SOU 1987:48

Ett nytt plan- och bostadsverk

Ett nytt plan—

och bostadsverk

ämm

Betänkande av organisationskommittén för ett nytt plan- och bostadsverk

_ TV?—m Er,:vzf—t—r- _, ”*

Ett nytt plan- och bostadsverk

SMD mms

Betänkande av organisationskommittén för ett nytt plan- och bostadsverk

Statens offentliga utredningar 1987z48 Bostadsdepartementet

Ett nytt plan-

och bostadsverk

Betänkande av gganisationskommittén för ett nytt plan- och bostadsverk Stockhohn 1987

B eställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 162 89 STOCKHOLM

TEL: 08/739 96 30

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet

103 33 Stockholm _

Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8.10 - 12.00 (externt och internt) 08/763 10 05 12.00 - 16.40 (endast internt)

ISBN 91 -38-10046-0 ISSN 0375-250X

REGERINGSKANSLIETS OFFSEPCENTRAL Stockholm 1987

Till Statsrådet och chefen för bostadsdepartementet

Genom beslut den 2 april 1987 bemyndigade regeringen chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en komitté med högst åtta ledamöter med uppdrag att lämna förslag om den huvudsakliga in- riktningen och organisationen av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades fr.o.m. den 3 april 1987 som ledamöter landshövdingen Lennart Sandgren, ordförande, kommunalrådet Gösta Bliicher, byråchefen Magnus Elison, riksdags- ledamoten Birgitta Hanbraeus, generaldirektören Lennart Holm, expeditionschefen Reidunn Laurén, riksdagsledamoten Oskar Lind- kvist samt komunal rådet Gun-Britt Mårtensson. Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 14 april 1987 on'budsmannen Maritha Lind- berg och förbundssekreteraren Michael Tay. Som experter i kemit- tén förordnades fr.o.m. den 3 april 1987 byråchefen Sven-Åke Andersson, departementsrådet Olle Kullén, departementssekreteraren Anders Sköld och departementsrådet Urban Zetterquist samt fr.o.m. den 10 augusti 1987 kanslirådet Rolf Lindell. Huvudsekreterare i komittén'är överarkitekten Kerstin Maunsbach och som sekreterare biträder byråchefen Tomas Lindencrona och avdelningsdirektören Marika af Hinklerfelt. Assistenten i bostadsdepartementet Lena Källberg medverkar i sekretariatets arbete. Komittén har anlitat konsultföretaget Sinova för vissa delutredningar.

Kommittén har antagit namnet organisationskommittén för ett nytt plan- och bostadsverk.

Kommittén får enligt direktiven lägga upp arbetet så, att de frågor som bör underställas riksdagen redovisas i två etapper. I enlighet med direktiven redovisas härmed i en första etapp förslag om huvudsaklig inriktning och organisation av verksamheten vid det nya verket. Vårt betänkande från den första etappen överlämnas härmed.

Kommittén avser att i en andra etapp lämna förslag om dels frågor om budgetregleringen inför budgetåret 1988/89, dels frågor som kan beslutas av regeringen utan riksdagens medverkan.

Reservationer har avgivits av ledamöterna Magnus Elison, Birgitta Hambraeus. Lennart Holm och Oskar Lindkvist.

Särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Magnus Elison och Lennart Holm samt av de sakkunniga Maritha Lindberg och Michael

Tay.

Stockholm den 25 september 1987

Lennart Sandgren Gösta Blöcher Magnus Elison Birgitta Hanbraeus Lennart Holm Reidunn Laurén Oskar Lindkvist Gun-Britt Mårtensson

/Kerstin Maunsbach Tomas Lindencrona Marika af Hinklerfelt

INNEHÅLL

!

!

!.

i i !

E SAMMANFATTNING ........... .. ............... ....... ..... .... 7

';

E 1 UTREDNINGENS ARBETE .. ......... .......... ......... ... 17

E 2 NUVARANDE ARBETSUPPGIFTER VID DE BÅDA VERKEN......... 20 2 2.1 Arbetsuppgifter och resurser vid bostadsstyrelsen.... 20 i 2.2 Arbetsuppgifter och resurser vid statens planverk.... 49 i 2.3 Gällande författningar som reglerar verkens arbeten.. 75

: 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DET NYA VERKET.... ......... ...... 80 3.1 Omvärldens synpunkter.. ....... . ...... ................ 80

? 3.2 Verkets myndighetsroll. ..................... .... ..... 84 3.3 Organisationsteoretiska utgångspunkter............... 91 4 ÖVERVÄGANDEN OM DET NYA VERKET... ........ . ......... .. 97 4.1 Kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring. ....... 97 4.2 Bostadsmarknadsfrågor ........ .. ..... ................. 102

4.3 Samordningsansvar för hushållning med naturresurser.. 107

4.4 Kommunal översiktsplanering och bostadsförsörjnings-

i planering....... ............. .......... ..... ......... 113 4.5 Närmiljöns verksamheter och utformning... ...... ...... 117 4.6 Bostadslåne- och byggbestämmelser.... ....... ......... 123 4.7 Låneförvaltningen ...... . ......... ......... ...... ..... 126 1 4.8 Typgodkännandeverksamheten ...... ..... ...... .......... 132

Konsumentupplysning och fastighetsjuridisk rådgivning

4.10 Inforumverksamheten ......... ............... ...... .... 141

4.11 Tjänsteexporten ........ ............... ...... ... ...... 147

4.12 Ledning och administrativ service ..... . ..... .. ....... 155

HUVUDSAKLIG INRIKTNING OCH ORGANISATION AV VERKSAM- HETEN VID DET NYA VERKET ..... ...... .................

5.1 Organisationsförslaq....... ..... ...... ...... . ...... . 5.2 Verksamhetens inriktning ....... ... .......... ........

5.3 Genomförandefråqor ........... ... ......... .. ...... ... RESERVATIONER OCH SÄRSKILDA YTTRANDEN.. .......... . .......

BILAGOR Bilaga 1 Anteckningar från sluthearing

Bilaga 2 Kommittédirektiv

SAMMANFATTNING

? I detta betänkande föreslås en huvudsaklig inriktning och organi- sation av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk.

Det nya plan- och bostadsverket organiseras i fyra sakenheter som avser bostadsmarknadsfrågor, planfrågor, stadsmiljöfrågor och byggfrågor. En huvudenhet bildas dessutom för administrativa frå- gor. Låneförvaltning och typgodkännande ingår tills vidare som särskilda enheter i verket. Till generaldirektörens förfogande finns ett verkssekretariat. Tjänsteexporten underställs general— direktören direkt.

Anxwmfyl. .

'-'€r_—w—'n—low- _.

Delegationen för samlingslokaler fortsätter sin verksamhet oför- ändrad. Rådet för stål— och betongnormer består. Övriga råd som i dag är knutna till planverket och bostadsstyrelsen onbildas så att ett eller flera råd knyts till sakenheterna.

Vi bedömer att de resurser som erfordras för myndighetens verksam- het motsvarar 280-320 årsarbetskrafter. Verket bör vara lokalise- rat i Stockholm.

Organisationen framgår av följande tablå.

Organisation av plan- och bostadsverket

Samlingslokal- delegationen

Il'goch samordning

Administrativ - Typgodkännande avdelning Låneförvalnung verksamhet

Utvecklin av Verkets ibrfatt- 1511;ng UläIÄInng och den b ningssamling, . ve _- avr . g av miljörlgåoende- överklaganden. samhetsplancnng. statliga lån och miljöfrågor och Bygg- och låne— gemensam servrce. bidrag. ombuds- bostadssaciala bestämmelser. Psmnaladm- mamafrågor. frågor. godkännande mstratton. _r- rcgler_ sonalutvec g. 49

Informauonspro-

duktion. extern

utbildning.

bibliotek

Personalresurser 1986/87: 357 Aa Förslagför 128 9:

Tidplan

Genom beslut den 2 april 1987 bemyndigade regeringen chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en komitté med högst åtta ledamöter med uppdrag att lämna förslag om den huvudsakliga in- riktningen och organisationen av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk. Förslag till inriktning av verkets arbete skall redovisas före utgången av septenber månad 1987. Utredningens arbete skall bedrivas så att det nya verket kan inrättas den 1 juli 1988. I en andra etapp tas frågor upp som berör budgetreg— leringen inför budgetåret 1988/89. Denna etapp redovisas före novermer månads utgång 1987.

;swti'l' > =*.-:..:. *- ...

...—cs?.-

Utredningen har tagit en utgångspunkt i erfarenheter av de båda verkens hittillsvarande verksamhet samt sökt höra de olika intres-

senter i samhället som kan anses vara i väsentlig grad berörda av verksamheten. Vi har även sökt informera berörda arbetstagare om

vårt arbete.

... martyr-mm;:

De båda verkens hittillsvarande verksamhet

Bostadsstyrelsen tillkom den 1 juli 1948. Den nuvarande organisa— tionen innefattar fem huvudenheter, boendebyrån, byggnadsekonomi- byrån, rättsbyrån, administrativa byrån och personalkontoret. Till generaldirektörens förfogande finns ett verkssekretariat och en informationsenhet. Ett råd för bostadssociala frågor och ett för belånings- och värderingsmetoder är knutna till styrelsen. En särskild delegation, samlingslokaldelegationen, handlägger i sty- relsens ställe det statliga stödet till allmänna samlingslokaler och vissa teaterlokaler m.m. I bostadsverket ingår dessutom 24 länsbostadsnämnder.

Bostadsstyrelsens arbetsuppgifter enligt instruktionen SFS 1968:669, senast ändrad 1987z318, är i korthet

"att handha den statliga låne- och bidragsverksamheten för att främja bostadsförsörjningen,

att undersöka och belysa utvecklingen i fråga om bostadsbyg- gande, bostadsmarknad och bostadssociala förhållanden samt på grundval härav ge underlag för beslut som avser det framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning,

att på lämpligt sätt bistå kommuner, byggherrar och andra, som medverkar i bostadsbyggandet, för att främja långsiktig plane— ring av byggandet och fortgående allmän förbättring av

bostadsförsörjningen,

att genom råd och information främja konsumentupplysning och varudeklaration på bostadsområdet,

att främja sådant utvecklingsarbete inom styrelsens arbetsom- råde, vars resultat kan väntas komma till praktisk användning inom bostadsförsörjningen, att i övrigt ta de initiativ som kan behövas för att främja att goda bostäder byggs och att en god boendemiljö skapas.

Det åligger vidare styrelsen att handlägga ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler."

Under budgetåret 1986/87 disponerade bostadsstyrelsen för sin verksamhet totalt 55,777 milj. kr. Det totala antalet nedlagda årsarbetskrafter var 195,3 åa.

Statens planverk tillkom den 1 juni 1967. Den nuvarande organisa- tionen innefattar tre huvudenheter, planavdelningen, administrati- va byrån och byggnadsavdelningen. Till generaldirektörens förfo- gande finns ett verkssekretariat. Ett planråd, ett tekniskt råd samt ett stål- och betongråd är knutna till verket. Statens va- nämnd är i administrativt hänseende knutet till verket.

Planverkets arbetsuppgifter enligt instruktion SFS 1967:329, ändrad 1987:289, är i korthet att samla in och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde, ha allmän uppsikt över plan- och byggnadsväsendet, lämna allmänna råd för planväsen- det samt meddela föreskrifter och allmänna råd för byggnadsväsen- det. Dessutom ska planverket verka för samordning mellan verket och andra myndigheter när det gäller insamling och bearbetning av kunskaper och erfarenheter som rör hushållning med mark och vatten samt råd och vägledning beträffande fullföljandet av de

riktlinjer som har beslutats av statsmakterna för hushållningen med mark och vatten.

Planverket utfärdar också riksgiltiga typgodkännanden av konstruk- tioner eller utförande i övrigt av byggnader eller andra anord- ningar om vilka bestämmelser ges i byggnadslagstiftningen samt biträder med utlåtande, undersökning eller annat arbete, om det är av allmänt intresse för byggnadsväsendet. Planverket bedriver tjänsteexport enligt de regler som gäller för myndigheters affärs- drivande verksamhet i utlandet.

Under budgetåret 1986/87 disponerade planverket för sin verksamhet totalt 35,379 milj. kr. Det totala antalet nedlagda årsarbets- krafter var 161,1 åa.

Olika intressenter i samhället

Med syfte att inhämta synpunkter från olika intressenter i samhäl- let rörande det framtida verkets arbetsformer och resultat har vi anordnat fyra hearings. De fyra konferenserna behandlade bo- stadsmarknadsfrågor, planfrågor, närmiljöfrågor och byggfrågor. Ett 20-tal personer från stat, kommun, närlingsliv, organisatio— ner, forskning och yrkesideella föreningar deltog vid varje hea- ring.

Vid konferenserna framfördes flera värdefulla synpunkter. Det är framför allt tre roller det nya verket bör utveckla.

Den första sammanhänger med överblick. Verket bör utarbeta över- sikter över och analyser av olika förhållanden i landet av intres- se för bostadsförsörjningen och plan- och byggnadsväsendet. Att söka förutse och åstadkomma en framförhållning inför olika föränd- ringar är väsentligt. s.k. early warning vore ett uppskattat sätt.

Den andra sammanhänger med verkets arbete med att ge underlag till statsmakternas beslut. Verket bör ta ett ansvar för själva syste— men för bostadsförsörjningen och plan- och byggnadsväsendet och att med en konsekvent uppbyggd utvärderingsverksamhet ge underlag till ändamålsenliga regelförändringar. Verket bör också med ut- gångspunkt från statsmakternas beslut utarbeta författningar och bestämmelser som kan fungera på ett praktiskt och enkelt sätt.

Den tredje utgår från önskan om att verket bör vara offensivt. Verket bör utveckla en aktiv och pådrivande roll. Det kan innebära insatser vad gäller information, rådgivning, visa upp goda exempel och aktivt deltagande i utvecklingsarbeten.

Även i andra studier har synpunkter från olika intressenter sökt inhämtas. Erfarenheter har dragits av tidigare utförda omvärlds- studier och utvärderingar. Konsekvenser för verkets myndighetsroll som förorsakas av ny lagstiftning och riksdagens behandling av verksledningspropositionen har sökt belysas. Särskilt PBL och NRL föranleder en delvis ny rollfördelning mellan stat och kommun.

Omprövning och förnyelse

I ett flertal avseenden har de båda verkens hittillsvarande verk- samhet ansetts behöva omprövas och förnyas. De förändringar som härvid föreslås är . Kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring

För att förbättra kunskapsförsörjningen och erfarenhetsåterföring- en behövs flera olika åtgärder. Det är väsentligt att olika typer av uppgifter rörande ett sakområde kan sammanhållas i en enhet. Det är vidare väsentligt att mer systematiska former utvecklas för insamling, sammanställning, analys och presentation. Riksöversik- ter bör utarbetas för olika frågor. Även former för fortlöpande diskussion och samarbete med olika avnämare och parter bör utveck- las. Till varje sakområde bör rådgivande organ knytas.

:. arr:—'ann— w- ?r—Wwwmm

li l:, i & t %

. Bostadsmarknadsfrågor

För att ge tyngd åt det nya verkets bostadspolitiska roll bör de övergripande bostadspolitiska frågorna föras samman inom en sär- skild enhet i det nya verket. Hit samlas den kompetens som finns inom bostadsstyrelsen för uppföljningar och utvärderingar av det bostadspolitiska stödets effekter. Hit förs också ansvaret för administrationen av regelsystemet för det individuella bostadsstö- det. Enheten tillförs dessutom ny kompetens när det gäller sam- hällsekonomi och kreditmarknadsfrågor. Samarbete etableras med forskningsinstitutioner för att kunna initiera sådant utvecklings- arbete som ej kan bedrivas inom det nya verket.

. Samordningsansvar för hushållning med naturresurser

Med utgångspunkt i den planeringsprocess som har etablerats i genomförandet av den fysiska riksplaneringen och med stöd av en ny lag om hushållning med naturresurser (NRL) föreslås att det nya plan- och bostadsverket får ansvar för samordning och uppsikt över hushållning med naturesurser. Detta arbete bör ske i nära anslut- ning till utveckling av metoder för översiktlig kommunal planering enligt den nya plan- och bygglagen (PBL) och i samarbete med be- rörda sektororgan.

. Kommunal översiktsplanering och bostadsförsörjningsplanering

En huvuduppgift för plan— och bostadsverket är rådgivning till kommunerna om översiktlig planering. Det gäller särskilt inför utvecklingen av översiktsplaner enligt PBL. I anslutning härtill bör inom det nya plan- och bostadsverket utvecklas metoder för kommunernas långsiktiga bostadsförsörjningsplanering. Arbetsupp- gifter som i dag vilar på kommunsektionen vid bostadsstyrelsens boendebyrå, planverkets kommunbyrå och dess regionbyrå bör samman- föras inom samma enhet i det nya verket.

14 Sammanfattning SOU 1987z48 . Närmiljöns verksamheter och utformning

Arbetsuppgifter inom de båda myndigheterna som berör frågor för närmiljön bör sammanföras till en enhet inom det nya verket. Ett samordnat arbetssätt och synsätt bör eftersträvas. Översikter bör utarbetas över boendeförhllanden för olika grupper och över den befintliga bebyggelsens standard, kvalitet och gestalt. Föränd- ! ringar för boendet och av bebyggelsen bör sökas förutses. Utveck- lingsarbete bör främst bedrivas genom att sprida goda exempel. Besvärliga administrativa frågor och principärenden bör klaras ut tidigt. Verket bör regelbundet lämna underlag till regeringen om hur arbetsformrna för förnyelsen skall kunna underlättas. Verket * bör ha en aktiv roll och söka samarbete med organisationer som bedriver informations- och utställningsverksamhet för att därmed informera om den befintliga bebyggelsens värden och möjligheter.

. Bostadslåne— och byggbestämmelser

För att förenkla byggprocessen bör de krav på byggnader som ställs i byggbestämmelser och lånebestämmelser samordnas i största möjli- ga utsträckning. För att uppnå detta bör dessa frågor handhas inom en och samma enhet. Utarbetandet av delområden i bygg- och lånebe- stämmelserna som berör samma byggnadstekniska eller bostadsfunk- tionella fråga bör föras ner i organisationen så långt det är praktiskt möjligt. På enheten bör också ankomma att samordna hela verkets författningssamling.

. Låneförvaltningen

De arbetsuppgifter i bostadsstyrelsens nuvarande verksamhet som är knutna till låneförvaltningen - dvs. utbetalning av lån och bidrag samt avisering av betalningar förs samman inom en särskild enhet inom det nya verket. Nuvarande resurser för låneförvaltningen bibehålls tills vidare för att inga störningar skall uppstå i

samband med sammanläggningen.

i i t, i l l l, i ?

4 t ,. 1

SOU 1987:48 Sammanfattning 15 . Typgodkännandeverksamheten

Näringslivet bör ta ett ökat ansvar för typgodkännandeverksamheten inom byggområdet. Detta bör ske i form av att näringslivet blir delägare tillsammans med staten i ett nybildat godkännandeorgan inom byggområdet. Därigenom uppnås också den fördelen att prövning inte kommer att utföras av samma organisation som utfärdar de regler som skall ligga till grund för prövningen. Dessutom minskas organisationen.

Typgodkännandeverksamheten bör i ökad omfattning i förhållande till i dag inriktas mot nya produkter, metoder och tekniska lös- ningar. Traditionella produkter bör överföras till produktstan— dard.

Det nya godkännandeorganet bör överta planverkets nuvarande upp- gift att utfärda typgodkännanden om produkters överensstämmelse med nationella byggrelger. På sikt bör verksamheten också kunna innefatta europeiska och internationella typgodkännanden. Det nya organet bör också ges möjlighet att utfärda interimistiska tidsbegränsade godkännanden för helt nya produkter och metoder.

Det nya plan- och bostadsverket bör få i uppdrag att närmare utreda formerna för det nya godkännandeoragnet samt att uppta för- handlingar med näringslivet i syfte att inrätta ett nytt godkän— nandeorgan inom byggområdet.

. Konsumentupplysning och fastighetsjuridisk rådgivning

Fastighetsjuridisk rådgivning till småhusägare bör ej ingå i det nya verkets ansvarsområde. Konsumentverket bör därför även i fort- sättningen ha det centrala stödjande ansvaret för den fastighets- juridiska rådgivning som bedrivs av länsbostadsnämnder och kommu- nala konsumentvägledare. Det ansvar som bostadsstyrelsen har för att främja konsumentupplysning och varudeklaration på bostadsområ- det bör dock ingå som ett led i det nya plan- och bostadsverkets informationsverksamhet.

. Inforumverksamheten

Den informations- och utställningsverksamhet som drivs gemensamt av 12 myndigheter/forskningsorgan vid Inforum har sitt värde i möjligheten att kunna bedriva sektorsövergripande information i aktuella samhällsfrågor. Efter samråd med berörda myndigheter står det dock klart att resurser inte kan säkras för en fortsatt verk- samhet i oförändrad form under det nya plan- och bostadsverkets huvudmannaskap. Om verksamheten skall kunna fortleva bör den över- låtas på annan huvudman. Inom kommittén saknar vi förutsättningar att nu föreslå hur resurser för en fortsatt verksamhet skall kunna

säkras.

. Tjänsteexporten

Statsmakterna har i en serie beslut under senare år tagit initia- tiv till att intensifiera tjänsteexporten, även från statliga myndigheter. Tjänsteexport bedrivs för närvarande såväl vid bostadsstyrelsen som planverket. I det följande föreslås att det nya plan- och bostadsverket ska bedriva tjänsteexport i uppdrags- form och med full kostnadstäckning.

. Ledning och administrativ service

Den administrativa service som behövs vid det nya plan- och bostadsverket föreslås koncentreras till en huvudenhet för admini- stration. De frågor om låneförvaltning som handläggs inom bostads- styrelsens administativa byrå föreslås brytas ut ur administratio- nen och placeras i en separat enhet för låneadministration i det nya verket. Den juridiska kompetensen föreslås bli fördelad på sakenheterna men med en koncentration till en av dem. Ett verks- sekretariat och en enhet för tjänsteexport föreslås underställas

verkschefen.

r: wu—

) !. 'J 1 *: r

4-'.='.':' _». an.—m—er - f_n-.-

.— Hanif—(_. :F";

1 UTREDNINGENS ARBETE

På grundval av prop. 1986/87:48 om bostadspolitiken beslutade riksdagen (BoU 7, rskr 93) i december 1986 att bostadsstyrelsen och statens planverk skall läggas samman till en myndighet.

Den 2 april 1987 bemyndigade regeringen chefen för bostadsdeparte- mentet att tillkalla en kommitté med uppdrag att lämna förslag om den huvudsakliga inriktningen och organisationen av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk.

I enlighet med kommittédirektiven har vi lagt upp vårt arbete så att de frågor som bör underställas riksdagen redovisas i två etap- per. Till den första etappen har hänförts frågor som rör inrikt- ningen av verkets arbete.

Under den första etappen har vi haft fem sammanträden. Som under- lag till våra förslag har ett flertal delutredningar och överlägg- ningar genomförts.

En beskrivning av de nuvarande förhållandena vid bostadsstyrelsen och statens planverk har utarbetats. Denna omfattar en samman- ställning av de arbetsuppgifter som bedrivits under budgetåret 1986/87 samt de arbetsresurser som erfordras härför. Arbetsresur- serna har beräknats i årsarbetskrafter (åa). En sammanställning av de viktigare författningarna som reglerar de båda verken ingår också. De nuvarande förhållandena redovisas i kap. 2.

Mot bakgrund av de särskilda omvärldsstudier vi utfört, verksled- ningspropositionen (prop. 1986/87:99) och organisationsteoretiska

utgångspunkter har ett antal mer principiella ställningstaganden rörande inriktning av verksamheten vid det nya verket föreslagits. Dessa redovisas i kap. 3.

Ett antal s.k. knäckfrågor har identifierats. Med knäckfråga menar vi en fråga om en del av den nuvarande verksamheten skall upphöra, ändras eller utvecklas. Bland knäckfrågorna behandlas alltså inte den del av den nuvarande verksamheten som bör fortsätta utan endast de förändringar som bör övervägas. De nuvarande arbetsupp- gifterna vad gäller t.ex. utvecklingsarbete, rådgivning, erfaren- hetsåterföring, ärendehandläggning inom såväl områden för bostads- _ försörjning som för: p.1attisgnineqclublssande har redovisats *

kap. 2. Sammanlagt 12 sådana knäckfrågor har utretts. Förslag till förändringar redovisas i kap. 4.

