SJVFS 2013:46

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2013:46

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:42) om

kompensationsbidrag,

miljöersättningar,

miljö-

investeringar och djurens välbefinnande;

Utkom från trycket

den 13 januari 2014

Omtryck

beslutade den 9 januari 2014.

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1 kap. 30 § förordningen (2007:481)

om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och efter samråd med Sametinget,

Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och de organisationer som har representanter i

övervakningskommittén, i fråga om verkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS

2007:42) om kompensationsbidrag, miljöersättningar, miljöinvesteringar och djurens

välbefinnande¹

dels att 1 kap. 14 §, 5 kap. 38, 60 och 61 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 32 §, 5 kap. 16, 26, 37, 40, 43 och 52 §§, 6 kap. 65 e §, 7

kap. 2, 8, 9 samt 13-16 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas en ny paragraf, 5 kap. 61 a §, av följande

lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna

författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER…………………………… s. 9

1 §

Ersättningsformer

2 §

Definitioner

3-7 a §§

Tvärvillkor

8-14 c §§

Åtagandeperioden

8 a §

När får miljöersättning beviljas efter miljöinvestering?

9 §

Krav för godkännande av åtagande

10 §

Hur får åtaganden kombineras?

11-12 §§

När

och hur

får ett åtagande från

föregående

programperiod avslutas?

13 §

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

14 §

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

14 a §

Vilket åtagande styr åtagandeperioden?

14 b-14 c §§

Hur får förlängning av åtagande göras?

¹ Författningen senast omtryckt SJVFS 2013:17.

SJVFS 2013:46

2

15-19 §§

Utbetalning

15-17 §§

Vilka grundvillkor finns för beviljande av utbetalning?

18-19 §§

Hur får utbetalningar kombineras?

20 §

Undantag

21-22 §§

Övriga regleringar för kompensationsbidrag, miljöersättningar och

miljöinvesteringar

2 kap.

KOMPENSATIONSBIDRAG………………………………… s. 21

1-13 §§

Vilka villkor finns?

1 §

Vallodling

2-3 §§

Betesmark och slåtteräng

4-5§

Spannmål och potatis

6 §

Sambete

7-8 §§

Hur ska ersättning beräknas för företag med mark inom

flera stödområden?

9-10 §§

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

11 §

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

12-13 §

Hur beräknas antalet nötkreatur?

3 kap.

BEVARANDE

AV

ODLINGSLANDSKAPETS

BIOLOGISKA

MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN………………. s. 23

1-19 §§

Betesmarker och slåtterängar

1-2 §§

Vad kan man få ersättning för?

3 §

Upphävd

4-5 §§

Vilka förbud finns?

6-7 §§

Betesmarker, slåtterängar, skogsbeten och alvarbeten

6-7 §

Vilken skötsel krävs för ersättning för betesmarker,

slåtterängar, skogsbete och alvarbete?

8-11 §§

Betesmarker och slåtterängar med särskilda värden

8 §

Vilka betesmarker och slåtterängar kan få ersättning för

särskilda värden?

9 §

Vilken särskild skötsel krävs för ersättning för betesmarker

och slåtterängar med särskilda värden?

10-11 §§

Vilka kompletterande insatser finns för betesmarker och

slåtterängar med särskilda värden?

12-13 §§

Alvarbete och skogsbete

13 §

Vilken skötsel krävs för alvarbete och skogsbete?

14-19 §§

Fäbodar

14-15 §§

Vad kan man få ersättning för?

16-19 §§

Vilken skötsel krävs för fäbodbete?

SJVFS 2013:46

3

20-25 §§

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

20-21 b §§

Vad kan man få ersättning för?

22 §

Vilken skötsel krävs?

23 §

Vad får länsstyrelsen besluta om?

24-25 §§

Vilka förbud finns?

26-39 §§

Hotade husdjursraser

26 §

Vilka raser kan man få ersättning för?

27-31 a §§

Vilka är kraven för renrasighet?

32-34 §§

Anslutning och rapportering till härstamnings- och

hälsokontroll

35 §

Vilka är ålderskraven för får, getter och svin?

36 §

Hur lång är hållandeperioden för får, getter och svin?

37 §

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin bytas

ut?

38-39 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

40 §

Stöd till rasbevarande husdjursföreningar

4 kap.

VALLODLING…………………………………………………… s. 30

1 §

Vad kan man få grundersättning för?

2 §

Vilka villkor finns för grundersättning?

3 §

Vad kan man få tilläggsersättning för?

4-5 §§

Hur ska tilläggsersättning beräknas för företag med slåtter-

och

betesvall

inom

flera

områden

inom

vilka

tilläggsersättning lämnas?

6-7 §§

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

8 §

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

9-10 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

5 kap.

MILJÖANPASSAT JORDBRUK……………………………….. s. 31

1-64 §§

Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion

1-6 §§

Allmänna regler för växtodling och djurhållning

2-5 §§

Vilka krav finns för att få ersättning för certifierad ekologisk

produktion?

6 §

Kontroll

7-21 §§ Regler för odling

10 §

Vilka uppgifter om växtodling ska dokumenteras?

11 §

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja

markens bördighet?

12 §

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

13 §

Preparat för jordförbättring och kompostering

14 §

Hur ska växtskyddsproblem förebyggas och åtgärdas?

15 §

Vilka förökningsmaterial ska användas?

16 §

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

17 §

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

SJVFS 2013:46

4

18-21 §§

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

22-64 §§ Regler för djurhållning

22-23 §§

Vilket är det minsta antal djur som krävs för att uppfylla

djuråtagandet?

24 §

Undantag från djurregler första halvåret

25-26 §§

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om

utbetalning?

27 §

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor

bytas ut?

28-29 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

30 §

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

31 §

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

32 §

Hur många värphöns och slaktkycklingar behövs för att få

utbetalning?

33 §

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

34 §

Vad gäller vid parallellhållning?

35-36 §§

Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

37-38 §

I vilka undantagsfall får djur hållas bundna?

39-41 §§

Vilka krav finns för byggnader?

42-44 §§

När ska idisslare ha tillgång till bete och utevistelse?

45 §

Hur ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar utfodras?

46 §

Hur ska kalvar hållas?

47-49 §§

Hur ska grisar hållas?

50-52 §§

Vilka särskilda regler gäller för fjäderfän?

53-59 §§

Vilka krav ställs på djurens foder?

60-61 §§

Fodertillsatser och foderråvaror

62-63 §§

Vilka regler gäller för hälsovård och användning av

läkemedel?

64 §

Vad gäller för fortplantning?

65-74 §

Minskat kväveläckage

65 §

Vad krävs för att man ska få ersättning?

66-72 §§ Fånggröda

66-69 §§

Vilka krav finns på sådd och etablering av fånggröda?

70 §

När får fånggrödan brytas?

71 §

Hur får fånggrödan användas?

72 §

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

73-74 §§ Vårbearbetning

73 §

Vad kan man få ersättning för?

74 §

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

75-80 §§

Skötsel av våtmarker

76 §

Vad kan man få ersättning för?

77 §

Förundersökning, slutbesiktning och specifika villkor för

åtagandet

78-80 §§

Vilka generella villkor gäller?

SJVFS 2013:46

5

81-87 §§

Skyddszoner

81-83 §§

Vilka krav finns på anläggning av en skyddszon?

84-87 §§

Vilka krav finns på skyddszonen?

88-92 §§

Traditionell odling av bruna bönor

88 §

Vilken mark ingår i åtagandet och hur ska den skötas?

89-91 §§

Vad gäller för växtskyddsmedel och växtnäring?

92 §

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av ogräs?

93-115 §§

Miljöskyddsåtgärder

93 §

Vem är berättigad till ersättning?

94 §

Vilka arealer är ersättningsberättigande?

95-96 §§

Vad gäller för växtodlingsplanen?

97-99 §§

Vilka krav ställs på växtnäringsbalansen?

100-101 §§

Vilka krav ställs för markkarteringen?

102-103 §§

Vad gäller för fastställandet av kväveinnehållet i

flytgödseln?

104-107 §§

Vilka krav ställs på påfyllnings- och rengöringsplatsen?

108-109 §§

Vad gäller för funktionstest av sprutor?

110 §

Vilka krav ställs på dokumentation av bekämpningsbehovet?

111-112 §§

Vilka krav ställs på kontrollrutor?

113-114 §§

Vad gäller för obesprutade kantzoner?

115 §

Vad gäller allmänt för ersättningsformen?

6 kap.

UTVALD MILJÖ…………………………………………………. s. 50

2-49 §§

Regionala skötselinsatser

2-19 g §§

Naturfrämjande insatser på åkermark eller för att minska

växtnäringsläckage från åkermark

3-7 §§

Bevarande av hotade åkerogräs

6-7 §§

Vilken skötsel krävs?

8-14 §§

Mångfaldsträda

12-14

Vilken skötsel krävs?

15-19 §§

Fågelåker

18-19 §§

Vilken skötsel krävs?

19 a-19 g §§

Anpassade skyddszoner

19 e-19 g §§

Vilken skötsel krävs?

20-45 §§

Komplement till miljöersättning för betesmarker och

slåtterängar

20-32 §§

Regionala markklasser

23-29 §§

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

23-24 §§

Vad kan man få ersättning för?

25-29 §§

Vilka krav ställs för att få ersättning?

30-32 §§

Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker

30 §

Vad kan man få ersättning för?

31-32 §§

Vilken skötsel krävs?

33-45 §§

Regionala kompletterande insatser

SJVFS 2013:46

6

33-37 §§

Särskild skötsel av fäbodbete

33-34 §§

Vad kan man få ersättning för?

35-37 §§

Vilken skötsel krävs?

38-40 §§

Särskild höhantering på slåtteräng

38 §

Vad kan man få ersättning för?

39-40 §§

Vilken skötsel krävs?

41-43 §§

Bränning

41 §

Vad kan man få ersättning för?

42-43 §§

Vilken skötsel krävs?

44-45 §§

Bete och slåtter på svårtillgängliga platser

44 §

Vad kan man få ersättning för?

45 §

Vilken skötsel krävs?

46-49 §§

Komplement

till

miljöersättningen

för

natur-

och

kulturmiljöer i odlingslandskapet

46-49 §§

Regionala kompletterande insatser

46-49 §§

Skötsel av landskapselement med särskilda värden

50-82 §§

Miljöinvesteringar

55-69 §§

Miljöinvestering enligt faktiska kostnader

55 §

Vilka kostnader är stödberättigande?

56-56 a §§

Eget arbete

57-58 §§

Hur betalas ersättningen ut?

59-62 §§

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

59-61 §§

Vad kan man få ersättning för?

62 §

Vilka förbud finns?

62 a-65 §§

Anläggning och restaurering av våtmarker

64 §

Villkor

65 §

Ersättningsbelopp

65 a-65 e §§

Damm som samlar fosfor

65 b-65 c §§

Villkor

65 d §

Vilka förbud finns?

65 e §

Ersättningsbelopp

66-67 §§

Specialinsatser

för

landskapets

natur-

och

kulturmiljövärden

67 §

Villkor

68-69 §§

Markförbättrande insatser i renskötselområdet

69 §

Villkor

^{70-82 §§} Miljöinvestering med fast ersättning

70-72 §§

Återuppbyggnad, återskapande och restaurering av

landskapselement

70-71 §§

Villkor

72 §

Vad kan man få ersättning för?

73-74 §§

Restaurering

av

byggnader

vid

samevisten

i

renskötselområdet

SJVFS 2013:46

7

75-76 §§

Restaurering av bevarandevärda eller svårbrukade

åkermarker

76 §

Villkor

77 §

Rensning av våtmark

78-79 §§

Reglerbar dränering

80-82 §§

Stängsel mot rovdjur

81-82 §§

Villkor

7 kap.

EXTRA DJUROMSORG FÖR SUGGOR…………………… s. 64

1 §

Vem kan ansöka?

2 §

Åtagande

3–5 §§

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

6-18 §§

Villkor för ersättningen

6 §

Vilka villkor gäller för att ersättningen ska betalas ut?

7 §

Vad gäller för salmonellakontrollprogrammet?

8-13 §§

Vad

gäller

vid

skydd

mot

sjukdomsframkallande

mikroorganismer?

14-17 §§

Vilka krav ställs på foder- och produktionsuppföljning?

18 §

Vilka krav ställs för planerad produktion?

19-20§§

Kontroll

21 §

Avdrag

22 §

Undantag

ALLMÄNNA RÅD TILL 1 KAP. 23 OCH 24 §§ FÖRORDNINGEN ( 2007:481 ) OM

STÖD FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSÅTGÄRDER

- MINSKNING AV ERSÄTTNING OCH HÄVNING AV ÅTAGANDE VID

VILLKORSFEL OCH KLASSIFICERINGSFEL…………………………..s. 68

A-C

Allmänna råd om alla villkorsfel och klassificeringsfel

A

Vilka fel handlar dessa allmänna råd om?

B

Särskilda skäl

C

Upprepade fel

D

För vilka villkorsfel finns allmänna råd i bilaga 8-11?

E

Allmänna råd om särskilda skötselvillkor i åtagandeplan eller

motsvarande

F-M

Allmänna råd till 1 kap. 23 § förordningen ( 2007:481 ) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder - minskning av årets ersättning

F

När grundläggande villkor inte följs, men i obetydlig

omfattning

G-J

Minskning av ersättning vid villkorsfel på en viss areal

H

Sambete

I-J

Minskat kväveläckage

K

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet – minskning

av årets ersättning vid klassificeringsfel och villkorsfel

L

Om ekologisk odlad mark inte är klart åtskild

M

Traditionell odling av bruna bönor - om vissa villkor inte

är uppfyllda

SJVFS 2013:46

8

N-P

Allmänna råd till 1 kap. 24 § förordningen ( 2007:481 ) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder - hävning av åtagande

N

Vilka fel är allvarliga och bör leda till att åtagandet hävs?

O

Vilka fel bör ses som allvarliga om de upprepas?

P

Vilka fel är mindre allvarliga och bör leda till att åtagandet

hävs delvis?

Bilaga 1

Definitioner av ersättningsberättigande värdefulla landskapselement

Bilaga 2

Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskapselement

Bilaga 3

Så här kan du kombinera miljöersättningar i det tidigare

programmet

(2000-2006)

med

miljöersättningar

i

det

nya

programmet (2007-2013)

Bilaga 4

Så här kan du kombinera naturfrämjande insatser på åkermark eller

för att minska växtnäringsläckage från åkermark och skötsel av

landskapselement med särskilda värden med andra miljöersättningar

på åkermark

Bilaga 5

Vilka kompletterande insatser kan beviljas för olika markklasser i

miljöersättningen betesmarker och slåtterängar?

Bilaga 6

Djurslag och raser för nationellt bevarande

Bilaga 7

Hullbedömning

Bilaga 8

Sanktionsskala för hotade husdjursraser – Allmänna råd

Bilaga 9

Sanktionsskalor

för

certifierad

ekologisk

produktion

eller

kretsloppsinriktad produktion – Allmänna råd

Bilaga 10

Sanktionsskala för miljöskyddsåtgärder – Allmänna råd

Bilaga 11

Sanktionsskala för extra djuromsorg för suggor- Allmänna råd

SJVFS 2013:46

9

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Ersättningsformer

1 § Denna författning gäller följande former av ersättningar:

1. Kompensationsbidrag

2. Bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden:

a. Betesmarker och slåtterängar

b. Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

c. Hotade husdjursraser

d. Stöd till rasbevarande husdjursföreningar

3. Vallodling

4. Miljöanpassat jordbruk:

a. Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion som

avser certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion enligt

2 kap26 och 27 §§ förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklings-

åtgärder

b. Minskat kväveläckage

c. Skötsel av våtmarker

d. Skyddszoner

e. Traditionell odling av bruna bönor

f. Miljöskyddsåtgärder

5. Utvald miljö, som avser regionalt prioriterade ersättningar enligt 2 kap. 16 och

17 §§ förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

(SJVFS 2010:13)

6. Djurens välbefinnande:

a. Extra djuromsorg för suggor. (SJVFS 2013:1)

Definitioner

2 §² I denna författning förstås med

besättning:

Samtliga djur som av en jordbrukare hålls på ett sådant sätt

att de smittskyddsmässigt räknas som en enhet,

betande tamdjur:

hov- och klövdjur som i huvudsak betar gräs och hålls som

tamdjur. Inhägnat vilt såsom hjortdjur, älg och rådjur i hägn

räknas inte här som betande tamdjur,

betesmark:

ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som

används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter eller ris

som är dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar

även mark som av länsstyrelsen fastställts som alvarbete på

Öland och Gotland, skogsbete eller fäbodbete. Mark i

renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete

räknas inte som betesmark. Skog som inte är fastställt

skogsbete samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt

gynna trätillväxten räknas inte som betesmark.

² Ändringen innebär att bl.a att definitionen för genbanksverksamhet och officiell husdjurskontroll tas bort ur förteckningen..

SJVFS 2013:46

10

För landskapselementen brunn, källa, byggnadsgrund på

maximalt 200 m², fornlämningslokal, fägata, gärdsgård av

trä, jordvall, gropvall, odlingsröse, stentipp, stenmur samt

öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga 1, får den del

av landskapselementen som ligger på betesmarken ingå i den

ersättningsberättigande arealen.

Inom ett skifte är ytor med likartad trädtäthet om minst 0,1

hektar, som innehåller mer än riktvärdet 60 träd per hektar,

inte ersättningsberättigade. Träd med stammar som utgår

från en gemensam yta på maximalt 1 kvadratmeter räknas

som ett träd. Träd med en stam som 1,3 meter över markytan

har en diameter som understiger 10 cm räknas inte. Döda

eller ringbarkade träd räknas inte.

Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så

tätt att marken är svåråtkomlig för betesdjuren är inte

betesmark oavsett typ av vegetation. Ytor med naturliga

impediment större än 0,01 hektar är inte betesmark. Den

sammanlagda ytan med naturliga impediment och träd- och

buskskikt som är så tätt att marken är svåråtkomlig får inte

överstiga 5 % av arealen. Med naturliga impediment menas

naturligt förekommande sandområden, stenar och berg i

dagen.

Mark som av länsstyrelsen fastställts som betesmark med

särskilda värden, skogsbete, fäbodbete eller alvarbete räknas

som betesmark utan hinder av vad som anges i tredje och

fjärde stycket under denna definition. För mark som av

länsstyrelsen fastställts som betesmark med särskilda värden

eller skogsbete gäller att ytor med naturliga impediment

större än 0,1 hektar inte är betesmark eller skogsbete. Den

sammanlagda ytan med naturliga impediment får inte

överstiga 10 % av arealen.

Inom utvald miljö räknas även mark som av länsstyrelsen

fastställts

som

betesmark

under

restaurering

samt

mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker som

betesmark utan hinder av vad som anges i tredje och fjärde

stycket under denna definition.

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen för enskilda

jordbruksskiften med särskilt höga naturvärden eller

kulturvärden knutna till odlingslandskapet besluta om

undantag från begränsningarna i fjärde stycket under denna

definition. Den areal som undantas ska skrivas in i en

åtagandeplan samt markeras som ersättningsberättigande

element.

betesperioden:

den period under året som nötkreatur för mjölkproduktion

ska hållas på bete enligt Statens jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom

lantbruket m.m.

SJVFS 2013:46

11

brukningscentrum:

det block eller det närmast belägna blocket där de för

jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnaderna är

belägna,

certifierad ekologisk

fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, inklusive

produktion:

växtodling

och

djurhållning

under

karenstid,

som

kontrolleras

enligt

reglerna

i

rådets

förordning

(EG) nr 834/2007³,

djurhållare:

fysisk eller juridisk person som håller djur på angiven

produktionsplats i Jordbruksverkets produktionsplatsregister,

eget arbete:

arbete som utförs av stödmottagaren, dennes make eller

maka, registrerad partner eller sambo, förälder, syskon eller

barn. Därutöver kan som eget arbete även räknas arbete som

utförs utan betalning av andra personer som direkt berörs av

miljöinvesteringen,

ekologisk djurhållning:

certifierad produktion som har godkänts av ett godkänt

kontrollorgan eller djur som hålls enligt villkoren för

miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion eller

kretsloppsinriktad produktion,

ekologiskt producerat

- foder från certifierad ekologisk produktion, även under

foder:

karenstid, som har godkänts av ett godkänt kontrollorgan

- foder från egen produktion framställt enligt villkoren för

miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion,

kretsloppsinriktad produktion, betesmarker och slåtterängar

eller våtmarker och småvatten

- foder som djuren betar på skogsmark eller egen betesmark

med gårdsstöd, under förutsättning att inga andra produkter

än de som är godkända för miljöersättningarna för certifierad

ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion

används på marken under stödåret.

- foder som djuren betar på mark som ingår i andra

jordbrukares åtagande för certifierad ekologisk produktion,

kretsloppsinriktad produktion, betesmarker och slåtterängar

eller våtmarker och småvatten,

- foder som djuren betar på betesmarker där 11 §

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn

till natur- och kulturvärden i jordbruket och 15 §

Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning

av kemiska bekämpningsmedel tillämpas,

ekologisk odling:

certifierad ekologisk produktion eller odling enligt villkoren

för miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion

eller kretsloppsinriktad produktion,

ekologiskt odlat

förökningsmaterial som har godkänts av ett godkänt

förökningsmaterial:

kontrollorgan enligt reglerna för ekologisk produktion eller

förökningsmaterial från egen odling enligt villkoren för

miljöersättningarna

för

certifierad

produktion

eller

kretsloppsinriktad produktion,

³ EUT L 189, 20.7.2007, s. 1 (Celex 32007R0834).

SJVFS 2013:46

12

extensiv boskapsskötsel: produktionssystem som inte är definierade som ”jordlös

husdjursskötsel”,

faktisk kostnad:

en kostnad som motsvaras av en reell utgift för ett projekt,

flerfäbodsystem:

system där djur flyttas mellan en huvudfäbod och en eller

flera kompletterande fäbodar under fäbodsäsongen,

foder:

alla ämnen eller produkter, inbegripet tillsatser, och

oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbetade eller

obearbetade, som är avsedda för utfodring av djur,

fäbod i bruk:

fäbod som är godkänd av länsstyrelsen och som används till

fritt bete eller bete i storhägn med minst 1,5 djurenheter av

djurslagen nötkreatur, får och get. Därutöver får bete ske

med häst. Under fäbodsäsongen ska dessa djur vid fäboden

ha tillgång till minst 6 hektar fritt bete eller bete i storhägn.

