SOU 2005:22
Nya upphandlingsregler
Nya upphandlingsregler
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.
Till statsrådet Sven-Erik Österberg
Regeringen beslutade den 7 april 2004 att tillkalla en utredning med uppdrag att lämna förslag till hur två EG-direktiv skall genomföras i svensk rätt, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om upphandling av vatten, energi, transporter och posttjänster och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/ EG om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Den 7 april 2004 förordnade statsrådet Bosse Ringholm f.d. regeringsrådet Leif Lindstam som särskild utredare i utredningen.
Den 5 maj 2004 förordnades som experter i utredningen kanslirådet Ulrica Dyrke, departementssekreteraren Åsa Edman, jur.kand. Olof Erixon, departementssekreteraren Rickard Falkendal, kammarrättsassessorn Jimmy Järvenpää, chefsjuristen Jens Karlsson, kanslirådet Kerstin Krafft, departementssekreteraren Annika Löfgren, förbundsjuristen Ulf Palm, chefsjuristen Michael Slavicek, chefsjuristen Hans Sundström, förbundsjuristen Eva Sveman och chefsjuristen Hans Sylvén. Den 13 maj 2004 förordnades som experter utredaren Mikael Halápi, chefsjuristen Dan Holke och förbundsjuristen Sussanne Lundberg. Den 19 maj 2004 förordnades handläggaren Caroline Hopkins som expert i utredningen. Den 1 juni 2004 förordnades avdelningsrådet Per-Arne Sundbom som expert i utredningen. Genom beslut den 23 juni 2004 entledigades Hans Sylvén från sitt uppdrag som expert i utredningen och den 20 augusti 2004 förordnades jur. kand. Lennart Sandebjer som ny expert i utredningen. Genom beslut den 20 december 2004 entledigades Åsa Edman från sitt uppdrag som expert och samma dag förordnades departementssekreteraren Helena Linde som ny expert i utredningen.
Kammarrättsassessorn Birgitta Henriksson förordnades som sekreterare i utredningen genom beslut den 13 april 2004.
Utredningen har antagit namnet Upphandlingsutredningen 2004 (Fi 2004:04).
Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Nya upphandlingsregler (SOU 2005:22).
Till betänkandet fogas särskilda yttranden.
Stockholm i mars 2005
Leif Lindstam
/Birgitta Henriksson
Förkortningar
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EG Europeiska gemenskaperna
EGD EG-domstolen
EMAS Environment Management Audit Scheme
EU Europeiska unionen
EGT Europeiska gemenskapernas officiella tidning
ILO International Labour Organisation
LOU lagen (1992:1528) om offentlig upphandling
prop. regeringens proposition
SOU statens offentliga utredningar
SFS svensk författningssamling
Sammanfattning
Utredningens huvudsakliga uppdrag (dir. 2004:47) är att lämna förslag till hur två EG-direktiv skall genomföras i svensk rätt, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om upphandling av vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (det klassiska direktivet).
De nya direktiven överensstämmer i stor utsträckning med de äldre direktiv som de ersätter. De har utformats med målsättningen att vara mera lättlästa och de har strukturerats på ett sätt som mer kronologiskt följer upphandlingsprocessen.
Utredningen har funnit att det ligger ett mycket påtagligt värde i att genomförandet av de nya direktiven sker i så nära anslutning till direktiven som möjligt. Utredningen har bl.a. av det skälet valt att föreslå att upphandlingsreglerna tas in i två lagar, en som avser den offentliga upphandlingen inom den klassiska sektorn och en som avser upphandlingen inom försörjningssektorerna.
Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) innehåller också bestämmelser om upphandling som inte omfattas av bestämmelserna i direktiven (6 kap. LOU) och om överprövning, skadestånd m.m. (7 kap. LOU). I var och en av de två lagarna har tagits in bestämmelser motsvarande dessa kapitel. Några sakliga ändringar har inte gjorts i dessa kapitel, eftersom utredningen i en andra etapp av utredningsarbetet skall överväga sådana frågor.
I utredningens direktiv anges att den svenska ståndpunkten beträffande miljöhänsyn och sociala hänsyn skall särskilt beaktas på så sätt att integrationen av sådana hänsyn väl återspeglas i de av utredningen föreslagna ändringarna. I de båda lagarna har förts in de bestämmelser i direktiven som behandlar dessa frågor. Utredningen avser att återkomma till frågorna i det fortsatta
utredningsarbetet, bl.a. i anslutning till behandlingen av frågan om Sveriges anslutning till ILO:s konvention nr 94.
Huvudregeln om affärsmässighet i 1 kap. 4 § LOU ersätts av en bestämmelse som närmare anknyter till vad som i direktiven kallas ”principer för tilldelning av kontrakt”. Utredningen gör bedömningen att detta inte innebär någon ändring i sak i förhållande till vad som nu gäller.
I båda de nya direktiven finns icke obligatoriska bestämmelser om ramavtal och inköpscentraler. Utredningen föreslår att möjligheten att använda ramavtal och inköpscentraler vid upphandling skall stå öppen i Sverige.
Ett nytt förfarande inom den klassiska sektorn, s.k. konkurrenspräglad dialog, och de nya förfarandena elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem, som förekommer i båda de nya direktiven behöver inte obligatoriskt genomföras i nationell lagstiftning. Medlemsstaterna kan således välja att avstå från att införa dem. Utredningen avser att i enlighet med utredningsdirektiven ta upp dessa frågor i det fortsatt utredningsarbetet.
Försörjningsdirektivet ges ett ändrat tillämpningsområde genom att det inte längre gäller för telekommunikationssektorn. Däremot omfattar direktivet verksamhet som avser posttjänster. När det gäller produktion av vatten, el, gas eller värme innebär direktivet en ändring i förhållande till det äldre direktivet på det sättet att en producent, som inte är en myndighet eller vad som i direktivet kallas ett offentligt företag, inte längre blir att anse som en upphandlande enhet enbart på den grunden att leverans av vatten, el, gas eller värme sker till ett nät som drivs av ett företag som åtnjuter särskilda rättigheter eller ensamrätt.
Utredningen föreslår att möjligheten att skjuta upp införandet av bestämmelserna i försörjningsdirektivet om upphandling för verksamheter som omfattar posttjänster till den 1 januari 2009 utnyttjas.
Utredningens arbete har i allt väsentligt bestått i att överföra de nya direktivens bestämmelser till svensk lag. Redovisningen av detta arbete sker därför huvudsakligen i form av förslag till lagtext med författningskommentarer.
Särskilda yttranden har avgetts av några av experterna i utredningen.
Författningsförslag
1. Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1528) om offentlig upphandling upphör att gälla den 1 februari 2006.
Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om upphandlingsförfaranden som påbörjats före den 1 februari 2006.
2. Förslag till lag om offentlig upphandling av byggentreprenader,varor och tjänster
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller, om inte annat följer av 2 eller 3 §, vid tilldelning av offentliga kontrakt som görs av en upphandlande myndighet och avser byggentreprenader, varor och tjänster samt vid byggkoncessioner och anordnande av projekttävlingar.
Genom lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
1
2 § Denna lag gäller inte vid tilldelning av kontrakt som
1. omfattas av lagen (0000:00) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, eller
2. är undantagen enligt 4 kap. 5 § tredje stycket, 5 kap. 2, 13 eller 14 § i den lagen.
Utan hinder av första stycket tillämpas denna lag vid tilldelning av kontrakt som görs av en upphandlande myndighet som bedriver sådan verksamhet enligt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster som avser tillhandahållande av tjänster som anges i 4 kap. 6–8 §§ i den lagen.
3 § I fråga om tilldelning av offentliga kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag, andra kontrakt, vars värde understiger de tröskelvärden som anges i lagen, och kontrakt som avses i 3 kap. 2 §, gäller lagen endast i den utsträckning som följer av 17 och 18 kap.
I fråga om tilldelning av offentliga kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 2 till denna lag tillämpas inte 15 och 16 kap.
Ett kontrakt som avser både tjänster som anges i bilaga 2 och tjänster som anges i bilaga 3 skall, om värdet av de förstnämnda tjänsterna överstiger värdet av de sistnämnda i sin helhet anses vara
1
EGT L 134, 30.4.2004, s.114–240 (Celex 32004L0018).
en upphandling av tjänster som anges i bilaga 2 och i annat fall i sin helhet anses vara en upphandling av tjänster som anges i bilaga 3.
4 § Vad som avses med upphandling anges i 2 kap. 2 §.
Vad som avses med upphandlande myndighet anges i 2 kap. 11 §.
Principer för tilldelning av kontrakt
5 § Tilldelning av offentliga kontrakt skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns. Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt. Genomförandet av upphandlingsförfarandet skall ske med iakttagande av öppenhet.
Rätten att få delta i ett upphandlingsförfarande
6 § En anbudssökande eller anbudsgivare, som är etablerad i en stat som är bunden av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) och enligt gällande bestämmelser i den staten har rätt att leverera den tjänst som kontraktet avser, får inte uteslutas från upphandlingsförfarandet endast på grund av krav på att leverantören skall vara antingen en fysisk eller en juridisk person.
Juridiska personer kan, när det gäller offentliga tjänste- och byggentreprenadkontrakt eller offentliga varukontrakt som också omfattar tjänster eller monterings- och installationsarbeten, åläggas att i anbudet eller anbudsansökan uppge namn och yrkeskvalifikationer på de personer som skall utföra tjänsterna.
7 § Grupper av leverantörer har rätt att lämna anbud och att ansöka om att få lämna anbud Den upphandlande myndigheten får inte föreskriva att sådana grupper skall anta en bestämd juridisk form för att få lämna anbud eller förhandla. Myndigheten får dock föreskriva att den utsedda gruppen skall anta en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet skall kunna fullgöras korrekt.
Reserverade kontrakt
8 § En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i offentliga upphandlingsförfaranden för skyddade verkstäder eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som på grund av funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på normala villkor.
Denna begränsning skall nämnas i annonsen om upphandling.
Beviljande av särskilda rättigheter eller ensamrätt
9 § Om en upphandlande myndighet beviljar någon annan enhet än en upphandlande myndighet särskilda rättigheter eller ensamrätt att utöva offentlig tjänsteverksamhet, skall den handling varigenom denna rätt beviljas innehålla en bestämmelse om att den aktuella enheten i fråga om varukontrakt som den tilldelar tredje man skall iaktta principen om icke-diskriminering på grund av nationalitet.
2 kap. Definitioner
1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp som används i denna lag. Det finns definitioner också i andra kapitel.
2 § Med upphandling avses anskaffning av varor, byggentreprenader eller tjänster mot ersättning samt leasing, hyra eller hyrköp av varor.
3 § Med offentligt kontrakt avses i denna lag ett skriftligt kontrakt som
1. sluts mellan en eller flera leverantörer och en eller flera upphandlande myndigheter,
2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning, och
3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur.
4 § Med offentligt byggentreprenadkontrakt avses ett offentligt kontrakt avseende byggentreprenad som gäller
1. utförande eller både projektering och utförande av arbete som är hänförligt till en verksamhet som anges i bilaga 1 till denna lag,
2. ett byggnadsverk, eller
3. utförande, oavsett på vilket sätt, av ett byggnadsverk enligt krav som ställts upp av den upphandlande myndigheten. Med byggnadsverk avses det samlade resultatet av bygg- och anläggningsarbeten, om resultatet kan självständigt fullgöra en teknisk och ekonomisk funktion.
5 § Med offentligt varukontrakt avses ett offentligt kontrakt som gäller varor och som inte omfattas av ett byggentreprenadkontrakt.
Ett kontrakt skall behandlas som ett varukontrakt även om det omfattar ett underordnat inslag av monterings- och installationsarbeten avseende varorna.
6 § Med offentligt tjänstekontrakt avses ett offentligt kontrakt som gäller utförande av sådana tjänster som anges i bilaga 2 till denna lag och som inte utgör ett kontrakt som anges i 4 eller 5 §§.
Ett offentligt kontrakt som avser såväl varor som tjänster enligt bilaga 2 skall behandlas som ett tjänstekontrakt, om värdet av tjänsterna är högre än värdet av varorna.
Ett offentligt kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 2 och som omfattar sådan verksamhet enligt bilaga 1 till denna lag som endast är underordnad verksamhet i förhållande till kontraktets huvudändamål, skall behandlas som ett tjänstekontrakt.
7 § Med byggkoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett byggentreprenadkontrakt men som innebär att ersättning utgår endast i form av en rätt att utnyttja anläggningen eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.
8 § Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvantitet.
9 § Med leverantör avses den som på marknaden tillhandahåller byggentreprenader, varor eller tjänster.
Med leverantör avses också grupper av leverantörer.
10 § Med anbudssökande avses en leverantör som ansöker om att få delta i ett selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande.
11 § Med upphandlande myndigheter avses utöver myndigheter även beslutande församlingar i kommuner och landsting, offentligt styrda organ som avses i 12 § samt sammanslutningar av en eller flera myndigheter eller ett eller flera sådana organ.
12 § Med offentligt styrda organ avses sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och
1. som till största delen finansieras av staten, en kommun, ett landsting eller ett annat offentligt styrt organ,
2. vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, ett landsting eller ett annat offentligt styrt organ, eller
3. i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan eller övervakande organ mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller ett annat offentligt styrt organ.
13 § Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som
1. förvärvar varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter, eller
2. ingår kontrakt eller träffar ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter.
14 § Med förfrågningsunderlag avses underlag för anbud, som en upphandlande myndighet tillhandahåller en leverantör.
15 § Med öppet upphandlingsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer får lämna anbud.
16 § Med selektivt upphandlingsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer kan ansöka om att få delta och endast anbudssökande som inbjuds av den upphandlande myndigheten att delta får lämna anbud.
17 § Med förhandlat upphandlingsförfarande avses ett förfarande där den upphandlande myndigheten inbjuder utvalda leverantörer att lämna anbud och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem.
18 § Med projekttävling avses en tävling med eller utan priser, främst inom områdena byggnads- och landskapsplanering, arkitekt- eller ingenjörsarbete eller databehandling, som gör det möjligt för en upphandlande myndighet att förvärva en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag i tävlingen.
19 § Med skriftlig avses att en enhet av ord eller siffror kan läsas, återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla uppgifter som går att överföra och lagra med elektroniska medel.
20 § Med elektroniska medel avses medel som utnyttjar elektronik för behandling och lagring av data och medel som sänder, överför och mottar via kabel, radiovågor, på optisk eller någon annan elektromagnetisk väg.
21 § Med gemensam terminologi vid offentlig upphandling avses den tillämpliga nomenklatur vid offentlig upphandling som antagits genom förordning EG nr 2195/2002 av den 5 november 2002 (CPV-nomenklaturen). Om den nomenklatur som används i bilagorna 1 eller 2 till denna lag avviker från CPV-nomenklaturen skall den nomenklatur som används i respektive bilaga ha företräde.
3 kap. Undantag från lagens tillämpningsområde
Teletjänster
1 § Denna lag tillämpas inte på offentliga kontrakt som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att tillhandahålla eller driva publika telenät eller att för allmänheten tillhandahålla en eller flera teletjänster.
Kontrakt som avser försvarsprodukter eller kräver sekretess eller särskilda säkerhetsåtgärder
2 § I fråga om offentliga kontrakt som
1. tilldelas av upphandlande myndigheter på försvarsområdet, och som avser varor eller tjänster som omfattas av artikel 296 i EGfördraget, eller
2. omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet, tillämpas endast 17 och 18 kap.
Kontrakt som tilldelas enligt andra internationella regler
3 § Denna lag gäller inte vid tilldelning av kontrakt som omfattas av andra förfaranderegler och som görs i enlighet med
1. ett internationellt avtal som i överensstämmelse med EGfördraget ingåtts mellan en EES-stat och ett eller flera tredje länder och som omfattar varor och byggentreprenader avsedda att utnyttjas i samband med att avtalsstaterna gemensamt uppför eller driver en anläggning, eller tjänster avsedda att utnyttjas i samband med att avtalsstaterna gemensamt genomför eller driver ett projekt,
2. ett internationellt avtal som slutits i samband med stationering av trupper,
3. en internationell organisations särskilda förfarande. Avtal enligt första stycket 1 skall skickas till kommissionen.
Förvärv av fastighet m.m.
4 § Denna lag tillämpas inte vid tilldelning av offentliga kontrakt som avser
1. förvärv av fastighet, arrenderätt, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet, oavsett finansieringsform,
2. anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial avsett för sändning som utförs av radio- och TVbolag samt kontrakt om sändningstid,
3. skiljemanna- och förlikningsuppdrag,
4. finansiella tjänster i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella
instrument, däribland transaktioner för att förse en upphandlande myndighet med pengar eller kapital,
5. anställningskontrakt,
6. forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag av sådana vars resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten helt och hållet betalas av den upphandlande myndigheten, eller
7. verksamhet som rör förvaltning av statsskulden eller som avser tjänster från Sveriges Riksbank.
Med fastighet enligt första stycket 1 avses vad som enligt jordabalken utgör eller tillhör fastighet samt befintliga byggnader som tillhör någon annan än ägaren till jorden.
5 § I fråga om tjänstekoncessioner gäller endast 1 kap. 9 §.
Med tjänstekoncession avses ett offentligt kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men där ersättning för tjänsterna utgår i form av en rätt att utnyttja tjänsterna eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.
6 § Denna lag gäller inte vid offentliga tjänstekontrakt som tilldelas en annan upphandlande myndighet som på grund av lag eller annan författning, som är förenlig med EG-fördraget, har ensamrätt att utföra tjänsten.
4 kap. Tröskelvärden
Tröskelvärdenas storlek
1 § Denna lag skall tillämpas på offentliga kontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå till minst:
1. 154 000 euro, om kontraktet avser
a) varor och tilldelas av en central statlig myndighet, i fråga om sådana myndigheter inom försvarsområdet dock endast då kontraktet avser varor som anges i bilaga 4 till denna lag.
b) tjänster och tilldelas av en central statlig myndighet, om inte annat följer av andra stycket,
2. 236 000 euro i andra fall än som avses i 1,
3. 5 923 000 euro, om kontraktet avser byggentreprenader. Vid upphandling som görs av en myndighet som anges i första stycket 1 b och avser sådana tjänster som omfattas av kategori 8 i
bilaga 2 till denna lag, telekommunikationstjänster i kategori 5, vilkas positioner i CPV motsvarar referensnumren CPC 7524, 7525 och 7526 eller sådana tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag tillämpas tröskelvärdet 236 000 euro.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka myndigheter som omfattas av första stycket 1 a respektive 1 b.
2 § Denna lag skall tillämpas på kontrakt som tilldelas av någon annan än en upphandlande myndighet eller av en upphandlande myndighet för någon annans räkning, om minst hälften av kostnaden för kontraktet täcks av direkta bidrag från en myndighet och kontraktet avser
1. en byggentreprenad eller uppförande av sjukhus, anläggningar för sport, rekreation och fritid, skol- eller universitetsbyggnader eller byggnader för administrationsändamål och har ett beräknat värde, exklusive mervärdesskatt, om minst 5 923 000 euro, eller
2. tjänster som har samband med en byggentreprenad som avses i punkt 1 och har ett beräknat värde, exklusive mervärdesskatt, om minst 154 000 euro.
Det ankommer på den myndighet som lämnar ett bidrag som avses i första stycket att se till att bestämmelserna i denna lag tillämpas om kontrakt tilldelas av någon annan än myndigheten.
Beräkning av värdet av ett kontrakt
3 § Värdet av kontrakt som avses i 1 eller 2 § skall beräknas till det totala belopp, exklusive mervärdesskatt, som skall betalas enligt kontraktet. Vid beräkningen skall options- och förlängningsklausuler beaktas som om de utnyttjats. Vidare skall i värdet inräknas de premier och ersättningar som den upphandlande myndigheten planerar att betala till anbudssökande eller anbudsgivare.
4 § Beräkningen av värdet av ett kontrakt skall avse värdet vid den tidpunkt då en annons om upphandlingen enligt 9 kap. 1 § skickas ut eller, om en sådan annons inte krävs, vid den tidpunkt då den upphandlande myndigheten inleder förfarandet för val av leverantör.
Förbud mot kringgående av tröskelvärden
5 § En byggentreprenad eller en planerad anskaffning av en viss mängd varor och eller tjänster får inte delas upp i avsikt att kringgå tillämpningen av denna lag.
Byggentreprenadkontrakt
6 § I värdet av en byggentreprenad skall inräknas kostnaden för entreprenaden och värdet av varor som den upphandlande myndigheten tillhandahåller entreprenören för att entreprenaden skall kunna fullgöras.
Upphandling genom delkontrakt
7 § Om en planerad byggentreprenad eller anskaffning av tjänster eller av likartade varor kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av delkontrakt skall det sammanlagda värdet av delkontrakten beaktas vid tillämpning av 1 §. Om tröskelvärdet då överskrids skall varje enskild tilldelning av kontrakt göras enligt bestämmelserna i denna lag.
Första stycket behöver inte tillämpas i fråga om ett delkontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro när det gäller tjänster eller varor och 1 000 000 euro när det gäller byggentreprenader, förutsatt att det sammanlagda värdet av sådana delkontrakt inte överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.
Kontrakt som löper på viss tid eller på obestämd tid
8 § För upphandlingskontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp av varor och löper på bestämd tid om högst tolv månader skall värdet av kontraktet beräknas till kostnaden för kontraktet under löptiden.
För upphandlingskontrakt som avser längre tid skall värdet beräknas till den totala kostnaden inklusive varans uppskattade restvärde.
För upphandlingskontrakt som löper på obestämd tid eller vars löptid inte kan bestämmas skall värdet beräknas till månadskostnaden multiplicerad med talet 48.
Varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som skall förnyas
9 § Värdet av varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som skall förnyas inom en viss tid, skall beräknas med ledning av
1. det verkliga värdet av en följd av liknande kontrakt som tilldelats under den föregående tolvmånadersperioden eller under det föregående räkenskapsåret, om möjligt justerat med hänsyn till förutsebara ändringar i kvantitet eller värde under den tolvmånadersperiod som följer på det ursprungliga kontraktet, eller
2. det beräknade värdet av en följd av kontrakt som tilldelats under den tolvmånadersperiod eller, om räkenskapsåret är längre än tolv månader, under det räkenskapsår som följer på det första kontraktet.
Valet av beräkningsmetod får inte göras i avsikt att kringgå bestämmelserna i detta kapitel.
Vissa tjänstekontrakt
10 § För offentliga tjänstekontrakt skall värdet av kontraktet beräknas med utgångspunkt i
1. när det gäller försäkringstjänster: den premie som skall betalas och andra former av ersättning,
2. när det gäller banktjänster och andra finansiella tjänster: arvoden, provisioner, ränta och andra former av ersättning, och
3. när det gäller kontrakt som avser projektering: arvoden eller den provision som skall betalas och andra former av ersättning.
11 § I det fall ett tjänstekontrakt tilldelas utan att något totalpris anges skall värdet utgöras av det fulla värdet av tjänsterna under kontraktets löptid, om denna är högst 48 månader och till månadsvärdet multiplicerat med talet 48, om löptiden är längre eller om kontraktet löper på obestämd tid.
Värdet av ett ramavtal skall beräknas till det högsta värdet exklusive mervärdesskatt av de kontrakt som planeras under avtalets löptid.
5 kap. Upphandlingsförfarande
Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande
1 § Öppet eller selektivt upphandlingsförfarande skall användas, om inte annat följer av 2 §.
2 § Förhandlat upphandlingsförfarande får användas under de förutsättningar och på det sätt som anges i 3– 10 §§.
Förhandlat förfarande med föregående annonsering
3 § Förhandlat förfarande med föregående annonsering får användas
1. om de anbud som lämnats vid ett öppet eller ett selektivt förfarande är ogiltiga eller inte kan godtas med hänsyn till vad som föreskrivs i 1 kap. 6 § andra stycket, 8 kap. 11 § tredje stycket, 13 och 14 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap. eller 14 kap. 3 §, dock endast om de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt,
2. om det som skall upphandlas är av sådant slag eller förenat med sådana risker att det på grund av särskilda omständigheter inte går att ange något totalpris i förväg,
3. i fråga om tjänster av sådan art att det inte går att utarbeta tillräckligt exakt förfrågningsunderlag för att kunna genomföra upphandlingen genom att välja det bästa anbudet enligt bestämmelserna för öppna eller selektiva förfaranden, eller
4. i fråga om byggentreprenad, om entreprenaden endast har forsknings-, provnings- eller utvecklingsändamål och inte syftar till att nå lönsamhet eller att täcka forsknings- och utvecklingskostnader.
4 § I fall som avses i 3 § 1 får en upphandlande myndighet avstå från att annonsera om upphandling, om den i ett förhandlat förfarande inbegriper endast anbudsgivare som uppfyller kraven i 12–13 kap. och som i ett föregående öppet eller selektivt förfarande har lämnat anbud som uppfyller de formella kraven för
anbudsförfarandet. I förfarandet får inte delta andra än sådana anbudsgivare.
5 § Vid förhandlat förfarande enligt 3 § skall en upphandlande myndighet förhandla med anbudsgivarna om de anbud som de har lämnat, för att anpassa anbuden till de krav som myndigheten har angivit i annonsen om upphandling, förfrågningsunderlaget och de eventuella kompletterande handlingarna och för att få fram det bästa anbudet i enlighet med 14 kap. 1 §.
Myndigheten skall under förhandlingarna behandla samtliga anbudsgivare lika.
6 § En upphandlande myndighet får föreskriva att förhandlat förfarande enligt 3 § skall äga rum i successiva steg för att minska det antal anbud som förhandlingen skall omfatta. Därvid skall de tilldelningskriterier tillämpas som anges i annonsen om upphandlingen eller i förfrågningsunderlaget. I annonsen eller i förfrågningsunderlaget skall anges om denna möjlighet kommer att utnyttjas.
Förhandlat förfarande utan annonsering
7 § En upphandlande myndighet får använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor eller tjänster om
1. det vid ett öppet eller selektivt förfarande inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud eller inte lämnats några ansökningar om att få lämna anbud, under förutsättning att de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt och att en rapport lämnas till Europeiska gemenskapernas kommission, om den begär det,
2. det som skall upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan tillhandahållas av endast en viss leverantör, eller
3. det är absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av och inte heller kan hänföras till den upphandlande myndigheten, gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering.
8 § En upphandlande myndighet får använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering för tilldelning av varukontrakt, om
1. det gäller en vara som framställs endast för forsknings-, utvecklings-, studie- eller experimentändamål och det inte är fråga om serietillverkning för att visa om varan är marknadsmässig eller om att täcka forsknings- och utvecklingskostnader,
2. det gäller kompletterande leveranser av varor från den ursprungliga leverantören, under förutsättning att varorna är avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser, och ett byte av leverantör skulle medföra att myndigheten tvingades anskaffa varor som skulle vara tekniskt oförenliga med de först anskaffade eller leda till oproportionerliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll,
3. det gäller varor som noteras och omsätts på en råvarumarknad,
4. det är möjligt att anskaffa varor på särskilt förmånliga villkor, antingen från en varuleverantör som har för avsikt att lägga ner sin affärsverksamhet eller från konkursförvaltare eller likvidatorer, efter uppgörelse med fordringsägare eller motsvarande förfarande,
Kontrakt som avser leveranser som anges i första stycket 2 och återkommande kontrakt av samma slag får löpa under längre tid än tre år endast om det finns särskilda skäl.
9 § En upphandlande myndighet får använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering för tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader eller tjänster om det gäller
1. kompletterande byggentreprenader eller tjänster som inte ingår i ett ursprungligt projekt eller i ett ursprungligt kontrakt, under förutsättning att kompletteringarna på grund av oförutsedda omständigheter blivit nödvändiga för arbetets utförande, att de skall utföras av den ursprunglige leverantören, att de inte utan stora tekniska eller ekonomiska olägenheter för den upphandlande myndigheten kan skiljas från det ursprungliga upphandlingskontraktet eller att de, om de kan avskiljas, är absolut nödvändiga för att de ursprungliga tjänsterna skall kunna slutföras, eller
2. nya arbeten som består enbart av en upprepning av liknande byggentreprenader eller tjänster under förutsättning att de nya arbetena ingår i ett projekt som tidigare varit föremål för ett öppet eller selektivt upphandlingsförfarande, att arbetena tilldelas samma leverantör som tidigare tilldelats upphandlingskontraktet, att värdet av de nya arbetena ingått i tröskelvärdeberäkningen och att
de annonserats i samband med det ursprungliga projektet, varvid angivits att förhandlat förfarande kan komma att användas.
Det sammanlagda värdet av kontrakt som avses i första stycket 1 får inte överstiga hälften av det ursprungliga kontraktets värde.
Det förfarande som avses i första stycket 2 får tillämpas under högst tre år efter det att det ursprungliga kontraktet slöts.
10 § En upphandlande myndighet får använda förhandlat upphandlingsförfarande utan föregående annonsering om det är fråga om tilldelning av tjänstekontrakt som följer på en projekttävling som anordnats enligt denna lag, under förutsättning att kontraktet enligt tävlingsreglerna skall tilldelas vinnaren eller en av vinnarna av tävlingen.
Om en tävling avslutats med att mer än en vinnare utsetts skall vinnarna inbjudas att delta i förhandlingarna.
Begränsning av antalet deltagare i upphandlingsförfaranden
11 § Vid selektivt upphandlingsförfarande och vid förhandlat upphandlingsförfarande med föregående annonsering får den upphandlande myndigheten begränsa antalet lämpliga anbudssökande som den kommer att inbjuda att delta i förfarandet genom att lämna anbud respektive att förhandla, under förutsättning att det finns tillräckligt många lämpliga anbudssökande.
Den upphandlande myndigheten skall i annonsen ange
1. vilka objektiva och icke-diskriminerande kriterier eller regler som den kommer att tillämpa vid valet av deltagare,
2. det lägsta antal deltagare som kommer att inbjudas och, om ett högsta antal kommer att inbjudas, detta antal,
3. de miniminivåer som kan ha fastställts i fråga om deltagarnas ekonomiska, finansiella, tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Miniminivåerna för den kapacitet som krävs för ett bestämt kontrakt skall ha samband med kontraktsföremålet och stå i proportion till detta.
12 § Det lägsta antalet deltagare skall vid selektivt förfarande vara fem och vid förhandlat förfarande med föregående annonsering tre. Antalet deltagare skall dock alltid vara tillräckligt stort för att verklig konkurrens skall kunna garanteras.
13 § En upphandlande myndighet skall inbjuda minst så många deltagare som det lägsta antal som fastställts på förhand.
Om antalet anbudssökande, som uppfyller de urvalskriterier som avses i 11 § andra stycket 1 och de miniminivåer som avses i 11 § andra stycket 3, är lägre än det minsta antal deltagare som inbjudits enligt 11 § andra stycket 2 får den upphandlande myndigheten fortsätta förfarandet genom att inbjuda den eller de anbudssökande som har begärt att få delta och som har den erforderliga kapaciteten.
6 kap. Ramavtal
1 § En upphandlande myndighet får sluta ramavtal.
2 § En upphandlande myndighet som skall sluta ett ramavtal skall följa de bestämmelser som anges i denna lag fram till tilldelningen av kontrakt som grundar sig på ramavtalet.
Valet av parter i ramavtalet skall ske med tillämpning av de tilldelningsgrunder som anges i 14 kap. 1–3 §§.
3 § Kontrakt får tilldelas enligt 8 eller 9 § endast om den upphandlande myndigheten och leverantören från början varit parter i avtalet.
Vid tilldelning av kontrakt som bygger på ett ramavtal får parterna inte i något fall väsentligen ändra villkoren i detta ramavtal.
4 § Ett ramavtal får endast om det finns särskilda skäl löpa under längre tid än fyra år.
5 § En upphandlande myndighet får inte använda ramavtal på ett otillbörligt sätt eller på sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids.
6 § Om ett ramavtal sluts med en enda leverantör skall kontrakt som bygger på detta ramavtal tilldelas enligt villkoren i ramavtalet.
Vid tilldelningen av sådana kontrakt får den upphandlande myndigheten skriftligen samråda med den leverantör som är part i ramavtalet och vid behov anmoda denne att komplettera sitt anbud.
7 § Om ett ramavtal sluts med flera leverantörer skall dessa vara minst tre till antalet, om det finns ett tillräckligt antal leverantörer som uppfyller urvalskriterierna och ett tillräckligt antal godtagbara anbud som uppfyller tilldelningskriterierna.
8 § Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som ingåtts med flera leverantörer kan ske genom tillämpning av villkoren i ramavtalet utan förnyad inbjudan att lämna anbud.
Kontrakt skall tilldelas den leverantör som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de villkor som angetts i ramavtalet.
9 § Om inte alla villkor är fastställda i ramavtalet skall parterna inbjudas att på nytt lämna anbud på grundval av de villkor som anges i ramavtalet. Dessa villkor får om det är nödvändigt, preciseras och vid behov kompletteras med andra villkor som angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.
Vid tillämpning av första stycket skall
1. den upphandlande myndigheten för varje kontrakt som skall tilldelas skriftligen samråda med de leverantörer som kan genomföra kontraktet,
2. den upphandlande myndigheten fastställa en tidsfrist som är tillräcklig för att lämna in anbud beträffande varje särskilt kontrakt, med hänsyn tagen till upphandlingens art och omfattning,
3. anbuden lämnas skriftligen och innehållet i dem vara hemligt till dess den angivna svarstiden har löpt ut, och
4. den upphandlande myndigheten tilldela varje enskilt kontrakt till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.
7 kap. Inköpscentraler
1 § En upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster genom en inköpscentral.
2 § En upphandlande myndighet som anskaffar byggentreprenader, varor och tjänster genom en inköpscentral skall anses ha följt denna lag, under förutsättning att inköpscentralen har gjort det.
8 kap. Förfrågningsunderlag m.m.
Innehållet i förfrågningsunderlag m.m.
Tekniska specifikationer
1 § Tekniska specifikationer skall ingå i annonser om upphandling, förfrågningsunderlag eller kompletterande handlingar. Specifikationerna skall vara utformade på något av de sätt som anges i 2– 5 §§.
När så är möjligt bör specifikationerna fastställas med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för funktionshindrade eller formgivning med tanke på samtliga användares behov.
De tekniska specifikationerna skall tillåta anbudsgivare att delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder mot att offentlig upphandling öppnas för konkurrens.
Tekniska specifikationer som hänvisar till en standard
2 § De tekniska specifikationerna skall vara utformade med hänvisning till i turordning
1. svensk standard som överensstämmer med europeisk standard,
2. europeiska tekniska godkännanden,
3. gemensamma tekniska specifikationer,
4. internationella standarder,
5. andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana system inte finns, till svenska standarder, till svenska tekniska godkännanden eller till svenska tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning.
Varje hänvisning som avses i första stycket 5 skall följas av orden ”eller likvärdigt”.
Första stycket gäller inte, om det i någon annan författning finns avvikande bestämmelser som överensstämmer med gemenskapsrätten.
Tekniska specifikationer i form av prestanda- eller funktionskrav
3 § En teknisk beskrivning får göras i form av prestanda- eller funktionskrav, varvid miljöegenskaper kan ingå. Sådana krav måste dock vara så utformade att anbudsgivarna kan bilda sig en bestämd uppfattning om föremålet för upphandlingen och den upphandlande myndigheten kan genomföra upphandlingen.
4 § De tekniska specifikationerna får anges som prestanda- eller funktionskrav enligt 3 § och hänvisa till de tekniska specifikationerna enligt 2 § som ett sätt att visa att de uppställda kraven är uppfyllda.
5 § De tekniska specifikationerna får anges genom hänvisning till specifikationerna i 2 § i fråga om vissa egenskaper och till de prestanda- eller funktionskrav som anges i 3 § i fråga om andra egenskaper.
Uppgifter om tillverkning, ursprung m.m.
6 § De tekniska specifikationerna får inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning, om detta leder till att vissa företag eller produkter gynnas eller missgynnas.
Uppgifter och hänvisningar som avses i första stycket får dock i undantagsfall förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift eller hänvisning skall följas av orden "eller likvärdig".
Andra sätt att visa att uppställda krav uppfylls
7 § Om en upphandlande myndighet väljer att hänvisa till specifikationer enligt 2 §, får den inte förkasta ett anbud med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med specifikationer som den har hänvisat till, när anbudsgivaren på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten kan godta i sitt anbud visar att de föreslagna
lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt de tekniska specifikationerna.
8 § Om en upphandlande myndighet väljer att i enlighet med 3, 4 eller 5 § ange prestanda- eller funktionskrav, får den inte förkasta ett anbud i fråga om byggentreprenader, varor eller tjänster, om anbudsgivaren, på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten kan godta, kan visa att anbudet överensstämmer med en nationell standard som genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt godkännande, med en gemensam teknisk specifikation, med en internationell standard eller med ett tekniskt referenssystem som har utarbetats av ett europeiskt standardiseringsorgan, om dessa specifikationer avser de prestanda eller funktionskrav som den har fastställt.
Miljömärken
9 § Om en upphandlande myndighet föreskriver miljöegenskaper i form av prestanda- eller funktionskrav enligt 3 §, får den använda detaljerade specifikationer eller vid behov delar av dessa, som fastställts för miljömärken, under förutsättning att
1. specifikationerna är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor eller tjänster som är föremål utarbetats på grundval av vetenskapliga rön,för upphandlingen,
2. kraven för märkena har 3. märkena har antagits genom ett förfarande i vilket myndigheter, konsumenter, tillverkare, distributörer, miljöorganisationer och andra berörda får delta, och
4. märkena är tillgängliga för alla berörda parter. Den upphandlande myndigheten får ange att varor eller tjänster som är försedda med miljömärke som avses i första stycket skall antas motsvara de tekniska specifikationer som fastställts i förfrågningsunderlaget men skall godta även annat bevis för att så är fallet.
Erkända organ
10 § Med erkända organ avses i detta kapitel provnings- och kalibreringslaboratorier samt organ för inspektion och certifiering som uppfyller tillämpliga europeiska standarder.
Upphandlande myndigheter skall godta intyg från erkända organ som är etablerade i andra medlemsstater.
Alternativa anbud
11 § Skall en upphandlande myndighet anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, får den tillåta anbudsgivare att lämna alternativa anbud.
En upphandlande myndighet skall i annonsen om upphandlingen ange om den godkänner alternativa anbud. Om detta inte anges är alternativa anbud inte tillåtna.
En upphandlande myndighet som tillåter alternativa anbud skall i förfrågningsunderlaget ange vilka minimikrav som gäller för sådana anbud och särskilda villkor som kan gälla för redovisningen av anbuden. Endast anbud som uppfyller minimikraven får beaktas.
12 § Vid tilldelning av varu- eller tjänstekontrakt får en upphandlande myndighet som har tillåtit alternativa anbud enligt 11 § inte förkasta ett sådant anbud enbart på grund av att det, om det antas, skulle bli ett tjänstekontrakt i stället för ett varukontrakt eller ett varukontrakt i stället för ett tjänstekontrakt.
Underentreprenad
13 § I förfrågningsunderlaget får en upphandlande myndighet begära att anbudsgivaren i anbudet anger hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på underentreprenörer och vilka underleverantörer som föreslås.
Information om arbetsvillkor m.m.
14 § En upphandlande myndighet får i förfrågningsunderlaget upplysa om vilka myndigheter som kan lämna en anbudsgivare information om de bestämmelser om beskattning, miljöskydd,
arbetarskydd och arbetsvillkor som kommer att gälla vid utförandet av tjänster eller byggentreprenader som omfattas av kontraktet.
Om den upphandlande myndigheten har lämnat upplysningar enligt första stycket, skall den begära att anbudsgivaren bekräftar att hänsyn tagits till bestämmelserna om arbetarskydd och arbetsvillkor vid utformningen av anbudet.
Första stycket skall inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap. 3 § om granskning av onormalt låga anbud.
Villkor för fullgörande av kontrakt
15 § En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra krav på hur kontrakt skall fullgöras, under förutsättning att kraven är förenliga med gemenskapsrätten och anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Tillhandahållande av förfrågningsunderlag
16 § Om en upphandlande myndighet vid öppet förfarande inte ger obegränsad, direkt och fullständig tillgång genom elektroniska medel till förfrågningsunderlaget och alla kompletterande handlingar, skall förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna skickas till en leverantör inom sex dagar efter det att begäran från denne att få ut handlingarna har tagits emot, förutsatt att begäran har gjorts i god tid före utgången av tidsfristen för att lämna anbud.
Den upphandlande myndigheten eller den som av myndigheten utsetts att fullgöra denna uppgift skall lämna ut kompletterande information om förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna senast sex dagar före fastställd sista dag för mottagande av anbud, om informationen har begärts i god tid.
Skriftlig inbjudan att lämna anbud eller att förhandla
17 § Vid selektivt förfarande och vid förhandlat förfarande med föregående annonsering skall en upphandlande myndighet vid ett och samma tillfälle till samtliga utvalda deltagare skicka en skriftlig inbjudan att lämna anbud eller att förhandla.
Inbjudan till anbudssökandena skall innehålla förfrågningsunderlaget och samtliga kompletterande handlingar eller uppgift om åtkomst till förfrågningsunderlaget och kompletterande handlingar, om de görs direkt tillgängliga med elektroniska medel.
18 § I det fall någon annan enhet än den ansvariga upphandlande myndigheten på begäran skall lämna ut förfrågningsunderlaget eller de kompletterande handlingarna, skall adressen till denna enhet anges i inbjudan. Om en tidsfrist gäller för en sådan begäran och om en avgift skall betalas för handlingarna skall upplysning om fristen och avgiften samt betalningsvillkor anges i inbjudan.
De begärda handlingarna skall skickas till leverantörerna så snart som möjligt efter det att begäran har mottagits.
Kompletterande upplysningar och handlingar
19 § Den upphandlande myndigheten eller den som avses i 16 § andra stycket skall lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågningsunderlaget eller kompletterande handlingar senast sex dagar före den fastställda tidsfristen för mottagande av anbud, förutsatt att sådana upplysningar har begärts i god tid.
Vid selektivt förfarande och vid påskyndat förhandlat förfarande enligt 10 kap. 8 § skall denna tidsfrist vara fyra dagar.
Innehållet i en inbjudan
20 § En inbjudan som avses i 17 § skall innehålla
1. en hänvisning till annonsen om upphandling,
2. uppgift om sista dag för mottagande av anbud samt uppgifter om till vilken adress anbuden skall skickas och på vilket eller vilka språk de skall avfattas,
3. uppgifter om vilka handlingar som skall bifogas,
4. den relativa inbördes betydelsen av kriterierna för tilldelning av kontrakt eller kriteriernas prioritetsordning, om dessa upplysningar inte redovisas i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Bemyndigande
21 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad som förstås med tekniska specifikationer.
9 kap. Annonsering om upphandling
Skyldigheten att annonsera upphandlingar
1 § En upphandlande myndighet skall annonsera upphandlingar, om inte annat följer av 5 kap. 4 eller 7–9 §§ eller av 6 eller 8 § i detta kapitel.
Förhandsannonsering
2 § En upphandlande myndighet skall, om inte annat följer av 6 §, genom förhandsannonsering lämna information enligt andra stycket om de kontrakt eller ramavtal som den avser att tilldela under de närmast följande tolv månaderna.
Information enligt första stycket skall lämnas
1. när det gäller varor, om det sammanlagda värdet av kontrakten eller ramavtalen, under förutsättning att värdet uppgår till minst 750 000 euro för varje varuområde,
2. när det gäller tjänster, om det sammanlagda värdet av kontrakten eller ramavtalen, under förutsättning att värdet uppgår till minst 750 000 euro för varje enskild tjänstekategori, och
3. när det gäller byggentreprenader, om en entreprenads huvudsakliga art och omfattning, under förutsättning att värdet av entreprenaden uppgår till minst 5 923 000 euro.
De i första stycket angivna värdena skall bestämmas på det sätt som enligt 4 kap. gäller för beräkning av tröskelvärden.
3 § Varuområdet skall fastställas av den upphandlande myndigheten genom en hänvisning till den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling (CPV-nomenklaturen).
Med tjänstekategorier avses de kategorier som anges i bilaga 2 till denna lag.
4 § En annons enligt 2 § som avser varor eller tjänster skall snarast möjligt efter varje budgetårs början översändas till Europeiska gemenskapernas kommission eller offentliggöras på den upphandlande myndighetens upphandlarprofil.
En annons enligt 2 § som avser byggentreprenader skall snarast möjligt efter det att ett beslut fattats om tillstånd för den planering som gäller de byggentreprenader eller ramavtal som den upphandlande myndigheten avser att tilldela, översändas till kommissionen eller offentliggöras på den upphandlande myndighetens upphandlarprofil.
Med upphandlarprofil avses uppgifter som är tillgängliga på Internet och som kan innehålla information om den upphandlande myndigheten och uppgifter om dess upphandlingar såsom förhandsannonser, uppgifter om pågående upphandlingar, planerade inköp, tilldelade kontrakt, avbrutna upphandlingsförfaranden och liknande förhållanden.
5 § En upphandlande myndighet som offentliggör en förhandsannons på sin upphandlarprofil skall, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, på elektronisk väg sända ett meddelande om offentliggörandet till Europeiska gemenskapernas kommission.
Begränsningar av skyldigheten att förhandsannonsera
6 § En upphandlande myndighet är skyldig att förhandsannonsera endast om myndigheten förkortar tidsfristen för mottagande av anbud i enlighet med 10 kap. 3 §.
En upphandlande myndighet är inte skyldig att förhandsannonsera, om enheten med stöd av 5 kap. 4 eller 7–9 §§ tillämpar ett förfarande utan föregående annonsering.
Annonsering om tilldelning av kontrakt och om ingångna ramavtal
7 § En upphandlande myndighet som har tilldelat ett offentligt kontrakt eller ingått ett ramavtal skall, om inte annat följer av andra stycket, till Europeiska gemenskapernas kommission skicka en
annons om upphandlingsresultatet senast 48 dagar efter det att kontraktet tilldelats eller ramavtalet ingåtts.
Avser det tilldelade kontraktet tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag skall den upphandlande myndigheten ange om den samtycker till att kontraktet offentliggörs.
Vad som sägs i första stycket gäller inte i fråga om tilldelning av kontrakt som görs med stöd av ramavtal som ingåtts i enlighet med denna lag.
8 § Sådan information om tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal som skulle hindra tillämpning av lag eller stå i strid mot allmänintresset eller skada offentliga eller privata leverantörers berättigade kommersiella intressen eller motverka en sund konkurrens dem emellan behöver inte offentliggöras.
Utformning och offentliggörande av annonser om upphandling
9 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om innehållet i och utformningen av annonser om upphandling samt om sättet för överföring till Europeiska gemenskapernas kommission av sådana annonser.
10 § En upphandlande myndighet får välja på vilket av Europeiska gemenskapernas officiella språk en annons skall offentliggöras. Endast den text som offentliggörs i denna ursprungliga språkversion skall gälla.
11 § En upphandlande myndighet får inte offentliggöra en annons eller dess innehåll innan den skickas till Europeiska gemenskapernas kommission.
En annons som offentliggörs av en upphandlande myndighet får inte innehålla någon annan information än den som skickas till kommissionen eller offentliggörs på den upphandlande myndighetens upphandlarprofil.
12 § En förhandsannons får inte offentliggöras på en upphandlarprofil innan ett meddelande har skickats till Europeiska gemenskapernas kommission som anger att offentliggörandet sker i denna form.
13 § En annons eller förhandsannons som offentliggörs av en upphandlande myndighet skall innehålla uppgift om vilken dag meddelandet skickats till Europeiska gemenskapernas kommission eller offentliggjorts på upphandlarprofilen.
14 § En upphandlande myndighet skall kunna visa vilken dag ett meddelande har skickats till Europeiska gemenskapernas kommission.
Icke-obligatorisk annonsering
15 § En upphandlande myndighet får, även om någon skyldighet till det inte finns enligt denna lag, offentliggöra annonser och förhandsannonser i enlighet med vad som föreskrivs i 9–14§§.
10 kap. Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud
Inledande bestämmelse
1 § Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud skall, med beaktande av 2–8 §§, bestämmas till den tid som upphandlingens art och omfattning motiverar.
Tidsfrist vid öppet upphandlingsförfarande
2 § Vid öppet upphandlingsförfarande skall tidsfristen för mottagande av anbud vara minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades för offentliggörande, om inte annat följer av 3 eller 5–7 §§.
Tidsfrist efter förhandsannonsering
3 § Om den upphandlande myndigheten har förhandsannonserat enligt 9 kap. 2–6 §§, skall tidsfristen för mottagande av anbud vid öppet eller selektivt upphandlingsförfarande i regel vara 36 dagar men inte i något fall kortare än 22 dagar från den dag då meddelandet skickades för offentliggörande.
Tidsfristen skall vid öppet förfarande löpa från den dag då meddelandet om upphandling skickades och vid selektivt förfarande från den dag då inbjudan att lämna anbud skickades.
Den tidsfrist som anges i första stycket får användas endast om 1. förhandsannonsen innehöll de uppgifter som anges i föreskrifter som meddelats med stöd av 9 kap. 9 §, i den mån uppgifterna var tillgängliga vid tidpunkten för förhandsannonseringen, och
2. minst 52 dagar, men högst 12 månader, gått från den dag då förhandsannonsen skickades för offentliggörande.
Tidsfrister vid selektivt förfarande och vid förhandlat förfarande med föregående annonsering
4 § Vid selektivt upphandlingsförfarande och vid förhandlat upphandlingsförfarande med föregående annonsering skall tidsfristen för mottagande av anbudsansökningar vara minst 37 dagar från den dag då meddelandet om upphandling skickades.
Vid selektivt upphandlingsförfarande skall tidsfristen för mottagande av anbud vara minst 40 dagar från den dag då inbjudan skickades.
Förkortade tidsfrister vid användning av elektroniska medel
5 § Om en annons utarbetas och skickas med elektroniska medel i enlighet med vad som gäller vid användande av sådan teknik, får tidsfristerna enligt 2 eller 3 § för mottagande av anbud vid öppet förfarande och tidsfristen enligt 4 § för mottagande av anbudsansökningar vid selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering förkortas med sju dagar.
6 § Tidsfristerna för mottagande av anbud vid öppet och selektivt förfarande får, utöver vad som följer av 5 §, förkortas med fem dagar, om den upphandlande myndigheten med elektroniska medel i enlighet med vad som gäller vid användande av sådan teknik, ger fri, direkt och fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget och alla kompletterande handlingar från den dag då annonsen om upphandlingen offentliggjordes. Den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig skall anges i meddelandet.
Förlängning av tidsfrister
7 § Tillhandahålls inte förfrågningsunderlaget och kompletterande handlingar och upplysningar, trots att detta begärts i god tid, inom de tidsfrister som anges i 8 kap. 16 och 19 §§ skall fristerna för mottagande av anbud förlängas så att alla leverantörer skall kunna få kännedom om all den information som behövs för att utarbeta ett anbud.
Vad som sägs i första stycket gäller även om anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av underlaget till förfrågningsunderlaget,
Förkortade tidsfrister på grund av tidsbrist
8 § Om det, vid selektivt förfarande eller vid förhandlat förfarande med föregående annonsering, på grund av tidsbrist inte är möjligt att tillämpa de tidsfrister som anges i 2–7 §§ får en upphandlande myndighet fastställa att fristen för mottagande av anbudsansökningar, räknat från den dag då annonsen om upphandling skickades, skall vara minst 15 dagar eller, om annonsen skickades med elektroniska medel i enlighet med vad som gäller vid användande av sådan teknik, minst 10 dagar .
Under den förutsättning som anges i första stycket får en upphandlande myndighet fastställa att fristen för mottagande av anbud vid selektivt förfarande skall vara minst 10 dagar från den dag då inbjudan att lämna anbud skickades.
11 kap. Kommunikation, information och dokumentation
Regler för kommunikation
1 § En upphandlande myndighet får bestämma om kommunikation och informationsutbyte i förfaranden enligt denna lag för tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor eller tjänster skall ske per post, per telefax eller med elektroniska medel. En ansökan om att få lämna anbud får även göras muntligen.
De valda kommunikationsmedlen skall vara allmänt tillgängliga. Myndigheten skall i en annons eller i förfrågningsunderlaget ange hur anbud och ansökningar om att få lämna anbud får lämnas.
2 § De verktyg som skall användas för kommunikation med elektroniska medel, liksom deras tekniska krav, skall vara icke-diskriminerande, allmänt tillgängliga och möjliga att använda tillsammans med informations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet används.
3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbud och anbudsansökningar, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter.
En upphandlande myndighet får kräva att elektroniska anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar som används för elektronisk mottagning av anbud och anbudsansökningar.
Skyldighet att lämna in intyg m.m.
4 § Vid elektronisk inlämning av anbud och ansökningar om att få lämna anbud är anbudsgivare och anbudssökande skyldiga att före utgången av den fastställda tidsfristen för anbudsgivningen eller anbudsansökningarna lämna in sådana handlingar, intyg och försäkringar som avses i 12 kap. 3 §, 13 kap. 3, 4, 6, 7, 9, 10, 12 och 13 §§ och som inte finns tillgängliga i elektronisk form.
Bekräftelse av anbud och ansökan om att få lämna anbud
5 § En upphandlande myndighet får om det behövs begära att ett anbud eller en ansökan om att få lämna anbud som gjorts på annat sätt än per post bekräftas före utgången av tidsfristen för anbudet eller ansökningen genom en egenhändigt undertecknad handling eller på annat sätt som myndigheten bestämmer. Har en ansökan om att få lämna anbud gjorts muntligen skall en bekräftelse, på det sätt som den upphandlande myndigheten bestämmer, skickas före utgången av ansökningstiden.
Bevarande av sekretess
6 § Kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av uppgifterna skall ske på ett sådant sätt att alla uppgifter bevaras säkert, att den sekretess som gäller för anbuden och anbudsansökningarna iakttas och att den upphandlande myndigheten inte tar del av innehållet i anbuden och anbudsansökningarna förrän tidsfristen för att lämna anbud respektive anbudsansökan har gått ut.
Öppnande av anbud
7 § Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upphandlande myndigheten utsedda personer skall delta. Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare utsedd person närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av den som framställt begäran.
Vid förhandlat upphandlingsförfarande får försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden skall öppnas samtidigt.
Rättelse av fel, förtydligande och komplettering
8 § En upphandlande myndighet får medge att en anbudsgivare eller anbudssökande rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet eller ansökningen att få lämna anbud.
Myndigheten får begära att ett anbud eller en ansökan förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Myndigheten får begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar intyg, skriftliga bevis och andra handlingar som getts in och som avses i 12 kap. och 13 kap. 3 §..
Underrättelse om beslut
9 § En upphandlande myndighet skall, om inte annat följer av 10 § snarast möjligt skriftligen underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om de beslut som fattats i fråga om slutandet av ett ramavtal eller tilldelningen av ett kontrakt och om skälen för besluten.
Beslut att inte lämna ut information
10 § En upphandlande myndighet får besluta att inte lämna ut sådan information som anges i 9 § och som rör kontraktstilldelning eller ett träffat ramavtal, om ett utlämnande skulle kunna hindra tillämpning av lagen, strida mot allmänintresset, skada berättigade kommersiella intressen för den som tilldelats kontraktet eller för andra leverantörer eller motverka en sund konkurrens mellan dessa aktörer.
Underrättelse på begäran
11 § En upphandlande myndighet skall på begäran snarast möjligt underrätta
1. varje anbudssökande vars ansökan avslagits om skälen till att ansökan inte godtagits,
2. varje anbudsgivare vars anbud förkastats om skälen till att anbudet inte godtagits, och
3. varje anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud om utformningen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet.
Upplysningar enligt första stycket skall lämnas snarast möjligt och senast inom 15 dagar från det att begäran kom in.
Anbudsgivares bundenhet
12 § En anbudsgivare är bunden av sitt anbud även om han fått upplysningar som avses i 9 eller 11 §.
Protokollens innehåll
13 § En upphandlande myndighet skall för varje kontrakt och ramavtal upprätta ett protokoll och skall se till att genomförandet av en upphandling med hjälp av elektroniska medel dokumenteras.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmelser meddelar föreskrifter om vad ett protokoll skall innehålla.
En upphandlande myndighet är skyldig att på kommissionens begäran tillställa kommissionen protokollet eller huvuddragen i det.
12 kap. Uteslutning av leverantörer
Omständigheter som skall medföra uteslutning av leverantörer
1 § En upphandlande myndighet skall utesluta en leverantör från deltagande i upphandlingsförfaranden, om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt lagakraftvunnen dom har dömts för brott som innefattar
1. deltagande i en kriminell organisation enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/773/RIF,
2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 respektive artikel 3.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/742/RIF,
3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, eller
4. penninghäleri enligt 9 kap. 6 a § brottsbalken. Om leverantören är en juridisk person skall denna uteslutas enligt första stycket om någon som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över leverantören dömts för brottet.
Myndigheten får begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta honom med stöd av första stycket.
Om det finns synnerliga skäl får en upphandlande myndighet avstå från att utesluta en leverantör enligt första stycket.
Omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer
2 § En leverantör får uteslutas från deltagande i ett upphandlingsförfarande, om han
1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,
2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,
3. genom lagakraftvunnen dom har dömts för brott avseende yrkesutövningen,
4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta,
5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, eller
6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna bestämmelse.
Om leverantören är en juridisk person får denna uteslutas enligt första stycket om någon som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över leverantören har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4.
Myndigheten får begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta honom med stöd av första stycket 1–3 eller 5.
Intyg och bevis angående leverantör
3 § Den upphandlande myndigheten skall som bevis för att det inte finns grund för att utesluta en leverantör godta utdrag ur officiellt register eller annan likvärdig handling när det gäller ett förhållande som avses i 1 § eller 2 § 1–3 och intyg från behörig myndighet när det gäller ett förhållande som avses i 2 § 5.
Om sådana handlingar eller intyg som avses i första stycket inte utfärdas i leverantörens hemland eller ursprungsland eller inte omfattar samtliga de fall som avses i 1 § eller 2 § 1-3 kan de ersättas av en utsaga som har avgetts på heder och samvete eller av en likvärdig åtgärd.
Om en leverantör är registrerad i en EES-stats officiella förteckning över godkända leverantörer får antas att leverantören uppfyller de krav som anges i 1 § eller i 2 § första stycket 1–5.
Bemyndigande
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de bevis som avses i 3 §.
13 kap. Kontroll av leverantörers lämplighet och förmåga att fullgöra kontrakt
Kontroll av leverantörers lämplighet
1 § Innan kontrakt tilldelas skall den upphandlande myndigheten kontrollera lämpligheten hos de leverantörer som inte har uteslutits enligt 12 kap. 1–2 §§.
Kontroll skall ske i enlighet med de kriterier för ekonomisk och finansiell ställning samt yrkesmässig och teknisk kunskap eller kapacitet som anges i 4–15 §§ samt, i förekommande fall, de ickediskriminerande regler och kriterier som avses i 5 kap. 11 §.
2 § En upphandlande myndighet får ställa upp krav på en lägsta nivå för anbudssökandes och anbudsgivares kapacitet, i enlighet med kraven i 3–13 §§. Omfattningen av den information som avses i 3–13 §§ samt de lägsta nivåerna för den kapacitet som krävs för ett bestämt kontrakt skall ha samband med kontraktsföremålet och stå i proportion till detta.
De krav som ställs upp skall framgå av annonsen om upphandling.
Krav på registrering
3 § Myndigheten får begära att en leverantör visar att han är registrerad i det land där han driver verksamhet enligt landets aktiebolags- eller handelsregister eller motsvarande register.
I stället för vad som anges i första stycket kan en leverantör avlägga en ed under försäkran eller uppvisa ett intyg enligt bilaga 5 till denna lag för offentliga byggkontrakt, bilaga 6 till denna lag för
offentliga varukontrakt och bilaga 7 till denna lag för offentliga tjänstekontrakt.
I samband med förfaranden för tilldelning av offentliga tjänstekontrakt får den upphandlande myndigheten anmoda anbudssökande eller anbudsgivare att visa att de har ett särskilt tillstånd eller är medlemmar i en organisation i sitt hemland, om detta krävs för att tillhandahålla den aktuella tjänsten.
Leverantörers ekonomiska och finansiella ställning
Bevis på den ekonomiska och finansiella ställningen
4 § Bevis på en leverantörs ekonomiska och finansiella ställning kan utgöras av
1. intyg från banker eller, i förekommande fall, bevis på relevant ansvarsförsäkring för verksamheten,
2. balansräkningar eller utdrag ur dem, om offentliggörande av balansräkningar krävs enligt lagstiftningen i det land där leverantören är etablerad eller,
3. uppgift om företagets samlade omsättning och, i förekommande fall, omsättningen för det verksamhetsområde som upphandlingen gäller för de tre senaste verksamhetsåren eller den kortare tid under vilken verksamheten bedrivits, om uppgifter om denna omsättning är tillgängliga.
5 § Den upphandlande myndigheten skall i annonsen om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud ange vilken eller vilka av de i 4 § nämnda referenserna som den har valt samt vilka andra referenser som skall företes.
6 § Om en leverantör har ett godtagbart skäl för att inte förete de referenser som den upphandlande myndigheten begär, får han bevisa sin ekonomiska och finansiella ställning med varje annan handling som den upphandlande myndigheten finner lämplig.
Tillgång till andra företags ekonomiska kapacitet
7 § En leverantör får vid behov och när det gäller ett bestämt kontrakt åberopa andra företags kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan leverantören och dessa
företag. Leverantören skall genom att tillhandahålla ett åtagande från företagen i fråga eller på annat sätt visa att han kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna vid fullgörandet av det aktuella kontraktet.
På samma villkor kan en grupp av leverantörer som avses i 2 kap. 9 § åberopa förmågan hos deltagarna i gruppen eller andra företag.
Teknisk och yrkesmässig kapacitet
8 § En leverantörs tekniska och yrkesmässiga kapacitet skall bedömas och kontrolleras i enlighet med 9 och 10 §§.
Bevis på teknisk kapacitet
9 § Den upphandlande myndigheten skall i annonsen om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud ange på vilket eller vilka av de sätt som anges i andra stycket som en leverantör skall styrka sin tekniska kapacitet.
Den tekniska kapaciteten kan styrkas
1. genom en förteckning över slutförda byggentreprenader under de fem senaste åren, åtföljd av intyg om att de viktigaste byggentreprenaderna utförts på ett tillfredsställande sätt, varvid av intygen skall framgå värde, tidpunkt och plats för utförandet av byggentreprenaderna och huruvida de utfördes enligt gängse branschnormer och slutfördes på ett korrekt sätt, Om det är nödvändigt skall den behöriga myndigheten sända dessa intyg direkt till den upphandlande myndigheten,
2. genom en förteckning över de viktigaste varuleveranser eller tjänster som utförts under de tre senaste åren, varvid skall framgå värde och tidpunkt samt huruvida det varit fråga om privata eller offentliga mottagare; om mottagaren är en upphandlande myndighet skall lämnas intyg som utfärdats eller attesterats av denna myndighet och om mottagaren inte är en upphandlande myndighet skall lämnas intyg från köparen eller, om detta inte är möjligt, skall lämnas en försäkran från leverantören,
3. genom uppgifter om den tekniska personal och de tekniska organ som ansvarar för kvalitetskontrollen eller som berörs på annat sätt, vare sig de direkt tillhör leverantörens företag eller inte, och, i fråga om offentliga byggentreprenader, uppgift om den
tekniska personal och de tekniska organ som entreprenören kan förfoga över för att genomföra entreprenaden,
4. genom en beskrivning av varuleverantörens eller tjänsteleverantörens tekniska utrustning och av de metoder som han använder för att säkra kvaliteten samt av företagets undersöknings- och forskningsresurser,
5. när det är fråga om komplexa varor eller tjänster eller i undantagsfall om varor eller tjänster avsedda för ett särskilt ändamål, genom en kontroll som skall utföras av den upphandlande myndigheten själv eller på dennas vägnar av ett behörigt organ i varuleverantörens eller tjänsteleverantörens etableringsland, förutsatt att detta organ ger sitt samtycke; kontrollen skall avse en varuleverantörs tillverkningskapacitet eller en tjänsteleverantörs tekniska kapacitet och, om det behövs, dennes undersöknings- och forskningsresurser samt åtgärder för kvalitetskontroll,
6. genom uppgifter om tjänsteleverantörens eller entreprenörens utbildnings- och yrkeskvalifikationer och motsvarande uppgifter om ledande personer i företaget, särskilt om den eller dem som skall ansvara för tillhandahållande av tjänsterna eller leda byggentreprenaden,
7. när det är fråga om byggentreprenader eller tjänster, genom uppgifter om de miljöskyddsåtgärder leverantören kommer att tillämpa vid fullgörandet av kontraktet, om det med hänsyn till vad kontraktet avser är påkallat med sådana uppgifter,
8. genom en uppgift om antalet anställda i medeltal per år hos tjänsteleverantören eller entreprenören och antalet anställda med ledningsfunktion under de tre senaste åren,
9. genom en uppgift om vilka verktyg, maskiner och teknisk utrustning som tjänsteleverantören eller entreprenören förfogar över för att fullgöra kontraktet,
10. genom en upplysning om hur stor del av kontraktet som tjänsteleverantören kan komma att lägga ut på underleverantörer, eller
11. när det gäller de varor som skall levereras, genom prover, beskrivningar eller fotografier, vars äkthet skall styrkas om den upphandlande myndigheten begär det, eller genom intyg som upprättas av officiella institutioner för kvalitetskontroll eller enheter för sådan kontroll av erkänd kompetens och av vilka det skall framgå att varor som är klart identifierade genom referenser överensstämmer med vissa specifikationer eller standarder.
Tillgång till andra företags tekniska kapacitet
10 § En leverantör får vid behov och när det gäller ett bestämt kontrakt åberopa andra företags kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan leverantören och dessa företag. Leverantören skall genom att tillhandahålla ett åtagande från företagen i fråga eller på annat sätt visa att han kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna vid fullgörandet av kontraktet.
På samma villkor kan en grupp av leverantörer som avses i 2 kap. 9 § åberopa förmågan hos deltagarna i gruppen eller andra företag.
Leverantörers yrkeskunnande
11 § När det gäller varukontrakt som innefattar monterings- eller installationsarbeten, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenad, får särskild vikt vid bedömningen av en leverantörs förmåga att fullgöra kontraktet fästas vid leverantörens yrkeskunnande, effektivitet, erfarenhet och tillförlitlighet
.
Kvalitetssäkringsstandarder
12 § Om en upphandlande myndighet kräver uppvisande av intyg utfärdat av ett oberoende organ om att leverantören iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, skall myndigheten hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området och som är certifierade av organ som uppfyller europeiska standarder för certifiering.
Den skall godkänna likvärdiga intyg från sådana organ som är etablerade i andra EES-stater. Den skall även godta andra bevis på likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder som lämnas av leverantörer.
Standarder för miljöledning
13 § Om en upphandlande myndighet i de fall som avses i 9 § 7 kräver att få se certifikat som upprättats av ett oberoende organ och som intygar att leverantören uppfyller vissa miljöledningsstandarder, skall myndigheten hänvisa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) eller till
miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller internationella standarder för certifiering.
Myndigheten skall godta likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater. Den skall även godta andra bevis på likvärdiga miljöledningsåtgärder som läggs fram av leverantörerna.
Kompletterande handlingar och upplysningar
14 § Den upphandlande myndigheten får anmoda leverantörerna att komplettera eller förtydliga intyg och andra handlingar som avses i 12 kap. 3 §, och i 3, 4, 6, 7, 9, 10, 12 och 13 §§ i detta kapitel.
Officiella förteckningar
15 § Om en leverantör är registrerad i en EES-stats officiella förteckning över godkända leverantörer eller innehar ett certifikat utfärdat av ett offentligrättsligt eller privaträttsligt certifieringsorgan som uppfyller europeiska standarder för certifiering får antas att leverantören uppfyller de krav som anges i
1. 12 kap. 1 § och 2 § 1–4 och 6, 3 §, 4 § 2 och 3 samt 9 § 1, 3 och 6–9 i detta kapitel när det gäller byggentreprenörer,
2. 9 § 2–5 och 11 när det gäller varuleverantörer, eller
3. 9 § 2 och 4–10 när det gäller tjänsteleverantörer.
14 kap. Kontraktstilldelning
Tilldelningsgrunder
1 § En upphandlande myndighet skall anta antingen
1. det anbud som är det ur den upphandlande myndighetens synvinkel ekonomiskt mest fördelaktiga, eller
2. det anbud som har lägst anbudspris. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, skall myndigheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader,
kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd.
2 § Den upphandlande myndigheten skall ange vilken relativ inbördes betydelse de olika kriterier som avses i 1 § andra stycket kommer att ges vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Den relativa betydelsen av kriterierna får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.
I det fall den upphandlande myndigheten kan visa att det inte är möjligt att ange den relativa betydelsen av de olika kriterierna, skall dessa anges i fallande prioritetsordning.
Den relativa betydelsen av kriterierna eller prioritetsordningen skall anges i annonsen om upphandlingen eller i förfrågningsunderlaget.
Onormalt låga anbud
3 § En upphandlande myndighet får förkasta ett anbud som den anser vara onormalt lågt. Anbudet får dock förkastas först sedan myndigheten skriftligen begärt en förklaring till det låga anbudet och inte fått ett tillfredsställande svar.
En begäran om förklaring kan avse 1. om anbudsgivaren kan utnyttja ekonomiskt fördelaktiga metoder att fullgöra upphandlingskontraktet,
2. om anbudsgivaren kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra upphandlingskontraktet,
3. originaliteten i de varor, tjänster eller byggentreprenader, som föreslås av anbudsgivaren,
4. om anbudsgivaren iakttar de bestämmelser om arbetarskydd och arbetsförhållanden som gäller på den ort där upphandlingskontraktet skall fullgöras, och
5. möjligheten för anbudsgivaren att få statligt stöd. Den upphandlande myndigheten skall i samråd med anbudsgivaren granska detta innehåll med beaktande av de ingivna förklaringarna.
4 § Om en upphandlande myndighet finner att ett anbud är onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statligt stöd skall myndigheten samråda med anbudsgivaren. Kan anbudsgivaren inte inom en skälig tidsfrist som fastställs av den upphandlande myndigheten visa att det är fråga om ett tillåtet stöd, får anbudet förkastas.
En upphandlande myndighet som förkastar ett anbud enligt första stycket skall underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om det.
15 kap. Koncessioner avseende byggentreprenader
Tillämpningsområdet
1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beviljande av en byggkoncession avseende byggentreprenad, om upphandlingskontraktet har ett värde om minst 5 923 000 euro. Värdet skall beräknas enligt de regler för byggentreprenader som gäller enligt 4 kap. 3–7 §§.
Undantag från tillämpningsområdet
2 § Detta kapitel tillämpas inte på koncessioner som beviljas i sådana fall som enligt 1 kap. 2 § medför att lagen inte skall tillämpas på upphandling av byggentreprenader och inte heller i sådana fall som avses i 3 kap. 1 §, 2 § 2 eller 3 §.
3 § Denna lag skall, under de förutsättningar som enligt 5 kap. 9 § första stycket 1 och andra stycket berättigar en upphandlande myndighet att använda förhandlat upphandlingsförfarande utan föregående annonsering, inte tillämpas på kompletterande byggentreprenader som inte ingår i vare sig det ursprungliga koncessionsprojektet eller i det ursprungliga kontraktet.
Annonsering
4 § En upphandlande myndighet skall annonsera upphandling av koncessioner som avser byggentreprenader. I fråga om annonseringen tillämpas 9 kap. 9–15 §§.
Tidsfrister för ansökan om att tilldelas en koncession
5 § Tidsfristen för att lämna in ansökningar om att tilldelas en koncession skall vara minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades.
Tiden får förkortas i enlighet med 10 kap. 5 § och skall förlängas i enlighet med 10 kap. 7 §.
Underentreprenad
6 § En upphandlande myndighet får begära att den som ansöker om att tilldelas en koncession skall lägga ut minst 30 procent av koncessionsvärdet på tredje man, med möjlighet för den koncessionssökande att öka denna andel. Den minsta andel som skall gälla skall anges i koncessionsavtalet.
Om myndigheten inte gjort någon begäran enligt första stycket, får den begära att sökandena i sina anbud anger hur stor andel av koncessionens totala värde som de avser att lägga ut på någon annan.
Koncessionshavares skyldighet när denne är en upphandlande myndighet
7 § Om den som tilldelas en koncession är en upphandlande myndighet, gäller denna lag vid den myndighetens tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader.
Koncessionshavares skyldighet när denne inte är en upphandlande myndighet
8 § Om den som tilldelas en koncession inte är en upphandlande myndighet, skall i upphandlingskontraktet föreskrivas att koncessionshavaren, när han tilldelar tredje man byggentreprenadkontrakt, skall annonsera upphandlingen enligt bestämmelserna i 9 kap. 9–15 §§.
Annonsering enligt första stycket skall inte krävas, om värdet av de kontrakt som tilldelas tredje man inte uppgår till 5 923 000 euro. Annonsering skall inte heller krävas, om sådana förhållanden föreligger som enligt 5 kap. 7 eller 9 § berättigar en upphandlande
myndighet att använda förhandlat upphandlingsförfarande utan föregående annonsering.
Värdet av ett kontrakt skall beräknas enligt de regler för byggentreprenader som gäller enligt 4 kap. 3–7 §§.
Företag som går samman och anknutna företag
9 § Om flera företag går samman för att få en koncession, skall inte något av dem anses som tredje man. Detsamma gäller ett anknutet företag.
Med anknutet företag förstås företag över vilket koncessionshavaren direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande på det sätt som anges i 10 §, företag som kan utöva ett sådant inflytande över koncessionshavaren och företag som tillsammans med koncessionshavaren står under sådant inflytande av något annat företag på grund av ägande eller finansiellt deltagande eller på grund av de regler företaget lyder under.
En uttömmande förteckning över företag som avses i första stycket skall bifogas ansökan om att tilldelas en koncession.
10 § Ett bestämmande inflytande enligt 9 § skall antas föreligga om ett företag direkt eller indirekt i förhållande till ett annat företag innehar större delen av andelarna i företaget eller kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktieägande eller motsvarande eller kan utse mer än halva antalet ledamöter i företagets administrativa, verkställande eller övervakande organ.
Tidsfrist vid koncessionshavares tilldelning av kontrakt
11 § En koncessionshavare som inte är en upphandlande myndighet och som skall tilldela ett kontrakt som avser en byggentreprenad skall bestämma en tidsfrist för ansökningar om att få lämna anbud som inte är kortare än 37 dagar från den dag då annonsen skickades och en tid för att lämna anbud som inte är kortare än 40 dagar från den dag då annonsen om upphandlingen eller inbjudan att lämna anbud skickades.
16 kap. Projekttävlingar på tjänsteområdet
Tillämpningsområdet
1 § Detta kapitel skall, om inte annat följer av 2 §, tillämpas på sådana projekttävlingar avseende tjänster, som
1. ingår i ett förfarande för tilldelning av ett tjänstekontrakt, eller
2. innefattar priser eller ersättningar till deltagarna. Första stycket gäller endast om tröskelvärdet uppgår till minst det belopp som anges i 4 §.
Undantagna projekttävlingar
2 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på sådana projekttävlingar avseende tjänster
1. som omfattas av lagen (0000:00) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, under förutsättning att de anordnas av en upphandlande myndighet som bedriver någon verksamhet som anges i 4 kap. i den lagen och anordnas för fortsatt utövande av denna verksamhet, eller som är undantagna från den lagens tillämpningsområde, eller
2. som anordnas i sådana fall som avses i 3 kap. 1 §, 2 § 2 eller 3 §.
Utan hinder av första stycket 1 tillämpas detta kapitel på projekttävlingar som anordnas av en upphandlande myndighet som bedriver sådan verksamhet som består i tillhandahållande av tjänster som anges i 4 kap. 6–8 §§ lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
Regler för anordnande av projekttävlingar
3 § Reglerna för en projekttävling skall fastställas i enlighet med vad som föreskrivs i detta kapitel och skall hållas tillgängliga för var och en som är intresserad av att delta i tävlingen.
Rätten att delta i en projekttävling får inte begränsas till deltagare som är hemmahörande i en EES-stat, i vissa EES-stater eller i en viss geografisk del av en EES-stats område.
Rätten att delta i en projekttävling får inte heller begränsas så att endast fysiska personer eller endast juridiska personer får delta.
Tröskelvärden för projekttävlingar
4 § Tröskelvärdet vid projekttävlingar är
1. 154 000 euro, om tävlingen anordnas av en central statlig myndighet,
2. 236 000 euro, om tävlingen anordnas av en annan myndighet, och
3. 236 000 euro, om tävlingen gäller forsknings- och utvecklingstjänster, telekommunikationstjänster eller sådana tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka myndigheter som omfattas av första stycket 1.
5 § Tröskelvärdet enligt 4 § första stycket 1 skall av den upphandlande myndigheten beräknas till värdet exklusive mervärdesskatt av tjänstekontraktet. I värdet skall inräknas de priser och ersättningar som skall betalas till deltagarna.
6 § Tröskelvärdet enligt 4 § första stycket 2 skall av den upphandlande myndigheten beräknas till summan av de priser och ersättningar som skall betalas till deltagarna och det beräknade värdet exklusive mervärdesskatt av de tjänstekontrakt som senare kan tilldelas vinnaren eller en av vinnarna i tävlingen, om en sådan tilldelning inte har uteslutits i annonsen om tävlingen.
Annonsering
7 § En upphandlande myndighet som avser att anordna en projekttävling skall annonsera tävlingen.
En upphandlande myndighet som anordnat en projekttävling skall, om inte annat följer av 8 §, annonsera resultatet av tävlingen.
8 § Annonsering enligt 7 § andra stycket behöver inte göras, om detta skulle hindra tillämpning av lag, strida mot allmänintresset, skada offentliga eller privata företags berättigade affärsintressen eller motverka en sund konkurrens mellan tjänsteleverantörer.
9 § I fråga om annonsering enligt detta kapitel tillämpas 9 kap. 9–15 §§.
Kommunikation och information
10 § Meddelanden, utbyte och lagring av information skall ske på ett sådant sätt att det säkerställs att integritet och sekretess för de av tävlingsdeltagarna inlämnade uppgifterna bevaras samt att juryn inte får ta del av tävlingsbidragen innan tidsfristen för inlämnande har löpt ut.
Information om de nödvändiga specifikationerna för elektronisk överföring av ritningar och planer och projekt, inklusive kryptering, skall vara tillgänglig för de berörda parterna.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar som används för elektronisk överföring som avses i andra stycket.
Val av deltagare
11 § Om endast ett visst antal deltagare får delta i en projekttävling skall den upphandlande myndigheten fastställa entydiga och ickediskriminerande kriterier för urvalet. Antalet tävlingsdeltagare som inbjuds att delta skall vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.
Juryns sammansättning
12 § Den jury som skall utse vinnande bidrag i projekttävlingen skall vara sammansatt uteslutande av fysiska personer som är oberoende i förhållande till deltagarna i projekttävlingen. Om det krävs särskilda yrkesmässiga kvalifikationer för att få delta i en projekttävling skall minst en tredjedel av ledamöterna i juryn ha samma eller likvärdiga kvalifikationer.
13 § Juryn skall vara självständig i sina beslut och yttranden.
Vid granskningen av tävlingsbidragen skall tävlingsdeltagarnas anonymitet bevaras. Anonymiteten skall bevaras till dess juryn har avgett sitt yttrande eller meddelat sitt beslut.
Vid granskningen får endast de kriterier som angetts i annonsen om projekttävlingen beaktas.
14 § Juryn skall lämna en av jurymedlemmarna undertecknad rapport i vilken tävlingsbidragen rangordnas. Rapporten skall innehålla kommentarer och ange det behov av klargöranden som kan finnas.
Tävlingsdeltagarna kan vid behov uppmanas av juryn att besvara frågor som juryn har noterat i rapporten i syfte att klargöra projektets alla aspekter.
Fullständiga protokoll skall upprättas över dialogen mellan jurymedlemmarna och tävlingsdeltagarna.
17 kap. Upphandling som inte omfattas av direktivet
Tillämpningsområde
1 § Detta kapitel gäller i fråga om kontrakt som avser tjänster som angetts i bilaga 3, för andra kontrakt vars värde understiger de tröskelvärden som anges i 4 kap. och för kontrakt som är undantagna enligt 3 kap. 2 §.
2 § Vid tilldelning av kontrakt enligt detta kapitel tillämpas 1–3 kap., 7 kap., 8 kap. 9 § och 18 kap. samt de övriga bestämmelser i lagen som anges i detta kapitel.
Vid tilldelning av kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 tillämpas även 8 kap. 1–10 §§, om värdet på kontraktet uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde i 4 kap.
Upphandlingsförfaranden
3 § Tilldelning av kontrakt skall göras genom förenklat förfarande eller urvalsförfarande.
Ett direktupphandlingsförfarande får dock användas om kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Den upphandlande myndigheten skall vid behov fastställa riktlinjer för användning av sådant förfarande.
4 § Med förenklat förfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna anbud och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
Med urvalsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, den upphandlande myndigheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
Med direktupphandlingsförfarande avses ett förfarande utan krav på anbud.
Annonsering vid förenklat förfarande
5 § Vid förenklat förfarande skall den upphandlande myndigheten begära anbud genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i annan form som leder till effektiv konkurrens, om inte annat följer av 6 §.
Begäran om anbud utan föregående annonsering
6 § En upphandlande myndighet får utan föregående annonsering begära anbud genom att skicka en skrivelse till endast en leverantör om
1. det vid ett annonserat förenklat förfarande inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud, under förutsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprungligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats,
2. det är fråga om varor som framställs enbart för forskning, utveckling, experiment eller studier, under förutsättning att framställningen inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader,
3. det som skall upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan levereras av endast en viss leverantör, eller
4. det gäller ytterligare leveranser från den ursprungliga leverantören, avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser och ett byte av leverantör skulle medföra oskäliga tekniska eller ekonomiska olägenheter.
Annonsering vid urvalsförfarande
7 § Vid tillämpning av urvalsförfarande skall den upphandlande myndigheten publicera en ansökningsinbjudan genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig. Av inbjudan skall det framgå
1. hur en ansökan om att få lämna anbud får lämnas och
2. den dag då ansökan senast skall ha kommit in. Myndigheten får i sin inbjudan ange det antal leverantörer som den avser att bjuda in att lämna anbud. Antalet skall bestämmas med hänsyn till arten av det som skall upphandlas och vara tillräckligt stort för att effektiv konkurrens skall uppnås.
Förfrågningsunderlag
8 § De tekniska specifikationerna får inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning, om detta leder till att vissa företag eller produkter gynnas eller missgynnas.
Uppgifter och hänvisningar som avses i första stycket får dock i undantagsfall förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift eller hänvisning skall följas av orden "eller likvärdig". Av förfrågningsunderlaget skall framgå om ett anbud kan komma att antas utan föregående förhandling.
Rätt att få del av förfrågningsunderlag
9 § En leverantör som inte särskilt tillfrågats har rätt att på begäran få förfrågningsunderlaget på samma villkor som andra leverantörer.
Former och tidsfrister för att lämna anbud och anbudsansökningar
10 § Vad som föreskrivs i 11 kap. 1 § första och andra styckena, 2-3 §§ och 5-6 §§ gäller i fråga om anbud och ansökningar om att få lämna anbud vid tilldelning av kontrakt som avses i detta kapitel.
11 § Anbudsgivare och anbudssökande skall ges skälig tid att lämna sina anbud eller ansökningar. Tiden för att få lämna ansökningar om att få lämna anbud får dock aldrig vara kortare än tio dagar från den dag då ansökningsinbjudan blev publicerad enligt 7 §.
Anbudsgivares bundenhet
12 § En anbudsgivare är bunden av sitt anbud även om han fått upplysningar som avses i 23 §.
Innehåll i annonsen m.m.
13 § I annonsen enligt 5 §, skrivelsen enligt 6 § eller förfrågningsunderlaget enligt 8 § skall anges
1. hur anbud får lämnas,
2. den dag då anbud senast skall ha kommit in, och
3. den dag till och med vilken anbudet skall vara bindande.
Mottagande och öppnande av anbud
14 § Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upphandlande myndigheten utsedda personer skall delta. Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare utsedd person närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av den som framställt begäran.
Vid förenklat förfarande och vid urvalsförfarande som angetts innefatta förhandling får försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden skall öppnas samtidigt.
Rättelse av fel, förtydligande och komplettering
15 § En upphandlande myndighet får medge att en anbudsgivare eller anbudssökande rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet eller ansökan om att få lämna anbud.
Myndigheten får begära att ett anbud eller en ansökan förtydligas eller kompletteras, om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Uteslutning av leverantörer
16 § En anbudssökande eller anbudsgivare får uteslutas från deltagande i ett upphandlingsförfarande i enlighet med vad som föreskrivs i 12 kap. 2 § och 3 § första stycket.
Innan ett skriftligt anbud antas skall den upphandlande myndigheten, om det inte är onödigt, kontrollera om leverantören är
1. registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret,
2. registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och
3. fri från skulder för svenska skatter och socialförsäkringsavgifter.
En upphandlande myndighet som av leverantören begär upplysningar om förhållanden som avses i första och tredje styckena skall i förfrågningsunderlaget, annonsen eller skrivelsen ange på vilket sätt leverantören kan lämna upplysningarna.
Krav på registrering av leverantör
17 § En upphandlande myndighet får inte anta ett anbud, om leverantören inte är registrerad i register som avses i 16 § andra stycket, under förutsättning att registreringsskyldighet föreligger.
Villkor för fullgörande av kontrakt
18 § En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra krav på hur kontrakt skall fullgöras, under förutsättning att kraven är förenliga med gemenskapsrätten och anges i annonsen om upphandling, i ansökningsinbjudan eller i förfrågningsunderlaget.
Prövning av anbud och anbudsansökningar
19 § En upphandlande myndighet skall pröva alla de anbud och de ansökningar om att få lämna anbud som har kommit in i rätt tid, om inte annat följer av andra stycket eller 17 §.
En upphandlande myndighet får förkasta ett anbud eller en ansökan om sådana förhållanden föreligger som avses i de bestämmelser till vilka hänvisas i 16 § första stycket.
Grunder för tilldelning av kontrakt
20 § En upphandlande myndighet skall anta antingen
1. det anbud som är det ur den upphandlande myndighetens synvinkel ekonomiskt mest fördelaktiga, eller
2. det anbud som har lägst anbudspris. Bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall göras i enlighet med 14 kap. 1 § andra stycket.
Den upphandlande myndigheten skall antingen ange vilken relativ inbördes betydelse de olika kriterier som avses i andra stycket kommer att ges vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller ange kriterierna i fallande prioritetsordning.
Den relativa betydelsen av kriterierna eller prioritetsordningen skall anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Onormalt låga anbud
21 § Den upphandlande myndigheten får förkasta anbud som den anser vara onormalt lågt, dock först sedan myndigheten begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått tillfredsställande svar. Förklaringen skall begäras skriftligen.
Dokumentation, underrättelse och förvaring av handlingar
22 § En upphandlande myndighet skall dokumentera skälen för sina beslut och vad som i övrigt förekommit av betydelse vid upphandlingsförfarandet. Detta gäller dock inte vid tilldelning av kontrakt som avser lågt värde.
23 § Vid förenklat förfarande och urvalsförfarande skall den upphandlande myndigheten lämna sådana upplysningar till anbudssökandena och anbudsgivarna som avses i 11 kap. 7 och 9 §§.
I de fall första stycket inte är tillämpligt skall den upphandlande myndigheten, när ett beslut om leverantör och anbud fattats, underrätta anbudsgivarna om detta snarast möjligt.
24 § En upphandlande myndighet skall på betryggande sätt förvara anbud och ansökningar om att få lämna anbud samt tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande.
Särskilda bestämmelser för tilldelning av kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3
25 § Om ett kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde i 4 kap., skall den upphandlande myndigheten senast inom 48 dagar efter det att kontraktet tilldelats skicka ett meddelande därom till Byrån för Europeiska unionens officiella publikationer. I meddelandet skall anges om den upphandlande myndigheten godkänner att meddelandet publiceras.
Upphandling som rör rikets säkerhet m.m.
26 § Vid tilldelning av kontrakt som avses i 3 kap. 2 § får regeringen föreskriva eller i enskilda fall besluta om
1. undantag från bestämmelserna om annonsering i detta kapitel, och
2. de undantag i övrigt från bestämmelserna i detta kapitel som är nödvändiga med hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska intressen.
Regeringen får i föreskrifter eller i enskilda fall överlåta till en upphandlande myndighet att själv besluta om sådana undantag som avses i första stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen beslutar meddelar föreskrifter om produkter inom försvarssektorn.
Projekttävlingar
27 § Vad som föreskrivs i 16 kap. 1 § första stycket, 2, 3, 5 och 10– 13 §§ gäller även för projekttävlingar som understiger tröskelvärdet i 16 kap. 4 § första stycket, om inte tävlingen avser lågt värde.
Vid anordnande av projekttävlingar skall 3 § tillämpas. En projekttävling skall annonseras enligt 5 eller 7 §.
Vid tilldelning av kontrakt som följer på en projekttävling som anordnats enligt detta kapitel och som enligt tävlingsreglerna skall tilldelas vinnaren eller en av vinnarna skall, om en tävling avslutats med att mer än en vinnare utsetts, vinnarna inbjudas att delta i förhandlingar.
18 kap. Överprövning, skadestånd m.m.
Överprövning
1 § En leverantör som anser att han lidit eller kan komma att lida skada enligt 2 § får i en framställning till allmän förvaltningsdomstol ansöka om åtgärder enligt nämnda paragraf.
Vid tilldelning av kontrakt genom ett direktupphandlingsförfarande får en ansökan enligt första stycket inte prövas efter den tidpunkt då ett avtal om upphandlingen föreligger.
Vid tillämpning av annat upphandlingsförfarande än som avses i andra stycket får en ansökan inte prövas efter den tidpunkt då ett upphandlingskontrakt föreligger. Den får dock prövas till dess att tio dagar gått från det att
1. den upphandlande myndigheten lämnat upplysningar enligt 11 kap. 9 § till anbudssökandena eller anbudsgivarna, eller
2. rätten, om den har fattat ett interimistiskt beslut, upphävt det beslutet.
Vad som sägs i tredje stycket andra meningen gäller inte i fråga om tilldelning av kontrakt som
1. avses i 3 kap. 2 §, om regeringen föreskrivit om undantag från bestämmelsen eller om regeringen eller den upphandlande myndighet som regeringen bestämmer beslutat om undantag från bestämmelsen i ett enskilt fall, eller
2. det är absolut nödvändigt att genomföra med sådan synnerlig brådska som är orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten och inte heller kan hänföras till denna.
Felaktig upphandling
2 § Om den upphandlande myndigheten har brutit mot 1 kap. 5 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, skall rätten besluta att upphandlingen skall göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts.
Rätten får omedelbart besluta att upphandlingen inte får avslutas innan något annat har beslutats. Rätten får dock låta bli att fatta ett sådant interimistiskt beslut, om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra kan bedömas vara större än skadan för leverantören.
Behörig domstol
3 § En ansökan enligt 1 § skall göras hos den länsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sitt hemvist.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Förbud mot överklagande
4 § Ett beslut på vilket denna lag är tillämplig får inte överklagas med stöd av 10 kap. kommunallagen (1991:900).
Skadestånd
5 § En upphandlande myndighet som inte följt bestämmelserna i denna lag skall ersätta därigenom uppkommen skada för leverantör.
6 § Talan om skadestånd skall väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt som följer av 1 § andra - fjärde styckena. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.
Tillsyn
7 § En särskild nämnd, Nämnden för offentlig upphandling, utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen enligt denna lag. Vid sin tillsyn får nämnden inhämta alla nödvändiga upplysningar från upphandlande myndigheter.
Upplysningarna skall i första hand inhämtas genom skriftligt förfarande. Om det på grund av materialets omfång, brådska eller något annat förhållande är lämpligare, får upplysningarna inhämtas genom besök hos den upphandlande myndigheten.
8 § En upphandlande myndighet är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som Nämnden för offentlig upphandling begär för sin tillsyn.
–––––––––––––––––––––
Övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder ikraft den 1 februari 2006.
2. Lagen tillämpas på upphandlingsförfaranden som påbörjas efter ikraftträdandet.
Bilaga 1. Förteckning över offentliga byggentreprenadkontrakt
1
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45 Byggverk-
samhet
Omfattar: – nybyggnad, renovering
och normal reparation
45 000 000
45.1 Mark- och
grundarbeten
45 100 000
45.11 Rivning av
hus; markarbeten
Omfattar: – rivning och rasering av
byggnader och andra anläggningar
– röjning av byggplatser – markarbeten: schaktning,
deponering, nivellering av byggplatser, dikesgrävning,
bergrensning, sprängning etc.
– iordningställande av gruvarbetsplatser:
avtäckning samt annat iordningställande av ägor
och platser som innehåller mineraler
Omfattar även: – dränering av byggplatser
– dränering av jordbruks- eller skogsbruksmark
45 110 000
jfr. Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1). Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EEG) nr 761/93 (EGT L 83, 3.4.1993, s. 1).
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.12 Markundersökning
Omfattar: – provborrning och
tagning av kärnprov för byggande, för geofysiska,
geologiska eller liknande ändamål
Omfattar inte: – borrning av källor för
produktion av råpetroleum eller naturgas jfr 11.20
– brunnsborrning jfr 45.25 – schaktsänkning jfr 45.25
– spårning av olje- och naturgasfält, utförande av
geofysiska, geologiska och seismiska undersökningar
jfr 74.20
45.2 Bygg- och
anläggningsarbeten
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.21 Uppförande av hus och
andra byggnadsverk
Omfattar: – byggande av alla slags
byggnader – byggande av anläggningar
inom väg- och vattenbyggnad o.d.:
– broar, inklusive sådana för upphöjda vägar,
viadukter, tunnlar och tunnelbanor
– rörledningar för fjärrtransport, fjärrnät för el
och telekommunikation – rörledningar i tätort,
tätortsnät för el och telekommunikation samt
därmed förknippade arbeten
– montering och uppförande på plats av
monteringsfärdiga byggnader
– slutbehandling av byggnader jfr 45.4
– arkitektverksamhet och teknisk konsultverksamhet
jfr 74.20 – projektledning för
byggande jfr 74.20
45210000
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
Omfattar inte: – tjänster i anslutning till
råpetroleum- och naturgasutvinning jfr 11.20
– uppförande av kompletta monteringsfärdiga
byggnader av egentillverkade
delar av annat material än betong jfr huvudgrupperna
20, 26 och 28 – anläggning av stadion,
simbassänger, idrottshallar, tennisbanor, golfbanor
eller andra idrottsanläggningar,
exklusive uppförande av byggnader jfr 45.23
– bygginstallationer jfr 45.3
45.22 Takarbeten Omfattar:
– byggande av tak – taktäckning
– impregnering
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.23 Anläggning av
vägar, flygfält
och idrottsanläggningar
Omfattar: – anläggning av vägar,
gator samt andra kör- och gångvägar
– anläggning av järnvägar – anläggning av start- och
landningsbanor på flygfält – anläggning av stadion,
simbassänger, idrottshallar, tennisbanor, golfbanor
eller andra idrottsanläggningar, exklusive
uppförande av byggnader – målning av väg-
markeringar och markeringar på parkeringsplatser Omfattar inte: – förberedande
markarbeten jfr 45.11
45230000
45.24 Vatten-
byggnad
Omfattar:
– anläggning av: – vattenleder, hamn- och
flodarbeten, småbåtshamnar (marinor), slussar
etc. – dammar, diken o.d.
– muddring – undervattensarbete
45240000
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.25 Andra bygg-
och
anläggningsarbeten
Omfattar: – bygg- eller anläggnings-
verksamhet som är specialiserad inom något
för olika slags konstruktioner gemensamt område
och fordrar specialistkompetens eller special-
utrustning: – grundläggning inklusive
pålning – borrning och byggande
av brunnar, schaktsänkning – uppförande av icke
egentillverkade stålelement – bockning av stål
– murning och stenläggning
– resning och nedmontering av byggnads-
ställningar och arbetsplattformar, inklusive
uthyrning av byggnadsställningar och arbets-
plattformar – uppförande av skorstenar
och industriugnar Omfattar inte: – uthyrning av byggnadsställningar utan resning
och nedmontering jfr 71.32
45.3 Bygginstalla-
tioner
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.31 Elinstallationer
Omfattar: – installation i byggnader
och andra anläggningar av: elkablar och elarmatur
telekommunikationssystem
elvärmesystem antenner
brandlarm tjuvlarm
hissar och rulltrappor åskledare etc.
45310000
45.32 Isoleringsarbeten
Omfattar: – installation i byggnader
och andra anläggningar av värme-, ljud- eller
vibrationsisolering Omfattar inte: – impregnering jfr 45.22
45320000
45.33 VVS-arbeten Omfattar: – installation i byggnader
och andra anläggningar av: vattensystem samt
sanitetsutrustning gasarmaturer värme-,
ventilations-, kyl- och luftkonditionerings-
utrustning inklusive ledningar
sprinklersystem Omfattar inte: – installation av elvärmesystem jfr 45.31
45330000
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.34 Andra bygg-
installationer
Omfattar: – installation av
belysnings- och signalsystem till vägar, järnvägar,
flygfält och hamnar – installation i byggnader
och andra anläggningar av andra armaturer och
anordningar
45.4 Slut-
behandling av byggnader
45.41 Puts-, fasad-
och stuckatur-
arbeten
Omfattar: – anbringande på
byggnader och andra anläggningar av invändig
eller utvändig puts och stuck inklusive närstående
basmaterial för putsning
45.42 Byggnads-
snickeriarbeten
Omfattar:
– installation av icke egentillverkade dörrar,
fönster, dörr- och fönsterkarmar, kök med
fast inredning, trappor butiksinredning o.d., av trä
eller andra material – invändig slutbehandling
såsom arbete med tak, väggbeklädnader av trä och
flyttbara skiljeväggar Omfattar inte: – läggning av parkett och andra golvbeläggningar av
trä jfr 45.43
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.43 Golv- och
vägg-
beläggningsarbeten
Omfattar: – läggning, uppsättning
eller fastsättning i byggnader och andra
anläggningar av: vägg- eller golvplattor av
keramiskt material, betong eller huggen sten
parkett och andra golvbeläggningar av trä
mattor samt golvbeläggningar av
linoleum, inklusive av gummi eller plast
terrazzo-, marmor-, granit- eller skiffergolv eller –
väggar tapeter
45430000
45.44 Måleri- och
glasmästeri-
arbeten
Omfattar: – invändig och utvändig
målning av byggnader – målning av anläggningar
inom väg- och vattenbyggnad o.d.
– installation av glas, speglar etc. Omfattar inte: – installation av fönster jfr
45.42
45440000
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.45 Annan slut-
behandling av
byggnader
Omfattar: – installation av privata
simbassänger – rengöring med ånga,
blästring och liknande behandling av fasader
– annan slutbehandling av byggnader
Omfattar inte: – invändig rengöring av
byggnader och andra konstruktioner jfr 74.70
45.5 Uthyrning av
bygg- och anläggnings-
maskiner med förare
45.50 Uthyrning av
bygg- och
anläggningsmaskiner med
förare
Omfattar inte: – uthyrning av bygg- och
anläggningsmaskiner samt -utrustning utan förare jfr
71.32
Bilaga 2. Förteckning över offentliga tjänstekontrakt (A-tjänster)
Kategori Beskrivning CPC-referens-
nummer
CPV-referensnummer
1 Underhålls- och
reparationstjänster
6112, 6122,
633, 886
Från 50100000 till 50982000
(utom 50310000 till 50324200 och 50116510-9, 50190000-3,
50229000-6, 50243000-0)
2 Landtransport (2), även
säkerhets- och kurirtransporter, med
undantag av postbefordran
712 (utom
71235), 7512, 87304
Från 60112000-6 till 60129300-1
(utom 60121000 till 60121600, 60122200-1, 60122230-0) och
från 64120000-3 till 64121200-2
3 Flygtransport av
passagerare och gods, med undantag av postbefordran
(utom 7321)
Från 62100000-3 till 62300000-5
(utom 62121000-6, 62221000-7)
4 Postbefordran på land
och
i luften
71235, 7321 60122200-1, 60122230-0 62121000-6, 62221000-7
5 Telekommunikationstjänster
752 Från 64200000-8 till 64228200-2, 72318000-7 och från
72530000-9 till 72532000-3
6 Finansiella tjänster:
a) Försäkringstjänster
b) Bank- och
investeringstjänster
ex 81, 812, 814 Från 66100000-1 till 66430000-3
och från 67110000-1 till 67262000-1 (1)
7 Databehandlingstjänster
och därmed sammanhängande tjänster
84 Från 50300000-8 till 50324200-4
Från 72100000-6 till 72591000-4 (utom 72318000-7 och från
72530000-9 till 72532000-3)
8 Forsknings- och
utvecklingstjänster
85 Från 73000000-2 till 73300000-5
(utom 73200000-4, 73210000-7, 7322000-0)
Med undantag av järnvägstransport som omfattas av kategori 18.
Med undantag av finansiella tjänster i samband med utfärdande, förvärv, försäljning eller
överföring av värdepapper eller andra finansiella instrument samt riksbankstjänster. Dessutom undantas tjänster som avser förvärv eller hyra, oavsett finansieringsvillkor, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller som avser rättigheter till sådan egendom. Finansiella tjänster som tillhandahålls samtidigt med, före eller efter köpe- eller hyreskontraktet, oberoende av form, skall dock omfattas av detta direktiv.
Med undantag av forsknings- och utvecklingstjänster som inte uteslutande är till förmån
för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet, under förutsättning att dessa tjänster helt finansieras av den upphandlande myndigheten.
Kategori Beskrivning CPC-referensnummer
CPV-referensnummer
9 Redovisnings-, revisions-
och bokföringstjänster
862 Från 74121000-3 till 74121250-0
10 Marknads- och opinionsundersökningar
864 Från 74130000-9 till 74133000-0 och 74423100-1, 74423110-4
11 Organisationskonsult-
tjänster
4
och därmed
sammanhängande tjänster
865, 866 Från 73200000-4 till 73220000-0 Från 74140000-2 till 74150000-5
(utom 74142200-8) och 74420000-9, 74421000-6,
74423000-0, 74423200-2, 74423210-5, 74871000-5,
93620000-0
12 Arkitekttjänster, tekniska
konsulttjänster och integrerade tekniska
tjänster, stadsplanering och landskapsarkitektur,
därmed sammanhängande vetenskapliga och tekniska
konsulttjänster, teknisk provning och analys
867 Från 74200000-1 till 74276400-8
och från 74310000-5 till 74323100-0, och 74874000-6
13 Reklamtjänster
871 Från 74400000-3 till 74422000-3 (utom 74420000-9 och
74421000-6)
14 Fastighetsstädning och
fastighetsförvaltning
874,
82201-82206
Från 70300000-4 till 70340000-6
och från 74710000-9 till 74760000-4
15 Förlags- och tryckeritjänster mot arvode eller på
kontrakt
88442 Från 78000000-7 till 78400000-1
16 Avlopps- och
renhållningstjänster, sanering och liknande
tjänster
94 Från 90100000-8 till 90320000-6
och 501900 00-3, 50229000-6, 50243000-0
4
Med undantag av medlings- och förlikningstjänster.
Bilaga 3. Förteckning över offentliga tjänstekontrakt (B-tjänster)
Kategori Beskrivning
CPCreferens-
nummer
CPV-referensnummer
17 Hotell- och
restaurangtjänster
64 Från 55000000-0 till 55524000-9 och
från 93400000-2 till 93411000-2
18 Järnvägstransport 711 60111000-9 och från 60121000-2 till 60121600-8
19 Sjötransport
72 Från 61000000-5 till 61530000-9 och från 63370000-3 till
63372000-7
20 Hjälptjänster och
tjänster i anslutning till transporter
74 62400000-6, 62440000-8, 62441000-5,
62450000-1 Från 63000000-9 till 63600000-5
(utom 63370000-3, 63371000-0, 63372000-7) och 74322000-2,
93610000-7
21 Juridiska tjänster 861 Från 74110000-3 till 74114000-1
22 Rekrytering och urval
av personal
872 Från 74500000-4 till 74540000-6 (utom 74511000-4) och från
95000000-2 till 95140000-5
23 Spanings- och
säkerhetstjänster, med undantag av
säkerhetstransporter
(utom 87304)
Från 74600000-5 till 74620000-1
24 Undervisning och
yrkesutbildning
92 Från 80100000-5 till 80430000-7
25 Hälsovård och
socialtjänster
93 74511000-4, och från 85000000-9 till
85323000-9 (utom 85321000-5 och 85322000-2)
26 Fritids- och
idrottsverksamhet
samt kulturverksamhet
96 Från 74875000-3 till 74875200-5 och från 92000000-1 till 92622000-7
(utom 92230000-2)
27 Övriga tjänster
Med undantag av anställningskontrakt.
Med undantag av kontrakt som avser förvärv, utveckling, produktion eller samproduktion
av program som utförs av radio- och TV-bolag samt kontrakt om sändningstider.
Bilaga 4. Förteckning över varor i fråga om offentliga upphandlingskontrakt från myndigheter på försvarsområdet
Kapitel 25: Salt; svavel; jord och sten; gips, kalk och cement
Kapitel 26: Malm, slagg och aska Kapitel 27: Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter av dessa;
bituminösa ämnen; mineralvaxer
utom:
ex 27.10: särskilda motorbränslen
Kapitel 28: Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar av ädla
metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper
utom: ex 28.09: sprängämnen
ex 28.13: sprängämnen ex 28.14: tårgas
ex 28.28: sprängämnen ex 28.32: sprängämnen
ex 28.39: sprängämnen ex 28.50: giftiga ämnen
ex 28.51: giftiga ämnen ex 28.54: sprängämnen
Kapitel 29: Organiska kemikalier
utom:
ex 29.03: sprängämnen ex 29.04: sprängämnen
ex 29.07: sprängämnen ex 29.08: sprängämnen
ex 29.11: sprängämnen ex 29.12: sprängämnen
ex 29.13: giftiga ämnen ex 29.14: giftiga ämnen
ex 29.15: giftiga ämnen ex 29.21: giftiga ämnen
ex 29.22: giftiga ämnen ex 29.23: giftiga ämnen
ex 29.26: sprängämnen ex 29.27: giftiga ämnen
ex 29.29: sprängämnen
Kapitel 30: Farmaceutiska produkter
Kapitel 31: Gödselmedel
Kapitel 32: Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och garvsyraderivat; pigment
och andra färgämnen; lacker och andra målningsfärger; kitt och andra tätnings- och utfyllningsmedel; tryckfärger, bläck och tusch
Kapitel 33: Eteriska oljor och resinoider; parfymerings-, skönhets- och kroppsvårdsmedel
Kapitel 34: Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel, smörjmedel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts- och skurmedel, ljus och liknande artiklar,
modelleringspastor s.k. dentalvax samt dentalpreparat på basis av gips
Kapitel 35: Proteiner; modifierad stärkelse; lim och klister; enzymer
Kapitel 37: Varor för foto- eller kinobruk Kapitel 38: Diverse kemiska produkter
utom: ex 38.19: giftiga ämnen
Kapitel 39: Plaster och plastvaror
utom:
ex 39.03: sprängämnen
Kapitel 40: Gummi och gummivaror
utom: ex 40.11: skottsäkra däck
Kapitel 41: Oberedda hudar och skinn samt läder Kapitel 42: Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande
artiklar; varor av tarmar
Kapitel 43: Pälsskinn och konstgjord päls; varor av dessa material
Kapitel 44: Trä och varor av trä; träkol Kapitel 45: Kork och varor av kork
Kapitel 46: Varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korgmakeriarbeten Kapitel 47: Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; avfall och
förbrukade varor av papper eller papp
Kapitel 48: Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp
Kapitel 49: Tryckta böcker, tidningar, bilder och andra produkter från den grafiska industrin
Kapitel 65: Huvudbonader och delar till huvudbonader Kapitel 66: Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, sittkäppar, piskor och ridspön samt
delar till sådana artiklar
Kapitel 67: Bearbetade fjädrar och dun samt varor tillverkade av fjädrar eller dun;
konstgjorda blommor; varor av människohår
Kapitel 68: Varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller liknande material
Kapitel 69: Keramiska produkter Kapitel 70: Glas och glasvaror
86 Kapitel 71: Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter; bijouterivaror Kapitel 73: Gjutjärn, järn och stål Kapitel 74: Koppar Kapitel 75: Nickel Kapitel 76: Aluminium Kapitel 77: Magnesium och beryllium Kapitel 78: Bly Kapitel 79: Zink Kapitel 80: Tenn Kapitel 81: Andra oädla metaller Kapitel 82: Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall
utom: ex 82.05: verktyg
ex 82.07: verktyg, delar
Kapitel 83: Diverse varor av oädel metall
Kapitel 84: Ångpannor, maskiner, apparater och mekaniska redskap
utom:
ex 84.06: motorer ex 84.08: övriga motorer
ex 84.45: maskiner ex 84.53: datorer
ex 84.55: delar av datorer under rubrik nr 84.53 ex 84.59: kärnreaktorer
Kapitel 85: Elektriska maskiner och apparater, delar till sådana varor
utom:
ex 85.13: teleutrustning ex 85.15: transmissionsapparater
Kapitel 86: Lok och annan rullande järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar till sådan materiel; stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar till sådan
materiel; mekanisk (inbegripet elektromekanisk) trafiksignaleringsutrustning av alla slag
utom: ex 86.02: pansarlok, elektriska
ex 86.03: övriga pansarlok ex 86.05: pansarvagnar
ex 86.06: underhålls- och servicevagnar ex 86.07: vagnar
Kapitel 87: Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel samt delar och
tillbehör till fordon
utom:
ex 87.08: stridsvagnar och andra bepansrade fordon ex 87.01: traktorer
ex 87.02: militära fordon ex 87.03: bärgningsbilar
ex 87.09: motorcyklar ex 87.14: släpfordon
Kapitel 89: Fartyg och annan flytande materiel
utom:
ex 89.01A: krigsfartyg
Kapitel 90: Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och
apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater
utom: ex 90.05: kikare
ex 90.13: diverse instrument, laser ex 90.14: avståndsmätare
ex 90.28: elektriska och elektroniska mätinstrument ex 90.11: mikroskop
ex 90.17: medicinska instrument ex 90.18: redskap för sjukgymnastik
ex 90.19: ortopediska redskap ex 90.20: röntgenapparater
Kapitel 91: Ur och delar till ur Kapitel 92: Musikinstrument; apparater för inspelning och återgivning av ljud, apparater
för inspelning och återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater
Kapitel 94: Möbler; sängkläder, madrasser, resårbottnar till sängar, kuddar och liknande stoppade inredningsartiklar
utom: ex 94.01A: flygplanssäten
Kapitel 95: Varor och produkter av utskärnings- eller pressmaterial Kapitel 96: Borstar, penslar, kvastar, dammvippor och såll
Kapitel 98: Diverse artiklar
Bilaga 5. Register för byggentreprenadkontrakt
Yrkesregistren samt motsvarande försäkringar och intyg för varje medlemsstat:
Belgien: Registre du Commerce, Handelsregister, Danmark: Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, Tyskland: Handelsregister och Handwerksrolle, Grekland: Registret för avtalsslutande företag
(Μητρώο
Εργοληπτικών Επιχειρήσεων – MEEΠ)
under ministeriet för
miljö, markplanering och anläggningsarbeten
(YΠΕΧΩ∆Ε),
Spanien: Registro Oficial de Empresas Clasificadas del Ministerio de Hacienda, Frankrike: Registre du commerce et des sociétés och Répertoire des métiers, Irland: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma, Italien: Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato, Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers, Nederländerna: Handelsregister, Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern, Portugal: Instituto dos Mercados de Obras Públicas e Particulares e do Imobiliário (IMOPPI), Finland: Kaupparekisteri – Handelsregistret, Sverige: Aktiebolags-, handel eller föreningsregistren, Förenade kungariket:
entreprenören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.
1
Vid tillämpningen av 13 kap. 3 § avses med yrkes- eller handelsregister de register som
anges i denna bilaga och, i den mån ändringar gjorts på nationell nivå, de register som ersatt de förra.
Bilaga 6. Register för varukontrakt
1
Yrkes- och handelsregistren samt motsvarande försäkringar och intyg:
Belgien: Registre du commerce – Handelsregister, Danmark: Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, Tyskland: Handelsregister och Handwerksrolle, Grekland:
Βιοτεχνικό ή Εµπορικό ή Βιοµηχανικό Επιµελητήριο
,
Spanien: Registro Mercantil eller, för icke-registrerade personer, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket, Frankrike: Registre du commerce et des sociétés och Répertoire des métiers, Irland: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies med uppgift om att leverantörens rörelse är incorporated eller registered, eller, om detta inte är fallet, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma, Italien: Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato och Registro delle Commissioni provinciali per l'artigianato, Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers, Nederländerna: Handelsregister, Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern, Portugal: Registo Nacional das Pessoas Colectivas, Finland: Kaupparekisteri – Handelsregistret, Sverige: Aktiebolags-, handels- eller föreningsregistren, Förenade kungariket:
leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies med uppgift om att leverantörens rörelse är incorporated eller registered, eller, om detta inte är fallet, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.
Vid tillämpningen av 13 kap. 3 § avses med yrkes- eller handelsregister de register som
anges i denna bilaga och, i den mån ändringar gjorts på nationell nivå, de register som ersatt de förra.
Bilaga 7. Register för tjänstekontrakt
Yrkes- och handelsregistren samt motsvarande försäkringar och intyg: Belgien: Registre du commerce – Handelsregister och Ordres professionnels – Beroepsorden, Danmark: Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, Tyskland: Handelsregister, Handwerksrolle, Vereinsregister, Partnerschaftsregister och Mitgliedsverzeichnisse der Berufskammern der Länder, Grekland:
tjänsteleverantören kan åläggas att förete ett intyg om att vederbörande under ed inför en notarie försäkrat att han utövar yrket i fråga; i fall som omfattas av gällande nationell lagstiftning, för tillhandahållandet av sådana undersökningar som avses i bilaga 2, yrkesregistret
Μητρώο Μελετητών
och
Μητρώο Γραφείων
Μελετών,
Spanien: Registro Oficial de Empresas Clasificadas del Ministerio de Hacienda, Frankrike: Registre du commerce et des sociétés och Répertoire des métiers, Irland: tjänsteleverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma, Italien: Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato, Registro delle commissioni provinciali per l'artigianato eller Consiglio nazionale degli ordini professionali, Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers, Nederländerna: Handelsregister, Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern, Portugal: Registo nacional das Pessoas Colectivas, Finland: Kaupparekisteri – Handelsregistret, Sverige: Aktiebolags-, handels- eller föreningsregistren, Förenade tjänsteleverantören kan åläggas att visa upp ett intyg
1
Vid tillämpningen av 13 kap. 3 § avses med yrkes- eller handelsregister de register som
anges i denna bilaga och, i den mån ändringar gjorts på nationell nivå, de register som ersatt de förra.
kungariket: från Registrar of Companies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.
3. Förslag till lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller, om inte annat följer av 2 §, vid tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor och tjänster och som görs av en upphandlande enhet som anges i 3 kap. för en verksamhet som anges i 4 kap.
Lagen gäller också då en upphandlande enhet som anges i 3 kap. anordnar en projekttävling som avser en verksamhet som anges i 4 kap.
2 § I fråga om kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag och i fråga om andra kontrakt, vars värde understiger de tröskelvärden som anges i lagen, gäller lagen endast i den utsträckning som följer av 19 och 20 kap.
Ett kontrakt som avser både tjänster som anges i bilaga 2 till denna lag och tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag skall, om värdet av de förstnämnda tjänsterna överstiger värdet av de sistnämnda i sin helhet anses vara ett kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 2 och i annat fall i sin helhet anses vara ett kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3.
Genomförande av EG-direktiv
3 § Genom lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
1
1
EGT L 134, 30.4.2004, s.1–113 (Celex 32004L0017).
Principer för tilldelning av kontrakt
4 § Tilldelning av kontrakt enligt denna lag skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns. Upphandlande enheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt. Genomförandet av upphandlingsförfaranden skall ske med iakttagande av öppenhet.
Kontrakt som avser mer än en verksamhet
5 § I det fall ett kontrakt avser mer än en verksamhet skall, om olika bestämmelser gäller för verksamheterna, tillämpas de bestämmelser som gäller för den huvudsakliga delen av kontraktet.
6 § I det fall ett kontrakt avser både en verksamhet som omfattas av denna lag och en verksamhet som omfattas av lagen (0000:00) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster skall, om det inte är möjligt att på objektiva grunder avgöra vilken verksamhet som kontraktet huvudsakligen avser, den sistnämnda lagen tillämpas på kontraktet.
7 § I det fall ett kontrakt avser både en verksamhet som omfattas av denna lag och en annan verksamhet som inte omfattas av vare sig denna lag eller lagen (0000:00) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster skall, om det inte är möjligt att på objektiva grunder avgöra vilken verksamhet som kontraktet huvudsakligen avser, denna lag tillämpas på kontraktet.
8 § Valet mellan att tilldela endast ett kontrakt som avser mer än en verksamhet och att tilldela separata kontrakt för de olika verksamheterna får inte göras för att uppnå att kontraktstilldelningen undantas från bestämmelserna i denna lag eller i lagen (0000:00) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Rätten att få delta i ett upphandlingsförfarande
9 § En anbudssökande eller anbudsgivare, som är etablerad i en stat som är bunden av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) och enligt gällande bestämmelser i
den staten har rätt att leverera den tjänst som ett kontrakt avser, får inte uteslutas från deltagande i upphandlingsförfarandet endast på grund av krav på att leverantören skall vara antingen en fysisk eller en juridisk person.
Juridiska personer kan, när det gäller tjänste- och byggentreprenadkontrakt eller varukontrakt som också omfattar tjänster eller monterings- och installationsarbeten, åläggas att i anbudet eller anbudsansökan uppge namn och yrkeskvalifikationer på de personer som skall utföra tjänsterna.
10 § Grupper av leverantörer har rätt att lämna anbud och att ansöka om att få lämna anbud. Den upphandlande enheten får inte föreskriva att sådana grupper skall anta en bestämd juridisk form för att få lämna anbud eller förhandla. Enheten får dock föreskriva att den utsedda gruppen skall anta en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet skall kunna fullgöras korrekt.
11 § En upphandlande enhet får reservera deltagandet i upphandlingsförfaranden för skyddade verkstäder eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som på grund av funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på normala villkor.
Denna begränsning skall nämnas i annonsen om upphandling.
2 kap. Definitioner
1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp som används i denna lag. Det finns definitioner också i andra kapitel.
2 § Med upphandling avses anskaffning av varor, byggentreprenader eller tjänster mot ersättning samt leasing, hyra eller hyrköp av varor.
3 § Med kontrakt avses enligt denna lag skriftligt avtal som
1. sluts mellan en eller flera upphandlande enheter och en eller flera leverantörer,
2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning, och
3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur.
4 § Med byggentreprenadkontrakt avses ett kontrakt avseende byggentreprenad som gäller
1. utförande eller både projektering och utförande av arbete som är hänförligt till en verksamhet som anges i bilaga 1 till denna lag,
2. ett byggnadsverk, eller
3. utförandet, oavsett på vilket sätt, av ett byggnadsverk enligt krav som ställts upp av den upphandlande enheten.
Med byggnadsverk avses det samlade resultatet av bygg- och anläggningsarbeten, om resultatet kan självständigt fullgöra en teknisk och ekonomisk funktion.
5 § Med varukontrakt avses ett kontrakt som gäller varor och som inte omfattas av ett byggentreprenadkontrakt.
Ett kontrakt skall behandlas som ett varukontrakt även om det omfattar ett underordnat inslag av monterings- eller installationsarbeten avseende varorna.
6 § Med tjänstekontrakt avses ett kontrakt som gäller utförande av sådana tjänster som anges i bilaga 2 eller 3 till denna lag och som inte utgör ett kontrakt som anges i 4 eller 5 §.
Ett kontrakt som avser såväl varor som tjänster enligt bilaga 2 eller 3 till denna lag skall behandlas som ett tjänstekontrakt, om värdet av tjänsterna är högre än värdet av varorna.
Ett kontrakt som avser tjänster enligt bilaga 2 eller 3 till denna lag och omfattar sådan verksamhet enligt bilaga 1 till denna lag som endast är underordnad verksamhet i förhållande till kontraktets huvudändamål skall behandlas som ett tjänstekontrakt.
7 § Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande enheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvantitet.
8 § Med leverantör avses den som på marknaden tillhandahåller byggentreprenader, varor eller tjänster.
Med leverantör avses också grupper av leverantörer.
9 § Med anbudssökande avses en leverantör som ansöker om att få delta i ett selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande.
10 § Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som
1. anskaffar varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande enheter, eller
2. ingår kontrakt eller träffar ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande enheter.
11 § Med förfrågningsunderlag avses underlag för anbud, som en upphandlande enhet tillhandahåller en leverantör.
12 § Med öppet upphandlingsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer får lämna anbud.
13 § Med selektivt upphandlingsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer kan ansöka om att få delta och endast anbudssökande som inbjuds av den upphandlande enheten att delta får lämna anbud.
14 § Med förhandlat upphandlingsförfarande avses ett förfarande där den upphandlande enheten inbjuder utvalda leverantörer att lämna anbud och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem.
15 § Med projekttävling avses en tävling, främst inom områdena byggnads- och landskapsplanering, arkitekt- eller ingenjörsarbete och databehandling som gör det möjligt för arrangören att förvärva en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag i tävlingen.
16 § Med skriftlig avses att en enhet av ord eller siffror kan läsas, återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla uppgifter som går att överföra och lagra med elektroniska medel.
17 § Med elektroniska medel avses medel som utnyttjar elektronik för behandling och lagring av data och medel som sänder, överför och mottar via kabel, radiovågor, på optisk eller någon annan elektromagnetisk väg.
18 § Med gemensam terminologi vid offentlig upphandling avses den tillämpliga nomenklatur vid offentlig upphandling som antagits genom förordning EG nr 2195/2002 av den 5 november 2002 (CPV-nomenklaturen). Om den nomenklatur som används i bilaga 1, 2 eller 3 till denna lag avviker från CPV-nomenklaturen skall den nomenklatur som används i respektive bilaga ha företräde.
3 kap. Upphandlande enheter
1 § Upphandlande enheter är myndigheter och sådana företag som avses i 4 §.
2 § Med myndigheter avses i denna lag utöver myndigheter även, beslutande församlingar i kommuner och landsting, offentligt styrda organ som avses i 3 § samt sammanslutningar av myndigheter.
Offentligt styrda organ
3 § Med offentligt styrda organ enligt 2 § avses sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och
1. som till största delen finansieras av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande myndighet,
2. vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande myndighet, eller
3. i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan eller övervakande organ mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande myndighet.
Andra upphandlande enheter än myndigheter
4 § Som upphandlande enheter anses vidare
1. företag över vilka en upphandlande myndighet kan utöva ett bestämmande inflytande på det sätt som anges i 5 §, och
2. företag som bedriver verksamhet som anges i 4 kap. 1, 4–6 eller 9 § med stöd av en särskild rättighet eller ensamrätt som avses i 6 §.
Bestämmande inflytande
5 § Med bestämmande inflytande enligt 4 § 1 avses att en upphandlande myndighet, direkt eller indirekt, innehar större delen av andelarna i företaget eller kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktieägande eller motsvarande eller kan utse mer än halva antalet ledamöter i företagets förvaltningsorgan eller i dess verkställande eller övervakande organ.
Särskild rättighet eller ensamrätt
6 § Med en särskild rättighet eller en ensamrätt som anges i 4 § 2 avses en rättighet eller ensamrätt som
1. beviljats av myndighet enligt lag eller annan författning,
2. begränsar utövandet av en sådan verksamhet som avses i 4 kap. till ett eller flera företag, och
3. väsentligt påverkar andra företags möjligheter att bedriva samma typ av verksamhet.
4 kap. Verksamheter som omfattas av lagen
Gas, värme, el och dricksvatten
1 § En verksamhet omfattas av denna lag om den består av
1. tillhandahållande eller drift av fasta nät i syfte att tillhandahålla allmänheten tjänster i samband med produktion, transport eller distribution av gas, värme, el eller dricksvatten, eller
2. leverans av gas, värme, el eller dricksvatten till sådana nät.
2 § Om en annan upphandlande enhet än en upphandlande myndighet levererar gas eller värme till ett nät som är avsett för tillhandahållande av tjänster för allmänheten, skall detta inte anses utgöra en sådan verksamhet som avses i 1 §, om
1. enhetens produktion är en oundviklig följd av utövandet av en annan verksamhet än sådan som avses i 1, 4–6 eller 9 §,
2. leverans till det publika nätet endast syftar till att använda denna produktion ekonomiskt, och
3. sådana leveranser uppgår till högst 20 procent av enhetens omsättning, beräknat på de tre närmast föregående årens genomsnitt, innevarande år medräknat.
3 § Om en annan upphandlande enhet än en upphandlande myndighet levererar el eller dricksvatten till ett nät som är avsett för tillhandahållande av tjänster åt allmänheten, skall detta inte anses utgöra en sådan verksamhet som avses i 1 §, om
1. enhetens produktion behövs för utövandet av en annan verksamhet än sådan som avses i 1, 4–6 eller 9 §,
2. leverans till det publika nätet beror endast på enhetens egen förbrukning, och
3. sådana leveranser uppgår till högst 30 procent av enhetens totala produktion av el respektive dricksvatten, beräknat på de tre närmast föregående årens genomsnitt, innevarande år medräknat.
4 § Denna lag gäller även vid tilldelning av kontrakt som görs och projekttävlingar som anordnas av en upphandlande enhet som bedriver sådan i 1 § avsedd verksamhet som avser dricksvatten, om kontraktet eller projekttävlingen har anknytning till
1. vattenbyggnadsprojekt, konstbevattning eller dränering, under förutsättning att den volym vatten som avses för dricksvattenförsörjningen utgör mer än 20 procent av den totala volym vatten som tillhandahålls genom dessa projekt eller konstbevattnings- och dräneringsanläggningar, eller
2. bortföring eller rening av avloppsvatten.
Transporttjänster
5 § En verksamhet omfattas av denna lag om den består av tillhandahållande eller drift av nät i syfte att tillhandahålla allmänheten tjänster i form av transporter med järnväg, automatiserade system, spårväg, tunnelbana, buss, trådbuss eller linbana.
Ett nät för transporttjänster skall anses föreligga om tjänsten tillhandahålls enligt sådana av myndighet fastställda villkor som avser linjedragning, tillgänglig transportkapacitet, turtäthet och liknande förhållanden.
Lagen gäller inte vid tilldelning av kontrakt som en upphandlande enhet gör för busstransportverksamhet som avses i första stycket, om 4 kap. 4 § första stycket lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig på enheten den 31 januari 2006.
Posttjänster
6 § En verksamhet omfattas av denna lag om den består av tillhandahållande av posttjänster eller tjänster som anges i 8 §.
Verksamhet som avser tillhandahållande av tjänster som avses i 8 § omfattas av denna lag endast om den upphandlande enheten också tillhandahåller posttjänster och om det beträffande denna senare verksamhet inte har fastställts, enligt det särskilda förfarande som anges i artikel 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster att verksamheten är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde.
7 § Med posttjänster avses insamling, sortering, transport och överlämnande av postförsändelser.
Med postförsändelse avses en adresserad försändelse i den slutliga utformning som den skall överlämnas i, såsom brevförsändelser, böcker, kataloger, tidningar och tidskrifter samt postpaket som innehåller varor med eller utan kommersiellt värde.
8 § Med andra tjänster än posttjänster avses
1. posthanteringstjänster både före och efter avsändandet, 2. adresshanteringstjänster, överföring av registrerad e-post, säker elektronisk överföring av kodade dokument och andra tjänster, om tjänsterna har anknytning till och utförs helt och hållet med elektroniska medel,
3. tjänster som avser oadresserad direktreklam och andra försändelser som inte innefattas i 7 § andra stycket,
4. tjänster som avser postanvisningar och postgirobetalningar samt finansiella tjänster som anges i 5 kap. 11 § 3 och är hänförliga till kategori 6 i bilaga 2,till denna lag,
5. filatelitjänster, och
6. tjänster där fysisk leverans eller magasinering kombineras med andra tjänster som inte är posttjänster (logistiktjänster).
Undersökning av förekomsten av eller utvinning av olja, gas, kol eller andra fasta bränslen samt tillhandahållande av hamnar och flygplatser
9 § En verksamhet omfattas av denna lag om den består av att utnyttja mark- eller vattenområden i syfte att
1. undersöka förekomsten av eller utvinna olja, gas, kol eller andra fasta bränslen, eller
2. tillhandahålla flygplatser, hamnar eller andra terminaler för transporter i luften eller till sjöss.
5 kap. Undantag från lagens bestämmelser
Byggkoncessioner och tjänstekoncessioner
1 § Denna lag tillämpas inte då en byggkoncession eller tjänstekoncession beviljas av en upphandlande enhet som utför en eller flera av de verksamheter som avses i 3 kap., om koncessionen beviljas för utövande av sådan verksamhet.
Med byggkoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett byggentreprenadkontrakt men som innebär att ersättning utgår endast i form av en rätt att utnyttja anläggningen eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.
Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättning utgår endast i form av en rätt att utnyttja tjänsterna eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.
Kontrakt för återförsäljning eller uthyrning till tredje man
2 § Denna lag tillämpas inte vid tilldelning av kontrakt som görs för återförsäljning eller uthyrning till tredje man, om den upphandlande enheten inte har någon särskild rättighet eller ensamrätt att sälja eller hyra ut föremålet för upphandlingen och även andra enheter har rätt att sälja eller hyra ut det på samma villkor som den upphandlande enheten.
En upphandlande enhet är skyldig att på begäran av Europeiska gemenskapernas kommission till kommissionen anmäla de varukategorier och verksamheter som den anser vara undantagna enligt första stycket.
Annan verksamhet än som avses i lagen och verksamhet i tredje land
3 § Denna lag tillämpas inte vid tilldelning av kontrakt som görs
1. för något annat ändamål än för att utöva sådan verksamhet som avses i 3 kap. 1, 4–6 eller 9 §, eller
2. för att i en stat som inte är bunden av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) utöva sådan verksamhet som avses i 4 kap. 1, 4–6 eller 9 § utan fysisk användning av något nät eller geografiskt område inom EES.
En upphandlande enhet är skyldig att på begäran av Europeiska gemenskapernas kommission till kommissionen anmäla de verksamheter som den anser vara undantagna enligt första stycket.
Kontrakt som kräver sekretess eller särskilda säkerhetsåtgärder
4 § I fråga om kontrakt som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet tillämpas endast bestämmelserna i 20 och 21 kap.
Kontrakt som tilldelas enligt andra internationella regler
5 § Denna lag tillämpas inte vid sådan tilldelning av kontrakt som omfattas av andra förfaranderegler och som görs i enlighet med
1. ett internationellt avtal som i överensstämmelse med EGfördraget har ingåtts mellan en EES-stat och en eller flera stater utanför EES och som omfattar varor, byggentreprenader, tjänster eller projekttävlingar för att EES-staterna gemensamt skall genomföra eller driva ett projekt,
2. ett internationellt avtal om stationering av militär personal, eller
3. en internationell organisations särskilda förfarande. Avtal enligt första stycket 1 skall skickas till kommissionen.
Anknutna företag och samriskföretag
6 § Under de förutsättningar som anges i 7 § tillämpas inte denna lag i fråga om kontrakt som
1. en upphandlande enhet tilldelar ett anknutet företag, eller
2. ett samriskföretag, bildat uteslutande av flera upphandlande enheter i syfte att bedriva verksamhet som avses i 3 kap., tilldelar ett företag som är anknutet till någon av dem.
7 § Vad som föreskrivs i 6 § tillämpas under förutsättning att tilldelningen av byggentreprenad-, varu- eller tjänstekontrakt motsvarar minst 80 procent av det anknutna företagets genomsnittliga omsättning av byggentreprenader, varor respektive tjänster under de föregående tre åren.
Om ett anknutet företag inte kan visa sin omsättning för de senaste tre åren på grund av tidpunkten för företagets etablering eller verksamhetens påbörjande, får företaget genom prognoser för verksamheten eller på annat sätt göra sannolikt att den andel av omsättningen som avses i första stycket kommer att uppnås.
Om mer än ett företag som är anknutet till den upphandlande enheten tillhandahåller samma eller liknande byggentreprenader, varor eller tjänster, skall andelen beräknas med hänsyn till den totala omsättning som härrör från tillhandahållandet av byggentreprenader, varor respektive tjänster från dessa anknutna företag.
8 § Denna lag tillämpas inte i fråga om kontrakt som
1. ett samriskföretag, bildat uteslutande av upphandlande enheter för att bedriva verksamhet som avses i 3 kap., tilldelar en av dessa upphandlande enheter, eller
2. en upphandlande enhet tilldelar ett sådant samriskföretag som enheten ingår i, om samriskföretaget har bildats för att utföra den aktuella verksamheten under en tid av minst tre år och det i den handling som upprättats för bildandet av företaget föreskrivs att de upphandlande enheter som det består av kommer att ingå i det under minst samma tid.
9 § Med anknutet företag avses ett företag vars årsredovisning sammanställs med den upphandlande enhetens enligt 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) samt annat företag som
1. den upphandlande enheten kan utöva ett bestämmande inflytande över,
2. kan utöva ett bestämmande inflytande över den upphandlande enheten, eller
3. tillsammans med den upphandlande enheten står under bestämmande inflytande av något annat företag på grund av ägande
eller finansiellt deltagande eller på grund av de regler företaget lyder under.
Vad som avses med bestämmande inflytande framgår av 2 kap. 5 §.
10 § På begäran av Europeiska gemenskapernas kommission skall en upphandlande enhet som vid tilldelning av kontrakt tillämpar något av undantagen i 6 eller 8 § lämna uppgifter till kommissionen om namnen på de berörda företagen eller samriskföretagen och om de berörda kontraktens art och värde samt tillhandahålla det underlag som kommissionen anser vara nödvändigt för att visa att relationerna mellan företaget eller samriskföretaget och den upphandlande enheten motsvarar kraven i 6–9 §§.
Förvärv av fastighet m.m.
11 § Denna lag tillämpas inte vid tilldelning av kontrakt som avser
1. förvärv av fastighet, arrenderätt, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet, oavsett finansieringsform,
2. skiljemanna- eller förlikningsuppdrag,
3. finansiella tjänster i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument, däribland den upphandlande enhetens transaktioner för att skaffa pengar eller kapital,
4. anställningskontrakt, eller
5. forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag av sådana som uteslutande är till nytta för en upphandlande enhet i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten betalas uteslutande av den upphandlande enheten.
Med fastighet enligt första stycket 1 avses vad som enligt jordabalken utgör eller tillhör fastighet samt befintliga byggnader som tillhör någon annan än ägaren till jorden.
Tjänstekontrakt som tilldelas på grund av ensamrätt
12 § Denna lag tillämpas inte i fråga om tjänstekontrakt som tilldelas en upphandlande myndighet som på grund av lag eller annan författning, som är förenlig med EG-fördraget, har ensamrätt att utföra tjänsten.
Kontrakt som avser vatten, energi eller bränsle i vissa fall
13 § Denna lag tillämpas inte i fråga om kontrakt som tilldelas av en upphandlande enhet och avser
1. vatten, om den upphandlande enheten bedriver verksamhet enligt 4 kap. 1 § som avser dricksvatten, eller
2. energi eller bränsle för energiproduktion, om den upphandlande enheten bedriver verksamhet enligt 4 kap 1 § som avser el, gas eller värme eller verksamhet som avses i 4 kap. 9 § 1.
Direkt konkurrensutsatt verksamhet
14 § Denna lag tillämpas inte vid tilldelning av kontrakt som syftar till att medge utförandet av en verksamhet som avses i 4 kap., om det enligt det särskilda förfarande som anges i artikel 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster fastställts att verksamheten är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde.
En upphandlande enhet får begära att Europeiska gemenskapernas kommission fastställer att förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda beträffande verksamhet som bedrivs av den upphandlande enheten.
6 kap. Tröskelvärden
Tröskelvärdenas storlek
1 § Denna lag skall tillämpas på tilldelning av kontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå till minst 473 000 euro när det gäller varu- eller tjänstekontrakt och minst 5 923 000 euro när det gäller byggentreprenadkontrakt.
Beräkning av värdet av ett kontrakt
2 § Värdet av ett kontrakt som avses i 1 § utgörs av det totala belopp, exklusive mervärdesskatt, som skall betalas för det som upphandlas. Vid beräkningen skall options- och förlängningsklausuler beaktas som om de utnyttjats. Vidare skall i värdet
inräknas de premier och ersättningar som den upphandlande enheten planerar att betala till anbudssökande eller anbudsgivare.
Förbud mot kringgående av tröskelvärden
3 § En upphandlande enhet får inte kringgå tillämpningen av denna lag genom att dela upp byggentreprenadprojekt eller planerad anskaffning av en viss mängd varor eller tjänster eller genom att välja speciella metoder för att beräkna kontraktets värde.
Kontrakt som löper på viss tid eller på obestämd tid
4 § För kontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp av varor och löper på bestämd tid om högst tolv månader skall värdet av kontraktet beräknas till kostnaden för kontraktet under löptiden. För kontrakt som avser längre tid skall värdet beräknas till den totala kostnaden inklusive varans uppskattade restvärde. För kontrakt som löper på obestämd tid eller vars löptid inte kan bestämmas skall värdet beräknas till månadskostnaden multiplicerad med talet 48.
Vissa tjänstekontrakt
5 § För tjänstekontrakt skall värdet av kontraktet beräknas med utgångspunkt i
1. när det gäller försäkringstjänster: den premie som skall betalas och andra former av ersättning,
2. när det gäller banktjänster och andra finansiella tjänster: arvoden, provisioner, ränta och andra former av ersättning, och
3. när det gäller kontrakt som avser projektering: arvoden eller provisioner som skall betalas och andra former av ersättning.
6 § I det fall något totalpris inte bestämts för ett tjänstekontrakt skall värdet av kontraktet utgöras av det fulla värdet av tjänsterna under kontraktets löptid, om denna är högst 48 månader och till månadsvärdet multiplicerat med talet 48, om löptiden är längre eller om kontraktet löper på obestämd tid.
Byggentreprenadkontrakt
7 § I värdet av ett byggentreprenadkontrakt skall inräknas kostnaden för entreprenaden och värdet av varor och tjänster som den upphandlande enheten tillhandahåller entreprenören för att entreprenaden skall kunna fullgöras.
Värdet av varor och tjänster som inte krävs för att entreprenaden skall kunna fullgöras får inte läggas till värdet av entreprenaden, om upphandlingen av dessa varor och tjänster då skulle falla utanför lagens tillämpningsområde.
Upphandling genom delkontrakt
8 § Om ett projekt för anskaffning av likartade varor kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av delkontrakt skall det sammanlagda värdet av delkontrakten beaktas vid tillämpning av 1 §. Om tröskelvärdet då uppnås skall varje enskild tilldelning av kontrakt göras enligt bestämmelserna i denna lag.
Första stycket behöver inte tillämpas i fråga om ett delkontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro, förutsatt att det sammanlagda värdet av sådana delkontrakt inte överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.
9 § Om en planerad byggentreprenad eller ett projekt för anskaffning av tjänster kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av delkontrakt skall värdet av delkontrakten beaktas vid tillämpning av 1 §. Om tröskelvärdet då uppnås skall varje enskild tilldelning av kontrakt göras enligt bestämmelserna i denna lag.
Första stycket behöver inte tillämpas i fråga om ett delkontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro när det gäller tjänster och 1 000 000 euro när det gäller byggentreprenader, förutsatt att det sammanlagda värdet av sådana delkontrakt inte överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.
Varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som skall förnyas
10 § Värdet av varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som skall förnyas inom en viss tid, skall beräknas med ledning av
1. det verkliga värdet av en följd av liknande kontrakt som tilldelats under den föregående tolvmånadersperioden eller under det föregående räkenskapsåret, om möjligt justerat med hänsyn till förutsebara ändringar i kvantitet eller värde under den tolvmånadersperiod som följer på det ursprungliga kontraktet, eller
2. det beräknade värdet av en följd av kontrakt som tilldelats under den tolvmånadersperiod eller, om räkenskapsåret är längre än tolv månader, under det räkenskapsår som följer på det första kontraktet.
Kontrakt som omfattar både varor och tjänster
11 § Värdet av ett kontrakt som omfattar både varor och tjänster skall utgöras av det totala värdet av kontraktet, oavsett hur det fördelar sig på varor och tjänster. I värdet skall inräknas värdet av monterings- och installationsarbeten.
7 kap. Upphandlingsförfaranden
Upphandlingsförfaranden
1 § Öppet, selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande med föregående annonsering enligt 12 kap. 1 § skall användas, om inte annat följer av 2 §.
Tilldelning av kontrakt utan föregående annonsering
2 § En upphandlande enhet får tilldela ett kontrakt utan föregående annonsering om
1. det vid ett förfarande med föregående annonsering inte lämnats några anbud, några lämpliga anbud eller några ansökningar om att få lämna anbud, under förutsättning att de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt,
2. kontraktet tilldelas endast för forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål, och inte syftar till vinst eller till att täcka forsknings- och utvecklingskostnader eller försämrar möjligheten till konkurrens vid en senare kontraktstilldelning som i första hand har något sådant syfte,
3. kontraktet av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör,
4. det är absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av och inte heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet förfarande, selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med föregående annonsering,
5. kontraktet avser kompletterande leveranser av varor från den ursprungliga leverantören, under förutsättning att varorna är avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser, och ett byte av leverantör skulle medföra att den upphandlande enheten tvingades anskaffa varor som skulle vara tekniskt oförenliga med de först anskaffade eller leda till oproportionerliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll,
6. kontraktet avser kompletterande byggentreprenader eller tjänster som inte ingår i ett ursprungligt projekt eller omfattas av ett ursprungligt kontrakt, under förutsättning att kompletteringarna på grund av oförutsedda omständigheter blivit nödvändiga för att kontraktet skall kunna fullgöras, att de skall utföras av den ursprunglige leverantören, att de inte utan stora tekniska eller ekonomiska olägenheter för den upphandlande enheten kan skiljas från det ursprungliga kontraktet eller, att de, om de kan avskiljas, är absolut nödvändiga för att det ursprungliga kontraktet skall kunna fullgöras,
7. kontraktet avser en ny byggentreprenad, som är en upprepning av liknande byggentreprenader enligt kontrakt som en upphandlande enhet tilldelat en leverantör efter ett annonserat upphandlingsförfarande, under förutsättning att enheten tilldelar samma leverantör det nya kontraktet, att det nya kontraktet är i överensstämmelse med det ursprungliga projektet, att värdet av det nya kontraktet ingått i tröskelvärdeberäkningen för det ursprungliga projektet och att det i samband med den ursprungliga upphandlingen annonserats att det nu avsedda förfaringssättet kunde komma att användas.
8. kontraktet avser varor som noteras och omsätts på en råvarumarknad,
9. det gäller tilldelning av kontrakt som bygger på ett gällande ramavtal, som slutits enligt denna lag,
10. det är möjligt att anskaffa varor genom att utnyttja särskilt förmånliga erbjudanden som gäller under mycket kort tid, när priset ligger betydligt under det normala marknadspriset,
11. det är möjligt att anskaffa varor på särskilt förmånliga villkor, antingen från en varuleverantör som har för avsikt att lägga ner sin affärsverksamhet eller från konkursförvaltare eller likvidatorer, efter uppgörelse med fordringsägare eller motsvarande förfarande,
12. det är fråga om tilldelning av ett tjänstekontrakt som följer på en projekttävling som anordnats enligt denna lag, under förutsättning att kontraktet enligt tävlingsreglerna skall tilldelas vinnaren eller en av vinnarna av tävlingen.
Mer än en vinnare i en projekttävling
3 § Om en tävling som avses i 2 § 12 avslutats med att mer än en vinnare utsetts skall vinnarna inbjudas att delta i förhandlingar.
8 kap. Projekttävlingar på tjänsteområdet
Tillämpningsområdet
1 § Detta kapitel skall, om inte annat följer av 2 §, tillämpas på sådana projekttävlingar avseende tjänster, som
1. ingår i ett förfarande för tilldelning av ett tjänstekontrakt, eller
2. innefattar priser eller ersättningar till deltagarna. Första stycket gäller endast om tröskelvärdet uppgår till minst det belopp som anges i 5 §.
Undantagna projekttävlingar
2 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas i fråga om projekttävlingar som anordnas i sådana fall som avses i 5 kap. 3–5 eller 14 §.
Regler för anordnande av projekttävlingar
3 § Projekttävlingar skall anordnas med tillämpning av de förfaranden som anges i 7 kap.
4 § Reglerna för en projekttävling skall hållas tillgängliga för var och en som är intresserad av att delta i tävlingen.
Rätten att delta i en projekttävling får inte begränsas till deltagare som är hemmahörande i en viss EES-stat, i vissa EESstater eller i en viss geografisk del av en EES-stats område.
Rätten att delta i en projekttävling får inte heller begränsas så att endast fysiska personer eller endast juridiska personer får delta.
Tröskelvärden för projekttävlingar
5 § Bestämmelserna i denna lag om projekttävlingar skall tillämpas på projekttävlingar vars värde beräknas uppgå till minst 473 000 euro exklusive mervärdesskatt.
6 § Värdet av en projekttävling skall, om projekttävlingen ingår i en tjänsteupphandling, av den upphandlande enheten beräknas till värdet exklusive mervärdesskatt av tjänstekontraktet. I värdet skall inräknas de priser och ersättningar som skall betalas till deltagarna.
7 § Värdet av en annan projekttävling än som avses i 6 § skall av den upphandlande enheten beräknas till summan av de priser och ersättningar som betalas till deltagarna och det beräknade värdet exklusive mervärdesskatt av de tjänstekontrakt som senare kan komma att tilldelas vinnaren eller en av vinnarna i tävlingen, om en sådan tilldelning inte har uteslutits i annonsen om tävlingen.
Val av deltagare
8 § Om endast ett visst antal deltagare får delta i en projekttävling skall den upphandlande enheten fastställa entydiga och ickediskriminerande kriterier för urvalet.
Antalet tävlingsdeltagare som inbjuds att delta skall vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.
Annonsering
9 § En upphandlande enhet som avser att anordna en projekttävling skall annonsera tävlingen.
En upphandlande enhet som anordnat en projekttävling skall annonsera resultatet av tävlingen.
Kommunikation och information
10 § Meddelanden, utbyte och lagring av information skall ske på ett sådant sätt att det säkerställs att integritet och sekretess för de av tävlingsdeltagarna inlämnade uppgifterna bevaras samt att juryn inte får ta del av tävlingsbidragen innan tidsfristen för inlämnande har löpt ut.
Information om de nödvändiga specifikationerna för elektronisk överföring av ritningar och planer och projekt, inklusive kryptering, skall vara tillgänglig för de berörda parterna.
I övrigt skall i fråga om kommunikation och information tillämpas vad som föreskrivs i 14 kap. 1 och 2 §§.
11 § Resultatet av en projekttävling skall meddelas till Europeiska gemenskapernas kommission inom två månader efter det att projekttävlingen har avslutats.
12 § I fråga om annonsering som avser projekttävlingar tillämpas 12 kap. 14–21 §§.
Juryns sammansättning
13 § Den jury som skall utse vinnande bidrag i projekttävlingen skall vara sammansatt uteslutande av fysiska personer som är oberoende av de tävlande. Om det krävs särskilda yrkesmässiga kvalifikationer av de tävlande, skall minst en tredjedel av medlemmarna i juryn ha samma eller likvärdiga kvalifikationer
Juryns beslut
14 § Juryn skall vara självständig i sina beslut och yttranden.
Vid granskningen av tävlingsbidragen skall tävlingsdeltagarnas anonymitet bevaras. Anonymiteten skall bevaras till dess juryn har avgett sitt yttrande eller meddelat sitt beslut.
Vid granskningen får endast de kriterier som angetts i annonsen om projekttävlingen beaktas.
15 § Juryn skall lämna en av jurymedlemmarna undertecknad rapport i vilken tävlingsbidragen rangordnas. Rapporten skall innehålla kommentarer och ange det behov av klargöranden som kan finnas.
Tävlingsdeltagarna kan vid behov uppmanas av juryn att besvara frågor som juryn har noterat i rapporten i syfte att klargöra projektets alla aspekter.
Fullständiga protokoll skall upprättas över dialogen mellan jurymedlemmarna och tävlingsdeltagarna.
Bemyndigande
16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar som används för elektronisk överföring som avses i 10 § andra stycket.
9 kap. Ramavtal
1 § En upphandlande enhet får betrakta ett ramavtal som ett kontrakt enligt denna lag och tilldela det i enlighet med bestämmelserna i lagen.
2 § Om ett ramavtal har slutits i enlighet med denna lag får kontrakt som grundar sig på ramavtalet tilldelas utan föregående annonsering.
3 § Värdet av ett ramavtal skall beräknas till det högsta värdet exklusive mervärdesskatt av samtliga planerade kontrakt under avtalets löptid.
4 § En upphandlande enhet får inte använda ett ramavtal otillbörligt i syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.
10 kap. Inköpscentraler
1 § En upphandlande enhet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster genom en inköpscentral.
2 § En upphandlande enhet som anskaffar byggentreprenader, varor och tjänster genom en inköpscentral skall anses ha följt denna lag, under förutsättning att inköpscentralen har gjort det eller följt lagen (0000:00) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
11 kap. Förfrågningsunderlag m.m.
Tekniska specifikationer
1 §
Tekniska specifikationer skall ingå i annonser om upphandling,
förfrågningsunderlaget eller kompletterande handlingar.
När så är möjligt bör specifikationerna fastställas med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för funktionshindrade eller formgivning med tanke på samtliga användares behov.
De tekniska specifikationerna skall tillåta anbudsgivare att delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder mot att offentlig upphandling öppnas för konkurrens.
Utformningen av de tekniska specifikationerna
2 § De tekniska specifikationerna skall vara utformade på något av de sätt som anges i 3–6 §§.
Tekniska specifikationer som hänvisar till en standard
3 § De tekniska specifikationerna skall vara utformade med hänvisning i turordning, till
1. svensk standard som överensstämmer med europeisk standard,
2. europeiska tekniska godkännanden,
3. gemensamma tekniska specifikationer,
4. internationella standarder,
5. andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana system inte finns, till svenska standarder, till svenska tekniska godkännanden eller till svenska tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning.
Varje hänvisning som avses i första stycket 5 skall följas av orden ”eller likvärdigt”.
Första stycket gäller inte, om det i någon annan författning finns avvikande bestämmelser som överensstämmer med gemenskapsrätten.
Tekniska specifikationer i form av prestanda- eller funktionskrav
4 § De tekniska specifikationerna får anges som prestanda- eller funktionskrav, varvid miljöegenskaper kan ingå. Kraven skall vara så utformade att anbudsgivarna kan bilda sig en bestämd uppfattning om föremålet för upphandlingen och den upphandlande enheten kan genomföra upphandlingen.
5 § De tekniska specifikationerna får anges som prestanda- eller funktionskrav enligt 4 § och hänvisa till de tekniska specifikationerna enligt 3 § som ett sätt att visa att de uppställda kraven är uppfyllda.
6 § De tekniska specifikationerna får anges genom hänvisning till specifikationerna i 3 § i fråga om vissa egenskaper och till de prestanda- eller funktionskrav som anges i 4 § i fråga om andra egenskaper.
Uppgifter om tillverkning, ursprung m.m.
7 § De tekniska specifikationerna får inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning, om detta leder till att vissa företag eller produkter gynnas eller missgynnas.
Uppgifter och hänvisningar som avses i första stycket får dock i undantagsfall förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift eller hänvisning skall följas av orden "eller likvärdig".
Andra sätt att visa att uppställda krav uppfylls
8 § Om en upphandlande enhet väljer att hänvisa till specifikationer enligt 2 §, får den inte förkasta ett anbud med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med specifikationer som den har hänvisat till, när anbudsgivaren, på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande enheten kan godta, i sitt anbud visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt de tekniska specifikationerna.
9 § Om en upphandlande enhet väljer att i enlighet med 4, 5 eller 6 § ange prestanda eller funktionskrav, får den inte förkasta ett anbud i fråga om byggentreprenader, varor eller tjänster, om anbudsgivaren på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande enheten kan godta kan visa att anbudet överensstämmer med en nationell standard som genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt godkännande, med en gemensam teknisk specifikation, med en internationell standard eller med ett tekniskt referenssystem som har utarbetats av ett europeiskt standardiseringsorgan, om dessa specifikationer avser de prestanda eller funktionskrav som den har fastställt.
Miljömärken
10 § Om en upphandlande enhet föreskriver miljöegenskaper i form av prestanda- eller funktionskrav enligt 4 §, får den använda detaljerade specifikationer eller vid behov delar av dessa, som fastställts för miljömärken, under förutsättning att
1. specifikationerna är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor eller tjänster som är föremål för upphandlingen,
2. kraven för märket har utarbetats på grundval av vetenskapliga rön,
3. märkena har antagits genom ett förfarande i vilket myndigheter, konsumenter, tillverkare, distributörer, miljöorganisationer och andra berörda får delta, och
4. märkena är tillgängliga för alla berörda parter. Den upphandlande enheten får ange att varor eller tjänster som är försedda med miljömärke som avses i första stycket skall antas motsvara tekniska specifikationer som fastställts i förfrågningsunderlaget men skall godta även annat bevis för att så är fallet.
Erkända organ
11 § Med erkända organ avses i detta kapitel provnings- och kalibreringslaboratorier samt organ för inspektion och certifiering som uppfyller tillämpliga europeiska standarder.
Upphandlande enheter skall godta intyg från erkända organ som är etablerade i andra medlemsstater.
Tillhandahållande av tekniska specifikationer
12 § En upphandlande enhet skall på begäran tillhandahålla en leverantör de tekniska beskrivningar som regelbundet anges i enhetens upphandlingskontrakt. Detsamma gäller i fråga om de beskrivningar enheten avser att tillämpa vid tilldelning av kontrakt som förhandsannonseras enligt 12 kap. 3 §.
Om beskrivningarna har angetts i handlingar som är tillgängliga för leverantören, är det tillräckligt att enheten hänvisar till handlingarna.
Alternativa utföranden
13 § Skall en upphandlande enhet anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, får den även pröva anbud som innehåller ett alternativt utförande, om det uppfyller de minimikrav som enheten ställt upp.
En upphandlande enhet skall i förfrågningsunderlaget ange huruvida den godkänner alternativa utföranden och, när detta tillåts, vilka minimikrav som alternativa utföranden måste uppfylla samt informera om eventuella krav som gäller för hur de skall presenteras.
14 § Vid tilldelning av varu- eller tjänstekontrakt får en upphandlande enhet som har tillåtit alternativa utföranden enligt 13 § inte förkasta ett alternativ enbart på grund av att det, om det antas, skulle bli ett tjänstekontrakt i stället för ett varukontrakt eller ett varukontrakt i stället för ett tjänstekontrakt.
Underentreprenad
15 § I förfrågningsunderlaget får en upphandlande enhet begära att anbudsgivaren i anbudet anger hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på tredje part samt vilka underleverantörer som föreslås.
Information om arbetsvillkor m.m.
16 § En upphandlande enhet får i förfrågningsunderlaget upplysa om vilka myndigheter som kan lämna en anbudssökande eller anbudsgivare information om de bestämmelser om beskattning, miljöskydd, arbetarskydd och arbetsvillkor som kommer att gälla vid utförandet av de tjänster eller byggentreprenader som omfattas av kontraktet.
Om enheten har lämnat upplysningar enligt första stycket, skall den begära att anbudsgivaren bekräftar att hänsyn tagits till bestämmelserna om anställningsskydd och arbetsvillkor vid utformningen av anbudet.
Första stycket skall inte påverka tillämpningen av 17 kap. 3 § om granskning av onormalt låga anbud.
Villkor för fullgörande av kontrakt
17 § En upphandlande enhet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra krav på hur kontrakt skall fullgöras, under förutsättning att kraven är förenliga med gemenskapsrätten och anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Bemyndigande
18 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad som förstås med tekniska specifikationer.
12 kap. Annonsering om upphandling
Skyldigheten att annonsera upphandlingar
1 § En upphandlande enhet skall annonsera upphandlingar, om inte annat följer av 7 kap. 2 § eller av 8 § eller 11 § andra stycket i detta kapitel.
Olika slag av annonsering
2 § Annonsering om upphandling kan ske genom
1. förhandsannonsering som avses i 3 §,
2. annonsering om att det finns ett urvalssystem som avses 10 §, eller
3. annonsering om upphandling som skall ske genom öppet, selektivt eller förhandlat förfarande.
Förhandsannonsering
3 § En upphandlande enhet skall, om inte annat följer av 8 § andra stycket, minst en gång om året genom förhandsannonsering lämna information enligt andra stycket om de kontrakt och ramavtal som den avser att tilldela under de närmast följande tolv månaderna.
Information enligt första stycket skall lämnas
1. när det gäller varor, om det sammanlagda värdet av kontrakten eller ramavtalen, under förutsättning att värdet uppgår till minst 750 000 euro för varje varuområde,
2. när det gäller tjänster, om det sammanlagda värdet av kontrakten eller ramavtalen, under förutsättning att värdet uppgår till minst 750 000 euro för varje enskild tjänstekategori, och
3. när det gäller byggentreprenader, om en entreprenads huvudsakliga art och omfattning, under förutsättning att värdet av entreprenaden uppgår till minst 5 923 000 euro.
De i första stycket angivna värdena skall bestämmas på det sätt som enligt 6 kap. gäller för beräkning av tröskelvärden.
4 § Varuområdet skall fastställas av den upphandlande enheten genom en hänvisning till den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling (CPV-nomenklaturen).
Med tjänstekategorier avses de kategorier som anges i bilaga 2 till denna lag.
5 § En annons enligt 3 § som avser varor eller tjänster skall snarast möjligt efter varje budgetårs början skickas till Europeiska gemenskapernas kommission eller offentliggöras på den upphandlande enhetens upphandlarprofil.
En annons enligt 3 § som avser byggentreprenader skall snarast möjligt efter det att ett beslut fattats om tillstånd för den planering som gäller de byggentreprenadkontrakt eller ramavtal som den upphandlande enheten avser att tilldela, skickas till kommissionen eller offentliggöras på den upphandlande enhetens upphandlarprofil.
Med upphandlarprofil avses uppgifter som är tillgängliga på Internet och som kan innehålla information om den upphandlande enheten och uppgifter om dess upphandlingar såsom förhandsannonser, inbjudningar att lämna anbud, planerade anskaffningar, tecknade kontrakt, avbrutna upphandlingsförfaranden och liknande förhållanden.
Inbjudan genom förhandsannonsering att lämna anbud
6 § Inbjudan att lämna anbud får ske genom förhandsannonsering, under förutsättning att
1. det i annonsen anges vilka varor, byggentreprenader eller tjänster som kontraktet kan komma att omfatta,
2. det i annonsen anges att kontraktet kommer att tilldelas genom selektivt eller förhandlat förfarande utan någon ytterligare annonsering och att intresserade leverantörer skriftligen skall anmäla sitt intresse, och
3. annonseringen offentliggörs tidigast tolv månader före den dag då enheten skickar ut inbjudan enligt 13 kap. 15 § att delta i upphandlingsförfarandet.
Den upphandlande enheten skall iaktta de tidsfrister som anges i 13 kap. 1–9 §§.
Meddelande om förhandsannonsering
7 § En upphandlande enhet som offentliggör en förhandsannons på sin upphandlarprofil skall på elektronisk väg skicka ett meddelande om offentliggörandet till Europeiska gemenskapernas kommission.
Begränsningar av skyldigheten att förhandsannonsera
8 § En upphandlande enhet är skyldig att förhandsannonsera endast om enheten förkortar tidsfristen för mottagande av anbud i enlighet med 13 kap. 3 eller 4 §.
En upphandlande enhet är inte skyldig att förhandsannonsera, om enheten med stöd av 7 kap. 2 § tillämpar ett förfarande utan föregående annonsering.
Tilläggsannonsering
9 § I fråga om större projekt får förhandsannonsering ske utan att information som har tagits in i en tidigare förhandsannonsering upprepas, under förutsättning att det tydligt anges att den nya annonsen är en tilläggsannons.
Annonsering om kvalificeringssystem
10 § En upphandlande enhet som upprättar ett kvalificeringssystem enligt 15 kap. 1 § skall i en annons upplysa om detta. Annonsen skall innehålla uppgifter om syftet med systemet och hur man kan ta del av de regler som avses i 15 kap. 2 §.
Om systemet skall gälla under längre tid än tre år skall annonsen publiceras årligen.
Annonsering om tilldelning av kontrakt och om ingångna ramavtal
11 § En upphandlande enhet som har tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal skall, om inte annat följer av andra stycket, inom två månader därefter lämna Europeiska gemenskapernas kommission uppgifter om kontraktet eller ramavtalet.
Vad som sägs i första stycket gäller inte i fråga om tilldelning av kontrakt som bygger på ett ramavtal som ingåtts i enlighet med denna lag.
Uppgifter om kontrakt som avser forskning och utveckling
12 § I fråga om tilldelning av ett tjänstekontrakt som avser forskning och utveckling och som i enlighet med 7 kap. 2 § görs utan föregående annonsering får den upphandlande enheten i stället för uppgifter om tjänsternas art och mängd ange att kontraktet avser forsknings- och utvecklingstjänster.
I fråga om tilldelning av ett annat tjänstekontrakt som avser forskning och utveckling får den upphandlande enheten begränsa uppgifterna om tjänsternas art och mängd, om det är nödvändigt med hänsyn till skyddet av affärshemligheter. Uppgifterna skall dock vara minst lika utförliga som uppgifterna i annonsen om upphandlingen.
Om den upphandlande enheten använder ett kvalificeringssystem enligt 15 kap. 1 §, skall de uppgifter som lämnas om tilldelning av kontrakt som avser forskning och utveckling vara minst lika utförliga som beskrivningen av den kategori det hänvisas till i den förteckning över leverantörer som skall upprättas enligt 15 kap. 9 §.
Kontrakt som avser vissa tjänster
13 § I fråga om tilldelning av kontrakt som avser tjänster som avses i bilaga 3 till denna lag skall den upphandlande enheten då den lämnar uppgifter enligt 11 § ange om den samtycker till offentliggörande.
Bemyndigande
14 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om
1. innehållet i och utformningen av annonser om upphandling samt om sättet för överföring till Europeiska gemenskapernas kommission av sådana annonser och
2. sådana meddelanden som avses i 7 §.
Begäran om offentliggörande av annons som skickats med telefax
15 § En upphandlande enhet får begära att en annons om upphandling genom öppet, selektivt eller förhandlat förfarande, som inte skickats med hjälp av elektroniska medel, offentliggörs inom fem dagar, om annonsen skickats med telefax.
Val av språk i annons
16 § En upphandlande enhet får välja på vilket av Europeiska gemenskapernas officiella språk en annons skall offentliggöras. Endast den text som offentliggörs i denna ursprungliga språkversion skall gälla.
Tidpunkt för offentliggörande av annons
17 § En upphandlande enhet får inte offentliggöra en annons eller dess innehåll innan den skickas till Europeiska gemenskapernas kommission.
En annons som offentliggörs av en upphandlande enhet får inte innehålla någon annan information än den som skickas till
kommissionen eller offentliggörs på den upphandlande enhetens upphandlarprofil.
18 § En upphandlande enhet får inte offentliggöra en förhandsannons på sin upphandlarprofil innan ett meddelande har skickats till Europeiska gemenskapernas kommission som anger att offentliggörandet sker i denna form.
Uppgift om dag då annons skickats till Europeiska gemenskapernas kommission
19 § En annons eller förhandsannons som offentliggörs av en upphandlande enhet skall innehålla uppgift om vilken dag meddelandet skickats till Europeiska gemenskapernas kommission eller offentliggjorts på upphandlarprofilen.
20 § En upphandlande enhet skall kunna visa vilken dag ett meddelande har skickats till Europeiska gemenskapernas kommission.
Icke obligatoriskt offentliggörande av annons
21 § En upphandlande enhet får, även om någon skyldighet till det inte finns enligt detta kapitel, offentliggöra annonser och förhandsannonser i enlighet med vad som föreskrivs i 14 – 20 §§.
13 kap. Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud
Inledande bestämmelse
1 § Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud skall, med iakttagande av 2–10 §§, bestämmas till den tid som upphandlingens art och omfattning motiverar.
Tidsfrister vid öppet förhandlingsförfarande
Allmän bestämmelse
2 § Vid öppet upphandlingsförfarande skall tidsfristen för mottagande av anbud vara minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades för offentliggörande, om inte annat följer av 3–6 §§.
Tidsfrist efter förhandsannonsering
3 § Om den upphandlande enheten har förhandsannonserat enligt 12 kap. 3–9 §§, skall tidsfristen för mottagande av anbud vid öppet upphandlingsförfarande i regel vara minst 36 dagar och inte i något fall kortare än 22 dagar från den dag då meddelandet skickades för offentliggörande.
Den tidsfrist som anges i första stycket får användas endast om
1. förhandsannonsen innehöll de uppgifter som anges i föreskrifter som meddelats med stöd av 12 kap. 14 §,
2. minst 52 dagar, men högst 12 månader, gått från den dag då förhandsannonsen skickades för offentliggörande.
Tidsfrist vid användning av elektroniska medel
4 § Om en annons utarbetas och skickas med elektroniska medel i enlighet med vad som gäller vid användande av sådan teknik, får tidsfristerna enligt 2 och 3 §§ förkortas med sju dagar.
Förkortad tidsfrist vid tillgång till förfrågningsunderlag via elektroniska medel
5 § Tidsfristerna enligt 2 och 3 §§ får, utöver vad som följer av 4 §, förkortas med fem dagar, om den upphandlande enheten ger obegränsad, direkt och fullständig tillgång via elektroniska medel till alla förfrågningsunderlag och alla kompletterande handlingar från och med den dag då annonsen för upphandlingen offentliggörs. Den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig skall anges i meddelandet
Minsta tillåtna tidsfrist
6 § Den samlade effekten av de förkortade tidsfristerna enligt 4 och 5 §§ får inte i något fall leda till en tidsfrist för mottagande av anbud, räknat från den dag då annons om upphandlingen skickades för offentliggörande, som är kortare än 15 dagar, om annonsen skickas med elektroniska medel eller telefax, eller 22 dagar i annat fall.
Tidsfrister vid selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande
Tidsfrist för mottagande av ansökan om att få lämna anbud
7 § Vid selektivt upphandlingsförfarande och vid förhandlat förfarande med föregående annonsering skall tidsfristen för mottagande av en ansökan om att få lämna anbud efter annonsering enligt 12 kap. 2 § 3 eller av svar på en anmodan att bekräfta intresset för anbudsgivning efter en inbjudan enligt 16 § i regel vara minst 37 dagar från den dag då annonsen eller inbjudan skickades för offentliggörande. Tidsfristen får om meddelandet skickas med elektroniska medel eller telefax inte vara kortare än 15 dagar och i annat fall inte kortare än 22 dagar.
Tidsfrist vid användning av elektroniska medel
8 § Om en annons utarbetas och skickas med elektroniska medel i enlighet med vad som gäller vid användande av sådan teknik, får tidsfristen enligt 7 § förkortas med sju dagar.
Minsta tillåtna tidsfrist
9 § Efter annonsering enligt 12 kap. 2 § 3 eller en inbjudan enligt 16 § skall tidsfristen vara minst 15 dagar från den dag då annonsen eller inbjudan skickades för offentliggörande.
Tidsfrist för mottagande av anbud
10 § Tidsfristen för mottagande av anbud får bestämmas genom överenskommelse mellan den upphandlande enheten och de anbudssökande som utvalts av enheten, under förutsättning att alla får samma tid att lämna anbud.
Om en sådan överenskommelse inte har kunnat uppnås, skall den upphandlande enheten fastställa en tidsfrist som i regel bör vara minst 24 dagar från dagen för inbjudan att lämna anbud och aldrig får vara kortare än 10 dagar från samma dag.
Förkortad tidsfrist vid tillgång till förfrågningsunderlag via elektroniska medel
11 § Tidsfristen enligt 9 § andra stycket får förkortas med fem dagar, om den upphandlande enheten ger obegränsad, direkt och fullständig tillgång via elektroniska medel till alla förfrågningsunderlag och alla kompletterande handlingar från och med den dag då annonsen för upphandlingen offentliggörs. Den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig skall anges i meddelandet.
Tidsfristen får dock inte vara kortare än tio dagar.
Förlängning av frister för mottagande av anbud
12 § Tillhandahålls inte förfrågningsunderlaget och kompletterande handlingar och upplysningar, trots att detta begärts i god tid, inom de tidsfrister som anges i 13–17 §§, skall fristerna för mottagande av anbud förlängas så att alla leverantörer skall kunna få kännedom om all den information som behövs för att utarbeta ett anbud.
Vad som sägs i första stycket gäller också i det fall anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av underlaget till förfrågningsunderlaget,
Första och andra styckena gäller inte då tidsfristen fastställts genom en överenskommelse i enlighet med 10 § första stycket.
Utlämnande av förfrågningsunderlag och andra handlingar på begäran
13 § Om en upphandlande enhet vid öppet förfarande inte enligt 5 § ger obegränsad, direkt och fullständig tillgång genom elektroniska medel till förfrågningsunderlaget och alla kompletterande handlingar, skall förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna skickas till en leverantör inom sex dagar efter det att begäran från denne att få ut handlingarna mottagits, förutsatt att begäran har gjorts i god tid före utgången av tidsfristen för att lämna anbud.
Den upphandlande enheten eller den som av enheten utsetts att fullgöra denna uppgift skall lämna ut kompletterande information om förfrågningsunderlaget senast sex dagar före fastställd sista dag för mottagande av anbud, om informationen har begärts i god tid.
Samtidig skriftlig inbjudan till deltagare i selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande
14 § Vid selektivt eller förhandlat förfarande skall en upphandlande enhet vid ett och samma tillfälle till samtliga utvalda deltagare skicka ut en skriftlig inbjudan att lämna anbud eller att förhandla. Inbjudan skall innehålla förfrågningsunderlaget och samtliga kompletterande handlingar.
Om förfrågningsunderlaget och kompletterande handlingar är direkt tillgängliga med elektroniska medel är det dock tillräckligt att inbjudan innehåller en uppgift om var underlaget och handlingarna hålls tillgängliga.
Utlämnande av annan än en upphandlande enhet
15 § I det fall någon annan enhet än den ansvariga upphandlande enheten på begäran skall lämna ut förfrågningsunderlaget eller de kompletterande handlingarna, skall adressen till den enhet från vilken underlaget och handlingarna kan begäras anges i inbjudan. Om en tidsfrist gäller för en sådan begäran och om en avgift skall betalas för de begärda handlingarna skall upplysning om fristen och avgiften samt betalningsvillkor anges i inbjudan.
De begärda handlingarna skall skickas till deltagarna så snart som möjligt efter det att begäran har mottagits.
16 § Den upphandlande enheten eller den som avses i 13 § andra stycket skall lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågningsunderlaget eller kompletterande handlingar senast sex dagar före den fastställda tidsfristen för mottagande av anbud, förutsatt att sådana upplysningar har begärts i god tid.
Inbjudan att bekräfta intresse efter förhandsannonsering
17 § I det fall förhandsannonsering gjorts skall den upphandlande enheten senare inbjuda samtliga anbudssökande att bekräfta sitt intresse med utgångspunkt i mer detaljerade upplysningar om upphandlingen och först därefter välja anbudsgivare eller förhandlingsparter.
Innehållet i inbjudan att lämna anbud eller förhandla
18 § En inbjudan som avses i 14 § skall innehålla förfrågningsunderlaget och samtliga kompletterande handlingar eller uppgift om hur underlaget och handlingarna gjorts tillgängliga med elektroniska medel.
Inbjudan skall dessutom innehålla uppgifter av betydelse för upphandlingen såsom
1. om tillämpligt, tidsfristen för att begära kompletterande handlingar samt belopp och betalningssätt, om det skall betalas en avgift för handlingarna,
2. sista dag för mottagande av anbud samt uppgifter om till vilken adress anbuden skall skickas och på vilket eller vilka språk de skall avfattas,
3. en hänvisning till offentliggjorda annonser om upphandling,
4. uppgifter om vilka handlingar som skall bifogas,
5. tilldelningskriterier, om de inte redovisas i en annons om att det finns ett kvalificeringssystem vilket används för konkurrensutsättning,
6. den relativa inbördes betydelsen av kriterierna för tilldelning av kontrakt eller kriteriernas prioritetsordning, om dessa upplysningar inte redovisas i annonsen om upphandling, annonsen om att det finns ett kvalificeringssystem eller förfrågningsunderlaget.
Innehållet i inbjudan att bekräfta intresse efter förhandsannonsering
19 § I det fall förhandsannonsering gjorts skall den upphandlande enheten senare inbjuda samtliga anbudssökande att bekräfta sitt intresse med utgångspunkt i mer detaljerade upplysningar om upphandlingen och först därefter välja anbudsgivare eller förhandlingsparter.
Inbjudan skall innehålla uppgifter av betydelse för upphandlingen såsom
1. typ och mängd av det som skall upphandlas, option på ytterligare kontrakt och om möjligt beräknad tidsfrist för optionen samt, när det gäller kontrakt som kan förnyas, typ och mängd och, om möjligt, beräknad tidpunkt för kommande annonser om upphandling av byggentreprenader, varor eller tjänster,
2. huruvida selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande skall användas,
3. dag för leverans av varor eller för påbörjande eller avslutande av byggentreprenaden eller tjänsterna,
4. inlämningsadress och sista dag för begäran att få ut anbudsunderlag samt uppgift om på vilket eller vilka språk ansökan skall avfattas,
5. adress till den enhet som sköter upphandlingen och nödvändiga upplysningar om hur förfrågningsunderlaget och övriga handlingar rekvireras,
6. ekonomiska eller tekniska krav, ekonomiska garantier och upplysningar som krävs från leverantörer,
7. belopp och betalningssätt, om en avgift skall betalas för de handlingar som gäller upphandlingsförfarandet,
8. om kontraktet syftar till köp, leasing, hyra eller hyrköp eller en kombination av dessa, och
9. kriterier för tilldelning av kontrakt samt kriteriernas relativa inbördes betydelse eller kriteriernas prioritetsordning, om dessa upplysningar inte redovisas i den vägledande annonsen eller i förfrågningsunderlaget.
14 kap. Kommunikation, information och dokumentation
Regler för kommunikation
1 § En upphandlande enhet får bestämma om kommunikation och informationsutbyte i förfaranden enligt denna lag för tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor eller tjänster skall ske per post, per telefax eller med elektroniska medel. En ansökan om att få lämna anbud får även göras muntligen.
De valda kommunikationsmedlen skall vara allmänt tillgängliga. Enheten skall i en annons eller i förfrågningsunderlaget ange hur anbud och ansökningar om att få lämna anbud får lämnas.
2 § De verktyg som skall användas för kommunikation med elektroniska medel, liksom deras tekniska krav, skall vara ickediskriminerande, allmänt tillgängliga och möjliga att använda tillsammans med informations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet används.
3 § Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbud och anbudsansökningar, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter.
En upphandlande enhet får kräva att elektroniska anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar som används för elektronisk mottagning av anbud och anbudsansökningar.
4 § Vid elektronisk inlämning av anbud och ansökningar om att få lämna anbud är anbudsgivare och anbudssökande skyldiga att före utgången av den fastställda tidsfristen för anbudsgivningen eller anbudsansökningarna lämna in sådana handlingar, intyg och försäkringar som avses i 15 kap. 5, 9, 14, och 15 §§ och som inte finns tillgängliga i elektronisk form,
5 § En upphandlande enhet får om det behövs begära att ett anbud eller en ansökan om att få lämna anbud som görs på annat sätt än per post bekräftas före utgången av tidsfristen för anbudet eller
ansökningen genom en egenhändigt undertecknad handling eller på annat sätt som enheten bestämmer. Har en ansökan om att få lämna anbud gjorts muntligen skall en bekräftelse, på det sätt som den upphandlande enheten bestämmer, skickas före utgången av ansökningstiden.
Bevarande av sekretess
6 § Kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av uppgifterna skall ske på ett sådant sätt att alla uppgifter bevaras säkert, att den sekretess som gäller för anbuden och anbudsansökningarna iakttas och att den upphandlande enheten inte tar del av innehållet i anbuden och anbudsansökningarna förrän tidsfristen för att lämna anbud respektive anbudsansökan har gått ut.
Öppnande av anbud
7 § Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upphandlande enheten utsedda personer skall delta. Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare utsedd person närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av den som framställt begäran.
Vid förhandlat upphandlingsförfarande får försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden skall öppnas samtidigt.
Rättelse av fel, förtydligande och komplettering
8 § En upphandlande enhet får medge att en anbudsgivare eller anbudssökande rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet eller ansökningen att få lämna anbud.
Myndigheten får begära att ett anbud eller en ansökan förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Myndigheten får begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar intyg, skriftliga bevis och andra handlingar som getts in och som avses i 16 kap..
Information till leverantörer
Underrättelse om beslut
9 § En upphandlande enhet skall, om inte annat följer av 10 §, snarast möjligt skriftligen underrätta de deltagande leverantörerna om de beslut som fattats i fråga om slutandet av ett ramavtal eller tilldelningen av ett kontrakt och om skälen för besluten.
Beslut att inte lämna ut information
10 § En upphandlande enhet får besluta att inte lämna ut sådan information som anges i 9 § och som rör kontraktstilldelning eller ett träffat ramavtal, om ett utlämnande skulle kunna hindra tillämpning av lagen, strida mot allmänintresset, skada berättigade kommersiella intressen för den som tilldelats kontraktet eller för andra leverantörer eller motverka en sund konkurrens mellan dessa aktörer.
Underrättelse på begäran
11 § En upphandlande enhet skall på begäran snarast möjligt underrätta
1. varje anbudssökande vars ansökan avslagits om skälen till att ansökan inte godtagits,
2. varje anbudsgivare vars anbud förkastats om skälen till att anbudet inte godtagits, och
3. varje anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud om utformningen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet.
Upplysningar enligt första stycket skall lämnas snarast möjligt och senast inom 15 dagar från det att begäran kom in.
Anbudsgivares bundenhet
12 § En anbudsgivare är bunden av sitt anbud även om anbudsgivaren fått upplysningar som avses i 9 eller 11 §.
Beslut om godkännande av kvalifikationer
13 § En upphandlande enhet som upprättar och förvaltar ett kvalificeringssystem som avses i 15 kap. 1 § skall inom skälig tid fatta beslut beträffande en ansökan om godkännande av kvalifikationer och underrätta sökanden om beslutet. Om beslutet inte kommer att fattas inom fyra månader från det att ansökan gjordes, skall den upphandlande enheten inom två månader från det att ansökan gjordes underrätta sökanden om orsakerna till att handläggningen kommer att ta längre tid och ange när beslut kommer att fattas.
Ansökningar om godkännande av kvalifikationer får avslås endast med tillämpning av sådana kriterier som avses i 15 kap. 2 och 3 §§.
En sökande vars kvalifikationer inte godkänns skall underrättas om beslutet så snart som möjligt och senast inom 15 dagar från det att beslutet fattats.
Underrättelse om övervägd uteslutning
14 § En upphandlande enhet som upprättar och förvaltar ett kvalificeringssystem får utesluta en leverantör endast med tillämpning av sådana kriterier som avses i 15 kap. 2–4 §§.
En upphandlande enhet som överväger att utesluta en leverantör skall skriftligen underrätta leverantören om detta och om skälen för det innan slutligt beslut fattas. Underrättelsen skall ske minst 15 dagar före den dag då uteslutningen skall verkställas.
Bevarande av information
15 § En upphandlande enhet skall bevara sådan information om varje kontrakt som behövs för att vid ett senare tillfälle kunna motivera beslut om
1. kvalificering och val av leverantörer samt tilldelning av kontrakt,
2. tillämpning av förfaranden utan föregående annonsering om upphandling i enlighet med 12 kap. 2 §, och
3. att tillämpa bestämmelserna om undantag i 1 kap. 11 §, 5 kap., 6 kap. 8 eller 9 § eller 10 kap. 2 §.
Den upphandlande enheten skall vidta lämpliga åtgärder för att dokumentera genomförandet av upphandlingsförfaranden som skett med hjälp av elektroniska medel.
En upphandlande enhet skall på betryggande sätt förvara anbud och anbudsansökningar med tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar, samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande.
16 § Informationen skall bevaras minst fyra år från den dag då kontraktet tilldelades, så att den upphandlande enheten under denna period på begäran kan förse Europeiska gemenskapernas kommission med nödvändiga upplysningar.
15 kap. Kvalificering och urvalsbedömning
Kvalificeringssystem
Upprättande av ett kvalificeringssystem
1 § En upphandlande enhet får upprätta och tillämpa ett särskilt kvalificeringssystem för urval på förhand av leverantörer som får delta i selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande. En kvalificering får begränsas till deltagande i förfarande för tilldelning av en eller flera typer av kontrakt.
Ett kvalificeringssystem kan omfatta flera kvalificeringsfaser. Vid upprättande och tillämpning av ett kvalificeringssystem skall 16 § tillämpas.
Fastställande av kriterier och regler för kvalificeringssystem
2 § Enheten skall fastställa kriterier och regler för urval till ett kvalificeringssystem. Kriterierna och reglerna skall utformas så att de innebär en garanti för att samma krav ställs på varje leverantör, för att urvalet görs utan ovidkommande hänsyn och för att leverantörer när som helst kan ansöka om att bli kvalificerade.
Tekniska specifikationer
3 § Om de kriterier och regler som avses i 1 § omfattar tekniska specifikationer skall i fråga om sådana specifikationer 12 kap. 1–12 §§ tillämpas.
Kriterierna och reglerna får uppdateras vid behov.
Uteslutningsgrunder
4 § De kriterier och regler som anges i 1 § skall i den utsträckning som framgår av 16 kap. innefatta grunder för uteslutning från ett kvalificeringssystem.
Tillgång till andra företags kapacitet
5 § När de kriterier och regler för kvalificering som avses i 1 § innefattar krav rörande leverantörernas ekonomiska och finansiella kapacitet, tekniska förmåga eller yrkeskunnande kan en leverantör vid behov åberopa andra företags kapacitet, förmåga eller kunnande, oavsett vilka juridiska band som finns mellan leverantören och dessa företag. Leverantören skall genom att tillhandahålla ett åtagande från företagen i fråga eller på annat sätt visa att han kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna under hela den period under vilken kvalificeringssystemet är giltigt.
På samma villkor kan en grupp av leverantörer som avses i 3 kap. 14 § åberopa resurserna hos deltagarna i gruppen eller andra företag.
Tillhandahållande av kriterier och regler
6 § De kriterier och regler som avses i 1 § andra stycket skall tillhandahållas leverantörer som begär det. Om kriterierna eller reglerna uppdateras skall de berörda leverantörerna underrättas om detta.
Om en upphandlande enhet anser att vissa andra företags eller organs kvalificeringssystem uppfyller de krav som ställs, skall den meddela de berörda leverantörerna namnen på dessa andra företag eller organ.
Förteckning över leverantörer
7 § De leverantörer som av den upphandlande enheten ansetts kvalificerade skall föras upp i en förteckning, som skall bevaras. Av förteckningen skall framgå om en leverantörs kvalificering är begränsad till deltagande i förfarande för tilldelning av en eller flera typer av kontrakt.
Kvalificerad leverantör skall väljas
8 § Om en upphandling sker med hjälp av en annons om att det finns ett kvalificeringssystem, skall anbudsgivarna i ett selektivt förfarande eller deltagarna i ett förhandlat förfarande väljas ut bland de anbudssökande som kvalificerat sig enligt detta system.
Kvalitativa urvalskriterier
Fastställande av urvalskriterier
9 § Vid öppet upphandlingsförfarande skall en upphandlande enhet fastställa urvalskriterier enligt objektiva regler och kriterier som är tillgängliga för de berörda leverantörerna.
När urvalskriterierna innefattar krav rörande leverantörernas ekonomiska och finansiella kapacitet, tekniska förmåga eller yrkeskunnande skall 5 § tillämpas.
Om andra enheters resurser åberopas skall dessa resurser vara tillgängliga vid fullgörandet av det aktuella kontraktet.
Uteslutningsgrunder
10 § De kriterier och regler som anges i 9 § skall i den utsträckning som framgår av 16 kap. innefatta grunder för uteslutning från ett kvalificeringssystem.
Val av anbudssökande
11 § Vid selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande skall en upphandlande enhet välja ut anbudssökande enligt de objektiva regler och kriterier som den har fastställt och som är tillgängliga för de berörda leverantörerna.
Begränsning av antalet anbudssökande
12 § Vid selektivt eller förhandlat förfarande får den upphandlande enheten använda kriterier som grundas på ett objektivt behov av att minska antalet anbudssökande till en nivå som anses rimlig med tanke på särskilda förhållanden i samband med upphandlingsförfarandet och på de resurser som behövs för att genomföra det. De utvalda anbudssökandena skall dock vara tillräckligt många för att uppfylla kravet på tillräcklig konkurrens.
Ömsesidigt erkännande av administrativa, tekniska och ekonomiska villkor samt intyg, prover och bevis
13 § En upphandlande enhet som väljer ut deltagare till ett selektivt eller förhandlat förfarande får inte, när den beslutar om huruvida en sökande är kvalificerad eller uppdaterar sina kriterier och regler för kvalificering,
1. ställa upp administrativa, tekniska eller ekonomiska villkor för vissa leverantörer som inte gäller för andra, eller
2. kräva prover eller bevis som redan finns i tillgängligt objektivt material.
14 § Om en upphandlande enhet kräver att ett intyg uppvisas som är utfärdat av ett oberoende organ på att leverantören iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, skall den hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder och
som är certifierade av organ som uppfyller europeiska certifieringsstandarder.
Den skall godkänna likvärdiga intyg från sådana organ som är etablerade i andra medlemsstater. Den skall även godta andra bevis på likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder från de leverantörer.
15 § När det gäller byggentreprenad- eller tjänstekontrakt kan en upphandlande enhet, då det är påkallat, kräva att leverantörerna anger de åtgärder för miljöledning som de kommer att tillämpa när kontraktet fullgörs, för att därigenom kontrollera deras tekniska förmåga.
Om den upphandlande enheten i ett sådant fall kräver att få se intyg från ett oberoende organ om att leverantörer uppfyller vissa miljöledningsstandarder, skall enheten hänvisa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller relevanta europeiska eller internationella standarder för certifiering.
Den upphandlande enheten skall godta likvärdiga intyg från organ i andra medlemsstater och andra bevis på likvärdiga miljöledningsåtgärder.
16 kap. Uteslutning av leverantörer
Omständigheter som skall medföra uteslutning av leverantörer
1 § Om den upphandlande enheten är en upphandlande myndighet skall myndigheten utesluta en leverantör från deltagande i ett kvalificeringssystem eller i upphandlingsförfaranden, om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt lagakraftvunnen dom har dömts för brott som innefattar
1. deltagande i en kriminell organisation enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/773/RIF,
2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 respektive artikel 3.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/742/RIF,
3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, eller
4. penninghäleri enligt 9 kap. 6 a § brottsbalken.
Om leverantören är en juridisk person skall denne uteslutas enligt första stycket om någon som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över leverantören har dömts för brottet.
Myndigheten får begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta honom med stöd av första stycket.
Om det finns synnerliga skäl får en upphandlande myndighet avstå från att utesluta en leverantör enligt första stycket.
2 § En upphandlande enhet som inte är en myndighet får i enlighet med 1 § utesluta en leverantör från deltagande i ett kvalificeringssystem eller i upphandlingsförfaranden.
Omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer
3 § En leverantör får uteslutas från deltagande i ett kvalificeringssystem eller i upphandlingsförfaranden, om han
1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,
2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,
3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen,
4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande enheten kan visa detta,
5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, eller
6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna bestämmelse.
Om leverantören är en juridisk person får denna uteslutas enligt första stycket om någon som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över leverantören har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4.
Enheten får begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta honom med stöd av första stycket 1–3 eller 5.
17 kap. Kontraktstilldelning
Tilldelningsgrunder
1 § En upphandlande enhet skall anta antingen
1. det anbud som är det ur den upphandlande enhetens synvinkel ekonomiskt mest fördelaktiga, eller
2. det anbud som har lägst anbudspris. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, skall enheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet såsom pris, leverans- eller genomförandetid, driftkostnader, kvalitet, miljöegenskaper, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd.
Kriteriernas betydelse
2 § Den upphandlande enheten skall ange vilken relativ inbördes betydelse de olika kriterier som avses i 1 § andra stycket kommer att ges vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Den relativa betydelsen av kriterierna får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.
I det fall den upphandlande enheten kan visa att det inte är möjligt att ange den relativa betydelsen av de olika kriterierna, skall dessa anges i fallande prioritetsordning.
Den relativa betydelsen av kriterierna eller prioritetsordningen skall, om den inte framgår av en annons om upphandlingen, en inbjudan om att bekräfta intresse som avses i 13 kap. 17 § eller en inbjudan att lämna anbud eller att delta i förhandlingar, anges i förfrågningsunderlaget.
Onormalt låga anbud
3 § En upphandlande enhet får förkasta ett anbud som den anser vara onormalt lågt. Anbudet får dock förkastas först sedan enheten skriftligen begärt en förklaring till det låga anbudet och inte fått ett tillfredsställande svar.
En begäran om förklaring kan avse 1. om anbudsgivaren kan utnyttja ekonomiskt fördelaktiga metoder att fullgöra upphandlingskontraktet,
2. om anbudsgivaren kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra upphandlingskontraktet,
3. originaliteten i de varor, tjänster eller byggentreprenader, som föreslås av anbudsgivaren, eller
4. om anbudsgivaren iakttar de bestämmelser om arbetarskydd och arbetsförhållanden som gäller på den ort där upphandlingskontraktet skall fullgöras, och
5. möjligheten för anbudsgivaren att få statligt stöd. Den upphandlande enheten skall i samråd med anbudsgivaren granska detta innehåll med beaktande av de ingivna förklaringarna
4 § Om en upphandlande enhet finner att ett anbud är onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statligt stöd skall enheten samråda med anbudsgivaren. Kan anbudsgivaren inte inom en skälig tidsfrist som fastställs av den upphandlande enheten visa att det är fråga om ett tillåtet stöd, får anbudet förkastas.
En upphandlande enhet som förkastar ett anbud enligt första stycket skall underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om det.
18 kap. Anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land
1 § I fråga om anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land, med vilket gemenskapen inte har slutit avtal som tillförsäkrar företag från gemenskapen jämförbart och faktiskt tillträde till marknaden i detta tredje land, tillämpas 2 och 3 §§.
2 § En upphandlande enhet får vid tilldelning av varukontrakt förkasta ett anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land, om andelen sådana varor, bestämd enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, uppgår till mer än hälften av det totala värdet av de varor som anbudet omfattar.
Med vara avses även programvara för användning i ett allmänt telekommunikationsnät.
Vid beräkning av den andel varor med ursprung i tredje land som avses i första stycket skall inte beaktas varor från tredje land som omfattas av bestämmelserna i denna lag till följd av ett avtal som avses i 1 §.
3 § Om två eller flera anbud som vid en bedömning enligt 17 kap. 1 § är likvärdiga, skall företräde ges anbud som inte kan förkastas med stöd av 2 §, om inte annat följer av andra stycket. Anbud skall anses som likvärdiga, om prisskillnaden inte är större än tre procent.
Ett anbud skall inte ges företräde framför ett annat enligt första stycket, om detta skulle tvinga den upphandlande enheten att anskaffa varor med tekniska egenskaper som avviker från vad som förut anskaffats och som därför inte är förenliga med den befintliga utrustningen, skapar tekniska svårigheter vid drift och underhåll eller ger oproportionerligt höga kostnader.
19 kap. Upphandling som inte omfattas av direktivet
Tillämpningsområde
1 § Detta kapitel gäller i fråga om kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3, för andra kontrakt vars värde understiger de tröskelvärden som anges i 6 kap. och för kontrakt som är undantagna enligt 5 kap. 4 §.
Tillämpliga bestämmelser
2 § Vid tilldelning av kontrakt enligt detta kapitel tillämpas 1–5 kap., 10 kap., 11 kap. 10 § och 20 kap. 1-10 §§ samt de övriga bestämmelser i lagen som anges i detta kapitel.
Vid tilldelning av kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 tillämpas även 11 kap. 1–9 och 11 §§, om värdet av kontraktet uppgår till minst det tröskelvärde som anges i 6 kap.
Upphandlingsförfaranden
3 § Tilldelning av kontrakt skall göras genom förenklat förfarande eller urvalsförfarande.
Direktupphandlingsförfarande får dock användas om kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Den upphandlande enheten skall vid behov fastställa riktlinjer för användning av sådant förfarande.
4 § Med förenklat förfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
Med urvalsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, den upphandlande enheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
Med direktupphandlingsförfarande avses ett förfarande utan krav på anbud.
Annonsering vid förenklat förfarande
5 § Vid förenklat förfarande skall den upphandlande enheten begära anbud genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i annan form som leder till effektiv konkurrens, om inte annat följer av 6 §.
Begäran om anbud utan föregående annonsering
6 § En upphandlande enhet får utan föregående annonsering begära anbud genom att skicka en skrivelse till endast en leverantör om
1. det vid ett annonserat förenklat förfarande inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud, under förutsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprungligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats,
2. det är fråga om varor som framställs enbart för forskning, utveckling, experiment eller studier, under förutsättning att framställningen inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader,
3. det som skall upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan levereras av endast en viss leverantör, eller
4. det gäller ytterligare leveranser från den ursprungliga leverantören, avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser och ett byte av leverantör skulle medföra oskäliga tekniska eller ekonomiska olägenheter.
Annonsering vid urvalsförfarande
7 § Vid tillämpning av urvalsförfarande skall den upphandlande enheten publicera en ansökningsinbjudan genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig.
Av inbjudan skall det framgå
1. hur en ansökan om att få lämna anbud får lämnas och
2. den dag ansökan senast skall ha kommit in. Enheten får i sin inbjudan ange det antal leverantörer som den avser att bjuda in att lämna anbud. Antalet skall bestämmas med hänsyn till arten av det som skall upphandlas och vara tillräckligt stort för att effektiv konkurrens skall uppnås.
Förfrågningsunderlag
8 § De tekniska specifikationerna får inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning, om detta leder till att vissa företag eller produkter gynnas eller missgynnas.
Uppgifter och hänvisningar som avses i första stycket får dock i undantagsfall förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift eller hänvisning skall följas av orden "eller likvärdig".
Av förfrågningsunderlaget skall framgå om ett anbud kan komma att antas utan föregående förhandling.
Rätt att få del av förfrågningsunderlag
9 § En leverantör som inte särskilt tillfrågats har rätt att på begäran få förfrågningsunderlaget på samma villkor som andra leverantörer.
Former och tidsfrister för att lämna anbud och anbudsansökningar
10 § Vad som föreskrivs i 14 kap. 1 § första och andra styckena 2, 3, 5 och 6 §§ gäller i fråga om anbud och ansökningar om att få lämna anbud vid tilldelning av kontrakt som avses i detta kapitel.
11 § Anbudsgivare och anbudssökande skall ges skälig tid att lämna sina anbud eller ansökningar. Tiden för att få lämna ansökningar om att få lämna anbud får dock aldrig vara kortare än tio dagar från den dag då ansökningsinbjudan blev publicerad enligt 7 §.
Anbudsgivares bundenhet
12 § En anbudsgivare är bunden av sitt anbud även om han fått upplysningar som avses i 23 §.
Innehåll i annonser m.m.
13 § I annonsen enligt 6 §, skrivelsen enligt 7 § eller förfrågningsunderlaget enligt 8 § skall anges
1. hur anbud får lämnas,
2. den dag då anbud senast skall ha kommit in, och
3. den dag till och med vilken anbudet skall vara bindande.
Mottagande och öppnande av anbud
14 § Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upphandlande enheten utsedda personer skall delta. Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare utsedd person närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av den som framställt begäran.
Vid förenklat förfarande och vid urvalsförfarande som angetts innefatta förhandling får försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden skall öppnas samtidigt.
Rättelse av fel, förtydligande och komplettering
15 § En upphandlande enhet får medge att en anbudsgivare eller anbudssökande rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet eller ansökan om att få lämna anbud.
Enheten får begära att ett anbud eller en ansökan förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Uteslutning av leverantörer
16 § En anbudssökande eller anbudsgivare får uteslutas från deltagande i ett upphandlingsförfarande med tillämpning av de kriterier som anges i 10 kap. 4 §, 5 § eller 6 § första–tredje styckena.
Innan ett skriftligt anbud antas skall den upphandlande enheten, om det inte är onödigt, kontrollera om leverantören är
1. registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret,
2. registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdeskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och
3. fri från skulder för svenska skatter och socialförsäkringsavgifter.
En upphandlande enhet som av leverantören begär upplysningar om förhållanden som avses i första och tredje styckena skall i förfrågningsunderlaget, annonsen eller skrivelsen ange på vilket sätt leverantören kan lämna upplysningarna.
Krav på registrering av leverantörer
17 § En upphandlande enhet får inte anta ett anbud, om leverantören inte är registrerad i register som avses i 16 § andra stycket, under förutsättning att registreringsskyldighet föreligger.
Villkor för fullgörande av kontrakt
18 § En upphandlande enhet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra krav på hur kontrakt skall fullgöras, under förutsättning att kraven är förenliga med gemenskapsrätten och anges i annonsen om upphandling, i ansökningsinbjudan eller i förfrågningsunderlaget.
Prövning av anbud och anbudsansökningar
19 § En upphandlande enhet skall pröva alla de anbud och de ansökningar om att få lämna anbud som har kommit in i rätt tid, om inte annat följer av andra stycket eller 16 §.
En upphandlande enhet får förkasta ett anbud eller en ansökan om sådana förhållanden föreligger som avses i de bestämmelser till vilka hänvisas i 16 § första stycket.
Grunder för tilldelning av kontrakt
20 § En upphandlande enhet skall anta antingen
1. det anbud som är det ur den upphandlande enhetens synvinkel ekonomiskt mest fördelaktiga, eller
2. det anbud som har lägst anbudspris. Bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall göras i enlighet med 16 kap. 1 § andra stycket.
Den upphandlande enheten skall antingen ange vilken relativ inbördes betydelse de olika kriterier som avses i andra stycket kommer att ges vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller ange kriterierna i fallande prioritetsordning. Den relativa betydelsen av kriterierna får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.
Den relativa betydelsen av kriterierna eller prioritetsordningen skall anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Onormalt låga anbud
21 § Den upphandlande enheten får förkasta anbud som den anser vara onormalt lågt, dock först sedan enheten begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått tillfredsställande svar. Förklaringen skall begäras skriftligen.
Dokumentation, underrättelse och förvaring av handlingar
22 § En upphandlande enhet skall dokumentera skälen för sina beslut och vad som i övrigt förekommit av betydelse vid upphandlingsförfarandet. Detta gäller dock inte vid tilldelning av kontrakt som avser lågt värde.
23 § Vid förenklat förfarande och urvalsförfarande skall den upphandlande enheten lämna sådana upplysningar till anbudssökandena och anbudsgivarna som avses i 14 kap. 7 och 9 §§.
I det fall första stycket inte är tillämpligt skall den upphandlande enheten, när ett beslut om leverantör och anbud fattats, underrätta anbudsgivarna om detta snarast möjligt.
24 § Enheten skall på betryggande sätt förvara anbud och ansökningar om att få lämna anbud samt tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande.
Särskilda bestämmelser för tilldelning av kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3
25 § Om ett kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 uppgår till minst tröskelvärdet i 6 kap. skall den upphandlande enheten inom 60 dagar efter det att kontraktet tilldelats skicka ett meddelande därom till Europeiska gemenskapernas kommission. I meddelandet skall anges om den upphandlande enheten godkänner att meddelandet publiceras.
Upphandling som rör rikets säkerhet m.m.
26 § Vid tilldelning av kontrakt som avses i 5 kap. 4 § får regeringen föreskriva eller i enskilda fall besluta om
1. undantag från bestämmelserna om annonsering i detta kapitel,
2. de undantag i övrigt från bestämmelserna i detta kapitel som är nödvändiga med hänsyn till säkerhetspolitiska intressen.
Regeringen får i föreskrifter eller i enskilda fall överlåta till en upphandlande enhet att själv besluta om sådana undantag som avses i första stycket.
Projekttävlingar
27 § Vad som föreskrivs i 8 kap. 2, 4, 6–8, 10 och 13–15 §§ gäller även för projekttävlingar som understiger tröskelvärdet i 8 kap. 5 §, om inte tävlingen avser lågt värde.
Vid anordnande av projekttävlingar skall 3 § tillämpas. En projekttävling skall annonseras enligt 5 eller 7 §.
Vid tilldelning av kontrakt som följer på en projekttävling som anordnats enligt detta kapitel och som enligt tävlingsreglerna skall tilldelas vinnaren eller en av vinnarna skall, om en tävling avslutats med att mer än en vinnare utsetts, vinnarna inbjudas att delta i förhandlingar.
20 kap. Överprövning, skadestånd m.m.
Överprövning
1 § En leverantör som anser att han lidit eller kan komma att lida skada enligt 2 § får i en framställning till allmän förvaltningsdomstol ansöka om åtgärder enligt nämnda paragraf.
Vid tilldelning av kontrakt genom ett direktupphandlingsförfarande får en ansökan enligt första stycket inte prövas efter den tidpunkt då ett avtal om upphandlingen föreligger.
Vid tillämpning av annat upphandlingsförfarande än som avses i andra stycket får en ansökan inte prövas efter den tidpunkt då ett upphandlingskontrakt föreligger. Den får dock prövas till dess att tio dagar gått från det att
1. den upphandlande enheten lämnat upplysningar enligt 14 kap. 7 § till anbudssökandena eller anbudsgivarna om de beslut som fattats om leverantör och anbud och om skälen för besluten, eller
2. rätten, om den har fattat ett interimistiskt beslut, upphävt det beslutet.
Vad som sägs i tredje stycket andra meningen gäller inte i fråga om tilldelning av kontrakt som
1. avses i 5 kap. 4 §, om regeringen föreskrivit om undantag från bestämmelsen eller om regeringen eller den upphandlande myndighet som regeringen bestämmer beslutat om undantag från bestämmelsen i ett enskilt fall, eller
2. det är absolut nödvändig att genomföra med sådan synnerlig brådska som är orsakad av omständigheter som inte kunnat
förutses av den upphandlande enheten och inte heller kan hänföras till denna.
Felaktig upphandling
2 § Om den upphandlande enheten har brutit mot 1 kap. 4 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, skall rätten besluta att upphandlingen skall göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. Rätten får vid vite förbjuda den upphandlande enheten att fortsätta upphandlingen utan att avhjälpa bristerna.
Rätten får omedelbart besluta att upphandlingen inte får avslutas innan något annat har beslutats. Rätten får dock låta bli att fatta ett sådant interimistiskt beslut, om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra kan bedömas vara större än skadan för leverantören.
3 § Ett mål som avser åtgärder enligt 2 § får inte avgöras slutligt så länge medlingsförfarande enligt 12 och 13 §§ pågår.
Behörig domstol
4 § En ansökan enligt 1 § skall göras hos den länsrätt i vars domkrets den upphandlande enheten har sitt hemvist.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Förbud mot överklagande
5 § Ett beslut på vilket denna lag är tillämplig får inte överklagas med stöd av 10 kap. kommunallagen (1991:900).
Skadestånd
6 § En upphandlande enhet som inte följt bestämmelserna i denna lag skall ersätta därigenom uppkommen skada för leverantör.
7 § Anbudsgivare eller anbudssökande som deltagit i ett upphandlingsförfarande är berättigad till ersättning för kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i förfarandet, om åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat hans möjligheter att tilldelas kontraktet.
8 § Talan om skadestånd skall väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt som följer av 1 § andra – fjärde styckena. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.
Tillsyn
9 § En särskild nämnd, Nämnden för offentlig upphandling, utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen enligt denna lag. Vid sin tillsyn får nämnden inhämta alla nödvändiga upplysningar från upphandlande enheter.
Upplysningarna skall i första hand inhämtas genom skriftligt förfarande. Om det på grund av materialets omfång, brådska eller något annat förhållande är lämpligare, får upplysningarna inhämtas genom besök hos den upphandlande enheten.
10 § En upphandlande enhet är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som Nämnden för offentlig upphandling begär för sin tillsyn.
Granskning
11 § En upphandlande enhet kan få sina rutiner för tilldelning av kontrakt granskade av en oberoende granskare i syfte att bedöma om rutinerna stämmer överens med gemenskapens upphandlingsregler och denna lag.
Granskaren skall genomföra granskningen enligt europeisk standard och, sedan granskaren försäkrat sig om att eventuella brister rättats till, utfärda ett intyg om att rutinerna stämmer överens med denna lag.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ackrediterar granskare. Vid ackrediteringen tillämpas bestämmelserna i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Kostnaderna för granskningen skall betalas av den upphandlande enheten.
Medling
12 § Utan hinder av att ansökan enligt 1 § har gjorts får en anbudsgivare eller anbudssökande som anser att han lidit eller kan komma att lida skada på grund av att en upphandlande enhet under pågående förfarande inte följer bestämmelserna i denna lag begära medling hos Europeiska gemenskapernas kommission. Framställning om medling kan också riktas till Nämnden för offentlig upphandling, som omedelbart skall överlämna framställningen till kommissionen.
13 § Den upphandlande enheten skall meddela Europeiska gemenskapernas kommission om den vill delta i medlingsförfarandet och dessutom om någon ansökan har gjorts enligt 1 § eller talan om skadestånd väckts.
Var och en av deltagarna i ett medlingsförfarande skall godkänna den medlare som kommissionen valt samt utse vardera ytterligare en medlare.
Medlarna får anlita högst två experter. Kommissionen och deltagarna har rätt att inte godkänna de experter som anlitas av medlarna. Den som har begärt medling, upphandlande enhet, anbudssökande eller anbudsgivare som deltagit i upphandlingen skall beredas tillfälle att muntligen eller skriftligen delta i medlingen.
14 § Om inte annat avtalas skall deltagarna i ett medlingsförfarande bära sina egna kostnader och i lika delar bära övriga kostnader för förfarandet. Deltagarna har rätt att när som helst begära att medlingsförfarandet skall ställas in.
–––––––––––––––––––––
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder ikraft den 1 februari 2006.
2. Lagen tillämpas på upphandlingsförfaranden som påbörjas efter ikraftträdandet.
3. Bestämmelserna i 4 kap. 6–8 §§ tillämpas på upphandlingsförfaranden som påbörjas efter utgången av år 2008.
Bilaga 1. Förteckning över offentliga byggentreprenadkontrakt
NACE
Avdelning F Byggentreprenader Huvud-
grupp
Grupp
Under
grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45 Byggverk-
samhet
Omfattar:
– nybyggnad, renovering och normal reparation
45.1 Mark- och
grundarbeten
45.11 Rivning av
hus; mark-
arbeten
Omfattar: – rivning och rasering av
byggnader och andra anläggningar
– röjning av byggplatser – markarbeten: schaktning,
deponering, nivellering och planering av byggplatser,
dikesgrävning, bergrensning, sprängning etc.
Omfattar även: – dränering av byggplatser
– dränering av jordbruks- eller skogsbruksmark
1
jfr. Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk närings-
grensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1). Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EEG) nr 761/93 (EGT L 83, 3.4.1993, s. 1).
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.12 Markundersökning
Omfattar: – provborrning och tagning
av kärnprov för byggande, för geofysiska, geologiska
eller liknande ändamål Omfattar inte:
– borrning av källor för produktion av råpetroleum
eller naturgas, jfr 11.20 – brunnsborrning, jfr 45.25
– schaktsänkning, jfr 45.25 – spårning av olje- och
naturgasfält, utförande av geofysiska, geologiska och
seismiska undersökningar, jfr 74.20
45120000
45.2
Bygg- och anläggnings-
arbeten
45200000
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.21 Uppförande av hus och
andra byggnadsverk
Omfattar: – byggande av alla slags
byggnader – byggande av anläggningar
inom väg- och vattenbyggnad o.d.:
– broar, inklusive sådana för upphöjda vägar, via-
dukter, tunnlar och tunnelbanor
– rörledningar för fjärrtransport, fjärrnät
för el och telekommunikation
– rörledningar i tätort, tätortsnät för el och
telekommunikation samt därmed
förknippade arbeten – montering och upp-
förande på plats av monteringsfärdiga
byggnader – arkitektverksamhet och
teknisk konsultverksamhet, jfr 74.20
– projektledning för byggande, jfr 74.20
– projektledning för byggande, jfr 74.20
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
Omfattar inte: – tjänster i anslutning till
råpetroleum- och naturgasutvinning, jfr 11.20
– uppförande av kompletta prefabricerade anläggningar
från egentillverkade delar som inte är av betong, jfr
avdelning 20, 26 och 28 – anläggning av stadion,
simbassänger, idrottshallar, tennisbanor, golfbanor eller
andra idrottsanläggningar, exklusive uppförande av
byggnader, jfr 45.23 – bygginstallationer, jfr 45.3
– slutbehandling av byggnader, jfr 45.4
45.22 Takarbeten Omfattar: – byggande av tak
– taktäckning – impregnering
45220000
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.23 Anläggning av vägar,
flygfält och idrottsan-
läggningar
Omfattar: – anläggning av vägar, gator
samt andra kör- och gångvägar
– anläggning av järnvägar – anläggning av start- och
landningsbanor på flygfält – anläggning av stadion,
simbassänger, idrottshallar, tennisbanor, golfbanor eller
andra idrottsanläggningar, exklusive uppförande av
byggnader – målning av vägmarke-
ringar och markeringar på parkeringsplatser
Omfattar inte: – förberedande
markarbeten, jfr 45.11
45.24 Vatten-
byggnad
Omfattar:
– anläggning av: vattenleder, hamn- och flodarbeten,
småbåtshamnar (marinor), slussar etc.
– dammar, diken o.d. – muddring
– undervattensarbete
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.25 Andra bygg-
och anlägg-
ningsarbeten
Omfattar: – bygg- eller anläggnings-
verksamhet som är specialiserad inom något för
olika slags konstruktioner gemensamt område och
fordrar specialistkompetens eller specialutrustning:
grundläggning inklusive pålning
borrning och byggande av brunnar, schakt-
sänkning uppförande av icke egen-
tillverkade stålelement bockning av stål
murning och stenläggning
resning och nedmontering av
byggnadsställningar och arbetsplattformar,
inklusive uthyrning av byggnadsställningar och
arbetsplattformar uppförande av
skorstenar och industriugnar
Omfattar inte: – uthyrning av byggnads-
ställningar utan resning och nedmontering, jfr 71.32
45250000
45.3 Bygginstallationer
45300000
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.31 Elinstallationer
Omfattar: – installation i byggnader
och andra anläggningar av: elkablar och elarmatur
telekommunikationssystem
elvärmesystem antenner
brandlarm tjuvlarm
hissar och rulltrappor åskledare etc.
45.32 Isoleringsarbeten
Omfattar: – installation i byggnader
och andra anläggningar av värme-, ljud- eller vibra-
tionsisolering Omfattar inte:
– impregnering, jfr 45.22
45.33 VVS-arbeten Omfattar:
– installation i byggnader och andra anläggningar av:
vattensystem samt sanitetsutrustning gasarmaturer
värme-, ventilations-, kyl- och luftkonditionerings-
utrustning inklusive ledningar sprinklersystem
Omfattar inte: – installation av elvärme-
system, jfr 45.31
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.34 Andra bygg-
installationer
Omfattar: – installation av belysnings-
och signalsystem till vägar, järnvägar, flygfält och
hamnar – installation i byggnader
och andra anläggningar av andra armaturer och
anordningar
45340000
45.4 Slutbehand-
ling av byggnader
45400000
45.41 Puts-, fasad-
och
stuckaturarbeten
Omfattar: – på byggnader och andra
anläggningar av invändig eller utvändig puts och
stuck inklusive närstående basmaterial för putsning
45410000
45.42 Byggnadssnickeri-
arbeten
Omfattar: – installation av icke egen-
tillverkade dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar,
kök med fast inredning, trappor butiksinredning
o.d., av trä eller andra material
– invändig slutbehandling såsom arbete med tak,
väggbeklädnader av trä och flyttbara skiljeväggar
Omfattar inte: – läggning av parkett och
andra golvbeläggningar av trä, jfr 45.43
45420000
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.43 Golv- och
väggbelägg-
ningsarbeten
Omfattar: – läggning, uppsättning eller
fastsättning i byggnader och andra anläggningar av:
vägg- eller golvplattor av keramiskt material,
betong eller huggen sten parkett och andra golv-
beläggningar av trä mattor samt golvbelägg-
ningar av linoleum, inklusive av gummi eller
plast terrazzo-, marmor-,
granit- eller skiffergolv eller -väggar
tapeter
45.44 Måleri- och
glasmästeriarbeten
Omfattar:
– invändig och utvändig målning av byggnader
– målning av anläggningar inom väg- och vatten-
byggnad o.d. – installation av glas, speglar
etc. Omfattar inte:
– installation av fönster, jfr 45.42
NACE
Avdelning F Byggentreprenader
Huvudgrupp
Grupp
Under grupp
Benämning Anm.
CPV-kod
45.45 Annan slut-
behandling
av byggnader
Omfattar: – installation av privata
simbassänger – rengöring med ånga,
blästring och liknande behandling av fasader
– annan slutbehandling av byggnader
Omfattar inte: – invändig rengöring av
byggnader och andra konstruktioner, jfr 74.70
45450000
45.5 Uthyrning av
bygg- och
anläggningsmaskiner
med förare
45500000
45.50 Uthyrning av
bygg- och anläggnings-
maskiner med förare
Omfattar inte:
– uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner samt -
utrustning utan förare, jfr 71.32
Bilaga 2. Förteckning över tjänstekontrakt (A-tjänster)
Kategori Beskrivning CPC-referensnummer
CPV-
referensnummer
1 Underhålls- och
reparationstjänster
6112, 6122, 633, 886 Från 50100000 till
50982000 (utom 50310000 till
50324200 och 50116510-9,
50190000-3, 50229000-6,
50243000-0)
2 Landtransport
2
, även
säkerhets- och kurirtransporter, med
undantag av postbefordran
712 (utom 71235), 7512,
87304
Från 60112000-6 till
60129300-1 (utom 60121000 till
60121600, 60122200-1, 60122230-0) och
från 64120000-3 till 64121200-2
3 Flygtransport av
passagerare och gods,
med undantag av postbefordran
73 (utom 7321) Från 62100000-3 till 62300000-5
(utom 62121000-6, 62221000-7)
4 Postbefordran på land
2
och i luften
71235, 7321 60122200-1, 60122230-0
62121000-6, 62221000-7
5 Telekommunikationstjä
nster
752 Från 64200000-8 till
64228200-2,
72318000-7 och från 72530000-9 till
72532000-3
1
Vid olikheter i tolkningen mellan CPV och CPC skall CPC-nomenklaturen tillämpas.
2
Med undantag av järnvägstransport som omfattas av kategori 18.
Kategori Beskrivning CPC-referensnummer
1
CPVreferensnummer
6 Finansiella tjänster:
a) Försäkringstjänster
b) Bank- och investeringstjänster
ex 81, 812, 814 Från 66100000-1 till 66430000-3 och från
67110000-1 till 67262000-1
7 Databehandlingstjänster
och därmed
sammanhängande tjänster
84 Från 50300000-8 till
50324200-4
Från 72100000-6 till 72591000-4 (utom
72318000-7 och från 72530000-9 till
72532000-3)
8 Forsknings- och
utvecklingstjänster
8 85 Från 73000000-2 till
73300000-5 (utom 73200000-4,
73210000-7, 7322000-0)
9 Redovisnings-,
revisions- och
bokföringstjänster
862 Från 74121000-3 till
74121250-0
10 Marknads- och
opinionsundersökningar
864 Från 74130000-9 till
74133000-0 och 74423100-1,
74423110-4
11 Organisationskonsult-
tjänster
och därmed
sammanhängande
tjänster
865, 866 Från 73200000-4 till
73220000-0 Från 74140000-2 till
74150000-5 (utom 74142200-8)
och 74420000-9,
74421000-6,
Med undantag av finansiella tjänster i samband med utfärdande, förvärv, försäljning eller
överföring av värdepapper eller andra finansiella instrument samtriksbankstjänster. Dessutom undantas tjänster som avser förvärv eller hyra, oavsett finansieringsvillkor, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller som avser rättigheter till sådan egendom. Finansiella tjänster som tillhandahålls samtidigt med, före eller efter köpe- eller hyreskontraktet, oberoende av form, skall dock omfattas av detta direktiv.
Med undantag av forsknings- och utvecklingstjänster som inte uteslutande är till förmån
för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet, under förutsättning att dessa tjänster helt finansieras av den upphandlande myndigheten.
Med undantag av medlings- och förlikningstjänster.
Kategori Beskrivning CPC-referensnummer
CPVreferensnummer
74423000-0, 74423200-2,
74423210-5, 74871000-5,
93620000-0
12 Arkitekttjänster,
tekniska konsulttjänster och integrerade tekniska
tjänster, stadsplanering och landskapsarkitektur,
därmed sammanhängande
vetenskapliga och tekniska konsulttjänster,
teknisk provning och analys
867 Från 74200000-1 till
74276400-8 och från 74310000-5 till
74323100-0, och 74874000-6
13 Reklamtjänster 871
Från 74400000-3 till 74422000-3 (utom
74420000-9 och 74421000-6)
14 Fastighetsstädning och
fastighetsförvaltning
874, 82201– 82206
Från 70300000-4 till 70340000-6 och från
74710000-9 till 74760000-4
15 Förlags- och
tryckeritjänster mot
arvode eller på kontrakt
88442 Från 78000000-7 till
78400000-1
16 Avlopps- och
renhållningstjänster, sanering och liknande
tjänster
94 Från 90100000-8 till
90320000-6 och 50190000-3,
50229000-6, 50243000-0
Bilaga 3. Förteckning över tjänstekontrakt (B-tjänster)
Kategori Beskrivning
CPC-referens-
nummer
CPV-referensnummer
17 Hotell- och
restaurangtjänster
64 Från 55000000-0 till 55524000-9 och
från 93400000-2 till 93411000-2
18 Järnvägstransport 711 60111000-9 och från 60121000-2 till
60121600-8
19 Sjötransport
72 Från 61000000-5 till 61530000-9 och
från 63370000-3 till 63372000-7
20 Hjälptjänster och
tjänster i anslutning till transporter
74 62400000-6, 62440000-8, 62441000-5,
62450000-1 Från 63000000-9 till 63600000-5 (utom 63370000-3,
63371000-0, 63372000-7) och 74322000-2, 93610000-7
21 Juridiska tjänster 861 Från 74110000-3 till 74114000-1 22 Rekrytering och
urval av personal
872 Från 74500000-4 till 74540000-6 (utom
74511000-4) och från 95000000-2 till 95140000-5
23 Spanings- och
säkerhetstjänster,
med undantag av säkerhetstransporter
873 (utom 87304)
Från 74600000-5 till 74620000-1
24 Undervisning och
yrkesutbildning
92 Från 80100000-5 till 80430000-7
25 Hälsovård och
socialtjänster
93 74511000-4, och från 85000000-9 till 85323000-9 (utom 85321000-5 och
85322000-2)
26 Fritids- och idrotts-
verksamhet samt kulturverksamhet
96 Från 74875000-3 till 74875200-5 och
från 92000000-1 till 92622000-7 (utom 92230000-2)
27 Övriga tjänster
Med undantag av anställningskontrakt.
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs att i 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
1
orden ”lagen (1992:1528) om offentlig
upphandling” skall bytas ut mot ”lagen (2005:0000) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster eller lagen (2005:0000) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster”.
–––––––––––––––––––
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006. Den äldre lydelsen av 18 § fjärde stycket 5 gäller fortfarande i fråga om mål som avser upphandlingsförfaranden på vilka lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig.
1
Senaste lydelse av 18 § 2004:630.
5. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Härigenom föreskrivs att 39 och 40 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
39 §
Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den centrala arbetstagarorganisationen eller, om sådan inte finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren. Vid upphandling enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling får en sådan förklaring göras endast om den grundar sig på omständigheter som sägs i 1 kap. 17 § eller 6 kap. 9–11 §§ nämnda lag.
Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den centrala arbetstagarorganisationen eller, om sådan inte finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren. Vid upphandling enligt lagen (2005:0000) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster eller lagen (2005:0000) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster får en sådan förklaring göras endast om den grundar sig på omständigheter som sägs i 12 kap. 2 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster eller i 16 kap. 3 § lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
Senaste lydelse 1994:1686.
40 §
Förbud enligt 39 § inträder inte, om arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt. Förbud inträder inte heller, om arbetstagarorganisationen vid offentlig upphandling har grundat sin förklaring på andra omständigheter än som sägs i 1 kap. 17 § eller 6 kap.9–11 §§ lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.
Förbud enligt 39 § inträder inte, om arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt. Förbud inträder inte heller, om arbetstagarorganisationen vid offentlig upphandling har grundat sin förklaring på andra omständigheter än som sägs i 12 kap. 2 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster eller i 16 kap. 3 § lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
Har arbetsgivaren med stöd av 38 § tredje stycket verkställt beslut i den fråga som förhandlingen avser, skall 39 § inte tillämpas.
___________________
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om upphandlingsförfaranden på vilka lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig.
2
Senaste lydelse 1994:1686.
6. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100)
1
orden ”lagen (1992:1528) om offentlig upphandling” skall bytas ut mot ”lagen (2005:0000) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster eller lagen (2005:0000) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster”.
––––––––––––––––––
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om uppgifter i ärenden enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.
Senaste lydelse av 8 kap. 8 § 2004:303.
7. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m. m.
Härigenom föreskrivs att i 2 kap.11 och 13 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
1
orden ”lagen (1992:1528) om offentlig
upphandling” skall bytas ut mot ”lagen (2005:0000) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster och lagen (2005:0000) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster”.
–––––––––––––––––––––
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006. Hänvisningarna till lagen (2005:0000) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster och lagen (2005:0000) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster skall i fråga om upphandlingsförfaranden på vilka lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig avse den lagen.
1
Senaste lydelse av
2 kap. 11 § 1998:843 2 kap. 13 § 1997:302.
8. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling samt 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse.
Lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende upphandling
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag gäller otillbörliga beteenden avseende upphandling som omfattas av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.
Denna lag gäller otillbörliga beteenden avseende upphandling som omfattas av lagen (2005:0000) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster eller lagen (2005:0000) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
2 §
I denna lag avses med enhet: statliga, kommunala och andra myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och landsting, sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som utgör upphandlande enhet enligt 1 kap. 5 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, med undantag av företag som har särskilt tillstånd enligt vad som anges i 4 kap. 1 § andra stycket den lagen, samt Svenska kyrkans församlingar och
I denna lag avses med enhet: upphandlande myndighet enligt 2 kap. 11 § lagen (2005:0000) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster och upphandlande enhet enligt 3 kap. 1–3 §§ och 4 § 1 lagen (2005:0000) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
Senaste lydelse 1999:312.
kyrkliga samfälligheter i fråga om verksamhet som bedrivs enligt begravningslagen (1990:1144).
––––––––––––––––––
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om upphandlingsförfaranden på vilka lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig.
inte heller beror på den upphandlande enheten. Direktupphandling får användas endast vid upphandling som görs enligt 6 kap. LOU.
I 1 kap. 6 § LOU anges att termen ”upphandlande enhet” innefattar sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär och
1. vars kapital huvudsakligen har tillskjutits av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande enhet, eller
2. vars upphandling står under statlig eller kommunal tillsyn eller tillsyn av en annan upphandlande enhet eller
3. vars styrelse till mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande enhet.
I 1 kap. 7–11 §§ LOU finns bestämmelser om annonsering vid upphandling.
I 1 kap. 12–16 §§ LOU finns bestämmelser om tekniska specifikationer m.m.
I 1 kap. 16 a–c §§ LOU finns bestämmelser angående inbjudningar vid selektiv och förhandlad upphandling.
Förfrågningsunderlag är benämningen på det underlag som den upphandlande enheten tillhandahåller anbudsgivarna. Förfrågningsunderlaget omfattar dels de handlingar som lämnas ut i samband med att anbudstiden börjar löpa dels eventuella senare kompletteringar. En upphandlande enhet får enligt 1 kap. 16 § LOU varken i förfrågningsunderlaget eller i annat underlag för upphandlingen hänvisa till en särskild vara eller process på ett sådant sätt att vissa företag gynnas eller missgynnas.
De krav som får ställas på en leverantör anges i 1 kap. 17 § LOU. Där föreskrivs att en leverantör kan uteslutas från deltagande i upphandling bl.a. om han är i konkurs eller likvidation.
Enligt 1 kap. 19 § första stycket LOU skall anbud och ansökningar om att få lämna anbud lämnas skriftligen.
Försändelser med anbud skall enligt 1 kap. 20 § och 6 kap. 7 § LOU, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upphandlande enheten utsedda personer skall delta. Om anbudsgivare begär det skall enligt 1 kap. 20 § LOU en av handelskammaren utsedd person delta vid anbudsöppningen.
Enligt 1 kap. 22 § LOU skall en upphandlande enhet anta antingen
1. det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, eller
2. det anbud som har lägst anbudspris. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, skall enheten ta hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, leveranstid, driftkostnader, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service, tekniskt stöd, miljöpåverkan .m.m.
Upphandlingsdirektiven och LOU indelar tjänster i A– och B– tjänster. Upphandling av A–tjänster som överstiger tröskelvärdet styrs av relativt detaljerade procedurregler. Bestämmelserna finns i 5 kap. LOU. Upphandling av A–tjänster som understiger tröskelvärdet regleras i 6 kap. LOU. I en bilaga till LOU anges vilka tjänster som räknas som A–tjänster respektive B–tjänster.
A–tjänster är enligt bilagan:
1. Underhåll och reparation av motorfordon, hushållsartiklar och maskinutrustning 2. Landtransport, inkl. säkerhetstransporter, kurir och taxitransport, utom postbefordran
3. Lufttransport, utom postbefordran
4. Postbefordran till lands och i luften, utom sådana tjänster som avses i avdelning B 18
5. Telekommunikation med vissa undantag
6. Finansiella tjänster
a) Försäkringstjänster
b) Bank och förvaltningstjänster mot avgifter, provision, ränta och andra former av ersättningar med vissa undantag
7. Datatjänster och därmed anknutna tjänster
8. Tjänster för forskning och utveckling, som endast gäller den egna verksamheten och helt finansieras av den upphandlande enheten
9. Redovisning, revision och bokföring 10. Marknadsundersökningar inkl. opinionsmätningar 11. Konsulttjänster för administration och organisation av företag 12. Arkitekttjänster, ingenjörs- och konstruktörtjänster, stadsplanerings- och landskapsarkitekturtjänster, anknutna vetenskapliga och tekniska konsulttjänster samt tjänster avseende teknisk provning och analys 13. Tjänster avseende annonsering (reklam) 14. Fastighetsförvaltning, inkl. städning och löpande underhåll 15. Förlags- och tryckeritjänster, som utförs mot ersättning
16. Tjänster för avloppsrening, sophantering, sanering och liknande verksamhet B–tjänster är enligt bilagan: 17. Hotell- och restaurangtjänster 18. Rälsbunden transport 19. Sjötransport och annan vattenburen transport 20. Stuveritjänster, godshantering i terminal, på flygplats eller i hamnar 21. Juridiska tjänster 22. Arbetsförmedling, till personalvård anknutna tjänster 23. Säkerhets- och bevakningstjänster, utom säkerhetstransporter 24. Utbildning, inkl yrkesutbildning 25. Hälso- och sjukvård samt socialtjänst 26. Tjänster inom kultur, fritids- och idrottsverksamhet 27. Andra tjänster I 2 kap. LOU finns regler om varuupphandling. I 2 kap 1 § föreskrivs om tröskelvärden. I bestämmelsen anges att bestämmelserna i 2 kap. tillämpas på sådan upphandling av varor som görs av en upphandlande enhet och beräknas uppgå till minst de belopp exklusive mervärdesskatt, som anges i andra stycket (tröskelvärde). Bestämmelserna i 2 kap. LOU genomför rådets direktiv 93/96/EEG (varudirektivet). I 3 kap. LOU regleras upphandling av byggentreprenad som beräknas uppgå till ett visst i det kapitlet angivet tröskelvärde. Bestämmelserna genomför rådets direktiv 93/97/EEG (byggdirektivet). I 4 kap. LOU regleras upphandling inom vatten-, energi-, transport-, och telekommunikationsområdena. Bestämmelserna genomför rådets direktiv 93/98/EEG (försörjningsdirektivet). I 4 kap. 8 § LOU finns bestämmelser om tillämpliga tröskelvärden. I 5 kap. LOU regleras upphandling av vissa tjänster som anges i en bilaga till lagen s.k. A-tjänster. Bestämmelserna genomför rådets direktiv 92/50/EEG (tjänstedirektivet). I 5 kap. 4 § LOU finns bestämmelser om tillämpliga tröskelvärden. I 6 kap. LOU regleras upphandling utanför det direktivstyrda området, dvs. upphandling under de i 2–5 kap. angivna tröskelvärdena samt (oavsett värde) upphandling av tjänster som avses i avdelning B i bilagan till LOU. Reglerna i 6 kap. LOU gäller vidare för upphandling som avses i 1 kap. 3 § LOU, dvs.
upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet och upphandling av försvarprodukter och tjänster som inte har civil användning och som omfattas av artikel 296 (tidigare artikel 223) av Romfördraget.
Av 6 kap. 2 § LOU följer att upphandling under tröskelvärdena, upphandling av B-tjänster oavsett värde, försvarsupphandlingar m.m. skall göras genom förenklad upphandling, urvalsupphandling eller, under vissa förutsättningar, förenklad upphandling eller direktupphandling.
Den förenklade upphandlingsformen innebär att alla intresserade producenter har rätt att delta. Anbuden skall vara skriftliga. Den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
Direktupphandling, som innebär att den upphandlande enheten vänder sig direkt till en leverantör utan att infordra ett skriftligt anbud, är tillåten om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl.
Reglerna om förenklad upphandling utgår från att den upphandlande enheten liksom vid öppen, selektiv och förhandlad upphandling tagit fram ett förfrågningsunderlag. En upphandlande enhet skall enligt 6 kap. 12 § LOU antingen anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det anbud som har lägst anbudspris.
Bestämmelser om överprövning och skadestånd m.m. finns i 7 kap. LOU. En leverantör som anser att han lidit eller kan komma att lida skada på grund av att upphandlingsreglerna inte har följts, kan enligt 7 kap. 1 § LOU påkalla prövning hos länsrätten. Denna prövning måste, om det är fråga om direktupphandling, ske innan den upphandlande enheten slutit avtal med en leverantör eller, om det är fråga om en annan upphandlingsform, innan ett upphandlingskontrakt föreligger. Länsrätten kan alltså inte överpröva en framställning efter nämnda tidpunkt.
Den anbudsgivare som är missnöjd med ett upphandlingsbeslut har vidare möjlighet att hos tingsrätt begära att den upphandlande enheten förpliktas att utge skadestånd.
Som nämnts tidigare finns bestämmelser om offentlig upphandling också i förordningen (1998:78) om tekniska specifikationer vid offentlig upphandling, förordningen (1998:1364) om bevis vid offentlig upphandling, förordningen (2002:590) om standardformulär för annonsering vid offentlig
upphandling och i förordningen (2000:63) om tröskelvärden vid offentlig upphandling.
LOU har sedan den antogs ändrats vid tio tillfällen. Vissa av dessa ändringar har genomförts efter påpekande från kommissionen om bristande överensstämmelse mellan lagen och EG–direktiven.
Upphandlingskommittén lämnade i sitt delbetänkande, Effektivare offentlig upphandling – För fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt (SOU 1999:139), vissa förslag till ändringar beträffande framför allt rättsmedlen och tillsynsfunktionen. Betänkandet ledde till vissa ändringar när det gäller upphandling enligt 6 kap. LOU avseende bl.a. krav på annonsering i elektronisk databas vid anbudsinfordran och ansökningsinbjudan samt reglerna om urvalsupphandling.
I slutbetänkandet Mera värde för pengarna (SOU 2001:31) lämnade kommittén förslag bl.a. beträffande köp mellan en kommun och ett kommunalt företag, krav på att verksamheten inte skall bedrivas i vinstsyfte, kundvalssystem och s.k. avknoppning. Vidare utredde kommittén innebörden av huvudregeln om affärsmässighet och gjorde bedömningen att LOU trots huvudregeln medger att upphandlande enheter tar vissa samhällspolitiska hänsyn vid offentlig upphandling och att regeln inte bör ändras. Regeringen har delat kommitténs bedömning att huvudregeln om affärsmässighet skall kvarstå i oförändrat skick (prop. 2001/02:142) medan övriga frågor bereds vidare inom Regeringskansliet.
3.3 EG–fördraget
I EG–fördraget (jfr SOU 1999:139 s. 57 f) finns det inte någon bestämmelse som direkt hänvisar till offentlig upphandling. Bestämmelserna om icke– diskriminering i artikel 12, om den fria rörligheten av varor i artikel 28, om etableringsrätt i artikel 43 och om fri rörlighet av tjänster i artikel 49 ligger dock till grund för EG-direktiven om offentlig upphandling. Endast i undantagsfall kan medlemsstaterna införa regler som utgör ett hinder mot den fria rörligheten av varor och tjänster.
De principer som EG-domstolen ofta åberopar i upphandlingsmål är krav på icke-diskriminering, likabehandling, transparens och öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande.
Kravet på icke-diskriminering innebär att även om den upphandlande enheten inte förväntar sig några utländska anbud får den vid utformandet av förfrågningsunderlaget inte införa krav som enbart svenska företag känner till eller kan utföra.
Kravet på likabehandling innebär att alla leverantörer skall ges så lika förutsättningar som möjligt.
Med transparens menas främst skyldigheten för den upphandlande enheten att lämna information om upphandlingar och det praktiska tillvägagångssätten vid dessa samt rättigheten för leverantörer att få tillgång till denna information så att de i förväg känner till vilka rättigheter och skyldigheter som föreligger.
Proportionalitetskravet innebär att den upphandlande enheten i en upphandling inte får ställa större krav på leverantören eller leveransen än som behövs och vad som är ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen. Kraven skall således ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det behov som skall täckas.
Med ömsesidigt erkännande menas att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats myndigheter skall anses som gällande också i andra medlemsstater
3.4 De nya EG–direktiven om upphandling
Det nya EG-direktivet om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster behandlar vad som brukar betecknas den klassiska sektorn. Detta direktiv har sammanfört de nu gällande direktiven om upphandling av varor, tjänster samt bygg- och anläggningsentreprenader till ett gemensamt direktiv.
Det nya EG-direktivet om samordning av förfarandena vid upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster behandlar försörjningssektorerna. Förutom sammanläggningen av de tre direktiven för den klassiska sektorn har redaktionella ändringar skett i syfte att göra dem mer lättlästa. De har omstrukturerats på ett sätt som mer kronologiskt följer upphandlingsprocessen och varje artikel har försetts med en egen rubrik.
Direktiven innehåller även flera ändringar och tillägg jämfört med de tidigare gällande direktiven.
Ett helt nytt förfarande införs inom den klassiska sektorn, s.k. konkurrenspräglad dialog. Förfarandet får användas i de fall det
inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov. Förfarandet innefattar i huvudsak annonsering med angivande av myndighetens behov, kvalificering av sökandena och efter avslutad dialog, infordrande av anbud och utvärdering.
Vidare innehåller de nya direktiven regler som ger myndigheterna rätt att använda sig av elektroniska auktioner i vissa fall. Tilldelning av kontrakt kan ske efter en elektronisk auktion efter öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering eller efter ”reopening” av ramavtal. Detta gäller för kontrakt som kan specificeras med tillräcklig exakthet. Förfarandet kan användas såväl om utvärderingsgrunden är lägsta pris som om den är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Ett elektroniskt förfarande möjliggörs för köp av sådant som vanligen används och som är öppet för samtliga ekonomiska aktörer som uppfyller urvalskriterierna (dynamiska inköpssystem).
Nu nämnda regler om konkurrenspräglad dialog, elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem behöver inte obligatoriskt genomföras i nationell lagstiftning. Medlemsstaterna kan således välja att avstå från att införa dem.