Under utredningens gång har vi hört de olika intressenter i sam- hället som kan anses vara i väsentlig grad berörda av verksamhe- ten. Vid de hearings, som utgjorde en del av omvärldsstudien, har ett 80-tal personer deltagit från statliga myndigheter, landsting, kommuner, näringsliv, konsulter, forskare och yrkesideella organi- sationer. Vid den sluthearing, som ägde rum före slutligt ställ- ningstagande i kommittén, har representanter från ett 30-tal olika intressenter och organisationer inbjudits.

I anslutning till olika delutredningar har ett flertal kontakter och överläggningar ägt rum. Inför överväganden rörande Inforum- verksamheten har ett samrådsmöte ägt rum med ett 15-tal berörda myndigheter och intressenter. Inför övervägande rörande typgodkän- nandeverksamheten har ett liknande samrådsmöte anordnats med ett tiotal berörda organ. Vad gäller genomförandefrågor har överlägg- ningar skett med statens ad>etsgivarverk och statens arbetsmark- nadsnämnd.

Vi har fortlöpande informerat berörda arbetstagare om vårt arbete. I kommittén ingår två sakkunniga som representanter från personal- organisationer. Kommitténs två sekreterare, som hämtats från var- dera verket, har fungerat som kanaler mellan kommittén och myndig-

heterna. Direkt efter varje kommittésammanträde har information lämnats till ett tiotal personalrepresentanter. Ett särskilt informationsblad har dessutom distribuerats till samtliga anställ- da ungefär två ggr/månad. Till de hearings och samrådsmöten som vi anordnat har personalrepresentanter och representanter från de båda verken inbjudits. Vid ett informationsmöte i augusti på ver- ken presenterades ett förslag till huvudsaklig inriktning och organisation om verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk.

2 NUVARANDE ARBETSUPPGIFTER VID DE BÅDA VERKEN 2.1 Arbetsuppgifter och resurser vid bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsens tillkomst och utveckling

Bostadsstyrelsen tillkom den 1 juli 1948 genom en omorganisation av dåvarande statens byggnadslånebyrå. Samtidigt bildades länsbo-

stadsnämnderna.

Innan bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna tillkom hade riks- dagen fattat en rad betydelsefulla beslut om målen och medlen för bostadspolitiken. Dessa beslut var grundade på förslag från den s.k. bostadssociala utredningen, som hade tillsatts redan år

1933.

Samhällets ansvar för bostadspolitiken och för att dess mål upp- nåddes fördelades mellan stat och kommun. Staten skulle svara för de ekonomiska medlen genom lån- och bidragsgivning och för att det fanns en ändamålsenlig lagstiftning på olika områden. Kommunerna skulle svara för planeringen och skulle ta initiativ så att bostä- der blev byggda och förbättrade.

För att sköta statens del av bostadspolitiken behövdes en organi- sation. Bostadssociala utredningen ansåg att det inte bara behöv- des ett centralt organ, som skulle bildas genom omorganisation av statens byggnadslånebyrå och kallas bostadsstyrelsen utan även länsorgan, som borde kallas länsbostadsnämnder. Regeringen anslöt sig till denna uppfattning i en proposition till 1947 års riksdag. En särskild organisationsutredning tillkallades som avlämnade sitt

betänkande i januari 1948 och den I juli samma år bildades den nya organisationen.

Genom detta hade man skapat förutsättningar för en successiv decentralisering till länsbostadsnämnderna av beslutsfattandet i låne- och bidragsärenden och av låneförvaltningen. I början av 60-talet var decentraliseringen i princip genomförd, även om beslutanderätten för vissa speciella bidragsformer fortfarande ligger kvar på bostadsstyrelsen. Huvuddragen i bostadsstyrelsens nuvarande organisation daterar sig också från den tiden. Organisa- tionen förändrades dock 1982 i vissa delar efter en intern organi- sationsöversyn.

Bostadsstyrelsens huvuduppgifter och organisation

Bostadsstyrelsen är statens centrala fövaltningsmyndighet för att främja bostadsförsörjningen. Styrelsen handhar bl.a. den statliga lån- och bidragsgivningen till bostadssektorn och till allmänna samlingslokaler m.m. Dessutom är styrelsen chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.

Bostadsstyrelsen leds av en styrelse med sju ledamöter och två personalrepresentanter, där bostadsstyrelsens chef - generaldirek- tören - är ordförande. En särskild delegation - samlingslokaldele-

gationen handlägger i styrelsens ställe det statliga stödet till allmänna samlingslokaler och vissa teaterlokaler m.m.

Inom styrelsen är verksamheten uppdelad mellan fyra byråer - bo- endebyrån, byggnadsekonomibyrån, rättsbyrån och administrativa byrån - samt ett personalkontor. Dessutom finns två stabsenheter

direkt under verksledningen - verkssekretariatet och informations- enheten. Se vidare tablå över organisationen.

Två råd har också knutits till styrelsen för att bistå i vissa frågor dels rådet för belånings- och värderingsmetoder som be- handlar utvecklingen av byggnadspriser och kostnader samt dess

Organisation av bostadsstyrelsen

Samlingslokal- Styrelse delegationen Generaldirektör

| | . Informationsenheten Rådet _för belånmgs— och värdenngsmetoder

Boendebyrån _ Administra— Personal- b tiva byrån kontoret

Bostads— _ Ekopomi— Personal- sociala sektionen sekuonen administrativa sektionen ' gruppen

_ Bidrags- Rationalise- Utbildnings- Kommun- _ sektionen ringssck— gruppen sektionen tionen

_ _ Författnings— _ Stausuk- _ sektionen Semco- sekuonen sektionen

Ombudsmarma- Utrednings- Nybyggnads— sektionen sektionen sektionen

Ombyggnads— sektionen

inverkan på värdering och belåning av låneobjekt, dels bostads- sociala rådet som bistår styrelsen i bostadssociala frågor.

Bostadsstyrelsens resurser

För sin verksamhet disponerar bostadsstyrelsen ett myndighetsan- slag (B 1) som för 1986/87 uppgick till 50,8 milj. kr. Därutöver disponerades 5 milj. kr. över anslaget B 18 för information och utbildning. När det gäller tjänsteexport och viss försäljnings- verksamhet är verksamheten till vissa delar självfinansierande.

Fördelningen av anslagen på olika kostnadsslag under budgetåret 1986/87 redovisas i tabell 1.

Tabell 1 Bostadsstyrelsens anslag under 1986/87

Kostnadsslag kkr B 1 böner 24 659 Ovr. förv. kostnader 13 128 Lokalkostnader 5 484 Blanketter 2 160 Särkostn.-revisionskontor 345 Utvidgat datorstöd 3 246 Kostnadskontroll 1 750 B 18 Information o utbildn. 5 000 Totalt 55 777

_________________——————————-—_———

Bostadsstyrelsens löneanslag har till följd av statsmakternas besparingssträvanden varit föremål för årliga nedskärningar sedan 1982/83. Personalstaten har under denna period minskat med 16 tjänster. Vid bostadsstyrelsen finns för närvarande 161 tjänstemän och 16 lokalvårdare med tills vidare anställning. 1 tabell 2 redo- visas fördelningen av dessa på organisatoriska enheter och olika typer av tjänster. Med chef avses verkschef, byrå- och enhetsche- fer. Som assistent räknas med vissa undantag personal med lön motsvarande högst lönegrad N 12 i den statliga löneplanen.

Vid bostadsstyrelsen finns därutöver ett tjugotal projektanställda och ett tiotal konsulter för datautveckling, utvidgad kostnadskon- troll m.m. samt tre lönebidragsanställda tjänstemän.

Tabell 2 Personal vid bostadsstyrelsen 30 juni 1987 med tills vidare anställning

Byrå/enhet Chefer Hand- Assi- Lokal- Summa läggare stenter vårdare

Verkschef Verkssekr. Info.enhet Boendebyrån Byggn.ek.byrån Rättsbyrån Adm.byrån Personalkont.

u—lt—dt—dr—db—nt—lNH

0

Totalt

Bostadsstyrelsens arbetsuppgifter

Bostadsstyrelsens arbetsuppgifter bestäms av instruktionen för styrelsen, de olika låne- och bidragsförfattningarna, särskilda uppdrag av regeringen samt av de mål som statsmakterna har angett för bostadspolitiken i stort och för de olika bostadspolitiska medlen, t.ex. finansieringssystemet och bostadsbidragen.

Allmänt uttrycker statsmakternas mål för bostadspolitiken att hela befolkningen skall beredas goda bostäder till skäliga kostnader. Bostaden betraktas som en social rättighet (prop. 1967:100, 1974:150, 181/82:100, 1986/87:48 m.fl.)

De allmänt formulerade målen berör frågor som gäller bl.a.

- tillgången på bostäder

- hushållens bostadsstandard

- bostadskostnader och priser för bostäder

- bostäders och den yttre bostadsmiljöns egenskaper.

För vissa av de nämda områdena har statsmakterna uttalat mer konkreta mål. De avser t.ex. utrymnesstandard, lika kostnadsförut- sättningar för bostäder med olika upplåtelseform och olika årgång- ar av hus, att minska standardskillnader som beror av skillnader i inkomst och försörjningsbördor, att förbättra tillgängligheten till bostäder för äldre och handikappade etc. Sådana mål är knutna till utformningen av finansierings- och bidragssystemen.

Enligt gällande instruktion (SFS 1965:669) för bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. ändrad 1987:318, beskrivs bostadssty- relsens viktigaste arbetsuppgifter på följande sätt:

"Det åligger styrelsen särskilt

att handha den statliga låne- och bidragsverksamheten för att främja bostadsförsörjningen,

att undersöka och belysa utvecklingen i frågaoom bostadsbyg- gande, bostadsmarknad och bostadssociala förhallanden samt på grundval härav ge underlag för beslut som avser det framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning,

att på lämpligt sätt bistå kommuner, byggherrar och andra, som medverkar i bostadsbyggandet, för att främja långsiktig plane— ring av byggandet och fortgående allmän förbättring av bostadsförsörjningen,

att genom råd och information främja konsumentupplysning och varudeklaration på bostadsområdet,

att främja sådant utvecklingsarbete inom styrelsens arbetsom- råde, vars resultat kan väntas komna till praktisk användning inom bostadsförsörjningen, att i övrigt ta de initiativ som kan behövas för att främja att goda bostäder byggs och att en god boendemiljö skapas.

Det åligger vidare styrelsen att handlägga ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler."

Arbetsuppgifternas fördelning

Med utgångspunkt från de arbetsuppgifter som ålagts bostadsstyrel- sen redovisas i det följande hur uppgifterna är fördelade mellan bostadsstyrelsens olika organisatoriska enheter. Redovisningen

sker i faktiskt antal åa under budgetåret 1986/87 med hänsyn tagen till frånvaro på grund av tjänstledigheter och deltider.

Uppgifterna redovisas också med fördelning på 8 verksamhetsområden varav de 5 första definierats i enlighet med att-satserna i bostadsstyrelsens instruktion. Styrelsens interna ledning och administration redovisas som ett särskilt verksamhetsområde under punkt 6. De funktioner som drivs gemensamt med planverket m.fl. myndigheter när det gäller växel och lokalvård särredovisas under punkt 7 och tjänsteexporten under punkt 8.

I följande sammanfattande tabell 3 redovisas verksamheten under 1986/87 för hela bostadsstyrelsen. Som framgår uppgick totala antalet åa till 195,3. I denna siffra ingår 20,5 åa för de funktioner som drivs gemensamt med planverket m.fl. myndigheter, men där bostadsstyrelsen är huvudman.

Tabell 3 Bostadsstyrelsen - antal årsarbetskrafter 1986/87

_______________________—_——-—————_——

Ve rk samhetsområde Ve rk s— In fo Boende Byggn . Rä tts- Adm. Pe rso- Suma ledn. enhet byrån ek. byrån byrån nal- sekr. byrån kont. ________________._____—_—

Län och bidrag (1) 0,5 6,0 12,5 16,0 45,5 80,5

Undersöka o belysa (2) 4,6 13,5 0,5 18,6

Komunernas planer (3) 2,0 2,0

Råd och info. (4) 6,0 9,0

Utveckla goda bostäder (5) 0,8 2,5 9,4

Administration (6) 3,0 9,0 8,0 53,3 Gemen.funktioner (7) 20,5 Tjänsteexport (8) 2,0 2,0 Totalt 4,3 7,5 23,0 45,5 8,0 195,33

__________________.__——————————-——

Ve rksl edningen oc h verk ssekretari atet

Verkssekretariatet biträder verksledningen i verksamhetsplane- ringsfrågor och i vissa särskilda utrednings- och kontaktuppdrag, bl.a. när det gäller forskningsfrågor. Inom sekretariatet finns också verkschefens sekreterare.

Verksledningen och verkssekretariatet disponerar 5 tills vidare anställda tjänstemän som fördelar sig enligt följande.

Tabell 4 Verksledning och sekretariat - personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning

Enhet Chef Hand- Assi- Summa läggare stenter Verkschef 1 1 Verkssekretariat 2 1 2 5 Totalt 3 1 2 6

Under 1986/87 disponerade verksledning och sekretariat 4,3 åa. Arbetet fördelade sig på följande verksamhetsområden.

. Lån- och bidragsgivningen (1)

Särskilda juridiska utredningar och utvärderingar av före- skriftsverksamheten.

. Utveckla goda bostäder (5)

Verkssekretariatet svarar för ledning av styrelsens forsknings- grupp som'under budgetåret 1986/87 disponerade 1,5 milj. kr. för forsknings- och utvecklingsarbete ur byggforskningsrådets medel. Dessa medel har använts för att tillgodose vissa av bostadsstyrel- sens särskilda forskningsbehov. Under 1986/87 har styrelsen på detta sätt medverkat till ett flertal olika forskningsprojekt.

. Administration (6)

Verkssekretariatet svarar för samordning av verksamhetsplanering, AF-arbete, vissa särskilda utredningar och remisser. Sekreterar- skapet för verkets styrelse och värderingsrådet ligger också på verkssekretariatet. Verkschefens personliga sekreterare räknas dessutom hit.

Tabell 5 Verksledning och sekretariat - antal årsarbetskrafter 1986/87 med fördelning på verksamhetsområden _________________________________________________._______________. Verksamhetsområde åa

_________..-———————

Lån och bidrag (1) Föreskrifter o råd 0,5

Utveckla goda bostäder (5)

Administration (6) Ledning Administrativ service

Totalt

___________.__—————————-———

Informationsenheten

Informationsenheten har ansvaret för planering, samordning och produktion av verkets externa information. Inom enheten framställs också personaltidningen till alla anställda vid bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. Dessutom hör bostadsstyrelsens bibliotek till informationsenheten.

Vid enheten finns 8 tills vidare anställda fördelade enligt följande.

Tabell 6 Informationsenheten - personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning

Byrå/enhet Chef Hand— Assi— Summa läggare stenter

Informationsenh. 1 5 2 8

På informationsenheten disponerades 7,5 åa under 1986/87. Hur arbetet fördelade sig mellan olika verksamhetsområden framgår i det följande.

. Råd och information (4)

Informationsenheten håller en kontinuerlig överblick över verkets externa information och bevakar särskilt att behovet av samhälls- information, dvs. information om rättigheter och skyldigheter, tillgodoses. Inom enheten framställs således i samråd med fackby- råerna den information som riktar sig till allmänheten i form av broschyrer, informationsblad, kampanjer, utställningar m.m. Enhe- ten samordnar också styrelsens presskontakter och olika rapport- serier.

Årligen genomförs två kampanjer i massmedia om bostadsbidragen dels för att upplysa om rätten att få bostadsbidrag, dels för att påminna om skyldigheten att anmäla ändrad inkomst m.m. Därutöver genomförs andra kampanjer vid behov.

Varje år produceras omkring ett tiotal broschyrer om lån och bidrag, villkor för olika boendeformer och om energisparande. Dessutom brukar meddelanden behöva utarbetas till låntagarna om förändringar i villkoren för deras lån. Till stöd för länsbostads- nämndernas informationsverksamhet framställs bildpaket i samband med ändringar av lånevillkoren m.m.

. Administration (6)

Service lämnas till fackbyråerna när det gäller redigering, lay- out, trycksaksupphandling och produktion av skrifter och annat informationsmaterial. För detta arbete anlitas också externa konsulter i hög utsträckning. Enheten svarar dessutom för en stor

del av distributionen av broschyrer m.m. Pcrsonaltidningen utkommer i regel med ett nummer per vecka.

Bibioteket svarar för litteraturinköp, viss tidskriftscirkulation och litteratursökning. Samordning har påbörjats med planverkets bibliotek.

Tabell 7 Informationsenheten - antal årsadietskrafter 1986/87

Verksamhetsområde åa

Råd och information (4) 2,5

Administration (6) Ledning Administrativ service Personaltidning Bibliotek

Totalt

Boendebyrån

Boendebyråns huvuduppgifter är att följa utvecklingen i fråga om bostadsbyggande, bostadsmarknad och bostadssociala förhållanden. Dessa uppgifter omfattar kartläggning av befolkningens bostadsför— hållanden, bedömning av bostadsbehov och bostadsefterfrågan, sär- skilt med hänsyn till de grupper av befolkningen som har särskilda

bostadsbehov.

En annan viktig uppgift är att främja och följa kommunernas plane- ring av bostadsförsörjningen. Byrån upprättar statistik över och

beräknar medelsbehovet för bostadsverkets lån— och bidragsgivning. Inom byrån bereds också de frågor som tas upp i bostadssociala rådet.

Boendebyrån är indelad i fyra sektioner, bostadssociala, kommun—, statistik- och utredningssektionerna. Dessutom finns en särskild stab knuten till byråledningen. På boendebyrån finns 24,5 tills vidare anställda tjänstemän. Dessa fördelar sig på följande sätt mellan olika tjänster och sektioner.

Tabell 8 Boendebyrån — personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning

Sektion/enhet Chef Hand— Assi- Summa läggare stenter Byråledning 1 2 2 5 Bostadssociala sekt. 4 1 5 Kommunsekt. 3 2 5 Statistiksekt. 2 4 6 Utredningssekt. 3 1 4 Totalt 1 14 10 25

Under 1986/87 disponerade man inom byrån 23,0 åa, vilkas fördel- ning mellan verksamhetsområden och sektioner framgår av tabell 9. I det följande beskrivs verksamhetens innehåll och omfattning under de redovisade områdena.

. Lån- och bidragsgivningen (1)

Boendebyrån handlägger ansökningar om bidrag till hissinstal- lationer och nedverkar i byggnadsekonomibyråns handläggning av bidrag till förnyelseåtgärder i miljonprogrammets problemområden. Under 1986/87 har beslut om hissbidrag fattats i 245 ärenden.

Från länsbostadsnämnderna insamlas månatligen uppgifter om lån- och bidragsgivningens omfattning som bearbetas manuellt och sam- manställs i statistikrapporter. Därutöver görs vissa särskilda undersökningar.

För vissa låneformer är långivningen rambegränsad, det gäller bl.a. tilläggslån och energisparstöd. Från årsskiftet 1987 gäller det också långivningen till ombyggnader i storstadsområdena. Beräkningen och fördelningen av ramar sker inom boendebyrån.

För flertalet lån— och bidragsformer sker anslagsberäkningen inom boendebyrån. För kort— och långsiktiga beräkningar av anslagsbelastningen när det gäller räntebidrag och bostadsbidrag är datamodeller under uppbyggnad.

. Undersöka och belysa (2)

Boendebyråns uppgifter omfattar analyser av bostadsmarknadens utveckling, hushållsbildningen m.m. med utgångspunkt i uppgifter från folk- och bostadsräkningarna. En skrift "Bostäder och boende 1985" är t.ex. under arbete. Dessutom görs analyser av hushållens boendekostnader med utgångspunkt i uppgifter från statistiska centralbyråns bostads— och hyresundersökningar.

Mot bakgrund av sådana analyser görs bedömningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet vad beträffar omfattning, inriktning och regional fördelning. Årligen insamlas också uppgifter från kommu- nerna om bostadsmarknadsläget som bearbetas och redovisas.

Datamodeller byggs upp som stöd vid analyser och prognoser av utvecklingstendenser på bostadsmarknaden och av hushållens boende- kostnader, bl.a för bedömning av stödsystemens fördelningseffek- ter. En nordisk grupp inom ramen för nordiska ministerrådet håller f.n. på med en kunskapsöversikt, där boendebyrån deltar. . Främja kommunernas planering av bostadsförsörjningen (3)

Sammanställning av kommunernas redovisning av planerad ny- och onbyggnad sker halvårsvis. En gång per år görs en sammanställning av länsbostadsnämndernas yttranden om bostadsförsörjningen i länet.

Allmänna råd rörande bostadsförsörjningen som helhet ges i skrivelser till konmunerna. Modeller för kommunernas planering av bostadsförsörjningen utvecklas och utvärderas.

. Främja utveckling av goda bostäder (4)

Boendebyråns uppgifter är att i samarbete med socialstyrelsen, ungdomsboendedelegationen, invandrarverket m.fl. genomföra insatser för att förbättra boendeförhållandena för grupper med särskilda bostadsbehov, dvs. gamla och handikappade, ungdomar och flyktingar samt trångbodda barnfamiljer. Arbetet omfattar infor- mation, medverkan i utredningar och uttolkningar av lånebestännel- ser m.m. Exempel och förslag till lösningar sammanställs, modeller utvecklas för att få in dessa gruppers behov i planeringen, utvär- deringar görs.

Under 1986/87 har boendebyrån medverkat i ett tiotal länskonferen- ser på temat boende för äldre, handikappade och långvarigt sjuka. Dessutom har bostadsstyrelsen genomfört sex kurser i tillgänglig- hetsfrågor för länsbostadsnämndernas personal. En broschyr Bo på egna villkor har publicerats. En särskild rapport om ungdomars bostadsbehov har utarbetats under 1987.

Särskilda insatser görs i miljonprogrammets områden där byråns uppgifter är att i samarbete med kommunerna, bostadsorganisa— tionerna, hyresgästerna m.fl. följa och analysera arbetet i ett antal områden, ge ut exempelsamlingar, initiera forskning och föra ut resultat vid seminarier, konferenser m.m. En broschyr om de statliga stödfomerna till förnyelseåtgärder har utarbetats under 1987.

Insatser görs också för att stimulera konkreta åtgärder som hiss- installationer, förbättringar av den gemensamma miljön, förbätt— ringar av service och förvaltning. För att stimulera kvarboende, successiva förbättringar och korta evakueringar har ett par semi- narier genomförts vid bostadsmässan Bo 86 som dokumenterats i två rapporter.

Tabell 9 Boendebyrån - antal årsarbetskrafter 1986/87 _________________________________________________________.________________.______

Verksamhetsområde Byrå Bost.soc. Konnun Statistik Utredn. Totalt ledn. sektion sektion sektion sektion __________________________._————————————— Lån och bidrag (1) Handläggning 0,8 0,5 1,3 Statistik, ramar, anslag 4,7 4,7 Summa (1) 0,8 0,5 4,7 6,0 Undersöka och belysa (2) 1.8 2,8 4,6 Komunernas planering (3) 2.0 2,0 Utveckla goda bostäder (5) 4,1 2,0 6,1 Administration (6) Ledning 1,0 1,0 Adm. service 1,8 0,5 0,5 0,5 3,3 Suma (6) 2,8 0,5 0,5 0,5 4,3 Totalt 4,6 5,4 5,0 5,2 2,8 23,0

__________________________._____________________________________________________

Byggnadsekonomibyrån

Byggnadsekonomibyrån ansvarar för utveckling av metoder för låne- beräkningar avseende byggnader, mark och energisparåtgärder samt för uppföljning och analys av kvalitet samt av kostnader och kost- nadsutveckling. Byrån har ansvar för frågor om bostädernas och boendemiljöns utformning och kvalitet. Den medverkar i hanteringen av överklaganden med synpunkter på teknik, ekonomi och kvalitet samt handlägger överklaganden av fastställda belopp för tomt- och grundberedningskostnader samt lägestillägg. Vidare bereder den frågor för rådet för belånings- och värderingsmetoder.