Fäboden ska ha kvar inslag av traditionell bebyggelse och

den del som används för fäbodbruket får inte användas som

permanentbostad. Två eller flera besättningar som sköts

gemensamt inom ett fäbodområde berättigar till en fäbod i

bruk,

fäbodbete:

fritt bete eller bete i storhägn med djurslagen nötkreatur, får,

get, eller häst vid fäbod i bruk,

förna:

dött växtmaterial på marken som fortfarande har kvar sin

struktur och ännu inte brutits ner,

genbanksintyg:

intyg om identitet och renrasighet gemensamt utfärdat av för

rasen företrädande förening och av ägare till den

genbanksbesättning som djuret tillhör,

genetiskt modifierad

en organism i vilken det genetiska materialet har ändrats

organism:

på ett sätt som inte inträffar genom parning eller naturlig re-

kombination,

godkänt kontrollorgan:

ett oberoende kontrollorgan som godkänts av Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll, enligt förordningen

(1995:702) om EG:s förordning om ekologiskt framställda

produkter,

grovfoder:

vallfoder, bete, halm, grönfoder, löv, bark, rotfrukter eller

betmassa,

grässvål:

hävdad markvegetation med sammanhållet rotskikt,

gylta:

en gris av honkön efter könsmognad och före första

grisningen,

härstamningskontroll

en form av husdjurskontroll, med syfte att säkerställa djurs

härstamning, godkänd av Jordbruksverket med stöd av lagen

(2006:807) om kontroll av husdjur,

industrijordbruk:

med industrijordbruk i bilaga 1 i kommissionens förordning

(EG) nr 889/2008⁴ avses sådan intensiv djurproduktion som:

- hållande av fjäderfän i bur eller pälsdjur i bur,

- slaktsvinsproduktion med mer än 50 slaktsvin i årlig

produktion, med undantag för (a) slaktsvinsbesättningar som

hålls på ströbädd i storboxsystem, eller (b) om det rör sig om

⁴ EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

SJVFS 2013:46

13

egna djur som hålls på någon av jordbrukarens egna

produktionsenheter,

- specialiserad produktion av nöt i spaltgolvsboxar, med

undantag för (a) integrerad produktion av nöt där ungdjur

går på spalt, eller (b) om det rör sig om egna djur som hålls

på någon av jordbrukarens egna produktionsenheter,

- specialiserad slaktkycklingproduktion eller annan intensiv

uppfödning av slaktfågel. Gödsel från sådan produktion kan

dock användas under en övergångstid fram till den 1 januari

2014.

Rötrester

från

gödsel

producerad

i

ovanstående

djurhållningssystem samt slaktkycklingproduktion är tillåten

under förutsättning att:

- rötresten kommer från en gemensamhetsanläggning för

biogasproduktion, där också gödsel, vall eller annat

organiskt material från ekologisk produktion ingår.

- minimiandelen

organiskt

material

från

ekologisk

produktion ska vara 5 % på volyms- och årsbasis.

- maximiuttaget från anläggningen till ekologisk produktion

begränsas till andelen, på volyms- och årsbasis, tillåten⁵

gödsel som totalt levererats till anläggningen.

Undantaget för rötrester gäller dock ej fjäderfä som hålls i

burar eller pälsdjur som hålls i burar.

klippande eller

redskap använda på ett sådant sätt att de ger en distinkt

skärande redskap:

snittyta,

konventionellt foder:

foder som inte definieras som ekologiskt producerat foder,

lövtäktsträd:

träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta

i hamling eller som kan ersätta utgående sådana träd inom

eller bredvid samma betesmark eller slåtteräng,

markkartering:

provtagning och analys av åkerjord,

produktionsenhet:

ett jordbruksföretag eller en del av ett jordbruksföretag med

en sammanhållen ekonomi och verksamhet,

skadlig ansamling

en ansamling av förna som kan leda till uppluckring av

av förna:

grässvålen, indirekt gödsling, kvävning av nya plantor eller

på annat sätt skada markens natur- och kulturmiljövärden,

slaktsvin:

djur som enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

1998:127) om klassificering av slaktkroppar ska hänföras till

benämningarna slaktsvin eller unggalt. Djuren ska även ha

godkänts vid besiktning enligt Europaparlamentets och

rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om

fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet

av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung

avsedda att användas som livsmedel och enligt föreskrifter

som har meddelats med stöd av livsmedelslagen (2006:804),

skogsbete:

bete med djurslagen nötkreatur, får, get, eller häst inom ett

område som huvudsakligen består av skog med ett till

⁵ Gödselmedel och jordförbättringsmedel enligt bilaga I till kommissionens förordningen (EG) nr 889/2008 samt gödsel från

industrijordbruk enligt ovan.

SJVFS 2013:46

14

övervägande

del

spontant

uppkommet

trädbestånd.

Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt

visa på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet. Området

ska sakna påtagliga indikationer på storskaliga kon-

tinuitetsbrott t.ex. trakthygge eller på att marken använts

som inäga annat än i ringa omfattning före jordbrukets

mekanisering. Områdets markvegetation ska vara betes-

präglad och bestå av gräs örter och ris som är duglig som

foder. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en ve-

getationsstruktur som visar på en långvarig beteshävd,

slåtteräng:

Ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som

på eftersommaren används till slåtter med klippande eller

skärande redskap eller för sådan slåtter kompletterat med

efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med

gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Mark i

renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete

räknas inte som slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder

gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som

slåtteräng.

För landskapselementen brunn, källa, byggnadsgrund

på maximalt 200 m², fornlämningslokal, fägata, gärdsgård

av trä, jordvall, gropvall, odlingsröse, stentipp, stenmur samt

öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga 1, får den del

av landskapselementen som ligger på slåtterängen ingå i den

ersättningsberättigande arealen.

Inom ett skifte är ytor med likartad trädtäthet om minst

0,1 hektar, som innehåller mer än riktvärdet 60 träd per

hektar, inte ersättningsberättigade. Träd med stammar som

utgår från en gemensam yta på maximalt 1 kvadratmeter

räknas som ett träd. Träd med en stam som 1,3 meter över

markytan har en diameter som understiger 10 cm räknas

inte. Döda och ringbarkade träd räknas inte.

Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så tätt

att det är omöjligt att genomföra någon slåtter är inte

slåtteräng oavsett typ av vegetation. Ytor med naturliga

impediment större än 0,01 hektar är inte slåtteräng. Den

sammanlagda ytan med naturliga impediment och träd- och

buskskikt som är så tätt att marken är svåråtkomlig får inte

överstiga 5 % av arealen. Med naturliga impediment menas

naturligt förekommande sandområden, stenar och berg i

dagen.

Mark som av länsstyrelsen fastställts som slåtteräng med

särskilda värden räknas som slåtteräng utan hinder av vad

som anges i tredje och fjärde stycket under denna definition.

För sådan mark gäller att ytor med naturliga impediment

större än 0,1 hektar inte är slåtteräng. Den sammanlagda

ytan med naturliga impediment får inte överstiga 10 % av

arealen.

SJVFS 2013:46

15

Inom utvald miljö räknas även mark som av länsstyrelsen

fastställts som slåtteräng under restaurering som slåtteräng

utan hinder av vad som anges i tredje och fjärde stycket

under denna definition.

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen för enskilda

jordbruksskiften med särskilt höga naturvärden eller

kulturvärden knutna till odlingslandskapet besluta om

undantag från begränsningarna i fjärde stycket under denna

definition. Den areal som undantas ska skrivas in i en

åtagandeplan eller i ett särskilt beslut samt markeras som

ersättningsberättigande element.

spruta:

enligt definitionen i standard SS-EN 13790,

stödmyndighet:

den myndighet som prövar frågor om stödet i första instans,

sugga:

en gris av honkön efter första grisningen och därefter,

suggpool:

en suggpool består av en besättning med suggor (suggnav)

och en eller flera besättningar (satellitbesättningar) som tar

emot betäckta gyltor och suggor från suggnavet för

smågrisuppfödning,

tillskottsutfodring:

sådan utfodring eller sådan fållindelning som kan leda till att

tillförsel av växtnäring sker till ersättningsberättigande areal,

träd och buskar av

träd och buskar som kunnat etablera sig på grund av att

igenväxningskaraktär:

hävden blivit för svag och som kan skada natur- eller

kulturmiljövärden eller den foderproducerande mark-

vegetationen. Hit räknas varken de träd eller buskar som haft

en funktion i, eller visar spår av, den äldre mark-

användningen eller har ett särskilt natur- och kulturvärde.

Inte heller deras ersättningsträd och ersättningsbuskar eller

sådana träd och buskar som behövs som skydd för betesdjur

i betesmarker eller slåtterängar ska räknas som igen-

växningsvegetation,

träda:

åkermark där ingen gröda avsedd för skörd, bete eller

gröngödsling har etablerats senast den 15 juli,

vall:

en gröda på åkermark som består av vallgräs eller vall-

baljväxter eller en blandning av dessa,

vallbrott:

mekanisk bearbetning eller kemisk bekämpning som leder

till att vallens återväxtmöjligheter upphör,

veterinärmedicinska

produkter enligt definitionen i rådets direktiv 2001/82/EG

läkemedel:

av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskaps-

regler för veterinärmedicinska läkemedel,

våtmark

med våtmark avses ett vegetationstäckt område, där

vattenytan under en stor del av året är nära under, i nivå med

eller nära över markytan och där vattennivån tillåts variera

med de naturliga säsongsvariationerna,

vändteg:

del av skifte som inte odlas och vars bredd uppgår till högst

10 meter räknat från skiftets odlade kant,

växande grisar

grisar enligt definitionen i 1 kap. 4 § Statens Jordbruksverks

förskrifter

och

allmänna

råd

(SJVFS 2010:15)

om

djurhållning inom lantbruket m.m.,

SJVFS 2013:46

16

växtskadegörare:

organismer enligt definitionen i 1 § växtskyddslagen

(1972:318),

växtskyddsmedel:

begreppet växtskyddsmedel har samma betydelse som i

förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel,

åtagandeenhet:

all åkermark som naturligt hör till de block som ligger

närmast brukningscentrum, eller plats för gårdsbebyggelse,

och som länsstyrelsen fastställer som åtagandeenhet,

äldre markanvändning:

hävd som i allt väsentligt motsvarar den som tillämpades

före jordbrukets storskaliga mekanisering och introduktionen

av mineralgödsel efter andra världskriget,

övriga resurser:

kostnader som hör till en miljöinvestering men som inte ger

upphov till någon betalning för projektet. (SJVFS 2013:46)

Tvärvillkor

3 § I 1 kap. 21 § och 2 kap. 6 § förordning (2007:481) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder

finns

bestämmelser

om

tvärvillkoren

för

miljöersättningar, kompensationsbidraget och djurens välbefinnande. (SJVFS 2013:1)

4 § I 1 kap. 4-13 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd

finns bestämmelser om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ska iakttas.

För mark som ingår i ett miljöersättningsåtagande och som av länsstyrelsen fastställts

som skogsbete, alvarbete, fäbodbete, mosaikbetesmark och andra gräsfattiga marker

eller betesmark och slåtteräng under restaurering gäller i stället de tvärvillkor som anges

i 4 a – f §§. (SJVFS 2010:13)

4 a § För mark som av länsstyrelsen fastställts som skogsbete och alvarbete och som

ingår i ett miljöersättningsåtagande gäller följande som tvärvillkor.

1. Marken ska årligen betas med betesdjur. Högst vart tredje år får betet ersättas

med slåtter och skörd. Senast den 31 oktober ska alla delar av skiftet vara synbart

påverkade av bete eller slåtter och skörd. Undantag gäller i de fall en åtagandeplan

innefattar krav på betesdriften. I dessa fall gäller åtagandeplanens betesintervall eller

betestidpunkt,

2. Marken ska skötas så att igenväxning som påtagligt skadar natur- eller

kulturvärden inte förekommer. (SJVFS 2009:30)

4 b § För mark som av länsstyrelsen fastställts som fäbodbete och som ingår i ett

miljöersättningsåtagande gäller som tvärvillkor att marken årligen ska betas med ett

genomsnittligt betestryck över en tvåmånadersperiod på minst 0,07 djurenheter per

hektar. Betet ska ske med djurslagen nötkreatur, får, get eller häst. (SJVFS 2009:30)

4 c § För mark som av länsstyrelsen fastställts som mosaikbetesmark och andra

gräsfattiga marker och som ingår i ett miljöersättningsåtagande för utvald miljö gäller

som tvärvillkor att marken årligen ska betas med betesdjur. Högst vart tredje år får betet

ersättas med slåtter och skörd. Senast den 31 oktober ska alla delar av skiftet vara

synbart påverkade av bete. Undantag gäller i de fall en åtagandeplan innefattar krav på

betesdriften. I dessa fall gäller åtagandeplanens betesintervall eller betestidpunkt.

(SJVFS 2009:30)

SJVFS 2013:46

17

4 d § För mark som av länsstyrelsen fastställts som betesmark och slåtteräng under

restaurering och som ingår i ett miljöersättningsåtagande för utvald miljö, gäller som

tvärvillkor att marken som fastställs vid slutbesiktning ska i fem år från och med året

efter slutbesiktningen brukas enligt tvärvillkoren för aktuell markanvändning.

(SJVFS 2009:30)

4 e § har upphävts genom (SJVFS 2010:13).

4 f § Länsstyrelsen får besluta om undantag från 4 a – 4 d §§ om sådant undantag inte

medför risk för påtaglig skada på miljön eller missgynnar bevarandet av markens natur-

eller kulturvärden. (SJVFS 2009:30)

5 § För miljöersättningarna ska följande bestämmelser gälla som extra tvärvillkor.

1. Miljöbalken 14 kap. 17-18 §§.

2. Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel; 39-40, 44 och 47 §§.

3. Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska

bekämpningsmedel.

4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:76) om tillstånd och

kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel.

5. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:94) om skyldighet att föra

anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för

pollinerande insekter.

6. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och

biotekniska organismer; 2 kap. 7-9 §§. (SJVFS 2010:13)

6 § För känsliga områden enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket

och Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, utgör dessutom följande bestämmelser

extra tvärvillkor.

1. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring; 5a – 5d , 17, 23 och 23 b-23 c §§.

2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och

kulturvärden i jordbruket; 10-11 §§. (SJVFS 2013:17)

7 § För de delar av landet som inte är känsliga områden enligt förordning (1998:915)

om miljöhänsyn i jordbruket och Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring utgör dessutom

följande bestämmelser extra tvärvillkor.

1. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket; 6 - 7 samt 11 §§.

2. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och

kulturvärden i jordbruket; 10-11 §§. (SJVFS 2013:17)

7 a § Länsstyrelsen ska, i enlighet med artikel 51.4 i rådets förordning

(EG) nr 1698/2005⁶, besluta att inte minska stödbeloppet i de fall kontrollmyndigheten

har bedömt en tvärvillkorsöverträdelse som mindre. (SJVFS 2010:13)

⁶ EUT L 277, 21.10.2005, s. 1 (Celex 32005R1698).

SJVFS 2013:46

18

Åtagandeperioden

8 § Åtagandeperioden börjar löpa den 1 januari det år ansökan om åtagandet för

miljöersättning eller djurens välbefinnande avser. (SJVFS 2013:1)

När får miljöersättning beviljas efter miljöinvestering?

8 a § För åtagande för betesmarker och slåtterängar gäller att åtgärderna i

länsstyrelsens beslut om miljöinvestering ska ha utförts och länsstyrelsen meddelats att

miljöinvesteringen kan slutbesiktigas senast den 31 december året innan åtagandet

startar.

För åtagande för skötsel av våtmarker gäller att miljöinvesteringen ska vara godkänd

vid slutbesiktning senast den 15 juni det år åtagandet startar. (SJVFS 2010:13)

Krav för godkännande av åtagande

9 § För att få ett åtagande enligt 1 kap. 1 § 3, 4b, 4e, eller 4f godkänt, ska sökanden

ansöka om utbetalning samma år som sökanden ansöker om åtagande.

Hur får åtaganden kombineras?

10 § Hur åtaganden får kombineras framgår av bilaga 3, 4 och 5. Skötsel av våtmarker

kan kombineras med ersättningsformen betesmarker och slåtterängar om länsstyrelsen

bedömer det lämpligt. (SJVFS 2008:17)

När och hur får ett åtagande från föregående programperiod avslutas?

11 § har upphävts genom (SJVFS 2011:1).

12 § har upphävts genom (SJVFS 2011:1).

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

13 § Om stödmyndigheten vid kontroll eller på annat sätt fastställer att ett åtagandes

omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande,

får stödmyndigheten anpassa åtagandets omfattning till de av stödmyndigheten fast-

ställda uppgifterna. I de fall stödmyndigheten fastställer en större omfattning än den

omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande får stödmyndigheten anpassa

åtagandet först efter överenskommelse med sökanden.

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

14 § har upphävts genom (SJVFS 2013:46).

SJVFS 2013:46

19

Vilket åtagande styr åtagandeperioden?

14 a § Vid övertagande av ett åtagande, där övertagaren har ett befintligt åtagande för

ersättningsformen, får övertagaren ett åtagande med åtagandeperiod och villkor enligt

åtagandet med längst åtagandeperiod. (SJVFS 2010:13)

Hur får förlängning av åtagande göras?

14 b § En förlängning av ett åtagande enligt p 7 övergångsbestämmelserna

förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder innebär att all

areal, alla djur eller andra ersättningsgrundande enheter förlängs. (SJVFS 2011:42)

14 c § Om hela åtagandet inte kan förlängas på grund av att

1. ett arrende eller ett avtal om nyttjanderätt inte har kunnat förlängas,

2. ett arrende eller ett avtal om nyttjanderätt har sagts upp innan förutsättningarna för

en förlängning av åtagande varit kända,

3. marken, eller den ersättningsgrundande enheten i åtagandet på grund av

försäljning inte längre finns kvar i jordbrukarens ägo,

4. åtgärder har vidtagits för att mark ska bebyggas eller utnyttjas för annan

markanvändning efter 2011 innan förutsättningarna för en förlängning av åtagande varit

kända och den delen av åtagandet inte är större än 50 procent kan den delen tas bort ur

åtagandet utan återkravsskyldighet. (SJVFS 2011:42)

Utbetalning

Vilka grundvillkor finns för beviljande av utbetalning?

15 § För att beviljas full utbetalning för miljöersättningar och kompensationsbidrag

måste jordbrukaren som söker ersättning följa tvärvillkoren enligt 4-4 f §§. När det

gäller miljöersättningarna måste även de extra tvärvillkoren enligt 5-7 §§ följas.

(SJVFS 2010:13)

16 § För att vara berättigad till utbetalning av ersättning enligt 2, 4, 5 och 6 kap. ska

jordbrukaren ha sått utsäde senast den 30 juni ansökansåret.

Odling av grönsaker, kryddväxter, konservärter och bär ska vara sådd eller planterad

senast den 30 juni. (SJVFS 2011:1)

16 a § Ersättning för skyddszoner, som ligger mellan ett vattenområde och en

åkermark, lämnas inte om intilliggande åkermark enligt produktvillkor för

växtskyddsmedel omfattas av krav på skyddszon. Sökanden ska före applicering av

växtskyddsmedlet meddela länsstyrelsen att ansökan om utbetalning för skyddszonen

dras tillbaka. (SJVFS 2012:1)

17 § Om potatis, grönsaker, frövall eller kryddväxter odlas på ett skifte kan ersättning

lämnas även för vändtegar som hör till skiftet och som behövs för odlingen.

SJVFS 2013:46

20

Hur får utbetalningar kombineras?

18 § Utbetalning av ersättning enligt denna författning får kombineras med utbetalning

av ersättning för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten enligt

förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd, förordningen (1997:1336) om miljöstöd

eller förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder

inom samma företag men inte för samma mark.

19 § Ersättning för traditionell odling av bruna bönor lämnas inte för mark för vilken

sökande får ersättning för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad

produktion.

Ersättning för miljöskyddsåtgärder lämnas inte för mark för vilken sökande får

ersättning för traditionell odling av bruna bönor.

Hur utbetalning av ersättning för utvald miljö får kombineras med utbetalning av

ersättning för andra miljöersättningar framgår av bilaga 4 och 5. I de fall utbetalningar

för utvald miljö och andra miljöersättningar inte får kombineras får stödmyndigheten

besluta att endast betala ut ersättning för utvald miljö. (SJVFS 2011:1)

Undantag

20 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i detta kapitel.

Övriga

regleringar

för

kompensationsbidrag,

miljöersättningar

och

miljöinvesteringar

21 § Grundläggande bestämmelser om kompensationsbidrag, miljöersättningar och

miljöinvesteringar finns i:

1. rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för

landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

(EJFLU)⁷,

2. kommissionens förordning (EG) nr 1320/2006 av den 5 september 2006 om

bestämmelser för övergång till det stöd för landsbygdsutveckling som föreskrivs i

rådets förordning (EG) nr 1698/2005⁸,

3. kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för

landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

(EJFLU)⁹,

4. kommissionens förordning (EG) nr 65/2011 av den 27 januari 2011 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 vad gäller kontroller

och tvärvillkor i samband med stöd för landsbygdsutveckling¹⁰,

⁷ EUT L 277, 21.10.2005, s. 1 (Celex 32005R1698).

⁸ EUT L 243, 6.9.2006, s. 6 (Celex 32006R1320).

⁹ EUT L 368,23.12.2006 s 15 (Celex 32006R1974).

¹⁰ EUT L 25, 28.1.2011 s 8 (Celex 32011R0065) .

SJVFS 2013:46

21

5. rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion

och

märkning

av

ekologiska

produkter

och

om

upphävande

av

förordning (EEG) nr 2092/91¹¹,

6. kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk

produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk

produktion, märkning och kontroll¹², samt

7. förordning

(2007:481)

om

stöd

för

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

(SJVFS 2012:1)

22 § I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa

jordbrukarstöd och landsbygdsstöd, finns bl.a. bestämmelser om:

1. ansökan om åtagande,

2. ansökan om utbetalning,

3. sista ändringsdag, och

4. anmälan om övertagande. (SJVFS 2010:13)

2 kap.

KOMPENSATIONSBIDRAG

Vilka villkor finns?

Vallodling

1 § Vallen ska årligen betas eller slås. Skörden ska föras bort.

Som vallodling godkänns slåtter- och betesvall samt areal odlad med grönfoder.

Betesmark och slåtteräng

2 § Skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande.

1. Igenväxning som påtagligt skadar natur- och kulturvärden får inte finnas.

2. Betesmark ska betas årligen. Ett enstaka år får bete ersättas med slåtter och skörd.

Detta ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober varje år.

3. Slåtterängar ska slås årligen och skörden ska föras bort.

4. För fäbodbete gäller endast att marken årligen ska betas med ett genomsnittligt

betestryck över en tvåmånadersperiod på minst 0,07 djurenheter per hektar. Betet ska

ske med djurslagen nötkreatur, får, get eller häst.

Länsstyrelsen kan ett enskilt år besluta om undantag från punkt 1-4 under

förutsättning att det inte därmed blir svårare att bevara markens natur- och

kulturvärden. (SJVFS 2009:30)

3 § har upphävts genom (SJVFS 2009:30).

¹¹ EUT L 189, 20.7.2007, s. 1 (Celex 32007R0834).

¹² EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

SJVFS 2013:46

22

Spannmål och potatis

4 § Spannmål och potatis ska odlas i enlighet med lokalt erkända normer.

5 § Spannmål måste minst ha odlats till full axgång när odlingen skördas eller avbryts.

Sambete

6 § Om fler än en jordbrukare nyttjar samma mark som betesmark, ska respektive

jordbrukare ange sin andel i hektar i ansökningsblanketten.

Hur ska ersättning beräknas för företag med mark inom flera stödområden?

7 § För företag med vall och betesmark inom mer än ett stödområde tillgodoräknas

djurinnehavet i första hand i området med högst ersättningsnivå. Återstående

djurinnehav tillgodoräknas mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå.

