurrensfaktor finns ett ömsesi- telse av en viss kvantitet nätkapacitet utan om att digt intresse att genomföra gemensamma inves- – i likhet med samtrafik – ställa sitt nät till förfoteringar. När sådana möjligheter finns förefaller gande på visst sätt för förmedling av telemeddedet mindre sannolikt att en operatör genomför landen mellan abonnenter. Detta förslag innebär investeringar som inte är lönsamma.

PROP. 1999/2000:100

enligt regeringens mening inte en längre gående geografisk täckning av det nya systemet eller det förpliktelse än det förra förslaget. nya GSM-nätet. Om den sökande operatören

I övrigt företer förslagen sådana likheter i frå- tilldelas ett tillstånd efter ett urvalsförfarande ga om syfte – förbättra konkurrensen på mobil- överförs täckningsåtagandet till ett tilltelemarknaden – och närmare utformning, sär- ståndsvillkor. Om villkoren inte efterlevs har skilt möjligheten till marknadsmässig ersättning Post- och telestyrelsen möjlighet att meddela det och formen för tvistlösning, att regeringen inte föreläggande som behövs. Ytterst har myndigfinner skäl att komma till en annan slutsats i frå- heten möjlighet att återkalla tillståndet. ga om grundlagsenligheten och förenligheten Enligt regeringens bedömning är de kommed Europakonventionen än den som redovisa- mande tillståndsvillkoren om täckning i kombides i den nu nämnda propositionen. nation med en tidsbegränsning av rätten till roa-

Som regeringen anförde ovan bör frågan om ming en väl avvägd balans mellan å ena sidan roaming begränsas till att utjämna den konkur- intresset av att inte åstadkomma alltför höga etarensnackdel nya nätoperatörer har gentemot de bleringshinder och intresset av att skapa incitaetablerade nätoperatörerna. Skyldigheten att ment till en snabb nätutbyggnad å den andra. Vid möjliggöra roaming föreslås i enlighet härmed bedömning av rättighetens längd beaktas att den gälla den som har ett telenät för mobila tele- behövliga tiden kan variera beroende på vilket tjänster och som innehar ett tillstånd att tillhan- mobilsystem det är fråga om. En relativt snävt dahålla mobila teletjänster eller nätkapacitet. Som bestämd tidsgräns innebär vidare ett incitament utvecklas nedan är skyldigheten begränsad på det till en snabbare utbyggnad än om tiden är längre. sättet att den avser endast tjänster som tillhanda- En sådan kortare tidsperiod utgör också ett alhålls enligt ett tillstånd som innehafts i mer än ternativ till att ha ett särskilt utbyggnadskrav i fem år. Under en sådan tid kan det generellt an- lagstiftningen som en förutsättning för roaming. tas att nätet byggts upp i en sådan utsträckning Man slipper därmed att ha två parallella utbyggatt det är rimligt att en roamingskyldighet inträ- nadskrav, ett i tillståndsvillkoren och ett annat i der. lagen för den som vill få möjlighet till roaming.

Nya tillståndshavare för mobila teletjänster En ytterligare fördel är att det överlämnas till eller nätkapacitet oavsett för vilket system till- operatören att planera sin utbyggnad under roaståndet är meddelat skall ha rätt till roaming. Fle- mingtiden och inom ramen för det givna tillra remissinstanser har framfört att med det syfte ståndsvillkoret om täckning, vilket i vissa fall roaming är avsedd att ha, bör rättigheten dels be- grundar sig på det åtagande operatören själv gjort gränsas i tiden, dels göras beroende av att den i sin tillståndsansökan. Operatören kan då benyetablerade operatören följer ett mer eller döma vilken täckning som är konkurrenskraftig mindre långtgående krav på en snabb utbyggnad när rättigheten till roaming löper ut och denne av nätet. Regeringen delar bedömningen att ro- därmed kan förlita sig endast till det egna nätet amingrättigheten bör tidsbegränsas. När det gäl- för den fortsatta verksamheten. Av betydelse är ler frågan om vilka övriga krav som bör ställas på också från vilken tidpunkt tiden skall beräknas. den nye operatören är det viktigt att dessa inte Det kan ofta dröja någon tid efter tillståndet skapar ett nytt etableringshinder. Den föreva- meddelas till dess verksamheten påbörjas. Med rande lagstiftningen är ju avsedd att komma till beaktande av dessa omständigheter bör rätten till rätta med existerande etableringshinder. roaming lämpligen begränsas till sju år från det

När Post- och telestyrelsen meddelar tillstånd tillståndet meddelas. Därmed kommer en opeatt tillhandahålla mobila teletjänster eller nätka- ratör under en kortare tid att såväl ha en rätt som pacitet för sådana tjänster knyts regelmässigt vis- en skyldighet till roaming. sa villkor om bl.a. krav på geografisk täckning till Liksom Post- och telestyrelsen anser regeringtillståndet (jfr numera 15 § första stycket 4 tele- en att skyldigheten till roaming bara bör gälla i lagen). Enligt det utkast till föreskrifter Post- områden där den berättigade operatören saknar och telestyrelsen remitterat har myndigheten vi- egen täckning. Roamingmöjligheten kan i annat dare för avsikt att använda geografisk täckning fall användas för att förbättra kapaciteten i det som ett urvalskriterium vid den kommande in- egna nätet. Detta bör komma till uttryck i lagbjudan till ansökan om tredje generationens mo- texten. biltelefonisystem och om nya GSM-tillstånd. Skyldigheten i den föreslagna lagstiftningen Detta torde ha betydelse för de ansökande ope- föreslås gälla endast tillståndshavare som efter ratörernas åtaganden om utbyggnadstakt och ikraftträdandet meddelas ett tillstånd att till-

