Rättspsykiatriskt forskningsregister

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Betänkande av

Utredningen om register för

forskning inom rättspsykiatrin

sou 1996:72

i

Mimi/ef:

/

0: oi

min

Ju Statens

offentliga utredningar

Lax. WW 1996:72

ig Socialdepartementet

Rättspsykiatriskt forskningsregister

Betänkande av Utredningen om

register för forskning inom rättspsykiatrin

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 24 81

ISBN 91-38-20268-9 Graphic Systems AB, Malmö 1996 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Regeringen beslutade den 21 juni 1995 att tillkalla en särskild utredare för att utreda frågan om personregister för forsknings- och utvecklingsändamål inom rättspsykiatrin.

Till särskild utredare förordnades lagmannen Sigurd Heuman.

Som experter i arbetet med föreliggande betänkande har medverkat professorn Peter Allebeck, docenten Henrik Belfrage, avdelningsdirektören Kristina Blomberg, universitetslektorn Jan Evers, kammarrättsassessorn Christian Groth, avdelningsdirektören Ingmar Hammer, direktören Gunnar Holmberg, kuratorn Lars-Erik Ingerloo, forskningsledaren Lars Krantz, prefekten Gunnar Kullgren, utredaren Bengt Lundberg, överläkaren Agneta Nilsson och psykologen Rolf Pettersson. Dessutom var projektchefen Helena Silfverhielm under tiden den 1 september 15 november 1995 och kammarrättsassessorn Caroline

- Beck-Friis under tiden den 1 september 1995 31 mars 1996 för-

ordnade som experter.

Sekreterare utredningen har varit hovrättsassessorn Bob Nilsson Hjorth.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om register för forskning inom rättspsykiatrin S 1995:07.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Rättspsykiatriskt forskningsregister.

Särskilt yttrande har avgetts av experten Ingmar Hammer. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i maj 1996

Sigurd Heuman

/Bob Nilsson Hjorth

Innehåll

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Förslag till lag om personregister för forskning och

utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin 13 . . . . . . . . . . . . . . . 2. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen 1980:100 17 . . . . . Förslag till förordning om ändring i förordningen

1990:893 om underrättelse om dom i vissa brottmål,

m.m. 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1970:517 om rättsväsendets informationssystem 20 . . . . . . . . Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:1058 om sjukvårdsregister hos Socialstyrelsen

för forskning och statistik 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Utredningsuppdraget 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningsarbetet 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Den rättspsykiatriska verksamheten 29 . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Det rättspsykiatriska området 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.1 Något om begreppet rättspsykiatri 29 . . . . . . . . . . 2.1.2 Rättspsykiatrisk vård 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.3 Rättspsykiatrisk undersökning 32 . . . . . . . . . . . . 2.1.4 §7-intyg 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.5 Yttrande av Socialstyrelsen 34 . . . . . . . . . . . . . . 2.2 RMV 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Socialstyrelsen 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Landstingen 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Forsknings- och utvecklingsarbete 39 . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Inledning 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Forsknings- och utvecklingsarbete inom RMV 39 . . . . . . . 3.3 Övrigt forsknings- och utvecklingsarbete 41 . . . . . . . . . . . 3.4 Den forskningsetiska prövningen 43 . . . . . . . . . . . . . . .

Förekomsten av personuppgifter i dag 45 . . . . . . . . . . . . RMV 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 RMV:s centrala arkiv 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Rättspsykiatriska ärenderegistret 46 . . . . . . . . . . . 4.1.3 Utlämnande, m.m. 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Kriminalvårdsstyrelsen 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Den nuvarande tillgången på person-

uppgifter 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Framtidsutsikter 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Socialstyrelsen 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Nordiska förhållanden 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Danmark 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Finland 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Norge 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Den personliga integriteten 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmänt 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nationell reglering 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Regeringsformen 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Tryckfrihetsförordningen 54 . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Datalagen 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Sekretesslagen 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 Arkivlagen 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Internationella dokument 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Inledande anmärkningar 61 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Europarådets konvention 61 . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Europarådets rekommendation 62 . . . . . . . . . . . . 5.3.4 OECD:s riktlinjer 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.5 EG-direktivet 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmänna utgångspunkter 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behovet av forskning och utvecklingsarbete samt

av personuppgifter 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utgångspunkter för registrering av person-

uppgifter 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Överväganden och förslag 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur bör behovet av personuppgifter tillgodoses 71 . . . . . . 7.1.1 Möjliga lösningar 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.2 Ett eller flera register 75 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.3 Ett särskilt register 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Registrets ändamål 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Inledande synpunkter 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Forskning 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.3 Utvecklingsarbete 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Registeransvar 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4 Registret bör vara författningsreglerat 86

. . . . . . . . . . . . 7.4.1 Författningsreglering 86

. . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.2 Författningsteknisk lösning 88

. . . . . . . . . . . . . . 7.5 Registrets innehåll 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5.1 Vilka personer bör kunna registreras 90

. . . . . . . 7.5.2 Uppgifter i registret 93

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Uppgiftsskyldighet 96

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.1 Uppgiftslämnande myndigheter 96

. . . . . . . . . . . 7.6.2 Nödvändig författningsreglering 97

. . . . . . . . . . . 7.7 Information och samtycke 100

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.l Inledande synpunkter 100

. . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.2 Bakgrund 100

Är . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.3 ett krav på information eller samtycke

nödvändigt 104

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.4 Är krav information eller samtycke

ett

lämpligt 105

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Användningen av uppgifterna 107

. . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.1 Inledande anmärkningar 107

. . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.2 Sekretessen för uppgifter i registret 108

. . . . . . . . . 7.8.3 Sekretessen och utlämnande 110

. . . . . . . . . . . . . 7.8.4 Prövning av utlämnande 112

. . . . . . . . . . . . . . . 7.8.5 Utlämnande ADB-medium 112

. . . . . . . . . . . . 7.8.6 Sökbegrepp 114

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.7 Terminalåtkomst 115

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.8 Användningen av personuppgifter efter

utlämnande 115

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9 Bevarande och gallring 116

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9.1 Bakgrund 116

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9.2 En gräns för bevarande av personuppgifter 118

. . . . 7.10 Genomförandet 120

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.1 Ekonomiska konsekvenser förslaget 120

av

. . . . . . . 7.10.2 Ikraftträdandet 121

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningskommentar 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till lag om personregister för forskning

och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin 123

. . . . . . . . . . 8.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

1980:100 133

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Förslaget till förordning om ändring i förordningen

1990:893 om underrättelse om dom i vissa brott-

mål, m.m. 135

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Förslaget till förordning om ändring i förordningen

8.5 Förslaget till förordning om ändring i förordningen

1993: 1058 om sjukvårdsregister hos Social-

styrelsen för forskning och statistik 136

. . . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande 139

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga

EG-direktivet 141

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 9

Sammanfattning

Till rättspsykiatrin hör den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten och rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrin är en del av det straffrättsliga systemet, en del som möjliggör ingripande åtgärder mot lagöverträdare. Det är därför viktigt att dessa åtgärder utformas och används på bästa sätt. Behovet av forskning inom rättspsykiatrin är stort. Många problemställningar är relativt outforskade och kräver grundforsk-

ren ning. Att föra fram utvecklingen det rättspsykiatriska området är således av flera skäl angeläget. För forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin finns ett stort behov av tillgång till uppgifter om personer som har varit föremål för åtgärder området. Uppgifterna bör, för att tillgodose dessa intressen, vara registrerade ett sådant sätt att ett stort underlag kan hanteras på ett effektiv sätt och att mindre grupper, utifrån inriktningen olika forskningsprojekt, kan tas fram

ur det stora underlaget. För vissa projekt är möjligheter till samkörning med uppgifter från andra register en förutsättning.

Det är lätt att se att ett register med uppgifter om personer som har varit föremål för åtgärder inom rättspsykiatrin kommer att innehålla uppgifter av mycket känslig natur. Om ett sådant register skall inrättas, måste det omgärdas av ett från integritetssynpunkt tillfredsställande skydd. Vissa utgångspunkter för att registrering av personuppgifter för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin skall få förekomma mäste därför ställas upp. Inga andra uppgifter än de som efter

en noggrann prövning bedöms nödvändiga bör få registreras. Uppgifterna bör få användas endast för seriös forskning och angeläget utvecklingsarbete. Endast de personer som har klart berättigade intressen bör ha tillgång till uppgifterna. Detta gäller såväl utlämnande hantering i

som anslutning till registerverksamheten. Uppgifterna bör omges

av en tillfredsställande sekretess. När uppgifterna inte längre

kan anses vara av centralt intresse för forskningen bör de tas bort från registret, eller i vart fall endast få bevaras i sådan form att de inte är hänförliga till

en viss person.

Behovet av personuppgifter för forskning och utvecklingsarbete har vägts mot kravet skydd för den enskildes personliga integritet. Slutsatsen har därvid dragits att integritetsintressena sådant sätt kan tillgodoses att dessa inte utgör ett hinder mot att ett särskilt register benämnt Rättspsykiatriska forskningsregistret inrättas. Något realistiskt alternativ till dataregister finns inte. Både praktiska aspekter och integritetshänsyn talar för att lösning med ett register bör väljas

en

10 Sammanfattning

framför en lösning med flera register. En modell med flera register skulle i och för sig kunna innebära bl.a. att respektive register innehöll uppgifter om färre personer och färre uppgifter om respektive person. Men en lösning med ett enda register medför bl.a. bättre tillsyn, färre inblandade personer och möjligheter till ett bättre skalskydd.

Uppgifterna i registret skall enligt förslaget få användas för endast två ändamål. Det ena ändamålet är forskning inom rättspsykiatrin som har godkänts av en forskningsetisk kommitté. Det andra är uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring av RMV:s verksamhet. Kravet vid forskning godkännande av forskningsetisk kommitté har ställts upp för att så långt möjligt säkerställa att uppgifterna i Rättspsykiatriska forskningsregistret används endast för forskning inom rättspsykiatrin som är seriös och som motsvarar höga krav vetenskapligt värde och vetenskaplig metod. RMV har ett ansvar för utvecklingsarbete inom den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten och har redan tillgång till en hel del av uppgifterna. Bl.a. av dessa skäl har det ansetts rimligt att RMV får använda registret för sin utvecklingsverksamhet.

RMV skall enligt förslaget vara registeransvarig. Denna lösning har valts med hänsyn till bl.a. att merparten av de uppgifter som bör få ingå i registret redan finns hos RMV. Andra lösningar innebär att känsliga personuppgifter i större utsträckning måste lämnas från olika myndigheter till den registeransvarige. De uppgifter som skall bevaras för forskning och utvecklingsarbete kan föras antingen i RMV:s ärenderegister eller i ett särskilt inrättat register. Som tidigare nämnts har den sistnämnda lösningen valts. Flera skäl finns för detta, t.ex. blir rågången mellan uppgifter som registreras för ärendehantering och uppgifter för forskningsändamål tydligast detta sätt.

En särskild lag och en särskild förordning skall enligt förslaget reglera Rättspsykiatriska forskningsregistret. En författningsreglering stämmer väl överens med rådande praxis. lntegritetsskäl talar för att i så stor utsträckning som möjligt reglera registret i lag. Vissa preciseringar bör dock göras i en förordning.

En noggrann prövning har gjorts av vilken information som bör få finnas i registret. Förslaget innebär att uppgifter skall registreras om personer som har genomgått rättspsykiatrisk undersökning eller§ 7undersökning eller motsvarande undersökningsformer enligt äldre lagstiftning. En förutsättning är dock att uppgifterna inte härrör från ett brottmål där åtalet mot den undersökte i dess helhet har ogillats. Endast vissa närmare preciserade uppgifter skall få registreras. Det rör sig om uppgifter från undersökningsstadiet, domstolarnas domar och verkställighetsstadiet.

För domstolar, Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen föreslås en författningsenlig skyldighet att lämna vissa uppgifter till Rättspsykiatriska forskningsregistret. Detta har bedömts nödvändigt bl.a. för att säkerställa att sekretess inte utgör hinder för uppgiftslämnande.

Sammanfattning 1 1

Information skall enligt förslaget alltid lämnas till den enskilde i samband med att uppgifter om denne skall registreras. RMV skall som registeransvarig ha ett ansvar för att informationen lämnas och att denna har ett visst innehåll.

I 7 kap. l § första stycket sekretesslagen föreslås en ändring så att uppgifter i Rättspsykiatriska forskningsregistret omgärdas av samma sekretess som enligt huvudregeln gäller för uppgifter inom hälso- och sjukvården. Utlämnande ADB-medium skall i princip få ske endast om mottagaren skall använda uppgifterna för forskning inom rättspsykiatrin har godkänts av en forskningsetisk kommitté. De uppgifter

som som ingår i registret skall få användas som sökbegrepp. Terminalåtkomst skall, enligt förslaget, medges endast den personal på RMV som måste ha tillgång till uppgifterna för att verksamheten i anslutning till registret skall kunna bedrivas.

Alltför hårda krav gallring kan inte ställas upp, om registret skall

användbart för forskning. En avvägning mellan forskningsintressena vara och integritetsaspekterna har dock lett till slutsatsen att man så småningom når punkt där forskningens behov har minskat i sådan grad

en att integritetsintressena väger över. Uppgifterna saknar då också betydelse för RMV:s utvecklingsarbete. Det föreslås därför att personuppgifter i registret skall få bevaras i högst 30 år efter det att en uppgift från undersökningsstadiet senast registrerades personen. Därefter får

om uppgifter bevaras endast i sådan form att personen varken direkt eller indirekt kan identifieras.

Förslaget beräknas inte medföra några kostnader som kräver ökade anslag. Ikraftträdandet bör kunna sättas till den l juli 1997.

sou 1996:72 Fönfattningsförslag 13

Författningsförslag

1 Förslag till

Lag om för och

personregister forskning utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § Rättsmedicinalverket får för de ändamål som anges i 2 § med hjälp av automatisk databehandling föra ett särskilt personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin Rättspsykiatriska forskningsregistret.

Registerändamål

2 § Rättspsykiatriska forskningsregistret får inrättas, föras och i övrigt användas endast för

forskning inom rättspsykiatrin som har godkänts av en forskningsetisk kommitté eller

uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring av Rättsmedicinalverkets verksamhet inom rättspsykiatrin.

Registeransvar

3 § Rättsmedicinalverket är registeransvarig.

Registerinnehåll

4 § Rättspsykiatriska forskningsregistret får innehålla uppgifter om en person beträffande vilken rättspsykiatriskt utlåtande enligt lagen 1991:1137 om rättspsykiatrisk undersökning eller intyg enligt 7 § lagen 1991:2041 om särskild personundersökning i brottmål, m.m. har utfärdats eller motsvarande utlåtande eller intyg enligt äldre lagstiftning. Registret får dock inte innehålla uppgifter om en person vilka härrör från ett brottmål där åtalet mot denne helt har ogillats.

14 Författningsförslag

För varje person får registreras endast de uppgifter i 5

som anges - 9 §§.

5 § För varje person får registreras uppgifter om namn, personnummer, ålder, kön, medborgarskap, ursprungsland, hemkommun och sysselsättning.

6 § För varje person får registreras uppgifter från undersökningsförfarandet som avser

vilken domstol som har begärt undersökningen, frihetsberövanden i målet, de brott som personen är misstänkt för i målet, undersökningsenhet och ansvarig undersökningsläkare, undersökningens resultat och diagnostiska bedömningar, förslag till påföljd eller straff samt

bedömningar av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och

medicinska frågor.

7 § För varje person får registreras uppgifter från domar i mål där sådant utlåtande eller intyg som anges i 4 § har utfärdats avseende

utgången i ansvarsdelen, 2. utdömd påföljd och

beslut om utvisning enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen 1989:529.

8 § För varje person som av domstol har överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller dömts till fängelse får, enligt vad som anges i andra stycket, registreras uppgifter om vård enligt lagen 1991:1129 om rättspsykiatrisk vård.

Uppgifter enligt första stycket får avse

när vården har påbörjats och upphört, 2. på vilka sjukvårdsinrättningar personen har vårdats samt

vilka diagnoser som har ställts för utskrivningar.

9 § För varje person som har dömts till fängelse får, när verkställigheten helt eller delvis har skett enligt lagen 1974:203 om kriminalvård i anstalt, uppgifter registreras om när verkställigheten har påbörjats respektive avslutats samt när Villkorlig frigivning och avbrott i verkställigheten har skett.

Uppgiftsskyldighet

10 § Domstol, Socialstyrelsen och Krirninalvårdsstyrelsen skall till Rättspsykiatriska forskningsregistret lämna uppgifter enligt 7 9 §§.

-

F ärfattningsförslag

Sökbegrepp

11 § Som sökbegrepp får användas uppgifter vilka enligt 4 § får ingå i registret.

Terminalåtkomst

12 § Endast den på Rättsmedicinalverket har arbetsuppgifter vilka

som nödvändiggör terminalåtkomst till Rättspsykiatriska forskningsregistret får ha sådan åtkomst.

Antalet personer med terminalâtkomst skall av Rättsmedicinalverket begränsas till vad som är nödvändigt för att verksamheten med Rättspsykiatriska forskningsregistret skall kunna bedrivas.

Information

13 § Rättsmedicinalverket skall se till att de personer som registreras i Rättspsykiatriska forskningsregistret lämpligt sätt är informerade

om registret. Informationen skall innehålla upplysningar om

vem som är registeransvarig, ändamålen med registret, vilka uppgifter registret får innehålla, de huvudsakliga användarna, de sekretess- och säkerhetsbestämmelser gäller för registret,

som rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen 1973:289 samt

de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av

uppgifter medium för automatisk databehandling och bevarande av uppgifter som gäller för registret.

Utlämnande av uppgifter

14 § Rättsmedicinalverket skall till Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen medium för automatisk databehandling lämna de uppgifter som är nödvändiga för att dessa myndigheter skall kunna lämna uppgifter enligt 10 § till Rättsmedicinalverket.

Uppgifter från Rättspsykiatriska forskningsregistret får, utöver vad som sägs i första stycket, lämnas ut medium för automatisk databehandling endast om uppgifterna skall användas för det ändamål

som anges i 2 §

Bevarande och gallring

15 § Uppgift som ensam eller tillsammans med andra uppgifter är hänförlig till en identifierad eller identifierbar person får bevaras i Rättspsykiatriska forskningsregistret i högst trettio år efter det att en

16 Författningsförslag

uppgift enligt 6 § om personen senast registrerades. Andra uppgifter får

bevaras utan krav gallring.

Denna lag träder i kraft den

Föjattningsförslag

2 till

Förslag Lag om ändring i sekretesslagen 1980:100

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § sekretesslagen 1980:100 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7kap.1§

Sekretess gäller, om inte annat Sekretess gäller, inte

om annat följer av 2 inom hälso- och följer 2 inom hälso- och

av sjukvården för uppgift sjukvården för uppgift

om en- om enskilds hälsotillstånd eller andra skilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det personliga förhållanden, det

om inte står klart att uppgiften kan inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider någon honom närstående lider men. Detsamma gäller i Detsamma gäller i

annan men. annan medicinsk verksamhet, såsom medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiat- rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, risk undersökning, insemination, fastställande av könstillhörighet, fastställande könstillhörighet,

av abort, sterilisering, kastrering abort, sterilisering, kastrering och åtgärder mot smittsamma och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. sjukdomar. Sekretess enligt detta

stycke gäller också i Rättsmedi-

cinalverkets verksamhet enligt

lagen 1996:000 om personre-

gister för forskning och utveck-

lingsarbete inom rättspsykiatrin.

Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.

Sekretess gäller i verksamhet omhändertagande

som avser av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift enskilds

om hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Utan hinder

av sekretessen får uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal

om uppgiften behövs för vård eller behandling och det synnerlig vikt

är av att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio ar.

Lagen omtryckt 1992:1474

18 Författningsförslag

En landstingskommunal eller kommunal myndighet som bedriver verksamhet avses i första stycket får lämna uppgift till en annan

som sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration verksamhetsområdet, det inte kan antas att den

om enskilde eller någon honom närstående lider om uppgiften röjs.

men Vidare får hinder sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt

utan av vad föreskrivs i lagen 1984:1140 om insemination, lagen

som 1988:1473 undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, lagen

om 1991:1129 rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen 1988:1472.

om

Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag 19

3 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen 1990:893

om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.

Härigenom föreskrivs att det i förordningen 1990: 893 om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m. skall införas en ny paragraf, 30 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 a §

Har ett intyg enligt 7 § lagen

1991:2041 om särskild person-

undersökning i brottmål, m.m.

inhämtats i målet, skall en kopia

av domen sändas till Rättsmedi-

cinalverket inom en vecka. Vad

som nu sagts gäller dock inte om

kopia av domen enligt 30 § skall

skickas till Rättsmedicinalverket.

Denna förordning träder i kraft den

Författningsförslag

4 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen 1970:517

om rättsväsendets informationssystem

Härigenom föreskrivs att 28 § förordningen 1970:517 om rättsväsendets informationssystem skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kriminalvårdsstyrelsen lämnar Kriminalvårdsstyrelsen lämnar underlag till rättsstatistiken enligt underlag till rättsstatistiken enligt anvisningar som Brottsförebyg- anvisningar som Brottsförebyggande rådet meddelar i samråd gande rådet meddelar i samråd med kriminalvårdsstyrelsen. med Kriminalvårdsstyrelsen.

Kriminalvårdsstyrelsen skall

lämna uppgifter till Rättsme-

dicinalverket om personer som

har dömts till fängelse i mål där

rättspsykiatriskt utlåtande enligt

lagen 1991 13 7 om rättspsyki-

atrisk undersökning eller intyg

enligt 7 § lagen 1991:2041 om

särskild personundersökning i

brottmål, m.m. har inhämtats,

om fängelsestrajfet helt eller

delvis har verkställts i anstalt

enligt lagen 1974:203 om

kriminalvård i anstalt. Krimi-

nalvårdsstyrelsen bestämmer i

samråd med Rättsmedicinalverket

när uppgifter skall lämnas. Be-

stämmelser om vilka uppgifter

som skall lämnas finns i för-

ordningen 1996:000 om per-

sonregister för forskning och

utvecklingsarbete inom rätts-

psykiatrin.

Denna förordning träder i kraft den

Författningsförslag 21

5 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen 1993: 1058 om sjukvårdsregister hos Socialstyrelsen för

forskning och statistik

Härigenom föreskrivs att det i förordningen 1993:1058 om sjukvårdsregister hos Socialstyrelsen för forskning och statistik skall införas en paragraf, 11 av följande lydelse.

11 §

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Socialstyrelsen skall till Rättsme-

dicinalverket en gäng varje år

lämna uppgifter om personer

som har varit intagna för rätts-

psykiatrisk vård under det före-

gående året. Uppgifter skall

dock lämnas endast om den som

av domstol har överlämnats till

rättspsykiatrisk vård eller som

verkställt ett utdömt fängelse-

strajf i mål där rättspsykiatriskt

utlåtande enligt lagen 1991:

1137 om rättspsykiatrisk under-

sökning eller intyg enligt 7§

lagen 1991 2041 om särskild

personundersökning i brottmål,

m.m. har inhämtats. Socialsty-

relsen bestämmer i samråd med

Rättsmedicinalverket vilken dag

uppgifter skall lämnas. Bestäm-

melser om vilka uppgifter som

skall lämnas finns i förordningen

1996:000 om personregister för

forskning och utvecklingsarbete

inom rättspsykiatrin.

Denna förordning träder i kraft den

Förkortningar 23

Förkortningar

ADB automatisk databehandling EU Europeiska unionen LPT lagen 1991:1128 om psykiatrisk tvångsvård LRU lagen 1991:1137 om rättspsykiatrisk undersökning LRV lagen 1991:1129 om rättspsykiatrisk vård OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling prop. proposition RCA Rättsmedicinalverkets centrala arkiv RMV Rättsmedicinalverket rskr. riksdagsskrivelse SOU Statens offentliga utredningar

Utredningsuppdraget 25

l Utredningsuppdraget

l Direktiven

Utredningens direktiv beslutades vid regeringssammanträde den 21 juni 1995. Inledningsvis redogör regeringen för den allmänna bakgrunden till uppdraget. Den konstaterar att statistiska uppgifter fyller en viktig funktion för forskning och utveckling inom olika områden, exempelvis inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Inom flera av dessa områden finns, enligt direktiven, behov av uppgifter som avser enskilda individer. Regeringen anger att sådana uppgifter samlas i olika register som kan vara datorbaserade eller manuella och att dessa register ibland kan innehålla känslig information om olika individer. Som exempel sådan information nämns uppgifter om begångna brott och ådömda påföljder och om hälsotillstånd eller omdömen eller värderande upplysningar om en person.

Regeringen slår fast att ett behov av ökade kunskaper om effekterna av vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare finns inom det rättspsykiatriska området och fortsätter:

Förutsättningarna för forsknings- och utvecklingsarbete inom det

rättsps kiatriska området skulle kunna förbättras t.ex. om ökade

möjlig eter gavs att föra in up gifter i Rättsmedicinalverkets datorbaserade rätts sykiatriska ärendreregister.Detta skulle emellertid innebära att uppgi er av ytterst känslig natur om enskilda individers psykiska hälsa m.m. skulle rymmas i verkets datoriserade ärenderegister.

Efter en redovisning av gällande rätt och förändringar av den nuvarande regleringen samt av det befintliga registret på området tar regeringen upp en hemställan från Rättsmedicinalverket RMV. Enligt direktiven har RMV framhållit att det i dag saknas tillräckliga kunskaper om effekterna av vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare. I direktiven anges vidare:

Undersökningar inom området visar att det krävs bättre kännedom om

risken för återfall i brott och om effekterna av olika behandlin ar och

terapiformer. Fördjupad kunskap skulle kunna påskynda utvec ingen

av bl.a. diagnostik och undersökningsverksamhet. Vidare skulle

domstolarna detta sätt kunna få ett säkrare underlag vid be-

dömningen av brottspåföljder.

26 Utredningsuppdraget

RMV menar att ett led i denna utveckling skulle kunna vara att förbättra informationstillgången i verkets datoriserade rättspsykiatriska ärenderegister. RMV har därför hos regeringen hemställt att nuvarande tillstånd för ärenderegistret utvidgas.

RMV har vidare hemställt om att registrera uppgifter från samtliga rättspsykiatriska utlåtanden och § 7-intyg inklusive domar i aktuella mål, som finns vid RMV:s centrala arkiv RCA i det rättspsykiatriska ärenderegistret utan krav gallring efter viss tid.

Verket hemställer också om regeringens medgivande till att de uppgifter rörande rättspsykiatriskt undersökta inom krirninal-

personer

varden, som finns inom ramen för Kriminalvardens centrala klientregister, får utlämnas till RMV och av verket registreras det datoriserade ärenderegistret vid RCA.

RMV hemställer vidare om tillstånd att komplettera registret med uppgifter från de sjukvårdsinrättningar som den undersökte förts till efter den rätts undersökningen eller dit den undersökte efter dom överlämnats för rättspsykiatrisk vård. Den information som avses år uppgift om hur länge den undersökte varit intagen på vårdenheten, vart han eller hon därefter flyttats samt de diagnoser som ställts vid flyttningen eller utskrivningen.

Direktiven tar därefter upp behovet av en utredning. Regeringen anger inledningsvis att frågor om personregister och integritetsskydd är aktuella inom många områden och fortsätter:

Riksdagen har nyligen fattat beslut 1994/95:Fi 24, rskr. 1994/951368 om regeringens proposition 1994/952200 Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m. En parlamentariskt sammansatt kommitté skall tillsättas som skall lämna förslag till en ny svensk datalagstiftning före den 31 mars 1997. Kommittéer som skall lägga förslag till författningsreglering av personregister inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten kommer att avsluta sina utredningsarbeten inom kort. Internationellt pågår det till exempel inom EU arbete för att skapa en gemensam, hög nivå för skydd mot integritetskränkning bl.a. i samband med automatisk databehandling av personuppgifter.

Regeringen konstaterar i direktiven att ett behov inom det rättspsykiatriska området finns av forsknings- och utvecklingsarbete för att ge ökade kunskaper om bl.a. effekterna av vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare. I sammanhanget nämns RMV:s hemställan. Regeringen slår fast att det är väsentligt att möjligheterna till forsknings- och utvecklingsarbete inom det rättspsykiatriska området förbättras och tillägger:

Okade möjligheter att föra uppgifter i det rättspsykiatriska ärenderegistret har av RMV angivits vara en väg att underlätta sådan forskning. A andra sidan kan integritetsskyddsaspekter tala för att ett register för forskningsändamål bör hållas åtskilt från ett ärenderegister. Det torde därför även finnas andra möjliga lösningar att tillgodose forsknings- och utvecklingsbehoven som bör belysas närmare.

Det kan konstateras att RMV:s förslag medför svåra avvägningar från integritetssynpunkt. Ett genomförande av verkets förslag innebär att ytterst känsliga uppgifter om individens personliga förhållanden

Utredningsuppdraget 27

och psykiska hälsa m.m. skulle rymmas i det datoriserade ärenderegistret.

Regeringen övergår därefter till utredningsuppdraget. I direktiven anges att en särskild utredare skall tillkallas för att analysera behovet av register inom rättspsykiatrin för forsknings- och utvecklingsändamål och väga detta mot kravet på skydd för enskilda individers integritet. Utredaren skall, enligt direktiven, bl.a. bedöma behovet av olika uppgifter och överväga vilka uppgifter som skall få registreras och vad uppgifterna skall få användas till. När det gäller att registrera uppgifter utan krav gallring efter viss tid, ålägger regeringen utredaren att analysera vilka för- och nackdelar en sådan ordning för med sig ur både ett forsknings- och ett integritetsskyddsperspektiv.

Regeringen ger vidare den särskilde utredaren uppdrag att överväga de rättsliga förutsättningarna för ett utökat ADB-stöd i det syfte som RMV angett. I sammanhanget tillägger regeringen att detta skall ske med beaktande av nationell och internationell reglering området samt nationella och internationella förslag till regeländringar. Denna del av utredningsuppdraget utvecklas i direktiven på följande sätt.

Härvid bör även övervägas om informationsbehovet kan tillgodoses

annat sätt eller om en möjlig lösning kan vara att verksamhet med

forskning bedrivs avskilt från RMV:s verksamhet i övrigt och att

uppgifter för forskningsändamâl förs separat från ärenderegistret.

Detta mot bakgrund av de fördelar från integritetsskyddssynpunkt som

kan nås vid en sådan lösning. Utredaren skall om så anses motiverat lämna förslag till erforderlig författningsreglering.

Utredningsarbetet

Om utredningsarbetet kan följande nämnas.

Representanter för utredningen har haft överläggningar med professorerna Sten Levander, Lars Lidberg och Marie Åsberg Skjöldebrand samt psykologerna Martin Grann och Tommy Hallquist.

Utredningen har besökt RMV och där studerat Rättsmedicinalverkets centrala arkiv och databasen PsykBase.

Den rättspsykiatriska verksamheten 29

2¶Den verksamheten

rättspsykiatriska

Utredningsuppdraget avser möjligheterna att förbättra förutsättningarna för forsknings- och utvecklingsarbete inom ett särskilt område, nämligen det rättspsykiatriska. I förevarande kapitel skall detta område beskrivas. Under avsnitt 2.1 behandlas därför rättspsykiatrisk vård och den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten. I de följande avsnitten presenteras myndigheter som har ansvar för forskning, utvecklingsarbete, m.m. inom rättspsykiatrin.

2.1¶Det området

rättspsykiatriska

2.1.1¶Något om begreppet rättspsykiatri

Den 1 januari 1992 trädde en omfattande ny lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård, m.m. i kraft. Genom denna lagstiftning fick begreppet rättspsykiatri sin nuvarande innebörd. Före den 1 januari 1992 reglerades all psykiatrisk tvångsvård av en lag; 1966 års lag om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Genom reformen år 1992 fördelades den psykiatriska tvångsvården på två lagar. Den allmänna regleringen återfinns i lagen 1991:1128 om psykiatrisk tvångsvård LPT. Regleringen av tvångsvården för psykiskt störda lagöverträdare finns i lagen 1991:1129 om rättspsykiatrisk vård LRV. För all psykiatrisk vård gäller föreskrifterna i hälso- och sjukvårdsla- 1982:763. I LPT finns kompletterande bestämmelser om psykiatgen risk vård som är förenad med frihetsberövande eller annat tvång. Lagen innehåller bestämmelser bl.a. om förutsättningar för tvångsvård, intagning för tvångsvård, vårdens bedrivande och tvångsvårdens upphörande. LRV innehåller rubriken bestämmelser om rättspsykiatrisk som anger vård. Denna term infördes genom 1992 års reform. Skälet till detta var bl.a. att det ansågs ändamålsenligt med en gemensam beteckning för de former tvångsvård med lagen prop. 1990/91 :58 s. 194 f.. av som avses Enligt 1 § LRV gäller lagen den som efter beslut domstol skall rättspsykiatrisk vård, av ges är anhållen, häktad eller intagen på enhet för rättspsykiatrisk en undersökning eller

30 Den rättspsykiatriska verksamheten

är intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt.

I nästa avsnitt behandlas begreppet rättspsykiatrisk vård närmare. Redan här bör dock nämnas att beslut domstol överlämnande till

av om rättspsykiatrisk vård förutsätter att lagöverträdaren har genomgått viss medicinsk undersökning. Rättspsykiatrisk undersökning och § 7-intyg avhandlas i avsnitt 2.1.3 och 2.1.4.

2.1.2¶Rättspsykiatrisk vård

För alla brott föreskrivs straff. Det finns två olika straff, böter och fängelse. Beroende på hur allvarligt ett brott föreskrivs böter,

anses böter och fängelse eller endast fängelse. Enligt l kap. 3 § brottsbalken förstås med påföljd, straffen böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. En form överläm-

av nande till särskild vård är överlämnande till rättspsykiatrisk vård. Om användningen av böter och fängelse föreskrivs alltså i bestämmelserna om de olika brotten. De övriga påföljderna får emellertid, enligt särskilda bestämmelser, användas i stället för böter och fängelse.

Närmare bestämmelser om när domstolen får överlämna lagöver-

en trädare till rättspsykiatrisk vård i stället för att döma till ett straff finns i 31 kap. 3 § brottsbalken. En första förutsättning är att den tilltalade har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Han skall vidare lida av en allvarlig psykisk störning. Dessutom krävs att det med hänsyn till lagöverträdarens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen

en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.

Rätten kan besluta att särskild utskrivningsprövning enligt LRV skall äga rum vid vården. Härför måste emellertid två ytterligare förutsättningar vara uppfyllda. För det första skall brottet ha begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Ett kausalsamband skall alltså föreligga mellan brottet och störningen. En allvarlig psykisk störning skall således inte bara föreligga vid domstillfället, utan skall också ha förelegat när brottet begicks. För det andra skall det till följd den

av psykiska störningen finnas risk för att lagöverträdaren återfaller i

en brottslighet, som är av allvarligt slag.

För att en domstol skall kunna besluta överlämnande till rättspsy-

om kiatrisk vård förutsätts slutligen att den misstänkte har genomgått någon form av medicinsk undersökning. Rätten får enligt huvudregeln inte bestämma att någon skall överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning utan att en rättspsykiatrisk undersökning har gjorts i målet, 3 § lagen 1991:1137 rättspsykiatrisk undersök-

om ning LRU. Ett undantag finns dock. Om den misstänkte redan genomgår sådan rättspsykiatrisk vård, är det tillräckligt att inhämta ett utlåtande i de aktuella frågorna från den chefsöverläkare är ansvarig

som för vården. Ett överlämnande till rättspsykiatrisk vård utan särskild

Den rättspsykiatriska verksamheten 31

utskrivningsprövning kan beslutas efter rättspsykiatrisk undersökning 4 § LRU. En annan möjlighet är att ett s.k. utvidgat § 7-intyg har inhämtats. Om den misstänkte redan vårdas enligt LPT eller LRV, är det tillräckligt att ett utlåtande om de medicinska förutsättningarna inhämtas från den chefsöverläkare som är ansvarig för vården 4 § LRU. LRV gäller, som tidigare nämnts, också den som är anhållen, häktad eller intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning och den som är intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt. Under vilka förutsättningar man i sådana fall får ge rättspsykiatrisk vård anges i 4 § LRV. En första förutsättning är att den misstänkte lider av en allvarlig psykisk störning. Vidare krävs att han med hänsyn till sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har behov av psykiatrisk vård, som kan tillgodoses genom att han är intagen en sjukvårdsinrättning. Den sista förutsättningen är att den misstänkte motsätter sig psykiatrisk vård eller till följd av sitt psykiska tillstånd uppenbart saknar förmåga att ge uttryck för ett grundat ställningstagande i frågan. Som framgått är begreppet allvarlig psykisk störning av central betydelse. Det bör därför kommenteras något. I förarbetena prop. 1990/91:58 s. 86 f. uttalas att följande allvarliga psykiska tillstånd bör kunna tjäna till vägledning.

Till allvarlig psykisk störning bör i första hand räknas tillstånd av psykotisk karaktär, således tillstånd med störd realitetsvärdering och med s mptom, av typen vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Till följd av en hjärnskada kan vidare en psykisk funktionsnedsättning av allvarlig art demens med störd realitetsvärdering och bristande förmåga till orientering i tillvaron

Till allvarlig psykisk störning bör också uppkomma.lvarliga depressio-

räknas a ner med självmordstankar. Vidare bör dit föras svårartade personlighetsstörningar karaktärsstörningar, exempelvis vissa invalidiserande neuroser och personlighetsstörningar med impulsgenombrott av psykoskaraktär.

Tvångsvård bör vidare kunna aktualiseras när en krisreaktion är sådan att påverkan på den psykiska funktionsnivån blir så uttalad att den är av psykotisk art.

I förarbetena anges också att vissa tillstånd som har samband med missbruk, bl.a. alkoholpsykoser, och vissa former av åldersdemens kan vara sådana att begreppet allvarlig psykisk störning är tillämpligt. I allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:9 LPT -tillämpning av lagen om psykiatrisk tvångsvård och 1991: 10 LRV tillämpning av lagen om

rättspsykiatrisk vård beskrivs begreppet allvarlig psykisk störning närmare. Rättspsykiatrisk vård ges en sjukvårdsinrättning som drivs av en landstingskommun. Dessutom får rättspsykiatrisk vård ges en enhet för rättspsykiatrisk undersökning den som genomgår sådan undersökning. När det gäller själva vården vid rättspsykiatrisk vård hänvisar lagen i stor utsträckning till bestämmelserna i LPT. Vissa särskilda be-

32 Den rättspsykiatriska verksamheten

stämmelser finns dock i LRV, bl.a. om vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område.

Reglerna avseende upphörande den rättspsykiatriska vården är

av olika beroende på vilken form sådan vård är aktuell. Är det

av som fråga om rättspsykiatrisk vård beslutats domstol med stöd 31

som av av kap. 3 § brottsbalken skiljer sig reglerna beroende om vården är förenad med särskild utskrivningsprövning eller inte. Kriterierna för när upphörande får ske är olika. Dessutom skiljer sig reglerna

angående vem

beslutar att vården skall upphöra. Är vården inte förenad med som om särskild utskrivningsprövning beslutar chefsöverläkaren vid den enhet där patienten vistas om detta. I annat fall skall prövningen göras av länsrätt.

När det gäller de övriga formerna av rättspsykiatrisk vård gäller följande för vårdens upphörande. Vården skall upphöra när förutsättningar för vård inte längre är uppfyllda. Dessutom finns vissa absoluta gränser som är kopplade till det grundläggande frihetsberövandet. Beträffande den som är anhållen eller häktad skall vården upphöra när beslutet frihetsberövande har upphört. Är

senast om patienten intagen en undersökningsenhet för att rättspsykiatrisk undersökning skall kunna göras, skall vården upphöra senast när han inte längre får hållas kvar på undersökningsenheten. Slutligen skall vården, beträffande den som är intagen i krirninalvårdsanstalt, upphöra senast när frigivning sker.

1.3¶Rättspsykiatrisk undersökning

Rättspsykiatriska undersökningar regleras i LRU. Sådana undersökningar får enligt 1 § LRU inhämtas av rätten i brottmål, som underlag för vissa bedömningar. En rättspsykiatrisk undersökning kan behövas för bedömningen om det finns medicinska förutsättningar att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken. Den får också inhämtas som underlag för bedömningen misstänkt har

om en begått en gärning under påverkan av en allvarlig psykisk störning.

Rättspsykiatrisk undersökning ingripande undersökningsform.

är en Därför har relativt stränga krav ställts upp för när en sådan undersökning får göras. Beslut härom får meddelas endast om den misstänkte har erkänt gärningen eller övertygande bevisning har förebragts om att han har begått den. Dessutom krävs det att rätten gör bedömningen att påföljden inte kan stanna vid böter.

När rätten beslutar om rättspsykiatrisk undersökning skall den ange ändamålet med beslutet. Om förutsättningarna att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård skall undersökas, skall rätten också ange huruvida förutsättningarna för vård med särskild utskrivningsprövning skall undersökas.

Rättspsykiatriska undersökningar utförs vid rättspsykiatriska avdelningar inom RMV och vid enheter hos sjukvårdshuvudmän som i enlighet

Den rättspsykiatriska verksamheten 33

med avtal med staten har åtagit sig att för att rättspsykiatriska

svara undersökningar utförs undersökningsenheter. Sedan år 1992 görs undersökningarna vid tre avdelningar inom RMV Stockholm Huddinge,

- Uppsala och Göteborg samt vid undersökningsenheter i Umeå, Malmö

och Vadstena. Antalet rättspsykiatriska undersökningar sjönk kontinuerligt under perioden 1940 1985. I början 1950-talet utfördes omkring

- av l 100 rättspsykiatriska undersökningar âret. Under slutet den

om av aktuella perioden var det årliga antalet i ungefär 550. Därefter har

nere inte några större förändringar skett. År 1995 utfördes 514 rättspsykiatriska undersökningar.

En rättspsykiatrisk undersökning skall, enligt 6 § LRU, anpassas efter domstolens syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda fallet. Ett utlåtande över undersökningen skall in till rätten

ges inom fyra veckor, om den misstänkte är häktad. För övriga fall är tidsfristen sex veckor. Om det föreligger synnerliga skäl, får rätten medge anstånd med utlåtandet.

Utlåtandet skall avges av en läkare vid undersökningsenheten eller någon annan läkare som huvudmannen för enheten utser. Utlåtandet skall innehålla uttalanden i de frågor som anges i rättens beslut. De omständigheter som dessa uttalanden grundas skall anges i utlåtandet.

2.1.4 § 7-intyg

Enligt 7 § lagen 1991:2041 om särskild personutredning i brottmål, m.m. får rätten förordna en läkare att läkarintyg misstänkt

avge om en § 7-intyg. Rätten kan besluta att inhämta sådant intyg när åtal har väckts. För att det skall kunna inhämtas tidigare krävs antingen att den misstänkte har erkänt gärningen eller att sannolika skäl föreligger för att han har begått den.

Rätten kan i förordnandet ange att intyget skall omfatta de medicinska förutsättningarna för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning, s.k. utvidgat § 7-intyg. När intyget innehåller en sådan bedömning kan det utgöra medicinskt underlag för ett överlämnande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.

Ett särskilt formulär finns för§ 7-intyg. Läkaren skall först ta ställning till om en allvarlig psykisk störning föreligger eller inte eller om detta bör utredas vidare. Finner undersökningsläkaren att den undersökte företer tecken på en allvarlig psykisk störning eller att en sådan inte kan uteslutas, skall läkaren i allmänhet föreslå att domstolen förordnar om rättspsykiatrisk undersökning. Detsamma gäller om en frihetsberövande påföljd är aktuell och det finns misstanke om att gärningen kan ha begåtts under inflytande av en allvarlig psykisk störning. Vid utvidgat § 7-intyg kan undersökningsläkaren ta ställning till om skäl för överlämnande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning föreligger.

34 Den rättspsykiatriska verksamheten

Antalet § 7-intyg var i mitten av 1970-talet omkring 2 800. Därefter sjönk antalet kontinuerligt till i början 1990-talet då endast omkring

av 1 800 intyg år utfärdades. Därefter har antalet ökat något igen. År

per 1995 utfärdades ungefär 1 950 intyg. Andelen utvidgade § 7-intyg

var cirka 30 procent.

De aktuella intygen får avges av läkare vid rättspsykiatriska

avdelningar inom RMV eller sådana enheter hos sjukvårdshuvudmän

som i enlighet med avtal med staten har åtagit sig för rättspsykiatris-

att svara ka undersökningar. De får också avges av läkare enligt avtal med

som RMV åtagit sig att utfärda § 7-intyg. RMV har slutit avtal för ett år i taget med ungefär 35 läkare. Endast läkare är behörig att

en som avge utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning får förordnas att ett

avge sådant § 7-intyg som innehåller en bedömning förutsättningarna för

av överlämnande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.

2.1.5¶Yttrande av Socialstyrelsen

Rätten har, enligt 12 § LRU, möjlighet att inhämta yttrande från Socialstyrelsen över en rättspsykiatrisk undersökning, ett § 7-intyg och ett sådant utlåtande som den för vården ansvarige chefsöverläkaren kan avge beträffande den som är föremål för vård enligt LPT eller LRV. I den mån domstolen anser det särskilt angeläget att Socialstyrelsen yttrar sig över utredningen i en viss fråga eller ett visst hänseende, bör detta anges i domstolens beslut. Socialstyrelsen har möjlighet att komplettera utredningen. Yttrandena handläggs Socialstyrelsen av dess råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor Socialstyrelsens rättsliga råd.

Givetvis är det mer komplicerade eller svårbedömda fall i

som huvudsak blir föremål för Socialstyrelsens rättsliga räds prövning. Före 1992 års reform var möjligheten att begära yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd författningsreglerad endast avseende rättspsykiatriska undersökningar. Genom reformen ökade möjligheterna att överlämna till rättspsykiatrisk vård utan att rättspsykiatrisk undersökning har utförts. Ett viktigt skäl till att öppna en möjlighet för domstolarna att begära yttrande även i andra fall än när rättspsykiatrisk undersökning har gjorts var enligt förarbetena prop. 1990/91:58 s. 528 att domstolarna

annars i tveksamma fall skulle tvingats att besluta om sådan undersökning.

Under slutet av 1980-talet och de första åren under 1990-talet uppgick antalet yttranden över rättspsykiatriska undersökningar till omkring 55 per år, vilket motsvarar ungefär 10 procent av de rättspsykiatriska undersökningarna. På senare år har antalet sjunkit till omkring 35 ärenden per år eller ungefär 6 procent av samtliga ärenden.

Den rättspsykiatriska verksamheten 35

2.2 RMV

RMV bildades år 1991. Inriktningen på verkets verksamhet regleras i förordningen 1991 :944 om instruktion för rättsmedicinalverket se även prop. 1990/91:93 och 1990/911120. RMV är central förvaltningsmyndighet för rättspsykiatrisk, rättskemisk, rättsmedicinsk och rättsserologisk verksamhet i den utsträckning sådana frågor inte skall handläggas av någon annan statlig myndighet. När det gäller den rättspsykiatriska verksamheten skall RMV, enligt 2 § i nämnda förordning, särskilt svara för rättspsykiatriska undersökningar och § 7-intyg i brottmål, m.m. Vidare skall RMV särskilt svara för internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde och för utvecklingsarbete och stöd forskning av betydelse för verksamheten. En viktig uppgift för RMV är att bevaka att rättssäkerheten upprätthålls och att de rättspsykiatriska bedömningarna görs ett enhetligt sätt över hela landet prop. 1990/91: 120 s. 23. I propositionen tillades följande om kvalitetskontroll och kvalitetssäkring.

För att värna om enhetlighet och en god kvalitativ utveckling av den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten bör rättsmedicinalverket som ett led i egenuppföljningen granska antingen ett urval av eller i vissa fall alla utlåtandena kontinuerligt genom en till myndigheten knuten grupp bestående av medicinsk och juridisk expertis. I vilken utsträckning och på vilket sätt detta bör göras bör myndigheten själv få avgöra. Formerna för erfarenhetsåterföring till dem som utför undersökningarna måste också vara en angelägen fråga för myndigheten. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det 1propositionen 1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvård, m.m. föreslås att socialstyrelsen också i fortsättningen begäran av rätten skall överpröva utlåtanden över rättspsykiatriska undersökningar.

Av 2 § i förordningen följer, som framgått i det tidigare, att RMV har ett ansvar för forskning och utveckling av betydelse bl.a. för den del av verksamheten som avser rättspsykiatri. I förarbetena uttalade departementschefen att det krävs att forsknings- och utvecklingsarbetet inom det rättspsykiatriska området får ett ökat utrymme för att undersökningsverksamheten skall kunna utvecklas i takt med samhället i övrigt och allmänpsykiatrin i synnerhet. Om RMV:s åligganden i detta hänseende anförde departementschefen prop. s. 24:

Det finns ett stort behov av att sammanfoga kunskaper och erfarenheter inom sjukvården, kriminalvården och socialtjänsten särskilt vad gäller tidigt Nya kunskaper och metoder kan leda till

störda personer. ett förbättrat omhändertagande med positiva följder för individen och för samhället i sin helhet. Det bör ankomma pa rättsmedicinalverket att stimulera och följa forskningen och initiera utvecklingsarbete inom området. Verket bör därvid samarbeta med högskoleenheterna. Det ankommer berörda myndigheter att besluta om formerna för detta samarbete.