8 § För företag med vall och betesmark inom flera stödområden, för vilka olika

arealfaktorer tillämpas, lämnas ersättning enligt den arealfaktor som används för det

stödområde där företagets brukningscentrum ligger. Om brukningscentrum ligger

utanför stödområdet, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområde 5a-5b.

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

9 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som

utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i

redovisningen ska hållas av jordbrukaren under en period av minst två månader räknat

från dagen efter det att ansökan om kompensationsbidrag kommit in till länsstyrelsen.

10 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre

än ett år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

11 § Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra

ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska göras inom

10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom

bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

12 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret.

SJVFS 2013:46

23

13 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur registret.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten, om det

finns särskilda skäl, medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas.

3 kap.

BEVARANDE

AV

ODLINGSLANDSKAPETS

BIOLOGISKA

MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN

Betesmarker och slåtterängar

Vad kan man få ersättning för?

1 § Ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar lämnas för åtgärder som

bevarar och förstärker hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i följande

markklasser:

1. betesmarker, med allmänna värden,

2. betesmarker, med särskilda värden,

3. slåtterängar, med allmänna värden,

4. slåtterängar, med särskilda värden,

5. fäbodbeten,

6. skogsbeten,

7. alvarbete på Öland och Gotland.

Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden. Utöver dessa

markklasser finns i 6 kap. 20-32 §§ ytterligare markklasser inom utvald miljö som

tillhör denna ersättningsform. En mark kan endast få ersättning för en markklass.

Ersättning lämnas inte för mark som samtidigt får ersättning för restaurering av

betesmarker och slåtterängar. (SJVFS 2008:17)

2 § har upphävts genom (SJVFS 2009:30).

Vad gäller för sambete?

3 § har upphävts genom (SJVFS 2013:17).

Vilka förbud finns?

4 § På den mark för vilken ersättning lämnas för betesmarker och slåtterängar gäller

förbud mot

1. spridning av växtskyddsmedel,

2. gödsling,

3. kalkning,

4. konstbevattning,

5. täkt av sten eller jord, och

6. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden.

SJVFS 2013:46

24

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt första stycket 1 vid

bekämpning av växtsjukdomar och invasiva främmande arter som hotar att skada

områdets natur- och kulturmiljövärden.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt första stycket 2–5 samt

tillåta markstörning om det sker med syfte att bevara områdets natur- och kulturvärden.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt första stycket 6 på grund av

att föreskrifter beslutats eller beslut fattats om förebyggande åtgärder enligt

epizootilagen (1999:657). (SJVFS 2009:30)

5 § Om det finns risk att fornlämningar skadas kan länsstyrelsen besluta om

1. förbud mot hästbete,

2. förbud mot bete vintertid.

Betesmarker, slåtterängar, skogsbeten och alvarbeten

Vilken skötsel krävs för ersättning för betesmarker, slåtterängar, skogsbete och

alvarbete?

6 § De generella skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande.

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela

åtagandeperioden. På skogsbeten ska träd och buskar av igenväxningskaraktär tas bort

före det första stödårets slut och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden.

2. Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

3. Betesmarker ska årligen betas av. Ett enstaka år får dock bete ersättas med slåtter

och bortförsel av skörd.

4. Slåtterängar ska årligen slås med klippande eller skärande redskap. Slåttern ska

ske på eftersommaren och skörden ska föras bort. Ängen ska årligen vara städad.

Åtgärderna i punkt 2-3 ska vara genomförda vid växtsäsongens slut, dock senast den

31 oktober varje år. (SJVFS 2008:17)

7 § Länsstyrelsen kan besluta om undantag från 6 § punkt 1 under förutsättning att

undantaget skulle gynna förekomsten eller stärka artbeståndet för en hotad art. Med

hotade arter avses arter på Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt

hotad eller akut hotad, arter som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller i

artskyddsförordningen (2007:845). Detta förutsätter dock att syftet med stödet ändå

uppnås.

Länsstyrelsen kan ett enskilt år besluta om undantag från eller anpassning av 6 §

punkt 2-4 om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det

omöjligt att sköta marken enligt regelverket. Ersättningen får anpassas efter den skötsel

som varit möjlig att genomföra. Länsstyrelsen kan ett enskilt år också besluta om

undantag från 6 § punkt 2-3 på grund av att föreskrifter beslutats eller beslut fattats om

förebyggande åtgärder enligt epizootilagen (1999:657).

För slåtterängar som ingår i ett åtagande om skötsel av våtmarker kan länsstyrelsen

besluta om undantag från 6 § punkt 4, avseende bortförande av skörd om det ökar

miljönyttan eller om det är mycket svårt att föra bort skörden. (SJVFS 2008:50)

SJVFS 2013:46

25

Betesmarker och slåtterängar med särskilda värden

Vilka betesmarker och slåtterängar kan få ersättning för särskilda värden?

8 § För att betesmarker och slåtterängar ska berättiga till ersättning för särskilda värden

ska följande förutsättningar vara uppfyllda.

1. Marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra

produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller höga

biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade av

produktionshöjande åtgärder.

2. Marken ska ha höga biologiska värden som visar på långvarig slåtter- eller

beteshävd eller ha höga kulturhistoriska värden. Dessa värden ska kräva särskild skötsel

enligt 9 §.

Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning för särskilda

värden samt fastställer arealen och skötselvillkoren för dessa marker.

Vilken särskild skötsel krävs för ersättning för betesmarker och slåtterängar med

särskilda värden?

9 § Utöver skötselvillkoren i 6 § ska länsstyrelsen besluta om ett eller flera av följande

särskilda skötselvillkor för betesmarker och slåtterängar med särskilda värden:

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete eller slåtter ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

4. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement,

6. ett betesfritt respektive slåtterfritt år under åtagandeperioden.

Det särskilda skötselvillkoret under punkt 6 kan beslutas under förutsättning att det

kombineras med något av villkoren i punkt 1-5. Länsstyrelsen får precisera vilka stödår

och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla.

Vilka kompletterande insatser finns för betesmarker och slåtterängar med särskilda

värden?

10 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för de kompletterande insatserna lövtäkt

på betesmarker med särskilda värden och lieslåtter, efterbete och lövtäkt på slåtterängar

med särskilda värden. Utöver dessa kompletterande insatser finns i 6 kap. 33-45 §§

ytterligare kompletterande insatser inom utvald miljö som tillhör denna ersättningsform.

Insatserna ska syfta till att bevara och förstärka natur- och kulturmiljövärden.

Länsstyrelsen fastställer omfattningen och villkor. (SJVFS 2008:17)

11 § Länsstyrelsen får besluta om följande villkor för kompletterande insatser:

1. vilka träd som ska användas som lövtäktsträd samt tidpunkt för och genomförande

av lövtäkten,

2. ersättande av maskinell slåtter med lieslåtter eller andra manuella metoder på

slåtterängar, samt

3. om och när efterbete på slåtterängar ska ske.

SJVFS 2013:46

26

Alvarbete och skogsbete

12 § Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning för

skogsbete och alvarbete. Länsstyrelsen fastställer också arealen och skötselvillkoren för

dessa marker.

Vilken skötsel krävs för alvarbete och skogsbete?

13 § Utöver skötselvillkoren i 6 § punkt 1-3 får länsstyrelsen besluta om ett eller flera

av följande särskilda skötselvillkor för alvarbete och skogsbete:

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

4. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement,

6. ett betesfritt år under åtagandeperioden för alvarbete,

7. hur plockhuggning ska genomföras för skogsbete.

Länsstyrelsen får precisera vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda

skötselvillkoren ska gälla.

Fäbodar

Vad kan man få ersättning för?

14 § Ersättning lämnas dels för fäbod i bruk och dels för fäbodbete. Länsstyrelsen

beslutar vilka fäbodar som berättigar till ersättning för fäbod i bruk samt fastställer

skötselvillkor och vilken areal som berättigar till ersättning för fäbodbete. När

länsstyrelsen fastställer arealen för fäbodbeten ska den ta hänsyn till antal djur, djurslag,

fäbodens traditionella användande och andra uppgifter som har betydelse för åtagandet.

När ett flerfäbodsystem som godkänts av länsstyrelsen tillämpas har kompletterande

fäbodar utöver huvudfäboden rätt till en ersättning på 0,25 fäbod i bruk.

15 § Minsta tillåtna åtagande för fäbodar är 1 fäbod i bruk och 6 hektar fäbodbete. För

att få ett åtagande måste även marken vid fäboden betas med minst 1,5 djurenheter av

nötkreatur, får eller get.

Vilken skötsel krävs för fäbodbete?

16 § Fäbodbetet ska årligen skötas med ett betestryck per hektar av minst 0,2

djurenheter, av djurslagen, nötkreatur, får, get eller häst. Djur ska vistas vid den eller de

fäbodar som ingår i jordbrukarens åtagande under hela fäbodsäsongen eller den tid som

länsstyrelsen fastställer. Jordbrukaren ska redovisa vilka djur som har betat på fäboden

under säsongen.

SJVFS 2013:46

27

17 § Undantag från 16 § gäller för följande situationer.

1. Om ett av länsstyrelsen godkänt flerfäbodsystem tillämpas och djuren därför

flyttas mellan fäbodarna under säsongen. Ett djur som betar vid en fäbod kan endast

tillgodoräknas en fäbod per säsong.

2. Om djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden.

18 § Länsstyrelsen får bevilja undantag från 16 §, om djuren på grund av särskilda skäl

inte bör vistas på fäboden under delar av säsongen

19 § Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag.

Länsstyrelsen beslutar vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda

skötselvillkoren ska gälla

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Vad kan man få ersättning för?

20 § Ersättning lämnas för skötsel av alla värdefulla landskapselement på eller i

anslutning till åkermarken inom en åtagandeenhet.

För att ett landskapselement ska anses ligga i anslutning till åkermark ska det ha

gemensam ren med åkern.

21 § Ersättningsberättigande värdefulla landskapselement definieras i bilaga 1.

21 a § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för den kompletterande insatsen skötsel

av landskapselement med särskilda värden enligt 6 kap. 46-49 §§. Insatsen ingår i

utvald miljö men tillhör denna ersättningsform. (SJVFS 2008:17)

21 b § Ersättning lämnas inte för skötsel av landskapselement under det kalenderår som

landskapselementet eller del av landskapselementet ingår i ett beslut om ersättning för

miljöinvestering. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

22 § Landskapselement inom en åtagandeenhet ska skötas enligt följande.

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär får inte finnas på landskapselementen

eller deras renar.

2. Anlagda landskapselement ska underhållas på det sätt som anges i bilaga 2.

3. Upplag och avfall får inte finnas på landskapselementen eller deras renar.

Vad får länsstyrelsen besluta om?

23 § Länsstyrelsen får besluta om:

1. när och hur marken ska betas,

2. att särskilda skötselvillkor ska gälla för landskapselement bestående av träd, samt

SJVFS 2013:46

28

3. att enstaka landskapselement eller delar av landskapselement ska undantas från

åtagandet om ett undantag från skötsel enligt 22 § skulle gynna förekomsten eller stärka

artbeståndet för en hotad art. Med hotade arter avses arter på Artdatabankens rödlista i

någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad, arter som omfattas av ett

åtgärdsprogram för hotade arter eller i artskyddsförordningen (2007:845). Detsamma

gäller om utebliven skötsel bättre skulle kunna bevara landskapselementets natur- eller

kulturvärde. (SJVFS 2008:17)

Vilka förbud finns?

24 § På åkermark inom en åtagandeenhet är det inte tillåtet att:

1. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet,

2. tippa sten eller massor på landskapselementen eller deras renar, eller

3. ta marken ur produktion av andra skäl än miljöskäl.

25 § På landskapselement och deras renar är det inte tillåtet att:

1. sprida växtskyddsmedel, samt

2. vidta andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden.

Det är inte heller tillåtet att förstöra eller ta bort landskapselement som ingår i

åtagandet.

Hotade husdjursraser

Vilka raser kan man få ersättning för?

26 § Följande raser berättigar till ersättning:

Nötkreatur:

Fjällko

Rödkulla

Allmogeko: väneko, ringamålako och bohuskulla

Får:

Gutefår

Ryafår

Svenskt finullsfår

Allmogefår: skogsfår, dala pälsfår och roslagsfår

Getter:

Svensk lantrasget

Allmogeget: göingeget, jämtget och lappget

Svin:

Linderödsvin

Kastrerade djur berättigar inte till ersättning. (SJVFS 2010:13)

Vilka är kraven för renrasighet?

27 § Renrasighet ska styrkas med härstamningsuppgifter som är grundade på officiell

husdjurskontroll eller med genbanksintyg.

28 § Djur som har berättigat till miljöstöd för utrotningshotade husdjursraser 1995 –

2000, 2001 - 2006 eller 2007-2013 berättigar även fortsättningsvis till ersättning.

(SJVFS 2013:46)

SJVFS 2013:46

29

29 § Med renrasiga fjällkor och rödkullor menas djur vars far och morfar till minst 87,5

procent tillhör rasen i fråga och vars mor till minst 80 procent tillhör rasen i fråga.

Till renrasiga fjällkor och rödkullor räknas också djur vars far till minst 87,5 procent

tillhör rasen i fråga och vars mor tidigare berättigat till miljöersättning.(SJVFS 2010:13)

30 § Med renrasiga gutefår, ryafår och svenskt finullsfår menas djur vilka har känd

härstamning av samma ras i fyra generationer.

31 § Hondjur får endast betäckas eller semineras med renrasiga handjur av samma ras.

31 a § En förutsättning för att djur ska vara stödberättigande är att dessa omfattas av en

avelsplan för rasen som godkänts av Jordbruksverket. (SJVFS 2008:17)

Anslutning och rapportering till härstamnings- och hälsokontroll

32 § Besättningar med djur enligt 26 §, som man söker ersättning för, ska under hela

åtagandeperioden vara anslutna till härstamningskontroll som är godkänd av

Jordbruksverket. Sökanden ska följa de regler som gäller för årlig rapportering till

respektive härstamningskontroll. (SJVFS 2013:46)

33 § Alla djur ska vara individmärkta.

34 § Besättningar med får ska vara anslutna till förenklad kontroll eller program för

bekämpning av viruset Maedi-Visna hos Svenska Djurhälsovården och följa deras

rekommendationer. (SJVFS 2013:1)

Vilka är ålderskraven för får, getter och svin?

35 § Får och getter ska ha satts in i avel för att berättiga till ersättning. Galtar ska vara

över 6 månader och insatta i avel, gyltor ska vara betäckta för att berättiga till

ersättning. Villkoren ska vara uppfyllda före hållandeperioden börjar.

Hur lång är hållandeperioden för får, getter och svin?

36 § Hållandeperioden för får, getter och svin är två månader. Det innebär att sökanden

i minst två månader ska hålla minst det antal djurenheter som anges i ansökan om

utbetalning. Hållandeperioden börjar dagen efter det att ansökan om utbetalning

kommit in till Jordbruksverket.

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin bytas ut?

37 § Får, getter och svin som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra

ersättningsberättigande får, getter eller svin under hållandeperioden. Bytet ska göras

inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Jordbruksverket ska

informeras inom 5 arbetsdagar efter det att djuren ersatts.

Antalet djurenheter får genom

bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

SJVFS 2013:46

30

Hur beräknas antalet nötkreatur?

38 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret.

39 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur registret.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten medge

att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Stöd till rasbevarande husdjursföreningar

40 § Stöd till rasföreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser kan ges till

rasföreningar som har av Jordbruksverket godkända avelsplaner för bevarandet av de

utrotningshotade svenska husdjursraser som finns upptagna på unionens lista eller på

listan för nationellt bevarande enligt bilaga 6.

Stödet ges i syfte att skydda husdjursraser från genetisk utarmning och utrotning.

(SJVFS 2011:1)

41 – 75 §§ har upphävts genom (SJVFS 2008:17).

4 kap.

VALLODLING

Vad kan man få grundersättning för?

1 § Grundersättning lämnas för odling av flerårig slåtter- och betesvall eller frövall som

sköts enligt villkoren för ersättningen.

Vilka villkor finns för grundersättning?

2 § Villkoren för grundersättning är följande:

1. vallen ska ligga obruten minst tre vintrar i följd och under minst mellanliggande

två odlingssäsonger skötas enligt punkt 2 och 3,

2. vallen ska årligen betas eller slås och skörden ska föras bort, samt

3. inga kemiska växtskyddsmedel får spridas på vallen.

Vad kan man få tilläggsersättning för?

3 § Tilläggsersättning lämnas för slåtter- och betesvall inom stödområdena 1-5, som får

grundersättning och för så stor areal som motsvaras av jordbrukarens innehav av

nötkreatur, tackor och getter.

SJVFS 2013:46

31

Hur ska tilläggsersättning beräknas för företag med slåtter- och betesvall inom flera

stödområden inom vilka tilläggsersättning lämnas?

4 § För företag med vall inom mer än ett stödområde gäller följande. Djurinnehavet

tillgodoräknas i första hand mark i området med högst ersättningsnivå. Återstående

djurinnehav tillgodoräknas mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå.

5 § Företag med vall inom flera stödområden, för vilka olika arealfaktorer tillämpas,

får ersättning enligt den arealfaktor som används för det stödområde där företagets

brukningscentrum ligger.

Om brukningscentrum ligger utanför ett stödområde inom vilket tilläggsersättning

lämnas, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområde 5.

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

6 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som

utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i

redovisningen ska hållas av jordbrukaren under en period av minst två månader räknat

från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen.

7 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än

ett år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

8 § Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra

ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska göras inom

10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom

bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

9 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret.

10 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur registret.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten medge

att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

SJVFS 2013:46

32

5 kap.

MILJÖANPASSAT JORDBRUK

Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion

Allmänna regler för växtodling och djurhållning

1 § Genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana

organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska läkemedel.

Vilka krav finns för att få ersättning för certifierad ekologisk produktion?

2 § För att få ersättning för certifierad ekologisk produktion ska det företag eller den

person som ansluter produktionen till ett godkänt kontrollorgan ha anslutit sig senast på

sista ansökningsdagen för stödåret genom att ha skrivit under och kommit in med ett

anslutningsavtal till ett godkänt kontrollorgan.

3 § Om jordbrukaren ansöker om ersättning för certifierad ekologisk växtodling, ska all

mark och minst lika stor areal som ingår i jordbrukarens åtagande eller ansökan om

åtagande omfattas av certifiering för ekologisk produktion senast från och med den 15

juni samma stödår.

Om jordbrukaren ansöker om ersättning för certifierad ekologisk djurhållning, ska all

djurhållning som ingår i jordbrukarens ansökan om utbetalning omfattas av certifiering

för ekologisk produktion senast från och med den 15 juni samma stödår.

Under förutsättning att anmälan om djurhållning har kommit in till kontrollorganet

senast den 15 juni får länsstyrelsen tillåta att karensperioden för djurhållningen påbörjas

senast från och med den 1 september.

4 § För att vara berättigad till ersättning för certifierad ekologisk produktion ska den

person som står för certifieringen medge, att anslutningen till ett godkänt kontrollorgan

får kontrolleras. Detta gäller också anslutningens omfattning och de resultat av

kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av om villkoren för

ersättningen har uppfyllts. Den sökande ska se till att information och handlingar från

det godkända kontrollorganet lämnas till länsstyrelsen och Jordbruksverket inom begärd

tid.

5 § har upphävts genom (SJVFS 2011:1).

Kontroll

6 § Jordbrukaren ska göra det möjligt för länsstyrelsen att kontrollera de uppgifter som

jordbrukaren lämnar mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller

motsvarande. Uppgifter behöver inte vara dokumenterade om de uppenbarligen inte är

relevanta för den typ av produktion jordbrukaren bedriver. (SJVFS 2013:17)

Regler för odling

7 § De jordbruksskiften som ingår i åtagande för miljöersättning för certifierad

ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion ska vara klart åtskilda från

mark som inte odlas enligt reglerna för miljöersättningen. (SJVFS 2010:13)

SJVFS 2013:46

33

8 § För att berättiga till ersättning ska grödan odlas med sikte på god skörd och för det

syfte som grödan har redovisats för. Energiproduktion är inte någon godkänd

användning. Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att

tröskas. Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras.

9 § För att berättiga till ersättningen ska grönfoder bestå av ettåriga lantbruksgrödor

och vara dugligt som foder till lantbruksdjur. Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå

som insådd. Med vallgräs avses även rajgräs. (SJVFS 2010:13)

Vilka uppgifter om växtodling ska dokumenteras?

10 § Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga:

1. växtföljder,

2. ursprung, behandling och datum för sådd eller plantering av förökningsmaterial,

3. ursprung, mängd och datum för spridning av tillförda gödsel- och

jordförbättringsmedel,

4. ursprung, mängd och datum för spridning av tillförda växtskyddsmedel, samt

5. vilka andra växtskyddsåtgärder som vidtagits i odlingen.

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja markens bördighet?

11 § Markens bördighet och biologiska aktivitet ska behållas eller höjas, i första hand

genom att följande åtgärder vidtas, som behövs för odling med sikte på god skörd:

1. odling av ettåriga gröngödslingsgrödor, baljväxtrika vallar eller växter med djupt

rotsystem i lämplig växtföljd,

2. tillförsel av stallgödsel från ekologisk djurhållning, samt

3. tillförsel av annat organiskt material, komposterat eller inte, från ekologisk odling.

(SJVFS 2010:13)

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

12 § Om näringstillförsel enligt 11 § inte är tillräcklig för att hålla växterna i

växtföljden friska och produktionsdugliga eller för att hålla marken i god kondition, får

de gödsel- eller jordförbättringsmedel som anges i bilaga 1 i kommissionens förordning

(EG) nr 889/2008¹³ användas. Utöver åtgärder som nämns i 11 § får endast dessa

produkter användas och endast på de villkor som anges i bilaga 1 kommissionens

förordning (EG) nr 889/2008 och i artikel 16.1 i rådets förordning (EG) nr 834/2007¹⁴.

Jordbrukaren ska vid kontroll kunna visa att det har funnits behov av att använda

produkten. (SJVFS 2009:30)

Preparat för jordförbättring och kompostering

13 § Preparat av mikroorganismer får användas för att förbättra jordens bördighet och

biologiska aktivitet samt för att stimulera komposteringsprocessen.

¹³ EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

¹⁴ EUT L 189, 20.7.2007, s. 1 (Celex 32007R0834).

SJVFS 2013:46

34

Hur ska växtskyddsproblem förebyggas och åtgärdas?

14 § Växtskadegörare ska i första hand bekämpas genom en lämplig kombination av

följande åtgärder som behövs för odling med sikte på god skörd:

1. val av lämpliga arter och sorter,

2. odling i lämplig växtföljd,

3. mekanisk bearbetning,

4. flamning och ångning,

5. utsättning och gynnande av växtskadegörarnas naturliga fiender eller

konkurrenter, samt

6. användning av fällor och fångstanordningar.

Förutom åtgärderna i första stycket, får endast de växtskyddsmedel som anges i

bilaga 2 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008¹⁵ användas och endast på de

villkor som anges där och i artikel 16.1 i rådets förordning (EG) nr 834/2007¹⁶.