Inom byggnadsekonomibyrån finns sex sektioner, nybyggnads-, om- byggnads-, mark-, bostadskvalitet- och energisektionerna samt kostnadskontrollgruppen. På byrån finns 41 tills vidare anställda tjänstemän, vilkas fördelning framgår av tabell 10.

Tabell 10 Byggnadsekonomibyrån - personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning

Sektion/enhet Chef Hand- Assi- Summa läggare stenter

Byråledn.

Nybyggn.sekt. 0mbyggn.sekt. Marksekt. Bostadskval.sekt. Energisekt. Kostnadskontroll

Totalt

Vid byggnadsekonomibyrån uppgick antalet faktiskt utförda än under 1986/87 till 45,5. Utöver tills vidare anställd personal fanns 10 projektanställda för utvidgad kostnadskontroll i ombyggnadsären- den, för försäljning och distribution av låneberäkningsprogram m.m. och för tjänsteexport. I tabell 11 redovisas verksamheten mätt i antal åa fördelade på verksamhetsområden och sektioner. 1 det följande beskrivs verksamhetens omfattning och innehåll under de redovisade områdena.

. Lån och bidragsgivningen (1)

Arbetet består av att ta fram underlag för och utarbeta före- skrifter och allmänna råd. Byråns ansvar är främst metoder för låneberäkning, bestämning av ortskoefficienter, belopp för ränte- stödsberättigade underhållsåtgärder m.m. Bevakning sker även av att bostads- och miljökvalitéer tillgodoses i regelsystemet.

Under 1986/87 har till följd av begränsningarna i styrelsens före- skriftsrätt manus tagits fram till fyra handböcker för bostadslån. Dessutom har program för datoriserad låneberäkning m.m. på person- datorer utarbetats.

Under 1986/87 genomfördes i byggnadsekonomibyråns regi 6 två- dagars kurser för tekniska handläggare på länsbostadsnämnderna om tillämpningen av låne- och bidragsbestämmelser. Därutöver genom- fördes 9 tvådagarskurser i datoriserad låneberäkning.

Arbetsuppgifterna består i att handlägga låne- och bidrags- ärenden samt besvär, och i att besvara remisser, framställningar och förfrågningar om låne- och bidragssystemet. För närvarande uedverkar byrån i handläggningen av ärenden rörande allmänna sam- lingslokaler, utbetalning av energibidrag, tillägg enligt 6 S i förordningen om beräkning av låneunderlag och pantvärde och förnyelsebidrag. Byrån medverkar också i handläggningen av till- gängl ighets- oc h hissbidrag.

. Undersöka och belysa (2)

Utvärdering av lån- och bidragsgivningens effekter görs när det gäller kvalitetsfrågor vid nybyggnad, vidtagna ombyggnads- och underhållsåtgärder m.m. En fortlöpande insamling och bearbetning sker t.ex. av uppgifter om det särskilda räntestödet till under- hållsåtgärder i flerbostadshus.

Kostnadsuppföljning sker genom månatlig insamling, bearbetning och redovisning av kostnader i preliminära lånebeslut vid nybyggnad. Förändringar av priser, standard och kvalitet analyseras fortlö- pande. Uppföljning sker också av drift- och underhållskostnadernas utveckling.

Särskild granskning av kostnaderna i slutliga ombyggnadsärenden har gjorts med projektanställd personal.

. Råd och information (4)

Styrelsens föreskrifter och handböcker vänder sig främst till länsbostadsnämnder, kommuner och professionella. De kompletteras därför med mera lättillgängligt informations- och utbildningsma- terial, exempelsamlingar, hjälpmedel m.m.

SOU 1987:48 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 37

För att främja god bostads- och miljökvalitet utges i serien God Bostad informationsskrifter med exempel på utfornning av lägen— heter, bostadskomplement och utemiljö. Under 1987 har nr 9 "Gemen- sam Trädgård" utarbetats och nr 10 "Goda och dåliga lägenheter” påbörjats. Dessutom har konferenser och seminarier genomförts om bostadskvalitet i ny- och onbyggnad samt på temat boende för äldre, handikappade och långvarigt sjuka. Ett häfte om ungdoms- bostäder i ny- och onbyggnad har publicerats.

En fortlöpande uppdatering sker av bostadsstyrelsens handbok för energirådgivning och av system Bos, som är ett hjälpmedel för energirådgivarna att beräkna lönsamheten av olika energisparåt- gärder.

. Utveckla goda bostäder (5)

Byrån svarar för sekreterarfunktionen i styrelsens forsknings- grupp. I arbetet ingår att initiera forskningsuppdrag inom byråns verksamhetsområde, följa upp och föra ut resultaten i verksamhe- ten. Under 1986/87 har två rapporter utkommit i bostadsstyrelsens forskningsserie.

I samarbete med boendebyrån sker ett utvecklingsarbete när det gäller utformingsaspekter dels för grupper med särskilda behov, dels när det gäller förnyelsen av miljonprogranmets områden.

Byrån medverkar också i genomförandet av ett flertal experiment- och tävlingsprojekt. Under 1986/87 har en tävling organiserats i Västerås på temat "God Bostad till rimlig kostnad". Ett program för ett experimentprojekt i Uppsala har tagits fram i samarbete med kommunen m.fl. Dessutom har en särskild hustyp för komplette- ring i känsliga kulturlandskap tagits fram i samarbete med riksantikvarieänbetet.

(,

38 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verkeöf' SOU 1987:48

. Administration (6)

Förutom ledning och normala administativa servicefunktioner sker en viss försäljning och distributionsverksamhet inom energisek- tionen av dataprogram och utbildningsmaterial.

. Tjänsteexport (8)

Bostadsstyrelsen bedriver sedan 1983 viss verksamhet för att främ- ja tjänsteexport under namnet Swedhousing. Verksamheten bedrivs av en särskild arbetsgrupp som leds av byggnadsekonomibyråns chef och som svarar direkt inför verksledningen.

Verksamheten har inte haft någon större omfattning förrän under 1986/87 då ett första updrag erhållits från Costa Rica. Swed— housing har främst inriktat verksamheten mot Latinamerika där intresset för samarbete med Sverige är stort. Således tog Swed- housing initiativ till svensk medverkan i en bostadsmässa i Argentina november 1986. Detta har lett till att samarbetsavtal tecknats med de argentinska bostadsmyndigheterna som väntas medföra ytterligare uppdrag.

För Swedhousing's verksamhet användes under 1986/87 två åa inom byggnadsekonomibyrån. Dessutom har vissa externa konsulter anställts för kortare tid i Argentina och Costa Rica.

Tabell 11 Byggnadsekonomibyrån - antal årsarbetskrafter 1986/87

Verksamhetsområde Byrå- Ny- Om- Mark- Bost. Energi- Kostn. Totalt

ledn. byggn. byggn. sekt. kval. sekt. kontr. sekt. sekt. sekt.

Län och bidrag (1) Föreskrifter o råd Handläggning Summa (1)

Undersöka och belysa (2)

Råd och information (4)

Utveckla oda bostäder ?5)

Administration (6) Ledning Adm. service Suma (6) Tjänsteexport (8)

Totalt

Rättsbyrån

Rättsbyrån ansvarar för de arbetsupgifter med juridisk anknytning som åligger bostadsstyrelsen med utgångspunkt i låne- och bidrags- förordningarna. Byrån har således huvudansvaret för verkets före- skrifter, handböcker och blanketter liksom för prövning av över- klaganden. Dessutom svarar man för rådgivning i förvaltningsrätts- liga, fastighetsrättsliga och bankjuridiska frågor.

Andra uppgifter är uppföljning och information inom nämnda sakom- råden samt när det gäller bostadsanpassning för handikappade, kreditmarknadsvillkor, kreditriskfrågor m.m. Byrån svarar också för bostadsrättsfrågor, avtalsfrågor och processer samt tillsyn av bostadsbidragsverksamheten och låneförvaltningen. Slutligen svarar byrån för kansliarbetet åt samlingslokaldelegationen och handläg- ger det statliga stödet till allmänna samlingslokaler.

Rättsbyrån är indelad i fyra sektioner, besvärssektionen, bidrags- sektionen, författningssektionen och onbudsmannasektionen. På byrån finns 25 tills vidare anställda tjänstemän. Dessa fördelar sig enligt följande på olika tjänster och sektioner.

Tabell 12 Rättsbyrån — personal den 30 juni 1987 med tills vidare

anställning ____________________—-—————— Sektion/enhet Chef Hand- Assi- Suma

läggare stenter ___—_________—-———— Byråledning 1 1 2 Besvärssektion 5 1 6 Bid ragssektion 6 2 8 Författningssekt. 4 1 5 Onbudsmannasekt. 3 1 4 Totalt 1 17 7 25

______________________———————————————

Under 1986/87 uppgick antalet faktiskt utförda åa inom rättsbyrån till 23,5. I tabell 13 redovisas verksamheten mätt i antal åa fördelade på verksamhetsområden och sektioner. 1 det följande beskrivs verksamhetens omfattning och innehåll under de redovisade områdena. . Lån- och bidragsgivningen (1)

Arbetsuppgifterna omfattar samordning, utveckling och erfarenhets- återföring av styrelsens föreskrifter och handböcker för lån-

givningen.

Lån- och bidragsförordningarna är ofta föremål för ändringar som ställer krav på ändringar i bostadstyrelsens föreskrifter BOFS. Under 1986 utkom totalt 94 nya nummer i BOFS-serien. Under första halvåret 1987 har utgivits 31 nummer. Ändringar aviseras ofta i serien Bostadsstyrel sen informerar innan de är tryckfärdiga föreskrifter. I denna serie utkom 28 numer under 1986 och 24 nunlner under första halvåret 1987.

SOU 1987:48 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Den begränsning av styrelsens föreskriftsrätt som har genomförts fr.o.m. den 1 juli 1986 innebär att föreskrifterna i fortsättning- en måste kompletteras med särskilda handböcker. Under 1986/87 har inom byggnadsekonomibyrån manus tagits fram till fyra sådana hand- böcker för bostadslån. Dessa måste fortlöpande uppdateras på samma sätt som BOFS. Därtill konner ytterligare handböcker för t.ex. bostadsbidrag, bostadsanpassningsbidrag, låneförvaltning m.m. Rättsbyrån svarar för avgränsningen mot bindande regler och sam- ordningen av de olika handböckerna.

Byrån ansvarar för samordning, utveckling, produktion och erfaren- hetsåterföring av blanketter för lån- och bidragsverksamheten. Dessutom har byrån ansvaret för utveckling av de administrativa rutinerna för bostadsbidragsverksamheten och låneförvaltningen.

Information utarbetas till länsbostadsnämnder i tolknings- och tillämpningsfrågor. Inom byrån besvarar man också många förfråg- ningar i låne- vCh bidragsfrågor från allmänheten.

En annan viktig uppgift är kurser och konferenser om lån- och bidragsgivningen. Under 1986/87 har byrån medverkat vid ett 20-tal kurs- och konferenstillfällen i nämndernas regi och dessutom genomfört följande kurser för länsbostadsnämnderna:

- bostadsanpassningsbidrag, 1 endagskurs, 50 deltagare bostadsbidrag, 2 tvådagarskurser, 60 deltagare - förvaltningskurs, 1 tvådagarskurs, 35 deltagare

Vid byrån handläggs ansökningar om stöd till allmänna samlingslokaler. Under 1986/87 har ca 200 ärenden behandlats.

Byrån svarar också för handläggning av överklaganden av läns- bostadsnämndernas beslut i låne— och bidragsärenden. Samråd sker i många fall ned byggnadsekonomibyrån. Under 1986/87 prövades närma- re 800 överklaganden av länsbostadsnämndernas beslut. Dessutom har

byrån handlagt ca 80 ärenden angående eftergift av bostadsbidrag

och räntebidrag samt ca 400 övriga ärenden om avskrivningar, intygsgivning, skadestånd m.m.

Vad avser låneförvaltning lämnas bankjuridiskt stöd till läns- bostadsnämnderna för att trygga statens utestående fordran. Byrån biträder även länsbostadsnämnderna vid processer och gör uppfölj- ningar av kreditriskfrågor. Stickprovsmässig revision sker av säkerheterna för statliga fordringar.

Inom byrån utfärdas också instruktioner för länsbostadsnämndernas låneförvaltning och för deras tillsyn av kommunernas verksamhet

—-- -—- ——-————aed-bostads—4xutbostadsanpassningsbidrag.

Vissa kreditmarknadsfrågor behandlas. Till följd av den s.k. avprioriteringen av bostadsobligationer fr.o.m. den 1 decenber 1986 fastställs varje vecka det s.k. räntebidragstaket för botten- lån. Räntebidragstak måste också fastställas för tillfälliga kre— diter, räntestöd m.m. Det gör det nödvändigt med en löpande bevak- ning av utvecklingen på obligations- och kreditmarknaderna.

Avprioriteringen har också haft till följd att s.k. nettoavisering blivit ett villkor för räntebidrag till bottenlån. Förhandlingar har därför måst föras med kreditinstituten och avtal har hittills

träffats med 15 institut.

Under 1987 har en tvådagars kurs genomförts om de statliga stöd- bestämmelserna för berörda kreditinstitut.

. Undersöka och belysa (2)

Inom byrån sker en fortlöpande uppföljning av regelsystemet för bostadsanpassningsbidrag genom enkäter och studier av ärendehante- ringen. Materialet används för information till kommuner och som underlag för utveckling av regelsystemet.

SOU 1987:48 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken . Råd och information (4)

Råd och information i fastighets-, familje- och förvaltningsrätts- liga frågor ges till nämnder och kommer. Under 1986/87 har 2 tvådagarskurser genomförts för ett femtiotal deltagare från läns- bostadsnämnderna om fastighetsjuridisk rådgivning.

Tabell 13 Rättsbyrån — antal åa 1986/87

Verksamhetsområde Byrå- Besvärs- Bidrags- Författn. Onbudsm. Totalt ledn. sektion sektion sektion sektion

Lån och bidrag (1) Föreskrifter o. råd 0,5 Adm.rutiner

o. blank. Info o utbildn.

Handläggning 3,5 Låneförvaltn Kreditmarkn.

frågor

Suma (1)

Undersöka o. belysa

Råd och info. Administration (6) Ledning Adm. service Sunna (6)

Total t

Administrativa byrån

Administrativa byrån ansvarar för den ekonomiska redovisningen m.m. av bostadsstyrelsens och länsbostadsnänmdernas myndighetsan- slag liksom av samtliga anslag för lån- och bidragsverksamheten. Byrån sköter också utbetalningen av alla lån och bidrag och svarar för aviseringen av räntor och amorteringar på utestående lån. Dessutom svarar byrån för drift och utveckling av ADB-system för dessa ändamål och för rationaliseringsarbete, intern service samt

för anslagsframställningar och internbudget när det gäller myndig- hetsanslagen.

Inom byrån administreras också de funktioner som drivs gemensamt med planverket m.fl . myndigheter och där bostadsstyrelsen är huvudman. Det gäller telefonväxeln och lokalvården som därigenom delvis finansieras av andra myndigheter.

Administrativa byrån är förhållandevis stor och heterogen. Den består av tre sektioner, ekonomi-, rationaliserings- och service- sektionen. På byrån finns 48 tjänstemän och 16 lokalvårdare med tills vidare anställning. Dessa fördelar sig enligt följande på olika tjänster och sektioner.

Tabell 14 Administrativa byrån - personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning ________________________——————— Sektion/enhet Chef Hand- Assi- Lgkal- Suma läggare stenter vardare

_____________________————-————————

Byrål edning 1 1 2 Ekonomi sekt. 12 13 26 Rational iseringssekt. 4 1 5 Servicesekt. 3 6 9 Gemens. funktioner 6 16 22 Totalt 1 20 27 16 64

___—___________________.__——————-—-—

Under 1986/87 uppgick antalet faktiskt utförda åa till 83,5 inom den adminstrativa byrån. Utöver tills vidare anställd personal har 12 projektanställda och 12 datakonsulter anlitats på heltid för utveckling av ett nytt datasystem för låneförvaltningen. Byråns arbete fördelat på verksamhetsområden och sektioner redovisas i tabell 15. I det följande beskrivs verksamhetens omfattning och innehåll under de redovisade områdena.

SOU 1987:48 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

. Lån och bidragsgivningen (1)

Vad avser låneförvaltning verkställer ekonomisektionen utbe- talning av alla län och bidrag enligt beslut av bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnder och i vissa fall kommuner. Under 1986/87 utbe- talades 21 000 nya lån till ett belopp av 8,9 miljarder kr. Samti- digt utbetalades engångsbidrag i ca 25 000 ärenden och räntestöd i 35 000 ärenden.

Ekonomisektionen svarar också för avisering av räntor och amorte- ringar på utestående lån. Den 30 juni 1987 omfattade lånestocken närmare 810 000 lån fördelade på 59 olika låneformer. Den utestå- ende lånefordran uppgick till 86 miljarder kr., varav 70 miljarder för statens och 16 miljarder för Statens Bostadsfinansierings- aktiebolags (SBAB) räkning.

För de flesta lån sker aviseringar vid halvårsskiftena två gånger per år. Aviseringen är en tungrodd hantering eftersom den bygger på en manuell överföring av in—data från länsbostadsnämnderna. Dessa stansas vid bostadsstyrelsen för datakörningar vid Dafa. Felsökningsrutiner av ut-data sker också manuellt från datalistor som måste skickas ut för kontroll till länsbostadsnämnderna.

För de lån som är berättigade till räntebidrag sker överföring av den del av räntebidragen som löper på bottenlånen till kre- ditinstituten (15 st) i sanband med dessa läns förfallodagar. Redovisning och avstämning av inkomster och utgifter på samtliga låne- och bidragsanslag sker till Riksgäldskontoret och SBAB. Bokslut upprättas.

I arbetet ingår också att besvara telefonförfrågningar från länsbostadsnämnder, banker och låntagare. Toppar uppstår i sanband med aviseringarna och när självdeklarationerna ska avlämnas i februari.

Bostadsstyrelsens datasystem konstruerades 1967-68 och är ålderdomligt med avsevärda svagheter. Förändringar sker ofta i

46 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken SOU 1987:48

villkoren för utestående lån, genom extra upptrappningar av den garanterade räntan, införande av nettoavisering m.m., som kräver omprogrammering och medför påfrestningar på systemet.

Inom byrån pågår därför ett särskilt projekt för utveckling av ett nytt centralt och regionalt datasystem, som sysselsätter 12 projektanställda och 12 konsulter. Det centrala systemet beräk- nas kunna tas i drift första kvartalet 1988. Regionalt har dator- stöd införts vid tre länsbostadsnämnder. Bostadsstyrelsen har beräknat att det för drift av de nya systenen finns ett permanent behov av 9 nya fasta tjänster till en ADB—enhet. Detta begärdes i anslagsframställningen för 1987/88 men har med hänvisning till organisationskommitténs arbete tills vidare ej tillmötesgåtts.

. Administration (6)

Arbetet omfattar normalt förekommande ekonomiadministrativa upp- gifter som budgetarbete, bokföring, behandling av reseräkningar, fakturor m.m. för både bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

I intendenturen handhas inköps- och materialfrågor liksom lokal- säkerhets- och skyddsfrågor. I dessa frågor har bostads-

:

styrelsen även ett samordningsansvar för länsbostadsnämndernas lokaler.

I registraturen ingår postöppning, diarieföring och arkiv-

frågor.

Vaktmästeriet har ansvaret för kopiering, blankett- och mate- rialförråd, transporter, posthantering och viss distribution.

. Gemensamma funktioner (7)

Inom servicesektionen administreras de funktioner som drivs gemen- samt med planverket m.fl. myndigheter inom kvarteret och där bostadsstyrelsen är huvudman. Det gäller telefonväxeln och lokal- vården som delvis finansieras från andra myndigheter. Bostadssty-

relsens resp. planverkets andel av telefonväxeln uppgår till var- dera 35 procent. När det gäller lokalvården är bostadsstyrelsens resp. planverkets andelar 27 och 23 procent.

Tabell 15 Administrativa byrån - antal årsarbetskrafter 1986/87

Verksamhetsområde Byrå- Ekon. Rational. Service Projekt Totalt ledn. sektion sektion sektion

Lån och bidrag (1) Adm.rutiner 1,5 1,5 Låneförvaltn. 17,5 2,5 3,0 23,0 Utvidgat datorstöd 21,0 21,0

Summa (1) 17,5 4,0 24,0 & .. uu

Administration (6) Ledning 1.0 0,5 0,5 2,0 Enhetssekr. 1,0 1,0 Ek.adm. 81 3,0 3,0 _»- 32 3,0 3.0 Intendentur 1,5 1,5 Registratur 3,0*) 3,0 Vaktmästeri 4,0") 4,0 Summa (6) 2,0 6,5 9,0 17 5

Gemens. funktioner ( 7) Växel 5,0 Lokalvård 15,5

..- (lli-H . . OJO

Sumna (7) 20,5 20,5 Totalt 2,0 24,0 4,0 29,5 24,0 83,5

*) Exkl. 1 årsarbetare med lönebidrag ,,.) ___ _.._

Personalkontoret

Personalkontoret svarar för bostadsstyrelsens och länsbostadsnämn- dernas personaladministrativa frågor som inkluderar även löne- och arbetsmiljöfrågor (de senare i samarbete med servicesektionen). Personalchefen svarar för myndighetens förhandlingar med de fack- lWaommiuHmwmm

Personalkontoret är indelat i två grupper. På kontoret finns 8 tjänstemän med tills vidare anställning. Tjänsterna fördelar sig enligt följande.

Tabell 16 Personalkontoret - personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning _____________________.________._____.____________.___.______.____ Enhet Chef Hand- Assi- Summa

läggare stent ._________________.________________________________________ Personalchef 1 1 Personaladministra- tiva gruppen 4 1 5 Utbildningsgruppen 1 1 2 4 Totalt 1 5 2 8 ______________________-———————————

Under 1986/87 disponerade man 8 åa för verksamheten på kontoret. Hur arbetet är fördelat mellan olika arbetsuppgifter avseende bostadsstyrelsens resp. nämndernas personal framgår i det följande. . Administration (6)

Inom personaladministrativa gruppen handläggs alla slags perso- naladministrativa frågor för hela verkets personal på ca 650 anställda när det gäller rekryteringsärenden, lönerapportering och pensionsärenden. Dessutom svarar man för personalutvecklingsfrågor och biträder i förhandlingsverksamheten.

Inom utbildningsgruppen administreras internutbildningen. Det gäller av bostadsstyrelsen anordnade kurser för styrelsens och nämndernas personal, cirkulationstjänstgöring, anmälningar till externa kuser etc. Årligen utreds behovet av utbildningsinsatser och utarbetas en utbildningsplan.

Tabell 17 Personalkontoret - antal årsarbetskrafter 1986/87

________________._______.__————————————

Verksamhetsområde Bostads- Länsbostads- Summa styrelsen nämnderna

Administration (6) Ledning 1,0 1,0 Personaladm. 1,5 1,0 2,5 Lönerapportering, pensioner 1,0 2,0 3,0 Internutbildning 1,0 0,5 1,5

Totalt 4,5 3,5 8,0 _________________________________________________________________ 2.2 Arbetsuppgifter och resurser vid statens planverk

Planverkets tillkomst och utveckling

Statens planverk bildades den 1 juli 1967 i enlighet med riksda- gens beslut. Till planverket överfördes samtidigt den då friståen- de länsarkitektorganisationen med sina 24 regionala kontor.

Bakgrunden till planverkets tillkomst var i korthet att en arbets- grupp inom kommunikationsdepartementet i januari 1966 fått i upp- drag att se över dåvarande byggnadsstyrelsens organisation. Arbetsgruppen fann bl.a. att statens uppgifter att både bygga och förvalta sina egna fastigheter och samtidigt utöva tillsyn över plan- och byggnadsväsendet inte längre organisatoriskt kunde förenas. I behandlingen av plan- eller byggnadsärenden spelade myndigheten en dubbelroll och uppträdde både som part och domare i samma mål. Det ansågs därför nödvändigt att särskilja dessa båda uppgifter.