36 Den rättspsykiatriska verksamheten

RMV har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om rättspsykiatrisk undersökning SOSFS 1992: 1l och om läkarintyg vid särskild personutredning i brottmål SOSFS 1992:12. Utbildningsinternat och seminarier har ordnats av verket, i syfte att kunna upprätthålla en hög och jämn standard på undersökningsverksamheten. De läkare som har åtagit sig att utföra § 7-utredningar är också skyldiga att delta i fortbildningsmöten som ordnas av RMV. För samordning av den rättspsykiatriska undersök ningsverksamheten finns en nationell koordineringsgrupp.

RMV är vidare ansvarigt för Rättsmedicinalverkets centrala arkiv RCA. Där arkiveras bl.a. rättspsykiatriska undersökningar. Verket har en databas benämnd PsykBase som innehåller Rättspsykiatriska ärenderegistret. En närmare redogörelse för RCA och Rättspsykiatriska ärenderegistret finns i kapitel 4.

3¶Socialstyrelsen

Socialstyrelsen är enligt förordningen 1988:1236 med instruktion för Socialstyrelsen central förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör bl.a. hälso- och sjukvård. Härmed avses bl.a. rättspsykiatrisk vård. På det området skall Socialstyrelsen enligt 2 § i nämnda förordning särskilt bl.a.

följa utvecklingen inom och utvärdera verksamheterna samt därvid samverka med andra samhällsorgan i den utsträckning det behövs,

vaka över verksamheterna vad gäller kvalitet och säkerhet samt den enskildes rättigheter,

svara för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling i vård och omsorg,

med hjälp av epidemiologiska centret och annat sätt följa, analysera och rapportera om hälsoutvecklingen i landet samt belysa epidemiologiska konsekvenser av olika åtgärder,

följa forsknings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse inom sitt ansvarsområde och verka för att sådant arbete kommer till stånd.

Arbetet med att följa utvecklingen inom och utvärdera vårdverksam heterna kommenteras närmare i prop. 1995/96: 176 Förstärkt tillsyn inom hälso- och sjukvården. Där anges s. 26 att detta arbete utförs riksnivå och avser mer övergripande granskningar och kartläggningar av hur målen uppfylls i fråga om hälso- och sjukvårdens struktur, omfattning, innehåll, kostnader och utveckling. Uppföljnings- och utvärderingsarbete bedrivs, enligt propositionen, ofta i projektform, ofta med utnyttjande av registerdata och enkätundersökningar och inte sällan som en följd av särskilda regeringsuppdrag.

Socialstyrelsen har enligt hälso- och sjukvårdslagen ett omfattande tillsynsansvar. Ett sådant ansvar är verksamhetstillsyn över vård. Styrelsen har tillsynen över landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård. Den skall därvid med hänsynstagande till rätten för varje landsting och

-

Den rättspsykiatriska verksamheten 37

kommun att själv bestämma om sina angelägenheter följa och stödja

verksamheten. Syftet med tillsynen är att kontrollera, utvärdera, följa upp och i övrigt verka för att de mål och krav uppfylls som anges för hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen. Vid utövandet av sin tillsyn har Socialstyrelsen rätt att företa inspektioner.

Verksamhetstillsyn över enskild sluten sjukvård som drivs av enskilda regleras för närvarande i stadgan 1970:88 om enskilda vårdhem

m.m. I denna tillsyn är även andra myndigheter inblandade.

Socialstyrelsen ansvarar också för s.k. individtillsyn inom hälso- och sjukvården. Härmed avses tillsynen över det sätt på vilket den enskilde yrkesutövaren utför sina åligganden inom hälso- och sjukvården. Bestämmelser om denna tillsyn finns i lagen 1994:953 åligganden

om för personal inom hälso- och sjukvården och lagen 1994:954

om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område. Bestämmelserna omfattar den som har legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården och viss annan personal.

I den tidigare nämnda prop. 1995/96: 176 föreslås enhetliga bestämmelser om tillsyn över hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen skall enligt förslaget utöva tillsyn över all hälso- och sjukvård oavsett driftform, med undantag för den sjukvård som ges inom Försvarsmakten. Den lag om tillsyn över hälso- och sjukvården som föreslås i propositionen förskriver bl.a. att Socialstyrelsen i sin tillsynsverksamhet skall få rätt att ta del av handlingar och erhålla upplysningar i behövlig utsträckning samt att göra inspektioner.

Även inom den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten har Socialstyrelsen ett tillsynsansvar. I 17 § LRU anges sålunda att tillsyn över efterlevnaden av LRU och de föreskrifter som meddelas med stöd av den lagen utövas av Socialstyrelsen. I förarbetena till LRU prop. 1990/91:58 s. 557 tillades att en viktig del tillsynsarbetet

av avser samordningen av den totala verksamheten i landet.

2.4¶Landstingen

Landstingen har ett ansvar som innebär att varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård dem som är bosatta inom landstinget 3 § hälso- och sjukvårdslagen. Det inbegriper således rättspsykiatrisk vård. I 7 och 8 §§ hälso- och sjukvårdslagen finns också vissa bestämmelser om landstingens planerings- och utvecklingsverksamhet. Landstinget skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård. Planeringen skall avse även den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare. I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården skall landstinget samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare.

En ny 31 § i hälso- och sjukvårdslagen om kvalitetssäkring föreslås i den i det föregående avsnittet omnämnda prop 1995/96: 176. Enligt den

38 Den rättspsykiatriska verksamheten

föreslagna paragrafen skall inom hälso- och sjukvården kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Detta motiverades på följande sätt prop. s. 53 f..

Enligt regeringens mening skall vårdgivaren inom hälso- och sjukvården utveckla metoder för att noga följa och analysera utvecklingen vad gäller kvalitet och säkerhet. Det gäller t.ex. system som synliggör förekomsten av risktillbud eller s.k. avvikande händelser onormala vårdtider, infektioner, komplikationer, reoperationer, återintagningar etc. eller som mäter servicegrad, patienttillfredsställelse osv. Ett utvecklingsarbete med denna inriktning har idag inletts hos flera huvudmän och vårdgivare vilket regeringen anser som mycket positivt. Det är viktigt att vårdgivaren skapar förutsättningar och stimulerar medarbetare till insatser i arbetet med kvalitetssäkring och utveckling. Resultatet av detta arbete är en viktig del av att vidareutveckla vården, höja kvaliteten och stärka patientens ställning och skall fortlöpande återföras till dem som deltar i vård- och behandlingsarbetet.

Forsknings- och utvecklingsarbete

3 och

Forsknings- utvecklingsarbete

l Inledning

Resurserna till forskning inom det rättspsykiatriska området har hittills varit små i förhållande till de totala resurserna för verksamheten. Den forskning som har bedrivits har i huvudsak varit av antingen medicinsk/ biologisk grundforskningskaraktär eller sociologisk karaktär och avsett strukturella faktorer.

I detta kapitel beskrivs närmast forsknings- och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin med anknytning till Rättsmedicinalverkets centrala arkiv RCA. I det avslutande avsnittet redogörs för den forskningsetiska prövning som sker inom ramen för forskningsetiska kommittéer.

Sektionen för social- och rättspsykiatri, som utgör en del av Karolinska institutet och är lokaliserad till den rättspsykiatriska avdelningen i Huddinge, har hittills svarat för merparten av den forskning som har utgått från RCA. Bland avhandlingar som har vuxit fram ur detta material kan nämnas professorn Lars Lidbergs avhandling Liten sinnesundersökning. En psykiatrisk och kriminalpolitisk analys från år 1974. Vidare kan nämnas docenten Henrik Belfrages avhandling Psykiskt störda brottslingar: En studie i begreppet "Jäinställd med sinnessjukdom" dess bakgrund och praktiska tillämpning och överläkaren Albert

- Boermans avhandling Karsuddenpatientema: En social och rättspsykiatrisk studie av 106 jämställda lagöverträdare, båda från år 1989. Våren 1995 disputerade filosofie doktorn Mats Börjesson på sin sociologiskt inriktade avhandling Sanningen om brottslingen. Rättspsykiatrin som kartläggning livsöden. Även för detta projekt hade aktmaterial från

av RCA använts.

3.2¶Forsknings- och utvecklingsarbete inom

RMV

En forsknings- och utvecklingsgrupp inom RMV har haft i uppdrag att sammanställa behovet av ny kunskap för att förbättra den rättspsykiatriska verksamheten. Ett första resultat av gruppens överväganden var promemorian "Utgångspunkter för rättspsykiatrisk forskning inom RMV

40 Forsknings- och utvecklingsarbete

vilken är författad av professorn Sten Levander. Promemorian fogades som bilaga till RMV:s anslagsframställning år 1992.

I promemorian konstaterades att RMV:s forskningsansvar måste begränsas till det centrala verksamhetsområdet, till det regelverk som styr verksamheten samt till det utfall i kortare eller längre perspektiv

- som blir resultatet av verksamheten. Samtidigt fastslogs att det finns ett mycket stort antal angelägna projekt som på ett eller ett annat sätt berör RMV:s verksamhet. Enligt promemorian måste det finnas utrymme för projekt som går över olika myndighetsgränser.

Ett antal områden som kan bli föremål för forskning skisserades i promemorian. Tvärsnittsundersökningar av klientelet togs upp. Med hänsyn till det årliga antal rättspsykiatriska undersökningar och § 7-undersökningar som görs får man, enligt promemorian, ett par års sikt uppgifter om en ganska stor andel av de personer som står för en stor del av den samlade kriminaliteten i Sverige. Härigenom förväntade man sig kunna genomföra riktade undersökningar med specifika frågeställningar, t.ex. rörande sexualbrottslingar av olika typer, eldsanläggare, svåra våldsbrottslingar eller vissa personlighetsstörningar.

Longitudinella uppföljningsundersökningar uppmärksammades också. Sådana undersökningar är, enligt promemorian, de vetenskapligt viktigaste även om de inte avkastar omedelbara resultat. I promemorian angavs att man vet synnerligen lite om hur den långsiktiga prognosen för en individ ser ut i förhållande till viktiga individkarakteristika och till olika påföljder. Ett problem som man menade bör angripas är huruvida det är möjligt att förutsäga "risk för framtida allvarlig kriminalitet". Behovet av sådan forskning påpekades också av Henrik Belfrage i artikeln Farlighetsbedömningarnas renässans SvJT 1995 s. 675.

l oktober 1995 bildades Rättsmedicinalverkets rådgivande Forskningsoch Utvecklingsnämnd. Nämnden skall bl.a. utgöra en resurs för RMV i frågor som berör forskning och utveckling. Den skall vidare ange vilket stöd som kan behöva ges för att ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete skall kunna bedrivas samt prioritera inkomna projektansökningar.

RMV deltar i ett nordiskt samarbete avseende forsknings- och utvecklingsarbete. I slutet av år 1995 enades man om att planera vidare för ett antal projekt. Planeringsansvariga har utsetts och tidsplaner har fastställts. Tre projekt avser uppföljning och kvalitetskontroll av rättspsykiatrisk vård och rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet områden där det är av värde att jämföra förhållandena i de olika länder som deltar i samarbetet och utfallet i de olika systemen.

I det ena projektet är huvudsyftet att följa upp återfall i kriminalitet hos patienter inom 24 månader efter den rättspsykiatriska vården. I studien skall preliminärt även USA och Kanada ingå. Den andra undersökningen skall vara en uppföljning avseende hur det går för rättspsykiatrisk undersökta patienter t.ex. undersökta år 1970, 1975 och 1980 senare i livet vad gäller kriminalitet, psykisk och fysisk hälsa,

Forsknings- och utvecklingsarbete 41

arbetslöshet samt mortalitet. Jämförelser skall göras mellan grupper av patienter som bedömts "friska", "psykiskt sjuka/störda" och "jämställda". I det tredje projektet skall med utgångspunkt från ett 25-tal rättspsykiatriska undersökningar per land, innehåll och kvalitet i undersökningsverksamheten bedömas samt resultatet av dessa undersökningar följas upp ett par år senare.

Tre studier tar sikte företeelser eller tillstånd som är sällsynta i respektive land. För sådana studier krävs ett större material än vad som erbjuds i respektive land, för att relevanta slutsatser skall kunna dras. Studien "Våldsamma kvinnor" skall omfatta kvinnor som under perioden 1970 1995 har genomgått rättspsykiatrisk undersökning och som har

begått grova brott såsom våld mot person och mordbrand. Den andra studien skall avse manliga schizofrena mördare som under den tidigare nämnda perioden har genomgått rättspsykiatrisk undersökning och som återfallit i grov brottslighet. Dessa skall studeras och jämföras med en kontrollgrupp som inte har återfallit. Den tredje studien avser ungdomar under 18 år som har begått grova våldsbrott och där rättspsykiatrisk undersökning kan bli aktuell.

3.3¶Övrigt forsknings- och utvecklingsarbete

I det följande redovisas forskningsprojekt som för närvarande använder RMV:s databas PsykBase. I en del av projekten används PsykBase för att söka fram relevanta undersökningsobjekt eller rättspsykiatriska undersökningar. Andra projekt är av registerstudiekaraktär. Det innebär att registeruppgifterna utgör den direkta källan för studierna. Inom parentes anges den eller de som driver projektet.

Först kan nämnas ett projekt benämnt Avvikande alkoholreaktioner och våldsbrott professorn Sten Levander. Avsikten är att skaffa en översikt över hur vanliga avvikande alkoholreaktioner är i samband med våldsbrott och att etablera statistiska samband mellan förekomsten av avvikande alkoholreaktioner och sociala, psykologiska och medicinska sakförhållanden i en grupp av individer som kan bedömas ha reagerat avvikande på alkohol med grov situationsinadekvat aggressivitet. För genomförandet är avsikten att använda PsykBase. I arbetet ingår bl.a. följande moment. Samtliga arkiverade poster skall genomgås med sökord för våldsbrott och alkoholdiagnoser cirka 10 000 undersökningar. Härigenom skall tre grupper tas ut, vilka skall jämföras med varandra med avseende parametrar som finns lagrade i databasen. De skall också jämföras med andra grupper. Utifrån dessa erfarenheter skall intressanta subgrupper väljas ut. Detta material skall sedan vidare bearbetas.

Ett annat projekt Unga sexualbrottsförövare legitimerade läkaren Niklas Långström tar sikte att generera ny kunskap om sådana förövare. Analysen tar hänsyn till psykiatriska, personlighetsmässiga och

42 Forsknings- och utvecklingsarbete

sociala perspektiv samt den undersöktes bakgrund och brottslighet. Deta för att möjliggöra ett tidigt identifierande av individer med förhöjd rsk för sexualbrottsligt beteende samt för att förbättra deras omhändertagande i skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. En datainsanling görs med ett av forskarna konstruerat utvärderingsinstrument lör registerdata.

Forskning bedrivs om multiproblempersoner docenten Hemik Belfrage. Härmed avses personer som har en benägenhet att begå kriminella handlingar. De har i allmänhet psykiska störningar vika resulterar i ett utagerande beteende, asocialitet, destruktivitet, missbrik och dåligt fungerande sociala relationer. Forskningen bedrivs utifrån

re olika ansatser

studium av incidensen beträffande personer som blir föremål ör rättspsykiatrisk undersökning i Stockholm fördelat olika psykiatriska sektorer,

kvantitativ och kvalitativ kartläggning av hur många de rättspsykiit- - av riskt undersökta som är multiproblempersoner samt

jämförelse av en undersökningsgrupp av rättspsykiatriskt undersölta med en "normalpopulation".

Vid bedömningen av om rättspsykiatrisk vård skall förenas mtd särskild utskrivningsprövning, skall domstolen bedöma om rsk föreligger för återfall i brottslighet av allvarligt slag. Denna bedömniig kan rubriceras som farlighetsbedömning. Forskning Belfrage bedrivs som är inriktad att empiriskt undersöka utfallet av dessa farlighetsbedömningar vid rättspsykiatrisk undersökning och jämföra de som lar dömts till sådan rättspsykiatrisk vård med personer som har dömts ill rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.

I internationell forskning har man under senare år fått fram resulat som tyder att s.k. psykopater blir sämre mer man behandlar den. Arbete pågår Belfrage med att i Sverige undersöka en grupp rätspsykiatriskt undersökta vilka erhållit antisocial personlighetsstörning son huvuddiagnos för att replikera de utländska studierna och för itt kartlägga de aktuella personernas kriminella karriärer. När det gäller gruppen personlighetsstörda studeras vidare överensstämmelsen mellm diagnostiken inom allmänpsykiatrin respektive rättspsykiatrin. Arbtte pågår också med att följa upp och utvärdera kriminalvårdande insatsr beträffande psykiskt störda brottslingar.

Brott, Bedömning och Behandling av Psykiskt Störda Lagöverträdari

- TreBe-projektet docenten Gunnar Kullgren m.fl. är en longitudinell

studie av psykiskt störda lagöverträdare som har genomgått rättspsykiatrisk undersökning under åren 1988 1995. Projektet baseras å

- PsykBase och övrigt arkivmaterial i RCA, vilket kompletteras mad uppgifter från bl.a Person- och belastningsregistret, Sjukvårdsregistiet och Kriminalvårdens centrala klientregister. I projektet ingår delstudicrna

Rättspsykiatrisk praxis i relation till förändrad lagstiftning -

Forsknings- och utvecklingsarbete 43

Schizofreni, våldsbrott och rättspsykiatrisk vård -

Personlighetsstörning, brott, vård och straff -

Sexualbrott och psykopatologi. -

Ytterligare några studier som omfattar sökning med stöd PsykBase

av och analys av aktmaterial i RCA är projekten Kvinnliga mordbrännare överläkaren Käthe Elmgren samt Rättspsykiatriskt undersökta med brottsrubriceringen mord sedan 1930 docenten Agneta Nilsson och överläkaren Bo Carlsson.

3.4 Den

forskningsetiska prövningen

För närvarande finns sex regionala forskningsetiska kommittéer för medicinsk forskning. De är knutna till de medicinska fakulteterna i Linköping, Umeå, Göteborg, Lund och Uppsala samt till Karolinska institutet i Stockholm. Dessutom finns fyra lokala kommittéer. På central nivå finns Medicinska forskningsrådets arbetsgrupp för samordning

av de forskningsetiska kommittéernas verksamhet.

Kommittéerna består av 11 14 ledamöter. Det övervägande antalet

är forskningsrepresentanter. Dessutom ingår två eller tre lekmannarepresentanter i en kommitté.

Två rekommendationer, en från Medicinska forskningsrådet och en från Landstingsförbundet, utgör grunden för den forskningsetiska granskningsorganisationen. Verksamheten är således inte reglerad i lag. Kommittéernas funktion är i strikt bemärkelse rådgivande. Men som kommer att framgå uppstår vissa begränsningar för ett projekt som inte har granskats eller godkänts.

De forskningsetiska kommittéernas granskning handlar om att väga forskningsprojektets möjliga värde mot de risker och olägenheter, t.ex. integritetskränkningar, som forskningen kan innebära. Granskningen utgår från den s.k. Helsingforsdeklarationen som antogs vid World Medical Associations möte i Helsingfors år 1964 och andra kompletterande regelverk. Detta innebär bl.a. följande. Varje projekt måste ha en klar vetenskaplig frågeställning, som är baserad god kännedom om det aktuella kunskapsläget. Forskningen skall bedrivas av personer med erforderlig kompetens inom området. Försökspersonernas integritet måste beaktas. Riskerna med forskningsprojektet måste kunna förutses. Försökspersoner måste informeras om projektet. Deltagarna skall ha lämnat ett frivilligt samtycke.

Det bör tilläggas att kravet på informerat samtycke i vissa fall efterges. Exempelvis kan det anses mer etiskt tveksamt att kontakta personer om det innebär att de påminns om sitt kriminella förflutna än att ta fram uppgifter som sedan avidentifieras.

Landstingsförbundets styrelse rekommenderade år 1981 landstingen att kräva att godkännande av forskningsetisk kommitté har lämnats för att ett projekt skall få genomföras vid landstingens inrättningar.

44 Forsknings- och utvecklingsarbete

Medicinska forskningsrådet kräver sådant godkännande för att anslå medel till forskningsprojekt. Detsamma gäller för de flesta fonder och finansiärer. Det finns emellertid finansiärer som inte kräver sådant godkännande. Främst rör det sig om privata, mindre fonder.

Olika former av offentliggöranden av forskningsresultat förutsätter att projektet har genomgått etisk granskning. De flesta medicinska tidskrifter har detta som krav för publicering. Etisk granskning är också ett krav för presentation av ett projekt vid medicinska riksstämman och andra vetenskapliga kongresser.

Förekomsten av personuppgifter i dag 45

4¶Förekomsten

av personuppgifter i dag

4.1 RMV

4.1.1 RMV:s centrala arkiv

Samtliga rättspsykiatriska utlåtanden i landet har sedan mitten av 1930talet arkiverats vid Kriminologiska centralarkivet. Arkivet var tidigare beläget i anslutning till rättspsykiatriska kliniken Långholmen i Stockholm. I samband med att den rättspsykiatriska kliniken år 1978 erhöll nya lokaler intill Huddinge sjukhus flyttades arkivet dit.

Arkivet administrerades fram till år 1992 stiftelse under

av en Karolinska institutet, Solna. Nämnda år träffades överenskommelse

en mellan Karolinska institutet och RMV. Överenskommelsen innebär bl.a. att arkivet har inordnats under RMV och att benämningen detta har ändrats till Rättsmedicinalverkets centrala arkiv RCA.

Sedan år 1992 arkiveras även§ 7-intyg i RCA. Skyldigheten att lämna in sådana intyg till RMV följer av 15 § förordningen 1992:289 om särskild personutredning i brottmål, Att rättspsykiatriska

m.m. utlåtanden skall överlämnas till RMV anges i 7 § förordningen 1991: 1413 om rättspsykiatrisk undersökning. RCA innehåller för närvarande ungefär 60 000 rättspsykiatriska undersökningar och 8 000 § 7-intyg.

Yttranden över rättspsykiatriska undersökningar från Socialstyrelsens rättsliga råd lämnas också till RCA. Andelen rättspsykiatriska undersökningar som blir föremål för yttrande har på är sjunkit från tio

senare procent till sex procent. Huvuddelen av yttrandena finns vid RCA.

Domstolarna har en författningsenlig skyldighet att skicka domar till RMV i mål där en rättspsykiatrisk undersökning har utförts eller rättsliga rådets yttrande över rättspsykiatrisk undersökning har

en inhämtats 30 § förordningen 1990:893 om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.. Även domar i mål där § 7-intyg har utfärdats skickas i viss utsträckning till RMV. Någon författningsenlig skyldighet för domstolarna att göra detta finns emellertid inte. Förfarandet bygger på en begäran från RMV till Domstolsverket. Från och med år 1988 finns så gott som alla domar i mål där rättspsykiatrisk undersökning genomförts vid RCA. När det gäller mål där § 7-intyg har inhämtats finns knappt hälften av domarna från och med år 1992.

46 Förekomsten av personuppgifter i dag

Registreringen av akterna i RCA var fram till RMV:s Övertagande manuell. Den var baserad ett kortsystem. Korten sorterades efter typ av brott och efter den undersöktes namn. När det gäller äldre akter, från år 1987 eller tidigare, finns fortfarande endast kortsystemet.

4. 1.2 Rättspsykiatriska ärenderegistret

RMV har en databas benämnd PsykBase. Systemet finns vid de sex undersökningsenheterna och vid RCA. I databasen finns Rättspsykiatriska ärenderegistret.

För Rättspsykiatriska ärenderegistret gäller tre tillstånd som beslutades av Datainspektionen den 2 januari 1992, den 3 juni 1993 och den 17 augusti 1994. Datainspektionen meddelade vissa föreskrifter i samband med tillståndsgivningen. Ändamålet med registret skall utgöra

vara att ett administrativt hjälpmedel för undersökningsenheterna vad gäller rättspsykiatriska ärenden samt underlag för statistik och planering av verksamheten.

Enligt de meddelade föreskrifterna skall personuppgifter i registret avidentifieras beträffande en klient som inte har varit aktuell vid någon av RMV:s enheter under de fem senaste åren. Följande skall, enligt föreskrifterna, iakttas beträffande ADB-säkerheten.

Behandlingshistorik skall föras och bevaras i minst två år. Behand- -

lingshistoriken skall innehålla uppgifter om vilka bearbetningar eller

andra åtgärder som har gjorts personregister, tidpunkterna för

åtgärderna samt vem som utfört eller beordrat åtgärderna.

Möjligheter att lagra personuppgifter skall begränsas till servern samt -

den utrustning som används för säkerhetskopiering. Löstagbara lagringsmedia skall, när de inte används, förvaras i Säkerhetsskåp försedda med larm eller i Värdeskåp. Personuppgifter som inte längre skall sparas och som är lagrade

-

datamedium skall utplånas genom överskrivning eller genom att hela

datamediet raderas eller förstörs. Slutligen föreskrivs att personuppgifter får registreras och bearbetas

endast vid RCA och de sex handläggande enheterna. I Rättspsykiatriska ärenderegistret finns ungefär 4 400 rättspsykiatriska undersökningar avseende åren 1988 och framåt samt 8 000 § 7-intyg fr.o.m. år 1992.

Rättspsykiatriska ärenderegistret är uppdelat i två delar. Den ena delen avser rättspsykiatriska undersökningar och den andra § 7-intyg. Registret finns som tidigare nämnts dels vid RCA, dels vid de sex undersökningsenheterna. Översiktligt kan sägas att registret vid RCA innehåller flest uppgifter som är intressanta för forskning och utvecklingsarbete, eftersom uppgifter kommer in till RCA inte bara från undersökningsenheterna utan även från Socialstyrelsens rättsliga råd och domstolarna.

Vid undersökningsenheterna noteras personuppgifter rörande den som skall undersökas, uppgifter om den domstol som begärt undersökningen,

Förekomsten personuppgifter i dag 47

av

uppgifter som behövs för den interna administrationen vid undersökningsenheten samt uppgifter om vilka bedömningar och påföljdsförslag som undersökningsteamet kommit fram till. Vidare registreras uppgifter om när den undersökte fördes från undersökningsenheten och till vilken enhet som han fördes.

Uppgifterna från undersökningsenheterna, med undantag de

av som endast är av administrativt intresse för undersökningsenheterna, förs varje månad över till RCA. Där för också in uppgifter från

man yttranden av Socialstyrelsens rättsliga råd och från domstolarnas domar. Dessutom har vid RCA i efterhand förts in uppgifter avseende rättspsykiatriska undersökningar för tiden 1988 1992. De uppgifter vid

- som RCA finns i Rättspsykiatriska ärenderegistret är följande.

Kön och ålder Uppgifter finns om namn, personnummer och sysselsättning. När utdrag ur RCA begärs för statistiska ändamål lämnas uppgift födelseår och

om kön.

Hemlän, upptagningsområde Registret innehåller avseende de flesta undersökta uppgift hem-

om kommun. Denna anges med en fyrsiffrig kod används Statistiska

som av Centralbyrån.

Medborgarskap, ursprungsland I registret noteras om den undersökte har svenskt medborgarskap eller inte. Vidare registreras vilket land den undersökte och dennes föräldrar har kommit ifrån. Det sistnämnda sker med tresiffrig kod

en som utarbetats av RMV.

Häktningsstatus och åtal Uppgift förs in huruvida den undersökte är häktad eller inte. Vidare registreras åtalspunkter. Upp till sex åtalspunkter kan registreras. Huvudâtalet eller det grövsta brottet skall noteras den första åtals-

som punkten. Registreringen sker genom att olika åtalsrubriker har getts olika koder.

Domstol En tresiffrig kod från Domstolsverket används för att ange vilken domstol som har förordnat om undersökning.

Undersökningsenhet Samtliga rättspsykiatriska undersökningar och § 7-intyg registreras

som ärenden vid respektive undersökningsenhet. Detta gäller oavsett

om intyget är skrivet vid enheten eller kontrakterad läkare inom

av en enhetens upptagningsområde.

48 Förekomsten av personuppgifter i dag

Läkare Ansvarig läkare för undersökningen registreras.

Diagnosklassüicering Diagnoskoder för den rättspsykiatriska undersökningen noteras enligt såväl ICD- DSM-systemen, är två olika internationella

som som kodsystem för diagnoser.

Påföljdsförslag och utdömd påföljd Det påföljdsförslag som har lämnats i det rättspsykiatriska utlåtandet noteras med hjälp av en särskild kod. En kod finns även för de fall något påföljdsförslag inte har lämnats. Har Socialstyrelsens rättsliga råd yttrat sig, noteras även rådets ställningstagande i påföljdsfrågan. Slutligen noteras utdömd påföljd i de olika domstolsinstanserna och, när domen har överklagats till Högsta domstolen, huruvida prövningstillstånd har lämnats eller inte. När det gäller § 7-intyg noteras svaret frågan allvarlig psykisk störning har ansetts föreligga eller inte.

om Vidare noteras huruvida behov av rättspsykiatrisk undersökning eller förutsättningar för rättspsykiatrisk vård har ansetts föreligga.

4.1.3 Utlämnande, m.m.

Utlåning akter sker i princip endast till två kategorier personer. RMV

av medger utlåning akt till den tjänstgör inom den rättspsykiat-

av en som riska undersökningsverksamheten och som behöver en akt för en pågående § 7-undersökning eller rättspsykiatrisk undersökning. Sådant lån medges arkivföreståndaren. Lån medges också till en forskare

av

projekt har prövats och godkänts av en etisk kommitté. Enligt vars RMV:s avtal med Karolinska institutet ankommer det professorn i social- och rättspsykiatri vid nämnda institut att besluta om utlåning av akter från arkivet för forskningsändamål.

Statistiska sammanställningar ur det rättspsykiatriska ärenderegistret lämnas ut till den har behov av detta i tjänsten, för studier eller för

som forskning. Sådana sammanställningar innehåller inte personidentifierbar information.

För erhållande personidentifierbara uppgifter ur registret ställs

av

krav beträffande lån akter. Om informationen skall samma som av lämnas ut diskett, kräver RMV dessutom att mottagaren har sökt och erhållit tillstånd från Datainspektionen för ett personregister.

Förekomsten personuppgifter av i dag 49

4.2¶Kriminalvårdsstyrelsen

4.2.1 Den nuvarande tillgången personuppgifter

Till stöd för klientverksamheten inom kriminalvården utvecklades i början på 1970-talet ett centralt ADB-baserat klientregister. Det benämns Centrala kriminalvärdsregistret och regleras i förordningen 1970:517

om rättsväsendets informationssystem. Centrala kriminalvârdsregistret

består av KUM kumulativregistret och SÖK. KUM innehåller information om personer är eller har varit aktuella inom kriminalsom vården under de senaste fem åren. Registret omfattar drygt 90 000 SÖK är särskilt utvecklat personer. ett sökregister till KUM. Centrala kriminalvårdsregistret innehåller doms- och verkställighetsuppgifter om personer som har dömts till fängelse eller skyddstillsyn. Det innehåller vidare sådana uppgifter har ålagts om personer som förvandlingsstraff för böter eller på grund utländsk brottmålsdom som av skall verkställa ett fängelsestraff eller skyddstillsyn i Sverige. en Registret innehåller ett stort antal uppgifter från domar. Uppgifter finns t.ex. om domen; domsnummer, målnummer och domstol, den tilltalade; efternamn, alla förnamn, och med- - personnummer borgarskap, brott; brottsbenämning, kod och lagrum, brottspáföyd; nomenklatur, brottsreferens, särskild föreskrift och uppgift om övervakare samt särskild rättsverkan; utvisning, m.m. - Vidare finns ett stort antal uppgifter verkställigheten påföljden, om av t.ex. datum för verkställighetens början, Slutdatum, datum för Villkorlig frigivning, förflyttningar, ändrad verkställighet och skälen därtill samt avbrott i verkställigheten. När det gäller beslut i frivårdsärende finns uppgifter om bl.a. övervakningstiden. Uppgifter om en person gallras ut fem år efter det påföljden är till att fullo verkställd. Registret innehåller alltså endast uppgifter av den typ som nyss angetts. Någon kvalitativ information t.ex. innehållet i - om verkställigheten, bedömningar och somatiska eller psykiatriska diagnoser finns inte. Sådan information finns i den dömdes personakt, vilken inte lagras datamedium.

4.2.2 Framtidsutsikter

Regeringen uppdrog år 1983 Statskontoret att i samarbete med Kriminalvårdsstyrelsen utreda alternativ till de tidigare beskrivna systemen. Utvecklingen av delsystem har bedrivits i olika etapper. Arbetet bedrivs för närvarande inom ramen för ett projekt som benämns KLAS-projektet nytt klientadministrativt system. Slutmålet är att

50 Förekomsten personuppgifter i dag av

utveckla ett komplett klientinformationssystem för kriminalvården, inklusive ersättningssystem för KUM och SÖK. ett Delsystem för anstalter och häkten är redan i drift. Ytterligare delsystem, bl.a. ett system för platsplanering och ett systern för föreläggande dömda personer, är definierade och avgränsade. Utav vecklingen sker stegvis att delsystemen tas i drift efterhand, genom varvid samtidig utveckling och anpassning sker. De flesta delsystemen är nämligen beroende varandra. Hittills är endast lokala systern i av drift. Det färdiga systemet skall innebära att verksgemensamma system tar emot information från lokala system och vice versa. Eftersom KLASsystemet är under utveckling finns i dag ingen fullständig och exakt bild vilka uppgifter i framtiden kommer att finnas ADB-medium. av som inte heller huruvida vissa uppgifter skall förekomma endast i Man vet lokala system. Elektroniska personakter behandlingsjournal och verkställighetsjournal är de frågor som kommer att utredas en av närmare. Frågan huruvida vissa vårdadministrativa uppgifter vistelse Vårdenhet inom eller utom kriminalvården, typ av Vårdenhet, vistelsetider o.dyl. kommer att datalagras eller vara centralt åtkomliga är inte slutligt utredd. För närvarande finns dock inga planer på att utveckla centrala systern avseende sjukvârdsuppgifter, diagnoser etc. fullständigt ersättningssystem för KUM och SÖK beräknas inte Ett i drift före år 2 000. För närvarande pågår ett arbete med att vara författningsreglera de ADB-systemen. Som ett led i detta arbete har nya inom Justitiedepartementet upprättats promemorian Lag om krirninalvårdsregister Ds 1996: 19.

4. 3 Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har under lång tid haft ansvar för statistik- och registerverksamhet inom hälso- och sjukvård. Sedan årsskiftet 1991/92 bedrivs denna verksamhet Epidemiologiskt Centrum. För närvarande har av Socialstyrelsen vid Epidemiologiskt Centrum fyra aktiva register. De benämns Cancerregistret, Cancer-Miljöregistret, Medicinska födelseregistret med missbildningsregistret och Sjukvårdsregistret. I förevarande sammanhang är Sjukvårdsregistret av intresse. Register avseende patienter skrivits ut från sluten vård har förts som sedan 1960-talet. För tiden fram till år 1984 finns två slutenvårdsregister. Det registret somatisk vård och det andra psykiatrisk ena avser vård. Den 1 november 1993 trädde förordningen 1993: 1058 om sjukvårdsregister hos Socialstyrelsen för forskning och statistik i kraft. Enligt förordningen får Socialstyrelsen för forskning och framställning av statistik föra ett särskilt sjukvårdsregister Sjukvårdsregistret.

Förekomsten personuppgifter i dag 51

av

Sjukvårdsregistret får innehålla uppgifter från tidigare slutenvårdsregister. Vidare får det innehålla uppgifter tillförs registret enligt

som den uppgiftsskyldighet som anges i förordningen 1993:1057 viss

om uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har med stöd av den sistnämnda förordningen meddelat föreskrifter om viss uppgiftsskyldighet beträffande sluten vård inom hälso- och sjukvården SOSFS 1994:8.

Sjukvårdsregistret får innehålla uppgifter om patienter som är eller har varit inskrivna i landstingens slutna geriatriska eller psykiatriska

- vård och patienter som skrivits ut från annan sluten vård inom landstingens hälso- och sjukvård. Registret får också innehålla uppgifter om patienter som vårdats i landstingets öppna vård, om vården tidigare vanligen meddelades i den slutna vården. Det som gäller för landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting.

För varje patient får i registret finnas uppgifter om Vårdenhet, personnummer, folkbokföringsort, dag och sätt för in- och utskrivning, diagnoser, åtgärder samt orsaker till skador och förgiftningar. Uppgifter som visar om vården har varit planerad eller akut och uppgifter om den avtalstyp som reglerar vårdersättningen får också finnas.

Rapporteringen till Sjukvårdsregistret sker årsvis. Landsting och kommuner som inte ingår i landsting skall senast den 31 maj varje år lämna uppgifter till Socialstyrelsen om de patienter som under föregående år har skrivits ut från sluten vård inom landstingets hälso- och sjukvård. Detsamma gäller för de patienter som under samma tid har vårdats i landstingets öppna vård, om vården tidigare vanligen meddelades i den slutna vården.

4.4¶Nordiska förhållanden

Registrering av uppgifter om rättspsykiatriska undersökningar och liknande förekommer i störst utsträckning i Norden. I t.ex. de

anglosaxiska länderna förekommer sådan registrering över huvud taget inte. De nordiska länderna är därför i flera avseenden unika. I dessa länder finns bl.a. statistiska uppgifter om brott, hälsoförhållanden och befolkningsstatistik som i många fall går tillbaka till 1700-talet. I det följande skall ges en översiktlig redovisning av registrering av personuppgifter i Finland, Danmark och Norge.

4.4.1 Danmark

Ungefär 500 rättspsykiatriska undersökningar genomförs varje år i Damnark. Undersökningsverksamheten är decentraliserad och central registrering saknas. Undersökningar utförs av Justitieministeriets Retspsykiatrisk Klinik, vid flera amtsjukhus och av privatpraktiserande läkare.

52 Förekomsten av personuppgifter i dag

Det danska psykiatriregistret är sannolikt det mest fullständiga i världen. Här finns uppgifter om samtliga intagningar för psykiatrisk vård sedan början av 1900-talet arkiverade. Uppgifterna har registrerats

ADB-medium sedan år 1969. I registret fanns år 1995 ungefär 330 000 personer. Medicinalstyrelsens avdelning för psykiatrisk demografi administrerar registret som används för forskning, m.m.

4.4.2 Finland

I Finland utförs ungefär 275 rättspsykiatriska undersökningar om året. Undersökningarna utförs vid statliga sinnessjukhus, på universitetskliniker och inom fângvården. Rättsskyddscentralen för hälsovården har ett centralt samordningsansvar och förfogar över ett arkiv med samtliga finska rättspsykiatriska utlåtanden sedan 1910-talet. Arkivet är inte datoriserat. Det används ofta för forskningsändamål.

Datoriserade arkiv finns med uppgifter om brott, påföljder och psykiatrisk vård.

4.4.3¶Norge

Varje år görs ungefär 260 rättspsykiatriska undersökningar i Norge. Samtliga utlåtanden registreras av Den Rettsmedisinske Kommisjon. Sedan en tid samlas uppgifter från utlåtandena i en databas som liknar RMV:s PsykBase. Uppgifterna är tillgängliga för forskning.

Under åren 1916 1968 arkiverades uppgifter om samtliga sjukhusin-

tagningar i ett norskt psykiatriregister. Det stängdes emellertid efter beslut Stortinget år 1969. Sedan dess har ingen fått tillstånd att forska

av i detta material.

För brott och påföljder har Norge register som liknar de svenska.

Den personliga integriteten 53

5 Den

personliga integriteten

1¶Allmänt

Som konstateras i direktiven skulle ett register med det innehåll som RMV föreslår rymma ytterst känsliga uppgifter om människors psykiska hälsa och andra personliga förhållanden. Behovet av ett sådant register för forsknings- och utvecklingsändamål skall därför, enligt direktiven, vägas mot kravet på skydd för enskilda människors integritet. I detta kapitel skall nationell och internationell reglering som tar sikte skyddet för den personliga integriteten presenteras.

Först kan emellertid konstateras att det varken i svensk lagstiftning eller svensk doktrin finns någon enhetlig definition av begreppet personlig integritet. Innebörden av detta begrepp har vid upprepade tillfällen diskuterats i utrednings- och lagstiftningssammanhang. Begreppet personlig integritet har behandlats av t.ex. Data- och offentlighetskommittén i delbetänkandet Integritetsskyddet i informationssamhället Grundlagsfrågor Ds Ju 1987:3 s. 29, Forskningsetiska utredningen i betänkandet Forskningsetisk prövning. Organisation, information och utbildning SOU 1989:74 s. 27 ff., Integritetsskyddsutredningen i delbetänkandet Statistik och integritet del l Skydd för

uppgifter till den statliga statistiken m.m. SOU 1993:83 s. 17 ff. och Hälsodatakommittén i betänkandet Hälsodataregister Vårdregister

- SOU 1995:95 s. 78 ff.. Nämnas kan vidare att begreppet diskuterades i förarbetena till datalagen prop. 1973:33 s. 42 ff. och 93 ff..

De nämnda utredningarna konstaterade att någon entydig förklaring till begreppet inte kunde ges. Det kan dock i sammanhanget vara intressant att nämna något om de resonemang som har förts. Hälsodatakommittén menade att integriteten hör nära samman med många delar

individens verklighet, såsom den enskildes möjlighet till personligav hetsutveckling, möjlighet att bestämma över vilken bild omvärlden får av honom eller henne och möjligheten att leva ostörd av krav och påtryckningar från utomstående. Utredningen konstaterade att egentligen alla uppgifter om en enskilds förhållanden kan beröra den personliga integriteten och fortsatte SOU 1995:95 s. 79:

En ofta använd beskrivning av integritetsskyddet innebär att man skall

skydda den enskildes rätt att bli lämnad ifred. Andra försök att

beskriva vad som menas med personlig integritet tar fasta en rätt

till ensamhet, till förtrolig samvaro inom familjen, en rätt till

54 Den personliga integriteten

anonymitet och distans till andra individer. Ett annat sätt att se den

personliga integriteten betonar den enskildes kontroll över kunskapen

om sig själv. Den enskilde skall kunna kontrollera spridningen av

uppgifter eller ha en rätt att själv bestämma vilka uppgifter om sig

själv som han/hon vill dela med sig till andra. På samma sätt kan ett

otillbörligt intrång i den personliga integriteten anses föreligga om en

myndighet samlar uppgifter om en enskild för ett visst ändamål men sedan använder dem till helt andra ändamål.

Närmast skall den nationella regleringen behandlas. Först tas grundlagarna upp. Därefter ges en presentation av datalagen 1973:289, sekretesslagen 1980:100 och arkivlagen 1990:782. Slutligen avhandlas internationella konventioner, rekommendationer och direktiv på området.

5.2¶Nationell

reglering

5.2.1¶Regeringsformen

Regeringsformen innehåller det grundläggande skyddet för den personliga integriteten. I 1 kap. 2§ regeringsformen anges att det allmänna skall bl.a. värna den enskildes privatliv. En särskild bestämmelse om den personliga integriteten och ADB finns i 2 kap. 3 § regeringsformen. Där anges att varje medborgare skall i den utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av ADB. Närmare bestämmelser i lag på området finns i datalagen, se avsnitt 5.2.3.

5.2.2¶Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen slår fast den kanske viktigaste beståndsdelen av offentlighetsprincipen. I 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen sägs att varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Med handling förstås, enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. En upptagning kan vara en ADB-upptagning, varmed avses en sammanställning av uppgifter som har sakligt sammanhang. När det gäller upptagningar betraktas alltså själva informationsinnehållet som en handling.

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och anses inkommen eller upprättad där. En teknisk upptagning anses förvarad hos

myndighet, bl.a. om upptagningen är tillgänglig för myndigheten i en sådan form att man där kan läsa den, avlyssna den eller annat sätt uppfatta den. Från t.ex. ett register kan man oftast göra olika samman-

Den personliga integriteten 55

ställningar som var och en består av uppgifter med ett sakligt sammanhang. Samma register kan alltså ge upphov till många handlingar, i princip lika många som det finns sammanställningsmöjligheter. För att sådan sammanställning skall utgöra en för myndigheten en anses tillgänglig upptagning skall det dock vara möjligt att med endast rutinbetonade åtgärder göra sammanställningen. För att en upptagning som ingår i ett personregister enligt datalagen skall anses förvarad krävs, utöver vad hittills sagts, att myndigheten har rättslig befogenhet att som göra överföring upptagningen till läsbar form 2 kap. 3 § andra en av stycket tryckfrihetsförordningen. Rekvisitet inkommen är i och för sig mindre intressant i förevarande sammanhang. Det kan dock nämnas att en teknisk upptagning anses ha kommit till myndighet när någon annan har gjort den tillgänglig en för myndigheten i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller uppfattas något annat sätt 2 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen. När en handling skall upprättad regleras i 2 kap. 7 § tryckfrihetsföranses ordningen. Regleringen innebär bl.a. följande för tekniska upptagningar. ADB-upptagningar vilka ingår i register som förs fortlöpande och där uppgifter kontinuerligt förs in och ändras upprättade när registret - anses tas i bruk. Om ett register har upprättats för handläggningen av ett särskilt ärende hos myndighet, blir ADB-upptagning som ingår i en en registret normalt allmän handling först när ärendet har slutbehandlats. en Ett register upprättas enbart ett hjälpmedel vid ett visst ärendes som som föredragning eller beredning utgör ett osjälvständigt led i ärendets handläggning. En upptagning ingår i ett sådant register blir en som allmän handling först om det tas om hand för arkivering. intresse utifrån många synvinklar. Även Offentlighetsprincipen är av syftet är att garantera offentlighet stärker principen integritetsskydom det. Genom offentlighet möjligheter till insyn och kontroll. Det är ges också ett sätt att minska risken för att uppgifter blir ofullständiga eller felaktiga. Det finns emellertid inskränkningar i offentlighetsprincipen. Och även de bestäms till väsentlig del integritetssynpunkter. I 2 kap. 2 § av tryckfrihetsförordningen att rätten att ta del av allmänna handanges lingar får begränsas bl.a. det är påkallat med hänsyn till skyddet för om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sådana begränsningar skall i lag. Närmare bestämmelser inskränkningar i offentliganges om hetsprincipen finns framför allt i sekretesslagen. Mera härom i avsnitt

5.2.4. Om önskar ta del allmän handling, skall myndigheten en person av en göra den tillgänglig stället i sådan form att den kan läsas 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen. En ADB-upptagning kan göras tillgänglig på bildskärm eller utskrift. Myndigheten är inte skyldig att en genom en stället tillhandahålla sådan allmän handling, betydande hinder en om möter eller sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan ta del av om upptagningen hos en närbelägen myndighet.

56 Den personliga integriteten

Den som begär det har också rätt att mot fastställd avgift få

en avskrift eller en kopia av den allmänna handlingen. ADB-upptagningar är myndigheten inte skyldig att lämna ut i form än

annan genom en utskrift 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen.

5.2.3¶Datalagen

I datalagen 1973:289 finns bestämmelser personregister. Med

om personregister avses register, förteckning eller andra anteckningar

som förs med hjälp av ADB och innehåller personuppgift kan

som som hänföras till den som avses med uppgiften. Inledningsvis kan sägas

att datalagen framför allt skall utgöra ett skydd för den enskilde

mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Lagen är i

stort uppbyggd så att den ställer upp ett tillståndskrav för personregister och ger den registeransvarige vissa skyldigheter. Den innehåller också bestämmelser om straff och skadestånd.

Endast den som har anmält sig hos Datainspektionen och fått licens av denna myndighet får, enligt 2 § datalagen, inrätta och föra

personregister. Utöver licens behövs, enligt andra stycket i paragraf,

samma tillstånd av Datainspektionen för att vissa personregister skall få inrättas och föras. Det gäller bl.a. registret skall innehålla uppgifter

om om att någon misstänks för brott eller har dömts för brott eller avtjänat straff. Detsamma gäller för det fall uppgifter skall ingå att någon har varit

om föremål för tvångsingripande, t.ex. enligt LRV.

Å andra sidan finns det vissa undantag från kravet tillstånd för

personregister. Datainspektionens tillstånd behövs inte för register

vars inrättande beslutas av riksdagen eller regeringen, s.k. statsmaktsregister. Detsamma gäller för personregister som tagits emot för förvaring

av en arkivmyndighet. Vissa andra undantag från det uppställda tillståndskravet finns också, t.ex. vad gäller register inom hälso- och sjukvården,

som behövs för vårdens bedrivande.

Tillstånd att föra register som innehåller uppgifter t.ex. vilka

om straffrättsliga ingripanden har varit föremål för eller i vilken

en person utsträckning han har varit föremål för tvångsvård får enligt huvudregeln meddelas endast myndighet som enligt lag eller annan författning har att föra förteckning över sådana uppgifter. Undantag

kan dock göras om synnerliga skäl föreligger 4 § datalagen.

När tillstånd lämnas till att inrätta och föra ett personregister skall Datainspektionen meddela föreskrift om ändamålet med registret. Datainspektionen får också meddela vissa andra föreskrifter, t.ex.

om vilka personuppgifter som får ingå i registret, underrättelse till berörda personer, utlämnande och annan användning personuppgift, bevaran-

av de och gallring av personuppgifter samt kontroll och säkerhet. Sådana föreskrifter skall Datainspektionen också meddela i fråga s.k.

om statsmaktsregister. Detta gäller dock endast registret skall innehålla

om sådana uppgifter att tillstånd hade krävts det inte hade varit ett

om

Den personliga integriteten 57

statsmaktsregister och föreskrift i ämnet inte har meddelats riksdagen

av eller regeringen.

En annan viktig del av datalagens bestämmelser gäller, tidigare

som nämnts, den registeransvariges skyldigheter. Registeransvarig är den för vars verksamhet personregistret förs, om han förfogar över registret.