PROP. 1999/2000:100

handahålla mobila teletjänster eller nätkapacitet. dock via förhandlingar komma överens om att De tre etablerade GSM-näten är för närvarande även en sådan tjänst skall erbjudas och vilka villuppbyggda med stöd av två olika tillstånd enligt kor för detta som i sådana fall skall gälla. I det fall telelagen för tillhandahållande av tjänster, dels i operatören som innehar det besökta nätet erbju- 900 Mhz-bandet, dels i 1800 Mhz-bandet. Telia der sina kunder vissa tjänster som operatören har därutöver tillstånd att tillhandahålla tjänster vars kunder via roaming besöker det nätet inte enligt den analoga NMT-standarden. Om erbjuder, finns ingen skyldighet för den besökta nätoperatörerna också erhåller tillstånd att till- operatören att erbjuda de besökande kunderna handahålla mobila teletjänster eller nätkapacitet dessa tjänster. enligt UMTS eller motsvarande standard kom- Telia AB, Europolitan AB och Tele2 AB anser mer meddelanden i respektive nät att förmedlas i att skyldigheten att upplåta sitt nät för roaming åtminstone tre olika frekvensband. För dessa tre endast bör föreligga i det fall överkapacitet råder. etablerade operatörer innebär den föreslagna Europolitan pekar bl.a. på att det förslag om tillregleringen att den som erhåller ett nytt tillstånd gång till nätkapacitet som regeringen lämnat i efter ikraftträdandet, exempelvis ett UMTS- proposition 1999/2000:57 om ökad konkurrens tillstånd, skall tillgodose en begäran om roaming. på mobiltelemarknaden endast gäller i det fall Det framgår nedan att denna skyldighet i vissa överkapacitet finns. Vidare understryker bolagen avseenden är begränsad. att nätoperatörerna kan tvingas bygga ut sina nät

Skyldigheten till nationell roaming innebär att för att tillmötesgå en begäran om nationell roaoperatören som innehar det besökta nätet skall ming. möjliggöra för en kund hos en annan operatör att Regeringen anser att skyldigheten att upplåta via det nätet sända och ta emot telemeddelanden. sitt nät för roaming skall gälla vid varje tidpunkt. Frågan uppkommer då vilka tjänster som den be- Det finns skillnader mellan det förslag om tillsökta operatören är skyldig att erbjuda. gång till nätkapacitet som lämnades i prop.

Regeringen anser att samtliga de tjänster som 1999/2000:57 och föreliggande förslag. Det en operatör erbjuder i sitt hemmanät skall kun- förstnämnda förslaget riktar sig till tjänsteleveden kunna använda även när han eller hon besö- rantörer som inte har tillgång till ett eget mobilt ker ett annat nät i den utsträckning motsvarande telenät och följaktligen inte själv kan välja att tjänst också erbjuds i det besökta nätet enligt ett bygga ut sitt nät. Störst efterfrågan uppkommer tillstånd som innehafts i mer än fem år. Den ope- därför rimligen i de områden och på de tider då ratör som är skyldig att bedriva roaming bör un- trafiken i näten är som störst. Eftersom upplåtelder utbyggnaden av ett nytt mobilsystem vara se av nätkapacitet enligt det förslaget innebär att fredad från skyldigheten till roaming i sådana en viss mängd kapacitet ständigt eller under vissa system. Detta innebär exempelvis att tjänster bestämda tider skall stå till förfogande uppkomsom tillhandahålls enligt kommande UMTS- mer omedelbart frågan om sådan kapacitet redan tillstånd under fem år inte omfattas av roaming. finns tillgänglig eller om det krävs kapacitetsin- En förutsättning för roaming är vidare att detta vesteringar. är tekniskt möjligt att åstadkomma för den be- Föreliggande förslag riktar sig till nätoperatösökta operatören. Som närmare utvecklas nedan rer vars nät är under uppbyggnad. Det är rimliföreslår regeringen att ersättningen för att upp- gen så att en ny operatör väljer att inleda utbygglåta sitt nät för nationell roaming skall bestäm- naden av det egna nätet i de områden där mas på marknadsmässig grund. Så kallad seam- trafikunderlaget är som störst. Trafiken som geless handover, dvs. att förbindelsen inte bryts vid nereras via roaming får därför en annan geograöverkoppling mellan eget nät och det nät som fisk fördelning än den fördelning operatörens utnyttjas för roaming, bör också omfattas av ro- egna kunders trafik har. Ett avtal om nationell amingskyldigheten om det är tekniskt möjligt att roaming garanterar inte en viss mängd kapacitet införa funktionen. för den operatör vars kunder utnyttjar roaming. I

Erbjuder den besökta operatören samma den mån tillgänglig kapacitet i nätet inte antas tjänster föreligger således inga hinder. Om vara tillräcklig för att möta den ökade trafikemellertid den besökta operatören inte tillhanda- mängd som kan bli följden av ett avtal om roahåller en viss tjänst i sitt nät finns heller ingen ming blir detta föremål för förhandlingar mellan omedelbar skyldighet för den operatören att er- parterna. bjuda tjänsten till kunder hos en annan operatör Som närmare utvecklas nedan föreslås skylsom via roaming utnyttjar nätet. Parterna kan digheten att sluta sådana avtal ske på marknads-

PROP. 1999/2000:100

mässiga villkor. Nationell roaming bör följaktli- beaktas. Operatören måste ha möjlighet att ergen kunna genomföras under för båda parter hålla en skälig ersättning för kostnader och gynnsamma villkor. Kan den besökta operatören eventuella kapacitetshöjande investeringar som visa att kraven på roaming innebär att investe- blir nödvändiga för att bibehålla servicenivån i ringskostnaderna ökar bör dessa kostnader åter- nätet eller liknande. Som regeringen understrukit speglas i de villkor parterna kommer överens om. ovan bör eventuella ökade investeringskostnader