Försörjningsdirektivet ges ett ändrat tillämpningsområde genom att det inte längre gäller för telekommunikationssektorn. Däremot omfattar direktivet verksamhet som avser posttjänster. När det gäller produktion av vatten, el, gas eller värme innebär direktivet en ändring i förhållande till det äldre direktivet på det sättet att en producent, som inte är en myndighet eller vad som i direktivet kallas ett offentligt företag, inte längre är att anse som en upphandlande enhet enbart på den grunden att leverans av vatten, el, gas eller värme sker till ett nät som drivs av ett företag som åtnjuter särskilda rättigheter eller ensamrätt.
Direktiven inför även nya tröskelvärden enligt följande. För bygg- och anläggningsarbeten inom både den klassiska sektorn och försörjningssektorerna är tröskelvärdet 5 923 000 euro.
För varor och tjänster är tröskelvärdena vid upphandling inom den klassiska sektorn 154 000 euro för statliga myndigheter och 236 000 euro för andra upphandlande enheter och vid upphandling inom försörjningssektorerna 473 000 euro.
Enligt direktiven får ramavtal användas inom både den klassiska sektorn och försörjningssektorerna. Ett ramavtal skall anses som ett upphandlingskontrakt.
Elektronisk överföring medges i all kommunikation inom offentlig upphandling. Sker annonsering på elektronisk väg får fristen för anbudsinlämning och inlämning av ansökan kortas med 7 dagar.
Om förfrågningsunderlaget tillhandahålls elektroniskt får fristerna minskas med 5 dagar.
På grund av en obligatorisk regel skall de anbudsgivare och anbudssökande uteslutas från deltagande som dömts för brott avseende organiserad brottslighet, bestickning och bedrägeri enligt angivna rättsakter.
Enligt tidigare bestämmelser skall kriterierna anges i annonsen eller i förfrågningsunderlaget, "om möjligt" i angelägenhetsgrad med det viktigaste först enligt den upphandlande enhetens bedömning.
Enligt de nya direktiven skall obligatoriskt anges varje kriteriums vikt i annonsen eller i förfrågningsunderlaget. Nya regler om inköpscentraler dvs. upphandlande myndigheter som anskaffar varor eller tjänster avsedda för andra upphandlande enheter införs. Reglerna innebär undantag för upphandlande enheters köp från centralen.
Tjänstekoncessioner undantas uttryckligen från direktivens tillämpningsområde.
Undantag från direktivet kan medges inom försörjningssektorerna för upphandling inom avreglerad verksamhet, om verksamheten är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde.
4. Allmänna överväganden
4.1. Valet av metod för genomförandet av EG-direktiven
Utredningens uppdrag är att föreslå sådana ändringar av bestämmelserna om offentlig upphandling att dessa bestämmelser till sitt innehåll motsvarar innehållet i de två nya EG-direktiven på upphandlingsområdet. Detta resultat kan uppnås på olika sätt. Utredningen har övervägt om de nya direktiven skall genomföras genom ändringar och kompletteringar i LOU eller genom en eller flera nya lagar.
Den mest uppenbara förändringen i förhållande till de äldre direktiven är självfallet att de tre olika direktiven om upphandling av byggentreprenader, varor respektive tjänster samlats till ett direktiv, vilket i sig självt innebär en förenkling och en förbättring. I övrigt har en uttalad målsättning med de nya direktiven varit att tillgodose framställda krav på förenkling och modernisering (beaktandesats 1 i båda direktiven). Även om ambitionen – som kommer till uttryck i direktivens utformning – att detaljreglera förfarandena vid offentlig upphandling begränsat möjligheterna till förenklingar får konstateras att de nya direktiven har en mer logisk struktur än de äldre direktiven. De är därför något mer lättillgängliga, särskilt som de utformats så att bestämmelserna i stor utsträckning följer den kronologiska ordningen i ett upphandlingsförfarande.
Vad nu sagts innebär också att de nya direktiven innebär förbättringar i förhållande till LOU. Dessa förbättringar kan knappast helt tas till vara, om direktiven genomförs genom ändringar i LOU. Utredningen har därför valt bort detta alternativ.
Enligt utredningens mening ligger det ett mycket påtagligt värde i att genomförandet av de nya direktiven sker i så nära anslutning till direktiven som möjligt och lämpligt. Det finns redan av detta skäl inte anledning att samla de båda direktivens bestämmelser i en enda svensk lag, som alltså skulle reglera upphandlingen inom både
den klassiska sektorn och försörjningssektorerna. Vidare kan konstateras att de båda direktiven, även om de i stora delar innehåller likalydande bestämmelser, uppvisar väsentliga skillnader. Så t.ex. omfattar det klassiska direktivet endast upphandling som görs av myndigheter och organ som inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse (vad utredningen valt att beteckna offentligt styrda organ) medan försörjningsdirektivet omfattar även upphandling som görs av företag över vilka en myndighet på visst sätt har ett bestämmande inflytande (offentliga företag). Vidare gäller direktivet inom den klassiska sektorn i princip all upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster medan direktivet inom försörjningssektorn gäller sådan upphandling, men endast om den görs för vissa angivna verksamheter. Bestämmelserna i de båda direktiven avser därför i allt väsentligt olika upphandlande organ medan leverantörerna naturligtvis kan vara verksamma inom båda direktivens områden.
Sammantaget anser utredningen att övervägande skäl talar för att genomförandet av de båda direktiven bör ske genom att två separata lagar införs, en för den klassiska sektorn och en för försörjningssektorerna.
LOU innehåller också bestämmelser om upphandling som inte omfattas av bestämmelserna i direktiven och om överprövning, skadestånd m.m. För dem som har att tillämpa bestämmelser om upphandling är det en fördel om samtliga bestämmelser som skall tillämpas finns samlade i en lag. I de delar de båda lagarna innehåller likalydande bestämmelser innebär metoden naturligtvis en i någon mening onödigt omfattande lagstiftning. Enligt utredningens mening talar dock starka skäl för att de två lagar om upphandling som bör införas skall innehålla en fullständig reglering av upphandlingen på respektive område.
Med den nu angivna utgångspunkten har utredningens arbete i allt väsentligt bestått i att omvandla direktivens artiklar till lagtext och att i de två lagarna föra in bestämmelser om upphandling som inte omfattas av direktiven och bestämmelser om överprövning, skadestånd m.m. Redovisningen av detta arbete sker därför huvudsakligen i form av förslag till lagtext med författningskommentarer.
4.2. Utformningen av den svenska lagstiftningen
Det sakliga innehållet i direktivens bestämmelser skall införlivas med de nationella rättsordningarna i samtliga EES-stater. Ett av syftena med den gemenskapsrättsliga regleringen av den offentliga upphandlingen är att tillgodose kravet på respekt för bl.a. principerna om fri rörlighet för varor och om frihet att tillhandahålla tjänster (se beaktandesats 2 i det klassiska direktivet). Deltagandet i upphandlingsförfaranden som omfattas av direktiven skall vara öppet för leverantörer inom EES enligt bestämmelser som i sak är lika i alla dessa länder. Enligt utredningens uppfattning skulle tillämpningen underlättas, om bestämmelserna om upphandling utformades i nära anslutning till direktivens bestämmelser. Utredningens lagförslag är så långt det varit möjligt och lämpligt utformade på det sättet.
Direktiven innehåller ett mycket stort antal bestämmelser, vilket medför att den föreslagna lagstiftningen blir omfattande. Till själva omfattningen av lagstiftningen får läggas att det är fråga om ett komplicerat regelverk. Vad nu sagts innebär, med hänsyn till den korta tid som utredningen getts för genomförandet av direktiven, att åtskilliga frågor fått behandlas mindre grundligt än som hade varit önskvärt.
Utredningen har vidare, på den korta tid som stått till förfogande för utredningsarbetet, inte kunnat undersöka hur genomförandet av direktiven avses ske i mer än några få medlemsstater. En redogörelse för hur direktiven genomförs i övriga nordiska länder lämnas i kapitel 4.4.
En svårighet som med viss regelbundenhet uppkommer vid genomförande av EG-direktiv är att vissa artiklar är svårtolkade. Ibland kan uppkommande tolkningsproblem lösas genom en jämförande granskning av andra språkversioner av ett direktiv, såsom då den svenska språkversionen innehåller en felaktig eller mindre lyckad översättning. I mycket begränsad omfattning kan ledning hämtas från de beaktandesatser som inleder direktiven. Det finns knappast heller något utrymme för nationella tillämpningsanvisningar i form av förarbetsuttalanden, eftersom direktiven inte innehåller några anvisningar till ledning för tillämpningen.
Direktiven bygger i viss utsträckning på innebörden av gemenskapsrätten så som den framgår av EG-domstolens praxis. Utredningen har tagit del av denna praxis men inte heller kunnat ägna praxisgenomgången den tid som den förtjänat.
Om den exakta innebörden av en otydlig, oprecis eller svårtolkad direktivbestämmelse inte kunnat fastställas har utredningen gjort en egen tolkning av innebörden eller fört in direktivbestämmelsen i lagtexten.
4.3. Val av termer och uttryck m.m.
Direktiven behandlar uttryckligen förfarandet vid upphandling. Att LOU reglerar förfarandet vid upphandling framgår av bestämmelsernas utformning men inte av t.ex. lagens rubrik.
Både i LOU och i direktiven används ordet upphandling för att beteckna dels hela den aktivitet som består i anskaffning av byggentreprenader, varor och tjänster (se t.ex. lagens rubrik, 1 kap. 1 och 2 §§ i lagen samt artikel 28 i det klassiska direktivet och artikel 40 i försörjningsdirektivet), dels varje enskild sådan anskaffning (se t.ex. 1 kap. 11 § i lagen samt artikel 30.1 i det klassiska direktivet och artikel 42.1 i försörjningsdirektivet).
När det gäller enskilda anskaffningar finns det dock en väsentlig skillnad mellan uttryckssätten i LOU och i direktiven. Direktiven utgår från resultatet av ett upphandlingsförfarande, nämligen tilldelningen av ett kontrakt avseende byggentreprenader, varor eller tjänster. Så t.ex. skall värdet av ett kontrakt ligga till grund för bedömningen av om tröskelvärdena uppnås (se t.ex. artikel 7 i det klassiska direktivet) och värdet av samtliga delkontrakt skall beaktas i det fall en planerad byggentreprenad eller ett projekt för köp av tjänster kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt (artikel 17.6 a i försörjningsdirektivet). I LOU används i motsvarande fall formuleringar som ”upphandling - - - som - - - beräknas uppgå till” (2 kap. 1 §) och ”Flera upphandlingar av varor av samma typ som skall göras samtidigt skall anses som endast en upphandling …”.
I LOU används de angivna uttryckssätten inte helt konsekvent. I 3 kap. 4 § talas om att, vid beräkningen av upphandlingens värde, hänsyn skall tas till värdet av material m.m. som tillhandahålls av den upphandlande enheten. Enligt 5 kap. 9 § gäller detsamma vid beräkning av värdet av ett upphandlingskontrakt.
Det finns enligt utredningens uppfattning anledning att även på denna punkt i mycket stor utsträckning följa texten i direktivet. Detta innebär att både ”upphandling” och ”kontrakt” och olika sammansättningar av dessa ord används i de föreslagna lagarna. I
lagarnas rubriker används, framförallt av historiska skäl, ordet ”upphandling”. Även i vissa andra fall, bl. a för att beteckna hela den aktivitet som leder fram till tilldelning av kontrakt, används ”upphandling”.
I kommentarerna till de föreslagna paragraferna görs inte någon konsekvent skillnad mellan upphandling och tilldelning av kontrakt.
4.4. Genomförandet av direktiven i övriga nordiska länder
Danmark
I Danmark har de två nya EG-direktiven införlivats med dansk rätt genom två s.k. bekendtgörelser. De nya direktiven har bifogats som bilagor till bekendtgörelserna. Detta innebär att direktivtexten som sådan har blivit gällande rätt i Danmark efter ikraftträdandet av bekendtgörelserna. Ikraftträdandet skedde den 1 januari 2005. Detta innebär att offentlig upphandling som sker efter nämnda datum skall följa de nya direktiven. Den danska Konkurrencestyrelsen har utfärdat en vägledning till EG-direktiven om offentlig upphandling.
Nyheter som har införts genom de nya direktiven är bl.a. följande:
- regler om inköpscentraler
- möjlighet att använda konkurrenspräglad dialog
- ökat användande av ramavtal
- möjlighet att använda elektroniska inköpssystem
- möjlighet att använda sig av elektronisk auktion
Bestämmelser om ramavtal har införts i dansk rätt. Enligt danskt synsätt finns det tre typer av ramavtal; 1) ramavtal med enbart en leverantör, 2) ramavtal med flera leverantörer, där alla villkor är fastlagda i ramavtalet och 3) ramavtal med flera leverantörer, men där alla villkor inte är fastställda i avtalet.
När alla villkor är fastställda i avtalet föreligger inget behov av en förnyad konkurrensutsättning, Kontrakten tilldelas då med utgångspunkt i de villkor som redan har fastställts. Förnyad konkurrensutsättning måste dock ske om villkoren i ramavtalet behöver preciseras eller kompletteras.
I Danmark har man efter att ha haft kontakter med ett flertal intressenter beslutat att genomföra direktiven nästan i sin helhet.
Man har dock infört vissa begränsningar. Ramavtal får inte omfatta byggentreprenader. Elektroniska auktioner får inte användas vid projekteringar av byggnader och anläggningar. Bakgrunden härtill är att elektroniska auktioner lämpar sig endast för standardiserade inköp av varor och upphandling av enkla tjänster.
Försörjningsdirektivet har fått ett utvidgat användningsområde och omfattar även posttjänster. De nya tröskelvärdena som fastställs i direktiven skall användas från den 1 januari 2005.
Enligt EG-direktiven skall finnas möjlighet att ställa särskilda kontraktsvillkor för att tillvarata miljöhänsyn och sociala hänsyn. Det anges att kontraktsvillkoren skall vara förenliga med EG-rätten och de skall ha angetts vid annonseringsförfarandet. Som exempel på sociala villkor som kan ställas anges i Konkurrencestyrelsens vägledning bl.a. krav på att anställa långtidsarbetslösa, krav på att anställa fler handikappade osv.
Finland
I Finland har ett förslag om implementering av EG-direktiven om offentlig upphandling lämnats av en arbetsgrupp som haft till uppgift att revidera upphandlingslagstiftningen. Arbetsgruppen har föreslagit att båda EG-direktiven skall införlivas i finsk rätt.
I Finland föreslås att den s.k. klassiska sektorn regleras i en lag och att försörjningssektorn regleras i en separat lag.
I förslaget finns regler som ger rätt för upphandlande myndighet/enhet att ställa särskilda villkor vad gäller sociala hänsyn och miljöhänsyn. I finsk rätt införs regler om inköpscentraler och regler om konkurrenspräglad dialog. Det finska lagförslaget innehåller även regler om upphandling under tröskelvärdena.
Norge
I Norge pågår arbetet med att införliva de nya EG-direktiven i norsk lagstiftning och man beräknar att de nya reglerna skall kunna träda i kraft den 1 februari 2006. Syftet med arbetet förutom att EG-direktiven skall införlivas i lagstiftningen är att försöka att skapa ett enklare regelsystem.
I Norge arbetar man även med ett regelsystem för upphandlingar under tröskelvärdena.
Island
I Island pågår liksom i övriga nordiska länder ett arbete med att införliva EG-direktiven i den nationella rättsordningen. Utredningen har inte kunnat inhämta närmare uppgifter om hur förslaget kommer att utformas.
AVDELNING II
Offentlig upphandling av byggentreprenader,
varor och tjänster
I denna avdelning behandlas bestämmelserna om offentlig upphandling inom den s.k. klassiska sektorn, dvs. upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster som inte görs för verksamheter inom områdena vatten, energi, transporter eller posttjänster. Denna avdelning består huvudsakligen av förslag till författningar med kommentarer. Några frågor behandlas mer utförligt nämligen sociala hänsyn som behandlas i kap. 5, miljöhänsyn som behandlas i kap. 12 och ramavtal som behandlas i kap. 10. Bestämmelserna i denna avdelning grundas på Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, i denna avdelning kallat ”direktivet”, eller, när det behövs för att undvika missförstånd, ”det klassiska direktivet”. Med ”försörjningsdirektivet” avses Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. De områden som täcks av det klassiska direktivet och försörjningsdirektivet kallas i fortsättningen ”den klassiska sektorn” respektive ”försörjningssektorerna”.
5. Allmänna bestämmelser
Inledning
I detta kapitel behandlas tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (1 kap. 1–4 §§ i lagen), den allmänna princip som skall iakttas vid all offentlig upphandling och som idag brukar betecknas som principen om affärsmässighet (1 kap. 5 § i lagen) och rätten i vissa fall att få delta i offentlig upphandling (1 kap. 6 och 7 §§).
I kapitlet behandlas även vilka sociala hänsyn som kan tas vid ett upphandlingsförfarande. Sociala hänsyn behandlas även i betänkandekapitel 12.
Miljöhänsyn som kan tas i samband med ett upphandlingsförfarande behandlas i betänkandekapitel 12. I kapitel 7 i betänkandet (3 kap. i lagen) behandlas de undantag från lagens tillämpning som skall gälla.
I artikel 5 i direktivet behandlas s.k. WTO-avtal. Artikeln lyder:
Vid tilldelning av offentliga kontrakt genom de upphandlande myndigheterna skall medlemsstaterna mellan sig tillämpa lika förmånliga villkor som de villkor som gäller för ekonomiska aktörer i tredje land enligt avtalet om offentlig upphandling som ingåtts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (nedan kallat ”avtalet”). Medlemsstaterna skall därför i den rådgivande kommitté för offentlig upphandling som avses i artikel 77 samråda med varandra om vilka åtgärder som skall vidtas vid tillämpningen av avtalet.
Bestämmelsen innebär att om en förmånlig regel tillämpas vid upphandling från en leverantör i ett annat land än en medlemsstat skall motsvarande fördelaktiga regel användas vid upphandling från företag i en medlemsstat. Motsvarande bestämmelse finns i direktiv 92/50/EEG, 93/36/EEG och 93/37/EEG (ändrade genom direktiv 97/52/EG) men har inte tagits in i LOU.
Lagstiftningen om offentlig upphandling är generell och samma regler som gäller i förhållande till medlemsstater gäller vid upphandling från företag i medlemsstaterna och tredje land. Det finns därför inte något behov av att införa bestämmelsen om WTO- avtal i den nya lagen.
I artikel 6 i direktivet föreskrivs följande angående konfidentialitet:
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv, särskilt bestämmelserna om upplysnings- och informationsskyldigheter i fråga om ingångna kontrakt och gentemot anbudssökande och anbudsgivare enligt artikel 35.4 och artikel 41, och i enlighet med den nationella lagstiftning som gäller för den upphandlande myndigheten, får denna inte offentliggöra uppgifter som lämnats in och förklarats sekretessbelagda av de ekonomiska aktörerna. Sådan information omfattar i synnerhet tekniska hemligheter, affärshemligheter och konfidentiella aspekter i anbuden.
Någon motsvarande bestämmelse finns inte i LOU. I 6 kap. 2 § första stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) sägs att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende angående förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. I andra meningen anges att vad som har sagts om tjänst inte avser arbete som för myndighets behov utförs av dess egen eller annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra. Enligt 6 kap. 2 § tredje stycket samma lag får, om ett ärende angår upphandling, uppgift som rör anbud i en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till annan än den som har avgett anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan slutförts.
I 8 kap. 10 § sekretesslagen anges följande: Sekretess gäller hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för enskild, som i annat fall än som avses i 8 och 9 §§ har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretess gäller också hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, samfällighet och stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten utövar ett
bestämmande inflytande eller bedriver revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av myndigheten.
I prop. 1992/93:88 (s. 53 f.) diskuterades om de omfattande annonseringskrav som ställdes upp i LOU kunde komma i konflikt med sekretesslagen. Det anfördes att det nya systemet innebar en i många stycken utökad informationsplikt genom annonsering, rapportering m.m. De uppgifter som skulle offentliggöras ansågs emellertid inte vara så omfattande att de två lagverken stred mot varandra.
Även i prop. 2001/02:142 diskuterades sekretessfrågor i upphandlingsärenden (s. 54 f.). I propositionen föreslogs bl.a. de bestämmelser om brytande av den absoluta sekretess för anbud som nu gäller enligt 6 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen. Några andra ändringar av sekretessbestämmelserna föreslogs inte.
I de äldre direktiven finns en bestämmelse om konfidentialitet endast i artikel 15.2 i direktiv 93/36/EEG. Den innebär att de upphandlande myndigheterna skall till fullo respektera den konfidentiella naturen hos all information från leverantörerna. Motsvarande bestämmelse i det klassiska direktivet är som nyss angetts utformad på annat sätt.
Utredningen har för sin del inte kunnat finna att den ändring som det klassiska direktivet innebär i förhållande till det äldre direktivet ger anledning till något annat ställningstagande än det som gjorts i tidigare lagstiftningsärenden.
Särskilt om sociala hänsyn m.m.
I utredningens direktiv anges att utredningens överväganden och förslag skall präglas av EG–direktivens grundläggande ekonomiska syften. Dock skall särskilt beaktas den svenska ståndpunkten beträffande miljöhänsyn och sociala hänsyn på så sätt att integrationen av sådana hänsyn väl återspeglas i de av utredningen föreslagna ändringarna. I förslaget nedan behandlas bestämmelser om reserverade kontrakt. I betänkandekapitel 12 behandlas bestämmelser om beskattning, miljöskydd och sociala hänsyn.
I kapitel 12 behandlas även bestämmelser om miljöskyddsåtgärder och miljömärkning. Även vid tilldelningsbeslut skall i vissa fall kunna tas sociala hänsyn. Tilldelningsbeslut behandlas i
betänkandekapitel 18. Som ovan anförts skall här lämnas en redogörelse för sociala hänsyn som kan tas vid ett upphandlingsförfarande.
Frågan om sociala hänsyn har behandlats bl.a. i prop. 2001/02:142. Av uttalanden i nämnda prop. s. 20 f. framgår bl.a. följande.
Frågan om offentlig upphandling kan användas i syfte att främja socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska målsättningar har ett samband med den allmänna rättsutvecklingen inom EU.
Gemenskapsrätten har historiskt sett grundat sig på ekonomiska hänsyn. Genom Amsterdamsfördraget lades grunden för en tydligare inriktning av bl.a. socialpolitiken och arbetsrätten i gemenskapen.
EG-fördragets kapitel om socialpolitik har utvidgats och förtydligats och det finns numera ett särskilt kapitel om sysselsättningspolitiken. De sociala målsättningarna har genom Amsterdamsfördraget fått en ökad tyngd i EG-fördragets övergripande målsättningsbestämmelser.
I artikel 2 i Amsterdamsfördraget anges exempelvis en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd och jämställdhet mellan kvinnor och män samt en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten som målsättningar för unionen. Upprättandet av en gemensam marknad EMU och den fria rörligheten av varor, personer, tjänster och kapital anges vara ett medel för att uppnå detta mål.
I artikel 3 i EG-fördraget beskrivs gemenskapens verksamhetsområden, däribland en inre marknad, vilken kännetecknas av att hindren för fri rörlighet av varor, personer, tjänster och kapital avskaffas mellan medlemsstaterna. Genom Amsterdamsfördragets ikraftträdande den 1 maj 1998 gjordes ett tillägg till artikeln. Enligt tillägget skall arbete för jämställdhet mellan kvinnor och män integreras i alla gemenskapens verksamhetsområden, dvs. bl.a. den inre marknaden och den fria rörligheten.
I artikel 6 i EG-fördraget står att unionen bygger på bl.a. respekt för de grundläggande mänskliga fri och rättigheterna. Unionen skall som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna såsom de garanteras i Europakonventionen.
Genom artikel 13 i EG- fördraget har gemenskapen fått en uttalad rättslig grund att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
EG-kommissionen presenterade den 10 oktober 2001 ett tolkningsmeddelande (KOM [2001] 566 slutlig/EGT nr C 333, 28/11/2001 s. 27-41) om gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och om möjligheterna att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling
. Syftet med meddelandet är att identifiera vilka
möjligheter som finns att beakta olika sociala hänsyn i upphandlingens olika faser. Av meddelandet framgår följande.
En upphandlande enhet har frihet att själv specificera krav på det som skall upphandlas under förutsättning att dessa krav inte på ett otillbörligt sätt styr mot en viss leverantör eller viss produkt. Exempelvis kan en kommun kräva att det datorprogram som upphandlas för den kommunala administrationen skall kunna användas av kommunens synskadade medarbetare.
En leverantör kan uteslutas från deltagande i offentlig upphandling bl.a. om han är dömd för brott i yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom eller om han har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen. En leverantör kan vidare diskvalificeras om leverantören inte uppfyller ställda kvalifikationskriterier. Kvalifikationskriterierna är de kriterier som visar att en leverantör är en lämplig anbudsgivare. Kriterierna skall hänföra sig till leverantörens tekniska förmåga och kapacitet eller finansiella eller ekonomiska ställning. Krävs särskild kompetens eller särskild erfarenhet för att fullgöra ett kontrakt inom den sociala sektorn kan sådan kompetens eller erfarenhet användas som kriterium.
Sociala hänsyn som utvärderingskriterier kan användas vid fastställandet av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i de fall sådana hänsyn medför en ekonomisk fördel för den upphandlande enheten och som är kopplad till föremålet för upphandlingen. Sociala hänsyn kan i vissa fall tillgodoses genom det av EG-domstolen utvecklade begreppet ”tillkommande kriterium”. Ett sådant kriterium kan användas som ett villkor på det sociala området om det överensstämmer med de gemenskapsrättsliga principerna och i de fall två eller flera likvärdiga anbud förekommer i upphandlingen. Kriterierna måste anges i annonsen om upphandling.
Sociala mål kan främjas genom att man använder sig av kontraktsvillkor, förutsatt att detta sker i överensstämmelse med gemenskapsrätten och i synnerhet inte har någon direkt eller indirekt diskriminerande effekt gentemot anbudsgivare från andra medlemsstater. De upphandlande enheterna får fastställa villkor för hur kontraktet skall utföras. Villkoren skall med hänsyn till kravet på öppenhet framgå av meddelandet om upphandling, så att alla anbudssökande eller anbudsgivare känner till dem. Den upphandlande enheten har en lång rad möjligheter att fastställa kontraktsvillkor av social karaktär. Kommissionen anger några exempel på sådana särskilda kontraktsvillkor som den upphandlande myndigheten får kräva av uppdragstagaren som gör det möjligt att ta sociala hänsyn:
- Krav på att anbudsgivaren i samband med kontraktets utförande skall anställa arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, eller anordna utbildning för arbetslösa eller ungdomar.
- Krav på att anbudsgivaren vid kontraktets utförande skall vidta åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen eller mångfald i fråga om ras och etniskt ursprung.
- Krav på att uppdragstagaren vid kontraktets utförande följer bestämmelserna i ILO:s (International Labour Organisation)
grundläggande konventioner i det fall dessa inte redan har genomförts i den nationella lagstiftningen.
- Krav på att uppdragstagaren för utförandet av kontraktet anställer ett större antal personer med funktionshinder än vad som krävs enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där kontraktet fullgörs eller i uppdragstagarens medlemsstat.
Kommissionen framhåller vidare att det förefaller svårare att tillämpa kontraktsvillkor som rör utförandet av varuupphandlingskontrakt. Sådana klausuler som innebär krav på ändring av organisationen, strukturen eller policyn inom ett företag som är etablerat i en annan medlemsstat skulle kunna vara diskriminerande eller medföra ett oberättigat handelshinder.
I prop. 2001/02:142 s. 42 f. föreslog regeringen, i avvaktan på nya EG-direktiv, att en upphandlande enhet fick ställa särskilda villkor som skall gälla för uppdragets utförande. Villkoren skall vid upphandling enligt 2–5 kap. lagen om offentlig upphandling anges i annonsen om upphandling. Vid upphandling enligt 6 kap. samma lag skall villkoren anges i annonsen med begäran om anbud eller i ansökningsinbjudan eller förfrågningsunderlaget. Regeringen anförde följande som skäl för sin ståndpunkt.
Särskilda kontraktsvillkor kan användas i olika syften. Ett enligt regeringens mening väsentligt syfte med villkoren kan vara att föreskriva särskilda arbets- eller anställningsvillkor för ett arbete som skall utföras. Således kan kontraktsvillkoren innefatta kollektivavtalsbestämmelser från sådana kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen eller i den bransch som tjänsten eller bygg- eller anläggningsarbetet i fråga avser.
Regeringen fann det särskilt angeläget att de upphandlande enheterna utnyttjar möjligheten att genom särskilda kontraktsvillkor använda sig av antidiskrimineringsklausuler i upphandlingskontrakt. Klausulerna kan avse åtaganden från leverantören av helt skilda slag. Det kan exempelvis gälla generella åtaganden att följa gällande antidiskrimineringslagstiftning och att ha upprättat en jämställdhetsplan på arbetsplatsen. Sociala hänsyn kan även i viss utsträckning beaktas i själva upphandlingsprocessen. En förutsättning för att en anbudsgivare skall få delta i upphandlingen kan t.ex. vara att denne inte har gjort sig skyldig till en överträdelse av gällande diskrimineringslagstiftning. Kravet är då utformat som ett uteslutningskriterium och den leverantör som gjort sig skyldig till en sådan överträdelse kan komma att uteslutas från upphandlingen. Ett krav på antidiskriminering skulle även i särskilda fall kunna utgöra ett krav på leverantörens tekniska kapacitet att genomföra
uppdraget, dvs. vara uppställt som ett s.k. kvalificeringskriterium. Den leverantör som inte uppfyller villkoret kan komma att diskvalificeras i upphandlingen. Sociala hänsynstaganden kan i viss mån beaktas även vid anbudsutvärderingen. Att ett sådant utrymme finns följer av EG-domstolens praxis.
Sociala mål kan enligt artikel 26 (se betänkandekapitel 12) främjas genom att de upphandlande myndigheterna ställer upp kontraktsvillkor, förutsatt att detta sker i överensstämmelse med gemenskapsrätten, i synnerhet att kraven inte har någon direkt eller indirekt diskriminerande effekt gentemot anbudsgivare från andra medlemsstater (jfr beaktandesats 33 och ovan nämnda tolkningsmeddelande från kommissionen). Villkoren får bl. a. omfatta sociala hänsyn. Villkoren skall med hänsyn till kravet på öppenhet framgå av meddelandet om upphandling, så att alla anbudssökande eller anbudsgivare känner till dem. Den upphandlande myndigheten har stora möjligheter att fastställa kontraktsvillkor av social karaktär (jfr. prop. 2001/02:142 s. 21 f).
Det är enligt utredningens uppfattning svårt att med någon precision ange vilka sociala krav som är förenliga med gemenskapsrätten. Utredningen har därför valt att återge tidigare uttalanden i frågan utan att därigenom ta ställning till om uttalandena ger uttryck för vad som kan vara tillåtet.
I utredningens direktiv anges att regeringen avser att lämna tilläggsdirektiv till utredningen när det gäller frågan om de nya EGdirektiven är förenliga med ILO:s konvention nr 94. Utredningen kommer därmed att i nästa etapp av sitt arbete överväga vilka sociala hänsyn som kan tas vid ett upphandlingsförfarande.
I beaktandesats 28 anges följande:
Sysselsättning och arbete är grundläggande faktorer när det gäller att garantera lika möjligheter för alla till social integration. Skyddade verkstäder och program för skyddad anställning bidrar härvid effektivt till att människor med funktionshinder kan komma in på eller återvända till arbetsmarknaden. Sådana verkstäder kan emellertid sakna möjligheter att få kontrakt under normala konkurrensförhållanden. Det är därför lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna får reservera rätten att delta i upphandlingsförfaranden för sådana verkstäder eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för skyddad anställning.
Tanken med dessa uttalanden kommer till uttryck i artikel 19 (se 8 § nedan). Enligt denna artikel får medlemsstaterna reservera deltagandet i offentliga upphandlingar för ”skyddade verkstäder”
eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som på grund av funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på normala villkor.
I Sverige finns numera inte någon verksamhet som betecknas ”skyddade verkstäder”. Den verksamhet som bedrivs av Samhall AB kan möjligen jämställas med sådana verkstäder men motsvarar närmast det som i direktiven kallas ”program för skyddad anställning”. Samhall erbjuder arbete åt arbetssökande personer som har ett eller flera funktionshinder.
I förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp finns bestämmelser om skyddat arbete. I 32 § i förordning anges att skyddat arbete innebär arbete för personer med arbetshandikapp vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.
Enligt utredningens uppfattning ger bestämmelserna om reserverade kontrakt inte rätt för en upphandlande myndighet eller enhet att reservera kontrakt för endast inhemska skyddade verkstäder eller för endast inhemska program för skyddad anställning. Kravet på lika behandling och icke-diskriminering medför att en sådan begränsning inte kan anses tillåten. Eftersom det i andra medlemsländer kan finnas skyddade verkstäder finns det anledning att i lagen ta in bestämmelserna i direktivet i sak.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Lagens tillämpningsområde
1 §
Denna lag gäller, om inte annat följer av 2 eller 3 §, vid tilldelning av offentliga kontrakt som görs av en upphandlande myndighet och avser byggentreprenader, varor och tjänster samt vid byggkoncessioner och anordnande av projekttävlingar.
Genom lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
1
1
EGT L 134, 30.4.2004, s.114–240 (Celex 32004L018).
Kommentar
Paragrafens första stycke motsvarar i sak 1 kap. 2 § LOU men saknar motsvarighet i direktivet. Andra stycket innehåller endast en upplysning om att lagen genomför direktivet.
I motsats till direktivet, som börjar med ett stort antal definitioner, bör lagen inledas med bestämmelser som allmänt anger lagens tillämpningsområde.
Den grundläggande förutsättningen för att lagen skall gälla är att det är fråga om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Denna förutsättning har tagits in i 1 §, medan definitionerna av begreppen upphandling och upphandlande myndighet finns i 2 kap. 2 respektive 11 §. Den valda formuleringen i paragrafen innebär att lagen skulle gälla även upphandling inom försörjningssektorerna. En hänvisning har därför gjorts till 2 §, av vilken det framgår att lagen inte skall tillämpas på upphandling inom dessa sektorer.
Den offentliga upphandlingen inom den klassiska sektorn är inte relaterad till vissa verksamheter som är fallet inom försörjningssektorerna. Bestämmelserna i lagen gäller varje anskaffning som en upphandlande myndighet gör, om den inte är särskilt undantagen.
Direktivet skiljer mellan å ena sidan upphandling (av varor, byggentreprenader och tjänster) och å andra sidan anordnande av projekttävlingar. Projekttävlingar skiljer sig från upphandling genom att de inte alltid syftar till tilldelning av kontrakt.
Skillnaden framgår av direktivets definitioner av varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt, som inte omfattar projekttävlingar. I artiklarna 66–74 finns särskilda bestämmelser om tröskelvärden, annonsering m.m. beträffande projekttävlingar.
Upphandling av tjänster följer enligt direktivet olika regler beroende på om det är fråga om tjänster som anges i bilaga II A (s.k. A-tjänster) eller tjänster som anges i bilaga II B (s.k. Btjänster).
Denna indelning av tjänster i olika kategorier förklaras i beaktandesats 19. Där anges att full tillämpning av direktivet under en övergångstid bör begränsas till kontrakt för vilka bestämmelserna kommer att göra det möjligt att utnyttja alla möjligheter till att öka handeln över gränserna. Kontrakt för andra tjänster måste övervakas under denna övergångsperiod innan beslut fattas om full tillämpning av direktivet.
Enligt artikel 20 skall kontrakt avseende tjänster förtecknade i bilaga II A tilldelas i enlighet med artiklarna 23–55, vilket innebär att bestämmelserna i efterföljande artiklar om bl.a. byggentreprenader och om projekttävlingar på tjänsteområdet inte skall tillämpas.
Med den i direktivet valda tekniken skulle det kunna ifrågasättas, om bestämmelserna i artiklarna 1–19 skall tillämpas vid upphandling av A-tjänster. Om så inte skulle vara fallet kommer bl.a. artikel 1.9 om upphandlande myndigheter, artikel 2 om principerna för tilldelning av kontrakt och artikel 7 om tröskelvärden inte att vara tillämpliga, vilket inte rimligtvis kan vara avsikten. Sannolikt är väl avsikten i stället att alla bestämmelser som i direktivet finns före artikel 20 skall gälla också i fråga om upphandling av A-tjänster medan av de bestämmelser som kommer efter det kapitlet endast de i artikel 20 angivna bestämmelserna skall tillämpas.
Med samma resonemang skulle B-tjänster, som enligt artikel 21 skall omfattas endast av bestämmelserna i artikel 23 och artikel 35.4, ändå omfattas av artiklarna 1–19. Artiklarna 20 och 21 är formulerade på olika sätt. I artikel 20 föreskrivs att kontrakt avseende A-tjänster skall tilldelas enligt artiklarna 23–55 medan enligt artikel 21 kontrakt avseende B-tjänster omfattas endast av bestämmelserna i artikel 23 och artikel 35.4. Denna skillnad torde dock kunna förklaras med att någon reglering av förfarandet för tilldelning av kontrakt avseende B-tjänster inte är avsedd, utöver vad som följer av hänvisningen till de två nämnda artiklarna. Av samma skäl som anförts beträffande A-tjänster bör även beträffande B-tjänster artiklarna 1–19 i princip tillämpas.
Paragrafens första stycke bör utformas så att det generellt reglerar i princip alla offentlig upphandling. I 2 § undantas sedan upphandling inom försörjningssektorerna och i 3 § undantas upphandling under tröskelvärdena, upphandling av B-tjänster och upphandling som omfattas av sekretess eller andra begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet och upphandling av vissa försvarsprodukter delvis från lagens tillämpning. Vidare anges där att bestämmelserna om byggkoncessioner och projekttävlingar inte skall tillämpas på A-tjänster.
2 §
Denna lag gäller inte vid tilldelning av kontrakt som
1. omfattas av lagen (0000:00) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, eller
2. är undantagen enligt 4 kap. 5 § tredje stycket, 5 kap. 2, 13 eller 14 § i den lagen.
Utan hinder av första stycket tillämpas denna lag vid tilldelning av kontrakt som görs av en upphandlande myndighet som bedriver sådan verksamhet enligt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster som avser tillhandahållande av tjänster som anges i 4 kap. 6–8 §§ i den lagen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 12 första stycket i direktivet.
Artikel 12 första stycket lyder:
Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga kontrakt inom ramen för direktiv 2004/17/EG som tilldelas av upphandlande myndigheter vilka utövar en eller flera av de verksamheter som anges i artiklarna 3–7 i det direktivet i syfte att utöva denna verksamhet, eller på offentliga kontrakt som enligt artikel 5.2 och artiklarna 19, 26 och 30 i det direktivet undantas från dess tillämpningsområde.
Att undantaget i artikel 12 första stycket och i 2 § i lagen begränsas till upphandling som görs av myndigheter föranleds av att det endast är myndigheter som har att tillämpa bestämmelserna om upphandling inom den klassiska sektorn.
De undantag som avses i punkt 2 i paragrafen gäller upphandling som görs för konkurrensutsatt busstransportverksamhet (4 kap. 5 § tredje stycket, artikel 5.2 i försörjningsdirektivet), för återförsäljning eller uthyrning som utövas av någon utan särskild rättighet eller ensamrätt (5 kap. 2 §, artikel 19 i försörjningsdirektivet), för verksamhet som avser bl.a. tillhandahållande av nät för gas, värme, el eller vatten, om upphandlingen gäller vatten, energi eller bränslen (5 kap. 13 §, artikel 26 i försörjningsdirektivet) och för verksamhet som är konkurrensutsatt (5 kap. 14 §, artikel 30 i försörjningsdirektivet).
I försörjningsdirektivet finns även undantag från direktivets tillämpningsområde som motsvarar undantag som görs i det klassiska direktivet. Dessa avser:
– bygg- eller tjänstekoncessioner som beviljas av en upphandlande enhet som utför en eller flera av de verksamheter som avses i artiklarna 3–7, om koncessionerna tilldelas för utövande av dessa verksamheter (artikel 18 i försörjningsdirektivet och 5 kap. 1 § i
motsvarande lag respektive artikel 17 och artikel 57 första stycket 1 i det klassiska direktivet och 15 kap. 2 § i motsvarande lag,
– upphandling av försvarsprodukter m.m. (artikel 21 i försörjningsdirektivet och 5 kap. 4 § i motsvarande lag respektive artikel 14 i det klassiska direktivet och 3 kap. 2 § i motsvarande lag),
– upphandling enligt internationella avtal (artikel 22 i försörjningsdirektivet och 5 kap. 5 § i motsvarande lag respektive artikel 15 i det klassiska direktivet och 3 kap. 3 § i motsvarande lag),
– förvärv av fastigheter m.m. eller av t.ex. vissa finansiella tjänster (artikel 24 i försörjningsdirektivet och 5 kap. 11 § i motsvarande lag respektive artikel 16 i det klassiska direktivet och 3 kap. 4 § i motsvarande lag), och
– upphandling av tjänster från en annan upphandlande enhet som har ensamrätt att utföra tjänsten (artikel 25 i försörjningsdirektivet och 5 kap. 12 § i motsvarande lag respektive artikel 18 i det klassiska direktivet och 3 kap. 6 § i motsvarande lag).
Enligt försörjningsdirektivet är ytterligare upphandlingar undantagna från direktivets tillämpningsområde. Det gäller
– upphandling som en upphandlande enhet gör för något annat än utövande av en verksamhet som avses i försörjningsdirektivet eller för viss verksamhet som bedrivs utanför gemenskapens område (artikel 20 i försörjningsdirektivet och 5 kap. 3 § första stycket i motsvarande lag), och
– upphandling från anslutna företag eller samriskföretag (artikel 23 i försörjningsdirektivet och 5 kap. 6 § i motsvarande lag).
Med den teknik som valts i artikel 12 i det klassiska direktivet uppkommer naturligt frågan om sådan upphandling som är undantagen enligt försörjningsdirektivet men som inte särskilt anges i artikeln i stället skall omfattas av det klassiska direktivet, om övriga förutsättningar härför är uppfyllda. Det kan konstateras att artikel 20 i försörjningsdirektivet reglerar två situationer. Den ena avser det fallet att en upphandlande enhet inom försörjningssektorerna gör en upphandling för en annan verksamhet än en sådan som avses i försörjningsdirektivet. I den situationen får avsikten antas vara att den upphandlande enheten, om den är att anse som en myndighet, skall följa bestämmelserna i det klassiska direktivet. I den andra situationen, som avser det fallet att en upphandlande enhet gör en upphandling för utövande av verksamhet i tredje land, saknas, såvitt kan förstås, anledning att tillämpa bestämmelserna i det klassiska direktivet i stället för de i försörjningsdirektivet.
Undantaget i artikel 23 i försörjningsdirektivet avser anskaffningar från anknutna företag och samriskföretag. Det finns ingen för utredningen begriplig anledning till att sådana anskaffningar i stället skulle omfattas av det klassiska direktivet.
Formuleringen ”tilldelning av kontrakt - - - som omfattas av lagen (0000:00) - - -” är avsedd att ha samma innebörd som den i direktivet använda formuleringen ”offentliga kontrakt som tilldelas inom ramen för direktiv 2004/17/EG - - -”.
Paragrafen har i enlighet med vad som nu sagts och med redaktionella ändringar utformats i enlighet bestämmelsen i direktivet.
Utredningen föreslår att möjligheten att skjuta upp ikraftträdandet av tillämpningen av lagen om upphandling inom försörjningssektorerna beträffande posttjänster skall utnyttjas. Som en följd härav har i andra stycket angetts att den nu behandlade lagen skall tillämpas på verksamhet som avser tillhandahållande av posttjänster och andra tjänster som avses i 4 kap. 6–8 §§ lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
3 §
I fråga om tilldelning av offentliga kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag, andra kontrakt, vars värde understiger de tröskelvärden som anges i lagen, och kontrakt som avses i 3 kap. 2 §, gäller lagen endast i den utsträckning som följer av 17 och 18 kap.
I fråga om tilldelning av offentliga kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 2 till denna lag tillämpas inte 15 och 16 kap.
Ett kontrakt som avser både tjänster som anges i bilaga 2 och tjänster som anges i bilaga 3 skall, om värdet av de förstnämnda tjänsterna överstiger värdet av de sistnämnda i sin helhet anses vara en upphandling av tjänster som anges i bilaga 2 och i annat fall i sin helhet anses vara en upphandling av tjänster som anges i bilaga 3.
Kommentar
Enligt 6 kap LOU skall lagens bestämmelser i viss utsträckning gälla även vid upphandling under tröskelvärdena, vid upphandling av s.k. B-tjänster samt vid upphandling som omfattas av sekretess
eller andra begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet och upphandling av vissa försvarsprodukter (6 kap. 1 § och 1 kap. 3 § andra stycket LOU). I den föreslagna lagen har undantag gjorts för upphandling av sist nämnt slag i 3 kap. 2 § och en hänvisning dit görs i paragrafens första stycke.
Enligt artikel 21 skall B-tjänster omfattas endast av bestämmelserna i artikel 23 och artikel 35.4. Detta har beaktats vid utformningen av 17 kap. 1 §.
Den begränsning som framgår av artikel 20 har tagits in i paragrafens andra stycke.
Tredje stycket i paragrafen motsvarar artikel 22 i direktivet och 5 kap. 3 § andra stycket LOU. Det har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
4 §
Vad som avses med upphandling anges i 2 kap. 2 §.
Vad som avses med upphandlande myndighet anges i 2 kap. 11 §.
Kommentar
Direktivet innehåller inte någon direkt motsvarighet till 4 §. I 1 kap. 2 § LOU anges att lagen gäller vid upphandling som görs av vissa angivna rättssubjekt.
Principer för tilldelning av kontrakt
5 §
Tilldelning av offentliga kontrakt skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns. Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Genomförandet av upphandlingsförfarandet skall ske med iakttagande av öppenhet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 2 i direktivet och 1 kap. 4 § LOU. Enligt artikel 2 skall upphandlande myndigheter behandla ekonomiska aktörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt och förfara på ett öppet sätt.
Enligt 1 kap. 4 § LOU skall upphandling göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.
I artikel 3.2 i direktiv 92/50/EEG sägs att de upphandlande myndigheterna skall säkerställa att ingen diskriminering förekommer mellan olika tjänsteleverantörer. Motsvarande bestämmelse finns i direktiv 93/36/EEG (artikel 5.7), i direktiv 93/37/EEG (artikel 6.6) och i direktiv 93/38/EEG (artikel 4.2).
Utredningen skall enligt sina direktiv överväga om huvudregeln om affärsmässighet bör ändras eller ersättas med den nya direktivbestämmelsen, dock med den utgångspunkten att det skall vara möjligt att ta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid tilldelning av kontrakt i enlighet med vad som anges i de nya direktiven.
Frågan om utformningen av den centrala bestämmelsen i 1 kap. 4 § LOU om att affärsmässighet skall iakttas vid offentlig upphandling har behandlats utförligt i upphandlingskommitténs slutbetänkande SOU 2001:31 Mera värde för pengarna (s. 69–87 och 285–289). Kommittén diskuterade denna fråga mot bakgrund bl.a. av att det gjorts gällande att det nationella kravet på affärsmässighet, i förhållande till gemenskapsrätten, begränsar möjligheterna att ta andra hänsyn än rent ekonomiska hänsyn vid upphandling.
Kommittén anförde, efter att ha redogjort för principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, förutsebarhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet (s. 82–85) att EGkommissionen enligt vad som upplysts ansett att direktiven hade införlivats i svensk rätt (s. 86).
Kommittén övervägde (s. 287) att modifiera eller helt ersätta affärsmässighetsbegreppet med en direkt hänvisning till de grundläggande gemenskapsrättsliga principer som ger EGdirektiven om offentlig upphandling sitt materiella innehåll. En sådan ändring skulle göra klart att upphandlande enheter kunde ta hänsyn till andra än rent ekonomiska faktorer vid sin upphandling. Det fanns enligt kommittén en risk för att ett borttagande av begreppet affärsmässighet skulle sända ut felaktiga signaler och kunna tolkas så att det inte längre fanns något krav på att de upphandlande enheterna skulle göra sitt yttersta för att se till att skattemedlen används så effektivt som möjligt (s. 288).
Kommittén bedömde att en modifiering eller ett borttagande av begreppet affärsmässighet inte med säkerhet skulle ge något större
utrymme att tillgodose andra än rent ekonomiska mål i förhållande till vad som gällde enligt gemenskapsrätten (s. 288). Kommittén föreslog därför ingen ändring av begreppet.
I prop. 2001/02:142 avvisades ett under remissbehandlingen av kommitténs betänkande framfört önskemål om att upphandling skulle göras enligt gemenskapsrätten samt principerna om likabehandling, icke-diskriminering, ömsesidigt erkännande, öppenhet, förutsebarhet och proportionalitet. Som skäl för ställningstagandet angavs att bestämmelserna i EG-fördraget och sekundärrätten efter Sveriges anslutning till EU gällde som svensk rätt med den effekt de har enligt EG-rätten och att de nämnda principerna konkretiserats i direktiven och genomförts genom LOU, varför det tedde sig främmande att ange att de skulle gälla vid tillämpning av lagen. Enligt regeringens bedömning skulle en hänvisning till principerna inte innebära ett förtydligande av möjligheten att ta sociala eller arbetsmarknadspolitiska hänsyn eller miljöhänsyn eftersom sådana hänsyn, med undantag för principerna om icke-diskriminering och likabehandling, hade sin grund i andra än dessa principer. Någon ändring av bestämmelsen i 1 kap. 4 § LOU föreslogs inte.
Som redovisats i avsnitt 4.2 anser utredningen att lagförslagen så långt det är möjligt och lämpligt bör utformas i nära anslutning till direktivens bestämmelser. Med denna inställning är det naturligt för utredningen att i enlighet med direktiven för utredningens arbete överväga att utforma bestämmelsen om ”affärsmässighet” i upphandlingsärenden i närmare överensstämmelse med bestämmelsen i artikel 2 i direktivet.
Utredningen gör i denna del följande bedömning. Från gemenskapsrättslig utgångspunkt får regleringen av förfarandet vid offentlig upphandling antas vara avsedd att bidra till genomförandet av den gemensamma marknaden genom att företag i alla medlemsstater skall kunna konkurrera på lika villkor om offentliga kontrakt i medlemsstaterna. Den ökade konkurrens detta kan medföra borde i princip få till effekt att möjligheterna för de upphandlande myndigheterna att ingå affärsmässigt fördelaktiga kontrakt om upphandling förbättras.
Som framgår av vad som angetts ovan kunde, enligt vad som anfördes i Upphandlingskommitténs slutbetänkande, skäl åberopas både för att behålla och att slopa användningen i LOU av begreppet affärsmässighet. Så är i och för sig fortfarande fallet. I förhållande till vad som då gällde har dock en ändring inträtt
genom att bestämmelsen om principerna för tilldelning av kontrakt i det nya direktivet är utformad på ett annat sätt än i de äldre direktiven. I beaktandesats 1 anges att direktivet bygger på EGdomstolens praxis, som tydliggör de upphandlande myndigheternas möjligheter att tillgodose den berörda allmänhetens behov även på miljöområdet och det sociala området. Av artikel 53 i direktivet (liksom av artikel 36.1 a i direktiv 92/50/EEG och artikel 26.1 b i direktiv 93/36/EEG) framgår att estetiska egenskaper, dvs. en faktor som inte är av direkt ekonomisk natur, kan få inverka på valet av anbud, om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall antas. I artikel 53 har införts ytterligare en faktor av samma karaktär, nämligen miljöegenskaper. Vidare framgår av artikel 19 att en upphandlande myndighet kan föreskriva bl.a. att ett offentligt kontrakt skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning.
Enligt utredningens mening ligger den väsentliga betydelsen av begreppet affärsmässighet i att den kräver att möjligheterna att utnyttja konkurrens skall tas till vara. Att en upphandlande myndighet i ett upphandlingsärende skall iaktta vissa principer, t.ex. om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet och ömsesidigt godkännande, framgår av olika artiklar i direktivet och av den föreslagna lagen. Vidare framgår vad som skall iakttas vid tilldelning av kontrakt.
Utredningen har mot denna bakgrund kommit till den slutsatsen att det inte längre finns anledning att behålla anknytningen till ett affärsmässighetsbegrepp.
I fråga om utformningen av den nya bestämmelsen kan följande anföras.
Artikel 2 i direktivet skall ses i förhållande till beaktandesats 2 i direktivet. I beaktandesatsen anförs:
Tilldelning av kontrakt som ingås i medlemsstaterna för statens räkning, för enheter på regional eller lokal nivå samt andra offentligrättsliga organ omfattas av kravet på respekt för principerna i fördraget, särskilt principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet och principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt de principer som följer av dessa, t.ex. principen om likabehandling, principen om icke-diskriminering, principen om ömsesidigt godkännande, proportionalitetsprincipen och öppenhetsprincipen. För offentliga kontrakt över ett visst värde är det dock tillrådligt att upprätta bestämmelser om samordning inom gemenskapen av nationella förfaranden för tilldelning av sådana kontrakt på grundval av dessa principer för att sörja för att de får
effekt och för att garantera att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Bestämmelserna om samordning bör därför tolkas i överensstämmelse med såväl de ovannämnda reglerna som andra bestämmelser i fördraget.
Det framgår inte av direktivet av vilken anledning man valt att lyfta fram just principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet. En förklaring kan vara att de av EG-domstolen ansetts vara tillämpliga i upphandlingsärenden. I C 243/89 (Storabältdomen) anges principen om likabehandling och i C 87/94 (Wallonska bussarna) åberopas principerna om likabehandling och transparens.
Övriga principer i EG-fördraget kommer dock till uttryck genom andra bestämmelser i direktivet och i den föreslagna lagen, jfr t.ex. 8 kap. 10 § och 12 kap. 3 § i den föreslagna lagen.
Enligt utredningens mening kan någon vägande invändning inte riktas mot innehållet i artikel 2. För att betona vad utredningen menar är den väsentliga innebörden av affärsmässighetsbegreppet bör bestämmelsen dock kompletteras med ett krav på att de konkurrensmöjligheter som finns skall utnyttjas.
Utredningen föreslår därför att paragrafen inleds med en mening av denna innebörd och i övrigt med redaktionella ändringar utformas i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet Det faktum att paragrafen utformas i nära överensstämmelse med direktivet skall dock inte innebära någon ändring av rättsläget när det gäller vad som skall iakttas vid en upphandling.
Enligt utredningens bedömning ger den föreslagna utformningen av 5 § möjlighet för en upphandlande myndighet att ta sociala hänsyn och miljöhänsyn i den omfattning som direktivet medger. Som den är utformad förhindrar den, tillsammans med andra bestämmelser i lagen, på samma sätt som den nuvarande bestämmelsen i LOU, att en upphandlande myndighet tar ovidkommande hänsyn vid tilldelning av kontrakt, t.ex. genom att förbehålla kontrakt för lokala företag.
Rätten att få delta i ett upphandlingsförfarande
6 §
En anbudssökande eller anbudsgivare, som är etablerad i en stat som är bunden av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) och enligt gällande bestämmelser i den staten har rätt att leverera den tjänst som kontraktet avser, får inte uteslutas från upphandlingsförfarandet endast på grund av krav på att leverantören skall vara antingen en fysisk eller en juridisk person.
Juridiska personer kan, när det gäller offentliga tjänste- och byggentreprenadkontrakt eller offentliga varukontrakt som också omfattar tjänster eller monterings- och installationsarbeten, åläggas att i anbudet eller anbudsansökan uppge namn och yrkeskvalifikationer på de personer som skall utföra tjänsterna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 4.1 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
I artikel 4.1 första stycket föreskrivs att ett krav inte får ställas på att anbudssökande eller anbudsgivare skall vara antingen fysiska eller juridiska personer. Bestämmelsen kan knappast syfta på ett krav som innebär att andra deltagare än sådana som är fysiska eller juridiska personer utesluts från deltagande, eftersom det måste förutsättas att deltagarna har rättshandlingsförmåga. Innebörden får i stället antas vara att ett krav på att alla som skall delta i upphandlingen skall vara fysiska personer eller att alla skall vara juridiska personer inte är tillåtet. Inom försörjningssektorerna finns en motsvarande bestämmelse i artikel 33.2 i direktiv 93/38/EEG men har inte införts i LOU.
Första stycket i paragrafen har utformats i enlighet med den troliga innebörden av artikel 4.1 första stycket.
I övrigt har paragrafen, med redaktionella ändringar, utformats i överensstämmelse med direktivet.
7 §
Grupper av leverantörer har rätt att lämna anbud och att ansöka om att få lämna anbud Den upphandlande myndigheten får inte föreskriva att sådana grupper skall anta en bestämd juridisk
form för att få lämna anbud eller förhandla. Myndigheten får dock föreskriva att den utsedda gruppen skall anta en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet skall kunna fullgöras korrekt.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 4.2 i direktivet och 1 kap. 23 a § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Reserverade kontrakt
8 §
En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i offentliga upphandlingsförfaranden för skyddade verkstäder eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som på grund av funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på normala villkor.
Denna begränsning skall nämnas i annonsen om upphandling.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 19 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Frågan berörs också i beaktandesats 33 i direktivet. I avsnitt 5.2 behandlas frågan om vilka sociala hänsyn som kan tas vid upphandlingsförfarandet mer utförligt.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Beviljande av särskilda rättigheter eller ensamrätt
9 §
Om en upphandlande myndighet beviljar någon annan enhet än en upphandlande myndighet särskilda rättigheter eller ensamrätt att utöva offentlig tjänsteverksamhet, skall den
handling varigenom denna rätt beviljas innehålla en bestämmelse om att den aktuella enheten i fråga om varukontrakt som den tilldelar tredje man skall iaktta principen om icke-diskriminering på grund av nationalitet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 3 i direktivet och har utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
6. Definitioner
Bestämmelserna i LOU och i direktivet är omfattande och detaljerade. Termer, uttryck och begrepp som används är i många fall specifika för upphandlingsområdet. Deras innebörd bör därför klargöras. Så har också skett såväl i LOU (1 kap. 5 och 6 §§) som i det klassiska direktivet (artikel 1). Definitionerna bör tas in i 2 kap. i lagen.
Till skillnad från vad som är fallet i LOU och i direktivet bör varje definition tas in i en särskild paragraf i 2 kap.
Begrepp som behöver definieras och som används endast på något ställe i lagen definieras i anslutning till den eller de bestämmelser där begreppet förekommer. Detta gäller t.ex. definitionerna av upphandlingsförfaranden som kan användas endast vid upphandling som inte omfattas av direktivets bestämmelser.
Begreppen tas i princip upp i samma ordning som i direktivet och alltså inte i bokstavsordning.
I direktivet finns definitioner av dynamiskt inköpssystem, elektronisk auktion och konkurrenspräglad dialog. Enligt utredningens direktiv skall utredningen först i en andra etapp behandla dessa frågor. Några definitioner av dessa begrepp tas därför inte in i detta lagförslag.
En definition av påskyndat förfarande finns i 1 kap. 5 § elfte stycket LOU (”sådant förfarande som avses i 2 kap. 15 §, 3 kap. 20 § och 5 kap. 22 §”) men inte i direktivet. Däremot används termen i artikel 40.4. Någon definition bör inte tas in i 2 kap. i denna lag.
LOU innehåller också en definition av ansökningsinbjudan (”underlag varigenom den upphandlande myndigheten inbjuder leverantörer att ansöka om att få lämna anbud vid urvalsupphandling”). Eftersom urvalsupphandling är ett förfarande som kan användas endast vid upphandling under tröskelvärdena m.m. bör definitionen inte tas in i 2 kap. i denna lag.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
1 §
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp som används i denna lag. Det finns definitioner också i andra kapitel.
Kommentar
Som exempel på definitioner som finns på andra ställen kan nämnas definitionerna av urvalsupphandling och direktupphandling som finns i 17 kap.
2 §
Med upphandling avses anskaffning av varor, byggentreprenader eller tjänster mot ersättning samt leasing, hyra eller hyrköp av varor.
Kommentar
Upphandling definieras inte i direktivet. I 1 kap. 5 § första stycket LOU finns följande definition:
Upphandling: köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster.
Eftersom upphandling naturligt nog är ett centralt begrepp i lagen bör en definition finnas i lagen.
Den nuvarande definitionen i LOU har en mindre lyckad språklig utformning. Den kan läsas så att köp, leasing etc. kan avse såväl varor som byggentreprenader och tjänster, vilket är oegentligt. Den kan också läsas så att termen upphandling har dels betydelsen köp, leasing etc. av varor, dels betydelsen byggentreprenader eller tjänster, vilket också är oegentligt.
Definitionen bör utformas så att den motsvarar vad som synes ha varit avsikten med definitionen i LOU. För att utesluta benefika förvärv bör anges att upphandling skall avse förvärv mot ersättning. Motsvarande tillägg synes inte vara nödvändigt när det gäller leasing, hyra eller hyrköp av varor, eftersom sådana transaktioner sker mot ersättning.
3 §
Med offentligt kontrakt avses i denna lag ett skriftligt kontrakt som
1. sluts mellan en eller flera leverantörer och en eller flera upphandlande myndigheter,
2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning, och
3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur.
Kommentar
Definitionen av offentliga kontrakt finns i artikel 1.2 a i direktivet. En definition av upphandlingskontrakt finns i 1 kap. 5 § fjärde stycket LOU.
I förhållande till direktivet har två avvikelser gjorts. I stället för det i direktivet intagna kravet på att ett kontrakt skall innehålla ekonomiska villkor anges att tillhandahållandet enligt kontraktet skall ske mot ersättning. Det behöver inte heller anges att det skall vara fråga om utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster ”i den mening som avses i detta direktiv”.
Enligt bestämmelsen i LOU skall ett skriftligt avtal om upphandling undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. Även om det ligger i sakens natur att ett skriftligt avtal om upphandling undertecknas eller signeras av avtalsparterna bör en motsvarande formulering tas in i paragrafen.
4 §
Med offentligt byggentreprenadkontrakt avses ett offentligt kontrakt avseende byggentreprenad som gäller
1. utförande eller både projektering och utförande av arbete som är hänförligt till en verksamhet som anges i bilaga 1 till denna lag,
2. ett byggnadsverk, eller
3. utförande, oavsett på vilket sätt, av ett byggnadsverk enligt krav som ställts upp av den upphandlande myndigheten. Med byggnadsverk avses det samlade resultatet av bygg- och anläggningsarbeten, om resultatet kan självständigt fullgöra en teknisk och ekonomisk funktion.
Kommentar
Enligt motsvarande bestämmelser i direktivet (artikel 1.2 b) avses med byggentreprenadkontrakt:
kontrakt som avser antingen utförande eller såväl projektering som utförande av sådana byggentreprenader som avser verksamheter som omfattas av bilaga XI, eller av en byggentreprenad eller utförande, oavsett form, av en byggentreprenad som tillgodoser de behov som den upphandlande enheten har specificerat. Med byggentreprenad avses ett resultat av bygg- och anläggningsarbeten som i sig fyller en ekonomisk eller teknisk funktion.
I LOU (1 kap. 5 § femte stycket) har termen byggentreprenad betydelsen:
utförande eller både projektering och utförande av ett arbete, som kan hänföras till en verksamhet som anges i avdelning C i bilagan till denna lag, eller ett byggnads- eller anläggningsarbete i sin helhet, vars resultat självständigt kan fullgöra en teknisk och ekonomisk funktion.
Det kan anmärkas att definitionerna av byggentreprenadkontrakt och byggentreprenad i direktiv 93/37/EEG i sak överensstämmer med definitionerna i det nya direktivet. Bestämmelsen i LOU skiljer sig från bestämmelserna i det äldre direktivet på det sättet att definitionen i LOU inte uttryckligen omfattar utförande, oavsett form, av en byggentreprenad som tillgodoser de behov som den upphandlande enheten har specificerat.
Definitionerna av begreppen byggentreprenadkontrakt och byggentreprenad är svårtillgängliga. Svårigheterna beror delvis på att de i den svenska språkversionen av direktivet fått en mindre lyckad utformning. Byggentreprenadkontrakt anges vara kontrakt som avser utförande (eller projektering och utförande) av byggentreprenader. Men byggentreprenad definieras som ett resultat av bygg- och anläggningsarbeten som i sig fyller en ekonomisk eller teknisk funktion. Denna definition av byggentreprenad medför att åtskilliga arbeten, som uppenbarligen är bygg- eller anläggningsarbeten och som därför omfattas av uppräkningen av verksamheter i bilaga I till direktivet, inte skulle anses vara det enligt den svenska språkversionen av direktivet, eftersom resultatet av arbetena inte i sig självt fyller en ekonomisk eller teknisk funktion. Det gäller t.ex. markarbeten, som resulterar i en grop avsedd för grunden till en byggnad.
När direktivet i den svenska språkversionen betecknar resultatet av bygg- och anläggningsarbeten som en byggentreprenad talar de engelska, franska och tyska språkversionerna om ”a work”, ”un ouvrage” respektive ”ein Bauwerk”. En motsvarighet till dessa utländska ord skulle kunna vara ”byggnadsverk”.
Vidare skulle i definitionens första del orden ”sådana byggentreprenader som avser en av de verksamheter som avses i bilaga I” kunna bytas ut mot ”sådana arbeten som är hänförliga till en verksamhet som avses i bilaga 1”.
Den senare delen av definitionen av offentliga byggentreprenadkontrakt (”utförande, oavsett form, av en byggentreprenad - - -”) synes vara avsedd att täcka bl.a. det fallet att en upphandlande myndighet i stället för att uppdra åt en leverantör att uppföra en byggnad på myndighetens mark väljer att träffa avtal med leverantören om att denne skall uppföra byggnaden på egen mark enligt myndighetens önskemål för att därefter överlåta eller hyra ut fastigheten till myndigheten. Vidare tycks den göra klart, att direktivet skall gälla även i det fallet uppdraget att utföra en bygg- eller anläggningsentreprenad lämnas av en mellanhand för myndighetens räkning. I detta senare fall skulle myndighetens uppdrag till mellanhanden annars kunna ses som en tjänsteupphandling och inte som en upphandling av en entreprenad.
I stället för ”oavsett form” bör i bättre överensstämmelse med de danska, engelska, franska och tyska språkversionerna av direktivet användas uttrycket ”oavsett på vilket sätt”.
5 §
Med offentligt varukontrakt avses ett offentligt kontrakt som gäller varor och som inte omfattas av ett byggentreprenadkontrakt.
Ett kontrakt skall behandlas som ett varukontrakt även om det omfattar ett underordnat inslag av monterings- och installationsarbeten avseende varorna.
Kommentar
Bestämmelsen motsvarar i sak artikel 1.2 c i direktivet. LOU innehåller ingen särskild definition av offentligt varukontrakt.
Eftersom upphandling definieras särskilt i 2 § behöver i denna paragraf inte anges vilka slags transaktioner avseende varor det är fråga om.
6 §
Med offentligt tjänstekontrakt avses ett offentligt kontrakt som gäller utförande av sådana tjänster som anges i bilaga 2 till denna lag och som inte utgör ett kontrakt som anges i 4 eller 5 §§.
Ett offentligt kontrakt som avser såväl varor som tjänster enligt bilaga 2 skall behandlas som ett tjänstekontrakt, om värdet av tjänsterna är högre än värdet av varorna.
Ett offentligt kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 2 och som omfattar sådan verksamhet enligt bilaga 1 till denna lag som endast är underordnad verksamhet i förhållande till kontraktets huvudändamål, skall behandlas som ett tjänstekontrakt.
Kommentar
Paragrafen motsvarar med redaktionella ändringar artikel 1.2 d i direktivet. LOU innehåller ingen särskild definition av offentligt tjänstekontrakt.
7 §
Med byggkoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett byggentreprenadkontrakt men som innebär att ersättning utgår endast i form av en rätt att utnyttja anläggningen eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.3 i direktivet och 1 kap. 5 § sjätte stycket LOU.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med direktivet.
8 §
Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvantitet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.5 i direktivet och 1 kap. 5 § åttonde stycket LOU. Några uttryckliga bestämmelser om användning av ramavtal finns inte i LOU utöver vad som föreskrivs i 4 kap. 10 § andra stycket (om beräkning av värdet av ett ramavtal) och i 4 kap. 16 § andra stycket 9 (en upphandlande enhet får avstå från annonsering om det gäller avrop mot ett gällande ramavtal, som upphandlats enligt bestämmelserna i LOU).
Enligt direktivets definition syftar ramavtal till att ”fastställa villkoren för tilldelning av kontrakt” medan syftet enligt LOU är att ”fastställa samtliga villkor för avrop”. Användningen i direktivet av den bestämda pluralformen ”villkoren” innebär med vanligt språkbruk detsamma som samtliga villkor. Någon skillnad i sak torde därför inte föreligga mellan direktivet och LOU på denna punkt. Enligt artikel 32.3 första stycket skall kontrakt som bygger på ett ramavtal som ingåtts med en enda leverantör tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet. Då ett ramavtal ingåtts med mer än en leverantör förutsätts i artikel 32.4 andra stycket andra strecksatsen att alla villkor inte behöver ha fastställts i ett ramavtal. Av visst intresse i detta sammanhang är också artikel 32.2 tredje stycket. Där anges att parterna inte får väsentligen ändra villkoren i ett ramavtal när tilldelning av kontrakt som bygger på ramavtalet sker.
Det kan också påpekas att beaktandesats 11 förutsätter att ett ramavtal inte behöver innehålla alla villkor för tilldelning av kontrakt.
Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som ingåtts med mer än en leverantör kan, om tilldelningen sker genom tillämpning av villkoren i ramavtalet, enligt artikel 32.4 andra stycket första strecksatsen ske utan förnyad inbjudan att lämna anbud. Om inte alla villkor är fastställda i ramavtalet skall enligt artikel 32.4 andra stycket andra strecksatsen en förnyad inbjudan lämnas.
Frågan om den närmare innebörden av direktivets bestämmelser om ramavtal behandlas i betänkandekapitel 10.
9 §
Med leverantör avses den som på marknaden tillhandahåller byggentreprenader, varor eller tjänster.
Med leverantör avses också grupper av leverantörer.
Kommentar
Paragrafen motsvarar i sak artikel 1.8 första stycket i direktivet. En definition av leverantör finns i 1 kap. 5 § sjunde stycket LOU.
I andra stycket i artikel 1.8 förklaras att termen ”ekonomisk aktör” betecknar såväl en varuleverantör som en tjänsteleverantör och en entreprenör och att termen används endast i syfte att förenkla texten. Enligt utredningens uppfattning kan texten förenklas genom att ”leverantör” används som en samlingsbeteckning för entreprenörer och leverantörer och alltså – i enlighet med vad som normalt tillämpas i Sverige – beteckna alla som ingår ett upphandlingskontrakt med en upphandlande myndighet.
I artikel 1.8 första stycket används också termen ”offentlig enhet” utan någon förklaring. De danska, engelska och tyska språkversionerna innehåller samma term (”offentlig enhed,” ”public entity” respektive ”öffentliche Einrichtungen”).
Med termen kan sannolikt avses myndigheter och delar av myndigheter samt sådana offentligt styrda organ som avses i 12 §, i artikel 1.9 kallade ” offentligt styrda organ”. I den svenska språkversionen används ”byggentreprenader” i enlighet med definitionerna av ”byggentreprenadkontrakt” och ”byggentreprenad”. Som angetts i kommentarerna till 4 § är dessa definitioner mindre lyckade. I överensstämmelse med vad som anförts i anslutning till 4 § bör även här användas begreppen ”byggentreprenad” och ”byggnadsverk”.
10 §
Med anbudssökande avses en leverantör som ansöker om att få delta i ett selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande.
Kommentar
I artikel 1.8 tredje stycket i direktivet definieras anbudsgivare och anbudssökande. I LOU definieras anbudssökande och anbudsgivare i 1 kap. 5 §. Någon tvekan om vad som avses med anbudsgivare kan knappast uppkomma. Det framstår därför som överflödigt att definiera detta begrepp. Anbudssökande är däremot ett begrepp som har en särskild betydelse i direktivet. Den där givna definitionen bör därför med redaktionella ändringar tas in i lagen.
11 §
Med upphandlande myndigheter avses utöver myndigheter även beslutande församlingar i kommuner och landsting, offentligt styrda organ som avses i 12 § samt sammanslutningar av en eller flera myndigheter eller ett eller flera sådana organ.
Kommentar
Motsvarande bestämmelse finns i artikel 1.9 i direktivet och i 1 kap. 5 § tredje stycket LOU.
Paragrafen innehåller vad som föreskrivs i direktivet och därutöver vissa ytterligare bestämmelser i enlighet med bestämmelsen i LOU.
I bestämmelsen används begreppet upphandlande myndighet i stället för upphandlande enhet. I LOU används begreppet upphandlande enhet. Anledningen till att begreppet upphandlande myndighet används i denna lag är att denna lag till skillnad mot vad som gäller enligt LOU omfattar endast upphandling som görs av myndigheter och organ som inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse (vad utredningen valt att beteckna offentligt styrda organ) medan lagen som reglerar försörjningssektorerna omfattar även upphandling som görs av företag över vilka en myndighet har ett bestämmande inflytande (offentliga företag).
Enligt LOU avses med upphandlande enhet bl.a. statliga, kommunala och andra myndigheter. I 1 kap. 8 § regeringsformen anges att det för den offentliga förvaltningen finns statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Av 1 § förvaltningslagen (1986:223) framgår att lagen gäller bl.a. för förvaltningsmyndigheters handläggning av ärenden. Regeringen är en myndighet men anses inte som en förvaltningsmyndighet. Genom att i lagen använda ordet ”myndighet” uppnås att statliga myndigheter, inräknat regeringen, samt kommunala och landstingskommunala myndigheter kommer att anses som upphandlande myndigheter enligt lagen.
Av 11 kap. 7 § regeringsformen följer att kommuns beslutande organ inte är myndigheter. Enligt 1 kap. 7 § regeringsformen finns det primärkommuner och landstingskommuner. Enligt 1 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) är Sverige indelat i kommuner och landsting. Vad nu sagts medför enligt utredningens mening att det är lämpligt att även i fortsättningen ange att beslutande församlingar i kommuner och landsting är upphandlande enheter.
Vissa av riksdagens organ anses som myndigheter. Det gäller t.ex. riksdagens förvaltningskontor och riksdagens ombudsmän. Riksdagen som beslutande församling omfattas dock inte av bestämmelserna i LOU och bör inte heller omfattas av den nya lagen.
Enligt LOU anses Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter som upphandlande myndigheter i fråga om verksamhet som bedrivs enligt begravningslagen.
Fram till de ändrade relationerna mellan staten och kyrkan den 1 januari 2000 omfattades Svenska kyrkan av LOU. I samband därmed ändrades definitionen av upphandlande enhet i 1 kap. 5 och 6 §§ LOU så, att kyrkliga kommuner utgick ur definitionen. De nya bestämmelserna inkluderar enbart Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter i fråga om verksamhet som bedrivs enligt begravningslagen (1990:1144). Ändringen motiverades (prop.1998/99:38, sid. 100 f.) med att ansvaret för en väl fungerande begravningsverksamhet ytterst vilar på samhället och att huvudmannaskapet för begravningsverksamheten är en samhällsuppgift som till den helt övervägande delen anförtros Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter. Frågan om huvudmannaskapet liksom om skyldigheten att betala begravningsavgift regleras i begravningslagen. Mot denna bakgrund fann regeringen att lagen om offentlig upphandling skulle vara tillämplig på Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar i fråga om begravningsverksamheten.
Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter kan emellertid komma att omfattas av definitionen av upphandlande myndighet såsom offentligt styrda organ enligt 12 § detta kapitel. För den händelse en församling eller samfällighet bedöms ha inrättats för att tillgodose ett behov i det allmännas intresse och behovet inte är av industriellt eller kommersiellt intresse samt till största delen finansieras av det allmänna skall denna anses utgöra en upphandlande myndighet som omfattas av lagen. Vid bedömningen huruvida församlingen eller samfälligheten till största delen finansieras av det allmänna skall självfallet beaktas inkomsterna av verksamheten som bedrivs enligt begravningslagen. Utredningen anser därför att det inte finns skäl att särskilt reglera begravningsverksamheten för kyrkans del. Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter har därför uteslutits ur definitionen av upphandlande myndighet.
I direktivet jämställs offentligt styrda organ med myndigheter. Det är i någon mån tveksamt om dessa organ bör betecknas som myndigheter. Det är dock enligt utredningens mening naturligt på grund av bestämmelsernas uppbyggnad att i lagen beteckna dem som myndigheter.
12§ Med offentligt styrda organ avses sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och
1. som till största delen finansieras av staten, en kommun, ett landsting eller ett annat offentligt styrt organ,
2. vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, ett landsting eller ett annat offentligt styrt organ, eller
3. i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan eller övervakande organ mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller ett annat offentligt styrt organ.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.9 andra stycket i direktivet och 1 kap. 6 § LOU.
Även om direktivets begrepp ”offentligrättsligt organ” inte används i LOU motsvarar bestämmelserna i LOU i stort sett direktivets. Begreppet bör definieras i den nya lagen.
I direktivet anges att med offentligt styrt organ avses sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som särskilt har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse. I förslaget har ordet särskilt utelämnats mot bakgrund bl.a. av EG-domstolens dom i mål nr C 470/99. En fråga i målet var om en enhet som inte tillkommit i det särskilda syftet att tillgodose allmänna intressen men som vid tidpunkten för avgörandet tillgodosåg dessa intressen, kunde anses vara en upphandlande enhet i det då gällande byggentreprenaddirektivets mening. EG-domstolen hänvisade till tidigare rättspraxis och betonade särskilt vikten av en ändamålsenlig verkan av byggentreprenaddirektivet. En sådan verkan skulle inte bibehållas till fullo om direktivet inte var tillämpligt på en enhet som uppfyllde samtliga villkor för att vara en upphandlande enhet, men som inte anförtrotts uppgifter av
allmänt intresse vid bildandet utan först senare. Den ifrågavarande enheten ansågs vara en upphandlande enhet.
I direktivet anges att ett offentligt styrt organ skall vara en juridisk person. Någon sådan bestämmelse finns inte i LOU. De i LOU uppräknade associationsrättsliga figurerna är juridiska (och inte fysiska) personer och uppräkningen tycks för lagstiftningens ändamål vara fullständig. Det är väl dessutom närmast självklart att det måste vara fråga om personer med rättshandlingsförmåga, eftersom det är fråga om att ingå avtal om offentlig upphandling.
I 1 kap. 6 § 1 och 3 LOU talas om staten, en kommun, ett landsting och en annan upphandlande enhet. I 1 kap. 6 § 2 talas endast om statlig eller kommunal tillsyn och tillsyn av en annan upphandlande enhet. Det förefaller mer konsekvent att även här nämna landsting.
I 1 kap. 6 § 1 bör direktivets uttryck ”till största delen finansieras av” sättas in i stället för LOU:s uttryck ” vars kapital huvudsakligen har tillskjutits av”. Vidare bör i p. 2 LOU:s uttryck ”vars upphandling står under - - - tillsyn” bytas ut mot direktivets uttryck ”vars verksamhet står under kontroll ”.
I lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster finns motsvarande definition i 3 kap. 3 §.
13 §
Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som
1. förvärvar varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter, eller
2. ingår kontrakt eller träffar ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 1.10 i direktivet. LOU innehåller inga bestämmelser om inköpscentraler.
Paragrafen har utformats i huvudsak i enlighet med bestämmelserna i direktivet. I den funktion som en inköpscentral har ligger att centralen handlar upp varor, tjänster och byggentreprenader som är avsedda i huvudsak för andra upphandlande myndigheter. Definitionen blir tydligare om ordet ”andra” läggs till före upphandlande myndigheter.
14 §
Med förfrågningsunderlag avses underlag för anbud, som en upphandlande myndighet tillhandahåller en leverantör.
Kommentar
Direktivet innehåller ingen definition av förfrågningsunderlag. I LOU finns en definition i 1 kap. 5 § tionde stycket. Denna definition bör tas in i lagen.
15 §
Med öppet upphandlingsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer får lämna anbud.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.11 a i direktivet och 1 kap. 5 § fjortonde stycket LOU.
I stället för begreppet ”ekonomisk aktör” som används i direktivet har i paragrafen valts ”leverantör”. Någon anledning att som i direktivet begränsa deltagandet till ekonomiska aktörer som är ”intresserade” finns inte.
16 §
Med selektivt upphandlingsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer kan ansöka om att få delta och endast anbudssökande som inbjuds av den upphandlande myndigheten att delta får lämna anbud.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.11 b i direktivet och 1 kap. 5 § femtonde stycket LOU.
I stället för begreppet ”ekonomisk aktör” som används i direktivet har i paragrafen valts ”leverantör”.
17 §
Med förhandlat upphandlingsförfarande avses ett förfarande där den upphandlande myndigheten inbjuder utvalda leverantörer att lämna anbud och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.11 d i direktivet och 1 kap. 5 § sextonde stycket LOU. Den bör utformas i nära överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
18 §
Med projekttävling avses en tävling med eller utan priser, främst inom områdena byggnads- och landskapsplanering, arkitekt- eller ingenjörsarbete eller databehandling, som gör det möjligt för en upphandlande myndighet att förvärva en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag i tävlingen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.11 e i direktivet och 5 kap. 28 § LOU. Definitionen av formgivningstävlingar finns i 1 kap. 5 § nionde stycket LOU.
Det i direktivet använda begreppet projekttävling bör väljas i stället för det i LOU använda begreppet formgivningstävling. Ett av de områden på vilket projekttävlingar enligt direktivet kan komma i fråga är databehandling, där det inte faller sig naturligt att tala om formgivning.
I direktivet anges att förfarandet med projekttävlingar skall innebära att den upphandlande myndigheten får en ritning eller en projektbeskrivning som utsetts till vinnande bidrag i tävlingen. I LOU sägs att en formgivningstävling är en tävling som genomförs i syfte att ge arrangören möjlighet att från de tävlande förvärva ett tävlingsbidrag. Någon avgörande skillnad mellan de två texterna finns inte. Paragrafen har dock i denna del utformats efter mönster av den engelska språkversionen, där det sägs att sådana tävlingar skall ”enable the contracting entity to aquire - - -”.
I direktivet har vissa exempel angetts på områden där projekttävlingar kan förekomma. Som ett ytterligare exempel kan nämnas tävlingar som avser konstnärlig utsmyckning av offentliga utrymmen.
De i den svenska språkversionen valda motsvarigheterna till direktivets exempel framstår inte som helt lyckade. Stads- och landskapsplanering förefaller vara ett naturligare val än stads- och landsbygdsplanering. Vad som avses med formgivningsteknik är
oklart. I de danska, engelska och tyska språkversionerna motsvaras ordet av ”ingeniørarbejde”, ”engineering” respektive ”Bauwesen”. I paragrafen har valts den danska formuleringen.
Den exemplifiering som lämnas i direktivet kan tas in i en bilaga till lagen.
Det i LOU använda uttrycket ”till grund för utförande av en bestämd uppgift” saknar motsvarighet i direktivet och bör därför inte tas in i paragrafen.
19 §
Med skriftlig avses att en enhet av ord eller siffror kan läsas, återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla uppgifter som går att överföra och lagra med elektroniska medel.
Kommentar
LOU innehåller ingen definition av vad som avses med skriftlig.
I artikel 1.12 i direktivet definieras ”skriftlig” på följande sätt:
Varje enhet av ord eller siffror som kan läsas, återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla uppgifter som går att överföra och lagra med elektroniska medel.
En definition av vad som avses med skriftlig fyller knappast något påtagligt behov. Den enklaste definitionen torde vara att ett skriftligt meddelande är ett meddelande som inte är muntligt. Någon särskild nackdel kan det dock inte medföra att i lagen föra in en definition som väsentligen överensstämmer med direktivets.
20 §
Med elektroniska medel avses medel som utnyttjar elektronik för behandling och lagring av data och medel som sänder, överför och mottar via kabel, radiovågor, på optisk eller någon annan elektromagnetisk väg.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.13 i direktivet. LOU innehåller ingen motsvarande bestämmelse.
Det förefaller onödigt att som i direktivet särskilt ange att digital kompression är att anse som behandling av data. Även utan ett
sådant tillägg bör en sådan åtgärd kunna innefattas i begreppet databehandling.
I övrigt har paragrafen utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
21 §
Med gemensam terminologi vid offentlig upphandling avses den tillämpliga nomenklatur vid offentlig upphandling som antagits genom förordning EG nr 2195/2002 av den 5 november 2002 (CPV-nomenklaturen). Om den nomenklatur som används i bilagorna 1 eller 2 till denna lag avviker från CPVnomenklaturen skall den nomenklatur som används i respektive bilaga ha företräde.
Kommentar
Definitionen av den gemensamma nomenklaturen finns i artikel 1.14 i direktivet och lyder:
Gemensam terminologi vid offentlig upphandling, nedan kallad CPV (Common Procurement Vocabulary): den tillämpliga nomenklatur vid offentlig upphandling som antagits genom förordning (EG) nr 2195/2002, samtidigt som den står i överensstämmelse med övrig befintlig nomenklatur.
Om det finns olika tolkningar av tillämpningsområdet för detta direktiv till följd av eventuella skillnader mellan CPV-nomenklaturen och NACE-nomenklaturen enligt bilaga I eller mellan CPVnomenklaturen och CPC-nomenklaturen (provisorisk version) enligt bilaga II, skall NACE respektive CPC ha företräde
.
LOU innehåller ingen motsvarande bestämmelse.
Det finns anledning att bestämma vad som avses med gemensam terminologi vid upphandling. Definitionen i paragrafen är avsedd att i sak motsvara direktivets definition. Det i artikel 1.14 första stycket använda uttrycket ”samtidigt som den står i överensstämmelse med övrig befintlig nomenklatur” får uppfattas som en upplysning om att sådan överensstämmelse föreligger. Något behov av att föra in denna del av bestämmelsen i lagen finns därför inte.
Andra stycket i artikel 1.14 är onödigt krångligt utformad. Utan att någon ändring i sak är avsedd föreslås att bestämmelsen utformas på ett enklare sätt.
7. Undantag från lagens tillämpningsområde
I detta kapitel behandlas undantagen från lagens tillämpningsområde. Undantagen gäller upphandling inom telekommunikationsområdet (1 §), upphandling som omfattas av sekretess eller kräver särskilda säkerhetsåtgärder (2 §), upphandling som görs enligt internationella regler (3 §) och vissa särskilda undantag (4-6 §§).
Bestämmelserna finns intagna i 3 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Teletjänster
1 §
Denna lag tillämpas inte på offentliga kontrakt som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att tillhandahålla eller driva publika telenät eller att för allmänheten tillhandahålla en eller flera teletjänster.
Kommentar
Paragrafen motsvaras av artikel 13 i direktivet och är med redaktionella ändringar utformad i enligt med artikeln. Det finns ingen motsvarighet till bestämmelsen i LOU.
Vad som enligt direktivet förstås med publika telenät och teletjänster framgår av artikel 15 a respektive 15 d. Dessa definitioner bör, utan att de tas in i lagen, tjäna till ledning för tillämpningen av paragrafen.
Kontrakt som avser försvarsprodukter eller kräver sekretess eller särskilda säkerhetsåtgärder
2 §
I fråga om offentliga kontrakt som
1. tilldelas av upphandlande myndigheter på försvarsområdet, och som avser varor eller tjänster som omfattas av artikel 296 i EG-fördraget, eller
2. omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet, tillämpas endast 17 och 18 kap.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artiklarna 10 och 14 i direktivet och 1 kap. 3 § andra stycket LOU. I motsats till artikel 10 i direktivet, som föreskriver att detta skall tillämpas med förbehåll för artikel 296 i EG-fördraget, har punkt 1 i paragrafen utformats som ett undantag från lagen i det aktuella fallet.
Paragrafen har, utan att någon saklig skillnad i förhållande till direktivet avsetts, utformats i nära överensstämmelse med bestämmelserna i LOU. Upphandling som är undantagen enligt denna paragraf skall som idag är fallet enligt LOU omfattas av bestämmelser motsvarande dem som är intagna i 6 kap. LOU. Av 1 kap. 2 § andra stycket och 1 kap. 3 § andra stycket LOU följer att bestämmelserna i 7 kap. 1–10 §§ om överprövning, skadestånd och tillsyn gäller även i fråga om upphandling som är undantagen enligt den nu behandlade paragrafen men som omfattas av 6 kap. Genom hänvisningen till 17 och 18 kap. uppnås samma resultat.
Kontrakt som tilldelas enligt andra internationella regler
3 §
Denna lag gäller inte vid tilldelning av kontrakt som omfattas av andra förfaranderegler och som görs i enlighet med
1. ett internationellt avtal som i överensstämmelse med EGfördraget ingåtts mellan en EES-stat och ett eller flera tredje länder och som omfattar varor och byggentreprenader avsedda att utnyttjas i samband med att avtalsstaterna gemensamt uppför eller driver en anläggning, eller tjänster avsedda att utnyttjas i
samband med att avtalsstaterna gemensamt genomför eller driver ett projekt,
2. ett internationellt avtal som slutits i samband med stationering av trupper,
3. en internationell organisations särskilda förfarande. Avtal enligt första stycket 1 skall skickas till kommissionen.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 15 i direktivet och i 1 kap. 3 § LOU.
Paragrafen har utformats i enlighet med direktivtexten med följande avvikelser.
I artikel 15 a anges att kommissionen kan rådfråga den rådgivande kommitté för offentlig upphandling som avses i artikel 77 beträffande sådana avtal som skall lämnas till kommissionen. Bestämmelsen behöver uppenbarligen inte tas in i nationell lag.
När det gäller avtal om stationering av trupper avser undantaget enligt artikel 15 b kontrakt som tilldelas ”företag i en medlemsstat eller ett tredje land”. Denna precisering är onödig, eftersom det inte finns några andra stater.
Det är tveksamt om skyldigheten enligt paragrafens andra stycke att till kommissionen ge in avtal behövs. Skyldigheten föreskrivs i artikel 15 a. Det är fråga om avtal som ingås mellan stater och skyldigheten synes därför åvila medlemsstaten.
Bestämmelsen i artikel 15 a överensstämmer inte helt med motsvarande bestämmelse i försörjningsdirektivet. Bestämmelsen i det senare direktivet omfattar upphandling av varor, byggentreprenader, tjänster eller projekttävlingar för att signatärstaterna gemensamt skall genomföra eller driva ett projekt. Denna skillnad återspeglas i de föreslagna paragraferna.
Förvärv av fastighet m.m.
4 §
Denna lag tillämpas inte vid tilldelning av offentliga kontrakt som avser
1. förvärv av fastighet, arrenderätt, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet, oavsett finansieringsform,
2. anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial avsett för sändning som utförs av radio- och TV-bolag samt kontrakt om sändningstid,
3. skiljemanna- och förlikningsuppdrag,
4. finansiella tjänster i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument, däribland transaktioner för att förse en upphandlande myndighet med pengar eller kapital,
5. anställningskontrakt, 6. forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag av sådana vars resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten helt och hållet betalas av den upphandlande myndigheten, eller
7. verksamhet som rör förvaltning av statsskulden eller som avser tjänster från Sveriges Riksbank.
Med fastighet enligt första stycket 1 avses vad som enligt jordabalken utgör eller tillhör fastighet samt befintliga byggnader som tillhör någon annan än ägaren till jorden.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 16 i direktivet och i 5 kap. 1 § andra stycket LOU.
Artikel 16 innebär att undantag görs för förvärv eller hyra, oavsett finansieringsform, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller rättigheter till sådan egendom.
Enligt jordabalken är fast egendom jord. Denna är indelad i fastigheter. Till fastighet hör byggnad, ledning, stängsel och annan anläggning som anbragts i eller ovan jord för stadigvarande bruk, på rot stående träd och andra växter samt naturlig gödsel. Till byggnad hör fast inredning m.m. Till fastighet hör vidare s.k. industritillbehör. Byggnad som tillhör någon annan än ägaren till jorden hör enligt jordabalken inte till fastighet.
Med fastighet i punkt 1 i paragrafen avses vad som enligt jordbalken utgör fastighet. Även byggnad på annans mark, som enligt jordabalken är lös egendom, bör enligt lagen anses som fastighet.
Det är oklart vad som i artikeln avses med undantaget för ”befintliga byggnader”. Förvärv av en befintlig byggnad, oavsett om förvärvet sker med eller utan marken, är enligt den föreslagna
paragrafen förvärv av fastighet. Sannolikt avses ett fall, som berörts i anslutning till definitionen av byggentreprenadkontrakt i 2 kap. 4 §. Det kan vara fråga om en myndighet som behöver lokaler och som i stället för att låta uppföra en byggnad på egen mark låter ett byggföretag uppföra en byggnad efter myndighetens anvisningar på mark som inte ägs av myndigheten för att sedan förvärva fastigheten med den uppförda byggnaden. Det kan också vara fråga om en myndighet som avser att hyra lokaler och som i stället för att först göra det och sedan låta bygga om dem uppdrar åt fastighetsägaren att låta utföra ombyggnaden efter myndighetens anvisningar och sedan hyra lokalerna.
Enligt utredningens mening leder definitionen av byggentreprenadkontrakt till att de fall som nu beskrivits blir att anse som byggentreprenader och därför omfattade av lagens bestämmelser om offentlig upphandling. Det faktum att direktivet använder uttrycket ”befintlig” byggnad i artikel 16 syftar enligt utredningens mening till att klargöra att undantaget inte omfattar byggentreprenadkontrakt. Undantaget i 4 § 1 skall således inte omfatta byggentreprenadkontrakt.
Uppräkningen av olika rättigheter med anknytning till fastigheter är avsedd att motsvara direktivets hyra av eller rättigheter till fast egendom.
I direktivet anges särskilt att det skall omfatta finansiella tjänster i anslutning till upphandling som avser fast egendom. Enligt utredningens mening kan undantaget för upphandling som avser fast egendom inte omfatta sådana finansiella tjänster. Det behöver därför inte särskilt påpekas.
Undantaget för centralbankstjänster regleras i direktivet tillsammans med de undantagna finansiella tjänsterna i artikel 16 d. I LOU har undantaget för centralbankstjänster tagits in i en särskild punkt (punkt 8). Denna modell bör behållas och punkten utformas i överensstämmelse med bestämmelsen i LOU.
5 §
I fråga om tjänstekoncessioner gäller endast 1 kap. 9 §.
Med tjänstekoncession avses ett offentligt kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men där ersättning för tjänsterna utgår i form av en rätt att utnyttja tjänsterna eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.
Kommentar
Första stycket i paragrafen motsvarar artikel 17 i direktivet. Av artikeln framgår att direktivet inte skall tillämpas på tjänstekoncessioner. Detta undantag skall dock inte påverka tillämpningen av artikel 3, vilket innebär att den i den artikeln angivna principen om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet skall tillämpas. Några bestämmelser om tjänstekoncessioner finns inte i LOU.
I paragrafens andra stycke har definitionen av tjänstekoncession i artikel 1.4 i direktivet tagits in.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med direktivet.
6 §
Denna lag gäller inte vid offentliga tjänstekontrakt som tilldelas en annan upphandlande myndighet som på grund av lag eller annan författning, som är förenlig med EG-fördraget, har ensamrätt att utföra tjänsten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 18 i direktivet och 5 kap. 2 § LOU.
I artikel 18 anges att upphandlingen också kan göras från en sammanslutning av upphandlande myndigheter. En sammanslutning av upphandlande myndigheter anses enligt 2 kap.11 § som en upphandlande myndighet. Det är därför tillräckligt att i paragrafen nämna upphandlande myndighet.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
8. Tröskelvärden
I detta kapitel behandlas bestämmelserna om tröskelvärden och om hur de skall beräknas. Innebörden av att det finns tröskelvärden är att direktivets bestämmelser skall tillämpas endast om en upphandlings värde överstiger det tillämpliga tröskelvärdet. I direktivet har tröskelvärden fastställts till olika belopp beroende på om det är fråga om upphandling av varor eller tjänster eller om upphandling av byggentreprenader. I fråga om varor och tjänster gäller tröskelvärdena 154 000 euro eller 236 000 euro för olika slag av upphandling och för byggentreprenader gäller tröskelvärdet 5 923 000 euro.
Bestämmelserna om tröskelvärden har tagits in i 4 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Tröskelvärdenas storlek
1 §
Denna lag skall tillämpas på offentliga kontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå till minst:
1. 154 000 euro, om kontraktet avser
a) varor och tilldelas av en central statlig myndighet, i fråga om sådana myndigheter inom försvarsområdet dock endast då kontraktet avser varor som anges i bilaga 4 till denna lag.
b) tjänster och tilldelas av en central statlig myndighet, om inte annat följer av andra stycket,
2. 236 000 euro i andra fall än som avses i 1,
3. 5 923 000 euro, om kontraktet avser byggentreprenader. Vid upphandling som görs av en myndighet som anges i första stycket 1 b och avser sådana tjänster som omfattas av kategori 8 i bilaga 2 till denna lag, telekommunikationstjänster i kategori 5, vilkas positioner i CPV motsvarar referensnumren CPC 7524,
7525 och 7526 eller sådana tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag tillämpas tröskelvärdet 236 000 euro.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka myndigheter som omfattas av första stycket 1 a respektive 1 b.
Kommentar
Bestämmelser om tröskelvärden finns i artikel 7 i direktivet och i 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 5 kap 4 § LOU.
Artikel 7 har enligt förordning EG/1874/2004
1
följande lydelse:
Detta direktiv skall tillämpas på offentliga kontrakt som inte skall undantas enligt undantagen i artiklarna 10 och 11 och 12–18 och vars värde exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå till minst följande tröskelvärden
a) 154 000 euro för andra offentliga varu- eller tjänstekontrakt än dem som omfattas av punkt b tredje strecksatsen som tilldelas av upphandlande myndigheter som är centrala statliga myndigheter enligt bilaga IV; för upphandlande myndigheter på försvarsområdet skall detta gälla bara vid kontrakt som avser produkter som omfattas av bilaga V.
b) 236 000 euro – för offentliga varu- och tjänstekontrakt som tilldelas av upphandlande myndigheter som inte finns förtecknade i bilaga IV, – för offentliga varukontrakt som tilldelas av upphandlande myndigheter på försvarsområdet som finns förtecknade i bilaga IV, om dessa kontrakt gäller varor som inte anges i bilaga V, – för offentliga tjänstekontrakt som tilldelas av en upphandlande myndighet för tjänster i kategori 8 i bilaga II A, telekommunikationstjänster i kategori 5, vilkas positioner i CPV motsvarar referensnumren CPC 7524,7525 och 7526 och/eller de tjänster som finns i bilaga II B.
c) 5 923 000 euro för offentliga byggentreprenadkontrakt.
När det gäller kontrakt som tilldelas av statliga myndigheter skiljer direktivet dels mellan civila myndigheter och myndigheter inom försvarsområdet, dels mellan centrala och andra myndigheter.
För centrala civila statliga myndigheter gäller tröskelvärdet 154 000 euro generellt vid upphandling av både varor och tjänster, utom när det gäller tjänster som anges i artikel 7 b tredje strecksatsen (forsknings- och utvecklingstjänster, telekommunikationstjänster och tjänster som avges i bilaga II B till direktivet då tröskelvärdet 236 000 euro gäller artikel 7 a). Det högre tröskel-
1
Celex 3200R1874.
värdet gäller också kontrakt som tilldelas av andra än centrala civila statliga myndigheter (artikel 7 b första strecksatsen).
För varukontrakt som tilldelas av centrala statliga myndigheter på försvarsområdet gäller enligt artikel 7 a tröskelvärdet 154 000 euro, om kontraktet gäller varor som omfattas av bilaga V till direktivet (dvs. sådana varor som inte har en enbart militär användning) och i andra fall tröskelvärdet 236 000 euro (artikel 7 b andra strecksatsen). Vad som gäller för tjänstekontrakt som tilldelas av centrala statliga myndigheter på försvarsområdet är enligt direktivet oklart. Som artikel 7 a får förstås skall tröskelvärdet 154 000 euro gälla för kontrakt som tilldelas av sådana myndigheter endast när det gäller varor med även civil användning och alltså varken för tjänster i allmänhet eller, med den utformning bestämmelsen fått, för tjänster som avses i artikel 7 b tredje strecksatsen. Att tröskelvärdet 236 000 euro skall gälla för tjänstekontrakt som tilldelas av andra än centrala försvarsmyndigheter framgår av artikel 7 b första strecksatsen.
Det förefaller enligt utredningens uppfattning ligga närmast till hands att se bestämmelsen om att det högre tröskelvärdet skall tillämpas för varukontrakt som tilldelas av centrala civila statliga myndigheter som en ”normalbestämmelse”. Bestämmelsen om det högre tröskelvärdet för den militära varuupphandlingen framstår då som en avvikelse från normalbestämmelsen. I brist på en uttrycklig bestämmelse med annat innehåll bör därför, som utredningen uppfattar det, det normala vara att tröskelvärdet 154 000 euro skall tillämpas för tjänstekontrakt som tilldelas av centrala militära myndigheter. Dock bör det högre tröskelvärdet tillämpas i fråga om sådana tjänster som anges i artikel 7 b tredje strecksatsen.
För varu- eller tjänstekontrakt som tilldelas av andra än statliga myndigheter gäller tröskelvärdet 236 000 euro och för kontrakt som avser byggentreprenader gäller tröskelvärdet 5 923 000 euro.
Den nu gjorda genomgången tyder på att bestämmelserna i artikel 7 med oförändrat sakligt innehåll kan utformas på ett enklare sätt än som gjorts i direktivet. Enligt utredningens mening kan i ett första stycke i paragrafen anges de fall i vilka tröskelvärdet 154 000 euro skall tillämpas och en hänvisning göras till den avvikelse härifrån som föreskrivs i artikel 7 b tredje strecksatsen (andra stycket i paragrafen). I alla övriga fall synes tröskelvärdet 236 000 euro vara tillämpligt vid upphandling av varor eller tjänster.
Paragrafen har utformats på detta enklare sätt.
I direktivet anges uttryckligen att det skall tillämpas på ”offentliga kontrakt som inte skall undantas enligt undantagen i 10 och 11 och 12–18”. Någon motsvarighet till denna bestämmelse har inte tagits in i paragrafen. Även utan en sådan föreskrift är det enligt utredningens mening klart att lagen inte skall tillämpas på sådan upphandling som är undantagen enligt särskilda bestämmelser i lagen.
I artikel 7 hänvisas till bilaga IV till direktivet. Bilagan innehåller en förteckning land för land över centrala statliga myndigheter. Förteckningen har enligt vad som anges i den upprättats i vägledande syfte. Det bör överlåtas åt regeringen att föreskriva vilka statliga myndigheter som skall anses som centrala statliga myndigheter.
2 §
Denna lag skall tillämpas på kontrakt som tilldelas av någon annan än en upphandlande myndighet eller av en upphandlande myndighet för någon annans räkning, om minst hälften av kostnaden för kontraktet täcks av direkta bidrag från en myndighet och kontraktet avser
1. en byggentreprenad eller uppförande av sjukhus, anläggningar för sport, rekreation och fritid, skol- eller universitetsbyggnader eller byggnader för administrationsändamål och har ett beräknat värde, exklusive mervärdesskatt, om minst 5 923 000 euro, eller
2. tjänster som har samband med en byggentreprenad som avses i punkt 1 och har ett beräknat värde, exklusive mervärdesskatt, om minst 154 000 euro.
Det ankommer på den myndighet som lämnar ett bidrag som avses i första stycket att se till att bestämmelserna i denna lag tillämpas om kontrakt tilldelas av någon annan än myndigheten.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 8 i direktivet och i 1 kap. 25 § LOU.
Artikel 8 lyder:
Detta direktiv skall tillämpas på tilldelning av
a) kontrakt som får direkta bidrag på mer än 50 procent av finansieringen från upphandlande myndigheter och vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, uppgår till minst 5 923 000 euro,
– om dessa kontrakt gäller byggentreprenader som avses i bilaga 1, – om dessa kontrakt avser uppförande av sjukhus, anläggningar för sport, rekreation och fritid, skol- eller universitetsbyggnader eller byggnader för administrationsändamål
b) tjänstekontrakt som får direkta bidrag på mer än 50 procent av finansieringen från upphandlande myndigheter och vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, uppgår till minst 154 000 euro om dessa kontrakt är förbundna med byggentreprenadkontrakt enligt led a.
Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att de upphandlande myndigheter som beviljar dessa bidrag ser till att detta direktiv iakttas om kontrakten tilldelas av en eller flera andra enheter, eller iaktta detta direktiv när den själv tilldelar kontrakten i de andra enheternas namn och för deras räkning.
Bestämmelsen i 1 kap. 25 § LOU lyder:
Om en eller flera upphandlande enheter till mer än hälften bidrar till kostnaden för byggentreprenad som avser verksamhet som hör till grupp 502 i avdelning C i bilagan till denna lag, eller som rör uppförande av sjukhus, anläggningar för sport, rekreation och fritid, skol- eller universitetsbyggnader eller byggnader för administrationsändamål och som upphandlas av någon annan skall enheten se till att bestämmelserna i 3 och 5 kap. iakttas vid upphandlingen.
Bestämmelsen i 1 kap. 25 § LOU har utformats i överensstämmelse med bl.a. artikel 2 i direktiv 93/37/EEG. Dessa äldre bestämmelser riktar sig uttryckligen till upphandlande myndigheter som inte själva genomför en upphandling utan bidrar till en upphandling som genomförs av någon annan. Enligt utredningens mening blir den sammanlagda effekten av de två styckena i artikeln i det klassiska direktivet densamma som uttryckligen anges i de äldre bestämmelserna. Paragrafen bör därför, i förtydligande syfte, utformas så att denna effekt kommer till tydligare uttryck.
Andra stycket i paragrafen reglerar uttryckligen endast det fallet att någon annan än den upphandlande myndigheten tilldelar kontrakt. Att bestämmelserna i lagen skall iakttas om det är den upphandlande myndigheten som gör tilldelningen för någon annans räkning följer direkt av första stycket och behöver därför inte särskild anges i andra stycket.
I de äldre bestämmelserna begränsas tillämpningen när det gäller byggentreprenader till entreprenader som hör till grupp 502 av den allmänna näringsgrensindelningen, nämligen ”Konstruktionsarbete: vägar, broar, järnvägar etc.”. Någon motsvarande begränsning finns
inte i det nya direktivet och föreslås därför inte heller i den nya lagen.
Beräkning av värdet av ett kontrakt
3 §
Värdet av kontrakt som avses i 1 eller 2 § skall beräknas till det totala belopp, exklusive mervärdesskatt, som skall betalas enligt kontraktet. Vid beräkningen skall options- och förlängningsklausuler beaktas som om de utnyttjats. Vidare skall i värdet inräknas de premier och ersättningar som den upphandlande myndigheten planerar att betala till anbudssökande eller anbudsgivare.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 9.1 i direktivet och i 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 5 kap. 1 § LOU. Bestämmelser om options- och förlängningsklausuler finns i 2 kap. 3 § tredje stycket (varor) och 5 kap. 7 § fjärde stycket (tjänster). De senare bestämmelserna innebär att sådana klausuler skall beaktas som om de utnyttjats.
Paragrafen har utformats i nära överensstämmelse med direktivet. Beträffande options- och förlängningsklausuler har valts den formulering som finns i LOU.
I den nya lagen anges, i motsats till vad som är fallet beträffande direktivtexten, inte uttryckligen att värdet skall grundas på det belopp som skall betalas enligt den upphandlande enhetens ”egen uppskattning”. Det förefaller närmast självklart att så måste vara fallet. Någon saklig avvikelse från direktivtexten är inte avsedd.
4 §
Beräkningen av värdet av ett kontrakt skall avse värdet vid den tidpunkt då en annons om upphandlingen enligt 9 kap. 1 § skickas ut eller, om en sådan annons inte krävs, vid den tidpunkt då den upphandlande myndigheten inleder förfarandet för val av leverantör.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 9.2 i direktivet.
Någon motsvarighet till denna bestämmelse finns inte i försörjningsdirektivet.
Förbud mot kringgående av tröskelvärden
5 §
En byggentreprenad eller en planerad anskaffning av en viss mängd varor och eller tjänster får inte delas upp i avsikt att kringgå tillämpningen av denna lag.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 9.3 i direktivet. I LOU finns motsvarande bestämmelser i 2 kap. 4 §, 3 kap. 2 § tredje stycket och 5 kap. 8 §. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Byggentreprenadkontrakt
6 §
I värdet av en byggentreprenad skall inräknas kostnaden för entreprenaden och värdet av varor som den upphandlande myndigheten tillhandahåller entreprenören för att entreprenaden skall kunna fullgöras.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 9.4 i direktivet och 3 kap. 4 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Enligt försörjningsdirektivet (artikel 17.4) skall även tjänster som tillhandahålls av den upphandlande myndigheten räknas in i värdet av entreprenaden. Vidare finns i försörjningsdirektivet (artikel 17.5) en bestämmelse som innebär att varor och tjänster som inte krävs för ett visst byggentreprenadkontrakt inte får läggas till värdet av entreprenaden, om upphandlingen av dessa varor och
tjänster då skulle undantas från direktivets tillämpningsområde. Några motsvarigheter till dessa bestämmelser finns inte i det klassiska direktivet och har inte heller tagits in i den nya lagen.
Upphandling genom delkontrakt
7 §
Om en planerad byggentreprenad eller anskaffning av tjänster eller av likartade varor kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av delkontrakt skall det sammanlagda värdet av delkontrakten beaktas vid tillämpning av 1 §. Om tröskelvärdet då överskrids skall varje enskild tilldelning av kontrakt göras enligt bestämmelserna i denna lag.
Första stycket behöver inte tillämpas i fråga om ett delkontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro när det gäller tjänster eller varor och 1 000 000 euro när det gäller byggentreprenader, förutsatt att det sammanlagda värdet av sådana delkontrakt inte överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 9.5 i direktivet. I LOU finns motsvarande bestämmelser i 2 kap. 5 §, 3 kap. 2 § första och andra styckena och 5 kap. 5 §.
Artikel 9.5 a och b är till största delen likalydande. I paragrafen har de skrivits samman. I övrigt har paragrafen med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Kontrakt som löper på viss tid eller på obestämd tid
8 §
För upphandlingskontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp av varor och löper på bestämd tid om högst tolv månader skall värdet av kontraktet beräknas till kostnaden för kontraktet under löptiden.
För upphandlingskontrakt som avser längre tid skall värdet beräknas till den totala kostnaden inklusive varans uppskattade restvärde.
För upphandlingskontrakt som löper på obestämd tid eller vars löptid inte kan bestämmas skall värdet beräknas till månadskostnaden multiplicerad med talet 48.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 9.6 i direktivet och 2 kap. 3 § första stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som skall förnyas
9 §
Värdet av varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som skall förnyas inom en viss tid, skall beräknas med ledning av
1. det verkliga värdet av en följd av liknande kontrakt som tilldelats under den föregående tolvmånadersperioden eller under det föregående räkenskapsåret, om möjligt justerat med hänsyn till förutsebara ändringar i kvantitet eller värde under den tolvmånadersperiod som följer på det ursprungliga kontraktet, eller
2. det beräknade värdet av en följd av kontrakt som tilldelats under den tolvmånadersperiod eller, om räkenskapsåret är längre än tolv månader, under det räkenskapsår som följer på det första kontraktet.
Valet av beräkningsmetod får inte göras i avsikt att kringgå bestämmelserna i detta kapitel.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 9.7 i direktivet och 2 kap. 3 § andra stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Vissa tjänstekontrakt
10 §
För offentliga tjänstekontrakt skall värdet av kontraktet beräknas med utgångspunkt i
1. när det gäller försäkringstjänster: den premie som skall betalas och andra former av ersättning,
2. när det gäller banktjänster och andra finansiella tjänster: arvoden, provisioner, ränta och andra former av ersättning, och
3. när det gäller kontrakt som avser projektering: arvoden eller den provision som skall betalas och andra former av ersättning.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 9.8 a i direktivet och 5 kap. 10 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
11 §
I det fall ett tjänstekontrakt tilldelas utan att något totalpris anges skall värdet utgöras av det fulla värdet av tjänsterna under kontraktets löptid, om denna är högst 48 månader och till månadsvärdet multiplicerat med talet 48, om löptiden är längre eller om kontraktet löper på obestämd tid.
Värdet av ett ramavtal skall beräknas till det högsta värdet exklusive mervärdesskatt av de kontrakt som planeras under avtalets löptid.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 9.8 b i direktivet och 5 kap. 7 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
9. Upphandlingsförfaranden
I detta kapitel behandlas de olika upphandlingsförfaranden som får tillämpas.
De huvudsakliga upphandlingsförfarandena öppen och selektiv upphandling anges i 1 §. Därutöver kan förhandlad upphandling förekomma enligt vad som föreskrivs i 3–10 §§. Särskilda bestämmelser gäller för förhandlad upphandling med föregående annonsering (3– 6 §§) och för förhandlad upphandling utan sådan annonsering (7–10 §§).
I direktivet har införts ett nytt upphandlingsförfarandet ”konkurrenspräglad dialog” (artikel 29), och två nya elektroniska processer, ”dynamiska inköpssystem” (artikel 33) och ”elektroniska auktioner” (artikel 54). Medlemsstaterna är fria att välja om förfarandet och processerna skall få användas. Enligt utredningens direktiv skall utredningens överväganden i dessa delar redovisas i en andra etapp. I detta betänkande behandlas de därför inte.
I artikel 34 i direktivet finns bestämmelser om upphandling av byggentreprenader som avser socialt betingade bostadsprojekt. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 9 i direktiv 93/37/EEG men har inte tagits in i LOU. Enligt utredningens mening finns det inte anledning att ta in en motsvarighet till bestämmelserna i den nya lagen.
Bestämmelserna i det nya direktivet är i huvudsak oförändrade i förhållande till tidigare direktiv. Konkurrenspräglad dialog, dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner har införts liksom vissa nya bestämmelser om förhandlad upphandling efter föregående annonsering (artikel 30.2–30.4).
Bestämmelserna finns intagna i 5 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande
1 §
Öppet eller selektivt upphandlingsförfarande skall användas, om inte annat följer av 2 §.
2 §
Förhandlat upphandlingsförfarande får användas under de förutsättningar och på det sätt som anges i 3– 10 §§.
Kommentar till 1 och 2 §§
Paragraferna överensstämmer med artikel 28 i direktivet och med 2 kap. 8 §, 3 kap. 12 § och 5 kap. 14 § LOU. Även enligt de angivna bestämmelserna i LOU gäller som huvudregel att öppet eller selektivt förfarande skall användas, om inte de särskilda bestämmelserna om förhandlat förfarande är tillämpliga.
Förhandlat förfarande med föregående annonsering
3 §
Förhandlat förfarande med föregående annonsering får användas
1. om de anbud som lämnats vid ett öppet eller ett selektivt förfarande är ogiltiga eller inte kan godtas med hänsyn till vad som föreskrivs i 1 kap. 6 § andra stycket, 8 kap. 11 § tredje stycket, 13 och 14 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap. eller 14 kap. 3 §, dock endast om de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt,
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 30.1 a första stycket och i 2 kap. 10 §, 3 kap. 17 § första stycket och 5 kap. 19 § första stycket LOU.
Bestämmelsen i artikel 30.1 a första stycket anger att ett förhandlat förfarande med föregående annonsering får tillämpas om ett anbud är ogiltigt eller inte kan godtas med hänsyn till vissa angivna bestämmelser, under förutsättning att de ursprungliga
villkoren för upphandlingen inte ändrats väsentlig. Enligt artikel 30.1 a andra stycket får den upphandlande myndigheten avstå från annonsering om den förhandlar med alla anbudsgivare som uppfyller de krav som ställs på leverantörers personliga ställning, yrkeskompetens m.m. och som har lämnat formellt riktiga anbud. Vidare framgår av artikel 30.2 att avsikten med det förhandlade förfarandet är att anbuden skall anpassas till den upphandlande myndighetens krav och få fram det bästa anbudet.
Som bestämmelsen är utformad i den svenska språkversionen av direktivet innebär den att den upphandlande myndigheten får övergå till förhandlat förfarande så snart ett av de lämnade anbuden är ogiltigt eller inte godtagbart och detta även om det finns andra anbud som är giltiga och kan godtas. En sådan innebörd av bestämmelsen kan rimligen inte vara avsedd. Avsikten måste i stället vara att ett förhandlat förfarande får användas då det vid en öppen eller selektiv upphandling inte lämnats något anbud som kan antas, oavsett om detta beror på brister hos anbudsgivarna eller brister i anbuden. De danska, engelska och tyska språkversionerna stöder denna uppfattning.
Den i direktivet uppställda förutsättningen för användningen av ett sådant förhandlat förfarande är att de ursprungliga villkoren inte ändrats väsentligt. En ytterligare förutsättning, som inte uttryckligen anges, är naturligtvis att den upphandlande myndigheten bedömer att något av de lämnade anbuden, efter förhandling men utan väsentlig ändring av villkoren, kan komma att godtas.
Punkt 1 i paragrafen har utformats i enlighet med vad som antagits vara den avsedda innebörden av direktivets bestämmelser.
I artikel 30.1 a talas om anbud som inte kan godtas ”med hänsyn till nationella bestämmelser som överensstämmer med vad som föreskrivs i artiklarna 4, 24, 25 och 27 samt i kapitel VII”. Den föreskrift i artikel 4 som åsyftas är sannolikt den i punkt 1 andra stycket. Där anges att juridiska personer kan åläggas att i vissa fall uppge namn och yrkeskvalifikationer på personer som skall utföra en tjänst som omfattas av upphandlingen. Hänvisningen till artikel 24 avser (sannolikt) första stycket punkt 3 i artikeln. Där föreskrivs att en upphandlande myndighet som tillåter alternativa anbud skall ange de minikrav som ställs på sådana anbud och särskilda villkor som gäller för redovisningen av anbuden. Enligt artikel 25 kan en leverantör åläggas att ange hur stor del av ett kontrakt som han avser att lägga ut på underentreprenörer och vilka entreprenörer som föreslås. I artikel 27 föreskrivs att en upphandlande myndighet
som lämnat information om skyldigheter som avser bl.a. miljöskydd och arbetarskydd skall kräva av en anbudssökande eller en anbudsgivare att hans anbud har utformats med hänsyn till dessa skyldigheter.
Kapitel VII i avdelning II i direktivet (innehåller artiklarna 44– 55) slutligen behandlar kontroll av deltagare i upphandling, kvalitativa urvalskriterier och kontraktstilldelning. Såvitt kan förstås avser hänvisningen
– krav på miniminivåer för anbudssökandes eller anbudsgivares kapacitet (artikel 44.2 första stycket),
– rätten att utesluta en anbudssökande eller en anbudsgivare som är i konkurs m.m. (artikel 45.2),
– krav på behörighet, särskilt tillstånd m.m. (artikel 46), – krav på bevis om en anbudssökandes eller anbudsgivares ekonomiska och finansiella ställning (artikel 47),
– krav på bevis om en anbudssökandes eller anbudsgivares tekniska eller yrkesmässiga kapacitet (artikel 48),
– krav på bevis om att kvalitetssäkringsstandarder iakttas (artikel 49),
– krav på bevis om att miljöledningsstandarder iakttas (artikel 50),
– anmodan att komplettera handlingar och upplysningar (artikel 51),
– krav på bevis om registrering i en officiell förteckning eller om certifiering (artikel 52),
– krav på förklaring av onormalt låga anbud (artikel 55). Artikel 53, som också omfattas av hänvisningen, behandlar tilldelningsgrunderna och synes inte vara av intresse i detta sammanhang. Artikel 54 reglerar användningen av elektroniska auktioner, som inte behandlas av utredningen i detta betänkande.
Enligt 2 kap. 10 § första stycket, 3 kap. 17 § första stycket och 5 kap. 19 § första stycket 1 LOU får förhandlad upphandling användas, om anbud som lämnats vid öppen eller selektiv upphandling ”inte motsvarar de krav på föremålet för upphandlingen som ställts upp i underlaget”. Denna formulering täcker inte vad som föreskrivs i artikel 30.1 a första stycket i direktivet.
Punkt 1 i paragrafen har utformats så att en hänvisning görs till 8 kap. och i övrigt till de bestämmelser i lagen som kan antas bäst motsvara hänvisningarna till olika artiklar i direktivet.
2. om det som skall upphandlas är av sådant slag eller förenat med sådana risker att det på grund av särskilda omständigheter inte går att ange något totalpris i förväg,
Kommentar
Punkten motsvarar artikel 30.1 b och 5 kap. 16 § 1 LOU.
I direktivet föreskrivs att bestämmelsen får användas ”i undantagsfall”. I den föreslagna lagtexten har i stället ”på grund av särskilda omständigheter” använts. Någon skillnad i sak är inte avsedd. I övrigt har punkten med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
3. i fråga om tjänster av sådan art att det inte går att utarbeta tillräckligt exakt förfrågningsunderlag för att kunna genomföra upphandlingen genom att välja det bästa anbudet enligt bestämmelserna för öppna eller selektiva förfaranden, eller
Kommentar
Punkten motsvarar artikel 30.1 c samt 3 kap. 14 § 2 och 5 kap. 16 § 2 LOU.
I direktivet anges som exempel på tjänster som kan falla in under bestämmelsen tjänster inom kategori 6 i bilaga II A till direktivet, som omfattar finansiella tjänster, och intellektuella tjänster, t.ex. projektering av anläggningar.
I punkt 3 har valts att inte ange dessa (eller andra) exempel på tjänster. Avsikten med utformningen av den föreslagna punkt 3 är att den trots detta skall ha samma innebörd som direktivets bestämmelse. Finansiella tjänster och intellektuella tjänster av olika slag, däribland projektering av anläggningar, skall alltså kunna omfattas av bestämmelsen i punkten, liksom andra jämförbara tjänster.
I övrigt har punkten med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
4. i fråga om byggentreprenad, om entreprenaden endast har forsknings-, provnings- eller utvecklingsändamål och inte syftar till att nå lönsamhet eller att täcka forsknings- och utvecklingskostnader.
Kommentar
Punkten motsvarar artikel 30.1 d och 3 kap. 14 § 1 LOU.
Som bestämmelsen språkligt är utformad är det oklart om lönsamheten eller kostnadstäckningen avser den upphandlande myndigheten eller leverantören. I sak kan det inte gärna vara fråga om någon annan än den upphandlande myndigheten som avses. Det innebär att det som upphandlas inte får vara avsett att användas av den upphandlande myndigheten i ekonomiska syften. Vad som avses kan enligt utredningens mening vara att myndigheten exempelvis lägger ut ett uppdrag att utveckla en ny produktionsteknik.
Bestämmelsen avser endast byggentreprenader. En liknande bestämmelse som avser varor finns i artikel 31.2 a i direktivet (se 8 § 1 nedan). Även i försörjningsdirektivet finns en motsvarande bestämmelse (artikel 40.3 b). De tre bestämmelserna är inte enhetligt utformade och har inte heller samma sakliga innehåll.
Punkten har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
4 §
I fall som avses i 3 § 1 får en upphandlande myndighet avstå från att annonsera om upphandling, om den i ett förhandlat förfarande inbegriper endast anbudsgivare som uppfyller kraven i 12 och 13 kap. och som i ett föregående öppet eller selektivt förfarande har lämnat anbud som uppfyller de formella kraven för anbudsförfarandet. I förfarandet får inte delta andra än sådana anbudsgivare.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 30.1 a andra stycket i direktivet samt 2 kap. 10 § andra stycket, 3 kap. 17 § andra stycket och 5 kap. 19 § andra stycket LOU.
I den svenska språkversionen sägs att det förhandlade förfarandet skall inbegripa ”endast alla anbudsgivare”. Avsikten, som framgår tydligare av de danska, engelska och tyska språkversionerna, är att alla anbudsgivare, som uppfyller kraven, men inga andra skall få delta i det förhandlade förfarandet. Denna tanke uttrycks tydligare i den föreslagna paragrafen.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
5 §
Vid förhandlat förfarande enligt 3 § skall en upphandlande myndighet förhandla med anbudsgivarna om de anbud som de har lämnat, för att anpassa anbuden till de krav som myndigheten har angivit i annonsen om upphandling, förfrågningsunderlaget och de eventuella kompletterande handlingarna och för att få fram det bästa anbudet i enlighet med 14 kap. 1 §.
Myndigheten skall under förhandlingarna behandla samtliga anbudsgivare lika.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 30.2 och 30.3 i direktivet men saknar direkt motsvarighet i LOU.
Kravet på likabehandling av anbudsgivarna torde följa redan av 1 kap. 3 §. Det är dock lämpligt att en erinran om likabehandlingskravet tas in även i denna paragraf, eftersom förhandlingar av naturliga skäl inte sker med alla anbudsgivare på en gång.
I andra meningen i artikel 30.3 betonas att den upphandlande myndigheten i synnerhet inte skall särbehandla någon genom att lämna ut information som kan gynna vissa anbudsgivare i förhållande till andra. Enligt utredningens mening behöver detta exempel inte särskilt markeras.
6 §
En upphandlande myndighet får föreskriva att förhandlat förfarande enligt 3 § skall äga rum i successiva steg för att minska det antal anbud som förhandlingen skall omfatta. Därvid skall de tilldelningskriterier tillämpas som anges i annonsen om upphandlingen eller i förfrågningsunderlaget. I annonsen eller i förfrågningsunderlaget skall anges om denna möjlighet kommer att utnyttjas.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artiklarna 30.4 och 44.4 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU och i äldre direktiv. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Förhandlat förfarande utan föregående annonsering
7 §
En upphandlande myndighet får använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor eller tjänster om
1. det vid ett öppet eller selektivt förfarande inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud eller inte lämnats några ansökningar om att få lämna anbud, under förutsättning att de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt och att en rapport lämnas till Europeiska gemenskapernas kommission, om den begär det,
2. det som skall upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan tillhandahållas av endast en viss leverantör, eller
3. det är absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av och inte heller kan hänföras till den upphandlande myndigheten, gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 31.1 i direktivet samt 2 kap. 11 § första stycket 1, 3 och 4, 3 kap. 15 § första stycket 1 och 2 och 5 kap. 17 § första stycket 1 och 2 LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
8 §
En upphandlande myndighet får använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering för tilldelning av varukontrakt, om
1. det gäller en vara som framställs endast för forsknings-, utvecklings-, studie- eller experimentändamål och det inte är fråga om serietillverkning för att visa om varan är marknadsmässig eller om att täcka forsknings- och utvecklingskostnader,
Kommentar
Punkten motsvarar artikel 31.2 a i direktivet och 2 kap. 11 § första stycket 2 LOU
I den svenska språkversionen av punkt 1 sägs att bestämmelsen inte skall avse ”tillverkning i en omfattning som syftar till att göra produkten lönsam”. Detta uttrycks i de danska, engelska och tyska språkversionerna i stället så att bestämmelsen inte skall omfatta ”serieproduktion til påvisning af varens handelsm
æssige
levedygtighed”, ”quantity production to establish commercial viability” respektive ”Serienfertigung zum Nachweis der Marktfähigkeit der Erzeugnisses”. Enligt utredningens mening ger utformningen av bestämmelsen i dessa andra språkversioner bättre uttryck för vad som kan antas vara den avsedda innebörden av bestämmelsen. Vad som täcks av bestämmelsen i punkten skulle då vara exempelvis att myndigheten lägger ut ett uppdrag att utveckla en ny produkt och tillhandahålla en prototyp av produkten. Däremot omfattas inte det fallet att kontraktet gäller varor i t.ex. en provserie avsedd för att undersöka marknaden för varorna.
Punkten har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivets andra nämnda språkversioner.
2. det gäller kompletterande leveranser av varor från den ursprungliga leverantören, under förutsättning att varorna är avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser, och ett byte av leverantör skulle medföra att myndigheten tvingades anskaffa varor som skulle vara tekniskt oförenliga med de först anskaffade eller leda till oproportionerliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll,
Kommentar
Punkten motsvarar artikel 31.2 b i direktivet och 2 kap. 11 § första stycket 5 LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet. Beträffande kommentarer hänvisas till kommentaren till motsvarande
bestämmelse i lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (7 kap. 2 § 5, kapitel 29 i betänkandet).
3. det gäller varor som noteras och omsätts på en råvarumarknad,
Kommentar
Punkten motsvarar artikel 31.2 c i direktivet men finns varken i äldre direktiv eller i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet
4. det är möjligt att anskaffa varor på särskilt förmånliga villkor, antingen från en varuleverantör som har för avsikt att lägga ner sin affärsverksamhet eller från konkursförvaltare eller likvidatorer, efter uppgörelse med fordringsägare eller motsvarande förfarande,
Kontrakt som avser leveranser som anges i första stycket 2 och återkommande kontrakt av samma slag får löpa under längre tid än tre år endast om det finns särskilda skäl.
Kommentar
Punkten motsvarar artikel 31.2 d i direktivet och 2 kap. 11 § andra stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet
9 §
En upphandlande myndighet får använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering för tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader eller tjänster om det gäller
1. kompletterande byggentreprenader eller tjänster som inte ingår i ett ursprungligt projekt eller i ett ursprungligt kontrakt, under förutsättning att kompletteringarna på grund av oförutsedda omständigheter blivit nödvändiga för arbetets utförande, att de skall utföras av den ursprunglige leverantören, att de inte utan stora tekniska eller ekonomiska olägenheter för den upphandlande myndigheten kan skiljas från det ursprungliga upphandlingskontraktet eller att de, om de kan
avskiljas, är absolut nödvändiga för att de ursprungliga tjänsterna skall kunna slutföras, eller
2. nya arbeten som består enbart av en upprepning av liknande byggentreprenader eller tjänster under förutsättning att de nya arbetena ingår i ett projekt som tidigare varit föremål för ett öppet eller selektivt upphandlingsförfarande, att arbetena tilldelas samma leverantör som tidigare tilldelats upphandlingskontraktet, att värdet av de nya arbetena ingått i tröskelvärdeberäkningen och att de annonserats i samband med det ursprungliga projektet, varvid angivits att förhandlat förfarande kan komma att användas.
Det sammanlagda värdet av kontrakt som avses i första stycket 1 får inte överstiga hälften av det ursprungliga kontraktets värde.
Det förfarande som avses i första stycket 2 får tillämpas under högst tre år efter det att det ursprungliga kontraktet slöts.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 31.4 i direktivet. Paragrafens första stycke motsvaras i LOU av 3 kap. 15 § första stycket 3 och 4 och 5 kap. 17 § första stycket 3 och 4. Paragrafens andra stycke motsvaras av 3 kap. 15 § andra stycket och 5 kap. 17 § andra stycket LOU och bestämmelser motsvarande dess tredje stycke finns i 3 kap. 15 § första stycket 4 och 5 kap. 17 § första stycket 4 LOU.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
10 §
En upphandlande myndighet får använda förhandlat upphandlingsförfarande utan föregående annonsering om det är fråga om tilldelning av tjänstekontrakt som följer på en projekttävling som anordnats enligt denna lag, under förutsättning att kontraktet enligt tävlingsreglerna skall tilldelas vinnaren eller en av vinnarna av tävlingen.
Om en tävling avslutats med att mer än en vinnare utsetts skall vinnarna inbjudas att delta i förhandlingarna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 31.3 i direktivet och (avseende byggentreprenader) 5 kap. 33 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Det kan anmärkas att det finns en skillnad mellan bestämmelserna i direktivet och i LOU. Den senare bestämmelsen innebär att, om juryn bedömt att fler utföranden kan komma i fråga, förhandlingen skall ”avse samtliga bidrag”. Det får förutsättas att bestämmelsen inte skall läsas bokstavligt, eftersom det skulle innebära att samtliga deltagare – och inte bara de vinnande bidragen – skall ingå i förhandlingen.
Begränsning av antalet deltagare i upphandlingsförfaranden
11 §
Vid selektivt upphandlingsförfarande och vid förhandlat upphandlingsförfarande med föregående annonsering får den upphandlande myndigheten begränsa antalet lämpliga anbudssökande som den kommer att inbjuda att delta i förfarandet genom att lämna anbud respektive att förhandla, under förutsättning att det finns tillräckligt många lämpliga anbudssökande.
Den upphandlande myndigheten skall i annonsen ange
1. vilka objektiva och icke-diskriminerande kriterier eller regler som den kommer att tillämpa vid valet av deltagare,
2. det lägsta antal deltagare som kommer att inbjudas och, om ett högsta antal kommer att inbjudas, detta antal,
3. de miniminivåer som kan ha fastställts i fråga om deltagarnas ekonomiska, finansiella, tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Miniminivåerna för den kapacitet som krävs för ett bestämt kontrakt skall ha samband med kontraktsföremålet och stå i proportion till detta.
Kommentar
Första stycket och andra stycket 1 och 2 i paragrafen motsvarar artikel 44.3 första stycket i direktivet. Andra stycket 3 i paragrafen motsvarar artikel 44.2 första, andra och tredje styckena i direktivet. Någon motsvarighet till paragrafen finns inte i LOU.
Bestämmelser om den kapacitet som avses i andra stycket 3 finns i 13 kap. i lagen (se kapitel 17 i betänkandet).
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
12 §
Det lägsta antalet deltagare skall vid selektivt förfarande vara fem och vid förhandlat förfarande med föregående annonsering tre. Antalet deltagare skall dock alltid vara tillräckligt stort för att verklig konkurrens skall kunna garanteras.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 44.3 andra stycket i direktivet. Den saknar motsvarighet i LOU.
Enligt andra meningen i artikel 44.3 andra stycket skall antalet anbudssökande under alla omständigheter vara tillräckligt stort för att verklig konkurrens skall kunna garanteras. Den rimliga innebörden av denna bestämmelse är att det i vissa fall kan krävas fler deltagare än fem respektive tre för att uppnå verklig konkurrens. Enligt utredningens mening kan bestämmelsen också tolkas på detta sätt.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
13 §
En upphandlande myndighet skall inbjuda minst så många deltagare som det lägsta antal som fastställts på förhand.
Om antalet anbudssökande, som uppfyller de urvalskriterier som avses i 11 § andra stycket 1 och de miniminivåer som avses i 11 § andra stycket 3, är lägre än det minsta antal deltagare som inbjudits enligt 11 § andra stycket 2 får den upphandlande myndigheten fortsätta förfarandet genom att inbjuda den eller de anbudssökande som har begärt att få delta och som har den erforderliga kapaciteten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 44. 3 tredje stycket i direktivet.
Av bestämmelsen i direktivet framgår att den upphandlande myndigheten alltid måste upprätthålla kravet på deltagarnas
ekonomiska, finansiella, tekniska och yrkesmässiga kapacitet, vilket framstår som naturligt. Däremot kan avvikelse behöva göras från de fastställda urvalskriterierna. I sista meningen i artikel 44.3 tredje stycket i direktivet sägs att den upphandlande myndigheten inte i detta förfarande får inbegripa andra ekonomiska aktörer som inte har begärt att få delta eller anbudssökande som inte har den erforderliga kapaciteten. En sådan begränsning följer enligt utredningens mening av att den upphandlande myndigheten enligt den föreslagna utformningen av paragrafens andra stycke får inbjuda endast sådana anbudssökande som har begärt att få delta och som har den erforderliga kapaciteten.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
10. Ramavtal
Allmänna överväganden
I detta kapitel behandlas ramavtal. Bestämmelser om dessa finns i 6 kap. i lagen.
Varken direktiven 92/50/EEG, 93/36/EEG eller 93/37/EEG eller LOU innehåller några bestämmelser om användning av ramavtal vid upphandling av byggentreprenader, varor eller tjänster. Först genom det nya direktivet om upphandling inom den klassiska sektorn har sådana bestämmelser införts inom denna sektor.
Definitionen av ramavtal enligt LOU är ”avtal som ingås mellan en upphandlande enhet och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa samtliga villkor för avrop som görs under en viss period” (1 kap. 5 § åttonde stycket). I övrigt innehåller LOU endast två bestämmelser om ramavtal, nämligen 4 kap. 10 § andra stycket (om beräkning av värdet av ett ramavtal) och 4 kap. 16 § andra stycket 9 (en upphandlande enhet får avstå från annonsering om det gäller avrop mot ett gällande ramavtal, som upphandlats enligt bestämmelserna i LOU). Förklaringen till denna knapphändiga reglering av ramavtal i LOU torde vara att ingående av ramavtal ansetts som en upphandling och därför faller under de vanliga bestämmelserna om upphandling.
Den omständigheten att ramavtal inte alls regleras i 2, 3 eller 5 kap. LOU och att direktiven 92/50/EEG, 93/36/EEG och 93/37/EEG inte innehåller några bestämmelser om ramavtal har medfört tvekan om ramavtal alls får användas vid upphandling inom den klassiska sektorn. Denna tveksamhet undanröjs i fortsättningen, eftersom det klassiska direktivet innehåller regler om ramavtal. Det kan också konstateras att ramavtal faktiskt förekommer i stor utsträckning över hela upphandlingsområdet.
Det nya direktivet innehåller som nyss nämnts bestämmelser om ramavtal, men det ankommer på varje enskild medlemsstat att avgöra om möjligheten att använda ramavtal skall införas i den
nationella lagstiftningen. Redan den nuvarande omfattande användningen av ramavtal talar enligt utredningens mening för att det finns anledning att utnyttja denna möjlighet. De ramavtal som nu förekommer är av mycket skiftande innehåll. Det kan vara fråga om allt från ramavtal som ingås mellan en myndighet och en leverantör och avser myndighetens egna återkommande anskaffningar av enkla varor eller tjänster till avtal som ingås mellan en myndighet och flera leverantörer och ger ett stort antal andra myndigheter möjlighet att anskaffa mycket komplicerade varor eller tjänster. De villkor som de olika ramavtalen innehåller varierar därför kraftigt. Dessa förhållanden är dock inte skäl till att avstå från möjligheten att använda ramavtal.
Det har under utredningsarbetet framförts kritik mot viss användning av ramavtal, särskilt när det gäller upphandling av komplicerade varor och tjänster och av intellektuella tjänster, t.ex. arkitekttjänster. När det gäller varor och tjänster på datorområdet har hävdats att ett rikstäckande ramavtal inte i tillräcklig omfattning kan ta hänsyn till skillnader i behov mellan olika myndigheter, att små myndigheter därför riskerar att inte göra de bästa inköpen och att det är svårt för lokala eller regionala företag att konkurrera med stora företag när även t.ex. små statliga myndigheter och små kommuner är skyldiga att göra sina anskaffningar på grundval av ramavtal. I fråga om t.ex. arkitekttjänster har framförts att upphandlande enheter många gånger tecknar ramavtal med ett stort antal leverantörer, kanske alla som finns på en viss ort, varefter tjänster beställs av någon av dem, oftast helt formlöst.
Enligt utredningens mening finns det, även om kritiken mot användningen av ramavtal i vissa fall kan ha fog för sig, inte heller av det skälet anledning att avstå från möjligheten att använda ramavtal. I den mån kritiken är befogad får den beaktas genom att den faktiska användningen av ramavtal anpassas till vad som är lämpligt och ändamålsenligt, vilket bl.a. innebär att det i situationer där användandet av ramavtal lämpar sig mindre väl kan vara lämpligt att ingå en annan typ av avtal.
Av detta ställningstagande följer att det i den föreslagna lagen skall föras in bestämmelser om ramavtal. En medlemsstat som väljer att i den nationella lagstiftningen införa bestämmelser om ramavtal är skyldig att anpassa dessa bestämmelser till vad som i direktiven föreskrivs om ramavtal.
De bestämmelser i direktivet som behandlar ramavtal är artikel 1.5, artikel 9.9 och artikel 32.
Artikel 1.5 innehåller definitionen av ramavtal och lyder:
ramavtal: ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera ekonomiska aktörer i syfte att fastställa villkoren för tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvantitet.
I artikel 9.9 sägs beträffande tröskelvärdet för ramavtal att värdet skall beräknas till det högsta värde exklusive mervärdesskatt av samtliga planerade kontakt under ramavtalets hela löptid. Av bestämmelsen framgår inte uttryckligen om beräkningen, när ramavtalet gäller för mer än en upphandlande myndighet, skall avse varje sådan myndighets eller alla myndigheters anskaffningar. Enligt utredningens mening står det senare i bäst överensstämmelse med syftet med bestämmelserna.
I beaktandesats 11 i det klassiska direktivet sägs:
En gemenskapsdefinition av ramavtal skall fastställas, liksom särskilda regler för ramavtal som ingås för kontrakt som omfattas av detta direktiv. Enligt dessa regler får en upphandlande myndighet när den ingår ett ramavtal i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv om bland annat offentliggörande, tidsfrister och villkor för anbudsgivning, under ramavtalets löptid ingå kontrakt som grundas på sådana ramavtal antingen genom att tillämpa villkoren i ramavtalet eller, om inte samtliga villkor fastställts i förväg, genom att på nytt inbjuda parterna i ramavtalet att lämna anbud utan fastställda villkor. En ny inbjudan att lämna anbud bör genomföras enligt vissa regler som syftar till att garantera den nödvändiga flexibiliteten och iakttagandet av de allmänna principerna, bland annat principen om likabehandling. Ramavtalets löptid bör därför begränsas och bör inte kunna överstiga fyra år, utom i fall som är vederbörligen styrkta av de upphandlande myndigheterna.
När det i definitionen av ramavtal talas om att ”fastställa villkoren för tilldelning av kontrakt” medför detta med vanligt språkbruk att samtliga villkor skall vara fastställda. Detta kan dock inte gärna vara avsikten. Eftersom ett ramavtal är avsett att användas vid en senare anskaffning av något som omfattas av avtalet kan leveranstiderna typiskt sett inte fastställas redan i ramavtalet. Vanligen torde inte heller den kvantitet som skall levereras och platsen där varan skall avlämnas eller tjänsten utföras kunna bestämmas i ramavtalet. Om ett ramavtal avser t.ex. konsulttjänster eller byggnads- eller
anläggningsarbeten måste vad som skall utföras preciseras i varje enskilt fall.
Det får antas att i vart fall priset på det som är föremål för ramavtalet skall vara bestämt i avtalet (jfr direktivets formulering ”särskilt i fråga om tänkt pris”). När det gäller t.ex. konsulttjänster eller byggnads- eller anläggningsarbeten torde ramavtalet sällan kunna innehålla ett totalpris, eftersom tjänsternas omfattning bestäms i varje enskilt fall. Det pris som kan fastställas är exempelvis ett pris per timme eller någon annan enhet. Det bör också vara möjligt att t.ex. bestämma ett pris grundat på en prislista med angivande av de rabatter som användningen av ramavtalet berättigar till. Enligt artikel 32.2 första stycket andra meningen skall valet av parter i ramavtalet ske med tillämpning av de tilldelningsgrunder som anges i artikel 53 (det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller det anbud som har det lägsta priset). Vid tilldelning av kontrakt som bygger på ett ramavtal får parterna enligt artikel 32.2 tredje stycket inte väsentligen ändra villkoren i ramavtalet. Motsvarande bestämmelser har tagits in i 6 kap. 2 § andra stycket och 6 kap. 3 § andra stycket i lagen.
Ett ramavtal får enligt artikel 32.2 fjärde stycket inte löpa längre än fyra år, utom i vederbörligen styrkta undantagsfall, särskilt genom föremålet för ramavtalet. Enligt artikel 32.2. femte stycket får en upphandlande myndighet inte använda ramavtal på otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids.
Även om definitionen av ramavtal, med det ovan nämnda undantaget, förutsätter att alla villkor för anskaffningar i enlighet med ramavtalet är bestämda i avtalet, framgår det av såväl beaktandesats 11 som artikel 32.4 andra stycket andra strecksatsen, att ett ramavtal kan föreligga, även om inte alla villkor har fastställts i avtalet. Det förfarande för senare tilldelning av kontrakt som skall användas är dock olika, om alla nödvändiga villkor är fastställda i ramavtalet och om de inte är det.
Om ett ramavtal ingåtts med en enda leverantör skall enligt artikel 32.3 första stycket i direktivet kontrakt som bygger på detta ramavtal tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet. Vid tilldelningen av sådana kontrakt får den upphandlande myndigheten enligt andra stycket i samma artikel skriftligen samråda med den leverantör som är part i ramavtalet och vid behov anmoda denne att komplettera sitt anbud. Däremot får enligt artikel 32.2 tredje
stycket i direktivet villkoren i ramavtalet inte väsentligen ändras vid tilldelning av kontrakt som bygger på avtalet.
Vad det samråd och den komplettering som nämns i artikel 32.3 skall avse framgår inte av direktivet. Enligt utredningens uppfattning medger bestämmelsen dock knappast att någon avvikelse sker från de villkor som ingår i ramavtalet. Det kan sannolikt vara fråga om att närmare ange vad t.ex. en konsulttjänst skall avse eller hur en sådan tjänst skall utföras.
Då ett ramavtal ingåtts med mer än en leverantör skall enligt artikel 32.4 andra stycket andra strecksatsen tilldelningen av kontrakt som grundar sig på ramavtalet ske antingen genom tillämpning av villkoren i ramavtalet utan förnyad inbjudan att lämna anbud, eller, om alla villkor inte är fastställda i ramavtalet, efter det att parterna blivit föremål för förnyad inbjudan att lämna anbud.
Direktivet innehåller inga särskilda bestämmelser om vad som skall iakttas av en upphandlande myndighet i det fall tilldelning av kontrakt enligt direktivet får ske utan förnyad inbjudan att lämna anbud. De leverantörer som ingått avtalet har ett berättigat intresse av att tilldelningen av kontrakt görs med iakttagande av de principer som styr den offentliga upphandlingen, t.ex. principerna om icke-diskriminering, likabehandling och öppenhet. Även från mer allmänna utgångspunkter finns det ett intresse av att dessa principer iakttas vid tilldelningen av kontrakt. Möjligheterna att välja leverantör på grunder som inte är objektiva strider mot grundtankarna bakom regleringen av den offentliga upphandlingen och skapar osäkerhet hos leverantörerna.
Enligt utredningens mening krävs det, i det fall tilldelning av kontrakt görs utan att det i direktivet ställs upp krav på förnyad konkurrensutsättning, att en faktisk konkurrens mellan leverantörer utnyttjas så att beslut om tilldelning av kontrakt inte fattas godtyckligt. Det avgörande skall vara att den upphandlande myndigheten i det enskilda fallet måste välja den leverantör som lämnat det bästa anbudet. Detta resultat kan i vissa fall uppnås genom att någon form av rangordning sker eller genom utformningen av innehållet i ramavtalen.
Man kan tänka sig det enkla fallet att leverantörer har lämnat anbud på olika mängder av en viss vara och att en leverantör lämnat det bästa anbudet vid köp av 100 exemplar vid varje tillfälle och en annan leverantör det bästa anbudet vid köp av 1 000 exemplar av
varan. I den situationen kan valet av leverantör göras med utgångspunkt i bl.a. den mängd som skall köpas vid det aktuella tillfället.
Om ett ramavtal utformas med en rangordning eller annars utformas på ett sådant sätt att det går att avgöra vilket anbud som i ett visst givet fall är det bästa blir det också i viss mån möjligt för de leverantörer som ingår ramavtalet att planera sin verksamhet.
Det kan förekomma att en upphandlande myndighet träffar ramavtal med ett stort antal leverantörer, kanske flertalet leverantörer av vissa varor eller tjänster på en ort eller i en bransch. En frihet att välja vilken leverantör som helst av dem som ingått avtalet skulle uppenbarligen strida mot de principer på vilka regleringen av den offentliga upphandlingen bygger.
En särskild svårighet uppkommer om den upphandlande myndigheten inte helt på egen hand kan bestämma vad myndigheten kan behöva. Detta gäller t.ex. i det fall en patient eller annan vård- eller omsorgstagare kan utöva inflytande på de tjänster eller varor som myndigheten skall tillhandahålla. För att tillgodose de enskilda önskemål som kan framföras måste en upphandlande myndighet, om den ingått ett ramavtal som täcker vad som efterfrågas, kunna avvika från vad som annars kan framstå som det bästa anbudet, och i stället anskaffa den vara eller tjänst som efterfrågas.
Vad som nu sagts innebär inte att det enligt utredningens mening är motiverat att avstå från att kräva att en rangordning bestäms i ett ramavtal. I de fall detta inte är möjligt eller är förenat med påtagliga nackdelar bör dock eftersträvas en annan ordning som tillgodoser kraven på en öppen och icke-diskriminerande upphandling. Det bör vara möjligt att med andra metoder åstadkomma detta resultat. Detta krav kan tillgodoses t.ex. genom att de leverantörer som ingått ramavtalet fortlöpande tillhandahåller tillräckliga uppgifter om sortiment, priser, leveransvillkor m.m. på ett sådant sätt att den upphandlande myndigheten vid varje tillfälle har möjlighet att välja den leverantör som bäst kan tillgodose myndighetens behov. En sådan metod förefaller kunna tillämpas framför allt när det gäller upphandling av homogena varor med priser som förändras snabbt.
Vad som nu sagts gäller bl.a. om en kommun i ett regelmässigt upphandlingsförfarande ingått ett ramavtal med några leverantörer av t.ex. dagligvaror. Det kan från kommunens utgångspunkt i ett sådant fall vara olämpligt att fastställa en rangordning mellan leverantörerna. De olika leverantörernas priser på olika produkter
kan variera mycket snabbt och det ligger därför i kommunens intresse att utnyttja de konkurrensmöjligheter som föreligger..
Bestämmelserna på denna punkt bör också medge att hänsyn vid ingåendet av ramavtal tas till individers möjlighet att påverka valet av tjänster eller varor som skall tillhandhållas av en upphandlande myndighet.
I det fall alla villkor inte har fastställts i ramavtalet och en förnyad inbjudan att lämna anbud därför krävs fyller en rangordning ingen funktion. Den upphandlande myndigheten skall enligt artikel 32.4 andra stycket andra strecksatsen lämna en förnyad inbjudan till parterna att lämna anbud och därefter skriftligen samråda med de leverantörer som är i stånd att genomföra kontraktet. Den förnyade inbjudan skall alltså lämnas till samtliga leverantörer som ingått ramavtalet. Den upphandlande myndigheten får därefter, såvitt framgår av direktivet, välja ut de leverantörer som den anser kan genomföra kontraktet och samråda med dessa.
I det fortsatta förfarandet gäller enligt artikel 32.2 andra stycket och 32.4 andra stycket andra strecksatsen b)–d) att den upphandlande myndigheten skall fastställa en tillräcklig tidsfrist, hålla anbuden hemliga till dess tidsfristen gått ut och tilldela kontraktet till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.
Regleringen i artikel 32 av förfarandet vid förnyad inbjudan att lämna anbud medför att övriga bestämmelser i direktivet om annonsering, tidsfrister, information, kommunikation m.m. inte skall tillämpas. Detta följer av artikel 32.2, i vilken anges att en upphandlande myndighet som ämnar sluta ett ramavtal skall följa de förfarandebestämmelser som anges i direktivet i alla faser fram till (men alltså inte inkluderande) tilldelningen av kontrakt som grundar sig på ramavtalet.
I artikel 32.4 andra stycket andra strecksatsen d) anges att den upphandlande myndigheten skall tilldela varje kontrakt till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.
Enligt artikel 9.9 är tröskelvärdet för ramavtal det högsta uppskattade värdet exklusive mervärdesskatt av samtliga planerade kontrakt under ramavtalets hela löptid. Några särskilda bestämmelser om tröskelvärden vid tilldelning av kontrakt som
grundar sig på ett ramavtal har inte meddelats. Bestämmelserna om tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal skall därför tillämpas, oavsett värdet av det enskilda kontraktet.
Förfarandet med ramavtal och tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal kräver särskilda överväganden när det gäller överprövning av olika beslut. Dessa förhållanden anser utredningen att ta upp i en andra etapp av utredningsarbetet och de tas därför inte upp i detta betänkande.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
1 §
En upphandlande myndighet får sluta ramavtal.
Kommentar
Enligt artikel 32.1 får medlemsstaterna avgöra om de vill tillåta användning av ramavtal.
Ramavtal används, som redan nämnts, i stor omfattning i Sverige utan direkt stöd av bestämmelserna i LOU. När ett uttryckligt stöd för användning av ramavtal nu finns i det klassiska direktivet bör möjligheten att tillåta detta utnyttjas. I 1 § införs denna möjlighet.
2 §
En upphandlande myndighet som skall sluta ett ramavtal skall följa de bestämmelser som anges i denna lag fram till tilldelningen av kontrakt som grundar sig på ramavtalet.
Valet av parter i ramavtalet skall ske med tillämpning av de tilldelningsgrunder som anges i 14 kap. 1–3 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 32.2 första stycket i direktivet. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
3 §
Kontrakt får tilldelas enligt 8 eller 9 § endast om den upphandlande myndigheten och leverantören från början varit parter i avtalet.
Vid tilldelning av kontrakt som bygger på ett ramavtal får parterna inte i något fall väsentligen ändra villkoren i detta ramavtal.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 32.2 andra stycket andra meningen och artikel 32.2 tredje stycket i direktivet. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
4 §
Ett ramavtal får endast om det finns särskilda skäl löpa under längre tid än fyra år.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 32.2 fjärde stycket i direktivet. Enligt den bestämmelsen får ett ramavtal ”inte löpa längre än fyra år, utom i vederbörligen styrkta undantagsfall, särskilt genom föremålet för ramavtalet”.
Det är oklart vad som menas med ”vederbörligen styrkta undantagsfall, särskilt genom föremålet för ramavtalet”. Beaktandesats 11 ger ingen ledning vid tolkningen av bestämmelsen. Enligt utredningens uppfattning bör ett krav på att särskilda skäl skall finnas kunna motsvara direktivets undantagsfall. Det är dock svårt att ange något exempel på vad som kan utgöra ett särskilt skäl. Möjligen skulle det kunna vara fråga om ett avgränsat projekt som beräknas pågå något längre tid än fyra år och som naturligt upphör när det avslutas.
5 §
En upphandlande myndighet får inte använda ramavtal på ett otillbörligt sätt eller på sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 32.2 femte stycket i direktivet. Den har utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
6 §
Om ett ramavtal sluts med en enda leverantör skall kontrakt som bygger på detta ramavtal tilldelas enligt villkoren i ramavtalet.
Vid tilldelningen av sådana kontrakt får den upphandlande myndigheten skriftligen samråda med den leverantör som är part i ramavtalet och vid behov anmoda denne att komplettera sitt anbud.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 32.3 i direktivet. Den har utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
7 §
Om ett ramavtal sluts med flera leverantörer skall dessa vara minst tre till antalet, om det finns ett tillräckligt antal leverantörer som uppfyller urvalskriterierna och ett tillräckligt antal godtagbara anbud som uppfyller tilldelningskriterierna.
Kommentar
Paragrafen motsvaras av artikel 32.4 första stycket i direktivet. En jämförelse med andra språkversioner visar att det skall finnas även ett tillräckligt antal godtagbara anbud. Paragrafen har med den ändring som följer detta påpekande utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
8 §
Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som ingåtts med flera leverantörer kan ske genom tillämpning av villkoren i ramavtalet utan förnyad inbjudan att lämna anbud.
Kontrakt skall tilldelas den leverantör som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de villkor som angetts i ramavtalet.
Kommentar
Paragrafens första stycke motsvarar artikel 32.4 andra stycket första strecksatsen i direktivet. Det har utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet. Ekonomiska aktörer har dock ersatts med leverantörer.
9 §
Om inte alla villkor är fastställda i ramavtalet skall parterna inbjudas att på nytt lämna anbud på grundval av de villkor som anges i ramavtalet. Dessa villkor får om det är nödvändigt, preciseras och vid behov kompletteras med andra villkor som angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.
Vid tillämpning av första stycket skall
1. den upphandlande myndigheten för varje kontrakt som skall tilldelas skriftligen samråda med de leverantörer som kan genomföra kontraktet,
2. den upphandlande myndigheten fastställa en tidsfrist som är tillräcklig för att lämna in anbud beträffande varje särskilt kontrakt, med hänsyn tagen till upphandlingens art och omfattning,
3. anbuden lämnas skriftligen och innehållet i dem vara hemligt till dess den angivna svarstiden har löpt ut, och
4. den upphandlande myndigheten tilldela varje enskilt kontrakt till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 32 punkt 4 andra stycket andra strecksatsen i direktivet. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
11. Inköpscentraler
I detta kapitel behandlas inköpscentraler. Användandet av centrala inköpscentraler har tidigare inte varit reglerat i lagstiftning Bestämmelser om inköpscentraler föreslås nu i 7 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
1 §
En upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster genom en inköpscentral.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 11.1 i direktivet. Det har framförts till utredningen att frågan om det skall vara möjligt att anskaffa byggentreprenader med hjälp av en inköpscentral har varit föremål för diskussion i några medlemsländer däribland Danmark. Danmark har beslutat att utesluta användandet av inköpscentraler för byggentreprenader. Utredningen har med hänsyn till sin tidsram inte kunnat analysera denna fråga rörande byggentreprenader i önskvärd utsträckning men föreslår att en bestämmelse införs som, med redaktionella ändringar, har utformats i enlighet med direktivet.
2 §
En upphandlande myndighet som anskaffar byggentreprenader, varor och tjänster genom en inköpscentral skall anses ha följt denna lag, under förutsättning att inköpscentralen har gjort det.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 11.2 i direktivet. Enligt definitionen i 2 kap. 13 § avses med inköpscentral en upphandlande myndighet som förvärvar varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter eller ingår kontrakt eller träffar ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter.
I direktivet anges inte på vilket sätt en upphandlande myndighet kan ta reda på om inköpscentralen har följt lagens bestämmelser vid sin upphandling och vilka effekter det får för den upphandlande myndigheten, om det visar sig att inköpscentralen inte har gjort det. Det är inte heller klart hur en felaktig upphandling skall angripas. De frågor som osäkerheten ger upphov till kräver noggrannare analyser än som varit möjliga inom ramen för detta betänkande. Bestämmelserna i direktivet har därför med redaktionella ändringar förts in i lagen.
12. Förfrågningsunderlag m.m.
Inledning
I detta kapitel behandlas bestämmelserna om förfrågningsunderlag och kontraktshandlingar. I förfrågningsunderlaget kan uppställas krav på att sociala hänsyn och miljöhänsyn skall tas vid upphandlingsförfarandet. Sociala hänsyn behandlas i första hand i betänkandekapitel 5. I avsnitt 12.1 behandlas miljöhänsyn.
Bestämmelserna finns i 8 kap. i lagen.
Särskilt om miljöhänsyn m.m.
I utredningens direktiv anges att utredningens överväganden och förslag skall präglas av EG–direktivens grundläggande ekonomiska syften. Dock skall särskilt beaktas den svenska ståndpunkten beträffande miljöhänsyn och sociala hänsyn på så sätt att integrationen av sådana hänsyn väl återspeglas i de av utredningen föreslagna ändringarna.
När det gäller sociala hänsyn hänvisas till betänkandekapitel 5, där möjlighet att ta sociala hänsyn behandlas mer utförligt.
Miljöhänsyn beaktas i samband med tekniska specifikationer och i förslaget nedan behandlas villkor för fullgörande av kontrakt, skyldigheter avseende bestämmelser om beskattning och miljöskydd m.m., samt bestämmelser om miljöskyddsåtgärder och miljömärkning. Bestämmelser om reserverade kontrakt behandlas i betänkandekapitel 5.
Även vid tilldelningsbeslut skall i vissa fall kunna tas miljöhänsyn och sociala hänsyn. Tilldelningsbeslut behandlas i betänkandekapitel 18.
EG-fördraget har genomgått förändringar som fått till följd att miljöfrågorna fått en stärkt ställning inom EU. I artikel 6 i EGfördraget föreskrivs det att miljöskyddskraven skall integreras i
utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling. Enligt EG-kommissionen kan vidare en upphandlande myndighet av den leverantör, vars anbud antagits, som särskilda kontraktsvillkor begära att prestationen som upphandlingen gäller, genomförs med hänsyn till vissa miljökrav. Sådana villkor skall prövas utanför själva upphandlingsförfarandet.
I ”A handbook on environmental public procurement - Buying green ”, utgiven av Europeiska gemenskapernas kommission i augusti 2004, gör kommissionen uttalanden om vilka miljöhänsyn som kan iakttas vid offentlig upphandling, vilka är kommissionens tolkningar. Kommissionens uttalanden är inte bindande för medlemsstaterna till skillnad mot EG-direktiven och EGdomstolens domar. I handboken anges bl.a. att en upphandlande myndighet har rätt att ställa krav på att produkten som upphandlas är tillverkad av särskilt angivet material eller ställa krav på att materialet inte skall vara skadligt för miljön. Vidare finns enligt handboken möjlighet att ställa krav på att produktionsmetoderna tillvaratar miljöhänsyn.
En förutsättning för att särskilda miljövillkor skall vara tillåtna är att de inte utgör hinder för en väl fungerande inre marknad. Den upphandlande myndigheten måste vidare, för att villkoren skall vara tillåtna, säkerställa att deltagarna i anbudsförfarandet får kännedom om att dessa villkor existerar. Detta kan ske t.ex. genom att villkoren anges vid annonsförfarandet.
Även av EG-domstolens praxis framgår att redan enligt äldre EG-direktiv fanns beaktansvärda möjligheter att beakta miljöhänsyn vid upphandlingsförfarandet. Några exempel skall nämnas här.
I EG-domstolens dom i mål nr C 379/98 (Preussen-Elektra) har domstolen uttalat sig om en reglering i en medlemsstat enligt vilken privata elförsörjningsföretag ålades en skyldighet att köpa den el som inom deras försörjningsområde producerades från förnybara energikällor till minimipriser som översteg kraftens faktiska ekonomiska värde, och enligt vilken den ekonomiska börda som skyldigheten medförde fördelades mellan dessa elförsörjningsföretag och de privata elnätoperatörerna i föregående distributionsled. Domstolen ansåg att regleringen inte utgjorde ett förbjudet statligt stöd och därmed inte var oförenlig med EGfördraget. Domstolen uttalade vidare bl.a. följande. Att utveckla användningen av förnybara energikällor för elproduktion tjänar ett
miljöskyddsändamål, eftersom det bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser, som är en av huvudorsakerna till klimatförändringarna, som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har föresatt sig att motverka. Domstolen anförde vidare att enligt övervägande i direktiv 96/92 får medlemsstaterna med hänsyn till miljöskyddet prioritera elproduktion från förnybara energikällor.
I EG-domstolens dom i målnr C 448/01 (EVN Wienstrom) fann domstolen att gemenskapsrättsreglerna inte utgjorde hinder mot att en upphandlande myndighet inom ramen för en bedömning av vilket anbud som är mest fördelaktigt för tilldelning av kontrakt om elförsörjning, tillämpade ett upphandlingskriterium enligt vilket det krävdes att den producerade elen producerats från förnybara energikällor, vilket vägdes in med 45 procent, och den omständigheten att nämnda kriterium inte nödvändigtvis medförde att det avsedda syftet uppnåddes saknade betydelse i detta avseende. Däremot fann domstolen att gemenskapsrättsreglerna utgjorde hinder för ett sådant kriterium i den mån det inte var förenat med krav som gjorde det möjligt att säkerställa en verklig kontroll av att den information som lämnats i anbuden var korrekt, det krävdes att anbudsgivarna angav hur mycket el från förnybara energikällor de kunde leverera till en inte närmare avgränsad krets köpare, varvid det maximala antalet poäng tilldelades den anbudsgivare som angav störst mängd och det preciserades att endast den mängd beaktades som överskred den konsumtion som förväntades inom ramen för upphandlingen.
I EG-domstolens dom i målnr C 513/99 (Finska bussarna) fann domstolen att en upphandlande myndighet som vid offentlig upphandling av lokala busstransporttjänster hade beslutat att kontraktet i fråga skulle tilldelas en anbudsgivare som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, kunde beakta sådana miljökriterier som bussarnas kväveoxidutsläpp eller deras bullernivå under förutsättning att dessa kriterier hade ett samband med kontraktets föremål, inte gav myndigheten obegränsad valfrihet, uttryckligen angavs i kontraktshandlingarna, eller i meddelandet om upphandling, och var förenliga med alla grundläggande principer i gemenskapsrätten, särskilt icke-diskrimineringsprincipen. Domstolen anförde vidare att likabehandlingsprincipen inte utgjorde hinder mot att beakta sådana miljöskyddskriterier som de som var aktuella i förevarande mål endast på grund av att
den upphandlande enhetens eget trafikföretag tillhörde det fåtal företag som uppfyllde dessa krav.
De nya direktiven innehåller uttryckliga uttalanden som återspeglar det nya förhållningssättet när det gäller möjligheterna att tillvarata miljöhänsyn.
I beaktandesats 5 sägs:
I enlighet med artikel 6 i fördraget är miljöskyddskraven integrerade i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet som avses i artikel 3 i fördraget, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling. I detta direktiv klargörs det därför hur de upphandlande myndigheterna kan bidra till att skydda miljön och främja en hållbar utveckling, samtidigt som de garanteras att de för sina kontrakt kan erhålla det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris.
Vidare anges i beaktandesats 29 bl. a. följande:
En upphandlande myndighet som vill fastställa miljökrav i de tekniska specifikationerna för ett bestämt kontrakt får föreskriva särskilda miljöegenskaper, t.ex. en viss produktionsmetod och/eller särskilda miljöeffekter för grupper av varor eller tjänster.
Direktivet medger att upphandlande myndigheter kan ställa miljökrav som utvärderingskriterier (tilldelningsgrunder) vid offentlig upphandling, men dessa kriterier måste vara kopplade till föremålet för upphandlingen. Detta framgår av artikel 53.1 a i direktivet och artikel 55. a i försörjningsdirektivet. Enligt dessa artiklar kan, om tilldelning av offentliga kontrakt sker på grundval av det anbud som ur den upphandlande myndighetens synvinkel är det ekonomiskt mest fördelaktiga, olika kriterier som är kopplade till föremålet för det offentliga kontraktet beaktas, däribland miljöegenskaper.
Enligt artikel 48.2 f i direktivet kan de miljöskyddsåtgärder, exempelvis miljöledningsrutiner som en leverantör kan komma att tillämpa vid verkställandet av kontraktet i vissa fall tjäna som bevis på en leverantörs ”tekniska kapacitet” vid byggentreprenader/tjänster .
Enligt artikel 50 i direktivet skall en upphandlande myndighet, som kräver att få se certifikat som upprättats av ett oberoende organ och som intygar att den ekonomiska aktören uppfyller vissa miljöledningsstandarder, hänvisa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som uppfyller
gemenskapslagstiftningen eller internationella standarder för certifiering. Likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater skall godtas. Även andra bevis på likvärdiga miljöledningsåtgärder som läggs fram av de ekonomiska aktörerna skall godtas.
De tekniska specifikationerna skall enligt artikel 23.2 tillåta anbudsgivare att delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder mot att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Av artikel 23.3 b framgår att de tekniska specifikationerna kan vara utformade i form av prestanda eller funktionskrav, varvid miljöegenskaper kan ingå.
I direktiven finns också bestämmelser om miljömärken. I artikel 23.6 anges att en upphandlande myndighet, om den föreskriver miljöegenskaper i form av prestanda eller funktionskrav, får använda detaljerade specifikationer eller vid behov delar av dessa, såsom de fastställs för europeiska (multi)nationella miljömärken eller andra miljömärken under förutsättning att de är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor eller tjänster som är föremål för upphandling, att kraven för märket har utarbetats på grund av vetenskapliga rön, att miljömärkena har antagits genom ett förfarande i vilket samtliga berörda parter, t.ex. statliga organ, konsumenter, tillverkare, distributörer, att miljöorganisationer får delta samt att miljömärkena är tillgängliga för samtliga berörda parter.
Det har framförts till utredningen att direktivets formulering när det gäller miljökrav som formulerats av miljömärkningsorganisationer leder till att hårdare krav ställs på krav av sådana organisationer än miljökrav som formulerats av andra än miljömärkningsorganisationer. Alla krav som ställs genom upphandlingsprocessen skall som huvudregel uppfylla principerna om icke-diskriminering, likvärdighet, proportionalitet etc..
Utredningen har dock valt att implementera direktivtexten enligt dess lydelse, se 9 §.
I artikel 26 behandlas villkor för fullgörande av kontrakt. I artikeln anges att särskilda krav får ställas på hur kontraktet skall fullgöras och det anges att kraven bland annat får omfatta miljöhänsyn.
I artikel 27 anges att en upphandlande myndighet får eller kan åläggas att lämna upplysningar angående hos vilket eller vilka organ en anbudsgivare eller anbudssökare kan få relevanta uppgifter om skyldigheter avseende bl.a. bestämmelser om miljöskydd som gäller
där tjänster eller byggentreprenader skall utföras och som skall tillämpas vid fullgörandet av kontraktet.
Det har diskuterats i utredningen om i de fall EG-direktiven föreskriver att särskilda miljökrav får ställas av upphandlande myndighet, jfr. artiklarna 26 och 27 ovan, i den föreslagna lagen bör anges att upphandlande myndighet skall ställa sådana krav. Detta skulle då ha till syfte att ytterligare öka hänsynstagandet till miljön vid upphandling. Sådana krav uppställs i bl.a. Danmark och Norge. Utredningen har tagit del av dessa synpunkter men har med hänsyn till tidsramen för uppdraget inte haft möjlighet att göra den djupgående analys som skulle krävas för att införa en bestämmelse om att miljökrav skall ställas. Utredningen har i stället utformat bestämmelserna i enlighet med direktivtexten.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Innehållet i förfrågningsunderlag m.m.
Tekniska specifikationer
1 §
Tekniska specifikationer skall ingå i annonser om upphandling, förfrågningsunderlag eller kompletterande handlingar. Specifikationerna skall vara utformade på något av de sätt som anges i 2–5 §§.
När så är möjligt bör specifikationerna fastställas med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för funktionshindrade eller formgivning med tanke på samtliga användares behov.
De tekniska specifikationerna skall tillåta anbudsgivare att delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder mot att offentlig upphandling öppnas för konkurrens.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.1 och 23.2. LOU innehåller inga motsvarande bestämmelser.
I artikel 23.1 preciseras vilka tekniska specifikationer som skall användas, nämligen specifikationer ”enligt definitionen i punkt 1 i bilaga VI”. Detta behöver inte regleras i lagen. I stället bör det ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att meddela föreskrifter om vad som förstås med tekniska specifikationer.
Av paragrafens första stycke framgår att de tekniska specifikationerna skall utformas enligt något av de alternativ som föreskrivs i 2–5 §§.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Tekniska specifikationer som hänvisar till en standard
2 §
De tekniska specifikationerna skall vara utformade med hänvisning till i turordning
1. svensk standard som överensstämmer med europeisk standard,
2. europeiska tekniska godkännanden,
3. gemensamma tekniska specifikationer,
4. internationella standarder, 5. andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana system inte finns, till svenska standarder, till svenska tekniska godkännanden eller till svenska tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning.
Varje hänvisning som avses i första stycket 5 skall följas av orden ”eller likvärdigt”.
Första stycket gäller inte, om det i någon annan författning finns avvikande bestämmelser som överensstämmer med gemenskapsrätten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.3 a i direktivet. En motsvarande bestämmelse finns i 1 kap. 12 § LOU men innehåller färre alternativ.
Enligt artikel 23.3 a skall de tekniska specifikationerna vara utformade genom en hänvisning till de tekniska specifikationer som definieras i bilaga VI och i prioriteringsordning till olika angivna standarder. Som anförts i kommentaren till 1 § bör de definitioner som finns i bilaga VI tas in i förordning. När det i den
föreslagna 2 § talas om ”de tekniska specifikationerna” avses därför specifikationer enligt dessa definitioner.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med direktivets bestämmelser.
Tekniska specifikationer i form av prestanda- eller funktionskrav
3 §
En teknisk beskrivning får göras i form av prestanda- eller funktionskrav, varvid miljöegenskaper kan ingå. Sådana krav måste dock vara så utformade att anbudsgivarna kan bilda sig en bestämd uppfattning om föremålet för upphandlingen och den upphandlande myndigheten kan genomföra upphandlingen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.3 b i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
4 §
De tekniska specifikationerna får anges som prestanda- eller funktionskrav enligt 3 § och hänvisa till de tekniska specifikationerna enligt 2 § som ett sätt att visa att de uppställda kraven är uppfyllda.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.3 c i direktivet men saknar motsvarighet i LOU
Artikel 23.3 c lyder:
- - - de tekniska specifikationerna (skall) vara utformade på något av följande sätt:
- - - c) I form av prestanda eller funktionskrav enligt led b och, för att påvisa att dessa prestanda eller funktionskrav antas vara uppfyllda, med en hänvisning till specifikationerna i led a.
Artikeln är i den svenska språkversionen svårtydd. I den engelska versionen lyder texten:
- - - the technical specifications shall be formulated:
- - - (c) in terms of performance or functional requirements as mentioned in subparagraph (b), with reference to the specifications mentioned in subparagraph (a) as a means of presuming conformity with such performance or functional requirements;
Även den engelska texten är svårtydd. Någon ledning kan inte hämtas i de danska och tyska språkversionerna.
Paragrafen har utformats så att det är möjligt att ställa krav på prestanda eller funktion enligt 3 § (motsvarande artikel 23.3 b) och hänvisa till de tekniska specifikationer som anges i 2 § (motsvarande artikel 23.3 a) som ett sätt att visa att de uppställda kraven är uppfyllda. En sådan utformning motsvarar enligt utredningens uppfattning innehållet i artikel 23.3 c.
5 §
De tekniska specifikationerna får anges genom hänvisning till specifikationerna i 2 § i fråga om vissa egenskaper och till de prestanda- eller funktionskrav som anges i 3 § i fråga om andra egenskaper.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.3 d i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Uppgifter om tillverkning, ursprung m.m.
6 §
De tekniska specifikationerna får inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning, om detta leder till att vissa företag eller produkter gynnas eller missgynnas.
Uppgifter och hänvisningar som avses i första stycket får dock i undantagsfall förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift eller hänvisning skall följas av orden "eller likvärdig".
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.8 i direktivet och 1 kap. 16 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Andra sätt att visa att uppställda krav uppfylls
7 §
Om en upphandlande myndighet väljer att hänvisa till specifikationer enligt 2 §, får den inte förkasta ett anbud med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med specifikationer som den har hänvisat till, när anbudsgivaren på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten kan godta i sitt anbud visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt de tekniska specifikationerna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.4 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Artikeln innehåller i andra stycket en anvisning om att ett lämpligt sätt att visa att de föreslagna lösningarna uppfyller uppställda krav kan vara att tillhandahålla teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ. Att en sådan möjlighet finns behöver enligt utredningens mening inte anges i den nya lagen.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
8 §
Om en upphandlande myndighet väljer att i enlighet med 3, 4 eller 5 § ange prestanda- eller funktionskrav, får den inte förkasta ett anbud i fråga om byggentreprenader, varor eller tjänster, om anbudsgivaren, på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten kan godta, kan visa att anbudet överensstämmer med en nationell standard som genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt godkännande, med en gemensam teknisk specifikation, med en
internationell standard eller med ett tekniskt referenssystem som har utarbetats av ett europeiskt standardiseringsorgan, om dessa specifikationer avser de prestanda eller funktionskrav som den har fastställt.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.5 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
I artikeln finns förbudet mot att förkasta ett anbud i första stycket medan skyldigheten för anbudsgivaren att visa att de uppställda kraven är uppfyllda finns i andra stycket. I den föreslagna paragrafen är dessa bestämmelser sammanförda i ett stycke.
Artikeln innehåller i tredje stycket en anvisning om att ett lämpligt sätt att visa att de föreslagna lösningarna uppfyller uppställda krav kan vara att tillhandahålla teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.” Att en sådan möjlighet finns behöver enligt utredningens mening inte anges i den nya lagen.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Miljömärken
9 §
Om en upphandlande myndighet föreskriver miljöegenskaper i form av prestanda- eller funktionskrav enligt 3 §, får den använda detaljerade specifikationer eller vid behov delar av dessa, som fastställts för miljömärken, under förutsättning att
1. specifikationerna är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor eller tjänster som är föremål för upphandlingen,
2. kraven för märkena har utarbetats på grundval av vetenskapliga rön,
3. märkena har antagits genom ett förfarande i vilket myndigheter, konsumenter, tillverkare, distributörer, miljöorganisationer och andra berörda får delta, och
4. märkena är tillgängliga för alla berörda parter. Den upphandlande myndigheten får ange att varor eller tjänster som är försedda med miljömärke som avses i första stycket skall antas motsvara de tekniska specifikationer som
fastställts i förfrågningsunderlaget men skall godta även annat bevis för att så är fallet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.6 i direktivet. Miljömärken behandlas även i avsnittet med rubriken ”Särskilt inom miljöhänsyn”, se ovan. I 1 kap. 12 § andra stycket LOU föreskrivs att en upphandlande myndighet får hänvisa till kriterier för miljömärken, om kriterierna för märket har utarbetats på grundval av vetenskaplig information, jfr. även ovan under avsnitt 12.1.
I artikel 23.6 andra stycket anges exempel på andra bevis än miljömärken som skall godtas, nämligen teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ. Enligt utredningens uppfattning är det klart att sådan dokumentation bör kunna godtas, utan att exemplen tas in i paragrafen.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Erkända organ
10 §
Med erkända organ avses i detta kapitel provnings- och kalibreringslaboratorier samt organ för inspektion och certifiering som uppfyller tillämpliga europeiska standarder.
Upphandlande myndigheter skall godta intyg från erkända organ som är etablerade i andra medlemsstater.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.7 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Alternativa anbud
11 §
Skall en upphandlande myndighet anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, får den tillåta anbudsgivare att lämna alternativa anbud.
En upphandlande myndighet skall i annonsen om upphandlingen ange om den godkänner alternativa anbud. Om detta inte anges är alternativa anbud inte tillåtna.
En upphandlande myndighet som tillåter alternativa anbud skall i förfrågningsunderlaget ange vilka minimikrav som gäller för sådana anbud och särskilda villkor som kan gälla för redovisningen av anbuden. Endast anbud som uppfyller minimikraven får beaktas.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 24 i direktivet och 1 kap. 23 b § första och andra styckena LOU. Bestämmelsen i artikel 24.4 andra stycket motsvaras dock av 13 §.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
12 §
Vid tilldelning av varu- eller tjänstekontrakt får en upphandlande myndighet som har tillåtit alternativa anbud enligt 11 § inte förkasta ett sådant anbud enbart på grund av att det, om det antas, skulle bli ett tjänstekontrakt i stället för ett varukontrakt eller ett varukontrakt i stället för ett tjänstekontrakt.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 24.4 andra stycket i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Underentreprenad
13 §
I förfrågningsunderlaget får en upphandlande myndighet begära att anbudsgivaren i anbudet anger hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på underentreprenörer och vilka underleverantörer som föreslås.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 25 i direktivet. I 1 kap. 18 a § LOU föreskrivs att den upphandlande enheten i förfrågningsunderlaget får begära att anbudsgivaren i sitt anbud redovisar vilka delar av upphandlingskontraktet som han avser att lägga ut på någon annan.
I motsats till LOU anger direktivet att anbudsgivaren kan avkrävas uppgifter om vilka underleverantörer som föreslås. I artikel 25 andra stycket föreskrivs att en sådan angivelse inte skall påverka frågan om den ekonomiska aktörens ansvar som huvudman. En entreprenör som sluter kontrakt med en upphandlande myndighet ansvarar i enlighet med kontraktet för sina åtaganden gentemot myndigheten, även om han anlitar underentreprenörer för fullgörandet av kontraktet eller delar av det. Detta innebär bl.a. att den upphandlande myndigheten skall rikta sina krav på hur kontraktet fullgörs mot entreprenören och inte mot av entreprenören anlitade underentreprenörer. Eftersom detta följer av svensk rätt finns det inte något behov av att ta in vad som sägs i artikel 25 andra stycket i den nya lagen.
Det ankommer enligt artikeln på varje medlemsstat att avgöra om anbudsgivare inte endast skall ha rätt utan också skyldighet att lämna uppgifter om underentreprenörer. Enligt utredningens mening finns det inte anledning att föreskriva en sådan skyldighet.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Information om arbetsvillkor m.m.
14 §
En upphandlande myndighet får i förfrågningsunderlaget upplysa om vilka myndigheter som kan lämna en anbudsgivare information om de bestämmelser om beskattning, miljöskydd,
arbetarskydd och arbetsvillkor som kommer att gälla vid utförandet av tjänster eller byggentreprenader som omfattas av kontraktet.
Om den upphandlande myndigheten har lämnat upplysningar enligt första stycket, skall den begära att anbudsgivaren bekräftar att hänsyn tagits till bestämmelserna om arbetarskydd och arbetsvillkor vid utformningen av anbudet.
Första stycket skall inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap. 3 § om granskning av onormalt låga anbud.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 27 i direktivet och 3 kap. 24 § och 5 kap. 27 § LOU.
Det ankommer enligt artikeln på varje medlemsstat att avgöra om en upphandlande myndighet inte skall ha endast möjlighet utan också skyldighet att lämna upplysningar om myndigheter. Enligt utredningens mening finns det inte anledning att ställa krav på upphandlande myndigheter att de lämnar sådana upplysningar, se även vad som sagts om miljöhänsyn i avsnitt 12.1 och sociala hänsyn i betänkandekapitel 5.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Villkor för fullgörande av kontrakt
15 §
En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra krav på hur kontrakt skall fullgöras, under förutsättning att kraven är förenliga med gemenskapsrätten och anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 26 i direktivet och 1 kap. 18 b § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Bestämmelsen är ny. I LOU finns dock i 1 kap. 18 b § en bestämmelse som föreskriver att en upphandlande enhet får ställa
särskilda villkor för hur uppdraget skall genomföras. Sådana villkor skall anges i annonsen om upphandling. I författningskommentaren till 1 kap. 18 b § (prop.2001/02:142 s. 94) anfördes bl.a. följande. Regeln innebär inte någon ändring av gällande rätt, utan är ett förtydligande av möjligheten att ställa särskilda villkor, t.ex. genom antidiskrimineringsklausuler, som skall gälla för utförandet av det uppdrag som upphandlingskontraktet omfattar. Sådana särskilda kontraktsvillkor skall anges i annonsen om upphandling. I förhandlad upphandling utan föregående annonsering skall villkoret anges i förfrågningsunderlaget. – Bestämmelsen gäller villkor för hur kontraktsuppdraget skall utföras. Villkoren benämns särskilda kontraktsvillkor på grund av att det är fråga om villkor som inte är krav på leverantören eller utvärderingskriterier, utan särskilda därutöver tillkommande kontraktsvillkor. Villkoret utgör en förpliktelse som den som tilldelas kontraktet måste acceptera. Den upphandlande enheten kan således, efter att i annonsen ha angett villkoret, ställa som krav att anbudsgivarna i sina anbud bekräftar att de åtar sig att uppfylla villkoret om de tilldelas kontraktet. De anbud där anbudsgivaren inte accepterar villkoret skall på den grunden inte antas. – De särskilda kontraktsvillkoren skall vara förenliga med icke-diskrimineringsprincipen och övriga för offentlig upphandling grundläggande gemenskapsrättsliga principer, dvs. likabehandling, öppenhet, förutsebarhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet, samt EG-fördragets regler om den inre marknaden. Ett särskilt kontraktsvillkor skall således vara proportionellt i förhållande till kontraktet i övrigt. Villkoret kan därför sannolikt endast avse den del av leverantörens verksamhet som omfattas av det som upphandlas. Ett mer svepande krav som skulle avse även andra delar av verksamheten skulle kunna ifrågasättas stå i strid med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte har tillräcklig anknytning till det som upphandlats. Tillämpningsområdet för särskilda kontraktsvillkor inom det sociala området är naturligen begränsat till köp av tjänster och bygg- och anläggningsarbeten med hänsyn till att det är fråga om villkor för uppdragets utförande. Vid varuupphandlingar kan klausuler som innebär sociala krav som påverkar organisation eller policy för en anbudsgivare från en annan medlemsstat vara diskriminerande eller medföra ett oberättigat handelshinder. Lagtexten anger dock att bestämmelsen är tillämplig även vid upphandlingar enligt 2 kap., dvs vid varuupphandlingar, eftersom den kan komma i fråga vid blandade
kontrakt som innefattar inslag av både tjänste- och varuupphandling eller bygg- och anläggningsarbete i kombination med varuupphandling.
I artikel 26 i direktivet anges att krav får ställas på hur ett kontrakt skall fullgöras under förutsättning att de är förenliga med gemenskapsrätten och i andra meningen att sådana krav får omfatta bl. a. sociala hänsyn och miljöhänsyn. Exempel på andra krav på hur ett kontrakt skall fullgöras torde vara antidiskrimineringsklausuler och krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder. Genom att ange att sociala, miljömässiga och andra krav kan ställas tydliggörs möjligheten att ställa sådana krav och vidare ges de särskilt nämnda kraven en större tyngd.
Utredningen hänvisar även till betänkandekapitel 5. I detta kapitel behandlas möjligheten att ställa sociala hänsyn vid upphandlingsförfarandet mer utförligt.
Tillhandahållande av förfrågningsunderlag
16 §
Om en upphandlande myndighet vid öppet förfarande inte ger obegränsad, direkt och fullständig tillgång genom elektroniska medel till förfrågningsunderlaget och alla kompletterande handlingar, skall förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna skickas till en leverantör inom sex dagar efter det att begäran från denne att få ut handlingarna har tagits emot, förutsatt att begäran har gjorts i god tid före utgången av tidsfristen för att lämna anbud.
Den upphandlande myndigheten eller den som av myndigheten utsetts att fullgöra denna uppgift skall lämna ut kompletterande information om förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna senast sex dagar före fastställd sista dag för mottagande av anbud, om informationen har begärts i god tid.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 39 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
I direktivet sägs att en begäran om att få ut handlingar eller om att få upplysningar skall göras ”i god tid”. Uttrycket är oprecist. En
rimlig uppfattning förefaller vara att den som begär material etc. skall göra det i sådan tid att det, med tillämpning av den upphandlande myndighetens normala rutiner och med beaktande av materialets omfattning m.m. och tiden för postbefordran eller motsvarande, når mottagaren i vart fall före utgången av tidsfristen för att lämna anbud. Begärs materialet etc. senare kan ifrågasättas om den upphandlande myndigheten skall vara skyldig att tillgodose önskemålet.
Om en begäran om kompletterande upplysningar enligt andra stycket i paragrafen görs så sent att upplysningarna inte kan lämnas ut senast sex dagar före utgången av anbudstiden synes någon skyldighet att lämna sådana upplysningar inte finnas.
Enligt artikel 39.2 skall antingen den upphandlande myndigheten eller ”den behöriga enheten” lämna ut kompletterande information. Det är oklart vad som avses med den behöriga enheten. I den danska språkversionen talas om ”ordregivende myndigheder eller kompetente tjenester”, i den engelska om ”the contracting entities or competent departments” och i den tyska om ”öffentliche Auftraggeber oder die zuständigen Stellen”. Man kanske kan anta att en upphandlande myndighet antingen inom sig utpekar en avdelning eller en tjänsteman som skall tillhandahålla material etc. eller att myndigheten uppdragit åt någon fristående inrättning att sköta denna uppgift. Paragrafen föreslås utformad så att aningen den upphandlande myndigheten eller den som av myndigheten utsetts att fullgöra uppgiften skall lämna ut material etc. Av artikel 40.3 (se 18 § nedan) framgår att adressen till en annan enhet än den upphandlande enheten skall anges i inbjudan, om denna andra enhet har tillgång till bl.a. förfrågningsunderlaget.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Skriftlig inbjudan att lämna anbud eller att förhandla
17 §
Vid selektivt förfarande och vid förhandlat förfarande med föregående annonsering skall en upphandlande myndighet vid ett och samma tillfälle till samtliga utvalda deltagare skicka en skriftlig inbjudan att lämna anbud eller att förhandla.
Inbjudan till anbudssökandena skall innehålla förfrågningsunderlaget och samtliga kompletterande handlingar eller
uppgift om åtkomst till förfrågningsunderlaget och kompletterande handlingar, om de görs direkt tillgängliga med elektroniska medel.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 40.1 och 40.2 i direktivet. Första stycket motsvaras av 2 kap. 14 § första stycket andra meningen, 3 kap. 19 § första stycket andra meningen och 5 kap. 21 § första stycket andra meningen LOU. Någon motsvarighet till andra stycket finns inte i LOU
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
18 §
I det fall någon annan enhet än den ansvariga upphandlande myndigheten på begäran skall lämna ut förfrågningsunderlaget eller de kompletterande handlingarna, skall adressen till denna enhet anges i inbjudan. Om en tidsfrist gäller för en sådan begäran och om en avgift skall betalas för handlingarna skall upplysning om fristen och avgiften samt betalningsvillkor anges i inbjudan.
De begärda handlingarna skall skickas till leverantörerna så snart som möjligt efter det att begäran har mottagits.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 40.3 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Avsikten med bestämmelsen i direktivet är uppenbarligen att den upphandlande myndigheten skall kunna uppdra åt någon annan att lämna ut förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna. I direktivet har bestämmelsen utformats så att det först anges som en förutsättning att någon annan har tillgång till materialet och därefter föreskrivs att viss information skall lämnas i inbjudan. Enligt utredningens uppfattning kan bestämmelsen utformas på ett mer direkt sätt genom att den utgår från att den upphandlande myndigheten har utsett någon annan att tillhandahålla materialet, vilket uppenbarligen förutsätter att denne har tillgång till det.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Kompletterande upplysningar och handlingar
19 §
Den upphandlande myndigheten eller den som avses i 16 § andra stycket skall lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågningsunderlaget eller kompletterande handlingar senast sex dagar före den fastställda tidsfristen för mottagande av anbud, förutsatt att sådana upplysningar har begärts i god tid.
Vid selektivt förfarande och vid påskyndat förhandlat förfarande enligt 10 kap. 8 § skall denna tidsfrist vara fyra dagar.
Kommentar
Paragrafens första stycke motsvarar artikel 40.4 i direktivet och 2 kap. 13 § tredje stycket, 3 kap. 18 § tredje stycket och 5 kap. 20 § tredje stycket LOU. Bestämmelser om påskyndat förfarande finns i 2 kap. 15 §, 3 kap. 20 § och 5 kap. 20 § LOU.
I den svenska språkversionen omfattar fyradagarsfristen ”påskyndat selektivt eller förhandlat förfarande”. Det framgår i och för sig inte av denna formulering om även det förhandlade förfarandet skall vara påskyndat men denna oklarhet synes sakna betydelse, eftersom det framgår av de danska, engelska och tyska språkversionerna att fyradagarsfristen skall gälla selektivt förfarande och påskyndat förhandlat förfarande. Bestämmelsen har därför utformats på det sättet.
Vad som avses med påskyndat förfarande framgår inte uttryckligen av direktivet. Det kan visserligen sägas vara fråga om påskyndat förfarande i de fall en kortare tidsfrist får användas enligt 10 kap. 5 eller 6 §§ (vid användande av elektronisk teknik), men dessa tidsfrister är de normala frister som gäller i dessa fall och inte påskyndade. Det framstår därför som naturligare att beteckna förfarandet enligt 10 kap. 8 § som påskyndat. Detta bör framgå av paragrafen.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Innehållet i en inbjudan
20 §
En inbjudan som avses i 17 § skall innehålla
1. en hänvisning till annonsen om upphandling,
2. uppgift om sista dag för mottagande av anbud samt uppgifter om till vilken adress anbuden skall skickas och på vilket eller vilka språk de skall avfattas,
3. uppgifter om vilka handlingar som skall bifogas, 4. den relativa inbördes betydelsen av kriterierna för tilldelning av kontrakt eller kriteriernas prioritetsordning, om dessa upplysningar inte redovisas i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 40.5 i direktivet och 1 kap. 16 a § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Bemyndigande
21 §
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad som förstås med tekniska specifikationer.
13. Annonsering om upphandling
En väsentlig förutsättning för att företag i Sverige och andra medlemsländer skall kunna konkurrera om upphandlingskontrakt är att de får kännedom om möjligheten att lämna anbud eller att ansöka om att få lämna anbud. Direktivet innehåller ganska omfattande och detaljerade bestämmelser om skyldigheten för upphandlande myndigheter att annonsera sina upphandlingar. Annonseringen skall som regel ske genom kommissionens försorg, närmare bestämt av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. När det gäller förhandsmeddelanden kan annonseringen ske av den upphandlande myndigheten på dess upphandlarprofil. Även beslut om kontraktstilldelning skall annonseras. I direktivet anges också hur en annons skall vara utformad och hur den skall överföras till kommissionen för offentliggörande.
Bestämmelserna om annonsering har tagits in i 9 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Skyldigheten att annonsera upphandlingar
1 §
En upphandlande myndighet skall annonsera upphandlingar, om inte annat följer av 5 kap. 4 eller 7–9 §§ eller av 6 eller 8 § i detta kapitel.
Kommentar
I direktivet framgår skyldigheten att annonsera vid öppen, selektiv eller förhandlad upphandling av artikel 35.2, där det anges att en upphandlande myndighet som avser att tilldela ett offentligt upphandlingskontrakt eller ingå ett ramavtal skall informera om
detta genom ett meddelande om upphandling. Enligt artikel 35.1 finns det en skyldighet att förhandsannonsera planerad upphandling.
I 1 kap. 7 § LOU finns en generell skyldighet att, med vissa undantag, annonsera upphandlingar.
Enligt utredningens mening bör en generell skyldighet föreskrivas i 1 § att annonsera upphandlingar. Från denna skyldighet bör undantag göras i de fall som avses i 5 kap. 4 och 7–9 §§ (se kapitel 9 i betänkandet) eller 6 § eller 8 § i detta kapitel.
Förhandsannonsering
2 §
En upphandlande myndighet skall, om inte annat följer av 6 §, genom förhandsannonsering lämna information enligt andra stycket om de kontrakt eller ramavtal som den avser att tilldela under de närmast följande tolv månaderna.
Information enligt första stycket skall lämnas
1. när det gäller varor, om det sammanlagda värdet av kontrakten eller ramavtalen, under förutsättning att värdet uppgår till minst 750 000 euro för varje varuområde,
2. när det gäller tjänster, om det sammanlagda värdet av kontrakten eller ramavtalen, under förutsättning att värdet uppgår till minst 750 000 euro för varje enskild tjänstekategori, och
3. när det gäller byggentreprenader, om en entreprenads huvudsakliga art och omfattning, under förutsättning att värdet av entreprenaden uppgår till minst 5 923 000 euro.
De i första stycket angivna värdena skall bestämmas på det sätt som enligt 4 kap. gäller för beräkning av tröskelvärden.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 35.1 första stycket a–c i direktivet och 2 kap. 6 §, 3 kap. 9 § och 5 kap. 11 § LOU.
I artikeln behandlas varor, tjänster och byggentreprenader i olika, till stor del likalydande, punkter. I paragrafen har bestämmelserna sammanförts.
I det fall en upphandlande myndighet planerar att under de följande tolv månaderna inom ett visst varuområde eller en viss
tjänstekategori tilldela endast kontrakt eller endast ramavtal skall värdegränsen självfallet tillämpas på kontrakten eller ramavtalen. Om den upphandlande myndigheten i stället planerar såväl kontrakt som ramavtal inom ett visst varuområde eller en viss tjänstekategori uppkommer frågan om värdet av kontrakten skall läggas samman med värdet av ramavtalen eller om en beräkning skall göras för kontrakten och en annan för ramavtalen. Något svar på frågan ges inte i direktivet vare sig i dess svenska, danska, engelska eller tyska språkversion.
Det förefaller i och för sig naturligt att det är det sammanlagda värdet av kontrakt och ramavtal som avgör om gränsvärdet uppnås eller inte. Formuleringen ”kontrakt eller ramavtal” i artikeln tyder emellertid närmast på motsatsen. Utredningen anser för sin del att artikeln bör ges denna senare innebörd.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
3 §
Varuområdet skall fastställas av den upphandlande myndigheten genom en hänvisning till den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling (CPV-nomenklaturen).
Med tjänstekategorier avses de kategorier som anges i bilaga 2 till denna lag.
Kommentar
I artikel 35. 1 a–c i direktivet finns motsvarande bestämmelser. Det finns ingen motsvarighet i LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
4 §
En annons enligt 2 § som avser varor eller tjänster skall snarast möjligt efter varje budgetårs början översändas till Europeiska gemenskapernas kommission eller offentliggöras på den upphandlande myndighetens upphandlarprofil.
En annons enligt 2 § som avser byggentreprenader skall snarast möjligt efter det att ett beslut fattats om tillstånd för den planering som gäller de byggentreprenader eller ramavtal som den upphandlande myndigheten avser att tilldela, översändas till
kommissionen eller offentliggöras på den upphandlande myndighetens upphandlarprofil.
Med upphandlarprofil avses uppgifter som är tillgängliga på Internet och som kan innehålla information om den upphandlande myndigheten och uppgifter om dess upphandlingar såsom förhandsannonser, uppgifter om pågående upphandlingar, planerade inköp, tilldelade kontrakt, avbrutna upphandlingsförfaranden och liknande förhållanden.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 35.1 andra och tredje styckena i direktivet. Paragrafen har utformats i nära överensstämmelse med direktivtexten.
I 1 kap. 8 § första stycket LOU anges att en annons om upphandling skall på snabbaste möjliga sätt sändas till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Om upphandling sker enligt reglerna för påskyndat förfarande skall uppgiften sändas med telex, telegram eller telefax.
Någon motsvarighet till bestämmelserna om upphandlarprofil finns inte i direktiv 92/50/EEG, 93/37/EEG eller 93/38/EEG och inte heller i LOU. Av bilaga VIII punkt 1 b andra stycket till direktivet framgår att de upphandlande myndigheterna kan offentliggöra förhandsannonser, annonser om koncessioner avseende byggentreprenader, annonser om byggentreprenadkontrakt som en annan innehavare av en byggkoncession än en myndighet skall lägga ut på tredje man och annonser om projekttävlingar på Internet i form av den ”upphandlarprofil” som avses i punkt 2 b. I den sistnämnda punkten anges att upphandlarprofilen kan innehålla de periodiska meddelanden som avses i artikel 35.1, uppgifter om pågående inbjudningar att lämna anbud, planerade inköp, tecknade kontrakt, annullerade upphandlingar samt all annan information av allmänt intresse, t.ex. kontaktpersoner, telefon- och faxnummer, post- och e-postadress.
I paragrafens tredje stycke bör förklaras vad en upphandlarprofil är. Offentliggörande i en upphandlarprofil är ett alternativ som en upphandlande myndighet frivilligt kan välja att utnyttja i stället för att skicka en förhandsannons till kommissionen. Det finns inte något krav på att en upphandlarprofil obligatoriskt skall innehålla viss information. Innehållet i en förhandsannonsering skall vara
detsamma oavsett om offentliggörandet sker genom att annonsen sänds till kommissionen eller offentliggörs i upphandlarprofilen.
5 §
En upphandlande myndighet som offentliggör en förhandsannons på sin upphandlarprofil skall, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, på elektronisk väg sända ett meddelande om offentliggörandet till Europeiska gemenskapernas kommission.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 35.1 fjärde stycket i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. I artikeln sägs att en upphandlande myndighet som offentliggör ett förhandsmeddelande på sin upphandlarprofil skall på elektronisk väg, till kommissionen översända ett meddelande om offentliggörande av ett förhandsmeddelande på upphandlarprofilen.
Denna skyldighet bör komma till uttryck i paragrafen. Den närmare regleringen av skyldigheten bör kunna tas in i förordning eller myndighetsföreskrifter.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Begränsningar av skyldigheten att förhandsannonsera
6 §
En upphandlande myndighet är skyldig att förhandsannonsera endast om myndigheten förkortar tidsfristen för mottagande av anbud i enlighet med 10 kap. 3 §.
En upphandlande myndighet är inte skyldig att förhandsannonsera, om enheten med stöd av 5 kap. 4 eller 7–9 §§ tillämpar ett förfarande utan föregående annonsering.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 35.1 femte och sjätte styckena. LOU innehåller inga motsvarande bestämmelser. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Annonsering om tilldelning av kontrakt och om ingångna ramavtal
7 §
En upphandlande myndighet som har tilldelat ett offentligt kontrakt eller ingått ett ramavtal skall, om inte annat följer av andra stycket, till Europeiska gemenskapernas kommission skicka en annons om upphandlingsresultatet senast 48 dagar efter det att kontraktet tilldelats eller ramavtalet ingåtts.
Avser det tilldelade kontraktet tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag skall den upphandlande myndigheten ange om den samtycker till att kontraktet offentliggörs.
Vad som sägs i första stycket gäller inte i fråga om tilldelning av kontrakt som görs med stöd av ramavtal som ingåtts i enlighet med denna lag.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 35. 4 första, andra och fjärde styckena i direktivet och 1 kap. 11 § första stycket LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
8 §
Sådan information om tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal som skulle hindra tillämpning av lag eller stå i strid mot allmänintresset eller skada offentliga eller privata leverantörers berättigade kommersiella intressen eller motverka en sund konkurrens dem emellan behöver inte offentliggöras.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 35.4 femte stycket i direktivet och 1 kap. 11 § första stycket andra meningen LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Utformning och offentliggörande av annonser om upphandling
9 §
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om innehållet i och utformningen av annonser om upphandling samt om sättet för överföring till Europeiska gemenskapernas kommission av sådana annonser.
Kommentar
I artikel 36.1 och 36.2 i direktivet finns bestämmelser om vad annonser skall innehålla, i vilket format de skall vara utformade och hur de skall överföras till kommissionen för offentliggörande. I bestämmelserna hänvisas till bilaga VII A och till olika punkter i bilaga VIII till direktivet. Det är enligt utredningens uppfattning lämpligt att detaljföreskrifter i enlighet med vad direktivet kräver meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
LOU innehåller ingen motsvarande bestämmelse. Däremot finns i förordningen (1998:77) om annonser vid offentlig upphandling omfattande bestämmelser om vad olika annonser om upphandling skall innehålla. På samma sätt kan nya föreskrifter om bl.a. standardformulär och format vid elektronisk överföring av annonser regleras.
10 §
En upphandlande myndighet får välja på vilket av Europeiska gemenskapernas officiella språk en annons skall offentliggöras. Endast den text som offentliggörs i denna ursprungliga språkversion skall gälla.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 36 4 i direktivet och 1 kap. 9 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
11 §
En upphandlande myndighet får inte offentliggöra en annons eller dess innehåll innan den skickas till Europeiska gemenskapernas kommission.
En annons som offentliggörs av en upphandlande myndighet får inte innehålla någon annan information än den som skickas till kommissionen eller offentliggörs på den upphandlande myndighetens upphandlarprofil.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 36.5 första och andra styckena i direktivet. Paragrafen har utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
12 §
En förhandsannons får inte offentliggöras på en upphandlarprofil innan ett meddelande har skickats till Europeiska gemenskapernas kommission som anger att offentliggörandet sker i denna form.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 36.5 tredje stycket i direktivet. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
13 §
En annons eller förhandsannons som offentliggörs av en upphandlande myndighet skall innehålla uppgift om vilken dag meddelandet skickats till Europeiska gemenskapernas kommission eller offentliggjorts på upphandlarprofilen.
Kommentar
Bestämmelser motsvarande de i paragrafen finns i artikel 36.5 andra och tredje styckena.
Enligt artikel 36.6 i direktivet får meddelanden som inte skickas med hjälp av elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VIII till direktivet innehålla högst ca 650 ord. Vad som gäller i detta avseende är avsett att framgå av föreskrifter som meddelas med stöd av 9 § och har därför inte tagits in i lagen.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
14 §
En upphandlande myndighet skall kunna visa vilken dag ett meddelande har skickats till Europeiska gemenskapernas kommission.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 36.7 i direktivet och har sin motsvarighet i 1 kap. 8 § andra stycket LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Icke-obligatorisk annonsering
15 §
En upphandlande myndighet får, även om någon skyldighet till det inte finns enligt denna lag, offentliggöra annonser och förhandsannonser i enlighet med vad som föreskrivs i 9–14§§.
Kommentar Paragrafen motsvarar artikel 37 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Artikel 37 får uppfattas så att det frivilliga offentliggörandet skall ske på det sätt och i de former som enligt 9–14 §§ gäller för annonser som obligatoriskt skall offentliggöras. Vidare torde artikeln innebära att de skyldigheter som kommissionen har beträffande dessa senare annonser gäller också då det är fråga om ett frivilligt offentliggörande.
14. Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud
Bestämmelser om tidsfrister för mottagande av anbudsansökan och anbud finns i artikel 38. I artikel 39 finns bestämmelser om tidsfrister vad avser förfrågningsunderlag, kompletterande handlingar och upplysningar. Dessa bestämmelser behandlas i betänkandekapitel 12.
Tidsfristerna anges som ett minsta antal dagar som skall stå till förfogande för anbud och anbudsansökningar. Tidsfristerna kan förkortas, särskilt då kommunikationen sker med hjälp av elektroniska medel, och skall i vissa fall förlängas.
Bestämmelserna har tagits in i 10 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Inledande bestämmelse
1 §
Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud skall, med beaktande av 2–8 §§, bestämmas till den tid som upphandlingens art och omfattning motiverar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 38.1 i direktivet. Den är med redaktionella ändringar utformad i enligt med bestämmelsen i direktivet.
Paragrafen saknar motsvarighet i LOU.
Tidsfrist vid öppet upphandlingsförfarande
2 §
Vid öppet upphandlingsförfarande skall tidsfristen för mottagande av anbud vara minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades för offentliggörande, om inte annat följer av 3 eller 5–7 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 38.2 i direktivet och 2 kap. 13 § första stycket, 3 kap. 18 § första stycket och 5 kap. 20 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Enligt den svenska språkversionen av artikeln skall tidsfristen räknas ”från och med den dag” då annonsen skickades. I de danska, engelska och tyska språkversionerna anges ”52 dage regnet fra datoen for udbudsafsendelsen”, ”from the date on which the contract notice was sent” respektive ”gerechnet ab dem Tag der Absendung”.
I artikel 3.1 andra stycket i rådets förordning EG 1182/71 av den 3 juni 1971 anges följande beträffande beräkningen av tidsfrister:
Where a period expressed in days, weeks, months or years is to be calculated from the moment at which an event occurs or ab action takes place, the day during which that event occurs or that action takes place shall not be considered as falling within the period in question.
I enlighet med denna föreskrift skall beräkningen av tidsfristen inte innefatta avsändningsdagen. Genom att ange att tidsfristen räknas från en viss dag uppnås överensstämmelse med förordningens föreskrift. Paragrafen har utformats i enlighet med vad som nu sagts.
Enligt 2 § första stycket lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid får, om den tid då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast skall vidtas infaller på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, åtgärden vidtas nästa vardag. Detta gäller även om åtgärden består t.ex. i att lämna ett anbud. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 3.4 i den nämnda förordningen.
I förtydligande syfte har i förhållande till bestämmelsen i direktivet lagts till att tiden skall räknas från den dag då annonsen om upphandling skickades ”för offentliggörande”.
Tidsfrist efter förhandsannonsering
3 §
Om den upphandlande myndigheten har förhandsannonserat enligt 9 kap. 2–6 §§, skall tidsfristen för mottagande av anbud vid öppet eller selektivt upphandlingsförfarande i regel vara 36 dagar men inte i något fall kortare än 22 dagar från den dag då meddelandet skickades för offentliggörande.
Tidsfristen skall vid öppet förfarande löpa från den dag då meddelandet om upphandling skickades och vid selektivt förfarande från den dag då inbjudan att lämna anbud skickades.
Den tidsfrist som anges i första stycket får användas endast om
1. förhandsannonsen innehöll de uppgifter som anges i föreskrifter som meddelats med stöd av 9 kap. 9 §, i den mån uppgifterna var tillgängliga vid tidpunkten för förhandsannonseringen, och
2. minst 52 dagar, men högst 12 månader, gått från den dag då förhandsannonsen skickades för offentliggörande.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 38.4 i direktivet och 2 kap. 13 § andra stycket, 3 kap. 18 § andra stycket 5 kap. 20 § andra stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Tidsfrister vid selektivt förfarande och vid förhandlat förfarande med föregående annonsering
4 §
Vid selektivt upphandlingsförfarande och vid förhandlat upphandlingsförfarande med föregående annonsering skall tidsfristen för mottagande av anbudsansökningar vara minst 37 dagar från den dag då meddelandet om upphandling skickades.
Vid selektivt upphandlingsförfarande skall tidsfristen för mottagande av anbud vara minst 40 dagar från den dag då inbjudan skickades.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 38.3 i direktivet och 2 kap. 14 § första stycket, 3 kap. 19 § första stycket och 5 kap. 21 § första stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Förkortade tidsfrister vid användning av elektroniska medel
5 §
Om en annons utarbetas och skickas med elektroniska medel i enlighet med vad som gäller vid användande av sådan teknik, får tidsfristerna enligt 2 eller 3 § för mottagande av anbud vid öppet förfarande och tidsfristen enligt 4 § för mottagande av anbudsansökningar vid selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering förkortas med sju dagar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 38.5 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
6 §
Tidsfristerna för mottagande av anbud vid öppet och selektivt förfarande får, utöver vad som följer av 5 §, förkortas med fem dagar, om den upphandlande myndigheten med elektroniska medel i enlighet med vad som gäller vid användande av sådan teknik, ger fri, direkt och fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget och alla kompletterande handlingar från den dag då annonsen om upphandlingen offentliggjordes. Den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig skall anges i meddelandet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 38.6 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Förlängning av tidsfrister
7 §
Tillhandahålls inte förfrågningsunderlaget och kompletterande handlingar och upplysningar, trots att detta begärts i god tid, inom de tidsfrister som anges i 8 kap. 16 och 19 §§ skall fristerna för mottagande av anbud förlängas så att alla leverantörer skall kunna få kännedom om all den information som behövs för att utarbeta ett anbud.
Vad som sägs i första stycket gäller även om anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av underlaget till förfrågningsunderlaget,
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 38.7 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. I enlighet med den engelska språkversionen av direktivet har uttrycket ”i god tid” använts i stället för det i den svenska språkversionen använda uttrycket ”i tid”. Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Förkortade tidsfrister på grund av tidsbrist
8 §
Om det, vid selektivt förfarande eller vid förhandlat förfarande med föregående annonsering, på grund av tidsbrist inte är möjligt att tillämpa de tidsfrister som anges i 2–7 §§ får en upphandlande myndighet fastställa att fristen för mottagande av anbudsansökningar, räknat från den dag då annonsen om upphandling skickades, skall vara minst 15 dagar eller, om annonsen skickades med elektroniska medel i enlighet med vad som gäller vid användande av sådan teknik, minst 10 dagar .
Under den förutsättning som anges i första stycket får en upphandlande myndighet fastställa att fristen för mottagande av anbud vid selektivt förfarande skall vara minst 10 dagar från den dag då inbjudan att lämna anbud skickades.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 38.8 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
15. Kommunikation, information och dokumentation
En upphandlande myndighet är enligt artikel 41 i direktivet skyldig att lämna information till anbudssökande eller anbudsgivare om de beslut som fattats i ett upphandlingsärende. Sättet för att lämna denna information liksom kommunikationen i övrigt mellan deltagarna i ett upphandlingsförfarande regleras i artikel 42. Bestämmelser motsvarande dessa artiklar har tagits in i 11 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Regler för kommunikation
1 §
En upphandlande myndighet får bestämma om kommunikation och informationsutbyte i förfaranden enligt denna lag för tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor eller tjänster skall ske per post, per telefax eller med elektroniska medel. En ansökan om att få lämna anbud får även göras muntligen.
De valda kommunikationsmedlen skall vara allmänt tillgängliga.
Myndigheten skall i en annons eller i förfrågningsunderlaget ange hur anbud och ansökningar om att få lämna anbud får lämnas.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 42.1 och 42.2 i direktivet och 1 kap. 19 § LOU.
Enligt direktivet ges upphandlande myndigheter rätt att välja på vilket sätt kommunikation och informationsutbyte skall ske. De
sätt som anges är per post, fax, elektroniska medel, telefon eller en kombination av dessa medel.
Det möjligen inte helt ovanliga fallet att t.ex. anbud lämnas personligen eller med bud till den upphandlande myndigheten täcks inte uttryckligen av uttrycket per post. Uttrycket ställs i direktivet i motsats till telefax och elektroniska medel. Det kan därför enligt utredningens mening antas att uttrycket är avsett att beteckna överbringande på något sätt av t.ex. anbud i pappersform. Det bör därför kunna ges denna vidare innebörd och alltså omfatta såväl postförsändelser i vanlig mening som andra sätt att överbringa handlingar i pappersform. I övrigt bör i enlighet med direktivet myndigheten kunna välja andra kommunikationssätt. Även utan en uttrycklig bestämmelse om det kommer det att vara möjligt för en upphandlande myndighet att tillåta en kombination av olika kommunikationssätt.
Muntliga ansökningar om att få lämna anbud bör kunna göras även på annat sätt än per telefon.
Varken i direktivet eller dess bilagor tycks finnas någon skyldighet för en upphandlande myndighet att upplysa om vilket eller vilka kommunikationssätt som skall komma till användning. I enlighet med vad som anges i 1 kap. 19 § tredje stycket LOU bör en sådan skyldighet föreskrivas.
2 §
De verktyg som skall användas för kommunikation med elektroniska medel, liksom deras tekniska krav, skall vara icke-diskriminerande, allmänt tillgängliga och möjliga att använda tillsammans med informations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet används.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 42.4 i direktivet. LOU innehåller ingen motsvarande bestämmelse. I stället för att som i direktivet ange att verktygen skall vara kompatibla med produkter som i allmänhet används har valts att formulera kravet så att verktygen skall vara möjliga att använda tillsammans med produkter som i allmänhet används.
Paragrafen har i övrigt utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
3 §
Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbud och anbudsansökningar, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter.
En upphandlande myndighet får kräva att elektroniska anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar som används för elektronisk mottagning av anbud och anbudsansökningar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 42.5 i direktivet. LOU innehåller inga motsvarande bestämmelser. Paragrafen har utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Enligt tillgängliga uppgifter finns det för närvarande inte praktiska möjligheter att i Sverige på ett kvalificerat sätt förse elektroniska anbud med en avancerad elektronisk signatur. Någon anledning att kräva detta finns därför inte. Däremot kan en möjlighet öppnas för en upphandlande myndighet att kräva det, när möjligheten har uppkommit.
Skyldighet att lämna in intyg m.m.
4 §
Vid elektronisk inlämning av anbud och ansökningar om att få lämna anbud är anbudsgivare och anbudssökande skyldiga att före utgången av den fastställda tidsfristen för anbudsgivningen eller anbudsansökningarna lämna in sådana handlingar, intyg och försäkringar som avses i 12 kap. 3 §, 13 kap. 3, 4, 6, 7, 9, 10, 12 och 13 §§ och som inte finns tillgängliga i elektronisk form.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 42.5 d i direktivet. LOU innehåller inga motsvarande bestämmelser. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
De handlingar och intyg som avses i de i artikel 42.5 d nämnda artiklarna tycks vara
– utdrag ur kriminalregister (artikel 45.3 första stycket a), – intyg om fullgjorda skyldigheter i fråga om socialförsäkringsavgifter och skatter (artikel 45.3 första stycket b),
– intyg om behörighet att utöva yrkesverksamhet (artikel 46), – bevis om ekonomisk och finansiell kapacitet (artikel 47.1 och 47.5),
– bevis om teknisk förmåga och/eller yrkeskunnande (artikel 48.2–48.5),
– intyg om kvalitetssäkringsstandarder (artikel 49), – intyg om miljöledningsstandarder (artikel 50), och – bevis om registrering eller certifiering (artikel 52.2).
Bekräftelse av anbud och ansökan om att få lämna anbud
5 §
En upphandlande myndighet får om det behövs begära att ett anbud eller en ansökan om att få lämna anbud som gjorts på annat sätt än per post bekräftas före utgången av tidsfristen för anbudet eller ansökningen genom en egenhändigt undertecknad handling eller på annat sätt som myndigheten bestämmer. Har en ansökan om att få lämna anbud gjorts muntligen skall en bekräftelse, på det sätt som den upphandlande myndigheten bestämmer, skickas före utgången av ansökningstiden.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel42.6 b och c i direktivet och 1 kap. 19 § tredje stycket LOU.
I direktivet finns, som redan nämnts, en generell bestämmelse om hur kommunikation och informationsutbyte skall gå till i artikel 42.1. Den motsvaras av 1 § i det nu behandlade kapitlet i lagen. Bestämmelsen i direktivet medger att den upphandlande myndigheten får bestämma om kommunikationen och
informationsutbytet skall ske per post, fax, elektroniska medel eller i vissa fall telefon. Det kan anmärkas att denna bestämmelse synes avvika från vad som föreskrivs i artikel 40.1, där det anges att anbudssökande skall inbjudas skriftligen att lämna anbud eller att förhandla.
I artikel 42.6 anges att anbudsansökningar får göras skriftligen eller per telefon. Görs den per telefon skall en skriftlig bekräftelse lämnas. Vidare framgår av artikel 42.6 c att en upphandlande myndighet får kräva att en anbudsansökan som görs per fax skall bekräftas per post eller elektroniska medel.
Av det sagda framgår att en upphandlande myndighet enligt direktivets regler kan medge att anbud lämnas per telefax men någon föreskrift finns inte om att en bekräftelse kan begäras. En sådan bestämmelse finns endast när det gäller anbudsansökningar.
Enligt utredningens uppfattning bör även ett anbud som lämnas per telefax bekräftas.
Bevarande av sekretess
6 §
Kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av uppgifterna skall ske på ett sådant sätt att alla uppgifter bevaras säkert, att den sekretess som gäller för anbuden och anbudsansökningarna iakttas och att den upphandlande myndigheten inte tar del av innehållet i anbuden och anbudsansökningarna förrän tidsfristen för att lämna anbud respektive anbudsansökan har gått ut.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 42.3 i direktivet. LOU innehåller ingen motsvarande bestämmelse.
Enligt den svenska språkversionen skall ”alla uppgifter - - bevaras”. I den engelska språkversionen används uttrycket ”the integrity of data - - - are preserved”. Det engelska uttrycket förefaller stå i bättre överensstämmelse med vad som kan antas vara tanken bakom bestämmelsen, nämligen att uppgifterna inte skall kunna påverkas. Denna tanke föreslås komma till uttryck genom att bevarandet skall vara ”säkert”.
Bestämmelsen om att en upphandlande myndighet inte skall ta del av anbuden eller ansökningarna om att få lämna anbud förrän tidsfristen för att lämna anbud har löpt ut är felaktig. Det är uppenbart att en upphandlande myndighet måste få ta del av ansökningar om att få lämna anbud innan tiden för anbud har löpt ut, eftersom ansökningarna ju syftar till att ge rätt för ekonomiska aktörer att lämna anbud. I den engelska språkversionen talas om att ”the contracting entities examine the content of tenders and requests to participate only after the time limit set for submitting them has expired”.
Paragrafen har med den av felöversättningen motiverade ändringen utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Öppnande av anbud
7 §
Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upphandlande myndigheten utsedda personer skall delta. Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare utsedd person närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av den som framställt begäran.
Vid förhandlat upphandlingsförfarande får försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden skall öppnas samtidigt.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 1 kap. 20 § LOU med den skillnaden att försändelserna alltid skall öppnas samtidigt. Det finns enligt utredningens mening ingen anledning att tillåta successivt öppnande, vilket enligt LOU är möjligt, om det finns synnerliga skäl. Paragrafen saknar motsvarighet i direktivet.
Rättelser av fel, förtydligande och komplettering
8 §
En upphandlande myndighet får medge att en anbudsgivare eller anbudssökande rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet eller ansökningen att få lämna anbud.
Myndigheten får begära att ett anbud eller en ansökan förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Myndigheten får begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar intyg, skriftliga bevis och andra handlingar som getts in och som avses i 12 kap. och 13 kap. 3 §.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 1 kap. 21 § LOU. Den saknar motsvarighet i direktivet.
Underrättelse om beslut
9 §
En upphandlande myndighet skall, om inte annat följer av 10 § snarast möjligt skriftligen underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om de beslut som fattats i fråga om slutandet av ett ramavtal eller tilldelningen av ett kontrakt och om skälen för besluten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 41.1 i direktivet och 1 kap. 28 § första stycket och 29 § LOU. Enligt vad utredningen erfarit lämnas underrättelser som avses i paragrafen regelmässigt i skriftlig form. En generell bestämmelse om att så skall ske har tagits in i paragrafen. Av artikel 41.1 synes framgå att skälen för ett beslut anges endast om beslutet innebär att ett ramavtal inte sluts, att kontrakt inte tilldelas efter det att en inbjudan att lämna anbud utgått eller att förfarandet skall börjas om.
Formuleringen ”det beslut som fattats i fråga om” är avsedd att täcka såväl de fall då ett ramavtal slutits eller ett kontrakt tilldelats som de fall som nämns i artikeln.
Skälen för besluten skall alltid anges. Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Beslut att inte lämna ut information
10 §
En upphandlande myndighet får besluta att inte lämna ut sådan information som anges i 9 § och som rör kontraktstilldelning eller ett träffat ramavtal, om ett utlämnande skulle kunna hindra tillämpning av lagen, strida mot allmänintresset, skada berättigade kommersiella intressen för den som tilldelats kontraktet eller för andra leverantörer eller motverka en sund konkurrens mellan dessa aktörer.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 41.3 i direktivet stycket men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Underrättelse på begäran
11§ En upphandlande myndighet skall på begäran snarast möjligt underrätta
1. varje anbudssökande vars ansökan avslagits om skälen till att ansökan inte godtagits,
2. varje anbudsgivare vars anbud förkastats om skälen till att anbudet inte godtagits, och
3. varje anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud om utformningen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet.
Upplysningar enligt första stycket skall lämnas snarast möjligt och senast inom 15 dagar från det att begäran kom in.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 41.2 i direktivet och 1 kap. 27 § LOU.
I artikel 41.2 första stycket andra strecksatsen anges exempel på omständigheter som lett till att ett anbud förkastats och som skall motiveras. Det är fråga om anbud som innehåller avvikelser från angivna specifikationer eller som hänvisar till vissa standarder, när den upphandlande myndigheten ställt upp krav på prestanda eller funktion (artikel 23.4 och 23.5). Om den upphandlande myndigheten inte godtagit ett anbud på den grunden att förutsättningarna enligt artikel 23.4 eller 23.5 inte är uppfyllda är det enligt utredningens mening uppenbart att detta måste anges i den underrättelse som skall lämnas till anbudsgivaren. Något behov av att i paragrafen ange detta exempel finns därför inte.
Direktivet synes inte innehålla någon skyldighet, motsvarande den i 1 kap. 29 § andra meningen LOU, för en upphandlande myndighet att underrätta kommissionen i det fall myndigheten beslutat att inte sluta ett ramavtal eller tilldela ett kontrakt för vilket det har utgått inbjudan att lämna anbud eller att börja om förfarandet. I andra fall som anges i artikel 35.4 i direktivet föreskrivs en sådan skyldighet. I den föreslagna paragrafen har någon motsvarighet till den angivna bestämmelsen i LOU inte tagits in.
Anbudsgivares bundenhet
12 §
En anbudsgivare är bunden av sitt anbud även om han fått upplysningar som avses i 9 eller 11 §.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 1 kap. 19 a § LOU men saknar motsvarighet i direktivet.
Protokollens innehåll
13 §
En upphandlande myndighet skall för varje kontrakt och ramavtal upprätta ett protokoll och skall se till att genomförandet av en upphandling med hjälp av elektroniska medel dokumenteras.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmelser meddelar föreskrifter om vad ett protokoll skall innehålla.
En upphandlande myndighet är skyldig att på kommissionens begäran tillställa kommissionen protokollet eller huvuddragen i det.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 43. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i LOU.
De i direktivet intagna detaljerade föreskrifterna om vad ett protokoll skall innehålla bör beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Enligt 1 kap. 24 § LOU skall en upphandlande enhet på betryggande sätt förvara anbud och anbudsansökningar med tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar, samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i direktivet. När det gäller upphandlande myndigheter följer en sådan skyldighet av gällande arkiveringsbestämmelser. Utredningen har därför inte föreslagit att bestämmelsen förs in i den nya lagen. Det kan anmärkas att en sådan bestämmelse förs in i den nya lagen om upphandling inom försörjningssektorn, eftersom den lagen omfattar även andra upphandlande enheter än myndigheter.
16. Uteslutning av leverantörer
I detta kapitel behandlas krav som kan ställas på leverantörer och som, om de inte uppfylls, kan eller skall leda till att en upphandlande myndighet utesluter en leverantör från deltagande i myndighetens upphandling.
I direktivet finns de bestämmelser som behandlas i detta kapitel i artikel 45.
Bestämmelserna finns i kapitel 12 i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Omständigheter som skall medföra uteslutning av leverantörer
1 §
En upphandlande myndighet skall utesluta en leverantör från deltagande i upphandlingsförfaranden, om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt lagakraftvunnen dom har dömts för brott som innefattar
1. deltagande i en kriminell organisation enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/773/RIF,
2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 respektive artikel 3.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/742/RIF,
3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, eller
4. penninghäleri enligt 9 kap. 6 a § brottsbalken. Om leverantören är en juridisk person skall denna uteslutas enligt första stycket om någon som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över leverantören dömts för brottet.
Myndigheten får begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta honom med stöd av första stycket.
Om det finns synnerliga skäl får en upphandlande myndighet avstå från att utesluta en leverantör enligt första stycket.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 45.1 i direktivet men saknar motsvarighet i äldre direktiv och i LOU.
På det sätt bestämmelsen är utformad omfattar den brott för vilket en leverantör har dömts. I det fall denne är en juridisk person kan bestämmelsen enligt sin ordalydelse inte tillämpas. Det förefaller osannolikt att den är avsedd att omfatta endast leverantörer som är fysiska personer. Av artikel 45.1 tredje stycket framgår att en upphandlande myndighet får begära in vissa handlingar från anbudssökande eller anbudsgivare och också begära information från myndigheter. Om det är fråga om en anbudssökande eller anbudsgivare som är etablerad i ett annat land får den upphandlande myndigheten begära samarbete med behöriga myndigheter där. En sådan anmodan gäller, i enlighet med den nationella lagstiftningen i det andra landet, ”juridiska och/eller fysiska personer inklusive, vid behov, företagschefer eller varje annan person som är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera anbudssökanden eller anbudsgivare”. Med stöd av artikel 45.1 andra stycket, som innebär att medlemsstaterna i enlighet med nationell rätt och med hänsyn till gemenskapsrätten skall fastställa villkoren för tillämpningen av artikel 45.1, anser utredningen att det bör föreskrivas att möjligheten till uteslutning på denna grund skall i de fall leverantören är en juridisk person, omfatta även den som har ett bestämmande inflytande över leverantören och alltså är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören. Vad som nu sagts bör gälla om det bestämmande inflytandet kan utövas direkt eller indirekt, t.ex. genom ett moderbolag. Bestämningen är avsedd att motsvara den krets av personer som enligt 4 § lagen (1986:436) om näringsförbud kan åläggas näringsförbud då en verksamhet bedrivits av en juridisk person.
I artikel 45.1 första stycket anges de brottsliga gärningarna genom hänvisningar till definitioner i olika gemenskapsrättsakter. Deltagande i en kriminell organisation är inte i sig kriminaliserat i
Sverige. Övriga i direktivet uppräknade brottsrubriceringar förekommer i brottsbalken, bestickning i 17 kap. 7 § brottsbalken, bedrägeri i 9 kap. 1 § brottsbalken och penninghäleri i 9 kap. 6 a § brottsbalken.
Som framgår av artikeln omfattar den endast gärningar sådana de definieras i gemenskapsrättsakterna.
Deltagande i en kriminell organisation definieras i aktuell rådsakt enligt följande: ”I denna gemensamma åtgärd avses med kriminell organisation en strukturerad sammanslutning, inrättad för en begränsad tid av mer än två personer som handlar i samförstånd för att begå brott som bestraffas med frihetberövande eller en frihetsberövande säkerhetsåtgärd på upp till minst fyra år eller ett strängare straff oavsett om brotten är ett mål i sig själv eller ett medel att erhålla materiella fördelar och i förekommande fall ett sätt att otillbörligt påverka offentliga myndigheters verksamhet.”
Bestickning definieras i rådets gemensamma åtgärd 98/742 enligt följande: ”Bestickning inom den privata sektorn är en avsiktlig handling av var och en som direkt eller genom en mellanhand lovar, erbjuder eller ger en otillbörlig förmån, oavsett art, till en person för dennes eller för tredje mans räkning, som ett led i den personens affärsverksamhet, för att denne person i strid med sina skyldigheter skall utföra eller underlåta att utföra en handling.”
I rådets akt av den 26 maj 1997 definieras bestickning enligt följande. ”I denna konvention avses med bestickning varje avsiktlig handling som utförs av en person för att direkt eller genom tredje man utlova eller bevilja en förmån, oavsett art, till en tjänsteman, för egen räkning eller för tredje mans räkning, för att denne på ett sätt som strider mot hans officiella förpliktelser skall utföra eller underlåta att utföra en handling i tjänsten eller vid utövandet av tjänsten”.
I konventionen om skydd av europeiska gemenskapernas finansiella intressen förstås med bedrägeri ”sådant bedrägeri som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas finansiella intressen
a) i fråga om utgifter, varje uppsåtlig handling eller uppsåtlig underlåtenhet som är att hänföra till
– användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument, om detta leder till att medel från Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller från de budgetar som förvaltas av Europeiska gemenskaperna eller för deras räkning otillbörligen uppbärs eller innehålls,
– undanhållande av information som skall lämnas i enlighet med särskilda föreskrifter, om gärningen har samma effekt,
– användning av sådana medel för andra syften än dem som medlen ursprungligen har beviljats för,
b) i fråga om inkomster, varje uppsåtlig handling eller uppsåtlig underlåtenhet som är att hänföra till
– användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument, om detta leder till att medel från Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller från de budgetar som förvaltas av Europeiska gemenskaperna eller för deras räkning minskas på ett olagligt sätt,
– undanhållande av information som skall lämnas i enlighet med särskilda föreskrifter, om gärningen har samma effekt,
– missbruk av en förmån som lagligen erhållits, om gärningen har samma effekt.”
I direktivet anges som en punkt i artikel 45.1 ”penningtvätt enligt definitionen i artikel 1 i rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar. Enligt definitionen är penningtvätt uppsåtligt förfarande enligt följande:
”Omvandling eller överföring av egendom i vetskap om att egendomen härrör från brott eller från medverkan till brott och i syfte att hemlighålla eller dölja egendomens olagliga ursprung eller för att hjälpa någon som är delaktig i sådan verksamhet att undandra sig de rättsliga följderna av sitt handlande .
Hemlighållande eller döljande av en viss egendoms belägenhet, av förfogandet över den, av dess förflyttning, av de rättigheter som är knutna till den, i vetskap om att egendomen härrör från brott eller från medverkan till brott.
Förvärv, innehav eller brukande av egendom i vetskap om, vid tiden för mottagandet, att egendomen härrörde från brott eller från medverkan till brott.
Medverkan till överenskommelse att utföra, försök och medhjälp till anstiftan och underlättande av samt rådgivning för utförande till någon av de gärningar som anges i föregående strecksatser”.
Beskrivningen av den brottsliga gärningen i rådsdirektivet motsvarar vad som i 9 kap. 6 a § brottsbalken kallas penninghäleri. Den brottsliga gärningen har därför angetts genom en hänvisning till bestämmelsen i brottsbalken.
Som framgår av 3 § kan en leverantör visa att det inte finns anledning att utesluta honom genom att ge in lämpliga intyg. När
det gäller brottslighet får antas att ett lämpligt intyg är utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Det får vidare antas att det, för att ett sådant utdrag skall tjäna sitt syfte i ett upphandlingsärende, måste kunna enkelt konstateras om en leverantör dömts för något av de brott som anges i direktivet. Så kommer inte att vara fallet när det gäller deltagande i en kriminell organisation.
Deltagande i en kriminell organisation är brottsligt i flera europeiska länder däribland Tyskland, Österrike och Nederländerna (se SOU 2000:88 s.149 f.). Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet m.m. utredde om det i Sverige skulle införas straffansvar för deltagande i organisationer som ägnar sig åt brott. Kommittén gjorde dock bedömningen att en sådan kriminalisering inte skall införas i svensk rätt. Med hänsyn till att kriminalisering av organiserad brottslighet förekommer i andra europeiska länder anser utredningen att det ändå finns anledning att ta in direktivets bestämmelser i den nya lagen.
Oavsett vad som gäller i Sverige skall uteslutningsgrunderna tillämpas på varje leverantör, oavsett dennes hemland.
Det torde inte heller av kriminalregistret framgå om ett bedrägeri har riktat sig mot de Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.
Enligt artikel 45.1 andra stycket skall medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning och i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen fastställa villkoren för tillämpningen av denna punkt och de får fastställa undantag från skyldigheten att utesluta leverantörer, motiverat av tvingande allmänna intressen.
Enligt utredningens mening finns det inte behov av att fastställa sådana villkor för tillämpningen. Det kan däremot finnas skäl att medge undantag från bestämmelsen om uteslutning på grund av brottslig verksamhet. Undantag bör medges mycket restriktivt, vilket bör uttryckas så att synnerliga skäl skall finnas. Sådana skäl kan vara att gärningen begicks för länge sedan. Det kan också tänkas fall där en anställd som begick brottet har ersatts av en annan person. I båda fallen måste kunna förutsättas att det inte finns risk för ny brottslighet. Vid bedömning av om synnerliga skäl föreligger bör även den brottsliga gärningens art och svårighetsgrad kunna beaktas. Ytterligare ett exempel på fall då det kan anses tillåtet att anlita en leverantör utan hinder av 1 § är då det i en akut situation är nödvändigt att vidta åtgärder och den dömde leverantörens medverkan krävs.
I artikel 45.1 fjärde stycket anges att den upphandlande myndigheten vid behov skall begära att anbudssökandena eller anbudsgivarna lämnar vissa handlingar som anges i artikel 45.3. Denna bestämmelse täcks av 3 § första stycket.
Omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer
2 §
En leverantör får uteslutas från deltagande i ett upphandlingsförfarande, om han
1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,
2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,
3. genom lagakraftvunnen dom har dömts för brott avseende yrkesutövningen,
4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta,
5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, eller
6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna bestämmelse.
Om leverantören är en juridisk person får denna uteslutas enligt första stycket om någon som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över leverantören har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4.
Myndigheten får begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta honom med stöd av första stycket 1–3 eller 5.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.2 i direktivet och 1 kap. 17 § LOU. Den innebär att en upphandlande myndighet har möjlighet men inte skyldighet att utesluta en leverantör på de grunder som anges i paragrafen.
Av samma skäl som angetts i kommentaren till första paragrafen bör det föreskrivas att det skall vara möjligt att utesluta en leverantör som är en juridisk person, om någon som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över den juridiska personen har dömts för brott som avses i första stycket punkt 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4.
Bestämmelsen i andra stycket i paragrafen har ingen motsvarighet i direktivet men är hämtad från 1 kap. 17 § andra stycket LOU. Även den bestämmelsen kan enligt utredningens uppfattning grundas på artikel 45.2 andra stycket. Det är också uppenbart att artikel 45.3, som anger vilka bevis på att uteslutningsgrunderna inte är tillämpliga som en upphandlande myndighet skall godta, förutsätter att sådana kan efterfrågas.
Uteslutningsgrunden tvångsförvaltning har tagits med i uppräkningen i första stycket 1, även om användningsområdet torde vara mycket begränsat. Såvitt kunnat utrönas kan tvångsförvaltning förekomma av bostadsfastighet enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792) och av elektriska anläggningar enligt lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar. Tvångsförvaltningen synes då avse en viss tillgång eller vissa tillgångar och inte leverantören som sådan, även om skillnaden är obetydlig i de fall det som tvångsförvaltas omfattar allt som ingår i leverantörens verksamhet.
När det gäller punkterna 3 och 4 framgår av beaktandesats 43 att brottet mot eller det allvarliga felet i yrkesutövningen kan vara överträdelse av miljölagstiftningen eller av lagstiftningen om otillåten samverkan vid offentlig upphandling.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Intyg och bevis angående leverantör
3 §
Den upphandlande myndigheten skall som bevis för att det inte finns grund för att utesluta en leverantör godta utdrag ur officiellt register eller annan likvärdig handling när det gäller ett förhållande som avses i 1 § eller 2 § 1-3 och intyg från behörig myndighet när det gäller ett förhållande som avses i 2 § 5.
Om sådana handlingar eller intyg som avses i första stycket inte utfärdas i leverantörens hemland eller ursprungsland eller inte omfattar samtliga de fall som avses i 1 § eller 2 § 1–3 kan de ersättas av en utsaga som har avgetts på heder och samvete eller av en likvärdig åtgärd.
