Konkurrenslagens regler om företagskoncentration betänkande

KUNGL. BIBLIOTEKET STOCKHOLM

Mrim

Statens offentligautredningar

MW 1998:98

W och

Närings- handelsdepartementet

Konkurrenslagens

regler om

företagskoncentration

Betänkande

av Iggnkurrenslagsutredningen

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets-förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-33-20970-5 Stockholm 1998 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för och

Näringshandelsdepartementet

Genom beslut den 9 november 1995 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att kartlägga och sammanställa erfarenheterna konkurrenslagen

av 1993:20.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 20 november 1995 f.d. regeringsrådet Lars Jonson som utredare.

Hovrättsassessom Thomas Wallander förordnades den 18 december 1995 att vara sekreterare i utredningen.

Som experter i utredningen förordnades den 30 juli 1996 departementsrådet Staffan Sandström, departementsrådet Charlotte Zackari och rättssakkunnige Per Karlsson.

Utredningen har antagit namnet Konkurrenslagsutredningen. Utredningen överlämnade betänkandet SOU 1997:20 Konkurrens-

lagen 1993 1996 i februari 1997.

-

Regeringen gav i tilläggsdirektiv den 20 februari 1997 utredningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att göra översyn konkurrens-

en av lagens bestämmelser om kontroll av företagsförvärv. Tiden för redovisning av uppdraget har genom regeringsbeslut i februari 1998 sträckts ut till den 30 juni 1998.

En referensgrupp med företrädare från Konkurrensverket, näringslivet och advokatbyråer har lämnat synpunkter i denna del av utredningsarbetet.

Uppdraget är slutfört och betänkandet Konkurrenslagens regler om företagskoncentration överlämnas härmed.

Betänkandet har tillkommit i samarbete mellan utredare, experter och sekreterare. Därför används liksom i det tidigare betänkandet-

— ordet vi som beteckning för utredningen. Detta innebär inte att samtliga i utredningen deltagit i utformningen av alla delar av betänkandet. Utredaren är således ensam ansvarig för de överväganden och förslag som betänkandet innehåller.

Stockholm ijuli 1998.

Lars Jonson

Thomas Wallander

.

.ff§5’I2§.£;2;: sfÖå"

:ligérgüfgyäzfaf.a

;mf . dygn;su{;:7 I us L"3:Lii r va,

‘;+l'f35amiss 26W. , ,

1i§s$:.f;

mi: cha :m~;.::s:u.‘. .mät di

:2:-.:.:i gg‘m.:f:-‘-.:‘/uf‘:~‘n

W5‘/1.f‘.’a‘;-I Hf,~r.. ‘

;mn $f‘Iw;‘.i

"t3i‘:e .20 91:zu T g;:i;:."..s.‘a . M

Innehåll

6 Innehåll

3.4. 1 Gemenskapsdimension 91

Innehåll 7 4.6.1 Allmän konstruktion 161

8 Innehåll

6.2.7 Anmälningsregler, 205

Förkortningar 9

Förkortningar

Ds Departementsserien EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EFTA Europeiska frihandelssammanslutningen EG Europeiska gemenskapema EGT Europeiska gemenskapernas officiella tidning EU Europeiska unionen FL Förvaltningslagen 1986:223 KKVFS Konkurrensverkets författningssamling KL Konkurrenslagen l 993 :20 MD Marknadsdomstolen NO Näringsfrihetsombudsmannen Prop. Proposition RomF Romfördraget SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar SPK Statens pris- och konkurrensverk

TF Tryckfrihetsförordningen

ÄKL Konkurrenslagen 1982:729

Sammanfattning 1 l

Sammanfattning

| I betänkandet redovisas erfarenheter av och synpunkter på konkurrenslagens l993:20 regler kontroll företagsförvärv.

om av Vidare redovisas överväganden om behovet och utformningen av lagregler detta slag. Våra slutsatser är bl.a.

av

att konkurrensrättslig kontroll företagskoncentrationer alltjämt 0 av

behövs

att de svenska kontrollreglema bör utformas med gemenskaps-

rättens motsvarande bestämmelser som förebild

0 att avgränsningen av kontrollområdet inte bör ändras

att den generella anmälningsskyldigheten i princip bör behållas 0

men till viss del inskränkas

I att det föreligger behov av en mer informell ordning vid

Konkurrensverkets förberedande handläggning av ärenden om

företagskoncentrationer

0 att regler om sträng sekretess krävs för det förberedande

informella förfarandet

Utredningsuppdraget

Vi har i tidigare utredningsarbete sammanställt erfarenheter av och synpunkter på konkurrenslagens KL allmänna utformning och tillämpning samt lämnat förslag till ändring av lagen i vissa delar. Detta har redovisats i vårt tidigare betänkande SOU 1997:20 Konkurrenslagen 1993 1996.

-

I enlighet med tilläggsdirektiv till utredningen behandlas här KL:s regler om kontroll av företagsförvärv.

12 Sammanfattning

Skäl för och emot förvärvsregler i KL

Vi har försökt belysa den ekonomisk-vetenskapliga, teoretiska och erfarenhetsmässiga, grunden för regler om förvärvskontroll. Detta har skett främst genom expertstudier. Studierna bestyrker att företagskoncentrationer i vissa fall har effekter som från allmän synpunkt bör motverkas. Som helhet ger studierna emellertid också en klar bild av att det är mycket svårt att ange allmängiltiga grunder och preciserade regler för en förvärvsprövning.

Sammantaget ger det material som genom expertstudiema och i övrigt har kommit fram under Vår utredning stöd för uppfattningen att lagregler om kontroll av foretagskoncentrationer alltjämt behövs.

Vår slutsats är alltså att regler om kontroll av företagskoncentrationer också i fortsättningen skall ingå i KL. Med hänsyn till den osäkerhet som råder om de ekonomiska bedömningama och effekterna av olika ingripanden bör dock prövningen gälla endast större koncentrationer. Vidare bör dessa ingripanden ske bara i fall som har stor ekonomisk vikt från samhällssynpunkt och där bedömningen är relativt säker.

Hur bör reglerna vara utformade

Vi har inte i andra nationella lagar funnit några speciella problemlösningar som det finns skäl att lägga till grund för ändrade svenska regler. Mot denna bakgrund anser vi att det finns två huvudaltemativ för utformning av det materiella innehållet i KL:s förvärvsregler:

0 att behålla de nuvarande reglemas allmänna form

0 att utforma regler i så nära överensstämmelse med EG:s regelsystem

som möjligt

För ett bibehållande av de nuvarande reglerna talar främst att begreppet företagsförvärv är förhållandevis klart avgränsat och har belysts i många ärenden hos Konkurrensverket. Mot användning begreppet

av talar bl.a. att det kan det anses för snävt genom att det inte omfattar koncentrationsåtgärder av annat slag än förvärv och även fångar in sådana förvärv som är ointressanta från kontrollsynpunkt.

För att begreppet koncentration läggs till grund för prövningsreglerna i KL talar bl.a. att marknadsmakt och skadliga effekter kan skapas genom andra koncentrationsåtgärder än äganderättsövergång, att begreppet koncentration är vedertaget i gemenskapsrättens regelsystem,

Sammanfattning 13

att dess tillämpning där, såvitt känt, inte skapar några allvarligare tillämpningsproblem, att konkurrenslagstiftningen i övrigt till väsentlig del är konstruerad efter förebild gemenskapsrätten samt att en ökad

av harmonisering med den gemenskapsrättsliga terrninologin sannolikt underlättar tillämpningen koncentrationskontrollreglerna i såväl

av Sverige EG och den samverkan mellan nationella myndigheter och

som EG:s organ som är förutsatt i EG-systemet.

Även de tillämpningsproblem föreligger vid prövning av

som nu

företag och accessoriska begränsningar kommer i allt gemensamma väsentligt att upphöra vid en anpassning till det gemenskapsrättsliga

systemet.

Vi föreslår alltså att KL:s förvärvsregler till EG-modellen.

anpassas

Gränser för vilka koncentrationer som prövas

På motsvarande sätt enligt nuvarande ordning bör kontrollen av

som företagskoncentrationer en undantagsåtgärd och bara vissa

ses som större företagskoncentrationer bör prövas.

I frågan formen för avgränsning kontrollområdet föreslås att

om av nuvarande konstruktionen med tröskelvärde i form av omsättningsgräns behålls. Denna regel är förhållandevis enkel att tillämpa både för konkurrensmyndighetema och företagen.

Gränsen för kontrollområdet bör anges i lagen. Att i själva lagen

undantag för de olika typer av koncentrationer som kan antas ange sakna betydelse från konkurrenssynpunkt framstår från lagtekniska utgångspunkter mindre lämpligt. För dessa fall föreslår vi en

som lösning innebär ett förenklat anmälnings- och handläggnings-

som förfarande.

Viss kritik har riktats mot nivån på omsättningsgränsen fyra miljarder kronor. Därvid har framlagts förslag om att nivån bör höjas. Den kartläggning inom landet verksamma företag och förvärvs-

av av aktiviteten under perioden 1993-97 genomförts på uppdrag av

som utredningen ger emellertid inte underlag för att nu föreslå någon ändring av nivån på denna omsättningsgräns.

Bedömningskriterier

Den nuvarande svenska fövärvskontrollen har efter förebild av

— gemenskapsrätten utformats för att möjliggöra ingripanden mot

— sådana förvärv som är skadliga för konkurrensen och samhällsekonomin. De bedömningslcriterier som nu anges i lagen måste i dessa

delar i allt väsentligt också motsvara de bedömningskiiterier anses som gäller enligt gemenskapsrätten. Vi har med hänsyn till det angivna inte funnit skäl föreslå att nu andra bedömningskriterier än de gäller enligt nuvarande ordning som 34 § KL.

Bör den generella anmälningsskyldigheten avskaffas

Genom KL infördes regler som innebär ett avgränsat kontrollområde och generell anmälningsskyldighet enligt förebild reglerna i EG. av Vårt förslag innebär att KL:s huvudregler kontroll företagsom av förvärv ytterligare till gemenskapsrätten. anpassas Vi konstaterar att det mot denna bakgrund krävas tungt synes vägande skäl ordning utan generell anmälningsskyldighet skall om en återinföras. För en ordning med generell anmälningsskyldighet med tidsfrister talar särskilt tidsvinsten och att uppnår viss formell stadga i man en

kontrollsystemet. Även konkurrensmyndighetens subjektiva bedömning

i frågan om anmälningsplikt begränsas vid generell anmälningsskyldighet, vilket ökar förutsägbarheten och rättssäkerheten i kontrollsystemet. Ett sådant system har också den fördelen att konkurrensmyndigheten tidigt får relevant information förvärvet. Systemet motverkar också om uppkomsten av en situation där förvärvande företaget söker överaska konkurrensmyndigheten med att omedelbart integrera det förvärvade företaget i sin verksamhet. De skäl som kan anföras mot ett systern med generell anmälnings-

skyldighet är att anmälningsskyldigheten ofta är förenad med

omfattande krav på uppgiftslämnande till konkurrensmyndigheten, vilket kan göra anmälan komplicerad och kostsam för företagen. en De kan dock framhållas att de olägenheter den i KL föreskrivna som anmälningsskyldigheten orsakar företagen har minskat betydligt i omfattning genom de ändrade regler gäller fr.o.m. den 1juli 1997. som Ett prövningssystem som saknar regler generell anmälningsom skyldighet förutsätter regler frivillig anmälan. Ett sådant system om förutsätter också att konkurrensmyndigheten har sådan samlad en kunskap att uppkomna fall snabbt kan bedömas. Frågan hur om en anmälan i sådant fall skall beskaffad innefattar flera problem vara rörande bl.a. form och innehåll i anmälan, tidsfrister och rättsverkningar. Vidare måste det läggas väsentlig uppgiftsbörda på företagen en

även i ett system byggt på frivilliga anmälningar.

Ett förenklat anmälningsförfarande där uppgiftslämnandet i vissa fall begränsas till att avse centrala uppgifter- är möjlig enligt gällande

Sammanfattning 15

ordning och kan också antas komma att omfatta ett inte obetydligt antal

de anmälningspliktiga förvärven. av

Även ordning innebär ett ökat utrymme för informella

en som kontakter mellan Konkurrensverket och de berörda företagen kan antas bidra till att minska uppgiftslämnarbördan för företagen och nedbringa handläggningstiden. Vi framhåller i detta sammanhang det angelägna i att en sådan ordning tillskapas.

Mot bakgrund det anförda föreligger for närvarande inte

av tillräckliga skäl att föreslå att reglerna i KL om generell anmälningsskyldighet skall upphävas. ñ

Kritik har riktats mot att nuvarande ordning medför att många företagsförvärv saknar betydelse för konkurrensen och samhälls-

som ekonomin faller inom området för den generella anmälningsskyldigheten.

Vad gäller den generella anmälningsskyldighetens omfattning kan noteras att antalet förvärv har anmälts under andra halvåret 1997

som är mindre än hälften det antal ärenden anmäldes under

av som motsvarande period 1996 respektive första halvåret 1997. Många av de anmälda förvärven har saknat eller haft ringa betydelse för konkurrensen och samhällsekonomin. Konkurrensverket har inte heller funnit anledning att anmoda förvärvsparterna att anmäla något förvärv.

Vi föreslår mot denna bakgrund viss ytterligare inskränkning av

en den generella anmälningsskyldigheten genom att bestämmelsen i 37 § första stycket KL formuleras så koncentration skall anmälas till

att en Konkurrensverket 1 de berörda företagen tillsammans har en

om omsättning föregående räkenskapsår överstiger fyra miljarder

som kronor och 2 minst två de berörda företagen driver verksamhet

av inom landet och i denna verksamhet har en omsättning föregående räkenskapsår överstiger 200 miljoner kronor för vart och ett av

som företagen.

Behov av ett informellare förfarande

Företagskoncentrationer faller inom det konkurrensrättsliga

som prövningsområdet rör många gånger betydande samhällsintressen och stora ekonomiska värden. Den ekonomiska omsättningen ställer normalt höga krav på skyndsam och effektiv handläggning av

en sådana ärenden. Det föreligger både från allmän och näringslivets synpunkt ett starkt intresse att det konkurrensrättsliga systemet för

av kontroll Företagskoncentrationer är ändamålsenligt utformat och

av fungerar och tillämpas på ett så effektivt och rättssäkert sätt som är möjligt.

En ordning som ger ökat utrymme för ett informellt mer handläggningsförfarande i ärenden rör koncentrationer och som som ger ökat utrymme för informella kontakter mellan Konkurrensverket och berörda företag i det enskilda fallet framstår oundgängligen som nödvändig för att effektivisera handläggningen i dessa ärenden. Det bör lämpligen överlämnas till Konkurrensverket att överväga den närmare utformningen och tillämpningen sådan ordning. Det av en kan dock framhållas att gemenskapsrättens ordning med s.k. prenotification i tillämpliga delar bör kunna tjäna förebild. Även de som mer informella handläggningsformer tillämpas i bl.a. USA och som Storbritannien bör kunna viss vägledning i detta hänseende. ge Både tryckfrihetsförordningens bestämmelser allmän handling om och sekretesslagens regler i fråga sekretess kan dock väsentligt om försvåra möjligheten till informell handläggningsordning, en mer främst vad gäller förutsättningar för informella kontakter mellan Konkurrensverket och de berörda företagen. Vi konstaterar att en förenklad handläggningsordning inte kan genomföras utan ett ökat sekretesskydd för sådana uppgifter som företagen lämnar till Konkurrensverket innan formell anmälan enligt en 37 § sker. Vi förslår därför att sekretesskyddet för sådana uppgifter görs absolut och att denna sekretess gäller fram till den tidpunkt när anmälan lämnas in till verket. Efter denna tidpunkt bör sekretess gälla för uppgifterna i omfattning enligt nuvarande ordning. samma som

Summary in English 17

Summary in English

The report presents experiences gained from and views on the rules relating to control in the Competition Act 1993:20.

merger Considerations concerning the need for and design of legal provisions

also presented. The conclusions include: of this type are

that control of concentration between undertakings by means of 0 competition law still needed

that the Swedish control rules should be designed with the 0 corresponding Community Law as a model

that the of the control should not be altered 0 scope

that the general obligation of notification should be retained in 0 principle but should certain extent be modified

to a

that there requirement for informal procedure during 0 a a more the Competition Authoritys preparatory handling of cases dealing with mergers

that strict confidentiality rules for the initial, 0 are necessary informal procedure.

Terms of reference

We have in earlier reports compiled experiences of and views on the general design and application of the Competition Act KL and submitted proposals for amendments to the law in some parts. This contained in earlier report SOU 1997:20 the Competition Act

our 1993 1996.

- In accordance with additional directive to the Commission, KLs

an rules concerning control dealt with in this report.

merger are

18 Summary in English

Arguments for and against merger rules in KL.

We have tried to elucidate the scientific economic, theoretical and empirical, grounds for rules relating control. This has mainly to merger been done through expert studies. These studies confirm that concentration between undertakings in some cases have effects that from societys point of View ought to be counteracted. As whole, the a studies do however give a clear picture of the difficulty in stating generally applicable grounds and specific rules for examination an procedure. All in all, the material that has emerged from the expert studies and otherwise in our deliberations supports the opinion that legal provisions concerning concentration between undertakings are still needed. Our conclusion that provisions control should also in on merger future be included in KL. Taking into consideration the uncertainty that exists concerning economic assessments and the effects of various measures, only larger concentrations should be examined. Furthermore, intervention should only take place in that of considerable cases are economic weight from the society point of View and when a relatively safe appraisal of the concentration be established. can

How should the rules be designed

We have not found any particular solutions in other national laws which should be used as a basis for amending KL. Against this background, we are of the opinion that there two main alternatives are for the design of the material contents of KLs rules: merger

0 to retain the general form of the current rules

0 to model rules in the closest possible conformity with Community Law

An argument in favour of retaining the current rules that the concept of company acquisition comparatively clearly defined and has been elucidated by the Competition Authority in One argument many cases. against this concept that may be regarded too since as narrow, does not include all concentration Further, also embraces measures. acquisitions which are not interesting from control point of view. a Some of the arguments for basing the legislation the concept of on concentration are that market and damaging effects be power can created by other of concentration than transfer of ownership, means

Summary in English 19

that the concept of concentration established in Community Law, that its application in that system has not far known created any

- as as major problem, that the Swedish national competition legislation in other already to considerable extent modelled on Community

areas a Law, that increased harmonisation with Community Law

an terminology most likely facilitates the application of the concentration control rules in the national system well in the Community and

as as also the co-operation between national and Community authorities, which presumed in the Community system.

Also the application problems that exist in connection with

now examination of joint ventures and ancillary restraints will to a large extent be eliminated adjustment to Community Law.

on an

We that KLs rules be adjusted and modelled in

propose merger accordance with Community Law.

Scope of control

As in the present system, the control of concentration between undertakings must be exceptional measure and only major

seen as an concentrations should be subject to investigation.

As for the question of defining the of application of the

scope control, proposed that the present construction with a threshold value in the form of turnover limit retained. This rule

a comparatively to apply, both for the competition authorities and

easy the undertakings concerned.

The limits of application should be set out in the law. appears from legal technical point of View to be less appropriate to include in

a the provisions of law exception to the various types of

any concentrations that could be assumed to be without any importance from competition point of view. For these cases we propose a solution

a which includes simpliñed notification and processing procedure.

a

Some criticism has been directed against the level of the turnover limit, four billion Swedish Proposals have been submitted for

crowns. increasing of the limit. However, the survey of companies active within the country, and of activity in the period 1993 97, that has

merger been carried out at the instigation of the Commission, does not at present provide basis for proposal for adjustment of the level of

a any this tumover limit.

20 Summary in English

Appraisal criteria

The present Swedish system for control of acquisitions has modelled on Community Law been designed to make possible to intervene against acquisitions that deleterious to competition and the national are economy. The appraisal criteria set out in the law must, in all essentials, also be regarded corresponding to the appraisal criteria in force as under Community Law. With reference to the above mentioned have not found we any reason to propose any other appraisal criteria 34 § KL.

Should the obligation of notification be abolished

KL introduced provisions modelled Community Law which - on include a limited of application and general obligation of scope a notification. The proposals put forward imply further adjustment of KLs we a principal provisions concerning control to Community Law. merger Against this background, we conclude that strong arguments appear to be required for reintroduction of system where general a no obligation to notify exists. Arguments for a system with general obligation of notification with time limits are, in particular, the saving of time and that certain a formal stability achieved in the control system. Also the subjective assessment of the Competition Authority with respect to the obligation of notification limited in this which improves the predictability case, and legal certainty in the control system. Another advantage with this system that the Competition Authority at early stage receive an can information about a merger. The system also counteracts the emergence of a situation where the acquiring attempts to surprise the company Competition Authority by immediately integrating the acquired company in its business. The arguments that be advanced against system with may a a general obligation of notification that the obligation of notification are combined with extensive requirements for providing information to the Competition Authority, which may make notification complicated a and expensive for undertakings. However, could be argued that the extent of the inconvenience that the obligation of notification undertakings has to large causes a extent been reduced by the amended rules that apply from 1 July 1997. A system for control of concentrations which does not include provisions for a general obligation of notification rules for presupposes

Summary in English 21

voluntary notification. Such system also presupposes that the a Competition Authority has sufficient collected knowledge in order to enable the Authority to appraise in speedy manner. The cases a question of how notification in such should be constituted a case contains several problems concerning, other things, form and among content of the notification, time limits and legal effects. Furthermore, a with voluntary notification will also lay considerable burden system a undertakings in terms of obligation to submit information. on A simplified notification procedure where the submission of — information in certain be limited to essential cases may some information already feasible under the present procedure and can — also be expected to include considerable number of mergers that fall a under the obligation of notification. In addition to this, procedure which facilitates for more informal a contacts between the Competition Authority and the undertakings concerned be assumed to contribute to reduction of the burden to can a provide information and also reduce the processing time. In this connection emphasise the importance of introducing such a we procedure. Against this background, have not found strong enough we arguments repeal of the general obligation of notification. to propose a Some criticism has been directed against the present procedures resulting acquisitions without importance to competition and in many the national falling within the general obligation of economy notification. As regards the general obligation of notification, noted that the number of acquisitions notified during the second six months of 1997 less than half of the number of notified during the corresponding cases period of 1996 and the first six months of 1997 respectively. Also, the Competition Authority has not found to request the any reason acquisition parties to notify acquisition. any Against this background, certain further restriction of we propose a the general obligation of notification. We propose that § 37 KL be worded that concentration should be notified to the Competition so a Authority l the undertakings concemed had an aggregated tumover in the preceding financial in of four billion Swedish crowns year excess and 2 at least two of the undertakings concemed carry on business within the country and had, in that business, tumover in the preceding a in of 200 million crowns for each of the undertakings. year excess

22 Summary in English

The need for informal procedures more

Many times concentrations of undertakings falling within the of scope application of the competition law affect matters of considerable public interest and large economic values. Economic tumover normally places

great demand on expeditious and efficient processing of such cases. Therefore, there in the interest of both the public and the trade and are industry that procedures for control of concentrations of undertakings

are purposefully designed and function in the most efficient and way with legal certainty.

A system providing increased scope for informal processing in more cases concerning concentration, and which provides increased for room informal contacts between the Competition Authority and the

undertakings concerned in the individual to be case, appears an absolute necessity in order to make processing efficient in these more cases. would be appropriate to leave consideration of the detailed more design and application of such procedures to the Competition

Authority. In this context be observed that the Community Law can procedures with so-called pre-notiñcation could, where applicable, provide model. Also the informal processing methods used in a more USA and the United Kingdom could provide guidance in this some respect. Both the provisions of the Freedom of the Press Act concerning public documents and the provisions of the Secrecy Act regards as confidentiality may, however, considerably hamper the possibility of a more informal processing system, mainly regards the possibilities of as informal contacts between the Competition Authority and the

undertakings concerned.

till om i konkurrens-

Förslag lag ändring

lagen 1993:20

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen 1993:20

dels att 4 och 68 skall upphöra att gälla,

dels att 34-43, 57, 63 och 67 samt rubrikerna före 34, 37, 38, 39 och 42 skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 34 a, 37 a och 37 b §§, samt rubrik före 34 a § av följande lydelse.

en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

F äretagsfärvärv Koncentratiøn

Förbud mot företagsförvärv m. m. Definition av koncentration

34§ Stockholms tingsrätt får på talan En koncentration enligt denna lag av Konkurrensverket förbjuda ett föreligger om företagsförvärv som omfattas av två eller flera tidigare självanmälningsslcyldighet enligt 37 § ständiga företag slås samman, eller har anmälts frivilligt eller

som enligt vad där. en eller flera personer, som

som anges

Förvärvet skall förbjudas, redan kontrollerar minst ett

om

det skapar eller förstärker företag, eller ett eller flera

dominerande ställning företag genom förvärv av en som väsentligt hämmar eller är ägnad värdepapper eller tillgångar, att hämma förekomsten eller genom avtal eller på annat sätt utvecklingen direkt eller indirekt får kontroll

av en effektiv

konkurrens inom landet i dess över ett eller flera företag eller helhet eller avsevärd del delar därav.

en av det, och Bildandet av ett gemensamt

34, 41 och 63 har den lydelse som föreslagits iproposition 1997/98:130.

detta sker på ett sätt är företag på varaktig basis som som skadligt från allmän syrwunkt. fyller självständig ekonomisk en Förbud får dock inte med- enhets samtliga funktioner utgör delas ifråga om förvärv har en koncentration enligt första som skett på svensk eller utländsk stycket en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller inrop på genom exekutiv auktion. I stället får förvärvaren åläggas att avyttra det som har förvärvats.

Förbud mot koncentration, m.m.

34a§ Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda en koncentration som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 § eller har anmälts frivilligt som enligt vad där. som anges Koncentrationen skall förbjudas, om den skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller

utvecklingen av en effektiv kon-

kurrens inom landet i dess helhet eller avsevärd del det, och en av detta sker på ett sätt är som skadligt från allmän syrgounkt. Förbud får dock inte meddelas i fråga om en koncentration som ägt rum genom förvärv som har skett på en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon reglerad annan marknad eller genom inrop på exekutiv auktion. I stället får förvärvaren åläggas att avyttra det har förvärvats. som

F örfattningsförslag 25

I den utsträckning bildandet

av ett gemensamt företag som

utgör koncentration enligt 34

en

§ har till syfte eller resultat att

samordna konkurrensbeteendet

hos företag som förblir själv-

ständiga, skall samordningen

bedömas enligt kriterierna i 6

och 8 §§.

35§ Ett förbud mot ett företagsförvärv Ett förbud mot en koncentration innebär att förvärvet därefter blir innebär att en rättshandling som ogiltigt. utgör ett led i koncentrationen

därefter blir ogiltig.

36§ Om det är tillräckligt för att Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effektema undanröja de skadliga effekterna

ett företagsförvärv, får för- av en koncentration, får en part av värvaren i stället för förbud i koncentrationen i stället för enligt 34 § åläggas förbud enligt 34 a § åläggas

att avyttra ett företag en att avyttra ett företag eller rörelse eller en del av en del ett företag, eller

en av rörelse, eller

2.att genomföra någon annan att genomföra någon annan konkurrensfrämj ande åtgärd. konkurrensfrämj ande åtgärd.

Anmälan företagsförvärv Anmälan om koncentration

om

37§ Ett företagsförvärv skall anmälas En koncentration skall anmälas till Konkurrensverket någon till Konkurrensverket om

av som är part iförvärvsavtalet, om de berörda företagen tillde berörda företagen tillsammans har en omsättning före-

sammans har en omsättning föregående gående räkenskapsår som överräkenskapsår som överstiger fyra stiger fyra miljarder kronor och miljarder kronor. minst två av de berörda

Om förvärvaren ingår i företagen driver verksamhet

en

består flera inom landet och i denna verkgrupp som av företag har samhet har en omsättning

som gemensamma ägarintressen eller hålls föregående räkenskapsår som

som

samman på något annat sätt, överstiger 200 miljoner kronor skall gruppens sammanlagda för vart och ett företagen. av

årsomsättning anses som Om förutsättningen enligt

förvärvarens årsomsättning. första stycket 1 är uppfizlld men Skyldighet att anmäla ett omsättningen inte överstiger vad företagsförvärv föreligger inte som anges i första stycket får om det förvärvade företagets Konkurrensverket i ett enskilt omsättning föregående räken- fall ålägga part i en en skapsår understiger l00 miljoner koncentration att anmäla kronor. Trots att omsättningen koncentrationen, när detta är understiger detta belopp, får påkallat särskilda skäl. En av Konkurrensverket i ett enskilt part och andra medverkande i en fall ålägga en part i ett koncentration har alltid rätt att förvärvsavtal att anmäla förvärv- frivilligt anmäla koncentrationet, när detta är påkallat av när omsättningskravet enligt en, särskilda skäl. En part i ett första stycket 1 är uppfyllt. förvärvsavtal har dessutom alltid rätt att frivilligt anmäla ett förvärv till Konkurrensverket.

37a§ En koncentration som omfattas

av anmälningsskyldighet enligt

37 § första stycket skall anmälas till Konkurrensverket senast en

vecka efter

a ingåendet av det avtal som medför koncentrationen b ojfentliggörandet av budet om Övertagande c förvärvet av det bestämmande inflytandet. Fristen skall löpa från den tidpunkt när den första dessa av händelser inträffar.

37b§

En företagssammanslagning

enligt 34 § första stycket 1 skall anmälas av de företag slås som samman. I övriga fall skall anmälan göras av den eller dem som

förvärvar kontroll över ett

företag eller en del därav.

Särskild undersökning förvärv Särskild undersökning av koncen-

av

tration

38§ Konkurrensverket får besluta om Konkurrensverket får besluta om att genomföra en särskild under-- att genomföra en särskild undersökning av ett företagsförvärv sökning av en koncentration som

har anmälts enligt 37 har anmälts enligt 37 som

Ett sådant beslut skall Ett sådant beslut skall meddelas inom 30 dagar från det meddelas inom 25 arbetsdagar att anmälan kom in till från det att anmälan kom in till Konkurrensverket. Under denna Konkurrensverket. Under denna frist får den år part i frist får parterna och andra

som förvärvsavtalet inte vidta några medverkande i koncentrationen

fullfölj förvärvet. inte vidta någon åtgärd i syfte att åtgärder för att a

fullfölja koncentrationen.

Konkurrensverket får i det

särskilda fallet besluta om

undantag från förbudet i andra

stycket.

Talan företagsförvärv Talan om koncentration

om

39§ En talan hos Stockholms tingsrätt En talan hos Stockholms tingsrätt enligt 34 eller 36 § får väckas bara enligt 34 eller 36 § får väckas

a efter beslut särskild bara efter beslut om särskild

om undersökning enligt 38 undersökning enligt 38

Talan skall väckas inom tre Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Tingsrätten månader från beslutet. Tingsrätten får på begäran Konkurrens- får på begäran av Konkurrens-

av verket förlänga fristen med högst verket förlänga fristen med högst

månad i sänder, om parterna i en månad i sänder, om parterna i en förvärvsavtalet eller, förvärvet koncentrationen och den som

om har skett på det i gjort anmälan enligt 37 § andra

sätt som anges 34 § tredje stycket, förvärvaren stycket samtycker. När koncentrasamtycker till det eller det tionen skett på det sätt som anges

om finns synnerliga skäl. i 34 § tredje stycket, är för-

a

värvarens samtycke tillräckligt.

Om det finns synnerliga skäl får

fristen förlängas utan sådant samtycke som anges i detta stycke.

40§ Om Konkurrensverket har Om Konkurrensverket har beslutat att lämna ett företagsför- beslutat att lämna en koncentravärv utan åtgärd, får talan enligt tion utan åtgärd, får talan enligt 39 39 § första stycket inte väckas § första stycket inte väckas beträffande förvärvet. beträffande koncentrationen. Detta gäller dock inte Detta gäller dock inte om en om en part i förvärvsavtalet har lämnat part eller annan som medverkat i någon oriktig uppgift som koncentrationen har lämnat någon påverkat beslutet. oriktig uppgift påverkat som beslutet.

41 § Om det är motiverat av ett allmänt Om det är motiverat ett allmänt av intresse som väger tyngre än den intresse som väger tyngre än den olägenhet som åtgärden medför, olägenhet som åtgärden medför, får Stockholms tingsrätt på får Stockholms tingsrätt på yrkande av Konkurrensverket för yrkande Konkurrensverket för av tiden till dess att en fråga enligt 34 tiden till dess att fråga enligt 34 en eller 36 § slutligt har avgjorts eller 36 § slutligt har avgjorts a förbjuda parterna i ett avtal förbjuda parterna och andra om företagsförvärv att fullfölja medverkande i en koncentration förvärvet. Om rättegång inte att vidta någon åtgärd i syfte att pågår, skall yrkandet framställas fullfölja koncentrationen. Om skriftligen. rättegång inte pågår, skall yrkandet framställas skriftligen. Yrkandet får inte bifallas utan Yrkandet får inte bifallas utan att parterna i förvärvsavtalet att den beslutet gäller och som eller, om förvärvet har skett på det den gjort anmälan enligt 3 7 § som sätt som anges i 34§ tredje andra stycket fått tillfälle att yttra stycket, förvärvaren fått tillfälle sig. När koncentrationen har skett att yttra sig. Om det finns på det i 34 § sätt som anges a synnerliga skäl, får dock åtgärden tredje stycket behöver endast omedelbart beviljas att gälla till förvärvaren ha fått tillfälle att dess att något annat beslutas yttra sig. Om det finns synnerliga skäl, får förbud omedelbart meddelas att gälla till dess att något annat beslutas

F örfattningsförslag 29

Tid inom vilken ett förvärvs- Tid inom vilken ett ärende om ärende skall avgöras koncentration skall avgöras

42§ Ett förbud eller ett åläggande Ett förbud eller åläggande enligt enligt 34 eller 36 § får inte 34 eller 36 § får inte meddelas

a meddelas senare än sex månader än sex månader efter det

senare efter det att talan väckts hos att talan väckts hos tingsrätten. tingsrätten. Denna frist får Denna frist får förlängas, om förlängas, parterna i parterna i koncentrationen och

om förvärvsavtalet eller, förvärvet den som gjort anmälan enligt 37 §

om har skett på det i andra stycket samtycker till det.

sätt som anges 34 § tredje stycket, förvärvaren När koncentrationen har skett på samtycker till det eller det det sätt i 34 § tredje

om som anges a

synnerliga skäl. Förbud eller stycket är förvärvarens samtycke

finns

åläggande får dock inte meddelas tillräckligt. Om det finns

två år efter det synnerliga skäl får fristen senare än att förvärvsavtalet ingicks. förlängas utan samtycke av dem

som anges i detta stycke. Förbud

eller åläggande får dock inte

meddelas än två år efter

senare

det att koncentrationen ägde rum. Om tingsrättens dom överklagas, skall Marknadsdomstolen avgöra målet inom tre månader från det att tiden för överklagande gick ut. Vad som sägs i första stycket förlängning av fristen gäller också

om Marknadsdomstolens prövning.

43§ Ett förbud eller åläggande enligt Ett förbud eller åläggande enligt 34 eller 36 § utgör inte hinder mot 34 a eller 36 § utgör inte hinder att samma fråga prövas nytt, mot att samma fråga prövas på

det finns anledning att nytt, om det finns anledning att om upphäva eller mildra förbudet upphäva eller mildra förbudet eller åläggandet därför att detta eller åläggandet därför att detta inte längre behövs eller inte längre inte längre behövs eller inte längre är lämpligt. är lämpligt.

Om tingsrätten eller Mark- Om tingsrätten eller Marknadsdomstolen har lämnat en nadsdomstolen har lämnat

en talan om ett företagsförvärv utan talan koncentration utan

om en åtgärd, får frågan prövas på nytt åtgärd, får frågan prövas på nytt bara om en part i förvärvsavtalet bara om en part eller annan som

har lämnat oriktiga uppgifter medverkat i koncentrationen har om sakförhållanden av väsentlig lämnat oriktiga uppgifter om betydelse för avgörandet. sakförhållanden väsentlig av betydelse för avgörandet.

57§ Ett förbud eller åläggande enligt Ett förbud eller åläggande enligt 23, 34 36, 41 eller 45 § får 23, 34 36, 41 eller 45 § får a, , förenas med vite. Också ett beslut förenas med vite. Också ett beslut om undersökning enligt 47 eller om undersökning enligt 47 eller 48 § får förenas med vite för att 48 § får förenas med vite för att förmå ett företag eller någon förmå ett företag eller någon annan att underkasta sig under- annan att underkasta sig undersökningen. sökningen. Ett frivilligt åtagande i Ett frivilligt åtagande i samband med ett företagsförvärv samband med koncentration en får förenas med vite. Ett sådant får förenas med vite. Ett sådant vite föreläggs av Stockholms vite föreläggs Stockholms av tingsrätt på talan av Konkurrens- tingsrätt på talan Konkurrensav verket. verket.

63 § Domar och beslut av Stockholms tingsrätt i följande mål och ärenden får överklagas hos Marknadsdomstolen: l konkurrensskadeavgift konkurrensskadeavgift enligt . enligt 26 26 kvarstad enligt 32 kvarstad enligt 32 företagsförvärv enligt 34, koncentration enligt 34 a, 36, 41 och 43 §§, 36, 41 och 43 §§, undersökningar enligt 47 undersökningar enligt 47 och 48 §§, och och 48 §§, och prövning enligt 54 § andra prövning enligt 54 § andra stycket. stycket. Beslut under rättegången i frågor i 25, 32 eller 41 § skall som avses överklagas särskilt. Ett beslut enligt 32 eller 41 § meddelats innan som rättegång har inletts skall överklagas beslutet meddelats under som om rättegång. Lag 1996:266. 67 § En åtgärd enligt 41 § har En åtgärd enligt 41 § har som som beslutats då rättegång inte pågår beslutats då rättegång inte pågår skall omedelbart hävas, skall omedelbart hävas, om om Konkurrensverket inte beslutar Konkurrensverket inte beslutar

Författningsförslag 31

särskild undersökning enligt särskild undersökning enligt om om 38 § eller, ett sådant beslut har 38 § eller, om ett sådant beslut har

om meddelats, inte väcker talan enligt meddelats, inte väcker talan enligt 39 Detsamma gäller om 39 Detsamma gäller om Konkurrensverket beslutar att Konkurrensverket beslutar att lämna ett företagsförvärv utan lämna en koncentration utan åtgärd. åtgärd.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1999.

Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga företagsförvärv

om som har skett före ikraftträdandet.

32 Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

1980: 100

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen 1980:100 dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap.4 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 4 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning för uppgift om

enskilds afi‘Zzrs— eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften rojs,

andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i afliirsfdrbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

För uppgift som lämnas i ärende som avser anmälan enligt 37 § konkurrenslagen 1993520 gäller sekretess till dess anmälan har gjorts.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

16 kap. 1 § Att friheten enligt 1 kap. 1 § Att friheten enligt l kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 tryckfrihetsförordningen och 1

kap. 2 § yttrandefrihets- kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår 7 fall är begränsad framgår 7

av av kap. 3 § första stycket 1 och 4 kap. 3 § första stycket 1 och 4 §l-8samt5§loch3 §l-8samt5§loch3

tryckfrihetsförordningen och av tryckfrihets-förordningen och

av 5 kap. l § första stycket samt 3 § 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 första stycket 1 och 2 yttrandefrihets-grundlagen. De yttrandefrihets-grundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande fall uppsåtligt åsidosättande

av av tystnadsplikt, i vilka nämnda tystnadsplikt, i vilka nämnda

av frihet enligt 7 kap. 3 § första frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 stycket 3 och 5 § 2

tryckfrihetsförordningen samt 5 tryckfrihetsförordningen samt 5

kap. 1 § första stycket och 3 § kap. l § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets- första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer är de där tystnadsplikten följer

av av

denna lag enligt denna lag enligt

8 kap. 4 § andra stycket

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

2-185162

Fötfattningsförslag

till om ändring i Förslag förordning sekretessförordningen 1980:657

Härigenom föreskrivs att punkt 17 i bilagan till sekretessförordningen 1980:657 skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1999.

F ötfattningsförslag 35

Förslag till förordning om i förordändring

med instruktion för

ningen 1996:353

Konkurrensverket

Härigenom föreskrivs att 13 § förordningen 1996:353 med instruktion för Konkurrensverket skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13§ Innan Konkurrensverket väcker Innan Konkurrensverket väcker talan om konkurrensskadeavgift talan konkurrensskadeavgift

om enligt 26 § konkurrenslagen enligt 26 § konkurrenslagen 1993:20 eller talan angående 1993:20 eller talan angående företagsförvärv enligt 34 eller 36 koncentration enligt 34 a eller 36 § samma lag, skall den som § samma lag, skall den

som avses med talan få tillfälle att avses med talan tillfälle att yttra sig. Detta gäller dock inte i yttra sig. Detta gäller dock inte i brådskande fall eller om det brådskande fall eller det

om annars finns särskilda skäl. annars finns särskilda skäl.

Denna förordning träder i kraft den 1juli 1999.

l Inledning

l l Bakgrund

.

Konkurrenslagen KL trädde i kraft den 1juli 1993. Lagen ersatte bl.a. 1982 års konkurrenslag ÄKL.

KL innehåller bl.a. regler för prövning företagsförvärv. Dessa

av regler överfördes i allt väsentligt från

Enligt nuvarande ordning skall sådana företagsförvärv där de berörda företagen tillsammans har omsättning föregående

en räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor anmälas till Konkurrensverket för prövning. Vissa mindre förvärv undantas från denna generella anmälningsskyldighet. Konkurrensverket kan anmoda berörda företag att anmäla sådana förvärv för prövning. De berörda företagen kan även frivilligt anmäla ett sådant förvärv 37 §.

Företagsförvärv som omfattas av anmälningsskyldigheten eller

som har anmälts frivilligt får- på talan Konkurrensverket- förbjudas

av av Stockholms tingsrätt. Förbud kan med vissa undantag meddelas

- - om förvärvet skapar eller förstärker en dominerande ställning

som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det och detta sker på ett sätt är skadligt från

som allmän synpunkt 34 §.

Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna ett

av företagsförvärv får förvärvaren i stället för förbud enligt 34 § åläggas att avyttra ett företag, en rörelse eller en del av en rörelse eller att genomföra någon annan konkurrensfrämj ande åtgärd 36 §.

Stockholms tingsrätts avgöranden i mål och ärenden rör

som företagsförvärv får överklagas till Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolens avgöranden kan inte överklagas.

38 Inledning

1¶Direktiven

Vi har i vårt tidigare utredningsarbete kartlagt och sammanställt erfarenheter och synpunkter på bl.a. KL:s allmänna konstruktion, det av administrativa förfarandet och instans- och processordningen. En redogörelse för inhämtade erfarenheter och synpunkter samt förslag till ändringar i konkurrenslagen har tidigare lämnats i vårt betänkande SOU 1997:20 Konkurrenslagen 1993 1996.’ - I fråga systemet for kontroll företagsförvärv bedömde vi det om av inte möjligt att inom för dåvarande utredningsarbete lämna som ramen något komplett förslag till ändring systemet, bl.a. med hänsyn till av den då pågående översynen det gemenskapsrättsliga systemet för av kontroll företagskoncentrationer. Föreslagna lagändringar i denna av del begränsades därför huvudsakligen till att avse instans- och processordningen. Vi tog emellertid frågan ett närrnande av det upp om svenska regelsystemet för förvärvskontroll till motsvarande systern inom gemenskapsrätten. Vi lade även fram ett utkast till lagändring i

denna riktning

Regeringen i tilläggsdirektiv den 20 juli 1997 utredningen i gav uppdrag att fortsätta arbetet med att göra en översyn av konkurrenslagens bestämmelser kontroll av företagsförvärv. om I direktiven att de erfarenheter och synpunkter som hittills anges framkommit visar att det föreligger ett behov att ytterligare överväga av allmänna konstruktion, funktion och avgränsning. Som systemets underlag för denna prövning bör utredaren inhämta information om de överväganden legat till grund för utfommingen motsvarande som av system inom gemenskapen och i andra länder. I direktiven vidare att frågor som bör belysas är anges begreppet företagsförvärv och dess avgränsning avgränsningen mellan olika former gemensamma företag samav

riskföretag vid prövningsförfarandet

hanteringen konkurrensbegränsande villkor accessoriska 0 av

begränsningar vid prövningsförfarandet

frågan obligatorisk anmälningsskyldighet 0 om I direktiven att utredaren även får ta andra frågor som rör anges upp förvärvsreglernas utfornming.

2 Utredningen lämnade i skrivelse till regeringen den 13 september 1996 en dnr 96/ 108 förslag till vissa preliminära ändringar i fråga gränserna for om anmälningsskyldigheten 37 § KL. 3Se SOU 1997:20 bilaga 6.

Inledning 39

1.3¶Utredningsarbetets

genomförande

Utgångspunkten för vårt fortsatta arbete har varit bl.a. de erfarenheter och synpunkter som tidigare lämnats under utredningsarbetet och som finns redovisade i vårt tidigare betänkande och de remissvar som lämnats över betänkandet

En referensgrupp bestående företrädare från Konkurrensverket,

av näringslivet och advokatbyråer har löpande lämnat synpunkter under denna del av utredningsarbetet.

Statistiska centratlbyrån har på vårt uppdrag sammanställt uppgifter om inom landet verksamma företag bilaga.

Konkurrensverket har på vårt uppdrag kartlagt och sammanställt uppgifter om anmälda företagsförvärv bilaga.

På uppdrag utredningen har två studier genomförts i syfte att

av belysa sambandet mellan ekonomisk teori och regler om kontroll av företagsförvärv.

Ekonomie doktor Johan Stennek har i en särskild studie lämnat en redogörelse för och bedömning ekonomiska teorier ligger till

av som grund för eller kan antas ha påverkat utforrrmingen av

som internationella och nationella regelsystem för kontroll av företagsförvärv bilaga.

Ekonomie doktor Maria Bengtsson har i en särskild studie gjort en bedömning av ekonomiska effekter som tillämpning av KL:s regler om prövning företagsförvärv medfört bilaga.

av

Utredningens sekretariat och experter har genomfört studiebesök vid Europeiska kommissionen och de nationella konkurrensmyndighetema i Storbritannien och Tyskland.

En viktig principiell avgränsning som vi i likhet med tidigare har gjort utredningsarbetet är att betänkandet inte annat än i

av undantagsfall eller inom ramen för expertstudierna beskriver eller

kommenterar hur Konkurrensverket och domstolarna har bedömt enskilda ärenden i sak. Beträffande dessa frågor kan hänvisas till de utförliga beskrivningar och kommentarer till konkurrenslagen tillämpning som föreligger i tryck.

4Se SOU 1997:20 bilaga 5. 5 Se kap. 7.3.

Den ekonomiska bakgrunden m.m. 41

2¶Den ekonomiska bakgrunden m.m.

l Inledning

De flesta konkurrensrättsliga regelsystem har utgångspunkt de

som ekonomiska värderingar som ligger till grund för marknadens funktion. I detta avsnitt belyses översiktligt de ekonomiska förutsättningar som konkurrensrättsliga bestämmelser för kontroll företags-

av koncentrationer vilar på. Vidare ges en översiktlig beskrivning av förvärvs- och koncentrationsutvecklingen.

2.2¶Den marknadsekonomiska bakgrunden

Den marknadsekonomiska grundvalen

I den marknadsekonomiska modellen är konkurrensen mellan olika företag den grundläggande mekanismen som styr företagens verksamhet i form ekonomiska beslut, såsom inriktning av investeringar,

av produktion, Den rättsliga regleringen näringslivets organisa-

m.m. av tion och verksamhet utgår därvid från föreställningen om fria och självständiga företag arbetar i fri konkurrens. I praktiken torde dock

som inte förekomma någon renodlad marknadsekonomi utan marknadshushållningen har i viss utsträckning modifierats, dels genom olika regleringar för styrning och kontroll marknadens aktörer, dels

av

förekommande konkurrensbegränsningar på marknaden. genom Näringslivets utveckling påverkas således både av samhällets normgivning och av företagens agerande.

Till utgångspunkt för marknadsekonomin ligger den grundläggande förutsättningen att det huvudsakligen är konsumenternas preferenser i form efterfrågan styr konkurrensen på marknaden. Konkurrens-

av som politikens syfte är härvid bl.a. att tillvarata de positiva följder för konsumenterna fungerande och effektiv konkurrens för med

som en

42 Den ekonomiska bakgrunden m.m.

sig. Det gäller således att skapa förutsättningar för att konsumenterna kan styra marknaden med sin efterfrågan och därmed motverka beteenden som leder till att eller flera producentema kan styra

en av efterfrågan. För att denna efterfrågemodell skall fungera förutsätts att det finns en effektiv konkurrens på marknaden.

I fråga om koncentrativa förfaranden behöver dock konsumentintresset inte alltid framstå lika tydligt, bl.a. på grund svårigheten att

av i dessa fall omedelbart kunna iaktta direkt negativa konsumentaspekter. På längre sikt kan dock koncentration i näringslivet minskar

som konkurrensen leda till negativa följder även för konsumenterna.

Företagens strävan att expandera är ofta ett utslag av konkurrensen på marknaden och präglas av tävlan om marknadsandelar och köparkategorier. Den eftersträvade tillväxten kan dock ske på olika sätt och med hjälp olika medel. Expansion kan härvid resultatet

av vara av utveckling och effektivitetshöjning inom företaget. En expansionen kan emellertid också ske genom samgående med eller förvärv av andra företag. Denna senare typ av expansion kan ske antingen inom de marknader som företaget dittills agerat på eller genom etablering på nya marknader.

Valet mellan egen expansion eller förvärv av andra företag beror i hög grad på företagets egna förutsättningar och marknadens utseende. Det kan härvid konstateras att den grundläggande konkurrensmekanismen leder till att de på marknaden aktiva företagen måste ha tillräcklig konkurrensförmåga för att inte slås ut. I syfte att stärka sin egen konkurrenskraft och således reducera konkurrensen från konkurrenter, kan företaget antingen vidta konkurrenshöjande åtgärder, exempelvis aktiv prispolitik, effektivare produktionsformer m.m., eller åtgärder av mera konkurrensbegränsande karaktär, exempelvis konkurrensbegränsande avtal.

Samtidigt som konkurrensen nödvändiggör expansionstendenser hos företagen kan dessa tillväxtsträvanden föranleda konkurrensbegränsande effekter. Dessa konkurrensbegränsande effekter framträder både när prismässigt, kvalitetsmässigt eller andra skäl under-

av lägsna företag slås ut utan att utslagningen följs av nyetablering och när koncentrationen åstadkoms genom samgåenden eller förvärv andra

av

företag.

Den grundläggande skillnaden mellan dessa båda typer av koncentration är att i det första fallet är koncentrationen ett utslag

av konkurrenskraften hos de mest effektiva företagen medan i det andra fallet effektiviteten inte behöver det avgörande. I det första fallet

vara grundas således expansionen på högre effektivitetsgrad hos de

en företag som överlever men av det andra koncentrationsfallet följer inte nödvändigtvis effektivitetsvinster.

Den ekonomiska bakgrunden m. m. 43

Koncentration effekter och verkningar i ekonomiskt hänseende

-

Flera studier har genomförts avseende ekonomiska effekter av koncentration. Resultaten dessa undersökningar är dock inte

av entydiga sig avseende koncentrationens effekter på samhälls-

vare ekonomin eller dess effekter på de involverade företagen.

En effekt att forskningen uppvisar varierande resultat är att när

av

på konkurrensrättslig väg infört kontroll och ingripanderegler man avseende företagsförvärv har avstått från att knyta den

man konkurrensrättsliga bedömningen till eller ett fåtal avgörande

en bedömningsfaktorer.

Både i USA och i Europa har man accepterat att skadlighetsbedömningen måste ske i ett mycket brett perspektiv där olika slags effekter tas i beaktande. Detta hindrar dock inte att vissa effekter kan väga tyngre än andra i helhetsbedömningen. De genomförda undersökningarna visar dock att olika typer koncentration kan leda till olika

av effekter.

Horisontella företagsförvärv minskar antalet självständigt konkurrerande företag på viss marknad. Denna minskning kan, men

en behöver inte, ha skadliga effekter på konkurrensen. Om vid sådana förvärv redan uppnådd marknadsdominans förstärks kan den

en strukturella förändringen marknaden leda till allvarliga effekter på

av konkurrensintensiteten.

Vertikala sammanslagningar företag med stora marknadsandelar

av

också kunna medföra ekonomiska skadeverkningar. Exempelvis anses kan sammanslagning ledande råvaruleverantör och ett företag

en av en

framställer slutprodukt leda till etableringssvårigheter eller som en utestängning konkurrenter både på råvarumarknaden och

av producentmarknaden. En stark vertikal integration kan således reducera både faktiska och potentiella konkurrenters möjligheter att konkurrera,

att de inte får tillgång till råvaran eller påläggs högre priser t.ex. genom för densamma.

Effekterna diagonala sammanslagningar konglomerat har varit

av föremål för debatt inom den ekonomiska litteraturen och meningarna går ofta dessas positiva eller skadliga effekter. En distinktion

isär om kan härvid göras mellan koncentration avseende marknader som inte är identiska ändå kan karakteriseras som besläktade eller

men som närliggande och koncentration avseende marknader som är klart åtskilda.

Besläktade kan marknaderna såvida något samband eller

anses vara förhållande mellan marknaderna föreligger. Koncentration på närliggande eller besläktade marknader har länge ansetts kunna

44 Den ekonomiska bakgrunden m.m.

medföra konkurrenshämmande verkningar att marknadsinträdet genom för utomstående kan försvåras. Koncentration som berör marknader inte står i något som förhållande till varandra eller utgör del större marknader också av anses kunna föra med sig negativa verkningar. Särskilt har uppmärksammats beteenden som underprisförsäljning ej kostnadstäckande prissättning och ömsesidig återhållsamhet konglomeratföretag möter varandra som på vissa marknader agerar återhållsamt på grund vetskapen att av om de annars riskerar vedergällning på marknad. Förekomsten en annan av ett stort konglomeratföretag kan också verka avhållande på potentiella konkurrenter att de måste överväga möjliggenom noga heterna att inträda på marknaden. Koncentrationens effekter måste således prövas för varje särskild marknad för sig efter de förutsättningar där råder. Genom att som effekterna skiljer sig åt beroende på det är frågan horisontell, om om vertikal eller diagonal koncentration torde det tämligen oomstritt vara att skilda bedömningsstandarder bör tillämpas i den rättsliga kontrollen

av företagsförvärv.

Dessa förhållanden gäller även för den marknaden. gemensamma Till skillnad från bedömningen på det nationella planet måste dock effekterna på denna marknad bedömas ett globalt marknadsur mera perspektiv. Vidare präglas bedömningen de bakomliggande syftena av med denna marknad.

Utvecklingen av konkurrensrättsliga regler mot koncentration

Konkurrensrättsliga regler har till primärt syfte att möjliggöra som ingripanden mot koncentration i olika former i näringslivet representerar ett förhållandevis sent utvecklingsskede i konkurrensrätten. En grundläggande orsak till detta torde stå att finna i historiskt sett skiftande attityder till nödvändigheten och nyttan reglering av en av koncentrationsprocessen. Tidigare ansågs normalt inte ökad en koncentration från samhällets synpunkt skadlig utan vara snarare var koncentrationsprocessen något som borde uppmuntras, bl.a. led i som en önskvärd strukturrationalisering. På nationell nivå ansågs det i många fall nödvändighet att de inhemska företagen vara en var tillräckligt stora för att kunna möta konkurrensen från större utländska

företagsenheter.

Motsvarande synpunkter gjorde sig även gällande på europeisk nivå och från ett EG-perspektiv ansågs uppkomsten och utvecklingen av större koncentrerade företagsenheter ett nödvändigt instrument i som konkurrensen på världsmarknaden.

Den ekonomiska bakgrunden m.m. 45

I ekonomisk teori och analys har värdet av en fungerande senare och effektiv konkurrens på nationella och internationella marknader betonats Genom konkurrenspolitik syftar till en obunden mera. en som konkurrens, dvs. marknader utan några större konkurrensbegränsningar, företag är effektiva och produktiva. En fungerande gynnas som nationell marknad förutsättning för konkurrenskraft anses även vara en i externa relationer. Möjlighet till ingripande mot effektivitetshämmande konkurrensbegränsningar är i många fall en förutsättning för företagen skall kunna uppnå erforderlig effektivitet och att konkurrenskraft på såväl den nationella marknaden som världsmarknaden. Behov effektiv konkurrens och ingripanden mot av skadliga koncentrationsförfaranden därför normalt inte stå i anses någon motsatsställning till strävandena att stärka företagens konkurrenskraft på såväl den nationella som den internationella marknaden.

Skäl brukar anföras för att kontrollera och reglera koncentration som

I många nationella rättsordningar och inom gemenskapsrätten anförs det övergripande motivet för att konkurrensrättslig som genom reglering styra och kontrollera koncentrationsförfaranden i näringslivet strävan att hindra uppkomsten koncentrerade företagsenheter som en av allvarligt hämmar den dynamiska konkurrensen på viss marknad. En en reglering och kontroll koncentrationen i näringslivet avser i dessa av fall att träffa de fall koncentration kan bedömas medföra av som allvarliga negativa konsekvenser. Härmed normalt i första hand avses företagskoncentrationer leder till att konkurrensintensiteten som minskar att marknadsdominans uppkommer eller förstärks. genom Möjligheten till ingripande är således avsedd att fungera som ett viktigt instrument i arbetet att bevara balanserad och fungerande en konkurrens dels möjliggör överlevnad för de effektiva företagen, som dels skapar förutsättningar för inträde på marknaden av nya företag utan hinder större etableringssvårigheter skapade av ett eller ett fåtal av företag dominerar marknaden. som Det är dock ofta svårt att i ett konkret fall bedöma i vilken grad en koncentration kan förväntas medföra allvarliga konkurrenshämmande effekter. Det tycks inte heller möjligt att på basen av tillgängliga vara undersökningar generellt uttala sig i frågan om en koncentrationsprocess medför för- eller nackdelar for samhällsekonomin i

stort. Om från samhällelig synpunkt skall kunna värdera ett företagsman förvärvs effekter måste de kontrollerande organen dessutom ha tillgång

46 Den ekonomiska bakgrunden m.m.

till instrument för att på ett så fullständigt sätt är möjligt ta fram som underlag för denna bedömning. För detta ändamål krävs regler gör som det möjligt att på ett inträngande sätt undersöka de inblandade företagens ägarförhållanden, reella marknadsposition, produktionsvolym, m.m.

2.3 Förvärvs- och koncentrationsutveck-

lingen

2.3.1 F

örvärvsutvecklingen°

Samgåenden mellan företag och förvärv företag har varit ett av utmärkande drag i det svenska näringslivets utveckling alltsedan aktiebolaget blev den dominerande formen för företagarverksamhet i större skala. Successiva sammanslagningar mindre företag och av tillverkningsenheter lade redan vid sekelskiftet grunden till flera av våra i dag största industriföretag och denna utveckling har under senare decennier med varierande intensitet fortsatt och periodvis präglat det svenska näringslivet. Den svenska utvecklingen är i detta avseende inte anmärkningsvärd utan företagssamgåenden och företagsförvärv utgör ett karakteristiskt drag i näringslivets utveckling i de flesta industriländer. Förvärvsaktiviteten brukar ofta beskrivas i termer förvärvsav vågor som under olika tidsperioder dragit fram över och förändrat näringslivsstrukturen i olika länder. En första våg förvärv och samgåenden brukar dateras till av sekelskiftet, andra våg till 1920-talet, tredje till 1960-talet och en en en fjärde våg till 1970-talets senare hälft och 1980-talet. Detta tidsmässiga mönster är särskilt uttalat i Förenta staterna, kan i likartad form men också iakttagas i Storbritannien och vissa andra i europeiska länder, däribland Sverige. Den ekonomiska forskningen har inte lämnat några entydiga och allmänt accepterade förklaringar till dessa fluktuationer i förvärvsaktiviteten eller varför Förvärvsaktiviteten under vissa tidsperioder varit mer intensiv än under andra perioder. På makronivå anförs i stället teorier vilka faktorer om som gemensamt för hela eller stora delar näringslivet- skapar de på av mikronivå nödvändiga betingelsema för företagsförvärv. Flera studier

5Avsnittet är i stor utsträckning baserat Ägarutredningens betänkande SOU 1990:1 Företagsförvärv i svenskt näringsliv kapitel 2 och 5.

Den ekonomiska bakgrunden m.m. 47

på makronivå har påvisat ett positivt samband mellan den allmänna ekonomiska aktiviteten i samhället och antalet företagsförvärv. Ett positivt samband har också fastställts mellan den allmänna kursutvecklingen på aktiemarknaden och förvärvsaktiviteten i näringslivet. Dessa studier till trots frågan förvärvsvågornas orsaker anses om alltjämt ett olöst problem inom den ekonomiska forskningen. vara

F öretagsförvärv under perioden 1 900 1969

-

Som nämnts har samgåenden mellan företag och förvärv av ovan företag varit ett stående inslag i det svenska näringslivet sedan slutet av l800-talet. Under 1900-talets första decennier genomfördes ett betydande antal samgåenden och förvärv med långtgående effekter på den inhemska företags- och industristrukturen. Ett stort antal sammanslagningar och företagsförvärv ägde även under 1920- och rum l930-talen. Dessa till övervägande del ha utgjorts av stora synes förvärv små och ofta relativt nystartade företag, framför allt företags av verkstadsindustrin, även dessa decennier enstaka inom men rymmer

fall stora och för framtiden betydelsefulla företagssammanslag-

av ningar. första heltäckande statistik finns att tillgå rörande Den mer som förvärvsaktiviteten i det svenska näringslivet samgåenden och avser förvärv inom industrin under perioden 1946-1969. Statistiken visar att 3 000 samgåenden och förvärv ägde i industrin under närmare rum

denna period.

till 1950-talets slut låg förvärvsaktiviteten på förhållandevis Fram en och stabil nivå. Därefter ökade antalet samgåenden och förvärv låg successivt under 1960-talet och decenniets del har ofta kommit senare beskrivas i omfattande strukturomvandling, inte minst att tenner av en inom metall-och verkstadsindustrin. Närmare hälften de 3 000 av förvärven ägde mellan år 1965 och år 1969.7 rum

7 Totalt berörde samgåendena och förvärven omkring 265 000 anställda i de förvärvade företagen inom industrin under perioden 1946-1969.

48 Den ekonomiska bakgrunden m.m.

F öretagsförvärv under perioden 1970 I 988 - Den ökade förvärvsaktivitet kunnat konstateras för 1960-talets som sista år fortsatte under 1970-talets första hälft. Under perioden 1970 1988 genomfördes drygt 12 000 företags- — förvärv i det svenska näringslivet. Det årliga antalet företagsförvärv i hela näringslivet ökade successivt från drygt 300 år 1970 till drygt 800 år 1975, för att under decenniets senare del ligga på något lägre nivå, omkring 600 förvärv en per ar. Under 1980-talets första år ökade förvärvsaktiviteten åter och år 1983 registrerades drygt 1 000 förvärv. Därefter gick det årliga antalet förvärv tillbaka. År 1988 genomfördes i svenskt näringsliv 694 företagsförvärv. Flertalet förvärv avsåg sysselsättningsmässigt små företag och det är i allt väsentligt den typen förvärv förklarar de antalsmässiga av som fluktuationema i förvärvsaktiviteten mellan olika år. Det föreligger inte något entydigt samband mellan antalet förvärv och antalet anställda som under olika år berörts av förvärven. En uppgång i antalet förvärv har vid flera tillfällen sammanfallit med en nedgång i antalet anställda som berörts av förvärven och vice versa. Under den senare delen 1980-talet har antalet anställda i av förvärvade företag flerdubblats trots att påtaglig tillbakagång i en antalet förvärv ägt rum. Förvärven har således kommit att omfatta, genomsnittligt sett, allt större företag. Det sammanlagda antalet anställda i de företag föremål för förvärv under perioden 1970som var 1988 uppgick till l 296 000. 9 °

3 Från slutet av 1960-ta1et fördes ett register över storföretag i svenskt näringsliv. Registret fördes av Statens pris- och kartellnämnd fr.0.m. 1988 Statens pris- och konkurrensverk. Till underlag för detta register upprättades fortlöpande statistik över samtliga företagssammanslagningar och företagsförvärv i näringslivet. Statistiken inbegriper svenska och utländska förvärv i Sverige, medan svenska förvärv utomlands inte är inkluderade. Uppgifterna avser verksamhetsområde och sysselsättningsmässig storlek på de berörda företagen, medan företagens kapitalrnässiga storlek inte registrerades. 9 Den översikt över förvärvsutvecklingen bland samtliga företag i svenskt näringsliv under 1970- och 1980- talet på ägarutredningens uppdrag som genomfördes av SPK tar utgångspunkt i endast två variabler, nämligen antalet förvärv och antalet anställda i de berörda företagen. Den inom den ekonomiska forskningen ofta använda variabeln kapitalstorlek ingår inte i översikten. Det bör inledningsvis också observeras summering antalet förvärv, liksom att en av av antalet anställda i förvärvade företag, framför allt längre tidsperiod, över en

Den ekonomiska bakgrunden m.m. 49

kan observeras att de allra flesta förvärv företag med Det även avser mycket begränsat antal anställda, medan den sysselsättningsmässiga ett förvärven i allt väsentligt är hänförligt till ett förhållandevis effekten av litet antal förvärv storföretag." av Fördelas storföretagsförvärven över tiden framkommer en svag

antalsmässig dominans för perioden efter år 1980 och under 1980-talets

år kom företagsförvärven i påtagligt ökad utsträckning att senare omfatta storföretag. Under år 1988 genomfördes 48 förvärv av

storföretag, vilka tillsammans hade drygt 200 000 anställda. Antalet

anställda i de förvärvade storföretagen var också genomsnittligt sett

väsentligt högre under 1980-talet än under periodens tidigare del.

Under 1980 1988 uppgick det årliga genomsnittet till 59 000

perioden

anställda, medan motsvarande antal under perioden 1970 1979 var knappt hälften så stort, omkring 25 000 anställda.

F öretagsförvärv under 1990-talet

officiell statistik avseende företagssamgåenden och företags- Någon förvärv under 1990-talet föreligger inte. Statistik, baserad på uppgifter

kända företagsförvärv, finns att tillgå från näringslivet. Denna om statistik är emellertid inte heltäckande. Tillgängliga uppgifter om

företagsförvärv för perioden 1993 1996 lämnas i bilaga -

medför vissa dubbelräkningar till följd att del företag förvärvas flera av en gånger under perioden. ‘° Under 1970-talet berördes årligen i genomsnitt 2,4 % av de anställda i näringslivet företagsförvärv i den meningen att det företag de arbetade i av förvärvades något annat företag. Under perioden 1980 1988 var av motsvarande andel 4,2 % de anställda. Det kan således observeras att av förvärven successivt kommit att beröra allt större andel av de sysselsatta. en Från 1989 års ingång uppställdes för registrering nedre storleksgräns för en antal anställda i det förvärvade företaget. De uppgifter föreligger för år som därför inte direkt jämförbara med uppgifterna för tidigare år. 1989 är Uppgifterna indikerar dock nedgång i fråga såväl antalet förvärvade en om genomsnittlig storlek på dessa företag. företag som " Närmare 74 % samtliga förvärvade företag under perioden 1970 1988 av - 50 anställda vid förvärvstillfállet, 19 % hade 50 199 anställda hade färre än och 5 % hade 200 499 anställda. Endast 3 % eller 364 av drygt 12 000 - , förvärvade företag, hade minst 500 anställda och tillhörde dänned den grupp företag brukar betecknas storföretag. I dessa 364 förvärvade som som storföretag återfanns emellertid 60 % det totala antalet anställda i de 12 000 av förvärvade företagen. Storföretagsförvärvens betydelse i sammanhanget framgår också att de tio största förvärven svarade för i genomsnitt 47 % av av det totala antal anställda varje berördes av företagsförvärv. som

50 Den ekonomiska bakgrunden m.m.

F öretagssammanslagningar och företagsförvärv med utgångspunkt i marknads- och produktmässiga samband.

Företagssamgåenden och företagsförvärv kan klassificeras med utgångspunkt i marknads- och produktmässiga samband mellan de berörda företagen, varvid följande kategorier kan urskiljas:

0 horisontella förvärv företagen är verksamma på marknader - samma med samma produkter.

0 komplementära förvärv företagen är verksamma på - samma marknader med likartade produkter.