Frågan om överkapacitet har ett nära samband återspeglas i de villkor parterna kommer överens med frågan om operatörernas rätt att prioritera om, givet att nätinnehavaren kan påvisa att utsina egna kunder i nätet framför kunder som an- nyttjandet av roaming leder till sådana ökade vänder nätet via roaming. Om egna kunder har kostnader. samma prioritet som gästande kunder så har des- Vid bedömning av underlag för fördelning av sa samma möjlighet att utnyttja tjänsten. Om kostnader bör ledning kunna hämtas t.ex. från nätoperatören har rätt att prioritera sina kunder områden där mobilnätsoperatörer sluter avtal framför de gästande kunderna kommer de sist- som innebär ett åtagande gällande en stor mängd nämnda regelmässigt att få sämre tillgänglighet trafik. För att en mobilnätsoperatör skall kunna under tider med stor trafikanhopning. Regering- erbjuda exempelvis en storkund ett konkurrensen anser att en sådan situation avsevärt skulle kraftigt pris, som samtidigt medger en god lönförsvåra möjligheterna att sluta avtal om natio- samhet, krävs en bedömning av vilka kostnader nell roaming vilket i sin tur skulle försämra chan- som är förknippade med tillhandahållandet av serna till nyetableringar. Rätten till nationell ro- den efterfrågade kapaciteten. aming bör därför avse lika prioritet. Det bör så- Undantag från skyldigheten till roaming bör i ledes ankomma på varje nätinnehavare att vissa fall kunna medges om det finns särskilda erbjuda villkor som är ickediskriminerande i för- skäl. Ett sådant undantag kan gälla permanent hållande till vad denne tillämpar för sin egen eller för en begränsad tid. Ett undantag kan ockverksamhet och, om det finns flera andra till- så vara begränsat i andra avseenden, det kan t.ex. ståndshavare, är konkurrensneutrala i förhållan- meddelas för en viss tjänst. det mellan dessa. Se vidare författningskom- Det kan förekomma mobilteleverksamheter mentaren. Eventuell roaming med lägre prioritet som i grunden inte har ett kommersiellt syfte är dock en förhandlingsfråga där ersättningen och vars tillkomst är baserat på att ett kommunirimligen anpassas därefter. kationsbehov skall tillgodoses för en begränsad

Av det anförda framgår att för att syftet med krets av användare. Det finns för närvarande ingförslaget skall uppfyllas krävs att skyldigheten att en sådan tillståndspliktig verksamhet etablerad i tillgodose en begäran om nationell roaming gäl- Sverige. Ett eventuellt framtida nationellt offentler vid varje tidpunkt och med lika prioritet. ligt mobilradionät för nödtjänster skulle dock

Regeringen föreslår att priser och andra villkor kunna tänkas falla inom denna kategori. Ett såför nationell roaming skall bestämmas på mark- dant nät skulle kunna drivas antingen av ett ofnadsmässig grund. Ett viktigt skäl för detta är att fentligt ägt nätbolag, eller genom att tjänsten överenskommelser om nationell roaming så långt upphandlas av en privat nätoperatör. Oavsett möjligt bör ingås utan ingripande av myndighe- ägar- och driftform bör ett sådant nät inte omter. Ett annat viktigt skäl är att den föreslagna fattas av skyldigheten. skyldigheten inte skall utgöra en ekonomisk Det finns även andra omständigheter som kan börda för nätoperatörerna. Detta skulle i sin tur medföra att en tillståndshavare bör undantas från kunna innebära en konkurrensnackdel för dessa i den föreslagna skyldigheten. En sådan kan vara förhållande till nytillkommande operatörer i att telenätets driftsäkerhet skulle äventyras av att stället för att bara jämna ut konkurrensförhållan- begäran tillgodoses. En förutsättning för att rodena. Ersättningen kan därför inte baseras på aming skall fungera är vidare att det finns termikostnaderna såsom förordas av Telenordia AB naler på marknaden som har radiogränssnitt som och MCI WorldCom AB. Regeringen vill emel- kan utnyttja båda näten. Saknas teknik för att lertid understryka att det inte är ett marknads- kunna tillhandahålla tjänsten är det inte rimligt mässigt slutkundpris det är fråga om. I stället av- att en begäran om roaming skall tillgodoses. ses ett pris som är marknadsmässigt i Övriga frågor: I 58 § första stycket telelagen grossistledet. framhålls ett antal frågor som tillsynsmyndighe-

Marknadsmässiga villkor innebär att en skälig ten skall ägna särskild uppmärksamhet åt vid sin avkastning på gjorda och framtida investeringar tillsyn. Dessa är att avtal om samtrafik och om

PROP. 1999/2000:100

upplåtelse och sammankoppling av nätkapacitet ett flertal frågor enligt telelagen. Med hänsyn till träffas i enlighet med lagen och meddelade till- den kritik som Lagrådet framförde mot motsvaståndsvillkor samt åt att användningen av num- rande förslag till tvistlösning vid upplåtelse av merkapacitet sker enligt fastställda nummerpla- mobil nätkapacitet enligt den föreslagna 23 a § ner. I förarbetena uttalas att myndigheten givet- (prop. 1999/2000:57) gick regeringen inte vidare vis kommer att behöva ägna sig även åt andra till riksdagen med förslaget i den delen. Det finns uppgifter än de som nämns i denna paragraf. Den för närvarande inte skäl att i detta ärende göra en inbördes prioriteringen av de olika uppgifterna annan bedömning. Såsom uttalades i den förra får göras av myndigheten inom ramen för de propositionen kan regeringen emellertid komma övergripande syftena med regleringen. Det för- att återkomma till frågan i annat sammanhang hållandet att dessa frågor togs upp i paragrafen efter ytterligare övervägande. betingades av den generellt stora betydelse som Författningskommentar: 23 b § – Paragrafen är dessa frågor har (prop. 1992/93:200 s. 312f). ny. Skälen för förslaget har behandlats i tidigare

Post- och telestyrelsen har föreslagit att även avsnitt. De begrepp som används i första stycket roaming skall vara en prioriterad uppgift i enlig- finns definierade i 1 §. Jfr också författningshet med denna paragraf. Enligt regeringen bör kommentaren till 23 a § i prop. 1999/2000:57. Av förevarande bestämmelse ses mot bakgrund av övergångsbestämmelserna framgår att skyldigde särskilda förhållanden som rådde vid telela- heten enligt förevarande bestämmelse bara tillgens tillkomst. Lagen var den första heltäckande lämpas på tidigare tillståndshavare om denne beteleregleringen i Sverige och myndigheten var viljas ytterligare ett tillstånd efter ikraftträdandet. nybildad. Det kunde därför finnas anledning att I andra meningen begränsas i vissa avseenden för myndigheten framhålla vissa frågor som bor- den skyldighet att bedriva roaming som följer av de ägnas särskild uppmärksamhet vid tillsynen. första meningen. Den gäller bara under förut- Dessa skäl är inte längre hållbara. Om paragrafen sättning att den andre tillståndshavaren innehaft tillförs alltför många frågor – låt vara av stor be- tillstånd – ett eller flera – i högst sju år. För vissa tydelse – förlorar dessutom paragrafen snart sitt tillståndshavare beräknas emellertid tiden på ansyfte. Mot denna bakgrund finns det skäl att nan grund, se övergångsbestämmelserna och närmare överväga om bestämmelsen bör ut- kommentaren till dessa. Skyldigheten omfattar mönstras ur lagen. Det bör dock ske i annat vidare inte områden där den roamingberättigade sammanhang efter sedvanligt remissförfarande. I tillståndshavaren har täckning med eget telenät. avvaktan härpå bör myndighetens förslag i denna Vilka tjänster som omfattas av roaming framgår del inte genomföras. av punkterna 3 och 4. Om det är fråga om en