Om en leverantör är registrerad i en EES-stats officiella förteckning över godkända leverantörer får antas att leverantören uppfyller de krav som anges i 1 § eller i 2 § första stycket 1–5.
Kommentar
Paragrafens första och tredje stycken motsvarar artikel 45.3 i direktivet och 1 kap. 18 § LOU.
I artikel 45.3 andra stycket anges som exempel på bevis som kan ersätta utdrag ur register och intyg försäkran under ed, en högtidlig försäkran som avläggs inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet, notarius publicus eller en godkänd yrkesorganisation i personens hemland eller ursprungsland. I den föreslagna paragrafen har i stället, utan att någon saklig skillnad är avsedd, angetts att det skall vara fråga om en utsaga som avgetts på heder och samvete eller en annan likvärdig åtgärd.
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 45.1. och i 1 kap. 18 § LOU. Bestämmelser med samma innebörd finns i direktiv 93/36/EEG (artikel 20.2 och 3), 93/37/EEG (artikel 24 tredje stycket ) och 92/50/EEG (artikel 29 andra och tredje stycket).
Paragrafens tredje stycke grundas på artikel 52.3 och har en motsvarighet i 1 kap. 18 § LOU. Det har utformats med ledning av bestämmelsen i LOU. Denna är utformad så att leverantören ”skall anses” uppfylla vissa ställda krav medan i den föreslagna paragrafen används lokutionen ”får antas”, vilken närmare anknyter till direktivets uttryckssätt (att en registrering endast innebär en presumtion).
Bemyndigande
4 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de bevis som avses i 3 §.
Kommentar
Ett motsvarande bemyndigande finns i 7 kap. 15 § 3.
17. Kontroll av leverantörers lämplighet och förmåga att fullgöra kontrakt
I detta kapitel behandlas hur en upphandlande myndighet skall kontrollera att leverantörer uppfyller de krav som ställs på dem I direktivet finns de bestämmelser som behandlas i detta kapitel i artiklarna 46-52.
Bestämmelserna finns i kapitel 13 i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Kontroll av leverantörers lämplighet
1 §
Innan kontrakt tilldelas skall den upphandlande myndigheten kontrollera lämpligheten hos de leverantörer som inte har uteslutits enligt 12 kap. 1–2 §.
Kontroll skall ske i enlighet med de kriterier för ekonomisk och finansiell ställning samt yrkesmässig och teknisk kunskap eller kapacitet som anges i 4–15 §§ samt, i förekommande fall, de icke-diskriminerande regler och kriterier som avses i 5 kap. 11 §.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 44.1 i direktivet. Den har med redaktionella ändringar utformats i nära överensstämmelse med direktivet.
2 §
En upphandlande myndighet får ställa upp krav på en lägsta nivå för anbudssökandes och anbudsgivares kapacitet, i enlighet med kraven i 3–13 §§. Omfattningen av den information som avses i 3–13 §§ samt de lägsta nivåerna för den kapacitet som
krävs för ett bestämt kontrakt skall ha samband med kontraktsföremålet och stå i proportion till detta.
De krav som ställs upp skall framgå av annonsen om upphandling.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 44.2 i direktivet. Den har utformats i nära överensstämmelse med direktivet.
Krav på registrering
3 §
Myndigheten får begära att en leverantör visar att han är registrerad i det land där han driver verksamhet enligt landets aktiebolags- eller handelsregister eller motsvarande register.
I stället för vad som anges i första stycket kan en leverantör avlägga en ed under försäkran eller uppvisa ett intyg enligt bilaga 5 till denna lag för offentliga byggkontrakt, bilaga 6 till denna lag för offentliga varukontrakt och bilaga 7 till denna lag för offentliga tjänstekontrakt.
I samband med förfaranden för tilldelning av offentliga tjänstekontrakt får den upphandlande myndigheten anmoda anbudssökande eller anbudsgivare att visa att de har ett särskilt tillstånd eller är medlemmar i en organisation i sitt hemland, om detta krävs för att tillhandahålla den aktuella tjänsten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 46 i direktivet och 1 kap. 18 § LOU. Paragrafen har utformats i nära överensstämmelse med direktivet.
Leverantörers ekonomiska och finansiella ställning
Bevis på den ekonomiska och finansiella ställningen
4 §
Bevis på en leverantörs ekonomiska och finansiella ställning kan utgöras av
1. intyg från banker eller, i förekommande fall, bevis på relevant ansvarsförsäkring för verksamheten,
2. balansräkningar eller utdrag ur dem, om offentliggörande av balansräkningar krävs enligt lagstiftningen i det land där leverantören är etablerad eller,
3. uppgift om företagets samlade omsättning och, i förekommande fall, omsättningen för det verksamhetsområde som upphandlingen gäller för de tre senaste verksamhetsåren eller den kortare tid under vilken verksamheten bedrivits, om uppgifter om denna omsättning är tillgängliga.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 47.1 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
5 §
Den upphandlande myndigheten skall i annonsen om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud ange vilken eller vilka av de i 4 § nämnda referenserna som den har valt samt vilka andra referenser som skall företes.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 47.4 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
6 §
Om en leverantör har ett godtagbart skäl för att inte förete de referenser som den upphandlande myndigheten begär, får han bevisa sin ekonomiska och finansiella ställning med varje annan handling som den upphandlande myndigheten finner lämplig.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 47.5 direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Tillgång till andra företags ekonomiska kapacitet
7 §
En leverantör får vid behov och när det gäller ett bestämt kontrakt åberopa andra företags kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan leverantören och dessa företag. Leverantören skall genom att tillhandahålla ett åtagande från företagen i fråga eller på annat sätt visa att han kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna vid fullgörandet av det aktuella kontraktet.
På samma villkor kan en grupp av leverantörer som avses i 2 kap. 9 § åberopa förmågan hos deltagarna i gruppen eller andra företag.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 47.2 och 47.3 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Denna bestämmelse behandlar kapacitet vad avser ekonomisk och finansiell ställning. Motsvarande bestämmelse vad avser teknisk och yrkesmässig kapacitet finns i 10 §. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Teknisk och yrkesmässig kapacitet
8 §
En leverantörs tekniska och yrkesmässiga kapacitet skall bedömas och kontrolleras i enlighet med 9 och 10 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 48.1 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Bevis på teknisk kapacitet
9 §
Den upphandlande myndigheten skall i annonsen om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud ange på vilket eller vilka av de sätt som anges i andra stycket som en leverantör skall styrka sin tekniska kapacitet.
Den tekniska kapaciteten kan styrkas
1. genom en förteckning över slutförda byggentreprenader under de fem senaste åren, åtföljd av intyg om att de viktigaste byggentreprenaderna utförts på ett tillfredsställande sätt, varvid av intygen skall framgå värde, tidpunkt och plats för utförandet av byggentreprenaderna och huruvida de utfördes enligt gängse branschnormer och slutfördes på ett korrekt sätt, Om det är nödvändigt skall den behöriga myndigheten sända dessa intyg direkt till den upphandlande myndigheten,
2. genom en förteckning över de viktigaste varuleveranser eller tjänster som utförts under de tre senaste åren, varvid skall framgå värde och tidpunkt samt huruvida det varit fråga om privata eller offentliga mottagare; om mottagaren är en upphandlande myndighet skall lämnas intyg som utfärdats eller attesterats av denna myndighet och om mottagaren inte är en upphandlande myndighet skall lämnas intyg från köparen eller, om detta inte är möjligt, skall lämnas en försäkran från leverantören,
3. genom uppgifter om den tekniska personal och de tekniska organ som ansvarar för kvalitetskontrollen eller som berörs på annat sätt, vare sig de direkt tillhör leverantörens företag eller inte, och, i fråga om offentliga byggentreprenader, uppgift om den tekniska personal och de tekniska organ som entreprenören kan förfoga över för att genomföra entreprenaden,
4. genom en beskrivning av varuleverantörens eller tjänsteleverantörens tekniska utrustning och av de metoder som han använder för att säkra kvaliteten samt av företagets undersöknings- och forskningsresurser,
5. när det är fråga om komplexa varor eller tjänster eller i undantagsfall om varor eller tjänster avsedda för ett särskilt ändamål, genom en kontroll som skall utföras av den upphandlande myndigheten själv eller på dennas vägnar av ett behörigt organ i varuleverantörens eller tjänsteleverantörens etableringsland, förutsatt att detta organ ger sitt samtycke;
kontrollen skall avse en varuleverantörs tillverkningskapacitet eller en tjänsteleverantörs tekniska kapacitet och, om det behövs, dennes undersöknings- och forskningsresurser samt åtgärder för kvalitetskontroll,
6. genom uppgifter om tjänsteleverantörens eller entreprenörens utbildnings- och yrkeskvalifikationer och motsvarande uppgifter om ledande personer i företaget, särskilt om den eller dem som skall ansvara för tillhandahållande av tjänsterna eller leda byggentreprenaden,
7. när det är fråga om byggentreprenader eller tjänster, genom uppgifter om de miljöskyddsåtgärder leverantören kommer att tillämpa vid fullgörandet av kontraktet, om det med hänsyn till vad kontraktet avser är påkallat med sådana uppgifter,
8. genom en uppgift om antalet anställda i medeltal per år hos tjänsteleverantören eller entreprenören och antalet anställda med ledningsfunktion under de tre senaste åren,
9. genom en uppgift om vilka verktyg, maskiner och teknisk utrustning som tjänsteleverantören eller entreprenören förfogar över för att fullgöra kontraktet,
10. genom en upplysning om hur stor del av kontraktet som tjänsteleverantören kan komma att lägga ut på underleverantörer, eller
11. när det gäller de varor som skall levereras, genom prover, beskrivningar eller fotografier, vars äkthet skall styrkas om den upphandlande myndigheten begär det, eller genom intyg som upprättas av officiella institutioner för kvalitetskontroll eller enheter för sådan kontroll av erkänd kompetens och av vilka det skall framgå att varor som är klart identifierade genom referenser överensstämmer med vissa specifikationer eller standarder.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 48.2 men saknar motsvarighet i LOU.
I den svenska språkversionen är punkt 7 utformad så att uppgifter om miljöskyddsåtgärder skall avse sådana åtgärder som ”den ekonomiska aktören kan komma att tillämpa vid verkställandet av kontraktet”. Sådana uppgifter säger ingenting om vilka miljöskyddsåtgärder som faktiskt kommer att tillämpas. I de danska, engelska och tyska språkversionerna talas om åtgärder som den ekonomiska aktören ”kan anvende”, ”will be able to apply”
respektive ”anwenden will”. I den föreslagna paragrafen anges i punkt 7 att uppgifterna skall avse de åtgärder som leverantören kommer att använda vid fullgörandet av kontraktet.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
I betänkandekapitel 12, vartill hänvisas, har utredningen mer utförligt behandlat vilka miljöhänsyn som kan tas vid ett upphandlingsförfarande.
Tillgång till andra företags tekniska kapacitet
10 §
En leverantör får vid behov och när det gäller ett bestämt kontrakt åberopa andra företags kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan leverantören och dessa företag. Leverantören skall genom att tillhandahålla ett åtagande från företagen i fråga eller på annat sätt visa att han kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna vid fullgörandet av kontraktet.
På samma villkor kan en grupp av leverantörer som avses i 2 kap. 9 § åberopa förmågan hos deltagarna i gruppen eller andra företag.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 48.3 och artikel 48.4 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Denna bestämmelse behandlar en leverantörs tillgång till andra företags tekniska kapacitet, jfr. även vad som sägs i kommentaren till 7 §. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Leverantörers yrkeskunnande
11 §
När det gäller varukontrakt som innefattar monterings- eller installationsarbeten, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenad, får särskild vikt vid bedömningen av en leverantörs förmåga att fullgöra kontraktet fästas vid
leverantörens yrkeskunnande, effektivitet, erfarenhet och tillförlitlighet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 48.5.
I den svenska språkversionen av artikeln talas om ”varukontrakt som gäller leverans på plats eller installation”. I de danska, engelska och tyska språkversionerna talas om leveranser ”der kr æver monterings- eller installationsarbejder”, ”requiring siting or installation work” respektive ”f ür die Verlage- oder Anbringarbeiten erforderlich sind”. Paragrafen har i denna del utformats i enlighet med dessa andra språkversioner.
I övrigt har paragrafen med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Kvalitetssäkringsstandarder
12 §
Om en upphandlande myndighet kräver uppvisande av intyg utfärdat av ett oberoende organ om att leverantören iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, skall myndigheten hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området och som är certifierade av organ som uppfyller europeiska standarder för certifiering.
Den skall godkänna likvärdiga intyg från sådana organ som är etablerade i andra EES-stater. Den skall även godta andra bevis på likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder som lämnas av leverantörer.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 49 i direktivet och 5 kap. 25 § LOU.
Enligt direktivet skall myndigheten hänvisa till ”kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området som är certifierade av organ vilka uppfyller europeiska standarder för certifiering”. Språkligt syftar ”som är certifierade” på relevanta europeiska standarder. Av de danska, engelska och tyska språkversionerna framgår att det är kvalitetssäkringssystemen som
skall vara certifierade. Bestämmelsen i första stycket i paragrafen har utformats på detta sätt.
I övrigt har paragrafen med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Standarder för miljöledning
13 §
Om en upphandlande myndighet i de fall som avses i 9 § 7 kräver att få se certifikat som upprättats av ett oberoende organ och som intygar att leverantören uppfyller vissa miljöledningsstandarder, skall myndigheten hänvisa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller internationella standarder för certifiering.
Myndigheten skall godta likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater. Den skall även godta andra bevis på likvärdiga miljöledningsåtgärder som läggs fram av leverantörerna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 50 i direktivet.
Med gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) avses Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljöredovisningsordning (EMAS) (EGT L 114, 24.4.2001, s. 1).
Paragrafen har utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
På samma sätt som har skett i kommentaren till 9 § hänvisar utredningen till vad som har skrivits om miljöhänsyn i betänkandekapitel 12.
Kompletterande handlingar och upplysningar
14 §
Den upphandlande myndigheten får anmoda leverantörerna att komplettera eller förtydliga intyg och andra handlingar som avses i 12 kap. 3 §, och i 3, 4, 6, 7, 9, 10, 12 och 13 §§ i detta kapitel.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 51. Enligt den svenska språkversionen av direktivet kan en anmodan avse komplettering eller förtydligande av inlämnade certifikat och handlingar ”med tillämpning av artiklarna 45–50”. Det bör dock rimligtvis vara fråga om att komplettera eller förtydliga sådana handlingar som avses i dessa artiklar. Paragrafen har utformats på det sättet.
I övrigt har paragrafen med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Officiella förteckningar
15 §
Om en leverantör är registrerad i en EES-stats officiella förteckning över godkända leverantörer eller innehar ett certifikat utfärdat av ett offentligrättsligt eller privaträttsligt certifieringsorgan som uppfyller europeiska standarder för certifiering får antas att leverantören uppfyller de krav som anges i
1. 12 kap. 1 § och 2 § 1–4 och 6, 3 §, 4 § 2 och 3 samt 9 § 1, 3 och 6–9 i detta kapitel när det gäller byggentreprenörer,
2. 9 § 2–5 och 11 när det gäller varuleverantörer, eller
3. 9 § 2 och 4–10 när det gäller tjänsteleverantörer.
Kommentar
I direktivet finns omfattande bestämmelser om officiella förteckningar över och certifiering av leverantörer i artikel 52. Även de äldre direktiven innehåller liknande bestämmelser. Någon skyldighet att införa sådana förteckningar eller certifieringssystem finns inte. I 1 kap. 18 § LOU finns en bestämmelse som innebär att
en leverantör som är registrerad i en EES-stats officiella förteckning över godkända leverantörer skall anses uppfylla de krav som kan ställas upp med stöd av 12 kap. 2 § första stycket 1–3, dvs. kraven att inte vara försatt i konkurs eller föremål för liknande åtgärder eller dömd för brott avseende yrkesutövningen.
Bestämmelsen i den föreslagna paragrafen motsvarar artikel 52.3 i direktivet.
Såväl enligt direktivet som enligt den föreslagna paragrafen innebär bestämmelsen endast en presumtion. Om en upphandlande myndighet har tillgång till tillförlitliga uppgifter om en leverantör som strider mot vad som framgår av en officiell förteckning får därför dessa uppgifter läggas till grund för bedömningen av leverantörens lämplighet.
18. Kontraktstilldelning
Direktivet erbjuder liksom LOU två alternativa grunder för att välja leverantör: antingen skall det anbud antas som är mest fördelaktigt från den upphandlande myndighetens synpunkt eller också skall det anbud antas som har det lägsta priset. I det första fallet får hänsyn tas till olika faktorer som skall ha gjorts kända för anbudssökande och anbudsgivare. I det senare fallet får inga andra faktorer än priset inverka på valet av leverantör bland de leverantörer som kan komma i fråga för leveransen.
Bestämmelserna finns i 14 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Tilldelningsgrunder
1 §
En upphandlande myndighet skall anta antingen
1. det anbud som är det ur den upphandlande myndighetens synvinkel ekonomiskt mest fördelaktiga, eller
2. det anbud som har lägst anbudspris. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, skall myndigheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 53.1 i direktivet och 1 kap. 22 § LOU. I direktivet men inte i LOU anges uttryckligen att bedömningen av vilket anbud som är det mest fördelaktiga skall göras ur den
upphandlande myndighetens synvinkel. Även om detta närmast är en självklarhet har denna precisering, för att ingen tvekan skall kunna uppstå på denna punkt, tagits in i paragrafen.
I 1 kap. 22 § LOU andra stycket andra meningen finns en föreskrift om att den upphandlande myndigheten skall i förfrågningsunderlaget eller annonsen ange de omständigheter den tillmäter betydelse vid bedömningen av vilket som är det mest fördelaktiga anbudet. Denna fråga behandlas i 2 §.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
2 §
Den upphandlande myndigheten skall ange vilken relativ inbördes betydelse de olika kriterier som avses i 1 § andra stycket kommer att ges vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Den relativa betydelsen av kriterierna får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.
I det fall den upphandlande myndigheten kan visa att det inte är möjligt att ange den relativa betydelsen av de olika kriterierna, skall dessa anges i fallande prioritetsordning.
Den relativa betydelsen av kriterierna eller prioritetsordningen skall anges i annonsen om upphandlingen eller i förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 53.2 i direktivet och 1 kap. 22 § andra stycket andra meningen LOU.
Direktivet innehåller utförligare bestämmelser om hur rangordningen av anbud skall göras än LOU. Dessa utförligare bestämmelser bör i princip tas in i den nya lagen.
I stället för den i direktivet använda formuleringen ”hur de olika kriterierna kommer att viktas inbördes” bör med samma avsedda betydelse användas uttrycket ”vilken relativ inbördes betydelse de olika kriterier - - - kommer att ges”. Det ger också samma möjligheter att använda olika metoder eller system för att bestämma den vikt som skall tillmätas olika faktorer.
I artikel 53.2 andra stycket anges att den upphandlande enheten, när den anser att viktning inte är möjlig av påvisbara skäl, skall ange kriterierna i fallande prioriteringsordning. I paragrafen har detta i
stället uttryckts så att enheten skall kunna visa skälen för att en viktning inte är möjlig.
Någon samlad beskrivning av vad ett förfrågningsunderlag skall innehålla finns inte i direktivet.
Enligt Hentze – Sylvén Offentlig upphandling (2 u. s 80 f.) består förfrågningsunderlaget normalt av kravspecifikation, kommersiella villkor (kontraktsvillkoren), administrativa bestämmelser och utvärderingskriterier.
Paragrafen har med de ändringar som föranleds av vad som nu sagts och andra redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Onormalt låga anbud
3 §
En upphandlande myndighet får förkasta ett anbud som den anser vara onormalt lågt. Anbudet får dock förkastas först sedan myndigheten skriftligen begärt en förklaring till det låga anbudet och inte fått ett tillfredsställande svar.
En begäran om förklaring kan avse
1. om anbudsgivaren kan utnyttja ekonomiskt fördelaktiga metoder att fullgöra upphandlingskontraktet,
2. om anbudsgivaren kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra upphandlingskontraktet,
3. originaliteten i de varor, tjänster eller byggentreprenader, som föreslås av anbudsgivaren,
4. om anbudsgivaren iakttar de bestämmelser om arbetarskydd och arbetsförhållanden som gäller på den ort där upphandlingskontraktet skall fullgöras, och
5. möjligheten för anbudsgivaren att få statligt stöd. Den upphandlande myndigheten skall i samråd med anbudsgivaren granska detta innehåll med beaktande av de ingivna förklaringarna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 55.1 och 55.2 direktivet och 1 kap. 23 § LOU.
I artikel 55.1 första stycket i direktivet anges att priset skall vara onormalt lågt i förhållande till varorna, byggentreprenaderna eller tjänsterna. Enligt utredningens är det klart att priset måste bedömas i förhållande till det som upphandlas. Det är därför inte nödvändigt att ange detta förhållande i paragrafen.
I den svenska språkversionen används i 55.1 andra stycket a) uttrycket ”ekonomiska kalkyler avseende sättet att tillhandhålla…”. I den engelska språkversionen används uttrycket ”the economics of the construction method…”. Sannolikt motsvarar ”ekonomiskt fördelaktiga metoder” bättre vad som kan antas vara den avsedda innebörden av uttrycket.
Bestämmelsen i artikel 55.1 andra stycket d om att ett begärt förtydligande kan avse ”iakttagande av bestämmelser om anställningsskydd och arbetsförhållanden” ger närmast intryck av att det skulle vara möjligt att förklara ett onormalt lågt anbud med att sådana bestämmelser har iakttagits. Det får antas att ett förtydligande syftar till att klarlägga huruvida det låga anbudet beror på att bestämmelserna inte har iakttagits. Med den föreslagna utformningen av paragrafen framgår det enligt utredningens uppfattning tydligare att så är fallet.
I artikel 55.1 andra stycket a) anges att begärda förtydliganden kan gälla ”besparingar avseende sättet att tillverka varorna, sättet att tillhandahålla tjänsterna och byggmetoderna”. Utan att någon skillnad i sak är avsedd föreslås i förenklingssyfte att denna formulering ersätts med ”ekonomiskt fördelaktiga metoder att fullgöra upphandlingskontraktet”. Motsvarande ändringar bör göras i artikel 55.1 andra stycket b och d.
4 §
Om en upphandlande myndighet finner att ett anbud är onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statligt stöd skall myndigheten samråda med anbudsgivaren. Kan anbudsgivaren inte inom en skälig tidsfrist som fastställs av den upphandlande myndigheten visa att det är fråga om ett tillåtet stöd, får anbudet förkastas.
En upphandlande myndighet som förkastar ett anbud enligt första stycket skall underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om det.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 55.3 i direktivet och 1 kap. 23 § andra stycket LOU.
Enligt direktivet skall anbudsgivaren bevisa att det berörda stödet har beviljats på lagliga grunder. Detta har i den föreslagna lydelsen av paragrafen uttryckts så att anbudsgivaren skall visa att det är fråga om ett tillåtet stöd. Någon skillnad i sak är inte avsedd.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
19. Koncessioner avseende byggentreprenader
Särskilda bestämmelser om koncessioner avseende byggentreprenader finns i artiklarna 56–65 i direktivet. Byggkoncessioner definieras i artikel 1.3 som kontrakt av samma typ som ett offentligt byggentreprenadkontrakt med den skillnaden att ersättningen för arbetet utgörs endast av rätten att utnyttja anläggningen eller av dels en sådan rätt, dels betalning.
Direktivets bestämmelser om upphandling av koncessioner avseende byggentreprenader överensstämmer i flera avseenden helt eller delvis med bestämmelserna om upphandling av byggentreprenader. Det gäller t.ex. tröskelvärdet, undantag och annonsering.
I direktivet finns särskilda bestämmelser för de fall då en koncessionshavare anlitar andra företag för att utföra byggentreprenader.
Bestämmelserna finns i den nya lagen i 15 kap.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Tillämpningsområdet
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beviljande av en byggkoncession avseende byggentreprenad, om upphandlingskontraktet har ett värde om minst 5 923 000 euro. Värdet skall beräknas enligt de regler för byggentreprenader som gäller enligt 4 kap. 3–7 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 56 i direktivet. I LOU finns en motsvarighet till paragrafens första mening i 3 kap. 1 § och till dess andra mening i 3 kap. 2 och 4 §§.
I direktivet anges uttryckligen att det skall vara fråga om koncessioner som en upphandlande myndighet beviljar. Eftersom hela direktivet och lagen gäller endast upphandling som görs av upphandlande myndigheter behöver detta inte anges i denna paragraf.
Ett förfarande som syftar till att bevilja en koncession som avser en byggentreprenad innebär att ett kontrakt kommer att tilldelas en leverantör. I detta förfarande skall iakttas de generella bestämmelser som direktivet och lagen innehåller om t.ex. principer för tilldelning av kontrakt och förfrågningsunderlag och upphandlingsförfaranden.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Undantag från tillämpningsområdet
2 §
Detta kapitel tillämpas inte på koncessioner som beviljas i sådana fall som enligt 1 kap. 2 § medför att lagen inte skall tillämpas på upphandling av byggentreprenader och inte heller i sådana fall som avses i 3 kap. 1 §, 2 § 2 eller 3 §.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 57 i direktivet. Enligt 3 kap. 5 § LOU skall bestämmelserna i det kapitlet inte tillämpas på upphandlingar som avses i 4 kap. (inom försörjningssektorn).
De upphandlingar som undantas från tillämpningen av kapitel 15 är de undantag som anges i artikel 12 (upphandling inom försörjningssektorerna, 1 kap. 2 § i den föreslagna lagen), artikel 13 (upphandling på telekommunikationsområdet 3 kap. 1 § i den föreslagna lagen), artikel 14 (upphandling som omfattas av sekretess eller kräver särskilda säkerhetsåtgärder, 3 kap. 2 § 2 i den föreslagna lagen) och artikel 15 (upphandling som görs enligt internationella avtal, 3 kap. 3 § i den föreslagna lagen). Enligt 1 kap. 2 § andra stycket omfattas inte posttjänster av det undantag från lagens tillämpning som görs för upphandling inom försörjningssektorerna. Bestämmelserna om koncessioner som avser byggentreprenader kommer därför att vara tillämpliga också om upphandlingen görs för en verksamhet som avser sådana tjänster.
3 §
Denna lag skall, under de förutsättningar som enligt 5 kap. 9 § första stycket 1 och andra stycket berättigar en upphandlande myndighet att använda förhandlat upphandlingsförfarande utan föregående annonsering, inte tillämpas på kompletterande byggentreprenader som inte ingår i vare sig det ursprungliga koncessionsprojektet eller i det ursprungliga kontraktet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 61 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. I förhållande till direktivet, där förutsättningarna för tillämpning av undantaget anges direkt har i paragrafen valts att hänvisa till de likalydande förutsättningarna för en upphandlande myndighet att tillämpa förhandlad upphandling utan föregående annonsering. Metoderna leder till samma materiella resultat.
Annonsering
4 §
En upphandlande myndighet skall annonsera upphandling av koncessioner som avser byggentreprenader. I fråga om annonseringen tillämpas 9 kap. 9–15 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 58 i direktivet. Vad en annons skall innehålla, hur den skall offentliggöras m.m. framgår av artikel 58.2– 58.4, där det bl.a. hänvisas till artiklarna 36.2–36.8 och 37. Genom hänvisningen till 9 kap. 9–15 §§ uppnås överensstämmelse mellan direktivet och lagen.
Enligt 3 kap. 9 § LOU skall en upphandlande enhet snarast möjligt genom förhandsannonsering informera om de upphandlingar över tröskelvärdet som enheten planerat och ange deras huvudsakliga art och omfattning. Någon sådan skyldighet föreskrivs inte i direktivet och har inte heller tagits in i den föreslagna paragrafen.
Tidsfrister för ansökan om att tilldelas en koncession
5 §
Tidsfristen för att lämna in ansökningar om att tilldelas en koncession skall vara minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades.
Tiden får förkortas i enlighet med 10 kap. 5 § och skall förlängas i enlighet med 10 kap. 7 §.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 59 i direktivet. Första stycket motsvaras av 3 kap. 23 § första stycket LOU. Någon motsvarighet till paragrafens andra stycke finns inte i LOU.
Av 10 kap. 5 § framgår att annars tillämplig tidsfrist får förkortas med sju dagar om en annons utarbetas och skickas med elektroniska medel. I 10 kap. 7 § anges att tidsfristen för mottagande av anbud skall förlängas bl.a. om förfrågningsunderlag inte tillhandahållits i tid.
Underentreprenad
6 §
En upphandlande myndighet får begära att den som ansöker om att tilldelas en koncession skall lägga ut minst 30 procent av koncessionsvärdet på tredje man, med möjlighet för den koncessionssökande att öka denna andel. Den minsta andel som skall gälla skall anges i koncessionsavtalet.
Om myndigheten inte gjort någon begäran enligt första stycket, får den begära att sökandena i sina anbud anger hur stor andel av koncessionens totala värde som de avser att lägga ut på någon annan.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 60 i direktivet och 3 kap. 6 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Koncessionshavares skyldighet när denne är en upphandlande myndighet
7 §
Om den som tilldelas en koncession är en upphandlande myndighet, gäller denna lag vid den myndighetens tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 62 i direktivet och 3 kap. 7 § första stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Koncessionshavares skyldighet när denne inte är en upphandlande myndighet
8 §
Om den som tilldelas en koncession inte är en upphandlande myndighet, skall i upphandlingskontraktet föreskrivas att koncessionshavaren, när han tilldelar tredje man byggentreprenadkontrakt, skall annonsera upphandlingen enligt bestämmelserna i 9 kap. 9–15 §§.
Annonsering enligt första stycket skall inte krävas, om värdet av de kontrakt som tilldelas tredje man inte uppgår till 5 923 000 euro. Annonsering skall inte heller krävas, om sådana förhållanden föreligger som enligt 5 kap. 7 eller 9 § berättigar en upphandlande myndighet att använda förhandlat upphandlingsförfarande utan föregående annonsering.
Värdet av ett kontrakt skall beräknas enligt de regler för byggentreprenader som gäller enligt 4 kap. 3–7 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 63.1 första och andra styckena och artikel 64 i direktivet och 3 kap. 7 § andra stycket LOU.
Företag som går samman och anknutna företag
9 §
Om flera företag går samman för att få en koncession, skall inte något av dem anses som tredje man. Detsamma gäller ett anknutet företag.
Med anknutet företag förstås företag över vilket koncessionshavaren direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande på det sätt som anges i 10 §, företag som kan utöva ett sådant inflytande över koncessionshavaren och företag som tillsammans med koncessionshavaren står under sådant inflytande av något annat företag på grund av ägande eller finansiellt deltagande eller på grund av de regler företaget lyder under.
En uttömmande förteckning över företag som avses i första stycket skall bifogas ansökan om att tilldelas en koncession.
10 §
Ett bestämmande inflytande enligt 9 § skall antas föreligga om ett företag direkt eller indirekt i förhållande till ett annat företag innehar större delen av andelarna i företaget eller kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktieägande eller motsvarande eller kan utse mer än halva antalet ledamöter i företagets administrativa, verkställande eller övervakande organ.
Kommentar till 9 och 10 §§
Paragraferna motsvarar tillsammans artikel 63.2 i direktivet och 3 kap. 8 § LOU. De har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Tidsfrist vid koncessionshavares tilldelning av kontrakt
11 §
En koncessionshavare som inte är en upphandlande myndighet och som skall tilldela ett kontrakt som avser en byggentreprenad skall bestämma en tidsfrist för ansökningar om att få lämna anbud som inte är kortare än 37 dagar från den dag då annonsen skickades och en tid för att lämna anbud som inte är kortare än
40 dagar från den dag då annonsen om upphandlingen eller inbjudan att lämna anbud skickades.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 65 i direktivet och 3 kap. 23 § andra stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
20. Projekttävlingar på tjänsteområdet
I detta kapitel behandlas de bestämmelser i direktivet som gäller projekttävlingar.
Projekttävlingar definieras i 2 kap. 18 § i lagen (kapitel 6 i betänkandet) och regleras i artiklarna 66–74 i direktivet.
Bestämmelser om formgivningstävlingar, vilket är den beteckning som används i LOU, finns i 5 kap. 28–33 §§ och 6 kap. 18 § LOU.
Bestämmelserna är intagna i 16 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Tillämpningsområdet
1 §
Detta kapitel skall, om inte annat följer av 2 §, tillämpas på sådana projekttävlingar avseende tjänster, som
1. ingår i ett förfarande för tilldelning av ett tjänstekontrakt, eller
2. innefattar priser eller ersättningar till deltagarna. Första stycket gäller endast om tröskelvärdet uppgår till minst det belopp som anges i 4 §.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 67.2 första stycket i direktivet. Den har dock kompletterats med förutsättningen att vissa tröskelvärden skall uppnås. Någon direkt motsvarighet till bestämmelserna i direktivet finns inte i LOU.
Undantagna projekttävlingar
2 §
Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på sådana projekttävlingar avseende tjänster
1. som omfattas av lagen (0000:00) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, under förutsättning att de anordnas av en upphandlande myndighet som bedriver någon verksamhet som anges i 4 kap. i den lagen och anordnas för fortsatt utövande av denna verksamhet, eller som är undantagna från den lagens tillämpningsområde, eller
2. som anordnas i sådana fall som avses i 3 kap. 1 §, 2 § 2 eller 3 §.
Utan hinder av första stycket 1 tillämpas detta kapitel på projekttävlingar som anordnas av en upphandlande myndighet som bedriver sådan verksamhet som består i tillhandahållande av tjänster som anges i 4 kap. 6–8 §§ lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 68 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Punkten 1 i paragrafen är med redaktionella ändringar utformad i överensstämmelse med artikel 68 a första stycket första delen.
Den andra delen av det stycket innebär att bestämmelserna om projekttävlingar inte skall tillämpas på ”sådana tävlingar som inte omfattas av tillämpningsområdet för det här direktivet”. Det är oklart vad som avses med undantaget. Den svenska språkversionen är i och för sig tydlig: enligt den undantas tävlingar som inte omfattas av tillämpningsområdet för ”det här direktivet”, dvs. det klassiska direktivet, vilket sannolikt också är innebörden av den engelska språkversionen. Enligt de danska och tyska språkversionerna däremot undantas tävlingar som inte omfattas av försörjningsdirektivet (på danska ”projektkonkurrencer, der ikke er omfattet af nævnte direktivs (dvs. direktiv 2004/17/EG) anvendelseområde” och på tyska ”Wettbewerbe, die nicht unter die genannte Richtlinie (dvs. direktiv 2004/17/EG) fallen”).
Eftersom artikel 68 behandlar undantag från det klassiska direktivets tillämpningsområde framstår det som innehållslöst att föreskriva att tävlingar som inte omfattas av tillämpningsområdet
för direktivet skall undantas. Däremot fyller bestämmelsen i direktivet en funktion, om den är avsedd att undanta inte endast projekttävlingar på vilka försörjningsdirektivet är tillämpligt utan också sådana projekttävlingar som i och för sig omfattas av försörjningsdirektivet men som är särskilt undantagna från tillämpningen. Sådana undantag finns i artikel 62 i försörjningsdirektivet.
Enligt utredningens uppfattning får antas att bestämmelsen har detta senare syfte. En hänvisning till de undantag som finns i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna bör därför göras.
Av artikel 68 a andra stycket i direktivet framgår att bestämmelserna om projekttävlingar skall tillämpas, om en tävling anordnas av en upphandlande myndighet som bedriver någon verksamhet som avses i artikel 6 i försörjningsdirektivet (posttjänster), under förutsättning att medlemsstaten har utnyttjat möjligheten att skjuta upp genomförandet av direktivet i den delen. I kommentaren till 4 kap 6 § lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (kapitel 26 i betänkandet) har angetts att utredningen utgått från att denna möjlighet skall utnyttjas. En motsvarighet till artikel 68 a andra stycket behövs då i 2 §.
Regler för anordnande av projekttävlingar
3 §
Reglerna för en projekttävling skall fastställas i enlighet med vad som föreskrivs i detta kapitel och skall hållas tillgängliga för var och en som är intresserad av att delta i tävlingen.
Rätten att delta i en projekttävling får inte begränsas till deltagare som är hemmahörande i en EES-stat, i vissa EES-stater eller i en viss geografisk del av en EES-stats område.
Rätten att delta i en projekttävling får inte heller begränsas så att endast fysiska personer eller endast juridiska personer får delta.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 66 i direktivet. I LOU finns bestämmelser om att reglerna för en formgivningstävling skall hållas tillgängliga i 5 kap. 31 §. En motsvarighet till paragrafens andra stycke finns i 5 kap. 30 § andra stycket sista meningen LOU.
Enligt artikel 66.2 a får rätten att delta i projekttävlingar inte begränsas till en medlemsstats territorium eller till en del av detta territorium. Bestämmelsen tycks tillåta att deltagandet i en projekttävling begränsas till exempelvis tävlande från medlemsstaten i fråga och ett eller flera angränsande medlemsländer. Det går inte att läsa ut av bestämmelsen om detta är avsikten. Det är naturligare, med hänsyn till t.ex. den fria rörligheten inom EU av varor och tjänster, att en sådan begränsning inte ses som tillåten. LOU förbjuder en begränsning till ”ett visst geografiskt område”. Sannolikt har avsikten inte varit att ”ett visst geografiskt område” skall omfatta t.ex. det geografiska område som bildas av samtliga medlemsstater.
Genom den föreslagna formuleringen uppnås en bättre överensstämmelse med vad som kan antas vara syftet bakom direktivets bestämmelse.
I artikel 66.2 b i direktivet anges att rätten att delta i projekttävlingar inte får begränsas till att deltagarna skall vara antingen fysiska personer eller juridiska personer med hänvisning till att lagen i den medlemsstat där projekttävlingen anordnas skulle kräva det. Innebörden av denna bestämmelse är inte helt klar. I den tyska språkversionen av direktivet uttrycks saken dock klart: det får inte krävas att ”nur natürliche oder nur juristische Personen teilnehmen dürften”. Det framstår för övrigt som meningslöst att föreskriva att inga andra än fysiska eller juridiska personer får delta i en tävling. LOU innehåller ingen bestämmelse motsvarande artikel 66.2 b, trots att en identisk bestämmelse finns i direktiv 93/38/EG. Visserligen tyder detta på att något behov av bestämmelsen inte ansetts finnas, vilket dock inte hindrar att en motsvarighet bör föras in i paragrafen. Tredje stycket i paragrafen har utformats i enlighet med den tyska språkversionen.
Tröskelvärden för projekttävlingar
4 §
Tröskelvärdet vid projekttävlingar är
1. 154 000 euro, om tävlingen anordnas av en central statlig myndighet,
2. 236 000 euro, om tävlingen anordnas av en annan myndighet, och
3. 236 000 euro, om tävlingen gäller forsknings- och utvecklingstjänster, telekommunikationstjänster eller sådana tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka myndigheter som omfattas av första stycket 1.
Kommentar Paragrafen motsvarar artikel 67.1 i direktivet och 5 kap. 29 § LOU. I LOU anges endast ett tröskelvärde – 200 000 euro – som gäller generellt för formgivningstävlingar.
De i första stycket 3 angivna tjänsterna är desamma som avses i 4 kap. 1 § (se kommentaren till den paragrafen i kapitel 8 i betänkandet).
I anslutning till 4 kap. 1 § (kapitel 8 i betänkandet) har anförts att det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om vad som avses med centrala statliga myndigheter. Detsamma bör gälla enligt denna paragraf.
5 §
Tröskelvärdet enligt 4 § första stycket 1 skall av den upphandlande myndigheten beräknas till värdet exklusive mervärdesskatt av tjänstekontraktet. I värdet skall inräknas de priser och ersättningar som skall betalas till deltagarna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 67.2 andra stycket i direktivet. Någon direkt motsvarighet till bestämmelsen finns inte i LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
6 §
Tröskelvärdet enligt 4 § första stycket 2 skall av den upphandlande myndigheten beräknas till summan av de priser och ersättningar som skall betalas till deltagarna och det beräknade värdet exklusive mervärdesskatt av de tjänstekontrakt som senare kan tilldelas vinnaren eller en av vinnarna i tävlingen, om en sådan tilldelning inte har uteslutits i annonsen om tävlingen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 67.2 tredje stycket i direktivet. Någon direkt motsvarighet till bestämmelsen finns inte i LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Annonsering
7 §
En upphandlande myndighet som avser att anordna en projekttävling skall annonsera tävlingen.
En upphandlande myndighet som anordnat en projekttävling skall, om inte annat följer av 8 §, annonsera resultatet av tävlingen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 69.1 och artikel 69.2 första stycket i direktivet. En skyldighet att annonsera föreskrivs i 5 kap. 31 § första meningen LOU.
Vad en annons skall innehålla anges i artikel 70.1 i direktivet och offentliggörandet av annonser regleras i artikel 70.2. I likhet med vad som föreslås gälla i övrigt bör föreskrifter om annonser och annonsering meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
8 §
Annonsering enligt 7 § andra stycket behöver inte göras, om detta skulle hindra tillämpning av lag, strida mot allmänintresset, skada offentliga eller privata företags berättigade affärsintressen eller motverka en sund konkurrens mellan tjänsteleverantörer.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 69.2 andra stycket i direktivet. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
9 §
I fråga om annonsering enligt detta kapitel tillämpas 9 kap. 9– 15 §§.
Kommentar
Av artikel 69.3 och 70.2 framgår att artiklarna 36.2–36.8 och 37 skall tillämpas i fråga om projekttävlingar. Genom hänvisningen till 9 kap. 9–15 §§ uppnås överensstämmelse mellan direktivet och lagen. Vidare följer av denna hänvisning att bestämmelsen i 9 kap. 9 § om meddelande av föreskrifter som rör annonsering kommer att gälla även annonsering som avser projekttävlingar.
Kommunikation och information
10 §
Meddelanden, utbyte och lagring av information skall ske på ett sådant sätt att det säkerställs att integritet och sekretess för de av tävlingsdeltagarna inlämnade uppgifterna bevaras samt att juryn inte får ta del av tävlingsbidragen innan tidsfristen för inlämnande har löpt ut.
Information om de nödvändiga specifikationerna för elektronisk överföring av ritningar och planer och projekt, inklusive kryptering, skall vara tillgänglig för de berörda parterna.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar som används för elektronisk överföring som avses i andra stycket.
Kommentar
Första stycket i paragrafen motsvarar artikel 71.2 i direktivet och andra stycket motsvarar artikel 71.3 a. Någon motsvarighet till bestämmelserna finns inte i LOU.
De krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar för elektronisk överföring bör fastställas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Enligt artikel 71.3 b får en medlemsstat införa eller behålla frivilliga ackrediteringssystem som syftar till att höja nivån på
certifieringstjänster för utrustning för elektroniskt mottagande av planer och projekt. Något behov av att utnyttja denna möjlighet synes inte finnas.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Val av deltagare
11 §
Om endast ett visst antal deltagare får delta i en projekttävling skall den upphandlande myndigheten fastställa entydiga och icke-diskriminerande kriterier för urvalet. Antalet tävlingsdeltagare som inbjuds att delta skall vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 72 i direktivet och 5 kap. 30 § andra stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet. Enligt direktivet skall vad som sägs där gälla om ”deltagarantalet - - - är begränsat” medan försörjningsdirektivet (artikel 65.2) och LOU talar om att ”deltagarantalet - - - är begränsat till ett angivet (visst) antal deltagare”. Uttryckssätten kan inte anses medföra någon skillnad i sak. Det i försörjningsdirektivet och LOU använda uttrycket har valts.
Juryns sammansättning
12 §
Den jury som skall utse vinnande bidrag i projekttävlingen skall vara sammansatt uteslutande av fysiska personer som är oberoende i förhållande till deltagarna i projekttävlingen. Om det krävs särskilda yrkesmässiga kvalifikationer för att få delta i en projekttävling skall minst en tredjedel av ledamöterna i juryn ha samma eller likvärdiga kvalifikationer.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 73 i direktivet och 5 kap. 28 § andra stycket andra och tredje meningarna LOU. Att en jury skall utse vinnande bidrag i en projekttävling framgår av definitionen i 2 kap. 15 §. Att som i LOU ange att så skall ske är därför överflödigt. Paragrafen har utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
13 §
Juryn skall vara självständig i sina beslut och yttranden.
Vid granskningen av tävlingsbidragen skall tävlingsdeltagarnas anonymitet bevaras. Anonymiteten skall bevaras till dess juryn har avgett sitt yttrande eller meddelat sitt beslut.
Vid granskningen får endast de kriterier som angetts i annonsen om projekttävlingen beaktas.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 74.1, 74.2 och 74.4 i direktivet och 5 kap. 32 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
14 §
Juryn skall lämna en av jurymedlemmarna undertecknad rapport i vilken tävlingsbidragen rangordnas. Rapporten skall innehålla kommentarer och ange det behov av klargöranden som kan finnas.
Tävlingsdeltagarna kan vid behov uppmanas av juryn att besvara frågor som juryn har noterat i rapporten i syfte att klargöra projektets alla aspekter.
Fullständiga protokoll skall upprättas över dialogen mellan jurymedlemmarna och tävlingsdeltagarna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 74.3. 74.5 och 74.6 men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
21. Upphandling som inte omfattas av direktivet
Utredningen har utgått från att en reglering av den offentliga upphandlingen utanför direktivets tillämpningsområde skall vara kvar och har inte heller övervägt några väsentliga förändringar av tillämpningsområdet för det nuvarande sjätte kapitlet i LOU. Som framgår av de kommentarer som lämnas i anslutning till de föreslagna bestämmelserna har utredningen däremot övervägt vissa anpassningar till lagens övriga regler.
Direktivets tillämpningsområde är begränsat av vissa tröskelvärden. Endast upphandling över dessa tröskelvärden omfattas till fullo av direktivets bestämmelser.
Även viss upphandling över tröskelvärdena har undantagits från direktivets tillämpningsområde. Det gäller upphandling som
1. avser försvarsprodukter utan civil användning (artikel 10),
2. omfattas av försörjningsdirektivet (artikel 12),
3. syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att
tillhandahålla eller driva publika telenät eller åt allmänheten tillhandahålla en eller flera teletjänster (artikel 13),
4. omfattas av sekretess eller kräver särskilda säkerhetsåtgärder
(artikel 14),
5. görs i enlighet med internationella regler (artikel 15),
6. avser fast egendom, programmaterial, skiljemanna- och
förlikningstjänster, vissa finansiella tjänster, anställningskontrakt, forsknings- och utvecklingstjänster (artikel 16),
7. avser tjänstekoncessioner (artikel 17),
8. avser tjänster och görs från en myndighet som har ensamrätt
att tillhandahålla sådana tjänster (artikel 18), eller
9. avser tjänster som förtecknats i bilaga II B (artikel 21,
artiklarna 23 och 35.4 är dock tillämpliga).
I artikel 19 finns bestämmelser om att kontrakt får reserveras för skyddade verkstäder eller skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning.
Enligt 6 kap. 1 § andra stycket LOU skall 1 kap. 1–6 §§ och 12 § andra stycket gälla vid upphandling enligt 6 kap. Därutöver skall vid urvalsupphandling och förenklad upphandling 1 kap. 27 och 28 §§ gälla. Enligt dessa bestämmelser är en upphandlande myndighet skyldig att på begäran upplysa om skälen för att en ansökan eller ett anbud förkastats respektive att upplysa varje anbudssökande eller anbudsgivare när beslut fattats om leverantör och anbud och om skälen för beslutet.
De bestämmelser i 1 kap. LOU till vilka hänvisas i 6 kap. 1 § andra stycket innehåller
- en förteckning över innehållet i lagen (1 kap. 1 §),
- en bestämmelse om att lagen gäller vid upphandling som görs av angivna upphandlande enheter (1 kap. 2 § första stycket),
- en uppräkning av de bestämmelser som gäller anges för upphandling som avses i 6 kap. (1 kap. 2 § andra stycket),
- undantag från lagens tillämpning för upphandling enligt internationella avtal (1 kap. 3 § första stycket),
- undantag för upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet eller som gäller försvarsprodukter och tjänster som inte har civil användning (1 kap. 3 § andra stycket; i fråga om sådan upphandling skall dock 6 kap. tillämpas),
- huvudregeln om affärsmässighet (1 kap. 4 §),
- definitioner (1 kap. 5 §),
- en definition av termen upphandlande enhet (1 kap. 6 §), och
- en bestämmelse om att en upphandlande enhet får hänvisa till kriterier för miljömärken (1 kap. 12 § andra stycket).
Av hänvisningen i 6 kap. 16 § till 5 kap. 1 § framgår att de undantag som anges i den sistnämnda paragrafen (bl.a. för upphandling av fastigheter, skiljemanna- eller förlikningsuppdrag och anställningsavtal) gäller också vid upphandling av B-tjänster över tröskelvärdena. Det har dock ansetts att 6 kap. är avsett att tillämpas endast på tjänster som till sin art omfattas av 5 kap. men understiger tröskelvärdena för A-tjänster eller är B-tjänster och att de undantag som anges i 5 kap. 1 § andra stycket därmed skulle vara undantagna från bestämmelserna i 6 kap. (RÅ 1998 ref. 16).
Den komplicerade uppbyggnaden av bestämmelserna om upphandling som avses i 6 kap. gör det svårt att med säkerhet slå fast vad som nu gäller.
Utredningen anser, oavsett denna oklarhet, att sådan upphandling som är undantagen från lagens tillämpning även om dess värde uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde, skall omfattas av bestämmelserna i 17 kap. endast i det fall detta enligt LOU har angetts uttryckligen. Det innebär att endast upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet eller som gäller försvarsprodukter och tjänster som inte har civil användning skall omfattas av 17 kap.
I övrigt har bestämmelserna i 6 kap. LOU så gott som helt förts in i det föreslagna 17 kap.
På samma sätt som i övriga kapitel i lagen benämns de subjekt som omfattas av lagen upphandlande myndigheter.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Tillämpningsområde
1 §
Detta kapitel gäller i fråga om kontrakt som avser tjänster som angetts i bilaga 3, för andra kontrakt vars värde understiger de tröskelvärden som anges i 4 kap. och för kontrakt som är undantagna enligt 3 kap. 2 §.
Kommentar
I paragrafen anges vilken upphandling som omfattas av kapitlet. Det är upphandling av s.k. B-tjänster, oavsett värde, och av byggentreprenader, varor och tjänster vars värde inte uppgår till gällande tröskelvärde samt upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet.
2 §
Vid tilldelning av kontrakt enligt detta kapitel tillämpas 1–3 kap., 7 kap., 8 kap. 9 § och 18 kap. samt de övriga bestämmelser i lagen som anges i detta kapitel.
Vid tilldelning av kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 tillämpas även 8 kap. 1–10 §§, om värdet på kontraktet uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde i 4 kap.
Kommentar
En motsvarande bestämmelse finns i 6 kap. 1 § andra stycket LOU, där det anges att 1 kap. 1-6 §§ och 12 § andra stycket gäller vid upphandling som avses i 6 kap.
Hänvisningen till 1–3 kap innebär att bl. a. de grundläggande bestämmelserna i 1 kap. 1–4 §§ om lagens tillämpningsområde skall gälla vid upphandling enligt detta kapitel liksom de allmänna principer som enligt 1 kap. 5 § skall iakttas vid tilldelning av kontrakt. De i 2 kap. intagna definitionerna skall också gälla utöver de definitioner som anges i detta kapitel.
De undantag som anges i 3 kap. kommer genom hänvisningen till det kapitlet att tillämpas också vid upphandling som omfattas av 17 kap. Av 3 kap. 2 § framgår att 17 kap. skall tillämpas i fråga om undantag för kontrakt som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet eller som gäller försvarsprodukter och tjänster som inte har civil användning.
Genom hänvisningen till 7 kap. gäller reglerna om inköpscentraler vid upphandling enligt detta kapitel.
Hänvisningen till 8 kap. 9 § medför att bestämmelsen om användningen av miljömärken i de tekniska specifikationerna blir tillämplig.
Upphandlingsförfaranden
3 §
Tilldelning av kontrakt skall göras genom förenklat förfarande eller urvalsförfarande.
Ett direktupphandlingsförfarande får dock användas om kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Den upphandlande myndigheten skall vid behov fastställa riktlinjer för användning av sådant förfarande.
Kommentar
En motsvarande bestämmelse finns i 6 kap. 2 § LOU.
4 §
Med förenklat förfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna anbud och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
Med urvalsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, den upphandlande myndigheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
Med direktupphandlingsförfarande avses ett förfarande utan krav på anbud.
Kommentar
Definitionerna motsvarar de definitioner som finns i 1 kap. 5 § 18–20 styckena LOU.
Annonsering vid förenklat förfarande
5 §
Vid förenklat förfarande skall den upphandlande myndigheten begära anbud genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i annan form som leder till effektiv konkurrens, om inte annat följer av 6 §.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 2 a § LOU.
Begäran om anbud utan föregående annonsering
6 §
En upphandlande myndighet får utan föregående annonsering begära anbud genom att skicka en skrivelse till endast en leverantör om
1. det vid ett annonserat förenklat förfarande inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud, under
förutsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprungligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats,
2. det är fråga om varor som framställs enbart för forskning, utveckling, experiment eller studier, under förutsättning att framställningen inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader,
3. det som skall upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan levereras av endast en viss leverantör, eller
4. det gäller ytterligare leveranser från den ursprungliga leverantören, avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser och ett byte av leverantör skulle medföra oskäliga tekniska eller ekonomiska olägenheter.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap 2 b § LOU.
Annonsering vid urvalsförfarande
7 §
Vid tillämpning av urvalsförfarande skall den upphandlande myndigheten publicera en ansökningsinbjudan genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig. Av inbjudan skall det framgå
1. hur en ansökan om att få lämna anbud får lämnas och
2. den dag då ansökan senast skall ha kommit in. Myndigheten får i sin inbjudan ange det antal leverantörer som den avser att bjuda in att lämna anbud. Antalet skall bestämmas med hänsyn till arten av det som skall upphandlas och vara tillräckligt stort för att effektiv konkurrens skall uppnås.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap 2 c § LOU. 1 kap. 5 § LOU innehåller följande definition av ansökningsinbjudan: underlag varigenom den upphandlande enheten inbjuder leverantörer att ansöka om att få lämna anbud vid urvalsupphandling. Definitionen
har bedömts inte tillföra något utöver vad som anges 7 § och har därför inte tagits in i detta kapitel.
Förfrågningsunderlag
8 §
De tekniska specifikationerna får inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning, om detta leder till att vissa företag eller produkter gynnas eller missgynnas.
Uppgifter och hänvisningar som avses i första stycket får dock i undantagsfall förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift eller hänvisning skall följas av orden "eller likvärdig". Av förfrågningsunderlaget skall framgå om ett anbud kan komma att antas utan föregående förhandling.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 6 kap. 3 § LOU men de två första styckena har utformats i enlighet med bestämmelsen i 8 kap. 6 §. Att bestämmelsen i 8 kap. 9 § om miljömärken är tillämplig framgår av 2 § i detta kapitel.
Rätt att få del av förfrågningsunderlag
9 §
En leverantör som inte särskilt tillfrågats har rätt att på begäran få förfrågningsunderlaget på samma villkor som andra leverantörer.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer i sak med 6 kap. 4 § LOU.
Former och tidsfrister för att lämna anbud och anbudsansökningar
10 §
Vad som föreskrivs i 11 kap. 1 § första och andra styckena, 2-3 §§ och 5-6 §§ gäller i fråga om anbud och ansökningar om att få lämna anbud vid tilldelning av kontrakt som avses i detta kapitel.
Kommentar
Genom hänvisningen till 11 kap. 1 § får således den upphandlande myndigheten bestämma sättet för anbudsgivning, dvs. om de skall lämnas in skriftligen, per telefax eller med elektroniska medel. En ansökan om att få lämna anbud kan lämnas muntligen. Vidare skall kommunikationsmedlen vara allmänt tillgängliga.
11 kap. 2 § föreskriver att verktygen som skall användas för kommunikation med elektroniska medel m.m. skall vara ickediskriminerande, allmänt tillgängliga och möjliga att använda tillsammans med informations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet används. Enligt 11 kap. 3 § skall information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbud och anbudsansökningar finnas tillgängliga för alla berörda parter. En upphandlande myndighet kan kräva att anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt vad som föreskrivs i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Genom hänvisningen till 11 kap. 3 § gäller också föreskrifter meddelade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om de krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar som används för elektronisk mottagning av anbud och anbudsansökningar.
Enligt 11 kap. 5 § gäller att ett anbud eller en anbudsansökan som görs per telefax skall bekräftas skriftligen eller med elektroniska medel före utgången av utgången av tidsfristen för anbudet eller ansökningen. Vidare gäller att om en ansökan om att få lämna anbud har gjorts muntligen skall en bekräftelse skickas före utgången av ansökningstiden.
Genom hänvisningen till 11 kap. 6 § gäller att kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av uppgifterna skall ske på ett sådant sätt att alla uppgifter bevaras säkert, att den sekretess som gäller för anbuden och anbudsansökningarna iakttas och att den
upphandlande myndigheten inte tar del av innehållet i anbuden och anbudsansökningarna förrän tidsfristen för att lämna anbud respektive anbudsansökningar har gått ut.
11 §
Anbudsgivare och anbudssökande skall ges skälig tid att lämna sina anbud eller ansökningar. Tiden för att få lämna ansökningar om att få lämna anbud får dock aldrig vara kortare än tio dagar från den dag då ansökningsinbjudan blev publicerad enligt 7 §.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 5 a § LOU.
Anbudsgivares bundenhet
12 §
En anbudsgivare är bunden av sitt anbud även om han fått upplysningar som avses i 23 §.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 5 b § LOU. De upplysningar som avses i 23 § är upplysningar som skall lämnas till varje anbudssökande eller anbudsgivare om beslut som fattats om leverantör och anbud.
Innehåll i annonsen m.m.
13 §
I annonsen enligt 5 §, skrivelsen enligt 6 § eller förfrågningsunderlaget enligt 8 § skall anges
1. hur anbud får lämnas,
2. den dag då anbud senast skall ha kommit in, och
3. den dag till och med vilken anbudet skall vara bindande.
Kommentar
Bestämmelsen överensstämmer med 6 kap. 6 § LOU.
Mottagande och öppnande av anbud
14 §
Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upphandlande myndigheten utsedda personer skall delta. Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare utsedd person närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av den som framställt begäran.
Vid förenklat förfarande och vid urvalsförfarande som angetts innefatta förhandling får försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden skall öppnas samtidigt.
Kommentar
Motsvarande bestämmelse finns i 6 kap. 7 § LOU. Bestämmelsen återfinns också i 1 kap. 20 § LOU. I enlighet med bestämmelsen i 11 kap. 7 § har möjligheten att, om det finns synnerliga skäl, öppna anbuden allteftersom de kommer in tagits bort.
Rättelse av fel, förtydligande och komplettering
15 §
En upphandlande myndighet får medge att en anbudsgivare eller anbudssökande rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet eller ansökan om att få lämna anbud.
Myndigheten får begära att ett anbud eller en ansökan förtydligas eller kompletteras, om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 8 § LOU. Regeln återfinns också i 1 kap. 21 § LOU.
Uteslutning av leverantörer
16 §
En anbudssökande eller anbudsgivare får uteslutas från deltagande i ett upphandlingsförfarande i enlighet med vad som föreskrivs i 12 kap. 2 § och 3 § första stycket.
Innan ett skriftligt anbud antas skall den upphandlande myndigheten, om det inte är onödigt, kontrollera om leverantören är
1. registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret,
2. registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och
3. fri från skulder för svenska skatter och socialförsäkringsavgifter.
En upphandlande myndighet som av leverantören begär upplysningar om förhållanden som avses i första och tredje styckena skall i förfrågningsunderlaget, annonsen eller skrivelsen ange på vilket sätt leverantören kan lämna upplysningarna.
Kommentar
Paragrafen, som delvis motsvarar 6 kap. 9 § LOU, innebär att samma förutsättningar för uteslutning på grund av ekonomiska och andra förhållanden kommer att gälla som enligt 12 kap. 2 §. Det finns enligt utredningens mening ingen anledning att därutöver reglera möjligheterna till uteslutning på grund av de förhållanden som anges i 12 kap. 1 § första stycket (viss ekonomisk brottslighet). Till skillnad från vad som föreslås gälla på det direktivstyrda området föreskrivs här ingen skyldighet att utesluta en leverantör på grund av sådana förhållanden. Eftersom dessa förhållanden omfattas av dem som gäller enligt 12 kap. 2 § behöver de inte upprepas i denna paragraf.
I stället för att i paragrafen direkt ange vad som skall gälla har en hänvisning gjorts till motsvarande bestämmelser i 12 kap. Av hänvisningen till 12 kap. 2 och 3 §§ följer att även de i dessa paragrafer intagna bestämmelserna om att det, om en upphandlande myndighet begär det, ankommer på en leverantör att visa att det inte finns grund för att utesluta honom och hur detta skall visas kommer att gälla.
6 kap. 9 § andra stycket LOU, som gäller rätten att infordra vissa upplysningar beträffande de förhållanden som avses i paragrafens första stycke, motsvaras av 8 kap. 1 § andra stycket.
Krav på registrering av leverantör
17 §
En upphandlande myndighet får inte anta ett anbud, om leverantören inte är registrerad i register som avses i 16 § andra stycket, under förutsättning att registreringsskyldighet föreligger.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 10 § LOU.
Villkor för fullgörande av kontrakt
18 §
En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra krav på hur kontrakt skall fullgöras, under förutsättning att kraven är förenliga med gemenskapsrätten och anges i annonsen om upphandling, i ansökningsinbjudan eller i förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Bestämmelsen överensstämmer med 8 kap 15 § med den skillnaden att kravet kan anges i ansökningsinbjudan. Vidare motsvarar den med vissa redaktionella ändringar 6 kap. 10 a § LOU.
Prövning av anbud och anbudsansökningar
19 §
En upphandlande myndighet skall pröva alla de anbud och de ansökningar om att få lämna anbud som har kommit in i rätt tid, om inte annat följer av andra stycket eller 17 §.
En upphandlande myndighet får förkasta ett anbud eller en ansökan om sådana förhållanden föreligger som avses i de bestämmelser till vilka hänvisas i 16 § första stycket.
Kommentar
Den föreslagna paragrafen överensstämmer i sak med 6 kap. 11 § LOU.
Grunder för tilldelning av kontrakt
20 §
En upphandlande myndighet skall anta antingen
1. det anbud som är det ur den upphandlande myndighetens synvinkel ekonomiskt mest fördelaktiga, eller
2. det anbud som har lägst anbudspris. Bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall göras i enlighet med 14 kap. 1 § andra stycket.
Den upphandlande myndigheten skall antingen ange vilken relativ inbördes betydelse de olika kriterier som avses i andra stycket kommer att ges vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller ange kriterierna i fallande prioritetsordning.
Den relativa betydelsen av kriterierna eller prioritetsordningen skall anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Paragrafen motsvarar delvis 6 kap. 12 § LOU. I stället för att i paragrafen ange de omständigheter som skall beaktas har en hänvisning gjorts till motsvarande bestämmelse i 13 kap 1 §.
Vidare anges att omständigheterna skall viktas inbördes enligt reglerna för upphandlingar över tröskelvärdena i 14 kap. 2 § eller anges i fallande prioritetsordning enligt nuvarande regler. Utredningen finner det inte motiverat att införa de strängare reglerna i 14 kap. med viktning som obligatorisk huvudregel för samtliga upphandlingar som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde.
Onormalt låga anbud
21 §
Den upphandlande myndigheten får förkasta anbud som den anser vara onormalt lågt, dock först sedan myndigheten begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått tillfredsställande svar. Förklaringen skall begäras skriftligen.
Kommentar
I förhållande till bestämmelsen i 6 kap. 12 § tredje stycket LOU har den ändringen gjorts att bestämmelsen i paragrafen gäller oavsett om tilldelning av kontraktet skall ske efter grunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller grunden lägsta pris i enlighet med motsvarande bestämmelse i 14 kap.
Dokumentation, underrättelse och förvaring av handlingar
22 §
En upphandlande myndighet skall dokumentera skälen för sina beslut och vad som i övrigt förekommit av betydelse vid upphandlingsförfarandet. Detta gäller dock inte vid tilldelning av kontrakt som avser lågt värde.
Kommentar
Bestämmelsen överensstämmer med 6 kap. 13 § LOU.
23 §
Vid förenklat förfarande och urvalsförfarande skall den upphandlande myndigheten lämna sådana upplysningar till anbudssökandena och anbudsgivarna som avses i 11 kap. 7 och 9 §§.
I de fall första stycket inte är tillämpligt skall den upphandlande myndigheten, när ett beslut om leverantör och anbud fattats, underrätta anbudsgivarna om detta snarast möjligt.
Kommentar
Paragrafens första stycke hänvisar till motsvarande bestämmelse i 11 kap. samt motsvarar 6 kap 1 § andra stycket andra meningen jämfört med 1 kap. 27 och 28 §§ LOU.
Bestämmelsen i andra stycket överensstämmer med 6 kap. 14 § LOU. Där anges en viss underrättelseskyldighet i de fall 1 kap. 28 § LOU inte är tillämplig.
24 §
En upphandlande myndighet skall på betryggande sätt förvara anbud och ansökningar om att få lämna anbud samt tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande.
Kommentar
Bestämmelsen överensstämmer med 6 kap. 15 § LOU.
Särskilda bestämmelser för tilldelning av kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3
25 §
Om ett kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde i 4 kap., skall den upphandlande myndigheten senast inom 48 dagar efter det att kontraktet tilldelats skicka ett meddelande därom till Byrån för Europeiska unionens officiella publikationer. I meddelandet skall anges om den upphandlande myndigheten godkänner att meddelandet publiceras.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer i sak med 6 kap. 16 § första stycket LOU, där det anges vilka bestämmelser som skall tillämpas i fråga om upphandling enligt 5 kap. LOU som överstiger de tröskelvärden som anges där.
Upphandling som rör rikets säkerhet m.m.
26 §
Vid tilldelning av kontrakt som avses i 3 kap. 2 § får regeringen föreskriva eller i enskilda fall besluta om
1. undantag från bestämmelserna om annonsering i detta kapitel, och
2. de undantag i övrigt från bestämmelserna i detta kapitel som är nödvändiga med hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska intressen.
Regeringen får i föreskrifter eller i enskilda fall överlåta till en upphandlande myndighet att själv besluta om sådana undantag som avses i första stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen beslutar meddelar föreskrifter om produkter inom försvarssektorn.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 17 § LOU. I tredje stycket har tagits in ett bemyndigande motsvarande det i 7 kap. 15 § 4 LOU.
Projekttävlingar
27 §
Vad som föreskrivs i 16 kap. 1 § första stycket, 2, 3, 5 och 10– 13 §§ gäller även för projekttävlingar som understiger tröskelvärdet i 16 kap. 4 § första stycket, om inte tävlingen avser lågt värde.
Vid anordnande av projekttävlingar skall 3 § tillämpas. En projekttävling skall annonseras enligt 5 eller 7 §.
Vid tilldelning av kontrakt som följer på en projekttävling som anordnats enligt detta kapitel och som enligt tävlingsreglerna skall tilldelas vinnaren eller en av vinnarna skall, om en tävling avslutats med att mer än en vinnare utsetts, vinnarna inbjudas att delta i förhandlingar.
Kommentar
Paragrafens första stycke motsvarar 6 kap. 18 § LOU. I den paragrafen anges att en upphandlande myndighet får genomföra en formgivningstävling och att bestämmelserna i 5 kap. 28 och 30– 33 §§ skall tillämpas på tävlingen, om inte upphandlingen avser lågt värde.
I 5 kap. 28 § första stycket LOU finns en definition av formgivningstävling. Den motsvaras av den definition som tagits in i 2 kap. 19 § och behövs alltså inte här. Enligt 5 kap. 28 § andra stycket skall tävlingen avslutas med att en jury utser vinnande tävlingsbidrag och där finns bestämmelser om juryns sammansättning.
Att en jury skall utse vinnande bidrag framgår av definitionen av projekttävling. Juryns sammansättning anges i 16 kap. 11 §. I 5 kap. 30 § LOU finns bestämmelser om att arrangören skall fastställa regler för tävlingen, om de krav som ställs på dessa regler och om begränsningar av antalet deltagare. Bestämmelserna motsvaras av 16 kap. 3 och 10 §§.
I andra stycket anges att en projekttävling skall annonseras, vilket motsvaras av 5 kap. 31 § LOU.
I 5 kap. 32 § LOU finns bestämmelser om att vinnande bidrag skall utses med utgångspunkt i de regler som fastställts för tävlingen och att bidragen skall presenteras anonymt för juryn. Motsvarande bestämmelser finns i 16 kap. 12 §.
Tredje stycket motsvarar 6 kap. 18 § jämförd med i 5 kap. 33 § LOU, som innebär att en upphandling som ansluter till en projekttävling och skall tilldelas vinnaren får föregås av förhandlingar utan föregående annonsering och att förhandlingar skall avse samtliga bidrag, om mer än ett kan komma i fråga. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 kap. 10 §.
22. Överprövning, skadestånd m.m.
Bestämmelser om överprövning, skadestånd m.m. finns i 7 kap. LOU. I detta betänkande har bestämmelserna i 7 kap. förts in i den nya lagen i stort sett oförändrade
Vissa av bestämmelserna i 7 kap LOU avser endast upphandling inom försörjningssektorerna (2 § första stycket andra meningen, 3 §, 7 §, och 11–14 §§). Dessa bestämmelser har därför inte tagits in i den nu behandlade lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Överprövning
1 §
En leverantör som anser att han lidit eller kan komma att lida skada enligt 2 § får i en framställning till allmän förvaltningsdomstol ansöka om åtgärder enligt nämnda paragraf.
Vid tilldelning av kontrakt genom ett direktupphandlingsförfarande får en ansökan enligt första stycket inte prövas efter den tidpunkt då ett avtal om upphandlingen föreligger.
Vid tillämpning av annat upphandlingsförfarande än som avses i andra stycket får en ansökan inte prövas efter den tidpunkt då ett upphandlingskontrakt föreligger. Den får dock prövas till dess att tio dagar gått från det att
1. den upphandlande myndigheten lämnat upplysningar enligt 11 kap. 9 § till anbudssökandena eller anbudsgivarna, eller
2. rätten, om den har fattat ett interimistiskt beslut, upphävt det beslutet.
Vad som sägs i tredje stycket andra meningen gäller inte i fråga om tilldelning av kontrakt som
1. avses i 3 kap. 2 §, om regeringen föreskrivit om undantag från bestämmelsen eller om regeringen eller den upphandlande
myndighet som regeringen bestämmer beslutat om undantag från bestämmelsen i ett enskilt fall, eller
2. det är absolut nödvändigt att genomföra med sådan synnerlig brådska som är orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten och inte heller kan hänföras till denna.
Kommentar
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i 7 kap. 1 § LOU.
Felaktig upphandling
2 §
Om den upphandlande myndigheten har brutit mot 1 kap. 5 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, skall rätten besluta att upphandlingen skall göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts.
Rätten får omedelbart besluta att upphandlingen inte får avslutas innan något annat har beslutats. Rätten får dock låta bli att fatta ett sådant interimistiskt beslut, om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra kan bedömas vara större än skadan för leverantören.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 2 § LOU.
Behörig domstol
3 §
En ansökan enligt 1 § skall göras hos den länsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sitt hemvist.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 4 § LOU.
Förbud mot överklagande
4 §
Ett beslut på vilket denna lag är tillämplig får inte överklagas med stöd av 10 kap. kommunallagen (1991:900).
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 5 § LOU.
Skadestånd
5 §
En upphandlande myndighet som inte följt bestämmelserna i denna lag skall ersätta därigenom uppkommen skada för leverantör.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 6 § LOU.
6 §
Talan om skadestånd skall väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt som följer av 1 § andra - fjärde styckena. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 8 § LOU.
Tillsyn
7 §
En särskild nämnd, Nämnden för offentlig upphandling, utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen enligt denna lag. Vid sin tillsyn får nämnden inhämta alla nödvändiga upplysningar från upphandlande myndigheter.
Upplysningarna skall i första hand inhämtas genom skriftligt förfarande. Om det på grund av materialets omfång, brådska eller något annat förhållande är lämpligare, får upplysningarna inhämtas genom besök hos den upphandlande myndigheten.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 9 § LOU.
8 §
En upphandlande myndighet är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som Nämnden för offentlig upphandling begär för sin tillsyn.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 10 § LOU.
Övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder ikraft den 1 februari 2006.
2. Lagen tillämpas på upphandlingsförfaranden som påbörjas efter ikraftträdandet.
AVDELNING III
Upphandling inom områdena vatten, energi,
transporter och posttjänster
I denna avdelning behandlas bestämmelserna om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Åtskilliga av bestämmelserna i denna lag överensstämmer med bestämmelser i lagen (0000:00) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. I de fall sådana sammanfallande bestämmelser har kommenterats särskilt i förslaget till den lagen upprepas kommentaren normalt inte. I stället hänvisas till kommentaren till den motsvarande bestämmelsen i den andra lagen.
Bestämmelserna i denna avdelning grundas på Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, i denna avdelning kallat ”direktivet”, eller, när det behövs för att undvika missförstånd, ”försörjningsdirektivet”. Med ”det klassiska direktivet” avses Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. De områden som täcks av försörjningsdirektivet och det klassiska direktivet kallas i fortsättningen ”försörjningssektorerna” respektive ”den klassiska sektorn”.
I inledningen till avdelning II i betänkandet har utredningen anfört att det inte finns behov av att föra in bestämmelsen om s.k. WTO-avtal i lagen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn eller att föra in särskilda bestämmelser om sekretess med anledning av det nya direktivet. Av de skäl som där anförts behöver sådana bestämmelser inte heller föras in i den nu behandlade lagen.
23. Allmänna bestämmelser
I detta kapitel behandlas tillämpningsområdet för lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (1–3 §§), den allmänna princip som skall iakttas vid upphandling och som idag brukar betecknas som principen om affärsmässighet (4 §), vad som gäller då ett kontakt om upphandling avser mer än en verksamhet (5–8 §§) och rätten i vissa fall att få delta i ett upphandlingsförfarande (9 och 10 §§).
I artikel 12 i direktivet behandlas s.k. WTO-avtal. Artikeln lyder:
Vid tilldelning av kontrakt genom de upphandlande enheterna skall medlemsstaterna mellan sig tillämpa lika förmånliga villkor som de villkor som gäller för ekonomiska aktörer i tredje land enligt avtalet. Medlemsstaterna skall därför i Rådgivande kommittén för offentlig upphandling samråda med varandra om vilka åtgärder som skall vidtas vid tillämpningen av avtalet.
Bestämmelsen innebär att om en förmånlig regel tillämpas vid upphandling från en leverantör i ett annat land än en medlemsstat skall motsvarande fördelaktiga regel användas vid upphandling från företag i en medlemsstat. Motsvarande bestämmelse finns i direktiv 92/50/EEG (artikel 38 a), 93/36/EEG (artikel 28) och 93/37/EEG (artikel 33 a) men har inte tagits in i LOU.
Lagstiftningen om offentlig upphandling är generell och samma regler som gäller i förhållande till medlemsstater gäller vid upphandling från företag i medlemsstaterna och tredje land. Det finns därför inte något behov av att införa bestämmelsen om WTO-avtal i den nya lagen.
I artikel 13 i direktivet finns en bestämmelse om konfidentialitet. Bestämmelsen lyder:
1. En upphandlande enhet får, i samband med utskickandet av tekniska specifikationer till berörda ekonomiska aktörer och under den period då den bedömer de ekonomiska aktörernas kvalifikationer och gör urval samt tilldelar kontrakt, ställa krav för att skydda den konfidentiella karaktären av information som den lämnar ut.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv, särskilt bestämmelserna om upplysnings- och informationsskyldigheter i fråga om ingångna kontrakt och gentemot anbudssökande och anbudsgivare enligt artiklarna 43 och 49, och i enlighet med den nationella lagstiftning som gäller för den upphandlande enheten, får denna inte offentliggöra uppgifter som lämnats in och förklarats sekretessbelagda av de ekonomiska aktörerna. Sådan information omfattar i synnerhet tekniska hemligheter, affärshemligheter och konfidentiella aspekter i anbuden.
Även i det klassiska direktivet finns en bestämmelse om konfidentialitet (artikel 6). Av samma skäl som anförts beträffande den artikeln i inledningen till 5 kap. i betänkandet har utredningen inte funnit anledning att införa några särskilda bestämmelser om sekretess i den förslagna lagen.
De allmänna bestämmelserna har tagits in i kapitel 1 i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Lagens tillämpningsområde
1 §
Denna lag gäller, om inte annat följer av 2 §, vid tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor och tjänster och som görs av en upphandlande enhet som anges i 3 kap. för en verksamhet som anges i 4 kap.
Lagen gäller också då en upphandlande enhet som anges i 3 kap. anordnar en projekttävling som avser en verksamhet som anges i 4 kap.
Kommentar
Paragrafen motsvarar närmast artikel 2.2 i direktivet och 1 kap. 2 § första stycket LOU.
I motsats till direktivet, som börjar med ett stort antal definitioner, bör lagen inledas med bestämmelser som allmänt anger lagens tillämpningsområde.
Av den inledande paragrafen bör framgå att det, för att lagen skall vara tillämplig, skall vara fråga om kontrakt som tilldelas av särskilt angivna subjekt som driver viss verksamhet
Försörjningsdirektivet gäller upphandling som görs dels av myndigheter och vissa med myndigheter jämställda organ, dels, i den omfattning som framgår av direktivet, av privaträttsliga subjekt. I försörjningsdirektivet talas därför inte om ”offentlig” upphandling. Även den föreslagna lagen bör anges omfatta upphandling inom försörjningssektorerna.
Avgränsningen när det gäller subjekten och den verksamhet det skall vara fråga om framgår av de två efterföljande kapitlen i lagen, till vilka hänvisas i 1 §.
Direktivet skiljer mellan å ena sidan tilldelning av kontrakt (avseende varor, byggentreprenader och tjänster) och å andra sidan anordnande av projekttävlingar. Detta framgår av direktivets definitioner av varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt, som inte omfattar projekttävlingar. Även artikel 65.1, som anger att förfaranden som är anpassade till direktivets bestämmelser skall tillämpas vid anordnande av projekttävlingar, kan uppfattas på detta sätt.
Att direktivet skall tillämpas på projekttävlingar framgår förutom av artikel 4.2 a (som handlar om vattenbyggnadsprojekt m.m.) endast på det sättet, att det finns bestämmelser om projekttävlingar i direktivet. Det är lämpligt att redan i den inledande paragrafen ange att lagen också gäller anordnande av projekttävlingar. Bestämmelser om projekttävlingar finns i 8 kap. i lagen (kapitel 30 i betänkandet).
Enligt artikel 31 skall tilldelning av kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga XVII A till direktivet(A-tjänster) göras med tillämpning av artiklarna 34–59. Detta innebär att bestämmelserna i artiklarna 60–66 om projekttävlingar inte skall tillämpas vid tilldelning av tjänstekontrakt. Enligt utredningens mening följer av den i direktivet gjorda skillnaden mellan tilldelning av kontrakt och projekttävlingar att bestämmelserna om projekttävlingar inte skall tillämpas på tilldelning av tjänstekontrakt. Någon bestämmelse motsvarande den i artikel 31 behöver därför inte tas in i lagen.
Motsvarande bestämmelser på den klassiska sektorn finns i 1 kap. 1 § och har kommenterats i anslutning till den paragrafen (kapitel 5 i betänkandet).
2 §
I fråga om kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag och i fråga om andra kontrakt, vars värde understiger de tröskelvärden som anges i lagen, gäller lagen endast i den utsträckning som följer av 19 och 20 kap.
Ett kontrakt som avser både tjänster som anges i bilaga 2 till denna lag och tjänster som anges i bilaga 3 till denna lag skall, om värdet av de förstnämnda tjänsterna överstiger värdet av de sistnämnda i sin helhet anses vara ett kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 2 och i annat fall i sin helhet anses vara ett kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3.
Kommentar
Eftersom denna paragraf lägger grunden för regleringen av den upphandling som inte enligt direktivet obligatoriskt skall regleras, saknar paragrafen motsvarighet i direktivet.
Enligt 6 kap LOU skall lagens bestämmelser i viss utsträckning gälla även vid upphandling under tröskelvärdena, vid upphandling av s.k. B-tjänster och vid upphandling som omfattas av sekretess eller andra begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet och upphandling av vissa försvarsprodukter (6 kap. 1 § och 1 kap. 3 § andra stycket LOU). I försörjningsdirektivet har undantag gjorts för kontrakt som omfattas av sekretess eller andra begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet (artikel 21) och ett motsvarande undantag har gjorts i 5 kap. 4 § i den föreslagna lagen. I enlighet med vad som nu gäller enligt LOU bör bestämmelserna om upphandling under tröskelvärdena och om överprövning m.m. enligt 19 och 20 kap. i lagen gälla sådana kontrakt. Detta framgår av 19 kap. 1 § respektive 20 kap. 1 §..
Enligt artikel 32 skall B-tjänster omfattas endast av bestämmelserna i artikel 34 och artikel 43. Bestämmelserna i 19 kap. om upphandling av B-tjänster omfattar bl. a. vad som föreskrivs i dessa artiklar.
Andra stycket i paragrafen motsvarar artikel 33 i direktivet och 5 kap. 3 § andra stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Motsvarande bestämmelser på den klassiska sektorn finns i 1 kap. 3 § och har kommenterats i anslutning till den paragrafen (kapitel 5 i betänkandet).
Genomförande av EG-direktiv
3 §
Genom lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster
1
.
Kommentar
Paragrafen motsvarar i sak 1 § andra stycket LOU men saknar av naturliga skäl motsvarighet i direktivet.
Principer för tilldelning av kontrakt
4 §
Tilldelning av kontrakt enligt denna lag skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns. Upphandlande enheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Genomförandet av upphandlingsförfaranden skall ske med iakttagande av öppenhet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 10 i direktivet och 1 kap. 4 § LOU. Den har utformats i enlighet med 1 kap. 5 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Utformningen har kommenterats i anslutning till den paragrafen (kapitel 5 i betänkandet).
Kontrakt som avser mer än en verksamhet
5 §
I det fall ett kontrakt avser mer än en verksamhet skall, om olika bestämmelser gäller för verksamheterna, tillämpas de bestämmelser som gäller för den huvudsakliga delen av kontraktet.
1
EGT L 134, 30.4.2004, s.1–113 (Celex 32004L0017).
Kommentar
Motsvarande bestämmelse finns i artikel 9.1 första stycket i direktivet men saknas i LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Med verksamhet får i denna paragraf förstås de olika verksamheter som omfattas av lagen, dvs. sådana verksamheter som anges i 3 kap. Som framgår av 3 kap. 2 och 3 §§, som behandlar begränsningar av lagens tillämpning, finns det en viss skillnad mellan leverans av å ena sidan gas eller värme och å andra sidan el eller dricksvatten. Undantaget när det gäller gas och värme förutsätter att viss produktion är en oundviklig följd av viss annan verksamhet och uppgår till högst 20 procent av enhetens omsättning. Motsvarande undantag när det gäller el och dricksvatten förutsätter att viss produktion behövs för utövandet av viss annan verksamhet och uppgår till högst 30 procent av enhetens totala produktion. Förutsättningar för undantag kan därför i en viss situation föreligga i det ena fallet men inte det andra.
Skillnaderna mellan bestämmelserna om upphandling inom å ena sidan områdena gas, värme, el och dricksvatten och å andra sidan de övriga områden som omfattas av lagen och mellan dessa övriga områden inbördes är stora. I de sannolikt ovanliga fall då en upphandlande enhet utövar två eller flera verksamheter för vilka enligt vad som nu sagts gäller olika regler får med stöd av denna paragraf avgöras vilka regler som skall tillämpas.
6 §
I det fall ett kontrakt avser både en verksamhet som omfattas av denna lag och en verksamhet som omfattas av lagen (0000:00) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster skall, om det inte är möjligt att på objektiva grunder avgöra vilken verksamhet som kontraktet huvudsakligen avser, den sistnämnda lagen tillämpas på kontraktet.
Kommentar
Motsvarande bestämmelse finns i artikel 9.2 i direktivet men saknas i LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
7 §
I det fall ett kontrakt avser både en verksamhet som omfattas av denna lag och en annan verksamhet som inte omfattas av vare sig denna lag eller lagen (0000:00) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster skall, om det inte är möjligt att på objektiva grunder avgöra vilken verksamhet som kontraktet huvudsakligen avser, denna lag tillämpas på kontraktet.
Kommentar
Motsvarande bestämmelse finns i artikel 9.3 i direktivet men saknas i LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
8 §
Valet mellan att tilldela endast ett kontrakt som avser mer än en verksamhet och att tilldela separata kontrakt för de olika verksamheterna får inte göras för att uppnå att kontraktstilldelningen undantas från bestämmelserna i denna lag eller i lagen (0000:00) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Kommentar
Motsvarande bestämmelse finns i artikel 9.1 andra stycket i direktivet men saknas i LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Rätten att få delta i ett upphandlingsförfarande
9 §
En anbudssökande eller anbudsgivare, som är etablerad i en stat som är bunden av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) och enligt gällande bestämmelser i den staten har rätt att leverera den tjänst som ett kontrakt avser, får inte uteslutas från deltagande i upphandlingsförfarandet endast på grund av krav på att leverantören skall vara antingen en fysisk eller en juridisk person.
Juridiska personer kan, när det gäller tjänste- och byggentreprenadkontrakt eller varukontrakt som också omfattar tjänster eller monterings- och installationsarbeten, åläggas att i anbudet eller anbudsansökan uppge namn och yrkeskvalifikationer på de personer som skall utföra tjänsterna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 11.1 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den överensstämmer med 1 kap. 6 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 5 i betänkandet) och har kommenterats i anslutning till den paragrafen.
10 §
Grupper av leverantörer har rätt att lämna anbud och att ansöka om att få lämna anbud. Den upphandlande enheten får inte föreskriva att sådana grupper skall anta en bestämd juridisk form för att få lämna anbud eller förhandla. Enheten får dock föreskriva att den utsedda gruppen skall anta en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet skall kunna fullgöras korrekt.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 11.2 i direktivet och 1 kap. 23 a § LOU. Den överensstämmer med 1 kap. 7 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 5 i betänkandet) och har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
11 §
En upphandlande enhet får reservera deltagandet i upphandlingsförfaranden för skyddade verkstäder eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som på grund av funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på normala villkor.
Denna begränsning skall nämnas i annonsen om upphandling.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 28 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Frågan berörs också i beaktandesats 39 i direktivet.
Paragrafen har utformats i överensstämmelse med motsvarande paragraf i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (1 kap. 8 §). Beträffande kommentarer hänvisas till kommentaren till den paragrafen i kapitel 5 i betänkandet.
24. Definitioner
Definitionerna i detta kapitel är i de flesta fall desamma som används i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. När definitionerna är likalydande kommenteras de därför inte särskilt i detta kapitel. I stället hänvisas till motsvarande bestämmelse i den nämnda lagen. De definitioner som är specifika för upphandling inom försörjningssektorerna kommenteras däremot i detta kapitel.
I direktivet finns definitioner av dynamiskt inköpssystem, och elektronisk auktion. Enligt utredningens direktiv skall utredningen först i en andra etapp behandla dessa frågor. Några definitioner av dessa begrepp tas därför inte in i detta lagförslag.
De allmänna synpunkter som anförts i inledningen till kommentarerna till bestämmelserna i 2 kap. i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet) gäller även i fråga om bestämmelserna i det nu aktuella kapitlet.
De bestämmelser som behandlas i detta kapitel i betänkandet har tagits in i 2 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
1 §
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp som används i denna lag. Det finns definitioner också i andra kapitel.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 2 kap. 1 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet).
2 §
Med upphandling avses anskaffning av varor, byggentreprenader eller tjänster mot ersättning samt leasing, hyra eller hyrköp av varor.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 1 kap. 5 § andra stycket LOU och överensstämmer med 2 kap. 1 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet).
3 §
Med kontrakt avses enligt denna lag skriftligt avtal som
1. sluts mellan en eller flera upphandlande enheter och en eller flera leverantörer,
2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning, och
3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur.
Kommentar
Motsvarande bestämmelse finns i artikel 1.2 a i direktivet och i 1 kap. 5 § fjärde stycket LOU.
Paragrafen överensstämmer i sak med 2 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet).
Paragrafen skiljer sig från direktivets artikel i två avseenden. I direktivet definieras ”varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt” och det anges att det skall vara fråga om kontrakt med ekonomiska villkor. Den föreslagna definitionen definierar i stället kontrakt på samma sätt som offentligt kontrakt definieras i 2 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster i likhet med vad som föreslås. I stället för det i direktivet intagna kravet på att ett kontrakt skall innehålla ekonomiska villkor anges att tillhandahållandet enligt kontraktet skall ske mot ersättning.
Enligt bestämmelsen i LOU skall ett skriftligt avtal om upphandling undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. Även om det ligger i sakens natur att ett skriftligt avtal om upphandling undertecknas eller signeras av avtalsparterna bör en motsvarande formulering tas in i paragrafen.
4 §
Med byggentreprenadkontrakt avses ett kontrakt avseende byggentreprenad som gäller
1. utförande eller både projektering och utförande av arbete som är hänförligt till en verksamhet som anges i bilaga 1 till denna lag,
2. ett byggnadsverk, eller
3. utförandet, oavsett på vilket sätt, av ett byggnadsverk enligt krav som ställts upp av den upphandlande enheten.
Med byggnadsverk avses det samlade resultatet av bygg- och anläggningsarbeten, om resultatet kan självständigt fullgöra en teknisk och ekonomisk funktion.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 1.2 b i direktivet och i 1 kap. 5 § femte stycket LOU.
Paragrafen överensstämmer med 2 kap. 4 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet). För kommentarer till bestämmelsens utformning hänvisas till kommentaren till den paragrafen.
5 §
Med varukontrakt avses ett kontrakt som gäller varor och som inte omfattas av ett byggentreprenadkontrakt.
Ett kontrakt skall behandlas som ett varukontrakt även om det omfattar ett underordnat inslag av monterings- eller installationsarbeten avseende varorna.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 1.2 c i direktivet. LOU innehåller ingen särskild definition av varukontrakt.
Paragrafen överensstämmer i sak med 2 kap. 5 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet).
6 §
Med tjänstekontrakt avses ett kontrakt som gäller utförande av sådana tjänster som anges i bilaga 2 eller 3 till denna lag och som inte utgör ett kontrakt som anges i 4 eller 5 §.
Ett kontrakt som avser såväl varor som tjänster enligt bilaga 2 eller 3 till denna lag skall behandlas som ett tjänstekontrakt, om värdet av tjänsterna är högre än värdet av varorna.
Ett kontrakt som avser tjänster enligt bilaga 2 eller 3 till denna lag och omfattar sådan verksamhet enligt bilaga 1 till denna lag som endast är underordnad verksamhet i förhållande till kontraktets huvudändamål skall behandlas som ett tjänstekontrakt.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 1.2 d i direktivet. LOU innehåller ingen särskild definition av varukontrakt.
Paragrafen överensstämmer i sak med 2 kap. 6 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet).
7 §
Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande enheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvantitet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.4 i direktivet och 1 kap. 5 § åttonde stycket LOU. Den överensstämmer med 2 kap. 8 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet) bortsett från att i den paragrafen talas om upphandlande myndigheter och inte om upphandlande enheter. Ramavtal behandlas i kommentaren till den paragrafen.
8 §
Med leverantör avses den som på marknaden tillhandahåller byggentreprenader, varor eller tjänster.
Med leverantör avses också grupper av leverantörer.
Kommentar
Paragrafen motsvarar i sak artikel 1.7 första stycket i direktivet. Där avser definitionen ”entreprenör, varuleverantör eller tjänsteleverantör”. En definition av leverantör finns i 1 kap. 5 § sjunde stycket LOU.
Paragrafen överensstämmer med 2 kap. 10 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet) bortsett från att i den paragrafen talas om offentlig enhet och inte om upphandlande enhet. I enlighet med vad som anförts i anslutning till den paragrafen motsvarar leverantör det i direktivet använda uttrycket ekonomisk aktör.
9 §
Med anbudssökande avses en leverantör som ansöker om att få delta i ett selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande.
Kommentar
En definition av anbudssökande finns i artikel 1.7 tredje stycket i direktivet. LOU innehåller ingen sådan definition.
Paragrafen överensstämmer med 2 kap. 11 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. I enlighet med vad som anförts i anslutning till den paragrafen har ingen definition av anbudsgivare tagits in i lagen.
10 §
Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som
1. anskaffar varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande enheter, eller
2. ingår kontrakt eller träffar ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande enheter.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 1.8 i direktivet. LOU innehåller inga bestämmelser om inköpscentraler.
I artikel 1.8 definieras inköpscentral som en upphandlande myndighet i den mening som avses i artikel 2.1 a eller en upphandlande myndighet i den mening som avses i artikel 1.9 i
direktiv 2004/18/EG. Med upphandlande myndighet avses i de två direktiven samma sak. I båda fallen innebär det att begreppet omfattar inte endast statliga, regionala och kommunala myndigheter utan också vad som i direktiven betecknas offentligrättsliga organ. Något behov av att som upphandlande myndighet enligt denna lag beteckna också upphandlande myndigheter enligt lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster finns därför inte.
Av 3 kap. 1 och 2 §§ denna lag framgår att offentligt styrda organ (som motsvarar offentligrättsliga organ i direktivet) är att anse som myndigheter vid tillämpning av denna lag.
Paragrafen överensstämmer i sak med 2 kap. 14 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet).
11 §
Med förfrågningsunderlag avses underlag för anbud, som en upphandlande enhet tillhandahåller en leverantör.
Kommentar
Direktivet innehåller ingen definition av förfrågningsunderlag. I LOU finns en definition i 1 kap. 5 § tionde stycket. Denna definition bör tas in i lagen.
Paragrafen överensstämmer med 2 kap. 15 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet).
12 §
Med öppet upphandlingsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer får lämna anbud.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.9 a i direktivet och 1 kap. 5 § femtonde stycket LOU. Den överensstämmer med 2 kap. 16 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet).
13 §
Med selektivt upphandlingsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer kan ansöka om att få delta och endast anbudssökande som inbjuds av den upphandlande enheten att delta får lämna anbud.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.9 b i direktivet och 1 kap. 5 § sextonde stycket LOU. Den överensstämmer med 2 kap. 17 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet).
14 §
Med förhandlat upphandlingsförfarande avses ett förfarande där den upphandlande enheten inbjuder utvalda leverantörer att lämna anbud och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 1.9 c i direktivet och 1 kap. 5 § sjuttonde stycket LOU. Den överensstämmer med 2 kap. 18 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet).
15 §
Med projekttävling avses en tävling, främst inom områdena byggnads- och landskapsplanering, arkitekt- eller ingenjörsarbete och databehandling som gör det möjligt för arrangören att förvärva en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag i tävlingen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.10 i direktivet och 1 kap. 5 § nionde stycket jämfört med 5 kap. 28 § LOU.
Paragrafen överensstämmer med 2 kap. 19 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet). Bestämmelsen har kommenterats i anslutning till den paragrafen.
16 §
Med skriftlig avses att en enhet av ord eller siffror kan läsas, återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla uppgifter som går att överföra och lagra med elektroniska medel.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.11 i direktivet. LOU innehåller ingen definition av vad som avses med skriftlig.
Paragrafen överensstämmer med 2 kap. 20 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet). Bestämmelsen har kommenterats i anslutning till den paragrafen.
17 §
Med elektroniska medel avses medel som utnyttjar elektronik för behandling och lagring av data och medel som sänder, överför och mottar via kabel, radiovågor, på optisk eller någon annan elektromagnetisk väg.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 1.12 i direktivet. LOU innehåller ingen motsvarande bestämmelse.
Paragrafen överensstämmer med 2 kap. 21 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet). Bestämmelsen har kommenterats i anslutning till den paragrafen.
18 §
Med gemensam terminologi vid offentlig upphandling avses den tillämpliga nomenklatur vid offentlig upphandling som antagits genom förordning EG nr 2195/2002 av den 5 november 2002 (CPV-nomenklaturen). Om den nomenklatur som används i bilaga 1, 2 eller 3 till denna lag avviker från CPV-nomenklaturen skall den nomenklatur som används i respektive bilaga ha företräde.
Kommentar
Definitionen av den gemensamma nomenklaturen finns i artikel 1.13 i direktivet. Någon motsvarande definition finns inte i LOU.
Paragrafen överensstämmer med 2 kap. 22 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet). Bestämmelsen har kommenterats i anslutning till den paragrafen.
25. Upphandlande enheter
Upphandling inom försörjningssektorerna omfattas, som redan angetts, av lagens reglering, inte endast om upphandlingen görs av myndigheter eller offentligt styrda organ utan också i vissa fall då den görs av privaträttsliga organ.
Bestämmelserna om upphandlande enheter har tagits in i 3 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Upphandlande enheter
1 §
Upphandlande enheter är myndigheter och sådana företag som avses i 4 §.
2 §
Med myndigheter avses i denna lag utöver myndigheter även, beslutande församlingar i kommuner och landsting, offentligt styrda organ som avses i 3 § samt sammanslutningar av myndigheter.
Kommentar till 1 och 2 §§
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 2.1 a i direktivet och i 1 kap. 5 § tredje stycket LOU.
I 2 § anges i enlighet med vad som föreskrivs i LOU att också beslutande församlingar i kommuner och landsting är upphandlande enheter. Något behov av att i lagen föreskriva att Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter skall anses som upphandlande enheter i fråga om verksamhet som bedrivs enligt begravningslagen torde inte finnas (jfr kommentaren
till 2 kap. 13 § i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster).
Enligt direktivet är det endast sammanslutningar av upphandlande myndigheter, inräknat offentligt styrda organ, som anses som upphandlande enheter. En sammanslutning av offentliga företag som avses i artikel 2.1 b i direktivet är inte i sig själv en upphandlande enhet.
Paragrafen är utformad i enlighet med vad som nu sagts. Den överensstämmer alltså i sak med bestämmelserna i direktivet.
Bestämmelserna i 1–3 §§ motsvarar sammantaget vad som föreskrivs i 2 kap. 12 och 13 §§ lagen om upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Offentligt styrda organ
3 §
Med offentligt styrda organ enligt 2 § avses sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och
1. som till största delen finansieras av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande myndighet,
2. vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande myndighet, eller
3. i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan eller övervakande organ mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande myndighet.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 2.1 a andra stycket i direktivet och i 1 kap. 6 § LOU.
Direktivets uttryck “offentligrättsligt organ” används inte i LOU. Den sakliga innebörden av 1 kap. 6 § LOU och direktivets uttryck tycks dock vara lika.
I enlighet med vad som anförts i kommentarerna till 2 kap. 12 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 6 i betänkandet) bör godtas att vad som i direktivet betecknas offentligrättsliga organ anses som myndigheter vid tillämpning av lagen. Frågan torde inte ha någon
påtaglig praktisk betydelse men det ligger ett visst värde i att de två lagarna på upphandlingsområdet, så långt möjligt, är enhetligt utformade.
I övrigt hänvisas till kommentarerna till 2 kap. 12 och 13 §§ lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Andra upphandlande enheter än myndigheter
4 §
Som upphandlande enheter anses vidare
1. företag över vilka en upphandlande myndighet kan utöva ett bestämmande inflytande på det sätt som anges i 5 §, och
2. företag som bedriver verksamhet som anges i 4 kap. 1, 4–6 eller 9 § med stöd av en särskild rättighet eller ensamrätt som avses i 6 §.
Kommentar
Punkt 1 i paragrafen motsvarar artikel 2.1 b första stycket i direktivet och 4 kap. 1 § andra stycket 1 LOU. Punkt 2 i paragrafen motsvarar tillsammans med 6 § i detta kapitel artikel 2.2 b i direktivet och 4 kap. 1 § andra stycket 2 LOU.
Genom hänvisning i punkt 2 till verksamhet som anges i 4 kap. 1, 4–6 eller 9 § skall uppnås att bestämmelserna om särskild rättighet eller ensamrätt gäller för alla slag av verksamhet som omfattas av lagen.
Begreppet företag (i den engelska språkversionen ”undertaking”) är avsett att omfatta varje fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur.
I artikel 2.2 b i direktivet sägs att direktivet gäller upphandlande enheter ”som - - - bedriver någon av de verksamheter som - - - eller någon kombination av dessa - - -”. Enligt utredningens uppfattning är det klart att formuleringen av punkt 2 i paragrafen täcker även det fallet att ett företag bedriver mer än en verksamhet som omfattas av lagen. Vidare är det klart att ett företag som bedriver en verksamhet som delvis faller inom lagens tillämpningsområde är skyldigt att tillämpa lagens bestämmelser endast på upphandling inom denna del av verksamheten.
Varje upphandling skall bedömas enligt de bestämmelser som gäller för den. Om en upphandling avser mer än en verksamhet skall enligt 1 kap. 5–7 §§ avgöras vilka regler som skall tillämpas.
Något behov finns enligt utredningens mening inte av att som i direktivet ange att den verksamhet som bedrivs kan vara en kombination av de verksamheter som direktivet omfattar.
Vad som regleras i paragrafen överensstämmer i sak med de angivna bestämmelserna i direktivet.
Bestämmande inflytande
5 §
Med bestämmande inflytande enligt 4 § 1 avses att en upphandlande myndighet, direkt eller indirekt, innehar större delen av andelarna i företaget eller kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktieägande eller motsvarande eller kan utse mer än halva antalet ledamöter i företagets förvaltningsorgan eller i dess verkställande eller övervakande organ.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 2.1 b andra stycket och i 4 kap. 1 § andra stycket jämfört med 3 kap. 8 § andra stycket LOU.
Paragrafen har, utan att någon skillnad i sak avsetts, utformats på ett enklare sätt än bestämmelsen i direktivet. I den bestämmelsen anges i ett första stycke att ett offentligt företag är ett företag över vilket en upphandlande myndighet har ett direkt eller indirekt bestämmande inflytande till följd av ägarförhållande, finansiellt deltagande eller gällande regler. Därefter anges i ett andra stycke när ett bestämmande inflytande skall anses föreligga. Såvitt kan förstås innebär denna reglering att andra stycket uttömmande reglerar när ett bestämmande inflytande skall anses föreligga. Något behov av att i första stycket ange på vilken grund ett bestämmande föreligger synes därför inte finnas.
Särskild rättighet eller ensamrätt
6 §
Med en särskild rättighet eller en ensamrätt som anges i 4 § 2 avses en rättighet eller ensamrätt som
1. beviljats av myndighet enligt lag eller annan författning,
2. begränsar utövandet av en sådan verksamhet som avses i 4 kap. till ett eller flera företag, och
3. väsentligt påverkar andra företags möjligheter att bedriva samma typ av verksamhet.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 2.3 i direktivet och i 4 kap. 1 § tredje stycket LOU.
I direktivet anges inte vilka slag av rättigheter eller ensamrätter det kan vara fråga om. I bilagorna I och II till direktivet anges för Sveriges del att upphandlande enheter inom sektorerna för transport eller distribution av gas eller värme och inom sektorerna för produktion, transport eller distribution av el är enheter som transporterar eller distribuerar gas eller värme med tillstånd enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar respektive enheter som transporterar eller distribuerar el med stöd av koncession som beviljats enligt ellagen (1997:857).
Bestämmelsen i LOU, som synes ha utformats med utgångspunkt i motsvarande bestämmelse i direktiv 93/38/EEG (artikel 2.3), lyder:
Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel innefattar termen “särskilt tillstånd” dels fall då ett företag i syfte att anlägga nät eller annan anordning som avses i (4 kap. 1 §) första stycket kan utnyttja rätt till expropriation eller användning av egendom eller får placera nätutrustning på, under eller över allmän väg, dels fall då ett företag bedriver verksamhet som avses i (4 kap. 1 §) första stycket 1 och levererar dricksvatten, elektricitet, gas eller värme till ett nät som drivs av ett företag som har särskilt tillstånd från en myndighet.
De nät som avses i 4 kap. 1 § första stycket LOU är dels fasta nät som tillhandahålls i syfte att betjäna allmänheten i fråga om produktion, transporter, distribution eller försörjning med dricksvatten, el, gas eller värme, dels nät som drivs i syfte att betjäna allmänheten i fråga om transporter med järnväg, spårväg, tunnelbana, buss, trådbuss eller linbana. Verksamhet som avses i
4 kap. 1 § första stycket 1 är drift eller tillhandahållande av de först nämnda fasta näten samt leverans av sådana nyttigheter till fasta nät som drivs av ett företag som har särskilt tillstånd från en myndighet.
En motsvarighet till det andra ledet av bestämmelsen i 4 kap. 1 § tredje stycket LOU (om leverans av dricksvatten, el m.m. till ett nät som drivs av ett företag som har särskilt tillstånd från en myndighet) fanns i artikel 2.3 andra stycket b i direktiv 93/38/EEG men finns inte i försörjningsdirektivet och har därför inte heller tagits in i den föreslagna paragrafen.
I beaktandesats 25 anges följande:
Det behövs en lämplig definition av begreppet särskilda rättigheter eller ensamrätt. Definitionen innebär att det faktum att en enhet i samband med nät-, hamn- eller flygplatsarbeten kan utnyttja ett förfarande för expropriation eller bruksrätt eller kan placera nätutrustning på, under eller över allmän väg, i sig inte utgör en ensamrätt eller särskild rättighet i den mening som avses i detta direktiv. Inte heller det faktum att en enhet levererar dricksvatten, elektricitet, gas eller värme till ett nät som drivs av en enhet som åtnjuter särskilda rättigheter eller ensamrätt som beviljats av en behörig myndighet i den berörda medlemsstaten utgör i sig en särskild rättighet eller ensamrätt i den mening som avses i detta direktiv. På samma sätt kan inte rättigheter som en medlemsstat beviljar ett begränsat antal företag, oavsett hur de beviljas, exempelvis genom tilldelning av koncessioner, på grundval av objektiva kriterier, som är proportionerliga och icke-diskriminerande och ger alla berörda parter som uppfyller kriterierna möjlighet att utnyttja dessa rättigheter, anses utgöra särskilda rättigheter eller ensamrätt.
De uttalanden som gjorts i beaktandesats 25 kan uppenbarligen tjäna till ledning för tillämpningen av artikel 2.3 i direktivet. Uttalandena medger enligt utredningens mening inte att den bestämning som gjorts i 4 kap. 1 § tredje stycket LOU av vad som avses med särskilt tillstånd införs i den nya lagen. Uttalandena innebär i stället att ett privat företag, dvs. ett företag som inte är en upphandlande myndighet eller en annan upphandlande enhet enligt 4 §, inte skall anses bedriva verksamhet med stöd av en särskild rättighet eller en ensamrätt enbart på den grunden att företaget levererar dricksvatten, el, gas eller värme till en upphandlande enhet som bedriver sin verksamhet med stöd av en sådan rättighet eller ensamrätt. Sådan verksamhet i form av produktion av gas, värme eller el som bedrivs av privata företag kan inte heller på annan
grund anses utövad med sådant stöd och kommer därför enligt utredningens mening inte att omfattas av bestämmelserna i lagen.
Bestämmelsen i 6 § i den nya lagen har formulerats i enlighet med artikelns lydelse.
I paragrafen har valts ordet “företag” i stället för det i den svenska språkversionen använda ordet “enhet”. I de danska och tyska språkversionerna används ordet “virksomhed” respektive “Unternehmen”. Som angetts i kommentaren till 4 § är avsikten att med företag skall avses varje fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur.
Det kan anmärkas att direktivets formulering “som väsentligt påverkar andra enheters möjligheter att bedriva samma typ av verksamhet” inte har riktigt samma innebörd som LOU:s formulering “ett eller flera företag förbehålls rätten att bedriva verksamheten”.
Vad som inte uttryckligen regleras vare sig i direktivet eller i den föreslagna lagtexten är det fallet att en myndighet beviljat ett företag en ensamrätt med rätt för företaget att sätta annat företag i sitt ställe. Det borde dock enligt utredningens uppfattning vara möjligt att tolka bestämmelsen så att även detta andra företag driver sin verksamhet med stöd av en av myndighet beviljad rättighet eller ensamrätt.
26. Verksamheter som omfattas av lagen
I motsats till vad som gäller inom den klassiska sektorn omfattar bestämmelserna om upphandling inom försörjningssektorerna endast sådana organ som bedriver viss verksamhet. De verksamheter det gäller är tillhandahållande eller drift i visst syfte av fasta nät för gas, värme, el, dricksvatten eller transporter och leverans av gas, värme, el eller dricksvatten till fasta nät för sådana nyttigheter. Vidare omfattas verksamhet som innefattar posttjänster. I förhållande till direktiv 93/38/EEG föreligger den skillnaden att försörjningsdirektivet inte omfattar telekommunikationstjänster.
Bestämmelserna i detta kapitel har tagits in i kapitel 4 i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Gas, värme, el och dricksvatten
1 §
En verksamhet omfattas av denna lag om den består av
1. tillhandahållande eller drift av fasta nät i syfte att tillhandahålla allmänheten tjänster i samband med produktion, transport eller distribution av gas, värme, el eller dricksvatten, eller
2. leverans av gas, värme, el eller dricksvatten till sådana nät.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i direktivet i artikel 3.1 när det gäller gas och värme, i artikel 3.3 när det gäller el och i artikel 4.1 när det gäller dricksvatten. I LOU är bestämmelserna på området samlade i 4 kap. 1 § första stycket 1.
I direktivet regleras de verksamheter som avser gas/värme, el och vatten i separata bestämmelser. Dessa bestämmelser är i de delar
som nu behandlas likalydande. Det är därför lämpligt att, som i LOU, föra samman de gemensamma bestämmelserna i en paragraf.
En skillnad finns mellan direktivets och LOU:s bestämmelser. Utöver produktion, transport och distribution, som uttryckligen anges i direktivet, nämns i LOU också försörjning. I den ursprungliga lydelsen av 4 kap. 1 § LOU angavs ”transporter, distribution eller försörjning” med dricksvatten etc. Artikel 2.2 i direktiv 93/38/EEG innehåller samma uppräkning som det nya direktivet. Någon förklaring till den ursprungliga formuleringen i LOU ges inte i prop. 1992/93:88, som innehöll förslaget till den nuvarande LOU. Genom en ändring 1995 (SFS 1995:704) lades produktion till uppräkningen. Det angavs i prop. 1994/95:153 s. 15 att syftet med denna åtgärd var att förtydliga lagtexten och uppnå bättre överensstämmelse med direktivtexten.
Såvitt kan bedömas finns det ingen anledning att på denna punkt avvika från direktivtexten. Paragrafen har därför i sak utformats på samma sätt som denna.
2 §
Om en annan upphandlande enhet än en upphandlande myndighet levererar gas eller värme till ett nät som är avsett för tillhandahållande av tjänster för allmänheten, skall detta inte anses utgöra en sådan verksamhet som avses i 1 §, om
1. enhetens produktion är en oundviklig följd av utövandet av en annan verksamhet än sådan som avses i 1, 4–6 eller 9 §,
2. leverans till det publika nätet endast syftar till att använda denna produktion ekonomiskt, och
3. sådana leveranser uppgår till högst 20 procent av enhetens omsättning, beräknat på de tre närmast föregående årens genomsnitt, innevarande år medräknat.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 3.2 i direktivet och i 4 kap. 7 a § LOU.
Den föreslagna paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Med verksamhet som avses i 1, 4–6 eller 9 § täcks i princip all verksamhet som kan omfattas av lagen.
3 §
Om en annan upphandlande enhet än en upphandlande myndighet levererar el eller dricksvatten till ett nät som är avsett för tillhandahållande av tjänster åt allmänheten, skall detta inte anses utgöra en sådan verksamhet som avses i 1 §, om
1. enhetens produktion behövs för utövandet av en annan verksamhet än sådan som avses i 1, 4–6 eller 9 §,
2. leverans till det publika nätet beror endast på enhetens egen förbrukning, och
3. sådana leveranser uppgår till högst 30 procent av enhetens totala produktion av el respektive dricksvatten, beräknat på de tre närmast föregående årens genomsnitt, innevarande år medräknat.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 3.4 och artikel 4.3 i direktivet samt i 4 kap. 7 a § LOU.
Paragrafen överensstämmer i sak med artikel 3.2 i direktivet. Den överensstämmer också, bortsett från att paragraferna behandlar olika nyttigheter, i stort sett med närmast föregående paragraf.
4 §
Denna lag gäller även vid tilldelning av kontrakt som görs och projekttävlingar som anordnas av en upphandlande enhet som bedriver sådan i 1 § avsedd verksamhet som avser dricksvatten, om kontraktet eller projekttävlingen har anknytning till
1. vattenbyggnadsprojekt, konstbevattning eller dränering, under förutsättning att den volym vatten som avses för dricksvattenförsörjningen utgör mer än 20 procent av den totala volym vatten som tillhandahålls genom dessa projekt eller konstbevattnings- och dräneringsanläggningar, eller
2. bortföring eller rening av avloppsvatten.
Kommentar Paragrafen motsvarar artikel 4.2 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Bestämmelsen i artikel 4.2 lyder i den svenska språkversionen:
Detta direktiv omfattar även kontrakt eller projekttävlingar som tilldelas eller handläggs av en enhet som bedriver någon av de verksamheter som avses i punkt 1 och som
a) har anknytning till vattenbyggnadsprojekt, konstbevattning och dränering, förutsatt att den volym vatten som avses för dricksvattenförsörjningen utgör mer än 20 % av den totala volym vatten som tillhandahålls genom dessa projekt eller konstbevattnings- och dräneringsanläggningar, eller
b) har anknytning till bortföring eller rening av avloppsvatten.
Bestämmelsen är otydlig. Där finns tre ”som” vilka kan styra punkterna a och b. Det kan vara
”kontrakt eller projekttävlingar
som tilldelas eller handläggs av en
enhet - - - och
som har anknytning till vattenbyggnadsprojekt - - - ”
eller
”projekttävlingar
som tilldelas av en enhet som bedriver - - - och
som har anknytning till vattenbyggnadsprojekt - - - ”, eller
”en enhet
som bedriver någon av de verksamheter som avses - - -
och
som har anknytning till vattenbyggnadsprojekt - - - ”.
Det är alltså tveksamt om det är kontraktet/projekttävlingen, enheten eller verksamheten som skall ha anknytning till vattenbyggnadsprojekt etc.
I den engelska språkversionen uttrycks bestämmelsen på följande sätt:
This directive shall also apply to contracts or design contests awarded or organised by entities which pursue an activity referred to in paragraph 1 and which
a) are
connected
with - - -.
Den danska språkversionen tyder närmast på att det är verksamheten som skall ha sådan anknytning. I den tyska språkversionen sägs att ”diese Richtlinie findet auch auf die Vergabe von Aufträge - - - Anwendung - - - wenn diese Aufträge a) mit Wasserbauvorhaben - - - im Zusammenhang stehen - - - .”
I den engelska versionen är det mest sannolikt att det är enheten som skall ha anknytning till vattenbyggnadsprojekt m.m.
Sakligt sett synes det vara mest naturligt att det är kontraktet/projekttävlingen som skall ha anknytning till vattenbyggnadsprojekt etc., vilket motsvarar innebörden av bestämmelsen i den tyska språkversionen. Paragrafen har utformats i enlighet härmed.
Transporttjänster
5 §
En verksamhet omfattas av denna lag om den består av tillhandahållande eller drift av nät i syfte att tillhandahålla allmänheten tjänster i form av transporter med järnväg, automatiserade system, spårväg, tunnelbana, buss, trådbuss eller linbana.
Ett nät för transporttjänster skall anses föreligga om tjänsten tillhandahålls enligt sådana av myndighet fastställda villkor som avser linjedragning, tillgänglig transportkapacitet, turtäthet och liknande förhållanden.
Lagen gäller inte vid tilldelning av kontrakt som en upphandlande enhet gör för busstransportverksamhet som avses i första stycket, om 4 kap. 4 § första stycket lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig på enheten den 31 januari 2006.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 5 i direktivet samt i 4 kap. 1 § första stycket 3 och 4 kap. 4 § första stycket LOU.
Artikel 5 omfattar inte uttryckligen tillhandahållande eller drift av tunnelbanenät. Sådana nät har uttryckligen angetts till i den föreslagna paragrafen.
Paragrafens andra stycke har, utan att någon ändring i sak är avsedd, formulerats på ett annat sätt än artikel 5.1 andra stycket. I direktivet anges att villkor skall ha fastställts av en behörig myndighet, t.ex. i fråga om linjedragning, tillgänglig transportkapacitet eller turtäthet. I paragrafen uttrycks detta i stället så det skall vara fråga om av myndighet fastställda villkor som avser linjedragning, tillgänglig transportkapacitet, turtäthet och liknande förhållanden.
Enligt den motsvarande bestämmelsen i direktiv 93/38/EEG (artikel 2.2 c) gäller det direktivet endast drift av nät i syfte att tillhandahålla allmänheten transporter. Försörjningsdirektivet däremot omfattar såväl tillhandahållande som drift av nät. Den markbundna persontrafiken i Sverige är numera i stor utsträckning organiserad så att en trafikhuvudman som har ansvar för att upprätthålla viss trafik uppdrar utförandet av trafiken åt någon annan. Det kan enligt utredningens mening inte råda någon tvekan om att trafikhuvudmannen i ett sådant fall tillhandahåller ett nät
för transporter och därför omfattas av bestämmelserna i försörjningsdirektivet och i lagen.
I artikel 5.2 föreskrivs att direktivet inte omfattar de enheter som tillhandahåller busstransporttjänster för allmänheten, vilka är uteslutna från tillämpningsområdet för direktiv 93/38/EG enligt dess artikel 2.4. Av artikel 5.2 jämförd med beaktandesats 27 får anses framgå att busstransportverksamhet, som vid den tidpunkt då försörjningsdirektivet skall vara genomfört i nationell rätt, är uteslutna från tillämpningsområdet för det äldre direktivet, skall omfattas av undantaget enligt försörjningsdirektivet. Andra verksamheter, som kan komma i fråga för undantag enligt artikel 30 i försörjningsdirektivet, har att följa det särskilda förfarandet i den artikeln för att undantas.
I 4 kap. 4 § LOU föreskrivs att bestämmelserna i kapitlet inte skall tillämpas av en upphandlande enhet vid upphandling för busstransportverksamhet som avses i 1 § första stycket 3, om även andra företag får bedriva sådan verksamhet inom samma geografiska område på samma villkor. Eftersom bestämmelsen i LOU får antas överensstämma med artikel 2.4 i det äldre direktivet bör i den föreslagna paragrafen anges att lagen inte tillämpas vid tilldelning av kontrakt som upphandlande enheter gör för sådan busstransportverksamhet som den 31 januari 2006 är undantagen enligt 4 kap. 4 § första stycket LOU.
Posttjänster
6 §
En verksamhet omfattas av denna lag om den består av tillhandahållande av posttjänster eller tjänster som anges i 8 §.
Verksamhet som avser tillhandahållande av tjänster som avses i 8 § omfattas av denna lag endast om den upphandlande enheten också tillhandahåller posttjänster och om det beträffande denna senare verksamhet inte har fastställts, enligt det särskilda förfarande som anges i artikel 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster att verksamheten är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 6.1 och artikel 6.2 c i direktivet. Verksamhet som avser posttjänster omfattas inte av LOU.
Direktivets bestämmelser om upphandling för verksamhet som avser tillhandahållande av posttjänster behöver inte genomföras förrän 35 månader från det att direktivet skall ha genomförts, dvs. senast den 1 januari 2009. Vidare föreskrivs i artikel 30.1 i direktivet att detta inte omfattar verksamheter som är direkt konkurrensutsatta på marknader med fritt tillträde.
Bestämmelserna i 6–8 §§ har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
I ikraftträdandebestämmelserna föreslås att bestämmelserna om upphandling inom postsektorn skall träda i kraft 35 månader efter ikraftträdandet av lagen i övrigt.
Förutsättningen för att upphandlingsreglerna skall gälla för en verksamhet som omfattar andra tjänster än posttjänster är enligt artikel 6.1 att tjänsterna tillhandahålls av en upphandlande enhet som också tillhandahåller posttjänster. Denna förutsättning anges i artikel 6.2 c. Enligt utredningens mening är det lämpligt att ange denna förutsättning redan i den inledande paragrafen.
Som ytterligare en förutsättning anges att villkoren i artikel 30.1 inte är uppfyllda med avseende på posttjänster. Av denna artikel framgår att direktivet inte omfattar sådan verksamhet som avses i direktivet, om denna verksamhet, där den utövas, är ”direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde”. Förfarandet för att avgöra om detta är fallet beskrivs detaljerat i artikel 30. I huvudsak gäller att frågan skall underställas kommissionen antingen av en medlemsstat eller, om medlemsstaten har medgett det, av en upphandlande enhet. En annan procedur anvisas i det fall en medlemsstat har genomfört och tillämpar Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna.
7 §
Med posttjänster avses insamling, sortering, transport och överlämnande av postförsändelser.
Med postförsändelse avses en adresserad försändelse i den slutliga utformning som den skall överlämnas i, såsom brevförsändelser, böcker, kataloger, tidningar och tidskrifter
samt postpaket som innehåller varor med eller utan kommersiellt värde.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 6.2 b i direktivet. Där anges att posttjänster omfattar ”monopoliserande posttjänster” och ”andra posttjänster”, varvid anges att dessa två slag av tjänster är sådana som enligt artikel 7 i det i kommentaren till 5 § nämnda direktivet får respektive inte får omfattas av monopol. Eftersom något monopol enligt artikel 7 i det nämnda direktivet inte gäller i Sverige finns inte något behov av att ta in en bestämmelse motsvarande den i direktivet i lagen.
I övrigt har paragrafen med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
8 §
Med andra tjänster än posttjänster avses
1. posthanteringstjänster både före och efter avsändandet,
2. adresshanteringstjänster, överföring av registrerad e-post, säker elektronisk överföring av kodade dokument och andra tjänster, om tjänsterna har anknytning till och utförs helt och hållet med elektroniska medel,
3. tjänster som avser oadresserad direktreklam och andra försändelser som inte innefattas i 7 § andra stycket,
4. tjänster som avser postanvisningar och postgirobetalningar samt finansiella tjänster som anges i 5 kap. 11 § 3 och är hänförliga till kategori 6 i bilaga 2,till denna lag,
5. filatelitjänster, och
6. tjänster där fysisk leverans eller magasinering kombineras med andra tjänster som inte är posttjänster (logistiktjänster).
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 6.2 c i direktivet.
I artikel 6.2 c anges olika andra tjänster än posttjänster. I den första strecksatsen talas om ”tjänster som innebär förvaltning av posttjänster (tjänster både före och efter försändelsen, t.ex. närservice)”. Dessa tjänster betecknas i den tyska språkversionen av direktivet ”Managementdienste für Postversandstellen”. I paragrafen har använts uttrycket ”posthanteringstjänster både före och
efter avsändandet” vilket synes väl anknyta till texten i den tyska språkversionen.
I artikel 6.2 c andra strecksatsen behandlas vad som benämns mervärdestjänster. I den danska språkversionen av direktivet talas om värdeförhöjande tjänster. I paragrafen har valts att i stället anknyta till de exempel som direktivet innehåller på sådana tjänster.
Enligt direktivet skall ”mervärdestjänsterna” ha anknytning till (och utföras helt och hållet med) elektroniska medel. Något samband med posttjänster eller med de övriga tjänster som avses i artikel 6.2 c tycks inte krävas.
Övriga punkter i paragrafen överensstämmer med redaktionella avvikelser med direktivets motsvarande bestämmelser.
Undersökning av förekomsten av eller utvinning av olja, gas, kol eller andra fasta bränslen samt tillhandahållande av hamnar och flygplatser
9 §
En verksamhet omfattas av denna lag om den består av att utnyttja mark- eller vattenområden i syfte att
1. undersöka förekomsten av eller utvinna olja, gas, kol eller andra fasta bränslen, eller
2. tillhandahålla flygplatser, hamnar eller andra terminaler för transporter i luften eller till sjöss.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 7 i direktivet och 4 kap. 1 § första stycket 2 LOU.
Paragrafen överensstämmer med direktivets bestämmelser med följande avvikelser.
I direktivet talas om utnyttjande av ett geografiskt område, vilket i paragrafen motsvaras av att utnyttja mark- eller vattenområden. Den i paragrafen valda formuleringen överensstämmer med den som används i LOU och innebär ingen saklig avvikelse från direktivets bestämmelser.
I direktivet anges kusthamnar och inlandshamnar samt transporter till havs och på inre vattenvägar. Något behov av dessa distinktioner finns inte. I paragrafen anges därför allmänt hamnar och transporter till sjöss, vilket är avsett att ha samma innebörd som uttrycket i direktivet.
27. Undantag från lagens tillämpningsområde
I artikel 18–26 i direktivet görs undantag från direktivets tillämpningsområde för ett flertal slag av upphandlingar. Enligt beaktandesats 18 i direktivet bör full tillämpning av direktivet under en övergångstid begränsas till kontrakt för vilka bestämmelserna i direktivet kommer att göra det möjligt att utnyttja alla möjligheter till att öka handeln över gränserna. Undantagen avser sådana kontrakt där denna aspekt inte är framträdande.
Undantagen från lagens tillämpningsområde har tagits in i kapitel 5 i den föreslagna lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Byggkoncessioner och tjänstekoncessioner
1 §
Denna lag tillämpas inte då en byggkoncession eller tjänstekoncession beviljas av en upphandlande enhet som utför en eller flera av de verksamheter som avses i 3 kap., om koncessionen beviljas för utövande av sådan verksamhet.
Med byggkoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett byggentreprenadkontrakt men som innebär att ersättning utgår endast i form av en rätt att utnyttja anläggningen eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.
Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättning utgår endast i form av en rätt att utnyttja tjänsterna eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.
Kommentar
Första stycket i paragrafen motsvarar artikel 18 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU och har utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
De verksamheter som avses i 3 kap. är de verksamheter som anges i artiklarna 3–7, dvs. verksamheter som omfattas av försörjningsdirektivet.
Avsikten med bestämmelsen är att upphandlingsreglerna inom försörjningssektorerna inte skall tillämpas, om en upphandlande enhet, som bedriver någon verksamhet inom denna sektor, beviljar ett byggentreprenadkontrakt eller ett tjänstekontrakt åt ett företag som också skall bedriva sådan verksamhet, och som får ett vederlag för sin prestation som helt eller delvis består av rätten att bedriva verksamheten.
Definitionerna av byggkoncession och tjänstekoncession finns i artikel 1.3 a respektive 1.3 b i direktivet. Endast byggkoncession definieras i LOU (1 kap. 5 § sjätte stycket). De överensstämmer med motsvarande definitioner i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (2 kap. 7 § respektive 3 kap. 5 § andra stycket).
Kontrakt för återförsäljning eller uthyrning till tredje man
2 §
Denna lag tillämpas inte vid tilldelning av kontrakt som görs för återförsäljning eller uthyrning till tredje man, om den upphandlande enheten inte har någon särskild rättighet eller ensamrätt att sälja eller hyra ut föremålet för upphandlingen och även andra enheter har rätt att sälja eller hyra ut det på samma villkor som den upphandlande enheten.
En upphandlande enhet är skyldig att på begäran av Europeiska gemenskapernas kommission till kommissionen anmäla de varukategorier och verksamheter som den anser vara undantagna enligt första stycket.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 19 i direktivet och 4 kap. 4 § tredje stycket LOU.
I punkt 2 i artikeln föreskrivs att upphandlande enheter skall på kommissionens begäran till kommissionen anmäla samtliga varukategorier och verksamheter som de anser vara undantagna enligt punkt 1 i artikeln, dvs. inte omfattade av någon särskild rättighet eller ensamrätt. Bestämmelsen, som finns även i det äldre försörjningsdirektivet, har inte tagits in i LOU men bör föras in i den nya lagen.
Paragrafen har utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Annan verksamhet än som avses i lagen och verksamhet i tredje land
3 §
Denna lag tillämpas inte vid tilldelning av kontrakt som görs
1. för något annat ändamål än för att utöva sådan verksamhet som avses i 3 kap. 1, 4–6 eller 9 §, eller
2. för att i en stat som inte är bunden av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) utöva sådan verksamhet som avses i 4 kap. 1, 4–6 eller 9 § utan fysisk användning av något nät eller geografiskt område inom EES.
En upphandlande enhet är skyldig att på begäran av Europeiska gemenskapernas kommission till kommissionen anmäla de verksamheter som den anser vara undantagna enligt första stycket.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 20 i direktivet och 4 kap. 3 § LOU
Enligt artikel 20.1 undantas från tillämpningen av direktivet upphandling som en upphandlande enhet gör antingen för något annat än utövande av sådan verksamhet som omfattas av direktivet eller för utövande av verksamhet som omfattas av direktivet men som bedrivs utan någon användning av nät eller geografiskt område inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Visserligen kan den första delen av det undantag som avses i första stycket 1 enligt utredningens mening anses följa redan av bestämningen av direktivets och lagens tillämpningsområde och skulle därför inte behöva anges här. Av artikel 20.2 framgår dock att en upphandlande enhet som anser att en verksamhet är undantagen enligt artikel 20.1 är skyldig att till kommissionen anmäla att så är fallet. Vidare kommer, enligt vad som angetts i kommentaren till 3 kap. 2 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kapitel 5 i betänkandet), detta undantag att leda till att den undantagna upphandlingen i stället omfattas av den lagen.
Paragrafens första stycke har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
I paragrafens andra stycke har skyldigheten att anmäla undantag till kommissionen tagits in. En sådan skyldighet finns även i det äldre försörjningsdirektivet men har inte tagits in i LOU.
I artikel 20.2 andra och tredje meningarna föreskrivs att kommissionen får publicera förteckningar över verksamhetskategorier som den anser vara undantagna och att den skall ta hänsyn till känsliga aspekter. Bestämmelserna riktar sig endast till kommissionen och skall inte tas in i lagen.
Kontrakt som kräver sekretess eller särskilda säkerhetsåtgärder
4 §
I fråga om kontrakt som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet tillämpas endast bestämmelserna i 20 och 21 kap.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 21 i direktivet och 1 kap. 3 § andra stycket 1 LOU.
Paragrafen motsvaras delvis av 3 kap. 4 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 7 i betänkandet). I den lagen undantas dock också kontrakt som avser varor eller tjänster som omfattas av artikel 296 i EG-fördraget (dvs. varor eller tjänster som inte har civil användning).
Kontrakt som tilldelas enligt andra internationella regler
5 §
Denna lag tillämpas inte vid sådan tilldelning av kontrakt som omfattas av andra förfaranderegler och som görs i enlighet med
1. ett internationellt avtal som i överensstämmelse med EGfördraget har ingåtts mellan en EES-stat och en eller flera stater utanför EES och som omfattar varor, byggentreprenader, tjänster eller projekttävlingar för att EES-staterna gemensamt skall genomföra eller driva ett projekt,
2. ett internationellt avtal om stationering av militär personal, eller
3. en internationell organisations särskilda förfarande. Avtal enligt första stycket 1 skall skickas till kommissionen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 22 i direktivet och 1 kap. 3 § andra stycket LOU.
Paragrafen har sin motsvarighet i 3 kap. 5 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 7 i betänkandet).
Bestämmelsen i artikel 22 a överensstämmer inte helt med motsvarande bestämmelse i det klassiska direktivet. Bestämmelsen i det senare direktivet omfattar dels upphandling av varor eller byggentreprenader avsedda att utnyttjas i samband med att avtalsstaterna gemensamt uppför eller driver en anläggning, dels upphandling av tjänster avsedda att utnyttjas i samband med att avtalsstaterna gemensamt genomför eller driver ett projekt. Denna skillnad återspeglas i de föreslagna paragraferna.
Anknutna företag och samriskföretag
6 §
Under de förutsättningar som anges i 7 § tillämpas inte denna lag i fråga om kontrakt som
1. en upphandlande enhet tilldelar ett anknutet företag, eller
2. ett samriskföretag, bildat uteslutande av flera upphandlande enheter i syfte att bedriva verksamhet som avses i 3 kap., tilldelar ett företag som är anknutet till någon av dem.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.2 och 4 kap. 4 a § första stycket LOU.
I artikel 23 i direktivet behandlas upphandling där de inblandade parterna är upphandlande enheter, anknutna företag och vad som i LOU kallas samriskföretag (i den svenska språkversionen av direktivet kallat samföretag). Termen ”samriskföretag” är ovanlig. Den används nu i LOU och förklaras i lagtexten. Något hinder mot att även i fortsättningen använda termen finns inte.
Artikel 23.2 behandlar endast upphandling som en upphandlande enhet gör från ett anknutet företag eller som ett samriskföretag gör från ett företag som är anknutet till något av de företag som ingår i samriskföretaget. I 4 kap. 4 a § första stycket LOU regleras också det fallet att ett samriskföretag gör en upphandling från ett företag som ingår i samriskföretaget. Detta senare fall, som i direktivet finns i artikel 23.4 a, har i den föreslagna lagen tagits in i 8 §.
Det i direktivet uppställda kravet att ett samriskföretag skall ha bildats ”uteslutande” av upphandlande enheter finns inte i LOU men har förts in i den föreslagna paragrafen.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
De förutsättningar som i artikeln tagits in i artikel 23.3 har i den föreslagna lagen tagits in i 7 §.
7 §
Vad som föreskrivs i 6 § tillämpas under förutsättning att tilldelningen av byggentreprenad-, varu- eller tjänstekontrakt motsvarar minst 80 procent av det anknutna företagets genomsnittliga omsättning av byggentreprenader, varor respektive tjänster under de föregående tre åren.
Om ett anknutet företag inte kan visa sin omsättning för de senaste tre åren på grund av tidpunkten för företagets etablering eller verksamhetens påbörjande, får företaget genom prognoser för verksamheten eller på annat sätt göra sannolikt att den andel av omsättningen som avses i första stycket kommer att uppnås.
Om mer än ett företag som är anknutet till den upphandlande enheten tillhandahåller samma eller liknande byggentreprenader, varor eller tjänster, skall andelen beräknas med hänsyn till den totala omsättning som härrör från tillhandahållandet av
byggentreprenader, varor respektive tjänster från dessa anknutna företag.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.3 i direktivet och, när det gäller tjänster, 4 kap. 4 a § andra stycket LOU.
I artikel 23.3 a–c finns tre likalydande bestämmelser, en om tjänster, en om varor och en om byggentreprenader. Som bestämmelserna är utformade förutsätts att andelen av omsättningen skall beräknas särskilt för byggentreprenader, varor och tjänster, dvs. vid beräkning av om andelen uppnås beträffande tjänster får inte beaktas de byggentreprenad- eller varukontrakt som också kan ha tilldelats det anknutna företaget. Avsikten med den i paragrafen valda formuleringen är att den skall ha den nu angivna innebörden.
Bestämmelserna i artikeln har förts samman till en bestämmelse intagen i 7 § första stycket. Denna bestämmelse överensstämmer i sak med bestämmelserna i direktivet.
Paragrafens andra och tredje stycken överensstämmer med artikel 23.3 andra respektive tredje stycket.
8 §
Denna lag tillämpas inte i fråga om kontrakt som
1. ett samriskföretag, bildat uteslutande av upphandlande enheter för att bedriva verksamhet som avses i 3 kap., tilldelar en av dessa upphandlande enheter, eller
2. en upphandlande enhet tilldelar ett sådant samriskföretag som enheten ingår i, om samriskföretaget har bildats för att utföra den aktuella verksamheten under en tid av minst tre år och det i den handling som upprättats för bildandet av företaget föreskrivs att de upphandlande enheter som det består av kommer att ingå i det under minst samma tid.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.4 i direktivet och delvis 4 kap. 4 a § första stycket 2 LOU. LOU innehåller ingen bestämmelse motsvarande den i artikel 23.4 b, vilken tagits in i 8 § 2.
9 §
Med anknutet företag avses ett företag vars årsredovisning sammanställs med den upphandlande enhetens enligt 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) samt annat företag som
1. den upphandlande enheten kan utöva ett bestämmande inflytande över,
2. kan utöva ett bestämmande inflytande över den upphandlande enheten, eller
3. tillsammans med den upphandlande enheten står under bestämmande inflytande av något annat företag på grund av ägande eller finansiellt deltagande eller på grund av de regler företaget lyder under.
Vad som avses med bestämmande inflytande framgår av 2 kap. 5 §.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.1 i direktivet samt 3 kap. 8 § andra stycket och 4 kap. 4 a § tredje stycket LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
10 §
På begäran av Europeiska gemenskapernas kommission skall en upphandlande enhet som vid tilldelning av kontrakt tillämpar något av undantagen i 6 eller 8 § lämna uppgifter till kommissionen om namnen på de berörda företagen eller samriskföretagen och om de berörda kontraktens art och värde samt tillhandahålla det underlag som kommissionen anser vara nödvändigt för att visa att relationerna mellan företaget eller samriskföretaget och den upphandlande enheten motsvarar kraven i 6–9 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 23.5 i direktivet och 4 kap. 5 § LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Förvärv av fastighet m.m.
11 §
Denna lag tillämpas inte vid tilldelning av kontrakt som avser
1. förvärv av fastighet, arrenderätt, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet, oavsett finansieringsform,
2. skiljemanna- eller förlikningsuppdrag,
3. finansiella tjänster i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument, däribland den upphandlande enhetens transaktioner för att skaffa pengar eller kapital,
4. anställningskontrakt, eller
5. forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag av sådana som uteslutande är till nytta för en upphandlande enhet i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten betalas uteslutande av den upphandlande enheten.
Med fastighet enligt första stycket 1 avses vad som enligt jordabalken utgör eller tillhör fastighet samt befintliga byggnader som tillhör någon annan än ägaren till jorden.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 24 i direktivet. I 5 kap. 1 § andra stycket LOU finns liknande bestämmelser, som enligt paragrafen skall tillämpas vid upphandling av A-tjänster inom försörjningssektorerna.
I direktivet har dessa undantag behandlats som undantag från upphandlingsreglerna för tjänstekontrakt. Detta synes bero på att tjänstekontrakt enligt definitionerna av olika kontrakt är en restpost, som omfattar sådana kontrakt som inte är byggentreprenad- eller varukontrakt. I den föreslagna paragrafen har detta, utan att någon skillnad i sak är avsedd, inte särskilt angetts.
Paragrafen överensstämmer med 3 kap. 6 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 7 i betänkandet), bortsett från att i den senare paragrafen även finns ett undantag för programmaterial avsett för sändning som utförs av radio- och TV-bolag samt kontrakt om sändningstid. Bestämmelserna har kommenterats i anslutning till den paragrafen (kapitel 7 i betänkandet).
Tjänstekontrakt som tilldelas på grund av ensamrätt
12 §
Denna lag tillämpas inte i fråga om tjänstekontrakt som tilldelas en upphandlande myndighet som på grund av lag eller annan författning, som är förenlig med EG-fördraget, har ensamrätt att utföra tjänsten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 25 i direktivet och 5 kap. 2 § LOU, som genom 5 kap. 1 § första stycket andra meningen är tillämplig vid upphandling som avses i 4 kap.
Paragrafen överensstämmer med 3 kap. 8 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 7 i betänkandet).
Bestämmelsen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Kontrakt som avser vatten, energi eller bränsle i vissa fall
13 §
Denna lag tillämpas inte i fråga om kontrakt som tilldelas av en upphandlande enhet och avser
1. vatten, om den upphandlande enheten bedriver verksamhet enligt 4 kap. 1 § som avser dricksvatten, eller
2. energi eller bränsle för energiproduktion, om den upphandlande enheten bedriver verksamhet enligt 4 kap 1 § som avser el, gas eller värme eller verksamhet som avses i 4 kap. 9 § 1.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 26 i direktivet och 4 kap. 7 § LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Undantagen kan antas vara motiverade av att vatten regelmässigt förs från närbelägna källor och att övriga nämnda marknader ansetts så reglerade att det funnits litet utrymme för konkurrens.
Direkt konkurrensutsatt verksamhet
14 §
Denna lag tillämpas inte vid tilldelning av kontrakt som syftar till att medge utförandet av en verksamhet som avses i 4 kap., om det enligt det särskilda förfarande som anges i artikel 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster fastställts att verksamheten är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde.
En upphandlande enhet får begära att Europeiska gemenskapernas kommission fastställer att förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda beträffande verksamhet som bedrivs av den upphandlande enheten.
Kommentar
Bestämmelser motsvarande första och andra styckena i paragrafen finns i artikel 30.1 respektive 30.5 första stycket i direktivet. Artikeln reglerar i övrigt vad bedömningen skall grundas på (punkt 2), en presumtion för att förutsättningarna är uppfyllda (punkt 3), viss underrättelseskyldighet och effekterna av kommissionens åtgärder (punkt 4), skyldigheten för en medlemsstat att lämna information (punkt 5 andra stycket), rätten för kommissionen att inleda ett förfarande och effekterna av att kommissionen inte fattat beslut inom viss tid (punkt 5 tredje och fjärde styckena) och vad kommissionen har att iaktta (punkt 6).
Fastställandet av att en verksamhet är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde kan ske antingen genom ett beslut av kommissionen eller genom att kommissionen, inom i artikel 30 angivna tidsfrister, inte fattat något beslut i frågan.
LOU innehåller ingen motsvarighet till artikel 30. Enligt utredningens bedömning är det endast de bestämmelser som finns i artikel 30.1 och 30.5 första stycket som kan behöva tas in i lagen. Den senare bestämmelsen innebär att upphandlande enheter inte måste men kan ges rätt att själva begära prövning av om det finns förutsättningar för tillämpning av artikel 30. Med hänsyn bl.a. till att lagen i viss utsträckning gäller även privaträttsliga upphandlande enheter finns det skäl att utnyttja denna möjlighet.
28. Tröskelvärden
I likhet med vad som gäller vid upphandling inom den klassiska sektorn har i direktivet fastställts olika tröskelvärden. Innebörden av att det finns tröskelvärden är att direktivets bestämmelser skall tillämpas endast om ett upphandlingskontrakts värde uppgår till minst det tillämpliga tröskelvärdet. I försörjningsdirektivet har fastställts olika tröskelvärden beroende på om det är fråga om upphandling av varor eller tjänster eller om upphandling av byggentreprenader. I fråga om varor och tjänster gäller tröskelvärdet 473 000
1
euro och för byggentreprenader gäller
tröskelvärdet 5 923 000
2
euro.
Särskilda bestämmelser gäller enligt direktivet om tröskelvärden för projekttävlingar och ramavtal. Dessa bestämmelser har tagits in i kapitel 8 respektive 9 i lagen (se kapitel 30 och 31 i betänkandet).
I detta kapitel behandlas finns bestämmelser om tröskelvärdena och om hur de skall beräknas.
Bestämmelserna har tagits in i 6 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Tröskelvärdenas storlek
1 §
Denna lag skall tillämpas på tilldelning av kontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå till minst 473 000 euro när det gäller varu- eller tjänstekontrakt och minst 5 923 000 euro när det gäller byggentreprenadkontrakt.
1
Förordning EG/1874/2004 (Celex 3200R1874).
2
Förordning EG/1874/2004 (Celex 3200R1874).
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 16 i direktivet och 4 kap. 8 § LOU.
I direktivet anges uttryckligen att det skall tillämpas på ”upphandlingskontrakt som inte skall undantas enligt artiklarna 19–26 eller artikel 30 när det gäller utövande av verksamheten i fråga”. I överensstämmelse med vad som anförts beträffande motsvarande bestämmelse (4 kap.1 §) i fråga om upphandling inom den klassiska sektorn (se kommentaren till denna paragraf i kapitel 8 i betänkandet) har någon motsvarighet till denna bestämmelse inte tagits in i paragrafen.
I övrigt har paragrafen med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Beräkning av värdet av ett kontrakt
2 §
Värdet av ett kontrakt som avses i 1 § utgörs av det totala belopp, exklusive mervärdesskatt, som skall betalas för det som upphandlas. Vid beräkningen skall options- och förlängningsklausuler beaktas som om de utnyttjats. Vidare skall i värdet inräknas de premier och ersättningar som den upphandlande enheten planerar att betala till anbudssökande eller anbudsgivare.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 17.1 i direktivet. I 4 kap. 9 § tredje stycket LOU finns bestämmelser om options- och förlängningsklausuler. Paragrafen överensstämmer med 4 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kommentaren till denna paragraf i kapitel 8 i betänkandet).
Förbud mot kringgående av tröskelvärden
3 §
En upphandlande enhet får inte kringgå tillämpningen av denna lag genom att dela upp byggentreprenadprojekt eller planerad anskaffning av en viss mängd varor eller tjänster eller genom att välja speciella metoder för att beräkna kontraktets värde.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 17.2 i direktivet. LOU innehåller ingen motsvarande bestämmelse. En liknande bestämmelse har tagits in i 4 kap. 5 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kommentaren till denna paragraf i kapitel 8 i betänkandet). Den senare paragrafen innehåller i överensstämmelse med det klassiska direktivet ingen motsvarighet till förbudet mot att använda speciella metoder för att beräkna upphandlingens värde.
Kontrakt som löper på viss tid eller på obestämd tid
4 §
För kontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp av varor och löper på bestämd tid om högst tolv månader skall värdet av kontraktet beräknas till kostnaden för kontraktet under löptiden. För kontrakt som avser längre tid skall värdet beräknas till den totala kostnaden inklusive varans uppskattade restvärde. För kontrakt som löper på obestämd tid eller vars löptid inte kan bestämmas skall värdet beräknas till månadskostnaden multiplicerad med talet 48.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 17.9 i direktivet och 4 kap. 9 § första stycket LOU. Paragrafen överensstämmer med 4 kap8 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kommentaren till denna paragraf i kapitel 8 i betänkandet).
Vissa tjänstekontrakt
5 §
För tjänstekontrakt skall värdet av kontraktet beräknas med utgångspunkt i
1. när det gäller försäkringstjänster: den premie som skall betalas och andra former av ersättning,
2. när det gäller banktjänster och andra finansiella tjänster: arvoden, provisioner, ränta och andra former av ersättning, och
3. när det gäller kontrakt som avser projektering: arvoden eller provisioner som skall betalas och andra former av ersättning.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 17.10 i direktivet och 5 kap. 10 § LOU, som genom 5 kap. 1 § första stycket andra meningen är tillämplig vid upphandling som avses i 4 kap.
Paragrafen överensstämmer med 4 kap. 10 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kommentaren till denna paragraf i kapitel 8 i betänkandet).
6 §
I det fall något totalpris inte bestämts för ett tjänstekontrakt skall värdet av kontraktet utgöras av det fulla värdet av tjänsterna under kontraktets löptid, om denna är högst 48 månader och till månadsvärdet multiplicerat med talet 48, om löptiden är längre eller om kontraktet löper på obestämd tid.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 17.11 i direktivet och 5 kap. 7 § LOU, som genom 5 kap. 1 § första stycket andra meningen är tillämplig vid upphandling som avses i 4 kap.
Paragrafen överensstämmer med 4 kap.11 § första stycket lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kapitel 8 i betänkandet).
Byggentreprenadkontrakt
7 §
I värdet av ett byggentreprenadkontrakt skall inräknas kostnaden för entreprenaden och värdet av varor och tjänster som den upphandlande enheten tillhandahåller entreprenören för att entreprenaden skall kunna fullgöras.
Värdet av varor och tjänster som inte krävs för att entreprenaden skall kunna fullgöras får inte läggas till värdet av entreprenaden, om upphandlingen av dessa varor och tjänster då skulle falla utanför lagens tillämpningsområde.
Kommentar
Paragrafens första stycke motsvarar artikel 17.4 i direktivet samt 4 kap. 6 § andra stycket och 4 kap. 12 § LOU. Det överensstämmer med 4 kap. 6 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kapitel 8 i betänkandet).
Paragrafens andra stycke motsvarar artikel 17.5 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Upphandling genom delkontrakt
8 §
Om ett projekt för anskaffning av likartade varor kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av delkontrakt skall det sammanlagda värdet av delkontrakten beaktas vid tillämpning av 1 §. Om tröskelvärdet då uppnås skall varje enskild tilldelning av kontrakt göras enligt bestämmelserna i denna lag.
Första stycket behöver inte tillämpas i fråga om ett delkontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro, förutsatt att det sammanlagda värdet av sådana delkontrakt inte överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 17.6 b i direktivet och 4 kap. 10 § första stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
9 §
Om en planerad byggentreprenad eller ett projekt för anskaffning av tjänster kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av delkontrakt skall värdet av delkontrakten beaktas vid tillämpning av 1 §. Om tröskelvärdet då uppnås skall varje enskild tilldelning av kontrakt göras enligt bestämmelserna i denna lag.
Första stycket behöver inte tillämpas i fråga om ett delkontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro när det gäller tjänster och 1 000 000 euro när det gäller byggentreprenader, förutsatt att det sammanlagda värdet av sådana delkontrakt inte överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 17.6 a i direktivet och, när det gäller byggentreprenader, 4 kap. 11 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som skall förnyas
10 §
Värdet av varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som skall förnyas inom en viss tid, skall beräknas med ledning av
1. det verkliga värdet av en följd av liknande kontrakt som tilldelats under den föregående tolvmånadersperioden eller under det föregående räkenskapsåret, om möjligt justerat med hänsyn till förutsebara ändringar i kvantitet eller värde under den tolvmånadersperiod som följer på det ursprungliga kontraktet, eller
2. det beräknade värdet av en följd av kontrakt som tilldelats under den tolvmånadersperiod eller, om räkenskapsåret är längre än tolv månader, under det räkenskapsår som följer på det första kontraktet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 17.7 i direktivet och 4 kap. 9 § andra och tredje styckena LOU.
I 4 kap. 9 § andra stycket 2 LOU anges i överensstämmelse med det nu gällande direktiv 93/38/EG (artikel 14.7 b) att värdet av upphandlingskontrakt kan beräknas för en kommande tolvmånadersperiod eller för hela kontraktsperioden, om denna är längre än tolv månader. Motsvarande bestämmelse i det nya direktivet (artikel 17.7 b) anger att värdet skall beräknas för en kommande tolvmånadersperiod eller för räkenskapsåret, om detta är längre än tolv månader. Det är därför knappast motiverat att behålla anknytningen till kontraktsperioden.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Kontrakt som omfattar både varor och tjänster
11 §
Värdet av ett kontrakt som omfattar både varor och tjänster skall utgöras av det totala värdet av kontraktet, oavsett hur det fördelar sig på varor och tjänster. I värdet skall inräknas värdet av monterings- och installationsarbeten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 17.8 i direktivet och 4 kap. 6 § första stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
29. Upphandlingsförfaranden
I detta kapitel behandlas de olika upphandlingsförfaranden som får tillämpas.
De tre upphandlingsförfaranden som får användas, öppet, selektivt eller förhandlat förfarande, anges i 1 §. Som en huvudregel gäller att en upphandling skall annonseras. I vissa angivna fall får dock upphandling göras utan föregående annonsering. Dessa fall anges i 2 §.
I direktivet har införts två nya elektroniska processer, ”dynamiska inköpssystem” (artikel 15) och ”elektroniska auktioner” (artikel 56). Medlemsstaterna är fria att välja om förfarandet och processerna skall få användas. Upphandlingsförfarandet ”konkurrenspräglad dialog”, som regleras i artikel 29 i det klassiska direktivet, förekommer inte i försörjningsdirektivet.
Medlemsstaterna är fria att välja om de vill tillåta användning av dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner. Enligt utredningens direktiv skall utredningens överväganden i dessa delar redovisas i en andra etapp. I detta betänkande behandlas de därför inte.
Bestämmelserna om upphandlingsförfarandena finns intagna i kapitel 7 i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Upphandlingsförfaranden
1 §
Öppet, selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande med föregående annonsering enligt 12 kap. 1 § skall användas, om inte annat följer av 2 §.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 40.1 och 40.2 i direktivet och 4 kap. 16 § första stycket LOU.
I artikel 40.2 i den svenska språkversionen föreskrivs att de tre i artikeln angivna upphandlingsförfarandena får användas, förutsatt att det skett upphandling enligt artikel 42. Detta är uppenbarligen en felöversättning; med ledning av innehållet i artikel 42 och andra språkversioner av direktivet kan konstateras att förutsättningen i stället skall vara att det lämnats ett meddelande om upphandling enligt artikel 42.
Paragrafen har med rättelse av felöversättningen och med redaktionella ändringar utformats i saklig överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Tilldelning av kontrakt utan föregående annonsering
2 §
En upphandlande enhet får tilldela ett kontrakt utan föregående annonsering om
1. det vid ett förfarande med föregående annonsering inte lämnats några anbud, några lämpliga anbud eller några ansökningar om att få lämna anbud, under förutsättning att de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt,
Kommentar
Punkt 1 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 a i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 1 LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
2. kontraktet tilldelas endast för forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål, och inte syftar till vinst eller till att täcka forsknings- och utvecklingskostnader eller försämrar möjligheten till konkurrens vid en senare kontraktstilldelning som i första hand har något sådant syfte,
Kommentar
Punkt 2 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 b i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 2 LOU.
Som bestämmelsen i punkt 2 språkligt är utformad är det oklart om lönsamheten eller kostnadstäckningen avser den upphandlande enheten eller leverantören. I sak kan det inte gärna vara fråga om att någon annan än den upphandlande enheten som avses. Det innebär att det som upphandlas inte får vara avsett att användas av den upphandlande enheten i ekonomiska syften. Vad som avses kan enligt utredningens mening vara att enheten exempelvis lägger ut ett uppdrag att utveckla en ny produkt och tillhandahålla en prototyp av produkten.
Punkten har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
3. kontraktet av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör,
Kommentar
Punkt 3 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 c i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 3 LOU.
Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
4. det är absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av och inte heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet förfarande, selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med föregående annonsering,
Kommentar
Punkt 4 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 d i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 4 LOU.
I direktivet men inte i LOU anges även förhandlad upphandling. Någon annan skillnad i sak föreligger inte mellan direktivets och LOU:s bestämmelser.
Punkten har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
5. kontraktet avser kompletterande leveranser av varor från den ursprungliga leverantören, under förutsättning att varorna är avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser, och ett byte av leverantör skulle medföra att den upphandlande enheten tvingades anskaffa varor som skulle vara tekniskt oförenliga med de först anskaffade eller leda till oproportionerliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll,
Kommentar
Punkt 5 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 e i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 5 LOU.
I direktivet talas om ”varukontrakt för kompletterande leveranser som utförs av den ursprungliga varuleverantören och som antingen syftar till att delvis ersätta gängse varor eller anläggningar, eller till att utöka befintliga varor eller anläggningar - - -”. I den engelska språkversionen används formuleringen ”supply contracts - - - - which are intended either as a partial replacement of normal supplies or installations or as the extension of existing supplies or installations”. Vad som avses med “gängse” respektive “normal” är oklart.
I artikel 20.2 e i direktiv 93/38/EG talas om ”varuupphandlingskontrakt beträffande tillkommande leveranser från den ursprungliga leverantören, antingen det rör sig om delvis utbyte av normala leveranser eller installationer - - -”. Formuleringen kommenteras inte alls av Hentze-Sylvén (Offentlig upphandling, Norstedts 1998) eller av Arrowsmith (The Law of Public and Utilities Procurement, Sweet & Maxwell London 1996). Arrowsmith anger endast att undantaget gäller ”where the goods to be aquired are a partial replacement for or addition to existing goods or an existing installation” (s. 485).
I LOU anges att det skall vara fråga om “varuupphandlingskontrakt som gäller ytterligare leveranser från den ursprungliga leverantören, avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser - - -“.
Någon saklig skillnad synes inte finnas mellan bestämmelserna i direktivet, direktiv 93/38/EEG och LOU. Enligt utredningens
mening överensstämmer den föreslagna punkten med vad som kan antas vara den sakliga innebörden av bestämmelsen i direktivet. I enlighet med ordalydelsen i direktivet bör ”oproportionerliga” väljas i stället för det i LOU använda ordet ”oskäliga”.
6. kontraktet avser kompletterande byggentreprenader eller tjänster som inte ingår i ett ursprungligt projekt eller omfattas av ett ursprungligt kontrakt, under förutsättning att kompletteringarna på grund av oförutsedda omständigheter blivit nödvändiga för att kontraktet skall kunna fullgöras, att de skall utföras av den ursprunglige leverantören, att de inte utan stora tekniska eller ekonomiska olägenheter för den upphandlande enheten kan skiljas från det ursprungliga kontraktet eller, att de, om de kan avskiljas, är absolut nödvändiga för att det ursprungliga kontraktet skall kunna fullgöras,
Kommentar
Punkt 6 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 f i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 6 LOU.
Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
7. kontraktet avser en ny byggentreprenad, som är en upprepning av liknande byggentreprenader enligt kontrakt som en upphandlande enhet tilldelat en leverantör efter ett annonserat upphandlingsförfarande, under förutsättning att enheten tilldelar samma leverantör det nya kontraktet, att det nya kontraktet är i överensstämmelse med det ursprungliga projektet, att värdet av det nya kontraktet ingått i tröskelvärdeberäkningen för det ursprungliga projektet och att det i samband med den ursprungliga upphandlingen annonserats att det nu avsedda förfaringssättet kunde komma att användas.
Kommentar
Punkt 7 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 g i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 73 LOU.
Artikel 40.3 g i direktivet lyder:
Om det rör sig om byggentreprenadkontrakt, för nya byggentreprenader som är en upprepning av liknande byggentreprenader som utförs av en entreprenör som av samma upphandlande enhet tilldelats ett tidigare kontrakt, under förutsättning att de nya byggentreprenaderna är i överensstämmelse med ett ursprungligt projekt för vilket ett första kontrakt tilldelades efter meddelad upphandling. I samband med den ursprungliga upphandlingen skall det anges att detta förfaringssätt kan bli aktuellt, och den upphandlande enheten skall beakta ett uppskattat totalt värde för byggentreprenaderna vid tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 16 och 17.
4 kap. 16 § andra stycket 7 LOU lyder:
(om) upphandlingen vid byggentreprenad gäller nya arbeten som består enbart av en upprepning av arbeten ingående i ett projekt som tidigare varit föremål för öppen eller selektiv upphandling och arbetena tilldelas samma leverantör som tidigare fått upphandlingskontraktet, om värdet av de nya arbetena ingått i tröskelvärdeberäkningen och dessa annonserats i samband med det ursprungliga projektet, varvid angivits att förhandlat förfarande kan komma att användas,
Enligt utredningens uppfattning motsvarar den föreslagna punkten det sakliga innehållet i direktivets bestämmelser.
8. kontraktet avser varor som noteras och omsätts på en råvarumarknad,
Kommentar
Punkt 8 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 h i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 8 LOU. I direktivet används uttrycket ”är noterade och köps på en råvarumarknadsplats” medan LOU talar om ”upphandling av varor som noteras och omsätts på en råvarumarknad”.
Utredningen föreslår att punkten redaktionellt utformas i nära överensstämmelse med bestämmelsen i LOU. Någon skillnad i sak i förhållande till direktivets bestämmelse är inte avsedd.
9. det gäller tilldelning av kontrakt som bygger på ett gällande ramavtal, som slutits enligt denna lag,
Kommentar
Punkt 9 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 9 LOU.
Bestämmelsen i punkt 9 i artikeln är utformad så att den gäller om kontraktstilldelningen sker utifrån ett ramavtal, under förutsättning att villkoret i artikel 14.2 är uppfyllt. I artikel 14.2 anges endast att en upphandlande enhet som slutit ett ramavtal i enlighet ned direktivet får tillämpa artikel 40.3 när den tilldelar kontrakt inom ramavtalet. Denna uppdelning på två artiklar förefaller onödig. Det är en fördel om bestämmelserna, som är fallet i LOU, samlas i en punkt. Någon saklig skillnad mellan den föreslagna punkten och bestämmelserna i direktivet finns inte.
10. det är möjligt att anskaffa varor genom att utnyttja särskilt förmånliga erbjudanden som gäller under mycket kort tid, när priset ligger betydligt under det normala marknadspriset,
11. det är möjligt att anskaffa varor på särskilt förmånliga villkor, antingen från en varuleverantör som har för avsikt att lägga ner sin affärsverksamhet eller från konkursförvaltare eller likvidatorer, efter uppgörelse med fordringsägare eller motsvarande förfarande,
Kommentar till punkterna 10 och 11
Punkterna 10 och 11 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 j respektive 40.3 k i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 10 LOU.
De har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
12. det är fråga om tilldelning av ett tjänstekontrakt som följer på en projekttävling som anordnats enligt denna lag, under förutsättning att kontraktet enligt tävlingsreglerna skall tilldelas vinnaren eller en av vinnarna av tävlingen.
Kommentar
Punkt 12 i paragrafen motsvarar artikel 40.3 l första meningen i direktivet och 4 kap. 16 § andra stycket 11 LOU.
Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Den andra meningen i artikel 40.3 l tas in i 3 §.
Mer än en vinnare i en projekttävling
3 §
Om en tävling som avses i 2 § 12 avslutats med att mer än en vinnare utsetts skall vinnarna inbjudas att delta i förhandlingar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 40.3 l andra meningen i direktivet och 4 kap. 16 § tredje stycket LOU.
Det kan anmärkas att som bestämmelsen i LOU är utformad kan den bokstavligt läsas så att samtliga deltagares bidrag skall ingå i förhandlingen, om juryn utsett mer än en vinnare. Detta kan knappast vara avsikten. Av direktivets bestämmelse framgår att det är samtliga vinnare som skall inbjudas till förhandlingen.
Paragrafen har utformats i saklig överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
30. Projekttävlingar på tjänsteområdet
I direktivet finns särskilda bestämmelser om projekttävlingar på tjänsteområdet i artiklarna 60–66. De behandlas i detta kapitel.
Bestämmelserna har tagits in i 8 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Tillämpningsområdet
1 §
Detta kapitel skall, om inte annat följer av 2 §, tillämpas på sådana projekttävlingar avseende tjänster, som
1. ingår i ett förfarande för tilldelning av ett tjänstekontrakt, eller
2. innefattar priser eller ersättningar till deltagarna. Första stycket gäller endast om tröskelvärdet uppgår till minst det belopp som anges i 5 §.
Kommentar
Paragrafen motsvarar delvis artikel 61.1 och 61.2 första stycket i direktivet. Någon direkt motsvarighet till paragrafen finns inte i LOU.
I lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster har de tagits in i 16 kap. (se kapitel 20 i betänkandet).
Undantagna projekttävlingar
2 §
Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas i fråga om projekttävlingar som anordnas i sådana fall som avses i 5 kap. 3– 5 eller 14 §.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 62 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. I lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster finns undantag från tillämpningen i 16 kap. 2 §.
I LOU behandlas formgivningstävlingar som en form av upphandling av tjänster. De undantag som gäller för upphandlingar i allmänhet gäller därför även för formgivningstävlingar.
Genom hänvisningen till 5 kap. 3–5 och 14 § uppnås att bestämmelserna i 7 kap. inte tillämpas på anordnande av projekttävlingar
-för något annat ändamål än för utövande av en verksamhet som omfattas av lagen,
-för utövande av verksamhet i tredje land, -som omfattas av sekretess eller särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet,
-som omfattas av andra internationella förfaranderegler, eller -för en verksamhet som är konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde.
Regler för anordnande av projekttävlingar
3 §
Projekttävlingar skall anordnas med tillämpning av de förfaranden som anges i 7 kap.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 65.1 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
4 §
Reglerna för en projekttävling skall hållas tillgängliga för var och en som är intresserad av att delta i tävlingen.
Rätten att delta i en projekttävling får inte begränsas till deltagare som är hemmahörande i en viss EES-stat, i vissa EESstater eller i en viss geografisk del av en EES-stats område.
Rätten att delta i en projekttävling får inte heller begränsas så att endast fysiska personer eller endast juridiska personer får delta.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 60 i direktivet. I LOU finns bestämmelser om att reglerna för en formgivningstävling skall hållas tillgängliga i 5 kap. 31 §. En motsvarighet till paragrafens andra stycke finns i 5 kap. 30 § andra stycket sista meningen LOU. Paragrafen överensstämmer med 16 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kommentaren till denna paragraf i kapitel 20 i betänkandet).
Tröskelvärden för projekttävlingar
5 §
Bestämmelserna i denna lag om projekttävlingar skall tillämpas på projekttävlingar vars värde beräknas uppgå till minst 473 000 euro exklusive mervärdesskatt.
Kommentar
I paragrafen anges endast det tröskelvärde som skall tillämpas. Den motsvarar delvis artikel 61.1 i direktivet medan övriga delar av artikeln motsvaras av 6 och 7 §§. I LOU finns motsvarande bestämmelser i 4 kap. 8 § andra stycket och 5 kap. 29 § LOU. Bestämmelser om tröskelvärden för projekttävlingar finns i 16 kap. 4 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kapitel 20 i betänkandet).
Hur tröskelvärdet skall beräknas framgår av 6 och 7 §§.
6 §
Värdet av en projekttävling skall, om projekttävlingen ingår i en tjänsteupphandling, av den upphandlande enheten beräknas till värdet exklusive mervärdesskatt av tjänstekontraktet. I värdet skall inräknas de priser och ersättningar som skall betalas till deltagarna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 61.1 andra meningen i direktivet samt 4 kap. 8 § andra stycket och 5 kap. 29 § LOU. Den överensstämmer med 16 kap. 5 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kapitel 20 i betänkandet).
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
7 §
Värdet av en annan projekttävling än som avses i 6 § skall av den upphandlande enheten beräknas till summan av de priser och ersättningar som betalas till deltagarna och det beräknade värdet exklusive mervärdesskatt av de tjänstekontrakt som senare kan komma att tilldelas vinnaren eller en av vinnarna i tävlingen, om en sådan tilldelning inte har uteslutits i annonsen om tävlingen.
Kommentar Paragrafen motsvarar artikel 61.2 andra stycket i direktivet och 4 kap. 8 § andra stycket och 5 kap. 29 § LOU. Den överensstämmer med 16 kap. 6 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kapitel 20 i betänkandet).
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Val av deltagare
8 §
Om endast ett visst antal deltagare får delta i en projekttävling skall den upphandlande enheten fastställa entydiga och ickediskriminerande kriterier för urvalet.
Antalet tävlingsdeltagare som inbjuds att delta skall vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 65.2 i direktivet och 5 kap. 30 § andra stycket LOU. Paragrafen överensstämmer med 16 kap. 10 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kommentaren till denna paragraf i kapitel 20 i betänkandet).
Annonsering
9 §
En upphandlande enhet som avser att anordna en projekttävling skall annonsera tävlingen.
En upphandlande enhet som anordnat en projekttävling skall annonsera resultatet av tävlingen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 63.1 första stycket i direktivet och 5 kap. 31 § första meningen LOU.
I tredje meningen i den svenska språkversionen av direktivet finns en felöversättning. Där sägs att ”detta meddelande” skall innehålla viss information. Eftersom stycket inleds med två meningar som behandlar meddelanden som skall lämnas i två olika situationer syftar ”detta meddelande” språkligt på det meddelande som avses i andra meningen, men det står klart att det sakligt sett syftar på det meddelande som avses i första meningen. Genom den föreslagna utformningen av paragrafen rättas detta till.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet. Den överensstämmer också med 16 kap. 6 § första och andra styckena lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Någon motsvarighet till bestämmelsen i den paragrafens tredje stycke om undantag från skyldigheten att annonsera, om detta t.ex. skulle hindra tillämpning av lag, finns inte i försörjningsdirektivet och har heller inte tagits in lagen om upphandling inom försörjningssektorn.
Vad en annons skall innehålla och hur offentliggörande skall gå till anges i artikel 63 i direktivet. I likhet med vad som föreslås gälla i övrigt (se 12 kap. i lagen och kapitel 34 i betänkandet) bör föreskrifter om annonser och annonsering meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Ett bemyndigande har tagits in i 16 §.
Kommunikation och information
10 §
Meddelanden, utbyte och lagring av information skall ske på ett sådant sätt att det säkerställs att integritet och sekretess för de av tävlingsdeltagarna inlämnade uppgifterna bevaras samt att juryn inte får ta del av tävlingsbidragen innan tidsfristen för inlämnande har löpt ut.
Information om de nödvändiga specifikationerna för elektronisk överföring av ritningar och planer och projekt, inklusive kryptering, skall vara tillgänglig för de berörda parterna.
I övrigt skall i fråga om kommunikation och information tillämpas vad som föreskrivs i 14 kap. 1 och 2 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 64 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Den överensstämmer med 16 kap. 9 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kommentaren till denna paragraf i kapitel 20 i betänkandet).
Utöver vad som direkt anges i artikel 64 skall artikel 48.1, 48.2 och 48.4 tillämpas på annonser om projekttävlingar. Artiklarna motsvaras i lagen av 14 kap. 1 och 2 §§ (kapitel 36 i betänkandet).
11 §
Resultatet av en projekttävling skall meddelas till Europeiska gemenskapernas kommission inom två månader efter det att projekttävlingen har avslutats.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 63.1 andra stycket i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Skyldigheten att meddela kommissionen resultatet av en projekttävling åvilar enligt 8 § andra stycket den upphandlande enheten. I artikeln anges att resultatet skall meddelas på de villkor som kommissionen skall fastställa på visst sätt. Någon motsvarighet till denna bestämmelse har inte tagits in i paragrafen.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
12 §
I fråga om annonsering som avser projekttävlingar tillämpas 12 kap. 14–21 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artiklarna 63.2 och 64.1 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Den överensstämmer med 16 kap. 8 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 20 i betänkandet).
Juryns sammansättning
13 §
Den jury som skall utse vinnande bidrag i projekttävlingen skall vara sammansatt uteslutande av fysiska personer som är oberoende av de tävlande. Om det krävs särskilda yrkesmässiga kvalifikationer av de tävlande, skall minst en tredjedel av medlemmarna i juryn ha samma eller likvärdiga kvalifikationer
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 65.3 i direktivet och 5 kap. 28 § andra stycket andra och tredje meningarna LOU.
Den överensstämmer med 16 kap. 11 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kommentaren till denna paragraf i kapitel 20 i betänkandet).
Juryns beslut
14 §
Juryn skall vara självständig i sina beslut och yttranden.
Vid granskningen av tävlingsbidragen skall tävlingsdeltagarnas anonymitet bevaras. Anonymiteten skall bevaras till dess juryn har avgett sitt yttrande eller meddelat sitt beslut.
Vid granskningen får endast de kriterier som angetts i annonsen om projekttävlingen beaktas.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 66.1, 66.2 och 66.4 i direktivet och 5 kap. 32 § LOU.
Den överensstämmer med 16 kap. 12 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster som behandlas i kapitel 20 i betänkandet.
15 §
Juryn skall lämna en av jurymedlemmarna undertecknad rapport i vilken tävlingsbidragen rangordnas. Rapporten skall innehålla kommentarer och ange det behov av klargöranden som kan finnas.
Tävlingsdeltagarna kan vid behov uppmanas av juryn att besvara frågor som juryn har noterat i rapporten i syfte att klargöra projektets alla aspekter.
Fullständiga protokoll skall upprättas över dialogen mellan jurymedlemmarna och tävlingsdeltagarna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 66 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den överensstämmer med 16 kap. 12 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster som behandlas i kapitel 20 i betänkandet.
Bemyndigande
16 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar som används för elektronisk överföring som avses i 10 § andra stycket.
31. Ramavtal
I detta kapitel behandlas ramavtal.
Bestämmelser om ramavtal finns både i direktiv 93/38/EEG (bl.a. i artiklarna 1.6 och 5) och i LOU. En definition finns i 1 kap. 5 § sjunde stycket LOU. Några uttryckliga bestämmelser om användning av ramavtal finns inte i LOU utöver vad som föreskrivs i 4 kap. 10 § andra stycket (om beräkning av värdet av ett ramavtal) och i 4 kap. 16 § andra stycket 9 (en upphandlande enhet får avstå från annonsering om det gäller avrop mot ett gällande ramavtal, som upphandlats enligt bestämmelserna i LOU). Förklaringen till denna knapphändiga reglering av ramavtal i LOU torde vara att ingående av ramavtal ansetts som en upphandling och därför fallit under de vanliga bestämmelserna om upphandling.
Ramavtal definieras i artikel 1.4 i direktivet. I inledningen till kapitel 10 i betänkandet, som behandlar bl.a. ramavtal inom den klassiska sektorn, har utredningen diskuterat olika aspekter på ramavtal. De synpunkter som där framförts upprepas inte här.
Definitionen av ramavtal i artikel 1.4 i försörjningsdirektivet är, bortsett från att där talas om ”en eller flera upphandlande enheter som avses i artikel 2.2”, likalydande med definitionen av ramavtal i det klassiska direktivet.
I artikel 14.1 i försörjningsdirektivet föreskrivs att en upphandlande enhet får betrakta ett ramavtal som ett kontrakt i direktivets mening och att ett ramavtal får tilldelas enligt bestämmelserna i direktivet. Om ett ramavtal har slutits i enlighet med direktivet får enligt artikel 14.2 kontrakt tilldelas inom ramavtalet utan föregående annonsering. Ett ramavtal får enligt artikel 14.4 inte användas otillbörligt i avsikt att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.
I övrigt gäller i fråga om ramavtal att en upphandlande enhet är skyldig att lämna förhandsmeddelanden (artikel 41) och att
annonsera om ingångna ramavtal (artikel 43.1 första stycket). Någon skyldighet att annonsera om tilldelning av kontrakt enligt ett ramavtal föreligger inte, om ramavtalet ingåtts i enlighet med direktivet (artikel 43.1 andra stycket).
Som framgår av denna redogörelse för regleringen av ramavtal i försörjningsdirektivet är regleringen väsentligt mindre detaljerad än den i det klassiska direktivet. I försörjningsdirektivet finns t.ex. inte krav på att de leverantörer som ingått ramavtalet skall inbjudas att lämna anbud på enskilda kontrakt, om inte alla villkor för tilldelningen av kontrakt fastställts i ramavtalet.
Bestämmelserna om ramavtal har tagits in i 9 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
1 §
En upphandlande enhet får betrakta ett ramavtal som ett kontrakt enligt denna lag och tilldela det i enlighet med bestämmelserna i lagen.
Kommentar
Paragrafen är med redaktionella ändringar utformad i enlighet med artikel 14.1 i direktivet.
2 §
Om ett ramavtal har slutits i enlighet med denna lag får kontrakt som grundar sig på ramavtalet tilldelas utan föregående annonsering.
Kommentar
Paragrafen är i sak utformad i enlighet med artikel 14.2 i direktivet. I denna artikel anges att en upphandlande enhet som slutit ramavtal enligt direktivet får tillämpa artikel 40.3 i när den tilldelar kontrakt inom ramavtalet. Artikel 40.3 i innebär att en upphandlande enhet kan välja ett förfarande utan föregående meddelande om upphandling, om kontraktstilldelningen sker utifrån ett ramavtal, under förutsättning att villkoret i artikel 14.2 är uppfyllt. Den föreslagna paragrafen har utformats på ett enklare sätt. Paragrafen innehåller ingen motsvarighet till artikel 14.3, som innebär att
artikel 40.3 inte får tillämpas, om ett ramavtal inte har slutits i enlighet med direktivet.
3 §
Värdet av ett ramavtal skall beräknas till det högsta värdet exklusive mervärdesskatt av samtliga planerade kontrakt under avtalets löptid.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 17.3 i direktivet samt 4 kap. 10 § andra stycket och 5 kap. 29 § LOU. Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
4 §
En upphandlande enhet får inte använda ett ramavtal otillbörligt i syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.
Kommentar
Paragrafen är utformad i enlighet med artikel 14.4 i direktivet.
32. Inköpscentraler
Direktivet innehåller i motsats till det äldre direktivet särskilda bestämmelser om inköpscentraler. Anskaffningar genom inköpscentraler får göras utan att den upphandlande enheten själv behöver iaktta bestämmelserna i direktivet.
Bestämmelserna har tagits in i 10 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser och kommentarer
1 §
En upphandlande enhet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster genom en inköpscentral.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 29.1 i direktivet och har utformats i överensstämmelse med 8 kap. 1 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Beträffande kommentarer hänvisas till kapitel 11 i betänkandet.
2 §
En upphandlande enhet som anskaffar byggentreprenader, varor och tjänster genom en inköpscentral skall anses ha följt denna lag, under förutsättning att inköpscentralen har gjort det eller följt lagen (0000:00) om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 29.2 i direktivet. Enligt definitionen i 2 kap. 11 § avses med inköpscentral en upphandlande myndighet som förvärvar varor eller tjänster som är avsedda för andra
upphandlande enheter, eller ingår kontrakt eller träffar ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande enheter. En upphandlande enhet som inte är en upphandlande myndighet kan alltså inte vara en inköpscentral men kan göra sina anskaffningar från en inköpscentral.
I direktivet anges inte på vilket sätt en upphandlande enhet kan ta reda på om inköpscentralen har följt lagens bestämmelser vid sin upphandling och vilka effekter det får för den upphandlande myndigheten, om det visar sig att inköpscentralen inte har gjort det. Det är inte heller klart hur en felaktig upphandling skall angripas. De frågor som osäkerheten ger upphov till kräver noggrannare analyser än som varit möjliga inom ramen för detta betänkande. Bestämmelserna i direktivet har därför med redaktionella ändringar förts in i lagen.
33. Förfrågningsunderlag m.m.
Förfrågningsunderlag är enligt definitionen i 2 kap. 12 § det underlag för anbud som en upphandlande enhet tillhandahåller en leverantör. Den väsentligaste uppgiften i förfrågningsunderlaget är föremålet för upphandlingen, som skall anges preciserat och begripligt. I många fall krävs att underlaget innehåller noggranna och detaljerade tekniska specifikationer. Hur dessa skall vara utformade anges i 1–10 §§.
Kapitlet innehåller också bestämmelser om erkända certifieringsorgan (11 §), tillhandahållande av tekniska specifikationer (12 §), alternativa utföranden (13 och 14 §§), underentreprenader (15 §), sociala, miljömässiga och andra krav som får ställas på hur kontrakt skall fullgöras (16 §) och information om arbetsvillkor m.m. (17 §).
Bestämmelserna om förfrågningsunderlag har tagits in i 11 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Tekniska specifikationer
1 §
Tekniska specifikationer skall ingå i annonser om upphandling, förfrågningsunderlaget eller kompletterande handlingar.
När så är möjligt bör specifikationerna fastställas med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för funktionshindrade eller formgivning med tanke på samtliga användares behov.
De tekniska specifikationerna skall tillåta anbudsgivare att delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder mot att offentlig upphandling öppnas för konkurrens.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 34.1 och 34.2 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den motsvarar 8 kap. 1 § i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster som har kommenterats i kapitel 12 i betänkandet. I likhet med vad som föreslagits i fråga om upphandling inom den klassiska sektorn (8 kap. 21 §) bör ett bemyndigande lämnas till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som skall förstås med tekniska specifikationer (jfr punkt 1 i bilaga XXI till direktivet). Bemyndigandet har tagits in i 18 §.
Utformningen av de tekniska specifikationerna
2 §
De tekniska specifikationerna skall vara utformade på något av de sätt som anges i 3–6 §§.
Kommentar
Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i direktivet eller i LOU, innehåller endast en upplysning om vilka bestämmelser som gäller för utformningen av en teknisk beskrivning.
Tekniska specifikationer som hänvisar till en standard
3 §
De tekniska specifikationerna skall vara utformade med hänvisning i turordning, till
1. svensk standard som överensstämmer med europeisk standard,
2. europeiska tekniska godkännanden,
3. gemensamma tekniska specifikationer,
4. internationella standarder, 5. andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana system inte finns, till svenska standarder, till svenska tekniska godkännanden eller till svenska tekniska specifikationer om
projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning.
Varje hänvisning som avses i första stycket 5 skall följas av orden ”eller likvärdigt”.
Första stycket gäller inte, om det i någon annan författning finns avvikande bestämmelser som överensstämmer med gemenskapsrätten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 34.3 a i direktivet och 1 kap. 12 § LOU. Motsvarande bestämmelse i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (8 kap. 1 §) har kommenterats i kapitel 12 i betänkandet.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Tekniska specifikationer i form av prestanda- eller funktionskrav
4 §
De tekniska specifikationerna får anges som prestanda- eller funktionskrav, varvid miljöegenskaper kan ingå. Kraven skall vara så utformade att anbudsgivarna kan bilda sig en bestämd uppfattning om föremålet för upphandlingen och den upphandlande enheten kan genomföra upphandlingen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 34.3 b i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den överensstämmer med 8 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Beträffande kommentarer hänvisas till kommentaren till den bestämmelsen (kapitel 12 i betänkandet).
5 §
De tekniska specifikationerna får anges som prestanda- eller funktionskrav enligt 4 § och hänvisa till de tekniska specifikationerna enligt 3 § som ett sätt att visa att de uppställda kraven är uppfyllda.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 34.3 c i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i lagen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn (8 kap. 4 §). Beträffande kommentarer hänvisas till kommentaren till den paragrafen (kapitel 12 i betänkandet).
6 §
De tekniska specifikationerna får anges genom hänvisning till specifikationerna i 3 § i fråga om vissa egenskaper och till de prestanda- eller funktionskrav som anges i 4 § i fråga om andra egenskaper.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 34.3 d i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet. Motsvarande bestämmelse i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster finns i 8 kap. 5 § och är utformad på samma sätt.
Uppgifter om tillverkning, ursprung m.m.
7 §
De tekniska specifikationerna får inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning, om detta leder till att vissa företag eller produkter gynnas eller missgynnas.
Uppgifter och hänvisningar som avses i första stycket får dock i undantagsfall förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift eller hänvisning skall följas av orden "eller likvärdig".
Kommentar Paragrafen motsvarar artikel 34.8 i direktivet och 1 kap. 16 § LOU. Den överensstämmer med 8 kap. 6 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Andra sätt att visa att uppställda krav uppfylls
8 §
Om en upphandlande enhet väljer att hänvisa till specifikationer enligt 2 §, får den inte förkasta ett anbud med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med specifikationer som den har hänvisat till, när anbudsgivaren, på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande enheten kan godta, i sitt anbud visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt de tekniska specifikationerna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 34.4 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Artikel 34.4 innehåller i andra stycket en anvisning om att ett lämpligt sätt att visa att de föreslagna lösningarna uppfyller uppställda krav kan vara att tillhandahålla teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ. Enligt utredningens uppfattning finns denna möjlighet, oavsett om den anges i lagtexten eller inte. Någon motsvarighet till andra stycket har därför inte tagits in i den föreslagna paragrafen.
Paragrafen överensstämmer med 8 kap. 7 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
9 §
Om en upphandlande enhet väljer att i enlighet med 4, 5 eller 6 § ange prestanda eller funktionskrav, får den inte förkasta ett anbud i fråga om byggentreprenader, varor eller tjänster, om anbudsgivaren på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande enheten kan godta kan visa att anbudet överensstämmer med en nationell standard som genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt godkännande, med en gemensam teknisk specifikation, med en internationell
standard eller med ett tekniskt referenssystem som har utarbetats av ett europeiskt standardiseringsorgan, om dessa specifikationer avser de prestanda eller funktionskrav som den har fastställt.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 34.5 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Artikel 34.5 innehåller i andra stycket en anvisning motsvarande den som finns i artikel 34.4 andra stycket. Av det skäl som angetts i kommentaren till 8 § har någon motsvarighet till andra stycket inte tagits in i den föreslagna paragrafen.
Paragrafen har utformats i överensstämmelse med 8 kap. 8 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Miljömärken
10 §
Om en upphandlande enhet föreskriver miljöegenskaper i form av prestanda- eller funktionskrav enligt 4 §, får den använda detaljerade specifikationer eller vid behov delar av dessa, som fastställts för miljömärken, under förutsättning att
1. specifikationerna är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor eller tjänster som är föremål för upphandlingen,
2. kraven för märket har utarbetats på grundval av vetenskapliga rön,
3. märkena har antagits genom ett förfarande i vilket myndigheter, konsumenter, tillverkare, distributörer, miljöorganisationer och andra berörda får delta, och
4. märkena är tillgängliga för alla berörda parter. Den upphandlande enheten får ange att varor eller tjänster som är försedda med miljömärke som avses i första stycket skall antas motsvara tekniska specifikationer som fastställts i förfrågningsunderlaget men skall godta även annat bevis för att så är fallet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 34.6 i direktivet och 1 kap. 12 § andra stycket LOU. Den har utformats i överensstämmelse med 8 kap. 9 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, som kommenterats i kapitel 13 i betänkandet.
Erkända organ
11 §
Med erkända organ avses i detta kapitel provnings- och kalibreringslaboratorier samt organ för inspektion och certifiering som uppfyller tillämpliga europeiska standarder.
Upphandlande enheter skall godta intyg från erkända organ som är etablerade i andra medlemsstater.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 34.7 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i överensstämmelse med 8 kap. 9 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Tillhandahållande av tekniska specifikationer
12 §
En upphandlande enhet skall på begäran tillhandahålla en leverantör de tekniska beskrivningar som regelbundet anges i enhetens upphandlingskontrakt. Detsamma gäller i fråga om de beskrivningar enheten avser att tillämpa vid tilldelning av kontrakt som förhandsannonseras enligt 12 kap. 3 §.
Om beskrivningarna har angetts i handlingar som är tillgängliga för leverantören, är det tillräckligt att enheten hänvisar till handlingarna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 35 i direktivet och 4 kap. 15 d § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Alternativa utföranden
13 §
Skall en upphandlande enhet anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, får den även pröva anbud som innehåller ett alternativt utförande, om det uppfyller de minimikrav som enheten ställt upp.
En upphandlande enhet skall i förfrågningsunderlaget ange huruvida den godkänner alternativa utföranden och, när detta tillåts, vilka minimikrav som alternativa utföranden måste uppfylla samt informera om eventuella krav som gäller för hur de skall presenteras.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 36.1 i direktivet och 1 kap. 23 b § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
Motsvarande bestämmelse finns i 8 kap. 11 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
14 §
Vid tilldelning av varu- eller tjänstekontrakt får en upphandlande enhet som har tillåtit alternativa utföranden enligt 13 § inte förkasta ett alternativ enbart på grund av att det, om det antas, skulle bli ett tjänstekontrakt i stället för ett varukontrakt eller ett varukontrakt i stället för ett tjänstekontrakt.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 36.2 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i överensstämmelse med 8 kap. 12 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Underentreprenad
15 §
I förfrågningsunderlaget får en upphandlande enhet begära att anbudsgivaren i anbudet anger hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på tredje part samt vilka underleverantörer som föreslås.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 37 i direktivet och 1 kap. 18 a § LOU. Den har utformats i överensstämmelse med 8 kap. 13 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Beträffande kommentarer hänvisas till kommentaren till den paragrafen (kapitel 13 i betänkandet).
Information om arbetsvillkor m.m.
16 §
En upphandlande enhet får i förfrågningsunderlaget upplysa om vilka myndigheter som kan lämna en anbudssökande eller anbudsgivare information om de bestämmelser om beskattning, miljöskydd, arbetarskydd och arbetsvillkor som kommer att gälla vid utförandet av de tjänster eller byggentreprenader som omfattas av kontraktet.
Om enheten har lämnat upplysningar enligt första stycket, skall den begära att anbudsgivaren bekräftar att hänsyn tagits till bestämmelserna om anställningsskydd och arbetsvillkor vid utformningen av anbudet.
Första stycket skall inte påverka tillämpningen av 17 kap. 3 § om granskning av onormalt låga anbud.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 39 i direktivet och 4 kap. 31 § LOU. Den har utformats i överensstämmelse med 8 kap. 16 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Den paragrafen kommenteras i kapitel 12 i betänkandet. Det kan anmärkas att bestämmelsen i LOU talar om anställningsskydd medan i de svenska, danska, engelska och tyska språkversionerna av försörjningsdirektivet talas om arbetarskydd. I paragrafen har detta uttryck valts.
Villkor för fullgörande av kontrakt
17 §
En upphandlande enhet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra krav på hur kontrakt skall fullgöras, under förutsättning att kraven är förenliga med gemenskapsrätten och anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 38 i direktivet och 1 kap. 18 b § LOU. Den har utformats i överensstämmelse med 8 kap. 13 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Beträffande kommentarer hänvisas till kommentaren till den paragrafen (kapitel 12 i betänkandet).
Bemyndigande
18 §
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad som förstås med tekniska specifikationer.
Kommentar
I artikel 34.1 anges bl. a. att tekniska specifikationer enligt definitionen i punkt 1 i bilaga XXI skall ingå i kontraktshandlingarna. I punkt 1 i bilagan finns omfattande definitioner av tekniska specifikationer i fråga om tjänste- eller varukontrakt och i fråga om byggentreprenadkontrakt. Sådana definitioner kan lämpligen fastställas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
34. Annonsering om upphandling
En väsentlig förutsättning för att företag i Sverige och andra medlemsländer skall kunna konkurrera om upphandlingskontrakt är att de får kännedom om möjligheten att lämna anbud eller att ansöka om att få lämna anbud. Direktivet innehåller ganska omfattande och detaljerade bestämmelser om skyldigheten för upphandlande enheter att annonsera sina upphandlingar. Annonseringen skall som regel ske genom kommissionens försorg, närmare bestämt av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. När det gäller förhandsmeddelanden kan annonseringen ske av den upphandlande enheten på dess upphandlarprofil. Även beslut om kontraktstilldelning skall annonseras. I direktivet anges också hur en annons skall vara utformad och hur den skall överföras till kommissionen för offentliggörande.
Bestämmelserna om annonsering har tagits in i 12 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Skyldigheten att annonsera upphandlingar
1§ En upphandlande enhet skall annonsera upphandlingar, om inte annat följer av 7 kap. 2 § eller av 8 § eller 11 § andra stycket i detta kapitel.
Kommentar
I direktivet framgår skyldigheten att annonsera vid öppen, selektiv eller förhandlad upphandling indirekt av artikel 40.2, där det anges att en upphandlande enhet får välja något av dessa upphandlingsförfaranden, förutsatt att ett meddelande om upphandling har
lämnats. Enligt artikel 41.1 och 41.3 finns det en skyldighet att annonsera förhandsmeddelanden respektive kvalificeringssystem.
I 1 kap. 7 § LOU finns en generell skyldighet att, med vissa undantag, annonsera upphandlingar.
Enligt utredningens mening bör en generell skyldighet föreskrivas i 1 § att annonsera upphandlingar. Från denna skyldighet bör undantag göras i de fall som avses i 12 kap. 2 § (se kapitel 34 i betänkandet) och i 8 § och 11 § andra stycket i detta kapitel. Den föreslagna paragrafen överensstämmer med motsvarande paragraf i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (9 kap. 1 §).
Olika slag av annonsering
2 §
Annonsering om upphandling kan ske genom
1. förhandsannonsering som avses i 3 §,
2. annonsering om att det finns ett urvalssystem som avses 10 §, eller
3. annonsering om upphandling som skall ske genom öppet, selektivt eller förhandlat förfarande.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 42.1 i direktivet och 4 kap. 14 § fjärde stycket LOU.
Enligt artikel 42.1 kan meddelande om upphandling vid varu-, byggentreprenad- eller tjänsteupphandling ske på olika sätt. Det framgår inte uttryckligen om avsikten med denna formulering är att upphandling av ramavtal skall falla utanför bestämmelsernas tillämpningsområde. Det förefaller dock mindre sannolikt att så skulle vara fallet, eftersom ett ramavtal får betraktas som ett kontrakt enligt definitionen i artikel 1.2 (2 kap. 3–6 i lagen) och bestämmelserna i artikel 41.1, som behandlar tröskelvärden, talar om kontrakt eller ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. I paragrafen har valts den enklare formuleringen ”annonsering om upphandling”, som alltså är avsedd att omfatta också ramavtal.
Förhandsannonsering
3 §
En upphandlande enhet skall, om inte annat följer av 8 § andra stycket, minst en gång om året genom förhandsannonsering lämna information enligt andra stycket om de kontrakt och ramavtal som den avser att tilldela under de närmast följande tolv månaderna.
Information enligt första stycket skall lämnas
1. när det gäller varor, om det sammanlagda värdet av kontrakten eller ramavtalen, under förutsättning att värdet uppgår till minst 750 000 euro för varje varuområde,
2. när det gäller tjänster, om det sammanlagda värdet av kontrakten eller ramavtalen, under förutsättning att värdet uppgår till minst 750 000 euro för varje enskild tjänstekategori, och
3. när det gäller byggentreprenader, om en entreprenads huvudsakliga art och omfattning, under förutsättning att värdet av entreprenaden uppgår till minst 5 923 000 euro.
De i första stycket angivna värdena skall bestämmas på det sätt som enligt 6 kap. gäller för beräkning av tröskelvärden.
Kommentar
Paragrafen motsvarar delar av artikel 41.1 i direktivet och delar av 4 kap. 14 § första stycket LOU.
I denna paragraf har tagits in de gränsvärden som enligt direktivet gäller för upphandlingar på olika områden. Värdena skall enligt direktivet beräknas enligt artiklarna 16 och 17 eller, som det anges i artikel 41.1 c, enligt artikel 16, med beaktande av bestämmelserna i artikel 17. Bestämmelsen i paragrafens tredje stycke är avsedd att motsvara direktivets bestämmelser.
I artikel 41.1 regleras också hur varuområdet skall bestämmas, vad som avses med tjänstekategori och hur förhandsannonsen skall offentliggöras. Dessa delar av artikeln har tagits in i 4 respektive 5 §.
I artikel 41.1 första stycket c anges beträffande byggentreprenader att informationen skall avse ”de väsentliga upplysningarna om de byggentreprenadkontrakt eller ramavtal som den (upphandlande enheten) avser att tilldela under de kommande tolv månaderna, om värdet uppgår till minst de tröskelvärden som anges i artikel 16, med beaktande av bestämmelserna i artikel 17”. I artikel 22 i direktiv 93/38/EG används samma uttryck som i det
nya direktivet. I 4 kap. 14 § första stycket LOU föreskrivs att upphandlingarnas ”huvudsakliga art och omfattning” skall anges. Den formulering som valts i LOU har antagits ha samma innebörd som formuleringen i försörjningsdirektivet och det äldre direktivet och har därför tagits in i den föreslagna paragrafen.
Utredningen har antagit att informationsskyldigheten när det gäller byggentreprenader omfattar endast sådana enskilda byggentreprenader vars värde uppgår till minst det värde som följer av artikeln.
Motsvarande bestämmelse i lagen om upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster finns i 9 kap. 2 §. Beträffande kommentarer i övrigt hänvisas till kommentaren till den paragrafen (kapitel 13 i betänkandet).
4 §
Varuområdet skall fastställas av den upphandlande enheten genom en hänvisning till den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling (CPV-nomenklaturen).
Med tjänstekategorier avses de kategorier som anges i bilaga 2 till denna lag.
Kommentar
Paragrafens första stycke motsvarar artikel 41.1 a andra stycket i direktivet och dess andra stycke motsvarar delar av artikel 41.1 b.
Paragrafen överensstämmer i sak med bestämmelserna i direktivet. Den motsvarar 9 kap. 3 § i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
5 §
En annons enligt 3 § som avser varor eller tjänster skall snarast möjligt efter varje budgetårs början skickas till Europeiska gemenskapernas kommission eller offentliggöras på den upphandlande enhetens upphandlarprofil.
En annons enligt 3 § som avser byggentreprenader skall snarast möjligt efter det att ett beslut fattats om tillstånd för den planering som gäller de byggentreprenadkontrakt eller ramavtal som den upphandlande enheten avser att tilldela, skickas till kommissionen eller offentliggöras på den upphandlande enhetens upphandlarprofil.
Med upphandlarprofil avses uppgifter som är tillgängliga på Internet och som kan innehålla information om den upphandlande enheten och uppgifter om dess upphandlingar såsom förhandsannonser, inbjudningar att lämna anbud, planerade anskaffningar, tecknade kontrakt, avbrutna upphandlingsförfaranden och liknande förhållanden.
Kommentar
Paragrafens första och andra stycken motsvarar artikel 41.1 andra och tredje styckena i direktivet och, bortsett från vad sägs om upphandlarprofil, 1 kap. 8 § första stycket LOU. Den motsvarar 9 kap. 4 § i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Någon motsvarighet till bestämmelserna i paragrafens tredje stycke om upphandlarprofil finns inte i direktiv 93/38/EG och inte heller i LOU. Av bilaga XX punkt 1 b andra stycket till direktivet framgår att de upphandlande enheterna kan offentliggöra förhandsannonser, annonser om upphandling, kontraktstilldelning och projekttävlingar på Internet i form av den ”upphandlarprofil” som avses i punkt 2 b. I den sistnämnda punkten anges att upphandlarprofilen kan innehålla de periodiska meddelanden som avses i artikel 41.1, uppgifter om pågående inbjudningar att lämna anbud, planerade inköp, tecknade kontrakt, annullerade upphandlingar samt all annan information av allmänt intresse, t.ex. kontaktpersoner, telefon- och faxnummer, post- och e-postadress.
I paragrafens tredje stycke bör förklaras vad en upphandlarprofil är. Det bör också i enlighet med direktivet anges exempel på vad en upphandlarprofil kan innehålla. Med uppgifter om den upphandlande enheten i paragrafens andra stycke avses uppgifter om t.ex. kontaktpersoner, telefon- och faxnummer, post- och epostadress.
Offentliggörande i en upphandlarprofil är ett alternativ som en upphandlande enhet frivilligt kan välja att utnyttja i stället för att skicka en förhandsannons till kommissionen. Det finns inte något krav på att en upphandlarprofil obligatoriskt skall innehålla viss information. Innehållet i en förhandsannonsering skall vara detsamma oavsett om offentliggörandet sker genom att annonsen sänds till kommissionen eller offentliggörs i upphandlarprofilen.
Inbjudan genom förhandsannonsering att lämna anbud
6 §
Inbjudan att lämna anbud får ske genom förhandsannonsering, under förutsättning att
1. det i annonsen anges vilka varor, byggentreprenader eller tjänster som kontraktet kan komma att omfatta,
2. det i annonsen anges att kontraktet kommer att tilldelas genom selektivt eller förhandlat förfarande utan någon ytterligare annonsering och att intresserade leverantörer skriftligen skall anmäla sitt intresse, och
3. annonseringen offentliggörs tidigast tolv månader före den dag då enheten skickar ut inbjudan enligt 13 kap. 15 § att delta i upphandlingsförfarandet.
Den upphandlande enheten skall iaktta de tidsfrister som anges i 13 kap. 1–9 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 42.3 i direktivet och 4 kap. 14 § andra stycket LOU.
I andra meningen i artikel 42.3 c sägs, efter den bestämmelse som motsvarar den som är intagen i 4 § första stycket 3, att den upphandlande enheten dessutom skall iaktta de tidsfrister som anges i artikel 45. Den sistnämnda artikeln innehåller omfattande bestämmelser om tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud. Tidsfristerna varierar bl.a. beroende på slag av upphandlingsförfarande, på det tekniska sättet för att skicka annonser och på om förhandsannonsering har skett. I överensstämmelse med direktivet har i paragrafens andra stycke tagits in en hänvisning till de bestämmelser i lagen som motsvarar artikel 45 i direktivet.
I bilaga XV A del II anges vilken information som skall lämnas i ett förhandsmeddelande, om meddelandet skall fungera som meddelande om upphandling eller när det skall möjliggöra förkortad tidsfrist för mottagande av ansökningar eller anbud. Till den information som skall lämnas hör upplysningar om tidsfrist för mottagande av begäran om att få en inbjudan att lämna anbud eller att förhandla (punkt 8), tidsfrister för leverans eller utförande eller kontraktets varaktighet (punkt 11) och sista datum för mottagande av intresseanmälningar (punkt 12). Föreskrifter om annonsering
bör meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Ett bemyndigande har tagits in i 14 §.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Meddelande om förhandsannonsering
7 §
En upphandlande enhet som offentliggör en förhandsannons på sin upphandlarprofil skall på elektronisk väg skicka ett meddelande om offentliggörandet till Europeiska gemenskapernas kommission.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 41.1 fjärde stycket i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. I artikeln sägs att ett meddelande om offentliggörande av ett förhandsmeddelande skall skickas till kommissionen i det format och i enlighet med de förfaranden för överföring som anges i punkt 3 i bilaga XX till direktivet.
Denna skyldighet bör komma till uttryck i paragrafen. Den bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om meddelanden som avses i paragrafen. Ett bemyndigande har tagits in i 14 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 5 § i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Begränsningar av skyldigheten att förhandsannonsera
8 §
En upphandlande enhet är skyldig att förhandsannonsera endast om enheten förkortar tidsfristen för mottagande av anbud i enlighet med 13 kap. 3 eller 4 §.
En upphandlande enhet är inte skyldig att förhandsannonsera, om enheten med stöd av 7 kap. 2 § tillämpar ett förfarande utan föregående annonsering.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 41.1 femte stycket i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelsen med bestämmelserna i direktivet. Paragrafen motsvarar 9 kap. 6 § i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Tilläggsannonsering
9 §
I fråga om större projekt får förhandsannonsering ske utan att information som har tagits in i en tidigare förhandsannonsering upprepas, under förutsättning att det tydligt anges att den nya annonsen är en tilläggsannons.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 41.2 i direktivet och 4 kap. 14 § tredje stycket LOU. I bestämmelsen i direktivet anges att en upphandlande enhet kan ”särskilt själv eller genom kommissionens försorg” offentliggöra förhandsmeddelanden enligt bestämmelsen. Denna möjlighet följer redan av vad som sägs i 5 § och behöver därför inte tas in i den nu aktuella paragrafen.
Någon saklig skillnad finns inte mellan bestämmelsen i direktivet och bestämmelsen i LOU.
Paragrafen har utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i LOU.
Annonsering om kvalificeringssystem
10 §
En upphandlande enhet som upprättar ett kvalificeringssystem enligt 15 kap. 1 § skall i en annons upplysa om detta. Annonsen skall innehålla uppgifter om syftet med systemet och hur man kan ta del av de regler som avses i 15 kap. 2 §.
Om systemet skall gälla under längre tid än tre år skall annonsen publiceras årligen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 41.3 i direktivet och 4 kap. 25 § LOU.
Vad en annons om ett kvalificeringssystem skall innehålla framgår av bilaga XIV till direktivet. Med hänsyn till innehållet i bilagan framstår det inte som helt nödvändigt att i artikeln ange en del av vad annonsen skall innehålla. Någon anledning att utforma paragrafen på annat sätt än bestämmelsen i artikeln finns dock inte. Avsikten är att det fullständiga innehållet i annonser skall regleras i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (se 14 §).
Utöver den bestämmelse som finns i paragrafens andra stycke innehåller direktivet också en bestämmelse om att det är tillräckligt med ett meddelande i början, om systemet gäller kortare tid än tre år. Denna bestämmelse är överflödig och har därför inte tagits in i den föreslagna paragrafen.
I övrigt har paragrafen med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Annonsering om tilldelning av kontrakt och om ingångna ramavtal
11 §
En upphandlande enhet som har tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal skall, om inte annat följer av andra stycket, inom två månader därefter lämna Europeiska gemenskapernas kommission uppgifter om kontraktet eller ramavtalet.
Vad som sägs i första stycket gäller inte i fråga om tilldelning av kontrakt som bygger på ett ramavtal som ingåtts i enlighet med denna lag.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 43.1 i direktivet och 4 kap. 15 § andra stycket LOU.
Artikel 43.1 innehåller också bestämmelser om dynamiska inköpssystem. Några bestämmelser om sådana system har inte tagits med i detta lagförslag.
Enligt artikel 43.1 andra stycket i direktivet finns ingen skyldighet att lämna uppgifter till kommissionen om tilldelningen
av varje kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som ingåtts i enlighet med artikel 14.2. Det får förutsättas att det även inom försörjningssektorerna kan förekomma ramavtal i vilka alla villkor har fastställts och ramavtal där detta inte är fallet. Försörjningsdirektivet innehåller i motsats till det klassiska direktivet inga bestämmelser om att en andra konkurrensutsättning skall ske om inte alla villkor har fastställts i ramavtalet. Såvitt kan förstås gäller befrielsen från skyldigheten att lämna uppgifter även om alla villkor inte har fastställts i ramavtalet.
Paragrafen motsvarar 9 kap. 7§ i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Uppgifter om kontrakt som avser forskning och utveckling
12 §
I fråga om tilldelning av ett tjänstekontrakt som avser forskning och utveckling och som i enlighet med 7 kap. 2 § görs utan föregående annonsering får den upphandlande enheten i stället för uppgifter om tjänsternas art och mängd ange att kontraktet avser forsknings- och utvecklingstjänster.
I fråga om tilldelning av ett annat tjänstekontrakt som avser forskning och utveckling får den upphandlande enheten begränsa uppgifterna om tjänsternas art och mängd, om det är nödvändigt med hänsyn till skyddet av affärshemligheter. Uppgifterna skall dock vara minst lika utförliga som uppgifterna i annonsen om upphandlingen.
Om den upphandlande enheten använder ett kvalificeringssystem enligt 15 kap. 1 §, skall de uppgifter som lämnas om tilldelning av kontrakt som avser forskning och utveckling vara minst lika utförliga som beskrivningen av den kategori det hänvisas till i den förteckning över leverantörer som skall upprättas enligt 15 kap. 9 §.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 43.3 i direktivet. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 24.3 i direktiv 93/38/EEG men inte i LOU.
I artikel 43.3 tredje stycket föreskrivs att de uppgifter som offentliggörs om tilldelning av kontrakt om forskning och
utveckling efter föregående annonsering skall vara minst lika utförliga som ”uppgifterna i det meddelande om upphandling som offentliggörs i enlighet med artikel 42.1”. Av 42.1 framgår endast att annonsering om varu-, byggentreprenad- eller tjänsteupphandling kan ske genom förhandsmeddelande, meddelande om att det finns ett kvalificeringssystem eller meddelande om upphandling som avses i olika bilagor (som behandlar öppet, selektivt och förhandlat förfarande). Enligt utredningens mening uppnås samma materiella resultat med den av utredningen föreslagna kortare formuleringen i andra meningen i andra stycket.
Paragrafen har med även andra redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Kontrakt som avser vissa tjänster
13 §
I fråga om tilldelning av kontrakt som avser tjänster som avses i bilaga 3 till denna lag skall den upphandlande enheten då den lämnar uppgifter enligt 11 § ange om den samtycker till offentliggörande.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 43.4 och delvis 4 kap. 15 § andra stycket LOU.
Artikel 43 är en av de två artiklar som enligt artikel 32 skall tillämpas vid tilldelning av kontrakt som avser s.k. B-tjänster. Enligt artikel 43.4 skall den upphandlande enheten ange om den samtycker till offentliggörande medan enligt bestämmelsen i LOU enheten skall ange de uppgifter som inte bör offentliggöras. Skillnaden tycks alltså vara att artikeln syftar på alla uppgifter medan enligt paragrafen i LOU vissa uppgifter kan anges. Någon anledning att avvika från direktivets formulering finns inte. Paragrafen har därför med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Av artikel 43.5 i direktivet framgår att de uppgifter som lämnas om tilldelade kontrakt med angivelsen att de inte är avsedda att offentliggöras skall offentliggöras endast i förenklad form och i enlighet med bilaga XX för statistiska ändamål. Bestämmelsen, som
riktar sig endast till kommissionen, har inte tagits in i den föreslagna paragrafen
Bemyndigande
14 §
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om
1. innehållet i och utformningen av annonser om upphandling samt om sättet för överföring till Europeiska gemenskapernas kommission av sådana annonser och
2. sådana meddelanden som avses i 7 §.
Kommentar
Bestämmelser om utformning och offentliggörande av meddelanden finns i artikel 44 i direktivet.
I likhet med vad som föreslagits i motsvarande ämne i lagen om upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster bör föreskrifter om annonsering meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Bemyndigandet täcker vad som föreskrivs i artikel 44.1 och 44.2 första stycket. Artikel 44.3 andra stycket, 44.5, 44.6 och 44.8 har tagits in i 15, 17, 20 respektive 21 §. Övriga bestämmelser i artikel 44 riktar sig till kommissionen och har därför inte tagits in i lagen.
Begäran om offentliggörande av annons som skickats med telefax
15 §
En upphandlande enhet får begära att en annons om upphandling genom öppet, selektivt eller förhandlat förfarande, som inte skickats med hjälp av elektroniska medel, offentliggörs inom fem dagar, om annonsen skickats med telefax.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 44.3 andra stycket andra meningen i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Enligt artikeln skall en annons, som utarbetas och skickas med hjälp av elektroniska medel i det format och i enlighet med de förfaranden för överföring som anges i punkt 3 i bilaga XX till direktivet, offentliggöras senast fem dagar efter det att de avsänts. Andra meddelanden skall offentliggöras senast tolv dagar efter det att de avsänts. I undantagsfall och om den upphandlande enheten begär det skall de meddelanden om upphandling som anges i artikel 42.1 c dock offentliggöras inom fem dagar, under förutsättning att meddelandet skickats med fax.
Den möjlighet som ges en upphandlande enhet enligt artikel 44.3 andra stycket andra meningen bör föras in som en rätt för enheten att begära offentliggörande inom fem dagar.
Övriga bestämmelser i artikel 44.3 riktar sig enbart till kommissionen och behöver därför inte tas in i den nya lagen.
Val av språk i annons
16 §
En upphandlande enhet får välja på vilket av Europeiska gemenskapernas officiella språk en annons skall offentliggöras. Endast den text som offentliggörs i denna ursprungliga språkversion skall gälla.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 44.4 första stycket och har delvis en motsvarighet i 1 kap. 9 § första stycket LOU.
Artikel 44.4 innehåller också bestämmelser om att ett sammandrag av de väsentliga delarna i varje meddelande skall offentliggöras på de andra officiella språken och att kostnaderna för kommissionens offentliggörande av meddelanden skall belasta gemenskapen. Dessa bestämmelser riktar sig endast till kommissionen och har därför inte tagits i den föreslagna paragrafen.
Paragrafen motsvarar 9 kap. 10 § i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Tidpunkt för offentliggörande av annons
17 §
En upphandlande enhet får inte offentliggöra en annons eller dess innehåll innan den skickas till Europeiska gemenskapernas kommission.
En annons som offentliggörs av en upphandlande enhet får inte innehålla någon annan information än den som skickas till kommissionen eller offentliggörs på den upphandlande enhetens upphandlarprofil.
18 §
En upphandlande enhet får inte offentliggöra en förhandsannons på sin upphandlarprofil innan ett meddelande har skickats till Europeiska gemenskapernas kommission som anger att offentliggörandet sker i denna form.
Uppgift om dag då annons skickats till Europeiska gemenskapernas kommission
19 §
En annons eller förhandsannons som offentliggörs av en upphandlande enhet skall innehålla uppgift om vilken dag meddelandet skickats till Europeiska gemenskapernas kommission eller offentliggjorts på upphandlarprofilen.
20 §
En upphandlande enhet skall kunna visa vilken dag ett meddelande har skickats till Europeiska gemenskapernas kommission.
Kommentar till 17–20 §§
Paragraferna motsvarar sammantaget artikel 44.5 och 44.6. 18 § motsvarar 1 kap. 10 § LOU och 20 och 21 §§ motsvarar 1 kap. 8 § andra stycket LOU. I övrigt saknas motsvarighet till de föreslagna bestämmelserna i LOU.
Paragraferna har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
I artikel 44.7 i direktivet sägs att kommissionen skall till den upphandlande enheten lämna en bekräftelse på offentliggörandet av den översända informationen och ange dag för offentliggörandet och att denna bekräftelse skall tjäna som bevis för offentliggörandet. Bestämmelserna riktar sig endast till kommissionen och har därför inte tagits in i lagen.
Paragraferna motsvarar 9 kap. 11–14 §§ i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Icke obligatoriskt offentliggörande av annons
21 §
En upphandlande enhet får, även om någon skyldighet till det inte finns enligt detta kapitel, offentliggöra annonser och förhandsannonser i enlighet med vad som föreskrivs i 14 – 20 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 44.8 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Artikeln omfattar ”meddelanden om upphandling som inte omfattas av de krav på offentliggörande som anges i detta direktiv”. Till sådan upphandling hör i och för sig upphandling som inte alls eller endast i mycket begränsad omfattning regleras i direktivet, såsom upphandling under tröskelvärdena och upphandling av Btjänster. Av punkt 8 i artikeln framgår inte uttryckligen om sådan upphandling skall kunna annonseras med stöd av bestämmelsen. Eftersom artikeln inte innehåller någon sådan begränsning får antas att all upphandling av det slag som omfattas av lagen får annonseras enligt direktivets bestämmelser.
Artikel 44.8 får uppfattas så att det frivilliga offentliggörandet skall ske på det sätt och i de former som anges i 14–20 §§ och med det innehåll som anges där. Vidare torde artikeln innebära att de skyldigheter som kommissionen har enligt bestämmelserna i artikel 44.1–44.7 gäller också då det är fråga om ett frivilligt offentliggörande.
35. Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud
I försörjningsdirektivet finns bestämmelser om tidsfrister i artiklarna 45–47. Det är i första hand fråga om tidsfrister som skall bestämmas av en upphandlande enhet för lämnande av anbud och ansökningar om att få lämna anbud. Tidsfristerna anges som ett minsta antal dagar som skall stå till förfogande för anbud och anbudsansökningar. Tidsfristerna kan förkortas, särskilt då kommunikationen sker med hjälp av elektroniska medel, och skall i vissa fall förlängas. Det föreskrivs också frister som skall iakttas av upphandlande enheter bl.a. då det gäller att lämna ut handlingar.
Bestämmelser om tidsfrister har tagits in i 13 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Inledande bestämmelse
1 §
Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud skall, med iakttagande av 2–10 §§, bestämmas till den tid som upphandlingens art och omfattning motiverar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.1 i direktivet. Den är med redaktionella ändringar utformad i enligt med bestämmelsen i direktivet.
Paragrafen saknar motsvarighet i LOU.
Tidsfrister vid öppet upphandlingsförfarande
Allmän bestämmelse
2 §
Vid öppet upphandlingsförfarande skall tidsfristen för mottagande av anbud vara minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades för offentliggörande, om inte annat följer av 3–6 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.2 i direktivet och 4 kap. 17 § första stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
I enlighet med vad som anförts i kommentaren till motsvarande bestämmelse i lagen om upphandling inom den klassiska sektorn (10 kap. 2 §, kapitel 14 i betänkandet) har i paragrafen angetts att tiden skall räknas ”från” en viss dag och inte som i direktivet ”från och med” en viss dag. I övrigt hänvisas till den nämnda kommentaren.
Tidsfrist efter förhandsannonsering
3 §
Om den upphandlande enheten har förhandsannonserat enligt 12 kap. 3–9 §§, skall tidsfristen för mottagande av anbud vid öppet upphandlingsförfarande i regel vara minst 36 dagar och inte i något fall kortare än 22 dagar från den dag då meddelandet skickades för offentliggörande.
Den tidsfrist som anges i första stycket får användas endast om
1. förhandsannonsen innehöll de uppgifter som anges i föreskrifter som meddelats med stöd av 12 kap. 14 §,
2. minst 52 dagar, men högst 12 månader, gått från den dag då förhandsannonsen skickades för offentliggörande.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.4 i direktivet och 4 kap. 17 § andra stycket LOU.
För att tidsfristen enligt 3 § skall få tillämpas skall enligt direktivet vissa uppgifter obligatoriskt lämnas och vissa andra uppgifter lämnas, om de är tillgängliga vid tidpunkten för förhandsannonseringen. Eftersom föreskrifter om innehållet i annonser enligt förslaget skall meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får denna skillnad komma till uttryck i dessa föreskrifter.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Tidsfrist vid användning av elektroniska medel
4 §
Om en annons utarbetas och skickas med elektroniska medel i enlighet med vad som gäller vid användande av sådan teknik, får tidsfristerna enligt 2 och 3 §§ förkortas med sju dagar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.5 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Förkortad tidsfrist vid tillgång till förfrågningsunderlag via elektroniska medel
5 §
Tidsfristerna enligt 2 och 3 §§ får, utöver vad som följer av 4 §, förkortas med fem dagar, om den upphandlande enheten ger obegränsad, direkt och fullständig tillgång via elektroniska medel till alla förfrågningsunderlag och alla kompletterande handlingar från och med den dag då annonsen för upphandlingen offentliggörs. Den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig skall anges i meddelandet
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.6 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
I artikeln anges att tiden skall beräknas från och med den dag då annonsen för upphandlingen offentliggörs ”i enlighet med bilaga XX”. Innehållet i och utformningen av en annons skall bestämmas i föreskrifter som meddelas med stöd av 12 kap. 14 §. Något behov av att ange att offentliggörandet skall ske i enlighet med dessa bestämmelser behövs därför inte här.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Minsta tillåtna tidsfrist
6 §
Den samlade effekten av de förkortade tidsfristerna enligt 4 och 5 §§ får inte i något fall leda till en tidsfrist för mottagande av anbud, räknat från den dag då annons om upphandlingen skickades för offentliggörande, som är kortare än 15 dagar, om annonsen skickas med elektroniska medel eller telefax, eller 22 dagar i annat fall.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.7 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Tidsfrister vid selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande
Tidsfrist för mottagande av ansökan om att få lämna anbud
7 §
Vid selektivt upphandlingsförfarande och vid förhandlat förfarande med föregående annonsering skall tidsfristen för mottagande av en ansökan om att få lämna anbud efter annonsering enligt 12 kap. 2 § 3 eller av svar på en anmodan att bekräfta intresset för anbudsgivning efter en inbjudan enligt 16 § i regel vara minst 37 dagar från den dag då annonsen eller
inbjudan skickades för offentliggörande. Tidsfristen får om meddelandet skickas med elektroniska medel eller telefax inte vara kortare än 15 dagar och i annat fall inte kortare än 22 dagar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.3 a i direktivet och 4 kap. 18 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
I sista meningen i tredje stycket i 4 kap. 18 § LOU sägs att tiden måste avvägas så att möjlighet ges för intresserade att på ett tillfredsställande sätt ta del av förfrågningsunderlaget. Att så skall ske framgår av den föreslagna 1 § och behövs därför inte här.
Tidsfrist vid användning av elektroniska medel
8 §
Om en annons utarbetas och skickas med elektroniska medel i enlighet med vad som gäller vid användande av sådan teknik, får tidsfristen enligt 7 § förkortas med sju dagar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.5 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Minsta tillåtna tidsfrist
9 §
Efter annonsering enligt 12 kap. 2 § 3 eller en inbjudan enligt 16 § skall tidsfristen vara minst 15 dagar från den dag då annonsen eller inbjudan skickades för offentliggörande.
Kommentar
Paragrafens första stycke motsvarar artikel 45.8 första stycket i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
I artikel 45.8 första stycket behandlas inledningsvis det fallet att ett meddelande har offentliggjorts enligt artikel 42.1 c. Där anges att meddelande om upphandling kan ske genom ett sådant meddelande om upphandling som avses i bilaga XIII A, XIII B eller XIII C. Bilagorna behandlar i tur och ordning den information som skall finnas i meddelanden om upphandling när det gäller öppna, selektiva och förhandlade förfaranden. Tidsfristen får i dessa fall inte bestämmas till kortare tid än 15 dagar. Enligt andra stycket i artikel 45.8 får tidsfristen vid de selektiva och förhandlade förfarandena inte bestämmas till kortare tid än tio dagar.
De båda styckena är svårförenliga. Enligt den engelska språkversionen av direktivet avser tidsfristen i första stycket endast mottagande av ansökningar om att få lämna anbud (”a time limit for receipt of requests to participate”) medan andra stycket avser tidsfristen för mottagande av anbud (”a time limit for the receipt of tenders”). Eftersom texten i den engelska språkversionen är begriplig får antas att den bättre än den svenska svarar mot syftet med bestämmelsen. Den bör därför i den delen läggas till grund för utformningen av paragrafen i den nya lagen. Trots att det i direktivet talas om att den samlade effekten av olika förkortningar, är det när det gäller tiden för att ansöka om att få lämna anbud endast en förkortning som kan komma i fråga, nämligen den i artikel 45.5 (8 § i lagen).
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Tidsfrist för mottagande av anbud
10 §
Tidsfristen för mottagande av anbud får bestämmas genom överenskommelse mellan den upphandlande enheten och de anbudssökande som utvalts av enheten, under förutsättning att alla får samma tid att lämna anbud.
Om en sådan överenskommelse inte har kunnat uppnås, skall den upphandlande enheten fastställa en tidsfrist som i regel bör
vara minst 24 dagar från dagen för inbjudan att lämna anbud och aldrig får vara kortare än 10 dagar från samma dag.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.3 i direktivet och 4 kap. 18 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
I sista meningen i tredje stycket i 4 kap. 18 § LOU sägs att tiden måste avvägas så att möjlighet ges för intresserade att på ett tillfredsställande sätt ta del av förfrågningsunderlaget. Att så skall ske framgår av den föreslagna 1 § och behövs därför inte här.
Förkortad tidsfrist vid tillgång till förfrågningsunderlag via elektroniska medel
11 §
Tidsfristen enligt 9 § andra stycket får förkortas med fem dagar, om den upphandlande enheten ger obegränsad, direkt och fullständig tillgång via elektroniska medel till alla förfrågningsunderlag och alla kompletterande handlingar från och med den dag då annonsen för upphandlingen offentliggörs. Den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig skall anges i meddelandet.
Tidsfristen får dock inte vara kortare än tio dagar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.6 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
I artikeln anges att tiden skall beräknas från och med den dag då annonsen för upphandlingen offentliggörs ”i enlighet med bilaga XX”. I bilaga XX anges dels de format som skall användas vid översändande till kommissionen av annonser, dels hur dessa annonser skall offentliggöras. Med hänsyn till att det av 12 kap. 14 § framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad en annons skall innehålla och hur den skall utformas och till att bestämmelserna i övrigt riktar sig till kommissionen finns inget behov av att ange att offentliggörandet skall ske i enlighet med bilaga XX.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Förlängning av frister för mottagande av anbud
12 §
Tillhandahålls inte förfrågningsunderlaget och kompletterande handlingar och upplysningar, trots att detta begärts i god tid, inom de tidsfrister som anges i 13–17 §§, skall fristerna för mottagande av anbud förlängas så att alla leverantörer skall kunna få kännedom om all den information som behövs för att utarbeta ett anbud.
Vad som sägs i första stycket gäller också i det fall anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av underlaget till förfrågningsunderlaget,
Första och andra styckena gäller inte då tidsfristen fastställts genom en överenskommelse i enlighet med 10 § första stycket.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 45.9 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Utlämnande av förfrågningsunderlag och andra handlingar på begäran
13 §
Om en upphandlande enhet vid öppet förfarande inte enligt 5 § ger obegränsad, direkt och fullständig tillgång genom elektroniska medel till förfrågningsunderlaget och alla kompletterande handlingar, skall förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna skickas till en leverantör inom sex dagar efter det att begäran från denne att få ut handlingarna mottagits, förutsatt att begäran har gjorts i god tid före utgången av tidsfristen för att lämna anbud.
Den upphandlande enheten eller den som av enheten utsetts att fullgöra denna uppgift skall lämna ut kompletterande information om förfrågningsunderlaget senast sex dagar före
fastställd sista dag för mottagande av anbud, om informationen har begärts i god tid.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 46 i direktivet och 4 kap. 19 § LOU. Den motsvarande bestämmelsen i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, finns i 10 kap. 9 §. Beträffande kommentarer hänvisas till kommentaren till den paragrafen i kapitel 14 i betänkandet.
Samtidig skriftlig inbjudan till deltagare i selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande
14 §
Vid selektivt eller förhandlat förfarande skall en upphandlande enhet vid ett och samma tillfälle till samtliga utvalda deltagare skicka ut en skriftlig inbjudan att lämna anbud eller att förhandla. Inbjudan skall innehålla förfrågningsunderlaget och samtliga kompletterande handlingar.
Om förfrågningsunderlaget och kompletterande handlingar är direkt tillgängliga med elektroniska medel är det dock tillräckligt att inbjudan innehåller en uppgift om var underlaget och handlingarna hålls tillgängliga.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 47.1 i direktivet och 4 kap. 20 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Utlämnande av annan än en upphandlande enhet
15 §
I det fall någon annan enhet än den ansvariga upphandlande enheten på begäran skall lämna ut förfrågningsunderlaget eller de kompletterande handlingarna, skall adressen till den enhet från vilken underlaget och handlingarna kan begäras anges i inbjudan. Om en tidsfrist gäller för en sådan begäran och om en
avgift skall betalas för de begärda handlingarna skall upplysning om fristen och avgiften samt betalningsvillkor anges i inbjudan.
De begärda handlingarna skall skickas till deltagarna så snart som möjligt efter det att begäran har mottagits.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 47.2 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Den svenska språkversionen av artikeln inleds med orden ”om någon annan enhet än den ansvariga upphandlande enheten har tillgång till förfrågningsunderlaget - - -”. Enligt utredningens mening är det bättre att använda verbet innehar, som dessutom stämmer bättre med formuleringen i den engelska språkversionen (”the specifications - - - are held by”.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
16 §
Den upphandlande enheten eller den som avses i 13 § andra stycket skall lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågningsunderlaget eller kompletterande handlingar senast sex dagar före den fastställda tidsfristen för mottagande av anbud, förutsatt att sådana upplysningar har begärts i god tid.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 47.3 i direktivet och 4 kap. 19 § LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Inbjudan att bekräfta intresse efter förhandsannonsering
17 §
I det fall förhandsannonsering gjorts skall den upphandlande enheten senare inbjuda samtliga anbudssökande att bekräfta sitt intresse med utgångspunkt i mer detaljerade upplysningar om upphandlingen och först därefter välja anbudsgivare eller förhandlingsparter.
Innehållet i inbjudan att lämna anbud eller förhandla
18 §
En inbjudan som avses i 14 § skall innehålla förfrågningsunderlaget och samtliga kompletterande handlingar eller uppgift om hur underlaget och handlingarna gjorts tillgängliga med elektroniska medel.
Inbjudan skall dessutom innehålla uppgifter av betydelse för upphandlingen såsom
1. om tillämpligt, tidsfristen för att begära kompletterande handlingar samt belopp och betalningssätt, om det skall betalas en avgift för handlingarna,
2. sista dag för mottagande av anbud samt uppgifter om till vilken adress anbuden skall skickas och på vilket eller vilka språk de skall avfattas,
3. en hänvisning till offentliggjorda annonser om upphandling,
4. uppgifter om vilka handlingar som skall bifogas,
5. tilldelningskriterier, om de inte redovisas i en annons om att det finns ett kvalificeringssystem vilket används för konkurrensutsättning,
6. den relativa inbördes betydelsen av kriterierna för tilldelning av kontrakt eller kriteriernas prioritetsordning, om dessa upplysningar inte redovisas i annonsen om upphandling, annonsen om att det finns ett kvalificeringssystem eller förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 47.4 i direktivet och 1 kap. 16 a § LOU.
I 1 kap. 16 a § LOU sägs att även adressen där ytterligare handlingar kan beställas skall anges. En sådan uppgiftsskyldighet synes följa av artikel 47.2 (se 13 § ovan). Vidare sägs i punkt 6 i bestämmelsen i LOU att uppgifter skall lämnas om andra särskilda villkor som gäller för att få delta. Någon motsvarighet till denna bestämmelse finns inte i artikel 47.4. I direktivet finns en särskild punkt f) som avser viktningen av tilldelningskriterierna. Någon motsvarighet finns inte i LOU.
Någon anledning att utforma paragrafen på annat sätt än i huvudsaklig överensstämmelse med direktivets bestämmelser finns inte.
Innehållet i inbjudan att bekräfta intresse efter förhandsannonsering
19 §
I det fall förhandsannonsering gjorts skall den upphandlande enheten senare inbjuda samtliga anbudssökande att bekräfta sitt intresse med utgångspunkt i mer detaljerade upplysningar om upphandlingen och först därefter välja anbudsgivare eller förhandlingsparter.
Inbjudan skall innehålla uppgifter av betydelse för upphandlingen såsom
1. typ och mängd av det som skall upphandlas, option på ytterligare kontrakt och om möjligt beräknad tidsfrist för optionen samt, när det gäller kontrakt som kan förnyas, typ och mängd och, om möjligt, beräknad tidpunkt för kommande annonser om upphandling av byggentreprenader, varor eller tjänster,
2. huruvida selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande skall användas,
3. dag för leverans av varor eller för påbörjande eller avslutande av byggentreprenaden eller tjänsterna,
4. inlämningsadress och sista dag för begäran att få ut anbudsunderlag samt uppgift om på vilket eller vilka språk ansökan skall avfattas,
5. adress till den enhet som sköter upphandlingen och nödvändiga upplysningar om hur förfrågningsunderlaget och övriga handlingar rekvireras,
6. ekonomiska eller tekniska krav, ekonomiska garantier och upplysningar som krävs från leverantörer,
7. belopp och betalningssätt, om en avgift skall betalas för de handlingar som gäller upphandlingsförfarandet,
8. om kontraktet syftar till köp, leasing, hyra eller hyrköp eller en kombination av dessa, och
9. kriterier för tilldelning av kontrakt samt kriteriernas relativa inbördes betydelse eller kriteriernas prioritetsordning,
om dessa upplysningar inte redovisas i den vägledande annonsen eller i förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 47.5 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
36. Kommunikation, information och dokumentation
Försörjningsdirektivet innehåller bestämmelser om hur kommunikationen i ett upphandlingsärende skall gå till och vilka kommunikationsmedel som får användas. I direktivet finns bestämmelser också om den information som skall lämnas till dem som deltar i en upphandling och om skyldigheten att bevara information om tilldelade kontrakt.
Bestämmelserna, som behandlas i artiklarna 48–50 i direktivet, har i lagen placerats i 14 kap.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Regler för kommunikation
1 §
En upphandlande enhet får bestämma om kommunikation och informationsutbyte i förfaranden enligt denna lag för tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor eller tjänster skall ske per post, per telefax eller med elektroniska medel. En ansökan om att få lämna anbud får även göras muntligen.
De valda kommunikationsmedlen skall vara allmänt tillgängliga.
Enheten skall i en annons eller i förfrågningsunderlaget ange hur anbud och ansökningar om att få lämna anbud får lämnas.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 48.1 och 48.2 i direktivet och 1 kap. 19 § LOU.
Bestämmelserna har utformats i överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i 11 kap. 1 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (kapitel 15 i
betänkandet). Beträffande kommentaren hänvisas till kommentaren till den paragrafen.
2 §
De verktyg som skall användas för kommunikation med elektroniska medel, liksom deras tekniska krav, skall vara ickediskriminerande, allmänt tillgängliga och möjliga att använda tillsammans med informations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet används.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 48.4 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den överensstämmer med motsvarande paragraf i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kommentaren till 11 kap. 2 § i den lagen i kapitel 15 i betänkandet).
3 §
Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbud och anbudsansökningar, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter.
En upphandlande enhet får kräva att elektroniska anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar som används för elektronisk mottagning av anbud och anbudsansökningar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 48.5 a–c i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se kommentaren till 11 kap. 3 § i kapitel 15 i betänkandet).
4 §
Vid elektronisk inlämning av anbud och ansökningar om att få lämna anbud är anbudsgivare och anbudssökande skyldiga att före utgången av den fastställda tidsfristen för anbudsgivningen eller anbudsansökningarna lämna in sådana handlingar, intyg och försäkringar som avses i 15 kap. 5, 9, 14, och 15 §§ och som inte finns tillgängliga i elektronisk form,
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 48.5 d i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
De handlingar och intyg som avses i de i artikel 48.5 d nämnda artiklarna (52.2, 52.3, 53 och 54) tycks vara
- intyg om kvalitetssäkringsstandarder (artikel 52.2, 15 kap. 14 § i den föreslagna lagen),
- intyg om miljöledningsstandarder (artikel 52.3, 15 kap. 15 § i den föreslagna lagen),
- bevis om ekonomisk och finansiell kapacitet (artikel 53.4 och
54.5, 15 kap. 5 och 9 §§ i den föreslagna lagen), och
bevis om teknisk förmåga och/eller yrkeskunnande (artikel 53.5 och 54.6, 15 kap. 5 och 9 §§ i den föreslagna lagen).
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
5 §
En upphandlande enhet får om det behövs begära att ett anbud eller en ansökan om att få lämna anbud som görs på annat sätt än per post bekräftas före utgången av tidsfristen för anbudet eller ansökningen genom en egenhändigt undertecknad handling eller på annat sätt som enheten bestämmer. Har en ansökan om att få lämna anbud gjorts muntligen skall en bekräftelse, på det sätt som den upphandlande enheten bestämmer, skickas före utgången av ansökningstiden.
Kommentar
Paragrafen motsvarar delvis artikel 48.6 i direktivet och 1 kap. 19 § och 4 kap. 22 § LOU.
I direktivet finns, som redan nämnts, en generell bestämmelse om hur kommunikation och informationsutbyte skall gå till i artikel 48.1. Den motsvaras av 1 § i det nu behandlade kapitlet i lagen. Bestämmelsen i direktivet medger att den upphandlande enheten får bestämma om kommunikationen och informationsutbytet skall ske per post, fax, elektroniska medel eller, i vissa fall, telefon. I artikel 48.6 anges att anbudsansökningar får göras skriftligt eller per telefon. Görs den per telefon skall en skriftlig bekräftelse lämnas. Vidare framgår av artikel 48.6 c att en upphandlande enhet får kräva att en anbudsansökan som görs per fax skall bekräftas per post eller elektroniska medel.
Av det sagda framgår att en upphandlande enhet enligt direktivets regler kan medge att anbud lämnas per telefax men någon föreskrift finns inte om att en bekräftelse kan begäras. En sådan bestämmelse finns endast när det gäller anbudsansökningar.
Enligt utredningens uppfattning bör även ett anbud som lämnas per telefax bekräftas.
Paragrafen har utformats i överensstämmelse med 11 kap. 5 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster som har kommenterats i kapitel 15 i betänkandet.
Bevarande av sekretess
6 §
Kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av uppgifterna skall ske på ett sådant sätt att alla uppgifter bevaras säkert, att den sekretess som gäller för anbuden och anbudsansökningarna iakttas och att den upphandlande enheten inte tar del av innehållet i anbuden och anbudsansökningarna förrän tidsfristen för att lämna anbud respektive anbudsansökan har gått ut.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 48.3 men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i enlighet med motsvarande bestämmelse i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (11 kap. 6 §). Vid utformningen har alltså gjorts de ändringar i förhållande till texten i direktivet som framgår av kommentaren till denna paragraf (kapitel 18 i betänkandet).
Öppnande av anbud
7 §
Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upphandlande enheten utsedda personer skall delta. Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare utsedd person närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av den som framställt begäran.
Vid förhandlat upphandlingsförfarande får försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden skall öppnas samtidigt.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 1 kap. 20 § LOU med den skillnaden att försändelserna alltid skall öppnas samtidigt. Det finns enligt utredningens mening ingen anledning att tillåta successivt öppnande, vilket enligt LOU är möjligt, om det finns synnerliga skäl. Paragrafen saknar motsvarighet i direktivet.
Rättelse av fel, förtydligande och komplettering
8 §
En upphandlande enhet får medge att en anbudsgivare eller anbudssökande rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet eller ansökningen att få lämna anbud.
Myndigheten får begära att ett anbud eller en ansökan förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Myndigheten får begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar intyg, skriftliga bevis och andra handlingar som getts in och som avses i 16 kap..
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 1 kap. 21 § LOU. Den saknar motsvarighet i direktivet.
Information till leverantörer
Underrättelse om beslut
9 §
En upphandlande enhet skall, om inte annat följer av 10 §, snarast möjligt skriftligen underrätta de deltagande leverantörerna om de beslut som fattats i fråga om slutandet av ett ramavtal eller tilldelningen av ett kontrakt och om skälen för besluten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 49.1 och 1 kap. 28 och 29 §§ LOU. Den har utformats i överensstämmelse med 11 kap. 9 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Utformningen av den paragrafen har kommenterats i kapitel 15 i betänkandet. Som artikel 49.1 är utformad tycks det finnas en skyldighet för en upphandlande enhet att lämna skäl för sina upphandlingsbeslut endast då enheten beslutat att inte fullfölja ett påbörjat upphandlingsförfarande. Enligt utredningens mening finns det inte någon anledning att begränsa denna skyldighet till sådana fall. En generell skyldighet att ange skälen för ett beslut i ett upphandlingsärende bör därför föreskrivas.
I artikel 49.1 finns vissa bestämmelser även om dynamiska inköpssystem. Några motsvarande bestämmelser föreslås inte nu bli införda i den nya lagen.
Beslut att inte lämna ut information
10 §
En upphandlande enhet får besluta att inte lämna ut sådan information som anges i 9 § och som rör kontraktstilldelning eller ett träffat ramavtal, om ett utlämnande skulle kunna hindra tillämpning av lagen, strida mot allmänintresset, skada berättigade kommersiella intressen för den som tilldelats kontraktet eller för andra leverantörer eller motverka en sund konkurrens mellan dessa aktörer.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 49.2 tredje stycket men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (11 kap. 10 §).