0 marknadsutvidgande förvärv företagen är verksamma på olika marknader, men med produkter. samma

0 vertikala förvärv företagen har ett produktmässigt samband, - men är verksamma inom olika led i produktions- och distributionskedjan.

0 konglomeratförvärv företagen saknar såväl produktmässigt - som marknadsmässigt samband.

Statens pris- och konkurrensverk SPK genomförde på uppdrag av ägarutredningen klassificering angivet slag för de 364 en av storföretagsförvärv som ägde rum i svenskt näringsliv under perioden 1970 -1988. Klassificeringen gav vid handen att 141, eller drygt tredjedel, en av de 364 storföretagsförvärven avsåg företag verksamma på samma marknader med samma produkter, s.k. horisontella förvärv. Till kategorin komplementära förvärv, vilka ofta kan svåra att vara skilja från de horisontella förvärven, hänfördes 80 de 364 storav företagsförvärven.

2 Mot bakgrund av den diversifiering utmärker många storföretag blir som en klassificering detta slag i de enskilda fallen ofta förenad med visst mått av ett av osäkerhet. Under förutsättning att någon systematisk snedvridning inte föreligger kan dock sådan klassificering i viss omfattning belysa en förvärvsutvecklingen. 3 Det sammanlagda antalet anställda i de förvärvade företagen inom denna kategori uppgick till 329 000, vilket motsvarade 42 % av totalantalet anställda i samtliga förvärvade storföretag under perioden. 4 Det sammanlagda antalet anställda i de förvärvade företagen inom denna kategori uppgick till 134 000, vilket motsvarar 17 % av totalantalet anställda i samtliga förvärvade storföretag.

Den ekonomiska bakgrunden m.m. 51

förvärv betecknats marknadsutvidgande och 31 Vidare har 15 som förvärv betecknats vertikala. som storföretagsförvärv genomfördes i svenskt närings- Av de 364 som 1988 således 267 förvärv, eller tre liv under perioden 1970 var sådant slag förvärvande och förvärvat företag

fjärdedelar, av att

sammanfallande eller närliggande verksamhetsområden. bedömdes ha storföretagsförvärv under perioden är i allt väsentligt Resterande konglomeratförvärv där det inte förelåg något hänförliga till kategorin marknadsmässigt samband mellan de berörda företagen.

produkt- eller

återfinns i denna kategori 88 de 364 storföretagsförvärven Totalt av

under perioden.

2.3.2¶Koncentration

Marknadskoncentration

koncentration kan mätas för olika stora delar av näringslivet, Graden av branscher eller marknader. Ett sätt att mäta koncentrationen är såsom de fyra, eller åtta största företagen på att beräkna andelen för tre, sex marknaden. I vissa fall utgår från företagens den aktuella man fall från deras kapital, antal anställda eller omsättning, i andra företag verksamma i flera branscher och på marknadsandelar. När är dock bli missvisande att utgå från deras totala flera marknader kan det det gäller bestämma koncentrationen på en viss verksamhet när att talar för användandet marknadsandelar som det mest marknad. Detta av vid beräkning graden marknadskoncentration. relevanta måttet av av

marknaden är därvid grundläggande betydelse

Avgränsning av av mått på koncentrationsgraden denna uppvisar. En snäv för det som marknaden medför nämligen normalt ett färre antal definition av företag är verksamma på marknaden ifråga. som det antal företag koncentrationsgraden beräknas Valet av som

godtyckligt. Om jämför strukturen i en

utifrån är många gånger man olika tillfällen kan det därför bli öppen fråga om bransch vid två en stigit eller sjunkit, när andelen för de tre största koncentrationen företagen ökat samtidigt minskat för de sex största. men

Förvärven omfattande 16 000 anställda. ‘GFörvärven omfattande 41 000 anställda. 7 antalet anställda i de förvärvade företagen uppgick till 520 Det sammanlagda 67 % totalantalet anställda i samtliga förvärvade 000, vilket motsvarar av storföretag under perioden.

52 Den ekonomiska bakgrunden m.m.

En svaghet med metoden att mäta några de

av största företagens

sammanlagda andel av en viss marknad är att inte får någon bild man av förändringar i den inbördes fördelningen mellan de företag som räknas till de största och inte heller beträffande fördelningen mellan de övriga.

Det finns även metoder där på basis marknadsandelar man av beräknar ett indextal graden koncentration. som anger av Nackdelen med dessa index är att de, liksom de tidigare nämnda måtten, inte entydigt kan beskriva graden koncentration. av

Sambandet mellan koncentration och konkurrens

Som tidigare nämnts torde det ofta finnas visst samband ett mellan koncentrationsgraden och konkurrenssituationen. Detta samband är dock sällan entydigt, eftersom koncentrationsmåttet i många fall avspeglar storleksrelationerna mellan företagen, medan konkurrensen

snarare är att anse som ett uttryck för företagens agerande. Exempelvis kan marknad med ett fåtal företag präglas en av mycket stark konkurrens i betydelsen tävlan mellan företagen, medan konkurrensen

på en annan marknad med flera företag begränsas av överens-

kommelser mellan företagen priser, marknadsuppdelning,

om m.m. Om det finns ett stort antal jämnstarka företag på marknad en där det inte förekommer några konkurrensbegränsande överenskommelser,

kan det i allmänhet antas råda hög grad konkurrens. En sådan en av situation behöver dock inte utgöra något stabilt

jämviktsläge, t.ex. kan

genom den tekniska utvecklingen uppstå stordriftsfördelar, vilket nya kan medföra att konkurrensförutsättningama med tiden förändras på de

olika marknadema. Om ett företag på viss marknad lyckas en erhålla en fördel i förhållande till de övriga, t.ex. genom stordriftsfördelar, ökade finansiella eller ett sänkt kostnadsläge, resurser kan detta få till följd att företaget kan ytterligare förbättra sina produkter eller sänka sina priser.

8 Ett exempel är Herñndahls index, erhålles kvadrering och som genom en summering av alla företagens marknadsandelar. En fördelarna med detta av koncentrationsmått är att hänsyn tas till samtliga företag marknaden och inte bara till ett visst antal de största. Till följd av av kvadreringen får förskjutningar mellan de mindre företagen mycket små konsekvenser för indextalet. En egenskap hos detta index är emellertid att samma indextal kan representera helt olika marknadsstrukturer. Risken för feltolkningar torde dock vara mindre, när man följer koncentrationsutvecklingen på viss marknad en under en bestämd tidsperiod med hjälp Herñndahls av index. En ökning av det största företagets andel på en viss marknad måste uppvägas av ett betydande inträde av företag för att index inte skall påverkas. nya

Den ekonomiska bakgrunden m.m. 53

båda fallen medför detta för de övriga företagen att deras I konkurrenssituation försämras. På längre sikt kan det starkaste

bli så överlägset de andra att det uppstår mycket ojämna företaget även konkurrensförhållanden på marknaden och med tiden en utslagning av

företagen. I förlängningen sådan utveckling kan en de svagaste av en uppstå, där någon konkurrens längre förekommer.

monopolsituation

de företagen på marknad köper andra Om ett av större en upp ökar dess storlek och därmed ofta dess möjligheter att vidta företag ytterligare kan stärka dess ställning. I så fall sådana åtgärder som också utvecklingen mot framtida monopolmarknad. Om

påskyndas en

däremot de företagen går och lyckas uppnå vissa svagaste samman fördelar kan den nämnda utvecklingen bromsas trots att antalet företag

samgående mellan vissa företag kan således leda till minskar. Ett styrkeförhållanden mellan företag på marknad. jämnare samma

Det sagda innebär att varje företagskoncentrations påverkan på

konkurrenssituationen måste analyseras utifrån i det enskilda fallet

föreliggande förutsättningar och med hänsyn till koncentrationens

effekter för konkurrenssituationen.

2.3.3¶Koncentrationsutvecklingen i det svenska

näringslivet

Frågan koncentrationsutvecklingen i det svenska näringslivet om behandlades bl.a. Konkurrensutredningen i dess betänkande SOU av

konkurrensbegränsningslag. Utredningen anförde b1.a.:9

1978:9 Ny

vilka koncentrationsmått används kan konstateras att koncen- Oavsett som i det svenska näringslivet har ökat under 1960- och 1970-talen. trationen koncentrationsprocessen har ett växande antal marknader med Genom fåtalsdominans eller enföretagsdominans uppstått. Samtidigt har inom vissa

sektorer den internationella konkurrensen hårdnat. till företag med över 500 anställda ökade företagen sin andel av Ser man totala industriproduktionen rätt markant under l960-talets senare del. den för närvarande för närmare tre fjärdedelar denna. Den ökning De svarar av storföretagens andel sålunda ägt har dels skett genom intern av som rum tillväxt utslagning mindre företag dels också genom samt genom av men förvärv och sammanslagningar av företag. Generellt kan beträffande koncentrationen peka på vissa tendenser. man redan företagens marknadsandelar har för det första ökat på De stora bekostnad de små och medelstora företagen. I många branscher har av sålunda strukturomvandlingen drabbat främst de medelstora företagen som ofta inte kan utnyttja stordriftsfördelar och inte heller som många mindre företag kan klara låga administrativa kostnader och en

konkurrensen genom

hög flexibilitet. Aven företagsbeskattningen har till viss del bidragit till

9 Se betänkandet s. 297

54 Den ekonomiska bakgrunden m.m.

denna utveckling. För det andra har grossistledet fått starkare ställning en både i förhållande till tidigare och led. För det tredje kan konstateras senare att koncentrationen i näringslivet främst har skett horisontellt och vertikalt. Under senare tid kan emellertid spåras ett ökat intresse för

konglomeratbildningar.

Den tekniska utvecklingen och därmed förknippade stordriftsfördelar, förbättrade administrationsmetoder och vissa av företagsbeskattningsreglema har framför allt de större företagen. gynnat De mindre och medelstora företagens konkurrenskraft har härigenom försämrats i flera branscher. Detta har lett till nedläggning eller försäljning av dessa företag i vissa fall. De stora och kapitalintensiva företagen har blivit mer intresserade än tidigare skapa stabilitet av att när det gäller tillgång till råvaror och avsättning för sina produkter. Detta ökade intresse för stabilitet har medfört större intresse fört företagsförvärv och andra konkurrensbegränsande åtgärder. Nyetableringshindren har ökat dels därför att koncentrationen i sig försvårar nyetablering, dels därför att kostnaderna för nyetablering har stigit genom teknisk utveckling och vidgade krav från samhällets sida på företagsamheten. Minskade handelshinder har medfört ökad internationell konkurrens på flera områden. De svenska exportföretagen har fått tillgång till större marknader. Detta har i hög grad drivit fram samarbete och i vissa fall samgåenden mellan dessa företag för klara den internationella att konkurrensen. Samtidigt har motsvarande koncentration en skett utomlands. De svenska företagen får således konkurrera med färre större numera men utländska företag. Det finns knappast anledning att anta att koncentrationstendensema i svenskt näringsliv kommer att avta. Framför allt kommer den tekniska utvecklingen, konkurrensen från utlandet och behovet konav en kurrenskraftig exportsektor att driva fram fortsatt strukturrationalisering en och ökad koncentration."

Frågan om koncentrationsutvecklingen i det svenska

näringslivet behandlades även Konkurrenskommittén i dess betänkande av SOU 1991:59 Konkurrens för ökad välfärd. På uppdrag kommittén av undersökte Statens pris- och konkurrensverk SPK marknadskoncen-

tration och konkurrensförhållanden inom ett sextiotal olika och varutjänsteområden september 1990. Enligt kommittén visade SPK:s

undersökning på en långt driven företagskoncentration högst fyra

företag med en samlad marknadsandel åttio eller inom om procent mer ett flertal branscher, bl.a. byggmaterielindustrin och livsmedelsindustrin.

Den företagskoncentration bl.a. Konkurrensutredningen

som och Konkurrenskommittén har redogjort för kan komma antas att fortsätta inom olika branscher, särskilt mot bakgrund

av intemationaliseringen

av det svenska näringslivet och den mer allmänna globaliseringen.

Vi har inte funnit skäl att genomföra någon

ny undersökning av

företagskoncentrationen inom det svenska näringslivet. En sådan

2° Se betänkandet s. 170.

Den ekonomiska bakgrunden m.m. 55

förutom ha krävt stora ändå inte undersökning skulle att resurser -

-

väsentligt förbättrat underlag för bedömning av kunnat ge något

behovet system för kontroll företagskoncentrationer.

av ett av

EG-rätt 57

3¶EG-rätt

1 Inledning

Vi har tidigare under utredningsarbetet tagit upp frågan om ett närmande KL:s regler för kontroll företagsförvärv till av av motsvarande regler i gemenskapsrätten. Vi har i det sammanhanget översiktligt redogjort för bestämmelserna i rådets förordning 4064/89 den 21 december 1989 kontroll av företagskoncentrationer av om

koncentrationsförordningen.z

Enligt utredningsdirektiven till det fortsatta utredningsarbetet skall bl.a. gemenskapsrättens regelsystem för kontroll av företagskoncentration utgöra underlag vid den fortsatta prövningen behovet och av utformningen ett inhemskt konkurrensrättsligt system för kontroll av av företagsförvärv. Vi har i det tidigare utredningsarbetet behandlat KL:s bestämmelser i frågor rör och instansordningen. Framställningen om som process-

gemenskapsrättens regelsystem för kontroll av företagskoncentration

därför huvudsakligen till att behandla regelsystemets avgränsas materiella bestämmelser. Begreppet koncentration behandlas i avsnitt 3.3, företag i avsnitt 3.3.3 och vissa konkurrensgemensamma begränsande förfaranden, s.k. accessoriska begränsningar, i avsnitt 3.3.4. Avgränsningen kontrollområdet behandlas i avsnitt 3.4 och av bedömningskriterier i avsnitt 3.5. Avslutningsvis redogörs översiktligt för vissa anmälnings- och förfaranderegler i avsnitt 3.6.

2 Se SOU 1997:20 Konkurrenslagen 1993 1996 avsnitt 5.4. - 22Framställningen i detta avsnitt bygger bl.a. på Bellamy, C.W. Child, G.D., - Common Market Law of Competition, fourth edition, London 1993 Supplement 1996; Cook, C.J Kerse, C.S., E.C. Merger Control, second edition, London 1996; Hawk, B.E. Huser, H.L., European Community - Control: A Practitioners Guide, Haag 1996; European Commission, merger Report Competition Policy, XXth XXVth; Horizontal mergers and on competition policy in the European Community, European Economy No 40, 1989; Competition and Integration Community merger control policy, - European Economy No 57, 1994.

58 EG-rätt

3.2¶Allmän konstruktion

Genom rådets förordning 4064/89 den 21 december 1989 av om kontroll av företagskoncentrationer har införts ett särskilt system för kontroll företagskoncentrationer inom Europeiska gemenskapen." av I förordningen anges inledningsvis att avskaffandet gränserna av inom gemenskapen medför betydande strukturförändringar särskilt i form av företagskoncentrationer inom gemenskapens näringsliv. - Behovet att upprätthålla och utveckla effektiv konkurrens och en säkerställa att omstruktureringsprocessen på längre sikt inte skadar

konkurrensen inom gemenskapen gör det nödvändigt att fastställa om en koncentration med gemenskapsdimension är förenlig med den

gemensamma marknaden.

Fördelningen av ärenden mellan gemenskapen och medlemsstaterna inom området för koncentrationskontrollen bygger på principer samma som ligger till grund för begreppet subsidiaiitet. Enligt denna princip

bör åtgärder vidtas på den jurisdiktionsnivå är mest lämpad med som hänsyn till de mål skall uppnås och de medel står som som gemenskapen och medlemsstaterna till buds.

Regelsystemet syftar till att möjliggöra effektiv kontroll en av företagskoncentrationer har gemenskapsdimension med avseende som på deras verkningar på konkurrensstrukturen inom gemenskapen.

Bestämmelserna riktar sig mot koncentrationer innebär som strukturförändringar vars verkningar på marknaden sträcker sig utöver

en enskild medlemsstats gränser och påtagligt kan hämma som en effektiv konkurrens inom den marknaden eller gemensamma en väsentlig del av den. Prövningen syftar härvid till att fastställa koncentration med om en gemenskapsdimension skall förenlig med den anses vara gemensamma marknaden. Prövningen knyter till begreppet koncentration, d.v.s. an sådana transaktioner medför varaktiga strukturförändringar på som marknaden. Själva transaktionstypen är därför underordnad av betydelse. Det är koncentrationsölcningen och dess påverkan på konkurrensstrukturen på marknaden är föremål för bedömningen. som

23EGT nr L 395, 30.12.1989, s.1. EGT L 257, 21.9. 1990, 13 rättelse. nr s. svensk översättning publicerad i specialutgåva 1994 annex. Senast ändrad genom rådets förordning EG nr 1310/97 av den 30 juni 1997 ändring i om förordning EEG nr 4064/89 kontroll företagskoncentrationer EGT om av m L 180, 9.7.1997, s. 1 EGT L 40, 13.2. 1998 rättelse. nr 2‘ För en närmare redogörelse för tillkomsten koncentrationsförordningen av se t.ex. Cook Kerse, s. 2 Hawk Huser, 2 ff. - - s.

EG-rätt 59

koncentration med gemenskapsdimension skapar eller En som förstärker dominerande ställning och medför att den effektiva en som inom den marknaden eller väsentlig del konkurrensen gemensamma en den påtagligt hämmas oförenlig med den gemensamma markav anses naden. Tillämpningsområdet avgränsas utifrån de berörda företagens geografiska verksamhetsområden och omsättning. Koncentrationer som överstiger i förordningen angivna tröskelvärden är underkastade inte nationell kontroll, under förutsättning att sådan finns i den berörda

medlemsstaten medlemsstaterna.

Medlemsstaterna får inte tillämpa sin nationella konkurrenslagpå koncentrationer med gemenskapsdimension." Två stiftning undantag medges från denna huvudregel. En medlemsstat får vidta de åtgärder är nödvändiga för att som förbereda begäran att koncentration med gemenskapskunna en om en helt eller delvis, skall hänskjutas till medlemsstaten i fråga dimension, enligt artikel medlemsstat får även vidta åtgärder enligt dess nationella En som lagstiftning nödvändiga för att säkerställa vissa andra skyddsär intressen allmän säkerhet, mediernas mångfald, m.m. Europeiska kommissionen kommissionen har det övergripande ansvaret för kontroll och prövning av koncentrationer. Kontrollen bygger på principen obligatorisk anmälan av en om koncentration med gemenskapsdimension innan den äger rum. En koncentration faller inom förordningens tillämpningsområde skall som anmälas till kommissionen för prövning inom i förordningen närmare tidsfrister anmälnings- och prövningsförfarandet behandlas i angivna avsnitt 3.6.

3 Begreppet koncentration

inledningsvis med begreppet koncentration i förord- Som nämnts avses ningens mening endast sådana transaktioner medför en varaktig som förändring de berörda företagens struktur. av

25Artikel 8.3. 26Artikel 21.2. 27Artikel 21.3. 28Se tjugotredje stycket i ingressen till koncentrationsförordningen.

60 EG-rätt

I artikel 3.1 i koncentrationsförordningen definition

ges en av när en koncentration skall föreligga. anses

Artikel l

En koncentration skall anses föreligga om a två eller flera tidigare självständiga företag slås samman, eller b en eller flera personer, som redan kontrollerar minst företag, eller ett ett eller flera företag antingen förvärv värdepapper eller genom av tillgångar, avtal eller på annat sätt direkt eller indirekt får kontroll genom över ett helt eller flera företag eller delar därav.

Av denna bestämmelse framgår att koncentration skall en anses föreligga om två eller flera tidigare självständiga företag slås samman till ett företag eller transaktion medför förändring om en en av kontrollen över ett eller flera företag eller delar därav.

Sådana transaktioner äger mellan eller som rum personer företag inom företag och inte medför någon en grupp av som förändring av kontrollen över det berörda företaget är normalt endast betrakta att som

en form intern omstrukturering inom företagsgruppen och därför

av inte någon koncentration i förordningens mening. Med

begreppet

person avses i detta sammanhang inte bara fysiska utan personer även juridiska personer och offentligrättsliga subjekt.

Även transaktioner innebär

som att ett offentligt företag slås

samman med ett annat företag kontrolleras stat" eller som av samma förvärvar ett sådant företag kan falla under förordningens

tillämpnings-

område. Av betydelse för bedömningen företagen tillhör är om samma holdingbolag och om de omfattas samordnad strategi eller inte, av en

29Se t.ex. Bellamy Child, 309 Cook Kerse, 23 Hawk Huser, - s. - s. s. 5 ff.

3°Se bl.a. kommissionens ärende IV/lVLl57 Air France/Sabena av den 5 oktober - 1992 staten och IV/M.308 Kali und Salz/MDK/Treuhand den 14 december - av 1993 offentligrättsligt subjekt.

3 Med stat förstås alla offentliga enheter, dvs. inte endast medlemsländer

utan även regionala eller lokala offentliga enheter, såsom provinser, t.ex. departement, delstater, m.m.

32 I tolfte stycket i ingressen till koncentrationsförordningen framhålls principen om icke-diskriminering mellan offentlig och privat sektor "...Inom

den offentliga sektorn skall därför beräkningen omsättningen av i ett företag som deltar i en koncentration utgå från sådana företag utgör ekonomisk som en enhet med självständig beslutanderätt oavsett på vilket sätt deras kapital ägs

eller vilka administrativa tillsynsregler gäller för dem". som

EG-rätt 61

dvs. företagen kan ingå i ekonomiska enhet. Om

om anses samma företagen tidigare ingick i eller utgjorde självständiga ekonomiska enheter med självständig beslutanderätt anses transaktionen utgöra en koncentration och inte intern omstrukturering. Företagen torde

en emellertid sakna sådan självständig beslutanderätt om de tillhör

en

samma holdingföretag.

I bestämmelsen definieras begreppet kontroll som "möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande, vilket innebär att ett faktiskt

utnyttjandet detta inflytande inte behöver föreligga för att en

av koncentration skall uppstå. Vidare kan förvärv kontroll

anses av föreligga detta inte är parternas uttalade avsikt.

även om

Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare innebörden begreppet koncentration. I tillkännagivandet redogörs

av för kommissionens tolkning begreppet koncentration enligt artikel 3

av och de principer tillämpas kommissionen i dess beslutspraxis.

som av Tillkännagivandet behandlar därvid i huvudsak artiklarna 3.1, 3.3, 3.4 och 3.5. Den framställning här följer återger innehållet i

som

kommissionens tillkännagivanden.

3’ Se kommissionens ärende IV/M.2l6 CEA Industrie/France Telecom/

- Finmeccania/SGS-Thomson av den 22 februari 1993. 3‘ Se kommissionens ärenden IV/M.097 Péchiney/Usinor av den 24 juni 1991

och IV/NI.216 CEA Industrie/France Telecom/SGS-Thornson av den 22

februari 1993. 35 Se kommissionens tillkämiagivande om begreppet berörda företag enligt rådets förordning EEG 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer,

nr punkt 55 EGTnr C 66 2.3 1998, s. 14. 3°Se kommissionens ärende IV/M.l57 Air France/Sabena av den 5 oktober 1992.

- 37 Kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration enligt rådets

om förordning EEG 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer EGT nr C

nr 66 2.3 1998, 5. Tillkännagivandet faller inom ramen för de initiativ som

s. kommissionen i sin rapport till ministerrådet den 28 juli 1993 och som

angav syñar till att öka insynen och rättssäkerheten i de beslut som kommissionen fattar med stöd koncentrationsförordningen se KOM93 385 slutlig, ändrad genom

av KOM93 385 slutlig/2.. 3‘ I tillkännagivandet framhålls att vad som anges i detta är resultatet av den

kommissionen förvärvat sedan koncentrationsförordningen trädde erfarenhet som ikraft den 21 december 1990. Vidare framhålls att vad som anges bör göra det möjligt för företagen att avgöra, innan de tar kontakt med kommissionen, huruvida och i vilken utsträckning gemenskapens regler om kontroll av företagskoncentrationer är tillämpliga i det aktuella fallet. 39 I kommissionens tillkännagivande om begreppet självständigt fimgerande

företag enligt rådets förordning EEG nr 4064/89 om kontroll av gemensamma företagskoncentrationer EGT nr C 66 2.3 1998, s. l behandlas närmare den

62 EG-rätt

sammanslagning av tidigare självständiga företag

Enligt artikel 3.1 a skall en koncentration föreligga två eller anses om flera tidigare självständiga företag slås och bildar ett nytt samman företag och därvid upphör att skilda juridiska En vara personer. koncentration kan också föreligga ett företag förvärvas ett annat om av och därigenom upphör som juridisk person. En koncentration i förordningens mening kan även föreligga om en

sammanslagning av tidigare självständiga företags verksamheter får till

följd att en ekonomisk enhet bildas. Så kan fallet när två eller flera vara företag, som utan att förlora sin ställning juridiska som personer, avtalar att etablera en gemensam ekonomisk ledning och förfarandet leder till att de berörda företagen de facto slås och att samman en verklig och ekonomisk enhet bildas. En förutsättning för att gemensam kunna fastställa att en gemensam ekonomisk enhet har bildats är att det förekommer och permanent ekonomisk ledning. Andra en gemensam faktorer av betydelse för bedömningen kan förekomsten vara av resultatutjämning och solidariskt mellan företagen. En sådan ansvar faktisk sammanslagning kan även förstärkas korsägande mellan genom företag som ingår i den ekonomiska enheten.

3.3.2 Förvärv kontroll av

I artikel 1 b anges att en koncentration skall föreligga ett anses om eller flera företag, eller eller flera redan kontrollerar en personer som minst ett företag, antingen genom köp värdepapper eller tillgångar, av genom avtal eller på annat sätt, får kontroll över ett annat företag eller delar av ett företag. Förvärv av kontroll kan därvid ett eller flera företag är - avse som juridiska personer, dessa juridiska tillgångar eller vissa delar personers av dessa tillgångar. Tillgångarna i fråga, kan utgöras som av varu-

tolkning som enligt kommissionen bör göras vid tillämpning artikel 3 i av samband med självständigt fungerande gemensamma företag. 4° Frågan om kontroll över företag blir relevant vid prövningen i vilken av utsträckning företagen tidigare självständiga, dvs. något företagen var om av tidigare kontrollerade det andra företaget. 4 Jfr begreppen "Gleichordnungskonzem" i tysk rätt, vissa "groupements d‘intérét économique" i fransk rätt och vissa partnerships. ‘Z Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt "3 Sekommissionens ärende IV/M. 157 Zurich/MMI den 2 april 1993. - av

EG-rätt 63

märken eller licenser, måste kunna kopplas till verksamhet som kan en tillskrivas bestämd omsättning en Begreppet kontroll enligt koncentrationsförordningen kan skilja sig

från det begrepp tillämpas på andra lagstiftningsorrtråden, bl.a. i som fråga tillsynsregler, beskattning, flygtransporter, media, m.m. I den om nationella lagstiftningen i medlemsstat kan föreslciivas särskilda en regler rörande strukturen på ett företags beslutsorgan och särskilt

arbetstagarnas företrädas. Även dessa regler ibland andra rätt att om ger än aktieägarna viss kontroll, omfattar begreppet kontroll personer en enligt koncentrationsförordningen enbart de sätt att utöva inflytande

normalt tillkommer företagets ägare. De befogenheter som en stat som utövar i egenskap offentlig myndighet och inte som aktieägare utgör av inte kontroll enligt förordningen de är begränsade till att enbart avse om skyddet allmänintresset, eftersom de varken har som syfte eller följd av göra det möjligt för staten i fråga att utöva bestämmande inflytande att på företagets verksamhet.

3.3.2.1 Innebörden av begreppet kontroll

Som nämnts förvärvas kontroll normalt företag eller personer som är av innehavare rättigheter eller berättigade till rättigheter som ger av kontroll. I artikel 3.3 närmare hur kontroll över ett företag anges

uppnås.

Artikel 3.3:

Enligt denna förordning uppnås kontroll rättigheter eller avtal eller genom på andra sätt antingen för sig eller tillsammans och med hänsyn till som, var alla faktiska och rättsliga förhållanden, ger möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på ett företag, särskilt genom äganderätt eller rätt att använda ett företags samtliga tillgångar eller

a

en del av dessa, b rättigheter eller avtal ett bestämmande inflytande på som ger sammansättningen företagets organ och dess röstning eller beslut. av

Huruvida transaktion skall innebära att kontroll över ett en anses företag uppnås prövas mot bakgrund alla rättsliga och faktiska av omständigheter i det enskilda fallet. Förvärv av äganderätt och

4‘ Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 12. 45 Se kommissionens ärende IV/M.493 Tractebel/Distrigaz av den 1 september 1994. 4‘ I kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration framhålls att om att begreppet kontroll betonas tillämpas kvalitativa snarare än genom

64 EG-rätt

i

förekomsten av aktieägaravtal torde därvid i många fall utgöra omständigheter av särskild betydelse för prövningen. Vidare kan förekomsten av rent ekonomiska förbindelser mellan parterna vara av betydelse i sammanhanget. Ekonomiska beroenden mellan företag kan i vissa fall leda till att faktisk kontroll över ett företag uppnås, t.ex. om omfattande och långfristiga leveransavtal eller krediter, beviljats som av leverantörerna eller kunderna, tillsammans med andra strukturella band medför ett bestämmande inflytande över det andra företaget föreligger.

3.3.2.2 Vem kan förvärva kontroll som

I artikel 3.4 anges den krets av personer eller företag i förordsom ningens mening anses kunna förvärva kontroll över ett företag.

Artikel 3.4:

Kontroll förvärvas av personer eller företag som a är innehavare av rättigheterna eller berättigade till rättigheter enligt de berörda avtalen, eller b utan att vara innehavare av rättigheterna eller berättigade till rättigheter enligt sådana avtal har befogenhet att utöva de rättigheter grundar som sig på dessa.

I artikel 3.4 b anges att det kan inträffa att den rättsliga innehavaren av en kontrollpost inte är den person eller det företag innehar den som faktiska befogenheten att utöva de rättigheter denna kontrollpost som ger. Så kan vara fallet exempelvis ett företag använt ett annat om företag eller en annan person för att förvärva kontrollpost och, utan en att i rättslig mening vara innehavare de rättigheter denna av som kontrollpost kan utövar dessa rättigheter via det andra företaget ge, eller tredje Kontroll kan i sådana fall förvärvad det man. anses av bakomliggande företaget, utövar den faktiska kontrollen över som

målföretagef. Bevis om ñnansieringskällor och Släktband utgör

omständigheter som kan visa på att denna typ indirekt kontroll av föreligger.

kvantitativa kriterier vid prövningen transaktion skall utgöra av om en anses en koncentration. 47 Se t.ex. kommissionens ärende IV/M.258 CCIE/GTE den 25 september - av 1992 och ärende IV/M.697 Lockheed Martin Corporation/Loral — Coporation av den 27 mars 1996. 48Se kommissionens tillkärmagivande om begreppet koncentration, punkt 10.

EG-rätt 65

Ett förvärv av kontroll kan anta formen kontroll eller

av ensam gemensam kontroll över ett företag. I båda fallen definieras kontrollen som möjligheten att utöva ett bestämmande inflytande på företaget genom rättigheter, avtal eller andra medel artikel 3.3.

Nedan behandlas den närmare innebörden av begreppen ensam respektive gemensam kontroll.

3.3 2.3 Ensam kontroll

Ensam kontroll förvärvas normalt på rättslig grund när ett företag förvärvar majoritet rösträttighetema i ett företag. Det saknar

en av därvid betydelse om ägarandelen uppgår till något än hälften

mer av aktiekapitalet eller till hela aktiekapitalet. Om inte andra faktorer inverkar ger ett förvärv som inte omfattar majoritet rösträttig-

en av hetema normalt sett inte heller kontroll över företaget, även

om förvärvet innebär att mer än halva aktiekapitalet kommer att innehas.

"Kvalzficerat minoritetsinnehav"

Ensam kontroll kan i vissa fall uppnås även genom ett kvalificerad minoritetsinnehav", vilket kan fastställas på grundval förekomsten

av av såväl rättsliga som faktiska omständigheter.

På rättslig grund kan ensam kontroll förvärvas i de fall minoritetsinnehavet är förenat med särskilda rättigheter. Det kan härvid röra sig om innehav av preferensaktier, som majoritet

ger en av rösträttighetema, eller andra rättigheter, exempelvis rättigheten att utse mer än hälften av styrelsens eller direktionens ledamöter, och som medför att minoritetsaktieägaren får möjlighet att bestämma företagets affärsstrategi.

En minoritetsaktieägare kan även uppnå kontroll på grundval

ensam av faktiska omständigheter. Så kan fallet det är troligt

vara om minoritetsaktieägaren kan uppnå majoritetsposition på bolags-

en stämman motsvarande på grund av att övriga aktier är spridda på ett stort antal övriga aktieägare. Det är i sådan situation inte sannolikt

en

49 Se kommissionens ärende IV/M.296 Crédit Lynnais/BFG Bank den 11

- av januari 1993. 5° Se kommissionens ärende IV/M.299 Sara Lee/BP Food Division den 8

- av februari 1993. 5 Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 13.

om 52 Se kommissionens ärende IV/M.025 Arjomari/Wiggins Teape den 10

- av februari 1990.

66 EG-rätt

alla små aktieägare kommer att närvara eller företrädas vid bolagsstämman. Huruvida kontroll kan föreligga bedöms

ensam anses på grundval uppgifter närvaron vid tidigare bolagsstämmor. En

av om minoritetsaktieägare erhåller stabil majoritet vid bolags-

som en stämman med hänsyn till det antal övriga aktieägare som normalt deltar vid dessa stämmor, kan anses utöva ensam kontroll över företaget.

Ensam kontroll kan även utövas av en minoritetsaktieägare som under lång tid har rätt att leda företagets verksamhet och bestämma dess affärsstrategi.

Köpoptioner, m.m.

Köpoptioner eller konvertibler anses inte i sig kunna ge upphov till ensam kontroll, såvida de inte utnyttjas inom en nära framtid i enlighet med rättsligt bindande avtal. Om det emellertid är troligt att en sådan rättighet kommer att utnyttjas kan denna omständighet i förening med övriga omständigheter leda till slutsatsen att ensam kontroll över företaget skall anses föreligga.

Övergång från gemensam till ensam kontroll

En övergång från gemensam till ensam kontroll över ett företag anses medföra en koncentration i koncentrationsförordningens mening, eftersom det bestämmande inflytande som utövas ensamt skiljer sig från ett sådant bestämmande inflytande som utövas av flera.

Av samma anledning anses en transaktion som innebär att ensam kontroll förvärvas över del ett företag och gemensam kontroll

en av över en annan del av samma företag i princip upphov till två olika koncentrationen

53Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 14;

om se även kommissionens ärende IV/M.343 Socété générale de Belgique/Générale

de Banque av den 3 augusti 1993. 5‘ Mål T/93 Air France mot kommissionen, Förstainstansrättens dom den 19

- av maj 1994, REG 1994 s. 323. 55Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 15.

om 5° Se tillkännagivandet, punkt 16; även kommissionens ärende IV/M.409

se - ABB/Renault Automation av den 9 mars 1994.

EG-rätt 67

3.3.2.4 Gemensam kontroll

Gemensam kontroll föreligger om aktieägarna moderföretagen måste komma överens i fråga om viktigare beslut rörande det företag som kontrolleras det gemensamma företaget. Gemensam kontroll innebär att två eller flera företag eller personer har möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på ett annat företag. Med bestämmande inflytande förstås i dessa sammanhang vanligen förmågan att hindra sådana beslut som avgör företagets affärsstrategi. Till skillnad från ensam kontroll, som ger en given aktieägare befogenheter att avgöra företagets strategiska beslut, utmärks gemensam kontroll av förekomsten av en situation i vilken två eller flera aktieägare har befogenhet att innehav vetorätt genom av en förhindra strategiska beslut i företaget. Dessa aktieägare måste därför av nödvändighet vara överens om gemensamma företagets

affärsstrategi.

I likhet med ensam kontroll kan förvärv av gemensam kontroll vilket även inbegriper en övergång från ensam kontroll till gemensam kontroll fastställas på grundval av såväl rättsliga som faktiska omständigheter.

Jämn fördelning rösträttigheter eller rättigheter att företrädas i av av beslutsorgan

Den tydligaste formen av gemensam kontroll torde föreligga i de fall då det endast förekommer två moderföretag har lika antal rösträttigsom heter i det gemensamma företaget. Om moderföretagen ingår avtal som reglerar den beslutsrätten får avtalet inte stå i strid med gemensamma principen om lika rättigheter för företagen. I avtalet kan således föreskrivas att samtliga företag skall ha rätt till lika antal representanter i ledningsorganen och att ingen av dessa har utslagsröst. En jämbördig ställning mellan moderföretagen kan även uppnås genom att dessa erhåller rätten att utse lika många företrädare i det gemensamma företagets ledning.

57Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 19. om 58Se kommissionens ärende IV/M.272 Matra/CAP Gemini Sogeti av den 17 mars 1993. 59Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 20. om

68 EG-rätt

Vetorätt

Gemensam kontroll kan föreligga även det inte råder jämlikhet

om mellan moderföretagen i fråga rösträttigheter eller representation i

om beslutsorganen samt det finns fler än två moderföretag. Så kan vara

om fallet exempelvis minoritetsaktieägama har ytterligare rättigheter

om

gör det möjligt för dem att motsätta sig beslut är viktiga för som som

företagets affarsstrategi.°° En sådan vetorätt kan vara gemensamma inskriven företagets bolagsordning eller föreskrivas i

i gemensamma avtal mellan moderföretagen.

Den vetorätt upphov till kontroll avser vanligen

som ger gemensam beslut och frågor rör det företagets affärsplan

som gemensamma business plan, större investeringar eller tillsättande av företagsledningen.

För att förvärva kontroll måste en minoritetsaktieägare

gemensam inte nödvändigtvis inneha alla de typer vetorätt som anges ovan. Det

av kan tillräckligt att denne innehar en del av dessa eller, i vissa fall,

vara endast sådan rättighet. Det som är avgörande är om vetorätten är

en tillräcklig för att göra det möjligt för dess innehavare att utöva ett bestämmande inflytande över företagets affársstrategiF

Förvärv kontroll behöver däremot inte innebära att

av gemensam förvärvaren även får möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över företagets löpande verksamhet.

Vetorätten kan anta formen krav på att ett beslutsmässigt antal

av deltagare uppnås för att vissa beslut skall kunna tas vid bolagsstämman eller vid styrelsens möten i de fall moderföretagen är representerade vid dessa eller då strategiska beslut måste godkännas ett särskilt

av beslutsorgan, och att minoritetsaktieägama är representerade i detta

och utgör del det beslutsmässiga antal krävs för att organ en av som besluten i fråga skall kunna tas.

Bedömningen huruvida kontroll skall anses föreligga

av gemensam eller inte grundas på samlad bedömning förekomsten av olika

en av vetorätter. Som här nämnts vetorätt inte gäller beslut i

anses en som frågor rör det gemensamma företagets affársstrategi, budget eller

som affärsplan inte dess innehavare kontroll.

ge gemensam

Vetorätten måste således avse strategiska beslut om gemensamma företagets affärsverksamhet och omfatta mer än den vetorätt som

°° Se not 15 och kommissionens ärende IV/M.010 Conagra/Idea av den 3 maj

- 1991. 6 Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 23.

om 62Se kommissionens ärende IV/M.295 SITA-RPC/SCORI av den 19 mars 1993.

—

EG-rätt 69

normalt sett tillkommer minoritetsaktieägare för att skydda deras ekonomiska intressen investerare i det företaget. som gemensamma Det normala skyddet av minoritetsaktieägamas rättigheter avser beslut om det gemensamma företagets själva existens, t.ex. ändring av dess stadgar, ökning eller minskning av kapitalet, frågan om likvidation, m.m. Av denna anledning gör vetorätt i frågor rör som försäljning eller försättande konkurs av det gemensamma företaget inte att den berörda minoritetsaktieägaren kan antas delta i den gemensamma kontrollen över företaget Som tidigare nämnts är det inte heller nödvändigt att fastställa om någon som förvärvar gemensam kontroll kommer att använda sig sitt av bestämmande inflytande. Det är tillräckligt att redan möjligheten att utöva detta inflytande föreligger. Nedan behandlas olika typer av vetorättigheter som är av betydelse i detta sammanhang.

Utnämning av företagsledning och fastställande budget av

De typer av vetorätt som i allmänhet är mest betydelsefulla är de som avser utnämning av företagsledning och fastställande av budget. Den som innehar möjligheten att delta i beslut rörande ledningsstrukturen får möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över företagets affärsstrategi. Samma sak gäller beslut rörande budgeten, eftersom ramen för gemensamma företagets verksamhet, och i synnerhet de investeringar företaget kan göra, avgränsas genom denna.

Affärsplan business plan

I affärsplanen anges vanligen i detalj företagets mål och de åtgärder som skall vidtas för att uppnå de uppställda målen. Att inneha vetorätt vid fastställandet av en sådan plan kan tillräckligt för att vara ge gemensam kontroll, även andra former vetorätt saknas. Om om av affärsplanen däremot enbart innehåller allmänna uttalanden det om gemensamma företagets mål, kommer förekomsten vetorätt enbart av att utgöra en faktor bland många vid den samlade bedömningen av om gemensam kontroll skall anses föreligga

63Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 21. om 64Se kommissionens ärende IV/M.062 Eridania/ISI av den 30 juli 1997. - 65Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 25. 66Se tillkännagivandet, punkt 26.

70 EG-rätt

Investeringar

När vetorätten investeringar beror dess betydelse normalt på

avser omfattningen de investeringar som måste godkännas av

av moderföretagen och dessa investeringar har avgörande betydelse

om en för det företagets verksamhet på marknaden. Om de

gemensamma investeringar måste godkännas av moderföretagen är särskilt stora,

som kan vetorätten liknas vid det normala skyddet av minoritets-

mer aktieägare än rätt till medbestämmande över det gemensamma

en företagets affársstrategi. Vad gäller det andra kriteriet utgör förekommande veto över ett företags investeringsstrategi vanligen ett viktigt inslag i bedömningen gemensam kontroll skall anses

om föreligga eller inte. Det finns dock vissa marknader där investeringar har mindre betydelse för ett företags konkurrensbeteende, och där ett veto i dessa frågor därför kan vara av mindre betydelse.

Marknadsspecifika rättigheter

Förutom de olika typer av vetorätter som ovan berörts förekommer ett antal andra typer vetorätt vilka är kopplade till beslut som är

av betydelsefulla på den marknad gemensamma företaget är verksamt

som på. Ett exempel är beslut om vilken teknik det gemensamma företaget skall använda, när teknik är grundläggande aspekt på detta företags

en verksamhet. Ett annat exempel utgör marknader som kännetecknas av produktdifferentiering och hög innovationsgrad. På sådana

en marknader kan vetorätt i fråga om vilka nya produktlinjer som det

företaget skall utveckla utgöra en viktig faktor när det gemensamma gäller att fastställa gemensam kontroll föreligger.

om

Vissa andra former av gemensam kontroll

Även det inte föreligger någon specifik vetorätt kan två eller flera

om företag förvärvar minoritetsinnehav i ett annat företag få

som

kontroll över detta. Så kan exempelvis vara fallet om gemensam minoritetsinnehaven sammantaget ger möjlighet att kontrollera det

företaget, vilket kan minoritetsaktieägarna tillgemensamma ske om sammans innehar en majoritet av rösträttighetema och samordnar sig

67Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 27.

om 68Se tillkännagivandet, punkt 28.

EG-rätt 71

för att utnyttja dessa. En sådan samordning kan grundas på ett avtal mellan parterna eller ske på grundval av faktiska förhållanden.

Ett sätt att säkerställa ett gemensamt utövande av rösträttighetema kan vara att minoritetsaktieägama överlåter sina rättigheter till ett holdingföretag eller träffar ett avtal genom vilket de åtar sig att

agera samordnat avtal om gemensam röstning.7°

Ett samordnat förfarande kan även uppkomma på grundval

av faktiska omständigheter. Exempelvis kan de intressen

gemensamma som förenar minoritetsaktieägama vara så starka att det föreligger liten sannolikhet för att de motarbetar varandra när de utövar sina rättigheter i gemensamma företaget. Ett sådant gemensamt intresse kan exempelvis föreligga om det sedan tidigare förekommer band mellan minoritetsaktieägama eller om förvärv andelar sker ett

av genom samordnat förfarande."

Ett samordnat förfarande mellan moderföretagen

kan anses vara mer sannolikt vid bildandet ett företag än vid förvärv

av gemensamma av minoritetsandelar i ett redan existerande företag. Så torde fallet när

vara vardera moderföretaget tillför det företaget något är

gemensamma som av avgörande betydelse för dess verksamhet, såsom speciell teknik, know-how, m.m. I dessa fall torde moderföretagen ha möjlighet att komma överens om de viktigaste strategiska besluten och således driva det företaget i samverkan utan att behöva förse sig med

gemensamma vetorätt. Det kan dock antas att större antalet moderbolag är, desto mindre är sannolikheten för att denna situation föreligger."

Växlande allianser mellan minoritetsaktieägare

Om sådana gemensamma intressen berörts inte föreligger

som ovan leder eventuell uppkomst av växlande allianser mellan minoritetsaktieägarna normalt sett till att någon gemensam kontroll inte kan

anses föreligga. Om det inte finns någon stabil majoritet när beslut ska fattas och om majoritet uppstår tillfälligt de kombinationer

en ur av mininoritetsaktieägamas röster är möjliga, går det inte att

som förutsätta att minoritetsaktieägama kommer att gemensamt kontrollera det gemensamma företaget. Det är i detta sammanhang inte i sig

69Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 30.

om 7° Se tillkännagivandet, punkt 31. 7 Se tillkännagivandet, punkterna 32 och 33.

, 72Se tillkännagivandet, punkt 34.

72 EG-rätt

tillräckligt att två eller fler företag med lika andelar i företagets kapital kommer överens att ha lika stora rättigheter och befogenheter.

om

Andra faktorer betydelse för bedömningen, m.m.

av

Förekomsten kontroll är inte oförenlig med att ett av

av gemensam moderforetagen har särskild kunskap om och erfarenhet av gemen-

företagets verksamhet. I dessa fall kan det andra moderföretaget samma sakna eller spela undanskymd roll i den dagliga driften av det

en mer

företaget. Moderföretagets närvaro kan i dessa fall främst gemensamma motiveras skäl berör allmän företagspolicy, långsiktig strategi,

av som finansiella aspekter, varumärkesimage, För kontroll

m.m. att gemensam skall föreligga måste företaget, tidigare nämnts, dock

anses som fortfarande ha faktisk möjlighet att påverka de beslut som fattas av

en

det andra moderföretaget."

Som tidigare nämnts förutsätter gemensam kontroll i princip att ett moderföretag inte har utslagsröst. Gemensam kontroll kan likväl föreligga sådan utslagsröst enbart kan användas efter flera

om en försök till medling och förlikning eller den enbart avser ett mycket

om begränsat område.

Gemensam kontroll under en begränsad period

Om transaktion under inledande period ger upphov till

en en

kontroll enligt rättsligt bindande avtal kommer att gemensam som omvandlas på så sätt att ensam kontroll kommer att utövas av en av

73 Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 35

om exempelvis anses aktieägarna, om enkel majoritet krävs för strategiska beslut, inte utöva gemensam kontroll i de fall där varje aktieägare innehar lika stor andel av aktiekapitalet och där varje aktieägare utser lika stor andel av styrelseledamöterna. Motsvarande gäller även i andra mer komplicerade situationer, exempelvis om ett företags kapital är jämnt fördelat mellan tre aktieägare och där styrelsen utgörs av tolv ledamöter, varav två utses av aktieägarna X, Y och

två av X, Y och Z tillsammans och de resterande fyra av de åtta övriga ledamöterna. Inte heller i detta fall anses gemensam kontroll föreligga. 74Se tillkännagivandet, punkt 36. 75Se tillkännagivandet, punkt 37; även kommissionens ärende IV/M.425

se - British Telecom/Banco Santander av den 28 mars 1994. 76Denna inledande period får normalt inte längre än tre år.

vara

EG-rätt 73

aktieägarna, kommer hela transaktionen normalt sett att betraktas som ett förvärv ensam kontroll.

av

Enskild aktieägares kontroll genom vetorätt

Det kan i vissa fall förekomma enskild aktieägare kan förkasta ett

att en företags strategiska beslut, utan att själv kunna driva igenom denna typ

beslut. Denna situation kan uppstå då en aktieägare innehar hälften av

ett företags aktiekapital och andra hälften innehas två eller flera av av minoritetsaktieägare eller då strategiska beslut måste fattas av ett beslutsmässigt antal röstberättigade, vilket kan ge en enskild minoritetsaktieägare vetorätt. Under dessa omständigheter innehar denne aktieägare sådan rätt i normala fall tillkommer de

en som aktieägare har kontroll över ett företag, det vill säga

som gemensam förmåga att blockera antagandet beslut i strategiska frågor. Särskilt i

av det fallet har dock sådan aktieägare inte den rätt som

senare en tillkommer någon har kontroll över ett företag, det vill säga

som ensam förmåga att driva igenom strategiska beslut. Eftersom aktieägaren kan skapa blockeringssituation, motsvarande den i traditionella fall av

en

kontroll, denne inneha ett bestämmande inflytande gemensam anses

och följaktligen kontroll enligt koncentrationsförordningen.79

3.3.2.5 Ändringar i kontrollstrukturen

En koncentration kan även föreligga när transaktion medför en

en ändring i kontrollstrukturen. Som nämnts är vid bedömningen av förändringar påverkar ett företags aktieägarstruktur avgörande om

som transaktionen leder till ändring av kontrollens karaktär. Härvid

en bedöms varje transaktion för sig. En åtskillnad görs därvid med hänsyn till omständigheterna kring förändringen av aktieägarstrukturen. En förändring aktieägarstrukturen att aktieägare tillkommer eller

av genom byts till sin natur förändra kontrollens karaktär. Att ett nytt

ut anses moderföretag inträder eller att ett moderföretag ersätts med ett annat är inte jämförbart med ett enkelt förvärv av en del av verksamheten, eftersom det innebär förändring karaktären och nivån på kon-

en av trollen över hela det företaget, även ett samma antal

gemensamma om

77Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 38. 7 Se kommissionens ärende IV/M.258 CCIE/GTE av den 25 september 1992

en enskild aktieägares vetorätt kunde utnyttjas styrelseledamot som denne

av en aktieägare utsett. 79Se kommissionens tillkännagivande begreppet koncentration, punkt 39.

om

74 EG-rätt

aktieägare utövar gemensam kontroll både före och efter trans aktionen.

Förändring av aktieägarstrukturen vid gemensam kontroll över ett

befintligt gemensamt företag

Vid en övergång från gemensam till ensam kontroll förvärvar en aktieägare andelar som tidigare ägdes av den andre aktieägaren aktieägarna. Att den ena aktieägaren säljer samtliga, eller delar av, sina andelar i det gemensamma företaget till den andre betyder att det sker en övergång från kontroll till kontroll över hela gemensam ensam företaget efter transaktionen upphör att ett gemensamt som vara företag.8 Förutom den aktieägare som utövar ensam kontroll över företaget kan det även finnas andra aktieägare minoritetsaktieägare, dock som inte har något kontrollerande inflytande i företaget. Det är således inte minskningen av antalet aktieägare i sig är betydelse utan det som av förhållandet att vissa aktieägare säljer sina aktier i ett gemensamt företag och att dessa aktier förvärvas eller befintliga aktieägare. av nya Förvärvet av dessa aktier eller ytterligare avtalsenliga rättigheter kan därvid leda till ett förvärv kontroll eller förstärkning redan av en av en existerande kontroll genom att ytterligare rösträttigheter eller vetorättigheter eller rätten att utse ytterligare styrelseledamöter erhålls." Om transaktionen medför en minskning av antalet aktieägare som utövar gemensam kontroll, utan att det leder till övergång från en gemensam kontroll till ensam kontroll och utan att det förekommer tillträden eller utbyten av aktieägare förvärvar kontroll, som anses transaktionen normalt inte medföra någon förändring kontrollens av karaktär och utgör därmed inte heller koncentration. en

8° Se kommissionens tillkännagivande om begreppet berörda företag, punkt 43. S Se bl.a. kommissionens ärende IV/M.O23 ICI/Tioxide den 28 november - av 1990 fråga var om en övergång från gemensamkontroll 50/50 till ensam kontroll. Kommissionen ansåg att "ett avgörande inflytande som utövas ensamt skiljer sig betydligt från ett avgörande inflytande utövas gemensamt, eftersom det som senare utövas under hänsynstagande till de potentiellt olika intressensom den eller de berörda parterna kan ha ... Genom att ändra karaktären på ICI: s avgörande inflytande över Tioxide kommer transaktionen att medföra varaktig förändring i de berörda en parternasstruktur ...". 82Se kommissionens tillkännagivande om begreppet berörda företag, punkterna 35- 37. 83 Se kommissionens tillkännagivande begreppet berörda företag, punkt 38 om exempelvis är detta fallet när fem aktieägare innehar lika stora andelar och var

EG-rätt 75

Situationen är annorlunda när det sker betydande förändring av

en kontrollens karaktär. Om minskningen av antalet aktieägare skulle ge de kvarvarande aktieägarna, t.ex. genom ett befintligt aktieägaravtal, ytterligare vetorätt eller flera styrelseledamöter, kan det innebära ett nytt förvärv kontroll för minst aktieägaref

av en

3.3.2.6 Upplösning koncentrationer och uppdelning av företag

av

När två företag går samman eller bildar ett gemensamt företag och därefter upplöser företaget eller delar upp det gemensamma företaget, och tillgångama fördelas mellan parterna på ett nytt sätt, är det normalt flera förvärv kontroll.

fråga om av

En uppdelning ett gemensamt företag betraktas som en övergång

av från gemensam kontroll över det gemensamma företagets samlade tillgångar till ensam kontroll över de fördelade tillgångama.

aktieägare utträder, varefter de kvarvarande fyra aktieägarna efter förvärv en

dennes andelar innehar lika stora andelar. av 8‘ Se kommissionens ärende IV/M.452 Avesta av den 9 juni 1994 en

aktieägare part i aktieägaravtalet sålde sin andel om cirka sju procent.

som var Antalet majoritetsaktieägare minskade från fyra till tre, vilket möjliggjorde för en av de kvarvarande aktieägarna att förvärva negativ vetorätt, vilket han inte hade haft tidigare, med stöd av bestämmelser i det aktieägaravtal som alltjämt var i kraft. Eftersom den utträdande aktieägaren hade delat sin vetorätt med den kvarvarande aktieägaren, och eftersom aktieägarantalet förblev oförändrat, erhöll den kvarvarande aktieägaren full vetorätt. Förvärvet av full vetorätt betraktades som en förändring av kontrollens karaktär. 85Som tidigare nämnts med tillgångar vissa typer tillgångar som i sig

avses av kan utgöra en verksamhet, t.ex. ett dotterbolag, en avdelning inom ett företag och, i vissa fall, varumärken eller licenser, m.m. och för vilka det går att fastställa en omsättning. 86Se kommissionens tillkännagivande begreppet berörda företag, punkterna

om 46 och 47 t.ex. företagen X och Y slås samman och därefter upplöser sammanslagningen med en ny fördelning av tillgångarna. Transaktionen kan innebära att företaget X förvärvar olika tillgångar, t.ex. tillgångar som det tidigare ägde eller som dittills ägts av företaget Y samt tillgångar som förvärvats gemensamt av den enhet som uppstod vid sammanslagningen och att företaget Y gör liknande förvärv. 87Se kommissionens ärende IV/M.197 Solvay-Laporte av den 30 april 1992.

-

76 EG-rätt

3.3.2.7 Utväxling av tillgångar

Även parterna betraktar överföringar tillgångar sker i

om av som samband med utväxling inbördes beroende varandra, att de

en som av ofta avtalas i en enda handling och kan äga rum samtidigt, kan de rättsliga och ekonomiska banden mellan dessa transaktioner i vissa fall vara otillräckliga för att de skall kunna betraktas som en och samma koncentration. Oavsett om tillgångarna utgör rättsliga enheter eller inte, kan varje enskilt förvärv i dessa fall innebära en koncentration.

3.3.2.8 Företagsledningens förvärv av kontroll

När kontroll över ett företag förvärvas av dess ledning är det normalt fråga om ett förvärv som genomförs privatpersoner. Företagets

av ledning kan sammanföra sina ägarandelar i ett annat företag för att t.ex. underlätta beslutsfattandet s.k. vehicle company. Detta

senare företag, som i normalfallet torde vara nystartat och därför saknar omsättning, kan under vissa förutsättningar vara att anse som ett berört företag i koncentrationsförordningens mening varvid reglerna ett

om gemensamt företags förvärv av kontroll gäller.

Även utan ett sådant företag kan ledningen försöka finna investerare för att finansiera transaktionen. De rättigheter dessa investerare

som tilldelas kan beroende aktieinnehavet innebära att kontrollen över

av företaget överförs till dem och inte till ledningen, dock kan inneha

som minoritetsrättighetema. De investerande företagens omsättning kan i dessa fall avgöra om omsättningströsklama uppnås.

3.3.2.9 Särskilda regler för handel med värdepapper,

m.m.

I artikel 3.5 anges tre särskilda fall då förvärv en kontrollpost inte skall anses utgöra en koncentration enligt förordningen.

88Se kommissionens tillkännagivande begreppet berörda företag, punkterna

om 49 och 50. 89Se tillkännagivandet, punkt 53. 9° Se kommissionens ärende IV/M.335 CWB/Goldman Sachs/Tarkett den

- av 21 februari 1994 den gemensamma kontrollen ansågs ha förvärvats de två

av företag som förvaltade den investeringsfond som deltog i transaktionen och inte av de anställda.

EG-rätt 77

Handel med värdepapper, m.m.

Förvärv värdepapper företag vilkas normala verksamhet av genom omfattar transaktioner och handel med värdepapper för egen eller andras räkning inte koncentration, förutsatt att förvärvet anses som en genomförs inom för denna verksamhet och att innehavet av ramen dessa värdepapper är tillfälligt artikel 3.5 a. För att detta undantag skall gälla skall följande villkor vara uppfyllda:

det företag gör förvärvet skall vara ett kreditinstitut, annat 0 som fmansinstitut eller ett försäkringsbolag, vars normala verksamhet omfattar transaktioner av ovannämnda slag

förvärvet värdepapperen skall ske i avsikt att vidareförsäljning 0 av skall ske

företaget får inte utöva rösträttigheter som följer med värde- 0 i syfte att bestämma mâlföretagets affársstrategi papperen

företaget får enbart utöva angivna rösträttigheter i syfte att förbereda 0 försäljningen hela eller delar målföretagef eller dess av av tillgångar eller värdepapperen i fråga

företaget måste sälja värdepapperen inom ett år från tidpunkten för 0 förvärvet.

Konkursförvaltare, m.m.

Om kontroll förvärvas tjänsteman är utsedd enligt en av en som medlemsstats lagar likvidation, konkurs, obestånd, betalningsom inställelse, ackord eller liknande förfaranden innebär transaktionen ifråga ingen ändring i kontrollstrukturen och utgör följaktligen någon koncentration enligt förordningen artikel 5 b.

9 Företaget måste således inom tidsfristen minska sitt innehav av aktier till en nivå understiger den nivå företaget kontroll. Denna tidsfrist kan som som ger förlängas kommissionen det företag gjort förvärvet styrker att det inte av om som fanns någon rimlig möjlighet att genomföra försäljningen inom tidsfiisten.

l 1 i 78 EG-rätt

l

Finansiella holdingbolag,

m.m.

En transaktion genom vilken ett finansiellt holdingbolag förvärvar

kontroll över ett företag utgör inte någon koncentration förutsatt att de rösträttigheter följer med de innehavda värdepapperen endast som utövas för att upprätthålla det fulla värdet dessa investeringar och av inte för att direkt eller indirekt bestämma företagets

konkurrensbeteende artikel 3.5 c.

En transaktion i form av en räddningsaktion ett företag kan i av vissa fall innebära att en koncentration föreligga. En transaktion anses av detta slag innebär i allmänhet att det sker överföring företagets en av skulder till ett nytt företag. Saneringsprogrammet innebär normalt även

att de banker motsvarande får kontroll över företaget i som svårigheter tvingas bestämma dess affärsstrategi, även bankerna om främst avser att det berörda företagets finanser i syfte att sedan sanera sälja det. Det torde vara mindre sannolikt att ett företag i svårigheter kan omvandlas till ett affärsmässigt livskraftigt företag och sedan säljas

inom den angivna tidsfristen på ett år. Den tid behövs för att uppnå som detta mål kan även visa sig så svårbedömd det kan svårt vara att vara att bevilja en förlängning den tidsfrist inom vilken försäljning de av av förvärvade värdepapperen måste ske. Om transaktionen uppfyller de kriterier utmärker kontroll kan den som gemensam anses utgöra en koncentration och omfattas inte det undantag i artikel 3.5 av som anges a.

3.3.3¶Gemensamma

företag

Gemensamma företag joint ventures omfattar ett brett spektrum av transaktioner, allt från koncentrationsliknande transaktioner till samarbete för särskilda funktioner såsom forskning och utveckling, tillverkning eller distribution. Som tidigare nämnts definieras begreppet koncentration i förordningens mening på ett sådant det endast sätt att omfattar transaktioner medför varaktig förändring i de berörda som en företagens struktur. Bildandet ett företag kan under vissa av gemensamt förutsättningar medföra en sådan varaktig förändring de berörda av företagens struktur att koncentration i förordningens mening skall en anses föreligga. I detta sammanhang kan koncentrationer ställas i

92 Ang finansiella holdingbolag, se artikel 5.3 i ministerrådets fjärde direktiv

78/660/EEG EGT L 222, 14.8.1978, 11, ändrad rådets nr s. senast genom direktiv 94/8/EG av den 21 mars 1994 EGT L 092, 25.3.1994, 33. nr s. 93 Se kommissionens ärende IV/M.116 Kel/Amerikan Express av den 28 augusti 1991.

EG-rätt 79

kontrast till avtal har till syfte eller resultat att samordna som konkurrensbeteendet hos företag förblir självständiga. De senare som innefattar i princip ingen varaktig förändring i företagens struktur. Om sådana avtal har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden och påverkar handeln mellan medlemsstaterna är de underkastade förbudet i artikel 85.1 i Romfördraget. Avtalen kan därvid undantas från förbudet endast de uppfyller de kriterier i artikel 85.3. i fördraget. om som anges 94 I artikel 3.2 i koncentrationsförordningen de kriterier som det anges företaget skall uppfylla för att en koncentration i gemensamma förordningens mening skall anses föreligga.

Artikel 3.2 lyder:

Bildandet ett gemensamt företag varaktig basis fyller en autonom av som ekonomisk enhets samtliga funktioner utgör en koncentration enligt punkt l

.

Ett gemensamt företag uppfyller angivna förutsättningar anses som utgöra ett självständigt fungerande gemensamt företag s.k. "full function joint venture. Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare innebörden begreppet ett självständigt fungerande gemensamt av företag.

3.3.3.1 Självständigt fungerande gemensamt företag

Gemensam kontroll

En förutsättning för att ett företag skall anses utgöra ett gemensamt företag är att företaget kontrolleras två eller flera företag. artikel av 1 b. Principerna för att fastställa kontroll föreligger har om gemensam behandlats Bildandet ett gemensamt företag faller inom ovan. av förordningens tillämpningsområde företaget på varaktig basis fyller om

9‘ Prövningen olika samordningsavtal sker enligt bestämmelser i av typer av förordning 17/62, 1017/68, 4056/86 eller nr 3975/1987 om nr nr nr tillämpning artikel 85 och 86. Ang kooperataiva gemensamma företag se av kommissionens tillkännagivande om kooperativa gemensamt företag enligt artikel 85 i EEG-fördraget. EGT nr C 43, 16.2.1993, s. 2.. 95Se not 39.

80 EG-rätt

en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner. Den närmare innebörden av detta begrepp behandlas nedan.

En självständig ekonomisk enhet

I artikel 3.2 föreskrivs att ett gemensamt företag på varaktig basis måste fylla självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner en för att falla inom förordningens tillämpningsområde. Detta förutsätter väsentligen att det gemensamma företaget måste verksamt på vara en marknad och fylla de funktioner normalt fylls företag är som av som verksamma på marknad. För att göra detta måste det samma gemensamma företaget ha en ledning är engagerad i skötseln den som av löpande verksamheten och ha tillgång till tillräckliga i form resurser bl.a. anställda, kapital och andra tillgångar materiella och immateriella för att på varaktig basis kunna bedriva verksamhet inom det område som anges i avtalet upprättandet det om av gemensamma företaget. Ett gemensamt företag som uppfyller angivna krav medför normalt en varaktig förändring av de berörda företagens struktur. Ett sådant företag anses därvid utgöra "självständigt fungerande gemensamt företag.

Övertagande vissa moderföretagens funktioner

av av

Ett gemensamt företag är inte självständigt fungerande det endast om tar över en viss funktion inom moderföretagens affärsverksamhet utan att få tillträde till marknaden. Detta kan fallet för sådana vara gemensamma företag som är begränsade till forskning och utveckling eller tillverkning. Sådana gemensamma företag är normalt underställda

96 Se kommissionens tillkännagivande om begreppet självständigt ftmgerande gemensamma företag, punkt 12. 97Se kommissionens ärenden IV/M.527 - Thomson CSF/Deutsche Aerospace av den 2 december 1994 immateriella rättigheter, IV/IVI.560 EDS/Lufthansa - av den 11 maj 1995 underleveranser, IV/M.585 Voest Alpine Industrie- — anlagenbau GmbH/Davy International Ltd den 7 september 1995 gemensamt av företags rätt att begära ytterligare expertis och personal från sina moderbolag, IV/M.686 Nokia/Autoliv av den 5 februari 1996 gemensamt företag kan - som ingå "serviceavtal" med ett moderföretag och flytta från moderföretags verksamhetsoit, IV/M.791 British Gas trading Ltd/Group 4 Utility Services Ltd av den 7 oktober 1996 ett gemensamt företags tillgångar kommer att överföras på ett leasingbolag och hyras av gemensamt företaget.

EG-rätt 81

moderföretagens affärsverksamhet. Detta kan även vara fallet när det

företagets verksamhet huvudsakligen är begränsat till gemensamma distribution eller försäljning moderföretagens produkter och

av företaget därför i huvudsak fungerar som försäljningsagentur.

Den omständigheten att det gemensamma företaget använder sig av moderföretagens distributionsnät eller försäljningsställen hindrar inte att det ändock kan ett självständigt fungerande företag, i vart

anses som fall så länge moderföretagen endast fungerar som ombud för det

gemensamma företaget.

Moderjöretagens närvaro på marknader i tidigare eller senare led

Moderföretagens närvaro på marknader i tidigare eller senare led utgör en omständighet som är av betydelse vid bedömningen av om ett gemensamt företag är självständigt fungerande i de fall då denna närvaro leder till betydande försäljningar eller köp mellan moderföretagen och det gemensamma företaget.

Den omständigheten att det gemensamm företaget är beroende av försäljning till eller köp från moderföretagen under en första inledningsfas dock normalt inte påverka det gemensamma

anses företagets självständiga funktion. En sådan inledningsfas kan nämligen

nödvändig för att etablera det gemensamma företaget på vara marknaden. Denna fas som kan vara beroende av de särskilda

—förhållanden som gäller på marknaden ifråga bör dock normalt inte

vara längre än tre år.

Om avsikten är att försäljningen från det gemensamma företaget till moderföretagen skall varaktig basis blir den avgörande

ske på mer frågan huruvida det gemensamma företaget oberoende av denna

försäljning är inriktat på att spela aktiv roll på marknaden. En

—— en

98 Se kommissionens tillkännagivande begreppet självständigt fungerande

om gemensamm företag, punkt 13; se även kommissionens ärende IV/M.102

- TNT/Canada Post, m.fl. av den 2 december 1991. 99Se kommissionens ärenden IV/M.560 EDS/Luñhansa den ll maj 1995

- av punkt 11, IV/M.686 Nokia/Autoliv av den 5 februari 1996 punkt 6; att

jämföras med ärende IV/M.904 RSB/Tenex/Fuel Logistics av den 2 april B997

punktema 15-17och IV/M.979 Preussag/Voest-Alpine av den l oktober 1997

punkterna 9-12. Ett specialfall föreligger när det gemensamma företagets försäljning till moderforetaget förorsakas av ett rättsligt monopol i det marknadsled som följer efter det gemensamma företagen IV/M.468

- Siemens/Italtel av den 17 februari 1995 punkt 12, eller om försäljningen till ett moderföretag består av biprodukter, som är mindre viktiga för det gemensamma företaget IV/M.550 Union Carbide/Enichem av den 13 mars 1995 punkt 14.