Enligt 58 § andra stycket telelagen skall Post- tjänst med liknande teknisk funktion som båda och telestyrelsen när en tvist om tillämpningen tillståndshavarna tillhandahåller omfattas den av av lagen uppkommer skyndsamt undersöka för- skyldigheten under den ytterligare förutsättninghållandena och enligt huvudregeln medla mellan en att det är en tjänst som den operatör som är parterna. I 59 § föreskrivs att myndigheten kan skyldig att bedriva roaming tillhandahåller enligt bestämma när förhandlingar om vissa frågor skall ett tillstånd som innehafts i mer än fem år. vara avslutad. Om förhandlingarna inte avslutas I paragrafens andra stycke har intagits en beinom den utsatta tiden är myndigheten skyldig stämmelse om att en begäran enligt första styckatt medla. Denna bestämmelse infördes som ett et skall tillgodoses på villkor som är ickeled i genomförandet av samtrafikdirektivet diskriminerande i förhållande till vad tillstånds- (97/33/EG). I avvaktan på den nära förestående havaren tillämpar för sin egen verksamhet och, översynen av gemenskapsregleringen inom tele- om det finns flera andra tillståndshavare, är konområdet framstår det som lämpligast att inte nu kurrensneutrala i förhållandet mellan dessa. Ett utvidga denna bestämmelse utöver vad som föl- krav på konkurrensneutrala villkor innebär att jer av direktivet. tillståndshavaren inte utan saklig grund får sär-

Post- och telestyrelsen har vidare föreslagit att behandla vissa konkurrenter, dvs. gynna eller tillsynsmyndigheten i händelse av tvist ges befo- missgynna någon konkurrent i förhållande till genhet att på ansökan av någon av parterna före- hur andra behandlas. Om det sker utan objektivt skriva vad som skall gälla mellan parterna, i den godtagbara skäl kan detta komma att snedvrida utsträckning det behövs för att skyldigheten en- förutsättningarna för konkurrens mellan operaligt 23 b § skall efterlevas. En sådan befogenhet törerna. Vidare krävs att villkoren är ickehar tillsynsmyndigheten redan nu vid tvist om diskriminerande i förhållande till vad tillstånds-

PROP. 1999/2000:100

havaren tillämpar för sin egen verksamhet. Om villkoren till sin utformning eller tillämpning in- Regeringens förslag: Anslaget B1 Statens jordnebär att den roamingberättigade operatören el- bruksverk ökas med 6 610 000 kronor. ler dess abonnenter behandlas mindre fördelaktigt än exempelvis de egna abonnenterna kan en Skälen för regeringens förslag: För att genomdiskriminering föreligga. föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-

Enligt tredje stycket kan tillsynsmyndigheten budget beskrivna tekniska justeringen ökas anbevilja undantag från skyldigheten enligt första slaget B1 Statens jordbruksverk. stycket. Detta har behandlats ovan.

I fjärde stycket behandlas den situationen att flera juridiska personer inom samma koncern har B10 Arealersättning och djurbidrag m.m. beviljats tillstånd. Dessa skall anses som en tillståndshavare vid tillämpning enligt denna para- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns graf. Koncernbegreppet finns definierat i aktie- för detta ändamål uppfört ett ramanslag på bolagslagen (1975:1385). 1 321 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett

64 § – Med den föreslagna ändringen blir det bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser klargjort att tillsynsmyndighetens beslut enligt på högst 3 800 000 000 kronor. varje föreskrift som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att och inte enbart enligt en föreskrift meddelad av under år 2000 ifråga om ramanslaget B10 Arealregeringen. ersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd

Övergångsbestämmelserna – I enlighet med som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär vad regeringen tidigare anfört föreslås skyldig- utgifter på högst 4 300 000 000 kronor under år heten i 23 b § bli tillämplig endast för den som 2001. beviljas ytterligare ett tillstånd efter ikraftträdandet. Denna skyldighet gäller dock bara under Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har förutsättning bl.a. att den andre tillståndshavaren bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innehaft tillstånd i högst sju år. De tre befintliga innebär utgifter på högst 3 800 000 000 kronor tillståndshavarna meddelades sina första tillstånd efter år 2000. Bemyndigandet avser utbetalning enligt telelagen i april 1995. De har emellertid se- av arealersättning för år 2000 om ca dan långt dessförinnan – och längre än sju år – 3 700 000 000 kronor. Vad gäller djurbidragen bedrivit tillståndspliktig verksamhet med stöd av utbetalas dessa som en förskottsbetalning i slutet tillstånd enligt äldre föreskrifter och av över- av det aktuella stödåret och resterande slutbetalgångsbestämmelser meddelade vid lagens till- ning sker under första halvåret efter stödåret. De komst. Det saknas därför skäl att den föreslagna utestående förpliktelserna för djurbidragen år regleringen skall ge dem möjlighet till roaming. I 2000 uppskattas till 600 000 000 kronor. Mot övergångsbestämmelserna bör därför tas in en bakgrund av detta bör regeringen bemyndigas att föreskrift om att skyldigheten enligt 23 b § inte besluta om arealbidrag och djurbidrag som innegäller gentemot tillståndshavare som vid ikraft- bär utgifter på högst 4 300 000 000 kronor under trädandet har bedrivit tillståndspliktig verksam- år 2001. het i mer än sju år.