Underrättelse på begäran
11 §
En upphandlande enhet skall på begäran snarast möjligt underrätta
1. varje anbudssökande vars ansökan avslagits om skälen till att ansökan inte godtagits,
2. varje anbudsgivare vars anbud förkastats om skälen till att anbudet inte godtagits, och
3. varje anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud om utformningen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet.
Upplysningar enligt första stycket skall lämnas snarast möjligt och senast inom 15 dagar från det att begäran kom in.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 49.2 första och andra styckena i direktivet och 1 kap. 27 § LOU. Den har utformats i enlighet med motsvarande bestämmelse i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (11 kap. 11 §). I
kommentaren till den paragrafen (kapitel 15 i betänkandet) har motiverats varför avvikelser har gjorts från texten i direktivet.
Anbudsgivares bundenhet
12 §
En anbudsgivare är bunden av sitt anbud även om anbudsgivaren fått upplysningar som avses i 9 eller 11 §.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 1 kap. 19 a § LOU.
Beslut om godkännande av kvalifikationer
13 §
En upphandlande enhet som upprättar och förvaltar ett kvalificeringssystem som avses i 15 kap. 1 § skall inom skälig tid fatta beslut beträffande en ansökan om godkännande av kvalifikationer och underrätta sökanden om beslutet. Om beslutet inte kommer att fattas inom fyra månader från det att ansökan gjordes, skall den upphandlande enheten inom två månader från det att ansökan gjordes underrätta sökanden om orsakerna till att handläggningen kommer att ta längre tid och ange när beslut kommer att fattas.
Ansökningar om godkännande av kvalifikationer får avslås endast med tillämpning av sådana kriterier som avses i 15 kap. 2 och 3 §§.
En sökande vars kvalifikationer inte godkänns skall underrättas om beslutet så snart som möjligt och senast inom 15 dagar från det att beslutet fattats.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 49.3 och 49.4 i direktivet och 4 kap. 24 § första stycket LOU.
I stället för det i direktivet använda uttrycket ”inom rimlig tid” har i första stycket första meningen valts det i svensk lagstiftning
vanligare uttrycket ”inom skälig tid”. Någon skillnad i sak medför inte detta val.
Enligt artikel 49.4 skall skälen för att avslå en ansökan om godkännande av kvalifikationer bygga på kvalificeringskriterierna i artikel 53.2. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 30.6 i direktiv 93/38/EG. Det förefaller ologiskt att detta krav skall gälla endast avslagsbeslut. Det är lika olämpligt att en upphandlande enhet gynnar en sökande genom att med avvikelse från de kriterier den har fastställt godkänna en okvalificerad sökande. Med hänsyn till utformningen av artikel 49.4 får det godtas att en motsvarande bestämmelse tas in i den nya lagen.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Underrättelse om övervägd uteslutning
14 §
En upphandlande enhet som upprättar och förvaltar ett kvalificeringssystem får utesluta en leverantör endast med tillämpning av sådana kriterier som avses i 15 kap. 2–4 §§.
En upphandlande enhet som överväger att utesluta en leverantör skall skriftligen underrätta leverantören om detta och om skälen för det innan slutligt beslut fattas. Underrättelsen skall ske minst 15 dagar före den dag då uteslutningen skall verkställas.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 49.5 i direktivet och 4 kap. 24 § andra stycket LOU.
Andra meningen i artikel 49.5 lyder:
En planerad diskvalificering skall föregås av ett skriftligt meddelande till den ekonomiska aktören senast inom 15 dagar räknat från diskvalificeringen tillsammans med skälen till diskvalificeringen.
Denna mening synes vara felöversatt. Av den engelska språkversionen framgår klart att underrättelsen skall lämnas 15 dagar före den dag då diskvalificeringen skall verkställas. Andra stycket har utformats i enlighet med som nu sagts.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Bevarande av information
15 §
En upphandlande enhet skall bevara sådan information om varje kontrakt som behövs för att vid ett senare tillfälle kunna motivera beslut om
1. kvalificering och val av leverantörer samt tilldelning av kontrakt,
2. tillämpning av förfaranden utan föregående annonsering om upphandling i enlighet med 12 kap. 2 §, och
3. att tillämpa bestämmelserna om undantag i 1 kap. 11 §, 5 kap., 6 kap. 8 eller 9 § eller 10 kap. 2 §.
Den upphandlande enheten skall vidta lämpliga åtgärder för att dokumentera genomförandet av upphandlingsförfaranden som skett med hjälp av elektroniska medel.
En upphandlande enhet skall på betryggande sätt förvara anbud och anbudsansökningar med tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar, samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 50.1 i direktivet och 4 kap. 27 § första stycket LOU.
Bestämmelsen i artikel 50.1 c är svårtillgänglig. Den innebär att information skall bevaras som gör det möjligt att motivera beslut om att inte ”tillämpa bestämmelserna i kapitlen III–IV i denna avdelning (anm.: avdelning II) med stöd av undantag i kapitel II i avdelning I och i kapitel II i denna avdelning.” Syftet får antas vara att det i efterhand skall vara möjligt att kontrollera om en upphandlande enhet haft godtagbara skäl för att inte tillämpa bestämmelserna i kapitlen III–VI.
Vad som avses med direktivtextens ”undantag” är inte uppenbart. Uttryckliga undantag finns i artiklarna 18–30. Att dessa undantag avses med bestämmelsen i artikel 50.1 är klart. Undantagen finns i 5 kap., utom de som avser skyddade verkstäder, som finns i 1 kap. 11 §, och inköpscentraler, som finns i 10 kap. 2 §.
Kapitel II i avdelning I ,som omfattar artiklarna 2–9, behandlar vad som skall anses som upphandlande enheter. Enligt artikel 3.2, 3.4 och 4.3 skall viss verksamhet, som gäller leveranser av gas, värme, el eller vatten, och som bedrivs av en upphandlande enhet, som inte är en myndighet, under vissa förutsättningar inte anses utgöra en verksamhet som omfattas av direktivet. Kapitlet innehåller inga andra bestämmelser som kan betecknas som undantagsbestämmelser. Utredningen har därför utgått från att artiklarna 3.2, 3.4 och 4.3 omfattas av artikel 50.1. Motsvarigheten till dessa bestämmelser finns i 4 kap. 2 och 3 §§ i lagen.
Enligt artikel 17.6 a tredje stycket och artikel 17.6 b tredje stycket behöver en upphandlande enhet i visst fall inte tillämpa direktivet på delkontrakt. Bestämmelserna kan enligt utredningens mening inte ses som undantag enligt artikel 50.1 och har därför tagits in i uppräkningen av undantag.
De bestämmelser som en upphandlande enhet beslutat att inte tillämpa skall enligt direktivet vara bestämmelserna i kapitlen III och VI i avdelning II. I kapitel III anges vilka regler som skall tillämpas på tjänstekontrakt (artiklarna 31–33), i kapitel IV särskilda regler om förfrågningsunderlag och kontraktshandlingar (artiklarna 34–39), kapitel V bestämmelser om upphandlingsförfaranden och kapitel VI regler om annonsering, tidsfrister, kommunikation och information.
Enligt utredningens uppfattning är det mer naturligt att utgå från att en upphandlande enhet beslutat tillämpa ett visst undantag i stället för att, som i direktivet utgå från att enheten beslutat att inte tillämpa vissa bestämmelser i direktivet. Genom att tillämpa ett undantag uppnås att den upphandlande enheten inte behöver iaktta annars gällande förfarandebestämmelser i direktivet. De grundläggande principer som skall tillämpas vid upphandling måste dock iakttas även om ett undantag kan åberopas.
Enligt 1 kap. 24 § LOU skall en upphandlande enhet på betryggande sätt förvara anbud och anbudsansökningar med tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar, samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i direktivet. När det gäller allmänna handlingar som förvaras hos upphandlande myndigheter följer en sådan skyldighet av arkivlagen (1990:782). Beträffande sådant som hör till ett upphandlingsärende men som inte är allmänna handlingar, t.ex. modeller, föreligger ingen arkiveringsskyldighet enligt arkivlagen. För upphandlande enheter som inte är
myndigheter gäller arkivlagen vanligen inte. Det finns därför enligt utredningens mening anledning att i den nya lagen föra in en bestämmelse motsvarande 1 kap. 24 §.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
16 §
Informationen skall bevaras minst fyra år från den dag då kontraktet tilldelades, så att den upphandlande enheten under denna period på begäran kan förse Europeiska gemenskapernas kommission med nödvändiga upplysningar.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 50.2 i direktivet och 4 kap. 27 § andra stycket LOU. Den har utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
37. Kvalificering och urvalsbedömning
I detta kapitel behandlas vad som enligt direktivet skall gälla i fråga om ett system för kvalificering på förhand av eventuella leverantörer, val av deltagare i upphandlingsförfaranden och ömsesidigt erkännande av bl.a. tekniska villkor och intyg m.m. Bestämmelserna innefattar bl.a. krav på att upphandlande enheter enligt vissa principer skall fastställa regler och kriterier som skall tillämpas vid val av deltagare i kvalificeringssystem eller i upphandlingsförfaranden.
Bestämmelserna finns i kapitel 15 i lagen. I det klassiska direktivet finns bestämmelser om kontroll av lämplighet och val av deltagare i artikel 44 och i artikel 45 finns kvalitativa urvalskriterier (anbudssökandes och anbudsgivares personliga ställning). Dessa bestämmelser behandlas i kapitel 12 i betänkandet (8 kap. i lagen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn.). I det klassiska direktivet finns inte något system för kvalificering på förhand av leverantörer.
I försörjningsdirektivet finns bestämmelser om kvalificeringssystem i artikel 53 och kvalitativa urvalskriterier i artikel 54.
Bestämmelserna om kvalificeringssystem innebär att en upphandlande enhet får upprätta och förvalta ett sådant system, varvid kvalificeringskriterierna får eller, när den upphandlande enheten är en myndighet, skall omfatta de uteslutningskriterier som anges i artikel 45 i det klassiska direktivet. Även vid fastställande av kvalitativa urvalskriterier gäller detsamma. Enligt dessa bestämmelser kan en leverantör uteslutas om han dömts för ekonomisk brottslighet av vissa slag, är på obestånd, inte skött sina betalningar av skatter och avgifter eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Dessa uteslutningsgrunder finns intagna i 16 kap. i lagen (kapitel 38 i betänkandet).
En upphandlande enhet skall kunna fastställa ett kvalificeringssystem som skall tillämpas vid efterföljande upphandlingar och alltså inte endast vid en särskild upphandling.
Kvalitativa urvalskriterier har däremot samband med en viss konkret upphandling. Bestämmelserna hör dock inbördes samman bl.a. på det viset att de bygger på samma krav som får eller skall ställas på leverantörer.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Kvalificeringssystem
Upprättande av ett kvalificeringssystem
1 §
En upphandlande enhet får upprätta och tillämpa ett särskilt kvalificeringssystem för urval på förhand av leverantörer som får delta i selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande. En kvalificering får begränsas till deltagande i förfarande för tilldelning av en eller flera typer av kontrakt.
Ett kvalificeringssystem kan omfatta flera kvalificeringsfaser. Vid upprättande och tillämpning av ett kvalificeringssystem skall 16 § tillämpas.
Kommentar
Första meningen i paragrafens första stycke motsvarar artikel 53.1 första stycket i direktivet och första meningen i 4 kap. 23 § första stycket LOU. Att endast selektivt eller förhandlat förfarande kan komma i fråga ligger i sakens natur och framgår indirekt av artikel 53.9.
Andra meningen i första stycket bygger på att den lista som enligt artikel 53.7 skall upprättas över kvalificerade ekonomiska aktörer får delas in efter den typ av upphandling för vilken kvalificeringen är giltig. Grunden för att listan får delas in på detta sätt är uppenbarligen, vilket inte uttryckligen sägs i direktivet, att en kvalificering kan begränsas till viss eller vissa typer av upphandling. En sådan begränsning, som förefaller naturlig, är av materiell natur och kan lämpligen placeras i denna paragraf.
I den svenska språkversionen har i artikel 53.7 valts uttrycket ”typ av upphandling” medan i de danska, engelska och tyska språk-
versionerna används uttrycket ”kategorier efter den kontrakttype”, ”categories according to the type of contract” respektive ”Kategorien nach auftragsarten”.irektivet. Vad som avses med typ av upphandling eller kontraktskategori framgår inte av direktivet. Med hänsyn till syftet med ett kvalificeringssystem synes det ligga närmast till hands att skilja mellan olika slag av byggentreprenader, varor respektive tjänster. En leverantör skulle då kunna kvalificeras för exempelvis endast anläggande av vägar eller tillhandahållande av visst slag av varor.
Paragrafens andra stycke motsvarar artikel 53.2 första stycket i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
I artikel 53.8 i direktivet finns följande bestämmelse:
De upphandlande enheterna skall, när de upprättar och förvaltar ett kvalificeringssystem, iaktta bestämmelserna i artikel 41.3 angående meddelanden om att det finns ett kvalificeringssystem, artikel 49.3– 49.5 om den information som skall lämnas till ekonomiska operatörer som har ansökt om kvalificering, artikel 51.2 om urval av deltagare när upphandling sker med hjälp av ett meddelande om att det finns ett kvalificeringssystem samt bestämmelserna i artikel 52 om ömsesidigt erkännande av administrativa, tekniska och ekonomiska villkor samt intyg, prover och bevis.
LOU innehåller ingen motsvarande bestämmelse.
Av artiklarna 41.3 och 49.3–49.5 framgår att en upphandlande enhet skall annonsera sitt kvalificeringssystem och lämna information till leverantörerna om de kvalificerat sig och om de diskvalificerats. Motsvarande bestämmelser finns i 12 kap. 10 § och 14 kap. 10 och 11 §§. I dessa delar tillför bestämmelsen i artikel 3.8 ingenting och kan undvaras.
Enligt artikel 51.2 a skall en upphandlande enhet kvalificera leverantörer i enlighet med reglerna om kvalificeringssystem. Detta framgår av de bestämmelser som tagits in i 2, 3 och 7 §§ och av 16 kap. Enligt artikel 51.2 b skall en upphandlande enhet tillämpa de bestämmelser i artikel 51.1 som är relevanta för selektiva och förhandlade förfaranden på de leverantörer som kvalificerats. Även detta framgår av andra bestämmelser i den föreslagna lagen (11, 12 och 14 §§ i detta kapitel). Bestämmelserna i artikel 51.2 har därför inte tagits in i lagen.
Att bestämmelserna i artikel 52 om ömsesidigt erkännande av administrativa, tekniska och ekonomiska villkor m.m. skall tillämpas på kvalificeringssystem framgår däremot inte direkt av den artikeln. Genom en hänvisning i paragrafens tredje stycke till
16 §, där en motsvarighet till artikel 52 tagits in, bör därför klargöras att den skall tillämpas.
Fastställande av kriterier och regler för kvalificeringssystem
2 §
Enheten skall fastställa kriterier och regler för urval till ett kvalificeringssystem. Kriterierna och reglerna skall utformas så att de innebär en garanti för att samma krav ställs på varje leverantör, för att urvalet görs utan ovidkommande hänsyn och för att leverantörer när som helst kan ansöka om att bli kvalificerade.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 53.1 andra stycket och artikel 53.2 andra stycket i direktivet och 4 kap. 23 § första stycket LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Tekniska specifikationer
3 §
Om de kriterier och regler som avses i 1 § omfattar tekniska specifikationer skall i fråga om sådana specifikationer 12 kap. 1–12 §§ tillämpas.
Kriterierna och reglerna får uppdateras vid behov.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 53.2 tredje stycket i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
Uteslutningsgrunder
4 §
De kriterier och regler som anges i 1 § skall i den utsträckning som framgår av 16 kap. innefatta grunder för uteslutning från ett kvalificeringssystem.
Kommentar
I 16 kap. anges i vilka fall en upphandlande enhet skall eller får utesluta en leverantör.
Tillgång till andra företags kapacitet
5 §
När de kriterier och regler för kvalificering som avses i 1 § innefattar krav rörande leverantörernas ekonomiska och finansiella kapacitet, tekniska förmåga eller yrkeskunnande kan en leverantör vid behov åberopa andra företags kapacitet, förmåga eller kunnande, oavsett vilka juridiska band som finns mellan leverantören och dessa företag. Leverantören skall genom att tillhandahålla ett åtagande från företagen i fråga eller på annat sätt visa att han kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna under hela den period under vilken kvalificeringssystemet är giltigt.
På samma villkor kan en grupp av leverantörer som avses i 3 kap. 14 § åberopa resurserna hos deltagarna i gruppen eller andra företag.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artiklarna 53.4 och 53.5 men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i enlighet med artiklarna. Dessa är likalydande utom vad gäller området för den kapacitet det är fråga om. De kan därför utan olägenhet skrivas ihop till en paragraf.
Tillhandahållande av kriterier och regler
6 §
De kriterier och regler som avses i 1 § andra stycket skall tillhandahållas leverantörer som begär det. Om kriterierna eller reglerna uppdateras skall de berörda leverantörerna underrättas om detta.
Om en upphandlande enhet anser att vissa andra företags eller organs kvalificeringssystem uppfyller de krav som ställs, skall den meddela de berörda leverantörerna namnen på dessa andra företag eller organ.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 53.6 i direktivet och 4 kap. 23 § andra stycket LOU. Den har utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Förteckning över leverantörer
7 §
De leverantörer som av den upphandlande enheten ansetts kvalificerade skall föras upp i en förteckning, som skall bevaras. Av förteckningen skall framgå om en leverantörs kvalificering är begränsad till deltagande i förfarande för tilldelning av en eller flera typer av kontrakt.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 53.7 och 4 kap. 23 § tredje stycket LOU. I andra meningen återspeglas den möjlighet som en upphandlande enhet har enligt 1 § första stycket att begränsa kvalificeringen till viss eller vissa typer av upphandling. Vad som avses med typ av upphandling har berörts i kommentaren till 1 §.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Kvalificerad leverantör skall väljas
8 §
Om en upphandling sker med hjälp av en annons om att det finns ett kvalificeringssystem, skall anbudsgivarna i ett selektivt förfarande eller deltagarna i ett förhandlat förfarande väljas ut bland de anbudssökande som kvalificerat sig enligt detta system.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 53.9 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Den har utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Det strider givetvis mot de grundläggande principer som ligger bakom regleringen av den offentliga upphandlingen att till anbudssökande eller anbudsgivare välja någon som inte kvalificerat sig enligt ett av den upphandlande enheten fastställt kvalificeringssystem. Även om det inte skulle vara alldeles nödvändigt med en föreskrift om detta kan enligt utredningens mening i klargörande syfte godtas bestämmelsen tas in i den nya lagen.
Kvalitativa urvalskriterier
Fastställande av urvalskriterier
9 §
Vid öppet upphandlingsförfarande skall en upphandlande enhet fastställa urvalskriterier enligt objektiva regler och kriterier som är tillgängliga för de berörda leverantörerna.
När urvalskriterierna innefattar krav rörande leverantörernas ekonomiska och finansiella kapacitet, tekniska förmåga eller yrkeskunnande skall 5 § tillämpas.
Om andra enheters resurser åberopas skall dessa resurser vara tillgängliga vid fullgörandet av det aktuella kontraktet.
Kommentar
Paragrafens första stycke motsvarar artikel 54.1 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. Det har utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Att urvalskriterier skall fastställas enligt objektiva kriterier bygger på samma princip som anges i 1 kap. 4 § LOU (om att affärsmässiga grunder skall iakttas) eller artikel 10 i direktivet (om att ekonomiska aktörer skall behandlas på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt). Här handlar det dock om att fastställa urvalskriterier, vilket ligger i tiden före den direkta behandlingen av leverantörer. Att kriterierna skall vara tillgängliga för de berörda leverantörerna bygger på principen att de upphandlande enheterna som det heter i artikel 10 skall ”förfara på ett öppet sätt”.
I direktivet är bestämmelserna om kriterier och regler för kvalificering (artikel 53 punkterna 3–5) nästan identiska med bestämmelserna om kriterier och regler för urval av anbudssökande (artikel 54 punkterna 4–6).
Enligt artikel 54 punkterna 5 och 6 kan en leverantör åberopa andra enheters kapacitet endast i fråga om ett visst kontrakt medan enligt artikel 53 punkterna 4 och 5 kapaciteten skall vara tillgänglig under hela den period som kvalificeringssystemet är giltigt. Denna skillnad kommer till uttryck i andra meningen i paragrafens andra stycke.
Det finns en skillnad också mellan artikel 54.5 och 54.6. Enligt artikel 54.6 skall en leverantör kunna förfoga över andra enheters tekniska förmåga och yrkeskunnande ”för fullgörandet av kontraktet” medan det i 54.5 endast anges att leverantören skall förfoga över andra enheters ekonomiska och finansiella kapacitet. Det framgår inte av direktivet om denna skillnad är avsiktlig och, om den är det, av vilken anledning den införts. Genom utformningen av de föreslagna bestämmelserna uppkommer ingen sådan skillnad.
Uteslutningsgrunder
10 §
De kriterier och regler som anges i 9 § skall i den utsträckning som framgår av 16 kap. innefatta grunder för uteslutning från ett kvalificeringssystem.
Kommentar
I 16 kap. anges i vilka fall en upphandlande enhet skall eller får utesluta en leverantör.
Val av anbudssökande
11 §
Vid selektivt eller förhandlat upphandlingsförfarande skall en upphandlande enhet välja ut anbudssökande enligt de objektiva regler och kriterier som den har fastställt och som är tillgängliga för de berörda leverantörerna.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 54.2 i direktivet och 4 kap. 22 a § LOU. Den har utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
Begränsning av antalet anbudssökande
12 §
Vid selektivt eller förhandlat förfarande får den upphandlande enheten använda kriterier som grundas på ett objektivt behov av att minska antalet anbudssökande till en nivå som anses rimlig med tanke på särskilda förhållanden i samband med upphandlingsförfarandet och på de resurser som behövs för att genomföra det. De utvalda anbudssökandena skall dock vara tillräckligt många för att uppfylla kravet på tillräcklig konkurrens.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 54.3 i direktivet och 4 kap. 22 a § LOU.
I den svenska språkversionen av direktivet anges att den upphandlande enheten får ”använda kriterier som grundas på ett objektivt behov av att minska antalet anbudssökande till en nivå som anses rimlig med tanke på speciella förhållanden i samband med upphandlingsförfarandet och på de resurser som behövs för att genomföra det”.
Det är oklart vad uttrycket ”speciella förhållanden i samband med upphandlingsförfarandet” har för innebörd. De danska, engelska och tyska språkversionerna ger ingen särskild ledning.
Det skulle kunna ge uttryck för en insikt om att de föreskrivna upphandlingsförfarandena är så komplicerade och kostnads-
krävande att hantera att det inte är rimligt att låta alla leverantörer som vill det vara med i förfarandet, om detta skulle leda till en i förhållande till värdet och betydelsen av upphandlingen alltför stor belastning på den upphandlande enheten. Bestämmelsen skulle i så fall syfta på upphandlingsförfarandena i allmänhet och inte på förhållandena vid en viss upphandling.
Mot denna tolkning talar att direktivet anger ”speciella förhållanden i samband med upphandlingsförfarandet”, vilket närmast leder till tanken att det är förhållandena vid en viss upphandling och det förfarande som då används som skall ställas mot den upphandlande enhetens resursanvändning.
Varken direktivet eller beaktandesatserna ger någon ledning för valet mellan dessa två alternativ och inte heller beträffande vilka omständigheter som gör upphandlingsförfarandet speciellt.
Motsvarande bestämmelse i direktiv 93/38/EG (artikel 31.3) var formulerad på samma sätt som i den svenska språkversionen av det nya direktivet. I 4 kap. 22 a § LOU lyder bestämmelsen:
En upphandlande enhet skall välja ut de leverantörer som får delta i selektiv eller förhandlad upphandling enligt regler som hålles tillgängliga för de leverantörer som vill ta del av dem. Det antal leverantörer som väljs ut skall vara tillräckligt stort för att konkurrens skall kunna uppnås.
Bestämmelsen i 4 kap. 22 a § LOU infördes genom en lagändring år 1997 (SFS 1997:1068) I förarbetena till ändringen (prop. 1996/97:153 s. 70 förklarades att bestämmelsen motsvarades av artikel 31.1 och 31.3 i direktiv 93/38/EEG. Enligt utredningens mening är det inte uppenbart att så är fallet. Det kan ändå, mot bakgrund av att bestämmelsen gällt i oförändrad lydelse sedan den infördes, övervägas att i den nya lagen ta in en likalydande bestämmelse. Mot detta talar att det, som utredningen inledningsvis anfört, ligger ett värde i att utforma de nationella bestämmelserna i så nära överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet som möjligt. Utredningen har därför stannat för att föreslå en lydelse av paragrafen som ansluter till bestämmelsen i direktivet. I stället för ”speciella förhållanden” har valts uttrycket ”särskilda förhållanden”.
Ömsesidigt erkännande av administrativa, tekniska och ekonomiska villkor samt intyg, prover och bevis
13 §
En upphandlande enhet som väljer ut deltagare till ett selektivt eller förhandlat förfarande får inte, när den beslutar om huruvida en sökande är kvalificerad eller uppdaterar sina kriterier och regler för kvalificering,
1. ställa upp administrativa, tekniska eller ekonomiska villkor för vissa leverantörer som inte gäller för andra, eller
2. kräva prover eller bevis som redan finns i tillgängligt objektivt material.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 52.1 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
Artikel 52.1 a, som motsvarar punkt 1 i paragrafen, följer egentligen redan av 1 kap. 4 § LOU (om att affärsmässiga grunder skall iakttas) eller artikel 10 (om att ekonomiska aktörer skall behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt). I pedagogiskt och förtydligande syfte kan bestämmelsen tas in i den nya lagen med formulering enligt direktivet.
14 §
Om en upphandlande enhet kräver att ett intyg uppvisas som är utfärdat av ett oberoende organ på att leverantören iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, skall den hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder och som är certifierade av organ som uppfyller europeiska certifieringsstandarder.
Den skall godkänna likvärdiga intyg från sådana organ som är etablerade i andra medlemsstater. Den skall även godta andra bevis på likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder från de leverantörer.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 52.2 i direktivet och 4 kap. 30 § LOU. Den har utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet och med 8 kap. 13 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
15 §
När det gäller byggentreprenad- eller tjänstekontrakt kan en upphandlande enhet, då det är påkallat, kräva att leverantörerna anger de åtgärder för miljöledning som de kommer att tillämpa när kontraktet fullgörs, för att därigenom kontrollera deras tekniska förmåga.
Om den upphandlande enheten i ett sådant fall kräver att få se intyg från ett oberoende organ om att leverantörer uppfyller vissa miljöledningsstandarder, skall enheten hänvisa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller relevanta europeiska eller internationella standarder för certifiering.
Den upphandlande enheten skall godta likvärdiga intyg från organ i andra medlemsstater och andra bevis på likvärdiga miljöledningsåtgärder.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 52.3 i direktivet men saknar motsvarighet i LOU.
I direktivet sägs att den upphandlande enheten ”endast i lämpliga fall” kan kräva att åtgärder för miljöledning anges. Vad som menas med uttrycket framgår inte på annat sätt än att det anges i beaktandesats 53 att det kan krävas att åtgärder eller system för miljöledning tillämpas i ”lämpliga fall, när byggentreprenadens och/eller tjänsternas natur motiverar” det. Någon ledning ges inte heller i de danska, engelska eller tyska språkversionerna. Det kan möjligen antas att det finns byggentreprenad- och tjänstekontrakt där leverantörens miljöledning inte har någon betydelse, t.ex. därför att det som skall utföras inte påverkar miljön på ett sätt som kräver miljöledning.
I den nya lagen föreslås uttrycket ”då det är påkallat” i stället för direktivets uttryck ”i lämpliga fall”.
Med gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) avses Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljöredovisningsordning (EMAS) (EGT L 114, 24.4.2001, s. 1).
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.
38. Uteslutning av leverantörer
Enligt direktivet kan leverantörer uteslutas från deltagande i ett kvalificeringssystem eller i upphandlingsförfarande. En uteslutningsgrund är att en leverantör gjort sig skyldig till viss ekonomisk brottslighet och en annan att han på annat sätt misskött sig. I direktivet finns dessa bestämmelser i artikel 53.3 respektive 54.4. Bestämmelserna är utformade som en hänvisning till vissa bestämmelser i det klassiska direktivet.
När det gäller ekonomisk brottslighet är en upphandlande myndighet, som får kännedom om förhållandet, skyldig att utesluta leverantören i fråga. I övriga fall, dvs. då den upphandlande enheten inte är myndighet och då det är fråga om annan form av misskötsamhet, har den upphandlande enheten rätt men inte är inte skyldig att utesluta leverantören.
Bestämmelser om uteslutning har tagits in i 16 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Omständigheter som skall medföra uteslutning av leverantörer
1 §
Om den upphandlande enheten är en upphandlande myndighet skall myndigheten utesluta en leverantör från deltagande i ett kvalificeringssystem eller i upphandlingsförfaranden, om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt lagakraftvunnen dom har dömts för brott som innefattar
1. deltagande i en kriminell organisation enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/773/RIF,
2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 respektive artikel 3.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/742/RIF,
3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, eller
4. penninghäleri enligt 9 kap. 6 a § brottsbalken. Om leverantören är en juridisk person skall denne uteslutas enligt första stycket om någon som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över leverantören har dömts för brottet.
Myndigheten får begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta honom med stöd av första stycket.
Om det finns synnerliga skäl får en upphandlande myndighet avstå från att utesluta en leverantör enligt första stycket.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 53.3 andra stycket och artikel 54.4 andra stycket i direktivet men saknar motsvarighet i LOU. I tredje stycket har dock lagts till en möjlighet som ges enligt direktivet att avstå från att tillämpa uteslutningsgrunderna i vissa fall.
Paragrafen har utformats i enlighet med 12 kap. 1 § i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, tjänster och varor (se kommentaren till den paragrafen i kapitel 16 i betänkandet).
2 §
En upphandlande enhet som inte är en myndighet får i enlighet med 1 § utesluta en leverantör från deltagande i ett kvalificeringssystem eller i upphandlingsförfaranden.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 53.3 förstastycket och artikel 54.3 första stycket i direktivet. Den har utformats i enlighet med 12 kap. 2 § i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, tjänster och varor
Omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer
3 §
En leverantör får uteslutas från deltagande i ett kvalificeringssystem eller i upphandlingsförfaranden, om han
1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,
2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,
3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen,
4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande enheten kan visa detta,
5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, eller
6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna bestämmelse.
Om leverantören är en juridisk person får denna uteslutas enligt första stycket om någon som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över leverantören har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4.
Enheten får begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta honom med stöd av första stycket 1–3 eller 5.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 53.3 första stycket och artikel 54.4 första stycket i direktivet och 1 kap. 17 § LOU. Det är inte fråga om ett obligatoriskt uteslutande. Motsvarande bestämmelse i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (12 kap. 2 §) har kommenterats i kapitel 16 i betänkandet.
Paragrafen överensstämmer bortsett från redaktionella ändringar med direktivtexten.
39. Kontraktstilldelning
Direktivet erbjuder liksom LOU två alternativ vid val av leverantör: antingen skall det anbud antas som är mest fördelaktigt från den upphandlande enhetens synpunkt eller också skall det anbud antas som har det lägsta priset. I det första fallet får hänsyn tas till olika faktorer som skall ha gjorts kända för anbudssökande och anbudsgivare. I det senare fallet får inga andra faktorer än priset inverka på valet av leverantör bland de leverantörer som kan komma i fråga för leveransen.
Bestämmelserna finns i 17 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Tilldelningsgrunder
1 §
En upphandlande enhet skall anta antingen
1. det anbud som är det ur den upphandlande enhetens synvinkel ekonomiskt mest fördelaktiga, eller
2. det anbud som har lägst anbudspris. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, skall enheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet såsom pris, leverans- eller genomförandetid, driftkostnader, kvalitet, miljöegenskaper, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 55.1 i direktivet och 1 kap. 22 § LOU. I direktivet men inte i LOU anges uttryckligen att bedömningen av vilket anbud som är det mest fördelaktiga skall göras ur den
upphandlande enhetens synvinkel. Även om detta närmast är en självklarhet har denna precisering, för att ingen tvekan skall kunna uppstå på denna punkt, tagits in i paragrafen.
I 1 kap. 22 § LOU andra stycket andra meningen finns en föreskrift om att den upphandlande enheten skall i förfrågningsunderlaget eller annonsen ange de omständigheter den tillmäter betydelse vid bedömningen av vilket som är det mest fördelaktiga anbudet. Denna fråga behandlas i 2 §.
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Kriteriernas betydelse
2 §
Den upphandlande enheten skall ange vilken relativ inbördes betydelse de olika kriterier som avses i 1 § andra stycket kommer att ges vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Den relativa betydelsen av kriterierna får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.
I det fall den upphandlande enheten kan visa att det inte är möjligt att ange den relativa betydelsen av de olika kriterierna, skall dessa anges i fallande prioritetsordning.
Den relativa betydelsen av kriterierna eller prioritetsordningen skall, om den inte framgår av en annons om upphandlingen, en inbjudan om att bekräfta intresse som avses i 13 kap. 17 § eller en inbjudan att lämna anbud eller att delta i förhandlingar, anges i förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 55.2 i direktivet och 1 kap. 22 § andra stycket andra meningen LOU.
Direktivet innehåller utförligare bestämmelser om hur rangordningen av anbud skall göras än LOU. Dessa utförligare bestämmelser bör i princip tas in i den nya lagen.
I stället för den i direktivet använda formuleringen ”hur de olika kriterierna kommer att viktas inbördes” bör med samma avsedda betydelse användas uttrycket ”vilken relativ inbördes betydelse de olika kriterier - - - kommer att ges”.
Det är tveksamt om paragrafens tredje stycke behövs. Att en annons om upphandling skall innehålla kriterier framgår genom att artikel 44.1 beträffande innehållet i en sådan annons hänvisar till olika bilagor till direktivet. I bilaga XIII finns krav på att kriterierna och deras viktning eller ordningsföljd skall, om de inte framgår av visst annat material, anges i annonser om öppen upphandling, (punkten A.18), selektiv upphandling (punkten B.15) och förhandlad upphandling (punkten C.14). I bilaga XIV som behandlar annonser om kvalificeringssystem, finns motsvarande krav i punkten 9. Enligt bilaga XV A, som avser förhandsannonsering, behandlas kriterieviktningen i punkten 17. De två övriga bilagor som anges i artikel 42 – bilaga XV B och bilaga XVI – saknar intresse i detta sammanhang. Av artikel 47.5, som direkt anges i artikel 55.2 tredje stycket, framgår att urvalskriterier och deras viktning eller prioriteringsordning skall anges i en inbjudan att bekräfta intresse att delta i en förhandsannonserad upphandling (punkten i). Även artikel 47.4 f innehåller en sådan föreskrift när det gäller inbjudan att lämna anbud eller att förhandla.
I några fall sägs att kriterieviktningen skall anges, om den inte framgår av förfrågningsunderlaget. Någon samlad beskrivning av vad ett förfrågningsunderlag skall innehålla finns inte i direktivet. Enligt Hentze – Sylvén Offentlig upphandling (Norstedts 1998, s. 80) består förfrågningsunderlaget normalt av kravspecifikation, kommersiella villkor (kontraktsvillkoren), administrativa bestämmelser och utvärderingskriterier. Vad som behöver regleras i paragrafens tredje stycke är en skyldighet att ange kriterieviktningen i förfrågningsunderlaget, om den inte framgår av en annons om upphandling, en inbjudan om att bekräfta intresse för att delta i ett upphandlingsförfarande eller en inbjudan att lämna anbud eller att delta i förhandlingar.
I artikel 55.2 andra stycket anges att den upphandlande enheten, när den anser att viktning inte är möjlig av påvisbara skäl, skall ange kriterierna i fallande prioriteringsordning. I paragrafen har detta i stället uttryckts så att enheten skall kunna visa skälen för att en viktning inte är möjlig.
Paragrafen har med de ändringar som föranleds av vad som nu sagts och andra redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
Onormalt låga anbud
3 §
En upphandlande enhet får förkasta ett anbud som den anser vara onormalt lågt. Anbudet får dock förkastas först sedan enheten skriftligen begärt en förklaring till det låga anbudet och inte fått ett tillfredsställande svar.
En begäran om förklaring kan avse
1. om anbudsgivaren kan utnyttja ekonomiskt fördelaktiga metoder att fullgöra upphandlingskontraktet,
2. om anbudsgivaren kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra upphandlingskontraktet,
3. originaliteten i de varor, tjänster eller byggentreprenader, som föreslås av anbudsgivaren, eller
4. om anbudsgivaren iakttar de bestämmelser om arbetarskydd och arbetsförhållanden som gäller på den ort där upphandlingskontraktet skall fullgöras, och
5. möjligheten för anbudsgivaren att få statligt stöd. Den upphandlande enheten skall i samråd med anbudsgivaren granska detta innehåll med beaktande av de ingivna förklaringarna
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 57.1 och 57.2 i direktivet och 1 kap. 23 § LOU. Den har utformats i överensstämmelse med 14 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Utformningen har kommenterats i anslutning till den paragrafen (kapitel 18 i betänkandet).
4 §
Om en upphandlande enhet finner att ett anbud är onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statligt stöd skall enheten samråda med anbudsgivaren. Kan anbudsgivaren inte inom en skälig tidsfrist som fastställs av den upphandlande enheten visa att det är fråga om ett tillåtet stöd, får anbudet förkastas.
En upphandlande enhet som förkastar ett anbud enligt första stycket skall underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om det.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 57.3 i direktivet och 4 kap. 26 § LOU.
I LOU och i artikel 34.5 tredje stycket i direktiv 93/38/EEG anges i motsats till vad som är fallet med artikel 57.3 i försörjningsdirektivet hur anbudsgivaren skall visa att det mottagna stödet är godtagbart. Någon anledning att behålla denna bestämmelse torde inte finnas.
Utformningen av paragrafen har kommenterats i anslutning till motsvarande paragraf i lagen om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (se 14 kap. 4 § i kapitel 18 i betänkandet).
40. Anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land
I artikel 58 finns bestämmelser som bl.a. ger visst företräde för andra anbud än sådana som omfattar varor med ursprung i en stat med vilken gemenskapen inte träffat avtal som ger företag från gemenskapen tillträde till marknaden i denna stat. Bestämmelserna har tagits in i 18 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
1 § I fråga om anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land, med vilket gemenskapen inte har slutit avtal som tillförsäkrar företag från gemenskapen jämförbart och faktiskt tillträde till marknaden i detta tredje land, tillämpas 2 och 3 §§.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 58.1 i direktivet och 4 kap. 28 § första stycket LOU. I andra meningen i artikel 58.1 anges att artikeln inte påverkar de åtaganden som gemenskapen eller dess medlemsstater har gentemot tredje land. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 36.1 i direktiv 93/38/EEG men har alltså inte förts in i LOU. Den föreslås inte heller föras in i den nya lagen.
Paragrafen har i övrigt med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelsen i direktivet.
2 §
En upphandlande enhet får vid tilldelning av varukontrakt förkasta ett anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land, om andelen sådana varor, bestämd enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, uppgår till mer än hälften av det totala värdet av de varor som anbudet omfattar.
Med vara avses även programvara för användning i ett allmänt telekommunikationsnät.
Vid beräkning av den andel varor med ursprung i tredje land som avses i första stycket skall inte beaktas varor från tredje land som omfattas av bestämmelserna i denna lag till följd av ett avtal som avses i 1 §.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 58.2 och 58.4 i direktivet och 4 kap. 28 § andra och femte styckena och 29 § LOU.
I 4 kap. 28 § andra stycket LOU hänvisas till EG-förordningen nr 802/68 medan direktivet hänvisar till en EG-förordning från 1992.
I artikeln i den svenska språkversionen sägs att ”anbud kan förkastas - - - om andelen varor med ursprung i tredje land, fastställd enligt rådets - - - ”. Språkligt hänför sig ”fastställd” till den nämnda andelen. Det vore mer naturligt om det som skall fastställas med hjälp av förordningen är varornas ursprung. De danska, engelska och tyska språkversionerna förefaller vara utformade på samma sätt som den svenska. Paragrafen föreslås därför få en lydelse och innebörd som överensstämmer med den svenska språkversionen.
3 §
Om två eller flera anbud som vid en bedömning enligt 17 kap. 1 § är likvärdiga, skall företräde ges anbud som inte kan förkastas med stöd av 2 §, om inte annat följer av andra stycket. Anbud skall anses som likvärdiga, om prisskillnaden inte är större än tre procent.
Ett anbud skall inte ges företräde framför ett annat enligt första stycket, om detta skulle tvinga den upphandlande enheten att anskaffa varor med tekniska egenskaper som avviker från vad som förut anskaffats och som därför inte är förenliga med den befintliga utrustningen, skapar tekniska svårigheter vid drift och underhåll eller ger oproportionerligt höga kostnader.
Kommentar
Paragrafen motsvarar artikel 58.3 i direktivet och 4 kap. 28 § tredje och fjärde styckena LOU. Den har med redaktionella ändringar utformats i enlighet med bestämmelsen i direktivet.
41. Upphandling som inte omfattas av direktivet
Utredningen har utgått från att en reglering av den offentliga upphandlingen utanför direktivets tillämpningsområde skall vara kvar och har inte heller övervägt några väsentliga förändringar av tillämpningsområdet för det nuvarande sjätte kapitlet i LOU. Som framgår av de kommentarer som lämnas i anslutning till de föreslagna bestämmelserna har utredningen däremot övervägt vissa anpassningar till lagens övriga regler.
Direktivets tillämpningsområde är begränsat av vissa tröskelvärden. Endast upphandling över dessa tröskelvärden omfattas till fullo av direktivets bestämmelser.
Även viss upphandling över tröskelvärdena har undantagits från direktivets tillämpningsområde. Det gäller upphandling som
1. avser tjänstekoncessioner eller byggkoncessioner (artikel 18),
2. avser återförsäljning (artikel 19),
3. omfattas av sekretess eller kräver särskilda säkerhetsåtgärder
(artikel 21),
4. görs från ett anknutet företag (artikel 23),
5. görs i enlighet med internationella regler (artikel 22),
6. avser fast egendom, programmaterial, skiljemanna- och för-
likningstjänster, vissa finansiella tjänster, anställningskontrakt, forsknings- och utvecklingstjänster (artikel 24),
7. avser tjänster och görs från en myndighet som har ensamrätt
att tillhandahålla sådana tjänster (artikel 25),
8. avser vatten som upphandlas för verksamhet som avser drift
eller tillhandahållande av fasta nät i syfte att tillhandahålla allmänheten med vatten eller avser energi eller bränsle för energiproduktion för verksamhet som avser drift eller tillhandahållande av fasta nät i syfte att tillhandahålla allmänheten med elektricitet (artikel 26), eller
9. avser tjänster som förtecknats i bilaga II B (artikel 32;
artiklarna 34 och 43 är dock tillämpliga).
I artikel 28 finns bestämmelser om att kontrakt får reserveras för skyddade verkstäder eller skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning.
Enligt 6 kap. 1 § andra stycket LOU skall 1 kap. 1–6 §§ och 12 § andra stycket gälla vid upphandling enligt 6 kap. Därutöver skall vid urvalsupphandling och förenklad upphandling 1 kap. 27 och 28 §§ gälla. Enligt dessa bestämmelser är en upphandlande enhet skyldig att på begäran upplysa om skälen för att en ansökan eller ett anbud förkastats respektive upplysa varje anbudssökande eller anbudsgivare när beslut fattats om leverantör och anbud och om skälen för beslutet.
I 6 kap. 1 § tredje och fjärde styckena finns bestämmelser om upphandling för verksamhet inom försörjningssektorerna. Där anges att termen ”upphandlande enhet” innefattar företag som framgår av 4 kap. 1 § andra stycket (vad som i den föreslagna lagen kallas ”offentligt styrda företag”) och att vid upphandling av tjänster för sådan verksamhet gäller 4 kap. 4 a § (anskaffning från anknutna företag).
De bestämmelser i 1 kap. LOU till vilka hänvisas i 6 kap. 1 § andra stycket innehåller
- en förteckning över innehållet i lagen (1 kap. 1 §),
- en bestämmelse om att lagen gäller vid upphandling som görs av angivna upphandlande enheter (1 kap. 2 § första stycket),
- en uppräkning av de bestämmelser som gäller anges för upphandling som avses i 6 kap. (1 kap. 2 § andra stycket),
- undantag från lagens tillämpning för upphandling enligt internationella avtal (1 kap. 3 § första stycket),
- undantag för upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet eller som gäller försvarsprodukter och tjänster som inte har civil användning (1 kap. 3 § andra stycket; i fråga om sådan upphandling skall dock 6 kap. tillämpas),
- huvudregeln om affärsmässighet (1 kap. 4 §),
- definitioner (1 kap. 5 §),
- en definition av termen upphandlande enhet (1 kap. 6 §), och
- en bestämmelse om att en upphandlande enhet får hänvisa till kriterier för miljömärken (1 kap. 12 § andra stycket).
Beträffande tjänster som anges i avdelning B i bilagan och som överstiger tröskelvärdena i 4 och 5 kap. skall en upphandlande
enhet enligt 6 kap. 16 § tillämpa bestämmelserna i 1 kap. 12–16 (som avser tekniska beskrivningar), 4 kap. 2–4 §§ (som avser upphandling för vattenbyggnad m.m., undantag för verksamhet utanför EES, för konkurrensutsatt busstransportverksamhet, telekommunikationsverksamhet eller viss återförsäljning), 6 § (beräkning av värdet av en upphandling som omfattar både varor och tjänster m.m.), 8–10 §§ (tröskelvärdenas storlek och beräkning av värdet av en upphandling) och 13 § (förbud mot att dela en upphandling i syfte att tröskelvärdena skall underskridas) samt 5 kap. 1–10 §§ (som avser lagens omfattning när det gäller upphandling av tjänster samt tröskelvärdenas storlek och beräkning av värdet av en upphandling).
Av beskrivningen av vad 6 kap. omfattar framgår att undantagen enligt artiklarna 21 och 22 gäller också enligt 6 kap. Undantaget i 1 kap. 3 § andra stycket 2 för försvarsprodukter och tjänster utan civil användning finns inte i direktivet. Sådan upphandling omfattas därför av de vanliga bestämmelserna i direktivet och i den föreslagna lagen, om värdet av upphandlingen uppgår till minst gällande tröskelvärde.
Av hänvisningen i 6 kap. 16 § till 5 kap. 1 § framgår att de undantag som anges i den sistnämnda paragrafen (bl. a. för upphandling av fastigheter, skiljemanna- eller förlikningsuppdrag och anställningsavtal) gäller också vid upphandling av B-tjänster över tröskelvärdena. Det har dock ansetts att 6 kap. är avsett att tillämpas endast på tjänster som till sin art omfattas av 5 kap. men understiger tröskelvärdena för A-tjänster eller är B-tjänster och att de undantag som anges i 5 kap. 1 § andra stycket därmed skulle vara undantagna från bestämmelserna i 6 kap. (RÅ 1998 ref. 16).
Den komplicerade uppbyggnaden av bestämmelserna om upphandling som avses i 6 kap. gör det svårt att med säkerhet slå fast vad som nu gäller.
Utredningen anser, oavsett denna oklarhet, att sådan upphandling som är undantagen från lagens tillämpning även om dess värde uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde, skall omfattas av bestämmelserna i 19 kap. endast i det fall detta enligt LOU har angetts uttryckligen. Någon särskild bestämmelse om upphandling av försvarsprodukter och tjänster som inte har civil användning behövs inte, eftersom sådan upphandling inte är undantagen. Det innebär att endast upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet behöver anges särskilt i den föreslagna paragrafen.
I övrigt har bestämmelserna i 6 kap. LOU så gott som helt förts in i det föreslagna 19 kap.
På samma sätt som i övriga kapitel i lagen benämns de subjekt som omfattas av lagen upphandlande enheter.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Tillämpningsområde
1 §
Detta kapitel gäller i fråga om kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3, för andra kontrakt vars värde understiger de tröskelvärden som anges i 6 kap. och för kontrakt som är undantagna enligt 5 kap. 4 §.
Kommentar
I paragrafen anges vilken upphandling som omfattas av kapitlet. Det är upphandling av s.k. B-tjänster, oavsett värde, och av byggentreprenader, varor och tjänster vars värde inte uppgår till gällande tröskelvärde samt upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet.
Tillämpliga bestämmelser
2 §
Vid tilldelning av kontrakt enligt detta kapitel tillämpas 1–5 kap., 10 kap., 11 kap. 10 § och 20 kap. 1-10 §§ samt de övriga bestämmelser i lagen som anges i detta kapitel.
Vid tilldelning av kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 tillämpas även 11 kap. 1–9 och 11 §§, om värdet av kontraktet uppgår till minst det tröskelvärde som anges i 6 kap.
Kommentar
En motsvarande bestämmelse finns i 6 kap. 1 § andra stycket LOU, där det anges att 1 kap. 1–6 §§ och 12 § andra stycket gäller vid upphandling som avses i 6 kap.
Genom hänvisningen i den föreslagna paragrafen till 1 kap. uppnås bl.a. att det kapitlet blir tillämpligt på upphandling inom
försörjningssektorerna som görs av en upphandlande enhet som anges i 2 kap. för en verksamhet som anges i 3 kap. och att de allmänna principer som enligt 1 kap. 4 § gäller vid tilldelning av kontrakt skall iakttas även vid upphandling enligt detta kapitel. Av 1 kap. 1 § andra stycket andra meningen följer att även bestämmelserna om anordnande av projekttävlingar blir tillämpliga på projekttävlingar under tröskelvärdena.
Bestämmelserna i 2 kap. om upphandlande enheter och i 3 kap. om verksamheter inom försörjningssektorn blir tillämpliga liksom definitionerna i 4 kap.
Vidare blir undantagen enligt 5 kap. tillämpliga. Genom hänvisningen till 10 kap. gäller reglerna om inköpscentraler vid upphandling enligt detta kapitel.
Hänvisningen till bestämmelserna i 20 kap. 1-10 §§ om överprövning, skadestånd och tillsyn gör dessa bestämmelser tillämpliga vid upphandling enligt 19 kap.
Andra stycket i paragrafen motsvarar 6 kap. 16 § första stycket första punkten LOU.
Upphandlingsförfaranden
3 §
Tilldelning av kontrakt skall göras genom förenklat förfarande eller urvalsförfarande.
Direktupphandlingsförfarande får dock användas om kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Den upphandlande enheten skall vid behov fastställa riktlinjer för användning av sådant förfarande.
Kommentar
En motsvarande bestämmelse finns i 6 kap. 2 § LOU.
4 §
Med förenklat förfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
Med urvalsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, den upphandlande
enheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
Med direktupphandlingsförfarande avses ett förfarande utan krav på anbud.
Kommentar
Definitionerna motsvara de definitionerna som finns i 1 kap. 5 § 18–20 styckena LOU.
Annonsering vid förenklat förfarande
5 §
Vid förenklat förfarande skall den upphandlande enheten begära anbud genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i annan form som leder till effektiv konkurrens, om inte annat följer av 6 §.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 2 a § LOU.
Begäran om anbud utan föregående annonsering
6 §
En upphandlande enhet får utan föregående annonsering begära anbud genom att skicka en skrivelse till endast en leverantör om
1. det vid ett annonserat förenklat förfarande inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud, under förutsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprungligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats,
2. det är fråga om varor som framställs enbart för forskning, utveckling, experiment eller studier, under förutsättning att framställningen inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader,
3. det som skall upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan levereras av endast en viss leverantör, eller
4. det gäller ytterligare leveranser från den ursprungliga leverantören, avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser och ett byte av leverantör skulle medföra oskäliga tekniska eller ekonomiska olägenheter.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap 2 b § LOU.
Annonsering vid urvalsförfarande
7 §
Vid tillämpning av urvalsförfarande skall den upphandlande enheten publicera en ansökningsinbjudan genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig.
Av inbjudan skall det framgå
1. hur en ansökan om att få lämna anbud får lämnas och
2. den dag ansökan senast skall ha kommit in. Enheten får i sin inbjudan ange det antal leverantörer som den avser att bjuda in att lämna anbud. Antalet skall bestämmas med hänsyn till arten av det som skall upphandlas och vara tillräckligt stort för att effektiv konkurrens skall uppnås.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med en redaktionell ändring med 6 kap 2 c § LOU. 1 kap. 5 § LOU innehåller följande definition av ansökningsinbjudan: underlag varigenom den upphandlande enheten inbjuder leverantörer att ansöka om att få lämna anbud vid urvalsupphandling. Definitionen har bedömts inte tillföra något utöver vad som anges 7 § och har därför inte tagits in i detta kapitel.
Förfrågningsunderlag
8 §
De tekniska specifikationerna får inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller
tillverkning, om detta leder till att vissa företag eller produkter gynnas eller missgynnas.
Uppgifter och hänvisningar som avses i första stycket får dock i undantagsfall förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift eller hänvisning skall följas av orden "eller likvärdig".
Av förfrågningsunderlaget skall framgå om ett anbud kan komma att antas utan föregående förhandling.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 6 kap. 3 § LOU men de två första styckena har utformats i enlighet med bestämmelsen i 11 kap. 7 §. Att bestämmelsen i 11 kap. 10 § om miljömärken är tillämplig framgår av 2 § i detta kapitel.
Rätt att få del av förfrågningsunderlag
9 §
En leverantör som inte särskilt tillfrågats har rätt att på begäran få förfrågningsunderlaget på samma villkor som andra leverantörer.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 4 § LOU.
Former och tidsfrister för att lämna anbud och anbudsansökningar
10 §
Vad som föreskrivs i 14 kap. 1 § första och andra styckena 2, 3, 5 och 6 §§ gäller i fråga om anbud och ansökningar om att få lämna anbud vid tilldelning av kontrakt som avses i detta kapitel.
Kommentar
Genom hänvisningen till 14 kap. 1 § får således den upphandlande enheten bestämma sättet för anbudsgivning, dvs. om anbud skall lämnas skriftligen, per telefax eller med elektroniska medel. En ansökan om att få lämna anbud kan lämnas muntligen. Vidare skall kommunikationsmedlen vara allmänt tillgängliga.
14 kap. 2 § föreskriver att verktygen som skall användas för kommunikation med elektroniska medel m.m. skall vara ickediskriminerande, allmänt tillgängliga och möjliga att använda tillsammans med informations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet används. Enligt 14 kap. 3 § skall information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbud och anbudsansökningar finnas tillgängliga för alla berörda parter. En upphandlande enhet kan kräva att anbud skall vara försedda med en avancerad elektronisk signatur enligt vad som föreskrivs i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Genom hänvisningen till 14 kap. 3 § gäller också föreskrifter meddelade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om de krav som skall vara uppfyllda beträffande anordningar som används för elektronisk mottagning av anbud och anbudsansökningar.
Enligt 14 kap. 5 § gäller att ett anbud eller en anbudsansökan som görs per telefax skall bekräftas skriftligen eller med elektroniska medel före utgången av utgången av tidsfristen för anbudet eller ansökningen. Vidare gäller att om en ansökan om att få lämna anbud har gjorts muntligen skall en bekräftelse skickas före utgången av ansökningstiden.
Genom hänvisningen till 14 kap. 6 § gäller att kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av uppgifterna skall ske på ett sådant sätt att alla uppgifter bevaras säkert, att den sekretess som gäller för anbuden och anbudsansökningarna iakttas och att den upphandlande enheten inte tar del av innehållet i anbuden och anbudsansökningarna förrän tidsfristen för att lämna anbud respektive anbudsansökningar har gått ut.
11 §
Anbudsgivare och anbudssökande skall ges skälig tid att lämna sina anbud eller ansökningar. Tiden för att få lämna ansökningar om att få lämna anbud får dock aldrig vara kortare
än tio dagar från den dag då ansökningsinbjudan blev publicerad enligt 7 §.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 5 a § LOU.
Anbudsgivares bundenhet
12 §
En anbudsgivare är bunden av sitt anbud även om han fått upplysningar som avses i 23 §.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 5 b § LOU. De upplysningar som avses i 23 § är upplysningar som skall lämnas till varje anbudssökande eller anbudsgivare om beslut som fattats om leverantör och anbud.
Innehåll i annonser m.m.
13 §
I annonsen enligt 6 §, skrivelsen enligt 7 § eller förfrågningsunderlaget enligt 8 § skall anges
1. hur anbud får lämnas,
2. den dag då anbud senast skall ha kommit in, och
3. den dag till och med vilken anbudet skall vara bindande.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 6 § LOU.
Mottagande och öppnande av anbud
14 §
Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upphandlande enheten utsedda personer skall delta.
Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare utsedd person närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av den som framställt begäran.
Vid förenklat förfarande och vid urvalsförfarande som angetts innefatta förhandling får försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden skall öppnas samtidigt.
Kommentar
Motsvarande bestämmelser finns i 6 kap. 7 § LOU. Bestämmelsen återfinns också i 1 kap. 20 § LOU. I enlighet med bestämmelsen i 14 kap 7 § har möjligheten att, om det finns synnerliga skäl, öppna anbuden allteftersom de kommit in tagits bort.
Rättelse av fel, förtydligande och komplettering
15 §
En upphandlande enhet får medge att en anbudsgivare eller anbudssökande rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet eller ansökan om att få lämna anbud.
Enheten får begära att ett anbud eller en ansökan förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 8 § LOU. Regeln återfinns också i 1 kap. 21 § LOU.
Uteslutning av leverantörer
16 §
En anbudssökande eller anbudsgivare får uteslutas från deltagande i ett upphandlingsförfarande med tillämpning av de kriterier som anges i 10 kap. 4 §, 5 § eller 6 § första–tredje styckena.
Innan ett skriftligt anbud antas skall den upphandlande enheten, om det inte är onödigt, kontrollera om leverantören är
1. registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret,
2. registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdeskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och
3. fri från skulder för svenska skatter och socialförsäkringsavgifter.
En upphandlande enhet som av leverantören begär upplysningar om förhållanden som avses i första och tredje styckena skall i förfrågningsunderlaget, annonsen eller skrivelsen ange på vilket sätt leverantören kan lämna upplysningarna.
Kommentar
Den motsvarande paragrafen i 17 kap. 16 § lagen om upphandling inom den klassiska sektorn har kommenterats i kapitel 21 i betänkandet.
6 kap. 9 § andra stycket LOU, som gäller rätten att infordra vissa upplysningar beträffande de förhållanden som avses i paragrafens första stycke, motsvaras av 15 kap. 3 § tredje stycket.
Krav på registrering av leverantörer
17 §
En upphandlande enhet får inte anta ett anbud, om leverantören inte är registrerad i register som avses i 16 § andra stycket, under förutsättning att registreringsskyldighet föreligger.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 10 § LOU.
Villkor för fullgörande av kontrakt
18 §
En upphandlande enhet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra krav på hur kontrakt skall fullgöras, under förutsättning att kraven är förenliga med gemenskapsrätten och anges i annonsen om upphandling, i ansökningsinbjudan eller i förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 11 kap. 16 § med den skillnaden att kravet kan anges i ansökningsinbjudan. Vidare motsvarar den med vissa redaktionella ändringar 6 kap. 10 a § LOU.
Prövning av anbud och anbudsansökningar
19 §
En upphandlande enhet skall pröva alla de anbud och de ansökningar om att få lämna anbud som har kommit in i rätt tid, om inte annat följer av andra stycket eller 16 §.
En upphandlande enhet får förkasta ett anbud eller en ansökan om sådana förhållanden föreligger som avses i de bestämmelser till vilka hänvisas i 16 § första stycket.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer i sak med 6 kap. 11 § LOU.
Grunder för tilldelning av kontrakt
20 §
En upphandlande enhet skall anta antingen
1. det anbud som är det ur den upphandlande enhetens synvinkel ekonomiskt mest fördelaktiga, eller
2. det anbud som har lägst anbudspris. Bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall göras i enlighet med 16 kap. 1 § andra stycket.
Den upphandlande enheten skall antingen ange vilken relativ inbördes betydelse de olika kriterier som avses i andra stycket kommer att ges vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller ange kriterierna i fallande prioritetsordning. Den relativa betydelsen av kriterierna får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.
Den relativa betydelsen av kriterierna eller prioritetsordningen skall anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer delvis med 6 kap. 12 § LOU. I stället för att i paragrafen ange de omständigheter som skall beaktas har en hänvisning gjorts till motsvarande bestämmelse i 16 kap.
Vidare anges att omständigheterna skall viktas inbördes enligt reglerna för upphandlingar över tröskelvärdena i 16 kap. eller rangordnas enligt nuvarande regler. Utredningen finner det inte motiverat att införa de strängare reglerna i 16 kap. med viktning som obligatorisk huvudregel för samtliga upphandlingar som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde.
Onormalt låga anbud
21 §
Den upphandlande enheten får förkasta anbud som den anser vara onormalt lågt, dock först sedan enheten begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått tillfredsställande svar. Förklaringen skall begäras skriftligen.
Kommentar
I förhållande till bestämmelsen i 6 kap. 12 § tredje stycket LOU har den ändringen gjorts att bestämmelsen i paragrafen gäller oavsett om tilldelning av kontraktet skall ske efter grunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller grunden lägsta pris i enlighet med motsvarande bestämmelse i 17 kap.
Dokumentation, underrättelse och förvaring av handlingar
22 §
En upphandlande enhet skall dokumentera skälen för sina beslut och vad som i övrigt förekommit av betydelse vid upphandlingsförfarandet. Detta gäller dock inte vid tilldelning av kontrakt som avser lågt värde.
Kommentar
Bestämmelsen överensstämmer med 6 kap. 13 § LOU.
23 §
Vid förenklat förfarande och urvalsförfarande skall den upphandlande enheten lämna sådana upplysningar till anbudssökandena och anbudsgivarna som avses i 14 kap. 7 och 9 §§.
I det fall första stycket inte är tillämpligt skall den upphandlande enheten, när ett beslut om leverantör och anbud fattats, underrätta anbudsgivarna om detta snarast möjligt.
Kommentar
Paragrafens första stycke hänvisar till motsvarande bestämmelse i 14 kap. samt motsvarar 6 kap. 1 § andra stycket andra meningen jämfört med 1 kap. 27 och 28 §§ LOU.
Paragrafen i andra stycket överensstämmer med 6 kap. 14 § LOU. Där anges en viss underrättelseskyldighet i de fall 1 kap. 28 § LOU inte är tillämplig.
24 §
Enheten skall på betryggande sätt förvara anbud och ansökningar om att få lämna anbud samt tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 15 § LOU.
Särskilda bestämmelser för tilldelning av kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3
25 §
Om ett kontrakt som avser tjänster som anges i bilaga 3 uppgår till minst tröskelvärdet i 6 kap. skall den upphandlande enheten inom 60 dagar efter det att kontraktet tilldelats skicka ett meddelande därom till Europeiska gemenskapernas kommission. I meddelandet skall anges om den upphandlande enheten godkänner att meddelandet publiceras.
Kommentar
Paragrafen överensstämmer i sak med 6 kap. 16 § andra stycket LOU. I den paragrafens första stycke anges vilka bestämmelser som skall tillämpas i fråga om upphandling enligt 4 kap. som överstiger de tröskelvärden som anges där.
Upphandling som rör rikets säkerhet m.m.
26 §
Vid tilldelning av kontrakt som avses i 5 kap. 4 § får regeringen föreskriva eller i enskilda fall besluta om
1. undantag från bestämmelserna om annonsering i detta kapitel,
2. de undantag i övrigt från bestämmelserna i detta kapitel som är nödvändiga med hänsyn till säkerhetspolitiska intressen.
Regeringen får i föreskrifter eller i enskilda fall överlåta till en upphandlande enhet att själv besluta om sådana undantag som avses i första stycket.
Kommentar
Regeln överensstämmer med 6 kap. 17 § LOU med den skillnaden att undantag som är nödvändiga med hänsyn till försvarspolitiska intressen slopats på grund av att försörjningsdirektivet inte innehåller något undantag för försvarsupphandlingar.
Projekttävlingar
27 §
Vad som föreskrivs i 8 kap. 2, 4, 6–8, 10 och 13–15 §§ gäller även för projekttävlingar som understiger tröskelvärdet i 8 kap. 5 §, om inte tävlingen avser lågt värde.
Vid anordnande av projekttävlingar skall 3 § tillämpas. En projekttävling skall annonseras enligt 5 eller 7 §.
Vid tilldelning av kontrakt som följer på en projekttävling som anordnats enligt detta kapitel och som enligt tävlingsreglerna skall tilldelas vinnaren eller en av vinnarna skall, om en tävling avslutats med att mer än en vinnare utsetts, vinnarna inbjudas att delta i förhandlingar.
Kommentar
Paragrafens första stycke motsvarar 6 kap. 18 § LOU. I den paragrafen anges att en upphandlande enhet får genomföra en formgivningstävling och att bestämmelserna i 5 kap. 28 och 30–33 §§ skall tillämpas på tävlingen, om inte upphandlingen avser lågt värde. Dessa regler gäller även för försörjningssektorerna på grund av en hänvisning dit från 4 kap. 8 § andra stycket.
I 5 kap. 28 § första stycket LOU finns en definition av formgivningstävling. Den motsvaras av den definition som tagits in i 4 kap. 17 § och behövs alltså inte här. Enligt 5 kap. 28 § andra stycket skall tävlingen avslutas med att en jury utser vinnande tävlingsbidrag och där finns bestämmelser om juryns sammansättning.
Att en jury skall utse vinnande bidrag framgår av definitionen av projekttävling. Juryns sammansättning anges i 8 kap. 13 §. I 5 kap. 30 § LOU finns bestämmelser om att arrangören skall fastställa regler för tävlingen, om de krav som ställs på dessa regler och om begränsningar av antalet deltagare. Bestämmelserna motsvaras av 8 kap. 4 och 8 §§.
I andra stycket anges att en projekttävling skall annonseras, vilket motsvaras av 5 kap. 31 § LOU.
I 5 kap. 32 § LOU finns bestämmelser om att vinnande bidrag skall utses med utgångspunkt i de regler som fastställts för tävlingen och att bidragen skall presenteras anonymt för juryn. Motsvarande bestämmelser finns i 8 kap. 14 §.
Tredje stycket motsvarar 6 kap. 18 § jämfört med 5 kap. 33 § LOU, som innebär att en upphandling som ansluter till en
projekttävling och skall tilldelas vinnaren får föregås av förhandlingar utan föregående annonsering och att förhandlingar skall avse samtliga bidrag, om mer än ett kan komma i fråga. Dessa bestämmelser motsvaras av 7 kap. 2 § 12 och 3 §.
42. Överprövning, skadestånd m.m.
Bestämmelser om överprövning, skadestånd m.m. finns i 7 kap. LOU. I detta betänkande har bestämmelserna i 7 kap. förts in i den nya lagen i stort sett oförändrade.
Bestämmelserna finns i 20 kap. i lagen.
Föreslagna bestämmelser med kommentarer
Överprövning
1 §
En leverantör som anser att han lidit eller kan komma att lida skada enligt 2 § får i en framställning till allmän förvaltningsdomstol ansöka om åtgärder enligt nämnda paragraf.
Vid tilldelning av kontrakt genom ett direktupphandlingsförfarande får en ansökan enligt första stycket inte prövas efter den tidpunkt då ett avtal om upphandlingen föreligger.
Vid tillämpning av annat upphandlingsförfarande än som avses i andra stycket får en ansökan inte prövas efter den tidpunkt då ett upphandlingskontrakt föreligger. Den får dock prövas till dess att tio dagar gått från det att
1. den upphandlande enheten lämnat upplysningar enligt 14 kap. 7 § till anbudssökandena eller anbudsgivarna om de beslut som fattats om leverantör och anbud och om skälen för besluten, eller
2. rätten, om den har fattat ett interimistiskt beslut, upphävt det beslutet.
Vad som sägs i tredje stycket andra meningen gäller inte i fråga om tilldelning av kontrakt som
1. avses i 5 kap. 4 §, om regeringen föreskrivit om undantag från bestämmelsen eller om regeringen eller den upphandlande
myndighet som regeringen bestämmer beslutat om undantag från bestämmelsen i ett enskilt fall, eller
2. det är absolut nödvändig att genomföra med sådan synnerlig brådska som är orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande enheten och inte heller kan hänföras till denna.
Kommentar
Paragrafen har med redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med bestämmelserna i 7 kap. 1 § LOU.
Felaktig upphandling
2 §
Om den upphandlande enheten har brutit mot 1 kap. 4 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, skall rätten besluta att upphandlingen skall göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. Rätten får vid vite förbjuda den upphandlande enheten att fortsätta upphandlingen utan att avhjälpa bristerna.
Rätten får omedelbart besluta att upphandlingen inte får avslutas innan något annat har beslutats. Rätten får dock låta bli att fatta ett sådant interimistiskt beslut, om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra kan bedömas vara större än skadan för leverantören.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 2 § LOU.
3 §
Ett mål som avser åtgärder enligt 2 § får inte avgöras slutligt så länge medlingsförfarande enligt 12 och 13 §§ pågår.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 § LOU.
Behörig domstol
4 §
En ansökan enligt 1 § skall göras hos den länsrätt i vars domkrets den upphandlande enheten har sitt hemvist.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 4 § LOU.
Förbud mot överklagande
5 § Ett beslut på vilket denna lag är tillämplig får inte överklagas med stöd av 10 kap. kommunallagen (1991:900).
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 5 § LOU.
Skadestånd
6 §
En upphandlande enhet som inte följt bestämmelserna i denna lag skall ersätta därigenom uppkommen skada för leverantör.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 6 § LOU.
7 §
Anbudsgivare eller anbudssökande som deltagit i ett upphandlingsförfarande är berättigad till ersättning för kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i förfarandet, om åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat hans möjligheter att tilldelas kontraktet.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 7 § LOU.
8 §
Talan om skadestånd skall väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt som följer av 1 § andra–fjärde styckena. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 8 § LOU.
Tillsyn
9 §
En särskild nämnd, Nämnden för offentlig upphandling, utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen enligt denna lag. Vid sin tillsyn får nämnden inhämta alla nödvändiga upplysningar från upphandlande enheter.
Upplysningarna skall i första hand inhämtas genom skriftligt förfarande. Om det på grund av materialets omfång, brådska eller något annat förhållande är lämpligare, får upplysningarna inhämtas genom besök hos den upphandlande enheten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 9 § LOU.
10 §
En upphandlande enhet är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som Nämnden för offentlig upphandling begär för sin tillsyn.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 10 § LOU.
Granskning
11 §
En upphandlande enhet kan få sina rutiner för tilldelning av kontrakt granskade av en oberoende granskare i syfte att bedöma om rutinerna stämmer överens med gemenskapens upphandlingsregler och denna lag.
Granskaren skall genomföra granskningen enligt europeisk standard och, sedan granskaren försäkrat sig om att eventuella brister rättats till, utfärda ett intyg om att rutinerna stämmer överens med denna lag.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ackrediterar granskare. Vid ackrediteringen tillämpas bestämmelserna i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Kostnaderna för granskningen skall betalas av den upphandlande enheten.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 11 § LOU.
Medling
12 §
Utan hinder av att ansökan enligt 1 § har gjorts får en anbudsgivare eller anbudssökande som anser att han lidit eller kan komma att lida skada på grund av att en upphandlande enhet under pågående förfarande inte följer bestämmelserna i denna lag begära medling hos Europeiska gemenskapernas kommission. Framställning om medling kan också riktas till Nämnden för offentlig upphandling, som omedelbart skall överlämna framställningen till kommissionen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 12 § LOU.
13 §
Den upphandlande enheten skall meddela Europeiska gemenskapernas kommission om den vill delta i medlingsförfarandet och dessutom om någon ansökan har gjorts enligt 1 § eller talan om skadestånd väckts.
Var och en av deltagarna i ett medlingsförfarande skall godkänna den medlare som kommissionen valt samt utse vardera ytterligare en medlare.
Medlarna får anlita högst två experter. Kommissionen och deltagarna har rätt att inte godkänna de experter som anlitas av medlarna. Den som har begärt medling, upphandlande enhet, anbudssökande eller anbudsgivare som deltagit i upphandlingen
skall beredas tillfälle att muntligen eller skriftligen delta i medlingen.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 13 § LOU.
14 §
Om inte annat avtalas skall deltagarna i ett medlingsförfarande bära sina egna kostnader och i lika delar bära övriga kostnader för förfarandet. Deltagarna har rätt att när som helst begära att medlingsförfarandet skall ställas in.
Kommentar
Paragrafen motsvarar 7 kap. 14 § LOU.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder ikraft den 1 februari 2006.
2. Lagen tillämpas på upphandlingsförfaranden som påbörjas efter ikraftträdandet.
3. Bestämmelserna i 4 kap. 6–8 §§ tillämpas på upphandlingsförfaranden som påbörjas efter utgången av år 2008.
AVDELNING IV
Följdändringar i andra lagar, konsekvensanalys,
särskilda yttranden och bilagor
43. Följdändringar i andra lagar
Eftersom LOU ersätts av två nya lagar bör LOU upphävas genom en särskild lag.
I andra lagar där LOU anges bör hänvisningar till LOU eller till bestämmelser i LOU bytas ut mot de två nya lagarna eller mot hänvisningar till motsvarande bestämmelser i de nya lagarna. Det är fråga om 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 39 och 40 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, 8 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100), 2 kap.11 och 13 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., rubriken samt 1 och 2 §§ lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling.
Äldre bestämmelser bör fortfarande gälla i fråga om upphandlingsförfaranden på vilka LOU är tillämplig, dvs. upphandlingsförfaranden som har påbörjats före den 1 februari 2006.
44. Konsekvensanalys
44.1. Allmänt
För kommittéers och särskilda utredares arbete gäller bestämmelserna i kommittéförordningen (1998:1474). I dessa bestämmelser anges bl.a. att konsekvenserna i olika hänseenden av utredningsförslag skall redovisas. Allmänt kan sägas att effekterna av de förslag som läggs fram i detta betänkande är svåra att bedöma. Till den del förslagen inte innebär några ändringar i förhållande till vad som nu gäller uppkommer inga särskilda effekter. När det gäller andra förslag är effekterna svåra att bedöma, vilket till stor del hänger samman med att de beror på hur upphandlande myndigheter/enheter kommer att handla. Det får antas att användningen av elektroniska medel i upphandlingsförfaranden och av ramavtal och inköpscentraler har olika konsekvenser men dessa beror på okända faktorer som i vilken utsträckning de kommer att användas och hur de kommer att användas.
Till de osäkerhetsfaktorer som nu nämnts kan läggas att det, efter den tidpunkt då utredningen bestämt innehållet i sina förslag, inte funnits möjlighet att göra någon verklig bedömning av de tänkbara effekterna av utredningens förslag.
I det följande redovisas och behandlas bestämmelserna om konsekvensanalyser och vissa synpunkter på effekterna av utredningens förslag.
44.2. Ekonomiska och statsfinansiella konsekvenser
Enligt 14 § kommittéförordningen gäller att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda skall en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt skall
dessa redovisas. När det gäller ökade kostnader och minskade intäkter för staten, kommuner eller landsting skall utredningar föreslå en finansiering.
Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag till hur två EGdirektiv skall genomföras i svensk rätt, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om upphandling av vatten, energi, transporter och posttjänster och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Allmänt kan konstateras att Sverige är förbundet att genomföra EG-direktiven i svensk rätt, oberoende av vilka statsfinansiella eller övriga konsekvenser som det för med sig. Det är givetvis ändå av intresse att veta vilka dessa konsekvenser är.
Beträffande ramavtal, som ju redan används i stor utsträckning i Sverige, införs i den nya lagen om upphandling inom den klassiska sektorn uttryckliga bestämmelser om ramavtal. Vidare föreslår utredningen att inköpscentraler skall kunna användas. Utredningen inför regler som kan ge ökade möjligheter att ta sociala hänsyn och miljöhänsyn vid ett upphandlingsförfarande.
EG-direktivens reglering av ramavtal skiljer sig från nuvarande praxis som den har utvecklats i Sverige. Vanligtvis är inte samtliga villkor fastställda i de ramavtal som används i förvaltningen. En ramavtalsslutande myndighet svarar normalt endast för att det finns en avropsinstruktion. Avropet görs av den myndighet som utnyttjar ramavtalet. Den avropande myndigheten ansvarar för avropet i alla delar. Ramavtalsslutande myndighet tar inte del i denna process utan får endast uppgifter om vilken volym som varje leverantör har uppnått under avtalstiden.
Enligt EG-direktiven skall i det fall alla villkor inte har fastställts i ramavtalet en andra konkurrensutsättning ske.
Den upphandlande myndigheten skall lämna en förnyad inbjudan till parterna att lämna anbud och därefter skriftligen samråda med de leverantörer som är i stånd att genomföra kontraktet. Den förnyade inbjudan skall alltså lämnas till samtliga leverantörer som ingått ramavtalet. Den upphandlande myndigheten får därefter välja ut de leverantörer som den anser kan genomföra kontraktet och samråda med dessa. Denna hantering förutsätter sannolikt en högre aktivitet både från de ramavtalsslutande myndigheterna och också från de avropande myndigheterna. De framtida årliga merkostnaderna, i förhållande till ett bedömt nollalternativ, för de nya reglerna bedöms därför främst bli
kostnader för en andra konkurrensutsättning. Därtill kan tillkomma investeringskostnad för handelssystem och andra stödjande system. Kostnaden bedöms i första hand uppstå hos de ramavtalsslutande myndigheterna men även leverantörernas kostnader kan öka. Denna kostnad är relaterad till den ökade arbetsinsats som den andra konkurrensutsättningen kan leda till.
De nya bestämmelserna kan å andra sidan leda till ökad konkurrens och därmed leda till lägre kostnader för de upphandlande myndigheterna.
Det får antas att det är möjligt minska de upphandlande myndigheternas kostnader genom användning av inköpscentraler. Det är inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning inköpscentraler kommer att inrättas och användas.
Det finns redan nu möjlighet att ta sociala hänsyn och miljöhänsyn vid upphandling. I den mån upphandlande myndigheter i fortsättningen oftare ställer sådana krav eller ställer mer långtgående krav kan effekten bli att den omedelbara, ekonomiska kostnaden för en upphandling stiger.
Sammantaget kan konstateras att utredningens förslag sannolikt kommer att ha både positiva och negativa statsfinansiella effekter av för utredningen okänd storlek.
44.3. Övriga konsekvenser
Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar i landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen (15 § kommittéförordningen).
Utredningen konstaterar att de förslag som lämnats inte kan förväntas ha någon påverkan på brottsligheten, sysselsättningen, den offentliga sevicen, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen
Den kommunala självstyrelsen är enligt nu gällande bestämmelser begränsad av att kommunerna är skyldiga att följa
bestämmelserna i LOU. Utredningens förslag är inte av den arten att de medför några ytterligare sådana begränsningar.
Små företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga i förhållande till större företag kan komma att påverkas av de föreslagna bestämmelserna. I den mån bestämmelserna är enklare och mer lättillgängliga och ger bättre insyn i upphandlingsförfarandena än de nuvarande kan de stimulera småföretagen att i ökad omfattning delta i sådana förfaranden. Beroende på hur ramavtal och inköpscentraler kommer att användas kan de små företagen påverkas både positivt och negativt. Om utvecklingen skulle gå mot att ramavtal ingås och inköpscentraler används för anskaffningar av större volymer, som kan levereras endast av större företag kommer småföretagen att missgynnas. Det finns dock ingenting i utredningens förslag som i förhållande till vad som nu gäller motiverar en sådan utveckling.
Det nya direktivet inom den klassiska sektorn förutsätter att det görs en andra konkurrensutsättning då kontrakt skall tilldelas på grundval av ett ramavtal. I den mån en sådan andra konkurrensutsättning kommer att ske i större omfattning än som nu sker, medför det ökade kostnader för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer. Utredningen har inte haft någon möjlighet att förutsäga om och i vilken omfattning detta kommer att ske och har därför inte heller kunnat bedöma de effekterna av en eventuell sådan utveckling.
Möjligheterna att på nationell nivå påverka innehållet i lagstiftningen om upphandling är kraftigt begränsade. När det gäller upphandling under tröskelvärdena och av s.k. B-tjänster samt bestämmelserna om överprövning m.m. är möjligheterna större. Utredningen skall i en andra etapp av utredningsarbetet ta upp frågor på dessa områden och då bl.a. undersöka vilka förenklingar som kan göras.
Särskilt yttrande
av Olof Erixon och Jens Karlsson
De föreslagna lagarna har försetts med varsin nästintill likalydande portalparagraf (1 kap 5 § i lagen avseende den s.k. klassiska sektorn, 1 kap 4 § i lagen avseende försörjningssektorerna). Portalparagraferna skall motsvara 1 kap 4 § LOU, och är avsedda att påminna om de grundläggande principer som, enligt både svensk uppfattning och EG:s regler, skall styra den offentliga upphandlingen och tilldelningen av kontrakt, liksom vid viss annan upphandling inom försörjningssektorerna.
Utredaren har haft att ta ställning till om det nuvarande begreppet affärsmässighet i 1 kap 4 § LOU bör ändras, och därvid stannat för att det kan utmönstras. Utredaren stöder sig på sin grundläggande ansats att, så långt möjligt och lämpligt, utforma lagförslagen i nära anslutning till direktivens bestämmelser. Vidare anför utredaren att bestämmelsen om principerna för tilldelning av kontrakt är utformad på ett nytt sätt i förhållande till de gamla EGdirektiven. Slutligen menar utredaren att den väsentliga betydelsen av begreppet affärsmässighet ligger däri att möjligheterna att utnyttja konkurrens skall tas till vara. Mot den bakgrunden har utredaren ansett det lämpligast att inleda resp. paragraf med meningen ”Tilldelning av (offentliga) kontrakt skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns”. Därefter nämns i paragrafen principerna om likabehandling, ickediskriminering och öppenhet, men inte de om proportionalitet och ömsesidigt erkännande.
Vi delar utredarens uppfattning att de nya lagarna och deras bestämmelser så långt möjligt och lämpligt bör följa direktiven. Vi anser emellertid att starka skäl talar för att behålla kravet på affärsmässighet. Ett skäl är att kravet är etablerat inom svensk offentlig upphandling sedan flera årtionden. Begreppet uttrycker en av grunderna för den offentliga upphandlingen, nämligen att den skall ske utan ovidkommande hänsyn. Betydande delar av rätts-
praxis på området rör tolkning av begreppet. Att slopa det kan tolkas som att kravet på affärsmässighet inte spelar samma roll som tidigare och att det därför går att tona ned betydelsen av ekonomisk effektivitet vid offentlig upphandling. Detta skulle enligt vår mening kunna leda till stora samhällsekonomiska förluster. EU-kommissionen och Upphandlingskommittén (se SOU 2001:31, Mera värde för pengarna s 81 ff.) har f.ö. ansett att affärsmässighetsbegreppet är förenligt med gemenskapsrätten. Det ska tolkas i ljuset av EG-direktiven, varför ett bibehållande knappast behöver leda till någon rättslig oklarhet. Övervägande skäl talar för att behålla affärsmässighetsbegreppet i de föreslagna svenska lagarna om upphandling, trots att det saknas en direkt motsvarighet i EG-direktiven.
Vi anser vidare att portalparagraferna i de föreslagna lagarna bör innehålla alla EG-direktivens grundläggande principer för upphandling. I förslagen hänvisas enbart till principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet, som nämns i artiklar i direktiven, men inte till principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Som motivering för att enbart infoga de tre förstnämnda principerna anförs bl.a. att de av EGdomstolen har ansett vara tillämpliga vid upphandling och vidare att de två sistnämnda principerna återfinns på andra ställen i de föreslagna lagarna.
Liksom utredaren anser vi att man inte kan rikta någon invändning mot innehållet i berörda artiklar. Detta innebär dock inte att man måste, eller ens bör, avstå från möjligheten att i portalparagraferna också infoga hänvisningar till principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Dessa två principer nämns uttryckligen, och jämställda med de föregående, i direktivens beaktandesatser. Det är, som utredaren påpekar, förvisso riktigt att de kommer till uttryck på andra ställen i de föreslagna lagarna, i vart fall delvis. Detta är emellertid inget fullgott argument till stöd för att utesluta de två nämnda principerna från portalparagraferna. Också de tre principer som intagits i portalparagraferna kommer till uttryck på andra sätt i de föreslagna lagarna.
Det är av mycket stor vikt att den offentliga upphandlingen grundas på en förståelse för de gemenskapsrättsliga principer som skall styra den. Det är därför lämpligt att i lagarnas portalparagrafer nämna dem direkt. En sådan uttrycklig hänvisning är, såvitt vi förstår, fullt möjlig. Den skulle inte på något sätt lägga hinder i
vägen för att, i enlighet med gemenskapsrätten, ta de sociala, miljö- och andra hänsyn som regeringens utredningsdirektiv ansett särskilt skall tillgodoses av utredningens förslag.
Vi anser därför att de föreslagna portalparagraferna bör ändras, på så sätt att kravet på affärsmässighet och principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet inlemmas i dem. Paragraferna skulle därvid kunna ges följande lydelse.
Tilldelning av (offentliga, anm. enbart i lagen om klassiska sektorn) kontrakt skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Upphandlande myndigheter (enheter, anm. i st. f myndigheter i lagen om försörjningssektorerna) skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Genomförandet av upphandlingsförfarandet skall ske med iakttagande av öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande.
Särskilt yttrande
av Dan Holke och Sussanne Lundberg
I regeringens direktiv till utredningen betonas att den svenska regeringen under EU-arbetet med de nya direktiven arbetat med att tydliggöra hur och i vilken utsträckning bland annat sociala hänsyn kan integreras i offentlig upphandling och att utredaren särskilt ska beakta detta.
Den centrala frågan när det gäller sociala villkor är att förhindra social dumpning, dvs. att företag får uppdrag genom att konkurrera med låga löner och dåliga anställningsvillkor. Skattemedel ska inte användas på ett sätt som försämrar arbetstagarnas villkor. Att förhindra social dumping är också ett mål inom EU som i princip är överordnat ekonomiska mål. De nya direktiven betonar upphandlingens sociala mål och det slås fast att lagar och kollektivavtal för arbetet ska tillämpas. EG-rätten innebär således ett stöd för att kräva att normala regler på arbetsmarknaden efterlevs vid offentlig upphandling.
P.g.a. den stora tidspress som utredningen arbetat under har det inte funnits möjlighet att närmare analysera dessa frågor. Det har fått till följd att förslaget innebär att direktivtexterna förs in i de nya lagarna nästan ordagrant. Det är en lösning som inte är helt lyckad och som vi ser som ett provisorium till dess utredningen kommer att lägga fram sitt slutbetänkande.
Att direktivtexten inte passar så bra i Sverige beror på att vi har ett delvis annorlunda system på arbetsmarknaden än vad som är vanligt i övriga EU-länder. I Sverige och Danmark är det en facklig uppgift att se till att arbetsgivare blir bundna av kollektivavtal. Kollektivavtalen är rent civilrättsliga och det saknas lagregler om minimilön. I många andra länder gäller kollektivavtalen på alla arbetsplatser i landet inom en viss bransch p.g.a. lag. I vissa andra länder är löner och anställningsvillkor reglerade i lag. Direktivtexterna är skrivna med sådana system som förebild och tar
därför i första hand sikte på att upphandlande enheter ska informera om vilka regler som redan gäller för arbetet.
Vi menar att man vid det svenska införlivandet av direktiven bör eftersträva en lösning som är bättre anpassad efter svenska förhållanden. Därför bör lagstiftningen innebära att upphandlande myndigheter vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ska ställa krav på att anställnings- och arbetsvillkor inte får vara sämre än vad som normalt gäller för arbetet på den ort där arbetet utförs. Detta ska gälla även om arbetet läggs ut på underentreprenad. Då kommer alla anbud att baseras på dessa förutsättningar vilket skapar en god grund för en sund konkurrens på lika villkor. Men att träffa kollektivavtal ska även i fortsättningen vara en facklig angelägenhet.
Det hade enligt vår uppfattning varit värdefullt om det funnits tid att utforma förslaget till ny lagstiftning på detta sätt redan från början. Frågan kommer dock att behandlas vidare inom ramen för utredningens fortsatta arbete med ILO-konventionen nr 94.
Särskilt yttrande
av Lennart Sandebjer, Svensk Energi
Angående tillämpningsområdet för den förslagna lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (”försörjningslagen”).
Undertecknad har försökt få gehör för behovet av att utredningen i kommentarerna (motiven) till den blivande ”försörjningslagen” på ett tydligt sätt klarlägger att lagen inte är tillämplig när det gäller produktion av el, gas eller värme som bedrivs av ett privat företag. I kommentarerna till lagens 3 kap. 6 § har utredningen dragit slutsatsen att privata el-, gas- och värmeproducenter inte utgör upphandlande enheter och därför är undantagna från lagens tillämpningsområde. Tyvärr har jag inte fått gehör för att denna slutsats även redovisas i kommentarerna till lagens 1 kap. (Allmänna bestämmelser). Det är enligt min mening väsentligt att på ett tydligt sätt definiera lagens tillämpningsområde, såvitt avser ”privat” produktion av el, gas eller värme, genom ett resonemang enligt följande. Privata företag som producerar el, gas eller värme omfattades av det gamla försörjningsdirektivet enbart på grund av att de levererar el, gas eller värme till ett publikt nät (som drivs av ett företag med särskilt tillstånd från en myndighet). Det nya försörjningsdirektivet innehåller inte någon motsvarande bestämmelse. Därför kan konstateras att produktion av el, värme eller gas som bedrivs av privata företag endast omfattas av det nya försörjningsdirektivet om verksamheten bygger på särskilda rättigheter eller ensamrätt som beviljats av en myndighet (artikel 2.2 b och 2.3). Produktion av el, gas eller värme i Sverige grundas inte på sådana särskilda rättigheter eller ensamrätter beviljade av en myndighet, varför ”försörjningslagen” inte är tillämplig på sådan verksamhet när den bedrivs av privata företag.
Dessutom borde utredningen i betänkandets avsnitt 3.4, i samband med beskrivningen av det nya försörjningsdirektivets tillämpningsområde, även ha redovisat slutsatsen att privata producenter endast omfattas av direktivet om verksamheten grundas på särskilda rättigheter eller ensamrätt.
Ett klarläggande av lagens tillämpningsområde enligt ovan är väsentligt för att berörda verksamhetsutövare på ett tydligt sätt skall få bekräftat att de på grund av förändringar i EG-rätten inte är skyldiga att tillämpa ”försörjningslagen”.
Särskilt yttrande
av Caroline Hopkins, Svenska Naturskyddsföreningen
Sammanfattning
Svenska Naturskyddsföreningen anser att utredningen om ny lag om offentlig upphandling borde ha lämnat förslag till formuleringar som:
1. leder till att upphandlande myndigheter alltid ställer miljökrav i sina inköp.
SNF anser därför att nya LOU
1
eller annat lämpligt institut
kräver att upphandlande myndigheter skall ställa miljökrav.
2. inte försvårar för upphandlande myndigheter som vill ställa relevanta miljökrav.
SNF anser därför att 9 kap. 13 borde strykas.
Spelrum för bra miljökrav
Direktiven till utredningen är tydliga. Miljöaspekter ska särskilt beaktas: ”/---/ skall utredaren särskilt beakta den svenska ståndpunkten beträffande miljöhänsyn och sociala hänsyn på så sätt att integrationen av sådana hänsyn väl återspeglas i de av honom föreslagna ändringarna.” och vid eventuell ändring av huvudregeln om affärsmässighet, tillse att ”/---/.det ska vara möjligt att ta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid tilldelning av kontrakt /---/”.
EG-domstolen har i en rad domar fastslagit att det går att ställa relevanta, sunda och effektiva miljökrav, även på produktionsprocesser. Även krav som är handelshindrande tillåts, då de avser aspekter som prioriteras högre ur samhällsekonomisk utgångspunkt.
2
1
Lagen om offentlig upphandling.
2
Preussen Elektra C-379/98, EVN Wienstrom GmbH C-448/01, Finska bussarna
Domarna (Preussen, Wienstrom, Finska bussarna, Dundalk, Concordia (s. 213)).
Sverige och EU prioriterar hållbar utveckling genom sin politik, lagstiftning, internationella överenskommelser m.m. Många olika styrmedel tillämpas för att samhällets aktörer ska fatta beslut som också väger in kort- och långsiktiga miljökonsekvenser
3
. Trenden inom både svensk- och EU-politik, att mer och mer övergå till mjuka styrmedel, bl.a. genom IPP
4
, lägger ett större ansvar på de
olika marknadernas aktörer, däribland offentliga upphandlare.
Statsminister Göran Person fastslog också i sin regeringsdeklaration den 19 september 2000 att ”miljökrav ska ställas vid all offentlig upphandling.”
Sammantaget anser SNF att den stora potential som offentlig upphandling utgör borde tillvaratas bättre i den nya LOU. Offentlig upphandling skulle kunna vara teknikdrivande och marknadsutvecklande för att utforma de produkter och lösningar som krävs för att minska t.ex. klimatförändringarna – en global marknad som bara är i sin linda. En ambitiös politik skulle kunna stärka internationell konkurrenskraft hos företag och produkter, vilket sker i flera länder bl.a. i Ostasien.
1. Norm för miljökrav
SNF anser att den nya LOU bör spegla EU:s och Sveriges regelverk och politiska inriktning. Det gäller kommuners, myndigheters m.fl. möjlighet och skyldighet att ta ansvar för konsekvenserna av sina handlingen när det gäller natur och miljö. Exempel finns bland våra nordiska grannländer.
SNF anser därför att: lagen, eller något annat lämpligt institut, bör förtydliga att offentlig upphandling skall ställa miljökrav.
3
Romfördragets andra artikel definierar gemenskapens uppgift som att på flera sätt "främja
en harmonisk, väl avvägd och hållbar utveckling av näringslivet inom gemenskapen som helhet/---/” och ”/---/en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet /---/”. Den sjätte artikeln visar hur det ska gå till, nämligen ”Artikel 6: Miljöskyddskraven skall integreras i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet enligt artikel 3, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling.” Avdelning XIX Miljö, Artikel 174 definierar målen för gemenskapens politik och vilka principer åtgärderna bör bygga på; försiktighetsprincipen, förebyggande åtgärder, att miljöförstöring bör hejdas vid källan och att förorenaren skall betala. Vidare får medlemsstater enligt artikel 176 ”/---/införa strängare skyddsåtgärder/---/” under förutsättning att de i övrigt är förenliga med fördraget.
4
Integrated Product Policy, begrepp inom miljöpolitiken i EU som innebär en övergång till
mjukare styrmedel.
2. Underlätta för bra miljökrav, försvåra inte
Miljömärkningar, såsom vi har erfarenhet av dem i Sverige och Norden, har bidragit till ökad konkurrens, snarare än tvärtom. Marknader kännetecknade av mogenhet, koncentration och oligopol har vitaliserats genom att relevanta miljöaspekter gjorts till konkurrensfaktorer och därigenom givit tillträde till mindre företag och nyetablerare och ökad kreativitet.
Sverige är unikt p.g.a. det genomslag miljömärkning fått på många i miljöhänseende viktiga produktområden och den positiva effekt den fått på ett antal svårhanterade miljöproblem. Det finns många områden där offentliga upphandlare har bidragit till reducerad miljöpåverkan, bl.a.: papper - minskade klorutsläpp, tvättmedel - LAS-användning och elproduktion -nolltappning i vattendrag och askåterföring till skog.
SNF anser att det på de områden där det finns miljömärken skall räcka med att hänvisa till etablerade, riktiga miljömärken i upphandlingen. Än mindre borde den nya LOU inte göra det svårare för upphandlande myndigheter som återanvänder hela eller delar av miljökriterier som uppställts av miljömärkningsorganisationer vilket blir fallet om liggande förslag går igenom. EU-kommissionen driver i WTO-förhandlingar att miljömärken som accepterats i Global Ecolabelling Network ska betraktas som kvalitetssäkrade.
Alla krav som ställs genom upphandlingsprocessen som uppfyller principerna om icke-diskriminering, likvärdighet, proportionalitet etc. borde vara legitima, oavsett av vem som formulerat kraven. Den märkliga konstruktionen i 13 kap. 9 § (se nedan) innebär att hårdare krav ställs på miljökrav som formulerats av miljömärkningsorganisationer, än miljökrav formulerade av andra. Dessutom garanterar inte paragrafen att miljökraven uppfyller de grundläggande principerna i upphandlingsdirektiven.
9 §
Om en upphandlande myndighet föreskriver miljöegenskaper i form av prestanda- eller funktionskrav enligt 3§, får den använda detaljerade specifikationer eller vid behov delar av dessa, som fastställts för miljömärken, under förutsättning att
1. specifikationerna är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de
varor eller tjänster som är föremål för upphandlingen,
2. kraven för märkena har utarbetats på grundval av vetenskapliga rön,
3. kraven för märkena har antagits genom ett förfarande i vilket
myndigheter, konsumenter, tillverkare, distributörer, miljöorganisatoiner och andra berörda får delta, och
4. märkena är tillängliga för alla berörda parter.
SNF anser därför att: 13 kap. 9 § borde strykas.
13 kap. 9 § skapar osäkerhet hos de upphandlande myndigheterna genom att de innebär att hindrande, diskriminerande och otydliga anspråk ställs på miljökrav, som formulerats av miljömärkningsorganisationer, framför allt i punkten 3 som om den tillämpas oftast motverkar att miljökraven blir effektiva och relevanta. Beslutsprocesserna i miljömärkningsorganisationer är generellt sett transparenta därför att miljömärkning syftar till att formulera för ändamålet funktionella krav och utgår ifrån förutsättningarna på respektive marknad och kunskapsläget inom forskningen.
Paragrafen innebär dessutom att alla upphandlande myndigheter som ställer miljökrav, vilka som helst, måste kontrollera om de krav man använder finns i någon miljömärkning. Om så är fallet måste man då undersöka huruvida miljömärkningen uppfyller paragrafens regel.
Kommittédirektiv
Genomförande av EG:s direktiv om offentlig upphandling och upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster
Dir. nr 2004:47
Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare får i uppdrag att lämna förslag till hur två direktiv skall genomföras i svensk rätt, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv PE-CONS 3696/03 (MAP 23 CODEC 1760) om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster och Europaparlamentets och rådets direktiv PE-CONS 3695/03 (MAP 22 CODEC 1759) om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, båda antagna av parlamentet den 29 januari 2004 och av rådet den 2 februari 2004. Utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar som är nödvändiga och övriga åtgärder som direktivet kan ge anledning till. Utredaren är i övrigt fri att lämna de förslag som utredningsarbetet kan föranleda.
Nu gällande EG-direktiv
1
Förfarandedirektiv och rättsmedelsdirektiv
I EG-rätten regleras offentlig upphandling samt upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och telekommunikation (försörjningssektorerna) av fyra förfarandedirektiv: 93/36/EEG om upphandling av varor, 93/37/EEG om upphandling av bygg-
1
EG-direktivens fullständiga namn återges i en bilaga till kommittédirektiven.
entreprenader, 92/50/EEG om upphandling av tjänster och 93/38/EEG om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och telekommunikation. De tre förstnämnda har varit föremål för ändring genom direktiv 97/52/EG och det senare genom direktiv 98/04/EG.
Utöver detta finns två direktiv om rättsmedel vid överträdelser av reglerna om offentlig upphandling och upphandling inom försörjningssektorerna, 89/665/EEG respektive 92/13/EEG (rättsmedelsdirektiven).
Direktivens tillämpningsområde
Upphandlande myndigheter som omfattas av varu-, tjänste- och bygg- och anläggningsdirektiven (den klassiska sektorn) är i huvudsak staten samt regionala och kommunala myndigheter. Till denna grupp räknas även vissa bolag och andra organ som inrättats i syfte att tillgodose ett behov i det allmännas intresse under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär.
Upphandlande myndigheter som bedriver verksamhet inom någon av försörjningssektorerna omfattas av direktivet för försörjningssektorerna. Detta direktiv omfattar också vissa privata företag som bedriver verksamhet med särskild eller exklusiv rätt inom någon av sektorerna.
Förfarandet i huvuddrag
EG-direktiven innehåller i huvudsak följande bestämmelser. Förfarandet skall vara öppet för alla potentiella anbudsgivare inom den gemensamma marknaden, vilket säkerställs genom bestämmelser att samtliga upphandlingar som överstiger vissa i direktivet angivna tröskelvärden skall annonseras i Europeiska unionens officiella tidning. Det skall anges i annonsen vilket förfarande som den upphandlande myndigheten eller enheten väljer. Det kan vara ett öppet förfarande, där samtliga leverantörer skall tillåtas delta, ett selektivt förfarande, där enbart inbjudna kvalificerade leverantörer får lämna anbud eller ett förhandlat förfarande, där den upphandlande myndigheten eller enheten förhandlar om kontraktet med en eller flera inbjudna kvalificerade leverantörer.
De tekniska kraven skall följa i första hand europeiska standarder. Öppenhet skall beaktas vid val av anbudssökande och anbudsgivare genom att förfarandet grundas på objektiva kriterier som tillkännagivits i förväg.
Förfarandet i direktivet för försörjningssektorerna är något mer flexibelt än det för den klassiska sektorn, framför allt därigenom att de upphandlande enheterna har rätt att använda sig av förhandlat förfarande som huvudregel.
Vid köp av tjänster har direktivet ett begränsat tillämpningsområde såtillvida att detta gäller fullt ut endast för tjänster som enligt en bilaga till direktivet lämpliga för internationell konkurrens, s.k. A-tjänster. För övriga tjänster, s.k. B-tjänster, är direktivet i huvudsak inte tillämpligt.
Av EG-domstolens praxis framgår att flertalet av bestämmelserna i förfarandedirektiven har direkt effekt, dvs. de kan av enskilda åberopas inför nationell domstol oavsett om de genomförts i nationell lag eller inte (se särskilt mål C-76/97 Walter Tögel mot Niederösterreichische Gebietskrankenkasse, REG 1998 s. 5357).
Rättsmedlen
Rättsmedelsdirektiven säkerställer att varje potentiell leverantör som anser sig ha lidit skada på grund av ett beslut av den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten i strid med bestämmelserna om upphandling kan begära överprövning av beslutet eller skadestånd.
Lagen om offentlig upphandling
I Sverige regleras offentlig upphandling samt upphandling inom försörjningssektorerna i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). LOU, som trädde i kraft den 1 januari 1994, tillämpas när det allmänna samt enheter inom försörjningssektorerna köper varor, tjänster och byggentreprenader. Lagen innehåller också bestämmelser som inte styrs av EG-direktiven, t.ex. kapitel 6, som reglerar köp vars värde understiger de tröskelvärden som framgår av direktiven, köp av B-tjänster och upphandling av försvarsprodukter m.m.
Härutöver gäller följande tre förordningar som antagits med stöd av verkställighetsföreskriften i 7 kap. 15 § LOU i syfte att införliva EG-direktiven om offentlig upphandling: förordningen (1998:78) om tekniska specifikationer vid offentlig upphandling, förordningen (1998:1364) om bevis vid offentlig upphandling och förordningen (2002:590) om standardformulär för annonsering vid offentlig upphandling. Vidare anges lagens tröskelvärden i förordningen (2000:63) om tröskelvärden vid offentlig upphandling.
LOU har sedan den antogs ändrats vid tio tillfällen. Vissa av dessa ändringar har genomförts efter påpekande från kommissionen om bristande överensstämmelse mellan lagen och EGdirektiven.
Tidigare utredningsarbete
Den 25 juni 1998 tillkallades en särskild utredare med uppgift att se över organisationen av Nämnden för offentlig upphandling. Genom beslut den 12 maj 1999 övergick utredningen till en parlamentarisk kommitté (dir. 1999:34). Kommittén, som antog namnet Upphandlingskommittén, lämnade i sitt delbetänkande Effektivare offentlig upphandling – För fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt (SOU 1999:139), vissa förslag till ändringar beträffande framför allt rättsmedlen och tillsynsfunktionen. En del av de förslag som lämnades i delbetänkandet har resulterat i ändringar i LOU, bl.a. krav på annonsering i elektronisk databas vid anbudsinfordran och ansökningsinbjudan samt regler om urvalsupphandling.
I slutbetänkandet Mera värde för pengarna (SOU 2001:31) lämnade kommittén förslag bl.a. beträffande köp mellan en kommun och ett kommunalt företag, krav på att verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte, kundvalssystem och s.k. avknoppning. Vidare utredde kommittén innebörden av huvudregeln om affärsmässighet och gjorde bedömningen att LOU trots huvudregeln medger att upphandlande enheter tar vissa samhällspolitiska hänsyn vid offentlig upphandling och att regeln inte bör ändras.
Regeringen har delat kommitténs bedömning att huvudregeln om affärsmässighet skall kvarstå i oförändrat skick (prop. 2001/02:142 s. 40). Övriga frågor bereds vidare inom Regeringskansliet.
Under 1990-talet har frågan aktualiserats om en svensk anslutning till ILO:s konvention nr 94 om arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part. ILO-kommittén uppdrog åt en särskild utredare att granska Sveriges möjligheter att ratificera konventionen mot bakgrund av gällande EG-rättslig reglering beträffande offentlig upphandling. Utredaren redovisade sitt uppdrag i maj 1996 och hänvisade därvid bland annat till pågående diskussioner inom EU.
Nya EG-direktiv om offentlig upphandling
I juli 2000 överlämnade Europeiska kommissionen ett förslag till nya direktiv inom området offentlig upphandling och upphandling inom försörjningssektorerna. Förslaget innefattar ett direktiv för den klassiska sektorn som sammanfört de nu tre gällande varu-, tjänste- och byggdirektiven till ett gemensamt direktiv samt ett nytt direktiv för försörjningssektorerna. De två direktiven har behandlats gemensamt i rådet och Europaparlamentet och benämns lagstiftningspaketet. Lagstiftningspaketet omfattar dock inte rättsmedelsdirektiven.
Förutom sammanläggningen av de tre direktiven för den klassiska sektorn har redaktionella ändringar skett i syfte att göra dem mer lättlästa. De har omstrukturerats på ett sätt som mer kronologiskt följer upphandlingsprocessen och varje artikel har försetts med en egen rubrik.
De föreslagna direktiven innehåller även flera ändringar och tillägg jämfört med de nu gällande direktiven. Ett helt nytt förfarande föreslås inom den klassiska sektorn, s.k. konkurrenspräglad dialog. Förfarandet får användas i de fall det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov. Förfarandet innefattar i huvudsak annonsering med angivande av myndighetens behov, kvalificering av sökandena och efter avslutad dialog, infordrande av anbud och utvärdering.
Vidare innehåller de nya direktiven regler som ger myndigheterna rätt att använda sig av elektroniska auktioner i vissa fall samt s. k. dynamiska inköpssystem.
Nu nämnda regler om konkurrenspräglad dialog, elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem är inte obligatoriska att
genomföra i nationell lagstiftning. Medlemsstaterna kan således välja att avstå från att införa dem.
Direktivet för försörjningssektorerna ges ett ändrat tillämpningsområde genom att det inte längre gäller för telekommunikationssektorn. Däremot förs posttjänster in som en ny sektor.
Medlemsstaterna skall ha genomfört direktiven senast 21 månader efter det att de trätt i kraft (dvs. när de annonserats i Europeiska unionens officiella tidning).
Den svenska ståndpunkten i arbetet i rådet med de nya direktiven har framför allt varit inriktad på att tydliggöra hur och i vilken utsträckning miljöhänsyn och sociala hänsyn kan integreras i offentlig upphandling.
Uppdraget
En särskild utredare tillkallas för att föreslå hur två EG-direktiv skall genomföras i svensk rätt, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv PE-CONS 3696/03 (MAP 23 CODEC 1760) om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster och Europaparlamentets och rådets direktiv PE-CONS 3695/03 (MAP 22 CODEC 1759) om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, båda antagna av parlamentet den 29 januari 2004 och av rådet den 2 februari 2004.
Utredaren skall lämna de författningsförslag som är nödvändiga och särskilt överväga den lagtekniska utformning de nya direktivens utformning föranleder. Vidare skall utredaren ta ställning till om sådana bestämmelser, som enligt direktiven inte är obligatoriska för medlemsstaterna att genomföra, skall införas i lagen och i så fall lämna förslag om detta.
Utredarens överväganden och förslag skall präglas av direktivens grundläggande ekonomiska syfte. Dock skall utredaren särskilt beakta den svenska ståndpunkten beträffande miljöhänsyn och sociala hänsyn på så sätt att integrationen av sådana hänsyn väl återspeglas i de av honom föreslagna ändringarna.
Utredaren skall vidare föreslå ändringar i nuvarande 6 kap. LOU beträffande sådana bestämmelser som är uppbyggda efter mönster av en regel över tröskelvärdena (t.ex. bestämmelsen om prövning av anbud i 6 kap. 12 § LOU) och där denna direktivregel ändrats. Därvid skall utredaren beakta EG-domstolens dom av den 17 juli
1997 i mål C-28/95 A. Leur-Bloem mot Inspecteur der Belastingsdienst/Ondernemingen Amsterdam 2, REG 1997 sid. 4161. I domen anges att ”när en nationell lagstiftning för lösningen av problem i rent interna situationer anpassas till den lösning som har valts i gemenskapsrätten – för att bland annat undvika att inhemska medborgare diskrimineras, eller att det uppstår eventuella snedvridningar av konkurrensen, såsom i det aktuella fallet – föreligger det ett bestämt gemenskapsrättsligt intresse av att bestämmelser och begrepp som hämtats från gemenskapsrätten blir tolkade på ett enhetligt sätt, oberoende av under vilka omständigheter de skall tillämpas, för att undvika att det i framtiden förekommer tolkningar som skiljer sig åt” (punkt 32).
Huvudregeln om affärsmässighet i nuvarande 1 kap. 4 § LOU har utretts av Upphandlingskommittén, men något förslag om ändring av bestämmelsen har inte lämnats. De nya direktiven innehåller en bestämmelse som uttryckligen anger att likabehandlings-, icke-diskriminerings- och öppenhetsprinciperna skall beaktas. Utredaren skall överväga om huvudregeln om affärsmässighet bör ändras eller ersättas av den nya bestämmelsen, dock med den utgångspunkten att det skall vara möjligt att ta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid tilldelning av kontrakt i enlighet med vad som anges i de nya direktiven.
Utredaren är fri att lämna de förslag i övrigt som utredningsarbetet kan föranleda. Frågan om de nya direktivens förenlighet med ILO:s konvention nr 94 skall dock inte beröras i detta skede. Till den frågan avser regeringen att återkomma genom tilläggsdirektiv.
Utredaren skall hålla sig underrättad om hur direktiven genomförs i andra medlemsstater, framför allt i de nordiska länderna.
Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, företrädare för näringslivet samt, vad gäller redovisning av förslagets konsekvenser för företagen, Näringslivets regelnämnd (NNR). Utredaren skall särskilt beakta de administrativa konsekvenserna för näringslivet och skall utforma förslag så att företags administrativa kostnader hålls så låga som möjligt.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 februari 2005. Övervägandena och eventuella förslag i fråga om konkurrenspräglad dialog, elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem får dock redovisas senast den 1 juni 2005.
(Finansdepartementet)
Bilaga
- Rådets direktiv 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor.
- Rådets direktiv 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten.
- Rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster.
- Rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna.
- Europaparlamentets och rådets direktiv 97/52/EG av den
13 oktober 1997 om ändring av direktiven 92/50EEG, 93/36/EEG och 93/37/EEG om samordning av förfarandena vid tilldelning av kontrakt vid offentlig upphandling av tjänster, varor samt bygg- och anläggningsarbeten.
- Europaparlamentets och rådets direktiv 98/4/EEG av den
16 februari 1998 om ändring av direktiv 93/38/EEG om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna.
- Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten.
- Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/114
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/18/EG
av den 31 mars 2004
om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och
tjänster
europaparlamentet och europeiska unionens rÅd har
antagit detta direktiv
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 47.2 och artiklarna 55 och 95 i
detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kom-
mitténs yttrande (2),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), på
grundval av det gemensamma utkast som förlikningskommit-
tén godkände den 9 december 2003, och
av följande skäl:
HQI
I samband med de nya ändringarna av rådets direktiv
92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av
förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster (5),
93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av
förfarandet vid offentlig upphandling av varor (6) och
93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av
förfarandena vid offentlig upphandling av byggentrepre-
nader (7), vilka ändringar är nödvändiga för att uppfylla
de krav på förenkling och modernisering som både
upphandlande myndigheter och ekonomiska aktörer
framförde i sina svar på kommissionens grönbok av
den 27 november 1996 bör texterna av tydlighetsskäl
omarbetas till en enda text. Det här direktivet bygger på
domstolens rättspraxis, särskilt dess rättspraxis om till-
delningskriterier, som tydliggör de upphandlande myn-
digheternas möjligheter att tillgodose den berörda all-
mänhetens behov, även på miljöområdet och/eller det
sociala området, förutsatt att dessa kriterier är kopplade
till kontraktsföremålet, att de inte ger den upphandlande
myndigheten obegränsad valfrihet samt att de uttryck-
ligen anges och överensstämmer med de grundprinciper
som anges i skäl 2.
HRI
Tilldelning av kontrakt som ingås i medlemsstaterna för
statens räkning, för enheter på regional eller lokal nivå
samt andra offentligrättsliga organ omfattas av kravet på
respekt för principerna i fördraget, särskilt principen om
fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet
och principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt
de principer som följer av dessa, t.ex. principen om
likabehandling, principen om icke-diskriminering, princi-
pen om ömsesidigt erkännande, proportionalitetsprinci-
pen och öppenhetsprincipen. För offentliga kontrakt
över ett visst värde är det dock tillrådligt att upprätta
bestämmelser om samordning inom gemenskapen av
nationella förfaranden för tilldelning av sådana kontrakt
på grundval av dessa principer för att sörja för att de får
effekt och för att garantera att offentlig upphandling
öppnas för konkurrens. Bestämmelserna om samordning
bör därför tolkas i överensstämmelse med såväl de
ovannämnda reglerna och principerna som andra be-
stämmelser i fördraget.
HSI
Bestämmelserna om samordning bör i största möjliga
utsträckning överensstämma med gällande förfaranden
och praxis i de enskilda medlemsstaterna.
HTI
Om ett offentligrättsligt organ lämnar in ett anbud i ett
förfarande för offentlig upphandling bör medlemsstater-
na se till att konkurrensen gentemot privata anbudsgi-
vare inte snedvrids.
HUI
I enlighet med artikel 6 i fördraget är miljöskyddskraven
integrerade i utformningen och genomförandet av den
av gemenskapens politik och verksamhet som avses i
artikel 3 i fördraget, särskilt i syfte att främja en hållbar
utveckling. I detta direktiv klargörs det därför hur de
upphandlande myndigheterna kan bidra till att skydda
miljön och främja en hållbar utveckling, samtidigt som
de garanteras att de för sina kontrakt kan erhålla det
bästa förhållandet mellan kvalitet och pris.
H1I egt c RY eL SPNQNRPPQL ³N QQL ¯£¨ egt c RPS eL RWNXNRPPRL ³N
RQPN
H2I egt c QYSL QPNWNRPPQL ³N WN
H3I egt c QTTL QVNUNRPPQL ³N RSN
H4I eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¹´´²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥® QW ª¡®µ¡²© RPPR Hegt c RWQ eL
WNQQNRPPRL ³N QWVIL ²å¤¥´³ §¥¥®³¡¡ ³´å®¤°µ®«´ ¡¶ ¤¥®
RP ¡²³ RPPS Heut c QTW eL RTNVNRPPSL ³N QI ¯£¨ eµ²¯°¡°¡²¬¡M
¥®´¥´³ ³´å®¤°µ®«´ ¡¶ ¤¥® R ªµ¬© RPPS Hä®®µ ¥ª ¯¦¦¥®´¬©§§ª¯²¤ ©
eutIN eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¬¡§³´©¦´®©®§³²¥³¯¬µ´©¯® ¡¶ ¤¥® RY ª¡®µM
¡²© RPPT ¯£¨ ²å¤¥´³ ¢¥³¬µ´ ¡¶ ¤¥® R ¦¥¢²µ¡²© RPPTN
H5I egt l RPYL RTNWNQYYRL ³N QN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯
«¯©³³©¯®¥®³ ¤©²¥«´©¶ RPPQOWXOeg Hegt l RXUL RYNQPNRPPQL ³N QIN
H6I egt l QYYL YNXNQYYSL ³N QN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯ «¯M
©³³©¯®¥®³ ¤©²¥«´©¶ RPPQOWXOegN
H7I egt l QYYL YNXNQYYSL ³N UTN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯
«¯©³³©¯®¥®³ ¤©²¥«´©¶RPPQOWXOegN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/115
HVI
Ingenting i detta direktiv bör hindra vidtagande eller
genomförande av sådana åtgärder som behövs för att
skydda allmän ordning, allmän moral och allmän säker-
het, att skydda människors och djurs hälsa och liv eller
att bevara växter, i synnerhet med sikte på en hållbar
utveckling, under förutsättning att åtgärderna överens-
stämmer med fördraget.
HWI
Genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december
1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar
och på dess behörighetsområden, av avtalen i de multi-
laterala förhandlingarna från Uruguayrundan (1986
–
1994) (1) godkänns särskilt WTO- avtalet om offentlig
upphandling, nedan kallat
”avtalet”, som syftar till att
fastställa en multilateral ram för balanserade rättigheter
och skyldigheter i samband med offentlig upphandling
för att åstadkomma liberalisering och ökning av världs-
handeln. Enligt gemenskapens internationella rättigheter
och åtaganden till följd av godkännandet av avtalet skall
den ordning som fastställs i avtalet tillämpas för an-
budsgivare och varor från tredje land som har under-
tecknat avtalet. Avtalet har inte direkt effekt. En upp-
handlande myndighet som omfattas av avtalet och som
följer detta direktiv och tillämpar avtalet på ekonomiska
aktörer från tredje land som har undertecknat avtalet
bör således följa avtalet. Dessa bestämmelser om sam-
ordning bör också garantera att gemenskapens ekono-
miska aktörer får delta i offentlig upphandling på lika
gynnsamma villkor som de ekonomiska aktörerna från
tredje land som har undertecknat avtalet.
HXI
Innan ett upphandlingsförfarande inleds får den upp-
handlande myndigheten genom en
”teknisk dialog” söka
eller godta råd som kan användas när specifikationerna
utarbetas, dock under förutsättning att sådana råd inte
leder till hinder för konkurrensen.
HYI
Med hänsyn till de många olika typerna av offentliga
byggentreprenadkontrakt bör den upphandlande myn-
digheten kunna välja såväl gemensam som separat upp-
handling för utförande och projektering av byggentre-
prenader. Avsikten med detta direktiv är inte att faststäl-
la huruvida upphandlingen skall vara gemensam eller
separat. Beslut om separat eller gemensam upphandling
måste grundas på kvalitativa och ekonomiska kriterier,
som kan fastställas i nationell lagstiftning.
HQPI
Ett kontrakt kan bedömas vara ett offentligt byggentre-
prenadkontrakt endast om det specifikt avser utförande
av de verksamheter som avses i bilaga I, även om
kontraktet kan omfatta utförandet av andra tjänster
som är nödvändiga för utförandet av dessa verksam-
heter. Offentlig upphandling av tjänster, inbegripet fastig-
hetsförvaltningstjänster, får i vissa fall omfatta byggen-
treprenad. Om emellertid sådan byggentreprenad är av
underordnad betydelse jämfört med kontraktets huvud-
innehåll och är en följd av eller ett komplement till
detta, kan det faktum att sådan byggentreprenad ingår i
upphandlingen inte anses vara ett tillräckligt skäl för att
klassificera kontraktet som ett offentligt byggentrepre-
nadkontrakt.
HQQI
En gemenskapsdefinition av ramavtal bör fastställas, lik-
som särskilda regler för ramavtal som ingås för kontrakt
som omfattas av detta direktiv. Enligt dessa regler får en
upphandlande myndighet när den ingår ett ramavtal i
enlighet med bestämmelserna i detta direktiv om bland
annat offentliggörande, tidsfrister och villkor för anbuds-
givning, under ramavtalets löptid ingå kontrakt som
grundas på sådana ramavtal antingen genom att tillämpa
villkoren i ramavtalet eller, om inte samtliga villkor
fastställts i förväg, genom att på nytt inbjuda parterna i
ramavtalet att lämna anbud utan fastställda villkor. En
ny inbjudan att lämna anbud bör genomföras enligt
vissa regler som syftar till att garantera den nödvändiga
flexibiliteten och iakttagandet av de allmänna principer-
na, bland annat principen om likabehandling. Ramavta-
lets löptid bör därför begränsas och bör inte kunna
överstiga fyra år, utom i fall som är vederbörligen
styrkta av de upphandlande myndigheterna.
HQRI
Nya förfaranden för elektronisk upphandling utvecklas
ständigt. Dessa förfaranden möjliggör ökad konkurrens
och förbättrad effektivitet vid offentlig upphandling,
särskilt genom de besparingar i tid och kostnader som
användningen medför. Den upphandlande myndigheten
får använda elektroniska upphandlingsförfaranden om
det sker i överensstämmelse med bestämmelserna i detta
direktiv och principerna om likabehandling, icke-diskri-
minering och öppenhet. I samma omfattning får ett
anbud som lämnas in av en anbudsgivare ha formen
av dennes elektroniska katalog, särskilt om förnyad
inbjudan att lämna anbud har gått ut i enlighet med
ett ramavtal eller ett dynamiskt inköpssystem har in-
förts, under förutsättning att anbudsgivaren använder de
kommunikationssätt som den upphandlande myndighe-
ten valt i enlighet med artikel 42.
H1I egt l SSVL RSNQRNQYYTL ³N QN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/116
HQSI
Med hänsyn till de elektroniska upphandlingsförfarande-
nas snabba utbredning bör man redan nu fastställa
lämpliga regler för att de upphandlande myndigheterna
till fullo skall kunna utnyttja de möjligheter som dessa
system erbjuder. I detta syfte är det lämpligt att definiera
ett fullständigt elektroniskt dynamiskt system för upp-
handling avsett för inköp av sådant som vanligen an-
vänds och fastställa särskilda regler för inrättandet och
driften av ett sådant system, för att säkerställa att varje
ekonomisk aktör som vill delta behandlas rättvist. Varje
ekonomisk aktör bör ha möjlighet att delta i ett sådant
system förutsatt att han har lämnat ett preliminärt
anbud som överensstämmer med förfrågningsunderlaget
och att han uppfyller urvalskriterierna. Denna upphand-
lingsteknik gör det möjligt för de upphandlande myn-
digheterna att
– genom upprättandet av en förteckning
över redan godkända anbudsgivare och genom möjlig-
heten för nya anbudsgivare att ansluta sig
– tack vare de
elektroniska medlen förfoga över ett särskilt stort urval
av anbud, och således att genom en omfattande kon-
kurrens säkerställa ett optimalt utnyttjande av de offent-
liga medlen.
HQTI
Eftersom förfarandet med elektroniska auktioner kom-
mer att få ökad omfattning bör det införas en gemen-
skapsdefinition av sådana auktioner och fastställas sär-
skilda regler för dessa för att garantera att de genomförs
på ett sådant sätt att principerna om likabehandling,
icke-diskriminering och öppenhet iakttas fullt ut. Det
bör därför föreskrivas att de elektroniska auktionerna
endast gäller sådana byggentreprenad-, varu- och tjänste-
kontrakt för vilka det kan fastställas exakta specifikatio-
ner. Detta kan bland annat gälla i fråga om återkom-
mande varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt. I
samma syfte bör det också föreskrivas att anbudsgivar-
nas rangordning måste kunna fastställas under hela den
elektroniska auktionen. Användningen av elektroniska
auktioner ger de upphandlande myndigheterna möjlighet
att uppmana anbudsgivarna att erbjuda nya lägre priser
och, när kontraktet tilldelas den anbudsgivare som läm-
nat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, även att
förbättra andra aspekter av anbudet än priset. För att
säkerställa respekt för principen om öppenhet bör en-
dast de aspekter som kan utvärderas automatiskt på
elektronisk väg, utan ingripande och/eller bedömning
från den upphandlande myndighetens sida, bli föremål
för elektronisk auktion, dvs. sådana aspekter som kan
kvantifieras så att de kan uttryckas i siffror eller pro-
centtal. Däremot bör sådana aspekter av anbudsgivning-
en som innebär en bedömning av aspekter som inte kan
kvantifieras inte bli föremål för elektronisk auktion.
Följaktligen bör vissa byggentreprenadkontrakt och
tjänstekontrakt som innehåller intellektuella prestationer,
såsom projekteringen av byggentreprenader, inte bli före-
mål för elektronisk auktion.
HQUI
Vissa förfaranden för centralisering av inköp har utveck-
lats i medlemsstaterna. Flera upphandlande myndigheter
har till uppgift att göra anskaffningar eller genomföra
offentlig upphandling/ingå ramavtal för andra upphand-
lande myndigheter. Eftersom det rör sig om stora in-
köpsvolymer är det genom dessa förfaranden möjligt att
öka konkurrensen och förbättra effektiviteten i den
offentliga upphandlingen. Det bör därför införas en
gemenskapsdefinition av den inköpscentral som står till
de upphandlande myndigheternas förfogande. Det bör
även fastställas villkor enligt vilka, i överensstämmelse
med principerna om icke
‑diskriminering och likabe-
handling, de upphandlande myndigheter som anskaffar
byggentreprenader, varor och/eller tjänster med hjälp av
en inköpscentral kan anses ha iakttagit bestämmelserna
i detta direktiv.
HQVI
För att de olikheter som råder i medlemsstaterna skall
kunna beaktas bör medlemsstaterna ges möjlighet att
föreskriva att de upphandlande myndigheterna får an-
vända sig av ramavtal, inköpscentraler, dynamiska in-
köpssystem, elektroniska auktioner och konkurrenspräg-
lad dialog i enlighet med definitionerna och bestämmel-
serna i detta direktiv.
HQWI
Många olika tröskelvärden för tillämpningen av bestäm-
melserna om samordning leder till problem för de upp-
handlande myndigheterna. Dessutom bör tröskelvärdena
med hänsyn till den monetära unionen fastställas i euro.
Tröskelvärden i euro bör därför fastställas på ett sätt
som gör det enklare att tillämpa dessa bestämmelser
samtidigt som tröskelvärdena enligt avtalet, som uttrycks
i särskilda dragningsrätter, iakttas. I detta sammanhang
bör det också föreskrivas en återkommande översyn av
tröskelvärdena i euro så att de, vid behov, anpassas till
eventuella förändringar i eurons värde i förhållande till
de särskilda dragningsrätterna.
HQXI
För tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv
och i övervakningssyfte bör indelningen av tjänster
göras i form av kategorier som motsvarar bestämda
nummer i en gemensam nomenklatur och sammanstäl-
las i två bilagor, II A och II B, enligt det system som
skall gälla. För tjänster i bilaga II B bör tillämpliga
bestämmelser i direktivet gälla utan att det påverkar
tillämpningen av särskilda gemenskapsbestämmelser för
de berörda tjänsterna.
HQYI
När det gäller tjänstekontrakt bör full tillämpning av
detta direktiv under en övergångsperiod begränsas till
kontrakt för vilka dessa bestämmelser kommer att göra
det möjligt att utnyttja alla möjligheter till att öka
handeln över gränserna. Kontrakt för andra tjänster bör
övervakas under denna övergångsperiod innan beslut
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/117
fattas om full tillämpning av direktivet. Mekanismen för
sådan övervakning bör därför fastställas. Samtidigt bör
mekanismen göra det möjligt för de berörda parterna
att få tillgång till alla relevanta upplysningar.
HRPI
Offentliga kontrakt som ingås av upphandlande myndig-
heter med verksamhet inom vatten-, energi-, transport-
och postsektorerna som avser sådan verksamhet omfat-
tas
av
Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av
förfarandena vid upphandling inom vatten-, energi-,
transport- och postsektorerna (1). Kontrakt som ingås av
upphandlande myndigheter inom ramen för deras trans-
portverksamhet till havs, längs kusterna och på inre
vattenvägar måste emellertid omfattas av detta direktiv.
HRQI
Eftersom telekommunikationssektorn är utsatt för verk-
lig konkurrens till följd av att gemenskapsbestämmelser-
na om liberalisering av denna sektor har genomförts,
bör offentliga kontrakt på det området undantas från
detta direktivs tillämpningsområde, i den mån dessa
kontrakt huvudsakligen syftar till att ge den upphand-
lande myndigheten möjlighet att utöva vissa verksam-
heter inom telekommunikationssektorn. Dessa verksam-
heter fastställs genom definitionerna i artiklarna 1, 2
och 8 i rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993
om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter
som har verksamhet inom vatten-, energi
‑, transport-
och telekommunikationssektorerna (2) på så sätt att det
här direktivet inte är tillämpligt på kontrakt som har
undantagits
från
tillämpningsområdet
för
direktiv 93/38/EEG enligt artikel 8 i det direktivet.
HRRI
Det bör anges när bestämmelserna om samordning av
förfarandena inte kan tillämpas av skäl som rör statens
säkerhet eller statshemligheter eller på grund av att
särskilda upphandlingsregler gäller enligt internationella
avtal som avser stationering av trupper eller gäller för
internationella organisationer.
HRSI
Enligt artikel 163 i fördraget är stimulans av forskning
och teknisk utveckling ett sätt att stärka den vetenskap-
liga och teknologiska grunden för gemenskapens indu-
stri, och öppnandet av den offentliga upphandlingen av
tjänster kommer att bidra till att detta mål nås. Medfi-
nansiering av forskningsprogram bör inte omfattas av
detta direktiv. Det omfattar följaktligen endast sådana
kontrakt för forsknings- och utvecklingstjänster som
uteslutande är till nytta för den upphandlande myndig-
heten i dess egen verksamhet, förutsatt att de tjänster
som tillhandahålls helt bekostas av den upphandlande
myndigheten.
HRTI
Inom ramen för tjänster har kontrakt för förvärv eller
hyra av fast egendom eller rättigheter till sådan egen-
dom särdrag som gör att regler för offentlig upphand-
ling inte bör tillämpas.
HRUI
Vid offentlig upphandling av vissa audiovisuella tjänster
inom radio- och TV-området bör hänsyn kunna tas till
kulturella och sociala överväganden som gör att upp-
handlingsreglerna inte bör tillämpas. Av dessa skäl måste
det göras undantag för offentliga tjänstekontrakt som
avser anskaffning, utveckling, produktion eller sampro-
duktion av programmaterial som är färdigt för använd-
ning samt andra förberedande tjänster, t.ex. sådana
tjänster som har samband med manuskript eller ar-
tistuppträdanden vilka behövs för att genomföra pro-
grammet samt de kontrakt som gäller sändningstid.
Detta undantag bör dock inte tillämpas på tillhandahål-
landet av den tekniska utrustning som behövs för pro-
duktion, samproduktion och sändning av sådana pro-
gram. Med sändning bör avses överföring och distribu-
tion via någon form av elektroniskt nät.
HRVI
Skiljemanna- och förlikningstjänster tillhandahålls vanli-
gen av organ eller personer som utnämnts eller valts på
ett sätt som inte kan underkastas reglerna för offentlig
upphandling.
HRWI
I enlighet med avtalet omfattar detta direktiv inte sådana
finansiella tjänster som rör instrumenten för penning-
och valutapolitiken, statsskulden, förvaltningen av reser-
ver och annan politiskt beslutad verksamhet som inne-
fattar handel med värdepapper och andra finansiella
instrument, i synnerhet transaktioner för att förse en
H1I s¥ ³©¤N Q © ¤¥´´¡ ®µ¥² ¡¶ eutN
H2I egt l QYYL YNXNQYYSL ³N XTN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯
«¯©³³©¯®¥®³ ¤©²¥«´©¶ RPPQOWXOeg Hegt l RXUL RYNQPNRPPQL ³N QIN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/118
upphandlande myndighet med pengar eller kapital. Kon-
trakt i samband med utfärdande, försäljning, förvärv
eller överföring av värdepapper och andra finansiella
instrument omfattas därför inte. Tjänster som utförs av
centralbanker undantas också.
HRXI
Sysselsättning och arbete är grundläggande faktorer när
det gäller att garantera lika möjligheter för alla och bidra
till social integration. Skyddade verkstäder och program
för skyddad anställning bidrar härvid effektivt till att
människor med funktionshinder kan komma in på eller
återvända till arbetsmarknaden. Sådana verkstäder kan
emellertid sakna möjlighet att få kontrakt under norma-
la konkurrensförhållanden. Det är därför lämpligt att
föreskriva att medlemsstaterna får reservera rätten att
delta i offentliga upphandlingsförfaranden för sådana
verkstäder eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras
inom ramen för program för skyddad anställning.
HRYI
De tekniska specifikationer som offentliga upphandlare
upprättar bör tillåta att den offentliga upphandlingen
öppnas för konkurrens. Det måste därför vara möjligt
att lämna anbud som baseras på olika tekniska lös-
ningar. De tekniska specifikationerna måste följaktligen
kunna bygga på prestanda- och funktionskrav och, om
det hänvisas till europeisk standard eller, i avsaknad av
sådan, till nationell standard, måste de upphandlande
myndigheterna beakta anbud som baseras på andra
likvärdiga lösningar. För att visa att en lösning är
likvärdig bör anbudsgivarna få använda alla former av
bevis. Den upphandlande myndigheten måste kunna
motivera alla beslut om att likvärdighet inte föreligger.
En upphandlande myndighet som vill fastställa miljökrav
i de tekniska specifikationerna för ett bestämt kontrakt
får föreskriva särskilda miljöegenskaper, t.ex. en viss
produktionsmetod, och/eller särskilda miljöeffekter för
grupper av varor eller tjänster. Den får, men är inte
skyldig att, använda lämpliga specifikationer som fast-
ställts för miljömärken, t.ex. det europeiska miljömärket,
(multi)nationella miljömärken eller andra miljömärken,
om kraven för märket har utarbetats och antagits på
grundval av vetenskapliga rön eller genom ett förfarande
i vilket de berörda parterna, t.ex. statliga organ, kon-
sumenter, tillverkare, distributörer och miljöorganisatio-
ner, kan delta och om miljömärket är tillgängligt för
samtliga berörda parter. Den upphandlande myndigheten
bör då det är möjligt fastställa tekniska specifikationer
för att ta hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för
funktionshindrade eller formgivning med tanke på samt-
liga användares behov. De tekniska specifikationerna bör
tydligt anges så att alla anbudsgivare vet vad de krav
som den upphandlande myndigheten fastställt omfattar.
HSPI
Kompletterande information om upphandlingarna måste,
såsom är brukligt i medlemsstaterna, finnas i förfråg-
ningsunderlaget för varje upphandling eller i motsvaran-
de handlingar.
HSQI
Upphandlande myndigheter som genomför särskilt kom-
plicerade projekt kan objektivt sett vara oförmögna att
specificera vilka medel som kan tillgodose deras behov
eller bedöma vad marknaden kan erbjuda i form av
tekniska och/eller finansiella och rättsliga lösningar,
utan att därmed behöva utsättas för någon kritik. Detta
kan bland annat inträffa vid genomförandet av större
integrerade projekt för transportinfrastruktur, stora data-
nät eller projekt som omfattar komplicerad och struktu-
rerad finansiering vars ekonomiska och rättsliga upp-
läggning inte kan fastställas i förväg. Om sådana kon-
trakt inte kan tilldelas genom användning av öppna eller
selektiva förfaranden, bör följaktligen ett flexibelt förfa-
rande föreskrivas som garanterar såväl konkurrensen
mellan de ekonomiska aktörerna som den upphandlande
myndighetens behov av att diskutera alla synpunkter på
kontraktet med varje enskild anbudssökande. Detta för-
farande får dock inte användas på ett sådant sätt att
konkurrensen begränsas eller snedvrids, särskilt inte
genom att grundläggande delar av anbuden ändras,
genom att nya väsentliga krav åläggs den utvalda an-
budsgivaren eller genom att någon annan anbudsgivare
än den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga
anbudet kan komma i fråga.
HSRI
För att underlätta för små och medelstora företag att
delta i offentlig upphandling bör det fastställas bestäm-
melser om underleverantörer.
HSSI
Villkoren för fullgörandet av ett kontrakt är förenliga
med detta direktiv om de inte är direkt eller indirekt
diskriminerande och om de anges i meddelandet om
upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Villkoren kan
till exempel syfta till att främja yrkesutbildning på
arbetsplatsen och anställning av personer som har sär-
skilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden,
bekämpa arbetslöshet eller skydda miljön. Som exempel
kan nämnas skyldighet att i samband med fullgörandet
av ett kontrakt anställa långtidsarbetslösa eller att ge-
nomföra utbildning för arbetslösa eller ungdomar, att
följa bestämmelserna i grundläggande ILO-konventioner
(International Labour Organisation) om dessa inte har
införlivats med den nationella lagstiftningen eller att
anställa ett större antal personer med funktionshinder
än som krävs enligt den nationella lagstiftningen.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/119
HSTI
Gällande lagar, förordningar och kollektivavtal rörande
anställningsvillkor och arbetarskydd, på såväl nationell
nivå som gemenskapsnivå, är tillämpliga vid fullgörandet
av ett offentligt kontrakt om dessa bestämmelser och
tillämpningen av dem överensstämmer med gemens-
kapsrätten. För gränsöverskridande verksamhet, när ar-
betstagare i en medlemsstat utför tjänster i en annan
medlemsstat i samband med fullgörandet av ett offent-
ligt kontrakt, fastställs i Europaparlamentets och rådets
direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om ut-
stationering av arbetstagare i samband med tillhandahål-
lande av tjänster (1) de minimivillkor som måste upp-
fyllas i värdlandet gentemot de utstationerade arbetsta-
garna. Om det i nationell rätt ingår bestämmelser i detta
avseende, kan det om dessa förpliktelser inte uppfylls
betraktas som ett allvarligt fel eller som ett brott mot
den ekonomiska aktörens yrkesetik, som kan medföra
att den ekonomiska aktören utesluts från det offentliga
upphandlingsförfarandet.
HSUI
Med tanke på att den nya informations- och kommuni-
kationstekniken kan förenkla offentliggörandet av upp-
handlingar och göra upphandlingsförfarandet effektivare
och öppnare bör elektroniska medel jämställas med
traditionella medel för kommunikation och utbyte av
information. I så stor utsträckning som möjligt bör de
medel och den teknik som väljs vara förenliga med den
teknik som används i de andra medlemsstaterna.
HSVI
Utvecklingen av en effektiv konkurrens inom offentlig
upphandling gör det nödvändigt att meddelanden om
upphandling från de upphandlande myndigheterna i
medlemsstaterna offentliggörs på gemenskapsnivå. Infor-
mationen i meddelandena måste göra det möjligt för de
ekonomiska aktörerna i gemenskapen att avgöra om
upphandlingen intresserar dem. De behöver således
tillräcklig information om föremålet för upphandlingen
och villkoren i samband med kontraktet. Det är därför
viktigt att förbättra de offentliggjorda meddelandenas
synlighet på olika sätt, t.ex. med hjälp av standardfor-
mulär för meddelanden om upphandling och den ge-
mensamma terminologin vid offentlig upphandling
(Common Procurement Vocabulary (CPV)) som enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
2195/2002 (2) kommer att utgöra referensnomenklatur
för offentlig upphandling. Vid selektiva förfaranden bör
offentliggörandet ha det särskilda syftet att ge de eko-
nomiska aktörerna i medlemsstaterna tillfälle att visa sitt
intresse för upphandlingarna genom att ansöka hos den
upphandlande myndigheten om att få lämna anbud på
angivna villkor.
HSWI
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av
den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för
elektroniska signaturer (3) och Europaparlamentets och
rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om
vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjäns-
ter, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden
(
”direktiv om elektronisk handel”) (4) bör i samband med
detta direktiv vara tillämpliga på överföring av informa-
tion med elektroniska medel. Förfarandena för offentlig
upphandling och reglerna för projekttävlingar avseende
tjänster kräver en högre säkerhets- och sekretessnivå än
den som fastställs i dessa direktiv. Därför bör anord-
ningar för elektronisk mottagning av anbud, anbudsan-
sökningar samt ritningar och planer uppfylla särskilda
tilläggskrav. I detta syfte bör användning av elektroniska
signaturer, i synnerhet avancerade elektroniska signatu-
rer, i möjligaste mån uppmuntras. Frivilliga ackrediter-
ingssystem skulle dessutom kunna utgöra en gynnsam
ram för att höja nivån på tillhandahållandet av certifier-
ingstjänster för dessa anordningar.
HSXI
Användning av elektroniska medel är tidsbesparande.
Minimitidsfristerna bör därför förkortas om elektroniska
medel används, dock under förutsättning att de är för-
enliga med den särskilda överföringsteknik som fastställs
på gemenskapsnivå.
HSYI
Kontroll av anbudsgivarnas lämplighet vid öppna förfar-
anden och av anbudssökandenas lämplighet vid selektiva
och förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett
meddelande om upphandling och vid konkurrenspräglad
dialog samt urval av anbudsgivare och anbudssökande
bör genomföras på öppna villkor. Det bör därför anges
vilka icke
‑diskriminerande kriterier den upphandlande
myndigheten får använda vid urval av deltagare och på
vilket sätt de ekonomiska aktörerna kan bevisa att de
uppfyller kriterierna. I syfte att åstadkomma öppenhet
bör den upphandlande myndigheten åläggas att, redan
vid inbjudan att lämna anbud, ange vilka urvalskriterier
den kommer att tillämpa samt vilka särskilda krav på
kapacitet som den eventuellt kommer att kräva av de
ekonomiska aktörerna för att de skall kunna delta i
upphandlingsförfarandet.
HTPI
En upphandlande myndighet får begränsa antalet an-
budssökande i de selektiva och förhandlade förfarandena
med offentliggörande av ett meddelande om upphand-
ling samt i den konkurrenspräglade dialogen. En sådan
begränsning av antalet anbudssökande bör göras endast
på grundval av objektiva kriterier som anges i medde-
landet om upphandling. Dessa objektiva kriterier medför
H1I egt l QXL RQNQNQYYWL ³N QN
H2I egt l STPL QVNQRNRPPRL ³N QN
H3I egt l QSL QYNQNRPPPL ³N QRN
H4I egt l QWXL QWNWNRPPPL ³N QN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/120
inte nödvändigtvis viktning. För kriterier som rör de
ekonomiska aktörernas personliga ställning kan det
räcka med en allmän hänvisning i meddelandet om
upphandling till de omständigheter som anges i artikel
45.
HTQI
I konkurrenspräglad dialog och i förhandlade förfaran-
den med offentliggörande av ett meddelande om upp-
handling bör den upphandlande myndigheten, med hän-
syn till den flexibilitet som kan behövas samt till de
alltför höga kostnader som hör samman med upphand-
lingsmetoder, tillåtas att genomföra förfarandet i succes-
siva steg för att på grundval av på förhand angivna
tilldelningskriterier efterhand minska det antal anbud
som den fortsätter att diskutera eller förhandla om.
Denna begränsning bör garantera verklig konkurrens,
under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal
lämpliga lösningar eller anbudssökande.
HTRI
Gemenskapsreglerna om ömsesidigt erkännande av ut-
bildnings-, examens- och andra behörighetsbevis gäller
när det krävs bevis på särskilda kvalifikationer för att
kunna delta i ett upphandlingsförfarande eller en pro-
jekttävling.
HTSI
Det bör undvikas att offentliga kontrakt tilldelas ekono-
miska aktörer som har deltagit i en kriminell organisa-
tion eller som har befunnits skyldiga till bestickning
eller bedrägerier som riktar sig mot Europeiska gemen-
skapernas ekonomiska intressen eller penningtvätt. Den
upphandlande myndigheten bör vid behov begära lämp-
liga handlingar från anbudssökandena/anbudsgivarna
och skulle kunna, om det råder tvivel om anbudssökan-
denas/anbudsgivarnas personliga ställning, begära sam-
arbete med de behöriga myndigheterna i denna med-
lemsstat. Den upphandlande myndigheten bör utesluta
sådana ekonomiska aktörer om den genom en lagakraf-
tvunnen dom får kännedom om att sådana brott enligt
den nationella lagstiftningen har begåtts. Om det i
nationell rätt ingår sådana bestämmelser, kan överträdel-
se av miljölagstiftningen eller lagstiftningen om otillåten
samverkan vid offentlig upphandling som lett till lagak-
raftvunnen dom eller beslut med likvärdig effekt betrak-
tas som brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik
eller som ett allvarligt fel. Bristande efterlevnad av
nationella bestämmelser för genomförande av rådets
direktiv 2000/78/EG (1) och 76/207/EEG (2) om lika
behandling av arbetstagare som lett till lagakraftvunnen
dom eller beslut med likvärdig effekt kan betraktas som
ett brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik eller
som ett allvarligt fel.
HTTI
I lämpliga fall, när byggentreprenadens eller tjänsternas
natur motiverar att åtgärder eller system för miljöled-
ning tillämpas vid fullgörandet av det offentliga kontrak-
tet, kan det krävas att sådana åtgärder eller system till-
lämpas. Miljöledningssystemen kan, oberoende av om de
är registrerade enligt gemenskapsinstrumenten, såsom
förordning (EG) nr 761/2001 (3) (EMAS), visa den eko-
nomiska aktörens tekniska kapacitet att fullgöra kontrak-
tet. Dessutom bör en beskrivning av de åtgärder den
ekonomiska aktören tillämpar för att garantera samma
miljöskyddsnivå godtas som alternativt bevis till de
registrerade systemen för miljöledning.
HTUI
Detta direktiv ger medlemsstaterna möjlighet att upp-
rätta officiella förteckningar över godkända entreprenö-
rer, varuleverantörer eller tjänsteleverantörer eller införa
en certifiering genom offentliga eller privata organ samt
fastställa konsekvenserna av förekomsten i en sådan
förteckning eller innehavet av ett sådant certifikat vid
ett förfarande för offentlig upphandling i en annan
medlemsstat. När det gäller offentliga förteckningar över
godkända ekonomiska aktörer är det viktigt att ta hän-
syn till EG-domstolens rättspraxis i de fall en ekonomisk
aktör, som tillhör en grupp, som stöd för sin begäran
om registrering i förteckningen åberopar de ekonomiska,
finansiella och tekniska resurserna hos andra bolag i
gruppen. Det är i ett sådant fall den ekonomiska aktö-
rens sak att bevisa att han faktiskt kommer att ha
H1I r夥´³ ¤©²¥«´©¶ RPPPOWXOeg ¡¶ ¤¥® RW ®¯¶¥¢¥² RPPP ¯ ©®²ä´M
´¡®¤¥ ¡¶ ¥® ¡¬¬ä® ²¡ ¦ö² ¬©«¡¢¥¨¡®¤¬©®§ © ¡²¢¥´³¬©¶¥´ Hegt l SPSL
RNQRNRPPPL ³N QVIN
H2I r夥´³ ¤©²¥«´©¶ WVORPWOeeg ¡¶ ¤¥® Y ¦¥¢²µ¡²© QYWV ¯ §¥®¯M
¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ °²©®£©°¥® ¯ ¬©«¡¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ «¶©®®¯² ¯£¨ ä® © ¦²å§¡
¯ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¡®³´ä¬¬®©®§L ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¢¥¦¯²¤²¡® ³¡´
¡²¢¥´³¶©¬¬«¯² Hegt l SYL QTNRNQYWVL ³N TPIN d©²¥«´©¶¥´ 䮤²¡´ §¥®¯
eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ RPPROWSOeg Hegt l RVYL
UNQPNRPPRL ³N QUIN
H3I eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¦ö²¯²¤®©®§ HegI ®² WVQORPPQ ¡¶
¤¥® QY ¡²³ RPPQ ¯ ¦²©¶©¬¬©§´ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ¦ö² ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ©
§¥¥®³«¡°¥®³ ©¬ªö¬¥¤®©®§³M ¯£¨ ©¬ªö²¥¶©³©¯®³¯²¤®©®§ HemasI
Hegt l QQTL RTNTNRPPQL ³N QIN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/121
tillgång till dessa medel under hela den tid han finns i
förteckningen. För registrering i förteckningen kan en
medlemsstat då fastställa nivån på de krav som skall
uppfyllas och i synnerhet, om t.ex. aktören åberopar de
finansiella resurserna hos ett annat bolag i gruppen, det
andra bolagets åtagande, vid behov solidariskt.
HTVI
Kontraktstilldelningen bör ske på grundval av objektiva
kriterier som säkerställer att principerna om öppenhet,
icke-diskriminering och likabehandling iakttas och att
anbuden bedöms i verklig konkurrens med varandra.
Därför bör endast två tilldelningskriterier godkännas,
nämligen
”lägsta pris” och ”ekonomiskt mest fördelaktigt
anbud
”.
För att garantera att principen om likabehandling iakttas
vid kontraktstilldelning bör det fastställas en skyldighet
–
i enlighet med rättspraxis
– att garantera nödvändig
öppenhet, så att alla anbudsgivare i rimlig mån kan
informeras om de kriterier och villkor som kommer att
tillämpas för att urskilja det ekonomiskt mest fördelak-
tiga anbudet. En upphandlande myndighet bör därför
ange tilldelningskriterierna samt viktningen av de olika
kriterierna inbördes i så god tid att anbudsgivarna har
kännedom om dem vid utarbetandet av sina anbud. En
upphandlande myndighet får göra undantag från kravet
att ange viktning av tilldelningskriterierna i vederbörli-
gen styrkta fall, som de måste kunna motivera, när
denna viktning inte kan anges i förväg på grund av
upphandlingens komplicerade art. I dessa fall måste de
ange kriterierna i fallande prioriteringsordning.
När de upphandlande myndigheterna väljer att ge kon-
traktet till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet,
skall de utvärdera anbuden för att fastställa vilket som
har det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris. För
att göra detta skall de fastställa de ekonomiska och
kvalitativa kriterier som i sin helhet måste göra det
möjligt för den upphandlande myndigheten att fastställa
det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Fastställandet
av dessa kriterier beror på föremålet för upphandlingen,
eftersom dessa måste göra det möjligt att utvärdera varje
anbuds prestanda i förhållande till föremålet för upp-
handlingen, enligt definitionen i de tekniska specifikatio-
nerna, samt att utvärdera förhållandet mellan kvalitet
och pris i varje anbud.
För att garantera likabehandling bör tilldelningskriterier-
na göra det möjligt att jämföra anbuden och bedöma
dem på ett objektivt sätt. Om dessa villkor är uppfyllda,
kan ekonomiska och kvalitativa tilldelningskriterier, samt
de kriterier som gäller uppfyllande av miljökrav, göra
det möjligt för den upphandlande myndigheten att till-
godose den berörda offentliga enhetens behov, så som
de är formulerade i specifikationerna för upphandlingen.
Det är enligt samma villkor som en upphandlande
myndighet får använda kriterier som syftar till att till-
godose sociala krav som bland annat tillgodoser behov
– fastställda i specifikationerna för upphandlingen – hos
särskilt missgynnade befolkningsgrupper, till vilka för-
månstagarna/användarna av de byggentreprenader, varor
och tjänster som är föremål för upphandlingen hör.
HTWI
I samband med offentliga tjänstekontrakt får tilldelnings-
kriterierna inte påverka tillämpningen av nationella be-
stämmelser om ersättning för vissa tjänster, till exempel
tjänster som utförs av arkitekter, ingenjörer eller advo-
kater, och vid offentliga varukontrakt får de inte påverka
tillämpningen av nationella bestämmelser om fasta pri-
ser på skolböcker.
HTXI
Vissa tekniska villkor, särskilt sådana som rör meddelan-
den, statistiska rapporter och den nomenklatur som
används samt villkor för hänvisning till denna nomen-
klatur, kommer att behöva antas och ändras när de
tekniska kraven förändras. De förteckningar över upp-
handlande myndigheter som anges i bilagorna behöver
också uppdateras. Därför bör det införas ett smidigt och
snabbt beslutsförfarande för dessa ändamål.
HTYI
De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv
bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av
den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall till-
lämpas vid utövandet av kommissionens genomförande-
befogenheter. (1)
HUPI
Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3
juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum
och frister (2) bör tillämpas vid beräkning av de tids-
frister som avses i detta direktiv.
HUQI
Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyl-
digheter när det gäller de tidsfrister för införlivande och
tillämpning av direktiven 92/50/EEG, 93/36/EEG och
93/37/EEG som anges i bilaga XI.
hÄrigenom fÖreskrivs fÖljandeN
H1I egt l QXTL QWNWNQYYYL ³N RSN
H2I egt l QRTL XNVNQYWQL ³N QN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/122
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
AVDELNING I
Definitioner och allmänna principer
a²´©«¥¬ Q
— d¥¦©®©´©¯®¥²
a²´©«¥¬ R
— p²©®£©°¥² ¦ö² ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´
a²´©«¥¬ S
— b¥¶©¬ª¡®¤¥ ¡¶ ³ä²³«©¬¤¡ ¥¬¬¥² ¥¸«¬µ³©¶¡ ²ä´´©§¨¥´¥²Z ¢¥³´ä¥¬³¥ ¯ ©£«¥‑¤©³«²©©®¥²©®§
AVDELNING II
Regler om offentliga kontrakt
kapitel i
Allmänna bestämmelser
a²´©«¥¬ T
— e«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥²
a²´©«¥¬ U
— v©¬¬«¯² ³¯ ²ö² wtoM¡¶´¡¬
a²´©«¥¬ V
— k¯®¦©¤¥®´©¡¬©´¥´
kapitel ii
Tillämpningsområde
avsnitt Q
— t²ö³«¥¬¶ä²¤¥®
a²´©«¥¬ W
— t²ö³«¥¬¶ä²¤¥® ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ «¯®´²¡«´
a²´©«¥¬ X
— k¯®´²¡«´ ³¯ ³µ¢¶¥®´©¯®¥²¡³ ¥¤ ¥² ä® UP E ¡¶ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥²
a²´©«¥¬ Y
— m¥´¯¤¥² ¦ö² ¢¥²ä«®©®§ ¡¶ ¤¥´ µ°°³«¡´´¡¤¥ ¶ä²¤¥´ °å ¯¦¦¥®´¬©§¡ «¯®´²¡«´L ²¡¡¶´¡¬ ¯£¨ ¤¹®¡©³«¡
©®«ö°³³¹³´¥
avsnitt R
— sä²³«©¬¤¡ ³©´µ¡´©¯®¥²
a²´©«¥¬ QP
— u°°¨¡®¤¬©®§ °å ¦ö²³¶¡²³¯²å¤¥´
a²´©«¥¬ QQ
— o¦¦¥®´¬©§¡ «¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ ¯£¨ ²¡¡¶´¡¬ ³¯ ©®§å³ ¡¶ ©®«ö°³£¥®´²¡¬¥²
avsnitt S
— k¯®´²¡«´ ³¯ ³«¡¬¬ µ®¤¡®´¡³
a²´©«¥¬ QR
— k¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ ©®¯ ¶¡´´¥®ML ¥®¥²§©ML ´²¡®³°¯²´M ¯£¨ °¯³´³¥«´¯²¥²®¡
a²´©«¥¬ QS
— sä²³«©¬¤¡ µ®¤¡®´¡§ °å ´¥¬¥«¯µ®©«¡´©¯®³¯²å¤¥´
a²´©«¥¬ QT
— k¯®´²¡«´ ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ³¥«²¥´¥³³ ¥¬¬¥² «²ä¶¥² ³ä²³«©¬¤¡ ³ä«¥²¨¥´³å´§ä²¤¥²
a²´©«¥¬ QU
— k¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ²¥§¬¥²
a²´©«¥¬ QV
— sä²³«©¬¤¡ µ®¤¡®´¡§
a²´©«¥¬ QW
— tªä®³´¥«¯®£¥³³©¯®¥²
a²´©«¥¬ QX
— tªä®³´¥«¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¥® ¥®³¡²ä´´
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/123
avsnitt T
— sä²³«©¬¤ ¯²¤®©®§
a²´©«¥¬ QY
— r¥³¥²¶¥²¡¤¥ «¯®´²¡«´
kapitel iii
Regler som skall tillämpas på offentliga tjänstekontrakt
a²´©«¥¬ RP
— tªä®³´¥«¯®´²¡«´ ¦ö²´¥£«®¡¤¥ © ¢©¬¡§¡ ii a
a²´©«¥¬ RQ
— tªä®³´¥«¯®´²¡«´ ¦ö²´¥£«®¡¤¥ © ¢©¬¡§¡ ii b
a²´©«¥¬ RR
— m©¸¡¤¥ ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´ ¡¶³¥¥®¤¥ ´ªä®³´¥² ¦ö²´¥£«®¡¤¥ © ¢å¤¥ ¢©¬¡§¡ ii a ¯£¨ ¢©¬¡§¡ ii b
kapitel iv
Särskilda regler om förfrågningsunderlag och kontraktshandlingar
a²´©«¥¬ RS
— t¥«®©³«¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²
a²´©«¥¬ RT
— a¬´¥²®¡´©¶¡ ¡®¢µ¤
a²´©«¥¬ RU
— u®¤¥²¥®´²¥°²¥®¡¤
a²´©«¥¬ RV
— v©¬¬«¯² ¦ö² ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥ ¡¶ «¯®´²¡«´¥´
a²´©«¥¬ RW
— s«¹¬¤©§¨¥´¥² ¡¶³¥¥®¤¥ ¢¥³´ä¥¬³¥² ¯ ¢¥³«¡´´®©®§L ©¬ªö³«¹¤¤L ¡²¢¥´¡²³«¹¤¤ ¯£¨ ¡²¢¥´³¶©¬¬«¯²
kapitel v
Förfaranden
a²´©«¥¬ RX
— a®¶ä®¤®©®§ ¡¶ ö°°¥´L ³¥¬¥«´©¶´ ¯£¨ ¦ö²¨¡®¤¬¡´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¯£¨ «¯®«µ²²¥®³°²ä§¬¡¤ ¤©¡¬¯§
a²´©«¥¬ RY
— k¯®«µ²²¥®³°²ä§¬¡¤ ¤©¡¬¯§
a²´©«¥¬ SP
— f¡¬¬ ³¯ ¯´©¶¥²¡² ¤¥´ ¦ö²¨¡®¤¬¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¥¤ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ µ°°¨¡®¤¬©®§
a²´©«¥¬ SQ
— f¡¬¬ ³¯ ¯´©¶¥²¡² ¡®¶ä®¤®©®§ ¡¶ ¤¥´ ¦ö²¨¡®¤¬¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ µ´¡® ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥
¯ µ°°¨¡®¤¬©®§
a²´©«¥¬ SR
— r¡¡¶´¡¬
a²´©«¥¬ SS
— d¹®¡©³«¡ ©®«ö°³³¹³´¥
a²´©«¥¬ ST
— o¦¦¥®´¬©§¡ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´Z ³ä²³«©¬¤¡ ²¥§¬¥² ¦ö² ³¯£©¡¬´ ¢¥´©®§¡¤¥ ¢¯³´¡¤³°²¯ª¥«´
kapitel vi
Regler för offentliggörande och öppenhet
avsnitt Q
— o¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥®
a²´©«¥¬ SU
— m¥¤¤¥¬¡®¤¥®
a²´©«¥¬ SV
— u´¦¯²®©®§ ¯£¨ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥®
a²´©«¥¬ SW
— i£«¥M¯¢¬©§¡´¯²©³«´ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥
avsnitt R
— t©¤³¦²©³´¥²
a²´©«¥¬ SX
— t©¤³¦²©³´¥² ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¡®¢µ¤³¡®³ö«¡® ¯£¨ ¡®¢µ¤
a²´©«¥¬ SY
— Ö°°®¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®Z fö²¦²å§®©®§³µ®¤¥²¬¡§L «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¨¡®¤¬©®§¡² ¯£¨ µ°°¬¹³®©®§¡²
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/124
avsnitt S
— i®®¥¨å¬¬¥´ © ©®¦¯²¡´©¯®¥® ¯£¨ ³ä´´¥´ ¦ö² ö¶¥²¦ö²©®§ ¡¶ ¤¥®®¡
a²´©«¥¬ TP
— i®¢ªµ¤¡® ¡´´ ¬ä®¡ ¡®¢µ¤L ©®¢ªµ¤¡® ¡´´ ¤¥¬´¡ © ¤©¡¬¯§¥® ¥¬¬¥² ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡
a²´©«¥¬ TQ
— i®¦¯²¡´©¯® ´©¬¬ ¡®¢µ¤³³ö«¡®¤¥ ¯£¨ ¡®¢µ¤³§©¶¡²¥
avsnitt T
— k¯µ®©«¡´©¯®³³ä´´
a²´©«¥¬ TR
— r¥§¬¥² ¦ö² «¯µ®©«¡´©¯®
avsnitt U
— p²¯´¯«¯¬¬
a²´©«¥¬ TS
— p²¯´¯«¯¬¬¥®³ ©®®¥¨å¬¬
kapitel vii
Upphandlingsförfarandets gång
avsnitt Q
— a¬¬ä®®¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²
a²´©«¥¬ TT
— k¯®´²¯¬¬ ¡¶ ¬ä°¬©§¨¥´ ¯£¨ ¶¡¬ ¡¶ ¤¥¬´¡§¡²¥ ³¡´ ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´
avsnitt R
— k¶¡¬©´¡´©¶¡ µ²¶¡¬³«²©´¥²©¥²
a²´©«¥¬ TU
— a®¢µ¤³³ö«¡®¤¥³ ¥¬¬¥² ¡®¢µ¤³§©¶¡²¥³ °¥²³¯®¬©§¡ ³´ä¬¬®©®§
a²´©«¥¬ TV
— b¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ µ´ö¶¡ ¹²«¥³¶¥²«³¡¨¥´
a²´©«¥¬ TW
— e«¯®¯©³« ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬ ³´ä¬¬®©®§
a²´©«¥¬ TX
— t¥«®©³« ¯£¨O¥¬¬¥² ¹²«¥³ä³³©§ «¡°¡£©´¥´
a²´©«¥¬ TY
— k¶¡¬©´¥´³³ä«²©®§³³´¡®¤¡²¤¥²
a²´©«¥¬ UP
— s´¡®¤¡²¤¥² ¦ö² ©¬ªö¬¥¤®©®§
a²´©«¥¬ UQ
— k¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¨¡®¤¬©®§¡² ¯£¨ µ°°¬¹³®©®§¡²
a²´©«¥¬ UR
— o¦¦©£©¥¬¬¡ ¦ö²´¥£«®©®§¡² ö¶¥² §¯¤«ä®¤¡ ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ¯£¨ £¥²´©¦©¥²©®§ §¥®¯ ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡
¥¬¬¥² °²©¶¡´²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡®
avsnitt S
— k¯®´²¡«´³´©¬¬¤¥¬®©®§
a²´©«¥¬ US
— t©¬¬¤¥¬®©®§³§²µ®¤¥²
a²´©«¥¬ UT
— a®¶ä®¤®©®§ ¡¶ ¥¬¥«´²¯®©³«¡ ¡µ«´©¯®¥²
a²´©«¥¬ UU
— o®¯²¡¬´ ¬å§¡ ¡®¢µ¤
AVDELNING III
Regler om koncessioner avseende byggentreprenader
kapitel i
Regler tillämpliga på koncessioner avseende byggentreprenader
a²´©«¥¬ UV
— t©¬¬ä°®©®§³¯²å¤¥
a²´©«¥¬ UW
— u®¤¡®´¡§ ¦²å® ´©¬¬ä°®©®§³¯²å¤¥´
a²´©«¥¬ UX
— o¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ «¯®£¥³³©¯®¥² ¡¶³¥¥®¤¥ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥²
a²´©«¥¬ UY
— t©¤³¦²©³´¥²
a²´©«¥¬ VP
— u®¤¥²¥®´²¥°²¥®¡¤
a²´©«¥¬ VQ
— t©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥² ´©¬¬ «¯®£¥³³©¯®³¨¡¶¡²¥®
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/125
kapitel ii
Regler om koncessionshavares upphandling när dessa är upphandlande myndigheter
a²´©«¥¬ VR
— t©¬¬ä°¬©§¡ ²¥§¬¥²
kapitel iii
Regler om koncessionshavares upphandling när dessa inte är upphandlande myndigheter
a²´©«¥¬ VS
— r¥§¬¥² ¯ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥Z ´²ö³«¥¬¶ä²¤¥® ¯£¨ µ®¤¡®´¡§
a²´©«¥¬ VT
— o¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥®
a²´©«¥¬ VU
— t©¤³¦²©³´¥² ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡² ¯£¨ ¡®¢µ¤
AVDELNING IV
Regler om projekttävlingar på tjänsteområdet
a²´©«¥¬ VV
— a¬¬ä®®¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²
a²´©«¥¬ VW
— t©¬¬ä°®©®§³¯²å¤¥
a²´©«¥¬ VX
— u®¤¡®´¡§ ¦²å® ´©¬¬ä°®©®§³¯²å¤¥´
a²´©«¥¬ VY
— m¥¤¤¥¬¡®¤¥®
a²´©«¥¬ WP
— u´¦¯²®©®§ ¯£¨ ³ä´´ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡²
a²´©«¥¬ WQ
— k¯µ®©«¡´©¯®³³ä´´
a²´©«¥¬ WR
— u²¶¡¬ ¡¶ ¤¥¬´¡§¡²¥ © °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¥®
a²´©«¥¬ WS
— jµ²¹®³ ³¡¡®³ä´´®©®§
a²´©«¥¬ WT
— jµ²¹®³ ¢¥³¬µ´
AVDELNING V
Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål, verkställighetsbefogenheter och slutbestämmelser
a²´©«¥¬ WU
— s«¹¬¤©§¨¥´¥² ¡´´ ¬ä®¡ µ°°§©¦´¥² ¦ö² ³´¡´©³´©«ä®¤¡å¬
a²´©«¥¬ WV
— s´¡´©³´©«²¡°°¯²´¥®³ ©®®¥¨å¬¬
a²´©«¥¬ WW
— r大©¶¡®¤¥ «¯©´´é
a²´©«¥¬ WX
— r¥¶©¤¥²©®§ ¡¶ ´²ö³«¥¬¶ä²¤¥®
a²´©«¥¬ WY
— Ä®¤²©®§¡²
a²´©«¥¬ XP
— g¥®¯¦ö²¡®¤¥
a²´©«¥¬ XQ
— Ö¶¥²¶¡«®©®§³¥«¡®©³¥²
a²´©«¥¬ XR
— u°°¨ä¶¡®¤¥
a²´©«¥¬ XS
— i«²¡¦´´²ä¤¡®¤¥
a²´©«¥¬ XT
— a¤²¥³³¡´¥²
BILAGOR
b©¬¡§¡ i
— fö²´¥£«®©®§ ö¶¥² ¶¥²«³¡¨¥´ ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ¡²´©«¥¬ QNR ¢
b©¬¡§¡ ii
— tªä®³´¥² ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ¡²´©«¥¬ QNR ¤
b©¬¡§¡ ii a
b©¬¡§¡ ii b
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/126
b©¬¡§¡ iii
— fö²´¥£«®©®§ ö¶¥² ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡® ¯£¨ «¡´¥§¯²©¥² ¡¶ ¯²§¡® ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ QNY ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
b©¬¡§¡ iv
— c¥®´²¡¬¡ ³´¡´¬©§¡ ¹®¤©§¨¥´¥²
b©¬¡§¡ v
— fö²´¥£«®©®§ ö¶¥² ¶¡²¯² ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ W © ¦²å§¡ ¯ ¯¦¦¥®´¬©§¡ µ°°¨¡®¤¬©®§³«¯®´²¡«´ ¦²å® ¹®¤©§¨¥´¥²
°å ¦ö²³¶¡²³¯²å¤¥´
b©¬¡§¡ vi
— d¥¦©®©´©¯® ¡¶ ¶©³³¡ ´¥«®©³«¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²
b©¬¡§¡ vii
— i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥®
b©¬¡§¡ vii a
— i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ ¯¦¦¥®´¬©§ µ°°¨¡®¤¬©®§
b©¬¡§¡ vii b
— i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ «¯®£¥³³©¯®¥² ¡¶³¥¥®¤¥ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥²
b©¬¡§¡ vii c
— i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ «¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ ¡¶ «¯®£¥³³©¯®³¨¡¶¡²¥ ¦ö²
¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥²L ¶©¬«¡ ©®´¥ ä² µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥²
b©¬¡§¡ vii d
— i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡² ¡¶³¥¥®¤¥ ´ªä®³´¥²
b©¬¡§¡ viii
— k¡²¡«´¥²©³´©«¡ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥´
b©¬¡§¡ ix
— r¥§©³´¥²
b©¬¡§¡ ix a
— fö² ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´
b©¬¡§¡ ix b
— fö² ¶¡²µ«¯®´²¡«´
b©¬¡§¡ ix c
— fö² ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´
b©¬¡§¡ x
— k²¡¶ °å µ´²µ³´®©®§ ¦ö² ¥¬¥«´²¯®©³« ¯´´¡§®©®§ ¡¶ ¡®¢µ¤L ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡² ¥¬¬¥² ²©´®©®§¡² ¯£¨
°¬¡®¥² © °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡²®¡
b©¬¡§¡ xi
— f²©³´¥² ¦ö² ©®¦ö²¬©¶¡®¤¥ ¯£¨ ´©¬¬ä°®©®§ Ha²´©«¥¬ XPI
b©¬¡§¡ xii
— jä¦ö²¥¬³¥´¡¢¥¬¬
AVDELNING I
DEFINITIONER OCH ALLMÄNNA PRINCIPER
Artikel 1
Definitioner
1.
I detta direktiv används följande beteckningar med de
betydelser som anges i punkterna 2
–15:
2. a) offentliga kontrakt: skriftliga kontrakt med ekonomiska
villkor som slutits mellan en eller flera ekonomiska
aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter
och som avser utförande av byggentreprenad, leverans
av varor eller tillhandahållande av tjänster i den mening
som avses i detta direktiv.
b) offentliga byggentreprenadkontrakt: offentliga kontrakt som
avser antingen utförande eller såväl projektering som
utförande av sådana byggentreprenader som avser en av
de verksamheter som avses i bilaga I eller av en byggen-
treprenad, eller utförande, oavsett form, av en byggentre-
prenad som tillgodoser de behov som den upphandlande
myndigheten har specificerat. Med byggentreprenad avses
ett resultat av bygg- och anläggningsarbeten som i sig
fyller en teknisk eller ekonomisk funktion.
c) offentliga varukontrakt: andra offentliga kontrakt än de
som avses i b vilka avser köp, leasing, hyra eller hyrköp,
med eller utan möjlighet till köp, av varor.
Ett offentligt kontrakt som avser leverans av varor och
som dessutom som ett underordnat inslag omfattar
monterings- och installationsarbeten skall betraktas som
ett offentligt varukontrakt.
d) offentliga tjänstekontrakt: andra offentliga kontrakt än of-
fentliga byggentreprenad- eller varukontrakt som avser
utförande av sådana tjänster som anges i bilaga II.
Ett offentligt kontrakt som avser både varor och tjänster
enligt bilaga II skall anses vara ett offentligt tjänstekon-
trakt om värdet av tjänsterna ifråga är högre än värdet av
de varor som kontraktet omfattar.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/127
Ett offentligt kontrakt som avser tjänster enligt bilaga II
och omfattar sådan verksamhet enligt bilaga I som
endast är underordnad verksamhet i förhållande till kon-
traktets huvudändamål skall betraktas som ett offentligt
tjänstekontrakt.
3.
byggkoncession: ett kontrakt av samma typ som ett offent-
ligt byggentreprenadkontrakt med den skillnaden att ersätt-
ningen för arbetet endast utgörs av rätten att utnyttja anlägg-
ningen eller av dels en sådan rätt, dels betalning.
4.
tjänstekoncession: ett kontrakt av samma typ som ett
offentligt tjänstekontrakt med den skillnaden att ersättningen
för tjänsternas utförande utgörs antingen av endast rätten att
utnyttja tjänsten eller av dels en sådan rätt, dels betalning.
5.
ramavtal: ett avtal som ingås mellan en eller flera upp-
handlande myndigheter och en eller flera ekonomiska aktörer i
syfte att fastställa villkoren för tilldelningen av kontrakt under
en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i
tillämpliga fall, uppskattad kvantitet.
6.
dynamiskt inköpssystem: en helt elektronisk process för köp
av sådant som vanligen används och vars egenskaper så som
de är allmänt tillgängliga på marknaden tillfredsställer den
upphandlande myndighetens behov, som är tidsbegränsad och
under hela varaktigheten öppen för varje ekonomisk aktör som
uppfyller urvalskriterierna och som har lämnat ett preliminärt
anbud som överensstämmer med förfrågningsunderlaget.
7.
elektronisk auktion: en upprepad process med hjälp av
elektroniska medel för att presentera nya lägre priser och/eller
nya värden för vissa delar av anbuden, vilken genomförs efter
en första fullständig utvärdering av anbuden och möjliggör en
rangordning på grundval av automatiska utvärderingsmetoder.
Följaktligen kan vissa tjänstekontrakt och vissa byggentrepre-
nadkontrakt som innehåller intellektuella prestationer, såsom
projekteringen av byggentreprenader, inte bli föremål för elek-
tronisk auktion.
8.
entreprenör, varuleverantör och tjänsteleverantör: beteckningar
för varje fysisk eller juridisk person, offentlig enhet eller grupp
av sådana personer och/eller organ som på marknaden erbju-
der sig att utföra byggentreprenader och/eller tillhandahåller
byggentreprenader, varor eller tjänster.
Termen ekonomisk aktör betecknar såväl en varuleverantör
som en tjänsteleverantör och en entreprenör. Den används
enbart i syfte att förenkla texten.
En ekonomisk aktör som har lämnat ett anbud skall betecknas
anbudsgivare. Den som ansöker om att få lämna anbud vid ett
selektivt eller förhandlat förfarande eller en konkurrenspräglad
dialog skall betecknas anbudssökande.
9.
upphandlande myndigheter: statliga, regionala eller lokala
myndigheter och offentligrättsliga organ samt sammanslutning-
ar av en eller flera sådana myndigheter eller ett eller flera
sådana organ.
Med offentligrättsliga organ avses alla organ
a) som särskilt har inrättats för att tillgodose behov i det
allmännas intresse, förutsatt att behovet inte har industriell
eller kommersiell karaktär,
b) som är juridiska personer, och
c) vars verksamhet till största delen finansieras av statliga,
regionala eller lokala myndigheter, eller av andra offentlig-
rättsliga organ, eller vars verksamhet står under kontroll av
sådana organ, eller i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan
eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöterna utses av
statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra
offentligrättsliga organ.
Icke uttömmande förteckningar över sådana offentligrättsliga
organ och kategorier av organ som uppfyller villkoren i andra
stycket a, b och c finns i bilaga III. Medlemsstaterna skall till
kommissionen regelbundet anmäla ändringar i sina förteck-
ningar.
10.
Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet
som
— anskaffar varor och/eller tjänster som är avsedda för upp-
handlande myndigheter, eller
— genomför offentlig upphandling eller ingår ramavtal om
byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för
upphandlande myndigheter.
11. a) öppet förfarande: förfarande där alla intresserade ekono-
miska aktörer får lämna anbud
b) selektivt förfarande: förfarande som varje ekonomisk aktör
kan begära att få delta i, men där endast sådana
ekonomiska aktörer får lämna anbud som får en in-
bjudan av den upphandlande myndigheten.
c) konkurrenspräglad dialog: förfarande som varje ekonomisk
aktör kan begära att få delta i och där den upphand-
lande myndigheten för en dialog med de anbudssökan-
de som har inbjudits att delta i detta förfarande, för att
nå fram till en eller flera lösningar som kan tillgodose
myndighetens behov och som utgör grunden för de
anbud som de utvalda anbudssökandena inbjuds att
lämna.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/128
Vid användning av det förfarande som avses i första
stycket skall ett offentligt kontrakt anses vara
”särskilt
komplicerat
”, om de upphandlande myndigheterna
— inte objektivt kan definiera de tekniska medel enligt
artikel 23.3 b, 23.3 c eller 23.3 d som kan till-
godose deras behov eller mål, och/eller
— inte kan objektivt specificera den rättsliga och/eller
finansiella utformningen av ett projekt,
d) förhandlat förfarande: förfarande där en upphandlande
myndighet vänder sig till utvalda ekonomiska aktörer
och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera
av dem,
e) projekttävling: förfarande på främst sådana områden som
stads- och landsbygdsplanering, arkitektur, formgiv-
ningsteknik och databehandling som innebär att den
upphandlande myndigheten får en ritning eller en pro-
jektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag i
en tävling med eller utan priser.
12.
skriftlig: varje enhet av ord eller siffror som kan läsas,
återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla upp-
gifter som går att överföra och lagra med elektroniska medel.
13.
elektroniska medel: medel som utnyttjar elektronik för
behandling (även digital kompression) och lagring av data
samt sänder, överför och mottar via kabel, radiovågor, på
optisk eller någon annan elektromagnetisk väg.
14.
Gemensam terminologi vid offentlig upphandling, nedan
kallad CPV (Common Procurement Vocabulary): den tillämpliga
nomenklatur vid offentlig upphandling som antagits genom
förordning (EG) nr 2195/2002, samtidigt som den står i över-
ensstämmelse med övrig befintlig nomenklatur.
Om det finns olika tolkningar av tillämpningsområdet för detta
direktiv till följd av eventuella skillnader mellan CPV-nomen-
klaturen och NACE-nomenklaturen enligt bilaga I eller mellan
CPV
‑nomenklaturen och CPC-nomenklaturen (provisorisk ver-
sion) enligt bilaga II skall NACE respektive CPC ha företräde.
15.
Vid tillämpningen av artikel 13, artikel 57 a och
artikel 68 b används följande beteckningar med de betydelser
som här anges:
a) publikt telenät: den allmänna telekommunikationsstruktur
som möjliggör överföring av signaler mellan bestämda nätt-
erminaler med hjälp av kablar, radiolänkar, optiska medel
eller andra elektromagnetiska medel,
b) nätterminaler: hela systemet av fysiska förbindelser och tek-
niska anslutningsspecifikationer som ingår i det publika
telenätet och som är nödvändiga för tillgång till det publika
nätet och effektiv kommunikation genom detta,
c) publika teletjänster: teletjänster som medlemsstaterna särskilt
har anförtrott ett eller flera telebolag att tillhandahålla,
d) teletjänster: tjänster som helt eller delvis består av överföring
och sändning av signaler via det publika telenätet med hjälp
av telekommunikationsteknik, med undantag för radio- och
TV
‑sändningar.
Artikel 2
Principer för tilldelning av kontrakt
Upphandlande myndigheter skall behandla ekonomiska aktörer
på ett likvärdigt och icke
‑diskriminerande sätt och förfara på
ett öppet sätt.
Artikel 3
Beviljande av särskilda eller exklusiva rättigheter: bestäm-
melse om icke-diskriminering
Om en upphandlande myndighet beviljar någon annan enhet
än en sådan upphandlande myndighet särskilda eller exklusiva
rättigheter att utöva en offentlig tjänsteverksamhet, skall den
handling varigenom denna rätt beviljas innehålla en bestäm-
melse om att den aktuella enheten i fråga om varukontrakt
som den tilldelar tredje man skall iaktta principen om icke-
diskriminering på grund av nationalitet.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/129
AVDELNING II
REGLER OM OFFENTLIGA KONTRAKT
kapitel i
Allmänna bestämmelser
Artikel 4
Ekonomiska aktörer
1.
Anbudssökande eller anbudsgivare som enligt lagstift-
ningen i sin etableringsstat har rätt att leverera den aktuella
tjänsten får inte uteslutas endast på grund av att lagstiftningen
i den medlemsstat där upphandlingen sker kräver att de skall
vara antingen fysiska eller juridiska personer.
Juridiska personer kan likväl åläggas att, när det gäller offent-
liga tjänste- och byggentreprenadkontrakt liksom offentliga
varukontrakt som dessutom omfattar tjänster och/eller monter-
ings- och installationsarbeten, i anbudet eller anbudsansökan
uppge namn och yrkeskvalifikationer på de personer som skall
utföra tjänsten.
2.
Grupper av ekonomiska aktörer får lämna anbud eller
anmäla sig som anbudssökande. De upphandlande myndighe-
terna får inte kräva att sådana grupper skall anta en viss
juridisk form för att få lämna ett anbud eller en anbudsansö-
kan, men de får kräva att den utsedda gruppen skall anta en
viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det
krävs för att kontraktet skall kunna fullgöras korrekt.
Artikel 5
Villkor som rör WTO-avtal
Vid tilldelning av offentliga kontrakt genom de upphandlande
myndigheterna skall medlemsstaterna mellan sig tillämpa lika
förmånliga villkor som de villkor som gäller för ekonomiska
aktörer i tredje land enligt Avtalet om offentlig upphandling
som ingåtts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i
Uruguayrundan (nedan kallat
”avtalet”). Medlemsstaterna skall
därför i den rådgivande kommitté för offentlig upphandling
som avses i artikel 77 samråda med varandra om vilka
åtgärder som skall vidtas vid tillämpningen av avtalet.
Artikel 6
Konfidentialitet
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i detta
direktiv, särskilt bestämmelserna om upplysnings- och informa-
tionsskyldigheter i fråga om ingångna kontrakt och gentemot
anbudssökande och anbudsgivare enligt artikel 35.4 och artikel
41, och i enlighet med den nationella lagstiftning som gäller
för den upphandlande myndigheten, får denna inte offentliggö-
ra uppgifter som lämnats in och förklarats sekretessbelagda av
de ekonomiska aktörerna. Sådan information omfattar i syn-
nerhet tekniska hemligheter, affärshemligheter och konfidenti-
ella aspekter i anbuden.
kapitel ii
Tillämpningsområde
AVSN I TT 1
Tröskelvärden
Artikel 7
Tröskelvärden för offentliga kontrakt
Detta direktiv skall tillämpas på offentliga kontrakt som inte
skall undantas enligt undantagen i artiklarna 10 och 11 och
12
–18 och vars värde exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå
till minst följande tröskelvärden:
a) 162 000 euro för andra offentliga varu- och tjänstekontrakt
än dem som omfattas av punkt b tredje strecksatsen som
tilldelas av upphandlande myndigheter som är centrala stat-
liga myndigheter enligt bilaga IV; för upphandlande myndig-
heter på försvarsområdet skall detta bara gälla vid kontrakt
som avser produkter som omfattas av bilaga V.
b) 249 000 euro
— för offentliga varu- och tjänstekontrakt som tilldelas av
upphandlande myndigheter som inte finns förtecknade i
bilaga IV,
— för offentliga varukontrakt som tilldelas av upphandlan-
de myndigheter på försvarsområdet som finns förteckna-
de i bilaga IV, om dessa kontrakt gäller varor som inte
anges i bilaga V,
— för offentliga tjänstekontrakt som tilldelas av en upp-
handlande myndighet för tjänster i kategori 8 i bilaga II
A, telekommunikationstjänster i kategori 5, vilkas posi-
tioner i CPV motsvarar referensnumren CPC 7524,
7525 och 7526 och/eller de tjänster som återfinns i
bilaga II B.
c) 6 242 000 euro för offentliga byggentreprenadkontrakt.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/130
Artikel 8
Kontrakt som subventioneras med mer än 50 % av upp-
handlande myndigheter
Detta direktiv skall tillämpas på tilldelning av
a) kontrakt som får direkta bidrag på mer än 50 % av
finansieringen från upphandlande myndigheter och vars
uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, uppgår till
minst 6 242 000 euro,
— om dessa kontrakt gäller byggentreprenader som avses i
bilaga I,
— om dessa kontrakt avser uppförande av sjukhus, anlägg-
ningar för sport, rekreation och fritid, skol- eller univer-
sitetsbyggnader
eller
byggnader
för
admi-
nistrationsändamål,
b) tjänstekontrakt som får direkta bidrag på mer än 50 % av
finansieringen från upphandlande myndigheter och vars
uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, uppgår till
minst 249 000 euro om dessa kontrakt är förbundna med
ett byggentreprenadkontrakt enligt led a.
Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att de
upphandlande myndigheter som beviljar dessa bidrag ser till
att detta direktiv iakttas om kontrakten tilldelas av en eller
flera andra enheter, eller iaktta detta direktiv när den själv
tilldelar kontrakten i de andra enheternas namn och för deras
räkning.
Artikel 9
Metoder för beräkning av det uppskattade värdet på
offentliga kontrakt, ramavtal ochdynamiska inköpssystem
1.
Beräkningen av det uppskattade värdet av ett offentligt
kontrakt skall grunda sig på det totala beloppet efter avdrag
för mervärdesskatt som skall betalas enligt den upphandlande
myndighetens egen uppskattning. Vid denna beräkning skall
det uppskattade totalbeloppet beaktas, inbegripet varje form av
eventuell optionsrätt och eventuella klausuler om förlängning
av kontraktet.
Om den upphandlande myndigheten planerar för premier eller
utbetalningar till anbudssökande eller anbudsgivare skall den
beakta dessa när den beräknar det uppskattade värdet av
kontraktet.
2.
Denna uppskattning skall gälla vid den tidpunkt då det
meddelande om upphandling som avses i artikel 35.2 skickas
ut eller, om ett sådant meddelande inte krävs, vid den tidpunkt
då den upphandlande myndigheten inleder förfarandet för
kontraktstilldelning.
3.
Ingen byggnadsentreprenad eller planerat köp av en viss
mängd varor och/eller tjänster får delas upp i avsikt att kringgå
tillämpningen av detta direktiv.
4.
För offentliga byggentreprenadkontrakt skall det vid be-
räkningen av det uppskattade värdet tas hänsyn till beloppet
för entreprenaden samt det uppskattade totala värdet av de
varor som de upphandlade myndigheterna tillhandahåller ent-
reprenören för att byggentreprenaden skall kunna utföras.
5. a) Om en planerad byggentreprenad eller ett planerat köp
av tjänster kan innebära att flera kontrakt tilldelas sam-
tidigt i form av delkontrakt skall det uppskattade värdet
av samtliga delkontrakt beaktas.
Om det sammanlagda värdet av delkontrakten uppgår till
minst det tröskelvärde som anges i artikel 7 skall detta
direktiv tillämpas på tilldelningen av varje delkontrakt.
En upphandlande myndighet får emellertid avstå från att
tillämpa detta på delkontrakt vars uppskattade värde
exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro när
det gäller tjänster och 1 miljon euro när det gäller
byggentreprenader, om det sammanlagda värdet av dessa
delkontrakt inte överstiger 20 % av det sammanlagda
värdet av alla delkontrakten.
b) Om en planerad anskaffning av likartade varor kan
innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av
delkontrakt skall det uppskattade värdet av samtliga del-
kontrakt beaktas vid tillämpningen av artikel 7 a och 7
b.
Om det sammanlagda värdet av delkontrakten uppgår till
minst det tröskelvärde som anges i artikel 7 skall detta
direktiv tillämpas på tilldelningen av varje delkontrakt.
En upphandlande myndighet får emellertid avstå från att
tillämpa detta på delkontrakt vars uppskattade värde
exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro, om
det sammanlagda värdet av dessa delkontrakt inte över-
stiger 20 % av det sammanlagda värdet av alla delkon-
trakten.
6.
För offentliga varukontrakt som avser leasing, hyra eller
hyrköp av varor skall det värde som skall tas till utgångspunkt
för beräkning av kontraktets uppskattade värde,
a) om de offentliga kontrakten har en bestämd löptid om
högst tolv månader, vara kontraktets totala uppskattade
värde under löptiden eller, om kontraktens löptid överstiger
tolv månader, kontraktets totala värde, inklusive det upp-
skattade restvärdet,
b) om de offentliga kontrakten löper på obestämd tid eller när
det gäller kontrakt som inte kan tidsbestämmas, månads-
värdet multiplicerat med 48.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/131
7.
I fråga om offentliga varu- eller tjänstekontrakt som
regelbundet återkommer eller som avses förnyas inom en viss
angiven period, skall beräkningen av det uppskattade värdet av
kontraktet grunda sig på
a) antingen det reella totala värdet av en följd av liknande
kontrakt som tilldelats under de föregående tolv månaderna
eller under det föregående räkenskapsåret, om möjligt korri-
gerat för att ta hänsyn till eventuella ändringar i kvantitet
eller värde under loppet av de tolv månader som följer efter
det första kontraktet,
b) eller vara det uppskattade totala värdet av en följd av
kontrakt som slutits under loppet av de tolv månader som
följer efter den första leveransen alternativt under räken-
skapsåret om detta är längre än tolv månader.
Metoden för beräkningen av det uppskattade värdet av ett
offentligt kontrakt får inte väljas i syfte att undanta det från
detta direktivs tillämpningsområde.
8.
För offentliga tjänstekontrakt skall följande värde tas som
utgångspunkt för att beräkna det uppskattade värdet av kon-
traktet:
a) För följande typer av tjänster:
i) Försäkringstjänster: den premie som skall betalas och
andra former av ersättning.
ii) Banktjänster och andra finansiella tjänster: arvoden, pro-
visioner, ränta och andra former av ersättning.
iii) Kontrakt som avser projektering: arvoden eller den
provision som skall betalas och andra former av ersätt-
ning.
b) För tjänstekontrakt som inte innehåller något totalpris skall
värdet av kontrakten
i) om kontrakten har en bestämd löptid om högst 48
månader: kontraktens uppskattade totala värde under
hela löptiden,
ii) om kontrakten löper på obestämd tid eller om kontrak-
tens löptid överstiger 48 månader: månadsvärdet multi-
plicerat med 48.
9.
För ramavtal och dynamiska inköpssystem är det värde
som skall beaktas det högsta uppskattade värdet exklusive
mervärdesskatt av samtliga planerade kontrakt under ramavta-
lets eller det dynamiska inköpssystemets hela löptid.
AVSN IT T 2
Särskilda situationer
Artikel 10
Upphandling på försvarsområdet
Detta direktiv skall tillämpas på offentliga kontrakt som till-
delas av upphandlande myndigheter på försvarsområdet, med
förbehåll för artikel 296 i fördraget.
Artikel 11
Offentliga kontrakt som tilldelas och ramavtal som ingås
av inköpscentraler
1.
Medlemsstaterna får fastställa möjlighet för den upphand-
lande myndigheten att anskaffa byggentreprenader, varor
och/eller tjänster med hjälp av en inköpscentral.
2.
En upphandlande myndighet som anskaffar byggentrepre-
nader, varor och/eller tjänster med hjälp av en inköpscentral
enligt artikel 1.10 skall anses ha följt detta direktiv, under
förutsättning att inköpscentralen har följt bestämmelserna.
AVSN I TT 3
Kontrakt som skall undantas
Artikel 12
Kontrakt som tilldelas inom vatten-, energi -, transport-
och postsektorerna
Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga kontrakt inom
ramen för direktiv 2004/17/EG som tilldelas av upphandlande
myndigheter vilka utövar en eller flera av de verksamheter som
anges i artiklarna 3
–7 i det direktivet i syfte att utöva denna
verksamhet, eller på offentliga kontrakt som enligt artikel 5.2
och artiklarna 19, 26 och 30 i det direktivet undantas från
dess tillämpningsområde.
Detta direktiv skall dock fortfarande tillämpas på offentliga
kontrakt som tilldelas av upphandlande myndigheter vilka
utövar en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 6
i direktiv 2004/17/EG, när de tilldelas för dessa verksamheter,
så länge den berörda medlemsstaten åberopar den möjlighet
som anges i artikel 71 andra stycket i det direktivet för att
uppskjuta tillämpningen.
Artikel 13
Särskilda undantag på telekommunikationsområdet
Detta direktiv skall inte tillämpas på sådana offentliga kontrakt
som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndig-
het möjlighet att tillhandahålla eller driva publika telenät, eller
att för allmänheten tillhandahålla en eller flera teletjänster.
Artikel 14
Kontrakt som omfattas av sekretess eller kräver särskilda
säkerhetsåtgärder
Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga kontrakt som
omfattas av sekretess eller som enligt gällande lagar och andra
författningar i den aktuella medlemsstaten inte får genomföras
utan särskilda säkerhetsåtgärder, eller då detta krävs med
hänsyn till skyddet av denna medlemsstats vitala intressen.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/132
Artikel 15
Kontrakt som tilldelas i enlighet med internationella regler
Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga kontrakt som
omfattas av andra förfaranderegler och som tilldelas
a) i enlighet med ett internationellt avtal som i överensstäm-
melse med fördraget ingåtts mellan en medlemsstat och ett
eller flera tredje länder och som omfattar varor eller byg-
gentreprenader avsedda att utnyttjas i samband med att
signatärstaterna gemensamt uppför eller driver en anlägg-
ning, eller tjänster avsedda att utnyttjas i samband med att
signatärstaterna gemensamt genomför eller driver ett pro-
jekt; alla avtal skall lämnas till kommissionen som kan
rådfråga den rådgivande kommitté för offentlig upphandling
som avses i artikel 77,
b) företag i en medlemsstat eller ett tredje land i enlighet med
ett internationellt avtal som slutits i samband med stationer-
ing av trupper,
c) i enlighet med en internationell organisations särskilda för-
farande.
Artikel 16
Särskilda undantag
Detta direktiv skall inte tillämpas på sådana offentliga tjänste-
kontrakt som avser
a) förvärv eller hyra, oavsett finansieringsform, av mark, be-
fintliga byggnader eller annan fast egendom eller rättigheter
till sådan egendom; dock skall varje form av kontrakt om
finansiella tjänster som sluts samtidigt med, före eller efter
köpe- eller hyreskontraktet omfattas av detta direktiv,
b) anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av
programmaterial avsett för sändning som utförs av radio-
och TV-bolag samt kontrakt om sändningstid,
c) skiljemanna- och förlikningstjänster,
d) finansiella tjänster i samband med utfärdande, försäljning,
förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansi-
ella instrument, särskilt transaktioner för att förse de upp-
handlande myndigheterna med pengar eller kapital, samt
centralbankstjänster,
e) anställningskontrakt,
f) forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag av sådana
vars resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet
i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna
tjänsten helt och hållet betalas av den upphandlande myn-
digheten.
Artikel 17
Tjänstekoncessioner
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i
artikel 3 skall detta direktiv inte tillämpas på tjänstekoncessio-
ner enligt artikel 1.4.
Artikel 18
Tjänstekontrakt som tilldelas på grundval av en ensamrätt
Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga tjänstekontrakt
som av en upphandlande myndighet tilldelas en annan upp-
handlande myndighet eller en sammanslutning av upphandlan-
de myndigheter på grundval av en ensamrätt som dessa
innehar enligt offentliggjorda lagar eller andra författningar
som är förenliga med fördraget.
AVSN I TT 4
Särskild ordning
Artikel 19
Reserverade kontrakt
Medlemsstaterna får reservera deltagandet i offentliga upphand-
lingsförfaranden för skyddade verkstäder eller föreskriva att
kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyd-
dad anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är
personer med funktionshinder som på grund av funktions-
hindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på
normala villkor.
Denna bestämmelse skall nämnas i meddelandet om upphand-
ling.
kapitel iii
Regler som skall tillämpas på offentliga tjänstekontrakt
Artikel 20
Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga II A
Kontrakt avseende tjänster förtecknade i bilaga II A skall till-
delas enligt artiklarna 23
–55.
Artikel 21
Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga II B
Kontrakt avseende tjänster förtecknade i bilaga II B omfattas
endast av bestämmelserna i artikel 23 och artikel 35.4.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/133
Artikel 22
Mixade tjänstekontrakt avseende tjänster förtecknade i
både bilaga II A och bilaga II B
Kontrakt avseende tjänster förtecknade såväl i bilaga II A som i
bilaga II B skall, om värdet av tjänsterna i bilaga II A överstiger
värdet av tjänsterna i bilaga II B, tilldelas enligt bestämmelserna
i artiklarna 23
–54. I övriga fall skall kontrakten tilldelas enligt
artikel 23 och artikel 35.4.
kapitel iv
Särskilda regler om förfrågningsunderlag och kontraktshand-
lingar
Artikel 23
Tekniska specifikationer
1.
Tekniska specifikationer enligt definitionen i punkt 1 i
bilaga VI skall ingå i kontraktshandlingarna, såsom meddelan-
den om upphandling, förfrågningsunderlag och kompletterande
handlingar. Då det är möjligt bör dessa tekniska specifikationer
fastställas för att ta hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet
för funktionshindrade eller formgivning med tanke på samtliga
användares behov.
2.
De tekniska specifikationerna skall tillåta anbudsgivare att
delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder
mot att offentlig upphandling öppnas för konkurrens.
3.
Utan att det påverkar rättsligt bindande nationella teknis-
ka regler, i den utsträckning som de är förenliga med gemen-
skapsrätten, skall de tekniska specifikationerna vara utformade
på något av följande sätt:
a) Genom en hänvisning till de tekniska specifikationer som
definieras i bilaga VI och, i prioritetsordning, till sådana
nationella standarder som genomför europeiska standarder,
till europeiska tekniska godkännanden, till gemensamma
tekniska specifikationer, till internationella standarder, till
andra tekniska referenssystem som utarbetats av de euro-
peiska standardiseringsorganen eller, om sådana inte finns,
till nationella standarder eller nationella tekniska godkän-
nanden, eller till nationella tekniska specifikationer om
projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader
samt materialanvändning. Varje sådan hänvisning skall följas
av orden
”eller likvärdigt”.
b) I form av prestanda eller funktionskrav, varvid miljöegen-
skaper kan ingå. Sådana parametrar måste dock vara så
specifika att anbudsgivarna kan bilda sig en bestämd upp-
fattning om föremålet för upphandlingen och den upphand-
lande myndigheten kan genomföra upphandlingen.
c) I form av prestanda eller funktionskrav enligt led b och, för
att påvisa att dessa prestanda eller funktionskrav antas vara
uppfyllda, med en hänvisning till specifikationerna i led a.
d) Med en hänvisning till specifikationerna i led a i fråga om
vissa egenskaper och med en hänvisning till de prestanda
eller funktionskrav som anges i led b i fråga om andra
egenskaper.
4.
Om en upphandlande myndighet väljer att hänvisa till
specifikationer enligt punkt 3 a, får den inte förkasta ett anbud
med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överens-
stämmer med specifikationer som den har hänvisat till, då
anbudsgivaren på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den
upphandlande myndigheten anser vara tillfredsställande i sitt
anbud visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt
uppfyller kraven enligt den angivna tekniska specifikationen.
Ett lämpligt sätt kan vara tillhandahållande av teknisk doku-
mentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett
erkänt organ.
5.
Om en upphandlande myndighet väljer att i enlighet med
punkt 3 ange prestanda eller funktionskrav, får den inte
förkasta ett anbud i fråga om byggentreprenader, varor eller
tjänster som överensstämmer med en nationell standard som
genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt
godkännande, med en gemensam teknisk specifikation, med en
internationell standard eller med ett tekniskt referenssystem
som har utarbetats av ett europeiskt standardiseringsorgan,
om dessa specifikationer avser de prestanda eller funktionskrav
som den har fastställt.
Det åligger anbudsgivaren att på ett lämpligt sätt och på ett
sådant sätt som den upphandlande myndigheten anser vara
tillfredsställande i sitt anbud visa att den standardenliga
byggentreprenaden, varan eller tjänsten uppfyller den upphand-
lande myndighetens prestanda- eller funktionskrav.
Ett lämpligt sätt kan vara tillhandahållande av en teknisk
dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från
ett erkänt organ.
6.
Om en upphandlande myndighet föreskriver miljöegen-
skaper i form av prestanda eller funktionskrav enligt punkt 3 b
får den använda detaljerade specifikationer, eller vid behov
delar av dessa, såsom de fastställts för europeiska, (multi)natio-
nella miljömärken eller andra miljömärken, under förutsättning
att
— de är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor
eller tjänster som är föremål för upphandling,
— kraven för märket har utarbetats på grundval av veten-
skapliga rön,
— miljömärkena har antagits genom ett förfarande i vilket
samtliga berörda parter, t.ex. statliga organ, konsumenter,
tillverkare, distributörer och miljöorganisationer, får delta,
— miljömärkena är tillgängliga för samtliga berörda parter.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/134
Den upphandlande myndigheten får ange att de varor eller
tjänster som är försedda med miljömärket skall antas uppfylla
de tekniska specifikationer som fastställs i förfrågningsunderla-
get; den skall godkänna alla andra lämpliga bevismedel, såsom
teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrap-
port från ett erkänt organ.
7.
I denna artikel avses med erkända organ provnings- och
kalibreringslaboratorier samt organ för inspektion och certifier-
ing som uppfyller tillämpliga europeiska standarder.
Upphandlande myndigheter skall godta intyg från organ er-
kända i andra medlemsstater.
8.
Om det inte motiveras av föremålet för upphandlingen,
får tekniska specifikationer inte innehålla uppgifter om tillverk-
ning, ursprung eller särskilt framställningsförfarande, ej heller
hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller
tillverkning, om det får till följd att vissa företag eller produk-
ter gynnas eller att andra inte kan komma ifråga. Sådana
uppgifter eller hänvisningar skall i undantagsfall vara tillåtna,
om en tillräckligt tydlig och begriplig beskrivning av föremålet
för upphandlingen inte är möjlig genom tillämpning av punk-
terna 3 och 4. Sådana uppgifter eller hänvisningar skall följas
av orden
”eller likvärdigt”.
Artikel 24
Alternativa anbud
1.
Om kriteriet för kontraktstilldelning är det ekonomiskt
mest fördelaktiga anbudet, får den upphandlande myndigheten
tillåta anbudsgivare att lägga fram alternativa anbud.
2.
En upphandlande myndighet skall i meddelandet om
upphandling ange huruvida den godkänner alternativa anbud
eller inte. Om detta inte anges är alternativa anbud inte tillåtna.
3.
En upphandlande myndighet som tillåter alternativa an-
bud skall i förfrågningsunderlaget ange vilka minimikrav som
gäller för alternativa anbud och eventuella särskilda villkor som
gäller för redovisningen av anbuden.
4.
En upphandlande myndighet skall endast beakta de alter-
nativa anbud som uppfyller de ställda minimikraven.
Vid offentlig upphandling av varor och tjänster får en upp-
handlande myndighet som har tillåtit alternativa anbud inte
förkasta ett alternativt anbud enbart på grund av att anbudet,
om det antas, skulle bli antingen ett tjänstekontrakt och inte
ett offentligt varukontrakt, eller ett varukontrakt och inte ett
offentligt tjänstekontrakt.
Artikel 25
Underentreprenad
I förfrågningsunderlaget får en upphandlande myndighet begära
eller kan åläggas av en medlemsstat att begära att anbudsgiva-
ren i anbudet anger hur stor del av kontraktet som kan
komma att läggas ut på tredje part samt vilka underleverantö-
rer som föreslås.
En sådan angivelse skall inte påverka frågan om den ekono-
miska aktörens ansvar som huvudman.
Artikel 26
Villkor för fullgörande av kontraktet
En upphandlande myndighet får ställa särskilda krav på hur
kontraktet skall fullgöras under förutsättning att de är förenliga
med gemenskapsrätten samt att de anges i meddelandet om
upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Dessa krav får bland
annat omfatta sociala hänsyn och miljöhänsyn.
Artikel 27
Skyldigheter avseende bestämmelser om beskattning, mil-
jöskydd, anställningsskydd och arbetsvillkor
1.
En upphandlande myndighet får, eller kan av en med-
lemsstat åläggas att, i förfrågningsunderlaget ange hos vilket
eller vilka organ en anbudssökande eller anbudsgivare kan få
relevanta uppgifter om skyldigheter avseende de bestämmelser
om beskattning, miljöskydd, arbetarskydd och arbetsvillkor
som gäller i den medlemsstat, region eller ort där tjänsterna
eller entreprenaden skall utföras och som skall tillämpas på
dessa entreprenader eller tjänster under fullgörandet av kon-
traktet.
2.
En upphandlande myndighet som tillhandahåller den in-
formation som avses i punkt 1 skall kräva av anbudsgivare
eller anbudssökande i ett upphandlingsförfarande att de bekräf-
tar att de vid utformningen av sina anbud har tagit hänsyn till
de skyldigheter avseende bestämmelser om arbetarskydd och
arbetsvillkor som gäller på den plats där tjänsten eller entre-
prenaden skall utföras.
Första stycket skall inte påverka tillämpningen av artikel 55 om
granskning av onormalt låga anbud.
kapitel v
Förfaranden
Artikel 28
Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande
och konkurrenspräglad dialog
Vid offentlig upphandling skall en upphandlande myndighet
tillämpa nationella förfaranden som anpassats i enlighet med
detta direktiv.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/135
Den skall vid denna offentliga upphandling tillämpa det öppna
förfarandet eller det selektiva förfarandet. Under de särskilda
förhållanden som uttryckligen anges i artikel 29 får en upp-
handlande myndighet vid offentlig upphandling tillämpa den
konkurrenspräglade dialogen. I de särskilda fall och under de
särskilda förhållanden som uttryckligen anges i artiklarna 30
och 31, får den tillämpa det förhandlade förfarandet med eller
utan offentliggörande av ett meddelande om upphandling.
Artikel 29
Konkurrenspräglad dialog
1.
Vid särskilt komplicerade kontrakt får medlemsstaterna
föreskriva att den upphandlande myndigheten, om den anser
att användningen av öppet eller selektivt förfarande inte med-
ger tilldelning av kontrakt, får använda sig av en konkurren-
spräglad dialog enligt denna artikel.
Tilldelning av offentliga kontrakt skall ske enbart på grundval
av tilldelningskriteriet det ekonomiskt mest fördelaktiga anbu-
det.
2.
Den upphandlande myndigheten skall offentliggöra ett
meddelande om upphandling där den anger sina behov och
krav, som den skall definiera i detta meddelande och/eller i ett
beskrivande dokument.
3.
Den upphandlande myndigheten skall inleda en dialog
med de anbudssökande som valts ut enligt bestämmelserna i
artiklarna 44
–52, där dialogens syfte skall vara att identifiera
och definiera hur dess behov bäst skall kunna tillgodoses.
Under denna dialog får den diskutera alla aspekter av kontrak-
tet med de utvalda anbudssökandena.
Den upphandlande myndigheten skall under dialogen garantera
lika behandling av samtliga anbudsgivare. De skall i synnerhet
inte särbehandla någon genom att lämna ut information som
kan gynna vissa anbudsgivare i förhållande till andra.
Den upphandlande myndigheten får inte röja för de övriga
deltagarna vilka lösningar en deltagare har föreslagit eller
annan konfidentiell information som någon deltagare har läm-
nat utan dennes samtycke.
4.
Den upphandlande myndigheten får föreskriva att förfa-
randet skall äga rum i successiva steg för att minska det antal
lösningar som skall diskuteras under dialogen, på grundval av
de tilldelningskriterier som anges i meddelandet om upphand-
ling eller i det beskrivande dokumentet. Det skall anges i
meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumen-
tet om denna möjlighet kommer att utnyttjas.
5.
Den upphandlande myndigheten skall fortsätta denna
dialog tills den kan identifiera lösningar som tillgodoser dess
behov, vid behov efter att ha jämfört dessa lösningar.
6.
Efter att ha förklarat dialogen avslutad och efter att ha
informerat deltagarna om detta skall den upphandlande myn-
digheten uppmana dem att lämna sitt slutgiltiga anbud på
grundval av den eller de lösningar som lagts fram och specifi-
cerats under dialogen. Dessa anbud skall innehålla alla de
faktorer och villkor som är nödvändiga för projektets genom-
förande.
På begäran av den upphandlande myndigheten får dessa anbud
klarläggas, preciseras och finjusteras. Sådana klarlägganden,
preciseringar, finjusteringar eller kompletteringar får dock inte
leda till att grundläggande delar av anbudet eller inbjudan att
lämna anbud ändras, eftersom en sådan ändring riskerar att
snedvrida konkurrensen eller ha en diskriminerande effekt.
7.
Den upphandlande myndigheten skall bedöma de inkom-
na anbuden på grundval av de i meddelandet om upphandling
eller i det beskrivande dokumentet fastställda tilldelningskriteri-
erna och välja det anbud som är det ekonomiskt mest fördel-
aktiga enligt artikel 53.
På den upphandlande myndighetens begäran kan den anbuds-
givare vars anbud har identifierats som det ekonomiskt mest
fördelaktiga anmodas att klargöra vissa aspekter i anbudet eller
att bekräfta åtaganden som anges i detta, under förutsättning
att det inte leder till ändring av väsentliga delar av anbudet
eller inbjudan att lämna anbud, snedvridning av konkurrensen
eller diskriminering.
8.
Den upphandlande myndigheten får besluta om priser
och betalning till deltagarna i dialogen.
Artikel 30
Fall som motiverar det förhandlade förfarandet med of-
fentliggörande av meddelande om upphandling
1.
En upphandlande myndighet får vid offentlig upphand-
ling tillämpa förhandlat förfarande efter att ha offentliggjort ett
meddelande om upphandling i följande fall:
a) Om ett anbud är ogiltigt eller om ett anbud som lämnats
vid ett öppet eller ett selektivt förfarande eller vid en
konkurrenspräglad dialog inte kan godtas med hänsyn till
nationella bestämmelser som överensstämmer med vad som
föreskrivs i artiklarna 4, 24, 25 och 27 samt i kapitel VII, i
den mån som de ursprungliga villkoren för kontraktet inte
ändrats väsentligt.
Den upphandlande myndigheten får avstå från att offentlig-
göra ett meddelande om upphandling om den i ett för-
handlat förfarande inbegriper endast alla anbudsgivare som
uppfyller kraven i artiklarna 45
–52 och som i ett före-
gående öppet eller selektivt förfarande eller konkurrenspräg-
lad dialog har lämnat anbud som uppfyller de formella
kraven för anbudsförfarandet.
b) I undantagsfall om byggentreprenaderna, varorna eller tjäns-
terna är av sådant slag eller är förenade med sådana risker
att det inte går att ange något totalpris i förväg.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/136
c) För tjänster, bland annat inom kategori 6 i bilaga II A och
intellektuella tjänster, t.ex. projektering av anläggningar, om
arten av de tjänster som skall tillhandahållas är sådan att
det inte går att utarbeta tillräckligt exakt förfrågningsunder-
lag för att kunna genomföra upphandlingen genom att välja
det bästa anbudet enligt bestämmelserna för öppna eller
selektiva förfaranden.
d) För offentliga byggentreprenadkontrakt, om byggentreprena-
den endast har forskning, provning eller utveckling som
ändamål och inte syftar till att nå lönsamhet eller täcka
forsknings- och utvecklingskostnader.
2.
I de fall som avses i punkt 1 skall den upphandlande
myndigheten förhandla med anbudsgivarna om de anbud som
de har lämnat, för att anpassa anbuden till de krav som den
upphandlande myndigheten har angivit i meddelandet om upp-
handling, förfrågningsunderlaget och de eventuella komplette-
rande handlingarna och för att få fram det bästa anbudet i
enlighet med artikel 53.1.
3.
Den upphandlande myndigheten skall under förhandling-
arna garantera lika behandling av samtliga anbudsgivare. De
skall i synnerhet inte särbehandla någon genom att lämna ut
information som kan gynna vissa anbudsgivare i förhållande
till andra.
4.
Den upphandlande myndigheten får föreskriva att det
förhandlade förfarandet skall äga rum i successiva steg för att
minska det antal anbud som det skall förhandlas om genom
tillämpning av de tilldelningskriterier som anges i meddelandet
om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Det skall anges
i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget
om denna möjlighet kommer att utnyttjas.
Artikel 31
Fall som motiverar användning av det förhandlade förfa-
randet utan offentliggörande av meddelande om upphand-
ling
En upphandlande myndighet får vid offentlig upphandling till-
ämpa det förhandlade förfarandet utan att dessförinnan ha
offentliggjort något meddelande om upphandling i följande fall:
1. För offentliga byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt:
a) Om inga anbud eller inga lämpliga anbud eller inga
ansökningar har lämnats vid ett öppet eller selektivt
förfarande, förutsatt att de ursprungliga villkoren för
kontraktet inte väsentligt ändrats och att en rapport
lämnas till kommissionen, om den begär det.
b) Om kontraktet, av tekniska eller konstnärliga skäl eller
med hänsyn till skydd av ensamrätt, endast kan tilldelas
en bestämd ekonomisk aktör.
c) Om, när det är absolut nödvändigt, på grund av synner-
lig brådska till följd av omständigheter som den upp-
handlande myndigheten inte har kunnat förutse, det är
omöjligt att iaktta de tidsfrister som gäller vid öppna,
selektiva eller förhandlade förfaranden med offentliggö-
rande av meddelande om upphandling enligt artikel 30.
De omständigheter som åberopas som skäl för synnerlig
brådska får inte i något fall tillskrivas den upphandlande
myndigheten.
2. För offentliga varukontrakt:
a) Om varorna i fråga endast framställs för forsknings-,
experiment-, studie- eller utvecklingsändamål; denna be-
stämmelse skall inte avse tillverkning i en omfattning
som syftar till att göra produkten lönsam eller till att
täcka forsknings- och utvecklingskostnader.
b) Om det rör sig om kompletterande leveranser som utförs
av den ursprungliga varuleverantören och som syftar till
antingen att delvis ersätta gängse varuleveranser eller
anläggningar, eller till att utöka befintliga varuleveranser
eller anläggningar, i de fall ett byte av varuleverantör
skulle tvinga den upphandlande myndigheten att anskaffa
materiel med andra tekniska egenskaper med åtföljande
inkompatibilitet eller oproportionerliga tekniska svårighe-
ter vid användning och underhåll. Löptiden för sådana
kontrakt, liksom för återkommande kontrakt, får som
regel inte överstiga tre år.
c) Om det rör sig om varor som offererats och förvärvats
på en varumarknadsplats.
d) För inköp av varor på särskilt gynnsamma villkor, an-
tingen hos en varuleverantör som slutgiltigt avslutar sin
affärsverksamhet eller hos en god man eller en likvidator
vid insolvensförfarande, offentligt ackord eller förfarande
av liknande slag som finns i nationella lagar och andra
författningar.
3. För offentliga tjänstekontrakt om kontraktet följer på en
projekttävling och enligt tillämpliga regler skall tilldelas
vinnaren eller en av vinnarna av denna tävling. I det senare
fallet skall samtliga vinnare inbjudas att delta i förhand-
lingarna.
4. För offentliga tjänste- och byggentreprenadkontrakt:
a) Om det rör sig om kompletterande byggentreprenader
eller tjänster som inte ingår i det ursprungliga projektet
eller det ursprungliga kontraktet, men som genom oför-
utsedda omständigheter har blivit nödvändiga för att de
byggentreprenader eller tjänster som beskrivs i kontraktet
skall kunna utföras, förutsatt att kontraktet tilldelas den
ekonomiska aktör som utför dessa byggentreprenader
eller tjänster,
— om de kompletterande byggentreprenaderna eller
tjänsterna av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan
avskiljas från det ursprungliga kontraktet utan stora
olägenheter för den upphandlande myndigheten,
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/137
eller
— om byggentreprenaderna eller tjänsterna, även om de
kan avskiljas från det ursprungliga kontraktet, är
absolut nödvändiga för att kontraktet skall kunna
fullföljas.
Det sammanlagda värdet av kontrakt som avser kom-
pletterande byggentreprenader eller tjänster får dock inte
överstiga 50 % av det ursprungliga kontraktets värde.
b) Om det rör sig om nya byggentreprenader eller tjänster
som är en upprepning av liknande tjänster eller byggen-
treprenader som av samma upphandlande myndighet
tilldelats samma ekonomiska aktör i ett ursprungligt
kontrakt, under förutsättning att de nya byggentreprena-
derna eller tjänsterna är i överensstämmelse med ett
grundläggande projekt, för vilket det ursprungliga kon-
traktet tilldelats genom ett öppet eller selektivt förfaran-
de.
Så snart som det första projektet blir föremål för upp-
handling skall den upphandlande myndigheten ange att
detta förfaringssätt kan bli aktuellt och i beräkningen ta
med det sammanlagda beräknade värdet för kommande
byggentreprenader eller tjänster vid tillämpning av be-
stämmelserna i artikel 7.
Detta förfaringssätt får bara användas under tre år efter
det att det ursprungliga kontraktet slöts.
Artikel 32
Ramavtal
1.
Medlemsstaterna får tillåta de upphandlande myndighe-
terna att sluta ramavtal.
2.
En upphandlande myndighet som ämnar sluta ett ram-
avtal skall följa de förfarandebestämmelser som anges i detta
direktiv i alla faser fram till tilldelningen av kontrakt som
grundar sig på detta ramavtal. Valet av parter i ramavtalet skall
ske med tillämpning av de tilldelningsgrunder som anges i
artikel 53.
Kontrakt som bygger på ett ramavtal som skall tilldelas i
enlighet med de förfaranden som avses i punkterna 3 och 4.
Dessa förfaranden får bara tillämpas mellan de upphandlande
myndigheterna och de ekonomiska aktörer som från början är
parter i ramavtalet.
Vid tilldelning av kontrakt som bygger på ett ramavtal får
parterna inte i något fall väsentligen ändra villkoren i detta
ramavtal, bland annat i det fall som avses i punkt 3.
Ett ramavtal får inte löpa längre än fyra år, utom i veder-
börligen styrkta undantagsfall, särskilt genom föremålet för
ramavtalet.
En upphandlande myndighet får inte använda ramavtal på
otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen för-
hindras, begränsas eller snedvrids.
3.
Om ett ramavtal sluts med en enda ekonomisk aktör,
skall kontrakt som bygger på detta ramavtal tilldelas i enlighet
med villkoren i ramavtalet.
Vid tilldelningen av sådana kontrakt får den upphandlande
myndigheten skriftligen samråda med den ekonomiska aktör
som är part i ramavtalet och vid behov anmoda denne att
komplettera sitt anbud.
4.
Om ett ramavtal sluts med flera ekonomiska aktörer
måste dessa vara minst tre till antalet, om det finns ett
tillräckligt antal ekonomiska aktörer som uppfyller urvalskrite-
rierna och/eller godtagbara anbud som uppfyller tilldelnings-
kriterierna.
Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som
ingåtts med flera ekonomiska aktörer kan ske antingen
— genom tillämpning av villkoren i ramavtalet utan förnyad
inbjudan att lämna anbud, eller
— om inte alla villkor är fastställda i ramavtalet, efter det att
parterna blivit föremål för förnyad inbjudan att lämna
anbud på grundval av samma villkor, som, om det är
nödvändigt skall preciseras, och, vid behov, andra villkor,
som anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet i enlighet
med följande förfarande:
a) För varje kontrakt som skall tilldelas skall den upphand-
lande myndigheten skriftligen samråda med de ekono-
miska aktörer som är i stånd att genomföra kontraktet.
b) Den upphandlande myndigheten skall fastställa en tids-
frist som är tillräcklig för att lämna in anbud beträffande
varje särskilt kontrakt, med hänsynstagande till faktorer
som hur komplext kontraktsföremålet är och den tid
som behövs för att lämna anbud.
c) Anbuden skall lämnas skriftligen, och innehållet i dem
skall vara hemligt tills den angivna svarstiden har löpt
ut.
d) Den upphandlande myndigheten skall tilldela varje en-
skilt kontrakt till den anbudsgivare som har lämnat det
bästa anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som
anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.
Artikel 33
Dynamiska inköpssystem
1.
Medlemsstaterna får föreskriva att de upphandlande myn-
digheterna skall ha möjlighet att använda dynamiska inköps-
system.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/138
2.
För att införa ett dynamiskt inköpssystem skall en upp-
handlande myndighet följa reglerna för det öppna förfarandet i
alla faser fram till tilldelningen av kontrakt inom ramen för
detta system. Samtliga anbudsgivare, som uppfyller urvalskrite-
rierna och som har lämnat ett preliminärt anbud som över-
ensstämmer med förfrågningsunderlaget och eventuella kom-
pletterande handlingar, skall få delta i systemet; de preliminära
anbuden får när som helst förbättras under förutsättning att de
fortsättningsvis överensstämmer med förfrågningsunderlaget.
För att genomföra systemet och för tilldelning av kontrakt
inom ramen för detta skall den upphandlande myndigheten
uteslutande använda elektroniska medel i enlighet med arti-
kel 42.2
–42.5.
3.
För att genomföra ett dynamiskt inköpssystem skall den
upphandlande myndigheten
a) offentliggöra ett meddelande om upphandling och ange att
det är fråga om ett dynamiskt inköpssystem,
b) i förfrågningsunderlaget bland annat ange vilken typ av köp
som detta system avser samt lämna all nödvändig informa-
tion om inköpssystemet, den elektroniska utrustning som
används och de arrangemang och tekniska specifikationer
som är kopplade därtill,
c) så snart meddelandet har offentliggjorts och till dess att
inköpssystemet avvecklats, på elektronisk väg ge fri, direkt
och fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget och alla
kompletterande handlingar samt i meddelandet ange den
Internetadress på vilken dessa handlingar kan konsulteras.
4.
Den upphandlande myndigheten skall under hela den tid
som det dynamiska inköpssystemet varar ge alla ekonomiska
aktörer möjlighet att lämna preliminära anbud för att få delta i
systemet på de villkor som anges i punkt 2. Den skall fullfölja
utvärderingen av det preliminära anbudet inom 15 dagar från
och med dess inlämnande. Den kan dock förlänga utvärder-
ingsperioden om ingen inbjudan att lämna anbud förekommer
under tiden.
Den upphandlande myndigheten skall snarast möjligt informera
den anbudsgivare som avses i första stycket om att han tagits
med i det dynamiska inköpssystemet eller att hans preliminära
anbud har förkastats.
5.
Varje särskilt kontrakt skall bli föremål för inbjudan att
lämna anbud. Före denna inbjudan skall den upphandlande
myndigheten offentliggöra ett förenklat meddelande om upp-
handling och uppmana alla berörda ekonomiska aktörer att
lämna ett preliminärt anbud i enlighet med punkt 4 inom en
tidsfrist som inte får underskrida 15 dagar räknat från den dag
då det förenklade meddelandet om upphandling avsändes. Den
upphandlande myndigheten får inte gå ut med denna inbjudan
att lämna anbud förrän samtliga preliminära anbud som läm-
nats in under denna tid har utvärderats.
6.
Den upphandlande myndigheten skall inbjuda alla an-
budsgivare som tas med i systemet att lämna ett anbud för
varje enskilt kontrakt som skall tilldelas inom systemet. I detta
syfte skall den fastställa en tillräcklig tidsfrist för att lämna
anbud.
Den upphandlande myndigheten skall tilldela kontraktet till
den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grund-
val av de tilldelningskriterier som angivits i det meddelande
om upphandling som använts för att inrätta det dynamiska
inköpssystemet. Dessa kriterier får vid behov preciseras i den
inbjudan som avses i första stycket.
7.
Ett dynamiskt inköpssystem får inte vara i mer än fyra år,
utom i vederbörligen berättigade undantagsfall.
Den upphandlande myndigheten får inte använda detta förfa-
rande så att det hindrar, begränsar eller snedvrider konkurren-
sen.
Inga administrativa avgifter får tas ut från de berörda ekono-
miska aktörerna eller deltagarna i systemet.
Artikel 34
Offentliga byggentreprenadkontrakt: särskilda regler för
socialt betingade bostadsprojekt
Om offentliga kontrakt gäller projektering och uppförande av
socialt betingade bostäder och det, på grund av att arbetet
beräknas bli omfattande, komplext och långvarigt, krävs pla-
nering från början genom ett nära samarbete i en grupp med
representanter för den upphandlande myndigheten, experter
och den entreprenör som kommer att ansvara för entreprena-
den, får ett särskilt tilldelningsförfarande användas för att välja
den entreprenör som är mest lämpad att ingå i gruppen.
Särskilt skall den upphandlande myndigheten i meddelandet
om upphandling ge en så precis beskrivning som möjligt av
byggentreprenaden, så att berörda entreprenörer kan bilda sig
en riktig uppfattning om projektet. Dessutom skall den upp-
handlande myndigheten, i enlighet med de kvalitativa urvals-
kriterierna i artiklarna 45
–52, i meddelandet om upphandling
ange vilka personliga, tekniska, ekonomiska och finansiella
villkor som anbudssökandena skall uppfylla.
Om detta förfarande används, skall den upphandlande myndig-
heten tillämpa bestämmelserna i artiklarna 2, 35, 36, 38, 39,
41, 42, 43 och 45
–52.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/139
kapitel vi
Regler för offentliggörande och öppenhet
AVSN IT T 1
Offentliggörande av meddelanden
Artikel 35
Meddelanden
1.
Den upphandlande myndigheten skall i ett förhandsmed-
delande som offentliggörs av kommissionen eller av myndig-
heten själv på sin
”upphandlarprofil” som avses i punkt 2 b i
bilaga VIII, informera om följande:
a) När det gäller varor: Det beräknade totala värdet av de
kontrakt eller ramavtal per varuområde som den avser att
tilldela under de närmaste 12 månaderna, om det beräknade
totala värdet enligt artiklarna 7 och 9 uppgår till minst
750 000 euro.
Varuområdet skall fastställas av den upphandlande myndig-
heten genom en hänvisning till CPV-nomenklaturen.
b) När det gäller tjänster: Det beräknade totala värdet av de
kontrakt eller ramavtal i varje enskild tjänstekategori enligt
bilaga II A som den upphandlande myndigheten avser att
tilldela under de kommande 12 månaderna, om det totala
beräknade värdet enligt artiklarna 7 och 9 uppgår till minst
750 000 euro.
c) När det gäller byggentreprenad: Väsentliga karakteristiska för
de kontrakt eller ramavtal som den upphandlande myndig-
heten avser att tilldela, där det uppskattade värdet är minst
lika med tröskelvärdet enligt artikel 7, varvid artikel 9 skall
beaktas.
Meddelandena enligt a och b skall snarast möjligt efter varje
budgetårs början översändas till kommissionen eller offentlig-
göras på myndighetens upphandlarprofil.
Meddelandet enligt c skall snarast möjligt efter det att ett
beslut fattats om tillstånd för den planering som gäller de
byggentreprenadkontrakt eller ramavtal som den upphandlande
myndigheten avser att tilldela översändas till kommissionen
eller offentliggöras på upphandlarprofilen.
En upphandlande myndighet som offentliggör ett förhandsmed-
delande på sin upphandlarprofil skall på elektronisk väg, i det
format och enligt de detaljerade förfaranden som anges i punkt
3 i bilaga VIII, till kommissionen översända ett meddelande om
offentliggörande av ett förhandsmeddelande om upphandlar-
profil.
Offentliggörande av meddelanden enligt a, b och c skall endast
vara obligatoriskt när de upphandlande myndigheterna tilläm-
par möjligheten att förkorta tidsfristerna för mottagande av
anbud i enlighet med artikel 38.4.
Denna punkt gäller inte för förhandlade förfaranden utan före-
gående offentliggörande av ett meddelande om upphandling.
2.
En upphandlande myndighet som avser att tilldela ett
offentligt upphandlingskontrakt eller ingå ett ramavtal genom
ett öppet, selektivt eller, enligt villkoren i artikel 30, förhandlat
förfarande med offentliggörande av ett meddelande om upp-
handling eller, enligt villkoren i artikel 29, en konkurrenspräg-
lad dialog, skall informera om detta genom ett meddelande om
upphandling.
3.
En upphandlande myndighet som avser att införa ett
dynamiskt inköpssystem skall informera om detta genom ett
meddelande om upphandling.
En upphandlande myndighet som avser att tilldela ett offentligt
kontrakt grundat på ett dynamiskt inköpssystem, skall infor-
mera om detta genom ett förenklat meddelande om upphand-
ling.
4.
En upphandlande myndighet som har tilldelat ett offent-
ligt kontrakt eller ingått ett ramavtal skall skicka ett medde-
lande om upphandlingsresultatet senast 48 dagar efter det att
kontraktet tilldelats eller ramavtalet ingåtts.
När det gäller ramavtal som ingåtts i enlighet med artikel 32
behöver den upphandlande myndigheten inte skicka något
meddelande om resultatet av tilldelningen av varje kontrakt
som grundar sig på ramavtalet.
Den upphandlande myndigheten skall sända ett meddelande
om resultatet av tilldelningen av kontrakt på grundval av ett
dynamiskt inköpssystem senast 48 dagar efter tilldelningen av
varje kontrakt. De får dock gruppera dessa meddelanden per
kvartal. I detta fall skall de sända de grupperade meddelandena
senast 48 dagar efter utgången av varje kvartal.
När det gäller offentliga tjänstekontrakt enligt bilaga II B skall
den upphandlande myndigheten i meddelandet ange om den
samtycker till att de offentliggörs. För dessa tjänstekontrakt
skall kommissionen enligt förfarandet i artikel 77.2 fastställa
regler om utarbetande av statistiska rapporter på grundval av
meddelandena och om hur rapporterna skall offentliggöras.
Viss information om tilldelning av kontrakt eller ingående av
ett ramavtal behöver inte offentliggöras, om detta skulle hindra
tillämpning av lag, strida mot allmänintresset, skada offentliga
eller privata ekonomiska aktörers berättigade kommersiella
intressen eller motverka en sund konkurrens dem emellan.
Artikel 36
Utformning och offentliggörande av meddelanden
1.
Meddelandena skall innehålla de upplysningar som anges
i bilaga VII A och i förekommande fall varje annan upplysning
som den upphandlande myndigheten anser vara till nytta, i
samma format som de standardformulär som antas av kom-
missionen i enlighet med förfarandet i artikel 77.2.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/140
2.
De meddelanden som den upphandlande myndigheten
skall sända till kommissionen skall överföras antingen genom
elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som
anges i punkt 3 i bilaga VIII, eller på annat sätt. Vid ett
påskyndat förfarande enligt artikel 38.8 skall meddelandena
sändas antingen per telefax eller genom elektroniska medel i
det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i
bilaga VIII.
Meddelandena skall offentliggöras enligt de tekniska krav för
offentliggörandet som anges i punkt 1 a och 1 b i bilaga VIII.
3.
Meddelanden som utarbetas och skickas med hjälp av
elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som
anges i punkt 3 i bilaga VIII skall offentliggöras senast fem
arbetsdagar efter det att de avsänts.
Meddelanden som inte översänds med hjälp av elektroniska
medel i det format och enligt de förfaranden som anges i
punkt 3 i bilaga VIII skall offentliggöras senast 12 dagar efter
det att de skickats eller, vid påskyndat förfarande enligt artikel
38.8, senast fem dagar efter det att de avsänts.
4.
Meddelanden om upphandling skall offentliggöras i sin
helhet på ett av Europeiska gemenskapens officiella språk som
den upphandlande myndigheten väljer, varvid endast den text
som offentliggörs i denna ursprungliga språkversion skall gälla.
Ett sammandrag av de väsentliga delarna i varje meddelande
skall offentliggöras på de andra officiella språken.
Kostnaderna för kommissionens offentliggörande av meddelan-
den skall belasta gemenskapen.
5.
Meddelandena och deras innehåll får inte offentliggöras
på nationell nivå före den dag då de skickas till kommissionen.
Meddelanden som offentliggörs på nationell nivå får inte inne-
hålla någon annan information än den som skickas till kom-
missionen eller offentliggörs på en upphandlarprofil i enlighet
med artikel 35.1 första stycket och skall innehålla en uppgift
om vilken dag meddelandet skickats till kommissionen eller
offentliggjorts på upphandlarprofilen.
Förhandsmeddelanden får inte offentliggöras på en upphandlar-
profil innan ett meddelande har skickats till kommissionen
som anger att offentliggörandet sker i denna form. De skall
innehålla en uppgift om vilken dag det har skickats dit.
6.
Om meddelandena inte skickas med hjälp av elektroniska
medel i det format och enligt de förfaranden som anges i
punkt 3 i bilaga VIII får de innehålla högst ca 650 ord.
7.
Den upphandlande myndigheten måste kunna bevisa
vilken dag ett meddelande har avsänts.
8.
Kommissionen skall till den upphandlande myndigheten
lämna en bekräftelse på offentliggörandet av den översända
informationen och ange datum för offentliggörandet. Denna
bekräftelse skall tjäna som bevis för offentliggörandet.
Artikel 37
Icke-obligatoriskt offentliggörande
En upphandlande myndighet får offentliggöra meddelanden om
offentlig upphandling enligt artikel 36 även om något sådant
offentliggörande inte krävs enligt detta direktiv.
AVSN I TT 2
Tidsfrister
Artikel 38
Tidsfrister för mottagande av anbudsansökan och anbud
1.
När en upphandlande myndighet fastställer tidsfrister för
mottagande av anbudsansökan och anbud skall den särskilt ta
hänsyn till hur komplex upphandlingen är och hur lång tid
som behövs för att utarbeta anbuden, utan att detta påverkar
de minimitidsfrister som fastställs i denna artikel.
2.
Vid ett öppet förfarande skall fristen för mottagande av
anbud vara minst 52 dagar från och med den dag då medde-
landet om upphandling avsändes.
3.
Vid selektiva förfaranden, förhandlade förfaranden med
offentliggörande av ett meddelande om upphandling enligt
artikel 30 och konkurrenspräglad dialog gäller följande:
a) Fristen för mottagande av anbudsansökan skall vara
minst 37 dagar från och med den dag då meddelandet om
upphandling avsänds.
b) Vid selektiva förfaranden skall fristen för mottagande av
anbud vara minst 40 dagar från och med den dag då
inbjudan avsänds.
4.
Om en upphandlande myndighet har offentliggjort ett
förhandsmeddelande, får fristen för mottagande av anbud enligt
punkterna 2 och 3 b som regel förkortas till 36 dagar, dock
under inga omständigheter till under 22 dagar.
Denna frist skall löpa från och med den dag då meddelandet
om upphandling avsändes vid öppet förfarande, och från och
med den dag då inbjudan att lämna anbud avsändes vid
selektivt förfarande.
Den förkortade tidsfrist som avses i första stycket skall medges
om förhandsmeddelandet har innehållit all den information
som krävs för det meddelande om upphandling som avses i
bilaga VII A, i den utsträckning denna information är till-
gänglig vid offentliggörandet av meddelandet och om förhands-
meddelandet avsänds för offentliggörande mellan 52 dagar och
12 månader före den dag då meddelandet om upphandling
avsändes.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/141
5.
Om meddelandena utarbetas och skickas med elektronis-
ka medel i det format och enligt de förfaranden som anges i
punkt 3 i bilaga VIII, får de frister för mottagande av anbud
som anges i punkterna 2 och 4 vid öppet förfarande, och den
frist för mottagande av en anbudsansökan om att deltaga i
anbudsgivning som anges i punkt 3 a vid selektivt förfarande
och förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog förkor-
tas med 7 dagar.
6.
Fristerna för mottagande av anbud enligt punkterna 2
och 3 b ovan får förkortas med 5 dagar om den upphandlande
myndigheten med elektroniska medel och från och med of-
fentliggörandet av meddelandet om upphandling i enlighet med
bilaga VIII ger fri, direkt och fullständig tillgång till förfråg-
ningsunderlaget och samtliga kompletterande handlingar, med
angivande i meddelandet av den Internetadress där denna
dokumentation finns tillgänglig.
Denna förkortning får kumuleras med den förkortning som
anges i punkt 5.
7.
Om förfrågningsunderlaget och kompletterande handling-
ar och upplysningar, trots att detta begärts i tid, av någon
anledning inte tillhandahålls inom de tidsfrister som anges i
artiklarna 39 och 40 eller om anbud inte kan lämnas annat än
efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av
underlaget till förfrågningsunderlaget, skall fristerna för att
motta anbud förlängas så att alla ekonomiska aktörer skall
kunna få kännedom om all den information som behövs för
att utarbeta ett anbud.
8.
Om det, vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande
med offentliggörande av ett meddelande om upphandling
enligt artikel 30, på grund av tidsbrist inte är möjligt att
tillämpa de tidsfrister som anges i den här artikeln, får en
upphandlande myndighet
a) fastställa en frist för mottagande av anbudsansökan på
minst 15 dagar från och med den dag då meddelandet om
upphandling avsändes och på minst 10 dagar om medde-
landet skickades med elektroniska medel i det format och
på de villkor för överföring som anges i punkt 3 i bilaga
VIII, och
b) vid selektivt förfarande fastställa en frist för att motta anbud
på minst 10 dagar från och med den dag då inbjudan att
lämna anbud skickades.
Artikel 39
Öppna förfaranden: Förfrågningsunderlag, kompletterande
handlingar och upplysningar
1.
Om en upphandlande myndighet i ett öppet förfarande
inte ger oinskränkt, direkt och fullständig tillgång med elek-
troniska medel enligt artikel 38.6 till förfrågningsunderlaget
och samtliga kompletterande handlingar, skall förfrågningsun-
derlaget och de kompletterande handlingarna skickas till de
ekonomiska aktörerna inom 6 dagar efter det att begäran att
få ut handlingarna mottagits, förutsatt att begäran gjorts i god
tid före utgången av fristen för att lämna anbud.
2.
Den upphandlande myndigheten eller behöriga enheten
skall lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågnings-
underlaget och de kompletterande handlingarna senast 6 dagar
före den tidpunkt då mottagande av anbud senast kan ske,
förutsatt att sådana upplysningar har begärts i god tid.