-

82 EG-rätt

viktig omständighet vid bedömningen är därvid hur stor andel denna försäljning är av det gemensamma företagets totala produktion. En annan omständighet av betydelse är om försäljningen till moderföretagen sker på normala hande1svi11kor.‘°° Om det gemensamma företaget gör inköp från moderföretagen kan företagets funktion som ett självständigt fungerande företag komma att ifrågasättas, särskilt i de fall när företaget endast tillför de berörda produkterna och tjänsterna ett obetydligt mervärde. I dessa situationer kan företaget vara att bedöma som en gemensam försäljningsagentur.

Handelsföretag, m.m.

En handelsmarknad kännetecknas vanligen av att det finns företag som är specialiserade på försäljning och distribution olika produkter utan av att vara vertikalt integrerade och där olika leverantörskällor står till förfogande för leverans produkterna i fråga. Många handelsav marknader kräver dessutom operatörer investerar inom olika som områden, bl.a. försäljningsställen, lagerhållningoch transportflottor. Om ett gemensamt företag är verksamt på en handelsmarknad och fyller ett handelsföretags normala funktioner på sådan marknad är en det normalt att anse som ett självständigt fungerande gemensamt företag och inte underordnad försäljningsagentur. som en För att utgöra ett självständigt fungerande gemensamt företag på en handelsmarknad måste företaget ha de nödvändiga anläggningarna och sannolikt få en betydande del av sina leveranser inte endast från sina moderföretag utan också från andra konkurrerande källor.° Dessutom skall det gemensamma företagets verksamhet bedrivas på varaktig basis, vilket normalt kan fallet moderföretagen tilldelar antas vara om det gemensamma företaget angivna resurser.

Upplösning av gemensamma företag, m.m. ‘°’.

Avtal om bildande av ett gemensamt företag innehåller ofta bestämmelser vad skall gälla vid olika eventualiteter, t.ex. vid om som konkurs för det gemensamma företaget eller grundläggande menings-

‘°° Se kommissionens ärenden IV/M.556 Zeneca/Vanderhave den 9 april - av 1996 punkt 8 och IV/M.751 Bayer/Huls av den 3juli 1996 punkt 10. - ° Se kommissionens ärende IV/M.788 AgrEVO/Marubeni av den 3 september - 1996 punkt 9. m Sekommissionens tillkännagivande begreppet självständigt fungerande om gemensamma företag, punkt 15.

EG-rätt 83

skiljaktigheter mellan moderföretagen. Avtalen kan även innehålla bestämmelser vad skall gälla mellan parterna vid eventuell

som en upplösning det företaget eller om möjligheten för ett

av gemensamma eller flera moderföretagen att utträda företaget. Sådana

av ur bestämmelser inte hindra att det gemensamma företagets verk-

anses

bedriven på varaktig basis. samhet skall anses

Motsvarande gäller även när avtalet innehåller klausuler som anger det företagets varaktighet, om denna är tillräckligt lång

gemensamma för att medföra varaktig förändring i de berörda företagens

en struktur‘°, eller om avtalet innehåller bestämmelser om det gemensamma företagets bestånd utöver denna period. Om det gemensamma företaget endast har bildats för en begränsad tidsperiod anses det normalt inte bedriva verksamhet på varaktig basis. Exempelvis kan detta fallet om det gemensamma företaget har bildats för

vara genomförandet ett visst projekt och inte kommer att delta i den

av efterföljande driften av projektet.

3.3.3.2 Vissa förfarandefrågor, m.m.

Bedömning samordnade konkurrensbeteenden, m.m.

av

Bildandet ett självständigt fungerande gemensamt företag kan i vissa

av fall leda till samordning konkurrensbeteendet hos företag som

av förblir självständiga. I syfte att avgöra om transaktionen kan anses förenlig med den marknaden sker bedömningen av dessa

gemensamma samordningsaspekter med tillämpning av de kriterier som anges i artikel 85.1 och 3 i Romfördraget. Enligt artikel 2.4 i koncentrationsförordningen skall sådana samordningsaspekter bedömas inom samma förfarande som gäller i fråga om själva koncentrationen.

Även sådana begränsningar avtalas mellan det

som gemensamma företagets moderföretag och har en direkt anknytning till och

som nödvändiga för bildandet av det gemensamma företaget, s.k. accessoriska begränsningar, skall bedömas inom samma förfarande

m3 Se kommissionens ärende IV/M.891 Deutche Bank/Commerzbank/J.M.

- Voith av den 23 april 1997 punkt 7. 1°‘ Se kommissionens ärende IV/M.79l British Gas trading Ltd/Group 4 Utility

- Services Ltd av den 7 oktober 1996 punkt 10; jfr IV/M.722 Teneo/Merill

- Lynch/Bankers Trust av den 15 april 1996 punkt 15.

84 EG-rätt

som koncentrationen artikel 6.1 och 8.2. Begreppet accessoriska begränsningar behandlas nedan.

3.3.4¶Accessoriska

begränsningar

I punkt 25 i ingressen till koncentrationsförordningen uttalas att förordningens bestämmelser kan tillämpas på konkurrensbegränsande avtalsvillkor som har direkt samband med och är nödvändiga för genomförandet av enkoncentration, s.k. accessoriska begränsningar.

Enligt artikel 6.1 och 8.2 skall ett beslut om en koncentrations förenlighet med den gemensamma marknaden även omfatta sådana begränsningar.

Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare innebörden av begreppet begränsningar som har direkt samband med och är nödvändiga för genomförandet av koncentrationen.‘°’

I tillkännagivandet framhålls inledningsvis att kommissionen strävar efter att inom de i förordningen fastställda ramarna ta största möjliga hänsyn till affärspraxis och till förutsättningarna för genomförandet

av koncentrationer. °°

3.3.4.1 Vissa bedömningsprinciper

Med "accessoriska begränsningar" i koncentrationsförordningens mening avses sådana begränsningar som avtalas mellan parterna i koncentrationen och medför att deras handlingsñihet på mark-

som naden inslcränks. °7

För att en begränsning skall anses vara accessorisk till koncentrationens genomförande skall den stå i direkt samband med koncennationen, dvs. vara av underordnad betydelse i förhållande till syftet med koncentrationen. För accessorisk får begränsningen inte

att vara heller vara av en helt annan karaktär än den följer

som av koncentrationen. Det får heller inte röra sig .avtalsförhållanden

om som hör till koncentrationens mer grundläggande beståndsdelar, t.ex. bestämmelser om bildandet av en ekonomisk enhet mellan parter

som tidigare har varit självständiga eller etableringen två företags

om av gemensamma kontroll över ett tredje företag

‘°5Se kommissionens tillkännagivande omzaccessoriska begränsningar i samband med koncentrationersCEGTnr C 305, 18.8.1990 5.5.. °° Se tillkännagivandet, avsnitt punkt ‘°7 Se avsnitt II, punkt "‘ Se punkt 4.

EG-rätt 85

När det gäller koncentrationer genomförs etappvis får det inte

som röra sig avtalsförhållanden som hänför sig till de etapper som

om föregår uppnåendet kontroll enligt definitionen i artikel 3 i koncen-

av

trationsförordningenf

Kravet på att begränsningen skall stå i direkt samband med koncentrationen innebär att förordningens bestämmelser normalt inte är tillämpliga på övriga begränsningar som avtalas i samband med koncentrationen, saknar direkt anknytning till den. Det är

men som således inte tillräckligt att dessa ytterligare begränsningar förekommer i

sammanhang koncentrationen samma som

Den avtalade begränsningen skall även vara nödvändig för genomförandet koncentrationen, vilket innebär att koncentrationen

av inte skall kunna genomföras utan den eller, i vart fall, endast kan genomföras på osäkrare villkor, till väsentligt högre kostnad, under

en

betydligt längre tidsperiod eller med långt mindre utsikter till en framgång. Bedömningen skall därvid ske från rent objektiva utgångs-

punkter"

När det gäller att bedöma begränsningen är nödvändig skall

om hänsyn inte endast tas till dess natur utan även med tillämpning av

proportionalitetsregeln att dess giltighetstid, innehåll och geografiska

tillämpningsområde inte går utöver vad som rimligen kan anses nödvändigt för genomförandet koncentrationen. Om det finns

av alternativ när det gäller att uppnå det legitima mål som eftersträvas, skall företagen välja den lösning som objektivt sett är minst

konkurrensbegränsande Z

Nedan redogörs för begränsningar är vanligen förekommande

som vid olika typer transaktioner innebär koncentration.

av som

3.3.4.2 Accessoriska begränsningar i samband med överlåtelse av

företag

Konkurrensklausuler

Bland de accessoriska begränsningar uppfyller förordningens

som kriterier finns avtalsbestämmelser med konkurrensförbud som åläggs sälj i samband med överlåtelse ett företag eller del ett företag.

aren av av

°° Se ovan. "° Se ovan. ‘ Se punkt 2 Se punkt

86 EG-rätt

Sådana förbud säkerställer normalt att köparen erhåller det fulla värdet av de överlåtna tillgångama, kan omfatta såväl materiella

som som immateriella tillgångar, t.ex. säljarens samlade goodwill eller det knowhow som denne har utvecklat. Sådana förbud är inte endast direkt knutna till koncentrationen utan är också normalt nödvändiga för dess genomförande, eftersom det är rimligt att anta att försäljningen

av företaget eller en del därav inte skulle kunna genomföras utan sådana förbud. För att köparen skall kunna tillgodogöra sig det fulla värdet

av de överlåtna tillgångarna måste han åtnjuta ett visst skydd mot konkurrensåtgärder från sälj aren för att kunna knyta till sig kundlcretsen och utnyttja det know-how som förvärvet medför.

Ett sådant skydd anses dock i allmänhet inte nödvändigt när överlåtelsen inskränker sig till materiella tillgångar, t.ex. mark, byggnader eller maskiner, eller till exklusiva industriella och kommersiella äganderättigheter, eftersom innehavaren i dessa fall torde kunna vidta rättsliga åtgärder mot överlåtaren vid eventuell

en kränkning av rättighetemaf

Ett konkurrensförbud är vidare berättigat utifrån det legitima syftet att genomföra koncentrationen endast om dess giltighetstid, innehåll, geografiska tillämpningsområde och de omfattas det

personer som av inte går utöver vad skäligen kan nödvändigt för att uppnå

som anses detta syfte

I fråga om godtagbar giltighetstid för konkurrensförbud

anses en period om fem år normalt rimlig när överlåtelsen företaget

vara av omfattar både goodwill och know-how, och period på två år när den

en endast omfattar goodwill. Denna regel bör dock inte uppfattas

som en ovillkorlig regel, och det anses inte vara uteslutet att ett sådant förbud kan ges längre giltighetstid när särskilda omständigheter talar för det. Exempelvis kan så vara fallet om parterna i koncentrationen kan visa att t.ex. kundkretsens köptrohet kommer att bestå under längre

en period än två år eller att de berörda produkternas ekonomiska livslängd är längre än fem år.

En konkurrensklausuls geografiska omfattning skall begränsas till det område där säljaren marknadsförde sina eller tjänster före

varor överlåtelsen, eftersom det inte torde finnas någon saklig grund för att köparen skall skyddas mot konkurrens från säljaren inom områden där säljaren inte tidigare var etablerad

l Se avsnitt III A, punkt "4 Se ovan. S Se punkt ° Se punkt

EG-rätt 87

Vidare skall konkurrensklausulen begränsas till att gälla varor och tjänster ingår i det överlåtna företagets verksamhet. Särskilt när

som endast del tillgångarna har överlåtits det sällan finnas skäl

en av anses att skydda köparen mot konkurrens från säljaren i fråga om de varor eller tjänster som hör till den verksamhet som säljaren fortsätter att driva efter överlåtelsen

Säljaren kan åta sig förpliktelser binder både honom själv, hans

som dotterföretag och hans handelsagenter. En förpliktelse att ålägga tredje

liknande begränsningar kan inte räknas en accessorisk man som begränsning. Detta gäller i synnerhet sådana avtalsbestämmelser som begränsar återförsäljarens eller användarens möjligheter till import eller

export.

Bestämmelser som skyddar säljaren är normalt inte heller att bedöma accessoriska begränsningar och kan således bli föremål

som för prövning enligt artikel 85 och 86 i Romfördraget.

Licenser avseende industriella och kommersiella äganderättigheter och know-how

Överlåtelse ett företag eller del ett företag omfattar i regel

av en av också överlåtelse industriella och kommersiella äganderättigheter

av eller know-how för att köparen till fullo skall kunna utnyttja de överlåtna tillgångarna. Sälj kan dock ha för avsikt att behålla dessa

aren rättigheter för att utnyttja dem för annan verksamhet än den som överlåtits. En vanlig lösning i dessa fall är att parterna ingår licensavtal till förmån för köparen för att säkerställa att denne till fullo skall kunna utnyttja de överlåtna tillgångarna. För att kunna genomföra överlåtelsen kan det nödvändigt att enkla eller exklusiva licenser meddelas för

vara patent, liknande rättigheter eller befintligt know-how, liksom att avtal ingås om upplåtelse av sådana licenser.

Sådana licenser kan begränsas till vissa användningsområden, i den mån de motsvarar det överlåtna företagets verksamhet. Det kan normalt dock inte nödvändigt att det till sådana licenser knyts geografiska

anses begränsningar beträffande tillverkning som svarar mot det område där de överlåtna tillgångarna finns

Vidare kan licenser upplåtas för hela giltighetstiden för patentet eller liknande rättigheter eller, när det gäller know-how, för dess normala

"7 Se punkt g Se avsnitt III, punkt 9 Se avsnitt III, punkt ° Se avsnitt III B, punkt

88 EG-rätt

ekonomiska livslängd. Eftersom sådana licenser i ekonomiskt hänseende kan jämställas med en partiell överlåtelse rättigheter av behöver de inte tidsbegränsasfz Angivna principer tillämpas också i fråga licenser för om varumärken, firmanamn eller liknande rättigheter. Det kan därvid föreligga situationer där säljaren önskar kvarstå innehavare som av sådana rättigheter för att utnyttja dem i verksamhet han har en som behållit samtidigt som köparen behöver rättigheterna för att utnyttja dem vid marknadsföring av de produkter som ingår i verksamheten för det företag eller den del ett företag har överlåtits. Under sådana av som omständigheter kan det vara nödvändigt att sluta avtal i syfte att undvika varumärkesförväxling. 22

Inköps- och leveransavtal

Överlåtelsen företag eller del företag kan i många fall av ett en av ett medföra störningar i de interna inköps- och leveranskanaler som uppkommit till följd av att verksamheten varit integrerad del en av säljarens rörelse. För att uppdelningen rörelsen och överlåtelsen av av en del av tillgångarna till köparen skall kunna ske på rimliga villkor är det i många fall nödvändigt att under i vart fall övergångsperiod en behålla liknande kanaler mellan säljaren och köparen. Detta kan uppnås genom att inköps- och leveransavtal ingås mellan säljaren och den som förvärvar företaget eller del därav. en Sådana avtalsbestämmelser kan i vissa fall accepteras med hänsyn till den speciella situation uppkommer vid uppdelningen som av säljarens rörelse, oavsett de är till förmån för säljaren eller köparen. om Det legitima syftet med sådana bestämmelser är dels att säkerställa kontinuitet i leveranserna till den ena eller andra parten är av varor som nödvändiga för den verksamhet säljaren har behållit eller som som köparen har övertagit. Det kan således finnas skäl att under en övergångstid acceptera leveransförpliktelser för att säkerställa leverans av de kvantiteter tidigare levererades inom säljarens rörelse eller som för att göra det möjligt att leveranserna till marknadsanpassa utvecklingen. Ett annat syfte med sådana bestämmelser kan att vara tillförsäkra den ena eller andra parten kontinuitet i avsättningen på samma sätt som denna tidigare säkerställdes att parten tillhörde genom en och samma ekonomiska enhet. Av skäl kan det tillåtet samma vara

m Se ovan. m Se punkt

EG-rätt 89

med förpliktelser inköp bestämda kvantiteter, eventuellt med en

om av

utvecklingsklausulf

Exklusiva inköps- eller leveransavtal anses inte vara generellt berättigade. Om det inte föreligger särskilda omständigheter, exempelvis frånvaron marknad eller produktens specifika natur, anses

av en exklusiva avtal objektivt sett inte nödvändiga för att möjliggöra genomförandet överlåtelse ett företag eller en del därav

av en av

De berörda företagen måste i enlighet med proportionalitets-

— principen överväga det inte finns alternativa medel som är mindre

- om konkurrensbegränsande än exklusiva avtal, t.ex. avtal om bestämda kvantiteter, för att uppnå de uppställda målen.

Giltighetstiden för inköps- och leveransförpliktelser bör begränsas till den tid behövs för möjliggöra att beroendeförhållandet kan

som ersättas med självständig ställning på marknaden. Denna tidsperiod

en skall fastställas på objektiva grunder.

3.3.4.3 Accessoriska begränsningar vid gemensamma förvärv

Som tidigare berörts tillämpas koncentrationsförordningens bestämmel-

även när två eller flera företag träffar avtal om att gemensamt ser förvärva kontrollen över ett eller flera andra företag, särskilt genom ett offentligt uppköpserbjudande, syftet eller resultatet av transak-

om tionen är att dela företagen eller dess tillgångar. Det rör sig här

upp normalt koncentration som genomförs i två etapper, och den

om en

strategin inskränker sig normalt till förvärvet av kontroll. gemensamma För att de båda etappema skall utgöra koncentration måste det

anses en

förvärvet följas klar uppdelning av de berörda gemensamma av en företagen eller tillgångarna.

Det kan i en sådan situation godtas att de företag som gemensamt förvärvar ett företag ingår avtal att avstå från att lämna

om konkurrerande bud på företaget eller på annat sätt förvärva kontroll

Begränsningar vilkas enda syfte är att underlätta uppdelningen skall därvid stå i direkt samband med och vara nödvändiga för

anses genomförandet av koncentrationen.

Detsamma gäller överenskommelser träffas mellan de parter

som

gemensamt förvärvar kontroll i avsikt att mellan sig fördela det som

23 Se punkterna 1 och 24 Sepunkt 25 Se ovan. 26 Se punkt ‘Z7Se avsnitt IV, punkt

90 EG-rätt

gemensamt förvärvade företagets produktionsanläggningar eller distributionssystem med tillhörande varumärken eller dess tillgångar. Genomförandet av en sådan fördelning får dock inte leda till en samordning av de förvärvande företagens framtida beteende I den mån en fördelning innebär att befintlig rörelse delas en upp, skall åtgärder gör det möjligt att genomföra uppdelningen på som rimliga villkor betraktas som accessoriska. Ovan nämnda principer om en övergångsperiod för inköps- och leveransavtal vid överlåtelse av företag tillämpas på motsvarande sätt

3.3.4.4 Accessoriska begränsningar i samband med bildandet av gemensamma företag

Som tidigare nämnts skall vid bedömningen accessoriska av begränsningar i samband med bildandet företag av gemensamma hänsyn tas till det är utmärkande för företag som gemensamma som innebär koncentration, dvs. att det bildas ekonomisk enhet på en som varaktig basis fyller ett självständigt företags samtliga funktioner

Konkurrensklausuler

I fråga om konkurrensklausuler gäller att ett konkurrensförbud i den mån syftet med förbudet för moderföretagen att konkurrera med det gemensamma företaget är att tillkännage att moderföretagen definitivt har dragit sig tillbaka från den marknad har överlåtits det som gemensamma företaget betraktas som integrerad del — en av koncentrationen.‘

Licenser för industriella och kommersiella äganderättigheter och know-how

Bildandet av ett gemensamt företag innebär normalt att den teknik som behövs för att driva den överlåtna verksamheten överförs, vilket kan ske i form överlåtelse rättigheter och härtill knutet know-how. av en av Om moderföretagen att behålla rättigheterna, särskilt syftet är avser om att utnyttja dem inom andra användningsområden, kan teknik-

23 Se punkt 29 Se punkt ° Se avsnitt V. J Se avsnitt V A.

EG-rätt 91

överföringen till det gemensamma företaget ske genom att de meddelar licenser. Sådana licenser kan vara exklusiva och behöver inte vara tidsmässigt eller geografiskt begränsade, eftersom det endast tjänar som ersättning för överföring äganderätten. De fâr därför betraktas som

av nödvändiga för genomförandet koncentrationen

av

Inköps- och leveransavtal

Om moderföretagen fortsätter att vara verksamma på en marknad i ett tidigare eller senare led i förhållande till det gemensamma företagets marknad, bedöms inköps- och leveransavtal enligt de principer som gäller vid överlåtelse av företag

3.4¶Gräns för prövningsområdet, m.m.

3.4. l Gemenskapsdimension

I artikel l anges de kriterier som skall föreligga för att en koncentration skall anses ha gemenskapsdimension. Syftet med bestämmelserna är att identifiera de transaktioner som har effekter på gemenskapen och därför kan anses vara av gemenskapsintresse. Detta sker genom att mäta den ekonomiska styrkan hos de berörda företagen såsom den återspeglas av deras respektive omsättning, oavsett inom vilken sektor denna omsättning har uppnåtts och om dessa sektorer överhuvudtaget kommer att beröras den ifrågavarande transaktionen. Omsättningen

av används därvid som måttstock på de ekonomiska resurser och den verksamhet slås samman i en koncentration. Den omfattar

som parternas omsättning inom och de resurser de tilldelar alla sina verksamhetsområden, och således inte endast dem som direkt berörs av koncentrationen, och fördelas geografiskt för att årerspegla den geografiska fördelningen och dessa verksamheter.

av dessa resurser Det är således i detta sammanhang inte fråga om att bedöma marknadsställningen för parterna i koncentrationen eller effekterna av koncentrationen. 34

32 Se avsnitt V B. 33 Se avsnitt V C. 34 Genom att tröskelvärdena i artikel l är rent kvantitativa, eftersom de endast baseras beräkning av omsättningen i stället for på marknadsandel eller andra kriterier, tillhandahålls en enkel och objektiv mekanism som lätt kan tillämpas

92 E G-rätt

Enligt artikel l i koncentrationsförordningen faller alla koncentrationer med gemenskapsdimension inte annat följer artikel 9

- om av eller 22 -inom förordningens tillämpningsområde.

Av artikel 1.2 och 3 framgår när gemenskapsdimension

anses föreligga.

Enligt artikel 1.2 föreligger gemenskapsdimension om

0 den sammanlagda omsättningen i hela världen för samtliga de

berörda företagen överstiger 5 000 miljoner ECU, och

0 den sammanlagda omsättningen inom gemenskapen i dess helhet för

minst två av de berörda företagen överstiger 250 miljoner ECU.

Även angivna omsättningsgränser inte uppnås föreligger

om gemenskapsdimension enligt artikel

1.3 om

0 den sammanlagda omsättningen i hela världen för samtliga berörda

företag överstiger 2,5 miljarder ECU, och

0 den sammanlagda omsättningen för samtliga berörda företag i var

och en av minst tre medlemsstater överstiger l00 miljoner ECU, och

0 i var och en av minst tre medlemsstater enligt ovan, den totala

omsättningen för vart och ett av minst två de berörda företagen

av överstiger 25 miljoner ECU samt

0 den sammanlagda omsättningen inom gemenskapen för vart och ett

av minst två av de berörda företagen överstiger 100 miljoner ECU.

Artikel 1.2 anger de tröskelvärden som tillämpas i första hand för att fastställa om en transaktion är av gemenskapsintresse. I detta avseende skall den globala omsättningen mäta de berörda företagens

sammanlagda storlek. Kravet på omsättning inom gemenskapen syftar till att fastställa företagen har viss minimiverksamhet inom

om en gemenskapen. Kravet på omsättning i medlemsstaterna skall fastställa

om företagen tillsammans eller individuellt har en viss minimiverksamheti åtminstone några medlemsstater.

Artikel 1.3 tillämpas endast i de fall då de i artikel 1.2 angivna tröskelvärdena inte är uppfyllda. Bestämmelsen är avsedd att fånga

upp de transaktioner som inte har gemenskapsintresse enligt artikel 1.2,

av berörda företag for att fastställa om transaktionen har gemenskapsdimension.

EG-rätt 93

skulle behöva anmälas i minst tre medlemsländer s.k. men som multipla anmälningar. I detta syfte innefattar artikel 1.3 lägre tröskelvärden för de berörda företagen både vad gäller kravet på den globala omsättningen och omsättningen inom gemenskapen. En koncentration anses ha gemenskapsintresse om dessa lägre tröskelvärden är uppfyllda och de berörda företagen tillsammans uppnår en viss minimiverksamhet i minst tre medlemsländer.

Enligt artikel 1.2 och 3 föreligger inte någon gemenskapsdimension om vart och ett av de berörda företagen uppnår mer än två tredjedelar

sin sammanlagda omsättning inom gemenskapen i en och samma av medlemsstat. Denna regel syftar till att utesluta vad som kan betraktas som rent nationella transaktioner från kommissionens behörighet.

3.4.2 Berörda företag

Begreppet berörda företag används i detta sammanhang för att fastställa om koncentrationen har gemenskapsdimension Som nämnts är det de berörda företagens samlade ekonomiska styrka uttryckt i omsättning som ligger till grund för om angivna tröskelvärden uppnås.

När det är fastställt vilka de berörda företagen i en given transaktion är beräknas omsättningen i enlighet med de regler som anges i artikel 5 för att fastställa om den ifrågavarande koncentrationen faller inom förordningens tillämpningsområde.

Bedömning av transaktionens påverkan på konkurrensen omfattar inte endast den verksamhet som utövas av de berörda företag som är parter i koncentrationen utan även de verksamheter som utövas av de koncerner som de tillhör. I artikel 5 föreskrivs att det berörda

om företaget tillhör en företagsgrupp skall hela koncernens omsättning beaktas vid beräkningen. Den omsättning för de berörda företagen som åsyftas i artikel l är således omsättningen för hela deras respektive företagsgruppm

"5 Begreppet berörda företag enligt artiklarna 1 och 5 skall inte förväxlas med de andra termer som används i koncentrationsförordningen och i tillämpningsförordningen för att avgöra vilka olika företag som är inblandade i ett förfarande, såsom begreppen anmälande parter, andra berörda parter, tredje man samt parter som kan åläggas böter eller vite. 13°Detta gäller även i samband med den materiella bedömningen koncen-

av en trations påverkan marknaden. När det i artikel 2 i koncentrationsförordningen föreskrivs att kommissionen tar hänsyn till "de berörda företagens marknadsställning och deras ekonomiska och finansiella styrka gäller detta även för de koncerner som företagen tillhör.

94 EG-rätt

Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare innebörden av begreppet berörda företag enligt artiklarna 1 och 37

Nedan behandlas den närmare innebörden av detta begrepp vid olika typer av transaktioner.

3.4.2.1 sammanslagning av företag

Vid en sammanslagning företag enligt artikel 3.1 utgör vart och ett

av a av de företag som slås samman ett berört företag vid beräkning av omsättning

3.4.2.2 Förvärv av kontroll över ett företag

I dessa fall är den närmare innebörden av begreppet förvärv av kontroll avgörande för vilka de berörda företagen är.

På den förvärvande partens sida kan det finnas ett eller flera företag som ensamma eller gemensamt förvärvar kontroll.

På den förvärvade partens sida kan det finnas ett eller flera företag, eller del därav, om transaktionen endast en verksamhet eller en viss tillgång.

I artikel 5.2 första stycket koncentrationsförordningen anges att om transaktionen består av förvärv av delar av ett eller flera företag skall i fråga om säljaren endast den omsättning som härrör från de delar

som är föremål för transaktionen tas med i beräkningen. Begreppet delar kan utgöra en eller flera separata rättsliga enheter t.ex. ett dotterbolag,, interna underavdelningar t.ex. en avdelning eller annan enhet eller specifika tillgångar som i sig kan anses utgöra en verksamhet t.ex. varumärken och licenser och för vilka det tydligt går att fastställa en omsättning. De berörda företagen är i detta fall det förvärvande företaget och det eller de förvärvade delarna

av målföretaget.

Vid förvärv kontroll över ett befintligt företag eller del därav

av betraktas således säljaren normalt inte berörd part. Även

som en om denne utgör viktig part i själva transaktionen, eftersom avtalet

en om försäljning inte kan ingås utan honom, så är dennes roll avslutad när transaktionen har genomförts och kontrollen över företaget eller delar därav har överförts till köparen. Den eventuella effekten

av

7 Kommissionens tillkännagivande begreppet berörda företag enligt

om rådets förordning EEG nr 4064/89 av den 21 december 1989 kontroll

om av företagskoncentrationer EGT nr C 66 2.3.1998, 14.

s. g Se tillkännagivandet, punkt 12.

EG-rätt 95

transaktionen på marknaden kommer nämligen uteslutande att bero på hur de ekonomiska och finansiella resurser som är föremål för en överföring av egendom kombineras med köparens ekonomiska och finansiella resurser.

Om säljaren behåller gemensam kontroll tillsammans med det förvärvande företaget dock även denne utgöra ett de berörda

anses av företagen.

De berörda företagen är det förvärvande företaget och det förvärvade företaget i den form det har vid tidpunkten för transaktionen. Utgångspunkten är härvid den form de berörda företagen har vid den tidpunkt dä den händelse som utlöser anmälningsskyldighet enligt artikel 4.1 inträffar, dvs. avtalets ingående, offentliggörandet

av budet om Övertagande eller förvärvet av det bestämmande inflytandet.

Om målföretaget har förvärvat en enhet före den tidpunkt då den händelse som utlöser anmälningsskyldigheten inträffar, skall omsättningen för denna enhet beaktas vid beräkningen

av omsättningen.

Om målföretaget däremot har avyttrat enhet eller lagt ned

en en verksamhet före den tidpunkt då den händelse som utlöser anmälningsskyldigheten inträffar eller om avyttringen eller nedläggningen utgör en förutsättning för transaktionen,° skall den del omsättningen

av som hänför sig till den enheten eller anläggningen inte beaktas vid beräkningen av omsättningen.

Dessa principer tillämpas även avseende förvärv, avyttringar eller nedläggningar som hänför sig till förvärvaren eller dess företagsgrupp.

Förvärv av delar av ett företag genom två eller flera transaktioner mellan samma säljare och köpare som äger inom tvåårsperiod

rum en betraktas normalt som endast en koncentration, som uppkommer vid tidpunkten för den sista transaktionen" I detta fall utgörs de berörda företagen av det förvärvande företaget och de olika förvärvade delarna av mälföretaget sammantagna.

39 Se tillkännagivandet, punkterna 8 och 14. ° Se Förstainstansrättens dom i mål T-3/93, Air France kommissionen,

mot av den 24 mars 1994, REG 1994 II, s. 21. 14 Se artikel 5.2 andra stycket koncentrationsförordningen.

3.4.2.3 Förvärv av ensam kontroll

Förvärv av ensam kontroll över hela företaget eller delar därav

Förvärv av ensam kontroll över hela företaget torde utgöra den enklaste formen att förvärva kontroll. De berörda företagen är här normalt det förvärvande respektive det förvärvade företaget.

Som ovan nämnts skall vid förvärv del ett företag i fråga

av en av om säljaren endast den omsättning som härrör från den del som är föremål för transaktionen tas med i beräkningen. I detta fall utgörs de berörda företagen av det förvärvande företaget och den eller de olika förvärvade delarna av "målföretaget sammantagna.

Förvärv av ensam kontroll genom en koncerns dotterbolag

Alla företag som ingår i koncern, dvs. moderbolag, dotterbolag

en osv, utgör normalt en enda ekonomisk enhet, vilket innebär att det endast kan finnas ett berört företag inom en och samma koncern. Om en koncern genom ett av dess dotterbolag förvärvar ett företag utgörs de berörda företagen av det förvärvande dotterbolaget och "målföretaget vid beräkningen av omsättningen. Som tidigare nämnts är det omsättningen för hela den koncern det berörda företaget tillhör skall

som som beaktas vid beräkningen av tröskelvärdena för omsättning

3.4.2.4 Förvärv av gemensam kontroll

Vid förvärv av gemensam kontroll över ett nybildat företag är de berörda företagen vart och ett de företag gemensamt förvärvar

av som kontrollen över det nybildade företaget, vilket inte kan

gemensamma betraktas som ett berört företag eftersom det normalt ännu inte har någon omsättning.

Vid förvärv av gemensam kontroll över ett befintligt företag eller

en befintlig verksamhet är de berörda företagen å sidan vart och ett

ena av de företag som gemensamt förvärvar kontrollen och å andra sidan det befintliga företag eller den befintliga verksamhet förvärvas.

som

Z Se tillkännagivandet, punkterna 18-20. 3 Se tillkännagivandet, punkt 21. "4 Se tillkännagivandet, punkt 22.

EG-rätt 97

Om det befintliga företaget kontrolleras ensamt och en eller flera

aktieägare förvärvar kontroll tillsammans med det nya gemensam ursprungliga moderföretaget är de berörda företagen vart och ett av de företag utövar kontroll, inbegripet den ursprungliga

som gemensam aktieägaren. Målföretaget betraktas härvid inte som ett berört företag och dess omsättning utgör del av det ursprungliga moderföretagets omsättning

Förvärv kontroll i syfte att omedelbart fördela tillgångarna

av När flera företag samverkar i det enda syftet att förvärva ett annat företag och överenskommer att omedelbart efter det att transaktionen har genomförts fördela tillgångarna sker inte någon faktisk koncentration den ekonomiska kontrollen mellan köpama. Istället betraktas

av denna typ förvärv normalt bestående av flera olika

av som transaktioner, där vart och ett av de förvärvande företagen förvärvar en del av målföretagef. För var och en av dessa transaktioner utgörs berörda företag följaktligen av det förvärvande företaget och den del av "målföretaget som det förvärvar

3.4.2.5 Gemensamma företags förvärv kontroll

av I allmänhet torde det berörda företaget vara det som direkt deltar i förvärvet kontroll. Vid transaktioner där ett gemensamt företag

av förvärvar kontroll över ett annat företag uppstår emellertid frågan om

företaget utifrån det förvärvande företagets synpunkt det gemensamma bör betraktas som ett enda berört företag, vars omsättning även omfattar moderföretagens omsättning, eller om vart och ett av moderföretagen bör betraktas ett berört företag. Det kan nämligen

som inträffa att företagen bildar ett särskilt företag med ingen eller liten

omsättning eller använder ett gemensamt företag som är verksamt egen på marknad än målföretagef för att genomföra förvärv för

en annan moderföretagens räkning. I en sådan situation bedöms de faktiska ekonomiska förhållandena kring transaktionen i syfte att identifiera de berörda företagen"

s Se tillkännagivandet, punkt 23. 46 Se tillkännagivandet, punkt 24. 7 Se tillkännagivandet, punkt 26.

4-85162

98 EG-rätt

Om förvärvet görs av ett självständigt fungerande gemensamt företag som redan är verksamt på marknaden är de berörda företagen normalt det företaget och "målföretaget.

gemensamma

Om det gemensamma företaget däremot kan betraktas som en mellanhand som används av moderföretagen vid förvärvet utgörs de berörda företagen av moderföretagen och "målföretaget. Detta gäller särskilt det gemensamma företaget har upprättats för att förvärva

om "målföretaget", om det gemensamma företaget ännu inte utövar verksamhet, företaget inte är en juridisk person eller inte är själv-

om ständigt fungerande eller är en företagssammanslutning.

Motsvarande gäller när det av omständigheterna framgår att moderföretagen i praktiken är de faktiska aktörerna bakom transaktionen, t.ex. när moderföretagen tar initiativ till och organiserar och finansierar transaktionen.

Om förvärvet leder till en betydande diversifiering av det gemensamma företagets verksamhet kan detta också tyda på att moderföretagen är faktiska aktörer i transaktionen. Detta kan vara fallet när det gemensamma företaget förvärvar ett företag som är verksamhet på produktmarknad. I dessa fall kan moderföretagen vara att

en annan betrakta som berörda företag.

3.4.2.6 Övergång från gemensam kontroll till ensam kontroll

Om den ena aktieägaren säljer sina andelar i det gemensamma företaget till den andre innebär det att det sker en övergång från gemensam kontroll till ensam kontroll över hela företaget som efter transaktionen upphör att vara ett gemensamt företag. I detta fall är de berörda

"3 Se tillkärmagivandet, punkt 27. 9 Se tillkännagivandet, punkterna 28 och 29. Se även kommissionens ärende IV/M.l02 TNT/Canada Post, m.fl. av den 2 december 1991kontrol1en över

ett gemensamt företag JVC skulle förvärvas av ett företag GD NET BV som upprättats gemensamt av fem postverk och ett annat företag TNT Ltd. Det gemensamma företaget GD NET BV ansågs endast utgöra en mellanhand som upprättats av dess moderbolag de fem postverken för att dessa skulle kunna delta i det nya gemensamma företaget JVC och även för att underlätta beslutsfattandet mellan moderbolagen och möjliggöra för dem att uttala sig och handla som ett enda företag. Denna struktur skulle dels ge dem möjlighet att tillsammans med den andra köparen TNT Ltd. utöva ett bestämmande inflytande på det nya gemensamma företaget JVC och dels samtidigt göra det möjligt att undvika situationen att den andra köparen skulle kunna utöva ensam kontroll på grund av att postverken inte var i stånd att komma överens om de beslut som skulle fattas.

EG-rätt 99

företagen den kvarvarande aktieägaren köparen och det tidigare gemensamma företaget. Den utträdande aktieägaren är i likhet med alla andra säljare inte ett berört företag

3.4.2.7 Förändring av aktieägarstrukturen vid gemensam kontroll

över ett befintligt gemensamt företag

Som tidigare nämnts är avgörande betydelse vid bedömningen om transaktionen leder till en ändring kontrollens karaktär, dvs.

av om transaktionen medför förändringar som påverkar ett företags aktieägarstruktur. En åtskillnad måste därvid göras allt efter omständigheterna kring själva förändringen av aktieägarstrukturen. Som tidigare nämnts kan en eller flera aktieägare utträda, en eller flera aktieägare tillkomma eller en eller flera befintliga aktieägare bytas ut mot eller flera

en nya aktieägaref

Om antalet aktieägare minskar kan det ske övergång från

en gemensam kontroll till ensam kontroll genom att den kvarvarande aktieägaren förvärvar ensam kontroll över företaget. I detta fall utgör köparen, dvs. den kvarvarande aktieägaren, och det förvärvade företaget, dvs. det tidigare gemensamma företaget, berörda företag vid beräkningen av omsättning

Förutom den aktieägare som utövar kontroll över företaget

ensam kan det finnas andra aktieägare inte har något kontrollerande

som intresse i företaget minoritetsaktieägare. Sådana aktieägare är inte att betrakta som berörda företag, eftersom de inte utövar någon kontroll.

Om transaktionen medför en minskning av antalet aktieägare

som utövar gemensam kontroll, utan att det leder till övergång från

en gemensam kontroll till ensam kontroll och utan att det förekommer

50 Se tillkännagivandet, punkterna 30 och 31; se även kommissionens ärende IV/M.023 ICI/Tioxide av den 28 november 1990 fråga Övergång

- var om en från gemensam kontroll 50/50 till kontroll. Kommissionen ansåg att

ensam "ett avgörande inflytande som utövas ensamt skiljer sig betydligt från ett avgörande inflytande som utövas gemensamt, eftersom det utövas under

senare hänsynstagande till de potentiellt olika intressen som den eller de berörda

över Tioxide kommer transaktionen att medföra varaktig förändring i de

en

egenskap av förvärvande part och Tioxide som helhet i egenskap förvärvad part

av som berörda företag men inte säljaren. S Se tillkännagivandet, punkterna 33 och 34. 52 Se tillkännagivandet, punkt 36. 53 Se tillkännagivandet, punkt 37.

100 EG-rätt

tillträden eller utbyten av aktieägare som förvärvar kontroll, anses transaktionen normalt inte medföra någon förändring av kontrollens karaktär och utgör därmed inte heller koncentration

en

Situationen kan annorlunda när det sker en betydande

vara förändring kontrollens karaktär, t.ex. om minskningen av antalet

av aktieägare kvarvarande aktieägare ytterligare vetorätt eller fler

ger styrelseledamöter, vilket kan medföra ett nytt förvärv av kontroll för minst aktieägare. I detta fall är de berörda företagen var och en av de

en kvarvarande aktieägare utövar gemensam kontroll och det

som gemensamma företaget

Som nämnts är det förhållandet att ett nytt moderföretag inträder eller att ett moderföretag ersätts med ett annat inte jämförbart med ett enkelt förvärv del verksamheten, eftersom det innebär en

av en av förändring karaktären och nivån på kontrollen över hela det

av

företaget, även ett visst antal aktieägare utövar gemensamma om

kontroll både före och efter transaktionen. gemensam

I fall där det sker förändringar aktieägarstrukturen utgörs de

av berörda företagen de aktieägare befintliga och nya som utövar

av gemensam kontroll och det gemensamma företaget

5‘ Se tillkännagivandet, punkt 38. 55 Se kommissionens ärende IV/M.452 Avesta av den 9 juni 1994 en

aktieägare som var part i aktieägaravtalet sålde sin andel om cirka sju procent. Antalet majoritetsaktieägare minskade från fyra till tre, vilket möjliggjorde för

de kvarvarande aktieägarna att förvärva negativ vetorätt vilket han inte en av hade haft tidigare med stöd bestämmelser i det aktieägaravtal som alltjämt

av

i kraft. Eftersom den utträdande aktieägaren hade delat sin vetorätt med var den kvarvarande aktieägaren, och eftersom aktieägarantalet förblev oförändrat, erhöll den kvarvarande aktieägaren full vetorätt. Kommissionen betraktade ett sådant förvärv full vetorätt som en förändring av kontrollens karaktär.

av 55 Se tillkännagivandet, punkt 43. 57 Se t.ex. kommissionens ärende IV/M.376 Synthomer/Yule Catto av den 22

oktober 1993 ett två moderbolag som gemensamt kontrollerade det

av befintliga gemensamt företaget ersattes av ett nytt företag. Både det befintliga och det nya moderbolaget, som utövade gemensam kontroll, och gemensamt företaget betraktades som berörda företag.

EG-rätt 101

3.4.2.8 Berörda företag vid vissa typer av transaktioner, m.m.

Upplösning av koncentrationer och uppdelning av företag

När två företag går eller bildar ett gemensamt företag och

samman därefter upplöser koncentrationen eller delar upp det gemensamma företaget, och tillgångarna fördelas mellan parterna ett nytt sätt, är det normalt fråga om flera förvärv av kontroll. I detta fall utgörs för varje transaktion de berörda företagen å sidan de ursprungliga

av ena parterna i koncentrationen och å andra sidan de tillgångar som var och en av dessa parter förvärvar.

På sätt kan en uppdelning av ett gemensamt företag

samma betraktas som en övergång från gemensam kontroll över det gemensamma företagets samlade tillgångar till ensam kontroll över de fördelade tillgångarna När ett gemensamt företag delas upp är de berörda företagen i varje uppdelningstransaktion å ena sidan de ursprungliga parterna i det gemensamma företaget, var och en i egenskap av förvärvande part, och å andra sidan den del av det gemensamma företaget som var och en av de ursprungliga parterna förvärvar

Utväxling av tillgångar

Vid utväxling av tillgångar anses normalt varken de rättsliga eller ekonomiska banden mellan sådana transaktioner tillräckliga för att transaktionerna skall kunna anses utgöra en och samma koncentration. Varje enskilt förvärv av kontroll över en tillgång är därför att betrakta

koncentration under förutsättning att tillgången i fråga är att som en anse som en rörelse till vilken en omsättning kan hänföras. För varje

58 Se tillkännagivandet, punkt 46 och 47. Som exempel kan nämnas att företagen A och B slås samman och därefter upplöser sammanslagningen med en ny fördelning av tillgångarna. Transaktionen kan innebära att företaget A förvärvar olika tillgångar, t.ex. tillgångar som det tidigare ägde eller som dittills ägts av företaget B samt tillgångar som förvärvats gemensamt av den enhet som uppstod vid sammanslagningen och att företaget B gör liknande förvärv. 59 Se kommissionens ärende IV/M.197 Solvay-Laporte den 30 april 1992.

- av °° Se tillkännagivandet, punkt 47.

102 EG-rätt

överföring av egendom är de berörda företagen de förvärvande företagen och de företag eller de tillgångar som förvärvas.

Privatpersoners förvärv av kontroll

Enligt artikel 3.1 skall en koncentration anses föreligga om bland annat "en eller flera personer som redan kontrollerar minst ett företag ... får kontroll helt eller delvis över ett eller flera andra företag". Berörda företag i dessa fall är den privatperson som förvärvar kontroll över ett företag och det förvärvade företaget. Omsättningen för det eller de företag som privatpersonen kontrollerar skall medräknas vid

beräkningen omsättning.

av

F öretagsledningens uppköp av företag

Som tidigare berörts anses också en företagslednings förvärv av kontroll över företaget utgöra ett förvärv av privatpersoner. Dessa kan samla sina intressen i ett annat företag för att t.ex. underlätta beslutsfattandet s.k. "vehicle company. Detta företag kan under vissa förutsättningar vara att anse som ett berört företag varvid reglerna om ett gemensamt företags förvärv kontroll gäller

av

Företagsledningen kan även försöka finna investerare för att finansiera transaktionen. De rättigheter dessa investerare tillförs

som kan beroende av aktieinnehavet innebära att de erhåller kontrollen över företaget och att ledningspersonalens rättigheter begränsas till minoritetsrättighetema.64

6 Se tillkännagivandet, punkt 49 och 50. 62 Se kommissionens ärende IV/M.082 Asko/Jacobs/Adia den 16 maj

- av 1991 det tyska holdingbolaget Asko, som hade betydande tillgångar inom detaljhandelssektom, och herr Jacobs, schweizisk investerare, hade

en förvärvat gemensam kontroll över Adia, ett schweiziskt serviceföretag i huvudsak verksamt inom tjänstesektom. Herr Jacobs betraktades som ett berört företag grund av sina ekonomiska intressen inom sektorerna för choklad, konfektyr och kaffe. 63 Se kommissionens tillkännagivande, punkt 53. °" Se kommissionens tillkännagivande, punkt 54; se även kommissionens ärende IV/M.335 CWB/Goldman Sachs/Tarkett av den 21 februari 1994 den

— gemensamma kontrollen ansågs ha förvärvats av de två företag som förvaltade den investeringsfond som deltog i transaktionen och inte av de anställda.

EG-rätt 103

3.4.3¶Beräkning av omsättning

Som tidigare nämnts skall de samlade ekonomiska och finansiella resurser som förs samman genom koncentrationen fastställas för att bedöma om koncentrationen är av gemenskapsintresse. De berörda företagens omsättning anses därvid återspegla den ekonomiska styrkan i transaktionen.

Enligt artikel 5.4 beräknas omsättningen för ett berört företag genom summering av omsättningen a för det berörda företaget b för de företag i vilka det berörda företaget direkt eller indirekt

äger mer än hälften av kapital- eller rörelsetillgångama, eller -

kan utöva mer än hälften av rösträttighetema, eller kan utse mer än -

hälften av ledamöterna i styrelsen, direktionen eller de organ som

rättsligt företräder företagen, eller

har rätt att leda företagets verksamhet c för de företag som i ett berört företag har de rättigheter eller be-

fogenheter som anges i d för de företag i vilka ett företag som avses i c har rättigheter eller

befogenheter som anges i b. e för de företag i vilka två eller flera företag som avses i a-d

gemensamt har de rättigheter eller befogenheter i

som anges

Om de företag som berörs av koncentrationen gemensamt har de rättigheter eller befogenheter anges i punkt b skall vid

som ovan beräkning av de berörda företagens omsättning

ingen hänsyn tas till den omsättning som härrör från försäljningen -

av varor eller tjänster mellan det gemensamma företaget och vart

och ett av de berörda företagen eller något företag som har

anknytning till något av dem enligt punkt b-e ovan s.k.

konceminterna transaktioner

hänsyn tas till den omsättning som härrör från försäljning av varor -

och tjänster mellan gemensamma företaget och något tredje företag. Denna omsättning skall fördelas lika mellan de berörda företagen. För kreditinstitut, andra finansiella institut och försäkringsbolag

gäller särskilda regler för beräkningen av omsättningen se nedan.

Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare innebörden av begreppet omsättning. 65

165Kommissionens tillkännagivande om beräkning av omsättning enligt rådets förordning EEG nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer EGTnr C 66 2.3.1998, s. 25 I tillkännagivandet framhålls att syftet med detta att belysa artiklarna 1 och 5 i koncentrationsforordningen

104 EG-rätt

3.4.3.1 Omsättningen som uttryck för företagets verksamhet

Det omsättningsbegrepp som anges i artikel 5 i koncentrationsförordningen omfattar intäkter från företagens försäljning av varor och tjänster inom gemenskapen eller inom en medlemsstat. För både varor eller tjänster gäller således att försäljningen, som en återspegling av företagens verksamhet, utgör det grundläggande kriteriet för beräkning av omsättningen.

För fastställs omsättningen normalt genom identifiering av

varor alla affärstransaktioner som innebär överföring av äganderätt.

De faktorer skall beaktas vid beräkning av omsättningen för

som tjänster kan i vissa fall komplicerade, eftersom dessa affärs-

vara mer transaktioner i många fall innebär överföring ett "värde".67

av

Den metod används vid beräkning av omsättningen för tjänster

som skiljer sig dock allmänt sett inte från motsvarande som används för varor Om den tjänst tillhandahålls säljs direkt tillhanda-

som av hållaren till kunden, utgörs omsättningen av de totala försäljningsintäkterna från tillhandahållandet av tjänster under det senaste räkenskapsåret. Med hänsyn till tjänstesektoms komplexitet måste dock denna allmänna princip i vissa fall till de särskilda

anpassas förhållanden som gäller för den tillhandahållna tjänsten.

Inom vissa verksamhetssektorer, t.ex. turism och reklam, kan tjänsten säljas att andra leverantörer fungerar som mellan-

genom händer. Omsättningen för ett tjänsteföretag som fungerar som mellanhand kan t.ex. bestå endast de provisionsbelopp det mottar.°

av

Ordinarie verksamhet

I artikel 5.1 att den sammanlagda omsättningen enligt artikel l

anges skall företagets intäkter från försäljning av varor och tjänster inom

avse

för dess ordinarie verksamhet. ramen

Stöd beviljas ett företags ordinarie verksamhet av offentliga

som

kan ingå i beräkning av omsättningen, om företaget självt mottar organ

och därvid klarlägga vissa förfarandemässiga och praktiska frågor, som kan ha orsakat svårigheter i tillämpningen. 66 Se tillkännagivandet, punkt 10. 67 Se tillkännagivandet, punkt l 66 Se tillkännagivandet, punkt 12. 69 Se ovan. 7° Se tillkännagivandet, punkt 13.

EG-rätt 105

stödet och stödet är direkt knutet till företagets försäljning av varor

om och tillhandahållande tjänster och därför avspeglas i priset"

av

Beräkning av omsättningen för företagsgrupper, m.m.

Som tidigare nämnts skall vid beräkning omsättningen för ett berört

av företag tillhör företagsgrupp hela företagsgruppens omsättning

som en beaktas för att fastställa tröskelvärdena uppnås artikel 5.4.

om Försäljning inom företagsgruppen skall därvid dras från gruppens

omsättning

I koncentrationsförordningen behandlas också den särskilda situation uppkommer, när två eller flera företag som berörs av en

som koncentration utövar gemensam kontroll över ett annat företag.

Enligt artikel 5.5 skall vid beräkning av omsättningen inte någon

a hänsyn tas till den omsättning härrör från försäljning av varor eller

som tjänster mellan det företaget och vart och ett av de

gemensamma berörda företagen eller något annat företag som har någon anknytning till något dem i den mening som avses i artikel 5.4. Syftet med en

av denna regel är att undvika dubbelräkning.

Vad beträffar det gemensamma företagets omsättning från verksamhet med tredje part föreskrivs i artikel 5.5 b att omsättningen skall fördelas lika mellan de berörda företagen för att återspegla den

kontrollen. gemensamma

Det bör noteras att artikel 5.4 endast omfattar företagsgmpper som redan finns redan vid tidpunkten för transaktionen, dvs. den företagsgnipp som de företag som berörs av transaktionen tillhör och inte de strukturer skapas genom koncentrationen"

nya som

7 Se tillkännagivandet, punkt 16; se även kommissionens ärende IV/M.l56

- Cerol/Continentale Italiana av den 27 november 1991 gemenskapsstöd undantogs vid beräkning av omsättningen. z Enligt artikel 5.1 första stycket skall i ett berört företags sammanlagda omsättning inte inräknas försäljning av varor eller tjänster mellan de företag som avses i fjärde punkten samma stycke, dvs. de som är knutna till det berörda företaget. 73 Se tillkännagivandet, punkt 39 ett exempel företagen A och B bildar

är om ett gemensamt företag C. De två moderbolagen utövar samtidigt gemensam kontroll över företag D, även om A har sextio procent och B har fyrtio procent

kapitalet. Vid beräkning A:s och Bzs omsättning vid den tidpunkt då de av av bildar det gemensamt företaget fördelas Dzs omsättning med tredje part

nya lika mellan A och B. W"Om t.ex. företagen A och B tillsammans med sina respektive dotterbolag sammanslås, är det A och B och inte den nya enheten som gäller som berörda

106 EG-rätt

Beräkning av omsättningen för statsägda företag

Ett statsägt företag som inte kontrolleras av ett holdingbolag och inte är föremål för någon samordning med andra statskontrollerade holdingbolag betraktas normalt ett självständigt företag, och omsättningen

som för andra företag som ägs av staten i fråga skall inte beaktas.

Om statsägda företag däremot utgör en del av en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt skall dessa företag anses utgöra en del av den företagsgiupp som det berörda företaget tillhör och omsättningen för företagen medräknasÅ

Nettoomsättning

Som ovan nämnts skall omsättningen anpassas på ett sådant sätt att den utvisar företagets faktiska ekonomiska betydelse. Enligt artikel 5.1 skall vid beräkning av omsättningen avdrag göras inför försäljningsrabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som direkt hänför sig till omsättningen. Avdragen kan hänföra sig dels till den del som rör affársverksamheten, t.ex. försäljningsrabatter och dels den del som rör skatter, bl.a. mervärdesskatt och andra skatter omsättningen.

som avser

Som tidigare nämnts skall i den sammanlagda omsättningen inte inräknas försäljning av varor eller tjänster mellan det berörda företaget och de företag som är knutna till detta företag. Syftet med denna bestämmelse är att undanta intäkterna från affärstransaktioner inom

en företagsgrupp, så att hänsyn endast tas till varje enhets faktiska ekonomiska betydelse. De intäkter som beaktas återspeglar således endast de transaktioner som äger rum mellan företagsgruppen och tredje part.

Räkenskapsår, m.m.

Som nämnts ovan skall den sammanlagda omsättningen enligt artikel l omfatta de berörda företagens intäkter från försäljning och

av varor tjänster under föregående räkenskapsår. Principen att den omsättning som skall beaktas för de berörda företagen är omsättningen under det räkenskapsår som föregår tidpunkten för transaktionen anses utgöra det mest tillförlitliga sättet att återspegla ett företagets hela verksamhetsår,

företag, vilket innebär att de två företagsgruppemas omsättning skall beräknas separat. 75 Se tillkännagivandet, punkt 44.

EG-rätt 107

eftersom det vanligen inte finns några reviderade räkenskaper för det år

löper fram till tidpunkten för transaktionen.° som

Mot bakgrund av behovet av så tillförlitliga och exakta siffror som möjligt kan dock även reviderade eller andra slutliga räkenskaper användas vid beräkning av omsättningen. Räkenskaper som uppgjorts av företagsledningen och andra former av preliminära räkenskaper bedöms annat än i undantagsfall med f6rsiktighet.77

- -

I fall där stora skillnader kan iakttas mellan gemenskapens räkenskapsstandarder och de räkenskapsstandarder som används i enskilda länder utanför gemenskapen kan det bedömas nödvändigt att anpassa dessa räkenskaper i enlighet med gemenskapens standarder beträffande omsättning

Om en koncentration äger rum under årets första månader och reviderade räkenskaper ännu inte finns för det senaste räkenskapsåret, kan ledning hämtas från föregående års räkenskaper. Om skillnaderna mellan de två uppsättningama av räkenskaper är stora, och i synnerhet om det slutliga utkastet till räkenskaper för de senaste åren står till buds, kan hänsyn tas till detta utkast till räkenskaper. En anpassning skall dock alltid göras med hänsyn till förvärv eller avyttring som skett efter tidpunkten för de reviderade räkenskapema, for att fastställa de

faktiskt ingår i koncentrationen resurser som

Geografisk fördelning av omsättningen

I artikel 5.1 andra stycket föreskrivs att det område där omsättningen skall anses äga rum utgörs av det område där kunden befinner sig vid tidpunkten för transaktionen:

Omsättning inom gemenskapen eller inom en medlemsstat skall omfatta intäkter från försäljning av varor och tjänster till företag eller konsumenter inom gemenskapen respektive medlemsstaten.

I fråga om försäljning av varor och tjänster skall i båda fallen omsättningen anses äga rum där kunden befinner sig, eftersom detta oftast är den plats där affären ingicks, där den ifrågavarande leverantörens omsättning uppkom och där konkurrensen med alternativa leverantörer äger rum. Bestämmelsen inriktar sig således inte på var en vara eller

76 Se tillkännagivandet, punkt 25. 77 Se ovan. S Se tillkännagivandet, punkt 26. 79 Se tillkännagivandet, punkt 27.

108 EG-rätt

tjänst används. Detta gäller även i fråga tjänster där det är möjligt att särskilja köpet tjänst från utförandet den."‘° av en av

3.4.3.2 Beräkning omsättning för kreditinstitut och andra av finansiella institut samt försäkringsbolag

Bank- och försäkringsverksamhetens speciella karaktär föranleder särskilda bestämmelser om beräkning av omsättning inom dessa sektorer. I artikel 5.3 föreskrivs följande att gälla vid tillämpning av artikel 1.2 och

Artikel 5.3

I stället för omsättning används följande:

a För kreditinstitut och andra finansiella institut, såvitt avser artikel 1.2 och 1.3, det sammanlagda beloppet av följande intäkter enligt definitionen i rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institutm i förekommande fall efter avdrag av mervärdeskatt och andra skatter som har direkt anknytning till dessa intäkter:

i Ränteintäkter och liknande intäkter.

Intäkter från värdepapper: Intäkter från aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning. - Intäkter från ägarintressen. - Intäkter från aktier och andelar i anknutna företag. iii Provisionsintäkter.

iv Nettovinst av finansiella transaktioner.

v Övriga rörelseintäkter.

Omsättningen för ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut inom gemenskapen eller en medlemsstat skall omfatta de intäkter, enligt definitionen ovan, som hänför sig till den filial eller den avdelning av det nämnda institutet som är etablerad inom gemenskapen eller i medlemsstaten i fråga.

b För försäkringsbolag: värdet av de tecknade bruttopremiema, som skall omfatta samtliga mottagna och utestående belopp enligt försäkringsavtal som har tecknats av försäkringsbolagen eller för deras räkning, inklusive utgående återförsäkringspremier, efter avdrag för skatter och skatteliknande avgifter som debiteras grundval av de individuella premiebeloppen eller

w Se tillkännagivandet, punkt 46 om den plats där kunden befann sig när han köpte varan eller tjänsten inte är densamma som den plats där faktureringen senare gjordes, skall omsättningen tillskrivas den förstnämnda platsen. EGT nr L 372 31.12.1986, s.

EG-rätt 109

den totala preinievolymen. vad beträffar artikel 1 i punkt 2 b och artikel 1 punkt 3 och d och den sista delen av var och en av de nämnda två c punkterna, skall hänsyn tas till de bruttopremier som betalas av gemenskapsinvånare respektive en medleirisstats invånare.

Kreditinstitut och andra institut

Även artikel 5.3 i koncentrationsförordningen inte innehåller om a någon definition begreppen kreditinstitut och andra finansiella av institut tillämpas i detta avseende definitionerna i första och andra bankdirektiven: m

Kreditinstitut: "Ett företag verksamhet består i att från allmänheten ta vars emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för räkning egen

Finansiella institut: "Företag inte är kreditinstitut men vars huvudsakliga som verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att utföra en eller flera de verksamheter är upptagna i punkt 2- 12 i bilagan n 184 av som .

Av ovanstående definition på begreppet finansiella institut framgår att också holdingbolag kan betraktas som finansiella institut. Enligt artikel 5.3 a i skall även företag som regelbundet utövar en eller flera de verksamheter som uttryckligen nämns i punkt 2-12 i av nämnda bilaga betraktas finansiella institut Dessa verksamovan som heter omfattar: 3’ utlåning bl.a. konsumentkrediter, inteckningskrediter, factoring finansiell leasing -

betalningsfönnedling

utställande och administration av betalningsmedel kreditkort, rese- checkar och bankväxlar garantiförbindelser och ställande av säkerheter -

m Se tillkännagivandet, punkt 51. ‘3 Se artikel 1 i rådets första direktiv 77/780/EEG av den 12 december 1977 samordning lagar och andra författningar om rätten att starta och driva om av verksamhet i kreditinstitut artikel l EGT nr L 322 av den I 7 december 1977, s. 30. 8‘ Se artikel 1.6 i rådets andra direktiv 89/646/EEG av den 15 december 1989 samordning lagar och andra författningar rätten att starta och driva om av om verksamhet i kreditinstitutartikel 1.6 EGT nr L 386. 30.12.1989, s.1. 85 Se tillkännagivandet, punkt 52.

110 EG-rätt

handel för egen eller kunders räkning med penningmarknadsinstru- -

ment, utländsk valuta, finansiella terminer och optioner, valuta- och ränteinstrument och överlåtbara värdepapper medverkan i värdepappersemissioner och tillhandahållande

- av

tjänster samband därmed rådgivning till företag angående kapitalstruktur, industriell strategi

-

och liknande angelägenheter samt tjänster knutna till fusioner och företagsförvärv penningmarknadsmäkling

-

portföljförvaltning och rådgivning -

förvaring och förvaltning värdepapper. - av

Beräkning av omsättning för finansiella holdingbolag

Ett finansiellt holdingbolag utgör normalt ett finansiellt institut, och beräkningen av dess omsättning följer de kriterier uppställs i

som artikel 5.3 a för beräkning omsättningen för kreditinstitut och andra

av finansiella institut.

Huvudsyftet med ett finansiellt holdingbolag är att förvärva och förvalta andelar i andra företag, vilket medför att artikel 5.4 kan

vara tillämplig på sådana andelar som gör det möjligt för det finansiella holdingbolaget att utöva ett bestämmande inflytande på de ifrågavarande företagens uppträdande. Således beräknas omsättningen för ett finansiellt holdingbolag huvudsakligen i enlighet med artikel

5.3, men det kan i vissa fall vara nödvändigt att lägga till sådan omsättning för företag som faller inom de kategorier i artikel 5.4.1"

som anges

Vid beräkningen av omsättningen för dessa företag tas hänsyn till förekomsten olika redovisningsregler, särskilt vad gäller upprättande

av av konsoliderade räkenskaper, som i viss utsträckning är harmoniserade med men inte identiska inom gemenskapen

Beräkning av omsättning för försäkringsbolag

Enligt artikel 5.3 b skall begreppet tecknade bruttopremier tillämpas som en måttstock för ett försäkringsbolags omsättning. Sådana premier utgörs normalt av summan av mottagna premier, och kan även innefatta mottagna återförsäkringspremier om det berörda företaget utövar sådan

13°Angivna principer for finansiella holdingbolag kan i viss utsträckning tillämpas avseende fondhanteringsföretag. 37 Se tillkännagivandet, punkt 59. 83 Se tillkännagivandet, punkt 60.

EG-rätt lll

verksamhet. Utgående återförsäkringspremier, dvs. alla de belopp som det berörda företaget har betalt eller skall betala för att få återförsäkringsskydd, ingår i de tecknade bruttopremiemaÃ

Begreppet premier, dvs. bruttopremier, nettopremier, utgående återförsäkringspremier innefattar inte endast premier i anslutning till

osv.,

försäkringsavtal har ingåtts under det aktuella räkenskapsåret, nya som utan också alla premier i anslutning till avtal ingåtts under de

som föregående åren och fortsätter att gälla under den aktuella

som

perioden.°°

För att ha tillräckliga reserver som möjliggör utbetalning av ersättningar kan försäkringsbolag inneha stora investeringsportföljer med aktier, räntebärande värdepapper, mark och byggnader samt andra tillgångar årliga intäkter normalt inte betraktas som

som ger som omsättning för försäkringsbolag. En åtskillnad kan därvid göras mellan rent finansiella investeringar, där försäkringsbolaget inte är engagerat i ledningen för de företag i vilka investeringarna har gjorts, och de investeringar leder till förvärvet kontrollerande ägarandel i

som av en ett visst företag, vilket gör det möjligt för försäkringsbolaget att utöva ett bestämmande inflytande på det berörda dotterbolagets eller koncernbolagets uppträdande. I det senare fallet anses artikel 5.4 tillämplig, och omsättningen för dotterbolaget eller koncembolaget skall läggas till försäkringsbolagets omsättning vid beräkning av den sammanlagda omsättningen för gruppen av företag

Beräkning av omsättning för leasingföretagm

Avtal finansiell leasing ingås normalt för längre perioder än avtal

om

operationell leasing, och enligt sådana avtal överförs ägandet om vanligen till leasingtagaren i slutet av leasingperioden genom en köpoption ingår i leasingavtalet. Finansiell leasing fungerar därför

som

ett lån från leasinggivaren för att göra det möjligt för som leasingtagaren att köpa viss tillgång. Ett företag som bedriver

en finansiell leasing är ett finansiellt institut enligt artikel 5.3 a, och dess omsättning beräknas tillämpning av de särskilda regler som

genom

18°Se tillkännagivandet, punkt 56. ‘9° Se ovan. 9 Se tillkännagivandet, punkt 57 och 58; jfr även kommissionens ärende IV/M.O18 AG/AMEV av den 21 december 1990.

- 92 Se tillkännagivandet, punkt 55; jfr även kommissionens ärende IV/M.234

— Gecc/Avis Lease av den 15 juli 1992.

112 EG-rätt

gäller för beräkning av omsättningen för kreditinstitut och andra finansiella institut.

Vid operationell leasing överförs däremot ägandet inte till leasingtagaren i slutet av leasingperioden, och kostnaden för underhåll, reparationer och försäkring av den hyrda utrustningen ingår normalt i leasingbetalningama. Eftersom operationell leasing inte har en kreditgivningsfunktion, anses den inte bli utförd av finansiella institut, åtminstone inte vad den huvudsakliga verksamheten beträffar. De allmänna reglerna i artikel 5 för beräkning av omsättning är därför tillämpliga i dessa fall.

3.5 m.m.

Bedömningskriterier,

Som nämnts syftar kommissionens prövning av en anmäld koncentration till att fastställa huruvida koncentrationen är förenlig med den gemensamma marknaden. 93

Som tidigare berörts skall en koncentration som skapar eller förstärker en sådan dominerande ställning på marknaden medför

som att den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt skulle hämmas förklaras oförenlig med den gemensamma marknaden artikel 2.3.

I artikel 2.1 anges de bedömningskriterier som kommissionen skall ta hänsyn till vid sin bedömning:

Artikel 2.1 lyder:

Koncentrationer som omfattas av denna förordning skall bedömas

grundval av följande bestämmelser för att fastställa om de är förenliga med

den gemensamma marknaden.

När kommissionen gör sin bedömning skall den ta hänsyn till

a behovet av att bevara och utveckla en effektiv konkurrens inom den

gemensamma marknaden mot bakgrund av bl.a. strukturen på de berörda

marknaderna och den faktiska eller potentiella konkurrensen från företag

som är belägna antingen inom eller utanför gemenskapen,

b de berörda företagens marknadsställning och deras ekonomiska och

finansiella styrka, leverantörernas och konsumenternas valmöjligheter,

deras tillgång till leveranser eller marknader, rättsliga eller andra hinder för

inträde på marknaden, utvecklingen av tillgång och efterfrågan de

aktuella varorna och tjänsterna, avnämarintressen i mellanliggande och slutliga distributionsled samt utvecklingen av tekniskt och ekonomiskt

93 Ang detta avsnitt även t.ex. Bellamy Child, 336 Cook Kerse,

se - s. - s. 126 Hawk Huser, s. 169 ff och där refererade rättsfall.