Jordbrukaren ska vid kontroll kunna visa att det har funnits behov av att använda

produkten. (SJVFS 2009:30)

Vilket förökningsmaterial ska användas?

15 § Förökningsmaterial

ska

vara

ekologiskt

odlade.

Detta

innebär

att

förökningsmaterial av:

1. ettåriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i

åtminstone en generation, samt

2. fleråriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i

åtminstone två odlingssäsonger.

I de fall ekologiskt odlat förökningsmaterial inte finns att tillgå kan Jordbruksverket

ge dispens från dessa krav.

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

16 § Jordbrukare kan få ersättning för hampa endast om villkoren enligt artikel 10 i

kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009¹⁷ är uppfyllda.

Länsstyrelsen ska senast den 30 juni stödåret få in etikett från utsädesförpackningen

samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa odlas.

(SJVFS 2013:46)

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

17 § Jordbrukaren ska kunna visa att skörden från frövall har rensats och använts till

utsäde. En frövall får endast bestå av en art av vallbaljväxter eller vallgräs.

¹⁵ EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

¹⁶ EUT L 189, 20.7.2007, s. 1 (Celex 32007R0834).

¹⁷ Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat

gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprätttande av gemensamma bestämmelser för

system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för

jordbrukare (EUT L 316, 2.12.2009, s.1).

SJVFS 2013:46

35

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

18 § För att en fruktodling ska vara ersättningsberättigande, ska den ha minst 400 träd

per hektar äpple (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär (Prunus spp.).

Odling av surkörsbär (Prunus cerasus) ska ha minst 300 träd per hektar.

19 § För att en bärodling ska vara ersättningsberättigande ska den ha minst

1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon (Vaccinium vitis-

idaea),

2. 20 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa), tranbär (Vaccinium

spp.) eller åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus),

3. 3 000 plantor per hektar hjortron (Rubus chamaemorus),

4. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus spp.),

5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva-crispa), blåbär

(Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.), aronia (Aronia spp.), rosenkvitten (Chaenomeles

spp.) eller vindruvor (Vitis ssp.),

6. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides) eller bärhäggmispel

(Amelanchier alnifolia), eller

7. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

20 § Fruktträd ska beskäras årligen, om de är av sådan sort att detta krävs.

Jordbrukaren ska vid kontroll kunna visa dokumentation av de åtgärder som vidtagits i

odlingen.

21 § Bärodlingar, dock inte odling av vindruvor, berättigar till ersättning även de år

odlingen etableras eller föryngras.

Regler för djurhållning

Vilket är det minsta antal djur som krävs för att uppfylla djuråtagandet?

22 § Djurhållningen måste varje kalenderår under hela åtagandeperioden minst omfatta

något av följande djurantal:

1. en tacka, en get eller en sugga under hållandeperioden,

2. ett nötkreatur i genomsnitt,

3. två djurenheter av värphöns i genomsnitt,

4. två djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt eller

5. ett slaktsvin som levererats till slakteri. (SJVFS 2010:13)

23 § Åkermark berättigar till ersättning för djurhållning i de fall den odlas med grödor

som

berättigar

till

ersättning

för

certifierad

ekologisk

produktion

eller

kretsloppsinriktad produktion. (SJVFS 2010:13)

Undantag från djurregler första halvåret

24 § Om jordbrukaren inte tidigare fått ersättning för ekologisk djurhållning, måste

djuren hållas ekologiskt senast från och med den 1 juli det första året i

åtagandeperioden. Orsak och tidpunkt för eventuell senarelagd ekologisk djurhållning

ska antecknas i stalljournalen.

SJVFS 2013:46

36

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om utbetalning?

25 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor, getter och

suggor som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges

i ansökan om utbetalning ska hållas av jordbrukaren under en hållandeperiod av minst

två månader och enligt reglerna för miljöersättningen, räknat från dagen efter det att

ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen. (SJVFS 2010:13)

26 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller är äldre än ett

år. Villkoret ska uppfyllas senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

(SJVFS 2013:46)

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor bytas ut?

27 § Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot

andra ersättningsberättigande tackor, getter eller suggor under hållandeperioden.

Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget.

Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om

utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

28 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har ansökt om utbetalning för

nötkreatur i miljöersättningen under föregående stödår, löper räkningsperioden från och

med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. (SJVFS 2010:13)

29 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de egna nötkreatur som finns redovisade

på den egna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur CDB.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett

djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

30 § Jordbrukaren kan få ersättning för det antal slaktsvin som slakterier rapporterar för

jordbrukarens produktionsplats till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:43) om slakteriers rapportering avseende

slaktade djur.

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har ansökt om utbetalning för

slaktsvin föregående stödår löper räkningsperioden från och med den 1 januari till och

med den 31 juli ansökningsåret. Alla slaktsvin från produktionsplatsen som slaktas

under räkningsperioden ska hållas enligt reglerna för miljöersättningen.

SJVFS 2013:46

37

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett

djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns

särskilda skäl. (SJVFS 2010:13)

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

31 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det genomsnittliga antalet

värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden.

Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att antalet

djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte, multipliceras

med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas med antalet

dagar i räkningsperioden. Värphöns ersätts dock först efter 16 veckors ålder. Vid

omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort slaktkycklingar och värphöns som dör

eller behöver avlivas innan hela omgången tas ur produktion.

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har ansökt om utbetalning för

djurslaget föregående stödår löper räkningsperioden från och med den 1 januari till och

med den 31 juli ansökningsåret.

Hur många värphöns och slaktkycklingar behövs för att få utbetalning?

32 § Ersättning betalas inte ur för mindre än två djurenheter av värphöns eller två djur-

enheter av slaktkycklingar.

Antalet värphöns och slaktkycklingar på jordbruksföretaget fastställs utifrån det

genomsnittliga innehavet under räkningsperioden.

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

33 § Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga:

1. datum för de perioder då djuren haft tillgång till utevistelse,

2. för idisslare, datum för betesperiodens start och slut,

3. uppgifter om fodrets ursprung,

4. foderstat för alla grupper av djur,

5. uppgift om inköpta djur kommer från ekologisk eller konventionell djurhållning,

och

6. för fjäderfä, uppgift om när djuren sätts in och tas ur produktion på

produktionsenheten.

Vad gäller vid parallellhållning?

34 § Djur som hålls enligt reglerna i miljöersättningen får endast vistas i byggnader

och stallavdelningar som är helt avskilda från byggnader och stallavdelningar med djur

av samma art som inte hålls ekologiskt. Foder som inte är ekologiskt och som används

till djur som inte hålls ekologiskt ska förvaras och hanteras tydligt åtskilt från foder till

djuren inom miljöersättningen. (SJVFS 2010:13)

Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

35 § Djur som förs in i besättningen under åtagandeperioden ska komma från ekologisk

djurhållning.

SJVFS 2013:46

38

36 § Undantag från 35 § kan göras i följande fall när lämpliga ekologiskt uppfödda djur

inte finns att tillgå.

1. Djur som inte är ekologiskt uppfödda får köpas in för avel, i begränsad

omfattning, som ett komplement till en naturlig ökning och för förnyelse av

besättningen.

2. Djur som inte är ekologiskt uppfödda får köpas in för avel, i större omfattning, vid

byte av djurras, utveckling av en ny djurspecialisering eller vid inköp av djur av hotade

husdjursraser. För väsentlig utökning av uppfödningsenheten krävs dispens för att köpa

in djur som inte är ekologiskt uppfödda. För certifierad ekologisk produktion beslutar

Jordbruksverket om dispens. För kretsloppsinriktad produktion beslutar länsstyrelsen

om dispens. Ansökan om dispens ska lämnas till länsstyrelsen och innehålla en

beskrivning av de åtgärder som har gjorts för att hitta ekologiska djur.

3. Vid hög dödlighet bland djuren, orsakad av omständigheter som har att göra med

djurens hälsa, med olyckshändelser eller med katastrofer, får besättningen förnyas eller

ges en ny sammansättning med djur som inte är ekologiskt uppfödda.

4. Värphöns som inte är ekologiskt uppfödda och som är högst 18 veckor gamla får

tas in i certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion till och med

den 31 december 2014. Dessa värphöns måste ha fötts upp enligt de regler för utfodring

och förebyggande hälsovård och veterinärvård som gäller för ekologisk djurhållning

5. Blivande värphöns och slaktkycklingar som inte är ekologiskt uppfödda får tas in i

certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion om djuren är yngre

än tre dagar. (SJVFS 2012:23)

I vilka undantagsfall får djur hållas bundna?

37 §¹⁸ Djur får inte hållas bundna. På ett jordbruksföretag med högst 45 platser för

uppbundna nötkreatur får nötkreatur hållas bundna om det inte är möjligt att hålla

djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov. Nötkreatur under

20 månader får dock endast hållas bundna under en period av högst tre månader för att

vänjas vid uppbindning. Nötkreatur som hålls bundna ska minst två gånger per vecka få

tillgång till utevistelse i rastgårdar eller på lämplig mark utomhus. (SJVFS 2013:46)

38 § har upphävts genom (SJVFS 2013:46).

Vilka krav finns för byggnader?

39 § Byggnader för nötkreatur, får, getter och grisar ska ha en bekväm ligg- och

viloplats som ska bestå av helt golv utan spalt. Liggplatsen ska vara väl strödd. Ströet

ska bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas

med de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk

produktion i enlighet med bilaga 1 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008¹⁹.

(SJVFS 2009:30)

¹⁸ Ändringen innebär bl.a att andra och tredje styckena upphävs.

¹⁹ EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

SJVFS 2013:46

39

40 § ²⁰ Byggnaderna ska uppfylla bestämmelserna i bilaga 3 i kommissionens

förordning (EG) nr 889/2008²¹ . Byggnaderna behöver inte ha en rastgård om djuren har

tillgång till utevistelse på lämplig mark utomhus.

För värphöns som hålls i byggnader som uppförts före den 24 augusti 1999 gäller att

jordbrukaren får hålla högst sju hönor per kvadratmeter tillgänglig ströyta och

våningsplan. (SJVFS 2013:46)

41 § För däggdjur gäller att minst 50 procent av inomhusarean enligt bilaga 3 i

kommissionens

förordning

(EG) nr 889/2008²²

ska

utgöras

av

helt

golv.

Resningsutrymmet, högst 30 cm, får räknas in. (SJVFS 2009:30)

När ska idisslare ha tillgång till bete och utevistelse?

42 § Alla nötkreatur, getter och får ska ha tillgång till bete under betesperioden. Tjurar

som är äldre än ett år behöver inte ha tillgång till bete, om de i stället har tillgång till

rastgård. Vid bete ska hänsyn tas till om det är lämpligt med hänsyn till djurens

välbefinnande och markens tillstånd.

43 § För djurhållning i byggnader gäller att:

1. nötkreatur, får och getter ska ha tillgång till rastgård eller lämplig mark utomhus

under en maximalt utsträckt period före och efter betesperioden,

2. tjurar som är äldre än ett år och som hålls på rastgård under betesperioden ska

dock ha tillgång till rastgården under hela året.

Vid utevistelse ska hänsyn tas till om det är lämpligt med hänsyn till djurens

välbefinnande och markens tillstånd. (SJVFS 2013:46)

44 § Nötkreatur får slutgödas inomhus. Slutgödning inomhus får äga rum under högst

en femtedel av djurens liv, dock högst tre månader. (SJVFS 2013:1)

Hur ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar utfodras?

45 § Utfodring av kalvar, lamm, killingar och smågrisar ska baseras på naturlig mjölk,

företrädesvis modersmjölk. De ska födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod

som är:

1. 90 dagar för kalvar,

2. 45 dagar för lamm och killingar, och

3. 40 dagar för grisar.

Hur ska kalvar hållas?

46 § Kalvar får inte hållas enskilt i boxar när de är äldre än en vecka. I undantagsfall

kan en kalv hållas ensam, om det är motiverat av veterinärmedicinska skäl eller

djurskyddsskäl. Då ska boxen som kalven hålls enskilt i minst vara avsedd för två

kalvar.

²⁰ Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

²¹ EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

²² EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

SJVFS 2013:46

40

Hur ska grisar hållas?

47 § Grisar ska ha tillgång till mark eller rastgård utomhus och kunna använda dessa

när deras välbefinnande och markens tillstånd tillåter detta.

48 § Grisar ska kunna gödsla och böka på rastgårdarna. Om byggnader och rastgårdar

för grisar inte ger tillräckligt skydd mot sol och höga temperaturer ska grisarna ha

tillgång till vattensvalka eller gyttjebad.

49 § Suggor ska hållas gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktigheten och

under digivningsperioden.

Vilka särskilda regler gäller för fjäderfän?

50 § Slaktkycklingar, som inte är av långsamt växande raser eller linjer, får slaktas

tidigast vid 81 dagars ålder.

51 § Fjäderfän får inte hållas i burar och ska under minst en tredjedel av sitt liv ha

tillgång till utomhusvistelse när väderleksförhållandena tillåter det. För varje omgång

fjäderfän som har fötts upp ska rastgårdarna dessutom lämnas tomma under två

månader. Minst en tredjedel av den inomhusarea som krävs enligt bilaga 3 i

kommissionens förordning (EG) nr 889/2008²³ ska vara helt golv, det vill säga inte

bestå av nät eller spalt, och vara täckt med strö. (SJVFS 2009:30)

52 § ²⁴Det ska finnas in- och utgångshål som har en sammanlagd längd av minst 4

meter per 100 kvadratmeter av den byggnadsyta som är tillgänglig för fåglarna.

Rastgårdar för fjäderfän ska huvudsakligen vara täckta med växtlighet och vara

försedda med skydd mot rovdjur. (SJVFS 2013:46)

Vilka krav ställs på djurens foder?

53 § Djuren ska födas upp på ekologiskt producerat foder. Till och med 2014 får dock

högst 5 procent konventionella proteinråvaror användas till grisar och fjäderfä. Denna

andel konventionella proteinråvaror gäller på årsbasis.

Vid låg foderproduktion, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden, kan

Jordbruksverket tillåta en högre andel konventionellt foder under en begränsad period

och för ett särskilt område. (SJVFS 2012:23)

53 a § har upphävts genom (SJVFS 2009:30).

54 § har upphävts genom (SJVFS 2008:17).

55 § har upphävts genom (SJVFS 2012:1).

²³ EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

²⁴ Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

SJVFS 2013:46

41

56 § Fodret till nötkreatur, får och getter, räknat på årsbasis, ska huvudsakligen komma

från den egna produktionsenheten. När detta inte är möjligt får fodret odlas i samarbete

med andra gårdar med ekologisk odling.(SJVFS 2010:13)

57 § För nötkreatur, får och getter ska minst 60 procent i dessa djurslags dagliga

foderranson utgöras av grovfoder. För mjölkproducerande djur får grovfoderandelen

sänkas till 50 procent under högst tre månader tidigt i laktationen.

58 § Grovfoder ska ingå i den dagliga foderransonen för svin och fjäderfän.

59 § Fodermängder beräknas i kilo torrsubstans.

Fodertillsatser och foderråvaror

60 § har upphävts genom (SJVFS 2013:46).

61 § har upphävts genom (SJVFS 2013:46).

61 a § Foderråvaror, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel och andra tillsatser och

produkter som uppfyller villkoren enligt artikel 22 i kommissionens förordning (EG) nr

889/2008²⁵ får användas i eller tillsättas till djurfoder. (SJVFS 2013:46)

Vilka regler gäller för hälsovård och användning av läkemedel?

62 § Problem med parasiter och andra hälsoproblem ska förebyggas genom lämpliga

uppfödningsmetoder och lämplig djurtäthet.

63 § Kemisk-syntetiskt framställda läkemedel eller antibiotika får användas om

behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret.

Kemisk-syntetiskt framställda läkemedel eller antibiotika får inte användas för

förebyggande hälsovård. Veterinärbehandling som är obligatorisk enligt nationell

lagstiftning eller EU:s lagstiftning är tillåten, liksom vaccination.

Vad gäller för fortplantning?

64 § Artificiell insemination är tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller

hjälp till fortplantning, såsom embryoöverflyttning och hormonbehandling för brunst-

synkronisering, är förbjudna.

Minskat kväveläckage

Vad krävs för att man ska få ersättning?

65 § För att få ersättning för odling av fånggröda eller för vårbearbetning måste

jordbrukare inom vissa områden varje år odla fånggröda på eller vårbearbeta en areal

motsvarande minst 20 procent av företagets vårsädesareal. Detta gäller jordbrukare med

²⁵ EUT L 250, 18.9.2008, s.1. (Celex 32008R0889).

SJVFS 2013:46

42

mark inom stödområde 4b, 5c, 5m och 9 i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands,

Värmlands, Örebro och Västmanlands län samt inom stödområde 5a och 5b i Kalmar,

Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

Varje åtgärd måste omfatta motsvarande minst 20 procent av vårsädesarealen för att

ersättning ska kunna lämnas för åtgärden. Därutöver ersätts ytterligare redovisad areal

fånggröda eller vårbearbetning.(SJVFS 2010:13)

Fånggröda

Vilka krav finns på sådd och etablering av fånggröda?

66 § Fånggrödan ska sås med den mängd utsäde som är normalt för arten och syftet

med odlingen.

67 § Följande utsäde får användas vid sådd av fånggröda.

1. Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av

utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås in i en annan

huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker.

2. Vitsenap, oljerättika eller rättika. Fånggrödan ska sås in i eller efter skörd av en

annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Den kan också sås efter skörd

av potatis, rotfrukter eller grönsaker.

3. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Fånggrödan ska sås efter skörd av potatis,

rotfrukter eller grönsaker. (SJVFS 2013:1)

68 § Om fånggrödan är vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter, ska den

sås i samband med sådd av huvudgrödan eller senast det datum som framgår av

1 kap. 16 §.

Om fånggrödan är vitsenap, oljerättika eller rättika ska den sås senast

1. den 10 augusti i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands,

Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands län och Kalmar län förutom

stödområde 9 och 5 m.

2. den 20 augusti i Blekinge, Skåne, Hallands län och i stödområde 9 och 5 m i

Kalmar län.

Om fånggrödan är höstråg ska den sås snarast efter skörd av huvudgrödan, dock

senast

1. den 15 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar,

Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län.

2. den 1 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Om fånggrödan är westerwoldiskt rajgräs ska den sås snarast efter skörd av

huvudgrödan, dock senast den 15 augusti. (SJVFS 2013:1

69 § Om etableringen av fånggrödan är otillräcklig med hänsyn taget till lokala

förhållanden och väderlek, lämnas ingen ersättning för fånggröda.

När får fånggrödan brytas?

70 § Om fånggrödan är vallgräs, eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter, får den

brytas tidigast

SJVFS 2013:46

43

1. den 10 oktober i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar,

Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län,

2. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Om fånggrödan är vitsenap, oljerättika eller rättika, får den brytas tidigast

1. den 10 oktober i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands,

Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands län och Kalmar län förutom

stödområde 9 och 5 m.

2. den 20 oktober i Blekinge, Skåne, Hallands län och i stödområde 9 och 5 m i

Kalmar län.

Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs, får den brytas tidigast

den 1 januari. (SJVFS 2013:1)

Hur får fånggrödan användas?

71 § Fånggrödan får inte utnyttjas för slåtter, bete eller annan produktion före det

datum då den tidigast får brytas. Fånggrödan höstråg får inte övergå till huvudgrödan

höstråg året efter stödåret.

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

72 § Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel

spridas på marken före det datum då fånggrödan tidigast får brytas. (SJVFS 2009:30)

Vårbearbetning

Vad kan man få ersättning för?

73 § Mark som tidigast den 1 januari året efter stödåret jordbearbetas efter skörd av en

huvudgröda eller vall, eller efter en bevuxen träda, kan berättiga till ersättning för

vårbearbetning. Marken ska vårsås med en huvudgröda eller vall senast det datum som

framgår av 1 kap. 16 §.

Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning.

(SJVFS 2011:1)

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

74 § Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en

bevuxen träda får inte gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel spridas på marken

förrän tidigast den 1 januari året efter stödåret.

Skötsel av våtmarker

75 § har upphävts genom (SJVFS 2011:1).

Vad kan man få ersättning för?

76 § Ersättning lämnas för skötsel av våtmarker som i miljöförbättrande syfte har

anlagts i odlingslandskapet.

SJVFS 2013:46

44

Ersättning lämnas även för hela eller delar av våtmarker som i miljöförbättrande

syfte har restaurerats i odlingslandskapet om miljönyttan stärks av ett skötselåtagande

eller om restaureringen inneburit att markens alternativvärde försämrats.

Extra markersättning kan ges under förutsättning att våtmarkens värde för miljön

bedöms vara hög.

Förundersökning, slutbesiktning och specifika villkor för åtagandet

77 § Platsen för våtmarken ska ha besiktigats av länsstyrelsen innan anläggningen eller

restaureringen påbörjats och våtmarken ska ha godkänts efter att den färdigställts.

Länsstyrelsen fastställer den areal som omfattas av åtagandet.

Länsstyrelsen får besluta om särskilda villkor, till exempel:

1. hur dammvallen och dess släntlutning ska utformas,

2. hur dammvallen ska smälta in i omgivningen,

3. var och hur schaktmassorna ska placeras,

4. vid vilken tidpunkt våtmarken senast ska vara färdigställd och godkänd,

5. förbud mot fisk- och kräftodling samt mot utsättning och utfodring av fiskar,

kräftor och andra djur,

6. förbud mot att helt tömma våtmarken, samt

7. att hela eller delar av den färdiga våtmarken ska omfattas av ett åtagande för

betesmarker och slåtterängar. (SJVFS 2011:1)

Vilka generella villkor gäller?

78 § Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras

funktion består under hela åtagandeperioden.

79 § Igenväxningsvegetation ska tas bort i den utsträckning som länsstyrelsen

bestämmer.

80 § Inom våtmarken är det inte tillåtet att sprida gödselmedel eller kemiska

växtskyddsmedel. Det är heller inte tillåtet att sprida kalk, om inte länsstyrelsen

bestämmer annat.

Skyddszoner

Vilka krav finns på anläggning av en skyddszon?

81 § Skyddszonen ska anläggas på åkermark som direkt gränsar till vattenområde. Med

vattenområde avses här vattendrag, sjöar, hav eller dammar.

82 § Den sträcka av skyddszonsskiftet som gränsar mot ett vattenområde ska vara

minst 20 meter lång.

83 § Skyddszonen ska sås senast det datum som framgår av 1 kap. 16 § det första året i

åtagandeperioden.

Växtligheten på skyddszonen ska utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning med

vallbaljväxter. En insektsfrämjande fröblandning får blandas in vid sådden. Högst

SJVFS 2013:46

45

10 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Sådden ska ske med

den mängd utsäde som är normalt för arten och syftet med odlingen.

Skyddszoner som redan är etablerade vid åtagandeperiodens början omfattas inte av

kravet på sådd. (SJVFS 2011:1)

Vilka krav finns på skyddszonen?

84 § En anlagd skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela

åtagandeperioden. Skadad eller utgången växtlighet ska repareras.

85 § På skyddszonen är det inte tillåtet att göra något som leder till att växtligheten

skadas eller att skyddszonen bearbetas förrän efter tidigaste datum för brytning av

skyddszonen.