Regeringen överlämnade därför i mars 1967 en proposition nr 61 angående delning av byggnadsstyrelseorganisationen med mera. Statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet (Olof Palme) anförde i propositionen: "Jag vill därför föreslå att byggnadssty- relseorganisationen delas i ett verk för styrelsens myndighetsupp-

50 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken SOU 1987:48

gifter inom plan- och byggnadsväsendet och ett verk för styrelsens byggande och förvaltande uppgifter. Jag föreslår att det förra verket kallas statens planverk och det senare byggnadsstyrelsen."

I propositionen föreslogs planverket i sina huvuddrag organiserat med tre fackbyråer och ett kansli för administrativa funktioner. De tre fackbyråerna skulle vara planbyrån, utvecklingsbyrån och tekniska byrån.

Vid riksdagsbehandlingen tillstyrkte ett enhälligt statsutskott propositionen i berörda delar. 1 den följande debatten yttrade V_Dlof Palme né6729itnihg på förutsatt ny byggnadslagstiftning bl.a. följande: "Det tar sin tid innan den utredningen är färdig och har lett till förslag. Men då kommer det nya planverkets arbetsuppgif- ter att öka kraftigt, kan man förmoda. Verket har en blygsam bör- jan, men jag hoppas att det kommer att få en lysande framtid." Riksdagen beslutade enligt förslaget i maj 1967.

Planverket har under årens lopp aktivt verkat som central myndig- het inom plan- och byggnadsväsendets område. Verket har genomgått förändringar i arbetssätt och organisation. Som exempel på det senare kan nämnas att planverket på egen begäran fick en lekmanna- styrelse den 1 juli 1970. Länsarkitektorganisationen överfördes den 1 juli 1971 till de då nybildade planeringsavdelningarna i länsstyrelserna. Kontakterna med länsarkitektkontoren organisera- des då i stället genom erfarenhetsåterföringsgrupper med medlemmar från länen och planverket.

Planverket har också genomgått en rad inre organisationsföränd- ringar. Den 1 juli 1970 knöts den nyinrättade statens va-nämnd i administrativt hänseende till planverket. Va-nämnden fungerar som domstol i tvister om vatten- och avloppsanläggningar. I sanband med att planverket fick samordnande och överblickande ansvar inom den fysiska riksplaneringen bildades regionbyrån för dessa uppgif- ter den 1 juli 1973. Fullföljandet av den första etappen av den fysiska riksplaneringen visade på stort behov av vidareutveckling av metoder för kommunal översiktlig planering. Dessa frågor moti-

verade inrättandet av kommunbyrån, som tillskapades den 1 januari 1979. I samband därmed beslutade regeringen även om att planverket skulle vara organiserat i två huvudavdelningar, planavdelningen och byggnadsavdelningen samt en administrativ byrå.

Planverket fick redan från början till sig knutet två rådgivande grupper, nämligen rådet för samhällsplanering (planrådet) och tekniska rådet. Senare tillkom rådet för stål- och betongnormer genom att planverket övertog ansvaret för de statliga stål- och betongkommittéerna och år 1976 skapades rådet för energihushåll- ning, det senare numera överfört till statens energiverk. Rådens uppgifter och sammansättning regleras av särskilda instruktioner utfärdade av regeringen.

Planverkets huvuduppgifter och organisation

Planverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden om plan- och byggnadsväsendet. Planverkets uppgifter regleras i verkets instruktion (SFS 1967:329), ändrad 1987:289.

Verket har bl.a. till uppgift att samla in och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde, ha allmän uppsikt över plan- och byggnadsväsendet, lämna allmänna råd för planväsen- det samt meddela föreskrifter och allmänna råd för byggnadsväsen- det. Dessutom ska planverket verka för samordning mellan verket och andra myndigheter när det gäller insamling och bearbetning av kunskaper och erfarenheter som rör hushållning med mark och vatten samt råd och vägledning beträffande fullföljandet av de riktlinjer som har beslutats av statsmakterna för hushållningen med mark och vatten.

Planverket utfärdar också riksgiltiga typgodkännanden av konstruk- tioner eller utförande i övrigt av byggnader eller andra anord- ningar om vilka bestämmelser ges i byggnadslagstiftningen samt biträder med utlåtande, undersökning eller annat arbete, om det är av allmänt intresse för byggnadsväsendet. Planverket bedriver

tjänsteexport enligt de regler som gäller för myndigheters affärs- drivande verksamhet i utlandet.

De grundläggande utgångspunkterna för planverkets arbete finns i följande lagstiftning, nämligen plan- och bygglagen (1987:246), omtryckt 1987z246, lagen (1987:12) om hushållning med naturresur- ser m.m., omtryckt 1987:247, och lagen (1987:11) om exploaterings- 4, samverkan (1987:11). Dessa kommer att utgöra fundament för det nya ' plan- och bostadsverkets verksamhet.

Det bör i samanhanget nämnas att regeringen (bostadsdepartemen- tet) i juni 1987 beslutade dels om ändringar i verkets instruktion föranledda av de uppgifter som den nya lagen om hushållning med naturresurser ålägger verket, dels om en plan- och byggförordning (1987:383l som närmare reglerar verkets uppgifter med stöd av den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft den 1 juli 1987.

Planverktes organisation är enkel. Planverket leds av en styrelse med åtta ledamöter varav två personalrepresentanter. Chef för planverket är en generaldirektör. Till verkschefen är knutet ett verkssekretariat. Verksamheten bedrivs inom två stora sakavdel- ningar, planavdelningen och byggnadsavdelningen. Avdelningarna är indelade i byråer. Slutligen finns en administrativ byrå och ett verkssekretariat. Se vidare tablån över organisationen.

Pl anverkets resurser

Medel till planverkets verksamhet kommer via fyra källor, nämligen statsanslagen C 1. Statens planverk och B 18. Information och utbildning m.m., båda under bostadsdepartementets huvudtitel, vidare genom särskilda utredningsuppdrag samt genom avgiftsbelagd uppdragsverksamhet, nämligen typgodkännandeverksamhet och tjänste-

export.

Planverkets verksamhet är i ekonomiska termer indelad i fem budgetenheter, nämligen byggnadsavdelningen (BA), planavdelningen

Organisation av planverket

Planavdelning

(PA), verkschef med verkssekretariat och administrativ byrå (GD + Vs + A), typgodkännandeverksamheten (G) samt tjänsteexportverk- samheten (SWP). De tre första finansieras med statsanslag medan de två senare finansieras med uppdragsintäkter. Dessa två redovisas i regleringsbrev och statsbudget under s.k. tusenkronorsanslag.

Planverket har under en följd av år fått vidkännas reducerade statsanslag i linje med statsmakternas allmänna nedskärning av myndighetsanslagen. För budgetåret 1986/87 är statsanslaget (anslaget C 1.) till planverket 35 379 000 kr. Därtill kommer nedel från anslaget B 18. Utbildning och information med ca 2 500 000 kr och slutligen beräknade intäkter för typgodkännande- verksamheten med ca 4 700 000 kr och för tjänsteexportverksamheten ned ca 5 000 000 kr., totala intäkter således 47 579 000 kr.

Tabell 18 Användningen av anslaget C 1. Statens planverk. under budgetåret 1986/87

Kostnadsslag kkr Löner 25 582 Konsulttjänster 301 Resor 850 Expenser 2 610 Lokalkostnader 4 978 Särskild samh.inf. 1 056 Typgodkännandeverks. 1 Tjänsteexport 1 Totalt 35 379

För att indikera hur tillgängliga personalresurser används redovi- sas i tabell 19 nedan antalet årsarbeten som under budgetåret

1986/87 utförs inom de fem olika budgetenheterna. Med chef avses i

det följande verkschef, avdelningschef eller byråchef. Med assi- stent avses, med vissa undantag, personal med lön motsvarande högst lönegrad N 12 i den statliga löneplanen. Antalet utförda årsarbeten under budgetåret 1986/87 är totalt 161,1 medan antalet ;

; ;. l i &

tills vidare anställda i planverket den 30 juni 1987 var totalt 156 personer.

Tabell 19 Ärsarbetskrafter vid planverket budgetåret 1986/87

Budgetenhet Chefer Hand- Assi— Summa läggare stenter

Verkschef, sekre- tariat och admi- nistration 2,5 14,5 21,7 38,7 Planavdelning 4,0 38,0 12,2 54,2 Byggnadsavdelning 4,0 35,1 9,0 48,1 Typgodkännandeverks. 1,0 13,0 3,0 17,0 Tjänsteexport 0,5 1,8 0,8 3,1 Totalt 12,0 102,4 46,7 161,1

Planverkets arbetsupgifter

I det följande redovisas kortfattat de huvudsakliga arbetsuppgif- ter som planverket utför samt hur dessa fördelats på verkets olika organisatoriska enheter. Vidare har uppskattats nedlagda årsarbe- ten för budgetåret 1986/87 för resp. organisatorisk enhet. En redovisning görs också av hur utförda årsarbeten fördelar sig på arbetsuppgifter.

Administration

Planverket leds av en styrelse som utses av regeringen. Sty- relsen har för närvarande åtta ledamöter varav två representanter för personalorganisationer. Ordförande i styrelsen är general- direktören som också är chef för statens planverk. Styrelsens och verkschefens uppgifter och befogenheter regleras i allmänna verksstadgan (1965z600) samt i instruktionen till statens plan- verk.

Till verkschefen är direkt knutet ett verkssekretariat vars uppgifter främst är att utarbeta anslagsframställning och annat underlag för långsiktig och översiktlig versamhetsplanering.

Verkssekretariatet ska vidare bistå verkschefen med utrednings- och kontaktuppgifter, följa utvecklingen inom plan- och byggnads- väsendets område och ansvara för sekretariatsfunktion i planver- kets styrelse, verksledning och verksberedning, hålla överblick över verkets internationella kontakter och åtaganden samt ansvara för samordningen av tjänsteexport från planverket.

Inom administrativa byrån (A) handläggs främst för verket gemensamma adminstrativa frågor samt ärenden vilka enligt arbets- ordningen inte faller under annan enhet. Byrån svarar för verkets ekonomi- och personaladministration samt biträder övriga verket i förvaltnings-, byggnads- och allmänjuridiska frågor. Byrån biträ- der också vid verkets informationsaktiviteter. Inom administrativa byrån finns fyra sektioner, nämligen ekonomisektionen, personal- sektionen, informationssektionen och rättssektionen.

På ekonomisektionen (Ae) ankommer att medverka i arbetet med verkets anslagsframställning, att upprätta förslag till internbud- get och att följa upp denna, att svara för bokslut, redovisnings- system och internkontroll, vidare att rapportera och betala ut beslutade löner m.m. samt att verkställa övriga utbetalningar. Antalet behandlade verifikationer var under budgetåret 1986/87 ca 3 500 stycken. På sektionen ankommer vidare att svara för kontors- driften såsom lokalplanering, utrustning, tryck, distribution, vaktmästeri och budtjänst m.m.

På personalsektionen (Ap) ankommer att svara för personalpoli- tiken och dess tillämpning, personaladministration, rekrytering, löne- och anställningsvillkor, personalförteckning m.m. Vidare svarar sektionen för intern utbildning samt utbildning av personal vid länsstyrelsernas planenheter och företräder verket vid för- handlingar enligt MBL och L-ATF. Antalet handlagda personalärenden

som föranlett personalbeslut var under budgetåret 1986/87 ca 300. Vid sektionen utförs under budgetåret 4,0 åa.

På informtionssektionen (Ai) ankonner att svara för extern allmän information i plan- och byggfrågor, vidare för intern allmän information, slutredigering och tryckning av publikationer, produktion av externa kurser, utställningar m.m. samt för biblio- teksfrågor. Sektionen är även handläggande av Inforum utställ- ningslokal. Antalet rapporter som produceras är ca 5-10 per år, antalet meddelanden ca 5 per år, broschyrer till allmänheten ca 5 per år och antalet handböcker m.m. ca 4 per år. Dessutom utges tidskriften "Plan- och bygg" med 6 nummer per år samt en personal- tidning med ett nummer per vecka. Vid sektionen utförs under bud- getåret 11,3 åa.

På rättssektionen (Ar) ankommer att svara för verkets handlan- de i förhållande till gällande lagstiftning på det förvaltnings- rättsliga området, vidare för arbetsordning och för allmänjuridis- ka frågor som berör hela verket liksom för rättsfrågor i anslut- ning till byggnadsväsendet samt vissa ytterligare uppgifter. Dess- utom ansvarar sektionen för verkets diarium, arkiv samt säkerhets- frågor. Vid sektionen utförs under budgetåret 6,4 åa.

Inom budgetenheten GD + Vs + A utförs således under budgetåret 1986/87 totalt 38,7 åa varav chefer 2,5 åa, handläggare 14,5 åa, assistenter (enhetssekreterare) 4,4 åa och assistentpersonal med funktionellt anknutna uppgifter 17,3 åa.

De uppgifter som utförs inom budgetenheten GD + Vs + A kan också redovisas i mera funktionella termer. Nedan redovisas arbetsupp- gifterna inom verkets administration i funktionerna personaladmi- nistration, ekonomiadministration, administrativ service, informa- tion och juridisk service.

Dessa uppgifter har i sin tur brutits ner i deluppgifter inom varje funktion.

Personaladministration består av att ge erforderlig service till den anställda personalen. Den består av delfunktionen bered- ning och handläggning av personalfrågor (2,0 åa), vidare personal- redovisning (1,0 åa), handläggning av personalutbildning till vilket också hör viss utbildning av personal vid länsstyrelsernas planenheter (0,5 åa) samt löneadministration (1,5 åa). För den personaladministrativa funktionen åtgår under budgetåret 5,0 åa.

Ekonomiadministration består av budgetarbete och ekonomiadmi- nistrativt utvecklingsarbete (1,0 åa), bokföring m.m. (1,0 åa) samt behandling av reseräkningar, fakturor m.m. (1,0 åa). För den ekonomiadministrativa funktionen åtgår under budgetåret 3,0 åa.

Aministrativ service består av att föra diarium och sköta verkets huvudarkiv (2,0 åa), intendentur som inköp, lokalfrågor och inventareiförteckning m.m. (1,5 åa), vidare kontorsförråd och distribution m.m. (1,5 åa), ett för bostadsstyrelsen och planver- ket gemensamt tryckeri (2,0 åa) samt slutligen vaktmästeri inkl. transporter till samtliga myndigheter i kv. Lysbonben (3,5 åa). För den administrativa servicen åtgår under budgetåret 10,5 åa.

Information består av presskontakter samt produktion av tryck- saker som rapporter, handböcker m.m. (4,3 åa), produktion av personaltidningen (1,0 åa), biblioteksverksamheten (1,5 åa) samt administration och drift av utställningsverksamheten INFORUM (3,5 åa). För informationsverksamheten åtgår under budgetåret 10,3 åa.

Juridisk service består av handläggning av allmänjuridiska frågor samt arbetsordning m.m. (0,5 åa) liksom handläggning av byggnadsjuri- diska överklaganden, löpande förfrågningar samt medverkan i byggnads- avdelningens föreskriftsarbete (2,5 åa). För juridisk service åtgår under budgetåret 3,0 åa.

En sammanställning av de ovan redovisade funktionellt beskrivna arbetsuppgifterna fördelade på de arbetsenheter som finns inom verkets administration sammanfattas nedan i tabell 20.

Tabell 20 Årsarbetskraft för administration Funktion/enhet GD+Vs A+Ar Ap Ae Ai Summa

Verks- och enhets- ledning 1,5 1,0 2,5 Verkssekr.funktion 0,0 0,0 Personaladministration 3,0 2,0 5,0 Ekonomiadministration 3,0 3,0 Administrativ service 2,0 8,5 10,5 Information 10,3 10,3 Juridisk service 3,0 3,0 Assistenter (sekr) 1,0 1,4 1,0 1,0 4,4 Totalt 2,5 7,4 4,0 13,5 11,3 38,7

Planfrågor

Inom planavdelningen handläggs främst frågor som enligt BL, BS och verkets instruktion ankommer på planverket i dess egenskap av central förvaltningsmyndighet för planväsendet. Inom planavdelningen finns tre byråer, regionbyrån, kommunbyrån och stadsbyrån. Direkt under avdelningschefen finns en juridisk enhet. Verksamheten inom avdel- ningen är dock till stor del organiserad i projektform över byrå- gränserna. Inom avdeningen finns en anbition att behandla olika frågor samlat, oavsett inom vilken enhet huvudansvaret ligger. Verksamheten bedrivs inom fem huvudområden vilka redovisas nedan.

Utvecklingsarbete bedrivs om fysisk planering och naturresurs- hushållning. Det sker i form av långsiktig kunskapsuppbyggnad. Den nya naturresurslagen och plan- och bygglagen har introducerat nya frågor som kräver sådant utvecklingsarbete. Som exempel kan nämnas frågor om vatten och vattenplanering, energihushållning, tillgäng- lighetsplanering och behandling av ekologiskt känsliga områden. För utvecklingsarbete åtgår under budgetåret 1986/87 inom planav- delningen totalt 12,8 åa.

Rådgivning sker kring fysisk planering och naturresurshushåll- ning. Här ingår ett stort mått av samordning av olika myndigheters

information av betydelse för den fysiska planeringen med mottagare på regional eller lokal nivå. Avdelningen har för närvarande nära samarbete med ett 30-tal myndigheter utöver länsstyrelserna. Råd- givningen sker främst i skriftlig form genom utgivning av allmänna råd, s.k. "gröna böcker", cirkulär och rapporter. utflödet omfat- tar från planavdelningen ett 80-tal rapporter de senaste åren samt ca 10 "gröna böcker" och ett stort antal cirkulär och meddelanden som information, främst till länsstyrelser och kommuner. Även kon- ferensformen har utnyttjats, senast våren 1987 då en serie konfe- renser hållits om kommunikationer och ledningssystem i nationell skala med deltagande av ett tiotal centrala myndigheter samt alla länsstyrelser. För rådgivning åtgår under budgetåret 10,7 åa.

Utbildning och information ges i den formen att material utar- betas, ofta i samarbete med en eller flera andra statliga myndig- heter kring centrala frågor i kommuner eller länsstyrelser. Som exempel kan nämnas konferenser om NRL och PBL, om bostadsbyggande och fysisk planering samt om socialtjänsten i samhällsplaneringen. Sådana konferenser anordnas i samarbete med t.ex. bostadsdeparte- mentet, kommunförbundet, socialstyrelsen, LON, bostadsstyrelsen m.fl. För utbildning åtgår under budgetåret 4,8 åa.

Uppsikt och erfarenhetsåterföring syftar till att följa lag- stiftningens tillämpning på fältet samt att fånga upp och förmedla impulser och exempel rörande fysisk planering och naturresurshus- hållning. Arbetet sker främst genom kontakter med länsstyrelser och kommuner. Under några år dokumenterades resultatet mera aktivt i särskilda överblicksrapporter men resultatet har normalt spri- dits i mindre anspråksfulla former. Regelbundna länsarkitektmöten ordnas regionalt och därutöver två gånger per år för hela landet. För uppsikt åtgår under budgetåret 3,7 åa.

Slutligen handläggs inom avdelningen löpande ärenden, remisser m.m. Det är ärenden som inkommer från departementen, luftfartsver- ket, vattendomstolarna, koncessionsnämnden för miljöskydd eller från kammarrätterna eller andra domstolar. Till denna uppgift hör

också deltagande i externa arbetsgrupper, forskningsorgan m.m. För löpande ärenden m.m. åtgår under budgetåret 6,0 åa.

I det följande redovisas mera utförligt hur dessa huvuduppgifter genomförs inom de arbetsenheter som finns inom planavdelningen, dvs. juridiska sekretariatet, regionbyrån, kommunbyrån och stads- byrån.

. Juridiska sekretariatet

Från planjuridiska sekretariatet ges juridisk service till avdel- ningens alla enheter. Därutöver handläggs besvärsärenden med huvudvikten på rättsliga problemställningar, vidare ärenden om expropriation och förköp, bestämmelser om gatukostnader samt sker löpande bevakning av rättspraxis.

Sekretariatet utför under budgetåret 1986/87 totalt 3,6 åa, varav 3,0 av handläggare och 0,6 av assistenter.

. Regi onbyrån

Inom regionbyrån handläggs frågor i anslutning till den fysiska riksplaneringen. Under de senaste åren har arbetet inriktats fram- för allt på kunskapsförsörjningsfrågor och metodfrågor i anslutning till naturresurslagen. Planverket har rollen som sam- ordnare för ett tjugotal centrala myndigheter i dessa frågor. Översikt över dessa myndigheters planerade initiativ gentemot länsstyrelserna utförs. Förteckningar över centralt och regionalt underlagsmaterial samt söksystem för sådant material utarbetas. Materialet introduceras hos länsstyrlserna genom konferenser om olika ämnesområden.

När det gäller utvecklingsarbete utvecklas metoder för att i planering och beslut beakta kuskaper om ekologi ska förhållanden och om förutsättningar som bestäms av mark- och vattenresursernas tillstånd och känslighet. Formerna för vattenplanering utvecklas

och kopplas sanlnan med planeringen för markresursernas utnyttjan- de. Användning av ADB i den fysiska planeringen studeras.

Rådgivning och myndighetssamordning utgår från en komnande handbok som ger orientering om tillämpningen av NRL i planerings- och beslutsprocessen. Råd och exempel på hur särskilda frågor kan behandlas redovisas i en rapportserie som utarbetas i samråd med olika centrala myndigheter.

Utbildnings- och informationsinsatser inriktas på att stödja informationsutbytet mellan länsstyrelserna och centrala sektormyn- digheter. NRL:s bestämmelser om ekologiska hänsynstaganden upp- märksammas. Särskilda informationsinsatser riktas till allmänheten och till miljöorganisationerna.

Uppsikt och erfarenhetsåterföring inriktas främst på NRL:s regler om riksintressen och om ekologiska hänsynstaganden. I sam- verkan med bl .a. naturvårdsverket och statistiska centralbyrån konmer samarbetet mellan statliga myndigheter och komnuner i arbe- tet med de första översiktsplanerna enligt PBL att följas upp. Genom samarbete med kontaktpersoner på länsstyrelser och myndighe- ter, genom erfarenhetsgrupper samt systematisk uppsökande verksam- het till länsstyrelser och kommuner sker en framåtsyftande uppsikt över lagtillämpningen.

Arbetet med löpande ärenden och remisser väntas få minst oför- ändrad omfattning under de närmaste åren då praxis skapas bl.a. när det gäller PBL:s regler om hänsyn till riksintressen, mellan- konlnunala intressen samt kraven på skydd för människors hälsa och säkerhet. Åtskilliga remisser väntas också behandla frågor om NRL:s tillämpning i mål och ärenden enligt annan lagstiftning än PBL.

Regionbyrån utför under budgetåret 1986/87 totalt 20,8 åa, varav chef 1,0, handläggare 14,2 och av assistenter 5,6 åa.

. Kommunbyrån

Inom kommunbyrån handläggs främst frågor om metoder för den kommu- nala översiktsplaneringen. En väsentlig uppgift är också samord- ningen av den översiktliga fysiska planeringen med kommunens övri- ga planering. En annan viktig uppgift är uppsikten över utveck- lingen inom området. Arbetet omfattar såväl den kommunomfattande planeringen som den översiktliga planering som bedrivs för delar av kommunen, t.ex. tätorter, stadsdelar eller vissa landsbygdsde- lar.

Aktuella utvecklingsarbeten rör t.ex. samordningen mellan den översiktliga fysiska planeringen och annan kommunal planering t.ex. den ekonomiska planeringen och bostadsförsörjningsplanering- en. Metodutveckling om ekologiskt hänsynstagande i den översiktli- ga planeringen är vidare viktig. Särskilt vattenfrågornas och energifrågornas behandling behöver därvid studeras. Av stort intresse är även tätorternas behandling i planarbetet. Arbetet handlar i hög grad om formerna för samarbete mellan olika parter i planeringsprocessen, men också om hur de olika sakfrågorna kan komma till uttryck i den fysiska översiktsplanen. En annan omfat— tande arbetsuppgift är utvecklingsarbeten kring formerna för ADB- stöd i den översiktliga fysiska planeringen.