I 7 § datalagen anges att personregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet uppkommer. Därvid skall särskilt iakttas bl.a. att registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än sådana står i

som överensstämmelse med ändamålet och att uppgifterna skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning. Den registeransvarige skall föra förteckning över aktuella

en personregister som han för 7 § datalagen. Särskilda

ansvarar a bestämmelser finns om vilka uppgifter förteckningen skall innehålla.

Den registeransvarige åläggs i 8 § datalagen utredningsskyldighet,

en om det förekommer anledning till misstanke att en personuppgift i ett personregister är oriktig eller missvisande. Under vissa omständigheter är den registeransvarige också skyldig att komplettera ofullständiga uppgifter. I 10 § nämnda lag den registeransvarige skyldighet att

ges en underrätta en enskild, när denne begär det, om innehållet i

en personuppgift som ingår i registret och innefattar upplysning honom eller

om om att sådan uppgift inte förekommer i registret. Underrättelse behöver bara lämnas en gäng om året. Detta skall dock ske utan kostnad för den enskilde. Vissa undantag från underrättelseskyldigheten finns, bl.a.

om myndighet med stöd av författning har beslutat att uppgiften inte får lämnas ut till den registrerade.

Enligt 13 § datalagen får registeransvarig eller har tagit

annan som befattning med personregister eller uppgifter samlats in för att ingå

som i ett sådant register inte obehörigen röja vad han till följd därav fått veta om en enskilds personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller dock, i stället för denna bestämmelse, reglerna i sekretesslagen 1980:100. sistnämnda lag behandlas i nästa avsnitt.

I andra stycket i 13 § datalagen finns också bestämmelser

en som avser den som uppgifter lämnas ut till. Om personuppgift, i enlighet

en med en föreskrift som har meddelats av Datainspektionen, har lämnats ut villkor som inskränker den enskilde mottagarens rätt att vidarebefordra uppgiften, får mottagaren eller den i hans verksamhet

som har tagit befattning med uppgiften inte obehörigen röja vad han därigenom fått veta om en enskilds personliga förhållanden.

Redan vid datalagens tillkomst förutsågs att lagen skulle över

ses inom en snar framtid. Under årens lopp har smärre justeringar gjorts. Det kom emellertid att dröja till år 1993 innan ett förslag till helt

en ny datalag lades fram. Datalagsutredningen presenterade i sitt slutbetänkande En ny datalag l993:lO ett sådant förslag. Följande kan nämnas om innebörden av utredningens förslag. Personregisterbegreppet skall slopas. Den föreslagna datalagen skall vara tillämplig på be-

58 Den personliga integriteten

handling av personuppgifter. Med behandling förstås enligt huvudregeln varje åtgärd som vidtas med personuppgifter genom automatisk databehandling. Systemet med licens och tillstånd skall avskaffas och ersättas ett system med anrnälningsskyldighet. Härigenom skall

av resurser frigöras, vilka skall användas för intensifiering av Datainspektionens tillsynsverksamhet. Ändamålet med behandling personuppgif-

av ter skall anges med större precision än vad den nuvarande datalagen kräver. Behandling av personuppgifter skall vara tillåten endast under i lagen angivna förutsättningar.

Ett mindre antal ändringar av angelägen karaktär har genomförts med utgångspunkt från Datalagsutredningens förslag. I grundlagspropositio-

Normgivningsfrågor dataskyddsområdet, m.m. prop. nen 1993/94:ll6 uttalade regeringen att införandet av en ny datalag bör anstå till dess ett slutgiltigt ställningstagande av EU:s medlemsländer föreligger till det s.k. EG-direktivet, se avsnitt 5.3.5. I juli 1995 antogs EG-direktivet. Regeringen har därefter beslutat om tillsättande av en parlamentariskt sammansatt kommitté, som bl.a. skall analysera vilket sätt direktivet skall införlivas med svensk lagstiftning dir. 1995:91.

5.2.4¶Sekretesslagen

Sekretesslagen 1980: 100 innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och förbud att lämna ut allmänna handlingar.

om Lagen innebär alltså bl.a. inskränkningar i den offentlighetsprincip som slås fast i tryckfrihetsförordningen. Med det allmännas verksamhet avses statliga, landstingskommunala och kommunala myndigheter samt vissa andra organ. sekretessen gäller gentemot enskilda och, enligt huvudregeln, mot andra myndigheter. Den gäller dessutom mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.

Sekretessbestämmelserna kan något förenklat sägas vara uppbyggda så att de sekretessens föremål, räckvidd och styrka. Sekretessens

anger styrka preciseras i huvudsak genom skaderekvisit. Två former förekommer rakt respektive omvänt skaderekvisit. Det omvända skade-

rekvisitet innebär att sekretess gäller, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan skada för de intressen sekretessen skall skydda. Sekretess kan i dessa fall sägas utgöra huvudregel. I andra fall gäller ett rakt skaderekvisit. Sekretess gäller då endast om det kan antas att röjande av uppgifterna medför skada för det intresse den skall skydda. I dessa fall är huvudregeln alltså offentlighet.

Regler sekretess med hänsyn till den enskildes personliga och

om ekonomiska förhållanden finns i7 9 kap. sekretesslagen. Enligt 7 kap.

l § första stycket i nämnda lag gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift den enskildes hälsotillstånd och andra personliga för-

om hållanden, det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den

om

Den personliga integriteten 59

enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller alltså med ett omvänt skaderekvisit. Detsamma gäller annan medicinsk verksamhet, bl.a. rättspsykiatrisk undersökning.

l sammanhanget bör också nämnas att en landstingskommunal eller kommunal myndighet som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen, enligt paragrafens femte stycke, får lämna uppgift till en annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Här gäller således ett rakt skaderekvisit, dvs. offentlighet är huvudregel. Bakgrunden till denna regel är att hanteringen av uppgifter om patienter inom hälso- och sjukvården i dag i stor utsträckning sker med utnyttjande av ADB-teknik. Uppgifterna lagras i s.k. patiendatabaser eller andra informationssystem. Registren används i vården och vårdadministrationen, men också för forskning. Utlämnande av uppgifter sker ofta genom s.k. massuttag.

Sekretessen enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller inte beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd 7 kap. 2 § sekretesslagen. Härmed avses t.ex. beslut om intagning och utskrivning, tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område och återkallande av sådant tillstånd. Det skäl som anges för att undanta dessa beslut från sekretessen är att rättssäkerheten fordrar att insyn finns i dessa beslut prop. 1991/92:59 s. 30. Undantagsregeln gäller endast uppgifterna i beslutet och inte de uppgifter som beslutet grundar sig på.

Enligt 7 kap. 3 § sekretesslagen gäller sekretessen enligt 1 § i vissa fall också i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv när det gäller uppgift om hans hälsotillstånd. Förutsättningen är att det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.

Inom kriminalvården gäller sekretess, enligt 7 kap. 21 § sekretesslagen, för uppgift om enskilds personliga förhållanden enligt ett rakt skaderekvisit. Vissa beslut är dock undantagna, bl.a. beslut enligt lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.

Hos domstol gäller, enligt 7 kap. 22§ sekretesslagen, sekretess i brottmål samt i annat mål eller ärende, i fråga om vilket bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning. Sekretessen gäller om det av särskild anledning kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Även andra sekretessbestämmelser kan bli tillämpliga hos domstolarna. En viktig föreskrift som här bör nämnas finns i 12 kap. 1 § om överföring av sekretess till domstolarna.

I 7 kap. 16 § sekretesslagen finns en särskild bestämmelse om sekretess för personuppgift i sådana personregister som avses i datala-

60 Den personliga integriteten

gen. Sekretess gäller om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i strid med datalagen jämför 11 § datalagen. Enligt paragrafen gäller vidare sekretess,

om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i utlandet och att detta medför otillbörligt intrång i personlig integritet. Undantag gäller för det fall användande skall ske endast i en stat som har anslutit sig till Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling

av personuppgifter.

En särskild bestämmelse om överföring sekretess avseende

av forskningsverksamhet finns i 13 kap. 3 § sekretesslagen. Där att

anges om en myndighet i sin forskningsverksamhet från annan myndighet erhåller uppgift som är sekretessbelagd där, sekretessen gäller också hos den mottagande myndigheten. Regeln innebär att den sekretess som gäller vid den överlämnande myndigheten överförs till den mottagande myndigheten, om uppgifterna inte där redan omfattas av en annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse se även 13 kap. 6 § sekretesslagen.

Av särskilt intresse när det gäller forskning är också 14 kap. 8 och 9 sekretesslagen. Enligt den förstnämnda bestämmelsen kan regeringen i vissa situationer förordna om undantag från sekretess. Härför krävs att det föreligger synnerliga skäl. I förarbetena till sekretesslagen diskuterades särskilt utlämnande enligt dispensregeln för angelägna forskningsändamål. Denna möjlighet angavs kunna i sista hand användas för sådana ändamål. I sammanhanget konstaterades att en enskild forskare kan åläggas tystnadsplikt enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen. I den paragrafen behandlas förbehåll för enskild att lämna uppgift vidare eller att utnyttja den. En myndighet kan ställa upp ett sådant förbehåll, innan uppgiften lämnas ut till en enskild. Förutsättningen är att en risk för skada eller liknande som utgör hinder enligt en sekretessbestämmelse för att lämna ut en uppgift härigenom kan undanröjas. Om uppgiften lämnas till en myndighet, kan något förbehåll däremot inte ställas upp.

5.2.5¶Arkivlagen

Den 1 juli 1991 trädde arkivlagen 1990:782 ikraft. Den innehåller bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna. Enligt 3 § arkivlagen bildas en myndighets arkiv av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar vissa minnesanteckningar, utkast och koncept som avses

- i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering.

Allmänna handlingar får enligt 10 § arkivlagen gallras. Vid gallringen skall dock, enligt nämnda lagrum, alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår skall kunna

Den personliga integriteten 61

tillgodose de ändamål som anges i 3§ arkivlagen. Det återstående materialet skall, enligt sistnämnda lagrum, tillgodose rätten att ta del

av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov.

Om det finns avvikande bestämmelser gallring vissa allmänna

om av handlingar i annan lag eller förordning, gäller dessa bestämmelser. Bestämmelserna i 12 § datalagen tar emellertid inte över arkivlagens bestämmelser. Enligt denna paragraf skall personuppgifter som inte längre behövs med hänsyn till registerändamålet utgå ur personregistret, om de inte skall bevaras på grund av bestämmelser i författning eller myndighets beslut som meddelats med stöd av författning se vidare härom avsnitt 7.9.1. Bestämmelser att uppgifter skall gallras ur register finns i olika författningar om integritetskänsliga register. I sammanhanget bör erinras om att Datainspektionen i vissa fall skall meddela föreskrifter bl.a. om bevarande och gallring för personregister, se avsnitt 5.2.3. Sådana föreskrifter gäller framför arkivlagen jämför prop. 1989/90:72 s. 48 f..

5.3¶Internationella dokument

5.3. 1 Inledande anmärkningar

Det finns en relativt omfattande internationell reglering avseende användning av personuppgifter genom automatisk databehandling. Denna reglering har också vid ett flertal tillfällen redovisats i statliga utredningar och i propositioner. Som exempel kan nämnas att Datalagsutredningen i sitt slutbetänkande En ny datalag SOU 1993: 10 ingående behandlade dessa internationella dokument och dessutom fogade dem som bilagor till betänkandet. I huvudsak kommer regleringen därför i detta betänkande att behandlas relativt kortfattat och endast sådana bestämmelser tas upp som är av särskilt intresse i förevarande sammanhang. Den som önskar ta del av de olika dokumenten hänvisas till t.ex. Datalagsutredningens slutbetänkande med ett undantag. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skyddet för enskilda personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter EG-direktivet fick sin slutliga utformning först under år 1995. EG-direktivet finns därför fogat som en bilaga till förevarande betänkande.

5¶Europarådets konvention

Europarådets ministerkommitté antog år 1980 konventionen om skydd för enskilda vid automatisk databehandling personuppgifter SÖ

av 1982:50, den s.k. dataskyddskonventionen. Den trädde i kraft år 1985. Ett antal länder, bl.a. Sverige, har anslutit sig till konventionen.

62 Den personliga integriteten

Syftet med konventionen är, enligt artikel att säkerställa respekten för grundläggande fri- och rättigheter. Särskilt gäller detta skyddet för den personliga integriteten i samband med automatisk databehandling

av personuppgifter. Konventionens tillämpningsområde är enligt huvudregeln automatiserade personregister och automatisk databehandling av personuppgifter i allmän eller enskild verksamhet artikel 3. Med personuppgifter avses all information som kan hänföras till en bestämd eller bestämbar person artikel 2 a.. Automatisk databehandling definieras som lagring av uppgifter, utförande logisk eller aritmetisk

av behandling avseende dessa uppgifter samt ändring, utplåning, återvinning eller spridning av uppgifterna.

Artiklarna 4 11 innehåller grundläggande principer för dataskydd.

- De innebär bl.a. följande. Personuppgifter som undergår automatisk databehandling skall lagras för särskilda och lagliga ändamål samt inte användas ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. S.k. känsliga personuppgifter härmed avses uppgifter som avslöjar t.ex. politiska

åsikter, hälsa eller sexualliv får inte undergå automatisk databehandling

utan att den nationella lagstiftningen ger ett ändamålsenligt skydd.

5 3 3 Europarådets rekommendation

. .

Europarådets rekommendation om skydd för personuppgifter som används för forskning eller för statistik Recommendation No. R 83 10 on the Protection of Personal Data Used for Scientific Research and Statistics antogs år 1983. Sverige har godtagit rekommendationen utan några reservationer.

I inledningen till rekommendationen uttalas att man är medveten om behovet av skydd för den personliga integriteten med hänsyn till den ökade användningen av databehandling forsknings- och statistikområdet samt att användning av personuppgifter ofta är nödvändig för att framsteg skall kunna göras inom forskningen. Där uttalas också att en balans bör råda mellan dessa intressen.

Rekommendationen avser användning av personuppgifter för forskning och statistik, inom såväl den allmänna som den privata sektorn. Den är tillämplig vid både automatisk och manuell behandling av sådana uppgifter.

Varje person som lämnar uppgifter om sig själv skall informeras om projektets natur och mål samt om namnet den person eller organisation som undersökningen utförs för. Om den person som personuppgifter inhämtas från inte är skyldig att lämna uppgifterna, skall han informeras om att han fritt kan välja mellan att medverka eller att låta bli. Han skall ha rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan motivering. I kommentaren till rekommendationen anges att informerat samtycke krävs endast när den aktuella personen själv lämnar informationen vid en intervju, utfrågning etc. p. 24. En skyldighet att medverka kan, enligt p. 25 i kommentaren, följa av lagstiftningen eller ett avtal. Om

Den personliga integriteten 63

information beroende undersökningens syfte inte kan avslöjas i förväg, skall detta ske efter insamlingen av uppgifter. Den enskilde skall därvid ha rätt att välja om han vill fortsätta att medverka och, om han inte vill det, kunna få uppgifterna strukna ur registret.

Personuppgifter som har samlats in för forskning får inte användas för andra ändamål. Om insamlingen har skett för ett visst forskningsprojekt och med stöd samtycke, får uppgifterna inte heller användas i

av samband med ett annat forskningsprojekt vilket har en natur eller ett syfte som på ett väsentligt sätt skiljer sig från det ursprungliga. Vissa undantag finns dock från denna regel. Det ena undantaget gäller när det skulle vara ohanterligt att inhämta samtycke grund av tidsåtgång eller att ett stort antal personer berörs. Det andra avser att användandet sker i överensstämmelse med säkerhetsbestämmelser i inhemsk lagstiftning.

Både allmänna och privata skall ha rätt att för egen forskning

organ använda personuppgifter som de innehar för administrativa ändamål. Personuppgifter får av sådana organ lämnas ut för forskningsändamål,

det sker med den enskildes samtycke eller om det sker i enlighet om med andra i inhemsk lag uppställda skyddsbestämmelser.

Enligt huvudregeln får personuppgifter som används för forskning inte publiceras i identifierbar form. Sådan publicering är dock tillåten om de berörda har lämnat sitt samtycke och den sker i enlighet med

personerna andra skyddsbestämmelser i inhemsk lagstiftning.

5.3.4 OECD:s riktlinjer

En expertgrupp har inom för Organisationen för ekonomiskt

ramen samarbete och utveckling OECD utarbetat vissa riktlinjer avseende skyddet för den personliga integriteten och flödet av persondata över gränserna Guidelines on the Protection of Privacy and Transborder Flows of Personal Data. Riktlinjerna antogs år 1980 av OECD:s råd tillsammans med en rekommendation till medlemsländerna om att beakta riktlinjerna i nationell lagstiftning. Samtliga länder, däribland Sverige, har godtagit rekommendationen.

Riktlinjerna kan, i de sammanhang som här är av intresse, sägas överlag ställa lägre krav än reglerna i Europarådets rekommendation

upp och i EG-direktivet. Exempelvis endast att information skall ges

anges och samtycke inhämtas när det är skäligt. Bara ett fåtal bestämmelser skall därför uppmärksammas.

I särskild avdelning behandlas åtta grundläggande principer

en angående skyddet för den personliga integriteten. Där anges bl.a. att de ändamål insamling av personuppgifter har skall vara preciserade

som en senast vid insamlingen. Den efterföljande användningen skall vara begränsad till att uppfylla dessa ändamål eller sådana ändamål som är förenliga med ursprungsändamålen och som preciseras vid varje förändring. Personuppgifter får inte röjas, göras tillgängliga eller på

64 Den personliga integriteten

annat sätt användas för andra ändamål än de preciserade, det inte om sker med den registrerades samtycke eller med stöd lagstiftning. av

5.3.5 EG-direktivet

EG-direktivet innehåller 34 artiklar. Det har antagits under beaktande av bl.a. 72 punkter som redovisas före artiklarna. Medlemsstaterna är skyldiga att inom tre år från det att direktivet antogs införa den nationella författningsreglering som är nödvändig för att detta skall kunna följas. Regleringen är relativt utförlig och ingripande. Innan de bestämmelser redovisas som är särskilt intresse för förevarande av utredning skall därför något sägas direktivets syften, tillämpningsom området o.dyl. Det kan tilläggas att bestämmelserna i direktivet är utformade som åligganden för medlemsstaterna att utforma nationella regler i överensstämmelse med direktivets föreskrifter. Här presenteras bestämmelsernas materiella innehåll. Direktivets syften redovisas i artikel Det syftet är att skydda ena fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med behandling personuppgifter. Det andra är av att skapa förutsättningar för ett fritt flöde personuppgifter mellan av medlemsstaterna. Personuppgifter ges en vid definition. Härmed varje upplysning avses som avser en identifierad eller identifierbar fysisk Identifierbar person. är en person som kan identifieras direkt eller indirekt, framför allt genom hänvisning till ett identifikationsnummer eller till eller flera en faktorer som är specifika för hans fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet. I direktivet används inte som i den svenska datalagen i första hand ett registerbegrepp. I stället talas det om behandling av personuppgifter. Härmed varje åtgärd avses eller serie av åtgärder som vidtas beträffande personuppgifter, sig vare det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande översändande, spridning eller genom annat tillhandahållande uppgifter, sammanställning eller samkörning, av blockering, utplåning eller förstöring artikel 2 b. Direktivet avser, till skillnad från datalagen, även viss manuell behandling av personuppgifter. Enligt artikel 3 gäller direktivet för sådan behandling av personuppgifter helt eller delvis företas på som automatisk väg. Det gäller vidare för annan behandling av personuppgifter än automatisk, om dessa ingår i eller kommer att ingå i ett register. Då det i direktivet talas register manuella register. om avses I artikel 6 ges principer för hur behandling av personuppgifter skall ske. Bl.a. föreskrivs att personuppgifter skall samlas för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Senare behandling får inte ske ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Om den besenare handlingen sker för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål -

Den personliga integriteten

trots att det ursprungliga ändamålet var ett annat ställer sig saken dock annorlunda. Sådan senare behandling skall inte oförenlig med det anses ursprungliga ändamålet, lämpliga skyddsåtgärder har vidtagits. I om p. 29 tilläggs att garantierna särskilt skall hindra att uppgifterna används för att vidta åtgärder eller fatta beslut avseende viss Artikel en person. 6 innebär också att personuppgifter skall adekvata och relevanta vara och inte omfatta än vad är nödvändigt med hänsyn till mer som ändamålet. Artikel 6 behandlar vidare bevarande personuppgifter. De skall av förvaras på ett sätt som förhindrar identifiering den registrerade av under en längre tid än vad som är nödvändigt för ändamålet. Om personuppgifter skall lagras under längre perioder för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål, skall medlemsstaterna vidta lämpliga skyddsåtgärder. När det gäller utlämnande handlingar kan av nämnas p. 72. Där anges att direktivet gör det möjligt för medlemsländerna att vid genomförandet bestämmelserna ta hänsyn till principen av om allmänhetens rätt till tillgång till allmänna handlingar. Behandling av personuppgifter är enligt artikel 7 tillåten endast under ett antal särskilt angivna förutsättningar. En möjlighet är att den registrerade otvetydigt har lämnat sitt samtycke. Vidare del fall anges en när behandlingen är nödvändig för att fullgöra ett avtal eller rättslig en förpliktelse eller för att skydda intressen är grundläggande som av betydelse för den registrerade. Behandling kan slutligen under vissa andra förutsättningar vara tillåten i allmän respektive privat verksamhet. Såvitt gäller allmän verksamhet är behandling tillåten, denna är om nödvändig för att utföra en arbetsuppgift allmänt intresse eller av om den är ett led i myndighetsutövning utförs den registeransvarige som av eller tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut. Möjligheterna till behandling s.k. känsliga personuppgifter, av t.ex. uppgifter som rör politiska åsikter, hälsa eller sexualliv, är ännu snävare artikel 8. Här skall uppmärksammas två situationer när behandling av sådana uppgifter är tillåten. Samtycke är även när det gäller känsliga personuppgifter en omständighet gör behandling tillåten. Detta som gäller emellertid inte om den nationella lagstiftningen förbudet anger att mot behandling av känsliga personuppgifter inte kan upphävas genom den registrerades samtycke. Medlemsstaterna har vidare enligt artikel 8 möjlighet att i lagstiftningen eller genom beslut tillsynsmyndigheten av besluta om undantag från förbudet mot behandling känsliga av personuppgifter. Det förutsätter att undantaget görs hänsyn till ett viktigt av allmänt intresse och att lämpliga skyddsåtgärder vidtas. I sammanhanget bör 34 uppmärksammas. Där att viktiga allmänna intressen kan anges nödvändiggöra undantag från förbudet behandling känsliga om av personuppgifter vissa områden. Som exempel bl.a. vetenskaplig anges forskning och offentlig statistik. Bestämmelser om information till den registrerade finns i artiklarna 10 och ll. Den senare artikeln information när uppgifterna inte avser

66 Den personliga integriteten

har samlats från den registrerade. Artikeln innebär att den registeransvarige eller hans företrädare enligt huvudregeln skall lämna viss information till den registrerade. Detta skall ske vid registreringen av uppgifterna eller, om utlämnande till tredje man kan förutses, senast när uppgifterna lämnas ut.

Informationen skall utvisa den registeransvariges och dennes eventuella företrädares identitet samt ändamålet med behandlingen. Ytterligare information skall lämnas om den är nödvändig för att tillförsäkra den registrerade en korrekt behandling. Sådan information kan avse t.ex.

de kategorier av uppgifter som behandlingen gäller, -

mottagarna eller de kategorier som mottar uppgifterna samt -

förekomsten rättigheter att få tillgång till och att erhålla rättelse av - av

de uppgifter som rör den registrerade.

Undantag från huvudregeln om information kan göras i två fall. Detta kan göras dels när det visar sig omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor ansträngning att lämna information, dels om registrering eller utlämnande uttryckligen föreskrivs i författning. I sådana fall skall medlemsstaterna föreskriva lämpliga skyddsåtgärder.

Allmänna utgångspunkter 67

6¶Allmänna

utgångspunkter

6.1¶Behovet av och

forskning utvecklingsarbete

samt av personuppgifter

Forskning och utvecklingsarbete är av stor betydelse inom många områden i samhället. Det framgår inte minst av den särställning som framför allt forskning ofta ges när skyddet för den personliga integriteten författningsregleras. Även det också finns andra skäl för detta

om t.ex. att försöka säkerställa att personuppgifter behandlas för sådana

som ändamål används ett från integritetssynpunkt försvarligt sätt

framhålls ofta intresset för och behovet av forskning.

Uppdraget i förevarande sammanhang tar enligt direktiven sikte en särskild form av forsknings- och utvecklingsarbete, nämligen sådant arbete det rättspsykiatriska omrâdet. Uppdraget är att överväga behovet av personregister för forsknings- och utvecklingsändamål inom rättspsykiatrin och att bedöma om det aktuella behovet, främst med hänsyn till kravet skydd för den personliga integriteten, kan tillgodoses genom ett register eller på något annat sätt.

RMV:s hemställan till regeringen, se avsnitt 1.1, är mer begränsad än uppdraget enligt direktiven. Verket har begärt att få registrera uppgifter från rättspsykiatriska utlåtanden, § 7-intyg och domar i mål där sådana utlåtanden eller intyg finns. Vidare innebär RMV:s hemställan att vissa uppgifter avseende personer som har genomgått rättspsykiatrisk undersökning skall få hämtas från Kriminalvårdsstyrelsen och Socialstyrelsen. Begränsningarna är naturliga eftersom RMV:s ansvarsområde när det gäller rättspsykiatrin i princip omfattar endast undersökningsverksamheten.

De yttre ramarna enligt direktiven är, som tidigare nämnts, endast att uppgifterna skall behövas för forsknings- och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin. Häri får inbegripas såväl rättspsykiatrisk vård som rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, varmed verksam-

även avses heten med § 7-intyg, enligt vad som närmare har utvecklats i avsnitt 2.1. Direktiven är alltså vidare än RMV:s hemställan. Men de innehåller också yttre ramar. Exempelvis omfattar de inte annan psykiatrisk tvångsvård än rättspsykiatrisk vård.

Om man ser till vilka personer som kan beröras, innebär det sagda att RMV:s hemställan omfattar den som har genomgått rättspsykiatrisk undersökning och den som har varit föremål för en § 7-undersökning.

68 Allmänna utgångspunkter

Och detta gäller även om en annan påföljd än rättspsykiatrisk vård har dömts ut eller om frikännande dom har meddelats. Direktiven omfattar emellertid också den som av domstol har överlämnats till rättspsykiatrisk vård efter ett utlåtande från en chefsöverläkare och den som har blivit föremål för rättspsykiatrisk vård när han är anhållen, häktad eller intagen en enhet för rättspsykiatrisk undersökning eller när han är intagen i eller skall förpassas till en kriminalvårdsanstalt.

Därmed är emellertid inte sagt att uppgifter om alla dessa personer skall ingå i ett register. Inte heller är det säkert att alla typer av uppgifter som t.ex. RMV:s hemställan omfattar är nödvändiga. En rimlig utgångspunkt, med hänsyn till att det rör sig om integritetskänsliga uppgifter, är att endast de uppgifter som bedöms vara av ett verkligt intresse för forskning eller utvecklingsarbete bör ingå i ett register.

I direktiven uppmärksammas behovet av forsknings- och utvecklingsarbete det rättspsykiatriska området. Där anges att detta behövs för att få ökade kunskaper om bl.a. effekterna av vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare. l kapitel 3 har nämnts en del områden inom rättspsykiatrin där forskning anses behövlig. Exempelvis pekas att man vet synnerligen lite om hur den långsiktiga prognosen ser ut för en person i förhållande till viktiga individkarakteristika och till olika påföljder. Behov finns vidare att studera vissa särskilda grupper som begår grova brott, forskningen om farlighetsbedömningar är eftersatt, etc. Forskning kan leda till bättre kännedom om effekten av olika behandlingar. Kunskaperna kan ökas vad gäller t.ex. farlighetsbedömningar och diagnostik. Utveckling av undersökningsverksamheten kan bidra bl.a. till att domstolarna ges bättre underlag för sina bedömningar i brottmål med psykiskt störda lagöverträdare. Många problemställningar är relativt outforskade och kräver ren grundforskning. Man kan konstatera att behovet av forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin är stort. I flera sammanhang och under lång tid har svårigheterna att på ett riktigt sätt hantera psykiskt störda lagöverträdare också framhållits och diskuterats. Det är alltså av flera skäl viktigt att försöka föra fram utvecklingen detta område. Detta är angeläget också i förhållande till den enskilde. Rättspsykiatrin är en del av det straffrättsliga systemet och avser frågor som kan vara av mycket stor betydelse för eller innebära ingripande åtgärder gentemot den enskilde. Givetvis är det angeläget att detta sker bästa sätt. Ett betydande behov finns alltså av forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin.

I kapitel 3 har forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin i anslutning till RCA presenterats. Framställningen ger en inblick i vilken forskning som för närvarande bedrivs och pekar också ut vissa frågor som bedöms angelägna att inom en snar framtid ta itu med. Härav framgår att forskningen har ett behov av personuppgifter som är insamlade och strukturerade ett sätt så att uppgifter om många människor är tillgängliga. Vissa projekt är t.ex. sådana att man måste söka i

Allmänna utgångspunkter 69

ett relativt stort material för att fram ett underlag är tillräcklig

som stort för att vara relevant. De olika angreppssätten och inriktningarna påvisar också behovet av att kunna plocka ut olika grupper utifrån t.ex. brottstyp eller psykiatrisk diagnos. En mycket viktig, och många gånger en tillräcklig, källa för forskningen och utvecklingsarbetet inom rättspsykiatrin utgörs av det material som finns i RCA. Redan här kan nämnas att det från forskarhåll framhållits att dataregister ofta eller

mer mindre är en förutsättning för att ett projekt skall kunna genomföras. Det anses inte praktiskt möjligt att med hjälp kartotek och liknande

av manuell hantering få fram relevant information från arkivet. För vissa forskningsprojekt är dessutom samkörning med uppgifter från olika dataregister en förutsättning för projektets bedrivande.

6.2¶Utgångspunkter för

registrering av personuppgifter

Om någon form av register för forskning och utvecklingsarbete inrättas med uppgifter om personer som har genomgått rättspsykiatrisk undersökning, dömts till rättspsykiatrisk vård osv., är det lätt att att registret

se kommer att innehålla uppgifter av mycket känslig natur. En förutsättning för att ett register av den typen skall kunna inrättas är därför att det kan omgärdas med ett skydd som från integritetssynpunkt kan anses tillfredsställande. Ett förslag till ett sådant register måste i varje del utformas med dessa aspekter för ögonen samt med beaktande

av nationell och internationell reglering området. Hela tiden måste forskningsbehoven vägas mot integritetshänsynen.

Vissa utgångspunkter kan ställas Endast de uppgifter

upp. som verkligen är nödvändiga bör få förekomma i ett sådant register. Man bör alltså noggrant pröva behovet av olika uppgifter. De uppgifter som bör få förekomma bör endast få användas i sammanhang som har ett verkligt samhällsintresse. När det gäller t.ex. forskning måste man försöka göra avgränsningar så att endast sådan forskning får tillgång till uppgifterna som är seriös och som svarar mot de krav som bör ställas på nyttighet och kvalitet. Noga bör också prövas i vilka former bevarande av sådana uppgifter sker bästa sätt. Endast de personer bör ha tillgång till uppgifterna som har klart berättigade intressen. Detta gäller inte bara utlämnande, utan i lika hög grad själva hanteringen i anslutning till en registerverksamhet. Uppgifterna bör omgärdas av en så god sekretess som möjligt. När uppgifterna inte längre kan anses vara av centralt intresse för forskningen bör de, i vart fall i sådan form att de är hänförliga till en enskild, avföras.

Överväganden och förslag 71

7 och

överväganden förslag

7.1¶Hur bör behovet av

personuppgifter

tillgodoses

Förslag: Behovet av personuppgifter skall tillgodoses genom

dataregister. Därvid skall en lösning väljas som innebär att

personuppgifterna samlas i ett register. Detta register skall vara

särskilt inrättat. Uppgifterna skall alltså inte föras in och bevaras

i ett befintligt register. Registret skall benämnas Rättspsykiatriska

forskningsregistret.

7. l Möjliga lösningar

I det föregående avsnittet har konstaterats att forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin behövs och att båda verksamheterna har ett behov av personuppgifter. Enligt direktiven skall därvid övervägas om ett sådant behov kan tillgodoses genom ett ökat ADB-stöd på sätt RMV angav i sin hemställan till regeringen. Vidare skall övervägas om informationsbehovet kan tillgodoses ett annat sätt eller om en möjlig lösning kan vara att verksamhet med forskning bedrivs avskilt från RMV:s verksamhet i övrigt och att uppgifter för forskningsändamål förs separat från verkets ärenderegister.

l förevarande avsnitt skall diskuteras om informationsbehovet bör tillgodoses med någon form av dataregister eller, som anges i direktiven, på annat sätt. Ett alternativ som har tagits upp under utredningsarbetet är att i författning medge samkörning mellan vissa register där de uppgifter finns, vilka bedöms vara av intresse. Det är emellertid svårt att se att en sådan reglering kan utformas ett meningsfullt sätt. På något sätt skall då i en författning beskrivas när samkörning skall ske. Eftersom man inte i förväg kan ange projekt o.dyl. skulle en sådan reglering få göras mycket generell och, så som den nuvarande datarättsliga lagstiftningen ut, innebära att någon myndighet i slutändan måste

ser besluta villkoren för den samkörning medges i författning.

om som Denna myndighet skulle naturligen Datainspektionen. En sådan

vara reglering förefaller inte kunna tillföra mycket utöver vad som följer av

72 överväganden och förslag

gällande rätt. Därtill kommer att problem också kan uppstå att

genom inga äldre uppgifter kan användas. För närvarande gäller att uppgifter både i Rättspsykiatriska ärenderegistret och i Kriminalvårdsstyrelsens register skall gallras efter fem år. Samkörning med äldre uppgifter blir därför omöjlig. Ett alternativ som det nu diskuterade till någon form

av register är således svårt att se.

Alternativet till dataregister skulle närmast vara någon form

av manuellt register. Innan RMV under budgetåret 1992/93 började föra in uppgifter i Rättspsykiatriska ärenderegistret fanns ett kortsystem för akterna i RCA. Korten sorterades därvid efter brottstyp och efter den undersöktes namn. Det systemet innebar att det tog flera månader att söka fram vilka akter som var relevanta för ett forskningsprojekt

som t.ex. utgick från en viss psykiatrisk diagnos. Ett motsvarande arbete kan med ett dataregister klaras av på några dagar eller ibland ännu kortare tid. Det gamla kortsystemet är alltså ett forskningsperspektiv

ur inte ett bärkraftigt alternativ.

Om ett manuellt register skall kunna användas, måste det således

vara mycket effektivare än det tidigare kortsystemet. Den tänkbara lösningen är att öka det manuella registret med fler sökord, t.ex. diagnos, typ av undersökning och undersökningsresultat. Detta skulle emellertid innebära ett mycket tidsödande arbete och, åtminstone med tiden, ge ett ganska

och ohanterligt registersystem. Även effektiviteten från stort om användarsynpunkt skulle kunna förbättras något, är skillnaden jämfört med ett dataregister mycket stor. Givetvis gäller detta sådant som tidsåtgången för sökningar. Det bör emellertid också framhållas att det idag är vanligt att forskningsprojekt bygger samkörning mellan olika register, något som inte blir möjligt om ett manuellt register väljs. Från användarsynpunkt framstår således ett dataregister den klart mest

som fördelaktiga lösningen.

Av betydelse för frågan vilken registerform som är att föredra är naturligtvis vilka rättsliga förutsättningar som gäller. Någon nationell reglering av manuella register finns inte. Datalagen avser endast personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling. För sådana register krävs tillstånd från Datainspektionen om det inte är fråga om ett statsmaktsregister, dvs. ett register som har tillkommit efter beslut av riksdagen eller regeringen. Eftersom det rör sig

om personuppgifter av känsligt slag får tillstånd, enligt 4 § datalagen, beviljas endast om synnerliga skäl föreligger. I Datainspektionens praxis detta

anses krav uppfyllt när uppgifterna skall användas för ett vetenskapligt ändamål. Stöd för denna tolkning finns i förarbetena till datalagen jämför prop. 1973:33 s. 122 och SOU 1993:10 s. 175. Datainspektionen ifrågasätter som regel inte det behov som anges för inrättande av ett forskningsregister. Inspektionen grundar detta att frågor om forskningsområde och forskningsmetod faller utanför myndighetens behörighet. Däremot kräver Datainspektionen för tillstånd att det är

Överväganden och förslag 73

möjligt att inskränka intrånget i den personliga integriteten

genom villkor i det enskilda fallet.

Behandling av känsliga personuppgifter, bl.a. uppgifter rör hälsa,

som är, som angetts i avsnitt 5.3.5, enligt huvudregeln i artikel 8 i EGdirektivet förbjuden. Vissa undantag finns dock. De två här är

som av intresse är samtycke och författningsreglering. Förbudet mot behandling gäller alltså inte om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke, såvida inte den nationella lagstiftningen hindrar att förbudet upphävs genom den registrerades samtycke. Medlemsstaterna får vidare i sin nationella lagstiftning eller ett beslut tillsynsmyndigheten

genom av besluta om undantag från huvudregeln, lämpliga skyddsåtgärder

om vidtas och undantaget görs hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. I

av p. 34 anges bl.a. forskning som exempel på ett viktigt allmänt intresse.

Artiklarna 10 och ll i EG-direktivet den enskilde omfattande

ger en rätt till information, avsnitt 5.3.5. När uppgifterna inte har hämtas in

se från den registrerade skall information lämnas vid registreringen eller, om utlämnande till en tredje man kan förutses, inte än när

senare uppgifterna lämnas ut. Informationen skall bl.a. den registeransvariges

avse eller hans eventuella företrädares identitet, ändamålen med behandlingen och de kategorier av uppgifter som behandlingen Undantag från

avser. kravet information finns för vissa situationer. I sammanhanget framhålls särskilt statistiska, historiska och vetenskapliga forskningsändamål. Undantag kan göras det visar sig omöjligt eller skulle

om innebära en oproportionerligt stor ansträngning att lämna information eller om registrering eller utlämnande uttryckligen föreskrivs i lag.

Vissa regler i Europarådets Recommendation No. R 83 10 the

on Protection of Personal Data Used för Scientific Research and Statistics bör också nämnas. Enligt regel 4.3 skall både allmänna och privata organ ha rätt att för egen forskning använda personuppgifter de

som innehar för administrativa ändamål. Om personuppgifter i samband med sådan forskning förs in i befintliga register hos det administrativa organet eller om befintliga register ändras, får dessa register inte göras tillgängliga för administrativ personal sysslar med individuella fall,

som såvida inte detta sker med den enskildes samtycke. Personuppgifter får, enligt regel 4.4, av allmänna eller privata lämnas ut för forsk-

organ ningsändamål endast om detta sker med den enskildes samtycke eller

om det sker i överenstämmelse med i inhemsk lag fastställda skyddsbestämmelser. Datalagsutredningen menade i sitt slutbetänkande

En ny datalag SOU 1993:10 s. 187 att rimlig tolkning denna be-

en av stämmelse år att även den efterföljande användningen i form

av exempelvis ett inrättande ett personregister omfattas detta

av av undantag. Detta mot bakgrund bl.a. att rekommendationen tar sikte

av endast på inhämtande av personuppgifter direkt från den registrerade.

När förutsättningarna för dataregister diskuteras

bör något sägas om avidentifiering och kryptering. Med avidentifiering att eller

avses namn varje annan beteckning är direkt hänförlig till den enskilde

som

74 Överväganden och förslag

avlägsnas. Uppgiften kan då inte hänföras till enskild Åter-

en person. identifiering är inte heller möjlig. En avidentifiering innebär regelmässigt att registret varken omfattas av den svenska datalagstiftningen eller den internationella regleringen. Exempelvis gäller EG-direktivet endast behandling av personuppgifter. Med detta förstås varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. En identifierbar person är, enligt direktivet, en person som kan identifieras, direkt eller indirekt, framför allt genom hänvisning till ett identifikationsnummer eller till en eller flera faktorer som är specifika för hans fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet. Datalagen innehåller liknande begränsningar. Den avser endast personregister. För att ett sådant skall föreligga krävs att registret innehåller någon uppgift som gör det möjligt att identifiera den person som upplysningen avser. Det är dock tillräckligt med en uppgift som gör att en upplysning kan hänföras till en enskild person prop. 1973:33 s. 115. Det är därför fullt möjligt att uppgifter om tidpunkter för placeringar olika institutioner i kombination med uppgifter om när en person har dömts och var han har placerats sammantaget är att anse som personuppgifter. En konsekvens av avidentifiering är att nya uppgifter om en person inte kan tillföras registret sedan avidentifiering har skett.

Kryptering innebär att de uppgifter som krypteras, vilket sker med hjälp av en särskild beräkningsmetod, omvandlas till en icke personanknuten kombination av t.ex. siffror eller bokstäver. I sådant fall är det möjligt att tillföra uppgifter avseende en redan registrerad person. Vissa former av kryptering innebär att det är möjligt att återföra den information som krypterats till sin ursprungliga form med hjälp av en särskild krypteringsnyckel. S.k. envägskryptering innebär däremot att det inte är möjligt, eller i vart fall kräver avsevärda insatser i tid, pengar eller arbete, att återskapa en krypterad uppgift, t.ex. ett personnummer. I mer praktiskt hänseende kan kryptering sägas vara ett sätt att stärka skyddet för den personliga integriteten. Konsekvenserna av kryptering i förhållande till datalagstiftningen framstår i vissa hänseenden som något oklar. Kryptering har diskuterats utförligt av t.ex. Hälsodatakommittén, se SOU 1995:95 s. 104 ff. och Datalagsutredningen, se SOU 1991:21 s. 73 f.. Nämnas kan att så länge uppgifterna kan återföras betraktas registret i svensk praxis som ett personregister.

Redan här kan konstateras att avidentifiering omöjliggör bl.a. fördjupade studier av de registrerade i akter o.dyl. Ett register med avidentifierade uppgifter är således i stor utsträckning oanvändbart för forskning. Vissa former av kryptering innebär däremot att det är möjligt att återskapa den registrerades namn eller personnummer. Ur rättslig synvinkel torde en sådan kryptering närmast sakna konsekvenser. Sett ur ett mer praktiskt integritetsperspektiv skulle det däremot kunna vara ett sätt att stärka integritetsskyddet. Säkerheten ökar på det sättet att enskilda personer kan identifieras endast med hjälp av en nyckel som en eller ett fåtal personer har tillgång till. Som tidigare nämnts torde

överväganden och förslag 75

emellertid krävas att ett stort antal uppgifter krypteras för att någon reell form av anonymitet skall uppnås. I den mån få terminal-

personer ges åtkomst utgör krypteringen i princip endast ett skydd vid otillbörliga intrång. En väsentlig faktor vid bedömningen vilken betydelse

av kryptering får blir därvid vilken säkerhet registret eller registren

som kan omges med. Avgörande blir i princip huruvida vinsterna i säkerhetshänseende väger över de komplikationer kryptering medför i

som effektivitetshänseende. Frågan om avidentifiering och kryptering diskuteras vidare i avsnitt 7.9.2.

Sammanfattningsvis innebär det sagda att fördelarna ett

ur användarperspektiv klart väger över till förmån för dataregister. Varken den nationella eller den internationella regleringen på området utgör ett hinder mot dataregister, även om förutsättningarna är olika beroende om man väljer att författningsreglera verksamheten eller inte. Både den nationella och internationella regleringen uttryck för att skyddet för

ger den personliga integriteten är särskilt viktigt när det gäller register

som innehåller känsliga personuppgifter. I flera avseenden gäller också särskilda regler för sådana register. Det är givetvis viktigt att denna reglering, t.ex. i de delar som i det tidigare redovisats, iakttas och att integritetsskyddet även på andra sätt görs så starkt så möjligt. Slutsatsen blir att dataregister ur ett användarperspektiv framstår det enda

som egentliga alternativet för att täcka behovet personuppgifter och att

av inrättande av sådana register är acceptabelt under förutsättning att de omgärdas av ett starkt skydd för den personliga integriteten. I de följande avsnitten kommer också att redovisas ett antal förslag är

som avsedda att så långt som möjligt tillgodose integritetsintressena.

7.1.2 Ett eller flera register

När alternativet valts att informationsbehovet bör tillgodoses med någon form av dataregister, inställer sig den från integritetssynpunkt principiellt viktiga frågan huruvida ett eller flera register bör inrättas. Det fortsatta resonemanget i detta avsnitt förs utifrån förutsättningen att uppgifterna skall användas för forskning inom rättspsykiatrin och för utvecklingsarbete. De närmare övervägandena om ändamålen redovisas i avsnitt 7.2.

Olika modeller med flera register är i och för sig möjliga. Det är dock egentligen endast ett alternativ som det finns anledning att närmare överväga. Det alternativet bygger att de myndigheter som i dag innehar de olika personuppgifterna registrerar de uppgifter respektive myndighet innehar. Uppgifterna skulle således inte föras över till någon annan registerförande myndighet. Däremot torde uppgifterna få bevaras längre än vad som för närvarande gäller för uppgifter i t.ex. Rättspsykiatriska ärenderegistret. En annan fråga, som tills vidare kan lämnas öppen, är om uppgifterna bör bevaras i befintliga register hos de olika myndigheterna eller om särskilda register bör inrättas.

76 Överväganden och förslag

Om man som exempel utgår från de uppgifter RMV i sin hemställan till regeringen begärt att få registrera, skulle en lösning med flera register i korthet kunna innebära följande. Uppgifterna från rättspsykiatriska undersökningar och § 7-intyg registreras och bevaras vid de olika rättspsykiatriska undersökningsenheterna. Uppgifter från Kriminalvårdsstyrelsen och Socialstyrelsen registreras och bevaras hos de myndigheterna. Att uppgifter ur domar skulle föras och bevaras hos de olika domstolarna är emellertid orealistiskt. Dessa uppgifter rapporteras i stor utsträckning redan i dag vidare till RMV. De skulle därför, eventuellt i något utvidgad form, få bevaras vid RMV. En forskare

som ville ha samtliga registrerade uppgifter om vissa personer skulle alltså få vända sig till alla de olika registren.

En lösning med ett register innebär att alla uppgifter som skall föras

och bevaras för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin samlas i ett register. Detta register kan föras RMV, Socialstyrelsen,

av en fakultet eller någon annan.

En modell med flera register skulle innebära att de olika registren överlag innehöll uppgifter om färre personer jämfört med om uppgifterna samlades i ett enda register. De olika registren skulle i regel också, jämfört med användning av endast ett register, innehålla färre uppgifter om en viss person. Detta kan anföras som en fördel. Stora mängder uppgifter i ett centraliserat register uppfattas ofta som en fara från integritetssynpunkt. Det torde dock förhålla sig så att om registren skall kunna användas ett rationellt sätt måste möjligheter finnas att sammankoppla olika register. Detta är möjligt att åstadkomma med modern informationsteknologi. Ett sådant förfarande medför emellertid att tillgången till uppgifter i princip blir lika stor som om man har ett enda register. Den formen av kommunikation innebär också vissa säkerhetsrisker. Hälsodatakommittén föreslog i sitt betänkande Hälsodataregister Vårdregister SOU 1995:95 bl.a. att hälsodataregister skall

inrättas. Kommittén förde därvid ett liknande resonemang avseende dessa register. Den fann att några vinster från integritetssynpunkt inte finns med regionala register betänkandet s. 97.

En annan fråga är vilken utformning ett eller flera register som

- medför störst skydd mot otillbörligt intrång. Hälsodatakommittén menade s. 98, när man diskuterade huruvida flera regionala eller ett centralt hälsodataregister var att föredra, att det stora registret kan förses med arrangemang som är effektivare än motsvarande arrangemang för de mindre registren. Kommittén menade också att intresset för otillbörligt intrång i registerdata är större i ett, som det där benämndes, lokalt register grund av personkännedom eller liknande.

En lösning med ett register innebär att en relativt stor mängd uppgifter måste överföras från olika myndigheter till registret,

något som man undviker om flera register används. Detta ger emellertid inte upphov till några större kostnader. En lösning med flera register blir sannolikt mer kostsam. Register måste då föras vid flera myndigheter.

Överväganden och förslag 77

Någon respektive myndighet måste sköta denna verksamhet. Det kan bli fråga om att inrätta nya register och varje myndighet måste säkerhetsrutiner skapas.

Vilken lösning bör då väljas Ingen av modellerna kan sägas ett

ge överlägset integritetsskydd. Även lösningen med flera register

om innebär att färre uppgifter om en enskild finns i respektive register än om endast ett register inrättas finns de skäl att instämma i de nackdelar med sådana lösningar som Hälsodatakommittén framhöll. Som framgått finns säkerhetsrisker även med flera register. Det finns risker med sammankoppling. Med endast ett register kan man ha bättre tillsyn, färre inblandade personer och bättre skalskydd. Kostnaderna torde bli lägre med endast ett register. För användarna är denna lösning mest rationell. Det sagda innebär att denna lösning bör väljas.

7.1.3 Ett särskilt register

I det föregående avsnittet konstaterades att lösning med endast ett

en register är att föredra, om uppgifterna skall användas för forskning och för utvecklingsarbete. Ställning måste emellertid också tas till om de aktuella personuppgifterna bör föras i ett befintligt register eller om ett särskilt register bör inrättas. Avgörande för detta är främst vilken lösning som är att föredra med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

I avsnitt 7.3 tas ställning för att RMV bör vara registeransvarig. Om personuppgifterna skall föras in i ett befintligt register, blir det fråga om att föra in dem i Rättspsykiatriska ärenderegistret. Det andra alternativet är, som tidigare nämnts, att inrätta ett särskilt register för forskning och utvecklingsarbete.