Vid dikning får dock jordmassor läggas på skyddszonen. Vid täckdikning av ett

intilliggande skifte får skyddszonen brytas igenom. Jordmassorna ska vara bortförda

och skyddszonens växtlighet reparerad senast det datum som framgår av 1 kap. 16 §.

(SJVFS 2011:1)

86 § Växtligheten på skyddszonen får skördas, dock tidigast den 15 juli. Den får betas

under hela betessäsongen.

Växtligheten på skyddszonen får slås av under hela växtperioden, om den avslagna

växtligheten kan ligga kvar på skyddszonen utan att skada växtligheten på denna.

Växtligheten på skyddszonen får inte användas till utsädesproduktion

eller

energiproduktion

. (SJVFS 2010:13)

87 § Det sista året i åtagandeperioden får skyddszonen brytas tidigast

1. den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro och

Västmanlands län,

2. den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och

Västra Götalands län, och

3. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. (SJVFS 2010:13)

Traditionell odling av bruna bönor

Vilken mark ingår i åtagandet och hur ska den skötas?

88 § All areal bruna bönor som odlas på företaget ingår i åtagandet och ska skötas

enligt stödreglerna.

Vad gäller för växtskyddsmedel och växtnäring? (SJVFS 2009:30)

89 § Kemiska växtskyddsmedel mot insekter eller svamp får inte användas.

90 § Kväve får endast tillföras med högst 30 kg per hektar som en startgiva i direkt

anslutning till sådd.

91 § Sökanden ska årligen upprätta en växtodlingsplan. Planen ska innehålla

1. tillförd mängd kväve, och

2. tidpunkt för tillförseln.

SJVFS 2013:46

46

Redovisningen ska göras skiftesvis.

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av ogräs?

92 § Bruna bönor ska odlas i rader med sådant radavstånd att mekanisk ogräs-

bekämpning kan utföras. Annan jordbearbetning än mekanisk ogräsbekämpning får inte

göras på aktuella skiften före den 15 november. Detta gäller dock inte om en höstsådd

gröda sås samma år.

Miljöskyddsåtgärder

Vem är berättigad till ersättning?

93 § För att vara berättigad till ersättning ska företaget göra följande:

1. upprätta en växtodlingsplan,

2. upprätta en växtnäringsbalans,

3. genomföra markkartering av de skiften som brukas,

4. fastställa kväveinnehållet i flytgödseln,

5. anlägga eller ha en fungerande biobädd eller annan säker påfyllningsplats/metod

för sprutan,

6. använda en funktionstestad spruta,

7. löpande för varje spridningstillfälle dokumentera bekämpningsbehovet vid

användning av växtskyddsmedel och fastställa möjligheter till behovsanpassad

bekämpning,

8. varje år anlägga s.k. kontrollrutor för uppföljning av effekten vid

ogräsbekämpning i vår- respektive höstsäd och i förekommande fall bekämpning av

skadegörare, samt

9. anlägga sprutfria kantzoner motsvarande 20 meter kantzon per hektar stråsäd.

(SJVFS 2008:17)

Vilka arealer är ersättningsberättigande?

94 § All åkermark är ersättningsberättigande, med följande undantag:

1. mark som ingår i ett åtagande för certifierad ekologisk produktion eller

kretsloppsinriktad produktion,

2. trädad mark,

3. slåtter eller betesvall,

4. skyddszon, samt

5. mark med fleråriga energigrödor. (SJVFS 2011:1)

Vad gäller för växtodlingsplanen?

95 § En växtodlingsplan ska upprättas före växtodlingssäsongens början varje år under

åtagandeperioden.

96 § Växtodlingsplanen

ska

innehålla

en

redovisning

av

företagets

alla

åkermarksskiften. Samma skiftesredovisning som anges i ansökan om utbetalning ska

användas. En annan skiftesredovisning kan godkännas om den lätt går att koppla till

ansökan om utbetalning. För varje skifte ska redovisas:

SJVFS 2013:46

47

1. förfrukt, årets gröda och sort,

2. behov av fosfor och kalium grundat på markkartering enligt 100 §,

3. beräknat behov av kväve enligt uppskattad skördenivå, förfruktseffekt och

långsiktig effekt av stallgödsel,

4. planerad tillförsel av kväve, fosfor och kalium i mineralgödsel, stallgödsel eller

andra organiska gödselmedel. I de fall markkartering ännu inte har utförts får en

bedömning av behovet av fosfor och kalium ligga till grund för växtodlingsplanen,

5. användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska dokumenteras

kontinuerligt beträffande tidpunkt för spridning, gödselslag och tillförd mängd per

hektar, samt

6. skördad mängd av grödan.

Vilka krav ställs på växtnäringsbalansen?

97 § En växtnäringsbalans ska upprättas senast under andra året i åtagandeperioden. En

växtnäringsbalans som är upprättad året före åtagandeperiodens början godkänns om

den är utförd enligt kraven i 98 §.

98 § Växtnäringsbalansen ska innehålla uppgifter om alla produkter som innehåller

kväve, fosfor eller kalium och som har förts in i och bort från företagets produktion.

Växtnäringsbalansen ska också innehålla uppgifter om tillförsel av kväve genom

kvävefixering eller kvävenedfall. Skillnaden mellan tillförda och bortförda

växtnäringsämnen och balansen per hektar brukad åkermark ska beräknas. Produkternas

halt av kväve, fosfor eller kalium ska stämma överens med vedertagna värden eller

grundas på värden från en dokumenterad analys.

99 § Om driftsinriktningen på företaget ändras från kreaturslöst, till att omfatta

djurhållning som motsvarar minst 10 djurenheter, ska en ny växtnäringsbalans

upprättas. Den nya växtnäringsbalansen ska upprättas inom 2 år efter att ändringen

genomförts. I denna paragraf har begreppet djurenhet samma betydelse som i

förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Vilka krav ställs för markkarteringen?

100 § All åkermark inom företaget ska vara markkarterad. För att markkarteringen ska

godkännas måste följande vara uppfyllt.

1. Samtliga prover ska vara jämnt fördelade över hela företagets åkermark eller vara

anpassade efter jordartsskillnader i åkermarken.

2. Provtagningar för analys av pH-värde, P-AL (lättlöslig fosfor) och K-AL

(lättlöslig kalium) ska göras med minst ett prov per hektar. För markkarteringar som

utförts mellan 2002 och 2006 gäller att en provtäthet med ett prov per 1,5 hektar kan

accepteras om fälten har jämn jordart och mullhalt. Skiften som är mindre än 3 hektar

får ytkarteras.

3. Provtagningar för analys av jordart ska göras med minst ett prov för vart tredje

hektar.

4. Provtagning ska ske till matjordsdjup.

5. Analyserna ska minst omfatta pH-värde, P-AL, K-AL och jordart. För

jordartsklassifikationen ska minst lerhalt (< 0,002 mm), sand och grovmo (2,0-0,063

mm) och mullhalt analyseras. Lerhalten ska bestämmas genom sedimentationanalys.

SJVFS 2013:46

48

Sand och grovmo ska bestämmas genom våtsiktning. Mullhalten ska bestämmas genom

glödgningsförlust eller motsvarande metod.

6. Provplatserna ska vara utmärkta på en karta över företaget. Kartan ska vara tydlig

och vara i en skala som gör att det är lätt att på skiftesnivå urskilja resultaten från

provtagningen.

7. Markkarteringen får inte vara äldre än 10 år under åtagandeperioden.

Jordartsanalysen får vara äldre än 10 år under åtagandeperioden om den har genomförts

i enlighet med punkt 5.

101 § Företag som inte har en godkänd markkartering enligt 100 § vid åtagande-

periodens början, ska genomföra en godkänd markkartering senast under det tredje året

i åtagandeperioden.

Åkermark som tillförs företaget efter det tredje året i åtagandeperioden ska ha en

godkänd markkartering enligt 100 § vid övertagandet eller snarast möjligt efter

övertagandet. (SJVFS 2011:1)

Vad gäller för fastställandet av kväveinnehållet i flytgödseln?

102 § Gödseln ska analyseras en gång per år och flytgödselbehållare. Analysen ska

omfatta ammoniumkvävehalt.

103 § Resultatet av analysen ska dokumenteras och sparas under åtagandeperiodens

längd.

Vilka krav ställs på påfyllnings- och rengöringsplatsen?

104 § Påfyllning av sprutan ska ske på en fungerande biobädd, på en tät platta med

uppsamling, på det skifte där sprutningen ska påbörjas eller på annan biologiskt aktiv

mark med växttäcke. Om påfyllningen sker på skiftet, ska en mobil

påfyllningsutrustning med tank för vatten och låsbart förvaringsutrymme avsett för

växtskyddsmedel användas. (SJVFS 2008:17)

105 § Rengöring av sprutan ska ske i det behandlade fältet, på annan biologiskt aktiv

mark med växttäcke, på fungerande biobädd eller på tät platta med uppsamling.

(SJVFS 2008:17)

106 § Biobädden ska ha en yta som är större än sprutans bredd och längd i tran-

sportläge.

107 § En tät platta med uppsamling ska ha en yta som är större än sprutans bredd och

längd i transportläge. Uppsamling av spill- och spolvatten ska göras i en tät behållare.

Vad gäller för funktionstest av sprutor?

108 § Samtliga sprutor som används i företaget ska vara funktionstestade.

109 § Sprutan ska testas med högst två års mellanrum. Funktionstestet ska utföras

enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:18) om statsbidrag m.m. för

SJVFS 2013:46

49

funktionstest av lantbrukssprutor, samt införande av allmänna råd. Testet ska genom-

föras med godkänt resultat.

Vilka krav ställs på dokumentation av bekämpningsbehovet?

110 § För att anpassa användningen av växtskyddsmedel efter bekämpningsbehovet

ska behovet fastställas med de hjälpmedel som finns. Bekämpningsbehovet ska

dokumenteras skiftesvis innan bekämpningen påbörjas.

Vilka krav ställs på kontrollrutor?

111 § För kontrollrutor gäller följande.

1. Kontrollrutor ska anläggas i stråsädesodlingen varje år.

2. Kontrollrutan ska vara representativ för skiftet.

3. I kontrollrutan får inte ogräs bekämpas, varken mekaniskt eller kemiskt. I

kontrollrutor som gäller svamp- eller insektsbekämpning får ogräs bekämpas.

4. Det ska finnas minst en kontrollruta i stråsäden. Om det förekommer både vår-

och höstsäd, ska det finnas minst en kontrollruta i vårsäd och en i höstsäd.

5. Om svamp eller insekter bekämpas ska ytterligare minst en kontrollruta anläggas i

stråsäden. Om det förekommer både vår- och höstsäd, ska det finnas minst en

kontrollruta i vårsäd och en i höstsäd. I sådana kontrollrutor får ingen svamp- eller

insektsbekämpning göras.

6. Kontrollrutorna ska vara representativt fördelade över gården. (SJVFS 2008:17)

112 § Kontrollrutan ska vara tydligt utmärkt på skiftet. Den ska uppta en yta på minst

60 m², dock måste den kortaste sidan på rutan vara minst 6 m. Kontrollrutan ska finnas

på samma plats under hela växtodlingssäsongen. Den får inte ligga i anslutning till

skifteskanten eller ligga i anslutning till en annan kontrollruta.

Vad gäller för obesprutade kantzoner?

113 § Längs skifteskanten i stråsädesodlingen ska det finnas en obesprutad kantzon

varje år. Den obesprutade kantzonen ska vara minst 6 meter bred. Längden ska vara

minst 20 meter per hektar stråsäd, dock med en minsta sammanhängande löpsträcka på

100 meter.

114 § Den obesprutade kantzonens början och slut ska vara tydligt utmärkt på skiftet.

Vad gäller allmänt för ersättningsformen?

115 § Alla villkor för ersättningsformen måste följas för all åkermark inom hela

företaget varje år i åtagandeperioden. Undantag gäller dock för:

1. skiften som ingår i ett åtagande för certifierad ekologisk produktion eller

kretsloppsinriktad produktion,

2. arealer som godkänts av länsstyrelsen vid slutbesiktning av anläggning eller

restaurering av våtmark,

3. mark som omfattas av ett åtagande för skötsel av våtmarker, enligt denna

föreskrift eller åtagande för våtmarker och småvatten enligt förordning (1997:1336) om

SJVFS 2013:46

50

miljöstöd eller förordning (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygds-

utvecklingsåtgärder, samt

4. mark som omfattas av skogliga åtgärder men som fortfarande betraktas som

åkermark. (SJVFS 2011:1)

6 kap.

UTVALD MILJÖ

1 § För regionala skötselinsatser och miljöinvesteringar med fast ersättning ska samma

ersättningsnivå gälla inom hela länet, eller för sametinget hela regionen. Om en lägre

ersättningsnivå än den maximala ersättningsnivå som anges i bilaga 1.4 förordningen

(2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder används, ska den gällande

ersättningsnivån anges i genomförandestrategin. Då en stödmyndighet har angett en

lägre stödnivå än den maximala kan den höjas från ett år till ett annat så länge den

aldrig överstiger den maximala ersättningsnivån. En sänkning av ersättningsnivån är

inte tillåtet från ett stödår till ett annat. (SJVFS 2008:17)

Regionala skötselinsatser

Naturfrämjande insatser på åkermark eller för att minska

växtnäringsläckage från åkermark

2 § Ersättning för naturfrämjande insatser på åkermark eller för att minska

växtnäringsläckage från åkermark kan lämnas för åtgärder som bidrar till att bevara och

förstärka biologisk mångfald och kulturmiljövärden på åkermark eller som bidrar till att

minska växtnäringsförluster från åkermark i följande insatser:

1. Bevarande av hotade åkerogräs

2. Mångfaldsträda

3. Fågelåker

4. Anpassade skyddszoner

Insatserna ovan kan inte kombineras på samma mark under samma år.

(SJVFS 2010:13)

Bevarande av hotade åkerogräs

3 § Ersättning får lämnas för anläggning och skötsel av åker för bevarande av hotade

åkerogräs. (SJVFS 2008:17)

4 § Länsstyrelsen ska fastställa de arealer som gäller för åtagandet och eventuella

särskilda skötselvillkor som ska gälla för åtagandet. Av åtagandet ska även framgå vilka

hotade åkerogräs som insatsen ska gynna. (SJVFS 2008:17)

5 § Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

(SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

6 § Åkern, som ska odlas med spannmål eller lin, ska under hela åtagandeperioden

brukas extensivt utan kemisk bekämpning och med minimerad mekanisk

SJVFS 2013:46

51

ogräsbekämpning samt utan användning av handelsgödsel. Åkern ska varje år då den

inte ligger i träda jordbearbetas, sås och skördas. (SJVFS 2008:17)

7 § Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. om undantag från förbudet för användning av handelsgödsel,

2. om åkerogräs ska sås in med befintligt utsäde samt vilka metoder som ska

användas,

3. vilka sorter som ska användas som utsäde samt vilka metoder som ska användas,

4. när på året sådd och skörd ska ske, samt

5. om åkern ska ligga i träda ett år under åtagandeperioden. (SJVFS 2008:17)

Mångfaldsträda

8 § Ersättning får lämnas för mångfaldsträda till nytta för insekter såsom fjärilar och

bin eller för fåglar. (SJVFS 2010:13)

9 § För att mark ska berättiga till ersättning för mångfaldsträda ska marken året innan

första stödåret ha odlats med spannmål, oljeväxter eller lin samt lämnats orörd efter

skörd. Mångfaldsträdan ska vara minst tio meter bred. (SJVFS 2011:1)

10 § Länsstyrelsen ska fastställa de arealer som gäller för åtagandet och eventuella

särskilda skötselvillkor som ska gälla för åtagandet. Av åtagandet ska även framgå vilka

naturvärden som man vill gynna genom att ha mångfaldsträda på den aktuella marken.

(SJVFS 2008:17)

11 § Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

(SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

12 § De generella skötselvillkoren för mångfaldsträda är följande:

1. Ingen insådd får förekomma under år 1-4 av åtagandeperioden. Länsstyrelsen får

dock medge insådd av fågel- eller insektsbefrämjande blandningar år 1.

2. Fleråriga skott av vedartade växter, sly, buskar och träd ska hållas borta från

mångfaldsträdan under hela åtagandeperioden. Avslaget växtmaterial ska föras bort.

3. Trädan får brytas tidigast i juli månad år 4.

4. År 5 ska åkermarken sås med en vårsådd gröda. (SJVFS 2008:17)

13 § Från det att mångfaldsträdan är etablerad till dess att brytning ska ske är det inte

tillåtet att:

1. Gödsla. En liten gödselgiva kan dock få ges i samband med insådd om

mångfaldsträdan sås in med en fågel- eller insektsbefrämjande blandning.

2. Sprida växtskyddsmedel.

3. Använda marken för upplag eller förvaring av avfall. (SJVFS 2008:17)

14 § Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. Vilka blandningar som ska få sås in år 1.

2. När och vilka metoder som ska användas vid harvning och avslagning.

3. Vilken gödselgiva som ska ges vid insådd år 1.

SJVFS 2013:46

52

4. När brytning av mångfaldsträda får ske under andra halvåret år 4.

(SJVFS 2008:17)

Fågelåker

15 § Ersättning får lämnas för fågelåker för att främja fågellivet. Med fågelåker avses

obärgad spannmålsskörd enligt bilaga 1.4 förordningen (2007:481) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder. (SJVFS 2008:17)

16 § Minst ett hektar av spannmålsskörden ska skötas enligt stödvillkoren varje enskilt

år i åtagandeperioden. (SJVFS 2008:17)

17 § Länsstyrelsen fastställer vilka block som ska ingå i åtagandet och vilken totalareal

som kan berättiga till ersättning för fågelåker. Av åtagandet ska även framgå hur

fågellivet främjas. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

18 § Marken ska odlas med spannmål med sikte på god skörd. Spannmålen får inte

utgöras av majs. Spannmålen ska lämnas oskördad och marken oplöjd fram till

årsskiftet det år ersättning söks. (SJVFS 2011:1)

19 § Länsstyrelsen får därutöver besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. Med vilka metoder odlingen av spannmål ska ske.

2. Att det i spannmålen får förekomma inslag av oljeväxter, lin eller baljväxter samt i

vilken omfattning.

3. Vilket utsäde som får användas (SJVFS 2011:1)

Anpassade skyddszoner

19 a § Ersättning får lämnas för anläggning och skötsel av anpassade skyddszoner på

åkermark. Den anpassade skyddszonen ska bidra till att minska förluster av fosfor från

åkermark. Med anpassade skyddszoner avses skyddszon på erosionsbenägen mark

enligt bilaga 1.4 förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Ersättning för anpassade skyddszoner får inte lämnas om ersättning kan lämnas för

miljöersättning för skyddszoner enligt 5 kap. (SJVFS 2010:13)

19 b § Länsstyrelsen ska fastställa de arealer som gäller för åtagandet och vilka

särskilda skötselvillkor som ska gälla för åtagandet. Av åtagandet ska det framgå hur

fosforn lämnar fältet om insatsen inte görs. (SJVFS 2010:13)

19 c § Den anpassade skyddszonen ska ligga på samma mark under hela

åtagandeperioden. Den anpassade skyddszonen ska vara helt omgiven av åkermark. Det

innebär att åkermarken måste vara minst 4 meter bred runt om den anpassade

skyddszonen. (SJVFS 2010:13)

19 d § Växtligheten får inte användas till utsädesproduktion eller energiproduktion.

(SJVFS 2010:13)

SJVFS 2013:46

53

Vilken skötsel krävs?

19 e § Den anpassade skyddszonen ska sås senast det datum som framgår av

1 kap. 16 § det första året i åtagandeperioden.

Växtligheten på skyddszonen ska utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning med

vallbaljväxter. Skadad eller utgången växtlighet ska repareras.

Skyddszonen får brytas tidigast under hösten det sista året i åtagandeperioden.

(SJVFS 2010:13)

19 f § Från det att den anpassade skyddszonen är sådd till att den bryts är det inte

tillåtet att:

1. Gödsla.

2. Sprida växtskyddsmedel.

3. Göra något som leder till att växtligheten skadas eller att den anpassade

skyddszonen bearbetas. (SJVFS 2010:13)

19 g § Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. Vilka sorter av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter som får

användas som utsäde.

2. Om fågel- eller insektsfrämjande fröblandning ska blandas in vid etableringen.

3. Vilken mängd utsäde som ska användas.

4. Om växtligheten får användas till bete och skörd.

5. Om växtligheten får slås av under växtperioden.

6. Om jordmassor får läggas på den anpassade skyddszonen vid dikning, när

jordmassorna ska föras bort och när växtligheten ska vara reparerad.

7. Om den anpassade skyddszonen får brytas igenom i de fall ett intilliggande skifte

ska täckdikas, när jordmassorna ska föras bort och när växtligheten ska vara reparerad.

8. När den anpassade skyddszonen får brytas under hösten sista året i

åtagandeperioden. (SJVFS 2010:13)

Komplement till miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Regionala markklasser

20 § Bestämmelserna i 3 kap. 3-5 §§ gäller även dessa stöd. (SJVFS 2008:17)

21 § Länsstyrelsen ska fastställa areal och eventuella särskilda skötselvillkor för

åtgärden. (SJVFS 2008:17)

22 § Åtgärderna ska genomföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

(SJVFS 2008:17)

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

Vad kan man få ersättning för?

23 § Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för det område som ska restaureras.

1. Området ska vara ohävdat eller igenvuxet.

SJVFS 2013:46

54

2. Marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra

produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller höga

biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade av

produktionshöjande åtgärder.

3. Marken ska tidigare ha brukats som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete,

fäbodbete eller mosaikbete. Marken ska ha höga kulturhistoriska värden, innehålla

rester av eller restpopulationer av vegetationstyper, växt- eller djurarter som visar på

långvarig slåtter- eller beteshävd eller ha stora förutsättningar att återfå djurarter som är

beroende av slåtter eller beteshävd. (SJVFS 2008:17)

24 § Ersättning lämnas inte för restaurering av mark som redan uppfyller

förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar. Ersättning

lämnas inte heller för mark för vilken annan ersättning har lämnats i enlighet med dessa

föreskrifter eller enligt 2 kap. 5 § förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från första stycket i följande fall:

1. om målet för restaureringen är att uppfylla kraven för särskild skötsel av

fäbodbete,

2. om målet för restaureringen är att uppfylla kraven för en annan markanvändning,

3. om marken inte längre berättigar till ersättning på grund av ändrade regler för

miljöersättning eller

4. om marken brukas av en ny jordbrukare.

Ersättning för restaurering får dock aldrig lämnas för mark för vilken annan

ersättning samtidigt lämnas i enlighet med dessa föreskrifter eller enligt 2 kap. 5 §

förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.

(SJVFS 2010:13)

Vilka krav ställs för att få ersättning?

25 § Länsstyrelsen ska fastställa en plan som innehåller en beskrivning av befintliga

natur- och kulturvärden samt målet med restaureringen. Länsstyrelsen ska i planen även

ange vilka åtgärder som ska göras för att restaurera området samt tidpunkt och metoder

för dessa åtgärder. Länsstyrelsen ska även ange i vilken omfattning restaureringsbete

eller restaureringsslåtter ska ske.