Pågående rådgivningsarbete rör handbok och cirkulär om över- siktsplanen i PBL. Arbetet är inriktat dels på ett cirkulär om huvuddragen i PBL/NRL-reformen, dels en preliminär version av handbok om översiktsplanen. Avsikten är att handboken ska ses över när erfarenheter har hämtats från kommunernas första översiktspla- ner.

Byrån medverkar i skilda utbildnings- och informationsinsatser kring översiktsplaneringen. En viktig uppgift blir bl.a. medverkan i utbildningen kring PBL/NRL i samarbete med kommunförbundet. Byrån medverkar också aktivt i regionala konferenser bl.a. om socialtjänsten i samhällsplaneringen samt om kommunikationer och ledningssystem i den översiktliga planeringen. Byrån medverkar

också i PBL-jouren och i datorkonferens kring PBL/NRL i samarbete med främst länsstyrelserna.

Inom ramen för uppsikt och erfarenhetsåterföring gör byrån systematiska genomgångar av kommunernas översiktplaner, analyserar därvid utvecklingen och vidareförmedlar erfarenheter. De närmaste åren blir det särskilt viktigt att bedöma i vilken mån den över- siktliga planeringen utvecklas i enlighet med lagstiftningens intentioner. I arbetet ingår även systematiska länsbesök, kontinu- erligt samarbete med erfarenhetsgrupper samt deltagande i regiona- la länsarkitektmöten.

Byråns medverkan i löpande ärenden och remisser avser främst betänkanden och forskningsansökningar. Byrån medverkar i övrigt i externa arbetsgrupper, forskningsprojekt m.m.

Komnunbyrån utför under budgetåret 1986/87 totalt 13,0 åa, varav chef 1,0, handläggare 10,0 och av assistenter 2,0 åa.

. Stadsbyrån

Inom stadsbyrån handläggs frågor om tätorternas planering samt bebyggelsens och det offentliga runniets funktioner, användning, gestaltning och samnanhang. Planeringen av tätorter inbegriper både ny bebyggelse och sådan som ska förnyas, förändras eller bevaras.

Utvecklingsarbebet vid byrån avser främst regel systemet och "stadsmiljöfrågor". Med stadsmiljö avses inte bara de funktionella egenskaperna utan även upplevelsemässiga, sociala och estetiska kvaliteter. Även metoder i den kommunala planeringen studeras i syfte att förbättra samverkan mellan sektorer. Ett aktuellt exem- pel på sådant arbete är "Hela Gatan", en debattskri ft utarbetad på regeringens uppdrag. Samordnad förnyelseplanering tillhör utveck- lingsarbetet, t.ex. tillgänglighetsplanering och annan planering för att genomföra bostadsförbättringsprogrammet inom ramen för en samlad Stadsförnyelse. I fråga om regelsystemet arbetar byrån med

kunskapsuppbyggnad som ledning för tillämpningen av PBL med avse- ende på planmässig prövning av lov samt på detaljplaner och områ- desbestämmelser. Arbetet utmynnar i olika informations- och råd- givningsinsatser bl.a. i form av cirkulärskrivelser och artiklar i Plan och Bygg. Även ADB—stöd till framställning av detaljplaner håller på att utvecklas.

Den uppsikt och erfarenhetsåterföring som tilldrar sig störst intresse är analyser av effekterna av och effektiviteten hos olika styrmedel, främst PBL:s detaljplaner och områdesbestäunelser. Inledningsvis prioriteras insatser för att förebygga och motverka tendenser till avarter i tillämpningen och för att underlätta kmmmemasamew.

Rådgivning är för närvarande främst inriktad på inledningsske— det efter PBL:s ikraftträdande. Arbete pågår med preliminära ver- sioner av handböcker om detaljplaner, områdesbestännelser och planmässig prövning av lovärenden. Annat arbete rör allmänna råd inom stadsbyggandets område, t.ex. trafikplanering, handikappan- passning av terminaler, begravningsplatser.

Utbildning och information sker i form av framställning av material samt medverkan i olika utbildningsaktiviteter, för närva- rande främst kring PBL, trafikfrågor och den yttre miljön i städer- na. Byrån medverkar i "PBL-jouren".

Inom stadsbyrån handläggs löpande ärenden såsom yttranden över överklagade planärenden, remisser av offentliga utredningar, forsk- ningsansökningar m.m.

Stadsbyrån utför under budgetåret 1986/87 15,8 åa varav chef 1,0, handläggare 10,8 och assistenter 4,0 åa.

En sammanställning av de ovan redovisade funktionellt beskrivna arbetsuppgifterna fördelade på de arbetsenheter som finns inom plan- avdelningen sammafattas nedan i tabell 21.

Tabell 21 Årsarbetskraft för planfrågor

_________________.__.__———-————-_-

Arbetsuppgift/enhet PA, Pj R-byrån K-byrån S-byrån Sunne

________________—————-———_

Avdelnings- och byråledning 1,0 1,0 1,0 1,0 4,0 Utvecklingsarbete 0,5 4,0 3,0 5,3 12,8 Rådgivning 1,0 2,5 4,5 2,7 10,7 Utbildning 0,7 1,7 1,5 0,9 4,8 Uppsikt, överblick 0,3 2,3 0,8 0,3 3,7 Löpande ärenden 0,5 3,7 0,2 1,6 6,0 Assistenter (sekr) 0,6 3,2 2,0 2,0 7,8 Särskilda arbetsuppg. 2,4 2,0 4,4 Totalt 4,6 20,8 13,0 15,8 54,2

Byggnadsfrågor

Inom byggnadsavdelningen handläggs främst frågor som enligt BL, BS och verkets instruktion ankommer på planverket i dess egenskap av central förvaltningsmyndighet för byggnadsväsendet. I detta ansvar ingår ett stort mått av samordningsarbete med andra myndigheter med föreskriftsansvar på byggområdet. Till detta bör läggas att regeringen i beslut den 22 novenber 1984 uppdragit åt planverket att utarbeta förslag till föreskrifter till den nya plan- och bygglagen, PBL. Uppdraget präglar i hög grad verksamhetens inrikt- ning under tre budgetår.

Inom byggnadsavdelningen finns ett normsekretariat och fyra byrå- er, byggnadsteknikbyrån, installationsbyrån, utformningsbyrån och typgodkännandebyrån. Den senare redovisas separat nedan. Arbetet inom byggnadsavdelningen kan indelas i fem huvudområden enligt nedan.

Föreskrifter om ny- och onbyggnad utgör kärnan i avdelningens verksamhet. Uppgiften består i att med stöd av gällande bygglag- stiftning ge bindande föreskrifter för allt byggande i landet. Föreskrifterna publiceras i Svensk Byggnorm, SBN. Arbetet består såväl i tekniskt utvecklingsarbete som omfattande samråd med andra

centrala myndigheter, byggbranschen och många andra intressenter. För föreskriftsarbete åtgår under budgetåret 1986/87 totalt 22,1 åa.

Handläggning av löpande ärenden utgör en betydande del av avdelningens arbete. Tolkningen av byggföreskrifter i branschen och i kommunernas byggnadsnämnder föranleder frågor som ibland besvaras per telefon men inte sällan kräver fördjupad utredning. För sådan handläggning av löpande ärenden åtgår under budgetåret 4,5 åa.

Information kring föreskrifter och annat utflöde från verket krävs av sakenheterna. Arbetet består till stor del i möten med branschföreträdare, intresseföreningar, externa kurser och semina- rier etc. För information till och från byggnadsavdelningen åtgår under budgetåret 4,5 åa.

Typgodkännanderegler utarbetas av den föreskrivande myndighe-

ten planverket för prövning av konstruktioner och metoder samt för att handlägga frågor om riksbehörighet som ansvarig arbetsledare. Till dessa uppgifter kan även föras granskning av handböcker som anger tekniska lösningar för att uppfylla föreskrifterna. På grund av koncentrationen på föreskrifter till den nya plan- och bygg- lagen har för arbetet med typgodkännanderegler under budgetåret 1986/87 inte kunnat avsättas någon arbetskraft.

Normharmonisering har varit en viktig teknisk uppgift under många år och den internationella normharmoniseringen för att främ- ja handeln med byggprodukter kräver under den närmaste tiden bety- dande insatser. Arbetet består av samverkan med svenska standardi- seringsorgan m.fl. liksom med de nordiska länderna (NKB), de euro- peiska länderna (ECE), andra organ som t.ex. EG och EFTA samt internationella organisationer såsom ISO och CEN. För arbetet med normharmonisering åtgår under budgetåret 4,0 åa.

I det följande redovisas mera utförligt hur dessa huvuduppgifter genomförs inom de arbetsenheter som finns inom byggnadsavdelning-

en, dvs. normsekretariatet, byggnadsteknikbyrån, installations- byrån och utformningsbyrån.

. Normsekretariatet

Inom normsekretariatet handläggs frågor om konsekvensanalys av normtillämpning samt kontakter med utomstående organisationer såsom standardiseringsorgan, branschorgan m.fl. Vidare handläggs procedur- och tillsynsregler av administrativ karaktär samt avdelningens registratur och arkivering.

På sekretariatet ankommer att samordna utformning och publice- ring av föreskrifterna. Frågor om internationell normsamord- ning handläggs av sekretariatet.

Sekretariatet utför under budgetåret 1986/87 totalt 11,6 åa, varav 8,1 av handläggare och 3,5 av assistenter.

| Byggnadsteknikbyrån

Inom byggnadsteknikbyrån handläggs frågor om grundläggningar, byggnadsstommen och byggnadsdelarnas anordnande.

Dimensioneringsregler utarbetas för grundkonstruktioner och övriga bärande byggnadsdelar med den detaljeringsgrad som betingas av olika materials speciella egenskaper såsom hållfasthet, bestän- dighet m.m. Den regelmässiga samverkan med andra myndigheter har på detta område fått fast form genom statens råd för stål- och betongnormer.

Brandskydd normeras genom regler för förebyggande åtgärder, t.ex. utförande av eldstäder och rökkanaler samt skyddsavstånd till brännbara väggar m.m., skydd mot brandspridning genom sektio- nering och brandmotstånd för bärande och avskiljande byggnadsdelar inkl. ventilationskanaler, vidare utrynningsvägar samt åtgärder för att underlätta släckning av brand, bl.a. brandventilation.

Inomhusklimat normeras genom regler för skydd mot det yttre klimatet, exempelvis dränering och fuktisolering, värmeisolering och täthet hos väggar och yttertak, samt för god boendehygien, t.ex. genom fuktskydd, ljudisolering och skydd mot ohälsa. Nya material introduceras allt oftare. För dessa behövs inte sällan hälsokonsekvenser klarläggas. Som exempel kan nämnas asbest, rådon, formaldehyd och flytspackel. *

För värmeisolering införs ett nytt nordiskt samordnat klassi- ficeringssystem. Kring detta krävs betydande informationsinsat- ser.

Inom byggnadsteknikbyrån finns tre sektioner. Byrån utför under 1986/87 totalt 19,5 åa, varav chef 1,0, handläggare 15,5 och assi- stenter 3,0 åa.

. Instal l ationsbyrån

Inom installationsbyrån handläggs frågor om energi- och installa- tionsteknik för byggnader. Byrån har ett omfattande kontaktnät med branschen och myndigheter.

Regler för dimensionering och utförande utarbetas för byggna- ders installationer avsedda för uppvärming. Häri ingår distributionssystem, eldstäder, rökkanaler, avgaskanaler m.m. Reglerna syftar till att få fram väl fungerande och ekonomiska installationer som inte orsakar olägenheter vare sig i byggnaden eller omgivningen.

Motsvarande regler utarbetas för luftbehandling vari även ingår att förhindra spridning av brand och brandgas via ventila- tionssystemet och att begränsa luftläckage från installationen.

Detsamma gäller vatten och avlopp, där syftet är att skapa installationer som fungerar utan att orsaka hygieniska olägenhe- ter, vattenskador eller problem för de allmänna anläggningarna.

Frågor om energihushållning i bebyggelsen är centrala i byråns verksamhet. Syftet är att finna teknik och regler för att minska energiåtgången i byggnaderna utan att orsaka andra tekniska pro- blem.

Slutligen behandlas frågor om klimat, dvs. teknik för att åstadkomma rimligt god luftkvalitet och termiskt inomhusklimat i olika utrymnen i en byggnad. Byrån medverkar även i utarbetande av

typgodkännanderegler.

Installationsbyrån utför under 1986/87 totalt 9,5 åa, varav chef 1,0, handläggare 7,5 och assistenter 1,0 åa.

. Utformningsbyrån

Inom utformningsbyrån handläggs frågor om utformning och utrust- ning av byggnad och tomt. Arbetet avser såväl bostadsmiljö som arbetsmiljö.

Arbetsuppgifterna omfattar bl.a. byggnaders placering på tomt och tomtens ordnande, byggnads inre och yttre utfornning inkl. plan- lösning samt de utrymnen och anordningar som hör till byggnaderna. Ansvaret för utfornning av reglerna för utformning av bostäder överfördes 1975 till planverket från bostadsstyrelsen. Vid byrån handläggs även frågor om typgodkännande av planlösningar.

Av central karaktär är frågor om tillgänglighet för personer med handikapp. Till dessa frågor hör även arbet med föreskrifter för terminalanläggningar för alla trafikslag.

Barnsäkerhet är en annan av de frågor som handläggs inom byrån, liksom frågor om arbetsmiljö hos arbetslokaler. Hit hör bl.a. frågor om arbetsmiljö vid sophämtning, takskyddsanordningar, hissar och maskindrivna portar m.m.

Slutligen bör nämas att byrån aktivt medverkar i teknikupphand- lingsprojekt, bl .a. tillsamnans med BFR beträffande hissar och

badrumsombyggnad. Byrån representerar också verket i externa organ som Byggstandardiseringen, Statens handikappråd samt Barnmiljörå- det.

Utformningsbyrån utför under 1986/87 totalt 6,0 åa, varav chef 1,0, handläggare 4,0 och assistenter 1,0 åa.

En sammanställning av de ovan redovisade funktionellt beskrivna arbetsuppgifterna fördelade på de arbetsenheter som finns inom byggnadsavdelningen sammanfattas nedan i tabell 22.

Tabell 22 Årsarbetskraft för byggnadsfrågor

Arbetsuppgift/enhet BA, Nt B-byrån I-byrån U-byrån Sunnm

Avdelnings- och byråledning Föreskrifter Löpande ärenden Information Typgodkännande- regler Normharmonisering Assistenter (sekr) Särskilda arbetsuppg.

Totalt

Det bör i detta sammanhang påpekas att den nya plan- och bygglagen trädde i kraft den 1 juli 1987. Detta har medfört att arbetet inom byggnadsavdelningen i högre grad än normalt måst inriktas på arbe- te med föreskrifter i anslutning till lagen. Den bild som ovan redovi- sas av resursernas fördelning under budgetåret 1986/87 är därför inte representativ för avdelningens verksamhet vare sig tidigare år eller troliga verksamhet kommande budgetår.

Typgodkännandeverksamhet

Typgodkännande och tillverkningskontroll av byggprodukter påbörjades i planverket vid dess tillkomst 1967. Syftet med verksamheten är att pröva om byggprodukter, metoder och tekniska lösningar motsvarar de krav som ställs i byggnadslagstiftningen och i byggföreskrifter som t.ex. Svensk Byggnorm (SBN). Om gällande krav anses uppfyllda kan planverket utfärda typgodkännande, som då ska godtas av byggandsnänn- der i landet. Godkännanden lämnas normalt för fem år. Planverkets typgodkännandeverksamhet är frivillig för företag och tillverkare. Verksamheten är avgiftsfinansierad och helt ekonomiskt självbäran-

de.

Företag söker om typgodkännande främst för att underlätta sin egen marknadsföring, för att underlätta projektering med färdiga pro- dukthandlingar, för att förenkla byggnadslovshanteringen och för att underlätta byggprocessen vad avser besiktning och provtagning. Två typer av produkter kan urskiljas. Det ena gäller nya produkter eller metoder vars användning regleras av mycket generellt hållna föreskrifter. Det andra gäller seriemässigt framställda produkter vars användning regleras genom detaljerade produktregler och där t.ex. provning är svår att utföra på byggplatsen.

Typgodkännandebyråns huvudsakliga arbetsuppgifter är att utfärda typgodkännanden för material, produkter och konstruktioner inom byggnadsområdet och riksbehörigheter för ansvariga arbetsledare. Dessutom deltar godkännandebyråns personal bl.a. i arbetet med att utarbeta godkännanderegler för olika produkter och i det nordiska samarbetet gällande godkännande och kontroll av byggvaror. Typgod- kännanderegler utarbetas av planverkets byggnadsavdelning. Grunden för typgodkännandeverksamheten och dess sanband med den föreskri- vande myndigheten anges i regeringens proposition 1967:100 om bostadspolitiken m.m.

Typgodkännandebyrån är organiserad i tre sektioner, bygg-, brand- och installationssektionen.

En målsättning för arbetet är att göra typgodkännandeverksamheten så attraktiv som möjligt för den tillverkande industrin. Indu- strins önskemål är i huvudsak följande: korta väntetider, klara entydiga beslut om vilka krav som ställs för typgodkännande och en effektiv handläggning.

För att uppfylla dessa önskemål är en kontinuerlig översyn av godkännandebyråns handläggningsrutiner nödvändig. Det gäller såväl tekniska som administrativa rutiner, samarbetet med norm- byråerna m.m. Ökade kontakter med Statens provningsanstalt krävs också för att klart fastsälla ansvarsområden och därmed undvika oklarheter om kompetenser.

Godkännandebyrån kommer också noga att följa utarbetandet av en ny byggnorm i anslutning till den nya plan- och bygglagen för att snabbt kunna konstatera vilken betydelse den kan få för den fortsatta typgodkännandeverksamheten. En ny struktur och kapitel- indelning av byggnormen medför t.ex. förändringar i såväl godkän- nandebyråns dataregister som av utformningen av godkännandelistor-

na.

En målsättning är också att bätte än i dag marknadsföra typ- godkännandeverksamheten. Detta kan ske genom direktkontakt med olika branschorganisationer, genom att skriva artiklar i fackpres- sen o.d. Syftet är bl.a. att finna nya produktområden lämpliga för typgodkännanden.

Godkännandebyrån handlägger årligen ca 900 ärenden och utfärdar årligen ca 600 typgodkännanden för kortare eller längre tid.

Omsättningen i typgodkännandeverksamheten är för 1986/87 budgete- rad till 4 762 000 kr.

Typgodkännandeverksamheten utför under 1986/87 totalt 17,0 åa var- av chef 1,0, handläggare 13,0 och assistenter 3,0 åa.

Tjänsteexport

Planverket bedriver sedan 1983 tjänsteexport under namnet Swede- plan. Bakgrunden är i korthet att statsmakterna genom en serie beslut de senaste åren underlättat för och uppmanat statliga myn- digheter som bedömer att man har kunnande att erbjuda ska mark- nadsföra sitt kunnande utomlands för att medverka till att öka svensk export av varor och tjänster. Verksamheten bedrivs enligt de särskilda regler som gäller för statliga myndigheters affärs- drivande verksamhet i utlandet.

Bostadsministern konstaterar i budgetpropositionen, prop. 1985/86:100, att planverket ligger väl framme i sin tjänsteexport jämfört med många andra statliga organ. Planverkets syfte med verksamheten är dels att erbjuda kunnande i plan- och byggnadsfrå- gor till länder som har behov därav, att medverka i statsmakternas anbitioner att främja svensk export samt att erbjuda den egna personalen stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter utöver de vanliga.

Verksamheten inriktas ännu främst på de engelskspråkiga utveck- lingsländerna i Södra Afrika, bland dem Tanzania, Zanbia, Zimbabwe och Lesotho. Swedeplan har här genomfört ett tiotal uppdrag av varierande omfattning och innehåll. På sikt avses verksamheten kunna inriktas även på länder i Mellanamerika och Sydostasien.

Verksamheten med tjänsteexport bedrivs inom planverket i en arbetsgruPp. Swedeplangruppen, som leds av verkssekretariatet och som svarar direkt inför verksledningen. Arbetsgruppen har en liten fast bemanning men är helt beroende av att kunna låna in personal i första hand från verkets sakenheter men även från länsstyrelser, kommuner eller enskilda företag för att kunna genomföra uppdrag som ackvireras.

Administrativt redovisas Swedeplan i planverkets ekonomiadmini- stration som en separat budgetenhet. Verksamheten ska i sin helhet täckas av uppdragsintäkter.

Omsättningen i Swedeplan var under budgetåret 1986/87 drygt 5 000 000 kr. och gav ett överskott på ca 400 000 kr. För tjänste- exportverksamheten Swedeplan åtgår under budgetåret 3,1 åa för gruppens fasta personal i planverket, varav chef 0,5, handläggare 1,8 och assistent 0,8. Därtill kommer kortare konsultinsatser från verkets övriga personal, andra konslutinsatser samt två långtids- stationerade medarbetare i ett uppdrag i Lesotho.

De arbetsuppgifter som ovan redovisats för planverket har under budgetåret 1986/87 fördelats på verkets fem budgetenheter samt på kategorierna chef, handläggare, assistenter (sekreterare) samt assistenter med särskilda arbetsuppgifter på det sätt som framgår av tabell 23 nedan.

Tabell 23 Personalresuser vid planverket budgetåret 1986/87 (åa) Kategori GD+Vs+A PA BA G SwP Summa

chefer 2,5 4,0 4,0 ,0 0,5 12,0 ,0 1,8 102,4 ,0 0,8 24,0 1 Handläggare 14,5 38,0 35,1 13 Assistenter (sekr) 4,4 7,8 8,0 3 Särskilda arbets- uppgifter 17,3 4,4 1,0 - - 22,7

Totalt 38,7 54,2 48,1 3,1 161,1

2.3 Gällande författningar som reglerar verkens arbete

Statsmakternas vilja beträffande bostadsförsörjningens, planväsen- dets och byggnadsväsendets områden finns uttryckta i en rad lagar och förordningar vilka också binder verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk.

Ansvaret för bostadsförsörjningen är delat mellan stat och kommun men är i första hand ett kommunalt ansvar. Kommunernas skyldigheter är reglerade i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande. Enligt denna lag är kommu- nerna bl. a. skyldiga att fortlöpande bedriva bostadsförsörjnings-

planering. Det ankommer på bostadsstyrelsen att utfärda allmänna råd till kommunerna om hur verksamheten kan bedrivas. Enligt för- ordningen (1984:38) bestämmer också bostadsstyrelsen om när redo- visning av den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen skall ske genom länsbostadsnännderna.

Statens uppgifter inom bostadsförsörjningen är att se till att kommunerna har ändamålsenliga instrument för att kunna bedriva en social bostadspolitik. Detta sker främst genom att staten ställer finansiella resurser till förfogande genom olika former av statli- ga lån och bidrag. Enligt bostadsstyrelsens instruktion (SFS 1965:669), ändrad 1987z318, är en av verkets huvuduppgifter att handha den statliga lån- och bidragsverksamheten för att främja bostadsförsörjningen. I ovannämnda lag om kommunala åtgärder har kommunerna ålagts skyldigheten att svara för förmedling av det statliga bostadsstödet.

Bostadsstyrelsens åligganden har närmare fastslagits i regeringens förordningar för de olika låne- och bidragsformerna. För närvaran- de finns ett drygt 20-tal levande låne- och bidragsformer och därutöver ett 30-tal som upphävts men där författningarna fortfa- rande gäller för utestående lån. De mest betydelsefulla är bostadslån och räntebidrag till ny- och ombyggnad av bostäder, där bostadsstyrelsens åligganden framgår av nybyggnadslåneförordningen (1986:692) och onbyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder samt av förordningen (1986:694) om handläggning, förvaltning m.m. av bostadslån och räntebidrag; förordningen (1983:974) om ränte- stöd till förbättring av flerbostadshus; förordningen (1987:818) om bostadsbidrag till barnfamiljer samt förordningen (1982:639) om bostadsanpassningsbidrag.