AVSN I TT 3
Innehållet i informationen och sättet för överföring av denna
Artikel 40
Inbjudan att lämna anbud, inbjudan att delta i dialogen
eller att förhandla
1.
Vid selektivt förfarande, konkurrenspräglad dialog och
förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande
om upphandling enligt artikel 30 skall en upphandlande
myndighet samtidigt och skriftligen bjuda in alla utvalda an-
budssökande att lämna anbud eller att förhandla eller, vid
konkurrenspräglad dialog, att delta i dialogen.
2.
Inbjudan till anbudssökandena skall omfatta
— antingen ett exemplar av förfrågningsunderlaget eller det
beskrivande dokumentet och samtliga kompletterande
handlingar,
— eller uppgift om åtkomst till förfrågningsunderlaget och de
handlingar som anges i första strecksatsen om de görs
direkt tillgängliga med elektroniska medel i enlighet med
artikel 38.6.
3.
Om någon annan enhet än den ansvariga upphandlande
myndigheten har tillgång till förfrågningsunderlaget, det beskri-
vande dokumentet och/eller de kompletterande handlingarna,
skall adressen till den enhet från vilken förfrågningsunderlaget,
det beskrivande dokumentet och handlingarna kan begäras
anges i inbjudan, liksom i förekommande fall fristen för en
sådan begäran samt belopp och villkor för erläggande av en
avgift för att erhålla dessa dokument. De behöriga enheterna
skall skicka dessa handlingar till de ekonomiska aktörerna så
snart som möjligt efter det att de har mottagit begäran.
4.
Den upphandlande myndigheten eller behöriga enheten
skall lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågnings-
underlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletteran-
de handlingarna senast 6 dagar före den tidpunkt då motta-
gande av anbud senast kan ske, förutsatt att sådana upplys-
ningar begärs i god tid. Vid påskyndat selektivt eller förhandlat
förfarande skall denna tidsfrist vara 4 dagar.
5.
En inbjudan att lämna anbud, att delta i dialogen eller att
förhandla skall dessutom minst innehålla följande:
a) En hänvisning till det offentliggjorda meddelandet om upp-
handling.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/142
b) Sista dag för mottagande av anbud samt uppgift om adress
dit anbuden skall skickas och om det eller de språk som
anbuden skall skrivas på.
c) Vid konkurrenspräglad dialog, uppgift om vilken dag och på
vilken adress som samrådet skall börja och om vilket eller
vilka språk som skall användas.
d) Uppgift om vilka handlingar som eventuellt skall lämnas in,
antingen till stöd för de kontrollerbara uppgifter som an-
budssökanden har lämnat i enlighet med artikel 44 eller för
att komplettera de upplysningar som anges i den artikeln
och på de villkor som anges i artiklarna 47 och 48.
e) Viktningen av kriterierna för tilldelning av kontrakt eller, i
förekommande fall, prioritetsordningen för tillämpningen av
kriterierna, om den inte anges i meddelandet om upphand-
ling, i förfrågningsunderlaget eller i det beskrivande doku-
mentet.
Om upphandlingen genomförs enligt reglerna i artikel 29, skall
dock de upplysningar som avses i b inte ingå i inbjudan att
delta i dialogen, men de skall anges i inbjudan att lämna
anbud.
Artikel 41
Information till anbudssökande och anbudsgivare
1.
En upphandlande myndighet skall snarast möjligt under-
rätta anbudssökande och anbudsgivare om de beslut som fattas
om slutandet av ett ramavtal, tilldelningen av ett kontrakt,
tillträde till ett dynamiskt inköpssystem, inklusive skälen till
beslutet att inte sluta ett ramavtal eller tilldela ett kontrakt för
vilket det har utgått inbjudan att lämna anbud eller att börja
om förfarandet eller inrätta ett dynamiskt inköpssystem; denna
information skall på begäran riktad till den upphandlande
myndigheten lämnas skriftligt.
2.
På begäran av berörd part skall en upphandlande myn-
dighet snarast möjligt underrätta
— varje anbudssökande vars ansökan avslagits om skälen till
att ansökan inte har godtagits,
— varje anbudsgivare vars anbud förkastats om skälen till att
anbudet inte har godtagits, bl.a., i de fall som avses i artikel
23.4 och 23.5, skälen till sitt beslut om att likvärdighet inte
föreligger eller sitt beslut att byggentreprenaden, varorna
eller tjänsterna inte uppfyller kraven i fråga om prestanda
eller funktion,
— varje anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud
om utformningen av och de relativa fördelarna med det
valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som till-
delats kontraktet eller parterna i ramavtalet.
Den tid detta tar i anspråk får under inga omständigheter
överstiga 15 dagar från det att en skriftlig begäran har motta-
gits.
3.
En upphandlande myndighet får emellertid besluta att
inte lämna ut viss information som anges i punkt 1 som rör
kontraktstilldelning, ingående av ett ramavtal eller tillträde till
ett dynamiskt inköpssystem, om detta skulle hindra tillämpning
av lag, strida mot allmänintresset, skada berättigade kommersi-
ella intressen för offentliga eller privata ekonomiska aktörer
eller motverka en sund konkurrens dem emellan.
AVSN I TT 4
Kommunikationssätt
Artikel 42
Regler för kommunikation
1.
All kommunikation och allt informationsutbyte som av-
ses i denna avdelning får efter den upphandlande myndig-
hetens eget val ske per post, fax eller elektroniska medel i
enlighet med punkterna 4 och 5, per telefon i de fall och
enligt de villkor som anges i punkt 6, eller genom en kombi-
nation av dessa medel.
2.
De valda kommunikationsmedlen måste vara allmänt till-
gängliga och således inte begränsa de ekonomiska aktörernas
tillträde till anbudsförfarandet.
3.
Kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av
uppgifterna skall ske på ett sådant sätt att alla uppgifter och
den sekretess som gäller för anbuden och anbudsansökningar-
na bevaras och den upphandlande myndigheten inte tar del av
innehållet i anbuden och anbudsansökningarna förrän fristen
för att lämna anbud har löpt ut.
4.
De verktyg som skall användas för kommunikation med
elektroniska medel, liksom deras tekniska krav, skall vara icke-
diskriminerande, allmänt tillgängliga och kompatibla med in-
formations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet
används.
5.
Följande regler skall gälla för anordningar för elektronisk
överföring och mottagning av anbud och anordningar för
elektronisk mottagning av anbudsansökningar:
a) Information om de specifikationer som är nödvändiga för
elektronisk inlämning av anbud och anbudsansökningar,
inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda
parter. Dessutom skall anordningar för elektronisk mottag-
ning av anbud och anbudsansökningar uppfylla kraven i
bilaga X.
b) Medlemsstaterna får, i överensstämmelse med artikel 5 i
direktiv 1999/93/EG, kräva att elektroniska anbud är för-
sedda med en avancerad elektronisk signatur i enlighet med
punkt 1 i den artikeln.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/143
c) Medlemsstaterna får införa eller behålla frivilliga ackrediter-
ingssystem i syfte att förbättra nivån på certifieringstjäns-
terna för dessa anordningar.
d) Anbudsgivare och anbudssökande skall åta sig att lämna in
de handlingar, certifikat och försäkringar som avses i artik-
larna 45
–50 och artikel 52, om dessa inte är tillgängliga i
elektronisk form, innan den fastställda tidsfristen för inläm-
ning av anbud eller anbudsansökningar har löpt ut.
6.
Följande regler skall gälla för överföring av anbudsansök-
ningar:
a) En anbudsansökan avseende ett offentligt upphandlingsförfa-
rande får göras skriftligen eller per telefon.
b) Om en anbudsansökan görs per telefon, skall en skriftlig
bekräftelse skickas före utgången av tidsfristen för dess
mottagande.
c) En upphandlande myndighet får kräva att en anbudsansö-
kan som görs per fax skall bekräftas per post eller elek-
troniska medel, om detta är nödvändigt för juridiskt bin-
dande bevis. Ett sådant krav skall anges av den upphand-
lande myndigheten i meddelandet om upphandling liksom
tidsfristen för bekräftelse per post eller elektroniska medel.
AVSN IT T 5
Protokoll
Artikel 43
Protokollens innehåll
För varje kontrakt, varje ramavtal och varje genomförande av
ett dynamiskt inköpssystem skall den upphandlande myndig-
heten upprätta ett protokoll, som minst skall innehålla följan-
de:
a) Den upphandlande myndighetens namn och adress, före-
målet för och värdet av kontraktet, ramavtalet eller det
dynamiska inköpssystemet.
b) Namnen på de utvalda anbudssökandena eller anbudsgivar-
na och skälen till att de valts.
c) Namnen på de ej godtagna anbudssökandena eller anbuds-
givarna och skälen till att de inte godtagits.
d) Skälen till att anbud som befunnits onormalt låga har
förkastats.
e) Namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet,
skälen till att hans anbud valts och, om det är känt, uppgift
om hur stor del av kontraktet eller ramavtalet som den
utvalda anbudsgivaren avser att lägga ut på tredje part.
f) Vid förhandlade förfaranden, de omständigheter enligt artik-
larna 30 och 31 som motiverar valet av förfarande.
g) När det gäller den konkurrenspräglade dialogen, de om-
ständigheter som anges i artikel 29 som motiverar valet av
förfarande.
h) I förekommande fall, skälen till att den upphandlande
myndigheten har beslutat att inte tilldela något kontrakt
eller ramavtal eller genomföra ett dynamiskt inköpssystem.
Den upphandlande myndigheten skall vidta lämpliga åtgärder
för att dokumentera genomförandet av tilldelningsförfaranden
som sker med hjälp av elektroniska medel.
Protokollet eller huvuddragen i detta skall tillställas kommissio-
nen, om den begär det.
kapitel vii
Upphandlingsförfarandets gång
AVSN I TT 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 44
Kontroll av lämplighet och val av deltagare samt tilldel-
ning av kontrakt
1.
Kontrakt skall tilldelas på grundval av kriterierna i artik-
larna 53 och 55 och med beaktande av artikel 24, efter det att
lämpligheten hos de ekonomiska aktörer som inte har uteslu-
tits enligt artiklarna 45 och 46 har kontrollerats av den upp-
handlande myndigheten enligt de kriterier för ekonomisk och
finansiell ställning samt yrkesmässig och teknisk kunskap eller
kapacitet som avses i artiklarna 47
–52 samt, i förekommande
fall, de icke-diskriminerande regler och kriterier som avses i
punkt 3.
2.
Den upphandlande myndigheten får kräva miniminivåer
för anbudssökandes och anbudsgivares kapacitet, enligt artik-
larna 47 och 48.
Omfattningen av den information som åsyftas i artiklarna 47
och 48 samt miniminivåerna för den kapacitet som krävs för
ett bestämt kontrakt skall ha samband med kontraktsföremålet
och stå i proportion till detta.
Dessa miniminivåer skall framgå av meddelandet om upphand-
ling.
3.
Vid selektiva och förhandlade förfaranden med offentlig-
görande av ett meddelande om upphandling samt i den kon-
kurrenspräglade dialogen får den upphandlande myndigheten
begränsa antalet lämpliga anbudssökande som den kommer att
inbjuda att lämna anbud, att förhandla respektive att delta,
under förutsättning att det finns tillräckligt många lämpliga
anbudssökande. De objektiva och icke-diskriminerande kriterier
eller regler som den upphandlande myndigheten kommer att
tillämpa skall framgå av meddelandet om upphandling, liksom
det lägsta antalet anbudssökande som den kommer att inbjuda
samt, i förekommande fall, det högsta antalet.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/144
Vid selektivt förfarande skall det lägsta antalet vara fem. Vid
förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande
om upphandling och i den konkurrenspräglade dialogen skall
det lägsta antalet vara tre. Under alla omständigheter skall
antalet anbudssökande vara tillräckligt stort för att verklig
konkurrens skall kunna garanteras.
En upphandlande myndighet skall inbjuda åtminstone så
många anbudssökande som det lägsta antal som fastställts på
förhand. Om antalet anbudssökande som uppfyller urvalskrite-
rierna och miniminivåerna är lägre än minimiantalet får den
upphandlande myndigheten fortsätta förfarandet genom att
inbjuda den eller de anbudssökande som har den erforderliga
kapaciteten. Den upphandlande myndigheten får inte i förfa-
randet inbegripa andra ekonomiska aktörer som inte har begärt
att få delta eller anbudssökande som inte har den erforderliga
kapaciteten.
4.
Om en upphandlande myndighet utnyttjar den möjlighet
som anges i artiklarna 29.4 och 30.4 att begränsa antalet
lösningar som skall diskuteras eller anbud som det skall
förhandlas om, skall den göra denna begränsning på grundval
av de tilldelningskriterier som den har angett i meddelandet
om upphandling, i förfrågningsunderlaget eller i det beskrivan-
de dokumentet. I slutfasen måste antalet vara tillräckligt stort
för att garantera verklig konkurrens, under förutsättning att det
finns ett tillräckligt antal lösningar eller lämpliga anbudssökan-
de.
AVSN IT T 2
Kvalitativa urvalskriterier
Artikel 45
Anbudssökandes eller anbudsgivares personliga ställning
1.
Om en upphandlande myndighet får kännedom om en
lagakraftvunnen dom som har meddelats på en eller flera av
följande grunder skall den utesluta denna anbudssökande eller
anbudsgivare från deltagande i förfarandet för tilldelning av ett
offentligt kontrakt.
a) Deltagande i en kriminell organisation enligt definitionen i
artikel 2.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/773/RIF (1).
b) Bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den
26 maj 1997 (2) respektive artikel 3.1 i rådets gemensamma
åtgärd 98/742/RIF (3).
c) Bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventio-
nen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella
intressen (4).
d) Penningtvätt enligt definitionen i artikel 1 i rådets direktiv
91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att
förhindra att det finansiella systemet används för tvättning
av pengar (5).
Medlemsstaterna skall i enlighet med nationell lagstiftning och
i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen fastställa
villkoren för tillämpningen av denna punkt.
De får fastställa undantag från skyldigheten enligt första styck-
et, motiverat av tvingande allmänna intressen.
För tillämpningen av denna punkt skall den upphandlande
myndigheten vid behov begära att anbudssökandena eller an-
budsgivarna lämnar de handlingar som anges i punkt 3 och får
om de hyser tvivel beträffande anbudssökandens/anbudsgivar-
nas personliga ställning vända sig till de behöriga myndighe-
terna för att få den information om dessa anbudssökandes eller
anbudsgivares personliga ställning som de anser nödvändig.
Om informationen rör en anbudssökande eller anbudsgivare
som är etablerad i en annan stat än den upphandlande
myndigheten, får den upphandlande myndigheten begära sam-
arbete med de behöriga myndigheterna. I enlighet med den
nationella lagstiftningen i den medlemsstat där de anbudssö-
kande eller anbudsgivarna är etablerade, gäller denna anmodan
juridiska och/eller fysiska personer inklusive, vid behov, före-
tagschefer eller varje annan person som är behörig att före-
träda, fatta beslut om eller kontrollera anbudssökanden eller
anbudsgivaren.
2.
En ekonomisk aktör får uteslutas från deltagande i för-
farandet för tilldelning av ett offentligt kontrakt om han
a) är i konkurs eller likvidation, har avbrutit sin näringsverk-
samhet, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått i ac-
kordsuppgörelse med borgenärer eller befinner sig i en
motsvarande situation till följd av ett liknande förfarande
enligt nationella lagar och andra författningar,
b) är föremål för en ansökan om konkurs, tvångsförvaltning,
likvidation, ackord med borgenärer eller för något annat
liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författ-
ningar,
c) enligt lagakraftvunnen dom enligt de rättsliga bestämmelser
som gäller i landet är dömd för brott mot yrkesetiken,
d) har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, som
på något sätt kan styrkas av den upphandlande myndig-
heten,
e) inte har fullgjort sina skyldigheter avseende erläggande av
sociala avgifter enligt de rättsliga bestämmelser som gäller i
det land där han är etablerad eller i det land där den
upphandlande myndigheten finns,
f) inte har fullgjort sina skyldigheter avseende erläggande av
skatter enligt de rättsliga bestämmelser som gäller i det land
där han är etablerad eller i det land där den upphandlande
myndigheten finns,
H1I egt l SUQL RYNQNQYYXL ³L QN
H2I egt c QYUL RUNVNQYYWL ³N QN
H3I egt l SUXL SQNQRNQYYXL ³N RN
H4I egt c SQVL RWNQQNQYYUL ³N TXN
H5I egt l QVVL RXNVNQYYQL ³N WWN d©²¥«´©¶¥´ 䮤²¡´ §¥®¯ eµ²¯°¡M
°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ RPPQOYWOeg Hegt l STTL
RXNQRNRPPQL ³N WVIN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/145
g) i allvarlig omfattning lämnat oriktiga uppgifter beträffande
den information som kan begäras enligt detta avsnitt eller
har underlåtit att lämna sådan information.
Medlemsstaterna skall i enlighet med nationell rätt och med
hänsyn till gemenskapsrätten fastställa villkoren för tillämpning
av denna punkt.
3.
Den upphandlande myndigheten skall godta som tillräck-
ligt bevis för att den ekonomiska aktören inte befinner sig i
någon av de situationer som anges i punkt 1 och i punkt 2 a,
2 b, 2 c, 2 e och 2 f
a) för punkt 1 och punkt 2 a, 2 b, och 2 c ett utdrag ur
kriminalregistret eller, om detta inte är möjligt, en likvärdig
handling från den behöriga rättsliga eller administrativa
myndigheten i personens hemland eller ursprungsland som
visar att dessa krav är uppfyllda,
b) för punkt 2 e eller 2 f ett intyg från den behöriga myndig-
heten i den berörda medlemsstaten.
Om landet i fråga inte utfärdar några sådana handlingar eller
intyg, eller om dessa inte täcker samtliga fall som anges i
punkt 1 och i punkt 2 a, 2 b eller 2 c, kan de ersättas av en
försäkran under ed eller, i medlemsstater som saknar bestäm-
melser om försäkran under ed, av en högtidlig försäkran som
den behöriga personen avlägger inför en behörig rättslig eller
administrativ myndighet, notarius publicus eller en godkänd
yrkesorganisation i personens hemland eller ursprungsland.
4.
Medlemsstaterna skall ange vilka myndigheter och organ
som har behörighet att utfärda de handlingar, intyg eller för-
säkringar som anges i punkt 3 och underrätta kommissionen
om detta. Detta meddelande skall inte påverka tillämpningen
av lagstiftningen om dataskydd.
Artikel 46
Behörighet att utöva yrkesverksamhet
En ekonomisk aktör som vill delta i ett offentligt kontrakt får
anmodas att visa att han, i överensstämmelse med de villkor
som föreskrivs i den medlemsstat där han är etablerad, är
inskriven i yrkes- eller handelsregistret, eller att avlägga en
försäkran under ed eller att uppvisa ett intyg på det sätt som
anges i bilaga IX A för offentliga byggentreprenadkontrakt,
bilaga IX B för offentliga varukontrakt, och bilaga IX C för
offentliga tjänstekontrakt.
I samband med förfaranden för tilldelning av offentliga tjänste-
kontrakt får den upphandlande myndigheten anmoda anbuds-
sökande eller anbudsgivare att visa att de har ett särskilt
tillstånd eller är medlemmar i en särskild organisation i sitt
hemland, om detta krävs för att få tillhandahålla den aktuella
tjänsten.
Artikel 47
Ekonomisk och finansiell ställning
1.
Bevis på en ekonomisk aktörs ekonomiska och finansiella
ställning kan som regel utgöras av en eller flera av följande
referenser:
a) Lämpliga intyg från banker eller, i förekommande fall, bevis
på relevant ansvarsförsäkring för verksamheten.
b) Balansräkningar eller utdrag ur dem, om offentliggörande av
balansräkningar krävs enligt lagstiftningen i det land där
den ekonomiska aktören är etablerad.
c) Uppgift om företagets samlade omsättning och, i förekom-
mande fall, omsättningen för det verksamhetsområde som
upphandlingen gäller, för maximalt de tre senaste verksam-
hetsåren beroende på datum för bildandet av företaget eller
då den ekonomiska aktören inledde sin verksamhet, om
uppgifter om denna omsättning är tillgängliga.
2.
En ekonomisk aktör får vid behov och när det gäller ett
bestämt kontrakt åberopa andra enheters kapacitet oberoende
av den rättsliga arten av förbindelserna mellan leverantören
och dessa enheter. I detta fall skall han bevisa för den upp-
handlande myndigheten att han kommer att förfoga över de
nödvändiga resurserna, t.ex. genom att lägga fram ett åtagande
från enheterna.
3.
En grupp av ekonomiska aktörer enligt artikel 4 får på
samma villkor åberopa resurserna hos deltagare i gruppen eller
hos andra enheter.
4.
Den upphandlande myndigheten skall i meddelandet om
upphandling eller i inbjudan att lämna anbud specificera vilken
eller vilka av de i punkt 1 nämnda referenserna som den har
valt samt vilka andra referenser som skall företes.
5.
Om en ekonomisk aktör har ett godtagbart skäl för att
inte förete de referenser som den upphandlande myndigheten
begär, får han bevisa sin ekonomiska och finansiella ställning
med varje annan handling som den upphandlande myndig-
heten finner lämplig.
Artikel 48
Teknisk och/eller yrkesmässig kapacitet
1.
En ekonomisk aktörs tekniska och/eller yrkesmässiga
kapacitet skall bedömas och kontrolleras i enlighet med punk-
terna 2 och 3.
2.
Bevis på en ekonomisk aktörs tekniska kapacitet får
lämnas i en eller flera av följande former beroende på de
aktuella byggentreprenadernas, varornas eller tjänsternas art,
kvantitet eller betydelse och ändamål:
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/146
a) i) En förteckning över slutförda byggentreprenader under
de fem senaste åren, åtföljd av intyg om att de viktigaste
byggentreprenaderna utförts på ett tillfredsställande sätt.
Dessa intyg skall ange värde, tidpunkt och plats för
utförandet av byggentreprenaderna och huruvida de ut-
fördes enligt gängse branschnormer och slutfördes på ett
korrekt sätt. Om det är nödvändigt skall den behöriga
myndigheten sända dessa intyg direkt till den upphand-
lande myndigheten.
ii) En förteckning över de viktigaste leveranser eller tjänster
som utförts under de tre senaste åren, med angivande av
värde, tidpunkt och privata eller offentliga mottagare.
Bevis skall lämnas på varuleveranserna och de utförda
tjänsterna.
— i form av intyg som skall vara utfärdade eller atte-
sterade av den behöriga myndigheten om det gäller
köp av en upphandlande myndighet,
— om det gäller privata köp, i form av intyg från
köparen eller, om detta inte är möjligt, enbart genom
en försäkran från den ekonomiska aktören.
b) Uppgifter om tekniker och tekniska organ, vare sig de
tillhör den ekonomiska aktörens företag eller inte, i synner-
het om dem som ansvarar för kvalitetskontrollen och, i
fråga om offentliga byggentreprenader, uppgift om tekniker
och tekniska organ som entreprenören kan förfoga över för
att genomföra entreprenaden.
c) En beskrivning av varuleverantörens eller tjänsteleverantö-
rens tekniska utrustning och av de metoder som han
använder för att säkra kvaliteten samt av företagets under-
söknings- och forskningsresurser.
d) Om de aktuella varorna eller tjänsterna är komplexa eller i
undantagsfall är avsedda för ett särskilt ändamål, en kontroll
som den upphandlande myndigheten själv skall utföra eller
som på dennas vägnar utförs av ett behörigt organ i
varuleverantörens eller tjänsteleverantörens etableringsland,
förutsatt att detta organ ger sitt samtycke. Kontrollerna skall
utvisa varuleverantörens tillverkningskapacitet eller tjänste-
leverantörens tekniska kapacitet och om nödvändigt dennes
undersöknings- och forskningsresurser samt resurser för
kvalitetskontroll.
e) Uppgifter om tjänsteleverantörens eller entreprenörens ut-
bildnings- och yrkeskvalifikationer och/eller motsvarande
uppgifter om ledande personer i företaget, särskilt om den
eller dem som skall ansvara för tillhandahållande av tjäns-
terna eller leda byggentreprenaden.
f) Vid offentlig upphandling av byggentreprenader och tjänster,
och uteslutande i lämpliga fall, uppgifter om de miljö-
skyddsåtgärder den ekonomiska aktören kan komma att
tillämpa vid verkställandet av kontraktet.
g) Uppgift om antal anställda i medeltal per år hos tjänste-
leverantören eller entreprenören och antal anställda med
ledningsfunktion under de tre senaste åren.
h) Uppgift om vilka verktyg, maskiner och teknisk utrustning
som tjänsteleverantören eller entreprenören förfogar över för
att fullgöra kontraktet.
i) Upplysning om hur stor del av kontraktet som tjänste-
leverantören eventuellt kommer att lägga ut på underleve-
rantörer.
j) I fråga om de varor som skall levereras:
i) Prover, beskrivningar och/eller fotografier, vars äkthet
skall styrkas om den upphandlande myndigheten begär
det.
ii) Intyg som upprättas av officiella institutioner för kvali-
tetskontroll eller enheter för sådan kontroll av erkänd
kompetens och av vilka det skall framgå att varor som är
klart identifierade genom referenser överensstämmer med
vissa specifikationer eller standarder.
3.
En ekonomisk aktör får vid behov och i ett visst kontrakt
utnyttja andra enheters kapacitet, oberoende av den rättsliga
arten av förbindelserna mellan aktören och dessa enheter. I
detta fall skall han bevisa för den upphandlande myndigheten
att han kommer att förfoga över de resurser som är nödvän-
diga för fullgörandet av kontraktet, t.ex. genom att lägga fram
enheternas åtagande att förse den ekonomiska aktören med
nödvändiga resurser.
4.
På samma villkor får en sådan grupp av ekonomiska
aktörer som avses i artikel 4 åberopa kapaciteten hos delta-
garna i gruppen eller hos andra enheter.
5.
Vid förfaranden för tilldelning av offentliga varukontrakt
som gäller leverans på plats eller installation, tillhandahållande
av tjänster och/eller utförande av byggentreprenad får en eko-
nomisk aktörs förmåga att tillhandahålla tjänsterna eller utföra
installationen eller byggentreprenaden i synnerhet bedömas på
grundval av yrkeskunnande, effektivitet, erfarenhet och tillförlit-
lighet.
6.
Den upphandlande myndigheten skall i meddelandet om
upphandling eller i inbjudan att lämna anbud ange vilka av de
uppgifter som anges i punkt 2 som krävs.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/147
Artikel 49
Kvalitetssäkringsstandarder
Om en upphandlande myndighet kräver uppvisande av intyg
utfärdat av ett oberoende organ om att den ekonomiska
aktören iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, skall myndig-
heten hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på rele-
vanta europeiska standarder på området som är certifierade av
organ vilka uppfyller europeiska standarder för certifiering. Den
skall godkänna likvärdiga intyg från organ som är etablerade i
andra medlemsstater. Den skall även godta andra bevis på
likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder som lämnas av ekonomiska
aktörer.
Artikel 50
Standarder för miljöledning
Om en upphandlande myndighet i de fall som avses i artikel
48.2 f kräver att få se certifikat som upprättats av ett obe-
roende organ och som intygar att den ekonomiska aktören
uppfyller vissa miljöledningsstandarder, skall myndigheten hän-
visa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning
(EMAS) eller till miljöledningsstandarder som bygger på rele-
vanta europeiska eller internationella standarder och som certi-
fierats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller
internationella standarder för certifiering. Myndigheten skall
godta likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater.
Den skall även godta andra bevis på likvärdiga miljölednings-
åtgärder som läggs fram av de ekonomiska aktörerna.
Artikel 51
Kompletterande handlingar och upplysningar
Den upphandlande myndigheten får anmoda de ekonomiska
aktörerna att komplettera eller förtydliga inlämnade certifikat
och handlingar med tillämpning av artiklarna 45
–50.
Artikel 52
Officiella förteckningar över godkända ekonomiska aktö-
rer och certifiering genom offentligrättsliga eller privat-
rättsliga organ
1.
Medlemsstaterna får införa antingen officiella förteckning-
ar över godkända entreprenörer, varuleverantörer eller tjänste-
leverantörer eller en certifiering genom offentligrättsliga eller
privaträttsliga certifieringsorgan.
Medlemsstaterna skall anpassa villkoren för registrering i dessa
förteckningar samt villkoren för utfärdande av certifikat genom
certifieringsorgan till artikel 45.1, 45.2 a
–d och g, artikel 46
samt artikel 47.1, 47.4, 47.5, artikel 48.1, 48.2, 48.5 och
48.6, artikel 49 och i förekommande fall artikel 50.
Medlemsstaterna skall också anpassa villkoren till artiklarna
47.2 och 48.3 när det gäller ansökningar om registrering från
ekonomiska aktörer som ingår i en grupp och som gör
gällande att de kan utnyttja resurser som ställs till deras
förfogande av andra företag i gruppen. Dessa ekonomiska
aktörer skall i så fall bevisa för den myndighet som upprättar
den officiella förteckningen att de förfogar över dessa resurser
under hela den tid som registreringsintyget på den officiella
förteckningen är giltigt och dessa bolag under denna tid fort-
sätter att uppfylla villkoren för kvalitativt urval enligt de
artiklar som anges i föregående stycke och som dessa aktörer
åberopar för att registreras.
2.
De ekonomiska aktörer som är registrerade i officiella
förteckningar eller har ett certifikat får vid varje upphandlings-
tillfälle för den upphandlande myndigheten visa ett registre-
ringsintyg utfärdat av den behöriga myndigheten eller ett
certifikat utfärdat av ett behörigt certifieringsorgan. Dessa intyg
eller certifikat skall innehålla de referenser som möjliggjort
registreringen/certifieringen samt klassificeringen enligt förteck-
ningen.
3.
För upphandlande myndigheter i andra medlemsstater
skall en registrering i en officiell förteckning eller ett certifikat
utfärdat av certifieringsorganet endast innebära en presumtion
för lämplighet med avseende på artikel 45.1, artikel 45.2 a
–d
och g, artikel 46, artikel 47.1 b och c samt artikel 48.2 a i,
48.2 b, 48.2 e, 48.2 g och 48.2 h för byggentreprenörer,
artikel 48.2 a ii, 48.2 b, 48.2 c, 48.2 d och 48.2 j för
varuleverantörer och artikel 48.2 a ii och 48.2 c
–i för tjänste-
leverantörer.
4.
Information som kan utläsas från registreringen i offici-
ella förteckningar eller certifieringen får inte ifrågasättas utan
motivering. När det gäller betalning av obligatoriska social-
försäkringsavgifter, skatter och avgifter får ytterligare ett intyg
från registrerade ekonomiska aktörer krävas vid varje upphand-
lingstillfälle.
Den upphandlande myndigheten i andra medlemsstater skall
endast tillämpa punkt 3 och första stycket i denna punkt till
förmån för ekonomiska aktörer som är etablerade i den med-
lemsstat som för den officiella förteckningen.
5.
För registrering av ekonomiska aktörer från andra med-
lemsstater i en officiell förteckning eller för certifiering genom
de organ som avses i punkt 1 får det inte krävas ytterligare
bevis eller uppgifter utöver vad som krävs av inhemska eko-
nomiska aktörer och under inga förhållanden andra än dem
som anges i artiklarna 45
–49 och vid behov 50.
En sådan registrering eller certifiering får dock inte åläggas
ekonomiska aktörer i andra medlemsstater för att de skall
kunna delta i en offentlig upphandling. Den upphandlande
myndigheten skall godkänna likvärdiga certifikat från organ
som är etablerade i andra medlemsstater. De skall även godta
andra likvärdiga bevismedel.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/148
6.
De ekonomiska aktörerna kan när som helst begära
registrering i en officiell förteckning eller utfärdande av ett
certifikat. De skall inom rimlig tid underrättas om det beslut
som fattats av den myndighet som upprättar förteckningen
eller av det behöriga certifieringsorganet.
7.
De certifieringsorgan som avses i punkt 1 skall uppfylla
europeiska standarder för certifiering.
8.
De medlemsstater som har officiella förteckningar eller
certifieringsorgan enligt punkt 1 är skyldiga att till kommissio-
nen och övriga medlemsstater meddela adressen till det organ
till vilket en begäran om registrering kan sändas.
AVSN IT T 3
Kontraktstilldelning
Artikel 53
Tilldelningsgrunder
1.
Utan att nationella lagar och andra författningar om
ersättning för vissa tjänster påverkas skall den upphandlande
myndigheten tillämpa följande kriterier vid tilldelning av offent-
liga kontrakt:
a) Om tilldelningen sker på grundval av det anbud som ur
den upphandlande myndighetens synvinkel är det ekono-
miskt mest fördelaktiga, olika kriterier som är kopplade till
föremålet för det offentliga kontraktet i fråga, t.ex. kvalitet,
pris, tekniska fördelar, estetiska och funktionella egenskaper,
miljöegenskaper, driftskostnader, kostnadseffektivitet, efter-
marknadsservice och tekniskt stöd, leveransdag och leve-
ranstid eller tid för fullgörandet.
b) I annat fall, enbart det lägsta priset.
2.
Utan att bestämmelserna i tredje stycket åsidosätts skall,
om tilldelningen sker enligt punkt 1 a, den upphandlande
myndigheten i meddelandet om upphandling, i förfrågnings-
underlaget eller, när det gäller den konkurrenspräglade dialo-
gen, i det beskrivande dokumentet ange hur de olika kriteri-
erna kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket
anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga.
Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig
största tillåtna spridning.
Om, enligt den upphandlande myndighetens åsikt, viktning inte
är möjlig av påvisbara skäl skall den upphandlande myndig-
heten i meddelandet om upphandling, i förfrågningsunderlaget
eller, när det gäller den konkurrenspräglade dialogen, i det
beskrivande dokumentet ange kriterierna i fallande prioritets-
ordning.
Artikel 54
Användning av elektroniska auktioner
1.
Medlemsstaterna får föreskriva att den upphandlande
myndigheten får genomföra elektroniska auktioner.
2.
Vid öppna eller selektiva eller förhandlade förfaranden får
den upphandlande myndigheten i det fall som avses i artikel
30.1 a besluta att tilldelningen av ett offentligt kontrakt skall
föregås av en elektronisk auktion om förfrågningsunderlaget
kan fastställas med tillräcklig exakthet.
Under samma omständigheter får elektronisk auktion användas
vid förnyad inbjudan att lämna anbud för parter i ett ramavtal
som avses i artikel 32.4 andra stycket andra strecksatsen, och
vid inbjudan att lämna anbud beträffande kontrakt som skall
tilldelas inom ramen för det dynamiska inköpssystem som
avses i artikel 33.
Den elektroniska auktionen skall grundas på:
— antingen priser enbart när kontraktet ges till det lägsta
priset,
— eller priser och/eller nya värden på aspekter i anbuden som
angetts i förfrågningsunderlaget när kontraktet ges till det
ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
3.
En upphandlande myndighet som beslutar att använda
elektronisk auktion skall ange detta i meddelandet om upp-
handling.
Förfrågningsunderlaget skall bland annat innehålla följande
upplysningar:
a) de aspekter vilkas värden kommer att vara föremål för den
elektroniska auktionen, under förutsättning att dessa aspek-
ter är kvantifierbara, och kan uttryckas i siffror eller i
procent,
b) de eventuella gränserna för de värden som kan presenteras,
baserade på en bedömning av specifikationerna för före-
målet för kontraktet,
c) vilka uppgifter som kommer att göras tillgängliga för an-
budsgivarna under den elektroniska auktionen och när detta
i förekommande fall kommer att ske,
d) relevanta uppgifter om genomförandet av den elektroniska
auktionen,
e) på vilka villkor anbudsgivarna kan lämna anbud och särskilt
vilka minsta skillnader som i förekommande fall krävs
mellan anbuden,
f) relevanta uppgifter om den elektroniska utrustning som
används och om arrangemangen och de tekniska specifika-
tionerna för anslutning.
4.
Innan en elektronisk auktion inleds skall den upphand-
lande myndigheten genomföra en första fullständig utvärdering
av anbuden i enlighet med tilldelningskriterierna och den fast-
ställda viktningen för dessa.
Alla anbudsgivare som har lämnat godtagbara anbud skall
samtidigt bjudas in med elektroniska medel för att lämna nya
priser och/eller nya värden. Inbjudan skall innehålla alla rele-
vanta upplysningar om den individuella anslutningen till den
elektroniska utrustning som används samt vilken dag och tid
den elektroniska auktionen kommer att inledas. Den elektro-
niska auktionen får ske i flera på varandra följande etapper.
Den elektroniska auktionen får inte inledas tidigare än två
arbetsdagar efter det datum då inbjudan har skickats ut.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/149
5.
Om tilldelningen av kontraktet kommer att ske på grund-
val av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall inbjudan
åtföljas av resultatet av en fullständig bedömning av den
berörda anbudsgivarens anbud som gjorts i enlighet med vikt-
ningen i artikel 53.2 första stycket.
I inbjudan skall även anges den matematiska formel som
används för att vid den elektroniska auktionen bestämma den
nya automatiska rangordningen med avseende på de nya priser
och/eller nya värden som lämnas. Denna formel skall innefatta
viktningen av alla de kriterier som fastställts för att bestämma
det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, i enlighet med
meddelandet om upphandling eller förfrågningsunderlaget. I
detta syfte skall emellertid eventuellt förekommande intervall i
förväg reduceras med ett bestämt värde.
Om alternativa anbud är tillåtna, skall separata formler ges för
varje alternativ.
6.
Under varje etapp i en elektronisk auktion skall den
upphandlande myndigheten omedelbart meddela alla anbudsgi-
vare åtminstone tillräckliga upplysningar för att de vid varje
tidpunkt skall ha kännedom om sin plats i rangordningen. Den
upphandlande myndigheten får också meddela andra upplys-
ningar om andra priser eller värden som har lämnats, under
förutsättning att detta anges i förfrågningsunderlaget. Den får
också när som helst meddela antalet deltagare i den aktuella
auktionsetappen. Den får emellertid under inga omständigheter
röja anbudsgivarnas identitet under genomförandet av de olika
etapperna i den elektroniska auktionen.
7.
Den upphandlande myndigheten skall avsluta den elek-
troniska auktionen på ett eller flera av följande sätt:
a) I inbjudan att delta i aktionen skall anges en på förhand
fastställd dag och tid när auktionen stängs.
b) När den inte längre erhåller några nya priser eller nya
värden som motsvarar kraven på minsta skillnader. I detta
fall skall de upphandlande myndigheterna i inbjudan att
delta i auktionen ange hur långt efter det att den har
mottagit det sista budet som den kommer att stänga den
elektroniska auktionen.
c) När det antal auktionsetapper som fastställts i inbjudan att
delta i auktionen har genomförts.
Om den upphandlande myndigheten har beslutat att stänga
den elektroniska auktionen enligt c, eventuellt i kombination
med villkoren i b, skall tidsplanen för varje auktionsetapp
anges i inbjudan att delta i auktionen.
8.
Efter att ha stängt den elektroniska auktionen skall den
upphandlande myndigheten tilldela kontraktet i enlighet med
artikel 53 på grundval av resultaten av den elektroniska
auktionen.
En upphandlande myndighet får inte utnyttja elektroniska
auktioner på otillbörligt sätt eller på ett sätt som hindrar,
begränsar eller snedvrider konkurrensen eller så att föremålet
för kontraktet, så som det utlystes genom meddelandet om
upphandling och fastställdes i förfrågningsunderlaget, ändras.
Artikel 55
Onormalt låga anbud
1.
Om det för ett visst kontrakt finns anbud som förefaller
vara onormalt låga i förhållande till varorna, byggentreprena-
den eller tjänsterna, skall den upphandlande myndigheten,
innan anbuden förkastas, skriftligen begära sådana förtydligan-
den om anbudens innehåll som den anser sig behöva.
Dessa förtydliganden kan särskilt gälla
a) ekonomiska kalkyler avseende sättet att tillhandahålla tjäns-
terna, sättet att tillverka varorna och byggmetoderna,
b) valda tekniska lösningar och/eller ovanligt gynnsamma för-
hållanden som anbudsgivaren kan räkna med för att utföra
byggentreprenaden, leverera varorna eller tillhandahålla
tjänsterna,
c) originaliteten i anbudsgivarens förslag med avseende på
byggentreprenader, varor och tjänster,
d) överensstämmelse med de bestämmelser om anställnings-
skydd och arbetsförhållanden som är i kraft på den ort där
tillhandahållandet skall ske,
e) möjligheten för anbudsgivaren att få statligt stöd.
2.
Den upphandlande myndigheten skall i samråd med
anbudsgivaren granska detta innehåll med beaktande av de
ingivna förklaringarna.
3.
Om en upphandlande myndighet fastställer att ett anbud
är onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statligt
stöd, får anbudet förkastas enbart av denna anledning först
efter samråd med anbudsgivaren och om denne inom den
rimliga tidsfrist som fastställs av den upphandlande myndig-
heten inte kan bevisa att det berörda stödet har beviljats på
lagliga grunder. Om den upphandlande myndigheten förkastar
ett anbud under dessa omständigheter, skall den underrätta
kommissionen om detta.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/150
AVDELNING III
REGLER OM KONCESSIONER AVSEENDE BYGGENTREPRENADER
kapitel i
Regler tillämpliga på koncessioner avseende byggentreprena-
der
Artikel 56
Tillämpningsområde
Detta kapitel skall tillämpas på alla koncessioner avseende
byggentreprenader som en upphandlande myndighet sluter om
upphandlingskontraktet
har
ett
värde
på
minst
6 242 000 euro.
Detta värde skall beräknas enligt de regler för byggentreprena-
der som fastställs i artikel 9.
Artikel 57
Undantag från tillämpningsområdet
Denna avdelning skall inte tillämpas på koncessioner avseende
byggentreprenader som
a) beviljas i de fall som avses i artiklarna 13, 14 och 15,
avseende byggentreprenadkontrakt
b) beviljas av de upphandlande myndigheterna när de bedriver
en eller flera av de verksamheter som avses i artiklarna 3
–7
i direktiv 2004/17/EG när dessa koncessioner beviljas för att
bedriva dessa verksamheter.
Emellertid skall detta direktiv även fortsättningsvis tillämpas
på koncessionen avseende byggentreprenader som beviljas
av en upphandlande myndighet som bedriver en eller flera
av de verksamheter som avses i artikel 6 i direktiv
2004/17/EG och som beviljas för dessa verksamheter så
länge som den berörda medlemsstaten använder sig av den
möjlighet som avses i artikel 71 andra stycket i det direk-
tivet för att uppskjuta tillämpningen av detta.
Artikel 58
Offentliggörande av meddelanden om koncessioner avse-
ende byggentreprenader
1.
En upphandlande myndighet som önskar tilldela en kon-
cession avseende byggentreprenader skall informera om detta
genom ett meddelande.
2.
Meddelanden om koncessioner avseende byggentreprena-
der skall innehålla de upplysningar som anges i bilaga VII C
och i förekommande fall varje annan upplysning som den
upphandlande myndigheten anser vara till nytta i överensstäm-
melse med de standardformulär som kommissionen antagit i
enlighet med förfarandet i artikel 77.2.
3.
Meddelandena skall offentliggöras enligt bestämmelserna i
artikel 36.2
–36.8.
4.
Artikel 37 om offentliggörande av meddelanden skall
också tillämpas för koncessioner avseende byggentreprenader.
Artikel 59
Tidsfrister
Om en upphandlande myndighet önskar tilldela en koncession
avseende byggentreprenader skall fristen för att lämna in
anbudsansökningarna vara minst 52 dagar från och med den
dag då meddelandet om upphandling skickades, med undantag
för de fall som avses i artikel 38.5.
Artikel 38.7 skall tillämpas.
Artikel 60
Underentreprenad
En upphandlande myndighet får
a) antingen anmoda koncessionshavaren att anlita tredje man
upp till minst 30 % av det totala värdet av den byggentre-
prenad som koncessionen gäller, med möjlighet för de
anbudssökande att öka denna andel; denna minsta tillåtna
andel skall anges i koncessionsavtalet,
b) eller anmoda de koncessionssökande att själva i sina anbud
ange vilken procentsats av det totala värdet av den byggen-
treprenad som koncessionen gäller som de avser att lägga ut
på tredje man.
Artikel 61
Tilldelning av kompletterande byggentreprenader till kon-
cessionshavaren
Detta direktiv skall inte tillämpas på kompletterande byggentre-
prenader som inte ingår vare sig i det ursprungliga konces-
sionsprojektet eller i det ursprungliga kontraktet, vilka på
grund av oförutsedda omständigheter blivit nödvändiga för
utförande av byggentreprenaden enligt beskrivningen i konces-
sionsprojektet eller kontraktet, och som den upphandlande
myndigheten tilldelar koncessionshavaren, under förutsättning
att kontraktet tilldelas den ekonomiska aktör som utför denna
byggentreprenad
— om dessa kompletterande byggentreprenader tekniskt och
ekonomiskt inte kan skiljas från det ursprungliga kontraktet
utan stora olägenheter för de upphandlande myndigheterna,
eller
— om dessa byggentreprenader, även om de kan skiljas från
utförandet av det ursprungliga kontraktet, är strikt nödvän-
diga för dess fullständiga färdigställande.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/151
Det totala beloppet för de kontrakt som tilldelas för komplette-
rande byggentreprenader får dock inte överstiga 50 % av
beloppet för den ursprungliga byggentreprenaden som var
föremål för koncessionen.
kapitel ii
Regler om koncessionshavares upphandling när dessa är upp-
handlande myndigheter
Artikel 62
Tillämpliga regler
Om koncessionshavaren är en upphandlande myndighet enligt
artikel 1.9, skall koncessionshavaren med avseende på de
arbeten som utförs av tredje man iaktta bestämmelserna i detta
direktiv om tilldelning av kontrakt avseende byggentreprenader.
kapitel iii
Regler om koncessionshavares upphandling när dessa inte är
upphandlande myndigheter
Artikel 63
Regler om offentliggörande: tröskelvärden och undantag
1.
Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att
säkerställa att koncessionshavare som inte är upphandlande
myndigheter tillämpar bestämmelserna om offentliggörande i
artikel 64 när de tilldelar tredje man byggentreprenadkontrakt
om värdet av dessa kontrakt uppgår till minst 6 242 000 euro.
Det behövs dock inget offentliggörande om byggentreprenad-
kontraktet uppfyller villkoren i artikel 31.
Värdet av kontrakten skall beräknas enligt de regler för offent-
liga byggentreprenadkontrakt som fastställs i artikel 9.
2.
Företag som har gått samman för att få en koncession
eller anknutna företag skall inte anses som tredje man.
Med anknutna företag avses varje företag över vilket konces-
sionshavaren, direkt eller indirekt, kan utöva ett bestämmande
inflytande, varje företag som kan utöva ett sådant inflytande
över koncessionshavaren eller varje företag som tillsammans
med koncessionshavaren står under sådant inflytande av något
annat företag på grund av ägande eller finansiellt deltagande
eller på grund av de regler företaget lyder under. Ett bestäm-
mande inflytande från ett företag skall antas föreligga om
företaget, direkt eller indirekt, i förhållande till ett annat företag
a) innehar merparten av företagets tillskjutna kapital, eller
b) kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktie-
ägande eller motsvarande, eller
c) kan utse mer än halva antalet ledamöter i företagets admi-
nistrativa, styrande eller övervakande organ.
En uttömmande förteckning över dessa företag skall bifogas
ansökan om koncession. Förteckningen skall uppdateras när
ändringar inträffar i förhållandena mellan företagen.
Artikel 64
Offentliggörande av meddelanden
1.
En innehavare av en byggkoncession som inte är en
upphandlande myndighet och som önskar lägga ut ett byggen-
treprenadkontrakt på tredje man skall informera om detta
genom ett meddelande.
2.
Meddelandena skall innehålla de upplysningar som anges
i bilaga VII C och i förekommande fall varje annan upplysning
som innehavaren av byggkoncessionen anser vara till nytta, i
överensstämmelse med de standardformulär som kommissio-
nen antagit i enlighet med förfarandet i artikel 77.2.
3.
Meddelandet skall offentliggöras enligt bestämmelserna i
artikel 36.2
–36.8.
4.
Artikel 37 om frivilligt offentliggörande av meddelanden
skall också tillämpas.
Artikel 65
Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och an-
bud
En innehavare av en byggkoncession som inte är en upphand-
lande myndighet och som skall tilldela ett kontrakt avseende
byggentreprenad skall fastställa en frist för att motta anbud-
sansökningar, vilken inte får understiga 37 dagar från och med
den dag då meddelandet om upphandling skickades, och en
frist för mottagande av anbud, som inte får understiga 40
dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling
eller inbjudan att lämna anbud skickades.
Artikel 38.5, 38.6 och 38.7 skall tillämpas.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/152
AVDELNING IV
REGLER OM PROJEKTTÄVLINGAR PÅ TJÄNSTEOMRÅDET
Artikel 66
Allmänna bestämmelser
1.
Reglerna för att anordna en projekttävling skall fastställas
enligt artiklarna 66
–74 och skall hållas tillgängliga för dem
som är intresserade av att delta i projekttävlingen.
2.
Rätten att delta i projekttävlingar får inte begränsas
a) till en medlemsstats territorium, eller till en del av detta
territorium,
b) till att deltagarna skall vara antingen fysiska personer eller
juridiska personer, med hänvisning till att lagen i den
medlemsstat där projekttävlingen anordnas skulle kräva
detta.
Artikel 67
Tillämpningsområde
1.
Denna avdelning skall tillämpas på projekttävlingar som
anordnas av
a) upphandlande myndigheter som är centrala statliga myndig-
heter enligt bilaga IV, från och med ett tröskelvärde som är
minst 162 000 euro,
b) andra upphandlande myndigheter än dem i bilaga IV, från
och med ett tröskelvärde som är minst 249 000 euro,
c) alla upphandlande myndigheter, från och med ett tröskel-
värde som är minst 249 000 euro, om projekttävlingen
gäller tjänster i kategori 8 i bilaga II A, teletjänster i
kategori 5 vars position i CPV-nomenklaturen motsvarar
referensnumren CPC 7524, 7525 och 7526 och/eller de
tjänster som är förtecknade i bilaga II B.
2.
Denna avdelning skall tillämpas på
a) projekttävlingar som anordnas inom ramen för tilldelning
av ett offentligt tjänstekontrakt,
b) projekttävlingar med priser och/eller ersättningar till delta-
garna.
I a avses med
”tröskelvärde” det uppskattade värdet exklusive
mervärdesskatt av det offentliga tjänstekontraktet, inklusive
eventuella priser och/eller ersättningar till deltagarna.
I b avses med
”tröskelvärde” summan av priserna och ersätt-
ningarna, inklusive det uppskattade värdet exklusive mervärdes-
skatt av det offentliga tjänstekontrakt som senare kan tilldelas i
enlighet med artikel 31.3, om den upphandlande myndigheten
inte utesluter en sådan tilldelning i meddelandet om projekttäv-
ling.
Artikel 68
Undantag från tillämpningsområdet
Denna avdelning skall inte tillämpas på
a) de projekttävlingar avseende tjänster som avses i direktiv
2004/17/EG som anordnas av sådana upphandlande myn-
digheter som bedriver en eller flera av de verksamheter som
anges i artiklarna 3
–7 i det direktivet i syfte att fortsätta att
bedriva denna verksamhet, eller på sådana tävlingar som
inte omfattas av tillämpningsområdet för det här direktivet.
Emellertid skall detta direktiv även fortsättningsvis tillämpas
på projekttävlingar avseende tjänster som har anordnats av
en upphandlande myndighet som bedriver en eller flera av
de verksamheter som avses i artikel 6 i direktiv 2004/17/EG
och som anordnats för dessa verksamheter så länge som
den berörda medlemsstaten använder sig av den möjlighet
som avses i artikel 71 andra stycket i det direktivet för att
uppskjuta tillämpningen av detta.
b) de projekttävlingar som anordnas i sådana fall som avses i
artiklarna 13, 14 och 15 i detta direktiv för offentliga
tjänstekontrakt.
Artikel 69
Meddelanden
1.
En upphandlande myndighet som önskar anordna en
projekttävling skall informera om detta genom ett meddelande
om projekttävling.
2.
En upphandlande myndighet som har anordnat en pro-
jekttävling skall sända en kommunikation om resultatet av
projekttävlingen i enlighet med artikel 36 och skall vidare
kunna visa vilken dag meddelandet avsändes.
Sådan information om resultatet av tävlingen behöver inte
offentliggöras, om detta skulle hindra tillämpning av lag, strida
mot allmänintresset, skada offentliga eller privata företags
berättigade affärsintressen eller motverka en sund konkurrens
mellan tjänsteleverantörer.
3.
Artikel 37 om offentliggörande av meddelanden skall
också tillämpas för projekttävlingar.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/153
Artikel 70
Utformning och sätt för offentliggörande av meddelanden
om projekttävlingar
1.
De meddelanden som avses i artikel 69 skall innehålla de
upplysningar som anges i bilaga VII D i överensstämmelse med
de standardformulär som kommissionen antagit i enlighet med
förfarandet i artikel 77.2.
2.
Meddelandena skall offentliggöras enligt artikel 36.2
–
36.8.
Artikel 71
Kommunikationssätt
1.
Artikel 42.1, 42.2 och 42.4 skall tillämpas för alla
meddelanden om projekttävlingar.
2.
Meddelanden, utbyte och lagring av information skall ske
på ett sådant sätt att det säkerställs att integritet och sekretess
för de av tävlingsdeltagarna inlämnade uppgifterna bevaras
samt att juryn inte får ta del av innehållet i planer och projekt
innan tidsfristen för inlämnande har löpt ut.
3.
Följande regler skall tillämpas på utrustning för elektro-
niskt mottagande av planer och projekt:
a) Information om de nödvändiga specifikationerna för elek-
tronisk överföring av planer och ritningar, inklusive krypter-
ing, skall vara tillgänglig för de berörda parterna. Utrustning
för elektroniskt mottagande av planer och projekt skall
dessutom överensstämma med kraven i bilaga X.
b) Medlemsstaterna får införa eller behålla frivilliga ackrediter-
ingssystem som syftar till att höja nivån på certifierings-
tjänster för sådan utrustning.
Artikel 72
Urval av deltagare i projekttävlingen
Om deltagarantalet i en projekttävling är begränsat, skall den
upphandlande myndigheten fastställa entydiga och icke-diskri-
minerande kriterier för urvalet. Antalet tävlingsdeltagare som
inbjuds att delta skall under alla omständigheter vara så stort
att verklig konkurrens säkerställs.
Artikel 73
Juryns sammansättning
Juryn skall vara sammansatt uteslutande av fysiska personer
som är oberoende i förhållande till deltagarna i projekttäv-
lingen. Om det krävs särskilda yrkeskvalifikationer för att få
delta i en projekttävling, skall minst en tredjedel av ledamö-
terna i juryn ha dessa eller likvärdiga kvalifikationer.
Artikel 74
Juryns beslut
1.
Juryn skall vara självständig i sina beslut och yttranden.
2.
Den skall granska planer och projekt som tävlingsdelta-
garna har lagt fram anonymt och uteslutande utgå från de
kriterier som anges i meddelandet om projekttävlingen.
3.
Den skall ange sin rangordning av projekten, som gjorts
på grundval av varje projekts förtjänster, i ett protokoll som
skall undertecknas av dess medlemmar och innehålla kommen-
tarer och eventuella punkter som kan behöva klargöras.
4.
Anonymiteten skall respekteras tills juryn har avgett ett
yttrande eller meddelat ett beslut.
5.
Tävlingsdeltagarna kan vid behov uppmanas att besvara
frågor som juryn har noterat i protokollet i syfte att klargöra
projektets alla aspekter.
6.
Det skall upprättas fullständiga protokoll över dialogen
mellan jurymedlemmarna och tävlingsdeltagarna.
AVDELNING V
SKYLDIGHETER ATT LÄMNA UPPGIFTER FÖR STATISTIKÄNDAMÅL, VERKSTÄLLIGHETSBEFOGENHE-
TER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 75
Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål
För att resultaten av tillämpningen av detta direktiv skall kunna
bedömas skall medlemsstaterna senast den 31 oktober varje år
till kommissionen överlämna en statistikrapport, utformad i
enlighet med artikel 76, över de varukontrakt, tjänstekontrakt
och byggentreprenadkontrakt som den upphandlande myndig-
heten har tilldelat under det föregående året.
Artikel 76
Statistikrapportens innehåll
1.
För varje upphandlande myndighet som anges i bilaga IV
skall statistikrapporten minst omfatta följande uppgifter:
a) Antal tilldelade kontrakt och kontraktens värde när det
gäller kontrakt som omfattas av detta direktiv.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/154
b) Antal kontrakt och kontraktens värde för sådan tilldelning
av kontrakt som sker enligt undantag från avtalet.
Uppgifterna enligt led a i första stycket skall i största möjliga
utsträckning redovisas enligt följande uppdelning:
a) Använda upphandlingsförfaranden.
b) För varje förfarande byggentreprenader enligt bilaga I samt
varor och tjänster enligt bilaga II, identifierade efter kategori
i CPV-nomenklaturen.
c) Nationaliteten hos den ekonomiska aktör som tilldelades
kontraktet.
När kontrakt tilldelas genom förhandlat förfarande skall de
uppgifter som avses i led a i första stycket dessutom delas
upp med hänsyn till de förhållanden som anges i artiklarna 30
och 31 samt omfatta antalet kontrakt och värdet av de kon-
trakt som tilldelats av den medlemsstat eller tredje land som de
anbudsgivare som tilldelats kontraktet tillhör.
2.
För andra upphandlande myndigheter än dem som anges
i bilaga IV skall statistikrapporten minst omfatta följande upp-
gifter:
a) Antal tilldelade kontrakt och kontraktens värde uppdelade i
enlighet med punkt 1 andra stycket.
b) Totalt värde av kontrakten avseende sådan tilldelning som
sker enligt undantag från avtalet.
3.
Statistikrapporten skall klart ange alla andra statistiska
uppgifter som begärs enligt avtalet.
De uppgifter som avses i första stycket skall fastställas enligt
förfarandet i artikel 77.2.
Artikel 77
Rådgivande kommitté
1.
Kommissionen skall biträdas av Rådgivande kommittén
för offentliga upphandlingskontrakt, som inrättats genom arti-
kel 1 i rådets beslut 71/306/EEG (1), nedan kallad
”kommittén”.
2.
När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7
i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel-
serna i artikel 8 i det beslutet.
3.
Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 78
Revidering av tröskelvärden
1.
Kommissionen skall vartannat år från och med detta
direktivs ikraftträdande kontrollera de tröskelvärden som fast-
ställs i artikel 7 och vid behov revidera dem i enlighet med
förfarandet i artikel 77.2.
Tröskelvärdena skall beräknas utifrån genomsnittlig dagskurs
för euro, uttryckt i särskilda dragningsrätter (SDR), under de
24 månader som slutar den sista dagen i augusti omedelbart
före den revidering som börjar gälla den 1 januari. Om det
behövs skall de reviderade tröskelvärdena avrundas nedåt till
närmaste tusental euro för att säkerställa iakttagandet av de
gällande tröskelvärdena enligt avtalet, uttryckta i SDR.
2.
Samtidigt med revideringen enligt punkt 1 skall kommis-
sionen enligt förfarandet i artikel 77.2 anpassa följande:
a) Tröskelvärdena i artikel 8 första stycket a, i artikel 56 och i
artikel 63.1 första stycket skall anpassas till det reviderade
tröskelvärdet för offentliga byggentreprenadkontrakt.
b) Tröskelvärdena i artikel 8 första stycket b och i artikel 67.1
a skall anpassas till det reviderade tröskelvärdet för offent-
liga tjänstekontrakt som tilldelats av de upphandlande myn-
digheter som anges i bilaga IV.
c) Tröskelvärdet i artikel 67.1 b och c skall anpassas till det
reviderade tröskelvärdet för offentliga tjänstekontrakt som
tilldelas av de upphandlande myndigheter som inte anges i
bilaga IV.
3.
Motvärdena till de tröskelvärden som fastställs enligt
punkt 1 i nationella valutor när det gäller de medlemsstater
som inte deltar i den monetära unionen skall i princip revide-
ras vartannat år från och med den 1 januari 2004. Beräk-
ningen av detta värde skall baseras på den genomsnittliga
dagskursen för dessa valutor uttryckt i euro under de 24
månader som slutar den sista dagen i augusti omedelbart före
den revidering som börjar gälla den 1 januari.
4.
De reviderade tröskelvärdena enligt punkt 1 och deras
motvärden i de nationella valutor som avses i punkt 3 skall
offentliggöras av kommissionen i Europeiska unionens officiella
tidning i början av november efter revideringen.
Artikel 79
Ändringar
Kommissionen
får ändra följande enligt förfarandet i artikel
77.2:
a) Den tekniska utformningen av de beräkningsmetoder som
avses i artikel 78.1 andra stycket och artikel 78.3.
H1I egt l QXUL QVNXNQYWQL ³N QUN b¥³¬µ´¥´ 䮤²¡´ §¥®¯ ¢¥³¬µ´
WWOVSOeeg Hegt l QSL QUNQNQYWWL ³N QUIN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/155
b) Formerna för hur de meddelanden som avses i artiklarna
35, 58, 64 och 69 samt de statistikrapporter som föreskrivs
i artikel 35.4 fjärde stycket och i artiklarna 75 och 76 skall
upprättas, överföras, mottas, översättas, insamlas och spri-
das.
c) De särskilda formerna för hänvisningar till särskilda positio-
ner i CPV-nomenklaturen i meddelandena.
d) Förteckningarna över offentligrättsliga organ och kategorier
av organ enligt bilaga III, när dessa, grundade på anmäl-
ningar från medlemsstaterna, visar sig nödvändiga.
e) Förteckningarna över de centrala statliga myndigheter som
avses i bilaga IV, efter de ändringar som är nödvändiga för
att följa avtalet.
f) Referensnumren till nomenklaturen i bilaga I, förutsatt att
detta direktivs materiella tillämpningsområde inte ändras
därigenom, och formerna för hänvisningar i meddelandena
till särskilda nummer i denna nomenklatur.
g) Referensnumren till nomenklaturen i bilaga II, förutsatt att
direktivets materiella tillämpningsområde inte ändras därige-
nom, och formerna för hänvisning i meddelandena till
särskilda nummer i denna nomenklatur inom de tjänste-
kategorier som anges i den bilagan.
h) Bestämmelserna om överföring och offentliggörande av de
uppgifter som avses i bilaga VIII, av skäl som hänger
samman med tekniska framsteg eller av administrativa skäl.
i) Bestämmelserna om och de tekniska krav på utrustningen
för elektronisk mottagning enligt punkterna a, f och g i
bilaga X.
Artikel 80
Genomförande
1.
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i
lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa
detta direktiv senast den 31 januari 2006. De skall genast
underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de inne-
hålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan
hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur
hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2.
Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna tex-
ten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de
antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 81
Övervakningsmekanismer
Enligt rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989
om samordning av lagar och andra författningar för prövning
av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggnings-
arbeten (1) skall medlemsstaterna genom effektiva, tillgängliga
och klara och tydliga mekanismer se till att detta direktiv
genomförs.
I detta syfte kan de bland annat utse eller inrätta ett oberoende
organ.
Artikel 82
Upphävande
Direktiv 92/50/EEG, med undantag av artikel 41, samt
direktiven 93/36/EEG och 93/37/EEG skall upphöra att gälla
med verkan från och med den dag som anges i artikel 80 utan
att detta påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller
fristerna för överföring och tillämpning enligt bilaga XI.
Hänvisningar till de upphävda direktiven skall anses som
hänvisningar till detta direktiv och skall läsas enligt jämförel-
setabellen i bilaga XII.
Artikel 83
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i
Europeiska unionens officiella tidning.
H1I egt l SYUL SPNQRNQYXYL ³N SSN d©²¥«´©¶¥´ 䮤²¡´ §¥®¯ ¤©²¥«´©¶
YROUPOeegN
Artikel 84
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 31 mars 2004
På Europaparlamentets vägnar
pN cox
Ordförande
På rådets vägnar
dN roche
Ordförande
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/156
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/157
BILAGA I
FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHET SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 1.2 b (1I
NACE (1)
CPV
‑kod
Avdelning F
Byggentreprenader
Huvud-
grupp
Grupp
Under-
grupp
Benämning
Anm.
TU
b¹§§¶¥²«³¡¨¥´
o¦¡´´¡²Z
— ®¹¢¹§§®¡¤L ²¥®¯¶¥²©®§ ¯£¨ ®¯²¡¬ ²¥M
°¡²¡´©¯®
TUPPPPPP
TUNQ
m¡²«
‑ ¯£¨ §²µ®¤¡²¢¥´¥®
TUQPPPPP
TUNQQ
r©¶®©®§ ¡¶ ¨µ³[ ¡²«¡²M
¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ²©¶®©®§ ¯£¨ ²¡³¥²©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨
¡®¤²¡ ¡®¬ä§§®©®§¡²
— ²öª®©®§ ¡¶ ¢¹§§°¬¡´³¥²
— ¡²«¡²¢¥´¥®Z ³£¨¡«´®©®§L ¤¥°¯®¥²©®§L
®©¶¥¬¬¥²©®§ ¡¶ ¢¹§§°¬¡´³¥²L ¤©«¥³§²ä¶M
®©®§L ¢¥²§²¥®³®©®§L ³°²ä®§®©®§ ¥´£N
— ©¯²¤®©®§³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ §²µ¶¡²¢¥´³°¬¡´³¥²Z
¡¶´ä£«®©®§ ³¡´ ¡®®¡´ ©¯²¤®©®§³´ä¬¬¡®M
¤¥ ¡¶ 䧯² ¯£¨ °¬¡´³¥² ³¯ ©®®¥¨å¬¬¥²
©®¥²¡¬¥²
o¦¡´´¡² 䶥®Z
— ¤²ä®¥²©®§ ¡¶ ¢¹§§°¬¡´³¥²
— ¤²ä®¥²©®§ ¡¶ ª¯²¤¢²µ«³‑ ¥¬¬¥² ³«¯§³M
¢²µ«³¡²«
TUQQPPPP
TUNQR
m¡²«µ®¤¥²³ö«®©®§
o¦¡´´¡²Z
— °²¯¶¢¯²²®©®§ ¯£¨ ´¡§®©®§ ¡¶ «ä²®°²¯¶
¦ö² ¢¹§§¡®¤¥L ¦ö² §¥¯¦¹³©³«¡L §¥¯¬¯§©³«¡
¥¬¬¥² ¬©«®¡®¤¥ 䮤¡å¬
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
— ¢¯²²®©®§ ¡¶ «ä¬¬¯² ¦ö² °²¯¤µ«´©¯® ¡¶
²å°¥´²¯¬¥µ ¥¬¬¥² ®¡´µ²§¡³ ª¦² QQNRP
— ¢²µ®®³¢¯²²®©®§ ª¦² TUNRU
— ³£¨¡«´³ä®«®©®§ ª¦² TUNRU
— ³°å²®©®§ ¡¶ ¯¬ª¥‑ ¯£¨ ®¡´µ²§¡³¦ä¬´L µ´M
¦ö²¡®¤¥ ¡¶ §¥¯¦¹³©³«¡L §¥¯¬¯§©³«¡ ¯£¨
³¥©³©³«¡ µ®¤¥²³ö«®©®§¡² ª¦² WTNRP
TUQRPPPP
TUNR
b¹§§
‑ ¯£¨ ¡®¬ä§§®©®§³M
¡²¢¥´¥®
TURPPPPP
(1) Om tolkningen skiljer sig åt mellan CPV och NACE, skall NACE
‑nomenklaturen tillämpas.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/158
NACE (1)
CPV
‑kod
Avdelning F
Byggentreprenader
Huvud-
grupp
Grupp
Under-
grupp
Benämning
Anm.
TUNRQ
u°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¨µ³ ¯£¨
¡®¤²¡ ¢¹§§®¡¤³¶¥²«
o¦¡´´¡²Z
— ¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ¡¬¬¡ ³¬¡§³ ¢¹§§®¡¤¥²
— ¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ¡®¬ä§§®©®§¡² ©®¯ ¶ä§‑
¯£¨ ¶¡´´¥®¢¹§§®¡¤ ¯N¤NZ
— ¢²¯¡²L ©®«¬µ³©¶¥ ³å¤¡®¡ ¦ö² µ°°¨öª¤¡
¶ä§¡²L ¶©¡¤µ«´¥²L ´µ®®¬¡² ¯£¨ ´µ®®¥¬¢¡M
®¯²
— ²ö²¬¥¤®©®§¡² ¦ö² ¦ªä²²´²¡®³°¯²´L ¦ªä²²®ä´
¦ö² ¥¬ ¯£¨ ´¥¬¥«¯µ®©«¡´©¯®
— ²ö²¬¥¤®©®§¡² © ´ä´¯²´L ´ä´¯²´³®ä´ ¦ö² ¥¬
¯£¨ ´¥¬¥«¯µ®©«¡´©¯® ³¡´ ¤ä²¥¤
¦ö²«®©°°¡¤¥ ¡²¢¥´¥®
— ¯®´¥²©®§ ¯£¨ µ°°¦ö²¡®¤¥ °å °¬¡´³ ¡¶
¯®´¥²©®§³¦ä²¤©§¡ ¢¹§§®¡¤¥²
Omfattar inte:
— ´ªä®³´¥² © ¡®³¬µ´®©®§ ´©¬¬ ²å°¥´²¯¬¥µ‑
¯£¨ ®¡´µ²§¡³µ´¶©®®©®§ ª¦² QQNRP
— µ°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ «¯°¬¥´´¡ ¯®´¥²©®§³M
¦ä²¤©§¡ ¢¹§§®¡¤¥² ¡¶ ¥§¥®´©¬¬¶¥²«¡¤¥
¤¥¬¡² ¡¶ ¡®®¡´ ¡´¥²©¡¬ ä® ¢¥´¯®§ ª¦²
¨µ¶µ¤§²µ°°¥²®¡ RPL RV ¯£¨ RX
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶ ³´¡¤©¯®L ³©¢¡³³ä®§¥²L
©¤²¯´´³¨¡¬¬¡²L ´¥®®©³¢¡®¯²L §¯¬¦¢¡®¯² ¥¬M
¬¥² ¡®¤²¡ ©¤²¯´´³¡®¬ä§§®©®§¡²L ¥¸«¬µ³©¶¥
µ°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥² ª¦² TUNRS
— ¢¹§§©®³´¡¬¬¡´©¯®¥² ª¦² TUNS
— ³¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥² ª¦² TUNT
— ¡²«©´¥«´¶¥²«³¡¨¥´ ¯£¨ ´¥«®©³« «¯®³µ¬M
´¶¥²«³¡¨¥´ ª¦² WTNRP
— °²¯ª¥«´¬¥¤®©®§ ¦ö² ¢¹§§¡®¤¥ ª¦² WTNRP
TURQPPPP
TUNRR
t¡«¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ´¡«
— ´¡«´ä£«®©®§
— ©°²¥§®¥²©®§
TURRPPPP
TUNRS
a®¬ä§§®©®§
¡¶
¶ä§¡²L
¦¬¹§¦ä¬´ ¯£¨ ©¤²¯´´³¡®M
¬ä§§®©®§¡²
o¦¡´´¡²Z
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶ ¶ä§¡²L §¡´¯² ³¡´ ¡®¤²¡
«ö²
‑ ¯£¨ §å®§¶ä§¡²
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶ ªä²®¶ä§¡²
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶ ³´¡²´‑ ¯£¨ ¬¡®¤®©®§³¢¡M
®¯² °å ¦¬¹§¦ä¬´
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶ ³´¡¤©¯®L ³©¢¡³³ä®§¥²L
©¤²¯´´³¨¡¬¬¡²L ´¥®®©³¢¡®¯²L §¯¬¦¢¡®¯² ¥¬M
¬¥² ¡®¤²¡ ©¤²¯´´³¡®¬ä§§®©®§¡²L ¥¸«¬µ³©¶¥
µ°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥²
— 嬮©®§ ¡¶ ¶ä§¡²«¥²©®§¡² ¯£¨ ¡²M
«¥²©®§¡² °å °¡²«¥²©®§³°¬¡´³¥²
Omfattar inte:
— ¦ö²¢¥²¥¤¡®¤¥ ¡²«¡²¢¥´¥® ª¦² TUNQQ
TURSPPPP
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/159
NACE (1)
CPV
‑kod
Avdelning F
Byggentreprenader
Huvud-
grupp
Grupp
Under-
grupp
Benämning
Anm.
TUNRT
v¡´´¥®¢¹§§®¡¤
o¦¡´´¡²Z
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶Z
— ¶¡´´¥®¬¥¤¥²L ¨¡®‑ ¯£¨ ¦¬¯¤¡²¢¥´¥®L
³å¢å´³¨¡®¡² H¡²©®¯²IL ³¬µ³³¡²
¥´£N
— ¤¡¡²L ¤©«¥® ¯N¤N
— µ¤¤²©®§
— µ®¤¥²¶¡´´¥®³¡²¢¥´¥
TURTPPPP
TUNRU
a®¤²¡ ¢¹§§
‑ ¯£¨ ¡®M
¬ä§§®©®§³¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ¢¹§§‑ ¥¬¬¥² ¡®¬ä§§®©®§³¶¥²«³¡¨¥´ ³¯
ä² ³°¥£©¡¬©³¥²¡¤ ©®¯ ®å§¯´ ¦ö² ¯¬©«¡
³¬¡§³ «¯®³´²µ«´©¯®¥² §¥¥®³¡´ ¯²åM
¤¥ ¯£¨ ¦¯²¤²¡² ³°¥£©¡¬©³´«¯°¥´¥®³ ¥¬¬¥²
³°¥£©¡¬µ´²µ³´®©®§Z
— §²µ®¤¬ä§§®©®§ ©®«¬µ³©¶¥ °å¬®©®§
— ¢¯²²®©®§ ¯£¨ ¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ¢²µ®®¡²L
³£¨¡«´³ä®«®©®§
— µ°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ©£«¥ ¥§¥®´©¬¬¶¥²«¡¤¥
³´å¬¥¬¥¥®´
— ¢¯£«®©®§ ¡¶ ³´å¬
— µ²®©®§ ¯£¨ ³´¥®¬ä§§®©®§
— ²¥³®©®§ ¯£¨ ®¥¤¯®´¥²©®§ ¡¶ ¢¹§§M
®¡¤³³´ä¬¬®©®§¡² ¯£¨ ¡²¢¥´³°¬¡´´¦¯²M
¡²L
©®«¬µ³©¶¥
µ´¨¹²®©®§
¡¶
¢¹§§®¡¤³³´ä¬¬®©®§¡² ¯£¨ ¡²¢¥´³°¬¡´´M
¦¯²¡²
— µ°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ³«¯²³´¥®¡² ¯£¨ ©®M
¤µ³´²©µ§®¡²
Omfattar inte:
— µ´¨¹²®©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤³³´ä¬¬®©®§¡² µ´¡®
²¥³®©®§ ¯£¨ ®¥¤¯®´¥²©®§ ª¦² WQNSR
TURUPPPP
TUNS
b¹§§©®³´¡¬¬¡´©¯®¥²
TUSPPPPP
TUNSQ
e¬©®³´¡¬¬¡´©¯®¥²
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® © ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®M
¬ä§§®©®§¡² ¡¶Z
¥¬«¡¢¬¡² ¯£¨ ¥¬¡²¡´µ²
´¥¬¥«¯µ®©«¡´©¯®³³¹³´¥
¥¬¶ä²¥³¹³´¥
¡®´¥®®¥²
¢²¡®¤¬¡²
´ªµ¶¬¡²
¨©³³¡² ¯£¨ ²µ¬¬´²¡°°¯²
峫¬¥¤¡²¥ ¥´£N
TUSQPPPP
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/160
NACE (1)
CPV
‑kod
Avdelning F
Byggentreprenader
Huvud-
grupp
Grupp
Under-
grupp
Benämning
Anm.
TUNSR
i³¯¬¥²©®§³¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® © ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®M
¬ä§§®©®§¡² ¡¶ ¶ä²¥
‑L ¬ªµ¤‑ ¥¬¬¥² ¶©¢²¡M
´©¯®³©³¯¬¥²©®§
Omfattar inte:
— ©°²¥§®¥²©®§ ª¦² TUNRR
TUSRPPPP
TUNSS
vvs
‑¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® © ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®M
¬ä§§®©®§¡² ¡¶Z
¶¡´´¥®³¹³´¥ ³¡´ ³¡®©´¥´³µ´²µ³´®©®§
§¡³¡²¡´µ²¥²
¶ä²¥
‑L ¶¥®´©¬¡´©¯®³‑L «¹¬‑ ¯£¨ ¬µ¦´«¯®M
¤©´©¯®¥²©®§³µ´²µ³´®©®§
©®«¬µ³©¶¥
¬¥¤M
®©®§¡²
³°²©®«¬¥²³¹³´¥
Omfattar inte:
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ ¥¬¶ä²¥³¹³´¥ ª¦² TUNSQ
TUSSPPPP
TUNST
a®¤²¡ ¢¹§§©®³´¡¬¬¡´©¯®¥²
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ ¢¥¬¹³®©®§³‑ ¯£¨ ³©§®¡¬M
³¹³´¥ ´©¬¬ ¶ä§¡²L ªä²®¶ä§¡²L ¦¬¹§¦ä¬´ ¯£¨
¨¡®¡²
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® © ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®M
¬ä§§®©®§¡² ¡¶ ¡®¤²¡ ¡²¡´µ²¥² ¯£¨ ¡®M
¯²¤®©®§¡²
TUSTPPPP
TUNT
s¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¢¹§§M
®¡¤¥²
TUTPPPPP
TUNTQ
pµ´³
‑L ¦¡³¡¤‑ ¯£¨ ³´µ£«¡M
´µ²¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ¡®¢²©®§¡®¤¥ °å ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡
¡®¬ä§§®©®§¡² ¡¶ ©®¶ä®¤©§ ¥¬¬¥² µ´¶ä®¤©§
°µ´³ ¯£¨ ³´µ£« ©®«¬µ³©¶¥ ®ä²³´å¥®¤¥
¢¡³¡´¥²©¡¬ ¦ö² °µ´³®©®§
TUTQPPPP
TUNTR
b¹§§®¡¤³³®©£«¥²©¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ ©£«¥ ¥§¥®´©¬¬¶¥²«¡¤¥ ¤ö²M
²¡²L ¦ö®³´¥²L ¤ö²²
‑ ¯£¨ ¦ö®³´¥²«¡²¡²L
«ö« ¥¤ ¦¡³´ ©®²¥¤®©®§L ´²¡°°¯² ¢µM
´©«³©®²¥¤®©®§ ¯N¤NL ¡¶ ´²ä ¥¬¬¥² ¡®¤²¡
¡´¥²©¡¬
— ©®¶ä®¤©§ ³¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§ ³å³¯ ¡²¢¥´¥
¥¤ ´¡«L ¶ä§§¢¥«¬ä¤®¡¤¥² ¡¶ ´²ä ¯£¨
¦¬¹´´¢¡²¡ ³«©¬ª¥¶ä§§¡²
Omfattar inte:
— ¬ä§§®©®§ ¡¶ °¡²«¥´´ ¯£¨ ¡®¤²¡ §¯¬¶¢¥M
¬ä§§®©®§¡² ¡¶ ´²ä ª¦² TUNTS
TUTRPPPP
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/161
NACE (1)
CPV
‑kod
Avdelning F
Byggentreprenader
Huvud-
grupp
Grupp
Under-
grupp
Benämning
Anm.
TUNTS
g¯¬¶
‑ ¯£¨ ¶ä§§¢¥¬ä§§M
®©®§³¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ¬ä§§®©®§L µ°°³ä´´®©®§ ¥¬¬¥² ¦¡³´³ä´´®©®§
© ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®¬ä§§®©®§¡² ¡¶Z
¶ä§§
‑ ¥¬¬¥² §¯¬¶°¬¡´´¯² ¡¶ «¥²¡©³«´
¡´¥²©¡¬L ¢¥´¯®§ ¥¬¬¥² ¨µ§§¥® ³´¥®
°¡²«¥´´ ¯£¨ ¡®¤²¡ §¯¬¶¢¥¬ä§§®©®§¡² ¡¶
´²ä
¡´´¯² ³¡´ §¯¬¶¢¥¬ä§§®©®§¡² ¡¶ ¬©®¯M
¬¥µL ©®«¬µ³©¶¥ ¡¶ §µ© ¥¬¬¥² °¬¡³´
´¥²²¡ºº¯
‑L ¡²¯²‑L §²¡®©´‑ ¥¬¬¥² ³«©¦¦¥²M
§¯¬¶ ¥¬¬¥²
‑¶ä§§¡²
´¡°¥´¥²
TUTSPPPP
TUNTT
m嬥²©
‑ ¯£¨ §¬¡³ä³´¥²©M
¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ©®¶ä®¤©§ ¯£¨ µ´¶ä®¤©§ 嬮©®§ ¡¶
¢¹§§®¡¤¥²
— 嬮©®§ ¡¶ ¡®¬ä§§®©®§¡² ©®¯ ¶ä§‑
¯£¨ ¶¡´´¥®¢¹§§®¡¤ ¯N¤N
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ §¬¡³L ³°¥§¬¡² ¥´£N
Omfattar inte:
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ ¦ö®³´¥² ª¦² TUNTR
TUTTPPPP
TUNTU
a®®¡®
³¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§
¡¶ ¢¹§§®¡¤¥²
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ °²©¶¡´¡ ³©¢¡³³ä®§¥²
— ²¥®§ö²©®§ ¥¤ 宧¡L ¢¬ä³´²©®§ ¯£¨ ¬©«M
®¡®¤¥ ¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¦¡³¡¤¥²
— ¡®®¡® ³¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥²
Omfattar inte:
— ©®¶ä®¤©§ ²¥®§ö²©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨
¡®¤²¡ «¯®³´²µ«´©¯®¥² ª¦² WTNWP
TUTUPPPP
TUNU
u´¨¹²®©®§ ¡¶ ¢¹§§
‑ ¯£¨
¡®¬ä§§®©®§³¡³«©®¥²
¥¤ ¦ö²¡²¥
TUUPPPPP
TUNUP
u´¨¹²®©®§ ¡¶ ¢¹§§
‑ ¯£¨
¡®¬ä§§®©®§³¡³«©®¥²
¥¤ ¦ö²¡²¥
Omfattar inte:
— µ´¨¹²®©®§ ¡¶ ¢¹§§‑ ¯£¨ ¡®¬ä§§®©®§³M
¡³«©®¥² ³¡´
‑µ´²µ³´®©®§ µ´¡® ¦ö²¡²¥
ª¦² WQNSR
(1) Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen
(EGT L 293, 24.10.1990, s. 1). Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EEG) nr 761/93 (EGT L 83, 3.4.1993, s. 1).
BILAGA II
TJÄNSTER SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 1.2 d
BILAGA II A (1I
Kategori
Beskrivning
CPC-referensnummer (1)
CPV-referensnummer
Q
u®¤¥²¨å¬¬³M ¯£¨ ²¥°¡²¡´©¯®³M
´ªä®³´¥²
VQQRL VQRRL VSSL
XXV
f²å® UPQPPPPP ´©¬¬ UPYXRPPP
Hµ´¯ UPSQPPPP ´©¬¬ UPSRTRPP ¯£¨
UPQQVUQP
‑YL UPQYPPPPMSL UPRRYPPPMVL
UPRTSPPPMPI
R
l¡®¤´²¡®³°¯²´ H2IL 䶥® ³ä«¥²M
¨¥´³M
¯£¨
«µ²©²´²¡®³°¯²´¥²L
¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ °¯³´¢¥¦¯²¤M
²¡®
WQR Hµ´¯ WQRSUIL
WUQRL XWSPT
f²å® VPQQRPPPMV ´©¬¬ VPQRYSPPMQ
Hµ´¯ VPQRQPPP ´©¬¬ VPQRQVPPL
VPQRRRPPMQL VPQRRRSPMPI ¯£¨ ¦²å®
VTQRPPPPMS ´©¬¬ VTQRQRPPMR
S
f¬¹§´²¡®³°¯²´ ¡¶ °¡³³¡§¥²¡²¥
¯£¨ §¯¤³L ¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶
°¯³´¢¥¦¯²¤²¡®
WS Hµ´¯ WSRQI
f²å® VRQPPPPPMS ´©¬¬ VRSPPPPPMU
Hµ´¯ VRQRQPPPMVL VRRRQPPPMWI
T
p¯³´¢¥¦¯²¤²¡® °å ¬¡®¤ H2I ¯£¨
© ¬µ¦´¥®
WQRSUL WSRQ
VPQRRRPPMQL VPQRRRSPMP
VRQRQPPPMVL VRRRQPPPMW
U
t¥¬¥«¯µ®©«¡´©¯®³´ªä®³´¥²
WUR
f²å® VTRPPPPPMX ´©¬¬ VTRRXRPPMRL
WRSQXPPPMW ¯£¨
¦²å® WRUSPPPPMY ´©¬¬ WRUSRPPPMS
V
f©®¡®³©¥¬¬¡ ´ªä®³´¥²Z
¡I fö²³ä«²©®§³´ªä®³´¥²
¢I b¡®«M
¯£¨
©®¶¥³´¥²©®§³M
´ªä®³´¥² H3I
¥¸ XQL XQRL XQT
f²å® VVQPPPPPMQ ´©¬¬ VVTSPPPPMS ¯£¨
¦²å® VWQQPPPPMQ ´©¬¬ VWRVRPPPMQ H1I
W
d¡´¡¢¥¨¡®¤¬©®§³´ªä®³´¥²
¯£¨
¤ä²¥¤
³¡¡®¨ä®§¡®¤¥
´ªä®³´¥²
XT
f²å® UPSPPPPPMX ´©¬¬ UPSRTRPPMT
f²å® WRQPPPPPMV ´©¬¬ WRUYQPPPMT
Hµ´¯ WRSQXPPPMW ¯£¨ ¦²å® WRUSPPPPMY
´©¬¬ WRUSRPPPMSI
X
f¯²³«®©®§³M ¯£¨ µ´¶¥£«¬©®§³M
´ªä®³´¥² H4I
XU
f²å® WSPPPPPPMR ´©¬¬ WSSPPPPPMU
Hµ´¯ WSRPPPPPMTL WSRQPPPPMWL
WSRRPPPMPI
Y
r¥¤¯¶©³®©®§³ML ²¥¶©³©¯®³M ¯£¨
¢¯«¦ö²©®§³´ªä®³´¥²
XVR
f²å® WTQRQPPPMS ´©¬¬ WTQRQRUPMP
QP
m¡²«®¡¤³M ¯£¨ ¯°©®©¯®³µ®M
¤¥²³ö«®©®§¡²
XVT
f²å® WTQSPPPPMY ´©¬¬ WTQSSPPPMP ¯£¨
WTTRSQPPMQL WTTRSQQPMT
o²§¡®©³¡´©¯®³«¯®³µ¬´´ªä®³M
´¥² H5I ¯£¨ ¤ä²¥¤ ³¡¡®M
¨ä®§¡®¤¥ ´ªä®³´¥²
XVUL XVV
f²å® WSRPPPPPMT ´©¬¬ WSRRPPPPMP
f²å® WTQTPPPPMR ´©¬¬ WTQUPPPPMU
Hµ´¯ WTQTRRPPMXI ¯£¨
WTTRPPPPMYL WTTRQPPPMVL
WTTRSPPPMPL WTTRSRPPMRL
WTTRSRQPMUL WTXWQPPPMUL
YSVRPPPPMP
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/162
(1) Vid olikheter i tolkningen mellan CPV och CPC skall CPC
‑nomenklaturen tillämpas.
Kategori
Beskrivning
CPC-referensnummer (1)
CPV-referensnummer
QR
a²«©´¥«´´ªä®³´¥²L ´¥«®©³«¡ «¯®M
³µ¬´´ªä®³´¥² ¯£¨ ©®´¥§²¥²¡¤¥
´¥«®©³«¡ ´ªä®³´¥²L ³´¡¤³°¬¡®¥²M
©®§ ¯£¨ ¬¡®¤³«¡°³¡²«©´¥«´µ²L
¤ä²¥¤ ³¡¡®¨ä®§¡®¤¥ ¶¥M
´¥®³«¡°¬©§¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ «¯®M
³µ¬´´ªä®³´¥²L ´¥«®©³« °²¯¶®©®§
¯£¨ ¡®¡¬¹³
XVW
f²å® WTRPPPPPMQ ´©¬¬ WTRWVTPPMX ¯£¨
¦²å® WTSQPPPPMU ´©¬¬ WTSRSQPPMPL ¯£¨
WTXWTPPPMV
QS
r¥«¬¡´ªä®³´¥²
XWQ
f²å® WTTPPPPPMS ´©¬¬ WTTRRPPPMS
Hµ´¯ WTTRPPPPMY ¯£¨ WTTRQPPPMVI
QT
f¡³´©§¨¥´³³´ä¤®©®§ ¯£¨ ¦¡³´©§M
¨¥´³¦ö²¶¡¬´®©®§
XWTL XRRPQMXRRPV
f²å® WPSPPPPPMT ´©¬¬ WPSTPPPPMV ¯£¨
¦²å® WTWQPPPPMY ´©¬¬ WTWVPPPPMT
QU
fö²¬¡§³M ¯£¨ ´²¹£«¥²©´ªä®³´¥²
¯´ ¡²¶¯¤¥ ¥¬¬¥² °å «¯®´²¡«´
XXTTR
f²å® WXPPPPPPMW ´©¬¬ WXTPPPPPMQ
QV
a¶¬¯°°³M ¯£¨ ²¥®¨å¬¬®©®§³M
´ªä®³´¥²L ³¡®¥²©®§ ¯£¨ ¬©«®¡®M
¤¥ ´ªä®³´¥²
YT
f²å® YPQPPPPPMX ´©¬¬ YPSRPPPPMV ¯£¨
UPQYPPPPMSL UPRRYPPPMVL
UPRTSPPPMP
(1) CPV
‑nomenklatur (preliminär version) som används för att fastställa tillämpningsområdet för direktiv 92/50/EEG.
(2) Med undantag av järnvägstransport som omfattas av kategori 18.
(3) Med undantag av finansiella tjänster i samband med utfärdande, förvärv, försäljning eller överföring av värdepapper eller andra
finansiella instrument samt riksbankstjänster.
Dessutom undantas tjänster som avser förvärv eller hyra, oavsett finansieringsvillkor, av mark, befintliga byggnader eller annan fast
egendom eller som avser rättigheter till sådan egendom. Finansiella tjänster som tillhandahålls samtidigt med, före eller efter köpe
‑
eller hyreskontraktet, oberoende av form, skall dock omfattas av detta direktiv.
(4) Med undantag av forsknings
‑ och utvecklingstjänster som inte uteslutande är till förmån för den upphandlande myndigheten i dess
egen verksamhet, under förutsättning att dessa tjänster helt finansieras av den upphandlande myndigheten.
(5) Med undantag av medlings
‑ och förlikningstjänster.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/163
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/164
BILAGA II B
Kategori
Beskrivning
CPC-referensnummer
CPV-referensnummer
QW
h¯´¥¬¬M ¯£¨ ²¥³´¡µ²¡®§´ªä®³´¥²
VT
f²å® UUPPPPPPMP ´©¬¬ UUURTPPPMY ¯£¨
¦²å® YSTPPPPPMR ´©¬¬ YSTQQPPPMR
QX
jä²®¶ä§³´²¡®³°¯²´
WQQ
VPQQQPPPMY ¯£¨
¦²å® VPQRQPPPMR ´©¬¬ VPQRQVPPMX
QY
sªö´²¡®³°¯²´
WR
f²å® VQPPPPPPMU ´©¬¬ VQUSPPPPMY ¯£¨
¦²å® VSSWPPPPMS ´©¬¬ VSSWRPPPMW
RP
hªä¬°´ªä®³´¥² ¯£¨ ´ªä®³´¥² ©
¡®³¬µ´®©®§ ´©¬¬ ´²¡®³°¯²´¥²
WT
VRTPPPPPMVL VRTTPPPPMXL
VRTTQPPPMUL VRTUPPPPMQ
f²å® VSPPPPPPMY ´©¬¬ VSVPPPPPMU
Hµ´¯ VSSWPPPPMSL VSSWQPPPMPL
VSSWRPPPMWI ¯£¨
WTSRRPPPMRL YSVQPPPPMW
RQ
jµ²©¤©³«¡ ´ªä®³´¥²
XVQ
f²å® WTQQPPPPMS ´©¬¬ WTQQTPPPMQ
RR
r¥«²¹´¥²©®§ ¯£¨ µ²¶¡¬ ¡¶ °¥²M
³¯®¡¬ H1I
XWR
f²å® WTUPPPPPMT ´©¬¬ WTUTPPPPMV
Hµ´¯ WTUQQPPPMTI ¯£¨
¦²å® YUPPPPPPMR ´©¬¬ YUQTPPPPMU
RS
s°¡®©®§³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³´ªä®³M
´¥²L ¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ ³ä«¥²M
¨¥´³´²¡®³°¯²´¥²
XWS Hµ´¯ XWSPTI
f²å® WTVPPPPPMU ´©¬¬ WTVRPPPPMQ
RT
u®¤¥²¶©³®©®§ ¯£¨ ¹²«¥³µ´¢©¬¤M
®©®§
YR
f²å® XPQPPPPPMU ´©¬¬ XPTSPPPPMW
RU
h䬳¯¶å²¤ ¯£¨ ³¯£©¡¬´ªä®³´¥²
YS
WTUQQPPPMTL ¯£¨
¦²å® XUPPPPPPMY ´©¬¬ XUSRSPPPMY
Hµ´¯ XUSRQPPPMU ¯£¨ XUSRRPPPMRI
RV
f²©´©¤³M ¯£¨ ©¤²¯´´³¶¥²«³¡¨¥´
³¡´ «µ¬´µ²¶¥²«³¡¨¥´
YV
f²å® WTXWUPPPMS ´©¬¬ WTXWURPPMU ¯£¨
¦²å® YRPPPPPPMQ ´©¬¬ YRVRRPPPMW
Hµ´¯ YRRSPPPPMRI
RW
Ö¶²©§¡ ´ªä®³´¥² H2I
(1) Med undantag av anställningskontrakt.
(2) Med undantag av kontrakt som avser förvärv, utveckling, produktion eller samproduktion av program som utförs av radio
‑ och
TV
‑bolag samt kontrakt om sändningstider.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/165
BILAGA III
FÖRTECKNING ÖVER OFFENTLIGRÄTTSLIGA ORGAN OCH KATEGORIER AV ORGAN ENLIGT ARTIKEL
1.9 ANDRA STYCKET
iN belgien
Organ
a
— a§¥®£¥ ¦é¤é²¡¬¥ °¯µ² ¬’a££µ¥©¬ ¤¥³ ¤¥¡®¤¥µ²³ ¤’a³©¬¥ — f¥¤¥²¡¡¬ a§¥®´³£¨¡° ¶¯¯² o°¶¡®§ ¶¡® a³©¥¬º¯¥«¥²³
— a§¥®£¥ ¦é¤é²¡¬¥ °¯µ² ¬¡ s飵²©´é ¤¥ ¬¡ c¨¡î®¥ ¡¬©¥®´¡©²¥ — f¥¤¥²¡¡¬ a§¥®´³£¨¡° ¶¯¯² ¤¥ v¥©¬©§¨¥©¤ ¶¡® ¤¥
v¯¥¤³¥¬«¥´¥®
— a§¥®£¥ ¦é¤é²¡¬¥ ¤¥ c¯®´²ô¬¥ ®µ£¬é¡©²¥ — f¥¤¥²¡¡¬ a§¥®´³£¨¡° ¶¯¯² ®µ£¬¥¡©²¥ c¯®´²¯¬¥
— a§¥®£¥ ·¡¬¬¯®®¥ à ¬’e¸°¯²´¡´©¯®
— a§¥®£¥ ·¡¬¬¯®®¥ ¤¥³ té¬é£¯µ®©£¡´©¯®³
— a§¥®£¥ ·¡¬¬¯®®¥ °¯µ² ¬Gi®´é§²¡´©¯® ¤¥³ p¥²³¯®®¥³ ¨¡®¤©£¡°é¥³
— a±µ¡¦©®
— a²¢¥©´³¡´ ¤¥² d¥µ´³£¨³°²¡£¨©§¥® g¥¥©®³£¨¡¦´
— a²£¨©¶¥³ §é®é²¡¬¥³ ¤µ r¯¹¡µ¥ ¥´ a²£¨©¶¥³ ¤¥ ¬Ge´¡´ ¤¡®³ ¬¥³ p²¯¶©®£¥³ — a¬§¥¥¥® r©ª«³¡²£¨©¥¦ ¥® r©ª«³¡²£¨©¥¦ ©®
¤¥ p²¯¶©®£©ë® a³´²©¤
b
— b¡®±µ¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥ b¥¬§©±µ¥ — n¡´©¯®¡¬¥ b¡®« ¶¡® b¥¬§©ë
— b¥¬§©³£¨¥³ rµ®¤¦µ®«M µ®¤ f¥²®³¥¨º¥®´²µ ¤¥² d¥µ´³£¨³°²¡£¨©§¥® g¥¥©®³£¨¡¦´
— b¥²¬¡¹¯®´ RPPP
— b©¢¬©¯´¨è±µ¥ ²¯¹¡¬¥ a¬¢¥²´ i¥² — k¯®©®«¬©ª«¥ b©¬¢¬©¯´¨¥¥« a¬¢¥²´ i
— b²µ¸¥¬¬¥³Mp²¯°²¥´é – a§¥®£¥ ²é§©¯®¡¬¥ °¯µ² ¬¡ p²¯°²¥´é — n¥´Mb²µ³³¥¬ – g¥·¥³´¥¬©ª«¥ a§¥®´³£¨¡° ¶¯¯² n¥´¨¥©¤
— bµ²¥¡µ ¤Gi®´¥²¶¥®´©¯® ¥´ ¤¥ r¥³´©´µ´©¯® ¢¥¬§¥ — b¥¬§©³£¨ i®´¥²¶¥®´©¥ – ¥® r¥³´©´µ´©¥¢µ²¥¡µ
— bµ²¥¡µ ¦é¤é²¡¬ ¤µ p¬¡® — f¥¤¥²¡¡¬ p¬¡®¢µ²¥¡µ
c
— c¡©³³¥ ¡µ¸©¬©¡©²¥ ¤¥ p¡©¥¥®´ ¤¥³ a¬¬¯£¡´©¯®³ ¤¥ c¨ô¡§¥ — hµ¬°«¡³ ¶¯¯² w¥²«¬¯¯³¨¥©¤³µ©´«¥²©®§¥®
— c¡©³³¥ ¡µ¸©¬©¡©²¥ ¤Ga³³µ²¡®£¥ m¡¬¡¤©¥Mi®¶¡¬©¤©´é — hµ¬°«¡³ ¶¯¯² z©¥«´¥ – ¥® i®¶¡¬©¤©´¥©´³¶¥²º¥«¥²©®§¥®
— c¡©³³¥ ¤¥ s¥£¯µ²³ ¥´ ¤¥ p²é¶¯¹¡®£¥ ¥® f¡¶¥µ² ¤¥³ m¡²©®³ — hµ¬° – ¥® v¯¯²º¯²§³«¡³ ¶¯¯² z¥¥¶¡²¥®¤¥®
— c¡©³³¥ ¤¥ s¯©®³ ¤¥ s¡®´é ¤¥ ¬¡ s¯£©é´é n¡´©¯®¡¬¥ ¤¥³ c¨¥©®³ ¤¥ f¥² b¥¬§¥³ — k¡³ ¤¥² §¥®¥¥³«µ®¤©§¥ v¥²º¯²§©®§
¶¡® ¤¥ n¡´©¯®¡¬¥ m¡¡´³£¨¡°°©ª ¤¥² b¥¬§©³£¨¥ s°¯¯²·¥§¥®
— c¡©³³¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥³ c¡¬¡©´é³ — n¡´©¯®¡¬¥ k¡³ ¶¯¯² r¡°¥®³£¨¡¤¥
— c¡©³³¥ ³°é£©¡¬¥ ¤¥ c¯°¥®³¡´©¯® °¯µ² a¬¬¯£¡´©¯®³ ¦¡©¬©¡¬¥³ ¥® f¡¶¥µ² ¤¥³ t²¡¶¡©¬¬¥µ²³ ¯££µ°é³ ¤¡®³ ¬¥³ e®´²¥°²©³¥³
¤¥ b¡´¥¬¬¥²©¥
— b©ªº¯®¤¥²¥ v¥²²¥«¥®«¡³ ¶¯¯² g¥º©®³¶¥²§¯¥¤©®§¥® ´¥® b¡´¥ ¶¡® ¤¥ a²¢¥©¤¥²³ ¤¥² o®¤¥²®¥©®§¥®
¶¯¯² b©®®¥®³£¨¥¥°¶¡¡²´
— c¡©³³¥ ³°é£©¡¬¥ ¤¥ c¯°¥®³¡´©¯® °¯µ² a¬¬¯£¡´©¯®³ ¦¡©¬©¡¬¥³ ¥® f¡¶¥µ² ¤¥³ t²¡¶¡©¬¬¥µ²³ ¯££µ°é³ ¤¡®³ ¬¥³ e®´²¥°²©³¥³
¤¥ c¨¡²§¥¥®´L d飨¡²§¥¥®´ ¥´ m¡®µ´¥®´©¯® ¤¥ m¡²£¨¡®¤©³¥³ ¤¡®³ ¬¥³ p¯²´³L d颡²£¡¤è²¥³L e®´²¥°ô´³ ¥´ s´¡´©¯®³
H¡°°¥¬é¥ ¨¡¢©´µ¥¬¬¥¥®´ ëc¡©³³¥ ³°é£©¡¬¥ ¤¥ c¯°¥®³¡´©¯® °¯µ² a¬¬¯£¡´©¯®³ ¦¡©¬©¡¬¥³ ¤¥³ r駩¯®³ ¡²©´©¥³ûI
—
b©ªº¯®¤¥²¥ v¥²²¥«¥®«¡³ ¶¯¯² g¥º©®³¶¥²§¯¥¤©®§¥® ´¥® b¡´¥ ¶¡® ¤¥ a²¢¥©¤¥²³ §¥¢¥º©§¤ ¤¯¯² l¡¤©®§³
– ¥® l¯³³©®§M
³¯®¤¥²®¥©®§¥® ¥® ¤¯¯² ¤¥ s´µ·¡¤¯¯²³ ©® ¤¥ h¡¶¥®³L l¯³°¬¡¡´³¥®L s´¡°¥¬°¬¡¡´³¥® ¥® s´¡´©¯®³ H§¥·¯¯®¬©ª« §¥®¯¥¤
„b©ªº¯®¤¥²¥ c¯°¥®³¡´©¥«¡³ ¶¯¯² k©®¤¥²´¯¥³¬¡§¥® ¶¡® ¤¥ z¥¥¶¡¡²´§¥·¥³´¥®”I
— c¥®´²¥ ¤Ge´µ¤¥ ¤¥ ¬Ge®¥²§©¥ ®µ£¬é¡©²¥ — s´µ¤©¥£¥®´²µ ¶¯¯² k¥²®¥®¥²§©¥
— c¥®´²¥ ¤¥ ²¥£¨¥²£¨¥³ ¡§²¯®¯©±µ¥³ ¤¥ g¥¢¬¯µ¸
— c¥®´²¥ ¨¯³°©´¡¬©¥² ¤¥ m¯®³
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/166
— c¥®´²¥ ¨¯³°©´¡¬©¥² ¤¥ t¯µ²®¡©
— c¥®´²¥ ¨¯³°©´¡¬©¥² µ®©¶¥²³©´¡©²¥ ¤¥ l©è§¥
— c¥®´²¥ ©®¦¯²¡´©±µ¥ °¯µ² ¬¡ r駩¯® ¤¥ b²µ¸¥¬¬¥³Mc¡°©´¡¬¥ — c¥®´²µ ¶¯¯² i®¦¯²¡´©£¡ ¶¯¯² ¨¥´ b²µ³³¥¬³¥ g¥·¥³´
— c¥®´²¥ °¯µ² ¬Ge§¡¬©´é ¤¥³ c¨¡®£¥³ ¥´ ¬¡ lµ´´¥ £¯®´²¥ ¬¥ r¡£©³¥ — c¥®´²µ ¶¯¯² g¥¬©ª«¨¥©¤ ¶¡® k¡®³¥® ¥® ¶¯¯²
r¡£©³¥¢¥³´²©ª¤©®§
— c¥®´²¥ ²é§©¯®¡¬ ¤Ga©¤¥ ¡µ¸ c¯µ®¥³
— c¥®´²µ ¶¯¯² b¥¶¯¬«©®§³M ¥® g¥º©®³³´µ¤©ë®
— c¥®´²µ ¶¯¯² ¬¡®¤¢¯µ·«µ®¤©§ o®¤¥²º¯¥« ´¥ g¥®´
— c¯©´é ¤¥ c¯®´²ô¬¥ ¤¥ ¬’e¬¥£´²©£©´é ¥´ ¤µ g¡º — c¯®´²¯¬¥£¯©´é ¶¯¯² e¬¥«´©£©´¥©´ ¥® g¡³
— c¯©´é ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬’e®¥²§©¥ — n¡´©¯®¡¡¬ c¯©´é ¶¯¯² ¤¥ e®¥²§©¥
— c¯©³³¡²©¡´ §é®é²¡¬ ¡µ¸ r¥¬¡´©¯®³ ©®´¥²®¡´©¯®¡¬¥³
— c¯©³³¡²©¡¡´Mg¥®¥²¡¡¬ ¶¯¯² ¤¥ b¥¶¯²¤¥²©®§ ¶¡® ¤¥ ¬©£¨¡¥¬©ª«¥ o®´·©««¥¬©®§L ¤¥ s°¯²´ ¥® ¤¥ o°¥®¬µ£¨´²¥£²¥¡´©¥
— c¯©³³¡²©¡´ §é®é²¡¬ °¯µ² ¬¥³ r¥¬¡´©¯®³ ©®´¥²®¡´©¯®¡¬¥³ ¤¥ ¬¡ c¯µ®¡µ´é ¦²¡®ç¡©³¥ ¤¥ b¥¬§©±µ¥
— c¯®³¥©¬ £¥®´²¡¬ ¤¥ ¬Ge£¯®¯©¥ — c¥®´²¡¬¥ r¡¡¤ ¶¯¯² ¨¥´ b¥¤²©ª¦³¬¥¶¥®
— c¯®³¥©¬ 飯®¯©±µ¥ ¥´ ³¯£©¡¬ ¤¥ ¬¡ r駩¯® ·¡¬¬¯®®¥
— c¯®³¥©¬ ®¡´©¯®¡¬ ¤µ t²¡¶¡©¬ — n¡´©¯®¡¬¥ a²¢¥©¤³²¡¡¤
— c¯®³¥©¬ ³µ°é²©¥µ² ¤¥ ¬¡ jµ³´©£¥ — h¯§¥ r¡¡¤ ¶¯¯² ¤¥ jµ³´©´©¥
— c¯®³¥©¬ ³µ°é²©¥µ² ¤¥³ i®¤é°¥®¤¡®´³ ¥´ ¤¥³ °¥´©´¥³ ¥´ ¯¹¥®®¥³ e®´²¥°²©³¥³ — h¯§¥ r¡¡¤ ¶¯¯² z¥¬¦³´¡®¤©§¥® ¥® ¤¥
«¬¥©®¥ ¥® ©¤¤¥¬§²¯´¥ o®¤¥²®¥©®§¥®
— c¯®³¥©¬ ³µ°é²©¥µ² ¤¥³ c¬¡³³¥³ ¯¹¥®®¥³
— c¯¯°é²¡´©¯® ´¥£¨®©±µ¥ ¢¥¬§¥ — b¥¬§©³£¨¥ ´¥£¨®©³£¨¥ c¯ö°¥²¡´©¥
d
— d©¥®³´³´¥¬¬¥ ¤¥² d¥µ´³£¨³°²¡£¨©§¥® g¥¥©®³£¨¡¦´ ¦ü² p¥²³¯®¥® ©´ ¥©®¥² b¥¨©®¤¥²µ®§
— d©¥®³´ ¶¯¯² ¤¥ s£¨¥¥°¶¡¡²´
— d©¥®³´ ¶¯¯² i®¦²¡³´²µ£´µµ²·¥²«¥® ¶¡® ¨¥´ §¥³µ¢³©¤©¥¥²¤ o®¤¥²·©ª³
— d¯µ³ f¬¡®¤²©¡
e
— e®´²¥°²©³¥ °µ¢¬©±µ¥ ¤¥³ t¥£¨®¯¬¯§©¥³ ®¯µ¶¥¬¬¥³ ¤¥ ¬’i®¦¯²¡´©¯® ¥´ ¤¥ ¬¡ c¯µ®©£¡´©¯® ¤¥ ¬¡ c¯µ®¡µ´é
¦²¡®ç¡©³¥
— e¸°¯²´ v¬¡¡®¤¥²¥®
f
— f©®¡®£©¥²©®§³¦¯®¤³ ¶¯¯² s£¨µ¬¤¡¦¢¯µ· ¥® e¥®¡¬©§¥ i®¶¥³´¥²©®§³µ©´§¡¶¥®
— f©®¡®£©¥²©®§³©®³´²µ¥®´ ¶¯¯² ¤¥ v¬¡¡³¥ v©³³¥²©ªM ¥® a±µ©£µ¬´µµ²³¥£´¯²
— f¯®¤³ ¢©ªº¯®¤¥²¥ j¥µ§¤¢©ª³´¡®¤
— f¯®¤³ £¯µ®¡µ´¡©²¥ ¤¥ g¡²¡®´©¥ ¤¥³ bâ´©¥®´³ ³£¯¬¡©²¥³
— f¯®¤³ £µ¬´µ²¥¬¥ i®¦²¡³´²µ£´µµ²
— f¯®¤³ ¤¥ p¡²´©£©°¡´©¯®
— f¯®¤³ ¤¥ v©¥©¬¬©³³¥¥®´ — z©¬¶¥²¦¯®¤³
— f¯®¤³ ¤Ga©¤¥ 餩£¡¬¥ µ²§¥®´¥ — f¯®¤³ ¶¯¯² ¤²©®§¥®¤¥ §¥®¥¥³«µ®¤©§¥ hµ¬°
— f¯®¤³ ¤¥ c¯®³´²µ£´©¯® ¤Gi®³´©´µ´©¯®³ ¨¯³°©´¡¬©è²¥³ ¥´ 餩£¯M³¯£©¡¬¥³ ¤¥ ¬¡ c¯µ®¡µ´é ¦²¡®ç¡©³¥
— f¯®¤³ ¤¥ p¥®³©¯® °¯µ² ¬¥³ p¥®³©¯®³ ¤¥ r¥´²¡©´¥ ¤µ p¥²³¯®®¥¬ ³´¡´µ´¡©²¥ ¤¥ b¥¬§¡£¯ — p¥®³©¯¥®¦¯®¤³ ¶¯¯² ¤¥
rµ³´°¥®³©¯¥®¥® ¶¡® ¨¥´ ³´¡´µ´¡©² p¥²³¯®¥¥¬ ¶¡® b¥¬§¡£¯
— f¯®¤³ ¤¥³ a££©¤¥®´³ ¤µ t²¡¶¡©¬ — f¯®¤³ ¶¯¯² a²¢¥©¤³¯®§¥¶¡¬¬¥®
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/167
— f¯®¤³ ¤¥³ m¡¬¡¤©¥³ °²¯¦¥³³©¯®®¥¬¬¥³ — f¯®¤³ ¶¯¯² b¥²¯¥°³º©¥«´¥®
— f¯®¤³ ¤Gi®¤¥®©³¡´©¯® ¤¥³ t²¡¶¡©¬¬¥µ²³ ¬©£¥®£©é³ ¥® £¡³ ¤¥ f¥²¥´µ²¥ ¤Ge®´²¥°²©³¥³ — f¯®¤³ ´¯´ v¥²§¯¥¤©®§ ¶¡® ¤¥ ©®
§¥¶¡¬ ¶¡® s¬µ©´©®§ ¶¡® o®¤¥²®¥©®§¥® ¯®´³¬¡§¥® w¥²«®¥¥²³
— f¯®¤³ ¤µ l¯§¥¥®´ ¤¥³ f¡©¬¬¥³ ®¯¢²¥µ³¥³ ¤¥ ¬¡ r駩¯® ¤¥ b²µ¸¥¬¬¥³Mc¡°©´¡¬¥ — w¯®©®§¦¯®¤³ ¶¡® ¤¥ §²¯´¥
g¥º©®®¥® ¶¡® ¨¥´ b²µ³³¥¬³¥ ¨¯¯¦¤³´¥¤¥¬©ª« g¥·¥³´
— f¯®¤³ ¤µ l¯§¥¥®´ ¤¥³ f¡©¬¬¥³ ®¯¢²¥µ³¥³ ¤¥ w¡¬¬¯®©¥
— f¯®¤³ f©¬ ©® v¬¡¡®¤¥²¥®
— f¯®¤³ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ g¡²¡®´©¥ ¤¥³ bâ´©¥®´³ ³£¯¬¡©²¥³ — n¡´©¯®¡¡¬ w¡²¢¯²§¦¯®¤³ ¶¯¯² s£¨¯¯¬§¥¢¯µ·¥®
— f¯®¤³ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ g¡²¡®´©¥ °¯µ² ¬¡ ré°¡²¡´©¯® ¤¥³ dé§â´³ ¨¯µ©¬¬¥²³ — n¡´©¯®¡¡¬ w¡¡²¢¯²§¦¯®¤³ ©®º¡«¥ k¯¬¥®©ªM
®¥®³£¨¡¤¥
— f¯®¤³ °©³£©£¯¬¥ ¤¥ w¡¬¬¯®©¥
— f¯®¤³ °¯µ² ¬¥ f©®¡®£¥¥®´ ¤¥³ p²ê´³ à ¤¥³ e´¡´³ é´²¡®§¥²³ — f¯®¤³ ¶¯¯² f©®¡®£©¥²©®§ ¶¡® ¤¥ l¥®©®§¥® ¡¡® v²¥¥¤¥
s´¡´¥®
— f¯®¤³ °¯µ² ¬¡ r鵮鲡´©¯® ¤¥³ m¯µ³³¥³ — f¯®¤³ ¶¯¯² s£¨¥¥°³ª¯®§¥®³
— f¯®¤³ ²é§©¯®¡¬ ¢²µ¸¥¬¬¯©³ ¤¥ r¥¦©®¡®£¥¥®´ ¤¥³ t²é³¯²¥²©¥³ £¯µ®¡¬¥³ — b²µ³³¥¬³ §¥·¥³´¥¬©ª« h¥²¦©®¡®£©¥²©®§³M
¦¯®¤³ ¶¡® ¤¥ §¥¥¥®´¥¬©ª«¥ t¨¥³¡µ²©¥ë®
— f¯®¤³ ¶¯¯² ¦¬¡®«¥²¥®¤ ¥£¯®¯©³£¨ b¥¬¥©¤
— f¯®¤³ ·¡¬¬¯® ¤Ga¶¡®£¥³ °¯µ² ¬¡ ré°¡²¡´©¯® ¤¥³ d¯¡§¥³ °²¯¶¯±µé³ °¡² ¤¥³ p¯°¡§¥³ ¥´ ¤¥³ p²©³¥³ ¤Ge¡µ
³¯µ´¥²²¡©®¥
g
— g¡²¡®´©¥¦¯®¤³ ¤¥² d¥µ´³£¨³°²¡£¨©§¥® g¥¥©®³£¨¡¦´ ¦ü² s£¨µ¬¢¡µ´¥®
— g²©®¤¦¯®¤³
h
— h¥²°¬¡¡´³©®§¦¯®¤³
— h¥´ g¥¥¥®³£¨¡°³¯®¤¥²·©ª³
— hµ¬°¦¯®¤³ ´¯´ ¦©®¡®£©¥¥¬ h¥²³´¥¬ ¶¡® ¤¥ g¥¥¥®´¥®
i
— i®³´©´µ´ ¢¥¬§¥ ¤¥ n¯²¡¬©³¡´©¯® — b¥¬§©³£¨ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² n¯²¡¬©³¡´©¥
— i®³´©´µ´ ¢¥¬§¥ ¤¥³ s¥²¶©£¥³ °¯³´¡µ¸ ¥´ ¤¥³ té¬é£¯µ®©£¡´©¯®³ — b¥¬§©³£¨ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² p¯³´¤©¥®³´¥® ¥® t¥¬¥M
£¯µ®©£¡´©¥
— i®³´©´µ´ ¢²µ¸¥¬¬¯©³ ¦²¡®£¯°¨¯®¥ °¯µ² ¬¡ f¯²¡´©¯® °²¯¦¥³³©¯®®¥¬¬¥
— i®³´©´µ´ ¢²µ¸¥¬¬¯©³ °¯µ² ¬¡ g¥³´©¯® ¤¥ ¬Ge®¶©²¯®®¥¥®´ — b²µ³³¥¬³ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² m©¬©¥µ¢¥¨¥¥²
— i®³´©´µ´ ¤Ga鲯®¯©¥ ³°¡´©¡¬¥ — i®³´©´µµ´ ¶¯¯² rµ©´¥ – ¡ë²¯®¯©¥
— i®³´©´µ´ ¤¥ f¯²¡´©¯® °¥²¡®¥®´¥ °¯µ² ¬¥³ c¬¡³³¥³ ¯¹¥®®¥³ ¥´ ¬¥³ °¥´©´¥³ ¥´ ¯¹¥®®¥³ e®´²¥°²©³¥³
— i®³´©´µ´ ¤¥³ c¯°´¥³ ®¡´©¯®¡µ¸ — i®³´©´µµ´ ¶¯¯² ¤¥ ®¡´©¯®¡¬¥ r¥«¥®©®§¥®
— i®³´©´µ´ ¤Ge¸°¥²´©³¥ ¶é´é²©®¡©²¥ — i®³´©´µµ´ ¶¯¯² ¶¥´¥²©®¡©²¥ k¥µ²©®§
— i®³´©´µ´ ¤µ p¡´²©¯©®¥ ·¡¬¬¯®
— i®³´©´µ´ ¦ü² aµ³M µ®¤ w¥©´¥²¢©¬¤µ®§ © m©´´¥¬³´¡®¤ µ®¤ ©® «¬¥©®¥® µ®¤ ©´´¬¥²¥® u®´¥²®¥¨¥®
— i®³´©´µ´ §é¯§²¡°¨©±µ¥ ®¡´©¯®¡¬¥ — n¡´©¯®¡¡¬ §¥¯§²¡¦©³£¨ i®³´©´µµ´
— i®³´©´µ´©¯® °¯µ² ¬¥ d鶥¬¯°°¥¥®´ ¤¥ ¬¡ g¡ºé©¦©£¡´©¯® ³¯µ´¥²²¡©®¥ — i®³´¥¬¬©®§ ¶¯¯² ¤¥ o®´·©««¥¬©®§ ¶¡®
M¯®¤¥²§²¯®¤³¥ v¥²§¡³³©®§M
— i®³´©´µ´©¯® ²¯¹¡¬¥ ¤¥ m¥³³©®¥ — k¯®©®«¬©ª«¥ g¥³´©£¨´ ¶¡® m¥³¥®
— i®³´©´µ´©¯®³ µ®©¶¥²³©´¡©²¥³ ¤¥ ¤²¯©´ °µ¢¬©£ ²¥¬¥¶¡®´ ¤¥ ¬¡ c¯µ®¡µ´é ¦¬¡¡®¤¥ — u®©¶¥²³©´¡©²¥ ©®³´¥¬¬©®§¥® ¶¡®
°µ¢¬©¥« ²¥£¨´ ¡¦¨¡®§¥®¤¥ ¶¡® ¤¥ v¬¡¡³¥ g¥¥¥®³£¨¡°
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/168
— i®³´©´µ´©¯®³ µ®©¶¥²³©´¡©²¥³ ¤¥ ¤²¯©´ °µ¢¬©£ ²¥¬¥¶¡®´ ¤¥ ¬¡ c¯µ®¡µ´é ¦²¡®ç¡©³¥ — u®©¶¥²³©´¡©²¥ ©®³´¥¬¬©®§¥® ¶¡®
°µ¢¬©¥« ²¥£¨´ ¡¦¨¡®§¥®¤¥ ¶¡® ¤¥ f²¡®³¥ g¥¥¥®³£¨¡°
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤Ga³³µ²¡®£¥ m¡¬¡¤©¥Mi®¶¡¬©¤©´é — r©ª«³©®³´©´µµ´ ¶¯¯² z©¥«´¥ – ¥® i®¶¡¬©¤©´¥©´³¶¥²º¥«¥²©®§
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤Ga³³µ²¡®£¥³ ³¯£©¡¬¥³ °¯µ² t²¡¶¡©¬¬¥µ²³ ©®¤é°¥®¤¡®´³ — r©ª«³©®³´©´µµ´ ¶¯¯² ¤¥ ³¯£©¡¬¥ v¥²º¥«¥²©®§¥®
¤¥² z¥¬¦³´¡®¤©§¥®
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ i®¤µ³´²©¥³ ¥¸´²¡£´©¶¥³ — n¡´©¯®¡¡¬ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² ¤¥ e¸´²¡£´©¥¢¥¤²©ª¶¥®
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ r¥£¨¥²£¨¥ ³µ² ¬¥³ c¯®¤©´©¯®³ ¤¥ t²¡¶¡©¬ — n¡´©¯®¡¡¬ o®¤¥²º¯¥«³©®³´©´µµ´ ¶¯¯² a²¢¥©¤³¯M
³´¡®¤©§¨¥¤¥®
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ i®¶¡¬©¤¥³ ¤¥ gµ¥²²¥L ¡®£©¥®³ c¯¢¡´´¡®´³ ¥´ v©£´©¥³ ¤¥ gµ¥²²¥ — n¡´©¯®¡¡¬ i®³´©´µµ´ ¶¯¯²
o¯²¬¯§³©®¶¡¬©¤¥®L oµ¤³´²©ª¤¥²³ ¥® o¯²¬¯§³³¬¡£¨´¯¦¦¥²³
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ r¡¤©¯é¬é¥®´³ — n¡´©¯®¡¡¬ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² r¡¤©¯Me¬¥¥®´¥®
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ °¯µ² ¬¡ c²©©®¡¬©³´©±µ¥ ¥´ ¬¡ c²©©®¯¬¯§©¥ — n¡´©¯®¡¡¬ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² c²©©®¡¬©³´©¥« ¥® c²©©®¯M
¬¯§©¥
— i®³´©´µ´ °¯µ² ¬Ga鬩¯²¡´©¯® ¤¥³ c¯®¤©´©¯®³ ¤¥ t²¡¶¡©¬ — i®³´©´µµ´ ¶¯¯² v¥²¢¥´¥²©®§ ¶¡® ¤¥ a²¢¥©¤³¶¯¯²·¡¡²¤¥®
— i®³´©´µ´ ²¯¹¡¬ ¢¥¬§¥ ¤¥³ s£©¥®£¥³ ®¡´µ²¥¬¬¥³ — k¯®©®«¬©ª« b¥¬§©³£¨ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² n¡´µµ²·¥´¥®³£¨¡°°¥®
— i®³´©´µ´ ²¯¹¡¬ ¤µ p¡´²©¯©®¥ £µ¬´µ²¥¬ — k¯®©®«¬©ª« i®³´©´µµ´ ¶¯¯² ¨¥´ kµ®³´°¡´²©¯®©µ
— i®³´©´µ´ ²¯¹¡¬ é´é¯²¯¬¯§©±µ¥ ¤¥ b¥¬§©±µ¥ — k¯®©®«¬©ª« ¥´¥¯²¯¬¯§©³£¨ i®³´©´µµ´ ¶¡® b¥¬§©ë
— i®³´©´µ´ ³£©¥®´©¦©±µ¥ ¤¥ s¥²¶©£¥ °µ¢¬©£ ¥® r駩¯® ·¡¬¬¯®®¥
— i®³´©´µ´ ³£©¥®´©¦©±µ¥ ¤¥ ¬¡ s¡®´é °µ¢¬©±µ¥ – l¯µ©³ p¡³´¥µ² — w¥´¥®³£¨¡°°¥¬©ª« i®³´©´µµ´ v¯¬«³§¥º¯®¤¨¥©¤ – l¯µ©³
p¡³´¥µ²
— i®³´©´µµ´ ¶¯¯² ¤¥ a¡®¯¥¤©§©®§ ¶¡® i®®¯¶¡´©¥ ¤¯¯² w¥´¥®³£¨¡° ¥® t¥£¨®¯¬¯§©¥ ©® v¬¡¡®¤¥²¥®
— i®³´©´µµ´ ¶¯¯² b¯³¢¯µ· ¥® w©¬¤¢¥¨¥¥²
— i®³´©´µµ´ ¶¯¯² ¨¥´ ¡²£¨¥¯¬¯§©³£¨ p¡´²©¯®©µ
— i®¶¥³´¥²©®§³¤©¥®³´ ¶¯¯² ¤¥ v¬¡¡³¥ ¡µ´¯®¯¥ h¯§¥³£¨¯¬¥®
— i®¶¥³´¥²©®§³¦¯®¤³ ¶¯¯² g²¯®¤M ¥® w¯¯®¢¥¬¥©¤ ¶¯¯² v¬¡¡³Mb²¡¢¡®´
j
— j¡²¤©® ¢¯´¡®©±µ¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ b¥¬§©±µ¥ — n¡´©¯®¡¬¥ p¬¡®´¥®´µ©® ¶¡® b¥¬§©ë
k
— k©®¤ ¥® g¥º©®
— k¯®©®«¬©ª« mµ³¥µ ¶¯¯² ³£¨¯®¥ kµ®³´¥® ´¥ a®´·¥²°¥®
l
— l¯´¥²©¥ ®¡´©¯®¡¬¥ — n¡´©¯®¡¬¥ l¯´¥²©ª
m
— m鯲©¡¬ ®¡´©¯®¡¬ ¤µ f¯²´ ¤¥ b²¥¥®¤¯®« — n¡´©¯®¡¡¬ g¥¤¥®«´¥«¥® ¶¡® ¨¥´ f¯²´ ¶¡® b²¥¥®¤¯®«
— mµ³é¥ ²¯¹¡¬ ¤¥ ¬Ga¦²©±µ¥ £¥®´²¡¬¥ — k¯®©®«¬©ª« mµ³¥µ ¶¯¯² m©¤¤¥®Ma¦²©«¡
— mµ³é¥³ ²¯¹¡µ¸ ¤Ga²´ ¥´ ¤Gh©³´¯©²¥ — k¯®©®«¬©ª«¥ mµ³¥¡ ¶¯¯² kµ®³´ ¥® g¥³£¨©¥¤¥®©³
— mµ³é¥³ ²¯¹¡µ¸ ¤¥³ b¥¡µ¸Ma²´³ ¤¥ b¥¬§©±µ¥ — k¯®©®«¬©ª«¥ mµ³¥¡ ¶¯¯² ³£¨¯®¥ kµ®³´¥® ¶¡® b¥¬§©ë
o
— o¢³¥²¶¡´¯©²¥ ²¯¹¡¬ ¤¥ b¥¬§©±µ¥ — k¯®©®«¬©ª«¥ s´¥²²¥®·¡£¨´ ¶¡® b¥¬§©ë
— o¦¦©£¥ £¥®´²¡¬ ¤Ga£´©¯® ³¯£©¡¬¥ ¥´ £µ¬´µ²¥¬¬¥ ¤µ m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬¡ d馥®³¥ — c¥®´²¡¬¥ d©¥®³´ ¶¯¯² ³¯£©¡¬¥ ¥® £µ¬´µ²¥¬¥
a£´©¥ ¶¡® ¨¥´ m©®©³´¥²©¥ ¶¡® d¥¦¥®³©¥
— o¦¦©£¥ £¯µ®¡µ´¡©²¥ ¥´ ²é§©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ f¯²¡´©¯® °²¯¦¥³³©¯®®¥¬¬¥ ¥´ ¤¥ ¬’e°¬¯©
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/169
— o¦¦©£¥ ¤¥ c¯®´²ô¬¥ ¤¥³ a³³µ²¡®£¥³ — c¯®´²¯¬¥¤©¥®³´ ¶¯¯² ¤¥ v¥²º¥«¥²©®§¥®
— o¦¦©£¥ ¤¥ c¯®´²ô¬¥ ¤¥³ mµ´µ¡¬©´é³ ¥´ ¤¥³ u®©¯®³ ®¡´©¯®¡¬¥³ ¤¥ mµ´µ¡¬©´é³ — c¯®´²¯¬¥¤©¥®³´ ¶¯¯² ¤¥ z©¥«¥®¦¯®¤³¥®
¥® ¤¥ l¡®¤³¢¯®¤¥® ¶¡® z©¥«¥®¦¯®¤³¥®
— o¦¦©£¥ ¤¥ ¬¡ n¡©³³¡®£¥ ¥´ ¤¥ ¬Ge®¦¡®£¥
— o¦¦©£¥ ¤¥ p²¯¯´©¯® ¤µ t¯µ²©³¥
— o¦¦©£¥ ¤¥ s飵²©´é ³¯£©¡¬¥ ¤Goµ´²¥Mm¥² — d©¥®³´ ¶¯¯² ¤¥ ¯¶¥²º¥¥³¥ ³¯£©¡¬¥ z¥«¥²¨¥©¤
— o¦¦©£¥ ¦¯² f¯²¥©§® i®¶¥³´¯²³ ©® w¡¬¬¯®©¡
— o¦¦©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤Ga¬¬¯£¡´©¯®³ ¦¡©¬©¡¬¥³ °¯µ² t²¡¶¡©¬¬¥µ²³ ³¡¬¡²©é³ — r©ª«³¤©¥®³´ ¶¯¯² k©®¤¥²¢©ª³¬¡§ ¶¯¯² w¥²«®¥¥²³
— o¦¦©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬Ge°¬¯© — r©ª«³¤©¥®³´ ¶¯¯² a²¢¥©¤³¶¯¯²º©¥®©®§
— o¦¦©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ s飵²©´é ³¯£©¡¬¥ — r©ª«³¤©¥®³´ ¶¯¯² ³¯£©¡¬¥ z¥«¥²¨¥©¤
— o¦¦©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ s飵²©´é ³¯£©¡¬¥ ¤¥³ a¤©®©³´²¡´©¯®³ °²¯¶©®£©¡¬¥³ ¥´ ¬¯£¡¬¥³ — r©ª«³¤©¥®³´ ¶¯¯² ³¯£©¡¬¥ z¥«¥²¨¥©¤
¶¡® ¤¥ °²¯¶©®£©¡¬¥ ¥® °¬¡¡´³¥¬©ª«¥ o¶¥²¨¥©¤³¤©¥®³´¥®
— o¦¦©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ p¥®³©¯®³ — r©ª«³¤©¥®³´ ¶¯¯² p¥®³©¯¥®¥®
— o¦¦©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ v¡£¡®£¥³ ¡®®µ¥¬¬¥³ — r©ª«³¤©¥®³´ ¶¯¯² ª¡¡²¬©ª«³¥ v¡«¡®´©¥
— o¦¦©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤µ dµ£²¯©²¥ — n¡´©¯®¡¬¥ d¥¬£²¥¤¥²¥¤©¥®³´
— o¦¦©£¥ ²é§©¯®¡¬ ¢²µ¸¥¬¬¯©³ ¤¥ ¬Ge°¬¯© — b²µ³³¥¬³¥ §¥·¥³´¥¬©ª«¥ d©¥®³´ ¶¯¯² a²¢¥©¤³¢¥©¤¤¥¬©®§
— o¦¦©£¥ ²é§©¯®¡¬ ¤¥ p²¯¯´©¯® ¤¥ ¬Ga§²©£µ¬´µ²¥ ¥´ ¤¥ ¬Gh¯²´©£µ¬´µ²¥
— o¦¦©£¥ ²é§©¯®¡¬ °¯µ² ¬¥ f©®¡®£¥¥®´ ¤¥³ i®¶¥³´©³³¥¥®´³ £¯µ®¡µ¸
— o¦¦©£¥ ·¡¬¬¯® ¤¥ ¬¡ f¯²¡´©¯® °²¯¦¥³³©¯®®¥¬¬¥ ¥´ ¤¥ ¬’e°¬¯©
— o°¥®¢¡¡² °³¹£¨©¡´²©³£¨ z©¥«¥®¨µ©³Mg¥¥¬
— o°¥®¢¡¡² °³¹£¨©¡´²©³£¨ z©¥«¥®¨µ©³Mr¥«¥
— o°¥®¢¡²¥ a¦¶¡¬³´¯¦¦¥®¡¡´³£¨¡°°©ª ¶¯¯² ¨¥´ v¬¡¡³ g¥·¥³´
— o²£¨¥³´²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ b¥¬§©±µ¥ — n¡´©¯®¡¡¬ o²«¥³´ ¶¡® b¥¬§©ë
— o²§¡®©³¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ d飨¥´³ ²¡¤©¯¡£´©¦³ ¥´ ¤¥³ m¡´©è²¥³ ¦©³³©¬¥³ — n¡´©¯®¡¬¥ i®³´¥¬¬©®§ ¶¯¯² ²¡¤©¯¡£´©¥¦ a¦¶¡¬ ¥®
s°¬©ª´³´¯¦¦¥®
p
— p¡¬¡©³ ¤¥³ b¥¡µ¸Ma²´³ — p¡¬¥©³ ¶¯¯² ³£¨¯®¥ kµ®³´¥®
— p¡²´©£©°¡´©¥¡¡´³£¨¡°°©ª v¬¡¡®¤¥²¥®
— p¯¯¬ ¤¥³ m¡²©®³ ¤¥ ¬¡ m¡²©®¥ ¡²£¨¡®¤¥ — p¯¯¬ ¶¡® ¤¥ z¥¥¬©¥¤¥® ¤¥² k¯¯°¶¡¡²¤©ª
r
— r¡¤©¯ ¥´ té¬é¶©³©¯® ¢¥¬§¥ ¤¥ ¬¡ c¯µ®¡µ´é ¦²¡®ç¡©³¥
— r駩¥ ¤¥³ bâ´©¥®´³ — r¥§©¥ ¤¥² g¥¢¯µ·¥®
— r¥°²¯¤µ£´©¥¦¯®¤³ ¶¯¯² ¤¥ v¬¡¡³¥ mµ³¥¡
s
— s¥²¶©£¥ ¤Gi®£¥®¤©¥ ¥´ ¤Ga©¤¥ 餩£¡¬¥ µ²§¥®´¥ ¤¥ ¬¡ r駩¯® ¤¥ b²µ¸¥¬¬¥³Mc¡°©´¡¬¥ — b²µ³³¥¬³¥ ¨¯¯¦¤³´¥¤¥¬©ª« d©¥®³´
¶¯¯² b²¡®¤·¥¥² ¥® ¤²©®§¥®¤¥ ¥¤©³£¨¥ hµ¬°
— s¯£©é´é ¢¥¬§¥ ¤’i®¶¥³´©³³¥¥®´ °¯µ² ¬¥³ °¡¹³ ¥® ¤é¶¥¬¯°°¥¥®´ — b¥¬§©³£¨¥ i®¶¥³´¥²©®§³¡¡´³£¨¡°°©ª ¶¯¯² o®´·©®«M
«¥¬©®§³¬¡®¤¥®
— s¯£©é´é ¤’a³³¡©®©³³¥¥®´ ¥´ ¤¥ r鮯¶¡´©¯® ¤¥³ s©´¥³ ©®¤µ³´²©¥¬³ ¤¡®³ ¬’oµ¥³´ ¤µ b²¡¢¡®´ ·¡¬¬¯®
— s¯£©é´é ¤¥ g¡²¡®´©¥ ²é§©¯®¡¬¥
— s¯£©¡¡¬ ¥£¯®¯©³£¨¥ r¡¡¤ ¶¯¯² v¬¡¡®¤¥²¥®
— s¯£©é´é ¤µ l¯§¥¥®´ ¤¥ ¬¡ r駩¯® ¢²µ¸¥¬¬¯©³¥ ¥´ ³¯£©é´é³ ¡§²é饳 — b²µ³³¥¬³¥ g¥·¥³´¥¬©ª«¥ hµ©³¶¥³´©®§³¡¡´³£¨¡°°©ª
¥® ¥²«¥®¤¥ ¡¡´³£¨¡°°©ª¥®
— s¯£©é´é °µ¢¬©±µ¥ ¤Ga©¤¥ à ¬¡ qµ¡¬©´é ¤¥ ¬Ge®¶©²¯®®¥¥®´
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/170
— s¯£©é´é °µ¢¬©±µ¥ ¤Ga¤©®©³´²¡´©¯® ¤¥³ bâ´©¥®´³ ³£¯¬¡©²¥³ ¢²µ¸¥¬¬¯©³
— s¯£©é´é °µ¢¬©±µ¥ ¤Ga¤©®©³´²¡´©¯® ¤¥³ bâ´©¥®´³ ³£¯¬¡©²¥³ ¤µ b²¡¢¡®´ ·¡¬¬¯®
— s¯£©é´é °µ¢¬©±µ¥ ¤Ga¤©®©³´²¡´©¯® ¤¥³ bâ´©¥®´³ ³£¯¬¡©²¥³ ¤µ h¡©®¡µ´
— s¯£©é´é °µ¢¬©±µ¥ ¤Ga¤©®©³´²¡´©¯® ¤¥³ bâ´©¥®´³ ³£¯¬¡©²¥³ ¤¥ n¡µ²
— s¯£©é´é °µ¢¬©±µ¥ ¤Ga¤©®©³´²¡´©¯® ¤¥³ bâ´©¥®´³ ³£¯¬¡©²¥³ ¤¥ l©è§¥
— s¯£©é´é °µ¢¬©±µ¥ ¤Ga¤©®©³´²¡´©¯® ¤¥³ bâ´©¥®´³ ³£¯¬¡©²¥³ ¤µ lµ¸¥¢¯µ²§
— s¯£©é´é °µ¢¬©±µ¥ ¤¥ g¥³´©¯® ¤¥ ¬’e¡µ
— s¯£©é´é ·¡¬¬¯®®¥ ¤µ l¯§¥¥®´ ¥´ ³¯£©é´é³ ¡§²é饳
— s¯¦©¢¡©¬
— s¯¦©¢²µ
— s¯¦©£¯
t
— t¨éâ´²¥ ®¡´©¯®¡¬
— t¨éâ´²¥ ²¯¹¡¬ ¤¥ ¬¡ m¯®®¡©¥ — d¥ k¯®©®«¬©ª«¥ mµ®´³£¨¯µ·¢µ²§
— t¯¥²©³¥ v¬¡¡®¤¥²¥®
— tµ®®¥¬ l©¥¦«¥®³¨¯¥«
u
— u®©¶¥²³©´¡©² z©¥«¥®¨µ©³ g¥®´
v
— v¬¡¡³ c¯©³³¡²©¡¡´ ¶¯¯² ¤¥ m¥¤©¡
— v¬¡¡³¥ d©¥®³´ ¶¯¯² a²¢¥©¤³¢¥©¤¤¥¬©®§ ¥® b¥²¯¥°³¯°¬¥©¤©®§
— v¬¡¡³ e§¡¬©³¡´©¥ r¥®´¥ f¯®¤³
— v¬¡¡³¥ h¯§¥³£¨¯¬¥®²¡¡¤
— v¬¡¡³¥ hµ©³¶¥³´©®§³¡¡´³£¨¡°°©ª ¥® ¥²«¥®¤¥ ¡¡´³£¨¡°°©ª¥®
— v¬¡¡³¥ i®³´¥¬¬©®§ ¶¯¯² ´¥£¨®¯¬¯§©³£¨ o®¤¥²º¯¥«
— v¬¡¡³¥ ©®´¥²µ®©¶¥²³©´¡©²¥ r¡¡¤
— v¬¡¡³¥ l¡®¤¡¡´³£¨¡°°©ª
— v¬¡¡³¥ m©¬©¥µ¨¯¬¤©®§
— v¬¡¡³¥ m©¬©¥µ¡¡´³£¨¡°°©ª
— v¬¡¡³¥ o®¤¥²·©ª³²¡¡¤
— v¬¡¡³¥ o°¥²¡
— v¬¡¡³¥ r¡¤©¯ ¥® t¥¬¥¶©³©¥¯²¯¥°
— v¬¡¡³¥ r¥§µ¬¥²©®§³©®³´¡®´©¥ ¶¯¯² ¤¥ e¬¥«´²©£©´¥©´ ¥® g¡³¡²«´
— v¬¡¡³¥ s´©£¨´©®§ ¶¯¯² v¥²«¥¥²³«µ®¤¥
— v¬¡¡³ f¯®¤³ ¶¯¯² ¤¥ l¡³´¥®¤¥¬§©®§
— v¬¡¡³ f¯®¤³ ¶¯¯² ¤¥ l¥´´¥²¥®
— v¬¡¡³ f¯®¤³ ¶¯¯² ¤¥ ³¯£©¡¬¥ i®´¥§²¡´©¥ ¶¡® p¥²³¯®¥® ¥´ ¥¥® h¡®¤©£¡°
— v¬¡¡³ i®¦¯²¡´©¥£¥®´²µ ¯¶¥² l¡®¤ ¥® tµ©®¢¯µ·
— v¬¡¡³ i®¦²¡³´²µ£´µµ²¦¯®¤³ ¶¯¯² p¥²³¯¯®³§¥¢¯®¤¥® a¡®§¥¬¥§¥®¨¥¤¥®
— v¬¡¡³ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² ¤¥ b¥¶¯²¤¥²©®§ ¶¡® ¨¥´ ·¥´¥®³£¨¡°°¥¬©ª«M ¥® ´¥£¨®¯¬¯§©³£¨ o®¤¥²º¯¥« ©® ¤¥ i®¤µ³´²©¥
— v¬¡¡³ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² g¥º¯®¤¨¥©¤³°²¯¯´©¥
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/171
— v¬¡¡³ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² ¨¥´ z¥¬¦³´¡®¤©§ ¯®¤¥²®¥¥®
— v¬¡¡³ l¡®¤¢¯µ·©®¶¥³´¥²©®§³¦¯®¤³
— v¬¡¡³ p²¯¯´©¥£¥®´²µ ¶¯¯² a§²¯ ¥® v©³³¥²©ª¡²«¥´©®§
— v¬¡¡³ z¯²§¦¯®¤³
— v¬¡¡³ w¯®©®§³¦¯®¤³ ¶¯¯² ¤¥ §²¯´¥ g¥º©®®¥®
iiN danmark
Organ
d¡®¡²«³ r¡¤©¯
d¥´ ¬¡®¤³¤æ««¥®¤¥ tvR
d¡®¡²«³ n¡´©¯®¡¬¢¡®«
sµ®¤ ¯§ b欴 h¯¬¤©®§ aOs
aOs s´¯²¥¢æ¬´
aOs ز¥³µ®¤
ز¥³µ®¤³«¯®³¯²´©¥´
ز¥³´¡¤³³¥¬³«¡¢¥´ iOs
b¹¦¯²®¹¥¬³¥³³¥¬³«¡¢¥´ kø¢¥®¨¡¶®
h¯¶¥¤³´¡¤³¯²å¤¥´³ s¹§¥¨µ³¦æ¬¬¥³³«¡¢
s´¡´¥®³ ¯§ k¯µ®¥²®¥³ i®¤«ø¢³³¥²¶©£¥
p¯³´ d¡®¡²«
a²¢¥ª¤³¡²«¥¤¥´³ t©¬¬æ§³°¥®³©¯®
a²¢¥ª¤³¡²«¥¤¥´³ f¥²©¥¦¯®¤
lø®¯¤´¡§¥²®¥³ d¹²´©¤³¦¯®¤
n¡¶©¡©²
Kategorier
— d¥ a¬¥®¥ b¯¬©§¯²§¡®©³¡´©¯®¥² H¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§´ ³µ¢¶¥®´©¯®¥²¡¤¥ ¢¯³´ä¤¥²IL
— l¯«¡¬¥ «©²«¥¬©§¥ ¹®¤©§¨¥¤¥² H¬¯«¡¬¡ «¹²«¬©§¡ ¹®¤©§¨¥´¥²IL
— a®¤²¥ ¦¯²¶¡¬´®©®§³³µ¢ª¥«´¥² H¡®¤²¡ ¦ö²¶¡¬´®©®§³¥®¨¥´¥²IN
iiiN tyskland
QN k¡´¥§¯²©¥²
o¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡®L ©®²ä´´®©®§¡² ¯£¨ ³´©¦´¥¬³¥² ©®²ä´´¡¤¥ ¡¶ ³´¡´¥®L ¤¥¬³´¡´¥²®¡ ¥¬¬¥² ¬¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥²L © ³¹®®¥²¨¥´
¦ö¬ª¡®¤¥Z
1.1 o²§¡®
— w©³³¥®³£¨¡¦´¬©£¨¥ h¯£¨³£¨µ¬¥® µ®¤ ¶¥²¦¡³³´¥ s´µ¤¥®´¥®³£¨¡¦´¥® H¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¨ö§³«¯¬¯² ¯£¨ ³´µ¤¥®´¦ö²¥®©®§¡² ¥¤
³´¡¤§¡²IL
— ¢¥²µ¦³³´ä®¤©§¥ v¥²¥©®©§µ®§¥® Hr¥£¨´³¡®·¡¬´³ML n¯´¡²ML s´¥µ¥²¢¥²¡´¥²ML w©²´³£¨¡¦´³°²ü¦¥²ML a²£¨©´¥«´¥®ML IJº´¥M µ®¤
a°¯´¨¥«¥²«¡¥²®I {¹²«¥³¯²§¡®©³¡´©¯®¥² H³¡¦µ®¤ ¦ö² ¡¤¶¯«¡´¥²L ³«¡´´¥²å¤§©¶¡²¥L ²¥¤¯¶©³®©®§³¥¸°¥²´¥²L ¡²«©´¥«´¥²L
¬ä«¡²¥ ¯£¨ ¦¡²¡£¥µ´¥²I}L
— w©²´³£¨¡¦´³¶¥²¥©®©§µ®§¥® Hl¡®¤·©²´³£¨¡¦´³ML h¡®¤·¥²«³ML i®¤µ³´²©¥M µ®¤ h¡®¤¥¬³«¡¥²®L h¡®¤·¥²«³©®®µ®§¥®L
h¡®¤·¥²«¥²³£¨¡¦´¥®I {³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ¡¶ ¥«¯®¯©³« «¡²¡«´ä² Hª¯²¤¢²µ«³«¡¡²¥L ®ä²©®§³M ¯£¨ ¨¡®´¶¥²«³«¡¡M
²¥L ¨¡®¤¥¬³M ¯£¨ ©®¤µ³´²©«¡¡²¥L ¹²«¥³¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¦ö² ¨¡®´¶¥²«¡²¥L ¨¡®´¶¥²«³«¯¯°¥²¡´©¶I}L
— s¯º©¡¬¶¥²³©£¨¥²µ®§¥® Hk²¡®«¥®«¡³³¥®L u®¦¡¬¬M µ®¤ r¥®´¥®¶¥²³©£¨¥²µ®§³´²ä§¥²I {³¯£©¡¬¦ö²³ä«²©®§¡² H³ªµ««¡³³¯²L ¯¬¹£«³M
¦¡¬¬³M ¯£¨ °¥®³©¯®³¦ö²³ä«²©®§³©®³´©´µ´©¯®¥²I}L
— «¡³³¥®ä²º´¬©£¨¥ v¥²¥©®©§µ®§¥® H¦ö²¥®©®§¡² ¦ö² ¬ä«¡²¥ ³¯ ä² ¡®³¬µ´®¡ ´©¬¬ «¡³³¡®L
— g¥®¯³³¥®³£¨¡¦´¥® µ®¤ v¥²¢ä®¤¥ H«¯¯°¥²¡´©¶¡ ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¢µ®¤IN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/172
1.2 i®²ä´´®©®§¡² ¯£¨ ³´©¦´¥¬³¥²
s´¡´¬©§´ «¯®´²¯¬¬¥²¡¤¥ ¥®¨¥´¥² ¥¤ ¡¬¬ä®®¹´´©§L ¥ª ©®¤µ³´²©¥¬¬ ¥¬¬¥² «¯¥²³©¥¬¬ ¶¥²«³¡¨¥´L © ³¹®®¥²¨¥´ ¦ö¬ª¡®¤¥Z
— r¥£¨´³¦ä¨©§¥ bµ®¤¥³¡®³´¡¬´¥® H¦¥¤¥²¡¬¡ ¢¹²å¥² ¥¤ ²ä´´³«¡°¡£©´¥´IL
— v¥²³¯²§µ®§³¡®³´¡¬´¥® µ®¤ s´µ¤¥®´¥®·¥²«¥ H¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¦ö² ®¡´©¯®¥¬¬ ³¯¬©¤¡²©´¥´ ¯£¨ ³´µ¤¥®´M ¯£¨ ³«¯¬¯²§¡®©³¡´©¯M
®¥²IL
— kµ¬´µ²ML w¯¨¬¦¡¨²´³M µ®¤ h©¬¦³³´©¦´µ®§¥® H«µ¬´µ²ML ¶ä¬§ö²¥®¨¥´³M ¯£¨ ¨ªä¬°³´©¦´¥¬³¥²IN
RN p²©¶¡´²ä´´³¬©§¡ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥²
s´¡´¬©§´ «¯®´²¯¬¬¥²¡¤¥ ¥®¨¥´¥² ¥¤ ¡¬¬ä®®¹´´©§L ¥ª ©®¤µ³´²©¥¬¬ ¥¬¬¥² «¯¥²³©¥¬¬ ¶¥²«³¡¨¥´L ©®¢¥§²©°¥´ k¯µ®¡¬¥
v¥²³¯²§µ®§³µ®´¥²®¥¨¥® H«¯µ®¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥²IL © ³¹®®¥²¨¥´ ¦ö¬ª¡®¤¥
— g¥³µ®¤¨¥©´³·¥³¥® Hk²¡®«¥®¨äµ³¥²L kµ²©´´¥¬¢¥´²©¥¢¥L ¥¤©º©®©³£¨¥ f¯²³£¨µ®§³¥©®²©£¨´µ®§¥®L u®´¥²³µ£¨µ®§³M µ®¤
t©¥²«ö²°¥²¢¥³¥©´©§µ®§³¡®³´¡¬´¥®I {¨ä¬³¡ H³ªµ«¨µ³L ¨ä¬³¯¨¥L ¥¤©£©®³«¡ ¦¯²³«®©®§³©®³´©´µ´L ¬¡¢¯²¡´¯²©¥² ¯£¨ ¤¥³´²µ«M
´©¯®³¡®¬ä§§®©®§¡²I}L
— kµ¬´µ² Hö¦¦¥®´¬©£¨¥ bü¨®¥®L o²£¨¥³´¥²L mµ³¥¥®L b©¢¬©¯´¨¥«¥®L a²£¨©¶¥L º¯¯¬¯§©³£¨¥ µ®¤ ¢¯´¡®©³£¨¥ gä²´¥® {«µ¬´µ²
H³´¡´¬©§¡ ´¥¡´²¡²L ¯²«¥³´²¡²L µ³¥¥²L ¢©¢¬©¯´¥«L ¡²«©¶L ¤ªµ²°¡²«¥² ¯£¨ ¢¯´¡®©³«¡ ´²ä¤§å²¤¡²}L
— s¯º©¡¬¥³ Hk©®¤¥²§ä²´¥®L k©®¤¥²´¡§¥³¨¥©¥L e²¨¯¬µ®§³¥©®²©£¨´µ®§¥®L k©®¤¥²M µ®¤ jµ§¥®¤¨¥©¥L f²¥©º¥©´¥©®²©£¨´µ®§¥®L
g¥¥©®³£¨¡¦´³M µ®¤ bü²§¥²¨äµ³¥²L f²¡µ¥®¨äµ³¥²L a¬´¥²³¨¥©¥L o¢¤¡£¨¬¯³¥®µ®´¥²«ü®¦´¥I {³¯£©¡¬¡ ¦²å§¯² H¦ö²³«¯¬¯²L
¤¡§¨¥L ¶©¬¯¨¥L ¦²©´©¤³¨¥ ¯£¨ µ®§¤¯³§å²¤¡²L ¦²©´©¤³¡®¬ä§§®©®§¡²L §¥¥®³«¡°³¬¯«¡¬¥²L «¶©®®¯¨µ³L 嬤¥²¤¯³¨¥L
¨¥ ¦ö² ¢¯³´¡¤³¬ö³¡}L
— s°¯²´ Hs£¨·©¢ä¤¥²L s°¯²´¡®¬¡§¥® µ®¤ M¥©®²©£¨´µ®§¥®I {³°¯²´ H³©¨¡¬¬¡²L ³°¯²´¡®¬ä§§®©®§¡²I}L
— s©£¨¥²¨¥©´ Hf¥µ¥²·¥¨²¥®L r¥´´µ®§³¤©¥®³´¥I {³ä«¥²¨¥´ H¢²¡®¤«å²L ²ä¤¤®©®§³´ªä®³´I}L
— b©¬¤µ®§ Hu³£¨µ¬µ®§³ML aµ³ML f¯²´M µ®¤ w¥©´¥²¢©¬¤µ®§³¥©®²©£¨´µ®§¥®L v¯¬«³¨¯£¨³£¨µ¬¥®I {¦¯¬«¢©¬¤®©®§ H¯³«¯¬®©®§³M
£¥®´²¡L ³«¯¬¯² ¦ö² ¶µ¸¥®µ´¢©¬¤®©®§L ¦¯²´M ¯£¨ ¶©¤¡²¥µ´¢©¬¤®©®§L ¦¯¬«¨ö§³«¯¬¯²I}L
— w©³³¥®³£¨¡¦´L f¯²³£¨µ®§ µ®¤ e®´·©£«¬µ®§ Hg²¯ß¦¯²³£¨µ®§³¥©®²©£¨´µ®§¥®L ·©³³¥®³£¨¡¦´¬©£¨¥ g¥³¥¬¬³£¨¡¦´¥® µ®¤ v¥²¥©M
®¥L w©³³¥®³£¨¡¦´³¦ö²¤¥²µ®§I {¶¥´¥®³«¡°L ¦¯²³«®©®§ ¯£¨ µ´¶¥£«¬©®§ H³´¯²¡ ¦¯²³«®©®§³£¥®´²¡L ¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¢¯¬¡§ ¯£¨
¦ö²¥®©®§¡²L ¦²äª¡®¤¥ ¡¶ ¶¥´¥®³«¡°I}L
— e®´³¯²§µ®§ Hs´²¡ß¥®²¥©®©§µ®§L a¢¦¡¬¬M µ®¤ a¢·¡³³¥²¢¥³¥©´©§µ®§I {²¥®¨å¬¬®©®§ H§¡´µ³´ä¤®©®§L ¡¶¦¡¬¬³M ¯£¨ ¡¶¬¯°°³M
¨¡®´¥²©®§I}L
— b¡µ·¥³¥® µ®¤ w¯¨®µ®§³·©²´³£¨¡¦´ Hs´¡¤´°¬¡®µ®§L s´¡¤´¥®´·©£«¬µ®§L w¯¨®µ®§³µ®´¥²®¥¨¥®L ³¯·¥©´ © a¬¬§¥¥©M
®©®´¥²¥³³¥ ´ä´©§L w¯¨®²¡µ¶¥²©´´¬µ®§I {¦¡³´©§¨¥´¥² ¯£¨ ¢¯³´ä¤¥² H³´¡¤³°¬¡®¥²©®§L ³´¡¤³µ´¶¥£«¬©®§L ¦¡³´©§¨¥´³¢¯¬¡§L
¢¯³´¡¤³¦ö²¥¤¬©®§I}L
— w©²´³£¨¡¦´ Hw©²´³£¨¡¦´³¦ö²¤¥²µ®§³§¥³¥¬¬³£¨¡¦´¥®I H¥«¯®¯©Z ¢¯¬¡§ ¦ö² ¦²äª¡®¤¥ ¡¶ ¥«¯®¯©IL
— f²©¥¤¨¯¦³M µ®¤ b¥³´¡´´µ®§³·¥³¥® H«¹²«¯§å²¤³M ¯£¨ ¢¥§²¡¶®©®§³¶ä³¥®IL
— zµ³¡¥®¡²¢¥©´ ©´ ¤¥® e®´·©£«¬µ®§³¬ä®¤¥²® Hf©®¡®º©¥²µ®§L ´¥£¨®©³£¨¥ zµ³¡¥®¡²¢¥©´L e®´·©£«¬µ®§³¨©¬¦¥L aµ³¢©¬M
¤µ®§I {µ´¶¥£«¬©®§³¢©³´å®¤ H¦©®¡®³©¥²©®§L ´¥«®©³«´ ³¡¡²¢¥´¥L µ´¶¥£«¬©®§³¢©³´å®¤L µ´¢©¬¤®©®§I}N
ivN grekland
Kategorier
¡I o¦¦¥®´¬©§¡ ¦ö²¥´¡§ ¯£¨ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¯²§¡®N
¢I p²©¶¡´²ä´´³¬©§¡ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥²L ³¯ ´©¬¬¨ö² ³´¡´¥® ¥¬¬¥² ³¯ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ¥®¬©§´ ´©¬¬ä°¬©§¡ ¢¥³´ä¥¬³¥² ¦©®¡®³©¥²¡³
§¥®¯ ³´¡´¬©§¡ ¥¤¥¬ ¥¤ ©®³´ UP E ¡¶ ¤¥® 岬©§¡ ¢µ¤§¥´¥® ¥¬¬¥² §¥®¯ ¡´´ ©®³´ UQ E ¡¶ ¢¯¬¡§³«¡°©´¡¬¥´ 䧳 ¡¶
³´¡´¥®N
£I p²©¶¡´²ä´´³¬©§¡ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥²L ³¯ ´©¬¬¨ö² ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥²L ³¯ ´©¬¬¨ö² ¬¯«¡¬¡ ¯²§¡® °å ³¡´¬©§¡
®©¶å¥²L ¤ä²©¢¬¡®¤ ¤¥® £¥®´²¡¬¡ ³¡¡®³¬µ´®©®§¥® ¦ö² ¬¯«¡¬¡ §²¥«©³«¡ ¹®¤©§¨¥´¥² H
ΚNΕNΔNΚNΕNIL ³¯ ´©¬¬¨ö² ¬¯«¡¬¡
¹®¤©§¨¥´¥² © «¯µ®¥²®¡L ³¡´ ¦ö²¥´¡§ ¯£¨ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¯²§¡®L ¯£¨ ³¯ ´©¬¬¨ö² ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² ¥®¬©§´ ¢ ¯¶¡® ¥¬¬¥²
²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ¦©®¡®³©¥²¡³ ¡¶ ¤¥L ¥¤ ©®³´ UP E ¡¶ ¤¥® 岬©§¡ ¢µ¤§¥´¥®L ¥®¬©§´ ´©¬¬ä°¬©§¡ ¢¥³´ä¥¬³¥² ¥¬¬¥² ¥§®¡
³´¡¤§¡²L ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² µ°°²ä«®¡¤¥ ¯¶¡® ³¯ 䧥² ©®³´ UQ E ¡¶ ¤¥³³¡ ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥²
¢¯¬¡§³«¡°©´¡¬N
vN spanien
Kategorier
— o¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡® ³¯ ¬¹¤¥² µ®¤¥² — ël¥¹ ¤¥ c¯®´²¡´¯³ ¤¥ ¬¡³ a¤©®©³´²¡£©¯®¥³ pú¢¬©£¡³ûL — ¡®¤²¡ ä® ¤¥
³¯ ©®§å² ©
— ëa¤©®©³´²¡£©ó® g¥®¥²¡¬ ¤¥¬ e³´¡¤¯û H¡¬¬ä® ³´¡´¬©§ ¦ö²¶¡¬´®©®§IN
— o¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡® ³¯ ¬¹¤¥² µ®¤¥² — ël¥¹ ¤¥ c¯®´²¡´¯³ ¤¥ ¬¡³ a¤©®©³´²¡£©¯®¥³ pú¢¬©£¡³ûL — ¡®¤²¡ ä® ¤¥
³¯ ©®§å² ©
— ëa¤©®©³´²¡£©ó® ¤¥ ¬¡³ c¯µ®©¤¡¤¥³ aµ´ó®¯¡³û H¦ö²¶¡¬´®©®§ ¦ö² ³ªä¬¶³´¹²¡®¤¥ ²¥§©¯®¥²IN
— o¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡® ³¯ ¬¹¤¥² µ®¤¥² — ël¥¹ ¤¥ c¯®´²¡´¯³ ¤¥ ¬¡³ a¤©®©³´²¡£©¯®¥³ pú¢¬©£¡³ûL — ¡®¤²¡ ä® ¤¥
³¯ ©®§å² ©
— c¯²°¯²¡£©¯®¥³ l¯£¡¬¥³ H¬¯«¡¬¡ ¯²§¡®IN
— e®´©¤¡¤¥³ g¥³´¯²¡³ ¹ ¬¯³ s¥²¶©£©¯³ c¯µ®¥³ ¤¥ ¬¡ s¥§µ²©¤¡¤ s¯£©¡¬ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¯²§¡® ¯£¨ §¥¥®³¡¡ ³¯£©¡¬M
¦ö²³ä«²©®§³´ªä®³´¥²IN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/173
viN frankrike
Organ
— c¯¬¬è§¥ ¤¥ f²¡®£¥
— c¯®³¥²¶¡´¯©²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ¡²´³ ¥´ é´©¥²³
— o¢³¥²¶¡´¯©²¥ ¤¥ p¡²©³
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤’¨©³´¯©²¥ ¤¥ ¬’¡²´ HinhaI
— c¥®´²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ ²¥£¨¥²£¨¥ ³£©¥®´©¦©±µ¥ HcnrsI
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ ²¥£¨¥²£¨¥ ¡§²¯®¯©±µ¥ HinraI
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ ³¡®´é ¥´ ¤¥ ¬¡ ²¥£¨¥²£¨¥ 餩£¡¬¥ HinsermI
— i®³´©´µ´ ¤¥ ²¥£¨¥²£¨¥ °¯µ² ¬¥ ¤é¶¥¬¯°°¥¥®´ HirdI
— a§¥®£¥ ®¡´©¯®¡¬¥ °¯µ² ¬G¥°¬¯© HanpeI
— c¡©³³¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥³ ¡¬¬¯£¡´©¯®³ ¦¡©¬©¡¬¥³ HcnafI
— c¡©³³¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤G¡³³µ²¡®£¥ ¡¬¡¤©¥ ¤¥³ ´²¡¶¡©¬¬¥µ²³ ³¡¬¡²©é³ HcnamtsI
— c¡©³³¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤G¡³³µ²¡®£¥ ¶©¥©¬¬¥³³¥ ¤¥³ ´²¡¶¡©¬¬¥µ²³ ³¡¬¡²©é³ HcnavtsI
— c¯°¡§®©¥³ ¥´ é´¡¢¬©³³¥¥®´³ £¯®³µ¬¡©²¥³Z £¨¡¢²¥³ ¤¥ £¯¥²£¥ ¥´ ¤’©®¤µ³´²©¥ HcciIL £¨¡¢²¥³ ¤¥³ é´©¥²³ ¥´
£¨¡¢²¥³ ¤
’¡§²©£µ¬´µ²¥
— o¦¦©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ¡®£©¥®³ £¯¢¡´´¡®´³ ¥´ ¶©£´©¥³ ¤¥ §µ¥²²¥ HonacI
Kategorier
1. n¡´©¯®¥¬¬¡ ¡¬¬ä®®¡ ©®²ä´´®©®§¡²
— v¡´´¥®¶¥²«
— a²«©´¥«´µ²³«¯¬¯²
— u®©¶¥²³©´¥´
— i®³´©´µ´³ µ®©¶¥²³©´¡©²¥³ ¤¥ ¦¯²¡´©¯® ¤¥³ ¡î´²¥³ HiufmI
2. i®²ä´´®©®§¡² ¦ö² ¦ö²¶¡¬´®©®§ °å ²¥§©¯®¡¬ ®©¶åL ¤¥°¡²´¥¥®´³®©¶å ¥¬¬¥² ¬¯«¡¬ ®©¶å
— £¯¬¬è§¥³ H¨ö§³´¡¤©¥³«¯¬¯²IL
— ¬¹£é¥³ H§¹®¡³©¥³«¯¬¯²IL
— é´¡¢¬©³³¥¥®´³ °µ¢¬©£³ ¨¯³°©´¡¬©¥²³ H¯¦¦¥®´¬©§¡ ³ªµ«¨µ³IL
— ¯¦¦©£¥³ °µ¢¬©£³ ¤G¨¡¢©´¡´©¯®³ à ¬¯¹¥² ¯¤é²é HophlmI H¯¦¦¥®´¬©§¡ ¦ö²¥¤¬©®§¡² ¦ö² ¢¯³´ä¤¥² ¥¤ ¬å§ ¨¹²¡IN
3. s¡¡®³¬µ´®©®§¡² ¡¶ ²¥§©¯®¡¬¡ ¯£¨ ¬¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥²
— é´¡¢¬©³³¥¥®´³ °µ¢¬©£³ ¤¥ £¯¯°é²¡´©¯® ©®´¥²£¯µ®¡¬¥ H¡¬¬ä®®¡ ©®²ä´´®©®§¡² ¦ö² ©®´¥²«¯µ®¡¬´ ³¡¡²¢¥´¥IL
— ©®³´©´µ´©¯®³ ©®´¥²¤é°¡²´¥¥®´¡¬¥³ ¥´ ©®´¥²²é§©¯®¡¬¥³ H©®³´©´µ´©¯®¥² ³¯ ¢¥²ö² ¦¬¥²¡ ¯¬©«¡ ¤¥°¡²´¥¥®´ ¥¬¬¥² ²¥§©¯®¥²IN
viiN irland
Organ
— e®´¥²°²©³¥ i²¥¬¡®¤ {m¡²«¥´©®§L ´¥£¨®¯¬¯§¹ ¡®¤ ¥®´¥²°²©³¥ ¤¥¶¥¬¯°¥®´}
— f¯²¦á³ {p¯¬©£¹ ¡®¤ ¡¤¶©£¥ ¦¯² ¥®´¥²°²©³¥L ´²¡¤¥L ³£©¥®£¥L ´¥£¨®¯¬¯§¹ ¡®¤ ©®®¯¶¡´©¯®}
— i®¤µ³´²©¡¬ d¥¶¥¬¯°¥®´ aµ´¨¯²©´¹
— e®´¥²°²©³¥ i²¥¬¡®¤
— fÁs {i®¤µ³´²©¡¬ ¡®¤ ¥°¬¯¹¥®´ ´²¡©®©®§}
— h¥¡¬´¨ ¡®¤ s¡¦¥´¹ aµ´¨¯²©´¹
— b¯²¤ fᩬ´¥ É©²¥¡®® {t¯µ²©³ ¤¥¶¥¬¯°¥®´}
— cert {t²¡©®©®§ ©® ¨¯´¥¬L £¡´¥²©®§ ¡®¤ ´¯µ²©³ ©®¤µ³´²©¥³}
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/174
— i²©³¨ s°¯²´³ c¯µ®£©¬
— n¡´©¯®¡¬ r¯¡¤³ aµ´¨¯²©´¹
— Ú¤¡²á³ ®¡ g¡¥¬´¡£¨´¡ {aµ´¨¯²©´¹ ¦¯² g¡¥¬©£ ³°¥¡«©®§ ²¥§©¯®³}
— t¥¡§¡³£ {a§²©£µ¬´µ²¡¬ ²¥³¥¡²£¨L ´²¡©®©®§ ¡®¤ ¤¥¶¥¬¯°¥®´}
— a® b¯²¤ b©¡ {f¯¯¤ ©®¤µ³´²¹ °²¯¯´©¯®}
— a® b¯²¤ g¬¡³ {h¯²´©£µ¬´µ²¥ ©®¤µ³´²¹ °²¯¯´©¯®}
— i²©³¨ h¯²³¥²¡£©®§ aµ´¨¯²©´¹
— b¯²¤ ®¡ §c¯® {g²¥¹¨¯µ®¤ ²¡£©®§ ³µ°°¯²´ ¡®¤ ¤¥¶¥¬¯°¥®´}
— m¡²©®¥ i®³´©´µ´¥
— b¯²¤ i¡³£¡©§¨ m¨¡²¡ {f©³¨¥²©¥³ d¥¶¥¬¯°¥®´}
— e±µ¡¬©´¹ aµ´¨¯²©´¹
— l¥§¡¬ a©¤ b¯¡²¤
Kategorier
— r¥§©¯®¡¬ h¥¡¬´¨ b¯¡²¤³ Hr¥§©¯®¡¬¡ ³ªµ«¶å²¤³²å¤I
— h¯³°©´¡¬³ ¡®¤ ³©©¬¡² ©®³´©´µ´©¯®³ ¯¦ ¡ °µ¢¬©£ £¨¡²¡£´¥² Hsªµ«¨µ³ ¯£¨ ¬©«®¡®¤¥ ¡¬¬ä®®¡ ©®²ä´´®©®§¡²I
— v¯£¡´©¯®¡¬ e¤µ£¡´©¯® c¯©´´¥¥³ Hk¯©´´é¥² ¦ö² ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§I
— c¯¬¬¥§¥³ ¡®¤ ¥¤µ£¡´©¯®¡¬ ©®³´©´µ´©¯®³ ¯¦ ¡ °µ¢¬©£ £¨¡²¡£´¥² H¨ö§³´¡¤©¥³«¯¬¯² ¯£¨ ©®³´©´µ´©¯®¥² ³¯ ¥¤¤¥¬¡² ¡¬¬ä®
µ´¢©¬¤®©®§I
— c¥®´²¡¬ ¡®¤ r¥§©¯®¡¬ f©³¨¥²©¥³ b¯¡²¤³ H£¥®´²¡¬¡ ¯£¨ ²¥§©¯®¡¬¡ ¦©³«¥²å¤I
— r¥§©¯®¡¬ t¯µ²©³ o²§¡®©³¡´©¯®³ H²¥§©¯®¡¬¡ ¯²§¡® ¦ö² ´µ²©³I
— n¡´©¯®¡¬ r¥§µ¬¡´¯²¹ ¡®¤ a°°¥¡¬³ ¢¯¤©¥³ Hn¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡® ¦ö² ´©¬¬³¹® ¯£¨ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥®L ´©¬¬ ¥¸¥°¥¬ ©®¯ ³¥«´¯²®
¦ö² ´¥¬¥«¯µ®©«¡´©¯®L ¥®¥²§©L ¦¹³©³« ³´¡¤³°¬¡®¥²©®§L ¥´£NNNI
— a§¥®£©¥³ ¥³´¡¢¬©³¨¥¤ ´¯ £¡²²¹ ¯µ´ °¡²´©£µ¬¡² ¦µ®£´©¯®³ ¯² ¥¥´ ®¥¥¤³ ©® ¶¡²©¯µ³ °µ¢¬©£ ³¥£´¯²³ H¹®¤©§¨¥´¥² ³¯
©®²ä´´¡´³ ¦ö² µ´¦ö²¡ ³ä²³«©¬¤¡ ¦µ®«´©¯®¥² ¥¬¬¥² ³¶¡²¡ ¦ö² ¯¬©«¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ³¥«´¯²¥²³ ¢¥¨¯¶ {¥N§N h¥¡¬´¨£¡²¥ m¡´¥²©¡¬³
m¡®¡§¥¥®´ b¯¡²¤L h¥¡¬´¨ s¥£´¯² e°¬¯¹¥²³ a§¥®£¹L l¯£¡¬ g¯¶¥²®¥®´ c¯°µ´¥² s¥²¶©£¥³ b¯¡²¤L e®¶©²¯®¥®´¡¬
p²¯´¥£´©¯® a§¥®£¹L n¡´©¯®¡¬ s¡¦¥´¹ c¯µ®£©¬L i®³´©´µ´¥ ¯¦ pµ¢¬©£ a¤©®©³´²¡´©¯®L e£¯®¯©£ ¡®¤ s¯£©¡¬ r¥³¥¡²£¨
i®³´©´µ´¥L n¡´©¯®¡¬ s´¡®¤¡²¤³ aµ´¨¯²©´¹ ¥´£N}I
— o´¨¥² °µ¢¬©£ ¢¯¤©¥³ ¦¡¬¬©®§ ·©´¨©® ´¨¥ ¤¥¦©®©´©¯® ¯¦ ¡ ¢¯¤¹ §¯¶¥²®¥¤ ¢¹ °µ¢¬©£ ¬¡· ©® ¡££¯²¤¡®£¥ ·©´¨ a²´©£¬¥ Q HWI
¯¦ ´¨©³ d©²¥£´©¶¥N Ha®¤²¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¯²§¡® ³¯ ¯´³¶¡²¡² ¤¥¦©®©´©¯®¥® ¡¶ ¥´´ ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§´ ¯²§¡® ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ QNW ©
¤©²¥«´©¶¥´NI
viiiN italien
Organ
s¯£©¥´à
”s´²¥´´¯ ¤© m¥³³©®¡”
e®´¥ ¡µ´¯®¯¯ ¯³´²¡ ¤
’¯¬´²¥¡²¥ ¥ ¤¥¬ ¬¡¶¯²¯ ©´¡¬©¡®¯ ®¥¬ ¯®¤¯
e®´¥ ®¡º©¯®¡¬¥ °¥² ¬
’¡¶©¡º©¯®¥ £©¶©¬¥ – enac
e®´¥ ®¡º©¯®¡¬¥ °¥² ¬
’¡³³©³´¥®º¡ ¡¬ ¶¯¬¯ – enav
anas sN°Na
Kategorier
— e®´© °¯²´µ¡¬© ¥ ¡¥²¯°¯²´µ¡¬© H¨¡®M ¯£¨ ¦¬¹§°¬¡´³¥®¨¥´¥²IL
— c¯®³¯²º© °¥² ¬¥ ¯°¥²¥ ©¤²¡µ¬©£¨¥ H«¯®³¯²´©¥² ¦ö² ¨¹¤²¡µ¬©³«¡ ¢¹§§M ¯£¨ ¡®¬ä§§®©®§³¡²¢¥´¥®IL
— u®©¶¥²³©´à ³´¡´¡¬©L §¬© ©³´©´µ´© µ®©¶¥²³©´¡²© ³´¡´¡¬©L © £¯®³¯²º© °¥² © ¬¡¶¯²© ©®´¥²¥³³¡®´© ¬¥ µ®©¶¥²³©´à H³´¡´¬©§¡ µ®©¶¥²³©´¥´L
³´¡´¬©§¡ µ®©¶¥²³©´¥´³©®³´©´µ´L «¯®³¯²´©¥² ¦ö² µ®©¶¥²³©´¥´¥®³ ¡®¬ä§§®©®§³¡²¢¥´¥®IL
— i³´©´µº©¯®© °µ¢¢¬©£¨¥ ¤© ¡³³©³´¥®º¡ ¥ ¤© ¢¥®¥¦©£¥®º¡ H¯¦¦¥®´¬©§¡ ¨ªä¬°M ¯£¨ ¶ä¬§ö²¥®¨¥´³¯²§¡®IL
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/175
— i³´©´µ´© ³µ°¥²©¯²© ³£©¥®´©¦©£© ¥ £µ¬´µ²¡¬©L ¯³³¥²¶¡´¯²© ¡³´²¯®¯©£©L ¡³´²¯¦©³©£©L §¥¯¦©³©£© ¯ ¶µ¬£¡®¯¬¯§©£© H¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¯£¨
«µ¬´µ²¥¬¬¡ ¨ö§³«¯¬¥©®³´©´µ´L ¡³´²¯®¯©³«¡L ¡³´²¯¦¹³©³«¡L §¥¯¦¹³©³«¡ ¯£¨ ¶µ¬«¡®¯¬¯§©³«¡ ¯¢³¥²¶¡´¯²©¥²IL
— e®´© ¤© ²©£¥²£¡ ¥ ³°¥²©¥®´¡º©¯®¥ H¦¯²³«®©®§³M ¯£¨ ¥¸°¥²©¥®´¥®¨¥´¥²IL
— e®´© £¨¥ §¥³´©³£¯®¯ ¦¯²¥ ¯¢¢¬©§¡´¯²©¥ ¤© °²¥¶©¤¥®º¡ ¥ ¤© ¡³³©³´¥®º¡ H¥®¨¥´¥² ³¯ ¦ö²¶¡¬´¡² ¯¢¬©§¡´¯²©³«¡ ³¯£©¡¬¡
´²¹§§¨¥´³M ¯£¨ ¨ªä¬°³¹³´¥IL
— c¯®³¯²º© ¤© ¢¯®©¦©£¡ H«¯®³¯²´©¥² ¦ö² ¡²«å´¥²¶©®®©®§IL
— e®´© ¤© ³¶©¬µ°°¯ ¥ ¤© ©²²©§¡º©¯®¥ Hµ´¶¥£«¬©®§³M ¯£¨ «¯®³´¢¥¶¡´´®©®§³¥®¨¥´¥²IL
— c¯®³¯²º© °¥² ¬¥ ¡²¥¥ ©®¤µ³´²©¡¬© H«¯®³¯²´©¥² ¦ö² ©®¤µ³´²©¯²å¤¥®IL
— c¯µ®©´à ¯®´¡®¥ H³¡¦ä¬¬©§¨¥´¥² © ¢¥²§³¯²å¤¥®IL
— e®´© °²¥°¯³´© ¡ ³¥²¶©º© ¤© °µ¢¢¬©£¯ ©®´¥²¥³³¥ H¥®¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ¡¬¬ä®®¹´´©§¡ ´ªä®³´¥²IL
— e®´© °µ¢¢¬©£© °²¥°¯³´© ¡¤ ¡´´©¶©´à ¤© ³°¥´´¡£¯¬¯L ³°¯²´©¶¥L ´µ²©³´©£¨¥ ¥ ¤¥¬ ´¥°¯ ¬©¢¥²¯ H¯¦¦¥®´¬©§¡ ¥®¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡²
¦ö² «µ¬´µ²M ¯£¨ ®öª¥³¥¶¥®¥¡®§L ³°¯²´ML ´µ²©³´M ¯£¨ ¦²©´©¤³¡«´©¶©´¥´¥²IL
— e®´© £µ¬´µ²¡¬© ¥ ¤© °²¯¯º©¯®¥ ¡²´©³´©£¡ H«µ¬´µ²¥¬¬¡ ¯£¨ «¯®³´¢¥¦²äª¡®¤¥ ¥®¨¥´¥²IN
ixN luxemburg
Kategorier
— s´¡´¬©§¡ ¡¬¬ä®®¡ ©®²ä´´®©®§¡² ³¯ ³´å² µ®¤¥² ¥® ²¥§¥²©®§³¥¤¬¥³ ö¶¥²³¥¥®¤¥N
— a¬¬ä®®¡ ©®²ä´´®©®§¡² ³¯ ³´å² µ®¤¥² «¯µ®¥²®¡³ ö¶¥²³¥¥®¤¥N
k¯µ®¡¬¦ö²¢µ®¤ ³¯ µ°°²ä´´¡¤¥³ © «²¡¦´ ¡¶ ¬¡§¥® ¡¶ ¤¥® RS ¦¥¢²µ¡²© RPPQ ¯ «¯µ®¡¬¦ö²¢µ®¤N
xN nederlÄnderna
Organ
Ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (Ministeriet för inrikesfrågor och rikets inre förbindelser)
— n¥¤¥²¬¡®¤³ i®³´©´µµ´ ¶¯¯² b²¡®¤·¥¥² ¥® ²¡°¥®¢¥³´²©ª¤©®§ HnibraI
— n¥¤¥²¬¡®¤³ bµ²¥¡µ b²¡®¤·¥¥² e¸¡¥®³ HnbbeI
— l¡®¤¥¬©ª« s¥¬¥£´©¥M ¥® o°¬¥©¤©®§³©®³´©´µµ´ p¯¬©´©¥ HlsopI
— RU ¡¦º¯®¤¥²¬©ª«¥ °¯¬©´©¥²¥§©¯’³
— s´©£¨´©®§ ictu HictuM³´©¦´¥¬³¥®I
Ministerie van Economische Zaken (Ekonomiministeriet)
— s´©£¨´©®§ s¹®´¥®³
— v¡® s·©®¤¥® l¡¢¯²¡´¯²©µ bNvN
— n¥¤¥²¬¡®¤³ m¥¥´©®³´©´µµ´ bNvN
— i®³´©´µµ´ ¶¯¯² v¬©¥§´µ©§¯®´·©««¥¬©®§ ¥® rµ©´¥¶¡¡²´ HnivrI
— s´©£¨´©®§ t¯¥²©³¥ r¥£²¥¡´©¥ n¥¤¥²¬¡®¤ HtrnI
— s¡¥®·¥²«©®§³¶¥²¢¡®¤ n¯¯²¤ n¥¤¥²¬¡®¤ HsnnI
— g¥¬¤¥²³¥ o®´·©««¥¬©®§³¡¡´³£¨¡°°©ª HgomI
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/176
— o¶¥²©ª³³¥¬³¥ o®´·©««¥¬©®§³¡¡´³£¨¡°°©ª HoomI
— liof
— n¯¯²¤¥¬©ª«¥ o®´·©««¥¬©®§³¡¡´³£¨¡°°©ª HnomI
— b²¡¢¡®´³¥ o®´·©««¥¬©®§³¡¡´³£¨¡°°©ª HbomI
— o®¡¦¨¡®«¥¬©ª«¥ p¯³´ ¥® t¥¬¥£¯µ®©£¡´©¥ aµ´¯²©´¥©´
Ministerie van Financiën (Finansministeriet)
— d¥ n¥¤¥²¬¡®¤³¥ b¡®« nNvN
— aµ´¯²©´¥©´ f©®¡®£©ë¬¥ m¡²«´¥®
— p¥®³©¯¥®M F v¥²º¥«¥²©®§³«¡¥²
Ministerie van Justitie (Justitieministeriet)
— s´©£¨´©®§ r¥£¬¡³³¥²©®§ n¥¤¥²¬¡®¤ HsrnI
— s´©£¨´©®§ vedivo
— v¯¯§¤©ªM ¥® §¥º©®³¶¯¯§¤©ª ©®³´¥¬¬©®§¥®
— s´©£¨´©®§ h¡¬´ n¥¤¥²¬¡®¤ HshnI
— p¡²´©£µ¬©¥²¥ i®´¥²®¡´¥®
— p¡²´©£µ¬©¥²¥ j¥µ§¤©®²©£¨´©®§¥®
— s£¨¡¤¥¦¯®¤³ g¥·¥¬¤³©³¤²©ª¶¥®
— c¥®´²¡¡¬ ¯²§¡¡® o°¶¡®§ a³©¥¬º¯¥«¥²³ HcoaI
— l¡®¤¥¬©ª« bµ²¥¡µ i®®©®§ o®¤¥²¨¯µ¤³¢©ª¤²¡§¥® HlbioI
— l¡®¤¥¬©ª«¥ ¯²§¡®©³¡´©¥³ ³¬¡£¨´¯¦¦¥²¨µ¬°
— c¯¬¬¥§¥ b¥³£¨¥²©®§ p¥²³¯¯®§¥§¥¶¥®³
— s´©£¨´©®§ s´µ¤©¥£¥®´²µ r¥£¨´³°¬¥§©®§ HssrI
— r¡¤¥® ¶¯¯² ¤¥ r¥£¨´³¢©ª³´¡®¤
— s´©£¨´©®§ r¥£¨´³¢©ª³´¡®¤ a³©¥¬
— s´©£¨´©®§¥® r¥£¨´³¢©ª³´¡®¤
— l¡®¤¥¬©ª« bµ²¥¡µ r¡£©³¥ ¢¥³´²©ª¤©®§ HlbrI
— c¬¡²¡ w©£¨¡® i®³´©´µµ´
— t¯¬«¥®£¥®´²¡
Ministerie van Landbouw, Natuurbeheer en Visserij (Ministeriet för jordbruk, naturvård och fiske)
— bµ²¥¡µ b¥¨¥¥² l¡®¤¢¯µ·§²¯®¤¥®
— f¡µ®¡¦¯®¤³
— s´¡¡´³¢¯³¢¥¨¥¥²
— s´©£¨´©®§ v¯¯²¬©£¨´©®§³¢µ²¥¡µ ¶¯¯² ¤¥ v¯¥¤©®§
— u®©¶¥²³©´¥©´ w¡§¥®©®§¥®
— s´©£¨´©®§ dlo
— Hh¯¯¦¤I °²¯¤µ£´³£¨¡°°¥®
Ministerie van Onderwijs, Cultuur en Wetenschappen (Ministeriet för utbildning, kultur och vetenskap)
aN a¬§¥¥®¥ ¯³£¨² ©ª ¶©®§¥®
— ¤¥ ¯°¥®¢¡²¥ ¯¦ µ©´ ¤¥ ¯°¥®¢¡²¥ «¡³ ¢¥«¯³´©§¤¥ ¢©ªº¯®¤¥²¥ ³£¨¯¬¥® ¶¯¯² ¢¡³©³¯®¤¥²·©ª³ ©® ¤¥ º©® ¶¡® ¤¥ w¥´ ¯° ¨¥´
°²©¡©² ¯®¤¥²·©ª³
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/177
— ¤¥ ¯°¥®¢¡²¥ ¯¦ µ©´ ¤¥ ¯°¥®¢¡²¥ «¡³ ¢¥«¯³´©§¤¥ ³£¨¯¬¥® ¶¯¯² ³°¥£©¡¡¬ ¯®¤¥²·©ª³L ¶¯¯²´§¥º¥´ ³°¥£©¡¡¬ ¯®¤¥²·©ª³L ¤¡®
·¥¬ ©®³´¥¬¬©®§¥® ¶¯¯² ³°¥£©¡¡¬ ¥® ¶¯¯²´§¥º¥´ ¯®¤¥²·©ª³ ©® ¤¥ º©® ¶¡® ¤¥ w¥´ ¯° ¤¥ ¥¸°¥²´©³¥£¥®´²¡
— ¤¥ ¯°¥®¢¡²¥ ¯¦ µ©´ ¤¥ ¯°¥®¢¡²¥ «¡³ ¢¥«¯³´©§¤¥ ¢©ªº¯®¤¥²¥ ³£¨¯¬¥® ¯¦ ©®²©£¨´©®§¥® ¶¯¯² ¶¯¯²´§¥º¥´ ¯®¤¥²·©ª³ ©® ¤¥
º©® ¶¡® ¤¥ w¥´ ¯° ¨¥´ v¯¯²´§¥º¥´ o®¤¥²·©ª³
— ¤¥ ¯°¥®¢¡²¥ ¯¦ µ©´ ¤¥ ¯°¥®¢¡²¥ «¡³ ¢¥«¯³´©§¤¥ ¢©ªº¯®¤¥²¥ ©®³´¥¬¬©®§¥® ©® ¤¥ º©® ¶¡® ¤¥ w¥´ e¤µ£¡´©¥ ¥®
b¥²¯¥°³¯®¤¥²·©ª³
— ¤¥ ¯°¥®¢¡²¥ ¯¦ µ©´ ¤¥ ¯°¥®¢¡²¥ «¡³ ¢¥«¯³´©§¤¥ ¢©ªº¯®¤¥²¥ ³£¨¯¬¥® ©® ¤¥ º©® ¶¡® ¤¥ e¸°¥²©¥®´¥®·¥´ o®¤¥²·©ª³
— ¤¥ ¢¥«¯³´©§¤¥ µ®©¶¥²³©´¥©´¥® ¥® ¨¯§¥³£¨¯¬¥®L ¤¥ o°¥® u®©¶¥²³©´¥©´L ¥® ¤¥ ¡£¡¤¥©³£¨¥ º©¥«¥®¨µ©º¥®L ¢¥¤¯¥¬¤ ©® ¤¥
w¥´ ¯° ¨¥´ ¨¯§¥² ¯®¤¥²·©ª³ ¥® ·¥´¥®³£¨¡°°¥¬©ª« ¯®¤¥²º¯¥«L ¡¬³¥¤¥ ¤¥ ©®³´¥¬¬©®§¥® ¶¯¯² ©®´¥²®¡´©¯®¡¡¬ ¯®¤¥²·©ª³
¶¯¯²º¯¶¥² º©ª ¶¯¯² ¥¥² ¤¡® UP E ¶¡® ¯¶¥²¨¥©¤³·¥§¥ ·¯²¤¥® ¢¥«¯³´©§¤ w¥´¥®³£¨¡°°¥¬©ª« o®¤¥²º¯¥«
— ³£¨¯¯¬¢¥§¥¬¥©¤©®§³¤©¥®³´¥® ©® ¤¥ º©® ¶¡® ¤¥ w¥´ ¯° ¨¥´ °²©¡©² ¯®¤¥²·©ª³ ¯¦ ¤¥ w¥´ ¯° ¤¥ ¥¸°¥²´©³¥£¥®´²¡
— ¬¡®¤¥¬©ª«¥ °¥¤¡§¯§©³£¨¥ £¥®´²¡ ©® ¤¥ º©® ¶¡® ¤¥ w¥´ ³µ¢³©¤©ë²©®§ ¬¡®¤¥¬©ª«¥ ¯®¤¥²·©ª³¯®¤¥²³´¥µ®¥®¤¥ ¡£´©¶©´¥©´¥®
— ¯²¯¥°¶¥²¥®©§©®§¥® ¡¬³ ¢¥¤¯¥¬¤ ©® ¤¥ m¥¤©¡·¥´
— ¦¯®¤³¥® ¡¬³ ¢¥¤¯¥¬¤ ©® ¤¥ w¥´ ¯° ¨¥´ s°¥£©¦©¥« cµ¬´µµ²¢¥¬¥©¤
— ¬¡®¤¥¬©ª«¥ ¯²§¡®¥® ¶¯¯² ¨¥´ ¢¥²¯¥°³¯®¤¥²·©ª³
— ³´©£¨´©®§¥® ¡¬³ ¢¥¤¯¥¬¤ ©® ¤¥ w¥´ v¥²º¥¬¦³´¡®¤©§©®§ r©ª«³µ³¥¡¬¥ d©¥®³´¥®
— ¯¶¥²©§¥ µ³¥¡L ¤©¥ ¶¯¯² ¥¥² ¤¡® UP E ¤¯¯² oc¥®w ·¯²¤¥® ¢¥«¯³´©§¤
— ¯¶¥²©§¥ ¯²§¡®©³¡´©¥³ ¥® ©®³´¥¬¬©®§¥® ¯° ¨¥´ ´¥²²¥©® ¶¡® ¯®¤¥²·©ª³L £µ¬´µµ² ¥® ·¥´¥®³£¨¡°°¥® ¤©¥ ¶¯¯² ¥¥² ¤¡® UP E
¤¯¯² o£¥®w ·¯²¤¥® ¢¥«¯³´©§¤
bN n¯©®¡´©¥ ¶¥ ¯°³¯©®§
— i®¦¯²¡´©¥ b¥¨¥¥² g²¯¥°
— s´©£¨´©®§ p¡²´©£©°¡´©¥¦¯®¤³ ¶¯¯² ¨¥´ o®¤¥²·©ª³
— s´©£¨´©®§ u©´¶¯¥²©®§ k©®¤¥²¯°¶¡®§²¥§¥¬©®§¥®Ok©®´¥®´
— s´©£¨´©®§ ¶¯¯² v¬µ£¨´¥¬©®§Ms´µ¤¥®´¥® uaf
— k¯®©®«¬©ª«¥ n¥¤¥²¬¡®¤³¥ a£¡¤¥©¥ ¶¡® w¥´¥®³£¨¡°°¥®
— n¥¤¥²¬¡®¤³¥ ¯²§¡®©³¡´©¥ ¶¯¯² ©®´¥²®¡´©¯®¡¬¥ ³¡¥®·¥²«©®§ ©® ¨¥´ ¨¯§¥² ¯®¤¥²·©ª³ Hnµ¦¦©£I
— s´©£¨´©®§ n¥¤¥²¬¡®¤³ i®´¥²¤©³£©°¬©®¡©² d¥¯§²¡¦©³£¨ i®³´©´µµ´
— n¥¤¥²¬¡®¤³¥ o²§¡®©³¡´©¥ ¶¯¯² w¥´¥®³£¨¡°°¥¬©ª« o®¤¥²º¯¥«
— n¥¤¥²¬¡®¤³¥ o²§¡®©³¡´©¥ ¶¯¯² ´¯¥§¥°¡³´M®¡´µµ²·¥´¥®³£¨¡°°¥¬©ª« ¯®¤¥²º¯¥«
— c¯¬¬¥§¥ ¶¡® b¥²¯¥° ¶¯¯² ¨¥´ ¨¯§¥² o®¤¥²·©ª³
— v¥²¥®©§©®§ ¶¡® ¯°¥®¢¡²¥ ¢©¢¬©¯´¨¥«¥® nblc
— k¯®©®«¬©ª«¥ b©¢¬©¯´¨¥¥«
— s´©£¨´©®§ mµº©¥« c¥®´²µ ¶¡® ¤¥ o²¯¥°
— s´©£¨´©®§ e´¨¥² r¥£¬¡¥
— s´©£¨´©®§ r¡¤©¯ n¥¤¥²¬¡®¤ w¥²¥¬¤¯²¯¥°
— n¥¤¥²¬¡®¤³¥ p²¯§²¡¡ s´©£¨´©®§
— n¥¤¥²¬¡®¤³¥ o²¯¥° s´©£¨´©®§
— c¯©³³¡²©¡¡´ ¶¯¯² ¤¥ m¥¤©¡
— s´©£¨´©®§ s´©µ¬¥²©®§³¦¯®¤³ n¥¤¥²¬¡®¤³¥ cµ¬´µ²¥¬¥ o²¯¥°°²¯¤µ£´©¥³
— s´©£¨´©®§ l¥º¥®
— d©¥®³´ o²¯¥°¢©ª¤²¡§¥®
— c¥®´²µ ¶¯¯² ©®®¯¶¡´©¥ ¥® ¯°¬¥©¤©®§¥®
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/178
— b¥¤²©ª¦³¦¯®¤³ ¶¯¯² ¤¥ p¥²³
— c¥®´²µ ¶¯¯² ©®®¯¶¡´©¥ ¶¡® ¯°¬¥©¤©®§¥®
— i®³´©´µµ´ ¶¯¯² t¯¥´³¯®´·©««¥¬©®§ Hc©´¯I
— i®³´©´µµ´ ¶¯¯² l¥¥²°¬¡®¯®´·©««¥¬©®§
— l¡®¤¥¬©ª« d©¥®³´¶¥²¬¥®¥®¤ c¥®´²µ ¶¯¯² s´µ¤©¥M ¥® b¥²¯¥°³«¥µº¥¶¯¯²¬©£¨´©®§
— m¡¸ g¯¯´¥ k¥®®©³£¥®´²µ ¶¯¯² b¥²¯¥°³¯®¤¥²·©ª³ ¥® v¯¬·¡³³¥®¥®¥¤µ£¡´©¥
— s´©£¨´©®§ v¥²¶¡®§©®§³¦¯®¤³ ¥® b¥¤²©ª¦³§¥º¯®¤¨¥©¤³º¯²§ ¶¯¯² ¨¥´ o®¤¥²·©ª³
— bveMr¡¡¤
— c¯¬¯L v¥²¥®©§©®§ «¥®®©³£¥®´²¡ ¢¥²¯¥°³¯®¤¥²·©ª³ ¢¥¤²©ª¦³¬¥¶¥®
— s´©£¨´©®§ «·¡¬©´¥©´³£¥®´²µ ¥¸¡©®¥²©®§ ¢¥²¯¥°³¯®¤¥²·©ª³
— v¥²¥®©§©®§ j¯®§¥²¥®¯²§¡®©³¡´©¥ b¥²¯¥°³¯®¤¥²·©ª³
— c¯¢¯L s´©£¨´©®§ c¯¢©®¡´©¥ o®¤¥²·©ª³¯²§¡®©³¡´©¥
— s´©£¨´©®§ f©®¡®£©¥²©®§ s´²µ«´µ²¥¥¬ v¡«¢¯®¤³¶¥²¬¯¦ o®¤¥²·©ª³
— s´©£¨´©®§ s¡¥®·¥²«¥®¤¥ c¥®´²¡¬¥³ ©® ¨¥´ copwo
— s´©£¨´©®§ s¯f¯k¬¥³
— eµ²¯°¥¥³ p¬¡´¦¯²
— s´©£¨´©®§ ¯¢©¬©´¥©´³¦¯®¤³ hbo
— n¥¤¥²¬¡®¤³ aµ¤©¯¶©³µ¥¥¬ a²£¨©¥¦£¥®´²µ
— s´©£¨´©®§ ©®¤¥²¨¥¤¥® t¥¬¥¶©³©¥ n¥¤¥²¬¡®¤
— s´©£¨´©®§ ¯²¯¥° ¡¬¬¯£¨´¯®¥®
— s´©£¨´©®§ µ¬´©£µ¬´µ²¥¬¥ a£´©¶©´¥©´¥® u´²¥£¨´
— s£¨¯¯¬ ¤¥² p¯ëº©¥
— n¥¤¥²¬¡®¤³ p¥²³£¥®´²µ
— n¥¤¥²¬¡®¤³ l¥´´¥²«µ®¤©§ mµ³¥µ ¥® ¤¯£µ¥®´¡´©¥£¥®´²µ
— b©¢¬©¯´¨¥¥« ¶¯¯² ¶¡²¥®¤¥®
— c¨²©³´¥¬©ª«¥ ¢©¢¬©¯´¨¥¥« ¶¯¯² ¢¬©®¤¥® ¥® ³¬¥£¨´º©¥®¤¥®
— f¥¤¥²¡´©¥ ¶¡® n¥¤¥²¬¡®¤³¥ b¬©®¤¥®¢©¢¬©¯´¨¥«¥®
— n¥¤¥²¬¡®¤³¥ ¬µ©³´¥²M ¥® ¢²¡©¬¬¥¢©¢¬©¯´¨¥¥«
— f¥¤¥²¡´©¥ s¬¥£¨´º©¥®¤¥®M ¥® b¬©®¤¥®¢¥¬¡®§
— b©¢¬©¯´¨¥¥« l¥ s¡§¥ t¥® b²¯¥«
— d¯¥ m¡¡² d©£¨´ m¡¡²
— e¬h©ºª²¡
— f¯®¤³ b©ªº¯®¤¥²¥ j¯µ²®¡¬©³´©¥«¥ p²¯ª¥£´¥®
— fµ®¤ ¦¯² c¥®´²¡¬ ¡®¤ e¡³´ eµ²¯°¥¡® b¯¯« p²¯ª¥£´³
— j¯®§¥²¥® o®¤¥²·©ª³ m¥¤©¡
Ministerie van Sociale Zaken en Werkgelegenheid (Arbetsmarknads- och socialministeriet)
— s¯£©¡¬¥ v¥²º¥«¥²©®§³¢¡®«
— a²¢¥©¤³¶¯¯²º©¥®©®§³¯²§¡®©³¡´©¥
— s´©£¨´©®§ s©¬©£¯³¥ oµ¤ m©ª®·¥²«¥²³
— s´©£¨´©®§ p¥®³©¯¥®M F v¥²º¥«¥²©®§³«¡¥²
— s¯£©¡¡¬ e£¯®¯©³£¨¥ r¡¡¤ HserI
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/179
— r¡¡¤ ¶¯¯² w¥²« ¥® i®«¯¥® HrwiI
— c¥®´²¡¬¥ ¯²§¡®©³¡´©¥ ¶¯¯² ·¥²« ¥® ©®«¯¥®
— u©´¶¯¥²©®§³©®³´©´µµ´ ·¥²«®¥¥²³¶¥²º¥«¥²©®§¥®
Ministerie van Verkeer en Waterstaat (Ministeriet för kommunikationer och offentliga arbeten)
— rdw v¯¥²´µ©§ ©®¦¯²¡´©¥ ¥® ´¯¥¬¡´©®§
— lµ£¨´¶¥²«¥¥²³¢¥¶¥©¬©§©®§³¯²§¡®©³¡´©¥ HlvbI
— n¥¤¥²¬¡®¤³¥ l¯¯¤³¥®£¯²°¯²¡´©¥ HnlcI
— r¥§©¯®¡¬¥ l¯¯¤³¥®£¯²°¯²¡´©¥ HrlcI
Ministerie van Volkshuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieu (Ministeriet för bostäder, fysisk planering och miljö)
— k¡¤¡³´¥²
— c¥®´²¡¡¬ f¯®¤³ ¶¯¯² ¤¥ v¯¬«³¨µ©³¶¥³´©®§
— s´©£¨´©®§ bµ²¥¡µ a²£¨©´¥£´¥®²¥§©³´¥²
Ministerie van Volksgezondheid, Welzijn en Sport (Ministeriet för hälsovård, välfärd och idrott)
— c¯©³³©¥ a¬§¥¥®¥ o¯²¬¯§³¯®§¥¶¡¬¬¥®²¥§¥¬©®§ i®¤¯®¥³©ë HcoarI
— c¯¬¬¥§¥ ´¥² ¢¥¯¯²¤¥¬©®§ ¶¡® ¤¥ g¥®¥¥³©¤¤¥¬¥® HcbgI
— c¯©³³©¥³ ¶¯¯² §¥¢©¥¤³¡¡®·©ªº©®§
— c¯¬¬¥§¥ ³¡®¥²©®§ z©¥«¥®¨µ©³¶¯¯²º©¥®©®§¥®
— z¯²§¯®¤¥²º¯¥« n¥¤¥²¬¡®¤ HzonI
— k¥µ²©®§³©®³´¥¬¬©®§¥® w¥´ ¥¤©³£¨¥ ¨µ¬°©¤¤¥¬¥®Z
— nNvN kemaOs´©£¨´©®§ tno c¥²´©¦©£¡´©¯®
— c¯¬¬¥§¥ b¯µ· z©¥«¥®¨µ©³¶¯¯²º©¥®©®§¥® HcbzI
— c¯¬¬¥§¥ ¶¯¯² z¯²§¶¥²º¥«¥²©®§¥® HcvzI
— n¡´©¯®¡¡¬ c¯©´é T ¥® U ¥©
— p¥®³©¯¥®M ¥® u©´«¥²©®§³²¡¡¤ HpurI
— c¯¬¬¥§¥ t¡²©¥¶¥® g¥º¯®¤¨¥©¤³º¯²§ HctgI
— s´©£¨´©®§ u©´¶¯¥²©®§ o³¬¡§²¥§¥¬©®§ w¥´ ¯° ¤¥ t¯¥§¡®§ z©¥«´¥«¯³´¥®¶¥²º¥«¥²©®§ HsuoI
— s´©£¨´©®§ ´¯´ ¢¥¶¯²¤¥²©®§ ¶¡® ¤¥ v¯¬«³§¥º¯®¤¨¥©¤ ¥® m©¬©¥µ¨¹§©ë®¥ HsvmI
— s´©£¨´©®§ f¡£©¬©´¡©² bµ²¥¡µ g¥¡£¨´©§¤¥® b¯µ· vws
— s´©£¨´©®§ s¡®±µ©® b¬¯¥¤¶¯¯²º©¥®©®§
— c¯¬¬¥§¥ ¶¡® t¯¥º©£¨´ ¯° ¤¥ z¯²§¶¥²º¥«¥²©®§¥® ¯²§¡®¥® ¥¸ ¡²´©«¥¬ QTL ¬©¤ R£L w¥´ big
— z©¥«¥®¦¯®¤³¥®
— n¥¤¥²¬¡®¤³¥ t²¡®³°¬¡®´¡´©¥³´©£¨´©®§ HntsI
— r¥§©¯®¡¬¥ i®¤©£¡´©¥¯²§¡®¥® HrioG³I
xiN Österrike
a¬¬¡ ¯²§¡® ³¯ ä² µ®¤¥²«¡³´¡¤¥ ¢µ¤§¥´«¯®´²¯¬¬ ¡¶
”r¥£¨®µ®§³¨¯¦” H²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®I — ¯£¨ ³¯ ©®´¥ ¨¡² ©®¤µ³´²©¥¬¬ ¥¬¬¥²
«¯¥²³©¥¬¬ «¡²¡«´ä²N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/180
xiiN portugal
Kategorier
— i®³´©´µ´¯³ °ú¢¬©£¯³ ³¥ £¡²á£´¥² £¯¥²£©¡¬ ¯µ ©®¤µ³´²©¡¬ H¡¬¬ä®®¡ ©®³´©´µ´ µ´¡® ©®¤µ³´²©¥¬¬ ¥¬¬¥² «¯¥²³©¥¬¬ «¡²¡«´ä²I
— s¥²¶©ç¯³ °ú¢¬©£¯³ °¥²³¯®¡¬©º¡¤¯³ H¯¦¦¥®´¬©§¡ ¯²§¡® ³¯ µ´§ö² ¥® ªµ²©¤©³« °¥²³¯®I
— fµ®¤¡çõ¥³ °ú¢¬©£¡³ H¡¬¬ä®®¡ ³´©¦´¥¬³¥²I
— e³´¡¢¥¬¥£©¥®´¯³ °ú¢¬©£¯³ ¤¥ ¥®³©®¯L ©®¶¥³´©§¡ç㯠£©¥®´í¦©£¡ ¥ ³¡ú¤¥ H¡¬¬ä®®¡ ©®²ä´´®©®§¡² ¦ö² µ´¢©¬¤®©®§L ¶¥´¥®M
³«¡°¬©§ ¦¯²³«®©®§ ¯£¨ ¨ä¬³¡I
xiiiN finland
o¦¦¥®´¬©§¡ ¥¬¬¥² ¯¦¦¥®´¬©§´ «¯®´²¯¬¬¥²¡¤¥ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¥¬¬¥² ¦ö²¥´¡§ ³¯ ©®´¥ ¨¡² ©®¤µ³´²©¥¬¬ ¥¬¬¥² «¯¥²³©¥¬¬ «¡²¡«´ä²N
xviN sverige
a¬¬¡ ©£«¥M«¯¥²³©¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¶¡²³ µ°°¨¡®¤¬©®§ ö¶¥²¶¡«¡³ ¡¶ n䮤¥® ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§ µ°°¨¡®¤¬©®§N
xvN fÖrenade kungariket
Organ
— d¥³©§® c¯µ®£©¬
— h¥¡¬´¨ ¡®¤ s¡¦¥´¹ e¸¥£µ´©¶¥
— n¡´©¯®¡¬ r¥³¥¡²£¨ d¥¶¥¬¯°¥®´ c¯²°¯²¡´©¯®
— pµ¢¬©£ h¥¡¬´¨ l¡¢¯²¡´¯²¹ s¥²¶©£¥ b¯¡²¤
— a¤¶©³¯²¹L c¯®£©¬©¡´©¯® ¡®¤ a²¢©´²¡´©¯® s¥²¶©£¥
— c¯©³³©¯® ¦¯² ´¨¥ n¥· t¯·®³
— n¡´©¯®¡¬ b¬¯¯¤ aµ´¨¯²©´¹
— n¡´©¯®¡¬ r©¶¥²³ aµ´¨¯²©´¹
— s£¯´´©³¨ e®´¥²°²©³¥
— s£¯´´©³¨ h¯¥³
— w¥¬³¨ d¥¶¥¬¯°¥®´ a§¥®£¹
Kategorier
— m¡©®´¡©®¥¤ ³£¨¯¯¬³ H³´¡´³µ®¤¥²³´ö¤¤¡ ³«¯¬¯²I
— u®©¶¥²³©´©¥³ ¡®¤ c¯¬¬¥§¥³ ¦©®¡®£¥¤ ¦¯² ´¨¥ ¯³´ °¡²´ ¢¹ ¯´¨¥² £¯®´²¡£´©®§ ¡µ´¨¯²©´©¥³L Hu®©¶¥²³©´¥´ ¯£¨ ¨ö§³«¯¬¯² ³¯
© ¤¥ ¦¬¥³´¡ ¦¡¬¬ ¦©®¡®³©¥²¡³ ¡¶ ¡®¤²¡ µ°°¨¡®¤¬©®§³¹®¤©§¨¥´¥²I
— n¡´©¯®¡¬ mµ³¥µ³ ¡®¤ g¡¬¬¥²©¥³ Hn¡´©¯®¥¬¬¡ §¡¬¬¥²©¥² ¯£¨ µ³¥¥²I
— r¥³¥¡²£¨ c¯µ®£©¬³ Hrå¤ ¥¤ µ°°§©¦´ ¡´´ ¢¥¦²äª¡ ¦¯²³«®©®§I
— f©²¥ aµ´¨¯²©´©¥³ Hm¹®¤©§¨¥´¥² ¥¤ µ°°§©¦´ ¡´´ ¢¥«ä°¡ ³«¯§³¢²ä®¤¥²I
— n¡´©¯®¡¬ h¥¡¬´¨ s¥²¶©£¥ s´²¡´¥§©£ h¥¡¬´¨ aµ´¨¯²©´©¥³ Hn¡´©¯®¥¬¬¡ ¨ä¬³¯¶å²¤³¹®¤©§¨¥´¥²I
— p¯¬©£¥ aµ´¨¯²©´©¥³ Hp¯¬©³¹®¤©§¨¥´¥²I
— n¥· t¯·® d¥¶¥¬¯°¥®´ c¯²°¯²¡´©¯®³ Hs´¡´¬©§¡ ¢¯¬¡§ ¦ö² µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ®¹¡ ³´ä¤¥²I
— u²¢¡® d¥¶¥¬¯°¥®´ c¯²°¯²¡´©¯®³ Hs´¡´¬©§¡ ¢¯¬¡§ ¦ö² ³´¡¤³µ´¶¥£«¬©®§I
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/181
BILAGA IV
CENTRALA STATLIGA MYNDIGHETER (1I
belgien
— ¬Ge´¡´
— ¤¥ s´¡¡´
— ³´¡´¥®
— ¬¥³ £¯µ®¡µ´é³
— ¤¥ §¥¥¥®³£¨¡°°¥®
— §¥¥®³«¡°¥²®¡
— ¬¥³ £¯©³³©¯®³ £¯µ®¡µ´¡©²¥³
— ¤¥ §¥¥¥®³£¨¡°³£¯©³³©¥³
— §¥¥®³«¡°³M«¯©³³©¯®¥²®¡
— ¬¥³ ²é§©¯®³
— ¤¥ §¥·¥³´¥®
— ²¥§©¯®¥²®¡
— ¬¥³ °²¯¶©®£¥³
— ¤¥ °²¯¶©®£©¥³
— °²¯¶©®³¥²®¡
— ¬¥³ £¯µ®¥³
— ¤¥ §¥¥¥®´¥®
— «¯µ®¥²®¡
— ¬¥³ £¥®´²¥³ °µ¢¬©£³ ¤G¡©¤¥ ³¯£©¡¬¥
— ¤¥
¯°¥®¢¡²¥
£¥®´²¡
¶¯¯²
¡¡´³£¨¡°°¥¬©ª« ·¥¬º©ª®
— ³¯£©¡¬«¯®´¯²¥®
— ¬¥³ ¦¡¢²©±µ¥³ ¤G駬©³¥³ ¥´ ¬¥³ ¯²§¡M
®©³¥³ £¨¡²§é³ ¤¥ ¬¡ §¥³´©¯® ¤µ
´¥°¯²¥¬ ¤¥³ ¡µ´²¥³ £µ¬´¥³ ²¥£¯®M
®µ³
— ¤¥ «¥²«¦¡¢²©¥«¥® ¥® ¤¥ ©®³´¥¬¬©®§M
¥® ¤©¥ ¢¥¬¡³´ º©ª® ¥´ ¨¥´ ¢¥¨¥¥²
¶¡® ¤¥ ´¥°¯²¡¬ï¥® ¶¡® ¤¥ ¥²«¥®M
¤¥ ¥²¥¤©¥®³´¥®
— «¹²«¯¦¡¢²©«¥² ¯£¨ ¯²§¡® ¦ö² ö¶²©M
§¡ ¥²«ä®¤¡ ²¥¬©§©¯®¥²³ ¥§¥®¤¯³M
¦ö²¶¡¬´®©®§
— ¬¥³ ³¯£©é´é³ ¤¥ ¤é¶¥¬¯°°¥¥®´ ²éM
§©¯®¡¬
— ¤¥ §¥·¥³´¥¬©ª«¥ ¯®´·©««¥¬©®§³M
¡¡´³£¨¡°°©ª¥®
— ¢¯¬¡§ ¦ö² ²¥§©¯®¡¬ µ´¶¥£«¬©®§ H¦²IL
²¥§©¯®¡¬¡ µ´¶¥£«¬©®§³¢¯¬¡§ H®¬I
— ¬¥³ °¯¬¤¥²³ ¥´ ·¡´¥²©®§µ¥³
— ¤¥ °¯¬¤¥²³ ¥® ·¡´¥²©®§¥®
— ¤¡¡² ¯£¨ ¢¥¶¡´´®©®§
— ¬¥³ £¯©´é³ ¤¥ ²¥¥¢²¥¥®´ ¤¥³
¢©¥®³ ²µ²¡µ¸
— ¤¥ ²µ©¬¶¥²«¡¶¥¬©®§³£¯©´é³
— «¯©´´é¥² ¦ö² ¦¡³´©§¨¥´³²¥§¬¥²©®§
— ¬¥³ º¯®¥³ ¤¥ °¯¬©£¥
— ¤¥ °¯¬©´©¥º¯®¥³
— °¯¬©³¤©³´²©«´¥®
— ¬¥³ ¡³³¯£©¡´©¯®³ ¦¯²é¥³ °¡²
°¬µ³©¥µ²³ ¤¥³ °¯µ¶¯©²³ ¡¤ªµ¤©£¡M
´¥µ²³ £©M¤¥³³µ³N
— ¤¥ ¶¥²¥®©§©®§¥® §¥¶¯²¤ ¤¯¯²
¥¥® ¯¦ ¥¥²¤¥²¥ ¡¡®¢¥³´¥¤¥®¤¥
¯¶¥²¨¥¤¥® ¨©¥²¢¯¶¥®N
— ³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ¡¶ ¦¬¥²¡ ¯¶¡®M
³´å¥®¤¥ µ°°¨¡®¤¬©®§³¹®¤©§¨¥´¥²
danmark
QN f¯¬«¥´©®§¥´
— p¡²¬¡¥®´¥´
r©§³²¥¶©³©¯®¥®
— r©«³²¥¶©³©¯®³¶¥²«¥´
RN s´¡´³©®©³´¥²©¥´
— s´¡´³©®©³´¥²®³ «¡®³¬©
SN u¤¥®²©§³©®©³´¥²©¥´
— u´²©«¥³©®©³´¥²©¥´
TN b¥³«æ¦´©§¥¬³¥³©®©³´¥²©¥´
— a²¢¥´³¡²«®¡¤³©®©³´¥²©M
¥´
U ³´¹²¥¬³¥² ¯§ ©®³´©´µ´©¯®¥²
— U ³´¹²¥¬³¥² ¯£¨ ©®³´©´µ´©¯®¥²
UN d¯³´¯¬³³´¹²¥¬³¥®
VN f©®¡®³©®©³´¥²©¥´
U ³´¹²¥¬³¥² ¯§ ©®³´©´µ´©¯®¥²
— U ³´¹²¥¬³¥² ¯£¨ ©®³´©´µ´©¯®¥²
WN f¯²³¶¡²³©®©³´¥²©¥´
— fö²³¶¡²³©®©³´¥²©¥´
a¤³«©¬¬©§¥ ©®³´©´µ´©¯®¥²
— f¬¥²¡ ©®³´©´µ´©¯®¥²
XN i®¤¥®²©§³M ¯§ sµ®¤¨¥¤³©®©³´¥²©¥´
— i®²©«¥³M ¯£¨
¨ä¬³¯¶å²¤³©®©³´¥²©¥´
a¤³«©¬¬©§¥ ³´¹²¥¬³¥² ¯§ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¨¥²µ®¤¥² s´¡´¥®³
s¥²µ i®³´©´µ´
— f¬¥²¡ ³´¹²¥¬³¥² ¯£¨ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¤ä²©¢M
¬¡®¤ s´¡´¥®³ s¥²µ i®³´©´µ´
YN jµ³´©´³©®©³´¥²©¥´
— jµ³´©´©¥©®©³´¥²©¥´
r©§³°¯¬©´©£¨¥¦¥®L R ¤©²¥«´¯²¡´¥² ³¡´ ¥´ ¡®´¡¬ ³´¹²¥¬³¥²
—
r©«³°¯¬©³£¨¥¦¥®L R ¤©²¥«´¯²¡´ ¯£¨ ¥´´ ¡®´¡¬ ³´¹²¥¬³¥²
QPN k©²«¥©®©³´¥²©¥´
— k¹²«¯©®©³´¥²©¥´
QP ³´©¦´³ø¶²©§¨¥¤¥²
— QP ¤¯«¡°©´¥¬
QQN kµ¬´µ²©®©³´¥²©¥´
d¥°¡²´¥¥®´ ³¡´ ¥´ ¡®´¡¬ ³´¡´³©®³´©´µ´©¯®¥²
— d¥°¡²´¥M
¥®´ ¯£¨ ¥´´ ¡®´¡¬ ©®³´©´µ´©¯®¥²
QRN m©¬ªø©®©³´¥²©¥´
— m©¬ªö©®©³´¥²©¥´
V ³´¹²¥¬³¥²
(1) I detta direktiv avses med centrala statliga myndigheter sådana myndigheter som i vägledande syfte anges i den här bilagan samt, i den
mån som rättelser eller ändringar gjorts på nationell nivå, de enheter som har ersatt dem.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/182
QSN m©®©³´¥²©¥´ ¦¯² f¬¹§´®©®§¥L i®¤¶¡®¤²¥²¥ ¯§ i®´¥§²¡´©¯®
— m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¦¬¹«´©®§¦²å§¯²L ©®¶¡®¤²¡²¥ ¯£¨ ©®M
´¥§²¡´©¯®
Q ³´¹²¥¬³¥
QTN m©®©³´¥²©¥´ ¦¯² fø¤¥¶¡²¥²L l¡®¤¢²µ§ ¯§ f©³«¥²©
—
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¬©¶³¥¤¥¬L ª¯²¤¢²µ« ¯£¨ ¦©³«¥
Y ¤©²¥«´¯²¡´¥² ¯§ ©®³´©´µ´©¯®¥²
— Y ¤©²¥«´¯²¡´ ¯£¨ ©®³´©´µM
´©¯®¥²
QUN m©®©³´¥²©¥´ ¦¯² v©¤¥®³«¡¢L t¥«®¯¬¯§© ¯§ ¨¥²µ®¤¥²
u¤¶©«¬©®§
— m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¶¥´¥®³«¡°L ´¥«®©« ¯£¨
µ´¶¥£«¬©®§
a¤³«©¬¬©§¥ ³´¹²¥¬³¥² ¯§ ©®³´©´µ´©¯®¥²L f¯²³«®©®§³£¥®´¥² r©³ø
¯§ s´¡´¥®³ µ¤¤¡®®¥¬³¥³¢¹§®©®§¥²
— f¬¥²¡ ³´¹²¥¬³¥² ¯£¨
©®³´©´µ´©¯®¥²L ¦¯²³«®©®§³£¥®´²µ¥´ r©³ø ¯£¨ s´¡´¥®³ µ´¢©¬¤M
®©®§³¡®³´¡¬´¥²
QVN s«¡´´¥©®©³´¥²©¥´
Q ³´¹²¥¬³¥ ¯§ ©®³´©´µ´©¯®¥²
— Q ³´¹²¥¬³¥ ¯£¨ ¥´´ ¡®´¡¬
©®³´©´µ´©¯®¥²
QWN s¯£©¡¬©®©³´¥²©¥´
S ³´¹²¥¬³¥² ¯§ ©®³´©´µ´©¯®¥²
— S ³´¹²¥¬³¥² ¯£¨ ¥´´ ¡®´¡¬
©®³´©´µ´©¯®¥²
QXN t²¡¦©«©®©³´¥²©¥´
— t²¡®³°¯²´©®©³´¥²©¥´
QR
³´¹²¥¬³¥²
¯§
©®³´©´µ´©¯®¥²L
¨¥²µ®¤¥²
ز¥³µ®¤³¢²¯«¯®³¯²´©¥´
— QR ³´¹²¥¬³¥² ¯£¨ ©®³´©´µ´©¯®¥²L
¤ä²©¢¬¡®¤ Ö²¥³µ®¤³¢²¯«¯®³¯²´©¥´
QYN u®¤¥²¶©³®©®§³©®©³´¥²©¥´
— u´¢©¬¤®©®§³©®©³´¥²©¥´
S ³´¹²¥¬³¥²L T µ®¤¥²¶©³®©®§³©®³´©´µ´©¯®¥² ¯§ U ¡®¤²¥ ©®³´©M
´µ´©¯®¥²
— S ³´¹²¥¬³¥²L T µ®¤¥²¶©³®©®§³©®³´©´µ´ ¯£¨ U
¡®¤²¡ ©®³´©´µ´©¯®¥²
RPN Ø«¯®¯©M ¯§ e²¨¶¥²¶³©®©³´¥²©¥´
— e«¯®¯©M ¯£¨
®ä²©®§³©®©³´¥²©¥´
a¤³«©¬¬©§¥ ³´¹²¥¬³¥² ¯§ ©®³´©´µ´©¯®¥²
— f¬¥²¡ ³´¹²¥¬³¥² ¯£¨
©®³´©´µ´©¯®¥²
tyskland
aµ³·ä²´©§¥³ a´
u´²©«¥³©®©³´¥²©¥´
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¤¥³ i®®¥²® H®µ² º©¶©¬¥ gü´¥²I
fö²¢µ®¤³©®²©«¥³©®©³´¥²©¥´ H¥®¤¡³´ £©¶©¬ ¡´¥²©¥¬I
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¤¥² jµ³´©º
fö²¢µ®¤³ªµ³´©´©¥©®©³´¥²©¥´
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¤¥² f©®¡®º¥®
fö²¢µ®¤³¦©®¡®³©®©³´¥²©¥´
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² w©²´³£¨¡¦´ µ®¤ t¥£¨®¯¬¯§©¥
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¥«¯®¯© ¯£¨ ´¥«®©«
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² v¥²¢²¡µ£¨¥²³£¨µ´ºL e²®ä¨²µ®§ µ®¤
l¡®¤·©²´³£¨¡¦´
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² «¯®³µ¥®´³«¹¤¤L ¬©¶³¥¤¥¬ ¯£¨
ª¯²¤¢²µ«
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² a²¢¥©´ µ®¤ s¯º©¡¬¯²¤®µ®§
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¡²¢¥´³¡²«®¡¤³¦²å§¯² ¯£¨ ³¯£©¡¬¡
¦²å§¯²
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¤¥² v¥²´¥©¤©§µ®§ H«¥©®¥ ©¬©´ä²©³£¨¥®
gü´¥²I
fö²¢µ®¤³¦ö²³¶¡²³©®©³´¥²©¥´ H©£«¥M©¬©´ä² ¡´¥²©¥¬I
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² f¡©¬©¥L s¥®©¯²¥®L f²¡µ¥® µ®¤ jµM
§¥®¤
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¦¡©¬ª¥ML 䬤²¥ML «¶©®®¯M ¯£¨ µ®§M
¤¯³¦²å§¯²
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² g¥³µ®¤¨¥©´
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¨ä¬³¯¶å²¤
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² v¥²«¥¨²L b¡µM µ®¤ w¯¨®µ®§³·¥M
³¥®
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ´²¡®³°¯²´L ¢¹§§¡®¤¥ ¯£¨ ¢¯³´¡¤³M
¦²å§¯²
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² u·¥¬´L n¡´µ²³£¨µ´º µ®¤ r¥¡«´¯²M
³©£¨¥²¨¥©´
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ©¬ªöL ®¡´µ²³«¹¤¤ ¯£¨ ²¥¡«´¯²M
³ä«¥²¨¥´
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² b©¬¤µ®§ µ®¤ f¯²³£¨µ®§
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¯²³«®©®§
bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² ·©²´³£¨¡¦´¬©£¨¥ zµ³¡¥®¡²¢¥©´
µ®¤ e®´·©£«¬µ®§
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¥«¯®¯©³«´ ³¡¡²¢¥´¥ ¯£¨ µ´M
¶¥£«¬©®§
grekland
QN
Υπουργείο ΕσωτερικώνL Δημόσιας Διοίκησης και ΑποκένM
τρωσης
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ©®²©«¥³¦²å§¯²L ¯¦¦¥®´¬©§ ¦ö²¶¡¬´®©®§
RN
Υπουργείο Εξωτερικών
u´²©«¥³©®©³´¥²©¥´
SN
Υπουργείο Οικονομίας και Οικονομικών
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¥«¯®¯© ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ¦²å§¯²
TN
Υπουργείο Ανάπτυξης
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² µ´¶¥£«¬©®§³¦²å§¯²
UN
Υπουργείο Δικαιοσύνης
jµ³´©´©¥©®©³´¥²©¥´
VN
Υπουργείο Εθνικής Παιδείας και Θρησκευμάτων
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² µ´¢©¬¤®©®§³¦²å§¯² ¯£¨ ²¥¬©§©ö³¡ ¦²å§¯²
WN
Υπουργείο Πολιτισμού
kµ¬´µ²©®©³´¥²©¥´
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/183
XN
Υπουργείο Υγείας – Πρόνοιας
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¨ä¬³¯¶å²¤ ¯£¨ ¶ä¬¦ä²¤
YN
Υπουργείο ΠεριβάλλοντοςL Χωροταξίας και Δημοσίων
Έργων
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ©¬ªöL ¦¹³©³« °¬¡®¥²©®§ ¯£¨ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¡²¢¥M
´¥®
QPN
Υπουργείο Εργασίας και Κοινωνικών Ασφαλίσεων
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¡²¢¥´³¡²«®¡¤³¦²å§¯² ¯£¨ ³¯£©¡¬ ´²¹§§¨¥´
QQN
Υπουργείο Μεταφορών και Επικοινωνιών
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ´²¡®³°¯²´ ¯£¨ «¯µ®©«¡´©¯®
QRN
Υπουργείο Γεωργίας
j¯²¤¢²µ«³©®©³´¥²©¥´
QSN
Υπουργείο Εμπορικής Ναυτιλίας
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¨¡®¤¥¬³¦¬¯´´¡®
QTN
Υπουργείο ΜακεδονίαςM Θράκης
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² m¡«¥¤¯®©¥® ¯£¨ t²¡«©¥®
QUN
Υπουργείο Αιγαίου
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² e§¥©³«¡ ¨¡¶¥´
QVN
Υπουργείο Τύπου και Μέσων Μαζικής Ενημέρωσης
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² °²¥³³ ¯£¨ ¡³³¥¤©¥²
QWN
Γενική Γραμματεία Νέας Γενιάς
g¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´¥´ ¦ö² µ®§¤¯³¦²å§¯²
QXN
Γενική Γραμματεία Ισότητας
g¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´¥´ ¦ö² ªä³´ä¬¬¤¨¥´
QYN
Γενική Γραμματεία Κοινωνικών Ασφαλίσεων
g¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´¥´ ¦ö² ³¯£©¡¬ ´²¹§§¨¥´
RPN
Γενική Γραμματεία Απόδημου Ελληνισμού
g¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´¥´ ¦ö² §²¥«¥² © µ´¬¡®¤¥´
RQN
Γενική Γραμματεία Βιομηχανίας
g¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´¥´ ¦ö² ©®¤µ³´²©
RRN
Γενική Γραμματεία Έρευνας και Τεχνολογίας
g¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´¥´ ¦ö² ¦¯²³«®©®§ ¯£¨ ´¥«®©«
RSN
Γενική Γραμματεία Αθλητισμού
g¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´¥´ ¦ö² ©¤²¯´´
RTN
Γενική Γραμματεία Δημοσίων Έργων
g¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´¥´ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¡²¢¥´¥®
RUN
Γενική Γραμματεία Εθνικής Στατιστικής Υπηρεσίας ΕλλάM
δος
n¡´©¯®¥¬¬¡ ³´¡´©³´©«¯²§¡®¥´
RVN
Εθνικός Οργανισμός Κοινωνικής Φροντίδας
n¡´©¯®¥¬¬¡ ¶ä¬¦ä²¤³¯²§¡®©³¡´©¯®¥®
RWN
Οργανισμός Εργατικής Κατοικίας
o²§¡®©³¡´©¯®¥® ¦ö² ¡²¢¥´³´¡§¡²¥³ ¢¯³´ä¤¥²
RXN
Εθνικό Τυπογραφείο
n¡´©¯®¥¬¬¡ ´²¹£«¥²©¥´
RYN
Γενικό Χημείο του Κράτους
a¬¬ä®®¡ ³´¡´³¬¡¢¯²¡´¯²©¥´
SPN
Ταμείο Εθνικής Οδοποιίας
g²¥«©³«¡ ¯´¯²¶ä§³¦¯®¤¥®
SQN
Εθνικό Καποδιστριακό Πανεπιστήμιο Αθηνών
a´¥®³ µ®©¶¥²³©´¥´
SRN
Αριστοτέλειο Πανεπιστήμιο Θεσσαλονίκης
t¨¥³³¡¬¯®©«©³ µ®©¶¥²³©´¥´
SSN
Δημοκρίτειο Πανεπιστήμιο Θράκης
t²¡«©¥®³ µ®©¶¥²³©´¥´
STN
Πανεπιστήμιο Αιγαίου
e§¥©³«¡ µ®©¶¥²³©´¥´¥´
SUN
Πανεπιστήμιο Ιωαννίνων
i¯¡®®©®¡³ µ®©¶¥²³©´¥´
SVN
Πανεπιστήμιο Πατρών
p¡´²¡³ µ®©¶¥²³©´¥´
SWN
Πανεπιστήμιο Μακεδονίας
m¡«¥¤¯®©¥®³ µ®©¶¥²³©´¥´
SXN
Πολυτεχνείο Κρήτης
k²¥´¡³ °¯¬¹´¥«®©³«¡ ³«¯¬¡
SYN
Σιβιτανίδειος Δημόσια Σχολή Τεχνών και Επαγγελμάτων
s©¶©´¡®©¤©¯³ ´¥«®©³«¡ ³«¯¬¡
TPN
Αιγινήτειο Νοσοκομείο
e§©®©´©¯ ³ªµ«¨µ³
TQN
Αρεταίειο Νοσοκομείο
a²¥´¥©¯ ³ªµ«¨µ³
TRN
Εθνικό Κέντρο Δημόσιας Διοίκησης
n¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¥´ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§ ¦ö²¶¡¬´®©®§
TSN
Οργανισμός Διαχείρισης Δημοσίου Υλικού ΑNΕN
o¦¦¥®´¬©§¡ ¡´¥²©¡¬¦ö²¶¡¬´®©®§³¯²§¡®¥´
TTN
Οργανισμός Γεωργικών Ασφαλίσεων
j¯²¤¢²µ«¡²®¡³ ¦ö²³ä«²©®§³¯²§¡®
TUN
Οργανισμός Σχολικών Κτιρίων
s«¯¬¢¹§§®¡¤³¯²§¡®©³¡´©¯®¥®
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/184
TVN
Γενικό Επιτελείο Στρατού H1I
a²é®³ §¥®¥²¡¬³´¡¢
TWN
Γενικό Επιτελείο Ναυτικού H1I
f¬¯´´¡®³ §¥®¥²¡¬³´¡¢
TXN
Γενικό Επιτελείο Αεροπορίας H1I
f¬¹§¶¡°®¥´³ §¥®¥²¡¬³´¡¢
TYN
Ελληνική Επιτροπή Ατομικής Ενέργειας
g²¥«©³«¡ ¡´¯¥®¥²§©«¯©³³©¯®¥®
UPN
Γενική Γραμματεία Εκπαίδευσης Ενηλίκων
g¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´¥´ ¦ö² ¶µ¸¥®µ´¢©¬¤®©®§
(1) Icke-krigsmateriel enligt bilaga V.
