Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att reklamskatten – i enlighet med riksdagens tillkännagivande – avskaffas genom att lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam upphävs. Vidare föreslås följdändringar i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., skatteförfarandelagen (2011:1244) och tullagen (2016:253).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253).

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam¹ ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3. För beskattningsår som inte avslutats vid ikraftträdandet gäller redovisningsskyldighet för reklamskatt bara om det sammanlagda

^{beskattningsvärdet under kalenderåret 2021 överstiger 100 000 kronor.}

¹ Lagen omtryckt 1984:156. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:117.

• Sida 5
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Efter ansökan av en enskild får förhandsbesked lämnas i en fråga som avser sökandens skattskyldighet eller beskattning om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Första stycket gäller även den som

1. avser att beställa en trycksak av en skattskyldig om frågan gäller skatteplikt för trycksak enligt lagen ( 1972:266 ) om skatt på annonser och reklam eller

2. i större omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen om frågan rör beskattning enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Första stycket gäller även den som i större omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen om frågan rör beskattning enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för ansökningar som har kommit in till Skatterättsnämnden före ikraftträdandet.

• Sida 6
•  Original

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

dels att 16 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 16 § ska utgå,

dels att 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om inkomstskatt, mervärdesskatt och reklamskatt för företag som har sin redovisning i euro eller som byter redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078).

Denna lag innehåller bestämmelser om inkomstskatt och mervärdesskatt för företag som har sin redovisning i euro eller som byter redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078).

I 9 och 10 §§ finns bestämmelser som gäller även för andra företag som genomför vissa transaktioner med företag som har sin redovisning i euro.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

• Sida 7
•  Original

2.4. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 §, 7 kap. 1 §, 37 kap.7 a och 9 a §§ och 53 kap. 5 §skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

15 §¹

Med punktskatt avses skatt enligt

1. lagen ( 1972:266 ) om skatt på annonser och reklam,

2. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

1. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

3. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

2. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

4. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

3. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

5. lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

4. lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

6. lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

5. lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

7. lagen (1994:1776) om skatt på energi,

6. lagen (1994:1776) om skatt på energi,

8. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

7. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

9. lagen (1999:673) om skatt på avfall,

8. lagen (1999:673) om skatt på avfall,

10. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,

9. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,

11. lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

10. lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

12. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor,

11. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor,

13. lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,

12. lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,

14. lagen (2018:1139) om skatt på spel,

13. lagen (2018:1139) om skatt på spel,

15. lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, och

14. lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, och

16. lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar.

15. lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar.

¹ Senaste lydelse 2020:37.

• Sida 8
•  Original

7 kap.

1 §²

Skatteverket ska registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b–13 §§ samma lag,

5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6. en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap.1–3 §§mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5,

7. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap.9–13 §§mervärdesskattelagen,

9. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen ( 1972:266 ) om skatt på annonser och reklam,

10. den som är skattskyldig enligt

9. den som är skattskyldig enligt

a) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

b) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 eller 38 c § lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

d) 9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

e) 4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

f) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

g) lagen (1999:673) om skatt på avfall,

h) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,

i) 8 § 1, 2 eller 3 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

j) lagen (2017:1200) om skatt på flygresor,

k) 6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,

l) lagen (2018:1139) om skatt på spel,

² Senaste lydelse 2021:431.

• Sida 9
•  Original

m) lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller

n) 4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, 11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§,

10. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§,

12. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, och

11. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, och

13. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

12. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

37 kap.

7 a §³

Skatteverket får förelägga den som har beviljats återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b–f eller återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera att denne har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt.

Skatteverket får förelägga den som har beviljats återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 eller återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera att denne har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt.

9 a §⁴

Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo, att lämna uppgift om en rättshandling med någon annan.

Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av att andra än den som föreläggs har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b–f eller återbetalning av eller kom-

Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av att andra än den som föreläggs har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 eller återbetalning av eller kompensation

³ Senaste lydelse 2021:431. ⁴ Senaste lydelse 2021:431.