-

EG-rätt 113

framåtskridande under förutsättning att detta är till gagn för konsumenterna och inte utgör ett hinder för konkurrensen.

I artikel 2.4 särskilda bestämmelser för bedömningen av sådana ges företag enligt artikel 3.2 anses utgöra en koncengemensamma som tration enligt artikel 3.1

Artikel 2.4 lyder:

I den utsträckning som bildandet av ett gemensamt företag som utgör en koncentration enligt artikel 3 har till syfte eller resultat att samordna konkurrensbeteendet förblir självständiga, skall samordhos företag som ningen bedömas enligt kriterierna i artikel 85.1 och 85.3 i fördraget, i syfte att fastställa koncentrationen är förenlig med den gemensamma om marknaden.

Vid denna bedömning skall kommissionen särskilt beakta följande:

två eller flera moderföretag samtidigt och i betydande utsträckning är - om närvarande marknad det företaget eller en samma som gemensamma tidigare eller marknad i förhållande till denna eller en senare angränsande marknad har anknytning till denna marknad som

den samordning är ett direkt resultat bildandet av det om som av företaget de berörda företagen möjlighet att eliminera gemensamma ger konkurrensen när det gäller stor del de ifrågavarande produkterna och en av tjänsterna.

Förutom den bedömning dominerande ställning som görs enligt av artikel 2 i koncentrationsförordningen skall det gemensamma företaget bedömas med tillämpning kriterierna i artikel 85.1 och 3 i den mån av avsevärd inskränkning konkurrensen mellan företag som som en av förblir oberoende blir den direkta konsekvensen bildandet av det av företaget. Om det företagets påverkan på gemensamma gemensamma marknaden i första hand är strukturell torde därvid regel artikel 85 som inte bli tillämplig. Om två moderföretag däremot förblir verksamma på det företagets marknad eller bildandet av det gemengemensamma om företaget syftar till eller resultat att konkurrensen hinsamma ger som dras, begränsas eller snedvrids mellan moderföretagen på angränsande

marknader kan emellertid artikel 85 vara tillämplig.

94 Se femte punkten i ingressen till rådets förordning EG nr 1310/97 av den 30 juni 1997 ändring i förordning EEG 4064/89 om kontroll av om nr företagskoncentrationer.

114 EG-rätt

3.5.1 Närmare dominerande

om begreppet ställning,

m.m.

3.5.1.1 Dominerande ställning

Som tidigare berörts syftar kontrollen strukturella förändringar i av utbudet av produkt eller tjänst till att förhindra att sådan en en dominerande ställning skapas eller förstärks, medför den som att effektiva konkurrensen påtagligt hämmas inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del den. av Begreppet dominerande ställning har således grundläggande en funktion i koncentrationskontrollen. Det kan framhållas kontrollen att inte riktar sig mot företag uppnår marknadsdominerande som en ställning av egen kraft, t.ex. företagets skicklighet eller genom egen genom att dess produkter är bättre än konkurrentemas. Vid bedömningen av om en koncentration skapar eller förstärker en dominerande ställning tillämpas, på motsvarande sätt vid som bedömningen enligt artikel 86 i Romfördraget, den ekonomiska enhetens princip. Det innebär de i koncentrationen ingående att om företagen ingår i företagsgrupp så är det företagsgruppens en sammanlagda styrka på den relevanta marknaden är avgörande för som bedömningen begreppet relevant marknad behandlas nedan. Det kan observeras att i motsats till vissa nationella koncentrationskontrollsystem innehåller koncentrationsförordningen inte någon presumtion för när en dominerande ställning på marknaden skall anses föreligga. I ingressen till förordningen dock att koncentrationer anges som på grund av sin begränsade marknadsandel inte riskerar att hämma en effektiv konkurrens kan antas förenliga med den vara gemensamma marknaden. Om inte annat följer artikel 85 och 86 så av anges vara fallet bl.a. när de berörda företagens marknadsandel varken inom den gemensamma marknaden eller väsentlig del den överstiger en av tjugofem procent Metoden för att fastställa när dominerande ställning skall en anses föreligga och de bedömningskriterier därvid tillämpas har utvecksom lats kommissionen och EG-domstolen vid tillämpning artikel 86 i av av Romfördraget. EG-domstolen har i fråga den närmare innebörden begreppet om av dominerande ställning uttalat bl.a.:

95 Se femtonde punkten i ingressen till koncentrationsforordningen.

EG-rätt 115

"The concept of dominant position defined in settled case-law as a a position of economic strength enjoyed by an undertaking which enables to prevent effective competition being maitained on the relevant market by giving the to behave to an appreciable extent of its

power indepéendently

competitors, its customers and ultimately of its consumers.‘

Begreppet dominerande ställning är inte begränsat till de uppenbara monopolfallen, utan sådan ställning kan föreligga även om det finns en konkurrenter till företaget. En dominerande ställning grundas i regel på kombination ett flertal omständigheter, som tagna var för sig, inte en av alltid behöver avgörande för bedömningen. I många fall utgör vara företagets marknadsandel på den relevanta särskilt betydelsefull en faktor vid bedömningen. Andra faktorer betydelse för bedömningen av kan exempelvis förekomsten av faktisk eller potentiell konkurrens, vara förekomsten kunder med marknadsmakt eller frånvaro av etableav ringshinder, m.m.

Marknadsandel

De berörda företagens marknadsandelar utgör i många fall utgångspunkten för bedömningen om en dominerande ställning kan anses av föreligga. Betydelsen marknadsandelar utgångspunkt vid av som bedömning dominerande ställning vid tillämpning av artikel 86 har berörts EG-domstolen som därvid uttalat bl.a.: av

...the existence of a dominant position may derive from several factors which, taken separately, are not necessarily determinant but among these factors highly important the existence of large market a one very shares...The view legitimately be taken that very large shares are in may themselves, and in exeptional circumstances, evidence of a dominant save

position.‘97

Kommissionen har i detta sammanhang uttalat b1.a.:

A dominant position generally be said to exist once a market share in can the order of 40 to 45 per cent reached. Although this share does not in itself automaticlly give control of the market, there are large gaps between the position of the firm concerned and those of its closest competitors and also other factors likely to place in an advantage as regards competition, dominant position may well exist. Strengthening by a of likely to constitute an abuse any distortion of the means a merger resulting market strukture interferes with the maintenance of remaining competition /.../ its development. Such an effect depends, in particular, or

95 Se bl.a. mål 27/76, United Brands v. Commission 1978 E.C.R. 207 och mål C-250/96, Gottrup-Klim v. Dansk Landbrugs Grovvareselskab AmbA 1994 I E.C.R 5641. 97 Se mål 85/76, Hoffman La Roche 1979 E.C.R. 461 stycke 41. -

116 EG-rätt

on the change in the relative market strength of the participants after the

merger, i.e. the position of the new unit in ralation to remaining

competitors"°8

Även konkurrentemas marknadsandelar har i många fall betydelse vid bedömningen. En hög marknadsandel kan nämligen få mindre betydelse om företaget möter konkurrens från ett eller flera andra företag med stor marknadsandel.

Betydelsen av marknadsandelar bedöms mot bakgrund

av karaktären konkurrensen på den aktuella marknaden. Även den

av bedömda framtida utvecklingen på marknaden har betydelse för prövningen. På bl.a. heterogena tillväxtmarknader som uppvisar t.ex. en snabb teknisk utveckling behöver stora marknadsandelar i sig inte indikera förekomsten av marknadsmakt, särskilt om hinder mot marknadsinträde kan anses vara lågt.

Andra omständigheter av betydelse för dominansbedömningen

Förutom betydande marknadsandelar kan det föreligga andra omständigheter som utgör en indikation på att ett företag har en dominerande ställning. Detta kan vara fallet exempelvis ett företag

om är en oundviklig affärspartner för kunder som inte har något rimligt alternativ till detta företag.

En dominerande ställning kan vidare föreligga om ett företag har ett rättsligt eller faktiskt monopol på en viss marknad. Det kan dock observeras att redan själva innehavet eller utövandet av en legal ensamrätt inte i sig anses ge upphov till att en dominerande ställning skall anses föreligga.

Andra tecken på dominans kan även vara att ett företag har tillgång till särskilda resurser som faktiska eller potentiella konkurrenter inte har. Sådana resurser kan utgöras av t.ex. ett företags ekonomiska och finansiella resurser, dess produktionskapacitet, dess tillgång till råvaror, insatsvaror, immateriella rättigheter, teknologi och annan kunskapsmässig överlägsenhet samt andra kommersiella fördelar som företaget har över konkurrenterna,

m.m.

3.5.1.2 Relevant marknad

Definition av den relevanta marknaden är ofta avgörande för bedömningen av en koncentration. Syftet med en sådan avgränsning är bl.a.

98 Se Tenth Report Competition Policy, 150.

on para.

EG-rätt 117

i

l

att på ett systematiskt sätt identifiera gränserna för konkurrensen mellan företag och fastställa vilka konkurrensmässiga begränsningar

de berörda företagen utsätts för, vilket ger förutsättningar för att som bedöma ett företags marknadsma J I allmänhet och praktiska skäl kan det i många fall vara av tillräckligt bestämma flera möjliga relevanta marknader. att en av Den relevanta marknaden fastställs avgränsning den genom av relevanta produktmarknaden och den relevanta geografiska marknaden. I fråga produktmarknaden kan det exempelvis ofta vara fråga om huruvida produkt A och produkt B kan anses tillhöra samma om produktmarknad. I många fall är det tillräckligt att inkludera produkt B

för de konkurrensrättsliga problemen skall undanröjas. I sådana att situationer är det normalt inte nödvändigt att utreda huruvida

marknaden även omfattar andra produkter eller att nå en definitiv

slutsats beträffande den exakta produktmarknaden. Om den aktuella transaktionen inte heller bedöms leda till några

konkurrensrättsliga problem på möjlig alternativ marknad kan en frågan marknadsdeñnitionen normalt lämnas därhän, vilket i det om enskilda fallet kan medföra att företagens uppgiftsskyldighet begränsas. När analysen koncentration, där perspektivet normalt är avser en framåtblickande, kan den närmare omfattningen av den geografiska

marknaden i vissa fall bestämmas annorlunda än när analysen avser ett tidigare beteende, t.ex. när fråga är undersökning av missbruk av om dominerande ställning enligt artikel 86. Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den nämnare

innebörden begreppet relevant mar1mad.’°° av

1 Begreppet relevant marknad skiljer sig normalt från andra marknadsbegrepp används i andra sammanhang. Företag använder exempelvis ofta tennen som marknad för att beteckna det område där de säljer sina produkter eller för att generellt hänvisa till den bransch eller sektor de tillhör. 2°° Kommissionens tillkännagivande definitionen av relevant marknad i om gemenskapens konkurrenslagstiftning EGT C 372/5 9.12.97. I tillkännanr givandet att de riktlinjer ges avspeglar domstolens och anges som förstainstansrättens rättspraxis respektive kommissionens egen praxis i angivna frågor. Syftet med tillkännagivandet är att vägledning i fråga om ge kommissionens tillämpning begreppen relevant produktmarknad och av relevant geografisk marknad vid tillämpning bl.a. koncentrationsförordav ningen. I tillkännagivandet uttrycker kommissionen sin förhoppning att den att offentliggöra de förfaranden den tillämpar vid angivande av genom marknadsdefmitioner och att ange vilka kriterier och uppgifter den genom grundar sina beslut på skall öka kunskapen sin politik och sitt om beslutsfattande i fråga om konkurrens.

118 EG-rätt

Några grurzdprinciper vid definition den relevanta marknaden av

I kommissionens tillkännagivande vissa grundprinciper anges som tillämpas vid definition av den relevanta marknaden. Avgränsning av den relevanta marknaden sker med hänsyn till bl.a.:

utbytbarhet efterfrågesidan utbytbarhet på utbudssidan potentiell konkurrens -

Ur ekonomisk synvinkel och i samband med bestämmande den av relevanta marknaden utbytbarheten på efterfrågesidan utgöra den anses mest omedelbara och effektiva återhållande faktorn för leverantörer av en viss produkt, särskilt i fråga prissättning. om Avgränsningen av den relevanta marknaden påverkas huvudsakligen av vilka alternativa försörjningskällor de berörda företagens kunder har, både vad gäller produkter eller tjänster, och leverantörernas geografiska belägenhet. Ett företag eller företagsgrupp inte ha en anses något väsentligt inflytande på rådande försäljningsvillkor, t.ex. priser, om det är lätt for kunderna att byta till tillgängliga substitutvaror eller till andra leverantörer. Vad gäller utbytbarhet på utbudssidan och potentiell konkurrens har dessa omständigheter i regel mindre omedelbar verkan och en förutsätter normalt att ytterligare faktorer analyseras. Dessa faktorer beaktas normalt inte i samband med definitionen den relevanta av marknaden, utan analyseras vanligen under konkurrensanalysens bedömningsfas.

Utbylbarhet på efterfrågesidan

Utbytbarheten på efterfrågesidan bedöms normalt med hänsyn till vilka produkter konsumenten uppfattar utbytbara. En metod att fastställa som detta är att genomföra en analys hur liten varaktig förändring av en men av de relativa priserna kan antas påverka kunderna. Därvid undersöks huruvida det är enkelt för de berörda företagens kunder att byta till substitutvaror eller till andra leverantörer på liten som svar en men varaktig ökning 5-10 procent de relativa priserna på de produkter av och i de områden som undersöks. Om substitution är tillräcklig för en att göra prisökningen olönsam på grund minskad försäljning, av tillfogas ytterligare substitutvaror och områden till den relevanta marknaden till dess att produktmarknaden och den geografiska

EG-rätt 119

marknaden är sådana att liten, varaktig ökning de relativa

en av priserna skulle vara lönsam.

Motsvarande analys tillämpas i ärenden gäller köparkoncen-

som tration. I dessa fall är utgångspunkten leverantören och pristestet gör det möjligt att identifiera alternativa distributionskanaler eller försäljningsställen för leverantörens produkter.

Uzbytburhet på utbudssidan

I de fall utbytbarheten på utbudssidan kan jämföras med utbytbarhet på efterfrågesidan vad gäller effektivitet och omedelbarhet kan även denna omständighet beaktas vid bestämmande den relevanta marknaden.

av För detta krävs att leverantörerna svar på små men varaktiga

som förändringar de relativa priserna kan ställa till produktion av de

av om relevanta produkterna och kan marknadsföra dem på kort sikt utan att väsentliga tilläggskostnader eller risker uppstår. Om dessa villkor uppfylls kommer den ytterligare produktion som kommer ut på marknaden att ha begränsande effekt på de berörda företagens

en konkurrensbeteende. I fråga effektivitet och omedelbarhet är en

om sådan verkan likvärdig med verkan utbytbarhet på efterfrågesidan.

av Denna situation uppstår vanligtvis när företag säljer ett brett sortiment

olika kvaliteter produkt. Även de olika kvalitetema av av samma om inte är utbytbara for varje slutkund eller konsumentgrupp, hänförs de till produktmarknad under förutsättning att de flesta

samma leverantörerna kan erbjuda och sälja dem på ett sådant sätt att de krav på omedelbarhet och frånvaro väsentligt ökade kostnader som

av beskrivs är uppfyllda. I sådana fall kommer den relevanta

ovan produktmarlcnaden att omfatta alla produkter är utbytbara både på

som utbuds- och efterfrågesidan, och den aktuella försäljningen av dessa produkter läggs för att marknadens totala värde eller

samman ge volym.

Om utbytbarheten på utbudssidan kräver väsentlig anpassning av

en befintliga fasta eller immateriella tillgångar, nyinvesteringar, strategiska beslut eller tar tid, beaktas denna utbytbarhet normalt inte i det skede då marknaden definieras. I dessa fall undersöks effekterna av utbytbarheten på utbudssidan i ett skede undersökningen.

senare av

Samma metod kan leda till att olika geografiska områden grupperas.

2°‘ Se tillkännagivandet, punkt 23 dvs. inom en period som inte kräver väsentlig anpassning befintliga fasta och immateriella tillgångar.

av

120 EG-rätt

Potentiell konkurrens

Möjligheten av potentiell konkurrens beaktas normalt inte vid definition den relevanta marknaden, då de förutsättningar krävs av som för att denna konkurrens faktiskt skall utgöra effektiv konkurrensen begränsning identifieras genom analys av särskilda faktorer och omständigheter som har samband med villkoren för inträde på marknaden. Normalt sker sådan analys när de berörda företagens en ställning på marknaden redan har kartlagts och omständigheter förekommer som tyder på att det kan finnas konkurrensrättsliga problem.

Relevant produktmarknad och relevant geografisk marknad

Den relevanta produktmarknaden definieras enligt följ ande

En relevant produktmarknad omfattar alla varor eller tjänster som på grund av sina egenskaper, sitt pris och den tilltänkta användningen av konsumenterna betraktas som utbytbara."

Den relevanta geografiska marknaden definieras enligt följ ande

Den relevanta geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna eller tjänsterna, inom vilken konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geografiska områden framför allt grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren.

Syftet med att avgränsa såväl produktmarknad geografisk marknad som är att kartlägga de berörda företagens faktiska konkurrenter, dvs. vilka företag utgör alternativa leverantörer för de berörda företagens som kunder. Det är ur detta perspektiv marknadsdeñnitionen gör det som möjligt att bland annat beräkna marknadsandelar kan som ge information om marknadsinflytande i samband med bedömning en av om ett företag kan anses ha en dominerande ställning på marknaden.

m Se tillkännagivandet, punkt även formulär CO i kommissionens EG se nr 447/97 av den l maj 1998 anmälningar, tidsfrister och förhör enligt om rådets förordning EEG nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer. 2°3Se tillkännagivandet, punkt

EG-rätt 121

Närmare begreppet relevant produktmarknad om

Beroende på bransch och de produkter eller tjänster som undersöks finns olika uppgifter gör det möjligt att i det enskilda typer av som fallet bedöma i vilken utsträckning substitution kan förekomma. Bedömningen sker med beaktande olika kriterier och olika former av bevisning, bl.a. empiriska uppgifter. av Genom analys produktens egenskaper och dess avsedda en av användning kan första avgränsning området för substitutvaror en av ske. Det är normalt inte tillräckligt att endast se till produkternas egenskaper och avsedda användning för att fastställa två produkter om utbytbara på efterfrågesidan. Funktionell utbytbarhet eller likartade är egenskaper behöver inte i sig tillräckligt, eftersom kundernas vara reaktioner på relativa prisförändringar kan styras även av andra hänsyn. Omvänt är förekomsten skillnader i produkternas egenskaper inte i av sig tillräcklig för att utesluta utbytbarhet på efterfrågesidan, eftersom denna även i stor utsträckning är beroende hur kunderna värderar av

olika egenskaper.

Omständigheter betydelse för bedömningen av huruvida två av produkter kan substitut på eftefrågesidan kan utgöras av bl.a.: vara

bevis för att substitution nyligen förekommit 0

kunders och konkurrenters synpunkter 0

konsumentpreferenser 0

handelshinder och kostnader i samband med övergång till möjliga 0 substitutvaror

förekomsten av olika kundkategorier 0

Bevis för att substitution nyligen förekommit

Uppgifter nyligen inträffande händelser eller chocker på marknaom den kan visa på förekomsten substitution mellan två produkter och av utgöra grunden för marknadsdefinitionen. Om de relativa priserna har förändrats tidigare kan förändringarna i efterfrågade mängder vara avgörande för fastställandet utbytbarheten. Även tidigare produktav lanseringar kan information i de fall det är möjligt att exakt ge analysera vilka produkter har förlorat andelar till den nya som

122 EG-rätt

produkten. Vid bedömning historiska substitutionsmönster kan av hänsyn tas till kvantitativa uppgifter

Kunders och konkurrenters synpunkter

De berörda företagens kunder och konkurrenter kan lämna synpunkter på olika faktauppgifter och produktmarknadens omfattning. Även uppgifter från kunder och konkurrenter i fråga vad kan om som bedömas inträffa vid liten 5 -10 procent varaktig förändring en men av de relativa priserna för de aktuella produkterna inom det aktuella geografiska området kan betydelse vid bedömningen vara av

Konsumentpreferenser

I fråga konsumtionsvaror kan det i vissa fall svårt att om vara sammanställa slutkonsumenternas faktiska synpunkter på substitutvaror. Dock kan tidigare genomförda marknadsundersökningar som företagen använder i sitt beslutsfattande prissättning eller markom nadsföringsåtgärder innehålla information betydelse för bedömav ningen av den relevanta marknaden. Vid bedömning av om en ekonomiskt betydande andel konsumenterna att två produkter av anser är utbytbara kan hänsyn tas till undersökningar konsumenternas om användningsmönster och attityder, inköpsmönster, detaljistemas synpunkter samt resultat olika marknadsundersökningar. Hänsyn av kan även tas till betydelsen varumärken för produkten i fråga av

Handelshinder och kostnader i samband med övergång till möjliga substitutvaror

Det kan föreligga olika hinder och kostnader medför att två som produkter, som vid en första anblick förefaller substitut, inte kan vara anses tillhöra samma produktmarknad. Hinder kan utgöras t.ex. av olika former statlig intervention, begränsningar på marknader i av senare led, behov särskilda investeringar i produktionsmedel eller av en

m Ett antal kvantitativa tester har utformats särskilt för att användas vid avgränsning av marknader. Dessa tester består av olika ekonometriska och statistiska metoder, såsom uppskattningar elasticiteten och korsprisav elasticiteten hos efterfrågan produkt, tester baserade på likartade av en prisutvecklingar över tiden och likartade eller konvergerande prisnivåer. 2°5Se tillkännagivandet, punkt 38. Z°°Se tillkännagivandet, punkt 40. 2°7Se tillkännagivandet, punkt 41.

EG-rätt 123

produktionsminskning i samband med en omställning till alternativa råvaror, kundernas belägenhet, m.m.’°

Olika kundkategorier och prisdiskriminering

Produktmarknadens omfattning kan även begränsas av förekomsten av olika kundgmpper. En grupp köpare av den relevanta produkten kan utgöra en mer begränsad marknad i de fall gruppen kan bli föremål för prisdiskriminering.

Närmare om begreppet relevant geografisk marknad

En preliminär bedömning av den geografiska marknadens omfattning kan normalt göras på grundval av en uppskattning av parternas marknadsandelar och analys av prissättning och prisskillnader på nationell nivå, inom gemenskapen och inom EES. Denna första bedömning används i princip som en arbetshypotes som anger inriktningen för de undersökningar som därefter genomförs i syfte att erhålla en mer exakt definition av den geografiska marknaden.

Bestämmande av den geografiska marknaden innefattar utredning av olika prisstrukturer och fördelning av marknadsandelar samt vilka faktorer som ligger till grund för dessa. Ett företag kan av historiska skäl ha en stor marknadsandel på sin hemmamarknad, och omvänt kan en jämnt fördelad närvaro av vissa företag inom hela EES överensstämma med nationella eller regionala geografiska marknader. Den ursprungliga arbetshypotesen prövas mot en analys av efterfrågans särdrag, t.ex. betydelsen av nationella eller lokala preferenser, kundernas aktuella inköpsmönster, produktdifferentiering, Varumärken m.m., för att fastställa huruvida företag inom olika områden utgör alternativa försörjningskällor för konsumentema. Analysen grundar sig på substitution orsakad av förändringar i de relativa priserna, och därvid undersöks om parternas kunder på kort sikt och till försumbara kostnader kan anlita företag på andra platser.

Vid behov genomförs ytterligare kontroll av utbudsfaktorema för att säkerställa att de företag som ligger inom ett visst område inte skulle möta hinder om de skulle vilja öka sin försäljning på konkurrensmässiga villkor inom hela den geografiska marknaden. Denna analys omfattar granskning av kraven på lokal närvaro för att kunna sälja i ett visst område, villkoren för tillgång till distributionskanalerna, kost-

m Se tillkännagivandet, punkt 42. 20°Se tillkännagivandet, punkt 43.

124 EG-rätt

nadema för att bygga ett distributionsnät, samt huruvida det finns

upp hinder orsakade av bestämmelser om offentlig upphandling, prisregleringar, kvoter och tullar som begränsar handeln eller tillverkningen, tekniska standarder, monopol, etableringsfrihet, krav på tillstånd från myndigheter, förpackningsbestämmelser, m.m. För att

exakt fastställa hur stor växelverkan mellan marknaderna är på mer nationell, europeisk och global nivå identifieras eventuella hinder som kan skydda företag inom ett visst geografiskt område mot konkurrens från företag utanför området.

Mönstret och utvecklingen av de faktiska handelsflödena ger ytterligare information om den ekonomiska betydelsen av var och en av ovanstående efterfråge- eller utbudsfaktorer och om den utsträckning i vilken dessa utgör verkliga hinder leder till olika geografiska

som marknader.

I analysen av handelsflödena tas i allmänhet frågan om transportkostnader upp och i vilken utsträckning dessa kan hindra handel mellan olika områden med hänsyn till anläggningslokalisering, produktionskostnader och relativa prisnivåer.

Vid bedömningen företagskoncentrationer beaktas även den

av pågående marknadsintegrationen inom gemenskapen vid definition av den geografiska marknaden. Vid bedömning av koncentrationens inverkan på konkurrensen beaktas de åtgärder som vidtas inom ramen för programmet för den inre marknaden för att undanröja handelshinder och öka integrationen gemenskapsmarknadema. Om nationella

av marknader tidigare har hållits avskilda från varandra på grund av rättsliga hinder har undanröjts, görs vanligen försiktig

som nu en bedömning av historiska uppgifter om priser, marknadsandelar eller handelsmönster. Om den pågående marknadsintegrationen kan väntas leda till att de geografiska marknadema inom kort blir större, kan detta beaktas vid definition den geografiska marknaden i samband med

av bedömningen av en koncentration.

Omständigheter av betydelse vid bedömning av den relevanta geografiska marknaden utgörs av bl.a.:

bevis för att kunder tidigare gått över till leverantörer i andra 0

geografiska områden

0 särdrag hos efterfrågan

0 kunders och konkurrenters synpunkter

0 aktuella geografiska inköpsmönster

EG-rätt 125

0 handelsflöden och transportmönster

handelshinder och omställningskostnader i samband med en över- 0

gång till leverantörer i andra områden

Bevis för att kunder tidigare gått över till leverantörer i andra geografiska områden

I vissa fall kan uppgifter prisförändringar i olika områden och

om kundernas reaktioner på dessa finnas tillgängliga. I allmänhet kan

kvantitativa tester används vid definition av produktsamma som marknaden användas vid definition av de geografiska marknaden Internationella prisjämförelser kan dock vara mer komplicerade på grund ett antal faktorer såsom växelkursförändringar, beskattning

av

och produktdifferentiering°

Särdrag hos efterfrågan

Själva typen av efterfrågan av den relevanta produkten kan avgöra omfattningen den geografiska marknaden. Faktorer såsom nationella

av preferenser eller preferenser för nationella varumärken, språk, kultur och livsstil samt behovet av lokal närvaro kan bidra till att begränsa det geografiska utrymme för konkurrens"

Kunders och konkurrenters synpunkter

Uppgifter och synpunkter lämnas de berörda företagens kunder

som av och konkurrenter kan också vara av betydelse vid bedömningen av den geografiska marknadens närmare avgränsning

Aktuella geografiska inköpsmönster

En granskning kundernas inköpsmönster i geografiskt hänseende

av kan i vissa fall ge information om den geografiska marknadens omfattning. Om kunder köper på liknande villkor av företag inom hela gemenskapen eller EES eller förser sig med insatsvaror genom effektiva upphandlingsförfaranden efter anbud av företag inom hela

m Se tillkännagivandet, punkt 45. 2" Se tillkännagivandet, punkt 46. m Se tillkännagivandet, punkt 47.

126 EG-rätt

gemenskapen eller EES, anses den geografiska marknaden normalt omfatta hela gemenskapen

Handelsflöden och transportmönster

När antalet kunder är så stort att det inte är möjligt att genom dem få en klar bild av de geografiska inköpsmönstren kan information om handelsflödena användas i stället, under förutsättning att handelsstatistiken är tillräckligt detaljerad vad gäller de aktuella produkterna. Uppgifter om handelsflödena, och i synnerhet de underliggande orsakerna till dem, ger insikter och upplysningar som kan användas när den geografiska marknadens omfattning fastställs, men de är normalt inte i sig tillräckliga för slutsats skall kunna dras

att en

Handelshinder och omställningskostnader i samband med en övergång till leverantörer i andra områden

Frånvaron av gränsöverskridande inköp eller handelsflöden behöver inte i sig betyda att marknaden är att anse som enbart nationell. Vid angivna förhållanden måste även fastställas huruvida det kan finnas handelshinder som skyddar den nationella marknaden innan slutsatsen kan dras att den relevanta geografiska marknaden är nationell. Hinder kan härvid utgöras av transportkostnader eller transportbegränsningar som beror på lagstiftning eller på de berörda produkternas art.

Tillgången till distributionskanaler i ett visst område, handelshinder som består inom vissa sektorer samt kvoter och tulltaxor kan även utgöra hinder som skyddar ett geografiskt område mot konkurrens från företag utanför området.

Stora omställningskostnader i samband med en övergång till leverantörer i andra länder utgör ett ytterligare sådant hinder

Beräkning av marknadsandelar

Fastställandet av den relevanta marknaden i fråga såväl produkter

om som geografisk omfattning gör det möjligt att fastställa vilka leverantörer, kunder och konsumenter finns på den aktuella

som marknaden.

2 Se tillkännagivandet, punkt 48. 2 Se tillkännagivandet, punkt 49. 215Se tillkännagivandet, punkt 50. m Se tillkännagivandet, punkterna 53-55.

EG-rätt 127

En total marknadsstorlek och marknadsandelar för var och

en av leverantörerna kan normalt beräknas på grundval försäljningen de

av av relevanta produkterna i det relevanta området.

Den total marknadsstorleken och marknadsandelama kan oftast erhållas från källor på marknaden, dvs. företags uppskattningar eller undersökningar som gjorts av branschkonsulter eller branschorganisationer. Om detta inte är möjligt, eller om de tillgängliga

uppskattningarna inte är tillförlitliga, kan den totala marknadsstorleken och marknadsandelama beräknas med utgångspunkt i leverantörernas försäljningssiffror på den relevanta marknaden. I allmänhet är både uppgifter försäljningsvolym och omsättning användbara. I fråga

om om differentierade produkter anses försäljningsvärdet samt marknadsandelar beräknade på detta bättre återspegla varje leverantörs relativa ställning och styrka. Även marknadsandelar vanligtvis beräknas på

om grundval av försäljningssiffror, finns det andra faktorer som beroende på egenskaperna hos produkterna eller branschen i fråga kan ge vägledning, t.ex. kapacitet, antal aktörer på upphandlingsmarknader, m.m.

3.5.2¶Förenlighet med den

gemensamma

marknaden

Bedömningen av en koncentrations negativa påverkan på konkurrensen sker genom det s.k. konkurrenstest, utgör sammanvägd

som en bedömning av hur en koncentration kommer att påverka konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller väsentlig del av den. Avgörande vid bedömningen är inte själva koncentrationsölcningen i sig utan transaktionens negativa påverkan på konkurrensen. Som tidigare berörts så föreligger en presumtion för att en koncentration inte skall anses hämma den effektiva konkurrensen, om marknadsandelen för de berörda företagen inte överstiger tjugofem procent den

av gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den.

Konkurrenstestet medger relativ fri helhetsbedömning

en av en koncentrations påverkan på konkurrensförhållandena på en viss marknad. En rad olika omständigheter, delvis flyter in i varandra

som och delvis även flyter ihop med dominansprövningen, kan

vara relevanta i denna bedömning, t.ex. förekomsten faktisk eller

av potentiell konkurrens, marknadens struktur, de berörda företagens marknadsställning och deras ekonomiska och finansiella styrka, leverantörers och kunders valmöjligheter och tillgång till marknader och leveranser, rättsliga och andra hinder för inträde på marknaden, utvecklingen av tillgång och efterfrågan för de aktuella och

varorna

128 EG-rätt SOU 1998:xx

tjänsterna, avnämarintressen i mellanliggande och slutliga distributionsled samt utvecklingen tekniskt och ekonomiskt framåtslcridande. Det

av är sålunda till stor del faktorer redan har beaktats vid

samma som dominansprövningen får betydelse vid konkurrenstestet.

som

3.6 Anmälnings- och handläggnings-

förfarandet

I detta avsnitt behandlas anmälnings- och handläggningsförfarandet avseende ärenden enligt koncentrationsförordningen.

3.6. l Anmälan

Som nämnts bygger kontrollen av koncentrationer med gemenskapsdimension på principen obligatorisk anmälan av sådana koncentra-

om tioner innan de har genomförts. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa kontrollsystemets effektivitet.

3.6.1 1 Tidpunkten för anmälningsskyldighetens inträde

. I artikeln 4.1 bestämmelser närmare reglerar tidpunkten för

ges som anmälningsskyldighetens inträde

Artikel l

Sådana koncentrationer med en gemenskapsdimension som avses i denna

förordning skall anmälas till kommissionen vecka efter avtalets

senast en

ingående eller offentliggörandet av budet om Övertagande eller förvärvet av

kontrollerande andel. Fristen skall löpa från den tidpunkt när den första

en

av dessa händelser inträffar.

Av bestämmelsen framgår att en koncentration skall anmälas till kommissionen för prövning senast vecka efter avtalets ingående

en eller offentliggörandet budet om Övertagande eller förvärvet av ett

av kontrollerande inflytande. Anmälningsfristen löper från den tidpunkt när den första av angivna händelser äger rum.

2 Se t.ex. Bellamy Child, 354 Cook Kerse, s. 98 Hawk Huser, s.

- s. - - 291 ff.

EG-rätt 129

Genom bestämmelsen beaktas möjligheten av att koncentrationen kan ske i ett eller flera steg. Om t.ex. förvärvaren ingår avtal med en eller flera aktieägare om förvärv av en eller flera aktieposter innan kungörandet av det offentliga budet sker kan anmälningsskyldighet inträda i samband med avtalet. För att ett avtal skall ingånget anses vara i bestämmelsens mening förutsätts att avtalet är bindande enligt tillämplig nationell lagstiftning och inte ensidigt kan frånträdas av någon av parterna. Ett avtal som uppfyller detta villkor omfattas normalt av bestämmelsen även dess giltighet är avhängigt t.ex. om av aktieägamas godkännande. I fråga om ett offentligt bud anses detta offentliggjort när den som avger budet blir bunden av detta enligt tillämplig nationell lagstiftning. Ett offentliggörande av en avsikt eller plan att genomföra en anmälningsplikti g koncentration däremot inte utgöra ett offentligt anses bud under förutsättning att offentliggörandet inte innebär ett bindande erbjudande. Det kan observeras att i förordningen finns inte någon bestämmelse som ger kommissionen behörighet att medge förlängning av anmälningsfristen. Kommissionen har dock medgivit ett kortare informellt anstz‘1nd med ingivandet den formella anmälan under av förutsättning att det berörda företaget har underrättat kommissionen inom den angivna fristen waivers of one-week deadline.

3.6.1.2 Vem som skall göra anmälan

I artikel 4.2 anges vem som är skyldig att göra anmälan:

En koncentration som består av en företagssammanslagning enligt artikel 3.1. a eller förvärvet av gemensam kontroll enligt artikel 3.1. b skall anmälas gemensamt av parterna i företagssammanslagningen respektive av dem som förvärvar den gemensamma kontrollen. I övriga fall skall anmälan göras av den person eller det företag som förvärvar kontroll över ett eller flera företag eller delar därav.

Vid sammanslagning av företag eller förvärv av gemensam kontroll skall en gemensam anmälan göras parterna. Om förvärvet t.ex. av innebär att ensam kontroll övergår till kontroll skall således gemensam anmälan göras gemensamt av de parter därigenom erhåller som gemensam kontroll över företaget. När ett offentligt bud lämnas åligger det anbudsgivaren att göra anmälan. I övriga fall skall anmälan göras av den förvärvar kontrollen. som

m Se t.ex. Cook Kerse, s. 97 Hawk Huser, 293. - - s.

130 EG-rätt

Om den är anmälningsskyldig uppsåtligen eller av oaktsamhet

som underlåter att anmäla koncentration kan kommissionen beslut

en genom ålägga vederbörande böter lägst l 000 och högst 50 000 ECU.

om

3.6.1.3 Vad anmälan skall innehålla, m.m."°

I artikel 3.1 i tillämpningsförordningen föreskrivs att anmälan skall innehålla den information, inbegripet handlingar, som framgår av formulär CO bilaga till förordningen. De anmälande parterna är skyldiga att fullständigt och korrekt redovisa alla relevanta fakta och omständigheter som krävs för kommissionens beslut i det enskilda fallet. Kravet på fullständig information har införts för att säkerställa att kommissionen kan bedöma den anmälda koncentrationen inom angivna frister.

I formuläret närmare anvisning bl.a. om vilka uppgifter som

ges skall lämnas för att anmälan skall anses som fullständig. Uppgifter

en som skall lämnas omfattar bl.a.

de anmälande parterna och övriga parter i koncentrationen, -

alla företag tillhör företagsgrupp som en part i - som samma koncentrationen

koncentrationens rättsliga, ekonomiska och finansiella struktur -

vilka ekonomiska sektorer som berörs av koncentrationen -

Om infonnationen, inbegripet handlingarna i anmälan, är ofullständig i något väsentligt avseende skall kommissionen utan dröjsmål skriftligen underrätta de anmälande parterna eller deras företrädare och skälig tidsfrist för parterna att komplettera

ange en anmälan. I dessa fall gäller anmälan från den dag då den fullständiga informationen har mottagits kommissionen

av

Väsentliga förändringar de uppgifter lämnats i anmälan och

av som

de anmälande parterna känner till eller borde ha känt till skall som meddelas kommissionen utan dröjsmål. Om förändringarna kan ha en betydande inverkan på bedömningen av koncentrationen kan kommissionen besluta att anmälan istället skall gälla från den tidpunkt när informationen om förändringarna mottogs av kommissionen. Kommissionen skall i sådana fall utan dröjsmål underrätta de anmälande parterna om beslutet

m Artikel 14.1 ikoncentrationsförordningen. 22°Se t.ex. Bellamy Child, 352 Cook Kerse, 99 Hawk Huser, s.

- s. - s. - 293 ff. 22 Artikel 4.2. i tillämpningsförordningen. m Artikel 4.3. i tillämpningsförordningen.

EG-rätt 131

Oriktig eller vilseledande information utgöra ofullständig

anses information Underlåtenhet att fullgöra uppgiftsskyldigheten kan leda till att efterföljande frister inom vilka kommissionen enligt artikel 10 skall fatta beslut förlängs.

Kommissionen kan medge undantag från uppgiftsskyldigheten i vissa delar om uppgifterna inte bedöms nödvändiga för prövningen. Kommissionen kan även medge undantag från uppgiftsskyldigheten

om t.ex. uppgifterna helt eller delvis inte kan anses tillgängliga för den anmälningsskyldige.

3.6.1.4 Förenklad anmälan short-form notification

I de fall koncentrationen avser ett gemensamt företag som inte har någon eller endast obetydlig verksamhet inom EES-området kan kommissionen medge att förenklad anmälan görs. En sådan anmälan

en kan göras när två eller flera företag förvärvar gemensam kontroll över ett gemensamt företag och a omsättningen för det

gemensamma företaget och/eller omsättningen för de tillförda verksamheterna är mindre än 100 miljoner ECU inom EES-området och b det sammanlagda värdet av de tillgångar som tillförs det gemensamma företaget är mindre än 100 miljoner ECU inom område.

samma

Även förutsättningarna för förenklad anmälan föreligger kan

om kommissionen begära att få de ytterligare uppgifter som den anser nödvändig för prövningen. Kommissionen kan även ålägga den anmälningsskyldige parten att inkomma med fullständig anmälan

en när skäl för detta föreligger.

3.6.1.5 Offentliggörande av anmälan

En anmäld koncentration som faller inom koncentrationsförordningens tillämpningsområde skall offentliggöras av kommissionen. Offentliggörandet syftar bl.a. till att tredje t.ex. konkurrenter, kunder

ge man, och leverantörer, kännedom om koncentrationen. I offentliggörandet skall anges parterna, koncentrationens karaktär och de branscher

som koncentrationen berör. Vid offentliggörandet skall parternas berättigade intresse av att deras affärshemligheter inte röj beaktas

s

223Artikel 4.4. i tillämpningsförordningen. m Artikel 4.3 i koncentrationsförordningen.

132 EG-rätt

3.6.1.6 Omvandling av anmälan

Om kommissionen finner att det anmälda förfarandet inte utgör en koncentration enligt artikel 3 i koncentrationsförordningen skall den skriftligen underrätta de anmälande parterna detta och, för det fall

om dessa begär det och förutsättningar härför föreligger, behandla anmälan

ansökan enligt artikel 2 eller anmälan enligt artikel 4 i som en förordning 17/62, ansökan enligt artikel 12 eller anmälan enligt

som artikel 14 i förordning EEG 1017/68, som ansökan enligt artikel 12

nr i förordning EEG 4056/86 eller ansökan enligt artikel 3.2 eller

nr artikel 5 i förordning EEG nr 3975/87. 225

Kommissionen kan begära att i anmälan lämnade uppgifter kompletteras inom lämplig tidsfrist i de fall detta bedöms

en nödvändigt för att för kunna bedöma förfarandet enligt bestämmelserna i angivna förordningar. Ansökan eller anmälan skall anses uppfylla kraven i dessa förordningar räknat från dagen för den ursprungliga anmälan när de kompletterande uppgifterna mottas kommissionen

av

3.6.2¶Uppskjutande av koncentrationen

Enligt artikel 7.1 får koncentration varken genomföras före anmälan

en eller innan den har förklarats förenlig med den gemensamma marknaden ett beslut enligt artikel 6.1 b artikel 8.2 eller på

genom grundval presumtion enligt artikel 10.6. s.k. stand still

av en Bestämmelsen innebär att åtgärder som medför att koncentrationen genomförs inte får vidtas innan kommissionen meddelat slutligt beslut i ärendet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa effektiviteten i kontrollsystemet och särskilt den fulla verkan ett senare beslut att

av förklara koncentrationen oförenlig med den gemensamma marknaden.

Kommissionen kan på begäran medge dispens från de skyldigheter som anges i artikel 7.1 se nedan.

225Artikel 5.1 i tillämpningsförordningen; se även Cook Kerse, s. 106

- 22°Artikel 5.2 i tillämpningsförordningen. 227Se t.ex. Bellamy Child, 356 Cook Kerse, 107 Hawk Huser,

- s. - s. — S.301 ff. 228Senaste lydelse rådets förordning EG 1310/97 den 30 juni

genom nr av 1997 om ändring av förordning EEG nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationen

EG-rätt 133

Undantag

Enligt artikel 7.3 utgör förbudet mot genomförande av koncentrationen inte hinder för genomförandet av ett offentligt bud om Övertagande som har anmälts till kommissionen enligt artikel 4.1 före den tidpunkt när budet offentliggörs under förutsättning att förvärvaren inte utövar de rösträttigheter som följer med värdepapperen i fråga eller gör det endast för att upprätthålla det fulla värdet av dessa investeringar. För undantag krävs att kommissionen beviljar dispens från förbudet se nedan.

Dispens

I artikel 7.4 anges att kommissionen på begäran kan medge dispens från de skyldigheter som anges i artikel 7.1 och 7.3. En begäran om dispens kan göras och medges såväl före anmälan som efter själva transaktionen.

När kommissionen avser att fatta ett beslut enligt artikel 7.4, vilket negativt påverkar en eller flera av parterna, skall den skriftligen underrätta de anmälande parterna och andra berörda parter om kommissionens invändningar och fastställa en tidsfrist inom vilken de får yttra sig

Ett interimistiskt beslut om att medge undantag enligt artikel 7.4 kan meddelas utan att de berörda personerna, företagen eller företagarsammanslutningama lämnas tillfälle att på förhand framföra sina synpunkter, förutsatt att kommissionen lämnar dem tillfälle att göra detta så möjligt efter det att den har fattat sitt beslut

snart som

Vid dispensprövningen skall beaktas bl.a. arten och omfattningen av den skada som kan vållas de företag som berörs av koncentrationen eller tredje och det hot mot konkurrensen som koncentrationen

man, kan medföra.

Ett beslut dispens kan förenas med villkor och ålägganden som

om säkerställer förutsättningarna för att en effektiv konkurrens vidmakthålls. Ett sådant beslut kan med retroaktiv verkan.

även ges

Ogiltighet,

m.m. I artikel 7.5 ges närmare bestämmelser om giltigheten av en koncentration som genomförs i strid mot bestämmelserna i artikel 7.1. I första stycket anges:

m Artikel 12 i tillämpningsförordningen. 23°Artikel 18.2 i koncentrationsförordningen.

134 EG-rätt

Giltigheten transaktion som genomförs i strid mot punkt 1 skall vara

av en

beroende av ett beslut enligt artikel 6.1 b eller 8.2 eller 8.3 eller av en

presumtion enligt artikel 10.6.

Av bestämmelsen framgår att giltigheten av en transaktion som genomförs i strid mot bestämmelserna i artikel 7.1 är beroende av kommissionens beslut enligt artikel 6.1 b eller 8.2 eller 8.3 eller av en presumtion enligt artikel 10.6. 3 i

I fråga transaktioner med värdepapper i andra stycket

om ges undantag från bestämmelsen i första stycket:

Denna artikel skall dock inte påverka giltigheten av transaktioner med

värdepapper, inklusive sådana som kan konverteras till andra värdepapper

kan föremål för handel en marknad under offentligt erkända som vara myndigheters kontroll och tillsyn, vilken fungerar regelmässigt och direkt

eller indirekt är tillgänglig för allmänheten, såvida inte köparen eller

säljaren visste eller borde ha vetat att transaktionen genomfördes i strid mot

punkt Bestämmelsen innebär att giltigheten av transaktioner med värdepapper inte påverkas bestämmelsen i artikel 7 under förutsättning att varken

av köparen eller säljaren visste eller borde ha vetat att transaktionen genomfördes i strid mot angivna bestämmelse.

3.6.3¶Handläggningsförfarandet, m.m.

3.6.3.1 Förberedande handläggning pre-notification

Anmälan koncentration innebär normalt omfattande uppgifts-

av en en skyldighet för de anmälningsskyldiga parterna.

Enligt kommissionen har erfarenheterna visat att informella kontakter mellan representanter för kommissionen och berörda företag är ytterst värdefulla, särskilt vad gäller möjligheterna att i ett tidigt skede kunna avgränsa omfattningen uppgiftsskyldigheten för de

av berörda företagen. Kommissionen anmodar därför generellt parterna att rådgöra med kommissionen angående möjligheten till befrielse från skyldigheten att tillhandahålla vissa uppgifter. 23

Kommissionen fortsatta handläggning medför ofta nära kontakter med de berörda parterna. Kommissionen strävar därvid efter att, där så

23‘ Se t.ex. Bellamy Child, s. 305, Cook Kerse, s. 208, Hawk Huser, s. 298

- - -

EG-rätt 135

bedöms möjligt, i samförstånd med parterna försöka undanröja de rättsliga och praktiska problem som kan uppkomma.

Kommissionen har även i syfte att effektivisera handläggningen infört en mer informell och effektivare ordning i samband med handläggningen av ärenden. Den informella handläggningsordningen tjänar även syftet att möjliggöra för parterna att i ett tidigt skede upplysningar och vägledning av kommissionen i frågor betydelse för

av prövningen. Den angivna ordningen ger också kommissionen förutsättning att i ett tidigt skede kunna inhämta information och kunskap om transaktionen, vilket i många fall väsentligt nedbringar den formella handläggningstiden och kommissionen ökade förutsättningar att

ger fatta beslut enligt artikel 6.1 a och vilket även medför att antalet fördjupade undersökningar kan begränsas. Det kan observeras att möjligheten att ge vägledning i materiella frågor begränsas av kommissionens skyldighet att rådgöra med den rådgivande kommittén och andra enheter inom kommissionen i olika skeden av prövningsförfarandet.

-

3.6.3.2 Inhämtande av upplysningar och undersökning på

platsen

I artikel 11.1 i koncentrationsförordningen att kommissionen vid

anges sin prövning av en koncentration får inhämta sådana upplysningar

som den bedömer nödvändigt från medlemsstaternas myndigheter,

personer som avses i artikel 3.1, företag och företagssammanslutningar.

När kommissionen riktar en begäran om upplysning till

en person, ett företag eller en företagssammanslutning, skall den samtidigt sända en kopia av denna begäran till den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territorium personen är bosatt eller företaget

eller företagssammanslutningen har sitt säte

Den som kommissionen begär upplysningar av är skyldig att lämna begärda upplysningar även upplysningama kan omfattas

om av sekretess.

Kommissionen har även behörighet att begära biträde

av medlemsstaternas behöriga myndigheter för att genomföra nödvändiga undersökningar hos företag och företagssammanslutningar. Kommissionen får därvid granska och ta kopior på räkenskaper och andra

m Se t.ex. Bellamy Child, s. 364, Cook Kerse, s. 116 Hawk Huser,

- - - s. 306 2 Artikel 11.2 i koncentrationsförordningen.

136 EG-rätt

affärshandlingar, begära muntliga förklaringar samt bereda sig tillträde till lokaler använts företagen

som av

3.6.3.3 Beslut enligt artikel 62

Om kommissionen vid sin inledande prövning finner att den anmälda koncentrationen antingen inte omfattas av förordningens bestämmelser eller att förordningens bestämmelser är tillämpliga men att koncentrationen inte anledning till allvarliga tvivel beträffande dess

ger förenlighet med den marknaden skall kommissionen

gemensamma meddela beslut med sådant innehåll artikel 6.1 a och b. 5

Om kommissionen finner att koncentrationen omfattas av förordningens bestämmelser och ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den marknaden skall

gemensamma den besluta att inleda närmare granskning av den anmälda

om en koncentrationen artikel 6.1 c.

Beslut enligt artikel 6 skall fattas inom en månad från anmälan av koncentrationen

Det kan observeras att kommissionen inte har någon skyldighet att lämna de berörda företagen och företagssammanslut-

personerna, ningarna tillfälle att yttra sig över de anmärkningar som framförs mot dem innan den fattar beslut enligt artikel 6.2"

3.6.3 Fördjupad undersökning

Om kommissionen beslutar att inleda en fördjupad prövning skall den upprätta skrivelse som anger de invändningar som riktas mot

en koncentrationen s.k. statement of objections. 23‘

m Artikel 12 och 13 ikoncentrationsforordningen. 235Se t.ex. Bellamy Child, 360, Cook Kerse, s. 181 ff.

- s. - 23°Denna frist skall förlängas till sex veckor om bl.a. kommissionen mottar en begäran från en medlemsstat enligt artikel 9.2. 237Artikel 18.1 ikoncentrationsförordningen. 2 Se t.ex. Bellamy Child, 361 Cook Kerse, 120 Hawk Huser, s.

- s. - s. - 307 ff.

EG-rätt 137

Parter som skall höras, mm

I artikel 18 i koncentrationsförordningen ges bestämmelser för vilka parter skall beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. Där anges att

som kommissionen, innan den fattar beslut enligt artikel 7.4, 8.2, andra stycket, och 8.3-8.5, 14 och 15, skall lämna de berörda personerna, företagen och företagssammanslutningarna tillfälle att i varje skede av förfarandet, dvs. fram till kommissionens samråd med den rådgivande kommittén, yttra sig över de anmärkningar som framförs mot dem.

I artikel 18.3 i koncentrationsförordningen anges att kommissionen endast får fatta beslut på grundval av de anmärkningar som parterna har haft möjlighet att framföra synpunkter på. Partemas rätt att gå i svaromål skall därför fullt ut respekteras av kommissionen och i vart fall de direkt berörda parterna skall möjlighet att ta del av

ges handlingarna i ärendet, varvid hänsyn skall tas till företags berättigande intresse av att deras affärshemligheter skyddas.

I den mån kommissionen eller medlemsstaternas behöriga myndigheter anser det nödvändigt kan yttranden även inhämtas från andra fysiska eller juridiska personer. Fysiska och juridiska personer

kan påvisa ett berättigat intresse i saken, t.ex. ledamöter av de som berörda företagens administrativa eller styrande eller erkända

organ arbetstagarrepresentanter från dessa företag, skall efter ansökan ha rätt att yttra sig

De parter till vilka kommissionens invändningar har riktats eller som har blivit underrättade om dessa invändningar skall inom en av kommissionen angiven tidsfrist beredas tillfälle att lämna sina synpunkter skriftligen invändningama. De kan också föreslå att kommissionen hör personer som kan bekräfta dessa fakta.

I fråga rätten att höras enligt artikel 18 i koncentrationsförord-

om ningen kan följande parter urskiljaszz

a anmälande parter, dvs personer och företag som lämnar in en anmälan enligt artikel 4.2 i koncentrationsförordningen

b andra berörda parter, dvs. andra parter i koncentrationsplanen än de anmälande parterna, såsom säljaren och det företag som är mål för koncentrationen

c tredje dvs. fysiska eller juridiska personer som visar ett

man, tillräckligt intresse, t.ex. kunder, leverantörer, konkurrenter,

239Se t.ex. Bellamy Child, 362, Hawk Huset, 120 Hawk Huser,

- s. - s. - s. 307 24°Artikel 18.4 i koncentrationsförordningen. 2 Artikel 11 itillämpningsforordningen.

138 EG-rätt

medlemmar av administrations- eller ledningsorganen hos berörda företag, erkända arbetstagarrepresentanter i dessa företag,

m.m.

d parter avseende vilka kommissionen avser att fatta ett beslut enligt artikel 14 eller 15 i koncentrationsförordningen

Enligt artikel 16 i tillämpningsforordningen skall tredje man, om denne skriftligen ansöker att höras enligt artikel 18.4 i

om koncentrationsförordningen, skriftligen underrättas av kommissionen om förfarandets karaktär och innehåll och ges en tidsfrist inom vilken de kan lämna sina synpunkter. Kommissionen kan på sätt

samma ge varje annan tredje man möjlighet att lämna sina synpunkter.

3.6.3.5 Kommissionens slutliga avgörande

En koncentration som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2.2 skall av kommissionen förklaras förenlig med den marknaden

gemensamma artikel 8.2. Ett sådant beslut skall även omfatta sådana begränsningar som har ett direkt samband med och är nödvändiga för genomförandet av koncentrationen, s.k. accessoriska begränsningar.

Beslutet får förenas med villkor och ålägganden i syfte att säkerställa att de berörda företagen fullgör sina eventuella åligganden gentemot kommissionen när det gäller att ändra den ursprungliga koncentrationsplanen.

Som tidigare nämnts skall en koncentration skapar eller

som förstärker en dominerande ställning och medför att den effektiva

som konkurrensen inom den marknaden eller väsentlig del

gemensamma en av den påtagligt hämmas förklaras oförenlig med den

gemensamma marknaden artikel 8.3.

Om en koncentration redan har genomförts kan kommissionen genom beslut kräva att de sammanförda företagen eller tillgångarna delas upp eller att den gemensamma kontrollen upphör eller att andra åtgärder är nödvändiga för att återupprätta förutsättningarna för

som en effektiv konkurrens vidtas.

Ett beslut enligt artikel 8.2 eller 8.3 skall meddelas senast inom fyra månader från dagen för beslutet att inleda prövningsförfarande.

Om kommissionen inte fattar något sådant beslut den inom angivna tidsfristen skall koncentrationen ha förklarats förenlig med den

anses gemensamma marknaden

m Se t.ex. Bellamy Child, s. 363 Cook Kerse, 125, 183 Hawk

- - s. - Huser, s. 317 ff. "3 Artikel 10.6 i koncentrationsforordningen.

EG-rätt 139

3.6.3.6 Samverkan med medlemsstaternas myndigheter

Kommissionen skall inom tre arbetsdagar till medlemsstaternas behöriga myndigheter översända kopior anmälningar samt de

av viktigaste handlingarna i ärendet.

Kommissionen skall vidare under handläggningen handla i nära och ständig samverkan med dessa myndigheter och från dessa inhämta upplysningar och synpunkter. Det åligger även medlemsstaterna att biträda kommissionen vid tillämpning av förordningens bestämmelser.

Innan kommissionen fattar slutligt beslut i ärendet skall den samråda med rådgivande kommittén för koncentrationer, som består av representanter för medlemsstaternas myndigheter; Kommittén skall

yttrande över kommissionens utkast till beslut, efter avge ett omröstning så krävs. Kommissionen skall ta största möjliga hänsyn

om till kommitténs yttrande när den fattar beslut. Det åligger även kommissionen att underrätta kommittén i vilken utsträckning som

om yttrande har beaktats

3.6.4¶Sekretess

Grundläggande bestämmelser sekretess i kommissionens verksam-

om het avseende ärenden enligt koncentrationstörordningen ges i artikel 17

förordning. Enligt vad där anges får upplysningar som samma som inhämtats med stöd artiklarna ll, 12, 13 och 18 i förordningen

av endast användas för det med begäran, undersökningen eller förhöret avsedda ändamålet. Vidare att kommissionen och medlems-

anges

behöriga myndigheter samt dessas tjänstemän och övriga staternas anställda inte får röja upplysningar har inhämtats med stöd av

som förordningens bestämmelser och är sådant slag att de omfattas

som av av sekretess.

En part hävdar att de uppgifter han lämnar till

som som kommissionen skall omfattas sekretess skall tydligt ange detta i

av anmälan eller på handling och skälen för sin begäran.

annan ange Kommissionen skall därefter fatta beslut i frågan om sekretess skall gälla for angivna uppgifter.

Det åligger vidare kommissionen att i samband med offentliggörandet anmälan, publicering den rådgivande kommitténs

av av yttrande och meddelandet kommissionens slutliga beslut ta hänsyn

av

2 Artikel 19.1 ikoncentrationsfdrordningen. 245Artikel 19.6. "5 Se t.ex. Bellamy Child, 362, Cook Kerse, s. 121 Hawk Huser, s. 311

- s. - ff.

140 EG-rätt

till företagens berättigande intresse av att deras affärshemligheter skyddas artikel 4.3, 19.7 och 20.2.

3.6.5¶Sanktioner

En koncentration genomförs före anmälan eller i övrigt i strid mot

som förordningens bestämmelser är inte ogiltig av denna anledning utan prövas i enlighet med bestämmelserna. En koncentration som därvid bedöms förenlig med den marknaden blir godkänd med

gemensamma retroaktiv verkan.

Även rättshandling medför koncentration inte är

om en som en ogiltig under tiden för prövningen så föreligger hinder för en nationell domstol att under denna tid besluta att avtalet motsvarande får verkställas.

Har koncentration bedöms oförenlig med den gemensamma

en som marknaden redan genomförts kan kommissionen besluta att de sammanförda företagen eller tillgångarna delas upp eller att den

kontrollen skall upphöra eller att andra åtgärder som är gemensamma nödvändiga för att återupprätta förutsättningarna för en effektiv konkurrens vidtas

Kommissionen har även behörighet att ålägga berörda personer eller företag böter motsvarande högst tio procent av de berörda företagens sammanlagda omsättning, bl.a. om de uppsåtligen eller av oaktsamhet genomför en koncentration före anmälan, genomför en koncentration

förklarats oförenlig med den gemensamma marknaden eller som åsidosätter ett åläggande meddelats samband med ett

som godkännande förvärvet

av

3.6.6¶Överklagande av beslut

Kommissionens beslut enligt förordningen kan överklagas till Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt för prövning. Domstolens beslut får överklagas till Europeiska gemenskapernas domstol

Enligt artikel 172 Romfördraget har domstolen behörighet att pröva beslut genom vilka kommissionen fastställer böter eller viten.

2" Artikel 8.4 i koncentrationsförordningen. 2 Artikel 14 i koncentrationsförordningen. m Se t.ex. Bellamy Child, 369 Cook Kerse, 197 Hawk Huser, s.

- s. - s. - 333 ff. 25°Artikel 21 i koncentrationsförordningen.

EG-rätt 141

Domstolen kan därvid upphäva, sätta ned eller höja ålagda böter eller

viten.

Enligt artikel 173 Romfördraget får varje fysisk eller juridisk person väcka talan beslut är riktat till honom eller mot ett beslut

mot ett som

det utfärdats i form förordning eller ett beslut riktat som, även om av en till direkt och personligen berör honom. En sådan

en annan person, talan skall väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, så inte skett, från den

om dag då denne fick kännedom åtgärden, allt efter omständigheterna.

om

142 EG-rätt

3.7¶Ärenden

Nedan redovisas uppgifter om anmälda koncentrationer, m.m.

Tabell 3.1 Anmälda koncentrationer, m.m. under perioden 1990 -1997

År 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

Anmälda koncen- 12 63 60 58 95 l 10 131 172 trationer

Beslut enligt 2 5 9 4 5 9 6 4 artikel 6.1 a

Beslut enligt 5 50 47 49 80 93 109 120 artikel 6.1 b

Beslut enligt 6 4 4 6 7 6 11

artikel 6.1 c

Ärendet överläm- 1 3 1

- - - - nat till medlemsstat artikel 9.3

Beslut enligt 4 4 3 4 5 4 8

artikel 8.2

Beslut enligt 1 1 2 3 1

- - artikel 8.3 Källa: Europeiskakommissionen

Av tabellen ovan kan utläsas att totalt 701 koncentrationer anmäldes för prövning under perioden 1990 1997. I 44 fall bedömdes koncentra-

tionen falla utanför koncentrationsförordningens tillämpningsområde. 553 koncentrationer bedömdes vara förenliga med den gemensamma marknaden, i vissa fall efter att parterna gjort åtaganden. I 14 fall överlämnades viss del av ärendet till en medlemsstat för prövning.

I 44 ärenden meddelades beslut om fördjupad undersökning. 8 anmälda koncentrationer förklarades som oförenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 8.3. I 32 fall förklarades koncentrationen förenlig med den gemensamma marknaden, varav i 23 fall efter att parterna gjort åtaganden.

1998:98 Några utländska kontrollsystem 143 SOU

4 utländska kontrollsystem Några

l Inledning

I detta avsnitt redogörs översiktligt for några utländska lagsystem för kontroll företagsförvärv. I framställningen behandlas systemens av allmänna konstruktion, begreppet företagsförvärv motsvarande, kontrollområdets omfattning, kriterier för ingripande och i förekommande fall anmälningsregler. Framställningen bygger i huvudsak uppgifter lämnats i litteraturen och här kompletterats med som som information lämnats de nationella konkurrensmyndigheterna. som av Uppgifterna kontrollsystemen i Storbritannien och Tyskland har om kompletterats med uppgifter inhämtats vid studiebesök som även som genomförts vid de nationella konkurrensmyndighetema i dessa länder.

4.2 USA

4.2.1¶Allmän konstruktion

Den grundläggande amerikanska federala konkurrensbegränsningslagstiftningen utgörs Sherman Act, infördes 1890, och Clayton av som och Federal Trade Commission Act, båda tillkom 1914. Act som Härutöver finns ytterligare lagstiftning på både federal och delstatlig nivå rör konkurrensbegränsningar eller närliggande problem som

25‘Framställningen i detta kapitel bygger huvudsakligen Rowley, J.W. Baker, - D.I., International Merger The Antitrust Process. - 252Utöver bestämmelserna i Clayton Act och Sherman Act finns speciallagstiftning är tillämplig vid företagsförvärv som rör vissa branscher, bl.a. som bank-, flyg- och tidningsindustrin. Dessa bestämmelser är dock ofta av mindre ingripande natur.

144 Några utländska kontrollsystem

I fråga om kontroll av företagsförvärv federal nivå tillämpas i första hand sec. 7 Clayton Act. Bestämmelsen riktar sig mot alla typer av företagsförvärv. En generell förutsättning för paragrafens tillämplighet på företagsförvärv är att den konkurrensbegränsande effekten av förvärvet skall ...be substantially to lessen competition or tend to create a mon0p0ly".2

På federal nivå utövas övervakning och kontroll företagsförvärv

av av the Antitrust Division of the United States Department of Justice DOJ och Federal Trade Commission FTC.

FTC är en från åklagar- och domstolsorganisationen fristående federal administrativ myndighet.

DOJ har exklusiv behörighet vad gäller ingripande med stöd av bestämmelserna i Sherman Act.

Båda konkurrensmyndighetema har behörighet att ingripa med stöd av bestämmelserna i Clayton Act. Den i praktiken tillämpade gränsdragningen mellan de två myndigheterna sker enligt en uppgjord arbetsfördelning.

De två konkurrensmyndighetema har gemensamt utfärdat riktlinjer med de bedömningsprinciper som myndigheterna följer vid sina ställningstaganden till frågan om en planerad eller genomförd sammanslagning bör föranleda ingripande

2 Ingripande mot företagsförvärv kan även ske med stöd bestämmelserna i

av Sherman Act. Bestämmelserna, som är straffsanktionerade, riktar sig främst mot konkurrensbegränsande samverkan mellan företag och mot förfaranden som syftar till att nå eller behålla en marknadsdominerande ställning. I sec. l anges förbud mot varje avtal, sammanslutning i form av trust eller på annat sätt eller samverkan, som inskränker eller hämmar det fria varuutbytet eller handeln mellan delstatema eller utlandet. I sec. 2 stadgas förbud mot monopolisering eller försök till monopolisering av någon del av varuutbytet eller handeln mellan delstaterna eller utlandet. Bestämmelsernas vaga utfomining har medfört att en omfattande rättspraxis utvecklats. Ett flertal särskilt allvarliga konkurrensbegränsande förfaranden bedöms enligt fast rättspraxis vara förbjudna i sig per se. I rättstillämpningen tillämpas en s.k rule of reason-regel, som innebär att domstolen i det särskilda fallet kan friare och flexibel värdering och prövning

göra en mer av det konkurrensbegränsande förfarandets karaktär och relation till konkurrenslagstiftningens målsättning. Vidare tillämpas en s.k. de minimis-regel, vilket gör det möjligt för domstolen att underlåta att ingripa vid mindre allvarliga fall. Några förbud "per se avseende företagsförvärv har inte utvecklats i rättspraxis. Bestämmelserna i Sherman Act har efter att tillämpningsområdet för Clayton Act utvidgats genom en lagändring 1980 kommit att få en allt mindre praktisk betydelse för kontrollen av företagsförvärv. 25"Se bl.a. 1992 års Merger Guidelines.

Några utländska kontrollsystem 145

I lagstiftningen föreskrivs obligatorisk anmälningsskyldighet för transaktioner överskrider vissa närmare angivna trösklar i form av som omsättning, m.m.se nedan. Ett anmälningspliktigt företagsförvärv får inte genomföras utan godkännande antingen DOJ eller FTC. av Från tidpunkten för anmälan löper enligt huvudregeln en - undersökningsperiod månad under vilken period några åtgärder om en för att genomföra transaktionen inte får ske Inom denna period skall också ett eventuellt beslut fördjupad undersökning av förvärvet om göras. Detta sker vanligen att konkurrensmyndigheten i formell genom mening beslutar att inhämta ytterligare information eller handlingar, s.k. second request. I dessa fall förlängs den initiala undersökningsperioden med tjugo dagar, beräknat från tidpunkten när parterna har efterkommit konkurrensmyndighetens begäran Konkurrensmyndigheten kan efter den angivna fristen begära att domstol i interimistiskt beslut förbjuder parterna att genomföra transaktionen under den efterföljande undersökningsperioden. Ett ingripande kan ske även mot företagsförvärv som inte är anmälningspliktigt. Om DOJ finner skäl att ingripa mot förvärvet kan myndigheten väcka talan mot förvärvsparterna i federal domstol. Domstolens beslut kan överklagas till nästa instans. Den amerikanska högsta domstolen the Supreme Court utgör därvid sista instans. I motsats till vad gäller för DOJ kan FTC, myndigheten som om finner skäl att ingripa mot ett förvärv, efter ett administrativt prövningsförfarande meddela beslut att förvärvet skall förbjudas cease-and -desist orders. Ett beslut FTC får överklagas till federal domstol Court of av Appeals. Den amerikanska högsta domstolen utgör även här sista instans.

4.2.2¶Närmare om förvärvsbegreppet

Begreppet företagsförvärv i amerikanska konkurrensbegränsningsges lagstiftning och rättspraxis bred definition. Inom begreppets tillämpen ningsområde faller alla transaktioner som innebär förvärv av aktier eller tillgångar och medför att företagen kommer under gemensamt som ägande eller kontroll. Någon koncembildning eller företags-

255Parterna kan begära att konmurrensmyndigheten avkortar undersökningsperiodens längd genom beslut om s.k. "early termination. 256Se Rowley Baker, s. 1660 ff.