spanien
p²¥³©¤¥®£©¡ ¤¥¬ g¯¢©¥²®¯
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ a³µ®´¯³ e¸´¥²©¯²¥³
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ jµ³´©£©¡
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ d¥¦¥®³¡
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ h¡£©¥®¤¡
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ i®´¥²©¯²
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ f¯¥®´¯
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ e¤µ£¡£©ó®L cµ¬´µ²¡ ¹ d¥°¯²´¥³
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ t²¡¢¡ª¯ ¹ a³µ®´¯³ s¯£©¡¬¥³
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ a§²©£µ¬´µ²¡L p¥³£¡ ¹ a¬©¥®´¡£©ó®
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ ¬¡ p²¥³©¤¥®£©¡
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ a¤©®©³´²¡£©¯®¥³ pú¢¬©£¡³
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ s¡®©¤¡¤ ¹ c¯®³µ¯
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ e£¯®¯í¡
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ m¥¤©¯ a¢©¥®´¥
m©®©³´¥²©¯ ¤¥ c©¥®£©¡ ¹ t¥£®¯¬¯§í¡
frankrike
QN m©®©³´¥²©¥²
— s¥²¶©£¥³ ¤µ p²¥©¥² ©®©³´²¥
— m©®©³´è²¥ ¤¥³ ¡¦¦¡©²¥³ é´²¡®§è²¥³
— m©®©³´è²¥ ¤¥³ ¡¦¦¡©²¥³ ³¯£©¡¬¥³L ¤µ ´²¡¶¡©¬ ¥´ ¤¥ ¬¡ ³¯¬©¤¡²©´é
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬G¡§²©£µ¬´µ²¥L ¤¥ ¬G¡¬©¥®´¡´©¯®L ¤¥ ¬¡ °ê£¨¥ ¥´ ¤¥³ ¡¦¦¡©²¥³ ²µ²¡¬¥³
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬¡ £µ¬´µ²¥ ¥´ ¤¥ ¬¡ £¯µ®©£¡´©¯®
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬¡ ¤é¦¥®³¥ H1I
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬G飯¬¯§©¥ ¥´ ¤µ ¤é¶¥¬¯°°¥¥®´ ¤µ²¡¢¬¥
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬G飯®¯©¥L ¤¥³ ¦©®¡®£¥³ ¥´ ¤¥ ¬G©®¤µ³´²©¥
(1) Icke-krigsmateriel.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/185
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬Gé±µ©°¥¥®´L ¤¥³ ´²¡®³°¯²´³L ¤µ ¬¯§¥¥®´L ¤µ ´¯µ²©³¥ ¥´ ¤¥ ¬¡ ¥²
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬¡ ¦¯®£´©¯® °µ¢¬©±µ¥L ¤¥ ¬¡ ²é¦¯²¥ ¤¥ ¬Ge´¡´ ¥´ ¤¥ ¬G¡é®¡§¥¥®´ ¤µ ´¥²²©´¯©²¥
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬G©®´é²©¥µ²L ¤¥ ¬¡ ³é£µ²©´é ©®´é²©¥µ²¥ ¥´ ¤¥³ ¬©¢¥²´é³ ¬¯£¡¬¥³
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬¡ ªµ³´©£¥
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬¡ ª¥µ®¥³³¥L ¤¥ ¬G餵£¡´©¯® ®¡´©¯®¡¬¥ ¥´ ¤¥ ¬¡ ²¥£¨¥²£¨¥
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬’¯µ´²¥M¥²
— m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬¡ ³¡®´éL ¤¥ ¬¡ ¦¡©¬¬¥ ¥´ ¤¥³ °¥²³¯®®¥³ ¨¡®¤©£¡°é¥³
— m©®©³´è²¥ ¤¥³ ³°¯²´³
RN n¡´©¯®¥¬¬¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¡¤©®©³´²¡´©¶¡ ©®²ä´´®©®§¡²
— a£¡¤é©¥ ¤¥ f²¡®£¥ à r¯¥
— a£¡¤é©¥ ¤¥ ¡²©®¥
— a£¡¤é©¥ ¤¥³ ³£©¥®£¥³ ¤G¯µ´²¥M¥²
— a§¥®£¥ £¥®´²¡¬¥ ¤¥³ ¯²§¡®©³¥³ ¤¥ ³é£µ²©´é ³¯£©¡¬¥ HacossI
— a§¥®£¥ ®¡´©¯®¡¬¥ °¯µ² ¬G¡é¬©¯²¡´©¯® ¤¥³ £¯®¤©´©¯®³ ¤¥ ´²¡¶¡©¬ HanactI
— a§¥®£¥ ®¡´©¯®¡¬¥ °¯µ² ¬G¡é¬©¯²¡´©¯® ¤¥ ¬G¨¡¢©´¡´ HanahI
— a§¥®£¥ ®¡´©¯®¡¬¥ °¯µ² ¬G©®¤¥®©³¡´©¯® ¤¥³ ¦²¡®ç¡©³ ¤G¯µ´²¥M¥² HanifomI
— a³³¥¢¬é¥ °¥²¡®¥®´¥ ¤¥³ £¨¡¢²¥³ ¤G¡§²©£µ¬´µ²¥ HapcaI
— b©¢¬©¯´¨è±µ¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥ f²¡®£¥
— b©¢¬©¯´¨è±µ¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¥´ µ®©¶¥²³©´¡©²¥ ¤¥ s´²¡³¢¯µ²§
— b©¢¬©¯´¨è±µ¥ °µ¢¬©±µ¥ ¤G©®¦¯²¡´©¯®
— c¡©³³¥ ¤¥³ ¤é°ô´³ ¥´ £¯®³©§®¡´©¯®³
— c¡©³³¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥³ ¡µ´¯²¯µ´¥³ HcnaI
— c¡©³³¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ©¬©´¡©²¥ ¤¥ ³é£µ²©´é ³¯£©¡¬¥ HcnmssI
— c¥®´²¥ ¤¥³ ¯®µ¥®´³ ®¡´©¯®¡µ¸ HcmnI
— c¡©³³¥ ¤¥ §¡²¡®´©¥ ¤µ ¬¯§¥¥®´ ¬¯£¡´©¦ ³¯£©¡¬
— c¡³¡ ¤¥ v¥¬¡³±µ¥º
— c¥®´²¥ ¤G¥®³¥©§®¥¥®´ º¯¯´¥£¨®©±µ¥
— c¥®´²¥ ¤Gé´µ¤¥³ ¤µ ©¬©¥µ ¥´ ¤¥ °é¤¡§¯§©¥ ¡°°¬©±µé¥ ¤µ ©®©³´è²¥ ¤¥ ¬G¡§²©£µ¬´µ²¥
— c¥®´²¥ ¤Gé´µ¤¥³ ³µ°é²©¥µ²¥³ ¤¥ ³é£µ²©´é ³¯£©¡¬¥
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/186
— c¥®´²¥³ ¤¥ ¦¯²¡´©¯® °²¯¦¥³³©¯®®¥¬¬¥ ¡§²©£¯¬¥
— c¥®´²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤G¡²´ ¥´ ¤¥ £µ¬´µ²¥ g¥¯²§¥³ p¯°©¤¯µ
— c¥®´²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ £©®é¡´¯§²¡°¨©¥
— c¥®´²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤Gé´µ¤¥³ ¥´ ¤¥ ¦¯²¡´©¯® °¯µ² ¬G¥®¦¡®£¥ ©®¡¤¡°´é¥
— c¥®´²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤Gé´µ¤¥³ ¥´ ¤G¥¸°é²©¥®´¡´©¯® ¤µ ¡£¨©®©³¥ ¡§²©£¯¬¥L ¤µ §é®©¥ ²µ²¡¬L ¤¥³ ¥¡µ¸ ¥´ ¤¥³ ¦¯²ê´³
HcemagrefI
— c¥®´²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ¬¥´´²¥³
— c¥®´²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¤¯£µ¥®´¡´©¯® °é¤¡§¯§©±µ¥
— c¥®´²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ¯¥µ¶²¥³ µ®©¶¥²³©´¡©²¥³ ¥´ ³£¯¬¡©²¥³ HcnousI
— c¥®´²¥ ¨¯³°©´¡¬©¥² ¤¥³ qµ©®º¥Mv©®§´³
— c¥®´²¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ °²¯¯´©¯® ²µ²¡¬¥ ¤¥ m¡²©¬¨¡´
— c¥®´²¥³ ¤G餵£¡´©¯® °¯°µ¬¡©²¥ ¥´ ¤¥ ³°¯²´ HcrepsI
— c¥®´²¥³ ²é§©¯®¡µ¸ ¤¥³ œµ¶²¥³ µ®©¶¥²³©´¡©²¥³ HcrousI
— c¥®´²¥³ ²é§©¯®¡µ¸ ¤¥ ¬¡ °²¯°²©é´é ¦¯²¥³´©è²¥
— c¥®´²¥ ¤¥ ³é£µ²©´é ³¯£©¡¬¥ ¤¥³ ´²¡¶¡©¬¬¥µ²³ ©§²¡®´³
— c¯©³³©¯® ¤¥³ ¯°é²¡´©¯®³ ¤¥ ¢¯µ²³¥
— c¯®³¥©¬ ³µ°é²©¥µ² ¤¥ ¬¡ °ê£¨¥
— c¯®³¥²¶¡´¯©²¥ ¤¥ ¬G¥³°¡£¥ ¬©´´¯²¡¬ ¥´ ¤¥³ ²©¶¡§¥³ ¬¡£µ³´²¥³
— c¯®³¥²¶¡´¯©²¥ ®¡´©¯®¡¬ ³µ°é²©¥µ² ¤¥ µ³©±µ¥ ¤¥ p¡²©³
— c¯®³¥²¶¡´¯©²¥ ®¡´©¯®¡¬ ³µ°é²©¥µ² ¤¥ µ³©±µ¥ ¤¥ l¹¯®
— c¯®³¥²¶¡´¯©²¥ ®¡´©¯®¡¬ ³µ°é²©¥µ² ¤G¡²´ ¤²¡¡´©±µ¥
— É£¯¬¥ £¥®´²¡¬¥ – l¹¯®
— É£¯¬¥ £¥®´²¡¬¥ ¤¥³ ¡²´³ ¥´ ¡®µ¦¡£´µ²¥³
— e£¯¬¥ ¤µ l¯µ¶²¥
— É£¯¬¥ ¦²¡®ç¡©³¥ ¤G¡²£¨é¯¬¯§©¥ ¤Ga´¨è®¥³
— É£¯¬¥ ¦²¡®ç¡©³¥ ¤Ge¸´²ê¥Mo²©¥®´
— É£¯¬¥ ¦²¡®ç¡©³¥ ¤¥ r¯¥
— É£¯¬¥ ¤¥³ ¨¡µ´¥³ é´µ¤¥³ ¥® ³£©¥®£¥³ ³¯£©¡¬¥³
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤G¡¤©®©³´²¡´©¯®
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥ ¬G¡¶©¡´©¯® £©¶©¬¥ HenacI
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥³ c¨¡²´¥³
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤Gé±µ©´¡´©¯®
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤µ §é®©¥ ²µ²¡¬ ¤¥³ ¥¡µ¸ ¥´ ¤¥³ ¦¯²ê´³ HengrefI
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/187
— É£¯¬¥³ ®¡´©¯®¡¬¥³ ¤G©®§é®©¥µ²³
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤G©®§é®©¥µ²³ ¤¥³ ´¥£¨®©±µ¥³ ¤¥³ ©®¤µ³´²©¥³ ¡§²©£¯¬¥³ ¥´ ¡¬©¥®´¡©²¥³
— É£¯¬¥³ ®¡´©¯®¡¬¥³ ¤G©®§é®©¥µ²³ ¤¥³ ´²¡¶¡µ¸ ¡§²©£¯¬¥³
— e£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤µ §é®©¥ ¤¥ ¬’¥¡µ ¥´ ¤¥ ¬’¥®¶©²¯®®¥¥®´ ¤¥ s´²¡³¢¯µ²§
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥ ¬¡ ¡§©³´²¡´µ²¥
— É£¯¬¥³ ®¡´©¯®¡¬¥³ ¤¥ ¬¡ ¡²©®¥ ¡²£¨¡®¤¥
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥ ¬¡ ³¡®´é °µ¢¬©±µ¥ HenspI
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥ ³«© ¥´ ¤G¡¬°©®©³¥
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¡§²¯®¯©±µ¥ – m¯®´°¥¬¬©¥²
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¡§²¯®¯©±µ¥ – r¥®®¥³
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¤¥³ ¡²´³ ¤é£¯²¡´©¦³
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¤¥³ ¡²´³ ¥´ ©®¤µ³´²©¥³ – s´²¡³¢¯µ²§
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¤¥³ ¡²´³ ¥´ ©®¤µ³´²©¥³ ´¥¸´©¬¥³ – r¯µ¢¡©¸
— É£¯¬¥³ ®¡´©¯®¡¬¥³ ³µ°é²©¥µ²¥³ ¤G¡²´³ ¥´ é´©¥²³
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¤¥³ ¢¥¡µ¸M¡²´³
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¤¥³ ¢©¢¬©¯´¨é£¡©²¥³
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¤¥ £é²¡©±µ¥ ©®¤µ³´²©¥¬¬¥
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¤¥ ¬G鬥£´²¯®©±µ¥ ¥´ ¤¥ ³¥³ ¡°°¬©£¡´©¯®³ HenseaI
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¤¥³ ©®¤µ³´²©¥³ ¡§²©£¯¬¥³ ¡¬©¥®´¡©²¥³
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ³µ°é²©¥µ²¥ ¤µ °¡¹³¡§¥
— É£¯¬¥³ ®¡´©¯®¡¬¥³ ¶é´é²©®¡©²¥³
— É£¯¬¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥ ¶¯©¬¥
— É£¯¬¥³ ®¯²¡¬¥³ ®¡´©¯®¡¬¥³ ¤G¡°°²¥®´©³³¡§¥
— É£¯¬¥³ ®¯²¡¬¥³ ³µ°é²©¥µ²¥³
— É£¯¬¥ °¯¬¹´¥£¨®©±µ¥
— É£¯¬¥ ´¥£¨®©±µ¥ °²¯¦¥³³©¯®®¥¬¬¥ ¡§²©£¯¬¥ ¥´ ¦¯²¥³´©è²¥ ¤¥ m¥¹¡£ Hc¯²²èº¥I
— É£¯¬¥ ¤¥ ³¹¬¶©£µ¬´µ²¥ M c²¯§®¹ Haµ¢¥I
— É£¯¬¥ ¤¥ ¶©´©£µ¬´µ²¥ ¥´ ¤G¯¥®¯¬¯§©¥ ¤¥ ¬¡ t¯µ²Mb¬¡®£¨¥ Hg©²¯®¤¥I
— É£¯¬¥ ¤¥ ¶©´©£µ¬´µ²¥ M a¶©º¥ Hm¡²®¥I
— hô°©´¡¬ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ s¡©®´Mm¡µ²©£¥
— É´¡¢¬©³³¥¥®´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ©®¶¡¬©¤¥³ ¤¥ ¬¡ ¡²©®¥ HenimI
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/188
— É´¡¢¬©³³¥¥®´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¢©¥®¦¡©³¡®£¥ k¯¥®©§³·¡²´¥²
— É´¡¢¬©³³¥¥®´ ¤¥ ¡î´²©³¥ ¤G¯µ¶²¡§¥ ¤¥³ ´²¡¶¡µ¸ £µ¬´µ²¥¬³ HemocI
— É´¡¢¬©³³¥¥®´ °µ¢¬©£ ¤µ µ³é¥ ¥´ ¤µ ¤¯¡©®¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ v¥²³¡©¬¬¥³
— f¯®¤¡´©¯® c¡²®¥§©¥
— f¯®¤¡´©¯® s©®§¥²Mp¯¬©§®¡£
— f¯®¤³ ¤’¡£´©¯® ¥´ ¤¥ ³¯µ´©¥® °¯µ² ¬’©®´é§²¡´©¯® ¥´ ¬¡ ¬µ´´¥ £¯®´²¥ ¬¥³ ¤©³£²©©®¡´©¯®³
— i®³´©´µ´ ¤¥ ¬G鬥¶¡§¥ ¥´ ¤¥ 餥£©®¥ ¶é´é²©®¡©²¥ ¤¥³ °¡¹³ ´²¯°©£¡µ¸ HiemvptI
— i®³´©´µ´ ¦²¡®ç¡©³ ¤G¡²£¨é¯¬¯§©¥ ¯²©¥®´¡¬¥ ¤µ c¡©²¥
— i®³´©´µ´ ¦²¡®ç¡©³ ¤¥ ¬’¥®¶©²¯®®¥¥®´
— i®³´©´µ´ §é¯§²¡°¨©±µ¥ ®¡´©¯®¡¬
— i®³´©´µ´ ©®¤µ³´²©¥¬ ¤µ n¯²¤
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¡§²¯®¯©±µ¥ ¤¥ p¡²©³Mg²©§®¯®
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ¡°°¥¬¬¡´©¯®³ ¤G¯²©§©®¥ HinaoI
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤G¡³´²¯®¯©¥ ¥´ ¤¥ §é¯°¨¹³©±µ¥ HinagI
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ £¯®³¯¡´©¯® HincI
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤G餵£¡´©¯® °¯°µ¬¡©²¥ HinepI
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤Gé´µ¤¥³ ¤é¯§²¡°¨©±µ¥³ HinedI
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ª¥µ®¥³ ¡¶¥µ§¬¥³ – p¡²©³
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ª¥µ®¥³ ³¯µ²¤³ – b¯²¤¥¡µ¸
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ª¥µ®¥³ ³¯µ²¤³ – c¨¡¢é²¹
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ª¥µ®¥³ ³¯µ²¤³ – m¥´º
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ª¥µ®¥³ ³¯µ²¤³ – p¡²©³
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤µ °¡´²©¯©®¥
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ °¨¹³©±µ¥ ®µ£¬é¡©²¥ ¥´ ¤¥ °¨¹³©±µ¥ ¤¥³ °¡²´©£µ¬¥³ HiNnRNpSI
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ °²¯°²©é´é ©®¤µ³´²©¥¬¬¥
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ²¥£¨¥²£¨¥³ ¡²£¨é¯¬¯§©±µ¥³ °²é¶¥®´©¶¥³
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ²¥£¨¥²£¨¥ °é¤¡§¯§©±µ¥ HinrpI
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥³ ³°¯²´³ ¥´ ¤¥ ¬’餵£¡´©¯® °¨¹³©±µ¥
— i®³´©´µ´³ ®¡´©¯®¡µ¸ °¯¬¹´¥£¨®©±µ¥³
— i®³´©´µ´³ ®¡´©¯®¡µ¸ ¤¥³ ³£©¥®£¥³ ¡°°¬©±µé¥³
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ³µ°é²©¥µ² ¤¥ £¨©©¥ ©®¤µ³´²©¥¬¬¥ ¤¥ r¯µ¥®
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/189
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ²¥£¨¥²£¨¥ ¥® ©®¦¯²¡´©±µ¥ ¥´ ¥® ¡µ´¯¡´©±µ¥ HinriaI
— i®³´©´µ´ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ²¥£¨¥²£¨¥ ³µ² ¬¥³ ´²¡®³°¯²´³ ¥´ ¬¥µ² ³é£µ²©´é HinretsI
— i®³´©´µ´³ ²é§©¯®¡µ¸ ¤G¡¤©®©³´²¡´©¯®
— i®³´©´µ´ ³µ°é²©¥µ² ¤¥³ ¡´é²©¡µ¸ ¥´ ¤¥ ¬¡ £¯®³´²µ£´©¯® 飡®©±µ¥ ¤¥ s¡©®´Moµ¥®
— mµ³é¥ aµ§µ³´¥Mr¯¤©®
— mµ³é¥ ¤¥ ¬G¡²é¥
— mµ³é¥ gµ³´¡¶¥Mm¯²¥¡µ
— mµ³é¥ ¤µ l¯µ¶²¥
— mµ³é¥ ¤µ ±µ¡© b²¡®¬¹
— mµ³é¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ ¡²©®¥
— mµ³é¥ ®¡´©¯®¡¬ jNMjNMh¥®®¥²
— mµ³é¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ l駩¯® ¤G¨¯®®¥µ²
— mµ³éµ ®¡´©¯®¡¬ ¤G¨©³´¯©²¥ ®¡´µ²¥¬¬¥
— o¦¦©£¥ ¤¥ £¯¯°é²¡´©¯® ¥´ ¤G¡££µ¥©¬ µ®©¶¥²³©´¡©²¥
— o¦¦©£¥ ¦²¡®ç¡©³ ¤¥ °²¯´¥£´©¯® ¤¥³ ²é¦µ§©é³ ¥´ ¡°¡´²©¤¥³
— o¦¦©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ £¨¡³³¥ ¥´ ¤¥ ¬¡ ¦¡µ®¥ ³¡µ¶¡§¥
— o¦¦©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤G©®¦¯²¡´©¯® ³µ² ¬¥³ ¥®³¥©§®¥¥®´³ ¥´ ¬¥³ °²¯¦¥³³©¯®³ HonisepI
— o¦¦©£¥ ¤¥³ ©§²¡´©¯®³ ©®´¥²®¡´©¯®¡¬¥³ HomiI
— o¦¦©£¥ µ®©¶¥²³©´¡©²¥ ¥´ £µ¬´µ²¥¬ ¦²¡®ç¡©³ °¯µ² ¬Ga¬§é²©¥
— p¡¬¡©³ ¤¥ ¬¡ ¤é£¯µ¶¥²´¥
— p¡²£³ ®¡´©¯®¡µ¸
— s¹®¤©£¡´ ¤¥³ ´²¡®³°¯²´³ °¡²©³©¥®³ ¤’i¬¥M¤¥Mf²¡®£¥
— t¨¥²¥³ ®¡´©¯®¡µ¸ M a©¸M¬¥³Mb¡©®³
SN Ö¶²©§¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¯²§¡®
— u®©¯® ¤¥³ §²¯µ°¥¥®´³ ¤G¡£¨¡´³ °µ¢¬©£³ HugapI
irland
p²¥³©¤¥®´
’³ e³´¡¢¬©³¨¥®´
h¯µ³¥³ ¯¦ ´¨¥ o©²¥¡£¨´¡³ {p¡²¬©¡¥®´} ¡®¤ eµ²¯°¥¡® p¡²¬©¡¥®´
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ ´¨¥ t¡¯©³¥¡£¨ {p²©¥ m©®©³´¥²}
c¥®´²¡¬ s´¡´©³´©£³ o¦¦©£¥
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/190
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ f©®¡®£¥
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ c¯°´²¯¬¬¥² ¡®¤ aµ¤©´¯² g¥®¥²¡¬
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ r¥¶¥®µ¥ c¯©³³©¯®¥²³
o¦¦©£¥ ¯¦ pµ¢¬©£ w¯²«³
s´¡´¥ l¡¢¯²¡´¯²¹
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ a´´¯²®¥¹ g¥®¥²¡¬
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ d©²¥£´¯² ¯¦ pµ¢¬©£ p²¯³¥£µ´©¯®³
v¡¬µ¡´©¯® o¦¦©£¥
c©¶©¬ s¥²¶©£¥ c¯©³³©¯®
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ o¢µ¤³¡®
c¨©¥¦ s´¡´¥ s¯¬©£©´¯²
’³ o¦¦©£¥
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ jµ³´©£¥L e±µ¡¬©´¹ ¡®¤ l¡· r¥¦¯²
c¯µ²´³ s¥²¶©£¥
p²©³¯®³ s¥²¶©£¥
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ c¯©³³©¯®¥²³ ¯¦ c¨¡²©´¡¢¬¥ d¯®¡´©¯®³ ¡®¤ b¥±µ¥³´³
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ ´¨¥ e®¶©²¯®¥®´ ¡®¤ l¯£¡¬ g¯¶¥²®¥®´
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ e¤µ£¡´©¯® ¡®¤ s£©¥®£¥
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ c¯µ®©£¡´©¯®³L m¡²©®¥ ¡®¤ n¡´µ²¡¬ r¥³¯µ²£¥³
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ a§²©£µ¬´µ²¥ ¡®¤ f¯¯¤
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ t²¡®³°¯²´
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ h¥¡¬´¨ ¡®¤ c¨©¬¤²¥®
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ e®´¥²°²©³¥L t²¡¤¥ ¡®¤ e°¬¯¹¥®´
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ a²´³L s°¯²´³ ¡®¤ t¯µ²©³
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ d¥¦¥®£¥
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ f¯²¥©§® a¦¦¡©²³
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ s¯£©¡¬ ¡®¤ f¡©¬¹ a¦¦¡©²³
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ c¯µ®©´¹L rµ²¡¬ ¡®¤ g¡¥¬´¡£¨´ {g¡¥¬©£ ³°¥¡«©®§ ²¥§©¯®³} a¦¦¡©²³
a²´³ c¯µ®£©¬
n¡´©¯®¡¬ g¡¬¬¥²¹N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/191
italien
QN u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥²
QN p²¥³©¤¥®º¡ ¤¥¬ c¯®³©§¬©¯ ¤¥© m©®©³´²©
m©®©³´¥²°²¥³©¤¥®´¥®³ «¡®³¬©
RN m©®©³´¥²¯ ¤¥§¬© a¦¦¡²© e³´¥²©
u´²©«¥³©®©³´¥²©¥´
SN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬
’i®´¥²®¯
i®²©«¥³©®©³´¥²©¥´
TN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬¡ g©µ³´©º©¡
jµ³´©´©¥©®©³´¥²©¥´
UN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬¡ d©¦¥³¡
fö²³¶¡²³©®©³´¥²©¥´ H1I
VN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬
’e£¯®¯©¡ ¥ ¤¥¬¬¥ f©®¡®º¥
e«¯®¯©M ¯£¨ ¦©®¡®³©®©³´¥²©¥´ H¦N¤N ¥«¯®¯©©®©³´¥²©¥´
¯£¨ ¦©®¡®³©®©³´¥²©¥´I
WN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬¥ a´´©¶©´à p²¯¤µ´´©¶¥
n䲩®§³©®©³´¥²©¥´ H¦N¤N ©®¤µ³´²©ML ¨¡®¤¥¬³ML ¨¡®´¶¥²«³ML ´µM
²©³M ¯£¨ µ´²©«¥³¨¡®¤¥¬³©®©³´¥²©¥´I
XN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬¥ c¯µ®©£¡º©¯®©
k¯µ®©«¡´©¯®³©®©³´¥²©¥´ H¦N¤N °¯³´M ¯£¨ ´¥¬¥«¯µ®©M
«¡´©¯®³©®©³´¥²©¥´I
YN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬¥ p¯¬©´©£¨¥ ¡§²©£¯¬¥ ¥ ¦¯²¥³´¡¬©
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ª¯²¤M ¯£¨ ³«¯§³¢²µ«³°¯¬©´©« H¦N¤N ©®©³´¥²©¥´
¦ö² ª¯²¤¢²µ«³´©¬¬§å®§¡²I
QPN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬
’a¢©¥®´¥ ¥ ´µ´¥¬¡ ¤¥¬ t¥²²©´¯²©¯
m©¬ªöM ¯£¨ ®¡´µ²¶å²¤³©®©³´¥²©¥´ H¦N¤N ©¬ªö©®©³´¥²©¥´I
QQN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬¥ i®¦²¡³´²µ´´µ²¥ ¥ t²¡®³°¯²´©
i®¦²¡³´²µ«´µ²M ¯£¨ ´²¡®³°¯²´©®©³´¥²©¥´ H¦N¤N ´²¡¦©«©®©³´¥²©M
¥´ ¯£¨ ©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¡²¢¥´¥®I
QRN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬ l¡¶¯²¯ ¥ ¤¥¬¬¥ °¯¬©´©£¨¥ ³¯£©¡¬©
a²¢¥´³¡²«®¡¤³M ¯£¨ ³¯£©¡¬©®©³´¥²©¥´ H¦N¤N ©®©³´¥²©¥´ ¦ö²
¡²¢¥´³¡²«®¡¤³¦²å§¯² ¯£¨ ³¯£©¡¬ ´²¹§§¨¥´I
QSN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬¡ s¡¬µ´¥
h䬳¯¶å²¤³©®©³´¥²©¥´
QTN m©®©³´¥²¯ ¤¥¬¬
’i³´²µº©¯®¥L u®©¶¥²³©´à ¥ r©£¥²£¡
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² µ´¢©¬¤®©®§M µ®©¶¥²³©´¥´ ¯£¨ ¦¯²³«®©®§
QUN m©®©³´¥²¯ °¥² © b¥®© ¥ ¬¥ ¡´´©¶©´à £µ¬´µ²¡¬©
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² «µ¬´µ²¡²¶ ¯£¨ «µ¬´µ²¶¥²«³¡¨¥´
(1) Icke-krigsmateriel
RN Ö¶²©§¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¯²§¡®Z
consip spa Hk¯®³¥³³©¯®³©®®¥¨¡¶¡²¥ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ©®¦¯²M
¡´©¯®³´ªä®³´¥²I H1I
consip Hc¯®£¥³³©¯®¡²©¡ s¥²¶©º© i®¦¯²¡´©£© pµ¢¢¬©£©I
(1) Inköpscentral för samtliga ministerier, och på begäran för andra offentliga organ utifrån ett medgivande eller ett ramavtal.
luxemburg
QN m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬
’a§²©£µ¬´µ²¥L ¤¥ ¬¡ v©´©£µ¬´µ²¥ ¥´ ¤µ d鶥¬¯°°¥¥®´ ²µ²¡¬Z a¤©®©³´²¡´©¯® ¤¥³ ³¥²¶©£¥³ ´¥£¨®©±µ¥³ ¤¥
¬
’¡§²©£µ¬´µ²¥N
RN m©®©³´è²¥ ¤¥³ a¦¦¡©²¥³ é´²¡®§è²¥³L ¤µ c¯¥²£¥ ¥¸´é²©¥µ²L ¤¥ ¬¡ c¯¯°é²¡´©¯® ¥´ ¤¥ ¬¡ d馥®³¥Z a²é¥N
SN m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬Ge¤µ£¡´©¯® ®¡´©¯®¡¬¥L ¤¥ ¬¡ f¯²¡´©¯® °²¯¦¥³³©¯®®¥¬¬¥ ¥´ ¤¥³ s°¯²´³Z l¹£é¥³ ¤
’¥®³¥©§®¥¥®´ ³¥£¯®¤¡©²¥
¥´ ¤
’¥®³¥©§®¥¥®´ ³¥£¯®¤¡©²¥ ´¥£¨®©±µ¥N
TN m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬
’e®¶©²¯®®¥¥®´Z a¤©®©³´²¡´©¯® ¤¥ ¬’¥®¶©²¯®®¥¥®´N
UN m©®©³´è²¥ ¤
’e´¡´L ¤é°¡²´¥¥®´ ¤¥³ c¯µ®©£¡´©¯®³Z e®´²¥°²©³¥ ¤¥³ p ¥´ t Hp¯³´¥³ ³¥µ¬¥¥®´IN
VN m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬¡ f¡©¬¬¥L ¤¥ ¬¡ s¯¬©¤¡²©´é ³¯£©¡¬¥ ¥´ ¤¥ ¬¡ j¥µ®¥³³¥Z m¡©³¯®³ ¤¥ ²¥´²¡©´¥ ¤¥ ¬
’e´¡´L h¯¥³ ¤’¥®¦¡®´³N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/192
WN m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬¡ f¯®£´©¯® °µ¢¬©±µ¥ ¥´ ¤¥ ¬¡ r馯²¥ ¡¤©®©³´²¡´©¶¥Z c¥®´²¥ ©®¦¯²¡´©±µ¥ ¤¥ ¬
’e´¡´L s¥²¶©£¥ £¥®´²¡¬ ¤¥³
©°²©é³ ¥´ ¤¥³ ¦¯µ²®©´µ²¥³ ¤¥ ¢µ²¥¡µ ¤¥ ¬
’e´¡´N
XN m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬¡ jµ³´©£¥Z e´¡¢¬©³³¥¥®´³ °é®©´¥®´©¡©²¥³N
YN m©®©³´è²¥ ¤¥ ¬
’i®´é²©¥µ²Z p¯¬©£¥ §²¡®¤M¤µ£¡¬¥L s¥²¶©£¥ ®¡´©¯®¡¬ ¤¥ ¬¡ °²¯´¥£´©¯® £©¶©¬¥N
QPN m©®©³´è²¥ ¤¥³ t²¡¶¡µ¸ °µ¢¬©£³Z a¤©®©³´²¡´©¯® ¤¥³ ¢â´©¥®´³ °µ¢¬©£³[ a¤©®©³´²¡´©¯® ¤¥³ °¯®´³ ¥´ £¨¡µ³³é¥³N
nederlÄnderna
Ministerie van Algemene Zaken (Ministeriet för allmänna frågor)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´¥´I
— bµ²¥¡µ ¶¡® ¤¥ w¥´¥®³£¨¡°°¥¬©ª«¥ r¡¡¤ ¶¯¯² ¨¥´ r¥§¥²©®§³¢¥¬¥©¤ Hv¥´¥®³«¡°¬©§¡ ²å¤¥´ ¦ö² ²¥§¥²©®§³°¯¬©´©«I
— r©ª«³¶¯¯²¬©£¨´©®§³¤©¥®³´Z H²¥§¥²©®§¥®³ ©®¦¯²¡´©¯®³´ªä®³´I
Ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (Ministeriet för inrikesfrågor och rikets inre
förbindelser)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´¥´I
— a§¥®´³£¨¡° i®¦¯²¡´©¥¶¯¯²º©¥®©®§ o¶¥²¨¥©¤³°¥²³¯®¥¥¬ HivopI Hi®¦¯²¡´©¯®³«¯®´¯²Z ¯¦¦¥®´¬©§¡®³´ä¬¬¤¡I
— c¥®´²¡¬¥ a²£¨©¥¦³¥¬¥£´©¥¤©¥®³´ HcasI Hc¥®´²¡¬¡ ¡²«©¶´ªä®³´¥®I
— a¬§¥¥®¥ i®¬©£¨´©®§¥®‑ ¥® v¥©¬©§¨¥©¤³¤©¥®³´ HaivdI Ha¬¬ä®®¡ µ®¤¥²²ä´´¥¬³¥M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³´ªä®³´¥®I
— b¥¨¥¥²¯²§¡®©³¡´©¥ gba Hc¥®´²¡¬¡ °¥²³¯®¡¬M ¯£¨ ²¥³¥¦ö²¶¡¬´®©®§¥®I
— o²§¡®©³¡´©¥ i®¦¯²¡´©¥‑ ¥® £¯µ®©£¡´©¥´¥£¨®¯¬¯§©¥ oov HitoI Ho²§¡®©³¡´©¯®¥® ¦ö² ©®¦¯²¡´©¯®³M ¯£¨ «¯µ®©«¡M
´©¯®³´¥«®©«I
— k¯²°³ l¡®¤¥¬©ª«¥ p¯¬©´©¥¤©¥®³´¥® Hn¡´©¯®¥¬¬¡ °¯¬©³¢¹²å®I
Ministerie van Buitenlandse Zaken (Utrikesministeriet)
— d©²¥£´¯²¡¡´ g¥®¥²¡¡¬ r¥§©¯¢¥¬¥©¤ ¥® c¯®³µ¬¡©²¥ z¡«¥® HdgrcI Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² ²¥§©¯®¡¬°¯¬©´©« ¯£¨ «¯®³µ¬ä²¡
¦²å§¯²I
— d©²¥£´¯²¡¡´ g¥®¥²¡¡¬ p¯¬©´©¥«¥ z¡«¥® HdgpzI Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² °¯¬©´©³«¡ ¦²å§¯²I
— d©²¥£´¯²¡¡´ g¥®¥²¡¡¬ i®´¥²®¡´©¯®¡¬¥ s¡¥®·¥²«©®§ HdgisI Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬´ ³¡¡²¢¥´¥I
— d©²¥£´¯²¡¡´ g¥®¥²¡¡¬ eµ²¯°¥³¥ s¡¥®·¥²«©®§ HdgesI Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² ¥µ²¯°¥©³«´ ³¡¡²¢¥´¥I
— c¥®´²µ ´¯´ b¥¶¯²¤¥²©®§ ¶¡® ¤¥ i°¯²´ µ©´ o®´·©««¥¬©®§³¬¡®¤¥® HcbiI Hc¥®´²µ ¦ö² ¦²äª¡®¤¥ ¡¶ ©°¯²´ ¦²å®
µ´¶¥£«¬©®§³¬ä®¤¥²I
— c¥®´²¡¬¥ ¤©¥®³´¥® ²¥³³¯²´¥²¥®¤ ¯®¤¥² pOp¬¶s Hc¥®´²¡¬¡ ´ªä®³´¥² µ®¤¥²³´ä¬¬¤¡ §¥®¥²¡¬³¥«²¥´¥²¡²¥®O³´ä¬¬¦ö²¥´²ä¤¡®¤¥
§¥®¥²¡¬³¥«²¥´¥²¡²¥®I
— bµ©´¥®¬¡®¤³¥ p¯³´¥® H©¥¤¥² ¡¦º¯®¤¥²¬©ª«I H¯¬©«¡ µ´¬ä®¤³«¡ ¢¥³«©£«®©®§¡²I
Ministerie van Defensie (Försvarsministeriet)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´I
— s´¡¦ d¥¦¥®³©¥ i®´¥²³¥²¶©£¥ c¯¡®¤¯ HdicoI Hfö²³¶¡²³³´¡¢¥®[ ©®´¥²®¡ ³´ö¤´ªä®³´¥²I
— d¥¦¥®³©¥ t¥¬¥¡´©£¡ o²§¡®©³¡´©¥ HdtoI Hfö²³¶¡²¥´³ ´¥¬¥¡´©«¯²§¡®©³¡´©¯®I
— c¥®´²¡¬¥ ¤©²¥£´©¥ ¶¡® ¤¥ d©¥®³´ g¥¢¯µ·¥®L w¥²«¥® ¥® t¥²²¥©®¥® Hfö²³¶¡²¥´³ ©®¦²¡³´²µ«´µ²L ¤¥´ £¥®´²¡¬¡ ¤©²¥«´¯²¡´¥´I
— d¥ ¡¦º¯®¤¥²¬©ª«¥ ²¥§©¯®¡¬¥ ¤©²¥£´©¥³ ¶¡® ¤¥ d©¥®³´ g¥¢¯µ·¥®L w¥²«¥® ¥® t¥²²¥©®¥® Hfö²³¶¡²¥´³ ©®¦²¡³´²µ«´µ²L
²¥§©¯®¡¬¡ ¤©²¥«´¯²¡´I
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/193
— d©²¥£´©¥ m¡´¥²©¥¥¬ k¯®©®«¬©ª«¥ m¡²©®¥ Hkµ®§¬©§¡ ¦¬¯´´¡®³ ¡´¥²©¥¬¤©²¥«´¯²¡´I
— d©²¥£´©¥ m¡´¥²©¥¥¬ k¯®©®«¬©ª«¥ l¡®¤¡£¨´ Hkµ®§¬©§¡ ¡²é®³ ¡´¥²©¥¬¤©²¥«´¯²¡´I
— d©²¥£´©¥ m¡´¥²©¥¥¬ k¯®©®«¬©ª«¥ lµ£¨´¡£¨´ Hkµ®§¬©§¡ ¦¬¹§¶¡°®¥´³ ¡´¥²©¥¬¤©²¥«´¯²¡´I
— l¡®¤¥¬©ª« b¥¶¯¯²²¡¤©®§³¢¥¤²©ª¦ k¯®©®«¬©ª«¥ l¡®¤¡£¨´ HlbbklI Hkµ®§¬©§¡ ¡²é®³ ¡´¥²©¥¬¡¶¤¥¬®©®§I
— d¥¦¥®³©¥ p©ª°¬¥©¤©®§ o²§¡®©³¡´©¥ HdpoI Hfö²³¶¡²¥´³ ¯²§¡®©³¡´©¯® ¦ö² ²ö²¬¥¤®©®§¡²I
— l¯§©³´©¥« c¥®´²µ k¯®©®«¬©ª«¥ lµ£¨´¡£¨´ Hkµ®§¬©§¡ ¦¬¹§¶¡°®¥´³ ¬¯§©³´©«£¥®´²µI
— k¯®©®«¬©ª«¥ m¡²©®¥L m¡²©®¥¢¥¤²©ª¦ Hkµ®§¬©§¡ ¦¬¯´´¡®L µ®¤¥²¨å¬¬³¡¶¤¥¬®©®§¥®I
Ministerie van Economische Zaken (Ekonomiministeriet)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´I
— c¥®´²¡¡¬ bµ²¥¡µ ¶¯¯² ¤¥ s´¡´©³´©¥« HcbsI Hs´¡´©³´©³«¡ £¥®´²¡¬¢¹²å®I
— c¥®´²¡¡¬ p¬¡®¢µ²¥¡µ HcpbI Hc¥®´²¡¬¡ °¬¡®¥²©®§³¢¹²å®I
— bµ²¥¡µ ¶¯¯² ¤¥ i®¤µ³´²©ë¬¥ e©§¥®¤¯ HbieI Hb¹²å® ¦ö² ©®¤µ³´²©¥¬¬ 䧡®¤¥²ä´´I
— s¥®´¥² Hs¥®´¥²I
— s´¡¡´³´¯¥º©£¨´ ¯° ¤¥ m©ª®¥® Hs¯¤mI Hs´¡´¥®³ §²µ¶©®³°¥«´©¯®I
— n¥¤¥²¬¡®¤³¥ m¥¤¥¤©®§©®§³¡µ´¯²©´¥©´ Hnm¡I Hn¥¤¥²¬ä®¤³«¡ «¯®«µ²²¥®³¹®¤©§¨¥´¥®I
— e£¯®¯©³£¨¥ v¯¯²¬©£¨´©®§³¤©¥®³´ HevdI Hi®¦¯²¡´©¯®³´ªä®³´ ¦ö² µ´²©«¥³¨¡®¤¥¬I
— n¥¤¥²¬¡®¤³¥ o®¤¥²®¥©®§ ¶¯¯² e®¥²§©¥ ¥® m©¬©¥µ bv Hn¯¶¥I Hn¥¤¥²¬ä®¤³«¡ ¥®¥²§©M ¯£¨ ©¬ªö¯²§¡®©³¡´©¯®¥®I
— a§¥®´³£¨¡° t¥¬¥£¯ Hb¹²å® ¦ö² ´¥¬¥«¯µ®©«¡´©¯®I
Ministerie van Financiën (Finansministeriet)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´I
— b¥¬¡³´©®§¤©¥®³´ aµ´¯¡´©³¥²©®§³£¥®´²µ Hs«¡´´¥M ¯£¨ ´µ¬¬¶¥²«¥´³ ¤¡´¡£¥®´¥²I
— b¥¬¡³´©®§¤©¥®³´ Hs«¡´´¥M ¯£¨ ´µ¬¬¦ö²¶¡¬´®©®§¥®IZ
— ¤¥ ¡¦º¯®¤¥²¬©ª«¥ d©²¥£´©¥³ ¤¥² r©ª«³¢¥¬¡³´©®§¥® H¯¬©«¡ ¤©²¥«´¯²¡´ ©®¯ ³«¡´´¥M ¯£¨ ´µ¬¬¦ö²¶¡¬´®©®§¥®I
— f©³£¡¬¥ i®¬©£¨´©®§¥®‑ ¥® o°³°¯²©®§³¤©¥®³´ H©®£¬N e£¯®¯©³£¨¥ c¯®´²¯¬¥ ¤©¥®³´ HecdI Ha¶¤¥¬®©®§¥® ¦ö² ³«¡´´¥M
©®¦¯²¡´©¯® ¯£¨ ³«¡´´¥µ´²¥¤®©®§¡²L ©®¢¥§²©°¥´ ¥«¯®¯©³«¡ µ´²¥¤®©®§¡²I
— b¥¬¡³´©®§¤©¥®³´ o°¬¥©¤©®§¥® Hs«¡´´¥M ¯£¨ ´µ¬¬¦ö²¶¡¬´®©®§¥®³ µ´¢©¬¤®©®§³¡¶¤¥¬®©®§I
— d©¥®³´ ¤¥² d¯¥©®¥® Hs´¡´¥®³ ¥§¥®¤¯¡²I
Ministerie van Justitie (Justitieministeriet)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´I
— d©¥®³´ jµ³´©´©ë¬¥ i®²©£¨´©®§¥® Ha¶¤¥¬®©®§¥® ¦ö² «²©©®¡¬¶å²¤³¡®³´¡¬´¥²I
— r¡¡¤ ¶¯¯² ¤¥ k©®¤¥²¢¥³£¨¥²©®§ Hb¡²®³«¹¤¤³²å¤¥´I
— c¥®´²¡¡¬ jµ³´©´©¥ i®£¡³³¯ bµ²¥¡µ Hc¥®´²¡¬¡ ©®«¡³³¯¢¹²å®I
— o°¥®¢¡¡² m©®©³´¥²©¥ HÅ«¬¡§¡²¹®¤©§¨¥´¥®I
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/194
— i©§²¡´©¥ ¥® n¡´µ²¡¬©³¡´©¥¤©¥®³´ Hi®¶¡®¤²©®§³M ¯£¨ ®¡´µ²¡¬©³¥²©®§³¹®¤©§¨¥´¥®I
— n¥¤¥²¬¡®¤³ f¯²¥®³©³£¨ i®³´©´µµ´ Hn¥¤¥²¬ä®¤³«¡ ²ä´´³¥¤©£©®³«¡ ©®³´©´µ´¥´I
— r¡¡¤ ¶¯¯² ¤¥ r¥£¨´³°²¡¡« Hrä´´³¬©§¡ ²å¤¥´I
Ministerie van Landbouw, Natuurbeheer en Visserij (Ministeriet för jordbruk, naturvård och fiske)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´I
— a§¥®´³£¨¡° l¡®¤¥¬©ª«¥ s¥²¶©£¥ ¢©ª r¥§¥¬©®§¥® HlaserI Hn¡´©¯®¥¬¬¡ ¢¹²å® ¦ö² §¥®¯¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ²¥§¬¥²©®§³å´§ä²¤¥²I
— a§¥®´³£¨¡° p¬¡®´¥®º©¥«´¥ «µ®¤©§¥ d©¥®³´ HpdI Hb¹²å® ¦ö² ¶ä¸´³«¹¤¤I
— a¬§¥¥®¥ i®³°¥£´©¥¤©¥®³´ HaidI Ha¬¬ä®®¡ ¬¡®´¢²µ«³ML ®¡´µ²¶å²¤³M ¯£¨ ¦©³«¥©®³°¥«´©¯®¥®I
— d¥ ¡¦º¯®¤¥²¬©ª«¥ r¥§©¯®¡¬¥ b¥¬¥©¤³¤©²¥£´©¥³ H¥®³«©¬¤¡ ²¥§©¯®¡¬¡ °¯¬©´©³«¡ ¤©²¥«´¯²¡´I
— a§¥®´³£¨¡° bµ²¥¡µ h¥¦¦©®§¥® Hb¹²å® ¦ö² ©®¥²¡¬M ¯£¨ §ö¤³¥¬¡¶§©¦´¥²I
— d©¥®³´ l¡®¤¥¬©ª« g¥¢©¥¤ HdlgI Hb¹²å® ¦ö² ¬¡®¤³¢¹§¤³µ´¶¥£«¬©®§I
— d¥ ¡¦º¯®¤¥²¬©ª«¥ r¥§©¯®¡¬¥ b¥¬¥©¤³¤©²¥£´©¥³ H¥®³«©¬¤¡ ²¥§©¯®¡¬¡ °¯¬©´©³«¡ ¤©²¥«´¯²¡´I
Ministerie van Onderwijs, Cultuur en Wetenschappen (Undervisnings-, kultur- och vetenskapsministeriet)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´I
— i®³°¥£´©¥ ¶¡® ¨¥´ o®¤¥²·©ª³ Hu®¤¥²¶©³®©®§³©®³°¥«´©¯®¥®I
— i®³°¥£´©¥ cµ¬´µµ²¢¥º©´ Hkµ¬´µ²¡²¶³©®³°¥«´©¯®¥®I
— c¥®´²¡¬¥ f©®¡®£©ë® i®³´¥¬¬©®§¥® Hv¥²«¥´ ¦ö² ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡³ ¦©®¡®³©¥²©®§I
— n¡´©¯®¡¡¬ ¡²£¨©¥¦ Hn¡´©¯®¡¬¡²«©¶¥´I
— r©ª«³¤©¥®³´ ¶¯¯² ¤¥ ¡²£¨¥¯¬¯§©¥ Hr©«³©®³°¥«´©¯®¥® ¦ö² ¡²«¥¯¬¯§©I
— r©ª«³¡²£¨©¥¦©®³°¥£´©¥ Hf¯¬«¢¯«¦ö²©®§³©®³°¥«´©¯®¥®I
— a¤¶©¥³²¡¡¤ ¶¯¯² w¥´¥®³£¨¡°³‑ ¥® t¥£¨®¯¬¯§©¥¢¥¬¥©¤ Hr夥´ ¦ö² ¶¥´¥®³«¡° ¯£¨ ´¥«®©«I
— o®¤¥²·©ª³²¡¡¤ Hu®¤¥²¶©³®©®§³²å¤¥´I
— r©ª«³©®³´©´µµ´ ¶¯¯² o¯²¬¯§³¤¯£µ¥®´¡´©¥ Hr©«³©®³´©´µ´¥´ ¦ö² «²©§³¤¯«µ¥®´¡´©¯®I
— i®³´©´µµ´ c¯¬¬¥£´©¥ n¥¤¥²¬¡®¤ Hn¥¤¥²¬ä®¤³«¡ ©®³´©´µ´¥´ ¦ö² «µ¬´µ²¡²¶¥´I
— r¡¡¤ ¶¯¯² cµ¬´µµ² Hkµ¬´µ²²å¤¥´I
— r©ª«³¤©¥®³´ ¶¯¯² ¤¥ m¯®µ¥®´¥®º¯²§ Hr©«³¹®¤©§¨¥´¥® ¦ö² ¢¥¶¡²¡®¤¥ ¡¶ ©®®¥³ä²«¥®I
— r©ª«³¤©¥®³´ oµ¤¨¥©¤«µ®¤©§ b¯¤¥¯®¤¥²º¯¥« Hr©«³¹®¤©§¨¥´¥® ¦ö² ¡²«¥¯¬¯§©³« ¦¯²³«®©®§I
Ministerie van Sociale Zaken en Werkgelegenheid (Arbetsmarknads- och socialministeriet)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´I
Ministerie van Verkeer en Waterstaat (Ministeriet för kommunikation och offentliga arbeten)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´I
— d©²¥£´¯²¡¡´–g¥®¥²¡¡¬ lµ£¨´¶¡¡²´ Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² £©¶©¬ ¬µ¦´¦¡²´I
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/195
— d©²¥£´¯²¡¡´‑g¥®¥²¡¡¬ g¯¥¤¥²¥®¶¥²¶¯¥² Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² §¯¤³´²¡¦©«I
— d©²¥£´¯²¡¡´‑g¥®¥²¡¡¬ p¥²³¯®¥®¶¥²¶¯¥² Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² °¥²³¯®´²¡¦©«I
— d©²¥£´¯²¡¡´‑g¥®¥²¡¡¬ r©ª«³·¡´¥²³´¡¡´ Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¡²¢¥´¥®I
— h¯¯¦¤«¡®´¯¯² d©²¥£´¯²¡¡´‑g¥®¥²¡¡¬ r©ª«³ w¡´¥²³´¡¡´ Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¡²¢¥´¥®L ¨µ¶µ¤«¯®´¯²¥´I
— d¥ ¡¦º¯®¤¥²¬©ª«¥ ²¥§©¯®¡¬¥ ¤©²¥£´©¥³ ¶¡® r©ª«³·¡´¥²³´¡¡´ H¯¬©«¡ ²¥§©¯®¡¬¡ ¤©²¥«´¯²¡´ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¡²¢¥´¥®I
— d¥ ¡¦º¯®¤¥²¬©ª«¥ ³°¥£©¡¬©³´©³£¨¥ ¤©¥®³´¥® ¶¡® r©ª«³·¡´¥²³´¡¡´ H¯¬©«¡ ¦¡£«¯²§¡® ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¡²¢¥´¥®I
— d©²¥£´¯²¡¡´‑g¥®¥²¡¡¬ w¡´¥² Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² ¶¡´´¥®¦²å§¯²I
— i®³°¥£´¥µ²‑g¥®¥²¡¡¬L i®³°¥£´©¥ v¥²«¥¥² ¥® w¡´¥²³´¡¡´ Hg¥®¥²¡¬©®³°¥«´ö²¥®L ©®³°¥«´©¯®¥® ¦ö² «¯µ®©«¡´©¯®¥² ¯£¨
¯¦¦¥®´¬©§¡ ¡²¢¥´¥®I
— d©¶©³©¥ lµ£¨´¶¡¡²´ ¶¡® ¤¥ i®³°¥£´¥µ²‑g¥®¥²¡¡¬L i®³°¥£´©¥ v¥²«¥¥² ¥® w¡´¥²³´¡¡´ H¬µ¦´¦¡²´³¡¶¤¥¬®©®§¥®I
— d©¶©³©¥ v¥²¶¯¥² ¶¡® ¤¥ i®³°¥£´¥µ²‑g¥®¥²¡¡¬L i®³°¥£´©¥ v¥²«¥¥² ¥® w¡´¥²³´¡¡´ H´²¡®³°¯²´¡¶¤¥¬®©®§¥®I
— d©¶©³©¥ s£¨¥¥°¶¡¡²´ ¶¡® ¤¥ i®³°¥£´¥µ²‑g¥®¥²¡¡¬L i®³°¥£´©¥ v¥²«¥¥² ¥® w¡´¥²³´¡¡´ H³ªö¦¡²´³¡¶¤¥¬®©®§¥®I
— c¥®´²¡¬¥ d©¥®³´¥® H£¥®´²¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥²I
— k¯®©®«¬©ª« n¥¤¥²¬¡®¤³ m¥´¥¯²¯¬¯§©³£¨ i®³´©´µµ´ HknmiI Hkµ®§¬©§¡ ®¥¤¥²¬ä®¤³«¡ ¥´¥¯²¯¬¯§©³«¡ ©®³´©´µ´¥´I
Ministerie van Volkshuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubeheer (Ministeriet för bostadsfrågor, fysisk
planering och miljöfrågor)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´I
— d©²¥£´¯²¡¡´‑g¥®¥²¡¡¬ w¯®¥® Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² ¢¯³´¡¤³¦²å§¯²I
— d©²¥£´¯²¡¡´‑g¥®¥²¡¡¬ rµ©´¥ Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² ¦¹³©³« °¬¡®¥²©®§I
— d©²¥£´¯²¡¡´ g¥®¥²¡¬ m©¬©¥µ¢¥¨¥¥² Hg¥®¥²¡¬¤©²¥«´¯²¡´¥´ ¦ö² ©¬ªö¦²å§¯²I
— r©ª«³§¥¢¯µ·¥®¤©¥®³´ Hv¥²«¥´ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¢¹§§®¡¤¥²I
— vrom ©®³°¥£´©¥ HvromM©®³°¥«´©¯®¥®I
Ministerie van Volksgezondheid, Welzijn en Sport (Ministeriet för hälsovård, välfärd och idrott)
— b¥³´µµ²³¤¥°¡²´¥¥®´ H¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¥°¡²´¥¥®´I
— i®³°¥£´©¥ g¥º¯®¤¨¥©¤³¢¥³£¨¥²©®§L w¡²¥® ¥® v¥´¥²©®¡©²¥ z¡«¥® Hi®³°¥«´©¯®¥® ¦ö² ¨ä¬³¯³«¹¤¤ ¯£¨ ¶¥´¥²©®ä²¨ä¬³¡I
— i®³°¥£´©¥ g¥º¯®¤¨¥©¤³º¯²§ Hh䬳¯¶å²¤³©®³°¥«´©¯®¥®I
— i®³°¥£´©¥ j¥µ§¤¨µ¬°¶¥²¬¥®©®§ ¥® j¥µ§¤¢¥³£¨¥²©®§ Hu®§¤¯³©®³°¥«´©¯®¥®I
— r©ª«³©®³´©´µµ´ ¶¯¯² ¤¥ v¯¬«³§¥º¯®¤¨¥©¤ ¥® m©¬©¥µ HrivmI Hr©«³©®³´©´µ´¥´ ¦ö² ¦¯¬«¨ä¬³¡ ¯£¨ ©¬ªö¦²å§¯²I
— s¯£©¡¡¬ ¥® cµ¬´µ²¥¥¬ p¬¡®¢µ²¥¡µ Hb¹²å® ¦ö² ³¯£©¡¬ ¯£¨ «µ¬´µ²¥¬¬ °¬¡®¥²©®§I
— a§¥®´³£¨¡° ´N¢N¶N ¨¥´ c¯¬¬¥§¥ ´¥² b¥¯¯²¤¥¬©®§ ¶¡® g¥®¥¥³©¤¤¥¬¥® Hlä«¥¥¤¥¬³¹®¤©§¨¥´¥®I
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/196
Tweede Kamer der Staten
‑Generaal (parlamentets andra kammare)
Eerste Kamer der Staten
‑Generaal (parlamentets första kammare)
Raad van State (Rådgivande organet för lagfrågor)
Algemene Rekenkamer (Nederländska revisionsverket)
Nationale Ombudsman (Statens ombudsman)
Kanselarij der Nederlandse Orden (Kansliet för nederländska ordensväsendet)
Kabinet der Koningin (drottningens hovstat)
Österrike
QN bµ®¤¥³«¡®º¬¥²¡´
fö²¢µ®¤³«¡®³¬¥²®³ «¡®³¬©
RN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² ¡µ³·ä²´©§¥ a®§¥¬¥§¥®¨¥©´¥®
fö²¢µ®¤³µ´²©«¥³©®©³´¥²©¥´
SN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² b©¬¤µ®§L w©³³¥®³£¨¡¦´ µ®¤
kµ¬´µ²
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² µ´¢©¬¤®©®§L ¶¥´¥®³«¡° ¯£¨ «µ¬´µ²
TN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² f©®¡®º¥®
fö²¢µ®¤³¦©®¡®³©®©³´¥²©¥´
UN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² g¥³µ®¤¨¥©´ µ®¤ f²¡µ¥®
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¨ä¬³¯¶å²¤ ¯£¨ «¶©®®¯¦²å§¯²
VN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² i®®¥²¥³
fö²¢µ®¤³©®²©«¥³©®©³´¥²©¥´
WN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² jµ³´©º
fö²¢µ®¤³ªµ³´©´©¥©®©³´¥²©¥´
XN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² l¡®¤¥³¶¥²´¥©¤©§µ®§
fö²¢µ®¤³¦ö²³¶¡²³©®©³´¥²©¥´
YN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² l¡®¤M µ®¤ f¯²³´·©²´³£¨¡¦´L
u·¥¬´³£¨µ´º µ®¤ w¡³³¥²·©²´³£¨¡¦´
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¦ö² ª¯²¤M ¯£¨ ³«¯§³¢²µ«L ©¬ªö
³¡´ ¶¡´´¥®¦ö²¶¡¬´®©®§
QPN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² ³¯º©¡¬¥ s©£¨¥²¨¥©´L g¥®¥²¡´©¯M
®¥® µ®¤ k¯®³µ¥®´¥®³£¨µ´º
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ³¯£©¡¬ ´²¹§§¨¥´L §¥®¥²¡´©¯®³¦²å§¯²
¯£¨ «¯®³µ¥®´³«¹¤¤
QQN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² v¥²«¥¨²L i®®¯¶¡´©¯® µ®¤ t¥£¨M
®¯¬¯§©¥
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ´²¡®³°¯²´L ©®®¯¶¡´©¯® ¯£¨ ´¥«®©«
QRN bµ®¤¥³©®©³´¥²©µ ¦ü² w©²´³£¨¡¦´ µ®¤ a²¢¥©´
fö²¢µ®¤³©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¥«¯®¯© ¯£¨ ¡²¢¥´³¡²«®¡¤³¦²åM
§¯²
QSN bµ®¤¥³¡´ ¦ü² e©£¨M µ®¤ v¥²¥³³µ®§³·¥³¥®
fö²¢µ®¤³«¯®´¯²¥´ ¦ö² «¡¬©¢²¥²©®§ ¯£¨ ä´®©®§
QTN Ö³´¥²²¥©£¨©³£¨¥ f¯²³£¨µ®§³M µ®¤ p²ü¦º¥®´²µ a²³¥®¡¬
gNN¢Nh
Ö³´¥²²©«©³«¡ ¦¯²³«®©®§³M ¯£¨ ´¥³´£¥®´²¥´ a²³¥®¡¬ gNN¢Nh
QUN bµ®¤¥³°²ü¦¡®³´¡¬´ ¦ü² k²¡¦´¦¡¨²º¥µ§¥
fö²¢µ®¤³¡®³´¡¬´¥® ¦ö² ¢©¬°²¯¶®©®§
QVN bµ®¤¥³¢¥³£¨¡¦¦µ®§ gNN¢NhN
fö²¢µ®¤³¡®³´¡¬´¥® ¦ö² µ°°¨¡®¤¬©®§
QWN bµ®¤¥³²¥£¨¥®º¥®´²µ gNN¢NhN
fö²¢µ®¤³¡®³´¡¬´¥® ¦ö² ¤¡´¡¢¥¨¡®¤¬©®§
portugal
— p²¥³©¤ê®£©¡ ¤¯ c¯®³¥¬¨¯ ¤¥ m©®©³´²¯³[
p²¥©ä²©®©³´¥²®³ «¡®³¬©
— m©®©³´é²©¯ ¤¡³ f©®¡®ç¡³[
f©®¡®³©®©³´¥²©¥´
— m©®©³´é²©¯ ¤¡ d¥¦¥³¡ n¡£©¯®¡¬[ H1I
fö²³¶¡²³©®©³´¥²©¥´
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/197
— m©®©³´é²©¯ ¤¯³ n¥§ó£©¯³ e³´²¡®§¥©²¯³ ¥ ¤¡³ c¯µ®©¤¡M
¤¥³ p¯²´µ§µ¥³¡³[
u´²©«¥³©®©³´¥²©¥´ ¯£¨ ©®©³´¥²©¥´ ¦ö² °¯²´µ§©³©³«¡ ³¡M
¦µ®¤ © µ´¬¡®¤¥´
— m©®©³´é²©¯ ¤¡ a¤©®©³´²¡ç㯠i®´¥²®¡[
i®²©«¥³©®©³´¥²©¥´
— m©®©³´é²©¯ ¤¡ jµ³´©ç¡[
jµ³´©´©¥©®©³´¥²©¥´
— m©®©³´é²©¯ ¤¡ e£¯®¯©¡[
e«¯®¯©©®©³´¥²©¥´
— m©®©³´é²©¯ ¤¡ a§²©£µ¬´µ²¡L d¥³¥®¶¯¬¶©¥®´¯ rµ²¡¬ ¥
p¥³£¡³[
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ª¯²¤¢²µ«L ¬¡®¤³¢¹§¤³µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨ ¦©³«¥
— m©®©³´é²©¯ ¤¡ e¤µ£¡çã¯[
u´¢©¬¤®©®§³©®©³´¥²©¥´
— m©®©³´é²©¯ ¤¡ c©ê®£©¡ ¥ ¤¯ e®³©®¯ sµ°¥²©¯²[
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¶¥´¥®³«¡° ¯£¨ ¨ö§²¥ µ´¢©¬¤®©®§
— m©®©³´é²©¯ ¤¡ cµ¬´µ²¡[
kµ¬´µ²©®©³´¥²©¥´
— m©®©³´é²©¯ ¤¡ s¡ú¤¥[
h䬳¯¶å²¤³©®©³´¥²©¥´
— m©®©³´é²©¯ ¤¡ s¥§µ²¡®ç¡ s¯£©¡¬ ¥ ¤¯ t²¡¢¡¬¨¯[
s¯£©¡¬M ¯£¨ ¡²¢¥´³¡²«®¡¤³©®©³´¥²©¥´
— m©®©³´é²©¯ ¤¡³ o¢²¡³ pú¢¬©£¡³L t²¡®³°¯²´¥³ ¥ h¡¢©´¡M
çã¯[
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¡²¢¥´¥®L ´²¡®³°¯²´ ¯£¨ ¢¯³´¡¤³M
¦²å§¯²
— m©®©³´é²©¯ ¤¡³ c©¤¡¤¥³L o²¤¥®¡¥®´¯ ¤¯ t¥²²©´ó²©¯ ¥
a¢©¥®´¥N
m©®©³´¥²©¥´ ¦ö² ³´¡¤³¦²å§¯²L ¦¹³©³« °¬¡®¥²©®§ ¯£¨ ©¬ªö
(1) Icke-militär materiel enligt bilaga V.
finland
oikeuskanslerinvirasto
– justitiekanslersÄmM
betet
justitiekanslersÄmbetet
kauppaM ja teollisuusministeriÖ
– handelsM
och industriministeriet
handelsM och industriministeriet
kµ¬µ´´¡ª¡¶©²¡³´¯
– k¯®³µ¥®´¶¥²«¥´
k¯®³µ¥®´¶¥²«¥´
k©¬°¡©¬µ¶©²¡³´¯
– k¯®«µ²²¥®³¶¥²«¥´
k¯®«µ²²¥®³¶¥²«¥´
kµ¬µ´´¡ª¡¶¡¬©´µ³¬¡µ´¡«µ®´¡
– k¯®³µ¥®´«¬¡§¯®ä®¤¥®
k¯®³µ¥®´«¬¡§¯®ä®¤¥®
p¡´¥®´´©M ª¡ ²¥«©³´¥²©¨¡¬¬©´µ³
– p¡´¥®´M ¯£¨ ²¥§©³´¥²³´¹²¥¬³¥®
p¡´¥®´M ¯£¨ ²¥§©³´¥²³´¹²¥¬³¥®
liikenneM ja viestintÄministeriÖ
– kommunikaM
tionsministeriet
kommunikationsministeriet
v©¥³´©®´ä¶©²¡³´¯
– k¯µ®©«¡´©¯®³¶¥²«¥´
k¯µ®©«¡´©¯®³¶¥²«¥´
maaM ja metsÄtalousministeriÖ
– jordM och
skogsbruksministeriet
jordM och skogsbruksministeriet
e¬©®´¡²¶©«¥¶©²¡³´¯
– l©¶³¥¤¥¬³¶¥²«¥´
l©¶³¥¤¥¬³¶¥²«¥´
m¡¡®©´´¡µ³¬¡©´¯³
– l¡®´ä´¥²©¶¥²«¥´
l¡®´ä´¥²©¶¥²«¥´
oikeusministeriÖ
– justitieministeriet
justitieministeriet
t©¥´¯³µ¯ª¡¶¡¬´µµ´¥´µ® ´¯©©³´¯
– d¡´¡¯¢µ¤³¡®®¥®³
¢¹²å
d¡´¡¯¢µ¤³¡®®¥®³ ¢¹²å
tµ¯©¯©³´µ©¥´
– ¤¯³´¯¬¡²
d¯³´¯¬¡²
k¯²«¥©® ¯©«¥µ³
– hö§³´¡ ¤¯³´¯¬¥®
hö§³´¡ ¤¯³´¯¬¥®
k¯²«¥©® ¨¡¬¬©®´¯M¯©«¥µ³
– hö§³´¡ ¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¯³´¯¬¥®
hö§³´¡ ¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¯³´¯¬¥®
h¯¶©¯©«¥µ¤¥´
– ¨¯¶²ä´´¥²
h¯¶²ä´´¥²
kä²äªä¯©«¥µ¤¥´
– ´©®§³²ä´´¥²
t©®§³²ä´´¥²
h¡¬¬©®´¯M¯©«¥µ¤¥´
– ¦ö²¶¡¬´®©®§³¤¯³´¯¬¡²
fö²¶¡¬´®©®§³¤¯³´¯¬¡²
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/198
m¡²««©®¡¯©«¥µ³
– m¡²«®¡¤³¤¯³´¯¬¥®
m¡²«®¡¤³¤¯³´¯¬¥®
t¹ö´µ¯©¯©³´µ©®
– a²¢¥´³¤¯³´¯¬¥®
a²¢¥´³¤¯³´¯¬¥®
v¡«µµ´µ³¯©«¥µ³
– fö²³ä«²©®§³¤¯³´¯¬¥®
fö²³ä«²©®§³¤¯³´¯¬¥®
v¡®«¥©®¨¯©´¯¬¡©´¯³
– f宧¶å²¤³¶ä³¥®¤¥´
f宧¶å²¤³¶ä³¥®¤¥´
opetusministeriÖ
– undervisningsministeriet
undervisningsministeriet
o°¥´µ³¨¡¬¬©´µ³
– u´¢©¬¤®©®§³³´¹²¥¬³¥®
u´¢©¬¤®©®§³³´¹²¥¬³¥®
v¡¬´©¯® ¥¬¯«µ¶¡´¡²«¡³´¡¯
– s´¡´¥®³ ¦©¬§²¡®³«®©®§³¢¹²å
s´¡´¥®³ ¦©¬§²¡®³«®©®§³¢¹²å
puolustusministeriÖ
– fÖrsvarsministeriet
fÖrsvarsministeriet
pµ¯¬µ³´µ³¶¯©¡´ H1I
– fö²³¶¡²³¡«´¥®
fö²³¶¡²³¡«´¥®
sisÄasiainministeriÖ
– inrikesministeriet
inrikesministeriet
v䥳´ö²¥«©³´¥²©«¥³«µ³
– b¥¦¯¬«®©®§³²¥§©³´¥²£¥®´²¡¬¥®
b¥¦¯¬«®©®§³²¥§©³´¥²£¥®´²¡¬¥®
k¥³«µ³²©«¯³°¯¬©©³©
– c¥®´²¡¬«²©©®¡¬°¯¬©³¥®
c¥®´²¡¬«²©©®¡¬°¯¬©³¥®
l©©««µ¶¡ °¯¬©©³©
– rö²¬©§¡ °¯¬©³¥®
rö²¬©§¡ °¯¬©³¥®
r¡ª¡¶¡²´©¯¬¡©´¯³ H1I
– g²ä®³¢¥¶¡«®©®§³¶ä³¥®¤¥´
g²ä®³¢¥¶¡«®©®§³¶ä³¥®¤¥´
sosiaaliM ja terveysministeriÖ
socialM och hÄlsovÅrdsministeriet
t¹ö´´ö¹¹³´µ²¶¡¬¡µ´¡«µ®´¡
– a²¢¥´³¬ö³¨¥´³®ä®¤¥®
a²¢¥´³¬ö³¨¥´³®ä®¤¥®
t¡²«¡³´µ³¬¡µ´¡«µ®´¡
– p²ö¶®©®§³®ä®¤¥®
p²ö¶®©®§³®ä®¤¥®
lää«¥¬¡©´¯³
– lä«¥¥¤¥¬³¶¥²«¥´
lä«¥¥¤¥¬³¶¥²«¥´
t¥²¶¥¹¤¥®¨µ¯¬¬¯® ¯©«¥µ³´µ²¶¡«¥³«µ³
– rä´´³³«¹¤¤³£¥®´²¡M
¬¥® ¦ö² ¨ä¬³¯¶å²¤¥®
rä´´³³«¹¤¤³£¥®´²¡¬¥® ¦ö² ¨ä¬³¯¶å²¤¥®
t¡°¡´µ²¡¶©²¡³´¯
– o¬¹£«³¦¡¬¬³¶¥²«¥´
o¬¹£«³¦¡¬¬³¶¥²«¥´
sä´¥©¬¹´µ²¶¡«¥³«µ³
– s´²å¬³ä«¥²¨¥´³£¥®´²¡¬¥®
s´²å¬³ä«¥²¨¥´³£¥®´²¡¬¥®
tyÖministeriÖ
– arbetsministeriet
arbetsministeriet
v¡¬´¡«µ®®¡®³¯¶©´´¥¬©ª¡©® ´¯©©³´¯
– r©«³¦ö²¬©«®©®§³ä®M
®¥®³ ¢¹²å
r©«³¦ö²¬©«®©®§³ä®®¥®³ ¢¹²å
v¡¬´©¯® ´µ²¶¡°¡©«¡®¨¡«©ª¯©¤¥® ¶¡³´¡¡®¯´´¯«¥³«µ«³¥´
– s´¡´M
¬©§¡ ¦ö²¬ä§§®©®§¡² ¦ö² ¡³¹¬³ö«¡®¤¥
s´¡´¬©§¡ ¦ö²¬ä§§®©®§¡² ¦ö² ¡³¹¬³ö«¡®¤¥
t¹ö®¥µ¶¯³´¯
– a²¢¥´³²å¤¥´ © f©®¬¡®¤
a²¢¥´³²å¤¥´
ulkoasiainministeriÖ
– utrikesministeriet
utrikesministeriet
valtiovarainministeriÖ
– finansministeriet
finansministeriet
v¡¬´©¯®´¡¬¯µ¤¥® ´¡²«¡³´µ³¶©²¡³´¯
– s´¡´¥®³ ²¥¶©³©¯®³¶¥²«
s´¡´¥®³ ²¥¶©³©¯®³¶¥²«
v¡¬´©¯«¯®´´¯²©
– s´¡´³«¯®´¯²¥´
s´¡´³«¯®´¯²¥´
v¡¬´©¯® ´¹ö¡²««©®¡¬¡©´¯³
– s´¡´¥®³ ¡²¢¥´³¡²«®¡¤³¶¥²«
s´¡´¥®³ ¡²¢¥´³¡²«®¡¤³¶¥²«
v¥²¯¨¡¬¬©®´¯
– s«¡´´¥¦ö²¶¡¬´®©®§¥®
s«¡´´¥¦ö²¶¡¬´®©®§¥®
tµ¬¬©¬¡©´¯³
– tµ¬¬¶¥²«¥´
tµ¬¬¶¥²«¥´
v¡¬´©¯® ¶¡«µµ³²¡¨¡³´¯
– s´¡´³§¡²¡®´©¦¯®¤¥®
s´¡´³§¡²¡®´©¦¯®¤¥®
ympÄristÖministeriÖ
– miljÖministeriet
miljÖministeriet
(1) Icke-krigsmateriel.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/199
sverige
a
a«¡¤¥©¥® ¦ö² ¤¥ ¦²©¡ «¯®³´¥²®¡
r¯¹¡¬ a£¡¤¥¹ ¯¦ f©®¥ a²´³
a¬«¯¨¯¬©®³°¥«´©¯®¥®
n¡´©¯®¡¬ a¬£¯¨¯¬ b¯¡²¤
a¬«¯¨¯¬³¯²´©¥®´³®ä®¤¥®
a¬£¯¨¯¬©£ b¥¶¥²¡§¥³ p²¯¤µ£´ r¡®§¥ b¯¡²¤
a¬¬ä®®¡ °¥®³©¯®³¦¯®¤¥®
n¡´©¯®¡¬ s·¥¤©³¨ p¥®³©¯® fµ®¤
a¬¬ä®®¡ ²¥«¬¡¡´©¯®³®ä®¤¥®
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¦¯² c¯®³µ¥² c¯°¬¡©®´³
a¢¡³³¡¤¥²
e¢¡³³©¥³
a²¢¥´³¤¯³´¯¬¥®
l¡¢¯µ² c¯µ²´
a²¢¥´³§©¶¡²¶¥²«L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ a§¥®£¹ ¦¯² g¯¶¥²®¥®´ e°¬¯¹¥²³
a²¢¥´³¬©¶³¦¯®¤¥®
w¯²«©®§ l©¶¥³ fµ®¤
a²¢¥´³¬©¶³©®³´©´µ´¥´
n¡´©¯®¡¬ i®³´©´µ´¥ ¦¯² w¯²«©®§ l©¦¥
a²¢¥´³¡²«®¡¤³³´¹²¥¬³¥®
n¡´©¯®¡¬ l¡¢¯µ² m¡²«¥´ b¯¡²¤
a²¢¥´³©¬ªö¦¯®¤¥®
w¯²« e®¶©²¯®¥®´ fµ®¤
a²¢¥´³©¬ªö©®³´©´µ´¥´
n¡´©¯®¡¬ i®³´©´µ´¥ ¯¦ o££µ°¡´©¯®¡¬ h¥¡¬´¨
a²¢¥´³©¬ªö®ä®¤L ³´¡´¥®³
b¯¡²¤ ¯¦ o££µ°¡´©¯®¡¬ s¡¦¥´¹ ¡®¤ h¥¡¬´¨ ¦¯² g¯¶¥²®¥®´
e°¬¯¹¥¥³
a²¢¥´³©¬ªö¶¥²«¥´
s·¥¤©³¨ w¯²« e®¶©²¯®¥®´ aµ´¨¯²©´¹
a²«©´¥«´µ²µ³¥¥´
s·¥¤©³¨ mµ³¥µ ¯¦ a²£¨©´¥£´µ²¥
a²²¥®¤¥®ä®¤¥² HQRI
r¥§©¯®¡¬ t¥®¡®£©¥³ t²©¢µ®¡¬³ HQRI
b
b¡®¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ r¡©¬ a¤©®©³´²¡´©¯®
b¡²®¯¢µ¤³¡®®¥®
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ c¨©¬¤²¥®ô³ o¢µ¤³¡®
b¥²¥¤®©®§ ¦ö² µ´¶ä²¤¥²©®§ ¡¶ ¥¤©£©®³« ¥´¯¤©«L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ c¯µ®£©¬ ¯® t¥£¨®¯¬¯§¹ a³³¥³³¥®´ ©® h¥¡¬´¨
c¡²¥
b¥³¶ä²³®ä®¤¥® ¦ö² ²ä´´³¨ªä¬°
l¥§¡¬ a©¤ a°°¥¡¬³ c¯©³³©¯®
b©¯§²¡¦¢¹²åL ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ f©¬ c¥®³¯²³
b©¯§²¡¦©³«´ ¬¥¸©«¯®L ³¶¥®³«´
d©£´©¯®¡²¹ ¯¦ s·¥¤©³¨ b©¯§²¡°¨¹
b©²§©´´¡³«¯¬¡®
b©²§©´´¡ s£¨¯¯¬
b¬¥«©®§¥ ´¥«®©³«¡ ¨ö§³«¯¬¡
b¬¥«©®§¥ i®³´©´µ´¥ ¯¦ t¥£¨®¯¬¯§¹
b¯«¦ö²©®§³®ä®¤¥®
s·¥¤©³¨ a££¯µ®´©®§ s´¡®¤¡²¤³ b¯¡²¤
b¯³´¡¤³«²¥¤©´®ä®¤L ³´¡´¥®³ HbknI
n¡´©¯®¡¬ h¯µ³©®§ c²¥¤©´ gµ¡²¡®´¥¥ b¯¡²¤
b¯¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ h¯µ³©®§L bµ©¬¤©®§ ¡®¤ p¬¡®®©®§
b²¯´´³¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ ²å¤¥´
n¡´©¯®¡¬ c¯µ®£©¬ ¦¯² c²©¥ p²¥¶¥®´©¯®
b²¯´´³¯¦¦¥²¹®¤©§¨¥´¥®
c²©©®¡¬ v©£´© c¯°¥®³¡´©¯® ¡®¤ sµ°°¯²´ aµ´¨¯²©´¹
b²¯´´³³«¡¤¥®ä®¤¥®
c²©©®¡¬ i®ªµ²©¥³ c¯°¥®³¡´©¯® b¯¡²¤
b¹§§¦¯²³«®©®§³²å¤¥´
c¯µ®£©¬ ¦¯² bµ©¬¤©®§ r¥³¥¡²£¨
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/200
c
c¥®´²¡¬¡ ¦ö²³ö«³¤ªµ²³®ä®¤¥®
c¥®´²¡¬ c¯©´´¥¥ ¦¯² l¡¢¯²¡´¯²¹ a®©¡¬³
c¥®´²¡¬¡ ³´µ¤©¥³´ö¤³®ä®¤¥®
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ s´µ¤¥®´ a©¤
c¥®´²¡¬®ä®¤¥® ¦ö² ¦¡³´©§¨¥´³¤¡´¡
c¥®´²¡¬ b¯¡²¤ ¦¯² r¥¡¬Me³´¡´¥ d¡´¡
d
d¡®³¨ö§³«¯¬¡®
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ d¡®£¥
d¡´¡©®³°¥«´©¯®¥®
d¡´¡ i®³°¥£´©¯® b¯¡²¤
d¥¬¥§¡´©¯®¥® ¦ö² µ´¬ä®¤³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§¡² s¶¥²©§¥L isa
i®¶¥³´ ©® s·¥¤¥® a§¥®£¹
d¥°¡²´¥¥®´¥®
m©®©³´²©¥³ Hg¯¶¥²®¥®´ d¥°¡²´¥®´³I
d¯³´¯¬³¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ c¯µ²´³ a¤©®©³´²¡´©¯®
d²¡¡´©³«¡ ©®³´©´µ´¥´
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ f©¬L r¡¤©¯L t¥¬¥¶©³©¯® ¡®¤ t¨¥¡´²¥
e
e«¥³«¯¬¡®
e«¥ s£¨¯¯¬
e«¯¢²¯´´³¹®¤©§¨¥´¥®
e£¯®¯©£ c²©¥³ bµ²¥¡µ
e«¯®¯©³´¹²®©®§³¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ f©®¡®£©¡¬ m¡®¡§¥¥®´ aµ´¨¯²©´¹
e¬³ä«¥²¨¥´³¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ e¬¥£´²©£¡¬ s¡¦¥´¹ b¯¡²¤
e®¥²§©¹®¤©§¨¥´L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ n¡´©¯®¡¬ e®¥²§¹ a¤©®©³´²¡´©¯®
euOf¯uM²å¤¥´
s·¥¤©³¨ euMrFd c¯µ®£©¬
e¸°¯²´«²¥¤©´®ä®¤¥®
e¸°¯²´ c²¥¤©´³ gµ¡²¡®´¥¥ b¯¡²¤
e¸°¯²´²å¤L s¶¥²©§¥³
s·¥¤©³¨ t²¡¤¥ c¯µ®£©¬
f
f¡³´©§¨¥´³ä«¬¡²®ä®¤¥®
b¯¡²¤ ¯¦ sµ°¥²¶©³©¯® ¯¦ e³´¡´¥ a§¥®´³
f¡³´©§¨¥´³¶¥²«L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ p²¯°¥²´¹ b¯¡²¤
f©¤¥©«¯©³³®ä®¤¥®
e®´¡©¬¥¤ e³´¡´¥³ c¯µ®£©¬
f©®¡®³©®³°¥«´©¯®¥®
f©®¡®£©¡¬ sµ°¥²¶©³¯²¹ aµ´¨¯²©´¹
f©³«¥²©¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ f©³¨¥²©¥³
f¬¹§¥¤©£©®£¥®´²µ
a¥²¯ m¥¤©£¡¬ c¥®´²¥
f¬¹§´¥«®©³«¡ ¦ö²³ö«³¡®³´¡¬´¥®
a¥²¯®¡µ´©£¡¬ r¥³¥¡²£¨ i®³´©´µ´¥
f¯¬«¨ä¬³¯©®³´©´µ´L ³´¡´¥®³
i®³´©´µ´¥ ¯¦ pµ¢¬©£ h¥¡¬´¨
f¯®¤¥® ¦ö² ¦µ«´M ¯£¨ ö§¥¬³«¡¤¯²
n¡´©¯®¡¬ o²§¡®©³¡´©¯® ¦¯² a©¤ ´¯ o·®¥²³ ¯¦ p²©¶¡´¥ s¡¬¬
h¯µ³¥³
f¯²³«®©®§³²å¤¥´ ¦ö² ©¬ªöL ¡²¥¥¬¬¡ ®ä²©®§¡² ¯£¨ ³¡¨ä¬¬³M
¢¹§§¡®¤¥L f¯²¡³
s·¥¤©³¨ r¥³¥¡²£¨ c¯µ®£©¬ ¦¯² e®¶©²¯®¥®´L a§²©£µ¬´µ²¡¬
s£©¥®£¥³ ¡®¤ s°¡´©¡¬ p¬¡®®©®§
f¯²´©¦©«¡´©¯®³¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ f¯²´©¦©£¡´©¯®³ a¤©®©³´²¡´©¯®
fö²¬©«®©®§³¡®®¡¥¸°¥¤©´©¯®L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ c¯®£©¬©¡´¯²³G o¦¦©£¥
fö²³¶¡²¥´³ ¦¯²³«®©®§³¡®³´¡¬´
n¡´©¯®¡¬ d¥¦¥®£¥ r¥³¥¡²£¨ e³´¡¢¬©³¨¥®´
fö²³¶¡²¥´³ ¡´¥²©¥¬¶¥²«
d¥¦¥®£¥ m¡´¥²©¥¬ a¤©®©³´²¡´©¯®
fö²³¶¡²¥´³ ²¡¤©¯¡®³´¡¬´
n¡´©¯®¡¬ d¥¦¥®£¥ r¡¤©¯ e³´¡¢¬©³¨¥®´
fö²³¶¡²³¨©³´¯²©³«¡ µ³¥¥²L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ s·¥¤©³¨ mµ³¥µ³ ¯¦ m©¬©´¡²¹ h©³´¯²¹
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/201
fö²³¶¡²³¨ö§³«¯¬¡®
n¡´©¯®¡¬ d¥¦¥®£¥ c¯¬¬¥§¥
fö²³¶¡²³¡«´¥®
s·¥¤©³¨ a²¥¤ f¯²£¥³
fö²³ä«²©®§³«¡³³¯²®¡ HRQI
s¯£©¡¬ i®³µ²¡®£¥ o¦¦©£¥³ HRQI
g
g¥®´¥«®©«®ä®¤¥®
s·¥¤©³¨ g¥®¥ t¥£¨®¯¬¯§¹ a¤¶©³¯²¹ b¯¡²¤
g¥¯¬¯§©³«¡ µ®¤¥²³ö«®©®§L s¶¥²©§¥³
g¥¯¬¯§©£¡¬ sµ²¶¥¹ ¯¦ s·¥¤¥®
g¥¯´¥«®©³«¡ ©®³´©´µ´L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ g¥¯´¥£¨®©£¡¬ i®³´©´µ´¥
g©¦´©®¦¯²¡´©¯®³£¥®´²¡¬¥®
s·¥¤©³¨ p¯©³¯®³ i®¦¯²¡´©¯® c¥®´²¥
g¬¥³¢¹§¤³¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ rµ²¡¬ a²¥¡ d¥¶¥¬¯°¥®´ a§¥®£¹
g²¡¦©³«¡ ©®³´©´µ´¥´ ¯£¨ ©®³´©´µ´¥´ ¦ö² ¨ö§²¥ «¯µ®©«¡M
´©¯®M ¯£¨ ²¥«¬¡µ´¢©¬¤®©®§
g²¡°¨©£ i®³´©´µ´¥ ¡®¤ ´¨¥ g²¡¤µ¡´¥ s£¨¯¯¬ ¯¦ c¯µ®©M
£¡´©¯®³
g²¡®³«®©®§³®ä®¤¥® ¦ö² ²¡¤©¯ ¯£¨ tv
s·¥¤©³¨ b²¯¡¤£¡³´©®§ c¯©³³©¯®
gö´¥¢¯²§³ µ®©¶¥²³©´¥´
gö´¥¢¯²§ u®©¶¥²³©´¹
h
h¡®¤¥¬³¦¬¯´´¡®³ «µ¬´µ²M ¯£¨ ¦²©´©¤³²å¤
s·¥¤©³¨ g¯¶¥²®¥®´ s¥¡¥®
’³ s¥²¶©£¥
h¡®¤¥¬³¦¬¯´´¡®³ °¥®³©¯®³¡®³´¡¬´
m¥²£¨¡®´ p¥®³©¯®³ i®³´©´µ´¥
h¡®¤©«¡°°¯¢µ¤³¡®®¥®
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ d©³¡¢©¬©´¹ ¯¢µ¤³¡®
h¡®¤©«¡°°²å¤L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ c¯µ®£©¬ ¦¯² ´¨¥ d©³¡¢¬¥¤
h¡¶¥²©«¯©³³©¯®L ³´¡´¥®³
b¯¡²¤ ¯¦ a££©¤¥®´ i®¶¥³´©§¡´©¯®
h©³´¯²©³«¡ µ³¥¥²L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ h©³´¯²©£¡¬ mµ³¥µ³
hªä¬°¥¤¥¬³©®³´©´µ´¥´
s·¥¤©³¨ h¡®¤©£¡° i®³´©´µ´¥
h¯¶²ä´´¥²®¡ HVI
c¯µ²´³ ¯¦ a°°¥¡¬ HVI
h¹²¥³®ä®¤¥² HQRI
r¥§©¯®¡¬ r¥®´ t²©¢µ®¡¬³ HQRI
hä«´¥®¡ HSPI
r¥¡®¤ p²©³¯®³ HSPI
h䬳¯M ¯£¨ ³ªµ«¶å²¤¥®³ ¡®³¶¡²³®ä®¤
c¯©´´¥¥ ¯® m¥¤©£¡¬ r¥³°¯®³©¢©¬©´¹
hö§³«¯¬¡® d¡¬¡²®¡
d¡¬¡²®¡ u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥
hö§³«¯¬¡® © b¯²å³
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ b¯²å³
hö§³«¯¬¡® © g䶬¥
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ g䶬¥
hö§³«¯¬¡® © h¡¬³´¡¤
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ h¡¬³´¡¤
hö§³«¯¬¡® © k¡¬¡²
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ k¡¬¡²
hö§³«¯¬¡® © k¡²¬³«²¯®¡Or¯®®¥¢¹
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ k¡²¬³«²¯®¡Or¯®®¥¢¹
hö§³«¯¬¡® © k²©³´©¡®³´¡¤
k²©³´©¡®³´¡¤ u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥
hö§³«¯¬¡® © s«ö¶¤¥
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ s«ö¶¤¥
hö§³«¯¬¡® © t²¯¬¬¨ä´´¡®Ou¤¤¥¶¡¬¬¡
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ t²¯¬¬¨ä´´¡®Ou¤¤¥¶¡¬¬¡
hö§³«¯¬¡® °å g¯´¬¡®¤
g¯´¬¡®¤ u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥
hö§³«¯¬¥¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ a§¥®£¹ ¦¯² h©§¨¥² e¤µ£¡´©¯®
hö§³´¡ ¤¯³´¯¬¥®
sµ°²¥¥ c¯µ²´
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/202
i
i¤²¯´´³¨ö§³«¯¬¡® © s´¯£«¨¯¬
s´¯£«¨¯¬ u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ p¨¹³©£¡¬ e¤µ£¡´©¯® ¡®¤
s°¯²´³
i®³°¥«´©¯®¥® ¦ö² ³´²¡´¥§©³«¡ °²¯¤µ«´¥²
n¡´©¯®¡¬ i®³°¥£´¯²¡´¥ ¯¦ s´²¡´¥§©£ p²¯¤µ£´³
i®³´©´µ´ ¦ö² ¢¹§§®¡¤³¦¯²³«®©®§L ³´¡´¥®³
c¯µ®£©¬ ¦¯² bµ©¬¤©®§ r¥³¥¡²£¨
i®³´©´µ´ ¦ö² ¥«¯¬¯§©³« ¨å¬¬¢¡²¨¥´L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ i®³´©´µ´¥ ¦¯² e£¯¬¯§©£¡¬ sµ³´¡©®¡¢©¬©´¹
i®³´©´µ´ ¦ö² «¯µ®©«¡´©¯®³¡®¡¬¹³L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ i®³´©´µ´¥ ¦¯² t²¡®³°¯²´ ¡®¤ c¯µ®©£¡´©¯®³
a®¡¬¹³©³
i®³´©´µ´ ¦ö² °³¹«¯³¯£©¡¬ ©¬ªö¥¤©£©®L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ i®³´©´µ´¥ ¦¯² p³¹£¨¯Ms¯£©¡¬ f¡£´¯²³ ¡®¤ h¥¡¬´¨
i®³´©´µ´ ¦ö² ³ä²³«©¬´ µ´¢©¬¤®©®§³³´ö¤L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ n¡´©¯®¡¬ a´´¥®¤¡®´³ô s¥²¶©£¥
i®³´©´µ´¥´ ¦ö² ¡²¢¥´³¡²«®¡¤³°¯¬©´©³« µ´¶ä²¤¥²©®§
o¦¦©£¥ ¯¦ l¡¢¯µ² m¡²«¥´ p¯¬©£¹ e¶¡¬µ¡´©¯®
i®³´©´µ´¥´ ¦ö² ²¹¤¦¹³©«
s·¥¤©³¨ i®³´©´µ´¥ ¯¦ s°¡£¥ p¨¹³©£³
i®³´©´µ´©¯®³³´¹²¥¬³¥L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ i®³´©´µ´©¯®¡¬ c¡²¥
i®³ä´´®©®§³§¡²¡®´©®ä®¤¥®
d¥°¯³©´ gµ¡²¡®´¥¥ b¯¡²¤
i®´¥§²¡´©¯®³¶¥²«¥´
s·¥¤©³¨ i®´¥§²¡´©¯® b¯¡²¤
i®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¡¤¯°´©¯®³¦²å§¯²L s´¡´¥®³ ®ä®¤ ¦ö²
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¦¯² i®´¥²£¯µ®´²¹ a¤¯°´©¯®³
i®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ °²¯§²¡«¯®´¯²¥´ ¦ö² µ´¢©¬¤®©®§³¯²å¤¥´
i®´¥²®¡´©¯®¡¬ p²¯§²¡¥ o¦¦©£¥ ¦¯² e¤µ£¡´©¯® ¡®¤ t²¡©M
®©®§
j
j¯²¤¢²µ«³¶¥²«L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ b¯¡²¤ ¯¦ a§²©£µ¬´µ²¥
jµ³´©´©¥«¡®³¬¥²®
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ c¨¡®£¥¬¬¯² ¯¦ jµ³´©£¥
j䳴䬬¤¨¥´³¯¢µ¤³¡®®¥®
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ e±µ¡¬ o°°¯²´µ®©´©¥³
k
k¡¡²«¯¬¬¥§©¥´
l¥§¡¬L f©®¡®£©¡¬ ¡®¤ a¤©®©³´²¡´©¶¥ s¥²¶©£¥³ a§¥®£¹
k¡¡²²ä´´¥²®¡ HTI
a¤©®©³´²¡´©¶¥ c¯µ²´³ ¯¦ a°°¥¡¬ HTI
k¡²¬³´¡¤³ µ®©¶¥²³©´¥´
k¡²¬³´¡¤ u®©¶¥²³©´¹
k¡²¯¬©®³«¡ i®³´©´µ´¥´
k¡²¯¬©®³«¡ i®³´©´µ´¥´
k¥©«¡¬©¥©®³°¥«´©¯®¥®
n¡´©¯®¡¬ c¨¥©£¡¬³ i®³°¥£´¯²¡´¥
k¯¥²³«¯¬¬¥§©µ
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ t²¡¤¥
k¯®£¥³³©¯®³®ä®¤¥® ¦ö² ©¬ªö³«¹¤¤
n¡´©¯®¡¬ f²¡®£¨©³¥ b¯¡²¤ ¦¯² e®¶©²¯®¥®´ p²¯´¥£´©¯®
k¯®ªµ®«´µ²©®³´©´µ´¥´
n¡´©¯®¡¬ i®³´©´µ´¥ ¯¦ e£¯®¯©£ r¥³¥¡²£¨
k¯®«µ²²¥®³¶¥²«¥´
s·¥¤©³¨ c¯°¥´©´©¯® aµ´¨¯²©´¹
k¯®³´¦¡£«
c¯¬¬¥§¥ ¯¦ a²´³L c²¡¦´³ ¡®¤ d¥³©§®
k¯®³´¨ö§³«¯¬¡®
c¯¬¬¥§¥ ¯¦ f©®¥ a²´³
k¯®³´µ³¥¥²L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ a²´ mµ³¥µ³
k¯®³´®ä²³®ä®¤¥®
a²´³ g²¡®´³ c¯©´´¥¥
k¯®³´²å¤L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ a²´ c¯µ®£©¬
k¯®³µ¬¡´
c¯®³µ¬¡´¥³
k¯®³µ¥®´¶¥²«¥´
s·¥¤©³¨ c¯®³µ¥² a§¥®£¹
k²©©®¡¬´¥«®©³«¡ ¬¡¢¯²¡´¯²©µL ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ l¡¢¯²¡´¯²¹ ¯¦ f¯²¥®³©£ s£©¥®£¥
k²©©®¡¬¶å²¤¥®³ ²¥§©¯®«¡®³¬©¥² HTI
c¯²²¥£´©¯®¡¬ r¥§©¯® o¦¦©£¥³ HTI
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/203
k²©©®¡¬¶å²¤³¡®³´¡¬´¥²®¡ HSUI
n¡´©¯®¡¬O l¯£¡¬ i®³´©´µ´©¯®³ HSUI
k²©©®¡¬¶å²¤³³´¹²¥¬³¥®
n¡´©¯®¡¬ p²©³¯® ¡®¤ p²¯¢¡´©¯® a¤©®©³´²¡´©¯®
k²©³´©®¡³«¯¬¡®
k²©³´©®¡ s£¨¯¯¬
k²¯®¯¦¯§¤¥¹®¤©§¨¥´¥²®¡ HQPI
e®¦¯²£¥¥®´ s¥²¶©£¥³ HQPI
kµ¬´µ²²å¤L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ c¯µ®£©¬ ¦¯² cµ¬´µ²¡¬ a¦¦¡©²³
kµ®§¬N b©¢¬©¯´¥«¥´
r¯¹¡¬ l©¢²¡²¹
kµ®§¬N k¯®³´¨ö§³«¯¬¡®
r¯¹¡¬ u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ f©®¥ a²´³
kµ®§¬N mµ³©«¨ö§³«¯¬¡®
r¯¹¡¬ u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ mµ³©£ ©® s´¯£«¨¯¬
kµ®§¬N t¥«®©³«¡ ¨ö§³«¯¬¡®
r¯¹¡¬ i®³´©´µ´¥ ¯¦ t¥£¨®¯¬¯§¹
kµ³´¢¥¶¡«®©®§¥®
s·¥¤©³¨ c¯¡³´ gµ¡²¤
k¶¡¬©´¥´³M ¯£¨ «¯°¥´¥®³²å¤L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ c¯µ®£©¬ ¦¯² qµ¡¬©´¹ ¡®¤ d¥¶¥¬¯°¥®´
kä²®«²¡¦´©®³°¥«´©¯®L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ nµ£¬¥¡² p¯·¥² i®³°¥£´¯²¡´¥
l
l¡§²å¤¥´
c¯µ®£©¬ ¯® l¥§©³¬¡´©¯®
l¡®´¢²µ«³µ®©¶¥²³©´¥´L s¶¥²©§¥³
s·¥¤©³¨ u®©¶¥²³©´¹ ¯¦ a§²©£µ¬´µ²¡¬ s£©¥®£¥³
l¡®´ä´¥²©¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ l¡®¤ sµ²¶¥¹
l©®«ö°©®§³ µ®©¶¥²³©´¥´
l©®«ö°©®§ u®©¶¥²³©´¹
l©¶²µ³´«¡¡²¥®L s«¯«¬¯³´¥²³ ³¬¯´´ ¯£¨ h¡¬¬·¹¬³«¡ µ³¥¥´
r¯¹¡¬ a²¯µ²¹
l©¶³¥¤¥¬³¶¥²«L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ f¯¯¤ a¤©®©³´²¡´©¯®
lªµ¤M ¯£¨ ¢©¬¤¡²«©¶L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ a²£¨©¶¥ ¯¦ r¥£¯²¤¥¤ s¯µ®¤ ¡®¤ m¯¶©®§ i¡§¥³
l¯´´¥²©©®³°¥«´©¯®¥®
n¡´©¯®¡¬ g¡©®§ b¯¡²¤
lµ¦´¦¡²´³¶¥²«¥´
c©¶©¬ a¶©¡´©¯® a¤©®©³´²¡´©¯®
lµ¬¥å ´¥«®©³«¡ µ®©¶¥²³©´¥´
lµ¬¥å u®©¶¥²³©´¹ ¯¦ t¥£¨®¯¬¯§¹
lµ®¤³ µ®©¶¥²³©´¥´
lµ®¤³ u®©¶¥²³©´¹
lä«¥¥¤¥¬³¶¥²«¥´
m¥¤©£¡¬ p²¯¤µ£´³ a§¥®£¹
l䮳¡²¢¥´³®ä®¤¥²®¡ HRPI
c¯µ®´¹ l¡¢¯µ² b¯¡²¤³ HRPI
l䮳²ä´´¥²®¡ HRSI
c¯µ®´¹ a¤©®©³´²¡´©¶¥ c¯µ²´³ HRSI
l䮳³´¹²¥¬³¥²®¡ HRQI
c¯µ®´¹ a¤©®©³´²¡´©¶¥ b¯¡²¤³ HRQI
l䲡²¨ö§³«¯¬¡® © s´¯£«¨¯¬
s´¯£«¨¯¬ i®³´©´µ´¥ ¯¦ e¤µ£¡´©¯®
m
m¡¬ö ¨ö§³«¯¬¡
m¡¬ö u®©¶¥²³©´¹
m¡®©¬¬¡³«¯¬¡®
m¡®©¬¬¡ s£¨¯¯¬L s°¥£©¡¬ s£¨¯¯¬ ¦¯² d¥¡¦ ¡®¤ h¡²¤ h¥¡²©®§
c¨©¬¤²¥®
m¡²«®¡¤³¤¯³´¯¬¥®
m¡²«¥´ c¯µ²´
m¥¤¬©®§³©®³´©´µ´¥´
n¡´©¯®¡¬ m¥¤©¡´©¯® o¦¦©£¥
m¥´¥¯²¯¬¯§©³«¡ ¯£¨ ¨¹¤²¯¬¯§©³«¡ ©®³´©´µ´L s¶¥²©§¥³
s·¥¤©³¨ m¥´¥¯²¯¬¯§©£¡¬ ¡®¤ h¹¤²¯¬¯§©£¡¬ i®³´©´µ´¥
m©§²¡´©¯®³¶¥²«¥´
s·¥¤©³¨ m©§²¡´©¯® b¯¡²¤
m©¬©´ä²¨ö§³«¯¬¯²
m©¬©´¡²¹ a£¡¤¥©¥³
m©´´¨ö§³«¯¬¡®
m©¤ s·¥¤¥® u®©¶¥²³©´¹
m¯¤¥²®¡ µ³¥¥´
m¯¤¥²® mµ³¥µ
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/204
mµ³¥¥² ¦ö² ¶ä²¬¤³«µ¬´µ²L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ mµ³¥µ³ ¯¦ w¯²¬¤ cµ¬´µ²¥
mµ³©«³¡¬©®§¡²L ³´¡´¥®³
mµ³©£ l©¢²¡²¹ ¯¦ s·¥¤¥®
m¹®¤©§¨¥´¥® ¦ö² «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§
s·¥¤©³¨ a§¥®£¹ ¦¯² a¤¶¡®£¥¤ v¯£¡´©¯®¡¬ e¤µ£¡´©¯®
m¹®¤©§¨¥´¥® ¦ö² s¶¥²©§¥³ ®ä´µ®©¶¥²³©´¥´
s·¥¤©³¨ a§¥®£¹ ¦¯² d©³´¡®£¥ e¤µ£¡´©¯®
m䬡²¤¡¬¥®³ ¨ö§³«¯¬¡
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ m䬡²¤¡¬¥®
n
n¡´©¯®¡¬µ³¥µ
n¡´©¯®¡¬ mµ³¥µ ¯¦ f©®¥ a²´³
n¡´©¯®¥¬¬´ £¥®´²µ ¦ö² ¦¬¥¸©¢¥¬´ ¬ä²¡®¤¥
n¡´©¯®¡¬ ¡§¥®£¹ ¦¯² ¦¬¥¸©¢¬¥ ¬¥¡²®©®§
n¡´µ²¨©³´¯²©³«¡ ²©«³µ³¥¥´
mµ³¥µ ¯¦ n¡´µ²¡¬ h©³´¯²¹
n¡´µ²¶å²¤³¶¥²«¥´
s·¥¤©³¨ e®¶©²¯®¥®´¡¬ p²¯´¥£´©¯® a§¥®£¹
n¯²¤©³«¡ a¦²©«¡©®³´©´µ´¥´
n¯²¤©£ a¦²©£¡ i®³´©´µ´¥
n¯´¡²©¥®ä®¤¥®
r¥£¯²¤¥²³ c¯©´´¥¥
n䮤¥® ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§ µ°°¨¡®¤¬©®§
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¦¯² pµ¢¬©£ p²¯£µ²¥¥®´
o
o¢µ¤³¡®®¥® ¯´ ¤©³«²©©®¥²©®§ °å §²µ®¤ ¡¶ ³¥¸µ¥¬¬
¬ä§§®©®§
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ o¢µ¤³¡® ¡§¡©®³´ d©³£²©©®¡´©¯® ¢¥£¡µ³¥
¯¦ s¥¸µ¡¬ o²©¥®´¡´©¯®
o¢µ¤³¡®®¥® ¯´ ¥´®©³« ¤©³«²©©®¥²©®§
o¦¦©£¥
¯¦
´¨¥
e´¨®©£
d©³£²©©®¡´©¯®
o¢µ¤³¡®
a¤¶©³¯²¹
o°¥²¡¨ö§³«¯¬¡® © s´¯£«¨¯¬
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¥§¥ ¯¦ o°¥²¡L s´¯£«¨¯¬
p
p¡´¥®´M ¯£¨ ²¥§©³´²¥²©®§³¶¥²«¥´
p¡´¥®´³ ¡®¤ r¥§©³´²¡´©¯® o¦¦©£¥
p¡´¥®´¢¥³¶ä²³²ä´´¥®
c¯µ²´ ¯¦ p¡´¥®´ a°°¥¡¬³
p¥®³©¯®³¶¥²«L ³´¡´¥®³
t¨¥ n¡´©¯®¡¬ g¯¶¥²®¥®´ e°¬¯¹¥¥ p¥®³©¯®³ b¯¡²¤
p¥²³¯®M ¯£¨ ¡¤²¥³³²¥§©³´¥²®ä®¤L ³´¡´¥®³
c¯M¯²¤©®¡´¥¤ p¯°µ¬¡´©¯® ¡®¤ a¤¤²¥³³ r¥§©³´¥²
p¬©«´¶¥²«L t¯´¡¬¦ö²³¶¡²¥´³
n¡´©¯®¡¬ s¥²¶©£¥ a¤©®©³´²¡´©¯®
p¯¬¡²¦¯²³«®©®§³³¥«²¥´¡²©¡´¥´
s·¥¤©³¨ p¯¬¡² r¥³¥¡²£¨ s¥£²¥´¡²©¡´
p¯¬©³¹®¤©§¨¥´¥² HRQI
p¯¬©£¥ ¡µ´¨¯²©´©¥³ HRQI
p¯³´M ¯£¨ ´¥¬¥³´¹²¥¬³¥®
n¡´©¯®¡¬ p¯³´ ¡®¤ t¥¬¥£¯ a§¥®£¹
p²¥©¥°¥®³©¯®³¹®¤©§¨¥´¥®
p²¥©µ p¥®³©¯® aµ´¨¯²©´¹
p²¥³³´ö¤³®ä®¤¥®
p²¥³³ sµ¢³©¤©¥³ c¯µ®£©¬
r
r¡¤©¯M ¯£¨ tv
–¶¥²«¥´
r¡¤©¯ ¡®¤ tv aµ´¨¯²©´¹
r¥§¥²©®§³«¡®³¬©¥´
g¯¶¥²®¥®´ o¦¦©£¥³
r¥§¥²©®§³²ä´´¥®
sµ°²¥¥ a¤©®©³´²¡´©¶¥ c¯µ²´
r¥¶©³¯²³®ä®¤¥®
sµ°¥²¶©³¯²¹ b¯¡²¤ ¯¦ pµ¢¬©£ a££¯µ®´¡®´³
r©«³¡®´©«¶¡²©¥ä¢¥´¥´
c¥®´²¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ n¡´©¯®¡¬
r©«³¡²«©¶¥´
n¡´©¯®¡¬ a²£¨©¶¥³
r©«³¢¡®«¥®
b¡®« ¯¦ s·¥¤¥®
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/205
r©«³¤¡§¥®³ ¦ö²¶¡¬´®©®§³«¯®´¯²
a¤©®©³´²¡´©¯® d¥°¡²´¥®´ ¯¦ ´¨¥ s·¥¤©³¨ p¡²¬©¡¥®´
r©«³¤¡§¥®³ ¯¢µ¤³ä®
t¨¥ p¡²¬©¡¥®´¡²¹ o¢µ¤³¥®
r©«³¤¡§¥®³ ²¥¶©³¯²¥²
t¨¥ p¡²¬©¡¥®´¡²¹ aµ¤©´¯²³
r©«³¦ö²³ä«²©®§³¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ s¯£©¡¬ i®³µ²¡®£¥ b¯¡²¤
r©«³§ä¬¤³«¯®´¯²¥´
n¡´©¯®¡¬ d¥¢´ o¦¦©£¥
r©«³°¯¬©³³´¹²¥¬³¥®
n¡´©¯®¡¬ p¯¬©£¥ b¯¡²¤
r©«³²¥¶©³©¯®³¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ aµ¤©´ bµ²¥¡µ
r©«³³«¡´´¥¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ t¡¸ b¯¡²¤
r©«³´²¡¦©«¥®
t¨¥ n¡´©¯®¡¬ pµ¢¬©£ t²¡®³°¯²´ a§¥®£¹
r©«³µ´³´ä¬¬®©®§¡²L s´©¦´¥¬³¥®
t²¡¶¥¬¬©®§ e¸¨©¢©´©¯®³ s¥²¶©£¥
r©«³å«¬¡§¡²¥®
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ p²¯³¥£µ´¯²M g¥®¥²¡¬
r¹¤³´¹²¥¬³¥®
n¡´©¯®¡¬ s°¡£¥ b¯¡²¤
rå¤ ¦ö² ¢¹§§®¡¤³¦¯²³«®©®§L ³´¡´¥®³
c¯µ®£©¬ ¦¯² bµ©¬¤©®§ r¥³¥¡²£¨
r夥´ ¦ö² §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¨ö§³«¯¬¥µ´¢©¬¤®©®§
c¯µ®£©¬ ¦¯² r¥®¥·¡¬ ¯¦ u®¤¥²§²¡¤µ¡´¥ e¤µ£¡´©¯®
r䤤®©®§³¶¥²«L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ r¥³£µ¥ s¥²¶©£¥³ a§¥®£¹
rä´´³¨ªä¬°³¹®¤©§¨¥´¥®
n¡´©¯®¡¬ l¥§¡¬ a©¤ aµ´¨¯²©´¹
rä´´³¥¤©£©®¡¬¶¥²«¥´
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ f¯²¥®³©£ m¥¤©£©®¥
s
s¡¥³«¯¬³´¹²¥¬³¥® ¯£¨ ³¡¥³«¯¬¯²
s¡© s£¨¯¯¬ b¯¡²¤ ¡®¤ s¡© s£¨¯¯¬³
s¡¥´©®§¥´
s¡© p¡²¬©¡¥®´
sªö¦¡²´³¶¥²«¥´
s·¥¤©³¨ m¡²©´©¥ a¤©®©³´²¡´©¯®
sªö¨©³´¯²©³«¡ µ³¥¥²L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ m¡²©´©¥ mµ³¥µ³
s«¡´´¥¹®¤©§¨¥´¥²®¡ HQPI
t¡¸ o¦¦©£¥³ HQPI
s«¯§³³´¹²¥¬³¥®
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ f¯²¥³´²¹
s«¯¬¶¥²«L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ a§¥®£¹ ¦¯² e¤µ£¡´©¯®
s©´´³«¹¤¤³©®³´©´µ´¥´
s·¥¤©³¨ i®³´©´µ´¥ ¦¯² i®¦¥£´©¯µ³ d©³¥¡³¥ c¯®´²¯¬
s¯£©¡¬³´¹²¥¬³¥®
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ h¥¡¬´¨ ¡®¤ w¥¬¦¡²¥
s°¥£©¡¬°¥¤¡§¯§©³«¡ ©®³´©´µ´¥´
s·¥¤©³¨ i®³´©´µ´¥ ¦¯² s°¥£©¡¬ n¥¥¤³ e¤µ£¡´©¯®
s°¥£©¡¬³«¯¬¥¹®¤©§¨¥´¥®
n¡´©¯®¡¬ a§¥®£¹ ¦¯² s°¥£©¡¬ s£¨¯¯¬³ ¦¯² ´¨¥ d¥¡¦ ¡®¤
h¡²¤ ¯¦ h¥¡²©®§
s°²å«M ¯£¨ ¦¯¬«©®®¥³©®³´©´µ´¥´
i®³´©´µ´¥ ¦¯² d©¡¬¥£´¯¬¯§¹L o®¯¡³´©£³ ¡®¤ f¯¬«¬¯²¥
r¥³¥¡²£¨
s°²ä®§ä®¥³©®³°¥«´©¯®¥®
n¡´©¯®¡¬ i®³°¥£´¯²¡´¥ ¯¦ e¸°¬¯³©¶¥³ ¡®¤ f¬¡¡¢¬¥³
s´¡´¥®³ °¥²³¯®²¥§©³´¥²®ä®¤L sparM®ä®¤¥®
s·¥¤©³¨ p¯°µ¬¡´©¯® a¤¤²¥³³ r¥§©³´¥² b¯¡²¤
s´¡´©³´©³«¡ £¥®´²¡¬¢¹²å®
s´¡´©³´©£³ s·¥¤¥®
s´¡´³«¯®´¯²¥´
t¨¥ s·¥¤©³¨ a§¥®£¹ ¦¯² pµ¢¬©£ m¡®¡§¥¥®´
s´¯£«¨¯¬³ µ®©¶¥²³©´¥´
s´¯£«¨¯¬ u®©¶¥²³©´¹
s´²å¬³«¹¤¤³©®³´©´µ´L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ r¡¤©¡´©¯® p²¯´¥£´©¯® aµ´¨¯²©´¹
s´¹²¥¬³¥® ¦ö² ¡£«²¥¤©´¥²©®§ ¯£¨ ´¥«®©³« «¯®´²¯¬¬
s·¥¤©³¨
b¯¡²¤
¦¯²
a££²¥¤©´¡´©¯®
¡®¤
c¯®¦¯²©´¹
a³³¥³³¥®´
s´¹²¥¬³¥® ¦ö² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬´ µ´¶¥£«¬©®§³³¡¡²¢¥´¥L sida
s·¥¤©³¨
i®´¥²®¡´©¯®¡¬
d¥¶¥¬¯°¥®´
c¯¯°¥²¡´©¯®
aµ´¨¯²©´¹
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/206
s´¹²¥¬³¥® ¦ö² °³¹«¯¬¯§©³«´ ¦ö²³¶¡²
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¯¦ p³¹£¨¯¬¯§©£¡¬ d¥¦¥®£¥
s¶¥®³«¡ ©®³´©´µ´¥´
s·¥¤©³¨ i®³´©´µ´¥
sä«¥²¨¥´³°¯¬©³¥®
s·¥¤©³¨ s¥£µ²©´¹ s¥²¶©£¥
sö¤¥²´ö²®³ ¨ö§³«¯¬¡
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ s¯µ´¨ s´¯£«¨¯¬
t
t¡¬¢¯«³M ¯£¨ °µ®«´³«²©¦´³¢©¢¬©¯´¥«¥´
l©¢²¡²¹ ¯¦ t¡¬«©®§ b¯¯«³ ¡®¤ b²¡©¬¬¥ pµ¢¬©£¡´©¯®³
t¥¡´¥²¨ö§³«¯¬¡®
u®©¶¥²³©´¹ c¯¬¬¡§¥ ¯¦ a£´©®§
t¥«®©³«¡ µ³¥¥´L ³´©¦´¥¬³¥®
n¡´©¯®¡¬ mµ³¥µ ¯¦ s£©¥®£¥ ¡®¤ t¥£¨®¯¬¯§¹
t©®§³²ä´´¥²®¡ HWRI
d©³´²©£´ ¡®¤ c©´¹ c¯µ²´³ HWRI
tªä®³´¥¦ö²³¬¡§³®ä®¤¥® ¦ö² ¤¯³´¯¬³¶ä³¥®¤¥´
jµ¤§¥³ n¯©®¡´©¯® p²¯°¯³¡¬ c¯©´´¥¥
t¯´¡¬¦ö²³¶¡²¥´³ ¦¯²³«®©®§³©®³´©´µ´
s·¥¤©³¨ d¥¦¥®£¥ r¥³¥¡²£¨ a§¥®£¹
t²¡®³°¯²´¦¯²³«®©®§³¢¥²¥¤®©®§¥®
t²¡®³°¯²´ r¥³¥¡²£¨ b¯¡²¤
t²¡®³°¯²´²å¤¥´
b¯¡²¤ ¯¦ t²¡®³°¯²´
tµ¬¬¶¥²«¥´
cµ³´¯³ a¤©®©³´²¡´©¯®
tµ²©³´¤¥¬¥§¡´©¯®¥®
s·¥¤©³¨ t¯µ²©³´ aµ´¨¯²©´¹
u
u¥å µ®©¶¥²³©´¥´
u¥å u®©¶¥²³©´¹
u®§¤¯³³´¹²¥¬³¥®
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¦¯² y¯µ´¨ a¦¦¡©²³
u°°³¡¬¡ µ®©¶¥²³©´¥´
u°°³¡¬¡ u®©¶¥²³©´¹
u´¬ä®®©®§³®ä®¤¥®
a¬©¥®³ a°°¥¡¬³ b¯¡²¤
u´³ä¤¥³«¯®´²¯¬¬L ³´¡´¥®³
s·¥¤©³¨ s¥¥¤ t¥³´©®§ ¡®¤ c¥²´©¦©£¡´©¯® i®³´©´µ´¥
v
v¡¬¹®¤©§¨¥´¥®
e¬¥£´©¯® aµ´¨¯²©´¹
v¡´´¥®M ¯£¨ ¡¶¬¯°°³®ä®¤L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ w¡´¥² sµ°°¬¹ ¡®¤ s¥·¡§¥ t²©¢µ®¡¬
v¡´´¥®ö¶¥²¤¯³´¯¬¥®
w¡´¥² r©§¨´³ c¯µ²´ ¯¦ a°°¥¡¬
v¥²«¥´ ¦ö² ¨ö§³«¯¬¥³¥²¶©£¥ HvhsI
n¡´©¯®¡¬ a§¥®£¹ ¦¯² h©§¨¥² e¤µ£¡´©¯®
v¥²«¥´ ¦ö² ©®®¯¶¡´©¯®³³¹³´¥ HvinnovaI
s·¥¤©³¨ a§¥®£¹ ¦¯² i®®¯¶¡´©¯® s¹³´¥³
v¥²«¥´ ¦ö² ®ä²©®§³¬©¶³µ´¶¥£«¬©®§ HnutekI
s·¥¤©³¨ bµ³©®¥³³ d¥¶¥¬¯°¥®´ a§¥®£¹
v¥´¥®³«¡°³²å¤¥´
s·¥¤©³¨ r¥³¥¡²£¨ c¯µ®£©¬
v¥´¥²©®ä²¥¤©£©®³«¡ ¡®³´¡¬´L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ v¥´¥²©®¡²¹ i®³´©´µ´¥
v䧶¥²«¥´
s·¥¤©³¨ n¡´©¯®¡¬ r¯¡¤ a¤©®©³´²¡´©¯®
v䮥²³«¯¬¡®
v䮥² s£¨¯¯¬
v个ö µ®©¶¥²³©´¥´
v个ö u®©¶¥²³©´¹
v临³¯²´®ä®¤L ³´¡´¥®³
n¡´©¯®¡¬ p¬¡®´ v¡²©¥´¹ b¯¡²¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/207
Å
Å«¬¡§¡²¹®¤©§¨¥´¥²®¡
r¥§©¯®¡¬ pµ¢¬©£ p²¯³¥£µ´©¯® o¦¦©£¥³ HVI
ų¢¡£«¡³«¯¬¡®
ų¢¡£«¡ s£¨¯¯¬
Ö
Ö²¥¢²¯ µ®©¶¥²³©´¥´
Ö²¥¢²¯ u®©¶¥²³©´¹
Ö³´¥²¶å®§³³«¯¬¡®
Ö³´¥²¶å®§ s£¨¯¯¬
Ö¶¥²¢¥¦ä¬¨¡¶¡²¥®
sµ°²¥¥ c¯¡®¤¥² ¯¦ ´¨¥ a²¥¤ f¯²£¥³
Ö¶¥²³´¹²¥¬³¥® ¦ö² £©¶©¬ ¢¥²¥¤³«¡°
s·¥¤©³¨ a§¥®£¹ ¦¯² c©¶©¬ e¥²§¥®£¹ p¬¡®®©®§
fÖrenade kungariket
— c¡¢©®¥´ o¦¦©£¥
c©¶©¬ s¥²¶©£¥ c¯¬¬¥§¥
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ p¡²¬©¡¥®´¡²¹ c¯µ®³¥¬
— c¥®´²¡¬ o¦¦©£¥ ¯¦ i®¦¯²¡´©¯®
— c¨¡²©´¹ c¯©³³©¯®
— c²¯·® p²¯³¥£µ´©¯® s¥²¶©£¥
— c²¯·® e³´¡´¥ c¯©³³©¯®¥²³ Hv¯´¥ e¸°¥®¤©´µ²¥ o®¬¹I
— hm cµ³´¯³ ¡®¤ e¸£©³¥
— d¥°¡²´¥®´ ¦¯² cµ¬´µ²¥L m¥¤©¡ ¡®¤ s°¯²´
b²©´©³¨ l©¢²¡²¹
b²©´©³¨ mµ³¥µ
h©³´¯²©£ bµ©¬¤©®§³ ¡®¤ m¯®µ¥®´³ c¯©³³©¯® ¦¯² e®§¬¡®¤ He®§¬©³¨ h¥²©´¡§¥I
i°¥²©¡¬ w¡² mµ³¥µ
mµ³¥µ³ ¡®¤ g¡¬¬¥²©¥³ c¯©³³©¯®
n¡´©¯®¡¬ g¡¬¬¥²¹
n¡´©¯®¡¬ m¡²©´©¥ mµ³¥µ
n¡´©¯®¡¬ p¯²´²¡©´ g¡¬¬¥²¹
n¡´µ²¡¬ h©³´¯²¹ mµ³¥µ
r¯¹¡¬ c¯©³³©¯® ¯® h©³´¯²©£¡¬ m¡®µ³£²©°´³
r¯¹¡¬ c¯©³³©¯® ¯® h©³´¯²©£¡¬ m¯®µ¥®´³ ¯¦ e®§¬¡®¤
r¯¹¡¬ f©®¥ a²´ c¯©³³©¯® He®§¬¡®¤I
s£©¥®£¥ mµ³¥µ
t¡´¥ g¡¬¬¥²¹
v©£´¯²©¡ ¡®¤ a¬¢¥²´ mµ³¥µ
w¡¬¬¡£¥ c¯¬¬¥£´©¯®
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/208
— d¥°¡²´¥®´ ¦¯² e¤µ£¡´©¯® ¡®¤ s«©¬¬³
h©§¨¥² e¤µ£¡´©¯® fµ®¤©®§ c¯µ®£©¬ ¦¯² e®§¬¡®¤
— d¥°¡²´¥®´ ¦¯² e®¶©²¯®¥®´L f¯¯¤ ¡®¤ rµ²¡¬ a¦¦¡©²³
a§²©£µ¬´µ²¡¬ d·¥¬¬©®§ h¯µ³¥ a¤¶©³¯²¹ c¯©´´¥¥³
a§²©£µ¬´µ²¡¬ l¡®¤ t²©¢µ®¡¬³
a§²©£µ¬´µ²¡¬ w¡§¥³ b¯¡²¤ ¡®¤ c¯©´´¥¥³
c¡´´¬¥ b²¥¥¤©®§ c¥®´²¥
c¯µ®´²¹³©¤¥ a§¥®£¹
p¬¡®´ v¡²©¥´¹ r©§¨´³ o¦¦©£¥
r¯¹¡¬ b¯´¡®©£ g¡²¤¥®³L k¥·
r¯¹¡¬ c¯©³³©¯® ¯® e®¶©²¯®¥®´¡¬ p¯¬¬µ´©¯®
— d¥°¡²´¥®´ ¯¦ h¥¡¬´¨
c¥®´²¡¬ c¯µ®£©¬ ¦¯² e¤µ£¡´©¯® ¡®¤ t²¡©®©®§ ©® s¯£©¡¬ w¯²«
d¥®´¡¬ p²¡£´©£¥ b¯¡²¤
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¦¯² nµ²³©®§L m©¤·©¦¥²¹ ¡®¤ h¥¡¬´¨ v©³©´©®§ ¦¯² e®§¬¡®¤
n¡´©¯®¡¬ h¥¡¬´¨ s¥²¶©£¥ s´²¡´¥§©£ h¥¡¬´¨ aµ´¨¯²©´©¥³ ¡®¤ t²µ³´³
p²¥³£²©°´©¯® p²©£©®§ aµ´¨¯²©´¹
pµ¢¬©£ h¥¡¬´¨ s¥²¶©£¥ l¡¢¯²¡´¯²¹ b¯¡²¤
uk c¥®´²¡¬ c¯µ®£©¬ ¦¯² nµ²³©®§L m©¤·©¦¥²¹ ¡®¤ h¥¡¬´¨ v©³©´©®§
— d¥°¡²´¥®´ ¦¯² i®´¥²®¡´©¯®¡¬ d¥¶¥¬¯°¥®´
— d¥°¡²´¥®´ ¦¯² n¡´©¯®¡¬ s¡¶©®§³
— d¥°¡²´¥®´ ¦¯² t²¡®³°¯²´
m¡²©´©¥ ¡®¤ c¯¡³´§µ¡²¤ a§¥®£¹
— d¥°¡²´¥®´ ¦¯² w¯²« ¡®¤ p¥®³©¯®³
d©³¡¢©¬©´¹ l©¶©®§ a¬¬¯·¡®£¥ a¤¶©³¯²¹ b¯¡²¤
i®¤¥°¥®¤¥®´ t²©¢µ®¡¬ s¥²¶©£¥
m¥¤©£¡¬ b¯¡²¤³ ¡®¤ e¸¡©®©®§ m¥¤©£¡¬ o¦¦©£¥²³ Hw¡² p¥®³©¯®³I
o££µ°¡´©¯®¡¬ p¥®³©¯®³ r¥§µ¬¡´¯²¹ aµ´¨¯²©´¹
r¥§©¯®¡¬ m¥¤©£¡¬ s¥²¶©£¥
s¯£©¡¬ s¥£µ²©´¹ a¤¶©³¯²¹ c¯©´´¥¥
— d¥°¡²´¥®´ ¯¦ ´¨¥ p²¯£µ²¡´¯² g¥®¥²¡¬ ¡®¤ t²¥¡³µ²¹ s¯¬©£©´¯²
l¥§¡¬ s¥£²¥´¡²©¡´ ´¯ ´¨¥ l¡· o¦¦©£¥²³
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/209
— d¥°¡²´¥®´ ¯¦ t²¡¤¥ ¡®¤ i®¤µ³´²¹
c¥®´²¡¬ t²¡®³°¯²´ c¯®³µ¬´¡´©¶¥ c¯©´´¥¥³
c¯°¥´©´©¯® c¯©³³©¯®
e¬¥£´²©£©´¹ c¯©´´¥¥³
e°¬¯¹¥®´ a°°¥¡¬ t²©¢µ®¡¬
e°¬¯¹¥®´ t²©¢µ®¡¬³
g¡³ c¯®³µ¥²³G c¯µ®£©¬
n¡´©¯®¡¬ w¥©§¨´³ ¡®¤ m¥¡³µ²¥³ l¡¢¯²¡´¯²¹
o¦¦©£¥ ¯¦ m¡®°¯·¥² e£¯®¯©£³
p¡´¥®´ o¦¦©£¥
— e¸°¯²´ c²¥¤©´³ gµ¡²¡®´¥¥ d¥°¡²´¥®´
— f¯²¥©§® ¡®¤ c¯¯®·¥¡¬´¨ o¦¦©£¥
w©¬´¯® p¡²« c¯®¦¥²¥®£¥ c¥®´²¥
— g¯¶¥²®¥®´ a£´µ¡²¹G³ d¥°¡²´¥®´
— g¯¶¥²®¥®´ c¯µ®©£¡´©¯®³ h¥¡¤±µ¡²´¥²³
— h¯¥ o¦¦©£¥
b¯µ®¤¡²¹ c¯©³³©¯® ¦¯² e®§¬¡®¤
g¡©®§ b¯¡²¤ ¦¯² g²¥¡´ b²©´¡©®
i®³°¥£´¯²³ ¯¦ c¯®³´¡¢µ¬¡²¹
p¡²¯¬¥ b¯¡²¤ ¡®¤ l¯£¡¬ r¥¶©¥· c¯©´´¥¥³
— h¯µ³¥ ¯¦ c¯¯®³
— h¯µ³¥ ¯¦ l¯²¤³
— i®¬¡®¤ r¥¶¥®µ¥L b¯¡²¤ ¯¦
— l¯²¤ c¨¡®£¥¬¬¯²G³ d¥°¡²´¥®´
c©²£µ©´ o¦¦©£¥³ ¡®¤ c²¯·®L c¯µ®´¹ ¡®¤ c¯¢©®¥¤ c¯µ²´³ He®§¬¡®¤ ¡®¤ w¡¬¥³I
c¯¢©®¥¤ t¡¸ t²©¢µ®¡¬
c¯µ®£©¬ ¯® t²©¢µ®¡¬³
c¯µ²´ ¯¦ a°°¥¡¬ M c²©©®¡¬
i©§²¡´©¯® a°°¥¬¬¡´¥ aµ´¨¯²©´©¥³
i©§²¡´©¯® a¤ªµ¤©£¡´¯²³
i©§²¡´©¯® a°°¥¡¬³ t²©¢µ®¡¬
l¡®¤³ t²©¢µ®¡¬
l¡· c¯©³³©¯®
l¥§¡¬ a©¤ fµ®¤ He®§¬¡®¤ ¡®¤ w¡¬¥³I
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ s¯£©¡¬ s¥£µ²©´¹ c¯©³³©¯®¥²³
p¥®³©¯®³ a°°¥¡¬ t²©¢µ®¡¬³
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/210
pµ¢¬©£ t²µ³´ o¦¦©£¥
sµ°²¥¥ c¯µ²´ g²¯µ° He®§¬¡®¤ ¡®¤ w¡¬¥³I
t²¡®³°¯²´ t²©¢µ®¡¬
— m©®©³´²¹ ¯¦ d¥¦¥®£¥
m¥´¥¯²¯¬¯§©£¡¬ o¦¦©£¥
d¥¦¥®£¥ p²¯£µ²¥¥®´ a§¥®£¹
— n¡´©¯®¡¬ a³³¥¢¬¹ ¦¯² w¡¬¥³
h©§¨¥² e¤µ£¡´©¯® fµ®¤©®§ c¯µ®£©¬ ¦¯² w¡¬¥³
l¯£¡¬ g¯¶¥²®¥®´ b¯µ®¤¡²¹ c¯©³³©¯® ¦¯² w¡¬¥³
r¯¹¡¬ c¯©³³©¯® ¦¯² a®£©¥®´ ¡®¤ h©³´¯²©£¡¬ m¯®µ¥®´³ ©® w¡¬¥³
v¡¬µ¡´©¯® t²©¢µ®¡¬³ Hw¡¬¥³I
w¥¬³¨ n¡´©¯®¡¬ h¥¡¬´¨ s¥²¶©£¥ aµ´¨¯²©´©¥³ ¡®¤ t²µ³´³
w¥¬³¨ r¥®´ a³³¥³³¥®´ p¡®¥¬³
w¥¬³¨ n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¦¯² nµ²³©®§L m©¤·©¦¥²¹ ¡®¤ h¥¡¬´¨ v©³©´©®§
— n¡´©¯®¡¬ aµ¤©´ o¦¦©£¥
— n¡´©¯®¡¬ i®¶¥³´¥®´ ¡®¤ l¯¡®³ o¦¦©£¥
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤ a³³¥¢¬¹ c¯©³³©¯®
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤ c¯µ²´ s¥²¶©£¥
c¯²¯®¥²³ c¯µ²´³
c¯µ®´¹ c¯µ²´³
c¯µ²´ ¯¦ a°°¥¡¬ ¡®¤ h©§¨ c¯µ²´ ¯¦ jµ³´©£¥ ©® n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤
c²¯·® c¯µ²´
e®¦¯²£¥¥®´ ¯¦ jµ¤§¥¥®´³ o¦¦©£¥
l¥§¡¬ a©¤ fµ®¤
m¡§©³´²¡´¥³ c¯µ²´³
p¥®³©¯®³ a°°¥¡¬³ t²©¢µ®¡¬³
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¦¯² e°¬¯¹¥®´ ¡®¤ l¥¡²®©®§
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¦¯² r¥§©¯®¡¬ d¥¶¥¬¯°¥®´
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¦¯² s¯£©¡¬ d¥¶¥¬¯°¥®´
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¯¦ a§²©£µ¬´µ²¥ ¡®¤ rµ²¡¬ d¥¶¥¬¯°¥®´
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¯¦ cµ¬´µ²¥L a²´³ ¡®¤ l¥©³µ²¥
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¯¦ e¤µ£¡´©¯®
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¯¦ e®´¥²°²©³¥L t²¡¤¥ ¡®¤ i®¶¥³´¥®´
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¯¦ ´¨¥ e®¶©²¯®¥®´
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¯¦ f©®¡®£¥ ¡®¤ p¥²³¯®®¥¬
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¯¦ h¥¡¬´¨L s¯£©¡¬ s¥²¶©£¥³ ¡®¤ pµ¢¬©£ s¡¦¥´¹
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L d¥°¡²´¥®´ ¯¦ h©§¨¥² ¡®¤ fµ²´¨¥² e¤µ£¡´©¯®L t²¡©®©®§ ¡®¤ e°¬¯¹¥®´
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤L o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ f©²³´ m©®©³´¥² ¡®¤ d¥°µ´¹ f©²³´ m©®©³´¥²
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/211
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤ o¦¦©£¥
c²¯·® s¯¬©£©´¯²G³ o¦¦©£¥
d¥°¡²´¥®´ ¯¦ ´¨¥ d©²¥£´¯² ¯¦ pµ¢¬©£ p²¯³¥£µ´©¯®³ ¦¯² n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤
f¯²¥®³©£ s£©¥®£¥ a§¥®£¹ ¯¦ n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤
o¦¦©£¥ ¯¦ c¨©¥¦ e¬¥£´¯²¡¬ o¦¦©£¥² ¦¯² n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤
p¯¬©£¥ s¥²¶©£¥ ¯¦ n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤
p²¯¢¡´©¯® b¯¡²¤ ¦¯² n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤
s´¡´¥ p¡´¨¯¬¯§©³´ s¥²¶©£¥
— o¦¦©£¥ ¯¦ f¡©² t²¡¤©®§
— o¦¦©£¥ ¦¯² n¡´©¯®¡¬ s´¡´©³´©£³
n¡´©¯®¡¬ h¥¡¬´¨ s¥²¶©£¥ c¥®´²¡¬ r¥§©³´¥²
o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ p¡²¬©¡¥®´¡²¹ c¯©³³©¯®¥² ¦¯² a¤©®©³´²¡´©¯® ¡®¤ h¥¡¬´¨ s¥²¶©£¥ c¯©³³©¯®¥²³
— o¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ d¥°µ´¹ p²©¥ m©®©³´¥²
r¥®´ a³³¥³³¥®´ p¡®¥¬³
— p¡¹¡³´¥² g¥®¥²¡¬G³ o¦¦©£¥
— p¯³´¡¬ bµ³©®¥³³ ¯¦ ´¨¥ p¯³´ o¦¦©£¥
— p²©¶¹ c¯µ®£©¬ o¦¦©£¥
— pµ¢¬©£ r¥£¯²¤ o¦¦©£¥
— r¯¹¡¬ c¯©³³©¯® ¯® h©³´¯²©£¡¬ m¡®µ³£²©°´³
— r¯¹¡¬ h¯³°©´¡¬L c¨¥¬³¥¡
— r¯¹¡¬ m©®´
— rµ²¡¬ p¡¹¥®´³ a§¥®£¹
— s£¯´¬¡®¤L aµ¤©´¯²Mg¥®¥²¡¬
— s£¯´¬¡®¤L c²¯·® o¦¦©£¥ ¡®¤ p²¯£µ²¡´¯² f©³£¡¬ s¥²¶©£¥
— s£¯´¬¡®¤L g¥®¥²¡¬ r¥§©³´¥² o¦¦©£¥
— s£¯´¬¡®¤L qµ¥¥®G³ ¡®¤ l¯²¤ t²¥¡³µ²¥²G³ r¥¥¢²¡®£¥²
— s£¯´¬¡®¤L r¥§©³´¥²³ ¯¦ s£¯´¬¡®¤
— t¨¥ s£¯´¬¡®¤ o¦¦©£¥
— t¨¥ s£¯´´©³¨ e¸¥£µ´©¶¥ c¯²°¯²¡´¥ s¥²¶©£¥³
— t¨¥ s£¯´´©³¨ e¸¥£µ´©¶¥ e¤µ£¡´©¯® d¥°¡²´¥®´
n¡´©¯®¡¬ g¡¬¬¥²©¥³ ¯¦ s£¯´¬¡®¤
n¡´©¯®¡¬ l©¢²¡²¹ ¯¦ s£¯´¬¡®¤
n¡´©¯®¡¬ mµ³¥µ³ ¯¦ s£¯´¬¡®¤
s£¯´´©³¨ h©§¨¥² e¤µ£¡´©¯® fµ®¤©®§ c¯µ®£©¬
— t¨¥ s£¯´´©³¨ e¸¥£µ´©¶¥ d¥¶¥¬¯°¥®´ d¥°¡²´¥®´
— t¨¥ s£¯´´©³¨ e¸¥£µ´©¶¥ e®´¥²°²©³¥ ¡®¤ l©¦¥¬¯®§ l¥¡²®©®§ d¥°¡²´¥®´
— t¨¥ s£¯´´©³¨ e¸¥£µ´©¶¥ f©®¡®£¥
— t¨¥ s£¯´´©³¨ e¸¥£µ´©¶¥ h¥¡¬´¨ d¥°¡²´¥®´
l¯£¡¬ h¥¡¬´¨ c¯µ®£©¬³
n¡´©¯®¡¬ b¯¡²¤ ¦¯² nµ²³©®§L m©¤·©¦¥²¹ ¡®¤ h¥¡¬´¨ v©³©´©®§ ¦¯² s£¯´¬¡®¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/212
s£¯´´©³¨ c¯µ®£©¬ ¦¯² p¯³´§²¡¤µ¡´¥ m¥¤©£¡¬ e¤µ£¡´©¯®
s£¯´´©³¨ n¡´©¯®¡¬ h¥¡¬´¨ s¥²¶©£¥ aµ´¨¯²©´©¥³ ¡®¤ t²µ³´³
— t¨¥ s£¯´´©³¨ e¸¥£µ´©¶¥ jµ³´©£¥ d¥°¡²´¥®´
a££¯µ®´¡®´ ¯¦ c¯µ²´G³ o¦¦©£¥
h©§¨ c¯µ²´ ¯¦ jµ³´©£©¡²¹
c¯µ²´ ¯¦ s¥³³©¯®
hm i®³°¥£´¯²¡´¥ ¯¦ c¯®³´¡¢µ¬¡²¹
l¡®¤³ t²©¢µ®¡¬ ¦¯² s£¯´¬¡®¤
p¡²¯¬¥ b¯¡²¤ ¦¯² s£¯´¬¡®¤ ¡®¤ l¯£¡¬ r¥¶©¥· c¯©´´¥¥³
p¥®³©¯®³ a°°¥¡¬ t²©¢µ®¡¬³
s£¯´´©³¨ l¡®¤ c¯µ²´
s£¯´´©³¨ l¡· c¯©³³©¯®
s¨¥²©¦¦ c¯µ²´³
s£¯´´©³¨ c²©©®¡¬ r¥£¯²¤ o¦¦©£¥
s£¯´´©³¨ c²©¥ s±µ¡¤
s£¯´´©³¨ f©²¥ s¥²¶©£¥ t²¡©®©®§ s±µ¡¤
s£¯´´©³¨ p¯¬©£¥ c¯¬¬¥§¥
s¯£©¡¬ s¥£µ²©´¹ c¯©³³©¯®¥²³G o¦¦©£¥
— t¨¥ s£¯´´©³¨ e¸¥£µ´©¶¥ rµ²¡¬ a¦¦¡©²³ d¥°¡²´¥®´
c²¯¦´¥²³ c¯©³³©¯®
r¥¤ d¥¥² c¯©³³©¯®
r¥®´ a³³¥³³¥®´ p¡®¥¬ ¡®¤ c¯©´´¥¥³
r¯¹¡¬ b¯´¡®©£ g¡²¤¥®L e¤©®¢µ²§¨
r¯¹¡¬ c¯©³³©¯® ¯® ´¨¥ a®£©¥®´ ¡®¤ h©³´¯²©£¡¬ m¯®µ¥®´³ ¯¦ s£¯´¬¡®¤
r¯¹¡¬ f©®¥ a²´ c¯©³³©¯® ¦¯² s£¯´¬¡®¤
— t¨¥ s£¯´´©³¨ e¸¥£µ´©¶¥ s¥£²¥´¡²©¡´
— t¨¥ s£¯´´©³¨ p¡²¬©¡¥®´¡²¹ b¯¤¹ c¯²°¯²¡´¥
— s£¯´´©³¨ r¥£¯²¤ o¦¦©£¥
— hm t²¥¡³µ²¹
— o¦¦©£¥ ¯¦ g¯¶¥²®¥®´ c¯¥²£¥
— t¨¥ w¡¬¥³ o¦¦©£¥ Ho¦¦©£¥ ¯¦ ´¨¥ s¥£²¥´¡²¹ ¯¦ s´¡´¥ ¦¯² w¡¬¥³I
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/213
BILAGA V
FÖRTECKNING ÖVER VAROR ENLIGT ARTIKEL 7 I FRÅGA OM OFFENTLIGA UPPHANDLINGSKONTRAKT
FRÅN MYNDIGHETER PÅ FÖRSVARSOMRÅDET (1I
k¡°©´¥¬ RUZ
s¡¬´[ ³¶¡¶¥¬[ ª¯²¤ ¯£¨ ³´¥®[ §©°³L «¡¬« ¯£¨ £¥¥®´
k¡°©´¥¬ RVZ
m¡¬L ³¬¡§§ ¯£¨ ¡³«¡
k¡°©´¥¬ RWZ
m©®¥²¡¬©³«¡ ¢²ä®³¬¥®L ©®¥²¡¬¯¬ª¯² ¯£¨ ¤¥³´©¬¬¡´©¯®³°²¯¤µ«´¥² ¡¶ ¤¥³³¡[ ¢©´µ©®ö³¡ 䮥®[ ©®¥²¡¬¶¡¸¥²
µ´¯Z
¥¸ RWNQPZ ³ä²³«©¬¤¡ ¯´¯²¢²ä®³¬¥®
k¡°©´¥¬ RXZ
o¯²§¡®©³«¡ «¥©«¡¬©¥²[ ¯²§¡®©³«¡ ¯£¨ ¯¯²§¡®©³«¡ ¦ö²¥®©®§¡² ¡¶ 䤬¡ ¥´¡¬¬¥²L ¡¶ ³ä¬¬³¹®´¡ ª¯²¤¡²´³M
¥´¡¬¬¥²L ¡¶ ²¡¤©¯¡«´©¶¡ §²µ®¤ä®¥® ¯£¨ ¡¶ ©³¯´¯°¥²
µ´¯Z
¥¸ RXNPYZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RXNQSZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RXNQTZ ´å²§¡³
¥¸ RXNRXZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RXNSRZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RXNSYZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RXNUPZ §©¦´©§¡ 䮥®
¥¸ RXNUQZ §©¦´©§¡ 䮥®
¥¸ RXNUTZ ³°²ä®§ä®¥®
k¡°©´¥¬ RYZ
o²§¡®©³«¡ «¥©«¡¬©¥²
µ´¯Z
¥¸ RYNPSZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RYNPTZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RYNPWZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RYNPXZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RYNQQZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RYNQRZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RYNQSZ §©¦´©§¡ 䮥®
¥¸ RYNQTZ §©¦´©§¡ 䮥®
¥¸ RYNQUZ §©¦´©§¡ 䮥®
¥¸ RYNRQZ §©¦´©§¡ 䮥®
¥¸ RYNRRZ §©¦´©§¡ 䮥®
¥¸ RYNRSZ §©¦´©§¡ 䮥®
¥¸ RYNRVZ ³°²ä®§ä®¥®
¥¸ RYNRWZ §©¦´©§¡ 䮥®
¥¸ RYNRYZ ³°²ä®§ä®¥®
(1) Den offentliga lydelsen enligt direktivet är texten som återfinns i bilaga I punkt 3 i avtalet.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/214
k¡°©´¥¬ SPZ
f¡²¡£¥µ´©³«¡ °²¯¤µ«´¥²
k¡°©´¥¬ SQZ
gö¤³¥¬¥¤¥¬
k¡°©´¥¬ SRZ
g¡²¶ä®¥³
‑ ¯£¨ ¦ä²§ä®¥³¥¸´²¡«´¥²[ §¡²¶³¹²¯² ¯£¨ §¡²¶³¹²¡¤¥²©¶¡´[ °©§¥®´ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ä²§ä®¥®[
¬¡£«¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ 嬮©®§³¦ä²§¥²[ «©´´ ¯£¨ ¡®¤²¡ ´ä´®©®§³
‑ ¯£¨ µ´¦¹¬¬®©®§³¥¤¥¬[ ´²¹£«¦ä²§¥²L ¢¬ä£« ¯£¨
´µ³£¨
k¡°©´¥¬ SSZ
e´¥²©³«¡ ¯¬ª¯² ¯£¨ ²¥³©®¯©¤¥²[ °¡²¦¹¥²©®§³
‑L ³«ö®¨¥´³‑ ¯£¨ «²¯°°³¶å²¤³¥¤¥¬
k¡°©´¥¬ STZ
t¶å¬ ¯£¨ ³å°¡L ¯²§¡®©³«¡ ¹´¡«´©¶¡ 䮥®L ´¶ä´´¥¤¥¬L ³ö²ª¥¤¥¬L «¯®³´§ª¯²¤¡ ¶¡¸¥²L ¢¥²¥¤¤¡ ¶¡¸¥²L
°µ´³
‑ ¯£¨ ³«µ²¥¤¥¬L ¬ªµ³ ¯£¨ ¬©«®¡®¤¥ ¡²´©«¬¡²L ¯¤¥¬¬¥²©®§³°¡³´¯² ³N«N ¤¥®´¡¬¶¡¸ ³¡´ ¤¥®´¡¬°²¥°¡²¡´ °å
¢¡³©³ ¡¶ §©°³
k¡°©´¥¬ SUZ
p²¯´¥©®¥²[ ¯¤©¦©¥²¡¤ ³´ä²«¥¬³¥[ ¬© ¯£¨ «¬©³´¥²[ ¥®º¹¥²
k¡°©´¥¬ SWZ
v¡²¯² ¦ö² ¦¯´¯
‑ ¥¬¬¥² «©®¯¢²µ«
k¡°©´¥¬ SXZ
d©¶¥²³¥ «¥©³«¡ °²¯¤µ«´¥²
µ´¯Z
¥¸ SXNQYZ §©¦´©§¡ 䮥®
k¡°©´¥¬ SYZ
p¬¡³´¥² ¯£¨ °¬¡³´¶¡²¯²
µ´¯Z
¥¸ SYNPSZ ³°²ä®§ä®¥®
k¡°©´¥¬ TPZ
gµ© ¯£¨ §µ©¶¡²¯²
µ´¯Z
¥¸ TPNQQZ ³«¯´´³ä«²¡ ¤ä£«
k¡°©´¥¬ TQZ
o¢¥²¥¤¤¡ ¨µ¤¡² ¯£¨ ³«©®® ³¡´ ¬ä¤¥²
k¡°©´¥¬ TRZ
l䤥²¶¡²¯²[ ³¡¤¥¬¡«¥²©¡²¢¥´¥®[ ²¥³¥¦¦¥«´¥²L ¨¡®¤¶ä³«¯² ¯£¨ ¬©«®¡®¤¥ ¡²´©«¬¡²[ ¶¡²¯² ¡¶ ´¡²¡²
k¡°©´¥¬ TSZ
p䬳³«©®® ¯£¨ «¯®³´§ª¯²¤ °ä¬³[ ¶¡²¯² ¡¶ ¤¥³³¡ ¡´¥²©¡¬
k¡°©´¥¬ TTZ
t²ä ¯£¨ ¶¡²¯² ¡¶ ´²ä[ ´²ä«¯¬
k¡°©´¥¬ TUZ
k¯²« ¯£¨ ¶¡²¯² ¡¶ «¯²«
k¡°©´¥¬ TVZ
v¡²¯² ¡¶ ¨¡¬L ¥³°¡²´¯ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦¬ä´®©®§³¡´¥²©¡¬[ «¯²§¡«¥²©¡²¢¥´¥®
k¡°©´¥¬ TWZ
m¡³³¡ ¡¶ ¶¥¤ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦©¢²ö³¡ £¥¬¬µ¬¯³¡¨¡¬´©§¡ ¡´¥²©¡¬[ ¡¶¦¡¬¬ ¯£¨ ¦ö²¢²µ«¡¤¥ ¶¡²¯² ¡¶ °¡°°¥² ¥¬¬¥²
°¡°°
k¡°©´¥¬ TXZ
p¡°°¥² ¯£¨ °¡°°[ ¶¡²¯² ¡¶ °¡°°¥²³¡³³¡L °¡°°¥² ¥¬¬¥² °¡°°
k¡°©´¥¬ TYZ
t²¹£«´¡ ¢ö£«¥²L ´©¤®©®§¡²L ¢©¬¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ °²¯¤µ«´¥² ¦²å® ¤¥® §²¡¦©³«¡ ©®¤µ³´²©®
k¡°©´¥¬ VUZ
hµ¶µ¤¢¯®¡¤¥² ¯£¨ ¤¥¬¡² ´©¬¬ ¨µ¶µ¤¢¯®¡¤¥²
k¡°©´¥¬ VVZ
p¡²¡°¬¹¥²L °¡²¡³¯¬¬¥²L °²¯¥®¡¤«ä°°¡²L ³©´´«ä°°¡²L °©³«¯² ¯£¨ ²©¤³°ö® ³¡´ ¤¥¬¡² ´©¬¬ ³å¤¡®¡ ¡²´©«¬¡²
k¡°©´¥¬ VWZ
b¥¡²¢¥´¡¤¥ ¦ªä¤²¡² ¯£¨ ¤µ® ³¡´ ¶¡²¯² ´©¬¬¶¥²«¡¤¥ ¡¶ ¦ªä¤²¡² ¥¬¬¥² ¤µ®[ «¯®³´§ª¯²¤¡ ¢¬¯¯²[ ¶¡²¯² ¡¶
ä®®©³«¯¨å²
k¡°©´¥¬ VXZ
v¡²¯² ¡¶ ³´¥®L §©°³L £¥¥®´L ¡³¢¥³´L §¬©¥² ¥¬¬¥² ¬©«®¡®¤¥ ¡´¥²©¡¬
k¡°©´¥¬ VYZ
k¥²¡©³«¡ °²¯¤µ«´¥²
k¡°©´¥¬ WPZ
g¬¡³ ¯£¨ §¬¡³¶¡²¯²
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/215
k¡°©´¥¬ WQZ
n¡´µ²°ä²¬¯² ¯£¨ ¯¤¬¡¤¥ °ä²¬¯²L 䤥¬³´¥®¡² ¯£¨ ¨¡¬¶ä¤¥¬³´¥®¡²L 䤬¡ ¥´¡¬¬¥² ¯£¨ ¥´¡¬¬¥² ¥¤ °¬ä´¥²©®§
¡¶ 䤥¬ ¥´¡¬¬ ³¡´ ¶¡²¯² ¡¶ ³å¤¡®¡ °²¯¤µ«´¥²[ ¢©ª¯µ´¥²©¶¡²¯²
k¡°©´¥¬ WSZ
gªµ´ªä²®L ªä²® ¯£¨ ³´å¬
k¡°©´¥¬ WTZ
k¯°°¡²
k¡°©´¥¬ WUZ
n©£«¥¬
k¡°©´¥¬ WVZ
a¬µ©®©µ
k¡°©´¥¬ WWZ
m¡§®¥³©µ ¯£¨ ¢¥²¹¬¬©µ
k¡°©´¥¬ WXZ
b¬¹
k¡°©´¥¬ WYZ
z©®«
k¡°©´¥¬ XPZ
t¥®®
k¡°©´¥¬ XQZ
a®¤²¡ ¯ä¤¬¡ ¥´¡¬¬¥²
k¡°©´¥¬ XRZ
v¥²«´¹§L ²¥¤³«¡°L «®©¶¡²L ³«¥¤¡² ¯£¨ §¡¦¦¬¡² ¡¶ ¯ä¤¥¬ ¥´¡¬¬
µ´¯Z
¥¸ XRNPUZ ¶¥²«´¹§
¥¸ XRNPWZ ¶¥²«´¹§L ¤¥¬¡²
k¡°©´¥¬ XSZ
d©¶¥²³¥ ¶¡²¯² ¡¶ ¯ä¤¥¬ ¥´¡¬¬
k¡°©´¥¬ XTZ
Å®§°¡®®¯²L ¡³«©®¥²L ¡°°¡²¡´¥² ¯£¨ ¥«¡®©³«¡ ²¥¤³«¡°
µ´¯Z
¥¸ XTNPVZ ¯´¯²¥²
¥¸ XTNPXZ ö¶²©§¡ ¯´¯²¥²
¥¸ XTNTUZ ¡³«©®¥²
¥¸ XTNUSZ ¤¡´¯²¥²
¥¸ XTNUUZ ¤¥¬¡² ¡¶ ¤¡´¯²¥² µ®¤¥² ²µ¢²©« ®² XTNUS
¥¸ XTNUYZ «ä²®²¥¡«´¯²¥²
k¡°©´¥¬ XUZ
e¬¥«´²©³«¡ ¡³«©®¥² ¯£¨ ¡°°¡²¡´¥²L ¤¥¬¡² ´©¬¬ ³å¤¡®¡ ¶¡²¯²
µ´¯Z
¥¸ XUNQSZ ´¥¬¥µ´²µ³´®©®§
¥¸ XUNQUZ ´²¡®³©³³©¯®³¡°°¡²¡´¥²
k¡°©´¥¬ XVZ
l¯« ¯£¨ ¡®®¡® ²µ¬¬¡®¤¥ ªä²®¶ä§³
‑ ¯£¨ ³°å²¶ä§³¡´¥²©¥¬ ³¡´ ¤¥¬¡² ´©¬¬ ³å¤¡® ¡´¥²©¥¬[ ³´¡´©¯®ä² ªä²®¶ä§³‑
¯£¨ ³°å²¶ä§³¡´¥²©¥¬ ³¡´ ¤¥¬¡² ´©¬¬ ³å¤¡® ¡´¥²©¥¬[ ¥«¡®©³« H©®¢¥§²©°¥´ ¥¬¥«´²¯¥«¡®©³«I ´²¡¦©«³©§®¡¬¥M
²©®§³µ´²µ³´®©®§ ¡¶ ¡¬¬¡ ³¬¡§
µ´¯Z
¥¸ XVNPRZ °¡®³¡²¬¯«L ¥¬¥«´²©³«¡
¥¸ XVNPSZ ö¶²©§¡ °¡®³¡²¬¯«
¥¸ XVNPUZ °¡®³¡²¶¡§®¡²
¥¸ XVNPVZ µ®¤¥²¨å¬¬³
‑ ¯£¨ ³¥²¶©£¥¶¡§®¡²
¥¸ XVNPWZ ¶¡§®¡²
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/216
k¡°©´¥¬ XWZ
f¯²¤¯®L ¡®¤²¡ ä® ²µ¬¬¡®¤¥ ªä²®¶ä§³
‑ ¥¬¬¥² ³°å²¶ä§³¡´¥²©¥¬ ³¡´ ¤¥¬¡² ¯£¨ ´©¬¬¢¥¨ö² ´©¬¬ ¦¯²¤¯®
µ´¯Z
¥¸ XWNPXZ ³´²©¤³¶¡§®¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¢¥°¡®³²¡¤¥ ¦¯²¤¯®
¥¸ XWNPQZ ´²¡«´¯²¥²
¥¸ XWNPRZ ©¬©´ä²¡ ¦¯²¤¯®
¥¸ XWNPSZ ¢ä²§®©®§³¢©¬¡²
¥¸ XWNPYZ ¯´¯²£¹«¬¡²
¥¸ XWNQTZ ³¬ä°¦¯²¤¯®
k¡°©´¥¬ XYZ
f¡²´¹§ ¯£¨ ¡®®¡® ¦¬¹´¡®¤¥ ¡´¥²©¥¬
µ´¯Z
¥¸ XYNPQaZ «²©§³¦¡²´¹§
k¡°©´¥¬ YPZ
o°´©³«¡ ©®³´²µ¥®´ ¯£¨ ¡°°¡²¡´¥²L ¦¯´¯
‑ ¯£¨ «©®¯¡°°¡²¡´¥²L ©®³´²µ¥®´ ¯£¨ ¡°°¡²¡´¥² ¦ö² ä´®©®§ ¥¬¬¥²
«¯®´²¯¬¬L ¥¤©£©®³«¡ ¯£¨ «©²µ²§©³«¡ ©®³´²µ¥®´ ¯£¨ ¡°°¡²¡´¥²
µ´¯Z
¥¸ YPNPUZ «©«¡²¥
¥¸ YPNQSZ ¤©¶¥²³¥ ©®³´²µ¥®´L ¬¡³¥²
¥¸ YPNQTZ ¡¶³´å®¤³ä´¡²¥
¥¸ YPNRXZ ¥¬¥«´²©³«¡ ¯£¨ ¥¬¥«´²¯®©³«¡ ä´©®³´²µ¥®´
¥¸ YPNQQZ ©«²¯³«¯°
¥¸ YPNQWZ ¥¤©£©®³«¡ ©®³´²µ¥®´
¥¸ YPNQXZ ²¥¤³«¡° ¦ö² ³ªµ«§¹®¡³´©«
¥¸ YPNQYZ ¯²´¯°¥¤©³«¡ ²¥¤³«¡°
¥¸ YPNRPZ ²ö®´§¥®¡°°¡²¡´¥²
k¡°©´¥¬ YQZ
u² ¯£¨ ¤¥¬¡² ´©¬¬ µ²
k¡°©´¥¬ YRZ
mµ³©«©®³´²µ¥®´[ ¡°°¡²¡´¥² ¦ö² ©®³°¥¬®©®§ ¯£¨ å´¥²§©¶®©®§ ¡¶ ¬ªµ¤L ¡°°¡²¡´¥² ¦ö² ©®³°¥¬®©®§ ¯£¨ å´¥²§©¶M
®©®§ ¡¶ ¢©¬¤¥² ¯£¨ ¬ªµ¤ ¦ö² ´¥¬¥¶©³©¯® ³¡´ ¤¥¬¡² ¯£¨ ´©¬¬¢¥¨ö² ´©¬¬ ³å¤¡®¡ ¡°°¡²¡´¥²
k¡°©´¥¬ YTZ
mö¢¬¥²[ ³ä®§«¬ä¤¥²L ¡¤²¡³³¥²L ²¥³å²¢¯´´®¡² ´©¬¬ ³ä®§¡²L «µ¤¤¡² ¯£¨ ¬©«®¡®¤¥ ³´¯°°¡¤¥ ©®²¥¤®©®§³¡²´©«¬¡²
µ´¯Z
¥¸ YTNPQaZ ¦¬¹§°¬¡®³³ä´¥®
k¡°©´¥¬ YUZ
v¡²¯² ¯£¨ °²¯¤µ«´¥² ¡¶ µ´³«ä²®©®§³
‑ ¥¬¬¥² °²¥³³¡´¥²©¡¬
k¡°©´¥¬ YVZ
b¯²³´¡²L °¥®³¬¡²L «¶¡³´¡²L ¤¡¶©°°¯² ¯£¨ ³å¬¬
k¡°©´¥¬ YXZ
d©¶¥²³¥ ¡²´©«¬¡²
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/217
BILAGA VI
DEFINITION AV VISSA TEKNISKA SPECIFIKATIONER
i ¤¥´´¡ ¤©²¥«´©¶ ¡®¶ä®¤³ ¦ö¬ª¡®¤¥ ¢¥´¥£«®©®§¡² ¥¤ ¤¥ ¢¥´¹¤¥¬³¥² ³¯ ¨ä² ¡®§¥³Z
1. a) ´¥«®©³«¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²: i fråga om offentliga byggentreprenadkontrakt, samtliga tekniska föreskrifter, vilka bland
¡®®¡´ ³«¡¬¬ µ°°´¡³ © ¤¥ ¡¬¬ä®®¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²®¡L ¥¤ ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ¥§¥®³«¡°¥² ³¯ «²ä¶³ ¡¶ ¥´´ ¡´¥²©¡¬L ¥®
°²¯¤µ«´ ¥¬¬¥² ¥® ¶¡²¡ ¦ö² ¡´´ ¡´¥²©¡¬¥´L °²¯¤µ«´¥® ¥¬¬¥² ¶¡²¡® ³«¡¬¬ «µ®®¡ ¢¥³«²©¶¡³ °å ¥´´ ³å¤¡®´ ³ä´´ ¡´´ ¤¥´´¡
¬ä°¡² ³©§ ¦ö² ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥®³ °¬¡®¥²¡¤¥ ¡®¶ä®¤®©®§N d¥³³¡ ¥§¥®³«¡°¥² ³«¡¬¬ ¯¦¡´´¡ ®©¶å °å
©¬ªö°²¥³´¡®¤¡L °²¯ª¥«´¥²©®§ ¦ö² ¡¬¬¡ ¡®¶ä®¤®©®§³¯²å¤¥® H©®«¬µ³©¶¥ ´©¬¬§ä®§¬©§¨¥´ ¦ö² ¦µ®«´©¯®³¨©®¤²¡¤¥I ¯£¨
¢¥¤ö®©®§ ¡¶ ö¶¥²¥®³³´ä¥¬³¥L °²¥³´¡®¤¡L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ å´´L ³¡´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®¡ ¶©¤ ¢¥¤ö®©®§ ¡¶ «¶¡¬©´¥´³³ä«M
²©®§L ´¥²©®¯¬¯§©L ³¹¢¯¬¥²L °²¯¶®©®§ ¯£¨ °²¯¶®©®§³¥´¯¤¥²L ¦ö²°¡£«®©®§ ¯£¨ 䲫®©®§ ³¡´ °²¯¤µ«´©¯®³M
°²¯£¥³³¥² ¯£¨
‑¥´¯¤¥²N d¥ ³«¡¬¬ 䶥® ©®®¥¦¡´´¡ ¢¥³´ä¥¬³¥² ¯ °²¯ª¥«´¥²©®§ ¯£¨ «¯³´®¡¤L °²¯¶®©®§³‑ ¯£¨
«¯®´²¯¬¬²¥§¬¥²L ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¡´´ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡³L ´¥«®©«¥® ¥¬¬¥² ¥´¯¤¥²®¡ ¦ö² ¢¹§§®¡¤³¶¥²«³¡¨¥´¥®
³¡´ ³¡´¬©§¡ ö¶²©§¡ ´¥«®©³«¡ ¶©¬¬«¯² ³¯ ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¡¬¬ä®®¡ ¥¬¬¥² ³ä²³«©¬¤¡
¦ö²¯²¤®©®§¡² ¨¡² öª¬©§¨¥´ ¡´´ ¦ö²¥³«²©¶¡ © ¦²å§¡ ¯ ¤¥® ¦µ¬¬¢¯²¤¡¤¥ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ³¡´ ¯ ©®§å¥®¤¥ ¡´¥²©¡¬
¥¬¬¥² ¤¥¬¡²N
b) ´¥«®©³« ³°¥£©¦©«¡´©¯®: i fråga om offentliga tjänste
‑ ¥¬¬¥² ¶¡²µ«¯®´²¡«´L ¥® ³°¥£©¦©«¡´©¯® © ¥´´ ¤¯«µ¥®´ ¥¤
¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ «²¡¶¥® °å ¥® °²¯¤µ«´³ ¥¬¬¥² ¥® ´ªä®³´³ ¥§¥®³«¡°¥²L ³¯ «¶¡¬©´¥´³®©¶å¥²L ®©¶å °å ©¬ªö°²¥³´¡®¤¡L
°²¯ª¥«´¥²©®§ ¦ö² ¡¬¬¡ ¡®¶ä®¤®©®§³¯²å¤¥® H©®«¬µ³©¶¥ ´©¬¬§ä®§¬©§¨¥´ ¦ö² ¦µ®«´©¯®³¨©®¤²¡¤¥I ¯£¨ ¢¥¤ö®©®§ ¡¶
ö¶¥²¥®³³´ä¥¬³¥L °²¥³´¡®¤¡L °²¯¤µ«´¥®³ ¡®¶ä®¤®©®§³¯²å¤¥L ³ä«¥²¨¥´ ¥¬¬¥² å´´L ³¡´ «²¡¶ °å °²¯¤µ«´¥®
¡®§å¥®¤¥ ¤¥® ¢¥´¥£«®©®§ µ®¤¥² ¶©¬«¥® ¤¥® ³¡¬µ¦ö²³L ´¥²©®¯¬¯§©L ³¹¢¯¬¥²L °²¯¶®©®§ ¯£¨ °²¯¶®©®§³¥´¯¤¥²L
¦ö²°¡£«®©®§L 䲫®©®§L ¢²µ«³¡®¶©³®©®§¡²L °²¯¤µ«´©¯®³°²¯£¥³³¥² ¯£¨
‑¥´¯¤¥² ³¡´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¶©¤ ¢¥¤ö®©®§ ¡¶
ö¶¥²¥®³³´ä¥¬³¥N
2. ³´¡®¤¡²¤: en teknisk specifikation som godkänts av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad och kontinuerlig
´©¬¬ä°®©®§L ¥¤ ¶©¬«¥® ö¶¥²¥®³³´ä¥¬³¥ ©®´¥ ä² ¯¢¬©§¡´¯²©³« ¯£¨ ³¯ ¦¡¬¬¥² µ®¤¥² ¥® ¡¶ ¦ö¬ª¡®¤¥ «¡´¥§¯²©¥²Z
— i®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ³´¡®¤¡²¤Z ¥® ³´¡®¤¡²¤ ³¯ ¡®´¡§©´³ ¡¶ ¥´´ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬´ ³´¡®¤¡²¤©³¥²©®§³¯²§¡® ¯£¨ §ª¯²´³ ´©¬¬§ä®§¬©§
¦ö² ¡¬¬ä®¨¥´¥®N
— eµ²¯°¥©³« ³´¡®¤¡²¤Z ¥® ³´¡®¤¡²¤ ³¯ ¡®´¡§©´³ ¡¶ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ³´¡®¤¡²¤©³¥²©®§³¯²§¡® ¯£¨ §ª¯²´³ ´©¬¬§ä®§¬©§ ¦ö²
¡¬¬ä®¨¥´¥®N
— n¡´©¯®¥¬¬ ³´¡®¤¡²¤Z ¥® ³´¡®¤¡²¤ ³¯ ¡®´¡§©´³ ¡¶ ¥´´ ®¡´©¯®¥¬¬´ ³´¡®¤¡²¤©³¥²©®§³¯²§¡® ¯£¨ §ª¯²´³ ´©¬¬§ä®§¬©§ ¦ö²
¡¬¬ä®¨¥´¥®N
3. ¥µ²¯°¥©³«´ ´¥«®©³«´ §¯¤«ä®®¡®¤¥: en positiv teknisk bedömning av en produkts lämplighet för att användas för ett
¢¥³´ä´ 䮤¡å¬L §²µ®¤¡¤ °å ¡´´ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ «²¡¶¥® °å ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ä² µ°°¦¹¬¬¤¡ §¥®¯ °²¯¤µ«´¥®³
«¯®³´©´µ´©¶¡ ¥§¥®³«¡°¥² ´©¬¬³¡¡®³ ¥¤ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯ ¦¡³´³´ä¬¬´³ ¦ö² ¡®¶ä®¤®©®§¥® ¯£¨ µ´®¹´´ª¡®¤¥´N e´´ ¥µ²¯°¥©³«´
´¥«®©³«´ §¯¤«ä®®¡®¤¥ ³«¡¬¬ µ´¦ä²¤¡³ ¡¶ ¥´´ ¯²§¡® ¦ö² §¯¤«ä®®¡®¤¥ ³¯ ¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡å¬ µ´³¥´´³ ¡¶ ¥¤¬¥³³´¡´¥®N
4. §¥¥®³¡ ´¥«®©³« ³°¥£©¦©«¡´©¯®: en teknisk specifikation som har utarbetats i enlighet med ett förfarande som erkänts
av medlemsstaterna och som har offentliggjorts i eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§.
5. ´¥«®©³« ²¥¦¥²¥®³: en produkt, med undantag för officiella standarder, som framställs av ett europeiskt standardisering-
³¯²§¡® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯ ¡®°¡³³¡´³ ´©¬¬ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ ¡²«®¡¤¥®³ ¢¥¨¯¶N
BILAGA VII
INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN
BILAGA VII A
INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING
meddelande om offentliggÖrande av fÖrhandsmeddelande om upphandlarprofil
QN l¡®¤ ¤ä² ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥® ¦©®®³
RN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥®³ ®¡®
SN i®´¥²®¥´¡¤²¥³³ ¦ö² µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬¥® HurlI
TN r¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ cpv
‑®¯¥®«¬¡´µ²¥®
fÖrhandsmeddelande
QN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥®³ ®¡®L ¡¤²¥³³L ¦¡¸®µ¥²L ¥M°¯³´¡¤²¥³³ ³¡´ © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¯´³¶¡²¡®¤¥
µ°°§©¦´¥² ¦ö² ¤¥® ¥®¨¥´ ³¯ «¡® ¬ä®¡ ¹´´¥²¬©§¡²¥ ©®¦¯²¡´©¯® ¯£¨L © ¦²å§¡ ¯ ´ªä®³´¥M ¯£¨ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´L
¤¥ ¥®¨¥´¥² ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ©®¦¯²¡´©¯®L ´N¥¸N ¶©¡ ¤¥® ¡«´µ¥¬¬¡ ³´¡´¬©§¡ ·¥¢¢°¬¡´³¥®L ¯ ¤¥´ ¡¬¬ä®®¡ ²¥§¥¬¶¥²« ¦ö²
³«¡´´¥²L ©¬ªö³«¹¤¤L ¡®³´ä¬¬®©®§³³«¹¤¤ ¯£¨ ¡²¢¥´³¶©¬¬«¯² ³¯ §ä¬¬¥² °å ¤¥® °¬¡´³ ¤ä² «¯®´²¡«´¥´ ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡³N
RN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¡´´ ¤¥´ ²ö² ³©§ ¯ ¥´´ ¯¦¦¥®´¬©§´ «¯®´²¡«´ ³¯ ä² ²¥³¥²¶¥²¡´ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤¥ ¶¥²«³´ä¤¥²
¥¬¬¥² ¥´´ «¯®´²¡«´ ³¯ ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡³ ©®¯ ²¡¥® ¦ö² °²¯§²¡ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤ ¡®³´ä¬¬®©®§N
SN fö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´Z ³¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥®L °¬¡´³ ¦ö² µ´¦ö²¡®¤¥[ ¯
¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ä² µ°°¤¥¬¡¤ © ¦¬¥²¡ ¤¥¬¡²L ¶ä³¥®´¬©§¡ ³ä²¤²¡§ ¦ö² ¤¥ ¯¬©«¡ ¤¥¬¡²®¡ © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥®[ ¯
öª¬©§´ ¥® µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ «¯³´®¡¤³²¡¥® ¦ö² ¡²¢¥´¥´L ²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N
fö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¶¡²µ«¯®´²¡«´Z s¬¡§ ¯£¨ 䮧¤ ¥¬¬¥² ¶ä²¤¥ ¡¶³¥¥®¤¥ ¤¥ °²¯¤µ«´¥² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³L ®¯¥®«¬¡´µ²¥®³
²¥¦¥²¥®³®µ¥²[ ²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N
fö² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´Z °¬¡®¥²¡¤ ´¯´¡¬ µ°°¨¡®¤¬©®§ © ¶¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ´ªä®³´¥«¡´¥§¯²©¥²®¡ ¥®¬©§´ ¢©¬¡§¡ ii aL
²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N
TN p²¥¬©©®ä²´ ¤¡´µ ®ä² ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¦ö² ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´¥´ ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥® ³«¡¬¬ ©®¬¥¤¡³L ©®¯ ¶¡²ª¥ «¡´¥§¯²© ®ä²
¤¥´ §ä¬¬¥² ¯¦¦¥®´¬©§ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ´ªä®³´¥²N
UN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¡´´ ¤¥´ ²ö² ³©§ ¯ ¥´´ ²¡¡¶´¡¬N
VN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ö¶²©§¡ µ°°¬¹³®©®§¡²N
WN d¡´µ ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¡¶³ä®´³ ¥¬¬¥² ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¯ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥´´¡ ¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬
¡¶³ä®´³N
XN a®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¨µ²µ¶©¤¡ µ°°¨¡®¤¬©®§¥® ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ¡¶´¡¬¥´N
meddelande om upphandling
Ö°°®¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®L ³¥¬¥«´©¶¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®L «¯®«µ²²¥®³°²ä§¬¡¤ ¤©¡¬¯§L ¦ö²¨¡®¤¬¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®Z
QN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥®³ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®
‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥‑°¯³´¡¤²¥³³N
RN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¡´´ ¤¥´ ²ö² ³©§ ¯ ¥´´ ¯¦¦¥®´¬©§´ «¯®´²¡«´ ³¯ ä² ²¥³¥²¶¥²¡´ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤¥ ¶¥²«³´ä¤¥²
¥¬¬¥² ¥´´ «¯®´²¡«´ ³¯ ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡³ ©®¯ ²¡¥® ¦ö² °²¯§²¡ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤ ¡®³´ä¬¬®©®§N
SN ¡I d¥´ ¶¡¬¤¡ µ°°¨¡®¤¬©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´N
¢I i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ³«ä¬ ´©¬¬ ¤¥´ °å³«¹®¤¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ H© ¦²å§¡ ¯ ³¥¬¥«´©¶¡ ¯£¨ ¦ö²¨¡®¤¬¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®IN
£I i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ ¤¥´ ²ö² ³©§ ¯ ¥´´ ²¡¡¶´¡¬N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/218
¤I i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ ¤¥´ ²ö² ³©§ ¯ ¥´´ ¤¹®¡©³«´ ©®«ö°³³¹³´¥N
¥I i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¡®¶ä®¤®©®§ ¡¶ ¥¬¥«´²¯®©³« ¡µ«´©¯® H¶©¤ ö°°®¡L ³¥¬¥«´©¶¡ ¥¬¬¥² ¦ö²¨¡®¤¬¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®L © ¤¥´ ¦¡¬¬
³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ SPNQ ¡IN
TN t¹° ¡¶ µ°°¨¡®¤¬©®§N
UN p¬¡´³ ¦ö² µ´¦ö²¡®¤¥O§¥®¯¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥®L ¬¥¶¥²¡®³ ¡¶ ¶¡²¯²®¡ ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥²®¡N
VN ¡I fö² ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´Z
— s¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥´ ¡²¢¥´¥ ³¯ ³«¡¬¬ µ´¦ö²¡³ ¯£¨ ¡¬¬ä® ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥®N a®§¥ ³ä²³«©¬´
¯°´©¯® °å ¦¯²´³¡´´ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¯£¨L ¯ öª¬©§´L ¥® µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ ´©¤°µ®«´¥® ¦ö² µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ¯°´©¯®¥®
³¡´ ¡®´¡¬¥´ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¦ö²¬ä®§®©®§¡²N o ¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥´ ä² µ°°¤¥¬¡´ © ¦¬¥²¡ ¤¥¬¡² ³«¡¬¬
³´¯²¬¥«³¯²¤®©®§¥® °å ¤¥ ¯¬©«¡ ¤¥¬¡²®¡ ¡®§¥³[ ²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N
— u°°§©¦´¥² ¯ ³¹¦´¥´ ¥¤ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥´ ®ä² ¤¥´ ³¥®¡²¥ 䶥® ©®®¥¢ä² °²¯ª¥«´¥²©®§N
— nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ²¡¡¶´¡¬L ¡®§¥ 䶥® ²¡¡¶´¡¬¥´³ °¬¡®¥²¡¤¥ ¬ö°´©¤L ¤¥´ ´¯´¡¬¡ ¢¥²ä«®¡¤¥ ¶ä²¤¥´ ¦ö² ¥®´²¥°²¥®¡M
¤¥® µ®¤¥² ¨¥¬¡ ²¡¡¶´¡¬¥´³ ¬ö°´©¤ ³¡´L © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ¤¥´´¡ ä² öª¬©§´L «¯®´²¡«´¥®³ ¶ä²¤¥ ¯£¨ ¦²¥«¶¥®³N
¢I fö² ¶¡²µ«¯®´²¡«´Z
— s¬¡§ ¡¶ ¶¡²¯² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³ ¥¤ ³ä²³«©¬´ ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ ¡®¢µ¤¥® ©®¦¯²¤²¡³ ¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å «ö°L
¬¥¡³©®§L ¨¹²¡L ¨¹²«ö° ¥¬¬¥² ¥® «¯¢©®¡´©¯® ¡¶ ¤¥³³¡L ²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N m䮧¤ ¡¶ ¤¥
¶¡²¯² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³ ¥¤ ³ä²³«©¬´ ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯°´©¯® °å ¦¯²´³¡´´ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¯£¨L ¯ öª¬©§´L ¥®
µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ ´©¤°µ®«´¥® ¦ö² µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ¯°´©¯®¥® ³¡´ ¡®´¡¬¥´ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¦ö²¬ä®§®©®§¡² ¯£¨ ²¥¦¥²¥®³M
®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N
— i ³¡¢¡®¤ ¥¤ ´©¤³¢¥§²ä®³¡¤¥ «¯®´²¡«´ ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´ ³¯ «¡® ¦ö²®¹¡³ ©®¯ ¥® §©¶¥® ´©¤ ¡®§¥³ 䶥®L ¯
öª¬©§´L ´©¤³°¬¡®¥® ¦ö² °¬¡®¥²¡¤¥ ³¥®¡²¥ ¶¡²µµ°°¨¡®¤¬©®§¡²N
— nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ²¡¡¶´¡¬L ¡®§¥ 䶥® ²¡¡¶´¡¬¥´³ °¬¡®¥²¡¤¥ ¬ö°´©¤L ¤¥´ ´¯´¡¬¡ ¢¥²ä«®¡¤¥ ¶ä²¤¥´ ¦ö² ¶¡²¯²®¡
µ®¤¥² ¨¥¬¡ ²¡¡¶´¡¬¥´³ ¬ö°´©¤ ³¡´L © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ¤¥´´¡ ä² öª¬©§´L «¯®´²¡«´¥®³ ¶ä²¤¥ ¯£¨ ¦²¥«¶¥®³N
£I fö² ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´Z
— tªä®³´¥«¡´¥§¯²© ¯£¨ ¢¥®ä®©®§N r¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N o¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥ ´ªä®³´¥² ³¯ ³«¡¬¬
¬¥¶¥²¥²¡³N a®§¥ ³ä²³«©¬´ ¯°´©¯® °å ¦¯²´³¡´´ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¯£¨L ¯ öª¬©§´L ¥® µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ ´©¤°µ®«´¥® ¦ö²
µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ¯°´©¯®¥® ³¡´ ¡®´¡¬¥´ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¦ö²¬ä®§®©®§¡²N i ³¡¢¡®¤ ¥¤ «¯®´²¡«´ ³¯ «¡® ¦ö²®¹¡³
©®¯ ¥® §©¶¥® ´©¤ ¡®§¥³ 䶥®L ¯ öª¬©§´L ´©¤³°¬¡®¥® ¦ö² ³¥®¡²¥ ´ªä®³´¥µ°°¨¡®¤¬©®§N
nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ²¡¡¶´¡¬L ¡®§¥ 䶥® ²¡¡¶´¡¬¥´³ °¬¡®¥²¡¤¥ ¬ö°´©¤L ¤¥´ ´¯´¡¬¡ ¢¥²ä«®¡¤¥ ¶ä²¤¥´ ¦ö² ´ªä®³´¥²®¡
µ®¤¥² ¨¥¬¡ ²¡¡¶´¡¬¥´³ ¬ö°´©¤ ³¡´L © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ¤¥´´¡ ä² öª¬©§´L «¯®´²¡«´¥®³ ¶ä²¤¥ ¯£¨ ¦²¥«¶¥®³N
— a®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¨µ²µ¶©¤¡ µ´¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ´ªä®³´¥® ¥®¬©§´ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¦ö²¦¡´´®©®§¡² ä² ¦ö²¢¥¨å¬¬¥´ ¥® ¶©³³ ¹²«¥³§²µ°°N
h䮶©³®©®§ ´©¬¬ ¬¡§ ¥¬¬¥² ¦ö²¦¡´´®©®§N
— a®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¨µ²µ¶©¤¡ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² ³«¡¬¬ ¡®§¥ ®¡® ¯£¨ ¹²«¥³«¶¡¬©¦©«¡´©¯®¥² °å ¤¥® °¥²³¯®¡¬ ³¯ ä²
¡®³¶¡²©§ ¦ö² µ´¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ´ªä®³´¥®N
WN o «¯®´²¡«´¥® ä² µ°°¤¥¬¡¤¥ © ¦¬¥²¡ ¤¥¬¡² ³«¡¬¬ ¤¥´ ¡®§¥³ ¯ ¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥²®¡ «¡® ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ °å ¥®L
¦¬¥²¡ ¯£¨O¥¬¬¥² ¡¬¬¡ ¤¥¬¡²N
XN s©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ³¬µ´¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥®O¶¡²µ
‑O´ªä®³´¥¬¥¶¥²¡®³¥²®¡ ¥¬¬¥² ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤MO¶¡²µ‑O´ªä®³´¥«¯®M
´²¡«´¥´³ ¶¡²¡«´©§¨¥´ ¯£¨L ³å ¬å®§´ ¤¥´ ä² öª¬©§´L ³©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² °å¢ö²ª¡®¤¥ ¡¶ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ¥¬¬¥² ³©³´¡ ¤¡´µ
¦ö² °å¢ö²ª¡®¤¥ ¥¬¬¥² §¥®¯¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¶¡²µ¬¥¶¥²¡®³¥® ¥¬¬¥² ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥´ ¡¶ ´ªä®³´¥²®¡N
YN t©¬¬å´¥¬³¥ ¡¶ ¥¬¬¥² ¦ö²¢µ¤ ¯´ ¡¬´¥²®¡´©¶¡ ¡®¢µ¤N
QPN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ³ä²³«©¬¤¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² «¯®´²¡«´¥´³ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/219
QQN Ö°°®¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®Z
¡I n¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®
‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥² ³¡´ ¥M°¯³´¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥® ¡¶¤¥¬®©®§ ¦²å® ¶©¬«¥® «¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®§¡² ¯£¨
¦ö²¦²å§®©®§³µ®¤¥²¬¡§ «¡® ¢¥³´ä¬¬¡³N
¢I i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ³©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ³å¤¡® ¢¥³´ä¬¬®©®§N
£I i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¢¥¬¯°° ¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§³¶©¬¬«¯² ¦ö² ³å¤¡®¡ ¤¯«µ¥®´N
QRN ¡I s©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¡®¢µ¤ ¥¬¬¥² °²¥¬©©®ä²¡ ¡®¢µ¤L ¯ ¤¥´ ²ö² ³©§ ¯ ©®¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¥´´ ¤¹®¡©³«´
©®«ö°³³¹³´¥ Hö°°®¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®IN
¢I s©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¢¥§ä²¡® ¯ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ H³¥¬¥«´©¶¡ ¯£¨ ¦ö²¨¡®¤¬¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®IN
£I a¤²¥³³ ´©¬¬ ¶©¬«¥® ¤¥³³¡ ³«¡¬¬ ³«©£«¡³N
¤I d¥´ ¥¬¬¥² ¤¥ ³°²å« ³¯ ¤¥³³¡ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡¶¦¡´´¡¤¥ °åN
QSN Ö°°®¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®Z
¡I p¥²³¯®¥² ³¯ ¦å² ®ä²¶¡²¡ ¶©¤ ö°°®¡®¤¥´ ¡¶ ¡®¢µ¤¥®N
¢I d¡´µL ´©¤ ¯£¨ °¬¡´³ ¦ö² ö°°®¡®¤¥´N
QTN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¤¥ ³ä«¥²¨¥´¥² ¯£¨ §¡²¡®´©¥² ³¯ ¢¥§ä²³N
QUN hµ¶µ¤³¡«¬©§¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¦©®¡®³©¥²©®§ ¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§ ¯£¨O¥¬¬¥² ¨ä®¶©³®©®§ ´©¬¬ ¤¥ ´¥¸´¥² ³¯ ©®®¥¨å¬¬¥² ¶©¬¬«¯²¥®N
QVN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¤¥® ²ä´´³¬©§¡ ¦¯² ³¯ ¥® §²µ°° ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ «¯®´²¡«´ ³«¡¬¬ ¡®´¡N
QWN d¥ µ²¶¡¬³«²©´¥²©¥² ¡¶³¥¥®¤¥ ¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥²®¡³ °¥²³¯®¬©§¡ ³´ä¬¬®©®§ ³¯ «¡® ¬¥¤¡ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ µ´¥³¬µ´³ ¯£¨ ¤¥
µ°°§©¦´¥² ³¯ ¢¥§ä²³ ³¯ ¢¥¶©³ °å ¡´´ ¤¥ ©®´¥ ´©¬¬¨ö² ¤¥ «¡´¥§¯²©¥² ³¯ ¯´©¶¥²¡² µ´¥³¬µ´®©®§N u²¶¡¬³«²©´¥²©¥² ¯£¨
µ°°§©¦´¥² ¯ ¤¥® ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥®³ °¥²³¯®¬©§¡ ³´ä¬¬®©®§ ³¡´ ¤¥ µ°°§©¦´¥² ¯£¨ ¨¡®¤¬©®§¡² ³¯ «²ä¶³ ¦ö²
¢¥¤ö®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ ©®©©«²¡¶ ³¯ ¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥²®¡ ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡N m©®©©³M
´¡®¤¡²¤®©¶å¥² ³¯ ¥¶¥®´µ¥¬¬´ «²ä¶³N
QXN fö² ²¡¡¶´¡¬Z °¬¡®¥²¡´ ¡®´¡¬L © ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬ ¨ö§³´¡ ¡®´¡¬L ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥²L °¬¡®¥²¡¤ ¬ö°´©¤ ¯£¨ ©
´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬ ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ³«ä¬¥® ´©¬¬ ¥® ¬ö°´©¤ °å ö¶¥² ¦¹²¡ å²N
QYN fö² «¯®«µ²²¥®³°²ä§¬¡¤ ¤©¡¬¯§ ¯£¨ ¦ö²¨¡®¤¬¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¥¤ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥´´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ µ°°¨¡®¤M
¬©®§L ¡®§¥ © ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬ ¡®¶ä®¤®©®§ ¡¶ ¥´´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ © ³µ££¥³³©¶¡ ¥´¡°°¥² © ³¹¦´¥ ¡´´ §²¡¤¶©³ ©®³«¡ ¡®´¡¬¥´
¬ö³®©®§¡² ¡´´ ¤©³«µ´¥²¡ ¥¬¬¥² ¡®¢µ¤ ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡ ¯N
RPN fö² ³¥¬¥«´©¶¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®L «¯®«µ²²¥®³°²ä§¬¡¤ ¤©¡¬¯§ ¯£¨ ¦ö²¨¡®¤¬¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¥¤ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥´´
¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ µ°°¨¡®¤¬©®§L ¶©¤ µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ öª¬©§¨¥´¥® ¡´´ ©®³«¡ ¡®´¡¬¥´ ¡®¢µ¤³³ö«¡®¤¥ ³¯ ¯¢¥¤³
¬ä®¡ ¥´´ ¡®¢µ¤L ¤¥¬´¡ © ¥® ¤©¡¬¯§ ¥¬¬¥² ¦ö²¨¡®¤¬¡Z °¬¡®¥²¡´ ©®³´¡ ¡®´¡¬ ¯£¨ © ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬ ¨ö§³´¡ ¡®´¡¬
¡®¢µ¤³³ö«¡®¤¥ ³¡´ ¤¥ ¯¢ª¥«´©¶¡ «²©´¥²©¥² ³¯ ³«¡¬¬ ¡®¶ä®¤¡³ ¦ö² ¡´´ µ´³¥ ¤¥³³¡ ¡®¢µ¤³³ö«¡®¤¥N
RQN d¥® ´©¤ ¡®¢µ¤³§©¶¡²¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢µ®¤¥® ¡¶ ³©´´ ¡®¢µ¤ Hö°°®¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®IN
RRN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ®¡® ¯£¨ ¡¤²¥³³ °å ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ³¯ ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥® ²¥¤¡® µ´³¥´´
H¦ö²¨¡®¤¬¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®IN
RSN d¥ «²©´¥²©¥² ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ US ¯£¨ ³¯ ³«¡¬¬ ¡®¶ä®¤¡³ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´Z
”¬ä§³´¡ °²©³” ¥¬¬¥² ”¤¥´
¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤¥´
”N d¥ «²©´¥²©¥² ³¯ µ´§ö² ¤¥´ ¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤¥´ ³¡´
¤¥²¡³ ©®¢ö²¤¥³ ¶©«´®©®§ ³«¡¬¬ ¡®§¥³ ¯ ¤¥ ©®´¥ ¦²¡§å² ¡¶ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²®¡ ¥¬¬¥²L ¶©¤ «¯®«µ²²¥®³°²ä§¬¡¤ ¤©¡¬¯§L ¡¶
¤¥´ ¢¥³«²©¶¡®¤¥ ¤¯«µ¥®´¥´N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/220
RTN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥® ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N e¸¡«´¡
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ´ªä®³´¥®³ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥M
°¯³´¡¤²¥³³ ¦²å® ¶©¬«¥® ¤¥³³¡ µ°°¬¹³®©®§¡² «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
RUN d¡´µ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¦ö²¨¡®¤³¥¤¤¥¬¡®¤¥ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¤¥ ´¥«®©³«¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥² ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥
³¯ ¡®§¥³ © ¢©¬¡§¡ viii ¥¬¬¥² µ°°§©¦´ ¯ ¡´´ ³å¤¡®´ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ©®´¥ ³«¡¬¬ 䧡 ²µN
RVN d¡´µ ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¡¶³ä®´³N
RWN a®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ «¯®´²¡«´¥´ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ¡¶´¡¬¥´ ¯ ¯¦¦¥®´¬©§ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¥¬¬¥² ¥ªN
meddelande om fÖrenklad upphandling inom ramen fÖr ett dynamiskt inkÖpssystem
QN d¥´ ¬¡®¤ ¤ä² ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥® ¦©®®³N
RN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥®³ ®¡® ¯£¨ ¥M°¯³´¡¤²¥³³N
SN h䮶©³®©®§ ´©¬¬ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ µ°°¨¡®¤¬©®§ ³¯ ²ö² ¥´´ ¤¹®¡©³«´ ©®«ö°³³¹³´¥N
TN e
‑°¯³´¡¤²¥³³ ¤ä² ¦ö²¦²å§®©®§³µ®¤¥²¬¡§¥´ ¯£¨ ¤¥ «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¨¡®¤¬©®§¡²®¡ ¦ö² ¤¥´ ¤¹®¡©³«¡ ©®«ö°³³¹³´¥¥´ ¦©®®³
´©¬¬§ä®§¬©§¡N
UN fö²¥å¬¥´ ¦ö² µ°°¨¡®¤¬©®§¥®Z b¥³«²©¶®©®§ §¥®¯ «¯¤¥²®¡ © cpvM®¯¥®«¬¡´µ²¥® ¯£¨ µ°°¨¡®¤¬©®§¥®³ 䮧¤ ¥¬¬¥²
¯¦¡´´®©®§N
VN t©¤³°¥²©¯¤ ©®¯ ¶©¬«¥® °²¥¬©©®ä²¡ ¡®¢µ¤ ³«¡¬¬ ¬ä®¡³ ©®N
meddelande om tilldelning av kontrakt
QN
d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥®³ ®¡® ¯£¨ ¡¤²¥³³N
RN
d¥´ ¶¡¬¤¡ µ°°¨¡®¤¬©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´N v©¤ ¦ö²¨¡®¤¬¡´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ µ´¡® ¦ö²¥§å¥®¤¥ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥
H¡²´©«¥¬ RXIL ¯´©¶¥²©®§N
SN
fö² ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´Z ³¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥ ´ªä®³´¥² ³¯ ³«¡¬¬ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡³ ¯£¨ ¥® ¡¬¬ä® ¢¥³«²©¶M
®©®§ ¡¶ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥®N
fö² ¶¡²µ«¯®´²¡«´Z ³¬¡§ ¯£¨ 䮧¤ ¡¶ ¤¥ °²¯¤µ«´¥² ³¯ ¬¥¶¥²¥²¡³L © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L °¥² ¬¥¶¥²¡®´ö²[ ²¥¦¥²¥®³M
®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N
fö² ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´Z ´ªä®³´¥«¡´¥§¯²© ¯£¨ ¢¥®ä®©®§[ ²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®[ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ µ°°M
¨¡®¤¬¡¤¥ ´ªä®³´¥²N
TN
d¡´µ ¦ö² ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´N
UN
k²©´¥²©¥² ¦ö² ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´N
VN
a®´¡¬ ¯´´¡§®¡ ¡®¢µ¤N
WN
n¡® ¯£¨ ¡¤²¥³³ °å ¤¥® ¥¬¬¥² ¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡´³ «¯®´²¡«´N
XN
e²¬¡§´ °²©³ H©®©µO¡¸©µI ¥¬¬¥² °²©³«¬¡³³N
YN
d¥´O¤¥ ´©¬¬¤¥¬¡¤¥ «¯®´²¡«´¥®³ ¶ä²¤¥ ¥¬¬¥² ¨ö§³´¡ ¯£¨ ¬ä§³´¡ ¡®¢µ¤ ³¯ ¨¡² ¢¥¡«´¡´³ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§¥® ¡¶ «¯®´²¡«´¥´N
QPN v䲤¥ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥® ¤¥¬ ¡¶ «¯®´²¡«´¥´ ³¯ ¥¶¥®´µ¥¬¬´ «¡® ¢¬© µ´¬¡§´ °å ´²¥¤ª¥ ¡®N
QQN d¡´µ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¯ µ°°¨¡®¤¬©®§ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¤¥ ´¥«®©³«¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥² ¦ö²
¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ³¯ å´¥²¦©®®³ © ¢©¬¡§¡ viiiN
QRN d¡´µ ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¡¶³ä®´³N
QSN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥® ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N e¸¡«´¡
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ´ªä®³´¥®³ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥M
°¯³´¡¤²¥³³ ¦²å® ¶©¬«¥® ¤¥³³¡ µ°°¬¹³®©®§¡² «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/221
BILAGA VII B
INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM KONCESSIONER AVSEENDE OFFENTLIGA
BYGGENTREPRENADER
QN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥®³ ®¡®L ¡¤²¥³³L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³N
RN ¡I p¬¡´³ ¦ö² µ´¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥®N
¢I k¯®£¥³³©¯®¥®³ ³¹¦´¥Z ³¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ °²¥³´¡´©¯®¥²®¡N
SN ¡I s©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ©®¬ä®¡®¤¥ ¡¶ ¡®¢µ¤N
¢I a¤²¥³³ ´©¬¬ ¶©¬«¥® ¡®¢µ¤¥® ³«¡¬¬ ³ä®¤¡³N
£I d¥´ ¥¬¬¥² ¤¥ ³°²å« °å ¶©¬«¥´O¶©¬«¡ ¤¥ ³«¡¬¬ ¡¶¦¡´´¡³N
TN p¥²³¯®¬©§¡L ´¥«®©³«¡ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ¶©¬¬«¯² ³¯ ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡³ ¡¶ ¤¥ ¡®¢µ¤³³ö«¡®¤¥N
UN k²©´¥²©¥² ³¯ «¯¥² ¡´´ ¡®¶ä®¤¡³ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´N
VN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ©®³´¡ °²¯£¥®´¡®¤¥¬ ¡¶ ¡²¢¥´¥´ ³¯ ¬ä§§³ µ´ °å ´²¥¤ª¥ ¡®N
WN d¡´µ ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¡¶³ä®´³N
XN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥® ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N e¸¡«´¡
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ´ªä®³´¥®³ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨
¥M°¯³´¡¤²¥³³ ¦²å® ¶©¬«¥® ¤¥³³¡ µ°°¬¹³®©®§¡² «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
BILAGA VII C
INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM KONTRAKT SOM TILLDELAS AV KONCES-
SIONSHAVARE FÖR BYGGENTREPRENADER, VILKA INTE ÄR UPPHANDLANDE MYNDIGHETER
QN ¡I p¬¡´³ ¦ö² µ´¦ö²¡®¤¥N
¢I s¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ´ªä®³´¥²®¡L ¡¬¬ä®®¡ «¡²¡«´¥²©³´©«¡ ¦ö² ¡²¢¥´¥´N
RN e¶¥®´µ¥¬¬ ´©¤³¦²©³´ ¦ö² µ´¦ö²¡®¤¥´N
SN n¡® ¯£¨ ¡¤²¥³³ °å ¤¥´ ¯²§¡® ¤ä² ¦ö²¦²å§®©®§³µ®¤¥²¬¡§¥´ ¯£¨ ¤¥ «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¨¡®¤¬©®§¡²®¡ «¡® ¢¥§ä²¡³N
TN ¡I t©¤³¦²©³´¥² ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡² ¯£¨ ¡®¢µ¤N
¢I a¤²¥³³ ´©¬¬ ¶©¬«¥® ¤¥ ³«¡¬¬ ³ä®¤¡³N
£I d¥´ ¥¬¬¥² ¤¥ ³°²å« °å ¶©¬«¥´O¶©¬«¡ ¤¥ ³«¡¬¬ ¡¶¦¡´´¡³N
UN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¤¥® ³ä«¥²¨¥´ ¥¬¬¥² ¤¥ §¡²¡®´©¥² ³¯ «²ä¶³N
VN p¥²³¯®¬©§¡L ´¥«®©³«¡ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ¶©¬¬«¯² ³¯ ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡³ ¡¶ ¤¥ ¡®¢µ¤³³ö«¡®¤¥N
WN k²©´¥²©¥² ³¯ «¯¥² ¡´´ ¡®¶ä®¤¡³ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´N
XN d¡´µ ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¡¶³ä®´³N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/222
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/223
BILAGA VII D
INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM PROJEKTTÄVLINGAR AVSEENDE TJÄNSTER
meddelande om projekttÄvling
QN n¡®L ¡¤²¥³³L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³ ¦ö² ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥® ¯£¨ ¦ö² ¤¥ ¡¶¤¥¬®©®§¡² ¤ä²
«¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¨¡®¤¬©®§¡² «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
RN b¥³«²©¶®©®§ ¡¶ °²¯ª¥«´¥´N
SN t¹° ¡¶ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§Z ö°°¥® ¥¬¬¥² ³¥¬¥«´©¶N
TN v©¤ ¥® ö°°¥® °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§Z ³©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ©®¬ä®¡®¤¥ ¡¶ °²¯ª¥«´N
UN v©¤ ¥® ³¥¬¥«´©¶ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§Z
¡I p¬¡®¥²¡´ ¡®´¡¬ ¤¥¬´¡§¡²¥N
¢I i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ®¡®¥´ °å ¤¥ ¤¥¬´¡§¡²¥ ³¯ ²¥¤¡® µ´³¥´´³N
£I k²©´¥²©¥² ¦ö² µ²¶¡¬ ¡¶ ¤¥¬´¡§¡²¥N
¤I s©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ¡®³ö«¡® ¯ ¤¥¬´¡§¡®¤¥N
VN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¡®§¥ ¯ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ¦ö²¢¥¨å¬¬³ ¥® ¶©³³ ¹²«¥³§²µ°°N
WN k²©´¥²©¥² ¶©¤ ¢¥¤ö®©®§ ¡¶ °²¯ª¥«´¥®N
XN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ®¡® °å ¤¥ ªµ²¹¥¤¬¥¡² ³¯ µ´³¥´´³N
YN a®§¥ ¯ ªµ²¹®³ ¢¥³¬µ´ ä² ¢©®¤¡®¤¥ ¦ö² ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥®N
QPN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¡®´¡¬ ¯£¨ ¶ä²¤¥ °å °²©³¥²®¡N
QQN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¡®§¥ ¤¥ µ´¢¥´¡¬®©®§¡² ³¯ ³«¡¬¬ §ö²¡³ ´©¬¬ ³¡´¬©§¡ ¤¥¬´¡§¡²¥N
QRN a®§¥ ¨µ²µ¶©¤¡ ¤¥ «¯®´²¡«´ ³¯ ¦ö¬ª¥² °å °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¥® «¯¥² ¡´´ ´©¬¬¤¥¬¡³ ¶©®®¡²¥® ¥¬¬¥² ¶©®®¡²®¡ © °²¯ª¥«´´ä¶M
¬©®§¥®N
QSN d¡´µ ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¡¶³ä®´³N
meddelande om resultaten av en projekttÄvling
QN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥®³ ®¡®L ¡¤²¥³³L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³N
RN b¥³«²©¶®©®§ ¡¶ °²¯ª¥«´¥´N
SN t¯´¡¬´ ¤¥¬´¡§¡²¡®´¡¬N
TN a®´¡¬ µ´¬ä®¤³«¡ ¤¥¬´¡§¡²¥N
UN t䶬©®§¥®³ ¶©®®¡²¥N
VN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L °²©³H¥²IN
WN h䮶©³®©®§ ´©¬¬ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¯ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¥®N
XN d¡´µ ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¡¶³ä®´³N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/224
BILAGA VIII
KARAKTERISTIKA FÖR OFFENTLIGGÖRANDET
QN o¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥®
¡I d¥ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ³«¡¬¬ ö¶¥²³ä®¤¡ ¤¥ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ SUL UXL VT ¯£¨ VY ´©¬¬
b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ §¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² © ¤¥´ ¦¯²¡´ ³¯ «²ä¶³ ¥®¬©§´ «¯©³³©¯®¥®³
¤©²¥«´©¶ RPPQOWXOeg ¡¶ ¤¥® QS ³¥°´¥¢¥² RPPQ ¯ ¡®¶ä®¤®©®§ ¡¶ ³´¡®¤¡²¤¦¯²µ¬ä² ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶
¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ ¯¦¦¥®´¬©§ µ°°¨¡®¤¬©®§ H1IN d¥ ¦ö²¨¡®¤³¥¤¤¥¬¡®¤¥® ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ SUNQ ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¯
µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬ ¥®¬©§´ °µ®«´ R ¢ ³«¡¬¬ 䶥® ¦ö¬ª¡ ¤¥´´¡ ¦¯²¡´L ¬©«³¯ 䶥® ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¯ ¤¥´´¡ ¯¦¦¥®´¬©§§öM
²¡®¤¥N
¢I d¥ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ SUL UXL VT ¯£¨ VY ³«¡¬¬ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡³ ¡¶ b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡
§¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² ¥¬¬¥² ¡¶ ¤¥ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ¶©¤ ¦ö²¨¡®¤³¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯
µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ SUNQ ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´N
d¥ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥²®¡ «¡® ¤ä²µ´ö¶¥² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡ ¤¥®®¡ ©®¦¯²¡´©¯® °å i®´¥²®¥´ © ¦¯² ¡¶ ¤¥®
”µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬” ³¯ ¡¶³¥³ © °µ®«´ R ¢N
£I b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ §¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² ³«¡¬¬ ´©¬¬ ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥® ³ä®¤¡ ¥®
¢¥«²ä¦´¥¬³¥ °å ¤¥´ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ SVNXN
RN o¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ µ°°¬¹³®©®§¡²N
¡I d¥ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥²®¡ µ°°¡®¡³ ¡´´ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡ ³¡´¬©§¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥² ¯£¨ «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¨¡®¤M
¬©®§¡² °å i®´¥²®¥´N
¢I u°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬¥® «¡® ©®®¥¨å¬¬¡ ¤¥´ ¦ö²¨¡®¤³¥¤¤¥¬¡®¤¥ ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ SUNQ ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´L µ°°§©¦´¥² ¯
°å§å¥®¤¥ µ°°¨¡®¤¬©®§¡²L °¬¡®¥²¡¤¥ ©®«ö°L ´©¬¬¤¥¬¡¤¥ «¯®´²¡«´L ¡®®µ¬¬¥²¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¡´ ¡¬¬ ¡®®¡® ©®¦¯²¡´©¯®
¡¶ ¡¬¬ä®´ ©®´²¥³³¥L ³å³¯ «¯®´¡«´°µ®«´¥²L ´¥¬¥¦¯®
‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥²L °¯³´‑ ¯£¨ ¥‑°¯³´¡¤²¥³³N
SN f¯²¡´ ¯£¨ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² ö¶¥²¦ö²©®§ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® °å ¥¬¥«´²¯®©³« ¶ä§
f¯²¡´ ¯£¨ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² ö¶¥²¦ö²©®§ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® °å ¥¬¥«´²¯®©³« ¶ä§ ä² ´©¬¬§ä®§¬©§¡ °å ¦ö¬ª¡®¤¥ i®´¥²®¥´¡¤²¥³³Z
¨´´°ZOO³©¡°N¥µN©®´N
(1) EGT L 285, 29.10.2001, s. 1.
BILAGA IX
REGISTER (1I
(1) Vid tillämpningen av artikel 46 avses med yrkes- eller handelsregister de register som anges i denna bilaga och, i den mån ändringar
gjorts på nationell nivå, de register som ersatt de förra.
BILAGA IX A
FÖR BYGGENTREPRENADKONTRAKT
y²«¥³²¥§©³´²¥® ³¡´ ¯´³¶¡²¡®¤¥ ¦ö²³ä«²©®§¡² ¯£¨ ©®´¹§ ¦ö² ¶¡²ª¥ ¥¤¬¥³³´¡´Z
— Belgien: r¥§©³´²¥ ¤µ c¯¥²£¥, h¡®¤¥¬³²¥§©³´¥²,
— Danmark: e²¨¶¥²¶³M ¯§ s¥¬³«¡¢³³´¹²¥¬³¥®,
— Tyskland: h¡®¤¥¬³²¥§©³´¥² och h¡®¤·¥²«³²¯¬¬¥,
— Grekland: r¥§©³´²¥´ ¦ö² ¡¶´¡¬³³¬µ´¡®¤¥ ¦ö²¥´¡§ (Μητρώο Εργοληπτικών Επιχειρήσεων – meeΠ) under ministeriet för miljö,
¡²«°¬¡®¥²©®§ ¯£¨ ¡®¬ä§§®©®§³¡²¢¥´¥® Hy
ΠΕΧΩΔΕIL
— Spanien: r¥§©³´²¯ o¦©£©¡¬ ¤¥ e°²¥³¡³ c¬¡³©¦©£¡¤¡³ ¤¥¬ m©®©³´¥²©¯ ¤¥ h¡£©¥®¤¡,
— Frankrike: r¥§©³´²¥ ¤µ £¯¥²£¥ ¥´ ¤¥³ ³¯£©é´é³ och ré°¥²´¯©²¥ ¤¥³ é´©¥²³,
— Irland: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från r¥§©³´²¡² ¯¦ c¯°¡®©¥³ eller från r¥§©³´²¡² ¯¦ f²©¥®¤¬¹
Societies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det
¬¡®¤ ¤ä² ¨¡® ä² ¥´¡¢¬¥²¡¤L °å ¥® ¶©³³ °¬¡´³ ¯£¨ µ®¤¥² ¡®§©¶¥® ¦©²¡L
— Italien: r¥§©³´²¯ ¤¥¬¬¡ c¡¥²¡ ¤© £¯¥²£©¯L ©®¤µ³´²©¡L ¡§²©£¯¬´µ²¡ ¥ ¡²´©§©¡®¡´¯,
— Luxemburg: r¥§©³´²¥ ¡µ¸ ¦©²¥³ och rô¬¥ ¤¥ ¬¡ £¨¡¢²¥ ¤¥³ é´©¥²³,
— Nederländerna: h¡®¤¥¬³²¥§©³´¥²,
— Österrike: f©²¥®¢µ£¨L g¥·¥²¢¥²¥§©³´¥²L m©´§¬©¥¤¥²¶¥²º¥©£¨®©³³¥ ¤¥² l¡®¤¥³«¡¥²®,
— Portugal: i®³´©´µ´¯ ¤¯³ m¥²£¡¤¯³ ¤¥ o¢²¡³ pú¢¬©£¡³ ¥ p¡²´©£µ¬¡²¥³ ¥ ¤¯ i¯¢©¬©á²©¯ HimoppiI,
— Finland: k¡µ°°¡²¥«©³´¥²© – h¡®¤¥¬³²¥§©³´²¥´,
— Sverige: a«´©¥¢¯¬¡§³‑L ¨¡®¤¥¬ ¥¬¬¥² ¦ö²¥®©®§³²¥§©³´²¥®,
— Förenade kungariket: entreprenören kan åläggas att visa upp ett intyg från r¥§©³´²¡² ¯¦ c¯°¡®©¥³ eller, i avsaknad av
¤¥´´¡L ¥´´ ©®´¹§ ¯ ¡´´ ¶¥¤¥²¢ö²¡®¤¥ µ®¤¥² ¥¤ ¨¡² ¦ö²³ä«²¡´ ¡´´ ¨¡® µ´ö¶¡² ¹²«¥´ © ¤¥´ ¬¡®¤ ¤ä² ¨¡® ä² ¥´¡¢¬¥²¡¤L °å
¥® ¶©³³ °¬¡´³ ¯£¨ µ®¤¥² ¡®§©¶¥® ¦©²¡N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/225
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/226
BILAGA IX B
FÖR VARUKONTRAKT
y²«¥³
‑ ¯£¨ ¨¡®¤¥¬³²¥§©³´²¥® ³¡´ ¯´³¶¡²¡®¤¥ ¦ö²³ä«²©®§¡² ¯£¨ ©®´¹§Z
— Belgien: r¥§©³´²¥ ¤µ £¯¥²£¥ – h¡®¤¥¬³²¥§©³´¥²,
— Danmark: e²¨¶¥²¶³M ¯§ s¥¬³«¡¢³³´¹²¥¬³¥®,
— Tyskland: h¡®¤¥¬³²¥§©³´¥² och h¡®¤·¥²«³²¯¬¬¥,
— Grekland: Βιοτεχνικό ή Εμπορικό ή Βιομηχανικό Επιμελητήριο,
— Spanien: r¥§©³´²¯ m¥²£¡®´©¬ eller, för icke-registrerade personer, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat
¡´´ ¨¡® µ´ö¶¡² ¹²«¥´L
— Frankrike: r¥§©³´²¥ ¤µ £¯¥²£¥ ¥´ ¤¥³ ³¯£©é´é³ och ré°¥²´¯©²¥ ¤¥³ é´©¥²³,
— Irland: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från r¥§©³´²¡² ¯¦ c¯°¡®©¥³ eller från r¥§©³´²¡² ¯¦ f²©¥®¤¬¹
Societies med uppgift om att leverantörens rörelse är incorporated eller registered, eller, om detta inte är fallet, ett intyg
¯ ¡´´ ¶¥¤¥²¢ö²¡®¤¥ µ®¤¥² ¥¤ ¨¡² ¦ö²³ä«²¡´ ¡´´ ¨¡® µ´ö¶¡² ¹²«¥´ © ¤¥´ ¬¡®¤ ¤ä² ¨¡® ä² ¥´¡¢¬¥²¡¤L °å ¥® ¶©³³ °¬¡´³
¯£¨ µ®¤¥² ¡®§©¶¥® ¦©²¡L
— Italien: r¥§©³´²¯ ¤¥¬¬¡ c¡¥²¡ ¤© £¯¥²£©¯L ©®¤µ³´²©¡L ¡§²©£¯¬´µ²¡ ¥ ¡²´©§©¡®¡´¯ och r¥§©³´²¯ ¤¥¬¬¥ c¯©³³©¯®© °²¯¶©®£©¡¬© °¥²
l'artigianato,
— Luxemburg: r¥§©³´²¥ ¡µ¸ ¦©²¥³ och rô¬¥ ¤¥ ¬¡ £¨¡¢²¥ ¤¥³ é´©¥²³,
— Nederländerna: h¡®¤¥¬³²¥§©³´¥²,
— Österrike: f©²¥®¢µ£¨L g¥·¥²¢¥²¥§©³´¥²L m©´§¬©¥¤¥²¶¥²º¥©£¨®©³³¥ ¤¥² l¡®¤¥³«¡¥²®,
— Portugal: r¥§©³´¯ n¡£©¯®¡¬ ¤¡³ p¥³³¯¡³ c¯¬¥£´©¶¡³,
— Finland: k¡µ°°¡²¥«©³´¥²© – h¡®¤¥¬³²¥§©³´²¥´,
— Sverige: a«´©¥¢¯¬¡§³‑L ¨¡®¤¥¬³‑ ¥¬¬¥² ¦ö²¥®©®§³²¥§©³´²¥®L
— Förenade kungariket: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från r¥§©³´²¡² ¯¦ c¯°¡®©¥³ med uppgift om att
leverantörens rörelse är ©®£¯²°¯²¡´¥¤ eller ²¥§©³´¥²¥¤, eller, om detta inte är fallet, ett intyg om att vederbörande under
¥¤ ¨¡² ¦ö²³ä«²¡´ ¡´´ ¨¡® µ´ö¶¡² ¹²«¥´ © ¤¥´ ¬¡®¤ ¤ä² ¨¡® ä² ¥´¡¢¬¥²¡¤L °å ¥® ¶©³³ °¬¡´³ ¯£¨ µ®¤¥² ¡®§©¶¥® ¦©²¡N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/227
BILAGA IX C
FÖR TJÄNSTEKONTRAKT
y²«¥³
‑ ¯£¨ ¨¡®¤¥¬³²¥§©³´²¥® ³¡´ ¯´³¶¡²¡®¤¥ ¦ö²³ä«²©®§¡² ¯£¨ ©®´¹§Z
— Belgien: r¥§©³´²¥ ¤µ £¯¥²£¥ – h¡®¤¥¬³²¥§©³´¥² och o²¤²¥³ °²¯¦¥³³©¯®®¥¬³ – b¥²¯¥°³¯²¤¥®,
— Danmark: e²¨¶¥²¶³‑ ¯§ s¥¬³«¡¢³³´¹²¥¬³¥®,
— Tyskland: h¡®¤¥¬³²¥§©³´¥², h¡®¤·¥²«³²¯¬¬¥L v¥²¥©®³²¥§©³´¥², p¡²´®¥²³£¨¡¦´³²¥§©³´¥² och m©´§¬©¥¤³¶¥²º¥©£¨®©³³¥ ¤¥² b¥²µ¦³«¡¥²®
der Länder,
— g²¥«¬¡®¤Z ´ªä®³´¥¬¥¶¥²¡®´ö²¥® «¡® å¬ä§§¡³ ¡´´ ¦ö²¥´¥ ¥´´ ©®´¹§ ¯ ¡´´ ¶¥¤¥²¢ö²¡®¤¥ µ®¤¥² ¥¤ ©®¦ö² ¥® ®¯´¡²©¥
¦ö²³ä«²¡´ ¡´´ ¨¡® µ´ö¶¡² ¹²«¥´ © ¦²å§¡[ © ¦¡¬¬ ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ §ä¬¬¡®¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§L ¦ö² ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥´ ¡¶
³å¤¡®¡ µ®¤¥²³ö«®©®§¡² ³¯ ¡¶³¥³ © ¢©¬¡§¡ ii aL ¹²«¥³²¥§©³´²¥´
Μητρώο Μελετητών och Μητρώο Γραφείων Μελετών,
— Spanien: r¥§©³´²¯ o¦©£©¡¬ ¤¥ e°²¥³¡³ c¬¡³©¦©£¡¤¡³ ¤¥¬ m©®©³´¥²©¯ ¤¥ h¡£©¥®¤¡,
— Frankrike: r¥§©³´²¥ ¤µ £¯¥²£¥ ¥´ ¤¥³ ³¯£©é´é³ och ré°¥²´¯©²¥ ¤¥³ é´©¥²³L
— Irland: tjänsteleverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från r¥§©³´²¡² ¯¦ c¯°¡®©¥³ eller från r¥§©³´²¡² ¯¦ f²©¥®¤¬¹
Societies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det
¬¡®¤ ¤ä² ¨¡® ä² ¥´¡¢¬¥²¡¤L °å ¥® ¶©³³ °¬¡´³ ¯£¨ µ®¤¥² ¡®§©¶¥® ¦©²¡L
— Italien, r¥§©³´²¯ ¤¥¬¬¡ c¡¥²¡ ¤© £¯¥²£©¯L ©®¤µ³´²©¡L ¡§²©£¯¬´µ²¡ ¥ ¡²´©§©¡®¡´¯, r¥§©³´²¯ ¤¥¬¬¥ £¯©³³©¯®© °²¯¶©®£©¡¬© °¥²
l'artigianato eller Consiglio nazionale degli ordini professionali,
— Luxemburg: r¥§©³´²¥ ¡µ¸ ¦©²¥³ och rô¬¥ ¤¥ ¬¡ £¨¡¢²¥ ¤¥³ é´©¥²³,
— Nederländerna: h¡®¤¥¬³²¥§©³´¥²,
— Österrike: f©²¥®¢µ£¨L g¥·¥²¢¥²¥§©³´¥²L m©´§¬©¥¤¥²¶¥²º¥©£¨®©³³¥ ¤¥² l¡®¤¥³«¡¥²®,
— Portugal: r¥§©³´¯ ®¡£©¯®¡¬ ¤¡³ p¥³³¯¡³ c¯¬¥£´©¶¡³,
— Finland: k¡µ°°¡²¥«©³´¥²© – h¡®¤¥¬³²¥§©³´²¥´,
— Sverige: a«´©¥¢¯¬¡§³‑L ¨¡®¤¥¬³M ¥¬¬¥² ¦ö²¥®©®§³²¥§©³´²¥®L
— fö²¥®¡¤¥ «µ®§¡²©«¥´Z ´ªä®³´¥¬¥¶¥²¡®´ö²¥® «¡® å¬ä§§¡³ ¡´´ ¶©³¡ µ°° ¥´´ ©®´¹§ ¦²å® r¥§©³´²¡² ¯¦ c¯°¡®©¥³ ¥¬¬¥²L ©
¡¶³¡«®¡¤ ¡¶ ¤¥´´¡L ¥´´ ©®´¹§ ¯ ¡´´ ¶¥¤¥²¢ö²¡®¤¥ µ®¤¥² ¥¤ ¨¡² ¦ö²³ä«²¡´ ¡´´ ¨¡® µ´ö¶¡² ¹²«¥´ © ¤¥´ ¬¡®¤ ¤ä² ¨¡® ä²
¥´¡¢¬¥²¡¤L °å ¥® ¶©³³ °¬¡´³ ¯£¨ µ®¤¥² ¡®§©¶¥® ¦©²¡N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/228
BILAGA X
KRAV PÅ UTRUSTNING FÖR ELEKTRONISK MOTTAGNING AV ANBUD, ANBUDSANSÖKNINGAR ELLER
RITNINGAR OCH PLANER I PROJEKTTÄVLINGARNA
u´²µ³´®©®§ ¦ö² ¥¬¥«´²¯®©³« ¯´´¡§®©®§ ¡¶ ¡®¢µ¤ ¯£¨ ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡² ³¡´ ¦ö² ö¶¥²³ä®¤®©®§ ¡¶ ²©´®©®§¡² ¯£¨ °¬¡®¥²
³«¡¬¬L © ¦²å§¡ ¯ ´¥«®©« ¯£¨ ¬ä°¬©§¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®L å´©®³´¯®¥ §¡²¡®´¥²¡ ¡´´
¡I ¤¥ ¥¬¥«´²¯®©³«¡ ³©§®¡´µ²¥²®¡ ¦ö² ¡®¢µ¤L ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡²L ²©´®©®§¡² ¯£¨ °¬¡®¥² ö¶¥²¥®³³´ä¥² ¥¤ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡
¢¥³´ä¥¬³¥²®¡ ¥®¬©§´ ¤©²¥«´©¶ QYYYOYSOegL
¢I ¥¸¡«´ ´©¤ ¯£¨ ¤¡§ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¡®¢µ¤L ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡²L ²©´®©®§¡² ¯£¨ °¬¡®¥² «¡® ¦¡³´³´ä¬¬¡³ ®¯§§²¡®´L
£I ¤¥´ ©®¯ ²©¬©§¡ §²ä®³¥² «¡® ³ä«¥²³´ä¬¬¡³ ¡´´ ©®§¥® ¨¡² ´©¬¬´²ä¤¥ ´©¬¬ ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯ ö¶¥²¦ö²´³ ¥®¬©§´ ¤¥³³¡ «²¡¶ ¦ö²¥
µ´§å®§¥® ¡¶ ¤¥ ¦¡³´³´ä¬¬¤¡ ´©¤³¦²©³´¥²®¡L
¤I ¤¥´ ¶©¤ ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥ ¡¶ ¤¥´´¡ ¦ö²¢µ¤ ¯´ ´©¬¬´²ä¤¥ ¦©®®³ ²©¬©§¡ §¡²¡®´©¥² ¦ö² ¡´´ ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥® «¬¡²´ «¡® ³°å²¡³L
¥I ¥®¤¡³´ ¢¥¨ö²©§¡ °¥²³¯®¥² ¦å² ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¥¬¬¥² 䮤²¡ ¤¡´µ ¦ö² ö°°®¡®¤¥ ¡¶ ¯´´¡§®¡ µ°°§©¦´¥²L
¦I ´©¬¬´²ä¤¥ ´©¬¬ ³¡´¬©§¡ ¥¬¬¥² ¥® ¤¥¬ ¡¶ ¤¥ ©®³ä®¤¡ µ°°§©¦´¥²®¡ © ¤¥ ¯¬©«¡ ¥´¡°°¥²®¡ ¡¶ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¦ö² «¯®´²¡«´³´©¬¬¤¥¬®©®§
¥¬¬¥² ¡¶ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¥® ¥®¤¡³´ ä² öª¬©§ ¯ ¤¥ ¢¥¨ö²©§¡ °¥²³¯®¥²®¡ ¡§¥²¡² ³¡´©¤©§´L
§I ¤¥ ©®³ä®¤¡ µ°°§©¦´¥²®¡ ©®´¥ «¡® §ö²¡³ ´©¬¬§ä®§¬©§¡ ¦ö²²ä® ¥¦´¥² ¤¥´ ¦¡³´³´ä¬¬¤¡ ¤¡´µ¥´ ¶©¤ ¥´´ ³¡´©¤©§´ ¡§¥²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥
¢¥¨ö²©§¡ °¥²³¯®¥²®¡L
¨I ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯ ¯´´¡§©´³ ¯£¨ ö°°®¡´³ ¥®¬©§´ ¤¥³³¡ «²¡¶ ä² ´©¬¬§ä®§¬©§¡ ¥®¤¡³´ ¦ö² ¤¥ °¥²³¯®¥² ³¯ ¨¡² ¢¥¨ö²©§¨¥´
¡´´ ¦å «ä®®¥¤¯ ¯ ¤¥N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/229
BILAGA XI
TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE OCH TILLÄMPNING (Artikel 80)
Direktiv
Tidsfrister för införlivande och tillämpning
YROUPOeeg Hegt l RPYL RTNWNQYYRL ³N QI
Ö³´¥²²©«¥L f©®¬¡®¤L s¶¥²©§¥ HJI
Q ªµ¬© QYYS
Q ª¡®µ¡²© QYYU
YSOSVOeeg Hegt l QYYL YNXNQYYSL ³N QI
Ö³´¥²²©«¥L f©®¬¡®¤L s¶¥²©§¥ HJI
QS ªµ®© QYYT
Q ª¡®µ¡²© QYYU
YSOSWOeeg Hegt l QYYL YNXNQYYSN ³N UTI
«¯¤©¦©¥²©®§ ¡¶ ¤©²¥«´©¶Z
— WQOSPUOeeg Hegt l QXUL QVNXNQYWQL ³N UIZ
— eg V
SP ªµ¬© QYWR
— dkL irlL uk
Q ª¡®µ¡²© QYWS
— g²¥«¬¡®¤
Q ª¡®µ¡²© QYXQ
— s°¡®©¥®L p¯²´µ§¡¬
Q ª¡®µ¡²© QYXV
— Ö³´¥²²©«¥L f©®¬¡®¤L s¶¥²©§¥ HJI
Q ª¡®µ¡²© QYYU
— XYOTTPOeeg Hegt l RQPL RQNWNQYXYL ³N QIZ
— eg Y
QY ªµ¬© QYYP
— g²¥«¬¡®¤L s°¡®©¥®L p¯²´µ§¡¬
Q ¡²³ QYYR
— Ö³´¥²²©«¥L f©®¬¡®¤L s¶¥²©§¥ HJI
Q ª¡®µ¡²© QYYU
YWOUROeg Hegt l SRXL RXNQQNQYYWL ³N QI
QS ¯«´¯¢¥² QYYX
(*) EES: 1 januari 1994
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/230
BILAGA XII
JÄMFÖRELSETABELL (1I
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
a²´©«¥¬ QNQ
a²´©«¥¬ Q ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ Q ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ Q
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ QNR ¡
a²´©«¥¬ Q ¡
¦ö²³´¡ ¤¥¬¥® ¡¶
¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ Q ¡ ¦ö²³´¡ ¯£¨
³©³´¡ ¤¥¬¥® ¡¶ ¤¥®
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ Q ¡
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QNR ¢
a²´©«¥¬ Q ¡ ¯£¨ Q £
¡®°¡³³¡¤
—
—
a²´©«¥¬ QNR £
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
—
a²´©«¥¬ Q ¡
¡®¤²¡ ¤¥¬¥® ¡¶ ¤¥®
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥® ¯£¨
¤¥® ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
¡®°¡³³¡¤¥
—
a²´©«¥¬ QNR £
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
a²´©«¥¬ Q ¡ ¡®°¡³³¡¤
—
a²´©«¥¬ QNR ¤
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNR ¤
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
—
a²´©«¥¬ R ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNR ¤
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
—
—
s«ä¬ QV ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ QNS
a²´©«¥¬ Q ¤
—
—
a²´©«¥¬ QNT
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNU
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNV
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNW
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNX
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
—
—
a²´©«¥¬ Q £
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥® ¡®M
°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNX
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNX
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ Q ¨
a²´©«¥¬ Q £
a²´©«¥¬ Q £
¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
Ä®¤²¡¤
(1)
”Anpassad” betyder en ny skrivning utan ändring av de upphävda direktivens räckvidd. När räckvidden för de upphävda direktivens
bestämmelser har ändrats anges detta med
”ändrad”. Om ändringen gäller alla de tre upphävda direktiven är anmärkningen placerad i
den sista spalten. Om ändringen bara gäller ett eller två direktiv är anmärkningen placerad i spalten under det eller de direktiv som
berörs.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/231
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
a²´©«¥¬ QNY
a²´©«¥¬ Q ¢ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ Q ¢ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ Q ¢ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNQP
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNQQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ Q ¥ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ Q ¤ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ Q ¤ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNQQ
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ Q ¦ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ Q ¥ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ Q ¥ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNQQ
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNQQ
¦ªä²¤¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ Q § ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ Q ¦ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ Q ¦ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNQQ
¦¥´¥ ³´¹£«¥´
—
—
a²´©«¥¬ Q § ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNQR
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNQS
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNQT
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QNQU
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ R
a²´©«¥¬ VNV
a²´©«¥¬ UNW
a²´©«¥¬ SNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ S
—
a²´©«¥¬ RNR
—
a²´©«¥¬ TNQ
n¹
n¹
a²´©«¥¬ RVNR ¯£¨ RVNS
¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TNR
a²´©«¥¬ RQ 䮤²¡¤
a²´©«¥¬ QX ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RVNQ 䮤²¡¤
a²´©«¥¬ U
a²´©«¥¬ SS¡ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RX 䮤²¡¤
a²´©«¥¬ SX¡ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ V
—
a²´©«¥¬ QUNR
—
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ W ¡ ¯£¨ W ¢
—
a²´©«¥¬ UNQ ¡ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ WNQ ¡ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ W £
a²´©«¥¬ VNQ ¡ ¡®°¡³³¡¤
—
—
a²´©«¥¬ X
a²´©«¥¬ R ¯£¨ ¡²´©M
«¥¬ VNQ ¢ ¡®°¡³³¡¤
—
a²´©«¥¬ SNS ¯£¨ ¡²´©«¥¬
WNQ ¡ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ YNQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
—
a²´©«¥¬ UNU
a²´©«¥¬ WNR ¯£¨ WNW
Ä®¤²¡¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/232
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
a²´©«¥¬ YNQ
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ YNR
—
a²´©«¥¬ UNQ ¢
—
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ YNS
a²´©«¥¬ VNT
a²´©«¥¬ UNV
a²´©«¥¬ WNS
¡®¤²¡ ¤¥¬¥® ¡¶ ¥M
®©®§¥®
a²´©«¥¬ YNT
a²´©«¥¬ VNU ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ YNU ¡
a²´©«¥¬ VNS ¡®°¡³³¡¤
—
a²´©«¥¬ WNT
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ YNU ¢
—
a²´©«¥¬ UNT
—
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ YNV
—
a²´©«¥¬ UNR
—
a²´©«¥¬ YNW
—
a²´©«¥¬ UNS
a²´©«¥¬ WNV
a²´©«¥¬ YNX ¡
—
—
a²´©«¥¬ WNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ YNX ¢
—
—
a²´©«¥¬ WNU
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ YNY
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QP
n¹
a²´©«¥¬ S ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QQ
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QR
a²´©«¥¬ T ¡
a²´©«¥¬ R ¡
a²´©«¥¬ Q ¡ ©©
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QS
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QT
a²´©«¥¬ T ¢
a²´©«¥¬ RNQ ¢
a²´©«¥¬ TNR
a²´©«¥¬ QU ¡
a²´©«¥¬ U ¡ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ T ¡ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ U ¡ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QU ¢ ¯£¨ QU £
a²´©«¥¬ U ¢ ¯£¨ U £
a²´©«¥¬ T ¢ ¯£¨ T £
a²´©«¥¬ U ¢ ¯£¨ U £
a²´©«¥¬ QV
—
—
a²´©«¥¬ Q ¡ ©©©M©¸
¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QW
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ QX
—
—
a²´©«¥¬ V
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QY
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ RP
—
—
a²´©«¥¬ X
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/233
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
a²´©«¥¬ RQ
a²´©«¥¬ Y
a²´©«¥¬ RR
—
—
a²´©«¥¬ QP
a²´©«¥¬ RS
a²´©«¥¬ QP
a²´©«¥¬ X
a²´©«¥¬ QT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RTNQMRTNT ¦ö²³´¡
³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QY
a²´©«¥¬ QVNQ
a²´©«¥¬ RTNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RTNT
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
a²´©«¥¬ QVNR ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RTNR ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RU ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RP
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QW
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RU
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RU ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RP
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QW
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RU
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RV
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ RW ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RSNQ
—
a²´©«¥¬ RXNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RW ¡®¤²¡ ¯£¨
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥®¡
a²´©«¥¬ RSNR
—
a²´©«¥¬ RXNR
a²´©«¥¬ RX ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ WNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ VNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QQNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RX ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ WNT
a²´©«¥¬ VNT
a²´©«¥¬ QQNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RY
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ SPNQ ¡
a²´©«¥¬ WNR ¡
a²´©«¥¬ VNR
a²´©«¥¬ QQNR ¡
a²´©«¥¬ SPNQ ¢
a²´©«¥¬ WNR £
n¹
a²´©«¥¬ QQNR ¢
a²´©«¥¬ SPNQ £
—
a²´©«¥¬ QQNR £
a²´©«¥¬ SPNQ ¤
a²´©«¥¬ WNR ¢
—
—
a²´©«¥¬ SPNRMSPNT
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ SQNQ ¡
a²´©«¥¬ WNS ¡
a²´©«¥¬ VNS ¡
a²´©«¥¬ QQNS ¡
a²´©«¥¬ SQNQ ¢
a²´©«¥¬ WNS ¢
a²´©«¥¬ VNS £
a²´©«¥¬ QQNS ¢
a²´©«¥¬ SQNQ £
a²´©«¥¬ WNS £
a²´©«¥¬ VNS ¤
a²´©«¥¬ QQNS ¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/234
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
a²´©«¥¬ SQNR ¡
—
a²´©«¥¬ VNS ¢
—
a²´©«¥¬ SQNR ¢
—
a²´©«¥¬ VNS ¥
—
a²´©«¥¬ SQNR £
—
n¹
—
a²´©«¥¬ SQNR ¤
—
n¹
—
a²´©«¥¬ SQNS
—
—
a²´©«¥¬ QQNS £
a²´©«¥¬ SQNT ¡
a²´©«¥¬ WNS ¤
—
a²´©«¥¬ QQNS ¥
a²´©«¥¬ SQNT ¢
a²´©«¥¬ WNS ¥
—
a²´©«¥¬ QQNS ¦
a²´©«¥¬ SR
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ SS
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ ST ¦ö²³´¡ ¯£¨
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ Y ¦ö²³´¡ ¯£¨
¡®¤²¡ ³´¹£«¥®¡
—
—
a²´©«¥¬ ST ´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ Y ´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SUNQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ °µ®«´ ¡
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
—
a²´©«¥¬ YNQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
—
a²´©«¥¬ SUNQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ °µ®«´ ¡
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
a²´©«¥¬ YNQ
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¦ö²³´¡
¥®©®§¥®
—
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SUNQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ °µ®«´ ¢
—
—
a²´©«¥¬ QUNQ
a²´©«¥¬ SUNQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ °µ®«´ £
a²´©«¥¬ QQNQ
—
—
a²´©«¥¬ SUNQ
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
a²´©«¥¬ YNU
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QWNR
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SUNQ
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QQNW
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
—
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SUNQ ¦ªä²¤¥L
¦¥´¥ ¯£¨ ³ªä´´¥
³´¹£«¥®¡
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ SUNR
a²´©«¥¬ QQNR
a²´©«¥¬ YNR
a²´©«¥¬ QUNR
Ä®¤²¡¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/235
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
a²´©«¥¬ SUNS
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ SUNT
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QQNU
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ YNS
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ QVNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SUNT ¡®¤²¡ ¯£¨
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥®¡
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ SUNT
¦ªä²¤¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QVNS ¯£¨ QVNT
a²´©«¥¬ SUNT
¦¥´¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QQNU
¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ YNS
¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ QVNU
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SVNQ
a²´©«¥¬ QQNV
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ YNT
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥® ¡®M
°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QWNQ
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥® ¡®M
°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SVNR
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QQNW
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ YNU
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QWNR
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SVNR
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ SVNS
a²´©«¥¬ QQNQP
a²´©«¥¬ YNX
a²´©«¥¬ QWNU
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SVNT
a²´©«¥¬ QQNX ¯£¨
QQNQS
a²´©«¥¬ YNV ¯£¨ YNQQ
a²´©«¥¬ QWNT ¯£¨ QWNX
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SVNU
a²´©«¥¬ QQNQQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ YNY ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QWNV ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SVNV
a²´©«¥¬ QQNQS
¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ YNQQ
¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ QWNX
¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SVNW
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QQNQR
a²´©«¥¬ YNQP
a²´©«¥¬ QWNW
a²´©«¥¬ SVNW
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ SW
a²´©«¥¬ QW
a²´©«¥¬ QS
a²´©«¥¬ RQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SXNQ
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ SXNR
a²´©«¥¬ QRNR ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QPNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QXNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SXNS
a²´©«¥¬ QSNQ ¯£¨ QSNS
¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QQNQ ¯£¨ QQNS
¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QYNQ ¯£¨ QYNS
¡®°¡³³¡¤
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SXNT
a²´©«¥¬ QRNR ¯£¨
¡²´©«¥¬ QSNT ¡®°¡³³¡¤¥
a²´©«¥¬ QPNQ¡ ¯£¨
¡²´©«¥¬ QQNS¡
¡®°¡³³¡¤¥
a²´©«¥¬ QXNR ¯£¨
¡²´©«¥¬ QYNT ¡®°¡³³¡¤¥
a²´©«¥¬ SXNU ¯£¨ SXNV
—
—
—
n¹
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/236
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
a²´©«¥¬ SXNW
a²´©«¥¬ QRNU
a²´©«¥¬ QPNT
a²´©«¥¬ QXNU
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SXNX
a²´©«¥¬ QTNQ
a²´©«¥¬ QRNQ
a²´©«¥¬ RPNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SY
a²´©«¥¬ QRNS ¯£¨ QRNTL
¡²´©«¥¬ QSNV ¯£¨
¡²´©«¥¬ QTNR ¡®°¡³³¡¤¥
a²´©«¥¬ QPNR ¯£¨ QPNSL
¡²´©«¥¬ QQNU ¯£¨ ¡²´©«¥¬
QRNR ¡®°¡³³¡¤¥
a²´©«¥¬ QXNS ¯£¨
QXNTL ¡²´©«¥¬ QYNV ¯£¨
¡²´©«¥¬ RPNR ¡®°¡³³¡¤¥
a²´©«¥¬ TP
a²´©«¥¬ QSNR ¯£¨ ¡²´©M
Ǵ QTNS
a²´©«¥¬ QQNR ¯£¨ ¡²´©M
Ǵ QRNS
a²´©«¥¬ QYNR ¯£¨ ¡²´©M
Ǵ RPNS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TQNQ
a²´©«¥¬ XNR
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥® ¡®M
°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ WNR
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥® ¡®M
°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QRNR
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥® ¡®M
°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TQNR
a²´©«¥¬ XNQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ WNQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ QRNQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ TQNS
a²´©«¥¬ XNQ
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ WNQ
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ QRNQ
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ XNR
³©³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ WNR ³©³´¡ ¥M
®©®§¥®
a²´©«¥¬ QRNR
³©³´¡ ¥®©®§¥®
s´²µ«¥®
a²´©«¥¬ TRNQL TRNS ¯£¨
TRNV
a²´©«¥¬ QSNU ¯£¨ ¡²´©M
Ǵ QXNR
a²´©«¥¬ QQNT ¯£¨ ¡²´©M
Ǵ QUNS
a²´©«¥¬ QYNU ¯£¨ ¡²´©M
Ǵ RSNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TRNRL TRNT ¯£¨
TRNU
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ TS
a²´©«¥¬ XNS
a²´©«¥¬ WNS
a²´©«¥¬ QRNS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TTNQ
a²´©«¥¬ QXNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QUNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RSNQ ¡®°¡³³¡¤
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TTNR
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ TTNS
a²´©«¥¬ RR
a²´©«¥¬ RSNS
a²´©«¥¬ SRNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TTNT
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ TUNQ
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ TUNR
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RT
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ RPNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RY
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ TUNR
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ TUNS
a²´©«¥¬ RT ¡®¤²¡ ¯£¨
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥®¡ ¡®°¡³M
³¡¤¥
a²´©«¥¬ RPNR ¯£¨ RPNS
¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RY ¡®¤²¡ ¯£¨
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥®¡ ¡®°¡³M
³¡¤¥
a²´©«¥¬ TUNT
a²´©«¥¬ RT
¦ªä²¤¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RPNT
a²´©«¥¬ RY
¦ªä²¤¥ ³´¹£«¥´
Ä®¤²¡¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/237
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
a²´©«¥¬ TV ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RU
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥® 䮤M
²¡¤
a²´©«¥¬ RQNQ ¯£¨ RQNR
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥® ¡®M
°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SPNQ ¯£¨ SPNS
¦ö²³´¡ ¥®©®§¥® ¡®M
°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TV ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
—
—
a²´©«¥¬ SPNR
a²´©«¥¬ TWNQ ¡ ¯£¨
TWNQ ¢
a²´©«¥¬ RVNQ ¡ ¯£¨
RVNQ ¢ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RRNQ ¡ ¯£¨
RRNQ ¢ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SQNQ ¡ ¯£¨
SQNQ ¢ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TWNQ £
a²´©«¥¬ RVNQ £
a²´©«¥¬ RRNQ £
a²´©«¥¬ SQNQ £
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TWNR ¯£¨ TWNS
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ TWNT ¯£¨ TWNU
a²´©«¥¬ RVNR ¯£¨ RVNS
¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RRNR ¯£¨ RRNS
¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SQNR ¯£¨ SQNS
¡®°¡³³¡¤
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TXNQ ¯£¨ TXNR
¡M¥ ¯£¨ §Mª
a²´©«¥¬ RWNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RSNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SRNR ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TXNR ¦
—
—
n¹
a²´©«¥¬ TXNS ¯£¨ TXNT
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ TXNU
n¹
n¹
a²´©«¥¬ SRNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TXNV
a²´©«¥¬ RWNR
a²´©«¥¬ RSNR
a²´©«¥¬ SRNS
a²´©«¥¬ TY
n¹
n¹
a²´©«¥¬ SS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ UP
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ UQ
a²´©«¥¬ RX
a²´©«¥¬ RT
a²´©«¥¬ ST
a²´©«¥¬ UR
a²´©«¥¬ RY
a²´©«¥¬ RU
a²´©«¥¬ SU
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ USNQ
a²´©«¥¬ SPNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RVNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SVNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ USNR
a²´©«¥¬ SPNR
a²´©«¥¬ RVNR
a²´©«¥¬ SVNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SPNS
—
—
s´²µ«¥®
a²´©«¥¬ UT
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ UU
a²´©«¥¬ SPNT ¦ö²³´¡ ¯£¨
¡®¤²¡ ³´¹£«¥®¡
a²´©«¥¬ RW ¦ö²³´¡ ¯£¨
¡®¤²¡ ³´¹£«¥®¡
a²´©«¥¬ SW ¦ö²³´¡ ¯£¨
¡®¤²¡ ³´¹£«¥®¡
Ä®¤²¡¤
—
a²´©«¥¬ SPNT
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RW
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ SW
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
s´²µ«¥®
—
a²´©«¥¬ SPNT
¦ªä²¤¥ ³´¹£«¥´
—
—
s´²µ«¥®
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/238
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
—
a²´©«¥¬ SQ
—
—
s´²µ«¥®
—
a²´©«¥¬ SR
—
—
s´²µ«¥®
a²´©«¥¬ UV
a²´©«¥¬ SNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ UW
—
n¹
a²´©«¥¬ UX
a²´©«¥¬ QQNSL QQNVM
QQNQQ ¯£¨ QQNQS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ UY
a²´©«¥¬ QU
—
—
a²´©«¥¬ VP
a²´©«¥¬ SNR
—
—
a²´©«¥¬ VQ
n¹
—
—
a²´©«¥¬ VR
a²´©«¥¬ SNS
a²´©«¥¬ VS
a²´©«¥¬ SNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VT
a²´©«¥¬ QQNTL QQNV ¦ö²M
³´¡ ³´¹£«¥´L QQNW ¦ö²³´¡
³´¹£«¥´ ¯£¨ QQNY
—
—
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VU
a²´©«¥¬ QV
a²´©«¥¬ VV
—
—
a²´©«¥¬ QSNS ¯£¨ QSNT
a²´©«¥¬ VWNQ
—
—
a²´©«¥¬ QSNQ
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¯£¨
QSNR ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ VWNR
a²´©«¥¬ QSNQ ¦ö²³´¡ ´©¬¬
´²¥¤ª¥ ³´²¥£«³¡´³¥²®¡
¯£¨ QSNR ¦ö²³´¡ ´©¬¬
´²¥¤ª¥ ³´²¥£«³¡´³¥²®¡
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VX
—
—
n¹
a²´©«¥¬ VYNQ
—
—
a²´©«¥¬ QUNS
a²´©«¥¬ VYNR
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
—
—
a²´©«¥¬ QVNQ ¯£¨ QVNR
¡®¤²¡ ³´²¥£«³¡´³¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VYNR
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¯£¨ VYNS
—
—
n¹
a²´©«¥¬ WP
—
—
a²´©«¥¬ QWNQMQWNR ¦ö²M
³´¡ ¯£¨
´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥®¡L QWNSM
QWNV ¯£¨ QWNX
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ WQ
—
—
n¹
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/239
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
a²´©«¥¬ WR
—
—
a²´©«¥¬ QSNU
a²´©«¥¬ WS
—
—
a²´©«¥¬ QSNV
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ WT
—
—
a²´©«¥¬ QSNV
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SS
a²´©«¥¬ SP
a²´©«¥¬ SX
s´²µ«¥®
a²´©«¥¬ WU
a²´©«¥¬ STNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SQNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SYNQ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ WV
a²´©«¥¬ STNR
a²´©«¥¬ SQNR
a²´©«¥¬ SYNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SYNR ¤
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
s´²µ«¥®
a²´©«¥¬ WWNQ
—
a²´©«¥¬ SRNQ
a²´©«¥¬ TPNQ
a²´©«¥¬ WWNR
a²´©«¥¬ SUNS
a²´©«¥¬ SRNR
a²´©«¥¬ TPNS
Ä®¤²¡¤
—
—
a²´©«¥¬ TPNR
s´²µ«¥®
a²´©«¥¬ WWNS
—
a²´©«¥¬ SRNS
a²´©«¥¬ TPNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ WXNQ ¯£¨ WXNR
n¹
a²´©«¥¬ WXNS ¯£¨ WXNT
a²´©«¥¬ VNR ¡
a²´©«¥¬ UNQ ¤
a²´©«¥¬ WNQ £
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ WY ¡
a²´©«¥¬ VNQ ¢ ¡®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ UNQ £
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ WNQ ¢
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¡®°¡³³¡´
a²´©«¥¬ WY ¢
a²´©«¥¬ SUNR
—
a²´©«¥¬ QVNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ WY £
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ WY ¤
a²´©«¥¬ SUNQ ¡®°¡³³¡¤
—
—
a²´©«¥¬ WY ¥
a²´©«¥¬ RYNS ¡®°¡³³¡¤
—
a²´©«¥¬ WY ¦
a²´©«¥¬ SUNR ¡®°¡³³¡¤
—
—
n¹
a²´©«¥¬ WY §
—
—
—
a²´©«¥¬ WY ¨ ¯£¨ WY ©
—
—
—
n¹
a²´©«¥¬ XP
a²´©«¥¬ XQ
a²´©«¥¬ XR
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/240
Detta direktiv
Direktiv 93/37/EEG
Direktiv 93/36/EEG
Direktiv 92/50/EEG
Andra rättsakter
a²´©«¥¬ XS
a²´©«¥¬ XT
b©¬¡§¡ i
b©¬¡§¡ ii
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¯²®¡ ii a ¯£¨ ii b
—
—
b©¬¡§¯²®¡ i a ¯£¨ i b
Ä®¤²¡¤¥
b©¬¡§¡ iii
b©¬¡§¡ i
—
—
a®³¬µ´®©®§³¡«´¥²M
®¡ ¦ö² Ö³´¥²²©«¥L
f©®¬¡®¤
¯£¨
s¶¥²©§¥
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ iv
—
b©¬¡§¡ i
—
a®³¬µ´®©®§³¡«´¥²M
®¡ ¦ö² Ö³´¥²²©«¥L
f©®¬¡®¤
¯£¨
s¶¥²©§¥
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ v
—
b©¬¡§¡ ii
—
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ vi
b©¬¡§¡ iii
b©¬¡§¡ iii
b©¬¡§¡ ii
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ vii aL bL c ¯£¨
d
b©¬¡§¯²®¡ ivL v ¯£¨ vi
b©¬¡§¡ iv
b©¬¡§¯²®¡ iii ¯£¨ iv
Ä®¤²¡¤¥
b©¬¡§¡ viii
—
—
—
n¹
b©¬¡§¡ ix
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ ix a
—
a²´©«¥¬ RQNR
—
a®³¬µ´®©®§³¡«´¥²M
®¡ ¦ö² Ö³´¥²²©«¥L
f©®¬¡®¤
¯£¨
s¶¥²©§¥
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ ix b
—
—
a²´©«¥¬ SPNS
a®³¬µ´®©®§³¡«´¥²M
®¡ ¦ö² Ö³´¥²²©«¥L
f©®¬¡®¤
¯£¨
s¶¥²©§¥
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ ix c
a²´©«¥¬ RU ¡®°¡³³¡¤
—
—
a®³¬µ´®©®§³¡«´¥²M
®¡ ¦ö² Ö³´¥²²©«¥L
f©®¬¡®¤
¯£¨
s¶¥²©§¥
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ x
n¹
b©¬¡§¡ xi
n¹
b©¬¡§¡ xii
n¹
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/1
I
(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/17/EG
av den 31 mars 2004
om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och
posttjänster (försörjningsdirektivet)
europaparlamentet och europeiska unionens rÅd har
antagit detta direktiv
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 47.2 och artiklarna 55 och 95 i
detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttran-
de (2),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), på
grundval av det gemensamma utkast som godkändes av förlik-
ningskommittén den 9 december 2003, och
av följande skäl:
HQI
I samband med de nya ändringarna av rådets direktiv
93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av
upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet
inom vatten-, energi-, transport- och telekommunika-
tionssektorerna (5), vilka ändringar är nödvändiga för att
uppfylla de krav på förenkling och modernisering som
både upphandlande enheter och ekonomiska aktörer
framförde i sina svar på kommissionens grönbok av
den 27 november 1996 bör direktivet av tydlighetsskäl
omarbetas. Det här direktivet bygger på domstolens
rättspraxis, särskilt dess rättspraxis om tilldelningskriteri-
er, som tydliggör de upphandlande enheternas möjlig-
heter att tillgodose den berörda allmänhetens behov,
även på miljöområdet och/eller det sociala området,
förutsatt att dessa kriterier är kopplade till kontrakts-
föremålet, att de inte ger den upphandlande enheten
obegränsad valfrihet samt att de uttryckligen anges och
överensstämmer med de grundprinciper som anges i
skäl 9.