Stödmottagaren ska följa den fastställda planen. Stödmottagaren ska genast meddela

stödmyndigheten skriftligen om restaureringen avbryts eller försenas eller om annan

väsentlig ändring inträffar. (SJVFS 2008:17)

26 § Åtgärderna får inte påbörjas förrän ansökan är inkommen och länsstyrelsen har

godkänt att de påbörjas. (SJVFS 2008:17)

27 § Före sista utbetalningen ska länsstyrelsen göra en slutbesiktning. (SJVFS 2008:17)

28 § Marken som fastställs vid slutbesiktning ska i fem år från och med året efter

slutbesiktningen brukas enligt villkoren för aktuell markklass i 3 kap. 6 eller 16 §§.

(SJVFS 2008:17)

29 § På den mark för vilken ersättning lämnas gäller, under den tid projektet pågår och

under de följande fem kalenderåren, det som anges i 3 kap. 4 §. (SJVFS 2008:17)

SJVFS 2013:46

55

Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker

Vad kan man få ersättning för?

30 § Ersättning får lämnas om följande villkor är uppfyllda.

1. Marken ska antingen vara en mosaikbetesmark eller en annan gräsfattig

hävdberoende mark.

2. Mosaikbetesmarken ska uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete

förutom att den har ett så stort inslag av naturliga impediment i form av sandområden,

stenar och berg i dagen att marken inte berättigar till full ersättning för annan markklass

enligt 1 kap. 2 § femte stycket.

3. Andra gräsfattiga marker ska uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete

förutom att de har mycket träd och buskar att de antingen inte kan räknas som

betesmark eller skogsbete eller inte uppfyller skötselvillkoren i 3 kap. 6 §.

Markerna enligt punkt

3 ska ha höga biologiska värden som är beroende av bete. De

ska också ha ett stort inslag av träd och buskar att marken inte kan uppfylla definitionen

eller skötselvillkoren för betesmarker eller skogsbeten inom ersättningen för

betesmarker och slåtterängar utan att dessa värden skadas. Mark som berättigar till

någon annan markklass eller som bör restaureras till någon annan markklass får inte

räknas som gräsfattiga hävdberoende marker. (SJVFS 2010:13)

Vilken skötsel krävs?

31 § Följande villkor gäller.

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta på mosaik-

betesmarkerna och regleras i planen för andra gräsfattiga marker.

2. Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

3. Marken ska årligen betas av. Ett enstaka år får dock bete ersättas med slåtter och

bortförsel av skörd.

Åtgärderna i punkt 2-3 ska vara genomförda vid växtsäsongens slut, dock senast den

31 oktober det aktuella stödåret.

Länsstyrelsen kan besluta om undantag punkt 1 under förutsättning att undantaget

skulle gynna förekomsten eller stärka artbeståndet för en hotad art. Med hotade arter

avses arter på Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller

akut hotad, arter som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller i

artskyddsförordningen (2007:845) Detta förutsätter dock att syftet med stödet ändå

uppnås.

Länsstyrelsen får ett enskilt år besluta om undantag från eller anpassning av punkt 2-

3 om exceptionella väderleksförhållanden omöjliggör skötseln. Ersättningen får

anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra. (SJVFS 2008:17)

32 § Utöver skötselvillkoren i 31 § får länsstyrelsen besluta om ett eller flera av

följande särskilda skötselvillkor:

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete eller slåtter ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

4. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

SJVFS 2013:46

56

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement,

6. ett betesfritt år under åtagandeperioden,

7. hur plockhuggning ska genomföras.

Det särskilda skötselvillkoret under punkt 6 kan sättas under förutsättning att det

kombineras med något av villkoren 1-5 eller 7. Länsstyrelsen får precisera vilka stödår

och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla. (SJVFS 2008:17)

Regionala kompletterande insatser

Särskild skötsel av fäbodbete

Vad kan man få ersättning för?

33 § Ersättning får lämnas för insatsen särskild skötsel av fäbodbete på mark med

fastställt fäbodbete om insatsen bidrar till att ytterligare bevara och förstärka

fäbodbetets natur- och kulturmiljövärden och följande förutsättningar är uppfyllda:

1. Marken ska vara öppen fäbodvall eller bestå av fäbodskog.

2. Marken ska ha höga biologiska värden som visar på långvarig fäboddrift eller

höga kulturhistoriska värden. Dessa värden ska kräva särskild skötsel enligt 35 § eller

36 §.

3. Fäbodskogen ska ha en markvegetation med inslag av gräs, örter och ris som är

dugliga som foder. Trädbeståndet ska till övervägande del vara spontant uppkommet

och ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på lång kontinuitet i trädskiktet.

(SJVFS 2008:17)

34 § Länsstyrelsen får fastställa maximalt 10 hektar särskild skötsel av fäbodbete vid

var och en av jordbrukarens ersättningsberättigade fäbodar. För ett åtagande som har

mindre än 10 hektar fastställt fäbodbete får länsstyrelsen fastställa maximalt 2 hektar

särskild skötsel av fäbodbete. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

35 § Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort innan första stödårets slut

och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden. (SJVFS 2008:17)

36 § Utöver skötselvillkoren i 35 § får länsstyrelsen besluta om ett eller flera av

följande särskilda skötselvillkor.

1. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

2. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement, och

3. hur plockhuggning ska genomföras.

Länsstyrelsen får precisera vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda

skötselvillkoren ska gälla. (SJVFS 2008:17)

37 § Om ersättning lämnas för fäbodbete och särskild skötsel av fäbodbete för samma

mark ska avdrag för ej uppfyllda villkor beräknas för den sammanlagda ersättningen för

arealen. (SJVFS 2008:17)

SJVFS 2013:46

57

Särskild höhantering på slåtteräng

Vad kan man få ersättning för?

38 § Ersättning får lämnas för insatsen särskild höhantering på slåtteräng på mark med

fastställd slåtteräng med särskilda värden i de fall då insatsen främjar natur- och

kulturmiljövärden. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

39 § Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort. Torkningen av

höet ska ske antingen genom hässjning eller genom vändning. (SJVFS 2008:17)

40 § Länsstyrelsen får förutom skötselvillkoret i 39 § besluta om följande särskilda

skötselvillkor:

1. Vilka metoder, redskap som ska användas vid torkning av höet.

2. Vilken typ av hässja, volm eller liknande som ska användas vid hässjning.

3. Under vilken period bortförsel av höet ska ske.

4. Att jordbrukaren ska meddela länsstyrelsen vilka datum åtgärden genomförts.

(SJVFS 2013:1)

Bränning

Vad kan man få ersättning för?

41 § Ersättning får lämnas för insatsen bränning på mark med fastställd betesmark med

särskilda värden, slåtteräng med särskilda värden eller mosaikbetesmark och andra

gräsfattiga marker i de fall då natur- och kulturmiljövärdena gynnas av bränning.

(SJVFS 2009:30)

Vilken skötsel krävs?

42 § Bränning ska göras minst en gång under åtagandeperioden.

43 § Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. Vilket år olika delar av marken ska brännas.

2. Med vilka metoder bränningen ska ske.

3. Under vilken period på året bränningen ska ske.

4. Att jordbrukaren ska meddela länsstyrelsen vilka datum åtgärden ska genomföras.

(SJVFS 2008:17)

Bete och slåtter på svårtillgängliga platser

Vad kan man få ersättning för?

44 § Ersättning får lämnas för insatsen bete och slåtter på svårtillgängliga platser om

marken är belägen på en ö eller annan svårtillgänglig plats och om insatsen utförs på:

1. fastställd betesmark med särskilda värden,

SJVFS 2013:46

58

2. skogsbete,

3. alvarbete,

4. mosaikbete och annan gräsfattig mark, eller

5. betesmark eller slåtteräng som restaureras.

Ersättning får även lämnas för skötsel av svåråtkomliga slåtterängar med särskilda

värden i väglöst land. (SJVFS 2009:30)

Vilken skötsel krävs?

45 § För att få ersättning ska det som anges för aktuell markklass i 3 kap. 4-7 §§ och

6 kap. 31 § vara uppfyllda. (SJVFS 2008:17)

Komplement till miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer i

odlingslandskapet

Regionala kompletterande insatser

Skötsel av landskapselement med särskilda värden

46 § Ersättning får lämnas för insatsen skötsel av landskapselement med särskilda

värden vid landskapselement som omfattas av ett åtagande och som är särskilt känsliga

eller svårskötta för att förstärka landskapselementets natur- och kulturmiljövärden.

(SJVFS 2008:17)

47 § Länsstyrelsen ska fastställa vilka landskapselement som ska ingå och

skötselvillkoren för dessa. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

48 § Utöver det som anges i 3 kap. 22-23 §§ ska landskapselementen och deras renar

årligen betas eller slås av. Avslaget växtmaterial ska föras bort. (SJVFS 2008:17)

49 § Länsstyrelsen ska besluta om ett eller flera av följande skötselvillkor:

1. vilka metoder och redskap som ska användas,

2. vilken tidpunkt på året skötseln ska ske,

3. eventuellt skötselfritt år,

4. landskapelementens utseende vid vegetationsperiodens slut,

5. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut, samt övriga insatser som bedöms viktiga för att bevara

landskapselementets kulturhistoriska värde. (SJVFS 2008:17)

Miljöinvesteringar

50 § Stödmyndigheten ska i en projektplan fastställa:

1. vilka åtgärder som ska utföras,

2. omfattning och placering,

3. målet för åtgärderna,

4. vilka metoder och material som ska användas,

5. när de olika åtgärderna ska genomföras under projektperioden, samt

SJVFS 2013:46

59

6. eventuella övriga villkor för projektet.

Projektplanen ska även innehålla en beskrivning av befintliga natur- och

kulturmiljövärden. (SJVFS 2008:17)

51 § Stödmottagaren ska följa den fastställda planen. Stödmottagaren ska så snart som

möjligt meddela stödmyndigheten skriftligen om projektet avbryts eller försenas.

Detsamma gäller om projektets inriktning, budget eller finansieringsplan ändras jämfört

med beslutet om ersättning, eller om annan väsentlig ändring inträffar. (SJVFS 2011:1)

52 § Åtgärderna får inte påbörjas förrän ansökan är inkommen och stödmyndigheten

har godkänt att de påbörjas. (SJVFS 2008:17)

53 § Miljöinvesteringen ska godkännas vid slutbesiktning före slututbetalning.

(SJVFS 2008:17)

54 § Investeringsinsatsen ska bibehållas och inte genomgå någon betydande förändring

som negativt påverkar syftet med investeringen under de närmaste fem åren efter

beslutet om stöd. I annat fall kan ersättningen krävas tillbaka. (SJVFS 2008:17)

Miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Vilka kostnader är stödberättigande?

55 § Endast sådana kostnader och övriga resurser som har samband med projektet och

som ingår i den fastställda projektplanen är stödberättigande. Med undantag för

kostnader och resurser för att ta fram en projektplan, är bara kostnader och resurser som

har uppkommit och betalats efter det att ansökan kommit in till stödmyndigheten

stödberättigande.

Även kostnader för erhållande av tillstånd att anlägga våtmarker är

stödberättigande. (SJVFS 2008:17)

Eget arbete

56 § Den stödberättigande kostnaden för eget arbete får högst uppgå till 175 kronor per

timme inklusive sociala avgifter eller egenavgifter. (SJVFS 2008:17)

56 a § Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är

stödberättigande. (SJVFS 2009:30)

Hur betalas ersättningen ut?

57 § Ersättning upp till 90 procent av det maximala stödbeloppet enligt beslutet om

stöd får betalas ut före godkänd slutbesiktning. Den kvarvarande delen av stödet betalas

ut efter godkänd slutbesiktning. (SJVFS 2011:1)

58 § Utbetalning av ersättning får inte överstiga de faktiska kostnaderna.

(SJVFS 2008:17)

SJVFS 2013:46

60

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

Vad kan man få ersättning för?

59 § Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för det område som ska restaureras:

1. området ska vara ohävdat eller igenvuxet,

2. marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra

produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller höga

biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade av

produktionshöjande åtgärder, samt

3. marken ska tidigare ha brukats som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete,

fäbodbete eller mosaikbete. Marken ska ha höga kulturhistoriska värden, innehålla

rester av eller restpopulationer av vegetationstyper, växt- eller djurarter som visar på

långvarig slåtter- eller beteshävd eller ha stora förutsättningar att återfå djurarter som är

beroende av slåtter eller beteshävd. (SJVFS 2008:17)

60 § Ersättning lämnas inte för restaurering av mark som redan uppfyller

förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar. Ersättning

lämnas inte heller för mark för vilken annan ersättning har lämnats i enlighet med dessa

föreskrifter eller enligt 2 kap. 5 § förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från första stycket i följande fall:

1. om målet för restaureringen är att uppfylla kraven för särskild skötsel av

fäbodbete,

2. om målet för restaureringen är att uppfylla kraven för en annan markanvändning,

3. om marken inte längre berättigar till ersättning på grund av ändrade regler för

miljöersättning eller

4. om marken brukas av en ny jordbrukare.

Ersättning för restaurering får dock aldrig lämnas för mark för vilken annan

ersättning samtidigt lämnas i enlighet med dessa föreskrifter eller enligt 2 kap. 5 §

förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.

(SJVFS 2010:13)

61 § Marken som fastställts vid slutbesiktningen ska senast från och med året efter

slutbesiktningen brukas enligt villkoren för aktuell markklass i 3 kap. 6 eller 16 §§ i

fem år. (SJVFS 2010:13)

Vilka förbud finns?

62 § På den mark för vilken ersättning lämnas, gäller under den tid projektet pågår och

under de följande fem kalenderåren, det som anges i 3 kap. 4 §. (SJVFS 2008:17)

Anläggning och restaurering av våtmarker

62 a § Ersättning

får

i

de

fall

länsstyrelsen

bestämmer

lämnas

för

projekteringskostnader även om ansökan om miljöinvestering slutligen inte beviljas. I

dessa fall gäller undantag från 53 §. Slututbetalning sker i dessa fall efter att ansökan

fått avslag. (SJVFS 2010:13)

SJVFS 2013:46

61

63 § Ersättning får lämnas för anläggning eller restaurering av våtmarker som anläggs i

odlingslandskapet för att förbättra miljön och för allmänhetens möjligheter till

rekreation. (SJVFS 2010:13)

Villkor

64 § Våtmarken ska, senast från och med året efter att våtmarken godkänts vid

slutbesiktning, omfattas av ett 5-årigt åtagande om miljöersättning för våtmarker enligt

2 kap. 13 § förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Detta

krav gäller inte för restaurerade våtmarker om länsstyrelsen bedömer att markens

alternativvärde inte har minskat genom insatsen och att naturvärdena inte gynnas av ett

sådant skötselåtagande.

En våtmark ska förbli våtmark i minst tjugo år räknat från året efter godkänd

slutbesiktning.

Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen besluta om undantag från villkoren

enligt denna paragraf. (SJVFS 2008:17)

Ersättningsbelopp

65 § Ersättningsbeloppet beräknas utifrån den våtmarksareal som angetts i beslutet om

ersättning. (SJVFS 2011:1)

Damm som samlar fosfor

65 a § Ersättning får lämnas för anläggning av damm som samlar fosfor för att bidra

till förbättrad vattenkvalitet. Med damm som samlar fosfor avses fosforavskiljande

damm

enligt

bilaga

1.4

förordningen

(2007:481)

om

stöd

för

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

En damm som samlar fosfor är en damm som anläggs i odlingslandskapet i nära

anslutning till fosforkällan. En damm som samlar fosfor består av en djupare del vid

inloppet följt av ett grundare område med vegetation. (SJVFS 2010:13)

Villkor

65 b § Igenväxningsvegetation ska tas bort i den utsträckning som länsstyrelsen

bestämmer. (SJVFS 2010:13)

65 c § Den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen ska underhållas i minst

tio år enligt villkoren i 65 d § samt de villkor som länsstyrelsen beslutar i projektplanen.

(SJVFS 2010:13)

Vilka förbud finns?

65 d § I en damm som samlar fosfor är det inte tillåtet att:

1. sprida gödselmedel,

2. använda växtskyddsmedel,

3. sprida kalk,

4. plantera in fisk eller kräftor, samt

SJVFS 2013:46

62

5. utfodra fisk, kräftor eller andra djur.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från punkt 3. (SJVFS 2010:13)

Ersättningsbelopp

65 e § Ersättningsbeloppet beräknas utifrån den areal som angetts i beslut om

ersättning. (SJVFS 2013:46)

Specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden

66 § Ersättning får lämnas för insatser för att gynna landskapets natur- och

kulturmiljövärden och för allmänhetens möjligheter till rekreation. Ersättning för denna

insats kan inte lämnas om ersättning kan lämnas för annan åtgärd enligt detta kapitel.

(SJVFS 2008:17)

Villkor

67 § Den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen ska underhållas i minst

fem år enligt de villkor länsstyrelsen beslutar i projektplanen. (SJVFS 2008:17)

Markförbättrande insatser i renskötselområdet

68 § Ersättning får lämnas till markförbättrande åtgärder för att minska markslitaget i

samband med renskötselarbete inom renskötselområdet. (SJVFS 2008:17)

Villkor

69 § Stödmottagaren ska underhålla den miljöinvestering som fastställs i projektplanen

i minst fem kalenderår efter slutbesiktningen. Stödmottagaren ska se till att träd och

buskar av igenväxningskaraktär hålls borta och att underlaget underhålls eller byts i den

mån det behövs för att behålla miljöinvesteringens funktion. (SJVFS 2010:13)

Miljöinvestering med fast ersättning

Återuppbyggnad, återskapande och restaurering av landskapselement

Villkor

70 § Landskapselement som restaureras eller återuppbyggs i odlingslandskapet ska från

och med året efter slutbesiktning skötas i fem år enligt kraven i 3 kap. 22, 24 och

25 §§. (SJVFS 2008:17)

71 § Den sökande ska underhålla den miljöinvestering som fastställs vid

slutbesiktningen i minst fem år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar enligt 3 kap.

23 §§. (SJVFS 2008:17)

Vad kan man få ersättning för?

72 § Ersättning får lämnas för

SJVFS 2013:46

63

1. återuppbyggnad av trägärdsgård i odlingslandskapet,

2. restaurering och återskapande av stenmur i odlingslandskapet,

3. restaurering och återskapande av alléer, eller

4. restaurering av överloppsbyggnader i odlingslandskapet,

om sådant landskapselement tidigare har funnits på platsen och stödmyndigheten

bedömer att åtgärden är värdefull för natur- och kulturmiljövärdena.

Överloppsbyggnader som har restaurerats ska efter restaureringen uppfylla kraven

för överloppsbyggnad i bilaga 1. (SJVFS 2008:17)

Restaurering av byggnader vid samevisten i renskötselområdet

73 § Ersättning får lämnas för restaurering av byggnader vid samevisten om sådana

byggnader har funnits på platsen och Sametinget bedömer att åtgärden är värdefull för

natur- och kulturmiljövärdena. Byggnader vid samevisten som har restaurerats ska efter

restaureringen uppfylla de krav som anges i den fastställda projektplanen.

(SJVFS 2008:17)

74 § Den sökande ska underhålla den miljöinvestering som fastställs vid

slutbesiktningen i minst fem år enligt de villkor Sametinget beslutar i den fastställda

projektplanen. (SJVFS 2008:17)

Restaurering av bevarandevärda eller svårbrukade åkermarker

75 § Ersättning får lämnas för restaurering av liten svårbrukad åker, eller annan

bevarandevärd åkermark eller mark som kan återskapas till åkermark för att främja

natur- och kulturmiljövärden. (SJVFS 2008:17)

Villkor

76 § Vid slutbesiktningen ska marken vara plöjd och sådd samt uppfylla skötselkraven

för stöd enligt förordning (2004:760) om EU:s direktstöd för jordbrukare m.m. Dessa

krav ska vara uppfyllda under minst de närmaste följande fem kalenderåren.

(SJVFS 2010:13)

Rensning av våtmark

77 § Ersättning får lämnas för tömning av anlagda våtmarker om stödmyndigheten

bedömer att detta förstärker våtmarkens livslängd och funktion. (SJVFS 2008:17)

Reglerbar dränering

78 § Ersättning får lämnas för investering i och installation av reglerbrunnar i befintliga

eller nya täckdikessystem i anslutning till åkermark för att bidra till förbättrad

vattenkvalitet.

Reglerbar dränering innebär att vattennivån i täckdiken kan justeras med hjälp av

reglerbrunnar. (SJVFS 2010:13)

SJVFS 2013:46

64

79 § Den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen ska underhållas i minst

fem år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar i projektplanen. (SJVFS 2010:13)

Stängsel mot rovdjur

80 § Ersättning får lämnas för stängsel mot rovdjur. Med stängsel mot rovdjur avses

rovdjursavvisande stängsel enligt bilaga 1.4 förordningen (2007:481) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder. Stängsel mot rovdjur är den del av stängslet som krävs

för att hindra varg, björn och lodjur från att ta sig in i inhägnaden. Stängslet ska sättas

upp runt betesmark, slåtteräng eller vall som används för bete i områden där varg, björn

eller lodjur förekommer eller förväntas förekomma. (SJVFS 2010:13)

Villkor

81 § Stängsel mot rovdjur ska användas för att skydda betande tamdjur. Länet anger i

sin genomförandestrategi om något djurslag utöver får, get, nöt och häst ska skyddas.

(SJVFS 2013:1)

82 § Den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen ska underhållas i minst

fem år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar i projektplanen. (SJVFS 2010:13)

7 kap.

EXTRA DJUROMSORG FÖR SUGGOR

Vem kan ansöka?

1 § En jordbrukare som är djurhållare kan ansöka om ersättning för suggor och

betäckta gyltor. Undantag från kravet på att jordbrukaren ska vara djurhållare kan

medges om flera jordbrukare bedriver grisproduktion i samma byggnad.

(SJVFS 2013:1)

Åtagande

2 § Åtagandet innebär att jordbrukaren ska sköta alla suggor och betäckta gyltor enligt

villkoren i 6 -18 §§.(SJVFS 2013:46)

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

3 § Räkningsperioden är den 1 januari till den 31 december året före det år ansökan om

utbetalning avser.

Det genomsnittliga antalet suggor och betäckta gyltor beräknas genom att antalet

djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden eller inte, multipliceras

med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden och delas med antalet dagar

i räkningsperioden. (SJVFS 2013:1)

4 § För att få utbetalning ska jordbrukaren hålla suggor och betäckta gyltor i planerad

produktion under hela det år som ansökan om utbetalning avser. (SJVFS 2013:1)

5 § Jordbrukaren ska dokumentera på individnivå när suggorna har grisat och när

gyltorna är betäckta. (SJVFS 2013:1)

SJVFS 2013:46

65

Villkor för ersättningen

Vilka villkor gäller för att ersättning ska betalas ut?

6 § För att berättiga till ersättning ska jordbrukaren vidta åtgärder inom följande

områden.

1. Besättningen ska vara ansluten till det salmonellakontrollprogram som avses i

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:21) om frivillig och förebyggande

hälsokontroll avseende salmonella hos svin.

2. Skydd mot sjukdomsframkallande mikroorganismer.

3. Foder- och produktionsuppföljning.

4. Planerad produktion. (SJVFS 2013:1)

Vad gäller för salmonellakontrollprogrammet?