146 Några utländska kontrollsystem

sammanslagning i associationsrättslig mening krävs inte för föratt värvet skall falla inom begreppets tillämpningsområde.

Joint ventures

Den amerikanska lagstiftningen innehåller särskilda bestämmelser som undantar joint ventures verksamhet inriktat på vars är export av varor

från tillämpningsområdet för

förvärvskontrollreglema i Clayton Act

och Shennan Act

4.2.3 Gränser för vilka förvärv

som prövas

Som framgått begreppet företagsförvärv vidsträckt ges en tolkning och inom tillämpningsområdet för 7 Clayton Act faller sec. alla förvärv där ett företag direkt eller indirekt skaffar sig ett dominerande inflytande i ett annat företag. Vissa typer av företagsförvärv, bl.a. sådana förvärv företag som rör inom telekommunikations-, jämvägs-, och tidningsbranscherna, och som enligt speciallagstiftning är föremål för prövning i särskild ordning och som godkänts myndigheterna undantas från bestämmelsens av

tillämpningsområde

Territoriell jurisdiktion

Inom tillämpningsområdet för de amerikanska kontrollförvärvsreglema faller med vissa närmare angivna undantag alla företagsförvärv - - som bedöms påverkan konkurrensen på den amerikanska marknaden. Även förvärv innefattar som endast utländska företag eller tillgångar anses falla under amerikansk jurisdiktion det kan förvärvet om antas att medför konkurrensbegränsande effekt på den inhemska en marknaden. Den territoriella jurisdiktionen begränsas i vissa fall hänsyn av till internationella förhållanden consideration of international comity.°

257Se Rowley Baker, 1627 bl.a kan joint - s. ett venture som bildas endast i syfte att sälja varor på exportrnarknaden efter anmälan till F TC undantas från förvärvsreglemas tillämpningsområde under förutsättning bl.a. att verksamheten inte medför att konkurrensen inom landet minskar eller forhindar eller begränsar konkurrentemas möjligheter att exportera. 258Se Rowley Baker, 1626. - s. 259Se Rowley Baker, 1623 - s.

Några utländska kontrollsystem 147

4.2.4¶Kriterier för ingripande

I 7 Clayton Act förbud mot förvärv värdepapper eller

sec. anges av tillgångar medför att konkurrensen väsentligt begränsas eller som

som

monopolsituation på markanden.

kan skapa en

Sec.7 Clayton Act lyder i utdrag:

...that Corporation engaged in commerce shall aquire, directly or

no

indirectly, the whole part of the stock or other share capital or the

or any -

assets of another corporation engaged also in commerce, where in any line

of in section of the country the effect of such aquisition may

commerce any

be substantially to lessen competition, or tend to create a monopoly.

Bestämmelsen riktar sig mot alla typer av företagsförvärv. Bestämmelsens generella utformning har medfört att domstolarna har utvecklat och konkretiserat vilka bedömningsprinciper skall vara

som vägledande i rättstillämpningen. En generell förutsättning för paragrafens tillämplighet på företagsförvärv är att den konkurrensbegränsande effekten förvärvet skall ...be substantially to lessen

av competition tend to create monopoly Rekvisitet medger en viss

or a flexibilitet i tillämpningen och ingripande kan ske mot alla former av företagskoncentration, dvs både horisontella, vertikala och konglomerat förvärv. Huruvida förvärvet leder till dominerande ställning på

att en marknaden skapas eller förstärks är inte avgörande betydelse för

av bedömningen utan det avgörande är konkurrensbegränsande

om effekter av viss styrka uppstår

En utgångspunkt för bedömningen är att storleken av de företag sammanslagningen resulterar i inte i sig är tillräcklig grund för ett ingripande. Det avgörande är vilken minskning av konkurrensen som förvärvet medför.

Marknadsandelen efter förvärvet tillmäts stor betydelse vid bedömningen och stor marknadsandel anses i allmänt presumera

en konkurrensbegränsande effekter. Det kan noteras att i praxis har även mycket små andels- och tillgångsförvärv avseende företag inom samma eller närliggande bransch ansetts strida mot förbudet.

Andra faktorer betydelse för bedömningen är bl.a. branschens

av allmänna struktur, det föreligger allmän tendens till ökad koncen-

om tration eller hinder mot marknadsinträde, 25

m.m.

26°Se Rowley Baker, 1628 ff och där refererade rättsfall.

- s. 26 För närmare redogörelse för bedömningskriterier, expertstudie Johan

en se av Stennek bilaga.

148 Några utländska kontrollsystem

De flesta förvärv där ingripande skett har gällt horisontella företagsförvärv. Sådana förvärv bedöms bl.a. med hänsyn till marknadsandel, försvårande av nyetablering, möjligheter till ytterligare sammanslagningar, marknadens struktur samt de konkurrerande företagens storlek och marknadsandelar. Vid prövningen beaktas även alltför stor

om en minskning av antalet fristående företag på marknaden ökar risken för otillåten samverkan collusion, t.ex. i prisfrågor. Även klara bevis

om saknas som utvisar att konkurrensen på marknaden minskar till följd

av ett företagsförvärv kan detta presumeras om förvärvet leder till

en marknadsandel betydligt ökar företagskoncentrationen inom denna

som marknad. I rättspraxis har ansetts att ett förvärv medför

som en marknadsandel av trettio procent eller mer och som samtidigt leder till en påtaglig ökning av företagskoncentrationen på marknaden normalt strider mot bestämmelsen, om det inte kan göras sannolikt att förvärvet inte har konkurrenshämmande effekt.

Ingripande mot vertikala företagsförvärv har också ägt rum i betydande utsträckning. Också vid vertikala förvärv har storleken

av marknadsandelar avgörande betydelse vid prövningen. I rättspraxis

en har förhållandevis små marknadsandelar i olika led ansetts tillräckligt för att en dominerande ställning skall föreligga.

anses

Diagonala företagsförvärv har i tidigare praxis förbjudits det är

om sannolikt att de leder till konkurrensbegränsande effekter på vissa marknader. Härvid har särskilt risken för hinder mot nyetablering och eliminering av potentiell konkurrens varit avgörande vid bedömningen.

Ett undantag från eljest tillämpade principer är att det i allmänhet är tillåtet för konkurrenter att förvärva företag gått i konkurs eller

som eljest fått sin ställning allvarligt undergrävd

Anmälningsregler

Som inledningsvis nämnts föreskrivs i den amerikanska konkurrens-

lagstiftningen obligatorisk anmälningsskyldighet för transaktioner som

uppfyller vissa närmare angivna kriterier.

I sec. 7A Clayton Actz föreskrivs anmälningsskyldighet vid förvärv

direkt eller indirekt värdepapper eller tillgångar - - av om

1 förvärvaren eller den som förvärvet gäller är verksam i handel Commerce eller annan verksamhet som påverkar handel;

262Doktrinen om failing company. 263Sec. 7A Clayton Act infördes 1976 genom Hart-Scott-Rodino Act Antitrust Improvements Act HSR Act.

Några utländska kontrollsystem 149

2a förvärvaren har sammanlagda tillgångar eller en årlig nettoförsäljning 100 000 000 US$ eller mer och den förvärvet om gäller är verksam inom tillverkningsindustri och har sammanlagda tillgångar eller årlig nettoförsäljning 10 000 000 US$ eller mer; om förvärvaren har sammanlagda tillgångar eller årlig försäljning b en 100 000 000 US$ eller och den förvärvet gäller inte är verksam om mer inom tillverkningsindustri och har sammanlagda tillgångar om 100 000 000 US$ eller mer; förvärvaren har sammanlagda tillgångar eller årlig c en nettoförsäljning 10 000 000 US$ eller och den förvärvet gäller om mer har sammanlagda tillgångar eller årlig nettoförsäljning om 100 000 000 US$ eller mer; 3 förvärvet medför att förvärvaren erhåller femton procent eller röstberättigande värdepapper eller av a mer av tillgångarna i det förvärvade företaget, eller b röstberättigade värdeppapper och tillgångar som sammantaget överstiger ett värde 15 000 000 US$. av Från anmälningsskyldigheten undantas vissa i lagen närmare angivna typer förvärv, bl.a. sådana förvärv som utgör mindre än tio av procent de röstberättigade värdepapperen och där förvärvet enbart av

görs i investeringssyfte."

FCT har utfärdat föreskrifter härutöver undantar ytterligare som

transaktioner från den obligatoriska anmälningsskyldigheten.

En transaktion omfattas anmälningsskyldighet skall anmälas som av till både DOJ och FTC. En transaktion inte uppfyller lcriteriema som kan i informell ordning anmälas till konkurrensmyndighetema för

prövning. Som inledningsvis nämnts kan konkurrensmyndighetema

även ingripa mot transaktioner faller utanför den obligatoriska som anmälningsskyldigheten. Underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet kan medföra civilrättsliga sanktioner böter.

4.3¶Kanada

4.3.1¶Allmän konstruktion

Konkurrensrättsliga bestämmelser infördes i Kanada första gången 1889. Lagstiftning för kontroll av företagsförvärv tillkom 1910.

254Sec. 7Ac.

150 Några utländska kontrollsystem

Nu gällande bestämmelser för kontroll av företagsförvärv finns ithe Competition Act, som infördes 1986. Bestämmelserna riktar sig mot företagsförvärv som medför att konkurrensen hindras eller minskar väsentligt. Övervakning och kontroll utövas the Bureau of Competition av Policy Federal Department of Industry under ledning the Director av of Investigation and Research, har exklusiv behörighet att föra som talan i frågor rör ingripande mot företagsförvärv. som I likhet med de amerikanska konkurrensmyndighetema har myndigheten utfärdat riktlinjer med de bedömningsprinciper den som följer vid sitt ställningstagande i frågan ett planerat eller genomfört om företagsförvärv bör föranleda ingripande Den kanadensiska lagstiftningen föreskriver anmälningsplikt för vissa större företagsförvärv se nedan. Ett företagsförvärv omfattas anmälningsplikt skall anmälas som av till the Director of Investigation and Research. En undersökningsperiod om antingen sju short form-notification eller tjugoen long form—notif1cation dagar löper från tidpunkten för anmälan. Förvärvsparterna får under undersökningsperioden inte vidta några åtgärder för att slutföra förvärvet. The Director får underställa ett förvärv the Competition Tribunal för prövning. Ett planerat förvärv som bedöms i väsentligt grad hindra eller begränsa konkurrensen får förbjudas domstolen. I fråga ett redan av om genomfört förvärv får domstolen förelägga parterna att upplösa disolve sammanslagningen eller avhända dispose sig aktier eller tillgångar eller vidta någon konkurrensfrämjande åtgärd annan som domstolen närmare bestämmer. Ett beslut av the Competition Tribunal får överklagas- i fråga om bevisfrågor efter prövningstillstånd -till the Federal Court of Appeal. Beslut av denna kan överklagas till the Supreme Court of Canada. Prövningstillstånd krävs här i både bevis- och rättsfrågan.

4.3.2 Närmare

om förvärvsbegreppet

Vad som avses med begreppet företagsförvärv i lagens mening framgår av sec. 91 i the Competition Act. I paragrafen definieras företagsförvärv som

Merger Enforcement Guidelines, 1991.

Några utländska kontrollsystem 151

...the acqusition or establishment, direkt or indirect, by one or more

whether by purchase or lease of shares or assets, by amalgamation

persons,

by combination or otherwise, of control over or significant interest in the

or

whole or a part of a business of a competitor, supplier, customer or other

person.

Inom bestämmelsens tillämpningsområde faller både horisontella, vertikala och diagonala konglomerat företagsförvärv.

Begreppet företagsförvärv ges således i lagen en vid definition och omfattar alla transaktioner där förvärvaren får kontroll över, direkt eller indirekt, eller ett betydande intresse i ett annat företags hela rörelse eller del av denna rörelse.

Kontroll över ett annat företag föreligger bl.a. när ett företag genom direkt eller indirekt innehav över femtio procent av rösträttigheterna

av i det andra företag kan tillsätta majoritet av ledamöterna i det andra

en företagets ledning.

Någon definition vad med ett begreppet betydande

av som avses intresse ges inte i lagen.

Begreppet behandlas närmare i de av konkurrensmyndigheten utfärdade riktlinjerna. Begreppet där vid innebörd. Ett sådant

ges en betydande intresse exempelvis kunna föreligga om ett företag

anses

innehav rösträttigheter i ett annat företag får möjlighet att genom av tillsätta ett tillräckligt antal styrelseledamöter för att därigenom väsentligt kunna påverka dess affärsbeteende eller ekonomiska förhållanden i övrigt. I allmänhet torde dock, enligt vad som anges, ett röstinnehav inte överstiger tio procent inte innebära att ett

som anses betydande intresse föreligger. Vidare anges att ett betydande intresse i ett annat företag kan föreligga även aktieägaravtal eller andra

genom typer av avtalsmässiga bindningar

Joint ventures

The Competition Act innehåller särskild bestämmelse om att joint

en ventures uppfyller vissa särskilda krav undantas från kontroll-

som bestämmelsemas tillämpningsområde. För undantag krävs bl.a. att verksamheten inte skall bedrivas i bolagsform Corporation. Vidare krävs att konkurrensen inte begränsas mer än vad som kan anses skäligt för att verksamheten skall kunna genomföras

265Se Rowley Baker, 180

- s. 267Bestämmelsen sec. 95 lyder: 1. The Tribunal shall not make order under section 92 in respect of a

an combination fomied proposed to be formed, otherwise than through a

or

152 Några utländska kontrollsystem

4.3.3 Gränser för vilka förvärv

som prövas

Under lagens tillämpningsområde faller både anmälningspliktiga och

icke-anmälningspliktiga företagsförvärv.

Utanför prövningsområdet faller bl.a. vissa transaktioner inom bankområdet och vissa typer av joint ventures

Territoriell avgränsning

Den kanadensiska förvärvskontrollen syftar primärt till att skydda konkurrensen på den inhemska marknaden. Under lagens tillämpningsområde anses falla varje företagsförvärv både inhemska och ut-

ländska som kan påverka konkurrensen på den kanadensiska mark-

— naden. Detta innebär att även ett företagsförvärv endast innefattar

som utländska företag kan falla under de kanadensiska anmälningsreglema och bli föremål för ingripande

Corporation, to undertake a specific project or a program of research and development if: a a project or program of that nature i would not have taken place or be likely to take place in the absence of the combination, ii would not

or reasonbly have taken place or reasonbly be likely to take place in the absence of the combination because of the risks involved in relation to the project or program and the business to which relates; b no change in control over any party to the combination resulted or would result from the combination; c all the persons who formed the combination are parties to an agreement in writing that imposes on one or more of them an obligation to contribute assets and govers a continuing relationship between those parties; d the agreement referred to in paragraph c restricts the range of activities that may be carried on pursuant to the combination, and provides that the agreement terminates on the completion of the project or program; and e the combination does not prevent or lessen or likely to prevent lessen

or competition except to the extent reasonably required to undertake and complete the project or program. 2 For greater certainty, this section does not apply in respect of the acquisition of assets of a combination. m Se Rowley Baker, s. 183 ff.

- 2°9‘SeRowley Baker, s. 183.

- .

Några utländska kontrollsystem 153

4.3.4¶Kriterier för ingripande

Vid bedömningen ett företagsförvärvs tillåtlighet är huvudregeln, att

av förvärvet skall förbjudas såvida det leder till att konkurrensen i väsentlig grad hindras eller minskar inom handel, industri, annan yrkesverksamhet eller inom andra områden.

Till ledning för bedömningen lagstiftningen ett antal

anger bedömningskriterier. Bl.a. att hänsyn skall tas till förekomsten av

anges importkonkurrens, företagens ekonomiska ställning, föreliggande faktiska och legala hinder mot marknadsinträde och förvärvets påverkan i sådant avseende, konkurrenssituationen på marknaden efter förvärvet, sannolikheten för att konkurrerande företag slås ut från marknaden, marknadens utvecklings- och innovationsgrad, m.m.°

I lagstiftningen behandlas särskilt också marknadsandelamas betydelse för bedömningen. Härvid uttalas att bedömningen av frågan

förvärvet hindrar eller minskar konkurrensen väsentligt inte får om avgöras enbart på grundval marknadskoncentration eller marknads-

av andelar"

Även kriteriema för att förvärvet hindrar eller minskar

om att anse konkurrensen väsentligt är uppfyllda får ett ingripande underlåtas, om förvärvet medför en sådan ökad ekonomisk effektivitet som överväger de negativa effekterna på konkurrensen. Vid denna prövning skall särskilt beaktas om förvärvet kan medföra en betydande ökning av exporten eller inhemsk produktion som leder till minskad import

av

4.3.5¶Anmälningsregler

Förhandsanmälan är obligatorisk, med vissa undantag, i situationer där berörda företag har tillgångar eller intäkter från försäljning från eller till Kanada överstiger fyrahundra miljoner kanadensiska dollar,

som och

vid förvärv tillgångar, värdet av de förvärvade tillgångarna

a av eller den årliga bruttointäkten från försäljning genereras från

som tillgångarna överstiger trettiofem miljoner kanadensiska dollar

b vid förvärv aktier, värdet tillgångarna i det företag i vilket

av av aktierna förvärvas eller den årliga bruttointäkten från försäljning som

från tillgångarna överstiger trettiofem miljoner kanadensiska genereras dollar samt förvärvaren erhåller, i fråga om public Corporation, tjugo

27°Sec. 93. Se även Rowley Baker, 185 ff.

- s. 27 Sec. 922. m Sec. 96.

154 Några utländska kontrollsystem

procent eller mer av rösträttighetema och, i fråga private om Corporation, trettiofem procent eller mer. C vid sammanslagning av företag, det sammanlagda värdet av företagens tillgångar eller värdet den årliga bruttointäkten från av försäljning från tillgångarna överstiger sjuttio miljoner som genereras kanadensiska dollar d vid bildandet av joint venture combination, det sammanlagda värdet av joint ventures tillgångar eller värdet den årliga av bruttointäkten från försäljning från tillgångarna som genereras överstiger trettiofem miljoner kanadensiska dollar. Som ovan nämnts undantas från anmälningsskyldighet bl.a. sådana företagsförvärv där förvärvspartema och till dessa närstående företag sammantaget har tillgångar eller bruttointäkter från försäljning som uppgår till högst fyrahundra miljoner kanadensiska dollar. I lagen ges härutöver undantag från anmälningsplikten för ytterligare ett antal olika transaktioner

4.4¶Frankrike

4.4.1¶Allmän konstruktion

Den franska lagstiftningen för kontroll företagskoncentration härrör av från 1977. Lagstiftningen reviderades 1985 och ersattes 1986 med nu gällande lagstiftning Bestämmelserna riktar sig huvudsakligen mot sådana företagskoncentrationer som skapar eller förstärker en dominerande ställning på marknaden och medför negativ som en påverkan på konkurrensen. Prövningsförfarandet sker huvudsakligen i administrativ ordning. Den franske ministern för ekonomi, finans och budget har det övergripande ansvaret för kontroll och ingripande mot företagsav koncentration. Det egentliga utredningsarbetet i sådana ärenden åvilar Conseil de la Concurrence. Den franska lagen föreskriver inte någon generell anmälningsskyldighet av transaktioner som faller inom prövningsområdet. Berörda företag har dock möjlighet att frivilligt anmäla planerad eller en

m Se Rowley Baker, s. 208 - 2" Ordonnance No. 86-1286 of 1 December 1986 engelsk översättning.

Några utländska kontrollsystem 155

genomförd transaktion för prövning. En transaktion som har genomförts skall anmälas senast tre månader efter genomförandet.

Ministem för ekonomi, finans och budget skall inom två månader after anmälan fatta beslut om transaktion skall bli föremål för undersökning och därvid överlämna ärendet till Conseil de Concurrence för närmare utredning av förvärvets effekter. Om ministern inte meddelar något beslut inom den angivna fristen anses transaktionen inte resa några konkurrensrättsliga invändningar och något ingripande kan därefter inte ske. Rådets bedömning av koncentrationen är endast rådgivande och ministern kan därför välja att inte följa dess rekommendation. Om ärendet blivit hänskjutet till Conseil de Concurrence förlängs denna frist till månader. Även

sex Conseil de Concurrence kan inleda ett undersökningsförfarande, t.ex. efter anmälan av tredje man konkurrenter, m.m..5

Ministem kan besluta att antingen förbjuda en koncentration eller, i fråga redan genomförd koncentration, om upplösning av

om en koncentrationen. Ministem kan även ge ett villkorat tillstånd till koncentrationen, t.ex. kan företagen tillstånd att genomföra

ges koncentrationen under förutsättning att de vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa konkurrensen på marknaden.

Ministerns beslut får överklagas till förvaltningsdomstol Conseil dEtat. Domstolen, som utgör sista instans, prövar både bevis- och rättsfrågor.

4.4.2¶Begreppet koncentration

I 39 § anges vad som utgör koncentration i lagens mening.

39 §

Concentrations are the result of all action of any type whatsoever which has the effect of transfering ownership or usufructary rights to all or part of the property, rights and obligations of company or which has as its object or

a effect, to enable a company or a group of companies to exercise, either directly

indirectly, decisive influence several other companies. or a on one or

Enligt bestämmelsen föreligger koncentration vid förvärv av

en äganderätt eller nyttjanderätt till all eller delar av ett företags tillgångar,

275 § 276 § 277Engelsk översättning hämtad från Rowley Baker, s.745.

-

156 Några utländska kontrollsystem

rättigheter och skyldigheter. Även sådana transaktioner ett

som ger företag eller företag ett bestämmande inflytande, direkt

en grupp av eller indirekt, över ett eller flera andra företag faller inom begreppet koncentration.

4.4.3 Gränser för vilka förvärv som prövas

Endast koncentrationer som uppfyller vissa i lagen angivna kriterier kan bli föremål för prövning. Inom lagens prövningsområde faller sådana koncentrationer där berörda företag och till dessa ekonomiskt sammankopplade företag tillsammans har

minst tjugofem procents marknadsandel avseende försäljning,

a

inköp eller andra transaktioner av varor eller tjänster på den inhemska marknaden, eller

b en omsättning som överstiger sju miljoner franska franc under förutsättning att minst två av företagen som är parter i koncentrationen har omsättning överstiger två miljoner franska franc

en som

Territoriell avgränsning

Inom bestämmelsernas tillämpningsområde faller alla koncentrationer

påverkar konkurrensen på den franska marknaden. En transaktion som mellan två utländska företag som medför effekt på den franska marknaden kan således bli föremål för ingripande av de franska

konkurrensmyndighetema.m

4.4.4¶Kriterier för ingripande

I lagen anges att Conseil de Concurrence vid sin bedömning skall pröva om den hänskjutna koncentrationen kommer att i tillräcklig omfattning bidra till ekonomisk utveckling för att motverka begränsningen av konkurrensen. Vid bedömningen beaktas särskilt berörda företags konkurrenskraft i belysning av konkurrenssituationen på den internationella markanden. I lagen anges härutöver inga särskilda bedömningskriterier

278 27°Se Rowley Baker, s.718.

- 28°41 se även Rowley Baker, s. 717 ff.

-

Några utländska kontrollsystem 157

4.4.5¶Anmälningsregler

Den franska lagen föreskriver inte någon obligatorisk anmälningsplikt

företagsförvärv. Ett företagsförvärv får emellertid anmälas för av prövning.

4.5¶Storbritannien

4.5.1¶Allmän konstruktion

I Storbritannien infördes särskild lagstiftning mot konkurrensbegränsningar efter andra världskriget. Lagstiftningen har därefter successivt byggts ut.

Genom the Monopolies and Mergers Act infördes 1965 bestämmelser för övervakning och kontroll av företagsförvärv. Lagen ersattes 1973 Fair Trading Act F TA, som innehåller nu gällande

av bestämmelser på området Genom den lagstiftningen infördes

nya

myndighetsorganisation för konkurrensfrågor. också en ny

Förvärvskontrollen riktar sig huvudsakligen mot företagsförvärv som anses skadliga från allmän synpunkt merger situation...adverse

Det övergripande ansvaret för förvärvskontrollen åvilar The Secretary of State for Trade and Industry.

Övervakning och prövning av företagsförvärv sker huvudsakligen i administrativ ordning. Prövningen sker i flera steg.

Den egentliga övervakningen och kontrollen utövas av the Office of Fair Trading OF I, som står under ledning av the Director General of Fair Trading.

Den engelska konkurrenslagstiftningen föreskriver inte någon obligatorisk anmälningsplikt för företagsförvärv.

Initiativ till prövning ett förvärv tas OFT, som normalt får

av av kännedom företagsförvärv frivillig anmälan från

om genom förvärvspartema eller genom andra källor, t.ex. massmedia. Efter inledande prövning av OTF överlämnas ärendet till the Mergers Panel MP. Kommittén, är permanent interdepartemental kommitté

som en under ordförandeskap av the Director General och med representanter

Fair Trading Act utgör sedan 1976 del Restrictive Trade Practices Act.

av sec. 722.

158 Några utländska kontrollsystem

från OFT och olika departement, prövar om det föreligger skäl att underkasta förvärvet fördjupad granskning.

Med beaktande av kommitténs ställningstagande avger the Director General en icke-bindande rekommendation till the Secretary of State for Trade and Industry i frågan huruvida ärendet bör överlämnas till the Monopolies and Mergers Commission för ytterligare utredning och bedömning.

The Secretary of State for Trade and Industry får hänskjuta förvärvet till kommissionen reference

a merger

where appears to him that or may be the fact that two or more

enterprises..., of which one at least was carried on in the United Kingdom or

by or under the control of a body corporate incorporated in the United

Kingdom, have, ...ceased to be distinct enterprises...

och under förutsättning av förvärvet uppfyller vissa andra i lagen närmare angivna kriterier se nedan.

Ett hänskjutande sker normalt endast om förvärvet befaras medföra allvarliga negativa verkningar på konkurrensen eller andra frågor

om av betydande allmänt intresse föreligger.

Kommissionen, som bl.a. består av företrädare för näringslivet, skall avge en rapport över ett hänskjutet ärende senast inom sex månader från tidpunkten för undersökningsperiodens början.

I rapporten tar kommissionen ställning till dels om de formella förutsättningarna för kontroll är uppfyllda, dels om förvärvet kan anses medföra skadliga effekter från allmän synpunkt. I rapporten lämnas nonnalt också förslag till åtgärder som bör vidtas för att förhindra eller minska eventuella negativa effekter av förvärvet.

The Secretary of State for Trade and Industry är inte bunden av kommissionens förslag utan har befogenhet att vidta de åtgärder som han bedömer lämpliga. Han kan därvid besluta förbud mot

om förvärvet eller om upplösning av ett redan genomfört sådant. Förvärvspartema kan även åläggas att avhända sig aktier eller begränsa utövandet av rösträttigheter.

För det fall kommissionen rekommenderar att förvärvet skall lämnas utan åtgärd får något ingripande dock inte ske.

När ett företagsförvärv som ännu inte genomförts hänskjuts vidare till kommissionen inträder regler föreskriver att förvärvet inte får

som genomföras under undersökningstiden. Om något hänskjutande till kommissionen inte skett är det tillåtet att genomföra förvärvet även

om detta kvalificerar sig för undersökning.

Ett beslut av The Secretary of State for Trade and Industry kan under vissa förutsättningar underkastas domstolsprövning. Domstolama är emellertid, enligt uppgift, generellt tveksamma till att överpröva

Några utländska kontrollsystem 159

beslut i frågor gäller företagsförvärv, vilka de anser huvudsakligen

som utgöra politiska beslut.

4.5.2¶Närmare om förvärvsbegreppet

Med företagsförvärv merger situation i lagens mening avses transaktioner som innebär att två eller flera självständiga företag sammanförs under gemensam äganderätt eller gemensam kontroll eller att något av företagen upphör med verksamheten i syfte att undvika konkurrens mellan företagen cease to be distinct

Företagen anses vara under gemensam kontroll bl.a. om de drivs av olika juridiska personer som i sin tur kontrolleras av en och samma person eller grupp av personer eller om ett moderbolagsförhållande uppstår.

Gemensam kontroll anses också föreligga om förvärvet ger möjlighet, direkt eller indirekt, till faktisk kontroll över företaget eller förmåga att kontrollera eller avsevärt påverka dess policy.

4.5.3 Gränser för vilka förvärv

som prövas

Inom lagens tillämpningsområde faller i princip alla transaktioner som utgör företagsförvärv i lagens mening och som uppfyller kriterierna för undersökning, s.k. qualifying merger.

Ett företagsförvärv kan bli föremål för undersökning om a minst ett av de berörda företagen bedriver verksamhet inom

landet eller är under kontroll av ett annat företag är inregistrerat i

som landet

b förvärvet med vissa närmare angivna undantag inte har

— genomförts tidigare än fyra månader vid tidpunkten för undersökningens början samt

i de berörda företagens sammanlagda andel av försäljning eller inköp av varor och tjänster överstiger tjugofem procent marknaden

av inom landet eller en väsentlig del av denna eller

ii bruttovärdet förvärvade tillgångar i hela världen eller värdet

av av tillgångar i vilka förvärvas ett väsentligt intresse överstiger sjuttio miljoner pund

m Sec.65. 2848cc. 64.

160 Några utländska kontrollsystem

Territoriell avgränsning

Inom lagens tillämpningsområde faller utländska transaktioner där minst de berörda företagen antingen bedriver verksamhet i landet

ett av eller bedriver verksamhet genom ett annat företag eller bedriver verksamhet under kontroll av ett annat företag som är registrerat i landet

4.5.4¶Kriterier för

ingripande

Huvudprincipen är att företagsförvärv skall bedömas från allmän synpunkt. Vid prövningen skall särskilt beaktas vikten av att

bibehålla och främja förekomsten effektiv konkurrens inom landet - av en

främja konsumenternas och andra intressenters intressen när det gäller priser, kvalitet och sortiment för och tjänster inom landet

varor

främja utveckling produkter och tekniker och underlätta - av nya nyetablering

bibehålla och främja en balanserad utveckling i fråga om företagsamhet och sysselsättning i landet

bibehålla och främja konkurrens på utlandsmarknader i engelska företags intresse

I praxis har framhållits betydelsen faktorer som stärker

av marknadsekonomins funktion och särskild förekomsten effektiv

av en konkurrens

Avgörande för bedömningen är förvärvet medför en

om dominerande ställning kan skadlig från allmän synpunkt,

som anses

att möjliggöra prishöjningar eller andra åtgärder till nackt.ex. genom del för konsumenterna. Faktorer betydelse är härvid bl.a. marknads-

av strukturen, hinder för marknadsinträde, förekomsten av import, befintlig och potentiell konkurrens, m.m.

4.5.5¶Anmälningsregler

Det engelska kontrollsystemet föreskriver inte någon obligatorisk anmälningsskyldighet av företagsförvärv.

msec. 641. msec. 84. mRowley Baker, s. 1527.

-

Några utländska kontrollsystem 161

4.6¶Tyskland

4.6.1¶Allmän konstruktion

Den nu gällande tyska konkurrenslagstiftningen, Gesetz

gegen Wettbewerbsbeschränkungen GWB, infördes 1958. Lagen är mycket omfattande och innehåller i vissa avseenden detaljerade regler

som träffar flertalet typer av konkurrensbegränsande förfaranden.

I syfte att bl.a. främja konkurrensstrukturen och motverka koncentration på marknaden infördes 1973 särskilda bestämmelser för kontroll av företagsförvärv.

Bestämmelserna riktar sig mot sådana förfaranden som faller under begreppet sammanslagning Zusammenschluss. Härvid främst

avses förvärv av ett företags tillgångar eller aktier. Lagstiftningen innehåller också vad som kan beskrivas s.k. Catch-all clause innebörd

som en av att alla slags förfaranden som leder till att ett företag uppnår ett betydande inflytande i ett annat företag kan utgöra sammanslagning i lagens mening. Även bildandet joint faller under vissa

av ett venture förutsättningar inom bestämmelsens tillämpningsområde.

Kännetecknande för den tyska förvärvskontrollen är dess anknytning till begreppet dominerande ställning på marknaden. Vid prövningen av tillåtligheten av ett förfarande är huvudregeln, att detta skall förbjudas såvida det leder till eller förstärker dominerande

en ställning på marknaden.

För den övergripande kontrollen av sådana transaktioner faller

som inom lagens tillämpningsområde svarar den tyska konkurrensmyndigheten Bundeskartellamt, har sitt säte i Berlin.

som

I lagen föreskrivs anmälningsskyldighet för transaktioner av viss storlek.

En obligatorisk förhandsanmälan gäller därvid för vissa typer av transaktioner som uppfyller i lagen närmare angivna kriterier.

Från tidpunkten för anmälan löper en undersökningsperiod om en månad under vilken period några åtgärder för att genomföra transaktionen inte får vidtagas. Inom denna period skall också ett eventuellt beslut om fördjupad undersökning av förvärvet meddelas.

Alla åtgärder syftar till att fullfölja transaktionen under

som undersökningsperioden är ogiltiga.

I fråga om transaktioner som inte uppfyller kriterierna för obligatorisk förhandsanmälan föreskrivs efteranmälan om transaktionen uppfyller vissa närmare angivna kriterier.

6-185162

162 Några utländska kontrollsystem

Konkurrensmyndigheten har i dessa fall möjlighet att inom ett år från tidpunkten för anmälan ingripa mot förvärvet.

Bundeskartellamt får förbjuda sammanslagning eller annan

en transaktion leder till eller förstärker en dominerande ställning på

som den tyska marknaden.

Ett beslut att förbjuda en transaktion kan på de berörda parternas begäran underställas den federala ministern för ekonomi för prövning.

Ministem skall innan beslut meddelas inhämta yttrande från Monopolkommissionen, utgör rådgivande instans i dessa

som en frågor.

Ministem kan godkänna transaktionen de positiva ekonomiska

om effekterna överstiger av transaktionen överstiger dess negativa följder för konkurrensen eller om det eljest föreligger ett övergripande allmänt intresse att förvärvet godkänds.

Bundeskartellamts beslut i frågor sammanslagning och andra

om transaktioner kan även överklagas till domstol Kammergericht. Domstolens prövning omfattar både bevis- och rättsfrågor.

Domstolens beslut i rättsfrågor får överklagas till högsta domstolen Bundesgerichtshof.

4.6.2¶Närmare om begreppet sammanslagning,

m.m.

I 232 § GWB anges att följande förfaranden skall anses utgöra sammanslagning av företag:

1 förvärv företags tillgångar eller väsentlig del därav m

av en

2 förvärv aktierm i ett företag, om förvärvaren, eller den grupp

av

företag förvärvaren tillhör, genom förvärvet uppnår av som

i minst en fjärdedel av aktiekapitalet eller rösträttighetema i företaget

ii hälften aktiekapitalet eller rösträttighetema i företaget

av iii ett majoritetsintresse i företaget 3 avtal mellan företag som innebär

m Begreppet tillgångar tolkas här i vid mening och innefattar, t.ex. olika immateriella rättigheter, produktionsutrustning, m.m. m Särskilda bestämmelser gäller när bl.a. bank förvärvar aktier i syfte att

en sälja dessa vidare, se 233 § GWB. 29°Även förvärv mindre poster aktiekapitalet kan i vissa fall innebära att

av av ett företagsförvärv i lagens mening föreligger, t.ex. om förvärvaren genom förvärvet erhåller en ställning motsvarande tjugofem procent av rösträttigheterna.

Några utländska kontrollsystem 163

i att en koncern bildas eller att antalet koncembolag utvidgas

ii att det ena företaget skall utöva ledningen över det andra företagets affärsmässiga verksamhet

iii att affärsverksamhet eller vinst överförs till det andra företaget

4 utnämning minst hälften styrelseledamöterna till styrelsen

av av motsvarande i det andra företaget s.k. sammankopplade styrelser

5 samverkan mellan företag som medför att det ena företaget erhåller, direkt eller indirekt, ett dominerande bestämmande inflytande i det andra företaget

6 samverkan mellan företag i annat fall varigenom det

ena företaget uppnår, direkt eller indirekt, ett sådant inflytande i det andra företaget som är av betydelse för konkurrensen på marknaden.

Det kan observeras att det i sammanhanget saknar betydelse

om förvärvaren efter förvärvet kan utöva kontroll eller inte över det andra företaget.

Begreppet företag i lagen ges en vid tolkning och inom begreppets tillämpningsområde faller även sammanslutningar av företag, enskilda personer, grupper av personer, m.m.

Närmare om gemensamma företag joint venture

I motsats till vad som gäller exempelvis inom gemenskapsrätten görs i den tyska konkurrenslagstiftningen inte någon formell åtskillnad mellan sådana gemensamma företag som faller under bestämmelserna

om

kontroll av företagssammanslagningar och sådana

gemensamma företag samarbetsformer som kan bli föremål för prövning enligt bestämmelserna om förbud mot konkurrensbegränsande samarbeten. En transaktion som innebär att ett gemensamt företag bildas kan därför i princip komma att prövas med tillämpning både bestämmelserna

av om kontroll av företagssammanslagningar och bestämmelserna om förbud mot konkurrensbegränsande samarbeten.

4.6.3 Gränser för vilka förvärv

som prövas

Inom prövningsområdet faller i princip alla anmälningspliktiga förfaranden som utgör en sammanslagning mellan företag i lagens mening.

164 Några utländska kontrollsystem

De minimis-regel

Den tyska konkurrenslagen innehåller bestämmelser som undantar vissa mindre transaktioner från prövningsområdet. Enligt 248 § GWB saknar konkurrensmyndighetens behörighet att ingripa mot ett förfarande om

l de berörda företagens sammanlagda årsomsättning understiger femhundra miljoner tyska mark föregående räkenskapsår

2 förfarandet ett självständigt företag med en omsättning som

avser inte överstiger femtio miljoner tyska mark föregående räkenskapsår

3 förfarandet marknad funnits i minst fem år och på

avser en som vilken omsättningen uppgick till högst tio miljoner tyska mark föregående räkenskapsår.

Territoriell avgränsning

I den tyska konkurrenslagstiftningen tillämpas den s.k. effektprincipen. Inom lagens tillämpningsområde faller alla företagsförvärv både

inhemska och utländska medför en konkurrensbegränsande

- som effekt inom landet. Bestämmelserna tillämpas emellertid bara i den omfattning är förenligt med folkrättsliga principer.

som

Ingripande mot ett utländskt förvärv där företagen har dotterbolag inom landet kan endast ske mot den tyska delen av förvärvet, t.ex. mot det utländska företagets dotterbolag i landet.

4.6.4¶Kriterier för ingripande

I 24 § GWB att transaktion kan antas leda till eller

anges en som förstärka dominerande ställning på marknaden skall förbjudas, om

en de berörda företagen inte kan visa att transaktionen även medför sådana positiva effekter för konkurrensen på marknaden överväger de

som negativa effekterna den dominerande ställningen medför.

som

Dominerande ställning

I 221 § GWB att ett företag skall ha en dominerande

anges anses ställning på marknaden i lagens mening om företaget

l saknar konkurrenter eller inte är utsatt för en betydande konkurrens på marknaden, eller

2 överlägsen ställning på marknaden i förhållande till sina

har en konkurrenter. Vid bedömningen ett företag skall anses ha en

av om

Några utländska kontrollsystem 165

sådan ställning skall särskilt beaktas bl.a. företagets marknadsandel, dess finansiella resurser, förekomsten av potentiell konkurrens, vertikal integration och samverkan med andra företag, faktiska och rättsliga etableringshinder, m.m.

Dominerande ställning i samband med oligopolsituationer

I 222 § GWB behandlas frågan dominerande ställning i samband

om med oligopolsituationer. Enligt vad som där anges skall två eller flera företag anses gemensamt inneha en dominerande ställning marknaden om företagen gemensamt uppfyller de kriterier som anges i 22 1 § och det samtidigt inte förekommer någon betydande konkurrens mellan företagen på marknaden.

Presumtion för dominerande ställning

I 22 3 § GWB anges vissa presumtioner till ledning för bedömningen av frågan om marknadsdominans föreligger. Presumtionema uppvisar en hög detaljeringsgrad och kan sägas avspegla det bakomliggande syftet att fånga upp i princip varje form av transaktion som leder till eller förstärker en dominerande ställning på marknaden.

Enligt vad som där anges föreligger presumtion för att ett företag har dominerande ställning på marknaden i den mening som avses i

en 22 1 § om företaget har en marknadsandel som uppgår till en tredjedel av marknaden och en omsättning som uppgår till minst tvåhundrafemtio miljoner tyska mark föregående räkenskapsår.

Vidare föreligger presumtion för dominerande ställning på

att en marknaden föreligger i den mening som avses i 22 2 § om

två eller tre företag gemensamt har minst hälften av marknaden,

eller

fem eller färre företag gemensamt har minst två tredjedelar av

marknaden

Från denna senare presumtion undantas sådana företag vars omsättning inte överstiger ett hundra miljoner tyska mark föregående räkenskapsår.

"Presumtion för dominerande ställning i andra fall

I den tyska konkurrenslagstiftningen anges ytterligare ett antal s.k. presumtioner för när ett företagsförvärv skall anses skapa eller förstärka en dominerande ställning. Dessa "presumtioner" utgör inte

166 Några utländska kontrollsystem

presumtioner i egentlig mening utan tjänar främst syftet att utgöra riktlinjer vid prövningen av om ett förvärv bör bli föremål för undersökning och ingripande.

Enligt 23a l § GWB föreligger presumtion för att en transaktion skapar eller förstärker dominerande ställning på marknaden om

en

1 ett företag med en omsättning som överstiger två miljarder tyska mark föregående räkenskapsår slås samman med

i ett företag som har en marknadsandel som uppgår till en tjugonde marknaden och denna marknad karaktäriseras av små och

av medelstora företag som gemensamt har en marknadsandel som utgör två tredjedelar av marlmaden, eller

ii ett företag innehar en dominerande ställning på en marknad

som med en omsättning som överstiger etthundrafemtio miljoner tyska mark

2 de berörda företagens sammanlagda omsättning överstiger tolv miljarder tyska mark föregående räkenskapsår och omsättningen för vart och ett minst två av de berörda företagen överstiger en miljard

av tyska mark föregående räkenskapsår.

I 23a 2 § GWB presumtion för dominerande ställning vid

ges en oligopolsituationer i vissa fall. Enligt vad som där anges skall flera företag gemensamt anses ha en dominerande ställning på marknaden om bl.a.

i tre eller färre företag dels har den största marknadsandelen och dels en marknadsandel som sammantaget uppgår till minst hälften av marknaden

ii fem eller färre företag dels har den största marknadsandelen och dels marknadsandel som sammantaget uppgår till minst två

en tredjedelar marknaden. Denna presumtion gäller inte för det fall

av företagen kan visa att det är sannolikt att kommer att föreligga konkurrens mellan företagen på marknaden även efter transaktionen eller att företagen inte kommer att ha någon överlägsen ställning på marknaden

Det kan tilläggas att när det gäller förstärkning av en redan existerande marknadsdominerande ställning är även förfaranden som leder till en mycket blygsam ökning av marknadsandelen betydelsefulla.

Även de formella kriterierna för ett förbud skulle uppfyllda

om vara kan ett förfarande finna försvar trots att en marknadsdominerande

ställning skapas eller förstärks om förvärvet medför en förbättring av

konkurrensförhållandena som överväger de negativa effekterna av ökad koncentration. Regeln dock endast skapandet en för

avser av konkurrensen mer gynnsam marknadsstruktur. I praxis har det därvid

29 För undantag från denna regel, 23a 2 § GWB.

se

Några utländska kontrollsystem 167

ställts krav på att ett direkt samband kan visas föreligga mellan förvärvet och de positiva effekterna på konkurrensen. Fördelar för de inblandade företagen eller samhälleliga synpunkter, t.ex. bevarande

av arbetstillfällen, tas inte i beaktande.

Anmälningsregler, m.m.

Som inledningsvis berörts föreskrivs anmälningsskyldighet för sådana förfaranden som uppfyller i lagen närmare angivna kriterier. Förfarandet kan därvid vara underkastat antingen förhandsanmälan eller efteranmälan. Avgörande för vilken kategori som en transaktion faller under är de berörda företagens omsättning

F örhandsanmälan

I 24a § GWB föreskrivs att vissa transaktioner skall anmälas till konkurrensmyndigheten innan de genomförs. Skyldighet att förhandsanmäla transaktionen föreligger när bla

ett av de berörda företagens omsättning uppgår till två miljarder

tyska mark eller mer i hela världen föregående räkenskapsår, eller

omsättningen för vart och ett av minst två av de berörda företagen

i transaktionen uppgår till en miljard tyska mark eller mer i hela världen föregående räkenskapsår.

De berörda företagen är skyldiga att efter genomförandet av transaktionen inlämna en förnyad anmälan till konkurrensmyndigheten. Syftet med denna senare anmälan är att ge myndigheten möjlighet att kontrollera att transaktionen genomförts på sätt som angavs i den ursprungliga anmälan.

Efteranmälan

En transaktion som inte uppfyller kriterierna för förhandsanmälan kan

underkastad reglerna om anmälningsskyldighet i efterhand. vara Skyldighet att anmäla en sådan transaktion föreligger om de berörda företagens sammanlagda omsättning i världen överstiger femhundra miljoner tyska mark föregående räkenskapsår.

292För banker, försäkringsbolag, gäller särskilda regler för beräkning

m.m. av omsättning. 2 Se 24a l § GWB bestämmelsen tillämpas dock inte sådana transaktioner som faller under 23 2 6 § GWB.

168 Några utländska kontrollsystem

En transaktion omfattas reglerna om efteranmälan skall

som av anmälas utan dröjsmål till konkurrensmyndigheten efter att transak-

tionen har genomförts

4.7¶Irland

4.7.1¶Allmän konstruktion

De irländska lagstiftningen kontroll företagsförvärv infördes

om av mellan 1978 och 1996. De centrala bestämmelserna finns intagna i Mergers and Takeovers Control Act 1978. Vissa bestämmelser finns också intagna i Restrictive Practices Amendment Act 1987, Competition Act IV 1991 och Competition Amendment Act 1996.

Bestämmelserna riktar sig huvudsakligen mot företagsförvärv som hindrar eller begränsar konkurrensen eller begränsar handeln med

och tjänster på ett från allmän synpunkt skadligt sättz. varor

The Minister for Enterprise and Employment ansvarar för övervakning och kontroll företagsförvärv. Den närmare utredningen av

av ett ärende genomförs the Competition Authority.

av

I lagen föreskrivs anmälningsskyldighet för vissa typer av förvärv. Ett anmälningspliktigt förvärv skall anmälas till ministern för prövning. Denne skall snarast besluta förvärvet skall lämnas utan åtgärd eller,

om i annat fall, senast inom trettio dagar från tidpunkten för anmälan besluta att ärendet skall överlämnas till the Competition Authority för särskild utredning.

Myndigheten skall snarast, eller senast inom den tid som ministern i annat fall särskilt beslutar, genomföra utredningen och överlämna en rapport om förvärvets effekter.

Efter att ha tagit del rapporten och efter eventuella konsultationer

av med andra berörda ministrar skall ministern besluta förvärvet skall

om godkännas eller förbjudas. Ett förvärv får också godkännas på vissa villkor. Det skall noteras att ministern vid prövningen inte är bunden av den bedömning the Competition Authority gjort.

som

Förvärv av aktier eller andra tillgångar får inte genomföras innan ärendet är avgjort eller, i annat fall, inom tre månader från tidpunkten för anmälan av förvärvet.

294SC 23 l § GWB. 2958cc.82.

Några utländska kontrollsystem 169

Ett beslut ministern i ett förvärvsärende får överklagas till av domstol the High Court. Prövningen i domstolen är begränsad till

rättsfrågor. Ett beslut meddelat the High Court kan inte överklagas. av

4.7.2¶Närmare om förvärvsbegreppet

Ett företagsförvärv föreligger i lagens mening om två eller flera företag enterprise2°° vilka minst ett måste bedriva verksamhet inom — av landet- sammanförs under kontroll .297 gemensam Företag stå under kontroll ett person, eller en anses gemensam om samverkar, har möjlighet att fatta beslut i frågor grupp av personer som avser ledningen av de berörda företagen som Två företag också komma under gemensam kontroll när ett anses företag genom förvärv eller på annat sätt i erhåller rättigheten att tillsätta eller avsätta en majoritet av ledamöterna i styrelsen eller ledningsgruppen i det andra företaget eller ii erhåller röstandel i företaget överstiger tjugofem procent en som antalet rösträttigheter under förutsättning att företaget inte redan av innan förvärvet innehar än femtio procents röstandel mer Ett företagsförvärv i lagens mening föreligger också när ett företag förvärv ett annat företags tillgångar eller väsentliga delar genom av därav ersätter företaget på hela eller väsentlig del marknaden och en av värdet de förvärvade tillgångarna överstiger tio miljoner i av irländska pund föregående räkenskapsår eller ii den omsättning genereras av tillgångarna överstiger tjugo som miljoner irländska pund föregående räkenskapsår .’°°

4.7.3 Gränser för vilka förvärv prövas som

Inom lagens prövningsområde faller med vissa undantag alla — transaktioner utgör sammanslagning eller förvärv i lagens mening som och uppnår angivna tröskelvärden anmälningspliktiga förvärv. som Utanför området faller vissa närmare angivna typer av transaktioner

mMed enterprise "a partnership engaged for profit in the avses person or or 297Sec. 13a. 298Sec. 13b. 29°Sec. 13c. ’°° Sec. 13c.

170 Några utländska kontrollsystem

inom bl.a. banksektom. Även förvärv bl.a. konkurrsförvaltare är av undantagna från prövningsområdet.

Territoriell avgränsning

Som tidigare berörts faller inom lagens tillämpningsområde sådana

företagsförvärv där minst ett av företagen bedriver verksamhet inom landet. Även företagsförvärv mellan utländska företag det anses även om inte sker något förvärv aktier eller tillgångar faller under av som irländsk lag falla inom den irländska lagens tillämpningsområde om —— förvärvet medför att kontrollen över ett inhemskt företag övergår till ett annat företag. Även sådana förvärv medför i praktiken anmälnings

plikt

4.7.4¶Kriterier för

ingripande

Som inledningsvis berörts skall ministern antingen besluta att inte ingripa mot förvärvet eller överlämna ärendet till the Competition

Authority för närmare utredning och erhållande av myndighetens bedömning av transaktionen. Myndigheten skall i sin bedömning därvid

ange ...its opinion as to wheter or not the proposed merger or take—over concerned would be likely to prevent or restrict competition or restrain trade in any goods or service and would be likely to operate against the common good..."3°3

Vid bedömningen skall myndigheten ta hänsyn till b1.a.’° tillförseln av varor och tjänster produktivitets- och rationaliseringsvinster tillträde till marknader aktieägamas intressen de anställdas intressen konsumenternas intressen anställningsnivåer regional utveckling -

3°‘ Se Rowley Baker, s. 807 - 3 Se ovan. 3" Section 82a. 3°4Section 82b.

Några utländska kontrollsystem 171

Det kan framhållas att i praxis har faktorer som berör konkurrensförhållanden och konsumenternas intressen samt faktorer som påverkar anställningsnivåer särskilt beaktats.

Ministem skall vid sin bedömning av transaktionens tillåtlighet särskilt beakta konventions- och andra internationella åtaganden

4.7.5¶Anmälningsregler

Ett planerat förvärv är anmälningspliktigt vardera av minst två av

om de involverade företagen har

i tillgångar till ett värde minst tio miljoner irländska pund eller

av

ii omsättning som uppgår till minst tjugo miljoner irländska

en pund.

Ministem får besluta att anmälningsskyldigheten- om det bedöms påkallat från allmän synpunkt skall omfatta även andra typer av

förvärv än de i lagen särskilt angivna

.

Ett sådant beslut måste underställas det irländska parlamentet för godkännande för att bli giltigt.

Ett anmälningspliktigt förvärv skall anmälas till ministern senast inom en månad eller den tidsperiod som denne annars bestämmer.

Anmälningsskyldighet föreligger för alla företag är involverade

som i förvärvet ...each of the enterprises involved in a proposed

Underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldigheten kan medföra straffansvar.

3°5Section l13; även Rowley Baker, 815.

se se - s. 3°6Lagen innehåller inte någon definition vad med "involverade

av som avses företag. I praxis brukar vanligen med involverade företag anses det förvärvande och det förvärvade företaget. Genom the Mergers, Takeovers and Monopolies Newspapers Order 1979 utvidgades anmälningsskyldigheten till att omfatta även företagsförvärv som involverar minst ett företag som ger ut dagstidningar newspaper.

172 Några utländska kontrollsystem

4.8¶Finland

4.8.1¶Bakgrund

Den finska konkurrenslagstiftningen har under de senaste åren utvecklats mot en allt strängare inställning till åtgärder som begränsar konkurrensen. Den nuvarande lagen om konkurrensbegränsningar 480/92, nedan konkurrensbegränsningslagen, trädde i kraft den l september 1992. Lagen har därefter ändrats i vissa avseenden, bl.a. i fråga om det sakliga tillämpningsområdet. Gällande bestämmelser grundar sig huvudsakligen på förbudsprincipen. Enligt lagen är bl.a. anbudskarteller, avtalande om priser och produktionsbegränsningar samt uppdelning av marknaden och leveranskällorna förbjudna konkurrensbegränsningar. Enligt lagen är även missbruk av dominerande ställning på marknaden förbjudet. Andra konkurrensbegränsningar än de som direkt förbjuds i lagen bedöms enligt missbruksprincipen. Lagens område omfattar i allmänhet inte konkurrensbegränsningar som inskränker ekonomisk konkurrens utanför landet om de inte berör en finsk kundkrets.

Gällande konkurrbegränsningslag innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsyn och kontroll av företagsförvärv. Enligt ll § kan konkurrensmyndigheten dock ålägga en näringsidkare att anmäla sina företagsförvärv till myndigheten.

Ett företagsförvärv kan således inte heller förbjudas, även det medför betydande minskning av konkurrensen på marknaden eller

en dominerande ställning på marknaden eller att monopol uppkommer som en följd av det.

I syfte att effektivisera den finska konkurrenslagstiftningen föreligger ett lagförslag som innebär att det i konkurrenslagstiftningen införs bestämmelser om kontroll av företagsförvärv I propositionen anförs som skäl för ett införande av sådana bestämmelser bl.a. :

Företagsförvärv är en av de metoder med hjälp av vilka företagen och de

olika sektorerna inom ekonomin anpassar sig till föränderliga förhållanden

marknaden. Effekterna av ett företagsförvärv kan vara skadliga eller

nyttiga för samhället. En koncentrering av näringsstrukturen kan vara en

naturlig följd av konkurrensprocessen, i och med att ineffektiva företag gallras bort från marknaden. Ifall en koncentrering ger en företagsstorlek

som ur branschens synvinkel är effektivare, kan ett företagsförvärv göra

m Se Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om konkurrensbegränsningar och vissa andra lagar som anknyter till den propositionen lämnad i december 1997.

Några utländska kontrollsystem 173

näringsverksamheten effektivare och företagen internationellt konkurrenskraftigare. Som följd av den ökande internationella handeln och

en konkurrensen dylik strukturomvandling följaktligen nödvändig i

är en många branscher. Det tredje skedet den europeiska ekonomiska

av monetära unionen, planeras börja år 1999, kommer också att öka den

som utländska konkurrensen i många branscher. Dessutom skärps konkurrensen

exportindustrins huvudmarknadsområden när Europeiska unionens inre marknad blir mera fullständig. I detta läge accentueras behovet att trygga tillräckliga i fråga forskning och produktutveckling och öka

resurser om företagsstorleken. Att förvärva företag kan mången gång vara en metod att klara sig i den allt hårdare konkurrensen, och statsmakten har inte skäl att utgå ifrån att denna utveckling måste bromsas.

Koncentreringen kan emellertid också ha stora skadliga verkningar. En kraftig utveckling i koncentrerande riktning och en ökning av företagsstorleken kan förstärka något företags konkurrensställning på hemmamarknaden så att konkurrensen inte längre fungerar. Ett företagsförvärv kan leda till uppkomsten sådan dominerande ställning marknaden som

av en betydligt förhindrar konkurrensen och som inverkar skadligt utvecklingen inom näringsgrenen. I och med koncentreringen kan också hindren för inträde i branschen öka så att det inte längre lönar sig för nya företag att komma ut marknaden. Om hindren för inträde i branschen är betydande, potentiell konkurrens ingen säkerhet att konkurrensen

utgör en fungerar. Det att tillräcklig konkurrens saknas marknaden gör det möjligt att utöva ineffektiv verksamhet, vilket medför samhällsekonomiska förluster. En sådan prisstegring för någon produktionsfaktor som beror på koncentrering försvagar den internationella konkurrenskraften för de företag är beroende produktionsfaktom i fråga. I värsta fall av kan

som av nackdelarna koncentreringen ses i en hög prisnivå och i ett beteende som

av förhindrar effektiv verksamhet inom samhällsekonomin. Behovet av en nationell tillsyn över företagsförvärv framhävs särskilt hemmamarknadsområdena. På liten marknad som den finska kan också

en ett enskilt företagsförvärv minska konkurrensen i betydande grad. Den finska samhällsekonomins litenhet och vårt lands geografiska avstånd till marknaderna i Centraleuropa minskar redan i sig utländska företags inträde i branschen i större skala. På exportmarknadsområdena, där företagen möter internationell konkurrens, är behovet av nationell tillsyn mycket mindre.

Eftersom konkurrensverket i dagens läge inte har behörighet att ingripa i de företagsförvärv anmäls till verket, har den anmälningsskyldighet i

som fråga företagsförvärv sig på 11 § konkurrensbegränsningslagen i

om som praktiken endast haft ringa, informativ betydelse. Också om gällande konkurrensbegränsningslag ger myndigheterna goda möjligheter att ingripa i det avtalsbaserade samarbete begränsar konkurrensen mellan

som företagen och i missbruk redan uppnådd dominerande ställning på

av marknaden, utgående från konkurrensbegränsningslagen inte alls

kan man ingripa i skadlig koncentrering marknaden. Till exempel kartellsamarbete begränsar konkurrensen förbjuds i lagen, men en

som koncentrering ägandet omfattas inte alls tillsynen. Därför kan

av av korikurrensmyndigheternas ingripande i kartellsamarbete förhindras genom att avtalssamarbetet ersätts med ägararrangemang. Konkurrenspolitiskt är det dock ohållbart att konkurrenstillsynen endast kan ingripa i ett avtalsbaserat samarbete som är svagare och mera tillfällig art vad gäller bindningar, men inte alls i de skadligare företagsförvärven.

Aven beteendet hos ett företag som har dominerande ställning på marknaden kan redan i dagens läge övervakas med hjälp av förbudet mot missbruk dominerande ställning på marknaden som ingår i 7 §

av konkurrensbegränsningslagen. Däremot omfattar konkurrenstillsynen inte

174 Några utländska kontrollsystem

alls sådan uppkomst eller förstärkning av en dominerande ställning på marknaden eller ens uppkomst av en monopolsituation är följd som en av ett företagsförvärv. Enbart genom övervakning i efterhand missbruk av av dominerande ställning kan alla skadliga effekter ett företagsförvärv av som har lett till dominerande ställning inte undanröjas. Detta beror på att konkurrensverkningama ett företagsförvärv kan så kraftiga att det av vara inte är möjligt att korrigera dem sådan övervakning beteendet genom av som sker i efterhand, eller på att övervakning beteendet inte är av tillräcklig. Inte heller prisstegring till följd koncentreringen kan en av kontrolleras effektivt med missbruksövervakning enligt 7 § konkurrensbegränsningslagen. För att prissättning skall missbruk anses som av dominerande ställning på marknaden skall den uppenbart oskälig. vara Emellertid kan prisstegring inte når till denna förbudströskel också som upp vara skadlig för konsumenterna och samhällsekonomin. Avsaknaden av konkurrens kan också skada den dynamiska ekonomiska effektiviteten på

ett sätt som inte omfattas av tillämpningsområdet för övervakningen av missbruk av dominerande ställning på marknaden enligt 7 § konkurrensbegrfinsningslagen.’°°

4.8.2 Närmare

om begreppet företagsförvärv

Enligt lagförslaget skall bestämmelserna kontroll företagsförvärv om av tillämpas på alla fall av företagsförvärv i 11 § och enligt som avses som ll a § hör till bestämmelsemas tillämpningsområde tillämpas.

Regleringen omfattar samtliga näringsgrenar. Också sådan närings-

verksamhet bedrivs offentligt samfund faller inom prövningssom av området. Bestämmelserna tillämpas dock inte till den del det gäller

myndighetsutövning.

Inom bestämmelsemas tillämpningsområde faller sådana struk-

turella arrangemang som syftar till överföring bestämmanderätten av eller överlåtelse parternas afffarsverksamhet. av Med företagsförvärv förvärv sådan bestämmanderätt avses av som avses i 1 kap. 3 § lagen aktiebolag 734/1978 eller förvärv om av motsvarande faktisk bestämmanderätt. Bestämmanderätt kan grunda sig

bl.a. på erhållen röstmajoritet i samfundet eller erhållen rätt att utse

flertalet medlemmarna i ett annat samfunds ledande eller av organ att utse flertalet de skall utse medlemmarna i ledningen. Även av som om de kriterier för bestämmanderätt i lagrummet inte är som avses uppfyllda, kan arrangemanget betraktas ett företagsförvärv som om genom förvärvet en motsvarande faktisk bestämmanderätt uppnås.

Bestämmanderätt kan förvärvas eller flera. Förvärv av en av bestämmanderätt leda också till bildande ett samföretag Flera av näringsidkare förvärva bestämmandeätt gemensamt då rätten anses att

g Se proposition med förslag till lag ändring lagen konkurrensom av om begränsningar, s. 9 ff.

Några utländska kontrollsystem 175

bestämmande inflytande är bunden till gemensam verksamhet. utöva ett bestämmanderätt kan exempelvis föreligga när förvärvama Gemensam har samäganderätt eller när de har träffat ett ömsesidigt avtal om hur det bestämmande inflytandet skall utövas. Bestämmanderätten i företag kan även förvärvas indirekt, ett annat exempelvis förvärvet sker ett tredje företag i vilket modernär genom företagen utövar bestämmanderätt.

4.8.3¶Prövningsornrådet

Enligt förslaget faller inom prövningsområdet vissa i lagen närmare transaktioner och där den sammanlagda omsättningen för angivna överstiger två miljarder finska mark och omsättningen för parterna i förvärvet överstiger 150 miljoner mark. Till minst två av parterna omsättning skall räknas omsättningen hos alla sammanslutköparens ningar omfattas bestämmande inflytande. som av samma

4.8.4¶Anmälnings- och handläggningsförfarandet,

m.m.

skall ett företagsförvärv anmälas till konkurrens-

Enligt lagförslaget

verket inom vecka från förvärvstidpunkten. Konkurrensmyndigheten en därvid dröjsmål pröva förvärvet och senast inom en månad skall utan fatta beslut det föreligger skäl att närmare undersöka därefter om förvärvet. förslaget får företagsförvärv inte genomföras eller verk- Enligt ett ställas medan undersölmingsförfarandet pågår, inte detta medges av om konkurrensmyndigheten. Förslaget innehåller även bestämmelser om

fall anmälningsskyldigheten inte uppfylls och

sanktioner för det att förbudet mot verkställande förvärvet bryts. av lagförslaget förslås att konkurrensrådet på framställan av I skall behörighet att förbjuda ett

konkurrensmyndigheten ges

där följden blir sådan dominerande ställning på företagsförvärv att en

marknaden uppkommer eller förstärks i betydande grad förhindrar

som konkurrensen på den marknaden eller på väsentlig del av den.

finska en

De skadliga effekterna koncentration skall enligt propositioav en forsta hand undanröjas förhandling och åtaganden från nen i genom företagens sida. I propositionen att de skadliga verlcningama anges om kan undvikas att villkor ställs för

av ett företagsförvärv genom

företagsförvärv, bör konkurrensmyndigheten i

genomförandet av ett

för framställning förhandla och bestämma de villkor stället att göra en

176 Några utländska kontrollsystem

som skall följas. Enligt vad vidare bör ett företagsförvärv som anges förbjudas endast i det fallet att villkoren inte räcker till för att trygga uppätthållandet konkurrensen på marknaden. av

Konkurrensmyndighetens talan om att ett företagsförvärv skall

förbjudas skall enligt förslaget föras inom tre månader från den tidpunkt myndigheten fattade beslut att inleda fortsatt utredning. om Enligt förslaget bör konkurrensrådet meddela sitt beslut i ärendet inom tre månader från det talan väcktes. Om konkurrensmyndigheten eller konkurrensrådet inte meddelar beslut inom utsatt tid skall förvärvet ha blivit godkänt. anses De villkor som konkurrensmyndigheten har ställt kan överklagas hos konkurrensrådet. Konkurrensrådets beslut i ärenden gäller företagsförvärv kan som

överklagas högsta förvaltningsdomstolen.

4.9¶Norge

4.9.1¶Allmän konstruktion

Konkurrensrättsliga bestämmelser för kontroll företagsförvärv av infördes i Norge första gången 1988. Nuvarande bestämmelser finns intagna i Konkurrenseloven, infördes 1994. som Bestämmelserna riktar sig mot företagsförvärv medför att som konkurrensen på marknaden i väsentligt grad hindras och som därigenom motverkar lagens syfte. Det norska Konkurransetilsynet, utgör fristående som en myndighet, har huvudansvaret för övervakning och kontroll av

företagsförvärv.

Den norska lagen föreskriver inte någon obligatorisk anmälningsskyldighet. Ett förvärv får förhandsanmälas till konkurrensmyndigheten för prövning. Förhandsanmälan förekommer relativt sällan. Myndigheten får nonnalt kännedom företagsförvärv andra källor, om genom t.ex. media. Konkurrensmyndigheten skall senast tre månader från tidpunkten för anmälan besluta förvärvet skall lämnas utan åtgärd eller om om en närmare undersökning skall äga Om myndigheten inte meddelar rum. något beslut inom tidsfristen får myndigheten inte ingripa senare mot förvärvet.

Några utländska kontrollsystem 177

Om förvärvet inte anmäls kan myndigheten senast inom sex månader efter förvärvets genomförande meddela beslut om att ingripa mot det. Denna tidsfrist kan i särskilda fall utsträckas till ett år.

I lagen att myndigheten i första hand söka nå en överens-

anges kommelse med parterna att vidta åtgärder i syfte att minska

om förvärvets negativa effekter på konkurrensen.

Ett företagsförvärv medför att konkurrensen på marknaden i

som väsentligt grad hindras får förbjudas myndigheten. Myndigheten kan

av också godkänna förvärvet i förening med åläggande för parterna att avhända sig viss egendom.

Konkurrensmyndighetens beslut i förvärvsfrågor får överklagas till regeringen. Regeringens beslut kan i begränsad omfattning överklagas till domstol. Domstolsprövningen är i princip begränsad till rättsfrågan.

4.9.2¶Närmare om förvärvsbegreppet

I § 3-11 vad med företagsförvärv i lagens mening:

anges som avses

"Med bedriftserverv også fusjon, aksjer eller

menes erverv av

andeler delvis erverv av bedrift.

og

Inom tillämpningsområdet faller transaktioner som innebär att två eller flera företag slås förvärv aktier eller andelar i ett företag

samman, av och förvärv delar ett företag. Vid förvärv aktier eller andelar

av av av är avgörande förvärvet leder till ett bestämmande inflytande över

om företaget. Med begreppet delvis bedrift exempelvis

erverv av avses

del ett företag driver verksamhet i form av produktion eller en av som handel med företagets och utgör självständig enhet eller

varor som en

en produktionslinje.

4.9.3 Gränser för vilka förvärv som prövas

Inom lagens tillämpningsområde faller alla transaktioner som utgör företagsförvärv i lagens mening och har eflekt inom landet

som

Utanför prövningsområdet faller bl.a. vissa förvärv inom bank- och försäkringsverksamhet

.

30 Konkurrensetilsynets retningslinjer for inngrep mot bedriftsrerverv 4 november 1996, s. 311§

178 Några utländska kontrollsystem

4.9.4¶Kriterier för

ingripande

Vid prövning av ett företagsförvärvs tillåtlighet är huvudregeln att ingripande skall ske förvärvet medför att konkurrensen på

om marknaden i väsentligt grad hindras:

Konkurransetilsynet kan gripe inn mot bedriftserverv, dersom tilsynet

finner at vedkommende erverv vil före til eller forsterke en vesentlig

begrensning av konkurransen i strid med formålet i lovens § 1-1.