Det rättspsykiatriska ärenderegistret är inrättat och förs med stöd av bl.a. Datainspektionens beslut den 2 januari 1992. Enligt beslutet skall ändamålet med registret vara att utgöra administrativt hjälpmedel för undersökningsenheterna vad gäller rättspsykiatriska ärenden samt underlag för statistik och planering av verksamheten. Det registret får alltså användas inom ramen för ärendehanteringen. Som tidigare nämnts finns också ett krav på gallring beträffande personer som inte har varit aktuella på fem år. De ytterligare uppgifter som tillförs för forskningsoch utvecklingsändamål skall givetvis inte få användas för ärendehantering. Det framstår också som rimligt att ha större krav på gallring för ärendehantering än för forskningsregister. En klar rågång mellan uppgifter som registreras för ärendehantering o.dyl. och uppgifter för forskningsändamål bör finnas. I och för sig finns tekniska möjligheter att t.ex. ge färre personer tillgång till vissa uppgifter. Vissa risker torde dock finns med sådan utformning. Är gränsen inte tillräckligt tydlig,

en kan denna i den praktiska hanteringen framstå som mindre viktig. Det bästa integritetsskyddet torde uppnås genom att ett särskilt register för forsknings- och utvecklingsändamâl inrättas. Redan av detta skäl bör

78 Överväganden och förslag

därför denna lösning väljas. En sådan lösning torde ha även andra fördelar. Man får t.ex. en bättre garanti för att registret inte används vid beslutsfattande mot den enskilde. Det blir vidare lättare att gentemot allmänheten och enskilda klargöra vad registret innebär och vad det får användas till.

En annan sak är att det kan finnas skäl att pröva RMV:s

om ärenderegister även i fortsättningen bör drivas med stöd tillstånd eller

av om även detta bör författningsregleras. Flera skäl talar för för-

en fattningsreglering. Nämnas kan Hälsodatakommitténs förslag i betänkandet Hälsodataregister Vårdregister SOU 1995:95, som bl.a. innebär

att alla vårdregister skall författningsregleras. Denna fråga faller dock utanför förevarande utredningsuppdrag och får därför övervägas i ett annat sammanhang.

Den valda lösningen medför att det framstår som lämpligt att

ge registret ett namn. Det är vidare ett ytterligare sätt att göra registret känt bland t.ex. de registrerade och allmänheten och att klargöra dess ändamål. I avsnitt 7.2 tas ställning för att registret skall kunna användas för viss forskning och visst utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin. En möjlighet är därför att benämna registret Rättspsykiatriska registret för forskning och utvecklingsarbete. En annan möjlig benämning är Rättspsykiatriska FoU-registret. Det första alternativet är något långt medan det andra är något dunkelt för den oinvigde. En tredje möjlighet är Rättspsykiatriska forskningsregistret. I och för sig täcks inte samtliga ändamål in. Benämningen ger emellertid en relativt god uppfattning

om inriktningen samtidigt som den är förhållandevis kort. Den benämningen förordas därför.

7.2¶Registrets ändamål

Förslag: Uppgifterna i registret skall få användas för endast två ändamål. Det ena ändamålet är forskning inom rättspsykiatrin som har godkänts av en forskningsetisk kommitté. Det andra är uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring av RMV:s verksamhet inom rättspsykiatrin.

7.2. 1 Inledande synpunkter

Avgränsningen av de ändamål för vilka Rättspsykiatriska forskningsregistret får användas är av stor betydelse när det gäller skyddet för den personliga integriteten. En utgångspunkt enligt datalagen är att behandling av personuppgifter i ett personregister skall ske i överensstämmelse med registrets ändamål. Datalagens bestämmelser innebär t.ex. att

överväganden och förslag 79

den som för ett personregister är skyldig att till att inga andra

se uppgifter än sådana som står i överensstämmelse med ändamålet förs in i registret. Ett statsmaktsregister kan givetvis inte byggas

upp i syfte att utgöra en informationskälla för andra intressen än de i

som anges ändamålsbestämmelsen.

Registerändamålet bör av flera skäl preciseras så noggrant

som möjligt. Först och främst är detta alltså ett sätt att värna skyddet för

om den enskildes personliga integritet. Den internationella utvecklingen går mot stora krav precisering av ändamålet. Den innebär också att endast personuppgifter som är direkt relevanta för ändamålet får samlas in eller annat sätt behandlas.

I Europarådets dataskyddskonvention anges att personuppgifter

som undergår automatisk databehandling skall lagras för särskilt angivna och lagliga ändamål och inte användas ett sätt är oförenligt med

som dessa ändamål artikel 5 b.. I kommentaren till konventionen

anges bl.a. att det inte skall vara tillåtet att lagra data för odefinierade ändamål.

Enligt EG-direktivet skall personuppgifter samlas för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål artikel 6 b. Senare behandling får, enligt samma artikel, inte ske ett sätt är

som oförenligt med dessa ändamål. Dock görs reservation för

en senare behandling av uppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. Sådan senare behandling skall inte oförenlig med

anses ändamålen, förutsatt att medlemsstaten beslutar om lämpliga skyddsåtgärder.

Det kan tilläggas att Datalagsutredningen i sitt slutbetänkande En

ny datalag SOU 1993:10 föreslog att personuppgifter skall samlas in endast för bestämda och uttryckliga ändamål och i övrigt behandlas endast på ett sätt är förenligt med dessa ändamål. Ändamålsbe-

som stämningen fick en central ställning i utredningens förslag, bl.a beroende på att utredningen föreslog att det nuvarande tillståndsförfarandet skall avskaffas. Utredningen menade att det är angeläget att ändamålet får

en så noggrann precisering som möjligt betänkandet 389 och

s. angav en rad skäl för detta, bl.a. redovisades den internationella regleringen.

7.2.2¶Forskning

Att registret skall användas för forskning inom rättspsykiatrin

är en utgångspunkt. Frågan är emellertid för det första vad forskning innebär. Begreppet bör av flera skäl klarläggas, inte minst har detta betydelse för gränsdragningen mot utvecklingsarbete som behandlas i nästa avsnitt. Dessutom bör övervägas om all forskning inom rättspsykiatrin skall omfattas av registrets ändamål.

Någon användbar legaldefinition av begreppet forskning finns inte. Begreppet har emellertid diskuterats i olika utredningssammanhang. Forskningsetiska utredningen angav i sitt betänkande Forskningsetisk

80 Överväganden och förslag

prövning. Organisation, information och utbildning SOU 1989:74 s. 25 att begreppet forskning i ett OECD-dokument från 1970 har fått en tvådelad förklaring, och tillade:

Där talar man om dels grundforskning, dels tillämpad forskning,

riktad forskning. I båda fallen finns det emellertid en gemensam kärna

som getts formuleringen att man med forskning menar "ett systema-

tiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer". Denna

allmänt inriktade och vida definition utgår jag också i från, när jag

talar om "forskning", oberoende av inriktning, område och finans-

iering.

Forskningsetiska utredningen menade vidare s. 31 att man kan urskilja tre slag av dataregister; administrativa/beslutsregister, statistikregister samt forskningsregister eller databaser för forskning. Register av sistnämnda slag definierade utredningen på följande sätt.

Därmed avses personrelaterade register och databaser för sådan

forskning där resultaten redovisas utan att enskilda individers identitet röjs. Många forskningsregister gäller små grupper och är av tillfällig

karaktär. I andra fall omfattar de många individer och finns kvar

under lång tid för att man skall kunna studera utvecklingen i s.k.

longitudinella studier. Dessa register kan betecknas som "databaser".

Integritetsskyddsutredningen diskuterade i sitt delbetänkande Statistik och integritet del 1 SOU 1993:83 bl.a. gränsdragningen mellan forskning och statistik s. 22 ff.. Utredningen hänvisade i sammanhanget till Forskningsetiska utredningens nyss återgivna uttalanden och tillade att gränsen mellan statistikregister och forskningsregister är svår att dra. Register som vanligen benämns forskningsregister kan, enligt Integritetsskyddsutredningen, vid en strikt tolkning komma att falla under rubriceringen statistikregister. Utredningen menade att även det motsatta förhållandet är tänkbart.

Datalagsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande En ny Datalag SOU 1993:10 särskilda bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter för forsknings- eller statistikändamål. Enligt utredningen bör med forskningsregister förstås personregister med personuppgifter vilka används för vetenskapligt ändamål s. 182. Utredningen fortsatte:

Utanför begreppet forskningsregister faller därför den personregistre-

ring som kan förekomma forskningsinstitutioner eller i andra

forskningssammanhang, men där syftet med registreringen primärt är

ett annat än att uppgifterna skall användas för ett vetenskapligt arbete.

Hit hör exempelvis de administrativa register som används i arbetet

för att handlägga löne- och personalfrägor. De administrativa register

finns hos myndigheter eller institutioner inom social-, hälso- eller

som

sjukvården och som utgör underlag för beslut eller åtgärder som rör

enskilda individer faller också utanför bestämningen forskningsregister, eftersom ändamålet också här är ett annat än forskning.

sou 1996:72 Överväganden och förslag 81

Skulle i ett vetenskapligt syfte uppgifter hämtas

emellertid ur

sådana register för elektronisk eller

administrativa vidare annars

automatisk bearbetning, uppstår naturligtvis ett forskningsregister.

De återgivna uttalandena bör tillsammans med vad i avsnitt 2.1

som sagts om det rättspsykiatriska området kunna tjäna vägledning för

som bedömningen av vad forskning inom rättspsykiatrin innebär. Därmed är inte sagt att all forskning inom rättspsykiatrin bör inom

rymmas ramen för Rättspsykiatriska forskningsregistrets ändamål.

Som framhållits tidigare innehåller registret mycket känsliga personuppgifter. Det är därför av största vikt att det används bara för sådan forskning är seriös. Forskningen bör också de krav

som motsvara

vetenskapligt värde och vetenskaplig metod bör ställas På

som upp. något sätt bör alltså registerändamålet begränsas så endast forskning

att som svarar mot de angivna kraven anses förenlig med ändamålet. Frågan är hur denna avgränsning skall göras. Det är givetvis viktigt den

att registeransvarige inte belastas med onödigt krånglig reglering i detta

en hänseende. Av stor vikt är också att bedömningen ett forskningspro-

av jekts kvalitet görs av en instans har god kompetens för sådana

som en prövningar.

I princip alla forskningsprojekt på området motsvarar de angivna

som kraven genomgår prövning forskningsetisk kommitté det sätt

av som har beskrivits i avsnitt 3.4. Utan att vara författningsreglerat har detta system vunnit acceptans. Sådan prövning utgör i princip ett obligatorium, då den ofta är förutsättning för t.ex. finansiering eller

en publicering. En begränsning ändamålet på det sättet att endast forsk-

av ningsprojekt som har godkänts forskningsetisk kommitté omfattas

av en framstår som ett lämpligt sätt att höja integritetsskyddet. Eftersom projekt regelmässigt underställs sådan prövning medför lösningen varken för forskarna eller den registeransvarige någon beaktansvärd belastning. Risken för att projekt god kvalitet med denna lösning skulle

av utestängas från registret framstår obetydlig i förhållande till

som vinsterna med denna.

I sammanhanget bör den nuvarande ordningen för utlämnande

av personrelaterade uppgifter ur Rättspsykiatriska ärenderegistret

uppmärksammas. Härför förutsätts att professorn i social- och rättspsykiatri vid Karolinska institutet har tillstyrkt begäran. Som underlag för dennes prövning används utlåtande från forskningsetisk kommitté. Några vinster med en sådan ordning för Rättspsykiatriska forskningsregistret torde emellertid inte kunna uppnås. Den dubbla prövning görs i dag torde

som inte förbättra integritetsskyddet. Därtill kommer att den prövning

som skall göras enligt tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen,

då en handling ADB-upptagning som förvaras hos RMV begärs utlämnad, enligt gällande rätt rätteligen skall göras RMV se avsnitt 7.8.4.

av

Det sagda innebär således att när det gäller forskning bör registret få användas endast för forskning inom rättspsykiatrin har godkänts

som av

en forskningsetisk kommitté. Prövningen av förenligheten med ändamålet bör göras av den registeransvarige.

7.2.3¶Utvecklingsarbete

I avsnitt 7.1 har tagits ställning för att ett enda dataregister som skall

inrättas särskilt skall tillgodose behovet av personuppgifter, om

registrets ändamål skall vara såväl forskning som utvecklingsarbete. I det närmast föregående avsnittet har forskningsändamålet diskuterats. Här skall utvecklingsarbete tas upp.

Om registret skall användas även för utvecklingsarbete, är en utgångspunkt i direktiven att RMV:s utvecklingsarbete skall omfattas av ändamålen. Direktiven utesluter emellertid inte att även andra myndigheters utvecklingsarbete inryms.

l det följande redovisas övervägandena i frågan om myndigheter bör

använda registret för sitt utvecklingsarbete och i så fall vilka myndigheter som bör komma i fråga. Därefter skall begreppet utvecklingsarbete närmare definieras och gränsdragningen mot forskning diskuteras.

Inledningsvis kan nämnas att RMV, nämnts i avsnitt 2.2, särskilt

som skall för bl.a. utvecklingsarbete av betydelse för verksamheten. I

svara det avsnittet återgavs också uttalanden ur prop. 1990/911120 om den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten m.m. avseende RMV:s

för forsknings- och utvecklingsarbete. Det kan nämnas att någon ansvar närmare definition begreppet utvecklingsarbete inte finns i proposi-

av tionen.

Givetvis talar det faktum att RMV har ett ansvar för utvecklingsarbete inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten för att verket bör få använda registret för sådant arbete. Som framhålls i direktiven skulle tillgång till personuppgifter i förevarande register innebära bättre förutsättningar för utvecklingsarbete på ett område där behov finns av ökade kunskaper. Å andra sidan är varje vidgning användningsområdet

av negativ från integritetssynpunkt. Att låta RMV använda registret för utvecklingsarbete är emellertid en förhållandevis liten vidgning. En hel

uppgifterna finns redan i ärenderegistret och används bl.a. för del av utvecklingsändamål. Eftersom RMV har ett ansvar för utvecklingsarbete är det vidare rimligt att myndigheten har tillgång till uppgifter från något

registren. Den nuvarande lösningen där ärenderegistret används för av både ärendehantering och utvecklingsarbete är från integritetssynpunkt inte heller invändningsfri se avsnitt 7.1.3.

Ett annat skäl talar för att RMV skall få använda Rättspsykiatris-

som ka forskningsregistret för utvecklingsarbete är att RMV enligt Hälsodatakommitténs förslag i betänkandet Hälsodataregister Vårdregister SOU

- 1995:95 till hälsodataregister inte kan inrätta hälsodataregister.

lag om En förutsättning för denna lags tillämplighet är att det rör sig om ett register förs central förvaltningsmyndighet inom hälso- och

som av en

Överväganden och förslag 83

sjukvården. Iförfattningskommentaren betänkandet 207 att

s. anges en sådan myndighet är myndighet enligt instruktion eller andra be-

en som stämmelser har ett ansvar för eller flera verksamheter inom hälso-

en och sjukvården. RMV har inte något sådant och är således inte

ansvar en sådan central förvaltningsmyndighet i förslaget till lag

som avses om hälsodataregister.

En förutsättning för att uppgifter i ett register skall få användas för både forskning och utvecklingsarbete bör att registrets innehåll inte

vara behöver utökas grund av detta. Kontakter med företrädare för de båda verksamheterna har visat att så inte är fallet. Slutsatsen blir att Rättspsykiatriska forskningsregistret bör få användas för RMV:s utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin.

Det finns emellertid även andra myndigheter skulle betjänta

som vara av att kunna använda Rättspsykiatriska forskningsregistret för sitt utvecklingsarbete. Av integritetsskäl bör dock gränsen dras så

snävt som möjligt. De organ som främst förefaller ha behov registret för

av uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring rättspsykiatrisk vård är

av Socialstyrelsen som ansvarar för sådan vård och de bedriver sådan

som vård, främst landsting och kommuner. Detta är stor krets och frågan

en är om denna kan begränsas. Därvid bör beaktas att Socialstyrelsen inom sitt ansvarsområde bl.a. skall följa utvecklingen och utvärdera verksamheterna samt verka för att utvecklingsarbete kommer till stånd.

Å andra sidan innebär Hälsodatakommitténs

förslag att Socialstyrelsen är en av de myndigheter som kan inrätta hälsodataregister. Sådana register skall enligt lagförslaget få inrättas och föras bl.a. för utvecklingsarbete. En fördel med att ta fasta Hälsodatakommitténs förslag, vilket innebär att eventuella behov av register inom vårdsektorn får lösas genom hälsodataregister, är att innehållet i ett sådant register kan anpassas till de behov som finns där. När det gäller innehållet i hälsodataregister innebär förslaget att ett sådant register får innehålla endast de uppgifter som behövs för de uppställda ändamålen. Med andra ord kan ett hälsodataregister innehålla all information är relevant

som för Socialstyrelsens utvecklingsarbete. När det gäller sambearbetning innebär förslaget till lag om hälsodataregister att information kan inhämtas från andra personregister. Regeringen förutsätts besluta i denna fråga när ett hälsodataregister skall inrättas. Några begränsningar när det gäller från vilka register uppgifter kan hämtas finns inte SOU 1995:95 s. 116 ff. och 210. Däremot finns ett krav på att sambearbetningen skall ske inom ramen för ändamålen. Förslaget till lag om hälsodataregister innebär således inget hinder mot att uppgifter registreras det slag

av som Rättspsykiatriska forskningsregistret skall innehålla, så länge detta är förenligt med ändamålet. Men lagen medger inte att "bra att ha"uppgifter samlas in. Denna lösning är i enlighet med EG-direktivet och framstår också ur ett mer allmänt integritetsperspektiv som högst rimlig. Tar man fasta Hälsodatakommitténs förslag kommer vidare de olika registren i mindre utsträckning att innehålla onödig information i för-

84 Överväganden och förslag

hållande till de olika användarna, eftersom Socialstyrelsens behov kan förutsättas vara något annorlunda än RMV:s.

Hälsodatakommitténs förslag utgör samtidigt ett skäl att i förevarande sammanhang inte vidare överväga ett ytterligare register med t.ex. Socialstyrelsen som registeransvarig, vid sidan av Rättspsykiatriska forskningsregistret. Det sistnämnda registret bör alltså, vad gäller utvecklingsarbete, få användas endast av RMV.

Något krav prövning av forskningsetisk kommitté bör inte ställas upp när det gäller utvecklingsarbete. Kommittéerna är inte avsedda för prövning av sådant arbete. Några utarbetade former för etisk prövning vid utvecklingsarbete det sätt som finns för forskning existerar alltså inte. I och för sig skulle integritetsskäl kunna anses tala för en prövning av den typen. Vid utvecklingsarbete är emellertid regelmässigt de enskilda individerna mindre intressanta. Man arbetar oftast inte individnivå. Den enskilde kan alltså sägas försvinna i en större mängd, vilket ger en viss anonymitet. Vidare är RMV, liksom andra myndigheter, underställda ett gediget regelverk som reglerar verksamheten, bl.a. sekretesslagen. Som registeransvarig kommer RMV också, om förslaget genomförs, att stå under Datainspektionens tillsyn. Det får därför anses försvarligt att, i vart fall så länge praktiska förutsättningar saknas, inte ställa upp ett formellt krav etisk granskning. Inom RMV finns sedan oktober 1995 en forsknings- och utvecklingsnämnd se avsnitt 3.2 som kan utgöra forum för bl.a. etiska spörsmål vid utvecklingsarbete. Det framstår därför som lämpligt att RMV inom ramen för nämnden utvecklar former för att bevaka dessa spörsmål.

Begreppet utvecklingsarbete bör, som tidigare nämnts, närmare definieras. Enligt Hälsodatakommitténs förslag till lag om hälsodataregister i betänkandet Hälsodataregister Vårdregister SOU 1995:95

skall ett hälsodataregister inrättas och föras för vissa ändamål. De ändamål som anges är förutom framställning av statistik samt forskning

och epidemiologiska undersökningar uppföljning, utvärdering och

kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård. Utredningen definierar de tre sistnämnda termerna följande sätt s. 112.

Uppföljning avser att fortlöpande och regelbundet mäta och beskriva

behov, verksamheter och resursåtgång angivet i termer av t.ex.

behovstäckning, produktivitet och nyckeltal. Uppföljning syftar till att

ge en översiktlig bild av verksamhetens utveckling och att fungera

som en signal för avvikelser som bör beaktas. Utvärdering avser

analys och värdering av kvalitet, effektivitet och resultat hos en

verksamhet i förhållande till de mål som bestäms för denna. Kvalitets-

säkring är en utvärderingsprocess i vilken man fortlöpande och

systematiskt beskriver, mäter och värderar kvaliteten i den egna

verksamheten i relation till de mål som lagts fast.

Hälsodatakommitténs definition av utvecklingsarbete i tre termer

uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring vilka sedan närmare

förklaras, är väl ägnade att användas även i förevarande sammanhang.

Överväganden och förslag 85

Dessutom framstår det som en klar fördel om ett visst begrepp kan

ges samma innebörd vid preciseringen av ändamålen för olika register, i synnerhet när registren är nårbesläktade.

Genom den nyss redovisade definitionen av utvecklingsarbete och vad som i detta hänseende sagts om forskning i det föregående avsnittet bör det också vara möjligt för den registeransvariga myndigheten att dra gränsen mellan forskning och utvecklingsarbete. Vissa gränsdragningsproblem kan givetvis uppstå. Framför allt gäller detta projekt som drivs av RMV. Kravet på forskningsetisk prövning gäller även för forskningsprojekt som drivs av RMV. Eftersom sådan prövning inte krävs för RMV:s utvecklingsarbete är det viktigt att olika projekt noggrant prövas av verket, så att forskningsprojekt inte felaktigt betecknas som utvecklingsarbete. Denna fråga utvecklas närmare i avsnitt 8.1 kommentaren till 2 §.

7.3¶Registeransvar

Förslag: RMV skall vara registeransvarig.

I det föregående avsnittet har föreslagits att uppgifterna i registret bör få användas endast för forskning inom rättspsykiatrin som har godkänts av en forskningsetisk kommitté samt för uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring av RMV:s verksamhet. Det ändamål som avser forskning innebär att flera organ framstår möjliga registeran-

som som svariga. När det gäller utvecklingsarbete har ändamålet begränsats till att endast avse RMV:s utvecklingsarbete. Detta hänger, som tidigare nämnts, samman bl.a. med möjligheten att för Socialstyrelsen enligt Hälsodatakommitténs förslag inrätta hälsodataregister. Med hänsyn till ändamålen står valet av vem som skall registeransvarig närmast

vara mellan RMV, Socialstyrelsen eller en fakultet där forskning området bedrivs.

Den del av ändamålen som avser forskning talar i viss utsträckning för fakultet. Å andra sidan kan det från sådana utgångspunkter

en vara en fördel om den registeransvarige intar en mer neutral roll i förhållande till forskningen.

Uppgifterna i Rättspsykiatriska forskningsregistret får givetvis inte användas vid beslutsfattande gentemot den registrerade. Det finns dock alltid en risk att allmänheten eller de registrerade tror att registret skall komma till användning för sådant beslutsfattande. Det som främst talar för att välja en fakultet är att denna risk då framstår som mindre än om man väljer en myndighet, som kan fatta beslut av nu nämnt slag. Flera skäl talar dock emot en sådan lösning. På RMV bevaras redan liknande

86 Överväganden och förslag

uppgifter i ärenderegistret. Rutiner, skalskydd osv. finns redan på ett annat sätt hos RMV och Socialstyrelsen än hos fakulteterna.

En icke obetydlig del av forskningen lär komma att avse ett

av Socialstyrelsens ansvarsområden; den rättspsykiatriska vården. Men forskning inom rättspsykiatrin kan ha en mängd andra inriktningar, t.ex. projekt där undersökningen tas som utgångspunkt för vad som därefter händer med en person och projekt där man hos psykiskt störda lagöverträdare söker riskfaktorer i barndomen. Man kan alltså förvänta sig att forskning kommer att bedrivas som är relevant i förhållande till RMV:s ansvarsområde. Det kan också ifrågasättas om forskningens närmare inriktning bör ges någon avgörande betydelse för valet mellan RMV, Socialstyrelsen och en fakultet, så länge det rör sig om forskning inom det rättspsykiatriska området. Ändamålet utvecklingsarbete talar givetvis för RMV.

Merparten av de uppgifter som skall ingå i Rättspsykiatriska forskningsregistret finns redan hos RMV. Detta talar med styrka för RMV. De andra lösningarna innebär att känsliga personuppgifter i större utsträckning skall sändas till en annan myndighet.

En ytterligare fördel med att förlägga registret till RMV jämfört med både Socialstyrelsen och fakulteterna är att en stor del av det bakomliggande aktmaterialet finns hos RMV, vilket bör underlätta t.ex. forskningsarbete.

Man bör vidare beakta att den registeransvarige skall vara ansvarig för den verksamhet för vilken registret förs. RMV är därför väl lämpat som registeransvarig, inte minst med hänsyn till det ansvar för forsknings- och utvecklingsarbete inom den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten som RMV har enligt förordningen 1991:944 om instruktion för rättsmedicinalverket.

Det sagda leder till slutsatsen att RMV bör vara registeransvarig.

7.4 bör vara

Registret författningsreglerat

Förslag: Rättspsykiatriska forskningsregistret skall regleras i en särskild lag och en särskild förordning.

7.4. 1 Författningsreglering

Enligt direktiven skall utredaren överväga om en författningsreglering är motiverad.

Datalagen innebär att, om registret inte är författningsreglerat, tillstånd kommer att behövas från Datainspektionen. Ett statsmaktsregister är däremot, som tidigare nämnts, undantaget från detta krav. I

Överväganden och förslag 87

sådana fall skall i stället den myndighet som är registeransvarig snarast till Datainspektionen anmäla att regeringen eller riksdagen har beslutat att inrätta ett sådant register.

I enlighet med vad som redovisats i avsnitten 5.3 och 7.1.1 innebär den internationella regleringen vissa skillnader beroende på olika

om förhållanden regleras i författning eller inte. Exempelvis kan detta påverka tillåtligheten av viss behandling och behovet av att inhämta samtycke eller lämna information. Översiktligt kan sägas att författningsreglering med skyddsbestämmelser, i flera fall innebär att vissa integritetsintressen härigenom anses tillgodosedda.

Av intresse för bedömningen huruvida ett register skall författningsregleras eller inte är vidare den praxis som gäller på området.

En rad författningar med bestämmelser om personregister har tillkommit under senare år, till övervägande del i lagform. Exempel sådana lagar är lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister, tullregisterlagen 1990:137, lagen 1991:876 om register för betalningsföreläggande och handräckning, lagen 1993:747 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna, lagen 1994:1517 om socialförsäkringsregister och lagen 1994:459 om arbetsförmedlingsregister. Den 1 juli 1995 trädde lagen 1995:606 om vissa personregister för officiell statistik m.m. i kraft.

Regeringen uttalade i en proposition 1990/91:60 s. 58 om offentlighet, integritet och ADB att en målsättning bör vara att i det fall register med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll inrättas, bestämmelser skall meddelas i form av lag. Regeringen tillade att detta gäller särskilt i de fall uppgifterna i registret sprids externt i en icke obetydlig omfattning. Konstitutionsutskottet uttalade, när ärendet behandlades, som sin mening att det allmänt sett är av stor betydelse att en författningsreglering av ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga uppgifter i myndighetsregister 1990/91:Ku1l s. 11. Bl.a. dessa uttalanden återgavs av regeringen i förarbetena till lagen om vissa personregister för officiell statistik m.m. som bakgrund till bedömningen att en författningsreglering borde ske det området prop. 1994/952200 s. 16 f..

Hälsodatakommittén lade i betänkandet Hälsodataregister Vårdre-

gister SOU 1995:95 fram förslag till författningsreglering av hälsodataregister och vårdregister. Socialtjänstkommittén lade i sitt slutbetänkande Dokumentation och Socialtjänstregister SOU 1995:86 fram ett förslag till lagreglering av personregister som behövs för viss handläggning av ärenden och verkställighet av beslut inom socialtjänstens verksamhetsområde som ankommer vissa organ Socialtjänstregister.

Datalagsutredningen förde i slutbetänkandet En ny datalag SOU 1993:10 171 ff. ett utförligt författningsreglering.

s. resonemang om Utredningens förslag innebär att det nuvarande tillståndsförfarandet i datalagen skall avskaffas. Med hänvisning till EG-direktivet konstaterade

88 Överväganden och förslag

Datalagsutredningen att därmed återstår endast ordning med

en författningsreglering när det gäller sådana känsliga personuppgifter

som avses i artikel 8 i direktivet. Som största nackdel med sådan lösning

en pekade utredningen på att den för med sig ett betydande behov

av en ytterligare framtida reglering genom statsmaktsregister. Utredningen fann emellertid att fördelarna överväger och anförde därvid bl.a. följande.

Därigenom kan de mot den enskildes integritet stående intressena, t.ex. statens eller kommunernas kontrollbehov på skilda områden,

prövas med den noggrannhet som föregår antagandet av en för-

fattning. Någon tveksamhet behöver inte heller uppstå hos den

enskilde persondataansvarige om en behandling av känsliga uppgifter är tillåten eller inte. För såväl denne som den vars personuppgifter

det gäller ökar förutsebarheten, viket i sin tur leder till en högre grad

av rättssäkerhet.

Vad som nu sagts innebär att en författningsreglering av ett register

som innehåller känsliga personuppgifter är i god överensstämmelse både med den internationella regleringen och utvecklingen på området i Sverige. Det finns skäl att instämma i Datalagsutredningens slutsatser att härigenom kan de mot den enskildes integritet stående intressena prövas med den noggrannhet som föregår antagandet av en författning, vilket leder till en högre grad av rättssäkerhet och i Konstitutionsutskottets inställning att en författningsreglering stärker integritetsskyddet. Rättspsykiatriska forskningsregistret bör således författningsregleras.

7.4.2¶Författningsteknisk lösning

Rättspsykiatriska forskningsregistret kan regleras i en särskild författning. Ett annat alternativ är att integrera bestämmelserna om registret i en annan författning. Någon naturlig författning att föra bestämmelserna i finns emellertid inte. Regleringen torde vidare bli mer överskådlig om i vart fall flertalet av bestämmelserna förs i särskild

en registerförfattning. En sådan utformning överensstämmer också väl med den utveckling området som beskrivits i det föregående avsnittet.

När det gäller frågan vilken nivå författningsregleringen skall ges, kan inledningsvis återknytas till de uttalanden av regeringen och Konstitutionsutskottet som redovisades i det föregående avsnittet. Det förordades alltså att register med känsliga uppgifter regleras i lag.

I sammanhanget bör Hälsodatakommitténs förslag i betänkandet Hälsodataregister Vårdregister SOU 1995:95 uppmärksammas.

- Hälsodatakommittén föreslog två nya lagar som skall reglera användningen av informationsteknologi inom hälso- och sjukvården. De benämndes lagen om hälsodataregister respektive lagen om vårdregister.

Hälsodataregister skall, enligt kommittén, få föras central nivå för framställning av statistik, för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäk-

överväganden och förslag 89

ring av hälso- och sjukvård samt för forskning och epidemiologiska undersökningar. Lagens tillämpningsområde begränsas, förutom av de nyss angivna ändamålen, av att det skall fråga ett personregister

vara om enligt datalagen som förs av en central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvården. När det gäller definitionen av hälso- och sjukvård hänvisas till lagen om vårdregister. Där anges att med vård förstås vård enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, tandvårdslagen 1985: 125, lagen 1991:1128 om psykiatrisk tvångsvård och lagen 1991:1129 om rättspsykiatrisk vård samt Smittskydd enligt smittskyddslagen 1988: 1472. I lagen om hälsodataregister skall vissa frågor som är

gemensamma för alla hälsoregister tas in. Inrättandet av register skall dock inte ske genom lagen utan genom särskilt beslut av regeringen intaget i en förordning. Enligt kommittén medför denna lösning att kravet skydd för den personliga integriteten och kraven flexibilitet i regleringen av de särskilda registren tillgodoses ett tillfredsställande sätt s. 107 f..

Förslaget till lag om vårdregister gäller personregister förs inom

som vården för vissa ändamål. Ett vårdregister skall, enligt förslaget, få föras i och för vården av patienter samt för viss ekonomiadministration. Vidare skall ett vårdregister få användas för framställning statistik,

av för uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration på verksamhetsområdet samt för uppgiftslämnande som föreskrivs i lag eller förordning.

Nämnas kan att regleringen av socialförsäkringsregistren är uppbyggd så att man i lag anger från integritetssynpunkt viktiga gränser, varefter regeringen i förordning närmare kan bestämma om inrättande av register, vilka uppgifter registret får innehålla osv. Den tidigare nämnda lagregleringen om personregister för officiell statistik m.m. är uppbyggd på ett liknande sätt.

Av det nu sagda kan slutsatsen dras att utgångspunkten är att författningsregleringen skall ske i lag. Lagen kan utformas som en form av ramlag, t.ex. om flera olika register skall omfattas av lagen eller om en kontinuerlig utveckling medför att det är svårt att förutse vilka uppgifter som bör ingå osv.

När det gäller Rättspsykiatriska forskningsregistret talar integritetsskäl för att i så stor utsträckning som möjligt reglera registret i lag. Ett sådant register kommer att innehålla mycket känsliga personuppgifter. Preciserade ändamål har bestämts för registret. Både när det gäller forskning, inte minst longitudinell sådan, och utvecklingsarbete är det en fördel med kontinuitet och konsekvens beträffande vilka uppgifter som förs i registret. Det kan således förutses att reglerna om vilka uppgiftstyper som skall föras kommer att vara relativt oförändrade över tiden. Det är därför möjligt att i relativt stor utsträckning i lag precisera vilka uppgifter som skall ingå registret. Detta kan också ske

ett sätt så att förändrad terminologi, t.ex. avseende undersökningar, vård och påföljder, inte i för stor omfattning nödvändiggör ändringar i registerlagen. Regleringen kan därför i relativt stor utsträckning göras

90 Överväganden och förslag

i lag. Vissa preciseringar t.ex. när det gäller innehållet och fullgörande av uppgiftsskyldighet bör dock slås fast i en särskild förordning.

Det bör i sammanhanget tilläggas att Hälsodatakommitténs förslag till lag om hälsodataregister har en utformning som innebär att Rättspsykiatriska forskningsregistret inte faller under den lagens tillämpningsområde se avsnitt 7.2.3. Kommitténs förslag innebär att de olika hälsodataregistren skall inrättas och närmare regleras i förordningar. Som tidigare har nämnts är Rättspsykiatriska forskningsregistret så känsligt från integritetssynpunkt att det bör författningsregleras i en lag. Något skäl att föreslå ändringar i Hälsodatakommitténs förslag som medför att denna lag skall omfatta Rättspsykiatriska forskningsregistret finns därför inte.

5¶Registrets innehåll

Förslag: I Rättspsykiatriska forskningsregistret skall få registreras

uppgifter om personer som har genomgått rättspsykiatrisk under-

sökning eller § 7-undersökning eller motsvarande undersöknings-

former enligt äldre lagstiftning, under förutsättning att uppgifter-

na inte härrör från ett brottmål där åtalet mot den undersökte i

dess helhet har ogillats. Endast vissa närmare preciserade

uppgifter skall få registreras.

7.5.1 Vilka personer bör kunna registreras

En utgångspunkt för bedömningen av vilket innehåll Rättspsykiatriska forskningsregistret bör ha är att detta skall avse forskning inom rättspsykiatrin och utvecklingsarbete inom den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten. Vid bedömningen av vilket innehåll registret bör ha måste ställning tas till vilka personer som bör registreras och från vilka stadier i det straffrättsliga förfarandet som registrering över huvud taget bör kunna aktualiseras. Därefter bör närmare övervägas vilka uppgifter om en person som bör få registreras från de olika stadierna. Vid dessa överväganden måste behovet av uppgifterna för forskning och utvecklingsarbete vägas mot integritetsaspekten.

Om man ser till vilka personer som kan bli aktuella, rör det sig enligt vad som angavs i kapitel 6 om de som har genomgått rättspsykiatrisk undersökning eller § 7-undersökning samt de som har blivit föremål för rättspsykiatrisk vård, oavsett vilken form av beslut som legat till grund för detta. Bör då samtliga dessa ingå i registret

Det faktum att en person har genomgått antingen rättspsykiatrisk undersökning eller § 7-undersökning har av alla som uttalat sig i frågan

Överväganden och förslag 91

ansetts ha sådan fundamental betydelse både för forskning och utvecklingsarbete att uppgifter om personen bör ingå i registret. Detta framstår som en rimlig utgångspunkt. Ett första ställningstagande som bör göras när det gäller denna personkrets år dock huruvida ett ogillande av åtalet skall ha någon betydelse för om uppgifter avseende personen bör ingå i registret eller inte. Därvid bör bedömas både hur intressant en sådan person är för forskning och utvecklingsarbete samt vilka konsekvenser ett ogillande får från integritetssynpunkt. I och för sig är andelen ogillade åtal efter rättspsykiatrisk undersökning liten. Det är emellertid av underordnad betydelse för principfrågan.

Registreringen utgör i sig inte någon sanktionsform. Sett ur just denna synvinkel kan måhända integritetsskäl inte anses tala för att utesluta de fall där åtalet ogillats. Men den yttersta grunden för en undersökning är alltid en, i vart fall, misstanke om brott. Ogillas åtalet, skall den tilltalade anses oskyldig. Undersökningen grundades alltså en förutsättning som senare visade sig felaktig. Därmed kan med fog hävdas att bevarande av uppgifter från ett förfarande som egentligen aldrig skulle ägt rum innebär en större integritetskränkning än vid en fällande dom.

Vid kontakter med forskare har den dominerande uppfattningen varit att de fall där åtalet ogillats är av mindre intresse än när åtalet har bifallits. Synpunkterna kan sammanfattas så att för vissa begränsade frågeställningar, varav några får anses ligga utanför det rättspsykiatriska området, skulle uppgifterna kunna vara av intresse. Från andra utgångspunkter har hävdats att det skulle kunna vara en nackdel att låta denna grupp ingå i registret. Exempelvis har hävdats att det i ett internationellt perspektiv skulle framstå som säreget och att det skulle öka risken för invändningar från de registrerade. Något skäl att ha gruppen kvar för utvecklingsarbetet har inte framkommit.

Det sagda leder till att integritetsintressena klart väger över och att uppgifter om personer som i och för sig undersökts men där åtalet har ogillats inte bör ingå i registret.

Ställning måste dock tas till var gränsen närmare bör dras. Skall man kräva att brottet som den tilltalade döms för har någon särskild koppling till undersökningen Skall man kräva att någon särskild påföljd har dömts ut Man kan vidare ställa frågan om skälen till ett ogillande skall ges någon betydelse. Skall ogillande grund av t.ex. en objektiv ansvarsfrihetsgrund nödvärn, m.m. eller preskription bedömas annorlunda än om det över huvud taget inte kan bevisas att den tilltalade har utfört de gärningar som åklagaren har påstått Gränsen måste dras så att den registeransvarige inte ställs inför alltför svåra gränsdragningsproblem. Den måste också dras ett sådant sätt att avgränsningen från forskningssynpunkt är acceptabel.

Att kräva en viss form av koppling så sätt att en förutsättning för registrering är att den tilltalade fälls till ansvar för just den gärning som har föranlett undersökningen framstår som mindre lämpligt. En person kan åtalas för en viss gärning, undersökas och när undersökningen är

-

92 Överväganden och förslag

avslutad i samma mål åtalas för ytterligare gärning. Om åtalet

- en ogillas för den gärning som föranlett undersökningen, behöver undersökningen inte vara mindre relevant för den gärningen. Skäl saknas

senare ofta att föranstalta om en ny undersökning, när en undersökning redan har gjorts i målet. Att utesluta den personen bara för att den första åtalspunkten ogillas är inte en rimlig avgränsning.

Att påföljden har bestämts till böter behöver inte heller betyda att brottet saknar relevans för undersökningen. Om registrering inte skulle få förekomma i de fall endast böter döms ut, skulle man undvika att t.ex. en trafikförseelse kunde föranleda registrering. Böter kan emellertid dömas ut även för ett brott har utgjort grund för under-

som en sökning. Exempelvis kan provokation leda till att böter döms ut för ett brott som normalt leder till en strängare påföljd.

Något skäl att vid ogillande dom tillämpa olika lösningar beroende skälen till ogillandet finns inte. Här gör sig integritetsintressena lika starkt gällande, oavsett vilket skäl som legat till grund för ogillandet.

Var gränsen skall dras är givetvis lämplighetsavvägning. Över-

en vägande skäl talar för att utesluta endast de fall där åtalet helt har ogillats. Det bör för registrering inte krävas att en påföljd har dömts ut, utan vara tillräckligt att personen har fällts till ansvar för en brottslig gärning jämför 29 kap. 6 § och 30 kap. 6 § brottsbalken. Visserligen kan fall tänkas där det brott som den tilltalade döms för helt saknar relevans för undersökningen. De fallen kan dock förväntas bli relativt få. Den föreslagna gränsdragningen torde vara enklast att tillämpa i praktiken och ger också ett med hänsyn till registrets ändamål rimligt urval av personkretsen.

Som angavs inledningsvis i detta avsnitt skulle rättspsykiatrisk vård kunna vara ett kriterium som innebär att uppgifter bör

om en person ingå i registret. Oftast har den som ges sådan vård redan genomgått rättspsykiatrisk undersökning eller§ 7-undersökning. En person kan emellertid, vilket närmare har utvecklats i kapitel bli föremål för rättspsykiatrisk vård utan att ha genomgått någon sådan undersökning. De sistnämnda fallen avser att beslut om rättspsykiatrisk vård har fattats av chefsöverläkare avseende den som är anhållen, häktad eller intagen

en enhet för rättspsykiatrisk undersökning eller den som är intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt se 4 och 5 LRV. Vidare kan utlåtande från chefsöverläkare vara tillräckligt för domstols beslut om överlämnande till rättspsykiatrisk vård när en person redan är föremål för psykiatrisk tvångsvård beroende på om denna skall vara förenad med särskild utskrivningsprövning och vilken vård personen är föremål för se 3 § andra stycket och 4 § andra stycket LRU.

Denna grupp har dock från forskarhåll bedömts som mindre intressant. Ett skäl för denna inställning som redovisats är att för denna grupp saknas "ingångsdata". Man har alltså inte samma uppgifter från det inledande stadiet att ställa mot andra uppgifter som kan registreras. Ett annat skäl som har angetts har samband med avgränsningen till

Överväganden och förslag 93

rättspsykiatrisk vård. Från forskarhåll har hävdats att annan psykiatrisk vård i och för sig är lika intressant. Bl.a. beror detta att mer tillfälliga omständigheter psykiska tillstånd ibland avgör

än personens om det blir fråga om rättspsykiatrisk vård eller annan psykiatrisk vård. Att uppgifter om en person skulle förekomma i registret utan att denne har undersökts eller genomgått rättspsykiatrisk vård kan emellertid inte anses godtagbart. Det har för övrigt inte heller från något håll föreslagits. Om man utesluter personer som har genomgått endast annan psykiatrisk vård än rättspsykiatrisk vård, återstår de som erhållit rättspsykiatrisk vård. Vilken vårdform personen genomgått blir således helt avgörande för om han får registreras eller inte. Eftersom valet av vårdform ibland styrs av andra omständigheter än personens psykiska tillstånd blir personurvalet dåligt. Även här får därför integritetsskälen anses väga över. Uppgifter om denna grupp bör således inte ingå i registret.

Sammanfattningsvis innebär det sagda att uppgifter bör få ingå i registret om personer som har genomgått rättspsykiatrisk undersökning eller § 7-undersökning, såvida uppgifterna inte härrör från ett mål där åtalet helt har ogillats. Terminologin har under åren ändrats när det gäller undersökningsformerna, senast skedde detta år 1992. Motsvarande undersökningsformer har emellertid funnits under den föregående tidsperiod är aktuell. Uppgifter personer som har genomgått

som om sådana undersökningar bör också, med samma undantag vid ogillande som annars, få registreras.

De uppgifter bör kunna få registreras om ovan redovisade

som personer bör vara hänförliga till något av tre olika stadier i det straffrättsliga förfarandet. Det första stadiet avser givetvis undersökningstillfället. Vidare bör uppgifter kunna registreras som avser domstolsstadiet. Slutligen bör även uppgifter kunna registreras avseende verkställigheten. Registrering av uppgifter från de olika stadierna förutsätter emellertid först och främst att forsknings- och utvecklingsintressena väger tyngre än integritetsintressena. En annan förutsättning är att det är praktiskt möjligt att leverera uppgifterna till Rättspsykiatriska forskningsregistret. En viktig fråga i sammanhanget är kvaliteten uppgifterna. Är kvaliteten för dålig, kan skäl finnas att utesluta uppgifter

hade varit intresse. Dessa frågor skall närmare diskuteras som annars av i nästa avsnitt, där ställning tas till vilka uppgifter som bör få registreras.

7.5.2¶Uppgifter i registret

Vilka uppgifter bör kunna registreras från de olika stadierna Som angetts tidigare måste här forskningens behov vägas mot integritetssynpunkter. När det gäller undersökningsstadiet har inget framkommit som tyder att ytterligare uppgifter än de i dag registreras i Rättspsyki-

som atriska ärenderegistret är nödvändiga.

94 Överväganden och förslag

Sammanfattningsvis kan sägas att det handlar uppgifter rör

om som personen ålder, kön, medborgarskap, osV., Vilken brottslighet är

som aktuell samt resultaten av undersökningen. Dessa uppgifter får

anses som ett ganska snävt urval. Samtliga uppgifter har företrädare för

av forskning och utvecklingsverksamhet betraktats som nödvändiga. De bör således få förekomma i Rättspsykiatriska forskningsregistret.

Vad gäller domstolsstadiet bör samma uppgifter, Vilket också rör sig om ett klart begränsat antal uppgifter, kunna registreras som i dag får registreras i Rättspsykiatriska ärenderegistret, alltså uppgifter

om utgången i ansvarsdelen, avgörandet i påföljdsfrågan samt eventuella beslut om utvisning.

En något svårare avgränsning är vilka uppgifter som skall kumu registreras från Verkställighetsstadiet. Fortfarande gäller givetvis grundförutsättningen att endast uppgifter har

om en person som genomgått någon av de aktuella undersökningsformerna och fällts

som till ansvar för något brott i målet bör kunna registreras. De uppgifter som från forskarhåll genomgående har ansetts intressanta är uppgifter om psykiatrisk vård. En minimilösning innebär att endast uppgifter

oni rättspsykiatrisk Vård får registreras. Från forskarhåll har emellertid också, som tidigare nämnts, framhållits ett intresse av att kunm registrera uppgifter om annan psykiatrisk Vård i form av slutenvård, alltså frivillig vård på sjukvårdsinrättningar. Delade uppfattningar har dock i Viss utsträckning rått om hur intressanta sådana uppgifter egentligen är.

En avgränsning till uppgifter om endast rättspsykiatrisk Vård skulle innebära att registrering av uppgifter kan bli aktuell endast avseende dem som har dömts till fängelse eller som av domstol överlämnats till rättspsykiatrisk Vård. Om man har dömts till en annan påföljd än dessa. kan det nämligen inte bli aktuellt med rättspsykiatrisk Vård jämför l å andra stycket LRV. Annan psykiatrisk Vård kan däremot förekommi såväl under verkställigheten av ett fängelsestraff som under prövotidei vid en dom på skyddstillsyn eller en Villkorlig dom. En fråga blir alltsi om uppgifter skall kunna registreras även om psykiatrisk Vård som ha: getts under verkställigheten av skyddstillsyn eller Villkorlig dom.

Registrering av all psykiatrisk slutenvård under verkställigheten oavsett påföljd synes föra för långt. Det skulle t.ex. innebära att uppgifter avseende psykiatrisk vård enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 skulle kunna registreras om den som har genomgått undersökning och som dömts till Villkorlig dom. Uppenbarligen skulle registret med en sådan avgränsning innehålla en hel del information som med hänsyn till de uppställda ändamålen inte kan anses relevant.