7 § Besättningen ska vara ansluten till det frivilliga salmonellakontrollprogrammet som

avses i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:21) om frivillig och

förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos svin. Jordbrukaren ska ha anmält

anslutning av besättningen senast den 1 januari det år åtagandet börjar gälla.

(SJVFS 2013:1)

Vad gäller vid skydd mot sjukdomsframkallande mikroorganismer?

8 § Avelsgrisar som tas emot från andra besättningar ska, innan de kommer i kontakt

med andra djur eller djurutrymmen i besättningen, hållas isolerade under en

sammanhängande period på minst tre veckor i en särskild stallavdelning.

Stallavdelningen ska vara utformad och skötas så att:

1. insättning av en djurgrupp sker först när stallavdelningen har tömts helt på djur

från föregående djurgrupp,

2. gödsel från avdelningen inte passerar annan avdelning,

3. luft inte tas in i eller släpps ut från avdelningen direkt eller indirekt via annan

stallavdelning,

4. avelsgrisarna kan tas till och från stallavdelningen utan att behöva passera via en

annan stallavdelning, och

5. avelsgrisarna inte kommer i kontakt med gårdens övriga djurbesättning.

Enstaka grisar från gårdens övriga besättning får dock hållas isolerade ihop med

avelsgrisarna.(SJVFS 2013:46)

9 § Undantag från 8 § görs för hästar, nötkreatur och får som hålls i samma avdelning

som avelsgrisar som tas emot från andra besättningar under förutsättning att:

1. avelsgrisarna hålls i ett separat utrymme i stallavdelningen,

2. insättning av en ny djurgrupp i utrymmet sker först när utrymmet har tömts helt på

djur från föregående djurgrupp,

3. utrymmet ska vara utformat eller placerat på ett sådant sätt att avelsgrisarna inte

kan ha direktkontakt med hästarna, nötkreaturen och fåren eller komma i kontakt med

gödsel från dessa,

4. avelsgrisarna har separat in- och utgång samt passage genom stallavdelningen.

(SJVFS 2013:46)

SJVFS 2013:46

66

10 § Avelsgrisar som rekryteras från den egna besättningen ska under en

sammanhängande tidsperiod på minst tre veckor hållas i ett separat utrymme. Utrymmet

ska vara utformat eller placerat på ett sådant sätt att avelsgrisarna inte kan ha

direktkontakt med annan djurgrupp eller komma i kontakt med gödsel från annan

djurgrupp. Insättning av en ny djurgrupp i utrymmet får ske först när utrymmet har

tömts helt på djur från föregående djurgrupp.

Enstaka djur från gårdens övriga besättning får hållas ihop med avelsgrisarna.

(SJVFS 2013:1)

11 § I sådana utrymmen där avelsgrisar hålls enligt 8 § eller 10 § ska särskilda

skötselrutiner tillämpas som ger god hygien och låg risk för smittspridning. Rutinerna

ska framgå av den produktionsplan som avses i 18 §.

Hur avelsgrisarna hålls ska kunna verifieras på individnivå genom en flyttjournal

eller liknande dokumentation. Dokumentationen ska minst innehålla individnummer,

datum och plats där djuret har hållits. (SJVFS 2013:1)

12 § En satellitbesättning får ta emot djur som kommer från navet i den suggpool

satelliten tillhör utan att uppfylla kraven i 8 § eller 10 §. (SJVFS 2013:1)

13 § Eventuell anpassning som jordbrukaren behöver göra för att uppfylla villkoren i

8 § eller 10 § ska vara färdig senast sista ändringsdag samma år som ersättning söks.

(SJVFS 2013:46)

Vilka krav ställs på foder- och produktionsuppföljning?

14 § Suggor och betäckta gyltor ska ha tillgång till foder, vatten och strömaterial av

god kvalitet och som motsvarar deras naturliga behov. För att säkerställa detta ska

jordbrukaren minst tre gånger under en tolvmånadersperiod låta analysera foder, vatten

eller strömaterial vid ett ackrediterat laboratorium. Analysen från varje analystillfälle

ska minst omfatta en av parametrarna foderstruktur, råproteinhalt, mykotoxiner eller

hygienisk kvalitet. Det ska finnas minst en analys gjord på mykotoxiner eller hygienisk

kvalitet. Jordbrukaren ska kunna styrka dels analysresultat med analysprotokoll från

laboratorium, dels att denne haft faktiska kostnader för analyser. (SJVFS 2013:46)

15 §²⁶ En hullbedömning av suggorna ska göras fyra gånger i varje grisningscykel.

Bedömningen ska göras på individnivå och enligt en 4-gradig skala som framgår av

bilaga 7. I en suggpool ska tre hullbedömningar i varje cykel göras av navet och en av

satelliten.

Dokumentation från hullbedömningarna ska finnas tillgängliga för kontroll. I

rutinerna för driften, som ingår i den produktionsplan som nämns i 18 § nedan, ska det

framgå vid vilka tillfällen hullbedömningarna ska göras. (SJVFS 2013:46)

16 § Jordbrukaren ska ha en rutin i sin produktionsplan för att dagligen följa upp

utfodrad mängd och konsumerad mängd per sugga eller betäckt gylta och justera den

utfodrade mängden vid behov. Vid kontroll på plats ska jordbrukaren kunna visa upp ett

²⁶ Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

SJVFS 2013:46

67

protokoll eller annat skriftligt underlag som visar att rutinen följs. Protokollet ska

signeras dagligen med namn och datum. (SJVFS 2013:46)

17 § Jordbrukaren ska göra produktionsuppföljning fyra gånger under en

tolvmånadersperiod. Uppföljningarna ska göras jämnt fördelade över året och omfatta

minst fyra av sex nedanstående punkter.

1. Antal producerade grisar per sugga och år eller antal producerade grisar per sugga

och omgång.

2. Grisningsprocent.

3. Andel gyltkullar.

4. Antal avvanda grisar per kull.

5. Andel omlöp.

6. Utgångsorsak och antal grisningar för utslagssuggor.

Vid kontroll ska jordbrukaren kunna visa upp uppgifterna från de

produktionsuppföljningar som skett under perioden. Jordbrukaren ska även kunna visa

hur uppgifterna har tagits fram. (SJVFS 2013:1)

Vilka krav ställs för planerad produktion?

18 § Jordbrukaren ska ha en dokumenterad och uppdaterad produktionsplan som minst

omfattar ett djurflödesschema, en stallplan och rutiner för driften.

Djurflödesschemat ska minst innehålla uppgifter om antalen suggor, grupper och

stallavdelningar samt uppgifter om grisningsintervall.

Stallplanen ska visa alla byggnader och stallavdelningar som nyttjas i produktionen.

Med undantag för avdelningar som endast används för att hålla egna rekryteringsdjur,

ska det av produktionsplanen framgå att tomtid på minst 5 dagar finns mellan varje

djuromgång i stallavdelningar för smågrisar eller växande grisar. (SJVFS 2013:1)

Kontroll

19 § Jordbrukaren ska göra det möjligt för den myndighet som utför kontroll att

kontrollera de uppgifter som jordbrukaren lämnar mot bokföring, verifikationer,

stödjande dokument eller motsvarande. (SJVFS 2013:1)

20 § Vid kontroll på plats ska jordbrukaren kunna uppvisa den dokumentation som

föreskrivs för ersättningen. All dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättning

ska sparas under det år som utbetalningen avser. (SJVFS 2013:1)

Avdrag

21 § De regler som framgår i artikel 17 i kommissionens förordning (EU) nr 65/2011²⁷

ska tillämpas med undantag av artikel 17.5 tredje stycket. (SJVFS 2013:1)

²⁷ Kommissionens förordning (EU) nr 65/2011 av den 27 januari 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr

1698/2005 vad gäller kontroller och tvärvillkor i samband med stöd för landsbygdsutveckling. EUT L 25, 28.1.2011, s. 8 (Celex

32011R0065).

SJVFS 2013:46

68

Undantag

22 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i detta kapitel. (SJVFS 2013:1)

ALLMÄNNA RÅD TILL 1 KAP. 23 OCH 24 §§ FÖRORDNINGEN ( 2007:481 ) OM

STÖD FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSÅTGÄRDER

- MINSKNING AV ERSÄTTNING OCH HÄVNING AV ÅTAGANDE VID

VILLKORSFEL OCH KLASSIFICERINGSFEL

Allmänna råd om alla villkorsfel och klassificeringsfel

Vilka fel handlar dessa allmänna råd om?

A Dessa

allmänna

råd

rör

klassificeringsfel

och

villkorsfel

i

samtliga

ersättningsformer i denna föreskrift. Undantag är dock de miljöinvesteringar där

Sametinget prövar frågor om stöd. (SJVFS 2013:17)

Särskilda skäl

B Stödmyndigheten bör i sin bedömning ta hänsyn till om jordbrukaren själv har

meddelat stödmyndigheten om felet eller om det finns andra särskilda skäl.

Stödmyndigheten bör beskriva dessa skäl i sitt beslut. (SJVFS 2013:17)

Upprepade fel

C Stödmyndigheten bör bedöma att jordbrukaren har ett upprepat fel när samtliga,

följande förutsättningar är uppfyllda

1. felet konstaterades även det stödår som villkoret senast kontrollerades,

2. stödmyndigheten har bedömt det som ett fel vid förra tillfället,

3. stödmyndigheten har meddelat jordbrukaren om felet vid förra tillfället,

4. det är samma villkor som inte är uppfyllt, samt

5. felet upprepas under åtagandeperioden.

Om jordbrukaren har åtgärdat fel delvis, bör stödmyndigheten göra undantag från

de allmänna råden i avsnitt O. (SJVFS 2013:17)

För vilka villkorsfel finns allmänna råd i bilaga 8-11?

D För vissa villkorsfel bör minskning av årets ersättning eller återkrav endast göras

enligt de allmänna råden i avsnitt A - C samt bilagorna 8 - 11. Detta rör följande

villkor:

1. hotade husdjursraser, 3 kap. 26 - 35 §§ och 2 kap. 18 § i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd

samt 2 kap. 19 §§ i förordningen ( 2007:481 ) om stöd för landsbygdsutvecklings-

åtgärder,

SJVFS 2013:46

69

2. certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion 5 kap. villkor

om certifiering i 2 - 4 §§, dokumentation i 6, 10, 12, 14, 17, 20, 24 och 33 §§ samt

villkor om djurhållning, i 24 och 34 - 64 §§,

3. miljöskyddsåtgärder, 5 kap. 95 - 114 §§,

4. extra djuromsorg om suggor, 7 kap. 4 och 7 - 18 §§. (SJVFS 2013:17)

Allmänna råd om särskilda skötselvillkor i åtagandeplan eller motsvarande

E Minskning av årets ersättning eller hävning av åtagandet bör göras med hänsyn till

syftet med jordbrukarens åtagande och de villkor som länsstyrelsen beslutat särskilt

om. Detta bör gälla för villkorsfel enligt följande paragrafer:

1. De villkor för betesmarker och slåtterängar som länsstyrelsen beslutat om

enligt 3 kap. 5, 9, 11, 13, 16 och 19 §§.

2. De villkor för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet som länsstyrelsen

beslutat om enligt 3 kap. 23.2

§

.

3. Villkor för skötsel av våtmarker, både generella villkor och villkor som

länsstyrelsen beslutat, enligt 5 kap. 77-80 §§.

4. Villkor för utvald miljö, både generella villkor och villkor som länsstyrelsen

beslutat, enligt 6 kap.

Om jordbrukaren har brutit mot villkor för kompletterande insatser bör endast

ersättningen för den kompletterande insatsen minskas. (SJVFS 2013:17)

Allmänna råd till 1 kap. 23 § förordningen ( 2007:481 ) om stöd för landsbygds-

utvecklingsåtgärder - minskning av årets ersättning

När grundläggande villkor inte följs, men i obetydlig omfattning

F Villkorsfel som borde bedömts som allvarliga enligt de allmänna råden i avsnitt N

om inte omfattningen varit obetydlig, bör leda till att jordbrukarens ersättning minskas

med minst 1000 kronor. Detta gäller enbart fel av betydelse för syftet med

ersättningsformen. Minskningen med 1000 kronor bör då göras en gång per villkor och

stödår. (SJVFS 2013:17)

Minskning av ersättning vid villkorsfel på en viss areal

G Vid villkorsfel enligt 1 kap. 16 a §, 2 kap. 1-5 §§, 3 kap. 4 och 6 §§, 4 kap. 2 §,

5 kap. 1, 8, 11-21, 66-74, 81, 83-87, 89, 90, 92 §§ i denna föreskrift, samt 2 kap. 22 §

andra och tredje stycket, 23 § och 27 § första stycket (villkoren om användning) i

förordningen ( 2007:481 ) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder, bör minskning av

årets ersättning för villkorsfel räknas ut på följande sätt:

1. Minskningen räknas ut för varje grödgrupp för sig. Grödgrupp definieras i artikel

16.2 i kommissionens förordning (EU) nr 65/2011 ²⁸ .

2. Minskningen bör motsvara arealen där villkoren för ersättningsformen inte har

uppfyllts, oavsett om ett eller flera villkor inte är uppfyllda.

3. Om en större areal konstateras än vad jordbrukaren har ansökt om utbetalning

för bör mellanskillnaden kompensera för areal med villkorsfel.

²⁸ EUT L 25, 28.1.2011, s. 8 (Celex 32011R0065) .

SJVFS 2013:46

70

4. Areal som inte ger ersättning, eftersom utbetalningen begränsas av olika tak,

djurinnehav och areal i åtagande eller annat liknande begränsning, bör kompensera

areal med villkorsfel.

5. För varje grödgrupp (enligt punkt 1) räknas minskningen ut på följande sätt:

Areal där det finns villkorsfel (enligt punkt 2) minskas med eventuell kompenserande

areal (enligt punkterna 3 och 4). Därefter multipliceras den återstående arealen med

hektarersättningen för grödruppen.

6. Minskningen bör högst vara så stor att ingen ersättning betalas ut för

grödgruppen. (SJVFS 2013:17)

Sambete

H För ersättningsformerna betesmarker och slåtterängar samt kompensationsbidrag

gäller att när länsstyrelsen har godkänt sambete bör minskning av årets ersättning för

villkorsfel motsvara jordbrukarens andel av den totala arealen. (SJVFS 2013:17)

Minskat kväveläckage

I Villkorsfel på areal med både vårbearbetning och fånggröda, och där villkorsfelet

antingen rör vårbearbetning eller fånggröda, bör leda till att ersättning endast betalas

för den av åtgärderna där villkoren är uppfyllda. (SJVFS 2013:17)

J Om jordbrukaren har brutit mot villkoren i 5 kap. 66-68 eller 73 §§ på så sätt att

någon fånggröda inte alls har såtts eller att marken har bearbetats före 1 januari, bör

minskningen som räknas fram enligt de allmänna råden i avsnitt G punkt 5

multipliceras med 1,5. (SJVFS 2013:17)

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet – minskning av årets ersättning vid

klassificeringsfel och villkorsfel

K De allmänna råden i detta avsnitt K, avser klassificeringsfel enligt 3 kap. 20 och

21 §§ samt villkorsfel enligt 3 kap. 22, 24 punkt 2 och 25 §§. Minskning av årets

ersättning för villkorsfel och klassificeringsfel i ersättningen natur- och kulturmiljöer i

odlingslandskapet bör göras på följande sätt:

1. Minskning för villkorsfel eller klassificeringsfel beräknas för varje elementtyp för

sig.

2. Element som uppfyller kraven för elementtypen, men inte finns i jordbrukarens

ansökan eller anmälts som en annan elementtyp, bör kompensera omfattningen av i

första hand klassificeringsfel och i andra hand villkorsfel. Det gäller endast om

elementen konstateras på mark som jordbrukaren redovisat för sina åtagandeenheter.

Element med villkorsfel bör inte ingå i beräkningen om jordbrukaren inte har bedömt

att det är beläget på eller i anslutning till åkermark eller sannolikt inte har känt till

elementet.

3. Klassificeringsfel ger en minskning som beräknas genom att omfattningen av

element där det finns klassificeringsfel minskas med omfattningen av element enligt

punkt 2. Därefter multipliceras omfattningen med beloppet för elementtypen.

4. Minskningen bör motsvara omfattningen av element där det finns ett eller flera

villkorsfel. Även villkorsfel på sådana element som inte finns i ansökan och som

beskrivs i punkt 2, bör räknas in.

SJVFS 2013:46

71

5. Villkorsfel ger en minskning som beräknas genom att omfattningen av element

med villkorsfel (enligt punkt 4) minskas med omfattningen av element som inte finns i

ansökan (enligt punkt 2). Därefter multipliceras kvarvarande omfattning med 1,5 och

beloppet för elementtypen. Minskningen bör högst vara så stor att ingen ersättning

betalas ut för elementtypen. (SJVFS 2013:17)

Om ekologiskt odlad mark inte är klart åtskild

L Om jordbrukaren har brutit mot villkoren i 5 kap. 7 § bör villkorsfelet omfatta

samma andel av skiftesarealen som den andel av skiftets omkrets som inte är klart

åtskild. (SJVFS 2013:17)

Traditionell odling av bruna bönor - om vissa villkor inte är uppfyllda

M 1. Om villkor om minsta omfattning enligt 2 kap. 18 § i förordningen

( 2007:481 ) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder inte är uppfyllt så bör

minskningen motsvara skillnaden mellan minsta tillåtna omfattning och den omfattning

jordbrukaren har sökt utbetalning för.

2. Om villkor i 5 kap. 88 § inte är uppfyllt bör det leda till en minskning som

motsvarar den areal som jordbrukaren varken har redovisat eller uppfyllt alla villkor

för.

3. Om villkor i 5 kap. 91 § inte är uppfyllda bör jordbrukarens ersättning minskas

med 10 procent om växtodlingsplanen finns men är ofullständig. Om växtodlingsplanen

saknas helt bör jordbrukarens ersättning minskas med 25 procent. (SJVFS 2013:17)

Allmänna råd till 1 kap. 24 § förordningen ( 2007:481 ) om stöd för landsbygds-

utvecklingsåtgärder - hävning av åtagande

Vilka fel är allvarliga och bör leda till att åtagandet hävs?

N Om jordbrukaren inte har följt villkor som är grundläggande för att

ersättningsformens syfte ska uppfyllas bör det ses som ett allvarligt villkorsfel som bör

leda till att beslut om åtagande hävs helt, på det sätt som beskrivs i 1 kap. 24 § , första

stycket, i förordningen 2007:481 om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Följande

villkorsfel bör ses som sådana allvarliga villkorsfel:

1. Jordbrukaren har, mer än i obetydlig omfattning, spridit växtskyddsmedel eller

gödselmedel som inte är tillåtna, på mark i ersättningsformerna skyddszoner,

certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion samt skötsel av

våtmarker.

2. Jordbrukaren har, mer än i obetydlig omfattning brutit mot de generella förbuden

i 3 kap. 4 § för ersättningen för betesmarker och slåtterängar så att natur- och

kulturvärden kan skadas.

3. Jordbrukaren har mer än i obetydlig omfattning, tagit bort, förstört eller tippat

sten eller massor på värdefulla landskapselement.

4. Jordbrukaren har mer än i obetydlig omfattning bedrivit sten- eller jordtäkt eller

liknande verksamhet på mark som ingår åtagandeenheten för natur- och kulturmiljöer i

odlingslandskapet.

SJVFS 2013:46

72

5. Jordbrukaren har brutit mot villkor i 5 kap. 66-68 §§ på så sätt att fånggröda inte

har såtts alls på mer än hälften av konstaterad areal för alla skiften där jordbrukaren

har redovisat fånggröda.

6. Jordbrukaren har brutit mot villkor i 5 kap. 73 § på så sätt att jordbearbetning

har gjorts före första datum för jordbearbetning på mer än hälften av konstaterad areal

för alla skiften där jordbrukaren har redovisat vårbearbetning.

7. Jordbrukaren har omfattande brister i sin skötsel av våtmark, vilket har lett till att

våtmarkens funktion gått förlorad.

8. Jordbrukaren har andra villkorsfel som medför att huvuddelen av syftet med

ersättningsformen inte kan uppfyllas under åtagandeperioden. (SJVFS 2013:17)

Vilka fel bör ses som allvarliga om de upprepas?

O Följande upprepade villkorsfel bör ses som allvarliga och bör leda till att beslut om

åtagande hävs helt, på det sätt som beskrivs i 1 kap. 24 § första stycket, i förordningen

( 2007:481 ) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

1. För villkorsfel enligt de allmänna råden i avsnitt G, första stycket i följande fall:

Jordbrukaren har upprepat samma fel på mer än 20 procent av all konstaterad areal

inom ersättningsformen, under mer än ett stödår. Detta gäller även när felet upprepas

på annan mark inom ersättningsformen.

2. För villkorsfel enligt de allmänna råden i avsnitt K, första stycket, i följande fall:

J

ordbrukarens beräknade minskning av ersättning för ett eller flera villkorsfel

överstiger, vid mer än ett år under åtagandeperioden, 30 procent av det totala beloppet

som jordbrukaren fått före minskning för villkorsfel. (SJVFS 2013:17)

Vilka fel är mindre allvarliga och bör leda till att åtagandet hävs delvis?

P I följande fall bör felen ses som mindre allvarliga och bör leda till att beslut om

åtagande hävs delvis enligt 1 kap. 24 § , andra stycket, i förordningen ( 2007:481 ) om

stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

1. Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet; element med klassificeringsfel. Om

klassificeringsfelet kan bero på att det är svårt för jordbrukaren att bedöma elementet

rätt bör åtagandet istället ändras från och med det år när länsstyrelsen hittade

klassificeringsfelet.

2. Betesmarker och slåtterängar; åtagandet bör hävas för all mark som ingår i

samma markklass på ett jordbruksblock om jordbrukaren har följande villkorsfel:

a. Igenväxning på mer än 50 procent av arealen per markklass och block.

b. Stark igenväxning på mer än 30 procent av arealen per markklass och block.

c. Andra villkorsfel som medför att huvuddelen av syftet med ersättningsformen inte

uppfylls på marken under åtagandeperioden.

3. Skyddszoner; åtagandet bör hävas för block där jordbrukaren, mer än i obetydlig

omfattning, inte har uppfyllt villkoren i 5 kap. 83, 85 och 87 §§. (SJVFS 2013:17)

SJVFS 2013:46

73

--------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning²⁹ träder i kraft den 1 juli 2007.

2. Genom

författningen

upphävs

Statens

jordbruksverks

föreskrifter

(SJVFS 2000:142) om kompensationsbidrag i bergsområden och mindre

gynnade områden.

3. De upphävda föreskrifterna gäller fortfarande i ärenden som väckts före den 1

januari 2007.

--------------------------

1.Denna författning³⁰ träder i kraft den 12 mars 2008 men ska tillämpas från och

med den 1 januari 2008.

2.Äldre bestämmelser gäller dock beträffande ärenden som väckts före den 1 januari

2008.

3.Definitionerna för betesmark, slåtteräng och skogsbete i 1 kap. 2 § gäller i dess

äldre lydelser för mark som omfattas av ett åtagande som har ingåtts till och med

stödåret 2007.