I § 1-1 anges att "Lovens formål er ao sörge for effektiv bruk

av samfunnets ressurser ved å legge til rette for virksom konkurranse. Faktorer särskilt beaktas vid prövningen är bl.a. marknads-

som koncentration, förekomsten av potentiell konkurrens och effektivitetsvinster.

Anmälningsregler

Som tidigare nämnts innehåller den norska konkurrenslagen inte några bestämmelser som föreskriver anmälningsskyldighet företags-

av förvärv. Förvärvspartema kan dock anmäla förvärvet till konkurrensmyndigheten för förhandsprövning.

Tidigare lagstiftning 179

5¶Tidigare lagstiftning

l Inledning

Lagstiftning har sedan relativt lång tid tillbaka funnits mot konkurrensbegränsningar hindrar effektiv, fungerande konkurrens som en Särskilda lagbestämmelser för kontroll företagsförvärv infördes i av den svenska konkurrenslagstiftningen 1982 års konkurrenslag. genom I detta kapitel redogörs för bakgrunden till införandet av förvärvskontrollen i 1982 års lag och den närmare utformningen av regelsystemets materiella bestämmelser. Vidare lämnas översiktlig redoen görelse för Konkurrenskommitténs analyser och förslag till ändrad lagstiftning på området.

5.2 1982 års konkurrenslag

5.2.1¶Bakgrund

Den ökade koncentration kunnat iakttas inom näringslivet och dess som påverkan på konkurrensen uppmärksammades särskilt under 1970talets första del. I motioner till 1974 års riksdag om översyn av lagstiftningen mot konkurrensbegränsningar uttrycktes över koncentrationstendenen oro i svenskt näringsliv. Den översyn som begärdes i dessa motioner serna innefattade också krav på bl.a. skärpt lagstiftning som gjorde det en möjligt att öka kontrollen av företagsförvärv. Konkurrensutredningen, tillsattes 1974, gavs i uppdrag bl.a. att som analysera hur utvecklingen på centrala områden inom samhället och ekonomin hade förändrat förutsättningarna för konkurrensbegränsningslagstiftningen. I utredningsdirektiven framhölls därvid att sam-

Z Ang. tidigare lagstiftningsarbete, se bl.a. SOU 1978:9 s. 89 f och 305 ff.

gående eller långtgående samarbete mellan större företag utgjorde ett problem och att konsekvenserna sådana koncentrationsåtgärder till av följd företagens storlek kunde bli mycket vidsträckta och beröra av en rad näringspolitiska aspekter. Enligt direktiven skulle utredningen därför bl.a. överväga om bedömningen av sådana frågor borde bli föremål även för en övergripande politisk bedömning och i sådana fall om en särskild beslutsordning borde införas. Utredningen, som 1978 avlämnade sitt betänkande SOU 1978:9 Ny konkurrensbegränsningslag, föreslog att ett system för kontroll av företagsförvärv infördes. Utredningen byggde sina överväganden bl.a. på en genomgång av koncentrations- och förvärvsutvecklingen i det svenska näringslivet Utredningen behandlade inledningsvis frågan om koncentrationsutvecklingens påverkan på konkurrensförhållandena och uttalade härvid bl.a.:

"Enligt koncentrationsutredningens analys hade i slutet 1960-talet av svenska företag i de flesta branscher inte nått den från kostnadssynpunkt fördelaktigaste storleken, dvs. det fanns stordriftsfördelar i produktion, distribution eller administration inte utnyttjades och därmed drivkrafter som mot en fortsatt koncentration. Aven om företagsstorleken ökat under senare år, finns det fortfarande många områden i näringslivet med outnyttjade stordriftsfördelar. Den tekniska utvecklingen går dessutom i riktning mot att nya stordriftsfördelar uppstår. Det finns dock även marknadsmekanismer, som leder utvecklingen i decentraliserande riktning. De viktigaste dessa är att teknologier av nya ständigt skapas och att vissa av dem kan utnyttjas ekonomiskt även vid drift i liten skala. Nya material, t.ex. olika typer av plast, sätt att omvandla nya energi, utvecklingen inom elektroniken osv. har på vissa områden gjort det lättare med nyetablering. Därigenom kan konkurrensen öka inom dessa områden och även inom närliggande områden, där substitut för de nya produkterna produceras. Av avgörande betydelse för att koncentrationen bromsas är således möjligheten att etablera nya företag. En annan faktor, som minskar koncentrationstakten, är att stordrift ibland är förenad med nackdelar av administrativt slag. Okad byråkratisering, försvårad kommunikation eller minskad flexibilitet blir ofta följden av stora enheter. Decentralisering inom stora företag löser vissa av dessa problem, men långt ifrån alla. Svenska företag har sannolikt endast undantagsvis uppnått den storlek, där dessa administrativa problem uppträder i sådan utsträckning att de inte kompenseras av de företagsekonomiska fördelarna med stordrift. Koncentrationen kan ske olika sätt. För det första kan konkurrensen leda till att företag som prismässigt, kvalitetsmässigt, finansiellt eller av andra skäl är underlägsna slås ut. Om denna utslagning inte kompenseras av nyetablering, blir följden koncentration. En typ koncentration en annan av åstadkoms genom förvärv, samgåenden och samarbete olika slag mellan av företag. Syftet med dessa åtgärder kan att stärka konkurrensförmågan vara for det egna företaget. Samtidigt begränsas regel konkurrensen mellan som företagen. Detta kan i sig vara ett motiv från företagens sida för åtgärderna.

3 SOU 1978:9 s. 291 ff.

Tidigare lagstiftning 181

Vid förvärv spelar ofta säljarens motiv väsentlig roll. För familjeen företagen kan försäljning orsakas av t.ex. generationsskifte. en Hur koncentrationen går till är betydelsefullt från samhällets synpunkt. Koncentration utslagning företag kan ha fördelar från genom av svaga långsiktiga effektivitetssynpunkter, samtidigt som det kan medföra nackdelar kort sikt för t.ex. berörda arbetstagare. En fördel framför koncentration sker förvärv kan dock att vissa av de svaga som genom vara företagen kan de finns kvar i konkurrensen övervinna krisen och genom om ökad effektivitet bidra till låga priser, teknisk utveckling osv. Utslagsgivande är, att det är effektiva företag som överlever. Vid förvärv däremot minskar normalt konkurrensen omedelbart och förvärvet behöver inte alltid syfta till höja effektiviteten. Syftet kan exempelvis enbart att stärka att vara den maktpositionen, utan att detta medför effektivitetsvinster. Vid egna förvärv behöver det således inte fråga att det mest effektiva forevara om växer. Å andra sidan kan förvärv medföra andra fördelar för samtaget hället, t.ex. en stabil sysselsättning. Oavsett hur koncentrationen sker, kan den så småningom leda till att oligopolistiska eller monopolistiska marknader bildas, med minskad eller ingen konkurrens. Det ligger således i konkurrensens natur att den, om ytterligare stordriftsfördelar kan uppnås, har tendens att till slut eliminera en sig själv. Detta skapar ett dilemma när det gäller konkurrensfrämjande politik. Lyckas upprätthålla fungerande konkurrens genom olika man en åtgärder, så kan resultatet fördärvas koncentration, som leder till genom finns med andra 0rd inget stabilt jämviktsläge. 3 minskad konkurrens. Det

Sammanfattningsvis konstaterade utredningen att frågan huruvida kon-

centration eller konkurrens i ekonomin att förorda inte kunde var besvaras allmängiltigt utan måste prövas för varje särskild marknad

efter de förutsättningar rådde på marknaden. Det behövde inte allsom tid föreligga motsättning mellan dessa begrepp, bl.a. kunde det vara en nödvändigt att öka koncentrationen så att t.ex. tävlan uppstod mellan en konkurrenter jämstarka. Koncentrationen i näringslivet som är mera

kunde således direkt följd av konkurrensen genom att svaga vara en företag slås ut först eller bero på företagsförvärv.

Även företagsförvärv oftast medförde positiva verkningar för om samhället, t.ex. förbättrad effektivitet, rationellare marknadsgenom struktur, möjlighet till snabbare teknisk utveckling och bättre konkur-

rensförmåga gentemot bl.a. utlandet kunde enligt utredningen, man, inte bortse från de olägenheter för samhället ett företagsförvärv som ibland kunde medföra, t.ex. i form olämpliga konkurrensbegränsav ningar, från industripolitisk synpunkt icke önskvärd strukturen omvandling, negativa verkningar på sysselsättningen, m.m. Utred-

ningen föreslog mot denna bakgrund att det i konkurrenslagstiftningen

infördes ett systern för kontroll av företagsförvärv.

3 SOU 1978:9 70 s.

Enligt utredningsförslaget skulle endast företagsförvärv där det förvärvade företaget hade en viss minsta storlek falla inom prövningsområdet Prövningsområdet omfattade transaktioner som innebar förvärv av rörelse eller del av rörelse, förvärv av aktier i aktiebolag och andel av handelsbolag och förvärv genom fusioner mellan aktiebolag eller mellan ekonomiska föreningar Undantagna från prövningen enligt förslaget förvärv inom var en koncern, nyemissioner i princip innebar oförändrade ägarförhålsom landen samt, i vissa fall, utbyte fordran enligt skuldebrev mot aktie. av Själva prövningen skulle enligt förslaget innefatta Vägning en av för- och nackdelar från allmän synpunkt. Vid bedömningen skulle särskilt beaktas hur förvärvet kunde påverka prisbildningen, effektiviteten inom näringslivet och annans näringsutövning samt ägarkoncentrationen inom näringslivet, sysselsättningen, berörda arbetstagares och kommuners intresse samt konsumenternas intressen. Vidare skulle ägarnas intressen också beaktas. Ingripande mot förvärvet skulle ske att regeringen meddegenom lade förbud eller åläggande, om det behövdes för att förhindra sådan olägenhet som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Som motivering till den föreslagna ordningen anfördes att besluten innebar en politisk avvägning mellan olika intressen och att i den förhandlingsverksamhet skulle föregå besluten borde regeringen det som vara bedömande organet. Härigenom skulle även åstadkommas samorden ning med annan närings- och konsumentpolitik. Enligt utredningsförslaget skulle prövningen ett företagsförvärv av ske i två steg. Prövningen skulle inledas att anmälan ett förgenom av värv eller ett planerat sådant gjordes till Näringsfrihetsombudsmannen NO. Berörda parter skulle frivillig anmälan äga rätt att genom en starta prövningsförfarandet. NO gavs rätt att kunna ålägga part i avtal om förvärvet att anmäla detta inom viss tid. NO skulle för svara en

3 Prövningen förslogs endast kunna ske om det företag eller den verksamhet som förvärvet avsåg hade sysselsatt i genomsnitt minst femtio omsatt personer, minst tio miljoner kronor eller hade haft tillgångar sammanlagt minst tjugo om miljoner kronor. 36 Aktieförvärv skulle prövas endast om det medförde ett innehav av minst tio procent av det totala aktiekapitalet eller röstetalet för aktiebolag som var noterade på fondbörsen och av minst tjugo procent för övriga bolag. Vidare krävdes för ingripande att förvärvaren förvärvet skulle få ett genom kontrollerat inflytande över det förvärvade företaget. Ett kontrollerat inflytande skulle anses föreligga om förvärvaren kunde bestämma innehållet i principbeslut om företagets ledning och framtid.

Tidigare lagstiftning 183

förberedande prövning och till regeringen i princip endast överlämna företagsförvärv bedömdes kunna medföra sådan olägenhet som som väsentlig betydelse från allmän synpunkt. I fråga om övriga var av förvärv föreslogs NO kunna fatta beslut att förvärvet skulle lämnas om utan åtgärd. Konkurrensutredningens förslag mötte kritik vid remissbehandlingen. De remissinstanser ställde sig avvisande eller kritiska till som förslaget framhöll bl.a.: att de svenska företagen små internationellt sett och att den 0 var svenska marknaden liten och samtidigt utsatt för importkonkurvar rens att det inte hade påvisats något kontrollbehov eller exempel på 0 skadliga företagssammanslagningar att möjligheten att värdera effekterna företagsförvärv och 0 av bedöma framtida utveckling, bl.a. potentiell konkurrens, små var

5.2.2¶Förvärvskontrollens utformning

Genom 1982 års konkurrenslag infördes ett konkurrensrättsligt system för kontroll företagsförvärv. Departementschefen anförde i frågan av behovet att införa ett sådant system bl.a.: om av

"Mot bakgrund det grundläggande önskemålet om en effektiv, fungerav ande konkurrens står det klart att koncentrationsprocessen inom det svenska näringslivet måste följas med uppmärksamhet. Som skäl för att konkurrenslagstiftningen inte bör omfatta företagssammanslagningar åberopas i första hand hänsyn till vår internationella konkurrensförmåga. Jag instämmer i synpunkten att sammanslagningar som är påkallade sådana hänsyn inte bör motverkas utan mycket starka skäl. av Samtidigt måste hålla i minnet att en betydandedel av vårt näringsliv man f.n. inte är utsatt för internationell konkuirens. m

Departementschefen uttalade vidare:

"Jag kan i flera avseenden förstå remissinstansernas invändningar. Samtidigt vill jag framhålla att de nuvarande möjligheterna att gripa in mot företagsförvärv allvarligt skadar konkurrensen en betydelsefull marknad som enligt min mening är klart otillräckliga och att det därför finns behov av regler mot sådana förvärv. Jag är medveten om att införandet av en möjlighet till sådana ingripanden skulle kunna för de berörda företagen och andra medföra konsekvenser i sig ter sig långtgående med hänsyn till som bl.a. behovet av stabilitet i näringsutövningen.

3 Prop. 198l/82:165 75. s. m Prop. 1981/822165 77 s.

184 Tidigare lagstiftning

Enligt min mening kan det dock inte övertygande hävdas att hänsynen till omsättningens säkerhet principiellt måste i varje avseende utesluta sarnhällsåtgärder för att hindra ett företags tillväxt företagsförvärv, genom när företaget nämiar sig en ensamställning på marknaden. En sådan tillväxt kan i vissa fall innebära ett förfaringssätt med hänsyn till att som grundförutsättningen för det marknadsekonomiska systemet slås undan den aktuella marknaden och till övriga omständigheter inte ter sig försvar- — bart. Ett regelsystem för att i mycket viktiga fall ingripa mot företagsförvärv måste enligt min uppfattning bygga det principiella ställningstagandet att företagsförvärv i riktning mot en reell ensamställning för förvärvaren åtminstone i vissa fall utgör ett missbruk den frihet lämnas av som företagaren i ett marknadsekonomiskt system. Införs ett regelsystem för att förhindra företagsförvärv av ett sådant slag är det mot denna bakgrund naturligt för presumtiva förvärvare att inrätta sig efter systemets förekomst. De bör således undvika att fullborda företagsförvärv, skulle kunna som angripas med ett sådant system, innan frågan om förvärvets godtagbarhet hunnit prövas av de ansvariga sarnhällsorganen. Regelsystemet blir därmed en av betingelsema för näringsverksamhet och sluter naturligt till den an grundförutsättning som näringslivet är baserat på, nämligen behovet att av upprätthålla effektiv, fungerande konkurrens en

De regler om kontroll av företagsförvärv infördes i 1982 års konsom kurrenslag blev väsentligt mindre långtgående än vad Konkurrensutredningen hade föreslagit. Prövningen kom att inriktas på

konkurrensbegränsningsaspektema och förlades i huvudsak till

Marknadsdomstolen. Huvudprincipen blev att företagsförvärv skulle bedömas efter i stort samma kriterier och i samma judiciella former andra konkurrenssom begränsningar. De särskilda regler gällde för prövning företagssom av förvärv avsedda att verka inom för ett enhetligt systern för var ramen bedömning av konkurrensbegränsningar föranledde skadlig som verkan Kontrollen av företagsförvärv utformades speciell tillämpsom en ning av den i andra paragrafen intagna generalklausulen mot konkurrensbegränsningar som på ett sätt som var otillbörligt från allmän synpunkt medförde skadlig verkan. Paragrafen hade följande lydelse:

Om en konkurrensbegränsning har skadlig verkan inom landet, kan marknadsdomstolen för att förhindra en sådan verkan besluta om åtgärder enligt denna lag. En sådan åtgärd får riktas näringsidkare föranleder mot en som skadlig verkan. Med skadlig verkan förstås att konlcurrensbegränsningen ett sätt som är otillbörligt från allmän synpunkt. påverkar prisbildningen

319Prop. 1981/82:165 s. 80 32°Prop. 1981/82:165 95 S.

hämmar effektiviteten inom näringslivet eller försvårar eller hindrar annans näringsutövning.

Lagtekniskt utformades kontrollen ett specialfall i 5 § första som stycket.:

Består i fall i 2 § konkurrensbegränsningen i att näringsidkaren, som avses att göra ett visst förvärv, får dominerande ställning på marknaden genom en för tjänst eller nyttighet eller förstärker en redan domien vara, annan nerande ställning, skall marknadsdomstolen söka förhindra den skadliga verkan förhandling. Ar saken särskild vikt från allmän synpunkt, genom av får förhandlingen syfta till att näringsidkaren skall avstå från förvärvet.

Dominanskravet

Till skillnad från generalklausulen i andra paragrafen anknöt kontrollen företagsförvärv till uppkomsten eller förstärkandet domineav av en rande ställning på marknaden. Dominansbegreppet gavs en snäv avgränsning och avsåg endast sådana fall där ett företag kunde agera utan att ta nämnvärd hänsyn till konkurrenters och potentiella konkurrenters reaktioner. Vid bedömningen marknadsandelen avgörande betyvar av delse. Vid hög marknadsandel torde företaget oftast vara att anse som marknadsdominerande. Vid lägre marknadsandelar påverkade även andra faktorer bedömningen, såsom finansiell styrka, konkurrenternas storlek och styrka, mm

Skadlig verkan

Bedömningen skadlig verkan förelåg eller inte avsågs följa av om bedömningsprincipema i andra paragrafens andra stycke. För att skadlig verkan enligt bestämmelsen således skulle föreligga krävdes dels att något de tre s.k. effektkriterierna hade visats föreligga, dvs. av följder för prisbildningen, verkningsförrnågan eller annans näringsutövning och dels att konkurrensbegränsningen, dvs. företagsförvärvet, från allmän synpunkt framstod otillbörlig. I den sistnämnda som bedömningen beaktades förutom konkurrensaspekter även andra samhällsintressen, sysselsättning, försörjning, kulturpolitik, mm" t.ex.

32 Prop. 1981/822165 257 se även MD 1986:27 och 1989:18. s. 322Prop. 1981/822165 5.47 ff.

5.2.3¶F örfarandet,

m.m.

Den i 1982 års konkurrenslag föreskrivna handläggningsordningen innebar att ett judiciellt förfarande inför Marknadsdomstolen i ett visst stadium övergick till förvaltiiingsmässig sådan inför domstolen. Om en domstolen efter ett rättegångsförfarande funnit att rekvisiten i 2 och 5 var uppfyllda skulle domstolen söka förhindra den skadliga verkan genom förhandling. Var saken av särskild vikt från allmän synpunkt fick förhandlingen syfta till att näringsidkaren skulle avstå från förvärvet. Om en förhandling om avstående från förvärvet avslutats utan att den skadliga verkan hade kunnat förhindrats hade domstolen enligt 6 § befogenhet att om förbud eller åläggande enligt 3 § inte borde med- delas eller ansågs otillräckligt- förbjuda förvärvet Ett förbud eller åläggande enligt 6 § blev gällande först sedan beslutet fastställts regeringen. Ett beslut regeringen innebar att av av som domstolens beslut att förbjuda förvärvet fastställdes medförde föratt värvet blev ogiltigt.

5.2.4¶Ärenden

NO fattade beslut i 205 ärenden gällde företagsförvärv under som perioden den 1 januari 1986 31 december 1989. 193 ärenden skedde s.k. preliminär utredning. Inio fall skedde s.k. fördjupad undersökning enligt 20 § första stycket ÄKLF NO väckte i sju fall talan i Marknadsdomstolen med yrkande att förvärvet skulle förbjudas. I fyra dessa fall ogillades talan av av domstolen 3 I övriga fall återkallade NO sin talan Härutöver har Marknadsdomstolen handlagt bl.a. två ärenden som innefattat yrkande att förvärvet skulle förbjudas, MD 1991:213" om se och MD 1993:233 även bilagedel.

se

323Ett beslut att förbjuda förvärvet fick inte meddelas i fråga förvärv om av aktier på Stockholms fondbörs eller förvärv skett inrop på exekutiv som genom auktion. I stället kunde domstolen ålägga näringsidkaren avhända sig att aktierna eller den på auktionen förvärvade egendomen. n" Se SOU 1991:59 bilaga 4. 325 MD 1986:27 Alcro-Beckers, MD 1989:18 Esselte, MD 1990:24 Skanek/KBS och MD 1990:25 Eka Nobel. 32°NO 1986:439, NO 1987:375 och NO 1989:217. 327MD 1991:21NO mot Arla ek för och Gefleortens Mejeriförening ek för - Fusion mellan mejeriföreningar, varigenom dominerande marknadsställning förstärktes, bedömdes medföra fara för att utvecklingen mejerimarknaden av

5.3¶Konkurrenskommitténs

förslag

Konkurrenskommittén, som gavs i uppdrag att utreda hur konkurrenspolitiken kunde förstärkas, skulle enligt utredningsdirektiven bl.a. närmare utvärdera hur reglerna om kontroll av företagsförvärv fungerat i den praktiska tillämpningen och lagens syfte hade uppnåtts.

om

Kommittén, som 1991 avlämnade sitt huvudbetänkande SOU 1991:59 Konkurrens för ökad välfärd, konstaterade att konkurrensen i flera avseenden hade försämrats, bl.a. hade koncentrationen inom många branscher ökat. Enligt kommitténs bedömning hade tillämpningen 1982 års konkurrenslag och de ökade som ställts till

av resurser de konkurrensvårdande myndigheternas förfogande varken effektivt eller i tillräcklig omfattning kunnat förhindra konkurrensbegränsningar. Kommittén uttalade därvid bl.a. att reglerna för kontroll av företagsförvärv otillräckliga. I betänkandet lämnade kommittén förslag till en

var

skulle hämmas och att prisbildning och effektivitet skulle påverkas negativt. Fusionen ansågs med hänsyn härtill medföra skadlig verkan enligt ÄKL, varför MD beslutade förhandling enligt 5 § ÄKL. Då saken befanns

om vara av särskild vikt från allmän synpunkt beslutades att förhandlingen skulle ha till syfte att föreningarna avstod från att genomföra fusionen. Under efterföljande förhandling träffade Arla och Gefleföreningen skriftlig överenskommelse med NO upphävande av fusionen. Därefter anförde parterna att de på grundval

om

denna överenskommelse beslutat avstå från fusionen under förutsättning att av domstolen farm att den skadliga verkan hade undanröjts. MD konstaterade att parterna beslutat att inte genomföra fusionen och att upphäva det träffade fusionsavtalet. Domstolen fann att den skadliga verkan som fusionen befunnits medföra var undanröjd och avskrev ärendet. m MD 1993:23 Konkurrensverket mot Saba Trading m.fl. Det i

- Johnsongruppen ingående import- och grossistföretaget Saba förvärvade konsumentkooperationens import- och grossiströrelse avseende frukt, grönt och blommor. Förvärvet befanns ge Saba en marknadsdominerande ställning. På grund bl.a. blockstrukturen i dagligvaruhandeln bedömdes förvärvet i ett

av vidare perspektiv medföra allvarlig fara för att utvecklingen av handeln

en skulle hämmas och att prisbildning och effektivitet på sikt skulle påverkas negativt. Förvärvet ansågs med hänsyn härtill medföra skadlig verkan enligt 2 § ÄKL varför MD beslutade förhandling enligt 5 § ÄKL. Då saken befanns

om

särskild vikt från allmän synpunkt beslutades att förhandlingen kunde vara av syfta till att Saba skulle avstå från förvärvet. Efter förhandling träffade parterna

överenskommelse att de berörda avtalen skulle upphöra att gälla eller en om ändras på närmare angivet sätt, De förklarade sig ense om att den

m.m. skadliga verkan därigenom hade undanröjts. MD beslutade därefter att den den skadliga verkan det påtalade förvärvet fick anses undanröjd och avskrev

av målet. 32°Dir. 1989:12.

188 Tidigare lagstiftning

rad åtgärder som skulle stärka konkurrensen på den svenska marknaden, bl.a. ett förslag till en ny konkurrenslag. Kommittén konstaterade samtidigt att den omständigheten att många konkurrensbegränsande åtgärder kan ha såväl positiva som negativa konsekvenser medförde problem vid utformning och tillämpning av en effektiv konkurrenslagstiftning.

I fråga om den närmare utformningen av regler om kontroll av företagsförvärv uttalade kommittén att huvudregeln borde vara att företagsstrukturen i olika branscher skall utvecklas utan reglerande ingrepp från det allmännas sida. Endast i de fall förvärven kunde bedömas medföra väsentliga risker för marknadsmekanismema och konsumenternas ställning försvagades, borde konkurrensmyndigheten ges möjlighet att ingripa och förhindra företagsförvärv. Detta gällde särskilt sådana horisontella förvärv som innebar att konkurrenskraftiga och utvecklingsbara företag slogs samman och att dominerande ställning på marknaden uppkom. Kommittén framhöll att dominans för ett eller flera företag monopol, duopol eller oligopol på många marknader utgjorde ett samhällsekonomiskt problem, särskilt när hindren för importkonkurrens och för nyetablering var höga. Vidare kunde monopolistisk prissättning och försvagad kostnadspress innebära ett allvaligt hot mot produktionens och marknadens effektivitet och mot konsumenternas ställning.

Även ansträngningama att motverka konkurrensbegränsningar

om främst måste inriktas på åtgärder för att avskaffa handelshinder och öppna marknaden för nyetablering eller potentiell konkurrens, kvarstod behovet av en effektiv förvärvskontroll för att marknadsmekanismema inte skulle sättas ur spel. Enligt kommitténs bedömning var därför de skäl som åberopades då 1982 års konkurrenslag infördes alltjämt giltiga. Förvärvskontrollen borde ses som en betydelsefull del av det konkurrensfrämjande systemet, och ingripanden borde ske då förvärv kunde antas leda till påtagligt negativa effekter för konkurrensen. Förvärv som skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar förekomsten eller utvecklingen av en fungerande konkurrens borde inte få komma till stånd.

Enligt kommitténs mening var 1982 års lagstiftning restriktiv i fråga om möjligheterna till ingripande och inte ens förvärv där en mycket stor marknadsdominans förelegat hade kunnat förhindras. Reglerna fyllde därför inte särskilt med hänsyn till marknadsdomstolens

praxis någon större funktion för att bibehålla en effektiv konkurrens.

- Enligt kommittén borde lagen skärpas så att möjlighet gavs till ingripande i alla de fall där förvärv medförde påtagligt negativa effekter på konkurrensen. Kommittén framhöll också att Europeiska

Tidigare lagstiftning 189

gemenskapen nyligen hade infört ett särskilt regelsystem för kontroll av företagskoncentrationer.

Enligt kommitténs lagförslag skulle ett företagsförvärv kunna förbjudas det skapade eller förstärkte dominerande ställning som

om en väsentligt hämmade eller ägnad att hämma förekomsten eller ut-

var vecklingen effektiv konkurrens på marknaden i och detta skedde

av en på ett sätt som var skadligt från allmän synpunkt.

Enligt förslaget förelåg dominerande ställning när ett företag som

en hade ett väsentligt inflytande på marknaden kunde agera utan att behöva befara allvarliga reaktioner från faktiska eller potentiella konkurrenter. Enligt kommittén kunde en marknadsandel på omkring fyrtio procent inom många områden medföra att dominans skulle anses föreligga. Dominans kunde också föreligga i oligopolfall.

Ett ingripande mot ett företagsförvärv förordades endast kunna ske

förvärvet medförde konkurrensbegränsning som motverkade om en ändamålet med den lagen, dvs. att hämma eller ägnad

nya genom vara att hämma förekomsten och utvecklingen av en effektiv konkurrens och detta ett sätt som var skadligt från allmän synpunkt. Rekvisitet uttryckte det s.k. konkurrenstestet, som också tillämpas i EG-rätten vid prövning företagskoncentrationer.

av

Kommittén föreslog också obligatorisk anmälan för förvärv som kunde anses särskilt strategiska från förvärvsprövningssynpunkt. Vidare föreslogs att Konkurrensverket senast trettio dagar efter anmälan skulle fatta besluta undersökning. Under denna tid skulle före-

om tagen inte få vidta några åtgärder för att fullfölja förvärvet. Efter beslut

undersökning skulle verket senast inom tre månader väcka talan i om Marknadsdomstolen.

Enligt kommittén innebar de föreslagna förändringarna i konkurrenslagstiftningen ökad grad harmonisering med EG:s konkur-

en av rensregler, även om förvärvskontrollen inte blev lika ingripande genom att förutom ett konkurrenstest även en samhällsekonomisk bedömning skulle göras förvärvets skadlighet från allmän synpunkt.

av

Nuvarande ordning 191

6¶Nuvarande

ordning

l Inledning

I detta kapitel ges inledningsvis en översiktlig redovisning de av överväganden som låg till grund för ett bibehållandet av ett systen för kontroll av företagsförvärv i 1993 års konkurrenslagstiftning.

Kontrollsystemets allmänna konstruktion och förfarandet vid prövning företagsförvärv har tidigare behandlats i utredningens be-

av tänkande SOU 1997:20 Konkurrenslagen 1993 1996. Där har

lämnats förslag till ändringar i process- och instansordningen, bl.a. vad avser reglerna om kontroll av företagsförvärv, varför regelsystemet i dessa delar inte kommer att behandlas ytterligare här.

Kontrollsystemets räckvidd bestäms av flera för lagen grundläggande begrepp. Vissa av dessa har översiktligt berörts i samband med redogörelsen för tidigare lagstiftning på området. I detta kapitel avgränsas redogörelsen för nu gällande ordning till vissa centrala begrepp. Av särskild betydelse är naturligen den närmare innebörden av begreppen företag och företagsförvärv och reglerna om förbud mot företagsförvärv. Andra frågor särskilt intresse rör lagens räckvidd,

av dvs. vilka företag faller inom lagens tillämpningsområde och

som lagens tillämpning i territoriellt hänseende.

Vidare behandlas vissa handläggningsregler som rör ärenden om företagsförvärv och de sekretessbestämmelser gäller i anslutning

som till denna handläggning.

Avslutningsvis lämnas redogörelse för antal ärenden avseende

en företagsförvärv, m.m. som handlagts av Konkurrensverket under perioden 1993 1997.

-

192 Nuvarande ordning

6.2¶Konkurrenslagens bestämmelser om

kontroll av företagsförvärv

6.2.1¶Bakgrund

Konkurrenslagen KL trädde i kraft den 1 juli 1993. Till grund för denna låg bl.a. Konkurrenskommitténs betänkande SOU 1991:59 Konkurrens för ökad välfärd och en inom dåvarande näringsdepartementet upprättad departementspromemoria Ds 1992:18 Ny Konkurrenslag.

Den nya lagstiftningen gav uttryck för uppfattningen att det som en bland flera åtgärder krävdes en skärpt konkurrenslagstiftning för att öka konkurrenstrycket i den svenska ekonomin. I lagmotiven framhölls att marknadsekonomins funktion är beroende av att företagen inte kan sätta konkurrensen ur spel genom olika åtgärder. Friheten för företagen måste därför vara till viss del begränsad genom ramar som statsmakterna sätter 1982 års konkurrenslag ÄKL ansågs därvid sakna

upp. tillräckligt fasta spelregler för konkurrensen på marknaden. Lagen hade inte heller visat sig ha en tillräcklig preventiv verkan mot konkurrensbegränsande åtgärder. Det förelåg därför enligt motiven behov av ett effektivare rättsligt instrument för att motverka konkurrensbegränsningar i näringslivet

I frågan om behovet av att inom ramen för konkurrenslagstiftningen bibehålla ett regelsystem för kontroll av företagsförvärv anfördes bl.a:

"Företagsförvärv naturlig och viktig del i en fortlöpande mark-

utgör en

nadsekonomisk strukturomvandling, och förvärven bidrar till att olika

sektorer i ekonomin utvecklas och anpassas till marknadens ändrade förutsättningar. En ökad internationell handel utan tullar och andra handelshinder innebär att omvandlingstrycket och kravet strukturrationaliseringar ökar. För en liten och öppen ekonomi av den typ Sverige representerar

innebär detta också att konkurrensförhållandena ändras, särskilt de om-

råden som är utsatta för utländsk konkurrens. Företagsförvärv inom eller

utom Sverige kan i sådana fall bidra till en effektiv nationell och internatio-

nell konkurrens. Andra sektorer med mer lokalt betingad produktion och

konsumtion, t.ex. delar av tjänstesektom, påverkas i mindre utsträckning av

den internationella utvecklingen.

Företagsförvärv kan emellertid i vissa fall leda till en marknadsdomi-

nans som sätter konkurrensen ur spel och därmed i sin tur motverkar ut-

vecklingskraften inom respektive bransch. I sådana fall kan de mer kortsik-

tiga Företagsekonomiska bedömningarna av fördelar i form av lägre kostna-

der och förbättrad lönsamhet ställas mot de långsiktiga samhällsekonomiska nettoförlustema av en väsentligt försämrad konkurrens.

33°Prop. l992/93z56 4 ff.

s.

Nuvarande ordning 193

Ett förvärv som innebär vertikal integration kan leda till negativa konsekvenser för konkurrensen. Det kan ske exempelvis när ett företag integrerar bakåt genom att förvärva en leverantör med kontroll över viktiga råvaror, tillverkningsprocesser, know-how eller immaterialrättsliga tillgångar. Negativa konsekvenser för konkurrensen kan också uppkomma genom vertikala förvärv i senare led, t.ex. genom förvärv av viktiga distributionskanaler.

Förvärv som innebär horisontell integration är allvarligast från kon-

kurrenssynpunkt. Sådana sammanslagningar ger emellertid oftast också

möjligheter till kostnadsbesparingar främst genom att man kan slå samman

tillverkningsenheter till större anläggningar. Genom att man kan tillverka de

produkter som man tidigare konkurrerat om i längre serier kan man sänka

styckkostnaden. Mot detta står samhällsekonomiska nettoförluster samt

möjligheter att ta ut överpriser på grund av marknadsmakt.

EES-avtalet och ett framtida EG-medlemskap kommer att medföra att

åtskilliga av nu befintliga handelshinder mellan länder i Europa försvinner

eller reduceras, vilket leder till att svenska företag hemmamarknaden ut-

sätts för ökad konkurrens genom att importen ökar. Många skyddade mark-

nader skyddas emellertid idag inte av handelshinder men uppvisar ändå ett

mycket svagt konkurrenstryck på grund av andra slag av inträdesbarriärer.

På dessa marknader kommer stordriftsfördelar och andra mekanismer som

verkar i koncentrerande riktning att även i framtiden försämra konkurrensen oavsett ESS-avtalet och EG-medlemskap.

Den fusionskontroll som blir en del av det svenska rättssystemet genom

EES-avtalet och som skall tillämpas av EG-kommissionen och EFTA:s övervakningsorgan, EFTA Surveillance Authority två övemationella

organ medför enligt regeringens mening inte att behovet av en nationell

kontroll försvinner, eftersom dessa regler är tillämpliga endast på mycket stora fusioner. Det krävs bl.a. att de inblandade företagens årsomsättning överstiger 5 miljarder ecu drygt 35 miljarder kronor

Det är inte heller så, att en förvärvskontroll förlorar sin betydelse i

konkurrenshänseende om det införs regler som ger ökade möjligheter att

ingripa mot företag som missbrukar en dominerande ställning markna-

den. Det visar inte minst exemplet från EG, där det vid sidan av artikel 86 i

Romfördraget har ansetts nödvändigt med särskilda regler om förvärvskon-

troll.

Vår slutsats är att en samhällelig prövning av vissa företagsförvärv är

motiverad och att därför möjligheten att ingripa och pröva företagsförvärv

kvar.33 måste vara

I motiven uttalades vidare att även om det inte fanns något krav på harmonisering mellan nationell konkurrenslagstiftning och EG-rättens konkurrensregler så förekommer det ett allt starkare inflytande från EG-rätten i de nationella konkurrenslagama. medlemsländerna

Vissa av har också redan infört nationella konkurrenslagar som innebär en direkt hannonisering med EG-rättens materiella regler. Enligt motiven det

var därför naturligt att vid utarbetandet av den nya konkurrenslagen ta närrnandet till EG som utgångspunkt för lagstiftningsarbetet. Avsikten med den nya lagstiftningen var därvid att så långt som möjligt uppnå materiell rättslikhet med EG-rättens konkurrensregler. För att åstad-

33 Prop. 1992/93:56 38

s.

7-185162

194 Nuvarande ordning

komma en sådan rättslikhet och för att underlätta för en dynamisk rättsutveckling krävdes emellertid att förarbetena till den nya lagen hölls på ett relativt allmänt plan.

6.2.2¶Allmän konstruktion

Samhällsingripanden mot konkurrensbegränsningar kan ske efter två principer, förbudsprincipen och missbruksprincipen.

Förbudsprincipen innebär att förfaranden som anses skadliga preciseras och förbjuds i författning.

Missbruksprincipen innebär att ingripande sker när det i ett enskilt fall har konstaterats att det föreligger en skadlig verkan av en konkurrensbegränsning.

Genom KL har i den svenska konkurrenslagstiftningen införts generella förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning på marknaden. Bestämmelserna bygger i allt väsentligt på förbudsprincipen och har utformats med EG-rättens konkurrensregler förebild. Även i vissa andra avseenden har regel-

som systemets anpassats till motsvarande regler i gemenskapsrätten..

Regelsystemet för kontroll företagsförvärv överfördes med

av vissa justeringar i huvudsak oförändrat från ÄKL.

-

Till skillnad mot den äldre lagen gäller en obligatorisk anmälningsskyldighet för vissa större företagsförvärv.

Rekvisitet dominerande ställning ges i den nya bestämmelsen en något annorlunda mening och samma innebörd som motsva-

ges nu rande begrepp i gemenskapsrätten.

I prövningen har också införts ett s.k. konkurrenstest på motsvarande sker enligt EG:s koncentrationsförordning.

sätt som

6.2.3¶Begreppet företag

I 3 § KL definition på vad som avses med begreppet företag i

ges en lagens mening.

Bestämmelsen lyder:

I denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk person som driver

verksamhet ekonomisk eller kommersiell natur. Till den del sådan verk-

av

samhet består i myndighetsutövning omfattas den dock inte av begreppet

företag.

Med företag avses också en sammanslutning av företag.

Vad som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också på

beslut av en sammanslutning av företag, och

samordnade förfaranden av företag.

Nuvarande ordning 195

Det i ÄKL använda begreppet näringsidkare har i KL ersatts

av begreppet företag. Införandet av detta begrepp, utgör över-

som en sättning av det i EG-rätten tillämpade begreppet undertaking, utgör enligt motiven en anpassning till denna rättsordning. Begreppet skall ges en vidsträckt tolkning och i princip omfatta varje fysisk eller juridisk person även statliga och kommunala organ driver

- - som ekonomisk eller kommersiell verksamhet. Avgörande för bedömningen är om någon form av ekonomisk eller kommersiell verksamhet bedrivs, och det saknar därvid betydelse om verksamheten drivs i vinstsyfte eller inte. Sådan verksamhet eller del verksamhet består i

av som myndighetsutövning faller enligt paragrafen dock utanför begreppets tillämpningsområde

6.2.4¶Begreppet

företagsförvärv

I 4 § KL ges en legaldefinition på vad som avses med företagsförvärv i lagens mening.

Bestämmelsen har följande lydelse:

Med företagsförvärv avses i denna lag förvärv av företag som driver verk-

samhet inom landet. Som företagsförvärv räknas också förvärv av en

rörelse samt fusion.

Ett förvärv där äganderätten till ett företag eller en rörelse inte övergår i

sin helhet skall anses som företagsförvärv bara om förvärvet ger möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på företaget eller rörelsen.

Paragrafens första stycke har sin motsvarighet i 5 § andra stycket ÄKL. Enligt lagmotiven är avsikten att begreppet företagsförvärv inte skall ha någon innebörd än vad gällde enligt ÄKL

annan som

Med företagsförvärv avses enligt paragrafens första stycke förvärv av ett företag eller en rörelse samt fusion totala förvärv.

För utgöra ett företagsförvärv i lagens mening krävs att det förvärvade företaget driver verksamhet inom landet. Förvärv nybil-

av dade företag, t.ex. ett aktiebolag, som inte bedriver någon verksamhet faller således utanför tillämpningsområdet. Detsamma torde i många fall också gälla s.k. vilande bolag.

3 Prop. s. 66 f ang begreppet företag i KL:s mening; se även Carlsson,

m Konkurrenslagen s. 46 och Wetter, m Konkurrenslagen i praxis 48 ff.

s. 3 Prop 1992/93:56. s. 67.

196 Nuvarande ordning

Också förvärv del ett bolags aktier, andel i ett handels-

av en av bolag eller en ekonomisk förening och del av en rörelse omfattas av begreppet företagsförvärv partiella förvärv.

Ett partiellt förvärv måste dock leda till ett bestämmande inflytande på företaget eller rörelsen för att anses som ett företagsförvärv i lagens mening andra stycket.

Med bestämmande inflytande i detta sammanhang möjlighet

avses att utöva ett avgörande inflytande på företagets beslut. Ett förvärv som leder till att förvärvaren får än hälften av rösterna rörande ett före-

mer tags aktier eller andelskapital innebär att förvärvaren får ett bestämmande inflytande i företaget. Sannolikheten för att detta sker vid förvärv av en minoritetspost anses dock vara mindre. I sådana fall är det nödvändigt att undersöka i vilken omfattning förvärvaren har möjlighet att påverka företagets beslut. Utgör andelen den ojämförligt största enhetliga andelsposten kan även om innehavet endast avser en minori-

tetsandel ett bestämmande inflytande föreligga. Ett sådant inflytande

kan också föreligga på grund exempelvis avtalsmässiga eller finan-

av siella bindningar, ett reellt inflytande på företagsledningen eller gemensamma företagsedningsfunktioner. Enligt motiven bör därvid särskild vikt läggas vid om ägarandelen är förenad med representation i ledningen för företaget eller någon fonn kontrollfunktion

om annan av föreligger.

I praxis har för förekomsten s.k. vetorätt, dvs. möjligheten att

av hindra att beslut fattas eller genomdrivs, ansetts tillräckligt för att anse att ett bestämmande inflytande skall föreligga.

Även förvärv medför kontroll kan utgöra företags-

som gemensam förvärv i lagens mening. Gemensam kontroll kan t.ex. föreligga om två företag har exakt lika stor andel av rösterna rörande ett tredje företags aktier eller möjlighet att utse lika många styrelseledamöter i företaget. Om ett företag har ett gemensamt bestämmande inflytande över ett

som företag förvärvar ytterligare delar av detta företag, så att det därmed får ett ensamt bestämmande inflytande över företaget, kan förändringen av inflytandet medföra att ett företagsförvärv i lagens mening skall anses

för handen. Successiva förvärv ett företag kan såldes medföra vara av att flera anmälningspliktiga förvärv uppstår.

Har förvärvaren vid ett partiellt förvärv redan före förvärvet ensam ett bestämmande inflytande på företaget och förvärvet därför endast förstärker detta inflytande förvärvet inte leda till ett bestämmande

anses inflytande i företaget.

Detsamma gäller vid totala förvärv där såväl det förvärvande som det förvärvade företaget redan före förvärvet ingick i samma ekonomiska enhet.

Nuvarande ordning 197

Förvärv av optionen, konvertibla skuldebrev eller teckningsrättsbevis avseende aktier utgör inte i sig företagsförvärv i lagens mening. Först när rättigheterna utnyttjas föreligger ett företagsförvärv under förutsättning att aktieförvärvet leder till ett bestämmande inflytande över företaget.

På sätt gällde enligt ÄKL omfattar förvärvsbegreppet

samma som bara förvärv företag bedriver verksamhet inom landet eller av

av som rörelser som bedrivs här. Förvärv av företag som bedriver sin verksamhet endast utomlands eller av rörelser som bedrivs endast utomlands

-

omfattas inte av bestämmelsens tillämpningsområde, detta oavsett om det förvärvande företaget är svenskt eller inte.

I fråga om fusioner och partiella förvärv medför kravet på verksamhet eller rörelse inom landet att förvärvet eller fusionen endast anses som ett företagsförvärv i lagens mening om förvärvaren får del av den verksamhet eller rörelse som bedrivs inom landet. Det förvärvade företaget behöver inte självt bedriva verksamhet inom landet utan det är tillräckligt att ett företag vari det förvärvade företaget har ett bestämmande inflytande bedriver sådan verksamhet för att vara ett företagsförvärv i lagens mening.

6.2.4.1 Allmänt om begreppet gemensamt företag joint

venture

Vi har tidigare i utredningsarbetet översiktligt behandlat konkurrensreglemas tillämpning på gemensamma företag joint ventures

Enligt våra direktiv bör frågan om avgränsningen mellan olika former företag och hanteringen sådana företag vid

av gemensamma av förvärvskontrollen belysas ytterligare.

Det finns därför anledning att inledningsvis närmare behandla begreppet gemensamt företag som det framträder i den inhemska och utländska konkurrensrätten

I den svenska doktrinen har begreppet joint venture" i associationsrättslig mening deñnierats som ett avtal om samverkan mellan ett eller flera företag ett särskilt bolag, aktiebolag eller handelsbolag.

genom

3 Begreppet gemensamt företag förekommer bl.a. i den svenska översättningen av rådets förordning EEG nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer. 3 Se SOU 1997:20 123 ff.

s. 33°I vissa sammanhang används även begreppet samriskföretag benämning

som på ett gemensamt företag se t.ex. bilaga 5.

198 Nuvarande ordning

Någon allmängiltig eller enhetlig definition av begreppet joint venture framträder dock varken i svensk eller utländsk rätt. Liksom många andra juridiska begrepp skiljer sig dess betydelse inte bara mellan olika rättsordningar, utan i många fall också beroende på syftet med definitionen. I vissa rättsordningar utgör ett joint venture en särskild juridisk person medan det i andra rättsordningar endast är en benämning på affärsmässigt samarbete

En vid tolkning begreppet joint venture innefattar nästan alla

av former av affärsmässigt samarbete mellan individer, företag, och i vissa fall, myndigheter.

Avsaknaden av en klar och entydig definition av begreppet joint venture medför att det i vissa fall kan svårt att avgränsa denna

vara speciella samarbetsforrn från andra former av samarbete.

Allmänt torde ett joint venture kunna beskrivas som en av två eller flera parter gemensamt bedriven verksamhet. Denna verksamhet kan exempelvis ha sin grund i ett samarbetsavtal mellan parterna och bedrivas under mer lösliga former eller äga rum i ett av parterna gemensamt bildat och ägt bolag. Även andra former joint ventures kan före-

av komma. Det mest frekventa torde vara att den gemensamma verksamheten bedrivs inom för ett nybildat eller befintligt bolag. Ofta har

ramen parterna ingått någon form av avtal som nämnare reglerar den gemensamma verksamhetens inriktning, organisation och rättsliga fonn, parternas eventuella kapitaltillskott eller andra bidrag till den

verksamheten. Innebörden begreppet gemensamt begemensamma av driven verksamhet torde också förutsätta att parterna tillsammans kontrollerar verksamheten. Gemensam kontroll kan sägas föreligga då parterna måste vara överens för att kunna fatta beslut i fråga om den gemensamma verksamheten. Gemensam kontroll kan t.ex. utövas inom ramen för ett aktieägaravtal, vilket närmare reglerar förutsättningarna och villkoren för kontrollen.

den gemensamma

6.2.4.2 KL och begreppet gemensamt företag

Varken lagtexten eller lagmotiven till konkurrenslagen behandlar närmare frågan om lagens tillämpning på gemensamma företag.

I lagmotiven uttalas emellertid att begreppet företagsförvärv skall

innebörd enligt ÄKL. I lagmotiven till den lagen ges samma som anfördes i fråga om s.k. joint ventures bl.a.:

337Begreppet kan även innehålla olika element beroende det är

om en konkurrens-, associations- eller skatterättslig definition som åsyftas.

Nuvarande ordning 199

Förvärv av rörelse eller del av rörelse kan förekomma i samband med s.k. joint ventures. Därmed avses att näringsidkare gemensamt bedriver viss verksamhet. Ett sådant samarbete kan ske inom ramen för ett tredje rättssubjekt- nybildat eller befintligt som är juridisk person var över parterna

skaffar sig rådighet genom förvärv av aktier eller andelar. Den juridiska personens förvärv av tillskjuten egendom räknas därvid som företagsförvarv.

Sker samarbetet mellan parterna i enkelt bolag, utgör detta inte ett rättssubjekt. Bolaget kan således inte räknas som ägare och alltså inte

heller som förvärvare av bolagstillgångarna, dvs. de tillgångar som enligt

bolagsmännens avtal skall användas för bolagsändamål eller som har tillförts under bolagets verksamhet. Dessa tillgångar anses alltså tillhöra de enskilda bolagsmännen som därvid kan i större eller mindre utsträckning individuellt vara ägare till del av tillgångarna, när bolagsavtalet inte innebär annat. Men det kan också vara så att äganderätten inte tillkommer bolagsmännen individuellt utan gemensamt. Här kan vara fråga om samäganderätt efter bestämda bråkdelar till viss egendom. Dock kan det även förhålla sig så att bolagstillgångama eller viss del av dessa utgör en av olika objekt sammansatt förmögenhetsmassa som är föränderlig till innehåll och omfattning. Bolagsmans rätt är då att uppfatta som en andelsrätt i den varierande fönnögenhetsmassan i dess totalitet. Här föreligger en egendomsgemenskap mellan bolagsmännen.

Om individuell egendom t.ex. del av rörelse i fall som de nu

- nämnda övergår till att ägas av bolagsmännen gemensamt med samäganderätt eller i egendomsgemenskap, sker ett företagsförvärv i konkurrenslagens

mening.8

6.2.4.3 Konkurrensverkets praxis avseende gemensamma företag

Konkurrensverket har mot bakgrund av uttalandet i motiven se ovan intagit ståndpunkten att någon åtskillnad mellan kooperativa och koncentrativa gemensamma företag på sätt som sker i EG-rätten inte

- kan göras vid tillämpning av KL. Detta ställningstagande grundar sig bl.a. på det faktum att KL i motsats till EG-rätten inte innehåller

- någon uttrycklig distinktion mellan kooperativa och koncentrativa gemensamma företag. I lagen ges inte heller någon vägledning om förhållandet mellan reglerna om förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och reglerna kontroll av företagsförvärv. En

om bestämmelse i detta avseende finns däremot i EG-rätten. Det avgörande vid tillämpning av lagen är därför enligt verkets mening om

- koncentrationen medför någon form av äganderättsövergång. Denna tillämpning innebär enligt verket att såväl kooperativa

som koncentrativa gemensamma företag faller under lagens bestämmelser om företagsförvärv om detta rekvisit är uppfyllt och skyldighet att anmäla förvärvet föreligger.

338Prop. 1981/822165 261.

s.

200 Nuvarande ordning

6.2.4.4 Accessoriska begränsningar

Ett avtal företagsförvärv kan utöver de för förvärvet grundläggande

om avtalsvillkoren även innehålla vissa andra avtalsvillkor med konkurrensbegränsande verkan, t.ex. konkurrensklausuler eller inköps- och leveransavtal, som inskränker avtalspartemas handlingsfrihet på marnaden, men som är nödvändiga för förvärvet, s.k. accessoriska begränsningar.

Varken i KL eller i motiven till lagen behandlas frågan om hur accessoriska begränsningar skall bedömas i samband med prövningen av företagsförvärv.

6.2.4.5 Konkurrensverkets praxis avseende accessoriska

begränsningar

Konkurrensverket har här intagit ståndpunkten att avsaknaden av lagreglering och uttalanden i motiven skall tolkas som att EG-rätten i denna del inte skall tjäna som ledning vid tillämpningen av KL. Detta ställningstagande innebär att accessoriska begränsningar som avtalats mellan parterna i förvärvsavtalet och som inskränker deras handlingsfrihet på marknaden kan prövas enligt bestämmelserna om förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning.

Konkurrensbegränsande avtalsvillkor som har ett direkt samband med ett företagsförvärv och som tillika kan anses nödvändigt för förvärvets genomförande omfattas normalt inte förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete eftersom en sådan konkurrensbegränsning i sig inte kan anses påverka konkurrensen på ett märkbart sätt.

Konkurrensverket har i vissa beslut som gällt förvärvsärenden även uttalat accessoriska begränsningar i förvärvsavtalet. Enligt vad

sig om företrädare för verket uppgett torde ett sådant uttalande inte ha någon rättslig betydelse och bör inte anses utgöra annat än verkets preliminära bedömning av den accessoriska begränsningen i fråga.

Ett företag som önskar ett formellt beslut avseende en accessorisk begränsning måste således ansöka om ett icke-ingripandebesked enligt 20 § KL.

Nuvarande ordning 201

6.2.5 förbud mot företagsförvärv Regeln om

I 34 § KL att företagsförvärv i vissa fall kan förbjudas.

anges

Bestämmelsen lyder:

Stockholms tingsrätt får talan av Konkurrensverket förbjuda ett före-

tagsförvärv omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 § eller som har

som

anmälts frivilligt enligt vad som anges där.

Ett förvärv skall förbjudas,

det skapar eller förstärker en dominerande ställning som

om

väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen

effektiv konkurrens den svenska marknaden eller en avsevärd

av en del av den, och

detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.

Förbud får dock inte meddelas i fråga om förvärv som har skett en

svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan

reglerad marknad eller inrop exekutiv auktion. I sådana fall får

genom

förvärvaren i stället åläggas att avyttra det som har förvärvats.

6.2.5.1 Dominansbegreppet

Enligt 34 § KL får ett ingripande mot ett företagsförvärv ske endast om förvärvet skapar eller förstärker dominerande ställning på markna-

en den. Kravet på dominerande ställning överfördes från ÄKL i syfte att begränsa förvärvskontrollens räckvidd. Begreppet dominerande ställning innebörd som vid tillämpning av bestämmelsen om

ges samma missbruk dominerande ställning, dvs. knyter an till den tolkning av

av begreppet kommit till uttryck i EG-rätten

som

En dominerande ställning kan beskrivas stark ekonomisk

som en ställning hos ett företag som gör det möjligt för företaget att hindra att effektiv konkurrens upprätthålls på marknaden att medge före-

genom taget att i avsevärd utsträckning agera oberoende av sina konkurrenter och kunder och i sista hand konsumenterna.

Vid bedömningen en dominerande ställning föreligger utgör

av om företagets marknadsandel viktig omständighet. En hög marknads-

en andel får mindre betydelse företaget möter konkurrens från ett eller

om flera andra företag med stor marknadsandel.

I EG-rättslig praxis har marknadsandel understiger trettio

en som procent inte ansetts tyda på dominerande ställning annat än vid före-

en komsten exceptionella omständigheter. Även marknadsandelar på

av mellan trettio och fyrtio procent ligga under den nivå som tyder

anses på dominans. Marknadsandelar på över fyrtio procent anses däremot innebära tydliga tecken på dominans. En marknadsandel på femtio pro-

33°Prop. 1992/93:56 s.41.

202 Nuvarande ordning

cent anses innebära presumtion för att en marknadsdominerande ställning föreligger. En marknadsandel överstigande sextiofem procent utgör presumtion för att en mycket stor marknadsdominans föreligger. Presumtionen torde vara svår att motbevisa, särskilt om de konkurrerande företagen är relativt små eller av mindre betydelse

Bestämmelserna om företagsförvärv är tillämpliga även på en koncern eller en grupp av företag som utgör en ekonomisk enhet, och som genom ett företagsförvärv skapar eller förstärker dominerande ställ-

en ning. Om det förvärvande företaget ingår i en grupp företag som mist sin inbördes självständighet, skall gruppens marknadsställning beaktas. Företag kan hållas samman av att de ingår i en koncern eller att en fysisk person äger aktier i olika företag. En sammanhållande koppling kan även bestå i sådan finansiell makt över en grupp företag som i det väsentliga berövar dem deras självständighet eller kontrollen över råvaruleveranser eller i andra förhållanden med motsvarande verkningar.

I likhet med vad som gäller vid tillämpningen av 19 § är det förvärvets påverkan på konkurrensen på den relevanta marknaden som bedöms. En skillnad i förhållande till 19 § när det gäller bestämmande av relevant marknad är att det här är fråga om den svenska marknaden i dess helhet eller en avsevärd del av den. Den relevanta marknaden måste således utgöra hela eller en relativt stor del av landet, t.ex. ett landskap eller ett län. Den geografiska utbredningen kan dock vara mindre om den relevanta marknaden omfattar en betydelsefull del av

befolkningen, t.ex. storstadsregionerna

6.2.5.2 Väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten

eller utvecklingen av en effektiv konkurrens

För att ett ingripande mot ett företagsförvärv skall ske krävs förutom att förvärvet skapar eller förstärker dominerande ställning även att

en denna ställning väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på den svenska marknaden eller en väsentlig del av den.

Rekvisitet väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förkomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens uttrycker innebörden av det s.k. konkurrenstestet, dvs. bedömningen förvärvets negativa på-

av verkan på konkurrensen. Omständigheter av betydelse vid denna pröv-

34°Prop. 1992/93256 S. 85 3 Prop. s. 98.

Nuvarande ordning 203

ning är b1.a. marknadens struktur, förekomsten av faktisk eller potentiell konkurrens från företag är belägna i och utanför landet, be-

som rörda företags marknadsställning och deras ekonomiska och finansiella styrka, leverantörernas och konsumenternas valmöjligheter och deras tillgång till leveranser och marknader, rättsliga och andra hinder för inträde på marknaden, utvecklingen av tillgång och efterfrågan på de aktuella varorna och tjänsterna, avnämarintressen i mellanliggande och slutliga distnbutionsled samt utvecklingen tekniskt och ekonomiskt

av framåtskridande.

I motiven framhålls särskilt faran för att företagen på marknader med duopol, oligopolmarknader eller annan väsentlig koncentration skall kunna samordnat. Dessa marknader innehåller få aktörer

agera och ett otillåtet samarbete på sådana marknader torde vara lättare att upprätthålla och dölja än på andra marknader. Även utan kontakter sinsemellan kan företag om de är få agera samordnat genom ett medvetet parallellt förfarande. Särskilt på oligopolmarknader med homo-

produkter kan oligopolistema samordna sina beteenden, t.ex. i gena form av parallell prissättning på en nivå som överstiger konkurrensnivån. Dessa faktorer bör enligt motiven beaktas särskilt vid prövningen förvärv som sker på marknader med få aktörer. Ett moment i

av denna prövning blir därvid att bedöma den marknadsmakt som företagen utövar tillsammans.

När det gäller ett förstärkande en redan dominerande ställning

av kan även ett förvärv mindre aktör på marknaden påverka konkur-

av en

på ett mycket negativt sätt. I ett sådant läge bör enligt motiven rensen särskilt beaktas det mindre företagets utvecklingsmöjligheter på sikt och bidrag till bättre balanssituation på marknaden

en

6.2.5.3 Skadligt från allmän synpunkt

Utöver att det skall vara fråga om ett väsentlig hämmande av konkur-

krävs att detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synrensen punkt. Även ett väsentligt hämmande konkurrensen normalt

om av torde sammanfalla med skadligt från allmän synpunkt så är det, enligt vad som uttalas i motiven, inte möjligt att ha ett system där varje företagsförvärv medför att konkurrensen hämmas väsentligt skall för-

som bjudas. Ett förvärv kan nämligen under vissa förhållanden hämta sitt försvar i omständigheter medför positiva effekter från samhälls-

som ekonomisk synpunkt. En sådan situation kan enligt motiven uppstå när, å ena sidan, ett företagsförvärv påtagligt hämmar konkurrensen på ett

3 Prop. s. 99.

204 Nuvarande ordning

kan försvaga konkurrenstrycket i kanske betydande grad och, sätt som å andra sidan, det ekonomiska värdet av rationellare produktion vilket uppnås just genom förvärvet.

Ett förvärv kan också utgöra ett led i en strukturrationalisering som är nödvändig för att ett företag skall kunna stärka sin konkurrenskraft på den internationella marknaden. Det blir här fråga om avvägning mellan två faktorer. Mot företagets behov stark hemmabas och

av en stordriftsfördelar vilket visserligen hämmar konkurrensen på den

m.m., svenska marknaden men som i ett längre och vidare perspektiv kan ha positiva effekter för konkurrensen och samhällsekonomins utveckling i landet, kan stå kravet på en väl fungerande hemmamarknad som gynnar nya svenska företag att växa upp.

I den samlade bedömningen skall också beaktas om förvärvaren har möjlighet att vinna skalfördelar i fråga om produktion, forskning och utveckling och marknadsföring genom samarbetspartner utomlands eller förvärv av företag utanför landet. Vid prövningen bör man enligt motiven inte bara utgå från den aktuella marknadssituationen utan också väga in sådana förväntade framtida förändringar av marknadsbilden som exempelvis en avreglering av en bransch kan medföra.

Men även andra allmänna intressen kan ha en sådan styrka att man måste väga dem mot det samhällsekonomiska intresset av en effektiv konkurrens när prövar ett företagsförvärv. Det gäller framför allt

man intresset att skydda liv, hälsa och säkerhet. Enligt motiven torde

av exempelvis nationella säkerhets- och försörjningsintressen kunna vara av den digniteten att rent konkurrensrättsliga aspekter i det enskilda fallet får vika.

Prövningen av ett företagsförvärv bör således inte bara avse förvärvets omedelbara effekter på konkurrensen utan utgå från en helhetsbedömning där konkurrensfaktorer får vägas mot andra allmänna intressen särskilt viktig art. Vid denna Vägning har de långsiktiga

av verkningarna mycket stor betydelse

en

6.2.6¶Territoriell begränsning

På sätt tidigare gällde enligt ÄKL faller inom lagens

samma som tillämpningsområde endast förvärv företag bedriver verksamhet

av som inom landet eller av rörelser som bedrivs här. Som tidigare nämnts faller utanför lagens tillämpningsområde förvärv av företag som bedriver sin verksamhet endast utomlands eller av rörelser som bedrivs endast utomlands, detta oavsett det förvärvande företaget är svenskt eller

om

3 Prop. s. 42.

Nuvarande ordning 205

Tidigare har också nämnts att i fråga partiella förvärv och inte. om fusioner medför kravet på verksamhet eller rörelse inom landet att för-

eller fusionen endast faller inom lagens tillämpningsområde om värvet förvärvaren får del den verksamhet eller rörelse som bedrivs inom av

landet. förvärvade företaget behöver inte självt bedriva verksamhet Det landet det tillräckligt att ett företag vari det förvärvade inom utan är företaget har bestämmande inflytande bedriver sådan verksamhet för ett förvärvet skall att ett företagsförvärv i lagens mening. att vara anse som

6.2.7¶Anmälningsregler, m.m.

omfattningen anmälningsskyldigheten vid företagsför- Den närmare av

värv anges i 37 § KL.

37 § lyder:

Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket av någon som är i förvärvsavtalet, de berörda företagen tillsammans har en omsättpart om ning föregående räkenskapsår överstiger fyra miljarder kronor. som förvärvaren ingår i består flera företag som har Om en grupp som av ägarintressen eller som hålls samman något annat sätt, gemensamma skall sammanlagda årsomsättning som förvärvarens årsomgruppens anses sättning. Skyldighet anmäla ett företagsförvärv föreligger inte om det att förvärvade företagets omsättning föregående räkenskapsår understiger miljoner kronor. Trots att omsättningen understiger detta belopp, får 100 Konkurrensverket enskilt fall ålägga part i ett förvärvsavtal att i ett en anmäla förvärvet, när detta är påkallat särskilda skäl. En part i ett av förvärvsavtal har dessutom alltid rätt att frivilligt amnäla ett förvärv till

Konkurrensverket.

första stycke att ett företagsförvärv skall anmälas

I paragrafens anges

Konkurrensverket någon är part i förvärvsavtalet, om de till av som berörda företagen tillsammans har omsättning föregående en räkenskapsår överstiger fyra miljarder kronor. I andra stycket som förvärvaren ingår i består flera företag anges att om en grupp som av har ägarintressen eller hålls samman på något som gemensamma som skall sammanlagda årsomsättning anses som annat sätt, gruppens

förvärvarens årsomsättning.

I fråga nivån på kontrollen företagsförvärv uttalades i om av till 1993 års konkurrenslag att kontrollen bör ses som en

lagmotiven

3 bl.a. Konkurrensverkets beslut den 27 september 1994 i ärende dnr Se

1234/94.

206 Nuvarande ordning

undantagsåtgärd. Endast vissa större företagsförvärv bör enligt motiven kunna bli föremål för samhällets prövning. Som rimlig avvägning, en framhölls det, bör kontrollen endast omfatta sådana förvärv där de berörda företagen tillsammans har årsomsättning överstiger fyra en som miljarder kronor. Vidare framhölls att ett ingripande endast bör ske när förvärvet kan antas leda till påtagligt skadliga effekter i mer ett långsiktigt perspektiv. Avgörande är härvid förvärvet kan antas leda om till ett väsentligt minskat konkurrenstryck eller konkurrensen sätts om

ur spel

l fråga de allmänna överväganden låg till grund för om som ett införande av generell anmälningsskyldighet anfördes i motiven

Det är angeläget att uppnå ett system med fasta och korta tidsfrister för prövningen av förvärvsärenden. Det är viktigt för företagens planering att det inte under lång tid råder osäkerhet om ett företagsförvärv kommer art godkännas eller inte. För att uppnå en objektiv utgångspunkt när första tidsfristen börjar löpa bör det införas skyldighet att till Konkurrensverket anmäla sådana en förvärv som kan bli föremål för ingripande enligt lagen. I många utländska systern finns en sådan skyldighet. En ytterligare fördel som man uppnår med anmälningsskyldighet är en att det ökar effektiviteten i förvärvskontrollen. Det förvärvande företaget kan inte överraska konkurrensmyndigheten med att omedelbart integrera det förvärvande företaget i sin verksamhet på så det verkar egen sätt att avhållande mot att förbjuda förvärvet på grund de stora skador av en uppbrytning kan åstadkomma. Konsekvensen av anmälan bör att Konkurrensverket frist vara ges en om 30 dagar under vilken förvärvet inte får genomföras annat än verket om beslutar att inte föra saken till tingsrätten. Under fristen måste verket fatta beslut om särskild undersökning. Om så inte sker, har möjligheten att föra talan om förvärvet förfallit. Beslutar verket att inleda undersökning om en bör talan väckas hos tingsrätten inom 90 dagar, vilket är den tidsfrist som i dag gäller för att väcka talan hos Marknadsdomstolen. Overklagas tingsrättens dom bör Marknadsdomstolen avgöra målet inom samma tidsfrister som enligt KL gäller för regeringen, dvs. inom tre månader. En anmälan ger alltså en objektiv fastställbar utgångspunkt för tidsfristen. Falskt eller ofullständigt beslutsmaterial till Konkurrensverket i samband med anmälan bör föranleda att den första tidsfristen inte ha anses börjat löpa."

Vidare anfördes i motivenm:

Det ligger således i företagets eget intresse att anmälan verkligen kommer in för att förvärvet inte skall stå öppet under längre tid än nödvändigt. De en angivna tidsfristema ansluter helt till de frister EG har i sin som förvärvskontroll

S Prop. 1992/93:56 S.40. 3 Prop. s. 49. 3" Prop. s. 102.

Nuvarande ordning 207

i sakens merparten alla förvärv anmäls inte torde Det ligger natur att av som föranleda något ingripande från konkurrensverkets sida.

lagändring, trädde i kraft den l juli 1997, undantas från Genom en som den tidigare generella anmälningsskyldigheten sådana företagsförvärv

det förvärvade företagets omsättning föregående räkenskapsår där understiger 100 miljoner kronor. Trots att omsättningen understiger

detta belopp, får Konkurrensverket i ett enskilt fall ålägga en part i att

förvärvsavtal anmäla förvärvet, när detta är påkallat av särskilda att i förvärvsavtal har dessutom alltid rätt att frivilligt skäl. En part ett

anmäla ett sådant förvärv till Konkurrensverket.