Tanken har förts fram att Vårduppgifter om frivillig psykiatrisk slutenvård skulle kunna registreras endast avseende dem som dömts till fängelse. Motivet för en sådan avgränsning skulle Vara att det kan sägas finnas större intresse för t.ex. lagstiftaren att kunna göra bedömningar av hur de som frihetsberövas klarar sig, än när domstolen har dömt til

Överväganden och förslag 95

frihetsberövande påföljd. Ä andra sidan kan det ifrågasättas en icke om den de undersökta har dömts till fängelse, vilket alltså i grupp av som regel innebär att man vid undersökningen inte funnit hinder föreligga mot att döma den tilltalade till detta straff, är intressantare från forskningssynpunkt än de som har dömts till Villkorlig dom och skyddstillsyn. När det gäller uppgifter rättspsykiatrisk vård finns en naturlig om koppling till ändamålen. Den forskning och det utvecklingsarbete som registret bör få användas för är forskning och utvecklingsarbete inom det rättspsykiatriska området. Skyddet för den personliga integriteten gör sig vidare starkare gällande vid registrering uppgifter om frivillig av psykiatrisk vård än vid registrering av uppgifter om tvångsvård. I det sistnämnda fallet kan t.ex. inte samma skyddsaspekter åberopas. l allmänhet torde också vårdepisoder som avser rättspsykiatrisk vård i högre utsträckning relevanta i förhållande till undersökningsverkvara samheten. Ytterligare ett argument mot att tillåta registrering i Rättspsykiatriska forskningsregistret uppgifter om annan psykiatrisk vård än av rättspsykiatrisk är att sambearbetningar med andra register ändå relativt ofta kommer att nödvändig vid forskning. Vid sådan sambevara arbetning kan uppgifter om frivillig vård beaktas. Som i det föregående avsnittet är det ibland mer tillfälliga angavs omständigheter som avgör om det blir rättspsykiatrisk vård eller annan psykiatrisk vård. En avgränsning till enbart rättspsykiatrisk vård kan därför synas olycklig. Här handlar det dock inte om vilka personer som över huvud taget skall registreras, utan endast om vilka uppgifter som skall ingå i registret beträffande en tidigare bestämd personkrets. De negativa konsekvenserna är därför, särskilt med hänsyn till vad som nyss sagts om sambearbetning, mer begränsade. Avvägningen mellan de olika intressena och Synpunkterna medför att de uppgifter bör kunna registreras från verkställighetsstadiet är som uppgifter rättspsykiatrisk vård. På verkställighetsstadiet kan detta bli om aktuellt för dem som av domstol har överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller har dömts till fängelse. Detta förslag innebär att det blir nödvändigt att registrera också vissa uppgifter om verkställigheten av fängelsestraff. I annat fall blir det inte möjligt att begränsa uttagen från Sjukvårdsregistret till den aktuella personkretsen. Det sagda gäller dock endast fängelsestraff som helt eller delvis verkställs i anstalt. Utdömda fängelsestraff kan i vissa fall verkställas intensivövervakning med genom elektronisk kontroll. Men när ett fängelsestraff verkställs detta sätt kan rättspsykiatrisk vård inte komma i fråga jämför 1 § LRV. Uppgifter verkställigheten av fängelsestraff anses också ha ett om självständigt intresse från forskningssynpunkt. Man kan t.ex. se skillnader i verkställighetstider mellan dem som döms till fängelse respektive överlämnas till rättspsykiatrisk vård. De uppgifter bör kunna registreras om verkställigheten av som fängelse är när verkställigheten påbörjats respektive avslutats, inklusive

tidpunkter för Villkorlig frigivning och avbrott i verkställigheten. När det gäller vårduppgifter bör uppgifter kunna registreras tidpunkter för

om vård enligt LRV, var personen vårdats och vilka diagnoser ställts

som för utskrivningar. Detta inkluderar uppgifter om flyttningar och diagnoser som då ställts.

Uppgifter bör även få registreras för förfluten tid. Detta är emellertid endast möjligt när det gäller uppgifter som redan finns i RMV:s arkiv. De som redan finns där är uppgifter från undersökningsstadiet och domstolsstadiet. Det är inte möjligt att registrera uppgifter vård för

om förfluten tid. Hittills har nämligen Sjukvårdsregistret inte förts på sådant sätt att det är möjligt att skilja ut vårduppgifter som avser just rättspsykiatrisk vård. Och i Kriminalvårdsstyrelsens register gallras personuppgifter efter fem år.

7.6¶Uppgiftsskyldighet

Förslag: Domstolarna åläggs i författning skyldighet att till

RMV, utöver nuvarande uppgiftsskyldighet, skicka in domar i

mål där § 7-intyg har inhämtats. Socialstyrelsen och Kriminal-

vårdsstyrelsen ges i författning skyldighet att till RMV lämna

sådana uppgifter som finns hos respektive myndighet och som

skall få ingå i Rättspsykiatriska forskningsregistret.

7.6.1¶Uppgiftslämnande myndigheter

I avsnitt 7.5 har ställning tagits till vilka uppgifter som bör få förekomma i Rättspsykiatriska forskningsregistret. Närmast redovisas i korthet vilka myndigheter som förfogar över dessa uppgifter och i vilken utsträckning de redan har en skyldighet att lämna sådana uppgifter till RMV. Därefter tas frågan upp om tillförande av uppgifter till Rättspsykiatriska forskningsregistret bör författningsregleras.

Uppgifter skall hämtas från rättspsykiatriska undersökningar och § 7intyg. När det gäller rättspsykiatriska undersökningar skall utlåtandet över undersökningen, enligt 7 § andra stycket förordningen 1991:1413 om rättspsykiatrisk undersökning, överlämnas till bl.a. RMV så snart detta färdigställts. § 7-intyg skall också lämnas till RMV. Det anges i 15 § förordningen 1992:289 om särskild personutredning i brottmål, m.m. Uppgifter i yttranden av Socialstyrelsens rättsliga råd skall också enligt förslaget förekomma i registret. Någon författningsenlig skyldighet att skicka dessa till RMV finns inte, men yttrandena skickas ändå enligt en sedan länge tillämpad praxis till RMV.

Domstolarna har en författningsenlig skyldighet att skicka domar till RMV när rättspsykiatrisk undersökning har genomförts i målet. Om

domstolen beslutar att en tilltalad skall överlämnas till rättspsykiatrisk vård och denne vistas enhet för rättspsykiatrisk undersökning,

en skall en kopia av domen skickas till RMV. Det följer 22 § för-

av ordningen 1990:893 underrättelse dom i vissa brottmål,

om om m.m. I 30 § samma förordning ytterligare situation där kopia

anges en en av domen skall skickas till RMV. Så skall ske, läkares eller

om en Socialstyrelsens yttrande över rättspsykiatrisk undersökning den

en av tilltalade har inhämtats. Med läkares yttrande vad i LRU

avses som benämns utlåtande beträffande rättspsykiatrisk undersökning. Det är således det sistnämnda stadgandet utgör grunden för den över-

som vägande andelen domar som skickas till RMV.

Domstolarna skickar i viss utsträckning också domar i mål där § 7intyg har hämtats in till RMV. Någon författningsenlig skyldighet för domstolarna att göra detta finns emellertid inte. Som i avsnitt

angetts 4.1.1 bygger detta förfarande på en hemställan från RMV till Domstolsverket.

Uppgifter om verkställigheten fängelse finns hos Krirninalvårds-

av styrelsen. Uppgifter om rättspsykiatrisk värd finns hos Socialstyrelsen. Dessa myndigheter har för närvarande inte någon skyldighet skicka

att sådana uppgifter till RMV.

7.6.2¶Nödvändig författningsreglering

Det finns flera skäl för att författningsreglera tillförandet uppgifter till

av Rättspsykiatriska forskningsregistret. Det är ett sätt att tillförsäkra

att uppgiftslämnande i praktiken fungerar. Det är emellertid också så, vilket kommer att framgå i det följande, att sekretesslagens bestämmelser innebär att en sådan reglering oftast torde förutsättning för

vara en att uppgifterna skall kunna tillföras registret.

Sekretess gäller, som angetts i avsnitt 5.2.4, förutom mot enskilda även mot andra myndigheter, 1 kap. 3 § sekretesslagen. Om sekretess gäller för de uppgifter som skall tillföras registret från andra myndigheter, kan alltså sekretessen utgöra ett hinder för utlämnande. Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen hindrar sekretess emellertid inte att uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer lag eller

av förordning.

I det följande skall ges en redogörelse för under vilka förutsättningar sekretess gäller för de uppgifter som skall tillföras registret från andra myndigheter än RMV. Därefter förs ett resonemang avseende huruvida uppgiftsskyldigheten bör författningsregleras och hur detta i så fall bör ske. Slutligen diskuteras huruvida någon författningsreglering behövs för de uppgifter som skall föras i registret från handlingar redan

som finns hos RMV. Bakgrunden till detta är 1 kap. 3 § sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller sekretessen nämligen inte bara i förhållande till andra myndigheter utan också mellan olika verksamhets-

98 Överväganden och förslag

grenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.

Från Socialstyrelsen skall inhämtas dels uppgifter ur yttranden av det rättsliga rådet, dels uppgifter som Socialstyrelsen har erhållit från sjukvårdsinrättningar. Här är 7 kap. 1 § sekretesslagen tillämplig. Enligt denna bestämmelse gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift den enskildes hälsotillstånd och andra personliga för-

om hållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Från kriminalvården skall inhämtas uppgifter om verkställigheten av fängelsestraff. Inom kriminalvården gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs, 7 kap. 21 § sekretesslagen. Är den dömde föremål för hälso- eller sjukvård under verkställigheten, gäller sedvanlig sekretess enligt 7 kap. l § för uppgifter som förekommer i den verksamheten.

Domstolarna skall lämna uppgifter om utgången i ansvarsdelen, avgörandet i påföljdsfrågan samt eventuella beslut om utvisning i mål där beträffande den dömde det har utfärdats ett rättspsykiatriskt utlåtande eller ett § 7-intyg. Det rör sig alltså vissa begränsade uppgifter i

om domslutet. Hos domstolarna är det i första hand sekretessbestämmelserna i 7 kap. 22§ sekretesslagen som kan bli tillämpliga. Enligt denna paragraf gäller sekretess hos domstol i brottmål för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning, det särskild anledning kan antas att den som uppgiften

om av rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Därutöver finns vissa särskilda regler om vad som sker med sekretessbelagda uppgifter som har förebringats vid en förhandling eller tagits i en dom. När det gäller uppgifter i domar kan i korthet nämnas att sekretessen består endast om domstolen i domen förordnar om detta. Uppgifter i själva domslutet kan sekretessbeläggas endast i rena undantagsfall.

Den nu redovisade sekretessregleringen för uppgifter hos Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen medför att uppgiftsskyldighet bör föreskrivas i lag eller förordning, om inte sådan skyldighet redan är föreskriven. Undantag bör dock göras för yttranden från Socialstyrelsens rättsliga råd. Dessa yttranden tillställs redan RMV trots att detta inte är författningsreglerat. Något skäl att i förevarande sammanhang utforma

föreskrift för att uppgifter från yttrandena skall kunna tillföras en registret finns alltså inte. Däremot kan reglerna om sekretess ge anledning att se över denna fråga.

Sekretessen torde i och för sig normalt inte hindra domstolarna från att skicka domar till RMV i mål där § 7-intyg har hämtats in. I dag finns inte någon författningsenlig skyldighet för domstolarna att

Överväganden och förslag 99

expediera domar till RMV i sådana mål. Och domar skickas i endast ungefär hälften av de målen. En författningsenlig skyldighet för domstolarna att sända domar till RMV i mål där § 7-intyg har inhämtats bör därför

ställas upp.

Sekretessen enligt tidigare nämnda 7 kap. l § sekretesslagen är aktuell också hos RMV. Enligt paragrafen gäller nämligen sekretessen inom hälso- och sjukvården även i annan medicinsk verksamhet. Som exempel

sådan verksamhet anges bl.a. rättspsykiatrisk undersökning.

Frågan är då om uppgifter förekommer i den rättspsykiatriska

som undersökningsverksamheten hos RMV kan utan hinder sekretess

- av lämnas vidare till en verksamhet inom RMV som avser förande ett

av register för forsknings- och utvecklingsarbete. Det saken gäller är alltså om den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten i förhållande till registerverksamheten är att anse som en sådan självständig verksamhetsgren inom RMV som avses i l kap. 3 § andra stycket sekretesslagen.

I kommentaren till sekretesslagen Corell m.fl., Sekretesslagen, 3 uppl. 1992, s. 67 ff. behandlas frågan vad som avses med självständig

, verksamhetsgren. Där anges bl.a. följande. Vissa ändringar av bestämmelsens utformning gjordes vid utskottsbehandlingen. Syftet med ändringen torde ha varit att markera grenarnas självständighet; enbart uppdelningen organisatoriska enheter inom myndighet är alltså inte

en ett tillräckligt kriterium för att sekretess skall kunna upprätthållas mellan olika verksamhetsgrenar. Under år har utveckling skett i

senare en riktning mot att mindre tonvikt läggs vid myndighets formella

en organisatoriska indelning. Utvecklingen mot en mera sammanhållen

syn på en myndighets verksamhet och den minskade diversifieringen torde medföra att reglerna i andra stycket i viss mån har fått mindre aktualitet på det statliga området. Länsstyrelserna torde ha hört till de myndigheter som har haft att tillämpa det andra stycket. Reformeringen av länsstyrelserna i riktning mot en mera samordnad länsförvaltning torde emellertid leda till att bestämmelsen länsstyrelseområdet inte längre har

samma aktualitet som tidigare. Vissa uttalanden i ett lagstiftningsärende inte

som ledde till lagstiftning prop. 1981/82:l86 s. 38 är intresse. Där

av anges bl.a. att det är svårt att generellt uttala sig i vilken utsträckning det

om förekommer olika verksamhetsgrenar inom och Skolmyndighet

en samma men att detta torde mera sällan förekomma, om man bortser från skolhälsovården. Justitieombudsmannen har i ett beslut JO 1990/91 s. 378 funnit att en medicinklinik inte är att anse som ett självständigt organ i förhållande till anslagsbeslutande i frågor rör och

organ som resurser liknande frågor.

RMV skall enligt sin instruktion se avsnitt 2.2 bl.a. svara för rättspsykiatriska undersökningar och § 7-intyg i brottmål Det torde

m.m. närmast vara genom denna verksamhet som undersökningar, yttranden från Socialstyrelsens rättsliga råd och domar inflyter till verket. RMV skall emellertid också svara för utvecklingsarbete och stöd forskning

100 Överväganden och förslag

av betydelse för verksamheten. Rättspsykiatriska forskningsregistret skall avse forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin. Man kan förutse att viss forskning kommer att ta sikte spörsmål inom rättspsykiatrin som saknar en direkt koppling till RMV:s verksamhet och ansvarsområde. Men registret lär också komma att utgöra stöd för forskning inom rättspsykiatrin som är av direkt betydelse för verkets verksamhet och ansvarsområde. Dessutom skall registret få användas för utvecklingsarbete, något som RMV enligt sin instruktion skall svara för. Verksamheten i stort som avser utvecklingsarbete och stöd forskning kan inte anses som en självständig verksamhet gentemot undersökningsverksamheten. Och verksamheten i anslutning till Rättspsykiatriska forskningsregistret får anses ha sådant samband med övrig verksamhet att inte heller denna bör anses som en självständig Verksamhetsgren. Någon författningsreglering av tillförandet till registret av uppgifter som förekommer i undersökningsverksamheten är således inte nödvändig.

7.7¶Information och samtycke

Förslag: Information skall alltid lämnas till den enskilde innan uppgifter om denne registreras i Rättspsykiatriska forskningsregistret. RMV skall såsom registeransvarig ha ett ansvar för att informationen lämnas och att den har ett visst innehåll. Något krav informerat samtycke eller information i samband med annan behandling av personuppgifter än införande i registret bör inte ställas upp.

7.7. 1 Inledande synpunkter

Frågan om information till eller samtycke från den registrerade har fått stor aktualitet, inte minst med hänsyn till innehållet i vissa internationella dokument. Först bör en bedömning göras av om den nationella eller internationella regleringen innebär att ett krav information eller samtycke måste ställas upp. Om detta inte är tvunget, bör övervägas om ett sådant krav ändå skall ställas upp.

7.7.2¶Bakgrund

För sådana personregister som kräver tillstånd skall Datainspektionen under vissa förutsättningar, enligt 6 § datalagen, meddela föreskrifter. En sådan föreskrift kan avse bl.a. vilka personuppgifter som får ingå i personregistret. I en del fall har föreskrivits att personuppgifter får registreras endast med den enskildes samtycke.

Överväganden och förslag 101

När det gäller Datainspektionens praxis avseende forsknings- och statistikregister kan följande nämnas. I de fall fråga inte är ett

om förenklat ansökningsförfarande gäller enligt huvudregeln ett krav informerat samtycke. Med informerat samtycke förstås att den enskilde i förväg har fått del av tillgänglig information bl.a. behandlingens

om ändamål och vilka personuppgifter eller slag personuppgifter det

av gäller och därefter frivilligt lämnar begärda uppgifter eller medger att de inhämtas från någon annan källa. Datainspektionen emellertid

anser att metoder för lämnande av information ibland kan diskuteras och att ett krav på informerat samtycke undantagsvis helt kan efterges. Undantagen avser regelmässigt uppgiftsinhämtande som sker annat sätt än genom enkäter eller intervjuer. Det rör sig alltså närmast om registerforskning och främst fall där registret skall existera

endast en kortare tid. De fall som aktualiserar undantag från kravet informerat samtycke är enligt praxis när

hälsotillståndet hos dem som skall registreras gör det svårt att -

informera vanligt sätt,

det kan anses oetiskt att ta kontakt med dem som skall registreras -

eller informationen skulle förrycka undersökningens resultat.

-

Vid registerforskning anser Datainspektionen vidare att information i en del fall kan lämnas annat sätt än direkt till den enskilde, t.ex. genom anslag eller annonsering i pressen. Härför förutsätts att de som skall registreras kan förväntas vara positiva till registreringen och att det gäller mycket stora populationer.

EG-direktivet innehåller, som tidigare nämnts, en huvudregel om krav på dels information, dels samtycke när känsliga personuppgifter skall registreras som inte har hämtats direkt från den enskilde. Samtycke och information behandlas i olika artiklar artikel 8 och artikel ll. Det kan dock tilläggas att samtycke, i artikel ges en definition som innebär att den registrerade skall vara informerad. Undantag från samtycke kan enligt artikel 8 p. 4 göras i lagstiftning eller genom ett beslut av tillsynsmyndigheten om detta sker med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och om lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Kravet information gäller enligt artikel ll inte om lämnande information visar sig

av omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor ansträngning. Inte heller gäller informationskravet om registrering eller utlämnande uttryckligen föreskrivs i författning. I likhet med vad som gäller vid undantag från kravet samtycke skall för sådana fall föreskrivas lämpliga skyddsåtgärder.

Europarådets Recommendation No. R 83 10 on the Protection of Personal Data Used for Scientific Research and Statistics innebär, såvitt här är av intresse, i princip ett undantagslöst krav informerat samtycke. Enligt regel 4.4 får personuppgifter allmänna eller privata

av organ emellertid lämnas ut för forskningsändamål utan informerat samtycke om det sker i överensstämmelse med i inhemsk lag fastställda

102 Överväganden och förslag

skyddsbestämmelser. Regleringen tar dock sikte att personuppgifter inhämtas direkt från den enskilde. Som angetts i avsnitt 7.1.1 menade Datalagsutredningen i sitt slutbetänkande En ny datalag SOU 1993: 10 s. 195 att undantaget från krav informerat samtycke för forskningsändamål vid utlämnande som sker i överensstämmelse med inhemsk lag avser även den efterföljande användningen i form av en ny behandling av personuppgifterna för forskningsändamål. Den tolkningen innebär alltså att registerforskning kan ske utan informerat samtycke om utlämnandet av uppgifter till registret har skett i överensstämmelse med i inhemsk lag fastställda skyddsbestämmelser.

Lagen 1995:606 om vissa personregister för officiell statistik innehåller ett krav att personer skall upplysas om registreringen när uppgifter hämtas in direkt till personregistret från de som är eller avses bli registrerade. Något informationskrav i de fall uppgifterna inte hämtas

direkt från den registrerade har emellertid inte ställts upp. I förarbetena prop. 1994/952200 s. 27 gavs följande skäl för detta.

Regeringen anser att en regel om att man i varje enskilt fall skall

informera den registrerade skulle föra för långt och komplicera framställningen av statistik ett inte godtagbart sätt. En informationsskyldighet av detta slag förutsätts inte heller i de internationella

åtaganden som Sverige gjort beträffande dataskydd, i de fall in-

hämtandet av uppgifter författningsregleras. Det kan emellertid vara

lämpligt att de registrerade i andra former, genom annonser. broschyrer eller något annat sätt, ges information om registreringen.

l flera andra registerförfattningar finns bestämmelser om att information skall lämnas, medan krav samtycke inte ställs upp. Så är fallet i t.ex. förordningen 1994: 1521 om biverkningsregister angående läkemedel, lagen 1994:1517 om socialförsäkringsregister, lagen 1994:459 om arbetsförmedlingsregister och lagen 1993:747 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.

Forskningsetiska utredningen förde i betänkandet Forskningsetisk prövning. Organisation, information och utbildning SOU 1989:74 ett utförligt resonemang om informerat samtycke s. 43 ff. i samband med forskningsprojekt. Utredningen menade att frågan om informerat samtycke ställs sin spets framför allt i undersökningar där intervjumaterial kombineras med registeruppgifter och i viss mån i undersökningar som bygger enbart registerdata.

En viktig aspekt när man bedömer om informerat samtycke skall krävas i samband med registerundersökningar är, enligt Forskningsetiska utredningen, hur uppgifterna hanteras. När inte ens forskaren kan få fram identifierande uppgifter om en individ, t.ex. genom användning av kryptering, menade utredningen att det inte är rimligt att de undersökta skall informeras särskilt varje gång man hämtar uppgifter ur registret. Utredningen förordade i stället att man i mer allmänna ordalag informerar om att de uppgifter en person lämnar till myndigheter kan

överväganden och förslag 103

komma att användas för forskning och statistik men med sådana rutiner att inte ens de som hanterar materialet har möjlighet att identifiera personerna.

Vad gäller sådan registerforskning där behov finns att vidare från registren för att hämta vissa uppgifter ur t.ex. patientjournaler, ansåg utredningen att det ibland kan vara befogat att avstå från informerat samtycke. Som exempel nämndes att det är fråga om forskning inom canceromrâdet och det finns påtagliga risker för att informationen i sig skulle kunna skapa oro och upplevas som hotande.

Ett annat skäl att avstå från samtycke som utredningen tog upp var om detta skulle förhindra en kvalitativt god forskningsinsats. Enligt utredningen gäller detta främst för en del former av kritisk samhällsvetenskap, men även ibland vid deltagande observation, experiment och liknande. Utredningen menade vidare att individuellt samtycke inte heller kan inhämtas vid undersökningar som kräver registeruppgifter av avgränsat slag från 10 OOO-tals eller 100 OOO-tals människor. För sådana fall anvisades information i massmedia och liknande som en lämplig lösning.

Utredningen stannade för att den etiska problematiken kring informerat samtycke måste bedömas från fall till fall. Bedömningen bör, enligt utredningen, ske utifrån en grundlig kunskap om det specifika projektets syfte, eventuella risker och potentiella nytta i ett brett samhällsperspektiv. Utredningen föreslog att forskningsregister skall kunna inrättas enbart med licens från Datainspektionen och att beslut om att avstå från informerat samtycke skall fattas av en forskningsetisk kommitté där det också skall ingå lekmän som utses av politiska organ inom kommun och landsting.

Datalagsutredningen föreslog i sitt betänkande En ny datalag SOU 1993:10 vissa särskilda bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter för forsknings- eller statistikändamål. Sådana personuppgifter skall enligt förslaget för nämnda ändamål få behandlas utan den enskildes medgivande endast om

det skulle vara synnerligen kostsamt eller tidsödande att inhämta -

samtycke, den enskildes hälsotillstånd eller forsknings- eller statistikändamålet

-

är sådant att en begäran om samtycke kan antas skada den enskilde, eller en kontakt med den enskilde skulle förrycka undersökningens resultat.

-

En ytterligare förutsättning för behandlingen är, enligt förslaget, att särskilda skäl föreligger med hänsyn till forsknings- eller statistikprojektets vikt, behovet personuppgifter, säkerheten vid behandlingen av

av uppgifterna och den tid som uppgifterna skall behandlas. Det bör nämnas att förslaget innebär att datalagens allmänna bestämmelser skall gälla för statsmaktsregister endast i den mån registerlagen inte reglerar vissa moment i informationsbehandlingen. Framhållas bör också att med behandling avsåg utredningen varje åtgärd vidtas med personuppgif-

som

104 Överväganden och förslag

ter genom automatisk databehandling, alltså bl.a. inmatning och användning av personuppgifter.

Hälsodatakommittén föreslog att den som är registeransvarig för ett hälsodataregister skall upplysa den enskilde omfattas registret

som av och allmänheten om förekomsten registret SOU 1995:95 128 f..

av s. Kommittén motiverade detta med att skyldigheten att upplysa allmänheten om förekomsten av ett register och dess innehåll är viktig del

en i det integritetsskydd som genom den av kommittén föreslagna författningsregleringen byggs upp kring dessa register. Man menade att upplysningarna till allmänheten ger den enskilde en bättre kontrollmöjlighet av registerhanteringen och hos allmänheten skapar ett förtroende för att registreringen sker ett tillbörligt sätt. Information skall enligt förslaget alltid lämnas till allmänheten. När det gäller huruvida information skall lämnas till enskilda innebär kommitténs lösning att detta skall övervägas och bestämmas av regeringeni samband med inrättande ett

av hälsodataregister.

Även i den kommittén föreslagna lagen vårdregister finns

av om ett informationskrav s. 172 f.. Den är registeransvarig skall, enligt

som förslaget, se till att den registrerade får information registret. Detta

om motiverades med att det från integritetssynpunkt är angeläget att patienten får information eftersom vårdregister skall få föras oavsett patientens inställning till att bli registrerad. Kommittén menade vidare att informationen är viktig för allmänhetens förtroende för registren.

7.7.3 Är ett krav information eller samtycke nödvändigt

Den nu tecknade bakgrunden visar att det är främst den internationella regleringen som bör beaktas när man överväger om ett krav på information eller samtycke är nödvändigt. När det gäller Europarådets rekommendation saknas anledning att göra någon annan bedömning än den Datalagsutredningen gjorde. Kravet informerat samtycke gäller alltså inte om skyddsbestämmelser tas i lag.

Även EG-direktivet innebär såväl samtycke information

att som kan ersättas med viss författningsreglering. Ett krav är dock att sådana bestämmelser måste ha en viss grad konkretion. Undantagsvillkoren i

av artikel 11 torde kunna uppfyllas. Att i lag ange för vilka ändamål insamlande sker innebär inte några problem. Utlämnande kan svårare att

vara förutsäga och frågan är därför vilken grad konkretion krävs i

av som detta hänseende. En viss ledning kan erhållas vid en jämförelse med vilka krav som enligt artikel ll ställs information. Där anges att information skall lämnas exempelvis om mottagarna eller de kategorier som mottar uppgifterna. Med hänsyn till de för Rättspsykiatriska forskningsregistret uppställda ändamålen torde det vara möjligt att i författning ange de mottagarkategorier som uppgifter skall lämnas ut till i enlighet med ändamålen.

Slutsatsen blir alltså att varken den nationella eller den internationella

regleringen nödvändiggör information eller samtycke, den nationella om lagstiftningen uppfyller vissa krav. Skäl kan emellertid finnas att trots detta ställa upp sådana krav.

7.7.4 Är krav information eller

ett på samtycke lämpligt

Regleringen av registret i författning innebär allmän att en mer information som riktar sig till såväl allmänheten de enskilda som ges. Ytterligare information av den typen framstår därför inte nödvänsom dig. Det följande resonemanget tar därför sikte individinriktad mer information respektive samtycke från enskilda. Med samtycke avses därvid informerat samtycke.

En möjlighet är att ställa upp ett krav information eller samtycke i samband med registreringen. Information respektive samtycke bidrar till skyddet för den enskildes personliga integritet. Det ligger vidare

mycket i tanken att detta höjer allmänhetens förtroende för register. ett Vissa omständigheter talar emellertid sådan lösning. Ett skäl emot en som har framförts år att en del de aktuella skulle fara illa av personerna av ett sådant besked. Det skulle kunna medföra att deras psykiska tillstånd allvarligt försämrades. Dessa farhågor framstår dock som överdrivna. De kan alltså inte utgöra ett skäl för avstå från anses att information eller samtycke. Ett krav samtycke skulle innebära de att som inte samtyckte saknades i registret. Med hänsyn till ändamålen med registret skulle detta mycket olyckligt. En hel del projekt skulle vara omöjliggöras eller klart försämras. Avsikten är också registret att utförligt skall regleras i lag och förordning. Detta bidrar givetvis till att upprätthålla skyddet för integriteten. Det är också sätt för såväl ett att den enskilde som allmänheten öppen information innehållet i ge en om och syftet med registret. På registreringsstadiet kan ändamålet med registret beskrivas för den enskilde. Däremot kan inte de olika forskningsprojekten o.dy1. Ett krav på samtycke skulle innebära anges. att den som samtyckte gav någon form generellt tillstånd att använda av uppgifterna inom ramen för de angivna ändamålen, såvida inte samtycke skall krävas också för annan behandling av personuppgifterna. Den andra möjligheten är, tidigare nämnts, ställa krav som att upp ett information eller samtycke när uppgifter används för något av ändamålen, alltså forskning eller utvecklingsarbete. Det skulle kunna innebära att färre behöver kontaktas. Å andra sidan kan det bli personer aktuellt att kontakta vissa vid upprepade tillfällen. Dessutom personer är frågan om inte åtminstone information måste lämnas även registreringsstadiet. Det skulle kunna bli förvirrande för den annars enskilde att få vissa besked om att han ingår i ett forskningsprojekt där man använder uppgifter från ett register denne inte känner till som att han ingår Ett krav information eller samtycke detta stadium bidrar, liksom om ett sådant krav ställs vid registreringen, till upp

106 Överväganden och förslag

skyddet för den enskildes personliga integritet och till allmänhetens förtroende för registret.

De angivna nackdelarna med ett krav samtycke vid registreringen väger tungt. Det kan också ifrågasättas om ett samtycke detta stadium egentligen är meningsfullt och rättvist mot den som skall registreras. Vid samtycke bör ställas ännu större krav att den enskilde vet exakt vad han samtycker till än när det gäller preciseringen av information. Övervägande skäl talar alltså för att inte ställa upp ett krav på samtycke

detta stadium. Ett krav samtycke vid användning enligt ändamålen skulle innebära att de inte samtyckte skulle saknas i forsknings-

som eller utvecklingsprojektet. Här skulle det emellertid vara möjligt att ha en undantagsregel. Regeln skulle t.ex. kunna innebära att kravet samtycke inte gällde om det faktum att vissa personer saknades skulle förrycka hela projektet eller om det skulle vara oetiskt, med hänsyn till vad projektet gällde, att kontakta de i projektet ingående personerna. Frågan kompliceras emellertid av att det ofta kommer vara aktuellt, t.ex. för en forskare, att söka tillstånd hos Datainspektionen för upprättande

ett eget personregister. Vid den prövningen tar inspektionen ställning av till bl.a. informerat samtycke. Datainspektionens praxis innebär att huvudregeln är att ett sådant krav ställs upp. Eftersom undantag skulle behövas frågan författningsreglerades skulle någon myndighet,

om sannolikt den registeransvarige, undantag skulle göras eller

pröva om inte. Så länge ett tillståndsförfarande finns är det därför svårt att se några vinster med författningsreglering, särskilt med hänsyn till den

en erfarenhet och kompetens finns inom Datainspektionen för prövning

som av sådana frågor. När det gäller forskning bör tilläggas att ett godkännande forskningsetisk kommitté enligt huvudregeln kräver

av informerat samtycke från deltagarna, se avsnitt 3.4.

Det har sagts angående ett krav samtycke vid användning

som enligt ändamålen äger sin giltighet även när det gäller ett informationskrav på detta stadium. Därför är det också svårt att finna skäl för ett krav information vid användning enligt ändamålen. Däremot bör ett krav på information vid registreringen ställas upp. Detta krav bör vara undantagslöst. Informationen till den enskilde bör ges innan registrering

uppgifter avseende ett visst brottmål aktualiseras för första gången, av alltså i samband med undersökningen. Uppgifter skall enligt förslaget kunna registreras från olika stadier i ett brottmål undersökningsstadiet,

domsstadiet och verkställighetsstadiet. Registreringen av uppgifterna från de olika stadierna lär i regel inte ske vid ett tillfälle. Information behöver emellertid enbart lämnas en gång såvitt gäller uppgifter från ett

sedan återfaller i brott, aktualiseras registrering visst mål. Om en person

uppgifter. Krav bör då ställas att information lämnas av nya upp igen.

Informationen bör ges i någon trycksak och kombineras med muntlig information. Den bör som är registeransvarig, registrets

ange vem ändamål, vilka uppgifter som kan förekomma i Rättspsykiatriska forsk-

Överväganden och förslag 107

ningsregistret och de huvudsakliga användarna. Vidare bör information ges om gällande sekretessbestämmelser och säkerhetsbestämmelser. Den enskilde bör också upplysas om datalagens bestämmelser i fråga om rätten att få registerutdrag och att begära rättelse om någon uppgift är felaktig. Slutligen bör översiktligt anges vad som gäller om t.ex. terminalåtkomst, utlämnande på ADB-medium och bevarande av uppgifter. Den registeransvarige bör vara ansvarig för att information lämnas.

7.8¶Användningen av uppgifterna

Förslag: Ett tillägg i 7 kap. l § första stycket sekretesslagen skall göras så att sekretessen enligt denna bestämmelse också omfattar verksamheten i anslutning till registret. Utlämnande skall prövas av RMV. Utlämnande ADB-medium skall få ske endast om mottagarens användning av uppgifterna är förenlig med registrets ändamål. De uppgifter som får ingå i registret skall få användas som sökbegrepp. Endast den som RMV har sådana arbetsuppgifter att denne måste ha terminalåtkomst skall få ha sådan åtkomst och antalet personer skall begränsas till vad som är nödvändigt för att verksamheten skall kunna bedrivas. Forskarnas användning av personuppgifter från Råttspsykiatriska forskningsregistret efter utlämnande skall inte författningsregleras.

7.8. 1 Inledande anmärkningar

I avsnitt 7.2 bestämdes för vilka ändamål Råttspsykiatriska forskningsregistret bör få användas. Som där angavs är det från integritetssynpunkt av vikt att begränsa ändamålen så mycket som möjligt. En given utgångspunkt i såväl den nationella som den internationella datarättsliga regleringen är att all behandling av personuppgifter skall vara förenlig med de uppställda ändamålen.

I det följande tas upp frågor som avser användning av Råttspsykiatriska forskningsregistret och de uppgifter som enligt förslaget bör få registreras i detta. De närmast följande avsnitten behandlar sekretessen för uppgifter i registret avsnitt 7.8.2 samt vissa frågor om utlämnande, nämligen vad sekretessen innebär för utlämnande, vem som skall pröva om utlämnande skall ske och utlämnande ADB-medium avsnitten 7.8.3 5. I de två följande avsnitten redovisas övervägandena angående

sökbegrepp och terminalåtkomst. Gemensamt för de nämnda frågeställningarna är att de avser användning av uppgifterna direkt i anslutning till registret. När uppgifterna väl har lämnats ut till en forskare kommer

108 Överväganden och förslag

denne att använda dessa olika sätt. En övergripande fråga är om denna vidare användning skall regleras. Detta behandlas avslutningsvis.

7.8.2 Sekretessen för uppgifter i registret

I avsnitt 7.6.2 har behandlats vilken sekretess som gäller för de olika personuppgifter som skall tillföras registret när uppgifterna finns hos respektive myndighet. I det avsnittet konstaterades också att en författningsreglering om uppgiftsskyldighet behövs för att registret skall kunna tillföras uppgifter. Resultatet blir alltså att olika slags uppgifter kommer att finnas i registret. Det är fråga dels om uppgifter som inhämtas från andra myndigheter än RMV, dels om uppgifter som redan finns på RMV. Vilken sekretess gäller då hos RMV för uppgifterna i registret

Utgångspunkten enligt sekretesslagen är att sekretessen normalt är begränsad till ett visst ärende, en viss verksamhet eller en viss myndighet. I sekretesslagens förarbeten kallas detta för det primära sekretessområdet. Lagen innehåller emellertid regler som innebär att sekretessen kan spridas utanför det primära sekretessområdet. Man talar då om sekundär sekretess. Men om en sådan regel saknas, följer alltså sekretessen inte med når en uppgift lämnas ut utanför det primära sekretessområdet. Däremot kan en annan primär sekretessregel finnas som gäller för den mottagande myndigheten eller dess verksamhet.

Det sagda innebär följande för de uppgifter som skall tillföras registret. Som angavs i avsnitt 7.6.2 gäller olika Sekretessregler hos Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen för uppgifter om personliga förhållanden som tillförs registret. Samma sekretessbestämmelse, 7 kap. l § sekretesslagen, är dock tillämplig hos Socialstyrelsen och i RMV:s undersökande verksamhet. Bestämmelsen i 7 kap. 1 § sekretesslagen torde emellertid inte vara tillämplig i registerverksamheten. Paragrafen är nämligen bara tillämplig på sådan hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet som är individuellt inriktad. Frågan är därför om någon annan sekretessregel ändå kan gälla för uppgifter som tillförts registret.

En särskild sekretessregel finns för personuppgifter i personregister enligt datalagen, 7 kap. 16 § sekretesslagen. Sekretess gäller för sådana personuppgifter, om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i strid med datalagen. I paragrafen finns också bestämmelser för det fall det kan antas att uppgiften skall användas för automatisk databehandling i utlandet. Denna bestämmelse är alltså i och för sig tillämplig när det gäller RMV:s verksamhet med Rättspsykiatriska forskningsregistret. Det är emellertid uppenbart att tillämpningsområdet för bestämmelsen är starkt begränsat och att bestämmelsen inte ger ett tillfredsställande skydd.

Även uppgifterna i det Rättspsykiatriska forskningsregistret

om används för framställning av statistik i exempelvis RMV:s utvecklings-

Överväganden och förslag 109

arbete, blir föreskrifterna om statistiksekretess i 9 kap. 4 § sekretesslagen inte tillämpliga hos RMV. Den paragrafen är nämligen endast tillämplig i sådan särskild verksamhet hos en myndighet

som avser framställning av statistik eller iden utsträckning regeringen föreskriver

det i annan därmed jämförbar undersökning. Någon sådan verksamhet

eller undersökning förekommer inte hos RMV.

Någon annan primär sekretessregel än 7 kap. 16 § sekretesslagen synes alltså inte kunna bli tillämplig i RMV:s registerverksamhet. I sammanhanget bör emellertid 13 kap. 3 § sekretesslagen uppmärksammas. Erhåller en myndighet i sin forskningsverksamhet från

annan myndighet uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos den mottagande myndigheten. Det är alltså här fråga sekundär

om sekretess. Som framgår av bestämmelsens utformning avses närmast den situationen att en myndighet för sin egen forskningsverksamhet, t.ex. ett bestämt forskningsprojekt, tar emot uppgifter. Vad som nu är aktuellt är emellertid att uppgifter tillförs ett register som utgör en källa för forsknings- och utvecklingsarbete. Bestämmelsen torde därför

inte vara tillämplig. Det kan tilläggas att om bestämmelsen hade varit tillämplig, olika Sekretessregler skulle gällt beroende på varifrån uppgifterna hade hämtats. Uppgifter från kriminalvården skulle träffas 7 kap. 21 §

av sekretesslagen, uppgifter från RMV av 7 kap. 1 § sekretesslagen etc.

Som konstaterats i det tidigare skall mycket känsliga personuppgifter tillföras registret. Detta bör därför omgärdas stark sekretess.

av en Givetvis måste uppgifterna kunna användas för forskning. Men bortsett från detta är det viktigt att det inte är lättare att få uppgifterna utlämnade från registret än vad det är därifrån de kommer. Att uppgifterna

ge samma sekretesskydd som när de förekommer i RMV:s undersökningsverksamhet framstår som en lämplig lösning. Ett tillägg i 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen bör därför göras så att sekretessen enligt denna bestämmelse också omfattar verksamheten i anslutning till Rättspsykiatriska forskningsregistret.

Regeln i 7 kap. l § första stycket sekretesslagen är försedd med ett omvänt skaderekvisit. Det innebär att uppgifter i registret inte får lämnas ut, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller hans närstående lider men. Presumtionen är alltså för sekretess. Det omvända skaderekvisitet innebär att en skadeprövning avseende berörda personer skall ske i varje särskilt fall, alltså varje gång uppgifter skall lämnas ut från RMV. För att uppgifter skall kunna lämnas ut fordras i praktiken att RMV har kännedom inte bara mottagarens

om identitet utan också om dennes närmare avsikter med uppgifterna. Ett mera rutinmässigt uppgiftslämnande är således inte möjligt. Denna lösning framstår som en rimlig avvägning mellan intresset av att skydda den enskildes integritet samt intresset av att kunna lämna ut uppgifter för forskningsändamål, se vidare avsnitt 7.8.3. Som framgår 7 kap. 1 §

av femte stycket sekretesslagen får uppgifter lämnas mellan olika myndigheter inom den kommunala och landstingskommunala hälso- och

110 Överväganden och förslag

sjukvården för statistik, forskning och administration, om ett rakt skaderekvisit tillåter detta. Innebörden härav är att det föreligger en presumtion för att uppgifterna kan lämnas och att därmed ett mera rutinmässigt uppgiftslämnande kan komma i fråga. Denna lösning har valts för att göra det möjligt med massuttag ur olika ADB-baserade informationssystem. Något sådant uppgiftslämnande ur Rättspsykiatriska forskningsregistret kan dock inte förutses.

Sekretessen för uppgifterna hos RMV utgör inget hinder för Socialstyrelsen att i sin tillsyn av den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten få tillgång till uppgifter hos RMV se 14 kap. 2 § första stycket sekretesslagen.

7.8.3 Sekretessen och utlämnande

I det föregående avsnittet konstaterades att det är viktigt att registret omgärdas av en rimlig sekretess och att 7 kap. l § sekretesslagen bör göras tillämplig verksamheten i anslutning till registret. Samtidigt är det givetvis viktigt att, som där nämndes, sekretessregleringen inte hindrar att registret kan användas i enlighet med ändamålen. Utlämnande

uppgifter från registret aktualiseras närmast när det gäller forskning. av Frågan är om registret kan användas i enlighet med ändamålen när 7 kap. l § sekretesslagen görs tillämplig uppgifterna i registret.

Vid ett utlämnande för forskning kan mottagaren vara en offentlig institution eller tjänsteman. Det andra alternativet är att utlämnandet

en sker till en enskild forskare. Den sekretess som kan gälla för uppgifterna i registret- här bortses från sekretess enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen

är alltså 7 kap. l § sekretesslagen och då gäller ett omvänt skaderekvisit. Sekretess gäller, som beskrevs ovan, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider Är uppgifter hemliga enligt sekretessbestämmelse

men. en som upptar ett skaderekvisit torde, enligt förarbetena till sekretesslagen prop. 1979/ 80:2 s. 347, utlämnande för forskning mycket ofta kunna komma till stånd utan beaktansvärd risk för skada. Detta motiveras med att sekretessen enligt 13 kap. 3 § sekretesslagen följer uppgiften om mottagaren är en offentlig institution och att enskild forskare kan åläggas förbehåll med stöd av 14 kap. 9 § sekretesslagen. I propositionen tilläggs slutligen att man i sista hand kan falla tillbaka dispensregeln i 14 kap. 8 § sekretesslagen.

Som angavs i det föregående avsnittet innebär 13 kap. 3 § sekretesslagen att, om en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet erhåller uppgift är sekretessbelagd där, sekretessen gäller

som också hos den mottagande myndigheten. Denna regel blir tillämplig när utlämnande från registret sker för forskning inom ramen för en myndighet. Sekretessen enligt 7 kap. l § sekretesslagen gäller alltså även hos den mottagande myndigheten. Givetvis reducerar detta kraftigt risken för sådant men som anges i lagrummet.

överväganden och förslag 111

Den i propositionen nämnda 14 kap. 9 § sekretesslagen tar sikte utlämnande till enskild. Paragrafen ger en myndighet möjlighet att vid utlämnande till enskild ställa upp ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna en uppgift vidare eller att utnyttja den. Sådant förbehåll skall ställas upp om myndigheten finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet, som enligt bestämmelse om sekretess utgör hinder att lämna ut uppgift till enskild, kan undanröjas genom förbehållet. Slutligen finns alltså en dispensmöjlighet för regeringen enligt 14 kap. 8 § sekretesslagen. Regeringen får, förutom när det särskilt anges i bestämmelse om sekretess, för särskilt fall förordna

om undantag från sekretess när det är påkallat av synnerliga skäl.

Undantagsregleringen förefaller tillräcklig för att registret skall kunna användas i enlighet med ändamålen. Det som närmast skulle kunna komma i fråga som en utvidgning av undantagsreglering skulle vara att, i enlighet med 14 kap. 1 § sekretesslagen, föreskriva uppgifts-

en skyldighet som tar över sekretessen. Det är dock svårt att se ett sådant behov.

En fråga som kan ställas i sammanhanget är givetvis om uppgifterna i registret kan lämnas ut t.ex. för forskning som inte omfattas av registrets ändamål. Offentlighetsprincipen som den kommer till uttryck i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen har ingen koppling till det datarättsliga ändamålsbegreppet. En begäran om utfående av en allmän handling skall således prövas enligt tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Om uppgifterna är sekretessbelagda men myndigheten finner att ett hinder mot utlämnande undanröjs med ett förbehåll, måste utlämnande ske även om uppgifterna skall användas på ett sätt som inte överensstämmer med ändamålet.

Mot bakgrund av det sagda kan ändamålsbestämningen, särskilt när det gäller kravet godkännande av forskningsetisk kommitté, framstå som mindre meningsfull. Så är emellertid inte fallet. Till en början kan nämnas att ett utlämnande med stöd av offentlighetsprincipen förutsätter att de begärda uppgifterna kan tas fram med endast rutinbetonade åtgärder. Är inte detta möjligt, föreligger över huvud ingen

taget skyldighet att lämna ut uppgifterna se avsnitt 5.2.2. Vidare innebär det omvända skaderekvisitet i 7 kap. 1 § sekretesslagen att en skadeprövning måste ske i varje särskilt fall som ett utlämnande blir aktuellt. Inte sällan torde denna skadeprövning utfalla så att sekretess gäller för uppgifterna, om ett godkännande av en forskningsetisk kommitté saknas. I ett sådant fall kan det finnas anledning att ifrågasätta forskningens vederhäftighet. Här kan också tilläggas att en myndighet vid utlämnande grundat offentlighetsprincipen, inte är skyldig att lämna ut allmänna handlingar

ADB-medium. I avsnitt 7.8.5 föreslås att uppgifter skall få lämnas ut

ADB-medium endast om mottagarens användning av uppgifterna är förenlig med Rättspsykiatriska forskningsregistrets ändamål. På ett mer praktiskt plan har givetvis ändarnålsbestämningen också betydelse. Det finns ingen anledning för den registeransvarige att t.ex. i informa-

112 Överväganden och förslag

tionsmaterial uppmuntra användning av uppgifterna som inte är förenlig med ändamålen.

7.8.4 Prövning av utlämnande

Den nuvarande ordningen för utlämnande av personrelaterade uppgifter ur Rättspsykiatriska ärenderegistret förutsätter, som närmare utvecklats i avsnitt 4.1.3 och 7.2.2, godkännande av förutom RMV även professorn i social- och rättspsykiatri vid Karolinska institutet. Enligt 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen prövas utlämnande av en allmän handling av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är föreskrivet att en annan myndighet skall göra detta. En erinran om detta finns i 15 kap. 6 § sekretesslagen. Där finns också, i paragrafens andra stycke, bestämmelser om vem på myndigheten som skall göra denna prövning. Regleringen innebär att i de fall någon enligt arbetsordning eller ett särskilt beslut är anförtrodd vården av den handling som begärs utlämnad, denne i första hand skall pröva begäran. I tveksamma fall skall han hänskjuta frågan till myndigheten, om detta kan ske utan tidsutdräkt eller annan olägenhet för sökanden. Samma sak gäller om den som har handlingen i sin vård vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll, och sökanden begär att frågan hänskjuts till myndigheten. Med myndigheten förstås i sammanhanget den eller de befattningshavare som i sin tjänst har behörighet att myndighetens vägnar fatta beslut i saken. Vid statliga myndigheter är detta normalt myndighetens chef, om inte annat är föreskrivet.

Utgångspunkten är alltså att myndigheten i det här fallet RMV

- prövar frågan om utlämnande enligt tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. För att beslutsfunktionen skall få läggas en annan myndighet krävs, enligt 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen, särskilda skäl. Det är svårt att se några sådana skäl. Det saknas därför anledning att överväga någon annan ordning för Rättspsykiatriska forskningsregistret än den som normalt skall gälla. Som närmare utvecklats i avsnitt 7.2.2 saknas skäl också från integritetssynpunkt att låta någon annan än den registeransvarige, alltså RMV, medverka i prövningen.

7.8.5 Utlämnande på ADB-medium

Utlämnande av uppgifter ur Rättspsykiatriska forskningsregistret blir huvudsakligen aktuellt i två situationer. I det ena fallet begärs uppgifter utlämnade för att användas för forskning i enlighet med registrets ändamål. Den andra situationen avser det fallet att utlämnandet grundar sig offentlighetsprincipen.

När det gäller utlämnande för forskning i enlighet med ändamålen finns det inget behov av att i lag inskränka möjligheten att lämna ut uppgifterna ADB-medium. Från forskningssynpunkt är det tvärtom uppenbart att denna möjlighet bör finnas. Avseende integritetsintresset

överväganden och förslag 113

bör framhållas att ett utlämnande ADB-medium i princip alltid innebär att ett nytt personregister kommer att inrättas hos

mottagaren. Ett sådant inrättande kräver enligt gällande rätt Datainspektionens tillstånd. I avsnitt 7.8.8 tas ställning för att någon ändring i detta hänseende inte bör föreslås. RMV torde därför normalt inte med hänsyn till sekretessbeståmmelserna i 7 kap. 16 § sekretesslagen kunna lämna ut uppgifterna ADB-medium innan Datainspektionen har sitt

gett tillstånd. Inspektionens tillståndsbeslut får förutsättas innehålla sådana föreskrifter för att förebygga risk för otillbörligt intrång i den personliga integriteten att uppgifterna riskfritt kan lämnas ut ADB-medium.