C1 Fiskeriverket

5.4.21¶Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med I statsbudgeten för innevarande budgetår finns

anslutande näringar för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

65 514 000 kronor.

B1 Statens jordbruksverk

Regeringens förslag: Anslaget C1 Fiskeriverket I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ökas med 2 560 000 kronor. Finansieringen sker ändamål uppfört ett ramanslag på 249 096 000 genom att anslaget F3 Kostnader för livsmedelskronor. beredskap minskas med 2 560 000 kronor.

PROP. 1999/2000:100

Skälen för regeringens förslag: Sedan år 1998 G3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: pågår ett arbete med att via satellit övervaka fis- Forskning och kollektiv forskning kefartyg. Det satellitbaserade övervakningssystemet för fiskerikontroll omfattar ca 100 svens- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ka fiskefartyg. För att kunna vidmakthålla och ändamål uppfört ett ramanslag på 208 320 000 anpassa systemet till EU:s och omvärldens krav kronor. krävs fortsättningsvis medel för drift, underhåll och utveckling av Fiskeriverkets nuvarande sy- Regeringens förslag: Anslaget G3 Skogs- och jordstem. För myndighetens verksamhet bör anslaget brukets forskningsråd: Forskning och kollektiv C1 Fiskeriverket höjas med 2 560 000 kronor. forskning ökas med 15 000 000 kronor. Finansie- Finansiering sker genom att anslaget F3 Kostna- ring sker genom att anslaget B8 Miljö-, strukturder för livsmedelsberedskap minskas med motsva- och regionala åtgärder minskas med 15 000 000 rande belopp. kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen av- D1 Främjande av rennäring m.m. satte för åren 1997–1999 46,5 miljoner kronor av

de s.k. revalveringsmedlen för ett forskningspro- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta gram för ekologisk jordbruks- och trädändamål uppfört ett ramanslag på 35 700 000 gårdsproduktion. Skogs- och jordbrukets forskkronor. Något bemyndigande för regeringen att ningsråd uppdrogs att planera och genomföra ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts. forskningsprogrammet. Regeringen framhöll

som skäl för detta bl.a. att Sverige genom en Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att kraftfull satsning på forskning och utveckling under år 2000, ifråga om ramanslaget D1 Främ- kommer ytterligare ett steg mot ett ekologiskt jande av rennäringen m.m., fatta beslut om stöd anpassat samhälle som dessutom befrämjar en som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär mångfacetterad arbetsmarknad. utgifter på högst 8 000 000 kronor under år 2001. Mot bakgrund av regeringens ambition att

Anslaget får även användas för kostnader för 20 % av jordbruksarealen fram till år 2005 skall medlare i tvister mellan samebyar och jordbruka- ställas om till ekologisk produktion är det angere när det gäller skadeersättning vid renbetning läget att forskningsprogrammet om ekologisk på åkermark. jordbruks- och trädgårdsproduktion får en upp-

följning. Forskningsrådets anslag bör därför hö- Skälen för regeringens förslag: Delar av ansla- jas med 15 000 000 kronor för forskning om get medfinansierar EU-projekt för utveckling av ekologiskt lantbruk. Finansiering sker genom att rennäringen. Under år 2000 kommer beslut att anslaget B8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärfattas om medfinansiering som innebär utbetal- der minskas med motsvarande belopp. ningar från anslaget år 2001 med ca 7 900 000 kronor. Mot bakgrund av detta bör regeringen bemyndigas att besluta om medfinansiering som, 5.4.22 Utgiftsområde 24 inklusive tidigare gjorda åtganden, innebär ut- Näringsliv gifter på högst 8 000 000 kronor under år 2001.

Regeringen anser att medlare bör kunna utses A1 Närings- och teknikutvecklingsverket: för att medla i tvister mellan samebyar och jord- Förvaltningskostnader brukare om skadeersättning för renbetning på åkermark. Regeringen avser att senare besluta I statsbudgeten för innevarande år finns för detta om närmare bestämmelser om medlingsverk- ändamål uppfört ett ramanslag på 223 209 000 samheten. Kostnaden för verksamheten bör en- kronor. ligt regeringens uppfattning finansieras från anslaget D1 Främjande av rennäringen m.m. Regeringens förslag: Anslaget A1 Närings- och Kostnaderna som beräknas till 100 000 kronor teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader per år, ryms inom anslaget. ökas med 300 000 kronor. Finansiering sker ge-

nom att anslaget A3 Stöd till kooperativ utveck-

ling minskas med 300 000 kronor.

PROP. 1999/2000:100

Skälen till regeringens förslag: Stödet till ko- förnyelse och tillväxt minskas med 8 000 000 krooperativ utveckling fördelades tidigare genom nor. beslut av regeringen. I budgetpropositionen för 2000 anmäldes att beslut om stödet i fortsättningen skulle fattas av NUTEK. Förvaltnings- A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling, medel kom dock inte att anvisas vid detta tillfälle. förnyelse och tillväxt Detta behöver göras och anslaget A1 Näringsoch teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader I statsbudgeten för innevarande år finns för detta bör därför ökas med 300 000 kronor. En motsva- ändamål uppfört ett reservationsanslag på rande minskning görs av anslaget A3 Stöd till ko- 180 000 000 kronor. operativ utveckling.

Regeringens förslag: Anslaget A8 Fortsatt program

för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt

A5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk minskas med 14 100 000 kronor.

undersökningsverksamhet m.m.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget A8 I statsbudgeten för innevarande år finns för detta Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyändamål uppfört ett ramanslag på 139 714 000 else och tillväxt minskas för att finansiera utgiftkronor. sökningar på andra anslag inom utgiftsområdet.