De uppgifter som bostadsstyrelsen ålagts är av många slag och skiljer sig i vissa avseenden mellan de olika låne- och bidragsformerna.

Bostadsstyrelsen ska utöva tillsyn över låne- och bidragsverksam- heten och får meddela föreskrifter för tillämpningen av vissa

paragrafer i lån- och bidragsförordningarna. Den begränsning av styrelsens föreskriftsrätt som nyligen genomförts innebär att föreskrifterna måste kompletteras med allmänna råd och information i särskilda handböcker. Ansökan om lån och bidrag ska göras på blanketter som fastställs av bostadsstyrelsen.

För vissa stödformer, t. ex. stöd till allmänna samlingslokaler, hissbidrag och förnyelsebidrag, är det bostadsstyrelsen som med- delar beslut i ärendena. I regel är det dock länsbostadsnämnderna som beslutar om lån eller bidrag utom i de fall beslutanderätten delegerats till kommunerna, som när det gäller bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag. För beslut som fattats av länsbostads- nämnderna är bostadsstyrelsen första instans vid överklaganden och för kommunala beslut som regel sista instans.

Bostadsstyrelsen sköter utbetalningen av alla län och bidrag utom bostadsbidragen. Det är också bostadsstyrelsen som svarar för avisering av räntor och amorteringar på alla utestående lån samt för att utfärda instruktioner och utöva tillsyn över länsbostads- nänndernas låneförvaltning.

I bostadsstyrelsens ansvar ingår också att följa upp lån- och bidragsgivningen i statistik och årsredovisningar. Uppgifterna ligger bl. a. till grund för de beräkningar som görs till styrel- sens anslagsframställningar över anslagsbehovet för de olika stöd- formerna. För de stödformer där anslagstilldelningen är knapp ingår det bland styrelsens uppgifter att fördela ramar för stöd- givningens omfattning.

Inom planväsendets område är det främst plan- och bygglagen (1987:10), omtryckt 1987:246, som utgör grunden för verksamheten. Planverket har enligt denna lag (1 kap. 8 5 andra stycket) ansva- ret för den allmänna uppsikten över planväsendet i riket. Enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., omtryckt 1987:247, har planverket ansvaret för den allmänna uppsikten över hushållningen med naturresurser. Enligt sin instruktion (SFS 1967:329), ändrad 1987:289, är planverket vidare central myndighet

för frågor inom planväsendet. Det åligger därvid verket att insam— la, bearbeta och förmedla kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde. Det åligger planverket särskilt att verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av PBL och NRL.

Inom området stadsmiljöns utformning är den legala grunden för verksamheten vid planverket den nya plan- och bygglagen samt plan- verkets instruktion med samordningsansvaret, på motsvarande sätt som beträffande översiktlig planering. Planverket är också till- synsmyndighet för tillämpningen av begravningskungörelsen (1963:540) och meddelar med stöd därav föreskrifter för planering av begravningsplatser och krematorier.

När det slutligen gäller byggande, dvs. föreskrifter för byg- gandet, är området reglerat av en stor mängd föreskrifter. Plan- verket är enligt sin instruktion central förvaltningsmyndighet. Det åligger därigenom verket särskilt att insamla, bearbeta och förmedla kunskaper och erfarenheter inom sitt område.

När det gäller byggnadsväsendet har regeringen i plan- och bygg- förordningen (1987:383)(PBF) bemyndigat planverket att meddela verkställighetsföreskrifter och de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av vissa av kraven på byggnader m.m. i 3 kap. PBL. Sådana föreskrifter får meddelas för nya byggnader (2 5), för onbyggnad (4 5), för befintliga byggnader (5 S) och för tomter (6 5). Vidare får planverket meddela verkställighetsföreskrifter för tillämpningen av dels vissa bestännelser i 8 kap. PBL om hand- läggning av ärenden om lov och förhandsbesked (16 S), dels bestäm- melserna i 9 kap. 1 och 2 SS PBL om utförande av byggnads-, riv- nings, och markarbeten samt om kontroll och provning (19 och 20 55). Mot avgift prövar verket efter ansökan frågor om godkän- nande (riksbehörighet) av ansvarig arbetsledare enligt 9 kap. 3 5 andra stycket PBL och frågor om frivilligt typgodkännande och tillverkningskontroll enligt 16 kap. 2 5 första stycket och tredje stycket andra meningen PBL (18 resp. 21 Så).

Med stöd av 17 5 förordningen (1979:210) om maskindrivna portar m.m., ändrad 1987:1717, meddelar planverket efter samråd med arbetarskyddsstyrelsen verkställighetsföreskrifter till förord- ningen. Med stöd av 8 5 förordningen (1981:972) om utförande av eldningsanläggningar för fast bränsle meddelar planverket verk- ställighetsföreskrifter till fastbränslelagen (1981:599) för anläggningar under byggnadsnämndens tillsyn.

Med stöd av 8 5 förordningen (1979:146) om el-, vatten- och värme- mätare, ändrad 1985z46, meddelar planverket verkställighetsföre- skrifter till förordningen i fråga om vatten- och värmemätare. I 12 5 lagen (1970:244)om allmänna vatten— och avloppsanläggningar, ändrad 1987:134, finns bestämmelser om utförande av allmän va-an- läggning. Enligt 18 5 finns regler om beskaffenhet av va-installa- tion och utförande av installationsarbete i PBL och med stöd av PBL meddelade föreskrifter.

3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DET NYA VERKET 3.1 Omvärldens synpunkter

En utgångspunkt i arbetet med att finna en lämplig inriktning och organisation för verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk är de önskemål som ställs från olika intressenter i samhället. De båda nuvarande verken har former för kontakt och samarbete med sin omgivning. Vi har ändå funnit anledning att komplettera dessa med två omvärldsstudier av mer sammanfattande karaktär.

En del av vår omvärldsstudie har bestått av att ta del av tidigare utförda utvärderingar, omvärldsstudier och andra utredningar av intresse för sammanläggningen av dessa båda verk. Ett stort antal studier har utförts under det senaste decenniet.

År 1976 redovisade byggadministrationsutredningen sitt betänkande om Bostadsverket, samordning - decentralisering (SOU 1976z26). I betänkandet redovisas ett förslag till sammanläggning av bostads- styrelsen och statens planverk. Mot bakgrund av detta betänkande och en omfattande remissbehandling utarbetades en proposition (prop. 1977/78:93) med riktlinjer för ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen m.m. I denna föreslogs att verken inte skulle sammanläggas. Därefter har flera rapporter utarbetats av de två verken och av andra organ såsom statskontoret och riksrevisions- verket. I dessa redovisas flera förslag till decentralisering, rationalisering och effektivisering samt förändringar av den inre organisationen. En del förslag har anammats och genomförts medan andra inte har föranlett någon åtgärd. Anledningarna till att föreslagna åtgärder inte genomförts har varit flera. I en del fall

har anledningen varit att vid budgetbehandlingen medel inte kunnat avsättas.

Det förslag om huvudsaklig inriktning och organisation av verksam- heten vid ett nytt plan- och bostadsverk, som vi här redovisar, har sin utgångspunkt i anspråk på förändringar som ställts under relativt lång tid.

Den andra delen av vår omvärldsstudie har bestått av att anordna fyra hearings. De fyra konferenserna har behandlat bostadsmark- nadsfrågor, planfrågor, närmiljöfrågor och byggfrågor. De ägde rum i inledning av vårt arbete. Avsikten med dem var att ta del av omvärldens synpunkter på det framtida verkets arbetsformer och resultat. Ett 20-tal personer från stat, konmun, näringsliv, orga- nisationer, forskning och yrkesideella föreningar deltog vid varje hearing. Här sammanfattas de framförda synpunkterna kort.

Bostadsmarknadsfrågor

Den bostadspolitiska rollen bör markeras. Det bör finnas en väl- etablerad och kunskapsrik grupp för analys och framtidsbedömning- ar. Kontakter med bostadsmarknadens olika parter bör vara goda. Förändringar inom bostadsmarknaden bör fortlöpande bevakas och s.k. early warning bör publiceras. Styrmedlens effekt och effekti- vitet bör konsekvent utvärderas. Verksamheten med utvärderingar bör organiseras så att den kan bedrivas på ett opartiskt sätt. Kontinuitet och stabilitet för låneförvaltningen bör garanteras. Ett utvecklat ADB-stöd efterfrågas.

Planfrågor

Ansvaret för samordningen av riksplanefrågorna bör handhas inom verket. Verket har här en roll som neutral samordnare och som inspiratör. Framtidsfrågor och förändringar i samhällsbyggandet bör fortlöpande analyseras. Rådgivning och metodutveckling avseen-

de den kommunala översiktsplaneringen är av stor vikt. Olika syn- sätt för planering bör studeras. ADB-teknikens möjligheter bör tas till vara. Metoder för samording mellan markanvändnings- och bostadsförsörjningsplanering bör utvecklas. Rättstillämpning och planpraxis bör bevakas. Samarbetet med statliga sektorsmyndigheter och länsstyrelser, som givits en ny roll genom PBL-reformen, bör vidareutvecklas. Ett brett kontaktnät med kommuner bör etableras.

Stadsmiljöfrågor

De bostadssociala frågorna bör ägnas stor uppmärksamhet. Särskilda gruppers anspråk såsom för äldre och handikappade aktualiserar detta. Även frågor om naturmiljön är väsentliga. Arbetsformer behövs för hur omsorgsverksamheten skall kunna samordnas. De krav på nya genomförandemetoder som det lokala inflytandet och förvalt- ningen aktualiserar bör uppmärksammas. Ett mer integrerat arbets- sätt för bebyggelsefrågor och sociala frågor behöver utvecklas. En helhetssyn för stadsförnyelsen bör eftersträvas. Verket bör aktivt delta i utvecklingsprojekt och informera om goda exempel.

Byggfrågor

Hanteringen av bygg- och bostadslånebestännelser bör ske samord- nat. En förenkling bör göras av normer och föreskrifter. Fel och misstag i byggandet bör uppmärksammas och utredas. Kunskapsbanker bör byggas upp. Verket bör ha ett övergripande ansvar och en tyngdpunkt i sitt arbete på säkerhets- och principfrågor. Verket bör följa utvecklingen av byggandet i stort och arbeta samman med andra parter. Kompetens- och utbildningsfrågorna för byggnads- inspektörer bör särskilt uppmärksammas. Godkännandeverksamhet bör bedrivas i någon form. Sveriges intresse för byggnads- och materi- alfrågor inom EG och den övriga internationella marknaden skall bevakas.

Som ett gemensamt drag framfördes på samtliga hearings att kontakt med forskning är av stor betydelse för verket. Det är väsentligt för verket att ha ett stort kunnande och en hög kompetens. Kontakt och samarbete med forskare är härvid väsentligt. Det kan underlät— ta arbeten med överblickar och analyser och kan vara en förutsätt- ning för en erfarenhetsåterföring och opartisk utvärderingsverk- samhet.

Även kontakt med yrkesideella föreningar framhölls som väsentligt. Dessa har upparbetade kontaktvägar inom de olika yrkeskollektiven. Ett samarbete kan t.ex. underlätta vidareutbildning och rådgiv- ning.

Över huvud taget poängterade de närvarande de olika roller olika parter har. Ett lyckat resultat förutsätter samarbete. Verket kan härvid ta ett övergripande ansvar och söka utveckla ett samlande arbetssätt.

» Mycket beröm gavs åt den pågående utbildningen av PBL, NRL och ESL. Koncentrationen på en uppgift tycktes vara ett effektivt sätt att arbeta och de nya okonventionella arbetsmetoderna som introdu- cerats uppskattades. Information och råd gavs när kommuner och andra efterfrågade dem.

Att ligga lite före och ha material färdigt när det efterfrågas poängterades av många som väsentligt. Verket måste kunna förutse och hjälpa till med en framförhållning. Härmed kan en ryckighet, som inte minst förekommit inom bostadssektorn, kanske kunna mot— verkas. Flera exempel gavs på nya framtida förändringar av lands- och stadsbygden som kommer att aktualisera nya insatser och arbetsformer.

De synpunkter som framförts är av stort värde för oss i kommittén. De förväntningar som ställs på det nya verket är höga. En del önskemål som framförts tillgodoses redan. Andra aktualiserar nya uppgifter och är utmanande. Vi ser det som positivt att intresset för att samarbeta med verket är så stort.

84 Förutsättningar för det nya verket SOU 1987:48 De slutsatser för det nya verket som vi vill dra är följande.

Kontakt med omvärlden är väsentlig. Även om bra former för kontakt har utvecklats inom de båda verken är omgivningsrelationer så betydelsefulla att de hela tiden måste uppmärksammas, omprövas och utvecklas. De behövs av flera skäl och inte minst för att verket skall kunna utveckla förtroendefulla samarbetsformer.

Det nya verket har många olika uppgifter att utföra. Vi uppfattar att det som framför allt efterfrågades var att verket bör utveckla tre roller.

Den första sammanhänger med överblick. Verket bör utarbeta över- sikter över och analyser av olika förhållanden i landet av intres- se för bostadsförsörjningen och plan- och byggnadsväsendet. Att söka förutse och åstadkomma en framförhållning inför olika föränd- ringar är väsentligt. s.k. early warning vore ett uppskattat sätt.

Den andra sammanhänger med verkets arbete med att ge underlag till statsmakternas beslut. Verket bör ta ett ansvar för själva syste- men för bostadsförsörjningen och plan- och byggnadsväsendet och att med en konsekvent uppbyggd utvärderingsverksamhet ge underlag till ändamålsenliga regelförändringar. Verket bör också med ut- gångspunkt från statsmakternas beslut utarbeta författningar och bestämmelser som kan fungera på ett praktiskt och enkelt sätt.

Den tredje utgår från önskan om att verket bör vara offensivt. Verket bör utveckla en aktiv och pådrivande roll. Det kan innebära insatser vad gäller information, rådgivning, visa upp goda exempel och aktivt deltagande i utvecklingsarbeten.

3.2 Plan- och bostadsverkets myndighetsroll

Den svenska statsförvaltningen har under tiden efter andra världs- kriget genomgått en omfattande förändring. Den centrala statliga

förvaltningens uppgifter var tidigare myndighetsutövning i form av tillsyn, kontroll och överprövning. Traditionellt har gränsdrag- ningen mellan politik och förvaltning varit skarp. Regeringskan- sliet och de centrala änbetsverken har varit klart åtskilda. För- valtningen har varit självständig och stått fri från de politiska beslutsfattarna. _

Förvaltningen och dess tjänstemän har emellertid de senaste decen- nierna utvecklats från den traditionella myndighetsutövningen till produktions-, service- och omfördelningsverksamhet. Myndigheterna har också fått ett långtgående inflytande över samhällsplanering- en. Målet för den svenska statsförvaltningen är numera att den skall vara rättskännande, öppen, effektiv, smidig och servicein- riktad.

Antalet centrala statliga myndigheter har under efterkrigstiden mer än fördubblats, vilket bl. a. återspeglar hur förvaltningen tagit upp nya ämnesområden. En offentlig förvaltning krävs för att upprätthålla en avancerad industriekonomi och den sociala service ett sådant samhälle kräver.

Myndighetsrollen har alltså kommit att ändras över tiden. Av den anledningen vill vi här redovisa några nya förutsättningar som bör gälla för det nya plan- och bostadsverket.

Styrningen av den statliga förvaltningen

Två offentliga utredningar har de senaste åren behandlat dessa styrningsfrågor, nämligen förvaltningsutredningen (SOU 1983:39) och verkledningskommittén (SOU 1985z40). Båda utredningarna konstaterar att regeringens styrning av myndigheterna brister i effektivitet. Orsakerna kan enligt utredningarna sökas i den offentliga verksamhetens volym liksom i strukturella brister i förvaltningens uppbyggnad.

86 Förutsättningar för det nya verket SOU 1987:48

Enligt verksledningskommitténs betänkande finns det i huvudsak två former för regeringsstyrning av centrala myndigheter. Direkt styr- ning kan ske genom att metoder utvecklas för att återföra besluts- kompetensen till den politiska sfären. Den indirekta styrningen sker genom att öka det politiska inslaget i förvaltningsmyndighe- ternas ledning.

I syfte att förbättra samarbetet mellan regeringen och myndighe- terna föreslår verksledningskommittén att de informella kontakter- na mellan statsråden, regeringskansliets tjänstemän samt myndighe- terna utvecklas.

Statsmakterna bedömer att det är angeläget att tillföra även centrala statliga myndigheter ett lekmannainflytande. Motiven till detta är främst att tillföra myndigheten olika slags sakkunskap, vidare partsrepresentation och slutligen medborgerligt omdöme (SOU 1985z40, s. 106).

Riksdagen har nyligen tagit ställning till regeringens prop. 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen. 1 propositio- nen behandlas frågor som gäller riksdagens och regeringens insyn i och styrning av de statliga myndigheternas verksamhet. I proposi- tionen konstateras att regeringsformen är en tillräcklig grund för regeringen att styra myndigheterna. Styrningen föreslås dock ändra karaktär. Riksdagens styrning bör sålunda enligt propositionen gälla verksamhetens huvudinriktning. Regeringens krav på myndighe- terna bör preciseras. Samtidigt bör myndigheterna ges större fri- het vid verksamhetens utövande. Ansvarsförhållandena bör göras tydligare, framhålls det.

Plan- och bostadspolitikens utveckling

De politiska målen för bostadsförsörjningen bygger fortfarande i allt väsentligt på de mål som statsmakterna formulerade på grund- val av prop. 1967:100 som i korthet innebär att hela befolkningen skall beredas sunda, välplanerade och ändamålsenligt utformade

bostäder av god kvalitet och till skäliga kostnader. Bostadsför- sörjningen är ett kommunalt ansvar. Statens uppgift är i första hand att se till att kommunerna har ändamålsenliga instrument för att kunna föra en social bostadspolitik. I detta ligger att staten fortlöpande måste följa hur instrumenten används och samtidigt ha det övergripande ansvaret för att hushållen har ekonomiska möjlig- heter att hålla sig med de bostäder de behöver. Statsmakterna har i en serie beslut förtydligat och nyanserat de grundläggande målen.

Inom plan- och byggnadsväsendets område har de statliga myndighe- ternas uppgifter gradvis förändrats i och med att kommunerna har kunnat ta, och tillagts, ett allt större ansvar för samhällets insatser. Genom den nya plan- och byggnadslagen och naturresursla- gen ges de statliga myndigheterna uppgiften att ha tillsyn och uppsikt såväl över plan- och byggnadsväsendet som över hushåll- ningen med naturresurser. Den politiska viljan och den önskvärda ansvarsfördelningen inom detta område har därigenom blivit väsent- ligt klarare genom statsmakternas ställningstagande.

En viktig allmän utgångspunkt för det nya plan- och bostadsverket blir även statsmakternas uttalade ambition att begränsa samhällets regelbestånd. Riksdagen beslutade med stöd av prop. 1983/84:119 om att större återhållsamhet än tidigare skall iakttas när det gäller bemyndiganden för myndigheterna att utfärda föreskrifter. Såväl inom bostadsbyggandets som plan- och byggnadsväsendets område pågår sådant arbete med översyn av regelsamlingarna.

Såväl myndighetsrollen som sådana som de uppgifter inom fackområ- det som verket har att handha har alltså givits nya förutsättning- ar. Härmed påverkas verkets roll och relation till andra organ och parter i samhället.

De slutsatser för det nya verket som vi vill dra är följande.

Enligt svensk förvaltningstradition är det statsmakterna som anger mål för samhällets verksamhet och avsätter de resurser som får

användas för att förverkliga målen. Plan- och bostadsverket är en central myndighet med uppgift att verkställa statsmakternas beslut samt följa upp att de uppsatta målen blir förverkligade. Det nya verket bör därför ha en tydligt operativ inriktning och en hög professionell kompetens. Dess uppgifter bör mindre vara att bevaka och kontrollera detaljer i utvecklingen utan mera ha en överblic- kande, utvecklande och framåtsyftande inriktning i hela sitt arbe- te.

Statsmakternas styrning av det nya plan- och bostadsverket sker dels i form av innehållsliga beslut i riksdag och regering, dels genom beviljande av anslag. Det är emellertid också angeläget att de informella kanalerna mellan verket och bostadsdepartementet hålls öppna och levande på flera nivåer. Ett ömsesidigt informa- tionsutbyte i denna form underlättar samspel och hantering av särskilt komplicerade frågor. Det nya verket skall som remissorgan bl.a. ge regeringen underlag till den samlade bedömningen som regeringen skall göra i ärenden enligt PBL och NRL.

På den centrala nivån i samhällets administration kommer det nya verket att behöva ha ett utomordentligt väl utbyggt kontaktnät och ett omfattande samråd. Samhällsplaneringen består till stor del av att sammanväga allmänna och enskilda intressen. Det ankom- mer på det nya verket att ha betydande samordningsuppgifter mellan främst statliga sektorintressen men även andra. Som exempel kan nämnas samordningsansvar när det gäller frågor om hushållning med naturresurser, frågor om riksintressen, men även i frågor om all- männa råd kring planeringsmetoder enligt PBL, samordningsansvar beträffande byggbestämmelser m.m. Vad gäller bostadsfrågorna krävs en betydande samrådsverksamhet inte bara med statliga sektormyn— digheter inom t.ex. socialsektorn och undervisningssektorn nen också med kreditmarknadens olika parter, särskilt Statens Bostads- finansieringsaktiebolag. Det nya verket bör också utveckla kontakterna med massmedia. En bred information om de rättigheter och skyldigheter som medborgarna har då det gäller frågor om mark, miljö, byggande och boende är av stor betydelse för att det nya verkets kunnande skall nå rätt mottagare. Det är angeläget att det

nya plan- och bostadsverket bygger vidare på det omfattande samarbete på central nivå som under senare år utvecklats såväl av planverket som av bostadsstyrelsen.

Många av de uppgifter som handläggs i det nya plan- och bostads- verket ska genomföras eller förmedlas på den regionala nivån. Länsbostadsnämnderna ingår i bostadsverket och har hittills ut- gjort bostadsstyrelsens främsta samarbetspartner på den regionala nivån. I avvaktan på att frågan om en samordnad länsförvaltning avgörs och ett fullföljande av länsförvaltningsreformen eventuellt sker kommer länsbostadsnämnderna att tillhöra det nya plan- och bostadsverket och därmed utgöra en viktig kanal för att föra ut information och sakkunskap liksom för att återföra erfarenheter i olika sakfrågor till det centrala verket.

Inom planväsendets område är det länsnämnderna men främst länssty- relsernas planeringsavdelningar och planenheter som utgör naturli- ga samarbetspartners. Planverket har sedan länsarkitektkontoren inordnades i länsstyrelserna år 1971 haft ett omfattande infor- nellt samarbete med främst planenheterna. Detta samarbete bör vidareutvecklas av det nya verket.

Huvudansvaret inom den offentliga sektorn för planering, byggande och bostadsförsörjning ligger emellertid hos landets kommuner. Här antas planer i olika former, här meddelas tillstånd i bygg- nadsfrågor och här förmedlas ansökningar om statliga lån och bidrag. Det nya plan- och bostadsverket har som en av sina huvud- uppgifter att underlätta kommunernas arbete inom dessa sektorer samt att följa upp hur kommunerna använder de styrinstrument som staten genom lagar och ekonomiska resurser ställer till deras förfogande. Det nya verket är därför helt beroende av ett nära och förtroendefullt samarbete med kommunerna och deras representanter, lokalt och centralt. Det nya verket bör fortsätta på den av de båda nuvarande verken inslagna linjen att i konkret utvecklings- och försöksverksamhet vidareutveckla metoder för planeringsända- mål, administrativa rutiner m.m.

90 Förutsättningar för det nya verket SOU 1987:48

Av stor betydelse för teknikutveckling och metodutveckling är vidare att det nya verket kan uppehålla löpande kontakter med byggbranschen, dvs. främst byggherreorganisationer, entrepre- nörer, material tillverkare och förvaltare av bostäder och andra anläggningar. Den teknikutveckling som sker i branschen bör åter- speglas i de föreskrifter för lov och lån som komner att utges av det nya verket. Ett nära samarbete med branschens företrädare är vidare angeläget i syfte att bedöma kostnadsutvecklingen och produktivitet m.m. i branschen.