Vad därefter angår ett utlämnande med stöd offentlighetsprincipen

av är en myndighet, som framgått av avsnitt 5.2.2, enligt tryckfrihetsförordningen inte skyldig att lämna ut allmänna handlingar ADBmedium. Bestämmelserna i 2 kap. 12 och 13 tryckfrihetsförordningen innebär endast en skyldighet att tillhandahålla utskrifter eller

att ge sökanden en möjlighet att ta del av handlingen bildskärm eller

en liknande.

En väsentlig begränsning i möjligheten att över huvud taget få

ut några uppgifter ur registret följer emellertid, tidigare nämnts,

som av sekretessen. Hos RMV är 7 kap. 1 och 16 §§ tillämpliga. Sekretess gäller normalt för alla uppgifter i registret. Utrymmet att lämna

ut uppgifter, som begärs med stöd av offentlighetsprincipen, på ADBmedium är således starkt begränsat. Ett visst sådant utrymme finns dock. Man kan tänka sig den situationen forskare, forskning inte

att en vars har godkänts av en forskningsetisk kommitté, begär att få uppgifter

ut och att skaderisken kan undanröjas med ett förbehåll. I så fall föreligger en skyldighet att lämna ut uppgiften jämför avsnitt 7.8.3. Även

om utrymmet således är begränsat kan det likväl för att ett så

ge gott integritetsskydd som möjligt övervägas att i registerlagen ta in be-

en stämmelse som utesluter utlämnande på ADB-medium, utom då uppgifterna begärs för att användas i enlighet med registrets ändamål.

Hälsodatakommitténs förslag i betänkandet Hälsodataregister

- Vårdregister SOU 1995:95 till lag hälsodataregister innehåller

om en bestämmelse om utlämnande medium för automatisk databehandling 12 § i förslaget. Där anges att uppgifter i ett hälsodataregister får lämnas ut på medium för automatisk databehandling endast

om uppgifterna skall användas för de ändamål i lagens 3

som anges Bestämmelser om begränsningar i möjligheterna att lämna ut uppgifter på ADB-medium finns även i andra registerförfattningar. Exempelvis innehåller lagen 1994:1517 socialförsäkringsregister be-

om en stämmelse 17 § som innebär att utlämnande på sådant medium får ske endast om det följer av lag eller förordning eller om uppgiften skall användas för forskning eller framställning av statistik.

Med hänsyn till att det rör sig om uppgifter i ett mycket integritetskänsligt register och till att ett visst, om än begränsat, utrymme finns för utlämnande som inte är förenligt med ändamålet bör en bestämmelse

114 Överväganden och förslag

införas som begränsar möjligheterna till utlämnande på ADB-medium. Någon anledning att tillåta utlämnande ADB-medium i andra situationer än när det rör sig om användning i enlighet med registrets ändamål finns inte. Bestämmelsen bör därför innebära att sådant utlämnande skall få ske endast om mottagarens användning av uppgifterna är förenlig med registrets ändamål.

7.8.6¶Sökbegrepp

Personuppgifter fås fram ur ett register med hjälp av att uppgifter t.ex.

namn, personnummer eller brott används som sökbegrepp. I det

följande skall diskuteras vilka sökbegrepp som bör tillåtas. Från integritetssynpunkt finns det skäl att vara restriktiv med sökmöjligheter. Ett litet antal sökbegrepp ger ett större skydd för den personliga integriteten än ett stort antal. En begränsning av sökmöjligheterna minskar å andra sidan möjligheterna att använda registret för forskning och utvecklingsarbete.

Begränsningar av sökbegrepp finns i registerförfattningar, se t.ex. 19 § lagen 1993:747 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna, 18 § lagen 1994:1517 om socialförsäkringsregister och 20 § lagen 1994:459 om arbetsförmedlingsregister.

Hälsodatakommittén föreslog att samtliga registeruppgifter i ett hälsodataregister skall få användas som sökbegrepp. För denna lösning anförde kommittén bl.a. följande skäl SOU 1995:95 s. 121.

Hälsodataregister får inrättas för sådana ändamål som har ett högt

samhällsintresse, såsom framställning av officiell statistik, forskning

och epidemiologiska undersökningar. Det ligger i sakens natur att den

registeransvariga myndigheten inte i förväg kan bestämma vilka

registeruppgifter som är obehövliga som sökord för att utföra en

arbetsuppgift inom ramen för dessa ändamål. Genom regleringen av

innehållet i registret sker också en form av reglering av möjliga sökbegrepp. Ytterligare begränsningar av användningen av tillåtna registeruppgifter som sökbegrepp inskränker registrens användbarhet.

Om en sökordsbegränsning införs bör den i så fall inriktas de

mest känsliga uppgifterna i registren, främst de medicinska. Många

av dessa hälsodata utgör å andra sidan grunden för att registret

inrättats. Det framstår inte som särskilt konsekvent att i ena stunden

tillåta att känsliga uppgifter ingår i ett register eftersom det följer av

ändamålsbestämningen och i nästa stund förbjuda användaren att

bruka uppgifterna för ändamålet. Detsamma kan gälla för andra

känsliga uppgifter såsom medborgarskap och nationalitet.

En av de största fördelarna med ett dataregister jämfört med manuella register är att olika sökningar kan göras snabbt. Vi föreslår en snävt utformad ändamålsbestämmelse. Registret skall innehålla endast de uppgifter som bedömts ha ett verkligt intresse för forskning och utvecklingsarbete. Som framgår av nästa avsnitt föreslås också mycket snäva regler när det gäller terminalåtkomst. Varje begränsning av antalet

Överväganden och förslag 115

sökord kan sägas begränsa möjligheterna för forskning och utvecklingsarbete i motsvarande mån. Eftersom några andra ändamål än forskning och utvecklingsarbete inte finns och innehållet har bestämts utifrån dessa ändamål kan inga uppgifter förutses vara ointressanta för sådant arbete. De anförda leder till att några begränsningar såvitt sökbegrepp inte

avser bör göras.

Det bör i en särskild bestämmelse att de uppgifter får ingå

anges som i registret också får användas sökbegrepp. Som i avsnitt

som angetts 5.2.3 kan nämligen Datainspektionen meddela föreskrifter för register som innehåller sådana uppgifter som anges i 2 § andra stycket datalagen, om inte regeringen eller riksdagen har meddelat föreskrift i

samma hänseende.

7.8.7 Terrninalåtkomst

Tillhandahållande av uppgifter ett ADB-register kan ske två sätt,

ur terminalåtkomst eller utlämnande. Med terminalåtkomst

avses en möjlighet att ta del av innehållet i registret med hjälp t.ex.

av en bildskärm eller telefoni. Det innebär vidare att den söker upplys-

som ningar har tillgång till hela registret. I sökningen kan denne interagera med registret. Åtkomsten till uppgifter

är alltså omedelbar och en dialog kan föras med registret.

Vem skall då ha terminalåtkomst Integritetshänsyn talar i detta fall med styrka för att en minirnilösning bör sökas. En första begränsning som kan ställas upp är därför att endast företrädare RMV bör medges terminalåtkomst. l avsnitt 7.6.2 har konstaterats att verksamheten i anslutning till registret inte kommer att utgöra självständig verksam-

en hetsgren. Sekretessen gäller alltså i och för sig inte gentemot den övriga verksamheten. Integritetsskäl får emellertid medföra att skäl

anses saknas att medge terminalåtkomst för andra än de är engagerade i

som verksamheten i anslutning till Rättspsykiatriska forskningsregistret. Terminalåtkomst bör därför endast medges befattningshavare inom verksamheten i anslutning till Rättspsykiatriska forskningsregistret. Det kan dock finnas skäl att begränsa antalet även här. Vilka bör

personer som ges terminalåtkomst där bör regleras RMV internt. Utgångspunkten bör

av emellertid vara att endast några enstaka skall ha terminalåt-

personer komst och att antalet skall begränsas till vad är nödvändigt för att

som arbetet med registerföringen och den andra tillåtna behandlingen

av personuppgifterna skall kunna utföras.

7.8.8 Användningen personuppgifter efter utlämnande

av

När personuppgifter har lämnats ut från Rättspsykiatriska forskningsregistret till en forskare kommer automatisk databehandling

en ny av personuppgifterna ofta vara aktuell. I avsnitt 7.7.4 konstaterades

att en författningsreglering krav information eller samtycke i samband

av

116 Överväganden och förslag

med utlämnande inte är lämplig. Men bör forskarens användning av uppgifterna regleras i författning något annat sätt

Den nuvarande regleringen innebär att en forskare regelmässigt kommer att få ansöka om tillstånd hos Datainspektionen om han skall utföra en ny databehandling av uppgifter från registret. En konsekvens

en reglering av de register som forskarna kan komma att inrätta av skulle bli att alla de registren skulle bli statsmaktsregister i stället. Datalagsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande En ny datalag SOU 1993:10 att tillståndsförfarandet skall slopas. I stället skall regler ges i datalag användarna är skyldiga att iaktta. En stor osäkerhet

en som råder dock för närvarande angående vad som kommer att gälla i framtiden, bl.a. har utredning fått uppdrag att överväga hur EG-

en ny direktivet skall införlivas i svensk lagstiftning och att lägga fram förslag till lag området dir. 1995:91. Det är därför vanskligt att på

en ny detta stadium utforma sådan reglering. Risken är stor att den snabbt

en blir inaktuell. Det nuvarande tillståndsförfarandet får därför anses vara åtminstone tills vidare tillräckligt. Forskarnas användning av personuppgifterna bör därför inte författningsregleras.

7.9¶Bevarande och gallring

Förslag: Personuppgifter i Rättspsykiatriska forskningsregistret skall få bevaras i högst 30 år efter det att en uppgift om personen från undersökningsförfarandet senast registrerades. Därefter får uppgifterna i och för sig bevaras, men endast i sådan form att den enskilde varken direkt eller indirekt kan identifieras.

7.9.1¶Bakgrund

Enligt direktiven skall utredningen analysera vilka för- och nackdelar en ordning utan krav gallring efter viss tid för med sig ur både ett forsknings- och ett integritetsskyddsperspektiv.

Som framgått avsnitt 5.2.5 är huvudregeln enligt arkivlagen att

av allmänna handlingar skall bevaras. Men gallring får ske. Därvid skall beaktas att arkiven utgör del av kulturarvet. Vidare skall det efter

en gallring återstående arkivmaterialet tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov. Möjlighet finns, enligt arkivlagen, att meddela avvikande bestämmelser om gallring i lag eller förordning.

I 12 § datalagen föreskrivs att personuppgifter som inte längre behövs med hänsyn till registerändamålet skall utgå ur personregistret, om de

Överväganden och förslag 117

inte skall bevaras på grund av bestämmelser i författning eller myndighets beslut som meddelats med stöd författning. Denna bestämmelse

av är dock inte ett sådant undantag som tar över arkivlagens bestämmelser. Datainspektionen kan för statsmaktsregister innehåller känsliga

som personuppgifter meddela föreskrifter bevarande och gallring. Det

om förutsätter bl.a. att regeringen eller riksdagen inte har meddelat föreskrifter i samma hänseende. Föreskrifter sistnämnt slag gäller

av före arkivlagens bestämmelser.

Genom införandet av arkivlagen erhölls en generell reglering lagnivå avseende bevarande och gallring allmänna handlingar. l

av förarbetena till arkivlagen prop. 1989/90:72 s. 50 ff. uttalade departementschefen att de särskilda författningar som reglerar olika aktsystem och register borde ses över. Han menade att det är rimligt att försöka få den annorlunda reglering av gallringsfrågorna, i vissa fall kan

som vara behövlig i dessa författningar, systematiskt och logiskt mer sammanhängande. Vissa principer för regleringen ställdes därför i proposi-

upp tionen. Framställningen utgick i och för sig från vissa lagar, bl.a. socialtjänstlagen, skatteregisterlagen och utsökningsregisterlagen, vilka avser mycket omfattande register. Något bör ändock nämnas om de principer som ställdes upp.

Departementschefen tog först upp en grundkonstruktion innebär

som att en regel om gallring skall gälla om inte annat har föreskrivits och exemplifierade med socialtjänstlagen och skatteregisterlagen. Enligt honom kan detta rättsläge med fördel tjäna grund för regleringen

som av gallringsfrågan på områden där, främst av integritetsskäl, arkivlagens regler behöver modifieras. En enhetlig reglering de särskilda registerlagarnas områden skulle då ges den strukturen att gallring skall ske efter en bestämd tid, om det inte finns någon uttrycklig bestämmelse i lag eller med stöd av lag enligt vilken handlingen skall bevaras.

Hälsodatakommittén föreslog, när det gäller hälsodataregister, att gallring av uppgifter skall ske enligt arkivlagens regler. Enligt kommittén SOU 1995:95 s. 127 ställs olika intressen mot varandra vid gallring i hälsodataregister. Att ett sådant register innehåller många och ibland mycket känsliga uppgifter hänförliga till enskilda individer talar, enligt kommittén, för gallring efter en viss närmare angiven tid. När det gäller skäl som talar i motsatt riktning tog kommittén upp bl.a. följande.

Utvärdering av nya behandlingsmetoder och epidemiologisk verksamhet kräver ofta tillgång till material insamlat under lång tid. En viktig omständighet att beakta är kontinuiteten i registerföringen. Många

epidemiologiska undersökningar och forskningsprojekt förutsätter att

man har tillgång till uppgifter som ligger långt tillbaka i tiden... Aven

möjli heten att använda uppgifter för forskning medför att det

annan

är svart att fastställa en tidpunkt när uppgifterna inte längre behövs i

registret. Det är också stort intresse att kunna följa utvecklingen

av

inom hälso- och sjukvårdens område under längre tidsperioder. Detta

förutsätter att uppgifter bevaras.

118 Överväganden och förslag

Hälsodatakommitténs slutsats blev att de angivna omständigheterna talar för att arkivlagens principer om bevarande väger över datalagens principer att känsliga uppgifter skall få förekomma i personregister endast under en begränsad tid.

Det kan nämnas att lagen om vissa personregister för officiell statistik m.m. enligt huvudregeln föreskriver gallring när ändamålet är uppfyllt. Det innebär att gallring skall ske när uppgiften inte längre behövs för framställning av statistik. Regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver får emellertid föreskriva undantag från huvudregeln för att tillgodose det nationella kulturarvet och forskningens behov. Därvid skall särskilt beaktas skyddet för den enskildes personliga integritet.

Enligt artikel 6 e i EG-direktivet skall medlemsstaterna föreskriva att personuppgifter förvaras ett sätt som förhindrar identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka uppgifterna samlades in eller för vilka de senare behandlades. Medlemsstaterna skall vidare, enligt samma punkt, vidta lämpliga skyddsåtgärder för de personuppgifter som lagras under längre perioder för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål.

7.9.2 En gräns för bevarande av personuppgifter

Givetvis är gallring ett sätt att öka skyddet för den personliga integriteten. Eftersom Rättspsykiatriska forskningsregistret kommer att innehålla många mycket känsliga uppgifter, talar därför integritetsskäl med styrka för gallring av uppgifter i registret.

Forskning har i många sammanhang förts fram som ett tungt skäl för att vara restriktiv med gallring. Ett skäl för en sådan syn är att forskningsregister med visst fog kan sägas tillskapas i avsikt att åstadkomma något positivt, även för dem som registreras. På annat sätt kan det förhålla sig med register som används som underlag för beslut avseende enskilda. Där kan registerinnehållet användas mot den registrerade. Ett synsätt är att graden av integritetsintrång avtar med tiden, vilket innebär att om bevarande ändå måste ske under relativt lång tid, så framstår gallring därefter inte som lika angelägen längre. Det kan emellertid inte hävdas att integritetsaspekten helt försvinner. Det är också viktigt att komma ihåg att Rättspsykiatriska forskningsregistret skall innehålla personuppgifter som från integritetssynpunkt är mycket känsliga. Användaraspekter måste också vägas in. Det förevarande registret är endast avsett för forskning och liknande ändamål. En princip för gallring som omintetgjorde eller allvarligt försämrade möjligheterna att använda registret för forskning skulle göra hela registret meningslöst. Bl.a. longitudinell forskning ställer stora krav på bevarande.

I sammanhanget bör också, eftersom möjligheterna till gallring är begränsade, avidentifiering och kryptering uppmärksammas. Så småningom når man en punkt när det beträffande en viss person inte längre finns ett behov av att kunna fylla med nya uppgifter. Senast inträffar

Överväganden och förslag 119

denna tidpunkt när personen avlider. Men uppgifter avidentifieras

om eller envägskrypteras se avsnitt 7.1.1 försvinner också möjligheterna att ta fram personakter 0.dy1. Då blir registret bl.a. oanvändbart för

en stor del av forskningsprojekten. Vad som skulle kunna användas är alltså kryptering där man med hjälp av en krypteringsnyckel kan återföra informationen till dess ursprungliga form. Fördelarna med sådan

en form av kryptering framstår emellertid som begränsade eftersom sådan återföring kommer att aktualiseras förhållandevis ofta. De begränsningar som i avsnitt 7.8.7 har föreslagits när det gäller terminalåtkomst medför också att de personer som bör ha terminalåtkomst i princip också skulle ha tillgång till krypteringsnyckeln. Avidentifiering eller kryptering framstår således inte som en lämplig lösning den aktuella frågan.

Utgångspunkten blir att gallring bör ske så fort forskningens intressen inte längre väger över. Frågan är om man efter en viss tid når denna punkt och, om så är fallet, när den inträffar.

Skall registret kunna användas avsett vis för forskning och utvecklingsarbete måste uppgifterna bevaras under relativt lång tid. Dessa intressen får anses väga över integritetsaspekter under den tiden. Vissa resonemang tyder dock att uppgifterna efter en viss tid inte längre är lika intressanta för ett större antal forskningsprojekt. Så småningom når man alltså en punkt där en uppgift är av sådan ålder att det ofta inte är lika intressant att kunna få fram information den

om person som uppgiften avser. Detta minskade intresse får anses medföra att det från integritetssynpunkt inte är rimligt att uppgifter bevaras i Rättspsykiatriska forskningsregistret efter denna tidpunkt ett sådant sätt att personen kan identifieras.

Ett alternativ som har diskuterats är att endast ett fåtal uppgifter skulle finnas kvar. Från forskarhåll har därvid hävdats att uppgifter

om personens identitet, utfallet av undersökningen och de brott han

som fällts för bör finnas kvar. Skillnaden från integritetssynpunkt jämfört med att bevara alla uppgifter framstår emellertid närmast som försumbar. Redan den omständigheten att den enskilde förekommer i registret är synnerligen integritetskänsligt.

I stället bör därför en gräns dras för hur länge uppgifter som är hänförliga till en person får bevaras i registret. Var gränsen bör kan inte sägas exakt. En gräns som innebär att uppgifter som medför att en person direkt eller indirekt kan identifieras får bevaras i registret i högst 30 år efter det att en uppgift om den aktuella personen från undersökningsstadiet registrerades framstår dock som en rimlig avvägning mellan de olika intressen som här gör sig gällande.

Alla uppgifter om en person som har varit föremål för flera undersökningar kan med förslaget bevaras i registret fram till dess 30 år har förflutit från det att undersökningsuppgifter om personen senast togs in i registret. Regeln innebär att, om en person registreras i unga år och sedan återfaller och undersöks utan att någon 30-årsgräns passeras, uppgifter om denne kan finnas i registret trots att sekretess inte längre

120 överväganden och förslag

gäller. Sekretessen enligt 7 kap. l § sekretesslagen för uppgift i allmän handling gäller nämligen i längst 70 år. Situationen är dock närmast av teoretisk natur. Tidsbegränsningarna av sekretessen i sekretesslagen bygger dessutom tanken att uppgiften, när sekretess inte längre gäller, från integritetssynpunkt är mindre känslig. Någon särskild bestämmelse för denna situation bör därför inte utformas.

7. 10 Genomförandet

Förslaget beräknas inte ge upphov till några kostnader som

kräver ökade anslag. Det bör kunna träda i kraft den l juli

1997.

10.1 Ekonomiska konsekvenser av förslaget

Förslaget innebär att ett register som inte finns i dag Rättspsykiatriska

forskningsregistret skall inrättas och att RMV skall vara registeran-

svarig. RMV för redan Rättspsykiatriska ärenderegistret. Det blir således närmast aktuellt med viss nyprogrammering. Denna beräknar RMV kunna bekosta genom tillgängliga medel i form av upparbetade överskott.

I ett initialskede måste inmatning av uppgifter från gamla ärenden ske. Därefter skall en större datamängd kontinuerligt underhållas. RMV beräknar dock att verksamheten i anslutning till Rättspsykiatriska forskningsregistret skall kunna bedrivas av befintlig personal. Möjligen kan en kraftfullare server, i vart fall sikt, behövas. Den beräknas dock kunna finansieras med investeringsanslag.

Det sagda innebär alltså att RMV beräknar kunna utföra sina åligganden enligt förslaget utan ytterligare anslag.

En hel del av de uppgifter som enligt förslaget skall ingå i registret finns redan hos RMV. Förslaget innebär dock att domstolarna, Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen ges skyldighet att lämna vissa uppgifter till Rättspsykiatriska forskningsregistret, som man i dag inte är skyldig att lämna. För domstolarnas del är det nya att en skyldighet att skicka kopior av domar i mål där § 7-intyg har inhämtats slås fast i författning. Sådana domar skickas emellertid redan i dag till stor del. Det nuvarande förfarandet bygger en överenskommelse mellan Domstolsverket och RMV. För Socialstyrelsens och Krirninalvårdsstyrelsens del handlar det om att göra vissa sökningar i sina register och att på ADB-medium vidarebefordra dessa uppgifter. l ett initialskede kan också krävas vissa ändringar i befintliga dataprogram. Uppgiftsskyldig-

Överväganden och förslag 121

heten enligt förslaget kan emellertid inte beräknas ge upphov till några kostnader som kräver ökade anslag.

10.2 Ikraftträdandet

Förslaget avser inrättande av ett register som tidigare inte funnits. Några Övergångsbestämmelser är därför inte nödvändiga. Detta gäller även ändringarna som föreslås i redan befintliga författningar.

Några förberedelser, som medför att ikraftträdandet skall behöva dra ut tiden, krävs inte. Det gäller både RMV och andra berörda myndigheter. Avgörande för ikraftträdandet är därför endast beredningen. Mot bakgrund av det sagda bör tidpunkten för ikraftträdandet kunna sättas till den 1 juli 1997.

Författningskommentar 123

8¶Författningskommentar

8.1 till för

Förslaget lag om personregister forskning och utvecklingsarbete inom

rättspsykiatrin

Förslaget innebär att en särskild lag skall reglera Rättspsykiatriska forskningsregistret och att en förordning skall komplettera lagen. RMV skall vara registeransvarig. Registret är inte ett sådant hälsodataregister som avses i Hälsodatakommitténs betänkande Hälsodataregister

- Vårdregister SOU 1995:95. Denna fråga har utvecklats i allmänmotiveringen avsnitt 7.2.3 och 7.4.2

Inledande bestämmelse

l § Rättsmedicinalverket får för de ändamål i 2 § med hjälp

som anges av automatisk databehandling föra ett särskilt personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin Rättspsykiatriska forskningsregistret.

Paragrafen anger att RMV med hjälp av automatisk databehandling får föra ett särskilt personregister för vissa bestämda ändamål vilka

anges i2 Registret benämns Rättspsykiatriska forskningsregistret. Skälen för valet av detta namn har angetts i avsnitt 7.1.3.

Termen personregister har här samma innebörd den har i

som datalagen. I EG-direktivet är det centrala begreppet behandling

av personuppgifter. I Datalagsutredningens förslag till en ny datalag se vidare avsnitt 5.2.3 används också en sådan terminologi. Det kunde övervägas att i lagen använda begrepp som bättre ansluter till EGdirektivet. Frågan om hur EG-direktivet skall införlivas med svensk lagstiftning utreds emellertid för närvarande dir. 1995:91. Det framstår därför än så länge som mest ändamålsenligt att använda det traditionella registerbegreppet.

Registerändamnål

2 § Rättspsykiatriska forskningsregistret får inrättas, föras och i övrigt användas endast för

forskning inom rättspsykiatrin som har godkänts av en forskningsetisk kommitté eller

124 Författningskommentar

2. uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring av Rättsmedicinalverkets verksamhet inom rättspsykiatrin.

I paragrafen anges de ändamål som Rättspsykiatriska forskningsregistret får inrättas, föras och i övrigt användas för. Bestämningen av ändamålen är av stor betydelse från integritetssynpunkt. Den internationella regleringen ställer också stora krav att ändamålen preciseras. Paragrafen har utformats med hänsyn till detta. Bestämningen av ändamålen är vidare av central betydelse för vilka uppgifter registret skall få innehålla.

Det ena ändamålet är forskning inom rättspsykiatrin som har godkänts av en forskningsetisk kommitté. Någon legaldefinition av begreppet forskning finns inte. Vad som avses med forskning har emellertid utvecklats i avsnitt 7.2.2, varför det hänvisas dit. Det skall vidare röra sig om forskning inom rättspsykiatrin. Med rättspsykiatri avses rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet samt rättspsykiatrisk vård se avsnitt 2.1. Slutligen skall forskningen ha godkänts av forskningsetisk kommitté. Denna del av ändamålsbestämningen har givetvis störst betydelse på det stadiet att det är aktuellt att använda uppgifter ur registret för ett forskningsprojekt. Men även inrättandet och förandet skall göras med inriktning att det handlar om godkänd forskning. Med forskningsetisk kommitté avses en sådan kommitté som beskrivits i avsnitt 3.4. För närvarande finns sex regionala kommittéer som är knutna till en medicinsk fakultet i respektive region. Dessutom finns fyra lokala kommittéer. Avsikten med att ställa upp ett krav godkännande av forskningsetisk kommitté är, som utvecklats i avsnitt 7.2.2., att uppgifterna i registret endast skall användas för sådan forskning som motsvarar de etiska krav och krav kvalitet och vetenskaplighet som bör ställas.

Godkännande av forskningsetisk kommitté kan ha betydelse vid prövningen av om det rör sig om forskning. Exempelvis lämnas godkännande i princip endast när det rör sig om projekt som enligt den prövande kommittén är att betrakta som forskning. Rör det sig om t.ex. uppsatsarbete under en akademisk utbildning, händer det att kommittén uttalar sig om projektet från etisk synpunkt. Någon fullständig prövning görs emellertid inte, varför ett formellt godkännande inte heller kan bli aktuellt.

Det åligger RMV som registeransvarig att kontrollera att den som begär att få använda uppgifter ur Rättspsykiatriska forskningsregistret för forskningsändamål gör detta för ett projekt som är godkänt av en forskningsetisk kommitté. Givetvis skall den registeransvarige också tillse att det rör sig om forskning inom rättspsykiatrin. Om begäran att få ut uppgifter ur registret grundar sig tryckfrihetsförordningen, skall RMV endast pröva huruvida uppgifterna kan lämnas ut enligt sekretesslagen se avsnitt 7.8.3. Vid ett sådant utlämnande får uppgifterna i enlighet med 14 § andra stycket inte lämnas ut ADB-medium.

Författningskommentar 125

Det andra ändamålet är uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av RMV:s verksamhet inom rättspsykiatrin se avsnitt 7.2.3. Härmed avses alltså utvecklingsarbete inom RMV. Uppföljning avser att fortlöpande och regelbundet mäta och beskriva behov, verksamheter och resursâtgång angivet i termer av t.ex. behovstäckning, produktivitet och nyckeltal. Uppföljning syftar till att ge en översiktlig bild av verksamhetens utveckling och att fungera som en signal för avvikelser bör

som beaktas. Utvärdering avser analys och värdering av kvalitet, effektivitet och resultat hos en verksamhet i förhållande till de mål som bestäms för denna. Kvalitetssäkring är en utvärderingsprocess i vilken man fortlöpande och systematiskt beskriver, mäter och värderar kvaliteten i den egna verksamheten i relation till de mål som lagts fast.

Det är av flera skäl viktigt att skilja mellan forskning och utvecklingsarbete. Inte minst gäller detta med hänsyn till att forskning skall ha godkänts av forskningsetisk kommitté. Var gränsen närmare skall dras i olika fall är inte möjligt att ange, utan detta får lösas i den praktiska tillämpningen. Ett godkännande talar givetvis, som tidigare nämnts, för att det rör sig om forskning. l sådana fall kan prövningen förutses ofta bli relativt enkel. Men projekt som saknar godkännande och som är att betrakta som forskning får inte betecknas som utvecklingsarbete och därigenom ges tillgång till uppgifterna i registret. Utformningen av bestämmelsen är avsedd att begränsa risken för att så sker. Utvecklingsarbete är relativt klart definierat. Översiktligt kan sägas att utvecklingsarbete genomgående avser frågeställningar som är direkt relaterade till RMV:s verksamhet, t.ex. huruvida kvaliteten motsvarar uppställda mål. Om syftet eller ett av syftena med ett projekt saknar denna koppling, rör det sig inte om utvecklingsarbete. Då får uppgifterna i registret inte användas, såvida det inte rör sig om forskning inom rättspsykiatrin som har godkänts av en forskningsetisk kommitté.

Registeransvar

3 § Rättsmedicinalverket är registeransvarig.

Enligt paragrafen är RMV registeransvarig för Rättspsykiatriska forskningsregistret. Skälen för denna lösning har angetts i avsnitt 7.3.

Med registeransvaret följer enligt datalagen ett antal skyldigheter. Den registeransvarige är skyldig att iaktta att personregister inrättas och förs så att inte otillbörligt intrång uppkommer i registrerads personliga integritet. Därvid skall särskilt iakttas bl.a. att registret förs för ett bestämt ändamål.

Registerinnehåll

4 § Rättspsykiatriska forskningsregistret får innehålla uppgifter om en person beträffande vilken rättspsykiatriskt utlåtande enligt lagen 1991:1137 om rättspsykiatrisk undersökning eller intyg enligt 7 § lagen

126 Författningskommentar

1991:2041 om särskild personundersökning i brottmål, m.m. har utfärdats eller motsvarande utlåtande eller intyg enligt äldre lagstiftning. Registret får dock inte innehålla uppgifter om en person vilka härrör från ett brottmål där åtalet mot denne helt har ogillats.

För varje person får registreras endast de uppgifter som anges i 5

- 9 §§.

I paragrafens första stycke anges vissa yttre ramar när det gäller innehållet i Rättspsykiatriska forskningsregistret. Där anges den personkrets som det över huvud taget kan bli aktuellt att registrera uppgifter om. Bestämmelsen är begränsande. Endast uppgifter om de personer som nämns får alltså registreras.

Uppgifter får registreras om personer beträffande vilka rättspsykiatriskt utlåtande eller § 7-intyg har utfärdats. Vidare får uppgifter registreras om personer som har genomgått motsvarande undersökningar enligt äldre lagstiftning. Det sagda gäller dock endast om personen har fällts till ansvar för någon gärning i det mål där utlåtandet eller intyget har utfärdats. Om åtalet i dess helhet har ogillats, får registrering av uppgifter från det målet således inte ske. Det gäller oavsett vad domstolen har grundat ogillandet på. Ogillande grund av t.ex. förekomsten av en objektiv ansvarsfrihetsgrund nödvärn, m.m. eller preskription skall alltså behandlas på samma sätt som ett ogillande grundat på bristande bevisning. Å andra sidan får registrering ske

även om någon påföljd inte har dömts ut. Det är tillräckligt att den tilltalade har fällts till ansvar för en brottslig gärning. Det är inte heller nödvändigt att den gärning som den tilltalade fälls till ansvar för var aktuell när undersökningen utfördes. Skälen för den valda lösningen har angetts i avsnitt 7.5.1.

Eftersom uppgifter inte skall registreras när åtalet har ogillats får RMV avvakta domstolsprövningen. Några uppgifter skall alltså inte föras i Rättspsykiatriska forskningsregistret dessförinnan. Om åtalet inte har ogillats av första instans, behöver RMV inte avvakta att domen vinner laga kraft. Skulle åtalet i dess helhet därefter ogillas i högre instans, får de uppgifter som tidigare registrerats från det aktuella målet tas bort. Denna lösning har valts eftersom RMV inte får uppgifter om laga kraft eller om överklaganden. Det får anses försvarligt att uppgifterna registreras sedan åtalet har prövats i en instans. En annan ordning skulle tvinga fram ett relativt omfattande uppgiftslämnande från domstolarna till Rättspsykiatriska forskningsregistret.

Givetvis innebär det faktum att uppgifter om en person inte får registreras avseende ett mål där åtalet har ogillats inte att uppgifter som finns registrerade sedan tidigare avseende ett annat mål skall tas bort. Inte heller utgör ett sådant ogillande hinder mot att i framtiden registrera uppgifter förutsättningarna för registrering då är

om en person, om uppfyllda.

I de följande paragraferna anges vilka uppgifter som får registeras om varje Frågan har behandlats i allmänmotiveringen, avsnitt 7.5.2. i

person.

Författningskommentar 127

l andra stycket anges att endast de uppgifter särskilt i de

som anges följande paragraferna, 5 9 §§, får registreras. Begränsningar finns

således vad gäller dels vilka personer uppgifter får registreras

som om förevarande paragraf, dels vilka uppgifter får registreras dessa

som om personer 5 9 §§. Regleringen i de följande paragraferna innebär i

korthet att uppgifter kan registreras identitet, ålder,

som avser personens härkomst 0.dyl, undersökningsförfarandet och resultatet detta, brott

av och påföljder samt verkställigheten. När det gäller verkställigheten är det uppgifter om rättspsykiatrisk vård och om verkställighetstider för fängelsestraff som får registreras.

Det ankommer på regeringen att närmare precisera de uppgifter

som, inom de uppställda ramarna, får registreras. Dessa föreskrifter har karaktären av verkställighetsföreskrifter jfr 8 kap. 13§ regeringsformen. Något bemyndigande för regeringen att meddela sådana föreskrifter behövs därför inte.

5§ För varje person får registreras uppgifter

om namn, personnummer, ålder, kön, medborgarskap, ursprungsland, hemkommun och sysselsättning.

I paragrafen anges de uppgifter som får registreras om en person och som kan sägas utgöra grunduppgifter om identitet och liknande. De uppgifter som får registreras är uppgifter om namn,

personnummer, ålder, kön, medborgarskap, ursprungsland, hemkommun och sysselsättning.

6 § För varje person får registreras uppgifter från undersökningsförfarandet som avser

vilken domstol som har begärt undersökningen,

frihetsberövanden i målet,

de brott som personen är misstänkt för i målet,

undersökningsenhet och ansvarig undersökningsläkare,

undersökningens resultat och diagnostiska bedömningar,

förslag till påföljd eller straff samt

bedömningar av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och

medicinska frågor.

I paragrafen anges de uppgifter som får registreras från rättspsykiatriska undersökningar, § 7-intyg och yttranden från Socialstyrelsens rättsliga råd. Samma uppgifter får registreras från motsvarande undersökningar enligt äldre lagstiftning.

Med undersökningens resultat, p. avses de ställningstaganden

som görs i de frågor rätten skall ha svar på. Det innebär vad gäller rättspsykiatriska undersökningar, enligt den nuvarande terminologin, bedömningar av om allvarlig psykisk störning förelåg vid brottet,

om allvarlig psykisk störning föreligger vid undersökningen, förut-

om sättningar för rättspsykiatrisk vård föreligger och återfallsrisk

om föreligger till följd av störningen. När det gäller § 7-intyg innebär detta

128 F Ötfattningskommentar

bedömningar av om allvarlig psykisk störning föreligger eller inte, om behov av rättspsykiatrisk undersökning föreligger och om förutsättningar för rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning föreligger. Med diagnostiska bedömningar avses uppgifter som i dag registreras i Rättspsykiatriska ärenderegistret och som avser diagnoser och resultat av undersökningar.

7 § För varje person får registreras uppgifter från domar i mål där sådant utlåtande eller intyg som anges i 4 § har utfärdats avseende

utgången i ansvarsdelen, utdömd påföljd och beslut om utvisning enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen 1989: 529.

Paragrafen anger vilka uppgifter som får registeras från allmänna domstolar. Har målet prövats i flera instanser får uppgifter registreras från samtliga instanser. Enligt p.l får de brott registreras som den tilltalade har dömts för. Den påföljd som har dömts ut får, enligt registreras.

8 § För varje person som av domstol har överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller dömts till fängelse får, enligt vad som anges i andra stycket, registreras uppgifter om vård enligt lagen 1991:1129 om rättspsykiatrisk vård.

Uppgifter enligt första stycket får avse

när vården har påbörjats och upphört, 2. på vilka sjukvårdsinrättningar personen har vårdats samt

vilka diagnoser som har ställts för utskrivningar.

Av paragrafens första stycke följer att de vårduppgifter som får registreras endast är sådana som avser rättspsykiatrisk vård. I första hand torde paragrafen betydelse för den som av domstol har överlämnats till rättspsykiatrisk vård. Men även den som är intagen i anstalt kan, som framgår av l § andra stycket 3 LRV, få rättspsykiatrisk vård under anstaltsvistelsen.

Vilka uppgifter om rättspsykiatrisk vård som får registreras anges i andra stycket. Med att vården har påbörjats respektive upphört avses påbörjande och upphörande av varje vårdtillfälle. En person som är föremål för rättspsykiatrisk vård kan under vårdtiden flyttas mellan olika sjukvårdsinrättningar. En flyttning innebär i administrativt hänseende att ett vårdtillfälle avslutas och att ett nytt påbörjas.

9 § För varje person som har dömts till fängelse får, när verkställigheten helt eller delvis har skett enligt lagen 1974:203 om kriminalvård i anstalt, uppgifter registreras om när verkställigheten har påbörjats respektive avslutats samt när villkorlig frigivning och avbrott i verkställigheten har skett.

I paragrafen anges vilka uppgifter som får registreras om personer som har dömts till fängelse. Uppgifter får dock registreras om fängelsestraff

Författningskommentar

endast om detta helt eller delvis har verkställts i anstalt enligt lagen 1974:203 om kriminalvård i anstalt. Denna begränsning utesluter registrering av uppgifter när verkställigheten utdömt fängelsestraff av ett i dess helhet har skett genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Denna begränsning har gjorts eftersom rättspsykiatrisk vård vid verkställighet av ett fängelsestraff kan bli aktuell endast när detta verkställs i anstalt jämför 1 § andra stycket 3 LRV. Det sagda innebär att om ett fängelsestraff i huvudsak verkställts intensivövervakgenom ning med elektronisk kontroll men en del verkställigheten av t.ex. grund av misskötsamhet har skett i anstalt, uppgifter från den sistnämnda delen får registreras. Skälen till att uppgifter verkställighet fängelsestraff får om av registreras har angetts i avsnitt 7.5.2. De uppgifter får registreras som är när verkställigheten har påbörjats och avslutats. Vidare får tidpunkten för Villkorlig frigivning och avbrott i verkställigheten fängelsestraffet av registreras. Det sagda innebär att uppgifterna återupptagen verkstälom lighet, t.ex. efter förverkande villkorligt medgiven frihet grund av av misskötsamhet, också får registreras.

Uppgiftsskyldighet

10 § Domstol, Socialstyrelsen och Krirninalvärdsstyrelsen skall till Rättspsykiatriska forskningsregistret lämna uppgifter enligt 7 9 §§. -

Redan i dag finns föreskrifter skyldighet lämna rättspsykiatriska om att undersökningar, § 7-intyg och domar i mål där rättspsykiatriskt utlåtande har inhämtats till RMV se avsnitt 7.6.1. I förevarande paragraf föreskrivs att domstolar, Socialstyrelsen och Krirninalvårdsstyrelsen skall

lämna uppgifter enligt 7 9 §§ till Rättspsykiatriska forskningsregistret. - Regleringen innebär dels att de angivna myndigheterna skyldighet ges en att lämna vissa uppgifter till registret, dels att dessa myndigheter kan lämna uppgifterna utan hinder eventuell sekretess. Frågan av om undanröjande av sekretesshinder för att uppgifter skall kunna lämnas till Rättspsykiatriska forskningsregistret har behandlats i allmänrnotiveringen, avsnitt 7.6.2., varför det hänvisas dit. Närmare föreskrifter uppgiftsskyldigheten bör finnas i förom ordningar. Eftersom dessa föreskrifter har karaktären verkställighetsav föreskrifter jfr 8 kap. 13 § regeringsformen, behövs inget bemyndi-

gande för regeringen att föreskriva dessa. Förslag till bestämmelser om av nu aktuellt slag finns i förordningen 1990:893 underrättelse om om dom i vissa brottmål, förordningen 1970:517 rättsväsendets m.m., om informationssystem samt förordningen1993: 1058 sjukvårdsregister om hos Socialstyrelsen för forskning och statistik avsnitt 8.3 8.5.

se -

Därutöver bör i en förordning till registerlagen närmare bestämmelges ser om vilka uppgifter som bör lämnas de uppgiftsom personer som

130 Författningskommentar

skyldigheten enligt regleringen i de nyss nämnda förordningarna omfattar. Socialstyrelsens och Kriminalvårdsstyrelsens uppgiftslämnande förutsätter att dessa myndigheter från RMV erhåller vissa uppgifter. RMV:s uppgiftslämnande till dessa myndigheter regleras i 14 § första stycket. Någon särskild bestämmelse som ger RMV rått att i Rättspsykiatriska forskningsregistret föra in uppgifter som myndigheten erhållit ADBmedium har inte ansetts nödvändig, eftersom uppgiftslämnandet till registret skall ske med stöd av författning se 2§ andra stycket 4 datalagen. Det får förutsättas att Socialstyrelsens och Krirninalvårdsstyrelsens uppgiftslämnande kommer att ske ADB-medium. Någon särskild reglering av detta i förevarande lag behövs emellertid inte. RMV:s lämnande uppgifter på ADB-medium till de två andra myndigheterna av regleras visserligen i 14 Detta beror emellertid på att i den paragrafen förbjuds allt utlämnande ADB-medium från Rättspsykiatriska forskningsregistret utan sådant som särskilt nämns.

Sökbegrepp

ll § Som sökbegrepp får användas uppgifter vilka enligt 4 § får ingå i registret.

Enligt paragrafen får samtliga uppgifter som ingår i registret användas sökbegrepp. Frågan har behandlats i avsnitt 7.8.6. Med hänsyn till som att registret skall användas för forskning och utvecklingsarbete skulle begränsningar antalet sökord kraftigt begränsa registrets användbarhet. av Lösningen får anses försvarlig med hänsyn till de andra regler som har till skydd för den personliga integriteten. ställts upp Utgångspunkten enligt datalagen är att samtliga i ett personregister ingående uppgifter får användas som sökord. Datainspektionen har emellertid möjlighet att meddela föreskrifter, t.ex. avseende sökord, om frågan inte är reglerad riksdagen eller regeringen. I registerlagen bör av därför klart anges vad som skall gälla för användningen av sökord.

Terminalåtkomst

12 § Endast den Rättsmedicinalverket har arbetsuppgifter vilka som nödvändiggör terminalåtkomst till Rättspsykiatriska forskningsregistret får ha sådan åtkomst. Antalet med terminalåtkomst skall av Rättsmedicinalverket personer begränsas till vad är nödvändigt för att verksamheten med som Rättspsykiatriska forskningsregistret skall kunna bedrivas.

I paragrafen regleras vad gäller om terminalåtkomst. Som angetts som i avsnitt 7.8.7 bör det antal som medges terminalåtkomst vara personer så begränsat möjligt, eftersom registret innehåller mycket känsliga som

Författningskommentar

uppgifter. Enligt paragrafens första stycke skall över huvud taget endast den som på RMV har arbetsuppgifter nödvändiggör terminalåtkomst som till Rättspsykiatriska forskningsregistret kunna medges sådan åtkomst.

Av andra stycket följer dessutom att antalet skall begränsas personer så mycket som möjligt. Antalet skall begränsas till vad som är nödvändigt för att arbetet med registreringen och tillåten behandling annan skall kunna utföras. Det ankommer på RMV i intern reglering utforma att närmare bestämmelser detta. om

Information

13 § Rättsmedicinalverket skall till de registreras i se att personer som Rättspsykiatriska forskningsre istret lämpligt sätt är informerade om registret. Informationen skall innehålla upplysningar om

vem som är registeransvarig,

ändamålen med registret, vilka uppgifter registret får innehålla, de huvudsakliga användarna, de sekretess- och säkerhetsbestämmelser gäller för registret, som rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen 1973:289 samt . de begränsningar i fråga terminalåtkomst, utlämnande om av uppgifter medium för automatisk databehandling och bevarande av uppgifter som gäller för registret.

Enligt paragrafen skall RMV till att de ingår i se personer som Rättspsykiatriska forskningsregistret lämpligt sätt är informerade om registret. Informationen skall lämnas när det kan bli aktuellt med registrering. De uppgifter som får registreras härrör från olika stadier i ett brottmål. Det rör sig vanligen uppgifter från den eller de om undersökningar som har utförts i ett mål, från domen eller domarna i målet och från verkstållighetsstadiet. Alla dessa uppgifter kommer inte att registreras samtidigt. Normalt kommer vid ett första tillfälle uppgifter registreras från undersökningsförfarandet och från domen i första instans jämför 4 §. Därefter kommer de övriga uppgifterna efterhand att registreras. Informationen skall lämnas innan registrering är aktuell för första gången, alltså i samband med undersökningen. Ny information behöver inte lämnas i samband med de övriga registreringarnai samma mål. Om samma person återkommer i ett brottmål, skall senare nytt emellertid information lämnas igen. Informationen tillställs lämpligen den enskilde i form av någon trycksak i kombination med muntlig information från den undersökande läkaren eller lämplig annan person. Information skall lämnas är registeransvarig, ändamålen om vem som med registret och vilka uppgifter får registreras. Vidare skall de som huvudsakliga användarna Härmed den enskilde anges. avses att ges en beskrivning av vad ändamålsbestämningen innebär när det gäller de huvudsakliga kategorier användare är aktuella. Punkterna 5 7 av som kräver inte ytterligare kommentarer.

132 F örfattningskommentar

Lämpligen bör närmare föreskrifter meddelas om informationslämnandet av RMV.

Utlämnande av uppgifter

14 § Rättsmedicinalverket skall till Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen medium för automatisk databehandling lämna de uppgifter som är nödvändiga för att dessa myndigheter skall kunna lämna uppgifter enligt 10 § till Rättsmedicinalverket. Uppgifter från Rättspsykiatriska forskningsregistret får, utöver vad sägs i första stycket, lämnas ut medium för automatisk databesom handling endast uppgifterna skall användas för det ändamål som om anges i 2 §

Paragrafen reglerar utlämnande uppgifter ADB-medium. I av paragrafens första stycke att RMV till Socialstyrelsen och anges Kriminalvårdsstyrelsen skall lämna vissa uppgifter ADB-medium. De uppgifter RMV skall lämna är sådana som är nödvändiga för att som Socialstyrelsen och Krirninalvårdsstyrelsen skall kunna lämna uppgifter enligt 10 § till RMV. Utformningen av bestämmelsen innebär dessutom att den sekretess gäller för uppgifterna hos RMV inte hindrar att de som lämnas till Socialstyrelsen och till Krirninalvårdsstyrelsen. Utlämnande uppgifter för användning i enlighet med ändamålen av aktualiseras, utöver vad som sägs i paragrafens första stycke, endast när uppgifterna enligt 2 § l skall användas för forskning inom rättspsykiatrin har godkänts forskningsetisk kommitté. Det andra ändamålet som av en är nämligen RMV:s eget utvecklingsarbete och då är utlämnande inte aktuellt. Enligt paragrafens andra stycke får utlämnande på ADBmedium, utöver vad som anges i det första stycket, ske endast om uppgifterna skall användas för forskning inom rättspsykiatrin som har godkänts en forskningsetisk kommitté. av En begäran utfående uppgifter skall om någon uppgiftsskylom av dighet inte föreligger vanligt sätt prövas enligt sekretesslagen. Den prövningen skall göras oavsett i vilken form uppgifterna skall lämnas ut. I förevarande paragraf regleras endast i vad mån utlämnande får ske på ADB-medium. Som utvecklats i avsnitt 7.8.5 torde RMV normalt inte, med hänsyn till sekretessbestämmelserna i 7 kap. 16 § sekretesslagen, kunna lämna ut uppgifter ett ADB-medium utan att den sökande har erhållit tillstånd från Datainspektionen att inrätta ett personregister. Dessutom föreslås att sekretess enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen skall gälla för uppgifter i Rättspsykiatriska forskningsregistret se avsnitt 7.8.2. Det bör ankomma regeringen att närmare precisera de uppgifter RMV skall lämna till Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen. som Eftersom dessa föreskrifter har karaktären verkställighetsföreskrifter av jfr 8 kap. 13 § regeringsformen, behövs inget bemyndigande för regeringen att föreskriva om dessa.

Författningskommentar 133

Bevarande och gallring

15 § Uppgift som ensam eller tillsammans med andra uppgifter är hänförlig till en identifierad eller identifierbar får bevaras i

person Rättspsykiatriska forskningsregistret i högst trettio år efter det att en uppgift enligt 6 § om personen senast registrerades. Andra uppgifter får bevaras utan krav på gallring.

I paragrafen anges vad som gäller för bevarande av uppgifter i Rättspsykiatriska forskningsregistret. Den tar över datalagens och arkivlagens bestämmelser. Bestämmelsen har utformats efter avvägning mellan

en forskningsintressen och integritetshänsyn se avsnitt 7.9.