• Sida 10
•  Original

pensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2.

för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2.

53 kap.

5 §⁵

Som beslut om punktskatt anses också

1. beslut om återbetalning av skatt enligt

a) 25 § lagen ( 1972:266 ) om skatt på annonser och reklam,

b) 29, 30 eller 40 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

a) 29, 30 eller 40 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

c) 28, 29 eller 30 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

b) 28, 29 eller 30 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

d)14 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,

c) 14 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,

e)13 a § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, eller

d) 13 a § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, eller

f)12 § lagen (1999:673) om skatt på avfall, och

e) 12 § lagen (1999:673) om skatt på avfall, och

2. beslut om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2, 3, 5, 5 a, 6, 8 a, 10 eller 11 § eller någon av bestämmelserna i 11 kap.12–15 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

⁵ Senaste lydelse 2020:626.

• Sida 11
•  Original

2.5. Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §¹

Bestämmelser om skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet finns i

– lagen ( 1972:266 ) om skatt på annonser och reklam,

– mervärdesskattelagen (1994:200), – lagen (1994:1563) om tobaksskatt, – lagen (1994:1564) om alkoholskatt, – lagen (1994:1776) om skatt på energi, – lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, – lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, och – lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. Skatt som avses i första stycket ska fastställas och betalas enligt det förfarande som gäller för tull, om inte något annat föreskrivits. Om det i beskattningsunderlaget för sådan skatt ska ingå tullvärde, tull eller motsvarande avgift som fastställts i annan valuta, ska sådant underlag omräknas till svensk valuta efter den kurs som enligt tullagstiftningen gällde den dag då tullvärdet fastställdes.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

¹ Senaste lydelse 2020:36.

• Sida 12
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

I en promemoria från Finansdepartementet i augusti 2021, Avskaffad reklamskatt, föreslås att reklamskatten ska avskaffas från och med den 1 januari 2022. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttranden finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Fi2021/02850/S2).

Lagrådet

Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4. Bakgrund

4.1. Gällande rätt

Reklamskatten regleras genom lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, förkortad RSL. Enligt 1 § RSL ska reklamskatt betalas för annons, som är avsedd att offentliggöras inom landet, och för reklam, som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons. Huvuddelen av all modern reklam, dvs. den i radio, tv och internet omfattas inte av beskattningen. Skattskyldig till reklamskatt är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons. Även den som i yrkesmässig verksamhet distribuerar annonsblad som förts in till landet utan att reklamskatt betalats vid införseln är skattskyldig (9 § RSL). Skatt tas ut med 6,9 procent av beskattningsvärdet (12 § RSL). Redovisningsskyldighet för reklamskatt gäller om det sammanlagda beskattningsvärdet för beskattningsåret överstiger 100 000 kronor. Om ett beskattningsår är längre eller kortare än tolv månader, ska den angivna gränsen räknas upp eller ner i motsvarande mån (16 § RSL).

4.2. En stegvis avveckling av reklamskatten

1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53) ett avskaffande av RSL. Regeringen uttalade i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150 s. 177) att den ansåg att reklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades dock att det vid detta tillfälle saknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201). Därefter har ett

• Sida 13
•  Original

flertal successiva steg vidtagits för att på sikt avskaffa reklamskatten. Detta har primärt skett genom att skattesatsen har sänkts och att gränsen för redovisningsskyldighet har höjts. Exempelvis föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor, avsnitt 12.15) en sänkning av skattesatsen till 6,9 procent och en höjning av gränsen för redovisningsskyldighet till 100 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I och med förslaget i denna proposition anser regeringen att riksdagens önskemål är tillgodosett och att tillkännagivandet är slutbehandlat.

5. Avskaffad reklamskatt

5.1. Det sista steget i avskaffandet

Regeringens förslag: Reklamskatten avskaffas genom att lagen om skatt på annonser och reklam upphävs.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Avfall Sverige avstyrker förslaget med hänsyn till att kostnaderna för kommunernas avfallshantering inte har analyserats.