Ett samarbete behövs inte bara med producentsidan utan också med konsumentsidan. Härvid är kontakter med organisationer som hyresgäströrel sen och handikapporganisationer väsentlig.

På motsvarande sätt är det angeläget att åstadkomna löpande samar- bete och erfarenhetsutbyte med de intresseorganisationer och partsföreträdare som agerar inom samhällsplaneringens, byggandets och bostadsförsörjningens område. Det ankomner på det nya verket bl.a. att medverka till förverkligandet av en social bostadspoli- tik vilket bl.a. bör betyda att se till att svaga gruppers intres- sen i bostadsfrågor eller planeringsfrågor blir beaktade.

Det nya plan- och bostadsverket komner endast i begränsad ut- sträckning att vända sig direkt till allmänheten. Planfrågor, lånefrågor och byggnadsfrågor handläggs i första hand i kommuner- na, förmedlingsorganen och länsbostadsnänmderna och det är i första hand där som frågor i konkreta ärenden kan besvaras. Det nya plan— och bostadsverket komner emellertid att producera infor- mation om allmänhetens rättigheter och skyldigheter i dessa frågor samt besluta vad gäller överklaganden i vissa låne- och bidrags- ärendegrupper eller som remissorgan i plan- och byggfrågor.

Ett viktigt sätt att öka verkets kunskapsinflöde och att vidarebe- fordra kunskapsbehov är att samarbete med forskningen och undervisningen inom de berörda sektorerna. Samarbetet såväl med byggforskningsorganen och forskningsinstitutioner som med de tekniska högskolorna och relevanta undervisningsenheter vid lan-

dets universitet bör utvecklas väsentligt av det nya plan- och bostadsverket. Ett aktivt samarbete i projektform och att medarbe- tare i verket deltar som elever eller lärare i undervisningen skapar ett ökat intresse för verkets ansvarsområde såväl bland forskare som elever vid utbildningsanstalterna. I sammanhanget bör nämnas att det nya verket bör utveckla samarbetet också på kolle- gial basis med de yrkesideella föreningar och konsultföretag som finns inom sektorn.

3.3 Organisationsteoretiska utgångspunkter

De uppgifter det nya verket har att utföra vid sidan av författ- ningar och ärendehandläggning rör frågor om kunskapsförsörjning. Det är uppgifter med utvecklingsprojekt, rådgivning, utvärderings- verksamhet och erfarenhetsåterföring. Från många håll har det framhållits att dessa uppgifter är av stor vikt och att de än mer bör prioriteras. Av den anledningen vill vi utifrån ett underlag som utarbetats av konsultföretaget Sinova referera några organisa- tionsteoretiska erfarenheter av organisation för kunskapsproduk- tion.

De pågående framväxten av ett informations- och kunskapssamhälle har för människor och organisationer inneburit en situation som kännetecknas av ökad förändringstakt, ökad komplexitet och ökad osäkerhet. Existerande information och kunskaper föråldras i allt snabbare takt, vilket ökar behovet av ny information och nya kunskaper. Behovet av förändring, utveckling och förnyelse har på ett helt annat sätt än tidigare kommit i förgrunden.

Härmed markeras behovet av organisationer vars huvudinriktning eller grundläggande uppgift kan sägas vara att åstadkomma föränd- ring, skapa utveckling eller bedriva problemlösning.

De personer som är verksamma inom sådana organisationer har som regel en professionell utbildning. De kan antas ha kontroll över en till övervägande del unik kunskapsmassa. Den professionelle

utövaren kännetecknas av en hög grad av skicklighet och expert- kunnande.

Med det markerade inslaget av professionell kompetens får allt fler organisationer karaktären av professionella organisationer. Ett kännetecken hos dessa organisationer är ett till stora delar ömsesidigt beroendeförhållande mellan organisationen och omgiv— ningen. Den professionella organisationen är också mycket person- och personlighetsintensiv, samtidigt som verksamheten är person- orienterad gentemot omgivningen.

För de professionella är det av stor betydelse att ständigt utvecklas i arbetet och ofta stå inför utmanande arbetsuppgifter. Denna typ av belöningar har stor betydelse för att åstadkomma motivation, engagemang och arbetstillfredsställelse. Detta natur- ligtvis under förutsättning att andra mer yttre - belöningar förekommer i rimlig omfattning. Det är också av största vikt i professionella organisationer att man medvetet belönar kunskap och kompetens. Detta görs ofta med hjälp av särskilda professionella karriärvägar för de anställda.

En organisation med kunskap som främsta produkt måste vara ständigt nyskapande. Den måste många gånger lösa problemen åt omgivningen på ett kreativt sätt och samtidigt kunna hantera de interna problenen. Att framgångsrikt kunna hantera denna dubbla situation är nyckeln till långsiktig effektivitet för den profes- sionella organisationen. Det gäller därför att både styra målmed- vetet och att inom vissa ramar tillåta en hög grad av handlings- frihet.

Behovet av flexibilitet i organisationen är avhängigt graden av föränderlighet i omgivningen. Möjligheter till större flexibilitet måste byggas in i organisationen ju mer föränderlig omgivningen kan antas vara. Men även om flexibilitet och anpassningsförmåga bedöms som positivt och nödvändigt många gånger, behöver organisa- tionen uppvisa en viss grad av robusthet för att inte sönder- stressas av förändringar. Denna robusthet utgörs således av för-

mågan att stå emot förändringar från omgivningen, vilka inte kan antas kräva genomgripande interna förändringar.

Det finns många gånger en motsättning i det förhållandet att de uppgifter och den situation som de professionella organisationerna har att hantera är påtagligt föränderliga, medan den organisato- riska strukturen har stela och byråkratiska drag. Detta kan ibland förklaras av att människor som är verksamma i en turbulent situa— tion har behov av trygghet i sin hemmaorganisation. De vill därför ha minimala förändringar i den egna organisationen och efterlyser en uttalad fasthet i organisationens agerande. Men i längden är dock stela och byråkratiska strukturer ett hinder för en profes- sionell organisations framgång.

Enkelhet i organisationsutformhingen underlättar ofta en flexibi- litet. Det verkar som om klara grundformer gör det lättare att åstadkomma en utveckling och förnyelse. 1 en "enkel" organisation är de centrala resurserna, vad avser personer, förhållandevis begränsade. Det är viktigt att staberna är "ute på fältet" och löser problem i stället för att sitta på rummet och kontrollera. En enkel och begriplig organisation måste kombineras med en kraftfull ledning. Denna ledning skall syssla med målinriktningen och den strategiska inriktningen av organisationen. Om organisa- tionen är enkel har ledningen lättare för att ständigt skapa sig en överblick över det organisatoriska läget.

Vid den konkreta utformningen av det nya verkets organisation måste man således ta hänsyn till verksamhetens karaktär, situatio- nens särprägel och de professionellas förväntningar, önskemål, behov etc.

Önskvärda egenskaper hos organisationen är därvid en följd av särdrag i och krav från omgivningen. Den verksamhetsidé som organisationen har till uppgift att förverkliga ställer vidare krav på vissa specifika egenskaper, om detta förverkligande skall bli framgångsrikt.

Organisationens storlek ger vidare organisationen vissa speciella kvaliteter. Stora organisationer är vanligen mer komplexa än små. Av denna anledning försöker man ofta i större organisationer att ge delar av organisationen en ökad självständighet.

Utvecklingen går också i riktning mot mer platta organisationer. Denna platthet består i att man försöker minska ner på antalet organisationsnivåer. Organisationen blir därigenom mindre hierarf kisk och kunskapen om den egna organisationen antas öka hos medar- betarna. Detta är viktigt inte minst för engagemang och effektivt problemlösande.

Ju plattare organisationen utformas, desto mindre blir utrymmet för antalet mellanchefer. I princip får man två organisatoriska nivåer. Den första nivån utgörs av ledningsnivån (strategisk nivå) och den andra nivån utgörs av den operativa nivån (verksamhets- nivå). Det är viktigt att beakta att innehållet på dessa båda nivåer är av helt olika karaktär. Uppdelningen i dessa båda nivåer följer principen om både decentralisering och centralisering.

Organisationen kan utformas något olika för de olika enheter som tillskapas. Detta innebär att man inte nödvändigtvis behöver ha samma interna organisation inom resp. enhet. Behovet av att varie- ra utformningen är en följd av att de olika enheterna skiljer sig med avseende på omgivningsrelationer, arbetsuppgifter, personalens kompetens etc .

De slutsatser för det nya verket som vi vill dra är följande.

Organisationen bör vara lättbegriplig såväl för omvärlden som för de anställda i verket. Antalet beslutsnivåer mellan handläggare och verksledning bör begränsas. En hierarki med många beslutsnivå- er skapar onödig byråkrati och innebär risk för att ledningens kontakter med verksamheten minskar. För den enskilde handläggaren minskar motivation och ansvar om ärenden efter avslutad handlägg- ning i sak skall silas genom flera nivåer.

-__f_.___.a.e »"w—u—m' ..

Å andra sidan bör antalet enheter som är direkt underställda verksledningen inte vara för många. Cheferna för huvudenheterna bör jämte chefen för verkssekretariatet ingå i en ledningsgrupp - en direktion - som tillsammans med generaldirektören inte bör omfatta mer än 7-8 personer.

Huvudenheter som omfattar fler än 45—50 personer bör ges en fast underindelning. I övrigt bör personalen inom enheterna helt eller delvis kunna ingå i mer eller mindre permanenta arbetsgrupper beroende på hur arbetsuppgifterna växlar. Samma individ kan därmed ingå i flera arbetsgrupper. Ansvaret för ett projekt bör alltid åligga en huvudenhet även om deltagare i projektet kommer från flera huvudenheter. Arbetsgrupperna bör ledas av projektledare.

Organisationen inom en huvudenhet bör kunna byggas upp kring naturliga arbetsgrupper.

Även om det inte finns någon fast indelning i underenheter så kan beslutsbefogenheter delegeras till olika befattningshavare inom myndigheten.

Planverket har en indelning i avdelningar under det att huvudenhe- terna vid bostadsstyrelsen utgörs av byråer. För att ge goda för- utsättningar för personalrekrytering samt för att underlätta över- gången bör cheferna för huvudenheterna ges ställning som avdel- ningschefer eller tekniska direktörer även om en underindelning i byråer kan undvikas.

Vid indelningen i sakenheter har vi haft som utgångspunkt att så långt som möjligt föra samman uppgifter, som rör samma sakområde, från planverket och bostadsstyrelsen. Därigenom kan utbytet i form av samordningsvinster bli så högt som möjligt.

Vi har också övervägt den organisatoriska samordningen av utveck- lingsarbete och handläggningen av löpande ärenden. Inom bostads- styrelsen handläggs dessa uppgifter delvis vid skilda byråer. Inom planverket har de sammanförts från att tidigare varit åtskilda.

Nackdelen med att sammanföra uppgifterna är risken att de löpande ärendena tränger undan utvecklingsarbetet. Fördelen är dels att erfarenheter från enskilda ärenden kan tillgodogöras i utveck- lingsarbetet. dels att sakkunskapen från utvecklingsarbete kan utnyttjas i ärendehandläggningen. Kommittén finner att utveck- lingsarbete och ärendehandläggning bör sammanföras inom de olika sakområdena. De positiva effekterna genom kunskapsutbytet övervä- ger.

En utgångspunkt för organisationen i enheter är också de olika mottagarna av verkets produkter. Den organisation vi föreslår har sin utgångspunkt i en sådan grund.

SOU 1987:48

4 ÖVERVÄGANDEN OM DET NYA VERKET 4.1 Kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring

Förslag

För att förbättra kunskapsförsörjningen och erfarenhetsåter— föringen behövs flera olika åtgärder. Det är väsentligt att olika typer av uppgifter rörande ett sakområde kan samman— hållas i en enhet. Det är vidare väsentligt att mer systema- tiska former utvecklas för insamling, sammanställning, analys och presentation. Riksöversikter bör utarbetas för olika frågor. Även former för fortlöpande diskussion och samarbete med olika avnämare och parter bör utvecklas. Till varje sakområde bör rådgivande organ knytas.

Bakgrund

I direktiven till kommitténs arbete betonas betydelsen av att utveckla former för kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring. Där sägs:

"I motiven till PBL och NRL framhöll jag att en förutsättning för att myndigheterna skall kunna utöva sin tillsyn och upp- sikt är att det etableras en väl fungerande kunskapsförsörj- ning och erfarenhetsåterföring. Det är bl.a. impulserna häri— från som bör motivera fortsatta utvecklingsinsatser. Det är genom förankringen i kunskapen om rådande förhållanden och i vunna erfarenheter som rådgivnings- och informationsinsatser blir meningsfulla och intressanta för mottagarna. Och det är

genom analyser av effekterna av och effektiviteten hos de olika regelsystemen som verket får den grund som är nödvändig för att motivera förändringar av reglernas innehåll."

Både i de tidigare utförda utvärderingarna och vid de hearings som kommittén anordnat har bättre former för kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring efterfrågats. Ett stort intresse har fram- kommit av bättre överblick, fler översikter, tydligare verklig- hetsförankring. Goda exempel bör spridas och misstag bör utredas. Utvärderingar bör göras av styrmedel. Ett väl utvecklat samarbete med forskningsverksamhet bör utarbetas. Kvaliteten i utbildningen måste bevakas. Ett samråd och samarbete bör ske med olika berörda parter i samhället. Ett brett kontaktnät bör etableras.

Intresset av att utveckla formerna för kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring är alltså stort. Det kan sammanfattningsvis sägas utgå från två avsikter. Från kommuner, länsorgan och olika parter inom landet förväntas att verket har en överblick över förhållanden och vunna erfarenheter. Verket kan sägas representera den samlade kunskapen. Verket skall ha en kompetens och förstå hur olika frågor bör utvecklas. Verket skall ge råd och informera om denna kunskap. Den andra avsikten sammanhänger med att verket är ett organ åt regeringen. Det skall kunna föreslå och utvärdera olika åtgärder regeringen beslutar om för att genomföra sin politik. Verket skall härvid också ge underlag till regeringen utifrån en kunskap om förhållandena i landet.

Problemställningar

Inledningsvis måste vissa mer principiella konstateranden göras beträffande kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring.

Kunskapsförsörjning är beroende av utbildning och forskning. Det måste finnas sammanställningar över befintlig kunskap. En grundutbildning och vidareutbildning bör förmedla denna kunskap till berörda för att upprätthålla kompetenser. Det måste vidare finnas forskningsprogram som inriktas mot att komplettera och

förtydliga denna befintliga kunskap på ett med hänsyn till sam- hällsutvecklingen erforderligt sätt.

Erfarenhetsåterföring utgår från ett operationsanalytiskt

synsätt. Utifrån förutsättningar och mål genomförs en process som resulterar i en produkt. Mot bakgrund av utvärdering av processen och produkten kan sedan förutsättningarna och målen förbättras.

Utvärderingar bör utföras av andra än de som varit involverade i processen.

Såväl kunskapsförsörjning som erfarenhetsåterföring är alltså beroende av utbildnings— och forskningsverksamheten i samhället. Verket har här en roll men är inte ensam ansvarig. Flera olika organ, institutioner och konsulter i samhället medverkar härvid. Högskolor och forskningsråd har en central roll.

För verket är det dock väsentligt att förhållandena för kunskaps- försörjning och erfarenhetsåterföring bevakas. Verket måste tyd- liggöra sina anspråk härvidlag gentemot andra organ. Verket bör också aktivt påverka genom att beställa, föra diskussion om, utveckla samarbetsavtal kring olika insatser samt påtala brister och aktualisera förändringar för att åstadkomma förbättringar. Särskilt avsatta medel för att kunna beställa olika insatser är härvid väsentligt. Verket bör dessutom medverka genom eget arbete för en kunskapsförsörjning i de frågor som annars ej blir behandlade.

Former för att bevaka, aktivt påverka och medverka till en kun- skapsförsörjning och erfarenhetsåterföring finns för närvarande inom de båda myndigheterna. Av redovisningarna om nuvarande arbetsuppgifter och resurser vid bostadsstyrelsen och statens planverk, avsnitten 2.1 och 2.2, framgår flera sådana former. Att etablera en väl fungerande kunskapsförsörjning och erfarenhets- återföring blir därför en fråga om att renodla dessa former och att därmed åstadkomma en större tydlighet och systematik.

Inför arbetet med att förbättra kunskapsförsörjningen och erfaren- hetsåterföringen kan några olika frågor ställas:

- Hur sker insamlandet av kunskap om rådande förhållanden och

vunna erfarenheter

- Hur sammanställs dessa kunskaper och erfarenheter, hur analyse- ras och bedöms de, hur förmedlas de

- Hur anammas forskningsresultat och hur väcks nya forsknings- och

utvecklingsbehov

- Hur bestäms vilka goda exempel som skall spridas och vilka miss- tag som skall belysas

Hur sker utvärderingen av gällande regelsystem och hur aktuali- seras förändringar av detta

- Hur förverkligas beslutade lagar, regler, standardkrav etc.

- Hur upprätthålls kvaliteten i grundutbildningen och vidareut- bildningen?

De här frågorna exemplifierar en systematik. Genom att spalta upp hanteringen av kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring i ett antal delfrågor kan en mer detaljerad och systematisk bedömning göras. Det bör vara en uppgift för verket att fortlöpande följa upp sin verksamhet i dessa avseenden och vidta de åtgärder som

därav föranleds.

Det är dock inte tillräckligt att utveckla en god systematik. Väl utvecklade omgivningsrelationer behövs också. Det är väsentligt både för nära samarbete och för informationsutbytet inåt och utåt. Olika former för kontaktverksamhet kan övervägas. Kontakt och samarbete i enskilda projekt, informationsverksamhet är exempel på kontaktformer som finns inom de nuvarande verken och som bör vidareutvecklas. Verkets styrelse spelar härvid också en väsentlig

law—kw

roll och kan så göra även framdeles. För närvarande finns det två råd vid bostadsstyrelsen och tre vid planverket. Genom att verken ges en ny organisation bör antalet och deras inriktning övervä-

gas.

Olika lösningar kan härvid tänkas. Ett stort antal råd försvårar för generaldirektören att själv ta en stor aktiv roll. Ett litet antal begränsar kontaktytan. Kommittén har övervägt olika lösning- ar och funnit att den lösning där ett rådgivande organ knyts till vardera sakenheten bör prövas. Avdelningschefen för resp. sakenhet blir därmed ordförande i rådet. I rådet bör ingå såväl politiker som tjänstemän. En bred sammansättning utifrån det aktuella sakom- rådet bör eftersträvas. Även fler rådgivande organ och andra for- mer av rådgivande organ bör kunna finnas.

Förslag till verksamhetsinriktning

Inför organisationen av det nya plan- och bostadsverket bör några åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna till kunskapsför- sörjning och erfarenhetsåterföring.

I organisationen bör olika sakområden särskiljas. Härmed kan upp— gifter för varje sakområde hållas samman. Inom varje sakenhet handläggs därmed uppgifter för kunskapsförsörjning, t.ex. översik- ter och utvecklingsprojekt, samt för regeltillämpning, t.ex. utvärderingar, rådgivning och information. Inom sakenheterna bör överklaganden och remisser handläggas. Härmed ges en naturlig möjlighet till erfarenhetsåterföring.

Riksöversikter bör utarbetas inom sakenheterna för olika frågor.

En kontinuitet i arbetet med riksöversikter bör eftersträvas för

att underlätta jämförelser och framtidsbedömningar. Utifrån riks- översikterna bör analyser göras.

För utvecklingsprojekt, bedömningsanalyser och briststudier bör ett samarbete etableras med andra parter i samhället för att där-

: )

med tillgodogöra sig deras kunnande och erfarenheter. Även inter- nationella erfarenheter bör tillmätas stor betydelse. Ett väl utvecklat samarbete bör ske med övrig för verket intressant forsk- ningsverksamhet. En konsekvent utvärderingsverksamhet bör byggas upp genom fasta samarbetsavtal med olika forskningsinstitutioner. Till varje sakenhet bör rådgivande organ knytas som har en bred kontaktyta mot parter i samhället.

4.2 Bostadsmarknadsfrågor

Forslag

För att ge tyngd åt det nya verkets bostadspolitiska roll bör de övergripande bostadspolitiska frågorna föras samman inom en särskild enhet i det nya verket. Hit samlas den kompetens som finns inom bostadsstyrelsen för uppföljningar och utvärderingar av det bostadspolitiska stödets effekter. Hit förs också ansvaret för administrationen av regelsyste- met för det individuella bostadsstödet. Enheten tillförs dessutom ny kompetens när det gäller samhällsekonomi och kreditmarknadsfrågor. Samarbete etableras med forskningsin- stitutioner för att kunna initiera sådant utvecklingsarbete som ej kan bedrivas inom det nya verket.

Bakgrund

I direktiven för vårt arbete framhålls som en av det nya verkets mest angelägna uppgifter att genomföra en fortlöpande utvärdering av de bostadspolitiska Styrmedlens effektivitet och effekter samt att föreslå de förändringar som föranleds därav. Detta motiveras

på följande sätt: "Bostadspolitiken är i grunden en fördelningspolitik. Målet

att det skall finnas goda bostäder åt alla kräver att samhäl- lets insatser utformas så, att också de hushåll som har be-

nen-x_xån _ .W... __..— m.

gränsade egna resurser får del av välfärdens utveckling. För att insatserna skall vara fördelningspolitiskt försvarliga, måste stödet vara utformat på ett sadant sätt att inte insat- serna främst kommer de resursstarka grupperna i samhället till del.

Det är således väsentligt att subventionerna är effektiva i förhållande till de bostadspolitiska målen. Samma gäller i fråga om de övriga styrmedel som är avsedda att påverka för- delningen av välfärden i boendet. För att ändamålsenligheten hos de olika styrmedlen skall kunna följas - och för att de ansenliga ekonomiska resurser som sätts in skall kunna försva- ras i förhållande till andra angelägna behov - måste styrmed- lens reella effekter fortlöpande utvärderas. I detta ligger att både det generella och det individuella bostadsstödets utveckling måste kunna relateras till sådana förändringar i omvärlden som påverkar hushållens levnadsförhållanden."

Vi har därför i uppdrag att i vårt förslag se till att verkets resurser fördelas så att denna uppgift kan fullgöras på ett till- fredsställande sätt och att personal med tillräcklig ekonomisk kompetens kan tillföras verket.

Vid den hearing i bostadsmarknadsfrågor som vi genomfört bekräfta- des betydelsen av dessa frågor genom de förväntningar som riktas mot det nya verket från omvärlden. Det ansågs allmänt att det nya verkets bostadspolitiska roll borde markeras. Utvecklingen på bostadsmarknaden borde fortlöpande följas upp och utvärderas. Resultatet borde föras ut på olika sätt för att i god tid kunna ge information, s.k. early warnings, om betydelsefulla förändringar i omvärlden. Utvärderingar av de olika Styrmedlens effekter borde genomföras systematiskt.

Inom det nya verket behövde därför finnas en kvalificerad enhet med hög analytisk kompetens och kompetens inom ekonomi och kredit- marknadsfrågor. Sådan kompetens ansågs för närvarande inte finnas i tillräcklig utsträckning. Verket borde också etablera goda kon- takter med byggmarknadens olika parter och utveckla samarbetet med forskningsorganen.

Problemställningar

Samhällets stöd till bostadssektorn är mycket omfattande. Stödet lämnas i såväl direkta som indirekta former. Direkta stödformer är räntebidrag till ny- och onbyggnad samt underhåll m.m. och bostadsbidrag till barnfamiljer, ungdomar och pensionärer. Indi- rekt lämnas stöd bl.a. genom skattelättnader i första hand till egnahemsägare. Det totala samhälleliga stödet till bostadssektorn uppgick till ca 35 miljarder kr. under 1986 varav drygt 19 miljar- der i direkt stöd. I detta belopp ingår kommunernas kostnader för bostadsbidragen och de kommunala bostadstilläggen till folkpension som uppgår till ca 3 miljarder kr. Bostadsstyrelsen svarar för administrationen av det övriga direkta stödet.