Uppgift som ensam eller tillsammans med andra uppgifter är hänförlig till en identifierad eller identifierbar får bevaras i högst 30 år.

person

Tiden räknas från det att en uppgift i 6 § den aktuella

som avses om personen senast registrerades. Om en person t.ex. har undersökts i ett tidigare mål, får även uppgifterna från det tidigare målet bevaras under de 30 år som de senaste uppgifterna får bevaras.

Den begränsade tiden för bevarande avser endast en uppgift

som ensam eller tillsammans med andra uppgifter är hänförlig till en identifierad eller identifierbar Utformningen ansluter till

person. Datalagsutredningens förslag i slutbetänkandet En datalag SOU

ny 1993:10 till definition av begreppet personuppgift se t.ex. 372 f..

s. Det är en något mera vidsträckt definition än den nuvarande i datalagen. Tidsbegränsningen gäller för alla uppgifter direkt eller indirekt går

som att härleda till en individ, oavsett hur stora resurser som krävs för att knyta uppgifterna till en enskild. Det rör sig alltså här inte bara

om sådana personuppgifter som personnummer och namn. Andra uppgifter om t.ex. vilka brott som har begåtts, dömts och hur

var personen verkställigheten skett kan medföra är identifierbar. För

att personen sådana uppgifter gäller alltså den begränsade tiden. Uppgifter inte

som är hänförliga till en viss person får däremot, enligt paragrafens andra mening, bevaras utan krav gallring.

8.2¶Förslaget till lag om i ändring sekretesslagen 1980:100

7kap.1§

Sekretess gäller, om inte annat följer 2 inom hälso- och sjukvården

av för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, fastställande könstillhörighet, abort,

av

134 Författningskommentar

sterilisering, kastrering och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Sekretess enligt detta stycke gäller också i Rättsmedicinalverkets verksamhet enligt lagen 1996:000 om personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin.

Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.

Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att lämnas.

uppgiftenuppgift i handling gäller sekretessen i högst sjuttio

l råga om allmän ara

En landstingskommunal eller kommunal myndighet som bedriver verksamhet i första stycket får lämna uppgift till en annan

som avses sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften rös. Vidare får utan hinder av sekretessen upp ift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen 1984:l14 om insemination, lagen 1988: 1473 undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, lagen

om 1991:1129 rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen 1988:1472.

om

l paragrafens första stycke har ett tillägg gjorts. Innebörden av tillägget är att sekretessen enligt paragrafens första stycke skall gälla också i RMV:s verksamhet i anslutning till Rättspsykiatriska forskningsregistret. Som närmare utvecklats i avsnitt 7.8.2 torde sekretessbestämmelserna i paragrafens första stycke idess nuvarande lydelse inte vara tillämpliga på verksamheten i anslutning till registret. Den enda sekretessbestämmelse som enligt gällande rätt är tillämplig uppgifter i registret är 7 kap. 16 Som har framhållits i den allmänna motiveringen kan ett så begränsat sekretesskydd som den paragrafen ger inte godtas.

Genom tillägget i första stycket i förevarande paragraf kommer sekretess att gälla för uppgifterna i registret, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller hans närstående lider men. Presumtionen är alltså för sekretess. Innebörden härav är att en skadeprövning såvitt gäller berörda personer måste ske i varje särskilt fall, alltså varje gång uppgifter lämnas ut från registret. För att uppgifter skall kunna lämnas ut fordras i praktiken att RMV har kännedom inte bara om vem sökanden är utan också om vilket syfte denne har med sin begäran. Ett rutinmässigt utlämnande efter en mera generell skadeprövning är inte möjligt. Den här aktuella regeln har därmed en annan utformning än regeln i femte stycket, som avser uppgiftslämnande mellan olika myndigheter inom den kommunala och landstingskommuna-

hälso- och sjukvården för statistik, forskning och administration, se härom avsnitt 7.8.2.

Författningskommentar 135

8.3 till i

Förslaget förordning om ändring

1990:893 om underrättelse

förordningen

om dom i vissa brottmål, m.m.

30 a § Har ett intyg enligt 7 § lagen 1991:2041 särskild

om personundersökning i brottmål, m.m. inhämtats i målet, skall kopia

en av domen sändas till Rättsmedicinalverket inom en vecka. Vad som nu sagts gäller dock inte om kopia av domen enligt 30§ skall skickas till Rättsmedicinalverket.

I paragrafens första mening ges domstolen en skyldighet att till Rättspsykiatriska forskningsregistret skicka en kopia av domar i brottmål där§ 7-intyg har inhämtats. För närvarande finns ingen sådan författningsenlig skyldighet. Bestämmelsen avser endast domar. Beslut avseende prövningstillstånd omfattas alltså inte. Det har inte ansetts nödvändigt. Sådana beslut innehåller i sig inte några uppgifter

av intresse för registret. Bestämmelsen har ingen retroaktiv verkan. Endast domar som har meddelats efter ikraftträdandet skall alltså skickas till registret.

I den andra meningen anges att skyldigheten för domstolen att skicka en kopia av domen till Råttspsykiatriska forskningsregistret inte gäller om en sådan kopia skall skickas enligt 30 Sistnämnda stadgande innebär att en kopia av domen skall skickas, om råttspsykiatriskt utlåtande eller Socialstyrelsens rättsliga råds yttrande har inhämtats i målet. Det är vanligt att rättspsykiatriska undersökningar har föregåtts av ett § 7-intyg. I en sådan situation skall domstolen givetvis inte ha en skyldighet att skicka kopia av domen både enligt 30 § och förevarande paragraf. Därför har undantag gjorts i förevarande paragraf från den annars gällande skyldigheten att skicka en kopia av domen när § 7-intyg har inhämtats i målet.

8.4¶Förslaget till om i

förordning ändring

förordningen 1970:517 om rättsväsendets

informationssystem

28 § Kriminalvårdsstyrelsen lämnar underlag till rättsstatistiken enligt anvisningar som Brottsförebyggande rådet meddelar i samråd med Kriminalvårdsstyrelsen.

Kriminalvårdsstyrelsen skall lämna uppgifter till Rättsmedicinalverket om personer som har dömts till fängelse i mål där rättspsykiatriskt utlåtande enligt lagen 1991:1137 om rättspsykiatrisk undersökning eller intyg enligt 7§ lagen 1991:2041 om särskild personundersökning i brottmål, m.m. har inhämtats, om fängelsestrajfet helt eller delvis har verkställts i anstalt enligt lagen 1974:203 om kriminalvård i anstalt. Kriminalvårdsstyrelsen bestämmer i samråd med Rättsmedicinalverket när uppgifter skall lämnas. Bestämmelser om vilka uppgifter som skall

136 Författningskommentar

lämnas finns i förordningen 1996:000 om personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin.

I paragrafens första stycke har endast en redaktionell ändring gjorts.

Enligt paragrafens andra stycke skall Kriminalvårdsstyrelsen under vissa förutsättningar lämna uppgifter till Rättspsykiatriska forskningsregistret om personer som har dömts till fängelse. Den första förutsättningen är att fängelsestraffet har dömts ut i ett mål där rättspsykiatriskt utlåtande eller § 7-intyg har inhämtats. För att rapportering skall ske gäller vidare att det utdömda fángelsestraffet helt eller delvis skall ha verkställts i anstalt. Den sistnämnda begränsningen hänger samman med att uppgifter endast skall lämnas när rättspsykiatrisk vård kan ha förekommit under verkställigheten. Och det kan endast ske om fängelsestraffet till någon del har verkställts i anstalt jämför kommentaren till 9 § lagen om personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin. Har ett utdömt fängelsestraff verkställts genom intensivövervakning med elektronisk övervakning är lagen om rättspsykiatrisk vård inte tillämplig under verkställigheten.

Kriminalvårdsstyrelsen bestämmer, enligt andra meningen i paragrafens andra stycke, i samråd med RMV när uppgifter skall lämnas. Slutligen finns en hänvisning till förordningen om personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin. Det kan förutses att närmare bestämmelser i en sådan förordning behövs bl.a. när det gäller vilka uppgifter som skall lämnas. Den yttre ramen för vilka uppgifter som skall lämnas är bestämd i lagen.

8.5¶Förslaget till förordning om ändring i

förordningen 1993: 1058 om

sjukvårdsregister hos Socialstyrelsen

för forskning och statistik

11 § Socialstyrelsen skall till Rättsmedicinalverket en gång varje år lämna uppgifter om personer som har varit intagna för rättspsykiatrisk vård under det föregående âret. Uppgifter skall dock lämnas endast om den domstol har överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller som

som av verkställt ett utdömt fängelsestrajf, i mål där rätts utlåtande enligt laåen 1991:1137 om rättspsykiatrisk undersökning eller intyg enligt 7 lagen 1991:2041 om särskild personundersökning ibrottmâl, m.m. har inhämtats. Socialstyrelsen bestämmer i samråd med Rättsmedicinalverket vilken dag uppgifter skall lämnas. Bestämmelser om vilka uppgifter som skall lämnas finns i förordningen 1996:000 om personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin.

Enligt paragrafen skall Socialstyrelsen till Rättspsykiatriska forskningsregistret en gång varje år lämna uppgifter om vissa personer. Uppgifterna skall avse rättspsykiatrisk vård som förekommit under det

Författningskommentar 137

föregående året när det gäller personer som av domstol har överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller som har dömts till fängelse och under verkställigheten varit föremål för rättspsykiatrisk vård. En ytterligare förutsättning för att rapportering skall ske är att verkställigheten avsett en påföljd som har dömts ut i ett mål där rättspsykiatriskt utlåtande eller § 7-intyg har inhämtats.

Uppgiftslämnandet förutsätter att RMV till Socialstyrelsen dels

anger vilka personer som överlämnats till rättspsykiatrisk vård respektive dömts till fängelse i mål där rättspsykiatriskt utlåtande eller § 7-intyg har inhämtats, dels under vilka tider de aktuella fängelsestraffen har verkställts. RMV har i 14 § lagen om personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin ålagts en sådan uppgiftsskyldighet.

En årlig rapportering har valts, eftersom uppgifter till Socialstyrelsens sjukvårdsregister Sjukvårdsregistret rapporteras in gång året.

en om Enligt paragrafen får RMV och Socialstyrelsen i samråd bestämma vilken dag uppgifter skall lämnas till Rättspsykiatriska forskningsregistret. I paragrafen finns också, samma sätt som i 28§ förordningen om rättsväsendets informationssystem, en hänvisning till förordningen om personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin.

L

Särskilt yttrande 139

Särskilt

yttrande

av Ingmar Hammer

Utredningens förslag till lag om personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin innebär att ett särskilt register kommer att få föras med uppgifter från tre befintliga personregister: Socialstyrelsens sjukvårdsregister, Rättsmedicinalverkets ärenderegister och Krirninalvårdsregistret. Det är från integritetssynpunkt inte lämpligt att känsliga uppgifter om rättspsykiatriskt vårdade patienter det slag

av som dessa register innehåller sammanförs och bevaras i ett särskilt register. I synnerhet som de statistiska bearbetningar och analyser

som registret kommer att möjliggöra likaväl skulle kunna göras

genom sambearbetning mellan befintliga register.

Det är heller inte ändamålsenligt att för forskning sammanföra uppgifter detta sätt i ett författningsreglerat register eftersom det inte går att förutsäga behovet av uppgifter för forskning beträffande ännu inte preciserade frågeställningar. Det föreslagna s.k. Rättspsykiatriska forskningsregistret skall tillföras ett urval uppgifter vissa

av om personer som ingår i de tre nämnda registren. Kvalificerad forskning inom rättspsykiatrin kan därför inte göras enbart med användning uppgifter

av från Rättspsykiatriska forskningsregistret utan sådan forskning kommer även fortsättningsvis att förutsätta sambearbetning mellan Socialstyrelsens sjukvårdsregister, Kriminalvårdsregistret och andra register. Det innebär att det föreslagna registret kommer att ha ett begränsat kvalitativt egenvärde som register för forskning.

Därför bör enligt min mening ett författningsreglerat register denna

av karaktär inte inrättas för forsknings- och utvecklingsändamål inom rättspsykiatrin. Förutsättningarna för forskning och utvecklingsarbete inom det rättspsykiatriska området bör i stället förbättras att

genom sambearbetning möjliggörs mellan redan befintliga personregister på det rättspsykiatriska området och att dessa register blir föremål för enhetlig reglering, som bl.a. anger förutsättningar för sådan sambearbetning. Hälsodatakommitténs betänkande SOU 1995:95 med förslag

om hälsodataregister och vårdregister bör kunna ligga till grund för

en författningsreglering som även omfattar rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet. Sambearbetning skulle då kunna göras vid behov för forskningsändamål inom rättspsykiatrin efter granskning etisk

av kommitté och för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring

av rättspsykiatrisk vård och rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet.

140 Särskilt yttrande

Det primära syftet med att inrätta ett statsmaktsregister inom rättspsykiatrin är att tillgodose behovet av ökade kunskaper om effekterna av vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare jmf. dir. 1995:96 s. 2. Det innebär att registret främst skall användas för forskning, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring ett område där Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet och har tillsynsansvar. Med hänsyn härtill bör Rättspsykiatriska forskningsregistret, om det ändock skulle komma att inrättas, få föras av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har redan ansvar för register av liknande karaktär, exempelvis cancerregistret, vilket innebär att Socialstyrelsen har utvecklade säkerhetsrutiner och har stor vana att föra och hantera sådana register. Ett register av denna karaktär kräver ett omfattande arbete för att utveckla och bibehålla registrets kvalitet. Socialstyrelsen har rutiner och kompetens för detta och skulle ha möjlighet att utveckla innehållet i registret på liknande cancerregistret.

sätt som

Socialstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ansvar för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsen tillhör visserligen de myndigheter som enligt Hälsodatakommitténs förslag kan inrätta hälsodataregister för sådant ändamål. De uppgifter som skall få registreras i ett hälsodataregister är dock av annat slag än de uppgifter som Rättspsykiatriska forskningsregistret skall få innehålla. Socialstyrelsen bör därför få använda Rättspsykiatriska forskningsregistret för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av rättspsykiatrisk värd och bör, om registret skulle komma att föras av Rättsmedicinalverket, få direkt tillgång till registret för detta ändamål.

Bilaga 141

23.1l.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 281

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 95/46/EG

av den 24 oktober 1995

om skydd för enskilda personer med avseende behandling av

personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter

EUROPAPARLAMENTET OCH levnadsvillkoren för dess folk, i att EUROPEISKA UNIONENS RÅD bevara och stärka fred och frihet och i HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV att främja demokratin på grundval av

de grundläggande rättigheter som ermed beaktande av Fördraget om upprät- känns i medlemsstaternas grundlagar tandet av Europeiska gemenskapen,särskilt och lagar liksom i den europeiska konartikel l00a i detta, ventionen om skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande fri-

kommissionens förslag, heterna. med beaktande av

med beaktande av Ekonomiska och sociala 2 Systemen för databehandling av uppkommitténs yttrandeJZ gifter är till för människornas skull.

Oavsett fysiska personers medborgari enlighet med det förfarande som anges i skap eller hemvist måste systemen fördragets artikel 189b3, och med beaktan- respektera dessa personers grundlägde av följande: gande fri- och rättigheter särskilt

-

rätten till privatlivet och bidra till

- 1 Gemenskapens målsättningar som ut- ekonomiska och sociala framsteg, han-

tryckts i fördraget, såsom detta ändrats delns utveckling och enskilda perso-

genom Fördraget om Europeiska unio- ners välfärd. nen, består i att förverkliga en allt

fastaresammanslutning avdeeuropeis- 3 Upprättandet av den inre marknaden

ka folken, i att upprätta allt närmare och dennas funktion, som i enlighet

relationer mellan de stater somförenas med artikel 7a i fördraget innebär fri

i gemenskapen, i att säkerställa ekono- rörlighet för varor, personer, tjänster

miska och sociala framsteg i sina län- och kapital, förutsätter inte bara att

der genom gemensamma åtgärder för personuppgifter fritt kan överföras från

att undanröja de barriärer som delar en medlemsstat till en annan utan

Europa, i att fortgående förbättra också attenskilda personers grundlägg-

ande rättigheter skyddas.

EGT nr C 277, 5.11.1990, s. och EGT nr C 311, 27.11.1992, s. 30. 4 Inom gemenskapen behandlas och 12EGT C 159, 17.6.1991, 38. används personuppgifter allt oftare

nr s. 3 Europaparlamentets yttrande av den 11 inom olika ekonomiska och samhällemars 1992 EGT nr C 94, 13.4.1992, s. liga områden. Framstegen på informa- 198, bekräftat den 2 december 1993 EGT tionsteknikens omrâde har gjort det avnr C 342, 20.12.1993, s. 30 rådets gemen- sevärt lättare att behandla och utbyta samma ståndpunkt av den 20 februari 1995 sådanauppgifter. EGT nr C 93, 13.4.1995, s. l och Europaparlamentets beslut av den 15juni 1995 5 Den ekonomiska och sociala integra- EGT nr C 166, 3.7.1995. tion som är en följd av upprättandet av

den inre marknaden och dennas funk-

142 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23.l1.95

tion i enlighet med artikel 7a i fördra- avseende på behandlingen sådana

av get kommer med nödvändighet att leda uppgifter vara likvärdig i alla medtill en betydande ökning av flödet av lemsstater. Denna målsättning är

av personuppgifter över gränserna mellan grundläggande betydelse för den inre samtliga aktörer de ekonomiska och marknaden kan inte uppnås

men gesamhälleliga områdena, oavsett om nom åtgärder endast medlemsstater-

av dessa aktörer tillhör den privata eller na, i synnerhet med tanke omfattden offentliga sektorn. Utbytet av ningen av de skillnader för närva-

som personuppgifter mellan företag i olika rande finns mellan nationell lagstiftmedlemsstater kommer att öka. De ning på området och med tanke på nationella myndigheterna i de olika behovet av att samordna lagstiftningen medlemsstaterna måste som ett led i i medlemsstaterna för att säkerställa

en tillämpningen av gemenskapsrätten sådan enhetlig reglering det gräns-

av samarbeta och utbyta personuppgifter överskridande flödet av personuppgifför att kunna fullgöra sina åligganden ter som överensstämmer med målsätteller utföra arbetsuppgifter för en ningen för den inre marknaden enligt myndighet i en annan medlemsstat artikel 7a i fördraget. Det är därför inom det område utan inre gränser som nödvändigt att gemenskapen vidtar den inre marknaden innebär. åtgärder för att åstadkomma till-

en

närmning av lagstiftningen. 6 Det ökade vetenskapliga och tekniska samarbetet liksom det samordnade 9 Eftersom tillnärmningen de natio-

av införandet av nya telekommunikations- nella lagstiftningarna kommer att leda nät inom gemenskapen nödvändiggör till ett likvärdigt skydd kommer medoch underlättar dessutom det gräns- lemsstaterna inte längre att kunna överskridande flödet av personuppgif- hindra det fria flödet av personuppgifter. ter mellan dem under hänvisning till

enskilda personers fri- och rättigheter, 7 Skillnaden i skyddsnivå mellan med- särskilt rätten till privatliv. Medlemslemsstater vad gäller enskilda perso- staterna kommer att få ett handlingsutners fri- och rättigheter, särskilt rätten rymme, som i samband med

genomtill privatliv med avseende på behand- förandet av detta direktiv också komling av personuppgifter, kan hindra mer att kunna utnyttjas av näringslivet översändande av sådanauppgifter från och arbetsmarknadens parter. Meden medlemsstats territorium till en lemsstaterna kommer därför att i sin annans. Denna skillnad kan därför nationella lagstiftning särskilt kunna utgöra ett hinder för att utöva en rad ange de allmänna villkor som skall ekonomiska aktiviteter på gemenskaps- gälla för behandlingen av uppgifter. nivå, snedvrida konkurrensen och Medlemsstaterna skall härvid sträva hindra myndigheterna att fullgöra de efter att förbättra det skydd som deras skyldigheter som åligger dem enligt nuvarande lagstiftning ger. Inom ragemenskapsrätten. Denna skillnad i men för detta handlingsutrymme och i skyddsnivå beror olikheter i na- enlighet med gemenskapsrätten kan tionella lagar och andra författningar. skillnader uppkomma vid genomföran-

det av direktivet, vilket kan påverka 8 För att hindren mot flöden av person- flödet av uppgifter såväl inom en meduppgifter skall kunna avskaffas måste lemsstat som gemenskapsnivå. skyddsnivân när det gäller enskilda personers fri- och rättigheter med

Bilaga 143

2111.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 281

10 Ändamålet med den nationella lagstiftatt skydda statens ekonomiska välningen om behandling av personupp- stånd omfattas inte detta direktiv, av gifter är att skydda grundläggande fri- när behandlingen har samband med och rättigheter, särskilt den rått till frågor om statenssäkerhet. privatlivet som erkänns både i artikel 8 i den europeiska konventionen om 14 För närvarande görs inom för ramen skydd för de mänskliga rättigheterna informationssamhället betydande och de grundläggande friheterna och i framsteg såvitt avser tekniken för att gemenskapsrättens allmänna rättsprin- uppta, överföra, bearbeta, registrera, ciper. Av denna anledning får tillnärm- lagra eller lämna ut ljud- eller bildningen av denna lagstiftning inte med- uppgifter fysiska detta om personer; föra någon inskränkning i det skydd de direktiv bör därför tillämpas beger, utan skall i stället syfta till att handling sådana uppgifter. av garantera en hög skyddsnivå inom gemenskapen. 15 Behandlingen sådanauppgifter av omfattas av detta direktiv endast den om 11 De principer om skydd för enskilda sker med hjälp automatisk databeav personers fri- och rättigheter, särskilt handling eller de uppgifter om som rätten till privatlivet, som detta direk- behandlas ingår eller ingå i avses ett tiv innehåller, utgör en precisering register är uppbyggt efter vissa som och en förstärkning av principerna i med utgångspunkt i för enskilda per- Europarådets konvention av den 28 soner utformade kriterier för att unjanuari 1981 om skydd för enskilda derlätta tillgång till deberörda uppgifvid automatisk databehandling terna. av personuppgifter. 16 Behandlingen av ljud- och bildupp- 12 Principerna för skyddet måste gälla gifter exempelvis i samband med för all behandling av personuppgifter videoövervakning omfattas inte - av som utförs av en person vars verk- detta direktiv den utförs for om att samhet regleras av gemenskapsrätten. tillgodose den allmänna säkerheten, En fysisk persons behandling av försvaret, statenssäkerhet eller statens uppgifter uteslutande för personliga verksamhet på straffrättens område ändamål eller för hemmabruk, såsom eller till annan verksamhet inte som korrespondens eller förande avadress- faller inom gemenskapsrättenstillämpregister, skall dock inte omfattas. ningsomrâde.

13 Sådan verksamhet som avses i avdel- 17 När det gäller behandling ljud- och av ningarna V och VI i Fördraget om bilduppgifter för journalistiska ända- Europeiska unionen och som rör mål eller i litterärt eller konstnärligt allmän säkerhet, försvar, statens skapande, särskilt på det audiovisuella säkerhet och statens verksamhet pâ området, skall direktivets principer i straffrättens område faller inte inom enlighet med bestämmelserna i artikel tillämpningsområdet för gemenskaps- 9 tillämpas restriktivt. rätten, dock med förbehåll för medlemsstaternas skyldigheter enligt 18 För att undvika enskild att en person artiklarna 56.2, 57 eller lO0a i För- förvägras det skydd tillkommer som draget om upprättandet av Europeiska honom enligt detta direktiv skall varje gemenskapen. Sådan behandling av behandling av personuppgifter inom personuppgifter som är nödvändig för gemenskapen ske i enlighet med

144 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23.ll.95

lagstiftningen i en av medlemsstater- som gäller, ange särskilda villkor för na. Med hänsyn till detta bör behand- behandlingen av uppgifter på särskilda lingen av uppgifter som utförs av områden och för de olika kategorier någon som på uppdrag av en registe- av uppgifter som behandlas i artikel ransvarig som är etablerad i en medlemsstat regleras av den statens lagstiftning. 23 Medlemsstaterna har befogenhet att

genomföra skyddet för enskilda perso- 19 Etablering på en medlemsstatsterrito- ner både genom en generell lagstiftrium förutsätter effektiv och faktisk ning om skydd för enskilda personer verksamhet med hjälp av en stabil såvitt avser behandling av personstruktur. Härvid har den berörda uppgifter och genom särskild lagstiftverksamhetens rättsliga form inte ning som till exempel om statistiska avgörande betydelse, oavsett om det institut. är fråga om en filial eller om ett dotterbolag som är enjuridisk person. 24 Sådan lagstiftning som rör skydd för Om den ansvarige är etablerad juridiska personer med avseende på fiera medlemsstaters territorier, sär- behandling av uppgifter som angår skilt genom dotterbolag, måste han dem berörs inte av detta direktiv. för att undvika varje kringgående garantera att varje verksamhet upp- 25 Principerna för skyddet måsteavspegfyller bestämmelserna deni nationella las dels i de förpliktelser som åvilar lagstiftning som gäller för aktiviteter- personer, myndigheter, företag, inna. stitutioner, organ eller andra registe-

ransvariga särskilt med avseende på 20 Den omständigheten att den register- uppgifternas kvalitet, den tekniska ansvarige är etablerad i ett tredje land säkerheten, anmälningar till tillsynsfâr inte utgöra ett hinder för det skydd myndigheten och de omständigheter som enskilda personer ges i detta under vilka behandling får utföras, direktiv. I sådana fall skall på be- dels i de rättigheter som tillkommer handlingen av uppgifter tillämpas den enskilda personer, vilkas personuppmedlemsstatslagstiftning sominnehål- gifter blir föremål för behandling, att ler de hjälpmedel som används för bli informerade om att behandling behandlingen. Det bör finnas garantier sker, att få tillgång till uppgifterna, att för att de rättigheter som följer av begära rättelse och att under vissa detta direktiv respekteras i praktiken. omständigheter invända mot behand-

lingen. 21 Detta direktiv påverkar inte deterritorialitetsregler som gäller på Straffrät- 26 Principerna för skyddet måste gälla all tens område. information som rör en identifierad

eller identitierbar person. För att 22 Medlemsstaterna bör i sin lagstiftning avgöra om en person är identifierbar eller genom andra bestämmelser som skall härvid beaktas alla hjälpmedel antas för att genomföra detta direktiv som i syfte att identifiera vederbörannärmare ange de allmänna villkoren de rimligen kan komma att användas för att behandling skall vara till- antingen avden registeransvarige eller

en låten. Särskilt artikel 5 jämförd med av någon annan person. Skyddsprinartiklarna 7 och 8 tillåter medlemssta- ciperna gäller inte för uppgifter som terna att, oavsett de allmänna regler gjorts anonyma på ett sådant sätt att

Bilaga 145

23.11.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 281

den registrerade inte längre är identi- samlats får inte oförenliga vara fierbar. En sådan uppförandekodex med de ändamål ursprungligen som som avses i artikel 27 kan vara ett angavs. användbart redskap för att ge vägledning om hur uppgifter kan göras 29 Senare behandling personuppgifter av anonyma och behållas i en form som för historiska, statistiska eller vetengör det omöjligt att identifiera den skapliga ändamål kan - förutsatt att registrerade. medlemsstaterna lämpliga garantiger er inte allmänt sett ansesoförenliga - 27 Enskilda personer skall skyddas både med de ändamål för vilka uppgifterna i samband med automatisk databe- tidigare samlades in. Dessa garantier handling av uppgifterna och i sam- skall särskilt hindra att uppgifterna band med manuell behandling. Om- används för att vidta åtgärder mot fattningen av detta skydd får inte eller fatta beslut rör viss som en faktiskt bero på den teknik som an- person. vänds eftersom detta skulle kunna skapa en allvarlig risk för kringgåen- 30 För att vara tillåten skall behanden de. När det gäller manuell behandling ling av personuppgifter dessutom omfattar detta direktiv endast register utföras med den registrerades samoch inte ostrukturerade akter. Särskilt tycke eller nödvändig för ingåenvara innehållet i ett register måste vara det eller utförandet förpliktelser i av strukturerat efter bestämda kriterier enlighet med ett avtal som är bindansom avser enskilda personer, för att de för den registrerade, eller fordras lätt ge tillgång till personuppgifter. I enligt lagstiftning vid utförandet av enlighet med definitionen i artikel 2 c något som är i det allmännas intresse kan de olika kriterier som gör det eller år ett led i myndighetsutövning möjligt att fastställa de enskilda delar- eller i fysisk eller juridisk vara en na av en strukturerad samling person- persons intresse förutsatt att skyddet uppgifter och de olika kriterier som av den registrerades fri- och rättigreglerar möjligheten att tillgång till heter inte går före. För att särskilt en sådan samling utformas av varje garantera jämvikt mellan de berörda medlemsstat. Akter eller grupper av intressena och för att samtidigt säkerakter liksom dessasomslag, vilka inte ställa effektiv konkurrens får meden är strukturerade enligt särskilda krite- lemsstaterna närmare på vilka ange rier, faller inte under några omstän- villkor användning och utlämnande till digheter inom detta direktivs tillämp- tredje man av personuppgifter får äga ningsområde. inom för tillåtna aktiviteter rum ramen som av företag och andra organ ut- 28 Varje behandling av personuppgifter övas i deras löpande verksamhet. måste vara laglig och korrekt gent- Medlemsstaterna får även närmare emot berörda personer. Uppgifterna ange på vilka villkor personuppgifter måste särskilt varaadekvata, relevanta i marknadsföringssyfte får vidarebeoch nödvändiga med hänsyn till de fordras till tredje man, oavsett om ändamål för vilka de behandlas. Dessa detta sker kommersiellt eller av välgöändamål skall vara uttryckligt an- renhetsorganisationer, föreningar eller givna, berättigade och bestämda vid stiftelser, exempelvis av politisk tiden för insamling av uppgifterna. karaktär, men förutsatt att regler Sådana ändamål med behandlingen iakttas som har till syfte att ge den som läggs fast sedan uppgifterna registrerade möjlighet att invända mot

146 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23.11.95

att de uppgifter som rör honom be- forskning och i samband medoffentlig handlas utan att behöva angesina skäl statistik. Dock åligger det medlemsoch utan att åsamkas kostnader för staterna att sörja för att det finns detta. lämpliga och konkreta garantier för att skydda enskilda personers grundläg- 31 Behandling av personuppgifter måste gande rättigheter och privatliv. även anses tillåten när den utförs för att skydda ett intresse är av 35 Myndigheters behandling av personsom avgörande betydelse för den registre- uppgifter för officiellt erkända religiörades liv. sa sammanslutningars räkning för att uppfylla målsättningar som uttrycks i 32 Det ankommer på den nationella grundlagen eller folkrätten utförs för lagstiftningen att avgöra om den som att tillgodose viktiga samhälleliga ansvarar för en behandling som utförs intressen. i det allmännas intresse eller vid myndighetsutövning skall vara en myndig- 36 Om det i samband med att allmänna het eller något annat offentligrättsligt val hålls för att det demokratiska eller civilrättsligt subjekt, såsom systemet skall fungera är nödvändigt exempelvis yrkesorganisation. att de politiska partierna i vissa meden lemsstater samlar in uppgifter om 33 Uppgifter på grund sin natur enskilda personers politiska uppfattsom av kan kränka grundläggande fri- och ning får behandling av sådana upprättigheter eller privatlivets helgd får gifter tillåtas av hänsyn till viktiga inte behandlas utan samtycke av den allmänna intressen, villkor att beregistrerade. Dock måstedetfinnas stämmelser om lämpliga garantier en uttrycklig möjlighet att för att till- föreskrivs. godose särskilda behov, i synnerhet när behandlingen uppgifterna utförs 37 För sådan behandling av personuppav för ändamål som har samband med gifter som sker för journalistiska hälso- och sjukvården av personer ändamål eller för konstnärligt eller är underkastade tystnadsplikt litterärt skapande särskilt det som eller för att genomföra berättigade audiovisuella området bör det fast- vissa föreningar eller ställas undantag från eller begränsåtgärder av stiftelser vilkas syften är att skydda ningar i förhållande till vissa bestämutövningen av vissa grundläggande melser i detta direktiv så långt detta fri- och rättigheter. är nödvändigt för att förena enskilda personers grundläggande rättigheter 34 hänsyn till viktiga allmän- med yttrandefriheten, särskilt den rätt När det av intressen är nödvändigt, måste att ta emot och lämna upplysningar na medlemsstaterna kunna avvika från som särskilt fastslås i artikel 10 deni förbudet mot att behandla känsliga europeiska konventionen om skydd för kategorier av uppgifter sådana de mänskliga rättigheterna och de områden som exempelvis folkhälsa grundläggande friheterna. För att och socialskydd, särskilt för att säker- åstadkomma en avvägning mellan de ställa kvalitet och lönsamhet när det grundläggande fri- och rättigheterna gäller förfaranden somanvänds i sam- åligger detmedlemsstaternaatt besluta band med ansökningar om förmåner omnödvändiga undantagoch begränsoch tjänster inom sjukförsäkringssys- ningar såvitt avser de generella åttemet, i samband med vetenskaplig gärder som har avseendepå uppgifts-

Bilaga 147

23.ll.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning NrL28l

behandlingens berättigande, åtgärder eller vetenskapliga ändamål. I detta för att vidareföra uppgifter till tredje sammanhang kan antalet registrerade, land och tillsynsmyndighetens befo- uppgifternas ålder och de kompensatogenheter. Detta får dock inte leda till riska åtgärder kan vidtas i som tas att medlemsstaterna beslutar om un- beaktande. dantag från åtgärder somvidtas för att säkerställa behandlingens säkerhet. 41 Alla måste kunna utöva sin rätt att få Den tillsynsmyndighet som är behörig tillgång till uppgifter dem som rör och på området bör utrustas med i vart är föremål för behandling, för som att fall vissa befogenheter att utövas efter i detalj kunna försäkra sig om att behandlingen i fråga, exempelvis uppgifterna är korrekta och om att befogenhet att med jämna mellanrum behandlingen är tillåten. Av samma offentliggöra en rapport eller att anledning måste och var en ha rätt att överlämna ärenden till rättsliga myn- få reda på den logik gäller för som digheter. den automatiska databehandlingen av uppgifter som rör honom, åtminstone 38 En korrekt behandling av uppgifter såvitt sådana automatiska beslut avser förutsätter att de registrerade kan fâ i artikel 15.1. Denna rättigsom avses kännedom om behandlingen och att de het får inte kränka affärshemligheten när uppgifter samlas hos dem eller upphovsrätten, särskilt inte den - kan få korrekt och fullständig infor- upphovsrätt somskyddar programvarmation med hänsyn till de närmare an. Detta bör dock inte resultera i omständigheterna vid insamlingen. att den registrerade nekasall informa-

tion. 39 I vissa fall rör behandlingen uppgifter som den registeransvarige inte har 42 Medlemsstaterna kan av hänsyn till samlat direkt från den registrerade. intresset hos den registrerade eller till Vidare kan utlämnande av uppgifter andras fri- och rättigheter begränsa till tredje man vara tillåten även rätten till tillgång till om uppgifter och utlämnandet inte kunde förutses när information. De kan till exempel uppgifterna samlades från den besluta tillgång till uppgifter att av registrerade. I samtliga dessafall skall medicinsk art endast får erhållas den registrerade informeras när förmedling någon upp- genom av som är gifterna registreras eller senast när yrkesmässigt verksam inom hälso- och uppgifterna för första gången lämnas sjukvården. ut till tredje man. 43 Rätten till tillgång till uppgifter och 40 Det är dock inte nödvändigt att ställa information samt vissa skyldigheter detta krav om den registrerade redan hos den registeransvarige kan inskränkänner till informationen. Detta krav kasav medlemsstaterna i den utsträckbehöver inte heller ställasom registre- ning det är nödvändigt för som att ringen eller utlämnandet uttryckligen skydda till exempel statens säkerhet, regleras i lagstiftningen eller om försvaret, allmän säkerhet eller viktiga lämnande av information till den ekonomiska eller finansiella intressen berörda personen visar sig vara omöj- som är betydelse för medlemsav en ligt eller innebära oproportionerligt stat eller för unionen, liksom för stora ansträngningar, vilket skulle brottsutredningar och åtal och åtgärkunna vara fallet i samband med der rör överträdelser etiska som av behandling för historiska, statistiska regler som gäller för sådana yrken

148 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23.1l.95

som särskilt regleras i lagstiftning. På lingsnivån och till kostnaderna för förteckningen över undantag och genomförandet under hänsynstagande begränsningar bör upptas de uppgifter till de risker som behandlingen inför övervakning, tillsyn eller reglering nebär och arten av de uppgifter som som är nödvändiga på de tre sist- skall skyddas. nämnda områdena, nämligen allmän säkerhet, ekonomiska och finansiella 47 När ett meddelande som innehåller intressen samt beivrande av brott. personuppgifter översänds genom Uppräkningen av uppgifter dessa förmedling av en organisation för tre områden påverkar inte undantag telekommunikation eller elektronisk eller begränsningar av hänsyn till post, vars enda ändamål är att överstatens säkerhet och försvaret. sända sådana meddelanden, blir det

normalt den från vilken meddelandet 44 För att uppfylla vissa av de nämnda härrör och inte den person som erbjumålsättningarna kan medlemsstaterna der nämnda tjänst som anses ansvara på grund av bestämmelser i gemen- för behandlingen av personuppgifskapsrätten tvingas att avvika från terna. De somerbjuder sådanatjänster bestämmelserna i detta direktiv om kommer dock normalt att anses som rätten till tillgång till uppgifter, skyl- ansvariga för behandlingen av de digheten att informera enskilda perso- ytterligare personuppgifter som forner och kvaliteten på uppgifterna. dras för att tjänsten skall kunna an-

vändas. 45 I sådana fall då uppgifter av hänsyn till allmänna intressen, grund av 48 Anmälningsförfarandet är avsett för myndighetsutövning eller av hänsyn att göra en behandlings syfte och till en persons berättigade intressen viktigaste egenskaper allmänt kända kan bli föremål för tillåten behand- för att säkerställa att behandlingen ling, skall varje berörd person ändå, sker i enlighet med de nationella på berättigade och avgörande skäl åtgärder som vidtas för att genomföra som avser hans särskilda situation, ha detta direktiv. rätt att invända mot att uppgifter som rör honom själv behandlas. Medlems- 49 För att undvika olämpliga administaterna har dock möjlighet att anta strativa formaliteter kan medlemsstabestämmelser av motsatt innehåll. terna besluta om undantag från och

förenklingar av anmälningsplikten 46 Skyddet för de registrerades fri- och såvitt avser sådana fall då behandrättigheter förutsätter såvitt avser lingen sannolikt inte kommer att behandling av personuppgifter att kränka de berörda personernasfri-och lämpliga tekniska och organisatoriska rättigheter, förutsatt att detta är i åtgärder vidtas både när systemet för överensstämmelse med en åtgärd som behandlingen utformas och när själva vidtagits av en medlemsstat och som behandlingen sker, särskilt för att särskilt anger begränsningarna. Medgarantera säkerheten och för att så lemsstaterna kan även besluta om sätt hindra all otillåten behandling. undantag och förenklingar i fall då Det åligger medlemsstaternaatt säker- någon som utsetts av den registeranställa att de registeransvariga respek- svarige försäkrar sig om att de utförda terar dessaåtgärder. Åtgärderna skall behandlingarna inte kommer att krängarantera en lämplig säkerhetsnivâ ka de registrerades fri- och rättigmed hänsyn till den nuvarande utveck- heter. Den person som sålundautsetts

Bilaga 149

23.11.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L281

att skydda uppgifterna måste vare heten eller den utövar tillsyn i

- som sig han är anställd av den registeran- samråd med tillsynsmyndigheten svarige eller inte ha möjlighet att företar förhandskontroll dessa

- en av utöva sin verksamhet på ett fullstän- behandlingar innan de utförs. Sedan digt oberoende sätt. en sådan förhandskontroll genomförts

får tillsynsmyndigheten i enlighet med 50 Undantag från anmälningsplikten och den nationella lagstiftningen som förenklad anmälan bör kunna tillåtas gäller för myndigheten yttra sig över särskilt då det år fråga om behandling eller tillåta behandlingen. En sådan av uppgifter som endast syftar till att kontroll kan även företas ett led

som ett register skall föras, som är avsett i det nationella parlamentets förbereför att i enlighet med nationell lag- dande arbete med en åtgärd eller

som stiftning ge allmänheten information ett led i arbetet med en åtgärd som och som är tillgängligt för allmän- grundas på sådan lagstiftande

en heten eller var och en som kan styrka åtgärd som definierar behandlingens att han har ett berättigat intresse. art och anger lämpliga skyddsåtgär-

der. 51 Det förhållandet att den registeransvarige omfattas av förenklat anmälnings- 55 För de fall då den registeransvarige förfarande eller är undantagen från inte respekterar de registrerades rätanmälningsplikt befriar honom inte tigheter måste det i medlemsstatens från de övriga förpliktelser som följer lagstiftning finnas möjlighet till rättsav detta direktiv. lig prövning. Personer som lider

skadatill följd av otillåten behandling 52 I detta sammanhang måste en efterföl- skall ha rätt till ersättning den

av jande kontroll från den behöriga registeransvarige, vilken kan befrias myndighetens sida i allmänhet anses från skadeståndsansvar om han kan som en tillräcklig åtgärd. visa att han inte är ansvarig för ska-

dan, särskilt i fall då han kan påvisa 53 Vissa typer av behandling till ex- att ett fel begåtts av den registrerade

empel behandling som har till ända- eller i fall av force majeure. Sanktiomål att utesluta den berörde från ner skall vidtas mot såväl privaträttslimöjligheten att utöva en rättighet, ga som offentligrättsliga subjekt

som motta en förmån eller ingå ett avtal överträder de nationella bestämmelser eller sådan behandling som innebär som antagits för att genomföra detta användning av ny teknik kan på direktiv.

grund av sin natur, sin omfattning eller sitt ändamål innebära särskilda 56

Gränsöverskridande flöden av personrisker för att de registrerades fri- och uppgifter är nödvändiga för den inrättigheter skall kränkas. Medlems- ternationella handelns utveckling. Det staterna kan om de önskar det precise- skydd som genom detta direktiv tillra dessa risker i sin lagstiftning. försäkras enskilda personer inom

gemenskapen hindrar inte att person- 54 Med tanke omfattningen av den uppgifter överförs till sådana tredje behandling av uppgifter som utförs i länder som garanterar en adekvat samhället torde det antal behandlingar skyddsnivå. Frågan om skyddsnivåns som innebär särskilda risker vara adekvans skall bedömas med hänsyn mycket begränsat. Medlemsstaterna till alla de omständigheter som har måste föreskriva att tillsynsmyndig-

150 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 2311.95

samband med en överföring eller en 61 Medlemsstaterna och kommissionen grupp av överföringar. måste sina respektive kompetens-

områden uppmuntra berörda delar av 57 Om ett tredje land inte garanterar en näringslivet att anta uppförandekoadekvat skyddsnivå skall överföring dexar för att underlätta genomförandet av personuppgifter till det landet av detta direktiv med beaktande de

av förbjudas. särskilda former behandling

av som

utförs på vissa områden och med 58 Undantag från detta förbud skall respekt för denationella bestämmelser under vissa omständigheter kunna som antagits för dess genomförande. medges om den registrerade lämnar sitt samtycke, om överföring är nöd- 62 För skyddet av enskilda personer med vändig för ett avtal eller ett rättsligt avseende på behandlingen

av personanspråk, när skyddet av väsentliga uppgifter är detav avgörande betydelsamhällsintressen kräver det, till ex- seatt medlemsstaterna inrättar oberoempel vid internationellt utbyte av ende tillsynsmyndigheter. uppgifter mellan skattemyndigheter eller tullmyndigheter eller mellan 63 Dessa myndigheter måste ges nödsocialförsäkringsmyndigheterellerom vändiga resurser för att utföra sina överföringen utförs med utgångspunkt uppgifter,

såsom befogenhet att i ett register som upprättats genom särskilt när det gäller klagomål från lagstiftning och som är avsett att vara enskilda undersöka och

personer tillgängligt för allmänheten eller för intervenera samt befogenheter att personer som har ett berättigat intres- inleda rättsliga förfaranden. De måste se. En sådan överföring bör inte även bidra till att garantera insyn i omfatta alla uppgifter eller hela kate- behandlingen av uppgifter i de medgorier av uppgifter som finns i regi- lemsstater under vilkas jurisdiktion de stret. När registret är avsett att vara hör. tillgängligt för personer med ett berättigat intresse skall överföringen 64 Tillsynsmyndigheterna i deolika medgöras endast på begäran av dessa lemsstaterna kommer att behöva bistå personer eller om de själva är motta- varandra samband med utförandeti av garna. de uppgifter som åligger dem för att

säkerställa att skyddsreglerna respek- 59 Särskilda åtgärder kan vidtas för att teras ett tillfredsställande sätt i hela uppväga en otillräcklig skyddsnivå i Europeiska unionen. ett tredje land om den registeransvarige ställer lämpliga garantier. Bestäm- 65 En arbetsgrupp för skydd av enskilda melser om förfaranden för förhandling personer i samband med behandling mellan gemenskapen och tredje land av personuppgifter skall inrättas på måste antas. gemenskapsnivå. Gruppen skall vid

utförandet av sina uppgifter vara 60 Överföring till tredje land får i vilket fullständigt oberoende. Gruppen skall fall som helst endast utföras i enlighet med hänsyn till sin särskilda karaktär med bestämmelser som medlemssta- ge kommissionen råd och bidra till terna antagit för genomförande av den enhetliga tillämpningen av de detta direktiv, särskilt artikel 8 i nationella regler som antagits för att detta. genomföra detta direktiv.

Bilaga 151

23.1 .95l SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 281

66 Med avseende på överföring av upp- riod, som löper ut tolv år efter dagen gifter till tredje land fordrar genomfö- för antagandet av detta direktiv, vidta randet av dettadirektiv att kommissio- åtgärder för att säkerställa att då nen ges befogenhet att besluta om befintliga manuella register bringas i genomförandet och att ett förfarande överensstämmelsemed vissa av direki enlighet med riktlinjerna i rådets tivets bestämmelser. Uppgifter som beslut 87/373/EEG l införs. ingår i dessaregister och behand-

som

las manuellt under denna förlängda 67 Den 20 december 1994 träffade Euro- övergångsperiod skall dock när det är paparlamentet, rådet och kommissio- föremål för en ytterligare sådan benen en överenskommelse om en m0- handling bringas i överensstämmelse dus vivendi beträffande genomföran- med dessa bestämmelser. deâtgärder för rättsakter som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 70 Det är inte nödvändigt att den regil89b i Romfördraget. strerade nytt lämnar sitt samtycke

till att den registeransvarige fortsätter 68 De principer för skyddet av enskilda att behandla känsliga uppgifter, när en personers fri- och rättigheter, och dä sådan behandling är nödvändig för särskilt rätten till privatliv, som i genomförandet av att avtal som har detta direktiv uppställs med avseende slutits på grundval av frivilligt och

behandling avpersonuppgifter skall informerat samtycke före dessa beför vissa områdens vidkommande stämmelsers ikraftträdande. kunna kompletteras eller preciseras med hjälp av särskilda bestämmelser 71 Detta direktiv hindrar inte en medsom skall överensstämma med dessa lemsstat från att anta bestämmelser principer. för att reglera sådan marknadsföring

som riktar sig till konsumenter som 69 Medlemsstaterna bör ges en frist har hemvist inom dess territorium, högst tre år räknat från ikraftträdandet förutsatt att dessa regler inte rör av de nationella bestämmelser som skyddet av enskilda personer med avantasför att genomföra detta direktiv, seende behandling av personuppså att de stegvis kan tillämpa de nya gifter. nationella bestämmelserna på alla sådanabehandlingar somredan påbör- 72 Detta direktiv gör det möjligt att vid jats. För att möjliggöra ett kostnadsef- genomförandet avdessabestämmelser fektivt genomförande av dessa be- ta hänsyn till principen om allmänstämmelser skall medlemsstaterna hetens rätt till tillgång till allmänna tillåtas att under ytterligare en tidspe- handlingar.

l EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.