I fråga de allmänna överväganden låg till grund för denna om som

lagändring anfördes i lagmotivenm:

"Den nuvarande anmälningsplikten vid företagsförvärv har medfört att ett antal företagsförvärv anmäls till Konkurrensverket för prövning. Det stort väsentligt fler förvärvsärenden granskas än vad som var fallet när är nu som års lagstiftning gällde. I bara två fall de anmälda förvärven har 1982 av Konkurrensverket hittills väckt talan att förvärvet skall förbjudas. Av de om anmälda förvärven har endast ett fåtal gett upphov till några konkurrensrättsliga anmärkningar eller invändningar från verkets sida. Enligt Konkurrensverket har företagsförvärven i många fall lett till att konkurrensen marknaden skärpts. Som exempel nämns att utländska företag gått in på den

svenska marknaden förvärv mindre och medelstora företag. De genom av har dänned kunnat få ökad finansiell styrka eller teknisk kompetens senare och därigenom starkare ställning marknaden. De första årens en erfarenheter den konkurrenslagen leder därför till slutsatsen att ett av nya antal företagsförvärv inte medför några negativa effekter mycket stort som från konkurrenssynpunkt trots detta underkastas prövning enligt lagen. Den nuvarande ordningen medför således att Konkurrensverkets i anspråk för ärenden saknar egentlig betydelse för konresurser tas som kurrensen. Den medför också att företagen i många av dessa ärenden tvingas till omfattande arbete med att ta fram uppgifter som krävs för verkets prövning och kan få betydande kostnader för juridiska ombud m.m.

Slutsatsen blir därmed den att nuvarande ordning i fråga om den generella anmälningsskyldigheten har sådana följder, att förändringar i regelsystemet i denna del bör övervägas särskilt, i syfte att begränsa denna skyldighet. nu

Regeringen bedömer, med hänsyn till erfarenheterna i rättstillämpningen,

det lämpliga valet att följa utredningens förslag, vilket överensstämmer vara med promemorians förslag. Detta innebär att den generella anmälnings-

skyldigheten slopas beträffande förvärv där det förvärvade företagets omsättning föregående räkenskapsår understiger 100 miljoner kronor. Utredningen har vidare föreslagit anmälningsskyldighet trots detta att en skall gälla under den nämnda gränsen, om förvärvaren genom nyss förvärvet skapar eller förstärker dominerande ställning på den svenska en marknaden eller avsevärd del den. I fråga gränsdragningen för en av om anmälningsskyldighet begreppen marknadsdominans respektive genom marknadsandel har kritikerna pekat på bl.a. svårigheter att avgränsa vad

348Prop. 1996/97:82 9 ff. s.

208 Nuvarande ordning

som är relevant marknad, risken för felbedömningar respektive att anmälan sker för säkerhets skull samt osäkerhet från rättssäkerhetssynpunkt när om anmälningsskyldighet inträder. Regeringen finner denna kritik tungt vägande. I första hand bör därför en annan väg prövas. Att som föreslagits i vissa remissyttranden över utredningens förslag, slopa kontrollen helt beträffande förvärvsobjekt vilkas årsomsättning understiger viss gräns framstår emellertid inte den framkomliga som nu eller lämpliga vägen. I dag prövas alla förvärv oberoende storlek, när av gränsen fyra miljarder kronor har passerats. Det saknas i nuläget beredningsunderlag som visar att det är lämpligt att reducera det nuvarande kontrollområdet i fråga om förvärvsobjekt viss minsta storlek så sätt av att dessa avskärs från varje kontrollmöjlighet. Inte heller finns det något underlag som gör det möjligt att bedöma gränsen i så fall skulle dras. var Samtidigt bör uppmärksammas att de fall där ingripande är påkallat säkerligen blir alltmer sällsynta mindre förvärvsobjektets årsomsättning är. Detta får anses följa av att förvärv av mindre företag sällan får mera sådana samhällsekonomiska och andra konsekvenser utgör de rättsliga som förutsättningarna för ingripanden företagsförvärvsområdet vid prövningen enligt konkurrenslagen. Såsom framgår promemorians förslag av kan dock i mer sällsynta fall även sådana mindre förvärv viktiga vara nog för att kvalificera för prövning, sett utifrån de samhällsekonomiska och konsumentpolitiska intressen som konkurrenslagen skall slå vakt om. En sådan undantagssituation är s.k. successiva förvärv, där ett redan starkt företag har som strategi att undan för undan köpa mindre upp konkurrenter eller även utan en sådan strategi rent faktiskt gör sådana förvärv vid olika tillfällen. På mer koncentrerade marknader, med marknadsdominans för ett eller flera företag tillsammans eller med fåtalskonkurrens, kan detta i vissa fall särskilt negativa effekter från allmän synpunkt. Varje sådant förvärv kan visserligen i sig vara av mindre betydelse, sett uteslutande ur synvinkeln att det förvärvade företaget har en liten omsättning. Förvärv av detta slag utsläcker dock konkurrenter kan som ha en potential för tillväxt skulle ha kunnat höja konkurrenstrycket i ett som kortare eller längre perspektiv. Samtidigt tillväxer förvärvaren i storlek, om än långsamt. Om marknaden är så koncentrerad att det vid sidan om företaget med marknadsdominans, eller i ett läge med duopol eller liknande, endast finns få små konkurrenter, kan ett visst förvärv ett litet företag av vara starkt negativt från konkurrenssynpunkt. Ett annat exempel är att ett starkt företag på en mer koncentrerad marknad, med mycket små företag, förvärvar en enstaka liten nyetablerare, för att hindra att denne i framtiden kan komma att utmana förvärvarens ställning. Detta kan inverka mycket negativt på andra presumtiva nyetablerares vilja att våga sig in på marknaden, vilket kan över tid allvarligt skada konkurrenstrycket. Om man med inriktning dessa mer sällsynta situationer under - nivån 100 miljoner kronor slopar den generella anmälningsskyldigheten men samtidigt, och under vissa förutsättningar, tillåter en prövningsmöjlighet i enskilt fall, tillgodoses skyddsbehovet för de berörda allmänna intressena. Samtidigt kan man i troligen betydande omfattning undvika de problem som dagens system skapar. En sådan prövningsmöjlighet kan skapas efter viss förebild av hur den tidigare konkurrenslagen var utformad.

Vid en samlad bedömning framstår lämpligast att, såsom föreslagits i som promemorian, avskaffa den generella anrnälningsskyldigheten under nivån 100 miljoner kronor och att ersätta den med en föreskrift om att Konkurrensverket under viss förutsättning kan ålägga part i ett en förvärvsavtal att anmäla ett visst individuellt förvärv, när det förvärvade företagets omsättning understiger 100 miljoner kronor. Ett sådant system

Nuvarande ordning 209

rättssäkerhetsskäl kopplat med möjlighet att anmäla ett bör av bl.a. vara en detta slag frivilligt, så att gällande ordning med en frist för förvärv av nu Konkurrensverket aktiveras. Denna möjlighet bör finnas för att det m.m. visshet ingripande kommer att ske eller inte, i de skall att få rättslig om situationer där företag, är part i fråga om ett litet mycket speciella ett som slaget, kan känna befogad tveksamhet i frågan förvärv av det aktuella en huruvida förvärvet klarar prövning enligt konkurrenslagen. Systemet om en måste i konsekvens därmed medge att tingsrätten, talan av Konkurrens-

förbjuda också förvärv har anmälts frivilligt. Systemet verket, kan ett som anmälan och prövning i fråga företagsförvärv under gränsen för med om generella anmälningsskyldigheten har alldeles särskild undantagsden en grund de ekonomiska förhållandena som redovisats i det karaktär, av föregående. Denna karaktär bör framgå författningstexten. av remissinstanser har, beträffande promemorieförslaget, i det Flera framfört sin uppfattning att undantagskaraktären bör avseendet som markeras att verket befogenhet att ålägga part att anmäla ett genom ges förvärv endast när detta är påkallat synnerliga skäl. Regeringen anser att av utformad regel skulle leda till att konkurrenslagens skyddsen så snävt opåkallat. Vad bör ett uttryck i själva intressen eftersattes som bara det förhållandet att anmälningsskyldigheten under bestämmelsen är har alldeles särskild undantagskaraktär. Om det väl den aktuella gränsen en viss styrka talar för att ett mindre förvärv vid föreligger indikationer av som undersökning kan visa sig sådan angelägenhetsgrad som närmare vara av detta tillräckligt för att ingripa med ett åläggande redovisats ovan, bör vara Det anförda uppnås att det i bestämmelsen att anmäla förvärvet. genom åläggande får meddelas endast när det är påkallat av särskilda anges att regeringen därmed stannat för kommer inte helt att skäl. Det förslag undanröja resursåtgång för de prövande allmänna organen. En del förvärv

anmälas frivilligt. Särskilt undantagskaraktären markeras kommer att om dock dagens problem reduceras påtagligt, tydligt, måste det antas att samtidigt de befintliga kan användas på ett sätt som är mer som resurserna

ändamålsenligt.

skall ett företagsförvärv anmälas av någon som är Som nämnts ovan

förvärvsavtalet. I lagmotiven till 1993 års konkurrenslag anges att parti

vilka uppgifter skall lämnas i anmälan närmare föreskrifter om som en

regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Konmeddelas av

kurrensverket. Härvid framhålls att i fråga vissa typer av företagsom

dvs. sådana förvärv normalt inte kan anses ha så stor förvärv som betydelse för konkurrensen föreligger inte hinder mot att en mindre skyldighet lämna uppgifter bör kunna förekomma. långtgående att

anmälan kan inte gjord innan alla Vidare uttalas att en anses vara

krävs har kommit in till Konkurrensverket. uppgifter som

349Prop. 1992/93:56 s. 102.

210 Nuvarande ordning

Konkurrensverkets föreskrifter avseende anmälan

av företagsförvärv

I 2 § konkurrensförordningen 1993:173

anges att en anmälan enligt

37 § konkurrenslagen skall göras skriftligen. Med stöd bemyndigandet i 3 § av samma förordning har

Konkurrensverket utfärdat bindande föreskrifter vilka om uppgifter som skall lämnas för att fullständig anmälan skall

en anses föreligga

Konkurrensverket kan i enskilda fall besluta

om undantag från

föreskriftema.

En anmälan anses gjord först när alla uppgifter krävs enligt som anvisningarna till blankett K 2 har kommit in till verket.

Prövningsförfarandet, m.m.

6.2.8.1 Särskild undersökning

I 38 § KL första stycket att Konkurrensverket får besluta anges att

genomföra en särskild undersökning ett företagsförvärv

av som har anmälts enligt 37 § KL. Enligt 38 § andra stycket skall ett sådant beslut meddelas inom trettio dagar från det anmälan kom in till Konkurrensverket. Under denna frist får den som är part i förvärvsavtalet inte vidta några åtgärder för förvärvet.

att fullfölja I lagmotiven

anförs följande beträffande angivna bestämmelser:

"Tidsfristen ansluter till vad gäller inom EG:s förvärvskontroll. som

Konkurrensverket bör så snabbt möjligt fatta beslut, som ett om man finner att särskild undersökning skall göras. I hel del fall kommer emellertid en anmälan inte att föranleda någon särskild undersökning, verket kan utan meddela de inblandade parterna att förvärvet inte kommer att föranleda något ingripande. Ett sådant beslut får till följd talan att om samma förvärv inte härefter kan väckas, om inte oriktiga uppgifter påverkat beslutet som

6.2.8.2 Tidsfrister, m.m.

Talan om förbud enligt 34 eller åläggande enligt 36 § får bara väckas efter beslut särskild undersökning 39 om § första stycket. En sådan

35°Se Konkurrensverkets förskrifter KKVFS 1996:2 om anmälan enligt 37 § konkurrenslagen 1993 :20.

35‘ Prop. s. 103.

Nuvarande ordning 211

skall talan väckas inom tre månader från beslutet. Stockholms tingsrätt

får på begäran Konkurrensverket- förlänga fristen med högst en - av månad i sänder, parterna i förvärvsavtalet eller, förvärvet har om om skett på det sätt i 34 § tredje stycket, förvärvaren samtycker som anges till det eller det finns synnerliga skäl 39 § andra stycket.

Bestämmelserna motsvarar delvis vad tidigare gällde enligt 20 § som i 1982 års konkurrenslag ÄKL. andra och tredje styckena

6.2.8.3 Förbud i väntan på slutlig prövning, m.m.

I motiven till 1993 års konkurrenslag att ett nära samband med anges tidsfristema har möjligheten att i interimistiskt beslut förhindra fullfölj-

andet ett förvärv. av Bestämmelser interimistiskt förbud finns intagna i 41 § KL. I om paragrafens första stycke att det är motiverat av ett allmänt anges om intresse väger än den olägenhet åtgärden medför får som tyngre som Stockholms tingsrätt på yrkande Konkurrensverket- för tiden till - av fråga enligt 34 eller 36 § slutligt har avgjorts förbjuda parterna i dess en

avtal företagsförvärv att fullfölja förvärvet. Ett sådant beslut får ett om inte meddelas att parterna i förvärvsavtalet eller, förvärvet har utan om skett på det i 34 § tredje stycket, förvärvaren fått tillfälle sätt som anges

yttra sig. I brådskande fall får dock ett sådant beslut meddelas. I att lagmotiven uttalas följande i fråga skälen för angivna bestämmel om

serm:

"Det framstår angeläget att företag inte obstruerar genom att faktiskt som genomföra ett förvärv medan prövningen ännu pågår. Prövningen bör inte

få störas fullföljande åtgärder av förvärvspartema. av Den nuvarande regeln har i praktiken visat sig mindre ändamålsenlig. Enligt regeringens uppfattning bör möjligheten att ett interimistiskt beslut innebörd att förvärvet inte får fullföljas innan ärendet slutligt prövats av vidgas. Det bör kunna ske då det allmänna intresset av fortsatt utredning påverkan åtgärder från de inblandande parterna överväger de utan av olägenheter företagen kan ha att förvärvet inte kan fullföljas så länge av prövningen pågår.

I motiven anförs vidare 35’:

Behov interimistiskt förbud kan finnas när Konkurrensverket har av ett beslutat särskild undersökning ett förvärv och det automatiska om av förbudet mot fullföljande åtgärder har upphört. Behov kan också finnas av när företag inte gör anmälan trots att företagsförvärvet skall anmälas enligt

37 § eller företaget dröjer med en sådan anmälan. om

z 49 Prop. s.

3 105. Prop. s.

212 Nuvarande ordning

Prövningen huruvida interimistiskt förbud skall meddelas skall inte inriktas på någon form av sannolikhetsbedömning förvärvet kommer av om att bli slutligt stoppat. I stället skall en avvägning göras mellan det allmännas intresse av fortsatt utredning utan påverkan åtgärder från de av inblandade företagens sida och den olägenhet ett sådant beslut kan som medföra för enskilda förvärvsparter. Skulle alltså fullföljande åtgärder från förvärvspartemas sida störa prövningen skall interimistiskt förbud mot fullföljande meddelas, det om inte samtidigt framgår att de inblandade företagen skulle komma att drabbas av olägenheter som överväger vad som kan det allmännas intresse i vara saken.

6.3¶Sekretess, m.m.

Som tidigare framgått har berörda företag omfattande uppgiftsen skyldighet i samband med anmälan ett företagsförvärv enligt 37 § av KL. Under utredningsarbetet har väckts frågan behov ett ökat om av sekretesskydd för sådana uppgifter som rör enskilds affärs- och driftförhållanden i ärenden rör företagsförvärv. Det finns därför som skäl att i detta sammanhang närmare behandla tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens bestämmelser gäller vid Konkurrenssom verkets handläggning av ärenden rör företagsförvärv. som

6.3.1 Bestämmelser i

tryckfrihetsförordningen

I 2 kap. l § tryckfrihetsförordningen finns vissa grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet. Där att varje svensk anges medborgare, till främjande ett fritt meningsutbyte och allsidig av en upplysning, skall ha rätt att taga del allmänna handlingar av Enligt 2 kap. 2 § första stycket tryckfrihetsförordningen får rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas, .endast med hänsyn till men vissa i förordningen uppräknade skyddsintressen. Sådana skyddsintressen utgör bl.a. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn och enskilds personliga eller ekonomiska intressen. I andra stycket samma paragraf föreskrivs att begränsning rätten av att taga del av allmänna handlingar skall angivas i särskild lag noga en eller, om så befinnes lämpligare, i lag vartill den särskilda lagen annan hänvisar. Vidare föreskrivs att regeringen får efter bemyndigande i en sådan lag förordning meddela närmare föreskrifter genom om bestämmelsens tillämplighet.

35"Enligt en särskild regel i 14 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen är utlänningar i princip likställda med svenska medborgare.

1998:98 Nuvarande ordning 213 SOU

2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen att handling är

I anges en allmän, den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att om en inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Vidare finns anse som föreskrifter skyldighet för myndighet att på begäran lämna ut en om en

sådan handling.

6.3.2¶Sekretesslagen, m.m.

Den särskilda lag hänvisas till i 2 kap. 2 § andra stycket trycksom frihetsförordningen är sekretesslagen 1980: l OO.

I sekretesslagen bestämmelser tystnadsplikt i det allmännas ges om verksamhet och förbud att lämna ut allmänna handlingar. om

6.3.2.1 Allmänna handlingars offentlighet, m.m.

Som nämnts innebär reglerna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen en ovan för såväl svenska utländska medborgare att ta del av sådana rätt som allmänna handlingar inte är att bedöma som hemliga. som I 15 kap. sekretesslagen finns bestämmelser på olika punkter som kompletterar tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna

handlingars offentlighet.

I 15 kap. l och 2 sekretesslagen bestämmelser om bl.a. ges myndighets skyldighet att registrera allmänna handlingar i vissa fall

vad register skall innehålla. och om

I lagmotiven anfördes i fråga de allmänna överväganden som låg om till grund för bestämmelserna i 15 kap. bl.a.

Reglerna i 2 kap. TF innebär rätt för att ta del av sådana allmänna en envar handlingar inte är att bedöma hemliga. Reglemas praktiska som som tillämpning förutsätter att den begär att få ta del av en handling kan som lämna sådana uppgifter handlingen att myndigheten kan identifiera den. om Många gånger fordras härför att det finns tillgång till någon form av register eller diarium över myndighetens handlingar. Ett register fyller också den funktionen allmänheten därigenom kan få vetskap om att en viss att handling över huvud taget existerar. Hos de flesta myndigheter förekommer i dag också någon sorts registrering allmänna handlingar. Detta är i regel av nödvändigt redan hänsyn till myndighetens verksamhet. Varken i av egen TF eller i lag finns det emellertid regler generellt föreskriver annan som skyldighet för myndighet att föra register. Däremot finns regler i ämnet av begränsad räckvidd intagna i instruktioner och andra liknande författmer ningar. För att offentlighetsprincipen praktiskt sett skall kunna fungera på det sätt är avsett i TF är det alltså nödvändigt att myndigheterna håller sina som

355 354. Prop. s.

214 Nuvarande ordning

allmänna handlingar registrerade eller i vart fall så ordnade att det utan svårighet kan konstateras vilka handlingar har kommit in eller som upprättats. Det är emellertid av stor betydelse inte bara att handlingar registreras eller ordnas så att möjlighet finns till överblick utan också hur registreringen eller de andra åtgärderna utfonnas. Genom det utredningsarbete som har bedrivits på området jag att det finns underlag för anser att nu lägga fast vissa allmänna riktlinjer i ärrmet. Med hänsyn till frågans vikt anser jag att riksdagen bör beredas tillfälle lag besluta dessa att genom om riktlinjer. Reglerna bör syfta till att garantera allmänhetens rätt att tillgång till allmänna handlingar. Detta kan i vissa fall komma att innebära krav på längre gående registreringsåtgärder eller andra åtgärder än är motiverat som från rent administrativa utgångspunkter. När det gäller registrering av handlingar måste vidare en avvägning göras mellan å sidan intresset ena av att registret förs med tillräcklig utförlighet och å andra sidan att det förs sådant sätt att det kan hållas allmänt tillgängligt. I enlighet med det anförda har i 1 och 2 tagits in regler bl.a. registrering allmänna handlingar om av och om sättet härför. I l § fastslås skyldigheten att föra register eller vidta åtgärder med samma syfte. Vidare föreskrivs vissa undantag från denna skyldighet. 1 2 § närmare regler vad register skall innehålla." ges om

Skyldighet att registrera allmänna handlingar

Enligt 15 kap. l § första stycket sekretesslagen skall allmän en handling som har kommit in till eller upprättats hos myndigheten

registreras utan dröjsmål, det inte är uppenbart att den är ringa om av betydelse för myndighetens verksamhet. I andra stycket att i anges fråga om allmänna handlingar, för vilka sekretess inte gäller, får

registrering underlåtas om handlingarna hålls så ordnade att det utan

svårighet kan fastställas handlingen har kommit in eller upprättats. I om lagmotiven anfördes b1.a.35‘

"I enlighet med vad som nyss har sagts föreskrivs i denna paragrafs första stycke, som i sak överensstämmer med motsvarande bestämmelse i promemorian, skyldighet för myndighet att i vissa fall registrera allmänna handlingar hos myndigheten. Från offentlighetssynpunkt är det givetvis av vikt att registrering handling sker utan dröjsmål så handling har av snart en kommit in eller upprättats. Bestämmelsen har också avfattats så detta har att kommit till klart uttryck. Som redan har berörts är det inte nödvändigt att alltid upprätthålla kravet registrering för att säkerställa allmänhetens tillgång till allmänna handlingar. Syftet kan uppnås också det myndigheten håller sättet att handlingarna så ordnade att den utomstående själv kan skaffa sig en överblick över dem. En förutsättning för att detta förfarande skall kunna användas är givetvis att handlingarna är offentliga. I enlighet härmed har i paragrafen föreskrivits att myndighet i fråga handlingar, för vilka om sekretess inte gäller, får underlåta registrering den i stället håller om handlingarna så ordnade att det utan svårighet kan fastställas handlingen om har kommit in eller upprättats.

355Prop. s. 354 ff.

Nuvarande ordning 215

Såsom har sagts kan allmänhetens tillgång till allmänna handlingar nyss många gånger tillgodoses att handlingarna hålls så ordnade att genom möjlighet till överblick finns. Handlingarna kan lämnas till den utomstående ordnade i akt eller på annat sätt. Att tillämpa detta en förfarande också i fråga allmänna handlingar som är hemliga låter sig om naturligtvis inte göras. Någon möjlighet att ge överblick än genom annan registrering står inte till buds. Jag har därför inte ansett mig kunna ifrån

det i promemorian upptagna förslaget att allmänna handlingar som är hemliga skall registreras. På denna registrering behöver självfallet inte alltför höga krav ställas. Det kan många gånger vara fullt tillräckligt att erforderliga anteckningar görs t.ex. på omslaget till den akt där handlingarna förvaras, på ett dagboksblad eller liknande innehålls-

förteckning till akten. Vissa möjligheter till undantag från registreringsskyldigheten föreslås dessutom i paragrafens andra stycke. Därmed torde de

praktiska svårigheter bestämmelsen kan ge upphov till kunna som bemästras.

Bestämmelsen i första stycket myndigheterna en betydande frihet att ger ordna registreringen efter vad är lämpligast för den enskilda som myndigheten. Den innebär inte något krav central registrering, något remissinstanser har framfört önskemål om. En sådan ordning som ett par skulle inom många myndigheter framstå onödigt arbetskrävande utan som nämnvärda fördelar. Bestämmelsen ålägger inte heller myndigheterna att ge föra daglig lista över inkomna handlingar. Aven ett sådant krav, som att en har haft förespråkare under remissbehandlingen, skulle för många myndigheter framstå onödigt. Å andra sidan hindrar bestämmelsen som givetvis inte registreringen utformas så att de berörda önskemålen att nu tillgodoses. Liksom hittills står det myndigheterna fritt att föra speciella

register, t.ex. för viss del av verksamheten eller för vissa typer av handlingar. I formellt hänseende ställs således inga krav på registreringen. Det är alltså, jag har sagt, fullt tillräckligt om handlingarna i som nyss tidsföljd antecknas ett aktomslag eller ett särskilt dagboksblad eller liknande. De regler vad ett register skall innehålla, som lämnas i 2 om minimikrav måste uppfyllas för att möjligheterna till anger bara ett som insyn skall tillgodoses. Självfallet står det myndighet fritt att vid sidan härav föra de ytterligare register är nödvändiga för att verksamheten skall som kunna bedrivas effektivt.

remissinstanser har framhållit att praktiska svårigheter ibland kan Ett par komma att uppstå när det gäller att avgöra vilka handlingar som till följd av sekretess måste registreras. Detta gäller enligt dessa instanser särskilt för handlingar hemlighållande är beroende huruvida ett skaderekvisit är vars av uppfyllt. Den personal har hand diarieföring och registrering torde som om nämligen inte ha möjlighet att alltid rätt bedöma sekretessfrågan. De svårigheter kan uppstå i detta hänseende får självfallet inte som underskattas. Den sekretessbedömning i sammanhanget måste ske, kan som emellertid göras ganska schematisk. Vid skadebedönmingen får man alltså

utgå från handlingen innehåller uppgifter av det slaget att ett om utlämnande typiskt sett kan ägnat att medföra skada för det intresse vara skall skyddas den aktuella sekretessbestämmelsen. Vidare får som genom eventuella svårigheter förebyggas att den personal som handhar genom registrering ges erforderlig utbildning."

216 Nuvarande ordning

Vad registret skall innehålla

I 15 kap. 2 § första stycket sekretesslagen bestämmelser vad ges om registret skall innehålla. Därvid föreskrivs i fråga allmän om en handling registrerats enligt l § att registret skall framgå 1 som av datum då handlingen kom in eller upprättades, 2 diarienummer eller

annan beteckning som har åsatts handlingen, 3 i förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller till den har expedierats vem och 4 i korthet vad handlingen rör.

I paragrafens andra stycke att uppgift enligt första stycket anges en 3 eller 4 får utelämnas eller särskiljas det behövs för att registret i om övriga delar skall kunna företes för allmänheten.

Enligt paragrafens tredje stycke får regeringen beträffande visst register föreskriva att föreskriften i andra stycket inte skall tillämpas,

om denna annars skulle omfatta flertalet i registret upptagna handlingar. I lagmotiven anfördes i fråga dessa bestämmelser bl.a.:7 om

"Om registrering enligt 1 § första stycket skall fylla sitt syfte måste den vara så utförlig att den registrerade handlingen utan svårighet kan identifieras. Å andra sidan får de anteckningar i diariet eller som görs registret inte leda till att sekretesskyddad handlings innehåll röjs. För att en fylla sitt syfte måste registret kunna hållas allmänt tillgängligt. I promemorieförslaget har uppställts vissa minimikrav när det gäller vad som skall antecknas i ett register. Reglerna härom har tagits in i förevarande paragraf

Jag vill här påpeka att skyldigheten att anteckna diarienummer eller annan beteckning självfallet endast gäller ifall myndigheten har åsatt handlingen sådant nummer eller liknande beteckning. Man behöver alltså inte tillskapa ett system med diarienumrering bara for att tillgodose denna bestämmelse. När det gäller att ange vad handlingen rör får detta inte tolkas så att registret skall utvisa innehållet i varje enskild skrivelse i ett ärende. Det räcker här givetvis med att det i registret eller dagboksbladet finns ärendemening en som visar vad ärendet handlar om. De enskilda handlingarna kan sedan, som är brukligt, anges med enbart t.ex. ansökan eller dylikt. Som nyss har sagts ligger det i sakens natur att ett register eller diarium skall kunna hållas allmänt tillgängli Annars skulle syftet med registreringsskyldigheten inte uppnås. andra sidan kan det inte bortses från att sekretessen i vissa fall skulle komma att bli illusorisk register om ett alltid måste innehålla de uppgifter om en handling som jag har angett. nyss Beträffande flertalet handlingar torde det förhålla sig så att nödvändiga identifieringsuppgifter kan tillföras register risk för sekretesutan att ett skyddat intresse skadas. Uppenbart är dock uppgift har att en om vem som gett in en handling eller om vad handlingen rör i vissa fall kan behöva hemlighållas hänsyn till allmänt eller enskilt intresse. I likhet med vad av som har föreslagits i promemorian föreskrivs därför i paragrafens andra stycke att uppgift som rör en handlings avsändare, ingivare eller mottagare eller dess innehåll skall utelämnas eller särskiljas det behövs om av

7 Prop. s. 358

1998:98 Nuvarande ordning 2 l 7 SOU

sekretesskäl. Därigenom kan registret i övriga delar hållas allmänt tillgängligt. Vid prövningen vissa uppgifter sålunda skall utelämnas av om har myndigheten att tillämpa de materiella sekretessreglema i lagen. En särskild fråga, har berörts rikspolisstyrelsen, är hur man skall som av förfara med sådana handlingar vilkas blotta existens måste hållas hemliga. Rikspolisstyrelsen har därvid pekat på behovet att i vissa fall kunna föra av s.k. hemliga diarier. Med anledning härav vill jag framhålla att ett registers offentlig eller hemlig handling liksom hittills får bedömas med karaktär av hänsyn till registrets innehåll. Jag mig dock kunna utgå från att de anser obligatoriska uppgifterna i ett register dvs. uppgifterna enligt första stycket 1 och 2 praktiskt taget aldrig kommer att omfattas av sekretess. Bestämmelserna i denna paragraf utgör alltså garanti mot att existensen en sekretessbelagd handling hålls hemlig, låt vara att de uppgifter som av en står finna i register kan begränsade. Möjligheten att påkalla att ett vara prövning huruvida viss allmän handling kan lämnas ut eller inte står därmed

i vart fall öppen. Det kan inte uteslutas att tillämpningen bestämmelserna i 2 § andra av stycket inom vissa områden eller beträffade vissa slag av handlingar kan register beträffande alla eller flertalet handlingar skulle leda till öppna som komma innehålla endast de obligatoriska uppgifterna om handlings att datum och diarienummer. Ett sådant register skulle tvinga myndigheten till omfattande dubbelregistrering samtidigt det öppna registret för den en som utomstående skulle föga värde. I 2 § tredje stycket ges därför vara av möjlighet till undantag från paragrafens andra stycke, föreskriften där om skulle omfatta flertalet i ett visst register upptagna handlingar. Enligt bestämmelsen skall det ankomma regeringen att i förordning bestämma undantag beträffande visst register. Medges undantag från 2 § andra om stycket gäller i stället huvudregeln i paragrafens första stycke. Frågan i vad mån registret helt eller delvis skall hållas hemligt får på sedvanligt sätt bedömas med hänsyn till registrets innehåll."

6.3.2.2 Sekretessbestämmelser, m.m.

Enligt l kap. 2 § sekretesslagen får uppgift för vilken sekretess gäller

inte röjas för enskild i andra fall än särskilt i den lagen eller som anges bestämmelse till vilken lagen hänvisar. annan Att sekretess gäller innebär också att uppgiften inte heller får lämnas

till myndighet, det inte är medgivet på motsvarande sätt i annan om särskilda bestämmelser. I de särskilda sekretessbestämmelserna saknas

i regel anknytningar till namngivna myndigheter. I lagmotiven anfördes

skäl härför b1.a.: som

Man undviker härigenom att låsa regleringen till den nuvarande förvalt-

ningsorganisationen. På motsvarande sätt har hänvisningar till reglering i annan lagstiftning normalt utformats så allmänt att de författningar som nu finns skall kunna ändras eller ersättas utan att detta behöver föranleda några följdförändringar

i sekretesslagen.

358Proposition 1979/80:2, s. 72

218 Nuvarande ordning

Avsikten härmed är bl.a. dels att göra regleringen tydligare och därmed mera lättillämpad, dels att i överensstämmelse med offentlighetsprincipens krav nyansera regelsystemet sådant sätt att sekretessen inte kommer att täcka fler uppgifter eller ha större styrka än är oundgängligen som nödvändigt i det särskilda fallet."

I sekretesslagens olika materiella bestämmelser ofta att sekretess anges gälla i ärenden av visst slag eller i viss verksamhet. Begreppet ärende i sekretesslagen har därvid på motsvarande i tryckfrihets- - sätt som förordningen den innebörd begreppet enligt förvaltnings- — som ges lagen.

Sekretessbestämmelsernas uppbyggnad

De materiella sekretessbestämmelsema innehåller olika typer av rekvisit. Rekvisiten utgörs normalt dels sådana rör föremålet för av som sekretessen, dels sådana som avgränsat sekretessens räckvidd och dels sådana som anger dess styrka. Föremålet för sekretessen utgörs information med visst innehåll av och anges i lagen ordet uppgift i förbindelse med eller genom en mer mindre långtgående precisering uppgiftens art. av Ofta finns skäl att inskränka sekretessregels tillämpningsområde en i förhållande till de yttre gränser i 1 kap. 1 § sekretesslagen. som anges Orsaken kan t.ex. vara att intresset insyn gör sig gällande med olika av styrka i skilda sammanhang. Sekretessens räckvidd begränsas normalt genom användning av uttryckssätt som att sekretess gäller för Viss uppgift i ärende eller i verksamhet av visst slag eller- undantagsmera vis vid viss myndighet. En kombination dessa rekvisit kan också - av förekomma. Sekretesskyddets styrka kommer normalt till uttryck genom tillämpning av ett skaderekvisit, dvs. villkor i regel för sekretess som kräver sannolikhet i det särskilda fallet för skada viss art uppgift av om lämnas ut. Användningen av ett skaderekvisit i sekretessbestämmelse kan en också uppfattas som en metod att precisera föremålet för sekretessen eller dennas räckvidd. Det torde därför inte att dra någon skarp gräns mellan de sekretessrekvisit. tre grupperna av I sekretesslagens bestämmelser förekommer två grundtyper av skaderekvisit, ett rakt och ett omvänt rekvisit. Den förstnämnda typen är utformad så att den slår fast en presumtion för offentlighet. Sekretess föreligger med andra ord endast om en viss skaderisk föreligger.

Nuvarande ordning 219

Det omvända skaderekvisitet utgår däremot från sekretess som huvudregel. Endast med viss grad av sannolikhet kan utgå

om man en från att det är ofarligt att lämna ut en viss uppgift viker sekretessen. I lagrnotiven anfördes bl.a.:9

"För del jag, jag nyss har nämnt, att skaderekvisit är ett

egen anser som lämpligt instrument för att avgränsa det sekretesskyddade området. Jag är medveten att skaderekvisiten skiljer sig från övriga moment i

om beskrivningarna de sekretesskyddade områdena så till vida att de

av förutsätter värdering från tillämparens sida. Som framhållits av flera

en remissinstanser blir det därför ofrånkomligt att de enskilda tjänstemännen ibland kommer att ställas inför besvärliga avvägningar. De svårigheter som är förbundna med tillämpningen skaderekvisiten bör emellertid i

av möjligaste mån elimineras redan vid utformningen av dessa rekvisit. I likhet med flera remissinstanser anser jag att skaderekvisiten kan förenklas ytterligare. Det ligger i sakens natur att en exakt tillämpning av regler som innehåller skaderekvisit inte är möjlig. Prövningen av om ett skaderekvisit är uppfyllt eller inte innefattar nämligen alltid ett visst mått av skönsmässighet.

Det raka skaderekvisitet innebär att tillämparen kan göra sin bedömning inom ganska vida Avsikten är att skadebedömningen i dessa fall i

ramar. huvudsak skall kunna göras med utgångspunkt i själva uppgiften. Det innebär att frågan huruvida sekretess gäller eller inte i första hand inte behöver knytas till skadebedömning i det enskilda fallet. Avgörande bör

en i stället uppgiften sådan är den arten att ett utlämnande

vara om som av typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som skall skyddas bestämmelsen. Om uppgiften är sådan att den

genom genomsnittligt sett måste betraktas harmlös, skall den alltså normalt

som anses falla utanför sekretessen.

Vad beträffar det omvända skaderekvisitet utgår detta från att sekretess är huvudregel. Att sekretess gäller, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan skada, innebär att tillämparen har ett ganska begränsat utrymme för sin bedörrming. I praktiken innebär detta att tillämparen många gånger inte kan lämna ut uppgift som omfattas av en sådan sekretessregel utan

en att ha kännedom mottagarens identitet och om dennes avsikter med

om uppgiften.

När det gäller sättet att ange den skada som skall vara avgörande för om sekretess skall föreligga eller inte har jag kommit till slutsatsen att det knappast är möjligt att åstadkomma en enklare beskrivning än den som valts i promemorian. I det alldeles övervägande antalet fall talas alltså liksom i promemorieförslaget om skada, "men" eller motsvarande. Uttryck avsevärd skada, allvarligt men etc. har valts i fall där jag

som

offentlighetsintresset vara av särskilt stor betydelse och där det alltså anser är nödvändigt att göra en särskild gradering av skadan.

I de Sekretessregler som avser skydd för olika allmänna intressen har skadan i allmänhet beskrivits så konkret som möjligt.

När det gäller skyddet för enskildas förhållanden används liksom i promemorian i de flesta fall endast uttrycken skada och "men

.

35°Prop. 80 ff.

s.

220 Nuvarande ordning

6.3.2.3 Sekretess för enskilds ekonomiska förhållanden, m.m.

I 8 kap. 4-7 sekretesslagen ges bestämmelser sekretess med

om hänsyn till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden. Paragrafema rör sekretess till skydd för enskildas ekonomiska intressen i vissa slag av allmän verksamhet, bl.a. utredning, tillsyn och stöd som avser näringslivet. I lagmotiven uttalades i fråga behovet av sådana bestämmelser

"Paragrafema rör sekretess till skydd för enskildas ekonomiska intressen i vissa slag av allmän verksamhet, bl a utredning, tillsyn och stöd som avser näringslivet. I promemorieförslaget finns motsvarande bestämmelser i 9 kap. 4 och 5 §§.

Enligt promemorian talar övervägande skäl för att man det här aktuella området behåller en rambestämmelse av nuvarande slag kompletterad med detaljerade bestämmelser meddelade av regeringen. Det uttalas att en sådan rambestämmelse självfallet bäst fyller sin funktion att avlasta sekretesslagen en mängd detaljbestämmelser, om i princip all den sekretess som kan föras in under bestämmelsens ordalydelse också regleras där och i den anslutande tillämpningsförteckningen. Endast i de fall då starka skäl talar för det bör man bryta ut delar av paragrafens tillämpningsområde till särskilda paragrafer i sekretesslagen.

Vidare föreligger enligt promemorian ett behov av att förtydliga innebörden av paragrafen genom att komplettera eller ersätta vissa av de nuvarande momenten med mera preciserade sådana. Med hänsyn till att paragrafen är en rambestämmelse, som inte i sig själv ger upphov till någon sekretess, bör enligt promemorian en försiktig utvidgning av dess tillämpningsområde i förhållande till gällande rätt inte inge några betänkligheter, och detta särskilt med tanke på att utvidgningen huvudsakligen sker för att ge bättre stöd bestämmelser som redan finns i CSK.

Mot bakgrund av dessa överväganden föreslås i promemorian att det avsedda verksamhetsområdet beskrivs som statlig verksamhet bestående i utredning, planering, rådgivning, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksarnhet med avseende näringslivet. I förtydligande syfte nämns liksom i 21 § Sekretesslagen som exempel vad som avses med uttrycket näringslivet produktion, handel, bankrörelse, försäkringsrörelse och transportverksamhet.

Skyddet enligt promemorieförslaget avser i första hand sådana uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, vilkas röjande kan antas medföra skada för den uppgiften rör. Ordet enskild syftar inte bara på den som direkt är föremål för den verksamhet som avses i paragrafen utan också den som står i affärsförbindelse eller annan sådan förbindelse med denne.

Verksamhet av det slag som avses i paragrafen kan emellertid enligt promemorian ge en myndighet kännedom också om andra förhållanden hos tredje man än sådana som kan betecknas som affárs- eller driftförhållanden etc. Socialstyrelsens tillsynsverksamhet enligt läkemedels- och narkotikaförordningama kan t.ex. tänkas medföra kännedom om mycket ömtåliga personliga förhållanden rörande personer som står i kontakt med den

som

36°Prop. s. 228 ff.

Nuvarande ordning 221

inspekteras. Att riksbankens samt bank- och försäkringsinspektionemas tillsynsverksamhet, vilket anförs ett annat exempel, ofta tillför dessa som myndigheter känsliga uppgifter enskilda som står i affársförbindelse om med de inspekterade inrättningama är ofrånkomligt. Gällande rätt ett tredjemansskydd senast berört slag endast ett ger av särskilt område, nämligen det gäller bankinspektionens och försom säkringsinspektionens tillsynsverksamhet 8 § första stycket Sekretesslagen. Promemorieförslaget innebär att det blir möjligt att åstadkomma ett sådant skydd alla de områden där det föreligger ett behov härav. Detta skydd är starkare än det föreslås för affárs- och driftförhållanden etc. som därigenom att något skaderekvisit inte uppställs."

6.3.2.4 Sekretess i Konkurrensverkets verksamhet, m.m.

I 8 kap. 6 § sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess i statlig

myndighets tillsynsverksamhet består i utredning, tillståndssom givning, tillsyn, Paragrafen inte i sig själv upphov till någon m.m. ger sekretess utan den förutsätter att regeringen föreskriver om sekretess.

Regeringen har med stöd paragrafen meddelat föreskrifter om av sekretess i sekretessförordningen.

Enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen, 2 § sekretessförordningen SekrF

och punkt 17 i bilagan till förordningen gäller sekretess i verksamhet

består i utredning och tillsyn hos Konkurrensverket för uppgifter som enskilds affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller om forskningsresultat, det kan antas att den enskilde lider skada om om uppgifterna röjs. Sekretessen gäller också för uppgifter om andra

ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i

affärsförbindelse med den är föremål för myndighetens som verksamhet. Denna angivna sekretess är absolut, dvs. gäller senare skaderisk. I lagmotiven till denna bestämmelse anfördes bl.a.:°° oavsett

I enlighet med vad har anförts under 4-7 i det föregående upptas i som förevarande paragraf huvudregeln sekretess i statlig tillsynsverksamhet om För att sekretess skall gälla krävs att regeringen meddelar föreskrifter m.m. närmare vilka uppgifter omfattas av Sekretessen. som anger som Enligt promemorieförslaget kan regeringen modifiera den sekretess som direkt i 9 kap. 4 § första stycket i två hänseenden. I andra stycket av anges paragrafen bemyndigas regeringen att i fråga om viss statlig tillsynsverksamhet föreskriva att sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat skall gälla bara om det kan antas att röjande uppgiften skulle medföra avsevärd skada för den av uppgiften rör. Vidare kan regeringen enligt femte stycket i 9 kap. 4 § som promemorieförslaget bestämma kortare sekretesstid än 20 år såvitt gäller uppgift i handling i viss statlig verksamhet. Aven departementsförslaget har utformats så att det skall vara möjligt för regeringen att begränsa sekretessen i dessa fall. Enligt förslaget kan

36 234 ff. Prop. s.

222 Nuvarande ordning

dessutom andra begränsningar komma i fråga. Regeringen kan sålunda i sekretessförordnande föreskriva att något sekretesskydd för tredje inte man skall föreligga eller att det för sådant skydd skall krävas att ett skaderekvisit är uppfyllt. De verksamheter på vilka paragrafen är tillämplig beskrivs i det stora hela på samma sätt som i promemorieförslaget. Ordet planering är närmast att uppfatta förtydligande utläggning som en av termen utredning. Avsikten är att markera att sådan utredning bestående i t.ex. infordrande av uppgifter från olika företag sker för att underlätta som bl.a. försvars- och krisplaneringen inom folkhushållningen faller inom paragrafens tillämpningsområde.

Med tillståndsgivning och tillsyn åsyftas det område i gällande rätt som avses med ordet kontroll. Ordet tillsyn bör inte alltför snäv tolkning ges en utan får anses omfatta alla de fall där myndighet har övervakande en en eller styrande funktion i förhållande till näringslivet. Hit får t.ex. räknas hela den samhälleliga verksamhet, regleras i marknadsföringslagen, i som lagen 1971:1912 om förbud mot oskäliga avtalsvillkor ändrad senast

1977:452 och i konsumentkreditlagen 1977:984, ändrad 1978:598.

Uttrycket rådgivning finns i promemorieförslaget inte i departementsmen förslaget. Enligt promemorian är detta uttryck avsett att utgöra grund för sekretess för sådana skyddsvärda uppgifter enskilds affärs- eller om driftförhållanden etc. som inhämtas t.ex. under konsumentverkets verksamhet att utarbeta riktlinjer for företagens marknadsföring och produktutveckling eller under verkets arbete med att påverka olika näringsidkare att anpassa sin verksamhet efter konsumenternas behov. Hit hör också sådana uppgifter som inhämtas med stöd lagen av om lokaliseringssamråd. Genom införandet ordet rådgivning blir det enligt av promemorian också möjligt att få till stånd sekretess i de fall då uppgifter av här aktuellt slag kommer till myndighets kännedom i samband med ett en frivilligt samråd mellan myndigheten och näringsidkare i någon en angelägenhet.

I promemorian pekas också på behovet sekretess för uppgifter av om företagskriser, planerade företagsöverlåtelser och liknande förhållanden som inte så sällan kommer in till industridepartementet från olika företag. Det är enligt promemorian av stort samhälleligt intresse att företag i sådana situationer frivilligt tar kontakt med statliga Det måste därför organ. anses vara av vikt att kontakter av detta slag främjas genom att företagen erbjuds ett visst mått av sekretess. Enligt min mening får under begreppet tillsyn falla också sådan anses rådgivning som sker som ett led i myndighets tillsynsverksamhet jfr en motiven till 13 kap. 1 §. Större delen av det sekretessbehov som promemorieförslaget skulle tillgodose genom ordet rådgivning i 9 kap. 4 § är därför tillgodosett enligt departementsförslaget rådgivning inte även om nämns i uppräkningen av olika verksamhetstyper. Härtill kommer att rådgivning knappast täcker de fall i vilka information lämnas om företagskriser, planerade företagsöverlåtelser och liknande förhållanden och

som anges i promemorian som exempel där ett sekretessbehov skulle kunna tillgodoses. Det är i stället ibland fråga något kan sägas utgöra om som planering eller utredning med avseende på näringslivet och alltså täcks som av andra begrepp i paragrafen. Främst av nu angivna skäl har alltså ordet rådgivning uteslutits i departementsförslaget.

Nuvarande ordning 223

Punkterna 1 och 2 i första stycket är i sak desamma som i

promemorieförslaget. Aven andra och tredje styckena i paragrafen är

utformade i huvudsaklig överensstämmelse med promemorieförslaget."

6.4¶Ärenden, m.m.

Konkurrensverket har på vårt uppdrag kartlagt och sammanställt nedan redovisade uppgifter avseende anmälda företagsförvärv under perioden den l juli 1993 den 30 juni 1997.

—

Sammanställningen grundas i allt väsentligt på registeruppgifter och uppgifter som handläggare vid Konkurrensverket tagit fram ur det enskilda ärendet. Dessa uppgifter bygger på den enskilde

senare handläggarens bedömning och klassificering av uppgiften ifråga.

Fördelningen på branschområde följer Konkurrensverkets motsvarande system för indelning på branschområden.

224 Nuvarande ordning

Tabell Anmälda förvärv fördelade på bransch och år under perioden

den juli 1993 den 30juni 1997.

-

Källa: Konkurrensverket Av tabellen ovan framgår att flest anmälda företagsförvärv återfinns inom branscherna Övriga tjänster 147, Handel-övrig 105 och

Z Anmälda förvärv fr.0.m. 1juni 1993. 363Anmälda förvärv t.0.m. 30 juni 1997.

Nuvarande ordning 225

Industri-verkstad 92. Av tabellen framgår även att anmälda förvärv ökade från 207 under 1994 till 308 1996.

Enligt Konkurrensverket anmäldes 76 företagsförvärv under perioden den 1 juli- 30 december 1997. 64 företagsförvärv anmäldes under perioden den 1januari 31 maj 1998.

-

Tabell Anmälda förvärv fördelade på bransch och typ av förvärv under perioden den juli 1993 den 30 juni 1997.

-

Källa: Konkurrensverket. 8-185162

226 Nuvarande ordning

Av tabellen framgår att under perioden anmäldes 703 horisontella

ovan och 72 vertikala förvärv. 7 anmälda förvärv utgordes av konglomeratförvärv.

Tabell 3. Anmälda förvärv, under perioden den 1juli 1993 den

m.m. — 30 juni 1997.

Bransch Anmälda Särskild Frivilligt Talanom

ärenden under- åtagande förbund

Källa: Konkurrensverket

Av tabellen framgår att 963 företagsförvärv anmäldes enligt 37 § KL. I 33 fall beslutade Konkurrenverket särskild undersökning enligt 38

om § KL. I 10 fall gjordes s.k. frivilligt åtagande. Konkurrensverket väckte

Nuvarande ordning 227

i två fall talan med yrkande om att förvärvet skulle förbjudas enligt 34 § KL. Nedan lämnas en översiktlig redogörelse för dessa två fall

1 Konkurrensverket mot Skandinaviska F ilmlaboratorier Holding AB, m.fl. Schibsted Film A/S överlät den 1 januari 1996 samtliga sina

— aktier i FilmTeknik AB till Skandinaviska Filmlaboratorier Holding AB, som ägde Swelab Filmlaboratoriet AB. Betalningen skedde via en kontantemission, varvid Schibsted Film erhöll tredjedel såväl

en av röstetal som aktier i Skandinaviska Filmlaboratorier Holding. Övriga ägare i detta bolag var Sveriges Television AB och Nordisk Film A/S med en tredjedel vardera. Enligt aktieägaravtal erhöll de tre ägarbolagen ett gemensamt bestämmande inflytande i Skandinaviska Filmlaboratorier Holding. Avsikten med förvärven var att slå samman Swelab och FilmTeknik.

Konkurrensverket yrkade att Stockholms tingsrätt skulle förbjuda Skandinaviska Filmlaboratorier Holdings förvärv av samtliga aktier i FilmTeknik och Schibsted Films förvärv av en tredje del aktierna i

av Skandinaviska Filmlaboratorier Holding och anförde bl.a. att förvärven innebar att det skapades en monopolsituation på marknaden, att förvärven skapade eller förstärkte dominerande ställning

en som väsentligt hämmade eller var ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på den svenska marknaden och detta på ett sätt som var skadligt från allmän synpunkt.

Stockholms tingsrätt ogillade talan och anförde bl.a. följande: "Vid prövningen av om nu aktuellt företagsförvärv skapar eller förstärker

en dominerande ställning, bör därför beakta den konkurrens

man som förekommer på den relevanta marknaden från såväl nischföretag

som utländska laboratorier /.../ Klart är att Swelab och FilmTeknik är de enda fulltjänstlaboratoriema på marknaden och att de efter en sammanslagning kommer att inta dominerande ställning i

en förhållande till nischföretagen och de utländska laboratoriema /.../ Möjligheterna för Swelab och FilmTeknik att fortleva

som självständiga konkurrenter på den svenska laboratoriemarknaden är ytterst liten. Vidare framgår av utredningen att knappast kan

man förvänta sig att utländska laboratorier etablerar sig i Sverige, enär marknaden här är liten och det visat sig att de ändå kunnat erhålla uppdrag avseende svenska produktioner. Vid en samlad bedömning

av vad som är utrett om marknadssituationen finner tingsrätten att konkurrenstrycket från utländska laboratorier och nischföretag är tillräckligt högt för att upprätthålla effektiv konkurrens på den

en

3 Konkurrensverket har väckt talan i ytterligare ett fall. Detta ärende är f.n. under handläggning i domstol Marknadsdomstolen.

228 Nuvarande ordning

svenska marknaden även efter sammanslagning Swelab och

en av FilmTeknik. Sammanslagningen kan därför inte sägas väsentligt hämma eller ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av

vara

effektiv konkurrens en

2 Konkurrensverket mot Selecta AB Selecta AB förvärvade enligt

avtal den 30 april 1996 rörelserna bedrevs Servess AB och

som av Servess i Stockholm AB. Förvärvet omfattade samtliga dessa bolags tillgångar inklusive varumärken och personal. Selecta var marknadsledande på automatserveringsmarknaden i Storstockholmsområdet. Automatservering innebar försäljning av mat och dryck

automater, underhåll dessa samt vanligtvis även tillhandagenom av hållande automatema. Före förvärvet var Servessbolagen näst största

av aktör på marknaden, än betydligt mindre än Selecta.

om

Konkurrensverket fattade i slutet maj 1996 beslut om att

av genomföra särskild undersökning av förvärvet. Förvärvspartema

en meddelade att de avsåg att fullfölja förvärven trots att slutligt beslut i ärendet ännu inte fattats. Konkurrensverket ansökte hos Stockholms tingsrätt interimistiskt förbud för Selecta att fullfölja förvärven.

om Tingsrätten biföll verkets yrkande. Tingsrätten prövade senare frågan på nytt på begäran förvärvspartema. Denna prövning föranledde

av ingen ändring av det tidigare beslutet.

Konkurrensverket ingav stämningsansökan med yrkande om förbud mot förvärvet enligt 34 § KL och anförde bl.a. att Selecta och bolagen hade sammanlagd marknadsandel som uppgick till minst 70-75

en procent. Utöver Selecta och Servess har ingen annan aktör en marknadsandel överstigande tio procent. Selecta skulle genom förvärvet således få mycket stark ställning. Eftersom övriga företag

en på marknaden betydligt mindre fick presumtionen för att förvärvet

var skulle skadligt från allmän synpunkt anses utomordentligt stark.

vara

Sedan Konkurrensverket väckt talan förde parterna enskilt förhandlingar ledde till att Selecta gjorde ett åtagandet som innebar

som att Selecta senast i maj 1997 skulle tillställa sex nämnare angivna konkurrenter ett anbud att överta samtliga de fullserviceavtal som

om Selecta förvärvat Servessbolagen avseende arbetsplatser med fler än

av 200 anställda. För de fullserviceavtal som omfattades av anbudet men där köpare fanns eller kunden godkände överlåtelsen åtog sig Selecta att senast i 1998 säga dessa vid avtalstidens utgång

mars upp för omförhandling. Selecta åtog sig att i samband med eventuell uppsägning informera konkurrenterna så att det möjliggjorde för dessa att komma in med anbud. Enligt Konkurrensverkets bedömning var det

365Stockholms tingsrätts dom 1996-12-18 i mål T 8-669-96.

Nuvarande ordning 229

tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av förvärvet om Selecta genomförde vad man åtagit sig och verket åtog sig att inte initiera påföljder eller ytterligare villkor med anledning av förvärvet under förutsättning att Selecta fullgjorde sina åtaganden.

Konkurrensverket justerade sin talan och yrkade att tingsrätten istället för förbud skulle ålägga Selecta vid vite av 500 000 kr att fullgöra det åtagande som parterna överenskommit.

Tingsrätten konstaterade att yrkandet medgivits och fann inte skäl att frångå verkets bedömning att ett genomförande av åtagandet var tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av förvärvet. Mot bakgrund härav bifölls verkets talan och Selecta ålades vid vite av 500 000 kr att fullgöra sitt åtagande.

Selecta hemställde våren 1997 om omprövning av tingsrättens beslut under åberopande av att bolaget förlorat ett par större kontrakt,

värde översteg värdet av de kontrakt som övertogs från Servess. vars

Konkurrensverket medgav bolagets talan och anförde att utvecklingen på den aktuella marknaden efter tingsrättens dom innebar att åläggandet inte längre var nödvändigt. Bl.a. anfördes att cateringföretagen i större utsträckning konkurrerade med automatserveringsföretagen. Även nystartade företag hade inträtt på marknaden.

Tingsrätten fann mot denna bakgrund och då Konkurrensverket medgav Selectas talan att det tidigare beslutet om åläggande kunde

upphéivas."’°

36°Stockholms tingsrätts dom 1997-11-18 i mål T-8-537-97.

Synpunkter under utredningsarbetet 231

7 under

Synpunkter utredningsarbetet

1 Inledning

Vi har i det tidigare utredningsarbetet kartlagt och sammanställt de allmänna erfarenheterna av konkurrenslagen. Vi har i detta sammanhang bl.a. redovisat erfarenheter och synpunkter som framförts i frågan om det var lämpligt att överföra europeiska gemenskapens konkurrensregler till en nationell marknad och tillämpa dessa på svenska förhållanden. Vi har också tidigare kartlagt och redovisat erfarenheter och synpunkter på hur lagens regler om prövning av företagsförvärv har fungerat.

En sammanställning av lämnade erfarenheter och synpunkter i angivna avseenden och på ytterligare ett antal frågeställningar rörande konkurrenslagen har vi tidigare redovisat i utredningens betänkande SOU 1997:20 Konkurrenslagen 1993-1996967

Nedan lämnas sammanfattande redogörelse för erfarenheter och

en synpunkter som lämnats avseende reglerna för kontroll av företagsförvärv. Den kritik som riktats mot det nuvarande regelsystemets utformning och funktion har i huvudsak avsett följande:

0 Den konkurrensrättsliga prövningen tar stora resurser i anspråk och

det administrativa förfarandet anses vara oproportionerligt stor utan att därför nämnvärt främja konkurrensen.

0 Förvärvsreglernas utformning innebär att vissa typer av transak-

tioner genom vilka ett företag skaffar sig faktisk kontroll över ett

annat företag inte omfattas av prövningen. Om lagen anpassas till begreppet koncentration enligt EG-modell kommer möjligheterna

till kringgående av prövningsförfarandet att elimineras. En sådan

harmonisering skulle även medföra att svenska företag får en

enhetlig uppsättning regler vid anmälan av företagsförvärv på både

nationell och internationell nivå.

367Se betänkandet, bilaga

232 Synpunkter under utredningsarbetet

0 Det råder oklarhet om den närmare innebörden av vissa av lagens begrepp, bl.a. vad gäller innebörden av begreppen berörda företag och grupp av företag, bestämmande inflytande och bedriva verksamhet inom landet. I lagen bör därför införas en klargörande definition av vad som avses med begreppen berörda företag och grupp av företag. Vad gäller begreppet bestämmande inflytande råder oklarhet om bestämmelsernas tillämpning vid förvärv genom s.k. acquisition vehicles I fråga om begreppet verksamhet inom landet råder oklarhet främst vad gäller lagens tillämpning på indirekta förvärv, dvs. förvärv mellan utländska företag med dotterbolag inom landet.

0 Det råder betydande oklarheter beträffande rättsläget avseende gemensamma företag samriskföretag. Konkurrenslagens nuvarande bestämmelser synes inte medge uppdelning och prövning av gemensamma företag på kooperativa respektive koncentrativa gemensamma företag. Den förvärvsprövning av kooperativa gemensamma företag som sker enligt nuvarande bestämmelser torde sakna praktisk betydelse. En Övergång till motsvarande bestämmelser som finns inom EG-rätten skulle medföra att denna

transaktioner i princip endast behöver anmälas för prövning typ av enligt förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. Gemensamma företag som har en långsiktig strukturell effekt på marknaden skulle på motsvarande sätt som sker enligt EG-rätten

- prövas enligt reglerna om företagsförvärv.

0 Konkurrensverkets prövning av s.k. accessoriska begränsningar i samband med förvärvsprövningen fungerar för närvarande närmast

rådgivning och service till förvärvsparterna och är i formell som en mening inte rättsligt bindande. Såväl kvalitets- som tidsmässiga argument talar för att parterna även formellt bör kunna stödja sig på verkets uttalanden avseende accessoriska begränsningar. En sådan ordning skulle dessutom skapa förutsättningar för en i många fall både billigare och enklare handläggning. Vidare följer handläggningen redan i allt väsentligt vad som tillämpas inom EG-rätten vilket innebär att det saknas bärande skäl att inte ge prövningen motsvarande effekt som inom den rättsordningen. En anpassning skulle också medföra en ökad rättslikhet med EG-rätten.

0 Anmälan av ett företagsförvärv utgör en objektiv fastställbar utgångspunkt för tidsfristema vid prövningsförfarandet. I ett stort antal fall har förvärvsparterna anmält förvärvet först efter att

Synpunkter under utredningsarbetet 233

förvärvet fullbordats vilket innebär att ett de bärande syftena med av förvärvsreglema, dvs. den obligatoriska förhandsprövningen, har blivit åsidosatt. Avsaknad föreskrift i lagen när en anmälan av en skall ske medför att vissa lagens bestämmelser kan förlora sin av verkan förvärvet inte anmäls. Långsiktigt riskerar förhållandet om urholka respekten för anmälningsplikten. I syfte att minska att rådande osäkerhet och säkerställa likformig behandling av en mer samtliga anmälande företag bör övervägas att införa en lagstadgad

tidpunkt när ett förvärv skall anmälas. Vidare bör i detta sammanhang övervägas tvåårsfristen i 42 § bör avskaffas. om

I lagen bör införas bestämmelse föreskriver anmälningsplikt 0 en som vid offentligt anbud.

Lämpligheten i den ordning innebär att ett förvärv skall 0 som anmälas någon är part i förvärvsavtalet kan ifrågasättas av som eftersom den marknadskoncentration kan bli följden av ett som förvärv uppstår inom det förvärvande företagets och det inte grupp kan förväntas att säljaren har fullständig insyn i denna företags-

gmPP-

En de minimis-regel bör införas i lagen för att undvika prövning av 0 förvärv saknar betydelse för konkurrensförhållandena på marksom naden.

Den generella anmälningsplikten bör avskaffas och Konkurrens- 0 verket bör i likhet med den ordning gällde enligt 1982 års lag - som möjlighet att på eget initiativ granska förvärv. En sådan - ges ordning bör också företagen möjlighet att frivilligt anmäla ett ge förvärv för prövning.

Föreskriften s.k. stand-still verkar onödigt ingripande, bl.a. kan 0 om det innebära juridiska risker i fråga civilrättsliga dispositioner om företagen måste vidta i samband med företagsöverlåtelser. som Vidare har regeln oklar räckvidd och ett oklart sanktionssystem en Konkurrensverket bör möjlighet att medge dispens från förbudet ges mot att vidta åtgärder för att fullfölja förvärvet 38 §.

Även bakomliggande ägare till förvärvsparterna bör omfattas av 0 bestämmelserna i 38 och 40 §§.

Konkurrensverket bör möjlighet att ompröva ett beslut som 0 ges fattats på grundval uppgifter lämnats av part och som då de av som

234 Synpunkter under utredningsarbetet

lämnades objektivt riktiga, på grund

sett var men som av senare

händelser inte kommer att förverkligas.

0 Tvåårsfristen enligt 42 § är för lång, bl.a. kan osäkerheten leda till

stora kostnader för företagen att investeringar och integra-

genom

tionsåtgärder som är nödvändiga för lönsamheten i förvärvet måste

senareläggas.

0 För vissa typer av förvärv bör en förenklad handläggning införas.

0 Frågan om lagens exterritoriella tillämpning uttryckligen regleras i

lag.

7.2¶Utredningens preliminära förslag

Av vad som redovisats ovan framgår att ett flertal intressenter, däribland Konkurrensverket, Sveriges Industriförbund och flera advokatbyråer, förordat att regelsystemet för kontroll av företagsförvärv i olika avseenden och utformas med EG-rätten

anpassas som förebild.

Sålunda har föreslagits att regleringen företagsförvärv ersätts

av med bestämmelser som, efter förebild från rådets förordning EEG

nr 4064/89 av den 21 december 1989 kontroll företagskoncentra-

om av tioner, inte tar sin utgångspunkt i övergång av äganderätt utan i avtal som innebär förvärv av kontroll över egendom. Vidare har, såvitt här är av intresse, föreslagits att gemenskapsrättens regler om gemensamma företag och s.k. accessoriska begränsningar bör införas i KL.

Vi har tidigare funnit det lämpligt att redovisa ett principförslag till hur de grundläggande materiella bestämmelserna i förordning 4064/89 skulle kunna ligga till grund för ny lagtext i KL. Ett utkast till denna lagtext har tidigare återgivits i vårt tidigare betänkandet.

7.3¶Sammanfattning av remissyttranden

över

förslaget

Utredningens betänkande SOU 1997:20 Konkurrenslagen 1993-1996 har under utredningstiden varit föremål för remissbehandling. Ett fyrtiotal olika remissinstanser har yttrat sig över betänkandet. Ingen remissinstans har direkt uttalat sig det preliminära förom slaget rörande förvärvsreglema. Stockholms tingsrätt framhåller att den stora mängden prövningar av företagsförvärv har krävt stora insatser inte lett till annat än ett som fåtal ingripanden. Det kan enligt tingsrättens mening dock föreligga risk för att drar för vittgående slutsatser av initiala tillämpman ningsproblem. Dessa har ofta sin grund i bristande resurstilldelning eller kan bero på hos handläggarna. Att inte avvakta att handovana läggningen finner sina former medför påtaglig risk för att man föreen slår lagändringar, inte behovet påkallade. som är av Statens järnvägar framför reservation mot utredningens slutsatser och förslag i betänkandet rör bl.a. konkurrenslagens förhållande som till EG-rätten. Det har inte visat sig tillräckligt att ledning kan hämtas från EG:s rättspraxis vid tillämpning lagen. Det är därför betänkligt av att innan någon ytterligare utredning genomförts dra slutsatsen attEGmodellen för regelsystemet bör i huvudsak behållas men följas mer flexibelt. Utan förarbeten anvisningar den inriktningen som ger om nya skulle bristen på förutsägbarhet öka om det inte ens är säkert att EG:s rättspraxis kommer att följ Posten att KL har dålig förutsägbarhet och att det är viktigt anser med nära anknytning till EG-rätten Det är dock tveksamt om det en redan föreligger behov att genomföra några större förändringar i nu av KL eftersom den lagen måste få rimlig tid att sätta sig. De pronya blem finns är sannolikt, åtminstone delvis, att rubricera sombamsom sjukdomar, växer bort med tiden. Med ett längre perspektiv än som det kan ha, får dessutom större möjlighet att avgöra vad man nu man är grundläggande fel och hur detta skall ändras. Det kan också som olämpligt att röra i systemet just kunskaperna den nya vara om som om lagen börjar sprida sig i större krets. Vidare framhålls de olägenheter en uppstår vid samtidig prövning av ett s.k. kooperativt joint venture som hos Konkurrensverket och kommissionen och föreslår att ett dispensförfarande från regeln s.k. stand-still införs i 38 § andra stycket KL. om

3 En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Närings- och handelsdepartementet N 97/684/K.

236 Synpunkter under utredningsarbetet

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet framhåller bl.a. att företagen i allmänhet har anpassat sig till ett svenskt numera rättsläge inom konkurrensrätten ligger EG-rätten mycket nära. som Detta har stora fördelar, främst genom att möjliggöra tillämpning av EG-rättslig praxis, vilket leder till ökad förutsägbarhet i rättsläget. Konkurrensverket anser att det på de flesta punkter är positivt att de svenska konkurrensreglema är i nära överensstämmelse med EG:s. och verket framhåller särskild den fördel som ligger i att kunna ta vägledning av den rättspraxis som utvecklats inom EU. Närings- och teknikutvecklingsverket ifrågasätter inte de om samhällsekonomiska effekterna den rådande ordningen snarast är av negativa, genom att den enda effekten av bestämmelserna är den omfattande administrativa vid anmälan företagsförvärv. processen om Enligt verket behövs därför omfattande förenklingar i de administrativa rutiner som i dag gäller för anmälan av företagsförvärv. Det kan vidare enligt verket också diskuteras vilken utformning förvärvskontrollen ska ha i liten konkurrensutsatt ekonomi den svenska marknaden en som utgör. Det är inte en dominerande ställning i sig som är skadlig utan ett eventuellt missbruk av en sådan. ställning. För att upptäcka och beivra ett sådant missbruk är det viktigt att Konkurrensverket har för resurser att kunna ingripa med stöd 19 § KL. Enligt verket kan förenklade av rutiner vid anmälan om företagsförvärv frigöra sådana resurser. Afliirsverket Svenska kraftnät ansluter sig till den kritik mot utformningen av KL som redovisats i utredningens betänkande och uttalar att lagen utgör ett avskräckande exempel på vad kan bli som resultatet av en alltför entusiastisk anpassning till EG-rätten. Länsstyrelsen i Skaraborg tillstyrker förlaget till effektivisering av reglerna för prövning av företagsförvärv. Länsstyrelsen det önskanser värt att EG-modellen också fortsättningsvis utgångspunkt för tas som regelsystemet, eftersom EG-rätten oavsett formella krav på harmonisering ändock har bärighet på nationell lags utformning och tilllämpning. Vidare framhålls vikten att den internationella utveckav lingen på området nogsamt följs med sikt möjliga förbättringar. Länsstyrelsen i Värmlands län instämmer i att reglerna för kontroll av företagsförvärv bör effektiviseras så att endast större företagsförvärv blir föremål för prövning. Grossistfirbundet Svensk handel anser att de analyser som har varit möjliga att göra visar med all önskvärd tydlighet att vissa ändringar i KL är erforderliga och förbundet tillstyrker genomförandet de föreav slagna förändringarna. Sveriges Köpmannafárbund framhåller att reglerna företagsom förvärv bör effektiviseras.