Regeringens förslag: Anslaget A5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverk- B6 Patent- och registreringsverket: Finansiering samhet m.m. ökas med 25 000 000 kronor. Finan- av viss verksamhet (likvidatorer) siering sker genom att anslaget A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och Något anslag för detta ändamål finns inte upptillväxt minskas och genom att det under utgifts- fört i statsbudgeten för innevarande år. område 22 Kommunikationer uppförda anslaget D1 Ersättning till statens järnvägar i samband med Regeringens förslag: Ett ramanslag B6 Patent- och utdelning från AB Swedcarrier minskas. registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet

(likvidatorer) bör åter föras upp och anvisas med Skälen för regeringens förslag: I budgetpropo- 6 100 000 kronor. sitionen för 2000 anmälde regeringen att anslaget inte innehöll medel till förvaltning av oljelager. Skälen för regeringens förslag: Från och med Regeringen angav att den hade för avsikt att föra den 1 januari 1999 överfördes ansvaret för frågor medel från anslaget A7 Sveriges geologiska un- rörande vissa kostnader i samband med likvidadersökning: Miljösäkring av oljelagringsanlägg- tion av företag från Domstolsverket till Patent ningar m.m. till anslaget A5 Sveriges geologiska och registreringsverket (PRV). Verksamheten undersökning: Geologisk undersökningsverksam- anslagsfinansierades under 1999 från anslaget B7 het m.m. Regeringen förbisåg dock att begära Patent-och registreringsverket: Finansiering av viss riksdagens godkännande för en sådan överföring. verksamhet (likvidatorer). PRV har på regering- Regeringen tilldelade genom ett regeringsbeslut ens uppdrag utrett möjligheten att tillämpa av- 25 000 000 kronor till förvaltningsanslaget från giftsfinansiering. I avvaktan härpå fördes anslaget anslaget A7 Miljösäkring av oljelagringsanlägg- inte upp på statsbudgeten för år 2000. Efter att ningar m.m. Detta beslut skall upphävas av rege- ha tagit del av PRV:s utredning är det regeringringen. Då behovet av ytterligare medel kvarstår ens bedömning att verksamheten även i fortsättför anslaget A5 Sveriges geologiska undersökning: ningen bör vara anslagsfinansierad. Ett anslag Geologisk undersökningsverksamhet m.m. föreslår behövs därmed. regeringen att detta anslag ökas med 25 000 000 De totala utgifterna för verksamheten år 2000 kronor. Finansiering sker genom att det under beräknas till 10 100 000 kronor. Det tidigare rautgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda manslaget för motsvarande ändamål bör åter föanslaget D1 Ersättning till statens järnvägar i sam- ras upp på statsbudgeten. Ett anslag på 6 100 000 band med utdelning från AB Swedcarrier minskas kronor bör nu anvisas. Finansiering sker genom med 17 000 000 kronor och genom att anslaget att anslaget A8 Fortsatt program för småföretags- A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling, utveckling, förnyelse och tillväxt minskas med

PROP. 1999/2000:100

6 100 000 kronor. För resterande 4 000 000 kro- funktion som skall bidra till att främja rörlighenor kan det anslagssparande som finns kvar på ten i området, inrättandet av ett informationsdet för samma ändamål år 1999 anvisade anslaget kontor i Malmö som i samarbete med lokala utnyttjas. myndigheter kan ge service direkt åt medborgar-

na och näringslivet och ett projekt för mark-

nadsföring av Öresundsregionen internationellt. Statlig garanti till Volvo Aero AB De angivna projekten medför utgifter under åren

2000–2003. Den danska regeringen och lokala Efter förslag i kompletteringspropositionen vå- myndigheter i Skåne kommer att svara för en del ren 1995 (prop. 1994/95:150 bil. 12) beslöt riks- av finansieringen av projekten. Även den svenska dagen (bet. 1994/95:NU28, rskr. 1994/95:445) regeringen behöver bidra med stöd till verksamatt staten skulle kunna medverka i finansieringen heten. Ytterligare projekt för att främja integraav utvecklingsverksamhet avseende flygmotorer tionen i regionen kommer att bli aktuella. Utgenom att statliga garantier på 500 miljoner kro- gifterna för år 2000 beräknas till 15 000 000 nor beviljades Volvo Aero AB. Ett ramavtal ut- kronor. De samlade utgifterna för perioden bearbetades av Näringsdepartementet och Volvo räknas till 60 000 000 kronor. Aero AB. Avtalet anmäldes till Europeiska kommissionen som bedömde att det faller under statsstödsreglerna eftersom avtalet enligt kom- F1 Marknadsdomstolen missionen innehåller ett stödelement.

Mot bakgrund av de diskussioner som förts I statsbudgeten för innevarande år finns för detta med Europeiska kommissionen angående villko- ändamål uppfört ett ramanslag på 4 941 000 kroren för garantierna samt statens krav på avgifter nor. för garantier, vill regeringen informera riksdagen om att här aktuell statlig garanti inte kommer att Regeringens förslag: Anslaget F1 Marknadsdomställas ut. stolen minskas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget F1 E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen Marknadsdomstolen minskas för att finansiera

utgiftsökningar på andra anslag under utgiftsom- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta rådet. ändamål uppfört ett ramanslag på 100 000 000 kronor.

F2 Konsumentverket

Regeringens förslag: För att finansiera utgifter för integrationsfrämjande åtgärder i Öresundsregio- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta nen får medel under anslaget E5 Näringslivsut- ändamål uppfört ett ramanslag på 84 340 000 veckling i Östersjöregionen användas. kronor.

Skälen för regeringens förslag: Tillkomsten av Regeringens förslag: Anslaget F2 Konsumentverket förbindelsen över Öresund ger viktiga bidrag till ökas med 250 000 kronor. den ekonomiska utvecklingen, inte bara i Öresundsregionen utan i hela Östersjöregionen. Det Skälen för regeringens förslag: Anslaget bör intensiva integrationssamarbetet med Danmark i höjas för att Konsumentverket skall kunna fort- Öresundsregionen har skapat stora tillväxtmöj- sätta arbetet med prisinformation till konsuligheter som är mätbara redan för år 1999. Inför menter, bl.a. som ett led i att stärka konkurren- Öresundsförbindelsens öppnande den 1 juli 2000 sen på framför allt dagligvarumarknaden. intensifieras det svensk-danska samarbetet. Stora Ökningen finansieras genom att anslaget F1 krav och förväntningar ställs på att regeringarna Marknadsdomstolen minskas med motsvarande aktivt bidrar tillsammans med de regionala orga- belopp. nen för att underlätta integrationen.