Övriga remissinstanser är positiva till eller har inga invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Spridningen av covid-19 har, utöver betydande humanitära konsekvenser, även haft betydande ekonomiska konsekvenser för företag och föreningar. De ekonomiska konsekvenserna har varit särskilt kännbara för företag och föreningar som påverkats av de restriktioner som beslutats i syfte att minska smittspridningen. Bl.a. har det högsta tillåtna antalet deltagare vid offentliga tillställningar varit mycket begränsat till följd av bestämmelser i den nu upphävda förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, som sedermera ersatts av föreskrifter som meddelats med stöd av 7 § lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

En kategori som har drabbats särskilt hårt är idrottsföreningar som gått miste om avsevärda belopp i bl.a. biljettintäkter och till följd av inställda evenemang. Under aktuella förhållanden är det därför angeläget med reformer som förbättrar idrottsföreningarnas ekonomiska ställning.

Ungefär 1 600 ideella idrottsföreningar är i dag skattskyldiga för reklamskatt. Mot bakgrund av att dessa utgör en betydande andel av det totala antalet skattskyldiga bedömer regeringen att ett avskaffande av reklamskatten är en reform som särskilt skulle gynna denna sektor. Ett avskaffande skulle också innebära en minskad administrativ börda för dessa föreningar.

Avfall Sverige påtalar att kostnaderna för kommunernas avfallshantering inte har analyserats. Regeringen hänvisar i den delen till konsekvensanalysen, avsnitt 6.5.

• Sida 14
•  Original

I samband med tidigare reformer att successivt avskaffa reklamskatten har regeringen ansett att det – med beaktande av behovet av andra angelägna reformer – inte har funnits ekonomiskt utrymme att helt avskaffa skatten (se bl.a. prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor, avsnitt 12.15). Den aktuella situationen har dock ökat angelägenheten av ett avskaffande. Regeringen bedömer därför att det nu finns förutsättningar att avskaffa reklamskatten helt, i linje med riksdagens tillkännagivande.

5.2. Följdändringar

Regeringens förslag: Till följd av att lagen om skatt på annonser och reklam upphävs görs följdändringar i lagen om förhandsbesked i skattefrågor, lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., skatteförfarandelagen och tullagen.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Promemorians förslag saknar en ändring av 1 § lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Falun uppmärksammar behovet av ytterligare en följdändring. I övrigt har ingen remissinstans någon synpunkt.

Skälen för regeringens förslag: Eftersom RSL upphävs behöver det göras ett antal följdändringar i andra lagar av innebörden att hänvisningar till den upphävda lagen tas bort.

I lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor behöver 5 § ändras för att det inte längre ska vara möjligt för den som avser att beställa en trycksak att ansöka om förhandsbesked avseende frågan om skatteplikt för trycksaken enligt RSL.

I lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. behöver 16 § upphävas eftersom denna paragraf endast gäller omräkning vid redovisning av uppgifter om reklamskatt. Som Förvaltningsrätten i Falun påpekat behöver även 1 § i samma lag ändras som en följd av att 16 § upphävs.

I skatteförfarandelagen (2011:1244) behöver den upphävda lagen tas bort från förteckningen i 3 kap. 15 § över de skattelagstiftningar som avser punktskatt, samt uppräkningen i 7 kap. 1 § av vilka aktörer som Skatteverket ska registrera. Vidare behöver 53 kap. 5 § ändras genom att hänvisningen till beslut om återbetalning av skatt enligt 25 § RSL tas bort. Denna ändring ger upphov till följdändringar i 37 kap. 7 a och 9 a §§ som innehåller hänvisningar till 53 kap. 5 §.

I tullagen (2016:253) behöver den upphävda lagen tas bort från förteckningen i 2 kap. 1 § över lagar som medför skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet.