Synpunkter under utredningsarbetet 237

ifrågasätter behovet nationella pröv- Lantbrukarnas riksförbund av

förbundet måste svenska förvärvsregler under alla ningssystem. Enligt

för strukturlösningar är nödvändiga förhållanden ge fullt utrymme som

skall kunna klara den internationella konkurför att svenska företag

minst jord- och skogsbruket med därtill knuten Detta gäller inte rensen. förbundet förenklas och göras betydligt industri. Reglerna bör enligt

mindre omfattande.

tillstyrker förlaget till effektivisering av reg- Kooperativa förbundet

lema för prövning av företagsförvärv. örsäkringsförbund att det är praktiskt att i grunden

Sveriges F anser

konkurrensregler inom EU, vilket underlättar ha nationella som samma och vid eventuella ansökningar till tillämpningen lagen i Sverige av Även målet med enda EU-marknad för kommissionen. en gemensam

allt fler regelverk på de nationella och tjänster underlättas om varor

marknadema är lika.

Redareförening framhåller att konkurrenslagstiftningen Sveriges

internationellt Även det kan ifrågasättas

måste i ett perspektiv. om

ses den bästa är det ändå viktigt att vi får

EG:s lagstiftningsmodell är

om

nivå och tolkning denna lagstiftning.

en europeisk av

framhåller att det står Konkurrensverket Svenska Banlçföreningen nu

undersöka vilket företagsförvärv helst. En obligafritt att närmare som

torde därför inte utgöra nödvändig

torisk anmälningsskyldighet en

godtagbar kontroll företag och enligt förutsättning för att uppnå en av

tillräckliga skäl för att ha regler obligaföreningen saknas därför om

torisk anmälningsskyldighet för företagsförvärv.

Swartling Advokatbyrå understryker den stora betydel- Mannheimer

för prövning företagsförvärv för ett väl fungerande regelverk av sen av

konkurrensbefråmjande syften som för

såväl uppnående av KL:s

behäftade med vissa brister. Enligt näringslivet. Nuvarande regler är

hänför sig bristerna i första hand till de materiadvokatbyråns mening

beträffande tillämpningen reglerna på ella reglema. Oklarheten av

koncentrativa företag och accessoriska begränsningar gemensamma

brister. Andra brister förekommer vid reglemas utgör exempel på dessa

förvärv. Man bör i dessa frågor söka uppnå tillämpning på indirekta

största möjliga rättslikhet med EG:s regelverk.

Överväganden och förslag 239

l l l

8 överväganden och förslag

Det finns skäl både för och emot konkurrensrättslig kontroll 0 en

företagskoncentrationer. Vi konstaterar att övervägande skäl av talar för att ett sådant kontrollsystem alltjämt bör ingå i den svenska konkurrenslagen.

De svenska bestämmelserna bör ändras och i sak anpassas till 0 gemenskapsrättens motsvarande bestämmelser om kontroll av företagskoncentration. En sådan anpassning innebär också att de skillnader finns mellan den svenska konkurrenslagstift-

som nu ningen och gemenskapsrätten i fråga gemensamma företag

om och accessoriska begränsningar i allt väsentligt kommer att undanröjas.

Vi finner inte skäl att föreslå någon ändring nuvarande 0 av konstruktion eller omfattning kontrollområdet omsättnings-

av gränsen fyra miljarder kronor.

De bedömningslcriterier gäller enligt nuvande ordning måste 0 som i allt väsentligt motsvara de bedömningskriterier som gäller

anses enligt gemenskapsrätten. Vi finner inte skäl att föreslå någon ändring i detta avseende.

Vi finner att övervägande skäl talar för att den generella 0 anmälningsskyldigheten bör behållas, men att den till viss del bör inskränkas.

Behov föreligger infonnell, effektiv och ändamålsenlig I av en mer handläggning hos Konkurrensverket av ärenden som rör företagskoncentration. För att möjliggöra detta förslår vi bl.a. att ett ökat sekretesskydd skall gälla under det förberedande förfarandet.

240 Överväganden och förslag

8.1¶Skäl för KL

och emot förvärvsregler i

Hur bärkraftiga är skälen för konkurrensrättsliga regler kontroll

- om av företagsförvärv och liknande koncentrationsåtgärder Vilken ekonomisk betydelse har sådana regler för samhället

Kan lagregler detta slag utformas så de får avsedda effekter - av att

Dessa frågor förefaller naturlig utgångspunkt för vara en en granskning av KL:s regler prövning företagsförvärv.

om av Koncentrationsåtgärder

i näringslivet föranleder ofta debatt för- och nackdelar om för samhället i de enskilda fallen och innehållet i lagens regler. Därvid anförs om ibland att verkställd företagssammanslagning borde ha en förhindrats och kanske att lagreglema kontroll på området bör skärpas. I andra om fall ifrågasätts eller kritiseras ingripanden enligt som görs KL mot koncentrationsåtgärder. Motsvarande diskussioner förekommer i andra länder och internationellt.

Det empiriska underlaget för utvärdering konkurrensrättsliga

en av regler om kontroll företagskoncentration är De regelsystem av magert. som nu gäller i skilda länder i huvudsak grundade på synes vara allmänna ekonomiska teorier och överväganden om risker med koncentrationen i näringslivet. Förvånansvärt få

undersökningar i

ekonomisk-vetenskapliga former själva regelsystemen, deras av tillämpning och effekter finns att tillgå. Såvitt vi kan finna inga ges definitiva på frågorna samhällsekonomiska verkningar svar om av olika kontrollsystem i tillgängligt vetenskapligt material.

Vi har försökt belysa den ekonomisk-vetenskapliga, teoretiska och

erfarenhetsmässiga, grunden för regler förvärvskontroll. Detta har om skett främst expertstudier, redovisas i bilagor. genom som närmare Studierna, bl.a. effekter de svenska regler som avser av om förvärvskontroll har funnits sedan 1982, bestyrker som att företagskoncentrationer i vissa fall har effekter från allmän som synpunkt bör motverkas. Som helhet studierna emellertid också ger en klar bild att det är mycket svårt allmängiltiga grunder av att ange och preciserade regler för förvärvsprövning. Många olika förhållanden i en de enskilda fallen måste beaktas vid bedömning det kan en av om finnas anledning för konkurrensmyndighetema ingripa och hur detta att i så fall bör ske.

Skälen för kontrollregler

Frågorna om företagskoncentration och grunden till för

om lagregler

kontroll av denna koncentration har utförligt behandlats i tidigare mera

Överväganden och förslag 241

lagstiftningssammanhang. Vad då anförts har redovisats i det som föregående och skall här. Vi hänvisar till kap. 5 och inte upprepas där också motiven till de gällande reglerna i KL framgår. Det material expertstudiema och i övrigt har kommit som genom fram under vår utredning ger ytterligare stöd för uppfattningen att lagregler kontroll företagskoncentrationer behövs. Även det om av om ekonomisk-vetenskapliga underlaget för lagstiftningen inte är helt klargörande, måste antas att kontrollregler har betydande positiva effekter att koncentrationsåtgärder är klart olämpliga från genom som konkurrenssynpunkt kan förhindras. Reglerna kan i detta avseende även ha betydelsefull preventiv effekt. en Den ekonomiska bakgrunden till lagstiftningen har knappast förändrats väsentligt under år. Den viktigaste förändringen är senare sannolikt den alltmer ökande internationaliseringen, bl.a. genom att Sverige blivit medlem i Europeiska unionen, men även genom den allmänna s.k. globaliseringen. Dessa förändringar talar snarast för mera att nationella regler bör få minskad betydelse och att kontroll i högre grad bör utövas enligt internationella regelsystem. Det är dock tveksamt i vad mån sådana system kan på ett effektivt sätt ersätta nationella regler i fråga lokalt begränsade marknader. I varje om mera fall har inte marlcnadsintegrationen, eller uppbyggnaden EG:s eller av andra internationella regler, ännu nått ett stadium då detta är aktuellt. Till stöd för lagregler kontroll företagskoncentrationer kan om av också åberopas den internationella utvecklingen i fråga om lagstiftning på området. Allt flera länder inför kontrollregler detta slag, och de av för EG reglerna utvecklas fortlöpande och tillämpas gemensamma också på ett verkningsfullt sätt. Denna tillämpning bygger i viss mån på att det finns liknande nationella regelsystem i medlemsländer.

Skälen mot kontrollregler

De skäl kan anföras mot lagregler kontroll av företagssom om koncentrationer torde i huvudsak vara den berörda generella oklarhet finns beträffande lagstiftovan som ningens verkningar, särskilt osäkerheten om vilka effekter på näringslivets struktur i det enskilda fallet kommer att följa av att en som koncentrationsåtgärd förbjuds respektive tillåts svårigheterna att i de enskilda fallen göra de framtidsinriktade ekonomiska bedömningar måste ankomma på de tillämpande som organen. Också de kostnader ett kontrollsystem innebär för det allmänna som och för näringslivet kan anföras skäl mot en lagstiftning. som

242 Överväganden och förslag

Nu angivna skäl mot lagregler koncentrationskontroll väger

om dock knappast så tungt att de bör leda till principiell på

en annan syn lagstiftningsfrågan än som ligger till grund för KL.

Slutsatser

Vår slutsats är alltså att regler kontroll företagskoncentrationer

om av alltjämt skall ingå i KL. Med hänsyn till den osäkerhet råder de

som om ekonomiska bedömningama och effekterna olika ingripanden bör

av dock prövningen gälla endast större koncentrationer. Vidare bör ingripanden ske bara i fall som har stor ekonomisk vikt från samhällssynpunkt och där bedömningen är relativt säker. Dessa principer torde inte avvika väsentligt från dem ligger till grund för KL:s

som nuvarande regler om kontroll av företagsförvärv.

8.2¶Hur bör vara utformade

reglerna

Vi har i enlighet med Våra direktiv studerat utformningen och tillämpningen av andra länders regler koncentrationskontroll. Sådana

om regelsystem finns i ett stort antal länder och några dem behandlas i

av kap Regelsystemen har grund att ingripanden kan

som gemensam ske mot vissa företagsförvärv och liknande bedöms ha negativa

som verkningar, i första hand från konkurrenssynpunkt. Men systemens konstruktion och funktion skiljer sig ofta avsevärt länderna emellan i fråga bedömningskriterier, beslutande formerna för

om organ, beslutsfattande m.m. Regelsystemet inom EG har varit mönsterbildande på senare år och har starkt påverkat nationella lagar i Europa t.ex.

nya i Spanien, Italien, Belgien och Finland. Främst i USA, Storbritannien och Tyskland finns äldre regelsystem. De olika ländernas lagregler har som nämnts nationella särdrag av olika slag. Vi har emellertid inte i andra nationella lagar funnit några speciella problemlösningar det

som finns skäl att lägga till grund för ändrade svenska regler.

Mot denna bakgrund vi att det finns två huvudaltemativ för

anser utformning av det materiella innehållet i KL:s förvärvsregler:

att behålla den nuvarande reglernas allmänna fonn, med begreppet företagsförvärv, dvs. äganderättsövergång, utgångs-

som punkt

att utforma regler i så nära överensstämmelse med EG:s regelsystem som möjligt, med bl.a. begreppet koncentration utgångs-

som punkt.

Överväganden och förslag 243

Det bör påpekas att kriterierna för bedömning enskilda fall inte av behöver skilja sig principiellt i de två fallen. Dessa kriterier måste under alla förhållanden mycket allmänt formulerade i lagtexten, vara och det förutsätts här att de har samma sakinnehåll i båda alternativen. För alternativ 1 talar framför allt att begreppet företagsförvärv ovan är förhållandevis klart avgränsat och har belysts i många ärenden hos Konkurrensverket under tillämpningen hittills KL. Det finns dock av även skäl talar mot användning begreppet. Bl.a. kan det anses som av för snävt att det inte omfattar koncentrationsåtgärder av annat genom slag än förvärv. Det är å andra sidan för vitt i den meningen att det även innefattar förvärv är ointressanta för kontrollsynpunkt därför att de som inte innebär varaktiga strukturförändringar. Begreppet koncentration har komplicerad innebörd, vilket en mera kan tala att det förs in i KL. Flera omständigheter talar dock för emot att detta begrepp läggs till grund för prövningsreglema i KL:

Marknadsmakt och skadliga effekter kan skapas genom andra 0 koncentrationsåtgärder än äganderättsövergång

KL i övrigt är till väsentlig del konstruerad efter förebild av EG- 0 rätten. Som har anförts redan i vårt betänkande SOU 1997:20 kan det naturligt att förändring regelsystemet i fråga om vara en av företagsförvärv också innebär ett närmande till EG:s motsvarande

regler

Begreppet koncentration är vedertaget i EG:s regelsystem och dess 0 användning där skapar, såvitt känt, inga allvarliga tillämpningsproblem. EG-begreppen torde under alla förhållanden ha betydelse i ärenden enligt KL och väl kända av svenska konkurrensvara rättsexperter

En ökad harmonisering med EG:s terminologi underlättar sannolikt 0 tillämpningen koncentrationskontrollreglema i såväl Sverige som av EG, och den samverkan mellan nationella myndigheter och EGär förutsatt i EG-systemet. Frågorna om prövningen av organ som s.k. joint och accessoriska begränsningar har särskilt ventures intresse i detta sammanhang se nedan.

Med hänsyn till det anförda vi att KL:s förvärvsregler bör ändras anser och i sak till EG-modellen. Vid införandet i KL måste EGanpassas reglema omarbetas lagtekniskt. Det är i och för sig önskvärt att förvärvsreglerna har enklare och klarare lydelse än vad som är fallet en med EG-reglerna. Men det är knappast möjligt att formulera reglerna i

244 Överväganden och förslag

KL väsentligt annorlunda, om man skall uppnå målet att harmonisera systemen och reglernas sakinnehåll. Formuleringen kan ske i stort efter det mönster skisserats redan i betänkandet SOU 1997:20 bilaga som Vi anser dock att avsevärda förkortningar själva lagtexten är möjliga av och lämpliga, även om den avses ha innehåll EG:s regler. samma som

Gemensamma företag och accessoriska begränsningar

Enligt direktiven skall vi belysa frågor uppkommer vid förvärvssom kontrollen beträffande gemensamma företag joint ventures och s.k. accessoriska begränsningar. Dessa frågor har behandlats närmare i tidigare avsnitt se särskilt kap. 3 och redogörelsen för EG-systemet. Bakgrunden till att frågorna tagits i direktiven är skillnader mellan upp EG-rätten och de hittillsvarande svenska reglerna. Med vårt förslag kommer dessa skillnader att försvinna och alltså inte ett problem i vara sig. De tillämpningsproblem uppstår i de angivna frågorna blir i som princip desamma i EG. Även lösningarna i EG:s regelsystem som om ibland kan vara diskutabla från skilda utgångspunkter, bygger de på ingående diskussioner och analyser. Dessa bör kunna värdefull vägge ledning också vid prövningen motsvarande frågor enligt KL. av

8.3¶Gränser för vilka koncentrationer

som

prövas

Formen för avgränsning kontrollområdet av

Som tidigare nämnts framhålls i motiven till KL att bör man se kontrollen av företagsförvärv undantagsåtgärd och att bara som en vissa större företagsförvärv bör bli föremål för prövning. För att identifiera dewtransaktioner som kan medföra effekter på konkurrenssituationen på marknaden och samhällsekonomin tillämpas tröskelvärden i form företagens omsättning. Härigenom kan mätas av den ekonomiska styrkan hos de berörda företagen såsom den återspeglas respektive företags omsättning, detta oavsett inom vilken av sektor denna omsättning har uppnåtts eller dessa sektorer överom huvudtaget kommer att beröras av den ifrågavarande transaktionen. Omsättningen utgör därvid en måttstock på de ekonomiska och resurser den verksamhet som slås förvärvet att den samman genom genom

Överväganden och förslag 245

omfattar omsättning inom alla verksamhetsområden, och inte parternas endast dem direkt berörs förvärvet. Det bör således framhållas som av det i detta sammanhang inte är fråga att bedöma marknadsatt om ställningen för parterna eller de direkta effekterna av förvärvet. Genom tröskelvärdet är rent kvantitativt, eftersom det endast att baseras på omsättningen, uppnås fördelen att regeln är förhållandevis enkel tillämpa både för konkurrensmyndighetema och de företag att är involverade i den aktuella transaktionen. Det innebär också att som företagen förhållandevis snabbt kan få besked transaktionen faller om inom kontrollområdet eller inte. Svårigheten att i många fall enkelt och inom rimlig tid bestämma

den relevanta marknaden och ett företags andel i olika typer av transaktioner talar mot att använda sådana kriterier som urvalsmetod

vilka företagsförvärv/kenoentrationer faller inom kontroll-

för som området. Med hänvisning till det angivna bör nuvarande konstruktion ovan med tröskelvärden i form omsättningsgränser behållas. av Ett ingripande mot koncentration kan medföra långtgående en rättsverlcningar för såväl parterna tredje De skäl som tidigare som man. framförts för att i lagen gränserna för kontrollområdet kvarstår ange enligt vår mening. Att i själva lagen undantag för olika typer av ange koncentrationer kan antas sakna betydelse från konkurrenssom synpunkt framstår från lagtekniska utgångspunkter mindre som lämpligt. En lösning på problemet bör därför sökas i andra fonner. En lösning kan ett förenklat anmälnings- och handläggningsförvara farande för vissa ärenden rör koncentrationer, bl.a. sådana typer av som koncentrationer kan antas sakna betydelse för konkurrensen på som marknaden denna fråga behandlas nedan.

Gränser för kontrollområdet

När konkurrenslagen infördes 1993 avgränsades tillämpningsområdet

för kontroll företagsförvärv till att sådana förvärv där av avse sammanlagda omsättning uppgår till minst fyra miljarder företagens kronor. Viss kritik har riktats mot denna nivå på omsättningsgränsen

och därvid har framlagts förslag att nivån bör höjas. om analys Statistiska Centralbyråns kartläggning inom landet En av av verksamma företag visar att endast ett begränsat antal företag har en omsättning överstiger fyra miljarder kronor, vilket kan antas ha sin som grund i förekomsten olika branschstrukturer. Det kan även noteras av vissa branscher saknas företag uppnår denna omsättningsatt inom som

246 Överväganden och förslag

nivå. Gällande ordning medför således differentierade täckningsgrader för olika branscher i fråga själva kontrollområdet. om Erfarenheterna visar att förvärvsaktiviteten varierar med tiden och att vissa perioder kännetecknas högre förvärvsaktivitet än andra av perioder. Detta kan ha sin förklaring i rad olika faktorer, bl.a. hur en den ekonomiska situationen allmänt sett utvecklas eller kravet på strukturomvandling inom särskilda branscher. Några förändringar av de ekonomiska förutsättningar eller andra av faktorer som kan antas ha utgjort grund för nuvarande avgränsning av kontrollområdet har inte framkommit under utredningsarbetet. Erfarenheterna visar inte heller på några allvarligare tillämpningsproblem med nuvarande ordning. Mot bakgrund av det angivna saknas skäl att föreslå någon nu ändring av nivån på omsättningsgränsen fyra miljarder kronor.

8.4¶Bedömningskriterier

När man i olika rättssystem har infört konkurrensrättsliga regler för kontroll av företagskoncentration har allmänt avstått från att knyta man den konkurrensrättsliga bedömningen till endast eller ett fåtal en avgörande bedömningsfaktorer. I stället har både i gemenskapsman rätten och flertalet nationella kontrollsystem accepterat att skadlighetsbedömningen måste ske i ett brett perspektiv där olika effekter i tas beaktande. Detta hindrar dock inte att vissa effekter kan väga tyngre än

andra i helhetsbedömningen.

Koncentrationens effekter måste prövas för varje särskild marknad för sig efter de förutsättningar där råder. Genom att effekterna som skiljer sig beroende på bl.a. det är frågan horisontell, vertikal om om eller diagonal koncentration måste i viss mån även skilda bedömningsstandarder tillämpas vid den rättsliga bedömningen. Som tidigare nämnts anförs inom gemenskapsrätten och i många nationella rättsordningar det övergripande motivet för att som genom konkurrensrättslig reglering styra och kontrollera koncentrationsförfaranden i näringslivet strävan att hindra uppkomsten sådana en av koncentrerade företagsenheter allvarligt hämmar konkurrensen på som en viss marknad. Den nuvarande svenska förvärvskontrollen har också efter förebild gemenskapsrätten utformats för att möjliggöra - av sådana ingripanden. Enligt nuvarande regler i KL får ett ingripande mot ett företagsförvärv ske om förvärvet skapar eller förstärker dominerande ställen ning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma konkurrensen på marknaden. Som tidigare nämnts överfördes kravet på dominerande

ställning från 1982 års konkurrenslagstiftning i syfte att begränsa förvärvskontrollens räckvidd. Begreppet dominerande ställning skall enligt lagmotiven knyta till den tolkning av begreppet som kommit an till uttryck i gemenskapsrätten. På motsvarande sätt gäller vid tillämpningen av 19 § är det som förvärvets påverkan på konkurrensen på den relevanta marknaden som bedöms. En skillnad i förhållande till 19 § när det gäller bestämmande relevant marknad är att det här är fråga den inhemska av om marknaden i dess helhet eller avsevärd del av den. en Nuvarande ordning förutsätter för ingripande även utöver att det skall fråga ett väsentlig hämmande konkurrensen- att detta vara om av sker på ett sätt är skadligt från allmän synpunkt. som Även väsentligt hämmande konkurrensen många gånger om ett av torde sammanfalla med vad är skadligt från allmän synpunkt så är som också uttalas i motiven till den nuvarande lagstiftningen, inte det, som möjligt att ha ett system där varje koncentration som medför att konkurrensen hämmas väsentligt skall förbjudas. Från samhällsekonomisk synpunkt kan i vissa fall koncentration nödvändig, bl.a. då det en anses föreligger behov strukturrationalisering eller rationellare av av produktion. Men även andra allmänna intressen kan ha en sådan styrka måste väga dem mot det samhällsekonomiska intresset av en att man effektiv konkurrens vid prövningen koncentration. Som framhålls av en i lagmotiven torde detta särskilt gälla intresset att skydda liv, hälsa av och säkerhet. Motivet för ett lagsystem för kontroll av företagskoncentrationer är i möjlig mån främja samhällsekonomisk effektivitet och att tillvarata att konsumentintresset. Som har framgått är det svårt att mer exakt ovan vilka bedömningsnorrner bör tillämpas för att uppnå dessa ange som syften. Några preciserade regler för vilka olika faktorer som skall mer beaktas vid prövningen i det enskilda fallet kan därför enligt vår mening inte fastställas, utan bedömning koncentrationens en av eventuella skadliga effekter på konkurrensen och samhällsekonomin måste göras med tillämpning relativt vida bedömningskriterier. av Med hänsyn till det anförda finns inte skäl att föreslå andra nu bedömningskriterier än de gäller enligt nuvarande ordning 34 § som KL. Dessa bedömningskriterier måste anses i allt väsentligt motsvara de bedömningskriterier gäller enligt gemenskapsrätten. som

248 Överväganden och förslag

8.5¶Bör den

generella anmälnings-

skyldigheten avskaffas

Som förut har framgått fanns inte generell anmälningsskyldighet enligt ÄKL. Prövningssystemet utformat var så att en gallring av förvärv inte skedde genom avgränsning kontrollområdet utan huvudsakligen av genom konkurrensmyndighetens förberedande prövning. Denna ordning ändrades år 1993 övergång till KL:s regler med genom ett avgränsat kontrollområde och generell anmälningsskyldighet enligt förebild reglerna i EG. Om vårt förslag genomförs, skall KL:s av huvudregler om förvärvsprövning ytterligare till EGanpassas modellen. Mot denna bakgrund det krävas tungt vägande skäl synes om en ordning utan generell anmälningsskyldighet skall återinföras. nu För en generell anmälningsplikt med tidsfrister talar särskilt tidsvinsten och att uppnår viss formell stadga i kontrollman en systemet. Även konkurrensmyndighetens subjektiva bedömning i frågan anmälningsplikt begränsas vid nuvarande generella anmälom ningsskyldighet vilket ökar förutsägbarheten och rättssäkerheten i kontrollsystemet. Systemet har också den fördelen att konkurrensmyndigheten tidigt får relevant information förvärvet vilket om begränsar behovet av kompletterande uppgifter från företagen. Som tidigare nämnts har vidare anförts att systemet också motverkar uppkomsten av en situation där förvärvande företaget söker överraska konkurrensmyndigheten med att omedelbart integrera det förvärvade företaget i sin verksamhet på så sätt att det verkar avhållande mot att förbjuda förvärvet på grund de stora skador uppbrytning kan av som en åstadkomma. Mot ett system med generell anmälningsskyldighet kan anföras att anmälningsskyldigheten ofta är förenad med omfattande krav på uppgiftslämnande till Konkurrensverket, vilket gör varje anmälan komplicerad och kostsam för företagen. Den medför att företagen i många ärenden tvingas till omfattande arbete med att ta fram uppgifter som krävs för verkets prövning och kan få betydande kostnader för juridiska ombud m.m. Den belastning på företagen förvärvsanmälningar innebär är som dock i viss mån ofrånkomlig. Om ett prövningssystem saknar regler om generell anmälningsskyldighet måste det finnas regler frivillig om anmälan. Sådana regler fanns också i ÄKL. Det torde då ha förutsätts att en anmälan kunde ske informellt och att de berörda myndigheterna varvid nämndes dåvarande NO, SPK och SIND hade sådan samlad kunskap att uppkomna fall snabbt kunde bedömas. Frågan hur om en anmälan skulle vara beskaffad inte ha övervägts i detalj. synes mera

Överväganden och förslag 249

Denna fråga innefattar emellertid flera problem rörande bl.a. form och innehåll i anmälan, tidsfrister och rättsverkningar. I fråga om anmälan

skall göras enligt KL har dessa förhållanden reglerats genom KL som och olika föreskrifter, problemen skulle uppstå på nytt sätt vid en men återgång till ett system utan generell anmälningsplikt. Det går knappast finna någon helt tillfredsställande lösning på problemen vid en att en sådan återgång. Det kan för övrigt antas att de förut beskrivna förhållanden vid tillämpningen ÄKL, föranledde kritik mot bl.a. av som utdragen förberedande prövning, hade sin grund i sådana problem som har berörts. Förhållandena ledde till att Konkurrenskommittén nu föreslog vissa ändringar i reglerna. Några särskilda regler om

anmälningars utformning föreslogs dock inte. Förslagen, som gick ut

på den förberedande prövningen skulle effektiviseras utan att att generell anmälningsplikt infördes, förlorade aktualitet genom att regler sådan anmälningsplikt fördes in i KL. I detta sammanhang kan om påpekas Konkurrensverket inte har den ingående, kontinuerliga att bevakning utvecklingen i näringslivets olika branscher som av behövdes enligt den äldre ordningen och myndigheterna då som förutsattes ha. Här bör också framhållas att de olägenheter som den i KL föreskrivna anmälningsskyldigheten orsakar företagen har minskat

betydligt i omfattning de ändrade regler gäller fr.o.m. den l genom som och kommer med vårt förslag att minska ytterligare. Vidare juli 1997 kan framhållas att det måste läggas väsentlig uppgiftsbörda en företagen i ett system byggt på frivilliga anmälningar. Det finns även också anledning att företagen, med ett sådant system, skulle i stor anta utsträckning för säkerhets skull anmäla koncentrationer som faller

inom det i lagen angivna kontrollområdet. Bördan företagen skulle därför sannolikt inte minskas drastiskt ett ändrat genom anmälningssystem. Det kan i detta sammanhang också framhållas att i motiven till KL hinder inte föreligger mot att vid sådana förvärv normalt anges att som inte kan ha så stor betydelse för konkurrensen ha en mindre långt anses gående än i övriga fall. Konkurrensverket har också

uppgiftsskyldighet

vid antal tillfällen tagit frågan att införa en förenklad ett upp om handläggning och minska omfattningen uppgiftsskyldigheten för av företagsförvärv verkets tidskrift Konkurrens nr 5/94, vissa typer av se 4/95 och 3/96. Ett förenklat anmälningsförfarande där uppgifts- — lämnandet begränsas till endast vissa centrala uppgifter för att avse bedömningen konkurrenseffekten vissa typer av företagsförvärv av av kan leda till att ett inte obetydligt antal de anmälningspliktiga antas av förvärven skulle omfattas ett förenklat förfarande. Konkurrensverket av har således inom för gällande lagstiftning möjlighet att förenkla ramen

250 Överväganden och förslag

anmälningsförfarandet för sådana typer företagsförvärv verket av som bedömer sakna betydelse för konkurrensen. Ett sådant förenklat förfarande kan leda till att verket skulle behöva mindre för resurser prövning av dessa förvärv och även till att företagens uppgiftslämnarbörda skulle minska något. Även ordning innebär en som ett ökat utrymme för informella kontakter mellan Konkurrensverket och de berörda företagen kan antas bidra till att minska uppgiftslämnarbördan för företagen och nedbringa handläggningstiden nedan.

se

På grund det anförda finner vi inte tillräckliga skäl föreslå av att att reglerna i KL om generell anmälningsskyldighet skall upphävas.

Anmälningsslcyldighetens omfattning

Som tidigare nämnts har kritik riktats mot att nuvarande ordning medför att många företagsförvärv saknar betydelse för som konkurrensen och samhällsekonomin faller inom området för den generella anmälningsskyldigheten. Som lösning på detta problem en har föreslagits att nivån på omsättningsgränsen bör höjas. En analys av Statistiska Centralbyråns kartläggning inom landet av verksamma företag visar att flertalet företag har omsättning en som understiger ett hundra miljoner kronor. Fördelningen företag inom av detta intervall är dock skiftande mellan olika branscher. Det kan även observeras att inom många branscher återfinns ett relativt antal stort företag inom intervallet 100 200 miljoner kronor. Analysen visar också att endast ett mindre antal företag har omsättning en som överstiger 200 miljoner kronor. I fråga avgränsning den generella anmälningsskyldigheten om av kan noteras att antalet förvärv har anmälts under andra halvåret som 1997 76 är mindre än hälften det antal anmäldes under av som motsvarande period 1996 respektive första halvåret 1997. Det måste antas att denna kraftiga nedgång till stor del beror på ändringen av anmälningsreglema den 1juli 1997. Lagändringen 1997 gjordes i avvaktan på ingående mera överväganden om KL:s förvärvsregler och anmälningsskyldigom hetens omfattning. Vi har framgår efter utredning dessa som ovan av frågor funnit att den generella anmälningsskyldigheten i princip bör behållas. Det finns dock skäl att pröva dess omfattning är avvägd om på bästa sätt. Också med de regler som gäller efter den l juli 1997 har till Konkurrensverket anmälts många förvärv det inte funnits som anledning att överväga ingripanden mot. Den generella anmälningsskyldigheten omfattar alltså många förvärv har ringa betydelse som

Överväganden och förslag 251

från konkurrens- och samhällssynpunkt. Det kan i sammanhanget Konkurrensverket inte funnit anledning att anmoda några noteras att förvärvsparter anmäla något sådant förvärv som nu genom omsättatt 100 miljoner kronor undantas från den generella ningsgränsen

anmälningsskyldigheten.

framhållits i flera sammanhang innebär emellertid anmäl- Som har börda på företagen. Detta har ytterligare

ningsförfarandet en stor

understrukits näringslivsföreträdare under vår utredning. Därvid har av önskemål i varje fall den nuvarande omsättningsframförts om att miljoner kronor höjs till 200 miljoner kronor, vilket kan gränsen 100 beräknas i ytterligare halvera antalet förvärv som omfattas av stort sett

den generella anmälningsskyldigheten.

synpunkter bör beaktas. Även hänsyn till Vi finner att dessa Konkurrensverkets resursanvändning talar för att omsättningsgränsen miljoner kronor höjs. Visserligen kan då möjligen antalet frivilliga 100 "för säkerhets skull öka något, detta kan anmälningar som görs men knappast nämnvärt minska den effektivitetsvinst som uppstår. kan anföras att sådan ändring kan medföra risk för att Det en koncentrationer är samhällsskadliga inte kommer att prövas. som måste dock ytterst liten. Det torde sällan finnas Denna risk anses från samhällssynpunkt att ingripa mot koncentrationer av den anledning aktuella storleken. De få fall då sådan anledning eventuellt finns kan komma under Konkurrensverkets prövning, eftersom verket förutsättas fallet anmodan till part att göra anmälan. alltid kan ta upp genom en en påpekas ordning medför minskad mängd Det kan att en som en verket möjlighet att omfördela resurserna från

anmälningsärenden ger

formella prövningsförfarandet till bl.a. bevakning av sådana det

marknader där koncentrationsåtgärder kan komma att påverka

konkurrensen negativt. Sammanfattningsvis innebär den diskuterade inskränkningen av anmälningsskyldighet betydande resursvinster för området för generell och samhälle. Någon vägande invändning mot ändringen kan näringsliv Ändringen bör därför genomföras. En ytterligare lagändring vi inte se. detta sammanhang så att utländska förvärv som kan antas bör göras i sakna betydelse för konkurrensen och samhällsekonomin regelmässigt undantas från den generella anmälningsskyldigheten. sålunda regel i KL att koncentration skall Vi föreslår som ny en anmälas till Konkurrensverket l de berörda företagen tillsammans om omsättning föregående räkenskapsår överstiger fyra har en som kronor och 2 minst två de berörda företagen driver miljarder av landet och i denna verksamhet har omsättning verksamhet inom en föregående räkenskapsår överstiger 200 miljoner kronor för vart som och ett av företagen.

252 Överväganden och förslag

Även med denna regel kan det inte undvikas den generella

att anmälningsskyldigheten omfattar vissa förvärv saknar betydelse

som för konkurrensen och samhällsekonomin. Behovet förenklad

av en anmälnings- och handläggningsordning för sådana ärenden behandlas nedan.

8.6¶Behov av ett infonnellare förfarande

Företagsförvärv faller inom det konkurrensrättsliga kontroll-

som området rör många gånger både betydande samhällsintressen och stora ekonomiska värden. Den ekonomiska omsättningen ställer också normalt höga krav på en skyndsam och effektiv handläggning

av förvärv som blir föremål för prövning. Det föreligger därför från både allmän och näringslivets synpunkt ett starkt intresse att det kon-

av kurrensrättsliga systemet för kontroll av företagsförvärv/koncentrationer är ändamålsenligt utformat och fungerar och tillämpas på ett så effektivt och rättssäkert sätt som är möjligt.

I gemenskapsrätten och i vissa utländska regelsystem, bl.a. USA och Storbritannien, finns en handläggningsordning i stor utsträckning

som ger de berörda företagen möjlighet till informella kontakter med konkurrensmyndigheten innan en anmälan i formell mening sker. Erfarenheten från bl.a. dessa länder visar att möjligheten till sådan informell kontakt på ett inledande stadium ger konkurrensmyndigheten förutsättningar att i ett tidigt skede bl.a. bilda sig en närmare uppfattning om transaktionens karaktär och, när skäl så föreligger, begränsa omfattningen de uppgifter företagen behöver lämna

av som för myndighetens prövning. Erfarenheterna visar även att konkurrensmyndighetens handläggningstid efter att anmälan gjorts härigenom i inte obetydlig omfattning kan avkortas och att antalet ärenden som går till s.k. särskilda undersökningar kan begränsas.

Som tidigare nämnts har kritik framförts mot att den nuvarande uppgiftsskyldigheten i samband med anmälan av företagsförvärv enligt 37 § KL är onödigt betungande och kostsam och i vissa fall även

— direkt onödig för själva prövningsförfarandet.

Frågan har därför väckts om förutsättningar föreligger att

en motsvarande informell ordning som angetts ovan även kan tillämpas

av Konkurrensverket vid handläggning av ärenden rör företags-

som förvärv.

Det kan i detta sammanhang erinras att enligt motiven till KL

om risker med ett företagsförvärv skall i första hand undanröjas

genom åläggande av mindre ingripande slag än förbud. Förhandlingar med företagen bör därvid enligt motiven i första hand ske under

Överväganden och förslag 253

Konkurrensverkets handläggning ärendet. En sådan ordning anses av hinder för att parterna vid rättegång kan komma inte utgöra en senare förhandlingsuppgörelse. Företrädare för näringslivet och fram till en har också särskilt framhållit att möjligheten till advokatbyråer förhandling och förhandlingslösning utgör rationell handläggningsen form i ärenden gäller företagsförvärv. som Konkurrensverkets handläggning ärenden enligt KL sker av huvudsakligen med tillämpning bestämmelserna i förvaltningslagen av Även tryckfrihetsförordningens TF bestämmelser om allmän FL. och sekretesslagens bestämmelser har betydelse i detta handling

sammanhang. första stycket FL skall myndighet lämna upplysningar, Enligt 4 § en vägledning, råd och sådan hjälp till enskilda i frågor som rör annan verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den myndighetens lämpligt med hänsyn till frågans art, den enskildes utsträckning som är

behov hjälp och myndighetens verksamhet. av andra stycket FL att frågor från enskilda skall besvaras I 4 § anges möjligt. Bestämmelsen innebär att myndigheten har en så fort som underlätta för enskilda att ta till sin rätt i skyldighet att vara kan gälla exempelvis upplysningar om hur

förvaltningsärenden. Detta

ansökan, råd vilka handlingar bör bifogas, m.m. man gör en om som och bedöms lämpligt skall myndigheten även vägleda När det behövs allt efter omständigheterna, ta initiativ till den enskilde genom att, utredning, verka för utredningen begränsas till vad som ytterligare att den enskildes uppmärksamhet på att det kan finnas är nödvändigt, fästa handlingsvägar att nå det han eftersträvar osv. Denna alternativa vägledningsprincip gäller i princip oberoende av begäran.

följer vad i 4 § gäller all förvaltningsverk- Av 1 § FL att som anges och således inte bara den del verksamsamhet hos myndigheten, av heten beteckna ärenden i fonnell mening. som är att som ordning innebär att informell handläggningsordning En som en mer i ärenden rör koncentrationer och som ger ökat utrymme tillämpas som kontakter mellan Konkurrensverket och berörda företag i för informella nödvändig för att effektivisera handläggningen i det enskilda fallet är ordning även väl förenlig med förvaltdessa ärenden. En sådan synes bestämmelser och de motivuttalanden som gjorts i nu ningslagens aktuellt hänseende. Den närmare utformningen och tillämpningen av en

enligt vår mening lämpligen överlämnas till Konsådan ordning bör Det kan dock framhållas att gemenskapskurrensverket att överväga. med s.k. pre-notification i tillämpliga delar bör kunna rättens ordning tjäna förebild. Även de informella handläggningsformer som som mer

tillämpas i bl.a. USA och Storbritannien bör kunna viss vägledning i ge detta hänseende. 369 Det kan här observeras att såväl tryckfrihetsförordningens bestämmelser allmän handling sekretesslagens regler i fråga om som om sekretess dock väsentligt kan försvåra möjligheten till en mer informell handläggningsordning i aktuella ärenden, främst vad gäller nu förutsättningar för informella kontakter mellan Konkurrensverket och de berörda företagen. Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten skall beredas så stor insyn i myndigheternas verksamhet möjligt. Från denna synpunkt som är det motiverat att verksamheten vid Konkurrensverket i största möjliga utsträckning är offentlig. Offentliggörande uppgifter kan av emellertid i nu aktuella fall medföra betydande olägenheter både för det allmänna och för enskilda företag. En avvägning måste därför göras mellan kravet på offentlighet i den verksamhet rör verkets som mer informella kontakter med företagen, bl.a. sådan verksamhet som avser upplysning och vägledning vad gäller tillämpningen olika av lagbestämmelser, och behovet sekretess för sådana uppgifter av som kan bli aktuella i dessa fall och lämnas till verket. som Enligt föreskriftema i 8 kap. 6 § sekretesslagen, 2 § sekretessförordningen och punkt 17 i bilagan till förordningen gäller sekretess i Konkurrensverkets verksamhet enligt KL för uppgift bl.a. enskilds om affärs- eller driftförhållanden, det kan antas att den enskilde lider om skada om uppgiften röjs. Med affärs- och driftförhållanden avses affärsförhandlingar, marknadsundersökningar, marknadsplaneringar, planer som rör konstruktionsarbeten och reklamkampanjer, prissättningskalkyler, utredningar av annat slag, m.m. Skaderekvisitet är här ett s.k. rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för att ifrågavarande uppgifter är offentliga inte viss om en skaderisk kan anses föreligga. Vid skadebedömningen får alltså man utgå från om uppgiften är det slaget att ett utlämnande typiskt sett av kan vara ägnat att medföra skada för det intresse skall skyddas som genom sekretessbestämmelsen. Som tidigare nämnts ligger det i sakens natur att en exakt tillämpning av regler innehåller skaderekvisit som inte är möjlig. Prövningen av om ett skaderekvisit är uppfyllt eller inte innefattar nämligen alltid ett visst mått skönsmässighet. Det raka av skaderekvisitet innebär således att tillämparen kan göra sin bedömning inom ganska vida ramar. Avsikten är dock, tidigare nämnts, att som

36° Konkurrensverket har under utredningsarbetet överlämnat promemoria en till utredningen med en skiss till utforrrming av en mer informell handläggningsordning i nämnda avseenden. Utdrag ur promemorian återges i bilaga 4.

Överväganden och förslag 255

skadebedömningen i huvudsak skall kunna göras med utgångspunkt i själva uppgiften. Ett företagsförvärv kan föregås från affarssynpunkt mycket av känsliga förhandlingar som förutsätter konfidentiell handläggning av berörda parter. Det torde uppenbart att möjligheten till sekretess vara hos Konkurrensverket för uppgifter rör planerade förvärv eller som genomförda förvärv ännu inte blivit offentliggjorda många gånger som utgör grundläggande förutsättning för att de berörda företagen skall en kunna lämna uppgifterna till verket. Hittillsvarande erfarenheter visar dock att berörda företag i stor utsträckning att nuvarande bestämmelser inte medger ett anser tillräckligt sekretesskydd för uppgifter företagen lämnar till som Konkurrensverket innan anmälan i formell mening enligt 37 § KL sker. Förhållandet medför att möjligheten för informella kontakter och frivilligt samråd, ett förfarande som närmast måste betraktas som en förutsättning för informell och kostnadseffektiv handläggning, i en mer stor utsträckning försvåras. Konsekvensen härav är i många fall att verket inte heller får tillgång till tillräckligt underlag för att på ett tidigt stadium, och innan formell anmälan sker, kunna bedöma om en uppgiftsskyldigheten för företagen i det enskilda fallet kan begränsas. Företag kan i sådana fall, för att fullgöra den formellt föreskrivna uppgiftsskyldigheten, tvingas att ta fram och lämna uppgifter som i stor utsträckning saknar betydelse för den materiella prövningen. Det torde uppenbart att sådan ordning många gånger kan fördröja vara en handläggningen i det enskilda fallet och orsaka det allmänna och företagen betydande olägenheter och kostnader. Ett förenklat handläggningssystem förutsätter således ett ökat sekretessskydd för sådana uppgifter affärs- och driftförhållanden företagen lämnar om som till Konkurrensverket formell anmälan enligt 37 § sker. innan en Det kan framhållas att även sekretessbestämmelse med ett s.k. en omvänt skaderekvisit innebär viss grad av skönsmässig bedömning en från tillämparens sida i det enskilda fallet och måste på motsvarande sätt anförts i fråga om nuvarande bestämmelser anses som som otillräcklig. Sekretesskyddet för aktuella uppgifter bör därför göras nu absolut. Vidare bör meddelarfrihet inte råda för aktuella uppgifter. nu Absolut sekretess för uppgiften i fråga bör gälla fram till den tidpunkt när anmälan lämnas in till verket. Efter denna tidpunkt bör sekretess gälla för uppgifterna i den omfattning som nu föreskrivs enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen, 2 § sekretessförordningen och punkt 17 i bilagan till förordningen. I de fall anmälan inte sker bör sekretesstiden på sätt enligt det senare lagmmmet vara samma som begränsad till tjugo år.

Ekonomiska konsekvenser m.m. 257

9¶Ekonomiska konsekvenser m.m.

l Inledning

Enligt regeringens direktiv dir 1994:23 skall vi pröva offentliga åtaganden och redovisa ekonomiska konsekvenser lämnade forslag.

av Vi skall också enligt direktiv redovisa regionalpolitiska och

jämställdhetspolitiska frågor.

9.2¶Ekonomiska konsekvenser

De förslag vi lämnar innefattar inga offentliga åtaganden och har

nya enligt vår bedömning inte några mera omfattande ekonomiska konsekvenser.

I kap. 8 har vi föreslagit att begreppet koncentration läggs till grund för prövning företagsförvärv och andra liknande transaktioner.

av Förslaget innebär att tillämpningsområdet i vissa avseenden utvidgas och i andra inskränks i förhållande till vad gäller enligt nuvarande

som ordning. Även med den föreslagna ändringen tillämpningsområdet

av kommer enligt vår bedömning flertalet ärenden att utgöras av sådana typer företagsförvärv redan faller inom nuvarande

av som kontrollområde.

Vi har även föreslagit viss inskränkning av den generella

en anmälningsskyldigheten. Förslaget innebär bl.a. att många mindre företagsförvärv enligt nuvarande ordning faller under den

som generella anmälningsskyldigheten undantas från denna skyldighet. Det kan inte uteslutas att den föreslagna ordningen kommer att medföra en begränsad ökning sådana ärenden där Konkurrensverket anmodar

av företag att anmäla förvärvet eller där berörda företag frivilligt anmäler förvärvet för prövning.

Sammantaget innebär dock förslagen att antalet ärenden som rör företagsförvärv och andra liknanade transaktioner kommer att minska

9-185162

258 Ekonomiska konsekvenser m.m.

betydligt i omfattning, vilket medför kostnads- och resursbesparing för såväl Konkurrensverket som berörda företag.

Också vårt förslag om en mer informell och effektiv handläggning i ärenden som rör företagskoncentrationer medför kostnads- och

en resursbesparing för Konkurrensverket och berörda företag.

För Konkurrensverkets del torde förslagen innebära en viss omfördelning av resurser inom verket. De resurser som frigörs genom att antalet företagskoncentrationer som anmäls inom ramen för den generella anmälningsskyldigheten minskar torde kunna överföras till bevakning av sådana företagskoncentrationer faller utanför

som området för den generella anmälningsskyldigheten.

Förslagen innebär från samhällsekonomisk synpunkt sett såväl besparingar som ett bättre resursutnyttjande.

9.3¶Övriga

frågor

De frågor som vi haft till övervägande och de förslag som vi lämnat har enligt vår bedömning inte några regionalpolitiska dir. 1992:50 eller jämställdhetspolitiska aspekter dir. 1994: 124.

10¶Ikraftträdande

De föreslagna ändringarna bör lämpligen träda i kraft den 1 juli 1999. I kap. 11 behandlas Övergångsbestämmelser.

l l Författningskommentar

Under denna rubrik kommenterar vi de föreslagna författnings-

ändringarna. Under utredningsarbetet har lämnats förslag till ändring av olika bestämmelser i KL. Vi har dock inte utöver här upptagna förslag till ändringar funnit skäl att föreslå några ytterligare ändringar av KL eller

regelsystemet i övrigt.

11.1 till om ändring i konkur- Förslaget lag renslagen 1993 :20

4§

Paragrafen i dess nuvarande lydelse innehåller definition av vad som en med företagsförvärv i lagens mening. Vi har föreslagit att alla avses transaktioner kan utgöra företagskoncentration skall falla som anses inom lagens kontrollområde. En definition vad som avses med av begreppet företagskoncentration har införts i 34 Bestämmelserna i 4

§ har därför upphävts.

34§

I paragrafens första och andra stycken definition av vad som ges en skall utgöra företagskoncentration i lagens mening. Motiven anses en för denna bestämmelse har tidigare behandlats i avsnitt 8.2. I första stycket 1 att koncentration föreligger om två eller anges en flera tidigare självständiga företag slås samman. Enligt punkt 2 föreligger koncentration en eller flera en om redan kontrollerar minst ett företag, eller ett eller flera personer, som företag förvärv värdepapper eller tillgångar, genom avtal genom av eller på annat sätt direkt eller indirekt får kontroll över ett eller flera

företag eller delar därav.

l

262 Författningskommentar i

l

I andra stycket att bildandet ett gemensamt företag på

anges av som varaktig basis fyller en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner utgör en koncentration enligt första stycket

Paragrafen i denna del motsvarar till sitt sakliga innehåll artikel 3 i koncentrationsförordningen. Denna bestämmelse har tidigare behandlats i avsnitt 3.3.3.

I enlighet med vad gäller inom gemenskapsrätten, avsnitt

som se 3.3.4, skall beslut som avser prövning av en koncentration omfatta även sådana avtalsvillkor som utgör konkurrensbegränsningar har direkt

som anknytning till och är nödvändiga för koncentrationens genomförande accessoriska begränsningar.

34a§

Till paragrafens stycken har efter justering föranleds

som av förslaget om övergång till koncentrationsbegreppet överförts nuvarande bestämmelser i 34

I fjärde stycket har införts en ny bestämmelse att i den

som anger utsträckning som bildandet ett gemensamt företag utgör

av som en koncentration enligt 34 § har till syfte att eller resultat att samordna konkurrensbeteendet hos företag som förblir självständiga, skall samordningen bedömas enligt kriteriema i 6 och 8 §§. Vad här

som föreskrivs motsvarar artikel 2.4 i koncentrationsförordningen, avsnitt

se 3.5.

35§

I denna paragraf anges att ett förbud mot en koncentration innebär att en rättshandling som utgör ett led i koncentration därefter blir

en ogiltig. Ogiltigheten innebär att rättshandlingen inte kan göras gällande till sitt innehåll i den del den utgör ett led i koncentrationen. Rättshandlingen behöver dock inte sakna rättsverlqiingar i andra avseenden, t.ex. i de delar som närmare reglerar vad som gäller mellan avtalsparterna om ett förbud meddelas. På sätt enligt nuvarande

som ordning inträder ogiltigheten när tingsrättens dom vunnit laga kraft eller Marknadsdomstolens dom meddelats.

36§

Paragrafen i dess nuvarande lydelse innehåller bestämmelser gör

som det möjligt att i stället för förbud rikta åläggande mot det förvärvande företaget att avyttra ett företag, en rörelse, en del av en rörelse eller att genomföra någon konkurrensfrämj ande åtgärd. Ett åläggande

annan om

partiell avhändelse kan därvid gälla antingen ett företag, rörelse eller

en

del rörelse redan före förvärvet fanns inom det en av en som förvärvande företaget eller motsvarande inom det förvärvade företaget prop. 1992/93:56, s. 44.

Paragrafen har justerats på det sättet att orden ett företagsförvärv" har ändrats till "en koncentration".

Vidare har ordet förvärvaren ändrats till "en part i koncentrationen Med begreppet part i koncentrationen här vatt och ett av

avses de företag enligt 34 § första stycket 1 och den eller de

som slås samman företag eller förvärvar kontroll över ett företag eller del

personer som därav enligt 34 § första stycket

I punkt I har orden "en rörelse eller en del av en rörelse ändrats till eller del ett företag". I likhet med vad gäller kan ett

en av som nu åläggande partiell avhändelse avse ett företag eller en del av ett

om företag redan vid tidpunkten för koncentrationen ägdes av något av

som de företag slås eller som förvärvar kontroll över ett annat

som samman företag eller utgör en del av det eller de företag varöver kontroll

som förvärvas.

I punkt 2 anges att en part i koncentrationen även kan åläggas att vidta någon konkurrensfrämjande åtgärd. En sådan åtgärd kan

annan t.ex. innebära att kontrollen över ett företag eller del därav upphör.

Det bör framhållas att ett åläggande enligt denna paragraf inte får

långtgående än vad som krävs för att de skadliga effekterna vara mer

konkurrensbegränsningen skall undanröj as. av

37§

I paragrafen, delvis ändrats i sak, bestämmelser om

som ges anmälningsskyldighet och frivillig anmälan av koncentrationer.

I paragrafens första stycke föreskrivs att en koncentration skall anmälas till Konkurrensverket om de berörda företagen tillsammans har

omsättning föregående räkenskapsår överstiger fyra miljarder en som kronor punkt 1 och minst två av de berörda företagen driver verksamhet inom landet och i denna verksamhet har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger 200 miljoner kronor punkt 2.

Vid sammanslagning företag utgörs de berörda företagen

av normalt av de företag som slås samman. Om koncentrationen äger rum

förvärv kontroll över ett företag utgörs normalt de berörda genom av företagen den eller de eller företag som förvärvar

av personer kontrollen samt det företag eller del av företag som kontrollen avser se avsnitt 3.4.2.

Med omsättning enligt punkt I på motsvarande sätt som

avses enligt nuvarande ordning de berörda företagens sammanlagda

-

264 Férfattningskommentar

omsättning under föregående räkenskapsår från försäljning

av varor och tjänster i hela världen.

I punkt 2 anges att minst två av de berörda företagen skall ha uppnått en omsättning som överstiger 200 miljoner kronor för vart och

företagen under föregående räkenskapsår i verksamhet drivs ett av som inom landet. Enligt detta rekvisit krävs således att två eller flera av de berörda företagen driver någon form av verksamhet inom landet och att omsättningen skall ha uppkommit i denna verksamhet. Rekvisitetdriva verksamhet inom landet har överförts från nuvarande 4 § och här

avses ha motsvarande innebörd.

Andra stycket motsvaras i huvudsak av det nuvarande tredje stycket. I detta stycke anges att om förutsättningen enligt första stycket 1 är uppfylld men omsättningen inte överstiger vad i första

som anges stycket får Konkurrensverket i ett enskilt fall ålägga en part i en koncentration att anmäla koncentrationen, när detta är påkallat

av särskilda skäl. En part och andra medverkande i en koncentration har dessutom alltid rätt att frivilligt anmäla koncentrationen, när omsättningskravet enligt första stycket l är uppfyllt.

Begreppet part i en koncentration har tidigare behandlats i samband med 36 Med annan medverkande i koncentrationen avses t.ex. säljaren av ett företag eller del därav. Den nämnare avgränsningen av när en person eller ett företag i varje enskilt fall skall anses medverka i koncentrationen får överlämnas till rättstillämpningen.

En förutsättning för att lagens bestämmelser om koncentration skall vara tillämpliga är att omsättningen har den storlek som anges i första stycket En koncentration som inte uppfyller detta kriterium faller således utanför lagens tillämpningsområde.

37a§

Genom paragrafen, som är ny, införs en tidsfrist inom vilken en koncentration som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 § skall anmälas till Konkurrensverket.

Ett avtal eller ett offentliggörande av ett bud om Övertagande av ett företag eller ett förvärv av ett kontrollerande inflytande i ett företag som medför en koncentration som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 § skall anmälas inom en vecka till Konkurrensverket. Fristen löper från den tidpunkt när den första av dessa händelser inträffar.

Paragrafen motsvarar artikel 4.1 i koncentrationsförordningen.

1998:98 F ötfattningskommentar 265

SOU

37b§

I paragrafen, är vilka eller företag som har som ny, anges personer skyldighet att anmäla koncentration till Konkurrensverket. en I första stycket att företagssammanslagning enligt 34 § anges en första stycket l skall anmälas de företag som slås samman. av I andra stycket att i övriga fall skall anmälan göras av den anges eller de eller företag förvärvar kontroll över ett företag personer som eller del därav. Paragrafen i allt väsentligt artikel 4.2 i koncentrationsmotsvarar förordningen.

38§

Paragrafen innehåller bestämmelser särskild undersökning av en om koncentration har anmälts enligt 37 som I första stycket har ordet ett företagsförvärv ändrats till en

koncentration. har föreskriften att ett beslut särskild I andra stycket om skall meddelas inom 30 dagar ändrats till 25 arbetsdagar undersökning från det anmälan kom in till Konkurrensverket. Ändringen, som i att vad tillämpas i EG, verket ett rimligare stort sätt motsvarar som ger för den inledande prövningen. Detta har betydelse särskilt tidsutrymme samband med helger. Med arbetsdag sådan dag som inte i större avses helgdag enligt lagen 1989:253 allmän helgdag och som är allmän om heller lördag, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, pingstinte är afton, midsommarafton eller julafton. Enligt nuvarande ordning får parterna i förvärvsavtalet under den angivna fristen inte vidta några åtgärder för att fullfölja förvärvet. Förbudet omfattar således även säljaren. Bestämmelsen har justerats på orden Under denna frist får den är part i det sättet att som förvärvsavtalet inte vidta några åtgärder för att fullfölja förvärvet har med "Under denna frist får parterna eller andra medverkande i ersatts inte vidta någon åtgärd i syfte att fullfölja koncentrationen koncentrationen". Förbudet innebär att varken parterna i konceneller andra medverkande får vidta några rättshandlingar eller trationen andra åtgärder i angivet syfte. Enligt nuvarande ordning är förbudet i andra stycket ovillkorligt. torde ligga i sakens natur att ett sådant förbud kan medföra vissa Det ekonomiska konsekvenser för företagen. Detkan emellertid i negativa det särskilda fallet finnas skäl för företagen att kunna vidta vissa åtgärder omfattas förbudet, t.ex. sådana åtgärder som syftar till som av förhindra eller minska risken för att onödiga ekonomiska skador att

eller andra negativa konsekvenser uppstår under den föreslagna nu tjugofemdagarsfristen. Därför har i tredje stycket införts regel gör det möjligt för en som Konkurrensverket att besluta undantag från förbudet i andra om stycket. Ett sådant beslut måste självfallet fattas med beaktande av lagens skyddssyfte.

39§

I paragrafen ges närmare bestämmelser om bl.a. väckande talan och av anstånd dämred. Första stycket har justerats endast på det sättet att 34 § har ändrats till 34 a Andra stycket har justerats på det sättet att tremånadersfristen kan förlängas om parterna i koncentrationen och den gjort anmälan som enligt enligt 37 § andra stycket samtycker. Har koncentrationen skett på det sätt som anges i 34 § tredje stycket, krävs endast förvärvarens a samtycke. På motsvarande sätt enligt nuvarande ordning får vid som synnerliga skäl fristen förlängas utan sådant samtycke i detta som anges stycke.

40§

Paragrafens första stycke har justerats endast på det sättet att orden ett företagsförvärv och förvärvet har ändrats till "en koncentration respektive "koncentrationen". Andra stycket har justerats på det sättet att orden part i förvärvsavtalet har ändrats till part eller annan medverkat i koncentrasom tionen".

41§

Paragrafen i dess nuvarande lydelse innehåller bestämmelser som närmare reglerar förutsättningarna för att i interimistiskt beslut förbjuda parterna i ett förvärvsavtal att fullfölja förvärvet till dess fråga enligt en 34 eller 36 § slutligt har avgjorts. Första stycket har justerats på det sättet att 34 § har ändrats till 34 a Vidare har orden parterna i ett avtal företagsförvärv att fullfölja om förvärvet ändrats till "parterna och andra medverkande i koncentrationen att vidta någon åtgärd i syfte att fullfölja koncentrationen. I andra stycket har orden "parterna i förvärvsavtalet och "förvärvet ändrats till den beslutet gäller och den gjort som som anmälan enligt enligt 37 § andra stycket respektive koncentrationen.

Fötfattningskommentar 267

När koncentrationen har skett på det sätt i 34 a § tredje

som anges stycket behöver på gäller endast förvärvaren beredas

- sätt som nu tillfälle att yttra sig. Om det finns synnerliga skäl får dock förbud omedelbart meddelas att gälla till dess att något annat beslutas.

42§

Paragrafens första stycke har justerats på det sättet att 34 § har ändrats till 34 Vidare har orden partema i förvärvsavtalet och

a förvärvet ändrats till "partema i koncentrationen och den som gjort anmälan enligt 37 § andra stycket respektive koncentrationen. När koncentrationen har skett på det sätt i 34 § tredje stycket är

som anges a

gäller förvärvarens samtycke tillräckligt. I sista — på sätt som nu — meningen har orden "förvärvsavtalet ingicks ändrats till "koncentrationen ägde rum.

43§

Paragrafens första stycke har justerats endast på det sättet att 34 § har ändrats till 34 a

I andra stycket har orden ett företagsförvärv" och en part i förvärvsavtalet ändrats till "en koncentration respektive en part eller

medverkat i i koncentrationen. annan som

57§

Paragrafens första stycke har justerats endast på det sättet att 34 § har ändrats till 34 a

I andra stycket har orden ett företagsförvärv ändrats till en koncentration.

63§

Paragrafens första stycke 4 har justerats endast på det sättet att orden företagsförvärv enligt 34 § har ändrats till koncentration enligt 34 a §.

67 §

Paragrafen har justerats endast på det sättet att orden ett företagsförvärv enligt 34 § har ändrats till "en koncentration enligt 34 a §.

68§

I paragrafen i dess nuvande lydelse föreskrivs att innan ett mål om företagsförvärv avgörs, förvärvarens motpart i förvärvsavtalet skall få tillfälle att yttra sig. Detta gäller dock inte vid förvärv har skett på som det sätt i 34 § tredje stycket. Bestämmelserna i som anges motsvarar allt väsentligt 22 § i 1982 års konkurrenslag. Bestämmelsen ansågs motiverad på grund av de konsekvenser ett förbud eller åläggande som kunde få för motparten prop. 1981/82:l65 291 s. Enligt 64 § första stycket 1 och andra stycket KL skall rättegångsbalkens regler för tvistemål där förlikning inte är tillåten tillämpas i mål om företagsförvärv vid tingsrätten och i Marknadsdomstolen. Rättegångsbalkens regler rätt för tredje att intervient deltaga i om man som rättegången äger därvid tillämpning 14 kap 9 och 10 RB. I de fall ett mål om företagskoncentration rör medverkande än parterna i annan koncentrationen 37 § kan denne med stöd bestämmelserna se av om intervention ansöka att få deltaga i rättegången. Genom de angivna om bestämmelserna får säljares och övriga medverkandes intresse att av kunna bevaka sin rätt i mål företagskoncentration tillgodosett. om anses Paragrafen har därför upphävts.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Vi föreslår att våra förslag träder i kraft den l juli 1999. Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla i fråga företagsförvärv har om som skett före ikraftträdandet.

Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen 1980: 100

8kap.4§

I paragrafen, som är finns bestämmelser sekretess i ny, om Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning. Bestämmelsen i första stycket motsvarar nuvarande bestämmelser i 8 kap. 6 § sekretesslagen, 2 § sekretessförordningen och punkt 17 i bilagan till förordningen. I första stycket 1 anges att i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning gäller sekretess för uppgift enskilds om

affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. I punkt 2 att sekretess gäller för uppgift om andra ekonomiska anges eller personliga förhållanden för den har trätt i affärsförbindelse som eller liknande förbindelse med den är föremål för myndighetens som verksamhet. Denna sekretess är absolut. I andra stycket har införts bestämmelse som anger att en ny sekretess gäller för uppgift lämnas i ärende avser anmälan som som enligt 37 § konkurrenslagen till dess anmälan har gjorts. Motivet för denna regel har behandlats i avsnitt 8.6. Sekretesskyddet omfattar alla uppgifter rör själva företagsförvärvet, t.ex. uppgifter om köpare som och säljare, affärs- och driftförhållanden, Denna sekretess är m.m. absolut. Om anmälan enligt 37 § KL görs tillämpas därefter bestämmelserna i första stycket på sådana uppgifter faller inom som tillämpningsområdet för den bestämmelsen. I tredje stycket på motsvarande sätt enligt nuvarande som anges ordning att i fråga uppgift i allmän handling gäller sekretessen i - om tjugo år.

16 kap. l §

Paragrafen innehåller bestämmelser hänvisningar till olika som genom sekretessbestämmelser i lagen vilka tystnadsplikter som har anger företräde framför meddelarfriheten. I 3 har, i enlighet med vad anförts i avsnitt 8.6, intagits en

punkt som

bestämmelse föreskriver att meddelarfrihet inte gäller för sådana som uppgifter i 8 kap. 4 § andra stycket. som avses

till om ändring i sekretess-

Förslaget förordning förordningen 1980:657

Punkt 17 i bilagan till förordningen

Enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen och 2 § och punkt 17 i bilagan till denna förordning gäller i Konkurrensverkets verksamhet som avser tillsyn och utredning sekretess för uppgifter bl.a. enskilds affärsom en eller driftförhållanden, Denna sekretessbestämmelse har överförts m.m. till 8 kap. 4 § första stycket. Punkt 17 i bilagan till sekretessförordning-

en har därför upphävts.

,~:,:w.3.. ,w ...;,.;. Liu.: ~r

.,mmx;.. 2": får"

.d7 I; 156:3-;:aqååh 2 u, .. 2

w. :"§—§;a:;.m3{,§;j§,:¥g{,y

‘Yrmfi1:-"t"£:.‘;‘Kid

V setszzvfimaa xafiigqcgu

1.3?

. 1.

-Y-iiüüwü

Bilaga 271

Bilagor

l l

Bilaga 1 Statistik avseende inom landet verksamma företag under

perioden 1993 1996 Statistiska centralbyrån ..273

Bilaga 1 273

Bilaga l

Statistik avseende inom landet verksamma företag i Sverige under perioden 1993 1996

- Statistiska centralbyrån har på vårt uppdrag sammanställt uppgifter om i Sverige verksamma företag under perioden 1993 1996. Nedan

redovisas denna statistik. Uppgifterna har bearbetats av utredningens sekretariat och redovisas här fördelat på bransch, år och storlek omsättning. Företagets storlek är redovisad efter omsättning i miljoner kronor. Med begreppet omsättning här företagets totala

avses omsättning den redovisats för beräkning mervärdesskatt. I

som av begreppet omsättning ingår redovisade uppgifter för skattepliktig omsättning inom landet, skattefri omsättning inom landet, export och utförsel till annat EU-land. I omsättningen ingår punktskatter. Mervärdesskatt ingår inte i den redovisade omsättningen

37°Statistiska centralbyrån har lämnat uppgifter beräkningsgrunder.

om

274 Bilaga 1

Byggverksamhet

År 1993 1994 1995

Bilaga 1 275

Energi År 1993 1994 1995 1996

323 356 443 418 -10 60 58 65 95 10-19 20 28 31 63 20-29 29 23 20 50 30-39 18 18 20 36 40-49 22 12 17 33 50-59 9 16 18 33 60-69 14 9 9 28 70-79 17 14 19 16 80-89 13 18 18 11 90-99 525 552 660 783 Totalt

E 1993 1994 1995 1996

54 64 71 101 100-199 30 23 30 44 200-299 13 17 24 17 300-399 7 8 5 12 400-499

0 0 0 0 40 000-49999

0 0 0 0 50 000-59999

0 0 0 0 60 000-69999

0 0 0 0 70 000-79999

999 0 0 0 0 80000-89

000-99999 0 0 0 0 90

0 0 0 0 100000-

l 1 1 1 Totalt

276 Bilaga 1

Finansverksamhet År

1993 1994 1995 1996

-10 1499 1725 1910

1560 10-19 55 59 62

67 20-29 27 21 19

28 30-39 13 20 15

4 70-79 8 6 7

År 1993 1994 1995 1996 100-199 22 25 23 24 200-299 14 6 7 5 300-399 7 8 4 4 400-499 0 4 7 10 500-599 2 6 5 3 600-699 4 2 3 1 700-799 1 1 2 5 800-899 1 0 1 1 900-999 1 1 0 1 Totalt 52 52 52 54

År 1993 1994 1995 1996 1 000-1999 7 7 7 4 2 000-2999 3 3 4 4

3 000-3999 1 0 1 2 4 000-4999 0 3 2 0 5 000-5999 0 0 0 1 6 000-6999 0 0 0 0 7 000-7999 0 0 0 0

0 Totalt 0 0 1

Bilaga 1 277

Försäkringsverksamhet År 1993 1994 1995 1996

-10 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 Totalt O xN l x

År 1993 1994 1995 O 100-199 200-299 300-399 400-499 500-599 600-699 700-799 800-899 900-999 Totalt - A

År O 1994 1995 1996 l 000-1999 2000-2999 3000-3 999 4 000-4999 5000-5999 6 000-6999 7000-7 999 8000-8 999 9000-9999 Totalt

År OO O ä 1995 OO 10000-19999 20O00-29999 30 000-39999 40 000-49999 50000-59999 60000-69999 70000-79999 80000-89999 90 000-99999 100000- Totalt

278 Bilaga 1

Handel- dagligvaror

År 1993 1994 1995 1996 i -10 48265

51901 54399 45995

10-19 1779 1915 1951 1856 i

Bilaga I 279 Handel övrig

—