På bostadsstyrelsen sker en fortlöpande insamling och bearbetning av statistik och andra uppgifter om utvecklingen på bostadsmarkna- den, lån- och bidragsgivningens omfattning och inriktning, kost- nadsutvecklingen m.m. Dessa uppgifter läggs till grund tillsammans med annan officiell statistik för särskilda undersökningar och uppföljningar av det statliga stödets effekter. På grund av bristande personalresurser kan dock denna verksamhet inte bedrivas på det systematiska sätt som krävs.

Riksrevisionsverket har i ett antal studier granskat den uppfölj- nings- och utvärderingsverksamhet som bedrivs inom bostadsstyrel— sen. Bl.a. konstaterar RRV när det gäller bostadsbidragen att varken bidragens fördelningspolitiska eller bostadsstimulerande effekter har utvärderats tillräckligt. Enligt RRV:s mening finns det förutsättningar för att ur det material som bostadsstyrelsen tar fram få ut mer information genom fördjupad bearbetning och

analys.

För att kunna göra kvalificerade utvärderingar av det bostadspoli- tiska stödets effekter krävs kunskaper inte bara om det bostadspo- litiska regelsystemet utan även om övriga fördelningspolitiska styrmedel som påverkar bostadsmarknaden. Skattesystemet har berörts men det finns även andra faktorer som påverkar hushållens

ekonomi och betalningsförmåga, t.ex. studiestöd, pensioner och de kommunala bostadstilläggen, daghemsavgifter m.m. Utvecklingen av byggkostnaderna liksom av priserna på bostäder är också betydelse- fulla faktorer som måste tas med i en analys av stödsystemets effekter. Det kräver kunskaper om byggmarknadens sätt att fungera liksom om bruksvärdesystemet och andra faktorer som påverkar pris- bildningen på bostadsmarknaden.

Behovet av bostadspolitiskt stöd är därutöver i hög grad kopplat till läget på kreditmarknaden. Genom avprioriteringen på kredit- marknaden fr.o.m. den 1 decenber 1986 gäller helt nya förutsätt- ningar för kreditförsörjningen. Ett allt större antal kreditinsti- tut har kommit in på den tidigare prioriterade marknaden och påverkat konkurrensförhållandena. Kredittillgången är för närva- rande mycket god men om efterfrågan på kapital från andra sektorer ökar kan dessa förhållanden ändras. Räntebidragens storlek är dessutom direkt relaterade till ränteutvecklingen på kapitalmark- naden. En fortlöpande bevakning av vad som händer på kapitalmark- naden är därför nödvändig för att kunna bedöma de bostadspolitiska och statsfinansiella effekterna av utvecklingen samt vid behov genomföra eller föreslå ändringar i regelsystemet. Detta kräver ingående kunskaper och erfarenheter om hur kapitalmarknaden funge- rar.

Den kompetens som finns inom bostadsstyrelsen på dessa områden är spridd genom att ansvaret för utvärderingar och uppföljningar av de bostadspolitiska stödformerna är uppdelat mellan olika byråer. Inom boendebyrån svarar man för statistikinsamling och för under- sökningar och analyser av utvecklingen på bostadsmarknaden och av boendekostnaderna m.m. Det gäller även bostadsbidragen, medan administrationen av bidragen och regelsystemet ligger på rätts— byrån. Rättsbyrån svarar även i viss utsträckning för bevakningen av kreditmarknaden.

När det gäller produktionskostnaderna sker statistikinsamling och analys på byggnadsekonomibyrån. Här svarar man också för en fort- löpande uppföljning av räntestödet till underhålls-, reparations-

och energisparåtgärder och vissa särskilda studier av lån- och bidragsgivningens effekter. T.ex. var det byggnadsekonomibyrån som var huvudansvarig för den utvärdering av bostadsförbättringspro- grammet som gjordes 1986.

Förslag till verksamhetsinriktning

För att ge tyngd åt det nya verkets bostadspolitiska roll och bättre förutsättningar för en fortlöpande utvärdering av de bostadspolitiska styrmedlens effektivitet och effekter föreslår vi att de övergripande bostadspolitiska frågorna förs samman inom en enhet i det nya verket. Hit samlas den kompetens som finns inom bostadsstyrelsen för uppföljningar och utvärderingar av det bostadspolitiska stödets effekter. Hit förs också ansvaret för administrationen av och regelsystemet för det individuella bostadsstödet. Enheten tillförs ny kompetens när det gäller sam- hällsekonomi och kreditmarknadsfrågor.

Verksamheten inom den nya enheten inriktas mot en breddning av utredningsverksamheten för att ge en allsidig belysning av alla de förändringar vid sidan av de rent bostadspolitiska som påverkar hushållens levnads- och boendeförhållanden. Det gäller t.ex. inkomstutveckling, beskattningsregler, barnbidrag, pensioner och kommunala bostadstillägg. Det är också viktigt att uppmärksamma effekterna på bostadsmarknaden av annan lagstiftning än ekonomisk sådan. Det gäller regler för olika upplåtelseformer och för prisbildningen på bostadsmarknaden, t.ex. för hyressättning, men även regler för bostadsanvisning, ombildning av hyresfastigheter

Kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet följs kontinuerligt och analyseras. Mot bakgrund härav och av utvecklingen på den allmänna kreditmarknaden när det gäller tillgången på och villkoren för krediter skall behovet av olika former av bostadspolitiskt stöd bedömas och villkoren för statliga lån och subventioner faststäl-

.-.-._-A....Å_- ... ..,

las när det gäller räntebidragstak, orts- och tidskoefficienter m.m.

Statistikproduktionen ses över och utvecklas i samarbete med bl.a. statistiska centralbyrån för att ge underlag för en breddning av utredningsverksamheten. Metoder och modeller för en systematisk utvärdering av de bostadspolitiska styrmedlens effektivitet och effekter byggs upp. Dessa bör omfatta utvärdering av såväl subven- tionernas och andra styrmedels effekter för prisbildningen inom bostadsbyggandet som de fördelningspolitiska effekterna av det direkta och indirekta ekonomiska stödet till byggande och boende. Samarbete etableras i dessa frågor med olika forskningsinstitutio- ner för att kunna initiera sådant utvecklingsarbete som ej kan bedrivas inom det nya verket.

Arbetet bör resultera i översikter på riksnivå och regional nivå över olika förhållanden på bostadsmarknaden. Framtidsbedömningar och prognoser utarbetas när det gäller bostadsbehov och bostads— efterfrågan för att ge underlag för beslut om det framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Information om aktu- ella problem och utvecklingstendenser bör föras ut och belysas på ett tidigt stadium så att nödvändiga åtgärder hinner vidtas. Om utvecklingen föranleder behov av ändringar i de bostadspolitiska styrmedlen bör detta uppmärksammas och förslag till sådana änd- ringar föreläggas statsmakterna.

Samordningsansvar för hushållning med naturresurser

Forslag

Med utgångspunkt i den planeringsprocess som har etablerats i genomförandet av den fysiska riksplaneringen och med stöd av en ny lag om hushållning med naturresurser (NRL) föreslås att det nya plan— och bostadsverket får ansvar för samord- ning och uppsikt över hushållning med naturesurser. Detta

arbete bör ske i nära anslutning till utveckling av metoder för översiktlig kommunal planering enligt den nya plan- och bygglagen (PBL) och i samarbete med berörda sektororgan.

Bakgrund

Frågor om utnyttjande av naturtillgångar och dess samspel med miljöpåverkan kom på ett avgörande sätt att belysas under slutet av 1950-talet av den s.k. Rom-klubben. I en av dess rapporter framhölls att jordens naturtillgångar som t.ex. olja och mineraler är begränsade och att det är nödvändigt med en planerad hushåll- ning med dessa ändliga resurser.

När många industrigrenar under högkonjunkturen i Sverige i mitten på 1960-talet planerade för omfattande utbyggnader av anläggningar på den svenska västkusten tog miljödebatten ordentlig fart även i vårt land. Statsmakterna hade inga styrmedel för att påverka ut- vecklingen eller lokaliseringen. Regringen påbörjade därför i slutet av 1960-talet förstudier till det som senare kom att kallas den fysiska riksplaneringen.

Med stöd av prop. 1972:111 om hushållning med mark och vatten beslutade riksdagen om vissa grundläggande riktlinjer för den fysiska riksplaneringen. I beslutet angavs vissa verksamhetsan- knutna riktlinjer för t.ex. jordbruk, skogsbruk och renskötsel, naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv, liksom områdesanknut- na riktlinjer för t.ex. vissa älvar, fjällområden och kustavsnitt betonades starkt.

Under 1980-talet har riksplaneringen utvidgats till att behandla vissa andra frågor av nationell betydelse för hushållning ned mark och vatten. Som exempel kan nämnas energifrågor och deras markan- språk, framdragning av kraftledningar och gasledningar samt ut- nyttjande av havsresurser. Den beslutade kärnkraftsavvecklingen innebär en omfattande omställning i det svenska samhället, som

komer att ställa nya stora krav på åtgärder i planering och hushållning med mark och vatten.

Riksdagen beslutade i novenber 1986 om en ny lag om hushållning med naturresurser m.m. (NRL). Lagen (1987:12) trädde i kraft den 1 juli 1987. I stort kan sägas att den nya lagen i huvudsak kodi- fierar de olika beslut och riktlinjer som statsmakterna tidigare fattat inom ramen för den fysiska riksplaneringen samt vissa delar ur byggnadsstadgan (9, 38 55 BS). Därutöver anges riktlinjer för en långsiktigt god hushållning med våra mark- och vattenresurser. NRL förutsätter att genomförandet av planeringen i komunerna sker med stöd av den nya plan— och bygglagen (1987:10) (PBL) som likaså trädde i kraft den 1 juli 1987.

NRL preciserar statens intressesfär i förhållande till komnunerna i frågor om mark- och vattenanvändning och den fysiska miljön i övrigt. Denna precisering är en förutsättning för PBL:s decentra- lisering av ansvaret för planläggning och lokal miljö till komu- nerna.

I direktiven till organisationskommittén sägs beträffande uppgif- terna i anslutning till NRL:

"Planverkets uppgift är att svara för en mer övergripande all- män uppsikt över hur lagarna (NRL och PBL) tillämpas. I fråga om NRL betyder detta dessutom att verket har ett särskilt sam- ordningsansvar för de olika statliga sektormyndigheternas arbete med frågor som rör hushållningen med naturresurser, särskilt i frågor av riksintresse. De krav som detta samord- ningsansvar ställer på organisationen av det nya verket bör uppmärksammas av komittén."

Problemställningar

En bärande tanke i den fysiska riksplaneringen var att skapa en dialog i frågor om hushållningen med naturresurser mellan stats— makterna och kommunerna. Planverket har i detta arbete spelat en nyckelroll dels genom att organisera denna dialog som omfattar

många parter, dels genom att uttolka statsmakternas riktlinjer och utveckla metoder och innehållsliga råd för arbetet.

Detta arbete består i hög grad av att tidsmässigt och redaktio- nellt samordna den information som behövs främst i den komunala fysiska och övriga planeringen för att genomföra statsmakternas anbitioner när det gäller hushållningen med mark och vatten. En rad centrala sektormyndigheter liksom regionala organ bidrar med kunskaper och underlag för detta arbete.

Av särskilt intresse är härvidlag avgränsningen av uppgifterna gentemot de sektororgan som har att utöva ett särskilt miljöbevak- ninsansvar, särskilt naturvårdsverket. En översyn av miljövårds— organisationen i landet har nyligen genomförts. Utredningen "För en bättre miljö" (SOU 1987:32) presenterades i septenber 1987. Utredningen diskuterar i enlighet med sitt uppdrag avgränsningen av ansvaret för miljöfrågor bl.a. gentemot planverket. Utredningen konstaterar därvid att statsmakterna genom beslut om NRL fastlagt att planverket har ansvaret för den allmänna uppsikten enligt denna lag och finner därför inte anledning att föreslå förändring- ar i detta avseende. Utredningen föreslår dock att det miljöbevak- ningsansvar som naturvårdsverket i praktiken har, befästs genom ett tillägg i naturresurslagen. Förslaget ger enligt utredningen verket en bättre plattform för samverkan med främst andra centrala myndigheter som tillämpar naturresurslagen. Utredningen vill dock betona vikten av att den enhet som inom det nya plan- och bostads- verket får ansvaret för det praktiska samordnings- och tillsyns- arbetet ges en stark ställning och integritet så att den kan hävda den neutrala och samordnande rollen utan sakområdesansvar.

I frågan om centrala ansvaret för vattenplanering konstaterar utredningen att planering av vattnet, liksom planeringen av marken, ska ske med utgångspunkt från PBL. Lagen anger att statens planverk har det centrala uppsiktsansvaret för plan- och byggnadsväsendet vilket enligt lagens regler också inkluderar planering av vattenområdena. Utredningen föreslår därför inte heller på denna punkt någon förändring.

*:..zmsmm_

.— e—z» _

Forslag till verksamhetsinriktning

Det nya verket skall vara central myndighet för frågor om fysisk planering och för samordning av frågor om hushållning med mark och vatten.

Den nya planlagstiftningen lägger på ett tydligt sätt fast an- svarsfördelningen mellan staten och kommunerna avseende planering och byggande. Kommunerna har huvudansvaret och staten kan på eget initiativ överpröva kommunala ställningstaganden endast om dessa äventyrar riksintressen, hälsa och säkerhet eller innehåller uppenbara brister i mellankommunal samordning.

Det nya verket får enligt 5 kap. naturresurslagen ansvaret för den allmänna uppsikten över hushållning med naturresurser. Det innebär att det nya verket bl.a. ska göra löpande översyn av riksintres- sen. Av motiven till PBL och NRL framgår bl.a. hur statsmakterna avser att det statliga inflytandet skall inriktas. Det är väsent- ligt att det nya plan- och bostadsverket i sitt samråd med de statliga myndigheterna särskilt uppmärksammar tillämpningen av det statliga inflytandet. I samverkan med bl.a. naturvårdsverket och statistiska centralbyrån bör erfarenheterna följas upp av samarbe- tet mellan stat och komnun vad gäller riksintressen m.m. De första översiktsplanerna enligt PBL bör kunna tjäna som en viktig källa för bedömningarna.

Regering och riksdag har vidare betonat att en löpande kunskaps- försörjning och beredskap för nya frågor är viktiga inslag i den fysiska riksplaneringen och hushållningen med naturresurser. Genom de arbetsinsatser och den arbetsfördelning som följer av NRL er- hålls via berörda centrala myndigheter, varibland det nya verket har ett särskilt samordningsansvar, löpande information om utveck— lingen beträffande de frågor och områden som NRL omfattar. När det gäller frågan om ansvaret för samordning av riksintressen i enlig- het med NRL finns skäl att förtydliga vad som skall avses med begreppet samordning. Det bör därvid uppmärksammas att plan- och bostadsverkets samordningsuppgifter skall ses som samordning av en

planeringsprocess i vilken ett stort antal sektorintressen, ibland sinsemellan oförenliga, ingår. Samordningsansvaret innebär att plan— och bostadsverket bistår kommunerna, länsstyrelser och cen- trala verk med råd, sammanställningar m.m. för att planeringen skall kunna föras vidare i enlighet med NRL:s intentioner. Med samordningsansvaret följer således inte något övertagande av ansvar från berörda sektorsorgans verksamhet.

Naturresurslagen verkar vad gäller genomförandet av åtgärder och tillståndsprövningen via en rad andra lagar, bland dem den nya plan- och bygglagen. Det är främst med stöd av dess översiktspla- neinstitut som kommunerna kan besluta om markanvändning och hus- hållning med naturresurser. Det innebär i sin tur att arbetet med uppsikt enligt NRL är nära förknippat med utvecklingen av metoder för kommunal översiktlig planering. Det är därför angeläget att dessa båda uppgifter sker i anslutning till varandra i det nya plan- och bostadsverket.

De samordningsuppgifter som plan- och bostadsverket skall ha kan mot denna bakgrund sägas bestå av två deluppgifter. Den ena gäller att samordna kunskapsförsörjningen, dvs. verka för att berörda sektormyndigheter ställer underlag till förfogande för främst kommunernas planering på enhetligt sätt och vid rätt tidpunkt. Den andra samordningsuppgiften består i att sammanställa översikter över de centrala myndigheternas planerade initiativ i frågor som gäller hushållning med mark och vatten samt att bl.a. upprätta förteckningar över centralt eller regionalt framtaget underlags- material för kommunal planering.

Enligt vår mening är det därför lämpligt att ansvaret för de frågor som ovan antytts läggs på den enhet i det nya verket som också har ansvaret för frågor om översiktlig planering.

SOU 1987:48 Överväganden om det nya verket 113

4.4 Kommunal översiktsplanering och bostadsförsörjnings- planering

Förslag

En huvuduppgift för plan- och bostadsverket är rådgivning till kommunerna om översiktlig planering. Det gäller särskilt inför utvecklingen av översiktsplaner enligt PBL. I anslutning härtill bör inom det nya plan- och bostadsverket utvecklas metoder för kommunernas långsiktiga bostadsför- sörjningsplanering. Arbetsuppgifter som i dag vilar på kommunsektionen vid bostadsstyrelsens boendebyrå, plan- verkets kommunbyrå och dess regionbyrå bör sammanföras inom samma enhet i det nya verket.

Bakgrund

1 direktiven till vårt arbete framhålls att det är en väsentlig uppgift för det nya verket att utveckla metoderna för den kommuna- la översiktliga planeringen bl.a. så att bostadsförsörjningsplane- ringen integreras i översiktsplaneringen.

Där sägs

"Den beslutade nya plan- och byggnadslagstiftningen innebär att ett långt skede av utrednings- och försöksverksamhet inom planområdet är avslutat. Verkets uppgift blir nu att föra ut, följa och vidareutveckla de nya planinstrumenten på sådant sätt att intentionerna bakom reformen förverkligas.

För att översiktsplaneringen skall kunna fullgöra sin avsedda uppgift att främja en allsidig sammanvägning av de olika över- väganden som rör kommunens utveckling är det väsentligt att kommunala sektoriella planer integreras i översiktsplanering-

en.

114 Överväganden om det nya verket SOU 1987:48

Det är en väsentlig uppgift för det nya verket att utveckla metoderna för den kommunala planeringen i denna riktning. Bostadsförsörjningsplaneringen bör därvid bättre samordnas med den fysiska planeringen i övrigt."

Ansvaret för frågor om översiktlig fysisk planering vilar i dag på planverket, under det att bostadsstyrelsen är myndighet för frågor om bostadsförsörjningsplanering. Statsmakternas ställningstaganden innebär både en förstärkning av kommunernas översiktliga planering och anspråk på samordning nellan planeringsformerna.

Problemställningar

Genom 1947 års byggnadslag introducerades de översiktliga planerna i lagstiftningen. Generalplaner skulle användas för att reglera främst tätorternas utveckling. Regionplaner skulle användas för att lösa mellankommunala frågor och reglera utvecklingen i tät- ortsområden ned flera kommuner.

Stora förväntningar knöts till de nya planinstituten. Genom en av sociala välfärdsideal styrd planläggning skulle skapas goda lev-

nadsförhållanden och god miljö. Generalplanerna utvecklades emel- lertid aldrig till de instrument för välfärdsutvecklingen som förväntats vid lagregleringen.

Under den stora utbyggnadsperioden på 1960- och 70-talen styrde bostadsförsörjningsplanering i hög grad övrig planering, även den ekonomiska, i kommunerna. Bostadsbyggnadsprogrammen växte i viss mån fram som en ersättning för generalplaner enligt byggnadslagen. Generalplanerna uppfattades som alltför långsiktiga och låsande. Bostadsbyggnadsprogrammen var mer handlingsinriktade och uppfatta- des av kommunpolitikerna som mer verklighetsförankrade.

Plan- och bygglagen (PBL) och naturresurslagen (NRL) ger nya utgångspunkter för det överiktliga planarbetet. Enligt propositio- nen om ny plan- och bygglag (prop. 1985/86:1) bör den översiktliga fysiska planeringen samordnas med kommunens övriga planering och reglering av markanvändning. Det gäller såväl sociala program för bostadsförsörjning, utbildning, barntillsyn, äldreomsorg och soci-

_ ._._ .

SOU 1987:48 Överväganden om det nya verket 115

al omvårdnad som komunala anbitioner rörande markpolitik, energi- hushållning, varuförsörjning, trafikförsörjning, sysselsättning, näringsliv och kommunal ekonomi.

Av översiktsplanen ska framgå bl.a. grunddragen i fråga om till- _. komst, förändring och bevarande av bebyggelse. Översiktsplanen har karaktär av dokument för politi ska mål, som rör mark- och vatten- hushållning, fysisk miljö och bebyggelseutveckling. Planen ska ge uttryck för både ett långsiktigt mål och en strategi för successi- va förändringar som syftar till att nå de långsiktiga målen.

Översiktsplanerna är inte bindande. För att de skall kunna fullgö- ra sin uppgift att stärka hushållningen med naturresurser och bidra till en god social miljö är det viktigt att de är väl under- byggda och redovisade.

Genom en ändring år 1983 av lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande har bostadsförsörjningsprogrammen blivit renodlade kommunala instrument. Bostadsförsörjningsprogram- met ska ange dels en långsiktig översikt över behovet av åtgärder som rör bostadsförsörjningen, dels ett årligt produktionsinriktat handlingsprogram som så-konkret som möjligt bestämmer vilka åtgär- der som planeras för de närmaste tre åren.

Metodutvecklingsarbetet har dock varit obetydligt. Långsiktigheten i konlnunernas bostadsförsörjningsplanering har i stor utsträckning försvunnit. Planeringen har under senare år haft ett kortsiktigt perspektiv, närmast som produktions- och genomförandeplaner på 1-2 års sikt. Det går inte att bortse från att denna brist på långsik- tighet medverkat till dagens svåra läge på bostadsmarknaden.

Översiktsplanen ger utrymme för en nyanserad syn på planeringens tidsperspektiv. översiktsplanen skall behandla långsiktiga strate- giska frågor men den skall också kunna användas för att ge hand- lingsfrihet. Kommunen skall inte behöva ta ställning till markan- vändning där man är osäker och vill ha fortsatt handlingsfrihet. I kort tidsperspektiv där planeringsunderlaget är bättre kan över- siktsplanen ha en mer preciserad och åtgärdsinriktad utfornning.

PBL:s översiktsplan ger nya förutsättningar för samordningen mel- lan kommunernas olika planeringsformer.

Enligt propositionen bör översiktsplanen samordnas med andra över- gripande program och planer inom kommunen såsom t.ex. bostadsför-

sörjningsprogrammen.

Några kommuner väljer att i sitt arbete använda begreppet över- siktsplan synonymt med översiktlig planering, dvs. man samlar och redovisar motiv, politisk diskussion om avvägningar mellan t.ex. sociala frågor och sysselsättningsaspekter m.m. i översiktsplanen. Detta framgår då av översiktsplanens beskrivning. Översiktsplanens formella redovisning är självfallet koncentrerad till frågor som rör mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Andra kommuner bedriver översiktlig planering med andra instrument - bostadspolitiska program, särskilda utvecklingsprogram, GPF - och vill betrakta översiktsplanen som ett av flera utflöden ur den översiktliga planeringen. En slutsats av detta är att det politis- ka programmet för kommunens utveckling är själva utgångspunkten för att den kommunala planeringen ska bli samordnad oavsett sam- band med vilket dokument den politiska diskussionen förs. Det är då viktigt att de politiska målen redovisas i de skilda dokumen- ten. Detta blir en garanti för en samordning av de skilda plane- ringsformerna i kommunen.

Plan- och bostadsverket bör se som en viktig uppgift att utveckla metoderna för en mera långsiktig bostadsförsörjningsplanering. Uppgiften bör ses som en del av det ansvar verket har för utveck- lingen av de nya översiktsplanerna. Översiktsplanen är vägledande för kommande planläggning och för beslut som gäller utifrån kom- mande initiativ.

I en situation då resurserna är begränsade, dvs. då ut- och om- byggnad på en ort sker på bekostnad av utvecklingen i en annan ort är det viktigt att kommunerna har en långsiktig strategi för investeringar i bostäder och bostadskomplement. Det kan betyda att vad som sker som en del i en större ort får en betydelse som är jämförbar med det som sker i en liten tätort i dess helhet. Förbe-