HRI
Ett viktigt skäl för att införa regler om samordning av
upphandlingsförfarandena på dessa områden är att na-
tionella myndigheter kan påverka en upphandlande en-
hets agerande på olika sätt, bland annat om de är
delägare eller företrädda i enhetens förvaltnings-, led-
nings- eller övervakningsorgan.
HSI
Ett annat viktigt skäl till att det behövs en samordning
av upphandlingsförfarandena för enheter som är verk-
samma på dessa områden är att de marknader där de
verkar är förhållandevis slutna på grund av att de
nationella myndigheterna har beviljat särskilda rättighe-
ter eller ensamrätt att försörja, tillhandahålla eller driva
de nät som används för tjänsterna i fråga.
HTI
Gemenskapslagstiftningen, särskilt rådets förordningar
(EEG) nr 3975/87 av den 14 december 1987 om
förfarandet för tillämpning av konkurrensreglerna på
företag inom luftfartssektorn (6) och (EEG) nr 3976/87
av den 14 december 1987 om tillämpning av arti-
kel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av avtal och
samordnade förfaranden inom luftfartssektorn (7), syftar
till att skärpa konkurrensen mellan transportörer som
tillhandahåller allmänheten flygtransporter. Det är därför
inte lämpligt att i detta direktiv inbegripa sådana en-
heter. Med hänsyn till den konkurrens som råder inom
gemenskapssjöfarten vore det inte heller lämpligt att låta
kontrakt som upphandlas inom denna sektor omfattas
av reglerna i detta direktiv.
H1I egt c RY eL SPNQNRPPQL ³N QQRL ¯£¨ egt c RPS eL RWNXNRPPRL ³N
QXSN
H2I egt c QYSL QPNWNRPPQL ³N QN
H3I egt c QTTL QVNUNRPPQL ³N RSN
H4I eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¹´´²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥® QW ª¡®µ¡²© RPPR Hegt c RWQ eL
WNQQNRPPRL ³N RYSIL ²å¤¥´³ §¥¥®³¡¡ ³´å®¤°µ®«´ ¡¶ ¤¥®
RP ¡²³ RPPS Heut c QTW eL RTNVNRPPSL ³N QI ¯£¨ eµ²¯°¡°¡²¬¡M
¥®´¥´³ ³´å®¤°µ®«´ ¡¶ ¤¥® R ªµ¬© RPPS Hä®®µ ¥ª ¯¦¦¥®´¬©§§ª¯²¤ ©
eutIN eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¬¡§³´©¦´®©®§³²¥³¯¬µ´©¯® ¡¶ ¤¥® RY ª¡®µ¡²©
RPPT ¯£¨ ²å¤¥´³ ¢¥³¬µ´ ¡¶ ¤¥® R ¦¥¢²µ¡²© RPPTN
H5I egt l QYYL YNXNQYYSL ³N XTN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯
«¯©³³©¯®¥®³ ¤©²¥«´©¶ RPPQOWXOeg Hegt l RXUL RYNQPNRPPQL ³N QIN
H6I egt l SWTL SQNQRNQYXWL ³N QN fö²¯²¤®©®§¥® ³¥®¡³´ 䮤²¡¤ §¥®¯
¦ö²¯²¤®©®§ HegI ®² QORPPS Hegt l QL TNQNRPPSL ³N QIN
H7I egt l SWTL SQNQRNQYXWL ³N YN fö²¯²¤®©®§¥® ³¥®¡³´ 䮤²¡¤ §¥®¯
¦ö²¯²¤®©®§ HegI ®² QORPPSN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/2
HUI
Tillämpningsområdet för direktiv 93/38/EEG täcker för
närvarande vissa kontrakt som tilldelas av upphandlande
enheter med verksamhet inom telesektorn. En rättslig
ram, som nämns i den fjärde rapporten om genom-
förandet av EU:s lagstiftning på teleområdet från den 25
november 1998, har antagits för att öppna telesektorn.
En av följderna blev att effektiv konkurrens, både rätts-
ligt och faktiskt, infördes i denna sektor. Med hänsyn
härtill har kommissionen för kännedom offentliggjort en
förteckning över teletjänster (1) som redan kan undantas
från det direktivets tillämpningsområde i enlighet med
dess artikel 8. Ytterligare framsteg har konstaterats i den
sjunde rapporten om genomförandet av EU:s lagstiftning
på teleområdet från den 26 november 2001. Upphand-
lingen inom denna sektor behöver således inte längre
regleras.
HVI
Det finns följaktligen inte längre något behov av Rådgi-
vande kommittén för telekommunikationsupphandling,
som inrättades genom rådets direktiv 90/531/EEG (2).
HWI
Utvecklingen på telemarknaden bör dock fortfarande
bevakas, och en ny bedömning av situationen bör göras
om det visar sig att det inte längre råder effektiv kon-
kurrens inom denna sektor.
HXI
Upphandling av telefoni-, telex-, mobiltelefoni-, person-
söknings- och satellittjänster ingår inte i tillämpnings-
området för direktiv 93/38/EEG. Dessa tjänster undan-
togs därför att de ofta bara kunde tillhandahållas av en
enda tjänsteleverantör i ett visst geografiskt område på
grund av att verklig konkurrens saknades och att det
fanns särskilda rättigheter eller ensamrätt. Nu när effek-
tiv konkurrens råder inom telesektorn finns det inte
längre någon anledning att utelämna dessa tjänster.
Därför är det nödvändigt att upphandling av sådana
teletjänster ingår i tillämpningsområdet för det här di-
rektivet.
HYI
I syfte att säkerställa att de offentliga kontrakt som
tilldelas av enheter som bedriver verksamhet på område-
na vatten, energi, transporter och posttjänster öppnas
för konkurrens, är det lämpligt att utarbeta bestämmel-
ser för samordning inom gemenskapen när det gäller
offentliga kontrakt över ett visst värde. En sådan sam-
ordning bör bygga på de krav som följer av artiklarna
14, 28 och 49 i EG-fördraget och artikel 97 i Euratom-
fördraget, nämligen principen om likabehandling av
vilken principen om icke-diskriminering endast utgör
en särskild form, principen om ömsesidigt erkännande,
proportionalitetsprincipen samt principen om öppenhet.
Med beaktande av karaktären hos de områden som
berörs av en sådan samordning bör det genom denna
samordning skapas en ram för god affärssed som med-
ger största möjliga flexibilitet men som samtidigt slår
vakt om de nämnda principerna.
När det gäller offentliga kontrakt vars värde understiger
det värde vid vilket bestämmelserna om samordning
inom gemenskapen skall tillämpas, är det lämpligt att
erinra om den rättspraxis som utvecklats vid domstolen
och enligt vilken bestämmelserna och principerna i
ovannämnda fördrag skall tillämpas.
HQPI
För att ett verkligt öppnande av marknaden och en
rättvis och balanserad tillämpning av reglerna om upp-
handling på områdena vatten, energi, transporter och
posttjänster skall säkerställas, måste de enheter som skall
omfattas av direktivet definieras på ett annat sätt än
genom hänvisning till deras rättsliga ställning. Man bör
således se till att likabehandling upprätthålls mellan
upphandlande enheter från den offentliga respektive
den privata sektorn. Man måste också, i överensstäm-
melse med artikel 295 i fördraget, se till att medlems-
staternas egendomsordning inte påverkas på något sätt.
HQQI
Om ett offentligrättsligt organ lämnar in ett anbud i ett
upphandlingsförfarande bör medlemsstaterna se till att
konkurrensen gentemot privata anbudsgivare inte sned-
vrids.
HQRI
I enlighet med artikel 6 i fördraget är miljöskyddskraven
integrerade i utformningen och genomförandet av ge-
menskapens politik och verksamhet enligt artikel 3 i
fördraget, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling.
I detta direktiv klargörs det därför hur de upphandlande
enheterna kan bidra till att skydda miljön och främja en
hållbar utveckling, samtidigt som de garanterar att de
för sina kontrakt kan erhålla det bästa förhållandet
mellan kvalitet och pris.
HQSI
Ingenting i detta direktiv bör hindra att sådana åtgärder
vidtas eller genomförs som behövs för att skydda allmän
moral, allmän ordning eller allmän säkerhet, hälsa, män-
niskors och djurs liv eller att bevara växter, i synnerhet
med sikte på en hållbar utveckling, under förutsättning
att åtgärderna överensstämmer med fördraget.
H1I egt c QUVL SNVNQYYYL ³N SN
H2I egt l RYWL RYNQPNQYYPL ³N QN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯
eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ YTORROeg Hegt l QVTL
SPNVNQYYTL ³N SIN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/3
HQTI
Genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december
1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar
och på dess behörighetsområden, av avtalen i de multi-
laterala förhandlingarna från Uruguayrundan (1986
–
1994) (1) godkänns särskilt WTO-avtalet om offentlig
upphandling, nedan kallat
”avtalet”, som syftar till att
lägga fast en multilateral ram för balanserade rättigheter
och skyldigheter när det gäller offentlig upphandling och
därmed åstadkomma liberalisering och ökning av världs-
handeln. Enligt gemenskapens internationella rättigheter
och åtaganden till följd av godkännandet av avtalet skall
den ordning som fastställs i avtalet tillämpas på anbuds-
givare och varor från tredje land som har undertecknat
avtalet. Avtalet har ingen direkt verkan. En upphandlan-
de enhet som omfattas av avtalet och som följer detta
direktiv och tillämpar avtalet på ekonomiska aktörer
från tredje land som har undertecknat avtalet bör såle-
des följa avtalet. Detta direktiv bör också garantera att
gemenskapens ekonomiska aktörer får delta i offentlig
upphandling på lika gynnsamma villkor som ekonomis-
ka aktörerna från tredje land som har undertecknat
avtalet.
HQUI
Innan ett upphandlingsförfarande inleds kan den upp-
handlande enheten genom en
”teknisk dialog” söka eller
godta råd som kan användas när specifikationerna utar-
betas, dock under förutsättning att sådana råd inte leder
till hinder för konkurrensen.
HQVI
Med hänsyn till de många olika typerna av byggentre-
prenadkontrakt bör de upphandlande enheterna kunna
välja såväl gemensam som separat upphandling av kon-
trakt för projektering eller utförande av byggentrepre-
nad. Avsikten med detta direktiv är inte att fastställa
huruvida upphandlingen skall vara gemensam eller sepa-
rat. Beslut om separat eller gemensam upphandling bör
fattas i enlighet med kvalitativa och ekonomiska kriterier
som kan fastställas i nationell lagstiftning.
Ett kontrakt kan anses vara ett byggentreprenadkontrakt
endast om det specifikt avser utförande av den verksam-
het som avses i bilaga XII, även om kontraktet omfattar
utförandet av andra tjänster som är nödvändiga för att
utföra denna verksamhet. Tjänstekontrakt, särskilt inom
området för fastighetsförvaltningstjänster, får i vissa fall
omfatta byggentreprenad. Om sådan byggentreprenad är
av underordnad betydelse jämfört med föremålet för
upphandlingen, och är en möjlig följd av detta eller ett
komplement till det, kan det faktum att byggentreprena-
den ingår i upphandlingen emellertid inte anses vara ett
tillräckligt skäl för att klassificera kontraktet som byg-
gentreprenadkontrakt.
För beräkningen av det uppskattade värdet av ett byg-
gentreprenadkontrakt är det lämpligt att utgå från värdet
av själva byggentreprenaden tillsammans med det upp-
skattade värdet av de eventuella varor och tjänster som
de upphandlande enheterna ställer till entreprenörens
förfogande, i den mån dessa tjänster eller varor är
nödvändiga för att utföra entreprenaden. De tjänster
som åsyftas i detta stycke är de som tillhandahålls av
de upphandlande enheternas egen personal. Å andra
sidan följer beräkningen av värdet av tjänstekontrakten
de regler som är tillämpliga för tjänstekontrakt, oavsett
om de ställs till entreprenörens förfogande för senare
utförande av byggentreprenaden.
HQWI
För att det skall gå att tillämpa procedurreglerna i detta
direktiv och för att det skall gå att utöva tillsyn defini-
eras tjänsteområdet bäst genom att delas upp i katego-
rier som svarar mot rubriker i en gemensam klassifika-
tion och sammanföras i två bilagor, XVII A och XVII B,
alltefter tillämplig ordning. För tjänster i bilaga XVIIB
bör relevanta bestämmelser i direktivet gälla utan att det
påverkar tillämpningen av särskilda gemenskapsbestäm-
melser för de berörda tjänsterna.
HQXI
När det gäller tjänstekontrakt bör full tillämpning av
detta direktiv under en övergångstid begränsas till kon-
trakt för vilka dessa bestämmelser kommer att göra det
möjligt att utnyttja alla möjligheter till att öka handeln
över gränserna. Kontrakt för andra tjänster måste över-
vakas under denna övergångsperiod innan beslut fattas
om full tillämpning av direktivet. Mekanismen för sådan
övervakning behöver därför fastställas. Samtidigt bör
mekanismen göra det möjligt för de berörda parterna
att få tillgång till alla relevanta upplysningar.
HQYI
Hinder för fritt tillhandahållande av tjänster bör undvi-
kas. Därför får tjänsteleverantörer vara antingen fysiska
eller juridiska personer. Detta direktiv bör emellertid inte
hindra att regler om villkor för att utöva en verksamhet
eller ett yrke tillämpas på nationell nivå, förutsatt att
dessa regler är förenliga med gemenskapsrätten.
HRPI
Nya förfaranden för elektronisk upphandling utvecklas
ständigt. Dessa förfaranden möjliggör ökad konkurrens
och förbättrad effektivitet vid offentlig upphandling,
H1I egt l SSVL RSNQRNQYYTL ³N QN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/4
särskilt genom tids- och kostnadsbesparing. Den upp-
handlande enheten får använda elektroniska upphand-
lingsförfaranden om det sker i överensstämmelse med
bestämmelserna i detta direktiv och principerna om
likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet. I sam-
ma omfattning får ett anbud som lämnas av en anbuds-
givare, särskilt i samband med ett ramavtal eller i fall
där ett dynamiskt inköpssystem används, ha formen av
en elektronisk katalog från anbudsgivaren om denna
använder det kommunikationsmedel som har valts av
den upphandlande enheten i enlighet med artikel 48.
HRQI
Med hänsyn till de elektroniska upphandlingsförfarande-
nas snabba utbredning bör man nu fastställa lämpliga
regler för att de upphandlande enheterna till fullo skall
kunna utnyttja de möjligheter som dessa system erbju-
der. I detta syfte är det lämpligt att definiera ett full-
ständigt elektroniskt dynamiskt system för upphandling
avsett för inköp av sådant som vanligen används och
fastställa särskilda regler för inrättandet och driften av
ett sådant system, för att garantera att varje ekonomisk
aktör som vill delta behandlas rättvist. Varje ekonomisk
aktör som lämnar ett preliminärt anbud i överensstäm-
melse med specifikationerna och uppfyller urvalskriteri-
erna bör tillåtas delta i ett sådant system. Denna upp-
handlingsteknik gör det möjligt för de upphandlande
enheterna att
– genom att upprätta en förteckning över
redan godkända anbudsgivare och genom möjligheten
för nya anbudsgivare att delta
– förfoga över ett särskilt
stort urval av anbud tack vare de elektroniska medlen,
och således genom en omfattande konkurrens garantera
ett optimalt utnyttjande av de finansiella medlen.
HRRI
Eftersom förfarandet med elektroniska auktioner kom-
mer att få ökad omfattning bör det införas en gemen-
skapsdefinition av sådana auktioner och fastställas sär-
skilda regler för dessa för att garantera att de genomförs
på ett sådant sätt att principerna om likabehandling,
icke-diskriminering och öppenhet iakttas fullt ut. Det
bör därför föreskrivas att de elektroniska auktionerna
endast gäller sådana byggentreprenad-, varu- och tjänste-
kontrakt för vilka det kan fastställas exakta specifikatio-
ner. Detta kan bland annat gälla i fråga om återkom-
mande varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt. I
samma syfte bör det också föreskrivas att anbudsgivar-
nas rangordning måste kunna fastställas under hela den
elektroniska auktionen. Användningen av elektroniska
auktioner ger de upphandlande myndigheterna möjlighet
att uppmana anbudsgivarna att erbjuda nya lägre priser
och, när kontraktet tilldelas den anbudsgivare som läm-
nat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, även att
förbättra andra aspekter av anbudet än priset. För att
säkerställa respekt för principen om öppenhet bör dock
endast de aspekter som kan utvärderas automatiskt på
elektronisk väg, utan ingripande och/eller bedömning
från den upphandlande myndighetens sida bli föremål
för elektronisk auktion, dvs. sådana aspekter som kan
kvantifieras så att de kan uttryckas i siffror eller pro-
centtal. Däremot bör sådana aspekter av anbudsgivning-
en som innebär en bedömning av aspekter som inte kan
kvantifieras inte bli föremål för elektronisk auktion.
Följaktligen bör vissa byggentreprenadkontrakt och
tjänstekontrakt som innehåller intellektuella prestationer,
såsom projekteringen av byggentreprenader, inte bli före-
mål för elektronisk auktion.
HRSI
Vissa centraliserade förfaranden för inköp har utvecklats
i medlemsstaterna. Flera upphandlande myndigheter har
till uppgift att göra anskaffningar eller genomföra upp-
handling/ingå ramavtal för upphandlande enheter. Efter-
som det rör sig om stora inköpsvolymer är det genom
dessa förfaranden möjligt att öka konkurrensen och
förbättra effektiviteten i den offentliga upphandlingen.
Det bör därför införas en gemenskapsdefinition av de
inköpscentraler som används av de upphandlande enhe-
terna. Det bör även fastställas villkor enligt vilka, i
överensstämmelse med principerna om icke-diskriminer-
ing och likabehandling, de upphandlande enheter som
upphandlar byggentreprenader, varor och/eller tjänster
med hjälp av en inköpscentral kan anses ha iakttagit
bestämmelserna i detta direktiv.
HRTI
För att ta hänsyn till de olikheter som råder i medlems-
staterna bör man ge medlemsstaterna möjlighet att välja
om de upphandlande enheterna får använda sig av
inköpscentraler, dynamiska inköpssystem och elektronis-
ka auktioner i enlighet med definitionerna och bestäm-
melserna i detta direktiv.
HRUI
Det behövs en lämplig definition av begreppet särskilda
rättigheter eller ensamrätt. Definitionen innebär att det
faktum att en enhet i samband med nät-, hamn- eller
flygplatsarbeten kan utnyttja ett förfarande för expropri-
ation eller bruksrätt eller kan placera nätutrustning på,
under eller över allmän väg, i sig inte utgör någon
ensamrätt eller särskild rättighet i den mening som avses
i detta direktiv. Inte heller det faktum att en enhet
levererar dricksvatten, elektricitet, gas eller värme till ett
nät som drivs av en enhet som åtnjuter särskilda rättig-
heter eller ensamrätt som beviljats av en behörig myn-
dighet i den berörda medlemsstaten utgör i sig en
särskild rättighet eller ensamrätt i den mening som avses
i detta direktiv. På samma sätt kan inte rättigheter som
en medlemsstat beviljar ett begränsat antal företag, oav-
sett hur de beviljas, exempelvis genom tilldelning av
koncessioner, på grundval av objektiva kriterier, som är
proportionerliga och icke-diskriminerande och ger alla
berörda parter som uppfyller kriterierna möjlighet att
utnyttja dessa rättigheter, anses utgöra särskilda rättig-
heter eller ensamrätt.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/5
HRVI
De upphandlande enheterna bör tillämpa gemensamma
upphandlingsbestämmelser för verksamhet som är inrik-
tad på vatten, och dessa regler bör även tillämpas när
upphandlande myndigheter enligt detta direktiv tilldelar
kontrakt för verksamhet som rör vattenbyggnadsprojekt,
konstbevattning och dränering samt bortledande och
rening av avloppsvatten. De upphandlingsregler som
föreslås för varukontrakt passar emellertid inte vid inköp
av vatten, eftersom det är nödvändigt att utnyttja källor
nära konsumtionsorten.
HRWI
Vissa enheter som tillhandahåller busstransport i form
av allmänna kommunikationer är redan uteslutna från
tillämpningsområdet för direktiv 93/38/EEG. Sådana en-
heter bör även uteslutas från tillämpningsområdet för
det här direktivet. För att undvika en mångfald av
särskilda ordningar som endast tillämpas på vissa sekto-
rer, måste det allmänna förfarandet som tillåter att
effekterna av ett öppnande för konkurrens beaktas,
även gälla alla enheter som tillhandahåller busstransport
som inte är uteslutna från tillämpningsområdet för
direktiv 93/38/EEG enligt dess artikel 2.4.
HRXI
För att beakta ett ytterligare öppnande av postsektorn i
gemenskapen för konkurrens och eftersom sådana tjäns-
ter tillhandahålls via ett nät av upphandlande myndig-
heter, offentliga företag och andra företag, bör det före-
skrivas att kontrakt som tilldelas av upphandlande en-
heter som tillhandahåller posttjänster bör omfattas av de
bestämmelser i detta direktiv, inklusive bestämmelserna i
artikel 30, som, utöver att garantera att principerna
i skäl 9 tillämpas, skapar en ram för god affärssed och
erbjuder större flexibilitet än bestämmelserna i Europa-
parlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31
mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig
upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (1).
När de åsyftade verksamheterna definieras måste hänsyn
tas till definitionerna i Europaparlamentets och rådets
direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om ge-
mensamma regler för utvecklingen av gemenskapens
inre marknad för posttjänster och för förbättring av
kvaliteten på tjänsterna (2).
Oavsett sin rättsliga ställning omfattas enheter som till-
handahåller posttjänster för närvarande inte av reglerna i
direktiv 93/38/EEG. Anpassningen av upphandlingsför-
farandena till detta direktiv kan därför ta längre tid att
genomföra för sådana enheter än för enheter som redan
omfattas av reglerna, som bara behöver anpassa sina
förfaranden till de ändringar som införs genom det här
direktivet. Det bör därför vara tillåtet att skjuta upp
tillämpningen av detta direktiv för att ge den ytterligare
tid som behövs för anpassningen. Med tanke på den
varierande situationen för sådana enheter bör medlems-
staterna kunna föreskriva en övergångsperiod för
tillämpningen av detta direktiv för de upphandlande
enheter som är verksamma inom postsektorn.
HRYI
Kontrakt får tilldelas i syfte att tillgodose kraven hos
flera verksamheter som eventuellt omfattas av olika
rättsordningar. Det bör klargöras att den rättsordning
som är tillämplig på ett enskilt kontrakt som är avsett
att omfatta flera verksamheter bör omfattas av de regler
som är tillämpliga på den verksamhet som den främst
är avsedd för. Fastställandet av den verksamhet som
kontraktet främst är avsett för kan grundas på den
analys av de krav som det särskilda kontraktet måste
tillgodose som har utförts av den upphandlande enheten
i syfte att bedöma kontraktets värde och upprätta an-
budshandlingarna. I vissa fall, till exempel vid förvärv av
en enskild utrustning för att bedriva verksamhet där
information som gör det möjligt att bedöma använd-
ningsgraden inte finns tillgänglig, kan det vara objektivt
omöjligt att fastställa för vilken verksamhet kontraktet
främst är avsett. Det bör föreskrivas vilka regler som
gäller i sådana fall.
HSPI
Utan att det påverkar gemenskapens internationella åta-
ganden måste genomförandet av detta direktiv förenklas,
särskilt med hjälp av enklare tröskelvärden och genom
att låta alla upphandlande enheter, oberoende av sektor,
omfattas av bestämmelserna om information till delta-
gare i upphandlingar när det gäller tilldelningsbeslut och
deras resultat. Dessutom bör tröskelvärdena med hänsyn
till den monetära unionen fastställas i euro på ett sätt
som gör det enklare att tillämpa dessa bestämmelser
samtidigt som tröskelvärdena enligt avtalet, som uttrycks
i särskilda dragningsrätter, iakttas. I detta sammanhang
bör det också föreskrivas en återkommande översyn av
tröskelvärdena i euro så att de, vid behov, anpassas till
eventuella förändringar i eurons värde i förhållande till
de särskilda dragningsrätterna. Vidare bör samma trös-
kelvärden tillämpas på projekttävlingar som på tjänste-
kontrakt.
HSQI
Det bör anges när bestämmelserna om samordning av
förfarandena inte kan tillämpas av skäl som rör statens
säkerhet eller statshemligheter eller på grund av att
särskilda upphandlingsregler gäller enligt internationella
avtal som avser stationering av trupper eller gäller för
internationella organisationer.
H1I s¥ ³©¤ Q © ¤¥´´¡ ®µ¥² ¡¶ eutN
H2I egt l QUL RQNQNQYYXL ³N QTN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯ ¦ö²¯²¤M
®©®§ HegI ®²QXXRORPPS Heut l RXTL SQNQPNRPPSL ³N QIN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/6
HSRI
Det är lämpligt att utesluta vissa tjänste-, varu- och
byggentreprenadkontrakt som tilldelats ett anknutet före-
tag som har som sin huvudsakliga verksamhet att till-
handahålla dessa tjänster, varor eller byggentreprenader
till den grupp som den tillhör snarare än att erbjuda
dem på marknaden. Det är även lämpligt att utesluta
vissa tjänste-, varu- och byggentreprenadkontrakt som
tilldelats av en upphandlande enhet till ett samföretag,
bildat av ett antal upphandlande enheter för en verk-
samhet som omfattas av detta direktiv, och som enheten
ingår i. Det bör emellertid säkerställas att detta undantag
inte ger upphov till eventuell snedvridning av konkur-
rensen till förmån för företagen eller samföretag som är
anknutna till den upphandlande enheten. Det bör infö-
ras en lämplig uppsättning regler, särskilt när det gäller
såväl de maximigränser inom vilka företagen får erhålla
en del av sin omsättning från marknaden och över vilka
de förlorar möjligheten att tilldelas kontrakt utan kon-
kurrensutsättning, som sammansättningen av samföretag
och stabiliteten i förbindelserna mellan samföretagen
och de upphandlande enheter som de består av.
HSSI
När det gäller tjänster har kontrakt för förvärv eller
arrende av fast egendom eller rättigheter till sådan egen-
dom särdrag som gör att tillämpningen av upphand-
lingsregler är olämplig.
HSTI
Skiljemanna- och förlikningstjänster tillhandahålls vanli-
gen av organ eller personer som utnämnts eller valts på
ett sätt som inte kan underkastas upphandlingsreglerna.
HSUI
I enlighet med avtalet inbegriper de finansiella tjänster
som omfattas av detta direktiv inte kontrakt som rör
utgivning, köp, försäljning och överföring av värdepap-
per eller andra finansiella instrument. I synnerhet om-
fattas inte de upphandlande enheternas transaktioner för
att skaffa pengar eller kapital.
HSVI
Detta direktiv bör omfatta tillhandahållande av tjänster
endast om de grundar sig på kontrakt.
HSWI
Enligt artikel 163 i fördraget är stimulans av forskning
och teknisk utveckling ett sätt att stärka den vetenskap-
liga och teknologiska grunden för gemenskapens indu-
stri, och öppnandet av upphandlingen av tjänster kom-
mer att bidra till att detta mål nås. Detta direktiv bör
inte omfatta medfinansiering av forsknings- och utveck-
lingsprogram. Det omfattar följaktligen endast sådana
kontrakt för forsknings- och utvecklingstjänster som
uteslutande är till nytta för den upphandlande enheten
i dess egen verksamhet, förutsatt att de tjänster som
tillhandahålls helt bekostas av den upphandlande en-
heten.
HSXI
För att undvika en ökning av antalet särskilda ordningar
som endast tillämpas på vissa sektorer bör den särskilda
ordning, som inrättats genom artikel 3 i direktiv
93/38/EEG och artikel 12 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om
villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för
prospektering efter samt undersökning och utvinning av
kolväten (1), som gäller för enheter som utnyttjar ett
geografiskt område för att undersöka förekomsten av
eller utvinna olja, gas, kol eller andra fasta bränslen,
ersättas med det allmänna förfarandet, som medger
undantag
för
direkt
konkurrensutsatta
sektorer.
Detta får dock inte påverka tillämpningen av kommis-
sionens beslut 93/676/EEG av den 10 december 1993
om att utnyttjande av ett geografiskt område i syfte att
undersöka förekomsten av eller utvinna olja eller gas
inte i Nederländerna utgör en av de verksamheter som
anges i artikel 2.2 b i i rådets direktiv 90/531/EEG och
att enheter som bedriver sådan verksamhet inte i Neder-
länderna skall anses åtnjuta särskilda rättigheter eller
ensamrätt enligt artikel 2.3 b i samma direktiv (2),
kommissionens beslut 97/367/EG av den 30 maj 1997
om att utnyttjande av ett geografiskt område i syfte att
undersöka förekomsten av eller utvinna olja eller gas
inte i Förenade kungariket utgör en av de verksamheter
som anges i artikel 2.2 b i i rådets direktiv 93/38/EEG
och att enheter som bedriver sådan verksamhet inte i
Förenade kungariket skall anses åtnjuta särskilda rättig-
heter eller ensamrätt enligt artikel 2.3 b i samma direk-
tiv (3), kommissionens beslut 2002/205/EG av den 4
mars 2002 efter en begäran från Österrike om tillämp-
ning av den särskilda ordning som föreskrivs i artikel 3
i direktiv 93/38/EEG (4) och kommissionens beslut
2004/74/EG efter en begäran från Tyskland om tillämp-
ning av den särskilda ordning som föreskrivs i artikel 3
i direktiv 93/38/EEG (5).
HSYI
Sysselsättning och arbete är grundläggande faktorer när
det gäller att garantera lika möjligheter för alla och bidra
till social integration. Skyddade verkstäder och program
för skyddad anställning bidrar härvid effektivt till att
människor med funktionshinder kan komma in på eller
återvända till arbetsmarknaden. Sådana verkstäder kan
emellertid sakna möjlighet att få kontrakt under norma-
la konkurrensförhållanden. Det är därför lämpligt att
föreskriva att medlemsstaterna får reservera rätten att
delta i upphandlingsförfaranden för sådana verkstäder
eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ra-
men för program för skyddad anställning.
H1I egt l QVTL SPNVNQYYTL ³N SN
H2I egt l SQVL QWNQRNQYYSL ³N TQN
H3I egt l QUVL QSNVNQYYWL ³N UUN
H4I egt l VXL QRNSNRPPRL ³N SQN
H5I eut l QVL RSNQNRPPTL ³N UWN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/7
HTPI
Detta direktiv bör inte gälla kontrakt som avser utfö-
randet av en verksamhet enligt artiklarna 3
–7 eller
projekttävlingar som anordnas i syfte att bedriva en
sådan verksamhet, om verksamheten, i den medlemsstat
där den bedrivs, är direkt konkurrensutsatt på markna-
der med fritt tillträde. Det bör således införas ett förfa-
rande som skall kunna tillämpas på alla sektorer som
detta direktiv omfattar, och som tillåter att hänsyn tas
till effekterna av pågående eller kommande konkur-
rensutsättning. Ett sådant förfarande bör medge rätts-
säkerhet för de berörda enheterna och ett ändamålsenligt
beslutsförfarande, varigenom en enhetlig tillämpning av
gemenskapslagstiftningen på området kan garanteras
med kort tidsfrist.
HTQI
En bedömning av direkt konkurrensutsättning bör göras
på grundval av objektiva kriterier, varvid hänsyn bör tas
till den berörda sektorns särdrag. Om relevant gemen-
skapslagstiftning om att öppna en viss sektor eller en
del av den har genomförts och tillämpas, skall detta
betraktas som en tillräcklig grund för att förutsätta att
tillträdet till marknaden i fråga är fritt. Den lagstiftning
som är relevant bör anges i en bilaga som kan upp-
dateras av kommissionen. Vid en sådan uppdatering bör
kommissionen särskilt beakta möjligheten att anta åtgär-
der som innebär att sektorer utöver dem för vilka en
lagstiftning redan anges i bilaga XI kommer att öppnas
för faktisk konkurrens, till exempel åtgärder avseende
järnvägstransporter. Om fritt tillträde till en viss mark-
nad inte följer av genomförandet av relevant gemen-
skapslagstiftning, måste det påvisas att tillträdet är fritt,
rättsligt och faktiskt. För detta ändamål skall en med-
lemsstats tillämpning av ett direktiv, till exempel
direktiv 94/22/EG där man öppnar en viss sektor för
konkurrens, på en annan sektor, till exempel kolsektorn,
beaktas enligt artikel 30.
HTRI
De tekniska specifikationer som inköpare upprättar mås-
te tillåta att offentlig upphandling utsätts för konkurrens.
Det bör därför vara möjligt att lämna anbud som
återspeglar olika tekniska lösningar. De tekniska specifi-
kationerna bör följaktligen kunna bygga på prestanda-
och funktionskrav och, om det hänvisas till europeisk
standard eller, i avsaknad av sådan, till nationell stan-
dard, bör den upphandlande enheten beakta anbud som
baseras på andra likvärdiga lösningar som uppfyller de
upphandlande enheternas krav och är säkerhetsmässigt
likvärdiga. För att visa att en lösning är likvärdig bör
anbudsgivarna få använda alla former av bevis. Den
upphandlande enheten bör kunna motivera alla beslut
om att likvärdighet inte föreligger. En upphandlande
enhet som önskar fastställa miljökrav i de tekniska
specifikationerna vid en viss upphandling får föreskriva
särskilda miljöegenskaper, t.ex. en viss produktionsmetod
och/eller särskilda miljöeffekter för grupper av varor
eller tjänster. Den får, men är inte skyldig att, använda
de relevanta specifikationer som fastställs i miljömärken,
t.ex. det europeiska miljömärket, (multi)nationella miljö-
märken eller andra miljömärken, om kraven för märket
har utarbetats och antagits på grundval av vetenskapliga
rön genom ett förfarande i vilket alla berörda parter,
t.ex. statliga organ, konsumenter, tillverkare, distributörer
och miljöorganisationer, kan delta och om miljömärket
är tillgängligt för alla berörda parter. Den upphandlande
enheten bör, då detta är möjligt, fastställa tekniska
specifikationer för att beakta kriterier avseende tillgäng-
lighet för funktionshindrade eller formgivning med tan-
ke på samtliga användares behov. Dessa tekniska speci-
fikationer bör tydligt anges så att alla anbudsgivare
känner till vad som omfattas av de krav som den
upphandlande enheten har fastställt.
HTSI
För att underlätta för små och medelstora företag att
delta i offentlig upphandling av kontrakt bör det fast-
ställas bestämmelser om underleverantörer.
HTTI
Villkoren för fullgörandet av ett kontrakt är förenliga
med direktivet om de inte är direkt eller indirekt dis-
kriminerande och om de anges i meddelandet om upp-
handling eller i förfrågningsunderlaget. Villkoren kan till
exempel syfta till att främja yrkesutbildning på platsen
och anställning av personer som har särskilda svårig-
heter att komma in på arbetsmarknaden, bekämpa ar-
betslöshet eller skydda miljön. Som exempel kan näm-
nas skyldighet att i samband med fullgörandet av ett
kontrakt anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra
utbildning för arbetslösa eller ungdomar, att i sak följa
bestämmelserna i grundläggande ILO-konventioner (In-
ternational labour organisation) om dessa inte har in-
förlivats med den nationella lagstiftningen eller att an-
ställa ett större antal personer med funktionshinder än
som krävs enligt den nationella lagstiftningen.
HTUI
Gällande lagar, förordningar och kollektivavtal rörande
anställningsvillkor och arbetarskydd, på såväl nationell
nivå som gemenskapsnivå, är tillämpliga vid fullgörandet
av ett kontrakt om dessa bestämmelser och tillämp-
ningen av dem överensstämmer med gemenskapslagstift-
ningen. För gränsöverskridande verksamhet, när arbets-
tagare från en medlemsstat utför tjänster i en annan
medlemsstat i samband med fullgörandet av ett kon-
trakt, fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/8
96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering
av arbetstagare i samband med tillhandahållande av
tjänster (1) de minimivillkor som måste uppfyllas i värd-
landet gentemot de utstationerade arbetstagarna. Om det
i nationell rätt ingår bestämmelser i detta avseende, kan
det om dessa förpliktelser inte uppfylls betraktas som
ett allvarligt fel eller som ett brott mot den ekonomiska
aktörens yrkesetik, som kan medföra att den ekonomis-
ka aktören utesluts från det offentliga upphandlingsför-
farandet.
HTVI
Med tanke på att den nya utvecklingen inom informa-
tions- och kommunikationsteknik kan förenkla offentlig-
görandet av upphandlingar och göra upphandlingsförfa-
randet effektivare och öppnare, bör elektroniska medel
jämställas med traditionella medel för kommunikation
och utbyte av information. I så stor utsträckning som
möjligt bör de medel och den teknik som väljs vara
förenliga med den teknik som används i de andra
medlemsstaterna.
HTWI
Användning av elektroniska medel är tidsbesparande.
Minimitidsfristerna bör därför förkortas om elektroniska
medel används, dock under förutsättning att de är för-
enliga med den särskilda överföringsteknik som fastställs
på gemenskapsnivå. Det är dock nödvändigt att se till
att den samlade effekten av de förkortade tidsfristerna
inte leder till extremt korta tidsfrister.
HTXI
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av
den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för
elektroniska signaturer (2) och Europaparlamentets och
rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om
vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjäns-
ter, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (3)
(
”direktiv om elektronisk handel”) bör i samband med
detta direktiv vara tillämpliga på överföring av informa-
tion med elektroniska medel. Förfarandena för offentlig
upphandling och reglerna för projekttävlingar avseende
tjänster kräver en högre säkerhets- och sekretessnivå än
den som fastställs i dessa direktiv. Därför bör anord-
ningar för elektronisk mottagning av anbud, anbudsan-
sökningar samt ritningar och planer uppfylla särskilda
tilläggskrav. I detta syfte bör användning av elektroniska
signaturer, i synnerhet avancerade elektroniska signatu-
rer, i möjligaste mån uppmuntras. Frivilliga ackrediter-
ingssystem skulle dessutom kunna utgöra en gynnsam
ram för att höja nivån på tillhandahållandet av certifier-
ingstjänster för dessa anordningar.
HTYI
Deltagarna i ett upphandlingsförfarande bör informeras
om beslut att ingå ett ramavtal, att tilldela ett kontrakt
eller att avstå från förfarandet, inom tidsfrister som är
tillräckligt korta för att ansökningar om översyn skall
kunna lämnas in. Denna information bör därför lämnas
så snabbt som möjligt och i allmänhet inom 15 dagar
efter det att beslutet har fattats.
HUPI
Det bör klargöras att en upphandlande enhet som
fastställer urvalskriterier i ett öppet förfarande bör göra
detta enligt objektiva regler och kriterier, precis som
urvalskriterierna vid selektiva eller förhandlade förfaran-
den bör vara objektiva. De objektiva reglerna och krite-
rierna liksom urvalskriterierna innebär inte nödvändigt-
vis att viktning måste ske.
HUQI
Det är viktigt att ta hänsyn till EG-domstolens rätts-
praxis när en marknadsaktör, för att uppfylla urvalskri-
terierna eller, i samband med kvalificeringssystem, som
stöd för sin ansökan om kvalificering, åberopar de
ekonomiska, finansiella och tekniska resurserna hos and-
ra enheter, oavsett vilken form den rättsliga anknytning-
en mellan den ekonomiska aktören och dessa enheter
har. Det är i det senare fallet den ekonomiska aktörens
sak att bevisa att han faktiskt kommer att ha tillgång till
dessa resurser under hela kvalificeringstiden. För kvalifi-
ceringen kan en upphandlande enhet därför fastställa
nivån på de krav som skall uppfyllas och i synnerhet,
om t.ex. aktören åberopar den finansiella ställningen för
en annan enhet, begära att den andra enheten hålls
ansvarig, vid behov solidariskt.
Kvalificeringssystemen bör användas i enlighet med ob-
jektiva regler och kriterier som, enligt de upphandlande
enheternas eget val, kan avse ekonomiska aktörernas
kapacitet och/eller särdragen hos de byggentreprenader,
varor
eller
tjänster
som
omfattas
av
systemet.
I kvalificeringssyfte får de upphandlande enheterna ut-
föra egna tester för att utvärdera särdragen hos de
berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna,
särskilt i fråga om överensstämmelse och säkerhet.
HURI
Gemenskapsreglerna om ömsesidigt erkännande av ut-
bildnings-, examens- och andra behörighetsbevis är
tillämpliga när det krävs bevis på särskilda kvalifikatio-
ner för att kunna delta i ett upphandlingsförfarande eller
en projekttävling.
HUSI
I lämpliga fall, när byggentreprenadens och/eller tjänste-
rnas natur motiverar att åtgärder eller system för miljö-
ledning tillämpas vid fullgörandet av ett kontrakt, kan
H1I egt l QXL RQNQNQYYWL ³N QN
H2I egt l QSL QYNQNRPPPL ³N QRN
H3I egt l QWXL QWNWNRPPPL ³N QN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/9
det krävas att sådana åtgärder eller system tillämpas.
Miljöledningssystemen kan, oberoende av om de är
registrerade enligt gemenskapsinstrument, såsom förord-
ning (EG) nr 761/2001 (1) (EMAS), visa den ekonomiska
aktörens tekniska kapacitet att fullgöra kontraktet. Dess-
utom bör en beskrivning av de åtgärder den ekonomis-
ka aktören tillämpar för att garantera samma miljö-
skyddsnivå godtas som alternativt bevis till de registre-
rade systemen för miljöledning.
HUTI
Det bör undvikas att kontrakt tilldelas ekonomiska
aktörer som har deltagit i en kriminell organisation eller
som befunnits skyldiga till korruption eller bedrägerier
som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas ekono-
miska intressen eller till penningtvätt. Eftersom de upp-
handlande enheter som inte är upphandlande myndig-
heter kanske inte har tillgång till ovedersägliga bevis i
ärendet, är det lämpligt att låta de upphandlande enhe-
terna välja om kriterierna för uteslutning i artikel 45.1
i direktiv 2004/18/EG skall tillämpas eller ej. Skyldighet
att tillämpa artikel 45.1 bör därför begränsas enbart till
upphandlande enheter som är upphandlande myndig-
heter. I förekommande fall bör de upphandlande enhe-
terna anmoda dem som ansöker om kvalificering, an-
budssökande och anbudsgivare att lämna relevanta do-
kument och kan, när de hyser tvivel om dessa
ekonomiska aktörers personliga ställning, söka samarbe-
te med de behöriga myndigheterna i den berörda med-
lemsstaten. Uteslutning av sådana ekonomiska aktörer
bör ske så snart den upphandlande myndigheten får
kännedom om en dom som har vunnit laga kraft enligt
nationell lagstiftning rörande sådana överträdelser.
Om det i nationell lagstiftning ingår bestämmelser i
detta avseende, kan överträdelse av miljölagstiftningen
eller lagstiftningen om otillåten samverkan vid upphand-
ling som lett till lagakraftvunnen dom eller beslut med
likvärdig effekt betraktas som brott mot marknadsaktö-
rens yrkesetik eller som ett allvarligt fel.
Bristande efterlevnad av nationella bestämmelser för
genomförande av rådets direktiv 2000/78/EG (2) och
76/207/EEG (3) om lika behandling av arbetstagare som
lett till lagakraftvunnen dom eller beslut med likvärdig
effekt kan betraktas som ett brott mot den ekonomiska
aktörens yrkesetik eller som ett allvarligt fel.
HUUI
Kontraktstilldelningen måste ske på grundval av objekti-
va kriterier som säkerställer att principerna om öppen-
het, icke-diskriminering och likabehandling iakttas och
att anbuden bedöms i verklig konkurrens med varandra.
Därför bör endast två tilldelningskriterier godkännas,
nämligen
”lägsta pris” och ”ekonomiskt mest fördelaktigt
anbud
”.
För att garantera att principen om likabehandling iakttas
vid kontraktstilldelning bör det fastställas en skyldighet
–
i enlighet med rättspraxis
– att garantera nödvändig
öppenhet, så att alla anbudsgivare i rimlig mån kan
informeras om de kriterier och villkor som kommer att
tillämpas för att urskilja det ekonomiskt mest fördelak-
tiga anbudet. En upphandlande enhet bör därför ange
tilldelningskriterierna samt viktningen av de olika krite-
rierna inbördes i så god tid att anbudsgivarna har
kännedom om dem vid utarbetandet av sina anbud. En
upphandlande enhet får göra undantag från kravet att
ange viktning av tilldelningskriterierna i vederbörligen
styrkta fall, som de måste kunna motivera, när denna
viktning inte kan anges i förväg, särskilt på grund av
upphandlingens komplicerade art. I dessa fall måste de
ange kriterierna i fallande prioriteringsordning.
När de upphandlande enheterna väljer att ge kontraktet
till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, bör de
utvärdera anbuden för att fastställa vilket som har det
bästa förhållandet mellan kvalitet och pris. För att göra
detta bör de fastställa de ekonomiska och kvalitativa
kriterier som i sin helhet bör göra det möjligt för den
upphandlande enheten att fastställa det ekonomiskt mest
fördelaktiga anbudet. Fastställandet av dessa kriterier
beror på föremålet för upphandlingen, eftersom de bör
göra det möjligt att utvärdera varje anbuds prestanda i
förhållande till föremålet för upphandlingen, enligt defi-
nitionen i de tekniska specifikationerna, samt att utvär-
dera förhållandet mellan kvalitet och pris för varje
anbud. För att garantera likabehandling bör tilldelnings-
kriterierna göra det möjligt att jämföra anbuden och
bedöma dem på ett objektivt sätt. Om dessa villkor är
uppfyllda, kan ekonomiska och kvalitativa tilldelnings-
kriterier, till exempel uppfyllande av miljökrav, göra det
möjligt för den upphandlande enheten att tillgodose den
berörda allmänhetens behov, så som de är formulerade i
specifikationerna för upphandlingen. Det är enligt sam-
ma villkor som en upphandlande enhet får använda
kriterier som syftar till att tillgodose sociala krav, särskilt
för att tillgodose behov
– fastställda i specifikationerna
för upphandlingen
– hos särskilt missgynnade befol-
kningsgrupper till vilka förmånstagarna/användarna av
de byggentreprenader, varor och tjänster som är föremål
för upphandlingen hör.
H1I eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¦ö²¯²¤®©®§ HegI ®² WVQORPPQ ¡¶ ¤¥®
QY ¡²³ RPPQ ¯ ¦²©¶©¬¬©§´ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ¦ö² ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² © §¥¥®M
³«¡°¥®³ ©¬ªö¬¥¤®©®§³M ¯£¨ ©¬ªö²¥¶©³©¯®³¯²¤®©®§ HemasI Hegt l
QQTL RTNTNRPPQL ³N QIN
H2I r夥´³ ¤©²¥«´©¶ RPPPOWXOeg ¡¶ ¤¥® RW ®¯¶¥¢¥² RPPP ¯ ©®²ä´M
´¡®¤¥ ¡¶ ¥® ¡¬¬ä® ²¡ ¦ö² ¬©«¡¢¥¨¡®¤¬©®§ © ¡²¢¥´³¬©¶¥´ Hegt l SPSL
RNQRNRPPPL ³N QVIN
H3I r夥´³ ¤©²¥«´©¶ WVORPWOeeg ¡¶ ¤¥® Y ¦¥¢²µ¡²© QYWV ¯ §¥®¯M
¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ °²©®£©°¥® ¯ ¬©«¡¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ «¶©®®¯² ¯£¨ ä® © ¦²å§¡
¯ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¡®³´ä¬¬®©®§L ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¢¥¦¯²¤²¡® ³¡´
¡²¢¥´³¶©¬¬«¯² Hegt l SYL QTNRNQYWVL ³N TPIN d©²¥«´©¶¥´ 䮤²¡´ §¥®¯
eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ RPPROWSOeg Hegt l RVYL
UNQPNRPPRL ³N QUIN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/10
HUVI
Tilldelningskriterierna bör inte få påverka tillämpningen
av nationella bestämmelser om ersättning för vissa
tjänster, t.ex. tjänster som tillhandahålls av arkitekter,
ingenjörer eller advokater.
HUWI
Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3
juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum
och frister (1) bör tillämpas vid beräkning av de tids-
frister som anges i detta direktiv.
HUXI
Detta direktiv påverkar inte gemenskapens eller med-
lemsstaternas gällande internationella åtaganden eller
tillämpningen av bestämmelserna i fördraget, särskilt
artiklarna 81 och 86 i detta.
HUYI
Detta direktiv påverkar inte de tidsfrister som anges i
bilaga XXV och som medlemsstaterna skall iaktta för att
införliva och följa direktiv 93/38/EEG.
HVPI
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna
rättsakt bör antas i enlighet med rådets beslut
1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden
som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens
genomförandebefogenheter (2).
hÄrigenom fÖreskrivs fÖljandeN
INNEHÅLL
AVDELNING I
a¬¬ä®®¡ ¢¥³´ä¥¬³¥² ¯ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¯£¨ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡²
kapitel i
g²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ´¥²¥²
a²´©«¥¬ Q
d¥¦©®©´©¯®¥²
kapitel ii
d¥¦©®©´©¯® ¡¶ ¤¥ ¶¥²«³¡¨¥´¥² ¯£¨ ¥®¨¥´¥² ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥´´¡ ¤©²¥«´©¶
Avsnitt I
e®¨¥´¥²
a²´©«¥¬ R
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥²
Avsnitt 2
v¥²«³¡¨¥´¥²
a²´©«¥¬ S
g¡³L ¶ä²¥ ¯£¨ ¥¬
a²´©«¥¬ T
v¡´´¥®
a²´©«¥¬ U
t²¡®³°¯²´´ªä®³´¥²
a²´©«¥¬ V
p¯³´´ªä®³´¥²
a²´©«¥¬ W
u®¤¥²³ö«®©®§ ¡¶ ¦ö²¥«¯³´¥® ¡¶ ¥¬¬¥² µ´¶©®®©®§ ¡¶ ¯¬ª¡L §¡³L «¯¬ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦¡³´¡ ¢²ä®³¬¥® ³¡´
¯ ¨¡®¡² ¯£¨ ¦¬¹§°¬¡´³¥²
a²´©«¥¬ X
fö²´¥£«®©®§¡² ö¶¥² µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥²
a²´©«¥¬ Y
k¯®´²¡«´ ³¯ ¯¦¡´´¡² ¦¬¥²¡ ´¹°¥² ¡¶ ¶¥²«³¡¨¥´
kapitel iii
a¬¬ä®®¡ °²©®£©°¥²
a²´©«¥¬ QP
p²©®£©°¥² ¦ö² ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´
AVDELNING II
b¥³´ä¥¬³¥² ¯ µ°°¨¡®¤¬©®§
k¡°©´¥¬ i
a¬¬ä®®¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²
a²´©«¥¬ QQ
e«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥²
a²´©«¥¬ QR
v©¬¬«¯² ³¯ ²ö² wtoM¡¶´¡¬
a²´©«¥¬ QS
k¯®¦©¤¥®´©¡¬©´¥´
H1I egt l QRTL XNVNQYWQL ³N QN
H2I egt l QXTL QWNWNQYYYL ³N RSN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/11
a²´©«¥¬ QT
r¡¡¶´¡¬
a²´©«¥¬ QU
d¹®¡©³«¡ ©®«ö°³³¹³´¥
k¡°©´¥¬ ii
t²ö³«¥¬¶ä²¤¥® ¯£¨ µ®¤¡®´¡§
Avsnitt 1
t²ö³«¥¬¶ä²¤¥®
a²´©«¥¬ QV
t²ö³«¥¬¶ä²¤¥® ¦ö² «¯®´²¡«´
a²´©«¥¬ QW
m¥´¯¤¥² ¦ö² ¢¥²ä«®©®§ ¡¶ ¤¥´ µ°°³«¡´´¡¤¥ ¶ä²¤¥´ °å «¯®´²¡«´L ²¡¡¶´¡¬ ¯£¨ ¤¹®¡©³«¡ ©®«ö°³M
³¹³´¥
Avsnitt 2
k¯®´²¡«´ ¯£¨ «¯®£¥³³©¯®¥² ³¡´ «¯®´²¡«´ ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ³ä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²
u®¤ ¥²¡¶ ³®©´ ´ Q
a²´©«¥¬ QX
k¯®£¥³³©¯®¥² ¦ö² ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥² ¯£¨ ´ªä®³´¥²
u®¤ ¥²¡¶ ³®©´ ´ R
u®¤¡®´¡§ ³¯ §ä¬¬¥² ¡¬¬¡ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² ¯£¨ ¡¬¬¡ ´¹°¥² ¡¶ «¯®´²¡«´
a²´©«¥¬ QY
k¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ ¦ö² å´¥²¦ö²³ä¬ª®©®§ ¥¬¬¥² µ´¨¹²®©®§ ´©¬¬ ´²¥¤ª¥ ¡®
a²´©«¥¬ RP
k¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ ¦ö² ¡®®¡´ ä® µ´ö¶¡®¤¥ ¡¶ ¶¥²«³¡¨¥´ ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥´´¡ ¤©²¥«´©¶
¥¬¬¥² ¦ö² µ´ö¶¡®¤¥ ¡¶ ³å¤¡® ¶¥²«³¡¨¥´ © ´²¥¤ª¥ ¬¡®¤
a²´©«¥¬ RQ
k¯®´²¡«´ ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ³¥«²¥´¥³³ ¥¬¬¥² «²ä¶¥² ³ä²³«©¬¤¡ ³ä«¥²¨¥´³å´§ä²¤¥²
a²´©«¥¬ RR
k¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ²¥§¬¥²
a²´©«¥¬ RS
k¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ ¥´´ ¡®«®µ´¥´ ¦ö²¥´¡§L ¥´´ ³¡¦ö²¥´¡§ ¥¬¬¥² ¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´ ³¯
©®§å² © ¥´´ ³¡¦ö²¥´¡§
u®¤ ¥²¡¶ ³®©´ ´ S
u®¤¡®´¡§ ³¯ §ä¬¬¥² ¡¬¬¡ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² ¥® ¥®¤¡³´ ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´
a²´©«¥¬ RT
k¯®´²¡«´ ³¯ §ä¬¬¥² ¶©³³¡ ´ªä®³´¥² ³¯ ä² µ®¤¡®´¡§®¡ ¦²å® ¤¥´´¡ ¤©²¥«´©¶³ ´©¬¬ä°®©®§³¯²å¤¥
a²´©«¥¬ RU
tªä®³´¥«¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¥® ¥®³¡²ä´´
u®¤ ¥²¡¶ ³®©´ ´ T
u®¤¡®´¡§ ³¯ ¥®¤¡³´ §ä¬¬¥² ¶©³³¡ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥²
a²´©«¥¬ RV
k¯®´²¡«´ ´©¬¬¤¥¬¡¤¥ ¡¶ ¶©³³¡ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² ¦ö² µ°°¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¶¡´´¥® ¯£¨ ¬¥¶¥²¡®³ ¡¶
¥®¥²§© ¥¬¬¥² ¢²ä®³¬¥® ¡¶³¥¤¤¡ ¦ö² ¥®¥²§©°²¯¤µ«´©¯®
u®¤ ¥²¡¶ ³®©´ ´ U
k¯®´²¡«´ ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ³ä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä¥¬³¥² ³¡´ ¢¥³´ä¥¬³¥² ¯ ©®«ö°³£¥®´²¡¬¥² ¯£¨
¯ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² ¶¥²«³¡¨¥´ ³¯ ä² µ´³¡´´ ¦ö² «¯®«µ²²¥®³
a²´©«¥¬ RW
k¯®´²¡«´ ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ³ä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²
a²´©«¥¬ RX
r¥³¥²¶¥²¡¤¥ «¯®´²¡«´
a²´©«¥¬ RY
k¯®´²¡«´ ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ ¯£¨ ²¡¡¶´¡¬ ³¯ ©®§å³ ¡¶ ©®«ö°³£¥®´²¡¬¥²
a²´©«¥¬ SP
fö²¦¡²¡®¤¥ ¦ö² ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¯ ¥® ¶©³³ ¶¥²«³¡¨¥´ ä² ¤©²¥«´ «¯®«µ²²¥®³µ´³¡´´
kapitel iii
r¥§¬¥² ³¯ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä°¡³ °å ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´
a²´©«¥¬ SQ
tªä®³´¥«¯®´²¡«´ ¦ö²´¥£«®¡¤¥ © ¢©¬¡§¡ xvii a
a²´©«¥¬ SR
tªä®³´¥«¯®´²¡«´ ¦ö²´¥£«®¡¤¥ © ¢©¬¡§¡ xvii b
a²´©«¥¬ SS
m©¸¡¤¥ ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´ ³¯ ¯¦¡´´¡² ´ªä®³´¥² ¦ö²´¥£«®¡¤¥ © ¢©¬¡§¯²®¡ xvii a ¯£¨ xvii b
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/12
kapitel iv
sä²³«©¬¤¡ ²¥§¬¥² ¯ ¦ö²¦²å§®©®§³µ®¤¥²¬¡§ ¯£¨ «¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®§¡²
a²´©«¥¬ ST
t¥«®©³«¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²
a²´©«¥¬ SU
t©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ´¥«®©³«¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²
a²´©«¥¬ SV
a¬´¥²®¡´©¶¡ µ´¦ö²¡®¤¥¡®¢µ¤
a²´©«¥¬ SW
u®¤¥²¥®´²¥°²¥®¡¤
a²´©«¥¬ SX
v©¬¬«¯² ¦ö² ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥ ¡¶ «¯®´²¡«´
a²´©«¥¬ SY
s«¹¬¤©§¨¥´¥² ¡¶³¥¥®¤¥ ¢¥³´ä¥¬³¥² ¯ ¢¥³«¡´´®©®§L ©¬ªö³«¹¤¤L ¡²¢¥´¡²³«¹¤¤ ¯£¨ ¡²¢¥´³¶©¬¬«¯²
kapitel v
fö²¦¡²¡®¤¥®
a²´©«¥¬ TP
a®¶ä®¤®©®§ ¡¶ ö°°¥´L ³¥¬¥«´©¶´ ¯£¨ ¦ö²¨¡®¤¬¡´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥
kapitel vi
r¥§¬¥² ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¯£¨ ö°°¥®¨¥´
Avsnitt 1
o¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥®
a²´©«¥¬ TQ
fö²¨¡®¤³¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯£¨ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ ¡´´ ¤¥´ ¦©®®³ ¥´´ «¶¡¬©¦©£¥²©®§³³¹³´¥
a²´©«¥¬ TR
m¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ µ°°¨¡®¤¬©®§
a²´©«¥¬ TS
m¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ «¯®´²¡«´³´©¬¬¤¥¬®©®§
a²´©«¥¬ TT
u´¦¯²®©®§ ¯£¨ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥®
Avsnitt 2
t©¤³¦²©³´¥²
a²´©«¥¬ TU
t©¤³¦²©³´¥² ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡² ¯£¨ ¡®¢µ¤
a²´©«¥¬ TV
Ö°°®¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®Z fö²¦²å§®©®§³µ®¤¥²¬¡§L «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¨¡®¤¬©®§¡² ¯£¨ µ°°¬¹³®©®§¡²
a²´©«¥¬ TW
i®¢ªµ¤¡® ¡´´ ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ ¥¬¬¥² ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡
Avsnitt 3
k¯µ®©«¡´©¯® ¯£¨ ©®¦¯²¡´©¯®
a²´©«¥¬ TX
r¥§¬¥² ¦ö² «¯µ®©«¡´©¯®
a²´©«¥¬ TY
i®¦¯²¡´©¯® ´©¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²©®§³³ö«¡®¤¥L ¡®¢µ¤³³ö«¡®¤¥ ¯£¨ ¡®¢µ¤³§©¶¡²¥
a²´©«¥¬ UP
i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¢¥¶¡²¡³ ¯ ´©¬¬¤¥¬¡¤¥ «¯®´²¡«´
kapitel vii
u°°¨¡®¤¬©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´³ §å®§
a²´©«¥¬ UQ
a¬¬ä®®¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²
Avsnitt 1
k¶¡¬©¦©£¥²©®§ ¯£¨ µ²¶¡¬³¢¥¤ö®©®§
a²´©«¥¬ UR
Ö³¥³©¤©§´ ¥²«ä®®¡®¤¥ ¡¶ ¡¤©®©³´²¡´©¶¡L ´¥«®©³«¡ ¯£¨ ¥«¯®¯©³«¡ ¶©¬¬«¯² ³¡´ ©®´¹§L °²¯¶¥²
¯£¨ ¢¥¶©³
a²´©«¥¬ US
k¶¡¬©¦©£¥²©®§³³¹³´¥
a²´©«¥¬ UT
k¶¡¬©´¡´©¶¡ µ²¶¡¬³«²©´¥²©¥²
Avsnitt 2
k¯®´²¡«´³´©¬¬¤¥¬®©®§
a²´©«¥¬ UU
t©¬¬¤¥¬®©®§³§²µ®¤¥²
a²´©«¥¬ UV
a®¶ä®¤®©®§ ¡¶ ¥¬¥«´²¯®©³«¡ ¡µ«´©¯®¥²
a²´©«¥¬ UW
o®¯²¡¬´ ¬å§¡ ¡®¢µ¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/13
Avsnitt 3
a®¢µ¤ ³¯ ¯¦¡´´¡² ¶¡²¯² ¥¤ µ²³°²µ®§ © ´²¥¤ª¥ ¬¡®¤ ¯£¨ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥´ ´©¬¬ ´²¥¤ª¥ ¬¡®¤
a²´©«¥¬ UX
a®¢µ¤ ³¯ ¯¦¡´´¡² ¶¡²¯² ¥¤ µ²³°²µ®§ © ´²¥¤ª¥ ¬¡®¤
a²´©«¥¬ UY
fö²¨å¬¬¡®¤¥´ ´©¬¬ ´²¥¤ª¥ ¬¡®¤ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´
AVDELNING III
r¥§¬¥² ¯ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡² °å ´ªä®³´¥¯²å¤¥´
a²´©«¥¬ VP
a¬¬ä® ¢¥³´ä¥¬³¥
a²´©«¥¬ VQ
t²ö³«¥¬¶ä²¤¥®
a²´©«¥¬ VR
u®¤¡®´¡§®¡ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡²
a²´©«¥¬ VS
r¥§¬¥² ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¯£¨ ö°°¥®¨¥´
a²´©«¥¬ VT
k¯µ®©«¡´©¯®³³ä´´
a²´©«¥¬ VU
a®¯²¤®¡®¤¥ ¡¶ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡²L ¶¡¬ ¡¶ ¤¥¬´¡§¡²¥ ¯£¨ ªµ²¹®
a²´©«¥¬ VV
jµ²¹®³ ¢¥³¬µ´
AVDELNING IV
s«¹¬¤©§¨¥´¥² ¡´´ ¬ä®¡ µ°°§©¦´¥² ¦ö² ³´¡´©³´©«ä®¤¡å¬L ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´³¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¯£¨ ³¬µ´¢¥M
³´ä¥¬³¥²
a²´©«¥¬ VW
s«¹¬¤©§¨¥´ ¡´´ ¬ä®¡ µ°°§©¦´¥² ¦ö² ³´¡´©³´©«ä®¤¡å¬
a²´©«¥¬ VX
k¯©´´é¦ö²¦¡²¡®¤¥
a²´©«¥¬ VY
r¥¶©¤¥²©®§ ¡¶ ´²ö³«¥¬¶ä²¤¥®¡
a²´©«¥¬ WP
Ä®¤²©®§¡²
a²´©«¥¬ WQ
g¥®¯¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¤©²¥«´©¶¥´
a²´©«¥¬ WR
Ö¶¥²¶¡«®©®§³¥«¡®©³¥²
a²´©«¥¬ WS
u°°¨ä¶¡®¤¥
a²´©«¥¬ WT
i«²¡¦´´²ä¤¡®¤¥
a²´©«¥¬ WUT
a¤²¥³³¡´¥²
b©¬¡§¡ i
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² ©®¯ ³¥«´¯²¥²®¡ ¦ö² ´²¡®³°¯²´ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ §¡³ ¥¬¬¥² ¶ä²¥
b©¬¡§¡ ii
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² ©®¯ ³¥«´¯²¥²®¡ ¦ö² °²¯¤µ«´©¯®L ´²¡®³°¯²´ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¥¬
b©¬¡§¡ iii
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² ©®¯ ³¥«´¯²¥²®¡ ¦ö² °²¯¤µ«´©¯®L ´²¡®³°¯²´ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¤²©£«³M
¶¡´´¥®
b©¬¡§¡ iv
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² °å ¯²å¤¥´ ªä²®¶ä§³´ªä®³´¥²
b©¬¡§¡ v
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² °å ¯²å¤¥´ ´ªä®³´¥² ©®¯ ªä²®¶ä§¡² © ³´¡¤³´²¡¦©«L ³°å²¶¡§®¡²L ´²å¤¢µ³³¡²
¥¬¬¥² ¢µ³³¡²
b©¬¡§¡ vi
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² °å ¯²å¤¥´ °¯³´´ªä®³´¥²
b©¬¡§¡ vii
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² ©®¯ ³¥«´¯²¥²®¡ ¦ö² µ®¤¥²³ö«®©®§ ¯£¨ µ´¶©®®©®§ ¡¶ ¯¬ª¡ ¥¬¬¥² §¡³
b©¬¡§¡ viii
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² ©®¯ ³¥«´¯²¥²®¡ °²¯³°¥«´¥²©®§ ¯£¨ µ´¶©®®©®§ ¡¶ «¯¬ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦¡³´¡
¢²ä®³¬¥®
b©¬¡§¡ ix
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² °å ¯²å¤¥´ ´¥²©®¡¬¦¡£©¬©´¥´¥² ¦ö² ¹´´²¥ ¥¬¬¥² ©®²¥ ¨¡®¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡
´¥²©®¡¬¦¡£©¬©´¥´¥²
b©¬¡§¡ x
u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥² °å ¯²å¤¥´ ¦¬¹§°¬¡´³¦¡£©¬©´¥´¥²
b©¬¡§¡ xi
fö²´¥£«®©®§ ö¶¥² ¤¥® §¥¥®³«¡°³¬¡§³´©¦´®©®§ ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ SPNS
b©¬¡§¡ xii
fö²´¥£«®©®§ ö¶¥² ¶¥²«³¡¨¥´¥² ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ¡²´©«¥¬ QNR¢
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/14
b©¬¡§¡ xiii
i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ µ°°¨¡®¤¬©®§
aN Ö°°¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥
bN s¥¬¥«´©¶´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥
cN fö²¨¡®¤¬¡´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥
dN m¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ ¦ö²¥®«¬¡´ ¡®¢µ¤³¦ö²¦¡²¡®¤¥ ©®¯ ²¡¥® ¦ö² ¥´´ ¤¹®¡©³«´ ©®«ö°³³¹³´¥
b©¬¡§¡ xiv
i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ ¡´´ ¤¥´ ¦©®®³ ¥´´ «¶¡¬©¦©£¥²©®§³³¹³´¥
b©¬¡§¡ xv a
i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © °¥²©¯¤©³«¡ ¥¤¤¥¬¡®¤¥®
b©¬¡§¡ xv b
i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ © ¥´´ ¦ö²¨¡®¤³¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¡¶
¥® µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬ ¯ µ°°¨¡®¤¬©®§ ©®´¥ µ´®¹´´ª¡³
b©¬¡§¡ xvi
i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ ´©¬¬¤¥¬¡¤¥ «¯®´²¡«´
b©¬¡§¡ xvii a
tªä®³´¥² ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ¡²´©«¥¬ SQ
b©¬¡§¡ xvii b
tªä®³´¥² ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ¡²´©«¥¬ SR
b©¬¡§¡ xviii
i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡²
b©¬¡§¡ xix
i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¦©®®¡³ © ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯ ²¥³µ¬´¡´¥´ ¡¶ ¥® °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§
b©¬¡§¡ xx
k¡²¡«´¥²©³´©«¡ ¦ö² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥´
b©¬¡§¡ xxi
d¥¦©®©´©¯® ¡¶ ¶©³³¡ ´¥«®©³«¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²
b©¬¡§¡ xxii
Ö¶¥²³©«´ ö¶¥² ¤¥ ´©¤³¦²©³´¥² ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ TU
b©¬¡§¡ xxiii
b¥³´ä¥¬³¥² © ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ¡²¢¥´³²ä´´ © ¤¥® ¥®©®§ ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ UYNT
b©¬¡§¡ xxiv
k²¡¶ °å µ´²µ³´®©®§ ¦ö² ¥¬¥«´²¯®©³« ¯´´¡§®©®§ ¡¶ ¡®¢µ¤L ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡²L «¶¡¬©¦©£¥²©®§³M
¡®³ö«®©®§¡² ¥¬¬¥² ²©´®©®§¡² ¯£¨ °¬¡®¥² © °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡²®¡
b©¬¡§¡ xxv
t©¤³¦²©³´¥² ¦ö² ©®¦ö²¬©¶¡®¤¥ ¯£¨ ´©¬¬ä°®©®§
b©¬¡§¡ xxvi
jä¦ö²¥¬³¥´¡¢¥¬¬
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM UPPHANDLING OCH PROJEKTTÄVLINGAR
kapitel i
Grundläggande termer
Artikel 1
Definitioner
1.
I detta direktiv används följande beteckningar med de
betydelser som anges i denna artikel.
2. a) varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt: skriftliga avtal
med ekonomiska villkor som sluts mellan en eller flera
av de upphandlande enheter som avses i artikel 2.2 och
en eller flera entreprenörer, varuleverantörer, eller tjänste-
leverantörer.
b) byggentreprenadkontrakt: kontrakt som avser antingen utfö-
rande eller såväl projektering som utförande av sådana
byggentreprenader som avser verksamheter som omfattas
av bilaga XII, eller av en byggentreprenad eller utförande,
oavsett form, av en byggentreprenad som tillgodoser de
behov som den upphandlande enheten har specificerat.
Med byggentreprenad avses ett resultatet av bygg- och
anläggningsarbeten som i sig fyller en ekonomisk eller
teknisk funktion.
c) varukontrakt: andra kontrakt än de som avses i b vilka
avser köp, leasing, hyra eller hyrköp, med eller utan
möjlighet till köp, av varor.
Ett kontrakt som avser leverans av varor och som dess-
utom som ett underordnat inslag omfattar monterings-
och installationsarbeten skall betraktas som ett varukon-
trakt.
d) tjänstekontrakt: andra kontrakt än byggentreprenad- eller
varukontrakt som avser tillhandahållande av sådana
tjänster som anges i bilaga XVII.
Ett kontrakt som avser både varor och tjänster enligt
bilaga XVII skall anses vara ett tjänstekontrakt om värdet
av tjänsterna ifråga är högre än värdet av de varor som
kontraktet omfattar.
Ett kontrakt som avser tjänster enligt bilaga XVII och
omfattar sådan verksamhet enligt bilaga XII som endast
är underordnad verksamhet i förhållande till kontraktets
huvudändamål skall betraktas som ett tjänstekontrakt.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/15
3. a) byggkoncession: ett kontrakt av samma typ som ett byg-
gentreprenadkontrakt, med den skillnaden att ersätt-
ningen för arbetet endast utgörs av rätten att utnyttja
anläggningen eller av dels en sådan rätt, dels betalning.
b) tjänstekoncession: ett kontrakt av samma typ som ett
tjänstekontrakt men med den skillnaden att ersättningen
för tjänsternas utförande utgörs antingen av endast rätten
att utnyttja tjänsten eller av dels en sådan rätt, dels
betalning.
4.
ramavtal: ett avtal som ingås mellan en eller flera av de
upphandlande enheter som avses i artikel 2.2 och en eller flera
ekonomiska aktörer i syfte att fastställa villkoren för tilldel-
ningen av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga
om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvantitet.
5.
dynamiskt inköpssystem: en helt elektronisk process för köp
av sådant som vanligen används och vars egenskaper så som
de är allmänt tillgängliga på marknaden tillfredsställer den
upphandlande enhetens behov, som är tidsbegränsad och under
hela varaktigheten öppen för varje ekonomisk aktör som upp-
fyller urvalskriterierna och som har lämnat ett preliminärt
anbud som överensstämmer med förfrågningsunderlaget.
6.
elektronisk auktion: en upprepad process med hjälp av
elektroniska medel för att presentera nya lägre priser, och/eller
nya värden för vissa delar av anbuden, vilken genomförs efter
en första fullständig utvärdering av anbuden och möjliggör en
rangordning på grundval av automatiska utvärderingsmetoder.
Följaktligen kan vissa tjänstekontrakt och vissa byggentrepre-
nadkontrakt som innehåller intellektuella prestationer, såsom
projekteringen av byggentreprenader, inte bli föremål för elekt-
ronisk auktion.
7.
entreprenör, varuleverantör eller tjänsteleverantör: en fysisk
eller juridisk person eller en sådan upphandlande enhet som
avses i artikel 2.2 a eller 2.2 b eller en grupp av sådana
personer och/eller enheter som på marknaden tillhandahåller
byggentreprenader, varor eller tjänster.
ekonomisk aktör: såväl en entreprenör som en varuleverantör
och en tjänsteleverantör. Denna term används enbart i syfte att
förenkla texten.
anbudsgivare: en ekonomisk aktör som lämnar ett anbud; och
anbudssökande: den som ansöker om att få delta i ett selektivt
eller förhandlat förfarande.
8.
inköpscentral: en upphandlande myndighet i den mening
som avses i artikel 2.1 a eller en upphandlande myndighet i
den mening som avses i artikel 1.9 i direktiv 2004/18/EG som
— anskaffar varor och/eller tjänster som är avsedda för upp-
handlande enheter eller
— tilldelar offentliga kontrakt eller ingår ramavtal om byggen-
treprenader, varor eller tjänster som är avsedda för upp-
handlande enheter.
9.
öppna, selektiva eller förhandlade förfaranden: de upphand-
lingsförfaranden som tillämpas av upphandlande enheter enligt
följande:
a) Vid öppna förfaranden får alla intresserade ekonomiska
aktörer lämna anbud.
b) Vid selektiva förfaranden får alla ekonomiska aktörer ansöka
om att få delta och endast anbudssökande som inbjuds att
delta av en upphandlande enhet får lämna anbud.
c) Vid förhandlat förfarande vänder sig den upphandlande
enheten till utvalda ekonomiska aktörer och förhandlar om
villkoren i kontraktet med en eller flera av dessa.
10.
Med projekttävling avses sådana förfaranden, främst på
sådana områden som stads- och landsbygdsplanering, arkitek-
tur, formgivningsteknik och databehandling, där en upphand-
lande enhet får en ritning eller en projektbeskrivning som en
jury utsett till vinnande bidrag i en tävling med eller utan
priser.
11.
skriftlig: varje enhet av ord eller siffror som kan läsas,
återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla upp-
gifter som går att överföra eller lagra med elektroniska medel.
12.
elektroniska medel: medel som utnyttjar elektronik för
behandling (även digital kompression) och lagring av data
samt sänder, överför och mottar via kabel, radiovågor, på
optisk eller någon annan elektromagnetisk väg.
13.
gemensam terminologi vid offentlig upphandling, nedan kal-
lad
”CPV” (Common Procurement Vocabulary): den tillämpliga
nomenklatur vid offentlig upphandling som antagits genom
förordning EG nr 2195/2002 av den 5 november 2002 (1),
och som överensstämmer med övrig befintlig nomenklatur.
Om det finns olika tolkningar av tillämpningsområdet för detta
direktiv till följd av eventuella skillnader mellan CPV-nomen-
klaturen och NACE-nomenklaturen enligt bilaga XII eller mel-
lan CPV-nomenklaturen och CPC-nomenklaturen (provisorisk
version) enligt bilaga XVII, skall NACE respektive CPC ha
företräde.
H1I egt l RTPL QVNQRNRPPRL ³N QN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/16
kapitel ii
Definition av de verksamheter och enheter som omfattas av
detta direktiv
Av sni tt 1
Enheter
Artikel 2
Upphandlande enheter
1.
I detta direktiv används följande beteckningar med de
betydelser som här anges:
a) upphandlande myndighet: statlig, regional eller lokal myndig-
het, offentligrättsligt organ samt sammanslutning av en
eller flera sådana myndigheter eller ett eller flera sådana
organ.
Med
”offentligrättsligt organ” avses varje organ som
— särskilt har inrättats för att tillgodose behov i det
allmännas intresse, förutsatt att behovet inte har indu-
striell eller kommersiell karaktär,
— är en juridisk person, och
— till största delen finansieras av statliga, regionala eller
lokala myndigheter, eller andra offentligrättsliga organ,
eller organ vars verksamhet står under kontroll av
sådana organ, eller i vars förvaltningsorgan, styrelse-
organ eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöter-
na utses av statliga, regionala eller lokala myndigheter,
eller av andra offentligrättsliga organ.
b) offentligt företag: varje företag över vilket en upphandlande
myndighet har ett direkt eller indirekt bestämmande infly-
tande till följd av ägarförhållande, finansiellt deltagande
eller gällande regler.
Bestämmande inflytande skall anses föreligga när en upp-
handlande myndighet, direkt eller indirekt, i förhållande till
ett företag
— äger större delen av det tecknade kapitalet i företaget,
eller
— kontrollerar röstmajoriteten för andelarna i företaget,
eller
— kan utse fler än hälften av medlemmarna i företagets
förvaltningsorgan, styrelseorgan eller övervakande or-
gan.
2.
Detta direktiv gäller upphandlande enheter som
a) är upphandlande myndigheter eller offentliga företag och
som bedriver någon av de verksamheter som avses i artik-
larna 3
–7,
b) om de inte är upphandlande myndigheter eller offentliga
företag, bedriver någon av de verksamheter som avses i
artiklarna 3
–7 eller någon kombination av dessa, och vilkas
verksamhet bygger på särskilda rättigheter eller ensamrätt,
som beviljats av en behörig myndighet i en medlemsstat.
3.
I detta direktiv avses med en särskild rättighet eller en
ensamrätt en rättighet som beviljats av en behörig myndighet i
en medlemsstat enligt lag eller annan författning som begrän-
sar utövandet av någon av de verksamheter som avses i
artiklarna 3
–7 till en eller flera enheter och som väsentligt
påverkar andra enheters möjligheter att bedriva samma typ av
verksamhet.
Av sni tt 2
Verksamheter
Artikel 3
Gas, värme och el
1.
När det gäller gas och värme omfattar detta direktiv
följande typer av verksamhet:
a) Tillhandahållande eller drift av fasta nät i syfte att tillhanda-
hålla tjänster för allmänheten i samband med produktion,
transport eller distribution av gas eller värme.
b) Leverans av gas eller värme till dylika nät.
2.
Om en annan upphandlande enhet än en upphandlande
myndighet levererar gas eller värme till ett nät som tillhanda-
håller tjänster för allmänheten, skall detta inte betraktas som
en verksamhet i den mening som avses i punkt 1 om
a) den berörda enhetens produktion av gas eller värme är en
oundviklig följd av utövandet av en annan verksamhet än
någon av dem som avses i punkt 1 eller 3 i denna artikel
eller i artiklarna 4
–7, och
b) leverans till det publika nätet endast syftar till att använda
denna produktion ekonomiskt och uppgår till högst 20 %
av enhetens omsättning, beräknat på de tre närmast före-
gående årens genomsnitt, innevarande år medräknat.
3.
När det gäller el omfattar detta direktiv följande typer av
verksamhet:
a) Tillhandahållande eller drift av fasta nät i syfte att tillhanda-
hålla tjänster för allmänheten i samband med produktion,
transport eller distribution av el.
b) Leverans av el till dylika nät.
4.
Om en annan upphandlande enhet än en upphandlande
myndighet levererar el till ett nät som tillhandahåller tjänster
för allmänheten, skall detta inte betraktas som en verksamhet i
den mening som avses i punkt 3 om
a) den berörda enhetens produktion av el behövs för utövan-
det av en annan verksamhet än någon av dem som avses i
punkt 1 eller 3 i denna artikel eller i artiklarna 4
–7, och
b) leverans till det publika nätet endast är avhängigt av en-
hetens egen förbrukning och inte har överstigit 30 % av
dess totala produktion av energi, beräknat på de tre närmast
föregående årens genomsnitt, innevarande år medräknat.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/17
Artikel 4
Vatten
1.
Detta direktiv omfattar följande typer av verksamhet:
a) Tillhandahållande eller drift av fasta nät i syfte att tillhanda-
hålla tjänster för allmänheten i samband med produktion,
transport eller distribution av dricksvatten.
b) Leverans av dricksvatten till dylika nät.
2.
Detta direktiv omfattar även kontrakt eller projekttävling-
ar som tilldelas eller handläggs av en enhet som bedriver
någon av de verksamheter som avses i punkt 1 och som
a) har anknytning till vattenbyggnadsprojekt, konstbevattning
och dränering, förutsatt att den volym vatten som avses för
dricksvattenförsörjningen utgör mer än 20 % av den totala
volym vatten som tillhandahålls genom dessa projekt eller
konstbevattnings- och dräneringsanläggningar, eller
b) har anknytning till bortföring eller rening av avloppsvatten.
3.
Om en annan upphandlande enhet än en upphandlande
myndighet levererar dricksvatten till ett nät, som tillhandahåller
tjänster för allmänheten, skall detta inte betraktas som en
verksamhet i den mening som avses i punkt 1 om
a) den berörda enhetens produktion av dricksvatten behövs för
utövandet av en annan verksamhet än någon av dem som
avses i artiklarna 3
–7, och
b) leverans till det publika nätet endast är avhängigt av en-
hetens egen förbrukning och inte har överstigit 30 % av
dess totala produktion av dricksvatten, beräknat på de tre
närmast föregående årens genomsnitt, innevarande år
medräknat.
Artikel 5
Transporttjänster
1.
Detta direktiv omfattar verksamhet som avser tillhanda-
hållande eller drift av nät i syfte att tillhandahålla tjänster för
allmänheten på områdena järnvägstransporter, automatiserade
system, spårvagnar, trådbussar, bussar eller linbana.
Ett nät för transporttjänster skall anses föreligga om tjänsten
tillhandahålls enligt villkor som fastställs av en behörig myn-
dighet i en medlemsstat, t.ex. i fråga om linjedragning, till-
gänglig transportkapacitet eller turtäthet.
2.
Detta direktiv omfattar inte de enheter som tillhandahål-
ler busstransporttjänster för allmänheten, vilka är uteslutna från
tillämpningsområdet för direktiv 93/38/EEG enligt dess arti-
kel 2.4.
Artikel 6
Posttjänster
1.
Detta direktiv skall omfatta verksamhet som avser till-
handahållande av posttjänster eller, enligt villkoren i punkt 2 c,
andra tjänster än posttjänster.
2.
Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 97/67/EG,
används i detta direktiv följande beteckningar med de betydel-
ser som här anges:
a) postförsändelse: en adresserad försändelse i den slutliga ut-
formning som den skall överlämnas i, oavsett vikt. Sådana
försändelser omfattar, förutom brevförsändelser, till exem-
pel böcker, kataloger, tidningar och tidskrifter samt post-
paket som innehåller varor med eller utan kommersiellt
värde, oavsett vikt.
b) posttjänster: insamling, sortering, transport och överlämnan-
de av postförsändelser. Dessa tjänster omfattar
— monopoliserande posttjänster: posttjänster som omfattas
eller får omfattas av monopol med stöd av artikel 7 i
direktiv 97/67/EG,
— andra posttjänster: posttjänster som inte får omfattas av
monopol med stöd av artikel 7 i direktiv 97/67/EG,
och
c) andra tjänster än posttjänster: tjänster på följande områden:
— tjänster som innebär förvaltning av posttjänster (tjänster
både före och efter försändelsen, till exempel närservi-
ce),
— mervärdestjänster som har anknytning till och utförs
helt och hållet med elektroniska medel (inbegripet säker
elektronisk överföring av kodade dokument, adresshan-
teringstjänster och överföring av registrerad e-post),
— tjänster som gäller försändelser som inte innefattas i led
a, till exempel oadresserad direktreklam,
— finansiella tjänster enligt definitionen i kategori 6 i
bilaga XVII A och i artikel 24 c inbegripet särskilt
postanvisningar och postgirobetalningar,
— filatelitjänster, och
— logistiktjänster (tjänster där fysisk leverans och/eller
magasinering kombineras med andra tjänster som inte
är posttjänster),
förutsatt att dessa tjänster tillhandahålls av en enhet som även
tillhandahåller posttjänster enligt led b första eller andra streck-
satsen och villkoren i artikel 30.1 inte är uppfyllda med
avseende på de tjänster som omfattas av dessa strecksatser.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/18
Artikel 7
Undersökning av förekomsten av eller utvinning av olja,
gas, kol eller andra fasta bränslen samt om hamnar och
flygplatser
Detta direktiv omfattar verksamhet som avser utnyttjande av
ett geografiskt område i syfte att
a) undersöka förekomsten av eller utvinna olja, gas, kol eller
andra fasta bränslen, eller
b) tillhandahålla flygplatser och kusthamnar och inlandsham-
nar eller andra terminaler för transport i luften, till havs
eller på inre vattenvägar.
Artikel 8
Förteckningar över upphandlande enheter
Icke uttömmande förteckningar över upphandlande enheter
enligt detta direktiv återfinns i bilagorna I
–X. Medlemsstaterna
skall regelbundet till kommissionen anmäla ändringar i sina
förteckningar.
Artikel 9
Kontrakt som omfattar flera typer av verksamhet
1.
För ett kontrakt som omfattar flera typer av verksamhet
gäller de regler som är tillämpliga på det som kontraktet
huvudsakligen är avsett för.
Valet mellan att tilldela ett enda kontrakt eller att tilldela ett
antal separata kontrakt får dock inte göras i syfte att undanta
detta från räckvidden för detta direktiv eller, i tillämpliga fall,
direktiv 2004/18/EG.
2.
Om en av de verksamheter som ett kontrakt är avsett för
omfattas av detta direktiv och en annan verksamhet omfattas
av det ovannämnda direktivet 2004/18/EG och om det är
omöjligt att på objektiva grunder avgöra vilken verksamhet
som kontraktet huvudsakligen är avsett för, skall kontraktet
tilldelas enligt det ovannämnda direktivet 2004/18/EG.
3.
Om en av de verksamheter som ett kontrakt är avsett för
omfattas av detta direktiv och en annan verksamhet inte
omfattas av vare sig detta direktiv eller det ovannämnda
direktivet 2004/18/EG samt om det är omöjligt att på objekti-
va grunder avgöra vilken verksamhet som kontraktet huvud-
sakligen är avsett för, skall kontraktet tilldelas enligt detta
direktiv.
kapitel iii
Allmänna principer
Artikel 10
Principer för tilldelning av kontrakt
Upphandlande enheter skall behandla ekonomiska aktörer på
ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara på ett
öppet sätt.
AVDELNING II
BESTÄMMELSER OM UPPHANDLING
kapitel i
Allmänna bestämmelser
Artikel 11
Ekonomiska aktörer
1.
Anbudssökande eller anbudsgivare, som enligt lagstift-
ningen i den medlemsstat där de är etablerade har rätt att
tillhandahålla den aktuella tjänsten, får inte uteslutas endast på
grund av att lagstiftningen i den medlemsstat där upphand-
lingen sker kräver att de skall vara antingen fysiska eller
juridiska personer.
Juridiska personer kan likväl åläggas att, när det gäller tjänste-
kontrakt och byggentreprenadkontrakt samt varukontrakt som
dessutom omfattar tjänster och/eller monterings- och installa-
tionsarbeten, i anbudet eller anbudsansökan uppge namn och
yrkeskvalifikationer på den personal som skall fullgöra kon-
traktet i fråga.
2.
Grupper av ekonomiska aktörer får lämna anbud eller
anmäla sig som anbudssökande. De upphandlande enheterna
får inte kräva att sådana grupper skall anta en viss juridisk
form för att få lämna ett anbud eller en anbudsansökan, men
de får kräva att den utsedda gruppen skall anta en viss juridisk
form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att
kontraktet skall kunna fullgöras på ett godtagbart sätt.
Artikel 12
Villkor som rör WTO-avtal
Vid tilldelning av kontrakt genom de upphandlande enheterna
skall medlemsstaterna mellan sig tillämpa lika förmånliga vill-
kor som de villkor som gäller för ekonomiska aktörer i tredje
land enligt avtalet. Medlemsstaterna skall därför i Rådgivande
kommittén för offentlig upphandling samråda med varandra
om vilka åtgärder som skall vidtas vid tillämpningen av avtalet.
Artikel 13
Konfidentialitet
1.
En upphandlande enhet får, i samband med utskickandet
av tekniska specifikationer till berörda ekonomiska aktörer och
under den period då den bedömer de ekonomiska aktörernas
kvalifikationer och gör urval samt tilldelar kontrakt, ställa krav
för att skydda den konfidentiella karaktären av information
som den lämnar ut.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/19
2.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i
detta direktiv, särskilt bestämmelserna om upplysnings- och
informationsskyldigheter i fråga om ingångna kontrakt och
gentemot anbudssökande och anbudsgivare enligt artiklarna
43 och 49, och i enlighet med den nationella lagstiftning
som gäller för den upphandlande enheten, får denna inte
offentliggöra uppgifter som lämnats in och förklarats sekretess-
belagda av de ekonomiska aktörerna. Sådan information om-
fattar i synnerhet tekniska hemligheter, affärshemligheter och
konfidentiella aspekter i anbuden.
Artikel 14
Ramavtal
1.
En upphandlande enhet får betrakta ett ramavtal som ett
kontrakt i den mening som avses i artikel 1.2 och tilldela det i
enlighet med bestämmelserna i detta direktiv.
2.
Om en upphandlande enhet slutit ett ramavtal i enlighet
med detta direktiv, får den tillämpa artikel 40.3 i när den
tilldelar kontrakt inom ramavtalet.
3.
Om ett ramavtal inte har slutits i enlighet med detta
direktiv,
får
den
upphandlande
enheten
inte
tillämpa
artikel 40.3 i.
4.
En upphandlande enhet får inte använda ett ramavtal
otillbörligt i avsikt att hindra, begränsa eller snedvrida konkur-
rensen.
Artikel 15
Dynamiska inköpssystem
1.
Medlemsstaterna får föreskriva att de upphandlande enhe-
terna skall ha möjlighet att använda dynamiska inköpssystem.
2.
För att införa ett dynamiskt inköpssystem skall en upp-
handlande enhet följa reglerna för förfarandet, som skall vara
öppet. i alla faser fram till tilldelningen av kontrakt inom
ramen för detta system. Samtliga anbudsgivare som uppfyller
urvalskriterierna och som har lämnat ett preliminärt anbud
som överensstämmer med förfrågningsunderlaget och eventu-
ella kompletterande handlingar, skall få delta i systemet; de
preliminära anbuden får när som helst förbättras under förut-
sättning att de fortsättningsvis överensstämmer med förfråg-
ningsunderlaget. Den upphandlande enheten skall uteslutande
använda elektroniska medel i enlighet med artikel 48.2
–48.5
för att genomföra systemet och för tilldelning av kontrakt
inom ramen för detta.
3.
För att genomföra ett dynamiskt inköpssystem skall den
upphandlande enheten
a) offentliggöra ett meddelande om upphandling och ange att
det är fråga om ett dynamiskt inköpssystem,
b) i förfrågningsunderlaget bland annat ange vilken typ av köp
som detta system avser samt lämna all nödvändig informa-
tion om inköpssystemet, den elektroniska utrustning som
används och de tekniska arrangemang och tekniska specifi-
kationer som är kopplade därtill,
c) så snart meddelandet har offentliggjorts och till dess att
inköpssystemet avvecklats, på elektronisk väg ge fri, direkt
och fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget och alla
kompletterande handlingar samt i meddelandet ange den
Internetadress på vilken dessa handlingar kan konsulteras.
4.
Den upphandlande enheten skall under hela den tid som
det dynamiska inköpssystemet varar ge alla ekonomiska aktörer
möjlighet att lämna preliminära anbud för att få delta i
systemet på de villkor som anges i punkt 2. Den skall fullfölja
utvärderingen av det preliminära anbudet inom 15 dagar från
och med dess inlämnande. Den kan dock förlänga utvärder-
ingsperioden om ingen inbjudan att lämna anbud sker under
tiden.
Den upphandlande enheten skall snarast möjligt informera den
anbudsgivare som avses i första stycket om att han tagits med i
det dynamiska inköpssystemet eller att hans preliminära anbud
har förkastats.
5.
Varje särskilt kontrakt skall bli föremål för inbjudan att
lämna anbud. Före denna inbjudan skall den upphandlande
enheten offentliggöra ett förenklat meddelande om anbudsin-
bjudan och uppmana alla berörda ekonomiska aktörer att
lämna ett preliminärt anbud i enlighet med punkt 4 inom en
tidsfrist som inte får underskrida 15 dagar räknat från den dag
då det förenklade meddelandet om anbudsinbjudan avsändes.
Den upphandlande enheten får inte gå ut med denna inbjudan
att lämna anbud förrän samtliga preliminära anbud som läm-
nats in inom denna tidsfrist har utvärderats.
6.
Den upphandlande enheten skall inbjuda alla anbudsgiva-
re som tas med i systemet att lämna ett anbud för varje enskilt
kontrakt som skall tilldelas inom systemet. I detta syfte skall
den fastställa en tidsfrist för att lämna anbud.
Den upphandlande enheten skall tilldela kontraktet till den
anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval
av de tilldelningskriterier som anges i det meddelande om
upphandling som använts för att inrätta det dynamiska inköps-
systemet. Dessa kriterier får om det är lämpligt preciseras i den
inbjudan som avses i första stycket.
7.
Ett dynamiskt inköpssystem får inte vara i mer än fyra år,
utom i vederbörligen berättigade undantagsfall.
Den upphandlande enheten får inte använda detta förfarande
så att det hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.
Inga avgifter får tas ut från de berörda ekonomiska aktörerna
eller deltagarna i systemet.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/20
kapitel ii
Tröskelvärden och undantag
Av sni tt 1
Tröskelvärden
Artikel 16
Tröskelvärden för kontrakt
Detta direktiv skall tillämpas på alla upphandlingskontrakt som
inte skall undantas enligt artiklarna 19
–26 eller artikel 30 när
det gäller utövande av verksamheten i fråga, och vars värde
exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå till minst följande
tröskelvärden:
a) 499 000 euro vid varu- och tjänstekontrakt.
b) 6 242 000 euro vid byggentreprenadkontrakt.
Artikel 17
Metoder för beräkning av det uppskattade värdet på kon-
trakt, ramavtal och dynamiska inköpssystem
1.
Beräkningen av det uppskattade värdet på ett kontrakt
skall grunda sig på det totala belopp, exklusive mervärdesskatt,
som skall betalas enligt den upphandlande enhetens egen upp-
skattning. Vid denna beräkning skall det uppskattade totalbe-
loppet beaktas, inbegripet varje form av eventuell optionsrätt
och eventuella klausuler om förlängning av kontraktet.
Om den upphandlande enheten planerar för premier eller
ersättningar till anbudssökande eller anbudsgivare, skall enhe-
ten beakta dessa när den beräknar det uppskattade värdet av
kontraktet.
2.
En upphandlande enhet får inte kringgå tillämpningen av
detta direktiv genom att dela upp byggentreprenadprojekt eller
planerade köp av en viss mängd varor och/eller tjänster eller
genom att välja speciella metoder att beräkna det uppskattade
kontraktsvärdet.
3.
För ramavtal och dynamiska inköpssystem är det värde
som skall beaktas det högsta uppskattade värdet, exklusive
mervärdesskatt, av samtliga planerade kontrakt under avtalets
eller systemets hela löptid.
4.
Vid tillämpning av artikel 16 skall den upphandlande
enheten i det uppskattade värdet av ett byggentreprenadkon-
trakt inbegripa såväl kostnaden för byggentreprenaden som
värdet på alla varor eller tjänster som enheten tillhandahåller
entreprenören för att byggentreprenaden skall kunna genom-
föras.
5.
Värdet av varor och tjänster som inte krävs för att ett
visst byggentreprenadkontrakt skall fullgöras får inte läggas till
byggentreprenadens kontraktsvärde, i de fall upphandlingen av
dessa varor och tjänster då skulle undantas från detta direktivs
tillämpningsområde.
6. a) Om en planerad byggentreprenad eller ett projekt för
köp av tjänster kan innebära att flera kontrakt tilldelas
samtidigt i form av delkontrakt, skall det uppskattade
värdet av samtliga delkontrakt beaktas.
Om det sammanlagda värdet av delkontrakten uppgår till
minst det tröskelvärde som anges i artikel 16, skall detta
direktiv tillämpas på tilldelningen av varje delkontrakt.
En upphandlande enhet får emellertid avstå från att
tillämpa detta på delkontrakt vars uppskattade värde
exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro när
det gäller tjänster och 1 miljon euro när det gäller
byggentreprenader, om det sammanlagda värdet av dessa
delkontrakt inte överstiger 20 % av det sammanlagda
värdet av alla delkontrakten.
b) Om ett projekt för anskaffning av likartade varor kan
innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av
delkontrakt, skall det uppskattade totala värdet av samt-
liga delkontrakt beaktas vid tillämpningen av artikel 16.
Om det sammanlagda värdet av delkontrakten uppgår till
minst det tröskelvärde som anges i artikel 16, skall detta
direktiv tillämpas på tilldelningen av varje delkontrakt.
En upphandlande myndighet får emellertid avstå från att
tillämpa detta på delkontrakt vars uppskattade värde,
exklusive mervärdesskatt, understiger 80 000 euro, om
det sammanlagda värdet av dessa delkontrakt inte över-
stiger 20 % av det sammanlagda värdet av alla delkon-
trakten.
7.
I fråga om varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet
återkommer eller som skall förnyas inom en viss period, skall
beräkningen av det uppskattade kontaktsvärdet grunda sig på
a) antingen det reella totala värdet av en följd av liknande
kontrakt som tilldelats under de föregående tolv månaderna
eller under det föregående räkenskapsåret, om möjligt korri-
gerat för att ta hänsyn till eventuella ändringar i kvantitet
eller värde under loppet av de tolv månader som följer efter
det första kontraktet,
b) eller det uppskattade totala värdet av en följd av kontrakt
som tilldelats under loppet av de tolv månader som följer
efter den första leveransen alternativt under räkenskapsåret
om detta är längre än tolv månader.
8.
Värdet på ett kontrakt som omfattar både varor och
tjänster skall beräknas utifrån det totala värdet på varorna och
tjänsterna, oberoende av hur de fördelar sig. Beräkningen skall
även inbegripa värdet på monterings- och installationsarbeten.
9.
Om en varuupphandling avser leasing, hyra eller hyrköp,
skall värdet som skall ligga till grund för beräkningen av det
uppskattade kontraktsvärdet vara följande:
a) För kontrakt på bestämd tid som uppgår till högst tolv
månader, det uppskattade totala värdet för hela kontraktsti-
den eller om denna är längre än tolv månader, det totala
värdet, inbegripet uppskattat restvärde.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/21
b) För kontrakt på obestämd tid eller kontrakt som inte kan
tidsbestämmas, månadsvärdet multiplicerat med 48.
10.
Vid beräkning av det uppskattade värdet på tjänstekon-
trakt skall följande belopp i förekommande fall tas med:
a) För försäkringstjänster: betalbar premie och andra former av
ersättning.
b) För banktjänster och andra finansiella tjänster: avgifter,
provisioner, ränta och andra former av ersättning.
c) För kontrakt som omfattar projektering: betalbara avgifter,
provisioner och andra former av ersättning.
11.
För tjänstekontrakt som inte anger något totalpris skall
kontraktsvärdet beräknas enligt följande:
a) För kontrakt på bestämd tid som uppgår till högst 48
månader: det totala värdet för hela kontraktstiden.
b) För kontrakt på obestämd tid eller kontrakt med mer än
48 månaders löptid: månadsvärdet multiplicerat med 48.
Av sni tt 2
Kontrakt och koncessioner samt kontrakt som omfattas av
särskilda bestämmelser
UNDERAVSNITT 1
Artikel 18
Koncessioner för byggentreprenader och tjänster
Detta direktiv skall inte tillämpas på sådana byggkoncessioner
eller tjänstekoncessioner som beviljas av upphandlande enheter
som utför en eller flera av de verksamheter som avses i
artiklarna 3
–7, om dessa koncessioner tilldelas för utövande
av dessa verksamheter.
UNDERAVSNITT 2
undantag som gäller alla upphandlande enheter och alla typer
av kontrakt
Artikel 19
Kontrakt som tilldelas för återförsäljning eller uthyrning
till tredje man
1.
Detta direktiv gäller inte kontrakt som tilldelats för åter-
försäljning eller uthyrning till tredje man, förutsatt att den
upphandlande enheten inte har någon särskild rättighet eller
ensamrätt att sälja eller hyra ut föremålet för upphandling samt
att andra enheter fritt kan sälja eller hyra ut det på samma
villkor som den upphandlande enheten.
2.
De upphandlande enheterna skall på kommissionens be-
gäran till kommissionen anmäla samtliga varukategorier och
verksamheter som de anser vara undantagna enligt punkt 1.
Kommissionen får, i informationssyfte, regelbundet i Europeiska
unionens officiella tidning offentliggöra förteckningar över de
varukategorier och de verksamheter som den anser vara un-
dantagna. I detta sammanhang skall kommissionen ta hänsyn
till eventuella kommersiellt känsliga aspekter som den upp-
handlande enheten påpekar när den överlämnar informationen.
Artikel 20
Kontrakt som tilldelas för annat än utövande av verksam-
het som omfattas av detta direktiv eller för utövande av
sådan verksamhet i tredje land
1.
Detta direktiv gäller inte kontrakt som den upphandlande
enheten tilldelar för något annat än utövande av de typer av
verksamhet som anges i artiklarna 3
–7 eller för utövande av
sådana verksamheter i tredje land när verksamheten bedrivs
utan fysisk användning av något nät eller geografiskt område
inom gemenskapen.
2.
De upphandlande enheterna skall på kommissionens be-
gäran till kommissionen anmäla samtliga verksamheter som de
anser vara undantagna enligt punkt 1. Kommissionen får,
i informationssyfte, regelbundet i Europeiska unionens officiella
tidning offentliggöra förteckningar över de verksamhetskatego-
rier som den anser vara undantagna. I detta sammanhang skall
kommissionen ta hänsyn till eventuella kommersiellt känsliga
aspekter som den upphandlande enheten påpekar när den
överlämnar informationen.
Artikel 21
Kontrakt som omfattas av sekretess eller kräver särskilda
säkerhetsåtgärder
Detta direktiv skall inte tillämpas på kontrakt som en med-
lemsstat belagt med sekretess eller som enligt gällande lagar
och andra författningar i den berörda medlemsstaten inte får
fullgöras utan särskilda säkerhetsåtgärder, eller då detta krävs
med hänsyn till skyddet av denna medlemsstats grundläggande
säkerhetsintressen.
Artikel 22
Kontrakt som tilldelas i enlighet med internationella regler
Detta direktiv skall inte tillämpas på kontrakt som omfattas av
andra förfaranderegler och som tilldelas
a) i enlighet med ett internationellt avtal som i överensstäm-
melse med fördraget har ingåtts mellan en medlemsstat och
ett eller flera tredje länder och som omfattar varor, byggen-
treprenader, tjänster eller projekttävlingar för att signatärsta-
terna gemensamt skall genomföra eller driva ett projekt; alla
avtal skall lämnas till kommissionen som kan rådfråga den
rådgivande kommitté för offentlig upphandling, som avses i
artikel 68,
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/22
b) i enlighet med internationellt ingångna avtal om stationer-
ing av trupper och som avser företag i en medlemsstat eller
ett tredje land.
c) i enlighet med en internationell organisations särskilda för-
farande.
Artikel 23
Kontrakt som tilldelas ett anknutet företag, ett samföretag
eller en upphandlande enhet som ingår i ett samföretag
1.
I denna artikel avses med anknutet företag alla företag vars
årsräkenskaper konsolideras med den upphandlande enhetens
årsräkenskaper
enligt
kraven
i
rådets
sjunde
direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på
artikel 44.2 g i fördraget om sammanställd redovisning (1) (2)
eller, när det gäller enheter som inte omfattas av det direktivet,
företag över vilka en upphandlande enhet, direkt eller indirekt,
kan utöva ett bestämmande inflytande enligt artikel 2.1 b i det
här direktivet, eller företag som får utöva ett bestämmande
inflytande över en upphandlande enhet, eller företag som
gemensamt med den upphandlande enheten är underkastad
ett bestämmande inflytande från ett annat företag på grund
av ägarförhållanden, finansiellt deltagande eller regler som styr
det.
2.
Under förutsättning att villkoren i punkt 3 är uppfyllda
skall detta direktiv inte gälla kontrakt som
a) av en upphandlande enhet tilldelas ett anknutet företag, eller
b) av ett samföretag, bildat uteslutande av ett antal upphand-
lande enheter för att bedriva sådana verksamheter som avses
i artiklarna 3
–7, tilldelas ett företag som är anknutet till
någon av dessa upphandlande enheter.
3.
Punkt 2 skall tillämpas på
a) tjänstekontrakt under förutsättning att minst 80 % av det
anknutna företagets genomsnittliga omsättning när det gäl-
ler tjänster under de föregående tre åren härrör från leve-
rans av sådana tjänster till företag till vilka det är anknutet,
b) varukontrakt under förutsättning att minst 80 % av det
anknutna företagets genomsnittliga omsättning när det gäl-
ler varor under de föregående tre åren härrör från leverans
av sådana varor till företag till vilka det är anknutet,
c) byggentreprenadkontrakt under förutsättning att minst
80 % av det anknutna företagets genomsnittliga omsättning
när det gäller byggentreprenader under de föregående
tre åren härrör från leverans av sådana byggentreprenader
till företag till vilka det är anknutet.
När ett anknutet företag inte kan uppvisa sin omsättning för
de senaste tre åren beroende på tidpunkten för dess etablering
eller verksamhetens påbörjande, räcker det att företaget kan
påvisa att den omsättning som avses i a
–c är trovärdig, särskilt
genom prognoser för verksamheten.
Om mer än ett företag som är anknutet till den upphandlande
enheten tillhandahåller samma eller liknande tjänster, varor
eller byggentreprenader, skall ovannämnda procenttal beräknas
med hänsyn till den totala omsättning som härrör från till-
handahållandet av tjänster, varor respektive byggentreprenader
från dessa anknutna företag.
4.
Föreliggande direktiv skall inte tillämpas på kontrakt
a) som av ett samföretag, bildat uteslutande av ett antal upp-
handlande enheter för att bedriva verksamheter enligt artik-
larna 3
–7, tilldelas en av dessa upphandlande enheter, eller
b) av en upphandlande enhet tilldelas ett sådant samföretag
som enheten ingår i om samföretaget har bildats för att
utföra den aktuella verksamheten under en tid av minst
tre år och det i den handling som upprättats för bildandet
av samföretaget föreskrivs att de upphandlande enheter som
det består av kommer att ingå i samföretaget under minst
samma tid.
5.
En upphandlande enhet skall på kommissionens begäran
till kommissionen lämna följande information om tillämpning-
en av punkterna 2
–4:
a) Namnen på de berörda företagen eller samföretagen.
b) De berörda kontraktens art och värde.
c) Det underlag som kommissionen anser vara nödvändigt för
att bevisa att relationerna mellan företaget eller samföretaget
som tilldelas kontraktet och den upphandlande enheten
motsvarar kraven i denna artikel.
H1I egt l QYSL QXNWNQYXSL ³N QN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯ eµ²¯°¡M
°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ RPPQOVUOeg Hegt l RXSL
RWNQPNRPPQL ³N RXIN
H2I r¥¤¡«´©¯®¥¬¬ ®¯´Z d©²¥«´©¶¥´³ ´©´¥¬ ¨¡² ªµ³´¥²¡´³ ¦ö² ¡´´ ¨ä®³¹® ³«¡¬¬
´¡³ ´©¬¬ ¯®µ²¥²©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¬¡²®¡ © ¦ö²¤²¡§¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤
¡²´©«¥¬ QR © a³´¥²¤¡¦ö²¤²¡§¥´[ µ²³°²µ®§¬©§¥® ¨ä®¶©³¡¤¥³ ¤¥´ ´©¬¬
¡²´©«¥¬ UTNS § © ¦ö²¤²¡§¥´N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/23
UNDERAVSNITT 3
Undantag
som
gäller
alla
upphandlande
enheter
men
endast tjänstekontrakt
Artikel 24
Kontrakt som gäller vissa tjänster som är undantagna från
detta direktivs tillämpningsområde
Detta direktiv skall inte tillämpas på tjänstekontrakt
a) som avser förvärv eller hyra, oavsett finansieringsform, av
mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller
rättigheter till sådan; dock skall varje form av kontrakt om
finansiella tjänster som sluts samtidigt med, före eller efter
förvärvs- eller hyreskontraktet omfattas av detta direktiv,
b) som avser skiljemanna- och förlikningstjänster,
c) som avser finansiella tjänster i samband med utfärdande,
försäljning, förvärv eller överlåtande av värdepapper eller
andra finansiella instrument, särskilt de upphandlande en-
heternas transaktioner för att skaffa pengar eller kapital,
d) som avser anställningskontrakt,
e) som avser forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag
av sådana som uteslutande är till nytta för en upphandlande
enhet i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahåll-
na tjänsten betalas uteslutande av den upphandlande en-
heten.
Artikel 25
Tjänstekontrakt som tilldelas på grundval av en ensamrätt
Detta direktiv skall inte tillämpas på tjänstekontrakt som till-
delas en enhet som själv enligt artikel 2.1 a är en upphand-
lande myndighet, eller en sammanslutning av upphandlande
myndigheter, på grundval av en ensamrätt som de innehar
enligt offentliggjorda lagar eller andra författningar, förutsatt
att de är förenliga med fördraget.
UNDERAVSNITT 4
Undantag som endast gäller vissa upphandlande enheter
Artikel 26
Kontrakt tilldelade av vissa upphandlande enheter för
upphandling av vatten och leverans av energi eller bräns-
len avsedda för energiproduktion
Detta direktiv skall inte tillämpas på
a) kontrakt som avser anskaffning av vatten om de tilldelas av
en upphandlande enhet som utövar en eller båda av de
verksamheter som avses i artikel 4.1,
b) kontrakt för leverans av energi eller bränslen avsedda för
energiproduktion, om de tilldelas av en upphandlande enhet
som utövar en verksamhet som avses i artikel 3.1 och 3.3
eller artikel 7 led a.
UNDERAVSNITT 5
Kontrakt som omfattas av särskilda bestämmelser samt bestäm-
melser om inköpscentraler och om förfaranden för verksamhet
som är direkt konkurrensutsatt
Artikel 27
Kontrakt som omfattas av särskilda bestämmelser
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30 skall Neder-
länderna, Förenade kungariket, Österrike och Förbundsrepubli-
ken Tyskland genom villkor för tillstånd eller genom andra
lämpliga åtgärder se till att enheter som är verksamma på
områden som anges i besluten 93/676/EEG, 97/367/EEG och
2002/205/EG och 2004/71/EG:
a) iakttar principerna om icke-diskriminering och konkur-
rensutsatt upphandling när de handlar upp varor, byggen-
treprenader och tjänster, särskilt när det gäller de upplys-
ningar som enheten skall lämna till ekonomiska aktörerna
om planerade upphandlingar,
b) lämnar upplysningar om kontraktstilldelningen till kommis-
sionen enligt kommissionens beslut 93/327/EEG (1) av den
13 maj 1993 om förutsättningarna för att upphandlande
enheter som utnyttjar geografiska områden i syfte att leta
efter eller att utvinna olja, gas, kol eller andra fasta bränslen
skall vara skyldiga att lämna upplysningar till kommissionen
om de upphandlingar de gör.
Artikel 28
Reserverade kontrakt
Medlemsstaterna får reservera rätten att delta i upphandlings-
förfaranden för skyddade verkstäder eller föreskriva att kon-
trakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad
anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är
personer med funktionshinder som på grund av funktions-
hindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på
normala villkor.
Denna artikel skall nämnas i meddelandet om upphandling.
H1I egt l QRYL RWNUNQYYSL ³N RUN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/24
Artikel 29
Kontrakt som tilldelas och ramavtal som ingås av in-
köpscentraler
1.
Medlemsstaterna får föreskriva att en upphandlande enhet
får anskaffa byggentreprenader, varor och/eller tjänster med
hjälp av en inköpscentral.
2.
En upphandlande enhet som anskaffar byggentreprenader,
varor och/eller tjänster med hjälp av en inköpscentral i de fall
som föreskrivs i artikel 1.8 skall anses ha följt detta direktiv,
under förutsättning att inköpscentralen har följt det eller, när
det är lämpligt, direktiv 2004/18/EG.
Artikel 30
Förfarande för att fastställa om en viss verksamhet är
direkt konkurrensutsatt
1.
Kontrakt som syftar till att medge utförandet av en
verksamhet enligt artiklarna 3
–7 omfattas inte av detta direktiv
om den aktuella verksamheten i den medlemsstat där den
utövas är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt
tillträde.
2.
Vid tillämpning av punkt 1 skall bedömningen av om en
verksamhet är direkt konkurrensutsatt grundas på kriterier som
överensstämmer med fördragets konkurrensbestämmelser, t.ex.
vad varorna eller tjänsterna har för egenskaper, om det finns
alternativa varor eller tjänster, hur de är prissatta samt om fler
än en varu- eller tjänsteleverantör finns, reellt eller potentiellt,
på marknaden.
3.
Vid tillämpning av punkt 1 skall tillträdet till marknaden
betraktas som fritt om medlemsstaten har genomfört och
tillämpar de bestämmelser i gemenskapsrätten som anges i
bilaga XI.
Om fritt tillträde till en viss marknad inte kan förutsättas med
stöd av första stycket, måste det bevisas att tillträdet till
marknaden är fritt, rättsligt och faktiskt.
4.
När en medlemsstat anser att punkt 1, med beaktande av
punkterna 2 och 3, skall tillämpas på en viss verksamhet, skall
denna medlemsstat underrätta kommissionen och lämna all
relevant information, särskilt om alla lagar och andra författ-
ningar eller avtal som gäller iakttagande av kraven i punkt 1, i
förekommande fall tillsammans med ett utlåtande från en
oberoende nationell myndighet med behörighet för den be-
rörda verksamheten.
Kontrakt som syftar till att medge utförandet av en viss
verksamhet skall inte längre omfattas av detta direktiv om
kommissionen
— i enlighet med punkt 6 har antagit ett beslut i vilket det
fastställs att punkt 1 är tillämplig, och detta inom den
stipulerade tidsfristen, eller
— inte har antagit något beslut om sådan tillämpning inom
denna tidsfrist.
Om fritt tillträde till en viss marknad kan förutsättas med stöd
av punkt 3 första stycket, och om en oberoende nationell
myndighet med behörighet för den berörda verksamheten har
fastställt att punkt 1 är tillämplig, omfattas emellertid kontrakt
som syftar till att medge utförandet av en viss verksamhet inte
längre av detta direktiv om kommissionen inte, i enlighet med
punkt 6, antagit ett beslut i vilket det fastställs att punkt 1 inte
är tillämplig, och detta inom den stipulerade tidsfristen.
5.
När det föreskrivs i den berörda medlemsstatens lagstift-
ning får en upphandlande enhet begära att kommissionen
genom ett beslut i enlighet med punkt 6 fastställer att punkt
1 är tillämplig för en viss verksamhet. I ett sådant fall skall
kommissionen omedelbart informera den berörda medlemssta-
ten om detta.
Den medlemsstaten skall, med beaktande av punkterna 2 och
3, lämna relevant information till kommissionen, särskilt om
alla lagar och andra författningar eller avtal som gäller iaktta-
gande av kraven i punkt 1, i förekommande fall tillsammans
med ett utlåtande från en oberoende nationell myndighet med
behörighet för den berörda verksamheten.
Kommissionen får också på eget initiativ inleda förfarandet om
att anta ett beslut i vilket det fastställs att punkt 1 är tillämplig
på en viss verksamhet. I detta fall skall kommissionen omedel-
bart informera den berörda medlemsstaten om detta.
Om kommissionen, vid utgången av den frist som avses i
punkt 6, inte har fattat något beslut om att punkt 1 är
tillämplig på en viss verksamhet, skall punkt 1 anses vara
tillämplig.
6.
För att anta ett beslut med stöd av denna artikel, i
enlighet med förfarandet i artikel 68.2, skall kommissionen ha
en tidsfrist på tre månader räknat från den första arbetsdagen
efter det att den har mottagit meddelandet eller ansökan.
Tidsfristen kan dock förlängas en gång med högst tre månader
i vederbörligen berättigade fall, särskilt om uppgifterna i med-
delandet eller ansökan eller de bifogade dokumenten är ofull-
ständiga eller oriktiga eller om de förhållanden som redovisas
väsentligt förändras. Denna förlängning skall begränsas till en
månad om en oberoende nationell myndighet med behörighet
för den berörda verksamheten har fastställt att punkt 1 skall
tillämpas i de fall som avses i punkt 4 tredje stycket.
När en verksamhet i en viss medlemsstat redan är föremål för
ett förfarande med stöd av denna artikel, skall ytterligare
ansökningar rörande samma verksamhet i samma medlemsstat
innan den tidsfrist som gäller för den första ansökan har löpt
ut, inte betraktas som nya förfaranden utan behandlas inom
ramen för den första ansökan.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/25
Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för tillämp-
ning av punkterna 4
–7 i enlighet med förfarandet i artikel 68.2.
Dessa föreskrifter skall åtminstone innehålla följande:
a) Offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning, för
kännedom, av den dag då den tremånadersfrist som avses i
första stycket börjar och, om denna frist förlängs, tidpunk-
ten för förlängningen och den tid med vilken fristen har
förlängts.
b) Offentliggörande av den eventuella tillämpligheten av
punkt 1 i enlighet med punkt 4 andra eller tredje stycket
eller i enlighet med punkt 5 fjärde stycket.
c) Villkoren för överföring av eventuella utlåtanden från en
oberoende myndighet med behörighet för den berörda verk-
samheten beträffande frågor som rör punkterna 1 och 2.
kapitel iii
Regler som skall tillämpas på tjänstekontrakt
Artikel 31
Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga XVII A
Kontrakt avseende tjänster förtecknade i bilaga XVII A skall
tilldelas i enlighet med artiklarna 34
–59.
Artikel 32
Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga XVII B
Kontrakt avseende tjänster förtecknade i bilaga XVII B omfattas
endast av artiklarna 34 och 43.
Artikel 33
Mixade tjänstekontrakt som omfattar tjänster förtecknade
i bilagorna XVII A och XVII B
Kontrakt avseende tjänster förtecknade såväl i bilaga XVII A
som i bilaga XVII B skall, om värdet av tjänsterna i bilaga XVII
A överstiger värdet av tjänsterna i bilaga XVII B, tilldelas enligt
artiklarna 34
–59. I övriga fall skall kontrakten tilldelas enligt
med artiklarna 34 och 43.
kapitel iv
Särskilda regler om förfrågningsunderlag och kontraktshand-
lingar
Artikel 34
Tekniska specifikationer
1.
Tekniska specifikationer enligt definitionen i punkt 1 i
bilaga XXI skall ingå i kontraktshandlingarna, såsom medde-
landen om upphandling, förfrågningsunderlag och komplette-
rande handlingar. När så är möjligt bör dessa tekniska specifi-
kationer fastställas med hänsyn till kriterier avseende tillgäng-
lighet för funktionshindrade eller formgivning med tanke på
samtliga användares behov.
2.
De tekniska specifikationerna skall tillåta anbudsgivare att
delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder
mot att offentlig upphandling öppnas för konkurrens.
3.
Utan att det påverkar bindande nationella tekniska regler,
i den utsträckning som de är förenliga med gemenskapsrätten,
skall de tekniska specifikationerna vara utformade på något av
följande sätt:
a) Genom en hänvisning till de tekniska specifikationer som
definieras
i
bilaga
XXI
och
i
prioritetsordning
till
sådana nationella standarder som genomför europeiska stan-
darder, till europeiska tekniska godkännanden, till gemen-
samma tekniska specifikationer, till internationella standar-
der, till andra tekniska referenssystem som utarbetats av de
europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana inte
finns, till nationella standarder, till nationella tekniska god-
kännanden eller till nationella tekniska specifikationer om
projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader
samt materialanvändning. Varje sådan hänvisning skall följas
av orden
”eller likvärdigt”.
b) I form av prestanda eller funktionskrav, varvid miljöegen-
skaper kan ingå. Sådana parametrar måste dock vara så
specifika att anbudsgivarna kan bilda sig en bestämd upp-
fattning om föremålet för upphandlingen och den upphand-
lande enheten kan genomföra upphandlingen.
c) I form av prestanda eller funktionskrav enligt b, för att
påvisa att dessa prestanda eller funktionskrav antas vara
uppfyllda, med en hänvisning till specifikationerna i a.
d) Med en hänvisning till specifikationerna i a i fråga om vissa
egenskaper och med en hänvisning till de prestanda eller
funktionskrav som anges i b i fråga om andra egenskaper.
4.
Om en upphandlande enhet väljer att hänvisa till specifi-
kationer enligt punkt 3 a, får den inte förkasta ett anbud med
motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer
med specifikationer som den har hänvisat till, när anbudsgiva-
ren på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upp-
handlande enheten anser vara tillfredsställande i sitt anbud
visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt upp-
fyller kraven enligt de angivna tekniska specifikationerna.
Ett lämpligt sätt kan vara tillhandahållande av teknisk doku-
mentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett
erkänt organ.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/26
5.
Om en upphandlande enhet väljer att i enlighet med
punkt 3 ange prestanda eller funktionskrav, får den inte
förkasta ett anbud i fråga om varor, tjänster eller byggentre-
prenader som överensstämmer med en nationell standard som
genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt
godkännande, med en gemensam teknisk specifikation, med en
internationell standard eller med ett tekniskt referenssystem
som har utarbetats av ett europeiskt standardiseringsorgan,
om dessa specifikationer avser de prestanda eller funktionskrav
som den har fastställt.
Det åligger anbudsgivaren att på ett lämpligt sätt och på ett
sådant sätt som den upphandlande enheten anser vara till-
fredsställande i sitt anbud visa att standardenliga varor, tjänster
eller byggentreprenader uppfyller den upphandlande enhetens
prestanda eller funktionskrav.
Ett lämpligt sätt kan vara tillhandahållande av teknisk doku-
mentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett
erkänt organ.
6.
Om en upphandlande enhet föreskriver miljöegenskaper i
form av prestanda eller funktionskrav enligt punkt 3 b, får den
använda detaljerade specifikationer eller, vid behov delar av
dessa, som fastställts för europeiska (multi)nationella miljömär-
ken eller andra miljömärken, under förutsättning att
— specifikationerna är lämpliga för att definiera egenskaperna
hos de varor eller tjänster som är föremål för upphand-
lingen,
— kraven för märket har utarbetats på grundval av veten-
skapliga rön,
— miljömärkena har antagits genom ett förfarande i vilket
samtliga berörda parter, t.ex. statliga organ, konsumenter,
tillverkare, distributörer och miljöorganisationer, får delta,
— miljömärkena är tillgängliga för alla berörda parter.
Den upphandlande enheten får ange att de varor eller tjänster
som är försedda med miljömärket skall antas uppfylla de
tekniska specifikationer som fastställs i förfrågningsunderlaget;
den skall godkänna alla andra lämpliga bevismedel, såsom
teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrap-
port från ett erkänt organ.
7.
I denna artikel avses med erkända organ provnings- och
kalibreringslaboratorier samt organ för certifiering och inspek-
tion som uppfyller tillämpliga europeiska standarder.
Upphandlande enheter skall godta intyg från erkända organ
som är etablerade i andra medlemsstater.
8.
Om det inte motiveras av föremålet för upphandlingen,
får tekniska specifikationer inte innehålla uppgifter om tillverk-
ning, ursprung eller särskilt framställningsförfarande, ej heller
hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller
tillverkning, om det får till följd att vissa företag eller produk-
ter gynnas eller att andra inte kan komma ifråga. Sådana
uppgifter eller hänvisningar skall i undantagsfall vara tillåtna,
om en tillräckligt tydlig och begriplig beskrivning av föremålet
för upphandlingen inte är möjlig genom tillämpning av punk-
terna 3 och 4. Sådana uppgifter eller hänvisningar skall följas
av orden
”eller likvärdigt”.
Artikel 35
Tillhandahållande av tekniska specifikationer
1.
En upphandlande enhet skall på begäran för sådana
ekonomiska aktörer som är intresserade av att erhålla ett
kontrakt, göra tillgängliga de tekniska specifikationer som
normalt förekommer i deras varu-, byggentreprenad- eller
tjänstekontrakt, alternativt de tekniska specifikationer som de
har för avsikt att tillämpa på kontrakt som omfattas av
periodiska vägledande meddelanden enligt artikel 41.1.
2.
Om sådana tekniska specifikationer finns i handlingar
som är tillgängliga för intresserade ekonomiska aktörer, räcker
det med en hänvisning till dessa handlingar.
Artikel 36
Alternativa utföranden
1.
Om kriteriet för kontraktstilldelning är det ekonomiskt
mest fördelaktiga anbudet, får en upphandlande enhet beakta
olika alternativa utföranden från anbudsgivare, när dessa alter-
nativa utföranden uppfyller de minimikrav som den upphand-
lande enheten fastställt.
En upphandlande enhet skall i förfrågningsunderlaget ange
huruvida den godkänner alternativa utföranden och, när detta
tillåts, vilka minimikrav som alternativa utföranden måste upp-
fylla samt informera om eventuella krav som gäller för hur de
skall presenteras.
2.
Vid tilldelning av varu- eller tjänstekontrakt får en upp-
handlande enhet som har tillåtit alternativa utföranden enligt
punkt 1 inte förkasta ett alternativ enbart på grund av att det,
om det antas, skulle bli antingen ett tjänstekontrakt i stället för
ett varukontrakt eller ett varukontrakt i stället för ett tjänste-
kontrakt.
Artikel 37
Underentreprenad
I förfrågningsunderlaget får en upphandlande enhet begära eller
kan åläggas av en medlemsstat att begära att anbudsgivaren i
anbudet anger hur stor del av kontraktet som kan komma att
läggas ut på tredje part samt vilka underleverantörer som
föreslås. En sådan angivelse skall inte påverka frågan om den
ekonomiska aktörens ansvar som huvudman.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/27
Artikel 38
Villkor för fullgörande av kontrakt
En upphandlande enhet får ställa särskilda krav på hur kon-
traktet skall fullgöras under förutsättning att kraven är fören-
liga med gemenskapsrätten samt att de anges i meddelandet
om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Dessa krav får
bland annat omfatta sociala hänsyn och miljöhänsyn.
Artikel 39
Skyldigheter avseende bestämmelser om beskattning, mil-
jöskydd, arbetarskydd och arbetsvillkor
1.
En upphandlande enhet får, eller kan av en medlemsstat
åläggas att, i förfrågningsunderlaget ange hos vilket eller vilka
organ en anbudssökande eller anbudsgivare kan få relevanta
uppgifter om skyldigheter avseende de bestämmelser om be-
skattning, miljöskydd, arbetarskydd och arbetsvillkor som gäller
i den medlemsstat, region eller ort där tjänsterna skall utföras
och som skall tillämpas på den byggentreprenad som utförs på
plats eller de tjänster som tillhandahålls under fullgörandet av
kontraktet.
2.
En upphandlande enhet som tillhandahåller den informa-
tion som avses i punkt 1 skall kräva av anbudsgivare eller
anbudssökande i ett upphandlingsförfarande att de skall bekräf-
ta att de vid utformningen av sina anbud har tagit hänsyn till
de skyldigheter avseende bestämmelser om arbetarskydd och
arbetsvillkor som gäller på den plats där tjänsten skall utföras.
Första stycket skall inte påverka tillämpningen av artikel 57.
kapitel v
Förfaranden
Artikel 40
Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande
1.
Vid upphandling av varor, byggentreprenader eller tjäns-
ter skall en upphandlande enhet tillämpa förfaranden som
anpassats i enlighet med detta direktiv.
2.
En upphandlande enhet får välja något av de förfaranden
som beskrivs i artikel 1.9 a, 1.9 b eller 1.9 c, förutsatt att, om
inte annat följer av punkt 3, det har skett upphandling i
enlighet med artikel 42.
3.
En upphandlande enhet kan välja ett förfarande utan
föregående meddelande om upphandling i följande fall:
a) Om inga anbud eller inga lämpliga anbud eller inga ansök-
ningar har lämnats efter ett förfarande med föregående
meddelande om upphandling, under förutsättning att de
ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt.
b) Om kontraktet endast avser forsknings-, experiment-, studie-
eller utvecklingsändamål och inte syftar till vinst eller till att
täcka forsknings- och utvecklingskostnader samt på villkor
att kontraktet inte påverkar efterföljande konkurrensutsatt
kontraktstilldelning, avsedd särskilt för sådana ändamål.
c) Om kontraktet, av tekniska eller konstnärliga skäl eller med
hänsyn till skydd av ensamrätt, endast kan fullgöras av en
bestämd ekonomisk aktör.
d) Om, när det är absolut nödvändigt och på grund av
synnerlig brådska till följd av omständigheter som den upp-
handlande enheten inte har kunnat förutse, det är omöjligt
att iaktta de tidsfrister som gäller vid öppet förfarande,
selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregåen-
de konkurrensutsättning.
e) Om det rör sig om varukontrakt för kompletterande leve-
ranser som utförs av den ursprungliga varuleverantören och
som antingen syftar till att delvis ersätta gängse varor eller
anläggningar, eller till att utöka befintliga varor eller anlägg-
ningar, i de fall då ett byte av varuleverantör skulle tvinga
den upphandlande enheten att anskaffa materiel med andra
tekniska egenskaper med åtföljande inkompatibilitet eller
oproportionerliga tekniska svårigheter vid drift och under-
håll.
f) Om det rör sig om kompletterande byggentreprenader eller
tjänster som inte ingår i det ursprungliga projektet eller
omfattas av det första kontraktet som slutits, men som
genom oförutsedda omständigheter har blivit nödvändiga
för att kontraktet skall kunna fullgöras, förutsatt att kon-
traktet tilldelas den entreprenör eller tjänsteleverantör som
fullgör det ursprungliga kontraktet
— om de kompletterande byggentreprenaderna, eller tjäns-
terna av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan avskiljas
från huvudkontraktet utan stora olägenheter för den
upphandlande enheten, eller
— om de kompletterande byggentreprenaderna eller tjänste-
rna, även om de kan avskiljas från det ursprungliga
kontraktet, är absolut nödvändiga för de senare skedena
i kontraktet.
g) Om det rör sig om byggentreprenadkontrakt, för nya
byggentreprenader som är en upprepning av liknande byg-
gentreprenader som utförs av en entreprenör som av sam-
ma upphandlande enhet tilldelats ett tidigare kontrakt, un-
der förutsättning att de nya byggentreprenaderna är i över-
ensstämmelse med ett ursprungligt projekt för vilket ett
första kontrakt tilldelades efter meddelad upphandling. I
samband med den ursprungliga upphandlingen skall det
anges att detta förfaringssätt kan bli aktuellt, och den upp-
handlande enheten skall beakta ett uppskattat totalt värde
för byggentreprenaderna vid tillämpning av bestämmelserna
i artiklarna 16 och 17.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/28
h) Om varorna är noterade och köps på en råvarumarknads-
plats.
i) Om kontraktstilldelningen sker utifrån ett ramavtal, under
förutsättning att villkoret i artikel 14.2 är uppfyllt.
j) Vid förmånliga inköp, när det är möjligt att anskaffa varor
genom att utnyttja särskilt förmånliga erbjudanden som
gäller under mycket kort tid, när priset ligger betydligt
under det normala marknadspriset.
k) Vid inköp av varor på särskilt förmånliga villkor, antingen
från en varuleverantör som har för avsikt att lägga ner sin
affärsverksamhet eller från konkursförvaltare eller likvidato-
rer, efter uppgörelse med fordringsägare eller motsvarande
förfarande i enlighet med nationell lagstiftning.
l) Om det aktuella tjänstekontraktet följer på en projekttävling
som anordnats enligt bestämmelserna i detta direktiv och
enligt gällande regler skall gå till vinnaren eller en av
vinnarna i projekttävlingen. I det senare fallet skall samtliga
vinnare inbjudas att delta i förhandlingar.
kapitel vi
Regler för offentliggörande och öppenhet
Av sni tt 1
Offentliggörande av meddelanden
Artikel 41
Förhandsmeddelanden och meddelanden om att det finns
ett kvalificeringssystem
1.
En upphandlande enhet skall minst en gång om året med
hjälp av ett sådant förhandsmeddelande som avses i bilaga XV
A, vilket skall offentliggöras av kommissionen eller enheten
själv, på sin
”upphandlarprofil” enligt punkt 2 b i bilaga XX
informera om följande:
a) När det gäller varor: Det beräknade totala värdet av de
kontrakt eller ramavtal per varuområde som den avser att
tilldela under de närmaste tolv månaderna, om det beräkna-
de totala värdet enligt artiklarna 16 och 17 uppgår till
minst 750 000 euro.
Varuområdet skall fastställas av den upphandlande enheten
genom en hänvisning till CPV-nomenklaturen.
b) När det gäller tjänster: Det beräknade totala värdet av de
kontrakt eller ramavtal i varje enskild tjänstekategori enligt
bilaga XVII A som den avser att tilldela under de komman-
de tolv månaderna, om det beräknade totala värdet enligt
artiklarna 16 och 17 uppgår till minst 750 000 euro.
c) När det gäller byggentreprenad: De väsentliga upplysningar-
na om de byggentreprenadkontrakt eller ramavtal som den
avser att tilldela under de kommande tolv månaderna, om
värdet uppgår till minst det tröskelvärde som anges i
artikel 16, med beaktande av bestämmelserna i artikel 17.
Meddelandena enligt leden a och b skall snarast möjligt efter
varje budgetårs början översändas till kommissionen eller of-
fentliggöras på upphandlarprofilen.
Meddelandet enligt led c skall snarast möjligt efter det att ett
beslut fattats om tillstånd för den planering som gäller de
byggentreprenadkontrakt eller ramavtal som den upphandlande
enheten avser att tilldela, översändas till kommissionen eller
offentliggöras på upphandlarprofilen.
En upphandlande enhet som offentliggör ett förhandsmedde-
lande på sin upphandlarprofil skall på elektronisk väg, i det
format och i enlighet med de förfaranden för överföring som
anges i punkt 3 i bilaga XX, till kommissionen översända ett
meddelande om offentliggörande av ett förhandsmeddelande på
upphandlarprofilen.
Offentliggörande av de meddelanden som avses i leden a
–c
skall endast vara obligatoriskt om de upphandlande enheterna
utnyttjar alternativet att förkorta de tidsfrister för mottagande
av anbud som fastställs i artikel 45.4.
Denna punkt skall inte gälla förfaranden utan föregående
meddelande om upphandling.
2.
En upphandlande enhet kan särskilt själv eller genom
kommissionens försorg låta offentliggöra förhandsmeddelanden
om omfattande projekt utan att upprepa information som
lämnats i ett tidigare förhandsmeddelande, förutsatt att det
tydligt framgår att det rör sig om tilläggsmeddelanden.
3.
Om en upphandlande enhet väljer att upprätta ett kvali-
ficeringssystem i enlighet med artikel 53, skall systemet offent-
liggöras genom ett sådant meddelande som avses i bilaga XIV,
där det skall anges vad kvalificeringssystemet har för syfte och
var reglerna för systemet finns tillgängliga. Om systemet gäller
längre tid än tre år, skall meddelandet offentliggöras varje år.
Om systemet gäller kortare tid än tre år, är det tillräckligt med
ett meddelande i början.
Artikel 42
Meddelanden om upphandling
1.
Vid varu-, byggentreprenad- eller tjänsteupphandling kan
meddelande om upphandling ske
a) genom ett
sådant
förhandsmeddelande
som avses i
bilaga XV A,
b) genom ett sådant meddelande om att det finns ett kvalifice-
ringssystem som avses i bilaga XIV, eller
c) genom ett sådant meddelande om upphandling som avses i
bilaga XIII A, XIII B eller XIII C.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/29
2.
När det gäller ett dynamiskt inköpssystem skall konkur-
rensutsättning ske genom ett sådant meddelande om upphand-
ling som avses i punkt 1 c, medan konkurrensutsättning när
det gäller upphandling som baseras på sådana system skall ske
genom det förenklade meddelande om upphandling som avses
i bilaga XIII D.
3.
Om konkurrensutsättning sker med hjälp av ett förhands-
meddelande
a) skall det av meddelandet framgå vilka varor, byggentrepre-
nader eller tjänster som kontraktet kommer att omfatta,
b) skall det i meddelandet anges att kontraktstilldelning kom-
mer att ske genom selektivt eller förhandlat förfarande utan
att något ytterligare meddelande om upphandling offentlig-
görs och att intresserade ekonomiska aktörer skall anmäla
sitt intresse skriftligt,
c) skall meddelandet offentliggöras i enlighet med bilaga XX
högst tolv månader före den dag då den inbjudan som
avses i artikel 47.5 skickas. Den upphandlande enheten skall
dessutom iaktta de tidsfrister som anges i artikel 45.
Artikel 43
Meddelanden om kontraktstilldelning
1.
En upphandlande enhet som har tilldelat ett kontrakt
eller ingått ett ramavtal skall senast två månader efter kon-
traktstilldelningen eller ingåendet av ramavtalet översända ett
sådant meddelande om kontraktstilldelningen som avses i
bilaga XVI på de villkor som kommissionen fastställer
i enlighet med förfarandet i artikel 68.2.
När det gäller kontraktstilldelning enligt ett ramavtal som
ingåtts i enlighet med artikel 14.2 behöver den upphandlande
enheten inte skicka något meddelande om kontraktstilldelning-
en för varje kontrakt som grundar sig på ramavtalet.
Den upphandlande enheten skall sända ett meddelande om
kontraktstilldelningen på grundval av ett dynamiskt inköps-
system senast två månader efter tilldelningen av varje kontrakt.
Den får dock samla dessa meddelanden per kvartal. I detta fall
skall de sända de samlade meddelandena senast två månader
efter utgången av varje kvartal.
2.
De uppgifter som lämnas enligt bilaga XVI i syfte att
offentliggöras skall offentliggöras i enlighet med bilaga XX. I
detta sammanhang skall kommissionen ta hänsyn till eventu-
ella kommersiellt känsliga aspekter som den upphandlande
enheten informerar om när den överlämnar uppgifterna, t.ex.
antal anbud, namn på ekonomiska aktörer och priser.
3.
Om en upphandlande enhet tilldelar ett tjänstekontrakt
om forskning och utveckling (FoU) genom ett förfarande utan
meddelande om upphandling i enlighet med artikel 40.3 b, får
den upphandlande enheten begränsa de uppgifter om tjäns-
ternas art och mängd som skall lämnas enligt bilaga XVI till
angivelsen
”forsknings- och utvecklingstjänster”.
Om en upphandlande enhet tilldelar ett kontrakt om forskning
och utveckling som inte kan tilldelas genom ett förfarande
utan meddelande om upphandling i enlighet med artikel 40.3
b, får den begränsa de uppgifter om tjänsternas art och mängd
som skall lämnas enligt bilaga XVI om det är nödvändigt med
hänsyn till skyddet av affärshemligheter.
I så fall skall den upphandlande enheten se till att de uppgifter
som offentliggörs i detta hänseende är minst lika utförliga som
uppgifterna i det meddelande om upphandling som offentlig-
görs i enlighet med artikel 42.1.
Om den upphandlande enheten använder ett kvalificerings-
system, skall den se till att dessa uppgifter är minst lika
utförliga som den kategori det hänvisas till i den lista över
kvalificerade tjänsteleverantörer som upprättas i enlighet med
artikel 53.7.
4.
När det gäller tilldelande av kontrakt avseende tjänster
som finns förtecknade i bilaga XVII B, skall den upphandlande
enheten i meddelandet ange om den samtycker till offentliggö-
rande.
5.
De uppgifter som lämnas i enlighet med bilaga XVI med
angivelsen att de inte är avsedda att offentliggöras skall endast
offentliggöras i förenklad form och i enlighet med bilaga XX
för statistiska ändamål.
Artikel 44
Utformning och offentliggörande av meddelanden
1.
Meddelandena skall innehålla de upplysningar som anges
i bilagorna XIII, XIV, XV A, XV B och XVI samt i förekom-
mande fall varje annan upplysning som den upphandlande
enheten anser vara till nytta, i samma format som de stan-
dardformulär som antas av kommissionen enligt förfarandet i
artikel 68.2.
2.
De meddelanden som en upphandlande enhet skall sända
till kommissionen skall översändas antingen med hjälp av
elektroniska medel, i det format och i enlighet med de förfar-
anden för överföring som anges i punkt 3 i bilaga XX, eller på
annat sätt.
De meddelanden som anges i artiklarna 41
–43 skall offentlig-
göras i enlighet med de tekniska krav för offentliggörande som
anges i punkt 1 a och 1 b i bilaga XX.
3.
Meddelanden som utarbetas och skickas med hjälp av
elektroniska medel i det format och i enlighet med de förfar-
anden för överföring som anges i punkt 3 i bilaga XX skall
offentliggöras senast fem dagar efter det att de avsänts.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/30
Meddelanden som inte skickas med hjälp av elektroniska medel
i det format och i enlighet med de förfaranden för överföring
som anges i punkt 3 i bilaga XX skall offentliggöras senast
tolv dagar efter det att de avsänts. I undantagsfall och om den
upphandlande enheten begär det skall de meddelanden om
upphandling som anges i artikel 42.1 c dock offentliggöras
inom fem dagar, under förutsättning att meddelandet skickats
med fax.
4.
Meddelanden om upphandling skall offentliggöras i sin
helhet på det av Europeiska gemenskapens officiella språk som
den upphandlande enheten väljer, varvid endast den text som
offentliggörs i denna ursprungliga språkversion skall gälla. Ett
sammandrag av de väsentliga delarna i varje meddelande skall
offentliggöras på de andra officiella språken.
Kostnaderna för kommissionens offentliggörande av meddelan-
den skall belasta gemenskapen.
5.
Meddelandena och deras innehåll får inte offentliggöras
på nationell nivå före den dag då de skickas till kommissionen.
Meddelanden som offentliggörs på nationell nivå får inte inne-
hålla någon annan information än den som skickas till kom-
missionen eller offentliggörs på en upphandlarprofil i enlighet
med artikel 41.1 första stycket och skall innehålla en uppgift
om vilken dag meddelandet skickats till kommissionen eller
upphandlarprofilen offentliggjorts.
Förhandsmeddelanden får offentliggöras på en upphandlarprofil
först när ett meddelande har skickats till kommissionen som
anger att offentliggörandet sker i denna form. De skall inne-
hålla en uppgift om vilken dag meddelandet skickades.
6.
Den upphandlande enheten skall se till att den kan bevisa
vilken dag ett meddelande har avsänts.
7.
Kommissionen skall till den upphandlande enheten lämna
en bekräftelse på offentliggörandet av den översända informa-
tionen och ange dag för offentliggörandet. Denna bekräftelse
skall tjäna som bevis för offentliggörandet.
8.
En upphandlande enhet får, i enlighet med punkterna 1
–
7, offentliggöra meddelanden om upphandling som inte om-
fattas av de krav på offentliggörande som anges i detta direktiv.
Av sni tt 2
Tidsfrister
Artikel 45
Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och an-
bud
1.
När en upphandlande enhet fastställer tidsfristerna för
mottagande av anbudsansökningar och anbud skall den ta
särskild hänsyn till hur komplext kontraktet är och hur lång
tid som behövs för att utarbeta ett anbud, utan att detta
påverkar de minimitidsfrister som fastställs i denna artikel.
2.
Vid öppet förfarande skall tidsfristen för mottagande av
anbud vara minst 52 dagar från och med den dag då medde-
landet om upphandling avsändes.
3.
Vid selektiva förfaranden och förhandlade förfaranden
med föregående konkurrensutsättning gäller följande:
a) Tidsfristen för mottagande av anbudsansökningar efter ett
meddelande enligt artikel 42.1 c eller efter en inbjudan att
lämna anbud från en upphandlande enhet enligt artikel 47.5
skall i regel vara minst 37 dagar från och med den dag då
meddelandet eller inbjudan avsändes och får inte i något fall
vara kortare än 22 dagar, om meddelandet avsändes för
offentliggörande på annat sätt än med elektroniska medel
eller fax, och inte kortare än 15 dagar, om meddelandet
avsänds med elektroniska medel eller fax.
b) Tidsfristen för mottagande av anbud får fastställas enligt
överenskommelse mellan den upphandlande enheten och
de utvalda anbudssökandena, under förutsättning att alla
anbudssökande har haft lika lång tid på sig att utarbeta
och lämna anbud.
c) Om det inte går att komma överens om en tidsfrist för
mottagande av anbud, skall den upphandlande enheten
fastställa en tidsfrist som i regel skall vara minst 24 dagar
och inte i något fall kortare än 10 dagar från och med
dagen för inbjudan att lämna anbud.
4.
Om en upphandlande enhet har offentliggjort ett sådant
förhandsmeddelande som avses i artikel 41.1 i överensstäm-
melse med bilaga XX, skall tidsfristen för mottagande av anbud
vid öppna förfaranden i regel vara minst 36 dagar och inte i
något fall kortare än 22 dagar från och med den dag då
meddelandet avsändes.
Dessa kortare tidsfrister är tillåtna under förutsättning att det
förhandsmeddelandet, utöver de uppgifter som krävs enligt del
I i bilaga XV A, innehåller alla de uppgifter som krävs enligt
del II i bilaga XV A, i den mån de sistnämnda uppgifterna
fanns att tillgå när det offentliggjordes, och meddelandet av-
sändes för offentliggörande minst 52 dagar och högst tolv
månader före den dag då det meddelande om upphandling
som avses i artikel 42.1 c avsändes.
5.
Om meddelanden utarbetas och skickas med elektroniska
medel, i det format och i enlighet med de förfaranden för
överföring som anges i punkt 3 i bilaga XX, får tidsfristerna
för mottagande av anbudsansökningar vid selektivt eller för-
handlat förfarande samt för anbud vid öppet förfarande för-
kortas med sju dagar.
6.
Utom när tidsfristen är fastställd genom överenskommel-
se i enlighet med punkt 3 b får tidsfristerna för mottagande av
anbud vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande förkortas
med ytterligare fem dagar om den upphandlande enheten ger
obegränsad, direkt och fullständig tillgång via elektroniska
medel till alla förfrågningsunderlag och alla kompletterande
handlingar från och med den dag då det meddelande som
används
för
upphandling
offentliggörs
i
enlighet
med
bilaga XX. Den Internetadress där denna dokumentation finns
tillgänglig skall anges i meddelandet.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/31
7.
Vid öppet förfarande får den samlade effekten av de
förkortade tidsfristerna enligt punkterna 4
–6 inte i något fall
leda till en tidsfrist för mottagande av anbud som är kortare
än 15 dagar från och med den dag då meddelandet om
upphandling avsändes.
Om meddelandet om upphandling inte skickas med fax eller
elektroniska medel får den samlade effekten av de förkortade
tidsfristerna enligt punkterna 4
–6 vid öppet förfarande inte i
något fall leda till en tidsfrist för mottagande av anbud som är
kortare än 22 dagar från och med den dag då meddelandet om
upphandling avsändes.
8.
Efter ett meddelande offentliggjort enligt artikel 42.1 c
eller efter en inbjudan att lämna anbud från en upphandlande
enhet enligt artikel 47.5 får den samlade effekten av de
förkortade tidsfristerna enligt punkterna 4
–6 inte i något fall
leda till en tidsfrist för mottagande av anbud som är kortare
än 15 dagar från och med den dag då meddelandet om
upphandling eller inbjudan avsändes.
Vid selektivt eller förhandlat förfarande får den samlade effek-
ten av de förkortade tidsfristerna enligt punkterna 4
–6 inte i
något fall, utom när tidsfristen fastställts genom en överens-
kommelse i enlighet med punkt 3 b, leda till en tidsfrist för
mottagande av anbud som är kortare än 10 dagar från och
med den dag då inbjudan att lämna anbud avsändes.
9.
Om, av vilken orsak som helst, förfrågningsunderlaget
och kompletterande handlingar eller upplysningar, trots att de
begärts i god tid, inte har tillhandahållits inom de tidsfrister
som anges i artiklarna 46 och 47 eller om det inte går att
lämna anbud utan att först ha gjort ett besök på plats eller ha
granskat de handlingar som kompletterar förfrågningsunderla-
get på plats, skall tidsfristerna för mottagande av anbud, utom
när de fastställts genom en överenskommelse i enlighet med
punkt 3 b, förlängas i enlighet med detta, så att samtliga
berörda ekonomiska aktörer får tillgång till all information
som behövs för att utarbeta anbud.
10.
En kort översikt över tidsfristerna enligt denna artikel
finns i bilaga XXII.
Artikel 46
Öppna förfaranden: Förfrågningsunderlag, kompletterande
handlingar och upplysningar
1.
Om en upphandlande enhet i ett öppet förfarande inte
ger obegränsad, direkt och fullständig tillgång genom elektro-
niska medel enligt artikel 45.6 till förfrågningsunderlaget och
alla kompletterande handlingar, skall förfrågningsunderlaget och
de kompletterande handlingarna skickas till ekonomiska aktö-
rerna inom 6 dagar efter det att begäran att få ut handlingarna
mottagits, förutsatt att ansökan gjorts i tid före utgången av
tidsfristen för att lämna anbud.
2.
Den upphandlande enheten eller den behöriga enheten
skall lämna ut kompletterande information om förfrågnings-
underlaget senast sex dagar före fastställd sista dag för motta-
gande av anbud, förutsatt att informationen har begärts i tid.
Artikel 47
Inbjudan att lämna anbud eller att förhandla
1.
Vid selektiva och förhandlade förfaranden skall den upp-
handlande enheten samtidigt och skriftligt inbjuda alla utvalda
anbudssökande att lämna anbud eller att förhandla. Inbjudan
till de anbudssökande skall innehålla antingen
— ett exemplar av förfrågningsunderlaget och samtliga kom-
pletterande handlingar,
— eller uppgift om åtkomst till förfrågningsunderlaget och de
handlingar som anges i första strecksatsen om de görs
direkt tillgängliga med elektroniska medel i enlighet med
artikel 45.6.
2.
Om någon annan enhet än den ansvariga upphandlande
enheten har tillgång till förfrågningsunderlaget och/eller de
kompletterande handlingarna, skall adressen till den enhet från
vilken förfrågningsunderlaget och handlingarna kan begäras
anges i inbjudan, liksom i förekommande fall tidsfristen för
en sådan begäran samt belopp och villkor för erläggande av
avgift för att erhålla dessa handlingar. Den behöriga enheten
skall skicka dessa handlingar till ekonomiska aktörerna så snart
som möjligt efter det att den har mottagit begäran.
3.
Den upphandlande enheten eller den behöriga enheten
skall lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågnings-
underlaget eller kompletterande handlingar senast sex dagar
före den fastställda tidsfristen för mottagande av anbud, förut-
satt att sådana upplysningar har begärts i god tid.
4.
Vidare skall inbjudan minst innehålla
a) om tillämpligt, tidsfristen för att begära kompletterande
handlingar samt belopp och betalningssätt om det skall
erläggas en avgift för handlingarna,
b) sista dag för mottagande av anbud samt uppgifter om till
vilken adress anbuden skall skickas och på vilket eller vilka
språk de skall avfattas,
c) en hänvisning till eventuella offentliggjorda meddelanden
om upphandling,
d) uppgifter om vilka handlingar som eventuellt skall bifogas,
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/32
e) tilldelningskriterier om de inte redovisas i meddelandet om
att det finns ett kvalificeringssystem vilket används för
konkurrensutsättning,
f) Viktningen av kriterierna för tilldelning av kontrakt eller, i
förekommande fall, prioritetsordningen för tillämpningen av
kriterierna, om dessa upplysningar inte redovisas i medde-
landet om upphandling, meddelandet om att det finns ett
kvalificeringssystem eller förfrågningsunderlaget.
5.
Om konkurrensutsättning sker genom ett förhandsmed-
delande skall den upphandlande enheten senare inbjuda samt-
liga anbudssökande att bekräfta sitt intresse utifrån mer detal-
jerade upplysningar om upphandlingen och först därefter välja
anbudsgivare eller förhandlingsparter.
Inbjudan skall innehålla åtminstone följande upplysningar:
a) Typ och mängd, även varje option på ytterligare kontrakt
och om möjligt beräknad tidsfrist för optionen. När det
gäller kontrakt som kan förnyas, typ och mängd samt, om
möjligt, beräknad tidpunkt för kommande meddelanden om
upphandling av byggentreprenader, varor eller tjänster som
skall upphandlas.
b) Slag av förfarande: selektivt eller förhandlat.
c) Om tillämpligt, dag då varorna skall levereras eller byggen-
treprenaden eller tjänsteleveransen skall påbörjas eller avslu-
tas.
d) Inlämningsadress och sista dag för begäran att utfå an-
budsunderlag samt uppgift om på vilket eller vilka språk
ansökan skall avfattas.
e) Adress till den enhet som sköter upphandlingen och nöd-
vändiga upplysningar om hur specifikationerna och övriga
handlingar rekvireras.
f) Ekonomiska eller tekniska krav, ekonomiska garantier och
upplysningar som krävs från ekonomiska aktörerna.
g) Belopp och betalningssätt om en avgift skall erläggas för de
handlingar som gäller upphandlingsförfarandet.
h) Typ av kontrakt som upphandlingen syftar till: köp, leasing,
hyra eller hyrköp eller en kombination av dessa.
i) Kriterier för tilldelning av kontrakt samt inbördes viktning
eller, i förekommande fall, kriteriernas prioritetsordning, om
dessa upplysningar inte redovisas i det vägledande medde-
landet eller i förfrågningsunderlaget.
Av sni tt 3
Kommunikation och information
Artikel 48
Regler för kommunikation
1.
All kommunikation och allt informationsutbyte som av-
ses i denna avdelning får efter den upphandlande enhetens eget
val ske per post, fax eller elektroniska medel i enlighet med
punkterna 4 och 5, per telefon i de fall och enligt de villkor
som anges i punkt 6, eller genom en kombination av dessa
medel.
2.
De valda kommunikationsmedlen skall vara allmänt till-
gängliga och således inte begränsa de ekonomiska aktörernas
tillträde till anbudsförfarandet.
3.
Kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av
uppgifterna skall ske på ett sådant sätt att alla uppgifter och
den sekretess som gäller för anbuden och anbudsansökningar-
na bevaras och den upphandlande enheten inte tar del av
innehållet i anbuden och anbudsansökningarna förrän tidsfris-
ten för att lämna anbud har löpt ut.
4.
De verktyg som skall användas för kommunikation med
elektroniska medel, liksom deras tekniska krav, skall vara icke-
diskriminerande, allmänt tillgängliga och kompatibla med in-
formations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet
används.
5.
Följande regler skall gälla för anordningar för elektronisk
överföring och mottagning av anbud och anordningar för
elektronisk mottagning av anbudsansökningar:
a) Information om de specifikationer som är nödvändiga för
elektronisk inlämning av anbud och anbudsansökningar,
inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda
parter. Dessutom skall anordningar för elektronisk mottag-
ning av anbud och anbudsansökningar uppfylla kraven i
bilaga XXIV.
b) Medlemsstaterna får, i överenstämmelse med artikel 5 i
direktiv 1999/93/EG, kräva att elektroniska anbud är för-
sedda med en avancerad elektronisk signatur i enlighet med
punkt 1 i den artikeln.
c) Medlemsstaterna får införa eller behålla frivilliga ackrediter-
ingssystem i syfte att förbättra nivån på certifieringstjäns-
terna för dessa anordningar.
d) Anbudsgivare och anbudssökande skall åta sig att lämna in
de handlingar, intyg och försäkringar som avses i arti-
kel 52.2 och 52.3 och artiklarna 53 och 54, om dessa
inte är tillgängliga i elektronisk form, innan den fastställda
tidsfristen för anbudsgivningen eller anbudsansökningarna
har löpt ut.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/33
6.
Följande regler gäller för överföring av anbudsansökning-
ar:
a) En anbudsansökan avseende ett upphandlingsförfarande får
göras skriftligt eller per telefon.
b) Om en anbudsansökan görs per telefon, skall en skriftlig
bekräftelse skickas före utgången av tidsfristen för dess
mottagande.
c) En upphandlande enhet får kräva att en anbudsansökan
som görs per fax skall bekräftas per post eller elektroniska
medel, om detta är nödvändigt för juridiskt bindande bevis.
Ett sådant krav skall av den upphandlande enheten anges i
meddelandet om upphandling eller i den inbjudan som
avses i artikel 47.5 liksom tidsfristen för bekräftelse per
post eller elektroniska medel.
Artikel 49
Information till kvalificeringssökande, anbudssökande och
anbudsgivare
1.
En upphandlande enhet skall snarast underrätta de delta-
gande ekonomiska aktörerna om de beslut som fattas om
slutandet av ett ramavtal, tilldelningen av ett kontrakt eller
tillträde till ett dynamiskt inköpssystem, inklusive skälen till
att den har beslutat att inte sluta ett ramavtal eller tilldela ett
kontrakt efter konkurrensutsättning (se tidigare kommentarer)
eller att upprepa förfarandet eller inrätta ett dynamiskt inköps-
system; dessa upplysningar skall på begäran riktad till den
upphandlande enheten lämnas skriftligt.
2.
På begäran av berörd part skall upphandlande enheter
snarast möjligt underrätta
— varje anbudssökande vars ansökan avslagits om skälen till
att ansökan inte har godtagits,
— varje anbudsgivare vars anbud förkastats, om skälen till att
anbudet inte har godtagits, bl.a. i de fall som avses i artikel
34.4 och 34.5, skälen till sitt beslut om att likvärdighet inte
föreligger eller sitt beslut att byggentreprenaden, varorna
eller tjänsterna inte uppfyller kraven i fråga om prestanda
eller funktion,
— varje anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud
om utformningen av och de relativa fördelarna med det
valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som till-
delats kontraktet eller parterna i ramavtalet.
Den tid detta tar i anspråk får under inga omständigheter
överstiga 15 dagar från det att en skriftlig begäran har motta-
gits.
Den upphandlande enheten får dock besluta att inte lämna ut
viss information som rör kontraktstilldelningen eller slutandet
av ett ramavtal eller tillträde till ett dynamiskt inköpssystem
som anges i punkt 1, om detta skulle kunna hindra tillämp-
ning av lagen, strida mot allmänintresset, skada berättigade
kommersiella intressen för offentliga eller privata ekonomiska
aktörer, även kommersiella intressen för den marknadsaktör
som tilldelats kontraktet, eller motverka sund konkurrens mel-
lan dessa aktörer.
3.
En upphandlande enhet som upprättar och förvaltar ett
kvalificeringssystem skall inom rimlig tid underrätta de an-
budssökande om huruvida de kvalificerat sig.
Om beslutet kommer att ta längre tid än fyra månader efter
det att ansökan lämnats in, skall den upphandlande enheten
inom två månader efter det att ansökan lämnats in underrätta
den anbudssökande om orsakerna till att tidsfristen blivit
förlängd och meddela datum för när ansökan kommer att bli
godkänd eller avslås.
4.
Sökande vars kvalifikationer inte godkänns skall under-
rättas om beslutet så snart som möjligt och senast inom 15
dagar efter det att beslutet fattats. Skälen skall bygga på
kvalificeringskriterierna i artikel 53.2.
5.
En upphandlande enhet som upprättar och förvaltar ett
kvalificeringssystem får diskvalificera en marknadsaktör endast
av skäl som bygger på kriterierna i artikel 53.2. En planerad
diskvalificering skall föregås av ett skriftligt meddelande till den
ekonomiska aktören senast inom 15 dagar räknat från diskva-
lificeringen tillsammans med skälen till diskvalificeringen.
Artikel 50
Information som skall bevaras om tilldelade kontrakt
1.
En upphandlande enhet skall bevara sådan information
om varje kontrakt som behövs för att vid ett senare tillfälle
kunna motivera beslut om
a) kvalificering och val av ekonomiska aktörer samt kontrakt-
stilldelning,
b) tillämpning av förfaranden utan föregående meddelande om
upphandling i enlighet med artikel 40.3,
c) att inte tillämpa bestämmelserna i kapitlen III
–VI i denna
avdelning med stöd av undantag i kapitel II i avdelning I
och i kapitel II i denna avdelning.
Den upphandlande enheten skall vidta lämpliga åtgärder för att
dokumentera genomförandet av tilldelningsförfaranden som
sker med hjälp av elektroniska medel.
2.
Informationen skall bevaras minst fyra år från den dag då
kontraktet tilldelas, så att den upphandlande enheten under
denna period på begäran kan förse kommissionen med nöd-
vändiga upplysningar.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/34
kapitel vii
Upphandlingsförfarandets gång
Artikel 51
Allmänna bestämmelser
1.
Vid val av deltagare i upphandlingsförfaranden skall föl-
jande gälla:
a) En upphandlande enhet som har fastställt regler och krite-
rier för uteslutning av anbudsgivare eller anbudssökande i
enlighet med artikel 54.1, 54.2 eller 54.4 skall utesluta
ekonomiska aktörer som uppfyller dessa regler och kriterier.
b) Den upphandlande enheten skall välja ut anbudsgivare och
anbudssökande på grundval av de objektiva regler och
kriterier som har fastställts med stöd av artikel 54.
c) Vid selektiva och förhandlade förfaranden med meddelande
om upphandling skall den upphandlande enheten i före-
kommande fall i enlighet med artikel 54 begränsa antalet
utvalda anbudssökande med stöd av a och b.
2.
Om en upphandling sker med hjälp av ett meddelande
om att det finns ett kvalificeringssystem och i syfte att välja ut
deltagare i tilldelningsförfaranden för de specifika kontrakt som
omfattas av upphandlingen skall den upphandlande enheten
a) kvalificera ekonomiska aktörer i enlighet med bestämmel-
serna i artikel 53,
b) tillämpa de bestämmelser i punkt 1 som är relevanta för
selektiva eller förhandlade förfaranden på sådana kvalificera-
de ekonomiska aktörer.
3.
Den upphandlande enheten skall kontrollera att anbuden
från de anbudsgivare som valts ut på detta sätt överensstäm-
mer med de regler och krav som skall tillämpas på anbud samt
tilldela kontraktet på grundval av de kriterier som anges i
artiklarna 55 och 57.
Av sni tt 1
Kvalificering och urvalsbedömning
Artikel 52
Ömsesidigt erkännande av administrativa, tekniska och
ekonomiska villkor samt intyg, prover och bevis
1.
En upphandlande enhet som väljer ut deltagare till ett
selektivt eller förhandlat förfarande får inte, när den beslutar
om huruvida en sökande är kvalificerad eller uppdaterar sina
kriterier och regler för kvalificering,
a) ställa upp administrativa, tekniska eller ekonomiska villkor
för vissa ekonomiska aktörer som inte gäller för andra,
b) kräva prover eller bevis som redan finns i tillgängligt
objektivt material.
2.
Om en upphandlande enhet kräver uppvisande av intyg
utfärdat av ett oberoende organ på att den ekonomiska aktören
iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, skall den hänvisa till
kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska
standarder och är certifierade av organ som uppfyller euro-
peiska certifieringsstandarder.
Enheten skall godkänna likvärdiga intyg från organ som är
etablerade i andra medlemsstater. Den skall även godta andra
bevis på likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder från de ekonomis-
ka aktörerna.
3.
För byggentreprenad- och tjänstekontrakt, och endast i
lämpliga fall, kan den upphandlande enheten kräva angivande
av åtgärder för miljöledning som den ekonomiska aktören
kommer att tillämpa när kontraktet fullgörs, för att därigenom
kontrollera den ekonomiska aktörens tekniska förmåga. Om en
upphandlande enhet i sådana fall kräver att få se intyg från ett
oberoende organ om att den ekonomiska aktören uppfyller
vissa miljöledningsstandarder, skall enheten hänvisa till EMAS
eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta euro-
peiska eller internationella standarder och som certifierats av
organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller relevanta
europeiska eller internationella standarder för certifiering.
Den upphandlande enheten skall godta likvärdiga intyg från
organ i andra medlemsstater. Den skall även godta andra bevis
på likvärdiga miljöledningsåtgärder från de ekonomiska aktö-
rerna.
Artikel 53
Kvalificeringssystem
1.
Upphandlande enheter som så önskar får upprätta och
förvalta ett kvalificeringssystem för ekonomiska aktörer.
Enheter som upprättar eller förvaltar ett kvalificeringssystem
skall garantera att ekonomiska aktörer när som helst kan
ansöka om att bli kvalificerade.
2.
Ett system enligt punkt 1 kan omfatta flera kvalificerings-
faser.
Det skall förvaltas på grundval av objektiva kriterier och regler
som fastställs av den upphandlande enheten.
Om kriterierna eller reglerna omfattar tekniska specifikationer
skall bestämmelserna i artikel 34 tillämpas. Kriterierna och
reglerna får uppdateras vid behov.
3.
De kriterier och regler för kvalificering som avses i
punkt 2 kan inbegripa de uteslutningskriterier som anges i
artikel 45 i direktiv 2004/18/EG enligt de villkor och krav
som anges där.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/35
När den upphandlande enheten är en upphandlande myndighet
i den mening som avses i artikel 2.1 a skall dessa kriterier och
bestämmelser inbegripa de uteslutningskriterier som anges i
artikel 45.1 i direktiv 2004/18/EG.
4.
När de kriterier och regler för kvalificering som avses i
punkt 2 innefattar krav rörande de ekonomiska aktörernas
ekonomiska och finansiella kapacitet kan dessa vid behov
åberopa andra enheters kapacitet, oavsett vilka juridiska band
som finns mellan de ekonomiska aktörerna och dessa enheter.
De skall då kunna bevisa för den upphandlande enheten att de
kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna under hela
den period då kvalificeringssystemet är giltigt, t.ex. genom att
tillhandahålla ett åtagande från enheterna i fråga rörande detta.
På samma villkor kan en grupp av ekonomiska aktörer enligt
artikel 11 åberopas förmågan hos deltagarna i gruppen eller
andra enheter.
5.
När de kriterier och regler för kvalificering som avses i
punkt 2 innefattar krav rörande ekonomiska aktörernas teknis-
ka förmåga och/eller yrkeskunnande kan dessa vid behov
åberopa andra enheters förmåga, oavsett vilka juridiska band
som finns mellan de ekonomiska aktörerna och dessa enheter.
De skall då kunna bevisa för den upphandlande enheten att de
kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna under hela
den period då kvalificeringssystemet är giltigt, t.ex. genom att
tillhandahålla ett åtagande från enheterna i fråga om att de
kommer att ställa de nödvändiga resurserna till marknadsaktö-
rens förfogande.
På samma villkor kan en grupp av ekonomiska aktörer enligt
artikel 11 åberopa förmågan hos deltagarna i gruppen eller
andra enheter.
6.
De kriterier och regler för kvalificering som avses i punkt
2 skall tillhandahållas de ekonomiska aktörerna om de begär
det. Om kriterierna eller reglerna uppdateras skall de berörda
ekonomiska aktörerna underrättas om detta.
Om en upphandlande enhet anser att vissa andra enheters eller
organs kvalificeringssystem uppfyller de krav som ställs, skall
den meddela de berörda ekonomiska aktörerna namnen på
dessa andra enheter eller organ.
7.
En lista över kvalificerade ekonomiska aktörer skall be-
varas; den kan delas upp i kategorier efter den typ av upp-
handling för vilken kvalificeringen är giltig.
8.
De upphandlande enheterna skall, när de upprättar och
förvaltar ett kvalificeringssystem, iaktta bestämmelserna i arti-
kel 41.3 angående meddelanden om att det finns ett kvalifice-
ringssystem, artikel 49.3
–49.5 om den information som skall
lämnas till ekonomiska operatörer som har ansökt om kvalifi-
cering, artikel 51.2 om urval av deltagare när upphandling sker
med hjälp av ett meddelande om att det finns ett kvalifice-
ringssystem samt bestämmelserna i artikel 52 om ömsesidigt
erkännande av administrativa, tekniska och ekonomiska villkor
samt intyg, prover och bevis.
9.
Om en upphandling sker med hjälp av ett meddelande
om att det finns ett kvalificeringssystem skall anbudsgivarna i
ett selektivt förfarande eller deltagarna i ett förhandlat förfa-
rande väljas ut bland de anbudssökande som kvalificerat sig
enligt detta system.
Artikel 54
Kvalitativa urvalskriterier
1.
Vid ett öppet förfarande skall en upphandlande enhet
fastställa urvalskriterier enligt objektiva regler och kriterier
som är tillgängliga för de berörda ekonomiska aktörerna.
2.
Vid ett selektivt eller förhandlat förfarande skall en upp-
handlande enhet välja ut anbudssökande enligt de objektiva
regler och kriterier som den har fastställt och som är till-
gängliga för de berörda ekonomiska aktörerna.
3.
Vid selektiva eller förhandlade förfaranden får den upp-
handlande enheten använda kriterier som grundas på ett
objektivt behov av att minska antalet anbudssökande till en
nivå som anses rimlig med tanke på speciella förhållanden i
samband med upphandlingsförfarandet och på de resurser som
behövs för att genomföra det. De utvalda anbudssökandena
skall dock vara tillräckligt många för att uppfylla kravet på
tillräcklig konkurrens.
4.
Kriterierna i punkterna 1 och 2 får omfatta de uteslut-
ningskriterier som anges i artikel 45 i direktiv 2004/18/EG på
de villkor och krav som anges där.
När den upphandlande enheten är en upphandlande myndighet
i den mening som avses i artikel 2.1 a skall de kriterier som
avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel inbegripa de uteslut-
ningskriterier som anges i artikel 45.1 i direktiv 2004/18/EG.
5.
När de kriterier som avses i punkterna 1 och 2 innefattar
krav rörande de ekonomiska aktörernas ekonomiska och finan-
siella kapacitet kan dessa vid behov och för ett visst kontrakt
åberopa andra enheters kapacitet, oavsett vilka juridiska band
som finns mellan de ekonomiska aktörerna och dessa enheter.
De skall då kunna bevisa för den upphandlande enheten att de
kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna, t.ex. ge-
nom att lägga fram ett åtagande från enheterna.
På samma villkor kan en grupp av ekonomiska aktörer enligt
artikel 11 åberopa förmågan hos deltagarna i gruppen eller
andra enheter.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/36
6.
När de kriterier som avses i punkterna 1 och 2 innefattar
krav rörande de ekonomiska aktörernas tekniska förmåga
och/eller yrkeskunnande kan dessa vid behov och för ett visst
kontrakt åberopa andra enheters förmåga, oavsett vilka juridis-
ka band som finns mellan de ekonomiska aktörerna och dessa
enheter. De skall då kunna bevisa för den upphandlande en-
heten att de kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna
för fullgörandet av kontraktet, t.ex. genom att tillhandahålla ett
åtagande från enheterna i fråga om att de kommer att ställa de
nödvändiga resurserna till den ekonomiska aktörens förfogan-
de.
På samma villkor kan en grupp av ekonomiska aktörer enligt
artikel 11 åberopa förmågan hos deltagarna i gruppen eller
andra enheter.
Av sni tt 2
Kontraktstilldelning
Artikel 55
Tilldelningsgrunder
1.
Utan att nationella lagar och andra författningar om
ersättning för vissa tjänster påverkas skall den upphandlande
enheten tillämpa följande kriterier vid tilldelning av kontrakt:
a) Om tilldelningen sker på grundval av det ur den upphand-
lande enhetens synvinkel ekonomiskt mest fördelaktiga an-
budet, olika kriterier som är kopplade till föremålet för
kontraktet ifråga, t.ex. leverans- eller genomförandetid,
driftskostnad, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska och
funktionella egenskaper, miljöegenskaper, tekniska fördelar,
eftermarknadsservice och tekniskt stöd, åtagande när det
gäller reservdelar, fortlöpande leverans och pris.
b) I annat fall, enbart det lägsta priset.
2.
Utan att bestämmelserna i tredje stycket åsidosätts skall,
om tilldelningen sker enligt punkt 1 a, den upphandlande
enheten ange hur de olika kriterierna kommer att viktas
inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är ekonomiskt
mest fördelaktigt.
Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig
största tillåtna spridning. När den upphandlande enheten anser
att viktning inte är möjligt av påvisbara skäl, skall den ange
kriterierna i fallande prioritetsordning.
Denna relativa viktning eller prioritetsordning skall i förekom-
mande fall anges i meddelandet om upphandling, i den inbju-
dan om att bekräfta intresse som avses i artikel 47.5, i
inbjudan att lämna anbud eller att delta i förhandlingar eller i
förfrågningsunderlaget.
Artikel 56
Användning av elektroniska auktioner
1.
Medlemsstaterna får föreskriva att den upphandlande en-
heten får genomföra elektroniska auktioner.
2.
Vid öppna, selektiva eller förhandlade förfaranden med
föregående meddelande om upphandling får den upphandlande
enheten besluta att tilldelningen av ett kontrakt skall föregås av
en elektronisk auktion om förfrågningsunderlaget kan faststäl-
las med tillräcklig exakthet.
Under samma omständigheter får elektronisk auktion användas
vid konkurrensutsättning av tilldelning av kontrakt inom ra-
men för det dynamiska inköpssystem som avses i artikel 15.
Den elektroniska auktionen skall grundas på
a) antingen endast priser när kontraktet ges till det lägsta
priset,
b) eller priser och/eller nya värden på aspekter i anbuden som
angetts i förfrågningsunderlaget när kontraktet ges till det
ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
3.
En upphandlande enhet som beslutar att utnyttja elekt-
ronisk auktion skall ange detta i meddelandet om upphandling.
Förfrågningsunderlaget skall bland annat innehålla upplysningar
om
a) de aspekter vilkas värden kommer att vara föremål för
elektronisk auktion om dessa aspekter är kvantifierbara så
att de kan uttryckas i siffror eller i procent,
b) de eventuella gränserna för de värden som kan presenteras,
baserade på en bedömning av samtliga specifikationer för
föremålet för kontraktet,
c) vilka uppgifter som kommer att göras tillgängliga för an-
budsgivarna under den elektroniska auktionen och när detta
i förekommande fall kommer att ske,
d) relevanta uppgifter om genomförandet av den elektroniska
auktionen,
e) på vilka villkor anbudsgivarna kan lämna lägre anbud och
särskilt vilka minsta skillnader som i förekommande fall
krävs mellan anbuden,
f) relevanta uppgifter om den elektroniska utrustning som
används och om arrangemangen och de tekniska specifika-
tionerna för anslutning.
4.
Innan den elektroniska auktionen inleds skall den upp-
handlande enheten genomföra en första fullständig utvärdering
av anbuden i enlighet med tilldelningskriterierna och den fast-
ställda viktningen.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/37
Alla anbudsgivare som har lämnat godtagbara anbud skall
samtidigt och med elektroniska medel bjudas in att lämna nya
priser och/eller nya värden. Inbjudan skall innehålla alla rele-
vanta upplysningar om den individuella anslutningen till den
elektroniska utrustning som används samt vilken dag och tid
den elektroniska auktionen kommer att inledas. Den elektro-
niska auktionen får ske i flera på varandra följande etapper.
Den elektroniska auktionen får inte inledas tidigare än
två arbetsdagar efter det att inbjudan har skickats ut.
5.
Om tilldelningen sker på grundval av det ekonomiskt
mest fördelaktiga anbudet skall inbjudan åtföljas av resultatet
av en fullständig bedömning av det berörda anbudet som
genomförts
i
enlighet
med
viktningen
i
artikel
55.2
första stycket.
I inbjudan skall även anges den matematiska formel som
används för att vid den elektroniska auktionen bestämma den
nya automatiska rangordningen med avseende på de nya priser
och/eller nya värden som lämnas. Denna formel skall innefatta
viktningen av alla de kriterier som fastställts för att bestämma
det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, i enlighet med
meddelandet om upphandling eller förfrågningsunderlaget. I
detta syfte skall emellertid eventuellt förekommande intervall i
förväg reduceras med ett bestämt värde.
Om alternativa utföranden är tillåtna, skall separata formler ges
för varje alternativ.
6.
Under varje etapp i den elektroniska auktionen skall den
upphandlande enheten omedelbart meddela alla anbudsgivare
åtminstone tillräckliga upplysningar för att de vid varje tid-
punkt skall ha kännedom om sin plats i rangordningen. Den
upphandlande enheten kan också meddela andra upplysningar
om andra priser eller värden som har lämnats, under förutsätt-
ning att detta anges i förfrågningsunderlaget. Den får också när
som helst meddela antalet deltagare i den aktuella auktions-
etappen. Den får emellertid under inga omständigheter röja
anbudsgivarnas identitet under genomförandet av de olika
etapperna i den elektroniska auktionen.
7.
Den upphandlande enheten skall avsluta den elektroniska
auktionen på något av följande sätt:
a) I inbjudan att delta i auktionen skall anges en på förhand
fastställd dag och tid när auktionen stängs.
b) När den inte längre erhåller några nya priser eller nya
värden som motsvarar kraven på minsta skillnader. I detta
fall skall den upphandlande enheten i inbjudan att delta i
auktionen ange hur långt efter det att den har mottagit det
sista priset eller värdet som den kommer att avsluta den
elektroniska auktionen.
c) När det antal auktionsetapper som fastställs i inbjudan att
delta i auktionen har genomförts.
Om den upphandlande enheten har beslutat att avsluta den
elektroniska auktionen enligt c, eventuellt i kombination med
villkoren i b, skall tidsplanen för varje auktionsetapp anges i
inbjudan att delta i auktionen.
8.
Efter att ha avslutat den elektroniska auktionen skall den
upphandlande enheten tilldela kontraktet i enlighet med arti-
kel 55 på grundval av resultaten av den elektroniska auktionen.
9.
En upphandlande enhet får inte utnyttja elektroniska
auktioner på otillbörligt sätt eller på ett sätt som hindrar,
begränsar eller snedvrider konkurrensen eller så att föremålet
för kontraktet, så som det fastställs i det meddelande som
används för konkurrensutsättning och i förfrågningsunderlaget,
ändras.
Artikel 57
Onormalt låga anbud
1.
Om det för ett visst kontrakt finns anbud som förefaller
vara onormalt låga i förhållande till varorna, byggentreprena-
derna eller tjänsterna, skall den upphandlande enheten, innan
anbuden avslås, skriftligt begära sådana förtydliganden om
anbudens innehåll som den anser sig behöva.
Dessa förtydliganden kan särskilt gälla
a) besparingar avseende sättet att tillverka varorna, sättet att
tillhandahålla tjänsterna och byggmetoderna,
b) tekniska lösningar och/eller ovanligt gynnsamma förhållan-
den som anbudsgivaren kan räkna med för att leverera
varor, tillhandahålla tjänster eller utföra byggentreprenaden,
c) originaliteten i de varor, tjänster och byggentreprenader,
som föreslås av anbudsgivaren,
d) iakttagande av de bestämmelser om arbetarskydd och ar-
betsförhållanden som är i kraft på den ort där tillhandahål-
landet av byggentreprenaden, tjänsten eller varan skall ske,
e) möjligheten för anbudsgivaren att få statligt stöd.
2.
Den upphandlande enheten skall i samråd med anbudsgi-
varen granska detta innehåll med beaktande av de ingivna
förklaringarna.
3.
Om en upphandlande enhet fastställer att ett anbud är
onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statligt
stöd, får anbudet förkastas enbart av denna anledning först
efter samråd med anbudsgivaren och om denne inom den
rimliga tidsfrist som fastställs av den upphandlande enheten
inte kan bevisa att det berörda stödet har beviljats på lagliga
grunder. Om den upphandlande enheten förkastar ett anbud
under dessa omständigheter, skall den underrätta kommissio-
nen om detta.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/38
Av sni tt 3
Anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land och
förhållandet till tredje land
Artikel 58
Anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land
1.
Denna artikel är tillämplig på anbud som omfattar varor
med ursprung i tredje land, med vilket gemenskapen inte har
slutit sådana multilaterala eller bilaterala avtal som tillförsäkrar
företag från gemenskapen jämförbart och faktiskt tillträde till
marknaden i detta tredje land. Den påverkar inte de åtaganden
som gemenskapen eller dess medlemsstater har gentemot
tredje land.
2.
Anbud som lämnas i samband med tilldelning av varu-
kontrakt kan förkastas om andelen varor med ursprung i tredje
land, fastställd enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av
den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen (1), uppgår till mer än 50 % av det totala värdet
av de varor som anbudet omfattar. I denna artikel betraktas
programvaror för utrustning till telenät som varor.
3.
Om två eller flera anbud är likvärdiga enligt tilldelnings-
kriterierna i artikel 55, skall företräde ges de anbud som inte
kan förkastas med stöd av punkt 2, om inte annat följer av
andra stycket. Vid tillämpningen av denna artikel betraktas
anbud som likvärdiga om prisskillnaden inte är större än 3 %.
Ett anbud skall dock inte ges företräde framför ett annat enligt
första stycket om detta skulle tvinga den upphandlande en-
heten att anskaffa utrustning med andra tekniska egenskaper
än den befintliga utrustningen, med åtföljande inkompatibilitet,
tekniska svårigheter vid drift och underhåll eller orimliga kost-
nader.
4.
Vid beräkningen av den andel varor med ursprung i
tredje land som avses i punkt 2 skall tredje land som omfattas
av bestämmelserna i detta direktiv till följd av ett rådsbeslut
enligt punkt 1 undantas från tillämpningen av denna artikel.
5.
Kommissionen skall, med början andra halvåret under det
första året efter det att detta direktiv trätt i kraft, varje år
lämna en rapport till rådet om de framsteg som gjorts i de
multilaterala och bilaterala förhandlingarna rörande det tillträde
företagen från gemenskapen har till marknaden i tredje land
inom de områden som omfattas av detta direktiv, om resultatet
av dessa förhandlingar och om den faktiska tillämpningen av
de ingångna avtalen.
Mot bakgrund av denna utveckling får rådet, på förslag av
kommissionen, med kvalificerad majoritet ändra bestämmelser-
na i denna artikel.
Artikel 59
Förhållandet till tredje land när det gäller tjänstekontrakt
1.
Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de
allmänna svårigheter deras företag rättsligt eller i praktiken
möter och rapporterar i samband med tilldelning av tjänste-
kontrakt i tredje land.
2.
Kommissionen skall rapportera till rådet före den 31
december 2005 och regelbundet därefter om öppnandet av
marknaden för tjänstekontrakt i tredje land och om hur
förhandlingarna framskrider med dessa länder, särskilt inom
ramen för WTO.
3.
Kommissionen skall genom framställningar till det be-
rörda tredje landet försöka rätta till situationen om den, på
grundval av antingen de rapporter som avses i punkt 2 eller
annan information, konstaterar att tredje land vid tjänsteupp-
handling
a) inte ger företag från gemenskapen ett faktiskt tillträde som
är jämförbart med det som gemenskapen ger företag från
detta land,
b) inte ger företag från gemenskapen nationell behandling eller
samma konkurrensmöjligheter som är tillgängliga för natio-
nella företag, eller
c) ger företag från andra tredje länder en gynnsammare be-
handling än företag från gemenskapen.
4.
Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de
svårigheter som deras företag rättsligt eller i praktiken möter
och rapporterar i samband med tilldelning av kontrakt i tredje
land och som beror på att de bestämmelser i internationell
arbetsrätt som anges i bilaga XXIII inte uppfylls.
5.
Under de förhållanden som anges i punkterna 3 och 4
får kommissionen när som helst föreslå att rådet beslutar att,
under en period som skall fastställas i beslutet, tillfälligt upp-
häva eller begränsa tilldelningen av tjänstekontrakt till
a) företag som omfattas av lagstiftningen i det berörda tredje
landet,
H1I egt l SPRL QYNQPNQYYRL ³N QN fö²¯²¤®©®§¥® ³¥®¡³´ 䮤²¡¤ §¥®¯
eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¦ö²¯²¤®©®§ HegI ®² RWPPORPPP Hegt
l SQQL QRNQRNRPPPL ³N QWIN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/39
b) företag som är anknutna till företag enligt a med säte i
gemenskapen men som inte har någon direkt och faktisk
koppling till ekonomin i en medlemsstat,
c) företag som lämnar anbud på tjänster med ursprung i det
tredje landet i fråga.
Rådet skall utan dröjsmål fatta beslut med kvalificerad majo-
ritet.
Kommissionen får föreslå dessa åtgärder på eget initiativ eller
på begäran av en medlemsstat.
6.
Denna artikel påverkar inte gemenskapens åtaganden
gentemot tredje land enligt internationella avtal om offentlig
upphandling, särskilt inom ramen för WTO.
AVDELNING III
REGLER OM PROJEKTTÄVLINGAR PÅ TJÄNSTEOMRÅDET
Artikel 60
Allmän bestämmelse
1.
Reglerna för att anordna en projekttävling skall stå i
överensstämmelse med punkt 2 i denna artikel samt artiklar-
na 61 och 63
–66, och skall hållas tillgängliga för dem som är
intresserade av att delta i projekttävlingen.
2.
Rätten att delta i projekttävlingar får inte begränsas
a) till en medlemsstats territorium, eller till en del av detta
territorium,
b) till att deltagarna skall vara antingen fysiska personer eller
juridiska personer, med hänvisning till att lagen i den
medlemsstat där projekttävlingen anordnas skulle kräva
detta.
Artikel 61
Tröskelvärden
1.
Denna avdelning skall tillämpas på projekttävlingar som
ingår i en tjänsteupphandling och vars uppskattade värde ex-
klusive mervärdesskatt uppgår till minst 499 000 euro. I denna
punkt avses med tröskelvärde det uppskattade värdet exklusive
mervärdesskatt av tjänstekontraktet, inklusive eventuella priser
och/eller ersättningar till deltagarna.
2.
Denna avdelning skall tillämpas på alla projekttävlingar
där det totala värdet av priser och ersättningar till deltagarna
uppgår till minst 499 000 euro.
I denna punkt avses med tröskelvärde den totala summan av
priserna och ersättningarna, inklusive det uppskattade värdet
exklusive mervärdesskatt av de tjänstekontrakt som senare kan
ingås i enlighet med artikel 40.3, om den upphandlande
enheten inte utesluter en sådan tilldelning i meddelandet om
projekttävling.
Artikel 62
Undantagna projekttävlingar
Denna avdelning skall inte tillämpas på
1. projekttävlingar som anordnas i sådana fall som avses i
artiklarna 20
–22 för tjänstekontrakt,
2. projekttävlingar som anordnas för att i den berörda med-
lemsstaten bedriva en verksamhet på vilken artikel 30 skall
tillämpas enligt ett av kommissionen fastställt beslut eller
eftersom det får anses följa av punkt 4 andra eller tredje
stycket eller punkt 5 fjärde stycket i den artikeln.
Artikel 63
Regler för offentliggörande och öppenhet
1.
En upphandlande enhet som vill anordna en projekttäv-
ling skall informera om detta genom ett meddelande om
projekttävling. En upphandlande enhet som anordnat en pro-
jekttävling skall informera om resultaten genom ett meddelan-
de. Detta meddelande skall innehålla den information som
anges i bilaga XVIII och meddelandet om resultatet av en
projekttävling skall innehålla den information som anges i
bilaga XIX i samma format som de standardformulär som
kommissionen skall anta i enlighet med förfarandet i arti-
kel 68.2.
Resultatet av en projekttävling skall meddelas kommissionen
inom två månader efter det att projekttävlingen har avslutats
och på de villkor som kommissionen skall fastställa i enlighet
med förfarandet i artikel 68.2. I detta sammanhang skall
kommissionen respektera alla känsliga kommersiella aspekter
som de upphandlande enheterna eventuellt påpekar när de
lämnar denna information, rörande antalet projekt eller mot-
tagna planer, ekonomiska aktörernas identitet och anbudspris.
2.
Artikel 44.2
–8 skall också tillämpas på meddelanden om
projekttävlingar.
Artikel 64
Kommunikationssätt
1.
Artikel 48.1, 48.2 och 48.4 skall tillämpas på alla
meddelanden om projekttävlingar.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/40
2.
Meddelanden, utbyte och lagring av information skall ske
på ett sådant sätt att det säkerställs att integritet och sekretess
för de av tävlingsdeltagarna inlämnade uppgifterna bevaras
samt att juryn inte får ta del av innehållet i planer och projekt
innan tidsfristen för inlämnande har löpt ut.
3.
Följande regler skall tillämpas på utrustning för elektro-
niskt mottagande av planer och projekt:
a) Information om de nödvändiga specifikationerna för elek-
tronisk överföring av ritningar och planer och projekt,
inklusive kryptering, skall vara tillgängliga för de berörda
parterna. Utrustning för elektroniskt mottagande av planer
och projekt skall dessutom överensstämma med kraven i
bilaga XXIV.
b) Medlemsstaterna får införa eller behålla frivilliga ackrediter-
ingssystem i syfte att höja nivån på certifieringstjänsterna
för sådan utrustning.
Artikel 65
Anordnande av projekttävlingar, val av deltagare och
juryn
1.
Vid anordnandet av projekttävlingar skall en upphandlan-
de enhet tillämpa förfaranden som är anpassade till bestämmel-
serna i detta direktiv.
2.
Om deltagarantalet i en projekttävling är begränsat till ett
angivet antal deltagare skall den upphandlande enheten fast-
ställa entydiga och icke-diskriminerande kriterier för urvalet.
Antalet tävlingsdeltagare som inbjuds att delta skall under alla
omständigheter vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.
3.
Juryn skall vara sammansatt uteslutande av fysiska per-
soner som är oberoende i förhållande till deltagarna i projekt-
tävlingen. Om det krävs särskilda yrkeskvalifikationer för att få
delta i en projekttävling skall minst en tredjedel av ledamö-
terna i juryn ha dessa eller likvärdiga kvalifikationer.
Artikel 66
Juryns beslut
1.
Juryn skall vara självständig i sina beslut och yttranden.
2.
Den skall granska planer och projekt som tävlingsdelta-
garna har lagt fram anonymt och uteslutande utgå från de
kriterier som anges i meddelandet om projekttävlingen.
3.
Den skall ange sin rangordning av projekten, som gjorts
på grundval av varje projekts förtjänster, i en rapport som skall
undertecknas av dess medlemmar och innehålla kommentarer
och eventuella punkter som kan behöva klargöras.
4.
Anonymiteten skall respekteras tills juryn har avgett ett
yttrande eller meddelat ett beslut.
5.
Tävlingsdeltagarna kan vid behov uppmanas att besvara
frågor som juryn har noterat i rapporten i syfte att klargöra
projektets alla aspekter.
6.
Det skall upprättas fullständiga protokoll över dialogen
mellan jurymedlemmarna och tävlingsdeltagarna.
AVDELNING IV
SKYLDIGHETER ATT LÄMNA UPPGIFTER FÖR STATISTIKÄNDAMÅL, VERKSTÄLLIGHETSBEFOGEN-
HETER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 67
Skyldighet att lämna uppgifter för statistikändamål
1.
Medlemsstaterna skall, enligt föreskrifter som skall fast-
ställas i enlighet med förfarandet i artikel 68.2, se till att
kommissionen varje år får en statistisk rapport om det totala
värdet, fördelat på medlemsstaterna och på de verksamhets-
kategorier som anges i bilagorna I
–X, av tilldelade kontrakt
som ligger under tröskelvärdena i artikel 16, men som i annat
fall skulle omfattas av bestämmelserna i detta direktiv.
2.
När det gäller de verksamhetskategorier som anges bila-
gorna II, III, V, IX och X skall medlemsstaterna se till att
kommissionen får en statistisk rapport om kontrakt som till-
delats, senast den 31 oktober 2004 för föregående år och
senast den 31 oktober varje år därefter, enligt föreskrifter som
skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 68.2. Den
statistiska rapporten skall innehålla den information som är
nödvändig för att kontrollera att avtalet tillämpas korrekt.
Den information som krävs enligt första stycket skall inte
omfatta information om kontrakt avseende sådana FoU-tjänster
som förtecknas i kategori 8 i bilaga XVII A, teletjänster i
kategori 5 i bilaga XVII A vilkas placeringar i CPV motsvarar
referensnumren CPC 7524, 7525 och 7526 eller de tjänster
som anges i bilaga XVII B.
3.
Föreskrifterna enligt punkterna 1 och 2 skall fastställas
på ett sätt som garanterar att
a) mindre upphandlingskontrakt kan utelämnas för att förenkla
de administrativa förfarandena, under förutsättning att stati-
stiken ändå blir användbar,
b) den tillhandahållna informationen behandlas konfidentiellt.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/41
Artikel 68
Kommittéförfarande
1.
Kommissionen skall biträdas av Rådgivande kommittén
för offentlig upphandling som inrättats genom artikel 1 i
rådets beslut 71/306/EEG (1), nedan kallad
”kommittén”.
2.
När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7
i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel-
serna i artikel 8 i det beslutet.
3.
Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 69
Revidering av tröskelvärdena
1.
Kommissionen skall vartannat år från och med 30 april
2004 kontrollera de tröskelvärden som fastställs i artikel 16
och vid behov med avseende på andra stycket revidera dem i
enlighet med förfarandet i artikel 68.2.
Tröskelvärdena skall beräknas utifrån genomsnittlig dagskurs
för euro, uttryckt i särskilda dragningsrätter (SDR), under de
24 månader som slutar den sista dagen i augusti omedelbart
före den revidering som börjar gälla den 1 januari. Om det
behövs skall de reviderade tröskelvärdena avrundas nedåt till
närmaste tusental euro för att garantera iakttagandet av de
gällande tröskelvärdena enligt avtalet, uttryckta i SDR.
2.
Samtidigt med revideringen enligt punkt 1 skall kommis-
sionen enligt förfarandet i artikel 68.2 anpassa tröskelvärdena i
artikel 61 (projekttävlingar) till det reviderade tröskelvärdet för
tjänstekontrakt.
Motvärdet till de tröskelvärden som fastställs enligt punkt 1 i
nationella valutor när det gäller de medlemsstater som inte
deltar i den monetära unionen skall i princip revideras vartan-
nat år från och med den 1 januari 2004. Motvärdet skall
beräknas utifrån den genomsnittliga dagskursen för dessa val-
utor uttryckt i euro under de 24 månader som slutar den sista
dagen i augusti omedelbart före den revidering som börjar
gälla den 1 januari.
3.
Kommissionen skall offentliggöra de reviderade tröskel-
värdena enligt punkt 1, deras motvärde i nationella valutor och
de
anpassade
tröskelvärdena
enligt
punkt
2
i Europeiska unionens officiella tidning i början av november
efter revideringen.
Artikel 70
Ändringar
Kommissionen får ändra följande enligt förfarandet i arti-
kel 68.2:
a) Förteckningarna över upphandlande enheter i bilagorna I
–X
så att de uppfyller kriterierna i artiklarna 2
–7.
b) Formerna för hur de meddelanden som avses i artiklarna 41,
42, 43 och 63 skall upprättas, överföras, mottas, översättas,
insamlas och spridas.
c) Formerna för särskilda hänvisningar i meddelandena till
särskilda positioner i CPV-nomenklaturen.
d) Referensnumren i nomenklaturen i bilaga XVII, förutsatt att
direktivets materiella tillämpningsområde inte ändras därige-
nom, och formerna för hänvisning i meddelandena till
särskilda positioner i denna nomenklatur inom de tjänste-
kategorier som anges i denna bilaga.
e) Referensnumren i nomenklaturen i bilaga XII, förutsatt att
direktivets materiella tillämpningsområde inte ändras, och
formerna för hänvisning i meddelandena till de särskilda
positionerna i denna nomenklatur.
f) Bilaga XI.
g) Bestämmelserna om överföring och offentliggörande av
uppgifter enligt bilaga XX av skäl som hänger samman
med tekniska framsteg eller av administrativa skäl.
h) Bestämmelserna om och de tekniska kraven på utrustningen
för elektronisk mottagning enligt a, f och g i bilaga XXIV.
i) I syfte att i enlighet med artikel 67.3 förenkla formerna för
tillämpning och upprättande, överföring, mottagande, över-
sättning, insamling och spridning av statistiska rapporter
som föreskrivs i artiklarna 67.1 och 67.2.
j) De tekniska formerna för de beräkningsmetoder som avses i
artikel 69.1 och 69.2 andra stycket.
Artikel 71
Genomförande av direktivet
1.
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra
författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv
senast 31 januari 2006. De skall genast underrätta kommissio-
nen om detta.
H1I egt l QXUL QVNXNQYWQL ³N QUN b¥³¬µ´¥´ 䮤²¡´ §¥®¯ ¢¥³¬µ´
WWOVSOeeg Hegt l QSL QUNQNQYWWL ³N QUIN
Medlemsstaterna kan använda ytterligare 35 månader när den
tidsfrist löpt ut som anges i första stycket för att genomföra de
bestämmelser som är nödvändiga för att iaktta artikel 6 i detta
direktiv.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de inne-
hålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan
hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur
hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
Bestämmelserna i artikel 30 skall tillämpas från och med 30
april 2004.
2.
Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna tex-
ten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de
antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 72
Övervakningsmekanismer
Enligt rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om
samordning av lagar och andra författningar om gemenskaps-
regler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och
verk inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikations-
sektorerna (1) skall medlemsstaterna genom effektiva, öppna
och klara och tydliga mekanismer se till att detta direktiv
genomförs.
I detta syfte kan de bland annat utse eller inrätta ett oberoende
organ.
Artikel 73
Upphävande
Direktiv 93/38/EEG upphör härmed att gälla utan att detta
påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfris-
terna för
införlivande med
nationell lagstiftning enligt
bilaga XXV.
Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som
hänvisningar till detta direktiv och skall läsas enligt jämförel-
setabellen i bilaga XXVI.