--------------------------

Denna författning³¹ träder i kraft den 3 oktober 2008 och gäller till och med

den 31 mars 2009.

--------------------------

1. Denna författning³² träder i kraft den 1 april 2009. De nya bestämmelserna ska

dock tillämpas från och med den 1 januari 2009.

2. Äldre bestämmelser gäller dock beträffande ärenden som väckts före den 1 januari

2009.

3. För mark som omfattas av ett åtagande som har ingåtts till och med stödåret 2008,

och där marken funnits med i åtagandet innan stödåret 2009, gäller för de

ersättningsformer som avses i 1 kap. 1 § 2-5 definitionerna för betesmark, slåtteräng

och skogsbete i 1 kap. 2 § enligt lydelse SJVFS 2007:42.

--------------------------

Denna författning³³ träder i kraft den 18 mars 2010 men ska tillämpas från och med

den 1 januari 2010. Definitionen av industrijordbruk i 1 kap. 2 § ska dock tillämpas från

den 1 oktober 2009.

²⁹ SJVFS 2007:42.

³⁰ SJVFS 2008:17.

³¹ SJVFS 2008:50.

³² SJVFS 2009:30.

SJVFS 2013:46

74

--------------------------

Denna författning³⁴ träder i kraft den 15 juni 2010 och gäller till utgången av år

2010.

--------------------------

Denna författning³⁵ träder i kraft den 20 augusti 2010 och gäller till utgången av år

2010.

--------------------------

Denna författning³⁶ träder i kraft den 1 januari 2011.

--------------------------

1. Denna författning³⁷ träder i kraft den 13 februari 2011, men ska tillämpas från och

med den 1 januari 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller dock beträffande ärenden som väckts före den 1 januari

2011.

--------------------------

1. Denna författning³⁸ träder i kraft den 10 mars 2011, men ska tillämpas från och

med den 1 januari 2011.

2. Definitionerna för betesmark och slåtteräng i 1 kap. 2 § gäller i dess äldre lydelser

för mark som omfattas av ett åtagande för betesmarker och slåtterängar som har ingåtts

till och med stödåret 2010.

--------------------------

Denna författning³⁹ träder i kraft den 2 november 2011.

--------------------------

1. Denna författning⁴⁰ träder i kraft den 19 februari 2012.

³³ SJVFS 2010:13.

³⁴ SJVFS 2010:49.

³⁵ SJVFS 2010:66.

³⁶ SJVFS 2010:80.

³⁷ SJVFS 2011:1.

³⁸ SJVFS 2011:8.

³⁹ SJVFS 2011:42.

⁴⁰ SJVFS 2012:1.

SJVFS 2013:46

75

2. Äldre bestämmelser gäller dock beträffande ärenden som väckts före den 1 januari

2012.

--------------------------

Denna författning⁴¹ träder i kraft den 18 oktober 2012 men ska tillämpas från den 1

januari 2012.

--------------------------

1. Denna författning⁴² träder i kraft den 21 januari 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller dock beträffande ärenden som väckts före den 1 januari

2013.

3. Genom

författningen

upphävs

Statens

jordbruksverks

föreskrifter

(SJVFS 2012:16) om ersättning för extra djuromsorg för suggor och (SJVFS 2012:3)

om ansökan om ersättning för extra djuromsorg för suggor.

--------------------------

1. Denna författning⁴³ träder i kraft den 5 juli 2013.

De allmänna råden ska gälla från

samma tidpunkt.

--------------------------

1. Denna författning⁴⁴ träder i kraft den 2 februari 2014 men ska tillämpas från 1

januari 2014.

2. Äldre bestämmelser gäller dock beträffande ärenden som väckts före den 1 januari

2014.

LEIF DENNEBERG

Elisabeth Fyhr

(Miljöersättningsenheten)

⁴¹ SJVFS 2012:23.

⁴² SJVFS 2013:1.

⁴³ SJVFS 2013:17.

⁴⁴ SJVFS 2013:46.

SJVFS 2013:46

76

Bilaga 1

Definitioner av ersättningsberättigande värdefulla landskapselement

Utöver vad som för varje enskilt värdefullt landskapselement redovisas nedan gäller

även att de till väsentlig del ska ha tillkommit före den storskaliga mekaniseringen av

jordbruket, d.v.s. före 1940.

Jordbrukaren ska ha rätt att sköta samtliga landskapselement som ingår i

skötselåtagandet.

Värdefullt

landskapselement

Definition

Allé

Anläggning av minst 7 träd ursprungligen planterade längs en

väg. Anläggningen kan vara enkel eller dubbelsidig. Renar

inkluderas.

I en allé ingår de träd som planterats i restaureringssyfte efter

det att åtagandet ingåtts.

Träd som ingår i Allé kan inte samtidigt räknas till Hamlat träd

och ge separat ersättning för detta.

Brukningsväg

Väg utan asfalt eller oljegrus som använts eller används för

transporter inom gården. Renar och eventuellt dike inkluderas.

I Brukningsvägar kan inte Öppet dike ge separat ersättning.

Brunn, källa

Brunn

eller

vattenkälla,

eventuellt

med

ursprunglig

konstruktion av trä eller sten. Renen inkluderas.

Byggnadsgrund

Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör

samman med tidigare markanvändning/hushållning. Grunden

består av en eller flera tydliga grund- eller hörnstenar samt

eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar

och renarna inkluderas.

Byggnadsgrund kan inte ge separat ersättning när det ligger på

Åkerholme.

Fornlämnings-

lokal

Fasta fornlämningar ovan jord, enligt kulturminneslagen, med

kringliggande skydds- eller fornlämningsområde.

Fornlämningslokal kan inte ge separat ersättning när den ligger

på Åkerholme.

Fägata

Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och

betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdsgårdar. Renar

inkluderas.

I Fägata kan inte Stenmur, Gärdsgård av trä och

Brukningsväg ge separat ersättning.

SJVFS 2013:46

77

Gärdsgård av trä

Gärdsgård uppförd i syfte att hägna in eller stänga ute boskap.

Hägnaden är uppförd i traditionell konstruktion av trä till

exempel bestående av störar, gärdsel/slanor och hank, vidja

eller ståltråd. Renar och eventuella grindar inkluderas.

Gärdsgård av trä kan inte ge separat ersättning när det ingår i

Fägata.

Hamlat träd

Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta i

hamling. En skyddszon där konkurrerande vegetation kan

skada trädet inkluderas.

Som ett hamlat träd räknas även de träd som planterats i

restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande.

Hamlat träd kan inte ge separat ersättning när det ingår i

Hamlade pilar i rader, Allé eller Solitärträd.

Jordvall, gropvall Vall av jord eller stenblandad jord uppförd som gräns eller

hägnad. Renar och parallellt grävt dike inkluderas.

Jordvall, gropvall kan inte ge separat ersättning när den ingår i

Hamlade pilar som ingår i rader.

Läplantering

Långsträckta täta rader av träd eller träd och buskar omgivna

av åkermark. Läplanteringen är gjord som skydd mot vind och

jorddrift. Renar inkluderas.

Ren mellan åkerskiften kan inte ge separat ersättning när den

ingår i Läplantering.

Småvatten

Mindre vattensamling som huvudsakligen har använts för

agrara verksamheter. Samlingen kan vara anlagd, alternativt

utgöras av en naturlig vattensänka eller naturbildat vatten med

en areal mindre än 0,10 hektar, som ständigt håller ytvatten

eller fuktig markyta. Renarna inkluderas.

Småvatten kan inte ge separat ersättning när det ligger på

Åkerholme.

Odlingsröse,

stentipp

Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Renarna inkluderas.

Odlingsröse, stentipp kan inte ge separat ersättning när det

ligger på Åkerholme.

Hamlade pilar

som ingår i rader

Pilträd, eller andra liknande träd, ursprungligen planterade i rad

på en jordvall eller längs en väg. Pilträden är präglade av

hamling. Renarna inkluderas.

Träd som ingår i Hamlade pilar som ingår i rader kan inte ge

separat ersättning när det ingår i Allé eller Hamlat träd.

Ren mellan

åkerskiften

Gräsbärande ren mellan åkerskiften som utgör eller har utgjort

en fast gräns mellan skiften eller brukningsenheter.

Ren mellan åkerskiften kan inte ge separat ersättning när det

ingår i Läplantering.

SJVFS 2013:46

78

Solitärträd

Enstaka fristående träd i åkermark. En skyddszon om minst 2

meters radie runt stammen inkluderas. Trädets skyddszon ska

vara helt omgiven av åkermark.

Som solitärträd räknas även de träd som planterats i

restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande.

Ett Hamlat träd kan inte samtidigt ge ersättning som

Solitärträd.

Stenmur

Murarna är uppförda i syfte att hägna in eller stänga ute boskap

eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen

upplagd med huvudsakligen flera skikt sten. Renarna

inkluderas.

Stenmur kan inte ge separat ersättning när det ingår i Fägata.

Traditionell

hässja eller

storhässja i bruk

Hässja av huvudsakligen traditionell träkonstruktion som är i

bruk.

Liten svårbrukad

åker

Åker som är högst 0,30 hektar och varaktigt avgränsad av

diken, vägar, hägnader, naturformationer etc. Renarna

inkluderas.

Åkerholme

Fastmarksimpediment helt omgivet av åkermark. Arealen är

minst 100 m² och högst 0,10 hektar.

Om en det finns ett Odlingsröse, Stentipp, Byggnadsgrund,

Fornlämningslokal, Småvatten eller Överloppsbyggnad på en

Åkerholme ska åkerholmen dominera för att ge ersättning.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering av åkermark.

Diket ska vara vattenförande någon del av året. Renarna

inkluderas.

Öppna diken kan bara ge ersättning när de ligger i anslutning

till åkermark och utgör gräns mot jordbruksmark eller mark

som är lämpligt till bete och betas.

Öppet dike kan inte ge separat ersättning när det ingår i

Brukningsväg.

Överlopps-

byggnad

Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning eller

hushållning. Byggnaden ska ha ett fungerande tak och i övrigt

autentiskt utseende på utsidan. Det område kring en byggnad

som är avgörande för att den ska kunna bevaras inkluderas.

Byggnader som används för boende eller som är viktig för

företags produktion räknas inte som en överloppsbyggnad.

Överloppsbyggnad kan inte ge separat ersättning när den ligger

på Åkerholme.

(SJVFS 2011:1)

SJVFS 2013:46

79

Bilaga 2

Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskapselement

Värdefullt

landskapselement

Skötselåtgärder

Allé

Lövträd är fria från stamskott och i förekommande fall

beskurna. Utgångna träd ersätts.

Brukningsväg

Vägbanor och förekommande diken är underhållna och

fungerande.

Brunn, källa

Eventuellt lock, uppfordringsanläggning etc. underhålls.

Fägata

Hägnaderna är underhållna i teknik och material som

traditionellt förekommer i regionen och förekommande

grindar är underhållna och användbara.

Gärdsgård av trä

Gärdsgården är underhållen i teknik och material som

traditionellt förekommer i regionen. Eventuella grindar är

underhållna och användbara.

Hamlat träd

Trädet är hamlat på det sätt och med de intervall som är

traditionellt förekommande i regionen. Utgångna träd ersätts.

Läplantering

Utgångna träd och buskar ersätts.

Hamlade pilar

som ingår i rader

Träden är beskurna med en teknik och med de intervall som är

traditionellt förekommande i regionen. Utgångna träd ersätts.

Stenmur

Muren underhålls och eventuella skador som uppkommit

under året åtgärdas. Eventuella grindar är underhållna och

användbara

Traditionell

hässja eller

storhässja i bruk

Hässjorna används vid den årliga slåttern och underhålls.

Liten svårbrukad

åker

Åkerns fältform är bevarad.

Öppet dike

Diket är i funktion och rensas vid behov.

SJVFS 2013:46

80

Bilaga 3

Så här kan du kombinera miljöersättningar i det tidigare programmet

(2000

– 2006) med miljöersättningar i det nya programmet (2007 – 2013)

De nya ersättningsformerna hittar du i översta raden och de gamla ersättningarna i

kolumnen längst till vänster.

* Du kan kombinera ersättningarna på samma företag men inte på samma mark.

(SJVFS 2011:1)

Vall-

odling

Betes-

marker

och

slåtter-

ängar

Skötsel

av våt-

marker

Natur- och

kulturmiljöer i

odlings-

landskapet

Bruna

bönor

Minskat

kväve-

läckage

Skydds-

zoner

Miljö-

skydds-

åtgärder

Certifierad

ekologisk

produktion

eller

kretslopps-

inriktad

produktion

Skötsel av

våtmarker

och små-

vatten

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Våtmarker

och små-

vatten 1996-

1999

*

*

*

*

*

*

*

*

*

SJVFS 2013:46

81

Bilaga 4

Så här kan du kombinera naturfrämjande insatser på åkermark eller för att

minska

växtnäringsläckage

från

åkermark

och

skötsel

av

landskapselement med särskilda värden med andra miljöersättningar på

åkermark

Naturfrämjande insatser på åkermark eller för

att minska växtnäringsläckage från åkermark

Natur- och

kulturmiljöer i

odlingslandskapet

Bevarande

av hotade

åkerogräs

Mångfalds-

träda

Fågel-

åker

Anpassade

skyddszoner

Skötsel av land-

skapselement

med särskilda

värden

Natur- och kulturmiljöer i

odlingslandskapet

+

+

+

+

+

Miljövänlig odling av bruna bönor

-

-

-

-

+

Vallodling

-

-

-

-

+

Minskat kväveläckage

Fånggröda

-

-

-

-

+

Vårbearbetning

+

-

-

-

+

Skyddszoner

-

-

-

-

+

Miljöskyddsåtgärder

-

-

+

-

+

Certifierad ekologisk produktion eller

kretsloppsinriktad produktion

-*

-*

-*

-*

+

+ Du kan få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark

- Du kan inte få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark

-* Du kan inte få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark, du kan kombinera med åtagande för

certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion på marken

(SJVFS 2011:1)

SJVFS 2013:46

82

Bilaga 5

Vilka kompletterande insatser kan beviljas för olika markklasser i

miljöersättningen betesmarker och slåtterängar?

Kompletterande insatser

Markklasser

Lieslåtter Efterbete

Lövtäkt Särskild

skötsel vid

fäbodbete

Särskild

höhantering

på slåtteräng

Bränning

Bete och slåtter

på svårtill-

gängliga platser

Betesmarker med

allmänna värden

-

-

-

-

-

-

-

Betesmarker med

Särskilda värden

-

-

+

-

-

+

+

Slåtterängar med

allmänna värden

-

-

-

-

-

-

-

Slåtterängar med

särskilda värden

+

+

+

-

+

+

+

Skogsbete

-

-

-

-

-

-

+

Alvarbete

-

-

-

-

-

-

+

Fäbodbete

-

-

-

+

-

-

-

Restaurering av

betesmarker och

slåtterängar

-

-

-

-

-

-

+

Mosaikbetesmarker

och andra gräsfattiga

marker

-

-

-

-

-

+

+

+ går att kombinera på samma mark

- går inte att kombinera på samma mark

(SJVFS 2012:1)

SJVFS 2013:46

83

Bilaga 6

Djurslag och raser för nationellt bevarande

Följande djurslag och raser kan berättiga till stöd till rasbevarande husdjursföreningar.

Djurslag

Ras

Nötkreatur

Fjällko inklusive fjällnära

Rödkulla

Allmogeko: väneko, ringamålako och bohuskulla

Får

Gutefår

Ryafår

Svenskt finullsfår

Allmogefår: dala pälsfår, gestrikefår, helsingefår, klövsjöfår,

roslagsfår, svärdsjöfår, värmlandsfår och åsenfår

Getter

Svensk lantrasget

Allmogeget: göingeget, jämtget och lappget

Svin

Linderödssvin

Hästar

Gotlandsruss

Nordsvensk brukshäst

Svensk ardenner

Höns

Bohuslän-Dals svarthöna

Gotlandshöna

Hedemorahöna

Kindahöna

Gammalsvensk dvärghöna

Svensk dvärghöna

Orusthöna

Skånsk blommehöna

Åsbohöna

Ölandshöna

Öländsk dvärghöna

Ankor

Blekingeanka

Svensk blå anka

Svensk gul anka

Svensk myskanka

Gäss

Skånegås

Ölandsgås

Kaniner

Gotlandskanin

Mellerudskanin

Svensk pälskanin

Bi

Nordiskt bi

(SJVFS 2013:1)

SJVFS 2013:46

84

Bilaga 7

Hullbedömning

Klass 1

För mager. Ska undvikas. Späckmått under 10 mm. Höft- och

ryggben syns tydligt eller kan lätt kännas om man trycker

med handflatan. Ryggraden syns tydligt.

Klass 2

Acceptabelt hull vid avvänjning. Späckmått ca 14 mm. Höft-

och ryggben kan kännas om man trycker med handflatan.

Man kan bara ana ryggraden.

Klass 3

Bra hull. Önskvärt i alla perioder. Späckmått ca 17 mm. Höft-

och ryggben kan knappt kännas. Ryggen är svagt rundad.

Klass 4

För fet. Bör undvikas. Späckmått över 20 mm. Höft- och

ryggben täckta av fettlager.

(SJVFS 2013:1)

SJVFS 2013:46

85

Bilaga 8

Sanktionsskala för hotade husdjursraser - Allmänna råd till 1 kap. 23 och 24 §§

förordningen ( 2007:481 ) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Hur bör sanktionsskalan användas?

1. Om villkoren inte har uppfyllts bör jordbrukarens ersättning minskas på det sätt

som beskrivs för villkoret och omfattningen av felet.

2. Med omfattande fel menas om villkorsfelet konstateras för mer än 20 procent av

de djur som villkoret gäller för. Felet bör dock inte ses som ett omfattande fel om det

endast konstateras för högst tre djur.

Paragraf enligt

3 kap. i denna

föreskrift om inte

annat anges

Första året –

Rekommenderad minskning av

ersättning

Upprepade fel –

rekommenderad minskning av

årets ersättning eller hävning

(SFS 2007:481)

2 kap. 19 §

Minsta antal

djurenheter

Minskningen bör motsvara

skillnaden mellan antalet

godkända djurenheter i ansökan

och 50 % av åtagandet.

Åtagandet bör hävas.

Undantag är om skillnaden i

djurenheter båda åren är

mindre än:

0,6 - om jordbrukaren håller

nötkreatur.

0,5 - om jordbrukaren håller

svin.

0,15 -om jordbrukaren håller

får eller getter

Om jordbrukaren håller flera

djurslag bör skillnaden räknas

efter det djurslag som

motsvarar flest djurenheter per

djur.

Då bör endast årets ersättning

minskas, på samma sätt som

första året.

26 §

Djur får inte vara

kastrerade

Ingen ersättning för djuret samt

en minskning som motsvarar

ersättningen för djuret.

Ingen ersättning för djuret samt

en minskning som motsvarar

ersättningen för djuret.

Åtagandet bör hävas om

jordbrukaren upprepar

omfattande fel.

SJVFS 2013:46

86

27-30 § samt

(SJVFS 2009:90)

2 kap. 18 §

Godkänd

härstamning

Ingen ersättning för djuret.

Ingen ersättning för djuret.

31 och 31 a §§

Betäckning och

avelsplan

Ingen ersättning för moderdjur

som har betäckts eller

seminerats felaktigt.

Ingen ersättning för moderdjur

som har betäckts eller

seminerats felaktigt.

Åtagandet bör hävas om

jordbrukaren upprepar

^{omfattande fel.}

32 §

Anslutning till

härstamnings-

kontroll

500 kr per

härstamningskontroll eller

registerförande förening som

jordbrukaren inte uppfyllt

villkoret för.

Minskningen bör högst vara så

stor att ingen ersättning betalas

ut för djurslaget.

Andra tillfället:

1000 kr per

härstamningskontroll eller

registerförande förening som

jordbrukaren inte uppfyllt

villkoret för.

Minskningen bör högst vara så

stor att ingen ersättning betalas

ut för djurslaget.

Tredje tillfället:

Åtagandet bör hävas.

33 §

Individmärkning

Ingen ersättning för djuret samt

en minskning som motsvarar

ersättningen för djuret.

Ingen ersättning för djuret samt

en minskning som motsvarar

ersättningen för djuret.

Åtagandet bör hävas om

jordbrukaren upprepar

omfattande fel.

34 §

Bekämpning av

Maedi-Visna

500 kr per besättning som inte

är ansluten. Minskningen bör

högst vara så stor att ingen

ersättning betalas ut för får.

Andra tillfället:

1000 kr per besättning som inte

är ansluten. Minskningen bör

högst vara så stor att ingen

ersättning betalas ut för får.

Tredje tillfället:

Åtagandet bör hävas.

35 §

Minimiålder

Ingen ersättning för djuret.

Ingen ersättning för djuret

(SJVFS 2013:17)

SJVFS 2013:46

87

Bilaga 9

Sanktionsskalor för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad

produktion - Allmänna råd till 1 kap. 23 och 24 §§ förordningen ( 2007:481 ) om stöd

för landsbygdsutvecklingsåtgärder

1. Certifiering

Om villkoren om certifiering som finns i 5 kap. 2 - 4 §§ inte är uppfyllda bör

ersättningen beräknas på det av följande två sätt som ger jordbrukaren mest ersättning.

1. Jordbrukaren får endast ersättning för kretsloppsinriktad produktion för sin

växtodling eller djurhållning.

2. Jordbrukaren får endast ersättning för den areal eller de djur där villkoren om

certifiering är uppfyllda.

Minskningen beräknas utifrån den ersättning som jordbrukaren kan få före

minskning för andra villkorsfel.

2. Dokumentation och stödjande handlingar

Hur bör sanktionsskalan användas?

1. Villkor om dokumentation och stödjande handlingar finns i 5 kap 4, 6, 10, 12,14,

16, 17, 20, 33 §§. Om jordbrukaren inte uppfyller dessa villkor bör årets ersättning

minskas med procentandelen som anges för omfattningen av felen.

2. Både bedömning av omfattningen av fel och minskning bör göras för växtodling

för sig och djurhållning för sig.

3. Minskningen beräknas genom att procentandelen multipliceras med ersättningen

för djurhållning eller växtodling före minskning för andra villkorsfel.

4. Om jordbrukaren har upprepade fel bör minskningen för årets brister dubbleras.

Det gäller även om olika brister eller olika omfattning av brister konstateras olika år.

Omfattning av fel på dokumentation och stödjande

handlingar

Rekommenderad

minskning - procent

av ersättningen och

högsta belopp vid

minskning

- Mer än två enskilda uppgifter saknas, som dock inte är

avgörande för att kunna kontrollera att villkor är uppfyllda.

- Högst två enskilda uppgifter saknas, som båda är

avgörande för att kunna kontrollera att villkor är uppfyllda

5 %, men högst 5 000

kronor

- Tre eller fler enskilda uppgifter saknas som alla är

avgörande för att kunna kontrollera att villkor är uppfyllda.

10 %, men högst

10 000 kr

- Jordbrukaren har inte aktivt dokumenterat någon uppgift

utan kan enbart visa stödjande handlingar. Dessutom saknas

tre eller fler enskilda uppgifter som alla är avgörande för att

kunna kontrollera att villkor är uppfyllda.

25 %