• Sida 15
•  Original

5.3. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagen om upphävande av lagen om skatt på annonser och reklam träder i kraft den 1 januari 2022. Den upphävda lagen gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. För beskattningsår som inte avslutats vid ikraftträdandet gäller redovisningsskyldighet för reklamskatt bara om det sammanlagda beskattningsvärdet under kalenderåret 2021 överstiger 100 000 kr.

Även ändringarna i lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m, skatteförfarandelagen och tullagen träder i kraft den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Ändringen i lagen om förhandsbesked i skattefrågor träder i kraft den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökningar som har kommit in till Skatterättsnämnden före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har någon synpunkt. Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att reklamskatten avskaffas så snart som det är möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2022. RSL föreslås därför upphävas vid denna tidpunkt. Den upphävda lagen bör dock fortsatt gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär i praktiken att lagen kommer att vara fortsatt tillämplig på skattskyldighet som uppkommit före ikraftträdandet.

Eftersom upphävandet av RSL kan komma att inträffa mitt under skattskyldigas beskattningsår bör en särskild övergångsbestämmelse reglera vilken gräns som gäller för redovisningsskyldighet för ifrågavarande beskattningsår. För att undvika oönskade tröskeleffekter för skattskyldiga med beskattningsår som inte avslutats vid ikraftträdandet bör redovisningsskyldighet för reklamskatt gälla bara om det sammanlagda beskattningsvärdet under kalenderåret 2021 överstiger 100 000 kr.

Ändringarna i lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., skatteförfarandelagen och tullagen bör likt lagen om upphävande av lagen om skatt på annonser och reklam träda i kraft den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser bör dock fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Även ändringen i lagen om förhandsbesked i skattefrågor bör träda i kraft samtidigt som RSL upphävs, dvs. den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser bör dock fortfarande gälla för ansökningar som har kommit in till Skatterättsnämnden före ikraftträdandet.

6. Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för effekter av ett avskaffande av reklamskatten. Effekterna redogörs för i den omfattning som bedöms lämpligt i det

• Sida 16
•  Original

aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer.

6.1. Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget är att motverka de ekonomiska följdverkningarna av spridningen av covid-19 i synnerhet för idrottsföreningar. Att göra så genom att avskaffa reklamskatten innebär också att riksdagens tillkännagivande om ett avskaffade av reklamskatten tillmötesgås. Ett alternativ vore att inte avskaffa skatten utan stödja berörda branscher på andra sätt, exempelvis på utgiftssidan. Ett annat alternativ vore att bara delvis avskaffa reklamskatten genom att undanta idrottsföreningar och andra ideella organisationer. Dessa alternativ bedöms dock mindre lämpliga mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande.

6.2. Offentligfinansiella effekter

Ett avskaffande av reklamskatten fr.o.m. den 1 januari 2022 beräknas medföra minskade skatteintäkter för staten årligen med ca 100 miljoner kronor netto.

6.3. Effekter för företag och skattskyldiga

Avskaffandet av reklamskatten medför positiva ekonomiska effekter för samtliga skattskyldiga som betalar reklamskatt, då dessa inte längre behöver betala sådan skatt. Förslaget leder även till minskad administrativ börda för de skattskyldiga som inte längre behöver redovisa och betala skatt. Majoriteten skattskyldiga utgörs av ideella föreningar, framför allt mindre idrottsföreningar.

Enligt uppgift från Skatteverket uppgick antalet skattskyldiga för reklamskatt 2020 till omkring 3 000, varav omkring 2 000 utgjordes av ideella föreningar och omkring 1 000 aktiebolag. Även andra juridiska former betalar reklamskatt men de är få till antalet.