Artikel 74
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i
Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 75
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 31 mars 2004
På Europaparlamentets vägnar
pN cox
Ordförande
På rådets vägnar
dN roche
Ordförande
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/42
H1I egt l WVL RSNSNQYYRL ³N QTN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯ QYYT
å²³ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/43
BILAGA I
UPPHANDLANDE ENHETER INOM SEKTORERNA FÖR TRANSPORT ELLER DISTRIBUTION AV GAS
ELLER VÄRME
Belgien
— d©³´²©§¡ºOnv d©³´²©§¡º
— k¯µ®¥² ¯£¨ ©®´¥²«¯µ®¡¬¡ ¢¯¬¡§L ¦ö² ¤¥®®¡ ¤¥¬ ¡¶ ¤¥²¡³ ¶¥²«³¡¨¥´¥²
Danmark
— e®¨¥´¥² ³¯ ³«ö´¥² §¡³M ¯£¨ ¶ä²¥¦ö²³ö²ª®©®§L ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ §¯¤«ä®®¡®¤¥ ¥®¬©§´ ç T © ¬¯¶ ¯ ¶¡²¥¦¯²³¹®©®§L ª¦²
¬¯¶¢¥«¥®¤´§ø²¥¬³¥ ®² WWR ¡¶ ¤¥® RT ªµ¬© RPPP
— e®¨¥´¥² ³¯ ³«ö´¥² ´²¡®³°¯²´ ¡¶ ®¡´µ²§¡³ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ç QP © ¬¯¶ ®²N TTY ¡¶ ¤¥® SQ ¡ª RPPP ¯
®¡´µ²§¡³¦¯²³¹®©®§
— e®¨¥´¥² ³¯ ³«ö´¥² ´²¡®³°¯²´ ¡¶ §¡³ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ¢¥«¥®¤§ø²¥¬³¥ ®²N QTQ ¡¶ ¤¥® QS ¡²³ QYWT ¯
²ø²¬¥¤®©®§³¡®¬æ§ °å ¤¡®³« «¯®´©®¥®´¡¬³¯««¥¬¯²å¤¥ ´©¬ ´²¡®³°¯²´ ¡¦ «µ¬¢²©®´¥²
Tyskland
— m¹®¤©§¨¥´¥²L ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ¡¶ ³å¤¡®¡L ¥¬¬¥² ¦ö²¥´¡§ ¥¤ ³´¡´¥® ³¯ ¡ª¯²©´¥´³ä§¡²¥
³¯ ¦ö²³ö²ª¥² ¡®¤²¡ ¥¤ §¡³ ¥¬¬¥² ¶ä²¥L ¥¬¬¥² ¤²©¶¥² ¥´´ ®ä´ ¦ö² ³å¤¡® ¦ö²³ö²ª®©®§ ´©¬¬ ¡¬¬ä®¨¥´¥®L © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤
ç RNS © g¥³¥´º¥³ ü¢¥² ¤©¥ e¬¥«´²©º©´ä´³M µ®¤ g¡³¶¥²³¯²§µ®§ He®¥²§©¥·©²´³£¨¡¦´³§¥³¥´ºI ¡¶ ¤¥® RT ¡°²©¬ QYYXL ³¥®¡³´
䮤²¡¤ ¤¥® QP ®¯¶¥¢¥² RPPQ
Grekland
— ”ΔΗΜΌΣΙΑ ΕΠΙΧΕΊΡΗΣΗ ΑΕΡΊΟΥ HΔNΕΠNΑNI ΑNΕN” H¯¦¦¥®´¬©§´ §¡³¢¯¬¡§IL ³¯ ´²¡®³°¯²´¥²¡² ¯£¨ ¤©³´²©¢µ¥²¡² §¡³ ¥®¬©§´
¬¡§ RSVTOYUL 䮤²¡¤ §¥®¯ ¬¡§¡²®¡ RURXOYWL RUYSOYX ¯£¨ RWWSOYY
Spanien
— e®¡§¡³L sa
— b¡¨í¡ ¤¥ b©º«¡©¡ g¡³L sNlN
— g¡³¯¤µ£´¯ a¬ a®¤¡¬µ³L sa
— g¡³¯¤µ£´¯ ¤¥ e¸´²¥¡¤µ²¡L sa
— i®¦²¡¥³´²µ£´µ²¡³ g¡³©³´¡³ ¤¥ n¡¶¡²²¡L sa
— r¥§¡³©¦©£¡¤¯²¡ ¤¥¬ n¯²¯¥³´¥L sa
— s¯£©¥¤¡¤ ¤¥ g¡³ ¤¥ eµ³«¡¤©L sNa
— t²¡®³°¯²´©³´¡ r¥§©¯®¡¬ ¤¥ g¡³L sa
— u®©ó® f¥®¯³¡ ¤¥ g¡³L sa
— b©¬¢¯§¡³L sa
— c¯°¡ñí¡ e³°¡ñ¯¬¡ ¤¥ g¡³L sa
— d©³´²©¢µ£©ó® ¹ c¯¥²£©¡¬©º¡£©ó® ¤¥ g¡³ ¤¥ e¸´²¡¡¤µ²¡L sa
— d©³´²©¢µ©¤¯²¡ r¥§©¯®¡¬ ¤¥ g¡³L sa
— d¯®¯³´©§¡³L sa
— g¡³ a¬©£¡®´¥L sa
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/44
— g¡³ a®¤¡¬µ£í¡L sa
— g¡³ a²¡§ó®L sa
— g¡³ a³´µ²©¡³L sa
— g¡³ c¡³´©¬¬¡ – l¡ m¡®£¨¡L sa
— g¡³ d©²¥£´¯L sa
— g¡³ f©§µ¥²¥³L sa
— g¡³ g¡¬©£©¡ sdgL sa
— g¡³ h¥²®¡®©L sa
— g¡³ n¡´µ²¡¬ ¤¥ c¡®´¡¢²©¡L sa
— g¡³ n¡´µ²¡¬ ¤¥ c¡³´©¬¬¡ ¹ l¥ó®L sa
— g¡³ n¡´µ²¡¬ sdgL sa
— g¡³ n¡´µ²¡¬ ¤¥ a¬¡¶¡L sa
— g¡³ n¡´µ²¡¬ ¤¥ l¡ c¯²µñ¡L sa
— g¡³ n¡´µ²¡¬ ¤¥ mµ²£©¡ sdgL sa
— g¡³ n¡¶¡²²¡L sa
— g¡³ p¡³¡©¡L sa
— g¡³ r©¯ª¡L sa
— g¡³ ¹ s¥²¶©£©¯³ m鲩¤¡L sNlN
— g¥³¡ g¡³L sa
— m¥²©¤©¯®¡¬ ¤¥ g¡³L sau
— s¯£©¥¤¡¤ ¤¥¬ g¡³ eµ³«¡¤©L sa
— t¯¬¯³¡ g¡³L sa
Frankrike
— s¯£©é´é ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥³ §¡º ¤µ sµ¤Moµ¥³´L ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ´²¡®³°¯²´ ¡¶ §¡³
— g¡º ¤¥ f²¡®£¥L ³¯ ©®²ä´´¡´³ ¯£¨ ¢¥¤²©¶¥² ¶¥²«³¡¨¥´ ¥®¬©§´ ¤¥® 䮤²¡¤¥ ¬¯© ®o
TVMVRX ¡¶ ¤¥® X ¡°²©¬ QYTV ³µ² ¬¡
®¡´©¯®¡¬©³¡´©¯® ¤¥ ¬G鬥£´²©£©´é ¥´ ¤µ §¡º
— e®¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¥¬ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¡²´©«¥¬ RS © ¤¥® 䮤²¡¤¥ ¬¯© ®o
TVMVRX ¡¶ ¤¥® X ¡°²©¬
QYTV ³µ² ¬¡ ®¡´©¯®¡¬©³¡´©¯® ¤¥ ¬G鬥£´²©£©´é ¥´ ¤µ §¡º
— c¯°¡§®©¥ ¦²¡®ç¡©³¥ ¤µ é´¨¡®¥L ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ´²¡®³°¯²´ ¡¶ §¡³
— l¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ³¯ ¢©¬¤¡´³ ¡¶ ¤¥ ¬¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥²®¡L ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ¶ä²¥M
¤©³´²©¢µ´©¯®
Irland
— b¯²¤ gᩳ É©²¥¡®®
— a®¤²¡ ¥®¨¥´¥² ³¯ «¡® ¨¡ ´©¬¬³´å®¤ ¦²å® c¯©³³©¯® ¦¯² e®¥²§¹ r¥§µ¬¡´©¯® ¦ö² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¥¬¬¥² ö¶¥²¦ö²©®§ ¡¶
®¡´µ²§¡³ ¥®¬©§´ ¢¥³´ä¥¬³¥²®¡ © g¡³ a£´³ QYWV ´¯ RPPR
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/45
— e®¨¥´¥² ¥¤ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ e¬¥£´²©£©´¹ r¥§µ¬¡´©¯® a£´ QYYY ¯£¨ ³¯ © ¥§¥®³«¡° ¡¶ ¯°¥²¡´ö²¥² ¦ö² ”c¯¢©®¥¤ h¥¡´
¡®¤ p¯·¥² p¬¡®´³
” ¨¡² ¡®³¶¡² ¦ö² ¶ä²¥¤©³´²©¢µ´©¯®
Italien
— snam r¥´¥ g¡³ s°aL sNgNmN ¯£¨ edison tN ¥ sN ¦ö² ´²¡®³°¯²´ ¡¶ §¡³
— e®¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ §¡³L ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ´¥³´¯ µ®©£¯ ¤¥¬¬¥ ¬¥§§© ³µ¬¬’¡³³µ®º©¯®¥ ¤¥© °µ¢¢¬©£©
³¥²¶©º© ¤¡ °¡²´¥ ¤¥© £¯µ®© ¥ ¤¥¬¬¥ °²¯¶©®£¥ ¡°°²¯¶¡´¯ £¯® ²¥§©¯ ¤¥£²¥´¯ QU ¯´´¯¢²¥ QYRUL ®N RUWX ¯£¨ ¡¶ dNpNrN T
¯´´¯¢²¥ QYXVL ®N YPR
— e®¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¶ä²¥ ´©¬¬ ¡¬¬ä®¨¥´¥®L © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¡²´©«¥¬ QP © ¬¥§§¥ RY ¡§§©¯ QYXR ®N
SPX
– n¯²¥² ¦ö² ¢¥§²ä®³®©®§ ¡¶ ¥¬¦ö²¢²µ«®©®§L µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¦ö²®¹¢¡²¡ ¥®¥²§©«ä¬¬¯²L «²¡¦´¶¥²« ³¯ ¡®¶ä®¤¥² ¡®®¡´
¢²ä®³¬¥ ä® «¯¬¶ä´¥
— l¯«¡¬¡ ¥®¨¥´¥² ¯£¨ ¤¥²¡³ «¯®³¯²´©¥² ³¯ ¬¥¶¥²¥²¡² ¶ä²¥ ´©¬¬ ¡¬¬ä®¨¥´¥®
Luxemburg
— s¯£©é´é ¤¥ ´²¡®³°¯²´ ¤¥ §¡º soteg sa
— g¡³·©¥²« e³£¨Mu¥¬º¥£¨´ sa
— s¥²¶©£¥ ©®¤µ³´²©¥¬ ¤¥ ¬¡ v©¬¬¥ ¤¥ dµ¤¥¬¡®§¥
— s¥²¶©£¥ ©®¤µ³´²©¥¬ ¤¥ ¬¡ v©¬¬¥ ¤¥ lµ¸¥¢¯µ²§
— l¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ³¯ ¢©¬¤¡´³ ¡¶ ¤¥ ¬¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥²®¡L ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ¶ä²¥M
¤©³´²©¢µ´©¯®
Nederländerna
— m¹®¤©§¨¥´¥² ¦ö² ´²¡®³°¯²´ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ §¡³ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ¥´´ ´©¬¬³´å®¤ H¶¥²§µ®®©®§I µ´¦ä²¤¡´ ¡¶ «¯µ®¡¬¡
¹®¤©§¨¥´¥² © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ g¥¥¥®´¥·¥´
— m¹®¤©§¨¥´¥² °å «¯µ®M ¯£¨ °²¯¶©®³®©¶å ¦ö² ö¶¥²¦ö²©®§ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ §¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ g¥¥¥®´¥·¥´ ¥¬¬¥²
p²¯¶©®£©¥·¥´
— l¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ¡¶ ³å¤¡®¡L ¶©¬«¡ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² µ°°¶ä²®©®§ å´ ¡¬¬ä®¨¥´¥®
Österrike
— m¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ e®¥²§©¥·©²´£¨¡¦´³§¥³¥´ºL ¤rgbQ i s QTUQOQYSUL ²¥³°¥«´©¶¥ g¡³·©²´³£¨¡¦´³§¥³¥´ºL
bgbQ i n²N QRQORPPPL © §ä¬¬¡®¤¥ ¶¥²³©¯®L ¨¡² ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´ ö¶¥²¦ö²¡ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡ §¡³
— m¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ ¥®¬©§´ g¥·¥²¢¥¯²¤®µ®§L bgbQ n²N QYTOQYYTL © §ä¬¬¡®¤¥ ¶¥²³©¯®L ¨¡² ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´ ö¶¥²¦ö²¡ ¥¬¬¥²
¤©³´²©¢µ¥²¡ ¶ä²¥
Portugal
— e®¨¥´¥² ³¯ ´²¡®³°¯²´¥²¡² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡² §¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¡²´©«¥¬ Q © d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
XORPPP ¡¶ ¤¥® X ¦¥¢²µ¡²©L
¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¦ö² °µ®«´¥²®¡ S ©©L S ©©© ¯£¨ S ¢ © ¤¥® ®ä®¤¡ ¡²´©«¥¬®
Finland
— o¦¦¥®´¬©§¡ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¥®¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ®¡´µ²§¡³®ä´¥´³ ö¶¥²¦ö²©®§³³¹³´¥ ¯£¨ ö¶¥²¦ö²©®§ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶
®¡´µ²§¡³ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ¥´´ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ S «¡°N Q ç ¥¬¬¥² V «¡°N Q ç ®¡´µ²§¡³¡²«®¡¤³¬¡§¥® HUPXORPPPI ³¡´
«¯µ®¡¬¡ ¥®¨¥´¥² ¥¬¬¥² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¦ö²¥´¡§ ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ¦²¡³´ä¬¬®©®§L ´²¡®³°¯²´L ¤©³´²©¢µ´©¯® ¥¬¬¥² ©®¡´®©®§ ¡¶
¶ä²¥
Sverige
— e®¨¥´¥² ³¯ ´²¡®³°¯²´¥²¡² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡² §¡³ ¥¬¬¥² ¶ä²¥ ¥¤ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ¬¡§¥® HQYWXZQVPI ¯ ¶©³³¡
²ö²¬¥¤®©®§¡²
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/46
Förenade kungariket
— e® ¯¦¦¥®´¬©§ §¡³´²¡®³°¯²´ö² ¥®¬©§´ ¡¶³®©´´ WNQ © g¡³ a£´ QYXV
— e® °¥²³¯® ³¯ µ´³¥´´³ ´©¬¬ ¥®´²¥°²¥®ö² ¦ö² §¡³¦ö²³ö²ª®©®§ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ X © g¡³ Hn¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤I o²¤¥² QYYV
— e® ¬¯«¡¬ ¹®¤©§¨¥´ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ¥¬¬¥² ³«ö´¥² ¥´´ ¦¡³´ ®ä´ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ¥¬¬¥² «¯¥² ¡´´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡
´ªä®³´¥² ¦ö² ¡¬¬ä®¨¥´¥® © ¦²å§¡ ¯ °²¯¤µ«´©¯®L ´²¡®³°¯²´ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¶ä²¥
— e® °¥²³¯® ¥¤ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ¡¶³®©´´ VNQ¡ © e¬¥£´²©£©´¹ a£´ QYXYL ¶¡²³ ´©¬¬³´å®¤ ¯¦¡´´¡² ¢¥³´ä¥¬³¥²®¡ © ¡¶³®©´´
QPNS © ¤¥®®¡ ¬¡§
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤ h¯µ³©®§ e¸¥£µ´©¶¥
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/47
BILAGA II
UPPHANDLANDE ENHETER INOM SEKTORERNA FÖR PRODUKTION, TRANSPORT ELLER DISTRIBU-
TION AV EL
Belgien
— sa e¬¥£´²¡¢¥¬ sa e¬¥£´²¡¢¥¬Onv e¬¥£´²¡¢¥¬nv e¬¥£´²¡¢¥¬
— k¯µ®¥² ¯£¨ ©®´¥²«¯µ®¡¬¡ ¢¯¬¡§L ¦ö² ¤¥®®¡ ¤¥¬ ¡¶ ¤¥²¡³ ¶¥²«³¡¨¥´¥²
— sa s¯£©é´é ¤¥ p²¯¤µ£´©¯® ¤Ge¬¥£´²©£©´é sa s¯£©é´é ¤¥ p²¯¤µ£´©¯® ¤Ge¬¥£´²©£©´éOnv e¬¥«´²©£©´¥©´³°²¯¤µ£´©¥ m¡¡´³£¨¡°M
°©ªnv e¬¥«´²©£©´¥©´³°²¯¤µ£´©¥ m¡¡´³£¨¡°°©ª
Danmark
— e®¨¥´¥² ³¯ ³«ö´¥² ¥¬°²¯¤µ«´©¯® ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ç QP © ¬¯¶ ¯ ¥¬¦¯²³¹®©®§L ª¦² ¬¯¶¢¥«¥®¤´§ø²¥¬³¥ ®²
WVW ¡¶ ¤¥® RX ¡µ§µ³´© RPPQ
— e®¨¥´¥² ³¯ ³«ö´¥² ¥¬´²¡®³°¯²´ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ç QY © ¬¯¶ ¯ ¥¬¦¯²³¹®©®§L ª¦² ¬¯¶¢¥«¥®¤´§ø²¥¬³¥ ®² WVW
¡¶ ¤¥® RX ¡µ§µ³´© RPPQ
— e®¨¥´¥² ³¯ ¨¡² ³¹³´¥¡®³¶¡² ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ç RW © ¬¯¶ ¯ ¥¬¦¯²³¹®©®§L ª¦² ¬¯¶¢¥«¥®¤´§ø²¥¬³¥ ®² WVW
¡¶ ¤¥® RX ¡µ§µ³´© RPPQ
Tyskland
— m¹®¤©§¨¥´¥²L ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ¡¶ ³å¤¡®¡L ¥¬¬¥² ¦ö²¥´¡§ ¥¤ ³´¡´¥® ³¯ ¡ª¯²©´¥´³ä§¡²¥
³¯ ¦ö²³ö²ª¥² ¡®¤²¡ ¥¤ §¡³ ¥¬¬¥² ¶ä²¥L ¥¬¬¥² ¤²©¶¥² ¥´´ ®ä´ ¦ö² ³å¤¡® ¦ö²³ö²ª®©®§ ´©¬¬ ¡¬¬ä®¨¥´¥®L © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ç
RNS © g¥³¥´º¥³ ü¢¥² ¤©¥ e¬¥«´²©º©´ä´³M µ®¤ g¡³¶¥²³¯²§µ®§ He®¥²§©¥·©²´³£¨¡¦´³§¥³¥´ºI ¡¶ ¤¥® RT ¡°²©¬ QYYXL ³¥®¡³´
䮤²¡¤ ¤¥® QP ®¯¶¥¢¥² RPPQ
Grekland
— ”ΔΗΜΌΣΙΑ ΕΠΙΧΕΊΡΗΣΗ ΗΛΕΚΤΡΙΣΜΟΎ ΑNΕN” H¯¦¦¥®´¬©§´ ¥¬¢¯¬¡§IL ©®²ä´´¡´ §¥®¯ ¬¡§ QTVXOQYUP ¯ ©®²ä´´¡®¤¥ ¡¶
ΔΕΗ ¯£¨ ¥¤ ¶¥²«³¡¨¥´ ¥®¬©§´ ¬¡§ RWWSOQYYY ¯£¨ °²¥³©¤¥®´¤¥«²¥´ SSSOQYYY
— fö²¥´¡§¥´ ”ΔΙΑΧΕΙΡΙΣΤΗΣ ΕΛΛΗΝΙΚΟΥ ΣΥΣΤΗΜΑΤΟΣ ΜΕΤΑΦΟΡΑΣ ΗΛΕΚΤΡΙΚΗΣ ΕΝΕΡΓΕΙΑΣ ΑNΕN”L 䶥® ¢¥´¥£«®¡´
”ΔΙΑΧΕΙΡΙΣΤΗΣ ΤΟΥ ΣΥΣΤΗΜΑΤΟΣ ¥¬¬¥² ΔΕΣΜΗΕ”L ©®²ä´´¡´ §¥®¯ °²¥³©¤¥®´¤¥«²¥´ SRXORPPP HΦΕΚ RVXI © ¥®¬©§¨¥´
¥¤ ¡²´©«¥¬ QT © ¬¡§ RWWSOQYYY
Spanien
— r¥¤ e¬é£´²©£¡ ¤¥ e³°¡ñ¡L sa
— e®¤¥³¡L sa
— i¢¥²¤²¯¬¡L sa
— u®©ó® f¥®¯³¡L sa
— h©¤²¯¥¬é£´²©£¡ ¤¥¬ c¡®´á¢²©£¯L sa
— e¬¥£´²¡ ¤¥¬ v©¥³§¯L sa
— o´²¡³ ¥®´©¤¡¤¥³ ¥®£¡²§¡¤¡³ ¤¥ ¬¡ °²¯¤µ££©ó®L ´²¡®³°¯²´¥ ¹ ¤©³´²©¢µ£©ó® ¤¥ ¥¬¥£´²©£©¤¡¤ ¥® ¶©²´µ¤ ¤¥ ¬¡ l¥¹ UTOQYYWL
¤¥ RW ¤¥ ®¯¶©¥¢²¥L ¤¥¬ s¥£´¯² ¥¬é£´²©£¯ ¹ ³µ ®¯²¡´©¶¡ ¤¥ ¤¥³¡²²¯¬¬¯N
Frankrike
— e¬¥£´²©£©´é ¤¥ f²¡®£¥L ³¯ ©®²ä´´¡´³ ¯£¨ ¢¥¤²©¶¥² ¶¥²«³¡¨¥´ ¥®¬©§´ ¤¥® 䮤²¡¤¥ ¬¯© ®o
TVMVRX ¡¶ ¤¥® X ¡°²©¬ QYTV
³µ² ¬¡ ®¡´©¯®¡¬©³¡´©¯® ¤¥ ¬G鬥£´²©£©´é ¥´ ¤µ §¡º
— e®¨¥´¥² ³¯ ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¥¬ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¡²´©«¥¬ RS © ¤¥® 䮤²¡¤¥ ¬¯© ®o
TVMVRX ¡¶ ¤¥® X ¡°²©¬ QYTV ³µ² ¬¡
®¡´©¯®¡¬©³¡´©¯® ¤¥ ¬G鬥£´²©£©´é ¥´ ¤µ §¡º
— c¯°¡§®©¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤µ r¨ô®¥
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/48
Irland
— t¨¥ e¬¥£´²©£¹ sµ°°¬¹ b¯¡²¤
— esb i®¤¥°¥®¤¥®´ e®¥²§¹ {esbie – ¥¬¬¥¶¥²¡®³¥²}
— s¹®¥²§¥® l´¤ {¥¬°²¯¤µ«´©¯®}
— v©²©¤©¡® e®¥²§¹ sµ°°¬¹ l´¤ {¥¬¬¥¶¥²¡®³¥²}
— hµ®´³´¯·® p¯·¥² l´¤ {¥¬°²¯¤µ«´©¯®}
— b¯²¤ gᩳ É©²¥¡®® {¥¬¬¥¶¥²¡®³¥²}
— e¬¬¥¶¥²¡®´ö²¥² ¯£¨ ¥¬°²¯¤µ£¥®´¥² ¥¤ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ e¬¥£´²©£©´¹ r¥§µ¬¡´©¯® a£´ QYYY
Italien
— b¯¬¡§ © g²µ°°¯ e®¥¬ ³¯ ¡®³¶¡²¡² ¦ö² °²¯¤µ«´©¯®L ö¶¥²¦ö²©®§ ¯£¨ ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¥¬L ¥®¬©§´ ¤¥£²¥´¯ ¬¥§©³¬¡´©¶¯ ¡¶
¤¥® QV ¡²³ QYYYL ®² WY ¯£¨ ³¥®¡²¥ 䮤²©®§¡² ¯£¨ ´©¬¬ä§§
— a®¤²¡ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ¯°¥²¥²¡² °å «¯®£¥³³©¯®³¢¡³©³ ¥®¬©§´ ¤¥£²¥´¯ ¬¥§©³¬¡´©¶¯ ¡¶ ¤¥® QV ¡²³ QYYYL ®² WY
Luxemburg
— c¯°¡§®©¥ §²¡®¤M¤µ£¡¬¥ ¤ô鬥£´²©£©´é ¤¥ lµ¸¥¢¯µ²§ HcegedelI ³¯ °²¯¤µ£¥²¡² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¥¬ ¥®¬©§´
£¯®¶¥®´©¯® ¤µ QQ ®¯¶¥¢²¥ QYRW £¯®£¥²®¡®´ ¬
’é´¡¢¬©³³¥¥®´ ¥´ ¬’¥¸°¬¯©´¡´©¯® ¤¥³ ²é³¥¡µ¸ ¤¥ ¤©³´²©¢µ´©¯® ¤’鮥²§©¥
鬥£´²©±µ¥ ¤¡®³ ¬¥ g²¡®¤Mdµ£¨é ¤µ lµ¸¥¢¯µ²§L §¯¤«ä®¤ §¥®¯ ¬¡§ ¡¶ ¤¥® T ª¡®µ¡²© QYRX
— l¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² ´²¡®³°¯²´ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¥¬
— s¯£©¥´é 鬥£´²©±µ¥ ¤¥ ¬G oµ² HseoI
— s¹®¤©£¡´ ¤¥³ £¯µ®¥³ sidor
Nederländerna
— m¹®¤©§¨¥´¥² ¦ö² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¥¬ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ¥´´ ´©¬¬³´å®¤ H¶¥²§µ®®©®§I µ´¦ä²¤¡´ ¡¶ °²¯¶©®³¹®¤©§¨¥´¥² © ¥®¬©§¨¥´
¥¤ p²¯¶©®£©¥·¥´
Österrike
— m¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ e¬¥«´²©º©´ä´³·©²´³£¨¡¦´³M µ®¤ o²§¡®©³¡´©¯®³§¥³¥´ºL bgbQ i n²N QTSOQYYX © §ä¬¬¡®¤¥
¶¥²³©¯®L ²¥³°¥«´©¶¥ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ e¬¥«´²©º©´ä´³·©²´³£¨¡¦´³H·¥³¥®I§¥³¥´º¥® © ¤¥ ®©¯ ¤¥¬³´¡´¥²®¡ ¤²©¶¥² ¥´´ ö¶¥²¦ö²©®§³M
¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯®³®ä´
Portugal
— grundtillstÅnd
— electricadade de portugal HedpI ³¯ ©®²ä´´¡´³ ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QXROYU ¡¶ ¤¥® RW ªµ¬© QYYUL ³¯
µ´¦¯²¡´³ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
UVOYW ¡¶ ¤¥® QT ¡²³ QYYW
— empresa elÉctrica dos aÇores HedaI ³¯ ¶¥²«¡² © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ d¥£²¥´¯‑l¥§©³¬¡´©¶¯ r¥§©¯®¡¬ ®o
QUOYVOa
¡¶ ¤¥® Q ¡µ§µ³´© QYYV
— empresa de electridade de madeira HeemI ³¯ ¶¥²«¡² © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
YYOYQ ¯£¨ d¥£²¥´¯M
l¥© ®o
QPPOYQL ¢å¤¡ ¡¶ ¤¥® R ¡²³ QYYQ
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/49
— produktion av elenergi
— e®¨¥´¥² ³¯ °²¯¤µ£¥²¡² ¥¬ ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QXSOYU ¡¶ ¤¥® RW ªµ¬© QYYUL ³¯ µ´¦¯²¡´³ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤
d¥£²¥´¯ ‑l¥© ®o
UVOYWL ¡¶ ¤¥® QT ¡²³ QYYWL 䮤²¡¤ §¥®¯ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QYXORPPPL ¡¶ ¤¥® RT ¡µ§µ³´© RPPP
— o¢¥²¯¥®¤¥ ¥¬°²¯¤µ£¥®´¥² ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QXYOXXL ¡¶ ¤¥® RW ¡ª QYXXL ³¯ µ´¦¯²¡´³ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤
d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QVXOYY ¡¶ ¤¥® QX ¡ª QYYYL ®o
SQSOYU ¡¶ ¤¥® RT ®¯¶¥¢¥² QYYUL ®o
SQRORPPQ ¡¶ ¤¥® QP
¤¥£¥¢¥² RPPQ ¯£¨ ®o
SSYMcRPPQ ¡¶ ¤¥® RY ¤¥£¥¢¥² RPPQ
— transport av elenergi
— e®¨¥´¥² ³¯ ´²¡®³°¯²´¥²¡² ¥¬ ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QXUOYU ¡¶ ¤¥® RW ªµ¬© QYYUL ³¯ µ´¦¯²¡´³ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤
d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
UVOYW ¡¶ ¤¥® QT ¡²³ QYYW
— distribution av elenergi
— e®¨¥´¥² ³¯ ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¥¬ ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QXTOYU ¡¶ ¤¥® RW ªµ¬© QYYUL ³¯ 䮤²¡´³ §¥®¯ d¥£²¥´¯Ml¥©
®o
UVOYW ¡¶ ¤¥® QT ¡²³ QYYWL ¯£¨ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
STTMbOXR ¡¶ ¤¥® QY ³¥°´¥¢¥² QYXR ¯£¨ d¥£²¥´¯Ml¥© ® o
STQOYP ¡¶ ¤¥® SP ¯«´¯¢¥² QYYP
Finland
— k¯µ®¡¬¡ ¥®¨¥´¥² ¯£¨ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¦ö²¥´¡§ ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² °²¯¤µ«´©¯® ¡¶ ¥¬ ³¡´ ¥®¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö²
µ°°²ä´´¨å¬¬¡®¤¥´ ¡¶ ®ä´ ¦ö² ö¶¥²¦ö²©®§ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¥¬ ¯£¨ ¦ö² ¥¬ö¶¥²¦ö²©®§L ³¡´ ¦ö² ¥¬³¹³´¥L ¥¤ ³´ö¤ ¡¶
¥´´ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ T ¥¬¬¥² QV ç ¥¬¡²«®¡¤³¬¡§¥®¥¬¡²«®¡¤³¬¡§¥® HSXVOQYYUI
Sverige
— e®¨¥´¥² ³¯ ´²¡®³°¯²´¥²¡² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¥¬ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ «¯®£¥³³©¯® ³¯ ¢¥¶©¬ª¡´³ ¥®¬©§´ ¥¬¬¡§¥® HQYYWZXUWI
Förenade kungariket
— e® °¥²³¯® ¥¤ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ¡¶³®©´´ V © e¬¥£´²©£©´¹ a£´ QYXY
— e® °¥²³¯® ¥¤ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ QPNQ © e¬¥£´²©£©´¹ Hn¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤I o²¤¥² QYYR
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/50
BILAGA III
UPPHANDLANDE ENHETER INOM SEKTORERNA FÖR PRODUKTION, TRANSPORT ELLER DISTRIBU-
TION AV DRICKSVATTEN
Belgien
— a±µ©®´¥²
— k¯µ®¥² ¯£¨ ©®´¥²«¯µ®¡¬¡ ¢¯¬¡§L ¦ö² ¤¥®®¡ ¤¥¬ ¡¶ ¤¥²¡³ ¶¥²«³¡¨¥´¥²
— s¯£©é´¥ ·¡¬¬¯®®¥ ¤¥³ e¡µ¸
— v¬¡¡³ m¡¡´³£¨¡°°©ª ¶¯¯² w¡´¥²¶¯¯²º©¥®©®§
Danmark
— a®¬ä§§®©®§¡² ¦ö² ¶¡´´¥®¦ö²³ö²ª®©®§ ¥®¬©§´ ¤¥¦©®©´©¯® © ç SNS © ¬¯¶¢¥«¥®¤´§ø²¥¬³¥ ®²N QSP ¯ ¶¡®¤¦¯²³¹®©®§L §ä¬¬¡®¤¥
¦²å® ¤¥® RV ¦¥¢²µ¡²© QYYY
Tyskland
— m¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¤¥¬³´¡´¥²®¡³ e©§¥®¢¥´²©¥¢³¶¥²¯²¤®µ®§¥® ¥¬¬¥² M§¥³¥´º¥® µ´¶©®®¥² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡²
¶¡´´¥® H¥§¥®¦ö²¥´¡§¡®¤¥ © «¯µ®¡¬ ²¥§©I
— m¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ g¥³¥´º¥® ü¢¥² ¤©¥ k¯µ®¡¬¥ g¥¥©®³£¨¡¦´³¡²¢¥©´ ¯¤¥² zµ³¡¥®¡²¢¥©´ ¤¥²
l䮤¥² µ´¶©®®¥² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¶¡´´¥®
— m¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ µ´¶©®®¥² ¶¡´´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ g¥³¥´º ü¢¥² w¡³³¥²M µ®¤ b¯¤¥®¶¥²¢ä®¤¥ ¡¶ ¤¥® QR ¦¥¢²µ¡²© QYYQL
³¥®¡³´ 䮤²¡¤ ¤¥® QU ¡ª RPPR
— k¯µ®¡¬¡ ¦ö²¥´¡§ ³¯ µ´¶©®®¥² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¶¡´´¥® °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ k¯µ®¡¬§¥³¥´º¥L ³ä²³«©¬´ g¥¥©®¤¥¶¥M
²¯²¤®µ®§¥® ¤¥² l䮤¥²
— fö²¥´¡§ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ a«´©¥®§¥³¥´º ¡¶ ¤¥® V ³¥°´¥¢¥² QYVUL ³¥®¡³´ 䮤²¡¤ ¤¥® QY ªµ¬© RPPRL ¥¬¬¥² ¥®¬©§´ g¢hM
g¥³¥´º ¡¶ ¤¥® RP ¡°²©¬ QXYRL ³¥®¡³´ 䮤²¡¤ ¤¥® QY ªµ¬© RPPRL ¥¬¬¥² ¥¤ ²ä´´³¬©§ ³´ä¬¬®©®§ ³¯ k¯¡®¤©´§¥³¥¬¬M
³£¨¡¦´L ¶©¬«¡ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¥´´ ³ä²³«©¬´ ¡¶´¡¬ ¥¤ ²¥§©¯®¡¬¡ ¥¬¬¥² ¬¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² µ´¶©®®¥² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¶¡´´¥®
Grekland
— ”Εταιρεία Υδρεύσεωςκαι ΑποχετεύσεωςΠρωτευούσηςΑNΕN” H”ΕNΥNΔNΑNΠN” ¥¬¬¥² ”ΕNΥNΔNΑNΠN ΑNΕN”I Ha´¥®³ ¶¡´´¥®¢¯¬¡§IN
b¯¬¡§¥´³ ²ä´´³¬©§¡ ³´ä¬¬®©®§ ²¥§¬¥²¡³ §¥®¯ ¢¥³´ä¥¬³¥²®¡ © ¬¡§ RQYPOQYRP ¯£¨ ¬¡§ RTQTOQYYVL ³¡´ ¡¶ «¯M
°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¢¥³´ä¥¬³¥² © ¬¡§ QPVXO XP ¯£¨ ¢¥³´ä¥¬³¥² © ¬¡§ RWTTOQYYY
— ”Εταιρεία Ύδρευσηςκαι ΑποχέτευσηςΘεσσαλονίκηςΑNΕN” H”ΕNΥNΑNΘN ΑNΕN”I Ht¨¥³³¡¬¯®©«©³ ¶¡´´¥®¢¯¬¡§IL ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶
¢¥³´ä¥¬³¥²®¡ © ¬¡§ RYSWORPPQ H
ΦΕΚ QVY Α΄I ¯£¨ ¬¡§ RVUQOQYYX HΦΕΚ RTX Α΄I
— ”Δημοτική Επιχείρηση Ύδρευσηςκαι ΑποχέτευσηςΜείζονοςΠεριοχήςΒόλου” H”ΔΕΥΑΜΒ”I Hv¯¬¯³²¥§©¯®¥®³ ¶¡´´¥®¢¯¬¡§IL
¶¥²«³¡´ ¥®¬©§´ ¬¡§ XYPOQYWY
— ”ΔημοτικέςΕπιχειρήσειςΎδρευσης– Αποχέτευσης” H«¯µ®¡¬¡ ¶¡´´¥®¢¯¬¡§IL ³¯ °²¯¤µ£¥²¡² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¶¡´´¥®
¥®¬©§´ ¬¡§ QPVYOXP ¡¶ ¤¥® RS ¡µ§µ³´© QYXP
— ”Σύνδεσμοι Ύδρευσης” H³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ¡¶ ¬¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥²I ¶¥²«³¡¡ ¥®¬©§´ °²¥³©¤¥®´¤¥«²¥´ ΠNΔNTQPOQYYUL ©
¥®¬©§¨¥´ ¥¤
Κώδικα Δήμων και Κοινοτήτων H¬¡§³¡¬©®§ ¦ö² «¯µ®¥² ¯£¨ ²¥§©¯®¥²I
— ”Δήμοι και Κοινότητες” H«¯µ®¥² ¯£¨ ²¥§©¯®¥²I ¶¥²«³¡¡ ¥®¬©§´ °²¥³©¤¥®´¤¥«²¥´ ΠNΔNTQPOQYYUL © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤
Κώδικα Δήμων και Κοινοτήτων H¬¡§³¡¬©®§ ¦ö² «¯µ®¥² ¯£¨ ²¥§©¯®¥²I
Spanien
— m¡®£¯µ®©¤¡¤ ¤¥ c¡®¡¬¥³ ¤¥ t¡©¢©¬¬¡
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/51
— o´²¡³ ¥®´©¤¡¤¥³ °ú¢¬©£¡³ ©®´¥§²¡¤¡³ ¯ ¤¥°¥®¤©¥®´¥³ ¤¥ ¬¡³ c¯µ®©¤¡¤¥³ aµ´ó®¯¡³ ¹ ¤¥ ¬¡³ c¯²°¯²¡£©¯®¥³ ¬¯£¡¬¥³
±µ¥ ¡£´ú¡® ¥® ¥¬ ᢩ´¯ ¤¥ ¬¡ ¤©³´²©¢µ£©ó® ¤¥ ¡§µ¡ °¯´¡¢¬¥
— o´²¡³ ¥®´©¤¡¤¥³ °²©¶¡¤¡³ ±µ¥ ´©¥®¥® £¯®£¥¤©¤¯³ ¤¥²¥£¨¯³ ¥³°¥£©¡¬¥³ ¯ ¥¸£¬µ³©¶¯³ °¯² ¬¡³ c¯²°¯²¡£©¯®¥³ ¬¯£¡¬¥³ ¥® ¥¬
ᢩ´¯ ¤¥ ¬¡ ¤©³´²©¢µ£©ó® ¤¥ ¡§µ¡ °¯´¡¢¬¥
Frankrike
— t¥²²©´¯²©¥¬¬¡ ³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ¯£¨ ¬¯«¡¬¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¥®¨¥´¥² ³¯ ³¶¡²¡² ¦ö² °²¯¤µ«´©¯® ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¤²©£«³M
¶¡´´¥®
Irland
— e®¨¥´¥² ³¯ °²¯¤µ£¥²¡² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¶¡´´¥® ¥®¬©§´ l¯£¡¬ g¯¶¥²®¥®´ {s¡®©´¡²¹ s¥²¶©£¥³} a£´ QXWX ´¯ QYVT
Italien
— o²§¡® ³¯ ³¶¡²¡² ¦ö² ¦ö²¶¡¬´®©®§¥® ¡¶ ¶¡´´¥®¦ö²³ö²ª®©®§ © ¯¬©«¡ ³«¥¤¥®L ¥®¬©§´ ´¥³´¯ µ®©£¯ ¤¥¬¬¥ ¬¥§§© ³µ¬¬’¡³³µ®º©¯®¥
¤¥© °µ¢¢¬©£© ³¥²¶©º© ¤¡ °¡²´¥ ¤¥© £¯µ®© ¥ ¤¥¬¬¥ °²¯¶©®£¥L §¯¤«ä®¤ §¥®¯ ²¥§©¯ ¤¥£²¥´¯ ¡¶ ¤¥® QU ¯«´¯¢¥² QYRU ®N
RUWX ¯£¨ ¡¶ dNpNrN ¡¶ ¤¥® T ¯«´¯¢¥² QYXVL ®N YPR ³¡´ ¤¥£²¥´¯ ¬¥§©³¬¡´©¶¯ ¡¶ ¤¥® QX ¡µ§µ³´© RPPRL ®N RVW ²¥£¡®´¥
©¬ ´¥³´¯ µ®©£¯ ¤¥¬¬¥ ¬¥§§© ³µ¬¬
’¯²¤©®¡¥®´¯ ¤¥§¬© ¥®´© ¬¯£¡¬©L ¥¤ ³ä²³«©¬¤ ¨ä®¶©³®©®§ ¦²å® QQR ´©¬¬ QQV
— e®´¥ ¡µ´¯®¯¯ ¡£±µ¥¤¯´´¯ °µ§¬©¥³¥L H¡µ´¯®¯´ ¶¡´´¥®¶¥²« © a°µ¬©¥®I ©®²ä´´¡´ §¥®¯ rNdNlN ¡¶ ¤¥® QY ¯«´¯¢¥²
QYQYL ®N RPVP
— e®´¥ ¡£±µ¥¤¯´´© ³©£©¬©¡®©L H³©£©¬©¡®³«´ ¶¡´´¥®¶¥²«I ©®²ä´´¡´ §¥®¯ ¬¥§§© ²¥§©¯®¡¬© ¡¶ ¤¥® T ³¥°´¥¢¥² QYWYL ®N ROR ¯£¨
¡¶ ¤¥® Y ¡µ§µ³´© QYXPL ®N XQ
— e®´¥ ³¡²¤¯ ¡£±µ¥¤¯´´© ¥ ¦¯§®¡´µ²¥L H³¡²¤©³«´ ¶¡´´¥®‑ ¯£¨ ¡¶¬¯°°³¶¥²«I ©®²ä´´¡´ §¥®¯ ¬¡§ ¡¶ ¤¥® U ªµ¬© QYVSL ®² Y
Luxemburg
— l¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ ¡®³¶¡²¡² ¦ö² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¶¡´´¥®
— k¯µ®¡¬¡ ³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ³¯ ¡®³¶¡²¡² ¦ö² °²¯¤µ«´©¯® ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¶¡´´¥®L ©®²ä´´¡¤¥ ¥®¬©§´ ¬¡§¥® ¡¶
¤¥® RS ¦¥¢²µ¡²© RPPQ ¯ ©®²ä´´¡®¤¥ ¡¶ «¯µ®¡¬¡ ³¡¡®³¬µ´®©®§¡² ³¹®¤©£¡´³ ¤¥ £¯µ®¥³L ³å³¯ ¤¥® 䮤²¡´³
¯£¨ «¯°¬¥´´¥²¡´³ ¡¶ ¬¡§¥® ¡¶ ¤¥® RS ¤¥£¥¢¥² QYUX ¯£¨ ¬¡§¥® ¡¶ ¤¥® RY ªµ¬© QYXQL ³¡´ ¥®¬©§´ ¬¡§¥® ¡¶ ¤¥® SQ
ªµ¬© QYVR ³¯ ³¹¦´¡² ´©¬¬ ¡´´ ³´ä²«¡ ¤²©£«³¶¡´´¥®¦ö²³ö²ª®©®§¥® © s´¯²¨¥²´©§¤ö¥´ lµ¸¥¢µ²§ ¦²å® ²¥³¥²¶¯¡²¥® ©
e³£¨
‑³µ²‑sû²¥
Nederländerna
— m¹®¤©§¨¥´¥² ¦ö² µ´¶©®®©®§ ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ¶¡´´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ w¡´¥²¬¥©¤©®§·¥´
Österrike
— k¯µ®¥² ¯£¨ «¯µ®¦ö²¢µ®¤ ³¯ µ´¶©®®¥²L ö¶¥²¦ö² ¯£¨ ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¤²©£«³¶¡´´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ w¡³³¥²¶¥²³¯²M
§µ®§³§¥³¥´º¥® © ¤¥ ®©¯ ¤¥¬³´¡´¥²®¡
Portugal
— flerkommunala system – fö²¥´¡§ ³¯ ³¡¡®¦ö² ³´¡´¥® ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¡¬¬ä®®¡ ¥®¨¥´¥²L ³¯ ©®®¥¨¡²
¡ª¯²©´¥´¥® ¡¶ ¢¯¬¡§³«¡°©´¡¬¥´L ¥¤ °²©¶¡´¡ ¦ö²¥´¡§L ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SWYOYS ¡¶ ¤¥® U ®¯¶¥¢¥² QYYSN d©²¥«´
¡¤©®©³´²¡´©¯® ¡¶ ³´¡´¥® ä² ´©¬¬å´¥®
— kommunala system – k¯µ®¥²L «¯µ®¡¬¡ ³¡¡®³¬µ´®©®§¡²L «¯µ®¡¬©³¥²¡¤¥ ©®²ä´´®©®§¡²L ¦ö²¥´¡§ ¥¤
¨¥¬´ ¥¬¬¥² ´©¬¬ ³´ö²³´¡ ¤¥¬¥® ¯¦¦¥®´¬©§ä§´ «¡°©´¡¬ ¥¬¬¥² °²©¶¡´¡ ¦ö²¥´¡§L © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SWYOYS ¡¶ ¤¥® U
®¯¶¥¢¥² QYYS ¯£¨ ¥¤ ¬¡§ ®² UXOYXL ¡¶ ¤¥® QX ¡µ§µ³´© QYYX
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/52
Finland
— v¡´´¥®´ªä®³´¶¥²« ¥®¬©§´ S ç HQQYORPPQI ¬¡§¥® ¯ ¶¡´´¥®´ªä®³´¥²
Sverige
— l¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ¯£¨ «¯µ®¡¬¡ ¦ö²¥´¡§ ³¯ °²¯¤µ£¥²¡²L ´²¡®³°¯²´¥²¡² ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ¥²¡² ¤²©£«³¶¡´´¥® ¥®¬©§´ ¬¡§¥®
HQYWPZRTTI ¯ ¡¬¬ä®®¡ ¶¡´´¥® ¯£¨ ¡¶¬¯°°³¡®¬ä§§®©®§¡²
Förenade kungariket
— e´´ ¦ö²¥´¡§ ¥¤ ¡¶´¡¬ ³¯ ¶¡´´¥®¬¥¶¥²¡®´ö² ¥¬¬¥² ³¯ ¡¶¬¯°°³¦ö²¥´¡§ ¥®¬©§´ w¡´¥² i®¤µ³´²¹ a£´ QYYQ
— e® ¶¡´´¥®M ¯£¨ ¡¶¬¯°°³¹®¤©§¨¥´ ³¯ ©®²ä´´¡´³ ¥®¬©§´ ¡¶³®©´´ VR © l¯£¡¬ g¯¶¥²®¥®´ a£´ QYYT Hs£¯´¬¡®¤I
— d¥°¡²´¥®´ ¦¯² r¥§©¯®¡¬ d¥¶¥¬¯°¥®´ Hn¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤I
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/53
BILAGA IV
UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET JÄRNVÄGSTJÄNSTER
Belgien
— s¯£©é´é ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥³ c¨¥©®³ ¤¥ ¦¥² ¢¥¬§¥³On¡´©¯®¡¬¥ m¡¡´³£¨¡°°©ª ¤¥² b¥¬§©³£¨¥ s°¯¯²·¥§¥®
Danmark
— d¡®³«¥ ³´¡´³¢¡®¥² HdsbI
— v¥²«³¡¨¥´ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ¬¡§ ®² QSQW ¡¶ ¤¥® RP ¤¥£¥¢¥² RPPP ¯ ¡´³«¯µ®¥²®¥³ ¯¶¥²´¡§¥¬³¥ ¡¦ ¤¥ ³´¡´³¬©§¥
¥ª¥²¡®¤¥¬¥ © °²©¶¡´¢¡®¥²®¥
— ز¥³´¡¤³³¥¬³«¡¢¥´ iOs
Tyskland
— d¥µ´³£¨¥ b¡¨® ag
— a®¤²¡ ¦ö²¥´¡§ ³¯ µ´¦ö² ³°å²¢µ®¤®¡ ´ªä®³´¥² ¦ö² ¡¬¬ä®¨¥´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ç RNQ © a¬¬§¥¥©®¥³ e©³¥®¢¡¨®§¥³¥´º ¡¶
¤¥® RW ¤¥£¥¢¥² QYYSL ³¥®¡³´ 䮤²¡¤ ¤¥® RQ ªµ®© RPPR
Grekland
— ”oργανισμόςΣιδηροδρόμων ΕλλάδοςΑNΕN” H”ΟNΣNΕN ΑNΕN”I H¤¥ §²¥«©³«¡ ªä²®¶ä§¡²®¡³ ¯²§¡®©³¡´©¯®IL ¥®¬©§´ ¬¡§ RVWQOYX
— ”ΕΡΓΟΣΕ ΑNΕN”L ¥®¬©§´ ¬¡§ RSVVOYU
Spanien
— e®´¥ °ú¢¬©£¯ g¥³´¯² ¤¥ i®¦²¡¥³´²µ£´µ²¡³ f¥²²¯¶©¡²©¡³ HgifI
— r¥¤ n¡£©¯®¡¬ ¤¥ ¬¯³ f¥²²¯£¡²²©¬¥³ e³°¡ñ¯¬¥³ HrenfeI
— f¥²²¯£¡²²©¬¥³ ¤¥ ví¡ e³´²¥£¨¡ HfeveI
— f¥²²¯£¡²²©¬³ ¤¥ ¬¡ g¥®¥²¡¬©´¡´ ¤¥ c¡´¡¬µ®¹¡ HfgcI
— eµ³«¯ t²¥®¢©¤¥¡« Hb©¬¢¡¯I
— f¥²²¯£¡²²©¬¥³ ¤¥ ¬¡ g¥®¥²¡¬©´¡´ v¡¬¥®£©¡®¡ HfgvI
— f¥²²¯£¡²²©¬¥³ ¤¥ m¡¬¬¯²£¡
Frankrike
— s¯£©é´é ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥³ £¨¥©®³ ¤¥ ¦¥² ¦²¡®ç¡©³ ¯£¨ ¡®¤²¡ ªä²®¶ä§³®ä´ ³¯ ä² ö°°®¡ ¦ö² ¡¬¬ä®¨¥´¥®L ¯£¨ ³¯ ¡¶³¥³ ©
¬¯© ¤G¯²©¥®´¡´©¯® ¤¥³ ´²¡®³°¯²´³ ©®´é²©¥µ²³ ®ð XRMQQUS ¡¶ ¤¥® SP ¤¥£¥¢¥² QYXRL ¡¶¤¥¬®©®§ iiL «¡°©´¥¬ Q
— r¥³¥¡µ ¦¥²²é ¤¥ f²¡®£¥L ¯¦¦¥®´¬©§ ©®³´©´µ´©¯® ³¯ ©®²ä´´¡´³ §¥®¯ ¬¯© ®o
YWMQSU ¡¶ ¤¥® QS ¦¥¢²µ¡²© QYYW
Irland
— i¡²®²ó¤ É©²¥¡®® {i²©³¨ r¡©¬}
— r¡©¬·¡¹ p²¯£µ²¥¥®´ a§¥®£¹
Italien
— f¥²²¯¶©¥ ¤¥¬¬¯ s´¡´¯ sN°NaN Hi´¡¬©¥®³«¡ ªä²®¶ä§¥®I
— t²¥®©´¡¬©¡ sN°NaN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/54
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ªä²®¶ä§³´ªä®³´¥² °å «¯®£¥³³©¯®³¢¡³©³L ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ QP © ²¥§©¯ ¤¥£²¥´¯ ¡¶
¤¥® Y ¡ª QYQRL ®² QTTWL £¨¥ ¡°°²¯¶¡ ©¬ ´¥³´¯ µ®©£¯ ¤¥¬¬¥ ¤©³°¯³©º©¯®© ¤© ¬¥§§¥ °¥² ¬¥ ¦¥²²¯¶©¥ £¯®£¥³³¥ ¡¬¬G©®¤µ³´²©¡
°²©¶¡´¡L ¬¥ ´²¡¶©¥ ¡ ´²¡º©¯®¥ ¥££¡®©£¡ ¥ §¬© ¡µ´¯¯¢©¬©
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ªä²®¶ä§³´ªä®³´¥² °å «¯®£¥³³©¯®³¢¡³©³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ T © ¬¡§ ¡¶ ¤¥® QT
ªµ®© QYTYL ®² TQP
– c¯®£¯²³¯ ¤¥¬¬¯ s´¡´¯ °¥² ¬¡ ²©¡´´©¶¡º©¯®¥ ¤¥© °µ¢¢¬©£© ³¥²¶©º© ¤© ´²¡³°¯²´¯ ©® £¯®£¥³³©¯®¥
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ¥¬¬¥² ¬¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ªä²®¶ä§³´ªä®³´¥² °å «¯®£¥³³©¯®³¢¡³©³ ¥®¬©§´
¡²´©«¥¬ QT © ¬¡§ ¡¶ ¤¥® R ¡µ§µ³´© QYURL ®² QRRQ
– p²¯¶¶¥¤©¥®´© °¥² ¬G¥³¥²£©º©¯ ¥¤ ©¬ °¯´¥®º©¡¥®´¯ ¤© ¦¥²²¯¶©¥ ¥ ¤©
¡¬´²¥ ¬©®¥¥ ¤© ´²¡³°¯²´¯ ©® ²¥§©¥ ¤© £¯®£¥³³©¯®¥
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² «¯¬¬¥«´©¶¡ ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥² ¥®¬©§´ ¡²´©«¬¡²®¡ X ¯£¨ Y © ¤¥£²¥´¯
¬¥§©³¬¡´©¶¯ ¡¶ ¤¥® QY ®¯¶¥¢¥² QYYWL ®² TRR
– c¯®¦¥²©¥®´¯ ¡¬¬¥ ²¥§©¯®© ¥¤ ¡§¬© ¥®´© ¬¯£¡¬© ¤© ¦µ®º©¯®© ¥ £¯°©´©
©® ¡´¥²©¡ ¤© ´²¡³°¯²´¯ °µ¢¢¬©£¯ ¬¯£¡¬¥L ¡ ®¯²¡ ¤¥¬¬G¡²´©£¯¬¯ TL £¯¡ TL ¤¥¬¬¡ lN QU ¡²º¯ QYYWL ®N UY
–
¯¤©¦©£¡´¯ ¤¡¬ ¤¥£²¥´¯ ¬¥§©³¬¡´©¶¯ RP ³¥´´¥¢²¥ QYYYL ®N TPP ¥ ¤¡¬¬
’¡²´N TU ¤¥¬¬¡ ¬¥§§¥ Q𡧯³´¯ RPPRL ®N QVV
Luxemburg
— c¨¥©® ¤¥ ¦¥² ¬µ¸¥¢¯µ²§¥¯©³ HcflI
Nederländerna
— u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥² ¦ö² ªä²®¶ä§³´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥²
Österrike
— Ö³´¥²²¥©£¨©³£¨¥ bµ®¤¥³¢¡¨®¥®
— s£¨©¥®¥®©®¦²¡³´²µ«´µ²¦©®¡®º©¥²µ®§³Mg¥³¥¬¬³£¨¡¦´ ©´ ¢¥§²¥®º´¥²h¡¦´µ®§ ³¡´
— ¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ e©³¥®¢¡¨®§¥³¥´ºL bgbQ n²N VPOQYUW © ®µ §ä¬¬¡®¤¥ ¶¥²³©¯® ¨¡² ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´
´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ´²¡¦©«´ªä®³´¥²
Portugal
— cp – c¡©®¨¯³ ¤¥ f¥²²¯ ¤¥ p¯²´µ§¡¬L eNpNL ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QPYOWW ¡¶ ¤¥® RS ¡²³ QYWW
— referL eNpNL ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QPTOYW ¡¶ ¤¥® RY ¡°²©¬ QYWW
— raveL sNaNL ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SRSMhORPPP ¡¶ ¤¥® QY ¤¥£¥¢¥² RPPP
— f¥²´¡§µ³L sNaNL ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QXYMbOYYL ¡¶ ¤¥® R ªµ®© QYYY
— m¥´²¯ ¤¯ p¯²´¯L sNaNL ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SYTMaOYX ¡¶ ¤¥® QU ¤¥£¥¢¥² QYYXL 䮤²¡¤ §¥®¯ d¥£²¥´¯Ml¥© ® o
RVQORPPQL ¡¶ ¤¥® RV ³¥°´¥¢¥² RPPQ
— n¯²¥´²¯L sNaNL ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SYTMaOYX ¡¶ ¤¥® QU ¤¥£¥¢¥²L 䮤²¡¤ §¥®¯ d¥£²¥´¯ ‑l¥© ®o
RVQORPPQL ¡¶
¤¥® RV ³¥°´¥¢¥² RPPQ
— m¥´²¯°¯¬©´¡®¯ l©§¥©²¯ ¤¥ m©²¡®¤¥¬¡L sNaNL ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QUOYU ¡¶ ¤¥® X ¦¥¢²µ¡²© QYYU
— m¥´²¯ ¤¯ m¯®¤¥§¯L sNaNL ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QPORPPR ¡¶ ¤¥® RT ª¡®µ¡²© RPPR
— m¥´²¯ ´²¡®³°¯²´¥³ ¤¯ sµ¬L sNaNL ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SSWOYYL ¡¶ ¤¥® RT ¡µ§µ³´© QYYY
— k¯µ®¡¬¡ ¯²§¡® ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ¥²¢ªµ¤¥² ´²¡®³°¯²´¥² ¥®¬©§´ l¥© ®o
QUYOYY ¡¶ ¤¥® QT ³¥°´¥¢¥² QYYY
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/55
— o¦¦¥®´¬©§¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ¥²¢ªµ¤¥² ªä²®¶ä§³´²¡®³°¯²´¥² ¥®¬©§´ l¥© ®o
QPOYPL ¡¶ ¤¥® QW ¡²³ QYYP
— p²©¶¡´¡ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ¥²¢ªµ¤¥² ªä²®¶ä§³´²¡®³°¯²´¥² ¥®¬©§´ l¥© ®o
QPOYP ¡¶ ¤¥® QW ¡²³ QYYPL ®ä² ¤¥ ©®®¥¨¡² ³ä²³«©¬¤¡
¥¬¬¥² ¥¸«¬µ³©¶¡ ²ä´´©§¨¥´¥²
Finland
— v¡¬´©¯® r¡µ´¡´©¥´ o³¡«¥¹¨´©öOs´¡´³ªä²®¶ä§¡²®¡ a«´©¥¢¯¬¡§
Sverige
— o¦¦¥®´¬©§¡ ¥®¨¥´¥² ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ªä²®¶ä§³´ªä®³´¥² © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¦ö²¯²¤®©®§¥® HQYYVZWSTI ¯ ³´¡´¥®³ ³°å²¡®M
¬ä§§®©®§¡²L ³¡´ ¬¡§¥® HQYYPZQQUWI ¯ ªä²®¶ä§³³ä«¥²¨¥´
— r¥§©¯®¡¬¡ ¯£¨ ¬¯«¡¬¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¥®¨¥´¥² ³¯ ¤²©¶¥² ²¥§©¯®¡¬¡ ¥¬¬¥² ¬¯«¡¬¡ ªä²®¶ä§³«¯µ®©«¡´©¯®¥² ¥®¬©§´ ¬¡§¥®
HQYYWZWSTI ¯ ¡®³¶¡² ¦ö² ¶©³³ «¯¬¬¥«´©¶ °¥²³¯®´²¡¦©«
— p²©¶¡´¡ ¥®¨¥´¥² ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ªä²®¶ä§³´ªä®³´¥² ¥¤ ´©¬¬³´å®¤ ³¯ µ´¦ä²¤¡´³ ¥®¬©§´ ¦ö²¯²¤®©®§ HQYYVZWSTI ¯
³´¡´¥®³ ³°å²¡®¬ä§§®©®§¡²L ¤å ¤¥³³¡ ´©¬¬³´å®¤ ö¶¥²¥®³³´ä¥² ¥¤ ¡²´©«¥¬ RNS © ¤©²¥«´©¶¥´
Förenade kungariket
— r¡©¬´²¡£« °¬£
— eµ²¯´µ®®¥¬ °¬£
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤ t²¡®³°¯²´ h¯¬¤©®§ £¯°¡®¹
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤ r¡©¬·¡¹³ c¯°¡®¹ l©©´¥¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/56
BILAGA V
UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET TJÄNSTER INOM STADSTRAFIK, SPÅRVAGNAR, TRÅDBUS-
SAR ELLER BUSSAR
Belgien
— s¯£©é´é ¤¥³ t²¡®³°¯²´³ ©®´¥²£¯µ®¡µ¸ ¤¥ b²µ¸¥¬¬¥³Om¡¡´³£¨¡°°©ª ¶¯¯² ©®´¥²£¯µ®¡¡¬ v¥²¶¯¥² ´¥ b²µ³³¥¬
— s¯£©é´é ²é§©¯®¡¬¥ ·¡¬¬¯®®¥ ¤µ t²¡®³°¯²´ ¯£¨ ¤¥³³ ¤²©¦´¢¯¬¡§ Htec l©è§¥ – v¥²¶©¥²³L tec n¡µ² – lµ¸¥¢µ²§L tec
b²¡¢¡®´ ·¡¬¬¯®L tec c¨¡²¬¥²¯©L tec h¡©®¡µ´I
— v¬¡¡³¥ v¥²¶¯¥²¡¡´³£¨¡°°©ª Hd¥ l©ª®I
— °²©¶¡´²ä´´³¬©§¡ ¢¯¬¡§ ¥¤ ³ä²³«©¬¤¡ ¥¬¬¥² ¥¸«¬µ³©¶¡ ²ä´´©§¨¥´¥²
Danmark
— d¡®³«¥ s´¡´³¢¡®¥²
— e®¨¥´¥² ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ¢µ³³¦ö²¢©®¤¥¬³¥² H¡¬©®¤¥¬©§¥ ²µ´¥«ø²³¥¬I ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ¬¯¶¢¥«¥®¤´§ø²¥¬³¥
®²N WSX ¡¶ ¤¥® RR ¤¥£¥¢¥² QYYY ¯ ¢µ³«ø²³¥¬
— ز¥³´¡¤³³¥¬³«¡¢¥´ iOs
Tyskland
— fö²¥´¡§ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ´©¬¬³´å®¤³°¬©«´©§¡ ´ªä®³´¥² © ¯¦¦¥®´¬©§ ®ä²´²¡¦©« ¦ö² °¥²³¯®¢¥¦¯²¤²¡® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤
p¥²³¯®¥®¢¥¦ö²¤¥²µ®§³§¥³¥´º ¡¶ ¤¥® RQ ¡²³ QYVQL ³¥®¡³´ 䮤²¡¤ ¤¥® RQ ¡µ§µ³´© RPPR
Grekland
— ”Ηλεκτροκίνητα Λεωφορεία ΠεριοχήςΑθηνών – ΠειραιώςΑNΕN” H”ΗNΛNΠNΑNΠN ΑNΕN”I H¥¬¤²©¶®¡ ¢µ³³¡² © a´¥®–p©²¥µ³¯M
²å¤¥´IL ©®²ä´´¡¤¥ ¯£¨ ¶¥²«³¡¡ ¥®¬©§´ ¬¡§¤¥«²¥´ WVXOQYWP H
Α΄RWSIL ¬¡§ UXXOQYWW HΑ΄QTXI ¯£¨ ¬¡§ RVVYOQYYX
H
Α΄RXSI
— ”Ηλεκτρικοί Σιδηρόδρομοι Αθηνών – Πειραιώς” H”ΗNΣNΑNΠN ΑNΕN”I H¥¬¥«´²©³«¡ ªä²®¶ä§¡² © a´¥®–p©²¥µ³¯²å¤¥´IL ©®²ä´´¡¤¥
¯£¨ ¶¥²«³¡¡ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¬¡§ SUROQYWV H
Α΄ QTWI ¯£¨ RVVYOQYYXHΑ΄RXSI
— ”ΟργανισμόςΑστικών Συγκοινωνιών Αθηνών ΑNΕN” H”ΟNΑNΣΑN ΑNΕN”I Ha´¥®³ ³´¡¤³´²¡¦©«¯²§¡®©³¡´©¯®IL ©®²ä´´¡¤ ¯£¨ ¶¥²«³¡
© ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¬¡§ RQWUOQYYS H
Α΄RQQI ¯£¨ ¬¡§ RVVYOQYYX HΑ΄RXSI
— ”Εταιρεία Θερμικών Λεωφορείων ΑNΕN” H”ΕNΘNΕNΛN ΑNΕN”IL ©®²ä´´¡´ ¯£¨ ¶¥²«³¡´ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¬¡§ RQWUOQYYS HΑ΄RQQI
¯£¨ ¬¡§ RVVYOQYYX H
Α΄RXSI
— ”Αττικό Μετρό ΑNΕN” Ha´¥®³ ´µ®®¥¬¢¡®¡IL ©®²ä´´¡´ ¯£¨ ¶¥²«³¡´ © ¥®¬©§´ ¥¤ ¬¡§ QYUUOQYYQ
— ”ΟργανισμόςΑστικών Συγκοινωνιών Θεσσαλονίκης” H”ΟNΑNΣNΘN”I Ht¨¥³³¡¬¯®©«©³ ³´¡¤³´¡¦©«¯²§¡®©³¡´©¯®IL ©®²ä´´¡¤ ¯£¨
¶¥²«³¡ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¤¥«²¥´ SWRQOQYUWL ¬¡§¤¥«²¥´ WQVOQYWPL ¬¡§ XVVOWY ¯£¨ ¬¡§ RXYXORPPQ H
Α΄WQI
— ”Κοινό Ταμείο ΕίσπραξηςΛεωφορείων” H”κNτNεNλN”I H¦ö²¥®¡¤¥ ¢µ³³¢¯¬¡§IL ¶¥²«³¡¡ ¥®¬©§´ ¬¡§ RYVSORPPQ HΑ΄RVXI
— ”ΔημοτικέςΕπιχειρήσειςΛεωφορείων Ρόδου και Κω” Hr¨¯¤¯³ ¯£¨ k¯³ «¯µ®¡¬¡ ¢µ³³¦ö²¥´¡§IL 䶥® ¢¥®ä®¤¡ ”ΡΟΔΑ”
²¥³°¥«´©¶¥
”ΔΕΑΣ ΚΩ”L ¶¥²«³¡¡ ¥®¬©§´ ¬¡§ RYVSORPPQ HΑ΄RVXI
Spanien
— e®´©¤¡¤¥³ ±µ¥ °²¥³´¡® ³¥²¶©£©¯³ °ú¢¬©£¯³ ¤¥ ´²¡®³°¯²´¥ µ²¢¡®¯ £¯® ¡²²¥§¬¯ ¡ ¬¡ l¥¹ WOQYXUL ¤¥ R ¤¥ ¡¢²©¬L
r¥§µ¬¡¤¯²¡ ¤¥ ¬¡³ b¡³¥³ ¤¥ r駩¥® l¯£¡¬[ r¥¡¬ d¥£²¥´¯ ¬¥§©³¬¡´©¶¯ WXQOQYXVL ¤¥ QX ¤¥ ¡¢²©¬L °¯² ¥¬ ±µ¥ ³¥
¡°²µ¥¢¡ ¥¬ ´¥¸´¯ ²¥¦µ®¤©¤¯ ¤¥ ¬¡³ ¤©³°¯³©£©¯®¥³ ¬¥§¡¬¥³ ¶©§¥®´¥³ ¥® ¡´¥²©¡ ¤¥ ²é§©¥® ¬¯£¡¬ ¹ £¯²²¥³°¯®¤©¥®´¥
¬¥§©³¬¡£©ó® ¡µ´¯®ó©£¡ ¥® ³µ £¡³¯
— e®´©¤¡¤¥³ ±µ¥ °²¥³´¡® ³¥²¶©£©¯³ °ú¢¬©£¯³ ¤¥ ¡µ´¯¢µ³¥³ £¯® ¡²²¥§¬¯ ¡ ¬¡ ¤©³°¯³©£©ó® ´²¡®³©´¯²©¡ ´¥²£¥²¡ ¤¥ ¬¡ l¥¹
QVOQYXWL ¤¥ SP ¤¥ ªµ¬©¯L ¤¥ o²¤¥®¡£©ó® ¤¥ ¬¯³ t²¡®³°¯²´¥³ t¥²²¥³´²¥³
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/57
Frankrike
— e®¨¥´¥² ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ¡¬¬ä®®¡ «¯µ®©«¡´©¯®¥² ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ WMii © ¬¯© ¤G¯²©¥®´¡´©¯® ¤¥³ ´²¡®³°¯²´³ ©®´é²©¥µ²³
®ð XRMQQUS ¡¶ ¤¥® SP ¤¥£¥¢¥² QYXR
— r駩¥ ¡µ´¯®¯¥ ¤¥³ ´²¡®³°¯²´³ °¡²©³©¥®³L s¯£©é´¥ ®¡´©¯®¡¬¥ ¤¥³ £¨¥©®³ ¤¥ ¦¥² ¦²¡®ç¡©³ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¥®¨¥´¥² ³¯
´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² «¯µ®©«¡´©¯®¥² ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ´©¬¬³´å®¤ µ´¦ä²¤¡´ ¡¶ s¹®¤©£¡´ ¤¥³ ´²¡®³°¯²´³ ¤Gi¬¥M¤¥Mf²¡®£¥ ¥®¬©§´ ¤¥®
䮤²¡¤¥ ¯²¤¯®®¡®£¥ ®ð UYMQUQ ¡¶ ¤¥® W ª¡®µ¡²© QYUYL ¯£¨ ´©¬¬ä°®©®§³²¥§¬¥²®¡ ¡¶³¥¥®¤¥ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥® ¡¶
°¡³³¡§¥²¡²´²¡®³°¯²´¥²®¡ © ¯²å¤¥´ i¬¥M¤¥Mf²¡®£¥
— r¥³¥¡µ ¦¥²²é ¤¥ f²¡®£¥L ¯¦¦¥®´¬©§ ©®³´©´µ´©¯® ³¯ ©®²ä´´¡´³ §¥®¯ ¬¡§ ®² YWMQSU ¡¶ ¤¥® QS ¦¥¢²µ¡²© QYYW
Irland
— i¡²®²ó¤ É©²¥¡®® {i²©³¨ r¡©¬}
— r¡©¬·¡¹ p²¯£µ²¥¥®´ a§¥®£¹
— lµ¡³ {dµ¢¬©® l©§¨´ r¡©¬}
— bµ³ É©²¥¡®® {i²©³¨ bµ³}
— bµ³ Á´¨¡ c¬©¡´¨ {dµ¢¬©® bµ³}
— e®¨¥´¥² ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ¡¬¬ä®®¡ ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥² ¥®¬©§´ ¤¥® 䮤²¡¤¥ r¯¡¤ t²¡®³°¯²´ a£´ QYSR
Italien
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² «¯¬¬¥«´©¶¡ ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥² °å ªä²®¶ä§L ¡µ´¯¡´©³¥²¡¤¥ ³¹³´¥L ³°å²¶ä§L
´²å¤¢µ³³¬©®ª¥ ¥¬¬¥² ¢µ³³¡² ¥¬¬¥² ³¯ ¦ö²¶¡¬´¡² ©®¦²¡³´²µ«´µ² ¦ö² ¤¥´´¡ °å ®¡´©¯®¥¬¬L ²¥§©¯®¡¬ ¥¬¬¥² ¬¯«¡¬ ®©¶å
d¥³³¡ ä² ´©¬¬ ¥¸¥°¥¬Z
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² «¯¬¬¥«´©¶¡ ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥² °å «¯®£¥³³©¯®³¢¡³©³ ¥®¬©§´ ¬¡§ ¡¶
¤¥® RX ³¥°´¥¢¥² QYSYL ®² QXRR
– d©³£©°¬©®¡ ¤¥§¬© ¡µ´¯³¥²¶©º© ¤© ¬©®¥¡ H¡µ´¯¬©®¥¥ °¥² ¶©¡§§©¡´¯²©L ¢¡§¡§¬© ¥
°¡££¨© ¡§²©£¯¬© ©® ²¥§©¥ ¤© £¯®£¥³³©¯®¥ ¡¬¬G©®¤µ³´²©¡ °²©¶¡´¡I
– ¡²´N QL 䮤²¡¤ §¥®¯ ¡²´©«¥¬ TU © ¤¥£²¥´¯ ¤¥¬
p²¥³©¤¥®´¥ ¤¥¬¬¡ r¥°µ¢¢¬©£¡ ¡¶ ¤¥® RX ªµ®© QYUUL ®² WWQ
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² «¯¬¬¥«´©¶¡ ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥² ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ QL ®² T ¥¬¬¥² ®² QUL © ²¥§©¯
¤¥£²¥´¯ QU ¯´´¯¢²¥ QYRUL ®N RUWX
– a°°²¯¶¡º©¯®¥ ¤¥¬ ´¥³´¯ µ®©£¯ ¤¥¬¬¡ ¬¥§§¥ ³µ¬¬G¡³³µ®º©¯®¥ ¤©²¥´´¡ ¤¥© °µ¢¢¬©£©
³¥²¶©º© ¤¡ °¡²´¥ ¤¥© £¯µ®© ¥ ¤¥¬¬¥ °²¯¶©®£¥N
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² «¯¬¬¥«´©¶¡ ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥² ¥®¬©§´ ¤¥£²¥´¯ ¬¥§©³¬¡´©¶¯ QY ®¯¶¥¢²¥
QYYWL ®N TRR
– c¯®¦¥²©¥®´¯ ¡¬¬¥ ²¥§©¯®© ¥¤ ¡§¬© ¥®´© ¬¯£¡¬© ¤© ¦µ®º©¯®© ¥ £¯°©´© ©® ¡´¥²©¡ ¤© ´²¡³°¯²´¯
°µ¢¢¬©£¯ ¬¯£¡¬¥L ¡ ®¯²¡ ¤¥¬¬G¡²´©£¯¬¯ TL £¯¡ TL ¤¥¬¬¡ lN QU ¡²º¯ QYYWL ®N UY
– ¯¤©¦©£¡´¯ ¤¡¬ ¤¥£²¥´¯
¬¥§©³¬¡´©¶¯ RP ³¥´´¥¢²¥ QYYYL ®N TPP ¥ ¤¡¬¬
’¡²´N TU ¤¥¬¬¡ ¬¥§§¥ Q𡧯³´¯ RPPRL ®N QVV
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² «¯¬¬¥«´©¶¡ ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥² ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ QQS © t¥³´¯ u®©£¯ ¤¥¬¬¥
¬¥§§© ³µ¬¬
’¯²¤©®¡¥®´¯ ¤¥§¬© e®´© l¯£¡¬© ¡°°²¯¶¡´¯ £¯® ¬¥§§¥ QX ¡§¯³´¯ RPPP ®N RVW – ¯¤©¦©£¡´¯ ¤¡¬¬’¡²´N SU
¤¥¬¬¡ ¬¥§§¥ RX ¤©£¥¢²¥ RPPQL ®N TTX
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ¯°¥²¥²¡² °å «¯®£¥³³©¯®³¢¡³©³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ RTR ¥¬¬¥² RUV © ²¥§©¯ ¤¥£²¥´¯ Y ¡§§©¯
QYQRL ®N QTTWL ³¯ §¯¤«ä®®¥² ´¥³´¯ µ®©£¯ ¤¥¬¬¥ ¤©³°¯³©º©¯®© ¤© ¬¥§§¥ °¥² ¬¥ ¦¥²²¯¶©¥ £¯®£¥³³¥ ¡¬¬G©®¤µ³´²©¡
°²©¶¡´¡L ¬¥ ´²¡¶©¥ ¡ ´²¡º©¯®¥ ¥££¡®©£¡ ¥ §¬© ¡µ´¯¯¢©¬©
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ¯£¨ ¬¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ ¯°¥²¥²¡² °å «¯®£¥³³©¯®³¢¡³©³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ T © ¬¥§§¥ QT
§©µ§®¯ QYTYL ®N TQP
– c¯®£¯²³¯ ¤¥¬¬¯ s´¡´¯ °¥² ¬¡ ²©¡´´©¶¡º©¯®¥ ¤¥© °µ¢¢¬©£© ³¥²¶©º© ¤© ´²¡³°¯²´¯ ©® £¯®£¥³³©¯®¥N
— o²§¡®L ¢¯¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ¯°¥²¥²¡² °å «¯®£¥³³©¯®³¢¡³©³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ QT © ¬¥§§¥ R ¡§¯³´¯ QYURL ®N QRRQ –
p²¯¶¶¥¤©¥®´© °¥² ¬G¥³¥²£©º©¯ ¥¤ ©¬ °¯´¥®º©¡¥®´¯ ¤© ¦¥²²¯¶©¥ ¥ ¤© ¡¬´²¥ ¬©®¥¥ ¤© ´²¡³°¯²´¯ ©® ²¥§©¥ ¤© £¯®£¥³³©¯®¥
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/58
Luxemburg
— c¨¥©®³ ¤¥ ¦¥² ¤µ lµ¸¥¢¯µ²§ HcflI
— s¥²¶©£¥ £¯µ®¡¬ ¤¥³ ¡µ´¯¢µ³ µ®©£©°¡µ¸ ¤¥ ¬¡ v©¬¬¥ ¤¥ lµ¸¥¢¯µ²§
— t²¡®³°¯²´³ ©®´¥²£¯µ®¡µ¸ ¤µ £¡®´¯® ¤Ge³£¨M³µ²Ma¬º¥´´¥ HticeI
— bµ³³¢¯¬¡§ ³¯ ä² ¶¥²«³¡¡ ¥®¬©§´ ²è§¬¥¥®´ §²¡®¤M¤µ£¡¬ ¡¶ ¤¥® S ¦¥¢²µ¡²© QYWX £¯®£¥²®¡®´ ¬¥³ £¯®¤©´©¯®³
¤
’¯£´²¯© ¤¥³ ¡µ´¯²©³¡´©¯®³ ¤’é´¡¢¬©³³¥¥®´ ¥´ ¤’¥¸°¬¯©´¡´©¯® ¤¥³ ³¥²¶©£¥³ ¤¥ ´²¡®³°¯²´³ ²¯µ´©¥²³ ²é§µ¬©¥²³ ¤¥ °¥²³¯®®¥³
²éµ®é²é¥³
Nederländerna
— o¦¦¥®´¬©§¡ ´²¡¦©«¹®¤©§¨¥´¥² © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ «¡°©´¥¬ ii Ho°¥®¢¡¡² v¥²¶¯¥²I © w¥´ p¥²³¯®¥®¶¥²¶¯¥²
Österrike
— m¹®¤©§¨¥´¥² ¥¤ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ´²¡¦©«´ªä®³´¥² © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ e©³¥®¢¡¨®§¥³¥´ºL bgbQ n²N VPOQYUWL ©
§ä¬¬¡®¤¥ ¶¥²³©¯®L ²¥³°¥«´©¶¥ k²¡¦´¦¡¨²¬©®©¥®§¥³¥´ºL bgbQ n²N RPSOQYYY © §ä¬¬¡®¤¥ ¶¥²³©¯®
Portugal
— m¥´²¯°¯¬©´¡®¯ ¤¥ l©³¢¯¡L eNpNL ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
TSYOWX ¡¶ ¤¥® SP ¤¥£¥¢¥²
— k¯µ®¡¬¡ ¯²§¡®L «¯µ®¡¬©³¥²¡¤¥ ©®²ä´´®©®§¡² ¯£¨ «¯µ®¡¬¡ ¦ö²¥´¡§L ³¯ ¡®§¥³ © l¥© ®o
UXOYX ¡¶ ¤¥® QX
¡µ§µ³´© QYYXL ³¯ ¥²¢ªµ¤¥² ´²¡®³°¯²´¥² ¥®¬©§´ l¥© ®o
QUYOYY ¡¶ ¤¥® QT ³¥°´¥¢¥² QYYY
— o¦¦¥®´¬©§¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ¯£¨ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ¥²¢ªµ¤¥² ªä²®¶ä§³´²¡®³°¯²´¥² ¥®¬©§´ l¥© ®o
QPOYP ¡¶ ¤¥® QW ¡²³
QYYP
— p²©¶¡´¡ ¦ö²¥´¡§ ³¯ ¥²¢ªµ¤¥² ªä²®¶ä§³´²¡®³°¯²´¥² ¥®¬©§´ l¥© ®o
QPOYP ¡¶ ¤¥® QW ¡²³ QYYPL ®ä² ¤¥ ©®®¥¨¡² ³ä²³«©¬¤¡
¥¬¬¥² ¥¸«¬µ³©¶¡ ²ä´´©§¨¥´¥²
— e®¨¥´¥² ³¯ ¥²¢ªµ¤¥² ´²¡®³°¯²´¥² ¦ö² ¡¬¬ä®¨¥´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¡²´©«¥¬ YX © r¥§µ¬¡¥®´¯ ¤¥ t²¡®³°¯²´¥³ ¥
aµ´¯ó¶¥©³ Hd¥£²¥´¯ ®o
SWRWR ¡¶ ¤¥® SQ ¤¥£¥¢¥² QYTXI
— e®¨¥´¥² ³¯ ¥²¢ªµ¤¥² ´²¡®³°¯²´¥² ¦ö² ¡¬¬ä®¨¥´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ l¥© ®o
VXXOWSL ¡¶ ¤¥® RQ ¤¥£¥¢¥² QYWS
— e®¨¥´¥² ³¯ ¥²¢ªµ¤¥² ´²¡®³°¯²´¥² ¦ö² ¡¬¬ä®¨¥´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SXQTT ¡¶ ¤¥® SQ ¤¥£¥¢¥² QYUP
Finland
— e®¨¥´¥² ³¯ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ³ä²³«©¬¤¡ ¥¬¬¥² ¥¸«¬µ³©¶¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥² ©®¯ ¬©®ª¥´²¡¦©«¥®
¥®¬©§´ ¬¡§¥® ¯ ´©¬¬³´å®¤³°¬©«´©§ °¥²³¯®´²¡¦©« °å ¶ä§ HSTSOQYYQI ³¡´ «¯µ®¡¬¡ ´²¡¦©«¶¥²« ¯£¨ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¦ö²¥´¡§
³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ¡¬¬ä®¨¥´¥® ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥² ¥¤ ¢µ³³L ³°å²¶¡§® ¥¬¬¥² ¥´²¯ ¥¬¬¥² ³¯ ¡®³¶¡²¡² ¦ö² ¤²©¦´¥® ¡¶
®ä´ ¦ö² ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ³å¤¡®¡ ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥²
Sverige
— e®¨¥´¥² ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ªä²®¶ä§³M ¥¬¬¥² ³°å²¶ä§³´ªä®³´¥² © ³´¡¤³´²¡¦©« ¥®¬©§´ ¬¡§¥® HQYYWZWSTI ¯ ¡®³¶¡² ¦ö² ¶©³³
«¯¬¬¥«´©¶ °¥²³¯®´²¡¦©« ³¡´ ¬¡§¥® HQYYPZQQUWI ¯ ªä²®¶ä§³³ä«¥²¨¥´
— o¦¦¥®´¬©§¡ ¥¬¬¥² °²©¶¡´¡ ¥®¨¥´¥² ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ¡¬¬ä®®¡ ´²å¤¢µ³³M ¥¬¬¥² ¢µ³³«¯µ®©«¡´©¯®¥² ¥®¬©§´ ¬¡§¥®
HQYYWZWST ¯ ¡®³¶¡² ¦ö² ¶©³³ «¯¬¬¥«´©¶ °¥²³¯®´²¡¦©« ¯£¨ ¹²«¥³´²¡¦©«¬¡§¥® HQYYXZTYPI
Förenade kungariket
— l¯®¤¯® r¥§©¯®¡¬ t²¡®³°¯²´
— l¯®¤¯® u®¤¥²§²¯µ®¤ l©©´¥¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/59
— t²¡®³°¯²´ ¦¯² l¯®¤¯®
— e´´ ¤¯´´¥²¢¯¬¡§ ´©¬¬ t²¡®³°¯²´ ¦¯² l¯®¤¯® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¡¶³®©´´ TRTNQ © g²¥¡´¥² l¯®¤¯® aµ´¨¯²©´¹ a£´ QYYY
— s´²¡´¨£¬¹¤¥ p¡³³¥®§¥² t²¡®³°¯²´ e¸¥£µ´©¶¥
— g²¥¡´¥² m¡®£¨¥³´¥² p¡³³¥®§¥² t²¡®³°¯²´ e¸¥£µ´©¶¥
— t¹®¥ ¡®¤ w¥¡² p¡³³¥®§¥² t²¡®³°¯²´ e¸¥£µ´©¶¥
— b²©§¨´¯® b¯²¯µ§¨ c¯µ®£©¬
— s¯µ´¨ y¯²«³¨©²¥ p¡³³¥®§¥² t²¡®³°¯²´ e¸¥£µ´©¶¥
— s¯µ´¨ y¯²«³¨©²¥ sµ°¥²´²¡ l©©´¥¤
— b¬¡£«°¯¯¬ t²¡®³°¯²´ s¥²¶©£¥³ l©©´¥¤
— c¯®·¹ c¯µ®´¹ b¯²¯µ§¨ c¯µ®£©¬
— e® °¥²³¯® ³¯ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ¬¯«¡¬¡ ´²¡®³°¯²´´ªä®³´¥² © l¯®¤¯® ¥®¬©§´ ¡¶³®©´´ QWYNQ © g²¥¡´¥² l¯®¤¯® aµ´¨¯²©´¹ a£´
QYYY H¢µ³³´²¡®³°¯²´¥²I ¥®¬©§´ ¥® ö¶¥²¥®³«¯¥¬³¥ ³¯ ©®§å´´³ ¡¶ t²¡®³°¯²´ ¦¯² l¯®¤¯® © ¡¶³®©´´ QUVNR © ¤¥®®¡
³´¡¤§¡ ¥¬¬¥² ¥®¬©§´ ¡¶´¡¬ ¥¤ ¥´´ ¤¯´´¥²¢¯¬¡§ ¦ö² ´²¡®³°¯²´¥² ¥®¬©§´ ¡¶³®©´´ QVY © ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡
— n¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤ t²¡®³°¯²´ h¯¬¤©®§ c¯°¡®¹
— e® °¥²³¯® ³¯ ©®®¥¨¡² ´©¬¬³´å®¤ ¦ö² ¶ä§´ªä®³´¥² ¥®¬©§´ ¡¶³®©´´ TNQ © t²¡®³°¯²´ a£´ Hn¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤I QYVWL ³¯ §¥²
´©¬¬³´å®¤ ¡´´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ²¥§µ¬ªä²¡ ´ªä®³´¥² ¥®¬©§´ ¤¥´´¡ ´©¬¬³´å®¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/60
BILAGA VI
UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET POSTTJÄNSTER
belgien
d¥ p¯³´Ol¡ p¯³´¥
danmark
p¯³´ d¡®¡²«L ª¦N l¯¶ ®²N UVY ¯ p¯³´ d¡®¡²« aOs ¡¦ VN ªµ®© RPPRN
tyskland
—
grekland
Ελληνικά Ταχυδρομεία ΕΛNΤΑ H¤¥´ §²¥«©³«¡ °¯³´¶¥²«¥´IL ©®²ä´´¡´ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¬¡§ TYVOWP ¯£¨ ¶¥²«³¡´ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶
¬¡§ RVVXOYX HeltaI
spanien
c¯²²¥¯³ ¹ t¥¬é§²¡¦¯³L sNaN
frankrike
l¡ p¯³´¥
irland
a® p¯³´ °¬£
italien
p¯³´¥ i´¡¬©¡®¥ sN°NaN
luxemburg
e®´²¥°²©³¥ ¤¥³ p¯³´¥³ ¥´ té¬é£¯µ®©£¡´©¯®³ lµ¸¥¢¯µ²§
nederlÄnderna
—
Österrike
Ö³´¥²²¥©£¨©³£¨¥ p¯³´ ag
portugal
ctt
– c¯²²¥©¯³ ¤¥ p¯²´µ§¡¬
finland
—
sverige
p¯³´¥® s¶¥²©§¥ ab
p¯³´¥® l¯§©³´©« ab
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/61
blsiMi ab
dpd n¯²¤©£ abL
dpd s¶¥²©§¥ ab
f¡¬£¯® a©² ab
hµ¬´¢¥²§³ i®²©«¥³ t²¡®³°¯²´¥² ab HhitI
p¯³´¥® e¸°²¥³³ ab
p¯³´¥® l¯§©³´©« ab
p¯³´å«¥²©¥´ s¶¥²©§¥ ab
s·¥¤¥g©²¯ ab
tab
fÖrenade kungariket
—
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/62
BILAGA VII
UPPHANDLANDE ENHETER INOM SEKTORERNA PROSPEKTERING OCH UTVINNING AV OLJA ELLER
GAS
Belgien
—
Danmark
e®¨¥´¥² ¥®¬©§´
— l¯¶ ¯ d¡®¡²«³ µ®¤¥²§²µ®¤L ª¦² ¬¯¶¢¥«¥®¤´§ø²¥¬³¥ ®²N URV ¡¶ ¤¥® QQ ªµ®© RPPR
— l¯¶ ¯ «¯®´©®¥®´¡¬³¯«¬¥®L ª¦² ¬¯¶¢¥«¥®¤´§ø²¥¬³¥ ®²N QXR ¡¶ ¤¥® Q ¡ª QYWY
Tyskland
— fö²¥´¡§ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ bµ®¤¥³¢¥²§§¥³¥´º ¡¶ ¤¥® QS ¡µ§µ³´© QYXP
Grekland
— ”Ελληνικά Πετρέλαια ΑNΕN”L ¥®¬©§´ ¬¡§ ®µ¥² RUYSOYX ¯ ¯¯²§¡®©³¡´©¯® ¡¶ ΔNΕNΠN ΑNΕN ¯£¨ ¤¥³³ ¤¯´´¥²¢¯¬¡§L
¢¯¬¡§³¯²¤®©®§ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²
Spanien
— bg i®´¥²®¡´©¯®¡¬ l©©´¥¤ qµ¡®µL a³¥³¯²¥³ F c¯®³µ¬´¯²¥³L sNaN
— c¡¢²©¡ eµ²¯°¥L i®£N
— cnwl ¯©¬ He³°¡ñ¡IL sNaN
— c¯°¡ñí¡ ¤¥ ©®¶¥³´©§¡£©ó® ¹ ¥¸°¬¯´¡£©¯®¥³ °¥´²¯¬í¦¥²¡³L sNaN
— c¯®¯£¯ ¬©©´¥¤
— e¡³´¥²® e³°¡ñ¡L sNaN
— e®¡§¡³L sNaN
— e³°¡ñ¡ c¡®¡¤á ²¥³¯µ²£¥³ i®£N
— fµ§²¯ – g¥¯´¥¡L sNaN
— g¡¬©¯©¬L sNaN
— h¯°¥ °¥´²ó¬¥¯³L sNaN
— l¯£³ ¯©¬ £¯°¡®¹ ¯¦ s°¡©®L sNaN
— m¥¤µ³¡ ¯©¬ l´¤N
— mµ°¨¹ s°¡©® ¯©¬ £¯°¡®¹
— o®¥° e³°¡ñ¡L sNaN
— p¥´²¯¬¥µ ¯©¬ F §¡³ e³°¡ñ¡L sNaN
— r¥°³¯¬ i®¶¥³´©§¡£©¯®¥³ °¥´²¯¬í¦¥²¡³L sNaN
— s¯£©¥¤¡¤ ¤¥ ¨©¤²¯£¡²¢µ²¯³ ¤¥ eµ³«¡¤©L sNaN
— t¡µ²µ³ °¥´²¯¬¥µL anN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/63
— t¥²¥¤¯ ¯©¬ ¬©©´¥¤
— u®©ó® f¥®¯³¡ §¡³ ¥¸°¬¯²¡£©ó® ¹ °²¯¤µ££©ó®L sNaN
— w©®´¥²³¡¨¬¬L agN
— yci e³°¡ñ¡L lNcN
— o´²¡³ ¥®´©¤¡¤¥³ ±µ¥ ¯°¥²¡® ¥® ¶©²´µ¤ ¤¥ ¬¡ l¥¹ STOQYYXL ¤¥ W ¤¥ ¯£´µ¢²¥L ¤¥¬ s¥£´¯² ¤¥ ¨©¤²¯£¡²¢µ²¯³ ¹ ³µ
®¯²¡´©¶¡ ¤¥ ¤¥³¡²²¯¬¬¯
Frankrike
— e®¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² µ´¶©®®©®§ ¡¶ ¯¬ª¡ ¥¬¬¥² §¡³ ¥®¬©§´ §²µ¶¬¡§³´©¦´®©®§¥® ¯£¨ ¤¥³³ ´©¬¬ä°®©®§³´¥¸´¥²L ³ä²³«©¬´
¤é£²¥´ ®o
YUMTRW ¡¶ ¤¥® QY ¡°²©¬ QYYU
Irland
— e®¨¥´¥² ³¯ ¢¥¶©¬ª¡´³ ¡µ´¨¯²©³¡´©¯®L ¬©£¥®³¥L °¥²©´ ¥¬¬¥² £¯®£¥³³©¯® ¦ö² °²¯³°¥«´¥²©®§ ¥¬¬¥² µ´¶©®®©®§ ¡¶ ¯¬ª¡ ¥¬¬¥² §¡³
¥®¬©§´ ¦ö¬ª¡®¤¥ ²ä´´³¬©§¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²Z
— c¯®´©®¥®´¡¬ s¨¥¬¦ a£´ QYVX
— p¥´²¯¬¥µ ¡®¤ o´¨¥² m©®¥²¡¬³ d¥¶¥¬¯°¥®´ a£´ QYVP
— l©£¥®³©®§ t¥²³ ¦¯² o¦¦³¨¯²¥ o©¬ ¡®¤ g¡³ e¸°¬¯²¡´©¯® ¡®¤ d¥¶¥¬¯°¥®´ QYYR
— p¥´²¯¬¥µ Hp²¯¤µ«´©¯®I a£´ HniI QYVT
Italien
— o²§¡® ³¯ ©®®¥¨¡² ¡µ´¯²©ºº¡º©¯®¥L °¥²¥³³¯L ¬©£¥®º¡ ¥¬¬¥² £¯®£¥³³©¯®¥ ¦ö² °²¯³°¥«´¥²©®§ ¥¬¬¥² µ´¶©®®©®§ ¡¶ ¯¬ª¡ ¯£¨
§¡³ ¥¬¬¥² ¦ö² ¬¡§²©®§ µ®¤¥² ª¯²¤ ¡¶ ®¡´µ²§¡³ §¥®¯ ¦ö¬ª¡®¤¥ ²ä´´³¡«´¥²Z
— ¬¥§§¥ QP ¦¥¢¢²¡©¯ QYUSL ®N QSVL
— ¬¥§§¥ QQ §¥®®¡©¯ QYUWL ®N VL ¯¤©¦©£¡´¡ ¤¡¬¬¡ ¬¥§§¥ RQ ¬µ§¬©¯ QYVWL ®N VQSL
— ¬¥§§¥ Y §¥®®¡©¯ QYYQL ®N YL
— ¤¥£²¥´¯ ¬¥§©³¬¡´©¶¯ RU ®¯¶¥¢²¥ QYYVL ®N VRUL
— ¬¥§§¥ RV ¡°²©¬¥ QYWTL ®N QWPL ¯¤©¦©£¡´¡ ¤¡¬ ¤¥£²¥´¯ ¬¥§©³¬¡´©¶¯ RS ¡§§©¯ RPPPL ®N QVTN
Luxemburg
—
Nederländerna
— e®¨¥´¥² ¥®¬©§´ m©ª®¢¯µ··¥´ H°¥² Q ª¡®µ¡²© RPPSI
Österrike
— m¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ m©®¥²¡¬²¯¨³´¯¦¦§¥³¥´ºL bgbQ i n²N SXOQYYYL © §ä¬¬¡®¤¥ ¶¥²³©¯®L ¨¡² ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´
°²¯³°¥«´¥²¡ ¥¬¬¥² µ´¶©®®¡ ²å¯¬ª¡ ¥¬¬¥² §¡³
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/64
Portugal
o²§¡® ¥®¬©§´
— d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QPYOYT ¡¶ ¤¥® RV ¡°²©¬ ¯£¨ p¯²´¡²©¡ ®o
WYPOYT ¡¶ ¤¥® U ³¥°´¥¢¥² QYYT
— d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
XROYT ¡¶ ¤¥® RT ¡µ§µ³´© ¯£¨ d¥³°¡£¨¯ ®o
aMXWOYT ¡¶ ¤¥® QW ª¡®µ¡²© QYYT
Finland
—
Sverige
— e®¨¥´¥² ³¯ ¢¥¶©¬ª¡´³ «¯®£¥³³©¯® ¦ö² °²¯³°¥«´¥²©®§ ¥¬¬¥² µ´¶©®®©®§ ¡¶ ¯¬ª¡ ¥¬¬¥² §¡³ ¥®¬©§´ ©®¥²¡¬¬¡§¥® HQYYQZTUI
¥¬¬¥² ³¯ ¨¡² ¢¥¶©¬ª¡´³ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ¬¡§¥® HQYVVZSQTI ¯ «¯®´©®¥®´¡¬³¯£«¥¬®
Förenade kungariket
— e® °¥²³¯® ³¯ ä² ¶¥²«³¡ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ´©¬¬³´å®¤ ³¯ ¢¥¶©¬ª¡´³ ¥¬¬¥² ¨¡² ¶¥²«¡® ³¯ ¯ ¤¥´ ¢¥¶©¬ª¡´³ ¥®¬©§´
p¥´²¯¬¥µ a£´ QYYX
— e® °¥²³¯® ¥¤ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ p¥´²¯¬¥µ Hp²¯¤µ£´©¯®I a£´ Hn¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤I QYVT
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/65
BILAGA VIII
UPPHANDLANDE ENHETER INOM SEKTORERNA PROSPEKTERING OCH UTVINNING AV KOL OCH
ANDRA FASTA BRÄNSLEN
Belgien
—
Danmark
— e®¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² °²¯³°¥«´¥²©®§ ¥¬¬¥² µ´¶©®®©®§ ¡¶ «¯¬ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦¡³´¡ ¢²ä®³¬¥® ¥®¬©§´ ¬¯¶¢¥«¥®¤´§ø²¥¬³¥ ®²N
UVY ¡¶ ¤¥® SP ªµ®© QYYW
Tyskland
— fö²¥´¡§ ¦ö² °²¯³°¥«´¥²©®§ ¥¬¬¥² µ´¶©®®©®§ ¡¶ «¯¬ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦¡³´¡ ¢²ä®³¬¥® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ bµ®¤¥³¢¥²§§¥³¥´º ¡¶ ¤¥®
QS ¡µ§µ³´© QYXP
Grekland
— ”Δημόσια Επιχείρηση Ηλεκτρισμού”L H¯¦¦¥®´¬©§´ ¥¬¢¯¬¡§I ³¯ °²¯³°¥«´¥²¡² ¯£¨ µ´¶©®®¥² «¯¬ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦¡³´¡ ¢²ä®³¬¥®
¥®¬©§´ QYWS å²³ ¬¡§ ¯ §²µ¶¤²©¦´L 䮤²¡¤ §¥®¯ ¬¡§ ¡¶ ¤¥® RW ¡°²©¬ QYWV
Spanien
— a¬´¯ b©¥²º¯L sNaN
— a®´²¡£©´¡³ ¤¥ a²¬¡®º¡L sNaN
— a®´²¡£©´¡³ ¤¥ g©¬¬¯®L sNaN
— a®´²¡£©´¡³ ¤¥ l¡ g²¡®ª¡L sNaN
— a®´²¡£©´¡³ ¤¥ t©®¥¯L sNaN
— c¡°¯¡®¥³ h¥²¡®¯³L sNaN
— c¡²¢¯®¥³ ¤¥ a²¬¡®º¡L sNaN
— c¡²¢¯®¥³ ¤¥ l©®¡²¥³L sNaN
— c¡²¢¯®¥³ ¤¥ p¥¤²¡¦¯²£¡L sNaN
— c¡²¢¯®¥³ ¤¥¬ pµ¥²´¯L sNaN
— c¡²¢¯®¥³ ¥¬ tú®¥¬L sNlN
— c¡²¢¯®¥³ s¡® i³©¤²¯ ¹ m¡²í¡L sNaN
— c¡²¢¯®©¦¥²¡ ¤¥¬ n¡²£¥¡L sNaN
— c¯°¡ñ©¡ m©®¥²¡ j¯¶¥L sNaN
— c¯°¡ñí¡ g¥®¥²¡¬ m©®¥²¡ ¤¥ t¥²µ¥¬L sNaN
— c¯´¯ ©®¥²¯ ¤¥¬ n¡²£¥¡L sNaN
— c¯´¯ ©®¥²¯ ¤¥¬ s©¬L sNaN
— e°²¥³¡ n¡£©¯®¡¬ c¡²¢¯®í¦¥²¡ ¤¥¬ sµ²L sNaN
— e®¤¥³¡L sNaN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/66
— g¯®º¡¬¥º ¹ d©¥ºL sNaN
— h©ª¯³ ¤¥ b¡¬¤¯¥²¯ g¡²£í¡L sNaN
— hµ¬¬¡³ ¤¥¬ c¯´¯ c¯²´é³L sNaN
— hµ¬¬¥²¡ v¡³£¯M¬¥¯®¥³¡L sNaN
— hµ¬¬¥²¡³ ¤¥¬ n¯²´¥L sNaN
— i®¤µ³´²©¡¬ ¹ c¯¥²£©¡¬ m©®¥²¡L sNaN
— l¡ c¡²¢¯®í¦¥²¡ ¤¥¬ e¢²¯L sNaN
— l©§®©´¯³ ¤¥ m¥©²¡¡L sNaN
— m¡¬¡¢¡L sNaN
— m©®¡ a¤¥¬©®¡L sNaN
— m©®¡ e³£¯¢¡¬L sNaN
— m©®¡ l¡ c¡¯£¨¡L sNaN
— m©®¡ l¡ s©¥²²¡L sNaN
— m©®¡ l¯³ c¯°¡¤²¥³L sNaN
— m©®¡³ ¤¥ n¡¶¡¬¥¯L sNaN
— m©®¡³ ¤¥¬ p²©®£©°¡¤¯L sNaN
— m©®¡³ ¤¥ v¡¬¤¥¬¯³¯L sNaN
— m©®¡³ e³£µ£¨¡L sNaN
— m©®¡ m¯²¡ °²©¥²¡ ¢©³L sNaN
— m©®¡³ ¹ ¥¸°¬¯´¡£©¯®¥³ ©®¤µ³´²©¡¬¥³L sNaN
— m©®¡³ ¹ ¦¥²²¯£¡²²©¬¥³ ¤¥ u´²©¬¬¡³L sNaN
— m©®¥²¡ ¤¥¬ b¡ª¯ s¥§²¥L sNaN
— m©®¥²¡ m¡²´í® aº®¡²L sNaN
— m©®¥²¯ s©¤¥²ú²§©£¡ ¤¥ p¯®¦¥²²¡¤¡L sNaN
— mµñ¯º s¯¬¥ ¨¥²¡®¯³L sNaN
— p²¯¯´¯²¡ ¤¥ m©®¡³ ¤¥ £¡²¢ó®L sNaN
— s¯£©¥¤¡¤ a®ó®©¡ m©®¥²¡ c¡´¡¬¡®¯M¡²¡§¯®¥³¡
— s¯£©¥¤¡¤ ©®¥²¡ s¡®´¡ bá²¢¡²¡L sNaN
— u®©ó® m©®¥²¡ ¤¥¬ n¯²´¥L sNaN
— u®©¯® m©®¥²¡ e¢²¯ s¥§²¥L sNaN
— v©¬¯²©¡ h¥²¡®¯³L sNaN
— v©²§©¬©¯ r©¥³£¯L sNaN
— o´²¡³ ¥®´©¤¡¤¥³ ±µ¥ ¯°¥²¡® ¥® ¶©²´µ¤ ¤¥ ¬¡ l¥¹ RROQYWSL ¤¥ RQ ¤¥ ªµ¬©¯L ¤¥ m©®¡³ ¹ ³µ ®¯²¡´©¶¡ ¤¥ ¤¥³¡²²¯¬¬¯
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/67
Frankrike
— e®¨¥´¥² ¥¤ ¡®³¶¡² ¦ö² °²¯³°¥«´¥²©®§ ¯£¨ µ´¶©®®©®§ ¡¶ «¯¬ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦¡³´¡ ¢²ä®³¬¥® ¥®¬©§´ §²µ¶¬¡§³´©¦´®©®§¥® ¥¬¬¥²
¤¥³³ ´©¬¬ä°®©®§³´¥¸´¥²L ³ä²³«©¬´ ¤é£²¥´ ®o
YUMTRW ¡¶ ¤¥® QY ¡°²©¬ QYYU
Irland
— b¯²¤ ®¡ m¯®¡ °¬£L ³¯ ©®²ä´´¡´³ ¯£¨ ä² ¶¥²«³¡´ ¥®¬©§´ tµ²¦ d¥¶¥¬¯°¥®´ a£´ QYTV ´¯ QYYX
Italien
— c¡²¢¯³µ¬£©³ sN°NaN
Luxemburg
—
Nederländerna
—
Österrike
— m¹®¤©§¨¥´¥² ³¯ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ m©®¥²¡¬²¯¨³´¯¦¦§¥³¥´ºL bgbQ i n²N SXOQYYYL © §ä¬¬¡®¤¥ ¶¥²³©¯®L ¨¡² ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´
°²¯³°¥«´¥²¡ ¥¬¬¥² µ´¶©®®¡ «¯¬ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦¡³´¡ ¢²ä®³¬¥®
Portugal
— e°²¥³¡ n¡£©¯®¡¬ ¤¥ u²â®©¯
Finland
— e®¨¥´¥² ¥¤ ³ä²³«©¬¤ ²ä´´©§¨¥´ ¦ö² °²¯³°¥«´¥²©®§ ¯£¨ µ´¶©®®©®§ ¡¶ ¦¡³´¡ ¢²ä®³¬¥® ¥®¬©§´ ¬¡§¥® ¯ ²ä´´ ¡´´ ö¶¥²¬å´¡
³´¡´¬©§ ¦¡³´ ¥§¥®¤¯ HYWSORPPRI
Sverige
— e®¨¥´¥² ³¯ ¢¥¶©¬ª¡´³ «¯®£¥³³©¯® ¦ö² °²¯³°¥«´¥²©®§ ¥¬¬¥² µ´¶©®®©®§ ¡¶ «¯¬ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦¡³´¡ ¢²ä®³¬¥® ¥®¬©§´ ©®¥²¡¬M
¬¡§¥® HQYYQZTUI ¥¬¬¥² ¬¡§¥® HQYXUZVRPI ¯ ¶©³³¡ ´¯²¶¦¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ³¯ ¨¡² ¢¥¶©¬ª¡´³ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ¬¡§¥®
HQYVVZSQTI ¯ «¯®´©®¥®´¡¬³¯£«¥¬®
Förenade kungariket
— a¬¬¡ ¯°¥²¡´ö²¥² ¥¤ ´©¬¬³´å®¤ H¥®¬©§´ c¯¡¬ i®¤µ³´²¹ a£´ QYYTI
— d¥°¡²´¥®´ ¯¦ e®´¥²°²©³¥L t²¡¤¥ ¡®¤ i®¶¥³´¥®´ Hn¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤I
— e® °¥²³¯® ³¯ ä² ¶¥²«³¡ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ °²¯³°¥«´¥²©®§³´©¬¬³´å®¤L §²µ¶¡¶´¡¬L §²µ¶¬©£¥®³ ¥¬¬¥² §²µ¶´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ¡¶³®©´´
UWNQ © m©®¥²¡¬ d¥¶¥¬¯°¥®´ a£´ Hn¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤I QYVY
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/68
BILAGA IX
UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET TERMINALFACILITETER FÖR YTTRE ELLER INRE HAMNAR,
ELLER ANDRA TERMINALFACILITETER
Belgien
— g¥¥¥®´¥¬©ª« h¡¶¥®¢¥¤²©ª¦ a®´·¥²°¥®
— h¡¶¥®¢¥¤²©ª¦ ¶¡® g¥®´
— m¡¡´³£¨¡°°©ª ¤¥² b²µ§³¥ z¥¥¶¡¡²´©®²©£¨´©®§¥®
— p¯²´ ¡µ´¯®¯¥ ¤¥ c¨¡²¬¥²¯©
— p¯²´ ¡µ´¯®¯¥ ¤¥ n¡µ²
— p¯²´ ¡µ´¯®¯¥ ¤¥ l©è§¥
— p¯²´ ¡µ´¯®¯¥ ¤µ c¥®´²¥ ¥´ ¤¥ ¬’oµ¥³´
— s¯£©é´é ²é§©¯®¡¬¥ ¤µ p¯²´ ¤¥ b²µ¸¥¬¬¥³Og¥·¥³´¥¬©ª«¥ v¥®®¯¯´³£¨¡° ¶¡® ¤¥ h¡¶¥® ¶¡® b²µ³³¥¬
— z¥¥«¡®¡¡¬ ¥® w¡´¥²§¥¢¯®¤¥® g²¯®¤¢¥¨¥¥² v¬¡¡®¤¥²¥®
Danmark
— h¡®¡² ¥®¬©§´ ¤¥¦©®©´©¯®¥® © ç Q ¡¶ ¬¯¶ ®²N SRVL ¡¶ ¤¥® RX ¡ª QYYY ¯ ¨¡¶®¥
Tyskland
— h¡®¡² ³¯ ¨¥¬´ ¥¬¬¥² ¤¥¬¶©³ ä² µ®¤¥²³´ä¬¬¤¡ ´¥²²©´¯²©¥¬¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² Hl䮤¥²L k²¥©³¥L g¥¥©®¤¥®I
— i®²¥ ¨¡®¡² ³¯ ä² µ®¤¥²³´ä¬¬¤¡ h¡¦¥®¯²¤®µ®§ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¤¥¬³´¡´¥²®¡³ w¡³³¥²§¥³¥´º¥®
Grekland
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΠειραιώςΑνώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΠN ΑNΕN”I Hp©²¥µ³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§ RVXXOYY
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΘεσσαλονίκηςaνώνυμη Εταιρία” H”ΟNΛNΘN ΑNΕN”I Ht¨¥³³¡¬¯®©«©³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§
RVXXOYY
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΑλεξανδρούποληςΑνώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΑN ΑNΕN”I Ha¬¥¸¡®¤²¯°¯µ¬©³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL
¥®¬©§´ ¬¡§ RYSROPQ
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΒόλου Ανώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΒN ΑNΕN”I Hv¯¬¯³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§ RYSROPQ
— ΟργανισμόςΛιμένοςΠατρών Ανώνυμη Εταιρεία HΟNΛNΠΑN ΑNΕNIL ¥®¬©§´ ¬¡§ RYSROPQN
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΕλευσίναςΑνώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΕN ΑNΕN”I He¬¥¦³©®¡³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§ RYSROPQ
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΗγουμενίτσαςΑνώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΗΓN ΑNΕN”I Hi§¯µ¥®©´³¡³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§
RYSROPQ
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΗρακλείου Ανώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΗN ΑNΕN”I Hh¥²¡«¬©¯®³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§
RYSROPQ
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΚαβάλαςΑνώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΚN ΑNΕN”I Hk¡¬¡¶¡³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§ RYSROPQ
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΚέρκυραςΑνώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΚΕN ΑNΕN”I Hk¥²«©²¡³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§ RYSROPQ
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΛαυρίου Ανώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΛN ΑNΕN”I Hl¡¶²©¯®³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§ RYSROPQ
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΠατρών Ανώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΠΑN ΑNΕN”I Hp¡´²¡³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§ RYSROPQ
— ”ΟργανισμόςΛιμένοςΡαφήναςΑνώνυμη Εταιρεία” H”ΟNΛNΡN ΑNΕN”I Hr¡¦©®¡³ ¨¡®¯²§¡®©³¡´©¯® abIL ¥®¬©§´ ¬¡§ RYSROPQ
— a®¤²¡ ¨¡®¡² ³¯ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ °²¥³©¤¥®´¤¥«²¥´ VTYOQYWW ¯ ¬¥¤®©®§L ¯²§¡®©³¡´©¯®L ¤²©¦´ ¯£¨ ¡¤©®©³´²¡´©¶ «¯®´²¯¬¬
¡¶ ¨¡®¡²
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/69
Spanien
— e®´¥ °ú¢¬©£¯ pµ¥²´¯³ ¤¥¬ e³´¡¤¯
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ a¬©£¡®´¥
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ a¬¥²í¡ – m¯´²©¬
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ a¶©¬é³
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ ¬¡ b¡¨í¡ ¤¥ a¬§¥£©²¡³
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ ¬¡ b¡¨í¡ ¤¥ cᤩº
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ b¡¬¥¡²¥³
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ b¡²£¥¬¯®¡
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ b©¬¢¡¯
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ c¡²´¡§¥®¡
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ c¡³´¥¬¬ó®
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ c¥µ´¡
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ f¥²²¯¬ – s¡® c©¢²¡¯
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ g©ªó®
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ hµ¥¬¶¡
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ l¡³ p¡¬¡³
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ mᬡ§¡
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ m¡²í® ¹ rí¡ ¤¥ p¯®´¥¶¥¤²¡
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ m¥¬©¬¬¡
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ p¡³¡ª¥³
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ s¡®´¡ c²µº ¤¥ t¥®¥²©¦¥
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ s¡®´¡®¤¥²
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ s¥¶©¬¬¡
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ t¡²²¡§¯®¡
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ v¡¬¥®£©¡
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ v©§¯
— aµ´¯²©¤¡¤ p¯²´µ¡²©¡ ¤¥ v©¬¬¡§¡²£í¡ ¤¥ a²¯µ³¡
— o´²¡³ ¥®´©¤¡¤¥³ p¯²´µ¡²©¡³ ¤¥ ¬¡³ c¯µ®©¤¡¤¥³ aµ´ó®¯¡³ ¤¥ a®¤¡¬µ£í¡L a³´µ²©¡³L b¡¬¥¡²¥³L c¡®¡²©¡³L c¡®´¡¢²©¡L
c¡´¡¬µñ¡L g¡¬©£©¡L mµ²£©¡L p¡í³ v¡³£¯ ¹ v¡¬¥®£©¡
Frankrike
— p¯²´ ¡µ´¯®¯¥ ¤¥ p¡²©³L ©®²ä´´¡¤ ¥®¬©§´ ¬¯© ®o
VXMYQW ¯ p¯²´ ¡µ´¯®¯¥ ¤¥ p¡²©³
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/70
— p¯²´ ¡µ´¯®¯¥ ¤¥ s´²¡³¢¯µ²§L ©®²ä´´¡¤ ¥®¬©§´ ¡¶´¡¬¥´ ¡¶ ¤¥® RP ¡ª QYRS ¥¬¬¡® ³´¡´¥® ¯£¨ ³´¡¤¥® s´²¡³¢¯µ²§ ¯
¡®¬ä§§¡®¤¥´ ¡¶ ²¨¥®¨¡®¥® © s´²¡³¢¯µ²§ ¯£¨ µ´¶©¤§®©®§¥® ¡¶ ¤¥®®¡ ¨¡®L §¯¤«ä®´ §¥®¯ ¬¡§¥® ¡¶ ¤¥® RV ¡°²©¬
QYRT
— sªä¬¶³´¹²¡®¤¥ ¨¡®¡² ¶¥²«³¡¡ ¥®¬©§´ ¡²´©«¬¡²®¡ lNQQQMQ ¦¦N ¥®¬©§´ £¯¤¥ ¤¥³ °¯²´³ ¡²©´©¥³
— i£«¥ ³ªä¬¶³´¹²¡®¤¥ ¨¡®¡² ¶¥²«³¡¡ ¥®¬©§´ ¡²´©«¬¡²®¡ rMQRQMQ ¦¦N ¥®¬©§´ £¯¤¥ ¤¥³ °¯²´³ ¡²©´©¥³
— h¡®¡² ³¯ ¤²©¶³ ¡¶ ²¥§©¯®¡¬¡ ¥¬¬¥² ¬¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ¢¥¤²©¶¥² ¶¥²«³¡¨¥´ ¥®¬©§´ «¯®£¥³³©¯® µ´¦ä²¤¡¤ ¡¶ ¤¥
²¥§©¯®¡¬¡ ¥¬¬¥² ¬¯«¡¬¡ ¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ V © ¬¯© ®o
XSMX ¡¶ ¤¥® RR ªµ¬© QYXS ³¯ «¯°¬¥´´¥²¡² ¬¯© ®o
XSMX
¡¶ ¤¥® W ª¡®µ¡²© QYXS ¯ ¦ö²¤¥¬®©®§ ¡¶ ¢¥¨ö²©§¨¥´¥² ¥¬¬¡® «¯µ®¥²L ¤¥°¡²´¥¥®´ ¯£¨ ³´¡´¥®
— v¯©¥³ ®¡¶©§¡¢¬¥³ ¤¥ f²¡®£¥L ¯¦¦¥®´¬©§ ©®³´©´µ´©¯® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¢¥³´ä¥¬³¥²®¡ © ¡²´©«¥¬ QRT © ¤¥® 䮤²¡¤¥ ¬¯© ®o
YPM
QQVX ¡¶ ¤¥® RY ¤¥£¥¢¥² QYYP
Irland
— h¡®¡² ¶¥²«³¡¡ ¥®¬©§´ h¡²¢¯µ²³ a£´³ QYTV ´¯ RPPP
— h¡®¥® © r¯³³¬¡²¥ h¡²¢¯µ² ¶¥²«³¡ ¥®¬©§´ f©³¨§µ¡²¤ ¡®¤ r¯³³¬¡²¥ r¡©¬·¡¹³ ¡®¤ h¡²¢¯µ²³ a£´ QXYY
Italien
— s´¡´¬©§¡ ¨¡®¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¨¡®¡² ³¯ ¦ö²¶¡¬´¡³ ¡¶ c¡°©´¡®¥²©¥ ¤© p¯²´¯ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ c¯¤©£¥ ¤¥¬¬¡ ®¡¶©§¡º©¯®¥L
²¥§©¯ ¤¥£²¥´¯ ¡¶ ¤¥® SP ¡²³ QYTRL ®² SRW
— aµ´¯®¯¡ ¨¡®¡² H¨¡®¯²§¡®I ©®²ä´´¡¤¥ §¥®¯ ³°¥£©¡¬¬¡§¡² © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¡²´©«¥¬ QY © c¯¤©£¥ ¤¥¬¬¡ ®¡¶©§¡º©¯®¥L
²¥§©¯ ¤¥£²¥´¯ ¡¶ ¤¥® SP ¡²³ QYTRL ®² SRW
Luxemburg
— p¯²´ ¤¥ m¥²´¥²´ ©®²ä´´¡¤ ¯£¨ ¶¥²«³¡ ¥®¬©§´ ¤¥® 䮤²¡¤¥ ¬¡§¥® ¡¶ ¤¥® RR ªµ¬© QYVS ¯ ©®²ä´´¡®¤¥ ¯£¨ ¤²©¦´ ¡¶ ¥®
¦¬¯¤¨¡® ¶©¤ m¯³¥¬
Nederländerna
— u°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¹®¤©§¨¥´¥² °å ¯²å¤¥´ ¦ö² ¹´´²¥ ¯£¨ ©®²¥ ¨¡®¡²L ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ´¥²©®¡¬¦¡£©¬©´¥´¥²
Österrike
— i®²¥ ¨¡®¡² ¦µ¬¬³´ä®¤©§´ ¥¬¬¥² ¤¥¬¶©³ 䧤¡ ¡¶ l䮤¥² ¯£¨O¥¬¬¥² g¥¥©®¤¥®
Portugal
— apdl – a¤©®©³´²¡ç㯠¤¯³ p¯²´¯³ ¤¯ d¯µ²¯ ¥ l¥©¸õ¥³L sNaN ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SSUOYXL ¡¶ ¤¥® S ®¯¶¥¢¥² QYYX
— apl – a¤©®©³´²¡ç㯠¤¯ p¯²´¯ ¤¥ l©³¢¯¡L sNaN ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SSVOYX ¡¶ ¤¥® S ®¯¶¥¢¥² QYYX
— aps – a¤©®©³´²¡ç㯠¤¯ p¯²´¯ ¤¥ s©®¥³L sNaN ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SSWOYXL ¡¶ ¤¥® S ®¯¶¥¢¥² QYYX
— apss – a¤©®©³´²¡ç㯠¤¯³ p¯²´¯³ ¤¥ s¥´ú¢¡¬ ¥ s¥³©¢²¡L sNaN ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SSXOYX ¡¶ ¤¥® S ®¯¶¥¢¥²
QYYX
— apa – a¤©®©³´²¡ç㯠¤¯ p¯²´¯ ¤¥ a¶¥©²¯L sNaN ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
SSYOYX ¡¶ ¤¥® S ®¯¶¥¢¥² QYYX
— ipn – i®³´©´µ´¯ p¯²´µá²©¯ ¤¯ n¯²´¥ ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
RTROYY ¡¶ ¤¥® RX ªµ®© QYYY
— icp – i®³´©´µ´¯ p¯²´µá²©¯ ¤¯ c¥®´²¯ ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
RTSOYY ¡¶ ¤¥® RX ªµ®© QYYY
— ips – i®³´©´µ´¯ p¯²´µá²©¯ ¤¯ sµ¬ ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
RTTOYY ¡¶ ¤¥® RX ªµ®© QYYY
— idn – i®³´©´µ´¯ ¤¥ n¡¶¥§¡¢©¬©¤¡¤¥ ¤¯ d¯µ²¯ ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯Ml¥© ®o
QSXMaOYW ¡¶ ¤¥® S ªµ®©
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/71
Finland
— h¡®¡² ³¯ ä² ¶¥²«³¡¡ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¬¡§¥® ¯ «¯µ®¡¬¡ ¨¡®¡®¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ´²¡¦©«¡¶§©¦´¥² HYUUOQYWVI
³¡´ ¨¡®¡² ³¯ ¨¡² ¡®¬¡§´³ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ¥´´ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ S ç ¬¡§¥® ¯ °²©¶¡´¡ ¡¬¬ä®®¡ ¨¡®¡² HQQUVOQYYTI
— s¡©¡¡® «¡®¡¶¡® ¨¯©´¯«µ®´¡Ofö²¶¡¬´®©®§³®ä®¤¥® ¦ö² s¡©¡ «¡®¡¬
Sverige
— h¡®¡² ¯£¨ ´¥²©®¡¬¡®¬ä§§®©®§¡² © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¬¡§¥® HQYXSZRYSI ¯ ©®²ä´´¡®¤¥L µ´¶©¤§®©®§ ¯£¨ ¡¶¬¹³®©®§ ¡¶
¡¬¬ä® ¦¡²¬¥¤ ¯£¨ ¡¬¬ä® ¨¡® ³¡´ ¦ö²¯²¤®©®§¥® HQYXSZWTTI ¯ ´²¡¦©«¥® °å gö´¡ «¡®¡¬
Förenade kungariket
— e® ¬¯«¡¬ ¹®¤©§¨¥´ ¶¥²«³¡ © ¥´´ §¥¯§²¡¦©³«´ ¯²å¤¥ ³¯ ³«¡¬¬ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ¹´´²¥ ¯£¨ ©®²¥ ¨¡®¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡
´¥²©®¡¬¡®¬ä§§®©®§¡² ¦ö² ¢¥¦²¡«´¡²¥ ´©¬¬ ¨¡¶³ ¥¬¬¥² °å ©®²¥ ¶¡´´¥®¶ä§¡²
— e® ¨¡®¹®¤©§¨¥´ ¥®¬©§´ ¡¶³®©´´ UW © h¡²¢¯µ²³ a£´ QYVT
— b²©´©³¨ w¡´¥²·¡¹³ b¯¡²¤
— e® ¨¡®¹®¤©§¨¥´ ¥®¬©§´ ¡¶³®©´´ SXNQ © h¡²¢¯µ²³ a£´ Hn¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤I QYWP
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/72
BILAGA X
UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET FLYGPLATSFACILITETER
Belgien
— b¥¬§¯£¯®´²¯¬
— b²µ³³¥¬³ i®´¥²®¡´©¯®¡¬ a©²°¯²´ c¯°¡®¹
— lµ£¨´¨¡¶¥® ¶¡® d¥µ²®¥
— lµ£¨´¨¡¶¥® ¶¡® o¯³´¥®¤¥
— sa b²µ³³¥¬³ s¯µ´¨ c¨¡²¬¥²¯© a©²°¯²´
— sa s¯£©é´é ¤¥ d鶥¬¯°°¥¥®´ ¥´ ¤¥ p²¯¯´©¯® ¤¥ ¬Ga鲯°¯²´ ¤¥ b©¥²³¥´
Danmark
— f¬¹§°¬¡´³¥² ³¯ ¤²©¶³ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ´©¬¬³´å®¤ ¥®¬©§´ ç UUNQ © ¬¯¶ ¯ ¬µ¦´¦¡²´L ª¦² ¬¯¶¢¥«¥®¤´§ø²¥¬³¥ ®²N UTS ¡¶ ¤¥® QS
ªµ®© RPPQ
Tyskland
— f¬¹§°¬¡´³¥² ³å¤¡®¡ ³¯ ¡¶³¥³ © ç SXNR ®² Q © lµ¦´¶¥²«¥¨²³Mzµ¬¡³³µ®§³Mo²¤®µ®§ ¡¶ ¤¥® QY ªµ®© QYVTL ³¥®¡³´ 䮤²¡¤
¤¥® RQ ¡µ§µ³´© RPPR
Grekland
— ”Υπηρεσία ΠολιτικήςΑεροπορίας” H”ΥΠΑ”I H¤¥® £©¶©¬¡ ¬µ¦´¦¡²´³´ªä®³´¥®IL ¶¥²«³¡´ ¥®¬©§´ ¬¡§¤¥«²¥´ WQTOWPL 䮤²¡´ ¥®¬©§´
¬¡§ QSTPOXSL ¯£¨ ¶¡²³ ¯²§¡®©³¡´©¯® ¦¡³´³´ä¬¬³ §¥®¯ °²¥³©¤¥®´¤¥«²¥´ UVOXY © ¤¥³³ ³¥®¡²¥ 䮤²¡¤¥ ¬¹¤¥¬³¥
— fö²¥´¡§¥´ ”ΔιεθνήςΑερολιμέναςΑθηνών” Ha´¥®³ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¦¬¹§°¬¡´³I © s°¡´¡L ¶¥²«³¡´ ¥®¬©§´ ¬¡§ RSSXOYU
”Κύρωση ΣύμβασηςΑνάπτυξηςτου Νέου ΔιεθνούςΑεροδρομίου τηςΑθήναςστα Σπάτα”L ©®²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¦ö²¥´¡§¥´ ”Διεθνής
ΑερολιμέναςΑθηνών ΑNΕN”L §¯¤«ä®®¡®¤¥ ¡¶ ©¬ªö«²¡¶ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²
— ”ΦορείςΔιαχείρισης” H¦ö²¶¡¬´®©®§³¯²§¡®I ¥®¬©§´ °²¥³©¤¥®´¤¥«²¥´ QUXOPR ”ΊδρυσηL κατασκευήL εξοπλισμόςL οργάνωσηL
διοίκησηL λειτουργία και εκμετάλλευση πολιτικών αερολιμένων από φυσικά πρόσωπαL νομικά πρόσωπα ιδιωτικού δικαίου
και ΟργανισμούςΤοπικήςΑυτοδιοίκησης” HΦΕΚ Α QSWI
Spanien
— e®´¥ °ú¢¬©£¯ a¥²¯°µ¥²´¯³ e³°¡ñ¯¬¥³ ¹ n¡¶¥§¡£©ó® aé²¥¡ HaenaI
Frankrike
— f¬¹§°¬¡´³¥² ³¯ ¤²©¶³ ¡¶ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¯²§¡® ¥®¬©§´ ¡²´©«¬¡²®¡ lN QRUMQL lNRVPMQ ¯£¨ lNRWPMQ © £¯¤¥ ¤¥ ¬ô¡¶©¡´©¯® £©¶©¬¥
— f¬¹§°¬¡´³¥² ³¯ ¤²©¶³ ©®¯ ²¡¥® ¦ö² «¯®£¥³³©¯® ³¯ ¢¥¶©¬ª¡´³ ¡¶ ³´¡´¥® ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ rNRRS‑R © £¯¤¥ ¤¥ ¬ô¡¶©¡´©¯®
£©¶©¬¥
— f¬¹§°¬¡´³¥² ³¯ ¤²©¶³ ¥®¬©§´ ¡²²ê´é °²é¦¥£´¯²¡¬ ¯ ´©¬¬³´å®¤ ¦ö² ´©¬¬¦ä¬¬©§´ µ´®¹´´ª¡®¤¥
— f¬¹§°¬¡´³¥² ³¯ ©®²ä´´¡´³ ¡¶ ¥´´ ¯¦¦¥®´¬©§´ «¯¬¬¥«´©¶ ¯£¨ ¯¦¡´´¡³ ¡¶ ¥´´ ¡¶´¡¬ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ lNRRQMQ © £¯¤¥ ¤¥ ¬ô¡¶©¡´©¯®
£©¶©¬¥
Irland
— f¬¹§°¬¡´³¥²®¡ © dµ¢¬©®L c¯²« ¯£¨ s¨¡®®¯®L ³¯ ¤²©¶³ ¡¶ a¥² r©¡®´¡ – i²©³¨ a©²°¯²´³
— f¬¹§°¬¡´³¥² ³¯ ¤²©¶³ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ °µ¢¬©£ µ³¥ ¬©£¥®£¥ µ´¦ä²¤¡´ ¥®¬©§´ i²©³¨ a¶©¡´©¯® aµ´¨¯²©´¹ a£´ QYYSL 䮤²¡¤
§¥®¯ a©² n¡¶©§¡´©¯® ¡®¤ t²¡®³°¯²´ Ha¥®¤¥®´I a£´L QYYX ¯£¨ ¤ä² ¡¬¬ ²¥§µ¬ªä² ¦¬¹§´²¡¦©« §¥®¯¦ö²³ ¡¶ ¦¬¹§°¬¡®
¥¤ ¡¬¬ä® ´²¡®³°¯²´ ¡¶ °¡³³¡§¥²¡²¥L °¯³´ ¥¬¬¥² ¦²¡«´
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/73
Italien
— aaavtag
— o²§¡® ¦ö² ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¡¶ ³°¥£©¡¬¬¡§¡²
— o²§¡® ³¯ ¦ö²¶¡¬´¡² ¦¬¹§°¬¡´³¡®¬ä§§®©®§¡² °å «¯®£¥³³©¯®³¢¡³©³ ¥®¬©§´ ¡²´N VYT © c¯¤©£¥ ¤¥¬¬¡ ®¡¶©§¡º©¯®¥L ²¥§©¯
¤¥£²¥´¯ ¡¶ ¤¥® SP ¡²³ QYTRL ®²N SRW
— rNaNiN r¥§©³´²¯ a¥²¯®¡µ´©£¯ i´¡¬©¡®¯
Luxemburg
— a鲯°¯²´ ¤µ f©®¤¥¬
Nederländerna
— c©¶©¬¡ ¦¬¹§°¬¡´³¥² © ¢²µ« ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ QX ¯£¨ ¦ö¬ª¡®¤¥ © lµ£¨´¶¡¡²´·¥´
Österrike
— m¹®¤©§¨¥´¥² ¥¤ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¥®¬©§´ lµ¦´¦¡¨²§¥³¥´ºL bgbQ n²N RUSOQYUW © §ä¬¬¡®¤¥ ¶¥²³©¯® ¡´´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ¥®
¦¬¹§°¬¡´³
Portugal
— ana – a¥²¯°¯²´¯³ ¤¥ p¯²´µ§¡¬L sNaNL ©®²ä´´¡¤ ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯‑l¥© ®o
TPTOYX ¡¶ ¤¥® QX ¤¥£¥¢¥² QYYX
— nav – e°²¥³¡ pú¢¬©£¡ ¤¥ n¡¶¥§¡ç㯠aé²¥¡ ¤¥ p¯²´µ§¡¬L eNpNL ©®²ä´´¡¤ §¥®¯ d¥£²¥´¯‑l¥© ®o
TPTOYX ¡¶ ¤¥® QX
¤¥£¥¢¥² QYYX
— anam – a¥²¯°¯²´¯³ ¥ n¡¶¥§¡ç㯠aé²¥¡ ¤¡ m¡¤¥©²¡L sNaNL ©®²ä´´¡¤ ¥®¬©§´ d¥£²¥´¯‑l¥© ®o
TUSOYQ ¡¶ ¤¥® QQ
¤¥£¥¢¥² QYYQ
Finland
— f¬¹§°¬¡´³¥² ³¯ ¤²©¶³ ¡¶ i¬¡©¬µ¬¡©´¯³Olµ¦´¦¡²´³¶¥²«¥´L ¥® «¯µ® ¥¬¬¥² ¥´´ ¯¦¦¥®´¬©§´ ¦ö²¥´¡§ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ¬µ¦´¦¡²´³M
¬¡§¥® HRXQOQYYUI
Sverige
— a¬¬ä®®¡ ¦¬¹§°¬¡´³¥² ³¯ ¤²©¶³ ¥®¬©§´ ¬µ¦´¦¡²´³¬¡§¥® HQYUWZRYWI
— p²©¶¡´¡ ¦¬¹§°¬¡´³¥² ³¯ ¤²©¶³ ¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ¤²©¦´³´©¬¬³´å®¤ © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¤¥® ¬¡§L ¤ä² ¤¥´´¡ ´©¬¬³´å®¤ ¯´³¶¡²¡²
«²©´¥²©¥²®¡ © ¡²´©«¥¬ RNS © ¤©²¥«´©¶¥´
Förenade kungariket
— e® ¬¯«¡¬ ¹®¤©§¨¥´ ³¯ ä² ¶¥²«³¡ © ¥´´ §¥¯§²¡¦©³«´ ¯²å¤¥ ¥¤ ¡´´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ¦¬¹§°¬¡´³¦¡£©¬©´¥´¥² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡
´¥²©®¡¬¦¡£©¬©´¥´¥² ¦ö² ¬µ¦´¢¥¦²¡«´¡²¥
— e® ¦¬¹§°¬¡´³¯°¥²¡´ö² ¥®¬©§´ a©²°¯²´³ a£´ QYXV ³¯ ¦ö²¶¡¬´¡² ¥® ¦¬¹§°¬¡´³ ¥®¬©§´ ¥£¯®¯©£ ²¥§µ¬¡´©¯® © p¡²´ iv ©
¤¥®®¡ a£´
— h©§¨¬¡®¤ ¡®¤ i³¬¡®¤³ a©²°¯²´³ l©©´¥¤
— e® ¦¬¹§°¬¡´³¯°¥²¡´ö² ¥®¬©§´ a©²°¯²´³ Hn¯²´¨¥²® i²¥¬¡®¤I o²¤¥² QYYT
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/74
BILAGA XI
FÖRTECKNING ÖVER DEN GEMENSKAPSLAGSTIFTNING SOM AVSES I ARTIKEL 30.3
aN transport eller distribution av gas eller vÄrme
eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ YXOSPOeg ¡¶ ¤¥® RR ªµ®© QYYX ¯ §¥¥®³¡¡ ²¥§¬¥² ¦ö² ¤¥® ©®²¥
¡²«®¡¤¥® ¦ö² ®¡´µ²§¡³ H1I
bN produktionL transport eller distribution av el
eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ YVOYROeg ¡¶ ¤¥® QY ¤¥£¥¢¥² QYYV ¯ §¥¥®³¡¡ ²¥§¬¥² ¦ö² ¤¥® ©®²¥
¡²«®¡¤¥® ¦ö² ¥¬ H2I
cN produktionL transport eller distribution av dricksvatten
—
dN upphandlande enheter pÅ omrÅdet jÄrnvÄgstjÄnster
—
eN upphandlande enheter pÅ omrÅdet tjÄnster inom jÄrnvÄgar i stadstrafikL spÅrvagnarL
trÅdbussar eller bussar
—
fN upphandlande enheter pÅ omrÅdet posttjÄnster
eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ YWOVWOeg ¡¶ ¤¥® QU ¤¥£¥¢¥² QYYW ¯ §¥¥®³¡¡ ²¥§¬¥² ¦ö²
µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ §¥¥®³«¡°¥®³ ©®²¥ ¡²«®¡¤ ¦ö² °¯³´´ªä®³´¥² ¯£¨ ¦ö² ¦ö²¢ä´´²©®§ ¡¶ «¶¡¬©´¥´¥® °å ´ªä®³´¥²®¡ H3I
gN undersÖkning och utvinning av olja eller gas
eµ²¯°¡°¡²¬¡¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ YTORROeg ¡¶ ¤¥® SP ¡ª QYYT ¯ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¢¥¶©¬ª¡®¤¥ ¯£¨ µ´®¹´´ª¡®¤¥
¡¶ ´©¬¬³´å®¤ ¦ö² °²¯³°¥«´¥²©®§ ¥¦´¥² ³¡´ µ®¤¥²³ö«®©®§ ¯£¨ µ´¶©®®©®§ ¡¶ «¯¬¶ä´¥® H4I
hN undersÖkning och utvinning av kol eller andra fasta brÄnslen
—
iN upphandlande enheter pÅ omrÅdet kusthamnar eller inlandshamnar eller andra termiM
nalfaciliteter
—
jN upphandlande enheter pÅ omrÅdet flygplatsfaciliteter
—
(1) EGT L 204, 21.7.1998, s. 1.
(2) EGT L 27, 30.1.1997, s. 20.
(3) EGT L 15, 21.1.1998, s. 14. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/39/EG (EGT L 176,
5.7.2002, s. 21).
(4) EGT L 164, 30.6.1994, s. 3.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/75
BILAGA XII
FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 1.2 b (1I
NACE (1)
AVDELNING F
BYGGVERKSAMHET
CPV
‑kod
Huvud-
grupp
Grupp
Under-
grupp
Benämning
Anm.
TU
b¹§§¶¥²«³¡¨¥´
o¦¡´´¡²Z
— ®¹¢¹§§®¡¤L ²¥®¯¶¥²©®§ ¯£¨ ®¯²¡¬ ²¥M
°¡²¡´©¯®
TUPPPPPP
TUNQ
m¡²«
‑ ¯£¨ §²µ®¤¡²¢¥´¥®
TUQPPPPP
TUNQQ
r©¶®©®§ ¡¶ ¨µ³[ ¡²«¡²M
¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ²©¶®©®§ ¯£¨ ²¡³¥²©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨
¡®¤²¡ ¡®¬ä§§®©®§¡²
— ²öª®©®§ ¡¶ ¢¹§§°¬¡´³¥²
— ¡²«¡²¢¥´¥®Z ³£¨¡«´®©®§L ¤¥°¯®¥²©®§L
®©¶¥¬¬¥²©®§ ¯£¨ °¬¡®¥²©®§ ¡¶ ¢¹§§°¬¡´M
³¥²L
¤©«¥³§²ä¶®©®§L
¢¥²§²¥®³®©®§L
³°²ä®§®©®§ ¥´£N
— ©¯²¤®©®§³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ §²µ¶¡²¢¥´³°¬¡´³¥²Z
¡¶´ä£«®©®§ ³¡´ ¡®®¡´ ©¯²¤®©®§³´ä¬¬¡®M
¤¥ ¡¶ 䧯² ¯£¨ °¬¡´³¥² ³¯ ©®®¥¨å¬¬¥²
©®¥²¡¬¥²
o¦¡´´¡² 䶥®Z
— ¤²ä®¥²©®§ ¡¶ ¢¹§§°¬¡´³¥²
— ¤²ä®¥²©®§ ¡¶ ª¯²¤¢²µ«³‑ ¥¬¬¥² ³«¯§³M
¢²µ«³¡²«
TUQQPPPP
TUNQR
m¡²«µ®¤¥²³ö«®©®§
o¦¡´´¡²Z
— °²¯¶¢¯²²®©®§ ¯£¨ ´¡§®©®§ ¡¶ «ä²®°²¯¶
¦ö² ¢¹§§¡®¤¥L ¦ö² §¥¯¦¹³©³«¡L §¥¯¬¯§©³«¡
¥¬¬¥² ¬©«®¡®¤¥ 䮤¡å¬
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
— ¢¯²²®©®§ ¡¶ «ä¬¬¯² ¦ö² °²¯¤µ«´©¯® ¡¶
²å°¥´²¯¬¥µ ¥¬¬¥² ®¡´µ²§¡³L ª¦² QQNRP
— ¢²µ®®³¢¯²²®©®§L ª¦² TUNRU
— ³£¨¡«´³ä®«®©®§L ª¦² TUNRU
— ³°å²®©®§ ¡¶ ¯¬ª¥‑ ¯£¨ ®¡´µ²§¡³¦ä¬´L µ´M
¦ö²¡®¤¥ ¡¶ §¥¯¦¹³©³«¡L §¥¯¬¯§©³«¡ ¯£¨
³¥©³©³«¡ µ®¤¥²³ö«®©®§¡²L ª¦² WTNRP
TUQRPPPP
TUNR
b¹§§
‑ ¯£¨ ¡®¬ä§§®©®§³M
¡²¢¥´¥®
TURPPPPP
(1) Om tolkningen skiljer sig åt mellan CPV och NACE, skall NACE-nomenklaturen tillämpas.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/76
NACE (1)
AVDELNING F
BYGGVERKSAMHET
CPV
‑kod
Huvud-
grupp
Grupp
Under-
grupp
Benämning
Anm.
TUNRQ
u°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¨µ³ ¯£¨
¡®¤²¡ ¢¹§§®¡¤³¶¥²«
o¦¡´´¡²Z
— ¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ¡¬¬¡ ³¬¡§³ ¢¹§§®¡¤¥²
— ¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ¡®¬ä§§®©®§¡² ©®¯ ¶ä§‑
¯£¨ ¶¡´´¥®¢¹§§®¡¤ ¯N¤NZ
— ¢²¯¡²L ©®«¬µ³©¶¥ ³å¤¡®¡ ¦ö² µ°°M
¨öª¤¡ ¶ä§¡²L ¶©¡¤µ«´¥²L ´µ®®¬¡² ¯£¨
´µ®®¥¬¢¡®¯²
— ²ö²¬¥¤®©®§¡²
¦ö²
¦ªä²²´²¡®³°¯²´L
¦ªä²²®ä´ ¦ö² ¥¬ ¯£¨ ´¥¬¥«¯µ®©«¡M
´©¯®
— ²ö²¬¥¤®©®§¡² © ´ä´¯²´L ´ä´¯²´³®ä´ ¦ö²
¥¬ ¯£¨ ´¥¬¥«¯µ®©«¡´©¯® ³¡´
¤ä²¥¤ ¦ö²«®©°°¡¤¥ ¡²¢¥´¥®
— ¯®´¥²©®§ ¯£¨ µ°°¦ö²¡®¤¥ °å °¬¡´³
¡¶ ¯®´¥²©®§³¦ä²¤©§¡ ¢¹§§®¡¤¥²
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
— ´ªä®³´¥² © ¡®³¬µ´®©®§ ´©¬¬ ²å°¥´²¯¬¥µ‑
¯£¨ ®¡´µ²§¡³µ´¶©®®©®§L ª¦² QQNRP
— µ°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ «¯°¬¥´´¡ °²¥¦¡¢²©£¥²¡M
¤¥ ¡®¬ä§§®©®§¡² ¦²å® ¥§¥®´©¬¬¶¥²«¡¤¥
¤¥¬¡²
³¯
©®´¥
ä²
¡¶
¢¥´¯®§L
ª¦² ¡¶¤¥¬®©®§ RPL RV ¯£¨ RX
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶ ³´¡¤©¯®L ³©¢¡³³ä®§¥²L
©¤²¯´´³¨¡¬¬¡²L ´¥®®©³¢¡®¯²L §¯¬¦¢¡®¯² ¥¬M
¬¥² ¡®¤²¡ ©¤²¯´´³¡®¬ä§§®©®§¡²L ¥¸«¬µ³©¶¥
µ°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥²L ª¦² TUNRS
— ¢¹§§©®³´¡¬¬¡´©¯®¥²L ª¦² TUNS
— ³¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥²L ª¦² TUNT
— ¡²«©´¥«´¶¥²«³¡¨¥´ ¯£¨ ´¥«®©³« «¯®M
³µ¬´¶¥²«³¡¨¥´L ª¦² WTNRP
— °²¯ª¥«´¬¥¤®©®§ ¦ö² ¢¹§§¡®¤¥L ª¦² WTNRP
— °²¯ª¥«´¬¥¤®©®§ ¦ö² ¢¹§§¡®¤¥L ª¦² WTNRP
TURQPPPP
TUNRR
t¡«¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ´¡«
— ´¡«´ä£«®©®§
— ©°²¥§®¥²©®§
TURRPPPP
TUNRS
a®¬ä§§®©®§
¡¶
¶ä§¡²L
¦¬¹§¦ä¬´ ¯£¨ ©¤²¯´´³¡®M
¬ä§§®©®§¡²
o¦¡´´¡²Z
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶ ¶ä§¡²L §¡´¯² ³¡´ ¡®¤²¡
«ö²
‑ ¯£¨ §å®§¶ä§¡²
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶ ªä²®¶ä§¡²
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶ ³´¡²´‑ ¯£¨ ¬¡®¤®©®§³¢¡M
®¯² °å ¦¬¹§¦ä¬´
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶ ³´¡¤©¯®L ³©¢¡³³ä®§¥²L
©¤²¯´´³¨¡¬¬¡²L ´¥®®©³¢¡®¯²L §¯¬¦¢¡®¯² ¥¬M
¬¥² ¡®¤²¡ ©¤²¯´´³¡®¬ä§§®©®§¡²L ¥¸«¬µ³©¶¥
µ°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥²
— 嬮©®§ ¡¶ ¶ä§¡²«¥²©®§¡² ¯£¨ ¡²M
«¥²©®§¡² °å °¡²«¥²©®§³°¬¡´³¥²
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
— ¦ö²¢¥²¥¤¡®¤¥ ¡²«¡²¢¥´¥®L ª¦² TUNQQ
TURSPPPP
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/77
NACE (1)
AVDELNING F
BYGGVERKSAMHET
CPV
‑kod
Huvud-
grupp
Grupp
Under-
grupp
Benämning
Anm.
TUNRT
v¡´´¥®¢¹§§®¡¤
o¦¡´´¡²Z
— ¡®¬ä§§®©®§ ¡¶Z
¶¡´´¥®¬¥¤¥²L ¨¡®
‑ ¯£¨ ¦¬¯¤¡²¢¥´¥®L
³å¢å´³¨¡®¡² H¡²©®¯²IL ³¬µ³³¡² ¥´£N
— ¤¡¡²L ¤©«¥® ¯N¤N
— µ¤¤²©®§
— µ®¤¥²¶¡´´¥®³¡²¢¥´¥
TURTPPPP
TUNRU
a®¤²¡ ¢¹§§
‑ ¯£¨ ¡®M
¬ä§§®©®§³¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ¢¹§§‑ ¥¬¬¥² ¡®¬ä§§®©®§³¶¥²«³¡¨¥´ ³¯
ä² ³°¥£©¡¬©³¥²¡¤ ©®¯ ®å§¯´ ¦ö² ¯¬©«¡
³¬¡§³ «¯®³´²µ«´©¯®¥² §¥¥®³¡´ ¯²åM
¤¥ ¯£¨ ¦¯²¤²¡² ³°¥£©¡¬©³´«¯°¥´¥®³ ¥¬¬¥²
³°¥£©¡¬µ´²µ³´®©®§Z
§²µ®¤¬ä§§®©®§ ©®«¬µ³©¶¥ °å¬®©®§
¢¯²²®©®§ ¯£¨ ¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ¢²µ®®¡²L
³£¨¡«´³ä®«®©®§
µ°°¦ö²¡®¤¥
¡¶
©£«¥
¥§¥®´©¬¬¶¥²«¡¤¥
³´å¬¥¬¥¥®´
¢¯£«®©®§ ¡¶ ³´å¬
µ²®©®§ ¯£¨ ³´¥®¬ä§§®©®§
²¥³®©®§ ¯£¨ ®¥¤¯®´¥²©®§ ¡¶ ¢¹§§M
®¡¤³³´ä¬¬®©®§¡² ¯£¨ ¡²¢¥´³°¬¡´´¦¯²¡²L
©®«¬µ³©¶¥ µ´¨¹²®©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤³³´ä¬¬M
®©®§¡² ¯£¨ ¡²¢¥´³°¬¡´´¦¯²¡²
µ°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ³«¯²³´¥®¡² ¯£¨ ©®¤µM
³´²©µ§®¡²
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
— µ´¨¹²®©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤³³´ä¬¬®©®§¡² µ´¡®
²¥³®©®§ ¯£¨ ®¥¤¯®´¥²©®§L ª¦² WQNSR
TURUPPPP
TUNS
b¹§§©®³´¡¬¬¡´©¯®¥²
TUSPPPPP
TUNSQ
e¬©®³´¡¬¬¡´©¯®¥²
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® © ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®M
¬ä§§®©®§¡² ¡¶Z
¥¬«¡¢¬¡² ¯£¨ ¥¬¡²¡´µ²
´¥¬¥«¯µ®©«¡´©¯®³³¹³´¥
¥¬¶ä²¥³¹³´¥
¡®´¥®®¥²
¢²¡®¤¬¡²
´ªµ¶¬¡²
¨©³³¡² ¯£¨ ²µ¬¬´²¡°°¯²
峫¬¥¤¡²¥ ¥´£N
TUSQPPPP
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/78
NACE (1)
AVDELNING F
BYGGVERKSAMHET
CPV
‑kod
Huvud-
grupp
Grupp
Under-
grupp
Benämning
Anm.
TUNSR
i³¯¬¥²©®§³¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® © ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®M
¬ä§§®©®§¡² ¡¶ ¶ä²¥
‑L ¬ªµ¤‑ ¥¬¬¥² ¶©¢²¡M
´©¯®³©³¯¬¥²©®§
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
– ©°²¥§®¥²©®§L ª¦² TUNRR
TUSRPPPP
TUNSS
vvs
‑¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® © ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®M
¬ä§§®©®§¡² ¡¶Z
¶¡´´¥®³¹³´¥ ³¡´ ³¡®©´¥´³µ´²µ³´®©®§
§¡³¡²¡´µ²¥²
¶ä²¥
‑L ¶¥®´©¬¡´©¯®³‑L «¹¬‑ ¯£¨ ¬µ¦´«¯®M
¤©´©¯®¥²©®§³µ´²µ³´M®©®§ ©®«¬µ³©¶¥ ¬¥¤M
®©®§¡²
³°²©®«¬¥²³¹³´¥
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ ¥¬¶ä²¥³¹³´¥L ª¦² TUNSQ
TUSSPPPP
TUNST
a®¤²¡ ¢¹§§©®³´¡¬¬¡´©¯®¥²
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ ¢¥¬¹³®©®§³‑ ¯£¨ ³©§®¡¬M
³¹³´¥ ´©¬¬ ¶ä§¡²L ªä²®¶ä§¡²L ¦¬¹§¦ä¬´ ¯£¨
¨¡®¡²
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® © ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®M
¬ä§§®©®§¡² ¡¶ ¡®¤²¡ ¡²¡´µ²¥² ¯£¨ ¡®M
¯²¤®©®§¡²
TUSTPPPP
TUNT
s¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¢¹§§M
®¡¤¥²
TUTPPPPP
TUNTQ
pµ´³
‑L ¦¡³¡¤‑ ¯£¨ ³´µ£«¡M
´µ²¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— °å ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®¬ä§§®©®§¡²
¡¶ ©®¶ä®¤©§ ¥¬¬¥² µ´¶ä®¤©§ °µ´³ ¯£¨
³´µ£« ©®«¬µ³©¶¥ ®ä²³´å¥®¤¥ ¢¡³¡´¥²©¡¬
¦ö² °µ´³®©®§
TUTQPPPP
TUNTR
b¹§§®¡¤³³®©£«¥²©M¡²¢¥M
´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ ©£«¥ ¥§¥®´©¬¬¶¥²«¡¤¥ ¤ö²M
²¡²L ¦ö®³´¥²L ¤ö²²
‑ ¯£¨ ¦ö®³´¥²«¡²¡²L
«ö« ¥¤ ¦¡³´ ©®²¥¤®©®§L ´²¡°°¯² ¢µM
´©«³©®²¥¤®©®§ ¯N¤NL ¡¶ ´²ä ¥¬¬¥² ¡®¤²¡
¡´¥²©¡¬
— ©®¶ä®¤©§ ³¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§ ³å³¯ ¡²¢¥´¥
¥¤ ´¡«L ¶ä§§¢¥«¬ä¤®¡¤¥² ¡¶ ´²ä ¯£¨
¦¬¹´´¢¡²¡ ³«©¬ª¥¶ä§§¡²
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
— ¬ä§§®©®§ ¡¶ °¡²«¥´´ ¯£¨ ¡®¤²¡ §¯¬¶¢¥M
¬ä§§®©®§¡² ¡¶ ´²äL ª¦² TUNTS
TUTRPPPP
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/79
NACE (1)
AVDELNING F
BYGGVERKSAMHET
CPV
‑kod
Huvud-
grupp
Grupp
Under-
grupp
Benämning
Anm.
TUNTS
g¯¬¶
‑ ¯£¨ ¶ä§§¢¥¬ä§§M
®©®§³M¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ¬ä§§®©®§L µ°°³ä´´®©®§ ¥¬¬¥² ¦¡³´³ä´´®©®§
© ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®¬ä§§®©®§¡² ¡¶Z
¶ä§§
‑ ¥¬¬¥² §¯¬¶°¬¡´´¯² ¡¶ «¥²¡©³«´
¡´¥²©¡¬L ¢¥´¯®§ ¥¬¬¥² ¨µ§§¥® ³´¥®
°¡²«¥´´ ¯£¨ ¡®¤²¡ §¯¬¶¢¥¬ä§§®©®§¡² ¡¶
´²ä
¡´´¯² ³¡´ §¯¬¶¢¥¬ä§§®©®§¡² ¡¶ ¬©®¯M
¬¥µL ©®«¬µ³©¶¥ ¡¶ §µ© ¥¬¬¥² °¬¡³´
´¥²²¡ºº¯
‑L ¡²¯²‑L §²¡®©´‑ ¥¬¬¥² ³«©¦¦¥²M
§¯¬¶ ¥¬¬¥² M¶ä§§¡²
´¡°¥´¥²
TUTSPPPP
TUNTT
m嬥²©
‑ ¯£¨ §¬¡³ä³´¥²©M
¡²¢¥´¥®
o¦¡´´¡²Z
— ©®¶ä®¤©§ ¯£¨ µ´¶ä®¤©§ 嬮©®§ ¡¶
¢¹§§®¡¤¥²
— 嬮©®§ ¡¶ ¡®¬ä§§®©®§¡² ©®¯ ¶ä§‑
¯£¨ ¶¡´´¥®¢¹§§®¡¤ ¯N¤N
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ §¬¡³L ³°¥§¬¡² ¥´£N
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ ¦ö®³´¥²L ª¦² TUNTR
TUTTPPPP
TUNTU
a®®¡®
³¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§
¡¶ ¢¹§§®¡¤¥²
o¦¡´´¡²Z
— ©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ °²©¶¡´¡ ³©¢¡³³ä®§¥²
— ²¥®§ö²©®§ ¥¤ 宧¡L ¢¬ä³´²©®§ ¯£¨ ¬©«M
®¡®¤¥ ¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¦¡³¡¤¥²
— ¡®®¡® ³¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥²
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
— ©®¶ä®¤©§ ²¥®§ö²©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥² ¯£¨
¡®¤²¡ «¯®³´²µ«´©¯®¥²L ª¦² WTNWP
TUTUPPPP
TUNU
u´¨¹²®©®§ ¡¶ ¢¹§§
‑ ¯£¨
¡®¬ä§§®©®§³¡³«©®¥²
¥¤ ¦ö²¡²¥
TUUPPPPP
TUNUP
u´¨¹²®©®§ ¡¶ ¢¹§§
‑ ¯£¨
¡®¬ä§§®©®§³¡³«©®¥²
¥¤ ¦ö²¡²¥
o¦¡´´¡² ©®´¥Z
— µ´¨¹²®©®§ ¡¶ ¢¹§§‑ ¯£¨ ¡®¬ä§§®©®§³M
¡³«©®¥² ³¡´
‑µ´²µ³´®©®§ µ´¡® ¦ö²¡²¥L
ª¦² WQNSR
(1) Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen
(EGT L 293, 24.10.1990, s. 1). Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EEG) nr 761/93 av den 24 mars
1993 (EGT L 83, 3.4.1993, s. 1).
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/80
BILAGA XIII
INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM UPPHANDLING
aN Öppet fÖrfarande
QN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®³ ®¡®L °¯³´
‑L ´¥¬¥§²¡‑ ¯£¨ ¥‑°¯³´¡¤²¥³³ ³¡´ ´¥¬¥¦¯®‑L ´¥¬¥¸‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥²N
RN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¡®§¥ ¯ «¯®´²¡«´¥´ ä² ²¥³¥²¶¥²¡´ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤¥ ¶¥²«³´ä¤¥² ¥¬¬¥² ¯ ¤¥³³ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥ ä²
²¥³¥²¶¥²¡´ ©®¯ ²¡¥® ¦ö² °²¯§²¡ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤ ¡®³´ä¬¬®©®§N
SN s¬¡§ ¡¶ «¯®´²¡«´ H¶¡²¯²L ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤ ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥² ³¡´ ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ ¤¥´ §ä¬¬¥² ¥´´ ²¡¡¶´¡¬I ¥¬¬¥² ¥´´
¤¹®¡©³«´ ©®«ö°³³¹³´¥N
tªä®³´¥«¡´¥§¯²© ¥®¬©§´ ¢©¬¡§¡ xvi a ¥¬¬¥² xvi b ¯£¨ ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ¤¥®®¡ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN
i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¡®§¥³ ¯ ¡®¢µ¤¥® ©®¦¯²¤²¡³ ¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å «ö°L ¬¥¡³©®§L ¨¹²¡ ¥¬¬¥² ¨¹²«ö° ¥¬¬¥² ¥®
«¯¢©®¡´©¯® ¡¶ ¤¥³³¡N
TN p¬¡´³ ¦ö² ¬¥¶¥²¡®³L µ´¦ö²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥N
UN fö² ¶¡²¯² ¯£¨ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥²Z
¡I s¬¡§ ¯£¨ 䮧¤ ¡¶ ¤¥ ¶¡²¯² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN a®§¥ ³ä²³«©¬´ ¯°´©¯® °å
«¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ «ö° ¯£¨L ¯ öª¬©§´L ¥® µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ ´©¤°µ®«´¥® ¦ö² µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ¯°´©¯®¥® ³¡´ ¡®´¡¬¥´
¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¦ö²¬ä®§®©®§¡²N i ³¡¢¡®¤ ¥¤ å´¥²«¯¡®¤¥ «¯®´²¡«´ ¡®§¥³ 䶥®L ¯ öª¬©§´L ¥® °²¥¬©©®ä² ´©¤³°¬¡®
¦ö² ¹´´¥²¬©§¡²¥ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¦ö² ¤¥ °²¯¤µ«´¥² ³¯ ³«¡¬¬ µ°°¨¡®¤¬¡³ ¥¬¬¥² ³¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ´ªä®³´¥²®¡ ³¡´
¥® ¡¬¬ä® ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ¡²¢¥´¥´ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN
¢I u°°§©¦´ ¯ ¬¥¶¥²¡®´ö²¥²®¡ «¡® ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ °å ¡¬¬¡ ¤¥ ¥¦´¥²¦²å§¡¤¥ ¶¡²¯²®¡ ¥¬¬¥² ¤¥¬¡² ¤ä²¡¶N
o ¡²¢¥´¥´ ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥´ © ¦²å§¡ ¯ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥² ä² µ°°¤¥¬¡´ © ¦¬¥²¡ ¤¥¬¡² ³«¡¬¬ ³´¯²¬¥«³¯²¤®©®§¥® °å ¤¥
¯¬©«¡ ¤¥¬¡²®¡ ¡®§¥³ ¬©«³¯ öª¬©§¨¥´¥® ¡´´ ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ °å ¥®L ¦¬¥²¡ ¥¬¬¥² ¡¬¬¡ ¤¥¬¡²N
£I fö² ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´Z µ°°§©¦´¥² ¯ ³¹¦´¥´ ¥¤ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥´ ®ä² ¤¥´ ³¥®¡²¥ 䶥®
©®®¥¢ä² °²¯ª¥«´¥²©®§N
VN fö² ´ªä®³´¥²Z
¡I s¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥ ´ªä®³´¥² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³N a®§¥ ³ä²³«©¬´ ¯°´©¯® °å «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ «ö° ¯£¨L ¯
öª¬©§´L ¥® µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥® ´©¤ ³¯ ³´å² ´©¬¬ ¦ö²¦¯§¡®¤¥ ¦ö² µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ¯°´©¯®¥® ³¡´ ¡®´¡¬¥´ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡
¦ö²¬ä®§®©®§¡²N i ³¡¢¡®¤ ¥¤ å´¥²«¯¡®¤¥ «¯®´²¡«´ ¡®§¥³L ¯ öª¬©§´L 䶥® ¥® °²¥¬©©®ä² ´©¤³°¬¡® ¦ö²
¹´´¥²¬©§¡²¥ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¦ö² ¤¥ ´ªä®³´¥² ³¯ ³«¡¬¬ µ°°¨¡®¤¬¡³N
¢I a®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ µ´¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ´ªä®³´¥® ¥®¬©§´ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¦ö²¦¡´´®©®§¡² ä² ¦ö²¢¥¨å¬¬¥´ ¥® ¶©³³ ¹²«¥³§²µ°°N
£I h䮶©³®©®§ ´©¬¬ ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N
¤I u°°§©¦´ ¯ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² ³«¡¬¬ ¡®§¥ ®¡® ¯£¨ ¹²«¥³«¶¡¬©¦©«¡´©¯®¥² °å ¤¥® °¥²³¯®¡¬ ³¯ ä² ¡®³¶¡²©§ ¦ö²
µ´¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ´ªä®³´¥²®¡N
¥I u°°§©¦´ ¯ ´ªä®³´¥¬¥¶¥²¡®´ö²¥² ¦å² ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ °å ¥® ¤¥¬ ¡¶ ´ªä®³´¥²®¡ ©¦²å§¡N
WN o öª¬©§´L µ°°§©¦´ ¯ ¤¥´ ä² ´©¬¬å´¥´ ¡´´ ¬ä®¡ ©® ¡¬´¥²®¡´©¶¡ ¡®¢µ¤N
XN t©¤³¦²©³´¥² ¦ö² ¬¥¶¥²¡®³ ¥¬¬¥² µ´¦ö²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´¥´³ ¶¡²¡«´©§¨¥´ ¯£¨ ¯ öª¬©§´ ¤¡´µ ¦ö² °å¢ö²ª¡®¤¥´N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/81
YN ¡I a¤²¥³³ ¦²å® ¶©¬«¥® «¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®§¡² ¯£¨ ¦ö²¦²å§®©®§³µ®¤¥²¬¡§ «¡® ¢¥³´ä¬¬¡³N
¢I i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¢¥¬¯°° ¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§³³ä´´L ¯ ¡¶§©¦´ ³«¡¬¬ ¥²¬ä§§¡³ ¦ö² ³å¤¡®¡ ¤¯«µ¥®´N
QPN ¡I s©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¡®¢µ¤ ¥¬¬¥² °²¥¬©©®ä²¡ ¡®¢µ¤ ®ä² ¤¥´ ²ö² ³©§ ¯ ©®¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¥´´ ¤¹®¡©³«´
©®«ö°³³¹³´¥N
¢I a¤²¥³³ ´©¬¬ ¶©¬«¥® ¢¥§ä²¡® ³«¡¬¬ ³«©£«¡³N
£I d¥´ ¥¬¬¥² ¤¥ ³°²å« ³¯ ¤¥³³¡ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡¶¦¡´´¡¤¥ °åN
QQN ¡I i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L °¥²³¯®¥² ³¯ ¦å² ®ä²¶¡²¡ ¶©¤ ö°°®¡®¤¥´ ¡¶ ¡®¢µ¤¥®N
¢I d¡´µL ´©¤ ¯£¨ °¬¡´³ ¦ö² ö°°®¡®¤¥´N
QRN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¤¥ ³ä«¥²¨¥´¥² ¯£¨ §¡²¡®´©¥² ³¯ ¢¥§ä²³N
QSN hµ¶µ¤³¡«¬©§¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¦©®¡®³©¥²©®§ ¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§ ¯£¨O¥¬¬¥² ¨ä®¶©³®©®§ ´©¬¬ ¤¥ ´¥¸´¥² ³¯ ©®®¥¨å¬¬¥² ¶©¬¬«¯²¥®N
QTN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¤¥® ²ä´´³¬©§¡ ¦¯² ³¯ ¥® §²µ°° ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ «¯®´²¡«´ ³«¡¬¬ ¡®´¡N
QUN e«¯®¯©³«¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ ©®©©«²¡¶ °å ¤¥® ¡²«®¡¤³¡«´ö² ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ «¯®´²¡«´¥´N
QVN d¥® ´©¤ ¡®¢µ¤³§©¶¡²¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢µ®¤¥® ¡¶ ³©´´ ¡®¢µ¤N
QWN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ³ä²³«©¬¤¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² «¯®´²¡«´¥´³ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥N
QXN d¥ «²©´¥²©¥² ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ UT ¯£¨ ³¯ ³«¡¬¬ ¡®¶ä®¤¡³ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´Z
”¬ä§³´¡ °²©³” ¥¬¬¥²
”¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤”N d¥ «²©´¥²©¥² ³¯ µ´§ö² ¤¥´ ¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤¥´ ³¡´
¤¥²¡³ ¶©«´®©®§L ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¤¥²¡³ ¯²¤®©®§³¦ö¬ª¤L ³«¡¬¬ ¡®§¥³L ¯ ¤¥ ©®´¥ ¦²¡§å² ¡¶ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²®¡
¥¬¬¥² © ¡®¢µ¤³©®¦¯²¤²¡®N
19. I förekommande fall, hänvisning till offentliggörandet i eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§ av det periodiska
¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ´©¬¬ ¥¬¬¥² ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¯ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥´´¡ ¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬ ¦ö² «¯®´²¡«´¥´N
RPN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥® ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N n䲡²¥
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥L ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³
´©¬¬ ¤¥® ¡¶¤¥¬®©®§ ¦²å® ¶©¬«¥® ©®¦¯²¡´©¯®¥® «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
RQN d¡´µ ¤å ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® ¡¶³ä®´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´N
RRN d¡´µ ¤å b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ §¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² ¯´´¡§©´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ H³«¡¬¬ µ°°§¥³ ¡¶
¢¹²å®IN
RSN Ö¶²©§¡ µ°°¬¹³®©®§¡²N
bN selektivt fÖrfarande
QN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®³ ®¡®L °¯³´
‑L ´¥¬¥§²¡‑ ¯£¨ ¥‑°¯³´¡¤²¥³³ ³¡´ ´¥¬¥¦¯®‑L ´¥¬¥¸‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥²N
RN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¡®§¥ ¯ «¯®´²¡«´¥´ ä² ²¥³¥²¶¥²¡´ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤¥ ¶¥²«³´ä¤¥² ¥¬¬¥² ¯ ¤¥³³ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥ ä²
²¥³¥²¶¥²¡´ ©®¯ ²¡¥® ¦ö² °²¯§²¡ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤ ¡®³´ä¬¬®©®§N
SN s¬¡§ ¡¶ «¯®´²¡«´ H¶¡²¯²L ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤ ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥² ³¡´ ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ ¤¥´ §ä¬¬¥² ¥´´ ²¡¡¶´¡¬IN
tªä®³´¥«¡´¥§¯²© ¥®¬©§´ ¢©¬¡§¡ xvi a ¥¬¬¥² xvi b ¯£¨ ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ¤¥®®¡ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/82
i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¡®§¥³ ¯ ¡®¢µ¤¥® ©®¦¯²¤²¡³ ¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å «ö°L ¬¥¡³©®§L ¨¹²¡ ¥¬¬¥² ¨¹²«ö° ¥¬¬¥² ¥®
«¯¢©®¡´©¯® ¡¶ ¤¥³³¡N
TN p¬¡´³ ¦ö² ¬¥¶¥²¡®³L µ´¦ö²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥N
UN fö² ¶¡²¯² ¯£¨ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥²Z
¡I s¬¡§ ¯£¨ 䮧¤ ¡¶ ¤¥ ¶¡²¯² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN a®§¥ ³ä²³«©¬´ ¯°´©¯® °å
«¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ «ö° ¯£¨L ¯ öª¬©§´L ¥® µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥® ´©¤ ³¯ ³´å² ´©¬¬ ¦ö²¦¯§¡®¤¥ ¦ö² µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶
¯°´©¯®¥® ³¡´ ¡®´¡¬¥´ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¦ö²¬ä®§®©®§¡²N i ³¡¢¡®¤ ¥¤ å´¥²«¯¡®¤¥ «¯®´²¡«´ ¡®§¥³ 䶥®L ¯ öª¬©§´L
¥® °²¥¬©©®ä² ´©¤³°¬¡® ¦ö² ¹´´¥²¬©§¡²¥ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¦ö² ¤¥ °²¯¤µ«´¥² ³¯ ³«¡¬¬ µ°°¨¡®¤¬¡³ ¥¬¬¥² ³¬¡§ ¯£¨
¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ´ªä®³´¥²®¡ ³¡´ ¥® ¡¬¬ä® ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ¡²¢¥´¥´ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN
¢I u°°§©¦´ ¯ ¬¥¶¥²¡®´ö²¥²®¡ «¡® ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ °å ¡¬¬¡ ¤¥ ¥¦´¥²¦²å§¡¤¥ ¶¡²¯²®¡ ¥¬¬¥² ¤¥¬¡² ¤ä²¡¶N
o ¡²¢¥´¥´ ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥´ © ¦²å§¡ ¯ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥² ä² µ°°¤¥¬¡´ © ¦¬¥²¡ ¤¥¬¡² ³«¡¬¬ ³´¯²¬¥«³¯²¤®©®§¥® °å ¤¥
¯¬©«¡ ¤¥¬¡²®¡ ¡®§¥³ ¬©«³¯ öª¬©§¨¥´¥® ¡´´ ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ °å ¥®L ¦¬¥²¡ ¥¬¬¥² ¡¬¬¡ ¤¥¬¡²N
£I fö² ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´Z µ°°§©¦´¥² ¯ ³¹¦´¥´ ¥¤ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥´ ®ä² ¤¥´ ³¥®¡²¥ 䶥®
©®®¥¢ä² °²¯ª¥«´¥²©®§N
VN fö² ´ªä®³´¥²Z
¡I s¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥ ´ªä®³´¥² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³N a®§¥ ³ä²³«©¬´ ¯°´©¯® °å «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ «ö° ¯£¨L ¯
öª¬©§´L ¥® µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥® ´©¤ ³¯ ³´å² ´©¬¬ ¦ö²¦¯§¡®¤¥ ¦ö² µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ¯°´©¯®¥® ³¡´ ¡®´¡¬¥´ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡
¦ö²¬ä®§®©®§¡²N i ³¡¢¡®¤ ¥¤ å´¥²«¯¡®¤¥ «¯®´²¡«´ ¡®§¥³L ¯ öª¬©§´L 䶥® ¥® °²¥¬©©®ä² ´©¤³°¬¡® ¦ö²
¹´´¥²¬©§¡²¥ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¦ö² ¤¥ ´ªä®³´¥² ³¯ ³«¡¬¬ µ°°¨¡®¤¬¡³N
¢I a®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ µ´¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ´ªä®³´¥® ¥®¬©§´ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¦ö²¦¡´´®©®§¡² ä² ¦ö²¢¥¨å¬¬¥´ ¥® ¶©³³ ¹²«¥³§²µ°°N
£I h䮶©³®©®§ ´©¬¬ ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N
¤I a®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¨µ²µ¶©¤¡ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² ³«¡¬¬ ¡®§¥ ®¡® ¯£¨ ¹²«¥³«¶¡¬©¦©«¡´©¯®¥² °å ¤¥® °¥²³¯®¡¬ ³¯ ä²
¡®³¶¡²©§ ¦ö² µ´¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ´ªä®³´¥®N
¥I u°°§©¦´ ¯ ´ªä®³´¥¬¥¶¥²¡®´ö²¥² ¦å² ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ °å ¥® ¤¥¬ ¡¶ ´ªä®³´¥²®¡ ©¦²å§¡N
WN o öª¬©§´L µ°°§©¦´ ¯ ¤¥´ ä² ´©¬¬å´¥´ ¡´´ ¬ä®¡ ©® ¡¬´¥²®¡´©¶¡ ¡®¢µ¤N
XN t©¤³¦²©³´¥² ¦ö² ¬¥¶¥²¡®³ ¥¬¬¥² µ´¦ö²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´¥´³ ¶¡²¡«´©§¨¥´ ¯£¨ ¯ öª¬©§´ ¤¡´µ ¦ö² °å¢ö²ª¡®¤¥´N
YN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¤¥® ²ä´´³¬©§¡ ¦¯² ³¯ ¥® §²µ°° ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ «¯®´²¡«´ ³«¡¬¬ ¡®´¡N
QPN ¡I s©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¢¥§ä²¡® ¯ ¤¥¬´¡§¡®¤¥N
¢I a¤²¥³³ ´©¬¬ ¶©¬«¥® ¢¥§ä²¡® ³«¡¬¬ ³«©£«¡³N
£I d¥´ ¥¬¬¥² ¤¥ ³°²å« ³¯ ¤¥³³¡ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡¶¦¡´´¡¤¥ °åN
QQN s©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ¡¶³ä®¤¡®¤¥ ¡¶ ©®¢ªµ¤¡® ¡´´ ¬ä®¡ ¡®¢µ¤N
QRN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¤¥ ³ä«¥²¨¥´¥² ¯£¨ §¡²¡®´©¥² ³¯ ¢¥§ä²³N
QSN hµ¶µ¤³¡«¬©§¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¦©®¡®³©¥²©®§ ¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§ ¯£¨O¥¬¬¥² ¨ä®¶©³®©®§ ´©¬¬ ¤¥ ´¥¸´¥² ³¯ ©®®¥¨å¬¬¥² ¶©¬¬«¯²¥®N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/83
QTN u°°¬¹³®©®§¡² ¯ ¤¥® ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥®³ °¥²³¯®¬©§¡ ³´ä¬¬®©®§ ¯£¨ ¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ ©®©©«²¡¶ ³¯
¶¥¤¥²¢ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡N
QUN d¥ «²©´¥²©¥² ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ UU ¯£¨ ³¯ ³«¡¬¬ ¡®¶ä®¤¡³ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´Z
”¬ä§³´¡ °²©³” ¥¬¬¥²
”¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤”N d¥ «²©´¥²©¥² ³¯ µ´§ö² ¤¥´ ¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤¥´ ³¡´
¤¥²¡³ ¶©«´®©®§L ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¤¥²¡³ ¯²¤®©®§³¦ö¬ª¤L ³«¡¬¬ ¡®§¥³L ¯ ¤¥ ©®´¥ ¦²¡§å² ¡¶ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²®¡
¥¬¬¥² © ¡®¢µ¤³©®¦¯²¤²¡®N
QVN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ³ä²³«©¬¤¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² «¯®´²¡«´¥´³ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥N
17. I förekommande fall, hänvisning till offentliggörandet i eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§ av det periodiska
¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ´©¬¬ ¥¬¬¥² ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¯ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥´´¡ ¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬ ¦ö² «¯®´²¡«´¥´N
QXN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥® ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N n䲡²¥
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³
´©¬¬ ¤¥® ¡¶¤¥¬®©®§ ¦²å® ¶©¬«¥® ©®¦¯²¡´©¯®¥® «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
QYN d¡´µ ¤å ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® ¡¶³ä®´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´N
RPN d¡´µ ¤å b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ §¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² ¯´´¡§©´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ H³«¡¬¬ µ°°§¥³ ¡¶
¢¹²å®IN
RQN Ö¶²©§¡ µ°°¬¹³®©®§¡²N
cN fÖrhandlat fÖrfarande
QN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®³ ®¡®L °¯³´
‑L ´¥¬¥§²¡‑ ¯£¨ ¥‑°¯³´¡¤²¥³³ ³¡´ ´¥¬¥¦¯®‑L ´¥¬¥¸‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥²N
RN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¡®§¥ ¯ «¯®´²¡«´¥´ ä² ²¥³¥²¶¥²¡´ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤¥ ¶¥²«³´ä¤¥² ¥¬¬¥² ¯ ¤¥³³ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥ ä²
²¥³¥²¶¥²¡´ ©®¯ ²¡¥® ¦ö² °²¯§²¡ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤ ¡®³´ä¬¬®©®§N
SN s¬¡§ ¡¶ «¯®´²¡«´ H¶¡²¯²L ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤ ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥² ³¡´ ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ ¤¥´ §ä¬¬¥² ¥´´ ²¡¡¶´¡¬IN
tªä®³´¥«¡´¥§¯²© ¥®¬©§´ ¢©¬¡§¡ xvi a ¥¬¬¥² xvi b ¯£¨ ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ¤¥®®¡ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN
i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¡®§¥³ ¯ ¡®¢µ¤¥® ©®¦¯²¤²¡³ ¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å «ö°L ¬¥¡³©®§L ¨¹²¡ ¥¬¬¥² ¨¹²«ö° ¥¬¬¥² ¥®
«¯¢©®¡´©¯® ¡¶ ¤¥³³¡N
TN p¬¡´³ ¦ö² ¬¥¶¥²¡®³L µ´¦ö²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥N
UN fö² ¶¡²¯² ¯£¨ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥²Z
¡I s¬¡§ ¯£¨ 䮧¤ ¡¶ ¤¥ °²¯¤µ«´¥² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN a®§¥ ³ä²³«©¬´
¯°´©¯® °å «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ «ö° ¯£¨L ¯ öª¬©§´L ¥® µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥® ´©¤ ³¯ ³´å² ´©¬¬ ¦ö²¦¯§¡®¤¥ ¦ö²
µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ¯°´©¯®¥® ³¡´ ¡®´¡¬¥´ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¦ö²¬ä®§®©®§¡²N i ³¡¢¡®¤ ¥¤ å´¥²«¯¡®¤¥ «¯®´²¡«´ ¡®§¥³
䶥®L ¯ öª¬©§´L ¥® °²¥¬©©®ä² ´©¤³°¬¡® ¦ö² ¹´´¥²¬©§¡²¥ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¦ö² ¤¥ °²¯¤µ«´¥² ³¯ ³«¡¬¬ µ°°¨¡®¤¬¡³ ¥¬¬¥²
³¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ´ªä®³´¥²®¡ ³¡´ ¥® ¡¬¬ä® ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ¡²¢¥´¥´ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µM
²¥®IN
¢I u°°§©¦´ ¯ ¬¥¶¥²¡®´ö²¥²®¡ «¡® ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ °å ¡¬¬¡ ¤¥ ¥¦´¥²¦²å§¡¤¥ ¶¡²¯²®¡ ¥¬¬¥² ¤¥¬¡² ¤ä²¡¶N
o ¡²¢¥´¥´ ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥´ © ¦²å§¡ ¯ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥² ä² µ°°¤¥¬¡´ © ¦¬¥²¡ ¤¥¬¡² ³«¡¬¬ ³´¯²¬¥«³¯²¤®©®§¥® °å ¤¥
¯¬©«¡ ¤¥¬¡²®¡ ¡®§¥³ ¬©«³¯ öª¬©§¨¥´¥® ¡´´ ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ °å ¥®L ¦¬¥²¡ ¥¬¬¥² ¡¬¬¡ ¤¥¬¡²N
£I fö² ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´Z µ°°§©¦´¥² ¯ ³¹¦´¥´ ¥¤ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥´ ®ä² ¤¥´ ³¥®¡²¥ 䶥®
©®®¥¢ä² °²¯ª¥«´¥²©®§N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/84
VN fö² ´ªä®³´¥²Z
¡I s¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥ ´ªä®³´¥² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³N a®§¥ ³ä²³«©¬´ ¯°´©¯® °å «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ «ö° ¯£¨L ¯
öª¬©§´L ¥® µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥® ´©¤ ³¯ ³´å² ´©¬¬ ¦ö²¦¯§¡®¤¥ ¦ö² µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ¯°´©¯®¥® ³¡´ ¡®´¡¬¥´ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡
¦ö²¬ä®§®©®§¡²N i ³¡¢¡®¤ ¥¤ å´¥²«¯¡®¤¥ «¯®´²¡«´ ¡®§¥³L ¯ öª¬©§´L 䶥® ¥® °²¥¬©©®ä² ´©¤³°¬¡® ¦ö²
¹´´¥²¬©§¡²¥ µ°°¨¡®¤¬©®§ ¦ö² ¤¥ ´ªä®³´¥² ³¯ ³«¡¬¬ µ°°¨¡®¤¬¡³N
¢I a®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ µ´¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ´ªä®³´¥® ¥®¬©§´ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¦ö²¦¡´´®©®§¡² ä² ¦ö²¢¥¨å¬¬¥´ ¥® ¶©³³ ¹²«¥³§²µ°°N
£I h䮶©³®©®§ ´©¬¬ ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N
¤I u°°§©¦´ ¯ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² ³«¡¬¬ ¡®§¥ ®¡® ¯£¨ ¹²«¥³«¶¡¬©¦©«¡´©¯®¥² °å ¤¥® °¥²³¯®¡¬ ³¯ ä² ¡®³¶¡²©§ ¦ö²
µ´¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ´ªä®³´¥²®¡N
¥I u°°§©¦´ ¯ ´ªä®³´¥¬¥¶¥²¡®´ö²¥² ¦å² ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ °å ¥® ¤¥¬ ¡¶ ´ªä®³´¥²®¡N
WN o öª¬©§´L µ°°§©¦´ ¯ ¤¥´ ä² ´©¬¬å´¥´ ¡´´ ¬ä®¡ ©® ¡¬´¥²®¡´©¶¡ ¡®¢µ¤N
XN t©¤³¦²©³´¥² ¦ö² ¬¥¶¥²¡®³ ¥¬¬¥² µ´¦ö²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´¥´³ ¶¡²¡«´©§¨¥´ ¯£¨ ¯ öª¬©§´ ¤¡´µ ¦ö² °å¢ö²ª¡®¤¥´N
Y i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¤¥® ²ä´´³¬©§¡ ¦¯² ³¯ ¥® §²µ°° ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ³¯ ´©¬¬¤¥¬¡³ «¯®´²¡«´ ³«¡¬¬ ¡®´¡N
QPN ¡I s©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¢¥§ä²¡® ¯ ¤¥¬´¡§¡®¤¥N
¢I a¤²¥³³ ´©¬¬ ¶©¬«¥® ¢¥§ä²¡® ³«¡¬¬ ³«©£«¡³N
£I d¥´ ¥¬¬¥² ¤¥ ³°²å« ³¯ ¤¥³³¡ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡¶¦¡´´¡¤¥ °åN
QQN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¢¥§ä²¤¡ ³ä«¥²¨¥´¥² ¥¬¬¥² §¡²¡®´©¥²N
QRN hµ¶µ¤³¡«¬©§¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¦©®¡®³©¥²©®§ ¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§ ¯£¨O¥¬¬¥² ¨ä®¶©³®©®§ ´©¬¬ ¤¥ ´¥¸´¥² ³¯ ©®®¥¨å¬¬¥² ¶©¬¬«¯²¥®N
QSN u°°¬¹³®©®§¡² ¯ ¤¥® ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥®³ °¥²³¯®¬©§¡ ³´ä¬¬®©®§ ¯£¨ ¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ ©®©©«²¡¶ ³¯
¶¥¤¥²¢ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡N
QTN d¥ «²©´¥²©¥² ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ UT ¯£¨ ³¯ ³«¡¬¬ ¡®¶ä®¤¡³ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´Z
”¬ä§³´¡ °²©³” ¥¬¬¥²
”¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤”N d¥ «²©´¥²©¥² ³¯ µ´§ö² ¤¥´ ¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤¥´ ³¡´
¤¥²¡³ ¶©«´®©®§L ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¤¥²¡³ ¯²¤®©®§³¦ö¬ª¤L ³«¡¬¬ ¡®§¥³L ¯ ¤¥ ©®´¥ ¦²¡§å² ¡¶ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²®¡
¥¬¬¥² © ©®¢ªµ¤¡® ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡N
QUN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ®¡® ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ³¯ ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® ²¥¤¡® µ´³¥´´N
16. I förekommande fall, datum för tidigare offentliggöranden i eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§.
QWN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ³ä²³«©¬¤¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² «¯®´²¡«´¥´³ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥N
QXN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¨ä®¶©³®©®§ ´©¬¬ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥´ © eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§ ¡¶ ¤¥´ °¥²©¯¤©³«¡
¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¥¬¬¥² ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¯ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥´´¡ ¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬ ¦ö² «¯®´²¡«´¥´N
QYN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥® ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N n䲡²¥
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³
´©¬¬ ¤¥® ¡¶¤¥¬®©®§ ¦²å® ¶©¬«¥® ©®¦¯²¡´©¯®¥® «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
RPN d¡´µ ¤å ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® ¡¶³ä®¤¥ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´N
RQN d¡´µ ¤å b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ §¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² ¯´´¡§©´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ H³«¡¬¬ µ°°§¥³ ¡¶
¢¹²å®IN
RRN Ö¶²©§¡ µ°°¬¹³®©®§¡²N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/85
dN meddelande om fÖrenklat anbudsfÖrfarande inom ramen fÖr ett dynamiskt inkÖpsM
system H1I
QN l¡®¤ ¤ä² ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® ¦©®®³N
RN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®³ ®¡® ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³N
SN h䮶©³®©®§ ´©¬¬ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ µ°°¨¡®¤¬©®§ ³¯ ²ö² ¥´´ ¤¹®¡©³«´ ©®«ö°³³¹³´¥N
TN e
‑°¯³´¡¤²¥³³ ¤ä² ¤¥ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥² ¯£¨ ¤¥ «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¨¡®¤¬©®§¡² ³¯ ²ö² ¥´´ ¤¹®¡©³«´ ©®«ö°³³¹³´¥ ¦©®®³
´©¬¬§ä®§¬©§¡N
UN fö²¥å¬¥´ ¦ö² µ°°¨¡®¤¬©®§¥®Z b¥³«²©¶®©®§ §¥®¯ ¨ä®¶©³®©®§³®µ²¥® © cpv
‑®¯¥®«¬¡´µ²¥® ¯£¨ 䮧¤¥® ¥¬¬¥²
¯¦¡´´®©®§¥® ¡¶ ¤¥ «¯®´²¡«´ ³¯ ³«¡¬¬ ´©¬¬¤¥¬¡³N
VN t©¤³°¥²©¯¤ ©®¯ ¶©¬«¥® ¤¥ °²¥¬©©®ä²¡ ¡®¢µ¤¥® ³«¡¬¬ ¬ä®¡³ ©®N
(1) Bör införlivas i systemet för att senare ge möjlighet att deltaga när konkurrensen släpps fri på specifika marknader.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/86
BILAGA XIV
INFORMATION
SOM
SKALL
FINNAS
I
MEDDELANDEN
OM
ATT
DET
FINNS
ETT
KVALIFICERINGSSYSTEM
QN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®³ ®¡®L °¯³´
‑L ´¥¬¥§²¡‑ ¯£¨ ¥‑°¯³´¡¤²¥³³ ³¡´ ´¥¬¥¦¯®‑L ´¥¬¥¸‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥²N
RN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¡®§¥ ¯ «¯®´²¡«´¥´ ä² ²¥³¥²¶¥²¡´ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤¥ ¶¥²«³´ä¤¥² ¥¬¬¥² ¯ ¤¥³³ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥ ä²
²¥³¥²¶¥²¡´ ©®¯ ²¡¥® ¦ö² °²¯§²¡ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤ ¡®³´ä¬¬®©®§N
SN s¹¦´¥´ ¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²©®§³³¹³´¥¥´ H¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ¤¥ ¶¡²¯²L ´ªä®³´¥² ¥¬¬¥² ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥² ¥¬¬¥² «¡´¥§¯²©¥² ¡¶ ¤¥³³¡
³¯ ³«¡¬¬ ©®«ö°¡³ ¥¤ ¨ªä¬° ¡¶ ¤¥´´¡ ³¹³´¥
– ²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN
TN d¥ ¶©¬¬«¯² ³¯ ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡ ¥¤ ´¡®«¥ °å ¤¥²¡³ «¶¡¬©¦©£¥²©®§ ¥®¬©§´ ¤¥´ ³¹³´¥ ¯£¨ ¤¥
¥´¯¤¥² ¥¤ ¶©¬«¡ ¶¡²´ ¯£¨ ¥´´ ¡¶ ¤¥³³¡ ¶©¬¬«¯² ³«¡¬¬ «¯®´²¯¬¬¥²¡³N o ¢¥³«²©¶®©®§¥® ¡¶ ¶©¬¬«¯²¥® ¯£¨ «¯®´²¯¬¬¥M
´¯¤¥²®¡ ä² ¯¦¡´´¡®¤¥ ¯£¨ ¢¹§§¥² °å ¤¯«µ¥®´ ³¯ ©®´²¥³³¥²¡¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ¨¡² ´©¬¬§å®§ ´©¬¬L ²ä£«¥² ¤¥´
¥¤ ¥® ³¡¡®¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥ ¨µ¶µ¤³¡«¬©§¡ ¶©¬¬«¯²¥® ¯£¨ ¥´¯¤¥²®¡ ¯£¨ ¥® ¨ä®¶©³®©®§ ´©¬¬ ¤¥³³¡ ¤¯«µ¥®´N
UN d¥® ´©¤ «¶¡¬©¦©£¥²©®§³³¹³´¥¥´ §ä¬¬¥² ¯£¨ ¦¯²¡¬©´¥´¥² ¦ö² ¦ö²®¹¡®¤¥ ¡¶ ³¹³´¥¥´N
VN u°°§©¦´ ¯ ¡´´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¦µ®§¥²¡² ³¯ ©®¢ªµ¤¡® ´©¬¬ ¡®¢µ¤³§©¶®©®§N
WN a¤²¥³³ ¦²å® ¶©¬«¥® ¹´´¥²¬©§¡²¥ ©®¦¯²¡´©¯® ¯£¨ ¤¯«µ¥®´¡´©¯® ¯ «¶¡¬©¦©£¥²©®§³³¹³´¥¥´ «¡® ¥²¨å¬¬¡³ H®ä² ¤¥®®¡
¡¤²¥³³ ©®´¥ ä² ¤¥®³¡¡ ³¯ © °µ®«´ QIN
XN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥® ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N n䲡²¥
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³
´©¬¬ ¤¥® ¡¶¤¥¬®©®§ ¦²å® ¶©¬«¥® ©®¦¯²¡´©¯®¥® «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
YN o öª¬©§´L ¤¥ «²©´¥²©¥² ³¯ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ UU ³«¡¬¬ ¡®¶ä®¤¡³ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´Z
”¬ä§³´¡ °²©³” ¥¬¬¥²
”¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤”N d¥ «²©´¥²©¥² ³¯ µ´§ö² ¤¥´ ¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤¥´ ³¡´
¤¥²¡³ ¶©«´®©®§L ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¤¥²¡³ ¯²¤®©®§³¦ö¬ª¤L ³«¡¬¬ ¡®§¥³L ¯ ¤¥ ©®´¥ ¦²¡§å² ¡¶ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²®¡
¥¬¬¥² ¡®¢µ¤³©®¦¯²¤²¡® ¥¬¬¥² ©®¢ªµ¤¡® ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡N
QPN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ö¶²©§¡ µ°°¬¹³®©®§¡²N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/87
BILAGA XV A
A. INFORMATION SOM SKALL FINNAS I PERIODISKA MEDDELANDEN
iN upplysningar som alltid skall lÄmnas
QN n¡®L °¯³´
‑L ´¥¬¥§²¡‑ ¯£¨ ¥‑°¯³´¡¤²¥³³ ³¡´ ´¥¬¥¦¯®‑L ´¥¬¥¸‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥² ´©¬¬ ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® ¥¬¬¥²
´©¬¬ ¤¥® ¥®¨¥´ ¦²å® ¶©¬«¥® ¹´´¥²¬©§¡²¥ ©®¦¯²¡´©¯® «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
RN ¡I fö² ¶¡²µ«¯®´²¡«´Z s¬¡§ ¯£¨ 䮧¤ ¥¬¬¥² ¶ä²¤¥ ¡¶³¥¥®¤¥ ¤¥ ´ªä®³´¥² ¥¬¬¥² °²¯¤µ«´¥² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³[
²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N
¢I fö² ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´Z ³¬¡§ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥ ´ªä®³´¥² ³¯ ³«¡¬¬ µ´¦ö²¡³L ¡¬¬ä® ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ¡²¢¥´¥´
¥¬¬¥² ¤¥¬¡² ¤ä²¡¶[ ²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N
£I fö² ´ªä®³´¥«¯®´²¡«´Z °¬¡®¥²¡¤ ´¯´¡¬ µ°°¨¡®¤¬©®§ © ¶¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ´ªä®³´¥«¡´¥§¯²©¥²®¡ ¥®¬©§´ ¢©¬¡§¡ xvi a[
²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®N
SN d¡´µ ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¡¶³ä®´³ ¥¬¬¥² ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¯ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥´´¡ ¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ µ°°¨¡®¤¬¡²M
°²¯¦©¬ ¡¶³ä®´³N
TN d¡´µ ¤å b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ §¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² ¯´´¡§©´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ H³«¡¬¬ µ°°§¥³ ¡¶
¢¹²å®IN
UN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ö¶²©§¡ µ°°¬¹³®©®§¡²N
iiN upplysningar som alltid skall lÄmnas nÄr meddelandet fungerar som meddelande om
upphandling eller nÄr det mÖjliggÖr en fÖrkortad tidsfrist fÖr mottagande av ansÖkM
ningar eller anbud
VN u°°§©¦´ ¯ ¡´´ ©®´²¥³³¥²¡¤¥ ¬¥¶¥²¡®´ö²¥² ³«¡¬¬ ¥¤¤¥¬¡ ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® ³©´´ ©®´²¥³³¥ ¦ö² «¯®´²¡«´¥´ ¥¬¬¥²
«¯®´²¡«´¥®N
WN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¡®§¥ ¯ «¯®´²¡«´¥´ ä² ²¥³¥²¶¥²¡´ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤¥ ¶¥²«³´ä¤¥² ¥¬¬¥² ¯ ¤¥³³ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥ ä²
²¥³¥²¶¥²¡´ ©®¯ ²¡¥® ¦ö² °²¯§²¡ ¦ö² ³«¹¤¤¡¤ ¡®³´ä¬¬®©®§N
XN t©¤³¦²©³´ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¢¥§ä²¡® ¯ ¡´´ ¦å ¥® ©®¢ªµ¤¡® ¡´´ ¬ä®¡ ¡®¢µ¤ ¥¬¬¥² ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡N
YN s¬¡§ ¯£¨ 䮧¤ ¡¶ ¤¥ ¶¡²¯² ³¯ ³«¡¬¬ ¬¥¶¥²¥²¡³ ¥¬¬¥² ¡¬¬ä® ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ¡²¢¥´¥´ ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥«¡´¥§¯²©® ¥®¬©§´
¢©¬¡§¡ xvi a ³¡´ ¢¥®ä®©®§ ¯£¨ ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¯ ¥´´ ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ²¡¡¶´¡¬ °¬¡®¥²¡³N a®§¥ ³ä²³«©¬´ ¯°´©¯® °å
«¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ «ö° ¯£¨ ¥® µ°°³«¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥® ´©¤ ³¯ ³´å² ´©¬¬ ¦ö²¦¯§¡®¤¥ ¦ö² µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ¯°´©¯®¥® ³¡´
¡®´¡¬¥´ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¦ö²¬ä®§®©®§¡²N i ³¡¢¡®¤ ¥¤ å´¥²«¯¡®¤¥ «¯®´²¡«´ ¡®§¥³ 䶥® °²¥¬©©®ä² ´©¤³°¬¡® ¦ö²
¹´´¥²¬©§¡²¥ µ°°¨¡®¤¬©®§N
QPN a®§¥ ¯ ¤¥´ §ä¬¬¥² «ö°L ¬¥¡³©®§L ¨¹²¡L ¨¹²«ö° ¥¬¬¥² ¥® «¯¢©®¡´©¯® ¡¶ ¤¥³³¡N
QQN t©¤³¦²©³´¥² ¦ö² ¬¥¶¥²¡®³ ¥¬¬¥² µ´¦ö²¡®¤¥ ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥´³ ¶¡²¡«´©§¨¥´ ¯£¨ ¯ öª¬©§´ ¤¡´µ ¦ö² °å¢ö²ª¡®¤¥´N
QRN a¤²¥³³ ´©¬¬ ¶©¬«¥® ©®´²¥³³¥²¡¤¥ ¦ö²¥´¡§ ³«¡¬¬ ¶ä®¤¡ ³©§ ¦ö² ¡´´ ³«²©¦´¬©§¥® ¶©³¡ ³©´´ ©®´²¥³³¥N
s©³´¡ ¤¡´µ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ©®´²¥³³¥¡®ä¬®©®§¡²N
d¥´ ¥¬¬¥² ¤¥ ³°²å« ³¯ ´©¬¬å´³ ¦ö² ©®¬ä®¡®¤¥ ¡¶ ¡®³ö«¡® ¥¬¬¥² ¡®¢µ¤N
QSN v©¬¬«¯² ¡¶ ¥«¯®¯©³« ¥¬¬¥² ´¥«®©³« ®¡´µ²L ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ §¡²¡®´©¥² ³¯ «²ä¶³ ¡¶ ¬¥¶¥²¡®´ö²¥²®¡N
QTN ¡I p²¥¬©©®ä²´ ¤¡´µ H¯ «ä®´I ®ä² ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¦ö² ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´¥´ ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥® ³«¡¬¬ ©®¬¥¤¡³N
¢I t¹° ¡¶ ´©¬¬¤¥¬®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥ H³¥¬¥«´©¶´ ¥¬¬¥² ¦ö²¨¡®¤¬¡´IN
£I b¥¬¯°° ¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§³³ä´´ ¯ ¡¶§©¦´ ³«¡¬¬ ¥²¬ä§§¡³ ¦ö² ¤¯«µ¥®´ ¯ ¨µ² ´©¬¬¤¥¬®©®§¥® ³«¥²N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/88
QUN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L ³ä²³«©¬¤¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² «¯®´²¡«´¥´³ ¥¬¬¥² «¯®´²¡«´¥®³ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥N
QVN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥® ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N n䲡²¥
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³
´©¬¬ ¤¥® ¡¶¤¥¬®©®§ ¦²å® ¶©¬«¥® ©®¦¯²¡´©¯®¥® «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
QWN o öª¬©§´L ¤¥ «²©´¥²©¥² ³¯ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ UU ³«¡¬¬ ¡®¶ä®¤¡³ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´Z
”¬ä§³´¡ °²©³” ¥¬¬¥²
”¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤”N d¥ «²©´¥²©¥² ³¯ µ´§ö² ¤¥´ ¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤¥´ ³¡´
¤¥²¡³ ¶©«´®©®§L ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¤¥²¡³ ¯²¤®©®§³¦ö¬ª¤L ³«¡¬¬ ¡®§¥³L ¯ ¤¥ ©®´¥ ¦²¡§å² ¡¶ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²®¡
¥¬¬¥² ©®´¥ ¦©®®³ ¡®§©¶®¡ © ©®¢ªµ¤¡® ¡´´ ¢¥«²ä¦´¡ ©®´²¥³³¥´ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ TWNU ¥¬¬¥² © ¡®¢µ¤³©®¦¯²¤²¡® ¥¬¬¥² ©®¢ªµ¤¡® ¡´´
¦ö²¨¡®¤¬¡N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/89
BILAGA XV B
INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM OFFENTLIGGÖRANDE I ETT FÖRHANDS-
MEDDELANDE AV EN UPPHANDLARPROFIL OM UPPHANDLING INTE UTNYTTJAS
QN l¡®¤ ¤ä² ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® ¦©®®³N
RN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®³ ®¡®N
SN i®´¥²®¥´¡¤²¥³³ ¦ö² µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬¥® HurlIN
TN r¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ cpvM®¯¥®«¬¡´µ²¥®N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/90
BILAGA XVI
INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM TILLDELADE KONTRAKT
iN i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ³«¡¬¬ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡³ ©
Europeiska unionens officiella tidning (1I
QN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®³ ®¡® ¯£¨ ¡¤²¥³³N
RN s¬¡§ ¡¶ «¯®´²¡«´ H¶¡²¯²L ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤¥² ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥² ¯£¨ ²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥® ³¡´ ¡®§©¶¡®¤¥
¡¶ ¯ ¤¥´ §ä¬¬¥² ¥´´ ²¡¡¶´¡¬IN
SN Å´©®³´¯®¥ ¥® «¯²´ ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ ³¬¡§ ¯£¨ 䮧¤O¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥ ¶¡²¯²L ¡²¢¥´¥® ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥² ³¯ ³«¡¬¬
¬¥¶¥²¥²¡³N
TN ¡I f¯² ¡¶ «¯®«µ²²¥®³µ´³ä´´®©®§ H¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯ «¶¡¬©¦©£¥²©®§³³¹³´¥¥´L °¥²©¯¤©³«´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥L ¡®¢µ¤³¦ö²¦¡²¡®¤¥IN
b) Hänvisning till offentliggörandet av meddelandet i eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§.
£I o «¯®´²¡«´ ´©¬¬¤¥¬¡´³ µ´¡® «¯®«µ²²¥®³µ´³ä´´®©®§Z ¤¥ ²¥¬¥¶¡®´¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²®¡ ¥®¬©§´ ¡²´©«¬¡²®¡ TPNS ¥¬¬¥² SRN
UN fö²¦¡²¡®¤¥ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´ Hö°°¥´L ³¥¬¥«´©¶´ ¥¬¬¥² ¦ö²¨¡®¤¬¡´IN
VN a®´¡¬ ¯´´¡§®¡ ¡®¢µ¤N
WN d¡´µ ¦ö² ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´N
XN p²©³¥´ ¶©¤ ¦ö²å®¬©§¡ ©®«ö° ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ SYNS ªN
YN n¡® ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥® ¥¬¬¥² ¤¥ ¥«¯®¯©³«¡ ¡«´ö²¥² ³¯ µ´³¥´´³N
QPN a®§¥ © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¯ ¥´´ «¯®´²¡«´ ¨¡² ¢¬©¶©´ ¥¬¬¥² ¥¶¥®´µ¥¬¬´ «¡® ¢¬© µ°°¤¥¬¡´ °å µ®¤¥²¬¥¶¥²¡®´ö²¥²N
QQN e²¬¡§´ °²©³ ¥¬¬¥² ¨ö§³´¡ ¯£¨ ¬ä§³´¡ ¡®¢µ¤ ³¯ ¨¡² ¢¥¡«´¡´³ ¶©¤ ´©¬¬¤¥¬®©®§¥® ¡¶ «¯®´²¡«´¥´N
QRN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²°²ö¶®©®§ ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N n䲡²¥
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²°²ö¶®©®§ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³
´©¬¬ ¤¥® ¡¶¤¥¬®©®§ ¦²å® ¶©¬«¥® ©®¦¯²¡´©¯®¥® «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
QSN v¡¬¦²©¡ µ°°¬¹³®©®§¡²Z
— v䲤¥ ¯£¨ ¯¦¡´´®©®§ ¡¶ ¤¥® ¤¥¬ ¡¶ «¯®´²¡«´¥´ ³¯ ¨¡² ¢¬©¶©´ ¥¬¬¥² ¥¶¥®´µ¥¬¬´ «¡® ¢¬© µ´¬¡§´ °å ´²¥¤ª¥ ¡®N
— k²©´¥²©¥² ¦ö² ´©¬¬¤¥¬®©®§ ¡¶ «¯®´²¡«´N
iiN i®¦¯²¡´©¯® ³¯ ©®´¥ ä² ¡¶³¥¤¤ ¡´´ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡³
QTN a®´¡¬ ´©¬¬¤¥¬¡¤¥ «¯®´²¡«´ H®ä² ¥´´ «¯®´²¡«´ ¨¡² ¤¥¬¡´³ ¥¬¬¡® ¦¬¥²¡ ¬¥¶¥²¡®´ö²¥²IN
QUN v䲤¥´ ¡¶ ¶¡²ª¥ ´©¬¬¤¥¬¡´ «¯®´²¡«´N
QVN v¡²¯²®¡³ ¥¬¬¥² ´ªä®³´¥²®¡³ µ²³°²µ®§³¬¡®¤ Hµ²³°²µ®§ ©®¯ ¥¬¬¥² µ´¯ §¥¥®³«¡°¥®L © ¤¥´ ³¥®¡²¥ ¦¡¬¬¥´ ¥¤ ¡®§©¶¡®¤¥
¡¶ ´²¥¤ª¥ ¬¡®¤IN
QWN t©¬¬ä°¡¤¥ ´©¬¬¤¥¬®©®§³«²©´¥²©¥² H¤¥´ ¥«¯®¯©³«´ ¥³´ ¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¡®¢µ¤¥´L ¬ä§³´¡ °²©³IN
(1) Uppgifterna i rubrikerna 6, 9 och 11 skall betraktas som upplysningar som inte skall publiceras när den upphandlande enheten anser
att en publicering skulle skada ett känsligt kommersiellt intresse.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/91
QXN t©¬¬¤¥¬¡¤¥³ «¯®´²¡«´¥´ ¥® ¡®¢µ¤³§©¶¡²¥ ³¯ ¦ö²¥³¬¡§©´ ¡¬´¥²®¡´©¶ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ SVNS_
QYN fö²«¡³´¡¤¥³ ®å§²¡ ¡®¢µ¤ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ UW °å §²µ®¤ ¡¶ ¡´´ ¤¥ ¶¡² ¡¬¬´¦ö² ¬å§¡_
RPN d¡´µ ¤å ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® ¡¶³ä®´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´N
RQN fö² «¯®´²¡«´ ³¯ §ä¬¬¥² ´ªä®³´¥² ¥®¬©§´ ¢©¬¡§¡ xvi bZ ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®³ ³¡´¹£«¥ ´©¬¬ ¡´´ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´
¯¦¦¥®´¬©§§ö²³ H¡²´©«¥¬ jNTIN
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/92
BILAGA XVII A (1I
TJÄNSTER SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 31
Kategori
Beskrivning
CPC-referens-
nummer (1)
CPV-referensnummer
Q
u®¤¥²¨å¬¬³M ¯£¨ ²¥°¡²¡´©¯®³´ªä®³´¥²
VQQRL VQRRL VSSL
XXV
f²å® UPQPPPPP ´©¬¬ UPYXRPPP
Hµ´¯ UPSQPPPP ´©¬¬ UPSRTRPP ¯£¨ UPQQVUQP
‑YL UPQYPPPPMSL
UPRRYPPPMVL UPRTSPPPMPI
R
l¡®¤´²¡®³°¯²´ H2IL 䶥® ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨
«µ²©²M´²¡®³°¯²´¥²L ¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ °¯³´M
¢¥¦¯²¤²¡®
WQR Hµ´¯
WQRSUIL WUQRL
XWSPT
f²å® VPQQRPPPMV ´©¬¬ VPQRYSPPMQ
Hµ´¯ VPQRQPPP ´©¬¬ VPQRQVPPL VPQRRRPPMQL VPQRRRSPMPI ¯£¨
¦²å® VTQRPPPPMS ´©¬¬ VTQRQRPPMR
S
f¬¹§´²¡®³°¯²´ ¡¶ °¡³³¡§¥²¡²¥ ¯£¨ §¯¤³L
¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ °¯³´¢¥¦¯²¤²¡®
WS Hµ´¯ WSRQI
f²å® VRQPPPPPMS ´©¬¬ VRSPPPPPMU
Hµ´¯ VRQRQPPPMVL VRRRQPPPMWI
T
p¯³´¢¥¦¯²¤²¡® °å ¬¡®¤ H2I ¯£¨ © ¬µ¦´¥®
WQRSUL WSRQ
VPQRRRPPMQL VPQRRRSPMP
VRQRQPPPMVL VRRRQPPPMW
U
t¥¬¥«¯µ®©«¡´©¯®³´ªä®³´¥²
WUR
f²å® VTRPPPPPMX ´©¬¬ VTRRXRPPMRL
WRSQXPPPMW ¯£¨
¦²å® WRUSPPPPMY ´©¬¬ WRUSRPPPMS
V
f©®¡®³©¥¬¬¡ ´ªä®³´¥²Z
¡I fö²³ä«²©®§³´ªä®³´¥²
¢I b¡®«M ¯£¨ ©®¶¥³´¥²©®§³´ªä®³´¥² H3I
¥¸ XQL XQRL XQT
f²å® VVQPPPPPMQ ´©¬¬ VVTSPPPPMS ¯£¨
¦²å® VWQQPPPPMQ ´©¬¬ VWRVRPPPMQ H1I
W
d¡´¡¢¥¨¡®¤¬©®§³´ªä®³´¥²
¯£¨
¤ä²¥¤
³¡¡®¨ä®§¡®¤¥ ´ªä®³´¥²
XT
f²å® UPSPPPPPMX ´©¬¬ UPSRTRPPMT
f²å® WRQPPPPPMV ´©¬¬ WRUYQPPPMT
Hµ´¯ WRSQXPPPMW ¯£¨ ¦²å® WRUSPPPPMY ´©¬¬ WRUSRPPPMSI
X
f¯²³«®©®§³M ¯£¨ µ´¶¥£«¬©®§³´ªä®³´¥² H4I
XU
f²å® WSPPPPPPMR ´©¬¬ WSSPPPPPMU
Hµ´¯ WSRPPPPPMTL WSRQPPPPMWL WSRRPPPMPI
Y
r¥¤¯¶©³®©®§³ML ²¥¶©³©¯®³M ¯£¨ ¢¯«¦ö²©®§³M
´ªä®³´¥²
XVR
f²å® WTQRQPPPMS ´©¬¬ WTQRQRUPMP
QP
m¡²«®¡¤³M ¯£¨ ¯°©®©¯®³µ®¤¥²³ö«®©®§¡²
XVT
f²å® WTQSPPPPMY ´©¬¬ WTQSSPPPMP ¯£¨
WTTRSQPPMQL WTTRSQQPMT
o²§¡®©³¡´©¯®³«¯®³µ¬´´ªä®³´¥² H5I ¯£¨ ¤ä²M
¥¤ ³¡¡®¨ä®§¡®¤¥ ´ªä®³´¥²
XVUL XVV
f²å® WSRPPPPPMT ´©¬¬ WSRRPPPPMP
f²å® WTQTPPPPMR ´©¬¬ WTQUPPPPMU
Hµ´¯ WTQTRRPPMXI ¯£¨
WTTRPPPPMYL WTTRQPPPMVL
WTTRSPPPMPL WTTRSRPPMRL
WTTRSRQPMUL WTXWQPPPMUL
YSVRPPPPMP
(1) Vid olikheter i tolkningen mellan CPV och CPC skall CPC
‑nomenklaturen tillämpas.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/93
Kategori
Beskrivning
CPC-referens-
nummer (1)
CPV-referensnummer
QR
a²«©´¥«´´ªä®³´¥²L ´¥«®©³«¡ «¯®³µ¬´´ªä®³´¥²
¯£¨ ©®´¥§²¥²¡¤¥ ´¥«®©³«¡ ´ªä®³´¥²L ³´¡¤³M
°¬¡®¥²©®§ ¯£¨ ¬¡®¤³«¡°³¡²«©´¥«´µ²L ¤ä²M
¥¤
³¡¡®¨ä®§¡®¤¥
¶¥´¥®³«¡°¬©§¡
¯£¨
´¥«®©³«¡
«¯®³µ¬´´ªä®³´¥²L
´¥«®©³«
°²¯¶®©®§ ¯£¨ ¡®¡¬¹³
XVW
f²å® WTRPPPPPMQ ´©¬¬ WTRWVTPPMX ¯£¨
¦²å® WTSQPPPPMU ´©¬¬ WTSRSQPPMPL ¯£¨ WTXWTPPPMV
QS
r¥«¬¡´ªä®³´¥²
XWQ
f²å® WTTPPPPPMS ´©¬¬ WTTRRPPPMS
Hµ´¯ WTTRPPPPMY ¯£¨ WTTRQPPPMVI
QT
f¡³´©§¨¥´³³´ä¤®©®§ ¯£¨ ¦¡³´©§¨¥´³¦ö²¶¡¬´M
®©®§
XWTL XRRPQ
–
XRRPV
f²å® WPSPPPPPMT ´©¬¬ WPSTPPPPMV ¯£¨
¦²å® WTWQPPPPMY ´©¬¬ WTWVPPPPMT
QU
fö²¬¡§³M ¯£¨ ´²¹£«¥²©´ªä®³´¥² ¯´ ¡²¶¯¤¥
¥¬¬¥² °å «¯®´²¡«´
XXTTR
f²å® WXPPPPPPMW ´©¬¬ WXTPPPPPMQ
QV
a¶¬¯°°³M ¯£¨ ²¥®¨å¬¬®©®§³´ªä®³´¥²L ³¡®¥²M
©®§ ¯£¨ ¬©«®¡®¤¥ ´ªä®³´¥²
YT
f²å® YPQPPPPPMX ´©¬¬ YPSRPPPPMV ¯£¨
UPQYPPPPMSL UPRRYPPPMVL
UPRTSPPPMP
(1) CPV
‑nomenklatur (preliminär version) som används för att fastställa tillämpningsområdet för direktiv 92/50/EEG.
(2) Med undantag av järnvägstransport som omfattas av kategori 18.
(3) Med undantag av finansiella tjänster i samband med utfärdande, förvärv, försäljning eller överföring av värdepapper eller andra finansiella instrument samt
riksbankstjänster. Dessutom undantas tjänster som avser förvärv eller hyra, oavsett finansieringsvillkor, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller
som avser rättigheter till sådan egendom. Finansiella tjänster som tillhandahålls samtidigt med, före eller efter köpe
‑ eller hyreskontraktet, oberoende av form, skall
dock omfattas av detta direktiv.
(4) Med undantag av forsknings
‑ och utvecklingstjänster som inte uteslutande är till förmån för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet, under
förutsättning att dessa tjänster helt finansieras av den upphandlande myndigheten.
(5) Med undantag av medlings
‑ och förlikningstjänster.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/94
BILAGA XVII B
TJÄNSTER SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 32
Kategori
Beskrivning
CPC-referensnummer
CPV-referensnummer
QW
h¯´¥¬¬M ¯£¨ ²¥³´¡µ²¡®§´ªä®³´¥²
VT
f²å® UUPPPPPPMP ´©¬¬ UUURTPPPMY ¯£¨
¦²å® YSTPPPPPMR ´©¬¬ YSTQQPPPMR
QX
jä²®¶ä§³´²¡®³°¯²´
WQQ
VPQQQPPPMY ¯£¨
¦²å® VPQRQPPPMR ´©¬¬ VPQRQVPPMX
QY
sªö´²¡®³°¯²´
WR
f²å® VQPPPPPPMU ´©¬¬ VQUSPPPPMY ¯£¨
¦²å® VSSWPPPPMS ´©¬¬ VSSWRPPPMW
RP
hªä¬°´ªä®³´¥² ¯£¨ ´ªä®³´¥² © ¡®³¬µ´®©®§ ´©¬¬
´²¡®³°¯²´¥²
WT
VRTPPPPPMVL VRTTPPPPMXL
VRTTQPPPMUL VRTUPPPPMQ
f²å® VSPPPPPPMY ´©¬¬ VSVPPPPPMU
Hµ´¯ VSSWPPPPMSL VSSWQPPPMPL
VSSWRPPPMWI ¯£¨
WTSRRPPPMRL YSVQPPPPMW
RQ
jµ²©¤©³«¡ ´ªä®³´¥²
XVQ
f²å® WTQQPPPPMS ´©¬¬ WTQQTPPPMQ
RR
r¥«²¹´¥²©®§ ¯£¨ µ²¶¡¬ ¡¶ °¥²³¯®¡¬ H1I
XWR
f²å® WTUPPPPPMT ´©¬¬ WTUTPPPPMV
Hµ´¯ WTUQQPPPMTI ¯£¨
¦²å® YUPPPPPPMR ´©¬¬ YUQTPPPPMU
RS
s°¡®©®§³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³´ªä®³´¥²L ¥¤ µ®M
¤¡®´¡§ ¡¶ ³ä«¥²¨¥´³´²¡®³°¯²´¥²
XWS Hµ´¯ XWSPTI
f²å® WTVPPPPPMU ´©¬¬ WTVRPPPPMQ
RT
u®¤¥²¶©³®©®§ ¯£¨ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§
YR
f²å® XPQPPPPPMU ´©¬¬ XPTSPPPPMW
RU
h䬳¯¶å²¤ ¯£¨ ³¯£©¡¬´ªä®³´¥²
YS
WTUQQPPPMTL ¯£¨
¦²å® XUPPPPPPMY ´©¬¬ XUSRSPPPMY Hµ´¯ XUSRQPPPMU ¯£¨
XUSRRPPPMRI
RV
f²©´©¤³M ¯£¨ ©¤²¯´´³¶¥²«³¡¨¥´ ³¡´ «µ¬M
´µ²¶¥²«³¡¨¥´
YV
f²å® WTXWUPPPMS ´©¬¬ WTXWURPPMU ¯£¨
¦²å® YRPPPPPPMQ ´©¬¬ YRVRRPPPMW
Hµ´¯ YRRSPPPPMRI
RW
Ö¶²©§¡ ´ªä®³´¥²
(1) Med undantag av anställningskontrakt.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/95
BILAGA XVIII
INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM PROJEKTTÄVLINGAR
QN n¡®L °¯³´
‑L ´¥¬¥§²¡‑ ¯£¨ ¥‑°¯³´¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®‑L ´¥¬¥¸‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥² ´©¬¬ ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® ¯£¨ ´©¬¬ ¤¥®
¥®¨¥´ ¦²å® ¶©¬«¥® ²¥¬¥¶¡®´¡ ¨¡®¤¬©®§¡² «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
RN p²¯ª¥«´¢¥³«²©¶®©®§ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN
SN t¹° ¡¶ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§Z ö°°¥® ¥¬¬¥² ³¥¬¥«´©¶N
TN v©¤ ¥® ö°°¥® °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§Z ³¬µ´¤¡´µ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¢©¤²¡§N
UN v©¤ ¥® ³¥¬¥«´©¶ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§Z
¡I p¬¡®¥²¡´ ¡®´¡¬ ¤¥¬´¡§¡²¥ ¥¬¬¥² ³´ö²³´¡ ¯£¨ ©®³´¡ ¡®´¡¬ ¤¥¬´¡§¡²¥N
¢I i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ®¡® °å ²¥¤¡® µ´¶¡¬¤¡ ¤¥¬´¡§¡²¥N
£I k²©´¥²©¥² ¦ö² ¡´´ ¶ä¬ª¡ µ´ ¤¥¬´¡§¡²¥N
¤I s¬µ´¤¡´µ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¢¥§ä²¡® ¯ ¤¥¬´¡§¡®¤¥N
VN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L µ°°§©¦´ ¯ ®ä² ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ä² ¦ö²¢¥¨å¬¬¥´ ¥® ¶©³³ ¹²«¥³«¡´¥§¯²©N
WN k²©´¥²©¥² ¦ö² ¢¥¤ö®©®§ ¡¶ ¢©¤²¡§¥®N
XN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ®¡® °å µ´¶¡¬¤¡ ªµ²¹¬¥¤¡ö´¥²N
YN u°°§©¦´ ¯ ªµ²¹¢¥³¬µ´ ä² ¢©®¤¡®¤¥ ¦ö² ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®N
QPN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L ¡®´¡¬ ¯£¨ ¶ä²¤¥ ¡¶ ¤¥ °²©³¥² ³¯ ¤¥¬¡³ µ´N
QQN i ´©¬¬ä°¬©§¡ ¦¡¬¬L µ°°§©¦´¥² ¡®§å¥®¤¥ ¥²³ä´´®©®§ ´©¬¬ ³¡´¬©§¡ ¤¥¬´¡§¡²¥N
QRN u°°§©¦´ ¯ °²©³¶©®®¡²®¡ ä² ¢¥²ä´´©§¡¤¥ ¡´´ ´©¬¬¤¥¬¡³ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¦ö¬ª¤«¯®´²¡«´N
QSN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²°²ö¶®©®§ ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N n䲡²¥
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²°²ö¶®©®§ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³
´©¬¬ ¤¥® ¡¶¤¥¬®©®§ ¦²å® ¶©¬«¥® ©®¦¯²¡´©¯®¥® «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
QTN d¡´µ ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¡¶³ä®´³N
QUN d¡´µ ¤å b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ §¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² ¯´´¯§ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´N
QVN Ö¶²©§¡ µ°°¬¹³®©®§¡²N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/96
BILAGA XIX
INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM RESULTATET AV EN PROJEKTTÄVLING
QN d¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®³ ®¡®L °¯³´
‑ ¯£¨ ´¥¬¥§²¡¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®‑L ´¥¬¥¸‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥²N
RN p²¯ª¥«´¢¥³«²©¶®©®§ H²¥¦¥²¥®³®µ¥² ¥®¬©§´ ®¯¥®«¬¡´µ²¥®IN
SN t¯´¡¬´ ¡®´¡¬ ¤¥¬´¡§¡²¥N
TN a®´¡¬ µ´¬ä®¤³«¡ ¤¥¬´¡§¡²¥N
UN v©®®¡²¥ ¡¶ ´ä¶¬©®§¥®N
VN i ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬L °²©³¥´O°²©³¥²®¡N
WN Ö¶²©§¡ µ°°¬¹³®©®§¡²N
XN h䮶©³®©®§ ´©¬¬ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¯ ´ä¶¬©®§N
YN n¡® °å ¯£¨ ¡¤²¥³³ ´©¬¬ ¤¥´ ¯²§¡® ³¯ ä² ¢¥¨ö²©§´ ¶©¤ ö¶¥²°²ö¶®©®§ ¥¬¬¥² © ¦ö²¥«¯¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¥¤¬©®§N n䲡²¥
µ°°§©¦´¥² ¯ ³©³´¡ ¤¡§ ¦ö² ö¶¥²°²ö¶®©®§ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ®¡®L ¡¤²¥³³L ´¥¬¥¦¯®®µ¥²L ¦¡¸®µ¥² ¯£¨ ¥
‑°¯³´¡¤²¥³³
´©¬¬ ¤¥® ¡¶¤¥¬®©®§ ¦²å® ¶©¬«¥® ©®¦¯²¡´©¯®¥® «¡® ¥²¨å¬¬¡³N
QPN d¡´µ ¤å ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¡¶³ä®´³N
QQN d¡´µ ¤å b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ §¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² ¯´´¯§ ¥¤¤¥¬¡®¤¥´N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/97
BILAGA XX
KARAKTERISTIKA FÖR OFFENTLIGGÖRANDET
QN o¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥®
¡I d¥ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥²®¡ ³«¡¬¬ ö¶¥²³ä®¤¡ ¤¥ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ TQL TRL TS ¯£¨ VS ´©¬¬ b¹²å® ¦ö²
eµ²¯°¥©³«¡ §¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² © ¤¥´ ¦¯²¡´ ³¯ «²ä¶³ ¥®¬©§´ «¯©³³©¯®¥®³ ¤©²¥«´©¶
RPPQOWXOeg ¡¶ ¤¥® QS ³¥°´¥¢¥² RPPQ ¯ 䮤²©®§ ¡¶ ¢©¬¡§¡ iv ´©¬¬ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ YSOSVOeegL ¢©¬¡§¯²®¡ ivL v
¯£¨ vi ´©¬¬ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ YSOSWOeegL ¢©¬¡§¯²®¡ iii ¯£¨ iv ´©¬¬ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ YROUPOeegL 䮤²¡´ §¥®¯
¤©²¥«´©¶ YWOUROegL ³¡´ ¢©¬¡§¯²®¡ xii
–xvL xvii ¯£¨ xviii ´©¬¬ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ YSOSXOeegL 䮤²¡´ §¥®¯ ¤©²¥«´©¶
YXOTOeg ¯ ¡®¶ä®¤®©®§ ¡¶ ³´¡®¤¡²¤¦¯²µ¬ä² © ¯¦¦¥®´¬©§§ª¯²¤¡ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® H1IN d¥ ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ TQ ¦ö²³´¡
³´¹£«¥´ ¯ µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ STNR ¢ ³«¡¬¬ 䶥® ¦ö¬ª¡ ¤¥´´¡ ¦¯²¡´L ¬©«³¯ 䶥® ¥¤¤¥¬¡®¤¥´ ¯ ¤¥´´¡
¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥N
¢I d¥ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ TQL TRL TS ¯£¨ VS ³«¡¬¬ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡³ ¡¶ b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡
§¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² ¥¬¬¥² ¡¶ ¤¥ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥²®¡ ¶©¤ °¥²©¯¤©³«¡ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ¯
µ°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ TQNQ ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´N
d¥ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥²®¡ «¡® ¤ä²µ´ö¶¥² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡ ¤¥®®¡ ©®¦¯²¡´©¯® °å i®´¥²®¥´ © ¦¯² ¡¶ ¤¥®
”µ°°¨¡®¤¬¡²M
°²¯¦©¬
” ³¯ ¡¶³¥³ © °µ®«´ R ¢N
£I b¹²å® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ §¥¥®³«¡°¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ °µ¢¬©«¡´©¯®¥² ³«¡¬¬ ´©¬¬ ¤¥ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥²®¡ ³ä®¤¡ ¥®
¢¥«²ä¦´¥¬³¥ °å ¤¥´ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ TTNXN
RN o¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¡¶ «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ µ°°¬¹³®©®§¡²
¡I d¥ µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥²®¡ «¡® ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡ ³¡´¬©§¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥² ¯£¨ «¯°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¨¡®¤¬©®§¡² °å i®´¥²®¥´N
¢I u°°¨¡®¤¬¡²°²¯¦©¬¥® «¡® ©®®¥¨å¬¬¡ ¤¥ °¥²©¯¤©³«¡ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® ³¯ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ TQNQL µ°°§©¦´¥² ¯ °å§å¥®¤¥
©®¢ªµ¤®©®§¡² ¡´´ ¬ä®¡ ¡®¢µ¤L °¬¡®¥²¡¤¥ ©®«ö°L ´¥£«®¡¤¥ «¯®´²¡«´L ¡®®µ¬¬¥²¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¡´ ¡¬¬ ¡®®¡®
©®¦¯²¡´©¯® ¡¶ ¡¬¬ä®´ ©®´²¥³³¥L ´N¥¸N «¯®´¡«´°¥²³¯®¥²L ´¥¬¥¦¯®
‑ ¯£¨ ¦¡¸®µ¥²L °¯³´‑ ¯£¨ ¥‑°¯³´¡¤²¥³³N
SN f¯²¡´ ¯£¨ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² ö¶¥²¦ö²©®§ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® °å ¥¬¥«´²¯®©³« ¶ä§
f¯²¡´ ¯£¨ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² ö¶¥²¦ö²©®§ ¡¶ ¥¤¤¥¬¡®¤¥® °å ¥¬¥«´²¯®©³« ¶ä§ ä² ´©¬¬§ä®§¬©§¡ °å ¦ö¬ª¡®¤¥ i®´¥²®¥´¡¤²¥³³Z
”¨´´°ZOO³©¡°N¥µN©®´”N
(1) EGT L 285, 29.10.2001, s. 1 och EGT L 214, 9.8.2002, s. 1.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/98
BILAGA XXI
DEFINITION AV VISSA TEKNISKA SPECIFIKATIONER
i ¤¥´´¡ ¤©²¥«´©¶ ¡®¶ä®¤³ ¦ö¬ª¡®¤¥ ¢¥´¥£«®©®§¡² ¥¤ ¤¥ ¢¥´¹¤¥¬³¥² ³¯ ¨ä² ¡®§¥³Z
QN ¡I ´¥«®©³« ³°¥£©¦©«¡´©¯®Z © ¦²å§¡ ¯ ´ªä®³´¥
‑ ¥¬¬¥² ¶¡²µ«¯®´²¡«´L ¥® ³°¥£©¦©«¡´©¯® © ¥´´ ¤¯«µ¥®´ ¥¤ ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶
«²¡¶¥® °å ¥® °²¯¤µ«´³ ¥¬¬¥² ¥® ´ªä®³´³ ¥§¥®³«¡°¥²L ³¯ «¶¡¬©´¥´³®©¶å¥²L ©¬ªö°²¥³´¡®¤¡®©¶å¥²L ¦¯²§©¶®©®§ ¦ö² ¡¬¬¡
¡®¶ä®¤®©®§³¯²å¤¥® H©®«¬µ³©¶¥ ´©¬¬§ä®§¬©§¨¥´ ¦ö² ¦µ®«´©¯®³¨©®¤²¡¤¥I ¯£¨ ¢¥¤ö®©®§ ¡¶ ö¶¥²¥®³³´ä¥¬³¥L °²¥M
³´¡®¤¡L °²¯¤µ«´¥®³ ¡®¶ä®¤®©®§³¯²å¤¥L ³ä«¥²¨¥´ ¥¬¬¥² å´´L ³¡´ «²¡¶ °å °²¯¤µ«´¥® ¡®§å¥®¤¥ ¤¥® ¢¥´¥£«®©®§
µ®¤¥² ¶©¬«¥® ¤¥® ³¡¬µ¦ö²³L ´¥²©®¯¬¯§©L ³¹¢¯¬¥²L °²¯¶®©®§ ¯£¨ °²¯¶®©®§³¥´¯¤¥²L ¦ö²°¡£«®©®§L 䲫®©®§L
¢²µ«³¡®¶©³®©®§¡²L °²¯¤µ«´©¯®³¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¯£¨
‑¥´¯¤¥² ¬©«³¯ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¶©¤ ¢¥¤ö®©®§ ¡¶ ö¶¥²¥®³³´ä¥¬³¥N
¢I ´¥«®©³«¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²Z © ¦²å§¡ ¯ ¢¹§§¥®´²¥°²¥®¡¤«¯®´²¡«´L ³¡´¬©§¡ ´¥«®©³«¡ ¦ö²¥³«²©¦´¥²L ¶©¬«¡ ¢¬¡®¤ ¡®®¡´ ³«¡¬¬
µ°°´¡³ © ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²®¡L ¥¤ ¡®§©¶¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ¥§¥®³«¡°¥² ³¯ «²ä¶³ ¡¶ ¥´´ ¡´¥²©¡¬L ¥® °²¯¤µ«´ ¥¬¬¥² ¥® ¶¡²¡
¦ö² ¡´´ ¡´¥²©¡¬¥´L °²¯¤µ«´¥® ¥¬¬¥² ¶¡²¡® ³«¡¬¬ «µ®®¡ ¢¥³«²©¶¡³ °å ¥´´ ³å¤¡®´ ³ä´´ ¡´´ ¤¥´´¡ ¬ä°¡² ³©§ ¦ö² ¤¥®
µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥®³ °¬¡®¥²¡¤¥ ¡®¶ä®¤®©®§N d¥ ´¥«®©³«¡ «²¡¶¥® ³«¡¬¬ ¯¦¡´´¡ ©¬ªö°²¥³´¡®¤¡®©¶å¥²L ¦¯²§©¶M
®©®§ ¥¤ ´¡®«¥ °å ¡¬¬¡ «²¡¶ H©®«¬µ³©¶¥ ´©¬¬§ä®§¬©§¨¥´ ¦ö² ¦µ®«´©¯®³¨©®¤²¡¤¥IL ¢¥¤ö®©®§ ¡¶ ö¶¥²¥®³³´ä¥¬³¥L
¢²µ«³¥§¥®³«¡°¥²L ³ä«¥²¨¥´ ¥¬¬¥² ¤©¥®³©¯®¥²L ©®¢¥§²©°¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² «¶¡¬©´¥´³«¯®´²¯¬¬L ´¥²©®¯¬¯§©L ³¹¢¯¬¥²L
´¥³´¥² ¯£¨ ´¥³´¥´¯¤¥²L ¦ö²°¡£«®©®§L 䲫®©®§ ¯£¨ ¥´©«¥´´¥²©®§L ¢²µ«³¡®¶©³®©®§¡² ³¡´ °²¯¤µ«´©¯®³°²¯£¥³³¥² ¯£¨
°²¯¤µ«´©¯®³¥´¯¤¥²N d¥ ³«¡¬¬ 䶥® ©®®¥¦¡´´¡ ¢¥³´ä¥¬³¥² ¯ °²¯ª¥«´¥²©®§ ¯£¨ «¯³´®¡¤L °²¯¶®©®§³
‑ ¯£¨
«¯®´²¯¬¬²¥§¬¥²L ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¡´´ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡³L ´¥«®©«¥® ¥¬¬¥² ¥´¯¤¥²®¡ ¦ö² ¢¹§§®¡¤³¶¥²«³¡¨¥´¥®
³¡´ ³¡´¬©§¡ ö¶²©§¡ ´¥«®©³«¡ ¶©¬¬«¯² ³¯ ¤¥® µ°°¨¡®¤¬¡®¤¥ ¥®¨¥´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¡¬¬ä®®¡ ¥¬¬¥² ³ä²³«©¬¤¡
¦ö²¯²¤®©®§¡² ¨¡² öª¬©§¨¥´ ¡´´ ¦ö²¥³«²©¶¡ © ¦²å§¡ ¯ ¤¥® ¦µ¬¬¢¯²¤¡¤¥ ¥®´²¥°²¥®¡¤¥® ³¡´ ¯ ©®§å¥®¤¥ ¡´¥²©¡¬
¥¬¬¥² ¤¥¬¡²N
RN ³´¡®¤¡²¤Z ¥® ´¥«®©³« ³°¥£©¦©«¡´©¯® ³¯ §¯¤«ä®´³ ¡¶ ¥´´ ¥²«ä®´ ³´¡®¤¡²¤©³¥²©®§³¯²§¡® ¦ö² µ°°²¥°¡¤ ¯£¨ «¯®´©®µ¥²¬©§
´©¬¬ä°®©®§L ¥¤ ¶©¬«¥® ö¶¥²¥®³³´ä¥¬³¥ ©®´¥ ä² ¯¢¬©§¡´¯²©³« ¯£¨ ³¯ ¦¡¬¬¥² µ®¤¥² ¥® ¡¶ ¦ö¬ª¡®¤¥ «¡´¥§¯²©¥²Z
— ”i®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ³´¡®¤¡²¤”Z ³´¡®¤¡²¤ ³¯ ¦¡³´³´ä¬¬´³ ¡¶ ¥´´ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬´ ³´¡®¤¡²¤©³¥²©®§³¯²§¡® ¯£¨ ³¯ ä² ¡¬¬ä®´
´©¬¬§ä®§¬©§N
— ”eµ²¯°¥©³« ³´¡®¤¡²¤”Z ³´¡®¤¡²¤ ³¯ ¦¡³´³´ä¬¬´³ ¡¶ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ³´¡®¤¡²¤©³¥²©®§³¯²§¡® ¯£¨ ³¯ ä² ¡¬¬ä®´
´©¬¬§ä®§¬©§N
— ”n¡´©¯®¥¬¬ ³´¡®¤¡²¤”Z ³´¡®¤¡²¤ ³¯ ¦¡³´³´ä¬¬´³ ¡¶ ¥´´ ®¡´©¯®¥¬¬´ ³´¡®¤¡²¤©³¥²©®§³¯²§¡® ¯£¨ ³¯ ä² ¡¬¬ä®´ ´©¬¬M
§ä®§¬©§N
SN ¥µ²¯°¥©³«´ ´¥«®©³«´ §¯¤«ä®®¡®¤¥Z °¯³©´©¶´ ´¥«®©³«´ µ´¬å´¡®¤¥ ¯ ¡®¶ä®¤®©®§¥® ¡¶ ¥® °²¯¤µ«´L §²µ®¤¡´ °å ¨µ² ¤¥®
µ°°¦¹¬¬¥² ¶ä³¥®´¬©§¡ «²¡¶ ¦ö² ¢¹§§®¡¤³¡²¢¥´¥®L §¥®¯ ³©®¡ ¥§¥®³«¡°¥² ¯£¨ ¡®§©¶®¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ´©¬¬ä°®©®§ ¯£¨
¡®¶ä®¤®©®§N e´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ´¥«®©³«´ §¯¤«ä®®¡®¤¥ ³«¡¬¬ µ´¦ä²¤¡³ ¡¶ ¥´´ ¯²§¡® ¦ö² §¯¤«ä®®¡®¤¥ ³¯ ¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡å¬
µ´³¥´´³ ¡¶ ¥¤¬¥³³´¡´¥®N
TN §¥¥®³¡ ´¥«®©³« ³°¥£©¦©«¡´©¯®Z ¥® ´¥«®©³« ³°¥£©¦©«¡´©¯® ³¯ µ°°²ä´´¡´³ ¥®¬©§´ ¥´´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯ ¨¡² ¥²«ä®´³ ¡¶
¥¤¬¥³³´¡´¥²®¡ © ³¹¦´¥ ¡´´ å³´¡¤«¯¡ ¥®¨¥´¬©§ ´©¬¬ä°®©®§ © ¡¬¬¡ ¥¤¬¥³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ³¯ ¨¡² ¯¦¦¥®´¬©§§ª¯²´³ ©
Europeiska unionens officiella tidning.
UN ´¥«®©³« ²¥¦¥²¥®³Z ¥® °²¯¤µ«´L ¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¦ö² ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ³´¡®¤¡²¤¥²L ³¯ ¦²¡³´ä¬¬³ ¡¶ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ³´¡®¤¡²¤©³¥²M
©®§³¯²§¡® © ¥®¬©§¨¥´ ¥¤ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯ ¡®°¡³³¡´³ ´©¬¬ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ ¡²«®¡¤¥®³ ¢¥¨¯¶N
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/99
BILAGA XXII
ÖVERSIKT ÖVER DE TIDSFRISTER SOM AVSES I ARTIKEL 45
Öppet förfarande
Tidsfrist för mottagande av anbud
– utan periodiskt meddelande i förhand
t©¤³¦²©³´
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ¡¶
¥¤¤¥¬¡®¤¥´
k¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡² ´©¬¬§ä®§¬©§¡
¶©¡ ¥¤¥¬ ¦ö²
¥¬¥«´²¯®©³«
ö¶¥²¦ö²©®§
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ³¡´
”¥¬¥«´²¯®©³«¡”
«¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡²
e¦¦¥«´ °µ®«´ WL
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
e¦¦¥«´ °µ®«´ WL
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
UR
TU
TW
TP
i®§¥®
©®§¥®
Med offentliggörande av periodiskt meddelande i förhand
aZ g¥®¥²¥¬¬
´©¤³¦²©³´
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ¡¶
¥¤¤¥¬¡®¤¥´
k¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡² ´©¬¬§ä®§¬©§¡
¶©¡ ¥¤¥¬ ¦ö²
¥¬¥«´²¯®©³«
ö¶¥²¦ö²©®§
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ³¡´
”¥¬¥«´²¯®©³«¡”
«¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡²
e¦¦¥«´ °µ®«´ WL
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
e¦¦¥«´ °µ®«´ WL
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
SV
RY
SQ
RT
i®§¥®
©®§¥®
bZ m©®³´¡ ´©¤³¦²©³´
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ¡¶
¥¤¤¥¬¡®¤¥´
k¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡² ´©¬¬§ä®§¬©§¡
¶©¡ ¥¤¥¬ ¦ö²
¥¬¥«´²¯®©³«
ö¶¥²¦ö²©®§
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ³¡´
”¥¬¥«´²¯®©³«¡”
«¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡²
e¦¦¥«´ °µ®«´ WL
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
e¦¦¥«´ °µ®«´ WL
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
RR
QU
QW
QP
t©¤³¦²©³´¥® °å
QP ¤¡§¡² 䮤²¡³
´©¬¬ QU ¤¡§¡²
t©¤³¦²©³´¥® °å
QW ¤¡§¡² 䮤²¡³
´©¬¬ RR ¤¡§¡²
Selektivt och förhandlat förfarande
Tidsfrist för mottagande av begäran om deltagande
g¥®¥²¥¬¬ ´©¤³¦²©³´
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ¡¶
¥¤¤¥¬¡®¤¥´
k¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡² ´©¬¬§ä®§¬©§¡
¶©¡ ¥¤¥¬ ¦ö²
¥¬¥«´²¯®©³«
ö¶¥²¦ö²©®§
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ³¡´
”¥¬¥«´²¯®©³«¡”
«¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡²
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
SW
SP
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
©®§¥®
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/100
m©®³´¡ ´©¤³¦²©³´
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ¡¶
¥¤¤¥¬¡®¤¥´
k¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡² ´©¬¬§ä®§¬©§¡
¶©¡ ¥¤¥¬ ¦ö²
¥¬¥«´²¯®©³«
ö¶¥²¦ö²©®§
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ³¡´
”¥¬¥«´²¯®©³«¡”
«¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡²
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
RR
QU
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
©®§¥®
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
m©®³´¡ ´©¤³¦²©³´
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ¡¶
¥¤¤¥¬¡®¤¥´
k¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡² ´©¬¬§ä®§¬©§¡
¶©¡ ¥¤¥¬ ¦ö²
¥¬¥«´²¯®©³«
ö¶¥²¦ö²©®§
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ³¡´
”¥¬¥«´²¯®©³«¡”
«¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡²
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
QU
X
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
t©¤³¦²©³´¥® °å
X ¤¡§¡² 䮤²¡³
´©¬¬ QU ¤¡§¡²
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
Tidsfrist för mottagande av anbud
aZ g¥®¥²¥¬¬
´©¤³¦²©³´
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ¡¶
¥¤¤¥¬¡®¤¥´
k¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡² ´©¬¬§ä®§¬©§¡
¶©¡ ¥¤¥¬ ¦ö²
¥¬¥«´²¯®©³«
ö¶¥²¦ö²©®§
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ³¡´
”¥¬¥«´²¯®©³«¡”
«¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡²
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
RT
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
QY
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
©®§¥®
bZ m©®³´¡ ´©¤³¦²©³´
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ¡¶
¥¤¤¥¬¡®¤¥´
k¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡² ´©¬¬§ä®§¬©§¡
¶©¡ ¥¤¥¬ ¦ö²
¥¬¥«´²¯®©³«
ö¶¥²¦ö²©®§
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ³¡´
”¥¬¥«´²¯®©³«¡”
«¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡²
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
QP
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
U
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
t©¤³¦²©³´¥® °å
U ¤¡§¡² 䮤²¡³ ´©¬¬
QP ¤¡§¡²
cZ a¶´¡¬¡¤
´©¤³¦²©³´
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ¡¶
¥¤¤¥¬¡®¤¥´
k¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡² ´©¬¬§ä®§¬©§¡
¶©¡ ¥¤¥¬ ¦ö²
¥¬¥«´²¯®©³«
ö¶¥²¦ö²©®§
e¬¥«´²¯®©³«´
¡¶³ä®¤¡®¤¥ ³¡´
”¥¬¥«´²¯®©³«¡”
«¯®´²¡«´³¨¡®¤¬©®M
§¡²
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
e¦¦¥«´ °µ®«´ XL
¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
¥ª ´©¬¬ä°¬©§
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/101
BILAGA XXIII
BESTÄMMELSER I INTERNATIONELL ARBETSRÄTT I DEN MENING SOM AVSES I ARTIKEL 52.4
— k¯®¶¥®´©¯® ®² XW ¯ ¦ö²¥®©®§³¦²©¨¥´ ¯£¨ ³«¹¤¤ ¦ö² ¯²§¡®©³¡´©¯®³²ä´´¥®
— k¯®¶¥®´©¯® ®² YX ¯ ´©¬¬ä°®©®§ ¡¶ °²©®£©°¥²®¡ ¦ö² ¯²§¡®©³¡´©¯®³²ä´´¥® ¯£¨ ¤¥® «¯¬¬¥«´©¶¡ ¦ö²¨¡®¤¬©®§³²ä´´¥®
— k¯®¶¥®´©¯® ®² RY ¯ ´¶å®§³M ¥¬¬¥² ¯¢¬©§¡´¯²©³«´ ¡²¢¥´¥
— k¯®¶¥®´©¯® ®² QPU ¯ ¡¶³«¡¦¦¡®¤¥ ¡¶ ´¶å®§³¡²¢¥´¥
— k¯®¶¥®´©¯® ®² QSX ¯ ©®©©å¬¤¥² ¦ö² ´©¬¬´²ä¤¥ ´©¬¬ ¡²¢¥´¥
— k¯®¶¥®´©¯® ®² QQQ ¯ ¤©³«²©©®¥²©®§ © ¡®³´ä¬¬®©®§ ¯£¨ ¹²«¥³µ´ö¶®©®§
— k¯®¶¥®´©¯® ®² QPP ¯ ¬©«¡ ¬ö® ¦ö² ä® ¯£¨ «¶©®®¯² ¦ö² ¡²¢¥´¥ ¡¶ ¬©«¡ ¶ä²¤¥
— k¯®¶¥®´©¯® ®² QXR ¯ ¡¶³«¡¦¦¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ¶ä²³´¡ ¦¯²¥²®¡ ¡¶ ¢¡²®¡²¢¥´¥
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/102
BILAGA XXIV
KRAV PÅ UTRUSTNING FÖR ELEKTRONISK MOTTAGNING AV ANBUD, ANBUDSANSÖKNINGAR, KVALI-
FICERINGSANSÖKNINGAR ELLER RITNINGAR OCH PLANER I PROJEKTTÄVLINGARNA
u´²µ³´®©®§ ¦ö² ¥¬¥«´²¯®©³« ¯´´¡§®©®§ ¡¶ ¡®¢µ¤L ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡²L «¶¡¬©¦©£¥²©®§³¡®³ö«®©®§¡² ¥¬¬¥² ²©´®©®§¡² ¯£¨ °¬¡®¥²
© °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡² ³«¡¬¬L © ¦²å§¡ ¯ ´¥«®©« ¯£¨ ¬ä°¬©§¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®L å´©®³´¯®¥ §¡²¡®´¥²¡ ¡´´
¡I ¤¥ ¥¬¥«´²¯®©³«¡ ³©§®¡´µ²¥²®¡ ¦ö² ¡®¢µ¤L ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡²L «¶¡¬©¦©£¥²©®§³¡®³ö«®©®§¡² ¥¬¬¥² ²©´®©®§¡² ¯£¨ °¬¡®¥² ©
°²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¡² ö¶¥²¥®³³´ä¥² ¥¤ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä¥¬³¥²®¡ ¥®¬©§´ ¤©²¥«´©¶ QYYYOYSOeg H1IL
¢I ¥¸¡«´ ´©¤ ¯£¨ ¤¡§ ¦ö² ¯´´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¡®¢µ¤L ¡®¢µ¤³¡®³ö«®©®§¡²L «¶¡¬©¦©£¥²©®§³¡®³ö«®©®§¡² ³¡´ ²©´®©®§¡² ¯£¨ °¬¡®¥²
«¡® ¦¡³´³´ä¬¬¡³ ®¯§§²¡®´L
£I ¤¥´ ©®¯ ²©¬©§¡ §²ä®³¥² «¡® ³ä«¥²³´ä¬¬¡³ ¡´´ ©®§¥® ¨¡² ´©¬¬´²ä¤¥ ´©¬¬ ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯ ö¶¥²¦ö²´³ ¥®¬©§´ ¤¥³³¡ «²¡¶ ¦ö²¥
µ´§å®§¥® ¡¶ ¤¥ ¦¡³´³´ä¬¬¤¡ ´©¤³¦²©³´¥²®¡L
¤I ¤¥´ ¶©¤ ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥ ¡¶ ¤¥´´¡ ¦ö²¢µ¤ ¯´ ´©¬¬´²ä¤¥ ¦©®®³ ²©¬©§¡ §¡²¡®´©¥² ¦ö² ¡´´ ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥® «¬¡²´ «¡® ³°å²¡³L
¥I ¥®¤¡³´ ¢¥¨ö²©§¡ °¥²³¯®¥² ¦å² ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¥¬¬¥² 䮤²¡ ¤¡´µ ¦ö² ö°°®¡®¤¥ ¡¶ ©®³ä®¤¡ µ°°§©¦´¥²L
¦I ´©¬¬´²ä¤¥ ´©¬¬ ³¡´¬©§¡ ¥¬¬¥² ¥® ¤¥¬ ¡¶ ¤¥ ©®³ä®¤¡ µ°°§©¦´¥²®¡ © ¤¥ ¯¬©«¡ ¥´¡°°¥²®¡ ¡¶ «¶¡¬©¦©£¥²©®§³°²¯£¥³³¥®L ¦ö²¦¡²¡®¤¥´
¦ö² «¯®´²¡«´³´©¬¬¤¥¬®©®§ ¥¬¬¥² ¡¶ °²¯ª¥«´´ä¶¬©®§¥® ¥®¤¡³´ ä² öª¬©§ ¯ ¤¥ ¢¥¨ö²©§¡ °¥²³¯®¥²®¡ ¡§¥²¡² ³¡´©¤©§´L
§I ¤¥ ©®³ä®¤¡ µ°°§©¦´¥²®¡ ©®´¥ «¡® §ö²¡³ ´©¬¬§ä®§¬©§¡ ¦ö²²ä® ¥¦´¥² ¤¥´ ¦¡³´³´ä¬¬¤¡ ¤¡´µ¥´ ¶©¤ ¥´´ ³¡´©¤©§´ ¡§¥²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥
¢¥¨ö²©§¡ °¥²³¯®¥²®¡L
¨I ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯ ¯´´¡§©´³ ¯£¨ ö°°®¡´³ ¥®¬©§´ ¤¥³³¡ «²¡¶ ä² ´©¬¬§ä®§¬©§¡ ¥®¤¡³´ ¦ö² ¤¥ °¥²³¯®¥² ³¯ ¨¡² ¢¥¨ö²©§¨¥´
¡´´ ¦å «ä®®¥¤¯ ¯ ¤¥N
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (EGT L 13, 19.1.2000, s.
12).
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/103
BILAGA XXV
TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE OCH TILLÄMPNING
Directive
Time-limits for transposition
Time-limits for implementation
YSOSXOeec Hoj l QYYL YNXNQYYSL
°N XTI
QNWNQYYT
s°¡©®Z QNQNQYYW[ g²¥¥£¥ ¡®¤ p¯²´µ§¡¬Z
QNQNQYYX
YXOTOec Hoj l QPQL QNTNQYYXL °N QI
QVNRNQYYY
g²¥¥£¥ ¡®¤ p¯²´µ§¡¬Z QVNRNRPPP
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/104
BILAGA XXVI
JÄMFÖRELSETABELL (1I
Detta direktiv
Direktiv 93/38/EEG
a²´©«¥¬ QNQ
a²´©«¥¬ QNQL ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ QNRN¡
a²´©«¥¬ QNTL ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®L
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNRN¢L ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ QNTN¢L ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QNRN¢L ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ QTNQPL ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNRN£L ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QNTN¡
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNRN£L ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
n¹
a²´©«¥¬ QNRN¤L ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QNTN£L ¦ö²³´¡ ¤¥¬¥®
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNRN¤L ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QNTL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNRN¤L ´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
n¹
a²´©«¥¬ QNSN¡
n¹
a²´©«¥¬ QNSN¢
n¹
a²´©«¥¬ QNT
a²´©«¥¬ QNU
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNU
n¹
a²´©«¥¬ QNV
n¹
a²´©«¥¬ QNWL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QNVL ©® ¦©®¥
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QNWL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
n¹
a²´©«¥¬ QNWL ´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QNVL ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNX
n¹
a²´©«¥¬ QNYN¡ M £
a²´©«¥¬ QNW
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNYN¤
a²´©«¥¬ QNQVL
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QNQP
n¹
a²´©«¥¬ QNQQ
n¹
a²´©«¥¬ QNQR
n¹
a²´©«¥¬ QNQT ¯£¨NQU
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ RNQN¡
a²´©«¥¬ QNQ
a²´©«¥¬ RNQN¢
a²´©«¥¬ QNR
(1)
”Anpassad” innebär att ordalydelsen har ändrats utan att räckvidden av bestämmelsen i det upphävda direktivet ändrats. Om räckvidden
av bestämmelser i det upphävda direktivet har ändrats, markeras detta med ordet
”ändrad”.
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/105
Detta direktiv
Direktiv 93/38/EEG
a²´©«¥¬ RNR
a²´©«¥¬ RNQ
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RNS
a²´©«¥¬ RNS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SNQ
a²´©«¥¬ RNRN¡N©©©
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SNR
a²´©«¥¬ RNUN¢
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SNS
a²´©«¥¬ RNRN¡N©©
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SNT
a²´©«¥¬ RNUN¡
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TNQ
a²´©«¥¬ RNRN¡N©
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TNR
a²´©«¥¬ VNR
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TNS
a²´©«¥¬ RNUN¡
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ UNQ
a²´©«¥¬ RNRN£
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ UNR
a²´©«¥¬ RNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ V
n¹
a²´©«¥¬ W
a²´©«¥¬ RNRN¢
a²´©«¥¬ RNRN¤
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ X
a²´©«¥¬ RNV
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ Y
n¹
a²´©«¥¬ QP
a²´©«¥¬ TNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QQNQL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ SSNR
a²´©«¥¬ QQNQL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ SSNS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QQNR
a²´©«¥¬ SSNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QR
a²´©«¥¬ TRN¡
a²´©«¥¬ QSNQ
a²´©«¥¬ TNS
a²´©«¥¬ QSNR
a²´©«¥¬ TNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QT
a²´©«¥¬ U
a²´©«¥¬ QU
n¹
a²´©«¥¬ QV
a²´©«¥¬ QTNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QWNQ
a²´©«¥¬ QTNR ¯£¨ V
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QWNR
a²´©«¥¬ QTNQS
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QWNS
a²´©«¥¬ QTNY
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QWNT
a²´©«¥¬ QTNQQ
a®°¡³³¡¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/106
Detta direktiv
Direktiv 93/38/EEG
a²´©«¥¬ QWNU
a²´©«¥¬ QTNQR
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QWNVN¡L ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QTNQPL ´²¥¤ª¥ ¥®©®§¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QWNVN¡L ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QTNQPL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´L ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QWNVN¡L ´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QTNQPL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´L ´²¥¤ª¥ ¥®©®§¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QWNVN¢L ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QTNQPL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´L ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QWNVN¢L ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QTNQPL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´L ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ QWNVN¢L ´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
n¹
a²´©«¥¬ QWNW
a²´©«¥¬ QTNW
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QWNX
a²´©«¥¬ QTNX
a²´©«¥¬ QWNY
a²´©«¥¬ QTNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QWNQP
a²´©«¥¬ QTNS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ QWNQQ
a²´©«¥¬ QTNU
a²´©«¥¬ QX
n¹
a²´©«¥¬ QY
a²´©«¥¬ W
a²´©«¥¬ RP
a²´©«¥¬ VNQ ¯£¨ S
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RQ
a²´©«¥¬ QP
a²´©«¥¬ RRN¡
a²´©«¥¬ QRL Q
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RRN¢
a²´©«¥¬ QRL R
a²´©«¥¬ RRN£
a²´©«¥¬ QRL S
a²´©«¥¬ RSNQ
a²´©«¥¬ QNS
a²´©«¥¬ RSNR
a²´©«¥¬ QSNQL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´L ¬¥¤¥® ¡ ¯£¨ ¢
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RSNSL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´L °µ®«´ ¡
a²´©«¥¬ QSNQL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ©® ¦©®¥
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RSL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´L °µ®«´¥²®¡ ¢ ¯£¨ £
n¹
a²´©«¥¬ RSNSL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
n¹
a²´©«¥¬ RSNSL ´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QSNQL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RSNTN¡
a²´©«¥¬ QSNQL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´L °µ®«´ ¢
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RSNTN¢
n¹
a²´©«¥¬ RSNT ©® ¦©®¥
n¹
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/107
Detta direktiv
Direktiv 93/38/EEG
a²´©«¥¬ RSNU
a²´©«¥¬ QSNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RTN¡
a²´©«¥¬ QNTN£N©
a²´©«¥¬ RTN¢
a²´©«¥¬ QNTN£N©©©
a²´©«¥¬ RTN£
a²´©«¥¬ QNTL£N©¶
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RTN¤
a²´©«¥¬ Q TN£N¶
a²´©«¥¬ RTN¥
a²´©«¥¬ QNTN£L¶©
a²´©«¥¬ QNTN£N©© ¯£¨ ¢©¬¡§¡ xvi aL ¦¯´®¯´ R
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ RU
a²´©«¥¬ QQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ RVN¡
a²´©«¥¬ YNQL¡
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RVN¢
a²´©«¥¬ YNQL¢
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ YNR
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ SNQ
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ RW
a²´©«¥¬ SNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SNS
– U
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ RX
n¹
a²´©«¥¬ RY
n¹
a²´©«¥¬ SP
n¹
a²´©«¥¬ X
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ SQ
a²´©«¥¬ QU
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SR
a²´©«¥¬ QV
a²´©«¥¬ SS
a²´©«¥¬ QW
a²´©«¥¬ ST
a²´©«¥¬ QX ¯£¨ ¡²´©«¥¬ STNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SU
a²´©«¥¬ QY
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ SV ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ STNS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SVNR
n¹
a²´©«¥¬ SW
a²´©«¥¬ RW
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SX
n¹
a²´©«¥¬ SYNQ
a²´©«¥¬ RYNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SYNR
a²´©«¥¬ RYNR
a²´©«¥¬ TPNQ
a²´©«¥¬ TNQ
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/108
Detta direktiv
Direktiv 93/38/EEG
a²´©«¥¬ TPNR ¯£¨ S
a²´©«¥¬ RPNQ ¯£¨ R
a²´©«¥¬ TQNQL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RRNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TQNQL ¡®¤²¡
– ³ªä´´¥ ³´¹£«¥´
n¹
a²´©«¥¬ TQNR
a²´©«¥¬ RRNT
a²´©«¥¬ TQNS
a²´©«¥¬ SPNY
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TRNQ
a²´©«¥¬ RQNQ
a²´©«¥¬ TRNR
n¹
a²´©«¥¬ TRNRN¡ ¯£¨ ¢
a²´©«¥¬ RQNRL ¡ ¯£¨ ¢
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TRNRN£L ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ RRNSL ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ TRNRN£L ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ RRNSL ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ TSNQ
a²´©«¥¬ RTNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TSNR
a²´©«¥¬ RTNR
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TSNS
a²´©«¥¬ RTNSL ¦ö²³´¡ ´©¬¬ ´²¥¤ª¥ ¥®©®§¡²®¡
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TSNT
a²´©«¥¬ RTNSL ¦ªä²¤¥ ¥®©®§¥®
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TSNU
a²´©«¥¬ RTNT
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TTNQ
n¹
a²´©«¥¬ TTNR
n¹
a²´©«¥¬ TTNSL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
n¹
a²´©«¥¬ TTNSL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´L ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ RUNSL ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TTNSL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´L ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ RUNSL ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TTNTL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RUNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TTNTL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RUNT
a²´©«¥¬ TTNU
a²´©«¥¬ RUNU
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TTNV
a²´©«¥¬ RUNQ
a²´©«¥¬ TTNW
n¹
a²´©«¥¬ TTNX
n¹
a²´©«¥¬ RUNSL ´²¥¤ª¥ ¥®©®§¥®
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ TUNQ
n¹
a²´©«¥¬ TUNR
a²´©«¥¬ RVNQL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´L ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/109
Detta direktiv
Direktiv 93/38/EEG
a²´©«¥¬ TUNS
a²´©«¥¬ RVNR
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TUNT
a²´©«¥¬ RVNQL ¡®¤²¡ ¯£¨ ´²¥¤ª¥ ¥®©®§¡²®¡
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TUNU
– X
n¹
a²´©«¥¬ TUNY
a²´©«¥¬ RXNS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TUNQP
n¹
a²´©«¥¬ TVNQ
a²´©«¥¬ RXNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TVNR
a²´©«¥¬ RXNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TWNQL ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ RXNTL ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ TWNQL ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®L ¦ö²³´¡ ³´²¥£«³¡´M
³¥®
n¹
a²´©«¥¬ TWNQL ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®L ¡®¤²¡ ³´²¥£«³¡´M
³¥®
a²´©«¥¬ RXNTL ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TWNR
n¹
a²´©«¥¬ TWNS
a²´©«¥¬ RXNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TWNTL ¡
– ¤
a²´©«¥¬ RXNTL ¡
– ¤ ¯£¨ ¦
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ RXNTN¦
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ TWNTN¥
a²´©«¥¬ RXNTN¥
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TWNTN¦I
n¹
a²´©«¥¬ TWNUL ¡
– ¨
a²´©«¥¬ RQNRN£
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TWNSL ©
n¹
a²´©«¥¬ TXNQ
a²´©«¥¬ RXNV ¦ö²³´¡ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¥®©®§¡²®¡ ¯£¨
¦ö²³´¡ ³´²¥£«³¡´³¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TXNR
n¹
a²´©«¥¬ TXNS
a²´©«¥¬ RXNVL ¡®¤²¡ ¯£¨ ¦ªä²¤¥ ³´²¥£«³¡´³¥²®¡
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TXNT
n¹
a²´©«¥¬ TXNU
n¹
a²´©«¥¬ TXNV
a²´©«¥¬ RXNU
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TYNQ
a²´©«¥¬ TQNS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TYNRL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ TQNTL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TYNRL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ TQNRL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TYNS
a²´©«¥¬ SPNT
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/110
Detta direktiv
Direktiv 93/38/EEG
a²´©«¥¬ TYNT
a²´©«¥¬ SPNV
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ TYNU
a²´©«¥¬ SPNX
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ UPNQ
a²´©«¥¬ TQNQ
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ UPNR
a²´©«¥¬ TQNR
a²´©«¥¬ UQ
n¹
a²´©«¥¬ URNQ
a²´©«¥¬ SPNU
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ URNR
a²´©«¥¬ SR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ URNS
n¹
a²´©«¥¬ USNQ
a²´©«¥¬ SPNQ
a²´©«¥¬ USNR
a²´©«¥¬ SPNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ USNS
n¹
a²´©«¥¬ USNT
n¹
a²´©«¥¬ USNU
n¹
a²´©«¥¬ USNV
a²´©«¥¬ SPNS
a²´©«¥¬ USNW
a²´©«¥¬ SPNW
a²´©«¥¬ USNX
n¹
a²´©«¥¬ USNY
a²´©«¥¬ RQNS
a²´©«¥¬ RQNU
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ UTNQ
n¹
a²´©«¥¬ UTNR
a²´©«¥¬ SQNQ
a²´©«¥¬ UTNS
a²´©«¥¬ SQNS
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ UTNTL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ SQNR
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ UTNTL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
n¹
a²´©«¥¬ UTNU
n¹
a²´©«¥¬ UTNV
a²´©«¥¬ UUNQ
a²´©«¥¬ STNQ
a²´©«¥¬ UUNR
a²´©«¥¬ STNR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SUNQ ¯£¨ R
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ UV
n¹
a²´©«¥¬ UWNQ ¯£¨ R
a²´©«¥¬ STNUL ¦ö²³´¡ ¯£¨ ¡®¤²¡ ³´¹£«¥®¡
Ä®¤²¡¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/111
Detta direktiv
Direktiv 93/38/EEG
a²´©«¥¬ UWNS
a²´©«¥¬ STNUL ´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ UXNQ ¯£¨ R
a²´©«¥¬ SVNQ ¯£¨ R
a²´©«¥¬ UXNS
a²´©«¥¬ SVNS ¯£¨ T
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ UXNT ¯£¨ U
a²´©«¥¬ SVNU ¯£¨ V
a²´©«¥¬ UYNQL RL SL U ¯£¨ V
a²´©«¥¬ SW
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ UYNT
n¹
a²´©«¥¬ VPNQ
a²´©«¥¬ RSNS
a²´©«¥¬ VPNR
a²´©«¥¬ RSNT
a²´©«¥¬ VQNQ ¯£¨ R
a²´©«¥¬ RSNQ ¯£¨ R
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VRNQ
a²´©«¥¬ VNQL a²´©«¥¬ QR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VRNR
n¹
a²´©«¥¬ VSNQL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RQNT
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VSNQL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ RTNQ ¯£¨ RL ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ VSNR
a²´©«¥¬ RU
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VT
n¹
a²´©«¥¬ VUNQ
a²´©«¥¬ TNQ
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ VUNR
a²´©«¥¬ RSNU
a²´©«¥¬ VUNS
a²´©«¥¬ RSNVL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ VV
a²´©«¥¬ RSNVL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VW
a²´©«¥¬ TR
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ SY
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ VXNQ
a²´©«¥¬ TPNU
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VXNR
n¹
a²´©«¥¬ VXNS
n¹
a²´©«¥¬ VYNQL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QTNQUL ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VYNQL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QTNQUL ¡®¤²¡ ¥®©®§¥®
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VYNRL ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´
n¹
a²´©«¥¬ VYNRL ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´
a²´©«¥¬ QTNQTL ¦ö²³´¡ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¥®©®§¡²®¡
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ VYNS
a²´©«¥¬ QTNQTL ´²¥¤ª¥ ¥®©®§¥® ¯£¨ QUL
´²¥¤ª¥ ¥®©®§¥®
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ WPNQL °µ®«´ ¡
a²´©«¥¬ TPNQ
Ä®¤²¡¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/112
Detta direktiv
Direktiv 93/38/EEG
a²´©«¥¬ WPNQL °µ®«´ ¢
a²´©«¥¬ TPNR
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ WPNQL °µ®«´ £
a²´©«¥¬ TPNS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ WPNQL °µ®«´ ¤
a²´©«¥¬ TPNS
Ä®¤²¡¤
a²´©«¥¬ WPNQL °µ®«´ ¥
n¹
a²´©«¥¬ WPNQL °µ®«´¥²®¡ ¦L § ¯£¨ ¨
n¹
a²´©«¥¬ WPNQL °µ®«´ ©
a²´©«¥¬ TPNR ¯£¨ TRNR
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ WPNQL °µ®«´ ª
a²´©«¥¬ QTNQV
a®°¡³³¡¤
a²´©«¥¬ TPNT
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ TS ¯£¨ ¡²´©«¥¬ TT
u°°¨ä¶¤
a²´©«¥¬ WR
n¹
b©¬¡§¡ i
b©¬¡§¡ iii
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ ii
b©¬¡§¡ ii
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ iii
b©¬¡§¡ i
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ iv
b©¬¡§¡ vi
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ v
b©¬¡§¡ vii
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ vi
n¹
b©¬¡§¡ vii
b©¬¡§¡ iv
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ viii
b©¬¡§¡ v
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ ix
b©¬¡§¡ ix
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ x
b©¬¡§¡ viii
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ xi
n¹
b©¬¡§¡ xii
b©¬¡§¡ xi
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ xiiiL a ´©¬¬ c
b©¬¡§¡ xii
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ xiiiL d
n¹
b©¬¡§¡ xiv
b©¬¡§¡ xiii
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ xvL a
b©¬¡§¡ xiv
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ xvL b
n¹
b©¬¡§¡ xvi
b©¬¡§¡ xv
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ xvii a
b©¬¡§¡ xvi a
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ xvii b
b©¬¡§¡ xvi b
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¯²®¡ xviii ¯£¨ xix
b©¬¡§¯²®¡ xvii ¯£¨ xviii
Ä®¤²¡¤
Europeiska unionens officiella tidning
sv
30.4.2004
L 134/113
Detta direktiv
Direktiv 93/38/EEG
b©¬¡§¡ xxL °µ®«´ QL ¡
n¹
b©¬¡§¡ xxL °µ®«´ QN¢
a²´©«¥¬ RUNR
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ xxL °µ®«´ QN£
n¹
b©¬¡§¡ xxL °µ®«´¥²®¡ R ¯£¨ S
n¹
b©¬¡§¡ xxiL °µ®«´ Q
a²´©«¥¬ QNX
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ xxiL °µ®«´ RL ¦ö²³´¡ ¥®©®§¥®
a²´©«¥¬ QNY
a®°¡³³¡¤
b©¬¡§¡ xxiL °µ®«´ RL ¦ö²³´¡ ³´²¥£«³¡´³¥®
n¹
b©¬¡§¡ xxiL °µ®«´ RL ¡®¤²¡ ³´²¥£«³¡´³¥®
a²´©«¥¬ QNQP
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ xxiL °µ®«´ RL ´²¥¤ª¥ ³´²¥£«³¡´³¥®
n¹
b©¬¡§¡ xxiL °µ®«´ S
a²´©«¥¬ QNQR
Ä®¤²¡¤
b©¬¡§¡ xxiL °µ®«´ T
a²´©«¥¬ QNQQ
a²´©«¥¬ QNQS
u°°¨ä¶¤
b©¬¡§¡ xxii
n¹
b©¬¡§¡ xxiii
b©¬¡§¡ xxiv
n¹
b©¬¡§¡ xxv
n¹
b©¬¡§¡ xxvi
n¹