152 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23.l1.95

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1 återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, Direktivets syfte spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller Medlemsstaterna skall i enlighet med samkörning, blockering, utplåning detta direktiv skydda fysiska personers eller förstöring, grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med behand- c register med personuppgifter regisling av personuppgifter. ter: varje strukturerad samling av personuppgifter som är tillgänglig 2. Medlemsstaterna får varken begränsa enligt särskilda kriterier, oavsett om eller förbjuda det fria flödet av personupp- samlingen ärcentraliserad, decentraligifter mellan medlemsstaterna av skäl som serad eller spridd på grundval av har samband med det under punkt l före- funktionella eller geografiska förhålskrivna skyddet. landen,

d registeransvarig: den fysiska eller Artikel 2 juridiska person, den myndighet, den institution eller det andra organ som Definitioner ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamälen och medlen för I detta direktiv avses med behandlingen avpersonuppgifter. När ändamâlen och medlen för behanda personuppgifter: varje upplysning som lingen bestäms nationella lagar och av avser en identifierad eller identifierbar andra författningar eller av gemenfysisk person den registrerade. En skapsrätten kan den registeransvarige identifierbar person är en person som eller de särskilda kriterierna för att kan identifieras, direkt eller indirekt, utsehonom anges i nationell rätt eller framför allt genom hänvisning till ett i gemenskapsrätten, identiftkationsnummer eller till en eller flera faktorer som är specifika e registerförare: den fysiska eller juriför hans fysiska, fysiologiska, psykis- diska person, den myndighet, den ka, ekonomiska, kulturella eller sociainstitution eller det andra organ som identitet, behandlar personuppgifter för den registeransvariges räkning, b behandling av personuppgifter behandling: varje åtgärd eller serie av tredje man: den fysiska eller juridiska åtgärder som vidtas beträffande per- person, den myndighet, den institution sonuppgifter, vare sig det sker på eller det andra organ än den registreautomatisk väg eller inte, till exempel rade, den registeransvarige, registerinsamling, registrering, organisering, föraren och de personer som under lagring, bearbetning eller ändring, den registeransvariges eller register-

Bilaga 153

23.ll.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 281

förarens direkta ansvar har befogenhet Artikel 4 att behandla uppgifterna,

Tillämplig nationell rätt g mottagare: den fysiska eller juridiska person, den myndighet, den institution Varje medlemsstat skall tillämpa de eller det andra organ till vilket uppgif- nationella bestämmelser den för

som terna utlämnas, vare sig det är en genomförandet av detta direktiv antar tredje man eller inte. Myndigheter för behandlingen av personuppgifter som kan komma att motta uppgifter när inom ramen för ett särskilt uppdrag a behandlingen utförs ett led i

som skall dock inte betraktas som mottaga- verksamhet inom den medlemsstats re, territorium, där den registeransvarige

är etablerad.Omen registeransvarig är h den registreradessamtycke: varje slag etablerad inom flera medlemsstaters av frivillig, särskild och informerad territorier skall han vidta nödvändiga viljeyttring genomvilken den registre- åtgärder för att säkerställa att alla rade godtar behandling av personupp- verksamheter uppfyller kraven enligt gifter som rör honom. den tillämpliga nationella lagstiftning-

en,

b denregisteransvarige inte är etablerad

Artikel 3 inom en medlemsstats territorium utan

Tillämpningsområde på en plats där medlemsstatens lag-

stiftning gäller på grund av folkrätten, Detta direktiv gäller för sådan behand- c den registeransvarige inte är etablerad ling av personuppgifter som helt eller delvis gemenskapens territorium och för företas på automatisk väg liksom för annan behandling av personuppgifter

anbehandling än automatisk av personuppgif- vänder databehandlad eller icke datater som ingår i eller kommer att ingå i ett behandlad utrustning befinner sig

som register. den nämnda medlemsstatens terri-

torium, om inte sådan utrustning en- 2. Detta direktiv gäller inte för sådan be- dast används för att låta uppgifter handling av personuppgifter passera genom gemenskapen.

som utgör ett led i en verksamhet som 2. Under de omständigheter som avses i inte omfattas av gemenskapsrätten, punkt 1c måsteden registeransvarige utse exempelvis sådan verksamhet som en företrädare som är etablerad inom den avses i avdelningarna V och VI i berörda medlemsstatens territorium, utan Fördraget om Europeiska unionen, att detta i övrigt påverkar de eventuella och inte under några omständigheter rättsliga åtgärder som kan komma att inbehandlingar somrör allmän säkerhet, ledas mot den ansvarige själv. försvar, statens säkerhet inbegripet statens ekonomiska välstånd när behandlingen har samband med frågor om statenssäkerhet och statensverksamhet på straffrättens område,

av en fysisk person som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans hushåll.

154 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23.ll.95

KAPITEL

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM NÄR PERSONUPPGIFTER FÅR BEHANDLAS

Artikel 5

Medlemsstaterna skall inom de begränsningar som bestämmelserna i detta kapitel innebär, precisera vilka villkor behandling av personuppgifter är tillåten.

AVDELNING I terna samlades eller för vilka de

senarebehandlades. Medlemsstaterna PRINCIPER OM UPPGIFTERNAS KVA- skall vidta lämpliga skyddsåtgärder LITET för de personuppgifter som lagras

under längre perioder för historiska,

Artikel 6 statistiska eller vetenskapliga ändamål.

Medlemsstaterna skall föreskriva att 2. Det åligger den registeransvarige att personuppgifter säkerställa att punkt l efterlevs. skall behandlas ett korrekt och lagligt sätt, b skall samlas för särskilda, uttryck- AVDELNING ligt angivna och berättigade ändamål;

behandling får inte ske PRINCIPER SOM GÖR ATT UPPGIFTSsenare ett

BEHANDLING KAN TILLÅTAS sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Senare behandling av uppgifter för historiska, statistiska eller Artikel 7 vetenskapliga ändamål skall inte anses oförenlig med dessaändamål förutsatt Medlemsstaterna skall föreskriva att personatt medlemsstaternabeslutar om lämp- uppgifter får behandlas endast om liga skyddsåtgärder, c skall adekvata och relevanta och a den registrerade otvetydigt har lämnat

vara inte får omfatta mer än vad som är sitt samtycke, eller nödvändigt med hänsyn till de ända- b behandlingen är nödvändig för att mål för vilka de har samlats och fullgöra ett avtal i vilket den registreför vilka de behandlas, rade är part eller för att vidta åtgärder

senare d skall riktiga och, nödvändigt, på begäran av den registrerade innan

vara om aktuella. Alla rimliga åtgärder måste ett sådant avtal ingås, eller vidtas för att säkerställa att behandlingen är nödvändig för att

personuppgifter är felaktiga eller ofull- fullgöra en rättslig förpliktelse som

som ständiga i förhållande till de ändamål åvilar den registeransvarige, eller för vilka de samlades in eller för vilka behandlingen är nödvändig för att de behandlas, utplånas eller skydda intressen som är av grund-

senare rättas, läggande betydelse för den registree förvaras på ett sätt som förhindrar rade, eller identifiering den registrerade under behandlingen är nödvändig för att

av

längre tid än vad är nödvän- utföra en arbetsuppgift av allmänt en som digt för de ändamål för vilka uppgif- intresse eller som är ett led i myndig-

Bilaga 155

23.ll.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L281

hetsutövning som utförs av den regis- grundläggande intresannan persons teransvarige eller tredje man till vil- när den registrerade är fysiskt sen ken uppgifterna har lämnats ut, eller eller rättsligt förhindrad sitt att ge f behandlingen är nödvändig för ända- samtycke, eller mål som rör berättigade intressen hos d behandlingen utförs inom för ramen den registeransvarige eller hos den berättigad verksamhet hos stiftelse, en eller de tredje män till vilka uppgifter- förening eller ett annat icke vinsten na har lämnats ut, utom när sådana drivande har ett politiskt, organ, som intressen uppvägsav den registrerades filosofiskt, religiöst eller fackligt intressen eller dennes grundläggande syfte, förutsatt att behandlingen endast fri- och rättigheter som kräver skydd rör sådana medlemmar eller organs under artikel 1.1. personer som grund organets av ändamål har regelbunden kontakt med detta och uppgifterna inte lämnas ut AVDELNING III till tredje man utan den registrerades samtycke, eller SÄRSKILDA BEHANDLINGSKATEGOe behandlingen rör uppgifter som på ett RIER tydligt sätt offentliggörs den regiav strerade eller är nödvändiga för att Artikel 8 kunna fastslå, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk. Behandlingen av särskilda kategorier av uppgifter Punkt l gäller inte när behandlingen av uppgifterna är nödvändig med hänsyn till Medlemsstaterna skall förbjuda behand- förebyggande hälso-och sjukvård, medicinling av personuppgifter som avslöjar ras ska diagnoser, vård eller behandling eller eller etniskt ursprung, politiska åsikter, administration av hälso- eller sjukvård eller religiös eller filosofisk övertygelse, med- när dessauppgifter behandlasav någon som lemskap i fackförening samt uppgifter som är yrkesmässigt verksam hälso- och rör hälsa och sexualliv. sjukvårdsområdet och enligt nationell som lagstiftning eller bestämmelser somantagits 2. Punkt 1 gäller inte om avbehöriga nationella organ är underkastad tystnadsplikt eller av en annan person som a den registrerade har lämnat sitt ut- är ålagd en liknande tystnadsplikt. tryckliga samtycke till en sådan behandling, utom när det enligt med- 4. Under förutsättning lämpliga skyddsav lemsstatens lagstiftning anges att för- åtgärder och av hänsyn till ett viktigt allbudet i punkt 1 inte kan upphävas mänt intresse får medlemsstaterna antingen genom den registrerades samtycke, i sin nationella lagstiftning eller genom ett eller beslut av tillsynsmyndigheten besluta om b behandlingen är nödvändig för att andra undantag än de somnämns punkt 2.i fullgöra de skyldigheter och särskilda rättigheter som åligger den registeran- 5. Behandling av uppgifter om lagöverträsvarige inom arbetsrätten, i den om- delser, brottmâlsdomar eller säkerhetsåtfattning detta är tillåtet enligt en gärder får utföras endast under kontroll av nationell lagstiftning som föreskriver en myndighet eller om lämpliga skyddsåt- lämpliga skyddsåtgärder, eller gärder finns i nationell lag med förbehåll c behandlingen är nödvändig för att för de ändringar som medlemsstaterna kan skydda den registrerades eller någon tillåta med stöd av nationella bestämmelser

156 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23.ll.95

innehåller lämpliga och specifika uppgifter om honom själv samlas följansom skyddsåtgärder. Ett fullständigt register de information, utom i fall då han redan över brottmålsdomar får dock föras endast känner till informationen: under kontroll av en myndighet. a Den registeransvariges och dennes Medlemsstaterna får föreskriva att uppgifter eventuella företrädares identitet. administrativa sanktioner eller b Ändamålen med den behandling för som rör avgöranden i tvistemål också skall behand- vilken uppgifterna är avsedda. las under kontroll myndighet. c All ytterligare information, exempelav en vis 6. De undantag från punkt l i mottagarna eller de kategorier som som anges punkterna 4 och 5 skall anmälas till kom- mottar uppgifterna, missionen. huruvida det är obligatoriskt eller frivilligt att besvara frågorna samt 7. Medlemsstaterna skall bestämmapåvilka eventuella följder av att inte svara, villkor nationellt identifikationsnummer förekomsten av rättigheter att få tillett eller något annat vedertaget sättför identifi- gång till och att erhålla rättelse av ering får behandlas. uppgifter som rör honom,

i den utsträckning som den ytterligare Artikel 9 informationen med hänsyn till de särskil- da omständigheter under vilka uppgifterna Behandling personuppgifter och ytt- samlas är nödvändig för att tillförsäkra av randefriheten den registrerade en korrekt behandling.

Medlemsstaterna skall med avseende på behandling av personuppgifter som sker Artikel 11 uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande besluta Information när uppgifterna inte har undantag och avvikelser från bestäm- samlats in från den registrerade om melserna i detta kapitel, kapitel IV och kapitel VI endast de är nödvändiga för Om uppgifterna inte har samlats från om att förena rätten till privatlivet med reglerna den registrerade, skall medlemsstaterna yttrandefriheten. föreskriva att den registeransvarige eller om hansföreträdare vid tiden för registreringen avpersonuppgifter eller, om utlämnande till AVDELNING IV en tredje man kan förutses, inte senare än vid den tidpunkt då uppgifterna först läm- INFORMATIONSPLIKT TILL DEN RE- nas ut, skall ge den registrerade åtminstone GISTRERADE följande information, utom när den registrerade redan känner till informationen: Artikel 10 a Den registeransvariges och dennes eventuella företrädares identitet. Information vid insamling uppgifter b Ändamålen med behandlingen. av från den registrerade c All ytterligare information, exempelvis Medlemsstaterna skall föreskriva att den de kategorier av uppgifter som be- registeransvarige eller hans företrädare i handlingen gäller, vart fall skall ge den person från vilken

Bilaga 157

23.l1.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L281

mottagarna eller de kategorier som gänglig information om varifrån dessa -

mottar uppgifterna, uppgifter kommer,

förekomsten av rättigheter att få till- kännedom om den logik som an- - -

gång till och att erhålla rättelse av de vänds när uppgifter som rör honom

uppgifter som rör honom, behandlas påautomatisk väg åtminstoi den utsträckning som den ytterligare ne såvitt avser sådana automatiska informationen med hänsyn till de särskil- beslut som avses i artikel 15.1,

da omständigheter under vilka uppgifterna b i förekommande fall få sådanauppgifsamlas är nödvändig för att tillförsäkra ter som inte behandlats i enlighet med

den registrerade en korrekt behandling. bestämmelserna i detta direktiv rätta-

de, utplånade eller blockerade, sär- 2. Bestämmelserna punkt li skall inte gälla skilt om dessa är ofullständiga eller när det särskilt i samband med behand- felaktiga,

ling för statistiska ändamål eller historiska c få genomfört att en tredje man till eller vetenskapliga forskningsändamål vilken sådana uppgifter utlämnats

visar sig omöjligt eller innebära en opro- underrättas om varje rättelse, utplåportionerligt stor ansträngning att ge in- ning eller blockering som utförts i formation eller om registrering eller utläm- enlighet med punkt b, om detta inte nande uttryckligen föreskrivs i författning. visar sig vara omöjligt eller innebär I sådana fall skall medlemsstaterna före- enoproportionerligtstoransträngning. skriva lämpliga skyddsåtgärder.

AVDELNING VI

AVDELNING V UNDANTAG OCH BEGRÄNSNINGAR

DEN REGISTRERADES RÄTT ATT FÅ Artikel 13 TILLGÅNG TILL UPPGIFTER

Undantag och begränsningar

Artikel 12

Medlemsstaterna får genom lagstiftning

Rätt till tillgång vidta åtgärder för attbegränsaomfattningen

av de skyldigheter och rättigheter som Medlemsstaterna skall säkerställa att varje angesi artiklarna 6.1, lO, 11.1, 12 och 21 registrerad har rätt att från den registeran- i fall då en sådan begränsning är en nödsvarige vändig åtgärd med hänsyn till

a utan hinder och med rimliga intervall a statenssäkerhet,

samt utan större tidsutdräkt eller b försvaret, kostnader c allmän säkerhet,

få bekräftelse på om uppgifter som d förebyggande, undersökning, avslöjan- -

rör honom behandlas eller inte och de av brott eller åtal för brott eller av

information om åtminstone ändamâlen överträdelser av etiska regler som

med behandlingen, de berörda upp- gäller för lagreglerade yrken,

giftskategorierna och mottagarna eller e ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt

mottagarkategorierna till vilka uppgif- intresse hos en medlemsstat eller hos

terna utlämnas, Europeiska unionen, inklusive mone-

få begriplig information om vilka tära frâgor, budgetfrågor och skatte- -

uppgifter som behandlas och all till- frågor,

158 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 2111.95

f en tillsyns-, inspektions- eller regle- b efter anmodan och utan kostnader

ringsfunktion som, även om den är av motsättasig behandling

av personupp-

övergående karaktär, är förbunden gifter rör honom och den

som som

med myndighetsutövning i de under registeransvarige bedömer kan komma

punkterna c, d och e nämndafallen, att behandlas för ändamål rör

som g skydd av den registrerades eller and- direkt marknadsföring, eller att bli

ras fri- och rättigheter. informerad innan personuppgifter för

första gången lämnas ut till tredje man 2. Under förutsättning av lämpliga rättslig eller används för tredje räkning

mans garantier får medlemsstaterna, i synnerhet för ändamål som rör direkt marknadsom uppgifterna inte används för åtgärder föring, och att uttryckligen få erbjueller beslut som avser särskilda registrerade dande om att utan kostnader motsätta personer, i fall då det uppenbarligen inte sig ett sådant utlämnande eller sådan föreligger någon risk att den berörda perso- användning. nens privatliv kränks, genom lagstiftning begränsa de rättigheter som anges i artikel Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga 12 när uppgifterna endast behandlas för åtgärder för att säkerställa att de registreraändamål som har med vetenskaplig forsk- de känner till den rättighet i

som anges ning att göra eller när uppgifterna endast första stycket i b. lagras i form av personuppgifter under en begränsad tid som inte överstiger den tid som år nödvändig för att framställa statis- Artikel 15 tik.

Databehandlade beslut

AVDELNING VII Medlemsstaterna skall ge varje person

rätten att inte bli föremål för ett beslut som DEN REGISTRERADES RÄTT ATT

har rättsliga följder för honom eller som GÖRA INVÄNDNINGAR enbart

märkbart påverkar honom och som

grundas automatisk behandling av upp-

Artikel 14 gifter som är avsedda att bedöma vissa

personliga egenskaperhos honom, exempel- Den registrerades rätt att göra invänd- vis hansarbetsprestationer, kreditvärdighet, ningar pålitlighet och uppträdande.

Medlemsstaterna skall tillförsäkra den 2. Om inte annat följer av övriga bestämregistrerade rätten att melser i detta direktiv skall medlemsstater-

na föreskriva att en person får bli föremål a åtminstone ide fall som avsesi artikel för ett beslut av det slag som avses i punkt

7 e och f när som helst av avgöran- 1 om beslutet de och berättigade skäl som rör hans

personliga situation motsätta sig be- a fattas som ett led i ingåendet eller

handling av uppgifter som rör honom, fullgörandet av ett avtal, förutsatt att

utom när den nationella lagstiftningen den registrerades begäran om ingå-

föreskriver något annat. När invänd- ende eller fullgörande avtalet har

av

ningen är berättigad får den behand- bifallits eller att det vidtas lämpliga

ling som påbörjats av den registeran- åtgärder för att skydda hans berättiga-

svarige inte längre avse dessa upp- de intressen, exempelvis möjligheten

gifter,

Bilaga 159

23.ll.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning NrL281

för honom att göra sin uppfattning 2. Medlemsstaterna skall föreskriva att den

gällande, eller registeransvarige, när behandlingen utförs b tillåts i lagstiftning som innehåller be- för dennes räkning, skall välja en register-

stämmelser till skydd för den registre- förare som kan ge tillräckliga garantier vad

rades berättigade intressen. gäller de tekniska säkerhetsâtgärder och de

organisatoriska åtgärder som måste vidtas

och tillse att dessa åtgärder genomförs.

AVDELNING VIII

När uppgifter behandlas av en register- SEKRETESS OCH SÄKERHET VID förare skall hanteringen regleras ett

genom BEHANDLING avtal eller genom en annan rättsligt bindan-

de handling mellan registerföraren och den

Artikel 16 registeransvarige och i handlingen skall

särskilt föreskrivas att

Sekretess vid behandling

registerföraren endast får handla på

- Den som utför arbete under den registeran- instruktioner från den registeransvarisvarige eller registerföraren, liksom regis- ge, terföraren själv, och som får tillgång till de skyldigheter som anges i punkt

personuppgifter, får behandla dem endast såsom de definieras i lagstiftningen i enligt instruktion från den registeransvari- den medlemsstat i vilken registerförage, om han inte är skyldig att göra det ren är etablerad, även skall åvila enligt lag. registerföraren.

4. För att säkra bevisning skall de delar av

Artikel 17 avtalet eller den rättsligt bindande hand-

lingen som rör skyddet av uppgifter och de

Säkerhet vid behandling krav som rör åtgärder som anges i punkt l

föreligga i skriftlig eller därmed jämförlig

Medlemsstaterna skall föreskriva att den form. registeransvarige skall genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda personuppgifter från förstöring AVDELNING 1x genom olyckshändelse eller otillåtna hand-

olyckshändelse ANMÄLAN lingar eller förlust genom samt mot ändringar, otillåten spridning av eller otillåten tillgång till uppgifterna, Artikel 18 särskilt om behandlingen innefattar överföring av uppgifter i ett nätverk, och mot Anmälningsplikt gentemot tillsynsmyndigvarje annat slag av otillåten behandling. heten

Dessa åtgärder skall med beaktande av den Medlemsstaterna skall föreskriva att den nuvarande tekniska nivån och de kostnader registeransvarige eller hans eventuelle som är förenade med åtgärdernas genomfö- företrädare före genomförandet av en berandeåstadkommaen lämplig säkerhetsnivå handling eller en serie behandlingar som i förhållande till de risker är förknip- helt eller delvis genomförs automatisk

som pade med behandlingen och arten av de väg och som har samma eller flera näruppgifter som skall skyddas. besläktade ändamål skall underrätta den

tillsynsmyndighet som avses i artikel 28.

160 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23.l1.95

2. Medlemsstaterna får endast i följande anmälningsförfarande för sådan behandling fall och på följande villkor föreskriva om som avses i artikel 8.2 d. undantag från anmälningsplikten eller förenklad anmälningsplikt: 5. Medlemsstaterna får föreskriva att vissa

eller alla icke-automatiska behandlingar av Om medlemsstaten för de typer av be- personuppgifter skall anmälas eller att ett handling, i samband med vilka det förenklat anmälningsförfarande skall gälla med hänsyn till de behandladeuppgif- för dem. terna inte är sannolikt att de registrerades fri- och rättigheter kränks, anger behandlingens ändamål, vilka Artikel 19 uppgifter eller kategorier av uppgifter sombehandlas, vilka registrerade eller Anmälans innehåll kategorier av registrerade som avses, till vilka mottagare eller kategorier av Medlemsstaterna skall precisera vilka mottagare uppgifterna lämnas ut samt uppgifter somanmälan skall innehålla. Den hur länge uppgifterna skall bevaras skall åtminstone innehålla och/eller om den registeransvarige i enlighet a den registeransvariges och dennes med den nationella lagstiftning som eventuella företrädares namn och gäller för denne, utser ett uppgifts- adress, skyddsombud, som särskilt skall ha b ändamålen med behandlingen, till uppgift c en beskrivning av den eller de katego-

att på ett oberoende sätt säkerställa rier av registrerade som berörs och av -

den interna tillämpningen av de na- de uppgifter eller kategorier av upp-

tionella bestämmelser som antagits gifter som hänför sig till dem,

till följd av detta direktiv, d mottagarna eller de kategorier av

att föra ett register över de behand- mottagare till vilka uppgifterna kan -

lingar somutförs av den registeran- komma att lämnas ut,

svarige, vilket register skall inne- e föreslagna överföringar av uppgifter

hålla den information som nämns i till tredje land,

artikel 21.2, f en allmän beskrivning som gör det

möjligt att preliminärt bedöma lämpför att på detta sätt säkerställa att de ligheten av de åtgärder som i enlighet registrerades fri och rättigheter sanno- med artikel 17 vidtagits för att trygga likt inte kommer att kränkas som en säkerheten i behandlingen. följd av behandlingarna.

Medlemsstaterna skall angevillkoren för 3. Medlemsstaterna får föreskriva att punkt anmälan till tillsynsmyndigheten av förändl inte skall gälla för en sådan behandling ringar som rör den i punkt l angivna invars enda syfte är förandet av ett register, formationen. som enligt lagar eller andra författningar är avsett att förse allmänheten med information och som är tillgängligt antingen för Artikel 20 allmänheten eller för var och en som kan styrka ett berättigat intresse. Förhandskontroll

4. Medlemsstaterna får föreskriva undantag Medlemsstaterna skall bestämma vilka från anmälningsplikten eller ett förenklat behandlingar som kan innebära särskilda

Bilaga 161

23.ll.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 281

risker för den registrerades fri- och rättig-

2. Medlemsstaterna skall föreskriva att heter och skall säkerställa att dessabehand- tillsynsmyndigheten skall föra register

ett lingar kontrolleras innan de påbörjas. över sådanabehandlingar som har anmälts

i enlighet med artikel 18. 2. Sådana förhandskontroller skall utföras av tillsynsmyndigheten när den mottagit an- Registret skall innehålla åtminstone den mälan från den registeransvarige eller från information som anges i artikel 19.1 a-e. uppgiftsskyddsombudet, som i tveksamma fall skall rådfråga tillsynsmyndigheten. Registret skall allmänt tillgängligt.

vara

3 Medlemsstaterna kan också utföra sådana För sådan behandling inte omfattas

. som kontroller som ett led i det nationella parla- av anmälningsplikt skall medlemsstaterna mentets förberedande arbete med en åtgärd föreskriva att de registeransvariga eller eller som ett led i arbetet med en åtgärd något annat medlemsstaterna

organ, som som grundas på en sådan lagstiftande åt- utser, lämpligt sätt skall tillhandahålla gärd, som definierar behandlingens art och var och begär det åtminstone den

en som anger lämpliga skyddsåtgärder. information i artikel 19.1 a-e.

som anges

Medlemsstaterna får föreskriva att denna

Artikel 21 bestämmelse inte skall tillämpas på sådan

behandling vars enda ändamålär att föra ett

Behandlingarnas offentlighet register, som i enlighet med lagar eller

andra författningar är avsett att ge allmän-

Medlemsstaterna skall vidta åtgärder för heten information och som är tillgängligt att tillse att behandlingarna görs offentligt för allmänheten eller för och

var en som tillgängliga. kan styrka ett berättigat intresse.

KAPITEL III

RÄTTSLIG PRÖVNING, ANSVAR OCH SANKTIONER

Artikel 22

Rättslig prövning

Medlemsstaterna skall utan att det påverkar möjligheten att utnyttja något administrativt

förfarande, till exempel vid den tillsynsmyndighet som avses i artikel 28, kan användas

som innan ett ärende anhängiggörs hos en rättslig instans föreskriva att och har rätt

- var en att föra talan inför domstol om sådana kränkningar av rättigheter som skyddas den nationella

av lagstiftning som är tillämplig på ifrågavarande behandling.

162 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23.11.95

Artikel 23

Ansvar

Medlemsstaterna skall föreskriva att var och en som lidit skada till följd av en otillåten behandling eller av någon annan åtgärd som är oförenlig med denationella bestämmelser som antagits till följd av detta direktiv, har rätt till ersättning av den registeransvarige för den skada som han har lidit.

2. Den registeransvarige kan helt eller delvis undgå detta ansvar om han bevisar att han inte är ansvarig för den händelse som orsakade skadan.

Artikel 24

Sanktioner

Medlemsstaterna skall anta lämpliga bestämmelser för att säkerställa att dettadirektiv genomförs fullständigt och skall särskilt besluta om de sanktioner som skall användas vid överträdelse de bestämmelser som antagits för att genomföra detta direktiv.

av

KAPITEL IV

ÖVERFÖRING AV PERSONUPPGIFTER TILL TREDJE LAND

Artikel 25 behandlingarnas ändamål och varaktighet,

ursprungslandet och det slutliga bestämmel-

Principer selandet, de allmänna respektive särskilda

gäller i ifrågavarande tredje

rättsregler som

Medlemsstaterna skall föreskriva att land liksom de regler för yrkesverksamhet överföringen av personuppgifter som är och säkerhet som gäller där. under behandling eller som är avsedda att behandlas efter överföring till tredje land 3. Medlemsstaterna och kommissionen skall endastfår ske om ifrågavarande tredje land informera varandra när de anser att ett

utan att detta påverkar tillämpningen av tredje land inte erbjuder en adekvat skydds- de nationella bestämmelser som antagits till nivå enligt punkt 2. följd av de andra bestämmelserna i detta direktiv säkerställer adekvat skyddsni- 4. Om kommissionen i enlighet med ett

- en

sådant förfarande som beskrivs i artikel va.

31.2 finner att ett tredje land inte erbjuder 2. Bedömningen skyddsnivån i ett en sådanadekvat skyddsnivå som beskrivs

av om tredje land är adekvat skall skepå grundval i punkt 2 dennai artikel, skall medlemssta-

alla de förhållanden som har samband terna vidta de åtgärder som är nödvändiga av med överföring eller en grupp av över- för att hindra överföring av uppgifter av

en föringar av uppgifter. Härvid skall särskilt samma slag till ifrågavarande tredje land. beaktas uppgiftens art, den eller de avsedda

Bilaga 163

23.ll.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning NrL28l

5. Vid lämpligt tillfälle skall kommissionen d överföringen är nödvändig eller bininleda förhandlingar för att avhjälpa den dande enligt författning skäl av som situation som uppstått när kommissionen rör viktiga allmänna intressen eller för kommit till den slutsats som anges i punkt att fastslå, göra gällande eller försvara 4. rättsliga anspråk, eller e överföringen är nödvändig för att Kommissionen kan, i enlighet med det i skydda intressen är avgörande som av artikel 31.2 angivna förfarandet, konstatera betydelse för den registrerade, eller att ett tredje land genom sin interna lagstift- f överföringen görs från ett offentligt ning eller pä grund av de internationella register som enligt lagar eller andra förpliktelser som särskilt till följd av författningar är avsett allmän- - att ge sådana förhandlingar som anges i punkt 5 heten information och är tillsom och som gäller skyddet för privatliv och gängligt antingen för allmänheten eller enskilda personers grundläggande fri- och för och kan styrka ett var en som rättigheter åligger landet har en skyddsni- berättigat intresse, i den utsträckning vå som är adekvat i den mening som avses som de i lagstiftningen angivna villkoi punkt 2 i denna artikel. ren för tillgänglighet uppfylls i det enskilda fallet. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa kommissio- Utan att detta påverkar tillämpningen av nens beslut. punkt l får medlemsstat tillåta överföen ring av personuppgifter till ett tredje land som inte säkerställer en skyddsnivå som är Artikel 26 adekvat enligt artikel 25.2, den registerom ansvarige ställer tillräckliga garantier för att Undantag privatliv och enskilda personers grundläggande fri- och rättigheter skyddas samt för Med undantag från artikel 25 skall med- utövningen av motsvarande rättigheter. lemsstaterna om det inte finns tvingande Sådana garantier kan framgå lämpliga - av regler om detta i deras lagstiftning före- avtalsklausuler. skriva att överföring av personuppgifter till ett tredje land som inte har en adekvat Medlemsstaten skall informera kommisskyddsnivå i den mening som avsesi artikel sionen och de övriga medlemsstaterna om 25.2 får ske om de överföringar som tillåtits enligt punkt

a den registrerade otvetydigt har sam- Om en medlemsstat eller kommissionen på tyckt till den planerade överföringen, grunder som är berättigade med hänsyn till eller skyddet för privatliv och enskilda personers b överföringen är nödvändig för att grundläggande fri- och rättigheter gör en fullgöra ett avtal mellan den registre- invändning skall kommissionen vidta lämprade och den registeransvarige eller liga åtgärder i enlighet med det förfarande för att på den registrerades begäran som avses i artikel 31.2. genomföra åtgärder som vidtas innan avtalet ingås, eller Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder e överföringen är nödvändig för att ingå som är nödvändiga för att följa kommissioeller fullgöra ett avtal mellan den nens beslut. registeransvarige och tredje man i den registrerades intresse, eller 4. Om kommissionen i enlighet med det förfarande som angesi artikel 31.2 beslutar

164 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernasofficiella tidning 23.11.95

att vissa standardavtalsklausuler erbjuder tillräckliga garantier enligt punkt skall medlemsstaternavidta nödvändiga åtgärder för att följa kommissionens beslut.

KAPITEL V

UPPFÖRANDEKODEX

Artikel 27

Medlemsstaterna och kommissionen skall uppmuntra utarbetande av uppförandekodexar

med beaktande av de särskilda förhållandena pâ olika områden skall bidra till att som ett riktigt sätt genomföra de nationella bestämmelser som medlemsstaterna antar för att genomföra detta direktiv.

2. Medlemsstaterna skall föreskriva attbranschorganisationer eller andra organ somföreträder andra kategorier registeransvariga, som har upprättat förslag till nationella kodexar eller

av

avser att ändra eller utöka existerande nationella kodexar, kan lägga fram dessa för som bedömning av den nationella myndigheten.

Medlemsstaterna skall föreskriva att denna myndighet bland annat skall kontrollera att de förslag som har lagts fram för myndigheten är i överensstämmelse med de nationella bestämmelser antagits till följd av detta direktiv. Om myndigheten anser det lämpligt

som skall den inhämta synpunkter från de registrerade eller deras företrädare.

3. Förslag till gemenskapskodexar och förslag till ändringar eller tillägg till existerande sådana kodexar kan läggas fram för den arbetsgrupp som avses i artikel 29. Denna arbetsgrupp skall bland annat avgöra om de förslag som lagts fram för gruppen är i överensstämmelse med de nationella bestämmelser som antagits för att genomföra detta direktiv. Om det lämpligt skall den inhämta synpunkter från de registrerade

gruppen anser eller deras företrädare. Kommissionen kan tillse att de kodexar som godkänts av arbetsgruppen offentliggörs pä lämpligt sätt.

Bilaga 165

23.11.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning NrL281

KAPITEL VI

TILLSYNSMYNDIGHET OCH ARBETSGRUPP FÖR SKYDD AV ENSKILDA MED AVSEENDE PÅ BEHANDLINGEN

AV PERSONUPPGIFTER

befogenhet att inleda rättsliga för-

-

Artikel 28 faranden när de nationella bestämmel-

ser som antagits till följd av detta

Tillsynsmyndighet

direktiv har överträtts eller att upp-

märksamma de rättsliga myndigheter-

Varje medlemsstat skall tillse att detutses na på dessa överträdelser. en eller flera myndigheter som har till uppgift att inom dess territorium övervaka Sådanabeslut tillsynsmyndigheten

av som tillämpningen av de bestämmelser som går part emot kan överklagas till dom-

en medlemsstaterna antar till följd av detta stol. direktiv.

4. Var och en kan, egen hand eller Dessa myndigheter skall fullständigt obero- företrädd av en organisation, vända sig till ende utöva de uppgifter som åläggs dem. tillsynsmyndigheten med begäran skydd

om

för sina fri- och rättigheter med avseende 2. Varje medlemsstat skall tillse att till- behandling av personuppgifter. Den synsmyndigheten hörs när sådana lagar berörda personenskall informeras om vilka eller andra författningar utarbetas som rör följder hans begäran har fått. skyddet av enskilda personers fri- och rättigheter med avseende pâ behandlingen Var och en kan i samband med tillämpav personuppgifter. ningen av de nationella bestämmelser

som

har antagits med stöd av artikel 13 i detta 3. Varje tillsynsmyndighet skall särskilt ha direktiv

till tillsynsmyndigheten ge en

begäran om att få kontrollera om en be-

undersökningsbefogenheter, såsom handling är tillåten. - Den berörda personen

befogenhet att få tillgång till uppgifter skall informeras vilka följder hans

om

som blir föremål för behandling och begäran har fått.

befogenhet att inhämta alla uppgifter

som är nödvändiga för att sköta till- Varje tillsynsmyndighet skall regelbundet

synen, upprätta en rapport om sin verksamhet.

effektiva befogenheter att ingripa, Denna rapport skall offentliggöras. -

som till exempel att kunna avge ytt-

randen i enlighet med artikel 20 innan En tillsynsmyndighet har, oavsett vilken

en behandling äger rum, och setill att nationell lagstiftning som gäller för den

sådanayttranden i lämplig omfattning aktuella behandlingen, behörighet att inom

offentliggörs, att kunna besluta om sin egenmedlemsstats territorium utöva de

blockering, utplåning eller förstöring befogenheter som i enlighet med punkt 3

av uppgifter, att kunna besluta om åligger den. Varje myndighet kan

av en

tillfälligt eller slutligt förbud mot be- myndighet i en annanmedlemsstat anmodas

handling, att kunna ge den registeran- att utöva sina befogenheter. svarige varning eller tillrättavisning

eller att kunna hänvisa saken till na- De övervakande myndigheterna skall i den

tionella parlament eller till andra utsträckning det behövs samarbeta med

som

politiska institutioner,

166 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 2311.95

varandra, särskilt genom att utbyta använd- 5. Arbetsgruppens sekretariatsuppgifter bar information. skall ombesörjas av kommissionen.

7. Medlemsstaterna skall föreskriva att Arbetsgruppen skall själv fastställa sin tillsynsmyndighetens ledamöter och perso- arbetsordning. nal, även sedan deras anställning upphört, skall ha tystnadsplikt med avseende på 7. Arbetsgruppen skall behandla frågor som förtrolig information som de har tillgång förts upp på dess dagordning av ordförantill. den, antingen pâ dennes eget initiativ eller

på begäran av en företrädare för tillsyns-

myndigheterna eller för kommissionen.

Artikel 29

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med Artikel 30 avseende på behandlingen av personuppgifter l Arbetsgruppen skall

.

En arbetsgrupp för skydd av enskilda a utreda varje fråga som rör tillämpmed avseende behandling av personupp- ningen av de nationella bestämmelser gifter, hädanefter kallad "arbetsgruppen" som antagits för genomförandet av inrättas härmed. detta direktiv, för att bidra till en

enhetlig tillämpning av bestämmelser- Arbetsgruppen skall vara rådgivande och na, oberoende. b yttra sig till kommissionen om skydds-

nivån inom gemenskapen och i tredje 2. Arbetsgruppen skall vara sammansattav land, en företrädare för den eller de tillsynsmyn- c ge kommissionen råd om varje föredigheter som utsetts av varje medlemsstat, slagen ändring av detta direktiv, om av en företrädare för den eller de myndig- vilka ytterligare eller särskilda åtgärder heter som har inrättats för gemenskapens som bör vidtas för att skydda fysiska institutioner och organ samt av en företrä- personers fri- och rättigheter med dare för kommissionen. avseende påbehandling av personupp-

gifter och om alla andra föreslagna Varje medlem av arbetsgruppen skall utses gemenskapsåtgärder som rör sådana av den institution eller av den eller de fri- och rättigheter, myndigheter som han företräder. När en d avge yttranden om de uppförandekomedlemsstat har fler tillsynsmyndigheter än dexar som utarbetas på gemenskapsnien, skall dessautseen gemensamföreträda- va. re. Detsamma skall gälla för de myndigheter som inrättats för gemenskapens in- Om arbetsgruppen konstaterar förekomsstitutioner och organ. ten av sådana skillnader mellan medlems-

staternas lagstiftning eller praxis, som kan

Arbetsgruppen skall fatta beslut med vara till nackdel för likvärdigheten i skydenkel majoritet av tillsynsmyndigheternas det för personer med avseende pâ behandföreträdare. lingen av personuppgifter inom gemenska-

pen, skall gruppen informera kommissionen 4. Arbetsgruppen skall välja sin ordföran- om detta. de. Ordförandens mandattid skall vara två år. Mandatet kan förlängas.

Bilaga 167

2311.95 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning NrL281

Arbetsgruppen kan på eget initiativ hänsyn till yttrandena och rekommendatioutfärda rekommendationer ialla frågor som nerna. För att göra detta skall kommissiorör skyddet av personer med avseende nen utarbeta rapport också skall

en som behandlingen av personuppgifter inom framläggas för Europaparlamentet och gemenskapen. rådet. Rapporten skall offentliggöras.

4. Arbetsgruppens yttranden och rekom- Arbetsgruppen skall utarbeta en årsrapmendationer skall framläggas för kommis- port om situationen rörande skyddet för sionen och den kommitté som avses i arti- fysiska personer med avseende behandkel 31. lingen av personuppgifter inom gemenska-

pen och i tredje land, som den skall över- 5. Kommissionen skall informera arbets- sändatill kommissionen, Europaparlamentet gruppen om det sätt på vilket den har tagit och rådet. Rapporten skall offentliggöras.

KAPITEL VII

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE

Artikel 31

Kommittén

Kommissionen skall biträdas av en kommitté som är sammansatt av företrädare för medlemsstaterna och som har kommissionens företrädare som ordförande.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom en tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande ärendet är.

Yttrandet skall avgesmed den majoritet som angesi artikel 148.2 i fördraget. Vid omröstning i kommittén skall medlemsstaternas röster vägas på det sätt som anges i den artikeln. Ordföranden skall inte rösta.

Kommissionen skall besluta om åtgärder som skall ha omedelbar verkan. Om emellertid åtgärderna avviker från kommitténs yttrande, skall kommissionen omedelbart underställa rådet ärendet. I detta fall gäller följande:

Kommissionen skall uppskjuta genomförandet av åtgärderna under en tidsfrist tre - om

månader räknad från meddelandedatum. Rådet kan med kvalificerad majoritet fatta ett avvikande beslut inom den tidsfrist

- som

anges i den första strecksatsen.

168 Bilaga

Nr L 281 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23.1 1.95

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32 är förenligt med de legitima ändamål som

den registeransvarige vill uppnå.

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar, som är nöd- Med undantag från punkt 2 kan medvändiga för att följa detta direktiv, senast lemsstaternaunder förutsättning av lämpliga tre år efter dess antagande. skyddsåtgärder föreskriva att uppgifter som

endast bevaras för historisk forskning inte När en medlemsstat antar dessabestämmel- behöver överensstämma med artiklarna 6-8 ser skall de innehålla en hänvisning till i detta direktiv. detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare 4. Medlemsstaterna skall till kommissionen föreskrifter om hur hänvisningen skall överlämna texten till de nationella bestämgöras skall varje medlemsstat själv utfärda. melser som de antar inom det område som

omfattas av detta direktiv. 2. Medlemsstaterna skall se till att sådan behandling som redan pågår när de nationella bestämmelser som antas till följd av Artikel 33 detta direktiv träder i kraft bringas i överensstämmelse med dessa bestämmelser Kommissionen skall första gången senast inom tre år från denna tidpunkt. tre år efter den tidpunkt som anges i artikel

32.1 och därefter regelbundet till rådet och I fråga om sådana uppgifter som redan Europaparlamentet avge en rapport om finns i manuella register vid ikraftträdandet genomförandet av detta direktiv, eventuellt av de nationella bestämmelser som antas försedd med lämpliga ändringsförslag. för att genomföra detta direktiv får med- Rapporten skall offentliggöras. lemsstaterna, med avvikelse från föregående stycke, föreskriva att behandlingen skall Kommissionen skall särskilt undersöka bringas i överensstämmelse med artiklarna tillämpningen av detta direktiv på behand- 6-8 i detta direktiv inom tolv år räknat från ling av ljud- och bilduppgifter som rör dagen för direktivets antagande. Medlems- fysiska personer och skall framlägga alla staterna skall dock ge den registrerade rätt lämpliga förslag som med beaktande av att på begäran och särskilt i samband med informationsteknikensochinformationssamatt han utövar sin rätt till tillgång till upp- hällets utveckling visar sig nödvändiga. gifter, erhålla rättelse, utplåning eller blockering av uppgifter som är ofullständiga, felaktiga eller lagrade på ett sätt som inte Artikel 34

Detta direktiv riktar sig till medlemsstater-

na.

Utfärdat i Luxemburg den 24 oktober 1995.

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

K. HÄNSCH L. ATIENZA SERNA Ordförande Ordförande

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster svenski forsknings- 27.En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering. U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå . Om kön och fördelningavfritidsresurser. C. 1990-talet.U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29.Forskning och Pengar. U. . regeringskonferensen1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översynav ll kap.

- Politikområdenunder lupp. Frågorom EU:s första brottsbalken.Fi. . pelare infor regeringskonferensen1996. UD. 31.Attityder och lagstiftning i samverkan Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheterav arbeteti EU. UD. 32. Mössoch människor. Exempel bra I Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och T-användning blandbarn ochungdomar. SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna enladdadfråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.+ A. . - Omjärnvägenstrafikledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister .Forskning för vår vardag.C. DNA-register. Ju. EU-mopeden.Ålders- och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. . två- och trehjuligamotorfordon. K. 37. Sverigesmedverkani FN:s farniljeår. S. h.Kommuner och landstingmed betalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995. .Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelateradforskning. M. .Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju.

finansmaktensområde. Fi. 41.Statensmaritima verksamhet.Fö. - Union för bådeöstoch väst. Politiska, rättsliga 42. Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament . och ekonomiskaaspekterav EU:s sjätte ochoffentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch -O Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen.

av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. .Bättre trafik medväginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. .Totalförsvarspliktiga m95. Förslagomjobb/studier 46. Enskildavägar.K. efter rnuck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ ochlokalsamhâlle.U. .Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNational Reportfor Habitat ll. N. UD. 49. Regler för handelmed el. N. 20.Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbudmot vapen allmän platsm.m. Ju. U 51.Gnmdlåggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- .Reformoch förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A.

verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Preciseringavhandelsândamåleti detaljplan.M. 1993års universitets-ochhögskolerefonn.U. 53. Kalkningav sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om eleversrätt till 54.Kooperativa möjligheter i storstadsområden.S.

inflytande, delaktighetoch ansvar.U. 55. Sverige,framtidenochmångfalden.A. 23. Kartläggning och analysavdenoffentliga sektorns 55. Påväg motegenföretagande.A. upphandlingavvaror och tjänstermed 55. Vägar i Sverige.A. miljöpåverkan. N. 56.Hälftenvore nog om kvinnor och män

- 24. Från Maastricht till Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57. Pensionssarnordning svenskarför i EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen1996. UD. 58. Finansieringenavdet civila försvaret. Fö. 25. Från massmediatill multimediaatt digitalisera svensktelevision. Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund.

En principdiskussionutifrån EU 96-kommitténserfarenheter.UD.

60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och

utvidgningenseffekter dengemensamma

jordbrukspolitiken. UD. 6l.Medlemsstater och medborgare.Förhållandet

mellanstoraochsmâländer i EU. Rättsligaoch inrikes frågor. UD.

62. EU, konsumenternaoch maten

Förväntningarochverklighet. Jo.

-

.Medicinska undersökningari arbetslivet. A.

FörsäkringskassanSverige Översynav

. -

Socialförsäkringensadministration.S. 65. Administrationenav EU:sjordbrukspolitik

i Sverige.Jo. 66.Utvårderatpersonval.Ju. 67. Medborgerlig insyn i kommunalaentreprenader.

Fi 68.Någrafolkbokföringsfrágor. Fi.

69.Kompetensoch kapital + bilaga. N. 70.Samverkanmellan högskolanoch näringslivet.N.

.Lokal demokrati och delaktigheti sverigesstäder

och landsbygd.C. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Statensmaritima verksamhet.41

Finansieringenav det civila försvaret.58 Möss och människor.Exempel bra IT-användningbland bam och ungdomar. 32

Socialdepartementet

Justitiedepartementet Sverigesmedverkan FN:si familjeår. 37

Kooperativamöjligheter i storstadsområden.54 Kriminalunderrättelseregister

FörsäkringskassanSverige Översynav DNA-register. 35 -

socialförsäkringensadmirtistration.64 Elektronisk dokumenthantering.40

Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Presumtionsregelniexpropriationslagen.45 Förbudmot vapen allmän plats m.m. 50

Kommunikationsdepartementet

Utvärderatpersonval.66

Om järnvägenstrañkledningm.m. 9 Utrikesdepartementet EU-mopeden.Ålders- och behörighetskravför

två- och trehjuliga motorfordon. ll Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför

Bättretrafik med väginformatik. 17 regeringskonferensen1996. 4

Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Politikontrådenunderlupp. Frågorom EU:s första

Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 pelare inför regeringskonferensen1996. 5

Enskildavägar. 46 Ett är med EU. Svenskastatstjänstemäns erfarenheteravarbeteti EU. 6

Finansdepartementet

Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 Kommuner och landstingmed betalnings- Union för både och Politiska, rättsliga svårigheter. 12

öst väst.

ekonomiska Budgetlag regeringensbefogenheter och aspekterav EU:s sjätte utvidgning. 15 fmansmaktensområde. 14 Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, Borgenärsbrotten en översynav ll kap.

-

brottsbalken. 30 utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga

Översyn skatteflyktslagen. rättigheteri EU. 16 av

Reformeratförhandsbesked.44 Sverige, EU ochframtiden. EU 96-kommitténs

Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. 57 bedömningarinfor regeringskonferensen1996. 19 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Medborgerlig insyn i kommunalaentreprenader.67 EU-ländersförslagoch debattinför Några folkbokföringsfrågor. 68

regeringskonferensen1996. 24

Utbildningsdepartementet

Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament och offentlighet i EU. 42 Dennyagymnasieskolan hur går det l Jämställdheteni EU. Spelregleroch Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2 verklighetsbilder. 43 Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 20 Europapolitikenskunskapsgrund. Reform och förändring. Organisationoch verksamhet En principdiskussionutifrån vid universitet och högskolorefter 1993års EU 96-kommitténserfarenheter.59 universitets-och högskolereform.21 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Inflytande riktigt Om eleversrätt till

utvidgningenseffekter den inflytande, delaktighetochansvar.22

gemensamma jordbrukspolitiken. 60 Enstrategi för kunskapslyftoch livslångt lärande. 27 Medlemsstateroch medborgare.Förhållandet Det forskningspolitiskalandskapeti Norden mellanstoraoch småländer i EU. Rättsligaoch 1990-talet.28 inrikes frågor. 61 Forskningoch Pengar. 29

Högskolai Malmö. 36 Försvarsdepartementet Cirkelsarnhället.Studiecirklarsbetydelserför

Totalförsvarspliktiga jobb/studier individ och lokalsamhälle.47

m95. Förslag om efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. 18

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn. 13 EU, konsumenternaoch maten

Förväntningaroch verklighet. 62 - Administrationenav EU:sjordbrukspolitik i Sverige. 65

Arbetsmarknadsdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.34 Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring

alternativ och forslag.5l Sverige, framtidenoch mångfalden.55 Paväg motegentöretagande.55 Vägar i Sverige. 55 Hälftenvore nog om kvirmor och män

- 90-taletsarbetsmarknad.56 Medicinskaundersökningari arbetslivet. 63

Kulturdepartementet Frånmassmediatill multimedia

att digitalisera svensktelevision. 25

Näringsdepartementet

Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns upphandlingav varor ochtjänster med miljöpåverkan. 23 ShapingSustainableHomesin anUrbanizing World. SwedishNationalReportfor Habitat ll. 48 Reglerñr handelmed el. 49 Kompetensochkapital + bilaga. 69 Samverkanmellan högskolanoch näringslivet. 70

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelningav fritidsresurser.3 Forskningför vår vardag. 10 Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. 31 Lokal demokrati och delaktigheti sverigesstäderoch landsbygd.71

Miljödepartementet

Batterierna enladdadfråga. 8

- Nationalstadsparker.38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Preciseringav handelsändamåleti detaljplan. 52 Kalkning av sjöar ochvattendrag53

FRITS

PösTÅDrggss:io6 STOCKHOLM

FAXo§-2o50 21,TELEFON08-690