Av de omkring 2 000 ideella föreningar som betalar reklamskatt är omkring 1 800 verksamma inom sport-, fritids- och nöjesverksamhet, utifrån Statistiska centralbyråns standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 93). Av de omkring 1 000 aktiebolag som betalar reklamskatt är omkring 350 verksamma inom sport-, fritids- och nöjesverksamhet. Idrottsföreningar återfinns inom sport-, fritids- och nöjesverksamhet i underkategorin sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet (SNI 93.12). Idrottsföreningar kan drivas antingen som ideella föreningar eller som aktiebolag. Utav de 1 800 ideella föreningar som betalar reklamskatt inom sport-, fritids- och nöjesverksamhet kan omkring 1 600 hänföras till

• Sida 17
•  Original

kategorin sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet. Motsvarande antal för aktiebolagen är 31.

Intäkterna från reklamskatten uppgick 2020 till omkring 106 miljoner kronor, varav 43 miljoner kronor betalades av ideella föreningar och 61 miljoner kronor av aktiebolag.

Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet betalade 45 miljoner kronor i reklamskatt 2020. Ideella föreningar betalade 85 procent av denna reklamskatt, vilket motsvarade 38 miljoner kronor, medan resterande del betalades av aktiebolag.

En annan verksamhetsgren som också betalar en stor del av reklamskatten är reklam och marknadsundersökning (SNI 73) som betalar omkring 26 procent av all inbetald reklamskatt. Inom denna verksamhet betalar aktiebolagen drygt 99 procent av all reklamskatt, vilket motsvarar 27 miljoner kronor i reklamskatt 2020.

Ideella föreningar inom kategorin sportklubbars och idrottsföreningarnas verksamhet betalade i genomsnitt omkring 24 000 kronor i reklamskatt per förening och år 2020 medan aktiebolag i samma kategori i genomsnitt betalade omkring 216 000 kronor per bolag och år.

6.4. Effekter för förvaltningsmyndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar

Förslaget uppskattas i begränsad omfattning medföra vissa initiala kostnader för Skatteverket och Tullverket för att anpassa datasystem m.m. till att reklamskatten avskaffas. Förslaget kommer även att kräva vissa informationsinsatser från Skatteverket gentemot de som berörs av skatten. Den totala administrativa bördan bedöms dock minska som ett resultat av avskaffandet. Eventuella tillkommande kostnader för Skatteverket och Tullverket kan därför hanteras inom befintliga ramar.

Förslaget bedöms inte leda till någon ökad måltillströmning i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

6.5. Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha påverkan på sysselsättningen, den ekonomiska jämställdheten, miljön, integrationen, brottsligheten eller den ekonomiska jämlikheten. Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

Avfall Sverige påtalar att kostnaderna för kommunernas avfallshantering inte har analyserats. Regeringen kan konstatera att det är osäkert hur en avskaffad reklamskatt påverkar mängden tryckt reklam som genererar avfall, men bedömer att det bör handla om en marginell ökning av den totala mängden av returpappersavfall.

• Sida 18
•  Original

7. Författningskommentar

7.1. Förslaget till lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

7.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

5 §

7.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

1 §

Paragrafen innehåller en beskrivning av vilka skatter lagen innehåller bestämmelser om.

Första stycket ändras på så sätt att ordet reklamskatt tas bort ur beskrivningen. Ändringen är en följd av att 16 § upphävs.

• Sida 19
•  Original

16 §

7.4. Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

3 kap.

15 §

7 kap.

1 §

37 kap.

7 a §

9 a §

I paragrafen regleras möjligheterna att förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo att lämna uppgift om en rättshandling med någon annan, ett s.k. tredjemansföreläggande.

I andra stycket ändras hänvisningarna till 53 kap. 5 § 1. Ändringen är en följdändring som orsakas av den ändrade numreringen i 53 kap. 5 § 1 till följd av att RSL upphävs.

• Sida 20
•  Original

53 kap.

5 §

7.5. Förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253)

2 kap.

1 §

I paragrafen anges i vilka lagar det finns bestämmelser om skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet.

Som en följd av att RSL upphävs tas den lagen bort från förteckningen i första stycket.

• Sida 21
•  Original