Flera projekt i syfte att främja integrationen i Öresund är aktuella. Det gäller främst etablering av en gemensam svensk-dansk informations-

PROP. 1999/2000:100

F4 Fastighetsmäklarnämnden

Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag till sär- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta skilda insatser i vissa kommuner och landsting får

användas för vissa utredningsinsatser avseende ändamål uppfört ett ramanslag på 7 247 000 kronor. en utvecklad uppföljning av kommunal verk-

samhet och ekonomi. Regeringens förslag: Anslaget F4 Fastighetsmäklarnämnden ökas med 522 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Regeringen har

de senaste åren strävat efter att förstärka och ut- Skälen för regeringens förslag: För att genom- veckla uppföljningen av verksamheten och ekoföra den i inledningen till förslaget till tilläggs- nomin i kommuner och landsting. Ett inslag är budget beskrivna tekniska justeringen ökas an- det pågående utvecklingsarbetet i syfte att skapa slaget F4 Fastighetsmärklarnämnden. en kommunal databas. Det finns skäl att göra

ytterligare satsningar för att få ett bättre underlag

för uppföljning och även för att på olika sätt för- F7 Bidrag till miljömärkning av produkter söka stimulera effektiviseringsarbetet i kommu-

ner och landsting. Ett sådant arbete kräver dock I statsbudgeten för innevarande år finns för detta särskilda resurser och måste pågå under flera år. ändamål uppfört ett ramanslag på 3 600 000 kro- Regeringen beräknar att 21 miljoner kronor benor. höver användas under en fyraårsperiod för sådant

arbete. Av dessa medel beräknar regeringen att Regeringens förslag: Anslaget F7 Bidrag till mil- högst 3 miljoner kronor kommer att tas i anjömärkning av produkter ökas med 250 000 kro- språk under 2000. nor. Enligt regeringens uppfattning bör medlen på

anslaget kunna användas för vissa utredningsin- Skälen för regeringens förslag: För att ge SIS satser. I första hand bör insatserna ta sikte på att Miljömärkning möjlighet att förbereda det åstadkomma ett utvecklat uppföljningsarbete kommande ordförandeskapet i EU år 2001 och utifrån de möjligheter som den kommunala daordförandeposten i European Union Ecolabel- tabasen skapar, bl.a. genom att verka för en ökad ling Board (EUEB) behövs ytterligare resurser användning av nyckeltal för att jämföra kommuoch anslaget behöver därför höjas. Finansiering ner och landsting. Andra insatser som kan göras sker genom att anslaget F1 Marknadsdomstolen är att bedriva tvärsektoriella effektivitetsstudier i minskas med motsvarande belopp. den samlade kommunala verksamheten och att

sprida de erhållna kunskaperna till kommuner

och landsting.

5.4.23¶Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och landsting

A2 Särskilda insatser i vissa kommuner och landsting

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 1 019 500 000 kronor.

6 Inkomster

PROP. 1999/2000:100

6 Inkomster

6.1 Inledning kronor per år. En stor del av ökningen, 7–10

miljarder kronor, förklaras av en högre prognos Offentliga sektorns inkomster består av skatter för realisationsvinster. och övriga inkomster. Skatterna består till cirka

Tabell 6.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, of-

66 procent av löneskatter, dvs. inkomstskatt och

fentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens

socialavgifter, 24 procent av skatt på varor och

inkomster

tjänster och 10 procent av kapitalskatter. Den Miljarder kronor och procent stora andelen löneskatter innebär att utveckling-

1999 2000 2001 2002 2003 en av skatterna till stor del beror på hur syssel-

Offentlig sektor,

sättning och timlön utvecklas. Utvecklingen av periodiserade

och statsbudgetens inkomster, ökar under prog– Offentlig sektor, nosperioden med 153 miljarder kronor. Den år- enligt national-

räkenskaperna

liga ökningen varierar mellan 21 och 48 miljarder

Skatter 1 043 1 066 1 106 1 154 1 199 kronor. Den relativt svaga utvecklingen 2000

Övr. inkomster 145 144 138 138 144 förklaras dels av första steget i den skattereform Totalt 1 188 1 210 1 244 1 292 1 343 regeringen aviserade i budgetpropositionen för Årlig förändring 2000, dels att Svenska kyrkan från och med 2000 Skatter 23 40 48 45

Procent 2,2 3,7 4,3 3,9

inte ingår i den offentliga sektorn. Korrigerat för dessa båda ändringar uppgår förändringen till 47 Diff. BP2000

Skatter 22 10 25 29 i stället för redovisade 20 miljarder kronor. Den

Övr. inkomster 11 11 7 9 största ökningen redovisas 2001, men i beräk- Totalt 33 21 32 39 ningen förutsätts då att omräkningsförfarandet

Statsbudgetens

av fastigheternas taxeringsvärden återinförs samt inkomster att skattesatsen för hyresfastigheter återgår till Skatter 672 647 653 687 718

Övr. inkomster 52 163 68 68 66 1,5 procent. Sammantaget innebär förändringen

Totalt 725 810 721 754 784 av fastighetsbeskattningen att skatteintäkterna

Årlig förändring ökar med cirka 8 miljarder kronor. För regering-

Skatter -26 6 34 31 ens överväganden om fastighetsskatten för 2001 Procent -3,8 0,9 5,2 4,6 hänvisas till kapitel 8. I de redovisade beräkning- Diff. BP2000 arna har inte hänsyn tagits till eventuella änd- Skatter 20 30 30 31

Övr. inkomster -2 -2 -3 -3 ringar av införselregler och skattesatser för tobak

Totalt 18 28 27 27 och alkohol. Jämfört med beräkningen till bud-

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte. getpropositionen för 2000 har de periodiserade skatterna ökat med mellan 14 och 24 miljarder

PROP. 1999/2000:100

Den offentliga sektorns finansiella sparande, vil- framför allt påverkar intäkterna från mervärdesket är ett av regeringens budgetpolitiska mål, ba- skatt. seras på skatter redovisade enligt nationalräken-

Tabell 6.2 Antaganden och förändringar jämfört med bud-

skaperna (NR). Skatterna enligt NR följer i stort

getpropositionen för 2000

utvecklingen av de periodiserade skatterna.

Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsum-

Statsbudgetens skatteinkomster ökar under tionsutgifter och KPI: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och prognosåren med 46 miljarder kronor. År 2000 skiktgräns: kronor.

sumtionsutgifter i miljarder kronor, vilket bl.a. beror på en stor

löpande priser slutreglering av kommunalskatt om 9,6 miljarder Diff. mot BP2000 0,8 0,3 -0,2 kronor.

KPI juni-juni 0,8 1,9 1,8 1,8

Övriga inkomster ökar under prognosperio- Diff. mot BP2000 -0,2 0,2 0,0 den med 14 miljarder kronor. De årliga föränd-

Prisbasbelopp 36 600 36 900 37 600 38 300 ringarna är däremot mycket stora och förklaras Diff. mot BP2000 0 0 0 av planerade försäljningar av statligt aktieinnehav Skiktgräns 232 600 239 100 248 400 257 800 samt utdelningar på statligt aktieinnehav. År Diff. mot BP2000 0 -400 100 2000 planeras försäljningar om 95 miljarder kro- Övre skiktgräns 374 000 384 400 399 300 414 400 nor medan endast 15 miljarder kronor per år pla- Diff. mot BP2000 0 -800 -100 neras för de återstående åren. I beräkningarna för 2000 ingår även en stor engångsutdelning om 11 I jämförelse med budgetpropositionen har både miljarder kronor från förvaltningsaktiebolaget de löne- och konsumtionsbaserade skattebaserna Stattum. justerats upp. Den något lägre prisutvecklingen

påverkar skiktgränserna.

6.1.1¶Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen 6.1.2 Regeländringar m.m.

I beräkningarna har hänsyn tagits till regeringens Prognosen över skatteintäkterna baseras på de proposition, ”Ett informationssamhälle för alla”, makroekonomiska förutsättningar som finns re- prop. 1999/2000:86, i vilken regeringen bland dovisade i Bilaga 1, Svensk ekonomi. I tabell 6.2 annat föreslår en skattereduktion för anslutning redovisas de antaganden som har störst inverkan till bredband. Då den exakta utformningen av på skatteintäkterna samt förändringar i förhål- stödet och fördelningen mellan olika sektorer lande till budgetpropositionen för 2000. ännu inte är klar har fördelningen gjorts schab-

I jämförelse med budgetpropositionen för lonmässigt. Vad avser omräkningen av fastighe- 2000 har både timlönen och sysselsättningen ternas taxeringsvärden samt återgång till 1,5 pro- (antal arbetade timmar) justerats upp samtliga år. cent skatteuttag för bostadshyreshus 2001 har Den utbetalda lönesumman beräknas år 2000 öka regeringen ännu inte tagit ställning (se kapitel 8). med 5,2 procent, vilket är 0,6 procentenheter Beräkningen av skatterna baseras därför på att högre jämfört med bedömningen i budgetpropo- omräkningen i sin helhet återinförs. I beräkningsitionen. Schablonmässigt innebär en ökning av en har inte heller hänsyn tagits till eventuella lönesumman med en procentenhet att utbetalda ändringar i införselregler eller skattesatser vad löner ökar med 8–9 miljarder kronor och skat- avser skatt på alkohol och tobak. Utvecklingen teintäkterna med 5–6 miljarder kronor. Hushål- mellan åren för de olika skatteslagen beror dels lens konsumtionsutgifter har i löpande priser re- på de underliggande skattebasernas förändring, viderats upp med 0,8 procentenheter, vilket dels på beslutade eller föreslagna regeländringar.

PROP. 1999/2000:100

Som exempel kan nämnas att företagens in- täktsförändringen till följd av ändrade skatteregkomstskatt minskar med 0,7 miljarder kronor ler. Det är viktigt att understryka att redovisade mellan 2000 och 2001, trots att den underliggan- belopp avser periodiserade bruttoeffekter, dvs. de utvecklingen uppgår till 2,6 miljarder kronor. storleken på den initiala skatteändringen. Netto- Tidigare beslutade regeländringar gällande skat- effekter beaktar även indirekta effekter på ofteutjämningsreserv och periodiseringsfond fentliga utgifter och andra skattebaser via förändmedför en minskning av intäkterna med 3,3 mil- ringar i löner, priser och vinster. Effekterna på de jarder kronor 2001. kassamässiga inkomsterna och NR-inkomsterna

är i regel mindre införandeåret eftersom bl.a. Tabell 6.3 Bruttoeffekter av regeländringar uppbördsförskjutningar och jämkningar måste Miljarder kronor

beaktas.

1999 2000 2001

Statlig inkomstskatt -5,7 -0,8

Höjd skiktgräns 25 % statlig skatt -4,2 Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB -0,2

Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB -0,3

som avser ett visst inkomstår. Dessa skatter har

upphör

Statlig inkomstskatt

Förlängd periodiseringsfond -2,5 Höjd periodiseringsfond 20 % till 25 % -2,7

Miljarder kronor

Socialavgifter o allm. pensionsavgift 0,9 -2,1 -0,9

Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB 0,9 Utfall Prognos

1998 1999 2000 2001 2002 2003 Allm. pensionsavgift 6,95 % till 7,0 % 0,5 Sänkt avgiftsuttag 33,06 % till 32,92 % -1,2 Aktuell 31,9 28,6 29,8 31,6 35,0 37,2 Anställningsstöd -1,4 -0,9 beräkning

Fastighetsskatt -2,0 -0,6 7,3 Diff. BP2000 0,0 0,0 0,7 1,4 1,5 Markvärdet vattenkraft 2,21 % till 0,5% -1,2

Anm: BB avser prisbasbelopp. Beloppen avseende periodiseringsfond inkluderar minska antalet skattskyldiga som betalar statlig även egenföretagare. inkomstskatt. Justeringen minskar skatteintäk-

terna med 2,2 miljarder kronor. Åren därefter För att enklare kunna följa den underliggande beräknas intäkterna öka beroende på högre realutvecklingen av de olika skatteslagen redovisas löner. Den relativt stora ökningen 2002 förklaras därför i tabell 6.3 bruttoeffekterna av de vikti- av att det fasta beloppet om 200 kronor åter blir gaste regeländringarna under prognosperioden.

en statlig inkomstskatt. Beloppen visar den årligt tillkommande in-

PROP. 1999/2000:100

Tabell 6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1998–2003

Miljarder kronor